SOU 2022:28
Vår demokrati – värd att värna varje dag
Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet
Regeringen beslutade den 20 juni 2018 att tillsätta en kommitté för att under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Insatserna och aktiviteterna skulle planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer som arbetar med demokratifrågor och nå ut till en stor del av befolkningen (dir. 2018:53).
Ordförande Peter Örn utsågs den 20 juni 2018. Ledamöterna Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah utsågs den 23 augusti 2018. Utredningen har antagit namnet kommittén Demokratin 100 år.
Ämnesråd Helena Onn var huvudsekreterare fr.o.m. den 1 september 2018. Som biträdande sekreterare anställdes Raija Kärkkäinen Eriksson fr.o.m. den 3 oktober 2018. Malin Hansson anställdes som sekreterare fr.o.m. den 26 november 2018. Thérèse Amnéus anställdes som sekreterare fr.o.m. den 1 april 2020. Fanny Wallberg var anställd som sekreterare fr.o.m. den 8 juni 2020 t.o.m. den 28 augusti 2020. Erika Lindeberg anställdes som sekreterare fr.o.m. den 2 oktober 2020. Eva Kopito var anställd som sekreterare fr.o.m. den 11 januari 2021 t.o.m. den 12 november 2021. Nellie Johansson var anställd som sekreterare fr.o.m. den 18 januari 2021 t.o.m. den 30 juni 2021. Carl Eklund var anställd som sekreterare fr.o.m. den 7 juni 2021 t.o.m. den 31 januari 2022. Paula Pontvik anställdes som sekreterare den 7 juni 2021. Fredrika Söderman var anställd som sekreterare fr.o.m. den 15 november 2021 t.o.m. den 31 mars 2022. Beata Sjöstedt och Hedvig Palmqvist var anställda som sekreterare fr.o.m. den 17 januari 2022 t.o.m. 15 maj 2022.
Kommittén överlämnar härmed betänkandet Vår demokrati – värd
att värna varje dag (SOU 2022:28, volym 1) samt Antologin 100 år till
(volym 2).
Uppdraget är därmed slutfört.
Stockholm i juni 2022
Peter Örn Emma Frans Lena Posner-Körösi Rosaline Marbinah
/Helena Onn / Malin Hansson / Raija Kärkkäinen Eriksson / Thérèse Amnéus / Erika Lindeberg / Paula Pontvik / Hedvig Palmqvist / Beata Sjöstedt
5
Innehåll
Volym 1, betänkandet Vår demokrati – värd att värna varje dag
1 Författningsförslag ..................................................... 39
1.1 Förslag till förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474) .................................... 39 1.2 Förslag till förordning om ändring i myndighetsförordningen (2007:515) ................................... 40
2 Uppdraget ................................................................ 41
2.1 Uppdraget ................................................................................ 41 2.2 Utgångspunkter ...................................................................... 42 2.3 Betänkandets disposition ........................................................ 42
3 Hur uppdraget genomfördes ....................................... 45
3.1 Vision och mål för arbetet ...................................................... 45 3.2 Demokratiambassadörernas uppdrag och roll ...................... 46 3.3 Målgrupper .............................................................................. 46
Innehåll SOU 2022:28
6
3.4 Strategiska överväganden och arbetssätt ............................... 47 3.5 Samarbeten av särskild vikt .................................................... 50 3.6 Delrapport till regeringen ...................................................... 52 3.7 Förändrade förutsättningar .................................................... 53
4 Redovisning av kommitténs arbete ............................... 55
4.1 Demokratiambassadörernas arbete ....................................... 56 4.2 Deklaration för en stark demokrati ....................................... 58 4.3 Demokratistugan .................................................................... 61 4.4 Filmer, skrifter, publikationer och nyhetsbrev ..................... 64 4.5 Publika insatser ....................................................................... 67 4.6 Annan verksamhet .................................................................. 72
5 Resultat och reflektioner ............................................ 73
5.1 Resultat ................................................................................... 73 5.2 Reflektioner ............................................................................ 77
6 Ta tillvara kommitténs arbete ...................................... 79
6.1 Inrätta en nationell demokratifunktion ................................ 79 6.2 Uppdrag till länsstyrelserna att arbeta demokratistärkande ................................................................ 82
7 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet ...................................................................... 87
7.1 Större fokus på demokrati i myndigheternas arbete ................ 87 7.2 Analysera konsekvenser för demokratin............................... 91 7.3 Förtydliga skolans demokratiuppdrag .................................. 93
Innehåll
7
8 Konsekvenser ............................................................ 97
8.1 Förslagen i korthet .................................................................. 97 8.2 Finansiella konsekvenser för staten ....................................... 98 8.3 Samhällsekonomiska konsekvenser ..................................... 101 8.4 Andra konsekvenser ............................................................. 104
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2018:53 ........................................... 109 Bilaga 2 Deklaration för en stark demokrati ............................. 113
Bilaga 3 Demokratistugan .......................................................... 181 Bilaga 4 Kommitténs publika aktiviteter, viktigare samråd
och möten samt medverkan i andra aktörers arrangemang 2018–2022 ............................................... 193
Bilaga 5 Redovisning av debattartiklar och nyhetsbrev ............ 209 Bilaga 6 Undersökningar om kunskap, engagemang
och delaktighet i demokratin ....................................... 213
Bilaga 7 Översikt av demokratiuppdrag som gavs
till myndigheter och vissa organisationer .................... 219
Volym 2, Antologin 100 år till
9
Förord
Detta förord är formulerat med en känsla av tacksamhet över uppdraget att få bidra till en samling för en stark demokrati i Sverige. Över hela landet har vi mött ett enastående och hoppingivande engagemang. Ett engagemang för att bidra till att utveckla och stärka demokratin genom att öka delaktigheten, förankringen av och motståndskraften i demokratin. Det är ett engagemang som finns hos kommuner, länsstyrelser, regioner, civilsamhälle, myndigheter, skolor, universitet, högskolor, näringsliv och många fler. Och som överallt i varje sammanhang bärs av enskilda individers insikt om att demokratin är värd att värna varje dag, eftersom det är det enda samhällsskick som utgår från respekten för varje människas unika värde och värdighet.
Kommitténs uppdrag har varit att under åren 2018–2021 fungera som en katalysator och uppmuntra aktörer till nya insatser och samarbeten för att stärka och utveckla demokratin. Vi har lagt stor vikt vid att föra samman olika aktörer och synliggöra det arbete som görs.
Kommittén formulerade tidigt en vision för arbetet. Visionen att samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag skulle bli en landsomfattande demokratirörelse som skulle sätta diskussionen om vårt styrelseskick, vår demokrati, högst. Visionen att demokrati skulle genomsyra det offentliga samtalet, att diskussionen skulle hållas i en positiv och framåtblickande anda och att alla individer och grupper skulle känna sig som en del av det demokratiska samhället.
Aktiviteterna inriktades mot 2021 – det år när vårt land på olika sätt uppmärksammade och högtidlighöll att det var 100 år sedan den allmänna och lika rösträtten fick sitt principiella genombrott i Sverige. När vi firar hundra år av demokrati är det samtidigt viktigt att minnas att det dröjde fram till 1989 innan alla svenska medborgare över 18 år fick rösträtt, då omyndighetsförklaringen avskaffades.
Förord SOU 2022:28
10
Kommittén har genomfört ett stort antal aktiviteter i sin strävan att katalysera och samordna andra institutioners och organisationers insatser. Vi vill i detta förord nämna två.
Den första är Deklaration för en stark demokrati som i korthet innebär att aktörer undertecknade sitt stöd för demokratins principer och samtidigt åtog sig att genomföra konkreta insatser för att stärka demokratin. Vid utgången av 2021 hade 310 deklarationer undertecknats av såväl nationella som regionalt och lokalt engagerade aktörer från skilda sektorer av samhället. Det kan med fog sägas vara en landsomfattande demokratirörelse.
Den andra aktiviteten är Demokratistugan, ett mobilt kunskapscenter, som i nära samarbete med länsstyrelserna har besökt en eller flera orter i varje län. Syftet var att stugan likt partiernas valstugor skulle vara en mötesplats på torget för människor som ville lära sig mer om demokratin, samtala om vårt samhälle och pröva sina värderingar. Pandemin kastade länge sin skugga över Demokratistugan som äntligen kunde påbörja sin Sverigeturné i Dorotea i början av hösten 2021. Då hade Demokratistugan sedan längre varit möjlig att besöka digitalt – ett av många exempel på hur kommitténs arbete anpassades till digitala mötesplatser.
Kommitténs ledamöter har varit på ständig resa tillsammans med olika medarbetare från sekretariatet. Vi har besökt orter över hela landet, både digitalt och fysiskt när så har varit möjligt.
Under våra resor har vi mött ett starkt engagemang för demokratin. Låt oss särskilt lyfta fram länsstyrelsernas viktiga roll som ”demokratins väktare”. Utan de insatser som gjorts av länsstyrelsernas ledning och medarbetare hade det inte varit möjligt att genomföra det utåtriktade arbetet med Demokratistugan. Här har också samverkan med civilsamhället varit av stor vikt – eldsjälar från både små och stora organisationer har ställt upp med arbete och engagemang.
Pandemin har påverkat kommitténs arbete på samma sätt som den har påverkat människors vardag och samhället i övrigt. En viktig konsekvens av pandemin var att demokratin utsattes för vad som kan beskrivas som ett stresstest av historiska mått. Det gäller både i Sverige och i andra länder. Grundläggande fri- och rättigheter och kultur- och föreningsliv utsattes för press, och sociala ojämlikheter har blottats. Tonen i sociala medier har stundtals varit hård. Vår slutsats är dock att den svenska demokratin har klarat detta, men vi behöver vara vaksamma på vad inskränkningarna av våra grundläggande fri-
Förord
11
och rättigheter har inneburit och hur det kan komma att påverka vårt samhälle framöver.
I pandemins kölvatten införde en tredjedel av världens länder regler för att minska smittspridningen, som ledde till inskränkningar av medborgerliga fri- och rättigheter utan tidsgräns. Det finns flera exempel på hur auktoritära ledare utnyttjade pandemin som ett alibi. Dessa konsekvenser av pandemin riskerar att utgöra framtida hot mot respekten för mänskliga rättigheter och möjligheterna att utveckla demokratin.
Under den tid som kommittén arbetat har det blivit alltmer uppenbart att demokratin riskerar att bli ett undantag i det globala perspektivet. Inte minst har det blivit tydligt genom Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 som inneburit både ett fasansfullt lidande för civilbefolkningen och ett förändrat globalt säkerhetsläge. Attacker mot demokratin märks även på andra håll. Demokratirörelser i till exempel Belarus, Hong Kong och Sudan motarbetas, demokratiska protester slås ner och aktivister tystas och fängslas. Ungern som är en del av vår europeiska gemenskap betraktas inte längre som en fullvärdig demokrati och i Polen undermineras de demokratiska principerna. Endast 34 länder räknas i dag som fullvärdiga demokratier av forskningsinstitutet V-DEM, som i sin demokratirapport för 2022 varnar för att antalet autokratier i världen ökar. Decennier av demokratiska framsteg har raserats och i dag lever endast 13 procent av världens befolkning i demokratier, vilket gör att vi är tillbaka på samma nivåer som år 1989.
Vi har ofta, inte minst mot bakgrund av den internationella utvecklingen, fått frågan om hur den svenska demokratin mår efter 100 år. Vår bedömning är att den är stark. Deltagandet i de nationella valen är högt och har ökat i varje val sedan 2002. De politiska partierna spelar fortsatt en viktig roll, bland annat i samhällsutvecklingen och i att rekrytera och utbilda förtroendevalda till uppdrag på olika nivåer. Rättsväsendet präglas av stor integritet. Medierna har en viktig funktion i att kritiskt granska makten, bidra till debatt och sprida information till medborgarna. Det civila samhället med ett levande föreningsliv bidrar genom att delta i det offentliga samtalet, utöva samhällspåverkan och vara ett utbildningsväsende i demokrati.
Vi vill gärna betona de sociala mediernas roll. Genom dessa kommunikationsvägar kommer människor till tals och de bidrar till skapandet av sociala rörelser som fångar upp och kanaliserar människors
Förord SOU 2022:28
12
engagemang för samhället och den värld vi lever i. Detta är en ny fas i den demokratiska utvecklingen som handlar om att bejaka och integrera de sociala mediernas roll i demokratin. Folkbildningen spelar en viktig roll för att sprida kunskap och bidra till att fler blir delaktiga. För att dra nytta av de fördelar som digitaliseringen erbjuder behöver vi samtidigt öka motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat som sprids i sociala medier.
Vi är övertygade om att demokratin kommer att utvecklas vidare under de kommande decennierna. Men fler behöver bli delaktiga, annars riskerar utanförskapet att försvaga demokratin. Det offentliga samtalet behöver präglas av ideologisk och sakpolitisk debatt samt varsamhet i språket. De politiska partierna behöver se över sina arbetsformer och sträva efter att engagera fler, bland annat för att klara rekryteringen till offentliga förtroendeuppdrag. Den personliga integriteten behöver värnas och vi ska inte ha ett demokratiskt samtal som präglas av hot och hat. Det kanske största hotet mot demokratin är att vi har betraktat den som självklar och alldeles för länge tagit den för given.
Vi vill understryka vikten av det arbete som sker i ett stort antal kommuner när det gäller att öka människors möjligheter till delaktighet och påverkan mellan valen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gör ett viktigt och inspirerande arbete när det gäller att sprida kunskap om olika verktyg för att fördjupa det som ofta kallas mellanvalsdemokrati.
Vi vill också framhålla att flera offentliga utredningar på senare år har haft i uppdrag att utveckla demokratin. De har utgjort en viktig källa till kunskap och inspiration i vårt arbete. En rad förslag förtjänar att fortsatt beaktas och diskuteras i den framtida debatten om hur demokratin både kan värnas och utvecklas. Här kan inspiration hämtas från flera utredningar. Låt oss nämna några av dessa: den senaste demokratiutredningen Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) som bland annat uppmärksammade partiernas medlemstapp. Utredningen väckte också frågan om försöksverksamhet med kommunal rösträtt från 16 års ålder. Det demokratiska samtalet i en digital tid – Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat (SOU 2020:56) gav flera viktiga förslag på hur motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat kan stärkas, exempelvis en översyn för att identifiera vilka delar av rättskedjan som behöver utvecklas och effektiviseras för att motverka näthat.
Förord
13
I vår egen antologi ”100 år till” finns även många viktiga texter som kan tjäna som inspiration i det fortsatta demokratiarbetet.
Uppdraget att bidra till att uppmärksamma den svenska demokratins första hundra år och att värna demokratin inför framtiden har vid sidan av ökad kunskap bidragit till glädje och ödmjukhet. Glädje över möten med människor med engagemang för människovärde och demokrati, glädje över den tillit som präglar vårt samhälle och som är så viktig att slå vakt om. Vårt arbete har varit beroende av andras insatser – det bekräftar det ömsesidiga beroende som det demokratiska samhället vilar på. Vi vill särskilt uppmärksamma de insatser som på nationell nivå gjorts av Sveriges riksdag och Kungliga biblioteket.
Och om vårt arbete som beskrivs i detta betänkande kan sägas vara framgångsrikt så beror det i mycket hög grad på medarbetarna inom det sekretariat som vi har fått arbeta tillsammans med.
Emma Frans Rosaline Marbinah Lena Posner-Körösi Peter Örn, ordförande Helena Onn, huvudsekreterare
15
Sammanfattning
Kommittén Demokratin 100 år hade i uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati under åren 2018–2021. Kommittén skulle uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner (dir. 2018:53). Utifrån direktivet formulerade kommittén tre målsättningar för arbetet. Kortfattat syftade dessa till att fler skulle ha en god kunskap om demokratin, att fler skulle engagera sig i demokratin och att fler tydligt skulle ta ställning för det demokratiska styrelseskicket.
En nationell demokratirörelse
Tidigt i kommitténs arbete genomfördes samråd med myndigheter, civilsamhälle, fackförbund, skolaktörer, nationella minoriteter, trossamfund, företag och kulturaktörer för att hitta former för samverkan kring demokratiarbetet. Kommittén hade även en samordnande roll i relation till de myndigheter som fick demokratistärkande uppdrag under regeringens Demokratin 100 år-satsning. Genom kommitténs samling Vår demokrati – värd att värna varje dag, där hundratals aktörer deltog, skapades ett myller av demokratifrämjande aktiviteter runt om i landet för olika målgrupper.
Demokratiambassadörernas roll
Kommitténs ordförande Peter Örn och ledamöterna Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah representerade och kommunicerade kommitténs arbete i rollen som demokratiambassadör. De medverkade i drygt 230 publika aktiviteter och syntes regelbundet i traditionella och sociala medier. Deras kontaktnät och offent-
Sammanfattning SOU 2022:28
16
lighet bidrog till att information om kommitténs arbete nådde ut. De flesta av de publika aktiviteter som demokratiambassadörerna medverkade i anordnades av aktörer i samlingen. Utöver det deltog de bland annat i programpunkter under Järvaveckan, Bokmässan, Almedalsveckan, MR-dagarna och i kommitténs egna arrangemang.
Deklarationen ökade engagemanget
Deklaration för en stark demokrati skapades med syfte att samla och engagera de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra att fler tydligt tar ställning och arbetar för att stärka demokratin. Aktörerna som undertecknande deklarationen tog ställning för det demokratiska styrelseskicket, alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer. Varje aktör formulerade även interna, externa och kommunikativa åtaganden för hur de skulle bidra till att stärka demokratin.
I slutet av 2021 hade 310 aktörer undertecknat Deklaration för en stark demokrati. Aktörerna uppgav att de i snitt hade nått ut till 4 000 personer (medianvärde). Den vanligaste målgruppen för aktörerna var allmänheten, och de flesta uppgav att deras arbete hade bidragit till att uppmärksamma att Sveriges demokrati firade 100 år. Vidare svarade ett stort antal att arbetet inom ramen för deklarationen hade bidragit till att öka kunskapen och medvetenheten om det demokratiska systemet bland sina respektive målgrupper.
Demokratistugans turné ledde till ett fördjupat samarbete
Kommittén tog fram Demokratistugan, ett mobilt kunskapscenter, för att öka intresset för och kunskapen om demokratin. Informationen och övningarna i Demokratistugan behandlade bland annat grundlagarna, fri- och rättigheterna, rösträttens historia, de olika beslutsnivåerna samt demokratins utmaningar.
Demokratistugan besökte 16 län och gjorde totalt 20 stopp från Gällivare i norr, till Malmö i söder. Under turnén arrangerades cirka 400 lokala programpunkter i anslutning till stugans besök. En bredd av lokala aktörer engagerade sig, från länsstyrelser, kommuner och regioner till bibliotek, civilsamhällesorganisationer och kulturaktörer. Enligt de som stod värdar för Demokratistugan resulterade arbetet i nya kontakter och fördjupat lokalt och regionalt samarbete.
SOU 2022:28 Sammanfattning
17
Särskilda satsningar för att öka kunskaperna om demokratin
För att öka medvetenheten och kunskapen om demokratin genomfördes flera olika satsningar. Kommittén tog bland annat fram korta filmer om olika aspekter av demokratin på flera språk och en serie filmer med demokratiambassadör Emma Frans som berörde vardagsnära demokratifrågor. Filmerna var kopplade till kunskapsbanken Mer om demokrati på kommitténs webbplats. Det kunskapshöjande materialet spreds brett, exempelvis till skolor, studieförbund och bibliotek samt genom digital annonsering.
I den dagliga kommunikationen via sociala medier kunde följare ta del av uppdateringar om arbetet som kommittén och aktörer i samlingen genomförde. På kommitténs hemsida publicerades fördjupande artiklar och nyhetsbrev. Kommittén skrev även debattartiklar, samt initierade och medverkade i debattartiklar som skrevs av aktörer i samlingen.
Seminarier, samtal och andra publika arrangemang om demokratifrågor anordnades av kommittén. Flera av dessa spelades in av UR Samtiden, sändes i Kunskapskanalen och tillgängliggjordes digitalt för allmänheten på UR Play. Som exempel kan nämnas kommitténs samtal på Bokmässan 2021 och avslutningskonferensen Demokratin 100 år – en framtidsdag.
Kommittén tog även fram den framåtblickande antologin ”100 år till” i fyra delar för att bredda perspektivet på olika demokratifrågor. Demokratiambassadörerna skrev förord till respektive del.
Kommittén genomförde kunskaps- och opinionsmätningar om demokrati i februari månad år 2019 och år 2022. Mätningarna visade bland annat att andelen som kände till att det var år 1921 som både kvinnor och män fick rösta första gången, ökade från 69 procent 2019 till 82 procent 2022.
Covid-19-pandemin
Covid-19-pandemin ledde till att många arrangemang ställdes in och att planerade aktiviteter fick skjutas upp. En utmaning för kommittén var att digitalisera det utåtriktade arbetet. Den digitala omställningen möjliggjorde dock omfattande digital medverkan vilket sparade tid och gjorde att demokratiambassadörerna kunde delta i betydligt fler aktiviteter. Arbetet med deklarationen effektiviserades och kunde
Sammanfattning SOU 2022:28
18
spridas till fler aktörer när mötena då deklarationen undertecknades blev digitala.
Utöver praktiska konsekvenser fick pandemin effekter på demokratin i Sverige och globalt. Flera rapporter konstaterade att en auktoritär utveckling pågick runt om i världen i pandemins kölvatten, vilket kommittén uppfattade som angeläget att lyfta fram i sitt arbete. Frågan berördes bland annat i samtal som kommittén anordnade och i kommitténs nyhetsbrev.
Förslag för ett demokratistärkande arbete framöver
I enlighet med kommitténs direktiv lämnas förslag på hur insatser och erfarenheter från kommitténs arbete kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avvecklats. Kommittén har bland annat sett vikten av samordning och samverkan när flera aktörer genomför ett demokratifrämjande arbete, samt vikten av att det demokratifrämjande arbetet når ut i hela landet. Vidare lämnar kommittén flera förslag på åtgärder som syftar till att långsiktigt stärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet.
En nationell demokratifunktion
Kommittén föreslår att en nationell demokratifunktion inrättas med uppdrag att öka kunskaperna om demokratin, utgöra kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagande och delaktighet i demokratin, bidra till samordning av myndigheters och andra aktörers demokratifrämjande insatser, samt analysera och ta fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin. Utan nationell samordning finns det risker att de resurser som läggs på demokratistärkande arbete inte får genomslag.
Demokratiuppdrag till länsstyrelserna
Kommittén föreslår att länsstyrelserna ges ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag. Länsstyrelsernas arbete i samband med att Sveriges demokrati fyllde 100 år bidrog till ökat engagemang för demokratin.
SOU 2022:28 Sammanfattning
19
För kommittén var samarbetet med länsstyrelserna särskilt viktigt för att nå ut lokalt runt om i landet. Genom ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag skulle regeringens demokratipolitik kunna föras ut i hela landet och frågor som rör medborgarnas kunskap om och delaktighet i demokratin ges större utrymme. I uppdraget ingår även att länsstyrelserna ska förse regeringen med lokala och regionala analyser på demokratiområdet.
Ökat demokratifokus i myndighetsstyrning
Kommittén anser att förvaltningsmyndigheterna i större utsträckning kan bidra till att befästa och utvidga demokratin samt förverkliga det demokratipolitiska målet. Statsförvaltningens allmänna demokratiuppdrag – att verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden och att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet – bör därför tydliggöras i myndigheternas styrdokument. Kommittén föreslår att det i avsnittet Allmänna uppgifter i myndighetsförordningen skrivs in att myndigheter ska ta tillvara fördelar som kan vinnas för demokratin. Vidare föreslås att demokrati och det demokratiska uppdraget skrivs in i instruktioner för myndigheter vars verksamhet är central för det demokratipolitiska målet. Kommittén föreslår dessutom ett pilotprojekt, där fem till åtta myndigheter ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur respektive myndighet ska bidra till det demokratipolitiska målet.
Analysera konsekvenser för demokratin
Kommittén anser att demokratiperspektivet alltid bör beaktas inför viktigare beslut som fattas av riksdag och regering. Samtidigt saknas det i dag tydliga krav på hur kommittéer och utredningar ska analysera konsekvenser för demokratin i de förslag som tas fram. Kommittén föreslår därför att ett krav på att redovisa konsekvenser för demokratin skrivs in i kommittéförordningen. Analysen av förslagens konsekvenser kan exempelvis innehålla konsekvenser för grundläggande fri- och rättigheter, demokratins funktionssätt eller människors möjligheter att delta i demokratin och utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet.
Sammanfattning SOU 2022:28
20
Förtydliga skolans demokratiuppdrag
Flera myndigheter och andra aktörer producerar undervisningsmaterial om demokrati för skolan. För huvudmän, skolledare och skolpersonal kan det vara svårt att få en överblick över materialet samtidigt som aktörerna som utvecklat materialet har svårigheter att nå ut. Vidare finns det otydligheter i hur skolans demokratiuppdrag ska tolkas och omsättas i praktiken vilket i förlängningen kan bidra till att alla elever inte ges samma möjligheter att utbildas till medvetna och kompetenta samhällsmedborgare.
Kommittén rekommenderar mot den bakgrunden att Skolverket får i uppdrag att förtydliga skolans demokratiuppdrag genom att utforma rekommendationer, allmänna råd och inspirationsmaterial som kan användas av huvudmän, skolledare och skolans personal. Kommittén rekommenderar också att Skolverket genomför en utvärdering av konsekvenserna av bestämmelsen om politiska partiers närvaro i skolan och hur den har påverkat demokratiarbetet och elevernas möjlighet till likvärdig utbildning. Vidare rekommenderar kommittén att Skolinspektionen får i uppdrag att genomföra kvalitetsgranskningar av grundskolornas och gymnasieskolornas arbete med demokrati.
Kommittén föreslår därutöver att den digitala plattformen Demokrati 100 år som utvecklades av bland annat Skolverket permanentas och breddas till att inte endast fokusera på demokratins hundraårsjubileum.
För en stark demokrati i framtiden
Kommitténs förslag bidrar sammantaget till att uppnå det demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika. Förslagen förväntas leda till ökade kunskaper om demokrati i befolkningen, bättre samordning mellan olika demokratifrämjande insatser, en tydligare analys av demokratin nationellt och i olika delar av landet samt att utmaningar för demokratin uppmärksammas. Detta kan i förlängningen leda till ett effektivare arbete mot de hot som demokratin står inför. Vidare förväntas att fler myndigheter, med olika utgångspunkter och målgrupper, genomför ett arbete som bidrar till ökat deltagande i demokratin och jämlika möjligheter till inflytande. Att tydliggöra skolans demokratiuppdrag är en viktig del i detta. Genomförande av förslagen ger förutsättningar för att den svenska demokratin kan stå fortsatt stark.
21
Sammanfattning på lättläst svenska
År 2021 var det 100 år sedan både kvinnor och män fick rösta i val till riksdagen. Därför bestämde regeringen år 2018 att skapa en kommitté som fick namnet Demokratin 100 år.
Kommittén har planerat, samordnat och genomfört aktiviteter under åren 2018 till 2021. Målet med aktiviteterna har varit att fler ska få bra kunskap om demokratin, att fler ska engagera sig i frågor om demokrati och arbeta för att vi ska ha en stark demokrati i Sverige.
Kommitténs arbete
I början pratade kommittén med olika myndigheter, fackförbund, organisationer, skolor, företag och andra om hur vi kan arbeta tillsammans med frågor om demokrati.
Sammanfattning på lättläst svenska SOU 2022:28
22
Flera myndigheter fick uppdrag från regeringen att arbeta med Demokratin 100 år. Kommittén samordnade de myndigheternas arbete.
Ambassadörer för demokratin
Ordförande i kommittén var Peter Örn. Övriga personer i kommittén var Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah.
De har varit ambassadörer för demokratin och varit med i ungefär 230 aktiviteter. Några exempel på aktiviteter är Bokmässan, Järvaveckan, Almedalsveckan och MR-dagarna. Ambassadörerna har också flera gånger varit med i radio, tv och i sociala medier.
En deklaration om demokrati
Kommittén har arbetat med en deklaration om demokrati. Deklarationen är ett dokument som talar om att demokrati och respekt för allas mänskliga rättigheter är viktigt och att Sverige ska vara ett land med lagar som är lika för alla.
SOU 2022:28 Sammanfattning på lättläst svenska
23
De som skriver under deklarationen lovar att arbeta för detta.
I slutet av år 2021 hade 310 olika organisationer och företag skrivit under deklarationen. Organisationerna har tillsammans informerat fler än 1,2 miljoner människor om arbetet med demokrati och om att demokratin fyllde 100 år.
Mer samarbete efter Demokratistugans turné
Kommittén skapade en Demokratistuga. Demokratistugan var ett litet hus som åkte till olika platser i Sverige. I stugan fanns information och övningar om demokrati.
Demokratistugan besökte 20 platser från Gällivare i norr till Malmö i söder. På varje plats ordnade lokala organisationer, bibliotek, kommunen och andra grupper många olika aktiviteter. Sammanlagt var det ungefär 400 aktiviteter.
Demokratistugan hjälpte till att skapa många nya kontakter och ökade samarbetet både lokalt och regionalt.
Sammanfattning på lättläst svenska SOU 2022:28
24
Särskilda aktiviteter för att öka kunskap om demokratin
Kommitténs uppdrag var att öka medvetenhet och kunskap om demokrati. Därför skapade kommittén olika typer av information. Ett exempel är korta filmer på olika språk om demokrati.
På kommitténs webbplats finns mer information om de frågor som filmerna handlar om. Informationen finns under rubriken Mer om demokrati. Många skolor, studieförbund och bibliotek har använt webbplatsen.
De berättade också om sitt arbete och om lokala aktiviteter via sociala medier. Kommittén skrev nyhetsbrev och debattartiklar och ordnade flera olika seminarier och samtal. Flera av seminarierna spelades in av UR (Utbildningsradion).
Kommittén producerade också en bok som heter ”100 år till”. Boken handlar om olika frågor om demokrati. Den har fyra delar och ambassadörerna har skrivit inledningar till varsin del.
SOU 2022:28 Sammanfattning på lättläst svenska
25
I februari 2019 och i februari 2022 har kommittén undersökt allmänhetens kunskap om demokrati.
Fler visste i undersökningen år 2022 att det var år 1921 som både kvinnor och män för första gången fick rösta i Sverige.
Pandemin covid-19
Pandemin gjorde att många aktiviteter ställdes in eller fick genomföras senare. Därför arbetade kommittén mycket med att göra aktiviteter digitalt via internet. Det var en stor utmaning för kommittén. Men när så mycket var digitalt kunde ambassadörerna vara med i fler aktiviteter.
Arbetet med deklarationen blev mer effektivt när arbetet gjordes digitalt. Det blev till exempel lättare för fler att skriva under deklarationen.
Pandemin fick negativa konsekvenser för demokratin i världen. Det kom flera rapporter om att respekten för demokrati och mänskliga rättigheter blivit sämre i många länder. Detta skrev kommittén om i sina nyhetsbrev och pratade om i seminarier och samtal.
Sammanfattning på lättläst svenska SOU 2022:28
26
Förslag på hur man kan arbeta för en stark demokrati
Kommitténs uppdrag var också att ge förslag på hur erfarenheterna från Demokratin 100 år kan användas i fortsatt arbete med att göra demokratin stark i Sverige.
Samordning av arbetet med demokrati i Sverige
Kommittén föreslår att det ska finnas en myndighet som ska samordna arbetet med demokrati i Sverige. Den myndigheten ska skapa sätt att arbeta för att öka kunskapen om demokrati och undersöka hur bra demokratin fungerar i vårt land.
Uppdrag om demokrati till länsstyrelserna
Kommittén föreslår att länsstyrelserna ska ha ett tydligare uppdrag att arbeta för att stärka demokratin.
Länsstyrelserna var mycket viktiga för kommittén i arbetet med Demokratin 100 år för alla lokala aktiviteter runt om i landet. Länsstyrelserna arbetade tillsammans med kommuner och lokala organisationer.
SOU 2022:28 Sammanfattning på lättläst svenska
27
Att arbeta tillsammans var ett bra sätt att arbeta på. Det är viktigt att fortsätta arbeta på samma sätt i framtiden.
Demokrati viktigt fokus i myndigheters arbete
Myndigheter behöver tänka mer på demokrati och hur deras arbete kan stärka demokratin. Demokrati måste stå med i förordningen för myndigheter, alltså i lagen.
Myndigheters demokratiska uppdrag ska också finnas med i instruktionen från regeringen till myndigheterna.
Kommittén föreslår ett projekt där 5 till 8 myndigheter utvecklar metoder för hur varje myndighet kan arbeta för det politiska målet om demokrati.
Undersöka konsekvenser för demokratin
Varje gång riksdagen eller regeringen ska besluta något ska de först tänka på hur beslutet påverkar demokratin.
Idag finns inget krav på kommittéer eller utredningar att de ska undersöka hur deras förslag påverkar demokratin.
Sammanfattning på lättläst svenska SOU 2022:28
28
Kommittén Demokratin 100 år tycker att det ska finnas ett krav på detta.
Skolans demokratiska uppdrag måste bli tydligare
Flera myndigheter och andra tar fram material om demokrati för skolan. Det är ofta svårt för lärare att veta vilket material som finns. Det är också otydligt vilket uppdrag skolan har om demokrati och hur skolan ska arbeta praktiskt med demokrati i klassrummen.
Kommittén tycker därför att Skolverket ska arbeta med att göra skolans demokratiska uppdrag tydligare. Skolverket ska ge rekommendationer och råd och producera material som skolan kan använda som inspiration för det demokratiska uppdraget.
Skolverket ska också utvärdera på vilket sätt det påverkar skolans arbete med demokrati om politiska partier får besöka skolan.
Kommittén föreslår också att Skolinspektionen ska undersöka kvaliteten i grundskolans arbete och gymnasieskolans arbete med demokrati.
SOU 2022:28 Sammanfattning på lättläst svenska
29
Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen skapade tillsammans webbplatsen Demokratin 100 år. Kommittén föreslår att webbplatsen ska finnas kvar. Men webbplatsens innehåll ska också ha annan information om demokrati än bara om att demokratin fyllde 100 år.
För en stark demokrati i framtiden
Förslagen som kommittén har är förslag för att skapa en stark demokrati under lång tid och en demokrati där alla kan vara med och påverka.
Förslagen handlar om att öka kunskapen om demokrati hos medborgarna i Sverige och om att samordna arbetet med demokrati.
Om vi undersöker bättre hur demokratin fungerar i olika delar av landet och om skolans och myndigheters demokratiska uppdrag blir tydligare kan vi fortsätta att bygga en stark demokrati i vårt land.
31
Summary
The Committee for a Strong Democracy (kommittén Demokratin 100 år), commemorating 100 years of universal and equal suffrage in Sweden, was given the task of planning, coordinating and carrying out activities aimed at strengthening democracy, between 2018 and 2021. The purpose was to encourage the participation of a wide range of actors across Sweden, such as the school system, civil society, government agencies and municipalities (ToR 2018:53). Based on these terms of reference, the Committee formulated three objectives for its work. In summary, these were to increase the number of people who have a good knowledge of democracy, the number of people who are involved in democracy and the number who take a clear stance in favour of the democratic system of governance.
A national democracy movement
Early in the Committee’s work, consultations were held with government agencies, civil society, trade unions, the school system, national minorities, faith communities, businesses and cultural actors in order to identify ways to collaborate on democracy work. The Committee also had a coordinating role in relation to the government agencies given democracy-strengthening mandates under the Government’s Democracy 100 Years (Demokratin 100 år) initiative. The Committee’s national campaign Our democracy – worth pro-
tecting every day (Vår demokrati – värd att värna varje dag), in-
volving hundreds of actors, generated a myriad of democracypromoting activities around the country for different target groups.
Summary SOU 2022:28
32
The role of democracy ambassadors
Committee chair Peter Örn and members Emma Frans, Lena Posner-Körösi and Rosaline Marbinah acted as democracy ambassadors, representing and communicating the Committee’s work. They took part in around 230 public activities and appeared regularly in traditional and social media. Their networks of contacts and public profiles helped ensure that the information on the Committee’s work reached its intended recipients. Most of the public activities in which the democracy ambassadors participated were organised by actors in the national campaign. In addition, they took part in sessions during the Järvaveckan and Almedalsveckan weeklong political festivals, the Göteborg Book Fair, the Swedish Forum for Human Rights and the Committee’s own events.
The Declaration increased engagement
The Declaration for a Strong Democracy (Deklaration för en stark demokrati) was created with the aim of uniting and engaging the forces supporting democracy and encouraging more people to take a clear stance and work to strengthen democracy. The signatories of the Declaration stood up for democratic governance, the equal value of all people, fundamental rights and freedoms, and the rule of law. Each actor also formulated internal, external and communicative commitments regarding how they would contribute to strengthening democracy.
By the end of 2021, 310 actors had signed the Declaration for a Strong Democracy. They reported reaching a median of 4,000 people each. The most common target group was the general public, and most actors stated that their work had contributed to raising awareness of the centenary of Swedish democracy. Furthermore, a large number responded that work around the Declaration had contributed to increasing knowledge and awareness of the democratic system among their respective target groups.
Summary
33
Mobile Democracy Centre tour led to deeper cooperation
The Committee developed the Mobile Democracy Centre (Demokratistugan), a mobile knowledge centre, to generate greater interest in, and knowledge about, democracy. The information and activities in the Mobile Democracy Centre covered topics including constitutional law, rights and freedoms, the history of the right to vote, the different levels of decision-making and the challenges of democracy.
The Centre visited 16 counties, making a total of 20 stops from Gällivare in the north to Malmö in the south. During the tour, around 400 local programme items were organised in connection with the Centre’s visit. A wide range of local actors got involved, from county administrative boards, municipalities and regions to libraries, civil society organisations and cultural actors. According to those who hosted the Mobile Democracy Centre, the work resulted in new contacts and deeper local and regional cooperation.
Special efforts to increase knowledge about democracy
To increase knowledge about democracy, several communication initiatives took place. The Committee produced, among other things, short films on various aspects of democracy in several languages and a series of films with democracy ambassador Emma Frans, that touched on everyday democracy issues. The films were linked to the knowledge bank More about Democracy (Mer om demokrati) on the Committee’s website. Educational materials were widely distributed, for example to schools, study associations and libraries, and via digital advertising.
In daily communications on social media, followers were able to receive updates on the work of the Committee and actors in the national campaign. The Committee’s in-depth articles and newsletters were published on its website. The Committee also wrote opeds and initiated and contributed to those written by actors in the campaign.
It organised seminars, talks and other public events on democracy issues. Several of these were recorded by UR Samtiden (part of the public-service Swedish Educational Broadcasting Company), broadcast on the Kunskapskanalen television channel and made available for free on the UR Play streaming platform. Examples include the
Summary SOU 2022:28
34
Committee’s talks at the 2021 Göteborg Book Fair and the Committee’s closing conference entitled 100 years of Democracy – A Day about the Future (Demokratin 100 år – en framtidsdag).
The Committee also produced a four-volume, forward-looking anthology “100 More Years” (“100 år till”), presenting broader perspectives on various democracy issues. The democracy ambassadors each wrote a foreword to one volume of the anthology.
Knowledge surveys and opinion polls were conducted in February 2019 and again in 2022. Among the results of these surveys was an increase in the proportion of people who knew that both women and men were able to vote in national elections for the first time in 1921, from 69 per cent in 2019 to 82 per cent in 2022.
The COVID-19 pandemic
The COVID-19 pandemic led to the cancellation of many events and the postponement of several planned activities. Another challenge it created was the need to digitise the Committee’s outreach work. However, the digital transformation allowed for extensive online participation, which saved time and allowed the democracy ambassadors to participate in a significantly larger number of activities. The work on the Declaration was streamlined and could be conveyed to more actors when the meetings for signing the Declaration became digital. In addition to practical consequences, the pandemic had an impact on democracy in Sweden and globally. Several democracy reports noted authoritarian trends around the world in the wake of the pandemic, which the Committee felt was important to highlight in its work. The issue was addressed in talks organised by the Committee and in the Committee’s newsletter.
Proposals for future work on strengthening democracy
In line with the Committee’s terms of reference, proposals are being made as to how the Committee’s initiatives and experience can be utilised by the Government after the Committee has completed its assignment. The Committee has demonstrated the importance of coordination and collaboration when several actors carry out democracypromoting work, as well as the importance of this work reaching
Summary
35
throughout the country. Furthermore, the Committee makes several proposals for measures aimed at strengthening the democratic perspective in the work of government agencies, in work on government inquiries and in the school system.
A national democracy function
The Committee proposes that a national democracy function should be established with the task of generating greater knowledge of democracy, constituting a knowledge resource on methods to increase participation and active involvement in democracy, contributing to the coordination of various democracy-promoting efforts by government agencies and other actors, and analysing and producing status updates on Swedish democracy. Without national coordination of work on democracy, resources invested in democracystrengthening work risk being wasted.
Democratic mandate for county administrative boards
The Committee proposes that the role of county administrative boards as democracy-strengthening actors should be clarified through a long-term democracy-promoting mandate. The work of the county administrative boards on the centenary of Swedish democracy contributed to greater commitment to democracy. For the Committee, cooperation with county administrative boards was crucial to reach out locally across the country. Based on the work of the county administrative boards, knowledge and working methods are currently in place that could be applied in longer-term work on democracy.
Greater focus on democracy in governance
The Committee’s opinion is that government administration could contribute to a greater extent to the consolidation and expansion of democracy and to realise the policy goal on democracy. The general democratic mandate of government administration – under Chapter 1, Section 2 of the 1974 Instrument of Government, to work to ensure that democratic ideas guide all areas of society and that participation
Summary SOU 2022:28
36
and equality of all people is achieved – should therefore be made clearer in documents regulating government agencies. The Committee proposes that the General Tasks section of the Government Agency Ordinance stipulate that agencies must consider benefits that can be gained for democracy. It furthermore proposes that democracy and the democratic mandate be stipulated in the instructions for agencies whose work is central to the policy goal on democracy. The Committee also proposes a pilot project in which five to eight agencies are commissioned to develop methods for contributing to the policy goal on democracy.
Analysing consequences for democracy
The democratic perspective should always be considered before major decisions are taken by the national parliament (Riksdag) and the Government. There is currently no clear requirement for committees and inquiries to analyse the consequences for democracy of their proposals. The Committee proposes that a demand to assess these proposals’ consequences for democracy be stipulated in the Committees Ordinance. These assessments could, for example, include any impacts on fundamental rights and freedoms, the functioning of democracy or people’s ability to participate in democracy and influence political decision-making.
Clarifying schools’ democratic mandate
Several different government agencies and other actors produce teaching materials on democracy for schools. This makes it difficult for principals, school leaders and school staff to gain an overview of the materials, while the actors that developed the materials have difficulty reaching their intended audiences. Furthermore, there are ambiguities in how the democratic mandate of schools is to be interpreted and put into practice, which creates a risk that some students may not receive the same level of education on democracy, and thus not have equal opportunities to become conscious and competent citizens.
Summary
37
The Committee recommends that the Swedish National Agency for Education be given the task of clarifying schools’ democratic mandate by developing recommendations, general advice and inspirational material for principals, school leaders and school staff. The Committee also recommends that the Agency carry out an evaluation of the consequences of the legal provision on the presence of political parties in schools and how it has affected schools’ education on democracy and equal opportunities in education. Furthermore, the Committee recommends that the Swedish Schools Inspectorate should be given the task of carrying out quality audits of the work of compulsory and upper-secondary schools on democracy.
Finally, the Committee proposes that the digital platform demokrati100.se, which was created by, among others, the Swedish National Agency for Education, be made permanent and broadened to focus on more than just the centenary celebrations.
For a strong democracy in the future
Taken together, the Committee’s proposals contribute to the policy objective of a living democracy that is sustainable and participatory, and in which opportunities for influence are equal. The proposals are expected to lead to increased knowledge of democracy among the population, better coordination between different democracy-promoting initiatives, a clearer analysis of democracy nationally and in different parts of the country, and attention being paid to challenges to democracy in Sweden. In the long run this could lead to more efficient work against the threats facing the democracy. It is also expected that more government agencies, with different points of departure and target groups, will carry out work that contributes to greater participation in democracy and equal opportunities for influence. Clarifying the democratic mandate of schools is an important part of this. Implementing the proposals will ensure that Swedish democracy remains strong.
39
1 Författningsförslag
1.1 Förslag till förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474)
Härigenom föreskrivs att 15 § kommittéförordningen (1998:1474) ska ha följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §1
Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
Om förslagen i ett betänkande har betydelse för demokra-
tin eller den kommunala själv-
styrelsen, ska konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
1 Senaste lydelse SFS 2019:1034.
Författningsförslag SOU 2022:28
40
1.2 Förslag till förordning om ändring i myndighetsförordningen (2007:515)
Härigenom föreskrivs att 6 § myndighetsförordningen (2007:515) ska ha följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §1
Myndigheten skall fortlöpande utveckla verksamheten.
Myndigheten ska fortlöpande utveckla verksamheten.
Myndigheten skall verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet.
Myndigheten ska verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten och demo-
kratin som helhet.
Myndigheten skall tillhandahålla information om myndighetens verksamhet och följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten.
Myndigheten ska tillhandahålla information om myndighetens verksamhet och följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
1 Senaste lydelse SFS 2007:515.
41
2 Uppdraget
2.1 Uppdraget
Kommittén Demokratin 100 år tillsattes i juni 2018 med uppdraget att under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Enligt direktivet (dir. 2018:53) skulle kommittén planera och genomföra insatserna i nära samarbete med relevanta aktörer.
Kommittén skulle uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner. Insatserna skulle nå ut till olika målgrupper i befolkningen och bidra till att utveckla och stärka demokratin på kort och lång sikt genom att öka delaktigheten, förankringen av och motståndskraften i demokratin. Insatserna skulle främja utveckling av de kunskaper och förmågor som människor behöver för att kunna delta aktivt i demokratin, bidra till att uppmuntra och inspirera till demokratiskt deltagande och stärka stödet för demokratins grundläggande principer. Vidare skulle kommittén enligt direktivet lämna förslag på hur insatserna och erfarenheterna från samlingen kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avslutat sitt uppdrag.
Kommittén bestod av fyra ledamöter. Regeringen utsåg Peter Örn till ordförande av kommittén samt Emma Frans, Rosaline Marbinah och Lena Posner-Körösi till ledamöter. Huvuduppdraget för kommitténs ledamöter var enligt direktivet att kommunicera samlingen så att den skulle nå ut till så många som möjligt. Ledamöterna skulle arbeta utåtriktat mot olika målgrupper, uppmuntra en bredd av aktörer att delta samt medverka i seminarier och andra utåtriktade aktiviteter.
Uppdraget SOU 2022:28
42
2.2 Utgångspunkter
År 2021 var det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige. Mot bakgrund av hundraårsjubileet ville regeringen uppmärksamma demokratin och de utmaningar demokratin står inför och tillsatte därför kommittén.
En central utgångspunkt för uppdraget var regeringens demokratipolitiska mål om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika. Kommittén skulle i genomförandet av uppdraget även beakta regeringens demokratistrategi Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara (dnr Ku2018/01406/D). I strategin konstateras att Sveriges demokrati står på en stabil grund, men att det finns ett antal utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta. Det handlar om ett demokratiskt utanförskap som innebär att människor känner att de inte är en del av demokratin och inte kan påverka sin framtid eller sina beslut. Det handlar även om ett hotat demokratiskt samtal där hat och hot mot förtroendevalda, journalister, konstnärer och andra som uttrycker sig offentligt riskerar att leda till självcensur och tystnad. Det demokratiska samtalet påverkas också negativt av tilltagande desinformation och propaganda som snabbt sprids på sociala medier. Vidare pekar strategin på antidemokratiska krafter som utmanar demokratin. Utöver detta lyfts ett antal oroväckande globala trender fram, till exempel att demokratin globalt är på tillbakagång vilket också kan påverka Sveriges demokrati.
2.3 Betänkandets disposition
Betänkandet innehåller en redovisning av kommitténs arbetssätt, verksamhet och utfall, samt bedömningar och förslag för hur arbetet kan tas vidare och förslag på hur demokratiperspektivet kan stärkas i den statliga styrningen. I kapitel 3 beskrivs kommitténs vision, mål och målgrupper samt strategiska överväganden och arbetssätt. I kapitel 4 görs en översiktlig redovisning av kommitténs olika insatser. Detaljer över hur arbetet genomförts samt vilka aktörer som kommittén samarbetade med presenteras framför allt i bilagor. I kapitel 5 beskrivs verksamhetens resultat. Kapitel 6 innehåller kommitténs bedömningar och förslag för hur insatserna och erfarenheterna från arbetet kan tillvaratas, och kapitel 7 innehåller ytterligare åtgärder som syftar till att
Uppdraget
43
stärka demokratin genom att förstärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet. I kapitel 8 redovisas konsekvenser av förslagen. I bilagorna finns bland annat en redovisning av kommitténs kommunikativa arbete, information om arbetet med Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan. I volym 2 finns kommitténs antologi ”100 år till”.
45
3 Hur uppdraget genomfördes
I detta kapitel beskrivs kommitténs vision, mål, målgrupper, demokratiambassadörernas roll, strategiska överväganden, arbetssätt och förutsättningar.
3.1 Vision och mål för arbetet
Kommittén beslutade att kalla den samling som enligt direktiven skulle genomföras för Vår demokrati – värd att värna varje dag. En vision formulerades: ”Samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag ska bli en landsomfattande demokratirörelse som sätter diskussionen om vårt styrelseskick, vår demokrati, högst. Demokrati genomsyrar hela det offentliga samtalet, diskussionen hålls i en positiv och framåtblickande anda och alla individer och grupper upplever sig vara en del av det demokratiska samhället”.
Kommittén formulerade även följande målsättningar för arbetet:
1. Fler har en god kunskap och medvetenhet om demokratin och vad vårt demokratiska system innebär.
2. Fler engagerar sig i demokratin till exempel genom att delta i samtal om demokrati, påverka lokala beslutsprocesser, rösta i val, engagera sig i en politisk fråga, i ett parti, eller i en civilsamhällesorganisation på sin fritid.
3. Ökat stöd för demokratin och att fler tar tydlig ställning för demokrati som styrelseskick.
Ambitionen var att 85 procent av befolkningen skulle känna till att demokratin fyller 100 år 2021, samt att andelen i befolkningen med låga kunskaper om det demokratiska systemet skulle ha minskat när kommittén avslutat sitt arbete.
Hur uppdraget genomfördes SOU 2022:28
46
3.2 Demokratiambassadörernas uppdrag och roll
Ledamöterna, som av regeringen gavs titeln demokratiambassadörer, hade en central roll och deras uppdrag bestod av flera delar. Huvuduppdraget var att kommunicera samlingen så att den skulle nå ut till så många som möjligt och en bredd av aktörer skulle uppmuntras att delta. Arbetet skulle riktas mot olika målgrupper i befolkningen. Utifrån sina respektive kunskaper och erfarenheter skulle demokratiambassadörerna bidra till att föra dialog och informera både om samlingen och demokratifrågor i stort.
Demokratiambassadörerna hade också i uppdrag att delta i utåtriktade aktiviteter, både i kommitténs och i andras regi. Demokratiambassadörerna skulle vara aktiva i det offentliga samtalet och lyfta fram kommitténs roll och uppdrag samt olika demokratifrågor, bland annat utifrån regeringens demokratistrategi.
Utöver uppdraget att kommunicera samlingen beslutade kommittén att den även skulle fungera som en traditionell kommitté och besluta om verksamhetens inriktning.
3.3 Målgrupper
I direktivet angavs att kommitténs arbete skulle nå ut till en stor del av befolkningen, samt planeras och genomföras i nära samarbete med myndigheter, kommuner, civilsamhälle och skolväsende. Utifrån detta uppdrag definierade kommittén primära och sekundära målgrupper.
Kommitténs primära målgrupper var därmed myndigheter, kommuner, regioner, organisationer i det civila samhället och skolväsendet. Kommittén valde att arbeta med länsstyrelser och andra myndigheter med tydliga uppdrag relaterade till demokratin. Vidare kom kommittén att arbeta med närmare hälften av landets kommuner samt ett stort antal organisationer i civilsamhället på både lokal och nationell nivå inom ramen för arbetet med Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan. Efterhand kom aktörerna som skrev under Deklaration för en stark demokrati att utgöra primära målgrupper, vilka i sin tur riktade insatser till sina respektive målgrupper (sekundära målgrupper).
De primära målgrupperna kan beskrivas som vidareförmedlare, eftersom de i sin tur för vidare insatser och aktiviteter till sina respektive målgrupper. Kommittén valde att inte göra skolväsendet till
SOU 2022:28 Hur uppdraget genomfördes
47
en primär målgrupp. Detta efter att kommittén hade konstaterat att det redan pågick omfattande insatser riktade mot skolan.
De primära aktörernas målgrupper var kommitténs sekundära målgrupper och de bidrog till att kommittén i enlighet med sin målsättning kunde nå ut till stora delar av befolkningen.
För vissa specifika satsningar om demokratin har kommittén även riktat sig till lärare, till personer med lägre utbildningsnivå – bland annat genom satsningar i sociala medier – och i några sammanhang till näringslivet.
Kommittén hade inte uttryckligen i uppdrag att nå ut till personer som inte känner sig delaktiga i demokratin. Däremot har vissa insatser gjorts för att nå denna målgrupp. Vidare har kommittén under hela sin verksamhetstid uppmärksammat och spridit kunskap om demokratiskt utanförskap som en av de stora utmaningarna för demokratin.
3.4 Strategiska överväganden och arbetssätt
Samordning och samverkan
När kommittén påbörjade sitt arbete hade riksdagen och Kungliga biblioteket redan inlett sina respektive satsningar med anledning av hundraårsjubileet. Deras verksamheter hade i huvudsak ett historiskt fokus, men delar av satsningarna rörde även demokratins utmaningar i dag. Efterhand fick därutöver ett antal myndigheter, utifrån ett underlag från kommittén, demokratistärkande uppdrag. Även andra aktörer, såsom studieförbund, arbetade med olika initiativ för att stärka demokratin. Kommittén konstaterade tidigt att samordningen mellan dessa initiativ var svag eller helt saknades. Flera myndigheter gav dessutom uttryck för att de ville arbeta mer tvärsektoriellt samt att de hade svårigheter att nå fram till sina respektive målgrupper. Mot denna bakgrund beslutade kommittén att en central uppgift skulle vara att bidra till att samordna befintliga initiativ genom att skapa mötesplatser, arenor och nätverk. Därutöver skulle kommittén genomföra egna insatser för att komplettera övriga aktörers initiativ. På detta sätt skulle arbetet inte bara bli effektivare och dubbelarbete undvikas, utan dessutom kunde fler målgrupper nås av insatserna.
Ambitionen var att kommitténs arbetssätt skulle präglas av ett lyssnande och inkluderande förhållningssätt för att få till stånd goda samarbeten med och mellan de aktörer som medverkade i samlingen.
Hur uppdraget genomfördes SOU 2022:28
48
Under det första året höll kommittén därför flera samråd med myndigheter och organisationer i det civila samhället, däribland med företrädare för nationella minoriteter, för att staka ut riktningen för arbetet.
Ett viktigt arbetssätt för kommittén har också varit att inta rollen som katalysator för att engagera och stimulera andra aktörer att arbeta demokratistärkande. Detta arbetssätt genomsyrade kommitténs arbete med myndighetsuppdragen om de demokratiinsatser som regeringen beslutade om under 2019 och 2020. Kommittén hade också en roll som katalysator genom arbetet med Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugans turné som båda genererade ett omfattande arbete av andra aktörer. Kommitténs ambition var att demokratifrågorna skulle nå ut brett i samhället, inte att kommittén skulle bli känd för den breda allmänheten.
Kommittén valde att adressera både utmaningar för och möjligheter med demokratin. En ambition var att samtalen skulle föras i en framåtblickande anda och fokusera på möjliga åtgärder. Vidare ville kommittén beskriva demokratins komplexitet, bidra till saklighet och uppmuntra till engagemang och eftertanke.
Att sprida kunskap genom nätverk
Kommittén nyttjade både befintliga nätverk och etablerade nya för att sprida kunskap om samlingen, demokratijubileet och generella demokratifrågor. Nätverken växte successivt och kom att spela en viktig roll för att nå ut till olika aktörer i hela landet. Centralt var bland annat ett nätverk med länsstyrelser, ett nätverk med ett femtiotal myndigheter, och ett nätverk med drygt ett hundratal civilsamhällesorganisationer. Därtill har kommittén arbetat med tematiska nätverk för till exempel skolan, nationella minoriteter och arbetsmarknadens parter.
Kommunikation genomsyrade verksamheten
Kommitténs verksamhet har genomsyrats av kommunikationsarbete. En kommunikationsstrategi togs fram för att bidra till kommitténs mål. Målgrupper för kommunikationsarbetet varierade beroende på tema. I huvudsak riktade sig kommunikationen till aktörerna i samlingen och en bred allmänhet med intresse av att fördjupa sina kunskaper om
SOU 2022:28 Hur uppdraget genomfördes
49
demokratin, liksom till pedagoger och elever i undervisningssituationer, där demokrati är ett viktigt tema. Kommunikationsinsatserna fokuserade främst på att sprida information om kommitténs verktyg, såsom Deklaration för en stark demokrati, Demokratistugans turné, demokratiambassadörernas framträdanden, kommitténs egna evenemang, material och filmer, debattartiklar, samt kommitténs antologi ”100 år till”.
Med namnet Vår demokrati – värd att värna varje dag ville kommittén både signalera att det krävs ett slags mobilisering för fortsatt demokratiutveckling och tydliggöra medborgarnas roll och ansvar.
En särskild logotyp togs fram för samlingen. Tanken med logotypen, dess distinkta form och tredimensionella karaktär, var att den skulle kunna appliceras i olika miljöer. Symbolen skulle upplevas som ett tillägg till en befintlig grafisk miljö, och därmed vara lätt för till exempel myndigheter och andra aktörer att komplettera sitt material med. Flera myndigheter, till exempel Statens medieråd, Sametinget och Myndigheten för stöd till trossamfund använde den för sina satsningar, liksom länsstyrelser i samband med värdskapet för Demokratistugan.
Kommittén tog under 2019 fram en enkel hemsida som vidareutvecklades under 2020. Inledningsvis användes hemsidan främst för att sprida information om kommitténs uppdrag, Deklaration för en stark demokrati samt informera om aktuella demokratirelaterade händelser. Allteftersom verksamheten växte blev hemsidan navet i verksamheten och användes för att lyfta fram aktörerna i samlingen, Demokratistugan med dess olika delar samt att sprida material, såsom filmer, skrifter och nyhetsbrev.
För att sprida information och nå ut till olika grupper var kommittén aktiv på Facebook, Instagram, LinkedIn och Youtube.
Kommittén gav regelbundet ut ett eget nyhetsbrev med olika demokratiteman till sina nätverk.
Utöver kommitténs egna kanaler användes pressmeddelanden, krönikor i olika publikationer och debattartiklar samt ambassadörernas deltagande i intervjuer för att sprida information om demokratiinsatser som gjordes i hela Sverige.
Annonsering i lokala medier samt nationellt via sociala medier var en del av kommunikationsstrategin och genomfördes både länsvis av samlingens aktörer och av kommittén. Flertalet av kommitténs evenemang finns tillgängliga via UR play, Almedalsveckan play, Folk och
Hur uppdraget genomfördes SOU 2022:28
50
Kultur, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) samt via kommitténs YouTube-sida och hemsida.
Enstaka insatser gjordes då kommittén spred information om Demokratistugan med hjälp av influencers med stora följarskaror till exempel #BUT (Brodera Ut Texten) som deltog i samlingen.
Jämförande mätningar om demokratikunskaper
Kommittén lät inledningsvis göra en undersökning om medborgarnas kunskaper om demokrati (februari 2019). Syftet var att få en indikation på hur det såg ut med grundläggande kunskaper om hur det svenska demokratiska systemet fungerar samt en uppfattning om hur medvetna medborgarna var om hundraårsjubileet av allmän och lika rösträtt. Resultatet av undersökningen låg bland annat till grund för kommitténs kunskapshöjande insatser. Undersökningen, som genomfördes av Novus, visade att en stor majoritet av allmänheten hade relativt goda baskunskaper om det svenska demokratiska systemet. Samtidigt uppvisade cirka 20 till 25 procent av befolkningen bristfälliga kunskaper. Några av frågorna ställdes även i en undersökning som riktades till personer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar och som genomfördes av Delegationen mot segregation (Delmos). I dessa grupper var kunskaperna sämre.
Vid kommitténs avslut gjordes en ny undersökning av Novus och i princip samma frågor ställdes på nytt (februari 2022). Resultaten hade då förbättrats sedan den ursprungliga mätningen. Denna förbättring bör tillskrivas den stora mängd aktörer som gjorde insatser i samband med att demokratin fyllde 100 år.
Kommittén beaktade även andra mätningar och kunskapssammanställningar om demokrati, bland annat SOM-institutets årliga mätningar samt en undersökning av Delmos. Se vidare bilaga 6.
3.5 Samarbeten av särskild vikt
Myndigheter som fick särskilda demokratiuppdrag
Inledningsvis, under hösten 2018 och våren 2019, höll kommittén ett stort antal samråd med företrädare för myndigheter för att informera om hundraårsjubileet, regeringens demokratistrategi och in-
SOU 2022:28 Hur uppdraget genomfördes
51
hämta förslag om hur myndigheterna ville förstärka sitt demokratiarbete under jubileumsåret. Till följd av samråden gav regeringen särskilda uppdrag om demokrati till myndigheter och till några civilsamhällesorganisationer under perioden 2020 till 2022. Kommittén har under hela verksamhetstiden samverkat och samarbetat med ett stort antal av dessa myndigheter. Se bilaga 7.
Flera av myndighetsuppdragen handlade om att öka kunskaperna om demokratin. Till exempel fick Barnombudsmannen, Forum för Levande Historia och Kriminalvården sådana uppdrag. Andra myndigheter som exempelvis Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet fick regeringsuppdrag som fokuserade på delaktighet i demokratin.
Kommittén höll vidare tematiska avstämningar med myndigheter om exempelvis skol- och utbildningsfrågor och demokratin samt med rättsvårdande myndigheter och myndigheter som arbetar med att försvara demokratin, däribland Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten, Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens Institutionsstyrelse och Säkerhetspolisen. Vidare samrådde kommittén med Sametinget och Institutet för språk och folkminnen.
Kommittén bjöd in samtliga länsstyrelser att medverka i samlingen. I kommitténs delrapport föreslog kommittén att Regeringskansliet skulle överväga möjligheterna att ge samtliga länsstyrelser i uppdrag att under perioden 2020–2021 stärka sitt demokratiarbete och delta aktivt i samlingen. Så skedde också. Därigenom kunde länsstyrelserna ges en central roll i att sprida samlingen till hela landet. Kommittén hade ett strukturerat och omfattande samarbete med länsstyrelserna särskilt kring Demokratisstugan och Deklaration för en stark demokrati. Vidare höll kommittén samråd med länsstyrelserna kring framtida demokratistärkande arbete. Se vidare kapitel 4 och 6.
Samarbete med riksdagens och Kungliga bibliotekets demokratijubileums-satsningar
Under hela verksamhetsperioden samverkade kommittén med riksdagens och Kungliga bibliotekets demokratijubileums-satsningar – Leve demokratin respektive Demokratin100.se – och regelbundna möten hölls med ansvariga för satsningarna. Samarbetet resulterade bland annat i en serie inspirationsmöten för aktörer i olika delar av landet. Samarbetet genererade i december 2020 även ett panelsamtal
Hur uppdraget genomfördes SOU 2022:28
52
mellan talman Andreas Norlén och dåvarande demokratiminister Amanda Lind under ledning av Rosaline Marbinah, på Kulturhuset. Se vidare kapitel 4 och bilaga 4.
Andra samarbeten av vikt
Kommittén samarbetade och samverkade med ett flertal civilsamhällesorganisationer, bland annat fackföreningar, organisationer som företräder nationella och andra minoriteter, trossamfund, funktionshinderorganisationer, ungdomsorganisationer, jämställdhetsorganisationer, HBTQ-organisationer, idrottsföreningar, hembygdsföreningar, kooperativa föreningar och studieförbund. Särskilt kan #Vimåsteprata nämnas, som är en gemensam satsning av Studieförbunden och Folkbildningsrådet för att stärka det demokratiska samtalet och demokratins motståndskraft. Kommittén och #Vimåsteprata har samverkat och arrangerat flera gemensamma evenemang.
Vidare hade kommittén kontinuerliga samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att informera om olika satsningar. I delrapporten till Regeringskansliet föreslog kommittén att Regeringskansliet skulle ingå en överenskommelse med SKR om demokrati, vilket senare gjordes. Vidare deltog kommitténs ordförande vid SKR:s demokratidagar samt informerade om kommitténs arbete vid flera tillfällen i Demokratiberedningen och Kulturberedningen.
Kommittén samarbetade även nära med kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet (Ku 2018:04). Gemensamt genomfördes flera publika insatser under 2019 och 2020 om hat och hot, desinformation och propaganda.
3.6 Delrapport till regeringen
Kommittén lämnade en delrapport till Regeringskansliet den 15 mars 2019. Rapporten innehöll förslag på hur samlingen skulle genomföras och vilka insatser och aktiviteter som skulle ingå i samlingen. En viktig del i rapporten var de förslag som kommittén mottog från 23 myndigheter om hur deras verksamhet kunde stärkas och utvecklas när det gäller demokrati. Rapporten innehöll även förslag från kommittén till Regeringskansliet på möjliga myndighetsuppdrag samt en beskrivning av förutsättningar för verksamheten. Rapporten och
SOU 2022:28 Hur uppdraget genomfördes
53
förslagen från myndigheterna låg till grund för de uppdrag om demokrati som regeringen sedan gav till ett tjugotal myndigheter och till några civilsamhällesorganisationer under perioden 2020 till 2022. Se bilaga 7.
3.7 Förändrade förutsättningar
Under arbetets gång ändrades vissa av kommitténs förutsättningar, vilket påverkade verksamheten. De mest betydande var covid-19pandemin och resurstilldelningen.
Covid-19-pandemin
Covid-19-pandemin och de rekommendationer och restriktioner som följde i dess spår påverkade kommitténs arbete på flera sätt. Kommittén, liksom resten av samhället, fick ställa om till digital verksamhet från mars 2020. Sammanträden, möten, samråd, seminarier och konferenser genomfördes till stor del digitalt under 2020 och våren 2021. I början var arbetssättet ovant, inte minst mot bakgrund av de många fysiska möten som kommittén hade anordnat under 2018 och 2019 för att etablera breda samarbeten.
Restriktionerna och osäkerheten som följde försvårade för många aktörer att delta fullt ut i samlingen. En stor del av både kommitténs och andra aktörers satsningar senarelades.
Under hösten 2021 minskade smittspridningen i Sverige och flertalet restriktioner togs bort under ett antal månader. Under den här perioden kunde Demokratistugans turné genomföras fysiskt i landet. Omställningen till digital verksamhet möjliggjorde för kommittén att medverka i fler möten.
Förändrad resurstilldelning
Under år 2019 och år 2020 tilldelades kommittén en betydligt mindre budget än vad som hade aviserats. Detta medförde bland annat att det saknades resurser för att i god tid bygga en kommunikativ plattform och ta fram olika verktyg inför det viktiga genomförandeåret 2021. Först i mitten av 2021 kunde till exempel kommitténs filmer och material om demokrati spridas till breda målgrupper.
55
4 Redovisning av kommitténs arbete
I detta kapitel redovisas kommitténs större satsningar och publika insatser. Samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag, inkluderade ett stort antal aktörer i hela landet som arbetade för att öka kunskaperna om, och delaktigheten i, demokratin. Kommittén hade en samordnande och katalyserande roll i detta arbete och lade stor vikt vid att engagera och föra samman aktörer för att arbeta med demokratifrågor. Flera av kommitténs satsningar syftade till att skapa möjligheter för, och engagera andra aktörer, att arbeta demokratistärkande. En fullständig sammanställning av kommitténs utåtriktade arrangemang finns i bilaga 4.
Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28
56
Figur 4.1 Tidslinje över kommitténs arbete
Tidslinje över några av kommitténs mer betydelsefulla händelser.
4.1 Demokratiambassadörernas arbete
Inledningsvis fokuserade demokratiambassadörerna på att informera om samlingen och bjuda in aktörer att delta. Vidare deltog de i ett stort antal samråd och möten med aktörer för samlingens målgrupper. Huvudfokus för kommitténs ordförande Peter Örn var under den första tiden att lägga grunden för kommitténs arbete, informera om uppdraget och uppmuntra andra att delta i samlingen. Vidare höll han i flera samråd med myndigheter och civilsamhällesorganisationer.
SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete
57
I de filmer om demokrati som kommittén producerade har demokratiambassadör Emma Frans varit huvudaktör. Emma Frans lyfte fram filmerna och andra demokratibudskap på sin Instagram-sida med drygt 123 000 följare. Rosaline Marbinah hade en viktig roll i att lyfta fram ungas delaktighet och det civila samhällets roll i demokratin. Lena Posner-Körösi spred samlingen i sina nätverk och har under verksamhetstiden haft en viktig roll i kommitténs arbete med nationella minoriteter, kulturaktörer och näringslivet.
Under hela uppdraget medverkade alla fyra demokratiambassadörer i ett stort antal publika evenemang som dels arrangerades av kommittén, dels av andra aktörer. Särskilt ordförande Peter Örn spelade här en central roll. Vidare närvarade de på de platser som Demokratistugan besökte, spred information om och deltog i aktiviteter i samband med deklarationsunderskrifterna, skrev debattartiklar, var sitt förord till kommitténs antologi samt intervjuades i media. Aktiviteterna beskrivs utförligare nedan.
Demokratiambassadörerna uppmärksammade demokratin, belyste och problematiserade dess utmaningar och betonade vikten av att inte ta demokratin för given.
Demokratiambassadörernas aktiviteter bidrog till att de olika delarna i samlingen var integrerade och samspelade med varandra. En sammanställning av kommitténs medverkan i utåtriktade aktiviteter finns i bilaga 4.
Medverkan i media och debattartiklar
Demokratiambassadörerna intervjuades i SR P4 och lokala SVT-sändningar och tidningar. Ofta skedde detta i samband med Demokratistugans turné eller vid de länsvisa satsningarna då Deklaration för en stark demokrati samtidigt skrevs under av flera kommuner i olika län. Vid 19 tillfällen medverkade kommittén även i tv-sändningar genom till exempel seminarier som spelades in och spreds av UR Play.
För att uppmärksamma demokratin, demokratijubileet och demokratins möjligheter och utmaningar skrev kommittén flera debattartiklar. Kommittén medverkade även i debattartiklar som initierades av andra aktörer i samlingen. Debattartiklarna publicerades i nationell press men också i regional och lokal press. En sammanställning av debattartiklarna finns i bilaga 5.
Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28
58
4.2 Deklaration för en stark demokrati
Under sommaren 2019 tog kommittén fram Deklaration för en stark demokrati för att på ett konkret sätt samla och engagera aktörer som ville bidra till att stärka och utveckla demokratin i Sverige och för att generera ett demokratistärkande arbete över hela landet. Deklarationen var ett ställningstagande för det demokratiska styrelseskicket och för alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna, rättsstatens principer och en markering mot diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism.
Alla aktörer som skrev under deklarationen skulle verka för (1) att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet, (2) att fler deltar aktivt i demokratin, och (3) bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt. De aktörer som ville underteckna deklarationen ombads att definiera minst ett internt, ett externt och ett kommunikativt åtagande, som skulle omsättas till konkreta demokratistärkande insatser. Genom åtagandena skulle deklarationen bidra till att skapa ett myller av demokratistärkande aktiviteter i hela landet.
Från några få underskrifter till en nationell demokratirörelse
Deklarationen lanserades den 4 september 2019 genom undertecknande av Maria Larsson, landshövding i Örebro län. Inledningsvis arbetade kommittén för att utforma processer och rutiner för hantering av arbetet med deklarationen. Stor vikt lades vid att stödja aktörerna i utarbetandet av unika och konkreta åtaganden för att försäkra att undertecknandet genererade ett demokratistärkande arbete. Många gånger gjordes ett omfattande internt förankringsarbete hos respektive aktör inför undertecknandet. Beslut om åtaganden togs av styrelser, kommunfullmäktige eller liknande. Under hösten 2019 och i början av 2020 uppmärksammades varje deklarationsunderskrift genom fysiska möten där Peter Örn eller någon av de andra demokratiambassadörerna medverkade. Till följd av covid-19-pandemins utbrott övergick kommittén under våren 2020 till digitala möten för att uppmärksamma deklarationsunderskrifterna. Under 2020 och 2021 arbetade kommittén strategiskt för att öka antalet aktörer som undertecknade deklarationen bland kommuner, civilsamhällesorganisationer
SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete
59
och myndigheter. Detta gjordes genom brev, informationsmöten, nyhetsbrev och kommunikation på hemsidan och i sociala medier.
En viktig del i strategin för att nå ut med deklarationsarbetet i hela landet var länsvisa satsningar där kommittén tillsammans med respektive länsstyrelse verkade för att kommuner, myndigheter och civilsamhällesorganisationer i varje län skulle underteckna deklarationen vid ett högtidligt tillfälle. Exempelvis skedde så i Örebro i september 2020, i Värmland i oktober 2020, i Kronoberg i januari 2021 och i Norrbotten i februari 2021.
Omfattningen av arbetet med deklarationen
Deklarationen undertecknades av 310 aktörer som sammantaget genomförde omkring 3 720 aktiviteter och nådde ut till drygt 1,2 miljoner människor.1 Deklarationen undertecknades av kommuner, regioner, civilsamhällesorganisationer inklusive fackföreningar och trossamfund, nationella myndigheter, länsstyrelser, universitet och högskolor samt av företag, museer och andra kulturaktörer. Bland åtagandena finns alltifrån föreläsningar, utbildningar, konferenser och utställningar till podcasts, teaterpjäser, stadsvandringar och olika verktyg för att stärka den interna demokratin. Merparten arbetade på lokal nivå och riktade sig till en bred allmänhet. Många hade även förtroendevalda politiker, den egna personalen samt elever och studenter som huvudsakliga målgrupper. I bilaga 2 finns deklarationstext, slutrapportering samt en förteckning av aktörerna och deras insatser.
Kommunikation kring deklarationen
För att skapa engagemang kring Deklaration för en stark demokrati uppmärksammade kommittén varje aktör som undertecknade deklarationen och dess demokratifrämjande arbete genom bild och text i sociala medier och på hemsidan. De erbjöds att använda logotypen för samlingen samt en vinjett för digital kommunikation. Aktörerna uppmuntrades att kommunicera genom sina respektive kanaler. Deklarationsunderskrifterna fick generellt bra genomslag i lokala och regionala medier.
1 Uppgifterna kommer från aktörernas slutrapportering. Se vidare bilaga 2.
Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28
60
Figur 4.2 Sverigekarta med markeringar för Demokratistugans stopp och de aktörer som skrev under Deklaration för en stark demokrati
De större prickarna visar en koncentration av aktörer.
SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete
61
4.3 Demokratistugan
Kommittén tog fram ett mobilt kunskapscenter som gått under namnet Demokratistugan. Syftet med Demokratistugan var att öka kunskapen om och intresset för demokratin samt uppmuntra till engagemang och eftertanke. Demokratistugan skulle locka till nyfikenhet och tilltalet skulle utgå ifrån individen. Olika aspekter av demokratin speglades – såsom historia, samtid, framtid och den lokala demokratin. I Demokratistugan fanns information och övningar som behandlade grundlagarna, fri- och rättigheterna, rösträttens historia, de olika beslutsnivåerna samt demokratins utmaningar. Besökarna kunde även ta del av länsspecifik demokratistatistik, som kommittén tog fram i samarbete med SCB. I Demokratistugan skulle även mindre möten och föreläsningar kunna hållas. Tanken var att lokala demokratiprogram skulle komplettera stugan.
För att tillgängliggöra stugan för en bredare publik och nå ut trots pandemirestriktioner tog kommittén dessutom fram en digital Demokratistuga. I den digitala stugan kunde besökaren orientera sig i Demokratistugan i ett 3D-format och göra övningar. Den digitala versionen användes exempelvis vid Dalarnas livesända invigning i juni 2021. Den digitala stugan kunde även nyttjas som resurs i undervisning och pedagogisk verksamhet.
För att nå ut med Demokratistugans innehåll till så många som möjligt var tillgänglighet en viktig del i framtagandet. Bland annat var inredningen och utställningsdelarna tillgänglighetsanpassade för sittande, layout och typsnitt valda med omsorg och stugan var utrustad med ramp. En sammanfattning av stugans innehåll fanns som teckenspråkstolkning, punktskrift och på en rad olika språk för både den fysiska och digitala besökaren.
Under hösten 2021 producerades även en så kallad pop-up-stuga (portabel utställning) som visades i inomhusmiljöer. Pop-up-stugan besökte Kista Galleria, folkhögskolor och bibliotek i Stockholmsområdet under våren 2022 och visades även under kommitténs slutkonferens.
Landsomfattande turné
Kommitténs målsättning var att Demokratistugan skulle placeras på publika platser runt om i landet för att möjliggöra besök av den breda allmänheten, av såväl skolklasser som andra intresserade. Samtliga
Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28
62
länsstyrelser erbjöds att stå värd för Demokratistugan under 2021 eller 2022. 16 län tog emot den fysiska stugan och Dalarnas länsstyrelse arrangerade ett digitalt demokratifirande med den digitala Demokratistugan. Se vidare bilaga 3. Under turnén gjordes ministerbesök, bland annat av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind samt EU-minister Hans Dahlgren. På så sätt kopplades kommitténs arbete till arbetet med EU:s framtidskonferens.
Lokalt ägandeskap
Arbetet med Demokratistugan byggde på lokalt ägandeskap där vanligtvis länsstyrelsen i samarbete med andra lokala aktörer hade det övergripande ansvaret för stugan på plats. De hade ansvar för förberedelser och framtagandet av ett program för allmänheten med fokus på demokrati. Under Demokratistugans besök i respektive län arrangerades ett stort antal paneldebatter, föredrag, kulturevenemang, samtal med lokala politiker och liknande aktiviteter utifrån förutsättningar och intresse i länet. De som stod värdar för Demokratistugan hade i planering och genomförande ett tätt samarbete med lokala aktörer såsom regioner, kommuner och det lokala civilsamhället. Exempel på lokala program finns i bilaga 3.
Stöd från kommittén
Kommittén deltog aktivt i aktörernas planeringsarbete och arrangerade bland annat transport av Demokratistugan mellan länen. Därtill skapade och koordinerade kommittén flera nätverk för kommunikation, planering och genomförande av besöken samt tog fram förberedande guider och informationsmaterial. Vid de flesta besöken var en av kommitténs demokratiambassadörer på plats vid invigningen och vid vissa tillfällen medverkade ytterligare en ambassadör digitalt under programmet. Personal från sekretariatet medverkade på plats vid samtliga besök.
SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete
63
Kommunikationsarbete i samband med Demokratistugans turné
För att nå ut i respektive län med kommunikativa satsningar i samband med besök av Demokratistugan skapade kommittén ett nätverk som bestod av kommunikatörer och handläggare från samtliga länsstyrelser. Genom nätverket säkerställdes en gemensam hållning kring kommunikationen, vilket möjliggjorde en större kommunikativ kraftsamling. Nätverket användes för att dela med sig av erfarenheter och material samt för att inspirera det kommunikativa arbetet. Därtill hölls bilaterala möten mellan kommittén och länets kommunikationsansvariga inför varje stopp för att diskutera lokala kommunikationsinsatser. Utöver den kommunikation och de annonser i lokala medier som genomfördes av värdarna för Demokratistugan, rapporterade kommittén på Instagram, Facebook och Linkedin-konton inför, under och efter varje besök. Även information om den digitala stugan spreds genom annonsering till bland annat lärare och pedagoger via sociala medier och i SO-rummet (digital resurs och länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen).
I samband med Demokratistugan togs också ett demokratiborgarmärke fram. Märket anspelade på det klassiska simborgarmärket. Webbesökarna som deltog i kommitténs quiz tilldelades ett digitalt demokratiborgarmärke. Kommitténs samarbetsaktörer inom ramen för Demokratistugan fick även ett fysiskt demokratiborgarmärke att bära på kavajslaget eller jackan. I samband med annonsering mot lärare uppmuntrades eleverna att ta demokratiborgarmärket.
Covid-19-pandemin
I likhet med all annan utåtriktad verksamhet påverkades Demokratistugans turné av covid-19. Den 10 juni 2020 invigdes Demokratistugan, i närvaro av statsrådet Amanda Lind, med förhoppningen om att en turnéstart skulle vara möjlig under senare delen av året. I flera omgångar kom emellertid turnéstarten att skjutas upp, men slutligen kunde den fysiska invigningen av Demokratistugan ske den 16 augusti 2021 i Dorotea, Västerbotten av demokratiambassadör Lena Posner-Körösi.
Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28
64
Under framtagandet av stugan samt under turnéplaneringen och genomförandet hade kommittén en kontinuerlig dialog med Folkhälsomyndigheten och följde myndighetens uppdateringar och rekommendationer. Med anledning av smittspridningen och de restriktioner som följde i dess spår anpassades genomförandet av turnén, exempelvis genom införande av ett maxantal för besökare i stugan, rekommendationer till besökare och verksamhetsansvariga och ett utökat digitalt utbud.
4.4 Filmer, skrifter, publikationer och nyhetsbrev
Korta filmer om demokratin
Kommittén tog fram elva korta förklarande filmer, så kallade explainers, som syftade till att uppmärksamma och öka kunskaperna om demokratin. Filmerna handlade bland annat om yttrandefrihetens gränser, medias roll i demokratin, desinformation, rösträttshistorien och delaktighet i demokratin. För att nå ut till personer med olika bakgrunder översattes fem filmer till arabiska och somaliska. Filmerna spreds på Facebook och Instagram samt fanns tillgängliga på kommitténs Youtube-sida och hemsida. Filmerna som spreds i sociala medier länkade vidare till fördjupande material på kommitténs hemsida.
Filmerna spreds även i det län Demokratistugan besökte. Totalt genomfördes 17 regionala kampanjer där samtliga filmer spreds länsvis till personer över 15 år som använder Facebook och Instagram. Därtill genomfördes två nationella kampanjer där varje film riktades mot särskilda målgrupper, till exempel personer med lägre utbildningsnivå. Sammantaget visades filmerna knappt 1,1 miljoner gånger och nådde ut till över 800 000 personer.
Demokratifilmer med Emma Frans
Kommittén tog också fram en serie om sex filmer som belyser olika delar av demokratin. Syftet var att öka kunskapen kring vardagsnära demokratifrågor som de flesta kan relatera till. I den fiktiva serien ringde personer in till hjälplinjen Vår demokrati, där demokratiambassadör Emma Frans svarade på frågor om demokratin på ett lättsamt sätt. Frågorna och svaren fokuserade på följande teman: demon-
SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete
65
strationsfrihet, desinformation, hat och hot, styrelseskick, rösträtt och yttrandefrihet. Målgruppen för filmerna var en intresserad allmänhet, pedagoger och elever i högstadium, gymnasium, folkhögskola eller andra utbildningsverksamheter. Filmerna var kopplade till kunskapsbanken Mer om demokrati på kommitténs webbplats (mer information om detta finns nedan).
Filmerna publicerades på kommitténs olika plattformar och spreds även av länsstyrelser i samband med Demokratistugans turné. Filmerna annonserades dessutom på SO-rummet samt via Facebook och Instagram, och riktades då särskilt mot journalister, lärare och bibliotekarier. Därutöver ingick filmerna i Demokratistugans utbud, där de visades på tv-skärm för besökare.
Annat filmmaterial
Kommittén tog även fram en film om Deklaration för en stark demokrati som användes av kommittén och de aktörer som undertecknade deklarationen för spridning i sociala medier. Under verksamhetstiden skapade kommittén även kortare filmer för användning i sociala medier, till exempel nedslag under Demokratistugans turné och korta intervjuer med demokratiambassadörerna. Kommittén gjorde även korta filmer med personer i Rinkeby, Tensta och i Stockholms innerstad som reflekterar kring demokratin. Dessa spreds framför allt i sociala medier för att uppmärksamma olika aspekter av demokratin.
Antologin ”100 år till” – en fördjupning om demokratin
Kommittén producerade en antologi i fyra delar om Sveriges största demokratiska utmaningar och möjligheter, med titeln ”100 år till”. Antologin består av en skriftserie med olika teman och typer av texter och syftar till att vara kunskapshöjande, framåtblickande, och engagerande, samt fungera som ett fördjupande komplement till kommitténs övriga aktiviteter. Visionen var att skapa ett underlag inför olika aktörers fortsatta demokratiarbete, men även ett historiskt dokument som skulle redogöra för de stora demokratifrågor som diskuterades i Sverige på 2020-talet. I antologin reflekterar sammanlagt 37 debattörer, experter och skribenter om olika perspektiv av
Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28
66
demokratin. Varje del inleds med ett förord av en av kommitténs demokratiambassadörer.
De fyra delarna i antologin är: Demokratin och grundbulten, Demokratin och digitaliseringen, Demokratin och delaktigheten samt Demokratin och friheten. Antologin i sin helhet finns i volym 2.
Kunskapsbanken Mer om demokrati
Trots att många aktörer, både myndigheter och civilsamhälle, arbetar med kunskapshöjande material om demokrati upplevde kommittén att det saknades ett samlat grundläggande kunskapsmaterial för allmänheten om Sveriges demokratiska system.
Kommittén tog därför fram korta och lättillgängliga texter om demokrati, som samlades i en kunskapsbank med rubriken Mer om demokrati. Texterna handlade bland annat om grundlagarna, våra fri- och rättigheter, hur landet styrs, val och rösträtten, kontrollmakten samt om mediernas roll i demokratin. Kunskapsbanken publicerades på kommitténs webbplats och i en separat skrift, som bland annat spreds under Demokratistugans turné och vid Mänskliga Rättighetsdagarna i Göteborg i december 2021. Filmer och annat material som kommittén spred via sociala medier länkade vidare till kunskapsbanken.
En riktad kampanj via LinkedIn och banners på webbsidor och nyhetsbrev med målgruppen lärare gjordes under våren 2022 för att sprida kommitténs kunskapsmaterial.
Nyhetsbrev
Ett sätt för kommittén att sprida information till aktörerna i samlingen och en intresserad allmänhet var kommitténs digitala nyhetsbrev. I nyhetsbreven uppmärksammade kommittén olika aspekter av demokratin genom intervjuer och reportage. Några teman som togs upp var till exempel press- och yttrandefrihet, demokratin och covid-19, idrott och demokrati, rösträtten, demonstrationsfriheten, EU:s demokrati och digitalisering. Se vidare bilaga 5.
SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete
67
4.5 Publika insatser
Som en del av arbetet med samlingen arrangerade kommittén seminarier och konferenser samt deltog på flera etablerade arenor. I detta avsnitt beskrivs ett antal av dem. En sammanställning av kommitténs publika arrangemang, samråd och viktigare möten finns i bilaga 4.
Fokus demokrati – en officiell kick-off
Som en officiell inledning på kommitténs uppdrag arrangerade kommittén Fokus demokrati i maj 2019 på Kulturhuset Stadsteatern. Fokus demokrati syftade till att informera om kommitténs arbete och belysa demokratins utmaningar och möjligheter.
Förutom kommitténs fyra demokratiambassadörer deltog dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind och bland annat representanter från organisationer i det civila samhället, näringslivet och akademin. Forumet livesändes och spreds på kommitténs hemsida och i sociala medier.
Frukostseminarium om EU-valet
I samarbete med Europaparlamentets Sverigekontor anordnade kommittén i mars 2019 ett seminarium inför EU-valet. Seminariet handlade om aktuella EU-frågor inför valet, hur unga ska engageras samt om valdeltagande. Talade gjorde Peter Örn, Annika Ström Melin, Markus Bonekamp och Rosaline Marbinah. Inbjudna var civilsamhällsorganisationer och media. Seminariet sändes via Facebook.
Utbildning om medie- och informationskunnighet i en digital tid
I maj 2019 arrangerade kommittén och utredningen Det demokratiska samtalet (Ku 2018:04) en heldagsutbildning om medie- och informationskunnighet för att stödja civilsamhällesorganisationer i de utmaningar de möter i det digitala offentliga samtalet. Syftet med utbildningen var att deltagarna skulle få ökad kunskap och konkreta verktyg för att möta utmaningar som desinformation, propaganda och näthat i sina verksamheter. Programmet innehöll workshops, praktiska tips och föreläsningar av bland annat demokratiambassadör
Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28
68
Emma Frans och representanter för Make Equal (Näthatshjälpen) och Viralgranskaren.
Järvaveckan 2019
Under Järvaveckan i juni 2019 arrangerade kommittén tillsammans med utredningen Det demokratiska samtalet (Ku 2018:04) två seminarier för allmänheten som uppmärksammade ungas roll i demokratin och det demokratiska samtalet. Kortfilmer togs fram och visades under seminarierna för att lyfta fram lokala röster och perspektiv. Vid seminarierna medverkade representanter från Antirumours Sverige, Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse (Buff), Fryshuset, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, Make Equal, MUCF, Open Act, Skolidrottsförbundet, Teskedsorden, Youth 2020 och #jagärhär. Även demokratiambassadörerna Peter Örn, Emma Frans och Rosaline Marbinah deltog i seminarierna.
Almedalen 2019
Under Almedalsveckan 2019 arrangerade kommittén tillsammans med Svenska kyrkan och utredningen Det demokratiska samtalet en programpunkt med titeln ”Vad händer med vårt demokratiska samtal?”, i Visby domkyrka. I samtalet som bland annat handlade om demokratins utmaningar i Sverige och världen deltog ärkebiskopen Antje Jackelén, utredaren Carl Heath och demokratiambassadörerna Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah.
Seminarium om civilsamhällets roll i demokratin
Den 16 december 2019 arrangerade kommittén ett seminarium om det civila samhället och demokratin. Seminariet syftade till att ge olika perspektiv på civilsamhällets roll i demokratin och att belysa de möjligheter och utmaningar som det civila samhället och demokratin står inför. Ett panelsamtal hölls om hur civilsamhället har förändrats, dess bidrag till och i demokratin samt om vilka utmaningar och möjligheter civilsamhället möter. Panelen bestod av representanter från Funktionsrätt Sverige, Civil Rights Defenders, Folkets Hus och
SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete
69
Parker, A million minds och Handelshögskolan i Stockholm. Från kommittén medverkade demokratiambassadörerna Peter Örn och Rosaline Marbinah. Statsrådet Amanda Lind höll ett inledningstal.
Live-samtal: Coronakrisen – ett hot mot pressfriheten?
Med anledning av pressfrihetens dag och covid-19-pandemin arrangerade kommittén i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern i maj 2020 två samtal om pressfrihet under kristid i Sverige och internationellt. Bakgrunden var att covid-19-krisen inneburit nya utmaningar för demokratin och pressfriheten, eftersom länder världen över vidtagit åtgärder som tidigare var helt främmande för en demokrati. Medverkade gjorde dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind, dåvarande biståndsminister Peter Eriksson och representanter från Sveriges Radio, Reportrar utan gränser, Journalistförbundet, Vestmanlands Läns tidning, Sida och Medieinstitutet Fojo. Samtalen leddes av demokratiambassadör Rosaline Marbinah. De två samtalen spelades in och finns på UR Play.
Kamp och kalas – inspirationsmöten för aktörer över hela landet
Under oktober 2020 arrangerade kommittén, Kungliga biblioteket och Sveriges riksdag tre digitala inspirationsmöten med titeln Kamp och kalas. Syftet var att samla nätverk, aktörer och engagerade personer inför det stora demokratijubileet 2021 samt att inspirera till satsningar för att lyfta demokratin under jubileumsåret. Under dessa möten utbyttes information om vad som planerades nationellt, regionalt och lokalt.
De tre digitala träffarna var indelade i norra, södra och mellersta Sverige för att fler skulle ha möjlighet att träffa aktörer som verkade i samma del av landet. Alla träffar spelades in i Zoom-verktyget och fanns att tillgå i efterhand på Demokrati100.se. Bland deltagarna fanns bland annat myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner, studieförbund, bibliotek, föreningar och nationella minoritetsföreträdare.
De nätverk som skapades i samband med dessa onlinemöten levde vidare via Facebook-gruppen Kamp och kalas, som administrerades av mötesarrangörerna. I gruppen utbyttes idéer, inspiration och information om demokratirelaterade händelser.
Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28
70
Demokratin 100 år – en samtalsserie
I oktober 2020 arrangerade kommittén en samtalsserie i samverkan med Stadsmuseet i Stockholm och Riksbankens Jubileumsfond. I fem samtal diskuterades bland annat mötesplatser i demokratin, rösträttskampen, demonstrationsfriheten och demokratins framtid. I ett av samtalen medverkade demokratiambassadör Lena Posner-Körösi. Samtalen finns på UR Play.
Invigning av Demokratistugans turné i Dorotea
Den 16 augusti 2021 invigdes Demokratistugans turné i Dorotea, Västerbotten. Demokratiambassadör Lena Posner-Körösi invigningstalade tillsammans med bland annat representanter från länsstyrelsen i Västerbotten och Dorotea kommun. Uppemot 100 personer deltog i invigningen och kunde därefter ta del av heldagsprogam med aktiviteter arrangerade av ett stort antal aktörer i länet. Under Demokratistugans turné 2021–2022 ägde invigningar rum på ett tjugotal platser runt om i landet. Vid dessa tillfällen deltog demokratiambassadörer, länsstyrelser, kulturutövare, civilsamhällesorganisationer med flera.
Demokratiafton – vi firar vår viktiga hundraåring!
I september 2021 var det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige. Händelsen högtidlighölls av kommittén med en demokratiafton på Kulturhuset Stadsteatern med en publik på drygt 100 personer på plats. Under kvällen hölls två panelsamtal som fokuserade på vikten av demokrati respektive demokratisk delaktighet. Programmet innehöll även ett antal kulturella inslag.
Arrangemanget besöktes framför allt av allmänheten och deltagare i kommitténs nätverk. Demokratiaftonen livesändes på Facebook.
Demokratitema på Bokmässan 2021
År 2021 var kommittén temapartner för demokratitemat på Bokmässan och kommitténs ordförande Peter Örn var med och invigde mässan. Kommittén anordnade två egna seminarier. Det första seminariet Demokratin 100 år – hur främjas demokrati? syftade till att
SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete
71
lyfta historiska, nutida och framtida aspekter av demokratisk utveckling. Det andra seminariet, Ett år före valet – hur kriser stresstestar vår demokrati, handlade om vilka demokratiska utmaningar en kris kan ge upphov till, till exempel hur rättigheter har inskränkts under covid-19-pandemin. Deltog gjorde bland andra Emma Frans. Utöver att visas för Bokmässans publik spelades samtalen in av UR Samtiden och publicerades på UR Play. Alla fyra demokratiambassadörer deltog även i andra aktörers arrangemang.
Pop-up-stugan i Kista galleria
Den 8–9 mars 2022 ställdes kommitténs pop-up-stuga upp i Kista galleria. Besökarna kunde tal del av demokratins historia, fundera över utmaningar, göra demokratiquiz samt se filmer på flera språk på demokratitemat. I programmet ingick även aktiviteter i samarbete med Kista bibliotek samt besök av en skolklass.
Demokratin 100 år – en framtidsdag
Den 15 mars 2022 arrangerade kommittén en stor demokratikonferens för att samla kunskap, erfarenheter och framtidsspaningar kring demokratin i Sverige, EU och internationellt. I programmet medverkade demokratiambassadörerna, kulturminister Jeanette Gustafsdotter och representanter från civilsamhället inklusive ungdomsorganisationer, SOM-institutet, Svenska institutet för europapolitiska studier, V-Dem och forskare från flera universitet och högskolor. Dagen avslutades med ett partiledarsamtal. Konferensen ägde rum fysiskt på Kulturhuset i Stockholm och digitalt. Över 740 personer deltog i konferensen.
Syftet med konferensen var att markera jubileumsårets avslut samt att lyfta fram och sprida det arbete som gjorts i kommittén med fokus på demokratins utmaningar, möjligheter och framtid utifrån olika samhällsgrupper, perspektiv och beslutsnivåer.
Utöver kommitténs egenproducerade program engagerades Forum för levande historia, MUCF och NOD till att medarrangera frukostseminarier samt Dramaten, som genomförde performanceworkshopen Öva Demokrati.
Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28
72
Som en anpassning till pandemiläget utformades ett hybridupplägg för konferensen. Hela dagen livesändes direkt till en konferensplattform, där även möjlighet att delta i en digital utställning erbjöds myndigheter med demokratiuppdrag. 17 aktörer ställde ut på denna yta och dessa besöktes av 266 deltagare.
Konferensen spelades även in av UR. Den 25 mars 2022 publicerades sex programpunkter på UR Play och i maj 2022 sändes dessa programpunkter vid fyra separata tillfällen i Kunskapskanalen. Därutöver rapporterade Sveriges Radio och olika tidningar från konferensen.
4.6 Annan verksamhet
I november 2020 träffade kommittén Dubravka Šuica, vice ordförande och kommissionär för demokrati och demografi, för ett samtal om EU:s framtidskonferens och för att ge exempel på det demokratifrämjande arbetet i Sverige.
Kommittén har varit remissinstans och lämnat remissvar på följande betänkanden: Lättade deltagarbegränsningar för sammankomster och tillställningar, sektionering och särskilda bestämmelser för demonstrationer och mässor (promemoria S2021/05005), Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21) och Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74).
I augusti 2019 genomförde kommittén en studieresa på inbjudan av Goetheinstitutet till Berlin för att få kännedom om, och inspireras av, arbetet i Tyskland för att stärka den demokratiska motståndskraften och bemöta antidemokratiska krafter. Resan användes även för gemensam planering av kommitténs fortsatta arbete. Programmet för resan innefattade exempelvis besök hos inrikesministeriet, senaten och civilsamhällesorganisationer som arbetar med demokratifrågor.
73
5 Resultat och reflektioner
I kommitténs uppdrag ingick att samordna och genomföra insatser och aktiviteter för en stark demokrati i nära samarbete med relevanta aktörer. En bredd av aktörer i hela landet skulle uppmuntras att delta och insatserna skulle nå ut brett. Dessutom formulerade kommittén mål om att kunskaperna skulle öka, fler skulle vara engagerade och att stödet för demokratin skulle öka. I det här kapitlet redovisas resultatet av kommitténs arbete och hur väl uppdraget och målen uppnåddes. Eftersom den allmänna uppslutningen bakom demokratijubiléet var stor i samhället är det viktigt att understryka att framgångarna även bör tillskrivas den stora mängd aktörer som genomförde insatser. Det här gäller även aktörer som inte deltog i samlingen, men som på olika sätt arbetade för att stärka demokratin. Kapitlet avslutas med några reflektioner kring kommitténs arbetssätt.
5.1 Resultat
Samarbeten med en bredd av aktörer i hela landet
Enligt direktiven var således kommitténs viktigaste uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Samlingen som genomfördes fick namnet Vår
demokrati – värd att värna varje dag, och bestod av flera delar. Sam-
lingen omfattade kommuner, regioner, myndigheter, civilsamhällesorganisationer, universitet och högskolor, delar av skolväsendet, kultursektorn och näringslivet som genomförde demokratifrämjande insatser för olika målgrupper i stora delar av landet. Vikten av aktörernas insatser kan inte nog understrykas.
En viktig del av samlingen utgjordes av Deklaration för en stark demokrati. Deklarationen undertecknades av 310 aktörer och resulterade i ett myller av demokratiaktiviteter runt om i landet för olika
Resultat och reflektioner SOU 2022:28
74
målgrupper. Kommitténs målsättning att deklarationen skulle undertecknas av 160 aktörer uppnåddes därmed över förväntan. Arbetet med deklarationen ledde till att många aktörer som inte tidigare hade arbetat specifikt med demokrati genomförde ett demokratifrämjande arbete.
Slutrapporterna från aktörerna visar att varje aktör som undertecknade deklarationen nådde ut till omkring 4 000 personer (medianvärde). Uppskattningsvis nåddes drygt 1,2 miljoner människor genom de insatser som gjordes inom ramen för deklarationen. Av de aktörer som undertecknade deklarationen uppgav de flesta (84 procent) att deras arbete hade bidragit till att uppmärksamma att Sveriges demokrati firar 100 år. Vidare uppskattade en stor grupp (76 procent) att arbetet hade bidragit till att öka sina respektive målgruppers kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet. En majoritet av de svarande ansåg även att insatserna hade bidragit till ökade möjligheter för respektive målgrupp att påverka samhället och delta i demokratiska processer. Målgrupperna för de olika aktörernas arbete var i huvudsak en bred allmänhet, därefter politiker, den egna personalen och elever/studenter. Sammantaget bidrog arbetet inom ramen för deklarationen både till att uppmärksamma demokratins hundraårsjubileum och till att öka kunskaperna om och delaktigheten i demokratin
Demokratistugan, kommitténs mobila kunskapscenter, turnerade i 16 län och gjorde 20 stopp – från Gällivare i norr till Malmö i söder – och besöktes av drygt 10 000 personer. Vid respektive besök tog länsstyrelserna fram lokala demokratiprogram i samarbete med lokala aktörer. Rapporteringen från Demokratistugans turné visar att över 400 aktiviteter om demokratin ägde rum i samband med stugans besök. Utöver länsstyrelser bidrog i huvudsak kommuner, organisationer i det lokala civilsamhället, bibliotek, skolor, lärosäten, kulturaktörer, studieförbund och Europadirekt-kontor till genomförandet av Demokratistugans besök. Den digitala Demokratistugan fick cirka 6 000 besökare. Demokratistugan bidrog härigenom till att samlingen nådde ut brett till medborgarna i landet.
Enligt de aktörer som tog emot Demokratistugan resulterade arbetet även i nya kontakter, fördjupade lokala och regionala samarbeten samt ökade kunskaper om demokratin. Arbetet resulterade även i flera konkreta exempel på aktiviteter och initiativ som i framtiden kan tas vidare regionalt och lokalt.
SOU 2022:28 Resultat och reflektioner
75
Arenor och samtal för att uppmärksamma demokratin
Kommitténs arbete bidrog till att skapa och utveckla arenor och mötesplatser, som har gjort det möjligt för fler människor att delta i samtal om demokratin.
Demokratiambassadörerna medverkade i drygt 230 utåtriktade aktiviteter som arrangerades av aktörer i samlingen över hela landet. Demokratiambassadörerna bjöds bland annat in för att tala för skolklasser och rektorer, på kommun- och regionfullmäktigemöten, vid konferenser, medlemsmöten, seminarier och vid styrelsesammanträden. Demokratiambassadörernas medverkan bidrog till att uppmärksamma och fördjupa kunskaperna om demokratins innebörd samt dess möjligheter och utmaningar. Uppskattningsvis nåddes närmare 10 000 personer av dessa insatser.
Därtill genomförde kommittén ett trettiotal egna konferenser och seminarier som särskilt riktade sig till aktörer i samlingen, men som ofta var öppna för allmänheten. Flera av evenemangen hade en publik på plats. Ett antal konferenser sändes på UR Play eller Facebook för att möjliggöra en bredare spridning. Evenemangen bidrog till att öka och bredda förståelsen för aktuella demokratifrågor samt till att inspirera aktörerna i samlingen.
Tillsammans med aktörerna i samlingen bidrog kommittén till ett ökat fokus på demokrati i nationella, regionala och lokala medier. Särskilt viktigt var det kommunikativa arbetet med länsstyrelser kring Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan. Demokratistugans besök uppmärksammades av lokalnyheter, både radio och tv, genom artiklar i lokala medier samt inlägg på sociala medier. Totalt publicerades 11 debattartiklar med en uppskattad räckvidd på drygt 2 430 000 personer.
Vidare hade kommittén en viktig roll i att initiera uppdrag och därefter samarbeta med de myndigheter som fick i uppdrag av regeringen att genomföra demokratifrämjande arbete mot olika målgrupper.
Kunskap och stöd för demokratin
En stor del av de aktiviteter som kommittén och aktörerna i samlingen genomförde syftade till att öka kunskaperna om och stödet för demokratin. Återrapporteringen från de olika insatserna visar att
Resultat och reflektioner SOU 2022:28
76
en stor mängd av de insatser som genomfördes ökade stödet för demokratin.
Dessutom bidrog Demokratistugan till att sprida kunskap om olika nivåer i demokratin, inklusive EU-nivån och arbetet med konferensen om Europas framtid.
Kommitténs kunskapsmaterial som bestod av filmer på tre språk om olika aspekter av demokratin samt av skrifter, publikationer och utställningsmaterial till Demokratistugan nådde ut till drygt 1,5 miljoner människor. Antologin ”100 år till” som innehåller fyra delar (Demokratin och grundbulten, Demokratin och digitaliseringen, Demokratin och delaktigheten, och Demokratin och friheten) är en sammanställning av olika perspektiv på några av vår tids stora demokratifrågor. Antologin bidrog till att fördjupa samtalet om demokratins framtid för allmänheten.
Genom samlingen tog ett stort antal aktörer ställning för demokrati som styrelseskick. Den tydligaste markören för detta var Deklaration för en stark demokrati som innehåller följande skrivning: Vi värnar alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism. Bland de 310 aktörer som undertecknade deklarationen fanns 131 kommuner, 10 regioner, 36 myndigheter (inklusive länsstyrelser), ett stort antal civilsamhällesorganisationer, inklusive fackföreningar och trossamfund samt universitet, högskolor, företag, museer och andra kulturaktörer.
De kunskapsmätningar som kommittén låtit göra tyder på att uppmärksammandet av demokratijubiléet har haft effekt. Kommittén lät göra en kunskaps- och opinionsmätning i februari 2019 och en uppföljande mätning med i princip samma frågor tre år senare, i februari 2022. Mätningarna visar att andelen som känner till att det var 1921 som både män och kvinnor fick rösta första gången ökade från 69 procent 2019 till 82 procent 2022. En jämförelse av mätningarna 2019 och 2022 ger även indikationer på att kunskaperna om demokratin har ökat. Fler känner till exempel till grundlagarna, vad oberoende domstolar innebär och att man i EU-valet röstar till Europarlamentet. Färre tror (felaktigt) att regeringen stiftar lagar. Fler än tidigare anser sig ha ganska eller mycket bra kunskaper om hur demokratin fungerar och tycker generellt att det är lätt eller ganska lätt att förstå politiken.
SOU 2022:28 Resultat och reflektioner
77
Sammantaget tyder resultaten ovan på att kunskaperna och medvetenheten om demokratin ökade under den tid då kommitténs arbete pågick och många aktörer gjorde insatser för att stärka demokratin. Vidare tyder resultaten på att arbetet bidrog till det demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika.
5.2 Reflektioner
Resultaten av kommitténs arbete visar att demokratistärkande satsningar av det här slaget ger effekt. Insatserna bedöms i huvudsak ha haft kortsiktiga effekter och har främst fått genomslag i samband med arrangemangen. Vissa nätverk och insatser kan dock väntas få effekt även på längre sikt om de upprätthålls. För att stärka och värna demokratin och säkerställa en effekt på lång sikt krävs insatser som är långsiktiga.
Konstruktionen med demokratiambassadörer fungerade bra. Det bör dock uppmärksammas att det är ett tidskrävande uppdrag och att det kräver ett stort personligt engagemang. Demokratiambassadörerna bidrog inledningsvis till att kommunicera samlingen till sina respektive nätverk och sedan till allmänheten. De spelade även en central roll i att bygga nätverk, som blev avgörande för kommitténs framgång i att nå ut i hela landet. Särskilt väl fungerade samarbetet med länsstyrelserna som i många fall tog vidare demokratinätverken i respektive län. Det hade dock inte varit möjligt att demokratiambassadörerna fysiskt skulle ha deltagit i alla evenemang runt om i landet i enlighet med direktiven. Till följd av den digitala omställningen som krävdes i och med pandemin kunde deras medverkan ske digitalt, något som blev mycket tidsbesparande. Därmed kunde demokratiambassadörerna delta i betydligt fler aktiviteter. Kommittén mötte ett stort intresse, engagemang och en vilja hos en bredd av aktörer att arbeta för att stärka demokratin. Det gällde hos såväl kommuner och myndigheter som civilsamhället och andra aktörer som bidragit. I dialog med aktörerna framkom det tydligt att förklaringen till den breda uppslutningen är de hot och utmaningar som aktörerna upplever att det finns mot demokratin i Sverige och i vår omvärld.
Resultat och reflektioner SOU 2022:28
78
För framtida satsningar kan noteras att kombinationen av såväl traditionella konkreta verktyg (till exempel Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan) som digitala verktyg (exempelvis användning av sociala medier) för att sprida information var viktigt för att nå ut. Det kommunikativa arbetet var helt centralt för att nå ut till aktörerna i samlingen och till allmänheten.
Att nå ut till personer som står längst ifrån demokratin är viktigt för att stärka demokratin i framtiden. Kommittén har inte uttryckligen haft detta uppdrag och få aktörer som skrivit under deklarationen har nått ut till dessa grupper. Kommittén har dock goda erfarenheter av de enstaka insatser som gjordes. Det är angeläget att samordnade, genomtänka och långsiktiga insatser görs för dessa grupper.
Slutligen är en viktig lärdom för framtida satsningar att effektiv styrning och samordning av myndighetsuppdrag bidrar till högre kvalitet, mindre dubbelarbete och ett effektivare utnyttjande av resurserna. Särskilt viktigt är detta för uppdrag som riktas till skolväsendet.
79
6 Ta tillvara kommitténs arbete
Som framgår av resultatredovisningen i kapitel 5 har det arbete som kommittén genomfört bidragit till att förverkliga det demokratipolitiska målet.
I enlighet med kommitténs direktiv lämnas nedan förslag på hur insatser och erfarenheter från kommitténs arbete kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avvecklats.
6.1 Inrätta en nationell demokratifunktion
Bedömning: Det finns behov av en nationell samordning av myn-
digheter och andra aktörer som genomför demokratifrämjande insatser och som arbetar för att öka kunskaperna om demokratin. Det finns även ett behov av en aktör som utgör kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagandet och delaktigheten i demokratin samt genomför återkommande analyser och lägesbeskrivningar av demokratins utveckling i landet.
De uppdrag att på olika sätt arbeta med demokratifrämjande insatser som flera myndigheter fick under åren 2020 och 2021 har bidragit till ett större fokus på demokrati och till ökade kunskaper om demokrati bland olika målgrupper.
Flera myndigheter som kommittén har haft samråd med har samtidigt påtalat att det saknas en samordning och uppföljning av olika myndigheters arbete för att stärka demokratin, något som behövs för att dra lärdomar, undvika dubbelarbete, skapa synergier samt utveckla nya effektiva och ändamålsenliga metoder. Kommittén kan även konstatera att det saknas en sammanhållen strategi för hur kunskaperna ska öka. I flera fall har myndigheterna utvecklat ett eget kunskapsmaterial om demokrati utan samverkan med andra aktörer vilket
Ta tillvara kommitténs arbete SOU 2022:28
80
har lett till dubbelarbete och sämre förutsättningar för metodutveckling. Flera myndigheter har svårigheter att nå ut med sitt kunskapsmaterial. Samtidigt vet inte alltid lärare och andra i pedagogisk verksamhet vart de ska vända sig för att hitta kunskapsmaterial om demokrati. Vidare saknas nationella undersökningar och analyser av vissa aspekter av demokratin, till exempel den vuxna befolkningens demokratikunskaper över tid.
Sammantaget finns det ett behov av att en aktör får i uppdrag att upprätthålla och utveckla den samordnande och katalyserande funktion som kommittén har haft, och att utveckla de nätverk som har skapats med anledning av att Sveriges demokrati fyllde 100 år. Det skulle vara ett viktigt sätt att stärka demokratin i linje med det demokratipolitiska målet.
Förslag: En nationell demokratifunktion inrättas med uppdrag
att öka kunskaperna om demokratin, utgöra kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagandet och delaktigheten i demokratin, bidra till samordning av olika demokratifrämjande insatser samt analysera och ta fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin.
Genom arbetet med samlingen har det skapats ett sammanhållet nav med omfattande kontakter, nätverk och arenor för demokratiarbetet och demokratifrågor. Såväl kommitténs arbete som merparten av de aktiviteter som initierats och genomförts av andra aktörer har dock varit tidsbegränsade och den samordning som har etablerats och genomförts har varit temporär. Mot den bakgrunden föreslår kommittén att delar av kommitténs arbete tas vidare och utvecklas vid en nationell demokratifunktion.
Kommittén anser att en nationell demokratifunktion ska fokusera på att bidra till att öka kunskaperna om det demokratiska styrelseskicket genom att sammanställa kunskapsmaterial och utveckla metoder, samt stärka förutsättningarna för deltagande och delaktighet i demokratin. Funktionen ska också bidra till samordning av olika uppdrag som genomförs av myndigheter samt till analys och lägesuppdateringar av tillståndet i den svenska demokratin.
SOU 2022:28 Ta tillvara kommitténs arbete
81
En sådan funktion ska uppmuntra det demokratiarbete som utförs av myndigheter, kommuner, regioner och organisationer i det civila samhället.
Förslag: Den nationella demokratifunktionen inrättas inom en be-
fintlig myndighet.
Den nationella demokratifunktionen bör inrättas inom en befintlig myndighet som bedriver ett demokratifrämjande arbete. För att genomföra det föreslagna arbetet behöver den nationella demokratifunktionen uppskattningsvis sex till sju heltidsanställda. Kommittén bedömer att det finns två alternativ där funktionen kan placeras: Forum för levande historia (FLH) eller Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Båda myndigheterna har uppdrag som är relevanta för arbetet.
FLH har i uppgift att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har fått flera regeringsuppdrag under demokratijubileumsåren om att utveckla och sprida pedagogiskt material om demokratin till lärare och elever, att samordna arbetet som genomförs av olika aktörer inom regeringens satsning Demokratin 100 år samt att sprida kunskapsmaterial om demokrati till fler målgrupper. Under hösten 2021 och tidig vår 2022 genomfördes en utredning inom Regeringskansliet för att se över inriktningen på FLH:s framtida uppdrag och arbete. Resultatet av utredningen kan påverka FLH:s möjlighet att ansvara för den föreslagna demokratifunktionen.
MUCF har i uppgift att ta fram och sprida kunskap om ungas levnadsvillkor och civilsamhällets villkor. Vidare fördelar MUCF statsbidrag som ger organisationer i det civila samhället möjlighet att bedriva verksamhet. Både arbetet med ungdomsfrågor och det civila samhället har stark koppling till demokratin. Ungas tilltro till och deltagande i samhället är avgörande för att stärka demokratin. Vidare fyller bidragen till civilsamhället en central roll för att skapa förutsättningar för föreningslivet att på olika sätt bidra till samhällsdebatt och demokratisk skolning. Med anledning av att Sveriges demokrati fyllde 100 år fick MUCF regeringsuppdrag om att förmedla bidrag till organisationer för demokratistärkande insatser samt för att ta fram
Ta tillvara kommitténs arbete SOU 2022:28
82
modeller och kunskapsstöd för att stödja kommuners arbete med ungdomsinflytande.
För att avgöra vilket alternativ som är mest ändamålsenligt och resurseffektivt behövs en fördjupad analys. En sådan analys behöver även ta hänsyn till andra pågående processer som påverkar myndigheternas förutsättningar att inrätta en nationell demokratifunktion.
6.2 Uppdrag till länsstyrelserna att arbeta demokratistärkande
Bedömning: Länsstyrelsernas demokratifrämjande arbete i sam-
band med att Sveriges demokrati fyllde 100 år har bidragit till ökad kunskap om och delaktighet i demokratin runt om i landet.
Enligt förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion ska länsstyrelserna verka för att nationella mål får genomslag i respektive län, samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Utifrån ett statligt helhetsperspektiv ska de arbeta sektorsövergripande samt samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.
Flera områden och uppgifter som länsstyrelserna har ansvar för utgör viktiga delar av demokratin. Länsstyrelsen är regional valmyndighet, vilket innebär att de ansvarar för att planera och genomföra allmänna val, val till Europaparlamentet och nationella folkomröstningar. De har även ansvar för uppgifter i fråga om jämställdhet, samhällsplanering, krisberedskap och integration. Enligt länsstyrelsernas regleringsbrev för 2021 ska de arbeta med skydd och främjande av nationella minoriteter, funktionshinderpolitik, mänskliga rättigheter, barnets rättigheter, icke-diskriminering samt FN:s globala mål för hållbar utveckling på regional och lokal nivå. Även om dessa områden gränsar till demokratiområdet saknas det ett demokratifrämjande uppdrag.
Inom ramen för länsstyrelsernas befintliga uppdrag finns etablerade nätverk. Exempel på detta är: Länsstyrelsernas nätverk för mänskliga rättigheter, barnets rättigheter och åtgärder mot rasism, Nätverket för jämställdhet, Nätverket för funktionshinderfrågor samt ytterligare nätverk inom områdena integration och folkhälsa/trygghet.
SOU 2022:28 Ta tillvara kommitténs arbete
83
Dessa nätverk möjliggör samordning, utveckling och erfarenhetsutbyte.
Under 2021–2022 stod nästan samtliga länsstyrelser värd för Demokratistugan, som kommittén tog fram, och de har i samband med det adresserat utmaningar för demokratin, bidragit till att uppmärksamma och öka kunskaperna om demokratin samt arrangerat olika typer av demokratievenemang som både riktats till olika grupper och till den breda allmänheten. För att nå framgång i arbetet har samarbeten och nätverk bildats mellan länsstyrelser även inom demokratiområdet.
Länsstyrelsen i Jönköping fick med anledning av att Sveriges demokrati fyllde 100 år ett särskilt uppdrag att redovisa aktiviteter på demokratiområdet som länsstyrelserna genomförde under 2021. Som en del i uppdraget genomfördes en kartläggning och analys av utmaningar på demokratiområdet.
Flera länsstyrelser bildade i samband med Demokratistugans besök även demokratinätverk med aktörer inom länen där kommuner, regioner, civilsamhällesorganisationer och andra aktörer ingick. Dessa lokala nätverk spelade även en viktig roll för regionala demokratisatsningar där länsstyrelserna hade en avgörande roll i att samla aktörer i länet, som ville skriva under Deklaration för en stark demokrati. Samarbetet med kommittén har framhållits av flera länsstyrelser som viktiga delar i arbetet med demokratifrämjande insatser. Flera länsstyrelser har också framhållit att uppdragen inom andra områden, såsom mänskliga rättigheter och barnrätt, har kunnat integreras i dessa demokratiinsatser. Samarbetet var dock kortsiktigt och ägde rum med anledning av jubileumsåret.
Utifrån länsstyrelsernas arbete finns det i dag kunskap och arbetssätt som skulle kunna tillämpas i ett mer långsiktigt demokratiuppdrag. Kommittén bedömer att de nätverk och initiativ som skapades och utvecklades under demokratijubileumsåren har stor potential att ytterligare stärka demokratiarbetet i länen på längre sikt.
För att möta demokratins utmaningar, ta vara på länsstyrelsernas roll och erfarenheter samt bidra till det demokratipolitiska målet bör det lokala och regionala demokratiarbetet fortsätta även efter demokratijubileumsårens avslut.
Ta tillvara kommitténs arbete SOU 2022:28
84
Förslag: Länsstyrelserna ges ett långsiktigt demokratifrämjande
uppdrag.
I rapporten Utmaningar och insatser för demokratin (2022) framgår att länsstyrelserna kan vara viktiga aktörer för att bibehålla och fördjupa det demokratiarbete och de nätverk som upprättats under de senaste åren.1 Länsstyrelsernas placering möjliggör dessutom att nationella demokratisatsningar på ett mer effektivt sätt kan nå ut till allmänheten i hela landet.
Länsstyrelsen har en central samverkansroll och ska inom sin verksamhet främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet. Denna samverkansroll skulle kunna inrymma ett tydligare arbete med demokratifrågor.
Genom ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag skulle regeringens demokratipolitik på ett tydligare sätt kunna kommuniceras i hela landet och frågor som rör medborgarnas kunskap om, och delaktighet i demokratin ges större utrymme.
För att inhämta länsstyrelsernas synpunkter på ett framtida demokratifrämjande uppdrag, inbjöds samtliga landshövdingar till samråd med kommittén. Samtliga medverkande framhöll att länsstyrelserna har en viktig roll i det lokala och regionala demokratifrämjande arbetet. Det finns ett stort intresse av att fortsatt bedriva ett förstärkt arbete med demokratifrågor i länen. Detta budskap var även tydligt i kommitténs utvärdering som besvarades av de länsstyrelser som tog emot Demokratistugan. I utvärderingen betonade länsstyrelserna att de vill fortsätta arbeta med konkreta samarbeten, nätverk, målgrupper och projekt med demokratitema. Länsstyrelserna betonade vidare vid samrådet med kommittén att ett fortsatt arbete bör finansieras med ett anslag som täcker utgifterna och de utökade personalkostnaderna.
Utifrån det demokratipolitiska målet, kommitténs arbete samt efter dialog med länsstyrelserna skulle följande delar kunna ingå i ett demokratiuppdrag:
1Utmaningar och insatser för demokratin, Länsstyrelserna, 2022.
SOU 2022:28 Ta tillvara kommitténs arbete
85
• Stödja utvecklingen av ett kunskapsbaserat lokalt och regionalt demokratifrämjande arbete. I detta kan ingå att ansvara för framtagande av lokal och regional demokratistatistik, exempelvis genom länsstyrelsernas statistikprogram Prisma2, samt att rapportera till och förse regeringen med lokala och regionala analyser på demokratiområdet. I denna del kan även ingå att sprida kunskap till lokala aktörer om material på demokratiområdet som tagits fram av myndigheter och andra aktörer.
• Bidra till kompetensutveckling, gemensamma kommunikationsinsatser och till att samarbete mellan relevanta aktörer utvecklas på lokal och regional nivå för att stärka demokratin, samt stödja kommunöverskridande initiativ på demokratiområdet.
I det praktiska genomförandet ser kommittén åtminstone två möjliga alternativ. Det första innebär att samtliga länsstyrelser genom regeringsuppdrag får möjlighet att ansöka om medel för genomförande av insatser som stärker det lokala demokratiarbetet. Det andra alternativet innebär en resursförstärkning av samtliga länsstyrelser i form av en heltidsanställd personal för genomförandet av det föreslagna uppdraget.
De exakta formerna för genomförandet föreslås utformas av länsstyrelserna. Genomförandemodellen samt resurstilldelningen kommer att styra utformningen av uppdraget och den ambitionsnivå som är möjlig.
2 En databas som innehåller statistik om bland annat folkvalda och valdeltagande.
87
7 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet
Ett brett och långsiktigt arbete för att stärka och främja demokratin är nödvändigt för att förverkliga det demokratipolitiska målet och möta de utmaningar för den svenska demokratin som lyfts fram i regeringens strategi för en stark demokrati. Utöver förslagen i kapitel 6, som syftar till att tillvarata och utveckla kommitténs arbete, har erfarenheter under arbetet lett till att kommittén vill föreslå ytterligare åtgärder. Det handlar om åtgärder som syftar till att långsiktigt stärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet.
7.1 Större fokus på demokrati i myndigheternas arbete
Bedömning: Förvaltningsmyndigheter kan i större utsträckning
bidra till att befästa och utvidga demokratin samt förverkliga det demokratipolitiska målet.
Enligt regeringsformen ska den offentliga makten utgå från folket (regeringsformen, RF 1 kap. 1 §) och utövas under lagarna, med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Folkstyrelsen ska vidare bygga på fri åsiktsbildning samt allmän och lika rösträtt. Detta kan sägas vara den svenska demokratins grundläggande principer. I regeringsformen anges också de grundläggande fri- och rättigheterna. Lagar och andra föreskrifter får inte beslutas i strid med dessa principer och inte heller i strid med den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilken gäller som lag i Sverige.
Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet SOU 2022:28
88
Förvaltningsmyndigheterna spelar en central roll i den svenska demokratin. Enligt det så kallade program- och målsättningsstadgandet, som följer de inledande skrivningarna i regeringsformen, ska det allmänna bland annat verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden och att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet (RF 1 kap. 2 §). Med demokratins idéer menas ett styrelseskick som ger människor möjlighet att påverka samhället och sina egna liv och som ger en försäkran om att grundläggande fri- och rättigheter respekteras. Av förarbetena framgår att en central uppgift för samhällets organ är att befästa och utvidga demokratin i alla sammanhang och på alla nivåer i samhället (prop. 1975/76:209 s. 138).
Principerna om att demokratins idéer ska vara vägledande för det allmänna återspeglas även i den statliga värdegrunden som anställda inom statsförvaltningen omfattas av. Den statliga värdegrunden utgår från regeringsformens grundläggande krav och består av principerna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för lika värde, frihet och värdighet samt effektivitet och service. I den vägledning som riktas till statligt anställda framgår att den anställda arbetar på medborgarnas uppdrag och att arbetet ska främja demokratiska värderingar.
Kommittén anser att statsförvaltningens allmänna demokratiuppdrag, som ska genomsyra myndigheters arbete, inte är tillräckligt tydligt i myndigheternas styrdokument. I myndighetsförordningen (2007:515) nämns inte demokrati och ett tydligt demokratiuppdrag saknas ofta i myndigheternas instruktioner. Efter en genomgång av instruktioner för 38 myndigheter som kan anses vara relevanta för det demokratipolitiska målet, kan kommittén konstatera att demokrati eller demokratirelaterade begrepp1 endast omnämns i sex myndigheters instruktioner.2 Som jämförelse kan kommittén konstatera att
1 Följande sökord användes: demokrati, jämlikhet/jämlik, jämlikt inflytande och delaktighet/deltagande. 2 Barnombudsmannen, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Delegationen mot segregation, Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Forum för levande historia, Försvarsmakten, Institutet för språk och folkminnen, Jämställdhetsmyndigheten, Kammarkollegiet, Kriminalvården, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för tillgängliga medier, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Polismyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Sametinget, Skolinspektionen, Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Statens konstråd, Statens kulturråd, Statens medieråd, Statistiska Centralbyrån, Statskontoret, Svenska institutet, Säkerhetspolisen, Totalförsvarets forskningsinstitut, Valmyndigheten och Vinnova.
SOU 2022:28 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet
89
jämställdhet omnämns i 28 av de 38 instruktionerna. Kommittén har haft ett nära samarbete med flera myndigheter kring demokratifrämjande insatser, och har då kunnat konstatera att huvuddelen av uppdragen har varit tillfälliga och kortsiktiga.
Trots att principerna om att demokratins idéer ska vara vägledande finns en överhängande risk att myndigheternas ansvar för att befästa och utvidga demokratin inte beaktas tillräckligt. Det är kommitténs bedömning att demokratins idéer bör lyftas fram tydligare i styrningen av förvaltningsmyndigheterna.
Stärka demokratin genom myndighetsstyrning
Förslag: I myndighetsförordningen, avsnitt Allmänna uppgifter
(6 §), skrivs in att myndigheterna ska ta till vara fördelar som kan vinnas för demokratin.
Mot bakgrund av den centrala roll som myndigheterna har i samhället – på flera nivåer och i olika sammanhang – bör uppgiften att föra ut de demokratiska principerna förtydligas. Kommittén föreslår därför att 6 §, avsnittet Allmänna uppgifter i myndighetsförordningen revideras enligt föreslagen lydelse som presenteras bland författningsförslagen i kapitel 1.
Förslag: Demokrati och det demokratiska uppdraget skrivs in i
instruktioner för myndigheter vars verksamhet är central för det demokratipolitiska målet.
En grundprincip för all myndighetsstyrning är att permanenta uppgifter anges i instruktioner och tillfälliga uppdrag i regleringsbrev. Eftersom instruktionen är det främsta verktyget för att långsiktigt styra enskilda myndigheters inriktning och uppgifter anser kommittén att instruktionerna för ett antal myndigheter bör innehålla skrivningar om att bidra till att befästa och utvidga demokratin samt att verka för det demokratipolitiska målet.
Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet SOU 2022:28
90
Demokratin kan betraktas som en tvärsektoriell fråga. I en rapport från Statskontoret framgår att det finns svårigheter att styra tvärsektoriella frågor.3 Enligt rapporten har regeringen bättre förutsättningar att få genomslag för sin styrning av myndigheter i tvärsektoriella frågor om de ordinarie styrmedlen till exempel instruktioner används, och att styrningen tydligt kopplas till myndighetens mål.
Förslagsvis ändras instruktionen för de myndigheter som anses centrala för att uppnå det demokratipolitiska målet.
Förslag: Ett pilotprojekt genomförs där fem till åtta myndigheter
ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur respektive myndighet ska bidra till det demokratipolitiska målet.
Kommittén föreslår att ett pilotprojekt genomförs där regeringen ger fem till åtta myndigheter i uppdrag att ta fram metoder som ska bidra till att ett demokratiperspektiv beaktas i större utsträckning och integreras i den ordinarie verksamheten. Pilotprojektet skulle kunna benämnas Demokratiintegrering i myndigheter (DiM), i likhet med Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Pilotprojektet kan bli en viktig startpunkt för ett bredare arbete med demokratiintegrering i myndigheter. Urval av myndigheter kan göras utifrån dess förutsättningar och relevans för att uppnå det demokratipolitiska målet. I pilotprojektet bör en blandning av små och stora myndigheter ingå. Vidare bör myndigheter med breda kontaktytor till stora delar av befolkningen ingå. Kommittén föreslår att pilotprojektet utvärderas efter tre år.
Pilotprojektet kan dra nytta av erfarenheter från JiM som har haft positiva effekter på jämställdheten i Sverige. Flera myndigheter bidrar i dag till de jämställdhetspolitiska målen och jämställdhet har blivit en integrerad del av respektive myndighets verksamhet. I en utvärdering av JiM betonas särskilt betydelsen av en stark politiskt vilja, riktade uppdrag till myndigheter vars verksamheter har stor betydelse för att uppnå jämställdhetsmålen samt att regleringsbrevsuppdrag i kombination med instruktionsskrivningar har varit effektiva.4
3 Statskontorets rapport Regeringens styrning i tvärsektoriella frågor, En studie om erfarenheter
och utvecklingsmöjligheter (2022).
4Utvärdering av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter. Slutrapport 2019:14, Statskontoret.
SOU 2022:28 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet
91
7.2 Analysera konsekvenser för demokratin
Bedömning: Det saknas tydliga krav på hur kommittéer och ut-
redningar ska analysera konsekvenser för demokratin i de förslag som tas fram.
Det statliga kommittéväsendet har en central roll i lagstiftningskedjan. I regel inleds lagstiftningsprocessen genom att regeringen ger en utredning i uppdrag att utreda en fråga och presentera förslag på hur frågan kan lösas. Statliga utredningar lyder under regeringen, men ska ses som oberoende myndigheter. Enligt kommittéförordningen (1998:1474) ska kommittéer och utredningar redovisa konsekvenser för de förslag som läggs fram. Det handlar dels om samhällsekonomiska konsekvenser (14 §), dels om att analysera förslagens betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män samt för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen (15 §).
Det finns inga krav på att utreda vilka konsekvenser ett förslag har för demokratin nationellt. Mot bakgrund av att utredningar i dag inte är ålagda att analysera konsekvenser för demokratin är det sällan att det sker. Efter kommitténs genomgång av ett tjugotal aktuella utredningar kan konstateras att flera utredningar med relevans för det demokratipolitiska målet saknar en analys av förslagens konsekvenser för demokratin.
Det är av stor betydelse att kommittéer och utredningar belyser de konsekvenser som förslagen har för demokratin. Detta är av särskild vikt mot bakgrund av de utmaningar som demokratin står inför. En sådan genomlysning skulle göra det möjligt att förutsäga konsekvenser som inte alltid är uppenbara i exempelvis den offentliga debatten och vid inledningen av lagstiftningsprocessen. Regering och riksdag ska kunna värdera detta när de behandlar och fattar beslut om olika förslag.
På samma sätt som det kommunala självstyret är reglerat i grundlagen är frågor om demokrati och delaktighet aspekter som lyfts centralt i regeringsformen, och som därför bör vara föremål för konsekvensutredningar.
Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet SOU 2022:28
92
Förslag: I kommittéförordningen 15 § skrivs det in krav på att
redovisa konsekvenser för demokratin.
Kommittén anser att utrednings- och kommittéförslag som kan inverka på demokratin bör redovisa eventuella konsekvenser för exempelvis grundläggande fri- och rättigheter, demokratins funktionssätt samt människors möjligheter att delta i demokratin och att utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet.
Konsekvensutredningar bör särskilt redovisa hur olika förslag inverkar på de grundläggande fri- och rättigheter som anges i regeringsformen. En sådan analys bör också omfatta frågor om huruvida ett förslag leder till att enskilda eller grupper ges sämre förutsättningar att få vissa rättigheter tillgodosedda. Av särskild betydelse är att belysa om grupper som kan befinna sig i en utsatt position påverkas.
Vidare anser kommittén att utredningar bör ta ställning till hur de förslag som tas fram påverkar demokratins funktionssätt. Detta är särskilt relevant om ett förslag påverkar grunderna för det demokratiska styrelseskicket såsom valsystemet, region- och kommunindelning, myndigheters och domstolars objektivitet och oberoende samt andra principer i grundlagen. Det kan även handla om grundläggande demokratifrågor som civilsamhällets, kulturlivets och medias villkor och oberoende.
En konsekvensanalys om demokrati bör därutöver bedöma vilka konsekvenser ett förslag har för enskildas möjligheter att delta i demokratin och utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet. Det allmänna har som framgår av regeringsformen en skyldighet att verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Ur ett demokratiperspektiv bör detta i första hand avse delaktighet i demokratin i stort, såsom deltagande i de allmänna valen och den allmänna åsiktsbildningen.
Sammanfattningsvis bör ett krav om konsekvensanalys gällande demokrati skrivas in i kommittéförordningen, 15 § enligt föreslagen lydelse som presenteras bland författningsförslagen i kapitel 1.
SOU 2022:28 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet
93
7.3 Förtydliga skolans demokratiuppdrag
Bedömning: Det finns oklarheter och skillnader i synen på hur
skolans demokratiuppdrag ska tolkas och omsättas i praktiken. I förlängningen kan detta bidra till att alla elever inte ges samma möjligheter att utbildas till medvetna och kompetenta samhällsmedborgare. Många aktörer producerar undervisningsmaterial om demokrati för skolan. För lärare är det svårt att få en överblick över materialet samtidigt som aktörerna har svårigheter att nå ut.
Skolan spelar en central roll i det demokratiska systemet genom sitt uppdrag att förmedla och förankra kunskaper och demokratiska värden. Skolan ska ge barn och elever erfarenhet av deltagande och demokratiska processer. Den ska också präglas av en demokratisk anda, där mänskliga rättigheter respekteras och där det ska finnas möjlighet för eleverna att uttrycka sina åsikter och visa respekt för andras.5
Nedan följer ett antal rekommendationer och ett förslag som syftar till att stärka demokratiarbetet i skolväsendet utifrån kommitténs erfarenheter.
Rekommendation: Skolverket får i uppdrag att förtydliga skolans
demokratiuppdrag genom att utforma rekommendationer, allmänna råd och inspirationsmaterial som kan användas av huvudmän, skolledare och skolans personal.
Kommittén genomförde samråd om skolväsendets roll i det demokratifrämjande arbetet där representanter från både myndigheter och organisationer i det civila samhället deltog. Vid samråden framkom att flera aktörer ansåg att det är otydligt hur skolans demokratiuppdrag praktiskt ska omsättas inom såväl undervisning som utbildning i övrigt. Mot denna bakgrund rekommenderar kommittén att regeringen ger Skolverket, som har en normerande funktion, i uppdrag att konkretisera skolans demokratiuppdrag. I uppdraget bör ingå att förtydliga hur skollagens och läroplanernas skrivningar om demokrati kan konkretiseras och tillämpas av huvudmän, skolledare och skolans personal. I detta arbete bör Skolverket beakta Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt om hur undervisningen kan
5 Se vidare skollagen (2010:800) 1 kap. 4, 5 och 10 §§ och 10 kap. 2 § samt prop. 207/18:17, s. 6.
Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet SOU 2022:28
94
utformas för att vara demokratifrämjande – översikten ska färdigställas under hösten 2022.
Rekommendation: Skolinspektionen får i uppdrag att genomföra
kvalitetsgranskningar av grundskolornas respektive gymnasieskolornas arbete med demokrati.
För tio år sedan gjorde Skolinspektionen en granskning av demokrati och värdegrund i grundskolan. Sedan dess har någon motsvarande granskning inte gjorts. I granskningen från 2012 drog Skolinspektionen slutsatsen att medvetenheten om det demokratiska uppdraget behövde öka, att det fanns stora skillnader i synen på skolans demokratiuppdrag och att uppdraget behövde förtydligas och elevernas delaktighet förstärkas.6 År 2020 granskade Skolinspektionen gymnasieskolans demokratiuppdrag i kursen Samhällskunskap 1a1/1b.7Granskningen visade att eleverna i de flesta fall får erfarenhet av att diskutera, men mer sällan övas i demokratiska beslutsprocesser.
Mot bakgrund av de utmaningar som demokratin står inför, den centrala roll som skolan har för demokratisk fostran samt att det redan i de tidigare granskningarna visade sig finnas brister bedömer kommittén att det behövs dels en uppföljande granskning av hur grundskolor arbetar med demokrati, dels en bredare granskning av demokratiuppdraget i gymnasieskolan. Det är av särskild vikt att skolor i områden med socioekonomiska utmaningar granskas, eftersom forskning visar att elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå i större utsträckning gynnas av demokratistärkande undervisning.8
Rekommendation: Skolverket får i uppdrag att genomföra en ut-
värdering av konsekvenserna av bestämmelsen om politiska partiers närvaro i skolan och hur den har påverkat skolornas demokratiarbete och elevernas möjlighet till likvärdig utbildning.
6Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, Kvalitetsgranskning Rapport 2012:9. 7 Granskningspromemoria, Gymnasieskolans demokratiuppdrag i kursen Samhällskunskap 1a1/1b. 8Är skolan demokratifrämjande? Forum för levande historia, 2019.
SOU 2022:28 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet
95
En del av skolans demokratiuppdrag handlar om att eleverna i undervisningen ska få kunskaper om det politiska systemet och partierna. Att bjuda in företrädare för politiska partier kan vara ett sätt att genomföra denna undervisning. Sedan 1 januari 2018 gäller nya bestämmelser9 om politiska partiers närvaro i skolan som innebär att rektorn beslutar om huruvida politiska partier ska bjudas in till skolan. Vissa skolor har tagit vara på möjligheten att bjuda in företrädare för politiska partier medan andra har avstått. Efter fyra år finns det ett behov av att utvärdera hur konsekvenserna av bestämmelserna har påverkat elevers möjligheter att inhämta kunskap om det politiska systemet inklusive partierna. Utvärderingen bör särskilt beakta huruvida elevers rätt till likvärdiga möjligheter att lära sig om politisk opinionsbildning och det politiska systemet, har påverkats.
Förslag: Den digitala plattformen Demokrati 100 år permanentas
och breddas till att inte enbart fokusera på hundraårsjubileet.
Kommittén har erfarit att ett flertal aktörer såsom Barnombudsmannen, Forum för levande historia, Kungliga biblioteket, Kriminalvården, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för delaktighet, Polismyndigheten, riksdagen, Statens institutionsstyrelse, Demokratibygget och även privata aktörer har utarbetat kunskapsmaterial om demokrati för användning inom skolan. Samtidigt saknas det en överblick över vilket material som finns att tillgå. Detta försvårar för lärare och skolpersonal att hitta material, hämmar metodutvecklingen och riskerar att leda till dubbelarbete. Kommittén påtalade detta i sin delrapport och har i samråd med skolaktörer uppmärksammat behovet av en digital plattform där material om demokrati riktat mot lärare och elever i skolan kan samlas. Kommittén fick gehör för förslaget och under hösten 2021 lanserade Skolverket i samverkan med Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten en sådan tillfällig plattform. Det finns ett behov av att plattformen blir en permanent del av Skolverkets hemsida samt att innehållet breddas och även omfattar allmänna råd och inspirationsmaterial om hur skolans demokratiuppdrag ska tolkas.
97
8 Konsekvenser
I detta kapitel redogörs för konsekvenserna av förslagen. Samhällsekonomiska konsekvenser av förslagen ska beskrivas enligt 14 § i kommittéförordning (1998:1474). Om förslagen i betänkandet har betydelse för vissa särskilt utpekade områden ska konsekvenserna för dessa anges enligt 15 § kommittéförordningen. Detta gäller för den kommunala självstyrelsen, brottslighet och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
8.1 Förslagen i korthet
Kommittén ska enligt direktivet lämna förslag på hur insatserna och erfarenheterna från samlingen 2018–2021 kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avslutat sitt uppdrag. Kommittén har följande förslag för hur insatserna kan tas tillvara:
• En nationell demokratifunktion inrättas med uppdrag att öka kunskaperna om demokratin, utgöra kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagandet och delaktigheten i demokratin, bidra till samordning av olika demokratifrämjande insatser samt analysera och ta fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin.
• Den nationella demokratifunktionen inrättas inom en befintlig myndighet.
• Länsstyrelserna ges ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag.
Konsekvenser SOU 2022:28
98
Kommittén föreslår även åtgärder som syftar till att långsiktigt stärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet:
• I myndighetsförordningen, avsnitt Allmänna uppgifter (6 §), skrivs in att myndigheterna ska ta till vara fördelar som kan vinnas för demokratin.
• Demokrati och det demokratiska uppdraget skrivs in i instruktioner för myndigheter vars verksamhet är central för det demokratipolitiska målet.
• Ett pilotprojekt genomförs där fem till åtta myndigheter ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur respektive myndighet ska bidra till det demokratipolitiska målet.
• I kommittéförordningen 15 § skrivs det in krav på att redovisa konsekvenser för demokratin.
• Den digitala plattformen Demokrati 100 år permanentas och breddas till att inte enbart fokusera på hundraårsjubileet.
8.2 Finansiella konsekvenser för staten
Nedan återges konsekvenser av förslagen när det gäller kostnader respektive intäkter för staten.
Förslaget att inrätta en nationell demokratifunktion
Kommittén uppskattar att en demokratifunktion kommer att kräva sex till sju heltidsanställda samt en verksamhetsbudget. Verksamhetsbudgeten bör täcka kostnader för att inrätta och underhålla en digital portal, ta fram och sprida studier, undersökningar och material. Kostnader för lokaler och administrativ support förväntas täckas av den myndighet där den nationella demokratifunktionen inrättas.
SOU 2022:28 Konsekvenser
99
Tabell 8.1 Uppskattning av kostnader för nationell demokratifunktion
Kostnader av förslaget i 1 000 kronor
2023 2024 2025 2026
Personalkostnader beräknat för sju heltidsanställda* 4 900 5 000 5 100 5 200 Digital portal 500 200 100 100 Studier och undersökningar 1 500 1 500 1 500 1 500 Material och spridning 1 000 1 000 1 000 1 000
Summa 7 900 7 700 7 700 7 800
* Beräkningen utgår från att en heltidsanställd personal kostar 700 000 kronor per år inklusive arbetsgivaravgift. I beräkningarna ingår även en årlig löneökning på 2 procent.
Demokratifrämjande uppdrag till länsstyrelser
Kommittén föreslår två alternativ till finansiering av länsstyrelsernas demokratifrämjande uppdrag. Det första alternativet innebär att länsstyrelserna genom regeringsuppdrag får möjlighet att ansöka om medel för genomförande av insatser. Sammanlagt avsätts 6 miljoner kronor årligen, motsvararande 285 000 kronor per år och länsstyrelse. Budgeten är i paritet med närliggande uppdrag, såsom uppdragen som syftar till att stärka barnets rättigheter respektive mänskliga rättigheter. Det andra alternativet innebär en resursförstärkning vid samtliga länsstyrelser i form av en heltidsanställd personal (1 tjänst/länsstyrelse).
Tabell 8.2 Uppskattning av kostnader för alternativ 1
Kostnader av förslaget i 1 000 kronor
2023 2024 2025 2026
Medel genom ansökan 6 000 6 000 6 000 6 000
Tabell 8.3 Uppskattning av kostnader för alternativ 2
Kostnader av förslaget i 1 000 kronor
2023 2024 2025 2026
Personalkostnader beräknat för 21 heltidsanställda (1 person per länsstyrelse)*
14 700 15 000 15 300 15 600
* Beräkningen utgår från att en heltidsanställd personal kostar 700 000 kronor per år inklusive arbetsgivaravgift. I beräkningarna ingår även en årlig löneökning på 2 procent.
Konsekvenser SOU 2022:28
100
Förslagen om att stärka demokratiperspektivet i statlig styrning
Förslagen som gäller förändringar av myndighetsförordningen, kommittéförordningen samt instruktionsändringar bedöms inte få några direkta finansiella kostnader för staten.
Förslaget om ett pilotprojekt där ett antal myndigheter ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur myndigheter ska bidra till det demokratipolitiska målet uppskattar kommittén kommer kräva en heltidstjänst vid Regeringskansliet för att planera och genomföra projektet.1
Tabell 8.4 Uppskattning av kostnader för pilotprojekt
Kostnader av förslaget i 1 000 kronor
2023 2024 2025 2026
Pilotprojekt: 1 heltidsanställd vid Regeringskansliet* 700 715 730 745
* Beräkningen utgår från att en heltidsanställd personal kostar 700 000 kronor per år inklusive arbetsgivaravgift. I beräkningarna ingår även en årlig löneökning på cirka 2 procent.
Förslaget om att permanenta och bredda plattformen Demokratin 100 år bedömer kommittén kan täckas av förvaltningsanslaget till Skolverket.
Tabell 8.5 Finansiella konsekvenser av samtliga förslag
Sammanställning av kostnader för staten i 1 000 kronor
2023 2024 2025 2026
Nationell demokratifunktion 7 900 7 700 7 700 7 800 Förstärkt demokratiuppdrag till länsstyrelserna (alt. 1)
6 000 6 000 6 000 6 000
Förstärkt demokratiuppdrag till länsstyrelserna (alt. 2)
14 700 15 000 15 300 15 600
Revidering i myndighetsförordningen
– – – –
Instruktionsändringar
– – – –
Pilotprojekt om demokratiintegrering
700 715 730 745
Revidering av kommittéförordningen
– – – –
Permanenta och utveckla plattformen Demokrati 100 år
– – – –
Summa med alt. 1 vad gäller länsstyrelseförslaget 14 600 14 415 14 430 14 545 Summa med alt. 2 vad gäller länsstyrelseförslaget 23 300 23 415 23 730 24 145
1 Pilotprojektet ska utvärderas år 3. År 4 ska personen som arbetar med pilotprojektet revidera projektet utifrån utvärderingens rekommendationer.
SOU 2022:28 Konsekvenser
101
I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 1, avsnitt 10.8) tillförde regeringen anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati 25 miljoner kronor 2020 och 25 miljoner kronor 2021.
Kommittén anser att förslagen i detta betänkande bör finansieras genom att motsvarande belopp kvarstår och tillförs budgetanslaget utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 6.1 Demokratipolitik, Allmänna val och demokrati.
Förslaget om att inrätta en heltidstjänst vid Regeringskansliet bör finansieras av Regeringskansliets förvaltningsanslag.
8.3 Samhällsekonomiska konsekvenser
Det är svårt att mäta alla samhälleliga effekter av kommitténs förslag i och med att många av dem har en mer indirekt påverkan på samhället och medborgarna samt att flera effekter berör värden som inte kan översättas i pengar. De konsekvenser som diskuteras nedan är av det skälet uppskattningar.
Gemensamt för samtliga förslag är att de på sikt förväntas bidra till en stärkt demokrati och att demokratins idéer får större genomslag i samhället. I förlängningen förväntas detta också bidra till att öka tilliten, framför allt medborgares tillit till att staten och myndigheter arbetar transparent, rättvist och med hög nivå av integritet. I en rapport från Nordiska ministerrådet från 2017 fastslås att ”Samhällsekonomin gynnas på flera sätt av hög social tillit. Ett samhälle med hög social tillit präglas i mindre grad av formaliteter, konflikter och rättsprocesser. I ekonomiska termer talar man särskilt om att social tillit minskar transaktionskostnader i ekonomin, alltså kostnader förbundna med att försäkra sig om att avtal efterlevs. Beräkningar tyder på att en ökning av den sociala tilliten med tio procentenheter kan förväntas ge en halv procentenhets ökning av den ekonomiska tillväxten i ett land”.2
Sammantaget menar kommittén att även en marginell ökning av den demokratiska medvetenheten eller kunskaperna om demokrati innebär en mycket stor samhällsekonomisk vinst. Nollalternativet, att inte ta tillvara det arbete som kommittén och andra aktörer genomfört eller att vidta andra åtgärder för att befästa och utvidga demokratin, betyder inte att demokratin i Sverige förblir på samma nivå som
2Tillit – det nordiska guldet, Nordiska ministerrådet 2017, s. 8.
Konsekvenser SOU 2022:28
102
i dag, utan det finns en överhängande risk att de hot mot demokratin som finns växer sig starkare och får allt större fäste i Sverige, med lägre tillit, högre grad av utanförskap och sämre demokratikunskaper som följd.
Samhällsekonomiska konsekvenser av en demokratifunktion
Utöver att en demokratifunktion förväntas bidra till att stärka demokratin i Sverige generellt gör kommittén bedömningen att det samordningsuppdrag som en sådan funktion bör ha kan bidra till minskat dubbelarbete vid olika myndigheter. Detta innebär i sin tur en besparing för staten i och med att varje enskild aktör inte kommer att behöva ta fram egna metoder och underlag i det löpande demokratiarbetet.
En demokratifunktion kommer även att bidra till bättre beslutsunderlag. De övergripande statistiska underlag på nationell nivå och de systematiska undersökningar och studier som funktionen ska ta fram kommer att kunna bidra till effektivare metoder och därmed mer samhällsekonomiskt lönsamma lösningar.
Samtidigt finns det en viss risk att den verksamhet som demokratifunktionen är tänkt att driva kan leda till ökade kostnader för de aktörer som deltar i samordningsinsatser och nätverk, särskilt på kort sikt. På lång sikt bedömer dock kommittén att samordningsvinsterna kommer att vara betydligt större än de eventuella kostnaderna som detta merarbete kan innebära.
Samhällsekonomiska konsekvenser av ett demokratifrämjande uppdrag till länsstyrelserna
Ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag åt länsstyrelserna skapar goda möjligheter för ökat lokalt engagemang i demokratin och att demokratin kan befästas och stärkas i hela landet, vilket kan bidra till minskade regionala ojämlikheter när det gäller demokratikunskaper och deltagande. Detta stärker demokratin generellt.
Ett demokratifrämjande uppdrag till länsstyrelserna förväntas även bidra till bättre beslutsunderlag, i och med att regeringen kan få ett mer samlat och likartat underlag från samtliga länsstyrelser. Därmed
SOU 2022:28 Konsekvenser
103
skapas bättre förutsättningar för samhällsekonomiskt effektiva beslut och åtgärder.
Den samordnande roll som länsstyrelserna förväntas få inom länet, med kompetensutveckling och kommunikationsinatser, kan även bidra till viktiga samordnings- och effektivitetsvinster lokalt och regionalt, vilket kan innebära avsevärda besparingar för små lokala aktörer men även för landets kommuner och regioner.
De olika alternativen till hur förslaget bör genomföras får delvis olika konsekvenser. Alternativet att länsstyrelserna får ansöka om medel för demokratifrämjande insatser kan gynna kortsiktiga men effektiva och väl genomarbetade projekt. Ansökningsförfarandet skapar flexibilitet som förväntas leda till ett effektivt resursutnyttjande. Samtidigt finns det risk för en ojämn fördelning av resurserna mellan länen som kan leda till att län som i dag redan är framgångsrika i sitt demokratiarbete blir ännu mer framgångsrika medan arbetet inom andra län bara utvecklas marginellt. Detta alternativ innebär också en kostnad för länsstyrelserna som kommer att behöva omfördela resurser internt för att kunna genomföra de nya uppdrag de får, inklusive att utarbeta ansökningar om medel för insatser, ta fram regional statistik och upprätthålla och samordna regionala demokratinätverk.
Det andra alternativet, som innebär en resursförstärkning för samtliga länsstyrelser, har förutsättningar att skapa hållbara strukturer och nätverk vilket kan få långsiktiga positiva effekter för den regionala demokratin. Genom förstärkningen kan länsstyrelserna bli ett slags motor för demokratistärkande åtgärder inom länet. Det ökar sannolikheten att de demokratistärkande insatser som görs får genomslag. Men ett aktivt nätverkande ställer också ökade krav på lokala aktörer (kommuner, regioner med flera) att delta, vilket är resurskrävande. Det finns därutöver en risk för att det frigörs mindre resurser till temporära och specifika demokratifrämjande insatser när resurserna blir låsta i personal.
Samhällsekonomiska konsekvenser av ett tydligare demokratiperspektiv i myndigheternas styrdokument
Förslagen om författningsändringar i myndighetsförordningen och kommittéförordningen, revideringar av instruktioner samt pilotprojektet om demokratiintegrering bidrar alla till att stärka demokratin
Konsekvenser SOU 2022:28
104
generellt och inom många samhällsområden. Ändringarna i myndighetsförordningen förväntas leda till en ökad medvetenhet framför allt i ledningen av myndigheter om deras ansvar att verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden. Förslaget om ändring i kommittéförordningen förväntas även bidra till mer ändamålsenliga beslut. Genom att förslagen riktar sig till redan permanenta myndigheter och utredningar och kommittéer skapas en möjlighet att få stort genomslag inom många olika samhällsområden till högst begränsad kostnad. Förslagen kan i första hand bli resurskrävande för myndigheter och utredningar på kort sikt, då kompetenshöjande insatser kan behövas för såväl ledning som personal. På lång sikt bör dock kostnaderna bli små.
Samhällsekonomiska konsekvenser av en permanent skolportal
Förslaget att permanenta Skolverkets demokratiplattform förväntas leda till en effektivare användning av skolledningars och lärares tid. Det innebär på sikt en besparing för skolor och kommuner. Förslaget skapar även bättre förutsättningar för mer jämlik demokratiutbildning inom landets skolor, vilket framför allt gynnar elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå. Samtidigt kommer det att krävas resurser av Skolverket att ta fram underlag och underhålla plattformen. Kommitténs bedömning är dock att de förväntade besparingarna för lärare och annan skolpersonal är betydligt större än kostnaderna för Skolverket.
8.4 Andra konsekvenser
Konsekvenser för kommuner och kommunala självstyret
Förslagen har ingen direkt påverkan på det kommunala självstyret. Dock väntas kommitténs förslag få positiva effekter även för den kommunala demokratin. Flera av förslagen kan bidra till att stärka respekten för principen om det kommunala självstyret. Till exempel kan förslaget om en nationell demokratifunktion bidra till ökad förståelse för vad det kommunala självstyret innebär för den lokala demokratin, och förslaget om krav på konsekvensutredning vad gäller
SOU 2022:28 Konsekvenser
105
demokrati kan fördjupa utredningars och kommittéers konsekvensanalyser om demokratins funktionssätt.
Inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag kommer kommunerna att uppmuntras ingå i den krets av lokala aktörer i länen som genom samverkan bidrar till uppdragets genomförande. Den lokala statistik som tas fram och de kartläggningar som kommer att möjliggöras inom ramen för uppdraget kan även stödja kommunerna i sitt lokala arbete och öka kunskapen kring demokratins möjligheter och utmaningar. Kommunerna kommer även kunna få stöd i sitt demokratiarbete och med kommunikativa insatser och tillsammans med andra lokala aktörer utbyta erfarenheter och metoder och på så sätt bidra till att stärka demokratin lokalt.
Konsekvenser för regionerna
Inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag kommer regionerna att uppmuntras ingå i en krets av lokala aktörer. Den lokala och regionala statistik som tas fram och de kartläggningar som kommer att möjliggöras inom uppdraget kommer att stödja regionerna i deras regionala demokratiarbete.
Konsekvenser för demokratin och de grundläggande fri- och rättigheterna
Förslagens konsekvenser på demokratin kan bedömas med utgångspunkt i hur de påverkar demokratins funktionssätt, grundläggande fri- och rättigheter, samt människors möjligheter att delta i demokratin och att utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet. Se avsnitt 7.2.
Förslagen förväntas på längre sikt dels bidra till att det demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika uppnås, dels till att skapa bättre förutsättningar för att det allmänna ska kunna verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden i enlighet med grundlagen. På lång sikt kan det stärka demokratins funktion. Det gäller särskilt förslagen om författningsändringar i myndighetsförordningen och kommittéförordningen samt förändringar av instruktioner.
Konsekvenser SOU 2022:28
106
Samtliga förslag syftar till att öka kunskap och medvetenhet om demokrati i samhället. Därigenom skapas bättre förutsättningar för den enskildas möjligheter att få kunskap om grundläggande fri- och rättigheter. På sikt kommer detta med stor sannolikhet att få positiva effekter för den enskildas möjlighet att delta i demokratin och utnyttja sina demokratiska rättigheter. Flera av förslagen innebär också bättre möjligheter för insyn i beslutsfattandet.
Förslagen väntas också bidra till ökad delaktighet och ökat inflytande. Länsstyrelsernas demokratiuppdrag väntas leda till att demokratirelaterade frågor når ut brett i hela landet, även på lokal nivå. Det kunskapsstöd kring metoder som den nationella demokratifunktionen ska ta fram väntas bidra till ökad delaktighet och deltagande. Sammantaget väntas förslagen skapa förutsättningar för fler att bli involverade i demokratin.
Konsekvenser för jämställdhet
Jämställdhetsmyndighetens rapport Ett sekel av rösträtt och valbarhet (rapport 2021:1) visar att män fortfarande är överrepresenterade inom politiken och att utvecklingen i flera viktiga hänseenden har stagnerat. I vissa fall går det bakåt. Rapporten pekar på att unga kvinnor är kraftigt underrepresenterade i politiken och i högre utsträckning än män lämnar sina uppdrag i förtid.
En annan rapport från Jämställhetsmyndigheten, Kvinnor och män i lokal demokrati (2021:3) pekar vidare på att det råder bristfälliga kunskaper om i vilken grad och på vilka sätt kvinnor respektive män är delaktiga och deltar i demokratin.
Vidare visar kommitténs kunskapsmätningar att kvinnor har något lägre kunskaper om demokratin än män samt att kvinnor anser att det är svårare att förstå den politiska diskussionen.
Kommittén gör bedömningen att förslaget om en nationell demokratifunktion och förslaget om att ge länsstyrelserna demokratifrämjande uppdrag kan ge ökade kunskaper om demokrati och jämställdhet, vilket i sin tur kan bidra till att minska skillnaderna i demokratiskt deltagande och inflytande mellan kvinnor och män, flickor och pojkar.
SOU 2022:28 Konsekvenser
107
Konsekvenser för integration och arbetet med att förebygga och motverka segregation
Förslagen kan bidra till att förverkliga målet för integrationspolitiken (lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund) och målet för att förebygga och motverka segregation (minskad segregation, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla).
Ett lägre demokratiskt deltagande i och mellan valen riskerar att underminera demokratin på sikt och leda till lägre tillit, och lägre intresse och engagemang i demokratin. Förslagen om en nationell demokratifunktion och demokratiuppdrag till länsstyrelserna kan bidra till ökad kunskap om det demokratiska utanförskapet. Vidare kan framgångsrika metoder och insatser för att bemöta det demokratiska utanförskapet och andra demokratiutmaningar, spridas, utvecklas och nyttjas av fler.
Övrigt
Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för sysselsättning och offentlig service, för brottslighet och brottsförebyggande arbete, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag.
Bilaga 1
109
Kommittédirektiv 2018:53
Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati
Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2018
Sammanfattning
Regeringen vill uppmärksamma att det år 2021 är hundra år sedan det första riksdagsvalet där både kvinnor och män fick rösta. Det utgör ett unikt tillfälle att bemöta de utmaningar demokratin står inför i dag. En kommitté ska därför under 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Tyngdpunkten i genomförandet ska ligga på år 2021.
Insatserna och aktiviteterna ska planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer som arbetar med demokratifrågor och nå ut till en stor del av befolkningen. De ska bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i demokratin. Kommittén ska uppmuntra en bredd av aktörer att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner. De insatser och aktiviteter som genomförs ska bidra till att främja demokratin i hela landet.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2022.
Hundra år sedan allmän och lika rösträtt infördes
Genom beslut av 1919 och 1921 års riksdagar infördes allmän och lika rösträtt. Reformen innebar först och främst att kvinnor fick rösträtt och blev valbara till riksdagen. Den svenska väljarkåren fördubblades därmed. Den 12 september 1921 fick kvinnor för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval. År 2021 är det således hundra
Bilaga 1 SOU 2022:28
110
år sedan det första riksdagsvalet hölls i vilket både kvinnor och män fick rösta. Demokratin fick därmed sitt stora genombrott i Sverige. Rösträttskampen drevs delvis vidare även efter 1921 eftersom det fortfarande fanns vissa grupper av befolkningen som inte fick rösta.
Att demokratin fyller hundra år uppmärksammas av flera aktörer. Riksdagens högtidlighållande sker under åren 2018–2022. I centrum står processen för demokratiseringen och riksdagens roll i denna. Riksdagen avser att starta högtidlighållandet den 17 december 2018 för att manifestera riksdagsöverenskommelsen som ledde till allmän och lika rösträtt. Riksdagen avslutar högtidlighållandet i januari 2022 med att uppmärksamma att det var 100 år sedan de första kvinnorna tog plats i den nyvalda riksdagen.
Regeringen uppmärksammar att demokratin fyller hundra år
Att den svenska demokratin fyller hundra år innebär ett unikt tillfälle att uppmärksamma att demokratin ständigt måste främjas, förankras och försvaras.
Demokratin utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka. Inom ramen för demokratipolitiken beslutar regeringen därför om en kommitté som ska planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter som tar sikte på de utmaningar som demokratin står inför i dag. Regeringens mål för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1).
Regeringens demokratistrategi Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara (dnr Ku2018/01406/D) ger en lägesbild av demokratin i dag. Den svenska demokratin står på många sätt stark. Samtidigt finns utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta: ett demokratiskt utanförskap, ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska aktörer som utmanar. Regeringen ser därför ett behov av att låta en kommitté planera och genomföra en bred samling av olika insatser och aktiviteter för att främja delaktighet, förankra demokratin och stärka dess kraft att stå emot antidemokratiska aktörer.
Bilaga 1
111
Uppdraget
En kommitté ska under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Dessa ska planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer. Kommittén ska uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner.
Utgångspunkten för kommitténs arbete ska vara regeringens demokratipolitiska mål och regeringens demokratistrategi ska beaktas. Arbetet ska bidra till att utveckla och stärka demokratin på både kort och lång sikt genom att öka delaktigheten, förankringen av och motståndskraften i demokratin. Samlingens insatser och aktiviteter ska t.ex. främja utveckling av de kunskaper och förmågor som människor behöver för att kunna delta aktivt i demokratin, bidra till att uppmuntra och inspirera till demokratiskt deltagande och stärka stödet för demokratins grundläggande principer. I planeringen och genomförandet av samlingens insatser och aktiviteter ska kommittén beakta och nå ut till olika målgrupper i befolkningen. Arbetet ska omfatta lokal, regional, nationell och EU-nivå. Även den internationella nivån kan inkluderas.
Planera insatser och aktiviteter
Kommittén ska föreslå hur en samling för en stark demokrati ska genomföras och vilka insatser och aktiviteter som ska ingå i samlingen. Huvuddelen av insatserna och aktiviteterna ska genomföras år 2021, därför ska fokus för förslaget vara detta år. Förslaget ska tas fram i samverkan med relevanta aktörer.
Kommittén ska redovisa förslaget till Regeringskansliet senast den 14 januari 2019. Det ska innehålla förslag på insatser, aktiviteter och samarbeten med en bredd av relevanta aktörer, exempelvis myndigheter, kommuner och det civila samhällets organisationer, samt en finansieringsplan. Det ska framgå hur aktiviteterna och insatserna kan ge bestående effekter i enlighet med regeringens demokratipolitiska mål. Kommitténs roll i genomförandet ska också framgå.
Bilaga 1 SOU 2022:28
112
Genomföra och samordna insatser och aktiviteter
Kommittén ska genomföra och samordna en samling för en stark demokrati under åren 2018–2021. Samordning och kommunikation av insatser och aktiviteter utgör en central del av kommitténs arbete. Kommittén ska uppmuntra olika aktörer såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner att delta i samlingen samt involvera allmänheten i aktiviteter som ingår i samlingen. Tyngdpunkten i genomförandet ska ligga på år 2021.
Kommunicera samlingen
Huvuduppdraget för kommitténs ledamöter är att kommunicera samlingen så att den når ut till så många som möjligt. Ledamöterna ska arbeta utåtriktat mot olika målgrupper i befolkningen, uppmuntra en bredd av aktörer att delta i samlingen samt delta i seminarier och andra utåtriktade aktiviteter.
Konsekvensbeskrivningar
Kommittén ska redovisa förslagens konsekvenser i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474). Om förslaget beräknas innebära ökade kostnader ska kommittén föreslå hur dessa ska finansieras.
Samråd och redovisning av uppdraget
Kommittén ska löpande samråda med relevanta aktörer, riksdagen och berörda departement inom Regeringskansliet. Senast den 14 januari 2019 ska kommittén delredovisa ett förslag på hur en samling för en stark demokrati ska genomföras. Uppdraget ska slutredovisas i sin helhet senast den 1 juni 2022 tillsammans med en analys av resultat och utfall. Kommittén ska också lämna förslag på hur insatserna och erfarenheterna från samlingen 2018–2021 kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avslutat sitt uppdrag.
(Kulturdepartementet)
Bilaga 2
113
Deklaration för en stark demokrati
Deklaration för en stark demokrati togs fram av kommittén Demokratin 100 år sommaren 2019 med syftet att samla aktörer kring det gemensamma målet att stärka Sveriges demokrati. Inom ramen för deklarationen utförde 310 aktörer aktiviteter som nådde ut till drygt 1,2 miljoner personer. Arbetet engagerade människor runt om i Sverige och ledde till många diskussioner och samtal. Deklarationen bidrog inte bara till aktiviteter i samband med att demokratin fyllde 100 år. Redovisningar från aktörerna visar att det även sattes i gång processer som väntas leda till ett fortsatt arbete för en stark demokrati.
I den här bilagan återfinns deklarationen, en redovisning av aktörernas slutrapporteringar av sitt arbete samt en sammanställning där aktörerna beskriver sitt arbete med egna ord.
Bilaga 2 SOU 2022:28
114
Deklaration för en stark demokrati
Bakgrund
År 2021 är det 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. Vårt demokratiska styrelseskick har haft en helt avgörande betydelse för vårt lands historia, utveckling och välstånd.
Det finns många skäl att vara stolta över vår demokrati och dess hundraåriga historia. Samtidigt ska vi minnas att kampen om vem som ska inkluderas i demokratin har fortsatt långt efter 1921. Att fortsätta utveckla demokratin är nödvändigt i dag, liksom det var för 100 år sedan.
Trots att demokratin står sig stark i Sverige finns det flera hot som måste tas på stort allvar. Runt om i världen utmanas och försvagas demokratier. I Sverige står många människor utanför som varken deltar eller är delaktiga. Samtalsklimatet hårdnar och antidemokratiska aktörer blir allt mer synliga.
Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för att stärka demokratin. Under rubriken Vår demokrati – värd att värna varje dag samlar vi aktörer som vill
Bilaga 2
115
bidra till att stärka och utveckla demokratin i Sverige och säkra att den står sig stark även de kommande 100 åren.
Deklarationen syftar till att ena de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra att fler tar tydligt ställning och arbetar för att stärka demokratin. Deklarationen är framtagen av kommittén Demokratin 100 år och är en del i kommitténs arbete med att etablera en nationell samling Vår demokrati – värd att värna varje dag. Deklarationen tar avstamp i att Sveriges demokrati fyller 100 år och att det är ett viktigt tillfälle att uppmärksamma och stärka demokratin. De aktörer som antar deklarationen åtar sig att under åren 2020–2021 bidra till de åtaganden som anges i deklarationen. Ambitionen är att ett stort antal aktörer kommer att skriva under deklarationen.
Aktörernas åtaganden
Vi värnar alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism. Vi vill bidra till att demokratin står sig stark även i framtiden genom att:
1 verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det
demokratiska systemet,
2 arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin,
och 3 bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet
och respekt.
Vi behöver agera nu för att säkra en stark demokrati även i framtiden. Demokratin får aldrig tas för given.
Bilaga 2 SOU 2022:28
116
Redovisning av slutrapporteringar för Deklaration för en stark demokrati
För att kunna skriva under deklarationen behövde aktören göra minst tre åtaganden varav ett skulle vara internt, ett externt och ett kommunikativt. Åtagandena skulle innebära en ambitionshöjning utöver den ordinarie verksamheten. Sammanlagt skrev 310 aktörer under deklarationen mellan september 2019 och december 2021.
Slutrapporteringen genomfördes i enkätform och bestod av tio frågor. Sex av frågorna var formulerade som flervalsfrågor. För flertalet frågor fanns det möjlighet att välja flera svarsalternativ.
Aktörer som skrev under deklarationen
Deklarationen skrevs under av aktörer från såväl offentlig sektor som civilsamhället och näringslivet. Som framgår av figur 1 var den största gruppen kommuner med 131 aktörer, vilket motsvarar närmare hälften av Sveriges 290 kommuner. Därutöver skrev 18 av 21 länsstyrelser och tio av 21 regioner under, vilket bidrog till att aktörer runt om i hela landet deltog.
Figur 1 Aktörsgrupper som skrev under Deklaration för en stark demokrati
I kategorin myndighet ingår inte universitet, länsstyrelser och museer.
42%
21%
6% 6%
5%
4% 3%
3%
3%
3% 2%
2%
Vilken kategori tillhör din organisation?
Kommun Förening/stiftelse Länsstyrelse Myndighet Företag Andra aktörer Fackförbund Region Studieförbund Universitet Trossamfund Museum
Bilaga 2
117
Aktörsgruppen andra aktörer innehåller framför allt samordningsförbund men även andra organisationer som ligger nära gruppen myndighet som exempelvis Folkbildningsrådet.
Antal och typ av aktiviteter varierade
Inom ramen för Deklaration för en stark demokrati genomfördes ett stort antal aktiviteter. Utifrån aktörernas egna uppskattningar genomförde varje aktör i snitt 12 aktiviteter (medianvärdet), men antalet såväl som typ av aktiviteter varierade stort mellan de olika aktörerna. Nedan beskrivs vilken typ av aktiviteter som genomfördes av de två största grupperna kommun och förening/stiftelse.
Flera kommuner uppgav att de gjort satsningar riktade mot förtroendevalda politiker, och flertalet kommuner har haft demokrati som tema under året 2021. Även antalet medborgardialoger ökade och sättet de genomfördes på förbättrades. Exempelvis satsade flera kommuner på att skapa öppna dialoger där kommunens invånare gavs möjlighet att ställa frågor till kommunledningen. Vidare anordnades föreläsningar och seminarier om demokrati och rösträttens utveckling. Ett mindre antal kommuner införde dessutom ungdomsfullmäktige eller ungdomsråd för att involvera kommunens unga i beslutsfattandet. Sammanfattningsvis syftade flertalet av kommunernas aktiviteter till att förbättra kontakten mellan invånarna och de förtroendevalda politikerna.
Bland föreningar och stiftelser uppgav en majoritet att de har producerat eller arrangerat någon typ av kunskapsspridande aktiviteter såsom utställningar, utbildningar, föreläsningar, podcasts, digitala mötesplatser, teatermanus samt en demokratidatabank. Återkommande var att aktörerna uppmärksammade demokratins hundraårsjubileum. Många aktörer uppgav också att de genomfört aktiviteter särskilt riktade mot barn och unga för att öka deras delaktighet. Ett annat vanligt svar var att aktörerna arbetade internt med demokrati samt anordnade interna utbildningar. Andra exempel var olika typer av verksamhet för konstnärlig frihet, arbete för att stärka den lokala demokratin samt arbete mot desinformation och näthat.
Bilaga 2 SOU 2022:28
118
De flesta riktade sig mot en bred allmänhet
Många aktörer rapporterade att de riktade sig mot flera målgrupper. De flesta (80 procent) uppgav att de hade en bred allmänhet som målgrupp. Särskilt vanligt var det för kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter. Den näst vanligaste målgruppen var förtroendevalda politiker (59 procent). Denna målgrupp var särskilt vanlig för länsstyrelser, fackförbund och studieförbund. Nästan lika vanligt var det att aktörer riktade sig särskilt mot den egna personalen (56 procent) samt mot elever och/eller studenter (53 procent).
Figur 2 Aktörernas angivna målgrupper för arbetet inom ramen för Deklaration för en stark demokrati
Bland de 16 procent som svarade annat angav många verksamhetsspecifika målgrupper som, exempelvis, personer med funktionsnedsättning, personal på fritidsgårdar, teaterledare och föreningskonsulenter i kommuner. Nationella minoriteter, forskare och tjänstemän inom offentlig sektor var andra återkommande svar.
80%
59%
56%
53%
30%
27%
20%
18%
17%
7%
16%
Bred allmänhet
Förtroendevalda politiker
Personal
Elever/studenter
Medlemmar
Lärare
Journalister
Bosatta i socioekonomiskt utsatta områden
Nyanlända/asylsökande
Kunder
Annat
Målgrupper som aktörerna angivit
Bilaga 2
119
Deklarationen nådde ut i hela landet
I slutrapporteringen ombads aktörerna att uppskatta antal personer som respektive aktör nådde ut till genom sitt demokratiarbete inom ramen för deklarationen. Skillnaderna är mycket stora mellan de som uppgav minst respektive störst räckvidd (från 30 personer till knappt 6 miljoner). De stora skillnaderna kan bero på organisationens storlek och resurser samt ambitionsnivå. Flera aktörer påtalade svårigheten med att uppskatta räckvidd för genomförda aktiviteter. Även typ av aktivitet hade effekt på hur många personer som aktörerna uppskattade att de nådde; exempelvis en mer begränsad räckvidd för en medborgardialog jämfört med informationsspridning till allmänheten via en tidskrift, sociala medier eller en hemsida.
Mot denna bakgrund valde kommittén att använda medianvärde för att beräkna räckvidd. Medianvärdet för antal personer som varje aktör nått ut till är 4 000. Uppskattningsvis har arbetet inom ramen för deklarationen därmed totalt nått ut till drygt 1,2 miljoner personer. I tabell 1 nedan uppges medianen för respektive aktörstyp.
Tabell 1 Antal aktörer per aktörstyp samt räckvidd per aktör beräknad som medianvärde
Aktörstyp Antal aktörer Räckvidd per aktör (medianvärdet)
Kommun
131*
2 000
Förening/Stiftelse
66*
3 000
Länsstyrelse
18
10 000
Myndighet
18
15 000
Företag
15*
4 200
Andra aktörer
14
1 000
Fackförbund
11
30 000
Region
10
12 300
Studieförbund
8
10 500
Universitet
8
5 000
Trossamfund
6*
6 250
Museum
5
10 000
Total (samtliga aktörer)
310*
4 000
* Inklusive aktörer som inte inkom med slutrapportering. Insatser av de sex aktörer som inte inkom med slutrapportering har inte kunnat beaktas i uträkningen av medianvärdet räckvidd per aktör.
Bilaga 2 SOU 2022:28
120
Aktörernas demokratistärkande arbete hade även stor geografisk räckvidd. Den stora andelen kommuner och länsstyrelser som valde att skriva under deklarationen bidrog till stor geografisk spridning genom sina aktiviteter i huvudsak på lokal och regional nivå. Utöver den stora mängd lokala och regionala aktiviteter uppgav 1281 aktörer att de arbetade på nationell nivå, 34 på internationell nivå och 29 på EU-nivå.
Vad arbetet bidrog till
De flesta (84 procent) uppgav att deras arbete bidrog till att sprida information om att Sveriges demokrati firar 100 år. En stor andel (76 procent) rapporterade vidare att arbetet bidrog till att öka den egna målgruppens kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet.
Bland studieförbund och trossamfund var det särskilt vanligt att aktörerna uppgav att arbetet bidragit till att öka sina respektive målgruppers förmåga att delta i demokratiska processer.
Det är värt att notera att en stor andel av föreningarna och stiftelserna (75 procent) uppgav att deras arbete bidrog till att öka sina respektive målgruppers möjligheter att påverka samhället. Eftersom dessa aktörsgrupper nådde ut till ett stort antal personer har arbetet sannolikt haft en betydelse och bidragit till att stärka människors möjligheter att påverka.
Utmaningar för demokratin
Aktörerna fick även svara på vilka de allvarligaste utmaningarna för demokratin är, sett utifrån respektive organisation. De vanligaste svaren var demokratiskt utanförskap (78 procent), vilket var särskilt vanligt bland studieförbund, länsstyrelser och kommuner, minskad mellanmänsklig tillit och minskat förtroende för demokratiska institutioner (47 procent), som var ett vanligt svar bland samtliga aktörsgrupper samt desinformation och propaganda (45 procent), som var ett särskilt vanligt svar bland universitet och museer. Ett fåtal aktörer ansåg sig inte kunna besvara frågan eftersom de inte haft tillräckligt underlag för att göra en väl underbyggd bedömning.
1 Observera att det har varit möjligt att uppge att arbetet skett på flera olika nivåer.
Bilaga 2
121
Covid-19-pandemins påverkan på genomförandet
I slutrapporteringen ingick även en fråga om svårigheter. Den mest frekventa förklaringen till varför aktörerna hade svårigheter att genomföra sina åtaganden var covid-19-pandemin (drygt en tredjedel av aktörerna). Samtidigt svarade vissa aktörer att de nådde ut till fler på grund av pandemin, då verksamheten digitaliserats. En aktör beskrev det som att pandemin har haft som konsekvens att ”organisationens digitala mognad ökat” och att det lett till att de nått ut till fler. En annan aktör resonerade kring hur väl digitala budskap egentligen når ut: ”Ökad satsning på sociala medier ger visserligen möjlighet att nå en större målgrupp, men det är svårare att uppskatta hur stort genomslaget av budskapen är”.
Förutom pandemin var tids- och/eller resursbrist de vanligaste orsakerna till att vissa åtaganden var svåra att genomföra. Ett fåtal aktörer pekade även på att ett lågt intresse för aktiviteterna var ett skäl till att de inte har nått ut till så många. En kommun uppgav att de önskade mer samarbete lokalt för att samla stödmaterial och fler inspirerande exempel, såsom Facebook-sidan Demokrati100. Många beskrev att deras åtaganden spänner över lång tid, och kommer att pågå även efter 2021.
Aktörernas beskrivningar av arbetet med sina åtaganden
Som del av sin slutrapportering ombads aktörerna som undertecknat deklarationen att kortfattat beskriva arbetet med sina åtaganden inom ramen för deklarationen. Nedan finns en sammanställning där aktörerna beskriver sitt arbete med egna ord.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Tabell 2 Aktörernas beskriv ningar av arbetet med s ina åtaganden
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Alvesta kom m un Kronoberg Alvesta Alvesta kom m un har bland annat: – Tillsa tt en koncernövergrip ande arbetsgrupp m ed representanter
från förvaltningar oc h bolag som fick i uppgift att planera och genom föra insatser sam t utveckla
arbetsm etoder som fr äm jar och stärker arbetet m ed dem okratifr ågor både internt och externt.
– Arrangerat en rad a ktiviteter under Dem okrativeckan som hölls m ellan 11 och 16 oktober.
Aktiviteterna under D em okrativeckan gav invånarna m öjlighet till dialog, diskussion och reflektion
kring dem okratin m ed både politiker och t jänstem än. Bland an nat en workshop m ed Trafikverket och
barn från grundskola n. – Spridit informationsmaterial om de mo kratifrågor inom kommunen s olika
verksamheter och i den offentliga miljön.
Arjeplog kommun Norrbotten Arjeplog Genomföra tre semin arier / medborgardialoger som syftar till at t vara kunskapshöjan de och öka
kännedom en om det kom m unala uppdraget sam t bidra till utbyt et m ellan m edborgar e och Arjeplogs
kom m un. Att på olika sätt under 2021 kom m unicera att dem okr atin i Sverige fyller 100 år och på så
sätt bidra till att kunskapen om det dem okratiska system et ökar i sam hället. Att stär ka ungas
inflytande och delakti ghet sam t m öjlighet att aktivt bidra till sam hällsutveckling genom projektet
Youth Uup North. Att internt inom organisationen synliggöra och inform era om att dem okratin i
Sverige firar 100 år.
Arvidsjaur Norrbotten Arvidsjaur Vi har möten i en viss ordning för att kunn a anta, utvärdera, be sluta så att allt blir så bra som
ko mmu n m öjligt. Besluttagarna är förtroendevalda politiker.
Arvika kom m un Värm land Arvika En arbetsgrupp m ed representanter från oli ka delar i kom m unen arbetade fram ett program för
veckan. Kom m unens förtroendevalda var po sitiva och fanns på p lats på torget m åndag till fredag
kl . 10–14 för att träffa kom m uninvånare. Flera skolklasser besökte dem .
Sam hällsbyggnadsav delningen diskuterad e översiktsplanen m ed användare på olika platser runt om
i kom m unen under hela veckan. Biblioteket hade flera digitala f öreläsningar sam t en föreställning
om kvinnlig rösträtt på plats i biblioteket.
Askersunds Örebro Askersund Föreläsningen Radiok orrespondenterna, Bo kklubb ”Dem okratins skym ning” av Anne A pplebaum ,
ko mmu n Di sk ut er a d em ok ra ti p å t or ge t, C la es E lfs ber g i s am ta l o m ” Jo ur na lis tik i e n d em ok ra ti” , F ör el äs ni ng
m ed universitetslektor Agneta Blom ”Sveriges väg till etablerad dem okrati”, Läs- och skrivfest m ed
bl.a. M artina Haag, Lakeside Pride, Löpan de inlägg på kom m unens Facebook, Inform ation på kom -
m unens webb och Inf orm ation i komm unens tidning Bo i Askers und.
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Avesta kom m un Dalarna Avesta Avesta kom m un har utvecklat inform ationen på kom m unens webbplats gällande det l okala politiska
system et. Vidare har beslut fattats om att texta kom m unfull m äktiges sam m anträden och m öjlighet
att syn- och hörseltolka desam m a undersöks. Kom m unen har gjort ett om fattande ar bete m ed att
tillgängliggöra infor m ationen på webbpla tsen för de m ed funktionsnedsättningar, b åde för att leva
upp till lagkrav m en även för att Avesta kom m un prioriterar att alla ska ha m öjlighet att ta del av
sa m hä lls in fo rm at io n oc h b li e n d el i d et d emo kratiska sam talet. Kom m unen har im ple m enterat en
utbildning i interkult urella samtal som sa mtli ga medarbetare h ar genomgått. Utbildningen genom -
förs löpande då nya a nställningar sker kon tinuerligt.
Bjurholm s Västerbotten Bjurholm Genom vår webb och intranät har vi berätt at om vårt åtagande under 2021. Vi har in form erat
ko mmu n löpande om vad dem okrati innebär och vid arepublicerat det so m berör dem okrati. G enom förda
m edborgardialoger har skett under ett flertal tillfällen genom e n öppen dialog där de ltagarna haft
m öjlighet att ställa fr ågor till kom m unledn ingen. Biblioteket har haft en utställning u tifrån
dem okrati 100 år som varit tillgänglig för allm än beskådan. Sk olans elever har delta git i föreläsning
om vad dem okrati bet yder. Kvinnlig rösträtt var inte självklart innan 1921 och h ur det kunde se ut
i samhället för 100 år sedan när det gälld e dem okrati eller bris t på den.
Bodens kom m un Norrbotten Bo de n Kom m unfull m äktige har arbetat m ed demokratitem a vid alla sam m anträden under 2021. Detta
resulterar i en överenskom m else so m går u pp till beslut i början av 2022. Ungdom sfu llm äktige har
genom förts och vi har haft Dem okratistugan på besök tre dagar m ed fullspäckat program . Sam tliga
aktiviteter har kom municerats i kom m une ns ordinarie kanaler.
Borgholm s Kalm ar Borgholm Vi har utbildat organi sationen i att im plementera rutiner för att genom föra barnkonsekvensanalyser,
ko mmu n där barn ska ha m öjlighet att höras, inför beslut som påverkar barn och unga och vi har uppm untrat
förslag från våra ung dom ar i syfte att de s ka kunna påverka. Vi har haft m edborgardialoger m ed hela
kom m unen under året.
Borlänge kom m un Dalarna Borlänge Exem pel på dem okratifräm jande arbete: – Kom m unens värdegrund som är en del av styrm odellen
– M edborgardialoger – Kulturcentrum Asken – ett resurscentrum för Borlänges för- och grundskolor
inom estetiskt lärande och språkfräm jande arbete. – Arbete m ed barnkonventionen se dan 2004
– Stärkt ungdom sdial og – Kom m unstyrelsen fattade beslut i feb ruari 2021 om att införa ungdom s-
fullm äktige och unga kom m unstyrelsen.
Bilaga 2
123
Bilaga 2 SOU 2022:28
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Borås Stad Västra Götaland Borås
• Riksdagens utställ ning Fira dem okratin! har ställts ut i Borås kulturhus tillsam m ans m ed en utställning med lokalt demokratiperspektiv. • Rättighetsm ånad ”Din rätt att …” m ed m ånga aktiviteter kopplat till mänskliga rättigheter. • Ingår i Em ergas projekt som syftar til l att ta fram verktyg för att arbeta med mer fokus på rättighetsfrågor. • Revi dering av Borås Stad s vision där revideringen har gjort s tillsamm ans m ed re presentanter för de som lever, verkar och vistas i Borås.
Utbildning av 80 m edarbetare inom äldreom sorgen i klarspråk. • Hackathon m ed ungdom ar m ed
• fokus på demokratifrågor. • Föreläsning m ed Emm a Frans för gym nasieungdom ar. • Digital inklu dering m ed satsning på äldre.
Degerfors kommun Örebro Degerfors Utbildning för tjänste personer och politiker där innebörd en av de mokrati ly fts fra m.
Dorotea kom m un Västerbotten Dorotea Hackaton Pratdag m ed vuxna och ung dom ar, Dem okratistugan och dess arrangem ang .
Eda kom m un Värm land Eda I kom m unen har det arbetats på olika sätt för att m edvetandegöra dem okratins firande. På kom m un -
fullmäktige har det visats filmer med tema demokr ati. Kommunstyrelsen bjöds in till vernissage med
visning av de tavlor f rån riksdagen som representerade dem okratins 100 år, dessa h ar visats i
kom m unhuset för per sonal och besökare. V idare har dem okrativeckan ägt rum som in volverade elever
(ett arbete som sedan redovisades på bibl ioteket) sam t den breda allm änheten. Vid dem okrativeckan
fick politiker svara på frågor gällande de m okrati och sam talsk lim at i sociala m edie r. Efter komm un -
fullm äktige och komm unstyrelsens sam m anträden redovisas d e viktigaste ärenden i ett inlägg på
sociala m edier.
Eksjö kom m un Jönköping Eksjö Eksjö kom m un följer upp och analyser kom m unprogram m ets ef fektm ål delaktighet. I Eksjö kom m uns
kulturhandbok beton as vikten av att vara inkluderande. Arbets plats-kit har arbetats fram inom
jäm ställdhet, likabehandling och kränka nd e särbehandling. Eksj ö kom m un bedriver et t aktivt arbete
m ed att öka tillgängligheten till kom m unal a tjänster och öka de n digitala m ognaden.
Utbildningsinsatser h ar genom förts under 2021 och arbetet m ed att m inska digitalt utanförskap
kom m er fortsätta 2022.
Em m aboda Kalm ar Em m aboda
ko mmu n Dem okratiaktören. Dialog m ellan m edier, p olitiker, och tjänstepersoner. M edarrangörer, Sveriges
ko m mu ne r o ch re gi on er o ch m ed iei ns tit ut et F oj o. S ama rb et et s yf ta r t ill a tt b id ra ti ll en p os iti v
utveckling av det de m okratiska sam talet, att skapa ett bättre sam talsklim at där in gen tystnar av
rädsla för hat och hot , att öka förståelse för varandras utsatthet och kanske också ins pirera till
konkreta insatser och samarbeten. Fullmäk tiges pa rtier har deltagit i gemensam kort film med en
uppm aning till alla i sam hället att engagera sig politiskt och för dem okratin. Planerat för film ning
av panelsam tal om dem okrati m ed olika a ktörer i sam hället. Sam tal kring sam talsto nen i politiska
fo ru m fö rs .
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Enköpings Up ps al a E nk öp in g Kom m unen är en del av det dem okratiska system et. Varje parti arbetar m ed rekryteri ng av m ed-
ko mmu n lem m ar. Komm unen inform erar invånare om de beslut som besl utas lokalt via kom munens hem sida.
Vi försöker göra det på lättbegriplig svens ka då vi klarspråkar större beslut.
Fagersta kommun Västm anland Fagersta Fagersta kom m un har i ett antal artiklar uppm ärksam m at de m okratin i externa och interna kanaler.
Dem okratiåret har marknadsförts i sam band m ed komm unens arbete m ed m edborgarbudget.
Biblioteket har haft en affischutställning. Ett förslag till åtgärder för ett ökat valdeltagande har
lämnats till valnämn den.
Falkenbergs Halland Falkenberg Falkenbergs kom m un arbetar aktivet m ed våra interna åtagande n och m erparten av våra externa-
ko mmu n kom m unikativa åtaganden då detta arbete inte är avslutade och delar kom m er utgöra en naturlig del
i kom m unens fortsatt a arbete inom dem okr atiom rådet. Sam tidig t kan det konstaterat s att de externa
åtagande 1, delar a v 2, 3, 5 och 6 sam t det kom m unikativa åta gandet 3 nu är slutfö rda m ed
fram gång. (Se åtaga nden för m er info.)
Falun kom m un Dalarna Falun Falu kom m un har under 2021 påbörjat stru ktur för uppföljning a v förslagsställare i kom m unens nya
e-tjänst. Den första u ppföljningen ska pres enteras under första kvartalet 2022. Arbet et m ed M odern
Youth Participation f ortgår och införandet av en ny digital ung dom spanel planeras under 2022.
Faluförslaget, Falu ko mmuns e-tjänst för e -petition har lanserat s och de första förslagen har gått
igenom hela processen. Falu kom m un har o ckså genom fört LUPP-enkäten och planera r att arbeta
vidare m ed resultatet m ed koppling till kom m unens politiska mål sam t involvera kom m ande
ungdom spanel i utve cklingsarbetet. Sam tliga kom m unikativa åtaganden har gen om förts under året.
Filipstads Värm land Filipstad I sam band m ed dem okrativeckan gjordes i nform ationssatsningar m ed egen och länkad info på våra
ko mmu n digitala och sociala m edier. Under dem ok rativeckan föreläste Jan Scherm an (journalist och
författare) om dem ok rati i vår stora biograf. Föreläsningen var r iktad till allm änheten och var för
besökarna kostnadsfr i. Speed-dating m ellan politiker och allm änhet är planerad. Tyv ärr har det fått
flyttats fram p.g.a. c oronapandem in. Kom m er genom föras i m aj 2022. Yngre politike r har besökt
högstadie- och gym nasieskolor. De har träffat och haft direkt dialog m ed såväl lärare som elever.
125
Fo rs ha ga k om m un Värm land Forshaga Forshaga kom m un deltog fredagen den 23 oktober 2020 då det hölls en dem okratisignering i
Värm land. Länets 16 kom m uner, Region Värm land och Länsstyrelsen Värm land undertecknade
Deklaration för en sta rk dem okrati, detta på initiativ av Länssty relsen. Vårt åtagande som komm un
var att genom föra en Dem okrativecka. Innehållet i veckan om fattade: – Digital bokcir kel
– Erbjudande till inv ånarna om lån av sa m talskort för dem okr atisam tal. – In te rvj ue r m ed 3 företag
som pratar om jä mlik he t o ch d em okr at i. – Biblioteket tipsade om böcker om de m okra ti och
mänskliga rättigheter – Teater åk 6, Tjejer! Om utsatthet, drömm ar, systerskap. – Demokratisamtal
m ed komm unstyrelse ns ordförande och utv alda klasser.
Bilaga 2
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Ga gn ef k om m un Da la rn a Ga gn ef Pandem in har tvingat oss att skjuta på två av våra planerade ak tiviteter till februari o ch m ars 2022.
Det gäller en föredragning/workshop på te m at dem okrati för sa m tliga komm unens chefer. Det gäller
vidare en m otsvarande aktivitet för komm unfullm äktige. Vi har genom fört ett sam tal om dem okrati
där kom m unfull m äktiges ordförande, kom m unstyrelsens ordförande och oppositions rådet m ed
kom m unchefen som s am talsledare under en cirka tim m e sa m tal ade på tem at. Aktiviteten spelades in
och kom m er ino m kor t att publiceras på ko m m unens officiella w ebb och intranät.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Gislaved kom m un Jönköping Gislaved Vi har bland annat ge nom fört våra m edbor gardialoger inom landsbygdsutveckling (ti ll del digitalt),
genom fört regelbundna enkla m edborgard ialoger som till del va rit tillgängliga digitalt, genom fört
studiebesök och m edborgardialog m ed två klasser på SFI, geno m fört regelbundna sam råd m ed den
sv eri ge fin sk a mi no rit et en , s am t p la ne ra t f ör e tt d em ok ra tip ro je kt ti lls am m an s m ed gy mn as ie t ( inl ed s
2 2022, om hälsoläget tillåter). v.
Gnosjö kom m un Jönköping Gnosjö Vi har vid något tillfälle under hösten 2021 genom fört digitalt dialogm öte där allm än het gavs m öjlig -
het att delta via web ben m en vi upplevde att detta är något so m vi kan och bör utveckla vidare under
2022. I kom m unens inform ationskanaler (Facebook och i inform ationstidning till alla hushåll) har vi också inform erat om svensk dem okrati och dem okratiåret 2021.
Grum s komm un Värm land Grum s Vi har haft speed-dat ing m ellan skolelever och lokala politiker. Vi har haft en dem okratidag m ed
olika aktiviteter. Bland annat m edverkade våra lokala politiker. Vi hade en utställnin g där
kommunens feriearbe tare fått arbeta med tillitsfrågor. Vi har arbetat tillsammans med Länsstyrelsen
under dem okrativeckan, bland annat delta git på lunchsem inarium .
Gällivare kommun Norrbotten Gällivare Internt och externt i kom m unen har vi uppm ärksamm at dem okr atins betydelse och d en allm änna och
lika rösträttens värde. Vi har uppm ärksam m at valdeltagandets betydelse och vad vi kan göra för att
alla ska känna att va let handlar om just deras förutsättningar och sam hälle och att de kan vara m ed
och påverka. Gällivar e har alltid varit ett m ångkulturellt och flerspråkigt sam hälle och vi lever fort -
farande m ed spåren av kolonialism och diskrim inering som vi n u försöker läka geno m aktivt dem o-
kr at isk t, i nk lud er an de a rb et e m ed mi no rit et er s om e n g iv en de l i v år t sa m hä lle.
Göteborgs Stad Västra Götaland Göteborg Göteborgs Stad arbet ar kontinuerligt med att främja demokrati och mänskliga rättigheter, vilket
också är fastställt i flera styrdokum ent. Våra aktiviteter under 2021 var bland an nat att: – Sam verka
m ed Länsstyrelsen och Västra Götalandsre gionen i värdskapet a v riksdagens utställn ing Fira dem o-
kratin. – Fortsatt satsa och utveckla det d igitala Göteborgsförsl aget. 55 600 persone r har nu läm nat
förslag och idéer till Göteborgs Stad och r östat genom verktyget. – Arrangera Götebo rgs Stads årliga
dem okratidagar som sam lade tjänstepersoner och politiker för viktiga sam tal om de m okrati.
– Fortsatt utveckla u ngdom sfullm äktige o ch genom föra en större satsning på att ök a valdeltagandet
i 2021 års val.
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Hagfors kom m un Värm land Hagfors Lokalt har vi haft två huvudfokus dels barn - och unga, dels dial ogen m ed m edborgarna ute i dess
nära boendem iljöer. Utgångspunkte n har varit att stim ulera en gagem ang och öka tilliten. Vi har
också prom otat regiongem ensam m a aktivi teter.
Hallsbergs Örebro Hallsberg Hallsbergs kom m un har genom fört flera aktiviteter under tem at Vår dem okrati: Ungdom sprojekt om
ko mmu n dem okrati under somm aren, Utställning om dem okratin 100 år. Panelsam tal i kommunfullm äktige.
En heldag om kom m unal dem okrati för sjuorna på Transtenssko lan.
Ha lm st ad k om m un Ha lla nd Ha lm st ad Ha lm st ad s k omm un h ar s tä rk t d et in te rn a, e xt er na o ch d et k om m un ik at iv a a rb et et för a tt ly fta in -
satserna inom ram en för deklarationen. Ha lm stads komm un har tagit fram hållbara beslutsunderlag,
genom fört kunskapshöjande insatser och s att igång särskilda u ppdrag för att stärka dem okratin och
minska segregationen. Flera av insatsern a fo rtsätter även framåt och är högt prioriterade.
Halmstads kommun h ar tillsammans med Länsstyrelsen i Halla nds län varit värd för demokrati -
stugan i nära sam arb ete m ed Bästa sam ve rkansplatsen och and ra aktörer inom idéburen sektor.
Ha mma rö k ommu n Värm land Ha mma rö Kom m unen uppm ärks am m ade att dem okra tin fyller 100 år tillsammans med länets övriga kommuner,
regionen och länsstyr elsen under vecka 38, 2021. Lokala aktivite ter i komm unen bl.a. tävling bland
un gd om ar (1 2– 20 år) – vad händer om dem okratin går förlorad?, tipsprom enader på tem at
dem okrati, fokus demokratifrågor på biblio teket, sam tal utifrån dialogkort ”Vi m åste prata”,
utdelning av Bam seti dningar på tem at dem okrati, dem okrative cka i skolan, digitalt quiz på
kom m unens webbsida, dem okrati 100 år uppm ärksam m ades i k om m unens komm unik ationskanaler.
Haparanda sta d Norrbotten Haparanda Konkr et har Haparanda Stad geno m för t ol ika ak tivit eter i sa m band m ed värdskap för De m okra tistugan
1–4 septem ber. Aktiviteterna har haft tem an som ”Fram tidens dem okrati”, ”Politik s om yrkesval” och
”tryckfrihet och vikten av insyn” och särsk ilt fokuserat på förstagångsväljare m en ä ven riktats till
allm änheten. Vidare har Haparanda Stad genom fört en översyn av främ jande insatser för ett ökat
valdeltagande i kom m unen inför de nationella och kom m unala valen 2022. Översyn en tog avstam p i
en syntes av valforsk ning från 2020 och re sulterade i arton förslag på främ jande insa tser på institu -
tionell, kontextuell och individnivå. Därutö ver följer det dagliga arbetet m ed dem okra tiska värden.
Heby kom m un Up ps al a He by Vi har dels haft utbil dningar/föredrag för kommunfull m äktige f ör att väcka tanken p å att vi inte
alltid har haft en stark demokrati och att det inte kan tas för givet. Detta har vi haft inom ramen för
högtidlighållandet av att dem okratin firade hundra år 2021. Vi har också haft utbild ningar för en
m indre grupp (ett par förtroendevalda och ett par tjänsteperson er) kring påverkansop erationer, som
ju i grunden kan skad a tilliten till sam häll et och vårt dem okratiska system . Det sistnäm nda har inte
varit bara för att det var demokratins år förra året, utan som en del av vår krisbereds kap där en del
är a tt f ör sv ar a t ill tr on ti ll s am hä llet s f un kt ion er .
Bilaga 2
127
Bilaga 2 SOU 2022:28
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Hedem ora Dalarna Hedem ora Vi valde att lyfta fram am bitioner so m ko m m unen har m ed utv ecklingen i ett av kom m unens ytter -
ko mmu n om råden, som förs i d ialog m ellan komm un, invånare och näring sliv. Vi valde även att lyfta den
digitala utvecklingen som komm unen är del av, som ett verktyg och en m öjlighet till ökad dem okrati.
Vi har kom m unicerat Länsstyrelsens infor m ation och egen info om Sveriges dem okra ti 100 år ,
i sociala m edier, webb, press och digital infartstavla.
Helsingborg stad Skåne Helsingborg Helsingborgs stad ha r arbetat m ed att stärka dem okratin under 2021 på flera sätt. V i har uppm ärk -
sam m at de m okratins 100-årsfirande geno m infor m ations- och utbildningsinsatser i sociala m edier
och på stadens hem sida, anordnat teaterf öreställningar, utstäl lningar och föreläsni ngar. Vandrings -
teaterföreställningen ”Signes val” som handlade om kam pen för allm än och lika rösträtt blev särskilt
uppskattad och m yck et välbesökt. Arbetet m ed att stärka dem okratins roll och uppm untra att fler tar
tydlig ställning för de dem okratiska principe rna fortsätter i Helsingborg även i fram tiden.
Hultsfreds Kalmar Hultsfred I Hultsfreds kom m un handlar det om att lyfta dem okratifrågor på olika sätt som : Att göra en för-
Ko mmu n studie genom ICLD, Internationellt Centru m för Lokal Dem okrat i, som syftar till att u tveckla ökad
transparens och dela ktighet för invånarna s m öjlighet till m edborgardialog. Att Hults freds gym -
nasium och kom m unl edningen i Hultsfreds kom m un undersöker m öjligheterna att erbjuda trainee -
anställningar för elev er på gym nasiet som är intresserade av att arbeta i offentlig sektor på
ledningsnivå. Att lyft a dem okratifrågan på olika sätt inom ram en för kom m unikatione n kring
Agenda 20 30. Att utb ilda anställda om demokrati genom introd uktion för nyanställd a och chefer.
Hylte kommun Halland Hylte Hylte kom m un hade under hösten 2021 en digital debatt m ellan ungdom ar och lokala politiska före-
trädare, där ungdom arna fick m öjlighet att ställa frågor till för eträdarna. Det har va rit berättar-
kvällar och föredrag på Hylte bibliotek un der hösten 2021 m ed fokus på att dem okratin fyller 100 år .
Biblioteken planerar f ör fortsatta insatser under våren 2022. Ko m m unen har även planerat för
inform ation på kommunens webbplats oc h intranät. Inform ationen på kom m unens webbplats har
bestått av information om när de första kvinnor na kom in i sm åkom m unernas olika i nstanser sam t
in fo rma tio n o m V år d em ok ra tis k uns ka ps m at eri al .
Hä lle fo rs k omm un Ör eb ro Hä lle fo rs Kom m unen har uppmärksam m at året geno m exem pelvis utställ ningar och föredrag i sam band m ed
kom m unfull m äktige, och genom fört utbildningar för förtroendevalda.
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Hä rn ös an ds Västerbotten Härnösand Utbildning för bibliot ekspersonal om det dem okratiska uppdrag et. Projekt Ungdom sdem okrati,
ko mmu n projektledare anställt s. Invigning Europa D irekt-kontor. Dialoger, föreläsningar om EU. Historisk
stadsvandring ”Gen om välfärdens kulturarv”. Skrivtävling i romani chib. ”100 % k am p” u ts tä lln in g
om m änniskor so m ta git strid för sina rättigheter. ”Handbok för superhjältar” utställ ning för barn.
Sagostunder för barn m ed fokus på inkludering, NPF och natione lla m inoriteter. Aktivi teter i sam band
m ed E-m edborgarveckan, Digital@idag, invigning av Härnösa nd s Digidelcenter. Reg nbågsvecka
HBTQI+ m ed m usik, f öreläsning, tjej- och killm iddag. ”Dem okra tin 100 år” information vid Kultur -
lunch. Info på SoM e och webb.
Högsby kom m un Kalm ar Högsby Projekt för starkare tillväxt och bättre levnadsvillkor i Högsby ko m m un pågår. Fokus på m edborgar -
inflytande. Kom m unic erat, intranät: – Dem okratin fyller 100 år, dem okratistugan, dem okrati -
deklarationen, kom m ittén Dem okratin 100 år. Länkar: m er infor m ation/bakgrund. – Projekt för
starkare tillväxt och bättre levnadsvillkor i Högsby kom m un Kom m unicerat, he m sida, sociala m edier:
Demokratin fyller 100 år, dem okratistugan, dem okratideklarationen, kom m ittén De m okratin 100 år . – Länkar: m er inform ati on/bakgrund. – Proje kt för starkare tillväxt och bättre levnadsv illkor i Högsby
kom m un – Krisberedskapsveckan 202 1, tem a Dem okrati – Förel äsningar: _Folkets rö st_en dag om
inflytande & dem okrati_.
Jokkm okk komm un Norrbotten Jokkm okk Biblioteken: Utställning Dem okrati och m inoriteter. Utbildning i barnrättsfrågor. Nytt arbetssätt så
att elever får påverka inköp av ny litteratur. Kultur & Fritid: Elevrådsutbildning tem a inflytande och
elevdem okratins historia. Föreläsningar V år sköra dem okrati och hur vi skyddar den m ed Edna
Eriksson för allm änhet, politiker och gym nasiet. Teaterföreställningar Begrav m itt hjärta i Udtjajaure,
om sam ernas rättigh eter, för allm änhet oc h elever 15–18 år. Ku lturskolan: Deltar i projektet Influera
m era, där fem kulturs kolor i länet ska fokusera på elevernas del aktighet kring kurser, aktiviteter och
arbetssätt. Regnbågs häng – öppn a kvällar m ed gem enskap för unga och vuxna krin g hbtq+.
Jönköpings Jönköping Jönköping Jönköpings kom m un värnar om dem okrati, j äm ställdhet och m ångfald. Under året har kom m unen
ko mmu n haft flera projekt och sam arbeten i syfte att stärka dem okratin och uppm ärksam m a d em okratiåret.
Bland annat har hö gs tadie- och gym nasieungdom ar och kom m unens styrande politik er träffats i
dem okratidialoger för att öka barn och ung as delaktighet. Vidar e m edverkar Jönköpings kom m un i
två olika internatione lla projekt som syftar till att stärka den globala dem okratin lokalt. Under
vecka 45 deltog kom m unen som en part i dem okratistugan. Under en dag stod Jönkö pings kom m un
som värd för stugan och arrangerade blan d annat en ljusm anifestation för att uppm ärksam m a
barnkonventionen.
Bilaga 2
129
Bilaga 2 SOU 2022:28
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Kalix kommun Norrbotten Kalix Vi har haft en utställ ning i Folkets hus om dem okratin 100 år där både allm änhet och politik har haft
m öjlighet att besöka. Vidare har kom m unens inform ationsenhet uppm ärksam m at de m okratiåret flera
gånger m ed inslag om bland annat kvinn ors rösträtt. Vi har haft en politisk beredning under
kom m unstyrelsen so m har arbetat m ed at t försöka ta fram underlag för fram tida politisk organi -
sation samt kommunfullmäktiges framti da storlek samt tillitsba serad styrning.
Kalm ar komm un Kalm ar Kalm ar Kalm ar komm un ska bjuda in Kalm ars ung dom sråd till komm un fullm äktige för en diskussion om ut -
veckling av de ungas inflytande, utbyte int ernationellt och öka u ngdom ars delaktighe t. Detta kom m er
ske så fort m öjlighete r ges att ha fysiska m öten. Kalm ar ko m m un ska fortsätta upp m ärksamm a och
ko mm unice ra att de m okra tin i Sverig e fyl ler 100 år . Det ta ko mm er ske i olika foru m o ch o lika kana ler.
Exem pelvis genom inf orm ation på komm unens intranät till anställda i kom m unen, på kom m unens
externa hem sida och via att fysiskt uppm ärksam m a det på komm unfullm äktiges samm anträden.
Karlskoga Örebro Karlskoga Fortsatt utveckling av ungdom sfullm äktige och anställande av ungdom ar som ”komm unutvecklare”.
ko mmu n Deltagande i ett pilot projekt m ed SKR: ”Det dem okratiska sam talet” där vi sam lade m edia (radio, tv,
tidningar) i länet för sam tal kring hot och hat m ot förtroendevalda och journalister. ” Eftersnack”
– efter varje fullm äkt igesam m anträde intervjuar ordföranden re presentanter för såvä l m ajoritet so m
opposition och diskut erar några av de besl ut som fattats av kom m unfull m äktige.
Karlskrona Blekinge Karlskrona Sedan underteckn and et av deklarationen h ar kom m unikationsin satser via olika kanal er gjorts, bland
ko mmu n annat på kom m unens hem sida, sociala m edier, skärm ar i kommunhusets entré. Utstä llningen ”Ja m å
den leva – dem okratin 100 år” har funnits i komm unhusets reception från 15 septe m ber och finns
kvar fram till 22 decem ber. Samm a utställ ning har också funnit s på Stadsbiblioteket under
Dem okrativeckan som arrangeras i Karlskro na och resten av Blek inge under vecka 44. Karlskrona
kom m un har sam verk at m ed Blekinge m us eum , Sensus, BTH, Region Blekinge sam t Länsstyrelsen
inför och under Dem okrativeckan bland an nat genom att lokalpolitiker var på plats vid Dem okrati -
stugan och förde sam tal om dem okrati m ed invånare.
Karlstads kom m un Värm land Karlstad Karlstads kom m un fo kuserade på Dem okrativeckan. Vi gjorde bl and annat film , tem asidor på webben
och en FB-kam panj. Alla chefer informerades och flera lyfte äm net i sina bloggar. Ko m m unstyrelsen
gjorde ett gem ensamt uttalande om hot och främ lingsfientlighet. Biblioteken höll bland annat en
författarkväll m ed Bri tt-M arie M attsson och vi visade dem okratifilm er. Vid ko m m unfu llm äktiges m öte
föreläste professor PO Norell om att styra staden. Förtroendeval da m edverkade vid Dem okratistugan
och m edarbetare fick gå utbildning om hat och hot i sociala m edier. Fritidsgårdarna fokuserade på
hur ungdom arna kan öka sitt inflytande. SFI-kurser arbetade m ed dem okratifrågor och vi talade på
SKR:s dem okratikonferens om vårt arbete m ed m edborgardialog.
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Kils kom m un Värm land Kil Kils kom m un ställer s ig, precis som Värm la nds övriga 15 kom m uner bakom den gem ensam m a
dem okratisatsningen tillsamm ans m ed Region Värm land och Län sstyrelsen. Syftet är bland annat att
fördjupa sam verkan inom länet när det gäller frågor om dem okr ati och m änskliga rättigheter.
Kinda kom m un Östergötland Kinda Inom ram en för ko mmunfullm äktiges fastställda m ål – Utveckling Kinda – har kom m unen arbetat
med att stärka demo kratin och framför allt dialogen med medborgarna. Medborgarträffar har
genom förts både m ed fokus på viss ort/område och utifrån viss a strategiska tem an. Utbildnings -
insatser har genom förts och planeras för löpande. Vad gäller m öjligheten till bredda d representation
inom politiken har beslut tagits om att bre dda vissa beredand e organ, i synnerhet bu dgetbered -
ningen för att ge fler och nya politiker cha ns att delta.
Kiruna kom m un Norrbotten Kiruna Har ej inkom m it m ed redovisning.
Kristi nehamns Värm land Kristinehamn Under dem okrativeckan vecka 38 anor dna des nedanstående ak tiviteter: Specialtidning m ed Bam se
ko mmu n om dem okrati delade s ut via biblioteket. Föreläsning m ed Agera Värm land på biblioteket – M änskliga
skyldigheter? Utbildn ing om hot och hat mot förtroendevalda för ledam öterna i fullm äktige.
Al la partier i fullm äktige var ute på stan u nder lördagen vecka 38.
Kum la komm un Örebro Kum la Under året har vi disk uterat dem okratideklarationen i fullm äktiges presidium , tagit fram en film om
dem okrati som riktar sig till de som bor, le ver och verkar i Kum la, deltagit i det länsövergripande
dem okratinätverket som har haft 100 års-tem a sam t riktade akt iviteter på skolor och bibliotek.
Kungsbacka Halland Kungsbacka
ko mmu n Kungsbacka kom m un har genom fört sam tli ga aktiviteter som vi förband oss till i sam band m ed
undertecknandet av d em okratideklarationen. Aktiviteterna har varit m ycket lyckade och flera kom m er
fortsätta även under kom m ande år. I arbet et m ed att förverkliga dessa åtaganden ha r vi också
kunnat se en ökad m edvetenhet i kom m un en om dem okratins b etydelse och även en förståelse för att
det krävs engagem an g både av kom m unens invånare m ed också av det allm änna om vi ska kunna
bevara dem okratin som styrelseskick.
Laholm komm un Halland Laholm
• Utbildningsinsats i barnkonventionen för den politiska organis ationen. • Stärkt ung as inflytande och delaktighet sam t m öjlighet att aktivt b idra till utveckling genom arbetet m ed Lah olm s komm uns ungdom sforum där ungdom ar utvalda av elevrådet bjuder in p olitiker för sam tal inf ör olika frågor och beslut. • Involver at och engagerat ung a i årskurs F-9 i Laho lm s komm un i den så kallade
”200 000 kro nors pro cessen” som en lärande dem okratisk process.
Bilaga 2
131
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Laxå kom m un Örebro La xå Laxå kom m un har genom fört första steget i projektet Livskvalitet i landet Laxå. Den na del är slutförd
och redovisad för ko m m unstyrelsen. Resu ltatet används för att utveckla bättre sätt att genom föra
dialog m ed komm unens alla m edborgare. Under hösten har det genom förts m edborga rdialoger på
kom m unens olika tät orter. En utställning om dem okratin 100 år visades i sam band m ed komm un -
fullm äktiges samm anträde i septem ber. Internt har arbetet m ed att förstärka barn och ungas rätt i
sam hället, m ed utgå ngspunkt i barnkonve ntionen, varit intensiv. Kom m unen har även deltagit i
M UCF LUPP-enkät för unga m ellan 13–16 år för att få in ytterli gare underlag i det fo rtsatta arbetet.
Lekebergs Örebro Lekeberg Biblioteket uppm ärksam m ar de m okratin 100 år genom en utstä llning. Biblioteket spred Bam se -
ko mmu n tidningen m ed tem at dem okrati till alla låg stadieklasser. Riktad inform ation till lärar na om inform a-
tionsm aterial på regeringens hem sida. Dialog m ellan förtroendevalda och m edborgar e i sam band
m ed arbetet att ta fr am en ny översiktsplan. Uppm ärksam m at d eltagandet på hem sidan m ed om -
fattande inform ation. Uppm ärksam m ade fi randet i sam band m ed kom m unfull m äktigesam m anträdet.
Le ks an d k om m un Da la rn a Le ks an d – Kom m unen har börjat nyttja nya digitala kanaler för sam rådsprocesser m ed m edbor gare.
– Utbildningsinsats g ällande rollen som chef och m edarbetare i offentlig verksam het m ed fokus på
offentlighet och sekretess. – Föreläsning fö r chefer om dem okrat iuppdraget i offentlig verksam het.
– Dem okratiresa för kom m unens högstadieelever. – Utställning om kvinnlig rösträtt.
Lessebo kom m un Kronoberg Lessebo Lessebo kom m un har under året i såväl folkbildande som praktiska aktiviteter uppm ärksam m at
demokratiåret och det lokala i kombination med att fira kommu nen som fyller 50 år .
Lindesberg Örebro Lindesberg Lindesbergs kom m un tar aktiv ställning för alla m änniskors lika värde, de grundlägg ande fri- och
ko mmu n rättigheterna och rätt sstatens principer. D et innebär också att Lindesbergs kom m un form ellt och
officiellt tar avstånd från diskrim inering, extrem is m , främ lingsfientlighet, korruption och rasism .
Lindesbergs kom m un har genom fört en dem okratidag för ungdom ar och unga vuxna i åldern 13–
25 år där förtroendev alda politiker och tjänstepersoner fick m öta unga m änniskor för att diskutera
frågor om dem okrati och det politiska system et. Komm unen har även genom fört en intern utbild -
ningsdag för förtroen devald och tjänsteper soner om det svenska dem okratiska systemet.
Linköping kom m un Östergötland Linköping Trots stora utm aningar att planera ett dem okratiår på grund av pandem in har vi ändå lyckats
genom föra flertalet aktiviteter under året. Vi inledde 2021 m ed att underteckna dem okrati -
deklarationen. Vi har genom fört flera utställningar på biblioteke n, föreläsningar, upp m ärksamm ande
på webb och sociala m edier liksom information om hur ett val går till i ett om råde med lågt
valdeltagande. I sam arbete m ed Länsstyrelsen har vi skickat ut 1 100 Bam setidninga r på tem at
dem okrati och genomfört sju dialoger m ell an lokala politiker och elever i åk 1–4. I no vem ber
arrangerades en dem okrativecka m ed ett 20-tal föreläsningar di t allm änhet, komm unm edarbetare
och högstadie- och g ym nasieelever inbjudits.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Ljungby kom m un står upp för det dem okratiska system et genom att sprida kunskap oc h m edvetenhet
sam t själva bidra till det dem okratiska sam hället genom sitt ar bete. Vi vill också bidra till ett
sam hällsklim at so m är präglat av öppenh et och respekt.
Ljungby kom m un Kronoberg Ljungby
Ljusnarsbergs Örebro Ljusnarsberg Kom m unen har arrangerat en föreläsning av författaren Gunnel a Björk om Kata Dalström som har
ko mmu n stark anknytning till Bångbro, Ljusnarsber gs kom m un. Vidare har kom m unen arrangerat en digital
föreläsning av profes sor Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola i äm net dem okratins genom brott i
Sverige. Beträffande avsikten att fullm äktiges presidium skulle besöka kom m unens grundskola och
prata om uppdraget som lokalpolitiker, har detta skjutits på fram tiden m ed anledning av corona -
pandem in.
Ludvika kom m un Dalarna Ludvika Ludvika kom m un har upphandlat teknik oc h leverantör för webb sändning av fullm äktigesam m an -
träden. En anpassa d startsida för ungdom ar, en ungsida, där ri ktad inform ation finns. Ungdom ar har
varit involverade i arbetet.
Luleå kommun Norrbotten Luleå Revidera strategi och våra riktlinjer för m edborgardialoger. Inrä tta en kom m unövergr ipande barn -
rättsgrupp för att bl.a. stim ulera delaktiggörande av barn och unga. Genom föra m inst två dialoger
m ed civila sam hället och utveckla vår sam verkan m ed om rådes grupper. Tillsam m an s m ed polisen
genom föra trygghetsdialoger. Återkoppla och kom m unicera res ultat från våra dialog er till deltagare
och kom m unens m ed borgare i övrigt. Upp m ärksamm a dem okra tins 100-årsjubileum på hem sidan
och i sociala m edier.
Lycksele kom m un Västerbotten Lycksele Lycksele kom m un har arbetat m ed inform ationsinsatser gentem ot den politiska ledni ngen och
tjänstem annaledning en i kom m unen. Insat serna har tagit form av föreläsning om dem okrati och
dem okratin 100 år, en föreläsning för vard era. Kom m unen har också publicerat dekla rationens
undertecknande p å h em sidan. I organisationen har också infor m ation om Länsstyrel sen Väster-
bottens delaktighetsv ecka och webbinarier om dem okrati spridit s. Kom m unen har också arbetat
vidare m ed en översyn av strukturer som hindrar och främ jar ungas deltagande i före ningar, politiska
som opolitiska.
Malå kommun Västerbotten Malå Uppfy llt vå ra åtaganden u tifrån rådande omständigh eter (pandemi) . De f lesta a v de planerade fysi ska
m ötena har ersatts av digitala. Exem pel på aktivitet som inte k unnat genom föras är öppet hus.
M arkaryds Kronoberg M ar kar yd Har ej inkommit med redovisning.
ko mmu n
Bilaga 2
133
Bilaga 2 SOU 2022:28
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Marks kommun Västra Götaland Mark Kom m unfull m äktige i M arks komm un beslöt 22 april 2021 att ko m m unen skulle underteckna
deklarationen. I sam band m ed detta la vi en plan för aktiviteter som skulle genom för as under 2021.
Denna skickades in ti ll Kom m ittén. Sedan har alla kom m unens näm nder och styrelser uppm anats att
rapportera de aktivite ter som har gjorts under året för en stark dem okrati. Dessa aktiviteter har
tagits med i kommun styrelsens oktoberrap port.
Mo ra k om mu n Dalarna M or a Det har gått ut enkät till m edborgarna för att se hur m an upplever kom m unens komm unikation och
tillgänglighet. Utifrån det resultatet och u tifrån vår egen analy s har en handlingspl an tagits fram .
Bland annat ska we bbplatsen förbättras. Fram för allt behöver vi göra det lättare att hitta det m an
söker på webben och ha en struktur som är lättnavigerad. Vi ska fortsätta berätta proaktivt och
kontinuerligt om komm unens verksam heter och olika aktiviteter på ett lättillgängligt sätt och
publicera i våra olika kom m unikationskanaler. En gem ensam pl anering har påbörjats där alla
kom m unens förvaltni ngar deltar. M ed en bättre sam ordning skapar vi större m öjlighe t att bli m er
proaktiva och öppna.
M ot al a k om m un Öst er gö tla nd M ot al a M otala arbetar aktivt m ed att skapa inkludering och social sa m m anhållning för att m inska och
motverka segregation i kommunen. En viktig del i detta arbete ä r att öka kunskapen o m samhället,
svensk dem okrati och m öjligheten till dela ktighet. Under hösten 2021 har verksam he ter och enheter
inom komm unen arbetat m ed ökad kunskap om m ångfaldsfrågor på arbetsplatsträffar. I nära
sam verkan m ed civils am hället ökas kunskapen till flerspråkiga vuxna om svensk dem okrati och
m änskliga rättigheter. Detta har bland ann at skett genom utbildningsinsatser och stu diecirklar.
Inom vissa skolor har arbete pågått m ed dialoger kring allas lika värde.
Mullsjö kommun Jönköping Mullsjö M ajoriteten av våra åtaganden är helt gen om förda, några är på gång. Arbetet inspire rade, så på
vissa om råden har vi gjort m er än beslutat. Ett exem pel inom ba rn- och utbildning är att vi firat
genom att läsa om de m okratin, allas lika värde, yttrandefrihet, källkritik och om de 17 globala
m ål en . Barnen har hö gläst, sam talat och skrivit om personer so m betytt m ycket för d em okrati- och
m iljöfrågor i dåtid oc h nutid. Det har fått barnen att tänka och sam tala om att våga leva sitt liv,
våga göra sin röst hö rd och om hur dem okr atin ser ut på skolgår den och i klassrum met. Elevernas
ta nk ar o m d emo kr at i f in ns p å e n t vå m et er h ög d em okr at itå rt a i fo rm a v d ik te r.
M unkfors komm un Värm land M unkfors Delaktig i Agera Värm lands inform ation om arbete m ed våldsbejakande extrem ism . B oktips på
webben om demokrati. Utb ildning med Karlstad komm un, tjänst emän och politiker deltog i utbildning
om hot och hat i det demokratiska samtal et. Filmtips o m demo krati på webben.
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Mönsterås Kalm ar Mönsterås Organisationens inter na åtagande: Vi arbet ar m ed digitalisering för att på så sätt få fram inform a-
ko mmu n tion till politiker och allm änheten på ett enklare sätt. – Kom m unfullm äktige har uppm ärksamm at
dem okratins betydelse som ett te m a under hösten 2021. – Dem okratin har uppm ärksam m ats bland
annat genom ett dem okratitem a på komm unens intranät som når alla m edarbetarna – Stärkt arbetet
kring barnkonvention en.
M örbylånga Kalm ar M örbylånga Utveckla form erna för m edborgardialoger. Att förstärka dialogen m ed m edborgare är en viktig del i
ko mmu n vår styrm odell. Vi vill ta del och lära av go da exem pel hos andra m en också att genom kom petens -
utveckling få inspirat ion. Syftet är att förstärka dialogen m ed m edborgarna och hitta nya form er.
Vi deltar sedan janua ri 2021 i ett närverk som SKR arrangerar och som innebär att utveckla dialogen
m ed m edborgarna. Medborgardialogen ska integreras som en del i styrning och verksam hets -
utveckling m ed syfte att skapa ett hållbart sam hälle.
Nordm alings Västerbotten Nordm aling Att på olika sätt kom m unicera vikten av dem okra tin och att demokratin i Sverige fyl ler 100 år .
ko mmu n Genom föra en digital enkät där Nordm alings kom m uns m edborgare får m öjlighet att uttrycka åsikter
och tankar kring dem okratin i Nordm alings kom m un. Nord m alings kom m uns dem okra tiberedning
planerar att föra dial og m ed skolan och unga vuxna för att plan era gem ensam m a akt iviteter m ed
syfte att väcka unga vuxnas intresse för d em okrati genom t.ex. starta upp ungdom sf ullm äktige eller
något annat som kan väcka unga vuxn as intresse för dem okrati n sam t ge dem m öjlig het att påverka.
Syftet m ed detta åtagande är att involvera unga vuxna i kom m unpolitiken och bygga broar m ellan
kom m unfull m äktige och skolan.
Norsjö kommun Västerbotten Norsjö Har ej inkommit med redovisning.
Nybro kom m un Kalm ar Nybro Fördjupad översiktspl an för Nybro stad i di alog m ed invånare, skolelever m .fl. Tydligt barn- och
tillgänglighetsperspe ktiv. Riktlinje för Samm anhållen digitalisering – öka digitaliseri ngsprojekten.
Flertalet e-tjänster både internt och externt. Hem sida tillgänglighetsanpassad. Re viderat Jäm likt och
Jäm ställt m ed ett arbetsgivar- och ett bruk arperspektiv. Chefsut bildningar m ed dem okratiperspektiv.
Gym nasieskolan – utskrifter och böcker om kvinnlig rösträtt, Å dalen och dem okrati / statsskick i
allm änhet. Ungdom sförbunden varit på pla ts. Biblioteket – litteratur gällande Interna tionella kvinno -
dagen och kvinnlig rö strätt via Facebook och Instagram . Artikel i NybroExtra – Dem okratin 100 år.
Nässjö kom m un Jönköping Nässjö Har deltagit i Dem okratistugans utbud och haft aktiviteter när det gäller m edborgardialog.
Orsa kom m un Dalarna Orsa Vi har arbetat m ed att utveckla vår m odell av invånardialog inte rnt, och externt inom Orsa Kom m un
hur jobbar vi m ed invånare i stället för d em . – Vi jobbar m ed att ta fram system atiser ade form er för
dialogen som ska passa för olika sorters frågor som en komm un har i sitt grunduppdr ag. Vi har m ött
såväl äldre som unga, nyanlända och föret agare osv. Kom m unstyrelsen och tjänstepe rsoner i
kom m unen sam arbet ar i denna viktiga frå ga för fram tiden.
Bilaga 2
135
Bilaga 2 SOU 2022:28
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Os ka rs ha m ns Kalm ar Oskarsham n 1. Im plem entera rutin er för barnkonsekven sanalyser, där barn s ka ha m öjlighet att höras, inför
ko mmu n beslut som påverkar barn och unga. 2. Un der hösten 2021 a nst älldes fyra unga kom m unutvecklare
Vi är barnens Oska rsham n – barn och u ngas deltagande i sa m hällsplaneringen 4. Vi kom m er via 3. våra digitala kanaler kom m unicera till alla invånare att vi under tecknat Deklaration f ör en stark
dem okrati.
Pajala kom m un Norrbotten Pajala Pajala kom m un har haft utbildning för politiker och utbildning h ar skett på APT, dvs. alla anställda
har fått utbildning. D et har även hållits inform ation för elever. D et kom m er även under februari/
m ar s 2022 hållas en inform ation för allm änheten.
Piteå kommun Norrbotten Piteå Piteå kom m un har åt agit sig att stärka de m okratiarbetet genom att tillsa m m ans med andra orga -
nisationer, företag, civilsam hället och piteborna hitta form er och utm aningar där vi tillsam m ans
behöver skapa lokala sam hällskontrakt. Piteå utropade sig på F N-dagen 202 0 till M R-kom m un vilket
innebär ett åtagande att fortsätta arbeta för att stärka de m änskliga rättigheterna. G enom att även
fortsättningsvis arbe ta med medborgardialog som en del i styrning och ledning och a tt fortsätta att
utveckla m etoder för såväl dialog som återkoppling. Genom att arrangera en tem ada g för kom m un -
styrelsen angående d em okrati.
Robertsfors Västerbotten Robertsfors Vi m ottog dem okratis tugan som kom m un t vå i Västerbotten och genom förde tre fulls päckade dagar
ko mmu n i dem okratins tecken.
Rättviks kom m un Dalarna Rättvik Under som m aren 2021 har sex ungdom ar jobbat som komm unutvecklare i Rättviks kom m un m ed
uppdrag bl.a. att ta f ram idéer för att utve ckla kulturutbudet fö r unga i Kulturhuset. Det har varit
svårt m ed att genom föra byating på grund av Coronapandem in. W orkshop m ed föräldr aföreningar,
förtroendevalda, tjän stepersoner gällande att Utveckla alla skolor (grundskolor) har genom förts inför
beslut i kom m unstyre lsen. Kom m unalråden har haft dialogm öte m ed elever och föräldraföreningen i
vå r n or ra k om m und el ( Furu dal ) f ör at t d iskut era hur v i ka n u tvec kla fr itidsa kti vi tet er för ba rn och unga .
Sim risham ns Skåne Sim risham n Organisationens inter na åtagande: M edbor gardialogm odellen som bygger på dialogforum kopplat till
ko mmu n kom m unens komm unf ullm äktigem ål. Organ isationens externa åt agande: Kuben, m äns kliga rättig -
heter Ungdom sverksam heten, dialogm öten i olika form er, föreläs ning om dem okrati, s krivarcirklar,
Den digitala veckan, faktarum kring svensk historia och Österlens lokalhistoria. Sven ska m inoriteter,
utställningar på Öste rlens m useum , gratis appar sam t föreningsliv. Organisationens kom m unikativa
åtagande: Aktiviteter na som genom förs, b åde interna och fram för allt våra externa, h ar kommuni -
cerats brett både i lokal m edia som i våra egna kanaler bl.a. vå ra sociala kanaler.
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Skara kom m un Västra Götaland Skara Alla förtroendevalda i kom m unfull m äktige och näm nder utbilda s i barnkonventionen. Interna
utbildningsinsatser h ur kom m unen fungerar som en politiskt st yrd organisation för a tt m edvetengöra
de dem okratiska processerna. M edborgardialoger genom arbetet m ed ny översiktsplan. Fokus är både
att ge invånare påver kansm öjligheter och öka förtroendet för de politiska och dem okratiska
processerna. Utveckl a form er för barn och ungas delaktighet oc h inflytande i kom m unala besluts -
processer. Uppm ärksam m a 100 år av rösträtt och genom föra en dem okrativecka för att synliggöra
kom m unens dem okra tiarbete.
Skellefteå Västerbotten Skellefteå Skellefteå kom m un h ar dels genom fört en dem okrativecka, dels en dem okratidag. Aktiviteterna har
ko mmu n varit inriktade på de m okratins stolta hist oria, betydelsen för sam hällets utveckling och hur den har
varit en hörnsten för att vi har nått dit vi är i dag. Genom att aktivt involvera olika sam hällsaktörer,
exem pelvis föreningar och lärosäten, har d et kunnat föras en ak tiv diskussion om hur dem okratin kan
fortsätta att utvecklas och stärkas, utifrån både de erfarenheter som finns och de utm aningar som
de olika deltagarna s er fram för sig. Ett sär skilt fokus har också varit ungdom sfullm äktige, där
ungdom ar har haft en särskild m öjlighet att få erfarenhet av a tt arbeta inom det dem okratiska
system ets ram , att i stället för att bara läsa om det i undervisningen även få praktis ka erfarenheter.
Sm edjebackens Dalarna Sm edjebacken Sm edjebackens kom m un har deltagit i dem okrativeckan som s am ordnades av Länss tyrelsen Dalarna.
ko mmu n De har vi gjort i olika form er: se m inarier, u tbildningar, m edborgardialoger, annonser, sociala m edier,
hem sida m .m . för bar n. Till äldre har vi fört dialog och inform erat om delaktighet och inflytande
samt vikten av demo krati för alla.
Sorsele kom m un Västerbotten Sorsele Sorsele kom m un värn ar för alla m änniskors lika värde, grundlä ggande fri- och rättig heter och rätts-
statens principer m ed ansats i att en fun gerade dem okrati bidrar till social välfärd, rättvisa och
hållbar sam hällsutveckling. 2021 års åtag ande internt stärker barns rättigheter att kom m a til l tals,
externt är m edborgardialoger aktiva verkty g för att främ ja dem okrati och dialog m ed invånarna, kom -
mun ika tiv t a nvänd s vå r he msid a o ch s oci ala m edi er m ed ri ktad upp märk sa m he t f ör en s tär kt de m ok rat i.
Storfors kom m un Värm land Storfors Storfors kom m un har vid ett flertal tillfälle n publicerat artiklar på tem at ”En stark dem okrati” och
”Dem okratin 100 år” i kom m untidningen som når alla invånare, på kom m unens webbplats sam t på
kom m unens facebooksida och twitter. Hösten 2021 arrangera de s en livesänd kväll fö r dem okratin i
St or fo rs k ul tu rh us m ed e tt b re tt p ro gr am a v g äs te r o ch fö re lä sa re p å t em at d em ok ra ti. A lla lok al -
politiker fick också kom m a ti ll tals liksom olika grupper av ung dom ar och äldre. Under 2021 har
kom m unen också infört livesändning av ko m m unfull m äktiges sam m anträden för att ö ka delaktighet
och engagem ang hos m edborgarna.
Storum ans Västerbotten Storum an Ko m m un ic er at v ik te n av d em ok ra tin o ch a tt d em ok ra tin i S ve rig e f yl le r 10 0 år samt informerat om
ko mmu n aktiviteter m ed koppling till dem okratin på kom m unens hem sida och via sociala m edier. Dialogm öten
oc h s am tr åd st rä ff ar m ed me db or ga re i l ok al a f rå go r.
Bilaga 2
137
Bilaga 2 SOU 2022:28
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Sundsvall Västernorrland Sundsvall Sundsvalls kom m un (kom m unfull m äktige) har under året fattat ett beslut om att utve ckla m ed-
ko mmu n borgardialog. På grun d av pandem in få fysiska m öten m en olika dialogm öten har genom förts digitalt
bl.a. om en ny översiktsplan. – Program m et för social hållbarhet har varit på internrem iss och en
prelim inär samm anställning har gjorts kla rt. – Två lokala råd h ar träffats flera om gångar.
Representanter från närings- och förening sliv sam t ungdom ar. – Utställningar Dem okrati 100 år och
Unga rom ska röster m ed bok genom förda; Frida Steenhoff pågå r. Sam ernas identitet och bibliotekets
nationella m inoritetsprojekt pågår. Dem okratidagen och dem okratibokcirkeln för ung a klara och
ungdom sfullm äktige genom förd.
Su nn e k om m un Värm land Sunne Vem får inte vara me d när rösträtten blev allmän och lika? Föreläsning om rösträttsbegränsni ng före
och efter 1921. Film en Suffragetterna visa des. Speeddating m ed politiker under dem okrativeckan.
Deltagande LUPP för ungdom ars röster ska bli hörda. Beslut om konstpolicy som ska säkerställa att
hela sam hället avspeglas i den offentliga konsten. Politiker och tjänstepersoner besö ker sex olika
byar under hösten för att fånga upp olika r öster och vara m er til lgängliga. Uppm ärks am m ande av
dem okratiåret och dem okratiarbete vid 6 junifirande på M årbac ka. Vykort ”från” Selm a Lagerlöf om
jäm ställdhet och demokrati. Extra flaggnin g på Selm a Lagerlöfs födelsedag. Tal i fullm äktige.
Säffle kom m un Värm land Säffle Vi har försökt skapa aktiviteter för olika åldersgrupper, m en har på grund av pan dem in inte kunnat
genom föra alla. Det är fram för allt kulturfö rvaltningen och bibli oteket som fått uppdraget att arbeta
m ed dem okrativeckan , då biblioteket är en självklar och lättillgänglig arena för dem okrati.
Säters kom m un Dalarna Säter Säters kom m un har arbetat m ed att utveckla m edarbetar- och medborgarbudget för a tt stärka
känslan av gem enska p och inflytande. Kom m unen är m edlem i SKR:s nätverk av kom m uner som vill
arbeta dem okratistärkande genom m edborgarbudget. M edborga rbudgeten syftar till att stärka
förutsättningarna för dem okrati genom att erbjuda m edborgarn a insyn, direkt påverk an, sam t
återkoppling i utvald process. M edborgarna ska uppleva • at t d e f åt t m öj lig he t a tt f ör st å b es lu ts -
processen • att deras åsikter och vilja har fått utrym m e i en diskussion m ed andra m edborgare
• att de har fattat be slut tillsamm ans m ed andra m edborgare Kom m unikationsplan.
Sävsjö kom m un Jönköping Sävsjö Kom m unen ger barn och ungdom ar m öjlighet att påverka beslut sprocesser genom att vara experter
i några för dem viktiga ärenden. Kom m unen genom för utbildning kring barns rättigh eter för både
politiker och tjänstepersoner i början av 2 022. Kom m unen genom för m edborgardialoger kopplat till
arbetet m ed ny översiktsplan. Kom m unen genom för dialogforum riktat m ot civilsa m hällets aktörer
i syfte att gem ensam finna vägar i arbetet m ed att förhindra smittspridning av covid-19.
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Södertälje Stockholm Södertälje Internt: En åtgärdspl an för att främ ja valdeltagande i de allm änna valen 2022 anto gs av kom m un-
ko mmu n styrelsen juni 2021. A rbete m ed valfräm jan de insatser utifrån åt gärdsplanen på går i ett komm un -
övergripande projekt. Externt: En dialogträ ff m ellan komm unen och idéburen sektor ä gde rum i juni
2021. P.g.a. pandem in har endast en träff genom förts 2021. Kom m unikativt: Den 15/ 9 2021 kom m unicerades via kom m unens sociala m edier, externa webb sam t intranät att kom m unen skrivit under Deklaration för en stark dem okrati. Kom m unikationen pekade bl.a. på arbete i kom m unen so m kopplar an till deklar ationen, som komm unens arbete m ed Agenda 2030, Glokala Sv erige och
handlingsplane n för dem okratiutveckling.
Tingsryds kom m un Kronoberg Tingsryd Under dem okratiåret har Tingsryds kom m un am bitionen att uppm untra och levandeg öra dem okratin
genom att påbörja ett antal aktiviteter m ed syftet att främ ja dial ogen m ed m edborgaren och upp -
m untra till engagem ang i sam hällsfrågor. Den dem okratiska dialogen planeras att sti m uleras genom
m edborgardialoger, m edborgarbudget, ko ntakter m ed intressegrupper m ed m ed m era.
Torsby kom m un Värm land Torsby Dem okrativeckan i Torsby, 20–27 septem ber 2021. Veckan arra ngerades i sam verkan m ed
Länsstyrelsen, Karlst ads universitet, studi eförbund, lokala polit iker, Kulturcrew på K vistbergsskolan
och biblioteken. Progr am m et inbjöd till m öt en m ed politiker, arbete i skolorna, föredrag m ed forskare
om hot m ot de m okrat i, föredrag m ed journalist om m edier, demokrati och diktatur. Dessutom öppna
sam tal, artikel på kom m unens hem sida oc h Facebook, artikel i kom m unens tidning TorsbyNu, quiz,
utställningar som ”Dem okrati 100 år” och föredrag m ed dem okr atiam bassadör Em ma Frans i
sam band m ed kommunfullm äktiges öppna sam m anträde.
Torsås kom m un Kalm ar Torsås Har ej inkom m it m ed redovisning.
Tyresö kom m un Stockholm Tyresö Tyresö kom m un har g enom fört flera extern a aktiviteter för att uppm ärksam m a att de m okratin fyller
100 år, vilka riktar sig till allm änheten som författarbesök, för edrag och utställning ar. Dem okrati -
dagen uppm ärksam m ades. Flera arrangem ang har lyft kvinnors historia och utvecklin gen av det
dem okratiska Sverige. Det har också geno m förts teaterföreställ ningar som riktats til l både vuxna och
barn. Särskilda kom m unikationsinsatser har genom förts i anslutning till dem okratidagen och inter -
nationella kvinnodag en. Vidare har m åldelningsarbete utvecklat s för att skapa m otiv ation och
delaktig hos alla m edarbetare. Arbetet m ed barnets bästa har ut vecklats och barn tillfrågas inför
varje viktigt beslut.
Bilaga 2
139
Bilaga 2 SOU 2022:28
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Um eå komm un Västerbotten Um eå Fortsatt arbete utifrån stadsdelsbaserad m edborgardialog har pågått under året. Un der året har
även Unga 202 0 – en käten återrapporterat s, där Ungas tankar k ring dem okrati och allas lika värde
fångas upp. Enk äten används som grund f ör fortsatt arbete i grund- och gym nasiesk olor. I septem ber
genom fördes Um eco m -festivalen m ed fok us på m edborgardriven innovation och en gagem ang. I okto -
ber högtidlighölls 10 0 år av kvinnlig röstr ätt i komm unen, bl.a. m ed invigning av ny ordförande -
klubba i kom m unfullm äktige. Under året har kom m unen även fördjupat sitt arbete m ed dialog- och
dem okratiutveckling m ed fokus på att skapa hållbara strukture r för m edborgardialog och sam verkan.
Uppsala kom m un Uppsala Uppsala M edarrangör av M R-dagarna, Nordens stör sta forum för m änskliga rättigheter. Uppsa la kom m un stod
bland annat värd för en digital m onter och arrangerade sem inarier och debatter Ökat valdeltagandet
2022. Under 202 1 tog Uppsala kom m un fram en plan för ett högt och jäm likt valdeltagande 2022. Deltagande i satsnin gen på sam hällskontrakt. Under 2021 ingic k Uppsala kom m un i Sveriges kom m uner och region ers (SKR) satsning på sam hällskontrakt. Arbetet innebär att kom m unen prövar m etoder för fördjupad dem okrati och sam skapande. Upps ala ko m m un har arbetat m ed kom petens-
höjande insatser i de n egna organisatione n för att kom m unens m edarbetare ska ha kunskaper om
barnrätt och kunna f atta m edvetna beslut.
Uppvidinge Kronoberg Uppvidinge Uppvidinge kom m un har under året uppm ärksam m at de m okratiåret i sam band m ed att kom m unen
ko mmu n firar 50 år. Det externa arbetet har varit fokuserat på information och inspiration gen om hemsida,
sociala m edia och även vykortsutskick. Yn gre invånare inbjöds att delta i fullm äktig es tävling att
illustrera (film /bild/ m usik) eller beskriva (dikt/uppsats) dem okrati i Uppvidinge kom m un. Det har
funnits tipsrundor på tem at dem okrati och kom m unen 50 år på flera platser i kom m unen. Kom m unen
har också haft ”kom m unutvecklare” som feriepraktikanter. Interna satsningar har v arit föreläsningar
om hot, hat och våld m ot förtroendevalda och barnkonventione n.
Vadstena kom m un Östergötland Va ds te na Allt arbete som genom förs i Vadstena komm un görs inom ra m en för Kom m unallagen, där dem okrati
utgör grunden. Vårt g runduppdrag är att säkra dem okratin i vårt sam hälle och vi arbetar aktivt m ed
att stärka och utveck la dem okratin. Under 20/21 arbetade vi int ensivt m ed att se över våra interna
processer för att skapa en politisk organis ation som på bästa sätt tillvaratar valresultatet. Vi har
också arbetat m ed att bättre kom m unicera utåt det som görs intern sam t hur vi bättre kan involvera
invånare i kom m unens dagliga arbete.
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Vaggeryd kom m un Jönköping Vaggeryd Vi har fokuserat på a tt skapa m ötesplatser, såväl digitala som fysiska. Det fysiska m ötet har fått
st å tillbaka under pa ndem in. Somm artid har vi kunnat m ötas ute, ex på m arknadsda gar och våra
invånare och besökar e har kunnat ge synp unkter och påverka ut vecklingen av vår pla ts. M obila
inform ationspunkter har skapat flexibla m ötesplatser. Under hö sten har fysiska bran schm öten och
andra m ålgruppsbesö k kunnat kom m a i gång. Vår vision säger att vi ska vara en pla ts att göra
skillnad, och det är d et vi ständigt strävar efter. En handlingspl an för utveckling av dem okratifrågor
2022–203 0 baserat p å våra åtaganden k om m er att fortsätta ut veckla och stärka de m okratin i vår
kommun även i fra mt iden.
Valdem arsviks Östergötland Valdem arsvik Förutom att uppm ärk sam m a de m okratins 100-årsdag ge nom artiklar i sam band m ed att Valdem ars-
ko mmu n viks kom m un skrev u nder deklarationen, h ar två större insatser genom förts. Den ena insatsen
genom fördes inom ra m en för Skapande skola, där kom m unens alla andraklasselever i en teater -
föreställning fick träffa ”robotdiktatorn” för att utforska demokr atins betydelse. I den andra insatsen
uppförde Kulturskola n en dans på tem at dem okrati som film ade s och delades i kom munens kanaler.
Va ns br o k om m un Da la rna Va nsb ro Dialogen m ellan politik och förvaltning har påbörjats liksom tydliggörande av roller. V äglednings -
debatt har genom förts i komm unfullm äkti ge m ed fokus på dem okrati. Dialoger har skett m ed
”byagrupper” för att utveckla de olika kom m undelarna. Gym nasieskolan genom förde i våras digital
frågesport kopplat till riksdagens utställni ng ”ja, m å den leva”. En dem okratidag har genom förts på
gym nasieskolan i sam band m ed att ungdom senkäten LUPP ge nom fördes sam t tips prom enad m ed
dem okratitem a, disku ssioner om elevinflyt ande och skolklim at. Underlag inför politis ka beslut finns
tillgängligt tidigare i beslutskedjan.
Vara kom m un Västra Götaland Vara Vara kom m un har uppm ärksamm at dem ok ratins 100-årsfirande m ed relaterade nyhetsinlägg på
kom m unens webbsida och sociala m edier. Biblioteken har visat affischutställningen _Ja m å den
leva_dem okratin uti hundrade år_m ed kri ngrörande aktiviteter i sam band m ed detta. På fullm äktige
i decem ber 2021 hölls en föreläsning av E m m a Frans (förinspel ad) om hur desinformation utm anar
det dem okratiska sam talet. All m änheten får ställa frågor tre gånger om året på fullmäktige,
sam m anträdena kungörs i lokaltidningen, kallelse och beslutsu nderlag publiceras p å hem sidan.
Sam m anträdena direktsänds i radio. Rege lbundna tätortsvandr ingar hålls för att fånga upp
invånarnas förbättrin gsförslag och idéer.
Varberg kom m un Halland Varberg Arbetet m ed åtagand ena har till största delen fullgjorts eller pågår. På grund av pa nd em in har
utförandet av flera åt aganden planer ats o m m en har ändå kunnat genom föras. M ånga verksam heter
har fokus på dem okratiuppdraget i ordinari e verksam het.
Bilaga 2
141
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Ve tla nd a k om m un Jönköping Vetlanda Vetlanda kom m un har i första hand vävt in sina dem okratiåtgärder i den ordinarie verksam hets -
utövningen under 2 021 och kom m er att gö ra så även fram över. Några särskilda aktiv iteter som har
genom förts under året utöver den ordinarie verksam hetsutövningen är fram för allt ”Var den du är
veckan”. Den genom förs vartannat år tillsam m ans m ed berörda aktörer i civilsamhället och med
verksam heterna i kom m unens komm unko ncern. M ålgruppen är invånarna i Vetlanda kom m un.
Vilhelm ina Västerbotten Vilhelmina Vi har spridit inform ation på vårt intranät, sociala m edier och vi hade dem okrati som tem a för ett
ko mmu n separat debattkom munfullm äktige.
Vi mme rb y
ko mmu n Kalm ar Vi mme rb y Flera aktiviteter har genom förts, både internt och externt. Vim m erby har i det länsöver gripande
dem okratiarbetet ansvarat för barnrättspe rspektivet och under l änets gem ensam m a dem okrativecka
var vi nod för barn oc h ungdom sdem okratin. Vi arrangerade fler a digitala föreläsning ar inom
om rådet inklusive ett panelsam tal där ung dom ar deltog. Komm unen deltog i den nati onella kris-
beredskapsveckan d är fokus var dem okrati. Förutom komm unika tion i våra externa ka naler höll
säkerhetssam ordnaren en föreläsning om krisberedskap i en av kom m unens orter. Un der året har vi
löpande inform erat i interna och externa ka naler och haft dem okratifrågor som tem a på både kom -
munfullmäktige och k ommunens ledarforu m.
Vindelns kom m un Västerbotten Vindeln Vi har haft ett visionsarbete om komm unens fram tid där vi har ordnat ett antal träffar runt om i
kom m unen. Inbjudan har skett via lokala a nnonsblad och up psl utningen får sägas h a varit god.
Vännäs kom m un Västerbotten Vännäs Vi har arbetat för att förbättra möjligheten till samråd och dialog med medborgarna. En e-tjänst för bygglovsansöknin gar har tagits fram för at t förenkla processen för m edborgarna. Vi har även arbetat
m ed barns inflytande och involverat elevråden i ärendeberednin g för att få m ed barnperspektivet.
Västervik kommun Kalmar Västervik Vi har utökat inform ationen om m edborgar dialoger hos kom m unens m edarbetare genom att skapa en
sida för detta på vårt intranät. Trots pand em in har ett antal m edborgardialoger geno m förts och kom -
m unfullm äktige har f attat beslut om en medborgarbudget för 2 022. Dialogerna som har genom förts
är till exem pel inför f ram tagande av olika styrdokum ent där vi har vänt oss till alla medborgare. Vi
har också haft ett an tal riktade dialoger till de grupper som berörs av en viss fråga. Under året har vi
också gj ort sä rsk ilda ins ats er fö r a tt markn ads fö ra m öjl ighe ten fö r medbo rga rna a tt lä m na in eför slag .
Västerås stad Västm anland Västerås
• Fö rdjupa arbe tet m ed a tt skapa infly tande o ch delak tighetskanale r och p rocesse r där jä mlika f örut sättningar till delaktighet råder. Västerås stad har flera återkom m ande m öjligheter för inflytande och delaktighet bland annat genom e-förslag, sam råd, Ungdom sdialog, teknik och fa stighetsförvalt ningens trygghetsproj ekt sam t stadens m edborgarråd. En utvär dering av ett urval av dessa påbörjas
2021 för att se ifall alla västeråsare har jä m lika förutsättningar till inflytande och delaktighet.
Sam verkan m ellan civilsam hället och Västerås stad regleras i den lokala överensko m m elsen (LÖK)
• vilket främ jar en akti v dialog där båda par ters ram ar, villkor oc h behov kom m er fra m.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Växjö kom m un Kronoberg Växjö Två föreläsningar av dem okratiam bassadörer, en öppen för allm änheten och en särsk ilt riktad till
gym nasieelever. 205 nåddes. Riktade dialo ger och utbildningar för näringslivet, ungd om ar,
funktionshinderrörels en och särskolor. Sär skilt fokus har varit på sam verkan kring gem ensamm a
utm aningar sam t hur vi kan öka invånarna s inflytande och dela ktighet genom att arbeta via de
dem okratiska vägarna och genom direkta sam tal m ed varandra. Ansvar för en helda g under
Dem okratistugans vistelse i länet: 61 gym nasieelever, 4 lärare, 2 0 allm änna besökare, 6 po liti ke r.
16 unga kom m unutvecklare feriearbetade under som m aren i syf te att öka ungas infly tande och
de la kt ig he t i k om m un al a pr oj ek t o ch a kt iv itet er .
Årjängs kom m un Värm land Årjäng – Digitaliseringskuns kap för ovana äldre ti llsam m ans m ed civil a sektorn – Föreläsni ng Jack W erner,
”Jag skiter i att det är fejk. Det är för jävli gt ändå!” – Tem aår dem okrati på Kyrkeruds Folkhögskola
m ed kickoff under dem okrativeckan – Gestaltning av norska bar nsagor – Arabiska te atern,
”Hjältinnor” – M edborgardrop-in på bibliot eket 2 ggr/vecka – M odererat dem okratisam tal m ed
politiker – Öppning a v dem okrativeckan med dem okratibakelser – Film er, invånarperspektiv.
11 intervjuer. – Kvinn osam tal m ed politiker och invånare – Infor m ation till åk 6 o m k om m une n o ch
barns rättigheter – In venterat svaga punkt er i dem okratiarbetet – Politikersam tal m ed publik.
Åsele kom m un Västerbotten Åsele Åsele kom m un har genom fört en utbildning om hot, hat och våld m ot förtroendevalda. Vid kom -
m unens olika arbetsplatsträffar så har politiken inform erat om d en politiska/dem okratiska processen
som ligger till grund för budget och verksa m hetsförändringar. Kom m unen har komm unicerat och
inform erat via hem si da och sociala m edier om att dem okratin f yller 100 år. M edborgardialog har inte
kunnat genom föras som tänkt på grund av pandem in.
Åtvidaberg Östergötland Åtvidaberg
ko mmu n Ett sem inarium har a nordnats m ed forskare från Linköpings Uni versitet som har före dragit för
po liti ke r ( m ed m öj lig he t f ör m ed ar be ta re a tt s e d ig ita lt) p å t ema t d em okr at i m ed fo ku s p å
perspektiven stad/lan d, polarisering och di gitalt utanförskap. K ommunikationsinsatser har gjorts
i sociala m edier, på kom m unens webbplats sam t via affischutställningen ”Ja, m å den leva!” som
ställts ut i både folkbiblioteket och på ung dom shuset 1357. Ett m öte m ed sa m tal m el lan lokal-
politiker och elever i skolan har planerats och ska genom föras efter årsskiftet (2021/2022).
Älm hult komm un Kronoberg Älm hult Älm hults komm un har på olika sätt under 2021 uppm ärksam m at Dem okratin 100 år. Bland annat har
vi har genom fört demokratifika där allm änheten bjöds in till pratstund m ed komm unalråden på
tem at dem okrati. Uts tällningen ”Ja, m å den leva” från Sveriges riksdag har visats bå de i kom m un -
huset och på huvud bi blioteket där det även erbjudits lästips oc h föreläsningar kring dem okrati.
Kom m unfull m äktiges m öten har webbsänts och allm änheten har där kunnat följa den dem okratiska
processen live. Älm hults komm un har deltagit i Beredskapsveck an 2021 m ed tem at dem okrati och
har också delat infor m ation om aktiviteter som arrangeras av andra aktörer via en s ärskild sida på
kom m unens webbplats.
Bilaga 2
143
Bilaga 2 SOU 2022:28
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Älvdalens kom m un Dalarna Älvdalen Älvdalens kom m un har inom ram en för pro jektet W ilu m og Bellum deltagit i Dalarnas Dem okrativecka
m ed fil m en ”De älvdalska barnens rätt att utveckla sitt m odersm ål”. Arbetet för att både de sam iska
och de älvdalska bar nen ska ha rätten att tala sitt m odersm ål pågår kontinuerligt. Arbetet m ed att
värna m edborgarnas rättigheter är viktigt och under året har ko m m unen gjort det m öjligt att även
läm na m edborgarförslag digitalt. Dialoger och sam arbete m ed v åra sam verkansråd för unga och för
pensionärer och funkt ionsnedsatta utveckl as ständigt och ger e tt m ärkbart positivt r esultat. Dem o-
kratin 100 år har på f lera sätt uppm ärksam m ats i komm unens olika kom m unikation skanaler.
Älvkarleby Uppsala Älvkarleby Kom m unen har bedrivit en inform ationskam panj på sociala m edier, haft en kortare utbildning i hur
ko mmu n handläggare ska han tera m edborgarförslag & m otioner sam t bö rjat utreda om det finns politisk vilja
och personella resurs er att införa m edborgarbudget i kom m unen.
Älvsbyn kom m un Norrbotten Älvsbyn Genomfört utbildning och utvärdering av p olitiskt arbete, specifikt riktat mot ko mmunstyrelsen .
Utvärdering av politis k organisation ur ett dem okratiperspektiv. I skolan har personal och elever
utbildats om dem okr atibegreppet. Barn oc h ungas perspektiv h ar särskilt belysts ur perspektiven
dem okrati och barnkonventionen. Inform ationskam panjer på vår hem sida och i den tryckta tidning
som skickas ut till all a hushåll i kommunen.
Ödeshögs kom m un Östergötland Ödeshög Ödeshögs kommun vill vara med och visa på vikten av att stärka och värna det demokratiska
sam hället. Under året har vi tillsamm ans m ed civilsam hället u ppm ärksam m at de m okratin på olika
sätt runt om i komm unen, exem pel är Kulturvecka, utställningar, föreläsningar och oli ka barn -
ak tivi te te r. I våra egna verksam heter har vi lagt extra fokus på d em okratifrågor, biblioteket har
anordnat aktiviteter o ch skolan har jobbat m ed studiebesök och krisberedskap m ed koppling till
demokrati. Politiken har deltagit i föreläsning om medborgardialog och diskuterat s tärkt medborgar -
dialog. Vi har lagt sto rt fokus på kommunik at ion kring demokratifrågor i olika medier där vår webb
och sociala m edier varit navet.
Örebro kom m un Örebro Örebro Under året har genom förda m änskliga rättighetsfrukostar och fo rum haft dem okratifo kus. Örebros
lokala m r-dagar som genom fördes i oktober hade dem okratitema. W orkshops kring olika dem okrati-
tem an har genom fört s vid ett flertal tillfäl len. Att utveckla arbe te kring dialog m ed barn och unga,
m ed tjänstedesign och m ed rehabiliterande arbetssätt har gått långsam t under pand em in eftersom
sjukdom stalen varit höga och endast grun duppdragen varit m öjliga att genom föra.
Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet
Örnsköldsviks Västernorrland Örnsköldsvik De flesta av våra åta ganden har genom för ts under hösten 202 1. Kom m unfull m äktige antog dem o-
ko mmu n kratiutredningens för slag till ny organisation våren 2021 som s ka verkställas efter valet 2022 och
som är en viktig del f ör att på lång sikt få ett hållbart arbete för att stärka den lokal dem okratin och
främ ja det dem okrati ska deltagandet och sam talet. En viktig del i detta arbete är utvecklingen av en
m odell för m edborgardialog som bygger på idén om lokala sam hällskontrakt som nu är inne i pilot-
fasen och utvärderas våren 2022. Un der pe rioden har det arbeta ts m ycket m ed hur vi både internt
och externt jobbar m ed kom m unikationen f ör att synliggöra allt arbete som berör demokrati och
mänskliga rättigheter.
Överkalix kom m un Norrbotten Överkalix Inom vår organisation har vi både gjort sä rskilda insatser som utställning, föreläsni ngar m ed m era
m ed anledning av de m okratiåret 2021. Vi har också im plem ent erat det i våra verksam heters vanliga
arbete. På biblioteket har frågor kring dem okrati lyfts på flera sätt m ot såväl allm än het som elever
och personal inom grundskolan. Dem okratin 100 år har också u ppm ärksam m ats av s åväl kom m unal-
råd som komm undirektör vid m öten och inform ationsinsatser både internt bland m edarbetare och
externt till allm änhet.
Övertorneå Norrbotten Övertorneå Övertorneå kom m un h ar under dem okratiåret lokalt arbetat m ed m edborgardialoger, bland annat
ko mmu n genom dialogm öten m ed m edborgarna i byarna m ed fokus på byautveckling och håll barutveckling.
Övertorneå kom m un h ar även genom fört medborgarenkäter i oli ka åldersspann. Före nings- och
frilufts forum /råd, för eläsningar och en ko nstutställning är and ra exem pel på komm unens arbete för
bland annat öka d del aktighet och inflytan de under dem okratiåret. Vidare har vi utplacerat digitala
skärm ar som speglar den kom m unala inform ation som visas på hem sidan sam t den lokala
evenem angsguiden m ed syfte att skapa fler dialogytor och bidra till en ökad m edborgardialog.
Bilaga 2
145
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2 SOU 2022:28
#JagÄrHär Västra Götaland Göteborg Va rje dag på åre t, fl era gång er per dag gör # jagär här och al la de 15 in ter nat ione lla #iamhe regrup pern a m ed 150 00 0 me d-
lemmar världen över, aktioner mot desinformation, konspira tionsteorier, hot och nätha t där medlemmarna övar på att
stå upp för sig själva och varandra, på ett konstruktivt och sakligt sätt. Vi utbildar även journalister, politiker och civil -
sam hället i digitalt m otstånd, m ediekunskap och com m unitybuilding online. Under 2 021 har vi även utbil dat tusentals
i v år a m et od er , bl .a . u tb ild at p ar la m en ts le da m öt er i d et b ritt is ka p ar la m en te t o ch d et e uro pe is ka pa rla m en te t.
Journalister på Sverig es Television, SR och NRK. Sam t org. som S venska Kyrkan, W HO, FN, Greenpeace och P atagonia.
#ViM åstePrata Stockholm Stockholm #ViM åstePrata är en folkbildningsgem ensa m dem okratisatsning som riktar sig till st udieförbund och folkh ögskolor m ed
sam arbetsparter. Satsningens huvudsyfte handlar om att stärka det dem okratiska sam talet, dem okratins m otstånds -
kraft och uppm ärksam m a de m okratins hundraårsjubileum . Det har genom förts en mängd aktiviteter runt om i landet
och digitalt m ed deltagare från hela sam hället.
AL-M andeiska Skåne Lund Under åren 2020– 202 1 har vi i M andeiska föreningen i Skåne jo bbat m ycket m ed att lära ut om dem okrati till bland
föreningen annat våra m edlem mar och allm änhet. Vi har startat flera workshops och även utbil dningar kring dem okratibegreppet.
Det är inte så lätt att förklara vad dem okrati innebär i Sverige m en vi har ändå lyckats att presentera ett år m ed
demokrati. Arre har träffat flera m edlemmar i föreningen och d e har bland annat pr atat om dem okrati i h em m et och hur
m an kan ha det dem okratiskt i fam iljen till exem pel hur m an ka n lyssna på sina barn och unga. Det är vikt igt m ed
dem okrati inte bara i sam hället utan även inom fam iljen och det m åste vi jobba hårt m ed. Vi har därför börjat använda
sociala m edier för att nå ut.
Am atörteaterns Västm anland Västerås Vi påbörjade under 2 020 ett projekt vi kallade Parabas. Projekte ts syfte var att förstärka vårt arbete m ed dem okratiska
Riksförbund frågor inom och utom organisationen. Vi to g fram en förstudie om hur vi kan skapa ett dem okratiprojekt so m skulle
engagera m änniskor att genom sitt eget s kapande vitalisera oc h stim ulera vår dem okrati. Am atörteatern – den folkliga
teatern – är en kraft som kan sam la alla f ör en gem ensam teat erm anifestation för dem okrati. På grund av pandem in
begränsades projekte t m en vi hade den 6 decem ber en utbildning – Dem okrati och scenkonst – i dem okratiarbete.
Arkivcentrum Örebro Örebro Örebro Att arkivera är att garantera det dem okratiska sam hällets behov av insyn och m öjligheten att i efterhand kunna
granska och förklara händelser och skeend en. Arkivet har under året arkivlagt depone nters handlingar och därm ed
tillgängliggjort dem . Utåtriktad verksam het i form av rådgivning till föreningar och företag, forskarbesök, studiebesök
och föredrag för att visa hur arkiv kan anv ändas som förstahan dskälla. Artiklar, utställning och föredrag har använts
under året för att lyfta dem okratin 100 år .
Barnom budet i Uppsa la Up ps al a Up ps al a Ök at an ta le t m edl em m ar til l 4 00 stycken. Genom fört en m edle m senkät där cirka 25 pr ocent svarat. Varit svårt att
lä n erbjuda aktiviteter och utbildningar p.g.a. pandem in. Relation och förväntningar m ellan personal och styre lse har
arbetats m ed. Drygt tjugo kom m unutvecklare och tio regionutvecklare var anställda s om unga som m arjobb are 2021.
Kom m unutvecklarna bedrev påverkansarb ete inom en m ångfal d av frågor de själva valt. Genom fört m ång a klassrum s-
besök i åk 5 m ed fokus på rättigheter och p åverkan. Ungdom sred aktion för tidningen W ord har fortsatt arbeta.
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Bokm ässan Västra Götaland Göteborg Utbildningsinsats oc h föreläsning för all personal inom dem okr ati och den dem okratiska utvec klingen. För ankrat vår
dem okratideklaration och åtaganden inter nt. Program utveckling uppstartat inför 20 22 där sam tal om de m okrati tar
plats. Krav på progra m chef att tillgodose perspektiv och m ångfald i sam talen.
By gd eg år da rn as Stockholm Stockholm
riksförbund Under året har vi upp m ärksamm at dem okr atiåret i alla våra kom m unikationskanaler. Vi har tagit fram en affisch-
utställning om bygdegårdar och dem okrati som har visats i m ån ga bygdegårdar. E n u tbildningssatsning so m tar upp
dem okrati, ledarskap och föryngring har st artats upp m ed utbildning av föreningsut vecklare. Vecka 43 gj orde vi en
extrasatsning m ed en kultur- och dem okrativecka där vi uppm untrade alla våra föreni ngar att arrangera ak tiviteter på
tem at sam tidigt so m vi själva arrangerade tre publika event. För att stärka inkludering ytterligare sam arbetade vi m ed
ba rnbo ksf örf att are n M arlén e T am lin s om b idr ar till att ba rn och unga få r lära si g o m demo kra ti på e tt ro lig t och en kel t s ätt .
Civos – Ci vi ls am hä lle ts Stockholm Stockholm Den folkbildningsgem ensam m a satsningen ViM åstePrata driver dem okratistärkande arbete. Vi bidrar m ed resurser ut i
organisationer fo lkbildning en för att stä rka de m okra tin och vä rna de m okra tins mots tåndskraf t. Vi har tagit fra m sa m ta lskor t o m de m o-
i sam verkan krati och genomfört 20 dem okratifrukostar m ed fokus på olika aktuella sam hällsfrågor. Genom vår dem okr atitalarbank
erbjuder vi 130 talare , som deltagit i en mängd aktiviteter både digitalt och fysiskt. Tjugo dem okratiprogram har
genom förts runt landet, ofta ihop m ed andra civilsam hällesaktörer. Sam tal, utställni ngar, workshops, m usikskapande
osv. osv. Vi har tagit fram en dem okratiba nk för sam lat m ateria l om dem okrati. Se fl er aktiviteter på vim aste.org.
Delaktighet, Stockholm Stockholm Fyra m edlem sdialoge r via Zoom där vi diskuterat Agenda 20 30 o ch de specifika mål vi valt att arbeta med. Utbild-
Handlingskraft, ningar, m edlem sträff ar och föreläsningar ( digitala m ed anledning av pandem in) som ytterst handlat om att stärka den
Rörelsefrihet (DHR) in te rna d em ok ra tin o ch få m ed le m ma r at t mö ta s. V år t rä tt ig he ts pol iti sk a a rbe te h an dl ar o m a tt s tä rk a p er so ne r me d
nedsatt rörelseförm åga och deras plats i s am hället. Vi utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer m ed
funktionsnedsättning och använder dess ol ika artiklar i argum entation m ed stat, m yndigheter och andra. Detta för att
påvisa att m änskliga rättigheter gäller alla m änniskor. Rapport gjord kallad Är det v ärdigt en dem okrati?
Dem okratibygget Stockholm Stockholm Dem okratibygget åtog sig att 2020–202 1 arbeta för att stärka barn och ungas dem okratiska k om petenser och delaktig -
het . Geno m vå rt sko lprog ram, De m okra tiaccele ratorn , har 721 el ever , 54 lära re i Stockhol m , Vär m dö och Örebro , fåt t ökade
kunskaper för att ska pa dem okratisk förändring. 54 beslutsfatt are deltog. Pandem in stoppade det interna tionella pro -
jektet ”M ake Europe Yourope 2020”. Vi ha r genom fört kom pete nsutveckling på dista ns om skolans dem ok ratiuppdrag,
400 pers. Stockholm s stad valde att lägga ner Stockholm s ungdom sparlam ent under 2020. M ed Föreninge n Norden har
vi utvecklat ett program som bygger på el evernas delaktighet f ör att skapa en hälso främ jande skolm iljö, 215 elever.
Fam na Stockholm Stockholm Genom att ta initiativ till att starta och driva Nysta-projekt et ha r Famna agerat för att samla och stärka ett flertal
aktörer inom civilsamhället. Nysta-projekte t om fattar sex central a tem an för ett stärkt civilsam hälle, däribland en
arbetsgrupp som verkar för att stärka det dem okratiska utrymm et. Projektet har fungerat som en dem okrati sk plattform ,
där m ånga olika aktörer givits m öjlighet at t påverka utform ning, idéer och resultat. Fam nas åtaganden fok userar på att
synliggöra m arginaliserade sam hällsgrupp er. Vidare verkar vi också för ökad valfrihet i välfärden, för att människor i
Sverige ska vara fria att välja välfärdssyst em som drivs i enlighet m ed olika ideal och värdegrunder.
Bilaga 2
147
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2 SOU 2022:28
Folkets Hus och Parke r Stockholm Stockholm Folkets Hus och Parke rs engagem ang kring uppm ärksam m andet av den svenska dem okratin 100 år har ko m m unicerats
via hem sida, nyhetsbrev sam t genom sprid ning via sociala m edier. Den egenproducer ade utställningen ”Fö r en
rim ligare värld” synliggör flera av Folkets Hus och Parkers puss elbitar i den svenska dem okratins fram väx t och
utveckling, Utställnin gen presenteras även i webbversion m ed hjälp av QR-koder. Folk ets Hus och Parker ha r under
året dessutom m edve rkat i olika verksam heter, sam tal och debattform at, där dem okr atifrågor varit centrala.
Folkrörelsearkivet Västerbotten Um eå Via projektet Dem okratiska arkivet har vi bl.a. ordnat ett stort firande av dem okratin och kvinnors rösträ tt på Gam m lia
Västerbotten i Um eå. M ed föreläsni ngar och podden ”Liv et i arkivet” har vi uppm ärksamm at föreni ngslivets betydelse fö r den dem o-
kratiska utvecklingen , sam t våra kvinnliga pionjärers arbete för rösträtt och ökad politisk representation. I projektet
Hållbara arkiv arbeta r vi m ed nya skolprogram som upp m ärksam m ar de m okratins ut veckling och barnkon ventionen.
Under hösten har vi p åbörjat en process fö r att m odernisera våra stadgar för att tydliggöra att vår förenin g står på solid
dem okratisk grund. Vi har även diskuterat hur vi ska involvera v åra m edlemm ar för a tt stärka föreningsde m okratin.
Forum – idéburna Stockholm Stockholm Forum har under året arbetat på olika sätt för att uppm ärksam m a de skilda förutsättn ingar i resurser för politisk på-
organisationer m ed verkan som näringsliv och civilsamhälle har i relation till det offentliga. Därtill har Forum aktivt deltagit i – och
social inriktning bidragit till – civilsam hällets arbete m ed en gem ensam avsiktsförklaring för civilsam hällets organisationer gällande
dem okratin som överl äm nades till Kulturm in ister Jeanette Gusta fsdotter i decem ber. Genom vår om världsbevakning och
vårt nyhetsbrev har v i också löpande infor m erat om ko mm itténs arbete och uppm ana t andra organisatione r att ställa
sig bakom deklarationen.
Fredrika Brem er-
förbundet Stockholm Stockholm Fredrika Brem er-förbundet har under året arbetat m ed att utveckla och uppdatera vå ra interna stadgar. D etta för att
förtydliga och stärka våra interna dem okratiska processer på lokal och nationell nivå . Vi har även hållit ku rser för våra
lokala kretsar i att hålla och arrangera digi tala årsm öten. Dem okrati och kvinnors rättigheter är ett av förbundets
fokusom råden. Under 2021 har vi bland an nat uppm ärksam m at detta genom att genom föra en studiecirkel och ett antal
föreläsningar i svens k jäm ställdhethistoria. Vi har även på fler a sätt, i vår tidning Hertha och i våra socia la m edier
uppm ärksam m at 100 år av kvinnors rätt a tt rösta och att vi ÄNTLIGEN fått vår första kvinnliga stadsm inister.
Funktionsrätt Jönköping Jönköping Vi har under perioden uppm ärksam m at de m okratifrågan på offentliga platser, på vå r hem sida och i föreningens interna
Jönköpings län ar be te . V i h ar ar ra ng er at sa m m an ko m st er me d p ol iti ke r i re gio n o ch ko m m un .
Funktionsrätt Sverige Stockholm Sundbyberg Funktionsrätt Sverige har under 2021 ge no m fört knappt 10 öppna webbinarier m ed syftet att öka delaktigheten för
personer med funktionsnedsättning och kr oniska sjukdomar. Inom Funktionsrätt Sverige har vi intensifierat den
interndem okratiska dialogen m ed våra m edlem sförbund genom att ha 10 ordförande m öten m ot t re under tidigare år.
Funktionsrätt Västerbotten Um eå Vi arbetar alltid m ed dem okratistärkande aktiviteter m en har under senaste året ink luderat arbetet m er genere llt i mer-
Västerbotten parten av våra aktivit eter. Det har varit ett inslag, en röd tråd, som genom syrat våra utbildningar, worksho ps för unga
vuxna, samverkansforum, interna diskussioner och möte n med såväl politiker, tjänstemän och internt inom civil -
samhället. Vi har startat projekt med syfte t att stärka den lokala och regionala demokratin.
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Föreningen för region al Söderm anland Nyköping
biblioteksverksam het
Bilaga 2
149
FR B ar ra nge ra de de n 9– 10 sep te m be r en kon fe re ns för d ry gt 10 0 de ltag ar e, s om al la a rbe ta r m ed reg iona l bi bl io te ks -
ve rk sa m he t. Tem at va r Biblioteken & dem okratin. Peter Örn inledde. FRB har, via Reg ion Västm anland, en gem ensam
kom m unikationsplatt form för alla so m arbetar i regional biblioteksverksam het. Plattform en används för dialog och
kunskapsutbyte. FRB bidrar aktivt i utveckling och förvaltning a v Digiteket, för digital- och dem okratisk delaktighet.
Föreningens m edlemm ar bidrar m ed inneh åll i form av artiklar och kurser. FRB har l äm nat rem issvar på Skolbiblioteks-
utredningen och Plikt m aterialutredningen. FRB har på sin webb plats deklarerat unde rtecknandet av, och h änvisat till,
deklarationen.
Föreningen Norden Stockholm Stockholm Föreningen Norden ha r genom fört en rad dem okratifräm jande ins atser under året. I pa rtner skap m ed Studieförbundet
Vuxenskolan och Före ningen Norden Norrbo tten har vi stärkt dem okratin i vår egen folkrörelse, sam t frä mjat dialog om
demokratin i dag m ed skolelever sam t lok al- och regionpolitike r i Norrbotten. Vi har producerat podden ” M in dem o-
kratiska röst”, sam t l anserat den till lärare och skolelever i gym nasieåldern. Genom kom m unikativa insat ser i egna och
andras kom m unikativa kanaler har vi ocks å verkat för att öka kännedom en och intresset för Föreningen N ordens podd
”M in dem okratiska rö st” sam t professor Sofia Näsström s bok ”Dem okrati – en liten bok om en stor sak”.
Föreningen Norden Norrbotten Stockholm
Norrbotten I sam verkan m ed För eningen Norden och F öreningen Norden Bo den arrangerades wor kshops och sam tal om dem okratin i
anslutning till dem okratistugan den 27 au gusti 2021. Föreninge n Norden, Föreningen Norden Norrbotten oc h Föreningen
Norden Boden har ock så genom fört Dem okr atipodden i sam verkan m ed gym nasieelever vid Björknässkolan i Boden.
Internt har Föreninge n Norden Norrbotten s pridit information om ”Vår demokrati – värd att värna varje dag ” via sina
kanaler och vid digit ala träffar m ed lokalavdelningar.
Föreningen Ordfront Stockholm Stockholm En stor del av förenin gen Ordfronts ordinar ie arbete handlar om att inform era och utbi lda kring dem okrati och m änsk -
liga rättigheter. Unde r jubileum såren intensifierades detta arbet e något, trots den på gående pandem in. Vi genom förde
vår första digitala de m okratikonferens någonsin (10 decem ber 2 020) och våren 20 21 M änskliga Rättighetsdagarna helt
digitalt, vi anordnade digitala föreläsninga r och utbildningar m ed fokus på kopplinge n m ellan M R och demokrati under
året, och lyfte då särskilt de utm aningar som den liberala dem okratin står inför i dag . I en sam talsserie med kvinnliga
politiker kopplade vi historien till nutiden och m ot slutet av året ägnade vi 2021 års M R-dagar helt åt dem okrati.
Föreningen Panhoram a Örebro Örebro Panhoram a har geno m fört en bokcirkel i s am arbete m ed Askers unds kom m un där vi l äste Anne Appleba um s
”Dem okratins skym ni ng”. Fler bokcirklar är på gång när restrikt ionerna tillåter det. Panhoram a har även f ortsatt sända
poddcasten Blohm Ol sson Perspektivpodde n där vi diskuterar de m okrati- och sam häll sfrågor. Hittills har 17 avsnitt
publicerats. Våra pla nerade dem okratim id dagar har fått skjuta s fram åt på grund av pandem in. I stället har föreningen
genom fört en dem okr atiturné i Örebro län där Pelle Blohm och Jeanette Olsson under en vecka åkte runt i länet och
diskuterade dem okrati och sam hälle. Vi har även genom fört en heldag m ed föreläsningar i Örebro i sam arbete m ed Hjo
folkhögskola.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Föreningen Västernorrland Njurunda Föreningen Svartviks spelets tem a för året s verksam het är demokrati. Föreningen ha r genom gediget forskn ingsarbete
Svartviksspelet tagit fram m aterial o ch skrivit ett eget m anus om kam pen för al lm än och lika rösträtt, sam t beställt ett manus om
strejken i Sundsvall 1 932. Föreningen geno m förde utifrån dessa m anus två publika evenem ang m ed tem a d em okrati.
Ett publikevenem ang hade fokus på allm än och lika rösträtt och ett publikevenem ang hade fokus på Sun ds vallsstrejken
1932. Genom teatern har föreningen visual iserat och berättat om arbetet och kam pe n för rösträtt, främ st ur kvinnornas perspektiv sam t om k am pen om bättre arb etsvillkor och föreningsfrihet. Dessutom förm edlat inform ation v ia program bladen.
Giva Sverige Stockholm Stockholm Giva Sverige har und er året intensifierat fokuset på civils amhällets viktiga roll för e n stark demokrati. Genom sam -
verkansprojektet Nyst a; civilsam hällets nystartsgrupp för ett nytt sam hällskontrakt, har vi lyft frågor om dem okrati -
utveckling. Nystas m ål är att bidra till ett nytt sam hällskontrakt för ett Sverige post-corona m ed tydligare och bättre
förutsättningar för civilsam hället. I m ars arrangerades Insam lingsforum , Nordens största konferens om engagem ang,
givande och sam arbe te – m ed ett inledande fokus på civilsam hällets roll för en stark dem okrati. Giva Sverige har även
uppm anat m edlem sor ganisationerna att sk riva under deklaratio nen.
Hum anisterna Stockholm Botkyrka Som m otor i Hum anis ternas arbete för dem okrati har vi genom fört en sem inarieserie o nline kalla d ”Vi tal de mokrati”.
14 sem inarier genom fördes utifrån frågeställningen ”Hur värnar och utvecklar vi dem okratin?” vid vilka po litiker,
fo rs ka re och journal iste r bidrog m ed sina erfar enheter och kunskaper . Utöve r det ta har v i ino m o rganisat ionen ha ft et t
flertal interna d iskussione r o m de m ok rati och so m te m a fö r vår årliga m edle m skon ferens va r ”Hur motverka nyaukt oritä ra
st rö m ningar?” .
Internationellt Centru m Gotland Visby Vå r ko m m un ik ati on s ka ve rk a f ör a tt s tö dj a o ch s tä rka k om mu ne r o ch re gi on er i s itt lok al a d emo kr at ia rb et e. D är fö r
för Lokal Dem okrati (internationella) lyfter vi fram ko mm uner och regioner som genom sina sam arbeten via ICLD gjort skillnad för den dem okratin på lokal
(ICLD) nivå. Exem pelvis: https://icld.se/kunskaps bank/goda-exem pel/. Vi har genom fört att antal konferenser frä m st digitalt
för komm uner och regioner för att engagera till stärkt lokalt dem okratiarbete. Internt har hela ICLD geno m gått en
kortare kurs i Dem okr atifitness, varav flera även gått en längre utbildning och är nu m era certifierade inst ruktörer
(och utbildar själva) https://www.dem ocracyfitness.eu.
Konstnärliga Stockholm Stockholm KLYS har under året a rbetat för att stärka kulturskapares villkor, inte m inst under pandem in. En stark och självständig
och Litterära konstnärskår m ed goda villkor är en förutsättning för yttrandefrihet, m ångfald och nyskapande, och är där m ed viktigt
Yrkesutövares för dem okratin. Det har handlat om olika typer av krisstöd till kulturskapare, en stär kt upphovsrätt geno m EU:s upp-
Sam arbetsnäm nd hovsrättsdirektiv sam t en ökad social trygg het för dessa yrkesgrupper. Vi har varit ak tiva i arbetet m ed återstarts -
(KLYS) utredningen, som vi tagit fram prioritering ar till och behandlat vid ett sem inarium i ABF-huset i novem ber. Våra prio -
riteringar handlar all a om att värna den konstnärliga friheten o ch främ ja dem okratin .
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2
151
Kvinna till kvinna Stockholm Stockholm Arbetat genom våra åtta lokala aktivistgrupper i Sverige som har lyft och tem atiserat 100 årsfirandet av de m okratin i
sina studiecirklar och aktiviteter. Lyft kvinnors inkludering i pol itiska sam m anhang, beslutsprocesser och forum genom
vår externa kom m uni kation. Uppm ärksam m at nyanlända kvinn ors röster och perspektiv genom påverkansarbete gent -
emot makthavare och förändringsaktörer. Betonat kvinnors rätt igheter och inkluderi ng i relation till demo kratins väl -
mående gen om att a rrangera panelsa m tal kring te m at. Skapat d igita la m ötesp latser för på verkansarb ete och kuns kaps -
ut by te – sp eci el lt vi kt ig t und er d en råda nde p and em in so m i mån ga a vs een de n b eg rän sat ci vi ls am hä lle ts ha ndl in gs ut ry mme .
LSU – Sveriges Stockholm Stockholm LSU har fortsatt utveckla våra m ötesform er för att stärka inkluderingen. Vi har arbet at för att lära oss m er om olika
Ungdom sorganisation er digitala plattform ar och hur vi nyttjar dem på bästa sätt för att stärka vår tillgänglig het. Vi har arbetat för en sänkt
rösträttsålder genom att bidra i nätverk och driva opinion. Vi ha r representerat barn och unga i panelsam ta l och
sem inarier sam t lyft fr ågan m ed politiker, m akthavare och institutioner som kan bidra som allierade. I våra digitala
kanaler har vi utveckl at våra uttryck för att sprida bredden av u ngdom srörelsen och dess perspektiv. Våra partners,
talespersoner och rep resentanter har delat sina verksam heter och inspirerat fler barn och unga till engag em ang.
M aktsalongen Stockholm Stockholm M aktsalongen har un der årets gång arbeta t m ed att förankra våra åtaganden inom ra m en för deklarationen genom att
arbeta m edlem snära, säkerställa att vår m ålgrupp och våra m edlem m ar hörs och sy ns i våra olika forum och genom att
arbeta m ed fokusgrupper där särskilt ung a kvinnor uppm untra s till att göra sina röster hörda. Externt ha r M aktsalongen
arbetat vidare m ed projekt där främ jandet av unga kvinnor m öts och stärks i sin position som ledare är i fo kus, där vi
går i linje med demok ratikommi tténs syfte, a tt fortsätta kampen för kvinnors rättigheter.
M ångkulturellt Centrum Stockholm Botkyrka Utställningen En för alla, alla för vem ? in vigdes 2017 och avsl utades våren 2021. I sam band m ed utställningen
anordnades flera sem inarier där vi utforskat och diskuterat kop plingen m ellan m igra tion och dem okrati. Vi har även
påbörjat ett om fattande bokarbete kring de ssa frågor, som väntas publiceras som m aren 2022.
Raoul W allenberg Stockholm Stockholm Raoul W allenberg Aca dem y har under året 2021 uppm ärksam m at att dem okratin firar 100 år v id e tt fl ert al ti llf äl len ,
Academ y och följt våra åtagan den enligt plan.
Riksförbundet Stockholm Stockholm Hos oss i Riksförbund et HjärtLung har före ningsdem okratin en central plats i vårt vardagliga arbete. Under året har vi
HjärtLung haft en Dem okrativecka, påverkansarbete m ot beslutsfattare sam t haft dialogm öten m ed m ånga av våra förtroende -
valda. I stort sett alla våra föreningar kun de genom föra sina årsm öten under 2021 m ed alternativa m etoder då det inte
gi ck at t trä ffas s om vanlig t fö r pande m in. Vi ha r ökat vår d igitala ko m pe tens i fören ingen gen om info rm ation och
ut bi ld ni ng . M ån ga av v år a m ed le m m ar i f ör en in gar na ä r äl dr e, i r is kgr upp o ch m ånga s tår u ta n er fa re nhe t av e tt d ig ital t
ar be ts - oc h fö re ni ng sl iv.
Riksförbundet SIM ON, Stockholm Sundbyberg Vi har uppm untrat och främ jat dem okratis kt deltagande inom organisationen och i s am hället genom att ö ka kunskapen
Svenskar och om föreningsliv och sam hället i stort hos v åra m edlemm ar. Vi h ar arbetat för att inspirera barn och ungd om ar till själv -
invandrare m ot ständigt engagem an g och dem okratiskt deltagande i SIM ON. Vi har löpande genom fört kunskapshöjande u tbildnings -
narkotika insatser för förtroendevalda inom föreningskunskap för att stär ka deras förm åga till att leda inom det civila sam hället.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Riksförbundet Unga Stockholm Stockholm RUM – Riksförbundet unga m usikanter arbetar för att barn och unga ska få utrym m e och kraft att göra sin rö st hörd
M usikanter både som individer och som grupp. Genom att ge kunskap och v erktyg om de dem okr atiska processerna oc h kom m unika -
tionens byggstenar, l är vi oss hur vi kan p åverka. I Barnkonvent ionens artikel 31 lyfts barns rätt till kultur en fråga vi
drivit påverkansarbet e kring under 2021. V i har stärkt våra m edlem m ars m öjligheter till internt påverkansarbete genom
att ta fram en ny ledarskaps- och dem okratiutbildning sam tid igt som vi arbetat m ed att utveckla vårt digitala arbets -
sätt så att alla som vill kan vara m ed och lära och på verka oavs ett ekonom iska förutsättningar och bostad sort.
Riksidrottsförbundet Stockholm Stockholm Fram tagning av boke n #Taktiksnack: Boke n vänder sig till styrelser i idrottsföreningar. Det är en liten bok för stora
idéer. Den är full av tankar, konkreta tips och kreativa sätt att leda en idrottsförenin g i ett förändrat sam hälle.
Idékonferensens: Syft et m ed idékonferensen var att undersöka, utforska och m öjliggöra sam spelet m ellan engagem ang
och den ideella föreni ngens dem okratiska processer. Idrottsrörelsens som dem okratis kola: En rapport som beskriver och
analyserar hur barn o ch unga inkluderas i idrottsföreningarnas beslutsprocesser – i relation till föreningsverksam heten
och det egna idrottsu tövandet – studien h ar ett fokus på barn o ch unga i om råden m ed socioekonom iska utm aningar.
Rädda Barnen Stockholm Stockholm Rädda Barnens arbet e syftar till att stärka barns rättigheter och delaktighet – viktig a funda m ent för en levande dem o-
krati. Vi m öter barn i socioekonom iskt utsatta om råden, vi har påverkat m igrationslagstiftningen och arbe tat för att öka
kunskapen internt ino m organisationen om sänkt rösträttsålder till 16 år. Situationen för barn som utsätts för våld,
liksom viktiga vuxna som arbetar m ed dem, har uppm ärksam m ats. Den så kallade St opp M in Kropp-vecka n var fram -
gångsrik och nådde hundratusentals barn. I ett EU-projekt tillsam m ans m ed Rädda Barnens ungdom sförbu nd lyftes
frågor om rasism i sk olan. Rädda Barne n h ar arbetat såväl m ed kunskapsspridnin g, som påverkansarbete och direkt -
stödjande verksam heter.
Samforma Norrbotten Luleå Genom att im ple m ent era och vidareutveckl a överenskom m elsen m ellan den idéburna sektorn på regional n ivå, Region
Norrbotten och Länss tyrelsen Norrbotten har Samforma vär na t oc h s tä rk t c iv ilsa m häl le ts ro ll i d em okr at in o ch
sam hället. Vidare har Sam form a genomfört flertalet kunskapshö jande insatser som syftat till att öka kunskapen om
civilsam hällets roll fö r dem okratin, exem pe lvis genom att anordna eller delta vid sem inarier och dialoger s am t
publicerat artiklar på temat. Samfor m a ha r arbetat föra att st ärka demokratiperspektivet i olika regionala strategier
och dokum ent.
Scouterna Stockholm Stockholm Vi har verkat för att bredda och öppna u pp scoutrörelsen som dem okratiskola för ännu fler barn o ch unga bland annat
genom att tydliggöra, sprida kunskap och bygga stolthet internt inom rörelsen om hur betydelsefulla Scout erna är som
dem okratiskola i samhället. Vi har genom fört Världsförbättrar-p rojektet för att öka kunskapen och utövan det av
dem okrati bland scouter i åldern 8–10 år o ch tagit fram m etode r, verktyg och m ateri al till scouterna och deras ledare.
Fokus i vårt kom m uni kationsarbete både in tern och externt har varit dem okrati.
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2
153
Stiftelsen Expo Stockholm Stockholm Expos arbete styrs av visionen: för en levande dem okrati där rasistiska idéer och organisationer saknar in flytande.
Externt: under hösten 2021 påbörjades ar betet m ed att ta fram en utbildning i hur m an bem öter rasistiska organisa -
tioner och idéer. Arbetsnamnet för utbildningen är Kurage. Pu blicerat artiklar och and ra texter. Internt: vi har byggt på
vår kom petens kring inkluderande rekryteri ngsprocesser. Arbetet skedde m ed hjälp av konsulter under våre n 2021.
Kom m unikativt: vinn aren av dem okratin sym bol annonserades i juni 2021. Efter dett a har m arknadsföringsinsatser
vidtagits.
Stiftelsen Friends Stockholm Stockholm Frie nds är en icke-vins tdrivande barnrätts organisation som arbetar för en vä rld fri frå n kr änkningar och m obbni ng.
Arbe tet geno m syras av e tt barn rättspe rspekt iv och ba rnkonvent ionens värdegrund . Friends ha r sedan 1997 arbe tat
til ls am m an s m ed skolor, förskolor, föreningar, vårdnadshavare o ch företag i kam pen m ot m obbning. M ed kunskaps -
hö ja nd e in sa ts er vi ll F rie nd s g e o lik a ak tö re r v erk ty g fö r a tt fö rh in dra m ob bn in g o ch k rä nk nin ga r. Frie nd s d riv er o ck så
fors knin gs- och ut veck ling sp ro je kt , s am t s kapar nätverk och m ötesplatser för intressenter att träffas och föra kam pen
m ot m obbning vidare .
St oc kh olm s un iv er si te ts Stockholm Stockholm Vi har involverat fler studenter i dem okratiska processer genom att engagera m ånga volontärer och kandid ater i årets
studentkår kårval som avgjordes den 7/5, m ed det högsta procentuella val deltagandet på 39 år. Val av studentrepres entanter har
skett i nystartade forum som vårt centrala studentråd. Vi har i form av nyhets- och blogginlägg på vår he m sida åter -
kopplat till studenterna om hur deras val påverkat vår organis ation sam t vikten av att engagera sig för dem okratin,
bl.a. ”SUS ska verka för god kunskap om dem okrati” den 26/11.
Sustainable poetry Skåne Trelleborg Genom poesiutm aningen ”Tankar om dem okratins fram tid” har barn och unga fått m öjlighet att lära sig om demokrati
och hållbar utvecklin g och att ta ställning /ge röst kring hur de vill att dem okratin sk a utvecklas och stärk as. Vi lyfter
fram barns perspektiv. Poesiutm aningen kom m er att m ynna ut i en läsfräm jande digital poesiantologi för alla.
Genom förandet av poesifestivalen 2022 ga v barn och unga en m ötesplats/arena för a tt göra sina röster hörda, vilket
bidrar till att stärka ung m edborgardialog och barns m edskapa nde i sam hällsutvecklingen. Genom projektets sida:
www.sustainablepoet ry.se, sociala m edier och genom nätverk kom m uniceras dem okra tins 100 års jubileum .
Svalorna Indien Sk ån e Lund
Ba ng la de sh Svalorna har en stark dem okratisk värdegrund. För att uppm ärksam m a 100 år av dem okrati har vi anordnat aktiviteter
så som en studiecirkel om solidaritet och vi sningar av utställnin gen ”Ja, m å den leva – Dem okrati uti hundrade år”.
I arbetsgruppen ”Civi c space” i Concord va r vi m ed och tog fram en nyversion av rapp orten ”Tag Plats”, sa m t
genom förde kam panjen ”Dem okratim ånaden” under oktober 20 21. Vi har även bidra git till ökade m öjligh eter för vår
m ålgrupp att påverka sam hället både genom en kurs i m änsklig a rättigheter sam t kapacitetsutveckling m ed våra
partners. Internt har vi arbetat tillsam m an s för att form a föreni ngens arbete, bland annat genom en ny p olicy för
rättighetsbaserat arb ete.
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2 SOU 2022:28
Svalorna Latinam erika Stockholm Stockholm Svalorna Latinam erika är en civilsam hällesorganisation som arbetar för att stärka ba rns och kvinnors sit uation i Latin -
am erika. En viktig del av arbetet är att skapa opinion i Sverige för jäm ställdhet och allas sexuella rättigh eter. Dessa
frågor är relevanta för mänskliga rättigheter i hela världen, inte m inst i Sverige. Svalorna Latinam erika har genom fört
digitala och fysiska e vent där dessa frågor har diskuterats.
Svensk Stockholm Stockholm
biblioteksförening Svensk biblioteksföre ning är en ideell, m edlem sdriven organisation m ed över 3 000 m edlemm ar. Föreningen erbjuder
arenor och struktur för debatt, åsiktsutbyte och m edlem sengagem ang, bidrar till kunskapsutveckling. Und er 2021 har vi
fortsatt m ed föreningens arbete för att sam tliga m edle m m ar upplever m edlem skapet som jämlikt, angeläget och
rättvist. Under 2021 har föreningen särski lt arbetat gentem ot nationella och lokala b eslutsfattare för att stärka
bi blioteken s föru tsättningar a tt upp fylla sitt uppd rag enligt bibliotekslagen, däribland att verka för det dem okra tiska
sa m häll ets ut veckling.
Svenska Avdelninge n av Stockholm Stockholm Den svenska avdelnin gen av Internationell a Juristkom m issionen utarbetade under åre n 2018–202 0 ett om fattan de
Internationella ”Program för Rättsstaten Sverige,” vilket härm ed bifogas. För att fylla sin funktion är innehållet i detta Program under
Juristkom m issionen löpande uppdaterin g. ICJ-s sam arbetar regelbundet m ed ICJ-Europa m ed säte i Genève. Under året sam lades alla till
ICJ-Europa knutna lä nder förutom Norge. Diskussioner kring de m okratistärkande åtgärder förekom m er då. I år i huvud -
sak coronaåtgärder m en också m igration sfrågor. Särskilt fokuserades på Turkiet so m i flera avseenden inte lever upp
till de krav på demokrati som kan krävas av en rättsstat. IC J-s diskuterar om vi bör öv ersätta delar av vårt Program.
Svenska Filminstitutet Stockholm Stockholm En film pedagogisk m odell för dem okratifrå gor om frågor som Ve m får älska vem ? Ve m har m akt? Ve m har ansvar?
M aterialet har tagits fram för att erbjuda pedagoger underla g för att, utifrån film sce ner, initiera och leda sam tal om
rättvisa, jämställdhet och demokrati. I nyhetsbrevet Perspektiv har Em m a Frans, epi dem iolog, intervjuats om dem okrati,
vetenskap och film . Internt kunskapsm öte om hur verka för ökad inkludering och repr esentation av person er som rasi -
fieras. Inom MIK Sverige m edverka i sem in ariet: M ediekunniga m edborgare _ en förutsättning för dem okrati.
Svenska Lottakåren Stockholm Stockholm Under 2021 har Sve nska Lottakåren fokus erat på att tydliggöra vad vi m enar m ed at t vi ska ”utbilda för att försvara
fred, dem okrati, trygghet och m änskliga rättigheter” som det st år i vår stadga. För oss handlar det om att precis som vi
har en krisberedskap behöver vi också ha e n dem okratisk beredskap, dvs. göra aktiva dem okratiska handlingar för att
försvara dem okratin varje dag. Vi har vela t visa på hur dem okrati är en grundföruts ättning för att vi ska känna oss
säkra och trygga, dvs . en stark dem okrati är en förutsättning fö r ett starkt totalförsvar.
Svenska Norrbotten Pajala Förbundet arbetar för lika villkor för tornedalingar, kväner och l antalaiset vilket är en dem okratisk rättighet för alla.
Tornedalingarnas Fokus i detta fall är a tt främ ja användand et av m eänkieli i samhället, i kontakt m ed m yndigheter, sjukvård, kom m unala
Riksförbund m yndigheter etc. Detta förutsätter att språket revitaliseras och används i det daglig a livet och m ånga aktiviteter har
detta som syfte. Vi h ar även arbetat m ed att förbättra den interna dem okratin inom förbundet. Detta sker genom ett
närm are sam arbete m ed lokalföreningarna för att få ett större engagem ang och sa m syn i viktiga frågor. Anställda i
kansliet inform eras m er i frågor so m behandlas i styrelsen vilket bidrar till ett bättre arbetsklim at.
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Sverigefinländarnas Stockholm Stockholm Sem inarier har anordnats inom olika om rå den som berör m inori teter i ett dem okratis kt sam hälle. Utbildninga r, språkets
delegation och ku ltu re ns b et yd el se i mi no rit et sp ol iti ke n h ar l yf ts fr am. V ik tig t a tt m in ori te te r k än ne r s itt a nsv ar a tt d el ta a kt ivi te t
i sam hällsdebatten.
Sveriges Elevkårer Jäm tland-Östersund Vi har genom gående under året arbetat m ed att främ ja de åtaganden som vi skrev under i novem ber 2019. Vi har genom
Härjedalen att förankra oss i m edlem sbasen valt att påverka nationella po litiker och m yndigheter i frågan om att sk apa dem okra -
tiska utrym m en, hur elever ska engagera s ig både lokalt och i elevkårer. Vi har gott sam arbete m ed de poli tiska
ungdom sförbunden fö r att prata om sam tal sklim at i skolan. Därtill arbetar vi aktivt med skolans dem okratiuppdrag
och frågan om fri- och självständig organi sering i alla forum vi syns i. Elevkårerna h ar dessutom fått genom slag i
rikspolitiken vilket tyder på bred och vikti g demokratisk kraft.
Sveriges förenade Stockholm Stockholm Sam m a år so m Sverige införde allm än rösträtt för alla, grundade s även Sveriges fören ade studentkårer. Där för firade vi
studentkårer två 100-årsjubileum . En del i vårt firande har varit att anordna sem inarium där vi till sam m ans m ed flera studentkårer
runt om i landet lyft f rågor som är relevanta för högre utbildnin g. Dessutom har vi startat en podcast om högskole -
frågor, båda projekte n har haft som m ål a tt lyfta det dem okrati ska sam talet om högr e utbildning till en bredare publik.
I höstas arrangerade vi vårt m edlem sm öte i Trollhättan för att delta i deras uppm ärksam m ande av dem ok ratins 100 år .
I vår kom m er vårt jubileum gå i m ål under ett stort firande på Stockholm s stadshus.
Sveriges Stockholm Stockholm
Hem bygdsförbund Vi är en av Sveriges s törsta folkrörelseorganisationer. Vi har fun nits i drygt 100 år oc h sam lar över 2 000 allm ännyttiga
föreningar över hela Sverige. Våra m edlemm ar lägger om kring 4 miljoner ideella timmar årligen på att driva runt ett
lokalt föreningsliv som huvudsakligen fina nsieras m ed egna m edel. Hem bygdsrörelsens grund är socknen, den m insta
självstyrande enhete n som 1863 blev land skom m un. Under demokratijubiléet har vårt arbete varit inriktat på att få
föreningslivet att överleva trots pandem in. Vi har haft ett stort antal digitala sem inarier som bidragit till att bryta
isoleringen hos m edlem m arna och gett råd om hur m an kan upprätthålla dem okratin när m an inte får träffas fysiskt.
Sveriges Kom m uner o ch Stockholm Stockholm SKR:s arbete för att stärka och utveckla de m okratin lokalt sker bl.a genom att sprida kunskap. Under 20 21 har
Regioner 18 dem okratikonferenser genom förts och ett flertal sem inarier oc h webbsändnin gar. S KR ger också stöd till bl.a. för -
troendevalda kvinnor, förtroendevalda i led ande positioner, fullm äktiges ledam öter i olika nätverk och pro gram . För -
djupad kunska p är ett tredje ben där SKR i sam verkan har studerat ledande förtroend evaldas arbetsvillkor, utveckling
av hat och hot m ot förtroendevalda i det d em okratiska sam talet , sam t utvecklat verk tyg för det förebygga nde arbetet.
Sveriges M useer Blekinge Karlskrona Sveriges Museer. Internt: 1) Sam talsserien 100 sam tal om dem okrati på m useer (under 2021) m ed utgång spunkt från
museiföremål. 2) M us eilagen (m useer som arenor för fri åskådning och kunskapsinsti tutioner) som utgångspunkt i
aktiviteter. Undersöka m useernas trovärdighet. Externt: öka ins ikten om m useernas dem okratinytta som s am hälls-
institutioner.
Bilaga 2
155
Bilaga 2 SOU 2022:28
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Teskedsorden Konkurs Konkurs Konkurs
Ung M edia Sverige Stockholm Stockholm Ung M edia Sverige ha r arrangerat utbildni ngar inom olika m edi eform at, som podd, krönika och granskand e journalistik,
för att ge barn och u nga fler verktyg för att vara en del av det o ffentliga sam talet. Vi har även arrangerat utbildningar
inom styrelsearbete och att vara revisor. Med hjälp av tydligare rapporter kring uppfö ljning av verksam het och budget
har vi skapat en ökad transparens för våra m edlemm ar. Samtidigt har arbetet m ed en ny hem sida påbörjats, som ska
ge m edlemm arna ökad m öjlighet att ta del av både rapporter oc h styrelsebeslut. Slutligen har vi hållit i föreläsningar
för att visa på behov et av ökad kunskap k ring journalistik för unga, särskilt pojkar.
Verdandi Stockholm Stockholm Verdandis ledning lov ade i sam band m ed undertecknandet att in tensifiera sitt arbete och skydd för en star k demokrati.
Under hösten har fler a av Verdandis avdel ningar gjort insatser. Verdandi Botkyrka de ltog på den Stora De m okratidagen
i Hallunda, som ABF anordnade. Där delto g de m ed ett bokbord och även i en panelde batt om kvinnors livsvillkor och
rättigheter. Verdandi arbetar ständigt m ed att utveckla m etoderna för ett ökat brukarinflytande i vård och om sorg. Vi
har även sökt och fåt t beviljat flera projekt som bygger på ett fördjupat dem okratiarbete. Exem pelvis: Unga frågar unga,
om hur lokalsam hälle na bör utvecklas och projekt m ot rasism och främ lingsfientlighet.
Vetenskap & Allm änh et Stockholm Stockholm Under pandem in har en infodem i skapat förvirring och oro. VA har därför arbetat m ed att förebygga och m otverka m iss-
och d esinfo rm ation o ch at t frä mja ko mm unikat ion grundad i evidens och fo rskning: Vi har skriv it en krisko m m unikat ions -
gu id e i s am ar be te m ed M SB , o ch m ed Uppsala universitet nylanser at Nyhetsvärderaren, ett verktyg för att källkritiskt granska
digitala nyheter. Vi har utvecklat pratavaccin.s e för att ge stöd i sam ta l m ed osäkra eller skeptiska till covid-19-vaccin ering . Tillsam -
m ans m ed UR producerades tvpr og ra m m en Forskning för alla – s å skapas kunskap. M ed tre lärosäten utvecklades m ed -
borgarforskning.se m edan årskonferensen VA-dagen ha ndlade o m hur forskning påverkar våra val i vardag en och livet.
Visby Stadsm ission Gotland Visby Den 19 oktober anord nade vi ett styrelsesem inarium där vi disk uterade civilsam hällets betydelse för dem okratin – över
200 000 förening ar i landet och om kring 1 500 på Gotland. Vi di skuterade också styre lsens roll att hålla föreningen livs -
kraftig. Vi förde även samtal kring våra demokratiska och mäns kliga rättigheter. Den 24 m ars 2022 planer as ett nytt
fortbildande sem inarium om de m okrati, civ ilsam hället och folkbildning där bland a nn at Peter Örn ska vara gäst -
föreläsare.
Västm anlands Västm anland Västerås Vi har dem okratin inbyggd som ett fundam ent i vår organisation , eftersom det dem okr atiska uppdraget är e tt av folk-
länsbildningsförbun d bildningens fyra syfte n. M ed anledning av dem okratiåret har folkbildningen dels bem annat Dem okratistugan som kom
till Västerås, dels har våra m edlem sorgani sationer haft olika ak tiviteter på tem at de m okrati och delaktighet. Andre vice
tal m annen var på besök i Väst m anland och i sa m band m ed de t geno m fö rdes e tt panelsa m tal m ed henne, landshövd ingen
och olika organisatio ner från civilsam hället. Vi lyfte några av de utm aningar vi ser för att folkbildningen fullt ut ska
kunna nå fler grupper . Vi har även arrange rat Bildningsresan, d är tre studieförbund visade upp sina verks am heter.
Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet
Youth 2030 M ovem ent Stockholm Stockholm Föreningen Youth 20 30 M ovem ent har under 2020–2021 ar betat utifrån ungas egna vi llkor och m ed deras behov och
röster i centrum för e n m er inkluderande dem okrati. Vi har skapat sam m anhang för över 1 000 unga d är d e har kunnat
lyfta sina perspektiv och förslag, och hålli t sam skapande m öten m ellan unga och be slutsfattare i 10 kom m uner över
Sverige. Vi har utbild at 2 100 beslutsfatta re i komm uner, regioner och m yndigheter om ungas inflytande och delaktig -
het. Vårt fokusområde är att sänka rösträttsåldern till 16 år. Un der 2021 lanserade vi plattform en Större d em okrati m ed
fakta och argum ent, dit vi sam lat 11 andra aktörer att ställa sig bakom .
Örebro läns Örebro Örebro
bildningsförbund Folkbildningen i Öreb ro län arrangerade un der våren, under #vi m åsteprata-vinjetten, ett digitalt sem inari um på tem at
Folkbildningen och de n sköra dem okratin med Erik Am nå, professor Em eritus i statsku nskap. Deltagarna va r i första
hand aktiva inom folkbildningen, de flesta från Örebro län m en också flera från andra håll i landet. Under hösten
arrangerade Örebro l äns bildningsförbun d ett digitalt sam tal u nder länets Dem okrativecka. Rubriken var ”Lyssna och
lär”, Tjia Torpe gästtalade och personer fr ån folkbildningen del tog och berättade om lokalt engagem ang i landsort och
förort. Bland annat d eltog fyra 11-åriga u ngdom sam bassadörer från ett av Örebros stora bostadsom råden.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Länsstyrelser Region Ort Arbetet i korthet
Länsstyrelsen Dalarn a Dalarna Falun Länsstyrelsen i Dalar nas län har en intern process som vi kallar Trappan. Det är en p rocess som bidrar till att utveckla
dialogen kring dem okrati i vår verksam het. Trappan är sektorsöv ergripande och leds a v två processledare. Den består
av tre steg: grundläg gande kunskap, ide nt ifiera sam band, sam t genom föra och följa upp. Trappan har p åg ått och ut -
vecklats sedan 2018 och är nu en del av L änsstyrelsens interna strategi för hållbarhet inom alla de tre di m ensionerna.
Årets process innehål ler inform ation och intervjuer på vårt intranät, m ed olika globala m ål i fokus. Ett av i nslagen i år
gäller mål 10 och länsstyrelserna nya metodstöd och kunskaps underlag för tillämpning av barnens rättigh eter.
Länsstyrelsen Gotlan d Gotland Visby Vi har under pågåe nd e pandem i genom fört regelbundna sam ver kanskonferenser m ed lokala aktörer för att i dialog
inhäm ta underlag till länets sam lade lägesbild. Haft dialogm öten på residenset. Dia log för Gotland är en nystartad
plattform för strategi ska sam tal om viktig a fram tidsfrågor. Vi har sam ordnat länets arbete m ed m änsklig a B96 social
hållbarhet och Agend a 2030 – genom Foru m för social hållbarhet. Deltagit i projektet NORM A – se kom pet ensen,
i syfte att bli en m er i nkluderande arbetsgi vare, i ett dem okratis kt avseende, genom att höja kom petensen inom
norm kritiskt tänkande. Kom m unicerat vår a dem okratiåtagande n internt på vårt intranät och externt på l änsstyrelsens
webb och i sociala m edier.
Länsstyrelsen Gävleb org Gävleborg Gävle Talm ansbesök 9 och 12 april m ed besök Högskolan i Gävle, Län sm useet, Vasaskolan, Gävle och Hudiksvall s Tingsrätt
sam t vid Länsstyrelsen Gävleborg internt. L änsstyrelsen stod vär d för dem okratistugan 15–19 septem ber 2 021. Ett
program arrangerade s i sam verkan m ed fl era aktörer såsom kom m uner (bibliotek), R egion Gävleborg, Län sm useet,
Svenska kyrkan i Gävl e, idrottsrörelsen, Rädda Barnen och Diskr im ineringsbyrån. Sam verkan m ed Länsmuseet under
året och Riksdagens dem okratiutställning under april–augusti. Kom m unikationsinsatser om olika aspekter av
dem okratin via sociala m edier och webbplats.
Länsstyrelsen Hallan d Halland Halm stad Tillsam m ans m ed Halm stad komm un har vi stått värd för dem ok ratistugan m ed sem inarier och fördjupad sam verkan
m ed idéburen sektor. Utvecklat form er för s am tal om de m okrati. M ånga kom m unikatio nsinsatser på dem okratitem at
m ed gott resultat. Identifierat utvecklingsb ehov i vårt pågående arbete m ed Agenda 2030 som får fokus i verksam -
hetsplaneringen.
Länsstyrelsen Jönköpi ng Jönköping Jönköping Vi har stått värd för Dem okratistugan och i sam band m ed det genom fört en Dem okr ativecka i länet där flera olika
aktörer, t.ex. regionen, m edverkade. Landshövdingen har bjudit in till en Dem okratiko m m ission m ed m edlem m ar f rån
ol ik a v er ks amh et so m rå den , s om h itt ill s h aft tr e m öt en fö r a tt d isk ut er a o lik a d em okr at ifr åg or . K om m is sio ne ns a rb et e
pågår till april 2022. Vi har även påbörjat ett arbete för att fördjupa länsstyrelsens m edarbetares kunskaper i den
statliga värdegrunde n.
Internt har Länsstyrel sen stärkt arbetet m ed m änskliga rättigheter och icke-diskrim inering genom utbildning inom M R
och klarspråk. Vi har sam lat externa aktörer för att skriva under dem okratideklarationen, ansvarat för dem okrati-
stugan i sam verkan m ed andra aktörer. Tillsam m ans m ed Kalmar läns m useum har vi publicerat ”Från ar m borst till
plakat” om dem okrati ns fram växt i Kalm ar län. där vi berättar om en avgörande händ else i varje kom m un. Vi har
Länsstyrelsen Kalm ar Kalm ar Kalm ar
också sam verkat och lyft frågor m ed koppling till integration, HBTQ och jäm ställdhet.
Länsstyrelser Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2
159
Länsstyrelsen Kronob erg Kronoberg Växjö Vi och sam tliga komm uner, Linnéuniversitetet, M UCF och Region Kronoberg har unde rtecknat Deklaration för en stark
dem okrati. Komm unerna har gjort insatser under året gentem ot sina invånare. Flera av kom m unerna satsade på att nå
ungdom ar på olika sä tt. Tillsamm ans m ed Linnéuniversitet har vi gjort ”Dem okratiko llen” som har sänts vid åtta
tillfällen och finns på vår hem sida. I oktober landade dem okratistugan centralt i Växj ö. Invigning lockade en hel del
m änniskor. Förutom L andshövding deltog l edare från alla kom muner, Region Kronobe rg, Linnéuniversitetet och M UCF.
Vi arbetade sedan m ed tem a varje dag kopplat till dem okrati oc h vår verksam het.
Länsstyrelsen Norrbot ten Norrbotten Luleå Under året genom fördes olika aktiviteter i enlighet m ed de åtaganden som gjordes i deklarationen, såväl in ternt till
Länsstyrelsens egen personal som externt till förtroendevalda, tjänstem än och allm änhet. De flesta aktiviteterna ägde
rum i sam band m ed dem okratistugans besök i länet och genom fördes i sam verkan med andra aktörer, frä m st värd -
kom m unerna. Digital dem okratistuga genom fördes tillsamm ans m ed exem pelvis Lule å tekniska universitet , Sam form a
och Rättighetscentru m Norrbotten. Under året undertecknade L änsstyrelsen, Region Norrbotten och Sam form a en
regional överenskom m else om stärkt samverkan m ellan offentlig och idéburen sekto r. Föreläsningar blan d annat om
delaktighet och inklu dering med me r.
Länsstyrelsen Skåne Skåne M alm ö Länsstyrelsen Skåne har haft ett särskilt fokus på barn och un ga i sitt arbete, utifrån att stora skillnader i uppväxt -
villkor och m öjlighete r till delaktighet i sam hället identifierats. Det har bland annat inneburit att vi haft fyra frukost -
sem inarier där vi rikt at oss till de som m öt er barn och unga sa m t i de m okratistugan där flera av de 27 pr og ra m -
punkterna berörde te m at. Vi har även haft ett brett sam arbete m ed 20-talet andra organisationer och set t ett stort
värde i att lyfta både forskning och civilsa m hället.
Länsstyrelsen Stockh olm s län Stockholm Stockholm Den 9 juni underteck nades Deklaration för en stark dem okrati av Länsstyrelsen i Stoc kholm s län. Vi har under hösten
2021 genom fört fem externa sam tal om ut m aningar som hotar vår dem okrati och där vi arbetar aktivt för att värna om
dem okratin genom våra olika uppdrag. Ett internt dem okratisamtal om vikten av klarspråk har även arrang erats för
Länsstyrelsens m edarbetare. Vi har också arbetat hårt för att ta em ot Dem okratistug an, först under Järva veckan i juni
och sedan som ett eget event under decem ber. Vid båda tillfällena har restriktioner gällande pandem in tyv ärr gjort det
om öjligt för oss so m tillsynsm yndighet att stå värd för stugan.
Länsstyrelsen Uppsal a Uppsala Uppsala Länsstyrelsen i Upps ala län har arbetat ut ifrån de åtaganden s om gjorts i sam band m ed signeringen av Deklaration
för en stark dem okrati. Länsstyrelsen har g enom fört kunskapshöjande insatser om dem okrati genom bland annat
externa seminarier och interna utbildninga r. Därtill har exter na kommunikationsinsatser genomförts. Länsstyrelsen
i Uppsala län har ge nom bland annat flernivåsam verkan inom Råd för social hållbarh et bidragit till att främ ja
dem okratin på regional nivå. Länsstyrelse n i Uppsala län avser att fortsätta arbeta för att stärka dem okratin i länet
och säkerställa att d en står sig stark även i fram tiden.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Länsstyrelser Region Ort Arbetet i korthet
Länsstyrelsen Väster norrland Väster-Härnösand
norrland Länsstyrelsen i Väste rnorrland har verkat f ör att fler ska få god kunskap om dem okratin. Det skapades ett regionalt
dem okratinätverk, m ed m ål att uppm ärksam m a de m okratijubile et, koordinera ett regionalt dem okratiprogram sam t
sprida inform ation från dem okratikomm itt én. Invigning av Euro paDirekt-kontor i en av länets kom m uner, vilket
sam m anföll m ed ett besök av EU-m inister. M ottagandet av, sam t veckoarrangem anget kring Dem okratistugan. Där
synliggjordes m ålgruppers olika m öjligheter att delta aktivt i dem okratin. Bland annat lyftes nationella m inoriteter,
unga och äldre särski lt in i sam talen. Demokratihösten avslutad es m ed talam ansbesök och invigningen av två
demokratiutställningar.
Länsstyrelsen Värm land Värm land Karlstad Länsstyrelsen Värm land har under 202 1 la gt fokus på arbetet m ed den gem ensam m a Dem okrativeckan i länet, i sam -
verkan m ed länets kom m uner sa m t Region Värm land. Veckan innehöll en stor m ängd sem inarier, aktivitete r och, inte
m inst, sam tal lokalt och regionalt m ed fokus på dem okratifrågor ur olika perspektiv. Genom arbetet har en fördjupad
sam verkan och dialog påbörjats m ed näm nda aktörer i frågor som rör dem okrati och m änskliga rättigheter. Arbetet
m ed åtagandena har vidare tydliggjort vikten av forum för sam tal om angelägna om råden av betydelse för dem o-
kratin, utm aningar och m öjligheter sam t at t olika aktörer och röster inbjuds att delta i sam talet.
Länsstyrelsen Väster botten Västerbotten Um eå Länsstyrelsen Väster botten har genom fört sam tliga åtaganden som står i vår Deklar ation för en stark dem okrati. Tack
vare vår sam ordnand e roll i arbetet m ed D em okratistugan och via övriga åtaganden har vi kom m it i kontakt m ed ett
hundratal aktörer i lä net (kom m uner, idéb uren sektor, näringsli v och m yndigheter) och m ed dessa haft en givande och
utvecklande sam verkan, m ed dem okrati so m enande tem a. M ycket av detta arbete tar vi m ed oss in i valår et 2022 där
vi hoppas kunna fördj upa sam verkan ytterligare och verka för t.ex. ett högt valdeltaga nde i Västerbotten. S am verkan
har skett på lokal, regional och nationell n ivå och spänt över str ategisk planering till handfast operativt ar bete.
Länsstyrelsen Västm anland Västm anland Västerås Efter att Peter Örn deltagit på ett Landshö vdingem öte bestäm de vår dåvarande land shövding att vi skulle ta em ot
stugan och underteck na deklarationen. Sjä lva undertecknandet skedde vid landshövd ingens integrationsrå d den
19 m ars. I m ötet so m var digitalt deltog Peter Örn. Åtagandet ha ndlar specifikt om att ta em ot stugan, anordna
aktiviteter och koordinera firandet i länet. Länsstyrelsen tog på sig den sam ordnande rollen och lovade att genom föra
en rad dem okratistärkande aktiviteter – b åde internt och externt.
Länsstyrelsen Västra Västra Göteborg Länsstyrelsen Västra Götaland har inom ram en för deklarationen bland annat: – Stär kt och fördjupat sam verkan m ed
Götaland Götaland Göteborgs Stad och V ästra Götalandsregio nen inom nätverket Västsverige m ot rasism . Under 2020 och 2 021 har in -
satser genom förts till sam m ans m ed andra regionala aktörer. – Sa m ordnat Sam ling för dem okrati, ett arran gem ang
m ot nazism och politi skt våld på Förintelse ns m innesdag den 27 januari varje år. Sa m lingen genom förs i sam arbete
med Gö teborgs S tad, Göteb orgs uni versi tet, Jud iska f örsa m lingen i Götebo rg och Gö teborgs Stads råd för den nat ionella
mi nor ite ten ro mer . – Ar rang era t M R-daga rna i G öte borg 202 1, p å te m at d em ok rat i, sa mt stå tt vär d f ör De m okra tis tugan .
Länsstyrelser Region Ort Arbetet i korthet
Länsstyrelsen Örebro Örebro Örebro Länsstyrelsen i Örebr o län vill bidra till att demokratin står si g st ar k ä ve n i fr am tide n g en om at t: V er ka fö r a tt fle r f år
en god kunskap och m edvetenhet om det dem okratiska systemet, arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för
dem okratin, och bidra till ett sam talskli m at som kännetecknas av öppenhet och res pekt Under 2021 har vi arbetar för
ovanstående genom a tt genom föra en demokrativecka m ed demokratistugan var på b esök. Vi anordnade e n rad olika
akt ivite ter och ko mm unika tionsinsa tser kopplat til l veckan . Länsst yrelsen sa m ordnade äv en invign ingen av Ri ksdagens
dem okratiutställning och det studiebesök s om genom fördes av f örste vice talm annen i sam band m ed besöket.
Länsstyrelsen Österg ötland Östergötland Linköping Länsstyrelsen Österg ötland har skrivit und er Deklaration för en stark dem okrati och genom fört våra åtaganden.
Länsstyrelsen har tag it fram en rapport om lokala dem okratiutmaningar baserad p å intervjuer m ed komm unala
folkvalda, vi har haft ett dem okratiprojekt i skolor tillsamm ans m ed Bam se där vi en gagerat både barn oc h politiker,
haft sem inarier m ed dem okratitem a sa m t genom fört komm unik ationsinsatser i olika kanaler. Vi har även sam ordnat
frågan bland länets k om m uner och Regionen och stöttat i dem okratiarbetet. Vi har lyft nationella m inorite ter sam t
civilsam hällets roll o ch m yndigheten har ä ven arbetat internt m ed dem okratifrågan. Tyvärr fick dem okrati stugan
ställas in på grund a v pandem in.
M yndigheter Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2 SOU 2022:28
Folkhälsom yndigheten Stockholm Solna I m yn di gh et en s a rb et e m ed s tö ds tr uk tu re n f ör d et st at lig a f ol kh äl so ar be te t, f rä m st m ål om rå de n r 8 De laktighet , och T em a
folkhälsa har vi arbet at m ed att skapa förutsättningar i planerin g och uppföljning för en förbättrad folkhäl sa på lång
sikt. Exem pelvis kan näm nas att den 9 de cem ber 2021 inledde m yndighetens genera ldirektör en särskild dialog m ed gd -
kol legor och chef er f rån 15 and ra m yndighete r ino m d et fo lkhälsopol itiska m ålo m råde so m rör a rbete, arbetsfö rhållanden
oc h a rb et sm iljö . I no m ra me n f ör a rb et et m ed A ge nd a 20 30 geno mförde myndigheten tillsammans med my ndigheterna i
styrgruppen för GD-fo rum Agenda 2030 nät verksm ötet för 2021 _Bortom pandem in – Agenda 20 30 som hävstång.
Forum för levande Stockholm Stockholm Forum för levande historia arbetar kontinu erligt m ed att stärka dem okratin genom sit t instruktionsbundna uppdrag att
historia vara ett nationellt forum som ska frä m ja a rbete m ed dem okrati, tolerans och m änskliga rättigheter m ed utgångspunkt
i Förintelsen. Sedan 2 019 har m yndigheten en särskild satsning på frågor som rör dem okrati under rubriken Dem okratin
och du. Satsningen h ar fortsatt även 2022 och innebär att Foru m för levande histori a ska sprida kunskap om faran när
dem okratin urholkas genom att visa på, och diskutera historiska exem pel och lärdomar.
Institutet för språk Uppsala Uppsala Isof är både en språk m yndighet och en kulturarvsm yndighet och vår verksam het ska leda till att de nationella m ålen för
och folkm innen språkpolitiken och ku lturpolitiken uppfylls. Inom ram en för de mokratiuppdraget har v i särskilt uppm ärksam m at rätten
till språk och kultur, som är grundstenar i såväl dem okratin som i vårt arbete m ed s att sam la in, bygga upp och sprida
kunskap om språk och kultur i Sverige. Bland de utåtriktade akt iviteter som vi genomfört finns en dem okratikalender,
en digital kunskaps bank om m igration till, från och inom Sverige sam t evenem ang, bloggar och poddar so m ökat kun -
skapen om språket, föreningslivet och rösträtten i relation till demokratin.
Jä m stä lld he ts -Västra Götaland Göteborg En uppföljningsrap po rt av utvecklingen av det jäm ställdhetspolitiska delm ålet ”En jäm n fördelning av m akt och in-
m yndigheten flytande” läm nades till regeringen januari 2021. Den redovisar attityder till jäm ställ dhet, utvecklingen av jäm ställdhet
i politik och förvaltning i Sverige, jämställt aktivt medborgar skap samt internationella utblickar. Myndigheten deltagit
i ett tjugotal evenem ang. Debattartiklar i DN-debatt och GP-d ebatt har publicerats och rapporten har ref ererats i
nyhetsrapportering, k rönikor och ledare. M yndigheten har geno m fört en förstudie om delaktighet och delt agande i den
lokala dem okratin m ed rapport i m ars 2021. M yndigheten har även m edverkat vid Fogelstad Rösträttsfestival.
M yndigheten för Stockholm Sundbyberg M yndigheten för delaktighet, M FD, har genom fört insatser för at t öka kunskapen om förutsättningarna för personer m ed
delaktighet funk tionsnedsä ttning att kunna del ta i d em okra tiska p rocesse r under 1900-tale t och fra m till i dag. En kun skapssa mm an -
ställning har tagits fram och sem inarier oc h dialoger har genom förts m ed relevanta aktörer. All sam lad kunskap finns
på M FD:s webbplats och presenteras geno m bland annat film er , ett quiz och en digital tidslinje. Spridning en har skett
genom webbsem inarier, panelsam tal, kampanjer på sociala m edier, artiklar i tidskrifter, i nyhetsbrev, m ed m era.
M yndigheten för press, Stockholm Stockholm
radio och tv År 2021 har varit ett händelserikt år fyllt m ed aktiviteter för at t stärka dem okratin. Vi har breddat våra m ålgrupper
genom m edverkan i f orm at som podd, fil m och sem inarier m ed äm nen som yttrandef rihet, ansvarigt utgiv arskap och
granskningsnäm nden s arbete. Vi har höjt vår röst avseende hot och hat m ot offentliganställda. Därtill har vi skrivit
blogginlägg och m ed verkat i sam m anhang utifrån vår expertroll – för att synliggöra de dem okratiska värdena och verka
för yttrandefrihet, m ångfald och tillgänglig het på m ediem arknaden. M yndigheten för press, radio och tv kom m er att
fortsätta det dem okratistärkande arbetet u tifrån vår vision om e tt öppet, innehållsrikt och ansvarsfullt m edielandskap.
M yndigheter Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2
163
M yndigheten för stöd Stockholm Brom m a SST har haft ett särs kilt fokus på dem okrati och religionsfrihet, till exem pel i for m av sem inarier och fördjupande
till Trossam fund dialoger, i publikatio nen ”Religionsfrihet – Nio perspektiv p å e n m än sk lig r ät tig he t” o ch e n i nf or m at ion sf ilm o m
religionsfrihet, som s am verkanspartner på M R-dagarna, sam t i sina kom m unikationskanaler. Inom ram en för ett
regeringsuppdrag ar betade SST m ed 73 de m okratiam bassadörer från olika sam fund. Ett ledarskaps- och m entor -
skapsprogram för kvinnliga ledare inom trossam funden har gen om förts sam t en forskningsrapport m ed Uppsala
universitet presenterats om kvinnors erfarenheter av frågor so m rör jä m ställdhet och ledarskap i trossam funden.
M yndigheten för Skåne Ma lmö M yndigheten för tillgängliga m edier har givit ut Lättlästa böcker på dem okratitem at och givit ut ett tem anum m er av
tillgängliga m edier m yndighetens tidning läsliv. M yndigheten har även inlett ett projekt där m yndigheten sam verkar m ed andra aktörer för
att sam la kunskap kring M TM :s m ålgrupper och deras m öjligheter att tillgodogöra sig läsning i livets olika situationer
och skeenden. M TM driver löpande även si dan ”alla väljare” oc h 8 sidor som syftar till att rusta läsare i behov av
lättläst svenska så a tt de i högre utsträckning ska kunna delta i det dem okratiska sam talet. M TM har ordn at och
deltagit på flera olika sem inarier m ed de mokratitem a under året.
M yndigheten för Kronoberg Växjö M UCF har tecknat långsiktiga överenskom m elser m ed sju kommuner och en region fö r att ta fram , testa oc h sprida
un gd om s- o ch verktyg och m etoder för att främ ja ungas delaktighet i dem okratin. Unga som står långt ifrån delaktighet ä r prioriterade
ci vi ls am hä lle sfr åg or i arbetet. Parallellt med detta har vi utvec klat flera m etodm ater ial och lärarhandledn ingar för att arbeta m ed dem okrati
i skolorna sam t en handbok för ungas om vill starta förening eller själva organisera s ig.
Polarforsknings-Norrbotten Luleå Polarforskningssekret ariatet har under året im plem enterat Polarf orskningsprocessen s om syftar till att skap a synergi -
sekretariatet effekter och nya sam arbeten m ellan forskare och forskargrupp er. Processen grundar sig på forskarnas be hov och startar
m ed en bottom -up-process där forskarsam hället arbetar fram förslag på tem an. Dessa tem an vidareutvecklas av
forskare, sekretariatet och andra aktörer. Under processen kom m er samm anfattningar av viktiga forsknin gsresultat att
presenteras för beslu tsfattare och andra s am hällsaktörer.
Riksarkivet Stockholm ) Stockholm Arkivet efter Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt har digitiserats och publi cerats i Nationella Arkivdata -
basen, NAD. Två nam ninsam lingar för kvinnors rösträtt har digitiserats i sam arbete m ed Dem okrati100, v ilka nås via
Digitala forskarsalen, äm nesom rådet Politi k. Riksarkivet har pu blicerat en serie m ed fyra avsnitt om när Sverige blev
dem okratiskt 1918–1 921 i Arkivpodden. Te m at för Arkivens dag i år var ”Röster i arkiven” och på flera av Riksarkivets
verksam hetsorter genom fördes fysiska och digitala evenem ang. Vi m edverkar i ”Kartläggning av m aterial rörande den
allm änna och lika rösträtten i svenska AB M -institutioner”.
Sam etinget Norrbotten Kiruna Deklarationen har var it ett kom ple m ent i ar betet m ed det regeringsuppdrag som Sam etinget har haft under 2020–202 1
och har ytterligare bidragit m ed ett par konkreta delm ål att utgå ifrån i arbetet m ed dem okratiuppdraget. Arbetet m ed
åtagandena h ar givet vis påverkats en hel del av pandem in och de flesta insatser har varit av digital karaktär, utom i
slutet av uppdraget d å restriktionerna delvis hävdes och det ble v m öjligt att genom fö ra fysiska träffar och workshops.
Deklarationen och up pföljningen av deklar ationen blev även ett kom plem ent och visst stöd till författandet av den
slutrapport som skulle läm nas in till Kulturdepartem entet våren 2022.
Bilaga 2 SOU 2022:28
M yndigheter Region Ort Arbetet i korthet
Skolforskningsinstitu tet Stockholm Solna Fram tagande av en forskningssam m anställning som kan hjälpa lärare att utveckla undervisning kring de m okrati -
uppdraget. Deltaga nd e i kom m unikationsi nsatser för att främ ja dem okratin.
Skolverket Stockholm So ln a Skolverket, Skolinspe ktionen, Specialpeda gogiska m yndigheten och Skolforskningsin stitutet har i en gem ensam kam panj
uppm ärksam m at de mokratiåret. I sociala m edier har betydelsefulla m ilstolpar i skol ans dem okratiska utveckling lyfts
fram och på en gem ensam webbplats på S kolverket.se har m yndigheterna sam lat m at erial som på olika sätt berör
skolans dem okratiska uppdrag. Kam panjen innehåller också tre podcastavsnitt där in bjudna gäster diskut erar skolans
dem okratiska uppdra g.
Statens Historiska Stockholm Stockholm ,
M useer Botkyrka Håbo Statens historiska m useer har genom fysisk och digital m useiverksam het lyft frågor om olika sam hällsgru pper i
historien för en m er d em okratisk historiesk rivning. Digitala skol visningar har nått he la landet. Vandringsu tställningen
Speaking m em ories, om förintelsens sista vittnen, har varit på två nya orter i Sverige. M useerna har i utställningar och
program lyft fram kvi nnorna i historien, m en även m arginaliserade grupper som Hallwylska m useets utställning Bögar,
om hom osexualitet i början av 1900-talet. Vi har även fortsatt att stärka vår interna dem okrati genom att bl.a. öka
öppenheten och delak tigheten bland m edarbetarna.
Statens m edieråd Stockholm Stockholm Utöver det generella dem okratiuppdrag so m vi bedöm er att vi h ar som statlig m yndi ghet har vi fokuserat internt på
utbildning och extern t i form av de m okrati am bassadörer, dem okratilektioner sam t at t särskilt lyfta dem ok ratistärkande
arbete i vår externa kom m unikation.
Svenska institutet Stockholm Stockholm SI har anordnat en in tern utbildning om media- och inform ationskunnighet. Vi har äv en utbildat i den stat liga värde -
grunden, där dem okrati är en central del. SI har stärkt den gen erella kom m unikation en om dem okrati till utländska
m ålgrupper. Vi har också satsat på m edia- och inform ationskunnighet i digital kom munikation m ot internationella
m ålgrupper. I m yndig hetskom m unikatione n har berättelser från globala förändringsa ktörer som arbetar fö r dem okrati
särskilt lyfts. Vi har också tagit fram en plan för hur m yndigheten kan bli ännu bättr e på att nå ut m ed inform ation via
våra digitala kanaler.
Valm yndigheten Stockholm So ln a Valm yndigheten har under 2021 utvecklat en ny webbplats för valadm inistrationen (länsstyrelser, kom m uner och
utlandsm yndigheter) i syfte att öka tillgången till utbildningsm aterial, Vidare har vi genom fört den nationella konferens
för valadm inistrationen som upptakt inför valen 2022 som vi tog upp i vårt dem okratiåtagande. I konferen sen deltog
Riksdagens talm an o ch uppm ärksam m ade dem okratin 100 år. Syftet är att skapa sam syn hos valadm inistrationen och
ytterst bidra till kvalitet vid valen 2022. K onferensen skapade e n plattform för att lyf ta m öjligheter och utm aningar för
valets genom förande och för ökad kunskap hos valadm inistrationen.
Företag Region Ort Arbetet i korthet
Bam se Förlaget AB Stockholm Solna Vi släppte två tidning ar m ed dem okratite ma i början av året – B am se nr 1 och en specialtidning för skolor m ed till -
hörande lärarhandle dning. I juni arrangera de vi sem inariet ”Att prata m ed barn om dem okrati” under Alm edalsveckan.
I novem ber tog Bam se upp högaktuella äm nen som ryktesspridning, källkritik och valfusk i sam arbete m ed Källkritikbyrån
i tidningen ”Bamse kul att lära – sant eller falskt”. Vi har lyft vårt arbete i Bamsetidningen och i våra soc iala medier.
Björn Axén AB Stockholm , Stockholm , Vi på Björn Axén har en värdegrund som lyder: Ödm jukhet, Kunskap, Am bition och Respekt. Vi värnar alltid om att alla
Västra Götaland Göteborg ska vara lyhörda m ot sig själva och m ot andra. Respektera alla oavsett var m an komm er ifrån, vem m an t ror på eller vem
m an älskar. Det har varit i vårat DNA länge . Vi förstår inte varför en kvinna skulle tjän a m indre än en m an eller varför
m an inte ska bli respekterad för den m an är så länge m an inte skadar någon. Vi vet att genom att vara nyfiken på
varandra breddar vi v årt perspektiv och förståelse. Genom att arbeta aktivt m ed m ed arbetarna i dessa frå gor sam t
genom ett flertal före läsningar inför företa gsledare där dessa fr ågor är ett tydligt recept på fram gång.
Coom panion Västra Götaland Trollhättan I Coom panion har vi ständigt dem okratifrågorna på agend an. Det ingår bland annat i rådgivarens arbete att ta m ed.
Fyrbodal EK Under året har vi fokuserat extra på dem okratifrågor i styrelse, anställda och hos m edlem m ar. För styre lse och personal
har det skett vid en g em ensam konferens. Bland våra m edlem mar har vi coachat tre organisationer i dem okratifrågor och
hur de praktiska kan arbeta vidare. Det är tre större verksam het er. Vi har synts spora diskt i sociala m edier. Den verkliga
och bestående insats en har skett i de orga niserade och fysiska m ötena.
Coom panion Sverige Stockholm Stockholm Coom panion finns i hela landet för att ge kostnadsfri rådgivning till personer och grupper som har för avsikt att starta
dem okratiska företag, kooperativ. Vi är organiserade genom att ha Coom panion Sveri ge vars m edlemm ar är 25 regionala
kontor. Coom panion Sverige var den första civilsam hällsorganisation som skrev under deklarationen. Detta skedde på
våra utvecklingsdaga r 19 novem ber 2019, m ed cirka 100 m edarbetare närvarande oc h kom m itténs ordföra nde Peter Örn
som gäst. Då pandem in utbröt i början av 2020 fick vi ställa om vår verksam het, med inriktning på att n å ut m ed bud -
skapet om dem okrati sk organisering. Dett a sker inom välfärdssektorn, bostadsförsörjning sam t arbetsm ar knadsåtgärder.
Coom panion Göteborg Västra Götaland Göteborg Under 2021 har Coom panion Göteborgsregi onen satsat extra på att synliggöra den ko operativa och dem okratiska före -
tagsform en, m ed sär skilt fokus på varje individs m öjlighet att äga och påverka beslu tsfattandet lika m ycket. Vi har haft
dem okrati och kringliggande frågor i fokus för evenem ang och offentliga aktiviteter, till exem pel Stora Sociala Företags -
dagen. Vi har också h aft ett nära sam arbete m ed Friham nsdagarna för att bidra till att skapa en större plat tform för
boende i hela Götebor g att nå ut till beslutsfattare. Sam tidigt har vi också gjort återkom m ande insatser k ring sam hälle
och dem okratiskt entreprenörskap i några av stadens m er utsatta om råden.
Coom panion Kalm ar Kalm ar Kalm ar Coom panion Kalm ar län är stolta för vårt bidrag att lyfta de dem okratiska frågorna ännu m era under år 2 022. Externa
åtaganden; vi har an ordnat två frukostse m inarier m ed deltaga re i Sam verkansplattform Kalm ar län m ed i nriktning dem o-
krati och tillgängligh et i sam hället för per soner m ed en funktionsnedsättning. Dessa sem inarier har fått s tor spridning
medialt. Inom ra men för Samverkansplattform Kalmar län har d et tagits ett beslut i Regionfullmäktige om en regional
strategi, en Överensk om m else m ellan idéb uren och offentlig sek tor. Coom panion Kalm ar län har verkat för att sprida in -
form ation om koopera tiva företag som har dem okratiska processer där m edlemm arnas m ening får ett tydli gt genom slag.
Bilaga 2
Företag Region Ort Arbetet i korthet
Dram aten Stockholm Stockholm Som konstnärlig institution är Dramaten en viktig aktör och försvarare av demokratiska värden och det fr ia ordet.
Repertoaren 2021 h ar diskuterat allt från m edborgarrättsrörelsen till vilka som har t illgång till nationalsc enen. Pro -
duktionerna belyser e xem pelvis vad som h änder när dem okratin skakar, förintelsens drivkrafter och hur vi tar hand om
varandra efter en kat astrof. Dram aten har under hösten 2021 arrangerat skilda sam tal m ed dem okratiska tem an. Bland
annat workshopserie n Öva- och skapa de m okrati. Vidare har Dram aten fortsatt att t illgängliggöra scenko nsten för fler,
bland annat gen om att vidareutveckla den digitala scenen Dra m aten Play och genom uppsökande publik arbete.
Fo rs ha ga Ak ad em in Värm land Forshaga Att m edvetandegöra begreppet ”dem okrati” på en gym nasieskola för såväl elever som personal. Att inte t a dem okratin för
given, att vara rädd o m det vi byggt upp i Sverige och att fira dem okratin 100 år. Åtaganden: 1. En tem ad ag för hela
skolan, både elever o ch personal, där dem okratiam bassadör Rosaline M arbinah, Regeringskansliet, m edverkade genom
en föreläsning om demokrati. 2. Stärka elevrådet 3. Ny individa npassad yrkesutbildn ing på ForshagaAk ad em in.
Föreläsningsserie där fem elever berätt ar om sina funktionsvariationer ”Säg inte a tt någon är annorlun da, säg att vi 4. alla är olika”. 5. Livskunskap på schem at för alla årskurser, värdegrundsfrågor som utgår från dem okratibegreppet.
Hantera Agera Stockholm Stockholm Vi på Hantera Agera har under pandem in f ortsatt att arbeta m ed vårt huvudåtaga nd e, att stärka organisa tioner och
individer viktiga för en fungerande dem okr ati och ett öppet sam hälle. Vi gör detta ge nom utbildningsinsatser, konsult -
stöd och kostnadsfria webbinarier där vi bj uder in allm änheten att delta.
HSB Göteborg Västra Götaland Göteborg Uppm ärksam m at dek larationen och värdet av en stark dem okrati. Genom debattartiklar och via andra kan aler bildat
opinion kring bostads rättens fördelar som dem okratisk och hållbar boendeform sam t verkat för bättre förutsättningar för
ökad social gem enskap, integration och tr ygghet i våra bostads om råden. Vidare har insatser gjort för ökad jäm ställdhet i
styrelser, ungdom ars m öjligheter att komma in på bostadsm arknaden och kring m edlem sinflytande.
HSB Riksförbund Stockholm Stockholm Under året, sam t sedan HSB bildades, h ar vi inform erat och utbildat i frågor som rör den dem okratiska processen och
st yr in g, med t yngdpunkt på bostads rätts fören ingar. De tta är en sto r del av innehå llet i våra t idningar till fört roendevalda
oc h m edl em sh ushåll. När pandem in har på verkat m öjligheterna för stäm m or har vi tagit fram m aterial och inform ation
för att stödja föreningarna. Vi arbetar utif rån vår uppdaterade kod för föreningsstyrning för att ytterligare öka m ed -
lem m arnas insyn och transparens. Genom m edlem skap och förtr oendeposter i natione lla och internationella kooperativa
organisationer har vi fortsatt driva frågor som rör det dem okrati ska näringslivet, nati onellt och globalt.
Lindholm en Science Västra Götaland Göteborg Lindholm en Science Park har drivit en rad olika dem okratistärkande insatser under 2 021. Exem pelvis tog vi em ot
Park AB Dem okratistugan i oktober, och ordnade då flera olika sem inarie r. Vi har också arrang erat Future of dem ocracy, en
ko nf er en s i g rän ss ni tt et m el la n t ekn ik o ch d em ok rat i s om sa m la de 1 00 ledare från sa m hällets alla sektorer.
Dem okratitanken har också genom syrat verksam heten i stort.
Företag Region Ort Arbetet i korthet
Svenska M ässan Västra Götaland Göteborg Under Kunskap & Fr am tid 2020 som arrangerades digitalt fick gym nasielever som d eltog lyssna till EU-m inister Hans
Dahlgren. De hade äv en m öjlighet att ställ a frågor i chatten till m inistern. Fokus var på Sveriges EU-m edlem skap och
hur det påverkar oss som m edborgare. På Kvalitetsm ässan som arrangeras i m ars 2022 arrangeras 14 se minarier med
inriktning på dem okrati och m änskliga rättigheter. M inistrarna Jeanette Gustafsson och Eva Nordm ark m ed ansvar för
dem okrati respektive jäm ställdhet är båda inbjudna att m edverka. Där sam arbetar vi även m ed Olof Palm es Inter -
nationella Center krin g ett flertal seminari er.
Svensk Kooperation Stockholm Stockholm Kooperativa och öm sesidiga företag har en central roll för dem ok ratins utveckling i Sv erige, både historiskt och i nutid.
De kooperativa och ö m sesidiga företagen ägs av sina m edlemm ar och kunder, och utgör det dem okratiska näringslivet.
Svensk Kooperation s om paraplyorganisation har genom fört flera aktiviteter m ed fok us på dem okratiutveckling. Vi har
bl.a. arrangerat en id édialog om dem okrati för ledande personer i våra m edlem sföret ag, ett m öte om kooperation och
dem okrati m ed vårt v d-nätverk och Peter Ö rn sam t utbildningar m ed dem okratifokus f ör förtroendevalda i våra m edlem s-
företag. Svensk Koop eration har tagit fram en kod för kooperativa företag, som har fokus på dem okratiska styrningen.
Xzakt Stockholm Stockholm För oss, i vårt dagliga arbete m ed tusentals anställda i Sverige sam t världen, är dem okrati en hygienfaktor och en
Kundrelation AB naturlig del av vår va rdag.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Fackförbun d Region Ort Arbetet i korthet
Akadem ikerförbundet SSR Stockholm Stockholm Akadem ikerförbundet SSR har välkom nat m öjligheten att lyfta frågor om dem okrati, alla m änniskors rätt att göra sin röst
hö rd o ch o m h ur v ik tig t d et ä r a tt m ot ve rk a d is kr imi ne rin g. A rb et e m ot ras is m o ch fr äm lin gs fie nt lig he t h ar i d e sa m m an -
hangen särskilt lyfts fram .
Akavia Stockholm Stockholm Akavia har under året genom fört ett flertal åtaganden m ed lycka de resultat. Bland an nat har vi anordnat e n föreläsning om
kvinnlig rösträtt och haft besök av kom m itt éns ordförande Peter Örn för ett sam tal o m dem okratins utvec kling och ut -
m aningar. Akavia har aktivt pratat om engagem anget i våra sociala m edier, nyhetsbrev sam t i vår m edle m stidning.
IF M etall Stockholm Stockholm Dem okratins m öjlighe ter och rättigheter ingår som en del i vår utbildning om att se konsekvenser av och påverka politiska
beslut. Vi har haft ka m panj m ed riktad ko m m unikation till arab isktalande i Sverige g enom ett sam arbete m ed den arabisk-
talande nyhetskanale n Alkom pis. Vi gör ett dem okratiquiz som p resenteras i våra kan aler i januari 2022. V i har tagit em ot
ett besök från facklig industriledare från M yanm ar so m lever i exil och haft flera utåtriktade aktiviteter bland våra för -
troendevalda och ans tällda om budsm än i våra 34 avdelnin gar där hen har fått berä tta om sina kam rater s situation.
Journalistförbundet Stockholm Stockholm Genom att stärka journalisters yrkesroll och arbetsvillkor bidrar SJF till att stärka dem okratin. Under 100-årsjubileet har SJF
lyft vikten av fri och oberoende journalisti k i kontakter m ed m akthavare och allm änhet, publicerat ett 50-tal debattartiklar
sam t m edverkat i nyh etsm edier. SJF har deltagit i ett 100-tal föreläsningar och evene m ang. Dem okratifråg or har lyfts i SJF:s
kam panjer och kom munikationskanaler. So m re m issinstans har SJF inläm nat ett 40-tal rem issvar. I sam ar bete m ed m edie -
forskare har studier om hot och hat genomförts. Yttrandefrihetsgruppen har nytryckt ”Överleva deadline – handbok för
journalister”. Yrkesetiska näm nden har ge nom fört om kr ing 25 föreläsningar om yrkesetik.
Lärarförbundet Stockholm Stockholm Lärarförbundet har åt agit sig att arbeta m ed intern dem okratiutveckling, kom m unika tion, internationellt arbete sam t arbeta
för att förbättra lärares m öjligheter att ku nna genom föra skolans dem okratiska uppdrag. Det har bland a nnat införts nya
och fler dialogarenor i organisationen sam t beslutats om nya stadgar som ska bidra till att skapa nya de m okratiska forum
i organisationen. Lär arförbundets m edlemm ar lägger grunden för dem okratins utveckling hos barn och un ga m en dessvärre
är lärares och skolled ares förutsättningar i nte tillräckliga, vilket Lärarförbundet upp m ärksamm at i flera r apporter under
året. Det krävs stora satsningar på skolan för att komm a till rät ta m ed situationen.
Lärarnas Riksförbund Stockholm Stockholm LR står för god kunsk ap och m edvetenhet, sam tal m ed öppenhet och respekt. Lärare och studie- och yrkesv ägledare fort-
sätter sin viktiga funktion m ed dem okratia rbetet. Insatser för att utveckla den intern a dem okratin sker genom en intern
utredning till förbund sm ötet 2022. Det fristående yrkesetiska rå det arbetar aktivt. Artiklar har publicerats i Dagens
Sam hälle, Skolvärlden och andra m edia. Boken ”Likvärdig skola ” utkom 2020 och följdes upp av sem inarier på Bokm ässan
2020 sam t ytterligare i april 2021 och i Al m edalen 2021. På Bo km ässan 2021 deltog förbundet i dem okratitem at m ed sex
sem inarier varav ett ”Så fungerar dem okratiarbetet i skolan” b aserat på en undersö kning bland lärare oc h elever.
Fackförbun d Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2
169
Sveriges akadem ikers Stockholm Stockholm Saco har under året b judit in till en serie sam tal om de m okrati och vikten av kunska p i ett dem okratiskt s am hälle. Vi har
centralorganisation haft tre seminarier: 1 . M ake kunskap great again – hur får vi ett sam hälle där debatt och beslut vilar på en grund av fakta
(Saco) och kunskap? 2. De n svenska dem okratin – bäst i världen eller i kris? Utifrån vad vi sett i Polen och Unge rn, hur ser utveck -
lingen ut i Sverige? V ilka är de svaga länk arna i den svenska d em okratin? Hur kan vi stärka den? Och vad är fackets roll?
Hot och hat m ot dem okratins tjänstem än En dold, m en viktig pelare i svensk dem okrati är tjänstem annen. Dom are, 3. forskare och statstjänstem än fungerar som garanter för dem ok ratin.
Sveriges Stockholm Stockholm Vi å tog oss at t: • Dr iva påve rka nsar bet e f ör a tt stä rka akad em is k f rih et och sä rsk ilt för a tt få till en lagän dri ng so m ink lud era r
universitetslärare utbildningens frihet i betydelsens universi tetslärares och forskares individuella frih et. • Ge no m i nt er na tio ne lla s am arb et en
och forskare (Sulf) att stärka demokrati och akademisk frihet i Europa och i världe n. • Arbeta för att vä rna forskares och uni versitetslärares
upphovsrätt genom inform ationskam panjer och dialog m ed lärosäten och berörda m yndigheter. • Värna u niversitetslärares
och forskares yttrand efrihet. • Kom m unice ra våra insatser för dem okratin i sociala medier. Allt detta har vi arbetet m ed.
Under 2020–2 021 ha r vi bland annat arbe tat gentem ot universitetslärare i Turkiet.
Sveriges Skolledarför bund Stockholm Stockholm Sveriges Skolledarför bund har lyft frågan om skolans viktiga roll för att vinna varje ny generation för den dem okratiska idén
i m ånga olika sam m anhang. Exem pel är sa m arbeten m ed elevor ganisationer för att stärka elevdem okratin, stöttning av
m edlemm ar i yttrand efrihetsrelaterade frågor, arbete m ot kränkningar, våld och hot r iktat m ot skolledare s am t ett fortsatt
spridande av inform ation om Backa-initiativet för en skola fri fr ån sexuella kränknin gar. Förbundsordföra nde M atz Nilsson
har såväl skrivit, som varit m edundertecknare till ett antal debattinlägg i dem okratirelaterade frågor.
Tjänstem ännens cent ral-Stockholm Stockholm Vi har bedrivit ett internt policy-utveckling sarbete för att ta fram ståndpunkter på flera om råden som rör våra förbunds
organisation (TCO) m edlemm ar. Det rör b åde förslag kring att stärka de offentliga tjänstem ännens ställning, förslag för att stoppa hot, hat och
våld i arbetslivet, sam t ytterligare förslag för att stärka public service oberoende, m en också förslag för stärkt yttrande- oc h
föreningsfrihet.
Vision Stockholm Stockholm Vision har arbetat int ernt och externt m ed att lyfta dem okratifrå gor och att lyfta att vi behöver värna och h elst utöka dem o-
kratiska, m änskliga och fackliga rättighete r. Detta har vi gjort via våra sociala m ediekanaler och på vår he m sida. Vision har
också ett levande int ernt dem okratiarbete, där vi arbetar för att utveckla vårt dem okratiska arbetssätt, ge nom ökad trans -
parens och inflytande sam t genom en refer ensgrupp för dem okrati.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Regioner Region Ort Arbetet i korthet
Region Halland Halland Halm stad Arbetet har bedrivits kontinuerligt och i hö gre grad kom m it att genom syra regionens arbete. Pandem in har kraftigt
begränsat vissa geno m förandeplaner.
Region Jäm tland-Jäm tland-Östersund I sam band m ed undertecknandet av deklar ationen hölls en gäst föreläsning av Peter Örn. Regionfullm äktige har under
Härjedalen Härjedalen 2021 antagit en dem okratistrategi där Region Jäm tland Härjedalens övriga åtagand en ingår. Strategin sk a revideras
en gång per m andatp eriod. Kopplad till strategin håller en hand lingsplan m ed aktiviteter på att tas fram . Regionen
har ansökt om projektm edel för att utreda m öjlighet ny m odell f ör brukarm edverkan. Slutligen har Regione n genom fört
en dem okrativecka som samm anföll m ed världscupen i skidskyt te hösten 2021. Dem okrativeckan bestod bl and annat
av föreläsningar och paneldebatter m ed dem okratitem a och rik tade sig till allm änheten.
Region Jönköping Jönköping Jönköping Under vecka 45 fokus erade vi extra på ”De m okratin – värd att värna varje dag”. Regi onstyrelsens ordföran de under -
tecknade Dem okratideklarationen i närvar o av bland annat regi onfullm äktiges ledamöter, civilsam hällesaktörer,
kom m uner och länsst yrelse. Dem okratistugan som var välbesökt fanns på plats i Jönk öping. Dem okratin uppm ärk -
sam m ades genom bl and annat civilsam hä llets och kulturens roll i det dem okratiska sam hället. Bedöm ni ngen är att
de externa insatser o ch aktiviteter som ge nom förts har ökat m edvetenheten kring de m okratin och dess sårbarhet hos
länets invånare.
Region Kalm ar Kalm ar Kalm ar Region Kalm ar län ha r under 2021 initierat och genom fört ett fle rtal digitala språkcaf éer i sam verkan m ed kom m uner-
nas folkbibliotek m ed syftet att skapa ett forum för nyanlända att träffa andra och få m öjlighet att prata svenska sa m t
lära sig m er om det s venska sam hället. Aktiviteter kopplat till eM edborgarveckan har också genom förts i sam verkan
m ed länets folkbibliotek m ed syftet att frä m ja ökad användning av e-tjänster och ökad digital delaktighet för alla.
Under novem ber 2021 anordnade Region Ka lm ar län i sam arbet e m ed Länsstyrelsen Kalm ar län en kunska pshöjande
dag om nationella m inoriteter där m inorite tsgruppen sverigefin nar stod i fokus.
Region Norrbotten Norrbotten Luleå Kulturenheten på Reg ion Norrbotten har ha ft ett tem aår Dem okr ati 100 år som genom syrat hela verksamheten under
året, det gäller våra institutioner och främ jandeverksam heter och att projekt m ed det tem at prioriterats i våra projekt -
bidrag. Regionen har även genom fört en satsning på kom m unerna där 7 av 14 kommuner i Norrbotten fått medel för att
jobba m ed tem aåret.
Region Värm land Värm land Karlstad Region Värm land gen om förde i septem ber 2021 en dem okrativecka tillsam m ans m ed Värm lands 16 kom muner och
Länsstyrelsen Värm land. Under veckan up pm ärksamm ades dem okrati och m änskliga rättigheter på tem an som på olika
sätt rör och berör länets invånare. Region Värm land bidrog m ed aktiviteter inom o m råden som barnrätt, funktionsrätt,
kultur, jämställdhet, mänskliga rättigheter, miljö, civilsa m hälle ts roll för demokrati o ch tillit, med flera. Di gitala före -
läsningar och sam tal om dem okratins bety delse runt om i länet arrangerades. Insats er gjordes på Region Värm lands
instagram konto, Facebook och på regionen s bussar, m ed m era.
Regioner Region Ort Arbetet i korthet
Region Västm anland Västm anland Västerås Västm anlands läns m useum uppm ärksamm ade dem okratin i ut ställningen Fira dem okratin! under 2021. D em okrati -
tem at fortsatte m ed utställningen Yttrand efrihetens gränser un der 2022. Västm anla nds läns m useum och Västm an -
lands Hem bygdsförbu nd och Fornm innesförening gav ut ett om fattande tem anum m er av tidskriften Spanin g om vägen
till dem okrati ur ett v ästm anländskt persp ektiv. Allm än och lika rösträtt 100 år uppm ärksam m ades vid regionfullm äk -
tiges sam m anträde 16 novem ber m ed förel äsning om dem okrati av riksdagens talm an sam t uppm ärksammande av
Signe Lagerqvist som 1919 valdes in som första kvinna in i land stingsm ötet.
Region Västra Götala nd Västra Götaland Göteborg Inom ramen för De mo kratideklarationen så har Västra Götaland sregionen åtagit sig att arbeta för att stärka demokratin
utifrån olika om råden. Under 2021 har vi b land annat: – påbörj at ett utvecklingsarb ete tillsamm ans m ed Rädda Barnen
för att stärka dialogen m ed barn och unga i Västra Götaland – antagit nya hållbarhe tsm ål där tillit, trygg het och
delak tighet är et t delmål – arrangera t tvä rsa m råd m ed ett 50-tal olika organisat ioner i d et ci vila sa m hä llet – sa m ve rkat
m ed Länsstyrelsen Västra Götaland och Göt eborgs stad för att driva Västsverige m ot rasism och genom föra m änskliga
rättighetsdagarna de n 6–7 dec – arbetat f ör att stärka m edie- och inform ationskunnigheten och publicisti ska m edier.
Region Örebro län Örebro Örebro Tanken var att knyta arbetet till den regionala utvecklingsstrate gins inriktning social sam m anhållning och dem okrati,
t.ex. genom m edborg ardialog. Pga. pande m in har delar av arbetet senarelagts. Regi onen har arbetat gen om sociala
plattform ar och egna nyhetsm edia, internt och externt. Länets d em okratinätverk har uppm ärksam m at de mokratiåret
på flera sätt, bland a nnat i sam band m ed att vice talm annens besök för att öppna ri ksdagens dem okratiu tställning.
Arbetet har skett i sam verkan m ed ko m m uner, länsstyrelse, frivilligorganisationer oc h universitetet.
Region Östergötland Östergötland Linköping Inför Götabiblioteken s dem okratidag producerade den regional a biblioteksverksam heten tillsam m ans m ed folk-
biblioteken podden Vi pratar dem okrati. Bygdegårdsdistriktet i Östergötland har m ed projektbidrag från R egion
Östergötland bildat e tt regionalt sam arbetsorgan tillsam m ans m ed de regionala nivåerna av Folkets Hus och Parker
sam t Våra Gårdar som inom projektet _Ku ltur och dem okrati i s am verkan_arbetar för att initiera och etablera en form
för ett regionalt samarbete. För att höja kunskapen om natione lla m inoriteter ino m den egna organisation en sjösattes
en intern e-utbildnin g för m edarbetare. Region Östergötland på började distribution a v gåvobok till alla nyfödda barn
i Östergötland.
Bilaga 2 SOU 2022:28
St ud ie fö rb un d Region Ort Arbetet i korthet
M edborgarskolan Stockholm Stockholm M edborgarskolan arb etar dagligen för att främ ja dem okratin. Vi driver dem okratiprojekt, exem pelvis ”Från utsatt till
insatt” för att öka digital kom petens bland äldre, nyanlända oc h personer m ed funktionsvariationer som annars
riskerar att ham na i ett digitalt utanförskap. M ålgrupperna har fått lära sig att använda sam hällets digitala tjänster.
Projektet Huskurage f okuserar på att motverka våld i nära relationer. Detta arbete bidrar till att personer som är
utsatta för våld i hem m et får m er t rygghet och m öjlighet att påverka sina egna liv o ch göra sina röster h örda. Vi har
förbättrat vår hemsida för att nå fler med i nformation om hur fol kbildning kan bidra ti ll att stärka demokratin.
Nykterhetsrörelsens Stockholm Borlänge,
bildningsverksam het Stockholm
(NBV)
Under 2021 har N BV f ortsatt sin fleråriga nationella dem okratisatsning ”Jag röstar! – för dem okratin”. Navet i arbetet
är NBV:s dem okratiam bassadörer som ska par lokala och digital a bildningsinsatser o m dem okrati, fö reningsliv och
jäm likhet. M ålet är at t höja verksam hetens och allm änhetens kunskaper om dem okrat i m ed folkbildningen som verktyg.
NBV har under våren erbjudit sex digitala dem okratiföreläsningar öppna för allm änheten. NBV har under året skapat
mötesplatser (fysiska och/eller digitala) där studiem aterialet ”J ag röstar! – för dem okratin” använts.
Studieförbundet Vuxe n-Stockholm Stockholm Studieförbundet Vuxe nskolan verkar utifrå n folkbildningens och civilsam hällets grund genom att lyfta det lokala
skolan engagem anget och m ötet m änniskor em ell an. Genom studiecirklar och andra folkbild ande insatser ger vi m änniskor
egenm akt, m otståndskraft och verktyg att bygga ett hållbart sa m hälle, på landsbygd såväl som i stad. Vi har särskilt
fokuserat på att lyfta den liberala dem okratins utm aningar genom antologin Va?! Är dem okratin hotad samt genom
m etoden M itt val so m bygger på en studiec irkel m ed lättläst info rm ation om hur vår d em okrati fungerar och är upp -
byggd. M ålgrupp för denna studiecirkel är personer som vill ell er behöver enkel och begriplig inform ation om dem okrati
och val.
Studieförbundet Vuxe n-Halland Falkenberg Studieförbundet Vuxe nskolan Halland tills atte en egen dem okratikom mitté om fem medarbetare/verksam hetsutvecklare
skolan Halland för att arbeta m ed oli ka aktiviteter för att belysa dem okrati. Vi siktade på att fokuse ra på vecka 37 då Int ernationella
dem okratidagen 15 septem ber inföll. Dock blev det fler aktiviteter än vad som fick plats under en vecka s å vi vidgade
ar be te t t ill a tt o m fa tt a en ” de m okr at ih ös t” .
Studieförbundet Vuxe n-Jäm tland Åre Utifrån coronapande m in fick vi tänka om och en stor del av vår t fokus ligger på valå ret då vi redan nu job bar m ed
skolan Jäm tlands län ”M itt val” för att eng agera gruppen psykis ka funktionsvarianter . Vi planerar m oderatorledda ideologiska d ialogforum
på tre nivåer (riksdag , region och kom m un. Vad vi gjort hittills: internt fört dialog m ed olika dem okratifrågor som te m a
på styrelsem öten och personaldagar. Den h är veckan bem annar vi Dem okratistugan i Östersund. Vi har äve n pratat
dem okrati i våra cirk elledarutbildningar.
Studieförbundet Vuxe n-Västra Götaland Uddevalla Som studieförbund är ett av våra viktigaste syften att stödja verksam het som bidrar till att stärka och utveckla dem o-
skolan Västra Götala nds kratin. Därför betraktar vi all vår verksamhet och alla våra akti viteter som dem okrati stärkande. Studieförb undet Vuxen-
lä n skolans sam tliga avdelningar i Västra Göt alands län har em ellertid, inom ram arna fö r deklarationen, arra ngerat flera
folkbildande sam tal, m öten och studiecirklar för att uppm ärksam m a, stärka och utve ckla dem okratin. Vi har också,
tillsamm ans m ed vår regionala enhet i Sk åne, producerat fyra f ilm er i en samtalsserie m ed titeln Dem okr atisam tal
– Vägar till en dem okratisk valrörelse 2022. Utifrån dessa fortsätter vi att arrangera dem okratisam tal un der 2022.
St ud ie fö rb un d Region Ort Arbetet i korthet
Studieförbundet Vuxe n-Skåne Lund Vi h ar ti lls am m ans m ed SV V äs tr a G öt al an d t ag it f ra m fy ra fi lmade demokratisamtal , tänk ta som inledning vid lokala
skolan Skåne län dem okratisam tal. Ta git fram m oderatorstöd och studiehandled ning som m öjliggör lo kala studiecirklar ba serat på
film erna. Arrangerat dem okratisam tal i we bbinarieform . Lyft vår roll som de m okratiaktör vid konferens för alla för -
troendevalda i våra f yra styrelser inom SV i Skåne. Inlett planering för 5–10 lokala de m okratisam tal i Skån e under
valrörelsen 2022.
Studieförbundet Vuxe n-Värm land Karlstad Via sociala m edier, press, hem sidor, nyhetsbrev, kurser och digi tala kanaler har vi ar betat för att genom föra och följa
skolan Värm lands län upp våra åtagan den kring en stark dem okrati. Inledningsvis i all vår verksam het, som föreläsningar och kurser går vi
igenom vår värdegrund och det dem okratiska folkbildningsarbe tet. Hela folkbildning ens pedagogik och cir kelverksam -
het utgår från och by gger på de dem okratiska processerna.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Trossam fund Region Ort Arbetet i korthet
Bosniakiska Västra Götaland Trollhättan Bosniakiska islam iska sam fundet genom förde: – två dags utbil dningskonferens för a ktiva kvinnor inom BIS försam lingar
islam iska sam fundet ”Stark, delaktig och s ynlig” m ed syfte att i nspirera kvinnor fö r större delaktighet och inflytande i Bosniakis ka Islam iska
trossam fund sam t i c ivilsam hället. – sam råd m ed försam lingsr epresentanter om vikten av kvinnors synlig het och del -
tagande i försam lingar. – Följande föreläs ningar: 1. Kvinna–isl am –dem okratin; 2. 100 år av dem okratin; 3. 100 år av
dem okrati, m änskliga rättigheter i islam (g enom fördes i föreläsning och workshopfor m ) På våra sociala medier och vår
elektroniska tidning publicerades: – Artik el ”Svensk dem okrati och Stadgan om M edina”– m änskliga rättigheter.
Equm eniakyrkan Stockholm Br omma Equm eniakyrkan har under några år utvec klat konsensusm etoder vid sina årskonfere nser och fått inspirera och utbilda flera
andra ideella organis ationer som hört talas om hur dem okratiar betet på det sättet ka n utvecklas än m er. Under pandem in
har m etoderna även införts i två helt digitala årskonferenser. A ntalet om bud har ökat och m öjligheten till ökad delaktighet
har uppskattats i utv ärderingarna. Nästa år kom m er en ko m bin ation av digital och f ysisk konferens att genom föras. Även
ungdom sorganisation en Equm enia har infört konsensusm etoder vid sin Riksstäm m a 2 021.
Förenade islam iska Stockholm Stockholm Har ej inkom m it m ed redovisning.
föreningar i Sverige Judiska Försam lingen Stockholm Stockholm Tem at för 2021 har varit att öka valdeltag andet till Fullm äktige. Det valet sker var 3:e år. Engagerade i M alm ö forum Arbete
i Stockholm m ed Skolverket för dem okrati och m ot anti sem itis m Arbete m ed Stockholm stad i arbete för dem okrati och m ot antisem itis m .
Sjundedags Stockholm Stockholm Internt: Sam fundets styrelser och kom m itté er finns nu tillgängli ga både digitalt och f ysiskt vilket ökar ledam öternas
Adventistsam fundet deltagande. Flera för sam lingar har inför 2022 valt in ungdom srepresentation i styrelser eller skapat tonårsråd för att öka
ungas inflytande. Externt:
I fyra poddar för barn (decem ber 2021) lyftes barns de m okratiska fri- och r ättigheter. I en barnledarutbildning
(januari 2022) lärde sig deltagarna om öppen kom m unikation som främjar det dem okratiska sam talet.
Kom m unikativt: I m edlem stidningen Adve ntLiv (m ars 2022) publicerades en artikel om frikyrkans historis ka roll i Sveriges
dem okratiska utveckling och religionsfrihe tsreform er. I sa m fundets sociala m edier har Vår dem okrati 100 år ly fts
åtm instone en gång (decem ber 2021).
Svenska kyrkan Uppsala Uppsala Under hela perioden har vi jobbat hårt för att sätta dem okrati på kartan. Genom våra program En Värld av grannar och
Social hållbarhet håll er vi ständigt utbildn ingar, kurser och sem inarier på tem an som m änskliga rättigheter och hur vi ska
hantera utm aningar som exem pelvis hot o ch hat. Under M R-da garna, Alm edalen och Bokm ässan har vi tagit en aktiv roll
och arrangerat m ång a sam tal där dem okr ati stått i fokus. Och nu senast, under kyrk ovalshösten 2021, ha r vi arbetat för att
stärka Svenska kyrka ns roll i det offentliga rum m et och visat p å vikten av en dem okratiskt styrd organisa tion.
Universitet Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2
175
Göteborgs Västra Götaland Göteborg Göteborgs universitet blev under dem okratiåret en bärande part ner inom Göteborg UNESCO City of Literatur e. Året har varit
universitet fullt av verksam het kring yttrandefrihet, där sam arbete m ed Sti ftelsen Torgny Segers tedts M inne runt utdelningen av
Frihetspennan och Fri hetstonen är ett exem pel. Kom m unikation k ring dem okratiforskning har stärkts i ökad sam verkan
me d m yndigheter, off entlig sektor, utbildningsväsende och civil sam hälle. Göteborgs universitet har även arbetat m ed
m edie- och inform ati onskunnighet, dem ok ratistärkande läsfrä m jande, dem okrati m iddagar, dem okratim ässa för gym nasie -
elever, firande av kvinnlig rösträtt, sem in arier och folkbildning i såväl lokal som int ernationell sam verkan.
Högskolan Dalarna Dalarna Falun Högskolan Dalarna ha r under 2021 fortsat t bedriva utbildning, forskning och sam verkan m ed fokus på dem okrati, inter-
kulturalitet, civilsamhälle, segregation, m ångfald, m änskliga rättigheter och hållba r utveckling. Bland a nnat har följande
genomförts: Föreläsningsserien Kunskap fö r ett gott samhälle i Kunskapskan alen. Webinarieserie Integration ur ett håll-
barhetsperspektiv. Ko nferens Interkulturalitet och integration. W orkshop om Dem okrat i och extrem ism. Fors kningssem inarier
kring hållbar utveckli ng.
Högskolan Väst Västra Götaland Trollhättan Högskolan Väst har g enom fört ett antal aktiviteter för att stärk a dem okratin under 2021. Alla nyanställda har under året
introducerats till högskolans värdegrund o ch arbete för dem okratin. En kurs i norm kritik genom fördes för att utveckla hög -
skolan pedagogiska v erksam het. Anställda på högskolans förval tning har under höste n fått utbildning i nor m kritik och
de n utbildningen fort sätter under våren 20 22. Norm kritiska perspektiv har även lyfts inom högskolans forskningsledarkurs.
Högskolan genom förde även för första gån gen Dem okrativeckan som byggde på lunc hföreläsningar och et t avslutande
panelsam tal. Evenem anget kom m er att ge nom föras igen under 2022.
Linnéuniversitetet Kronoberg Växjö Linnéuniversitetet ha r samarbetet tillsammans med länsstyrel sen i Kronoberg samt länsstyrelsen i Kalmar län. Samarbetena
har resulterat i flertalet aktiviteter bland annat sam talsserien Dem okratikollen och panelsam tal under Kalm arsunds Pride.
Våra m ånga aktiviteter har riktats m ot såv äl en bred allm änhet som skolungdom ar.
Luleå tekniska Norrbotten Luleå Luleå tekniska univer sitet har uppm ärksam m at 100 år av demokrati genom sem inar ium , panelsam tal, we bbinarium , radio -
universitet intervjuer etc. ”Vår dem okrati – ingen självklarhet” och ”Vem s inform ation kan m an l ita på? – utbildninge ns betydelse för
att m otverka effekten av fake news i en de m okrati” är exem pel på genom förda arran gem ang. Året inleddes m ed 100 års -
dagen av kvinnlig rös trätt i Sverige. Universitetet har under året undertecknat M agna Charta och i sam band m ed det även
internationellt uppm ärksam m at 100 år av kvinnors rösträtt i Sverige. Internationella kvinnodagen, förintel sens m innesdag
och sam ernas nationaldag, är andra up pm ärksamm ade dagar.
Stockholm s Stockholm Stockholm Stockholm s universitet har, trots covid-19-restriktioner, lyckats genom föra åtagande na som angavs i deklarationen.
universitet Universitet har bland annat genom fört Hållbarhetsforum , som b elyser hur forskning o ch utbildning bidrar t ill sam hälls -
utveckling, m ed över 3 000 tittare. Vidare har universitet haft u ppdraget att stärka g ym nasieelevers kunskaper om dem o-
kratins utm aningar och m öjligheter, vilket skett genom digitala m ässor dit tio gym na sieskolor bjudits in. Över 500 elever
fick material tillskick at i förtid och ytterligare 200 tittare har tillkom m it i efterhand. Genom Stockholm s u niversitets
m edlem skap i Civis, European Civic Unive rsity Alliance, har Global Civis Days genom förts m ed över 300 deltagare.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Universitet Region Ort Arbetet i korthet
Umeå universitet Västerbotten Umeå För Um eå universitet var det självklart att skriva under deklarat ionen för en stark dem okrati. Genom vår f orskning och
utbildning värnar och stärker vi dem okrati n, och tillsam m ans med övriga aktörer kan vi också verka för att dess idéer
genom syrar hela sam hället. Um eå universitet arbetar för alla människors lika värde, de grundlägga nde fri- och rättig -
heterna och rättsstat ens principer – och t ar avstånd från diskr im inering, extrem is m , främ lingsfientlighet, korruption och
rasism. Det innebär att universitetet ska verka för att demokrat ins i déer blir vägleda nde inom samhällets alla områden.
Som en konkret aktivitet kan näm nas att två dem okratidagar genom fördes i novem be r i Um eå och Skelleft eå.
Uppsala universitet Uppsala Uppsala At t me d o lik a ko m m un ik at io ns in sa tse r u pp m ärk sa m m a d em ok ra tif rå go r p å o lik a s ät t. D et h ar g jo rt s m ed s em in ari er ,
offentliga föreläsning ar, utställningar. Dis apriset utdelades till en dem okratiforskare professor Sofia Nässt röm som skrivit
en bok Demokrati – en liten bok om en stor sak. Framför allt har Uppsala universitete t gjort en av de största satsningarna
på dem okratiforskning någonsin på 1 00 miljoner.
M us ee r Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2
177
Dalarnas m useum Dalarna Falun 1. Dalarnas m useum ger årligen bidrag till m indre kulturarvsaktörer. Genom utlysningen 2021 ville Dalarna s m useum
prem iera aktiviteter o m dem okrati, de m okr atins utveckling, resp ekten för m änniskors lika värde och fri åsiktsbildning,
yttrandefrihet och tryckfrihet. Bidrag beviljades bland ann at till Internationella Kvinn oföreningen i Borläng e för en ut -
ställning för att synliggöra kvinnor från oli ka kulturer och etniciteter och deras betyd else för samhället.
Dalarnas m useum s årsbok 2021 (300 si d. i sam arbete m ed D alarnas hem bygdsför bund) hade dem okrat ins fram växt, 2. sam hällets om vandli ng och m aktutövning som tem a. I m arknad sföringen lyftes dem okratin och firandet av densam m a
(inkl. dem okrativeckan).
Hallwylska m useet Stockholm Stockholm Hallwylska m useet har belyst Sveriges dem okratisering i ett historiskt perspektiv genom en ny stadsvandring ”Kravaller
och kafferep i kam pen för dem okrati”, utst ällningen ”Bögar. M ötesplatser i en förbjuden tid” och skolvisni ngen ”Ebba
– och kvinnans politi ska röst i frigörelsens tid”. Genom digitala visningar, föredrag, m useets podcast och m inivisningar på
sociala m edier har arbetet även fått en na tionell spridning och tillgänglighet. Sam arbeten m ed t.ex. civila organisationer
har prioriterats för en m er dem okratiserad m useisektor m ed öka d delaktighet och tra nsparens. Exem pelvis Stiftelsen Inuti,
Berättarm inisteriet, A frosvensk historievecka, Sam tidskonstdag arna och Parkteatern under 2021.
Kalm ar läns m useum Kalm ar Kalm ar Har ej inkom m it m ed redovisning.
Ma rin mu se um Blekinge Karlskrona M arinm useum tar sin utgångspunkt i m us eernas roll för dem ok rati och fri åsiktsbildning. M ed m ålet att f örstå m useernas
sam hällsroll och skapa trygghet och profe ssionalism som gör a tt m useet kan stå självständigt oavsett op inion har vi
genom fört två sem in arier för vår personal. Externt har vi koppla t aktiviteter till uppmärksam m andet av att det är 40 år
sedan U137 gick p å g rund i Karlskrona skä rgård. Vi har tagit fram en lektion på sverigeshistoria.se om ubåtsjakter. Här
behandlas skyddet av dem okratin och det paradoxala i att göra i nskränkningar i dem okratin i syfte att skydda densam m a.
Ett säkerhetspolitiskt samtal på temat 40 år efter U137 – hur s er hotbilden ut? har g enom förts.
Västerbottens museum Västerbotten Umeå Västerbottens m useum har fortsatt arbete t m ed att vara en arena för dem okrati i oc h m ed att erbjuda skolklasser ett
program som heter ” Kam p för dem okrati” som utm anar elevern a att fundera på vad de tycker är värt att käm pa för. M useet
fortsätter att uppm untra till m edskapande på olika sätt och vill att m änniskor ska känna sig delaktiga och engagerade i
sin historia och sam tid.
Bilaga 2 SOU 2022:28
Andra aktörer Region Ort Arbetet i korthet
Civilsam hällesparten i NOD Stockholm Stockholm På uppdrag av civilsa m hällesparten i NOD har exem pelvis sem in arier m ed nam net ”Fr ukost m ed dem okrati sam tal”
arrangerats. Vi har ä ven på uppdrag av p arten, genom att involvera en bredd av nat ionella ideella aktörer, tagit
fram avsiktsförklarin gen ”Ett starkt civilsam hälle för en st ar k d em ok ra ti” s om be sk riv er c iv ils am hä lle ts un ik a r ol l
i en dem okrati. Genom all verksam het har NOD bidragit till öpp et och respektfullt sam talsklim at.
Forum Civ Stockholm Stockholm Våra åtagande n: Foru m Civ når nära hälften av världens länder m ed utvecklingsinsatser om dem okrati och m änsk-
liga rättigheter och m ed m etoder so m syf tar till att öka dem ok ratiskt inflytande gen tem ot ansvarsbärare. Vi har
uppm untrat våra m edlem m ar att anta de mokratideklarationen li ksom att for m ulera egna åtagande n för de m okrati.
Forum Civ har förstärkt den interna dem okratin genom ökad dialog och förankring om förändringar i m edlem s-
organisationen. Orga nisationers internde m okrati granskas inför beviljande av bidr ag. Genom debattartiklar, panel-
debatter, politikerutfrågningar och an nan extern kom m unikatio n har vi uppm ärksam m at dem okratiska kri ser i bl.a.
Belarus, Colombia, Myanmar och Palestina.
International Youth Göteborg Göteborg Utöver arbetet m ed åtagandena h ar vi igån gsatt bl.a. följande för att bredda och fördj upa ett aktivt m edborgarskap
Think Tank – Publika lunchevent et Lindholm en Dem oc racy Talks, genom fört tre gånger under hös ten 2021 varav ett so m bidrag
till Dem okratistugan den 6 oktober – Open Chair Dem ocracy Talks – m etod för att gö ra m edborgares röster hörda
– Expressions of Em powerm ent Art for Democracy Com petition – m etod för att frä m ja aktivt m edborgarskap m ed
konstnärliga uttrycks form er – Initierat sa m arbete m ed bl.a.: A Safer W orld for Truth, Arkitekturhögskolan vid Um eå
universitet, Athens D em ocracy Forum , Des tination Tynnered, Fri ham nsdagarna, Futur e of Dem ocracy, Instit utet för
fram tidsstudier, Järv aveckan.
M ag as in D IK KO Västra Götaland, Göteborg M agasin DIKKO har s kapat en flik på hem sidan som heter ”Demokrati”. Där har vi sam lat alla artiklar och intervjuer
Västerbotten som m agasinet har gjort sedan m agasin DIKKO skrev under dekl arationen för Dem okrati. Vi har bland ann at kon -
taktat alla partier för att de ska få berätta var de har fö r m in or ite tsp ol iti k. Fö ru to m d et h ar e nsk ild a p er so ne r o ch
politiker skrivit på tem at ”dem okrati”. M agasin DIKKO är också delaktig i ett projekt, som blir en fil m , för att få
unga att intressera si g för dem okrati och i nför valet. Sen har vi haft ett sam verkansprojekt m ed Södertörns högskola
med föreläsningar.
Riksteatern Stockholm Botkyrka Riksteatern har geno m fört utbildningsinsatser kring jäm likhet o ch m ångfald både in om den egna organis ationen
och tillsam m ans m ed och för lokala och regionala riksteaterföreningar runt om i landet. Arbetet utgår från Riks -
teaterns strategi för jäm likhet och m ångfald som Riksteaterns kongress beslutat om . M ålsättningen är m ångfald
på, bakom och fram för scenen. Sem inarier och utbildningar har skett för och tillsamm ans m ed andra aktörer i
branschen. Riksteate rn har arrangerat se m inarier under Folk och kultur och har tillsam m ans m ed 15 andra
kulturaktörer publicer at debattartiklar i da gsmedia som lyfter k ulturens sårbarhet oc h hur den kan stärka s.
Kulturhuset Stadstea tern Stockholm Stockholm Under 2021 anord nad e vi flera evenem ang på dem okratitem at. D em okratiafton i sam arbete m ed Komm ittén
Dem okrati 100 år. Politikerdebatt m ed Stockholm s politiker. Följ ande fyra sam tal skedde live och stream ades:
Kvinnlig rösträtt, Natten som dem okratisk plats, Reportrar utan gränser, Dem okrati 100 år på Taket/Parkte atern.
Andra aktörer Region Ort Arbetet i korthet
Bilaga 2
179
Proventus/Robert W eils Stockholm Stockholm Proventus har genom Fam iljen Robert W eils stiftelse fortsatt ver ka för alla m änniskors lika värde, för att möjliggöra
st ift els e m öten, bygga broar där de behövs och för att vara del av det de m okratiska sam hälls bygget. Ett arbete so m pågått
på olika vis sedan st arten 1969. Som exem pel kan näm nas att vi varit m ed och grundat föreningen Am anah som vi
är m ycket aktiva i att driva. Am anah arbetar för att m otverka a ntisem itism och islam ofobi.
Folkbildningsrådet Stockholm Stockholm Det är främst genom stöd till och samverk an med projektet ViMåstePrata som vi har bidragit till det demokrati-
stärkande arbetet i o ch genom folkbildningens aktörer. Vi rapp orterar en fördjupad analys av dem okratisyftet
i Sam lad bedöm ning 2020 sam t 2021 utifrån kunskapsun derlag om folkbildningens betydelse för dem okratin sam t
dess dem okratiutm aningar. Dem okratisyftet ingår som tem a för m öten m ed och uppföljning av folkbildning ens
verksam het. Vi har beslutat att utlysa ytterligare m edel för proje kt som stärker dem ok ratin 2022–202
3. Vi har
genomfört och spridit olika seminarium på tema delaktighet och dem okratiska sam tal, m edverkat i Rösträtt sfestival
och spridit bloggar, m .m. i sociala m edier .
Sam ordningsförbund et Stockholm Södertälje Sam ordningsförbund et sprider kunskap oc h m edvetenhet om de m okrati och m änsklig a rättigheter genom dialoger,
Södertälje föreläsningar och utb ildningar. I arbetet för ökad upptäckt av vå ldsutsatthet och våld sutövande erbjuder vi
kunskapshöjan de akt iviteter och verktyg för att system atiskt oc h på rutin ställa fråg or om våld till m änniskor
vi m öter. Vi synliggör och m otverkar diskrim inering av personer som inte är vita genom föreläsningar och ut -
bildning utifrån vithe tsnorm er, vardagsrasism och strukturell ra sism . Vi arbetar aktivt m ed påverkan och in -
flytande genom att göra m edborgare delaktiga, utifrån m etoden Tjänstedesign, i utfo rm ningen och utvecklingen
av finansierade insat ser.
Sam ordningsförbund et Stockholm Sigtuna Sam ordningsförbund et Sollentuna-Upplan ds Väsby-Sigtun a har bland annat arbetat m ed att utveckla deltagarnas
Sollentuna-Uppla nds inflytande i de insats er som förbundet driver. Vi har också arbet at m ed m änskliga rät tigheter och diskrim in erings -
Vä sb y-Si gt un a grunder. Vi har också stärkt arbete m ed jäm ställdhet.
Sam ordningsförbund et Stockholm Stockholm Vi har tillsam m ans med de övriga sam ordningsförbunden i Stock holm s län varit m ed o ch ordnat en m ånad fri
Stockholm Stad från vå ld . S om e tt le d i d ett a a rb et e st äl le r m ed ar be ta re i vår insats Aktivitetsplatsen frågor om våld. Vi har haft
et t webbinarium på tem at Tillit och dem ok rati och om rasism i arbetslivet, Vi fortsätter verka för att våra finan -
sierade sam verkansinsatser genom syras av jäm ställdhet, likabehandling och ickediskrim inering. Vi har påbörjat en
inkluderingskartlägg ning för att lyfta fram ojäm lika förhållanden som identifieras genom arbetet i våra finansierade
insatser. Vi når inte ut till alla, särskilt int e till socioekonom iskt utsatta om råden – arbete pågår – vi m åste vidga
normen.
Sam ordningsförbund et Stockholm Sundbyberg Inom ram en för dekla rationen har Sam ordningsförbundet Sund bybergs stad spridit k unskap och m edveten het om
Sundbybergs Sta d deklarationen och de m okratins 100-årsjubileum i nyhetsbrev, på hem sida och LinkedIn. Förbundet har ge m ensam t
m ed övriga förbund i länet arrangerat en i nspirationskonferens på tem at dem okrati o ch tillit. Vi har fortsatt verka
för at t a rbet et i sa m ver kans insa tse r g eno m sy ras av jä m stäl ldhe t, t ill gäng ligh et , l ikab ehand lin g o ch ick e-di skri m ine ring .
Bilaga 2 SOU 2022:28
Andra aktörer Region Ort Arbetet i korthet
Sam ordningsförbund et Stockholm Haninge Inom ram en för dekla rationen har Sam ordningsförbundet Östra Södertörn jobbat för att aktivt sprida kuns kap och
Östra Södertörn m edvetenhet om gemensam m a och aktuella om råden och äm nen som jäm ställdhet, l ikabehandling sam t icke -
diskrim inering. Vi har bland annat haft sto rt fokus på rasism i arbetslivet och ökad d elaktighet för våra m ålgrupper.
Arbetet har bedrivits genom m öten och dialog, kunskapssem ina rier, utbildningsdaga r och workshops. Delt agare har
varit medarbetare i våra insatser, chefer och politiker.
Sam ordningsförbund et Stockholm Huddinge
Botkyrka-Huddinge-Salem Inom ram en för dekla rationen har Sam ordningsförbundet Botkyr ka Huddinge Salem a ktivt spridit kunskap och
m edvetenhet om dekl arationen och dem okratins 100-årsjubileu m i nyhetsbrev, på hem sida och LinkedIn. Förbundet
har gem ensam t m ed flera andra förbund i länet arrangerat en i nspirationskonferens på tem at dem okrati o ch tillit.
Vi har fortsatt verka för att arbetet i sam ve rkansinsatser genom syras av jäm ställdhet, likabehandling och i cke-
diskrim inering. Under hösten har förbundet dessutom erbjudit sina m edlemm ar en utbildning i tjänstedesi gn som
förväntas bidra till att m edborgare får ökat inflytande över utform ning och utveckling av den sam ordnade
arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
TO TA LT 3 10
Bilaga 3
181
Demokratistugan
Demokratistugans turnéplan år 2021–2022
Datum
Arrangör Stad/plats
3–10 juni 2021 Länsstyrelsen i Dalarnas län
Digitalt
15–21 aug. 2021 Länsstyrelsen i Västerbottens län Dorotea och Robertsfors 23 aug.–3 sept. 2021 Länsstyrelsen i Norrbottens län Gällivare, Boden och Haparanda 8–12 sept. 2021 Länsstyrelsen i Västernorrlands län Örnsköldsvik 15–19 sept. 2021 Länsstyrelsen i Gävleborgs län Gävle 20–24 sept. 2021 Länsstyrelsen i Örebro län Örebro 25–27 sept. 2021 Länsstyrelsen i Värmlands län Karlstad 29 sept.–3 okt. 2021 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg 5–6 okt. 2021 Lindholmen Science Park Lindholmen, Göteborg 8–14 okt. 2021 Länsstyrelsen i Kronobergs län Växjö 15–19 okt. 2021 Länsstyrelsen i Hallands län Halmstad 22–27 okt. 2021 Länsstyrelsen i Skåne län Malmö 29 okt.–6 nov. 2021 Blekinge museum och Sensus Karlskrona 8–14 nov. 2021 Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköping 17–21 nov. 2021 Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar 23–27 nov. 2021 Länsstyrelsen i Västmanlands län Västerås 30 nov.–4 dec. 2021 Region Jämtland-Härjedalen Östersund 24–26 mars 2022 Länsstyrelsen i Gotlands län Visby
Bilaga 3 SOU 2022:28
182
Demokratistugan invigdes på torget i Dorotea den 16 augusti 2021.
Exempel på program från Demokratistugans turné
Vid Demokratistugans besök runt om i landet tog arrangörerna fram lokala program. Se exempel från Dorotea och Örebro.
183
Bilaga 3
#va rde mokr ati # de mokr ati1 00 # de mokr at ist ug an
D em ok rat is tu gan i D or ot ea ( 16 –18 au gu st i)
v. 33
M ån dag 16/8 Tisd ag 17/8 On sd ag 18/8
G ener ell
info rm at io n:
• De m ok ra tistu ga n k om m er stå p å
To rg et i Do ro te a
(ne da nf ör k om m unh us et , S to rg atan 4 2, 91 7 81 Do ro tea )
•
Ö pp et tid er:
m ån dag k lo ck an 11 –17 , t isd ag kl oc ka n 11 –21 och ons da g k lo cka n 11 –17 . Un de r ö pp ett id ern a fin ns de t a llti d p erso ne r p å plats. Ko m g ärn a fö rb i, f ik a oc h s am tala m ed o ss !
• Se m er utfö rli g i nfo rm ati on om p ro gra m pu nk tern a i pro gra m blad et ned an .
Alla da ga r:
•
Yo uth Up No rth : T
ip sru nd a runt B er gva tte ns jön ( m ån da g oc h t isd ag) . P ris utd el nin g
ons da g 18/ 8 vi d D em okr at ist uga n.
•
Sv ens ka ky rk an
ar ra nge ra r t ips runda för bå de ba rn oc h v ux na sa m t i nf or m er ar om si n
ve rks am he t
•
Ani m er ad film i stug an
: De n li lla re ne n & Qu iz på sa m isk t tem a
•
Ö pp et hu s p å Stu diefö rb un de t Vux en sko la n:
Vä lk om m en ti ll St ud iefö rb un de t Vu xe nsk olan lo ka le r!
Vi b ju de r p å ka ffe & b ull e. Oc h de t v ik tig aste : sa m tal o m d em ok ra ti! M öt o ss i pe rso na le n fö r sa m tal
al la d ag ar kl . 1 0-14 (P ar kvä ge n 4 , 91 7 3 1 D or ot ea )
•
Be re dn in ge n f ör fol kh äl sa oc h de mok rat i i Söd ra L ap pl an d,
finns på pl at s oc h ge nom för
m edbor ga rdi al oge r.
På pla ts
un der
da gen:
•
Fo lk hä lso rå de t f
inns på pl at s un de r da ge n oc h
in fo rm era r o m sitt a rb ete i Do ro te a.
•
Rö da K or se t fin
ns på p lats un de r d ag en oc h in fo rm era r o m sin
ve rks am he t
•
Ju lla M áj ja (
de n sa m isk a k ult urb uss en ) o ch Ylv a Ho lm be rg frå n
Sam et in get (p ro jek tled are fö r S am eti ng ets d em ok ra tiu pp dra g) fin ns p å
plats un de r d ag en .
•
AN DTS/ BF
fin ns på pl at s u nde r da ge n oc h inf or m er ar om
sa m arb etet m ell an sk olan , I FO, po lis oc h a nd ra a ktö re r i
ko m m un en s a rb ete m ed AN DTS
•
D oro tea L ärcen tru m
fin ns på p la ts oc h i nfo rm era r o m p ro jek tet
SIKT 2 .0
11 –13
11 00 St ug an ö pp na r
12 00 –13 00 In vig nin g a v d em ok ra tistu ga n i D or ote a
(De m ok ra tia m ba ss ad öre n, Län srå de t,
kom m unl edni ng en oc h He artM ix )
11 00 St ug an ö pp na r
11 00 –11 45 Sámi nu or ra: En or ga ni sa tio n a v oc h f ör un ga
(S ám in uo rra )
11 30 Läs ni ng f ör al la
(D oro tea Bi bli ote k)
12 00 R örel seg lä dj e f ör b arn
(M ed bo rg arh use t)
12 00 –13 00 För el äs ni ng me d S am et in ge ts ta lman , o m t al m an sr ol le n
oc h vä ge n di t (P
au lu s K uo ljo k)
D igi tal pr og ram pu nk t.
11 00 St ug an ö pp na r
11 00 De m ok ra tin s k ra ft i f ör en in gsliv et
(RF -S IS U Vä ste rb ott en )
11 00 –12 00 Fi ka o ch py ss el m ed b ib bla n
(Do ro tea Bib lio tek )
12 00 Ut m attn in gss yn dr om oc h h ästa ss iste ra d b eh an dl in g
(Ti m o Jä rp esk og oc h M aria Ka rls so n)
Fö re läs ni nge n ge nom för s b åd e på p la ts i D or ot ea , m en liv es änds o ck så.
13 –15
13 00 –17 00 K ons tw or ks ho p m ed ut st äl lni ng
(Do ro tea Ko nstfö re ni ng )
14 00 –15 30 En p la ts fö r al la ? En n or m kr iti sk
va nd rin g i Do ro te a
(Re gio n Vä ste rb ott en )
13 00 ”Vi m åste k äm pa til ls se ge rn ä r v un ne n! ” – år et när k vi nn or na i
Do ro te a k rä vd e r östr ätt
(Ag ne ta G usta vss on )
Fö re lä sn ing en ge no m fö rs bå de p å pl at s i D or ot ea,
m en lives än ds o cks å.
14 00 –15 00 Bli d ig ita l m ed bib lio te ke t (Do
ro tea Bib lio tek )
14 00 –16 00 A BF oc h S oc ial de mok rat er na
fin ns p å plats fö r
sa m tal o ch d ialo g.
Al la pr ogr am pu nk te r ne dan liv es än ds oc ks å.
•
14 00 De mo kra tin s u tve ck lin g ur ett fa ck lig t p ers pe kti v
•
14 30 De mo kra tin s u tve ck lin g i e tt po lit isk t p ers pe kti v
•
15 45 Pane lde ba tt om de m ok ra ti
13 00 –16 00 Soc ia lför val tn in ge n
fin ns p å plats o ch in fo rm era r o m : G od
oc h Nä ra Vå rd
13 00 –13 30 V i mås te p rat a om d emok rat i (M
ed bo rg arsk olan Vil he lmin a)
13 00 –15 00 N är d et ov än ta de h än der
(S ven sk a L ot tak år en )
D ig ita l pr og ram pu nk t.
14 –14 20 Ba rn ko nv en tio ne n so m la g – vad in ne bär d et för b ar ne n?
(Je an ett e Ös tsto rm , IF O -ch ef )
14 30 Utl ottn in g a v pr iser
(Yo ut h Up No rth s ti psru nd a)
15 –17
15 00 –1 6 30 Skr iv ar w or ks ho p
(D oro tea Bib lio tek )
16 00 Inl an dsa kti vist fö r a tt sk ap a
för än dr in g
(AB F M itt i La pp la nd )
D igi tal pr og ram pu nk t.
15 00 –17 00 Po lis en ge nomf ör me db or gar di al oge r
(P ol ism yndi ghe te n)
16 30 –18 00 EPA-u tstä lln in g
(Y out h U p N or th , M ed bor ga rh us et & S M F
Do ro tea )
17 00 U nde rhå lln in g m ed R an Sv anl und
15 00 Fik atr äff m ed Le sbi sk M ak t S to ru m an
17 00 St ug an s tä ng er
17 –21
17 00 St ug an s tä ng er
18 00 R ör el se gl äd je för vu xn a
(M edbor ga rhus et )
19 30 -21 00 Dr iv ein -v isn in g a v EPA
(Lam pra y till sa m m an s m ed
Ba utafilm oc h Lä nss ty re lse n Vä ste rb ott en , m ed stö d a v F ilm i
Vä ste rb ott en )
21 00 St ug an s tä ng er
Bilaga 3
184
Symbolf ör klar ing
D emok ra tiv eck an
D em ok ra tis tuga n
A nn an p la ts i l än et
20–24 sept ember 2021
D ig ita lt
M åndag M åndag TisdagTisdag OnsdagOnsdag TorsdagTorsdag Fr edag Fr edag
13.00 Trä fa Ö re br o ko mm un s p oli tik er
U lf S öder sten (M) o ch J an
Zet ter qv ist (S) fnn s p å p la ts i
D em ok ra tis tuga n f ör s am ta l.
10.00 In ga ra sis te r p å v åra ga to r – e lle r?
Dig ita lt s am ta l s om A gera
Vär m lan d o ch M ed bo rg ar -
sko lan V är m lan d Ö re br o
ar ra ng era r. S lu ttid k l. 11.
17.30 Li ve po dd o m un gd om sin f y tan de i i dr ot ts fö re nin g
RF -S IS U Ör eb ro l än
ar ran ge rar .
10.00 Fö re lä snin g om ny anl än da s di gi tal a ko m pe te ns
Pr oj ek tet H ub ba r f ör dig ita l
ko m pet en s. S lu ttid k l. 11.
13.30 Trä fa P et er Ö rn
D em ok ra tik ommi tté en s
or df öra nde p å b es ök
i D em ok ra tis tuga n.
09.00 EUmini ste rn bes ök er D em ok ra tistu ga n
H an s D ah lg ren p å b es ök i
D em ok ra tis tuga n f ör a tt
avs lu ta v ec ka n.
18.00 Ly ssn a o ch l är
Dig ita lt s emin ar ium o m
lys sn an de s am ta l o ch
fo lk bi ldnin g. Ör eb ro l än s
bi ldnin gsf örb un d a rra ng era r.
13.00 Trä fa p oli se n
Rep res en ta nt er f rå n
po lis en fnn s p å p la ts v id
dem ok ra tis tuga n f ör
m ed bo rga rdi alog .
18.00 Fö re lä snin g o m po sit iv ak tiv ism i un gd om ar s v ar da g
A rt ik el X o ch T eg elb ru ket
bj uder in t ill f ör el äsnin g
och sa m ta l.
10.00 Q ui z o ch s am tal om j äm st äl ld he t
Trä fa j äm stä lld hets exp er ter
i D em ok ra tis tuga n.
Sl ut tid k l.14.
07.30 D ig ital f ru ko st o m de m ok ra ti o ch m än sk lig a rä tti gh et er
Vi lka få r t a p la ts i det
of en tliga r umm et? Ör eb ro
ko mm un a rra ng era r.
Sl ut tid k l. 8.30.
12.15 Sam tal o m de m ok ra ti i va rd ag en
A no rdn as a v Ör eb ro
Fö renin gsråd .
Sl ut tid k l.12.45.
10.00 Trä fa R öd a k or se t och M edb or garsk ol an
Bes ök f ra m t ill k l. 14
fö r s am ta l.
12.45 In vi gnin g a v D em ok ra tistu ga n
La nd sh öv din g M ar ia L ar ss on
hå ller t al f ör a tt in viga
ve cka n o ch D em oka tis tuga n.
07.30 Fr uk os t o m de mo kr at i
M ed bo rga rs ko la n Ör eb ro
i s am arb et e m ed f ör enin gen
Pa nh ora m a a rra ng era r.
Sl ut tid k l. 9.00.
07.30 D ig ital f ru ko st o m ar be tss ät t fö r bar ns d el ak tig he t
Ör eb ro k omm un a rra ng era r.
Sl ut tid k l. 8.30.
Dig italt pr og ram
Sc ann a Q R-k oden f ör a tt t a de l
av h el a p rog ra mm et dig ita lt o ch
lä sa m er o m va rje a kt iv itet.
D u ka n o cks å b es öka
w w w.l an ss ty re lsen.s e
/o re br o/dem ok ra tiv ec ka n
Ö vr iga
aktivit et er i länet
Ti ps pr om en ad o m dem ok ra ti
på K ar lsk oga b ib lio te k (m ån da g-f re da g)
D em ok ra tip ys se l p å K ar lsk oga
bi bi lio te k (t or sd ag k l. 15-17)
U tst äl lnin g o m dem ok ra ti
på L ek eb er gs b ib lio te k (m ån da g-f re da g)
U tst äl lnin g o m dem ok ra ti p å
Lin desb er gs b ib lio te k (m ån da g-f re da g)
D em ok ra tib ok kl ub b p å
A sk er sun ds b ib lio te k (s ta rt t isd ag k l.18)
14.00 Trä fa s tu di efö rb un de t N BV
Bes ök f ra m t ill
kl . 16 f ör s am ta l.
I samar bet e med:
12.15 Fi lm vi snin g #Sju ka tid er
Vi snin g a v l än ss ty re lsen s
ka m pa nj d är un ga vuxn a
gö r sin a r ös ter h ör da o m
pa ndemin.
D emok ra tistugans
öppettider
m ån da g–t or sd ag k l. 10–18
fre da g k l. 10–12
St or to rg et i Ör eb ro
Ko m f örb i f ör a tt s am ta la, f ka
oc h de lta i a kt iv itet er o m dem ok ra ti.
Bilaga 3
185
SCB-affischer
Inför de olika stoppen tryckte kommittén, i samarbete med SCB, upp affischer med lokal statistik över valdeltagande i kommunen och regionen, som visades tillsammans med nationell statistik.
Bilaga 3
186
Hej Halmstad kommun!
Visste ni att…
Valdeltagandet bland
förstagångsväljare
i din kommun
Valdeltagandet 2018 i kommunfullmäktigevalet
Högst valdeltagande hade Tylösand - Frösakull med
Lägst valdeltagande hade Andersberg Norra med
*
85 %
93 %
57 %
84%
Det var vanligare att kvinnor än män röstade i din kommun
86 % 84 %
Fördelning mellan kvinnor och män i kommunfullmäktige**
Kvinnor Män
Väljarnas kunskaper om vilka partier som styr i den egna kommunen***
54 % 46 %
Män
Kvinnor
?
Dålig koll på vilka som styr
33 %
Stenkoll på vilka som styr
21 %
?
Så här fördelade sig rösterna i det senaste valet i kommunen
C L M KD S V MP SD ÖVR.
Avser kommunfullmäktigevalet 2018. * Valdistrikt i din kommun med högst respektive lägst valdeltagande. ** Avser kandidater som valdes in i 2018 års kommunfullmäktigeval. Källa: SCB:s valstatistik. *** Källa: Göteborgs universitet: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 2018
187
Bilaga 3
Hej Hallands län!
Visste ni att…
Högst valdeltagande hade Kungsbacka med
Lägst valdeltagande hade Hylte med
Valdeltagandet 2018 i regionfullmäktigevalet
Valdeltagandet bland
förstagångsväljare
i din region
*
89 %
80%
86 %
84%
Det var vanligare att kvinnor än män röstade i ditt län
87 % 85 %
Fördelning mellan kvinnor och män i regionfullmäktige**
Kvinnor Män
Andel väljare som känner till att regioner och landsting har huvudansvaret för sjukvården***
52 % 48 %
Män
Kvinnor
Så här fördelade sig rösterna i det senaste valet i länet
Dålig koll på sjukvården
18 %
Koll på sjukvården
82 %
C L M KD S V MP SD ÖVR.
Avser regionfullmäktigevalet 2018. * Kommuner i ditt län med högst respektive lägst valdeltagande. ** Avser kandidater som valdes in i 2018 års regionfullmäktigeval. Källa: SCB:s valstatistik. *** Källa: Göteborgs universitet: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 2018
Bilaga 3
188
Hej Sverige!
Visste ni att…
5 %
Andelen första-
gångsväljare i riksdagsvalet
Högst valdeltagande hade Lomma med
94 %
Lägst valdeltagande hade Haparanda med
73 %
Valdeltagandet 2018 i riksdagsvalet
87 %
*
Det var fler kvinnor än män som röstade i riksdagsvalet
88 % 86 %
Fördelning mellan kvinnor och män som valdes in till riksdagen**
Kvinnor Män
54 %
Män
46 %
Kvinnor
Andelen svenskar som är nöjda med demokratin***
Så här fördelade sig rösterna i det senaste riksdagsvalet
77%
C L M KD S V MP SD ÖVR.
Avser riksdagsvalet 2018.
* Kommuner i Sverige med högst respektive lägst valdeltagande ** Avser kandidater som valdes in i
2018 års riksdagsval. Källa: SCB:s valstatistik.
*** Avser andel som svarat mycket/ganska nöjd på frågan ”Allmänt sett, hur nöjd
är du med det sätt på vilket den svenska demokratin fungerar?” Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1999–2020
Bilaga 3
189
Slutrapportering från arrangörer
I slutet av 2021 fick de aktörer som hade arrangerat besök av Demokratistugan besvara ett antal frågor för att utvärdera arbetet. Nedan redovisas delar av arrangörernas slutrapportering.
Exempel på lokala aktörer som medverkade i program under turnén
Kommuner Regioner
Civilsamhällesorganisationer
Studieförbund
Kulturaktörer
Politiska
partier
Museer Myndigheter Bibliotek Bygdegårdar Medier
Kvinnojourer Företag
Universitet och högskolor
Europa Direkt-kontor
Trossamfund
Ungdomsorganisationer
Bilaga 3 SOU 2022:28
190
Digitala programpunkter
Digitala programpunkter förekom framför allt i början av Demokratistugans turné, när det fanns restriktioner vid fysiska sammankomster till följd av covid-19-pandemin. Antal deltagare skiljde sig mycket mellan olika programpunkter, från ett fåtal deltagare till 750 stycken enligt arrangörernas uppskattning.
Synergieffekter
Många arrangörer beskrev omfattande synergieffekter mellan sig och aktörer som medverkade i programmet i samband med stugans besök. Kontakter och nätverk uppstod. På flera platser samarbetade olika aktörer i planering och genomförande av programpunkter. Samarbetet har därefter fortsatt och har i vissa fall lett till gemensamma demokratistärkande aktiviteter även efter besöket. Ett annat exempel på synergieffekt som beskrevs i slutrapporteringen var ökad digital samverkan vilket ledde till förbättrad tillgänglighet.
Spridning i olika medier
Ofta använde arrangörerna olika medier för att nå ut. Till exempel spreds Demokratistugans program till lokala medier, kommuner och skolor, samtidigt som kunskapsmaterial spreds i sociala medier.
Åldersgrupper som besökte stugan
Den åldersgrupp som besökte Demokratistugan i störst utsträckning var personer i åldern 41–65 år, enligt arrangörerna. I näst störst utsträckning besöktes den av personer i åldern 19–40 år. Den åldersgrupp som besökte stugan i lägst utsträckning var åldersgruppen 0–18 år.
Bilaga 3
191
Digital Demokratistuga
Den digitala Demokratistugan innehöll interaktiva övningar och information som en spegling av den fysiska stugan.
Bilaga 3 SOU 2022:28
192
Demokratistugan i pop-up-format
Turnéplan för Demokratistugans pop-up 2021–2022
Datum Arrangemang
Plats
6–7 dec. 2021 MR-dagarna Svenska mässan i Göteborg 23–24 feb. 2022 Möte med elever Röda Korsets folkhögskola i Skärholmen, Stockholm 8–9 mars 2022 Utställning för allmänhet Kista Galleria, Stockholm 29–30 mars 2022 Demokrativecka Ågesta folkhögskola, Farsta, Stockholm 5 april–31 maj 2022 Utställning på bibliotekets
ungdomsavdelning
Medborgahuset vid Medborgarplatsen, Stockholm
Bilder på Demokratistugans pop-up
Demokratistugan togs fram i en pop-up version under vintern 2021. Här visas den i Tranströmerbiblioteket i Medborgarhuset i Stockholm.
Bilaga 4
193
Kommitténs publika aktiviteter, viktigare samråd och möten samt medverkan i andra aktörers arrangemang 2018–2022
Här beskrivs viktigare aktiviteter som kommittén Demokratin 100 år (kommittén) arrangerat och medverkat i under åren 2018–2022. Kommittén1 har utöver detta bland annat haft 27 kommittésammanträden och flera möten med aktörer inför arrangemang.
1 När kommittén nämns åsyftas en eller flera ledamöter och/eller kommitténs sekretariat.
Bilaga 4 SOU 2022:28
Tabell 1 Kommit téns ak tivit eter
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Aug. 2018
Presentation av uppd raget och dem okratiam bassadörerna Forum för levande historia Företrädare för m yndigheter och organisati oner
Okt. 2018
Sam råd m ed m yndigh eter Kommittén M yndigheter
Nätverksmöten i Göteborg Kommittén Göteborgs stad, SOM -institutet, Lindholm en Science Park,
Jäm ställdhetsm yndigheten
Nov. 2018
Sam råd m ed m yndigh eter Kommittén M yndigheter
Forum konferens M UCF och Civos Företrädare för civilsam hälle, m yndigheter och kom m uner
Folk & Bildning 2018 Studieförbunden Företrädare för studieförbund och folkbildn ing
Handels- och Sverige främ jardagarna om teknik och dem okrati Utrikesdepartem entet Tjänstepersoner
Presentation av kom m itténs arbete och diskussion SKR Förtroendevalda och t jänstepersoner från k om m uner och
regioner
I panel vid konferens om folkbildning och dem okrati Stockholm s läns bildningsförbund M edarbetare på studieförbund och folkbild nings -
organisationer
Dec. 2018
Invigning av riksdage ns Dem okratijubileum m ed se m inariet: Sveriges riksdag Riksdagsledam öter, m edarbetare och företrädare för
Ja m å den leva! Dem okratin uti hundrade år organisationer
Samråd med myndigh eter Kommittén Myndigheter
Jan. 2019
Sam råd m ed civilsamhälle & religiösa orga nisationer Kommittén Civilsam hällesaktörer och religiösa organis ationer
Feb. 2019
Sam råd m ed skolaktörer Kom m ittén Företrädare för skolväsendet
Anförande vid konfere ns om hot och hat m ot förtroendevalda SKR Förtroendevalda och t jänstepersoner från k om m uner
och regioner
Anförande för kom m itt én för riksdagens hö gtidlighållande Sveriges riksdag Riksdagens ledam öte r
av dem okratins införande
Informationsmöte Allm änna arvsfonden M edarbetare
Samråd med myndigh eter Kommittén Myndigheter
Mars 20 19
Sam råd m ed arbetsmarknadens parter Kommittén Arbetsgivaraktörer oc h fackförbund
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Inform ationsm öte Kom m ittén Partisekreterare Lena Rådström Baastad (S)
Informationsmöte Kommittén Partisekreterare Richard Jom shof (SD)
Sem inarium : S na rt är det EU -v al. Vå ra rös te r rä kn as Kom m ittén och Europ aparlam entets Företrädare för civilsam hälle, m yndigheter , m edia sam t
Sverigekontor allm änhet
April 2019
Anförande på Dem okr atidag SKR Förtroendevalda och t jänstepersoner från k om m un och
re gi on s am t u tst äl la re
I nf or m at io ns m öte Ku ltu rd ep ar te m en te t Dem okratim inister A m anda Lind och statssekreterare
Helene Öberg
Sa m råd m ed n at ion el la m in or ite te r Kommittén Nationella minoriteter
Anförande vid vårm iddag Nobelstiftelsen Nobelstiftelsen
M aj 2019
Fokus De m okrat i: Så säkra r vi 100 år ti ll ( kommitt éns kic k-off ) Kommittén Företrädare för civilsam hälle, m yndigheter , akadem i
och näringsliv
In fo rm at io nsm öt e Kom m ittén Partisekreterare Gunn ar Ström m er (M )
Vårm iddag Talm annen Statsråd, riksdagsled am öter, företrädare f ör m yndigheter
och kultur- och närin gsliv
Anförande vid m öte Riksdagens veteranfö rening M edlemm ar
M edverkan i frukostsam tal: 100 år sedan beslutet om kvinnlig Sveriges riksdag Allm änhet
rösträtt Rösträttsfest Sto ckh olm s kvi nn ohi st oris ka, r ik sd ag en s o ch Allm änhet
KB:s demokratijubileum samt ko mmittén
Utbildningsdag Kommittén och ko mmittén Ku 2018:04 Civilsam hällesaktörer och tjänstepersoner
Juni 2019
M edverkan i sem inari um : Hur värnar vi det dem okratiska Ko m m itt én o ch k om m itt én K u 2018:04 Besökare på Järvavec kan
sa m tal et i e n di gi ta l t id ?
195
M edverkan i sem inari um : Ung i dem okratin : ett forum för
unga dem okrater Kommittén och ko mmittén Ku 2018:04 Besökare på Järvavec kan
Bilaga 4
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Juli 2019
M edverkan i sem inari um : Vad händer m ed vårt dem okratiska Kommittén och ko mmittén Ku 2018:04 Besökare på Alm edalsveckan
sam tal? m ed ärkebis kop Antje Jackelén, d em okratim inister
Am an da L in d o ch C ar l H ea th
M edverkan i sem inari um : 100 år av dem okrati – unga kvinnor Jäm ställdhetsm yndigheten Besökare på Alm edalsveckan
m öter fortfarande m otstånd i politiken
Aug. 2019
Studiebesök i Berlin Goetheinstitutet i Stockholm Kom m ittén
M edverkan i sam tal o m dem okrati #vim åsteprata Studieförbundens m ålgrupper och allm änhet
Sept. 2019
Dem okratidag i Örebro och undertecknand e av Deklaration Länsstyrelsen i Örebr o Gym nasieungdom ar och företrädare för organisationer
fö r en stark dem okrati (deklarationen)
Sam råd m ed länsstyrelser Kommittén Företrädare för länsstyrelser
Träff m ed utländska journalister Svenska institutet Utländska journaliste r
Toppm öte för ungas plats i dem okratin Youth 2030 Företrädare för civilsam hälle och ungdom srörelsen
Presentation och sam tal vid firande av den kom m unala och SKR Förtroendevalda och t jänstepersoner i kom m uner
regionala rösträtten s am t undertecknande av deklarationen och regioner
M edverkan i sem inari um : MIK – så enkelt ä r det UR Besökare på Bokm ässan
M edverkan i sem inari um : Kraftsam ling för M IK Statens m edieråd o ch ko m m itt én Ku 2018:04 B esökare på Bokm ässan
Med ver kan i se m inar iu m: Un ga k vinn or och mo tst ånd i p oli tiken Jäm ställdhetsm yndigheten Besökare på Bokm ässan
Okt. 2019
Anförande vid främ jandedagar, Dem okratioffensiv Utrikesdepartem entet Utlandsm yndigheter
Frukostm öte m ed arb etsm arknadens partier Kommittén Företrädare för SACO, TCO
Föredrag och deltagande i panel vid Göte borgs Dem okratidagar Göte bo rg s s ta d Fö rt ro en de va lda o ch tj äns te pe rs on er
M edverkan vid Folkbildningsforum Skolm inister Anna Ekström , Företrädare för akade m i, m yndigheter och civilsam hälle
Regeringskansliet
M öte m ed m yndigheter och statssekreterare Helene Öberg Kom m ittén M yndigheter, Kulturdepartem entet
Nov. 2019
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Coom panion M edlemm ar och personal
Bilaga 4 SOU 2022:28
Dem okratiföreläsning Padeia Folkhögskola Elever och personal
Informationsmöte Kommittén Partisekreterare Aron Etzler (V)
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Inform ationsm öte Kom m ittén Bitr. partisekreterare Robert Lisborg (KD)
Samråd inför Mal m ö i nternationella forum för hågkomst Utbildningsdepartem entet Berörda m yndigheter
av Förintelsen och be käm pande av antise m itis m
Anförande och undert ecknande av deklarat ionen vid Sveriges Elevkårer M edlemm ar
Sveriges Elevkårers å rsm öte i Växjö
Inform ationsm öte m ed hållbarhetsgruppe n Växjö kom m un Förtroendevalda och t jänstepersoner
Dec. 2019
Anförande vid Ungd om sparlam ent Dem okratibygget, Stockholm s stad Elever
Ci vi la s am hä llet o ch d em ok ra tin – samtal om civilsamhällets Kommittén Företrädare för civilsam hälle och dem okratim inister
förutsättningar Am anda Lind
Un dert ec kn an de av de kl ar atio ne n och an för an de på ex tra ko ngr es s T CO M ed le m m ar
Jan. 2020
Samtal om hot och h at mot förtroendevalda Länsstyrelsen i Stock holm Personal och allm änhet
Studiedag Kommittén Kom m ittéerna Ku 2018:04, Ju 20 18 :0 6 oc h e xt er na
föreläsare från akade mi och media
Feb. 2020
Undertecknande av deklarationen vid styre lsem öte SACO Me dl em ma r
Referensgruppsm öte 1 om Dem okratistuga n Kom m ittén Dem okratiexperter och företrädare för akadem in
Referensgruppsm öte 2 om Dem okratistuga n Kommittén Företrädare för civilsam hälle och m yndigheter
Mars 20 20
Dem okratisam tal vid invigning av utställni ngen Länsstyrelsen i Blekinge Besökare vid invignin gen
Fira Demokratin i Karlskrona
Informationsmöte Kommittén Partisekreterare M ärt a Stenevi (M P)
M öte m ed landshövdingar Kom m ittén Landshövdingar oc h statssekreterare Helene Öberg
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Riksarkivet Riksarkivets lokala a vdelningar runt om i landet
Dem okratiföreläsning Åsa folkhögskola Elever och personal
April 2020
Styrelsekonferens Folkbildningsrådet Styrelseledam öter
Hälsning på digital k onferens TCO M edlemm ar
M aj 2020
Coronakrisen – ett ho t mot pressfriheten? Kommittén och Kultur huset Stadsteatern Aktörer i sam lingen och allm änhet
Panelsam tal om demokrati i kristid
Bilaga 4
Bilaga 4 SOU 2022:28
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Riksidrottsförbundet M edlem sförbund
Juni 2020
Rappor terings m öte m ed an ledning av covid -19-pande m in med Kulturdepartementet M edarbetare
dem ok rat im ini ster Am an da Li nd oc h sta tss ekr eter are H ele ne Öb erg
Sam verkansm öte infö r dem okratiåret m ed ärkebiskop Kommittén och Svens ka kyrkan Medarbetare
Antjé Jackelen
Dem okratistugans invigning m ed bland a nnat Am anda Lind Kommittén Aktörer i sam lingen och allm änhet
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Region Jäm tland Härjedalen Fö rt ro en de va ld a oc h tjä ns te pe rs on er i r eg io n oc h ko m m une r
Un de rte ck nan de av d ek la ra tio ne n o ch pa ne ls am ta l o m de mo kra ti Länsstyrelsen i Väste rnorrland Allm änhet
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Forum för levande historia Personal och allm änhet
Aug. 2020
Sam verkansm öte Dem okratin 100 år Kulturdepartementet M yndigheter och organisationer m ed uppdrag och projekt
under dem okratiåret
Sept. 2020
Dem okratisatsning i Örebro då 11 aktörer undertecknande Region Örebro Förtroendevalda och t jänstepersoner i kom m un och region
deklarationen Undertecknande av deklarationen vid extra fullm äktige Föreningen Norden Me dl em ma r
Undertecknande av deklarationen och m edverkan vid #vim åsteprata Allm änhet
folkbildarfrukost
Okt. 2020
St ud ie da g: Dem okrati i pandem ins spår Kommittén och ko mmittén Ku 2018:04 M edarbetare och företrädare för EU-kom m issionen,
Göteborgs universitet och kom m ittéerna
Undertecknande av deklarationen och m edverkan vid Coom panion Göteborg Företag
Stora Sociala Företag sdagen
M edverkan i podcast Skyddsvärnet Allm änhet
Föredrag om pandem ins påverkan på dem okratin vid SCB Allm änhet
SC B: s Dem okratidag
Sam tal på m edlem sm öte Forum Civ M edlemm ar och civils am hällesaktörer
M edverkan i sam tal o m dem okratins fra m tid som del Stadsm useet och Riksbankens jubileum s-Allm änhet
av sam talsserie som togs fram av arrangörerna fond och kommittén
Arr an gem ang kri ng lär arf ack en s u nd ert eck na nde a v d ekl ar atio ne n SULF, Skoll edarna och Lä rarnas r iksfö rbund M edlem sorganisationer
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Dialogm öte om regeri ngsuppdrag om unga s delaktighet M UCF Företrädare för m yndigheter och civilsam hälle
i demokratin Pa ne ls am ta l p å 2 02 0 års Kunskapskonfere ns M UC F, Id eel l Ar en a, SK R oc h Ve te nsk aps rå de t Forskare och praktike r från offentlig sektor och före -
trädare för civilsam hälle
Anförande vid inspira tionsm öte om Ka m p o ch Kalas och KB:s Dem okrati100 och riksdagens dem o-Riksdagens talm an o ch företrädare för offentliga aktörer,
uppm ärksam m andet av dem okratijubileet kratijubileum samt k ommi ttén civi lsam häl le och m edi a lo ka lt o ch re gio na lt f rån nor ra Sv eri ge
Sa m tal v id in sp ira tio ns m öte o m K am p o ch K al as o ch
uppm ärksam m andet av dem okratijubileet KB:s Dem okrati100 och riksdagens dem o-
kratijubileum samt k ommi ttén Riksdagens tredje vic e talm an och företrädare för
offentliga aktörer, civilsamhälle och media lokalt oc h
regionalt i södra Sver ige
Anförande vid inspira tionsm öte om Ka m p o ch kalas och KB:s Dem okrati100 och riksdagens Ri ksda gens and re vic e tal m an och för et rädare fö r off ent liga
uppm ärksam m andet av dem okratijubileet demokratijubileum sa mt kommittén aktörer, civilsamhälle och media lokalt och regionalt i M el la ns ve rig e
Regional dem okratisatsning i Värm land, 18 aktörer Länsstyrelsen i Värm land och region Region, kom m uner, L änsstyrelsen
undertecknande dekl arationen Värm land
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Studieförbundet Vuxe nskolan i Västra Personal och elever
Götalands län
Nov. 2020
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen LSU – Sveriges ungdo m sorganisationer Me dl em ma r
Digital kick-off för Nysta.se Fam na Civilsam hällesaktörer
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Xzakt Personal, kunder och företagets övriga m ålgrupper
Sem inarium : Dem okr atin 100 år UR Play Allm änhet
M öte m ed EU-ko m m is sionär Dubravka Šuic a Kommittén Kommittén
M edverkan på Dem okratidag Göteborgs stad Förtroendevalda och personal
Anfö rande och d igital monte r vid m äs san Kunskap och fra mtid Svenska m ässan Gym nasieelever
Presentation och disk ussion vid partsgem ensam t forum Civilsam hällesparten i NOD Civilsam hällesaktörer
Dem ocracy day, internationell ungdom sträff International Youth T hink Tank Företrädare för civilsam hälle och ungdom srörelsen
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Lindholm en Science Park M edarbetare
Medverkan vid invigning av Demokra tijamboree och stämma Scouterna Scouter
Bilaga 4
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Undertecknande av deklarationen vid Inter netdagarna Statens m edieråd Internetdagarnas pu blik
Dec. 2020
M od er er an de a v s am ta l m ed E lis ab et h Å sb rin k o ch Is m ai l A ta ria Sam tidsarenan, Kultu rhuset Allm änhet
Lansering av Dem okratinätverk 21 – ett finskt-svenskt Hanaholm en, Lunds u niversitet, Ålands Aktörer i nätverket
initiativ för att främj a nordisk debatt om demokrati fredsi nstitut
Digital kulturlunch Kommittén Företrädare för kulturlivet
Undertecknande av deklarationen och dem okratiföreläsning Funktionsrätt Västerb otten M edlemm ar
Undertecknande av deklarationen och dem okratiföreläsning Ordfront Folkhögskolor, civilsam hälle och allm änhet
vid konferensen Vems rättigheter – vilken demokrati? M odererade sam tal mellan dem okratim inis ter Am anda Lind Kom m ittén, Kulturhus et Stadsteatern Allm änhet
och talm an Andreas Norlén
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Björn Axén Personal, kunder och företagets övriga m ålgrupper
Anförande och diskus sion vid beredning fö r kultur och SKR Förtroendevalda
fritidsfrågor om civils amhällets och kulturens roll
i dem okratin, särskilt under covid-19-pa nd em in
Jan. 2021
Sem inarium : Demokr ati i vår tid Centerpartiet i Stockholm Me dl em ma r
M edverkan på M ötesplats social hållbarhet Folkhälsom yndigheten och SKR Företrädare för m yndigheter och förtroende valda
Digital demokratiföreläsning Studieförbundet Vuxe nskolan och Personal och m edlemm ar
Liberalerna i Borås
Demokratiföreläsning på personaldag MSB Personal
Sam tal om de m okrati m ed ärkebiskop Antje Jackelén Kommittén och Svens ka kyrkan Allm änhet
Dem okratisatsning i Kronobergs län och u ndertecknande Länsstyrelsen i Krono berg Region, kom m uner, L änsstyrelsen
av deklarationen
Dem okratiföreläsning på huvudm annakonf erens NBV Me dl em ma r
Feb. 2021
Sam tal: 100 år till Kom m ittén Besökare på Folk & K ultur
så säkrar vi en fortsatt stark demokrati tillsammans! –
Bilaga 4 SOU 2022:28
Anförande på nätverk sträff: Uppdrag Dem okrati SKR Förtroendevalda
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Anförande vid webbin arium : Tillit och yttra ndefrihet Dem okratinätverk 21 Aktörer i nätverket
vem kan vi lita på? – Sa m ta l p å L ed ar sk ap sa ren an 2 02 1 Ideell Arena Civilsam hällesaktörer
M edverkan i podcast Om Världen Allm änhet
Presentation vid m öte om Dem okratiåret 20 21 Länsstyrelsen i Örebr o Dem okratinätverket i Örebro län
Sam tal ABF Fram tidskomm ission
Sem inarium o m antologin Det nya norm ala Medieinstitutet Fojo Journalister och förtroendevalda
Dem okratiföreläsning SSU Göteborg M edlemm ar
Demokratiföreläsning Rotaryklubb i Karlskr ona Me dl em ma r
Dem okratisatsning i Norrbotten, 1 8 ak tö re r undertecknade Länsstyrelsen i Norrb otten Kommuner, region, Lu leå tekniska universit et, Polar -
deklarationen forskningssekretariat et
Frågestund Länsstyrelsen i Krono berg Fört roe ndeva lda och tj än step ers one r i regio n och ko mm un er
Anförande om dem okratins styrka och bräc klighet vid årsm öte Liberalerna i Södertäl je M edlemm ar
Demokratiföreläsning Sm edjebackens kom m unfullm äktige Förtroendevalda
Föreläsning om dem okratiskt utrym m e SACO:s studentråd Studenter
Mars 20 21
Samtal om biblioteke ns roll i demokratin Svensk biblioteksföre ning Företrädare för Sveriges bibliotek
Informationsmöte me d nationella mino riteter Kommittén Nationella minoriteter
Inform ationsm öte m ed fackföreningar Kommittén Företrädare för fackföreningar
Offentligt möte om demokrati Liberalerna i Sollentu na Medlemmar
M edverkan vid insam lingsforum Giva Företrädare för ideella organisationer och företag
M edverkan i podcast SKR:s Dem okratiresan Allm änhet
W ebbinarium om demokrati och yttrandefrihet sam t Integrationsrådet, Lä nsstyrelsen i Väst-M edlemm ar i trossa mfund och allm änhet
undertecknande av d eklarationen m anland
Anförande vid presen tation av dem okratiuppdrag Länsstyrelsen i Jönkö ping Personal
Demokratiföreläsning Växjö kom m un Besökare på Växjö Ea rth W eek
Bilaga 4
202
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Dem okratiföreläsning Länsstyrelsen i Krono berg Besökare på fram tidsveckan
Anförande på person alm öte Svenska institutet Personal
M edverkan i dem okra tinum m er av tidning Försvarsutbildarna Läsare av Försvarsut bildarnas tidning
April 2021
Demokratiföreläsning Hum anisterna Me dl em ma r
Dem okratisatsning i Jönköping då 8 aktörer undertecknade Länsstyrelsen i Jönkö ping Personal och förtroen devalda från region, kom m uner
deklarationen och länsstyrelsen
M aj 2021
Dem okratikollen om u ngas delaktighet Länsstyrelsen i Krono berg och Linné-Demokratikollens åhörare
universitetet
Dem ocracy talks Norden International Drive for Democracy Allm änhet
och Fryshuset
Dem okratisatsning i Uppsala då sex aktör er undertecknade Länsstyrelsen i Upps ala Kom m uner, region, u niversitet och andra l okala aktörer
deklarationen Hälsning till konferen s SKR Förtroendevalda
Dem okratisam tal m ed dem okratim inister Am anda Lind Forum Civ Civilsam hällesaktörer
Dem okratisatsning i Kalm ar då 14 aktörer undertecknade Länsstyrelsen i Kalm ar Förtroendevalda och t jänstepersoner från l änsstyrelse,
deklarationen kom m uner och region
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Dram aten Personal
Juni 2021
Invigningssam tal: Hur dem okratisk är vår dem okrati? Järvaveckan Järvaveckans besökar e
Rapportlansering tem a utm aningar för dem okratin och förslag Nysta Civilsam hällesaktörer
på å tg är de r
Dem okratiföreläsning om nationella m inori teter Länsstyrelsen i Väste rbotten Allm änhet
Dem okratisatsning i Västerbotten, 1 3 ak tö re r undertecknade Länsstyrelsen i Väste rbotten Kommuner, region oc h lokala aktörer
deklarationen Invigning av den digi tala Dem okratistugan Länsstyrelsen i Dalar na Digitala besökare på Dem okrativeckan
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Länsstyrelsen i Stock holm Personal och allm änhet
Bilaga 4 SOU 2022:28
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Sam tal om rasistiska troper LSU – Sveriges ungdo m sorganisationer Besökare på LSU:s årl iga konferens
Sam tal: Tillgänglig dem okrati d e k om m ande 100 åren Kommittén, 8 sidor/ Myndigheten för till-Alm edalsveckans bes ökare
gängliga m edier och M yndigheten för del -
aktighet
Dem okratifrukost #vim åsteprata Allm änhet och studieförbund
Demokratiföreläsning Bo km äs sa n Personal
Sam tal om de politisk a ungdom sförbunden s m öjlighet SKR Politiska ungdom sförbund
att besöka skolor
Sam tal m ed ärkebisk op Antje Jackelén Svenska kyrkan Alm edalsveckans bes ökare
Lärande sam tal: Hur har m öjligheten att rösta förändrats M yndigheten för delaktighet Företrädare för m yndigheter och civilsam hälle
fö r personer m ed funktionsnedsättning
Juli 2021
Sem inarium : Tala m ed barn om dem okrati Story House Egm ont Alm edalsveckans bes ökare
Aug. 2021
M edverkan i podcast Robertsfors kom m un Gym nasieelever och allm änhet i Robertsfors
Invigning av Dem okratistugan i Dorotea Länsstyrelsen i Väste rbotten Besökare på plats i D orotea
Digital m edverkan vid Dem okratistugans besök Länsstyrelsen i Norrb otten Besökare på plats i G ällivare
Invigning av Dem okratistugan i Boden Länsstyrelsen i Norrb otten Besökare på plats i B oden
Akavia Möter Demokr atin 100 år Studio Akavia M edlemm ar
Sept. 2021
M edverkan i sam tal: Tillit och delaktighet – spelar det någon Göteborgs stad Friham nsdagarnas be sökare
roll för demokratin? M edverkan i sam tal o m Dem okratin 100 år Västragötalandsregio nen Friham nsdagarnas be sökare
Digital m edverkan vid Dem okratistugans besök Länsstyrelsen i Norrb otten Besökare på plats i H aparanda
Invigning av Dem okratistugan i Örnsköldsv ik Länsstyrelsen i Väste rnorrland Besökare på plats i Ö rnsköldsvik
Demokratiföreläsning Ce nt ru m f ör n är in gs liv sh is to ria Besökare på History M arketing Sum mit 2021
Invigning av konferen s Regionbiblioteken Företrädare för svenska bibliotek
Dem okratiafton: Välkom m en att fi ra vår viktiga hundraåring! Kommittén Aktörer i sam lingen och allm änhet
Bilaga 4
Bilaga 4 SOU 2022:28
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Invigning av Dem okratistugan i Gävle Länsstyrelsen Gävleb org Besökare på plats i G ävle
Panelsam tal om kvin nors dem okratiska utrym m e The Hung er Pro jekt och Etn ografis ka m useet Allm änhet
Dem okratiberedning SKR Förtroendevalda
Digital m edverkan vid Dem okratistugans besök Länsstyrelsen i Värm land Per so na l fr ån ko mmun, län ss ty re ls e oc h and ra lok al a ak tö re r
Invigning av Dem okratistugan i Örebro Länsstyrelsen i Örebr o Gym nasieelever och besökare på plats i Ör ebro
Invi gn in g av 20 21 år s Bokm ässa Bokm ässan Bokm ässans besökar e
Sem inarium : En likvä rdig skola räddar Sve riges dem okrati Lärarnas riksförbund Bokm ässans besökar e
Sem inarium : Dem okr atin 100 år – hur frä m jas dem okrati? Kommittén Bokm ässans besökar e
Sem inarium : Fram tidsspaning Dem okrati 100 år Lärarförbundet Bokm ässans besökar e
Sem inarium : Unga och fram tidstro Liber, Lärarförbundet Skolledare, N at ur &
Ku ltu r, Sa no ma Ut bi ldni ng, N or di sk a S ko l-
ledarkongressen
Bokm ässans besökar e
Sem inarium : Rösträtt ens begränsningar då och nu Riksdagen Bokm ässans besökar e
Dem okratim iddag Bo km äs sa n Bo km äs sa ns m ed ve rk an de
Sem inarium : Ett år fö re valet – hur kriser stresstestar Kom m ittén Bokm ässans besökar e
vå r dem okrati
Sem inarium : Best of #vim åsteprata #vim åsteprata Bokm ässans besökar e
Invigning av kongres s Verdandi M edlemm ar
Demokratiföreläsning på konferens NBV Me dl em ma r
Invigning av Dem okratistugan i Göteborg Länsstyrelsen i Västr a Götaland Besökare på plats i G öteborg
Okt. 2021
Anförande vid SCB:s dem okratidag SCB Dem okratidagens åhö rare
Dem okratiföreläsning Borås stad Gym nasieelever
På pl ats v id Dem okr at ist ug an s b es ök på Li nd ho lm en Sc ie nc e P ar k Lindholm en Science Park Allm änhet digitalt och besökare på plats p å Lindholm en
Paneldiskussion vid p ersonaldag och und ertecknande M UCF Personal
av deklarationen
Digitalt panelsam tal Danderyds kom m un Gym nasieelever
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
De mo kr at ik ol len o m d es in fo rm at ion p å i nt er ne t Lä ns st yr el se n i Kr on ob erg oc h L in néu ni ver site t De m ok ra tik ol le ns åh ör ar e
Hälsning till dem okrativecka Alvesta kom m un Åhörare på dem okrativeckan
Dem okratiföreläsning ForshagaAkadem in Gym nasieelever
Invigning av Dem okratistugan i Halm stad Länsstyrelsen i Halla nd Besökare på plats i H alm stad
M edverkan i panelsam tal om Folkrörelser och fackförbund Futurion Allm änhet
Demokratiföreläsning Stadsbiblioteket i Hal m stad Besökare på plats i H alm stad
Future of Dem ocracy Sum m it Lindholm en Science Park Konferensbesökare
Anförande på VAdag en Vetenskap och allm änhet M edlemm ar och allmänhet
Dem okratiföreläsning Padeia folkhögskola Elever
Demokratiföreläsning och samtal Vestlunddagarn a Studieförbund och an dra aktörer inom folk bildning
På plats vid Dem okratistugans besök i M alm ö Länsstyrelsen i Skåne Besökare på plats i M alm ö
Demokratiföreläsning Rosendalsgym nasiet Gym nasieelever
Invigning av Dem okratistugan i Karlskrona Länsstyrelsen i Blekinge och Sensus Besökare på plats i K arlskrona
Nov. 2021
Demokratiföreläsning och samtal Blekinge läns bildnin gsförbund Studieförbund och ak törer inom folkbildningen
och #vim åsteprata
M edverkan på digital delaktighetsvecka Länsstyrelsen i Väste rbotten Allm änhet
Demokratiföreläsning Hilelskolan Lärare
Demokratiföreläsning på rektorslunch Konstfack Personal
Invigning av Dem okratistugan i Jönköping Länsstyrelsen i Jönkö ping Besökare på plats i J önköping
Sam tal och undertecknande av deklaration en EuropaDirekt och Reg ion Jönköping Förtroendevalda och t jänstepersoner sam t invånare
i Jönköping
Dem okratiföreläsning på Tisdagsträff Länsstyrelsen och bil dningsförbundet
i Östergötland Nyanlända
Digital m edverkan vid invigning av Dem okratistugan i Kalm ar Länsstyrelsen i Kalm ar Besökare på plats i K alm ar
Samtal om motståndskraft mot desinformation Länsstyrelsen i Stock holm Personal
Bilaga 4
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Dem okratiföreläsning på dem okratidag Göteborgs universitet Gym nasieelever
Digitalt sam tal på Dem okratidag Stockholm s universitet Gym nasieelever
Invigning av Dem okratistugan i Västerås Länsstyrelsen i Väst m anland Besökare på plats i V ästerås
Invigningssam tal på M UCF-dagarna M UCF Allm änhet
Samtal om delaktigh et i det demokratiska samtalet Me dieinstitutet Fojo o ch SKR Journalister och förtroendevalda
Invigningstal vid års m öte Sveriges elevkårer Me dl em ma r
Medverkan i Offentliga samtal – forskare möter praktiker Vetenskapsrådet och Institutet för fram-Allm änhet
tidsstudier
Demokratiföreläsning Hö gs ko la n V äs t Allm änhet
Sa m rå d m ed la nd sh öv di nga r Ko m m itt én La nd sh öv di ng ar
Sam tal om de m okrati i skolan på digital ko nferens Skolverket Rektorer, politiker och andra m ed ansvar för skolan
Digital m edverkan vid Dem okratistugans besök i Östersund Region Jäm tland Härjedalen Besökare på plats i Ö stersund
Dec. 2021
Dem okratikollen om d em okratins utm aningar Länsstyrelsen i Krono berg och Demokratikollens åhörare
Linnéuniversitetet
Demokratiföreläsning Region Jäm tland Härjedalen och Jäm tlands Gym nasieelever
gym nasium W argenti n
VD-träff och undertec knande av deklaratio nen Svensk Kooperation VD:ar
Dem okratiföreläsning Växjö kom m un Gym nasieelever
Panelsam tal Folkbildningsrådet oc h SKR Förtroendevalda och t jänstepersoner inom fritid och kultur
Invigningstal M R-dagarna M R-dagarnas besöka re
Lanseringsm ingel, rapportsläpp NOD Civilsam hällesaktörer
Grand Finale #vim åsteprata Allm änhet och inbjudna
Demokratiföreläsning Bodens kom m un Förtroendevalda
Bilaga 4 SOU 2022:28
Digital demokratiföreläsning (förinspelad) Vara kommun Förtroendevalda
Arrangem ang kring u ndertecknande av de klarationen Folkhälsom yndigheten Kommittén och gener aldirektör Karin Tegmark Wisell
M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare
Feb. 2022
Dem okratiföreläsning Sustainable Poetry Gym nasieelever
Konferens om folkbildningens betydelse Region Jäm tland Härjedalen Förtroendevalda och t jänstepersoner från k om m un, region,
civilsam hälle, studieförbund
Bilaga 4
Dem okratiföreläsning på Fredagsfrukost M PRT Personal
EU-sakråd EU-m inister Hans Dahlgren, Länsstyrelser, regioner, SKR
Regeringskansliet
Mars 20 22
Avslutningskonferens : Dem okratin 100 år – en fram tidsdag Kom m ittén Konferensbesökare oc h allm änhet
Seminarium: Civilsa m hället och folkbildningens roll och Visby Stadsm ission, Röda Korset Gotland Representanter från c ivilsam hället och studieförbund
ansvar för demokratin och Studieförbundet Vuxenskolan
Sem inarium : Dem okr ati och företagande – en angelägen Hållbara Gotland Representanter från f öretag
timme med Peter Örn Invigning av Dem okratistugan i Visby Länsstyrelsen Gotlan d Besökare på plats i V isby
Invigning av tem ada g om dem okrati Ågesta folkhögskola Elever
April 2022
Samtal om antirasis m på valkonferens S-studenter Me dl em ma r
Panelsam tal M aktsalongen Deltagare i m entorsskapsprogram
Demokratiföreläsning på årsmöte Länsbildningsförbu nd et Sörm land Representanter från Sörm lands studieförbund
M aj 2022
M edverkan i Teotalks Svenska kyrkan sam t studieförbundet Allm änhet
Sensus och Verbum
Bilaga 5
209
Redovisning av debattartiklar och nyhetsbrev
Tabell 1 Debattartiklar där kommittén medverkat och/eller där Demokratistugan eller Deklaration för en stark demokrati tas upp
Datum Publikation Rubrik Beskrivning
2018-12-17 Svenska Dagbladet Demokratin måste fortsätta att vinnas
Dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och Peter Örn, kommitténs ordförande, om att det den 17 december 2019 var 100 år sedan det fattades två principbeslut i riksdagen om kvinnlig rösträtt i val till kommun och landsting, samt om demokratins utmaningar och kommitténs uppdrag.
2019-09-01 Närkes Allehanda Örebro först ut att skriva under en deklaration för en stark demokrati
Landshövding Maria Larsson och Peter Örn, kommitténs ordförande, om utmaningarna för Sveriges demokrati och om att Länsstyrelsen i Örebro län är första aktör att underteckna Deklaration för en stark demokrati.
2020-10-13 Dagens Samhälle Med kunskap och utbildning står vi emot populismen
S veriges universitetslärare och forskare, L ärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och kommittén Demokratin 100 år.
2021-01-21 Dagens Nyheter Svensk demokrati är skör – den kräver vårt engagemang
P eter Örn, kommitténs ordförande, Ahmed A bdirahman, Paul Alarcón, Carl Heath, Anna-Karin Hennig, ärkebiskop Antje Jackelén, Antonia Ax:on Johnson, Maria Larsson, Gunilla von Platen, Jan Scherman, Åsa Wikforss och Olle Wästberg.
2021-01-25 2021-01-26
Katrineholms-Kuriren Västerbotten-Kuriren Jämtlands Tidning Borås Tidning
Demokratin – värd att värna varje dag
D emokratiambassadörer Peter Örn, Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah. Föranleds av 100-årsdagen av det andra beslutet i riksdagen som gav kvinnor rösträtt.
2021-04-29 Altinget Folkbildningen – en skola i demokrati
Peter Örn, kommitténs ordförande.
2021-05-12 Upsala Nya Tidning Pandemin – ett stresstest för demokratin
D emokratiambassadörer Peter Örn, Emma Frans, R osaline Marbinah och Lena Posner-Körösi om att demokratin har stresstestats under covid-19-pandemin.
Bilaga 5 SOU 2022:28
210
Datum Publikation Rubrik Beskrivning
2021-05-27 Barometern
Västerviks-Tidningen
Vår demokrati är värd att kämpa för
Därför signerar länets kommuner demokratideklaration
L andshövdingen i Kalmar, Peter Sandwall, och Peter Örn, kommitténs ordförande, om vikten av att kämpa för demokratin.
2021-10-17 Sydsvenskan Trygga och goda uppväxtvillkor stärker demokratin
Landshövdingen i Skåne, Anneli Hulthén, och Peter Örn, kommitténs ordförande, om vikten av att barn och unga behöver delaktighet och inflytande.
2021-11-09
2021-11-02
Jönköpings-Posten Värnamo Nyheter
Smålands-Tidningen Smålands Dagblad Vetlanda Posten Tranås Tidning
Hur ser demokratin i Sverige ut om 100 år?
Alla behövs för demokratin
Landshövdingen i Jönköpings län, Helena Jonsson, och Peter Örn, kommitténs ordförande, om vikten av att alla deltar i demokratin.
2022-03-18
2022-03-19
Gotlands Allehanda Hela Gotland premium Gotlands Tidningar
Att använda vår demokrati är att vårda den
Landshövdingen på Gotland, Anders Flanking, och Peter Örn, kommitténs ordförande, om vikten av att använda demokratin för att värna den.
Tabell 2 Debattartiklar i samband med Demokratistugan/demokrativeckor, där kommittén och/eller Deklaration för en stark demokrati nämns
Datum Publikation Rubrik Beskrivning
2020-07-01 Forum för levande
historia webb
Demokratin kan inte tas för given
Forum för levande historia skriver artikel fri att publicera om vikten av att värna demokratin, sitt uppdrag samt om Deklaration för en stark demokrati.
2021-09-19 Närkes Allehanda Rusta upp demokratin! Landshövdingen i Örebro, Maria Larsson, och
Torgny Larsson, ordförande för regionfullmäktige Region Örebro län, om vikten av att värna demokratin, länets demokrativecka och Demokratistugan.
2021-10-13 Hallandsposten Vårt vardagsliv i Sverige bygger på demokrati
Landshövdingen i Halland, Brittis Benzler, och Andreas Bergman, Halmstad kommunfullmäktiges ordförande, om vikten av att praktisera demokrati i vardagen, Deklaration för en stark demokrati, samt Demokratistugans besök i Halmstad.
Bilaga 5
211
Tabell 3 Nyhetsbrev
Datum Rubrik
Innehåll
2019-10-02 Demokratin och kommittén
Demokratin 100 år
Om kommitténs arbete, medborgarnas demokratikunskaper, Deklaration för en stark demokrati samt nya myndighetsuppdrag om demokrati.
2019-12-16 Demokratin och polarisering Om polarisering med en krönika av Henrik Ekengren Oscarsson,
Polismyndigheten om demokratibrott och nya aktörer som undertecknat deklarationen.
2020-03-04 Demokratin och det civila
samhället
Civila samhällets roll i demokratin, intervjuer med Rosaline Marbinah, SACO och civilsamhällespodden.
2020-04-03 Demokratin och pandemin Hur bekämpningen av covid-19 påverkar demokratin, intervjuer
med Emma Frans, Amnesty Sverige samt krönika av Peter Örn.
2020-05-08 Demokrati, press och
yttrandefrihet
Pressfrihetens utveckling i världen, coronapandemins påverkan samt krönika av Elisabeth Åsbrink.
2020-06-16 Idrott och demokrati Socioekonomiska klyftor inom idrotten, Riksidrottsförbundets satsning på ökat deltagande samt krönika av Dennis Andersson, Gothia Cup. 2020-09-14 Rösträtt och demokrati Rösträtt och tillgänglighet, mellanvalsarbete, rösträttens historiska exkludering samt pandemins påverkan på valprocesser. Krönika av Peter Örn. 2020-10-14 Demonstrationsfrihet
och demokrati
Friheten att demonstrera tas upp ur olika aspekter.
2020-12-17 Gott Nytt Demokratiår! Sammanfattande brev, verksamheten 2020 samt framåtblickande mot 2021. Demokratistugan. 2021-03-04 AI och demokrati
SKR:s arbete med AI av Patrik Sundström. Krönika av Daniel Gillblad.
2021-04-29 Pandemi och demokrati Analys av Jenny Madestam om demokratins prövningar i pandemins kölvatten. Reflektion av Emma Frans. 2021-06-16 Offentlighetsprincipen
och demokrati
Intervju med Peder Liljeqvist om utredning av offentlighetsprincipen. Krönika av Nils Funcke.
2021-09-29 Hundraåringen
och demokrati
Allmän rösträtt ur ett historiskt perspektiv. Framtidsvision av Olle Wästberg. Jämställdhet och AI.
2021-11-19 EU och demokrati EU:s påverkan på den svenska demokratin. Ett kapitel om EU av Annika Ström-Melin ur antologin ”100 år till”. Peter Johnsson analyserar Polen. Demokratibrott och EU. 2021-12-21 Demokratiåret 2021 Det politiska läget och de politiska partiernas framtid. 2022-02-03 Opinion och demokrati
Hur väljaropinionen påverkar de politiska partierna, representation och demokrati, spridning av desinformation från främmande makt.
2022-03-09 Demokratin och framtiden Kommitténs avslutningskonferens: Demokratin 100 år – en framtidsdag. Kapitel ur antologin ”100 år till” av Rosaline Marbinah och Lena Posner-Körösi.
Bilaga 6
213
Undersökningar om kunskap, engagemang och delaktighet i demokratin
I denna bilaga redogörs för ett antal undersökningar som har mätt kunskaper om, deltagande i, och attityder till demokratin. Undersökningarna genomfördes under perioden 2019 till 2022.
Undersökningar genomförda på uppdrag av kommittén
Kommittén lät genomföra två kunskapsundersökningar, en 2019 och en 2022. Syftet var att få en uppfattning om den svenska allmänhetens kunskaper om och delaktighet i demokratin. Undersökningarna har även i viss mån använts för att utvärdera om kommittén uppnått sina mål genom att fungera som en baslinjemätning och slutmätning. Kommitténs mål var att:
1. Fler människor i Sverige har en god kunskap och medvetenhet om demokratin och vad vårt demokratiska system innebär.
2. Fler människor i Sverige engagerar sig i demokratin till exempel genom att delta i samtal om demokrati, påverka lokala beslutsprocesser, rösta i val, engagera sig i en politisk fråga, i ett parti, eller i en civilsamhällesorganisation på sin fritid.
3. Ökat stöd för demokratin och att fler tar tydlig ställning för demokrati som styrelseskick.
Den första undersökningen genomfördes i februari 2019 och den uppföljande undersökningen i februari 2022, båda genom undersökningsföretaget Novus. 2019-års undersökning baserades på 1 076 intervjuer
Bilaga 6 SOU 2022:28
214
och hade en svarsfrekvens på 64 procent. 2022-års undersökning hade en svarsfrekvens på 62 procent och baserades på 1 021 intervjuer. Båda undersökningarna hade en fältperiod på 8 dagar. Målgruppen för undersökningarna var svensk allmänhet i åldrarna 18–79 år.
För att kunna jämföra svaren hade undersökningarna i huvudsak samma frågor. Undersökningen 2022 kompletterades med tre frågor: en fråga om upplevd delaktighet, en om hur demokratin i Sverige har utvecklats de senaste 5–10 åren (dessa två frågor ingick även i en undersökning gjord av Novus för Forum för Levande Historia 2019) och slutligen en fråga om jubileumsfirandet 2021.
Undersökningarna genomfördes via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Enligt Novus är resultaten generaliserbara till den aktuella målpopulationen. Samtidigt bör det beaktas att det finns grupper som inte svarar på den här typen av undersökningar, vilket påverkar resultatens generaliserbarhet.
Kunskapsundersökning genomförd av Novus 2019
Undersökningen för 2019 visade att 85 procent ansåg att de hade ganska eller väldigt bra kunskaper om hur demokratin fungerar. 69 procent angav rätt svar på frågan om när det första allmänna valet där både kvinnor och män fick rösta ägde rum, och tre fjärdedelar visste att ordet demokrati betyder folkstyre. Åtta av tio visste att syftet med grundlagarna är att skydda demokratin, och 74 procent angav yttrandefrihetsgrundlagen som en av dem. Mer än tre fjärdedelar var medvetna om vad oberoende domstolar innebär, visste att EU-valet avser val till Europaparlamentet och att ledamöter till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige utses genom allmänna val. Undersökningen visade också att 44 procent ansåg att det viktigaste för att stärka demokratin är att öka kunskapen om hur demokratin fungerar, och 42 procent att partierna är närmare sina väljare.
Utöver detta innehöll undersökningen även frågor om delaktighet och engagemang i demokratin. Dessa frågor var dock utformade på ett sätt att en jämförelse med undersökningen 2022 inte är möjlig.
Bilaga 6
215
Kunskapsundersökning genomförd av Novus 2022
I undersökningen som genomfördes 2022 ansåg hela 92 procent av de svarande att de hade ganska eller mycket bra kunskaper om hur demokratin fungerar i Sverige, vilket är en signifikant ökning från 2019-års undersökning. Fler än åtta av tio visste att det första allmänna valet där både män och kvinnor fick rösta var 1921, vilket var fler än 2019. 89 procent visste att syftet med grundlagarna är att skydda demokratin, och fler svarade rätt på vilka de fyra grundlagarna är, jämfört med 2019. I likhet med tidigare undersökning hade mer än tre fjärdedelar kunskap om vad oberoende domstolar och EUvalet innebär, samt att ledamöter till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige utses genom allmänna val.
På frågan om hur de hade gått till väga för att påverka samhället eller en specifik fråga svarade 21 procent att de hade gått med i en förening som driver frågan, 20 procent att de hade kontaktat ansvarig politiker och 19 procent att de kontaktat ett politiskt parti. Det viktigaste för att stärka demokratin var enligt 43 procent att öka kunskapen om hur demokratin fungerar, och enligt 34 procent att partierna är närmare sina väljare. På frågan om de märkt av att demokratin firade 100 år svarade 44 procent ja.
Andelen som anser att demokratin försvagats de senaste 5–10 åren var 59 procent år 2019 och 48 procent år 2022. Andelen som tycker att demokratin i stället har stärkts de senaste 5–10 åren uppmättes till 6 procent 2019 och till 3 procent 2022, medan andelen som anser att demokratin är oförändrad ökade från 28 procent till 33 procent. I undersökningen från 2022 svarade 43 procent att de känner sig ganska eller mycket delaktiga och 53 procent att de känner sig lite eller inte alls delaktiga i demokratin. Detta kan jämföras med undersökningen från 2019 genomförd av Novus på uppdrag av Forum för levande historia, som visade att 40 procent känner sig ganska/mycket delaktiga i demokratin och att 56 procent kände sig lite/inte alls delaktiga.
Bilaga 6 SOU 2022:28
216
Andra undersökningar
Forum för levande historias undersökning 2019
Forum för levande historia gjorde 2019 med hjälp av Novus en mindre demokratiundersökning som förutom resultatet som presenteras i föregående stycke även visade att 77 procent av de svarande tyckte att olika åsikter i det offentliga samtalet bemöts med lite eller väldigt lite respekt. Vidare visade undersökningen att 52 procent angav stort eller ganska stort förtroende för det demokratiska systemet.1
Delmos undersökning En demokrati för alla?
I Delegationen mot segregations rapport En demokrati för alla? från 2020 undersöktes särskilt kunskaper, delaktighet och attityder kring demokrati i områden med socioekonomiska utmaningar. I undersökningen framgick att den självskattade kunskapen om demokrati är lägre bland boenden i områden med socioekonomiska utmaningar än bland boende i andra områden. Det gällde särskilt för kvinnor. I riket i stort anser 79 procent att de har mycket eller ganska bra kunskap om demokratin. I områden med socioekonomiska utmaningar ligger motsvarande siffra på ungefär 72 procent (75 procent bland män och 68 procent bland kvinnor). Vidare visade undersökningen att boende i områden med socioekonomiska utmaningar i högre grad svarade fel på frågor som mäter politisk kunskap. Endast 22 procent av de svarande i områden med socioekonomiska utmaningar svarade rätt på samtliga frågor. Motsvarande siffror i riket som helhet var drygt 36 procent.
Resultaten visade också att deltagandet i flera former av politiska aktiviteter var lika högt eller högre i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med riket som helhet. Det gäller till exempel andelen som arbetat i ett politiskt parti eller i en aktionsgrupp, samlat in namnunderskrifter eller deltagit i möten som handlat om politik. Boende i områden med socioekonomiska utmaningar hade dock ett lägre intresse för politik.
Denna grupp angav även att de upplever en lägre grad av delaktighet i samhället och att de känner sig mindre behövda, i jämförelse med boende i andra områden.
1 Forum för levande historia. Allmänheten om demokrati. 2019.
Bilaga 6
217
SOM-institutets mätningar 2019 och 2021
Även SOM-insitutet ställer frågor om delaktighet i demokratin i sina årliga undersökningar. I mätningen 2019 svarade 40 procent att de var medlemmar i en fackförening och 34 procent i en idrotts- eller friluftsförening. I undersökningen 2021 hade andelen som var medlemmar i en fackförening ökat till 42 procent, medan 33 procent svarade att de var medlemmar i en idrotts- eller friluftsförening. I undersökningen 2019 svarade 33 procent att de diskuterat politik någon eller några gånger senaste veckan, och 64 procent svarade att de var ganska eller mycket intresserade av politik. I undersökningen 2021 var andelen 31 respektive 64 procent.
På frågan om i vilken utsträckning det går att lita på människor i allmänhet angav 58 procent år 2019 hög tillit, 30 procent angav medelhög tillit och 12 procent låg tillit. Den mellanmänskliga tilliten såg liknande ut år 2021 där motsvarande siffror var 58, 31 och 11 procent. 2019 angav 33 procent att de oroar sig för att demokratin försvagas vilket kan jämföras med 2021-års undersökning där 35 procent svarade att de oroade sig för att demokratin försvagats. I undersökningen från 2019 svarade 71 procent att de var ganska/mycket nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige och motsvarande siffra 2021 var 74 procent. 2
Avslutande reflektioner
Kommitténs ambition var att 85 procent av befolkningen skulle känna till att demokratin fyllde 100 år 2021. Denna ambition uppnåddes inte fullt ut, men kännedomen om att det första allmänna valet där både kvinnor och män fick rösta ägde rum 1921 ökade från 69 till 82 procent.
Kommittén hade även målet att andelen i befolkningen med låga kunskaper om det demokratiska systemet skulle ha minskat när kommittén avslutat sitt arbete. Undersökningarna visar på skillnader mellan grupper som har högre respektive lägre kunskaper om demokratin. Exempelvis uppvisar män högre kunskap än kvinnor, bland annat om oberoende domstolar, grundlagar och förståelse för politiken. Det finns även en skillnad mellan respondenter med och utan
2 SOM-institutet. Svenska trender 1986–2021 och Svenska trender 1986–2019.
Bilaga 6 SOU 2022:28
218
högskoleutbildning. Undersökningarna genomförda av Delmos visar att den självskattade kunskapen om demokratin är lägre i områden med socioekonomiska utmaningar.
Vad gäller målsättningen att få fler att engagera sig i demokratin är det svårare att säga om det skett en förbättring eller ej. Olika undersökningar ger olika resultat, men Novus-undersökningarna visar dock på små förändringar som kan tyda på att fler känner sig delaktiga i demokratin. Även SOM-undersökningarna visar bara små förändringar.
Undersökningarna har inte innehållit frågor som direkt kan relateras till det tredje målet om att öka stödet för demokratin och att fler tar ställning för demokrati som styrelseskick. Kommittén har dock genomfört en verksamhet där många olika aktörer över hela landet tydligt har tagit ställning för demokratin, inte minst genom Deklaration för en stark demokrati.
Bilaga 7
219
Översikt av demokratiuppdrag som gavs till myndigheter och vissa organisationer
Bland annat baserat på de samråd som kommittén höll med ett stort antal aktörer under hösten 2018 och början av 2019 fick 23 myndigheter i uppdrag av regeringen att genomföra demokratistärkande insatser under perioden 2020 till 2021. I 17 av dessa myndighetsuppdrag gavs särskild finansiering och sex uppdrag skulle utföras inom myndighetens befintliga anslag. Därtill fick Svenska Filminstitutet ett uppdrag i sitt riktlinjebeslut samtidigt som Folkbildningsrådet och Svenska Riksidrottsförbundet beviljades medel för demokratistärkande insatser. Regeringen ingick även en överenskommelse med Sverige Kommuner och Regioner om att under åren 2020–2022 tillsammans verka för en uthållig demokrati med stärkta förutsättningar för människor att delta och vara delaktiga. I den här bilagan finns en sammanställning av samtliga uppdrag, både med och utan särskild finansiering.
Tabell 1 Uppdrag med sär skil d finans iering
Bilaga 7 SOU 2022:28
Aktör Uppdrag (dnr) Up pd ra gs be sk ri vn in g M ål gr up p Tidsperiod Slutredovisning (dnr)
Barnom budsm annen Ku2020/004 67 Kom plettera webbplatsen
Mina rätt igheter m ed k un sk ap
Barn och unga i försk olan till 2020–202 1 Ku2022/005 39
och vägledning krin g hur barn och unga sj älva kan ta sina gymnasiet samt lärar e och
dem okratiska rättigheter i bruk sam t sprida det nya innepersonal i skola
hållet och tillhandah ålla m etodstöd.
Brottsförebyggande r ådet Ku2020/011 53 Kartlägga om fattning och konsekvenser av trakasserier, hot Politiskt förtroendevalda 2020–202 1 Ku2021/022 02
och hat mot politiskt förtroendevalda i jämförelse med PTU kvinnor och m än
från tidigare år.
Brottsofferm yndigheten Ku2020/003 64 Sprida informations- och utbildningsma terial som stöder Personer i den offentliga 2020 Ku2021/010 33
deltagare i det dem okratiska sam talet som utsätts för hot debatten som utsätts för hot
och hat. och hat såsom företrädare
för organisationer i det civila samhället, journalister och andra opinionsbildar e
Brottsofferm yndigheten Ku2020/014 63 Uppdrag att förbered a en inform ationskam panj m ot näthat. Allm änheten 2020 Ku2021/012 49
Folkbildningsrådet Ku2020/009 20 Stödja verksam het som når ut i hela landet, där flera Folkhögskolor, 2020–202 1 Ku2022/004 13
studieförbund och fol khögskolor sam verkar, och som syftar studieförbund, allm änheten
till att främja det de mokratiska samtalet och demokratins
motståndskraft.
Forum för levande historia Ku2020/007 09 Utveckla pedagogiskt m aterial för skolan i syfte att förankra Årskurs 4 t.o.m. gymn asiet 2020–202 1 Ku2021/008 42
stödet för dem okratin och öka elevers förmåga för ett aktivt
m edborgarskap. Utveckla lärarstöd vid be hov.
Forum för levande historia Ku2021/014 27 Sam ordna arbetet m ed insatser som genom förs av olika M yndigheter och andra 2021 Ku2022/005 18
aktörer i sam band med den nationella sat sningen aktörer som genomför demo-
Dem okratin 100 år , s om s yf ta r ti ll a tt fr äm ja , f ör an kr a o ch kratistärkande insats er
försvara dem okratin. I uppdraget ingår att bilda ett nätverk
m ed m yndigheter och organisationer sam t andra aktörer.
Jäm ställdhetsm yndigheten Ku2020/014 02 Genom föra studie om kvinnors och m äns m öjligheter att M yndigheter, komm uner, 2020 Ku2021/007 37
delta i dem okratiska processer och utöva l okalt inflytande regioner, allm änhet
i om råden m ed socioe konom iska utm aningar.
Krim inalvården Ku2020/004 68 Utbildningsinsatser f ör intagna på anstalt er och häkten. Personal inom Krimin al-2020–202 1 Ku2022/002 63
Öka kunskaper om de m okratin och stärka förutsättningar vården sam t särskilt unga
för att delta i dem okr atin och dess besluts processer. intagna
Aktör Uppdrag (dnr) Up pd ra gs be sk ri vn in g M ål gr up p Tidsperiod Slutredovisning (dnr)
Länsstyrelsen i Jönkö ping Ku2020/014 01 Sa m ma ns tä lla in for m at io n om s am tli ga lä ns st yr els er s
dem okratiarbete 2020–2021, kartlägg a ut m aningar som
respektive länsstyrelse identifierat sam t ut veckla och
lämna förslag på möjliga insatser.
M yndigheter, komm uner,
re gi on er , c iv ils am hä lle
och allm änhet
2020–202 1 Ku2022/006 08
M ed iei ns tit ut et FO JO , Ku2019/020 02 Identifiera, utveckla och genom föra kom pe tens- och kapa-Journalister och reda ktioner 2020–202 2 Ku2022/005 53
Linnéuniversitetet (delvis) citetsutvecklande ins atser för att förebygga och hantera
utsatthet för hot och hat.
M yndigheten för ungd om s- Ku2020/003 63 Fö rd el a m ed el ti ll o rg an is at io ne r i d et c iv ila s am hä lle t Organisationer i det c ivila 2020–202 1 Ku2022/003 85
och civilsamhällesfrågor enligt förordning 202 0:26. Bidragen ska st ödja insatser samhället
på lo ka l, r eg io na l e lle r n ati on el l n ivå s om s yft ar ti ll a tt
öka kunskapen om de m okratin och stärka individers förut -
sättningar att delta i dem okratin.
M yndigheten för ungd om s- Ku2019/020 02 Fördela medel till org an isationer i det civila samhället Organisationer i det c ivila 2020 Ku2021/005 55
och civilsamhällesfrågor (delvis) enligt förordning 201 8:32 om statsbidrag för insatser som samhället
motverkar hot och hat i det offentliga samtalet.
M yndigheten för ungd om s- Ku2020/004 97 Ta fram och sprida modeller för hur kommuner kan arbeta Kommuner, regioner, 2020–202 1 Ku2022/006 44
och civilsamhällesfrågor strategiskt, sektorsövergripande, långsikti gt m ed att ungdom ar
stärka ungas kun ska p om den lokala demokratin utifrån
kom m unernas varierande förutsättningar.
Myndigheten för stöd till Ku2020/025 67 Handlägga m edel för utbildningsinsatser i syfte att stärka Trossam fundsledare, 2021 Ku2022/004 53
trossam fund sam fundens arbete m ed dem okrati och de m änskliga personer m ed uppdra g inom
rättigheterna och för att sam funden ska kunna säkerställa trossam fund
att verksam heten utövas i enlighet m ed sam hällets grund -
läggande värdering ar .
M yndigheten för tillgängliga Ku2019/020 02 Driva webbplatsen ”A lla väljare” m ed lättl äst nyhets-Personer i behov av l ättläst 2020–202 1 Ku2022/003 61
medier (MT M ) (delvis) inform ation. Ett särs kilt fokus ska vara på att uppm ärkm ed ia
sam m a att det 2021 är 100 år sedan dem okratins genom -
br ot t i S ve rig e s am t p å de m ok ra tin s m öj lig het er o ch
utm aningar i dag.
Polism yndigheten Ku2021/022 11 Öka kännedom en om och användnin gen av inform ations-Skolan, fram för allt 2020–202 1
A2019/0179 6 m aterial om rasism , hatbrott och andra br ott som hotar årskurs 7–9 och gym nasiet
Ku2019/013 45 demokratin.
Bilaga 7
222
Aktör Uppdrag (dnr) Up pd ra gs be sk ri vn in g M ål gr up p Tidsperiod Slutredovisning (dnr)
Sam etinget Ku2020/009 18 Genom föra folkbildande och kunskapshöj ande insatser
fö r att stärka, intresset för och det aktiva deltagandet
i dem okratin och dess beslutsprocesser sa m t i det offent-
liga sam talet.
Unga sam er 2020–202 1 Ku2022/006 41
Statens m edieråd Ku2019/020 02 Förstärka arbetet för ökad medie- och informations-M yndigheter och organisa-2020–202 1 Ku2022/007 51
(delvis) kunnighet (M IK) genom att bl.a. skapa nätverk för aktörer tio ner i d et ci vi la s am hä lle t
på om rådet, bygga plattform för kunskaps- och so m a rb et ar för a tt s tä rka
inform ationsspridning sam t kartlägga utvecklingen m ed ie- o ch in for m at ion s-
och m yndigheters arb ete på M IK-om rådet. kunnigheten i befolkn ingen
Statens institutionsst yrelse Ku2020/009 16 Kunskapshöjan de ins atser för personal i SiS skolverksam het Elever, lärare och klien ter 2020–202 1 Ku2022/006 68
och på m yndigheten som helhet. Främ ja el evers utveckling inom m yndighetens verk-
av kunskaper som krävs för att aktivt del ta i demokratin. sam het
Stockholm s universitet Ku2020/009 17 Genom föra dem okrati m ässor som bidrar til l att stärka Gy m na si ee le ve r, s är sk ilt 2020–202 1 Ku2022/006 32
kunskapen om dem okratins utm aningar och m öjligheter från studieovana m iljöer
sam t bidrar till ökat i ntresse för dem okrati frågor.
Sveriges Kom m uner Ku2020/013 99 Överenskom m else m ed regeringen om att verka för en ut-Kom m uner, regioner 2020–202 2 Delrapport:
och Regioner (SKR) Ku2021/021 54 hållig dem okrati m ed stärkta förutsättning ar för m änniskor och allm änhet Ku2021/006 63
att delta och vara del aktiga. SKR ska inten sifiera sitt arbete Slutredovisning
m ed att stödja och stärka utvecklingsarbet e i komm uner inkommer senast
och regioner. 31 jan. 2023
Sveriges Kom m uner Ku2020/026 87 Stödja och utveckla k om m uners och region ers system atiska Kom m uner och regioner 2020–202 1 Ku2022/006 05
och Regioner (SKR) arbete för att förebygga och hantera hot oc h hat m ot för -
troendevalda.
Sveriges Riksidrottsförbund Ku2019/005 93 Stärka idrottsrörelsens arbete m ed att få fl er barn och unga Idrottsföreningar, 2020–202 1 Ku2022/005 42
(delvis) att delta aktivt i förenings-dem okratin. Utveckla form er för ba rn o ch u ng a
ökad inkludering i idr ottsföreningars beslu tsprocesser.
Totalförsvarets Ku2019/020 02 Genom föra en kartläggning av våldsbejak ande extrem istisk M yndigheter, allm änhet 2020–202 1 Ku2022/005 53
forskningsinstitut (delvis) propaganda som spri ds via internet, särskilt fokus på
Ku2020/025 67 högerextremistiskt oc h rasistiskt innehåll.
(delvis)
Bilaga 7 SOU 2022:28
Tabell 2 Uppdrag i reglerings brev
utan
särs kild finans iering
Aktör Uppdrag (dnr) Up pd ra g i no m r am en fö r m yn di gh et en s a ns la gs ra m M ål gr up p Tidsperiod Slutrapport
Boverket Fi2020/04810 Genom förda insatser och aktiviteter inom s in verksam het M yndigheter, allm änhet 2021 Fi2022/00622
som uppm ärksamm ar det dem okratiska styrelseskicket
och dess värden.
Forum för levande historia Ku2020/026 24 Genom föra insatser och aktiviteter i sin verksam het som Allm änhet 2021 Ku2022/007 87
(delvis) uppm ärksam m ar det dem okratiska styrelseskicket och
dess värden.
Försvarsm akten Fö2021/0026 4 Genom föra insatser för att uppm ärksam m a det dem o-Al lm än he t 20 21 K u2 02 2/ 00 80 2
(delvis) kratiska styrelseskicket och dess värden.
Institutet för språk Ku2021/008 02 Genom föra insatser och aktiviteter inom si n verksam het Allm änhet 2021 Ku2022/007 92
och folkm innen som uppm ärksamm ar det dem okratiska styrelseskicket
och dess värden.
Jäm ställdhetsm yndigheten A2020/0265 5 Genomföra insatser och aktiviteter, inom r amen för Al lm än he t 20 21 K u2 02 2/ 00 79 0
m yndighetens ansvar som råden, som uppmärksam m ar
de t dem okratiska styrelseskicket och dess värden.
M yndigheten för delaktighet S2020/0153 4 Genom föra insatser som ökar kunskapen om hur förut-M yndigheter, allm änhet 2021 Ku2021/007 37
sättningarna för pers oner m ed funktionsnedsättning
att delta i dem okratiska processer förändra ts under
1900-talet och fram till i dag.
M yndigheten för press, Ku2020/025 67 Genom föra insatser och aktiviteter som uppm ärksamm ar Al lm än he t 20 21 K u2 02 2/ 00 79 3
radio och tv (delvis) det dem okratiska styrelseskicket och dess värden.
Riksantikvarieämbetet Ku2020/026 24 Genom föra insatser och aktiviteter inom si n verksam het Allm änhet 2021 Ku2022/009 67
(delvis) som uppm ärksamm ar det dem okratiska styrelseskicket
och dess värden.
Svenska Film institutet Ku2020/018 07 Genom föra insatser inom ram en för sin fil m främ jande Al lm än he t 20 21 K u2 02 2/ 00 86 3
verksam het som upp m ärksamm ar kulture ns betydelse
i det demokratiska samhället.
Bilaga 7
3
Innehåll
Volym 1, betänkandet Vår demokrati – värd att värna varje dag
Volym 2, Antologin 100 år till
Peter Örn, Ulf Bjereld, Marie Demker, Thomas Bull, Dona Hariri, Sofia Näsström, Olof Petersson, Annika Ström Melin, Daniel Lindvall, Robert Olsson
Demokratin och digitaliseringen
Del 2 av 4 ur antologin 100 år till
Emma Frans, Daniel Gillblad, Åsa Wikforss, Karim Jebari, Birgitta Jonsson, Olle Häggström, Jenny Wiik, Malte Persson
............................................ 159
Demokratin och delaktigheten
Del 3 av 4 ur antologin 100 år till
Rosaline Marbinah, Josefin Rönnbäck, Ali Abdelzadeh, Erik Lundberg, Åsa Strahlemo, Jêran Rostam, Bartosz Stroinski, Hanna Thessén, Gissur Ó Erlingsson, Kerstin Brunnberg, Ismael Ataria
.................................... 275
Demokratin och friheten
Del 4 av 4 ur antologin 100 år till
Lena Posner-Körösi, Lennart Rohdin, Malin Brännström, Daniel Poohl, Salahuddin Barakat, Mikael Mogren, Ute Steyer, Domino Kai
............................................... 415
framtid för de
iska parti r e
Demokratin och
grundbulten
Del 1 av 4 ur antologin
100 år till
medverk ande
Peter Örn
Ulf Bjereld och Marie Demker
Thomas Bull, Dona Hariri, Sofia Näsström och Olof Petersson
Annika Ström Melin
Daniel Lindvall
Robert Olsson
kommitt Ë n demokr atin 1 0 0 Â r
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Innehåll
Prolog: Demokratins skönhet och skörhet peter ˆrn
5
1. Finns det någon framtid för de politiska partierna? ulf bjereld och marie demker
16
2. Grundlagens betydelse för morgondagens demokrati thomas bull, dona hariri, sofia n‰sstrˆm och olof petersson
40
3. Demokratin i EU – nödvändig, sammansatt och ömtålig annik a strˆm melin
62
4. Demokratin inför klimatkrisen – kan framtida generationers fri- och rättigheter säkras? daniel lindvall
80
5. Fria medier bland AI, techjättar och digitala flöden robert olsson
124
6. Till en okänd efterkommande k arin boye
148
Författarna 150
Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati (Ku 2018:02)
Design och produktion: Springtime–Intellecta Foto: Kristian Pohl Tryck: Elanders 2021
100 år till 3
7
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Detta är första delen av fyra ur antologin
100 år till – en samling av framåtblickande
texter om demokrati.
Demokratin och grundbulten handlar om de fundamentala
beståndsdelarna i en demokrati. Innehållet består av akademiska texter, samtal, essäer och spaningar och har författats av några av landets viktiga debattörer och tänkare.
Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Insatserna samlas under rubriken
Vår demokrati
– värd att värna varje dag.
Kommittén Demokratin 100 år leds av Peter Örn. I kommittén ingår även demokratiambassadörerna Emma Frans, Lena Posner-Körösi, Rosaline Marbinah och ett sekretariat.
4 100 år till
8
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Prolog
Demokratins skönhet och skörhet
peter ˆrn
Är det möjligt att inte bli uppgiven inför framtiden? Är det möjligt att tro på demokratins möjligheter att lösa den acce lererande samhällsutvecklingens problem och utmaningar? Jag vill svara ja på frågorna, vill tro på demokratins innebo ende styrka och förmåga att möta inre och yttre påfrestningar. Under en stor del av mitt yrkesliv har jag arbetat tillsammans med samhällsengagerade människor som nästan aldrig över ger sin övertygelse om att världen går att göra bättre. I unga år arbetade jag partipolitiskt och lärde mig att det var viktigt att känna respekt för meningsmotståndare trots hårda ideo logiska och politiska debatter. Ibland kan den respekten leda till nödvändiga kompromisser, ibland till erkännandet av svåra låsningar – då det är omöjligt att komma vidare. Men trots strider och oenigheter förenas partierna av en grundläggande
100 år till 5
9
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
respekt för demokratins institutioner och spelregler. Demo kratin är den förenande överideologin.
Och sedan några år tillbaka arbetar jag i kommittén Demo kratin 100 år med uppdraget att under åren 2018–2021 pla nera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Tillsammans med andra aktörer har vi bidragit till att skapa en demokratirörelse där det ingår kommuner, regioner, myndigheter, civilsamhälles organisationer, näringsliv, skolväsende och andra aktörer som vill vara med och bidra till att stärka och utveckla demokra tin i Sverige, och säkra att den står sig stark även de kom mande 100 åren. Vår demokrati är värd att värna varje dag – med visionen att skapa en landsomfattande demokratirörelse som sätter diskussionen och värnandet av vårt styrelseskick, vår demokrati, högst. Det är ett arbete som har bekräftat för mig att det fnns ett starkt engagemang för demokratin också utanför de politiska partierna.
I din hand håller du den första delen ur antologin 100 år till – en samling av framåtblickande texter om demokrati – som ges ut i sin helhet i slutet av året. Syftet med vår antologi är att samla texter om dagens stora demokratifrågor, och att skapa en tidsmarkör för vilka diskussioner som fördes under demo kratins 100årsjubileum. Den här delen av antologin – som vi döpt till Demokratin och grundbulten – handlar om de fun damentala beståndsdelarna i en demokrati. Innehållet består av akademiska texter, samtal, essäer och spaningar och har författats av några av landets viktiga debattörer och tänkare.
6 100 år till
10
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Innan jag beskriver texterna djupare vill jag inleda med några egna tankar om vår viktiga hundraåring.
Det fnns de som hävdar att demokratin är det minst dåliga av de samhällsystem som har prövats genom historien. Jag hål ler inte med om det. Demokratin är överlägsen andra system: Den utgår från respekten för den enskilda människans unika värde. Demokratin är livsbejakande därför att den tillerkänner individen rätten och friheten att bestämma över sitt liv samti digt som hen får vara med och påverka samhällsutvecklingen tillsammans med andra.
”
Demokratins skönhet är att den utgår från att människor är mogna och förnuftiga varelser som inte behöver ledas av despoter och diktatorer.
Demokratin myndiggör människor. Och demokratin är mer än ett styrelsesätt: Den är ett förhållningssätt som utgår från begrepp som tolerans, öppenhet och respekt för andra människor oavsett deras bakgrund.
100 år till 7
11
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Demokratin och tilliten
Sverige är ett land som präglas av hög tillit. Det bekräftas av en lång rad undersökningar av statsvetenskaplig karaktär över tid. Trots politiska kriser, trots vad som beskrivs som pola risering och populistiska strömningar, förblir tilliten mellan människor och människors tillit till samhällets institutioner hög.
Vi vågar ännu lita på att polisen fnns där i utsatta situatio ner, att domstolarna fattar rättvisa domslut, att omsorgen och vården fnns där när vi behöver den, att varje valsedel räknas och väger lika tungt som den som läggs av ekonomiska eller politiska makthavare.
Social tillit mellan människor är en viktig resurs för ett demo kratiskt samhälle. Exempelvis visar forskning på samband mellan mellanmänsklig tillit och människors hälsa: Den som känner tillit till andra är ofta friskare, mer nöjd med livet och har en mer positiv inställning till framtiden. Hög tillit korre lerar även med att fer har demokratiska värderingar och att det fnns mindre korruption och brottslighet.
Det fnns dock geografska skillnader i förtroende för insti tutioner och samhället liksom vad gäller den mellanmänsk liga tilliten, som exempelvis är lägre i socioekonomiskt utsatta områden. Det är frågor som måste uppmärksammas i fram tiden.
8 100 år till
12
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Tillbakablick på demokratikampen
Varför frar vi demokratins hundraårsjubileum i år? I riks dagsvalet 1921 skedde genombrottet för principen om allmän och lika rösträtt. Då fck även kvinnor rösta för första gången. Vi får inte glömma hur kontroversiellt det var att kvinnor skulle delta i det politiska och samhälleliga livet på samma villkor som män. Selma Lagerlöf fck Nobelpriset i litteratur innan hon fck rösträtt.
Vi högtidlighåller 100 år av demokrati för att uppmärksamma den milstolpe som det innebar för demokratin att hälften av befolkningen inte längre utestängdes från nationellt politiskt infytande. Men demokratin är inte något statiskt utan under ständig utveckling. Låt mig ge några exempel.
• Efter år 1921 fanns det fortfarande stora grupper i sam hället som saknade rösträtt. Personer som var dömda för brott fck rösträtt först år 1937 och de som var arbetslösa och fck stöd av fattigvården fck rösträtt först år 1945.
• Rösträttsåldern var dessutom 23 år fram till 1945, därefter sänktes den successivt. Rösträttsåldern på 18 år infördes år 1975.
• Vuxna människor kunde under lång tid omyndigförklaras, vilket innebar att personen också berövades sin rösträtt. Först år 1989 togs begreppet omyndig bort från svensk lag och även dessa människor fck rösträtt. Många menar att det inte går att tala om allmän och lika rösträtt förrän efter år 1989.
100 år till 9
13
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Vikten av bildning
En levande och vital demokrati kräver kunniga och informe rade medborgare. Demokratin vilar på människors kunskap om hur demokratin fungerar och vilka möjligheter som fnns att påverka samhället och delta i demokratiska processer för att demokratin ska fungera. Jag är övertygad om att denna kunskap i sin tur är en viktig förutsättning för att människor ska vilja engagera sig i samhällsfrågor.
En levande och vital demokrati kräver
”
kunniga och informerade medborgare.
Det kan inte nog understrykas att på detta område har utbild ningsväsendet, biblioteken och kultursektorn särskilt viktiga roller. Skolan ska förmedla och förankra kunskap och är där för central för demokratin. Det handlar om att utbilda sam hällsmedborgare till självständiga, aktiva och kritiskt tänk ande individer redan från tidig ålder. Demokratin ska fnnas med från förskola fram till högskolan och inom akademin.
Inom folkbildningen – studieförbunden och folkhögskolorna – pågår sedan över 100 år tillbaka ett demokratistärkande arbete för allas möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning.
10 100 år till
14
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Genom kulturupplevelser som att besöka utställningar, läsa böcker och se flm eller teater kan människors förståelse och intresse för samhället och demokratin breddas. Jämlik tillgång till kultur och bibliotek runt om i landet är en demokratisk fråga.
Den svenska demokratin har stött på en del utmaningar under pandemin. Mötes och demonstrationsfriheten har begrän sats. Pandemin har drabbat vissa grupper hårdare än andra och blottlagt ojämlikheter i samhället. Desinformation, hot och hat har födat och mattan drogs undan från kultursektorn, idrotten, besöksnäringarna och många andra aktörer som över en natt förlorade sina kunder och inkomster. I denna del av antologin utforskas såväl de institutionella som de mellan mänskliga förutsättningarna för den svenska demokratin.
Demokratin och grundbultens innehåll
Demokratin och grundbulten utgör del 1 av 4 i antologin
100 år till.
I kapitel 1, Finns det någon framtid för de politiska partierna?, beskriver Marie Demker och Ulf Bjereld hur vi kan se på politiska skiljelinjer utifrån dagens samhälle präglat av globa lisering, individualisering och digitalisering. Vad innebär det för vår demokrati att svenska folket söker sig bort från parti politiken till andra politiska sammanhang?
De fundamentala delarna av den svenska demokratin regle ras i den svenska grundlagen. I regeringsformen fnns både
100 år till 11
15
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
grundläggande rättigheter och en fastställd ordning för hur riksdag, regering, kommuner och domstolar ska utöva den ofentliga makten. Men varför behövs en grundlag egentli gen? Och hur starkt förankrade är demokratins fundament i den svenska grundlagen? Det diskuteras av Dona Hariri, Tomas Bull, Olof Petersson och Sofa Näsström i kapitel 2,
Grundlagens betydelse för morgondagens demokrati.
Medlemsländernas respekt för demokratiska principer är en förutsättning för EUsamarbetet. Men hur fungerar egent ligen demokratin i unionen och vilket infytande har med borgarna i de olika styrande organen? I kapitel 3, Demokra-
tin i EU – nödvändig, sammansatt och ömtålig, skriver Annika
Ström Melin om EU:s demokratiska system och styrning. Hon beskriver hur samarbetet inom EU har vuxit fram och intensiferats samt hur den auktoritära utvecklingen i vissa EUländer har lett till ett slags existentiell kris för unionen.
I kapitel 4, Demokratin inför klimatkrisen. Kan framtida gene-
rationers fri- och rättigheter säkras?, beskriver Daniel Lindvall
hur demokratins fortlevnad är nära förbunden med dess för måga att snabbt få ner utsläppen av växthusgaser och att han tera olika klimatkonsekvenser. Att värna demokratin är också att värna om klimatet och framtiden. Vi har redan fått känna på jordens reaktioner på människans utsläpp av växthusga ser – värmeböljor, skogsbränder och översvämningar. Detta i kombination med stigande havsnivåer och förlusten av biolo gisk mångfald kommer att påverka hela vårt samhällssystem och vår existens. Det handlar bland annat om en generations
12 100 år till
16
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
överskridande orättvisa, men också om hur demokratin kan användas för ett långsiktigt beslutsfattande.
Fler än någonsin har idag möjlighet att uttrycka, sprida och ta del av olika åsikter, idéer och information via internet och sociala medier. Fler kan också kommentera, debattera och bilda opinion. Internet och sociala medier har sänkt trösk larna för politiskt deltagande och i grunden förändrat for merna för det demokratiska samtalet. Samtidigt aktualiseras nya publicistiska och journalistiska frågor i det nya medie landskapet. De nya utmaningar media står inför belyses av Robert Olsson i kapitel 5, Fria medier bland AI, techjättar och
digitala föden. Ett öppet menings och kunskapsutbyte syre
sätter demokratin. Samhällsdebatten måste vara öppen för olika åsikter, perspektiv och kunskaper, i stället för tysta ner och relativisera dessa.
Demokratin är värd att värna varje dag
Dessa ord ger mig fördjupad insikt om att det största hotet mot demokratin är att vi betraktar den som självklar.
Att vi betraktar den som en gång för alltid given trots att de senaste årens internationella utveckling av demokratier som går förlorade borde varna oss. Att vi försummar att utveckla och vårda de ofentliga institutioner som är viktiga delar av demokratins fundament. Att vi låter det ofentliga samtalet förgiftas så att människor skyr samhällsengagemang. Att de politiska partierna blundar för sitt ansvar att utveckla verk samheter och överlämnar skapandet av politiska program till
100 år till 13
17
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
reklam och kommunikationsbyråer i stället för att engagera människor i sitt arbete.
Farhågorna om demokratins framtid är förvisso många. Men de senaste årens arbete övertygar mig om att det fnns ett brett och kraftfullt stöd för att värna och utveckla den svenska demokratin.
Det ger mig tilltro: Demokratin fyller 100 år. Och den har framtiden för sig.
Grundbulten är stark.
Peter Örn Peter Örn Ordförande kommittén Demokratin 100 år
14 100 år till
18
1
Demokratin och grundbulten
Finns det någon
framtid för de politiska partierna?
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Finns det någon framtid för de politiska partierna?
ulf bjereld och marie demker
Under en vecka i september 2019 deltog över fyra miljoner människor i 150 länder i demonstrationer med krav på kraft fulla åtgärder mot klimatförändringarna. Manifestationerna var en del av den globala proteströrelsen Skolstrejk för klimatet (även känd som Fridays For Future) och genomfördes i anslut ning till FN:s klimattoppmöte. I Stockholm arrangerades en klimatmarsch från Medborgarplatsen till Kungsträdgården som enligt arrangörerna samlade 50 000 personer. I Battery Park i New York höll Greta Tunberg ett bejublat anförande efter en demonstration som bedöms ha samlat 250 000 del tagare.
I maj 2020 anordnades stora demonstrationer i USA och på andra ställen i världen mot rasism och polisbrutalitet. Pro testerna utlöstes när George Floyd, en 46årig afroameri kan, dödades då en polis i nära tio minuter höll sitt knä över hans nacke. Manifestationerna var en del av rörelsen Black
Lives Matter, en kampanj som bland annat uppmärksam
mats genom gesten att gå ned på knä för att protestera mot rasism och polisvåld. Även i Sverige har protester genomförts, även om coronapandemin inneburit att protesterna ofta fått genomföras i digital form.
16 100 år till
20
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
I oktober 2017 uppmanade den amerikanska skådespeler skan Alyssa Milano på Twitter alla kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier att besvara hennes tweet med orden ”me too”. Uppmaningen formulerades i samband med anklagel serna mot flmproducenten Harvey Weinstein för våldtäkt och sexuella trakasserier mot fera kvinnor. Ett år senare hade hashtaggen #MeToo använts över 19 miljoner gånger. Kam panjen #MeToo växte till en global rörelse som handlar om maktrelationen mellan män och kvinnor och om kvinnors rätt till kroppslig integritet.
Samtliga dessa globala proteströrelser kännetecknas av att de initierats spontant och att de politiska partierna ställts åt sidan. Organiseringen har varit nätverksbaserad och soci ala medier har spelat en viktig roll för kommunikation och genomförande.
Framväxten av och genomslaget för dessa tre globala protest rörelser kan med fördel relateras till en central utvecklings linje i svensk politik: De politiska partiernas ställning som platt-
form för medborgarnas politiska engagemang har försvagats.
Den politiskt engagerade medborgaren söker sig i dag allt oftare till andra plattformar än de politiska partierna för att uttrycka sitt politiska engagemang. Banden mellan medborg arna och de politiska partierna tunnas ut. Förändringen är inte specifk för Sverige. Vi ser en motsvarande utveckling på fera håll i världen.
1
1 Blombäck, Bjereld, Demker & Sandberg (2018) s. 9.
100 år till 17
21
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Allt färre svenskar väljer att gå med i ett politiskt parti. De senaste decennierna har antalet svenskar som är medlemmar av ett politiskt parti mer än halverats – från 625 000 personer år 1991 til l 243 000 personer år 2020.
2
Även andelen medborgare
som identiferar sig med ett särskilt politiskt parti har minskat kraftigt – från 65 procent år 1968 till 24 procent år 2018. Bara var tionde svensk har en stark partiidentifkation – andelen har minskat fr ån 38 procent år 1968 till 11 procent år 2018.
3
De senaste decennierna har antalet svenskar
”
som är medlemmar av ett politiskt parti
mer än halverats – från 625 000 personer
år 1991 till 243 000 personer år 2020.
Försvagningen av banden mellan medborgare och partier går hand i hand med en ökad rörlighet hos väljarna. Andelen väl jare som byter parti mellan valen har ökat från 11 procent år 1960 till 36 procent år 2018. Det har också blivit vanligare att väljare delar upp sina röster mellan olika partier i lokala res pektive nationella val. År 1970 röstade endast sex procent av
2 Erlingsson & Persson (2014) s. 412, samt för de senaste åren Wikipedia. De senaste åren har takten i nedgången minskat något. Fram till år 1987 kollektivanslöt många fackförbund sina medlemmar till Socialdemokraterna vilket innebar att antalet svenskar som var medlemmar av ett politiskt parti var betydligt större (till exempel 1 582 000 personer år 1979). 3 Oscarsson & Holmberg (2020) s. 17.
18 100 år till
22
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
väljarna på olika partier i kommunalvalet och i riksdagsvalet. År 2018 hade denna andel ökat till 31 procent.
4
Samtidigt har svenska folkets politiska intresse inte minskat. Men medborgarna söker sig till sammanhang där de kan akti vera sig i de enskilda sakfrågor där de har starkast engage mang (till exempel klimatpolitik, antirasism, fyktingfrågor, jämställdhet, fred, djurrätt), i stället för att gå med i ett poli tiskt parti och ta ansvar för en ideologisk och politisk helhet.
5
Varför vänder då medborgarna de politiska partierna ryggen? För att besvara den frågan får vi gå tillbaka i historien. Det svenska partisystemet har sina rötter i den industriella revolu tionen och motsättningen mellan arbete och kapital – mellan vänster och höger. Vänsterhögerdimensionen har domine rat politiken i Sverige i mer än hundra år (även om det även funnits inslag av konfikten mellan stad och land, ur vilken Bondeförbundet/Centerpartiet en gång föddes). Men indu strisamhället är på väg att fasas ut. Det nya samhälle som växer fram kan vi ännu inte sätta något namn på – det är först i efterhand vi skriver historia och sätter namn på epoker. De kännetecken vi än så länge kan ta fasta på är emellertid globalisering, individualisering och digitalisering.
Globaliseringen innebär att staters territoriella gränser minskar
i betydelse. Den ekonomiska och politiska makten håller på att separeras från nationalstaten. Nationella politiska institu tioner – som till exempel riksdagen – minskar i politisk bety
4 Oscarsson (2020) s. 3. 5 Blombäck, Bjereld, Demker & Sandberg (2020) s. 35 f.
100 år till 19
23
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
delse när delar av makten fyttats till mellan eller överstatliga institutioner som till exempel EU. Den ekonomiska makten regleras av globala fnansmarknader. Eftersom demokratin fortfarande är organiserad inom nationalstatens gränser blir det allt svårare för medborgarna att utkräva politiskt ansvar. Partier uppfattas som irrelevanta eftersom globaliseringen har minskat deras makt och deras möjligheter att påverka sam hällsutvecklingen.
Individualiseringen innebär att industrisamhällets kollektiva
identiteter och tillhörigheter luckras upp. Sambandet mellan klasstillhörighet och par tival försvagas.
6
Människor söker sig
inte längre till formella organisationer med fokus på regel bundenhet och varaktighet. I stället söker sig människor till rörelser med låga trösklar in och ut och där man själv kan välja tid och form för sitt deltagande. Partier uppfattas som irre levanta eftersom de ger för lite utrymme åt individens hand lingsfrihet och specifka intressen.
Digitaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna
för kommunikation och mellanmänsklig samvaro. Digitalise ringen främjar fexibilitet och snabbhet, individuella initiativ och avsändare som vågar släppa kontrollen över sitt budskap. Partierna har inte hängt med utan sitter fast i sin formella organisation och strävan efter att ta ansvar för helheten. Par tier uppfattas som irrelevanta eftersom de genom sin orga nisationsform representerar dåtidens konfikter och inte nu tiden/framtiden.
6 Oscarsson (2020) s. 2.
20 100 år till
24
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Genom en samhällsförändring präglad av globalisering, indi vidualisering och digitalisering uppstår nya sociala grupper och nya politiska skiljelinjer. De ”gamla” etablerade partierna med sina rötter i ett annat samhälle – präglat av andra soci ala konfikter och konfiktlinjer – har svårt att orientera sig i det nya samhälle som växer fram. Vi ser också en direkt reak tion mot förändringen i form av en återuppväckt nationalism och där den frihetligauktoritära konfiktdimensionen GAL TAN utmanar vänsterhögerdimensionen som grundstruk tur för det politiska landskapet.
Hur påverkar då partiernas kris den politiska demokratin? Spelar det verkligen någon roll att medborgarna vänder de politiska partierna ryggen, så länge medborgarnas politiska intresse och engagemang är fortsatt starkt? Kan partierna göra sig relevanta för medborgarna igen, och hur ska de i så fall göra? Eller är det till andra politiska aktörer vi ska vända oss i framtiden?
För att besvara dessa frågor måste vi först klarlägga vilken funktion de politiska partierna fyller i en representativ demo krati. Varför behövs politiska partier?
Varför behövs partier?
De politiska partierna förväntas fungera som en länk mellan medborgarna och deras valda representanter. I en representa tiv demokrati som Sveriges ska partierna förmedla medbor garnas önskemål och krav till de politiska beslutsfattarna, och samtidigt legitimera de politiska besluten inför medborgarna.
100 år till 21
25
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
För att de politiska partierna ska kunna fullgöra dessa funk tioner krävs att de förmår leda medborgarnas politiska mobi-
lisering. En sådan mobilisering innebär att partierna tar aktiv
del i den politiska socialisationsprocessen och opinionsbild ningen i samhället. Mobiliseringen av medborgarna kan till exempel inbegripa ofentliga debatter, politiska möten, mani festationer och studieverksamhet. Genom att tillhandahålla politiska ideologier bidrar partierna till att utveckla och stärka gemensamma identiteter bland dem som delar respektive par tis värderingar, vilket i sin tur stärker stabiliteten i det poli tiska systemet.
Ett centralt inslag i medborgarnas politiska mobilisering är att partierna förmår uttrycka och representera olika samhälls gruppers mål och intressen. Partierna ägnar sig därigenom åt en form av intresseartikulering. Det innebär att de i opinions bildningen och i de beslutande politiska församlingarna ger röst åt olika samhällsgrupper, att de formulerar och för fram dessa gruppers olika åsikter och krav. När partierna represen terar olika samhällsgruppers mål och intressen ägnar de sig åt intresseaggregering, vilket innebär att de bidrar till att sam manväga, kombinera och förtydliga de olika åsikter och krav som förs fram i debatten. Innan ett parti formulerar sin of ciella ståndpunkt i en fråga måste partiet väga olika medlem mars och gruppers intressen och ståndpunkter mot varandra, och därigenom aggregera dem till en partiståndpunkt.
Därutöver förväntas partierna också rekrytera kandidater till
de politiska församlingarna samt indirekt svara för det politiska beslutsfattandet. Rekryteringsfunktionen upprätthålls genom
22 100 år till
26
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
att partierna via interna procedurer nominerar kandidater som medborgarna kan välja mellan vid val till beslutande för samlingar, eller att partierna själva utser personer som ska sitta i olika samhällsorgan. Partiernas kontroll över det politiska beslutsfattandet har sin grund i att de festa politiska frågor i realiteten har avgjorts redan innan de kommer upp till beslut i de formellt beslutande församlingarna. Partiernas grupp möten eller partiledningens interna överväganden har ofta betydligt större infytande över de beslut som fattas än den debatt i riksdagen eller kommunfullmäktige som föregår den formella omröstningen.
För att de politiska partierna ska kunna artikulera olika sam hällsgruppers mål och intressen krävs att partierna har en kontinuerlig kontakt med dem som ska representeras. Kon takten är nödvändig för att partierna ska kunna lyssna in och läsa av medborgarnas värderingar, ståndpunkter och känslor. För att nå djupare insikt måste partierna också kommunicera och föra en dialog med medborgarna. Utan en sådan konti nuerlig kontakt blir det svårt för partierna att på ett trovärdigt sätt göra anspråk på att artikulera olika samhällsgruppers mål och intressen. Om partierna fortfarande vore medlemspar tier kunde åtminstone de aktiva medlemmarna vara bärare av en sådan kommunikation. Medlemmarna förväntades fnnas bland folket och vara en del av folket.
7
7 Beskrivningen av de politiska partiernas funktioner är delvis hämtad från Bjereld, Blombäck, Demker & Sandberg (2018). Se även Erlingsson & Persson (2014) samt Kölln (2015).
100 år till 23
27
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
De aktiva partimedlemmarna är i dag för få för att fullt ut fylla denna funktion.
8
Särskilt för de partier som tidigare
kunde beskrivas som ”folkrörelsepartier”, till exempel Soci aldemokraterna eller Centerpartiet, har omställningen varit stor. I stället använder de politiska partierna sig av sofstike rade opinionsundersökningar, fokusgrupper och medborgar dialoger för att kartlägga ”vad som rör sig i folkdjupet”. Ju större och ekonomiskt starkare parti, desto bättre är möjlig heterna till att ersätta medlemmarnas betydelse med sådana arbetsmetoder.
Bristen på medlemmar och oförmågan att utveckla andra kana ler för att läsa av olika samhällsgruppers värderingar, stånd punkter och känslor försvårar för de politiska partierna att ge röst åt dessa samhällsgruppers mål och intressen. Därigenom blir det också svårare för partierna att upprätthålla funktio nen som länk mellan medborgarna och de politiska institu tionerna.
Om partierna inte lyckas ge röst åt medborgarnas viljeytt ringar blir det också svårt för partierna att aggregera med borgarnas mål och intressen och representera dem i de valda församlingarna. Om medborgarna inte identiferar sig med eller hyser något större förtroende för de politiska partierna – hur ska partierna då med legitimitet kunna göra anspråk på att representera dessa medborgare? Idén om intresseaggreger
8 Samtidigt som de nordiska partierna trots allt har en tillfredsställande, men skör, överensstämmelse i åsikter, intressen och bakgrund mellan partimedlemmar och väljare. Se vidare Demker, Heidar & Kosiara Pedersen (2019).
24 100 år till
28
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
ing förutsätter också någon form av social bas eller gemensam identitet – annars blir partierna representanter för enskilda individers åsikter och inte för gruppers intressen. I ett allt mer individualiserat samhälle uttrycker allt färre medborg are någon särskild grupptillhörighet – oavsett om gruppen handlar om klass eller parti eller om något annat. Därigenom urholkas också själva idén om partierna som representanter för olika sociala grupper eller intressegrupperingar.
Om partierna inte förmår ge röst åt medborgarnas värde ringar, åsikter och känslor eller på ett legitimt sätt represen tera dem i parlamentet, försvåras också partiernas uppgift att rekrytera lämpliga kandidater till de valda församlingarna. Partiernas ställning som länk mellan medborgarna och deras valda representanter blir därför en ond cirkel. Om medborg arna hyser lågt förtroende för de politiska partierna kan vi inte förvänta oss någon stark partiidentifkation. Utan partiiden tifkation kommer partiernas medlemstal att förbli låga. Med låga medlemstal försvåras partiernas möjligheter att läsa av och föra fram medborgarnas mål och intressen och att med trovärdighet representera medborgarna i parlamentet. Däri genom urholkas partiernas ställning som länk mellan med borgarna och deras valda representanter. Partiernas urholkade ställning som länk leder i sin tur till ett bristande förtroende för de politiska partierna.
Om partierna inte längre förmår uttrycka och representera olika samhällsgruppers mål och intressen uppstår ett avgö rande problem för det politiska systemet. Medborgarnas rela tion till de politiska partierna övergår snarare i en supporter
100 år till 25
29
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
relation än en relation där partierna är aktörer i artikuleringen av intressen och transformeringen av dessa till faktisk politik. Men det fnns inte några andra institutioner som kan eller har legitimitet att fylla funktionen av att uttrycka och repre sentera olika samhällsgruppers mål och intressen. Nätverk av olika slag är för anarkiska och saknar representativitet i för hållande till medborgarna för att kunna fylla en sådan funk tion. Dessa nätverksrörelser är också obeständiga och har sällan ambitionen att ta ett politiskt helhetsperspektiv. Och ur ett demokratiskt perspektiv – hur utkräver man politiskt ansvar av ett nätverk och av dess företrädare? Vi återkommer till detta tema längre fram i texten. Om den representativa demokratin inte förmår tillhandahålla aktörer – alltså partier – som uttrycker och representerar olika samhällsgruppers mål och intressen, så eroderar också grunden för den representa tiva demokratin.
När väljarna vänder partierna ryggen urholkas också legitimi teten hos de kandidater som partierna rekryterar och nomi nerar till de politiska församlingarna. Om väljarna inte har förtroende för partierna, varför skulle väljarna då ha förtro ende för de kandidater partierna nominerar? På samma sätt urholkas legitimiteten i de beslut som fattas i de politiska för samlingarna, eftersom dessa beslut i praktiken oftast fattas internt i de politiska partierna. Hittills har partierna försökt hantera legitimitetsproblemen genom att öka inslaget av per sonval, och därigenom släppa delar av kontrollen över rekry teringsprocessen. I en alltmer digitaliserad och individualise rad politisk debatt blir kandidaterna sina egna varumärken. Incitamenten att öka intresset för sin person och sin poli
26 100 år till
30
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
tiska agenda är starka, vilket i sin tur underminerar partiernas roll i processen inom ramen för de demokratiska institutio nerna. Partiledningarna får mindre kontroll över den politiska agenda som partiets kandidater representerar – och samtidigt kan enskilda kandidater öka det politiska intresset och mobi lisera både nya och gamla väljare för partiet.
Kan partierna bli relevanta igen?
Cause nothin’ lasts forever, even cold November rain, sjöng Axl
Rose och Guns N’Roses i början av 1990talet. Är det verkli gen så? Finns det hopp om bättre väder och en ljusare framtid för de politiska partierna? Och hur ska de i så fall själva bidra till att bryta den negativa trenden och göra sig relevanta för väljarna igen?
Varje tid har sina organiserade uttryck för att hantera de exis terande politiska konfiktlinjerna i samhället. I takt med att samhället förändras uppstår nya sociala skiljelinjer och nya förutsättningar för att organisera kampen om makt och vär defördelning. I dag är det ingen som saknar den svenska frihetstidens embryo till politiska partier i form av ”hattar” och ”mössor”. De konfiktlinjer som hattarna och mössorna representerade är inte längre aktuella. På samma sätt riskerar dagens politiska partier att tyna bort om de inte kan positio nera om sig och artikulera, aggregera och mobilisera medbor garnas politiska intressen och värderingar efter de skiljelinjer som karaktäriserar dagens samhälle.
100 år till 27
31
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Under större delen av 1900talet och fram till vår tid domine rades det politiska livet av vänsterhögerdimensionen. Par tierna tvingades placera in sig på denna dimension för att bli relevanta för medborgarna. Då och då gjordes försök att starta nya partier, med anspråk på att stå utanför vänsterhö gerkonfikten. Det gick oftast inte så bra. Kristen Demokra tisk Samling (KDS, dagens Kristdemokraterna) bildades 1964 för att skydda de kristna värden som det svenska samhället vilade på – mot sekularisering, materialism och moraliskt för fall. Inledningsvis ville partiet inte välja mellan Socialdemo kraterna och de borgerliga partierna. Men efter en lång tids ökenvandring valde partiet att etablera sig på den högra sidan i svensk politik. Inledningsvis ville Miljöpartiet också undvika att klassifceras som vänster eller höger. I dag uppfattas partiet som ett vänsterparti, om än med förutsättningar att samarbeta över blockgränserna. Ett tredje nytt parti, Sverigedemokra terna, beskriver i dag sig själva som socialkonservativa och betraktas allmänt som ett högerparti.
Nu utmanas vänsterhögerdimensionen som central kon fiktlinje i svensk politik. Den så kallade GALTANdimensi onen har fått genomslag i politiken, på vänsterhögerdimen sionens bekostnad. GAL står för GrönAlternativLibertär medan TAN står för TraditionAuktoritetNation. Ibland benämns GALTANdimensionens poler i termer av ”fri hetlig” respektive ”auktoritär”. GALTANdimensionen kan också sägas beröra värden som å ena sidan tolerans, alternativa livsstilar, normbrytande och individualitet (GAL) och å andra
28 100 år till
32
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
sidan värden som tradition, familj, religion, nation, disciplin och lag och ordning (TAN).
9
GALTANdimensionens framväxt kan tolkas som ett uttryck för en politisk mobilisering utefter de nya politiskt relevanta skiljelinjer som växer fram i kunskaps och informa tionssamhället och där dagens konfikter om livsstil, identitet, invandring och lag och ordning avspeglar olika sociala grup pers skilda och nya (materiella) intressen. Professor Richard Florida hävdar att ”den kreativa klassen” är den viktigaste nya sociala gruppen i kunskaps och informationssamhället. Den kreativa klassen arbetar med kunskap och information vilket skapar vinster för företagen och värden för samhället. Den kreativa klassens arbetsmarknad är global, och dess kompe tens stärks av att kunna röra sig fritt och utbyta kunskap och idéer utan att begränsas av territoriella hinder. Mänskliga fri och rättigheter främjar deras verksamheter och ger dem möj lighet att utveckla och skärpa den individualitet som är deras essens och konkurrensfördel. Därför värnar de individens fri het också i frågor om livsstil och identitetsbildning. Deras identiteter tenderar att vara mindre knutna till nationalsta ten (”svensk”) än vad andra sociala gruppers är. Den kreativa klassen mobiliserar sig – i Sverige och i andra länder – vid GALTANdimensionens frihetliga pol. Inte bara för att de ”tycker så”och delar dessa värden, utan också – och kanske till och med främst – för att dessa värden ligger i deras materiella
9 Se till exempel Hooghe, Marks & Wilson (2002), samt Bjereld, Blombäck, Demker & Sandberg (2018).
100 år till 29
33
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
intresse och gynnar dem själva i egenskap av medlemmar av den kreativa klassen.
10
Vi vet förstås inte om GALTANdimensionen har kom mit för att stanna eller om den är en hållplats på väg mot andra modeller för mobilisering. I vilket fall som helst måste de politiska partierna, om de åter vill bli relevanta för väl jarna, bli bättre på att utforma en politik som kombinerar ställningstaganden och politikutveckling på den etablerade vänsterhögerdimensionen med ställningstaganden och politikutveckling i de nya frågor som formas i kunskaps och informationssamhällets spår.
I stället för partier?
Hur ska vi då komma till rätta med det tomrum som uppstår i den representativa demokratin om, och när, de politiska parti erna inte längre förmår upprätthålla sin funktion som en länk mellan väljarna och deras valda representanter? Vem kan göra anspråk på att artikulera och aggregera medborgarnas åsikter och intressen och genom mobilisering och rekrytering kana lisera in dem i det politiska systemet?
För att börja med det givna, nämligen de politiska partierna, så har fera av dem gjort försök att förändra sina organisa tions och arbetsformer. Det fnns en insikt om att formella medlemsmöten med omsorgsfullt utformade dagordningar visserligen fortfarande fyller en viktig funktion, men att dessa
10 Beskrivningen av den kreativa klassen är hämtad från Bjereld & Demker (2018). Se även Florida (2002).
30 100 år till
34
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
arbetsformer också blir ett hinder för att engagera nya krafter i partiarbetet. Dagens politiskt intresserade medborgare enga gerar sig hellre i enskilda politiska sakfrågor eller sakområden, och vill helst göra det på sina egna villkor – när de har tid och motivation och på sätt som de själva fnner lämpliga.
Digitaliseringen har upphävt den självklarhet som den terri toriella organiseringen utgjort. Samtidigt är de festa parti erna fortfarande uppbyggda kring lokal (och därmed territo riell) representation. Från Karlskrona är steget inte alls långt till Perth i Australien för att diskutera klimatpolitik. Men till Rödeby några mil norrut i Blekinge kan avståndet i stället räknas i ljusår. Medborgarna, särskilt i den yngre generatio nen, uppfattar i allt mindre utsträckning sin faktiska plats i det fysiska rummet som avgörande för vilka politiska frågor som är angelägna. Det innebär inte att lokala frågor är ointres santa, men de har inte någon självklart överordnad roll. Unga människor är också ett givet objekt för den värderande upp fattning om ett kosmopolitiskt medborgarskap och dito iden titet som främjas av fertalet internationella organisationer, europeisk integration och en internationell utbildningssektor. Representation knuten till territoriet blir underordnad andra intressen – med en rörlig och nätbaserad arbetsmarknad är identifkationen med platsen eller lokalsamhället mindre vik tig.
11
Att partierna fortsatt – liksom den svenska demokratin –
bygger på och organiseras utifrån territoriell anknytning utgör därmed ett problem för partiernas framtida möjligheter att representera medborgarna. Om partierna gav sina medlem mar bättre möjligheter att organisera sig efter vilka sakfrågor
11 Se till exempel Farrugia (2017).
100 år till 31
35
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
de vill driva i stället för efter var de bor så skulle det bidra till att partierna blev mer attraktiva för politiskt intresserade och engagerade medborgare.
Om partierna gav sina medlemmar bättre
”
möjligheter att organisera sig efter vilka sakfrågor
de vill driva i stället för efter var de bor så skulle det bidra till att partierna blev mer attraktiva för
politiskt intresserade och engagerade medborgare.
Det digitala umgänget mellan medborgare har en avgörande fördel. Digitaliseringen gör det möjligt att övervinna de pro blem som det innebär att koordinera aktiviteter med fera inblandade på kort tid, alltså att samordna kollektiv hand ling.
12
Eftersom vi ofta måste agera trots alltför lite infor
mation och svåröverblickbara konsekvenser fastnar vi som medborgare gärna i beslutsmodeller som är rationella för individen men inte för kollektivet. Problematiken generellt fnns diskuterad och beskriven i en uppsjö av flosofsk och samhällsvetenskaplig litteratur, ofta i termer som ”fångarnas dilemma” eller ”sociala fällor”. Grundläggande är att kostna den för att skafa sig information och för att samordna är för hög för att vi ska agera på det sätt som är kollektivt rationellt. Att protestera mot en repressiv regim, som till exempel under den arabiska våren år 2011, underlättas om jag som individ
12 Bennett & Segerberg (2013).
32 100 år till
36
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
ser på sociala medier att det fnns en stor grupp som redan är på väg. Att ställa elbilen på laddning på en pendlarparkering och ta bussen för att undvika trängsel är mycket lättare om det fnns en app där jag kan boka en plats både för bilen och mig. Om jag blir ensam på torget för att protestera mot dik tatorn är risken överhängande att jag blir fängslad, men inte om där fnns tusen andra. Att veta att det fnns laddplats för mig på bussen och parkeringen skapar mindre stress på väg till jobbet än om jag bara åker på vinst och förlust. Risken för att individen ska få betala mer än vad som är proportionellt mot det man vinner, och därmed låta någon annan åka med på ett bananskal, håller oss tillbaka. I stället agerar vi rationellt utifrån våra individuella preferenser, och ofta är det olyckligt för kollektivet och för långsiktigheten i samhällsutvecklingen.
Det hittills vanligaste svaret på frågan om vad som kan ersätta de politiska partierna är nätverk. Organiseringen av nätverk kring politiska frågor är förstås urgammal, men det är under de senaste 20 åren som nätverken har kommit att ses som alternativ till partier och andra politiska processer.
13
Ur ett demokratiskt perspektiv fnns det åtminstone två pro blem med nätverksorganisering. Som tidigare nämnts gäller det första problemet möjligheterna till ansvarsutkrävande. En nätverksorganisering med oklara regler för på vilket sätt beslut ska fattas, vilka som ska ha rätt att delta i beslutsfat tandet och vilka som ska ha rätt att tala i nätverkets namn, försvårar möjligheterna för nätverkets medlemmar att utkräva politiskt ansvar av ledarskapet. Det andra problemet gäller
13 Se till exempel Flyverborn (2011) och Jost et al (2018).
100 år till 33
37
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
helhetsperspektiven. Nätverksorganiserade rörelser har ofta fokus på någon eller några enskilda sakfrågor som till exempel miljö och hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet. Men någon måste också ta ansvar för den politiska helheten, och hittills har det varit svårt att identifera några nätverksorganiserade rörelser som framfört seriösa anspråk på att ta ett sådant helhetsperspektiv. Att nätverk skulle kunna ersätta de politiska partiernas alla fyra funktioner – aggreger ing, artikulering, rekrytering och beslutsfattande – är därför inte troligt. Nätverk kan vara goda ersättare för partier i fråga om att samla ihop och formulera krav (aggregera och artiku lera) utifrån medborgarnas behov, önskemål och intressen. Men fortsatt är det partier som måste kanalisera dessa krav in i de demokratiska institutionerna och ställa upp kandidater som i sin tur kan transformera dessa krav till policy och sedan vara en del av beslutfattandet. Om inte nätverk kan vara annat än komplement, kan andra aktörer helt ersätta partierna?
Digitaliseringen skapar helt nya möjligheter genom hastig heten, räckvidden, den låga användartröskeln, transparensen och viktigast – möjligheten till interaktivitet. Coronapande min har bidragit till att utveckla och förfna de digitala verk tygen och gett större digital erfarenhet bland stora grupper av medborgare. Framtiden ger därför bättre förutsättningar för kommunikation, kreativitet och problemlösning. Genom till exempel avancerade, fnfördelade opinionsundersökningar, insamlandet av digitala data och spår vi lämnar efter oss samt arbete med fokusgrupper, kan olika aktörer få kunskap om väljarkårens åsikter, värderingar och intressen. Detta arbets sätt kan emellertid lika gärna missbrukas om det inte sker
34 100 år till
38
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
transparent för medborgarna. Och varför skulle inte konsum tionen kunna vara en grund för att representera våra intres sen? Dessa data ligger i öppen dag för alla de marknadsak törer som är inblandade i varje litet köp vi gör – om det så är parkeringsappar eller en villa. En korporativ representa tion brukade förknippas med de gamla folkrörelsepartierna – organisationer som Konsumentkooperationen och de av de fackliga rörelserna dominerade styrelserna och utredningarna i det gamla Sverige. Men en ny korporativism skulle kanske kunna bygga på oss som konsumenter och inte som med borgare. Konsumerar du så fnns du – i alla fall digitalt. I en framtida riksdag kan vi kanske se Ikeapartiet gå i allians med Centern, eller se Internationalisterna rösta med Socialdemo kraterna.
Vart är vi på väg?
Nya generationer ser i mindre utsträckning nationalstaten som den självklara ramen för politiskt agerande. Inte heller kapitalet eller miljörörelsen uppfattar nationalstaten som den ram som sätter gränser för mobilisering och aktioner. För de unga, välutbildade väljare som har sina kontakter med likasin nade över nationella gränser, vars språk är engelska och vars kulturella ramar är globala, är kanske frågorna om resurser till äldreomsorgen eller strandskyddet i den egna kommunen inte högst på agendan? Å andra sidan fnns också en stor grupp väljare, yngre och äldre, som upplever ett hot från ekonomins globalisering och kulturens förändring. För dem är kanske det nationella en hemvist värd att försvara?
100 år till 35
39
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
I vår spaning ser vi hur konfikter mellan nationella intressen, behov och krav å ena sidan, och transnationella rörelser och gemenskaper å andra sidan kommer att generera nya politiska skiljelinjer och därmed nya frågor för folkets representanter. På samma sätt ser vi hur olika gruppers relation till ett för ändrat arbetsliv påverkar politiken. För vissa grupper är krea tiv problemlösning, hållbarhet och globala mål i centrum, och för andra är manuella, fexibla och kortsiktiga arbetsinsatser det enda sättet att försörja sig. Att den förändringen också kommer att sätta avtryck i mobiliseringen för olika politiska lösningar menar vi är självklart. Motsättningar mellan mark nadslogiker och värderingslogiker, mellan våldskapital och kunskapskapital och mellan traditioner och modernitet kom mer sannolikt att påverka både befntliga politiska organisa tioner och skapa nya typer av representation.
De politiska partierna har dödförklarats många gånger, och diskussionen om ”partiernas kris” är nästan lika gammal som partierna själva. De politiska partierna har dock över tid visat på en enastående förmåga att anpassa sig till nya omständig heter. Huruvida framtida generationer fortfarande känner igen det politiska landskap vi har framför ögonen idag, om pluralismen fortsatt har kunnat försvaras och om den repre sentativa demokratin överlever utan partier, är avgörande frå gor som vi inte har några färdiga svar på. Men, demokra tin som politiskt system är aldrig en gång för alla given, och framtiden har vi varje dag i våra egna händer.
36 100 år till
40
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Referenser
Bennett, L & A Segerberg (2013). Te Logic of Connective Action. Digital
Media and the Personalization of Contentious Politics. Cambridge: Cam
bridge University Press. Bjereld, U & M Demker (2011). Den nödvändiga politiken. Makt och
motstånd i en individualiserad tid. Stockholm: Hjalmarson & Högberg.
Bjereld, U & M Demker (2018). 1968. När allt började. Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Bjereld, U & S Blombäck, M Demker, L Sandberg (2018). Digital demo-
krati? Partierna i en ny tid. Stockholm: Atlas.
Demker, M & K Heidar, K KosiaraPedersen (red.) (2019). Nordic Party
Members. Linkages in Troubled Times. Colchester: ECPR Press/Rowman
& Littlefeld. Erlingsson, G Ò & M Persson (2014). ”Ingen partikris trots allt?” i Bergström, A & H Oscarsson (red.) Mittfåra och marginal. Göteborgs universitet: SOMinstitutet. Farrugia, D (2017). Spaces of Youth. Work, Citizenship and Culture in
a Global Context. Abingdon, Oxfordshire: Routledge. https://doi.
org/10.4324/9781315692272 Florida, R (2002). Te Rise of the Creative Class. New York: Basic Books. Flyverbom, M (2011). Te Power of Networks: Organizing the Global
Politics of the Internet. Cheltenham: Edward Elgar Publishing.
Holmberg, S & H Oscarsson (2020). ”Party Identifcation: Down But Not Out” i Oscarsson, H & S Holmberg (eds.) Research Handbook on
Political Partisanship. Cheltenham: Edward Elgar.
Hooghe, L & G Marks, C J Wilson (2002). “Does Left/Right Structure Party Positions on European Integration?” Comparative Political Studies
35:965–989.
Jost, J T & P Barberá, R Bonneau, M Langer, M Metzger, J Nagler, J Sterling, J A Tucker (2018). “How Social Media Facilitates Political
100 år till 37
41
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Protest: Information, Motivation, and Social Networks”. Political Psycho-
logy 39:85–118. https://doi.org/10.1111/pops.12478
Kölln, AK (2015).”Det sjunkande antalet partimedlemmar och demo kratin” i Låt fer forma framtiden. Forskarantologi. SOU 2015:96. Bilaga till betänkandet av 2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt infytande. Oscarsson, H (2020). Flytande väljare 2018. Valforskningsprogrammets rapportserie 2020:10. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institu tionen.
38 100 år till
42
2
Demokratin och grundbulten
Grundlagens
betydelse för
morgondagens
demokrati
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Grundlagens betydelse för morgondagens demokrati
Denna text baseras på ett fördjupande samtal om grundla gens framtid mellan fyra personer med gedigna sakkunska per och erfarenheter på temat: Tomas Bull (justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen), Dona Hariri (jurist, mode rator och författare), Sofa Näsström (professor i statsveten skap) och Olof Petersson (tidigare professor i statsvetenskap och tidigare forskningsledare vid Studieförbundet Närings liv och Samhälle, SNS). Samtalet leddes av journalisten och moderatorn Cecilia Garme och har anpassats till textform av journalisten Ulf Johansson tillsammans med kommittén Demokratin 100 år.
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsord ningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundla gen. Grundlagarna står över alla andra lagar. Med 1974 års regeringsform fck Sverige en ny författning som genom åren har moderniserats ytterligare och byggts ut. I detta samtal dis kuteras varför grundlagen överhuvudtaget behövs, vilka som egentligen är folket, sociala mediers påverkan på yttrandefri heten och om det är för lätt att ändra i grundlagen. Har vi en grundlag som klarar de krav, utmaningar och påfrestningar som kan bli aktuella i morgondagens demokrati? Följ med i ett samtal om risker och hot – men även möjligheter – inom ramen för grundlagen och demokratin.
40 100 år till
44
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
All makt utgår från folket – men vilka är ”folket”?
All ofentlig makt i Sverige utgår från folket. Så lyder den första meningen i regeringsformen, en av Sveriges fyra grund lagar. Men varför behövs det egentligen en grundlag? Samta lets första fråga ställs till Sofa Näsström, aktuell med boken
Demokrati. En liten bok om en stor sak.
– Grundlagen skapar spelreglerna för vår demokrati. Den
syftar till att minska godtyckligheten och säkerställa lik heten inför lagen. Mer specifkt fnns det tre svar på frå gan om varför vi behöver en grundlag. Det första svaret är att grundlagen är till för att tämja folkmakten – för att skydda minoriteter och individers rättigheter. Det andra svaret handlar om möjligheten att skydda sig mot korrup tion, så att den styrande eliten inte ska kunna missbruka makten. Ett sådant exempel är meddelarfriheten, som gör det möjligt för medborgare att stå upp mot maktmissbruk och korruption.
Meddelarfriheten innebär att anställda inom ofentlig sektor har rätt att lämna uppgifter till media för publicering utan att riskera att drabbas av repressalier.
– Det tredje svaret är att vi ibland faller ofer för tidens vindar,
och då är grundlagen ett sätt att påminna oss om vilka vi är och vill vara. Den upprätthåller jämlikheten inför lagen, och binder oss vid grundläggande demokratiska principer, säger Sofa Näsström.
100 år till 41
45
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Många som bor i Sverige får inte rösta i riksdagsval. Vem ska bestämma vilka som ska ingå i ”folket”? Justitierådet Tomas Bull svarar på frågan.
– Det är en fråga som är omdiskuterad i demokratins histo
ria. Det enkla svaret är att det bestäms av parlamentet – det vill säga att demokratin själv bestämmer vilka som ingår i demokratin. Den lösning vi har i dag är inte på något sätt given utan föremål för diskussion och omvärdering. Varför drar vi egentligen gränsen vid 18 år? Ska inte 16åringar också ingå i folket? Man kan också fundera över varför vi inte har rösträtt i USA när även det amerikanska president valet påverkar oss så mycket, säger Tomas Bull.
Moderatorn Cecilia Garme påpekar att det fnns ett stort antal människor som lever i Sverige och påverkas av lagstift ningen men som inte är medborgare för att de exempelvis fyttat hit nyligen. Är det något som man skulle kunna ändra på? Det är det, menar Sofa Näsström:
– Ja. En annan möjlig princip är den så kallade legalitetsprin
cipen. Den säger att alla som är underställda lagen – som har skyldighet att lyda lagarna i ett land – också ska ha rätt att påverka deras utformning. Skyldigheter och rättigheter ska gå hand i hand. Ålder är ett exempel: Eftersom man blir strafmyndig vid 16 års ålder kanske man även borde ha rösträtt vid 16 års ålder. Med samma princip ska de som arbetar och bor i Sverige under en längre tid få rätten att rösta i allmänna val. Annars blir de i praktiken en ny under
42 100 år till
46
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
klass, styrda av vad flosofen Michael Walzer kallar ett gäng ”medborgartyranner”.
Olof Petersson, tidigare professor i statsvetenskap, påpekar att det inte fnns något självklart svar på vilka som är folket. Varje folk får konstituera sig själv. Samtidigt är det väldigt viktigt att det fnns en rättsordning och grundlag för att defniera folket. Olof Petersson fortsätter:
– Det fnns andra sätt att defniera folket, exempelvis genom
språk och kultur, men ett sådant resonemang tror jag kan leda oss vilse. För demokratins fortsatta framtid är det vik tigt att markera att vi har en rättsligt grundad gemenskap med möjligheter till olika kultur eller vanor.
Hur ser ungdomars demokratiska kunskaper ut?
Dona Hariri är uppvuxen i Österängen i Jönköping. Hon berättar att valdeltagandet är alarmerande lågt där. ”Vem är egentligen en del av demokratin på riktigt?” frågar hon reto riskt. Donas bedömning, baserat på erfarenheter från hennes uppväxt och arbete, är att det är en priviligierad skara som i de festa sammanhang utgör ”folket”.
– Jag har många gånger sagt, till min kårs skräck, att vi inte
är lika inför lagen, och det står jag fast vid.
100 år till 43
47
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Cecilia Garme frågar Dona om ungdomarnas generella kän nedom om grundlagen. Vilka kunskaper har de om demo kratin?
– Ungdomar känner inte till vad en grundlag är, men har
absolut koll på till exempel yttrandefriheten. Jag förde ett samtal med några ungdomar kring Instagram nyligen och de visste precis vilka inskränkningar som fnns i yttrande friheten, som exempelvis hets mot folkgrupp. Ungdomar har förstått att juridik är en del av livet, till skillnad från många vuxna.
Samtidigt vänder många unga ryggen mot den traditionella partipolitiken, säger Hariri.
– Ungas låga engagemang inom partipolitiken har inte att
göra med ovilja eller ointresse. Det har att göra med struk turer – att man tar avstånd från politiken, att man inte tror på juridiken, att man inte vill vara en del av myndighets sverige. Men många är insatta i politik och påverkansarbete och tycker att det är spännande.
Olof Petersson, tidigare professor i statsvetenskap, kommen terar att det är oroväckande att många yngre inte känner sig attraherade av partierna.
– Det är allvarligt eftersom partierna har en så stark ställning
i den svenska demokratiuppfattningen. Detta återspeglas också i regeringsformen och i riksdagens starka roll – att riksdagen är folkets främsta företrädare via de politiska
44 100 år till
48
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
partierna. Jag tror att man, både för ungdomar och äldre, måste få fram att grundlagen har två syften: Den är som ett färdmedel med både en gas och en broms. Grundlagen skapar möjligheter, men sätter också gränser.
Utmaningar för lagar i praktik och teori
Men hur ser det ut med relationen mellan våra lagar i teori och praktik? Olof Petersson påpekar att politik handlar om styrning och efektivitet, till exempel att kunna motverka mil jöförstörelse och åstadkomma förändringar i samhället. Men grundlagen har också ett utbyggt skydd för till exempel mino riteter. Det måste fnnas en balans mellan de begränsningar som behövs och möjligheten att gasa på, påpekar han.
– Politik är ju till för att åstadkomma förändringar eller
motverka sådant som vi inte tycker är bra för samhället. Eftersom det är obligatoriskt medlemskap i den ofentliga makten – och det ofentliga tvångsmonopolet ligger under staten – så har politiken starka instrument som kan ingripa i människornas liv. Därför har vi begränsningar.
Sofa Näsström poängterar att det är viktigt att diskutera vad som kan hända när principerna i grundlagen möter den krassa verkligheten, exempelvis den ekonomiska logik som går under namnet ”new public management”.
– I dag har vi en styrning som många bedömare menar har
en logik som går emot lagens anda. Det handlar om att det ofentliga livet har anammat metoder från det privata
100 år till 45
49
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
näringslivet. Principer om rätt och fel – och professioner nas kompetens och omdöme i ofentliga verksamheter – har ersatts med vad som är ekonomiskt nyttigt och mätbart. Det sker i till exempel skola, vård och omsorg, i infrastruk tur och andra ofentliga verksamheter. Den här ekono miska logiken kan i praktiken hota rättssäkerheten genom att ändra incitamenten i politiken. Den utgör en slags tyst konstitutionell revolution som i förlängningen kan få stora konsekvenser för grundlagens betydelse för demokratin.
Olof Petersson försvarar det ekonomiska perspektivet av grundlagen. Han hyser stor respekt för de ekonomer som deltog i arbetet att ta fram en ny budgetlag, vilket resulterat i att politikerna fått bättre kontroll över statens inkomster och utgifter.
– Det har inneburit att Sverige slipper situationer som på
90talet när landet höll på att gå omkull eftersom den ofentliga sektorn inte kunde sköta sina fnanser. Politiken måste kunna genomföras och mätas. Vi har byggt upp en riksrevision som ska granska resultatet så att staten inte misshushållar med resurserna.
Bör fri- och rättigheter begränsas?
Medborgarnas fri och rättigheter återges i regeringsformens andra kapitel och inleds med detta stycke:
”Den ofentliga makten ska utövas med respekt för alla männ iskors lika värde och för den enskilda människans frihet och
46 100 år till
50
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
värdighet. (…) Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskri minering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funk tionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.”
Med avstamp i regeringsformens andra kapitel ställer Cecilia Garme följande frågor till panelen: Behövs ett förstärkt skydd för grundläggande fri och rättigheter i Sverige? Eller kan de så kallade opinionsrättigheterna yttrandefrihet, informations frihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet behöva begränsas? Tomas Bull får ordet:
– Den första distinktionen som man behöver fundera över är:
Vilka rättigheter ska fnnas i grundlagen och vilka lämpar sig bäst någon annanstans? Man behöver skilja på rättighe ter i grundlag, och rättigheter på exempelvis arbetsplatsen eller i skolan, vilka ofta regleras i vanlig lagstiftning.
Tomas Bull pekar på att vi kan se parallella utvecklingar i vår egen grundlagsreglering – å ena sidan med begränsningar och å andra sidan med förstärkta rättigheter. Nyligen föreslogs ett förbud mot terrororganisationer och rasistiska organisationer, vilket Bull tar som exempel.
– Det är sådant som vi förut har tyckt klampar in på för
eningsfriheten – vilket kan vara känsligt. Men det drar åt båda hållen – det inskränks rättigheter på ett område, men
100 år till 47
51
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
utvidgas och förstärks också på andra områden. Nyligen blev barnkonventionen svensk lag, och vi har diskussioner om att djur och natur har rättigheter som bör skrivas in i grundlagen för att skyddas.
Cecilia Garme lyfter fram att justitieministern föreslagit ett förbud mot att förneka Förintelsen eftersom antisemitismen är ett allvarligt samhällsproblem. Vad talar för och vad talar emot förslaget? Tomas Bull fortsätter:
– Min personliga bedömning är att ett förbud är en gan
ska långtgående inskränkning av yttrandefriheten. Det blir knepigt om riksdagen ska rösta om historiska skeenden, och förbjuda vissa påståenden och inte andra.
Tomas Bull pekar på konfiktlinjen mellan olika rättighe ter som ständigt aktualiseras i olika sammanhang. Den enas yttrandefrihet kan trampa på den andras integritet. Min rätt att röra mig fritt överallt kan inkräkta på din egendomsrätt. Dessutom uppstår oväntade situationer när man stiftar lagar, menar Bull. Därför måste en noga värdering göras om huru vida vi behöver fer rättigheter och om de i så fall ska skrivas in i grundlagen.
– För ungefär 10 år sedan fördes en ny rättighet in i svensk
grundlag som heter ”rätten till rättvis rättegång”. Och för ungefär fem år sedan kom Högsta domstolen fram till att grundlagen innebar att personer kan få ersättning för rät tegångskostnader om de vinner en tvist mot staten enbart
48 100 år till
52
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
med stöd av den grundlagsbestämmelsen. Det tror jag inte att politikerna eller juristerna hade tänkt sig.
Även Sofa Näsström understryker att det är viktigt att fun dera över vilka generella konsekvenser lagstiftning kan ge. Även hon nämner förslaget om att införa förbud mot rasism.
– Jag förstår viljan, men jag ser också risker utifrån sam
hällsklimatet. De extrema grupper man vill komma åt har vi redan koll på genom Säpo. Medan de man vill komma åt med ett sådant här lagförslag är mer slipade. De kan utnyttja det här politiskt och vända sig mot vad de kallar hyckleriet i den ”liberala”demokratins principer om öppen het: ”Nu tystas vi igen, vi får inte prata om att vi är natio nalister. Det är censur.”
Cecilia Garme för in samtalet på frågan om åsiktsintolerans kopplat till den akademiska friheten, som i den ofentliga debatten stundtals sägs vara hotad av inskränkningar från stu denternas sida. Även existensen av den så kallade ”åsiktskor ridoren” diskuteras regelbundet, säger hon. Kan dessa räknas som yttrandefrihetsfrågor enligt grundlagen? Olof Petersson besvarar frågan:
– Man ska se grundlagens regler för yttrande och tryckfri
het som ett stort staket. Utanför staketet fnns hets mot folkgrupp och förtal, vilket inte är tillåtet i Sverige. I övrigt är allt tillåtet om det inte är förbjudet. Sedan är allt inte lämpligt.
100 år till 49
53
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Petersson nämner media som exempel.
– Det kanske inte är brottsligt att namnge misstänkta, men
det kan vara olämpligt. Medierna har själva satt upp etiska regler som går längre än grundlagens gräns för yttrande friheten.
Vad har sociala medier inneburit för grundlagen?
Det har knappast undgått någon att sociala medier har för ändrat vår tillvaro. Man skulle därför kunna tänka sig att den starka framväxten av sociala medier skulle utgöra en utmaning för grundlagen, menar Cecilia Garme. Olof Petersson är dock av en annan uppfattning. Han drar parallellen till år 1766 då Sverige som första land i världen antog en tryckfrihetsförord ning som reglerade rätten till tryckfrihet och yttrandefrihet, och som dagens grundlag har sitt ursprung i. Han förklarar entusiastiskt:
– Sociala medier är tvärtom underbart för yttrandefriheten.
Tänk om de hade vetat det 1766 när tryckfrihetsförord ningen antogs – med syfte att förhindra statlig kontroll. Dels ville man få tillgång till dokument som fanns i riks dagen och ämbetsverken, sedan skulle man fritt få trycka, sprida och kommentera dem. Det var ju den tidens inter net!
50 100 år till
54
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
”
Sociala medier är tvärtom underbart för yttrandefriheten. Tänk om de hade vetat det 1766 när tryckfrihetsförordningen antogs – med syfte att förhindra statlig kontroll.
Internet och sociala medier har inneburit en revolution och förstärkt medborgarnas makt, säger Olof Petersson. Det fnns förvisso sidoefekter, men de är försumbara jämfört med den demokratiska revolution som internet har inneburit.
Tomas Bull tillägger att det de facto fanns ett kontrollbehov när tryckpressen kom. Från samhällets sida ville man inte att vad som helst skulle tryckas. Men ny teknik möter ständigt denna inställning, säger Bull.
– Det är väldigt vanligt genom historien att ny teknik anses
skrämmande, och att det fnns ett behov av kontroll. Nu har det visat sig att vi inte kan kontrollera sociala medier.
Dona Hariri tillägger att sociala medier har blivit ett sätt att mobilisera sig.
– Jag älskar mobilisering som kollektivt och enat kan skapa
skillnad. Till exempel när vi organiserade oss under ”me too”, blev en enad kraft och drev på förändringar. Inte minst förfyttade vi maktpositioner. Även media spelade så klart en avgörande roll i detta.
100 år till 51
55
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Hat och hot på nätet
Framväxten av internet har resulterat i hat och hot mot enskilda individer. Trakasserier mot ofentliga personer är inget nytt fenomen, men den digitala utvecklingen har gjort det lättare att hota och smutskasta människor. Nästan var tredje journalist utsattes för hot, våld eller trakasserier under år 2019 enligt Institutionen för journalistik, medier och kom munikation vid Göteborgs universitet. Av dessa har en av tre mottagit hot om våld och en av tio har mottagit hot om sex uellt våld.
Utsattheten drabbar också enskilda individer som uttrycker sin åsikt på nätet. Enligt en undersökning från SOMinsti tutet som gjordes år 2020 uttrycker 33 procent av den svenska befolkningen i åldern 16–85 år en åsikt i en samhällsfråga minst någon gång i veckan i ofentliga sammanhang. Av dessa har 30 procent utsatts för hot, trakasserier eller våld på inter net. Dona Hariri anser att juridiken ligger efter på området.
– Jag är en av många, framför allt kvinnor, som dagligen får
hot och hat på internet. Det fnns de som är mycket mer utsatta än vad jag är. Det är svårt att göra en polisanmälan som leder någonstans, vilket gör att ofret sakta antingen tystas, backar eller bara låter de här personerna ta plats.
Cecilia Garme ber Dona berätta om en personlig erfarenhet av hot och hat.
– Jag har fått allt möjligt, en död kanin på posten bland annat.
52 100 år till
56
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Dona berättar att när hon skrev sin bok Fatta lagen! : från
hatbrott till snatteri och svartjobb blev många män upprörda.
Men även hennes egen kår har varit snabb att kommentera hennes arbete genom åren, berättar Hariri. De har tyckt att det är problematiskt och populistiskt att förklara juridik som hon gör.
– Det handlar om normer och strukturer, att kvinnor är mer
utsatta än män. Jag träfar dagligen unga tjejer som har tap pat hoppet. De vill att personerna blir åtalade och dömda, och att förfarandet ska vara mycket lättare. Det behövs mer efektiva rättsprocesser.
”
Jag träffar dagligen unga tjejer som har tappat hoppet. De vill att personerna blir åtalade och dömda, och att förfarandet ska vara mycket lättare.
Är grundlagen för svag?
För att ändra en grundlag i Sverige krävs två likadana riks dagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval. Enligt MR Stiftelsen (Stiftelsen för oberoende granskning av mänskliga rättigheter i Sverige) är det ”orimligt lätt att rösta bort den svenska demokratin”. Är grundlagen för enkel att ändra i dag? Frågan går först till Tomas Bull.
100 år till 53
57
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
– Det är värt att fundera på om grundlagen är tillräcklig i
tider när demokratiska värderingar blir mer omstridda. Men enligt vår politiska kultur driver man bara igenom grundlagsförändringar om man har en bred enighet i riks dagen. Grundlagen är dessutom väldigt detaljerad i Sve rige, medan till exempel den amerikanska och danska håller sig på en generell nivå, och lämnar en hel del antingen åt lagstiftarna eller åt domstolarna att fylla ut på egen hand. Genom att vår grundlag är så detaljerad behöver den änd ras ganska ofta, men då kan traditionen med bred politisk enighet sätta käppar i hjulet och det är alltid en tidsödande process.
Det är värt att fundera på om grundlagen
”
är tillräcklig i tider när demokratiska
värderingar blir mer omstridda.
Det förs även en diskussion i Sverige om att det ska vara svårare att ändra i grundlagen eftersom den kan dras in i den vanliga politiken – utan samförståndsanda – och då kan begränsningar i demokratin drivas igenom. I Tyskland fnns till exempel en ”evighetsparagraf ”som bland annat innebär att man inte får ändra regler om exempelvis människans värde. Det ger ett visst skydd mot att demokratin undergräver sig själv. För att göra grundlagsändringar svårare har det kommit förslag på kvalifcerad majoritet, säger Sofa Näsström.
54 100 år till
58
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
– Men med kvalifcerad majoritet är det faktiskt jämlikheten
som får stryka på foten. Vi skulle i stället kunna försvåra processen genom att ge den mer tid. Då behåller vi fort farande jämlikheten, en person får en röst, vilket många skulle säga är viktigt.
Cecilia Garme för in samtalet på författningskulturen i Sve rige i jämförelse med exempelvis USA – där alla verkar kunna grundlagen och där den används fitigt av landets domsto lar. Petersson tycker det är förklarligt att Sverige ligger efter USA på den punkten. För endast 50 år sedan – innan dagens grundlag från 1974 trädde i kraft – betydde juridiken mycket lite i det ofentliga livet, säger han.
– Domstolarna hade en blygsam roll. Vi hade i prakti
ken ingen grundlagsreglering av fri och rättigheter. Det betraktades nästan som pinsamt om man refererade till grundlagen. Sedan fck vi en grundlag med en helt annan ställning. Vi fck Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som blev en del av svensk lag. Under de gångna 50 åren har vi fått en enorm förstärkning av rättsstat, maktdelning och rättigheter jämfört med tidi gare i Sverige.
Olof Petersson anser att det blir problematiskt när svenska domstolar aktivt använder sig av grundlagens rättighetsskydd. Problematiken ställs på sin spets när det fnns demokratiskt fattade beslut som domstolen inte följer med hänvisning till att de strider mot någon rättighet.
100 år till 55
59
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
– Domstolar och myndigheter kan underkänna ett politiskt
beslut om de anser att det strider mot lagen. På ett sätt är det här är en positiv utveckling, men risken är att pendeln svänger och politikerna blir rädda för att fatta svåra beslut. I en sådan kultur hänskjuts politiska frågor till domstolarna. Då kommer den politiska striden att handla om vem det är som sitter i Högsta domstolen.
Det är det som har hänt i Östeuropa, enligt Olof Petersson. I Ungern och Polen har vi sett författningsdomstolar som blivit politiserade.
– Jag ser en risk i att politiken juridiferas. Det behövs en
stark politik och starka oberoende domstolar. Dessa kom pletterar och förutsätter varandra.
Kan grundlagen hantera allvarliga samhällskriser?
I regeringsformen fnns regler som skyddar våra rättigheter vid kriser. Proportionerliga inskränkningar får dock göras så länge inte större åtgärder än nödvändigt vidtas. I grundlagen fnns även regler som anger hur regeringen får agera vid krig och krigsfara. Om riksdagen eller krigsdelegationen exem pelvis inte kan fullgöra sina uppgifter, får regeringen fullgöra dessa i den utsträckning det behövs för att skydda riket och slutföra kriget.
56 100 år till
60
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Drygt ett år efter att den första patienten som smittats med covid19 identiferades infördes en tillfällig pandemilag som gav regeringen rätt att inskränka vissa av de medborgerliga fri och rättigheter som fnns i regeringsformen, exempel vis demonstrationsfriheten och mötesfriheten. Nu pågår ett arbete med att ta fram en permanent lagstiftning som kan användas vid eventuella framtida pandemier. Olof Petersson anser att dagens grundlag i stort sett räcker för att klara svåra kriser.
– Samhällets förmåga att klara svåra kriser beror inte främst
på grundlagen. Det hänger på hur kommuner, regioner, statliga myndigheter – inte minst regeringen och ibland riksdagen – sköter sitt jobb och kan vidta åtgärder. Coro napandemin har visat att vi har lyckats få fram de lagar som behövs – om vi inte har haft dem så har vi skapat dem.
Under coronakrisen har Sverige varit ett av de länder som klarat av att hålla sig inom grundlagen, säger Petersson. Han liknar grundlagen vid en verktygslåda med en uppsättning politiska och rättsliga instrument.
– Det vi gjorde rymdes i allt väsentligt innanför verktygslå
dan.Andra länder bröt till och med mot grundlagen.I Dan mark stängde man ner domstolarna under några veckor. Man genomförde beslut som inte hade stöd i grundlagen.
Men å andra sidan var Sveriges verktygslåda ganska tom, kon staterar Olof Petersson. Endast allmänna sammankomster och ofentliga tillställningar som ryms inom ordningslagen
100 år till 57
61
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
– exempelvis kultur och idrottsarrangemang – kunde reger ingen bestämma kring. De hade däremot inte kunnat införa en nedstängning, så kallad lockdown, eftersom grundlagen hade hindrat det.
– På Ikea kunde det vara tusen personer, men i Uppsala dom
kyrka endast åtta. Jag tror att vi behöver ytterligare verktyg för särskilt allvarliga kriser i fredstid. Till exempel en möj lighet för regeringen att inskränka fri och rättigheter när det verkligen behövs, förutsatt att det fnns en stark demo kratisk kontroll.
Det är riksdagen som ska granska hur regeringen sköter arbetet. Riksdagen kan ge regeringen befogenhet tillfälligt men måste också kunna ta tillbaka mandatet, förklarar Olof Petersson.
– Det är viktigt att det sker under insyn och ofentlig debatt
så att det skapas en förståelse bland medborgarna. Här har media en central roll. Vi har mycket att lära från vår his toria och vad som kan hända med yttrandefriheten vid en kris. Under andra världskriget ingrep statsmakten mot fria medier. Grundlagen var otillräcklig och tryckfrihetsförord ningen skrevs om efter kriget för att vara mer robust. Skulle den klara motsvarande kris i dag? Det vet vi inte.
58 100 år till
62
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Drömmen om ett idealsamhälle
Jämlikhet har ett särskilt stöd i regeringsformen: ”Det all männa ska verka för att alla människor ska kunna uppnå del aktighet och jämlikhet i samhället (…)”. Under pandemin har frågan om jämlikhet aktualiserats. Sjukdomen har slagit hårt mot socioekonomiskt utsatta områden. Vad betyder det att principen om jämlikhet står i grundlagen?
Dona Hariri anser att juridiken är en klassfråga. Beroende på vad man heter och var man bor så har man mer eller mindre koll på sina skyldigheter och rättigheter. Det handlar inte om okunskap, utan att informationen inte är anpassad till alla. Pandemin har varit ett tydligt exempel på detta.
– Till exempel hölls presskonferenserna klockan två, då min
pappa fortfarande jobbar skift på fabriken. Han har inte möjlighet att sitta och ta till sig information.
Sofa Näsström konstaterar att även lagen har sina gränser på grund av rådande samhällsstrukturer.
– Sverige har varit en välfärdsstat där vi har förväntat oss att
lika värde betyder lika sociala rättigheter och tillgång till ofentliga tjänster. Pandemin har visat att det inte är så. Man kan knappt nås på telefon i vissa delar av Sverige i dag. Och här syns gränsen för lagen.
100 år till 59
63
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Tomas Bull beskriver fenomenet som den klassiska skill naden mellan grundlagens ambitioner – den drömbild som målas upp där av ett idealt, eftersträvansvärt samhälle – och samhällets realiteter. Detta fenomen fnns i alla länder med grundlagar.
– Det fnns rasism i USA även om grundlagen förbjuder det.
På samma sätt har vi enorma problem med att de målsätt ningar som vår grundlag sätter upp inte alltid realiseras. Politik måste innehålla de verktyg som behövs för att rea lisera drömmar.
Politik måste innehålla de verktyg
”
som behövs för att realisera drömmar.
60 100 år till
64
3
Demokratin och grundbulten
Demokratin i EU – nödvändig,
sammansatt och
ömtålig
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Demokratin i EU – nödvändig, sammansatt och ömtålig
annika strˆm melin
Den som lyssnar när EU:s ledare hyllar demokratin, läser uni onens fördrag eller tänker på de många krav som ställs på länder som vill bli EUmedlemmar tror säkert att folkstyre är en självklar och okontroversiell utgångspunkt i och för unio nen. Fullt så enkelt är det inte. Demokrati är en frad princip, men EU är ett samarbete mellan självständiga stater som har konstruerat sina nationella demokratier på lite olika sätt. Det som håller ihop EU är gemensamt beslutade lagar inom vissa områden (som efter hand blivit allt fer och mer omfattande) och som är tvingande för människor, företag och myndighe ter i medlemsstaterna. Samarbetet går längre och är betydligt tätare än i någon annan internationell organisation, men EU är ingen stat eller någon fullt utvecklad federation med ett parlament, en regering och en konstitution som reglerar folk styrets grunder. Demokratin vilar därför i huvudsak på natio nell grund, också i EU. Därutöver fnns ett komplext gemen samt regelverk som består av allmänna principer som ska gälla överallt, bestämmelser om den interna EUdemokratin samt regler för valen till Europaparlamentet.
62 100 år till
66
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Även om medlemsländerna och väljarna alltså garanteras infytande på olika sätt, fnns inget rakt svar på demokra tins grundfråga: Kan medborgarna rösta bort EUstyret och välja ett nytt? Det är inte ens glasklart vilka som styr. Är det EUkommissionen – den institution som har makt att lägga fram förslag på nya EUlagar och övervaka att reglerna följs? I så fall har valen till Europaparlamentet viss betydelse, efter som EUkommissionens ordförande väljs av parlamentet. För att bli vald till uppdraget att leda kommissionen krävs stöd av en majoritet av ledamöterna. De folkvalda i Europaparla mentet kan därför sätta press på den person som EUledarna utsett till kandidat att leda kommissionen och på så sätt för söka påverka dess prioriteringar. Genom att delta i EUvalen avgör väljarna parlamentets sammansättning, vilket alltså kan ge avtryck i kommissionens arbetsprogram.
”
Kan medborgarna rösta bort EU-styret och välja ett nytt? Det är inte ens glasklart vilka som styr.
Ännu svårare är det att påverka sammansättningen av Euro peiska rådet, EUledarnas sammanslutning och det organ som fastställer unionens allmänna politiska riktlinjer och pri oriteringar. EU:s stats och regeringschefer utses i direkta nationella val eller av parlamenten i sina respektive länder och utgången kan enbart påverkas av väljarna i det enskilda landet. Svenska medborgare avgör vem som blir statsminister
100 år till 63
67
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
och därmed företrädare för Sverige i Europeiska rådet, men inte vem Tyskland, Ungern eller andra EUländer skickar till EU:s toppmöten.
Men kanske är det inte Europeiska rådet, utan EU:s två lag stiftande församlingar – rådet och Europaparlamentet – som besitter unionens verkliga makt? Det är trots allt direktiven och förordningarna som utgör unionens hårda kärna och det är rådet och parlamentet som fattar beslut om EU lagarna. Eftersom medborgarna kan rösta i de allmänna valen till Europaparlamentet vart femte år fnns möjlighet att ha infy tande över parlamentets sammansättning och därmed lag stiftningen.
De nationella valen är alltså också EU-val,
”
även om det sällan märks.
Svårare är det att utnyttja sin röst för att påverka rådets beslut. Väljarna avgör vilket politiskt parti det egna medlemslandets ministrar tillhör, men inte andra EUländers. Demokratins grundprincip ”en medborgare, en röst”gäller alltså i medlems länderna och i valet till Europaparlamentet. I övrigt företräds väljarna av nationella företrädare som ”själva (ska) vara demo kratiskt ansvariga, antingen inför sitt eget nationella parla ment eller inför sina medborgare”, som det heter i Lissa bonfördragets artikel 10. De nationella valen är alltså också EUval, även om det sällan märks.
64 100 år till
68
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Dock fnns viss möjlighet till direkt påverkan från väljarna. EU kan upprätta direkta förbindelser med medborgare, men sådana kontakter rubbar inte unionens maktförhållanden utan handlar om sakfrågor. Kommissionen ska genomföra ”samråd” om förslag till kommande lagar med ”berörda parter” i med lemsstaterna och har ibland bjudit in medborgarna till olika typer av direkta dialoger för att fördjupa diskussionen om EU. Väljarna kan dessutom gå samman i ett så kallat medborgari nitiativ och kommissionen ska överväga ett förslag som förs fram av minst en miljon EUmedborgare.
Att rucka på EUmakten är med andra ord inget som görs i en handvändning. Den interna demokratin är en långsam och ständigt pågående process som framförallt påverkas av de politiska förändringarna i medlemsstaterna. Så har det all tid varit, men utvecklingen under det senaste decenniet visar vilka risker det kan innebära. Samarbetet i EU bygger på att alla medlemsländer respekterar demokratin, men samtidigt har unionen begränsade möjligheter att påverka ett medlems land som utvecklas auktoritärt. Det beror i huvudsak på själva konstruktionen. När EU:s grundare under 1950talet fast ställde formerna för samarbetet undvek de mycket medvetet alla konstitutionella djupdykningar. Ordet demokrati fanns inte ens med i den framväxande unionens första grundför drag, och det var inget misstag. Hur demokratin fungerade i medlemsländerna ansågs vara deras ensak.
100 år till 65
69
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Samarbetet i EU bygger på att alla
”
medlemsländer respekterar demokratin,
men samtidigt har unionen begränsade möjligheter att påverka ett medlemsland
som utvecklas auktoritärt.
I början handlade nästan allt om marknaden. Under de första decennierna upprättades steg för steg en allt mer gränslös inre marknad där fri rörlighet, borttagna tullar och gemensamma konkurrensregler skulle svetsa samman ländernas ekonomier. Mängder med tekniskt, ekonomiskt och juridiskt detaljerade lagar om vilka regler som skulle gälla på den inre markna den klubbades, men vad demokrati innebar för samarbetet sköts på framtiden. En av konstruktörerna, fransmannen Jean Monnet, hoppades att den ekonomiska integrationen efter hand skulle leda till ett politiskt förenat Europa. Han hävdade att det så småningom skulle behövas ”gemensamma demokra tiska institutioner”, men utvecklade inte vad han menade med det. Skulle allmänna val hållas till ett gemensamt parlament, en regering sedan tillsättas och medborgarnas fri och rät tigheter garanteras i en konstitution för ett förenat Europa? Monnet hade inga svar på sådana komplicerade spörsmål och tyckte inte heller att väljarna behövde få säga sitt innan det fanns något konkret att ta ställning till. ”Jag har aldrig trott att Europa en vacker dag skulle uppstå som ett resultat av en genomgripande politisk omvandling, och jag tyckte att det var fel att fråga människor om vad de ansåg om en gemen
66 100 år till
70
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
skap som de inte hade konkret erfarenhet av”, skriver Mon net i sina memoarer.”Vi trodde på en början med avgränsade framgångar, för att därmed etablera verklig solidaritet, och att en europeisk federation på så sätt gradvis skulle växa fram.”
Ganska snart blev det emellertid uppenbart att det fattades någonting i den ekonomiska gemenskapens regelverk. Det fanns inga lagar som skyddade medborgarnas rättigheter, och därmed inga gränser för den makt gentemot enskilda som Europeiska gemenskapen (EG) behövde för att skapa en inre marknad. Ett tidigt och uppmärksammat fall gällde en tysk företagare som tvingats betala garanti för att få exporttillstånd av EG, men trots att det inte blev någon försäljning fck han inte tillbaka pengarna. Stod inte detta i strid med äganderät ten och proportionalitetsprincipen i tysk grundlag? Det und rade en tysk domstol som vände sig till EUdomstolen. Inte alls, svarade domarna i Luxemburg. Eftersom gemenskapens lagar alltid skulle gälla före nationella lagar var det EG:s reg ler som skulle tillämpas, vad som än stadgades i den tyska grundlagen. Den tyska författningsdomstolen opponerade sig dock med kraft mot detta besked. I ett historiskt beslut från 1974 förklarade de tyska domarna att tvisten handlade om en enskild människas äganderätt, som skyddades av den tyska grundlagen. Så länge EG saknade regler för skydd av med borgerliga rättigheter tänkte domstolen därför ge den tyska grundlagen företräde framför gemenskapens lagar.
Det innebar ett slags rättsligt uppror mot EG. Domarna i Luxemburg tog intryck och återkom med ett nytt besked. De hävdade att det visst fanns ett slags skydd för grundläggande
100 år till 67
71
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
rättigheter i EG eftersom det var en del av ”medlemsländer nas gemensamma konstitutionella traditioner” som domsto len i Luxemburg tog hänsyn till. Med det lät sig den tyska domstolen nöjas, men meningsutbytet hade avslöjat ett rätts ligt tomrum som fanns kvar under lång tid. Först många år senare (2001) antog EU en särskild stadga om ”grundläg gande rättigheter” som ska gälla när unionens lagar tillämpas.
Murens fall 1989 och de kommunistiska diktaturernas sam manbrott i östra Europa innebar en omvälvning också för EG, på fera sätt. Under kampen mot de totalitära regimerna bakom järnridån hade många oppositionella talat om sin läng tan ”tillbaka till Europa”, vilket framförallt innebar demokrati, fri marknad och mänskliga fri och rättigheter. Nu knackade de på den ekonomiska gemenskapens dörr, men för EG var det inte självklart att de nya demokratierna skulle släppas in som medlemmar.
Det ledde till stor besvikelse i öst. Den 10 maj 1990 höll Tjeckoslovakiens nyvalde president Václav Havel ett bejub lat tal inför Europarådets parlamentariska församling i Stras bourg. Havel förklarade att Tjeckoslovakien siktade mot EG, men att det kändes som ”en avlägsen och närmast ouppnåe lig horisont”. Han föreslog därför att det skulle skapas ”fex ibla övergångsformer” för de tidigare kommunistländerna. ”Det skulle inte bara ligga i dessa länders intresse, utan också i EG:s, och det skulle stärka ett integrerat demokratiskt Europa.”
68 100 år till
72
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Ett sådant tal förstärkte våndan i Bryssel. EGländernas led are insåg att Havel hade en viktig poäng och att de inte kunde hålla staterna i östra och centrala Europa ute, men i så fall tyckte de att det krävdes ordentliga förberedelser för inträde. Under ett toppmöte i Köpenhamn 1993 enades EG:s ledare om vilka krav som skulle ställas på länder som ville bli med lemmar. Först behövde de visa att de var fungerande mark nadsekonomier och hade inrättat demokratiska institutio ner, ett efektivt rättsväsende och oberoende domstolar samt skyddade minoriteter och mänskliga fri och rättigheter. Först därefter kunde förhandlingar om medlemskap sätta igång.
Omvälvningarna i östra Europa bidrog också till att EG för ändrades. Den ekonomiska gemenskapen hade blivit så tät att ingen längre kunde låtsas som om det inte handlade om politik i vidare mening, och därmed också om demokrati. Dessutom ville EGledarna utveckla det politiska samarbe tet ytterligare och efter långa förhandlingar enades de om ett nytt fördrag som trädde i kraft i november 1993. Det kallades Maastrichtfördraget och innebar att EG förvandlades till EU.
Den nygamla unionen utrustades med regler för en kom mande ekonomisk och monetär union och början till en gemensam utrikes och säkerhetspolitik. För första gången infogades också en portalparagraf om demokrati och grund läggande rättigheter. EGkommissionens ordförande Jacques Delors var mycket nöjd: ”Europa började som ett elitprojekt (där det antogs att) allt som krävdes var att övertyga besluts fattarna. Den fasen av godartad despotism är nu över”, förkla rade han i en intervju.
100 år till 69
73
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Den nya artikeln om demokrati var allmänt formulerad. Maastrichtfördraget stadgade att EU skulle respektera med lemsstaternas ”nationella identiteter” som grundades på ”demokratins principer”. Men unionen skulle också respektera medborgarnas ”grundläggande rättigheter”så som de garante rades i Europakonventionen, och sådana rättigheter förklara des vara ”allmänna principer för gemenskapens lagar” och en del av ”medlemsstaternas konstitutionella traditioner”.
Helt lätt att begripa var detta inte. När EU efter drygt fyrtio års utveckling infogade demokrati i regelverket innebar det ingen förändring av själva grundkonstruktionen. Jean Mon net och de festa av hans vänner var döda sedan länge och det var inte längre särskilt många som strävade efter ett helt poli tiskt förenat Europa. Demokratin ansågs – i princip – vara de självständiga medlemsstaternas område och så skulle det för bli, men några gemensamma grundsatser hade ändå satts på pränt. Formuleringen om ”medlemsländernas konstitutionella traditioner”kom från EUdomstolens beslut efter tvisten med den tyska författningsdomstolen på 1970talet, men vad dessa traditioner egentligen innebar var fortsatt difust.
Demokratin ansågs – i princip – vara de
”
självständiga medlemsstaternas område och
så skulle det förbli, men några gemensamma
grundsatser hade ändå satts på pränt.
70 100 år till
74
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Frågan var dessutom vad som skulle hända om ett medlems land bröt mot den nya grundsatsen. Maastrichtfördraget inne höll ingenting om den saken, men om portalparagrafen skulle vara något mer än vackra ord krävdes möjlighet att strafa ett EUland som satte sig över demokratin. I Amsterdamfördra get (1997) infördes en artikel som innebar att ett EUland som ”allvarligt och ihållande” kränkte grundläggande demo kratiska principer skulle kunna drabbas av sanktioner och i sista hand förlora rösträtten. I Nicefördraget (2001) skärp tes bestämmelsen något och i teorin krävs sedan dess enbart en ”klar risk” för demokratikränkningar i ett EUland för att övriga medlemsstater ska kunna sätta igång en process som kan sluta med sanktioner. De senaste årens utveckling visar att praktiken är betydligt mer komplicerad.
EU:s nuvarande grundläggande regelverk, Lissabonfördraget från 2007, innehåller den hittills mest detaljerade beskriv ningen av det som kallas ”unionens värden”. I artikel två heter det att EU ska bygga på ”människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter som tillhör minoriteter”. Dessa värden ska också ”vara gemensamma för medlemssta terna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män”. Ett EUland som ”allvarligt och ihållande åsidosätter” något av allt detta kan enligt paragraf sju i Lissa bonfördraget i sista hand strafas med indragen rösträtt, alltså sparkas halvt ut ur unionen.
100 år till 71
75
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
EUländer som frivilligt har valt att bli, eller vara kvar som, medlemmar i unionen borde alltså veta ungefär vad som gäl ler. Lissabonfördragets värdegrund är förvisso principiellt for mulerad, men inte svår att begripa. Det krävs ingen akade misk examen för att förstå att till exempel politiskt styrda domstolar, diskriminering av homosexuella och begränsad yttrandefrihet inte ryms inom ord som ”rättsstat”,”mänskliga rättigheter” och ”demokrati”. Ändå har sådan politik drivits igenom.
Den auktoritära politiska inriktning som för närvarande präglar regeringarna i fera medlemsstater innebär därför ett slags existentiell kris för EU. EUländerna Polen, Ungern och Slovenien lyser rött i den senaste demokratimätningen från Göteborgs universitet, vilket innebär ”betydande och omfat tande” auktoritär utveckling sedan 2010. Den uppskjutna frå gan om vad demokrati innebär för samarbetet ställs därmed på sin spets. Om unionen ska överleva krävs något slags svar.
Den auktoritära politiska inriktning
”
som för närvarande präglar regeringarna
i flera medlemsstater innebär därför
ett slags existentiell kris för EU.
72 100 år till
76
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Demokrati är nämligen på många sätt en förutsättning för unionens öppna gränser och fria rörlighet. EUländer som skickar sina medborgare inför rätta i en annan medlemsstat behöver till exempel kunna lita på att rättvisan fungerar där och att domstolarna inte styrs politiskt. Homosexuella som fyttar till ett annat EUland måste veta att de kan slå sig ned utan att bli diskriminerade. Skattebetalare ska kunna lita på att fusk och bedrägerier med unionens pengar utreds av obe roende åklagare och att bedragarna döms. Svenska och andra europeiska företagare som gör afärer eller deltar i upphand lingar i till exempel Polen eller Ungern behöver känna sig säkra på att på att EU:s lagar tillämpas.
Inom område efter område har EU:s lagstiftare antagit att medlemsstaterna respekterar demokratin och rättsstatens principer. Annars måste länder börja skydda sig mot övriga länder på alla möjliga sätt och därmed skulle unionen börja falla sönder. Men hittills har EU inte lyckats hindra med lemsländer som är på väg att glida bort från demokratin, även om fera försök har gjorts.
”
EU-kommissionen och Europaparlamentet har satt igång förfaranden enligt Lissabonfördragets artikel sju gentemot Polen och Ungern, men det har hittills inte fått några följder.
100 år till 73
77
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
EUkommissionen och Europaparlamentet har satt igång förfaranden enligt Lissabonfördragets artikel sju gentemot Polen och Ungern, men det har hittills inte fått några följ der. Eftersom det krävs enhällighet i rådet för att besluta om sanktioner kan två eller fer medlemsstater som skyddar var andra blockera sådana förslag. På så sätt har bestämmelserna i artikel sju desarmerats.
Rättsliga processer har haft större efekt. EUkommissionen har dragit både Polen och Ungern inför rätta i fera fall som rör unionens värden, och EUdomstolen har fällt länderna upprepade gånger. Länderna har anpassat sig efter en del av domarna, men inte alla. Om de fortsätter att strunta i avgö randena från Luxemburg kan det så småningom leda till dryga böter, vilket möjligen kan få dem att backa. Det har också införts fera nya regelverk som kan sätta press på länder som monterar ned demokratin.
Kommissionen har till exempel börjat göra årliga genom gångar av hur alla EUländer följer rättsstatens principer, vil ket kan öka trycket. För att få bidrag och lån ur EU:s nya, stora fond för ekonomisk återhämtning efter pandemin måste medlemsländerna också följa rättsstatens grundsatser, vilket ger kommissionen möjlighet att ställa krav. Dessutom har en ny EUförordning drivits igenom för att skydda EU:s bud get från korruption och fusk. EUländer där sådant förekom mer kan, om den demokratiska rättsstatens värden inte har respekterats, drabbas av indragna eller minskade EUbidrag. De nya reglerna har i skrivande stund inte tillämpats, men kan möjligen få efekt. Förordningen kan emellertid enbart
74 100 år till
78
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
användas när det handlar om missbruk av unionens pengar, inte om ett EUland begränsar yttrandefriheten eller på annat sätt begränsar demokratin.
”
När politiskt auktoritära vindar drar genom unionen räcker det tydligen inte med allmänna demokratiska principer.
Det innebär ännu ett dilemma för EU. När politiskt auktori tära vindar drar genom unionen räcker det tydligen inte med allmänna demokratiska principer. Det leder till begripliga krav på fer detaljerade lagar inom demokratins kärnområden, men en sådan reglering är samtidigt en vansklig väg. Tänk till exempel på yttrandefriheten – den är en förutsättning för demokrati, men hittills i huvudsak medlemsländernas ansvar.
I takt med att det fria ordet begränsas i allt fer EUlän der har kommissionen aviserat förslag på nya EUlagar som ska skydda och reglera yttrandefriheten. Sådana föreskrif ter behövs uppenbarligen för att rädda utrymmet för det fria ordet i unionen, men kommer samtidigt att gripa in i de självständiga ländernas konstitutionella kärna. Unionens medlemsstater har rätt olika regleringar, och gemensamma EUlagar skulle minska utrymmet för sådana skillnader. För Sverige, vars grundlagsskyddade tryckoch yttrandefrihet på några punkter går längre än i andra EUländer, kan det bli besvärligt.
100 år till 75
79
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
För många av 1950talets Europaaktivister var lösningen på alla sådana bekymmer enkel och självklar. De pläderade för en fullt genomförd europeisk federation, ett politiskt förenat Europa, med ett enda parlament och en gemensam konsti tution där demokratins grundfrågor skulle redas ut och fast ställas. De eftersträvade ett folkstyre på europeisk nivå och var besvikna på Jean Monnet och den ekonomiska gemenskapens konstruktion som de ansåg vara ett expertvälde. En av kriti kerna var italienaren och vänsterpolitikern Altiero Spinelli som en gång hävdade att ”Monnets stora merit är att han har byggt Europa och han har därför ett stort ansvar för att ha byggt Europa fel”. Ett folkvalt europeiskt parlament var det minsta man kunde begära, ansåg Spinelli och hans federalis tiska vänner.
Pierre BordeauxGroult, vice ordförande för Europarörelsen under slutet av 1950talet, berättar i en minnesskrift att han ofta tog upp detta med Jean Monnet.”För Europarörelsen var ett folkvalt parlament en viktig och absolut nödvändig del i konstruktionen av Europa. Det kändes som om det aldrig skulle uppnås. Monnet svarade mig distanserat och undvi kande. Jag förstod att jag irriterade honom men återkom trots det till valfrågan med jämna mellanrum. En dag avslöjade han till slut sina tankar och han förblufade mig. ’Tror ni verkli gen, sade han, att det skulle vara så viktigt? Det verkar som om parlamenten spelar allt mindre roll för varje dag som går. Det är ledarna, exekutiven, som man lyssnar på och respek terar. Det krävs antagligen till slut ett sådant val, men det är inte helt nödvändigt.”
76 100 år till
80
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Monnets svala intresse för ett folkvalt europeiskt parlament och hans tankar om ”exekutivens” roll upprörde Europaakti visterna, men funderingarna har visat sig vara träfande. Även om det så småningom infördes direkta val till Europaparla mentet (från 1979) har samtidigt ”exekutiven”, regeringarna och EUledarna, behållit och stärkt sin ställning i unionen. Drömmen om ett politiskt förenat Europa är nästan borta och därmed de gamla aktivisternas förslag på federala lösningar på unionens demokratiproblem. EU är och kommer under överskådlig tid att vara ett samarbete mellan suveräna stater.
Europaparlamentet har förstås en viktig roll när kommissio nens förslag på nya EUlagar diskuteras, granskas och ändras, men det pågår ingen verklig övernationell politisk diskussion om unionens vägval. De europeiska politiska partierna är kon struktioner som svävar ovanför väljarna och diskussionen om EU:s politik är nationellt präglad och avgränsad. Det fnns inget gemensamt språk och ytterst få alleuropeiska medier som bevakar, granskar och debatterar unionens beslut och dess följder. Bristen på en europeisk ofentlighet försvagar förutsättningarna för en gränsöverskridande demokrati.
Så vad är slutsatsen av allt detta? Att den av EU så lovprisade demokratin är nödvändig för samarbetet, men också sam mansatt och ömtålig. EUländerna måste stå bakom unio nens värden, men behöver också ha tillräckligt med utrymme för att bestämma hur de nationella demokratierna utformas. De är inte – och kan inte vara – stöpta i samma form.
100 år till 77
81
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
EU:s viktigaste – och svåraste – framtidsfråga är därför att få medlemsstaterna att respektera unionens demokratiska prin ciper utan att i lag defniera exakt vad det innebär. Det blir en riskfylld men nödvändig balansakt, för en sak är säker: Om ett eller fera medlemsländer fortsätter att glida bort från demo kratin kommer EUsamarbetet inte att kunna fortsätta i sin nuvarande form. Därför tvingas unionen förmodligen anta allt fer lagar och regler för att skydda och därmed detaljreg lera demokratins fundament.
Samtidigt fnns det en annan och mycket enklare väg ut ur EU:s demokratiska dilemma. Om medborgarna i EU:s länder inser vad som står på spel, och utnyttjar sin rätt och möjlighet att välja nationella politiska ledare som respekterar demokra tin, behövs ingen centralstyrning av hur de nationella demo kratierna ska fungera. EU:s hopp står i sista hand till väljarna.
78 100 år till
82
4
Demokratin och grundbulten
Demokratin inför
klimatkrisen –
kan framtida generationers fri- och
rättigheter säkras?
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Demokratin inför klimatkrisen – kan framtida generationers fri- och rättigheter säkras?
daniel lindvall
Demokrati är grovt uttryckt ett styrelseskick för att förverk liga folkviljan. ”All ofentlig makt ska utgå från folket”, står det skrivet i regeringsformens inledande paragraf. Denna grundläggande princip är däremot inte förutsättningslös, utan den ofentliga makten ska också ”utövas under lagarna …”och ”… med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet” (RF 1 kap. § 1, 2).
Detta motsatsförhållande om att makten ska vila på folkviljan, samtidigt som maktutövandet inte kan vara oinskränkt, är ett konstitutionellt dilemma som följt med demokratin genom dess historia. Det sägs att det som de amerikanska grund lagsfäderna fruktade mest var det som kallats ”majoritetens tyranni”. Demokratin skulle kunna avveckla sig själv om en majoritet tog makten och förändrade spelreglerna så att sys temet skulle gynna dem på bekostnad av en minoritet. Där för etablerades maktfördelningsprincipen samtidigt som den enskilde medborgaren gavs vissa grundlagsskyddade rättig
80 100 år till
84
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
heter som en majoritet inte med enkelhet kunde kränka eller avveckla.
Skyddet för individens fri och rättigheter har efter hand utvecklats och stärkts. De omfattande övergrepp som skedde under andra världskriget och Förintelsen visade på att demo kratin behövde skyddas mot människans destruktiva och mörka sidor genom ett internationellt system av mänskliga rättigheter såsom den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Med klimatförändringarna har demokratin ställts inför ett snarlikt dilemma som den med majoritetens diktatur. Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan ökningen av den globala med eltemperaturen nå bortom en och en halv grad inom min dre än tjugo år.
1
Framför oss väntar en tid av allvarligare och
oftare förekommande klimatrelaterade extremväderhändelser såsom utdragna värmeböljor, skogsbränder, torka och över svämningar. Särskilt allvarliga konsekvenser är havsnivåstig ningen och förlusten av biologisk mångfald, och sammantaget kommer detta att påverka människor, infrastruktur och hela vårt samhällssystem.
Flera av de konsekvenser som kan följa på ett varmare kli mat kan också få mycket negativa efekter för demokratins stabilitet och utveckling. Det gäller exempelvis hunger och stigande matpriser, försämrad folkhälsa, fnansiella kriser och ekonomisk recession, sociala spänningar, ökad konfiktnivå och migration. Demokratins fortlevnad är på så sätt nära för
1 IPCC (2021).
100 år till 81
85
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
bunden med dess förmåga att snabbt få ner utsläppen av växt husgaser och att hantera olika klimatkonsekvenser. Samtidigt saknar den traditionella liberala demokratin institutionella mekanismer för att säkerställa att politiska beslut i dag inte negativt påverkar framtida generationers förutsättningar att åtnjuta välfärd, trygghet, hälsa och framför allt grundläggande fri och rättigheter. Utsläppen av växthusgaser är det mest påtagliga problemet i detta sammanhang, men även förlusten av biodiversitet och andra allvarliga miljöproblem ger upphov till liknande dilemman.
De barn som är födda i dag eller som kommer
”
födas under de närmaste åren kommer behöva
hantera konsekvenserna av de omfattande
utsläpp som generationerna innan dem orsakat.
Klimatkrisen kan på så sätt beskrivas som en slags genera tionsöverskridande orättvisa. De barn som är födda i dag eller som kommer födas under de närmaste åren kommer behöva hantera konsekvenserna av de omfattande utsläpp som gene rationerna innan dem orsakat. Denna generationsöverskri dande orättvisa kan vara fortlöpande eftersom varje genera tion kan bli lockad av att skjuta upp klimatomställningen och därmed bygga upp en utsläppsskuld som kommer att vara allt svårare för framtida generationer att åtgärda.
82 100 år till
86
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Denna nutidsfxering har benämnts som short-termism. En brist på ett långsiktigt beslutsfattande kan givetvis också före komma i andra politikområden, såsom samhällsplanering, folkhälsa eller fnans och skattepolitik, men är särskilt pro blematiskt i klimatpolitiken eftersom detta är en fråga vars efekter är tidsmässigt fördröjda, allvarligt berör alla delar av samhället och i stor utsträckning är oåterkalleliga.
Demokratins styrkor och brister i att säkerställa framtida generationers fri- och rättigheter
Även om demokratier ofta är benägna att fokusera på det dagsaktuella är det ändå mycket som tyder på att de tar större hänsyn till framtida generationers intressen och är bättre på att hantera klimatkrisen än andra styrelseskick. I ett samhälle där yttrande och mötesfriheten är respekterad har forskare bättre förutsättningar att publicera sina rön och upplysa all mänheten, samtidigt som enskilda personer, organisationer och nyhetsmedier kan ta till sig information om klimatfrå gan, diskutera den och sprida den vidare. Enskilda har också möjlighet att organisera sig, bilda föreningar, protestera och mobilisera människor för att kräva politiska åtgärder. De kan granska, kritisera och hålla regeringar eller myndigheter ansvariga.
Trots dessa objektiva styrkor har inte demokratier lyckats åstadkomma några betydande utsläppsminskningar under de nära tre decennier som passerat sedan FN:s klimatkonvention förhandlades fram i Rio 1992, då de festa av världens län der lovade att ”stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären”. Det fnns fera anledningar till detta misslyck
100 år till 83
87
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
ande. Påverkan från olje, kol och gasindustrin i stora demo kratier såsom Australien, EU, Kanada, Norge och USA är en avgörande faktor, men även det moderna samhällets stora beroende av fossila bränslen, brist på alternativa energikällor, frågans komplexitet och avsaknad av internationellt samar bete har försvårat och försenat klimatomställningen.
I denna text lyfts tre aspekter rörande klimatfrågans komplex itet fram som särskilt gör att demokratier har svårt att hantera den. För det första är vi psykologiskt begränsade att hantera hot som inte upplevs som direkta, vilket ställer till det när det kommer till klimatkrisen. Därutöver är klimatet en fråga som av olika anledningar inte är gynnsam för en social mobilise ring likt andra politiska frågor. Slutligen kan demokratins till kortakommande förklaras av bristen på institutioner för och incitament till ett långsiktigt beslutsfattande.
Psykologiska begränsningar
Vår bristande förmåga att fatta långsiktiga beslut för att han tera konsekvenserna av den globala uppvärmningen beror del vis på våra egna psykologiska begränsningar när det gäller riskhantering. Klimatkrisen är ett hot som länge inte varit direkt synbart för oss och därför får det inte oss att reagera med det allvar som hotet kräver. Psykologer som exempelvis Daniel Gilbert och Per Espen Stoknes har argumenterat för att människan inte är evolutionärt utvecklad för att instink tivt reagera på hot som upplevs som opersonliga och avlägsna i tid och rum. Klimatförändringarna sker dessutom långsamt och vi har en förmåga att vänja och anpassa oss. Eftersom få i vår närhet ifrågasätter vår koldioxidintensiva livsstil trig
84 100 år till
88
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
gar det inte heller i gång en normativ känsla av att vi agerar omoraliskt.
2
Dessa psykologiska begränsningar kan ses som argument för varför just ett styrelseskick där maktutövningen utgår från folkviljan kan ha svårare att hantera klimatkrisen.Trots att det har funnits en vetenskaplig konsensus om de mycket allvarliga riskerna med omfattande utsläpp av växthusgaser under mer än tre decennier har inte en betydande väljaropinion krävt en klimatomställning. Politiker har blivit valda och omvalda trots att utsläppen enbart minskat marginellt. Vår skeva upp levelse av klimatkrisen har också lett till att politiska beslut inte prioriterats utifrån en faktabaserad riskbedömning.
”
Vår skeva upplevelse av klimatkrisen har också lett till att politiska beslut inte prioriterats utifrån en faktabaserad riskbedömning.
Svenska väljare var exempelvis år 2014 mer oroliga för terror ism än för förändringarna av jordens klimat trots att risken att drabbas av terrorattentat var extremt liten.
3
Det är möjligt att dessa psykologiska begränsningar kan för ändras när fer människor får erfara olika klimatrelaterade
2 Gilbert (2006); Stokes (2015). 3 Oscarsson och Solevid (2015).
100 år till 85
89
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
konsekvenser, såsom extremväder. Det fnns forskning som visar att människor som erfarit extremhetta, skogsbränder, torka eller orkaner är mer benägna att acceptera klimatforsk ningen.
4
Eftersom tidigare utsläpp redan kommer orsaka
betydande uppvärmning kan en sådan senkommen percep tionsförändring dock inte fullt ut åtgärda den generationsö verskridande orättvisa som redan uppkommit.
Svårigheter i att åstadkomma social mobilisering
Trots att den globala uppvärmningen har varit en vetenskap ligt avgjord fråga i över tre decennier har frågan länge haft en relativt begränsad betydelse i valrörelser och politiska debatter i Europa och USA. Med tanke på att den globala uppvärm ningen är en fråga som berör alla och vars konsekvenser är mycket allvarliga kan det tyckas märkligt att miljö och kli matrörelsen och gröna partier haft svårt att politiskt mobilisera i klimatfrågan. Fram tills nyligen har den folkliga mobilise ringen varit begränsad och med undantag från demonstratio ner i samband med internationella klimatmöten hade få stora demonstrationer hållits innan 2019.
5
Den bristande mobiliseringen beror delvis på klimatkrisens avlägsna och difusa karaktär såsom diskuterats ovan, men också på att det är en fråga som länge inte påverkat oss i vår vardag. Engagemanget har utgått från vetenskapliga rappor ter och inte självupplevda erfarenheter, vilket har försvårat för mobiliseringen och lett till att rörelsen ibland har framstått som expertdriven. En del av klimatrörelsen har också i sitt
4 Shwom (2015). 5 Lindvall m.fl. (2020).
86 100 år till
90
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
motstånd mot det industrialiserade samhället framstått som verklighetsfrånvänd och därmed haft svårt att få med sig bre dare grupper.
6
Med tiden har människors förståelse av och oro
inför klimatförändringarna ökat, vilket gjort att frågan blivit mer politiskt prioriterad. Vissa forskare har samtidigt hävdat att framställandet av klimatfrågan som apokalyptisk har ska pat en panikartad rädsla och paralyserat engagemanget hos enskilda.
7
Därutöver är det en global fråga som kan upplevas stå bortom den nationella och lokala politiken. Även om det är möjligt att åstadkomma mycket lokalt går det inte att lösa frågan i sin helhet. Det kan framstå som att klimatfrågan ligger utom räckhåll för det demokratiskt påverkbara beslutsfattandet. Dessutom är det en fråga vars lösning är sammankopplad med ett fertal olika verksamheter i samhället, vilket kan göra det svårt att formulera konkreta krav annat än uppmaningar om utsläppsminskningar och om att politiker ska lyssna till vetenskapen.
8
Klimatförändringarna är också sammankopplade med vår egen livsstil, och därför är vi också alla mer eller mindre medskyl diga till utsläppen av växthusgaser. Av denna anledning har det saknats en tydlig ”vi och dedynamik” i klimatfrågan. Klimat rörelsen har saknat de tre aspekter som den franska sociologen Alain Touraine menar att en social rörelse måste ha för att bli framgångsrik, nämligen en förståelse för vilka ”viet” i rörel
6 GrahamLeigh (2014); North (2011). 7 Feldman och Hart (2018); Uhl m.fl. (2018). 8 Lindvall m.fl. (2020).
100 år till 87
91
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
sen är, vilka motståndarna, ”de”, är och vad konfikten handlar om.
9
Det har gjort att klimatrörelsen inte har kunnat hämta sin
styrka ur en personlig identifkation med frågan på samma sätt som exempelvis arbetarrörelsen, kvinnorättsrörelsen och hbt qirörelsen har gjort.
Eftersom frågan har ansetts sammankopplad med enskildas livsstil har klimatrörelsen också till stor utsträckning varit inriktad på individuella handlingar såsom etiska konsum tionsval. Denna individualisering av ansvaret för klimatet har lett till att enskilda inte har fått erfarenhet av att delta i en politisk organisering och i en kollektiv kamp. Frågan har på så sätt avpolitiserats och fyttats från den parlamentariska are nan, och därmed har de mer avgörande utsläppen från energi system, industri, jordbruk och transport inte fått ett huvud sakligt fokus i den al lmänna debatten.
10
Vissa forskare menar
också att klimatrörelsens fokus på livsstilsfrågor har gett upp hov till motsättningar och skapat ett klimatmotstånd bland de grupper som i högre utsträckning värderar konsumtion som i detta sammanhang uppfattas som oetisk, såsom köttätande och resande.
11
Under senare år har däremot klimatrörelsen växt sig starkare i stora delar av världen och frågan har fått större betydelse i de politiska valen i Europa och i USA. Därutöver samlades fera miljoner människor i de globala klimatdemonstrationer som hölls innan covid19pandemin 2019. Aldrig tidigare i histo
9 Touraine (1981). 10 Boström och Klintman (2019). 11 Akenji, 2014; Soneryd och Uggla (2015).
88 100 år till
92
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
rien har en rörelse koordinerat så många samtida demonstra tioner världen över.
12
Anledningen till frågans ökade politiska betydelse är delvis att klimatkonsekvenserna har blivit mer påtagliga med ett fertal uppmärksammade extremväderhändelser såsom omfattande skogsbränder och översvämningar. Det har bidragit till en ökad oro och ett klimatengagemang. Samtidigt har teknik utvecklingen inom framför allt den förnybara energin lett till att klimatfrågan inte längre framstår som lika svårlöslig. Stora delar av näringslivet har också börjat ställa om och verka för att minska sina utsläpp. Dessutom har dynamiken i kli matrörelsen förändrats med ett ökat fokus på frågor om kli matorättvisor. Vissa grupper och områden kommer drabbas hårdare än andra av såväl konsekvenserna av den globala upp värmningen som av omställningen. Denna aspekt har bidra git till att frågan inte bara ses som en miljöfråga, utan som en fråga om jobb, välfärd och resursfördelning. På så sätt har engagemanget breddats.
Framför allt har erfarenheter av extrema klimatrelaterade händelser tillsammans med insikten om en generationsöver skridande orättvisa haft betydelse för att mobilisera unga. Ett antal framträdande unga klimataktivister, i synnerhet Greta Tunberg, har också haft stor betydelse för att skapa engage mang.
13
Genom att unga dels inte själva bidragit till klimat
krisen, dels insett att de kommer att behöva leva med konse kvenserna av de utsläpp som tidigare generationer har lämnat
12 Mathew m.fl. (2019). 13 Wahlström m.fl. (2019).
100 år till 89
93
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
efter sig,har en ”vi och dedynamik”uppstått,vilket anses vara nödvändigt för en framgångsrik social mobilisering.
Framför allt har erfarenheter av extrema
”
klimatrelaterade händelser tillsammans med
insikten om en generationsöverskridande
orättvisa haft betydelse för att mobilisera unga.
På detta sätt kan den generationsöverskridande orättvisan vara en faktor som kan skapa engagemang och krav på poli tiska åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, och för att säkerställa framtida generationers rättigheter. Även om denna mobilisering utgår från unga berör den också äldre genom att de själva har varit unga eller också har barn eller barnbarn. Detta är så klart en utveckling som främst är möj lig i demokratiska länder där grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och mötesfrihet är respekterade.
Institutionella begränsningar
Vissa forskare menar att liberala demokratier i regel är illa utformade för att hantera risker som inte är omedelbara, såso m klimatförändringarna.
14
För det första är liberala demo
kratier institutionellt begränsade av att val och omvalspro cessen sätter tidsmässiga ramar för beslutsfattandet. Politiker som genomför de åtgärder som klimatvetenskapen efterfrågar
14 Di Paula och Jamieson (2015).
90 100 år till
94
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
riskerar att inte bli omvalda och därför har de bristande inci tament att fokusera på frågor som är relevanta för framtida generationer. Ett belysande exempel är svårigheterna med att införa koldioxidskatter, vilket är det styrmedel som många forskare menar är den mest efektiva åtgärden för att få ner utsläppen. Även om det i dag är ett ökande antal länder och regioner som infört en sådan beskattning har försök att intro ducera koldioxidskatter mött folkligt motstånd. Exempelvis misslyckades Frankrike både 2009 och 2019 liksom Kanada 2008 att införa en koldioxidskatt och i Australien avvecklades en sådan skatt 2014. En attitydundersökning från 2018 visade att knappt en tredjedel av européerna stödjer en koldioxidskatt, och idén är särskilt impopulär i östra och södra Europa.
15
I Sverige, som har haft en koldioxidskatt sedan 1991, fnns det däremot en opinion för en så dan beskattning.
16
Klimatförändringarnas tidsmässiga fördröjning sätter därut över demokratins normala processer för ansvarsutkrävande ur spel. De generationer som kommer att drabbas värst av den globala uppvärmningen har inte varit med och röstat fram dagens politiker och de kommer inte heller kunna ställa dem till svars. Unga väljare prioriterar klimatfrågan högre än äldre väljare, men de utgör en minoritet av väljarkåren. Många av dem som kan komma att erfara de mer systemhotande efek terna av klimatförändringarna har inte ens rösträtt. Politiker har därför, teoretiskt sett, svaga väljaropportunistiska skäl att prioritera frågor som är av relevans för den yngre delen av väljarkåren.
15 Poortinga m.fl. (2018). 16 Naturvårdsverket (2018).
100 år till 91
95
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Många av dem som kan komma att
”
erfara de mer systemhotande effekterna av klimatförändringarna har inte ens rösträtt.
Politiker har därför, teoretiskt sett, svaga väljaropportunistiska skäl att
prioritera frågor som är av relevans
för den yngre delen av väljarkåren.
Ansvarsutkrävandet i klimatpolitiken försvåras därutöver av att det är svårt att förutse olika klimatåtgärders efekter. Flera åtgärder ger inga omedelbara utsläppsminskningar utan får efekt på längre sikt. Även om vi exempelvis vet att vi snabbt måste fasa ut fossila bränslen ur våra transportsystem så är det oklart om den mest lämpliga lösningen är en ökad använd ning av biobränslen, eldrift, vätgas eller utbyggnad av järnväg eller annan kollektivtrafk. Möjligen kan ny teknik utvecklas som gör det värt att vänta med vissa storskaliga investeringar. Det fnns också en vetenskaplig osäkerhet om klimatnyttan av olika åtgärder, som exempelvis användningen av biobränsle. Det gör att det är svårt för väljarna att bedöma politikens samlade efekter.
Den globala uppvärmningen är därutöver en fråga som karak teriseras av stor komplexitet på så sätt att den berör i stort sett alla delar av samhället samtidigt som omställningsåtgärder ofta kan få fera olika och inte sällan oförutsägbara ekono
92 100 år till
96
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
miska, sociala och kulturella följdefekter.
17
En omställnings
politik riskerar därmed att utvärderas på andra grunder än dess faktiska klimatnytta, vilket exempelvis kan vara fallet om den drabbar vissa koldioxidintensiva ekonomiska sekto rer. Eftersom klimatomställningen är en fråga av betydande komplexitet och osäkerhet kan den också lätt utsättas för des information, vilket ytterligare försvårar ansvarsutkrävandet. Som exempel spenderade företag inom olje, kol och gasin dustrin i USA uppskattningsvis 900 miljoner dollar om året på påverkansarbete för att förhindr a klimatpolitiken.
18
Demokratier tar större hänsyn till framtida generationer än andra styrelseskick
Trots de begränsningar som redogörs för ovan och de otill räckliga åtgärder som genomförts för att få ner utsläppen av växthusgaser, fnns det relativt omfattande forskning som visar på att demokratier visar större generationsöverskridande solidaritet än andra styrelseskick. En demokratiutveckling är generellt sett bra för miljön och kan leda till lägre utsläpp. Flera studier visar exempelvis på att demokratier är bättre på att hantera lokala miljöproblem. Regleringar av luftförore ningar och föroreningar av svaveldioxid, kvävedioxid och bly har åstadkommits genom framför allt ett medborgligt enga gemang. Demokratier har visat sig vara bättre på att både införa reglering och se till att den efterföljs.
19
Det var också
efter agerande från ett fertal demokratier, däribland Sverige,
17 Hulme (2009). 18 Brulle (2014). 19 Gallagher, Strom (2008); Bernauer och Koubi (2009).
100 år till 93
97
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
som ozonförstörande substanser, såsom freoner, började fasas ut och regleras under 1980talet.
Sambandet mellan demokrati och utsläpp av växthusga ser är däremot inte riktigt lika robust. För det första är de festa fullständiga demokratierna höginkomstländer och det gör att de också har relativt höga utsläppsnivåer per capita. De festa länder som enligt tidskriften the Economist räk nas som fullständiga demokratier har högre utsläppsnivåer än det globala genomsnittet.
20
Det fnns forskning som visar att
ekonomisk utveckling leder till att människor blir mer med vetna om olika miljöproblem och därmed också angelägna att angripa dem.
21
Detta förhållande tycks dock inte gälla i
klimatfrågan eftersom tillväxt också bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Dessutom är det inte givet att människor i ekonomiskt utvecklade länder är mer medvetna om klimat förändringarna än människor i resurssvagare länder. Hur stor den allmänna medvetenheten om klimatfrågan är i ett land beror lika mycket på olika faktorer som fossilbränsleindustrins infytande, utbildningssystemets mognad, allmänhetens för troende för ofentliga institutioner, nyhetsmediernas obero ende samt utsatthet av klimatrelaterat extremväder.
Samtidigt fnns det ett fertal studier som visar att demokra tiskt styrda länder har åstadkommit större utsläppsminsk ningar än auktoritära stater under 1990 och 2000talet.
22
Demokratiska inslag såsom respekt för medborgerliga rättig
20 Firoino (2018). 21 Mäler (2001). 22 Burnell (2012); Clulow (2018).
94 100 år till
98
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
heter och föreningsfrihet skapar ett utrymme för det civila samhället att verka för klimatåtgärder och resulterar i lägre utsläpp.
23
Andra studier har också visat att demokratier som
för en socialliberal politik, dvs. som både respekterar privat egendom och erbjuder fri utbildning och hälsovård, har en mer aktiv klimatpolitik.
24
Även nivån av jämställdhet mellan
kvinnor och män inverkar positivt på de klimatpolitiska ambi tionerna.
25
En belysande jämförelse kan göras genom det så kallade Cli-
mate Change Performance Index, som årligen tas fram av ett
antal miljöorganisationer och som skattar klimatpolitiken i 57 länder och EU, vilket omfattar runt 90 procent av värl dens utsläpp. Eftersom inget land anses göra tillräckligt för att uppnå målsättningen i Parisavtalet har de tre första plat serna lämnats tomma, men färdeplatsen i detta index innehas av Sverige. Demokratier presterar generellt bättre och bland de 13 länder som får en ”hög” rankning är 7 klassifcerade som fullständiga demokratier av tidskriften the Economists demokratiindex. Marocko är den enda auktoritära stat som placerar sig högt.
26
Ett annat intressant index har skapats av statsvetaren Jamie McQuilkin för att bedöma nivån av generationsöverskridande solidaritet. Detta index omfattar frågor om ländernas klima tavtryck och agerande för biodiversitet, men också sociala och
23 PachecoVega och Murdie (2020). 24 Povitkina och Jaggers (2021). 25 Andrijevic m.fl. (2020). 26 Climate Change Performance Index (2021).
100 år till 95
99
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
ekonomiska faktorer, såsom inkomstfördelning, tillgång till utbildning och hälso oc h sjukvård.
27
Studien visar tydligt att
demokratier tar betydligt större hänsyn till framtida genera tioners intressen än auktoritära styrelseskick. Av de 25 länder som fck högst rankning var 21 demokratier. Det fnns vissa undantag, såsom Australien, Kanada, Norge och USA, som inte visar särskilt stor hänsyn till framtida generationers väl mående med anledning av sin omfattande utvinning av fossila bränslen. Även andra studier visar att länder med en stor och infytelserik olje, gas eller kolindustri utmärker sig genom en bristande klimatpolitik.
28
Faktorer som omfattningen av
korruption och statsapparatens styrka och funktionalitet inverkar också på klimatpolitiken.
29
Generellt sett visar detta att när demokratier
”
inte fungerar enligt dess ideal, utan att beslutsfattandet påverkas av ekonomiskt
inflytande, lobbying och korruption,
blir klimatpolitiken ofta lidande.
Generellt sett visar detta att när demokratier inte fungerar enligt dess ideal, utan att beslutsfattandet påverkas av eko
27 McQuilkin (2018). 28 Looney (2016); Tørstad m.fl. (2020). 29 Fredriksson och Neumayer (2013); Povitkina (2018).
96 100 år till
100
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
nomiskt infytande, lobbying och korruption, blir klimatpo litiken ofta lidande. Däremot är en jämförelse mellan väl fungerande demokratier å ena sidan, och ett auktoritärt och bristfälligt styrelseskick å andra sidan, inte i alla avseenden fruktsamt. Även fullt utvecklade demokratier, såsom Sverige, har haft svårt att åstadkomma nödvändiga utsläppsminsk ningar och säkerställa framtida generationers välmående. Det kan därför vara mer relevant att diskutera vad enskilda demo kratier gör och vad de kan göra för att förhindra ett kortsik tigt beslutsfattande.
Hur kan demokratier bli mer framåtblickande?
De festa demokratier har olika konstitutionella och politiska arrangemang för att förmå politiken att bli mer framåtblick ande och för att förhindra politiska beslut som direkt kan skada framtida generationers välmående. Det är inte ovanligt att ett visst skydd av natur och miljö står inskrivet i grundla gen även om det i regel inte har samma vikt som skyddet för individuella fri och rättigheter. Det politiska beslutsfattandet kan ske i former som bidrar till att det blir mer långsiktigt och kunskapsbaserat.
För svensk del har det funnits en viss diskussion om vikten av långsiktigt beslutsfattande. Grundlagsutredningen argu menterade exempelvis mot direktdemokratiska inslag och för att den representativa demokratin bör vara fundamentet i det svenska folkstyret eftersom den ”… ger förutsättningar
100 år till 97
101
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
att forma en långsiktig och sammanhängande politik …”.
30
De statliga ofentliga utredningarna är också en central del av lagstiftningsprocessen och de ger goda förutsättningar för ett långsiktigt och kunskapsbaserat beslutsfattande, vilket redo görs för ytterligare här nedan.
Därutöver innehåller den andra paragrafen i regeringsfor mens första kapitel, det så kallade program och målsätt ningsstadgandet för samhällets verksamhet, en uppmaning om att ”det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande gene rationer”. Denna paragraf infördes 2001 för att markera att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller skyddet för miljön.
31
Program och målsättningsstadgandet är däremot
inte rättsligt bindande och även om staten ska verka positivt för att infria detta, handlar det inte om några rättigheter för enskilda eller skyldigheter för staten.
Även andra stater har liknande principer inskrivna i sin för fattning och exempelvis framgår det av den tyska konstitutio nen (artikel 20a) att staten har ett ansvar för framtida genera tioner och därför ska skydda den naturliga grunden för livet och djur. I norska grundlagen (paragraf 112) står det inskrivet att naturens resurser ska förfogas över långsiktigt och allsi digt på ett sätt som tar tillvara efterkommande generationers (norska: etterslekten) rätt. Enligt den nederländska grundla gen (artikel 21) ska staten ansvara för att hålla landet dugligt för mänskligt liv och bevara och förbättra naturen. Några län
98 100 år till
102
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
der har också i sina grundlagar inskrivet att naturen har vissa rättigheter, vilket exempelvis är fallet i Peru och Ecuador. Det är däremot oklart vad dessa konstitutionella principer inne bär i realiteten eftersom de endast har prövats rättsligt vid ett fåtal tillfällen.
”
Några länder har också i sina grundlagar inskrivet att naturen har vissa rättigheter, vilket exempelvis är fallet i Peru och Ecuador.
I ett fertal länder har särskilda institutioner etablerats för att säkerställa att framtida generationers intressen och behov kommer till uttryck i det politiska beslutsfattandet. I Wales, Israel och Ungern har särskilda ombudsmän, kommissionä rer eller råd skapats för att förmå beslutsfattandet att vara mer långsiktigt.
32
I Finland har riksdagen etablerat ett fram
tidsutskott, som behandlar frågor som påverkar den framtida utvecklingen, framtidsforskning och efekterna av den tek niska utvecklingen. Vidare har de festa av världens länder antagit målsättningar, såsom klimatmål, som har betydelse för politikens långsiktighet och därmed framtida generationers intressen, vilket redogörs för här nedan.
32 Uggla och Beckman (2016).
100 år till 99
103
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Klimatmål och klimatlagstiftning
Ett stort antal länder har som ovan nämnts fattat beslut om klimatpolicy, klimatlagstiftning och målsättningar rörande utsläppsminskningar. Enligt en uppskattning har samman lagt 2 131 olika former av klimatrelaterad lagstiftning eller andra styrmedel antagits världen över.
33
Det är sammantaget
195 länder och EU som undertecknat Parisavtalet, med en målsättning om att hålla uppvärmningen under två grader jämfört med förindustriell nivå, och en ambition om att hålla den under en och halv grad. Enligt Parisavtalet ska varje land redovisa en plan för hur de ska uppnå sina utsläppsminsk ningar, och dessa ska ses över vart femte år. Avtalet är inte rättsligt bindande på det sätt att länder som inte uppfyller det kan sanktioneras, men det har bidragit till att nationella målsättningar har skärpts och att särskild lagstiftning beslu tats. Det har också utgjort en grund för klimatrelaterade rätts processer, vilket redovisas längre fram. Ett annat exempel är de 17 mål inom Agenda 2030, vilka FN:s generalförsamling beslutade 2015 med syftet att ”åstadkomma en bättre och mer hållbar framtid för alla”. Målen rör såväl fattigdomsbekämp ning som klimat.
När det gäller Sverige har ett så kallat generationsmål anta gits som en övergripande del av miljömålen, enligt vilket ”vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Dessutom har ett klimatpolitiskt ramverk antagits, vilket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Enligt klimatlagen ska
33 Grantham Research Institute (2021).
100 100 år till
104
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
regeringen bedriva ett klimatpolitiskt arbete som utöver att förhindra farlig störning i klimatsystemet och minska växt husutsläppen, också ska ”bidra till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga efekter av klimatförändring” (klimatlagen § 2). Därutöver innehåller ramverket bestämmelser om hur klimatarbetet översiktligt ska bedrivas och rådet ska utvärdera och granska om politiken stämmer överens med klimatmålen. Den svenska konstruk tionen är snarlik den som gäller i fera andra europeiska län der, såsom Storbritannien, Danmark och Finland.
34
Att klimatlagar generellt sett inte är rättsligt bindande har lett till kritik mot att beslut kan fattas utan hänsyn till den mål sättning som uttrycks i dem, till exempel om att subventio nera fossila bränslen, tillåta utvinning av fossila bränslen eller byggen av rafnaderier. I Sverige framförde exempelvis Lag rådet kritik av klimatlagen eftersom det menade att det sak nades sanktioner eller andra rättsverkningar. Det ansåg vidare att det inte var givet att lagstiftningen skulle öka förutsätt ningarna för att bedriva en långsiktig och kontinuerlig politik eftersom en enkel riksdagsmajoritet skulle kunna ändra eller upp häva lagen.
35
Trots invändningar om att olika klimatlagar inte innehåller tvingande krav på utsläppsminskningar framgår det av studier att sådan lagstiftning kan ha efekt för klimatpolitiken. Län der som respekterar rättsstatens principer, och som har anta git ett juridiskt ramverk för hur klimatfrågan ska hanteras,
34 Weaver m.fl. (2019). 35 Lagrådet (2017).
100 år till 101
105
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
har åstadkommit större utsläppsminskningar än andra.
36
Kli
matmål och klimatlagstiftning kan utgöra ett politiskt ram verk som kan bidra till ett mer långsiktigt politiskt besluts fattande. De kan förmå regeringar att ta klimathänsyn i olika politikområden och bidra till den demokratiska debatten och mobiliseringen i klimatfrågan genom att de till exempel kan belysa tillkortakommanden och behov av ambitionshöjningar och därmed bidra til l ansvarsutkrävandet.
37
Det fnns dock viss
skillnad mellan hur tvingande olika klimatlagar är. Det mest robusta klimatpolitiska ramverket är det som gäller inom EU, det så kallade capandtrade systemet, vilket innehåller en prismekanism för utsläpp och begränsningar för hur stora utsläppen får vara.
Däremot har framväxten av klimatlagstiftning, tillsammans med undertecknandet av internationella klimatavtal, öppnat upp för medborgare att driva rättsprocesser mot regeringar som inte agerar för att minska utsläpp. Denna utveckling har gjort att stater som inte uppfyller sina åtaganden enligt klimatlagstiftningen kan sanktioneras, och därmed kan de tvinga demokratier att ta större hänsyn till framtida genera tioners rättigheter, vilket redogörs för här nedan.
36 Eskander och Fankhauser (2020); Averchenkova m.fl. (2021). 37 Nachmany och Setzer (2018).
102 100 år till
106
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Processer för ett kunskapsbaserat beslutsfattande
De festa liberala demokratier har olika institutionella meka nismer för att säkerställa att beslut baserar sig på evidensba serad kunskap. När det kommer till klimatpolitiken är det vanligt med olika rådgivande organ som ska bidra till att beslutsfattandet är i linje med klimatvetenskapen, som exem pelvis Klimatpolitiska rådet. Sådana råd består i regel av veten skapliga experter, men även av representanter från myndig heter, civilsamhället eller andra berörda. De är oftast, såsom i Sverige, oberoende rådgivande organ, men i vissa fall en del av regeringen.
38
Genom olika typer av expertorgan kan beslutsfat
tandet bli mera kunskapsbaserat, olika perspektiv och behov kan vägas in och därmed kan det också bli mer långsiktigt. Expertorgan kan också bidra till kontinuitet och måluppfyl lelse genom att utvärdera och ge råd.
I Sverige fnns som tidigare nämnts Klimatpolitiska rådet, men också en lång tradition av att förbereda politiska beslut genom statliga ofentliga utredningar. Utredningarna är en central del i lagstiftningsprocessen och de festa lagförslag och större politiska reformer bereds med hjälp av en kom mitté eller utredning. Svenska regeringar har också tillsatt fera utredningar med framåtblickande direktiv såsom Lång tidsutredningarna och Framtidskommissionen, som skulle identifera viktiga samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt. Ett exempel där utredningsprocessen bidrog till politisk samsyn och ett mer kunskapsbaserat beslutsun derlag är den parlamentariska Miljömålsberedningen som beredde det klimatpolitiska ramverket. En studie av denna
38 Weaver m.fl. (2019).
100 år till 103
107
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
lagstiftningsprocess visar hur en sådan utredning kan bidra till att hantera komplexa frågor i gränslandet mellan vetenskap och politik. I processen kunde ledamöterna ta del av aktu ell vetenskap och bygga upp kunskap genom erfarenhet från andra länder och forskning, och därmed också bemöta felak tiga föreställningar som vissa ledamöter hade om klimatpo litiken.
39
Däremot kan användandet av olika former av expertråd och utredningar kritiseras för att de för beslutsfattandet längre bort från medborgarna. När experter och tjänstemän får ett större infytande över beslutsfattandet kan ett demokrati underskott uppstå. Det fnns givetvis möjlighet att påverka utredningsförslag genom remissprocessen, men denna är ofta relativt otillgänglig. 2014 års Demokratiutredning, som utredde delaktigheten i det statliga beslutsfattandet, visade att de synpunkter som får betydelse främst är de som lämnas av de tyngre myndigheterna och resursstarka intresseorgani sationerna. Utredningen ansåg därför att remissprocessen bör förenklas och vara mer inkluderande samt att olika former av samråd och hearings bör användas i större utsträckning. Den pekade också på att de statliga utredningarna fått kortare tid och har mer styrda direktiv samt att parlamentariska kommit téer förekommer mera sällan.
40
I andra länder har mer innovativa delaktighetsformer använts i rådgivande och utredande processer. I Frankrike tillsat tes 2019 ett medborgarråd bestående av 150 slumpmässigt
39 Karlsson (2021). 40 SOU 2016:5, s. 348 f.
104 100 år till
108
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
utvalda medborgare som tillsammans med experter fck upp giften att ta fram förslag på hur landet skulle kunna minska utsläppen med 40 procent i jämförelse med 1990 års nivå, i en anda av social jämlikhet. Genom att använda en slumpmässig urvalsprocess i tillsättningen av deltagarna säkerställdes den sociala representativiteten och eftersom rådet arbetade till sammans med experter kunde de väga medborgerliga intres sen mot evidensbaserad kunskap. Liknande slumpmässigt tillsatta råd har tagit fram progressiva klimatpolitiska förslag i exempelvis Irland och Island, och lokalt och regionalt har råd tillsatts i bl.a. USA, Kanada, Storbritannien,Tyskland och Ungern för att bidra med lösningar till klimatomställningen. Däremot har råden bara varit rådgivande och såväl den franska som isländska regeringen blev kritiserade för att inte respek tera dess förslag.
41
”
I Frankrike tillsattes 2019 ett medborgarråd bestående av 150 slumpmässigt utvalda medborgare som tillsammans med experter fick uppgiften att ta fram förslag på hur landet skulle kunna minska utsläppen med 40 procent i jämförelse med 1990 års nivå, i en anda av social jämlikhet.
41 Landemore (2020).
100 år till 105
109
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Klimaträttslig aktivism för ett mer långsiktigt beslutsfattande
Under senare år har kampen för en mer aktiv klimatpolitik allt oftare skett i en rättssal. Regeringar har ställts inför rätta för att ha fördröjt klimatomställningen, för att inte ha age rat i enlighet med utsatta målsättningar eller i strid med för fattning eller klimatrelaterad lagstiftning. Även företag har anklagats för att vilseleda allmänheten eller för att de genom sina utsläpp utsatt människor och natur för allvarliga klimat konsekvenser. De festa rättsfall har initierats av enskilda medborgare eller miljöorganisationer, och inte sällan har barn och unga stått bakom rättsfallen. Några få rättsprocesser har initierats av städer eller regioner (delstater), vilket särskilt gäl ler i USA. Mellan åren 1986 och 2020 har det dokumente rats 1 727 klimatrelaterade rättsfall världen över och antalet har ökat under de senaste åren.
42
Merparten av dessa fall har
skett i USA, men under senare år har också fera rättspro cesser bedrivits i Europa liksom i ett antal utvecklingsländer.
Denna juridiska klimataktivism kan möjligen ses som ett resultat av avsaknaden av politiska åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Frustrationen bland miljöorgani sationer och enskilda har gjort att de vänt sig till domstolarna. En viktig anledning till denna utveckling är dock att allt fer länder beslutat om klimatpolitiska målsättningar, underteck nat Parisavtalet och antagit nationell klimatlagstiftning. Det har lett till nya skyldigheter för staten och gett medborgarna
42 Golnaraghi m.fl. (2021).
106 100 år till
110
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
nya rättigheter.
43
Enskilda framgångar, i synnerhet det så kall
ade Urgendamålet som beskrivs nedan, har inspirerat andra till att initiera rättsprocesser. Det har också skapats en viss rättspraxis. Däremot skiljer sig rättsfallen ofta åt beroende på de olika ländernas rättsordning, hur rättsprocesserna bedrivits och vilken juridisk utgångspunkt målen har haft.
Utfallen av den klimaträttsliga aktivismen är dock blandad. I USA har domstolar argumenterat för att det inte går att fastställa ett direkt samband mellan det lidande som den anklagande utsatts för och enskilda företags eller staters age randen. Samtidigt har statens bristande reglering av utsläpp ansetts utgöra en kränkning av enskilda medborgares rättig heter.
44
Den hittills mest uppmärksammade rättsprocessen i
USA är den som bedrivits av organisationerna Our Children’s Trust och Earth Guardians, vilka anklagade den amerikanska staten för att ha begått övergrepp mot enskildas rätt till liv och frihet genom att uppmana och tillåta förbränningen av fossila bränslen. I detta fall fck de klagande rätt i att klimat frågan hade en koppling till grundläggande rättigheter och att de utsatts personligen. Däremot ansåg domstolen inte att den hade befogenhet att kräva politiska beslut om drastiska utsläppsminskningar och att de klagande därmed borde vända sig till de politiska institutionerna.
45
43 Burger och Gundlach (2017). 44 Nguyen (2017). 45 Harvard Law Review (2021).
100 år till 107
111
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Ett i Europa uppmärksammat rättsfall är det som drivits av Greenpeace och ungdomsorganisationen Natur og Ungdom mot den norska staten rörande exploateringen av olja i arktiska Barents hav. Staten anklagades för att bl.a. bryta mot Norges grundlag som säger att myndigheter ska värna om naturen. Högsta domstolen i Norge friade staten i december 2020 efter som exploateringen bl.a. inte ansågs tillräckligt omfattande, att Norge gjort kompensatoriska klimatåtgärder och att utsläppen skett utanför landets gränser. Fallet har dock överklagats till Europadomstolen och är därmed inte slutligt avgjort.
Ett antal rättsfall har däremot varit framgångsrika. Ett av de mest betydelsefulla är det ovannämnda Urgendamålet, vilket initierades av ett hundratal nederländska medborgare som anklagade den nederländska staten för att ha agerat i strid med grundlagen och framför allt för att ha brutit mot artik larna 2 (rätt till liv) och 8 (rätt till respekt för privat och familjeliv) i Europakonventionen genom dess misslyckande med att minska på utsläppen av växthusgaser. Målet avgjordes i en lägre domstol 2015, som krävde att staten skulle minska utsläppen med 25 procent till 2020 sett till 1990 års nivå, och domen fastställdes av Högsta domstolen 2019. Samma dom stol dömde i maj 2021 energikoncernen Shell att minska kon cernens utsläpp med 45 procent till år 2030. Detta fall är den första framgångsrika större klimaträttsliga process som drivits mot ett företag, även om det i skrivande stund enbart avgjorts i lägre instans. Andra framgångsrika klimatrelaterade fall är ett domstolsbeslut mot den franska staten som har ansetts skyldig till att ha misslyckats minska utsläppen av växthus
108 100 år till
112
”
intressen.
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
gaser, mot den brittiska regeringen om utbyggnaden av fyg platsen Heathrow och mot Colombia rörande avskogning.
Rättsprocesser kan tvinga fram ett mer långsiktigt beslutsfattande
De framgångsrika klimatrelaterade rättsprocesserna kan bidra till att demokratins institutionella ramverk förändras och utvidgas. Vad fera av domstolsbesluten visar är att klimat frågan är en rättighetsfråga och att vissa konstitutionella prin ciper om individens fri och rättigheter har betydelse i sam manhanget. Det politiska beslutsfattandet kan därmed tvingas ta större hänsyn till framtida generationers rättigheter och
Vad flera av domstolsbesluten visar är att klimatfrågan är en rättighetsfråga och att vissa konstitutionella principer om individens fri- och rättigheter har betydelse i sammanhanget.
Ett rättsfall som tydligt demonstrerar detta är den tyska för fattningsdomstolens beslut i april 2021 enligt vilket den tyska klimatlagen och statens klimatpolitik ansågs strida mot grund läggande rättigheter eftersom den ger för litet utrymme för att minska utsläppen efter 2030, och därmed otillräckligt säker ställer framtida generationers fri och rättigheter.
46
Denna typ
46 Biermann (2021).
100 år till 109
113
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
av argumentation gällande framtida generationers rättigheter har även gjorts av en domstol i Australien. Domstolen ansåg att den australiska staten hade en skyldighet att skydda framtida generationer, även om den inte explicit förbjöd öppnandet av en kolgruva, vilket de unga som drev målet hade krävt.
Dessa fall kan ses som början av en ny rättstolkning där även framtida generationers intressen tas i beaktning. Av det tyska rättsfallet framgick både att den tyska författningens skriv ning om ”ansvaret för framtida generationer” är rättsligt bin dande och att internationella åtaganden, såsom FN:s klimat konvention och Parisavtalet, kan ha juridiska implikationer. På så sätt visar den att staten har ett ansvar för framtida gene rationers fri och rättigheter.
47
Ett ytterligare intressant fall i sammanhanget drivs av en grupp unga portugiser som efter de stora skogsbränderna i landet 2019 tog ett fall till Europadomstolen i Strasbourg. De ställde krav på att 33 europeiska länder skulle sänka sina utsläpp för att säkerställa deras framtida fysiska och men tala välmående. Detta fall visade att Europakonventionen kan anses vara tillämpbar på klimatrelaterade fall. Fallet priorite rades och domstolen begärde svar från de anklagade länderna om deras klimatarbete. Ett fåtal tidigare miljörelaterade fall har av domstolen ansetts vara övergrepp mot rätten till liv, rätten till skydd för privat och familjeliv och rätten till en rättvis rättegång.
48
Det är därför inte omöjligt att den skulle
kunna döma till enskildas fördel när det gäller stora klimat
47 Biermann (2021). 48 ECHR (2021).
110 100 år till
114
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
mål, såsom det mot den norska staten eller det ovan nämnda portugisiska fallet.
Även Sverige skulle kunna bli föremål för klimatrelaterade rättsprocesser, och en grupp unga aktivister inom det så kal lade Auroramålet har exempelvis bedrivit en kampanj för att ställa Sverige till svars för att inte leva upp till sitt åtagande i Barnkonventionen. Det är oklart om Barnkonventionen skulle kunna vara tillämpbar i detta sammanhang, och dess utom fnns det inte en tradition av sådana rättsprocesser mot staten i Sverige. Det är dock inte omöjligt att den svenska staten skulle kunna anklagas för att bryta mot Europakon ventionen, i synnerhet om regeringen misslyckas med att leva upp till klimatlagen och dagens riksdagsbundna klimatmål.
49
Rättsaktivismens betydelse för klimatet och demokratin
Det är svårt att säga vilken betydelse rättsaktivismen verkligen får för klimatomställningen och demokratin. De framgångs rika domstolsbeslut som nämnts ovan är ofta inte särskilt detaljerade utan innehåller enbart övergripande uppma ningar om utsläppsminskningar. Förvisso genomförde såväl den nederländska som den tyska staten vissa klimatrelaterade beslut efter domsluten och exempelvis stängdes ett kolkraft verk i Nederländerna i förtid. På så sätt kan besluten ses som kraftfulla påtryckningsmedel. Domstolar gör i regel sakliga bedömningar och baserar sina beslut på såväl juridisk som vetenskaplig grund, vilket gör att besluten inte är påverkade
49 Ebbesson (2021).
100 år till 111
115
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
av lobbying och ekonomiska intresseaktörer på samma sätt som många politiska beslut. Det är också möjligt att rättsfal len påverkar fnansiella institut, banker och försäkringsbolag som kan vara särskilt känsliga för rättsutlåtanden.
50
Vissa bedömare menar också att det är rimligt att tänka sig att liknande rättsfall som de som fördes mot tobaksbolagen i USA för att ha vilselett allmänheten om faran med rök ningens hälsoefekter framgångsrikt kommer att drivas mot olje, gas och kolbolag. Deras stöd till kampanjer som syf tade till att underminera klimatvetenskapen är väldokumen terad.
51
Efter ett stort antal rättsprocesser gick tobaksindustrin
1998 med på att betala 206 miljarder dollar under 25 års tid i ersättning för den skada som tobaken orsakat och för att industrin vilselett befolkningen om detta.
Vissa bedömare menar också att det är
”
rimligt att tänka sig att liknande rättsfall som de som fördes mot tobaksbolagen i USA
för att ha vilselett allmänheten om faran med rökningens hälsoeffekter framgångsrikt kommer att drivas mot olje-, gas- och kolbolag.
50 Bouwer och Setzer (2020). 51 Oreskes och Conway (2011).
112 100 år till
116
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Utifrån ett demokratiperspektiv är det dock inte helt klart att rättsaktivismen mot enskilda stater får enbart positiva efek ter. Med fer avgöranden i domstolar kan ansvarsutkrävandet fyttas från den parlamentariska arenan till rättssystemet. Det kan ses som ett brott mot maktdelningsprincipen. När kli matfrågan tas till domstol kan också dynamiken i demokratin förändras. Det kan möjligen leda till att enskilda blir mindre motiverade att medverka i demokratins traditionella processer och att politiska partier förlorar initiativet i frågan. Rättspro cesser är också mycket kostsamma och långsamma och på så sätt kan nyttan av dem ifrågasättas.
Samtidigt kan rättsaktivism användas som ett sätt att lyfta upp klimatfrågan i den allmänna debatten och för att åstad komma politisk mobilisering. Det fnns inget som tyder på att klimatfrågan fått mindre betydelse i valrörelserna i exem pelvis Nederländerna där två av de mer uppmärksammade domarna har fallit.
52
Slutligen kan rättsprocesserna få ett värde
för demokratin om de kan leda till krav om en ambitiösare klimatpolitik och faktiska utsläppsminskningar, och därmed mildra allvarliga klimatkonsekvenser som påverkar demokra tin på sikt.
52 Murray (2019); Bouwer och Setzer (2020); Setzer och Vanhala (2019); Golnaraghi m.fl. (2021).
100 år till 113
117
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Sammanfattande reflektioner
Klimatkrisen är tveklöst den svåraste utmaningen som demo kratin någonsin har stått inför. Om inte de globala utsläp pen av växthusgaser drastiskt minskar inom de närmaste åren kommer demokratin att ställas inför svåra klimatkon sekvenser såsom ökad matosäkerhet, fnansiell instabilitet och ekonomisk recession, sociala spänningar, fer konfikter och ökad migration. Sådana händelser har historiskt sett haft negativa efekter på demokratiutvecklingen. Vår förmåga att hantera klimatkrisen är också relevant eftersom demokratin gör anspråk på en etisk och moralisk överlägsenhet gentemot andra auktoritära, teknokratiska eller ickedemokratiska sty relseskick. Om inte demokratier kan ställa om och skydda de naturresurser som framtida generationer är beroende av kan demokratin förlora sin attraktivitet.
Det fnns givetvis en viss osäkerhet i framtidsprognoserna rörande klimatförändringarna. Forskare vet att konsekven serna av uppvärmningen kommer att vara allvarliga och nega tiva, men kan inte med säkerhet säga hur det planetära sys temet kommer att reagera. En sådan osäkerhet är exempelvis om en stigande global medeltemperatur kan utlösa så kallade ”tipping points”, dvs. självförstärkande mekanismer som kan innebära att klimatförändringarna skenar. Det går därför inte heller att göra några träfsäkra prognoser om hur våra soci ala och politiska system kommer att påverkas. Klimatkrisen är dessutom en exceptionell händelse i den mänskliga histo rien och det är inte omöjligt att enskilda som får erfara ett
114 100 år till
118
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
omfattande ekologiskt sammanbrott och en allvarlig samhäll skris kommer att mobilisera sig och samarbeta, visa på prov på kreativitet och ett socialt och ekologiskt ansvarstagande. Med en sådan utveckling skulle demokratin kunna stärkas globalt.
Tyvärr gör erfarenheterna från andra liknande stora samhälls utmaningar att utsikterna för ett sådant hoppfullt scenario inte ser särskilt ljusa ut. Covid19pandemin är ett exempel på en global kris som har beskrivits som en föraning av de framtida mer omfattande klimatkriserna. Enligt den inter nationella organisationen Freedom House ledde pandemin under 2020 till en tillbakagång av demokratin och mänskliga rättigheter i 80 av 192 undersökta länder. Det handlade om ökad korruption, avsaknad av skydd av utsatta grupper samt maktmissbruk.
53
Pandemin har använts av auktoritära regi
mer för att begränsa fri och rättigheter.
54
I ljuset av detta är
det rimligt att anta att även den globala uppvärmningen kan resultera i negativa konsekvenser för demokratin. Samtidigt är demokrati, vilket denna text redogjort för, det styrelseskick som bäst kan hantera klimatkrisen och säkerställa framtida generationers rättigheter.
53 Freedom House (2020). 54 Se även IDEA (2020).
100 år till 115
119
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Det kan därför fnnas en anledning att vid sidan av en aktiv omställningspolitik agera för en långsiktigt hållbar demokrati. För svenskt vidkommande kan det vara relevant att göra en genomlysning om hur väl vår demokrati är rustad för att han tera klimatkrisen. Vi bör undersöka hur framtida generatio ners rättigheter kan stärkas och hur beslutsfattandet kan göras mer framåtsyftande och kunskapsbaserat samtidigt som den demokratiska legitimiteten vidmakthålls.
116 100 år till
120
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Litteraturförteckning
Akenji, Lewis (2014). “Consumer scapegoatism and limits to green consumerism.” Journal of Cleaner Production. Volym 63, 15 januari 2014, s. 13–23. Andrijevic, M. m.f. (2020). “Overcoming gender inequality for climate resilient development”. Nature Comms. Averchenkova A, Fankhauser S och Finnegan J (2018). “Te role of inde pendent bodies in climate governance: the UK’s Committee on Climate Change”. Grantham Research Institute. Beckman, Ludvig och Uggla, Fredrik (2016).”An Ombudsman for Future Generations”. I “Institutions For Future Generations”, red. Iñigo Gon zálezRicoy och Axel Gosseries, 117–34. Oxford University Press, 2016. Bernauer, Tomas och Vally Koubi (2009). ”Efects of political institu tions on air quality”. Ecological Economics 68, nr 5 (2009): 1355–65. Bierman, Frank (2021). “Germany’s climate law ruled unconstitutio nal: First refections.” Global Sustainability Governance . https://www. frankbiermann.org/post/germanysclimatelawruledunconstitutio nalfrstrefections (citerad 20210628). Boström, Magnus och Klintman, Mikael (2019).”Can We Rely on ‘ClimateFriendly’ Consumption?”. Journal of Consumer Culture 19, nr 3 (1 augusti 2019): 359–78. Bouwer K och Setzer J (2020). “Climate Litigation as Climate Activism: What Works?”. Te British Academy, London. Brulle, Robert J. (2014). “Institutionalizing Delay: Foundation Funding and the Creation of U.S. Climate Change CounterMovement Organiza tions”, Climatic Change 122, no. 4 (February 2014): 681–94. Burnell Peter (2012). “Democracy, democratization and climate change: complex relationships.” Democratization. Volym 19, 2012 – utgåva 5: s. 813–842. Climate Change Performance Index (2021). https://ccpi.org/ (citerad: 20210511).
100 år till 117
121
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Clulow, Zeynep (2018). “Democracy, electoral systems and emissions: explaining when and why democratization promotes mitigation.” Climate Policy. Volume 19, 2019 – Issue 2. di Paola, Marcello och Jamieson Dale (2017). ”Climate Change and the Challenges to Democracy”. University of Miami Law Review 72, nr 2 (2017): 369. Ebbesson, Jonas (2021). Klimatprocesser mot staten – runt om i världen och i Sverige. Juridisk tidskrift. 2020/21. Nr 1. Eskander, Shaikh, Fankhauser, Sam (2020). “Reduction in greenhouse gas emissions from national climate legislation.” Nature Climate Change volym 10, s. 750–756 (2020). European Court of Human Rights (ECHR) (2021). “ECHR factsheet on past and pending cases related to the environment. ” https://www.echr. coe.int/Documents/FS_Environment_ENG.pdf (citerad 20210611). Feldman, Lauren och Hart, P. Sol (2018).”Is Tere Any Hope? How Cli mate Change News Imagery and Text Infuence Audience Emotions and Support for Climate Mitigation Policies”. Risk Analysis 38, nr 3. Fiorino, Daniel J (2018). “Can Democracy Handle Climate Change?” Democratic Futures Series. Cambridge: Polity Press, 2018. Fredriksson, P. G., Neumayer, E. (2013). “Democracy and Climate Change Policies: Is History Important?” Ecological Economics, 95, 2013, s. 11–19. Freedom House (2020). “Democracy under Lockdown. Te Impact of COVID19 on the Global Struggle for Freedom. ” https://freedomhouse. org/sites/default/fles/202010/COVID19_Special_Report_Final_.pdf (citerad 20210511). Harvard Law Review 2021. “Juliana v. United States” 20210310. Till gänglig på https://harvardlawreview.org/2021/03/julianavunitedstates/ (citerad 20210629). Hulme, Mike (2009). Why We Disagree About Climate Change: Under standing Controversy, Inaction and Opportunity. Cambridge: Cambridge University Press.
118 100 år till
122
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Gallagher, Kevin P, Tacker, Strom C. (2008). “Democracy, Income, and Environmental Quality.” Political Economy Research Institute. Working Papers 164. Gilbert, Daniel (2006). “Stumbling on Happiness”. Knopf Doubleday Publishing Group. Golnaraghi, Maryam, Setzer, Joana, Brook, Nigel, Lawrence, Wynne, Williams, Lucia (2021). “Climate Change Litigation. Insights into the evolving global landscape”. Te Geneva Association. GrahamLeigh, Elaine (2014).”Te Green Movement in Britain”. I Routledge Handbook of the Climate Change Movement, red. Matthias Dietz och Heiko Garrelts, 107–16. Routledge. Grantham Research Institute (2021) https://climatelaws.org/ (citerad 20210611). Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). (2021). “Summary for Policymakers. In: Climate Change 2021: Te Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report. International IDEA (2020). “Global State of Democracy in Focus: Taking stock of regional democratic trends in Asia and the Pacifc before and during the Covid19 pandemic ”. https://www.idea.int/publications/ catalogue/globaldemocratictrendsbeforeandduringcovid19 (citerad: 20210511) Karlsson, Mikael (2021). “Sweden’s Climate Act – its origin and emer gence.” Forthcoming Special Issue: Climate Change Acts: Origins, Dyna mics and Consequences. Lagrådet (2017). ”Utdrag ur protokoll vid sammanträde 20170215”. Tillgängligt på: https://www.lagradet.se/wpcontent/uploads/lagradetat tachments/Ett%20klimatpolitiskt%20ramverk%20for%20Sverige.pdf (citerad 20210628). Landemore, Hélène (2020). “Open democracy”. Princeton University Press. Lindvall, Daniel, Vowles, Kjell, Hultman, Martin (2020). ”Upphettning. Demokratin i klimatkrisens tid.” Fri tanke, Stockholm.
100 år till 119
123
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Looney, Robert (2016). ”Democracy Is the Answer to Climate Change”. Foreign Policy, 01 June 2016. https://foreignpolicy.com/2016/06/01/ democracyistheanswertoclimatechange/ (citerad 20210511). McQuilkin, Jamie (2018). “Doing Justice to the Future: A global index of intergenerational solidarity derived from national statistics”. Intergenera tional Justice Review, volym 4, nr. 1. Murray, David (2019). “Will Climate Change the Courts?”Te Atlantis. https://www.thenewatlantis.com/publications/willclimatechangethe courts (citerad 20210511). Mäler, KarlGöran (2001). “Economic Growth and the Environment.” Encyclopedia of Biodiversity. Nachmany, Michal, Setzer, Joana (2018). “Policy brief Global trends in climate change legislation and litigation: 2018 snapshot.”Te Grantham Research Institute on the Climate Change and the Environment. Naturvårdsverket 2018.”Allmänheten om klimatet 2018: En kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar för klima tet”. Nguyen, Ylam (2017). “Constitutional Protection for Future Generations from Climate Change”. Hastings Environmental Law Journal volym 23: nummer 1, artikel 2. North, Peter 2011. ”Te Politics of Climate Activism in the UK: A Social Movement Analysis”. Environment and Planning A: Economy and Space 43, nr 7 (1 juli 2011): 1581–98. Oscarsson Henrik, Solevid Maria (2015) ”Sverige oroar sig”, i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red). Fragment. Göteborgs universitet: SOMinstitutet. Oreskes, Naomi och Eric Conway. “Merchants of Doubt: How a Hand ful of Scientists Obscured the Truth on Issues from Tobacco Smoke to Global Warming”. New York: Bloomsbury Press, 2011. Poortinga, Wouter, Stephen Fisher, Gisela Bohm, Linda Steg, Lorraine Whitmarsh och Charles Ogunbode (2018).”European Attitudes to Climate Change and Energy”. Topline Results from Round 8 of the European Social Survey”. European Social Survey.
120 100 år till
124
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Povitkina, Marina (2018). ”Te limits of democracy in tackling climate change”. Environmental Politics 27, nr 3 (4 maj 2018): 411–32. Povitkina, Marina och Jagers, Sverker (2021).”Environmental commit ments in diferent types of democracies: the role of liberal, socialliberal, and deliberative politics.” VDem Working Paper nr. 117. Prop. 2001/02:72. ”Ändringar i regeringsformen – samarbetet i EU m.m.” Setzer, Joana, Vanhala, Lisa C. (2019). ”Change Litigation Climate change litigation: A review of research on courts and litigants in climate governance”. Wiley interdisciplinary reviews: Climate Change 10(5). Shwom, Rachael L., Aaron M. McCright, Steven R. Brechin, Riley E. Dunlap, Sandra T. MarquartPyatt och Lawrence C. Hamilton. ”Public Opinion on Climate Change” (2015). I Climate Change and Society, red. Riley E. Dunlap och Robert J. Brulle, 269–99. Oxford University Press. Soneryd, Linda och Uggla, Ylva (2015). ”Green governmentality and responsibilization: new forms of governance and responses to ‘consu mer responsibility’”. Environmental Politics 24, nr 6 (2 november 2015): 913–31. SOU 2008:125. ”En reformerad grundlag.” Betänkande från Grundlags utredningen. SOU 2016:5. ”Låt fer forma framtiden.” Betänkande från 2014 års Demokratiutredning. Stoknes, Per Espen (2015). “What We Tink About When We Try Not to Tink About Global Warming: Toward a new psychology of climate action”. Chelsea Green Publishing. Taylor, Matthew, Jonathan Watts och John Bartlett (2019). ”Climate Cri sis: 6 Million People Join Latest Wave of Global Protests”. Te Guardian, 27 september 2019. Touraine, Alain (1981). Te Voice and the Eye: An Analysis of Social Movements. Cambridge: Cambridge University Press. Tørstad, V., Sælen, H., & Bøyum, L. (2020).”Te domestic politics of international climate commitments: Which factors explain crosscountry variation in NDC ambition?” Environmental Research Letters, 15(2), 10.
100 år till 121
125
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Uhl, Isabella, Johannes, Klackl, Hansen, Nina och Jonas, Eva (2018). ”Undesirable Efects of Treatening Climate Change Information: A CrossCultural Study”. Group Processes & Intergroup Relations 21, nr 3 (1 april 2018): 513–29. Wahlström, Mattias, Piotr Kocyba, Michiel De Vydt och Joost de Moor, red. (2019). ”Protest for a Future: Composition, Mobilization and Moti ves of the Participants in Fridays For Future Climate Protests on 15 March, 2019 in 13 European Cities”. Weaver, Sally, Lötjönen, Sanna, Ollikainen, Markku (2019). ”Overview of National Climate Change Advisory Councils”. Te Finnish Climate Change Panel Report.
122 100 år till
126
5
Demokratin och grundbulten
Fria medier bland AI, techjättar och
digitala flöden
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Fria medier bland AI, techjättar och digitala flöden
robert olsson
Ibland behöver det mest självklara uttryckas. Nu är det ett sådant läge: Fria medier är centrala för demokratin. Det är inte en självklarhet bara för att demokratin fyller 100 år.
Den svenska journalistiken står på en god grund och bär sitt demokratiska samhällsansvar – att informera, granska och att öppna upp för olika opinionsyttringar. En historisk och stark tryckfrihetsförordning, gemensamma pressetiska regler och en förståelse för mediernas demokratiska roll har bidragit till ett samhälle präglat av hög tillit mellan människor och låg korruption. Samtidigt ser vi att mediernas traditionella roll och funktionssätt utmanas på fera olika sätt.
Den svenska mediestrukturen med starka kommersiella medier, verksamma på en marknad tillsammans med public service, är satt under press från fera håll. Och det är bety dande värden som står på spel eftersom mediernas betydelse för demokratin är central. Statsvetarna Sören Holmberg och Katarina Barrling uttrycker det på följande sätt i boken Demo-
kratins framtid: ”Med en lätt överdrift kan man säga att med
iernas betydelse för demokratin är som vattnets betydelse för sjöfarten. Utan medier ingen fungerande demokrati”.
1
1 Barrling & Holmberg, Demokratins framtid, s. 47.
124 100 år till
128
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
”
Den svenska mediestrukturen med starka kommersiella medier, verksamma på en marknad tillsammans med public service, är satt under press från flera håll. Och det är betydande värden som står på spel eftersom mediernas betydelse för demokratin är central.
I det här kapitlet kommer jag att resonera och refektera kring hot och möjligheter för medierna. En nulägesbild kan kort fattat uttryckas i följande punkter:
• Den gamla afärsmodellen byggd på annonsintäkter kla rar inte av att fnansiera journalistiken – samtidigt ser vi en omfattande ägarkoncentration av medier. Den lokala journalistikens möjligheter att överleva av egen kraft kommer fortsatt att vara under press.
• Sociala medier bidrar med demokratiska värden men öppnar också för hot, hat och desinformation.
• Medieföretagen hotas av de internationella techjättarna, såväl kommersiellt som vad gäller utgivarskapet.
• Digitaliseringen och AI kan rätt använt innebära stora journalistiska vinster och en möjlig förädling av ofent lighetsprincipen.
• Svenska politiker blir alltmer intresserade av subjektiva parametrar när de resonerar kring mediestöd. Vidare intar fera svenska partier en växande kritisk hållning till public
100 år till 125
129
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
service och önskar ett innehållsmässigt smalare och eko nomiskt svagare public service.
Affärsmodellen som försvann
I 36 år har Billy Bengtsson varit verksam på tidningen Norra Skåne i olika befattningar. I april år 2021 skrev han en krönika med rubriken ”Vår landsbygd vilar i massmedial skugga”. Så här inledde han artikeln:
”I Perstorp, Klippan, Markaryd, Vinslöv, Älmhult stod en gång striden het om läsarna mellan tidningarna. Varje ort hade sin egen Fleet Street där redaktionerna trängdes utmed det lokala ströget.”
2
Billy Bengtsson bekräftar en tydlig och korrekt bild: Från sekelskiftet och tio, femton år framåt försvann hälften av alla lokalredaktioner. I krönikan beskriver han bland annat oron över att journalistiken inte längre förmår bevaka det kommu nala beslutsfattandet och undrar över hur det i sin tur påver kar intresset att aktivera sig politiskt när det inte ges någon spridning eller exponering av det politiska arbetet. I krönikan skriver han bland annat: ”Tidningarna gick på kostnadsjakt med stora koncerner, med gemensamma tryckerier och digi taliserade produktionsprocesser som följd. I dag är få svenska tidningar sig selv nok. Det var i detta sparnit som den yttre
2 Bengtsson, Vår landsbygd vilar i massmedial skugga, Norra Skåne, 20210423.
126 100 år till
130
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
försvarslinjen, det vill säga lokalredaktionerna, ofrades. Sam tidigt stärktes stockholmiferingen av svenska medier.”
3
Den lokala journalistiken har i 100 år varit grundfundamentet för den folkbildande och demokratiska roll som medier har spelat i Sverige. Den förändring som Billy Bengtsson beskri ver rymmer fer dimensioner, utöver det ”stad och land”per spektiv som han för fram. Risken är att kvalitetsnyheter i allt högre utsträckning blir en angelägenhet för en bildad över och medelklass, vilket ökar risken för att vissa grupper i samhället kan fatta välgrundade demokratiska beslut medan andra är mer utsatta för påverkan.
”
Den lokala journalistiken har i 100 år varit grundfundamentet för den folkbildande och demokratiska roll som medier har spelat i Sverige.
Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns hög skola, är Sveriges ledande forskare när det gäller det lokala medieperspektivet.Tillsammans med Carina Tenor skrev han år 2020 boken ”Lokaljournalistik. Nära nyheter i en global värld”samt rapporten ”Den lokala journalistikens återkomst”.
4
3 Bengtsson, Vår landsbygd vilar i massmedial skugga, Norra Skåne, 20210423. 4 Lindholmen Science Park, Den lokala journalistikens återkomst – nära nyheter allt viktigare i en global värld, rapport 2021:1.
100 år till 127
131
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Det är en i grunden hoppfull beskrivning över lokala mediers ökade status som författarna beskriver. Och vad gäller nyt tan och den demokratiska uppgiften delar Billy Bengtsson på Norra Skåne och forskarna Nygren/Tenor från sina olika håll samma perspektiv där de båda understryker att för det första lever människor ett lokalt liv även i det globaliserade och upp kopplade samhället – de lokala medierna har en nyckelroll för att hålla ihop detta lokala samhälle. Och för det andra bygger den lokala journalistiken både på närhet till det lokala och på ett mått av kritisk distans. De lokala medierna är både ett socialt kitt i lokalsamhället och en granskare av lokala makt havare.
Men mediehusen lever under ett starkt omställningstryck: Annonsintäkterna har fallit från 70 procent av företagens intäkter i mitten av 90talet till 25 procent år 2021. De digi tala intäkterna har de senaste åren ökat med 37 procent, men prenumeranterna av den tryckta tidningen blir allt färre sam tidigt som det är just papperstidningen som fortsatt står för merparten av intäkterna, såväl från prenumeranter som från annonsörer.
5
Positivt för medieägarna är att nettointäkten per
digital prenumerant är betydligt högre än för printutgåvan, vilket bygger framtidstro. Men med det sagt visar Institutet för mediestudier i en rapport att det år 2020 köptes reklam i svenska nyhetsmedier för 4,9 miljarder kronor – att jämföra
5 Lindholmen Science Park, Den lokala journalistikens återkomst – nära nyheter allt viktigare i en global värld, rapport 2021:1.
128 100 år till
132
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
med 11,8 miljarder år 2008.
6
Nuläget beskrivs som ett avgö
rande skede.
Dagens genomsnittliga lokaltidningsprenumerant är drygt 70 år gammal. Den som prenumererar på etidningen är tio år yngre och den som valt att betala för en renodlad digital tjänst (”plustjänst”) är runt 50 år gammal. I övergången från annonsfnansierad journalistik till publikt betald journalistik måste frågan ställas: Vill medborgaren betala för lokal jour nalistik? Svaret på den frågan avgörs åtminstone delvis av det lokala mediehusets förmåga att leverera kvalitetsjournalistik som engagerar kommun och regioninvånarna. För de företag som äger lokaltidningar är siktet inställt på att nå den familje bildande generationen, alltså 80 och 90talister som inte har en egen relation till papperstidningen. Att företagen lyckas med detta är afärsmässigt viktigt och centralt för den lokala demokratin. De två nyhetsförmedlande public servicebolagen SR och SVT har i gällande sändningstillstånd krav på skärpt lokal bevakning och de har under senare år satsat på fer fasta och mobila redaktioner. Bolagen har också klarat den pågå ende digitaliseringen med bibehållet och högt förtroende hos medborgarna.
7
6 Institutet för mediestudier, Vänder journalistikens annonsintäkter uppåt igen?, seminarium 20210824. 7 SOMinstitutet, Göteborgs universitet, Andersson & Falk (red.), Svenska medietrender 19952019.
100 år till 129
133
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
För de företag som äger lokaltidningar är
”
siktet inställt på att nå den familjebildande generationen, alltså 80- och 90-talister som inte
har en egen relation till papperstidningen.
I den lokala miljön fnns det fer aktörer än de etablerade medierna som tar plats. Lokala sajter drivna av föreningar eller enskilda personer agerar på hela linan från anslagstavla till köp och säljforum, eventskapare och händelseförmedlare av det mest lokala som går att tänka sig. En intressant mix som betyder mer för det forskarna kallar ”socialt kitt” än för den ansvarsutkrävande och metoddrivna lokala journalistiken.
Lyfter vi blicken från den lokala journalistiken och försöker se den stora bilden så har omstöpningen till ett digitalt nyhets användande fungerat väl i Sverige. De svenska mediehusen har framgångsrikt lyckats förena den digitala omställningen med att fortsatt leva upp till det demokratiska uppdraget att informera, granska och att vara en arena för opinionsbildning. I en undersökning från Media for Democracy, där medier i 18 demokratier jämförs blir de svenska mediehusen faktiskt bäst i klassen.
8
Den nationella SOMundersökningen 1995–2020 visar samma sak: Trots stora förändringar ligger den samlade nyhetsanvändningen på en fortsatt hög nivå. 95 procent av
8 The Euromedia Researcher Group, The Media for Democracy monitor 2021, How Leading news media survive digital transformation.
130 100 år till
134
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
20–79åringarna tar regelbundet del av minst något nyhets medium.
9
En diskussion som SOMinstitutet för, kopplat till sin rapport om sällananvändare av nyheter, är hur den yngre målgruppen defnierar ”nyheter” i sociala medier. Det kan förstås handla om traditionella nyheter som dyker upp i målgruppens föde, men det kan också handla om uppdateringar eller delningar från vänner i sociala medier. Det är därför inte givet att det är nyheter som härrör från nyhetstjänsters utläggningar i sociala medier.Till det ska också läggas den berättigade oro som pro fessor Jesper Strömbäck beskriver när han refererar till under sökningar som visar att ”skiftet i nyhetsanvändningen har en negativ inverkan på i vilken grad som människor lär sig om politik och samhälle”.
10
Dock uppstår en nyhetstillvänjning bland de yngre medie konsumenterna och därmed en potential för de svenska medieföretagen att nå en svårfirtad målgrupp.
Sammantaget gör de svenska etablerade medieföretagen ett seriöst jobb för att i en accelererande digital omställning, och med helt nya ekonomiska förutsättningar, bidra till en över vägd journalistik. Tekniken kom att förändra villkoren för de traditionella massmedierna, men efter en svajig inledning har företagen anpassat sig och är nu centrala nätaktörer.
9 Lindholmen Science Park, Sällananvändare av nyheter – sociala medier, politiskt intresse och tillit spelar avgörande roller, rapport 2021:2. 10 Lindholmen Science Park, Sällananvändare av nyheter – sociala medier, politiskt intresse och tillit spelar avgörande roller, rapport 2021:2.
100 år till 131
135
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Sociala medier utmanar demokratin
Fram till nyligen har medborgarna betraktats som en massa som lite rått uttryckt fått hålla till godo med det som erbju dits från medieföretagen. I dag individualiseras publiken i allt högre utsträckning. Läsarna, lyssnarna och tittarna är upp kopplade men också sammankopplade – lokalt, nationellt och globalt. Medborgarna kan därmed ställa krav, korrigera och reagera i realtid. Mycket i det nya medielandskapet är bra. Den aktiva medborgaren kan reagera och agera direkt till redaktionen. Öppenheten och direktheten gör att också beslutsfattare får svårare att undvika att besvara obekväma frågor. Medborgaren kan enklare än tidigare få direktkontakt med sina förtroendevalda.
Fram till nyligen har medborgarna betraktats
”
som en massa som lite rått uttryckt fått hålla till godo med det som erbjudits från medieföretagen.
Samtidigt har sociala mediers intåg på den publika arenan inneburit en hård kamp om tolkningsföreträdet. De etable rade mediernas försök att hävda komplexiteten i beskriv ningen av olika samhällsfenomen undermineras av olika grupper av ”sanningssägare” som underkänner den journalis tiska dygden att sträva efter relevans och information under byggd av fakta. Ett slags individualiserat sanningsbegrepp har fått fotfäste i den ofentliga debatten. Bland ”sanningssägarna”
132 100 år till
136
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
fnns också politiker som oblygt lockar fram en skärva av en helhet för att få fotfäste för sin verklighetsbild.
I den myllan har en demokratisk avart tagit plats. Hot och hat mot journalister är ett växande demokratiskt problem. 70 pro cent av journalistkåren har tagit emot förolämpningar, allt fer redaktionsmedlemmar uppger att de undviker vissa ämnen och 23 procent har mottagit olaga hot kopplade till yrkes utövandet.
11
”
I den myllan har en demokratisk avart tagit plats. Hot och hat mot journalister är ett växande demokratiskt problem.
Parallella verklighetsbilder har alltid funnits. En journalistisk uppgift är att föra samman dessa, ställa frågor, granska och att få uppfattningarna veriferade så långt det är möjligt. Journa lister ska också bedöma relevansen i det som uttrycks och så långt det är möjligt sakligt presentera resultatet av det ned lagda jobbet.
I jagcentrerade och värderingsstyrda publiceringar i soci ala medier, bortom de etablerade medierna, är journalistiskt metodarbete ointressant. Mediekonsumtionen individualise
11 Lunds universitet, Björkenfeldt, Svensson, Dahlstrand & Ljunglöf, Hot och hat mot journalister: konsekvenser avseende yttrandefrihet och demokrati, 2021.
100 år till 133
137
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
ras och fragmentiseras. Det innebär samtidigt att sannolik heten för att människor ska ta del av samma eller likartade nyheter minskar.
Ett demokratiskt problem uppstår när medborgare i växande utsträckning tror sig kunna följa nyhetsfödet genom sociala medier för att den vägen få insikt och förståelse som bidrar till kunskap om politik och samhällsliv. Det här är något som Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kom munikation vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation ( JMG) vid Göteborgs universitet har upp märksammat:
”Dessvärre fnns det nu fera studier som tyder på att skiftet i nyhetsanvändningen har en negativ inverkan på i vilken grad som människor lär sig om politik och samhälle. Bland annat visar studier att människor lär sig mindre av att följa nyhe terna via sociala medier jämfört med att läsa papperstidningar, se eller lyssna på tv och radionyheter och att använda sig av nyhetssidor på nätet. Om människor använde sig av soci ala medier som komplement till traditionella nyheter skulle det inte vara något problem, men i stället visar forskning att många – inte minst unga – använder sig av sociala medier som ersättning för traditionella nyhetsmedier.”
12
Ju fer som tror sig kunna ersätta journalistiska produkter med sociala medier som inte har varit föremål för redaktionell redigering, desto större är risken att vi hamnar i det som kallas
12 Strömbäck, Risken är att många känner sig informerade utan att vara det, Borås Tidning, 18022021.
134 100 år till
138
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
balkanisering av det ofentliga samtalet, alltså att människor söker sig till information som bekräftar de egna åsikterna och verklighetsuppfattningarna. På ett övergripande plan ser vi en sådan utveckling. För även om förtroendet generellt fortsatt är högt för medierna ser vi en förskjutning av förtroendekapita let, vilket undersökningar från SOMinstitutet visat:
”Det som däremot är nytt sedan några år är den ökande skill naden i förtroendenivå mellan personer som står ideologiskt till vänster och personer som står ideologiskt till höger. (…) Därtill sammanfaller också det bristande förtroendet för medier med en djupare liggande och mycket utbredd, gene raliserad, bristande tilltro – i vissa grupper även misstro – mot samhällseliter och samhällsinstitutioner.”
13
Techjättarna
De svenska medierna har ett högt förtroende hos medborgarna och bidrar till den för demokratin så viktiga mellanmänskliga tilliten. För att fortsatt och över tid kunna bidra med god och angelägen journalistik där sammanhang, granskning och folk bildning står i centrum måste svenska medier fortsatt nå ut genom de plattformar som publiken befnner sig på.
Vid årsskiftet 2020/2021 presenterade EUkommissionen bland annat två lagpaket, Digital Services Act och Digital
13 Andersson, Sprickor i fasaden, SOMundersökningen 2017 (Göteborgs universitet).
100 år till 135
139
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Markets Act.
14
Förenklat reglerar det ena konkurrensen på
den digitala marknaden och det andra innehållet på olika plattformar.
De stora plattformarna är viktiga och centrala delar i en lokal, nationell och global infrastruktur som både bidrar till och möjliggör att många fer kan delta och yttra sig i ett demo kratiskt samtal. Det är företag som på afärsmässiga grunder bidrar till att tillgängliggöra kunskap och som på ett smidigt sätt kopplar samman folk med varandra.
Men – de är också kraftfulla grindvakter som inga aktörer kan undvika när de ska nå ut till användare. Med deras roll som digitala torg får deras beslut för vad som släpps igenom i stäl let stora konsekvenser för det demokratiska samtalet och vil ken information människor nås av. När de fattar dessa beslut utgår de inte från mediereglering och etik, eftersom de inte är publicister. I stället tillämpar de sina egna användarvillkor som går längre än vad nationell lagstiftning gör, med resul tatet att de tar ner innehåll från svenska medier – medier som har en ansvarig utgivare som fattar beslut utifrån svensk mediereglering.
Deras beslut överprövas av bolag som har användarvillkor som ofta utgår från en annan kulturell kontext, vilket är en ordning
14 Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster) och om ändring av direktiv 2000/31/EG, COM(2020) 825 final (DSA), Europaparlamentets och rådets förordning om konkurrenspliktiga och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (lagen om digitala marknader), COM(2020) 842 final (DSM).
136 100 år till
140
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
som möter växande kritik. Mest uppmärksammat är händel serna i Australien.
15
Där ledde situationen till en öppen kon
fikt då plattformsbolagen i protest mot ett politiskt förslag som syftade till att skapa balans i förhållande till de inhemska medieföretagen hotade med att stänga ner all nyhetsuppdate ring alternativt att helt lämna landet. Facebook gick så långt att deras användare inte kunde ta del av nyhetsmaterial under några dagar. Först efter en omfattande internationell debatt satte sig techjättarna vid förhandlingsbordet.
”
Facebook gick så långt att deras användare inte kunde ta del av nyhetsmaterial under några dagar. Först efter en omfattande internationell debatt satte sig techjättarna vid förhandlingsbordet.
Händelsen visar på nyttan av ett starkt politiskt engagemang och är en tydlig signal till såväl svenska som europeiska poli tiker – det krävs politisk tydlighet för att balansera jättarnas dominans och för att säkra den oberoende, redigerade och av medieetiska regler uppbyggda journalistiken. Techbola gens nuvarande status kännetecknas bland mycket annat av bristande transparens i hur de styrande algoritmerna är upp byggda. De utövar makt, men behöver inte stå till svars för
15 Cave, Australia With no Google? The Bitter Fight Behind a Drastic Threat, The New York Times, 22012021.
100 år till 137
141
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
sitt agerande. Plattformsbolagen åker snålskjuts på att redak tionellt förtroendeskapande material genom länkning bidrar till plattformarnas värdehöjande – utan någon ersättning till ursprungskällan.
Utgivarna, den publicistiska organisationen som samlar Tid ningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion och TV4, har en gemensam och mycket tydlig hållning i förhållande till techjättarna:
• Plattformarnas innehållsansvar ska begränsas till att endast omfatta olagligt innehåll och alltid baseras på nationell lag stiftning i respektive medlemsland.
• Bolagens användarvillkor får inte utformas och användas på ett sådant sätt att de utgör ett allvarligt hot mot redak tionellt oberoende, redaktionell integritet, yttrandefrihet, kulturell mångfald och mediepluralism.
• Det är synnerligen viktigt med en lagstiftning som försäk rar att innehåll och tjänster från oberoende medieföretag kan fortsätta att nå publiken via plattformar utan någon form av redaktionell påverkan eller inblandning. Det är helt grundläggande att medier ska kunna nå ut till allmän heten, inte minst med samhällsviktig information i en kris.
Utfallet av EUkommissionens förslag att reglera techjättar nas infytande är såväl publicistiskt som ekonomiskt av enorm betydelse för de svenska medieföretagen eftersom den svenska pressfriheten faktiskt hotas av de stora plattformarnas väx ande makt.
138 100 år till
142
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Digital omställning
Journalistiken kommer att automatiseras än mer. Artifciell intelligens (AI) kommer successivt, med början nyss, att bli en faktor i den redaktionella miljön. Idag fnns AI redan i form av robotjournalistik som bland annat levererar kortare sportreferat och bidrag till ekonomi och bostadsgenrerna.
Idag finns AI redan i form av robotjournalistik
”
som bland annat levererar kortare sportreferat och bidrag till ekonomi- och bostadsgenrerna.
Att ge en substantiell och heltäckande bild av den diskus sion som pågår nationellt och globalt om de möjligheter och faror som AI:s intåg på redaktionerna innebär låter sig inte göras. Men för att koppla ihop kapitlets övergripande tema om journalistik och demokrati kan det vara värt att lyfta två saker i en framtidspaning.
För det första kommer medieföretagen inte enbart att vara avsändare av AIrelaterat innehåll utan också mottagare av information och budskap från källor som medvetet önskar sprida desinformation. Om sådant publiceras tär det på det viktiga redaktionella förtroendekapitalet. När verktygen för manipulation av stillbilder, rörliga bilder och ljud fnns till gängliga i var persons mobiltelefon måste den redaktionella vaksamheten öka. De professionella desinformatörerna är dessutom tekniskt skickliga och kommunikativt drivna, så en
100 år till 139
143
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
rejäl dos källkritik måste adderas till det höga publicerings tempo som i dag kännetecknar nyhetsorganisationerna.
För det andra kommer AI att möjliggöra en spännande jour nalistisk utveckling genom att kunna hantera och samman ställa datamängder som den mänskliga hjärnan inte förmår. Det kommer att gynna såväl nyhetsbevakningen som den undersökande journalistiken.
Den sista punkten är intressant att uppehålla sig något kring. De tre mediekoncernerna Stampen, Bonnier News Local och SVT deltar i ett projekt som fnansieras av Vinnova och som har sin hemvist på Lindholmen Science Park. Projek tet har initierat ett pilotprojekt, ”Omvärldsroboten”, som är ett exempel på hur tekniken kan stödja journalistiken i dess granskande uppdrag.
Landets kommuner får varje månad sammantaget miljontals fakturor skickade till sig, ett antal som vida överstiger vad en människa kan överblicka. Men med teknikens hjälp är det möjligt att hitta mönster och avvikelser i stora datamängder. I en redaktionell miljö blir det något som närmast går att likna vid en digital visselblåsare. Teknik kan inte, åtminstone inte än, hitta nyheterna. Däremot kan den lyfta fram sådant som har potential att vara en nyhet. Pilotprojektet är därmed också ett exempel på att teknikutvecklingen inte nödvändigt vis handlar om människa eller maskin, utan ofta om människa
och maskin.
140 100 år till
144
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Sverige har 290 kommuner. Alla har sina egna sätt att föra protokoll från fullmäktigeförsamlingar, kommunstyrelser och nämndmöten. Det gäller också i landets 21 regioner. Med Öppen datautredningen i ryggen fnns det nu möjlighet att samordna något så relativt banalt som att protokollen ska ha samma format och vara maskinläsbara.
16
Det krävs säkert
någon form av standardisering, men den journalistiska nyttan i kombination med allmänintresset talar för att aktivt använda sig av AI i detta sammanhang. Det skulle också innebära en förädling av tillgängligheten av ofentlighetsprincipen och dramatiskt öka den.
Det vore en sympatisk utveckling i landet med världens äldsta tryckfrihetsförordning.
Mediebranschen vs staten
De senaste 100 åren har bjudit på en fn utvecklingslinje för den oberoende journalistiken. En kontinuerlig utveckling mot en professionalisering av journalistiken där vi sett en succes siv frigörelse från såväl kommersiell koppling som politisk påverkan på det redaktionella innehållet. Grunden för den här utvecklingen har varit två starka publicistiska ben; den kommersiella mediebranschen och public service, som båda hedrat medieetiken och det ansvariga utgivarskapet. Statliga, och av politiker formulerade villkor för mediesamhället, har dock varit närvarande – dels genom public service, men sedan 1971 också genom presstöd och därefter en påbyggnad av
16 SOU 2020:55, Innovation genom information.
100 år till 141
145
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
olika former av ekonomisk support för att säkra en mångfald av nyhetsmedier i landet.
Mediestöden har varit utformade efter så mycket mätbarhet som möjligt för att undvika subjektiva beslutsgrunder. Medi erna har också förvaltat de olika fnansieringsmodellerna och stödformerna på ett bra sätt. Grundidén är att politikerna inte har getts tillträde till de rum där redaktionella beslut fat tats. Det är mot den bakgrunden man ska förstå mediebran schens samlade motstånd mot det förslag från Myndigheten för press, radio och tv som kom under våren 2021. Förslaget innebar att mediestödet kopplas till subjektiva bedömningar som bland annat handlar om att inte ”vilseleda kring veten skap”.
17
Samtidigt pågår en intensiv debatt om att modernisera press stödet – driftstödet som det heter i dag – anpassat till dagens medieverklighet. En av debattörerna är Hans Lindeberg, chefredaktör på ÖstersundsPosten:
”Bidraget är fortfarande kopplat till själva produktionen av tid ningarna och utgår från hur många hushåll som är tidnings prenumeranter. (…) Att miljonerna vi skattebetalare satsar på journalistik än idag delas utefter så gammalmodiga regler är egentligen något vi borde vara ganska arga över.”
18
17 Myndigheten för press, radio och tv, MPRTFS 2021:2, 09042021. 18 Hadenius m.fl., Massmedier: press, radio, tv i den digitala tidsåldern (2011), s. 87.
142 100 år till
146
”
service.
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
För snart 100 år sedan etablerades AB Radiotjänst efter en radioproposition som ”förbereddes av en högerregering och lades fram 1924 av en socialdemokratisk ministär”.
19
Redan
då slogs det fast att staten inte ska ha ansvaret för enskilda program och att utbudet ska präglas av saklighet och opar tiskhet. 100 år senare förs det en debatt om public service i det svenska parlamentet där företrädare för infytelserika politiska partier vill se ett annat public service. Det handlar om ett utbudsmässigt smalare och ekonomiskt tightare public
100 år senare förs det en debatt om public service i det svenska parlamentet där företrädare för inflytelserika politiska partier vill se ett annat public service.
Diskussionen kring public service har hårdnat. Flera partier har intagit tydliga positioner som sannolikt kommer att fnnas med när det nya sändningstillståndet från 2025 ska utformas. Det handlar om ett smalare public service, ett public service som ska granskas hårdare, och fera partier söker efter former för att garantera ett mer opartiskt public service. Detta trots att det inte fnns några vetenskapliga belägg för att public ser vicebolagen är partiska i sin nyhets och samhällsbevakning.
19 Hadenius m.fl., Massmedier: press, radio, tv i den digitala tidsåldern (2011), s. 87.
100 år till 143
147
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Diskussionen känns dock igen från fera europeiska länder där vi ser hur politiker agerat för att begränsa public service. Så trots det förtroende som medborgarna uttrycker gente mot det jobb public service gör och den omfattande forskning som beskriver demokratisk nytta av public service så växer den politiska viljan att laga något som inte är sönder.
20
Telias köp av TV4/C More bars fram av afärsidén att koppla ihop de två bolagens respektive kunddata. Men en konsekvens av köpet blev att TV4 därmed fck staten som huvudägare med 38 procent av aktierna. Alltsedan köpet godkändes av EUkommissionen 2019 har afären varit ett mediepolitiskt problem för regeringen och kraven på att staten ska sälja sin Teliaandel växer sig allt starkare.
20 SOMinstitutet, Göteborgsuniversitet, Förtroende för samhällets och pandemins aktörer (2021).
144 100 år till
148
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
Avslutning
Det är uppmuntrande att se att journalistik, nyhetsuppdate rande men också sammanhangsskapande och undersökande, har en attraktionskraft som gör att prenumerationsintäkterna ökar – om än inte i samma takt som annonsförsäljningen minskar. Det är dock oroande i ett demokratiskt perspektiv om den nya afärsmodellen innebär att utgåvorna riktar sig till en väletablerad medelklass och exkluderar stora befolk ningsgrupper.
Ägarkoncentrationen – sex företag äger 90 procent av tid ningarna i Sverige – är besvärande ur ett mångfaldsperspektiv, men kan försvaras som ett försök att bibehålla en lokal och publicistisk närhet till medborgarna, där tanken är att centra liserad storskalighet på koncernnivå ska ge utrymme för lokal publicistisk självständighet.
21
Medieföretagens, och hit räknas också public service bolagen, förmåga att förankra sin journalistik hos medborgarna är inte bara en angelägenhet för publicister utan en central politisk fråga som förutsätter en tydlig rågång mellan beslutsfattare och granskare. Demokrati i ett medieperspektiv är inte enbart mediehusens ensak. Politikerna bär också ett ansvar för att bidra till att den granskande, informerande och opinionsbil dande grenen av samhällskonstruktionen – medierna – ges de bästa av möjligheter för att kunna verka i sin fulla kraft.
21 Knutsson, Detta hindrar Sverige från att vara bäst på pressfrihet, GöteborgsPosten, 03052021.
100 år till 145
149
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Det ansvarsfulla utgivarskapet med lokalt, nationellt och internationellt redigerat innehåll utgör ett omistligt demokra tiskt fundament. De senaste 100 åren har varit framgångsrika vad gäller den delen. Det fnns skäl till att trots orostecken se positivt också på den närmast överblickbara tiden.
146 100 år till
150
6
Dikt
Till en okänd
efterkommande
Karin Boye
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
Till en okänd efterkommande
Karin Boye
Jag bröt mitt bröd, som andras hand fått baka, och drack mitt vin, som jag ej själv beredde. De, som haft mödan, fngo aldrig smaka dess frukt, förrn de på mörka vägar trädde.
Vad jag har sått, skall du i morgon skörda. O må mitt säde hundrafaldigt bära! De bära fröjd, som bära andras börda, de skära liv, som andras skördar skära.
Ur diktsamlingen Moln från år 1922.
Karin Boye (19001941) var författare, poet och översättare. Hon debuterade 1922 med diktsamlingen Moln. Boye är idag en av Sveriges mest citerade poeter. Två av hennes mest om talade dikter är Ja visst gör det ont och I rörelse. Som roman författare är hon framförallt känd för sin självbiografska roman Kris och dystopin Kallocain. Karin Boye brukar räknas till de svenska modernisterna.
148 100 år till
152
Författarna
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
prolog: demokr atins skˆnhet och skˆrhet
Peter Örn
arbetar med ledarskapsfrågor och hållbar
samhällsutveckling både som rådgivare och föreläsare och har skrivit fera böcker. Han är även styrelseordförande för Blekinge Tekniska Högskola samt ledamot i Sidas styrelse och i Anna Lindhs Minnesfond. Peter Örn har tidigare bland annat varit vd för Sveriges Radio, generalsekreterare för Röda Korset samt deltagit i en rad statliga utredningar.
1 . finns det n  gon fr amtid
fˆr de politisk a partierna ?
Ulf Bjereld
är professor i statsvetenskap vid Göteborgs
universitet. Hans forskningsområden innefattar internatio nell politik, svensk utrikes och säkerhetspolitik samt digi taliseringens betydelse för makt och demokrati. Ulf Bjereld har tillsammans med Marie Demker skrivit fera böcker och artiklar om nya politiska skiljelinjer, digitalisering och om det svenska partisystemet.
Marie Demker
är professor i statsvetenskap och dekan
för Humanistiska fakulteten på Göteborgs universitet. Dem kers huvudsakliga forskningsintressen är politiska partier, politisk mobilisering samt politiska skiljelinjer och ideologier. Hon har bland annat under lång tid följt och studerat opini onsbildning inom migrationspolitiken samt tillsammans med Ulf Bjereld skrivit fera böcker och artiklar.
150 100 år till
154
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
2 . grundlagens betydelse
fˆr morgondagens demokr ati
Thomas Bull
är justitieråd i Högsta förvaltningsdom
stolen och tidigare professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet. Han har skrivit böcker och artiklar om rättighets skydd med fokus på yttrandefrihet och om domstolarnas roll i det konstitutionella systemet.Tomas Bull var särskild utredare av den så kallade ITskandalen vid Transportstyrelsen 2017.
Dona Hariri
är jurist, föreläsare, och moderator med
ett engagemang för folkbildning. Hennes vision är att” över brygga glappet mellan rättssystemet och medborgare”. År 2019 debuterade hon som författare med boken Fatta lagen! :
från hatbrott till snatteri och svartjobb. Hariri har tidigare varit
programledare i tv och radio, och medverkar i dag som expert på TV4 Nyhetsmorgon.
Sofia Näsström
är professor i statsvetenskap vid Upp
sala universitet, med särskild inriktning mot politisk teori. Hon forskar bland annat om politisk representation, begrep pet folket i folkstyret och om den sociala frågans betydelse för demokratins fortlevnad. Hon är författare till boken Demo-
krati. En liten bok om en stor sak och monografn Te Spirit of Democracy: Corruption, Disintegration, Renewal.
Olof Petersson
är tidigare professor i statskunskap vid
Uppsala universitet och har varit forskningsledare vid Studie förbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Han var ordförande i maktutredningen i slutet av 80talet, ledamot av Ekonomi kommissionen och rådgivare i utredningen om en ny myndig
100 år till 151
155
Demokratin och grundbulten SOU 2022:28
Demokratin och grundbulten
het för psykologiskt försvar. Petersson har skrivit fera läro böcker om statskunskap.
3 . demokr atin i eu ≤ nˆdv‰ndig,
sammansatt och ˆmt  lig
Annika Ström Melin
är journalist och har under
lång tid skrivit om och bevakat utvecklingen i EU och Europa. Hon har bland annat arbetat som chef på Studio Ett i Sveriges Radio och som kanslichef för Svenska Institutet för europolitiska studier (Sieps). Melin är också författare till böckerna Européerna: Arvet efter EU:s pionjärer och Europas
svaga hjärta: från Haag 1948 till Budapest 2014 som handlar
om EU:s historia och utveckling.
4 . demokr atin infˆr klimatkrisen ≤
k an fr amtida gener ationers fri- och r ‰ttigheter s‰kr as ?
Daniel Lindvall
är doktor i sociologi och forskare på
Climate Change Leadership Initiative på Uppsala universi tet. Han har arbetat internationellt för EU och utrikesde partementet, och som kansliråd med demokratifrågor på Regeringskansliet. Lindvall har bland skrivit boken Folkstyret
i rädslans tid samt boken Upphettning. Demokratin i klimatkrisens tid. Daniel Lindvall var huvudsekreterare för 2014 års
Demokratiutredning.
152 100 år till
156
SOU 2022:28 Demokratin och grundbulten
Demokratin och grundbulten
5 . fria medier bland ai, techj‰ttar
och digitala flˆden
Robert Olsson
är vd för branschorganisationen Utgi-
varna. Han har många års erfarenhet från mediebranschen, ett fertal tidningar, TV4 och SVT. Under 25 år var Robert Olsson chef, huvudsakligen för nyhets- och samhällsredaktioner. Olsson har suttit i TV4:s programledning och SVT:s företagsledning och programledning. Robert Olsson är ordförande i styrgruppen för Medier & Demokrati vid Lindholmen Science Park.
100 år till 153
157
Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati www.vardemokrati.se
Demokratin och
digitaliseringen
Del 2 av 4 ur antologin
100 år till
medverk ande
Emma Frans Daniel Gillblad
Åsa Wikforss Karim Jebari Birgitta Jonsson Olle Häggström
Jenny Wiik Malte Persson
kommitt Ë n demokr atin 1 0 0 Â r
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Innehåll
Prolog: Pandemin – stresstest för demokratin
emma fr ans
4
1. Digitalisering, data och AI – vägval för välfärd och demokrati
daniel gillblad
16
2. Den digitala demokratin – drömmar och mardrömmar
 sa wikforss
34
3. AI och moraliskt ansvar
k arim jebari
54
4. Alla vinner på äldres digitala delaktighet
birgitta jonsson
62
5. Demokrati, samhälle och AI – ett riskperspektiv
olle h‰ggstrˆm
72
6. Arbetsmarknadens digitalisering ur ett demokratiskt perspektiv
jenny wiik
90
7. Captcha – dikt om den digitala demokratin
malte persson
108
Författarna 112
Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati (Ku 2018:02)
Design och produktion: Springtime–Intellecta Foto: Kristian Pohl Tryck: Elanders 2022
160
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Om initiativet
I din hand håller du Demokratin och digitaliseringen, andra delen av fyra ur antologin 100 år till – en samling av framåt blickande texter om demokrati.
I dessa texter diskuteras hur framtidens digitala lösningar kommer att påverka samhället, men även oss som indivi der. Kommer tilliten till staten och våra medmänniskor att öka genom tekniska lösningar eller kommer de att skapa en klyfta oss medborgare emellan? Innehållet består av aka demiska texter, essäer och spaningar och har författats av några av landets viktiga forskare, debattörer och tänkare. Delar av texterna har publicerats tidigare, inför första upp lagan av Future of Democracy Summit som anordnades 2021 av Lindholmen Science Park. Vid denna publicering var Robert Olsson, ordförande i styrgruppen för Medier och demokrati vid Lindholmen Science Park, redaktör.
Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att under åren
2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Insatserna samlas under rubriken
Vår demokrati – värd att värna
varje dag.
Kommittén Demokratin 100 år leds av Peter Örn. I kommittén ingår även demokratiambassadörerna Emma Frans, Lena PosnerKörösi, Rosaline Marbinah och ett sekretariat.
100 år till 3
161
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Prolog
Pandemin – stresstest för demokratin
emma frans
Som demokratiambassadör för kommittén Demokratin 100 år har jag fått äran att skriva prologen till Demokratin och digitali-
seringen. I denna text kommer jag att resonera kring pandemins
konsekvenser för demokratin, det digitala utanförskapet som synliggjorts samt forskarnas utsatthet och tillkortakommanden. Genom att lyfta några av de erfarenheter som pandemin har medfört hoppas jag kunna bidra med några tankar om hur vi kan skydda demokratin från desinformation, hot och hat samt hur vi blir bättre rustade för en liknande kris i framtiden. Därefter kommer jag att med utgångspunkt i övriga medförfattares texter peka på digitaliseringens möjligheter och utmaningar.
Covid-19-pandemin har inte bara inneburit den största hälsokrisen under 2000-talet – med hundratals miljoner smittade och fera miljoner döda – utan i pandemins spår har även demokratin utsatts för ett stresstest av historiska mått. Både i Sverige och i andra länder har grundläggande fri- och rättigheter begränsats och ojämlikheter blottats. Alla pandemier präglas av sin tid. Covid-19 är en global kris som sker i en
4 100 år till
162
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
digital era präglad av sociala och alternativa medier. Pandemin har inneburit ökade problem med bland annat hat och hot samt spridande av des- och missinformation – företeelser som redan tidigare identiferats som hot mot demokratin. Genom att beakta pandemins konsekvenser ur ett demokratiperspektiv kan vi dra viktiga lärdomar om hur den svenska demokratin kan fortsätta att stå stark, och hur vi bäst kan möta framtida kriser.
Bakgrund
Det nya coronaviruset, som orsakar sjukdomen covid-19, börjar spridas i den kinesiska miljonstaden Wuhan i slutet av 2019. Inledningsvis är det oklart om det mystiska sars-liknande viruset verkligen kan smitta mellan människor, men
100 år till 5
163
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Många länder tar efter delar av Kinas
”
hårdföra modell, utan att mänskliga rättigheter beaktas eller ens diskuteras.
snart står det klart att sjukdomen har spridits inom familjer och att sjukvårdspersonal har drabbats. Sedan går allt väldigt fort. För att stoppa smittan inför Kina så kallade ”drakoniska åtgärder” som innebär att hela städer sätts i karantän, och det kommer rapporter om att dörrar har svetsats igen för att hindra smittade personer från att lämna sina hem. Kina använder sig också av data för att övervaka människor på individnivå och för att spåra och lokalisera smittade medborgare i en omfattning som aldrig tidigare har praktiserats. Viruset sprider sig snabbt över världen, och rädslan sprider sig ännu snabbare.
När utbrottet får pandemistatus har Kina lyckats vända utvecklingen och ses därför av vissa som facit för hur detta coronavirus bör hanteras.Många länder tar efter delar av Kinas hårdföra modell, utan att mänskliga rättigheter beaktas eller ens diskuteras. Sverige är till en början ett märkligt undantag där social distansering ska uppnås genom eget ansvarstagande. Men strategin kritiseras hårt när sifrorna över antal smittade och döda i Sverige snabbt stiger och sjukvården blir tungt belastad. Kritiken framförs av fera opinionsbildare och av grupperingar av forskare i både traditionella och sociala medier.Tempot drivs upp,tonen hårdnar,och de olika lägren i debatten samlar supporterskaror som förenas i sociala medier
6 100 år till
164
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
– med en ensidighet som om det vore en läktarsektion under ett fotbollsderby som samlats för match. Successivt införs hårdare restriktioner även i Sverige.
Parallellt med pandemin pågår också en ”infodemi” där rykten, missuppfattningar och desinformation konkurrerar med adekvat information om vår uppmärksamhet. Betydelsen av kunskap är akut, men den hårda tonen medför att viktiga röster tystas.
Inskränkningar i våra fri- och rättigheter
Under fera månader år 2020 och 2021 får som fest åtta personer träfas vid ofentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Mötesfriheten som är inskriven i en av våra grundlagar innebär att vi har friheten att träfas tillsammans med andra för att utbyta tankar och bilda opinion. Inskränkningen i mötesfriheten påverkar alla delar av samhället. En annan frihet som inskränks är demonstrationsfriheten. Rätten att demonstrera och visa sin åsikt tillsammans med andra är även den grundlagsskyddad.
Att få protesterar mot inskränkningarna i Sverige under denna period beror delvis på ett generellt högt förtroende för staten, en förståelse för att åtgärder behövs för att begränsa smittspridningen – och ytterst rädda liv – men kanske också på att andra länder redan gjort betydligt mer långtgående inskränkningar. Under pandemin inför en tredjedel av värl-
100 år till 7
165
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
dens länder inskränkningar av medborgerliga fri- och rättigheter utan tidsgräns. Vi har också sett hur auktoritära ledare har utnyttjat pandemin som en ursäkt för att inskränka mänskliga rättigheter på ett mer omfattande sätt än vad kampen mot coronaviruset kräver. Det är inte ovanligt att större kriser används som en förevändning för att omkullkasta demokratin. Makthavare passar på att koncentrera makten vid tillfällen då medborgarna är mer benägna att acceptera demokratiska inskränkningar, inte minst för att de fruktar för sin egen säkerhet. Även om många andra länder har infört betydligt mer långtgående restriktioner är det viktigt att beakta de inskränkningar som skett i Sverige och väga dem mot deras potentiella nytta.
Pandemin har verkligen testat
”
demokratin när det gäller medborgarnas
förmåga att skilja sant från falskt.
Desinformation
Omfattande ryktesspridning har präglat kriser i alla tider, men i dagens digitala värld sprids rekordsnabbt både desinforma-
tion, som avsiktligen försöker vilseleda, och missinformation,
som sprids utan att det fnns en agenda. Dagens medborgare är i en stor del av världen både uppkopplade och sammankopplade, vilket självklart påverkar tempot i spridning av såväl
8 100 år till
166
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
fakta som medvetet fabricerade lögner. Det har aldrig tidigare under en kris varit så enkelt att hitta ”fakta” som passar – och därigenom förstärker – ens egna åsikter och argument, och att med en snabb pekfngerrörelse dela med sig av sin upptäckt. Veriferade källhänvisningar har låg prioritet i sociala medier.
Pandemin har verkligen testat demokratin när det gäller medborgarnas förmåga att skilja sant från falskt. Felaktigheter som sprids handlar delvis om smittans ursprung, och konspirationsteorier om att viruset har tagits fram avsiktligt för att användas som biologiskt vapen eller för att gynna vaccinindustrin får tidigt fäste i vissa grupper. Andra pekar ut femte generationens mobiltelefoni, 5G, som den verkliga orsaken till att så många blir sjuka. Det sprids felaktigheter om hur vi kan förebygga och bota sjukdomen, och när massvaccineringen drar i gång fortsätter falsk information att få fäste, vilket motverkar möjligheten att stoppa smittspridningen och minska dödligheten.
Demokratiskt utanförskap
Pandemin har också blottat ojämlikheter i vårt samhälle. Vi kan inte blunda för det digitala utanförskapet som har blivit extra tydligt under pandemin. Enligt Internetstiftelsen lever närmare sex procent av svenskarna i digitalt utanförskap – de använder sällan eller aldrig internet. De som aldrig är på nätet är oftare äldre, lever på landsbygden och bor i hushåll med låga inkomster.
100 år till 9
167
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Människor som bor i områden med socioekonomiska utmaningar har drabbats särskilt hårt av pandemin. Det handlar inte bara om faktorer som påverkar risken att drabbas av sjukdomen, utan också om att restriktionerna slår olika hårt beroende på våra förutsättningar. Pandemin tydliggjorde att alla människor i Sverige, utöver mycket annan ojämlikhet, inte har tillgång till samma information och därmed inte ges samma förutsättningar att förhålla sig till en samhällskris. Det demokratiska underskottet i områden med socioekonomiska utmaningar har ännu en gång visat sig. Samtidigt har pandemin lett till att frågor om delaktighet och tillgänglighet har aktualiserats, vilket på sikt kan bidra till konkreta förbättringar i samhället. Den digitala utvecklingen har tagit ett rejält kliv framåt och vi har vi lärt oss att det går att medverka vid möten och sammankomster digitalt. Personer som har svårt att medverka fysiskt har kunnat göra sin röst hörd genom digital medverkan.
Forskarens roll i kristider
Under 2020 skedde ett historiskt presidentval i USA som präglades av pandemin. När Donald Trump höll tal i Nevada under ett valmöte fck vi en tydlig inblick i hans syn på vetenskapens roll i samhället: “If you vote for Biden, he’ll listen to the scientists. If I listened to scientists, we’d have a country in a massive depression instead of – we’re like a rocket ship.” På Twitter replikerade motkandidaten Joe Biden: “For once, Donald Trump is correct: I will listen to scientists.”Meningsutbytet illustrerar tydligt hur synen på vetenskap skiljer sig åt beroende på vem man är och vilka värderingar man har.
10 100 år till
168
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
”
Enligt Internetstiftelsen lever närmare sex procent av svenskarna i digitalt utanförskap – de använder sällan eller aldrig internet.
Forskare, framför allt inom medicin och naturvetenskap, åtnjuter generellt ett högt förtroende hos allmänheten. Enligt en undersökning som den ideella föreningen Vetenskap och Allmänhet utförde löpande under pandemin var förtroendet för forskare som uttalar sig om coronaviruset i svenska nyhetsmedier mycket högt, omkring 80–90 procent. Forskarens arbete med att samverka med allmänheten och sprida kunskap, det som ibland kallas ”tredje uppgiften”, är därför ytterst viktigt under en kris. Inte minst under en pandemi då vårt beteende avgör hur omfattande smittspridningen blir. Samtidigt fnns tecken på skillnader i förtroende för forskare utifrån faktorer som utbildningsnivåer och partisympatier. I vissa fall blir till och med vetenskapen och dess representanter ett hot mot individens världsbild och värderingar. Under pandemin har vi också kunnat se grupperingar inom forskarvärlden som har gått till hård attack mot dem som inte delat deras syn på hur viruset bör hanteras. När ett nytt virus sprids över världen fnns många obesvarade frågor, vilket onekligen kommer att resultera i oenigheter bland experter. Då behöver forskare vara ödmjuka och ärliga med att de inte sitter inne på alla svar, i stället för att dumförklara varandra och spä på den hårda ton som redan fnns i sociala medier. Här fnns det anledning till självkritik från akademins håll.
100 år till 11
169
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Den hårda tonen har fått konsekvenser. Forskare som kommunicerat om covid-19 har utsatts för hot och hat, vilket har resulterat i att vissa av de experter som varit aktiva i den allmänna debatten har tystats. Det fnns till och med exempel på forskare som har slutat bedriva forskning om covid-19 efter omfattande hatkampanjer och trakasserier. I vissa fall har trakasserierna varit koordinerade och grupper i sociala medier har systematiskt försökt påverka vilken forskning som bedrivs och vilka uppgifter som förs ut till allmänheten. Att forskare tystas är ett hot mot vår utveckling och mot demokratin.
När ett dödligt virus sprider sig över världen är kunskap baserad på vetenskapliga studier en förutsättning för att hantera smittspridningen. Det är därför mycket angeläget att bedriva forskning inom området och nå ut med resultaten. Att vi rekordsnabbt har fått ett efektivt vaccin är ett resultat av den medicinska forskningen, och förtroendet för vetenskap är en förutsättning för vaccinationsviljan bland allmänheten. För att kunna hantera framtida kriser behöver vi lyssna på forskarna, men också värna om fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning.
Demokratin och digitaliseringen
Digitaliseringen har inneburit att samhället och vårt sätt att kommunicera har förändrats. Det är vanligt att personer som deltar i det ofentliga samtalet utsätts för hat, hot och trakasserier. Desinformation och propaganda sprids blixtsnabbt i sociala medier och informationsöverfödet gör det allt svårare att skilja sant från falskt. Samtidigt skapar digitaliseringen nya
12 100 år till
170
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
möjligheter för att inkludera fer i det demokratiska samtalet och nå ut med information och kunskap. Digitaliseringen är ett tveeggat svärd där samma aspekter som hotar demokratin kan användas för att stärka den. Utmaningen framöver är att förstå hur vi kan optimera digitaliseringens positiva påverkan och hantera de negativa efekterna. I de kapitel som följer uppmärksammas olika aspekter av digitalisering.
I kapitel 1: Digitalisering, data och AI – vägval för välfärd och
demokrati presenterar Daniel Gillblad insikter i vad digita-
liseringen och AI kommer att innebära för välfärden och demokratin.Texten beskriver också vad som krävs för att den framtida digitaliseringen ska ske på ett sätt som stärker delaktigheten och demokratin samt gör välfärden bättre och mer tillgänglig för alla.
I kapitel 2: Den digitala demokratin – drömmar och mardröm-
mar diskuterar Åsa Wikforss i vilken utsträckning det digitala
informationslandskapet har bidragit till demokratins försvagning och nedgång, och redogör för vilka faror som desinformationen utgör.
Kapitel 3: AI och moraliskt ansvar, är skrivet av Karim Jebari. Han resonerar kring hur den så viktiga demokratiprincipen om ansvarsutkrävande, kan och bör tillämpas när allt fer förvaltningsfunktioner automatiseras. Vem bär ansvaret när AI har fel och hur påverkar det individen och demokratin?
Kapitel 4: Alla vinner på äldres digitala delaktighet, är en personlig betraktelse av Birgitta Jonsson, född 1935. Hon beskri-
100 år till 13
171
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
ver hur tillgång till internetuppkoppling blivit en förutsättning för samhällsdeltagande men också vikten av att den kunskap som äldre besitter kommer samhället till del.
I kapitel 5: Demokrati, samhälle och AI – ett riskperspektiv, berör Olle Häggström ett antal utmaningar som det demokratiska samhället står inför när användningen av AI-teknik intensiferas. Han ser exempelvis att automatisering riskerar att leda till ökad ekonomisk ojämlikhet och att människor riskerar att bli allt mindre engagerade i samhällsutvecklingen när teknik och formler avgör alltfer beslut.
Arbetsmarknadens digitalisering ur ett demokratiskt perspektiv är
namnet på kapitel 6, skrivet av Jenny Wiik. Hon uppmärksammar hur ny teknik påverkar arbetsmarknaden samt ger ett demokratiskt perspektiv på den utvecklingen.
Slutligen har Malte Persson tolkat relationen mellan det digitala och det analoga i Captcha – dikt om den digitala demokratin.
Samhällets omvälvande digitaliseringsprocess är trots allt ännu i sin linda, men vi kan med all säkerhet konstatera att de kommande 100 årens utveckling kommer att ha en stor påverkan på vår svenska demokrati. Därför har detta tema en självklar plats i vår antologi. Kommittén Demokratin 100 år önskar dig intressant och inspirerande läsning.
Emma Frans
Demokratiambassadör Kommittén Demokratin 100 år
14 100 år till
172
1
Demokratin och digitaliseringen
Digitalisering, data
och AI – vägval
för välfärd och
demokrati
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Digitalisering, data och AI – vägval för välfärd och demokrati
daniel gillblad
AI, automation, och hållbar välfärd
I vår tid är avancerad digitalisering och artifciell intelligens (AI) alltmer accepterade teknologier – teknologier som inte bara kommer att vara grunden för nya tjänster och fortsatt automation och efektivisering. Det handlar om nya teknologier som i grunden kommer att förändra vårt samhälle, vår demokrati och vår välfärd. Digitalisering och AI betraktas inte längre som något nödvändigt ont eller som kittlande kuriosa, utan de anses lägga grunden för framtida konkurrenskraft, utgöra viktiga komponenter för att lösa stora samhällsutmaningar, och ge en möjlighet att bidra till ett bättre liv och en välfärd för alla. Men hur säkerställer vi att det blir så?
Det är inte givet att användningen av dessa teknologier kommer att leda till ett hållbart, demokratiskt samhälle där alla kan vara delaktiga på lika villkor. Vi kommer att behöva ta ansvar för och hålla igång en levande samhällsdebatt om hur vi formar dem. När vi överlåter mer och mer av mänskligt arbete och beslutsfattande åt maskiner måste vi bestämma oss för vad som är viktigt för oss. När vi bestämmer oss för
16 100 år till
174
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
hur vi vill använda dessa teknologier i stor skala bestämmer vi oss för vilket samhälle vi vill ha. Potentialen är omfattande, men vi kommer att behöva göra många val på vägen om hur samhället och välfärden ska fungera.
”
Ingen annan teknologi kommer att ha så stor påverkan på vårt samhälle under vår livstid.
Detta skrivs ur ett perspektiv där vi är övertygade om den enorma potentialen i AI och digitalisering och där vi arbetar aktivt för att bredda användningen av dessa teknologier. I vårt arbete fnns det alltid med ett par grundläggande frågor:
• Hur ökar vi användningen av riktiga tillämpningar av digitalisering och AI i Sverige?
• Hur ser vi till att vi går bortanför de diskussioner och prototyper vi i dag ofta stannar vid?
Detta drivs bara till viss del av nödvändigheten att garantera konkurrenskraft och tillväxt. Viktigare är det enkla faktum att betydelsen av AI för samhället är enorm.
Ingen annan teknologi kommer att ha så stor påverkan på vårt samhälle under vår livstid. Utbredd användning av AI kommer inom en snar framtid att vara helt nödvändigt för att garantera vård, omsorg och utbildning till alla.
100 år till 17
175
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Om vi vill bibehålla välfärd och demokrati är inte avancerad digitalisering och AI ett val utan en nödvändighet, och ju snabbare vi kan utnyttja potentialen, desto större blir de samlade besparingarna och möjligheterna till ytterligare investeringar.
Att accelerera användningen av AI i Sverige är utmanande, men det fnns en ökande vilja och kraft inom både industri och ofentlig sektor att arbeta tillsammans för att detta ska ske. Även om det kommer att krävas betydande investeringar från samhället för att ta vara på potentialen i välfärden, så krävs det dock också en annan typ av engagemang, något som är svårare att driva som ett enskilt initiativ.
Frågor som måste besvaras för att garantera demokrati och delaktighet:
• Hur inför vi AI och smarta tjänster på ett sätt som gör att nyttan kommer alla till godo?
• Hur bibehåller vi det demokratiska initiativet i den riktning vi vill att samhället ska arbeta mot?
Tekniska och ekonomiska realiteter stretar emot och det är inte säkert att all avancerad digitalisering och AI kommer att kunna byggas av alla för alla. Låt oss refektera över detta och vilka prioriteringar och vägval vi står inför inom välfärd och samhälle, bortanför de frågor runt integritet och etik som tar stor plats i debatten i dag.
18 100 år till
176
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Dagens AI och framtidens välfärd
Digitaliseringen sker i allt snabbare takt, men med de senaste årens framsteg inom AI fnns det möjlighet att ta ytterligare ett steg som är betydligt viktigare. Vi kan nu skapa en ny typ av mening och mål med digitaliseringen – från att dokumentera, följa upp och kontrollera information till att medvetet skapa system som arbetar för oss och frigör mer tid för mänskliga interaktioner, inte mindre. AI sätter fngret på vad som behöver digitaliseras och samlas in för att vi ska kunna lära, assistera och automatisera.
”
Att komplettera mänskligt intellekt och mänsklig kreativitet kommer att ha en enorm inverkan på samhället, och trots att flera enskilda lösningar kan se enkla och måttligt intelligenta ut kommer systemeffekten att vara större än summan av delarna.
Trots att vi ännu är långt ifrån en bred, mänsklig intelligens och sådana tillämpningar vi gärna spekulerar kring kommer AI att ha en enorm påverkan på oss.
Att komplettera mänskligt intellekt och mänsklig kreativitet kommer att ha en enorm inverkan på samhället, och trots att fera enskilda lösningar kan se enkla och måttligt intelli-
100 år till 19
177
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
genta ut kommer systemefekten att vara större än summan av delarna.
Intelligens kan uppstå i samverkan mellan många enskilda, enklare system, och sammantaget kan efekten av enklare automatisering på bredden bli större än vi anar. Detta kommer att märkas tydligt inom välfärden. Det går att skapa enorma värden i vården med AI-teknologi som kan diagnostisera cancer utifrån röntgenbilder, övervaka äldre hemma i vardagen, hjälpa till med en snabb förstahandsbedömning av vårdbehov och riskbedömning av patienter samt automatiskt schemalägga patientbesök och laboratorietester, men det är när dessa saker kopplas samman som vi kommer att uppleva de största vinsterna.
Det blir ett system som inte bara hjälper alla till rätt vård så snabbt och efektivt som möjligt, utan som kan förebygga och skapa ett mer rikt och hälsosamt liv anpassat för alla.
För elever i skolan och alla andra medborgare kommer det med hjälp av AI att bli allt lättare att hitta den kunskap vi behöver – anpassad, förklarad och sammanfattad på ett sätt som passar oss och som kan hjälpa lärare och skola att utveckla varje individ. När vi kan kombinera kunskapsinhämtning och personlig utveckling med hjälp och råd baserade på vår personliga förståelse och kunskapsbas genom hela livet kommer utbildningen att förändras i grunden.
Samtidigt som detta innebär att vård, skola och andra samhällstjänster blir mer personliga och kommer närmare indivi-
20 100 år till
178
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
den, behöver vi för en fungerande demokrati ha gemensamma utgångspunkter och en förståelse för andras situation.
Möjligheten att delta i och bygga en gemensam bild av samhället kan utmanas av spridning och skapande av felaktig information och ojämn fördelning av användningen av digitala tjänster.
Digitalisering och AI har potentialen att öka takten på kommunikationen mellan politik och medborgare, lyfta och konkretisera problem snabbare samt skapa ett mer inkluderande samhälle, men vi har redan sett hur dessa teknologier kan användas för att sprida desinformation och få grupper att sluta sig inom sig själva.
Vi behöver balansera perfekt anpassade tjänster och information med behovet av delaktighet och en gemensam bild av samhället.
Detta är centralt för vikten av AI för vårt samhälle och vår demokrati. Det är förvisso vi människor som sätter dessa mål, men vi behöver vara överens om vilka de ska vara och hur vi med tiden utvecklar dem.
Vi kommer att behöva adressera dessa utmaningar, så låt oss diskutera hur.
100 år till 21
179
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Delaktighet för alla
Låt oss börja med att titta på delaktighet och gemenskap i en personaliserad och automatiserad välfärd. Det är inte osannolikt att nya tjänster för automatiserad vård och livslångt lärande i första hand kommer välutbildade och resursstarka individer till godo. Men det behöver inte bli så – det fnns stora möjligheter att använda teknikutvecklingen för att inkludera fer.
Dagens system för bild- och textbearbetning, ofta tränade på stora mängder data, blir snabbt bättre på sådana uppgifter som tidigare krävde mänsklig intelligens och arbete. Automatisk transkribering från tal till text blir allt bättre, vilket kommer att kunna hjälpa synskadade att ta del av mer och mer information. Det kommer också att hjälpa samhället att dokumentera, tillgodogöra sig och söka i enorma kunskapsbaser som tidigare var svåra att komma åt. Automatisk översättning kommer inte bara att göra det lättare för människor som inte talar svenska eller engelska att delta i samhället, utan i förlängningen också hjälpa barn och vuxna med översättningar av komplicerade texter till enklare språk. Automatisk sammanställning kommer att kunna hjälpa oss sätta oss in i stora mängder dokument och rapporter snabbare.
Många medborgare kommer att själva få helt ny tillgång till information och samhällstjänster, utan hjälp från andra personer, och vi har snart tillgång till och möjlighet att söka i ännu mer information som inspelade samtal, debatter och föreläsningar.
22 100 år till
180
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Vi får möjligheter att fytta politik och infytande ännu närmare medborgarna.
Denna delaktighet är dock helt beroende av samhällets vilja att göra detta tillgängligt med ett medvetet mål att alla ska vara inkluderade: syn- och hörselskadade, barn, pensionärer, invandrare och alla andra. Varken privata aktörer eller enskilda myndigheter kommer att ensamma kunna ta ansvar för allas deltagande.
”
Vi får möjligheter att flytta politik och inflytande ännu närmare medborgarna.
Stort, snabbt och likformigt?
Några av de stora fördelarna med digitalisering och AI är att vi kan automatisera och snabba upp mänskligt arbete och kommunikation. Ett problem kan få mycket stor påverkan väldigt snabbt, och en missuppfattning och förutfattade meningar kan påverka många.
Det är på många sätt positivt att dagens AI-system kräver mycket tydliga, mätbara uppgifter och mål och har en begränsad förståelse för världen och dess komplexitet. De gör vad vi vill, när vi vill – outtröttligt och efektivt. Men vet vi alltid på förhand vad vi vill, och vad gör vi när det krävs mänsklig fexibilitet och förståelse? Vad händer när de hårda mål som
100 år till 23
181
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
vi har gett systemen inte helt stämmer överens med våra mål för samhället eller leder till oväntade konsekvenser? Vad gör vi när våra algoritmer inte stämmer överens med verkligheten eller när de bygger på data som inte representerar verkligheten på ett bra sätt?
Inom en överskådlig framtid kommer vi att behöva bygga och hantera den typ av bitvis ganska rigida AI-system vi har i dag och planera för att de inte kommer att vara perfekta. De val vi gör när vi skalar upp dem till verkligt storskalig automation, till exempel ett automatiserat vårdsystem, kommer att ha stor påverkan på samhället.
Ett alltmer mätbart, kvantiferat och optimerat samhälle kommer uttryckligen att behöva utformas för att gynna medborgare och stärka demokratin, med den grundläggande principen att de system vi bygger ska hjälpa, stärka och återkoppla till individen, inte övervaka och rapportera.
Låt oss se detta inte bara som en utmaning, utan också som en möjlighet. De ofta manuella system som fnns i dag kommer med problem och förutfattade meningar som vi i dag ofta accepterar som konsekvenser av mänskliga faktorer, men som kommer att ställas på sin spets när välfärden automatiseras. Vi har en ny möjlighet att tänka på hur välfärden ska fungera. Hur ska ett alltmer automatiserat vårdsystem se ut? Vad ska det optimera och hur ska det prioritera sina resurser? Hur ska ett stöd till livslångt lärande för alla se ut, och vad vill vi uppnå med det? Hur upptäcker vi och hanterar de problem som oundvikligen kommer att uppstå?
24 100 år till
182
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
”
Ett alltmer mätbart, kvantifierat och optimerat samhälle kommer uttryckligen att behöva utformas för att gynna medborgare och stärka demokratin, med den grundläggande principen att de system vi bygger ska hjälpa, stärka och återkoppla till individen, inte övervaka och rapportera.
Ska vi svara på dessa frågor är det inte möjligt att bara lösa enskilda problem där vi hittar dem. Att genom bildbehandling ställa diagnoser från röntgenbilder och identifera ärftliga sjukdomar och problem i genetiskt material är oerhört användbart, men det är bara delar i ett större, mer automatiserat vårdsystem. Att identifera individer med en förhöjd risk för sjukdomar inom områden där vi samlat relevanta data är självklart, men vi behöver också fundera på vilka uppgifter som är verkligt viktiga att stödja eller automatisera och fundera på vilka data som behöver samlas in och vilka system som behöver utvecklas för att lösa det.
Vi behöver ett systemperspektiv – inte bara på vården utan på alla delar i välfärden. Politiken och samhället behöver känna ansvar för detta systemperspektiv, för det fnns inga andra aktörer som kan representera det i tillräckligt stor skala. Vi behöver därefter aktivt arbeta för att systemen ska utvärderas på bredden. Inte bara utifrån till exempel kostnadsminskning och andel korrekt diagnostiserade patienter, utan även utifrån
100 år till 25
183
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
representation och robusthet och utifrån att tillämpningarna fungerar acceptabelt för alla medborgare.
Att välja utvärderingsmetoder blir i förlängningen att välja hur vi vill prioritera i välfärden.
AI och demokratin – hot och möjligheter
I dag sker mycket av utvecklingen inom den digitalisering och AI som ligger nära medborgare i stora teknikbolag. Dessa kan otvivelaktigt skapa bättre förutsättningar för demokrati och välfärd, och vi har redan sett hur till exempel sökmotorer byggda med hjälp av AI i grunden har förändrat hur vi hittar, inhämtar och skapar ny kunskap. Det är dock inte alls klart att dessa företags drivkrafter kommer att spegla och ta hand om samhällets alla behov och långsiktiga mål. AI och digitala tjänster tycker om storskalighet – stora mängder data, användare och resurser. De stora aktörerna har dessa resurser och begränsade incitament att förändra situationen.
Samhället, med andra prioriteringar och en annan långsiktighet, behöver hitta sätt att inte helt överlåta teknikutvecklingen till ett antal privata intressen.
Samtidigt kan de tjänster och kommunikationsplattformar som dessa företag utvecklar stärka demokratin och delaktigheten. Nya sätt att kommunicera, öka spridningen av information och kunskap samt smarta samhällstjänster har en
26 100 år till
184
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
enorm potential att skapa nya, snabbare kommunikationsmöjligheter mellan medborgare, samhälle och politik. När människor är välinformerade kan de ta mycket större ansvar för samhällsutvecklingen, och när politik och samhällsutveckling kan vägledas av välgrundade data, analyser och allas röster kan demokratin stärkas. Data bortom individen – om infrastruktur, miljö och samhälle – kan samlas in i allt större skala. Informationen kan analyseras för att fatta beslut och bygga kunskap, och rätt hanterat kan observation och styrning av samhället utifrån data och mätningar vara en styrka för demokratin.
”
Samhället, med andra prioriteringar och en annan långsiktighet, behöver hitta sätt att inte helt överlåta teknikutvecklingen till ett antal privata intressen.
Det kommer dock inte utan problem. Vi ser redan att dessa nya kommunikationssätt har potential att bidra till att skapa bubblor, ekokammare där alla perspektiv inte kommer till tals och där det uppstår grupperingar med olika bilder av var samhället står och vart det är på väg. Med hjälp av dessa kommunikationsverktyg och modern AI-teknologi blir det allt lättare att snabbt skapa och sprida felaktig information eller dokument samt bilder och flmer som är falska eller ger en skev
100 år till 27
185
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
bild av verkligheten. De data vi samlar in i samhället är ofta skeva eller missvisande.
Det blir därför allt viktigare att medborgare och beslutsfattare förstår tekniken och dess konsekvenser samt dess möjligheter att påverka och förvrida. Brist på förståelse för tekniken och hur den används kan leda till en felaktig bild av verkligheten.
Det fnns dock anledning att vara förhoppningsfull. På samma sätt som AI kan användas för att sprida desinformation och en skapad verklighet, har den potential att upptäcka förfalskningar och illasinnad informationsspridning. På samma sätt som AI kan skapa kommunikationsbubblor och lämna grupper utanför, kan den upptäcka dessa och identifera missförhållanden. Faktum är att det är svårt att möta den hastighet med vilken AI skulle kunna användas för att attackera vår demokrati med någonting annat än AI. Vi som samhälle ska ta ansvar för att detta kommer på plats, och aktivt och medvetet använda AI för att stärka demokratin.
Vårt demokratiska partisystem kan utnyttja alla de möjligheter som dessa teknologier tillför för att minska avståndet mellan medborgare och deras behov, data och politik. För att upprätthålla förtroendet för partier och politik bör teknologier dock användas ansvarsfullt.
Det fnns stora möjligheter att analysera väljares digitala spår för att utforma efektiva och riktade budskap, men om detta används för att sprida antidemokratiska idéer eller om detta
28 100 år till
186
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
upplevs som integritetskränkande och manipulativt kommer det att skada det demokratiska samhället.
”
Det blir därför allt viktigare att medborgare och beslutsfattare förstår tekniken och dess konsekvenser samt dess möjligheter att påverka och förvrida. Brist på förståelse för tekniken och hur den används kan leda till en felaktig bild av verkligheten.
Tekniken är neutral, och ansvarsfull användning är ett politiskt beslut. Kanske ger teknikomställningen som nu sker också en möjlighet för partier och rörelser att få större genomslagskraft, då de kan representera idéer, principer och program för AI och digitalisering som är bredare än enskilda frågor och insatser.
Också demokratiska rörelser kan få stor nytta av tekniken för exempelvis kommunikation och analys, men även om teknologier som AI bitvis demokratiseras alltmer genom tillgång till kunskap och kod, behövs tillgång till data och infrastruktur. Det är resurser som inte alltid kontrolleras öppet och demokratiskt i sig, och kontroll över dessa resurser ger stora möjligheter att begränsa eller styra användningen av AI och smarta tjänster.
100 år till 29
187
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
För att garantera demokratisk spridning och användning av AI måste vi säkerställa tillgång till den infrastruktur och kunskap som behövs för att utnyttja tekniken.
Rätt använt kan AI och digitalisering användas för att bevara och försvara demokratiska samhällsstrukturer, men inte nödvändigtvis för att bygga demokrati där demokratiska grundfundament inte fnns. Där makthavares egenintressen tillåts styra tillgången till data, information och infrastruktur, kan AI och digitalisering få svårt att arbeta i demokratins tjänst, och att helt koncentrera dessa resurser till ett fåtal aktörer kan skapa en sårbar demokrati.
Precis som för fera andra kraftfulla teknologier krävs ett demokratiskt fundament och en demokratisk rörelse för att garantera att den används i demokratins tjänst, och det ligger i det demokratiska samhällets intresse att kontinuerligt och aktivt arbeta för detta.
Rätt använt kan AI och digitalisering
”
användas för att bevara och försvara
demokratiska samhällsstrukturer, men inte
nödvändigtvis för att bygga demokrati där
demokratiska grundfundament inte finns.
30 100 år till
188
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Vägval för välfärd och samhälle
Vi kan inte undvika att använda digitalisering, automation och AI i välfärden om vi vill bevara och förbättra den. Det kommer att innebära ett antal vägval för samhället, stora som små:
• Hur ska dessa system prioritera begränsade resurser?
• Vilka ska få ta del av dem och när?
• Hur vill vi agera när det gäller att prioritera mellan att upptäcka felaktig användning av samhällets stödsystem och att säkerställa att alla som behöver kan ta del av dem?
Ytterst handlar valet om att antingen förhålla sig passivt till införandet av dessa teknologier eller att ta ett aktivt ansvar för den större samhällsbilden.
Privata aktörer kan inte och kommer inte att ta fullt ansvar för denna typ av prioriteringar, alltså att alla medborgare är inkluderade, eller sätta mål som sammanfaller med målen för samhället i stort. Här behövs vårt engagemang. Hur vi automatiserar samhället är än så länge inte en stor politisk fråga, men den förtjänar att vara det. Vi behöver ett levande samtal och debatt.
Det betyder i sin tur att medborgare förtjänar mer än en ytlig bekantskap med dessa teknologier och deras konsekvenser. Medborgarna ska känna till dem tillräckligt bra för att skapa en principiell förståelse för hur världen omkring kan och kommer att fungera. Det betyder också att vi måste värna
100 år till 31
189
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
inte bara etik och integritet när vi bygger teknologin, utan även vår demokrati.
Samhället behöver på allvar agera som komplement till privata företag, inte bara genom lagar och regler – något som till stor del saknas i dag – utan även i att driva på riktiga tillämpningar på stor skala där samhället sätter målen.
Det stora vägvalet just nu är att våga satsa på AI i stor skala och att våga introducera AI där vi kan för människors bästa. I den processen kommer vi att steg för steg bestämma oss för vilket samhälle vi vill ha. Vi kan antingen forma den förändring som kommer, eller låta oss svepas med av den. Vägen mot detta är bitvis densamma som vägen mot den acceptans som är nödvändig för att vi ska lita på systemen och i förlängningen på samhället, mot att det fnns en bred delaktighet och trovärdighet samt mot att allt utformas för samhällets bästa och att medborgares rättigheter och integritet respekteras.
Vi måste tillsammans våga drömma om vad vi vill att dessa system ska vara och för vem.
När vi vet det är det kanske inte oöverstigligt svårt att bygga dem, men digitaliseringens och AI:s vägval i välfärden är politiska vägval och det är hög tid att samhället bortanför experter och teknikföretag tar plats.
32 100 år till
190
2
Demokratin och digitaliseringen
Den digitala
demokratin – drömmar och
mardrömmar
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Den digitala demokratin – drömmar och mardrömmar
Âsa wikforss
Det digitala hoppet
Förhoppningarna var högt ställda i början av 2000-talet. Den nya digitala tekniken skulle medföra en demokratisering, på många olika plan. För det första skulle kunskapen demokratiseras. Man skulle inte längre behöva dyra uppslagsverk eller kulturellt kapital för att hålla sig kunnig och bildad. Vetenskapen skulle bli var mans egendom och seriös journalistik skulle fnnas tillgänglig för alla, utan dyra prenumerationsavgifter. För det andra skulle yttrandefriheten stärkas och alla skulle få en chans att göra sin röst hörd. De traditionella grindvakterna skulle bort. Tidigare hade människor varit hänvisade till enstaka insändare, kanske Ring P1 om man hade tur. Nu kunde alla som hade en dator och en nätuppkoppling göra sig hörda – genom att mejla journalister och makthavare, genom att skriva en blogg och så småningom genom sociala mediers världsomspännande räckvidd. Det ofentliga samtalet skulle äntligen bli till för alla, inte bara en utvald elit.
Två decennier senare vet vi att saker och ting är mer komplicerade. Kunskapen har utan tvekan demokratiserats och i princip blivit mer tillgänglig för alla, oavsett om det rör sig om kunskap om samtiden eller om vetenskaplig kunskap. Men
34 100 år till
192
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
i praktiken har de ojämlikheter som tidigare fanns snarast förstärkts. För den som har god bakgrundskunskap, och god mediekunskap, är internet en guldgruva. Allt går att hitta, och det fnns inget man inte genast kan lära sig mycket om. Den som är van att läsa forskningsartiklar kan exempelvis snabbt hitta relevant forskning av världsledande forskare utan att behöva betala en krona för det. För den som har en svagare kunskapsbakgrund är det svårare att hitta rätt. Risken är stor att man inte får svar på sina frågor eller att den information man hittar fram till är opålitlig. I värsta fall råkar man på desinformation och politisk propaganda skräddarsydd för att utnyttja våra sårbarheter.
”
Demokratin växte sig stark världen över under ett antal decennier efter andra världskriget men befinner sig nu på tillbakagång.
När det gäller att göra sin röst hörd är också resultaten blandade. Sociala medier har visserligen gjort det möjligt för oss alla att nå ut med våra åsikter på ett helt nytt sätt och i det fnns en viktig demokratisk kraft. Det har både blivit allt svårare för politiker och andra att lägga locket på och lättare att organisera sig politiskt och bedriva påverkansarbete. Samtidigt är kören på sociala medier behäftad med demokratiska problem. Dels har inte alla samma möjlighet att nå ut – exempelvis saknar många äldre digital kompetens – och dels tenderar vissa röster att ta över – de högljudda, de aggressiva, de
100 år till 35
193
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
känsloladdade. Medan vissa intar det ofentliga torget tystas andra: de som skräms bort av hatiska kommentarer och hot av olika slag, fysiska eller psykologiska.
Till bilden hör också den politiska utvecklingen sedan 2000talets början. Här har förhoppningarna verkligen kommit på skam. Demokratin växte sig stark världen över under ett antal decennier efter andra världskriget men befnner sig nu på tillbakagång. Statsvetare talar om en pågående autokratisering, dvs. en process där folkvalda politiker (ofta högernationalistiska populister) inleder en stegvis nedmontering av demokratins institutioner. Slutresultatet är en skendemokrati där människor går och röstar utan de grundläggande fri- och rättigheter som krävs för en fungerande valdemokrati, vad statsvetare kallar en elektoral autokrati.
1
För första gången sedan
2001 fnns det fer auktoritära stater än demokratier i världen. Tillbakagången sker främst i länder där demokratin är ganska ny som statsskick, till exempel länder som tidigare tillhörde Sovjetblocket, men gamla etablerade demokratier är inte immuna, vilket utvecklingen i USA belyser.
En viktig fråga är just i vilken utsträckning
”
det digitala informationslandskapet har
bidragit till demokratins försvagning och
nedgång. Frågan är komplex och det råder
ingen enighet när det gäller svaret.
1 V-Dem 2020.
36 100 år till
194
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Svensk demokrati står sig förhållandevis stark, men också här fnns varningssignaler. SOM-undersökningar visar att förtroendet för demokratin håller på att partipolariseras.
2
Unga
människor (födda 1980 eller senare) anser i mindre utsträckning att det är viktigt att leva i en demokrati, än de som är födda mellan 1930 och 1950.
3
Lägg till detta att den känslo-
mässiga polariseringen tilltar och att Sverige är utsatt för jämförelsevis stora mängder desinformation och har kommit att stå i fokus för en global desinformationskampanj med högerextrema förtecken.
4
En viktig fråga är just i vilken utsträckning det digitala informationslandskapet har bidragit till demokratins försvagning och nedgång. Frågan är komplex och det råder ingen enighet när det gäller svaret. En del hävdar att det föreligger ett mycket direkt orsakssamband, att fejkade nyheter och konspirationsteorier har spelat en avgörande roll i ett antal länder där den demokratiska tillbakagången gått snabbast (till exempel Ungern och Indien), och att desinformationen utgör ett konkret hot också mot mer väletablerade demokratier. Andra hävdar att kopplingen är mer indirekt, att de verkliga faktorerna snarare har med ökande ekonomiska ojämlikheter och demografska förändringar att göra, och att vi bör fokusera mindre på hoten mot sanningen än på dessa bakomliggande faktorer. Man har till och med gett uttryck för farhågan
2 Se Andersson 2020. 3 Se Foa och Mounk 2017, s. 6. Uppgifterna är kombinerade data från World Values Survey, våg 5 och våg 6. 4 Se till exempel rapporten från Center mot våldsbejakande extremism 2021.
100 år till 37
195
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
att olika försök att stävja desinformationen hotar att skada demokratin mer än desinformation som sådan.
5
Jag hör till den första kategorin. Även om jag håller med om att det fnns en mängd bakomliggande faktorer som bidragit till demokratins försvagning, tror jag att de digitala redskapen spelar en avgörande roll när det gäller att förvandla missnöjet med den förda politiken till ett missnöje med det demokratiska systemet som sådant.
6
Denna process är komplex – det
handlar till exempel inte bara (eller främst) om fejkade nyheter, utan om en kombination av sofstikerade påverkanskampanjer, ökad oenighet, sjunkande tillit och förskjutningar i det ofentliga samtalet. Här tänkte jag refektera lite över de faror som desinformationen utgör. Jag avslutar med en kort diskussion om den digitala demokratins möjligheter, med särskilt fokus på så kallade demokratiska innovationer.
Demokratin och desinformationen
Hur demokratin ska skydda sig mot sina fender utan att samtidigt skada demokratin är inte en ny fråga, men den har fått förnyad aktualitet i den digitala samtiden. Historiskt har en stark yttrandefrihet utgjort ett skydd för demokratin, men vi befnner oss nu i en situation då en stark yttrandefrihet utnyttjas för att försvaga demokratin. Hur bör vi reagera? Föreligger risken att vi paradoxalt nog nedmonterar demokratin i våra ansträngningar att rädda den? Det fnns inga enkla svar på dessa frågor och skeptikerna har rätt i att man bör tänka sig
5 Se till exempel Farkas & Schou 2020 och Eatwell & Goodwin 2018. 6 Jag argumenterar utförligt för detta i Därför Demokrati 2021.
38 100 år till
196
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
noga för. Men de har fel när de hävdar att desinformationen
”
inte utgör ett reellt hot mot demokratin.
Även om jag håller med om att det finns en mängd bakomliggande faktorer som bidragit till demokratins försvagning, tror jag att de digitala redskapen spelar en avgörande roll när det gäller att förvandla missnöjet med den förda politiken till ett missnöje med det demokratiska systemet som sådant.
Vid första anblicken är det kanske inte uppenbart vad kopplingen skulle vara mellan demokratin och kunskapen. Demokratin handlar väl om folkviljan, om vad människor vill, inte vad de vet? Detta kan låta slående, men saker och ting är mer komplexa. Det är förstås korrekt att demokratin inte bara handlar om vad vi vet. Detta illustreras oavsiktligt av en artikel skriven av den välkände biologen Richard Dawkins efter 2016 års folkomröstning om EU-medlemskap i Storbritannien.
7
Dawkins beklagar sig över att han tvingats rösta i en så pass komplicerad fråga och menar att han inte hade den kompetens som krävdes. Man skulle lika gärna kunnat ha en folkomröstning om huruvida Einsteins algebra var korrekt, menade Dawkins. Även om man håller med Dawkins om att det är
7 Dawkins 2017.
100 år till 39
197
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
olyckligt att ha folkomröstningar om extremt komplicerade frågor som EU-medlemskap, så haltar hans jämförelse. När det gäller Einsteins algebra är frågan om uträkningarna är korrekta. Det är en sanningsfråga och ingen folkomröstning i världen kan besvara den. Men den fråga britterna röstade om var inte en sanningsfråga, utan en viljefråga. Man röstade till exempel inte om huruvida ett EU-medlemskap skulle stärka den brittiska ekonomin utan om huruvida man ville att Storbritannien skulle vara medlem i EU, och det är en fråga som det går alldeles utmärkt att besvara med hjälp av röstsedeln.
Historiskt har en stark yttrandefrihet utgjort
”
ett skydd för demokratin, men vi befinner oss
nu i en situation då en stark yttrandefrihet
utnyttjas för att försvaga demokratin.
Det vore emellertid ett misstag att av detta dra slutsatsen att kunskapen inte utgör en förutsättning för demokratin. Det inser man snabbt om man refekterar över kopplingen mellan vad man vill och vad man vet. Hur man röstar, i en folkomröstning eller i riksdagsvalet, beror både på vilka mål och önskningar man har, och på vad man tror om världen. Ju mindre man vet (om den förda politiken, om samhället, om vad de politiska partierna står för), desto mindre makt har man att använda sin rösträtt för att påverka samhällsutvecklingen åt det håll man vill.
40 100 år till
198
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Att våra politiska val beror på vad vi vet betyder att det går att påverka hur människor röstar genom att påverka vad de tror om världen. Inför EU-valet i Storbritannien spreds exempelvis stora mängder riktad desinformation. Bland annat hade lämnasidan ägnat sig åt undersökningar för att hitta riktade budskap som tilltalade väljare i låginkomstområden. Ett sådant var påståendet att ett utträde skulle innebära att NHS, det brittiska sjukvårdssystemet, skulle få 350 miljoner pund mer i veckan. Påståendet var falskt, men strax före valet visade en opinionsundersökning att 47 procent av väljarna trodde att det var sant, och efter valet angav 20 procent detta som sitt främsta skäl för att de röstade för ett utträde.
8
Det är förstås lättare att påverka utgången av en folkomröstning med hjälp av desinformation, än att påverka utgången av ett riksdagsval eller ett presidentval. Enstaka falska påståenden, av det slag som sprids genom fejkade nyheter, innebär rimligen inte att människor förfyttar sina sympatier från ett parti till ett annat. Men det beror lite på hur valsystemet ut. Det fnns till exempel evidens för att det amerikanska presidentvalet 2016 avgjordes av fejkade nyheter om Hillary Clinton i de stater där marginalerna var mycket små, till exempel i Michigan där Trump vann med 10 000 röster.
9
Den kandi-
dat som får fest röster i en stat vinner ju alla statens elektorer, ”winner takes it all”, vilket innebär att det kan räcka med att man fyttar några tusen röster för att valet ska avgöras (i ett land med 240 miljoner röstberättigade). I Sverige har vi ett proportionerligt valsystem, enligt vilket ett partis mandat
8 Se Luck 2016. 9 Se Gunter m.fl. 2018.
100 år till 41
199
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
står i proportion till dess andel av rösterna, och det betyder att små marginaler av detta slag sällan är avgörande. För att påverka en valutgång krävs därför mer omfattande och systematisk desinformation – det räcker inte med enstaka falska påståenden.
Det ligger också i en konspirationsteoris natur
”
att den inte låter sig falsifieras. Eventuell
motevidens avvisas genast som ytterligare bevis för hur omfattande konspirationen är.
Det fnns olika former av mer omfattande och demokratiskadlig desinformation. Till de mer omdiskuterade hör konspirationsteorier. Kännetecknande för dessa är att de utger sig för att förklara ett händelseförlopp, till exempel en viss utveckling i samhället, med hänvisning till att en grupp (onda) människor i hemlighet har gått samman och agerat för att uppnå något som gynnar den egna gruppen. Ambitionen att förklara ett skeende har konspirationsteorin gemensamt med vetenskapliga teorier, men det som är speciellt med konspirationsteoretiska förklaringsmodeller är att man uteslutande hänvisar till mänskliga avsikter. Man förklarar inte uppkomsten av covid-19 genom att hänvisa till slumpmässiga genetiska mutationer, utan genom att hänvisa till avsiktliga handlingar utförda i hemlighet, till exempel på laboratoriet i Wuhan. En annan, helt avgörande, skillnad är hur man
42 100 år till
200
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
förhåller sig till evidens. Vetenskapliga teorier testas genom systematisk insamling och utvärdering av evidens, av experter utbildade i ämnet och med hjälp av vetenskapliga metoder, medan det ligger i konspirationsteorins natur att dessa vanliga tillvägagångssätt avvisas. Det som ifrågasätts är just etablerade sätt att samla in evidens och de vanliga kunskapsinstitutionerna (medierna och forskningen). Det ligger också i en konspirationsteoris natur att den inte låter sig falsiferas. Eventuell motevidens avvisas genast som ytterligare bevis för hur omfattande konspirationen är.
10
Dessa särdrag hos konspirationsteorier gör att de får konsekvenser för det demokratiska samhället. För det första medför sådana teorier stora kunskapsmässiga skador. Eftersom en konspirationsteori inte bara innebär ett ifrågasättande av enskilda fakta, utan också antagandet att vi är systematiskt förda bakom ljuset av agenter som är i maskopi med våra kunskapsinstitutioner, kommer hela samhällsbilden i gungning. Vanliga sätt att avgöra ett faktapåståendes sanning avvisas, vilket innebär att det är mycket svårt att komma förbi oenigheten. Det demokratiska samtalet förutsätter enighet när det gäller grundläggande fakta, en enighet mot bakgrund av vilken den politiska oenigheten kan hanteras och olika politiska förslag kan utvärderas. När faktaoenigheten blir alltför stor och alltför ohanterlig riskerar därför också den politiska oenigheten att bli alltför stor och alltför ohanterlig. Den poli-
10 För en diskussion, se Wikforss 2017, 152–153.
100 år till 43
201
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
tiska kompromissen blir svårare och den känslomässiga polariseringen förstärks.
11
Utan tvekan är utvecklingen i USA särskilt
”
drastisk, men det är värt att minnas att
också i Sverige görs systematiska försök att så
tvivel vad gäller valsystemets pålitlighet.
För det andra medför sådana teorier stora skador när det gäller tilliten till det demokratiska samhällets institutioner och därmed till demokratin som sådan. Detta förstärks av antagandet om en svartvit motsättning mellan de onda, moraliskt korrupta konspiratörerna, och det hederliga, bedragna folket. Hur pass stora skadorna är beror lite på teorin, men det ligger i konspirationsteoriernas natur att misstron sprider sig som ringar på vattnet. Det som kanske börjar med en teori om hur läkemedelsföretagen mörkar sanningen om vaccin, sprids snart till att omfatta andra aktörer – forskarsamhället, medierna, myndigheterna, politikerna, domstolarna. Allra skadligast är konspirationsteorier riktade mot demokratins grundbult, valsystemet, vilket den dramatiska utvecklingen i USA under Trumps presidentskap illustrerar. Om människor tappar tron på detta tappar de också tron på den egna politiska makten och tanken på att samhället går att förändra på
11 Kopplingen mellan faktaoenighet och politisk oenighet diskuteras utförligt i Därför Demokrati, kapitel 4.
44 100 år till
202
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
demokratisk väg, via röstsedeln. Då kvarstår bara ett sätt att förändra samhället – våldet. I maj 2021 visar opinionsundersökningar att 28 procent av de republikanska väljarna anser att saker och ting har spårat ur så pass mycket i samhället att sanna patrioter har rätt att ta till våld.
12
Utan tvekan är
utvecklingen i USA särskilt drastisk, men det är värt att minnas att också i Sverige görs systematiska försök att så tvivel vad gäller valsystemets pålitlighet.
13
Det fnns andra former av genomgripande desinformation än konspirationsteorier. En särskilt svårhanterlig sådan är den falska berättelsen.
14
Det handlar om att göra ett skevt urval
av fakta för att sprida ett övergripande budskap som är falskt, till exempel om hur det står till med ett lands välfärdssystem. En särskild fara utgörs av berättelsen om den stora samhällskrisen. Här fnns en koppling till populism. Det är välkänt att populistiska politiker (på vänster- och högerkanten) försöker omstöpa det demokratiska samhället genom att frammana kriser.
15
Man börjar med att identifera ett misslyck-
ande (till exempel integrationen), fortsätter med att upphöja misslyckandet till en samhällskris och identifera de ansvariga (eliten) och deras brott mot ”folket” (ofta en etniskt defnierad minoritet) och avslutar med att propagera för behovet av en stark ledare. För att detta ska lyckas är det helt centralt att sprida bilden av en samhällskris. Före det digitala genombrottet handlade det om att arrangera spektakulära presskon-
12 Tumulty 2021. 13 Jederlund 2021. 14 Se Wikforss 2018. 15 Se Moffitt 2015.
100 år till 45
203
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
ferenser och försöka sprida bilden i medierna. I dag är det betydligt enklare eftersom man kan använda sig av sina egna digitala kanaler och alternativa medier av olika slag. I Sverige har exempelvis alternativa medier spelat en helt central roll när det gäller att sprida bilden av en samhällskris och närstående systemkollaps.
16
Demokratiska innovationer
Det står alltså klart att den digitala samtiden medför fera svåra utmaningar och att olika insatser krävs för att skydda demokratin. Exakt hur detta ska gå till är, som jag nämnde ovan, långt ifrån klart. Det är av stor betydelse att frågan debatteras och att möjliga lösningar granskas, bland annat ur ett juridiskt och demokratiskt perspektiv. Det handlar dels om hur vi ska agera mot hat och hot på nätet, särskilt när det drabbar demokratins funktionärer – politiker, journalister, opinionsbildare, domare och forskare – och dels om hur vi ska hantera den stora spridningen av desinformation.
17
Men
jag tror att vi också bör diskutera en annan fråga: Hur kan de digitala plattformarna användas för att stärka demokratin?
När den svenska demokratin fyller hundra år kan man konstatera att människors kontakt med politiken har förändrats under det sekel som gått. De stora folkrörelsernas tid är förbi och partierna tappar medlemmar. År 1984–1985 uppgav 15 procent av svenskarna att de var medlemmar i något parti, år
16 Se Lundberg 2019, kapitel 3 och 4. 17 Se Därför Demokrati, kapitel 5, för en diskussion av detta.
46 100 år till
204
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
2013–2014 var sifran nere på 5 procent.
18
Samtidigt ökar det
politiska intresset och det är fer människor som deltar i politiska diskussioner (35 procent år 1984–1985 och 40 procent år 2013–2014). Kombinationen av lågt partipolitiskt engagemang och stort politiskt intresse medför risker, eftersom det innebär att det politiska intresset inte plockas upp i demokratins traditionella kanaler och kan utnyttjas av demagoger och missnöjespolitiker, särskilt i ett opålitligt informationsklimat med stora digitala påverkansmöjligheter. Den avgörande frågan är därför om det går att hitta nya sätt att ta vara på det politiska intresset och stärka det politiska deltagandet.
”
Hur kan de digitala plattformarna användas för att
stärka demokratin?
Denna fråga utforskas inom ett spännande samtida forskningsfält, så kallade demokratiska innovationer. Forskarna undersöker hur olika typer av medborgardeltagande kan öka det politiska engagemanget och därmed den politiska kunskapen. En central idé är att för att stärka den representativa demokratin måste vi stärka dess deliberativa dimension, dvs. demokratins tänkande eller resonerande dimension. Målet är att främja en välfungerande politisk debatt där man med gemensamma krafter, och på gedigen kunskapsgrund, utvär-
18 SCB 2018.
100 år till 47
205
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
derar argument för och emot politiska förslag.
19
Man har
bland annat studerat så kallade medborgarråd, citizen assem-
blies, som använts på försök världen över. Till de mer kända
hör medborgarråd i British Columbia i Kanada och i Brasilien under 1980-talet. Det handlar om att låta grupper av människor (framlottade) diskutera olika politiska frågor, inte sällan med input från experter, och föra fram förslag på olika samhällsförändringar. Förhoppningen är att detta inte bara leder till större politiskt engagemang och kunskap, utan att det också kan bidra till att motverka anti-demokratiska krafter.
20
Ofta har det handlat om lokala initiativ, till exempel så
kallad ”participatory budgeting” där en rådgivande församling diskuterar lokala budgetfrågor, men det fnns också försök med medborgarråd på nationell nivå.
Skulle de digitala plattformarna kunna utnyttjas för demokratiska innovationer av detta slag? Forskare studerar frågan.
21
Det står helt klart att om detta ska fungera krävs att de
samtal som förs modereras på olika vis. När det gäller fysiska medborgarråd har man konstaterat att utbildade diskussionsledare, ett väldefnierat ämne och möjlighet till dialog med experter är avgörande för samtalets kvalitet. Detsamma gäller digitala samtal. Ett intressant exempel på nationell nivå är ett medborgarråd i Storbritannien 2020, Climate Assembly UK, som behandlade frågan om klimatförändringar. Exem-
19
20 21
Se Fishkin 2018. Fishkin ingår i en forskargrupp vid Stanford University, Stanford Center for Deliberative Democracy, https://cdd.stanford. edu. Se även Participedia för en innehållsrik sammanställning med länkar till olika projekt världen över. Se Wästberg 2018 för en diskussion i en svensk kontext. Se till exempel Esau m.fl. 2017.
48 100 år till
206
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
plet är intressant eftersom pandemin medförde att de avslutande diskussionerna behövdes göras digitalt. Man kunde då konstatera att kvaliteten på dessa digitala möten var högre än på de fysiska diskussionerna, och en hypotes är att det var ett resultat av att deltagarna först tränats i hur en god diskussion förs fysiskt för att sedan kunna utnyttja det digitala mediets potential till fullo.
22
Detta illustrerar betydelsen av att med-
borgarna i en demokrati på ett tidigt stadium (dvs. i skolan) lär sig hur ett gott politiskt samtal ska föras.
”
En central idé är att för att stärka den representativa demokratin måste vi stärka dess deliberativa dimension, dvs. demokratins tänkande eller resonerande dimension.
Den verkligt intressanta frågan för den framtida digitala demokratin är därför om det går att utnyttja de lärdomar man kan dra av forskning runt demokratiska innovationer för att skapa forum som på allvar förnyar den representativa demokratin på nationell nivå. Kan man skapa digitala forum som både stärker det politiska deltagandet och förbättrar kvaliteten på det demokratiska samtalet? Till dags dato fnns det bara ett land i världen som på allvar provat denna modell: Taiwan. Efter protester och oroligheter utanför Taiwans parlament år 2014 började man experimentera med att förbättra
22 Elstub m.fl, 2021, s. 58.
100 år till 49
207
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
regeringens kommunikation med väljarna och stärka det politiska deltagandet. Processen kallas vTaiwan.
23
Unga hackare
hjälpte till att skapa ett forum där människor kunde diskutera specifka politiska frågor (”Bör vi tillåta Uber? Bör man kunna köpa alkohol på nätet?”), både fysiskt och digitalt, och göra det på ett vis som främjade det sansade och välgrundade i stället för det känsloladdade och opålitliga. Målet var konsensus snarare än splittring. Man designade en plattform som i stället för att lyfta fram det mest upprörande och polariserande innehållet framhävde det innehåll som närmade sig konsensus. Man försäkrade sig också om en kunskapsmässig mångfald genom att föra samma olika grupper på samma plattform – inte bara väljare och politiker, utan också experter som kunde bidra med den kunskap som krävdes. Resultatet var att människor strävade efter att formulera och försvara den mest nyanserade positionen och att oenigheten minskade. Se där, en framtidsdröm för den digitala demokratin – en digital plattform som främjar kunskapen, bidrar till en nyanserad debatt och motverkar polarisering.
23 Se Participedia och Miller 2019.
50 100 år till
208
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Referenser
Andersson, U. (ansvarig forskare) 2020. SOM-undersökningen om Corona-
viruset 2020. Göteborgs universitet.
Center mot våldsbejakande extremism, rapport CVE 2021, 2021-02-01. Dawkins, R. 2017. ”We need a new party – the European party”, New
Statesman, 2017-03-29.
Eatwell, R. och Goodwin, M. 2018. National Populism. Te Revolt Against
Liberal Democracy. New York: Penguin Random House.
Elstub, S., Farrell, D.M., Carrick, J., och Mockler, P. 2021. Evaluation of
Climate Assembly UK. Newcastle: Newcastle University.
Esau, K., D. Friess, C. Eilders. 2017. Design matters! An empirical analysis of online deliberation on diferent news platforms”, Policy & Internet 9. Farkas, J. och Schou, J. 2020. Post-Truth, Fake News and Democracy. London: Routledge. Fishkin, J. 2018. Democracy When the People are Tinking. Revitalizing Our
Democracy Trough Public Deliberation. Oxford: Oxford University Press.
Foa, R. och Mounk, Y. 2017. ”Te Signs of Deconsolidation”, Journal of
Democracy 28.
Gunter, R., Nisbet, E.C., Beck, P. 2018. ”Trump may owe his 2016 victory to ‘fake news’, new study suggests”, Te Conversation, 2018-02-15. Jederlund, L. 2021. ”Svensk demokrati hotas av anklagelser om valfusk”, DN Debatt, Dagens Nyheter, 2021-02-09. Luck 2016. Polling Lessons from Brexit: ”Te Reason the UK Voted to Leave the European Union and Others Could Follow”. Brussels: Association for Direct Democracy in Europe. Lundberg 2019. Sverigevänner. Ett reportage om det svenska nätkriget. Stockholm: Piratförlaget. Miller 2019, C. ”Taiwan is making democracy work again. It’s time we paid attention”, Wired UK, 2019-11-26.
100 år till 51
209
Antologi_Demokratin_DEL2_v2.indd 15
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
1
Demokratin och digitaliseringen
Moftt, B. 2015. ”How to Perform a Crisis: A model for Understanding the Key Role of Crisis in Contemporary Populism”, Government and
Opposition 50.
Participedia, https://participedia.net.
Demokratin och digitaliseringen
Statistiska Centralbyrån, 2018. ”Allt färre är medlemmar i politiska partier”, 2018-06-04. Tumulty, K. 2021. ”Te Really Scary Reason Republicans Don’t Want to Face the Truth About Jan. 6”, Te Washington Post 2021-05-28. V-Dem. 2020. V-Dem Democracy Report 2019. Varieties of Democracy Institute.
Digitalisering, data
Wikforss, Å. 2017. Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fender. Fri Tanke förlag.
och AI – vägval
Wikforss, Å. 2018. ”Politikens falska berättelser låter sig inte faktakollas”, Dagens Nyheter, 2018-07-06. Wikforss, Å. 2021 (med Mårten Wikforss). Därför Demokrati. Om
för välfärd och
kunskapen och folkstyret. Fri Tanke förlag.
Wästberg, O. 2018.”Att lyssna bygger trösklar mot autokratisering av Sverige”, Kvartal 2018-09-09.
demokrati
52 100 år till
210
Antologi_Demokratin_DEL2_v2.indd 15
3
Demokratin och digitaliseringen
AI och moraliskt
ansvar
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
AI och moraliskt ansvar
karim jebari
Vi befnner oss i början av ett nytt kapitel i digitaliseringen av samhället, där vi nu tar steget från maskiner som beslutsstöd till maskiner som i någon mån kan fatta egna beslut. Detta har möjliggjorts av en rad genombrott det senaste decenniet inom utvecklingen av artifciell intelligens (AI). Vi kan räkna med att AI i allt högre utsträckning kommer att användas inte bara vad gäller privata beslut, utan också ofentliga beslut.
Detta har väckt en farhåga som i dag diskuteras fitigt bland flosofer, jurister och samhällsvetare. Vem är ansvarig när en maskin begår ett allvarligt fel? Enligt vissa tänkare så ställer detta oss inför ett helt nytt juridiskt paradigm, eftersom autonoma maskiner kan skapa så kallade ansvarshål (på engelska responsibility gaps) i en beslutsprocess. Argumentet är som följande: Vissa maskiner är autonoma i bemärkelsen att de kan initiera handlingar, anpassa sitt beteende till nya förutsättningar och lära sig av erfarenheter. Det innebär att dessa maskiner är moraliskt ansvariga för konsekvenserna av sina handlingar. Det innebär i sin tur att ingen annan är ansvarig för dessa konsekvenser. Men vi kan inte utkräva ansvar av en maskin. Det innebär att för vissa utfall kommer det inte att fnnas någon som vi kan utkräva ansvar av, alltså ett ansvarshål.
54 100 år till
212
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
”
Vi kan räkna med att AI i allt högre utsträckning kommer att användas inte bara vad gäller privata beslut, utan också offentliga beslut.
Denna slutsats bör inte sammanblandas med en annan, vanligare situation, nämligen att det kan vara svårt att veta vem som bär ansvaret i en viss situation. Om en oskyldig person döms till fängelse, så kan det vara polisens fel om de missskötte utredningen, åklagarnas fel om de medvetet vinklade bevisningen eller domarens fel, som inte gjorde en ordentlig bedömning. I många fall behövs det att samtliga beslutsfattare gör fel för att ett felaktigt beslut ska fattas. I dessa fall kan det vara svårt att ordentligt fastställa ansvarsbördan.
Men situationen med ansvarshål är annorlunda. När ansvarshål är inblandade, så fnns det ingen som vi kan utkräva ansvar av. Situationen är förvisso inte helt ny. Ansvarshål kan uppstå om en ansvarig beslutsfattare dör. Men problemet är att vi är på väg att skapa institutioner där mängder av beslut fattas på daglig basis där det inte fnns någon vi kan hålla ansvarig, enligt förespråkarna av denna ansvarshålsteori.
Moralisk vs. autonom agent
Vissa maskiner, som till exempel min dammsugare, är autonoma. Min dammsugare kan aktiveras vid vissa tider och självmant dammsuga min lägenhet. Dammsugaren kan använda sina sensorer och kartlägga lägenheten, vilket innebär att den
100 år till 55
213
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
kan lära sig saker. Dammsugaren har också en kapacitet att lösa problem på egen hand. Vissa trösklar kan vara en utmaning. Men dammsugaren kan ändå ta sig över dem genom att angripa dem diagonalt. Enligt förespråkarna för teorin om ansvarshål är min dammsugare en autonom agent, och därmed ansvarig för sina handlingar. Men vad är en autonom agent?
Ordet agent syftar ibland på en person som samarbetar med en främmande makt. Men i det här sammanhanget är agent något som har agens, alltså som förmår att handla. En agent är den som å ena sidan har en möjlighet att ha en trosföreställning om världen och som å andra sidan har åtminstone ett önskemål eller instruktion för handling. Min dammsugare har något som är tillräckligt likt en trosföreställning om världen – den har en intern karta över min lägenhet. Den har också vissa instruktioner som leder till att den uppvisar vissa beteenden. Min dammsugare är alltså en autonom agent.
Men det är viktigt att göra skillnad på en autonom agent, som min dammsugare, och en moralisk agent. För att vara ansvarig för sina handlingar behöver en agent något mer än kapaciteten att agera – den behöver vara en moralisk agent.
Men vad är en moralisk agent? En moralisk agent är, inom modern analytisk flosof, en agent som är mottaglig för moraliska skäl. Att vara ”mottaglig” betyder i det här sammanhanget att kunna refektera kring ett moraliskt skäl och att genom refektion förstå ett moraliskt skäl. Här följer ett exempel på en moralisk agent.
56 100 år till
214
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Kim säger till Robin: ”Du bör vaccinera dig för att det bidrar till att skydda dem som inte kan vaccinera sig.” Robin refekterar kring detta påstående och förstår att syftet med handlingen ”att vaccinera sig” är att förhindra att en smitta sprids i befolkningen. Robin förstår därmed också när Kims rekommendation inte gäller. Tack vare att Robin kan förstå moraliska skäl, så behöver Kim inte i detalj beskriva alla situationer där rekommendationen inte gäller, eller bör modiferas.
Till skillnad från Robin så förstår min dammsugare ingenting. Den gör sitt jobb genom att följa sina instruktioner steg för steg. Samma sak gäller för mer avancerade agenter, som min kanin Chomska. Hon är superintelligent jämfört med dammsugaren, men hon kan fortfarande inte sägas vara en moralisk agent. Chomska förstår inte moraliska skäl. Ett moraliskt skäl är ett påstående av typen: ”Du bör göra X eftersom A och B.” Föreställningen att djur inte är moraliska agenter är tämligen väletablerad i de festa länderna i världen. Visserligen avlivas hundar som biter folk, men inte som ett straf, utan för att de anses vara farliga. Vi dödar dem av samma skäl som vi skrotar trafkfarliga bilar. Det fnns inget land, mig veterligen, som håller hundar moraliskt ansvariga på det sättet som vi håller människor ansvariga.
Men det räcker inte med att förstå moraliska skäl för att vara en moralisk agent, enligt en relativt bred konsensus inom moralflosofn. En agent måste även ha kapacitet att refektera kring sina attityder och sitt beteende, och i någon mån ha en möjlighet att ändra eller aktivt ta ställning för dessa.
100 år till 57
215
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Sammantaget kan man säga att det råder en uppfattning om att det är höga krav för att kunna anses vara en moralisk agent, alltså en person som kan sägas vara moraliskt ansvarig för sina handlingar. Varför är det viktigt att fastställa att maskiner inte ännu är moraliska agenter? Därför att ett ansvarshål bara kan uppstå när en artifciell moralisk agent är inblandad. I de fall där en ny maskin introduceras i ett sammanhang men där maskinen inte är en moralisk agent uppstår inget ansvarshål. Här är ett litet exempel på en sådan situation:
För ungefär hundra år sedan hade många hissar mänskliga operatörer. Sedan kom ett teknikskifte, vilket ledde till att hissar blev autonoma agenter och därmed självkörande. Hur förändrades vår syn på moraliskt ansvar i hissrelaterade olyckor? Mig veterligen var det ingen som gjorde gällande att ett ansvarshål hade uppstått, nu när hissar var autonoma agenter. I stället omfördelades ansvarsbördan. Där hissoperatören tidigare hade hållits ansvarig, hölls antingen hisstillverkaren (bristande design), fastighetsägaren (bristande underhåll) eller passagerarna (felaktig användning) ansvariga för olyckor.
Om vår tids nya autonoma maskiner bör ses som förra seklets självkörande hissar, som jag här har argumenterat för, bör vi tillämpa ett liknande resonemang. När beslutsfattare i dag inom det ofentliga eller på myndigheter begår fel, fnns det redan en utarbetad ordning för vem som bör hållas ansvarig beroende på var i processen felet har begåtts. Om felet har begåtts av en AI så kan vi förstås inte hålla algoritmen ansvarig.
58 100 år till
216
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Men vi kan hålla utvecklare, tekniker och inköpare av produkten ansvariga. Som beslutsfattare inom en myndighet eller ofentlig verksamhet är man ansvarig för att använda sig av maskiner och mjukvaror som inte underminerar verksamhetens kapacitet att fatta korrekta beslut. Det ansvaret sträcker sig till att göra en korrekt analys och besiktning i samband med en upphandling. Om felet beror på misstag hos utvecklarna, så bör de hållas ansvariga, på samma sätt som vi håller biltillverkare som designat bilar på ett trafkfarligt sätt ansvariga.
”
När beslutsfattare i dag inom det offentliga eller på myndigheter begår fel, finns det redan en utarbetad ordning för vem som bör hållas ansvarig beroende på var i processen felet har begåtts. Om felet har begåtts av en AI så kan vi förstås inte hålla algoritmen ansvarig.
Det fnns en uppfattning i den samtida diskursen att innovationer och teknologiska framsteg enbart styrs av den tekniska utvecklingen. Men den historiska erfarenheten talar för att politiska val och prioriteringar också spelar stor roll. Politiken kan till exempel välja att avstå från att implementera en viss teknologi, men den kan också påverka hur teknologin implementeras.
100 år till 59
217
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Det finns en uppfattning i den samtida diskursen
”
att innovationer och teknologiska framsteg enbart
styrs av den tekniska utvecklingen. Men den
historiska erfarenheten talar för att politiska
val och prioriteringar också spelar stor roll.
I Chicago valde stadens politiker att implementera ett system baserat på maskininlärning för att identifera fusk bland personer som fck arbetslöshetsersättning. Upp till 40 000 människor blev falskt anklagade för att ha fuskat. De blev strafade med skyhöga böter och hade väldigt små möjligheter att överklaga, eftersom staden samtidigt hade sagt upp väldigt många handläggare. Många av dem som blev felaktigt anklagade förlorade sina hem och vissa drevs till suicid.
I detta fall är det tydligt att det var politiska och ideologiska värderingar som styrde implementeringen av teknologin. Man ville helt enkelt ”ta hårdare tag” mot eventuella fuskare, och accepterade att det också skulle kunna innebära att vissa kom i kläm. Dessvärre har politiker och tjänstemän inte hållits ansvariga eftersom att de kunde skylla på att det var teknologin som var bristfällig, att det var ”AI-systemet som felade”.
Men om mitt resonemang ovan stämmer, så bör vi tillbakavisa politikernas argument, och tydliggöra att maskiner – oavsett om de är autonoma eller ej – inte kan friskriva människor från ansvar.
60 100 år till
218
4
Demokratin och digitaliseringen
Alla vinner på äldres
digitala delaktighet
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Alla vinner på äldres digitala delaktighet
birgitta jonsson
Mitt namn är Birgitta Jonsson och jag föddes 1935. Jag har alltså levt under stora delar av det århundrade då demokratin slog igenom för både män och kvinnor i Sverige. Mycket har hänt under dessa år, inte minst vad gäller den digitala utvecklingen. Idag är vi beroende av digital teknik för att kunna göra aktiva och självständiga val i samhället. Men vad händer om människor varken har tillgång till tekniken eller kunskap och möjlighet att delta digitalt? Jag tycker att det är ett demokratiskt problem att så många människor saknar möjlighet att fullt ut delta i demokratin med hjälp av den digitala tekniken. Den här texten kommer att handla om just det.
Mitt digitala engagemang
Jag hör till de seniorer som insett vilken glädje man kan ha av internets alla möjligheter till information och gemenskap. På nätet kan jag följa med i vad som händer, både i min lilla omvärld och i samhället i stort. Och jag kan träfa mina vänner även när benen sviker eller när vi har restriktioner. Av sociala medier använder jag Facebook och Twitter. Facebook använder jag för trevligt umgänge med mina 358 vänner. Twitter använder jag för samhällsinformation och debatt med mina 5 332 följare. Där försöker jag påverka vad som händer i
62 100 år till
220
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
samhället, motarbeta ålderism
1
och lobba för seniorers inklu-
dering i den digitala världen.
”
När jag frågar mina pensionärsvänner vad internet betyder för dem får jag svar som ”frihet”, ”integritet”, ”kontroll” och ”oberoende”. Jag kämpar för att alla gamla ska få det.
SeniorNet Sweden är en viktig del av mitt digitala engagemang. Det är en ideell, nationell och oberoende förening som hjälper seniorer att ta del av de möjligheter som digitaliseringen ger i dagens samhälle, exempelvis genom kurser, supportmöten och personligt stöd för medlemmarna.
För mig är det viktigt att alla människor kan delta i samhället, både digitalt och i verkliga livet. Ju svårare vi har för att röra oss utanför hemmet, desto mer nytta kan vi ha av rörligheten på internet. Vi behöver alla veta vad som händer i samhället för att kunna delta och utöva våra demokratiska rättigheter. Detta är särskilt viktigt för oss gamla som tyvärr lätt glöms bort. Det digitala utanförskapet bidrar till ålderismen. När jag frågar mina pensionärsvänner vad internet betyder för dem får jag svar som ”frihet”, ”integritet”, ”kontroll” och ”oberoende”. Jag kämpar för att alla gamla ska få det.
1 Ålderism är ett samlingsbegrepp för fördomar och diskriminering som utgår från en människas ålder.
100 år till 63
221
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Äldre behöver kunna delta digitalt
Jag röstade första gången 1956. Informationskällor för de olika partierna var då radio (en kanal), valbroschyrer och dagstidningar. Nu är det annorlunda. Det har blivit lättare att få tillgång till både information och demokratiska verktyg. Vi kan idag söka mängder av information i olika slags medier, inte minst på nätet. Men för människor utan digital kunskap står ungefär samma möjligheter till buds som jag hade 1956 – med den skillnaden att man nu också har tv.
Jag fck upp ögonen för den digitala världens betydelse genom en personlig upplevelse. År 2014 drabbades jag av en stroke under ett besök i skärgården, och fördes med ambulanshelikopter till sjukhuset. På akuten befann jag mig i en helt främmande värld, där jag blev väl omhändertagen men inte förstod mycket av vad som hände. Allt var skrämmande, men på kvällen när det lugnat ner sig lite fck jag syn på min Chromebook på sängbordet. Gudskelov kunde jag få igång den. Jag fck ett lösenord till bredbandet och kunde gå ut på nätet. Jag öppnade Facebook och plötsligt var jag i en värld som jag kände igen. Där fck jag kontakt med människor som jag tycker om, jag berättade vad som hänt och fck uppmuntrande tillrop och omtanke.Världen blev återigen begriplig, och i den stunden inleddes min rehabilitering.
När jag var hemma igen och kunde delta i SeniorNets verksamhet började jag undersöka hur internet fungerar för seniorer på äldreboenden. Jag blev oerhört förvånad när jag upptäckte att de festa äldreboenden inte hade internet för de boende!
64 100 år till
222
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Seniorer som har svårt att fysiskt klara sig på egen hand kan fytta till denna typ av boenden. Dock ansågs de inte ha behov av, eller klara av, att använda en dator. Den insikten fck mig att börja driva frågan om fbernät på äldreboenden i Stockholm, inte bara för personalen utan även för de boende. När politiker väl började arbeta med frågan på allvar tog det inte mer än ett år att säkerställa att alla gruppboenden i Stockholm fck fbernät indraget. Alla verksamheter för äldre runt om i landet har idag internet för personalen, men på fera boenden saknas det i lägenheterna.
”
Men för människor utan digital kunskap står ungefär samma möjligheter till buds som jag hade 1956 – med den skillnaden att man nu också har tv.
I Dagens samhälle den 13 oktober 2021 står: ”Faktum är att många av de boende på våra äldreboenden inte ens har en teoretisk möjlighet att bli digitalt delaktiga. Fortfarande saknar 40 procent av särskilda boenden för äldre tillgång till internet i alla lägenheter. För andra serviceboenden, där de boende ofta är yngre, är sifran ännu högre. I praktiken tas tillgången till internet ifrån många när de fyttar till ett särskilt boende”.
2
Utvecklingen tycks gå mot ökad utbyggnad av bredband
2 Styf och Hörnsten, ”Uppkopplade äldreboenden ett måste för att undvika digitalt utanförskap”, Dagens Samhälle, 2021-10-13.
100 år till 65
223
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
i kommunerna, och det som krävs är politiskt engagemang och vilja.
När politiker väl började arbeta med
”
frågan på allvar tog det inte mer än ett år att säkerställa att alla gruppboenden
i Stockholm fick fibernät indraget.
Var femte pensionär var icke-användare år 2021.
3
Det fnns
många anledningar till det. Den viktigaste tror jag är att många inte är motiverade, eftersom de tror att det är själva teknikanvändandet som är meningen med datorer. Först när man betraktar datorer som ett verktyg för att åstadkomma det man tycker är roligt eller viktigt kommer motivationen. Kostnaden är också ett hinder. Pensionärer har i allmänhet lägre inkomster än de som arbetar. Många har en så låg pension att den inte räcker till en dator eller en surfplatta och ett abonnemang. Då får de klara sig med ärvda apparater som inte alltid klarar nyare programvara. Till det kommer rädslan för det okända. Vissa är rädda för att trycka fel eller förstöra något. Försämrad syn, darrhänthet och andra ålderdomsproblem gör det också svårt att använda små apparater.
4
Även bedrägerier
mot äldre via nätet skrämmer många.
3 Internetstiftelsen, Svenskarna och internet 2021. 4 Därför är en surfplatta betydligt enklare att använda för oss seniorer än en smartphone. Plattan kan kompletteras med en enkel mobiltelefon för samtal.
66 100 år till
224
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Äldre behöver kunna använda internet precis som alla andra, för att söka den information de behöver och för att kunna delta i debatter och vara aktiva medborgare. I deras situation tycker jag att media och nätet är den bästa möjligheten, kanske den enda.
Vi måste också inse att äldres kunskap är viktig för samhället. När olika generationer lever tillsammans kan de äldre överföra sin kunskap till de yngre. Det har historiskt lett till att samhället har utvecklats. Idag fnns risken att vi förlorar viktiga perspektiv och viktig kunskap, eftersom äldre har så svårt att delta digitalt.
Vilka digitala funktioner är viktigast för oss seniorer?
För att vi ska må bra behöver vi främst direktkontakt med familj och vänner, även med dem som bor långt bort. Vi behöver också sysselsättning: se på flm, låna e-böcker på biblioteket, lyssna på konserter, gå på teater och museer eller spela bridge med vännerna. Till det kommer viktiga tjänster som behövs för att vi ska kunna behålla kontroll och bestämmanderätt över vårt eget liv. Följande funktioner anser jag är viktigast att äldre har tillgång till: För det första de tjänster som gör att vi kan sköta vår ekonomi själva, såsom Bank-ID. För det andra att vi kan använda Vårdguiden och dess tjänster för att söka information om sjukdomar och mediciner, och själva ha kontakt med husläkare istället för att kontakten går via familj eller personal. För det tredje att vi kan läsa tidningar
100 år till 67
225
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
och följa samhällsinformation och debatt samt ha tillgång till digital kommunikation som e-post, så att vi kan uttrycka våra åsikter och göra medvetna val. Det handlar om att leva så självständigt som möjligt in i det sista.
Äldre behöver kunna använda internet
”
precis som alla andra, för att söka den
information de behöver och för att kunna delta
i debatter och vara aktiva medborgare.
Vad behöver samhället göra?
Det som behövs för att underlätta seniorers digitala deltagande är dels en annan inställning till äldre, dels en del konkreta åtgärder.
Tyvärr har synen på gamla varit att vi inte kan bestämma själva, särskilt på äldreboenden som länge haft en kultur och ett arbetssätt från sjukvården. ”De dör ändå ganska snart”, sa en ansvarig. I slutet av livet när vi behöver kontakten med våra anhöriga och vänner som mest, berövas vi den. Jag har under de senaste åren via Facebook följt ett par vänner under deras sista tid och det har varit en stor tröst att ha kontakt och ta farväl på ett bra sätt. ”De är inte intresserade” och ”de klarar det inte”är andra kommentarer som jag fått på äldreboenden, ofta av lite äldre ansvariga, när jag hört mig för om internet.
68 100 år till
226
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Slutsatsen borde vara att gamla behöver mer stöd och hjälp med att använda nätet.
Det fnns fera konkreta exempel på vad som kan öka äldres digitala delaktighet:
• En lättillgänglig, stabil uppkoppling i alla lägenheter.
• Se till att inte upphandlingar görs så att det hindrar att nätet används av boende.
• Stöd från personal på boenden och annan hjälp för att komma igång.
• Surfplattor som personalen kan använda för att locka pensionärerna till digitalt deltagande.
• Utbildning på boenden och i kommunernas verksamheter för äldre.
• Samarbete med ideella organisationer eller lokala verksamheter.
5
Min upplevelse är att många gamla tycker att deras familjer och myndigheter tvingar dem tillbaka till babystadiet. I 60–70 år har vi bestämt var och hur vi ska bo, vad vi ska äta och dricka, när vi ska sova och om vi ska leva förståndigt eller ta risker. Vi vill fortsätta att leva vårt eget liv så mycket som det går, både som individer och som samhällsmedborgare med demokratiska rättigheter.
5 SeniorNet Kungsholmen har exempelvis köpt in surfplattor inför kurser som de äldre har kunnat låna. Vid kursens slut, när de använt surfplattan och anpassat den efter sina egna behov, erbjuds de som ville att köpa sin platta för att på så sätt ges möjlighet till fortsatt digital delaktighet.
100 år till 69
227
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Äldres digitala delaktighet skapar en starkare demokrati
Vi har frat 100 år av demokrati i Sverige, men är förhållandena verkligen jämlika? Utan allas lika tillgång till internet anser jag inte att de är det. Demokratin måste struktureras så att alla har samma tillgång till nyheter och samma möjlighet att delta i debatter i media. En nödvändig åtgärd är därför att erbjuda seniorer utbildning och support, både ute i samhället och framför allt inom äldreomsorgen. Den här frågan har också uppmärksammats internationellt. FN förklarade 2016 att tillgång till internet är en mänsklig rättighet.
Det är viktigt för samhället att seniorers erfarenheter och kunskaper kommer till användning som underlag för debatt och beslut. Genom att möjliggöra för fer att delta i samhällsutvecklingen, även digitalt, får vi en starkare och mer inkluderande demokrati.
FN förklarade 2016 att tillgång till
”
internet är en mänsklig rättighet.
70 100 år till
228
5
Demokratin och digitaliseringen
Demokrati, samhälle
och AI – ett
riskperspektiv
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Demokrati, samhälle och AI – ett riskperspektiv
olle h‰ggstrˆm
På 1990-talet talade vi entusiastiskt om vilken vitamininjektion internet skulle bli för demokratin, att alla som ville äntligen skulle kunna göra sig hörda i den politiska diskussionen.
1
Få förutsåg den sörja av flterbubblor, politisk polarisering, trumpism och viral spridning av hämningslösa konspirationsteorier vi skulle hamna i ett par decennier senare.
Jag nämner detta som en påminnelse om vikten av ödmjukhet inför svårigheten att förutsäga framtiden, då jag i detta kapitel ska behandla utmaningar och risker för samhället och demokratin när vi nu med full fart är på väg in i nästa fas. Utvecklingen av artifciell intelligens (AI) tar stora steg framåt, och denna teknik är på god väg att få en allt större inverkan på våra liv – via rekommendationsalgoritmer i sociala medier, beslutsverktyg inom exempelvis hälsa och ofentlig förvaltning, självkörande bilar och tusentals andra tillämpningar. Att tro sig bestämt veta hur framtiden ska gestalta sig är inte bara att grovt överskatta sitt kunskapsläge, utan också farligt eftersom det uppmuntrar till tanken om att det inte spelar någon roll hur vi agerar idag, eftersom framtiden ändå blir som den blir.
1 Tack till Björn Bengtsson och Sven Nyholm för värdefulla synpunkter på denna text.
72 100 år till
230
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
I den här texten kommer jag att redovisa några av de huvudsakliga risker jag ser vad gäller AI och automatisering och vad det kan innebära för vår demokrati. Jag vill även lyfta fram vikten av ökad kunskap och en öppen diskussion om vilka aspekter som ska styra utvecklingen och tillämpningen av AI. Vad vi väljer att göra har betydelse: framtiden är inte ristad i sten.
Manipulation i sociala medier
Idag kan höger- och vänstersinnade personers nyhetsföden se så olika ut att man kan undra om de kommer från samma planet. En bidragande orsak till detta är de AI-algoritmer som sociala medieplattformar använder sig av för att locka oss användare att tillbringa så mycket tid som möjligt hos dem. Ett efektivt sätt att fånga vår uppmärksamhet är eldfängt politiskt innehåll, och ju längre ut på de politiska ytterkanterna vi befnner oss desto lättare går vi igång. Vissa experter menar att algoritmerna, utan att det funnits någon avsikt från AI-utvecklarnas sida, har börjat optimera för att pressa ut oss mot dessa ytterkanter. Att så kan ske beror bland annat på att den deep learning-teknik
2
, som dominerar inom AI
idag, har en så kallad black box-egenskap som gör att inte ens AI-utvecklarna själva har annat än ytlig kunskap om vad som egentligen händer i virrvarret i AI-systemets inre. Manipulation av människor är inget nytt, men en ny oroande aspekt är att manipulationen inte har någon medveten mänsklig avsän-
2 Djupinlärning är en teknik baserad på konstgjorda neurala nätverk som efterliknar en mänsklig hjärnas sätt att bearbeta information och fatta beslut baserat på de data som matas in.
100 år till 73
231
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
dare utan härrör från maskiner, vilkas inbyggda optimeringsmål ingen begriper sig på.
En annan gren av AI-utvecklingen som ytterligare förvärrar situationen är den snabba utvecklingen mot alltmer realistisk AI-genererad text. Till de mest spännande framstegen inom de senaste årens AI-utveckling hör textgeneratorer.
3
Använ-
daren skriver några rader text, varefter programmet raskt identiferar genre, stil och sakinnehåll och fyller på med en fortsättning. I de festa fall blir de inledande styckena imponerande bra, medan fortsättningen så småningom blir osammanhängande och besynnerlig. Fortsatt utveckling av denna teknik har potential att komma till nytta, men det fnns också anledning att vara bekymrad över hur den kan komma att leda till ökad produktion av falska nyhetsartiklar, vilseledande online-imitationer av specifka personer samt individanpassat nätfske och spam. För att förhindra att vi hamnar i en situation där internet svämmar över av desinformation, så till den grad att det blir omöjligt för den enskilde användaren att hitta pålitliga källor, behöver åtgärder vidtas. Åtgärderna kan innefatta reglering, men behöver troligen även kompletteras med utveckling av annan AI-teknik som hjälper oss att skilja mellan förfalskat och äkta innehåll.
Frågan om personlig integritet i relation till datainsamling är också viktig. Stora IT-bolag samlar in ofantliga mängder data om oss användare. Insamlingen görs dels för att ytterligare
3 Exempelvis GPT 2, lanserad år 2019 av OpenAI och dess uppföljare GPT 3 lanserad år 2020.
74 100 år till
232
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
träna upp AI-algoritmer, dels för att sälja dessa data vidare.
4
AI-tekniken gör massövervakning möjlig med en täckningsgrad som inte ens den östtyska säkerhetspolisen, Stasi, var i närheten av. Kommersiell datainsamling och statlig övervakning är inte samma sak, men det fnns täta band mellan teknikindustrin och den amerikanska underrättelsetjänsten som väcker berättigade frågor om huruvida vi i väst är på väg mot ett massövervakningssamhälle likt Kina. För att ytterligare komplicera detta resonemang fnns det aspekter som väcker frågor om huruvida det är så självklart att vi till varje pris vill undvika en omfattande massövervakning. Den snabba utvecklingen inom syntetisk biologi är på väg att kraftigt öka risken för bioterrorism
5
av ett slag som kan resultera i pan-
demier långt värre än covid-19. Det här behöver samhället försvara sig emot, och frågan är om det är möjligt utan långtgående massövervakning.
Automatiseringen kan få konsekvenser för ekonomisk jämlikhet
Framväxten av auktoritära rörelser som vi ser på många håll idag beror inte bara på de sneda och förvanskade nyhetsföden som de sociala mediernas rekommendationsalgoritmer förser oss med. En kanske ännu mer betydelsefull orsak står
4 Läs mer om detta i Zuboff, S., The Age of Surveillance Capitalism: The
Fight for a Human Future at the New Frontier of Power, Profile Books,
London, 2019, samt i svensk översättning Övervakningskapitalismen:
Vid maktens nya frontlinjer, Ordfront förlag, Stockholm, 2021.
5 Bioterrorism syftar på när avsiktlig spridning av exempelvis bakterier och virus används i krigsföring.
100 år till 75
233
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
att fnna i den ekonomiska ojämlikhet som lett till att många människor känner sig förbisedda av den politiska, akademiska och ekonomiska eliten. På denna punkt ligger vi inte lika illa till i Sverige som i USA, men det fnns en sida av AI-utvecklingen som kan komma att förvärra situationen och eventuellt slå lika hårt på båda sidor av Atlanten. Det handlar om att stora delar av innovationsarbetet inom AI och robotik är inriktat på att skapa maskiner och programvara med arbetsuppgifter som tidigare utförts av människor men som maskinerna kan hantera efektivare, snabbare och helt enkelt bättre. När en arbetsuppgift automatiseras ersätts en löneinkomst (till den människa som tidigare utförde arbetet) med en kapitalinkomst (till den som äger maskinen). I och med att kapitalinkomster är långt mer ojämnt fördelade i samhället än löneinkomster tenderar automatiseringen att öka den ekonomiska ojämlikheten, om inget görs för att motverka saken.
AI-tekniken gör massövervakning möjlig med
”
en täckningsgrad som inte ens den östtyska
säkerhetspolisen, Stasi, var i närheten av.
En särskilt utsatt del av arbetsmarknaden är transportsektorn. Det är inte otänkbart att utvecklingen av automatiserade fordon leder till att de olika chauförsyrken som fnns idag kan komma att vara i princip utraderade om 20 år. Liknande omstruktureringar av andra arbetsmarknadssektorer kan också ligga i korten. Vad det kan innebära för våra
76 100 år till
234
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
arbetslöshetsnivåer är ekonomer emellertid oeniga om. Den som är skeptisk till att konsekvenserna blir dramatiska kan peka på historien och på att automatisering inte är något nytt och att den tidigare så småningom följts av att andra sektorer fångat upp den frigjorda arbetskraften. Någon varaktig teknikdriven ökning av arbetslösheten kan ännu inte skönjas i vår arbetsmarknadsstatistik. En del ekonomer pekar på att om marknadskrafter friktionsfritt får råda kan inga arbetslöshetssifror skjuta i höjden till följd av ökad konkurrens från maskiner. Det som istället händer är att marknadspriset på arbete sjunker.
Den som är mer benägen att se problem i automatiseringsomställningen kan besvara det sistnämnda med att tillräckligt låga lönenivåer gör att tillgången på arbete i praktiken inte hjälper individen ekonomiskt. Det går också att framhålla att ju mer nya omständigheter skiljer sig från historien, desto mindre ledning ger historiska data om vad som är att vänta. Nya omständigheter som kan nämnas är en allt snabbare förändringstakt och att automatiseringen från att tidigare ha handlat främst om fysiska och manuella arbetsuppgifter nu är på väg att göra allt större insteg på intellektuella områden.
”
Det är inte otänkbart att utvecklingen av automatiserade fordon leder till att de olika chaufförsyrken som finns idag kan komma att vara i princip utraderade om 20 år.
100 år till 77
235
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Enligt min uppfattning är det osannolikt att vi i längden kommer att hitta nya meningsfulla arbetsuppgifter i samma takt som gamla automatiserats bort. Färre arbetstillfällen brukar ses som ett samhällsproblem, men det vore fel att diskutera automatisering och arbetsmarknad utan att åtminstone prova att vända på perspektivet: kanske är lönearbete trots allt inte livets mening. Givet en tillräckligt långt gången AI- och robotteknik tror jag att ett gott samhälle utan lönearbete åtminstone i princip är möjligt. Utformningen av det kräver dock framsynthet och eftertanke. Även om ett samhälle med 100 % arbetslöshet i viss mening är jämlikt, så är det inte uppenbart hur det bör organiseras ekonomiskt, eller hur vägen dit – vilken rimligtvis går via arbetslöshetsnivåer på 20 %, 50 % och 90 % – bör se ut. Hur kan vi passera sådana övergångsstadier utan att hamna i ofantligt vidgade ekonomiska klyftor och social instabilitet? Dessa frågor är av långsiktig karaktär men det kan ta lång tid att hitta tillfredsställande svar på dem. Det är därför angeläget att ge utrymme för en levande diskussion kring dem redan nu.
AI-assisterat beslutsfattande påverkar vår ansvarskänsla
Den AI-teknik som utvecklas idag – och som vi kan vänta oss mer av i framtiden – består ofta av olika slags beslutshjälpmedel och beslutsverktyg. Ett område där stora framsteg sker idag är medicinsk diagnosticering, men hur kommer läkarens roll att se ut i en framtid med allt mer avancerad teknik?
78 100 år till
236
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Det förefaller troligt att vi in i det längsta vill att avgörande medicinska beslut endast fattas av människor, och att bedömningar utförda av AI-system endast får användas som underlag för sådana beslut – en tankegång som på engelska benämns
human-in-the-loop. Så länge prestandan för den AI-teknik
läkaren har till sin hjälp är måttlig och det fnns en realistisk möjlighet för läkaren att göra en bättre bedömning genom att ta hänsyn till annan evidens och annan kunskap än den som AI:n levererar är detta relativt oproblematiskt. Läget blir emellertid ett annat när AI-systemet har nått en nivå av precision i sina bedömningar som gör att det blir uppenbart att det enda läkaren kan tillföra är en höjd brusnivå som leder till försämrade beslut. Läkarens situation blir då föga avundsvärd och i längden troligen ohållbar, då denne står med det formella ansvaret för ett beslut utan att kunna tillföra något meningsfullt och utan att begripa grunden för det till följd av AI-teknikens ovan nämnda black box-egenskap.
”
Givet en tillräckligt långt gången AI- och robotteknik tror jag att ett gott samhälle utan lönearbete åtminstone i princip är möjligt.
En liknande utveckling på andra områden är inte otänkbar. Även om diskussioner om vad det kan leda till innefattar ett stort element av spekulation är det viktigt att fundera över åt vilket håll utvecklingen som helhet pekar. Den svenske fysikern (och sedermera Nobelpristagaren) Hannes Alfvén var
100 år till 79
237
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
tidigt ute med spekulationer i sin roman Sagan om den stora
datamaskinen från 1966, i vilken han levererade träfsäkra pro-
fetior om den tid vi lever i ett halvsekel efter romanens tillkomst.
6
I boken beskrivs en avlägsen framtid där människor
lever i en avlägsen demokrati. Landets medborgare får ständigt rösta om olika alternativ via sina teletotaler – som till sin funktion är snarlika vår tids smartphones, men som bärs på handleden istället för i handen. Alternativen tillhandahålls av en central regeringsdator. Medborgarnas val försvåras dock av att de inte är i stånd att bedöma hur bra de olika alternativen är. För att råda bot på det införs en rutin där datorns alternativ numreras så att det bästa alternativet (enligt datorn) förses med nummer 1, det näst bästa får nummer 2 och så vidare. I nästa skede lanseras en app som automatiskt lägger användarens röst på alternativ 1 så snart en ny folkomröstning äger rum. En majoritet av medborgarna väljer då att installera den på sina teletotaler för att på så sätt helt undvika att ta ställning.
Alfvéns scenario är satiriskt men pekar på något som bör tas på allvar: risken för att alltmer avancerat AI-stöd för beslutsfattande leder till en försvagad ansvarskänsla. Den tendensen har länge kunnat skönjas i samband med algoritmiserat och matematiserat beslutsfattande även utan att AI-tekniken är inblandad. Istället för att ta viktiga men svåra diskussioner om vilka verksamheter som behöver medel för att på ett balanserat vis svara mot samhällets behov, väljer aktörer inom olika grenar av den ofentliga förvaltningen ofta att gömma
6 Alfvén, H., Sagan om den stora datamaskinen: en vision av Olof Johannesson, Bonnier, Stockholm, 1966.
80 100 år till
238
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
sig bakom ett algoritmiskt förfarande. Förfarandet utgår från något som benämns prestationsformel. Beslutsfattare anger vilka aspekter som prestationsformeln ska ta hänsyn till, vartefter formeln blir styrande för exempelvis resursfördelning. När det gäller fördelning av forskningsmedel mellan olika universitetsinstitutioner kan denna prestationsformel inbegripa ett antal artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter och andra exempel som kan ge ett totalmått på prestation. Pengarna fördelas på ett till synes objektivt vis mellan institutionerna, i proportion till deras prestation. Ledningen slipper då stå till svars för att eventuellt ha favoriserat en verksamhet på någon annans bekostnad, de har ju bara följt sin formel.
”
Alfvéns scenario är satiriskt men pekar på något som bör tas på allvar: risken för att alltmer avancerat AI-stöd för beslutsfattande leder till en försvagad ansvarskänsla.
Hela det New Public Management-koncept som de senaste decennierna har kommit att genomsyra den ofentliga sektorn pekar i samma oroande riktning, nämligen mot det som flosofen Jonna Bornemark kallar mätbarhetssamhället.
7
För-
utom att urholka det individuella ansvarstagandet tenderar
7 Bornemark, J., Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas
världsherravälde, Volante, Stockholm, 2018.
100 år till 81
239
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
det att styra verksamheter mot det enkelt mätbara snarare än mot det vi verkligen ville uppnå med dessa verksamheter innan vi förlorade oss i prestationsformler.
Ett delvis parallellt fenomen på det privata planet är tendensen att värdera sin position i en grupp utifrån hur många gillamarkeringar ens selfes får – en del av en utveckling som vissa forskare menar har bidragit till den ökande förekomsten av psykisk ohälsa bland unga.
8
Exemplen kan mångfaldigas,
men det jag vill varna för är att AI-teknik som beslutsverktyg riskerar att förstärka tendensen mot ett allt mer utpräglat mätbarhetssamhälle.
I AI-teknikens kölvatten: diskriminering och militär kapprustning
De samhälleliga konsekvenserna av den ökande användningen av AI som beslutshjälpmedel får för litet utrymme i samhällsdebatten, och den diskussion som förekommer tar nästan aldrig upp den erodering av mänskligt ansvar som jag har försökt lyfta ovan. Istället fokuserar den främst på två andra aspekter av automatiserat beslutsfattande som jag här nöjer mig med att nämna ytterst kort.
9
8 Se exempelvis Haidt, J., The dangerous experiment on teen girls, The
Atlantic, 21 november 2021.
9 Se Häggström, O., Tänkande maskiner: Den artificiella intelligensens
genombrott, Fri Tanke, Stockholm, 2021, för mer utförlig behandling av
dessa båda aspekter och av de övriga teman jag tar upp i detta kapitel.
82 100 år till
240
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Den ena handlar om AI-hjälpmedel för bedömning av enskilda människor för att utröna exempelvis vilken jobbsökande som förtjänar att bjudas in till anställningsintervju, vilken lånesökande som är kreditvärdig eller vilken dömd brottsling som är återfallsbenägen. Fokus för denna diskussion är risken att AI-algoritmerna har inbyggda strukturer som behandlar människor olika beroende på exempelvis kön eller etnicitet. En rad uppmärksammade fall visar att sådan automatiserad diskriminering förekommer. Frågan om hur man ska komma till rätta med det och istället skapa rättvisa algoritmer är komplicerad, bland annat för att det fnns olika kriterier för rättvisa som är oförenliga. Vi behöver därför djuplodande diskussioner om vilka rättvisekriterier som vi vill prioritera.
Den andra aspekten rör militär AI-teknik för det som kallas dödliga autonoma vapen, och som det fnns starka militära incitament för att automatisera, bland annat för att komma runt den mänskliga hjärnans långa reaktionstider. Mot detta kan ställas hur hårresande det är att överlåta till maskiner att ta beslut om dödligt våld mot människor. Det har förekommit protester från oss i forskarvärlden mot utvecklingen av sådan teknologi. Hittills har det emellertid visat sig svårt att vinna genomslag på politisk nivå, och vi står idag på randen till en potentiellt mycket farlig kapprustning inom denna slags AI-teknologi.
100 år till 83
241
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Artificiell generell intelligens – en avgörande framtidsfråga
I denna genomgång av AI-relaterade framtids- och demokratifrågor vill jag inte förbigå den som på sikt kan vara den mest betydelsefulla. Vad händer den dag då en AI skapas som överträfar mänsklig intelligens inte enbart inom begränsade domäner som schackspel eller bilkörning i tät stadstrafk, utan över hela linjen – det som kallas generell intelligens? Redan 1951 varnade datalogiämnets fader Alan Turing för att vi i ett sådant läge inte kan räkna med att behålla kontrollen, och därifrån är steget inte långt till insikten att hela vår framtid i så fall hänger på vilka mål och drivkrafter denna nya entitet, benämnd AGI (artifciell generell intelligens), har.
Reaktionen från forskarvärlden på Turings varningsord blev ett drygt halvsekel av nästan totalt ointresse och passivitet.
10
Det är först under 2010-talet som det forskningsområde som nu benämns AI Alignment har börjat växa fram, centrerat kring frågan om att tillse att den första superintelligenta AGI:n har mål som ligger i linje med mänskliga värderingar och mänsklig blomstring. Det är av största vikt att denna forskningsinriktning fortsätter att växa. Jämfört med AI-forskningen som helhet utgör den ännu blott en bråkdel, trots de ofantliga värden som står på spel: om AI Alignment lyckas fnns knappt några gränser alls (utöver fysikens lagar) för vad mänskligheten kan uppnå. Men om den misslyckas kan det bli vår undergång.
10 Hannes Alfvén var ett av få undantag.
84 100 år till
242
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Det fnns fortfarande ett utbrett, men enligt min mening inte helt rationellt, motstånd mot att ta radikala AI-scenarier på allvar och en benägenhet att avfärda dem som science fction. Detta bygger på den psykologiskt begripliga, men förhastade, premissen att allt som ligger utanför det invanda och bekanta är osannolikt. Som en följd av detta har intresset för frågan hos politiska makthavare varit försumbar. Desto mer glädjande är att den brittiska regeringen i en aktuell rapport om hur den avser förhålla sig till AI-utvecklingen skriver att de:
”tar den långsiktiga risken för icke-alignerad artifciell generell intelligens, och de oöverskådliga förändringar de skulle ha för vår nation och för världen, på allvar.”
11
Jag vill se uttalandet som ett trendbrott och en signal om att även frågan om ett AGI-genombrott och dess risker för mänskligheten är på väg att bli något som får den plats den förtjänar både i nyhetsmedia och i maktens korridorer.
”
Vad händer den dag då en AI skapas som överträffar mänsklig intelligens inte enbart inom begränsade domäner som schackspel eller bilkörning i tät stadstrafik, utan över hela linjen – det som kallas generell intelligens?
11 Government of the United Kingdom, National AI Strategy, 2021-09-22 (fritt översatt).
100 år till 85
243
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Förbättrade kunskaper om AI behövs
Allt det jag hittills har skisserat illustrerar vilken genomgripande påverkan på vår demokrati den fortsatta AI-utvecklingen kan få. Därför är det nödvändigt att AI blir en tydlig del av det ofentliga samtalet. Att känna till de stora framtidsfrågorna är en nödvändig förutsättning för att den enskilde samhällsmedborgaren ska kunna utöva sin demokratiska rättighet att vara med och styra utvecklingen mot en bättre framtid.
En diskussion om vart vi vill resa har
”
begränsat värde om tåget redan har gått.
När jag har lyft denna ståndpunkt med forskarkollegor har det hänt att de invänder att den begränsade kunskapsnivån hos allmänheten gör det för tidigt att väcka en bred diskussion. När folk inte begriper vad det är de talar om kan det leda till dåliga beslut och en förhastad reglering av tekniken. En ofentlig debatt om AI-frågor bör därför – så lyder invändningen – anstå tills folket har utbildats o m saken.
12
12 Se Häggström (2021), s. 291, för ett konkret exempel på en sådan diskussion.
86 100 år till
244
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
”
Det finns fortfarande ett utbrett, men enligt min mening inte helt rationellt, motstånd mot att ta radikala AI-scenarier på allvar…
Det fnns ett behov av ett förbättrat kunskapsläge. En opinionsundersökning bland EU-medborgare gav nyligen det bisarra utfallet att 51 % ser positivt på idén om att ersätta ett antal mänskliga parlamentsledamöter med AI.
13
Det bör
knappast tolkas som att alla dessa väljare noggrant tänkt igenom saken och kommit fram till att de önskar sig en utveckling liknande den som skisserades i Sagan om den stora data-
maskinen. I många fall handlar det nog snarare om att folk
får frågor om ämnen som är så främmande att de aldrig har övervägt något liknande. Svaret kan då bli lite vad som helst.
Slutsatsen att en bred politisk diskussion om AI bör skjutas på framtiden fnner jag dock oacceptabel. Den politiska diskussionen behövs nu, för AI-utvecklingen fortskrider med rasande hastighet och samhällskonsekvenserna likaså. Vi kan inte räkna med att dessa snällt inväntar den tidpunkt då folkbildningskampanjen nått en punkt då folket anses moget för AI-frågor. En diskussion om vart vi vill resa har begränsat värde om tåget redan har gått.
13 Shead, S., More than half of Europeans want to replace lawmakers with AI, study says, CNBC, 27 maj 2021.
100 år till 87
245
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Utan politiskt ansvarstagande, folkbildning
”
och en aktiv diskussion om vilka aspekter som
ska styra utvecklingen och tillämpningen av
AI riskerar vi att demokratin urholkas.
Vad vi behöver är folkbildning parallellt med politisk diskussion. Om ambitionen är att höja allmänhetens kunskapsnivå i AI-frågor, ser jag inget annat rimligt tillvägagångssätt. Utan en bred diskussion i media om vilka avgörande samhälleliga vägval vi står inför i framtiden med alltmer avancerad AI-teknik, är det svårt att tänka sig att de festa skulle känna sig motiverade att göra den ansträngning som krävs för att lära sig om dessa komplexa frågor.
Den optimism inför internets framväxt som rådde på 1990talet har svalnat och riskerar att ersättas av apati och en känsla av att den tekniska utvecklingen är svår att förstå och påverka. Utan politiskt ansvarstagande, folkbildning och en aktiv diskussion om vilka aspekter som ska styra utvecklingen och tilllämpningen av AI riskerar vi att demokratin urholkas.
88 100 år till
246
6
Demokratin och digitaliseringen
Arbetsmarknadens
digitalisering ur
ett demokratiskt
perspektiv
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Arbetsmarknadens digitalisering ur ett demokratiskt perspektiv
jenny wiik
Den svenska modellen bygger på ett socialt kontrakt där arbete är en central komponent. Vad vi gör bygger till stor del vår identitet, och avgör hur våra möjligheter i livet ser ut. Arbetet är också det som bär upp samhällskonstruktionen i stort. Alla medborgare som kan arbeta gör det och betalar skatt, och stat och företag ser till att detta blir möjligt. Utgångspunkten för det sociala kontraktet är i praktiken en demokratisk kompromiss för det gemensamma bästa. En samling av olika aktörer ledde för länge sedan till manifesterandet av bättre arbetsvillkor och en insikt om att samhällets parter måste samarbeta för att säkra en god utveckling i landet. Facken och arbetarrörelsen har varit infytelserika här, och arbetsrätten har förstärkts på frivillig väg genom kollektivavtal. Detta sociala kontrakt, byggt på samförstånd mellan arbetsmarknadens olika parter, har varit en röd tråd genom decennierna och präglat den svenska demokratin i stor utsträckning. I dag befnner vi oss i början av en ny våg av automatisering som redan har haft långtgående konsekvenser för hur vi betraktar och utför arbete. Vad händer med balansen på arbetsmarknaden då, och hur påverkas demokratin? Står sig den svenska modellen som fundament även i
90 100 år till
248
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
den digitala eran? Kan Sverige verkligen ha sin egen modell i dagens globaliserade värld? Hur förändras arbetsvillkoren och arbetets betydelse för individen? Vilka politiska åtgärder kommer att behövas för att möta framtidens behov? Det här kapitlet berör dessa frågor med utgångspunkt i ett antal tendenser där ny teknik påverkar arbetsmarknaden, samt hur de bottnar i ett demokratiskt perspektiv.
Arbete i coronans tid
Den svenska demokratins hundraårsfrande sammanfaller med pandemins upplösning. Efter mer än ett år av covid-19 kan vi se att gränssnittet mellan demokratins utveckling och digitaliseringen av samhället accentueras och ger nya perspektiv. Inte minst reser sig frågor kring arbetets vara. Pandemin har upplöst och omdefnierat vad arbete är, hur och när det kan utföras och var. Sverige ligger långt fram i utbyggnaden av den digitala infrastrukturen, vilket möjliggjorde för en stor del av befolkningen att gå över till hemarbete. En rapport om distansarbete från 2020
1
visade att 29 procent av svenskarna
har arbeten som går att utföra hemifrån, vilket är en betydande andel ur ett internationellt perspektiv. Ser man enbart till Stockholmsområdet så är motsvarande sifra 40 procent. I en handvändning ställde stora delar av samhället om till online-verksamhet, med både positiva och negativa konsekvenser för oss som medarbetare, människor och medborgare.
1 Hur många kan potentiellt jobba på distans? Skåneanalysen: En analys om Skånes tillväxt och utveckling, augusti 2020.
100 år till 91
249
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Övervägande positivt med hemarbete
Hemarbetet har nämligen visat sig erbjuda en rad olika fördelar. Att slippa pendla till jobbet minskar stressen och ger mer tid till familjen. Friheten har underlättat för många att lägga upp sin egen arbetstid och använda den mer efektivt. Det har blivit vanligt att sova längre på morgonen, vilket lett till en mer naturlig dygnsrytm.
2
De främsta utmaningarna som
folk har upplevt är bristen på social kontext samt att kraven på tillgänglighet ökar. Gränsen mellan arbete och fritid var redan tidigare under upplösning i många branscher, vilket det senaste året har blivit ett generellt problem.
3
Men samman-
taget verkar svenskarna trivas bra med sitt nya fexibla arbetsliv och vill gärna fortsätta ha det så. Den optimala fördelningen mellan arbete hemma och på jobbet anser många vara ffty-ffty. Friheten att själv kunna planera sin tillvaro och ha möjligheten att arbeta var man vill ser ut att göra människor både lyckligare
4
och mer produktiva
5
. Defnitionen av arbete har tidigare kopplats till den fysiska och geografska närvaron, utifrån en vilja att kontrollera kvalitet och arbetsmängd samt att skapa sammanhållning för organisationen. Efter coronans år 2020 kommer den fysiska närvaron på arbetsplatsen inte
2 Svenska Nomader, i samarbete med Wise IT och Wise Consulting, 2021. 3 Hanna Backström och Rosanna Jansson. Balans mellan arbetsliv och övrigt liv vid ofrivilligt distansarbete – En kvalitativ studie om individers upplevelser av balans och gränsdragning under Covid-19. Uppsala universitet, 2021. 4 Tiny Pulse. What leaders need to know about remote workers – Surprising Differences in Workplace Happiness & Relationships, 2017. 5 Nicholas Bloom, James Liang, John Roberts & Zhichun Jenny Ying. Does Working from Home Work? Evidence from a Chinese Experiment. Working Paper 18871, 2013.
92 100 år till
250
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
längre att vara lika självklar. Kanske är du som mest produktiv i sommarstugans avskildhet? Kanske löser du dagens viktigaste frågor under lunchpausens skogspromenad?
”
Friheten att själv kunna planera sin tillvaro och ha möjligheten att arbeta var man vill ser ut att göra människor både lyckligare och mer produktiva.
Alla kan inte ” jobba hemma”
Samtidigt har pandemin har också exponerat skillnaderna mellan människors digitala svängrum. En stor del av befolkningen har inte alls kunnat jobba hemma utan har varit tvungna att fortsätta ta sig till jobbet varje dag. Det har gällt samhällsviktiga yrken inom exempelvis kollektivtrafk, skola och vård, men även serviceyrken som frisör och bilmekaniker. Pandemin och den digitala omställningen har också blivit en illustration över allt djupare orättvisor i arbets- och livsvillkor. Förutom att njuta av hemarbetets fördelar har tjänstemännen världen över fortsatt att konsumera, fast via nätet. Den svenska e-handeln slog rekord under 2020 då omsättningen gick upp med över 100 miljarder kronor, vilket motsvarade en uppgång på 40 procent på ett år.
6
Shoppingyran har ökat kraven
på dem som arbetar med att packa och frakta alla varor. För
6 E-barometern, Postnord, 2020.
100 år till 93
251
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
att möta efterfrågan införde postorderjätten Amazon ett tio timmar långt ”megacycle”-pass som inleds klockan ett på natten och avslutas vid lunchtid dagen därpå.
7
Amazon har drivit
”plattformiseringen” av arbetet långt och kommunicerar med många av sina anställda enbart genom en app. I appen mäts prestationer och beteenden, och den varnar om den anställda rör sig för långsamt eller tar omotiverade pauser. Den senaste uppdateringen av appen inkluderar automatgenererade uppsägningar om appen mäter för låga prestationer. Men även om Amazon ligger i fronten av denna utveckling är de inte ensamma – tendenserna går att se globalt. Från Kina kom rapporter om hur anställda på e-handelsföretaget Pinduoduo har arbetat sig till döds på grund av omänskligt långa arbetspass utan rast.
8
Exemplen visar hur sammanlänkade svenska
hemarbetare är med lagerarbetare och chauförer i andra länder. Marknaden och därmed också arbetsmarknaden upplöser nationsgränser, vilket får stora konsekvenser för både individer och organisationer.
Redan innan corona slog till hade e-handeln växt lavinartat på den globala marknaden, vilket har skapat både möjligheter och problem. På den positiva sidan går att se att gränsöverskridande handel ökar utbudet för köparna och de kommersiella möjligheterna för säljarna. Det fnns en större fexibilitet och potential att förbättra kundservicen, och dessutom minskar kostnaderna för administration och mellanhänder. Det är
7 Lauren Kaori Gurley. Amazon Is Forcing Its Warehouse Workers Into Brutal ‘Megacycle’ Shifts. Vice, februari 2021. 8 Vivian Wang. Worker Deaths Put Big Tech in China Under Scrutiny. New York Times, februari 2021.
94 100 år till
252
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
dock tydligt att usla arbetsvillkor har varit en del av e-handelns triumfer hela tiden, och att global marknadsföring och försäljning leder till enorm arbetsbelastning. Osäkra kontrakt och dålig säkerhet är standard, och e-handelsföretagen bedriver inte sällan aggressiva anti-fackliga kampanjer.
9
Och deras
arbetare står nu inför nya problem. Detaljhandeln online är en av de sektorer där automatiseringen väntas få störst genomslag. På global nivå förutspås 34 procent av den här typen av jobb att försvinna på grund av automatisering.
10
Automatiseringens påverkan på arbetsmarknaden
Automatiseringen är ett tveeggat svärd. Robotar och algoritmer erbjuder fantastiska möjligheter för både företag och ofentlig sektor. Människor slipper ägna sig åt trista enformigheter, pengar kan sparas, tempot kan höjas. Inom vården kan diagnoser ställas med millimeterprecision. Försäkringskassan och andra samhälleliga institutioner kan fatta beslut på löpande band med mindre risk för bias. Även om utvecklingen reser en mängd etiska och demokratiska frågor så är det uppenbart att den nya tekniken kan ha en frigörande potential – om den används rätt. Lika uppenbart är det att om samhället inte tar ett helhetsgrepp på den här utvecklingen så riskerar den att kantra. Vi står inför en gigantisk omställning
9 E-commerce: Recent trends and impact on labour. Working paper for Uni Commerce Global Union, uppdaterad i oktober 2019. 10 Will robots really steal our jobs? An international analysis of the potential long term impact of automation. PWC, 2018.
100 år till 95
253
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
av arbetsmarknaden där en stor del av de jobb som fnns i dag kommer att övertas av maskiner, alternativt ändra karaktär på grund av automatisering. Det kommer att krävas en rad nya kompetenser, men också medvetna strategier för hur vi vill förvalta de tekniska möjligheter som erbjuds. Nationalekonomen Stefan Fölster undersökte 2014 vilken påverkan ”datoriseringen” kunde tänkas ha i Sverige, och kom fram till att den svenska arbetsmarknaden är mer känslig för datorisering än t.ex. den amerikanska. Då, för sju år sedan, ansågs 53 procent av de svenska jobben kunna bli aktuella för datorisering, jämfört med 47 procent i USA. Huvudorsaken till det är att Sverige fortfarande har fer personer i industriyrken som skulle kunna efektiviseras med hjälp av robotar.
11
Andra kompetenser efterfrågas
Automatiseringen strukturerar om arbetsmarknaden så att jobb försvinner, men leder också till att nya jobb tillkommer och att andra ändrar karaktär. Uppskattningsvis kommer 21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige att automatiseras under de kommande tio åren, vilket motsvarar drygt en miljon jobb. Samtidigt förväntas automatisering och ett antal samhällstrender också skapa 1,3 miljoner nya jobb fram till år 2030. Dessa samhällstrender är bland annat en åldrande befolkning, ökade inkomster, investeringar i ny teknik och uppkomst av nya yrken.
12
Strukturomvandlingen ställer krav på nya kom-
petenser, men också på egenskaper som analytisk förmåga och
11 Stefan Fölster, Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige. Stiftelsen för strategisk forskning, 2014. 12 Fredrik Mörtberg, Automatiseringen på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen analys 2020:5.
96 100 år till
254
”
att så sker.
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
anpasslighet. Varje år rangordnar World Economic Forum de viktigaste kompetenserna för framtidens arbetsliv, och 2020 var det komplex problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet som toppade listan. Hur möter det svenska utbildningssystemet dessa nya behov? Det livslånga lärandet är här för att stanna, och individer och samhälle behöver mötas för att ta ansvar för
Även om utvecklingen reser en mängd etiska och demokratiska frågor så är det uppenbart att den nya tekniken kan ha en frigörande potential – om den används rätt. Lika uppenbart är det att om samhället inte tar ett helhetsgrepp på den här utvecklingen så riskerar den att kantra.
Plattformiseringen och gig-ekonomin
Förutom automatiseringen av befntliga arbetsprocesser så fnns det en rad andra fenomen som förändrar arbetsmarknadens struktur. Ett uppmärksammat sådant är den så kallade gig-ekonomin där plattformar på sociala medier fungerar som förmedlingar av tillfälliga jobb till ”egenanställda” arbetare. Exempel på kända sådana plattformar är Uber (för taxichaufförer) och Foodora (för matbud). Gig-arbetet framställs ofta som extraknäck, och plattformarna vill inte betrakta sig som
100 år till 97
255
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
arbetsgivare, men det är inte ovanligt att personer helt och hållet livnär sig på gigen. Flexibiliteten är total. Som arbetare binder du aldrig upp dig utan tackar ja när det passar, å andra sidan har du ingen anställningstrygghet, sjukpenning eller ersättning för arbetsredskap. I Sverige är gig-arbetet ingen stor sak ännu – knappt åtta procent får sina arbeten via den här typen av plattformsförmedling. Men i Storbritannien blev taxibranschen så utmanad av Uber att konkurrensen sattes ur spel och arbetsrätten havererade, vilket ledde till en rättssak i Arbetsdomstolen 2016. Domstolen fann att Uber ska ses som en arbetsgivare och att deras chauförer har rätt till minimilön och trygga anställningsvillkor. Rätten argumenterade att chauförerna måste betraktas som arbetare på grund av graden av kontroll som Uber har över deras tid och arbete, exempelvis genom att sätta taxor och inte meddela destinationer förrän efter kunden plockats upp.
13
”Gigifiering” av arbetsmarknaden
Det ideella initiativet Gigwatch menar att begreppet gigekonomi inte bara beskriver existerande företag, anställningsformer och arbetsmodeller, utan också indikerar en större tendens i samhället där allt fer sektorer och jobb gigiferas.
14
Det
är svårt att organisera de splittrade gig-arbetarna, och den diskurs som omgärdar utvecklingen betonar positiva värden såsom frihet, eget ansvar och entreprenörskap. Det är i fera avseenden gloriferande begrepp som döljer att många gig-
13 Sarah Butler. Uber drivers entitled to workers’ rights, UK supreme court rules. The Guardian, februari 2021. 14 Vad är gigekonomi?, Gigwatch, http://www.gigwatch.se/om-gigekonomin /
98 100 år till
256
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
arbetare i själva verket säljer all sin tid till appen, eftersom de tvingas vara standby för att inte missa uppdrag – uppdrag som i regel är riktigt lågt betalda. Plattformsformatet framkallar också en medialisering av yrkeslivet, då det förutsätter att arbetarna gör profler på sociala medier, deltar i auditions och olika nätverksforum. Detta innebär att det i många fall är lika viktigt hur du presenterar dig som vad du sedan levererar i ditt arbete. Den allt mer dominerande entreprenörslogiken ger vid handen att du som individ är ansvarig för hur du lyckas på arbetsmarknaden, något som kan tyckas självklart. Men sett ur ett historiskt perspektiv har det skett en förskjutning av ansvaret från institutioner till individer, samtidigt som förutsättningarna för individen att ta det ansvaret eroderas genom exempelvis försvagad arbetsrättslagstiftning och internationell konkurrens på många marknader.
”
I Sverige är gig-arbetet ingen stor sak ännu – knappt åtta procent får sina arbeten via den här typen av plattformsförmedling.
Den svenska modellen bygger på att den fackliga organisationsgraden är hög – det är genom organisering som maktbalansen upprätthålls i förhållande till arbetsgivarna. Därför intresserar sig LO för gigiferingen. I en rapport från 2019
15
15 Ulrika Vedin och Linda Larsson. Dagens och morgondagens arbetsmarknad. Vägval för ökad jämlikhet och förbättrad omställningsförmåga. LO: Enheten för välfärd, utbildning och arbetsmarknad, 2019.
100 år till 99
257
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
konstaterar de att det är inom okvalifcerade yrken som tendensen är som starkast och att den för med sig utsatthet, dålig hälsa och sluttande lönenivåer. Det är också tydligt att gig-arbetare mer sällan väljer att gå med i facket. I den statliga utredningen En gemensam angelägenhet från 2020, konstateras att det sociala kontrakt där arbetsmarknadens parter möts i ett ömsesidigt utbyte är hotat av fera skäl – på grund av digitaliseringen och arbetsmarknadens globalisering, det ökade antalet tillfälliga anställningar och en lägre facklig anslutningsgrad samt minskade statliga interventioner. För att återupprätta balansen, menar betänkandet, måste staten ta ett ökat ansvar för att även deltidsanställda utan kollektivavtal ska omfattas av det sociala skyddsnätet.
16
På vilket sätt är dessa strukturella förändringar en demokratisk fråga? Till att börja med handlar det om hur reglerad vi vill att arbetsmarknaden ska vara. Över hela världen pågår strider som den brittiska om huruvida plattformsföretagen bör ses som arbetsgivare eller inte. Men gigiferingen har även åtföljts av uppluckrad arbetsrätt generellt. Syftet har varit att underlätta för företagande genom ökad fexibilitet och minskat ekonomiskt ansvar för arbetsgivarna, men priset har varit minskad trygghet för arbetstagarna. Eftersom lejonparten av den svenska arbetsmarknaden fortfarande präglas av kollektivavtal och anställningstrygghet riskerar plattformiseringen och gig-ekonomin att leda till minskad jämlikhet på arbetsmarknaden både vad gäller löner och anställningstrygghet. Jämlikhet är en av de bärande bjälkarna i det demokratiska
16 En gemensam angelägenhet, SOU 2020:46, vol. 2, Jämlikhetskommissionens betänkande, 2020.
100 100 år till
258
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
systemet, och även om det fnns olika åsikter om hur långt ett sådant ideal ska drivas, så är det tydligt att en omfattande ojämlikhet påverkar samhället i stort och i förlängningen även delaktigheten i demokratin.
”
… det sociala kontrakt där arbetsmarknadens parter möts i ett ömsesidigt utbyte är hotat av flera skäl – på grund av digitaliseringen och arbetsmarknadens globalisering, det ökade antalet tillfälliga anställningar och en lägre facklig anslutningsgrad samt minskade statliga interventioner.
Den digitala omställningen kräver politiskt engagemang
Under större delen av 1900-talet var förkortad arbetstid ett uttalat politiskt mål som delades av en majoritet i riksdagen. På 1920- och 1930-talen handlade det både om att etablera mer humana arbetsvillkor, och om att öka efektiviteten i produktionen. Senare blev det snarare en fråga om fritid och livskvalitet. Under 1970-talet kulminerade debatten och de festa partierna ställde sig bakom idén om sex timmars arbetsdag, men efter två statliga utredningar dog förslaget. Samhällskostnaden ansågs bli för hög, trots att ingen konkret
100 år till 101
259
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
sifra egentligen hade räknats ut. Det gick helt enkelt inte att isolera arbetstiden som variabel ifrån samhällsekonomin som helhet.
17
Men i dag kan frågan om förkortad arbetstid
få ny relevans. Den digitala omställningen öppnar ett fönster för diskussion och eftertanke. Vilket slags arbete vill vi ha? Vad vill vi göra med våra liv? Vad ska människor göra när allt fer arbetsuppgifter utförs av robotar? Den nya tekniken möjliggör ett arbetsliv där färre tvingas slita ut sin kropp, eller utföra monotona arbetsuppgifter vid löpande band eller på ett kontor – ett samhälle där människan får större möjlighet att forma arbetet efter sina behov och förmågor. Kanske tillåts vi i högre utsträckning närma oss arbete som en arena för det egna uttrycket och personligheten – en källa till självförverkligande, social gemenskap och samhällelig utveckling. Kanske behöver vi överhuvudtaget inte jobba lika mycket längre, utan kan ägna oss mer åt livets kärnvärden: familj och relationer, skapande och kreativitet.
Under 1970-talet kulminerade debatten
”
och de flesta partierna ställde sig bakom idén om sex timmars arbetsdag, men efter
två statliga utredningar dog förslaget.
17 Linn Spross. Ett välfärdsstatligt dilemma: Statens formuleringar av en arbetstidsfråga 1919–2002. Doktorsavhandling vid Ekonomisk- historiska institutionen, Uppsala universitet, 2016.
102 100 år till
260
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Den framgångsrika svenska modellen vilar på förmågan att ta ett helhetsgrepp om samhällets olika intressen, en överenskommelse där olika parter möts i en kompromiss. Men håller denna modell i digitaliseringens tidevarv? Utifrån de tendenser som belysts i det här kapitlet går det att se en rad utmaningar. Facket har tappat mark i fera decennier och får allt svårare att organisera arbetstagarnas intressen. Marknader konkurrensutsätts globalt, vilket stundvis innebär ett bistert utgångsläge för nationella fackliga förhandlingar. Den framväxande plattformsbaserade gigekonomin splittrar och separerar löntagarkollektivet, vilket spär på denna utveckling ytterligare. Den nya arbetsmarknaden ter sig difus, yrkesroller luckras upp och är i ständig förändring. Kartan ritas om och utvecklingstakten kommer med all sannolikhet att öka.
Men vilka är då möjligheterna? Sverige har historiskt sett varit bra på omställning vid stora strukturomvandlingar, och med statliga åtgärder hjälpt till att få folk i nya arbeten när de gamla försvinner. Men i den digitala omställning vi nu står i början av drivs anpassningen till nya behov i första hand av industrin. Mer än 700 miljoner investeras i Norr- och Västerbotten för uppbyggnad av fossilfria fabriker, som exempelvis ska producera batterier till framtidens elbilar – satsningar som förutspås innebära cirka hundratusen nya jobb i dessa regioner. Ett av de mer ambitiösa industriledda projekten är det så kallade WASP-programmet där Wallenberg-sfären investerar åtskilliga miljarder i AI-relaterad forskning och utbildning, inte minst inom samhällsvetenskap och humaniora. Men även inom specifka branscher, så som bil och bygg, görs satsningar för att utveckla klimatsmarta tekniker och metoder inför
100 år till 103
261
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
framtiden. I nuläget görs dock väldigt få motsvarande insatser från det ofentliga, vilket riskerar att skapa obalans. Industrins ansträngningar behöver en tydligare pendang i form av politiska reformer och regelverk för att samhället ska kunna uppnå målen om ekologisk och social hållbarhet.
Det avlönade arbetet är en central pelare i det liberala samhällsbygget, och det är kring det vi har organiserat välfärdsstaten de senaste tvåhundra åren. Likaså är demokratin oumbärlig för en väl fungerade arbetsmarknad. Sveriges fortsatta utveckling är beroende av att alla medborgare känner sig trygga att frigöra sin fulla potential samt att fer känner sig delaktiga i det gemensamma och vill och kan ta ägandeskap och ansvar för det. Därför behövs ett nytt samhälleligt kontrakt där arbetets betydelse läggs på bordet och anpassas utifrån de villkor som råder idag, men framförallt utifrån hur vi medborgare vill leva våra liv i framtidens digitala samhälle. Vi behöver se arbetet i relation både till individens behov av självförverkligande och trygghet, och i relation till tekniska, ekonomiska och politiska strukturer samt förhandla fram en ny ordning. Det har gjorts förut, och nu är det dags igen.
Det avlönade arbetet är en central pelare i det
”
liberala samhällsbygget, och det är kring det
vi har organiserat välfärdsstaten de senaste
tvåhundra åren. Likaså är demokratin
oumbärlig för en väl fungerade arbetsmarknad.
104 100 år till
262
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
Summering av kapitlet:
•
Den framgångsrika svenska modellen bygger på samförstånd mellan arbetsmarknadens parter. Den har tryggat både före-
tagens, det ofentligas och medborgarnas intressen i mer än ett halvt sekel. Digitaliseringen är en av fera påverkansfaktorer som rubbar villkoren för denna uppgörelse och skapar obalans vid förhandlingsbordet. Denna obalans får implikationer för demokratin då ökad ojämlikhet och skillnader i infytande över samhällsutvecklingen leder till ohälsa och sjunkande tillit hos befolkningen.
•
Arbetets betydelse behöver omförhandlas. Digitaliseringen
av arbete skapar nya möjligheter men accentuerar också skillnader mellan olika yrkesgrupper. Automatiseringen av arbete kommer att förändra många branscher i grunden och skapa nya behov. Det öppnar också upp för diskussion om hur arbetsmarknaden bör formas för att bidra till social och ekologisk hållbarhet.
•
Det ofentliga måste öka både investeringar och engagemang.
Utvecklingen av arbetsmarknaden drivs i dag i hög grad av näringslivets aktörer, men frågan om det sociala kontraktet kring arbete måste ägas av alla. Skola och utbildning är exempelvis helt centrala i den digitala omställningen – vad behöver vi lära oss för att möta framtidens arbetsliv och de kompetenskrav som formas nu? Hur säkerställer vi att utbildningssystemet följer med i den digitala omställningen? Likaså behöver den svenska modellen diskuteras och vitaliseras utifrån dagens förutsättningar. Hur säkrar vi samtliga medborgares sociala trygghet när deras kompetenser inte längre efterfrågas på samma sätt? Vad ska de
100 år till 105
263
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
göra istället? Detta är politiska frågor som behöver lyftas mycket mer.
•
Den svenska modellen behöver sättas i en internationell kontext. Arbetsmarknadens villkor upphörde för länge
sedan att vara strikt nationella, och den accelererande digitaliseringen öppnar ännu mer för internationella aktörer och strukturer att prägla den svenska arbetsmarknaden. Omvänt så utmanas svenska värderingar och principer när svenska företag agerar på internationella marknader. Det kan gälla allt ifrån hållbar användning av resurser till konkreta arbetsvillkor i produktion. Det fnns inga enkla svar på hur dessa tendenser ska bemötas, men vi behöver göra det med demokratiska och etiska principer i ryggen.
•
Digitaliseringen öppnar nya möjligheter. Automatiseringen
av arbete medför många utmaningar, inte minst på grund av omgivande politiska kontexter. Men den innebär också fantastiska möjligheter för människor att frigöras till mer kvalifcerade arbeten, eller rentav ledighet. Men för att ta vara på möjligheterna krävs en öppen och demokratiskt sinnad diskussion om hur vi medborgare vill att framtidens arbetsliv ska se ut.
106 100 år till
264
7
Dikt
Captcha – dikt om den digitala demokratin
- - - - - - - - -
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
Captcha – dikt om den digitala demokratin
malte persson
Låt anagramgeneratorn generera:
AI och demokrati =
koda och imitera, hacka om idioter, idka macho teori, rocka idiomet, ha!
*
simulera summera
Ja, låt alliterationsgeneratorn (generationsalligatorn?) genera:
skriftspråkliga subrutiner FRÅN sumeriska sädessilos TILL surrande serverhallar
108 100 år till
266
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
storm av stimuli störningar stopp
*
Atens agora…? Cicero i toga…?
Fortsätt versifera för att verifera att du är en människa:
…neurala nätverk möter sociala. Demokratin, den gamla analoga på gränsen till den nya digitala:
här samlas data in i väldig skala, här sätts den fria viljans val ifråga. Hur ska det fria ordets papperssvala bevara sin berömda fygförmåga?
Vi alla är en samhällsgenerator. I föden som får statsskeppen att luta och i balans som folk på torg och gator.
Hur ska sonetten och det hela sluta? Jag skriver färdigt dikten i min dator och röstar med ett kryss i denna ruta
100 år till 109
267
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
110 100 år till
268
Författarna
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
prolog: pandemin ≤ stresstest fˆr demokr atin
Emma Frans
är doktor i medicinsk epidemiologi vid
Karolinska institutet och verksam som forskare, författare och vetenskapsskribent. Hon har bland annat skrivit artikelserien
Vetenskapskollen i Svenska Dagbladet där hon granskar san-
ningshalten och vetenskapligheten bakom sensationella nyheter och populär forskning. För sitt arbete tilldelades hon Stora Journalistpriset år 2017.
1 . digitalisering, data och ai
≤ v‰gval fˆr v‰lf‰rd och demokr ati
Daniel Gillblad
är en av Sveriges främsta AI-profler,
nu verksam som co-director på AI Sweden med ansvar för forskning och strategi. Han har i över 20 år varit starkt involverad i utvecklingen av AI i Sverige, och under fertalet av dessa år i ledande befattning, bland annat som forskningsledare och labbchef på Swedish Institute of Computer Science och som forskningschef på forskningsinstitutet RISE.
2 . den digitala demokratin
≤ drˆmmar och mardrˆmmar
Åsa Wikforss
är professor i teoretisk flosof vid Stock-
holms universitet. Sedan 2019 leder hon ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om kunskapsmotstånd. Hon är författare till boken Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fender (2017) och aktuell med boken Därför Demokrati. Om kunska-
pen och folkstyret (2021). Hon är ledamot i Kungliga Veten-
skapsakademien och i Svenska Akademien.
112 100 år till
270
SOU 2022:28 Demokratin och digitaliseringen
Demokratin och digitaliseringen
3 . ai och moraliskt ansvar
Karim Jebari
disputerade vid Kungliga Tekniska hög-
skolan och är i dag forskare i flosof och teknologi vid Institutet för framtidsstudier. Hans forskning undersöker bland annat risker och möjligheter med kommande teknologi. Just nu undersöker han hur AI inom ofentligt beslutsfattande förhåller sig till demokratisk legitimitet och hur AI kan komma att förändra framtidens arbete.
4 . alla vinner p ‰ldres digitala delaktighet
Birgitta Jonsson
är en bredbandaktivist, född 1935.
Hon arbetar sedan fera år tillbaka för äldres digitala delaktighet i den ideella föreningen SeniorNet och via sitt Twitter-konto. Hon har erfarenhet av föreningsengagemang från Kommunalarbetareförbundet där hon var aktiv under sitt yrkesliv, då hon arbetade som dagbarnvårdare. Hon var bland annat med när förbundet bildande en sektion för familjedaghemmen.
5 . demokrati, samh‰lle och ai ≤ ett riskperspektiv
Olle Häggström
är professor i matematisk statis-
tik vid Chalmers tekniska högskola och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. På senare år har han forskat alltmer på futurologi, existentiell risk, AI-säkerhet och angränsande områden. Han har även arbetat med policyfrågor rörande AI på nationell och EU-nivå. Olle Häggström är författare till fem böcker, varav senast Tänkande maskiner från 2021.
100 år till 113
271
Demokratin och digitaliseringen SOU 2022:28
Demokratin och digitaliseringen
6 . arbetsmarknadens digitalisering
ur ett demokr atiskt perspektiv
Jenny Wiik
är docent i medie- och kommunikations-
vetenskap vid Göteborgs universitet och Malmö universitet. Som Flexit-forskare leder hon studien Automatiseringen av
journalistiken kopplad till innovationsplattformen Medier &
Demokrati vid Lindholmen Science Park. Jenny Wiik ansvarade för uppbyggnadsfasen av initiativet Future of Democracy
Summit som debuterade hösten 2021.
7 . captcha
≤ dikt om den digitala demokr atin
Malte Persson
är poet, kritiker och översättare. Han
debuterade 2002 med romanen Livet på den här planeten, som nominerades till Borås Tidnings debutantpris. Därefter har han skrivit fera diktsamlingar och andra skrifter, senast poesisamlingen Undergången som kom ut 2021. Han har bland annat tilldelats Göteborgs-Postens litteraturpris, Karin Boyes litterära pris och Svenska Akademiens stipendium ur Gerard Bonniers donationsfond.
114 100 år till
272
Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati www.vardemokrati.se
Kampen för och
motståndet till
kvinnor i svensk
li ik. Då
Demokratin och
delaktigheten
Del 3 av 4 ur antologin
100 år till
medverk ande
Rosaline Marbinah
Josefin Rönnbäck
Ali Abdelzadeh och Erik Lundberg
Åsa Strahlemo
Jêran Rostam, Bartosz Stroinski och Hanna Thessén
Gissur Ó Erlingsson
Kerstin Brunnberg
Ismael Ataria
kommitt Ë n demokr atin 1 0 0 Â r
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Innehåll
Allas delaktighet för allas lika värde
rosaline marbinah
4
1. Kampen för och motståndet till kvinnor i svensk politik. Då, nu och kanske sedan.
josefin rˆnnb‰ck
14
2. Det demokratiska utanförskapets geografi
ali abdelzadeh & erik lundberg
34
3. På demokratins bakgård
 sa str ahlemo
62
4. Tre ungdomsorganisationer om engagemang, delaktighet och möjligheter att påverka
j Í r an rostam, bartosz stroinski och hanna thess Ë n
74
5. Den lokala representativa demokratin – orosmoln och ljuspunkter
gissur Ú erlingsson
90
6. Mycket har förändrats sedan Gustaf Adolfs tid – reflektioner kring demokrati, äldres delaktighet och generationsöverskridande samtal
kerstin brunnberg
122
7. Sverige
ismael ataria
129
Författarna 135
Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati (Ku 2018:02)
Design och produktion: Springtime–Intellecta Foto: Kristian Pohl Tryck: Elanders 2022
276
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
I din hand håller du Demokratin och delaktigheten, den tredje delen av fyra ur antologin 100 år till – en samling av framåtblickande texter om demokrati.
Demokratin och delaktigheten fokuserar på varför delaktighet,
deltagande och engagemang behövs i en demokrati. Innehållet består av akademiska texter, essäer och spaningar som handlar om möjligheter och utmaningar för demokratiskt deltagande. Olika perspektiv lyfts fram av grupper som har kämpat, och fortfarande kämpar, för att delta och påverka.
Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Insatserna samlas under rubriken
Vår demokrati – värd att värna varje dag.
Kommittén Demokratin 100 år leds av Peter Örn. I kommittén ingår även demokratiambassadörerna Emma Frans, Lena Posner-Körösi, Rosaline Marbinah och ett sekretariat.
100 år till 3
277
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Prolog
Allas delaktighet för allas lika värde
rosaline marbinah
Demokratin handlar om oss alla, är till för oss alla och skapas av oss alla. Den står aldrig still utan behöver utvecklas med vår tid. Delaktighet, att kunna delta, engagera sig och påverka, är avgörande och något som skiljer en demokrati från en diktatur. Ett val får ingen legitimitet om bara ett fåtal röstar eller om det saknas valmöjligheter. Delaktighet är ett värv och när vi deltar skapar vi demokratin.
Med skriften Demokratin och delaktigheten, som är den tredje delen av antologin 100 år till, vill kommittén Demokratin 100 år belysa några olika perspektiv på demokratiskt deltagande.
Vi frar att det var hundra år sedan Sverige införde allmän och lika rösträtt. Valmanskåren fördubblades, och fer kunde delta och väljas. Men vägen mot en mer jämlik demokrati har varit lång och krokig, och än är vi inte i mål.
4 100 år till
278
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Demokratiskt deltagande är mer än valdeltagande
I Sverige fnns en lång tradition av demokratiskt deltagande som är starkt sammankopplad med folkrörelser. I vår tid, där vi lägger allt mer tid på sociala medier, fnns det nya sätt att engagera och gruppera sig. Intresset för politik och samhälle är stort, och det är enkelt att delta i föreningslivet, i olika nätverk, i demonstrationer eller på andra sätt. Vi ser dock inte bara nya former för deltagande, utan även utmaningar. Det demokratiska deltagandet är ojämnt, vilket riskerar att påverka den sociala sammanhållningen och legitimiteten för vårt politiska system. För att öka delaktigheten i demokratin behöver vi förstå hur skillnaderna ser ut. Det är först då vi kan
100 år till 5
279
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
vidta åtgärder för att alla ska kunna ha likvärdiga möjligheter att delta i demokratin.
Vi har ett högt valdeltagande i Sverige, men enligt mig är det deltagandet mellan valen som ger själva kvaliteten i demokratin. Det är mellan valen vi säkerställer att minoriteter skyddas i majoritetssamhället såsom liberala demokratier ska göra. I allmänna val utser vi partier och representanter som vi ger makt att bära vår röst. Perioden mellan valen är viktig för att följa upp och säkerställa att statsmakten och politiker håller sina löften. Här spelar civilsamhället och media viktiga roller. Även de politiska partierna, som är en del av det civila samhället, har en central roll i att rekrytera och förse oss med förtroendevalda.
Delaktighet är ett värv och när vi
”
deltar skapar vi demokratin.
Vi måste ibland påminna oss om det självklara, som att partier utgörs av människor som förenas i en gemensam vision, och som organiserar sig och skapar en politik för hur samhället ska fungera och utvecklas. Engagemanget och organiseringen, som är grundlagsskyddad genom den oumbärliga föreningsfriheten, driver vår demokrati vidare. Om jag får önska något framöver så är det att vi i Sverige får en mer utbredd kultur av partimedlemskap – att fer engagerar sig och går med i ett parti. Det skulle stärka samhällsengagemanget och idéutveck-
6 100 år till
280
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
lingen samt bredda urvalet av vilka vi kan rösta på. Ju fer vi är som engagerar oss, desto fer och bättre samhällslösningar kan vi få.
Ingen stark demokrati utan starkt civilsamhälle
Utan ett starkt civilsamhälle fnns inte en stark demokrati. Sveriges demokrati föddes ur folkrörelser såsom Sveriges Allmänna Rösträttsförbund och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt som tillsammans med fera andra organisationer var pådrivande för att rösträtten utvidgades till en större del av befolkningen. Det var till stor del tack vare funktionsrättsrörelsen som omyndighetsförklaringen äntligen togs bort från svensk lag år 1989, vilket ledde till att alla medborgare över 18 år fck rätt att rösta i riksdagsval. Folkrörelsernas påverkansarbete hade under 1900-talet stor inverkan på utformandet av det svenska välfärdssystemet. Lika viktig är civilsamhällets roll i dag som röstbärare, som granskare av makten, som verkstad för politiska idéer, och som en viktig del
”
i det sociala skyddsnätet.
Det demokratiska deltagandet är ojämnt, vilket riskerar att påverka den sociala sammanhållningen och legitimiteten för vårt politiska system.
100 år till 7
281
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Det demokratiska utrymmet krymper i Sverige och i världen. Små förskjutningar har möjliggjort stora inskränkningar i hur civilsamhället kan agera. Civilsamhället, som ofta står i demokratins frontlinje, är det första som attackeras. Det civila samhället behöver vara starkt, särskilt i sin röstbärarroll. Civilsamhället i Sverige har traditionellt varit just det, men under de senaste decennierna fnns vissa tecken på att civilsamhällets röstbärarroll försvagas i takt med att den idéburna välfärden växer sig starkare. Det svenska civilsamhället har glidit ifrån det som vi i alla tider har stått för – ansvarsutkrävande, påverkansarbete och förhandlingar om samhällskontraktet. Försvagandet av röstbärarrollen är kanske en efekt av hårdare krav på granskning och kontroll av civilsamhället. Förutsättningarna för civilsamhället är viktiga, inte bara för civilsamhället, utan för hela vårt samhälle och för vår demokrati. Det är lätt att medvetet eller omedvetet urholka tilliten till förmån för kontroll. Tillit föder tillit, och kontroll kan leda till misstro.
Det krympande utrymmet för civilsamhället handlar även om hat och hot som riktas mot personer som engagerar sig i civilsamhället. Många av de som utsätts är unga, och hatet och hoten sker ofta på sociala medier. I LSU:s mätning från 2020 säger sig 46 procent av barn- och ungdomsorganisationer i ungdomsrörelsen ha utsatts för hot och hat. Ofta leder det till självcensur och tystnad. Ett annat allvarligt exempel på krympande utrymme är misstänkliggörandet och demoniseringen av vissa organisationer. Ett tredje exempel är när antidemokratiska krafter tar större plats i det ofentliga rummet. Mer än någonsin behöver vi inom civilsamhället komma ihåg att vi
8 100 år till
282
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
är röstbärare med ansvar för våra medlemmar. Det är vår roll att stå upp för människan, friheten och demokratin.
”
Förutsättningarna för civilsamhället är viktiga, inte bara för civilsamhället, utan för hela vårt samhälle och för vår demokrati.
Bredda demokratin till fler
Demokrati kan innebära olika saker för olika personer, till exempel folkstyre, frihet, val, jämlikhet och allas lika värde. För mig är demokrati vår överideologi som ytterst betyder
rättvisa. Det går inte att välja rättvisa för somliga, utan demo-
krati måste innebära ett förhållningssätt där rättvisa ska säkerställas för alla. Jag har valt att särskilt engagera mig i barns och ungas rättvisa. En reform som skulle möjliggöra mer rättvisa för den yngre generationen är att sänka rösträttsåldern till 16 år i allmänna val. Detta är vad jag skulle vilja kalla nutidens rösträttskamp. Det är ett exempel på hur vi kan ge fer möjligheten att delta i demokratin. Att bredda demokratin innebär att stärka den, eftersom makten fördelas jämnare.
Under de senaste åren då jag haft rollen som demokratiambassadör i kommittén Demokratin 100 år har en av mina huvudfrågor varit jämlikt deltagande – att personer med funktionsnedsättningar ska ha samma tillträde till politik och
100 år till 9
283
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
politiskt deltagande, och att barn, unga och äldre får ta plats i demokratin. Här ingår såklart även kvinnorättsrörelsen.
Att bredda demokratin innebär att stärka
”
den, eftersom makten fördelas jämnare.
Kommittén har arbetat för att öka engagemanget och deltagandet i demokratin på fera sätt, exempelvis genom Dekla
ration för en stark demokrati som har undertecknats av 310
aktörer och Demokratistugan som har turnerat genom landet. Demokratin ska dock inte bara uppmärksammas vid vissa enstaka tillfällen – den måste värnas varje dag. Det är så den lever vidare till kommande generationer. Därför är det så oerhört viktigt att civilsamhällesorganisationer, kommuner, regioner, myndigheter, politiska partier, skolan, arbetsplatser, folkbildningen, föreningar, företag och alla andra – du och jag – engagerar oss och arbetar för en starkare demokrati för alla. Inte bara i samtiden, utan lika mycket i framtiden. Det behöver vara ett av våra löften till framtida generationer.
Demokratin och delaktighetens innehåll
Demokratin och delaktigheten utgör del 3 av 4 i antologin
100 år till.
10 100 år till
284
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
I kapitel 1, Kampen för och motståndet till kvinnor i svensk politik.
Då, nu och kanske sedan, gör Josefn Rönnbäck en historisk
exposé om kamp och motstånd för kvinnors delaktighet, närvaro och infytande i demokratiska beslutsprocesser. Kapitlet avslutas med refektioner kring dagens och framtidens kamp för jämlikt deltagande och infytande.
Vad är egentligen ett demokratiskt utanförskap? Och vilka skillnader fnns det i valdeltagande, tillit och framtidstro? Om detta och vilka konsekvenser det demokratiska utanförskapet kan ha för framtiden skriver Ali Abdelzadeh och Erik Lundberg i kapitel 2, Det demokratiska utanförskapets geograf.
I kapitel 3, På demokratins bakgård, ger Åsa Strahlemo en skildring av rörelsehindrades perspektiv på demokratins utveckling genom en dialog som rör sig mellan generationer över fera decennier och som kretsar kring hinder, framsteg och tankar om rätten till delaktighet på lika villkor.
Ungas engagemang i samhället och demokratin är starkt, men många unga upplever att det är svårt att påverka. I kapitel 4, Tre ungdomsorganisationer om engagemang, delaktighet och
möjligheter att påverka, får vi möta Jêran Rostam, Bartosz
Stroinski och Hanna Tessén i ett samtal om vilka möjligheter och svårigheter deras ungdomsorganisationer möter.
Det kommunala självstyret är inskrivet i grundlagen och kommunfullmäktige är den politiska församling som är närmast medborgarna. Men hur delaktiga är egentligen kommuninvånarna i den lokala demokratin och hur ser förutsättningarna för
100 år till 11
285
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 13
kvinnor i svensk politik. Då, nu och
kanske sedan.
”
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
1
Demokratin och delaktigheten
dagens och framtidens lokala ansvarsutkrävande ut? I kapitel 5,
Den lokala representativa demokratin – orosmoln och ljuspunkter,
diskuterar Gissur Ó Erlingsson detta och mycket mer.
I kapitel 6, Mycket har förändrats sedan Gustaf Adolfs tid –
Kampen för och
refektioner kring demokrati, äldres delaktighet och generations överskridande samtal, får vi följa Kerstin Brunnbergs tankar
om att det vore en vinst för samhället och demokratin om
motståndet till
den lagrade och tillgängliga erfarenhet som fnns i gruppen äldre efterfrågades.
Antologin avslutas med dikten Sverige av Ismael Ataria.
Jag hoppas att människan om 100 år kan blicka tillbaka på denna tid som en tid då vi insåg att vi behövde vara modiga demokrater
som stod upp för allas lika värde.
Texterna ska både bidra till refektioner om hur vi löser demokratins utmaningar om delaktigheten och även fungera som ett fönster tillbaka till vår tid. Jag hoppas att människan om 100 år kan blicka tillbaka på denna tid som en tid då vi insåg att vi behövde vara modiga demokrater som stod upp för allas lika värde.
Rosaline Marbinah
Demokratiambassadör Kommittén Demokratin 100 år
12 100 år till
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 13
286
1
Demokratin och delaktigheten
Kampen för och
motståndet till
kvinnor i svensk politik. Då, nu och
kanske sedan.
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Kampen för och motståndet till kvinnor i svensk politik. Då, nu och kanske sedan.
josefin rˆnnb‰ck
En viktig grundbult i den svenska demokratin är att kvinnor och män ska ha samma politiska rättigheter. De allra festa i Sverige skulle nog också instämma i ”Utan kvinnor – inget folkstyre”, ett slagord som Kvinnokommittén för ökad kvinnorepresentation använde sig av i sitt kampanjarbete på 1940talet. Få skulle nog ofentligt invända mot att ett viktigt mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
I dag är det fer kvinnor än män som är partiledare och 2021 fck Sverige sin allra första kvinnliga statsminister, Magdalena Andersson. I Sverige, till skillnad från många andra länder utanför Norden, är det många som vant sig vid att det är ungefär lika många kvinnor som män som sitter i riksdagen och i regeringen.
Allt detta har varken varit självklart eller inträfat av sig själv. Det har dröjt precis hundra år från att kvinnor fck rösträtt och valbarhet på samma villkor som män tills Sverige fck en kvinna som statsminister. För att förstå detta behöver vi se bakåt i tiden och påminna oss om historiska fakta. Resan har
14 100 år till
288
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
tagit lång tid. Vägen har varit krokig och haft fera uppförsbackar. Syftet med detta kapitel är att göra en historisk exposé om kampen och motståndet kring kvinnors delaktighet, närvaro och infytande i demokratiska beslutsprocesser. Från kvinnors frånvaro till kvinnors närvaro i politiskt besluts-
”
fattande församlingar.
Det har dröjt precis hundra år från att kvinnor fick rösträtt och valbarhet på samma villkor som män tills Sverige fick en kvinna som statsminister.
Inledningsvis
För lite mer än hundra år sedan var allmän rösträtt på nationell nivå inte någon självklarhet, inte för alla män och defnitivt inte för kvinnor. Arbetarklassens män, liksom kvinnor som grupp, mötte stort motstånd och bedrev en lång och intensiv kamp för sina politiska rättigheter.
Då hade pojkar och unga män fer och bättre utbildningsmöjligheter än fickor och unga kvinnor. Många yrken var stängda för kvinnor och en gift kvinna var omyndig. En kvinna kunde fram till 1938 bli avskedad om hon förlovade sig, gifte sig eller blev gravid. Det fanns ingen föräldraförsäkring att tala om, ingen utbyggd barnomsorg. Kvinnors rättigheter inom de festa områden var starkt begränsade. De sociala klyftorna var
100 år till 15
289
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
mycket stora. Det var också en av många anledningar till att kvinnor gick samman och bildade rösträttsföreningar runt om i landet. Rösträtten betraktades som ett viktigt redskap för att kunna genomföra samhälleliga förändringar.
Efter en lång och intensiv kamp skedde fera demokratiska genombrott 1921. Kvinnor fck politisk rösträtt, det vill säga rösträtt till Andra kammaren, på samma villkor som män. Detta var ett stort genombrott för svensk demokrati och det innebar att valmanskåren fördubblades. Svenska kvinnor utestängdes inte längre på grund av att de var kvinnor.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vissa kvinnor och män fortfarande uteslöts. Rösträtten blev inte allmän, men allmännare. Den blev jämställd, men inte jämlik. Inte alla myndiga kvinnor, och inte heller alla män, fck politisk rösträtt. Några förlorade till och med sin rösträtt i samband med dessa grundlagsändringar eftersom rösträttsåldern höjdes. Så sent som 1989 togs den senaste begränsningen bort och i dag fnns det två kriterier som måste uppfyllas för att få rösta i ett riksdagsval: du måste ha fyllt 18 år och ha svenskt medborgarskap.
”
Efter en lång och intensiv kamp skedde
flera demokratiska genombrott 1921.
16 100 år till
290
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Kvinnor fck inte bara politisk rösträtt, utan blev också valbara på samma villkor som män till riksdagens två kammare. Fem kvinnor valdes också in – yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren (frisinnad) till Första kammaren och godsägaren Elisabeth Tamm (liberal), fotografen Nelly Türing (socialdemokrat), sjuksköterskan Bertha Wallin (höger) och sömmerskan Agda Östlund (socialdemokrat) till Andra kammaren.
R I K SDAG S K VI N N O R N AS ENTRÉ
Ae//y
Thärjng. Kerstin Hesselgren. Elisabeth Tamm. Bertha Wellin. Agda Östlund.
Från vänster till höger: Nelly Türing, Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin och Agda Östlund. Källa: Idun nr 4/1922, reproduktion KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.
Detta innebar att riksdagen inte längre var ”enkönad” och en helt manlig bastion. Frågan är dock hur valbara kvinnor egentligen blev. De fem första utgjorde endast en procent i riksdagen och det skulle dröja 50 år, det vill säga till 1970talet, innan kvinnor började ta plats i någon större utsträckning. Det skulle dröja över 70 år, alltså till 1990-talet, innan
100 år till 17
291
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Sverige fck det som brukar kallas en könsbalanserad representation i riksdagen.
Låt mig bryta ned statistiken för att visa den långsamma processen. Det dröjde exempelvis 25 år från att kvinnor blev valbara till riksdagen till dess att den första kvinnan från Norrbottens valkrets, Märta Boman, valdes in (1945). Det skulle dröja in på slutet av 1960-talet innan fem kvinnor från Norrbotten totalt sett hade tagit plats i riksdagen. Norrbottens valkrets var absolut inte sämst i klassen. På vissa riksdagsbänkar satt bara män långt in på 1960-talet.
De första kvinnorna i riksdagen under perioden 1921–1971 utgjorde således undantagen som bekräftade regeln. Men Nota Bene! Även om de var få,har de varit viktiga och uträttat mycket. De har ibland samarbetat över partigränserna och framfört krav på politiska reformer som drivits av kvinnoorganisationer.De har också samarbetat med män inom sina partier.
Detta har burit frukt och viktiga reformer, som föräldraförsäkring, barnbidrag, utbyggnad av förskolor och fri abort, har genomförts. Många av dessa reformer har varit en förutsättning för kvinnors höga sysselsättningsgrad och deltagande på arbetsmarknaden och för den höga andelen kvinnor som fnns i politikens toppskikt i Sverige. Reformerna har legat till grund för det förhållandevis jämställda samhälle som vi lever i i dag.
18 100 år till
292
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
”
Det skulle dröja över 70 år, alltså till 1990-talet, innan Sverige fick det som brukar kallas en könsbalanserad representation i riksdagen.
Det dröjde alltså in på 1990-talet innan riksdagen erhöll vad som brukar kallas jämställd representation. Lite krasst skulle man därför kunna säga att kvinnor 1921 fck rätten att välja mellan män. Kvinnor blev valbara i teorin, men inte i praktiken. Det tog lång tid innan kvinnor nominerades i någon större utsträckning och placerades på valbara platser på valsedlarna. Partierna fungerade – och fungerar fortfarande – som ”gatekeepers”. För att kunna väljas, måste man nomineras. Och länge var det just ”man” som nominerades. Homosocialiteten inom partierna tycks ha varit stark och det fnns gott om forskning som har visat att homosociala miljöer tenderar att reproducera sig själva. Nomineringsgrupperna bestod exempelvis länge av en stor majoritet av män som valde att nominera män. Det var först när partier började med varvade partilistor – varannan man, varannan kvinna – som mansdominansen minskade och kvinnorepresentationen börja öka i betydligt snabbare takt. Åtminstone i vissa partier.
I det här sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att de politiska partierna till en början var skapelser av män och för män och det var inte ens givet att kvinnor skulle kunna bli medlemmar. Detta var också en av många anledningar till att kvinnor redan före 1921 organiserade sig och mobiliserade sig utanför partipolitiken, exempelvis i Fredrika Bremerförbun-
100 år till 19
293
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
det, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och Vita bandet. Dessutom skapade de egna partipolitiska organisationer, såsom Frisinnade kvinnor (1914), Sveriges moderata kvinnoförbund (1915), Socialdemokratiska kvinnoförbundet (1920) och Liberalernas kvinnoförbund (1936).
Homosocialiteten inom partierna
”
tycks ha varit stark och det finns gott om forskning som har visat att homosociala miljöer tenderar att reproducera sig själva.
Att Sverige har en hög andel kvinnor i riksdagen är således inte någon självklarhet. Ur ett historiskt perspektiv är det ett ganska nytt fenomen. Det är ingen slump och det har inte bara ”råkat” bli så. Precis som med erövrandet av rösträtten har kvinnor fört en intensiv kamp över generationer för att få ta plats och vara med om att bestämma. Denna kamp för kvinnors politiska representation har förts av många olika kvinnoorganisationer och kommittéer, av kvinnoförbund och inte minst av kvinnor inom partierna.
En del forskare menar att kvinnor fck rösträtt då partiväsendet hade stabiliserats och makten fyttades från riksdagen till de politiska partierna. Att parlamentet då hade blivit en skådeplats, och att den ”riktiga” politiken och de viktiga besluten
20 100 år till
294
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
fattades inom partierna som kontrollerades och dominerades av män och präglades av patriarkala strukturer.
Partiledare och ministrar
Samtliga politiska partier har länge dominerats av män och letts av män. Därför är det kanske inte så förvånande att det dröjde innan den första kvinnan utnämndes till ledare för ett riksdagsparti, nämligen Karin Söder (Centerpartiet, 1986). Efter henne följde fer, men inte i någon strid ström. Det dröjde exempelvis in på 2000-talet innan Socialdemokraterna utsåg en kvinna till partiledare (Mona Sahlin) och in på 2010talet innan den första kvinnan valdes till partiordförande för Moderaterna (Anna Kinberg Batra) och för Kristdemokraterna (Ebba Busch).
Om vi förfyttar oss till den exekutiva makten, till regeringen, kan man urskilja ett liknande mönster som i riksdagen. Det dröjde in på 1940-talet innan en kvinna för första gången utnämndes till statsråd, Karin Kock (1946). Länge var det bara en eller två kvinnor som satt samtidigt i regeringen och det dröjde till 1990-talet innan det var ungefär lika många kvinnor som män.
Efter Karin Kock (S) skulle fer ”den första” följa, men det dröjde olika länge för olika ministerposter. Karin Söder (C) utsågs 30 år senare till utrikesminister 1976 och Anna-Greta Leijon (S) utsågs drygt 40 år senare till justitieminister 1987. Ytterligare några decennier senare utsågs Anne Wibble (L)
100 år till 21
295
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
till fnansminister 1991 och Leni Björklund (S) till försvarsminister 2002.
Sist men inte minst dröjde det till 2021 innan Sverige fck sin första kvinnliga statsminister. Precis 100 år efter att svenska kvinnor hade fått, inte samma makt som män, men samma formella politiska rättigheter. Som med den kvinnliga rösträtten var Sverige sista landet i Norden.
1
Varför har det tagit så
lång tid? Jag skulle vilja säga att en av förklaringarna har med motstånd att göra.
Motstånd
Motstånd kan och har yttrat sig på olika sätt. Öppet, ljudligt, synligt och principiellt gentemot kvinnor som grupp och som individer. Men också mera subtilt och institutionaliserat. Klassiska härskartekniker har använts som exempelvis osynliggörande, förminskande, förlöjligande och dubbelbestrafning.
Under rösträttskampen kunde både kvinnor och män höra i riksdagsdebatter och läsa i dagspressen om att kvinnor som grupp ansågs vara okunniga, olämpliga, inkompetenta, osjälvständiga, omogna och lättlurade. Att de inte förstod sig på politik eller hade med politik att göra. Riksdagsmannen Sam Clason framförde exempelvis detta i en debatt i Andra kammaren 1908:
1 Rösträtt för kvinnor infördes först i Finland, därefter i Norge, Danmark, Island och sist i Sverige. Även om införandet av kvinnors rösträtt i Sverige skedde sist i Norden, inträffade det dock förhållandevis tidigt ur ett globalt perspektiv.
22 100 år till
296
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
’Medborgare’ är för mig genus maskulinum och om kvinnorna klaga över att de icke äro ’medborgare’ i den bemärkelse det här gäller, så kunde de enligt min uppfattning med ungefär lika mycket skäl klaga över att de icke bliva män eller fäder.
Kvinnor som kämpade för att få rösträtt förlöjligades, förminskades, betraktades inte som ”riktiga” kvinnor och ansågs inte kunna representera ”vanliga kvinnor”. I karikatyrer framställdes de som fula, manliga, homosexuella och som manshatare. Män som kämpade för kvinnors rättigheter, exempelvis Carl Lindhagen, förlöjligades och framställdes som omanliga. I skämtteckningar var dessa män klädda i kvinnokläder och framstod som mesar.
I riksdagsdebatter framkom det även att motståndarna var rädda för att kvinnor skulle göra skillnad i politiken, att kvinnor skulle förändra politikens innehåll och att politiken skulle feminiseras. Eller som Rudolf Kjellén sa i Första kammaren 1917: ”Sverige uppträder i närvarande stund som neutrum och
nu vill man göra till femininum. Hade det inte varit skäl att göra det till maskulinum.” Det var dock inte alla motståndare som
protesterade högt och ljudligt. Men de röstade emot.
”
Kvinnor som kämpade för att få rösträtt förlöjligades, förminskades och betraktades inte som ”riktiga” kvinnor och ansågs inte kunna representera ”vanliga kvinnor”.
100 år till 23
297
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
I dag är motståndet kanske inte lika öppet och synligt, men fortfarande är det många som anser att kvinnor inte är tillräckligt kvalifcerade, kompetenta, meriterade och inte har tillräckligt med erfarenhet. Om kvinnor tvärtemot inte anses sakna kompetens får de istället veta att de är alltför utbildade och/eller har ”fel” kompetens. Ett klassiskt exempel på den härskarteknik som kallas för dubbelbestrafning – vad du än gör så gör du fel. Kvinnor själva, särskilt unga kvinnor, upplever att de ifrågasätts och att de måste förbereda sig mycket mer än deras manliga kollegor.
Även i dag behandlas kvinnor och män olika i media. Om och om igen kommer rapporter som visar att kvinnor granskas hårdare eller sexualiseras. Manliga och kvinnliga politiker har inte heller mötts med samma tolerans och tålamod. Flera kvinnliga partiledare har knappt hunnit tillträda innan de tvingats avgå.
Under #metoo var det många kvinnliga politiker som vittnade om att de upplevt att de hade granskats och ”dömts” hårdare än män. Att de, till skillnad från manliga politiker, får frågor om sitt privatliv och att deras utseenden kommenteras. Ett statsråd såg okammat ut. Några ser sura ut och anses sakna utstrålning. Snygga välsvarvade spiror. Ekorrögon. Maja Gräddnos. Någon har haft för djup urringning. Någon annan har haft för mycket smink. Många har framställts, precis som under rösträttskampen, som manshatare. Tidigare jobb och erfarenheter förlöjligas. I språket kan man se en intimisering och en privatisering som också kan ses som en sorts avprofessionalisering. Olof Palme benämndes Olof Palme eller
24 100 år till
298
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Palme. Samma har gällt för manliga statsministrar både före och efter, medan Magdalena Andersson omtalas på sociala media som Magda. Liksom Mona istället för Mona Sahlin.
Som genushistoriker har jag i många år fått frågan: Varför har Sverige inte haft någon kvinnlig statsminister? Numera lyder
”
frågan: Varför har det dröjt så länge? Varför, varför, varför?
Om och om igen kommer rapporter som visar att kvinnor granskas hårdare.
Några svar har jag redan presenterat. På grund av motstånd som har tagit sig uttryck på en mängd olika sätt. På grund av bristande efterfrågan inom partierna på kvinnliga beslutsfattare i politiken. Män som grupp har helt enkelt inte varit beredda att, eller velat, släppa ifrån sig makt till kvinnor. Och inte minst synen på erfarenheter och kompetens har värderats olika, där mäns erfarenheter har värderats högre än kvinnors.
I grundlagen fnns få formella kvalifkationskrav när det gäller statsministerposten. Men det fnns informella krav. Ofta, men inte alltid, har det varit partiledaren för det största partiet som blivit statsminister. Och det dröjde in på 2000-talet innan kvinnor utnämndes till partiledare för de största partierna (Socialdemokraterna respektive Moderaterna) som haft störst potential att bilda regering och utse potentiella statsministrar. Med tanke på att Socialdemokraterna är det parti
100 år till 25
299
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
som haft regeringsmakten längst, från 1930-talet till i dag, är det därför Socialdemokraterna som framför allt haft ödet i sina händer.
En annan kvalifkation och erfarenhet, som inte är ett formellt krav, är att statsministern gärna ska ha varit statsråd. Många statsministrar har varit statsråd och/eller suttit i riksdagen. För att kunna bli det, måste man nomineras och väljas eller utses. Den bristande efterfrågan hos partierna på kvinnor som riksdagsledamöter, statsråd och partiledare har länge lett till en rundgång. Jag skulle vilja hävda att den historiska eftersläpningen är ett uttryck för seglivade föreställningar om manligt och kvinnligt, patriarkala strukturer, bristande tilltro och ovilja samt ett latent motstånd hos de politiska partierna till kvinnor som beslutsfattare.
Apropå de första…
Kerstin Hesselgren, Märta Boman, Karin Kock, Karin Söder och Magdalena Andersson är några av alla ”första” kvinnorna i politiken. Ibland sägs det att den första spräcker ett glastak. Jag skulle inte vilja påstå att någon av dem spräckt något glastak – men att de var och en har skapat en rejäl spricka. Taket är nämligen tåligt och starkt och klarar en eller ett par sprickor utan att gå sönder. Fler och fer kvinnor har följt efter och bidragit med nya sprickor som gör att taket till slut spräcks och rämnar. Glaset står för osynligheten. Taket, det är motståndet. Med andra ord, även om en kvinna har tagit sig igenom har det inte lett till att en strid ström av kvinnor omedelbart kunnat göra samma sak. Sprickan har varit trång.
26 100 år till
300
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Länge har en eller ett fåtal kvinnor kunnat accepteras, men inte många samtidigt.
Avslutningsvis
I dag har Sverige en kvinna som statsminister, en regering bestående av ungefär lika många kvinnor som män, varav en transkvinna – den första hittills. Det är fer kvinnor än män som är partiledare. Riksdagen som helhet har så kallad jämställd representation, men låt oss inte förblindas av detta. Det fnns fortfarande skev representation med avseende på kön i några av partierna och på kommunal nivå är kvinnor underrepresenterade i ungefär var tredje kommun.
Även om den politiska representationen har blivit mer jämställd och representativ i förhållande till befolkningen, fnns det fortfarande grupper som är underrepresenterade. Det gäller exempelvis unga, äldre, homosexuella, personer med funktionsvariationer, urfolket samer och andra nationella minoriteter.
Än sen då? Vad spelar det för roll om vissa grupper är överrepresenterade och andra är underrepresenterade?
Självklart är det så att den eller de grupper som får vara med och bestämma har mer makt än den och de som inte får vara med, och att social bakgrund påverkar vilka frågor som kommer upp på agendan och vilka beslut som fattas. De som får vara med har privilegiet att utforma en politik för alla – även för dem som inte får vara med. I det arbetet är det långt ifrån säkert att de tar underrepresenterade gruppers intresse
100 år till 27
301
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
i beaktande. Egna och upplevda erfarenheter påverkar vad människor tycker är viktigt och vad som behöver göras och prioriteras.
Framöver då, i morgon och i framtiden? Då kanske inte vita män och kvinnor som är medelålders, heterosexuella och utan funktionsnedsättning längre är överrepresenterade i viktiga politiska beslutsförsamlingar, exempelvis i riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet.
Då kanske vi inte talar om politiker och kvinnliga politiker och kanske inte längre höjer ögonbrynen för att kvinnor blir beslutsfattare? Eller gör en grej av det. Kanske har det blivit så normalt, så normaliserat, att allt annat skulle betraktas som avvikande och befängt?
Det finns fortfarande skev representation med
”
avseende på kön i några av partierna och på kommunal nivå är kvinnor underrepresenterade
i ungefär var tredje kommun.
Men det kan också gå åt andra hållet. I en av Jämställdhetsmyndighetens rapporter framkommer det att det fnns stora attitydskillnader till jämställhet och att skillnaderna är allra störst mellan unga kvinnor och unga män (16–24 år). Unga kvinnor är betydligt mer positiva till jämställdhet än unga
28 100 år till
302
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
män som har de mest könskonservativa attityderna av alla i undersökningen. I rapporten framkommer det att en av fyra unga män instämmer helt i påståendet att ”många kvinnor överdriver hur ojämställt kvinnor behandlas i Sverige”. Motsvarande sifra bland unga kvinnor är en av 20. Skillnaderna var också mycket stora kring synen på kvinnor som politiska ledare och som chefer. Ungefär samma attitydskillnader gäller gentemot andra grupper. Om dessa åsiktsskillnader håller i sig kanske vi har ett stort demokratiskt bakslag att vänta.
”
Unga kvinnor är betydligt mer positiva till jämställdhet än unga män som har de mest könskonservativa attityderna av alla i undersökningen.
Att ha samma formella rättigheter som rösträtt och valbarhet betyder inte lika möjligheter eller samma makt. Att vi i dag har allmän och lika rösträtt på lokal, regional och nationell nivå, betyder inte att allas röster betraktas som lika viktiga och lika mycket värda.
I dag har långt ifrån alla samma makt att forma samhället och sina liv på grund av exempelvis sexism, rasism, homofobi, transfobi, funkofobi och ålderism. Men förhoppningsvis i morgon.
100 år till 29
303
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
För vidare läsning rekommenderas:
Berg, Annika & Ericsson, Martin (red.), Allmän rösträtt?
Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, Makadam för-
lag, Göteborg, 2021.
Bauer,Gretchen & Tremblay,Manon (red.), Women in executive
power: a global overview, Routledge, Abingdon, Oxon, 2011.
Eskilsson, Lena, Drömmen om kamratsamhället: Kvinnliga
medborgarskolan på Fogelstad 1925–35, Carlsson, Diss., Umeå
universitet, Stockholm, 1991.
Freidenvall, Lenita, Equal representation without legislation:
gender, power, and institutions in Sweden, Rowman & Little-
feld, London, 2021.
Freidenvall, Lenita, Vägen till Varannan damernas: om kvin
norepresentation, kvotering och kandidaturval i svensk politik 1970–2002, Diss., Statsvetenskapliga institutionen, Stock-
holms universitet, Stockholm, 2006.
Holgersson, Ulrika & Wängnerud, Lena (red.), Rösträttens
århundrade: kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige, Makadam förlag i samarbete med Riksbankens
jubileumsfond, Göteborg, 2018.
Jämställhetsmyndigheten, Ett sekel av rösträtt och valbarhet:
En uppföljning av det jämställdhetspolitiska delmålet en jämn fördelning av makt och infytande. Rapport 2021-1, Göteborg,
2021.
30 100 år till
304
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Karlsson, Gunnel, Från broderskap till systerskap: det social
demokratiska kvinnoförbundets kamp för infytande och makt i SAP, Arkiv, Diss., Göteborg universitet, Lund, 1996.
Nicklasson, Stina, Högerns kvinnor: problem och resurs för All
männa valmansförbundet perioden 1900–1936/37 = Women of the Right: problem and resource for Allmänna valmansförbundet 1900–1936/37, Diss., Uppsala universitet, Uppsala, 1992.
Norrbin, Camilla, Från isolering till integrering: en kollektiv
biografsk studie över de kvinnliga riksdagsledamöterna under tvåkammarriksdagens tid 1922–1970, Institutionen för histo-
riska studier, Diss., Umeå universitet, Umeå, 2004.
SOU 2007:67, Regeringsformen ur ett könsperspektiv.
Rönnbäck, Josefn, Politikens genusgränser: den kvinnliga röst
rättsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902–1921, 2:a upplagan, Bokförlaget Atlas, Stockholm,
2021.
Rönnbäck, Josefn, ”Rätt är makt: rösträtten som mål och medel för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt”,
Kvinnor på gränsen till medborgarskap: genus, politik och ofent lighet 1800–1950, s. 149–171, 267–273, 2001.
Rönnbäck, Josefn,”Utan kvinnor inget folkstyre: en historisk exposé över kampen för ökad kvinnorepresentation i Sverige”,
Tidskrift för genusvetenskap, 2010:3, s. 61–89, 2010.
100 år till 31
305
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Törnqvist,Maria,Könspolitik på gränsen: debatterna om varannan
damernas och Tamprofessurerna, Arkiv, Diss., Stockholms
universitet, Lund, 2006.
Wendt, Maria, ”Landsfäder och småbarnsmammor: mediala gestaltningar av kön och politik”, L. Freidenvall & M. Jansson (red.), Politik och kritik, Studentlitteratur, s. 115–34, Lund, 2011.
Wängnerud, Lena, Kvinnorepresentation: makt och möjligheter
i Sveriges riksdag, Studentlitteratur, Lund, 1999.
Östberg, Kjell, Efter rösträtten: kvinnors utrymme efter det
demokratiska genombrottet, B. Östlings bokförlag, Symposion,
Eslöv, 1997.
32 100 år till
306
2
Demokratin och delaktigheten
Det demokratiska
utanförskapets
geografi
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Det demokratiska utanförskapets geografi
ali abdelzadeh & erik lundberg
En bärande komponent i begreppet demokrati är vikten av politisk jämlikhet. Politisk jämlikhet är jämte frihet och rättvisa både en förutsättning för en stark demokrati och något som förväntas genereras av densamma. Demokratin kan förstås som ett frihetsprojekt där centrala delar är krav på jämlikhet och olika gruppers rätt att få delta i den ofentliga debatten och påverka samhällets utveckling.
I de allmänna valen garanteras jämlikhet i den politiska beslutsprocessen genom att alla röstberättigade har lika stora möjligheter att påverka utfallet. Jämlikhet manifesteras också i utbildningsväsendet där tanken är att skolan ska bidra till att utjämna ojämlikheter genom att ge alla likvärdiga förutsättningar att förvalta sitt medborgarskap. Därtill fnns jämlikhet som en grund för välfärdsstaten, som sörjer för en viss omfördelning av resurser. Grundidén är en välfärdsstat som på jämlik och rättvis basis tillhandahåller resurser och nyttigheter som i sin tur skapar möjligheter för individer att bli självständiga medborgare.
1
Detta är också bärande i tanken
om samhällskontraktet som bygger på principen om rätten och skyldigheten för alla medborgare att arbeta och betala skatt för att ha rätt till välfärdens tjänster.
1 Trägårdh, Wallman Lundåsen, Wollebæck & Svedberg 2013.
34 100 år till
308
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Sverige är på många sätt en stark demokrati. I det senaste riksdagsvalet deltog 87,2 procent av de röstberättigade, vilket placerar Sverige på en femteplats i Europa. Det fnns också en hög och stabil social tillit – en attityd som har pekats ut som en grundkomponent i en stark demokrati. Därtill har medborgarna generellt sett ett högt förtroende för ofentliga institutioner och hyser ett närmast grundmurat stöd för demokratin som princip. Levnadsstandarden är hög och vi har ett i grunden fungerande välfärdssystem.
På samma gång fnns ett fertal problem och utmaningar, vilket har väckt en diskussion om hur det är ställt med den svenska demokratin. Det talas om ett tilltagande demokratiskt utanförskap och ett samhälle som ”slits isär”.
2
Bakom
ett allmänt högt valdeltagande och hög tillit fnns också stora lokala variationer. Till exempel deltog 93,9 procent av de röstberättigade i Lomma kommun i riksdagsvalet 2018 jämfört med 72,8 procent i Haparanda – en skillnad på drygt 21 procentenheter. Skillnaderna mellan lokalsamhällen är ännu större vid mätningar av social tillit.
3
Till detta ska läggas en
haltande integration, ökad socioekonomisk boendesegregation och ekonomisk ojämlikhet. Däremot har påståenden om en ökad polarisering mellan stad och land delvis tillbakavisats, åtminstone när det handlar om attityder och värderingar såsom mellanmänsklig tillit och politiskt förtroende.
4
Men
sammantaget är det en ganska bekymmersam bild av Sve-
2 3 4
Regeringen 2018. Trägårdh 2021. Erlingsson, Öhrvall, Wallman Lundåsen & Zerne 2021; Oscarsson, Bergman, Bergström & Hellström 2021.
100 år till 35
309
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
rige som framträder med en ökad politisk ojämlikhet och en välfärdsstat som inte riktigt förmår att svara upp mot grundläggande behov i alla delar av befolkningen.
I den här texten vill vi belysa i vilken mån och på vilket sätt ett demokratiskt utanförskap fnns i Sverige. Vi gör det genom att rikta blicken mot några för demokratin grundläggande beteenden och attityder såsom politiskt deltagande, social tillit och politiskt förtroende. Avslutningsvis reser vi ett antal frågor om de utmaningar som ligger framför oss samt behovet av att bemöta dessa och stärka demokratin.
5
Det demokratiska utanförskapets olika ansikten
På senare år har termen ”demokratiskt utanförskap” kommit att användas allt mer i den ofentliga debatten. Termen återfnns i diskussioner som rör den svenska demokratin, dess tillstånd och framtida utmaningar. Det fnns inte en vedertagen defnition av ett demokratiskt utanförskap, varken inom forskningen eller i samhällsdebatten. Termen används ofta som en beskrivning av en bristande politisk och social jämlikhet i befolkningen. Det kan handla om allt från ojämlikheter i demokratisk delaktighet bland olika befolkningsgrupper och i de allmänna valen, till att vissa människor eller grup-
5 Denna studie har möjliggjorts genom tillgång till data från Tillits
barometern och undersökningen har genomförts av SCB på uppdrag av
Marie Cederschiöld högskola (tidigare: Ersta Sköndal Bräcke högskola). Tillitsprogrammet leds av professor Lars Trägårdh vid Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola.
36 100 år till
310
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
per varken känner sig hörda eller delaktiga i demokratin. Det demokratiska utanförskapet har många ansikten.
Utanförskapet framträder kanske tydligast i de allmänna valen. När vi studerar valdeltagandet utifrån olika demografska och socioekonomiska faktorer såsom kön, ålder, födelseland, utbildningsnivå och inkomst, blottläggs tydliga skillnader. I riksdagsvalet 2018 röstade 95 procent av alla med eftergymnasial utbildning, jämfört med 80 procent av personer med förgymnasial utbildning. Valdeltagandet är lägre bland ensamstående och personer med lägre inkomster och högre bland sammanboende och personer med högre inkomster. Skillnader framträder även när vi studerar valdeltagande efter födelseland. Bland inrikes födda röstade 90 procent i riksdagsvalet 2018, medan motsvarande sifra bland utrikes födda var 74 procent.
6
Det demokratiska utanförskapet märks även inom de politiska partierna. En generell trend i Sverige och i västvärlden är att medlemskapen i politiska partier sjunker.
7
I Sverige är
ungefär fem procent av befolkningen medlemmar i något politiskt parti. Ytterligare en utmaning gäller representativiteten bland medlemmar i politiska partier – exempelvis är grupperna unga, utrikes födda och personer med förgymnasial utbildning underrepresenterade.
8
6 SCB 2019. 7 Sandelin 2020. 8 SCB 2019.
100 år till 37
311
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Utanförskapet framträder kanske
”
tydligast i de allmänna valen.
Den sociala skevheten fnns också i riksdagen. En överväldigande majoritet av riksdagspolitikerna tillhör den högsta inkomstklassen. Bland riksdagspolitikerna är det en betydligt större andel som har eftergymnasial utbildningsnivå jämfört med genomsnittet av samtliga röstberättigade. Liknande mönster går igen när vi studerar representativitet bland folkvalda i kommun- och regionfullmäktige. Andelen utrikes födda är lägre bland riksdagens ledamöter än bland genomsnittet av röstberättigade i landet, även om andelen ledamöter födda i ett annat land än Sverige har ökat sedan början av 2000-talet.
Att vissa medborgare inte deltar eller är representerade i politiken behöver i sig inte vara ett problem. Det som är problematiskt är om ojämlikheten är systematisk. När vissa grupper av medborgare står utanför demokratin, antingen för att de inte vill eller för att de inte har likvärdiga förutsättningar att delta, kan det få konsekvenser för såväl social sammanhållning som legitimiteten för det politiska systemet och ytterst för demokratin. Det innebär dessutom en resursförlust för samhället i stort, då den icke-representerade gruppens kunskaper, erfarenheter och intressen inte tas tillvara.
9
9 Hernes & Hernes 1987; Persson & Öhrvall 2008.
38 100 år till
312
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
”
Att vissa medborgare inte deltar eller är representerade i politiken behöver i sig inte vara ett problem. Det som är problematiskt är om ojämlikheten är systematisk.
Skillnader i delaktighet i olika bostadsområden
Den omgivning som individer växer upp och vistas i har betydelse för attityder, beteenden och livsmöjligheter i stort. I forskning beskrivs detta som områdesefekter, eller grannskapsefekter. Ett fertal förklaringar brukar lyftas fram till varför omgivningen har betydelse, däribland tillgång till sociala nätverk, områdets rumsliga isolering och läge, social infrastruktur och kommunikation samt områdets rykte. Områdesefekterna kan dock få olika konsekvenser för olika samhällsgrupper. Människor som bor eller växer upp i resursstarka områden påverkas i regel positivt, medan människor i områden med sämre förutsättningar ofta påver kas negativt.
10
För att synliggöra socioekonomiska skillnader har Sverige delats in i regionala statistikområden
11
och utifrån ett soci-
10 Hopkins & Williamson 2012; Andersson & Holmqvist 2019. 11 Det finns 3 363 regionala statistikområden. Antalet regionala statistikområden i varje kommun varierar från två till 147 områden och inom varje område finns mellan 663 och 22 622 invånare.
100 år till 39
313
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
oekonomiskt index
12
har myndigheten Delegationen mot
segregation delat in de regionala statistikområdena i fem områdestyper.
Områdestyp 1 – områden med stora socioekonomiska utmaningar. Här bor 5 procent av befolkningen. Områdestyp 1
utmärks bland annat av att de boende i högre utsträckning är lågutbildade och har mycket låga inkomster. Här bor en väsentligt högre andel i hyresrätter (80 %) i jämförelse med riket som helhet. Jämfört med genomsnittet i riket får de boende dessutom i högre utsträckning ekonomiskt bistånd och saknar ofta arbete. Endast omkring hälften av ungdomarna som bor i dessa områden har slutfört gymnasieskolan inom tre år. Exempel på dessa områden är Rinkeby och Fittja i Stockholm, Bergsjön i Göteborg och Örtagården i Malmö.
Områdestyp 2 – områden med socioekonomiska utmaningar. Här bor 8 procent av befolkningen. De boende är i
högre utsträckning lågutbildade, lever i högre utsträckning med låg ekonomisk standard och uppbär i högre utsträckning bistånd, i jämförelse med riksgenomsnittet. Omkring 55 procent av ungdomarna som bor här har slutfört gymnasieskolan inom tre år. Områden som ingår i denna kategori är bland annat Skärholmen och Flemingsberg i Stockholm och Gårdsten i Göteborg.
12 Det socioekonomiska indexet är ett sammanvägt index som baseras på följande tre indikatorer: 1) andel personer med låg ekonomisk standard, 2) andel personer med förgymnasial utbildning och 3) andel personer som har haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller har varit arbetslösa längre än sex månader. Mer teknisk information kring indexet finns i Delmos rapport (Delmos 2021).
40 100 år till
314
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Områdestyp 3 – socioekonomiskt blandade områden. I dessa
områden bor 22 procent av Sveriges befolkning, vilket motsvarar cirka 2,3 miljoner människor. Befolkningen som bor i socioekonomiskt blandade områden ligger närmare riksgenomsnitten vad gäller exempelvis andel personer med förgymnasial utbildning (20 %), andel med låg ekonomisk standard samt andel med ekonomiskt bistånd. Här bor 58 procent av befolkningen i hyresrätter och 24 procent i äganderätt. I dessa områden har 65 procent av ungdomarna slutfört gymnasieskolan inom tre år. Exempel på områden inom denna kategori är Akalla och Farsta i Stockholm och Sanna i Göteborg. Denna områdestyp utgörs till stor del av mindre
”
städer och tätorter samt landsbygdskommuner.
Områden med goda socioekonomiska förutsättningar är den vanligaste områdestypen, här bor över hälften av Sveriges befolkning.
Områdestyp 4 – områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Här bor över hälften av Sveriges befolkning,
närmare 5,4 miljoner. Boende i dessa områden är i högre utsträckning högutbildade, har höga inkomster, äger ofta sin egen bostad, är sysselsatta i arbete och uppbär litet eller inget ekonomiskt bistånd. Nästan 77 procent av ungdomarna som bor i dessa områden har slutfört gymnasieskolan inom tre år. Exempel på områden i denna kategori är Enskede gård samt stora delar av Tyresö och Täby i Stockholm, Haga i Umeå och Rödbo-Säve i Göteborg.
100 år till 41
315
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Områdestyp 5 – områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Här bor 11 procent av befolkningen, vilket
motsvarar omkring 1,2 miljoner människor. Andelen boende med eftergymnasial utbildning är högst i denna områdestyp, liksom andelen elever som slutför gymnasieskolan inom tre år och andelen som förvärvsarbetar. Äganderätt är den vanligaste upplåtelseformen i dessa områden (69 %). Exempel på områden inom denna kategori är Södra Ängby och Danderyd i Stockholm, Björlanda i Göteborg och Annehem i Lund. Denna kategori av områden fnns vanligtvis i storstäder och storstadsnära kommuner.
Figur 1 visar områdestypernas geografska spridning i Sverige samt kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Den geografska spridningen av olika områdestyper och vad som utmärker respektive område ger sammantaget en bild av ett Sverige med påtagliga skillnader, där människor med olika socioekonomiska förutsättningar bor åtskilda från varandra. Senare belyser vi hur denna socioekonomiska uppdelning hänger samman med de boendes politiska deltagande, sociala tillit och politiska förtroende.
42 100 år till
316
317
Demokratin och delaktigheten
100 år till 43
Demokratin och delaktigheten
yp 1 yp 2 yp 3
ar: Den vanligaste områdestypen 2019 n med goda socioekonomiska förutsätt-,1 %) följt av socioekonomiskt blandade (25,6 %). Av Sveriges 290 kommuner
cent (170 kommuner) ett eller fl era
områden som klassifi ceras som områden
med onomiska utmaningar (områdestyp 1 och 2). Samtidigt har 31 procent (89 kommuner) av Sveriges kommuner ett eller fl era regionala områden som defi nieras som områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 5).
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 43 Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 43 2022-04-12 14:54 2022-04-12 14:54
100 år till 43
Demokratin och delaktigheten
Områdestyp 1
Områdestyp 1 Områdestyp 2
Områdestyp 3 Områdestyp 4 Områdestyp 5
Stockholm
Malmö Göteborg
Kommentar: Den vanligaste områdestypen 2019 är områden med goda socioekonomiska förutsättningar (51,1 %) följt av socioekonomiskt blandade områden (25,6 %). Av Sveriges 290 kommuner har 59 procent (170 kommuner) ett eller fl era regionala områden som klassifi ceras som områden
med socio ekonomiska utmaningar (områdestyp 1 och 2). Samtidigt har 31 procent (89 kommuner) av Sveriges kommuner ett eller fl era regionala områden som defi nieras som områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 5).
Figur 1. Områdestypernas geografi ska spridning.
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 43 Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 43 2022-04-12 14:54 2022-04-12 14:54
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Stora skillnader i valdeltagande och politiskt engagemang
När vi analyserar valdeltagandet utifrån de olika områdestyperna synliggörs tydliga skillnader. Generellt sett ökar valdeltagandet successivt bland de boende i respektive område i och med förbättrade socioekonomiska förutsättningar. Exempelvis var valdeltagandet i riksdagsvalet 2018 drygt 75 procent bland boende i områdestyp 1, det vill säga områden med stora socioekonomiska utmaningar, medan motsvarande sifra var drygt 94 procent bland de boende i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Samma mönster gäller för valen till region och kommun även om deltagandet i dessa val är något lägre jämfört med riksdagsvalet.
Det fnns även skillnader i hur medborgarna i de olika områdena deltar i demokratin mellan valen. Vi ser exempelvis att deltagandet i civilsamhällesorganisationer ökar successivt med förbättrade socioekonomiska förutsättningar. I riket som helhet uppgav drygt 56 procent att de var medlemmar i minst en förening.
13
De som bor i områden med bättre socioekono-
miska förutsättningar kontaktar tjänstepersoner och politiker i syfte att påverka beslut i olika samhällsfrågor i något högre utsträckning än boende i områden med sämre förutsättningar. Däremot ser vi att boende i områden med socioekonomiska utmaningar deltar i demonstrationer i något större utsträckning än boende i övriga områdestyper. En förklaring kan vara
13 I riket ingår de 49 kommuner som är med i Tillitsbarometern. Detta gäller även för resterande analyser från undersökningen.
44 100 år till
318
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
att det är mindre resurskrävande att delta i demonstrationer än att kontakta politiker och tjänstemän.
”
Generellt sett ökar valdeltagandet successivt bland de boende i respektive område i och med förbättrade socioekonomiska förutsättningar.
Betydande skillnader i tillit och känsla av gemenskap
En stark och uthållig demokrati kan inte enbart överleva på att medborgarna deltar i valen eller på annat sätt engagerar sig i samhällsutvecklingen. Demokratin behöver också andra demokratiska resurser, såsom social tillit. Individer som i allmänhet uppfattar sig kunna lita på andra människor är friskare, använder mindre droger, begår färre brott, är mer positivt inställda till framtiden och mer nöjda med livet. Därtill har samhällen som är präglade av en hög tillit i genomsnitt fer invånare med prodemokratiska värderingar, högre ekonomisk utveckling, bättre folkhälsa och en låg grad av korruption och brottslighet.
14
I Sverige, de övriga nordiska länderna och i ett fåtal andra länder säger en majoritet av befolkningen att de litar på de
14 Uslaner 2002; Kawachi m.fl. 1997; Rothstein & Uslaner 2005.
100 år till 45
319
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
festa andra människor.
15
Samtidigt fnns stora variationer
i tillit inom länderna på olika nivåer. Andelen som litar på de festa människor var drygt 32 procent i områden med stora socioekonomiska utmaningar, medan motsvarande sifra var nästan 75 procent i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar, en skillnad på 42 procentenheter. I riket som helhet uppgav nästan 56 procent att de kunde lita på de festa. Ur ett demokratiskt perspektiv är den låga tilliten i områdestyp 1 och 2 bekymmersam eftersom de positiva efekter som är förknippade med tillit inte kommer alla medborgare eller samhällen till del.
Tillit till människor i lokalsamhället är en annan aspekt av tillit som brukar lyftas fram i olika sammanhang.
16
Det hand-
lar om tillit mellan människor som kanske inte känner varandra, men som ingår i ett gemensamt lokalsamhälle, till exempel grannar och boende i det egna bostadsområdet. Svarande som bor i områden med socioekonomiska utmaningar litar i lägre utsträckning på sina grannar och de som bor i området, jämfört med boende i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar (se fgur 2).
Liknande mönster märks även när vi studerar känslan av gemenskap mellan människor i bostadsområdet. I områden med socioekonomiska utmaningar uppgav drygt 37 procent av de svarande att de känner gemenskap med människor i området där de bor, medan motsvarande sifra bland boende i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar
15 Delhey & Newton 2005. 16 Se bl.a. Trägårdh, m.fl. 2013; Wollebæk, Lundåsen & Trägårdh 2012.
46 100 år till
320
Känsla av gemenskap och tillit
Områdestyp 1 Områdestyp 2 Områdestyp 3 Områdestyp 4 Områdestyp 5 Riket
Man kan lita på människor i området där jag bor
50 %
60 % 75 %
80 % 89 %
72 %
Dina grannar (litar ganska mycket på/helt och hållet)
48 % 62 %
72 %
79 %
86 %
69 %
Känner gemenskap med människor i det område där jag bor
37 %
46 % 59 %
62 %
67 %
55 %
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
är drygt 67 procent. Sammantaget visar våra resultat på stora skillnader i tillit och känsla av gemenskap mellan boende i olika områdestyper.
”
Andelen som litar på de flesta människor var drygt 32 procent i områden med stora socioekonomiska utmaningar, medan motsvarande siffra var nästan 75 procent i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar
Figur 2. Lokalsamhällestillit och känslan av gemenskap efter områdestyp, %.
100
89 86
80 79
80
75 72
72 69
67
62
62
60
59
55
60
50 48
46
37
40
20
0
Områdestyp 1 Områdestyp 2 Områdestyp 3 Områdestyp 4 Områdestyp 5 Riket
Man kan lita på människor i området där jag bor Dina grannar (litar ganska mycket på/helt och hållet) Känner gemenskap med människor i det området där jag bor
Källa: Tillitsbarometern 2020 och egna bearbetningar.
100 år till 47
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Skillnader i förtroende för offentliga institutioner
Långsiktigt stabila och efektiva demokratier behöver medborgarnas politiska stöd och förtroende. Djupgående politiskt missnöje och passivitet underminerar demokratiska processer och kan på sikt utgöra ett hot mot hela det politiska systemets legitimitet oc h existens.
17
Svenskarnas grad av missnöje
med centrala politiska institutioner, och med hur demokratin fungerar i praktiken, har minskat under de senaste tio åren. I allmänhet åtnjuter de politiska institutionerna ett lägre förtroende än övriga samhällsinstitutioner, såsom sjukvården, domstolarna och polisen.
18
Även här fnns variationer mellan olika områdestyper. Andelen som har ganska eller mycket stort förtroende för polisen, sjukvården, förskolor och grundskolor är högre bland svarande som bor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar än bland svarande som bor i övriga områdestyper. Lägre förtroende fnns för Arbetsförmedlingen och de politiska partierna, även om en viss variation förekommer mellan olika områdestyper.
17 Almond & Verba 1963; Easton 1965. 18 Abdelzadeh 2015.
48 100 år till
322
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Tabell 1. Andel som uppger att de har ganska eller mycket stort förtroende för
olika institutioner efter områdestyp, %.
Samhällsinstitutioner Områdestyper
1 2 3 4
Politiska partierna 27,1 26,8 25,7 29,5 30,1 26,5 Kommunala förvaltningen 29,6 29,8 27,2 32,3 Förskolor 43,4 48,3 52,1 55,7 62,6 53,8 Grundskolor 41,2 46,3 50,1 53,7 Polisen 52,0 49,2 50,1 59,0 62,9 56,5 Äldreomsorgen 36,4 34,8 41,1 37,8 Arbetsförmedlingen 16,3 11,3 11,5 13,2 12,8 14,4 Sjukvården 59,1 57,6 61,2 66,3
5 iket
34,2 29,4
62,8 51,7
37,3 37,0
70,7 63,5
Frågan avser förtroende för de institutioner som fnns i kommunen och områden där de tillfrågade bor. Källa: Tillitsbarometern 2020 och egna bearbetningar.
Därtill anser en betydande andel av de svarande att politiker och tjänstemän utnyttjar sin ställning för en närståendes vinning eller fördel. Hela 38 procent uppgav att favorisering av släktingar, vänner och bekanta är ganska eller mycket utbrett bland högre kommunala tjänstemän och politiker i kommunen. Inga större skillnader förekom mellan olika områdestyper.
Skillnader i framtidstro och oro för lokalsamhällets utveckling
En viktig aspekt i diskussionen om ett demokratiskt utanförskap handlar om medborgarnas uppfattning om lokalsamhällets utveckling samt deras framtidstro. Om det fnns
100 år till 49
323
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
betydande skillnader i synen på vilka utmaningar som är särskilt allvarliga mellan boende i olika områden kan det leda till spänningar mellan grupper när det kommer till vilka politiska åtgärder som behöver prioriteras.
I tabell två redovisas andelen som är mycket eller ganska oroade för utvecklingen i lokalsamhället gällande allt från gängkriminalitet till avfolkning. Oron för gängkriminalitet, arbetslöshet och otrygghet är betydligt högre bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med de i områden med goda eller mycket goda förutsättningar. En betydande andel av de svarande i samtliga områden upplever en oro för sämre tillgång till sjukvård och kommunal service. Sammantaget kan vi konstatera att oron för lokalsamhällets utveckling är mer påtaglig bland svarande i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar, men också att det fnns en bred oro i riket som helhet för samhällsutvecklingen på fera punkter.
Det fnns också skillnader mellan olika kommuntyper i oron för lokalsamhällets utveckling. Bland de svarande i storstäder och storstadsnära kommuner är oron större för gängkriminalitet, otrygghet och arbetslöshet jämfört med svarande från mindre städer och tätorter samt landsbygdskommuner. I mindre städer och tätorter och på landsbygden är däremot oron större för sämre samhällsservice. Sammantaget är skillnader mellan stad och land ytterligare en viktig aspekt att ta hänsyn till.
50 100 år till
324
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Tabell 2. Andelen som är mycket/ganska oroad för olika aspekter av
lokalsamhällets utveckling efter områdestyp, %.
Aspekter av lokalsamhällets utveckling Områdestyper
1 2 3 4
Gängkriminalitet 76,5 64,5 44,7 46,0 41,7 51,7 Otrygghet 67,0 57,5 41,7 39,6 Arbetslöshet 66,4 57,8 48,6 35,2 27,1 42,7 Sämre tillgång till sjukvård 46,5 45,8 48,9 39,1 Stor infyttning 36,4 23,6 17,5 18,5 21,4 22,9 Sämre tillgång till 36,2 38,7 43,0 32,1 kommunal service Stora skillnader mellan mäns 33,3 31,0 20,8 18,5 14,7 22,8 och kvinnors villkor Sämre tillgång till 30,2 27,8 29,9 21,1 skola/utbildning Avfolkning 14,2 18,1 33,2 11,3 3,6 10,9
5 Riket
35,7 46,2
33,9 39,3
23,5 32,4
16,3 24,5
Källa: Tillitsbarometern 2020 och egna bearbetningar.
Människors syn på framtiden kan också ha stor inverkan på individens välbefnnande och i längden på engagemang och deltagande i samhället och i demokratin. Optimister och pessimister skiljer sig åt i förhållande till hur de konfronterar problem och hur väl de hanterar motgångar och framgångar. Optimism anses dessutom ha positiva efekter på människors välbefnnande och förknippas med en lägre risk för psykosociala problem. Samtidigt förväntas en optimistisk hållning upprätthålla och sammanfalla med en hög grad av social tillit.
19
Det fnns en stor variation mellan boende i olika områdestyper i synen på huruvida det fnns framtidstro eller inte på
19 Uslaner 2002; Ho m.fl. 2010; Trägårdh m.fl. 2013.
100 år till 51
325
Områdestyp 1 Områdestyp 2 Områdestyp 3 Områdestyp 4 Områdestyp 5
40,9 % 44,4 % 49,6 % 67,0 % 79,3 %
Andel som instämmer i att det finns framtidstro på platsen där de bor i riket: 62,7 %
100
80
60
40
20
0
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
platsen där man bor. Det är en skillnad på närmare 40 procentenheter mellan de svarande som bor i områden med mycket stora socioekonomiska utmaningar och de i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt ser vi en tydlig tendens att andelen som instämmer i att det fnns framtidstro på platsen där de bor ökar successivt med områdets socioekonomiska status.
Figur 3. Andel som instämmer i att det fnns framtidstro på platsen där de bor efter områdestyp, %.
100
79,3
80
67,0
Riket 62,7
60
49,6
44,4
40,9
40
20
0
Källa: Tillitsbarometern 2020 och egna bearbetningar.
Om vägen framåt
Det fnns betydande skillnader i några för demokratin grundläggande beteenden och attityder i befolkningen. Ju bättre socioekonomiska förutsättningar som utmärker invånarna i bostadsområdet, desto högre är deras politiska deltagande, sociala tillit och framtidstro. Liknande mönster framträder också i fråga om förtroendet för delar av den ofentliga förvaltningen och lokalsamhällets utveckling. Oron för gängkrimi-
Områdestyp 1 Områdestyp 2 Områdestyp 3 Områdestyp 4 Områdestyp 5
52 100 år till
326
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
nalitet, otrygghet och arbetslöshet är påtagligt större i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar, men även märkbar i frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män och tillgången till sjukvård. Utöver detta vet vi att inkomstojämlikheten i Sverige har ökat över tid, även om Sverige
”
internationellt sett är ett av de mest jämlika länderna.
20
Det finns en stor variation mellan boende i olika områdestyper i synen på huruvida det finns framtidstro eller inte på platsen där man bor.
Resultaten tecknar en bild av samhällets segregering och visar hur socioekonomiska förutsättningar hänger samman med olika delar som är viktiga för demokratin. Detta är i sig inte förvånande. Segregation påverkar hela samhället, även om de negativa konsekvenserna framför allt drabbar de områden och människor som redan har det sämst ställt. Särskilt anmärkningsvärt är de bitvis stora skillnaderna som framträder i allt från politiskt deltagande till trygghet och tillgång till grundläggande välfärdstjänster och som främst påverkar de cirka 1,4 miljoner människor som bor i områden med socioekonomiska utmaningar. Ur ett demokratiperspektiv är bilden problematisk eftersom ojämlikheten riskerar att leda till negativa konsekvenser för såväl social sammanhållning i befolkningen som legitimiteten för det politiska systemet.
20 Waldenström 2020.
100 år till 53
327
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Resultaten tecknar en bild av samhällets
”
segregering och visar hur socioekonomiska förutsättningar hänger samman med olika
delar som är viktiga för demokratin.
Hur ska vi minska ojämlikheten? Frågan är lika angelägen som svår att ge ett bestämt svar på. En förutsättning är ett fungerande samhällskontrakt som grundar sig på principen om rätten och plikten för alla medborgare att arbeta och betala skatt för att sedan ha möjlighet att ta del av välfärdstjänster.
21
Statens uppgift att tillförsäkra grundläggande trygghet och skapa förutsättningar för egenförsörjning är därför av särskild vikt för individens möjlighet och vilja att delta i det gemensamma samhällsbygget. Mot den bakgrunden är kombinationen av bristande framtidstro, hög arbetslöshet, gängkriminalitet och låg delaktighet särskilt illavarslande eftersom det tyder på att delar av samhällskontraktet är brutet.
Ska vi tro statsvetenskaplig forskning verkar staten också ha en fundamental roll för vår benägenhet att lita på varandra. Det är i samhällen där individer kan lita på att de festa följer lagen och att de politiska institutionerna behandlar alla rättvist som den sociala tilliten har särskilt goda förutsättningar att växa sig stark.
22
Samtidigt vet vi att politiska beteenden
och attityder, inte minst social tillit, förändras långsamt och påverkas av en rad olika förhållanden – från uppväxtvillkor
21 Trägårdh m.fl. 2013. 22 Se exempelvis Rothstein & Stolle 2008.
54 100 år till
328
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
och arv till strukturella förändringar i det omgivande samhället och det politiska systemet.
23
Skillnader i social tillit
och politiskt deltagande som under lång tid har tillåtits att växa fram kommer troligtvis ta lång tid att förändra och kräva insatser från alla samhällets aktörer.
För att utjämna de skillnader som vi belyst behövs mer än enskilda satsningar. Insatser på lokalpolitisk nivå eller insatser genom marknadens och civilsamhällets försorg kan ha en positiv inverkan på enskilda personer eller grupper av individer. För att åtgärda grundproblemet i en tilltagande segregation krävs dock större strukturella reformer inom bland annat bostadsmarknad, skola oc h ekonomi.
24
Många lovvärda politiska ambi-
tioner och mål fnns redan på plats, men den politiska handlingskraften och de breda politiska kompromisserna saknas.
”
För att åtgärda grundproblemet i en tilltagande segregation krävs dock större strukturella reformer inom bland annat bostadsmarknad, skola och ekonomi.
23 Trägårdh m.fl. 2013; Dinesen, Schaeffer & Sønderskov 2020. 24 Urban 2018.
100 år till 55
329
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
I en tid när partisystemet är splittrat och det saknas stabila regeringsalternativ kan det fnnas anledning att påminna om de instrument som åtminstone historiskt har spelat en viktig roll för skapandet av politiska kompromisser och samförstånd. I Sverige har parlamentariska kommittéer fyllt en sådan funktion, men över tid närmast försvunnit.
25
Det är knappast den
enda lösningen, men enligt forskningen kan parlamentariska kommittéer ha en viktig roll i att etablera blocköverskridande överenskommelser i svåra frågor som kräver långsiktiga lösningar. Samtida samhällsutmaningar kräver handlingskraft från de politiska partierna för att hålla samman samhället och säkra demokratin inför framtiden.
25 Se exempelvis Dahlström, Lundberg & Pronin 2021.
56 100 år till
330
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Källförteckning
Abdelzadeh, A. (2016). Den missnöjda demokraten. I Låt fer
forma framtiden! SOU2015:96, Bilaga till betänkande av 2014
års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt infytande, Stockholm, Kulturdepartementet: Wolters Kluwers förlag, s. 607–651.
Almond, G. A., & Verba, S. (2015). Te civic culture. Princeton: Princeton University Press.
Andersson, R., & Holmqvist, E. (2019). Grannskapsefekter och politik och planering för minskad segregation: Underlagsrapport till Jämlikhetskommissionen.
Dahlström, C., Lundberg, E., & Pronin, K. (2021). No More Political Compromise? Swedish Commissions of Inquiry 1990–2016. Scandinavian Political Studies, 44(4), 416–440.
Delhey, J., & Newton, K. (2005). Predicting cross-national levels of social trust: global pattern or Nordic exceptionalism? European Sociological Review, 21(4), 311–327.
Delmos (2021). Segregation i Sverige – årsrapport 2021 om den
socioekonomiska bostadssegregationens utveckling. Stockholm:
Delegationen mot segregation.
Dinesen, P. T., Schaefer, M., & Sønderskov, K. M. (2020). Ethnic diversity and social trust: A narrative and meta-analytical review. Annual Review of Political Science, 23, 441–465.
100 år till 57
331
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Easton, D. (1965). A Systems Analysis of Political Life. New York: John Wiley & Sons.
Erlingsson, G. Ó., Öhrvall, R., Wallman Lundåsen, S., & Zerne, A. (2021). Centrum mot periferi? Om missnöje och framtidstro i Sveriges olika landsdelar. Centrum för kommunstrategiska studier, rapport 2021:4. Linköpings universitet.
Hernes, H. M., & Hernes, H. (1987). Welfare State and Woman
Power: Essays in State Feminism. Oxford: Oxford University
Press.
Ho, M. Y., Cheung, F. M., & Cheung, S. F. (2010). Te Role of Meaning in Life and Optimism in Promoting Well-Being.
Personality and Individual Diferences, 48(5), 658–663.
Hopkins, D. J., & Williamson, T. (2012). Inactive by design? Neighborhood design and political participation. Political
Behavior, 34(1), 79–101.
Kawachi, I., Kennedy, B. P., Lochner, K., & Prothrow-Stith, D. (1997). Social capital, income inequality, and mortality. American Journal of Public Health, 87(9), 1491–1498.
Oscarsson, H., Bergman, T., Bergström, A., & Hellström, J. (2021). Demokratirådets rapport 2021: polariseringen i Sverige. Stockholm: SNS förlag.
58 100 år till
332
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Persson, J., & Öhrvall, R. (2008). Förtroendevalda i kommuner
och landsting 2007: en rapport om politikerantal och representa tivitet. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Regeringen (2018). Strategi för en stark demokrati – främja,
förankra, försvara. Stockholm: Kulturdepartementet.
Rothstein, B., & Stolle, D. (2008). Te state and social capital: An institutional theory of generalized trust. Comparative
Politics, 40(4), 441–459.
Rothstein, B., & Uslaner, E. M. (2005). All for all: Equality, corruption, and social trust. World Politics, 58(1), 41–72.
Sandelin, F. (2020). Svenska demokratitrender 1986–2020, Göteborg. SOM-institutet.
Statistiska centralbyrån (2019). Analys av valdeltagande vid de allmänna valen 2018.
Trägårdh, L. (2021). Sverige – ett splittrat land. Fokus. 10 juni 2021.
Trägårdh,L.,Wallman Lundåsen,S.,Wollebæck,D.,& Svedberg, L. (2013). Den svala svenska tilliten. Förutsättningar och
utmaningar. Stockholm: SNS förlag.
Urban, S. (2018). Integration och grannskap: hur kan staden
hålla samman? (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
100 år till 59
333
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 13
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
1
Demokratin och delaktigheten
Uslaner, E. M. (2002). Te Moral Foundations of Trust. Cambridge: Cambridge University Press.
Kampen för och
Wollebæk, D., Lundåsen, S. W., & Trägårdh, L. (2012).Tree forms of interpersonal trust: Evidence from Swedish munici-Waldenström, D. (2020). Perspektiv på den ekonomiska ojämlikheten i Sverige. Ekonomisk Debatt, 48(4), 13–25.
1
motståndet till
palities. Scandinavian Political Studies, 35(4), 319–346.
Demokratin och delaktigheten
kvinnor i svensk politik. Då, nu och Kampen för och
kanske sedan. motståndet till
kvinnor i svensk politik. Då, nu och
kanske sedan.
60 100 år till
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 13
334
3
Demokratin och delaktigheten
På demokratins
bakgård
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
På demokratins bakgård
Âsa strahlemo
I den här fktiva dialogen möter vi en mormor och hennes barnbarn, som samtalar om demokrati och allas möjligheter att vara delaktiga. Genom samtalet synliggörs att 100 år av demokrati inte har varit en verklighet för alla. Trots många förbättringar fnns det fortfarande hinder för att alla ska kunna delta i samhället och demokratin.
– – –
Det slamrade i hallen när ytterdörren slogs igen och Siris rullstol styrdes över trägolvet. Kim lyfte huvudet från en sofkant med en tekopp i handen och kikade glatt på besökaren.
– Hej mormor! Kul att du hälsar på. Jag håller på med en skoluppgift.
Siri tog av sig sin regnvåta kappa, hängde upp den på en krok i hallen och rullade fram till vardagsrumssofan där hon gav sitt barnbarn en stor kram.
– Jaha, det låter spännande, vad handlar den om?
Kim fngrade på sin bärbara dator.
62 100 år till
336
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
– Vi pratar om demokratin. Kan inte du berätta för mig om hur det var förr i tiden, då man började jobba med sådana frågor i Sverige?
Siri funderade en stund.
– Vad vet du själv om demokratin? frågade hon.
– I skolan säger de att vi har haft demokrati i 100 år i Sverige. Men jag vet ju att det inte har gällt för alla. De berättar inget om hur det började för personer som dig och mig.
Siri log.
– Ah, nu förstår jag hur du menar. Det stämmer att vi med nedsatt rörelseförmåga inte har fått delta i demokratin på samma villkor från start. Det berättar jag gärna om. Men först kan du väl berätta vad du anser att demokrati är?
Kim tittade ned i datorn.
– Vi har fått lära oss att demokrati är många saker som hänger ihop. Och att en av grunderna är fria val och att alla ska kunna rösta. Men jag tycker att demokrati mer är att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter och inte behandlas dåligt. Att vi alla är jämlika i samhället och att det inte bara handlar om en massa fna ord. Och också att man får prata och diskutera om vilket ämne som helst utan att staten lägger sig i det. Demokrati är väl att samhället ska vara för alla på rik-
100 år till 63
337
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
tigt. Men så är det ju inte. Alla har inte möjlighet att delta på lika villkor ens i dag.
Demokrati är väl att samhället ska vara för
”
alla på riktigt. Men så är det ju inte. Alla har inte
möjlighet att delta på lika villkor ens i dag.
Siri skrattade till innan hon svarade med en beklagande blick på Kim.
– Nej, så är det ju tyvärr. Men det är bättre än förr i tiden.
Siri rullade ut i köket och hämtade en stor mugg. Tillbaka i vardagsrummet tog hon fram griptången som hon hade hängande på ryggstödet på rullstolen och använde den för att nå den ännu varma tekannan på vardagsrumsbordet. Medan hon hällde upp en kopp med starkt te lät hon minnena komma tillbaka.
– För att förstå får vi nog gå tillbaka till början av 1900-talet. Då var det vanligt att personer med nedsatt rörelseförmåga, eller vanföra som de kallades då, bodde på institutioner för att få vård, utbildning och sysselsättning. Institutionerna fanns över hela landet. Livet där var ofta svårt och inte särskilt roligt. Men en positiv sak var att man fck träfa andra personer med liknande bakgrund. Det var annars sällsynt för personer med funktionsnedsättning att kunna träfas. De festa var
64 100 år till
338
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
isolerade hemmavid och kunde sällan komma ut. Det kunde bli väldigt ensamt. På det här sättet kunde vi träfas och det gjorde det också möjligt att börja prata om hur vi skulle kunna förbättra vår livssituation.Till exempel bildades kamratföreningen ”De Vanföras Väl” år 1923 i Göteborg.
Siri smuttade på sitt te och fortsatte sedan:
– Och sedan spred sig föreningen till andra städer, bland annat Helsingborg och Stockholm. Det var fera liknande förbund som växte fram runt om i Sverige under den här tiden. Och 1942 bildades det första samarbetsorganet för att driva opinion och påverkansarbete kring olika funktionshinderfrågor. De arbetade bland annat för rätten till utbildning, arbete och att kunna försörja sig.
Kim tittade misstroget på Siri.
– Men gick inte barnen i skolan då?
– Jodå, vissa barn med nedsatt rörelseförmåga gjorde det, men andra gjorde det inte. Att gå i skolan blev inte en rättighet för barn med nedsatt rörelseförmåga förrän 1962, förklarade Siri med en trött min.
– Va,det är ju jättedumt! Fick du inte gå i skolan heller,mormor?
Siris blick skiftade på en sekund, hon såg sorgsen ut när hon svarade.
100 år till 65
339
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
– Det var en vanlig uppfattning dåförtiden att det var bättre att personer med nedsatt rörelseförmåga bodde på institution och inte deltog så mycket i samhället utanför. Det ansågs bäst för alla. Jag fck bo på institution från det att jag var väldigt liten, och gå i skola där. Och jag fck inte träfa mina föräldrar så ofta. Men det fanns andra barn som hade det mycket sämre än jag.
Att gå i skolan blev inte en rättighet för barn
”
med nedsatt rörelseförmåga förrän 1962
– Men varför var det så?
– Det berodde på många olika saker. Högt uppsatta läkare och forskare hade mycket makt på den tiden. De sa att det var bättre att personer med funktionsnedsättning levde åtskilda från övriga samhället. Det handlade om okunskap, kanske även om rädsla. Det var också ett skäl till att det inte ansågs viktigt att barn med rörelsenedsättning skulle gå i skolan på hemorten. 1950 kom de första skolklasserna med inriktning på barn med nedsatt rörelseförmåga, Rh-klasser. Men det var fortfarande ingen rättighet att få gå i skolan.
Kim såg bestört ut.
– Men att inte få vara med sin familj?
66 100 år till
340
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
– Ja, så var det. De fck inte träfas så ofta, ibland inte alls. Många föräldrar fck höra att de skulle glömma bort sina barn och helt enkelt lämna dem på institutionen för evigt. Så var det för mina föräldrar.
– Men inte för mina!
– Nej, inte för dina som tur är. Många personer med funktionsnedsättning steriliserades också från och med 40-talet för att man trodde att funktionsnedsättning gick i arv. Det var inte förrän 1975 som sterilisering enbart på grund av funktionsnedsättning förbjöds.
– Det låter som en skräckflm. När jag får barn så vill jag ju vara tillsammans med dem och att de ska få lika möjligheter som alla andra.
Siri torkade sig diskret om ögonen och harklade sig innan hon med stolthet såg på sitt barnbarn.
– Ja, det var väldigt mörka tider. Men de som var engagerade i de olika förbunden arbetade på så gott de kunde för att skapa bättre livsvillkor för personer med funktionsnedsättning och
”
för att påverka samhället att ändra uppfattning.
Det var inte förrän 1975 som sterilisering enbart på grund av funktionsnedsättning förbjöds.
100 år till 67
341
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
– Men vad gjorde ni när ni inte gick i skolan? Hade ni ingen fritid?
– Det var svårt för många att ens komma utanför dörren eftersom det inte fanns något lätt sätt att göra det på. Det fanns inte så mycket anpassningar eller hjälpmedel, så många var beroende av nära och kära för att komma ut och göra något.
– Färdtjänst fanns väl inte då? Jag som åker färdtjänst nästan varje dag för att kunna träfa mina kompisar och gå på elhockeyträning.
– Nej,färdtjänsten kom inte som lag förrän i mitten av 70-talet och rättigheten att åka färdtjänst till en annan kommun eller inom en annan kommun kom först i mitten på 80-talet.
– Oj, så sent!
– Ja, men i början av 50-talet kom den första körskolan som hade anpassade bilar för personer med nedsatt rörelseförmåga och man kunde söka pengar från Arvsfonden för att köpa en anpassad bil. Det dröjde däremot länge innan det blev en rättighet att kunna söka pengar för att få en bil anpassad, och det gick bara om man behövde den för att kunna jobba eller studera. Jag minns första gången jag körde en anpassad bil. Det kändes som om hela världen öppnades för mig och jag kunde åka precis vart jag ville!
Siri såg glad ut.
68 100 år till
342
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
– Och under 60-talet hade en hel del nya idéer faktiskt börjat få fäste, då kom rätten till bostadsanpassning och att vissa hjälpmedel skulle vara gratis, som elrullstolsmärket Permobil till exempel. 1966 kom också lagen som sa att allmänna platser skulle vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Det var ett jätteviktigt framsteg.
– Så innan dess behövde myndigheterna inte tänka på sådant, menar du? Varken på att bostäderna skulle vara anpassade för alla eller att det skulle gå att vara ute på allmänna ställen om man hade en rörelsenedsättning.
Kim såg fundersam ut och fortsatte:
– Alltså, det är ju fortfarande mycket som inte funkar, men nu fnns det i alla fall lagar. Det måste ha blivit så mycket bättre när de kom, eller hur mormor?
– Ja, så var det, och i början var undantagen många och de olika föreningarna fck arbeta hårt för varenda förbättring. Jag var med på otaliga möten på den tiden och det gav resultat, även om det ofta kändes hopplöst just då. Men inte alltid. Det var förresten på ett sådant möte jag träfade din morfar, så mitt engagemang gav mig inte bara bättre villkor i samhället utan också mitt livs kärlek! I slutet på 60-talet kom många starka röster som visade att personer med funktionsnedsättning är människor som alla andra och att samhället behöver förändras så att alla kan vara delaktiga.
100 år till 69
343
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
– Att det inte var fel på oss, utan att det var samhället som inte var anpassat för alla, eller hur?
– Ja, just så. Men då hade vi fortfarande inte rösträtt. Det var inte förrän 1989 som alla medborgare över 18 år fck rösta. Då kunde man inte längre bli omyndigförklarad. Alla fck alltså inte rösträtt 1921 som många tror. Det kan du skriva i din uppsats.
Siri nickade mot Kims dator.
Det var inte förrän 1989 som alla
”
medborgare över 18 år fick rösta. Då kunde
man inte längre bli omyndigförklarad.
Alla fick alltså inte rösträtt 1921 som många tror.
– Och sen 1994 kom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och därmed också den personliga assistansen. Jag tror det var samma år som Handikappombudsmannen inrättades och strax före millennieskiftet blev det förbjudet att diskriminera personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Institutioner fanns ända fram på 80-talet, men de såg inte ut som de gjorde när jag var barn.
Kim skrev lite på sin dator och mumlade:
70 100 år till
344
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
– Tänk att det dröjde så länge.
– Ja, sa Siri. Men vad tänker du själv om framtiden då?
Kim tänkte en stund.
– Jag tänker att det går för långsamt. Det är konstigt att vi har så många lagar som ger personer som oss rätt att leva som alla andra, men ändå är inget självklart. Det är inte säkert att det går att åka med lokaltrafken, eller att det fnns bostäder som fungerar eller ens att det går att plugga vidare för den som har en nedsatt rörelseförmåga. Många av oss med funktionsnedsättning är fortfarande fattiga och har svårt att få jobb. Det är inte ens säkert att hjälpmedel är något som man kan få gratis efter behov längre. Jag har kompisar som inte vågar skafa familj för att man inte vet hur livet kommer att bli. Som om det inte är svårt nog att vara människa som det är.
Kim såg trött ut.
– Så du hoppas att det här ska ändras? sade Siri mjukt. Men hur tänker du att det ska gå till?
– Ja, jag hoppas att arbetet för demokratin får ta ännu mer plats! Att det inte ses som något konstigt om en person med nedsatt rörelseförmåga är chef, invald i riksdagen eller programledare i TV. Det ska vara lika självklart för mig att kunna hälsa på min kompis som det är för min kompis att kunna hälsa på mig. Jag vill inte behöva tänka på hur jag ska kunna rösta för att röstlokalen eller röstbåset inte fungerar för mig
100 år till 71
345
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 13
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
1
Demokratin och delaktigheten
Kampen för och
dit. Även om vi har kommit några hjultag på vägen. gångar och viktiga på riktigt. Det känns som om det är långt eftersom rullstolen inte tar sig fram. Jag vill inte behöva fundera över om jag har rätt till eller råd med de hjälpmedel som jag behöver. Jag vill kunna ha en familj som alla andra utan att det ska vara någon stor grej. Kort sagt, jag vill att de lagar som fnns, används fullt ut och att alla människor ses som till-
1
motståndet till
– – –
Demokratin och delaktigheten
”De Vanföras Väl” var en kamratförening som bildades 1923
kvinnor i svensk
på vanföreanstalten i Göteborg på initiativ av Anna Vogel. Förbundet kom senare att heta De Handikappades Riksförbund, DHR. I dag står bokstäverna DHR för Delaktighet,
politik. Då, nu och Kampen för och
Handlingskraft och Rörelsefrihet. DHR har över 100 avdelningar i landet.
kanske sedan. motståndet till
Sverige ratifcerade FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2006.
kvinnor i svensk politik. Då, nu och
kanske sedan.
72 100 år till
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 13
346
4
Demokratin och delaktigheten
Tre ungdomsorganisationer om engagemang, delaktighet
och möjligheter att
påverka
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Tre ungdomsorganisationer om engagemang, delaktighet och möjligheter att påverka
jÍran rostam, bartosz stroinski
och hanna thessËn
Denna text baseras på ett samtal om ungas demokratiska delaktighet och infytande mellan tre personer som var och en företräder ett ungdomsförbund inom civilsamhället. Bartosz Stroinski, Förbundet Vi Unga, Jêran Rostam, RFSL Ungdom, och Hanna Tessén, Rädda Barnens Ungdomsförbund. Samtalsledare var journalisten Annika Hamrud, som också skrivit texten tillsammans med kommittén Demokratin 100 år. Samtalet kom att handla om att unga i dag får vara med i allt fer beslutsprocesser, men att de inte alltid upplever att deras åsikter leder till förändring. Det handlade också om vilka ungdomar som får infytande – och vilka som har svårare att göra sin röst hörd.
Det fnns ett stort politiskt engagemang bland unga i Sverige. Undersökningar visar att många unga är intresserade av samhällsfrågor och politik och försöker påverka samhället på olika sätt.
1
En grupp som är särskilt engagerade är hbtqi-ungdomar
1 Se bl.a. Vilja att förändra drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas
samhällsengagemang, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-
frågor (MUCF), 2021.
74 100 år till
348
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
förklarar Jêran Rostam, som har varit förbundsordförande för RFSL Ungdom sedan 2019. Men dessa ungdomar mår också sämre psykiskt.
– De vet att de måste förbättra sin livssituation. Därför engagerar de sig såväl i politiken och civilsamhället som i sociala medier och på andra sätt.
Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter, RFSL Ungdom, arbetar för att öka informationen om sina medlemmars livsvillkor och för att de ska kunna påverka sin situation. Förbundet vill se ett ökat självbestämmande och bättre förutsättningar för att organisera sig i nätverk, organisationer eller skolgrupper. Konkret arbetar de just nu bland annat för en ny könstillhörighetslag, att fer killar ska vaccineras mot HPV-virus och för att det ska fnnas fer mötesplatser för unga hbtqi-personer i hela landet.
Även om det generellt fnns ett stort samhällsintresse bland unga skiljer sig graden av engagemang mellan olika grupper av unga. Bland de grupper som har lägst engagemang fnns unga på landsbygden.
2
Bartosz Stroinski, förbundsordförande
i Vi Unga, försöker vara en röst för dem. Vi Unga arbetar för att bredband, bussar och annan infrastruktur ska fnnas i hela landet. Organisationens syfte är att skapa en meningsfull fritid för unga, främst på landsbygden.
2 Ibid.
100 år till 75
349
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
– Vi vill att alla ungdomar i Sverige ska kunna ta sig till fritidsaktiviteter och kompisar och då måste det fnnas bussar. Under covid-19-pandemin var ungdomar på landsbygden känsliga för avbrott i infrastrukturen. Jag har haft klasskamrater på gymnasiet som periodvis inte hade bredbandsuppkoppling under pandemin.
Rädda Barnens ungdomsförbund, RBUF, blev ett fristående förbund 2003. Hanna Tessén, ordförande i förbundet, berättar att de drivit frågan om att sänka rösträttsåldern till 16 år sedan förbundet blev självständigt och förklarar att vissa, som fyller 18 år precis efter valet, får rösta för första gången först när de nästan har fyllt 22 år. Detta trots att många unga jobbar och betalar skatt långt innan dess och att de blir strafmyndiga redan vid 15 års ålder. Enligt Rädda Barnens Ungdomsförbund fnns mycket att vinna på att sänka rösträttsåldern:
– Eftersom unga inte röstar är de mindre intressanta för politiker. Vi menar att om 16-åringar fck rösta så skulle politikerna få ett annat intresse för den gruppen.
Ungdomar får vara med men upplever att de saknar inflytande
De som är ungdomar
3
i dag är den första genenerationen som
saknar erfarenhet av en tillvaro utan internet. Sociala medier är både den kanal som unga använder för att få kunskaper och en kanal för att uttrycka engagemang. Enligt en aktuell
3 Ungdomar brukar definieras som de som är mellan 13 och 25 år.
76 100 år till
350
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
undersökning av Ungdomsbarometern är tron på att de själva ska kunna påverka stor. I undersökningen svarar 50 procent av de unga – som kallas generation Z – att de har stora möjligheter att påverka samhället. Men färre i generation Z vill engagera sig i en organisation, förening eller ett parti än tidigare generationer.
4
RFSL Ungdom bjuds in till många sammanhang, fnns med i många processer och får ta plats, genom att bland annat vara remissinstans. Jêran Rostam är ändå inte nöjd utan upplever att organisationen ofta inte får något egentligt infytande utan att det snarare handlar om att bocka av ett krav.
– Man lyssnar generellt inte på ungdomar. Det handlar inte speciellt om hbtqi-ungdomar, utan det är synen på barn och ungdomar som är problemet.
Bartosz Stroinski håller med. Unga saknar möjlighet att lägga fram frågor som faktiskt leder till förändring. Vi Unga fastnar ofta i byråkrati som tar lång tid på grund av de krav som bidragsgivare ställer.
– Tidigare har vi kunnat lägga tid på att lobba för våra frågor. Vi hade resurser som vi kunde lägga på att ta fram genomarbetade förslag. Det har vi inte längre.
Hanna Tessén menar att det är en mycket stor skillnad mellan engagemang och faktiskt infytande.
4 Generation Z, Ungdomsbarometern AB, 2021.
100 år till 77
351
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
– Ungas frågor nedprioriteras och förminskas. Vi känner oss inte inkluderade. Känner man sig inte inkluderad får man inte heller förtroende för politiken vilket är ett demokratiskt problem.
Men Hanna Tessén vill också lyfta det positiva i att så många unga är väldigt engagerade, särskilt i klimatfrågan, men även i till exempel antirasismfrågor. I fera nutida globala rörelser, såsom Fridays for Future, Extinction Rebellion och Black Lives Matter som lyckats uppmärksamma klimatkrisen och rasism, har ungas initiativ och drivkraft varit avgörande.
Maktstrukturer försvårar
Regeringens nationella ungdomspolitik har som mål att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och infytande över samhällsutvecklingen. Unga ska vara med i demokratin både för att de är framtidens makthavare och för att de är viktiga aktörer nu. Deras delaktighet är grundläggande för att uppnå dessa mål.
Ändå beskriver alla tre förbundsordförandena att många unga har svårt att göra sin röst hörd. Vilka unga som har infytande påverkas av olika maktstrukturer. Hanna Tessén nämner åldersmaktordningen
5
men är även mån om att lyfta fram
andra strukturer, såsom hudfärg, kön, socioekonomisk ställning och bostadsort.
5 Åldersmaktordningen är ett begrepp som syftar till att beskriva hur ens makt påverkas av ålder och hur äldre generellt har mer makt än unga.
78 100 år till
352
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
– Samhället sviker exempelvis de ungdomar som bor i socioekonomiskt utsatta områden, eftersom samhället inte ser till att de får en likvärdig skolgång, eller samma möjligheter till delaktighet och en betydelsefull fritid. Det är oerhört svårt för
”
dessa ungdomar att få gehör för sina önskemål.
I flera nutida globala rörelser, såsom Fridays for Future, Extinction Rebellion och Black Lives Matter som lyckats uppmärksamma klimatkrisen och rasism, har ungas initiativ och drivkraft varit avgörande.
Högt på den politiska agendan i dag står frågor som i stor utsträckning berör ungdomar i just dessa områden, såsom skolfrågor, rekrytering av unga till kriminella gäng och utsatthet för hedersförtryck. Samtalsdeltagarna menar att viktiga perspektiv går förlorade när ungdomar med erfarenhet från socioekonomiskt utsatta områden inte ges möjlighet att delta i den politiska diskussionen om dessa frågor.
Tilliten till samhället viktigast
De tre förbundsordförandena är också överens om vad som är viktigt för demokratin, nu och framöver: att människor har tillit till samhället. Det handlar om ett grundläggande behov av trygghet och social tillhörighet. I Sverige har tilliten varit
100 år till 79
353
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
mycket stark under lång tid. Även ungdomar har generellt sett en stark tilltro till samhällsfunktionerna.
När politikerna vill införa mer kontroll, mer
”
krav på att man ska bevisa att man inte är
farlig, är det en väg bort från demokratin.
När Hanna Tessén, Jêran Rostam och Bartosz Stroinski talar om de grupper som de arbetar med fnns en oro för att tillliten ska rubbas om samhället inte lyssnar på ungdomarna. Bartosz Stroinski har följt utvecklingen i Polen, där demokratin successivt har nedmonterats.
– I Polen har unga på landsbygden och i ekonomiskt svaga områden tappat tilltron till samhället. De upplever att de blir lämnade kvar när andra går vidare. Sådana upplevelser fnns också i Sverige. Både hos dem vi jobbar med och bland dem som Rädda Barnens Ungdomsförbund jobbar med.
Bartosz Stroinski tar exemplet med unga på den svenska landsbygden som kör EPA-traktor, de känner sig ofta övergivna. De har löst sina transportproblem men beskrivs som bråkiga och som att de ställer till problem. De möter en negativ attityd och risken är stor att de tappar tilltron till politiken.
– Alla ungdomar måste få känna tillit till samhället men då måste samhället också lita på ungdomar. Ungdomar ses inte
80 100 år till
354
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
som självklart goda. När politikerna vill införa mer kontroll, mer krav på att man ska bevisa att man inte är farlig, är det en väg bort från demokratin. De som inte känner tillit kommer att skapa egna grupperingar och vända sig bort från demokratin.
Hanna Tessén är av samma uppfattning utifrån sin kontakt med unga i förorter till städerna. De blir inte heller lyssnade på och det fnns en oro för att de inte kommer vilja vara en del av demokratin.
Hatet begränsar ungdomar
Unga umgås och informerar sig i stor utsträckning via internet. Där utsätts många för hot och hat i en omfattning som de inte möter i verkligheten. Men hoten fnns även i närmiljön. Ungdomsorganisationer måste vara medvetna om att deras agerande kan vara förknippat med risker. Enligt en studie från LSU har 46 procent av barn- och ungdomsorganisationer utsatts för hat och hot, och 14 procent av organisationerna har avstått från planerad verksamhet.
6
Jêran Rostam säger att hotet från högerextrema krafter påverkar hbtqi-ungdomar och berättar om organisationens upplevelse i Almedalen 2018. När nazister fck tillåtelse att ha sitt bokbord nära den lokal som RFSL hade hyrt, kunde RFSL Ungdom inte delta.
6 Vi sluter oss inåt – en kartläggning av hat och hot mot Sveriges ungdoms
rörelse, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), 2020.
100 år till 81
355
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
– Vi valde att stanna hemma på grund av hotbilden. Det ansågs helt enkelt för farligt.
Detta problem fnns även i vardagen för hbtqi-ungdomar. RFSL:s lokaler har utsatts för vandalisering och skadegörelse. Jêran Rostam påpekar att om nazism, rasism och högerextrema ideologier får spridas fritt – med yttrandefrihet som argument – leder det till att många utestängs.
När nazister fick tillåtelse att ha sitt
”
bokbord nära den lokal som RFSL hade
hyrt, kunde RFSL Ungdom inte delta.
Hanna Tessén har liknande erfarenheter. Ibland väljer organisationen bort aktiviteter för att den inte kan garantera säkerheten för sina medlemmar, som ofta tillhör marginaliserade grupper.
Bartosz Stroinski oroas av normaliseringen av åsikter som tidigare varit tabubelagda. Det blir farligt när man försöker neutralisera dem som är extrema och göra dem regeringsdugliga. Det handlar inte längre om att värna deras yttrandefrihet utan om att deras åsikter normaliseras.
– När åsikterna normaliseras ser man inte på en gång att rättigheter kan komma att avskafas utan det sker en förskjutning. I Sverige har vi partier som driver en liknande politik
82 100 år till
356
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
som regeringspartiet i Polen. Många tror att krafterna inte är farliga eftersom de inte ser eller drabbas av hoten.
Bartosz Stroinski beskriver hur ungdomsorganisationer har tvingats att tänka annorlunda efter terrorattentatet på Utøya den 22 juli 2011. Det som skedde då var tidigare helt otänkbart. I dag är inte säkerheten självklar och det får efekter på Vi Ungas verksamhet. Ett ytterligare problem är att civilsamhället inte längre släpps in i skolor, bland annat eftersom vissa organisationer har skapat otrygghet bland elever.
År 2018 infördes en bestämmelse i skollagen som gav rektorer beslutanderätt över vilka som ska bjudas in. Lagändringen syftade till att ge skolor tydligare regler kring ungdomsorganisationer och politiska ungdomsförbunds skolbesök samt till att öka möjligheterna för eleverna att ta del av politiska debatter. Många menar dock att de nya reglerna fått motsatt efekt. Vi Unga är en av de organisationer som har drabbats av den nya bestämmelsen. Rektorerna beslutar numer ofta att ingen får komma in i skolorna, varken partiernas ungdomsförbund eller civilsamhällesorganisationer. De menar att om Vi Unga ska få komma in måste de också släppa in extrema organisationer, och då upplevs det som lättare att inte släppa in någon. Att ungdomsorganisationer inte kan verka i skolmiljön, och träfa ungdomar, är ett demokratiskt problem.
Unga i medierna
Unga tenderar att beskrivas som problematiska i medierna. I debatter har det genom tiderna påståtts att unga slåss på
100 år till 83
357
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
dansbanor eller att de påverkas av videovåld eller satanism via hårdrocken. Hippies, raggare, punkare, hipsters och rappare; varje generation har sina ”problemungdomar”. Undersökningar visar att unga sällan själva får komma till tals i mediernas dagsrapportering, i stället skrivs det mycket om dem.
”
7
Rektorerna beslutar numer ofta att ingen får komma in i skolorna, varken
partiernas ungdomsförbund eller
civilsamhällesorganisationer.
Jêran Rostam berättar att RFSL Ungdom upplever bilden av hbtqi-ungdomar som neutral i dag. Homo- och bisexuella ungdomar beskrivs som vilka ungdomar som helst. Men för en del av hbtqi-gruppen har de senaste åren inneburit ett bakslag i medierna, det handlar framför allt om hur unga transpersoner beskrivs. Debatten om unga transpersoner har de senaste tre åren varit problematisk, säger Jêran Rostam.
– Unga transpersoner beskrivs som förvirrade. Medierna talar och skriver ofta nedsättande om unga vilket får konsekvenser och är väldigt ansvarslöst av medierna.
7 Unga i media – Vi pratar om dem men sällan med dem, Ung Media Sverige och Journalistförbundet, 2016.
84 100 år till
358
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Även Bartosz Stroinski upplever att medierna generellt ger en negativ bild av unga.
– Till skillnad från vuxna får unga sällan möjlighet att förbereda sig inför sin medverkan i media. Ungdomar fångas upp på gatan och får svara på en komplicerad fråga, vilket får dem att framstå som mindre kompetenta än om de fått chans att förbereda sig.
Hanna Tessén beskriver att unga i förorten inte speglas rättvist. Mediebilden skapar en känsla av att alla barn och unga där dras med i kriminella gäng eller är utsatta för hedersvåld.
– Samtidigt utsätts våra medlemmar som bär slöja för jättemycket hatbrott, de knufas på och utsätts för islamofobi. Sedan porträtteras de som problemet i media.
Många barn och unga växer upp med att medier beskriver deras hemort som farlig. Det är viktigt att den bilden nyanseras:
– Våra medlemmar känner en frustration över att det fna i deras bostadsområden inte speglas, varför lyfts inte det som är positivt? Det är den plats där många av våra medlemmar bor, hur ska de kunna bli del av samhället när de möter den attityden?
En annan grupp av ungdomar är de som bor på landsbygden och kör EPA-traktor. De beskrivs oftast i negativa termer, enligt Bartosz Stroinski. När dessa ungdomar organiserar sig
100 år till 85
359
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
upplevs det bara som ett problem – trots att de har löst sina transportproblem och har ett aktivt fritidsintresse. I stället för att prata med ungdomarna så rapporterar man om dem.
– Medierna borde inte bara lyfta det negativa. Vi behöver ta en diskussion om hur vi skildrar både unga i utsatta områden och ungdomar med EPA-traktorer.
Möjligheter och risker framöver
En viktig del av Rädda Barnens Ungdomsförbunds arbete går ut på att kämpa för att barnkonventionen efterlevs. De har länge drivit frågan om att göra barnkonventionen till lag och Hanna Tessén tycker att det är bra att det har skett. Nu ska det gå att utkräva ansvar från staten när konventionen inte efterföljs, men det fnns fortfarande möjligheter att förbättra barnkonventionens genomslag. Hanna Tessén tar upp det tredje tilläggsprotokollet som ännu inte införts. Det skulle ge barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter har kränkts.
– Vi anser att det tredje tilläggsprotokollet måste införas så att barn ska kunna vända sig till en högre instans om de inte har möjlighet att få upprättelse i sitt hemland. Nu kan de inte överklaga om de bor med föräldrarna som de har förlorat mot i rätten, eftersom de måste ha föräldrars godkännande för att få överklaga.
Bartosz Stroinski håller med:
86 100 år till
360
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
– I dag fnns brister i hur barnfrågorna är organiserade. Många barn och unga blir runtskickade mellan Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Barn- och elevombudet. Det fnns brister i systematiken. Där spelar barnkonventionen och det tredje tilläggsprotokollet en viktig roll.
Bartosz Stroinski är orolig för demokratin i framtiden och menar att det är viktigt att skolan lär ut att den liberala demokratin innebär grundläggande rättigheter för varje individ och varje minoritetsgrupp. Majoriteten behöver beakta och
”
ta hänsyn till minoriteten.
– Vi anser att det tredje tilläggsprotokollet måste införas så att barn ska kunna vända sig till en högre instans om de inte har möjlighet att få upprättelse i sitt hemland.
Ungdomarna är även oroliga för att vissa politiska åtgärder som genomförs riskerar att få andra efekter än tänkt. Bidrag till ungdomsorganisationer delas ibland ut via kommuner, vilket antas ge en bra efekt på lokal nivå. Man har exempelvis fyttat sommarlovspengar från organisationer till kommuner. Bartosz Stroinski menar dock att detta lett till att kommunen försökt agera språkrör åt ungdomsorganisationen, vilket är en farlig utveckling ur ett demokratiskt perspektiv.
100 år till 87
361
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 13
”
politik. Då, nu och
kanske sedan. Kampen för och
motståndet till
kvinnor i svensk
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
1
Demokratin och delaktigheten
Kampen för och
– När kommunerna hanterar pengarna som ska främja demokratin får vi en serviceroll till kommunen, genom att vi exempelvis ska driva en fritidsgård på uppdrag av kommunen. Det har till och med hänt att kommunen har behållit pengarna i stället för att föra dem vidare till organisationerna, förklarar
1
Bartosz Stroinski.
För samtalsdeltagarna är det viktigt framöver att gräsrotsiniti-
motståndet till
ativ uppmuntras och att unga får föra sin egen talan. Det fnns
Demokratin och delaktigheten
en frustration bland många unga över att deras engagemang inte tas på allvar. För att unga ska känna sig betydelsefulla
kvinnor i svensk
och delaktiga i demokratin måste deras åsikter värdesättas och leda till konkreta åtgärder.
För samtalsdeltagarna är det viktigt
framöver att gräsrotsinitiativ uppmuntras
och att unga får föra sin egen talan.
politik. Då, nu och
kanske sedan.
88 100 år till
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 13
362
5
Demokratin och delaktigheten
Den lokala representativa
demokratin –
orosmoln och
ljuspunkter
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Den lokala representativa demokratin – orosmoln och ljuspunkter
gissur Ú erlingsson
Det senaste decenniets svenska demokratidebatt kännetecknas av dysterkvistande och alarmism. Under arbetet med 2016 års demokratiutredning ansåg till exempel utredningens ordförande att den kommunala demokratin inte riktigt mår bra.
1
Tunga debattörer har påtalat att tilliten och solidariteten minskar och att Sverige kan vara på väg bort från ett samhälle baserat på frihet och tillit.
2
Ledarsidor och krönikörer dömer
då och då ut kommunpolitikers kompetens.
3
Med andra ord
förmedlas inte sällan en känsla av att mycket i svensk demokrati var bättre förr, och att det mesta barkar åt fel håll.
Den svenska demokratin är långt ifrån felfri. Likväl anser jag att många debattörer gör sig skyldiga till det Jan Teorell en gång kallade den nostalgiska synvillan.
4
Denna går ut
på att en debattör – utan att riktigt göra klart premissen för läsaren – postulerar ett ursprungligt idealtillstånd, en demokratins lustgård. Sedan jämförs idealtillståndet med den så
1 Wästberg 2015. 2 T.ex. Jansson 2015; Trägårdh 2020. 3 T.ex. Gröning 2015. 4 Teorell 1998, s. 41 ff.
90 100 år till
364
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
nedslående samtiden. I drabbningen mellan idealtillståndet och verkligheten är samtiden chanslös. Slutsatsen – att demokratin är stadd i stadigt förfall – blir därför ofrånkomlig.
”
Det senaste decenniets svenska demokratidebatt kännetecknas av dysterkvistande och alarmism.
Jag kan inte motstå instinkten att kalibrera den mörka bilden. Flera av demokratins vitalparametrar ser faktiskt bra ut. Valdeltagandet har ökat i varje val sedan 2002. De senaste åren har vi sett några av de högsta uppmätta sifrorna för politiskt intresse, och svenskarnas politiska kunskaper är i världstopp.
5
Människors tillit till partier och politiska institutioner
är väsentligt högre nu än vad de var under slutet av 1990talet. Därutöver, i princip oavsett vilket mått som används, är ”det nordiska guldet” – den för demokratin så viktiga mellanmänskliga tilliten – förblufande stabil över långa tidsperioder.
6
Lägg därtill att kommunpolitiker är betydligt mer kom-
petenta än den genomsnittliga väljaren och att det för övrigt verkar som att de mest kompetenta politikerna är de som når de mest infytelserika positionerna.
7
Det är knappast förvå-
nande att Sverige ligger skyhögt i internationella index som mäter demokrati, jämställdhet och social rättvisa.
5 Oscarsson 2017. 6 Erlingsson 2018. 7 Dal Bó m.fl. 2017.
100 år till 91
365
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Jag kan inte motstå instinkten att kalibrera
”
den mörka bilden. Flera av demokratins
vitalparametrar ser faktiskt bra ut.
Men även om Sverige klarar sig bra i internationella jämförelser, innebär detta inte att problem saknas. I den här texten kommer jag först att rikta blicken mot tre orosmoln, för att avrunda med en något mer positiv ton vad demokratins framtid anbelangar.
I framställningen gör jag två avgränsningar. För det första riktar jag blicken mot kommunernas demokratiska utmaningar. Detta motiveras av att mycket av det som utgör välfärdsstatens kärna beslutas av kommunpolitiker. Det rör sig dessutom om verksamheter som är både kostnads- och personaltunga. Att medborgerligt deltagande i den kommunala demokratin fungerar ändamålsenligt är en förutsättning för att svensk demokrati ska fungera. Bekymmer och potentiella hot mot den kommunala demokratins kvalitet måste därför tas på stort allvar. För det andra riktar jag in mig på deltagande inom ramen för den representativa valdemokratins institutioner. Det handlar framför allt om när vi i egenskap av väljare utkräver ansvar i allmänna val, men också om våra möjligheter att påverka kommunpolitiken inifrån den representativa demokratins institutioner – genom att bli partimedlemmar och förtroendevalda.
92 100 år till
366
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Tre orosmoln och en ljusglimt
Ökad statlig styrning, förstatligande och sammanläggningar
Ett fundament i den svenska demokratin är kommunal självstyrelse. I regeringsformens portalparagraf framhålls att demokratin förverkligas bland annat genom kommunal självstyrelse.
8
Det är en liberal idé som sträcker sig tillbaka
till upplysningstiden. Att idén fck genomslag beskrivs ibland som en reaktion på den centralisering av makt och resurser som pågick från medeltiden och framåt. Självstyrelsen ingick då i ett batteri av liberala idéer som växte fram under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal, idéer som var intimt knutna till begrepp som frihet och rättigheter.
Förutom att självstyrelsen ger kommuner ett visst skydd mot en stark statsmakt, är tanken att självstyrelsen även på andra sätt ska stärka demokratin. Genom att ett avgränsat territorium – kommunerna – ges ansvar att besluta om ett visst antal ansvarsområden, kan politiska beslut anpassas till invånarna. Detta gör att politiken i teorin kan skräddarsys för kommunmedborgarna så att den bättre motsvarar vad de efterfrågar. Fler personer kan därmed få sina politiska krav och önskemål uppfyllda jämfört med om staten bestämmer hur det ska se ut i hela landet. Att ansvaret för lokala frågor ligger nära dem som berörs av besluten antas stärka demokratin genom
8 Sverige har även ratificerat den europeiska konventionen för kommunal självstyrelse där man till exempel kan läsa att ”kommunerna är en av de viktigaste grundstenarna i varje demokratiskt styrelseskick”.
100 år till 93
367
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
att fördjupa människors politiska intresse och engagemang, liksom stimulera deras intresse att delta politiskt.
Kommunal självstyrelse är en liberal idé som
”
sträcker sig tillbaka till upplysningstiden.
Mot bakgrund av att den kommunala självstyrelsen ibland framhålls som en grundbult för vår demokrati, bör vi vara vaksamma inför en utveckling mot ökad statlig styrning, krav på förstatliganden samt en växande opinion för kommunsammanläggningar. I en granskning av statens styrning av kommunerna konstaterade Statskontoret att den har ökat i omfång, komplexitet och detaljgrad de gångna åren.
9
Statens styrning beskrivs som kortsiktig, ryckig och illa anpassad till lokala förhållanden. Därutöver har tilltagande rop på förstatliganden hörts, där bland annat förutsättningar för förstatligande av skolan utreds.
10
Delvis relaterat är att
Kommunutredningen föreslagit långtgående kommunsammanläggningar.
11
Den minimistorlek som diskuterats för nya
storkommuner är 20 000–30 000 invånare. Drygt hälften av Sveriges kommuner når i dag inte upp till denna gräns.
Det är fullt legitimt att värdera saken på annat sätt än vad jag gör. Men givet att man accepterar att decentralisering
9 Statskontoret 2016. 10 Dir. 2020:140. 11 SOU 2020:8.
94 100 år till
368
”
demokrativärden.
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
och självstyrelse har potential att stärka den lokala demokratin och delaktigheten, fnns anledning att vara uppmärksam och kritisk när staten styr kommuner hårdare och är inne och petar mer i detalj. Detsamma gäller förstås när allt fer kräver förstatliganden av kommunernas uppgifter. Till det kommer att lejonparten av den internationella evidensen talar för att den lokala demokratin drabbas negativt av kommunsammanläggningar: valdeltagandet går ned, medborgare och fritidspolitiker tappar politiskt självförtroende och ”lokala” centrum-periferi-konfikter uppstår kommunalt där storkommunens ytterdelar/periferier upplever sig tappa infytande.
12
Trenden mot mer statlig styrning – opinion för för-
statliganden och kommunsammanläggningar – borde således oroa den som anser att självstyrelsen har viktiga inneboende
Den internationella evidensen talar för att den lokala demokratin drabbas negativt av kommunsammanläggningar.
Misstrodda kommuner och ifrågasatt ansvarsutkrävande
I forskning om vilken politisk nivå medborgarna har störst förtroende för uppmärksammas att människor i decentraliserade system är mer nöjda med välfärdsservicen än människor
12 Jfr Erlingsson 2019.
100 år till 95
369
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
i centraliserade system, och att det fnns en hög tillit till makthavare och institutioner på kommunal nivå, medan de på riksnivå och övernationell nivå misstros. Vidare tror medborgarna att korruption är mindre vanligt förekommande i kommuner jämfört med överliggand e nivåer.
13
Vad som antas koppla sam-
man decentralisering och medborgarnas nöjdhet är att decentralisering stärker förutsättningarna f ör ansvarsutkrävande.
14
Sett till a) hur teorin på området ”fernivåtillit” ser ut, b) att stödet för teorin i empirisk forskning är starkt, liksom c) att Sverige rankas högt i index som mäter länders grad av decentralisering och kommunal självstyrelse
15
förväntar man sig att
också Sverige följer det internationella mönstret. Huruvida detta stämmer har jag undersökt genom att jämföra medborgarnas tillit till kommunnivån å ena sidan och staten å andra sidan utifrån fyra dimensioner: 1) politikerförtroende, 2) förtroende för institutioner med beslutsmakt, 3) nöjdhet med demokratin och 4) var man tror att korruption är vanligast förekommande. På punkterna 1–3 anlades ett 20-årsperspektiv.
16
Resultatet var tydligt och överraskande. Svenskar har lägre tillit till lokala institutioner och är mindre nöjda med lokal demokrati jämfört med hur de utvärderar den nationella nivån. Observationen är visserligen i linje med några tidigare svenska empiriska nedslag, men resultatet är trots det
13 Se t.ex. Diaz-Serrano & Rodríguez-Pose 2015, Fitzgerald & Wolak 2016, Francois & Méon 2021. 14 Aidt 2003. 15 Ladner & Keuffer 2021. 16 Erlingsson 2020.
96 100 år till
370
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
gåtfullt och kräver därför förklaring. Eftersom detta sällan uppmärksammas, saknas bra förklaringar till varför Sverige – givet dessa data – avviker från det internationella mönstret.
17
”
Svenskar har lägre tillit till lokala institutioner och är mindre nöjda med lokal demokrati jämfört med hur de utvärderar den nationella nivån.
Jag söker svaret i svaga förutsättningar för ansvarsutkrävande. Detta gäller framför allt för den vanligaste och mest jämlika formen av politiskt deltagande: ansvarsutkrävande i kommunalvalen. En rättfram defnition av ansvarsutkrävande är att de politiska majoriteterna kan hållas ansvariga om väljarna ges goda förutsättningar att bedöma huruvida de som styr agerar med medborgarnas bästa för ögonen. Om väljarna får sådana förutsättningar kan de bestrafa styrande som missköter sig och belöna dem som sköter sig bra. Politiska system som är transparenta, tydliga och begripliga – dessutom med hög kvalitet på granskningsfunktionerna – stärker och under lättar ansvarsutkrävandet.
18
I olika sammanhang har
jag väckt några frågor kring hur goda förutsättningarna för ansvarsutkrävande verkligen är i svenska kommuner:
19
17 Bäck 2000; Möller 2000; Svenska Dagbladet 2000. 18 Przeworski m.fl. 1999. 19 Mörk m.fl. 2019, s. 149 ff.; Erlingsson 2020.
100 år till 97
371
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Den första rör de samlingsstyren – eller det Torbjörn Berg-
man kallar ”permanenta samlingsregeringar” – vi enligt lag har i kommunerna.
20
Här fnns ingen formell parlamenta-
rism. Alla partier – majoritet och opposition – är representerade i kommunstyrelser och nämnder. Jämfört med ett parlamentariskt system gör ett samlingsstyre det relativt sett mer besvärligt för den genomsnittliga väljaren att veta vem som styr kommunen.
Den andra rör bevakningen av kommunpolitiken. En
fungerande lokal mediebevakning underlättar för väljaren att veta vilka partier det är som styr, vad det är för politik som bedrivs och hur inte bara majoritet, utan också opposition, sköter sina mandat. Mediebevakning är därför en viktig förutsättning för ansvarsutkrävande. Därför är det allvarligt att medieforskare till exempel funnit att ”medieskuggorna ligger tunga över landsbygdskommuner utan lokalredaktioner och storstädernas förorter som ofta har en gratistidning som enda nyhetskälla.”
21
Förutom att
de lågbevakade kommunerna har få nyheter om politiken, verkar bevakningen också präglas av positiva nyheter, passivitet och frånvaro av kritik mot makthavare – en typ av bevakning som Lars Nord och Gunnar Nygren kallat för ett svek mot demokratin.
22
20 Bergman 1999. 21 Nygren & Schjaeff Engelbrecht 2018. 22 Nord & Nygren 2007; jfr Häger 2014.
98 100 år till
372
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Den tredje rör att vi får allt fer partier representerade i landets kommunfullmäktige. På 1970-talet var det mycket
vanligt att kommunerna bara hade 4–6 partier representerade i fullmäktige. Valresultaten gjorde det enklare att utse klara vinnare, vilket förstås gjorde det lätt för väljarna att veta vem som styrde kommunen. Efter valen 2010, 2014 och 2018 hade 74, 77 respektive 69 procent av kommunerna 8 partier eller fer representerade i fullmäktige. När många partier är representerade, och vi samtidigt har en ordning med permanenta samlingsregeringar, blir det besvärligt för väljarna att utkr äva ansvar.
23
Den färde rör den gemensamma valdagen. Sverige är
internationellt unikt eftersom vi har val till kommun, region och riksdag på samma dag. För riksdagspartierna innebär det att man ska kampanja till tre val samtidigt. För de lokala medierna, som ofta dras med resursproblem, innebär det att man ska bevaka tre val samtidigt. För väljarna innebär det att man ska sätta sig in i och utkräva ansvar i tre val samtidigt.
”
Politiska system som är transparenta, tydliga och begripliga – dessutom med hög kvalitet på granskningsfunktionerna – stärker och underlättar ansvarsutkrävandet.
23 Jfr Petersson m.fl. 2002.
100 år till 99
373
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Den lokala nivåns starkare potential för ansvarsutkrävande gör att människor förväntas vara mer nöjda med det lokala än med staten.
24
Det vi bör ha uppsikt över i svensk kontext
är följande: Den gemensamma valdagen sker i ett sammanhang, där majoritet och opposition båda är representerade i styrelse och nämnder, där mediebevakningen tycks svikta i både geografsk täckning och kvalitet, där vi sett en tilltagande fragmentering i fullmäktige.
Detta gör att förutsättningarna för ansvarsutkrävande i de kommunala valen är långt ifrån optimala. Argumentet kan tyckas tentativt och explorativt, men mycket pekar på att svaga förutsättningar för ansvarsutkrävande är en viktig del i förklaringen till varför svenskar – relativt sett – misstror kommuner mer än stat.
Rekryteringen av förtroendevalda
En av partiernas viktigaste uppgifter i en demokrati är att rekrytera medlemmar och hitta lämpliga kandidater som ställer upp i allmänna val. Efter de 290 kommunala valen ska partierna i sin tur besätta drygt 60 000 förtroendeuppdrag i kommunerna. Att denna rekrytering fungerar är alltså viktigt i en representativ demokrati. Här fnns dock två anledningar till oro:
24 Aidt 2003.
100 100 år till
374
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
• Partierna upplever svårigheter att rekrytera kandidater till kommunfullmäktigeval. På 1970-talet upplevde partierna att tillgången var förhållandevis god – år 1979 svarade 87 procent av partiernas lokalavdelningar att det fanns tillräckligt eller mer än tillräckligt antal kandidater tillgängliga. År 2014, 35 år senare, uppgav 76 procent av partierna detta svar.
25
I 2018 års val var rekryteringskrisen
så stor i några av våra medlemsmässigt minsta kommuner att Miljöpartiet inte kunde ställa upp i 40 kommuner, Kristdemokraterna i 26 kommuner och Liberalerna i 20 kommuner. Och detta trots att antalet invånare i Sverige i dag är nästan två miljoner fer jämfört med 1970-talets slut och att antalet uppdrag som ska besättas i kommunerna är färre.
• Partier (och kommuner) har svårigheter att behålla folk som blir invalda. Under perioden 1998–2010 lämnade ungefär 16 procent av de förtroendevalda sitt uppdrag i förtid, alltså hoppade av uppdraget innan mandatperioden tog slut. Under mandatperioden 2014–2018 lämnade 22 procent uppdraget i förtid. I sig behöver en sådan omsättning inte innebära ett problem. Men eftersom partier ofta redan haft svårt att hitta tillräckligt många uppdragsvilliga kandidater innan valen, riskerar avhopp att antingen leda till ett tomt och obesatt mandat, eller till en mindre representativ uppsättning ledamöter.
25 Erlingsson m.fl. 2015.
100 år till 101
375
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Det är omöjligt att lösgöra frågor om kommunpolitikernas villkor och deras utsatta situation från frågor som rör rekryterings- och avhoppsproblem. I en äldre studie jämfördes kommunpolitikers arbetsförhållanden 1980 med deras arbetsförhållanden 1993.
26
Tidsåtgången för de olika uppdragen
uppskattades ha ökat med över 40 procent mellan mättillfällena. Därmed ökade också de förtroendevaldas tidskonfikter med både familjelivet och yrkeslivet. Därutöver ökade andelen politiker för vilka kalkylen ”arvoden för uppdraget” och ”inkomstbortfall” upplevdes vara negativ. Det saknas visserligen direkt jämförbara uppdaterade sifror, men det fnns bland annat en studie som fann att en färdedel av kandidaterna till 2014 års kommunalval trodde att det i hög eller ganska hög grad skulle bli svårt att kombinera sitt förtroendeuppdrag.
27
I ljuset av att antalet ärenden kommunpolitiker ska ta ställning till har blivit fer och att ärendena i vissa avseenden blivit mer komplexa, fnns ingen anledning att tro att uppdragen har blivit mindre betungande sedan 1993. Tvärtom har nya parametrar tillkommit i den vågskål som torde göra uppdraget än mindre attraktivt. Enligt Brottsförebyggande rådets
Politikernas trygghetsundersökning har andelen politiker som
utsatts för trakasserier, hot och våld ökat.
28
Valåret 2018 upp-
gav drygt 30 procent att de utsatts för detta, valåret 2014 runt 28 procent. Mellanvalsåret 2012 uppgav 20 procent att de utsatts, medan motsvarande sifra 2016 var 25 procent.
26 Bäck 2000. 27 Erlingsson & Öhrvall 2017. 28 Brå 2019.
102 100 år till
376
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Uppdraget som förtroendevald måste betraktas som ett slags samhällsbärande uppdrag. Därför är det angeläget att vi prioriterar att skapa drägligare villkor, bättre arbetsmiljö och mer förutsägbar struktur runt förtroendeuppdragen. Det är inte orimligt att anta att om arbetsvillkoren, arbetsmiljön och förutsättningarna i övrigt är oattraktiva, kommer svenska kommuner långsiktigt att få svårt med försörjningen av kommunpolitiker (alternativt att mindre lämpade individer med mindre lämpade motiv hittar dit) och riskerar att tappa dem som redan i dag sitter där, men upplever att uppdraget är allt f ör påfrestande.
29
Uppsving för yngres deltagande – en ljusning för partidemokratin?
I den mer än 30 år gamla Maktutredningen slogs det fast att den svenska demokratimodellen rört sig bort från ett kollektivistiskt och samhällsorienterat ideal mot ett mer individorienterat dito.
30
De allt mer utbildade och upplysta medborg-
arna sades ha förändrats – deras förmåga och vilja att utöva infytande och hävda sina rättigheter hade gjort dem mer auktoritetskritiska, självständiga och oberoende. Redan här noterades medborgarnas minskade förtroende för partier liksom oviljan att engagera sig partipolitiskt. Under två decennier efter Maktutredningen såg vi hur medlemssifrorna rasade. Därefter tycks dock fallet ha stannat av och medlemssifrorna har sedan omkring 2010 stabiliserat sig.
29 Jfr Erlingsson 2017b. 30 Maktutredningen (SOU 1990:44).
100 år till 103
377
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Maktutredningens observationer går hand i hand med Ronald Ingleharts infytelserika tes om postmateriella värderingar – att medborgarna blir mer och mer kritiska mot auktoriteter och även mer individualistiska, och att de därför är mindre benägna att sluta upp bakom de färdiga åsiktspaket som politiska partier erbjuder.
31
En avgörande fråga för partiernas långsiktiga livskraft är om de förmår attrahera nya, unga personer.
32
Tas Maktutred-
ningen och Ingleharts teser som utgångspunkt, är det begripligt att vi allt sedan tidigt 1990-tal debatterat partiernas dystra framtid just i ljuset av att nya generationer torde vara ännu mindre benägna att vara partimedlemmar.
Emellertid går här att skönja ett par ljusglimtar. Niklas Bolin, som forskar om partiernas ungdomsförbund, menar att ungdomsförbunden – sett över en 15-årsperiod – upplevt att nedgången brutits och att man till och med har kunnat se en liten återhämtning och delvis uppgång i medlemstalen.
33 34
En annan positiv nyhet ser vi i fguren nedan. Den visar andelen över och under 30 år som uppgett att de är medlemmar i politiska partier och organisationer från 1991. Från och med 2010 års valundersökningar ser vi dock att de yngres medlemskap har ökat – och därmed har också glappet mellan genera-
31 Inglehart 1990. 32 Läs mer om partisystemets framtid i Marie Demkers och Ulf Bjerelds text i antologidelen Demokratin och grundbulten. 33 SVT Nyheter 2021-07-18; jfr Bolin & Backlund (2021). 34 Notera emellertid att den stiltje som pandemin givit föreningsverksamheter under 2020–2021 tycks kunna ha givit återhämtningen i medlemsutveckling ett visst bakslag (Svenska Dagbladet 2021).
104 100 år till
378
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
tionerna minskat i 2010, 2014 och 2018 års undersökningar. Det uppgivna medlemskapet dippade emellertid mellan 2014 och 2018, och 2018 var vi tillbaka på 2014 års nivåer – men fortfarande rejält högre jämfört med mätpunkterna mellan 1991 och 2006.
”
En avgörande fråga för partiernas långsiktiga livskraft är om de förmår attrahera nya, unga personer.
Figur A. Medlem i politiskt parti/politisk organisation 1991–2018
12
10
8
6
4
2
Samtliga 18–29
Källa: Valundersökningarna 1991–2018
Kommentar: Frågan har samtliga år formulerats som ”Är du medlem i något politiskt parti eller någon annan politisk organisation?” med svarsalternativen ”ja” och ”nej”. Svaren avser den andel av de svarande som svarat ”ja” på frågan.
1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
100 år till 105
379
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Till detta ska läggas att en undersökning nyligen visat att det fnns ett stort intresse för politik och samhällsfrågor bland unga, och att detta intresse ökat något över tid.
35
Dessa posi-
tiva nyheter om ungdomsförbunden, liksom benägenheten att engagera sig politiskt för gruppen ”under 30 år”, ger åtminstone en viss fngervisning om framtida potential för partierna – en slutsats som för övrigt delas av Niklas Bolins och Anders Backlunds analys av partiernas ungdomsförbund.
36
Därmed skulle det kanske på sikt kunna vara en god nyhet för den lokala representativa demokratin.Till paketet av goda nyheter för den representativa demokratin ska också läggas att valdeltagandet bland förstagångsväljarna kontinuerligt har stigit sedan 2002 års bottennotering (70,3 procent). I det senaste valet, 2018, noterades det högsta valdeltagandet (86,2 procent) bland förstagångsväljarna sedan 1985 – vilket också innebar den minsta skillnaden på över 40 år mellan förstagångsväljarna och den övriga valmanskåren. Positivt är också att andelen svenskar i åldern 16–24 år som engagerar sig i civilsamhället och arbetar ideellt år 2019 låg på de högsta nivåerna som uppmätts sedan år 1992.
37
… det finns ett stort intresse för politik
”
och samhällsfrågor bland unga, och att
detta intresse ökat något över tid.
35 MUCF 2021. 36 Bolin & Backlund 2021, s. 125 ff. 37 von Essen 2020.
106 100 år till
380
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Sammantaget är detta uppmuntrande. Det implicerar att det inte fnns någon naturlag beträfande dystra förutsägelser om det samhällsorienterade, kollektiva deltagandets långsamma utdöende. Om trenden håller i sig tycks det i vart fall inte vara omöjligt för partierna att kunna stabilisera eller till och med vända utvecklingen. Men det kräver sannolikt hårt arbete och medvetna, strategiska insatser – inte minst i form av att partier (och kommuner) skruvar på de reglage som rör politikers villkor och deras utsatta situation. Det ser emellertid inte riktigt ut som att partierna har förmått omvandla de yngre gruppernas relativt sett stigande partipolitiska engagemang till formaliserad aktivitet.
Efter 2018 års val är äldre, inrikes födda män överrepresenterade bland de förtroendevalda. Åldersgruppen 18–29 är fortfarande underrepresenterad. Medan gruppen utgjorde 19 procent av befolkningen, utgjorde de bara 7 procent av alla förtroendevalda i kommunerna. Mot bakgrund av den relativa tillströmningen av unga till politiska organisationer, liksom att ungas subjektivt uppgivna uppdragsvillighet historiskt sett har varit högre än andra åldersgruppers, torde det inte vara omöjligt för partierna att bättre aktivera gruppen yngre genom strategiskt uppsö kande verksamhet.
38
Underre-
presentationen ses även bland exempelvis utrikes födda vilka utgör 21 procent av befolkningen, men bara 10 procent av de förtroendevalda.
38 Johansson 2008; jfr MUCF 2021.
100 år till 107
381
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Några avslutande reflektioner
Det är en god – men underrapporterad – nyhet att demokratins dagsform är god. Samtidigt går det inte att luta sig tillbaka och ta demokratin för given. Detta har manifesterats gång på gång de senaste 30 åren då forskare har observerat förhållandevis stora bakslag för demokratin globalt. Klyschigt måhända, men demokratin måste kontinuerligt erövras. Mot den bakgrunden har mitt syfte varit att ringa in områden som jag anser att man särskilt bör oroa sig för, i synnerhet om man på allvar månar om lokal självstyrelse och kommunal demokrati.
Att demokratin fungerar bra i kommunerna är viktigt mot bakgrund av att kommunerna är centrala för sättet vi över tid har kommit att organisera vår välfärdsstat på. I de festa kommuner är just kommunen den största arbetsgivaren, vilket är en funktion av att de ansvarar för fera av välfärdsstatens viktigaste frågor. De garanterar att barn får förskoleplatser, att barn och ungdomar får en grundskole- och gymnasieutbildning, ansvarar för socialtjänst och garanterar att det fnns en äldreomsorg. Dessa stora och viktiga uppgifter gör att kommunernas samhällsekonomiska betydelse är stor. Dessutom förvaltar de enorma skattesummor. Av dessa skäl måste vi hålla den kommunala demokratins hälsotillstånd under uppsikt. Blir det grus i maskineriet, kan vi räkna med att det också får negativa återverkningar för demokratin i Sverige generellt.
Innan jag avslutar med att sammanfatta mina huvudargument, vill jag kort stanna upp och göra en mer allmänt hållen refektion om balansen mellan ”deltagar- och direktdemo-
108 100 år till
382
”
allmänna val.
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
krati” å ena sidan, och ”den representativa valdemokratin” å den andra. I ofentlig demokratidebatt har mycket kraft lagts på att diskutera och utveckla medborgerligt deltagande vid sidan om de representativa kanalerna. Det kan till exempel röra sig om direktdemokratiska inslag (genom folkinitiativ till folkomröstningar) och deltagardemokratiska innovationer (exempelvis medborgarförslag och medborgardialoger). Syftet är att stärka medborgarnas deltagande och påverkan mellan
Att demokratin fungerar bra i kommunerna är viktigt mot bakgrund av att kommunerna är centrala för sättet vi över tid har kommit att organisera vår välfärdsstat på.
Även om syftet bakom sådana reformer är vällovliga, måste man våga ställa kritiska frågor om dessa reformer. Antalet medborgare som deltar i mellanvalsdemokratiska forum är betydligt färre än de som deltar i val till kommunfullmäktige. Det framstår vidare som att de som deltar i mer tids- och kunskapskrävande former av påverkansförsök inte är särskilt socialt representativa (att gå och rösta är den enklaste och mest jämlika påverkanskanalen). Risken är därför att olika former av deltagardemokratisk innovation ger redan resursstarka grupper ännu större möjligheter att påverka det kommunala politiska beslutsfattandet. Att skapa alternativa vägar
100 år till 109
383
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
in i politiken – vid sidan om partierna – riskerar att minska medborgarnas incitament att söka sig till partierna: De kan få igenom sina preferenser och önskemål betydligt snabbare via alternativa kanaler. Mellanvalsdemokratiska innovationer skulle därför långsiktigt kunna fördjupa partiernas problem med att locka till sig politiskt intresserade och engagerade människor.
Risken är därför att olika former av
”
deltagardemokratisk innovation ger redan resursstarka grupper ännu större
möjligheter att påverka det kommunala
politiska beslutsfattandet.
Dessa problem som satsningar på mellanvalsdemokratin för med sig motiverar att vi då och då måste stanna upp och fokusera på och utvärdera kvaliteten på den representativa demokratins institutioner i kommunerna. Detta ligger också bakom min övertygelse om att relativt sett mer energi och kreativitet bör läggas på att försäkra sig om att den lokala demokratins representativa institutioner fungerar så tillfredsställande som möjligt – framför allt att förutsättningarna för ansvarsutkrävande är goda och att partierna internt fungerar så bra det bara går.
110 100 år till
384
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
I den här texten har jag identiferat tre utmaningar som jag anser att vi ska hålla ett extra öga på när den kommunala demokratins framtid kommer på tal. Här har jag särskilt fokuserat på deltagande i de klassiska representativ-demokratiska kanalerna: väljarnas förutsättningar att utkräva ansvar i kommunala val och påverka genom medlemskap och aktivitet i politiska partier.
Sammanfattning
För det första är den kommunala självstyrelsen viktig för folk-
viljans förverkligande och därför skaver statens tilltagande vilja att detaljstyra kommunerna. Det gäller även de allt fer och allt högre ropen på förstatliganden av kommunal verksamhet. För den lokala demokratin är utvecklingen oroväckande. En fördel med självstyrelsen är att kommunpolitiker fattar beslut som är anpassade till lokala behov och önskemål. Ingrepp i självstyrelsen underminerar på ett olyckligt sätt lokal anpassning och ansvarsutkrävande och skulle även kunna fungera dämpande på medborgarnas vilja att engagera sig på lokala demokratiska arenor.
För det andra är det okontroversiellt att påstå att ansvarsut-
krävande är ett helt centralt demokrativärde. Man ska kunna belöna politiker som sköter sig och gör det de lovar, och välja bort de som gör motsatsen. Detta gäller förstås även i den lokala demokratin. Mot den bakgrunden är det olyckligt att det fnns fera inslag i kommunsektorn som tycks grumla väljarnas förmåga att utkräva ansvar. Detta gäller i synnerhet kombinationen av permanent samlingsstyre, den på fera
100 år till 111
385
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
håll bristfälliga mediebevakningen, den tilltagande fragmenteringen av kommunfullmäktige, liksom den gemensamma valdagen. Vi bör välkomna reformer som tydliggör lokalpolitiska skiljelinjer, stärker möjligheter till kritisk granskning av kommunpolitiker och därmed möjliggöra ansvarsutkrävande genom att tydliggöra vilka som ansvarar för besluten.
För det tredje får partierna dels svårare att hitta uppdrags-
villiga kandidater att ställa upp på valsedeln, dels svårare att behålla dem som faktiskt valts in. Det fnns saker att laborera med för att både stärka kompetensförsörjning av förtroendevalda och säkerställa att fer sitter kvar mandatperioden ut. Partierna kan bland annat bli bättre på uppsökande verksamhet och entusiasmerande insatser för att fånga upp engagemang bland medborgarna, och bli skickligare på att nominera underrepresenterade grupper till politiska uppdrag i kommunerna. Dessutom kan både partier och kommuner mer aktivt sträva efter att underlätta för förtroendevalda att få livspusslet att gå ihop: förlägga möten och sammanträden vid mer ändamålsenliga tidpunkter och platser, liksom reglera antalet möten så att de passar partigruppen samt optimera längden på dessa möten. Det kan även handla om att använda digitaliseringen på ett mer kreativt sätt så att förtroendevalda och partimedlemmar får större frihet att lägga tid på sitt politiska engagemang.
112 100 år till
386
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
”
Vi bör välkomna reformer som tydliggör lokalpolitiska skiljelinjer, stärker möjligheter till kritisk granskning av kommunpolitiker och därmed möjliggöra ansvarsutkrävande genom att tydliggöra vilka som ansvarar för besluten.
Denna sista punkt förde oss slutligen till en ljusglimt värd att uppmärksamma. Det fnns nämligen indikationer på att yngre generationer – medborgare under 30 år – har visat större intresse för aktiviteter med ett mer samhällsorienterat, kollektivt engagemang. De politiska partiernas ungdomsförbund ser en ökning i sina medlemstal. Under perioden 2006–2018 har antalet personer som anger att de är medlemmar i partier och politiska organisationer ökat.Vi har också sett ett kraftigt uppsving i förstagångsväljares valdeltagande. Civilsamhällesforskningen har även observerat en ökning av yngre aktiva inom frivilligarbete.
100 år till 113
387
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Partierna kan bland annat bli bättre på
”
uppsökande verksamhet och entusiasmerande
insatser för att fånga upp engagemang bland medborgarna, och bli skickligare på
att nominera underrepresenterade grupper
till politiska uppdrag i kommunerna.
Det fnns därför vissa skäl att hoppas på att om partierna och kommunerna blir skickligare på att plocka upp, ta hand om, vårda och utveckla den yngre generationens entusiasm för ett samhällsbaserat – snarare än individualiserat – engagemang, skulle åtminstone en del av den lokala demokratins rekryteringskris kunna motas i grind. Faktum är att sifrorna som indikerar ett visst uppsving för ungas engagemang i partierna antyder att det arbetet redan har påbörjats, och i viss utsträckning också är framgångsrikt.
Jag vill tacka Richard Öhrvall, Jörgen Ödalen, Hilma Lindskog och Niklas Bolin för konstruktiva inspel på tidiga utkast av detta manuskript.
114 100 år till
388
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Källförteckning
Aidt,Toke S (2003).“Economic analysis of corruption:a survey”,
Te Economic Journal, 113 (491), s. 632–652.
Bolin, Niklas och Anders Backlund (2021). “De politiska ungdomsförbundens medlemmar”, i MUCF (red.) Fokus 21. Växjö: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Brå (2019).Politikernas trygghetsundersökning 2019. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bäck, Henry (2000). Kommunpolitiker i den stora nyordningens
tid. Malmö: Liber.
Dal Bó, Ernesto, Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne (2017).”Kompetens och klassbakgrund bland svenska politiker”, Ekonomisk Debatt 45(3), s. 5–17.
Diaz-Serrano, Luis och André Rodríguez-Pose (2015). “Decentralization and the welfare state”, Social Indicators
Research 120(2), s. 411–435.
Dir. 2020:140. “Förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan.”
Erlingsson, Gissur Ó (2017). ”Begär vi för mycket av våra lokala ledare?”, i Josefna Syssner, Sören Häggroth och Ulf Ramberg (red.). Att äga framtiden. Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier.
100 år till 115
389
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Erlingsson, Gissur Ó (2018). ”Oron för svensk demokrati är överdriven”, Arena Essä 2018-05-02.
Erlingsson, Gissur Ó (2019). “Något att läsa innan du slår samman kommuner”, Arena Essä 2019-10-11.
Erlingsson, Gissur Ó (2020). ”A Stranger thing? Sweden – the upside down of multilevel trust”, IFN Working Paper 1356. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.
Erlingsson,Gissur Ó och Richard Öhrvall (2017).Fullmäktige
ledamoten och mandatperioden. Stockholm: Sveriges kommuner
och landsting.
Erlingsson, Gissur Ó, Mattias Fogelgren och Richard Öhrvall (2015). Att ta plats i politiken. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Fitzgerald, Jennifer och Jennifer Wolak (2016). “Te roots of trust in local government in Western Europe”, International
Political Science Review 37 (1), s. 130–146.
Francois,Abel och Pierre-Guillaume Méon (2021).“Politicians at higher levels of government are perceived as more corrupt”,
European Journal of Political Economy 67.
Gidlund, Gullan och Tommy Möller (1999). Demokratins
trotjänare: lokalt partiarbete förr och nu. SOU 1999:130.
Stockholm: Fakta Info Direkt.
116 100 år till
390
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Gröning, Lotta (2015).”Riksdagspartierna har tagit timeout”,
Expressen 2015-07-06.
Häger,Björn (2014).”Lokalmediernas kris utarmar vår demokrati”. Expressen, 8 april.
Inglehart, Ronald (1990). Culture Shift in Advanced Industrial
Democracies. Princeton: Princeton University Press.
Jansson,Jimmy (2015).”Tilliten tryter i landet lagom”, Dagens
Samhälle 2020-11-16.
Johansson, Susanne (2008). ”Uppdrag? Ja, tack! Ungdomars villighet att påta sig uppdrag på lokal nivå”, i Susanne Johansson och Lennart Nilsson (red.) Regionen och fernivå
demokratin. Göteborg: Göteborgs universitet, SOM-institutet.
Ladner, Andreas och Nicolas Keufer (2021). ”Creating an index of local autonomy: theoretical, conceptual, and empirical issues”, Regional & Federal Studies 31(2), s. 209–234.
Lindberg, Stafan I och Mikael Persson (2013). Ungdomars
förhållande till demokratin: En forskningsöversikt, inventering av befntliga data och analys. Stockholm: Sveriges kommuner
och landsting.
MUCF (2021). Vilja att förändra: drivkrafter, hinder och utma
ningar för ungas samhällsengagemang. Växjö: Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
100 år till 117
391
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Möller, Tommy (2000). Politikens meningslöshet. Malmö: Liber.
Mörk, Eva, Gissur Ó Erlingsson och Lovisa Persson (2019).
Kommunernas framtid. Stockholm: SNS.
Nord, Lars och Gunnar Nygren (2007). ”Valbevakning i lokala medier ett förräderi mot demokratin”, Dagens Nyheter, 2007-01-18.
Nygren, Gunnar och Nönne Schjaerf Engelbrecht (2018). ”Vita fäckar och medieskuggor – stora skillnader i mediernas kommunbevakning”, i Lars Truedsson (red.) Mediestudiers
årsbok: Tillståndet för journalistiken 2017/2018. Stockholm:
Institutet för mediestudier.
Oscarsson, Henrik (2017). ”Sverige i toppen för politisk kunskap”, Politologerna.
Petersson, Olof, Sören Holmberg, Leif Lewin och Hanne M. Narud (2002). Demokrati utan ansvar. Demokratirådets rapport 2002. Stockholm: SNS Förlag.
Przeworski, Adam, Susan C. Stokes och Bernard Manin (red.) (1999). Democracy, Accountability, and Representation. New York: Cambridge University Press.
SOU 1990:44. Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens
huvudrapport. Stockholm: Statsrådsberedningen.
118 100 år till
392
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
SOU 2012:30. Vital kommunal demokrati. Stockholm: Finansdepartementet.
SOU 2015:24. En kommunallag för framtiden. Stockholm: Finansdepartementet.
SOU 2020:8. Starkare kommuner – med kapacitet att klara väl
färdsuppdraget. Stockholm: Finansdepartementet.
Statskontoret (2016). ”Samlad uppföljning av den statliga styrningen av kommuner och landsting”. Promemoria 2016-02-04.
Svenska Dagbladet (2000).“Kommunpolitiker missbrukar sin makt mest”. 2000-07-17.
Svenska Dagbladet (2021). ”Ungdomsförbunden tappar tusentals medlemmar”. 2021-10-27.
SVT (2021). ”Unga engagerar sig allt mer i politiska ungdomsförbund”. 2021-07-18.
Teorell, Jan (1998). Demokrati eller fåtalsvälde? Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Trägårdh, Lars (2020). ”Vad håller på att hända med det trygga Sverige?”, Svenska Dagbladet 2020-07-04.
100 år till 119
393
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 13
mm
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
1
Demokratin och delaktigheten
von Essen, Johan (2020).”Ideellt arbete i det svenska samhället”, i Johan von Essen och Lars Svedberg (red.) Medborgerligt
engagemang i Sverige 1992–2019. Stockholm: Ersta Sköndal
Bräcke Högskola.
motståndet till
Wetterberg, Gunnar (2000). Kommunerna. Stockholm: SNS
Kampen för och
1
förlag.
Wästberg, Olle (2015). ”Den ko unala demokratin mår
Demokratin och delaktigheten
inte riktigt bra”. Nyhetsbrev. 2015-06-16.
kvinnor i svensk politik. Då, nu och Kampen för och
kanske sedan. motståndet till
kvinnor i svensk politik. Då, nu och
kanske sedan.
120 100 år till
Antologi_Demokratin_DEL3_korrad.indd 13
394
6
Demokratin och delaktigheten
Mycket har förändrats
sedan Gustaf Adolfs tid
– reflektioner kring demokrati, äldres delaktighet och generations-
överskridande samtal
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Mycket har förändrats sedan Gustaf Adolfs tid
– reflektioner kring demokrati, äldres delaktighet och generationsöverskridande samtal
kerstin brunnberg
Även om det är fullständigt självklart vilken åldersgrupp jag med mina 80 år tillhör, blir jag ändå lite överraskad när jag på ett museibesök med två betydligt yngre närstående herrar på sådär fem, sex år får frågan:
– Kände Du Gustav Adolf?
Den andre alltså, för vi var på Vasamuseet.Tyvärr gör jag dem besvikna.
Frågan får mig att småle, men egentligen är den helt naturlig i vår tid. För den här femåringen som rör sig mellan skeppet Vasa och Radioapan i sin Ipad, eller mellan sina böcker och videosamtal med sin pappa, för tillfället i USA, var det ingen konstig fråga. Han navigerar lätt mellan olika världar. Han lever i den globala samtidigheten. Samtidigt söker han sammanhangen som skapar begriplighet. Och han vet att jag har varit på en kungamiddag och känner till bemärkta människor.
122 100 år till
396
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
”
En tideräkning som vi kan dela in i BG och AG – before och after Google.
Tiden och rummet sorterar tillvaron. Men i dag, i en tideräkning som vi kan dela in i BG och AG – before och after Google – är tid och rum än mer relativa.
Vårt samtal, som redde ut Gustaf Adolf i detta globala universum, blev en bro från 1632 till 2032, det vill säga fyrahundra år. Det gav perspektiv på det som hänt sedan dess – från salt sill till hamburgare och från krigets trumpetsignal till sms. Vi förde detta samtal ganska översiktligt, men det gav mig lite status och makt över tidens gång.
Vi kom också in på att det i dag, till skillnad från på Gustaf Adolfs tid, inte är kungen som bestämmer i Sverige. Nu bestämmer folket i det som kallas representativ demokrati. ”All ofentlig makt utgår från folket”, heter det i regeringsformen som bör läsas och hållas levande precis som våra andra grundlagar. Folkstyret kräver en delaktig befolkning.
Även om det kan tyckas övertydligt att säga, så nog tillhör vi äldre också folket som ska vara med och bestämma.
Jag vågar påstå att betydelsen av äldres delaktighet i dagens samhälle skulle behöva betonas mer – inte som ett uttryck för att vi vet bättre än någon annan, utan i all enkelhet för vårt vetande och vår erfarenhet. Vi många och sinsemellan olika äldre vet något som förvärvats i form av både dokumente-
100 år till 123
397
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
rad kunskap och av det som professorn i arbetslivskunskap, Ingela Josefsson, kallar tyst kunskap – med mina ord: omdöme och erfarenhet.
Även om det kan tyckas övertydligt att
”
säga, så nog tillhör vi äldre också folket
som ska vara med och bestämma.
Det kan tyckas onödigt att ta upp kampen med Barbro Westerholms enträgna och självklara krav på respekt för äldres kunskap och förmåga, och att gruppen i all sin olikhet är en resurs. Jag tror att det banbrytande jobb som Barbro Westerholm gjort bör få än mer betydelse nu och framåt. Inte minst eftersom hon ofta framfört WHO:s data över hälsoriskerna med att inte känna sig behövd.
Om samhället i dess olika skepnader – politik, forskning, arbetsliv, föreningsliv, det sociala livet på skärmarna och utanför, och inte minst i konsten – kan efterfråga den lagrade och tillgängliga erfarenhet som fnns i gruppen äldre, är det en vinst.
För plötsligt är man där – avtackningen med kollegerna. Man ser sig runt. Arbetskamraterna och ens chef, de är alla där, men sneglar efter ett tag på klockan och ska vidare till något där inte du ska vara med.
124 100 år till
398
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Du är pensionär och tillhör nu gruppen äldre som gått i pension.
”Pensionär?” frågar man vänligt i kassan för att ge dig rabatt. Ja, ja det stämmer.
In droppar en del erbjudanden, om hörseltest, infuensavaccin eller om helt verkningslösa piller. Gemensamt för alla ”inbjudningar och erbjudanden” är att äldre också är en målgrupp för en marknad. Tala om att få vara delaktig – din konsumtionsförmåga är fortfarande attraktiv. Det är en delaktighet som kan jämföras med den fktiva delaktighet som erbjuds den grupp som kallas unga i form av digitala techjättars cyniska algoritmdrivna gemenskaper på sociala medier.
Digitaliseringen ska inte bara kritiseras. Den är faktiskt i dag ett kitt som skapar delaktighet och gemenskap, något jag är djupt tacksam över att få vara del av. Jag kunde aldrig ana vad jag skulle få vara med om tack vare digitaliseringen.
1
Men kanske är det så att digitaliseringen – detta stora tekniska genombrott, som varje dag utvecklar ofattbara färdigheter i form av ettor och nollor – kommer bäst till sin rätt i kombination med äldres erfarenheter och längre perspektiv. Dessa erfarenheter kan traderas över till nästa generation för att framsteg än mer ska kunna förfnas och för att ta i bruk de landvinningar som görs.
1 Läs mer om äldre och digitalisering i Birgitta Jonssons text i antologidelen Demokratin och digitaliseringen.
100 år till 125
399
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Digitaliseringen ska inte bara kritiseras.
”
Den är faktiskt i dag ett kitt som skapar
delaktighet och gemenskap, något jag är
djupt tacksam över att få vara del av.
Detsamma vill jag argumentera för när det gäller politiken och demokratin. I dag tycker många att demokratin är på tillbakagång och att samhället möter oöverstigliga utmaningar. Men med några år på nacken kan dessa utmaningar ses från ett annat perspektiv. Det är inte första gången Sverige tar emot stora grupper människor som fytt krig och förföljelse, det är inte första gången Sverige är i regeringskris. Och dessa utmaningar har tidigare mötts av reformer som vi i dag kan lära och inspireras av.
Vi har även erfarit tider då produktionen såg annorlunda ut. I dagens klimatkris kanske ordet gammaldags kan bli ett ord med positiv klang, när det handgjorda blir det eftersträvansvärda. När min cykelhandlare och tillika cykelreparatör förklarade varför min utmärkta damcykel var så snabb sa han: ”Den är gjord och sammansatt av en människa”.
Det fnns andra erfarenheter, varav en del håller på att försvinna; den kunskap som överlevare från Förintelsen har. De som sett vad hat och hot mot den andre innebär, de som vet vad demonisering av medmänniskor kan leda till, de som vet vad brist på respekt för alla människors lika värde innebär. Dessa erfarenheter delas tyvärr också av många minoriteter
126 100 år till
400
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
i vårt land, och i fera andra länder. Likväl har personer födda på 30- och 40-talen, som en gång naivt trott att detta aldrig skulle upprepas, nu fått uppleva ett ifrågasättande av alla människors lika värde, ett ifrågasättande av demokratin. Allt orkestrerat av fanatiska och icke-demokratiska populistiska krafter, understödda av techjättarnas algoritmer. Därför är det vårt kunskapsarv kring dessa frågor som vi ska bidra med och dela med oss av till generationerna efter oss, för att motverka det som sker i dag. Det är inte förlegad kunskap, det är användbar och nödvändig kunskap.
Jag tror att den framtid som vi nu skönjer, och som snart blir historisk tid, måste byggas på gemensam kunskap – den kombination av erfarenhet och kunnande som varje generation har. Det kräver ömsesidighet och lyssnande. Dels lyssnande på den techkunskap och de slutsatser mina barnbarn har, dels livsvisdom, eller marinerade erfarenheter som jag vill kalla det. Det må vara odling, läsvärd litteratur eller kanske framför allt erfarenheter av tidigare politiska händelser. Jag vet att det kan göra nytta hos mina barns generation.
Demokrati är delaktighet. Delaktighet är ömsesidighet.
Avslutningsvis vill jag rikta mig till oss äldre – var framfusiga, och låt oss också bidra och vara med att försvara och främja demokratin.
100 år till 127
401
7
Demokratin och delaktigheten
Sverige
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Sverige
ismael ataria
1.
Vi lämnar vår lägenhet med ett osynligt märke, som om något i bilen gått sönder och läcker en väg efter oss, lämnar spår av en delad ensamhet. Vi säger inte mycket, vår resa darrar som en hägring och det är lika långt till fygplatsen som till varandra.
Hembyn är en bruksort av fällda persienner där adventsljusen glittrar med sina trekanter, lyser som drömmar, som suset från den stora industrin.
En halvdöd neonskylt blinkar till och sköra vingar spricker upp över torget. Betongfundament reser sina gravstenar och kala träd sträcker sina skeletthänder mot himlen, som om de döda vaknat och griper efter de decemberspruckna molnen.
100 år till 129
403
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Arbetsförmedlingens skylt lyser upp gågatan där tysta pizzerior stirrar ut i tomma intet. En hund rastas intill en grånad snödriva och inne på kommunhuset sover paragraferna. Allt detta kafe som runnit under broarna. Alla dessa försök att rama in vår lilla verklighet och det enda vi egentligen har gemensamt är vår längtan efter förändring.
2.
Vi rör oss vidare genom landskapet och på radion sjunger en ny röst en gammal refräng som plötsligt avbryts av en varning om halt väglag, att någon kolliderat på väg 62.
Vi pratar framtidsplaner och inredning. Vi härmar en röst vi lärt oss, planerar en oviss framtid och en bleknad sydstatsfagga slänger mot framsidan av ett eternithus, där några slitna bilar hastigt parkerats.
De väldiga träden har marscherat ända fram till vägen och i mörkret smyger hopplösheten förklädd till samtid, en tyst tiger som går in i julefrid med en gnagande rädsla för sin omvärld.
130 100 år till
404
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
De blå snökäpparna växer ur varje dike, ser till att plogen ska följa mallen, skyfa svagheten ur vägen och avstånden glesnar, melodikrysset tänker, husens fönster är tända. Vi är vakna men ändå mitt i en stor slummer.
Jag undrar för en kort sekund hur lång tid vi har kvar, hur länge båten håller tätt, hur väl vi spacklat alla hålen. I riksdagens rabatt av blåsippor växer ett nätverk av rötter, förankrade i en mark som surnat och blivit bitter och det enda vi egentligen har gemensamt är vår längtan efter förändring.
3.
Skogen byts ut mot öppna fält, ett slättland av kråkor fäktar upp sina små virvlar av snöig åkermark, några ensilagebalar ligger utspridda, liknar snögubbar efter matrast och under bilen stänker saltet. Vi är barn med gamla slitna ansikten som hukar under åren.
100 år till 131
405
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
En industri tornar upp på vår högra sida. Skorstenspipor reser sig som revolvermynningar, röken liknar en vålnad, kanske är det arbetarklassens gast som söker upprättelse, spökar runt i landet. Den hittar inte rätt, kommer aldrig hem, ger fritt spelrum för likgiltigheten och ute på nätet smyger frustrationen som en lönnmördare mellan orden.
Så mycket vi längtar efter; resa, fytta, bilda familj, hitta något gemensamt att klamra fast vid, drivved under en förlisning. Vi vill komma lite närmre varandra men det enda vi egentligen har gemensamt är vår längtan efter förändring.
4.
Staden målas upp som en gråsvart pastell. Höghusrader glimmar som tänder i en hopslagen käft som genomborrat varje människa med en känsla av att det är upp till var och en att klara sig själv.
132 100 år till
406
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Vid varje busshållplats står gamnackarna och bläddrar sig igenom dagens skörd, lägger ner så ofantligt med tid på att bufra och låtsas läsa för att slippa se in i varandra.
Genom landet reser en sax, ett blågult tygskynke som slits i två delar, de som vill och tror och de som låser in och glömmer bort att vi alla är en del av ett mångfärgat lapptäcke.
En tystnad leker med vårt samtal, tar sig in och fäller krokben för bekvämligheten. Jag får en vag känsla av att vi inte berättar hela sanningen, att något bortom orden genomskådat vår livslögn, att vi aldrig någonsin skänkt oss till varandra.
Ett fygplan stiger mot himlen. Vi är så nära varandra att varje andetag skulle kunna vara vårt eget men ändå springer vi genom livet på armlängds avstånd till varandra. Vi murar in våra hjärtan, lyckas få in alla saker som sägs höra till men det enda vi egentligen har gemensamt är vår längtan efter vad som helst.
100 år till 133
407
Författarna
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
prolog: allas delaktighet fˆr allas lik a v‰rde
Rosaline Marbinah
har ett stort engagemang i civil-
samhället och särskilt inom ungdomsrörelsen. Hon är ledamot i Arvsfondsdelegationen, och har tidigare varit ordförande för LSU – Sveriges ungdomsorganisationer och för Utrikespolitiska förbundet. Hon utsågs 2020 av regeringen till särskild representant i ungdomsfrågor, säkerhet och demokrati för Sveriges ordförandeskap i OSSE 2021. Marbinah studerar statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
1 . k ampen fˆr och motst  ndet till kvinnor
i svensk politik. d  , nu och k anske sedan
Josefin Rönnbäck
är flosofe doktor och lektor i
historia och verksam vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskning handlar om kampen för demokrati och medborgarskap. Rönnbäck är en fitigt anlitad föreläsare och har skrivit avhandlingen: Politikens genusgränser. Kvinnors kamp för poli
tiskt medborgarskap i Sverige. Hon har medverkat i antologier
som exempelvis Ingen självklarhet, Rösträttens århundrade och
Kvinnor på gränsen till medborgarskap.
2 . det demokratiska utanfˆrskapets geografi
Ali Abdelzadeh
är lektor och flosofe doktor i stats-
vetenskap och verksam vid Högskolan Dalarna och forskare vid Marie Cederschiöld högskola. Hans forskningsintressen kretsar kring ungas samhällsengagemang, politiskt deltagande och utvecklingen av för demokratin viktiga kompetenser, såsom social tillit, politiskt intresse och tolerans. Abdelzadeh har bland annat arbetat på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor samt Delegationen mot segregation.
100 år till 135
409
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
Erik Lundberg
är lektor och docent i statsvetenskap
och verksam vid Högskolan Dalarna och Marie Cederschiöld högskola i Stockholm. Hans forskning handlar om civilsamhälle, mellanmänskliga attityder, politiskt engagemang och ofentlig förvaltning. Lundberg har bland annat intresserat sig för vilken roll engagemang i civilsamhället har för utvecklingen av social tillit och tolerans, hur olika typer av föreningar bemöter våldsbejakande extremism och civilsamhällets deltagande i det statliga kommitté- och remissväsendet.
3 . p demokr atins bakg  rd
Åsa Strahlemo
är förbundsordförande i organisatio-
nen Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, DHR. Inom DHR arbetar hon för att personer med nedsatt rörelseförmåga ska vara fullt jämställda, jämlika och delaktiga i samhället. Åsa Strahlemo är socionom och har en magisterexamen från Uppsala universitet inom socialt arbete med inriktning på personer med funktionsnedsättning och äldre.
4 . tre ungdomsorganisationer om engagemang,
delaktighet och mˆjligheter att pÂverka
Jêran Rostam
är förbundsordförande för RFSL Ung-
dom, Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter. Hen har mycket erfarenhet av att jobba med hbtqi-frågor, jämlikhet och normkritik. Rostam arbetar för att skapa fer sammanhang för unga hbtqi-personer, ökade möjligheter till infytande och delaktighet samt med politiskt påverkansarbete för att öka hbtqi-ungdomars rättigheter.
136 100 år till
410
SOU 2022:28 Demokratin och delaktigheten
Demokratin och delaktigheten
Bartosz Stroinski
är förbundsordförande för Förbun-
det Vi Unga. Han är även ledamot i Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstyrelse och ledamot i styrelsen för LSU - Sveriges ungdomsorganisationer. Stroinski har en bred bakgrund i civilsamhället och driver främst landsbygds-, folkbildnings- och demokratifrågor. Han är även en av medförfattarna till Fores antologi om hoten mot den liberala demokratin Va?!
Är demokratin hotad?.
Hanna Thessén
är förbundsordförande i Rädda Bar-
nens Ungdomsförbund och har under många år varit engagerad i organisationen. Hennes engagemang föddes ur en upplevelse av att inte bli tagen på allvar på grund av sin ålder och hon kämpar i dag för att barn och unga ska släppas in i demokratin på lika villkor som vuxna.
5 . den lokala representativa demokratin
≤ orosmoln och ljuspunkter,
Gissur Ó Erlingsson
är professor i statsvetenskap
och verksam vid Linköpings universitet. Hans forskning handlar framför allt om kommunal demokrati, korruptionsrisker i kommunsektorn och kommunstrukturens framtid. Erlingsson har skrivit en rad läroböcker samt internationella forskningsartiklar, populärvetenskapliga essäer och krönikor som tangerar dessa ämnen. Under 2022 är han ordförande för SNS Demokratiråd, och för SNS Demokratirådsrapport 2022:
Den lokala demokratins vägval.
100 år till 137
411
Demokratin och delaktigheten SOU 2022:28
Demokratin och delaktigheten
6 . mycket har fˆr ‰ndr ats sedan gustaf adolfs
tid ≤ reflektioner kring demokr ati, ‰ldres delaktighet och gener ationsˆverskridande samtal
Kerstin Brunnberg
är journalist och tidigare VD för
Sveriges Radio, chef för ArkDes och ordförande för Statens kulturråd. Hon är ledamot i Migrationsverkets insynsråd, Delegationen för migrationsstudier och har ett fertal styrelseuppdrag, däribland som styrelseordförande för stiftelsen Expo, Kulturhuset Stadsteatern samt för nyhetsplattformen Vad vi vet. Brunnberg vann Stora journalistpriset år 2004 och är engagerad i kultur- och samhällsfrågor.
7 . sverige
Ismael Ataria
är poet, författare och spoken word-
artist. Med hundratals poesiframträdanden har han gjort sig känd som en av landets bästa livepoeter. Han har skrivit krönikor för tidningar och radio, och gett ut diktsamlingarna Allt
jag vill för dig, Ingen annan, Bokstavsängeln och Längtan till Whatever. Ismael Ataria har mottagit fera utmärkelser, bland
annat Landstinget Värmlands Frödingstipendium.
138 100 år till
412
Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati www.vardemokrati.se
Demokratin och
friheten
Del 4 av 4 ur antologin
100 år till
medverk ande
Lena Posner-Körösi
Lennart Rohdin Malin Brännström
Daniel Poohl
Salahuddin Barakat, Mikael Mogren och Ute Steyer
Domino Kai
kommitt Ë n demokr atin 1 0 0 Â r
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Innehåll
Prolog: Vår demokrati behöver alla röster
lena posner-kˆrˆsi
4
1. Nationella minoriteter i Sverige – en viktig del av Sveriges demokrati
lennart rohdin
14
2. Samernas urfolksstatus – en utmaning för demokratin
malin br ‰nnstrˆm
46
3. Så tystar hat och hot det demokratiska samtalet
daniel poohl
66
4. Religionens roll i demokratin Tre religiösa ledare om traditioner, samhällsansvar och utmaningar i vår tid
salahuddin bar ak at, mik ael mogren och ute steyer
86
5. I era spår
domino k ai
110
Författarna 114
Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati (Ku 2018:02)
Design och produktion: Springtime–Intellecta Foto: Kristian Pohl Tryck: Elanders 2022
416
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
I din hand håller du Demokratin och friheten, den fjärde och sista delen av antologin 100 år till – en samling av framåt blickande texter om demokrati.
Demokratin och friheten fokuserar på nationella minoriteters
och religionens roll i demokratin, och belyser även hur hot och hat påverkar det demokratiska samtalet. Texterna berör bland annat relationen till majoritetssamhället, hur situationen för nationella minoriteter och religionsfriheten ser ut i dag samt vilka möjligheter och utmaningar som ligger framför oss. Innehållet har författats av personer med gedigna erfarenheter och sakkunskaper inom dessa områden.
Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Insatserna samlas under rubriken
Vår demokrati – värd att värna varje dag.
Kommittén Demokratin 100 år leds av Peter Örn. I kommittén ingår även demokratiambassadörerna Emma Frans, Lena PosnerKörösi, Rosaline Marbinah och ett sekretariat.
100 år till 3
417
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Prolog
Vår demokrati behöver alla röster
lena posner-kˆrˆsi
Vi lever i en tid när människor söker sina rötter, vill veta mer om sig själva och varandra. Detta intresse kan gynna sam hället, eftersom mångfald bidrar till olika perspektiv som utvecklar demokratin.
Som tillhörande den judiska nationella minoriteten har jag stött på både nyfkenhet och fördomar. Kunskapen om oss och andra nationella minoriteter har varit och är fortfarande relativt låg. Det fnns en bristande förståelse för att man kan vara exempelvis både svensk och jude, svensk och rom eller svensk och same. Detta har jag själv upplevt när jag fått höra att jag inte är svensk eftersom jag är judinna.
Demokratin är inte ett statiskt projekt utan i ständig utveck ling. Varje generation och varje tid har sina utmaningar. Kom mitténs stora uppdrag har varit att uppmärksamma 100års frandet av Sveriges demokrati, och att arbeta för en fortsatt stark demokrati i minst 100 år till. Utifrån Sveriges historia kan vi se hur minoritetsgruppers rättigheter stärks, och med dem vår demokrati.
4 100 år till
418
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Minoriteter spelar roll i demokratin
År 2000 erkändes samer (urfolk), tornedalingar, sverige fnnar, romer och judar som nationella minoriteter i Sverige. Sverige har undertecknat en språkkonvention för vart och ett av minoritetsspråken: samiska, meänkieli, fnska, romani chib och jiddisch.
Det som kännetecknar de nationella minoriteterna är att de har en religiös, språklig eller kulturell särart gentemot majo ritetssamhället och att de levt i Sverige under en lång tid. För dessa grupper är det viktigt att bevara den egna identiteten, vilket är en betydelsefull del i en stark och livskraftig demo krati.Trots detta, och trots att Sverige nu har haft över 100 år med allmän och lika rösträtt, så fnns en rad exempel att fnna i vår historia då Sverige inte respekterat minoritetsgruppers
100 år till 5
419
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
rättigheter utan bedrivit en politik som för människor bland annat inneburit tvångsförfyttning, assimilering och olika hinder för att delta i demokratin. Detta gäller för fera mino ritetsgrupper, och i många fall har de nationella minoriteterna varit särskilt utsatta.
Utifrån Sveriges historia kan vi se hur
”
minoritetsgruppers rättigheter stärks,
och med dem vår demokrati.
Under den tid jag haft förmånen att ingå i kommittén Demo kratin 100 år som demokratiambassadör har jag bland annat fokuserat på minoriteters roll i demokratin. I arbetet har jag strävat efter att uppmärksamma de nationella minoriteterna, men även andra minoritetsgrupper som fnns i vårt land – vår plats i samhället, hur vi behandlas och vilka möjligheter vi ges är en viktig värdemätare för hur demokratin mår och fungerar.
Ofta är vi minoriteter som kanariefågeln i gruvan – vi är först med att upptäcka att något är fel, vi är lackmustestet, vi kän ner och ser när något är på väg åt fel håll. Det är ofta vi mino riteter som på olika sätt utsätts när demokratin är hotad.
Överlevande från Förintelsen kan tidigt känna av antijudiska och antidemokratiska strömningar, även de mest subtila. Det kan vara ord och uttryck som används i den allmänna debat ten, begrepp som ”främmande element” och andra uttryck
6 100 år till
420
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
som bekräftar åsikter om att inte alla människor värderas lika. Även representanter från andra minoritetsgrupper som jag mött under mina resor i landet har vittnat om att deras kulturer och levnadssätt inte respekteras.
Det kanske viktigaste sättet att säkerställa att ovan nämnda handlingar gentemot olika grupper inte upprepas, är att hän delserna kommer fram i ljuset, att vi lär av historien och att en känsla av upprättelse hos de som drabbats infnner sig. Regeringen har under de senaste åren initierat fera viktiga steg mot upprättelse för fera av de nationella minoriteterna. Arbetet för att säkerställa de nationella minoriteternas rättig heter måste fortsätta, men låt oss se dessa erkännanden som steg på vägen.
”
Ofta är vi minoriteter som kanariefågeln i gruvan – vi är först med att upptäcka att något är fel, vi är lackmustestet, vi känner och ser när något är på väg åt fel håll.
Samtid och framtid för demokratin
Sveriges demokrati står stark och mångfalden av röster och perspektiv är viktig för dess fortsatta livskraft. Att värna och erkänna minoriteters rättigheter, att sätta ljuset på historiska skeenden i syfte att lära och utvecklas, och att fortsätta att
100 år till 7
421
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
jobba framåt tillsammans är stärkande för demokratin. Vi har mycket att vara stolta över, men det fnns också utmaningar som vi behöver vara vaksamma inför.
En utmaning är utanförskap. Känslan av att inte känna sig delaktig kan bottna i upplevelsen av att frågor som är ange lägna för en själv inte adresseras av majoritetssamhället. Det fnns fera minoritetsgrupper som känner igen sig i detta. Att dessa i lägre utsträckning nyttjar möjligheten att påverka demokratin innebär att samhället går miste om viktiga per spektiv och åsikter.
Det fnns också länder där starka politiska krafter försöker minska minoriteters möjligheter att delta i demokratin. I USA har exempelvis fera delstater vidtagit åtgärder för att hindra minoriteter, främst afroamerikaner och latinamerikaner, från att rösta.
I debatten nämns ofta hur sociala medier bidrar till ett allt hårdare samtalsklimat. Inte sällan är det minoriteter som drabbas. Det har fått till följd att vissa av dessa röster censu rerar sig, det vill säga att de avstår från att förmedla åsikter och kunskap eftersom de känner oro för hur deras ord ska tas emot. Demokratins kärna handlar om att olika perspektiv, åsikter och erfarenheter lyfts fram och diskuteras. Ett sam hälle där röster tystnar är ett hot mot demokratin.
Vi står även inför utmaningen att antidemokratiska krafter tar plats i samhället. Vi vet av historien hur det kan gå när
8 100 år till
422
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
demokratin används som redskap för att komma till makten, för att därefter nedmonteras.
Min pappas familj har kunnat härledas tillbaka till 1600talets Tyskland. Min farfar deltog på Tysklands sida i första världs kriget och erhöll som så många andra det tyska järnkorset för sina insatser. Att deras Tyskland, denna högt stående demo krati, skulle kunna nedmonteras för att utrota alla judar och andra minoriteter var omöjligt för dem att förstå. Genom demokratiska val kom Hitler till makten, och vi vet alla hur det sedan gick.
”
Ett samhälle där röster tystnar är ett hot mot demokratin.
I Almedalen för några år sedan försökte ett antidemokra tiskt parti skrämma utställare och talare till tystnad genom att flma seminariehållare, hota och skrika vid utställningslo kaler, gå runt med plakat med foton på opinionsbildare med texten ”förrädare” – opinionsbildare som ansågs utgöra hot mot det svenska samhället.
Hur hanterar demokratin detta problem? Ska vi vara inklude rande, exkluderande eller helt enkelt ignorera dem som inte anser att alla människor är lika mycket värda? Som inte ser betydelsen av minoriteters bidrag till majoritetssamhället, utan vill ha ett samhälle byggt på likriktning och maktutövning?
100 år till 9
423
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Även mellan grupper i samhället kan spänningar och konfik ter uppstå. Detta behöver också hanteras i en demokrati. Ett exempel på hur det kan hanteras är den ideella föreningen Amanah i Malmö som har som syfte att öka kunskapen om judar och muslimer, men också skapa tillit och respekt mellan våra grupper. Genom möten, seminarier och utbildnings insatser i skolor bidrar Amanah till ökad förståelse för religi onens betydelse för det demokratiska samhället.
När nu kommitténs uppdrag går mot sitt slut är jag om möjligt än mer övertygad om betydelsen av att inkludera olika per spektiv och erfarenheter för att stärka vårt gemensamma bästa. Genom att uppmuntra en bredd av aktörer har vi till sammans skapat en nationell kraftsamling, och i detta arbete har alla röster behövts.
Även mellan grupper i samhället kan
”
spänningar och konflikter uppstå. Detta
behöver också hanteras i en demokrati.
Demokratin och frihetens innehåll
Demokratin och friheten utgör del 4 av 4 i antologin 100 år till.
I kapitel 1, Nationella minoriteter i Sverige – en viktig del av
Sveriges demokrati, beskriver Lennart Rohdin de nationella
10 100 år till
424
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
minoriteternas roll i Sverige – då, nu och framöver. Varför är de nationella minoriteterna viktiga att bevara? Hur har Sve riges demokratiska framsteg påverkat dem och hur stärker deras perspektiv och röster demokratin i dag?
Samerna är vårt lands urfolk. Det innebär att samernas möj lighet att bruka traditionella områden ska skyddas och att de ska ha rätt till infytande över hur mark och resurser används. Men lever den svenska staten upp till detta och vad behöver göras för att urfolksrätten ska respekteras? Detta och mer dis kuteras av Malin Brännström i antologins kapitel 2, Samernas
urfolksstatus – en utmaning för demokratin.
En viktig utgångspunkt i demokratin är alla människors möjlighet att uttrycka sin åsikt och delta i det demokratiska samtalet. Samtidigt ser vi hur hot och hat drabbar allt fer människor och gör att de inte vågar eller vill samtala, mötas eller debattera. Utvecklingen påverkar inte bara dem själva utan även vår demokrati. Detta beskrivs av Daniel Poohl i kapitel 3, Så tystar hat och hot det demokratiska samtalet.
I kapitel 4, Religionens roll i demokratin - Tre religiösa ledare om
traditioner, samhällsansvar och utmaningar i vår tid, får vi ta del
av ett samtal med fokus på demokrati och religionsfrihet som förts mellan imam Salahuddin Barakat,biskop Mikael Mogren och rabbin Ute Steyer. På vilket sätt är religionsfriheten viktig för demokratin? Vilka är dess utmaningar och vad behöver vi göra för att stärka och bevara den?
Antologin avslutas med dikten I era spår av Domino Kai.
100 år till 11
425
Antologi_Demokratin_DEL4.indd 13
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
1
… var och en av oss har ett ansvar
”
för att värna demokratin.
Jag önskar er en meningsfull läsning, och tänk på att var och en av oss har ett ansvar för att värna demokratin. För att citera Raoul Wallenberg – ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Nationella
minoriteter i Sverige
Lena Posner-Körösi
Demokratiambassadör
– en viktig del av
Kommittén Demokratin 100 år
Sveriges demokrati
12 100 år till
Antologi_Demokratin_DEL4.indd 13
426
1
Demokratin och friheten
Nationella
minoriteter i Sverige
– en viktig del av Sveriges demokrati
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Nationella minoriteter i Sverige – en viktig del av Sveriges demokrati
lennart rohdin
1921 är ett av vår tids viktigaste årtal. På goda grunder är året symbolen för ett nytt skede i Sveriges samhällsutveck ling. Med den allmänna rösträtten för både kvinnor och män togs ett avgörande steg för att göra Sverige till en fullvärdig demokrati. Men demokrati handlar inte bara om att folket i allmänna val ska kunna välja sina politiska ledare i ett majo ritetsstyre. Det handlar också om att ta hänsyn till och res pektera minoriteter och deras rättigheter. De senaste hundra åren av Sveriges historia visar att det tagit lång tid att nå fram till detta och att en del fortfarande återstår. Grundlagen är numera tydlig om minoriteters ställning i Sverige:
”… etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur och samfundsliv ska främjas.”
1
I detta kapitel beskrivs hur de nationella minoriteterna setts och behandlats under historiens gång, varför vi i dag har en nationell minoritetspolitik samt hur den kan utvecklas fram
1 Regeringsformen (2011), 1 kap. 2 §.
14 100 år till
428
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
över. När minoritetspolitiken reformerades förklarades den som:
”… ett senkommet erkännande av vårt lands historiska nationella minoriteter … och deras språk, men också av vårt gemensamma svenska kulturarv. Det var ett erkännande av grupper som både osynliggjorts och undertryckts under långa tider. Därmed togs viktiga steg mot en upprättelse.”
2
Demokrati och rasbiologi
Beslutet om kvinnlig rösträtt var klart kontroversiellt och riksdagen var länge splittrad mellan höger och vänster. 1921 fattade samma riksdag däremot ett annat beslut i ganska bred enighet över det politiska fältet och utan större kontroverser, nämligen att inrätta det rasbiologiska institutet i Uppsala. Det återspeglade en helt annan syn på landets historiska minoriteter än på kvinnans likaberättigande i samhället.
Rasbiologin gav uttryck för den förhärskande uppfattningen i den vita världen: att människor kunde delas in i olika raser och att dessa sinsemellan var olika högtstående. Den vita rasen stod högst i detta tänkande – ett synsätt som föll i mycket god jord hos dåtidens makthavare i Sverige. Ledande kretsar i Sverige såg det som en fara om den ”svenska folkstammen” skulle beblandas med ”lägre stående grupper” och därmed degenereras. Institutets uppgift blev därför att genom fältstu dier kartlägga vad som beskrevs som ”lägre stående grupper”.
2 Prop. 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt (s. 28).
100 år till 15
429
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Vilka var då dessa? Jo, det var, som det betecknades på den tiden: ”fnnar”, ”lappar”, ”zigenare” och ”judar”. De grupper som i dag utgör Sveriges fem nationella minoriteter – sverige fnnar, tornedalingar, samer, romer och judar.
Dessa grupper har funnits lika länge i vårt land som vi haft en modern statsbildning, eller ännu längre. Det är grupper som under århundraden levt sida vid sida med majoritets befolkningen – grupper som varit en naturlig del av vårt land. I Sverige förs ingen statistik över hur många som anser sig tillhöra den ena eller andra minoriteten. I ofciella samman hang brukar det hävdas att kring 10 % av befolkningen har minoritetsrötter.
Demokrati handlar inte bara om att folket i
”
allmänna val ska kunna välja sina politiska
ledare i ett majoritetsstyre. Det handlar
också om att ta hänsyn till och respektera
minoriteter och deras rättigheter.
Eftersom minoriteterna inte har levt åtskilda från majoritets befolkningen vare sig förr eller nu, fnns det anledning att tro att ännu fer har denna bakgrund utan att veta om det. Att tillhöra en minoritet har historiskt inte varit någon status höjare, så det har inte sällan gömts undan även för barnen. Det fnns stora skillnader både inom och mellan minorite
16 100 år till
430
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
terna precis som det gör inom majoritetsbefolkningen. Många invånare i Sverige har dessutom rötter på fera håll. Det mino riteterna har gemensamt är främst hur majoritetssamhället har sett på och behandlat dem.
Rasbiologiska institutet har främst uppmärksammats för de skallmätningar genom vilka man ansåg sig kunna avgöra vilken raslig grupp människor tillhörde. Skallmätningarna utfördes under former som upplevdes som både förned rande och integritetskränkande. Förutom själva skallmät ningen fotograferades människor nakna. Fotograferna fnns fortfarande i samlingarna på Uppsalas universitetsbibliotek Carolina Rediviva.
Institutet ägnade sig också åt att framställa och distribuera material om rasbiologin till skolor för att använda i under visningen. Även om institutets inriktning ändrades redan på 1930talet, då dess inriktning på rasfrågor blev mer ifråga satt, kom skolmaterialet att användas långt senare, även efter att rasbiologins fasansfulla konsekvenser avslöjats i Hitler tysklands förintelseläger. I avsaknad av material som ifråga satte institutets skolmaterial kom det att påverka både lärare och elever och deras syn på landets minoriteter långt efter att institutets inriktning hade ändrats.
100 år till 17
431
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Minoriteterna erkändes först efter kalla krigets slut
Efter Berlinmurens fall 1989 följde våldsamheter inom och mellan numer självständiga stater i de länder som ingått i det Sovjetledda östblocket, och till regelrätta krig i det forna Jugoslavien. Inte sällan kom nationella minoriteter att utnyttjas och drabbas av detta.
Europarådet, som tillkom efter andra världskriget med upp gift att säkerställa respekten för grundläggande mänskliga rättigheter i dess medlemsstater, fck i uppgift av Europas stats och regeringschefer att utforma ett stärkt skydd för nationella minoriteter som en integrerad del av det interna tionella skyddet av mänskliga rättigheter. 1992 var Europa-
rådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk färdig och 1995
följdes den av Ramkonventionen för skydd av nationella mino-
riteter, i vilken det slås fast:
”… omvälvningarna i Europas historia har visat att skydd av nationella minoriteter är nödvändigt för stabilitet, demo kratisk säkerhet och fred på denna kontinent”.
3
3 Europarådets ramkonvention till skydd för nationella minoriteter (1995).
18 100 år till
432
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
”
Det var först 1999 som Sveriges riksdag beslutade att ratificera Europarådets minoritetskonventioner och uttala att samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar är Sveriges nationella minoriteter.
Det var först 1999 som Sveriges riksdag beslutade att rati fcera Europarådets minoritetskonventioner och uttala att
samer, sverigefnnar, tornedalingar, romer och judar är Sveriges
nationella minoriteter. I gruppen romer ansågs resandefolket ingå. Kriteriet är att grupperna skiljer sig åt från den svenska majoritetsbefolkningen vad gäller kultur, språk eller religion och att de levt i Sverige av hävd, det vill säga under lång tid. Därmed skiljer de sig tydligt från invandrargrupper i modern tid. Samtidigt erkändes samiska, fnska, meänkieli, romani
chib och jiddisch och språkens olika varieteter som nationella
minoritetsspråk i Sverige.
”
Dessa grupper har funnits lika länge i vårt land som vi haft en modern statsbildning, eller ännu längre.
100 år till 19
433
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Minoritetspolitiken bygger på den så kallade principen om
självidentifkation, som vuxit fram inom ramen för FN:s
arbete med mänskliga rättigheter. Principen innebär att det är den enskilda individen som själv bestämmer om vederbö rande vill se sig som tillhörig en nationell minoritet och göra anspråk på dessa minoritetsrättigheter.
Utgångspunkten för språkstadgan är att de nationella minoritets språken är bärare av minoritetskulturerna. Minoritetsspråken, oavsett om de har varit muntliga eller skriftliga, är den kul turella miljö där minoritetskulturen uppstått och utvecklats. Det är med hjälp av språken som minoritetskulturerna förts vidare från generation till generation. Minoritetsspråken är därför en viktig stabilitetsfrämjande faktor för minoritetskul turerna. Det är kanske ingen tillfällighet att det i dag kommer rapporter om att unga renskötande samer i Sverige med dålig förankring i sitt samiska språk lider av psykisk ohälsa.
Det är med hjälp av språken som
”
minoritetskulturerna förts vidare från
generation till generation. Minoritetsspråken
är därför en viktig stabilitetsfrämjande
faktor för minoritetskulturerna.
20 100 år till
434
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
2009 uttalade riksdagen följande mål för de nationella minoritets språken:
”De nationella minoritetsspråken, som utgör en del av det svenska kulturarvet, ska kunna bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige.”
4
Sverige får en politik till skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk
Det politiska intresset i Sverige för Europarådets arbete med minoritetsfrågor var länge lågt. Detta återspeglar nog i hög grad hur utbredd uppfattningen var att Sverige varit ett homogent samhälle utan nämnvärda minoriteter. Först 1994 konstaterade regeringen i en skrivelse att fnska historiskt är ”ett inhemskt språk i Sverige”.
5
I förbigående framhölls att
Europarådet arbetat med en konvention om nationella mino ritetsspråk, och att regeringen avsåg att låta pröva om, och i så
fall på vilket sätt Sverige skulle ratifcera konventionen.
Först 1999 ratificerade Sverige de båda konventionerna. Sverige var då ett av de sista länderna i Europarådet som gjorde detta. Regeringen skrev att förslagen ”skall ses som ett första steg mot en samlad minoritetspolitik”. Det kan fnnas anledning att framhålla att vid samtliga tillfällen som riks
4 Prop. 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt (s. 46). 5 Skr. 1994/95:1 Finska språkets ställning i Sverige (s. 56).
100 år till 21
435
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
dagen fattat beslut om minoritetspolitiken, senast 2018, har det skett i brett samförstånd mellan samtliga partier i riksdagen.
Under rubriken ”Nationella minoriteter – en del av kultur arvet” skrev regeringen:
”Vårt lands etniska och kulturella mångfald har lång histo risk tradition. Flera av de grupper som under lång tid utgjort minoriteter i Sverige har aktivt värnat om den egna grup pens kultur och språk så att dessa kulturer och språk än i dag utgör en levande del av det svenska samhället. Hit hör Sve riges urbefolkning, samerna. Hit hör även tornedalingarna, sverigefnnarna, romerna och judarna. Gemensamt för dessa minoritetsgrupper är att de befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.”
6
Kungariket var både flernationellt och flerspråkigt
För att förstå skälen till minoritetspolitiken behöver vi gå till baka i historien. Sett i ett historiskt perspektiv var kunga riket Sverige aldrig en entydig nation. Det var, precis som en rad kungadömen runt om i Europa, just ett kungadöme som någon gjort sig till kung över. De gränser som drogs mellan olika kungadömen följde inte språkliga eller kulturella grän ser, vilket gjorde att de var både ferspråkiga och fernationella.
6 Prop. 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige (s. 11).
22 100 år till
436
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
1809 är ett annat centralt år i svensk historieskrivning. Sve rige hade inom ramen för Napoleonkrigen förlorat kriget mot Ryssland. Den ryske tsaren krävde att kungariket skulle avträda de östra delarna av kungariket öster om Bottenhavet, det vill säga dagens Finland. Sverige var plötsligt bara unge fär hälften så stort till ytan och landets karta såg helt annor lunda ut än den dittills hade gjort. Kungarikets vagga stod ju i Mälardalen och utvidgades tidigt över Östersjöns vatten till att omfatta Åland, Åboland och fnska Nyland. Därefter kom kungariket att vidgas genom krigiska erövringar från kunga riket Danmark i söder och väster och genom kolonialisering av områdena norröver på båda sidor Bottenhavet.
Kungariket utvidgades genom kolonisation i norr
Den store riksbyggaren Gustav Vasa hade ständigt behov av att stärka rikets kassakista och påbörjade koloniseringen av det som i dag utgör Sveriges och Finlands norra delar. I dessa nordliga områden som ännu inte ingick i Sverige pågick en omfattande handel som hade sin utgångspunkt hos samerna. Gustav Vasa skickade sina skattefogdar med uppgift att säkra skatteintäkter. Hans son Karl IX gick ett steg längre och inrättade i början av 1600talet fem fasta marknadsplatser i dagens Västerbotten, Norrbotten och fnska Lappland dit all handel styrdes. Den mest kända i dag är Jokkmokks marknad.
100 år till 23
437
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Redan under medeltiden hade den katolska kyrkan etablerat sig vid de norrländska älvarnas mynningar för att bland annat säkerställa tillgången till fsket. Förutom dessa handelsplatser var det först med Vasakungarnas successiva kolonisation som det vi i dag kallar Norrland – och områdena på andra sidan Bottenviken och Torne älv i dagens Finland – blev en inte grerad del av kungariket Sverige.
Med reformationen var Vasakungarna den lutherska svenska kyrkans överhuvud. På de fem marknadsplatserna i norr byggdes kyrkor. Ett tvångskristnande påbörjades och samiska kulturyttringar som ansågs vara uttryck för hednatro förbjöds och förstördes.
Kungamaktens ständiga behov av intäkter ledde till att gruv drift startade i norr. Silvergruvan i Nasafäll var den första. För själva brytningen liksom för de långa transporterna av malmen ut till utskeppningshamnarna vid Bottenviken fanns inga andra människor tillgängliga i området än samer, vilka därför tvingades till tvångsarbete under svåra omständigheter.
Lite senare kom kungamakten genom de så kallade Lapp-
marksplakaten i slutet av 1600talet att uppmuntra människor
i södra och mellersta Sverige att bege sig norrut och kolo nisera och odla upp Norrlands ”obebyggda” marker. Det var marker som samer i århundraden använt och än i dag använ der under sina betesvandringar för sina renar, men som av makten i Stockholm i avsaknad av städer eller byar sågs som ”obebyggda”.
24 100 år till
438
”
fortfarande i dag.
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Defnitionen av kolonisation är att lägga under sig ny mark och de råvarutillgångar som följer. Så var det förr, och så är det nu. Genom att fytta den administrativa odlingsgränsen allt högre upp i Lappmarken ägde en successiv undanträngning av det traditionella samiska samhällslivet rum. Och den pågår
Ett tvångskristnande påbörjades och samiska kulturyttringar som ansågs vara uttryck för hednatro förbjöds och förstördes.
Rikets delning skapade minoriteten tornedalingar
I de nordligaste delarna av det som skulle komma att utgöra Sverige levde sedan länge vid sidan av samer också en fnsk talande befolkning. Under de utsatta levnadsförhållanden som rådde utvecklades det så kallade Verdisystemet, ett nära sym biotiskt förhållande mellan bofasta fnsktalande och samer som vandrade mellan sommar och vinterbete, där man bistod varandra inom näringsfång och djurhållning. Bland dagens ättlingar till dåtidens nordliga befolkning har därför många rötter både hos samer och fnsktalande.
100 år till 25
439
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Minoriteten tornedalingar uppstod i själva verket genom rikets delning 1809, när tsaren drog gränsen längs mittfåran av Torne och Muoni älvar. Byar, gårdar och familjer som hörde ihop fanns på älvens båda stränder innan delningen. Människorna talade en nordfnsk dialekt.
Definitionen av kolonisation är att lägga
”
under sig ny mark och de råvarutillgångar som följer. Så var det förr, och så är det nu.
Med rikssvenskans och riksfnskans utbredning, inte minst genom det obligatoriska skolväsendet i Sverige och Finland, kom den tidigare nordfnska dialekten att trängas undan ur det ofentliga livet. Från slutet av 1800talet och fera decen nier in på 1900talet bedrevs aktivt en försvenskning i sko lorna i Tornedalen som trängde undan fnskan. Det som förr kallades tornedalsfnska och i dag meänkieli kom då att utvecklas bland människor lokalt.
I kungariket talades finska också i den västra rikshalvan
Det var inte bara i norr som det talades fnska i den västra rikshalvan – alltså dagens Sverige. Redan i det tidiga bergs bruket i Bergslagen fanns också fnsktalande. Precis som i nutid sökte sig människor till de områden där det fanns
26 100 år till
440
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
arbetstillfällen, och det gjorde det i Bergslagens bergsbruk. Finsktalande bosatte sig och levde vidare i generationer.
I Sverige var svenska och fnska de två stora språken och Stockholm har alltid haft fnsktalande invånare. Finska för samlingen i Stockholm bildades redan på 1500talet, och det var där som det efter reformationen för första gången någon stans predikades på fnska och inte på latin.
Reformationen kom att vara betydelsefull för både samiskan och fnskan. Långt in på 1800talet talades båda språken i kyrka och skola i det som i dag är Sverige. Ett av huvud inslagen i Martin Luthers reformation var att prästen skulle predika på det språk som talades lokalt och inte på latin. Det innebar att där man i Sverige talade fnska predikade prästen på fnska och där man talade samiska predikade prästen på samiska. Sverige fck den allmänna folkskolan på 1840talet, men skolor fanns det ute i socknarna långt tidigare under kyrkans ansvar, och då användes samma språk som i övriga lokalsamhället.
Gustav Vasas yngste son som var hertig i Mellansverige, och som med tiden kom att bli Karl IX – han med Jokkmokks marknad – uppmuntrade mot slutet av 1500talet, med löfte om skattefrihet under ett antal år, till en fnsktalande inhemsk migration av svedjebrännande bönder från trakterna av Savolax i dagens östra Finland. Han såg att de stora obe bodda och otillgängliga skogsmarker som utgjorde gräns skogarna mellan de mellansvenska landskapen skulle kunna odlas upp och därmed öka antalet skattebetalande bönder.
100 år till 27
441
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Den skogsfinska kolonisationen av tidigare obebodda skogstrakter under slutet av 1500talet och en stor del av 1600talet kom att sträcka sig från gränsskogarna Tiveden och Kolmården och upp genom Mellansverige till Väster bottens inland. De första ickesamiska nybyggarna längs Västerbottens älvdalar till följd av Lappmarksplakaten var ätt lingar till dessa skogsfnnar. I de trakter som bebyggdes och odlades upp av skogsfnnar, som tidigare betecknats som fnn-
bygder eller fnnskogar, talar kanske inte så många fnska i dag.
Men det räcker ofta med att titta på den lokala kartan för att se att namnen på berg, sjöar och åar är fnska eller försvensk ningar av ursprungligen fnska namn eftersom de första som bosatte sig här var fnsktalande.
Romer åtminstone redan på 1500-talet
1512 återfnns de första skriftliga anteckningarna om romska familjer bosatta i Stockholms stad – ett decennium innan Gustav Vasa började sitt projekt för att skapa det moderna svenska kungariket. Det var romer, men de kallades tatarer på den här tiden. Med all sannolikhet fanns det romer i Sverige ännu tidigare, men anteckningarna i Stockholms stads tänke böcker är den tidigaste skriftliga dokumentationen av deras närvaro.
Däremot har det aldrig varit lätt att vara rom vare sig i Sverige eller på andra håll. På 1600talet blev det strafritt att ha ihjäl romska män och pojkar i Sverige. Det föranledde ingen rätts lig åtgärd enligt det så kallade Tatarplakatet som utfärdades på Stockholms slott på 1640talet. I slutet av 1600talet fördrevs
28 100 år till
442
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
under Karl XI många av de romer som fortfarande fanns kvar i den västra rikshalvan, det som i dag utgör Sverige, över till den östra rikshalvan bort mot gränsen mot Ryssland. Det är ättlingar till de som fördrevs då som i modern tid återvänt till Sverige och som kallas fnska romer.
”
Däremot har det aldrig varit lätt att vara rom vare sig i Sverige eller på andra håll. På 1600-talet blev det straffritt att ha ihjäl romska män och pojkar i Sverige.
Gustav III gav judar rätt att leva i Sverige
1774 fck de första judarna rätt att leva och verka i Sverige. Gustav III hade behov av yrkeskunnande som inte fanns i kungariket och uppmuntrade judar i norra Tyskland att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping – landets merkantila centrum på den tiden. På dessa platser fck de leva med sina familjer, utöva sina yrken och sin religion. Det sist nämnda var det verkligt nya i sammanhanget. Redan i början av 1600talet fnns judiska familjer dokumenterade i Stock holm. De var dock tvungna att konvertera och låta sig döpas in i Svenska kyrkan för att få rätt att bosätta sig.
100 år till 29
443
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Först med religionsfriheten 1951 fick judar
”
fullständiga medborgerliga rättigheter.
Ett särskilt judereglemente som reglerade var i landet judar fck bo och verka upprättades. Det avvecklades helt först i slutet av 1800talet. Judar fck rätt att bli svenska medborgare först hundra år efter att de första judarna bosatt sig i Sverige. Först med religionsfriheten 1951 fck judar fullständiga med borgerliga rättigheter.
Samer – ett urfolk i Sverige
Samer har ställning som urfolk i Sverige. Den folkrättsliga defnitionen av ett urfolk utgår från ILO:s konvention nr 169
7
och är: ”folkgrupper som bodde i landet eller i ett geografskt område som landet tillhör, vid tiden för erövring eller koloni sation eller fastställande av nuvarande statsgränser”. Läs mer om detta i kapitel 2 av Malin Brännström.
På senare tid har även meänkielitalande grupper i nordligaste Sverige som kallar sig kväner eller lantalaiset rest anspråk på att prövas som urfolk i Sverige. De fanns onekligen på plats i de nordligaste delarna av dagens Sverige innan dessa genom kolonisation införlivades med Sverige. När Sverige fattade beslutet om samer som urfolk byggde detta dessutom bara på ett konstaterande att samer är en ursprungsbefolkning. Det
7 ILO:s konvention 169 (1989) om ursprungsfolk och stamfolk i själv styrande länder.
30 100 år till
444
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
gjordes ingen närmare analys av vilka, och därmed om det kunde fnnas fer, som kunde göra anspråk på denna ställning.
1800-talet och den framväxande nationalismen
Ute i Europa växte nationalismen fram i spåren av Napoleon krigen. Inte bara fysiskt var stora delar av Europa raserade, utan fera kungariken hade även utplånats. När människor famlade efter var de hörde hemma, och vem eller vilka de var till skillnad från de andra, så fångades de lätt av den fram växande nationalismen. Det var då som talesättet ”en stat, ett folk, en kyrka, ett språk” och så vidare, växte sig starkt.
1800talet kom efterhand att innebära ett undanträngande och ett osynliggörande av de grupper som i dag utgör Sveriges nationella minoriteter. Det var kanske allra mest påtagligt för samer och tornedalingar i norr. Här kom den svenska folk skolan, som infördes i början av 1840talet, att utgöra ett stra tegiskt och efektivt sätt att sprida den nya uppfattningen om att i Sverige bor det svenskar som talar svenska, och inget annat.
Mot slutet av 1800talet kom den lokala folkskolan i norra Sverige att undertrycka de samiska och fnska språken. Även detta lämnade djupa sår i de människor som drabbades – sår som fnns kvar än i dag.
100 år till 31
445
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
1800-talet kom efterhand att innebära ett
”
undanträngande och ett osynliggörande
av de grupper som i dag utgör Sveriges nationella minoriteter.
Först 1957 gick dåvarande Skolöverstyrelsen ut med en skri velse till landets kommuner och framhöll att det var tillåtet att tala fnska i svenska skolor – på rasterna. Så fram till åtmins tone då fck den lilla sjuåringen längst upp i norr på sin första skoldag höra, att här i skolan talar vi svenska, och till dess att du talar svenska håller du tyst. Och fer än en liten sju åring har fått ”smaka björkriset” för att de försagt sig på det språk som talades hemmavid. Ett hemmavid som aldrig legat i något annat land än Sverige.
Nu kan någon tycka att 1957 är rätt länge sedan. Men, så sent som 2012 uppmärksammades ett fall i Lycksele, då en lärare förbjöd två bröder att tala samiska med varandra på rasten. Det fnns förstås ingen laglig grund för detta. Men det sitter på något sätt i väggarna i svensk skola, att här talar man svenska och inget annat. Det kommer även återkom mande rapporter om att lärare utövar påtryckningar på elever att inte tala fnska med varandra i skolan. Den svenska skolan har varit ett efektivt sätt att tränga undan och osynliggöra de nationella minoriteterna.
32 100 år till
446
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Kolonialism in i våra dagar
I takt med att det svenska storsamhället upptäckte vilka till gångar i form av skog, mineraler och vattenkraft som fanns att exploatera i norra Sverige, har sedan andra halvan av 1800 talet den samiska verksamheten trängts tillbaka. Det är ett typiskt exempel på kolonial exploatering som har fortsatt i det demokratiska Sverige efter 1921.
I spåren av den framväxande rasbiologin uppfattade makt havarna i Stockholm samer som ett efterblivet naturfolk som inte skulle klara mötet med det moderna industrisam hället och på sikt försvinna från jordens yta. Därför formu lerades i början av 1900talet en politik som ofciellt gick under beteckningen Lapp ska vara lapp – samerna skulle hållas åtskilda från majoritetssamhället.
I början av 1900talet inrättades särskilda nomadskolor för renskötande samers barn. Icke renskötandes barn skulle däre mot snabbt assimileras via den ordinarie skolan. Nomadsko lorna var internatskolor och där fck man bara tala svenska. På så sätt har fera generationer samiska barn förlorat sitt samiska modersmål. Filmen Sameblod visar på hur detta gick till. Nomadskolorna avskafades först på 1960talet, långt efter demokratins genombrott i Sverige.
”
Men det sitter på något sätt i väggarna i svensk skola, att här talar man svenska och inget annat.
100 år till 33
447
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
På länsstyrelserna i norra Sverige infördes särskilda tjänste män, så kallade lappfogdar, vars uppgift var att fatta alla viktiga beslut för samers räkning – ett slags förmyndarverksamhet. Deras utlåtanden över t.ex. utbyggnaden av vattenkraften i Norrland utgick alltid från storsamhällets villkor, oavsett vad samerna kunde ha för uppfattning. Den omfattande utbygg naden av vattenkraften fram till mitten av 1950talet skedde över huvudet på samerna. Det handlade ju om att bygga ut det demokratiska svenska välfärdssamhället med elektricitet. Lappfogdeinstitutionen vid länsstyrelserna avskafades först 1970.
I svensk skolundervisning har vi under lång tid kunnat ta del av skildringar av rasdiskriminering på andra håll i världen. Fotot av människorättskämpen Rosa Parks, när hon 1956 protesterar mot att vissa platser på bussarna i Montgomery i Alabama i USA var reserverade för vita, har många svenska skolbarn kvar på näthinnan. Däremot har de aldrig fått ta del av uppgifter om att samer vid samma tid inte fck ta in på hotell i norra Sverige. Den historiska kunskap som skolan förmedlat är rätt selektiv.
Nomadskolorna var internatskolor och
”
där fick man bara tala svenska. På så sätt har flera generationer samiska barn
förlorat sitt samiska modersmål.
34 100 år till
448
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Tvångsförflyttningar
Redan på 1700talet upprättades den så kallade Lappkodi-
cillen, som slog fast samers rätt att vandra mellan Norge och
Sverige för renbete. Som en följd av rikets delning 1809 kom gränser att upprättas mellan Sverige och Ryssland eller det som kallades storfurstendömet Finland. På det följde efter unionsupplösningen 1905 gränser mellan Norge och Sverige.
”
Däremot har de aldrig fått ta del av uppgifter om att samer vid samma tid inte fick ta in på hotell i norra Sverige.
Samer hade under långa tider kunnat vandra obehindrat över Nordkalotten, men plötsligt fanns gränser som aldrig funnits tidigare och som satte stopp för dessa renbetesvandringar. Detta förstärktes ytterligare med den norsksvenska renbetes konventionen 1917, som stängde svenska samers traditionella renbeten på den norska sidan. Följderna av detta lever alltjämt.
Efter hand ledde detta till en koncentration av samer i nordli gaste Sverige eller trakterna av Karesuando. I Stockholm kom man att anse att det blev för många renar på begränsade betes marker. Då inleddes en tvångsförfyttning av samer och renar till områden längre söderut längs fällkedjan – först i Norr botten och sedan även till Västerbotten och JämtlandHärje dalen. Ordern från länsstyrelsen i Luleå var: Antingen ger ni er i väg eller så slaktas renhjorden ned.
100 år till 35
449
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Samer hade under långa tider kunnat vandra
”
obehindrat över Nordkalotten, men plötsligt
fanns gränser som aldrig funnits tidigare och
som satte stopp för dessa renbetesvandringar.
Kunskapen hos makthavarna i Stockholm var uppenbarligen begränsad om hur det såg ut med renskötseln i de fälltrakter till vilka samerna från norr förfyttades. Det kom att leda till kollisioner mellan två helt olika former av renskötsel och ska pade djupa konfikter som delvis fortfarande skär genom det samiska folket – liksom att staten aldrig sett den skogssamiska renskötseln som värd att bevara till skillnad från fällrensköt seln. Denna syn fortsatte även efter demokratins införande 1921. Den sista tvångsförfyttningen ägde rum på 1940talet. Bara tjugo år senare väckte apartheidpolitikens tvångsförfytt ningar i Sydafrika starka reaktioner i Sverige. Något sådant skulle ju aldrig kunna ske i Europa.
Den sista tvångsförflyttningen
”
ägde rum på 1940-talet.
36 100 år till
450
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Romer har stått längst utanför det svenska samhället
Romer är förmodligen den nationella minoritet som stått allra längst utanför det svenska samhället. 1914 fck vi ett inreseförbud för romer till Sverige. Det kunde innebära att romer som i generationer levt i Sverige riskerade att inte bli insläppta om de tillfälligt lämnat landet. Det var först med överenskommelsen om borttagande av passkontroller mellan de nordiska länderna på 1950talet som romer fck möjlighet att på nytt fritt förfytta sig över de nordiska gränserna. Det var då fnska romer började återkomma till Sverige, varifrån deras förfäder förvisades i slutet av 1600talet.
Från tidigt 1900tal begränsades romers vistelserätt i landet. De fck, oavsett hur länge deras familjer levt i Sverige, inte bosätta sig eller mantalsskrivas i en kommun, och de fck många gånger inte vistas längre än tre veckor i samma kommun. Fortfarande fnns romer som med fasa minns hur polisen kom, ofta nattetid, och rev upp lägret och förklarade att det var dags att ge sig i väg.
Då rätten att gå i skola i Sverige var knuten till att man var mantalsskriven i en kommun, hade romska barn inte rätt att gå i skola i Sverige, oavsett hur många generationer familjen levt i vårt land. Det var först med systrarna Katarina och Rosa Taikons kamp som romer på 1960talet fck rätt att bosätta sig i en kommun, bosätta sig i en fast bostad och att gå i skola.
100 år till 37
451
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
I spåren av rasbiologins framfart i Sverige kom det under 1930talet att lagstiftas om tvångssterilisering av människor som ansågs mindre lämpade att föda barn. Lagstiftningen tog inte uttryckligen sikte på romer och resande, men det var i hög grad bland dessa grupper tvångssteriliseringar kom att tillämpas. Lagstiftningen avskafades först på 1970talet.
På 1930 och 40talen förekom en direkt registrering av sär skilt resandefolket i Sverige. Sedan andra världskrigets slut har det dock varit helt klart att registrering på etnisk grund inte är tillåtet. Trots detta avslöjade Dagens Nyheter så sent som 2013 att det inom Skånepolisen fördes ett register över romer. Det omfattade många romer som var helt ostrafade och i vissa fall inte ens bosatta i Skåne.
Fortfarande utsätts både romer och resande i Sverige för olika uttryck av antiziganism, som är ett uttryck för negativa för domar om dessa grupper. Det var mot den bakgrunden som regeringen 2014 tillsatte kommissionen mot antiziganism.
8
Mycket återstår fortfarande i arbetet med att bekämpa anti ziganism i vårt land.
Det var först med systrarna Katarina och
”
Rosa Taikons kamp som romer på 1960-talet fick rätt att bosätta sig i en kommun, bosätta
sig i en fast bostad och att gå i skola.
8 SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism.
38 100 år till
452
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Antisemitism förr och nu
Det var först med religionsfrihetslagen 1951 som judar och katoliker och andra ickelutheranska trosutövare kom att jämställas med övriga medborgare i Sverige.
Antisemitism har alltid funnits i Sverige, även om den sällan
tagit sig våldsamma former. Under det allt kraftigare för trycket av judar i Nazityskland på 1930talet sökte många tyska judar skydd i Sverige. Motståndet mot att tillåta judar från Tyskland att invandra till Sverige var dock starkt. Mest känt är nog de manifestationer som hölls vid Uppsala och Lunds universitet av studenter som motsatte sig judisk invandring.
I dag tvingas judiska institutioner till omfattande säkerhets arrangemang för att skydda sig mot antisemitiska hot. Det påverkar också många judar som upplever en rädsla för att öppet bära synliga uttryck för sin judiska identitet eller öppet delta i judiska kulturaktiviteter.
”
I dag tvingas judiska institutioner till omfattande säkerhetsarrangemang för att skydda sig mot antisemitiska hot.
100 år till 39
453
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Skolan och de nationella minoriteterna
Språket är ofta bärare av minoriteternas kulturer och fort levnad. Därför har skolan, mot bakgrund av att den tidigare starkt bidragit till att beröva minoriteterna deras språk, en central uppgift. Ofta ges undervisning i de nationella minori tetsspråken, dock i mycket begränsad omfattning. Fortfarande behandlar skolan undervisning i de fem nationella minori tetsspråken på samma sätt som andra modersmål. Men i de senare fallen handlar det om elever som inte har svenska som sitt modersmål. För de nationella minoritetsspråken handlar det om att ge eleverna detta språk utöver det svenska språk de redan har.
Detta är också skälet till Europarådets återkommande starka kritik av skolans undervisning i de nationella minoritetssprå ken vid granskningen av hur Sverige uppfyller sina åtaganden enligt språkstadgan. Regeringen tillsatte mot denna bakgrund 2017 en utredning för förbättrade möjligheter för under visning i de nationella minoritetsspråken i skolan.
9
Med Europarådets ramkonvention följde också ett åtag ande av Sverige, att i den allmänna skolundervisningen göra minoriteternas historia, kultur, språk och religion kända för alla elever. I gällande läroplan för grundskolan är detta ett av skolans forton kunskapsmål.
10
9 SOU 2017:91 Nationella minoritetsspråk i skolan. 10 Skolverket, Läroplan för grundskolan (2011).
40 100 år till
454
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
”
Detta är också skälet till Europarådets återkommande starka kritik av skolans undervisning i de nationella minoritetsspråken vid granskningen av hur Sverige uppfyller sina åtaganden enligt språkstadgan.
De nationella minoriteterna är en integrerad del av Sveriges historia. Tyvärr uppger många lärare att de förbigår detta, då de varken fått utbildning om de nationella minoriteterna när de gick i skolan, eller senare under sin lärarutbildning. De saknar också ofta stöd i existerande läromedel, och utrymmet för fortbildning i skolan har successivt minskat. Det får mot denna bakgrund anses oroväckande att regeringen 2020 på förslag av Skolverket beslutade att helt plocka bort de natio nella minoriteterna ur kursplanen för historia i årskurs 7–9 i grundskolan.
Hur kan de nationella minoritetsrättigheterna stärkas?
Sveriges fem nationella minoriteter har av hävd en lika natur lig hemvist i Sverige som majoritetsbefolkningen. Först med riksdagens beslut 1999 kom dessa emellertid också att syn liggöras och erkännas. I stället för en mer eller mindre uttalad assimileringspolitik åtog sig Sverige nu att med den natio
100 år till 41
455
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
nella minoritetspolitiken som verktyg skydda och främja de nationella minoriteterna, deras språk och kultur.
Skolan i Sverige har som framgått varit ett viktigt instrument i majoritetssamhällets strävanden att osynliggöra de natio nella minoriteterna och minoritetsspråken. Med minoritets politiken har skolan nu en central roll i att synliggöra och stärka de nationella minoriteterna och deras språk.
Sedan 2009 är det möjligt att läsa ett nationellt minoritets språk även för den som inte har några förkunskaper eller där språket inte är ett levande språk i hemmet. Därigenom ges elever möjlighet att återta ett minoritetsspråk som tidigare generationer berövats. Ett genomförande av förslagen från utredningen 2017 om att stärka de nationella minoritets språken i skolan skulle innebära ett rejält steg mot att Sverige lever upp till sina åtaganden att stärka dessa.
Med minoritetspolitiken har skolan nu en
”
central roll i att synliggöra och stärka de nationella minoriteterna och deras språk.
Det är inte illvilja utan bristen på kunskap om de nationella minoriteterna som ligger bakom svårigheterna att leva upp till Sveriges åtaganden på central och lokal nivå i samhället. En ökad kunskap är därför av strategisk betydelse. Inte minst Utbildningsradion har tagit ett stort ansvar för program som
42 100 år till
456
”
och religion uppnås.
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
synliggör de nationella minoriteterna och deras språk i Sve rige. Även inom detta område har skolan en viktig roll att fylla. Det gör det angeläget att berörda lärare på alla stadier i skolan ges möjlighet att bidra till att skolans kunskapsmål om de nationella minoriteterna och deras historia, språk, kultur
Det är inte illvilja utan bristen på kunskap om de nationella minoriteterna som ligger bakom svårigheterna att leva upp till Sveriges åtaganden på central och lokal nivå i samhället.
Svenska kyrkan har på senare tid tagit itu med sin egen historia och inlett försoningsprocesser gentemot romer, samer och tornedalingar.
11
Ärkebiskop Antje Jackelén framförde i slutet
av 2021 Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket under en gudstjänst i Uppsala domkyrka.
Den svenska staten ligger här fera steg efter. Kommissionen mot antiziganism kan kanske ses som ett första steg, även om den inte ledde till en ursäkt från högsta nivå. Nyligen har en sannings och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset inlett sitt arbete. Beslut har även fattats om att inrätta en sanningskommission för det samiska folket.
11 Svenska kyrkan, Åtta åtaganden i försoningsarbetet med samiska folket (2021).
100 år till 43
457
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Svenska kyrkan har på senare tid tagit itu med
”
sin egen historia och inlett försoningsprocesser
gentemot romer, samer och tornedalingar.
Det är viktigt att sådana processer får ta sin tid och att ge berörda ordentliga möjligheter att lämna sitt vittnesbörd. På grundval av detta kan sedan majoritetssamhället på högsta nivå lägga grund för en försoning byggd på både ursäkt och upprättelse. Det skulle göra att de nationella minoriteterna, och deras språk och kultur, äntligen skulle ses som den lika berättigade del de alltid varit av vårt land.
44 100 år till
458
2
Demokratin och friheten
Samernas urfolksstatus –
en utmaning för
demokratin
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Samernas urfolksstatus – en utmaning för demokratin
malin br‰nnstrˆm
Under de senaste åren har de samiska frågorna blivit allt mer synliga i samhället genom domstolsprocesser och olika explo ateringsprojekt i norr. Frågan om ett utländskt bolag ska få tillstånd att öppna en gruva i Gállok/Kallak utanför Jokk mokk är i början av 2022 högaktuell och väcker starka käns lor. Gruvan ligger i Sápmi på traditionell samisk mark som används för renskötsel. Samer och andra som protesterar mot gruvan menar att den hotar den samiska markanvändningen och kulturen i området, och att ett tillstånd för gruvan skulle strida mot Sveriges internationella skyldigheter.
Under de 20 år som jag arbetat som jurist med samiska mark rättigheter har det ofta slagit mig att detta rör grundläggande demokratiska frågor om hur de mänskliga rättigheterna han teras i det svenska rättssystemet. Ytterst handlar det om i vil ken utsträckning samer ska kunna påverka sin egen situation och ha infytande över sina traditionella marker. Det kan kan ske verka självklart att samer borde ha en sådan rätt, men i praktiken har det visat sig mycket svårt att hantera i Sverige. Detta innebär en uppenbar utmaning för demokratin, vilket beskrivs i detta kapitel.
46 100 år till
460
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Grundlagsskyddet
År 1977 uttalade Sveriges riksdag att samerna är ett urfolk.
1
Uttalandet hade då ingen tydlig rättslig innebörd, men under de senaste decennierna har det skett en betydande utveckling av urfolksrätten på internationell nivå. Det är numer klar lagt att urfolkens möjlighet att bruka traditionella områden ska skyddas och att dessa folk har rätt till infytande över hur marken och resurserna används. Varje stat där det bor urfolk måste lösa frågorna utifrån sina egna förutsättningar. Trots att urfolksrätten och samerättsliga frågor har debatterats och utretts i över 20 år är det fortfarande oklart hur Sverige ska hantera situationen. Detta beror främst på att ett starkare samiskt infytande över markanvändningen i norra Sverige skulle medföra att naturresurserna inte kan brukas på samma intensiva sätt som nu, till exempel genom skogsbruk och gruvor. Det är därmed stora ekonomiska värden som står på spel, vilket gjort att politikerna hittills inte varit beredda att stärka samernas rättsliga ställning.
”
Under de 20 år som jag arbetat som jurist med samiska markrättigheter har det ofta slagit mig att detta rör grundläggande demokratiska frågor om hur de mänskliga rättigheterna hanteras i det svenska rättssystemet.
1 Prop. 1976/77:80 om insatser för samerna, bet. 1976/77:KrU43.
100 år till 47
461
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
I grundlagen fnns bestämmelser som reglerar förhållandet mellan staten och samerna. Sedan 2010 klargörs samernas ställning som urfolk i regeringsformen, där det nu framgår att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur och samfundsliv ska främjas.
2
De samiska mark
rättigheterna omfattas även av grundlagens egendomsskydd
3
och det sätter gränser för hur staten får reglera och inskränka möjligheten för samer att använda marken. Dessutom fram går samernas rätt att bedriva renskötsel i regeringsformen.
4
Trots dessa bestämmelser har samerna fortfarande en relativt svag rättslig ställning i svensk lagstiftning. Sverige kritiseras därför regelbundet av internationella organ som övervakar att landet följer sina skyldigheter när det gäller de mänskliga rät tigheterna.
Trots att urfolksrätten och samerättsliga
”
frågor har debatterats och utretts i över
20 år är det fortfarande oklart hur
Sverige ska hantera situationen.
2 1 kap. 2 § 6 st. regeringsformen, prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag. 3 2 kap. 15 § regeringsformen. 4 2 kap. 17 § regeringsformen om näringsfrihet står att denna rätt regleras i lag.
48 100 år till
462
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Betydelsen av land och vatten
Samerna är ett folk som lever i fyra stater: Norge, Sverige, Finland och Ryssland. De politiska och rättsliga förutsätt ningarna skiljer sig åt mellan länderna, vilket påverkar samer nas möjligheter att bevara och utveckla sin kultur som ett folk. Inom den samiska kulturen fnns andra värderingar och syn sätt än inom majoritetssamhällena. Människan ses inte som den centrala varelsen, utan som en del av sitt sammanhang. Andra centrala inslag i kulturen är ansvaret för kommande generationers möjlighet att bruka marken och att inte göra större uttag av resurser än nödvändigt.
5
I konventionen om
biologisk mångfald, liksom i andra internationella konventio ner, framgår att just denna typ av förhållningssätt kan bidra till lösningar på de utmaningar som vi står inför vad gäller klimat och miljö.
För samerna är möjligheterna att använda mark och vatten genom jakt, fske, fångst, småbruk och renskötsel centrala för att den samiska kulturen ska överleva och utvecklas. Under mer än 100 år har samer organiserat sig och drivit en rätts kamp för att kunna fortsätta att använda markerna och vattnet. Redan i början av 1900talet kämpade aktivisten Elsa Laula och andra samer för dessa frågor. Än i dag kämpar samiska företrädare för att stärka de samiska markrättigheterna, bland annat genom de domstolsprocesser som beskrivs längre ner.
5 Se Sametingets livsmiljöprogram Eallinbirras.
100 år till 49
463
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Under mer än 100 år har samer organiserat
”
sig och drivit en rättskamp för att kunna fortsätta att använda markerna och vattnet.
Urfolksrätten – en del av de mänskliga rättigheterna
Urfolksrätten är en del av de mänskliga rättigheterna och omfattar folk som levt i ett område innan nationalstaterna bildades och som identiferar sig som egna folk. I förhål lande till majoritetssamhällena har de egna kulturer, språk och sedvanor. Av världens befolkning tillhör cirka 370 miljo ner människor i 90 länder urfolk och de har givetvis mycket olika levnadssätt. Vad de har gemensamt är den nära relatio nen mellan människan, landskapet och de resurser som fnns där. Markanvändningen utgör en central del av urfolkens kul turer, och en grundläggande förutsättning för att kulturen ska fnnas kvar är att marken ska kunna brukas. Det innebär att frågor om markanvändning och landrättigheter är centrala inom urfolksrätten.
Länge var ILO:s konvention nr 169 det traktat som tydligast reglerade innebörden av urfolksrätten. I Sverige har frågan om denna konvention ska ratifceras länge varit i fokus i diskussionerna om urfolksrätten. En offentlig utredning konstaterade redan 1999 att det måste göras förändringar i
50 100 år till
464
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
den nationella lagstiftningen för att göra detta möjligt.
6
Det
måste bland annat klargöras i vilka områden som det fnns samiska markrättigheter, vilken innebörd samernas jakt och fskerättigheter har och hur de samiska markrättigheterna ska hanteras i skogsvårds och minerallagarna. Några sådana klar göranden har ännu inte genomförts och konventionen har inte ratifcerats.
”
Markanvändningen utgör en central del av urfolkens kulturer, och en grundläggande förutsättning för att kulturen ska finnas kvar är att marken ska kunna brukas.
Det grundläggande dokumentet inom urfolksrätten är den urfolksdeklaration som antogs av FN:s generalförsamling 2007. Den slår fast grunderna för relationen mellan staterna och urfolken och Sverige ställde sig bakom antagandet av deklarationen. Det fnns en rad andra internationella traktater som rör urfolkens rättigheter som den svenska staten har för bundit sig att följa, till exempel konventionen om medborger liga och politiska rättigheter, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och rasdiskriminerings konventionen.
6 SOU 1999:25 Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige.
100 år till 51
465
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Inom urfolksrätten fnns både individuella rättigheter och rättigheter med kollektiva inslag. Viktiga principer inom urfolksrätten är rätten till självbestämmande,
7
konsultations
kravet med urfolk i frågor som rör dem, och så kallat fritt och på förhand informerat samtycke.
8
Det senare innebär att
urfolk ska delta i beslutsprocesser som rör dem och att deras synpunkter ska beaktas när beslut fattas. Dessutom ska urfol kens landrättigheter erkännas. Det är inom ramen för dessa principer som urfolkens rätt till infytande över resurser och traditionella markområden har utvecklats. Det är i dag klar lagt att urfolksrätten kräver att urfolk ska ha infytande över sina traditionella marker. Detta krav gäller även i Sverige, som måste hitta en lösning för detta utifrån de förutsättningar som fnns här.
De historiska förhållandena
Förhållandet mellan svenska staten och samerna som folk går fera hundra år tillbaka i tiden och relationen är kom plex. Staten har genom olika beslut successivt tagit över bestämmandet över de landområden som tidigare i princip bara beboddes av samer. Tyvärr har samisk historia länge fått begränsad uppmärksamhet, både inom forskningen och i skolundervisningen. Först under de senaste 20 åren har forskningen gett djupare kunskaper om samisk historia. Det handlar bland annat om lappskavaralapppolitiken, ras
7 Sveriges regering erkände urfolkens rätt till självbestämmande i Sveriges rapportering enligt FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, juli 2006, S2006/1919/SK. 8 Free prior and informed consent, FPIC.
52 100 år till
466
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
biologin och tvångsförfyttningarna av renskötande samer, vilket beskrivs av Lennart Rohdin i kapitel 1. Dessa oförrätter pågick i stor utsträckning under den första delen av 1900 talet när den demokratiska processen pågick i det övriga sam hället. De demokratiska framsteg som togs på andra områden omfattade alltså inte samerna, som fortfarande väntar på att
”
den processen ska sätta igång på allvar.
Det är i dag klarlagt att urfolksrätten kräver att urfolk ska ha inflytande över sina traditionella marker.
Innan staten bildades levde samer i ett så kallat siidasystem som innebar att mark och resurser fördelades mellan familje grupper. Det fanns även system för att hantera gemensamma frågor och konfikter. Staten bedrev tidigt handel med sam erna som hade tillgång till viktiga resurser. Successivt ökade statens intresse för dessa områden, vilket främst berodde på möjligheten till skatteintäkter, positioneringen i förhållande till andra stater och tillgången till naturresurser.
Fram till mitten av 1700talet var samerna i princip de som levde i stora delar av Norrlands inland. Kronan hade börjat uppmuntra andra människor att bosätta sig i inlandet genom ett antal kungliga beslut under 1600 och 1700talen. De som bosatte sig där fck särskilda förmåner, bland annat skatte befrielser och möjlighet att slippa militärtjänsten. Marken i
100 år till 53
467
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Norrlands inland betraktades i princip som outnyttjad efter som den inte var uppodlad. Statens inställning var att om bara regelverket var tillräckligt tydligt skulle de renskötande samerna och de bofasta kunna leva sida vid sida eftersom de utnyttjade olika resurser. Även om det fanns många exempel på goda relationer mellan de bofasta och de nomadiserande samerna, så uppstod tidigt konfikter om resurserna i området.
”
De demokratiska framsteg som togs på
andra områden omfattade alltså inte samerna, som fortfarande väntar på att
den processen ska sätta igång på allvar.
Under 1700talet blev många samer bofasta och började bedriva småbruk. Staten började jämställa dessa samer med andra bofasta och de sågs inte längre som samer. Detta kom att påverka deras jakt och fskerättigheter då de inte fck jaga och fska på samma sätt som tidigare. Än i dag påver kar detta många samers rättsliga situation eftersom de inte kan utöva sina rättigheter då det enligt rennäringslagen bara är samebymedlemmar som får bedriva renskötsel, jaga och fska inom samebyns område. Majoriteten av samerna är inte medlemmar i samebyarna. Det är i dag många samer som gör anspråk på rättigheter att jaga och fska i samma områden
54 100 år till
468
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
som samebyarna. Det största partiet i Sametinget, Jakt och fskesamerna, utgörs av samer som vill ha rätt att jaga och fska utan krav på upplåtelser från länsstyrelsen.
Genom de så kallade avvittringsprocesserna delade staten upp den mark som skulle förvaltas av staten och den mark som ägdes av enskilda. På det sättet uppstod den privata ägande rätten av marken. I processerna beaktades inte de samiska markrättigheterna och de fck inte samma status som ägande rätten. I stället kom de samiska markrättigheterna successivt att urholkas på olika sätt.
Industrialiseringen innebar att naturresurserna i Sápmi blev än mer intressanta. Skogen, gruvorna, vägarna, järnvä garna och vattenkraften var viktiga inslag i byggandet av det nya samhälle som växte fram, och lagstiftningen gav stort utrymme för att använda marken. Redan tidigt stod det klart att exploateringen av marken påverkade den samiska mar kanvändningen negativt. Många samiska företrädare började redan i början av 1900talet att protestera mot exploatering arna och hävdade att de samiska markrättigheterna måste beaktas. Dessa företrädare stod dock långt från den politiska makten och möjligheten att påverka den industriella utveck lingen var liten.
100 år till 55
469
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Utvecklingen av de samiska markrättigheterna
Staten har historiskt och fram till i dag fattat många beslut som rört samisk markanvändning som lett fram till dagens komplexa rättsläge. De samiska markrättigheternas innehåll har varit omdiskuterat sedan 1900talets början. Under 1900 talet genomfördes fera ofentliga utredningar för att komma till rätta med ”samefrågan”, men utan resultat. Det senaste stora utredningspaketet pågick från slutet av 1990talet till mitten av 2000talet.
9
Det föreslogs bland annat att lagstift
ningen skulle ändras för att tydliggöra de samiska mark rättigheterna och för att ge samer större infytande i olika frågor. Förslagen fck kritik från samiska företrädare för att de inte gick tillräckligt långt, samtidigt som de kritiserades av andra som menade att samerna skulle få för stort infy tande i många frågor. Det stod tidigt klart att det inte skulle vara politiskt möjligt att genomföra förslagen på grund av den kritik som framfördes och då politikerna inte var beredda att erkänna samernas rättsliga position. Eftersom det politiska systemet misslyckats med att hantera dessa frågor har rätts utvecklingen främst skett genom domstolsprövningar, vilket beskrivs längre ner.
Statens syn på den samiska markanvändningen har varierat över tid. Länge respekterades den samiska fördelningen av marken och resurserna, och samerna ansågs äga sina områden
9 SOU 1999:25, SOU 2001:101 En ny rennäringspolitik – öppna samebyar och samverkan med andra markanvändare, SOU 2005:116 Jakt och fiske i samverkan, SOU 2006:14 Samernas sedvanerätt.
56 100 år till
470
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
på samma sätt som de bofasta. I domstolarna kunde samer få tvister om sina skatteland prövade och skydd för sina marker. Men under 1800talet började de samiska markrättigheterna att urholkas, främst genom att länsstyrelserna tog över han teringen av markfrågorna från domstolarna. Skyddet för de samiska markrättigheterna försvagades successivt.
Den första renbeteslagen infördes 1886, främst för att reglera de konfikter som hade uppstått med de bofasta. Lagen utgick från synsättet att samerna hade sedvanerätt till de nordliga områdena. Det uttalades även att samernas rätt till marken skulle skyddas då de använt marken först. Under början av 1900talet förändrades synsättet och den samiska markan vändningen ansågs vara grundad i lagstiftningen (lapprivile giet). Det innebar att staten också kunde förändra samernas markanvändning genom lagstiftning. Detta synsätt rådde under stora delar av 1900talet och är utgångspunkten för dagens rennäringslag från 1971.
10
Detta innebär att vi har en
”
lag som inte erkänner samiska markrättigheter.
Under 1900-talet genomfördes flera offentliga utredningar för att komma till rätta med ”samefrågan”, men utan resultat.
10 SFS 1971:437.
100 år till 57
471
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
1966 stämde samiska representanter staten för att få klarlagt att det fnns samiska markrättigheter.
11
Målet kom att kallas
Skattefällsmålet. Den samiska sidan ville att domstolen skulle fastställa att de ägde vissa fällområden i Jämtland. Även om samerna inte vann målet gjorde Högsta domstolen viktiga uttalanden då det konstaterades att markrättigheterna grun dade sig i det långvariga bruket av marken, med stöd av så kallad urminnes hävd. Statens synsätt att det rörde sig om ett lapprivilegium underkändes alltså. Sedan domen meddelades 1981 är det klarlagt att de samiska markrättigheterna omfat tas av egendomsskyddet i regeringsformen på samma sätt som äganderätten. Detta är dock något som fortfarande inte fått genomslag i rättssystemet.
Sedan domen meddelades 1981 är det klarlagt
”
att de samiska markrättigheterna omfattas
av egendomsskyddet i regeringsformen
på samma sätt som äganderätten.
Efter Skattefällsdomen gjordes förändringar i lagstiftningen för att stärka samer nas ställning.
12
Men de festa bestämmel
ser som infördes fokuserade främst på rennäringen som ett allmänt intresse. Den sortens bestämmelser utgår inte från att det fnns samiska markrättigheter, utan är ett politiskt mål
11 NJA 1981 s. 1. 12 Prop. 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m.
58 100 år till
472
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
som ska vägas mot andra politiska mål, t.ex. skogsbruk och mineralutvinning. Det allmänna intresset rennäring ger ett svagt skydd för den samiska markanvändningen.
De samiska markrättigheternas innehåll har fortsatt att utvecklas genom domar från Högsta domstolen. I Nord malingsmålet klargjordes hur det långvariga bruket av ren bete under vintern i ett kustområde hade lett fram till mark rättigheter som gäller även i dag.
13
I januari 2020 avgjorde
Högsta domstolen det så kallade Girjasmålet om rätten till småviltsjakt och fske i fällen.
14
Efter tio års processande
stod det klart att det är samebyn, och inte svenska staten, som har rätt att göra upplåtelser av småviltsjakt och fske. Målet drevs av Girjas sameby och Svenska samernas riksförbund för att få den omdebatterade frågan om rätten till jakt och fske i fällen prövad och för att driva rättsutvecklingen fram åt.
15
I domen tydliggjordes det att det långvariga bruket av
marken hade gett Girjas sameby ensamrätt i förhållande till staten att fatta beslut om upplåtelser om småviltsjakt och fske i fällområdena. Högsta domstolen uttalade också att urfolks rätten i vissa delar gäller i Sverige, trots att ILO:s konvention 169 inte ratifcerats. Domen är banbrytande då den utvecklar innehållet i de samiska markrättigheterna och tydligt pekar
13 14 15
NJA 2011 s. 109. NJA 2020 s. 3. Jag deltog själv i förberedelserna inför stämnin för Svenska Samernas Riksförbund.
gen som förbundsjurist
100 år till 59
473
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
på att svensk lagstiftning inte i tillräcklig grad erkänner dessa rättigheter.
16
Domarna klargör att de samiska markrättigheterna är privat rättsliga, att de omfattas av grundlagens egendomsskydd och att urfolksrätten har direkt betydelse för svensk rätt. Avgö randena bekräftar därmed det samerna hävdat i mer än 100 år – att de har en starkare rätt till marken än vad som framgår av lagarna. Det innebär att lagstiftningen måste ändras för att bli förenlig med grundlagen och Sveriges internationella åtaganden.
Vad ligger framför oss?
I mer än hundra år har samiska företrädare drivit en rätt skamp för att svenska staten ska ta hänsyn till de samiska markrättigheterna i norra Sverige. Den gröna omställningen innebär att spänningarna om hur naturresurserna ska använ das ökar. Varje vecka rapporteras i media om hur samer pro testerar mot olika exploateringsprojekt och kräver att deras rätt till marken ska respekteras. Vad många inte tänker på är att det rör sig om grundläggande demokratiska frågor och mänskliga rättigheter.
16 Se Allard och Brännström, Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen, Svensk Juristtidning, 2020, s. 429 ff. För en annan intres sant dom, se Svea hovrätt, 20191220, mål nr 746318. Talma sameby fick rätt till ersättning från staten som låtit norska renägare beta renar inom samebyns marker i strid mot egendomsskyddet i regeringsformen.
60 100 år till
474
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
”
Det innebär att lagstiftningen måste ändras för att bli förenlig med grundlagen och Sveriges internationella åtaganden.
I en demokrati är det ett grundläggande krav att de mänskliga rättigheterna respekteras och får genomslag i hela rättssyste met. Sverige har fått upprepad kritik från fera internationella människorättsorgan för att de samiska markrättigheterna inte beaktas i den svenska lagstiftningen. Som beskrivs ovan har de politiska processerna inte lett fram till några förändringar, utan i stället har frågorna främst avgjorts i domstol. För när varande pågår dock fera intressanta politiska processer för att hitta nya lösningar för framtiden.
Under 2021 tillsattes en parlamentarisk kommitté, Renmarks kommittén, som ska lämna förslag till en ny renskötsellag stiftning.
17
Kommittén ska dels analysera rätten till jakt och
fske, både för samebymedlemmar och för de samer som står utanför samebyarna, och dels göra en översyn av hela ren näringslagen. Om kommittén lyckas tydliggöra innebörden av de samiska markrättigheterna kan detta stärka samernas rättsliga situation och ge större infytande över markanvänd ningen. I utredningsarbetet är det viktigt att ta hänsyn till att frågorna berör även andra enskilda och deras markanvänd ning. Jag menar att lösningarna måste ge utrymme för de lokala förhållandena så att även lokala intressen och behov
17 Dir. 2021:35 En ny renskötsellagstiftning – det samiska folkets rätt till renskötsel, jakt och fiske.
100 år till 61
475
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
beaktas för att minska de konfikter som fnns. Företrädare för det samiska samhället bör få hitta lösningar i förhållande till de som nu bor i områdena, vilket är ett konkret sätt att utveckla samernas rätt att delta i beslut som rör deras livsför hållanden.
Parallellt med utredningen tillsätts en sanningskommission som ska granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket.
18
Kommissionen ska lämna förslag på åtgärder som
bidrar till upprättelse och främjar försoning. När samiska frå gor hanteras är den historiska bakgrunden självklart viktig. Samtidigt måste fokus ligga på att hitta lösningar som utgår från dagens samhälle och förutsättningar. I fera länder har staten använt avtal för att hitta långsiktiga lösningar mellan urfolk och majoritetssamhällen. Till exempel har landområ den återlämnats och urfolken har fått möjlighet att förvalta vissa områden, själva eller genom samförvaltning. Även om detta kan verka främmande för vårt rättssystem kan det ändå ge inspel till hur frågorna kan hanteras.
18 Dir. 2021:103 Kartläggning och granskning av den politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser för det samiska folket.
62 100 år till
476
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
”
Företrädare för det samiska samhället bör få hitta lösningar i förhållande till de som nu bor i områdena, vilket är ett konkret sätt att utveckla samernas rätt att delta i beslut som rör deras livsförhållanden.
I januari 2022 införde riksdagen en lag om konsultationer för att ge samerna infytande i frågor som rör dem.
19
Regeringen,
de statliga förvaltningsmyndigheterna, regionerna och kom munerna ska i framtiden konsultera Sametinget innan beslut fattas. Sametinget har länge krävt en konsultationsordning. Enligt Sametingets styrelsordförande Håkan Jonsson är de inte helt nöjda med lagens innehåll, men ser den som ett första viktigt steg för att få mer infytande.
20
19 Prop. 2020/21:64 En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket. 20 Se även det förslag till Nordisk samekonvention som legat lång tid i regeringskansliet för beredning, Nordisk samekonvensjon, Utkast fra finsknorsksvensksamisk ekspertgruppe, 20051026.
100 år till 63
477
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
i dessa frågor, och de känner sig ensamma i sin kamp. Men nu märks en förändring. Efter 100 års rättskamp har många slutat
1
”
tro på att politikerna verkligen vill ta tag
I dag är förtroendet för demokratin och det politiska systemet
Demokratin och friheten
lågt bland många samer. Efter 100 års rättskamp har många slutat tro på att politikerna verkligen vill ta tag i dessa frågor, och de känner sig ensamma i sin kamp. Men nu märks en för ändring. Girjasdomen har stärkt många samer i kampen för att få större respekt för sina rättigheter. Fler och fer organi
Nationella
sationer och aktivister ställer sig bakom samernas krav. Exem pelvis har Fridays for future med Greta Tunberg i spetsen gjort många uttalanden om samernas rätt till marken. Detta
minoriteter i Sverige
borde rimligen sätta större press på politikerna att ta tag i dessa frågor. De politiska processer som nu pågår är en unik möjlighet att komma till rätta med hur samer kan få större
– en viktig del av
infytande över de landområden som de lever i. Det krävs dock politiskt mod och kreativitet för att komma framåt. Frå gan är om det fnns ett sådant mod och en vilja till föränd
Sveriges demokrati
ring? För det kan väl inte vara så att vi ska skjuta dessa svåra frågor framför oss i hundra år till?
64 100 år till
478
3
Demokratin och friheten
Så tystar hat och hot
det demokratiska
samtalet
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Så tystar hat och hot det demokratiska samtalet
daniel poohl
Den 16 september 2016 vaknade Pierre Esbjörnsson, social demokratiskt kommunalråd i Skurup, av en dov knall utanför sovrumsfönstret. Han gick ner till nedervåningen, öppnade ytterdörren och såg sin bil som stod parkerad utanför garaget stå i lågor. Hettan från branden hade fått krockkudden att vecklas ut.
Pierre tänkte direkt på barnen. De måste ut. Han sprang in och lyckades få dem ur huset innan elden spridit sig. Dagen därpå gick det fortfarande att ta del av gärningsmännens bud skap. På fasaden hade någon sprejmålat en symbol för den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen.
1
Pierre Esbjörnsson kom in i politiken via fackföreningsrörel sen. Han fck sin första anställning på Johan Persons glasmäs teri i Malmö. Med tiden blev han aktiv i Byggnadsarbetareför bundet. Därifrån var inte steget långt till Socialdemokraterna. Han valdes in i Skurups kommunfullmäktige och 2010 blev han heltidspolitiker. Sedan kom fyktingkrisen. Pierre var med och tog beslut om att öppna ett HVBhem för ensamkom mande fyktingar. Flyktingmottagandet väckte starka känslor
1 Anderson, Ivar. Det är inte värt det om barnen far illa. Byggnadsarbetaren, nr 1. Januari 2017.
66 100 år till
480
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
i kommunen. Som högst politiskt ansvarig fck Pierre stå i skottlinjen för missnöjet.
Bland annat hade aktivister från Nordiska motståndsrörelsen, vars symbol sprejmålades i samband med brandattacken, fera gånger delat ut propaganda och satt upp klistermärken runt om i kommunen. I maj samma år klistrade de upp afscher på Socialdemokraternas partilokal: en bild på en hängsnara, med texten ”avsedd för folkförrädare”.
Några månader senare brann Pierres bil.
Det är fortfarande oklart vem som låg bakom attenta tet. Men dådet fck konsekvenser. Vakter sattes in vid full mäktiges möten. I december 2016 kallade Pierre Esbjörns son till presskonferens och meddelade sin avgång. – Jag lämnar på grund av hot mot mig och min familj. Det har tagit lång tid att komma fram till beslutet, men min familj går först, meddelade Pierre Esbjörnsson till de lokala journa listerna.
2
Hotet mot det demokratiska samtalet
Demokrati är mer än rätten att rösta på vilket parti man vill vart färde år. Det liberaldemokratiska samhället förutsätter också ett samtal där vi stöter och blöter idéer, intressen och viljor. Detta demokratiska samtal leder oss mot beslut, lagar och policyer som i bästa fall är förankrade hos medborgarna.
2 Skurups kommunalråd slutar efter brandattentat. SVT Nyheter. 20161216.
100 år till 67
481
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Men samtalet har också ett värde i sig. Det åskådliggör och manifesterar det demokratiska samhällets minsta gemen samma nämnare: att vi alla har en röst som räknas.
Som alla samtal är det skört.
Under det senaste decenniet har fera av det demokratiska samtalets aktörer upplevt en ökad utsatthet. Förtroendevalda vittnar om hot, hat, våld och trakasserier. Dådet mot Pierre Esbjörnsson 2016 sticker förvisso ut. Brandattentat hör inte till vanligheterna i den svenska kommunpolitikens vardag. Men de känslor som fck den tidigare glasarbetaren att ge upp sin politiska karriär gör det.
Sedan 2012 har Brottsförebyggande rådet kartlagt förtroende valdas utsatthet. Vartannat år publicerar myndigheten Politi-
kernas trygghetundersökning. I den senaste rapporten angav
ungefär en färdedel (26 procent) att de under 2020 var utsatta för någon form av hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld. 30 procent av de svenska journalisterna uppger att de har hotats. Cirka 70 procent har fått motta nedsättande kom mentarer.
3
Det fnns även fera exempel på hur nationella och religiösa minoriteter drabbas.
3 Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Hat och hot mot journalister 2019. Göteborgs universitet, 2021.
68 100 år till
482
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
En enkät till Sveriges moskéer och muslimska församlingar från 2018 visade att sex av tio av landets församlingar utsatts för någon form av fysiskt angrepp. Mer än var färde moské hade utsatts för en fysisk attack mer än tio gånger.
4
Efter domen i Högsta domstolen den 23 januari 2020 som gav Girjas sameby rätt att bestämma över jakt och fske inom sitt renskötselområde ökade mängden hat och hot dramatiskt.
”
Samer utsattes för dödshot och renar plågades och dödades.
5
Men samtalet har också ett värde i sig. Det åskådliggör och manifesterar det demokratiska samhällets minsta gemensamma nämnare: att vi alla har en röst som räknas.
De svenska judiska församlingarna har tillsammans med experter på antisemitism pekat på en ökning av hat och hot mot judar under de senaste åren.
6
4 Gardell, Mattias. Moskéers och muslimska församlingars utsatthet och säkerhet i Sverige 2018. Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) Uppsala universitet, 2018. 5 Samer mordhotade efter Girjasdomen. Aftonbladet/TT. 20200129. 6 Hultman, Alexander. Judar i Sverige upplever ökat hot och hat. GöteborgsPosten. 20191114.
100 år till 69
483
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Civilsamhället pressas också av hat och hot. LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, som samlar stora delar av civilsam hällets ungdomsgrenar – ser en tydlig trend i sina medlem sundersökningar. 2017 svarade 20 procent av organisationerna att de utsatts för hat och hot. I den senaste undersökningen från 2020 svarade 46 procent ja på samma fråga.
7
Även andra aktörer som spelar en viktig roll i demokratin vitt nar om en ökning av hot och hat – aktörer som forskare, före trädare för rättsväsendet och statlig eller kommunal förvalt ning.
8
I en undersökning från 2016 vittnade var sjätte (17,3
procent) konstnär att den hade utsatts för någon form av hot, våld eller trakasserier under de senaste tolv månaderna.
9
Det är inte bara det demokratiska samtalet i sig som hotas. Framför allt är det olika minoriteters perspektiv och röster som riskerar att försvinna ut i tystnad, politisk apati och hopplöshet.
Den som är mest synlig är ofta den som blir mest utsatt. Men det fnns också en annan slagsida. Kvinnor är oftare utsatta än
7 LSU – Sveriges ungdomsorganisationer. Vi sluter oss inåt – en kart läggning av hot och hat mot Sveriges ungdomsrörelse, 2020. 8 SOU 2020:56. Det demokratiska samtalet i en digital tid – så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Kommittén Nationell satsning på medie och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. 9 Myndigheten för kulturanalys. Hotad kultur – en undersökning om hot, trakasserier ock våld mot konstnärer och författare i Sverige, 2016.
70 100 år till
484
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
män.
10
Även personer med utländsk bakgrund är mer utsatta.
Bland förtroendevalda är skillnaden i utsatthet mellan de med svensk och utländsk bakgrund för visso marginell.
11
Inom
civilsamhället är tendensen tydligare. LSU konstaterar i sin rapport att det är företrädare med normbrytande namn, sexu ellt uttryck och läggning eller funktionalitet som drabbas sär skilt hårt. Bilden bekräftas av MUCF. Enligt deras rapport så är organisationer som riktar sig emot hbtqpersoner, kvinnor och personer med utländsk bakgrund särskilt utsatta.
12
Konsekvenserna av hatet och hoten är allvarliga
Hatet och hoten riskerar att tysta det demokratiska samtalet, och därmed hota demokratins livsnerv. Flera grupper vittnar om självcensur. Hoten eller rädslan för att utsättas påverkar deras beslut. Oron och utsattheten får många att överväga att sluta med sina uppdrag eller byta karriär. En del gör det.
10 Zetterblom, Marianne. Kvinnliga journalister drabbade hårt av näthat. Arbetsliv. 20201207, och Brottsförebyggande rådet. Politikernas trygghetsundersökning 2021. 11 Brottsförebyggande rådet. Politikernas trygghetsundersökning 2021. 12 Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor. Hot och hat bland ideella föreningar, 2021.
100 år till 71
485
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Det är inte bara det demokratiska samtalet
”
i sig som hotas. Framför allt är det olika
minoriteters perspektiv och röster som
riskerar att försvinna ut i tystnad.
En dryg färdedel (26 procent) av alla förtroendevalda upp ger att de under 2020 påverkats av utsatthet eller oro för att utsättas för hot och hat. Bland de som faktiskt utsatts hade nästan hälften (46 procent) påverkats i sitt uppdrag. Den van ligaste konsekvensen är att man undviker att engagera eller uttala sig i en specifk fråga.
13
Samma tendenser fnns inom
journalistkåren.
14
Inom civilsamhället växer oron för att den ökade utsatthe ten får röster i debatten att tystna. I LSU:s rapport med den talande titeln ”Vi sluter oss inåt” varnar ungdomsrörelserna i Sverige för en skenande utveckling. Den ökade utsattheten tvingar organisationer att anpassa sin verksamhet. De ställer in ofentliga arrangemang och väljer att inte publicera debatt artiklar och inlägg i sociala medier. De tvingas att förändra rutiner och lägga allt mer pengar på säkerhet. De som utsätts vänjer sig vid hopplöshet och en känsla av ensamhet, vilket
13 Brottsförebyggande rådet. Politikernas trygghetsundersökning, 2021. 14 Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Hat och hot mot journalister 2019.
72 100 år till
486
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
hotar att utarma medlemsleden och göra det svårare att locka personer att ta framträ dande förtroendeuppdrag.
15
Många opinionsbildare är i dag inte knutna till större organi sationer som kan ge stöd när hatdrevet går. Det ökar utsatt heten ytterligare. 2019 genomförde Civil Right Defenders djupintervjuer med frilansskribenter, debattörer, mindre tid skrifter och civilsamhällesorganisationer med opinionsbild ning som arbetsmetod. De vittnar om aggressiva kampanjer som fått dem att börja undvika vissa ämnen. Ett av inter vjuobjekten berättar att den fått begravningsbuketter, litervis med kogödsel och brev med okänt vitt pulver skickat hem till sig. Ett annat intervjuobjekt berättar: ”I samband med publi ceringen av mitt material tappade jag hår, gick upp i vikt,
”
spydde och fck feberfrossa.”
16
Hatet och hoten riskerar att tysta det demokratiska samtalet, och därmed hota demokratins livsnerv.
15 LSU – Sveriges ungdomsorganisationer. Vi sluter oss inåt – en kart läggning av hot och hat mot Sveriges ungdomsrörelse, 2020. 16 Civil Right Defenders. När samhället tystnar – en rapport om hat och mot oberoende opinionsbildare i det svenska civilsamhället, 2019.
100 år till 73
487
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Inget nytt problem
Hotbrev, våldsdåd, nattliga telefonsamtal och uthängnings kampanjer är inget nytt fenomen. För många journalister, konstnärer, förtroendevalda och civilsamhällesorganisationer har det varit en obehaglig del av verksamheten under stora delar av efterkrigstiden. En av grogrunderna för hat och hot är missnöje och frustration hos medborgarna, och det har funnits med oss länge. Sverige har genomgått stora struktu rella, kulturella och politiska förändringar under tiden efter andra världskrigets slut. Det har genom decennierna påverkat tilltron till det politiska systemet, gett upphov till protest rörelser och förändrat relationen mellan förtroendevalda och allmänheten.
Missnöjet har också politiserats och eldats på i aggressiva kampanjer från såväl vänsterradikala som högerextrema grup per. På 1970talet publicerade exempelvis Kommunistiska förbundet marxistleninisterna (r) regelbundet namn och bild på meningsmotståndare i partiorganet Proletären. Inte minst drabbades enskilda poliser.
17
På 1980talet använde sig den
högerextrema kampanjorganisationen Bevara Sverige svenskt, BSS, av liknande metoder. I sin tidning Patrioten pekade BSS ut misshagliga journalister med namn och bild.
18
I spåren av
uthängningarna följde hot och trakasserier.
Men under de senaste decennierna har något förändrats. Missnöje och förtroende för myndigheter och media har generellt sett legat på ungefär samma nivåer under de senaste
17 Bekämpa Säpo! Proletären. Nr 18, 1972. 18 BSSNytt. Nr 1, 1982.
74 100 år till
488
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
årtiondena. Ändå ökar utsattheten. Den avgörande skillnaden är förstås internet.
Så driver nätet på hat och hot
Å ena sidan har digitaliseringen och de sociala medierna inne burit en demokratisering av det ofentliga samtalet. Å andra sidan har den tekniska utvecklingen fått hat och hot att eska lera. Det beror på fera faktorer.
19
Digital kommunikation innebär distans. I den fysiska världen får den som kommunicerar en omedelbar reaktion som sedan påverkar samtalet. I den digitala eran befnner vi oss bakom skärmen och kan inte läsa av hur det vi kommunicerar tas emot. Det fnns också en distans i tid. Jag skickar mitt med delande nu, men vet inte när det tas emot. Distansen innebär att våra hämningar försvagas och gränserna för vad vi kan
”
uttrycka suddas ut.
Missnöjet har också politiserats och eldats på i aggressiva kampanjer från såväl vänsterradikala som högerextrema grupper.
19 Bladini, Moa. Hat och hot på nätet – en kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv. NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, på uppdrag av Nordiska minister rådet, 2017.
100 år till 75
489
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Kommunikation på internet gör det också möjligt att vara anonym, eller i alla fall känna sig anonym. Genom att dölja sig bakom ett alias eller en tillfällig mejladress kan den som vill kränka, hota eller begå brott slippa konfronteras med det den har gjort. Det blir allt svårare att vara helt anonym på inter net, men det är möjligt att göra det mycket svårt för polisen att komma åt en.
Med våra smarta telefoner har vi också tillgång till internet dygnet runt. Den som tidigare ville hota en politiker eller journalist behövde ringa eller skicka ett brev. Det tog tid. Medan den upprörde skrev sitt brev, frankerade och gick för att lägga det på lådan hade kanske adrenalinet hunnit lägga sig, tvivlet vaknat och impulsen ebbat ut. Nu fnns ingen ång ertid för den som blir förbannad.
Internet är en gemensam plats. Det innebär att hot eller kränkningar kan publiceras i kanaler som mottagaren inte har kontroll över, eller där plattformen inte tar det på allvar. Ett hot som kommer i brevlådan kan kastas i papperskorgen eller arkiveras. Ett hot på internet kan i värsta fall ligga kvar under en längre tid och fortsätta uppvigla till fer hot.
Å ena sidan har digitaliseringen och de sociala
”
medierna inneburit en demokratisering av det offentliga samtalet. Å andra sidan har den tekniska utvecklingen fått hat och hot att eskalera.
76 100 år till
490
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Sociala medier har också en spridningsefekt. Det erbjuder en helt ny verktygslåda för aktörer som vill påverka förtro endevalda, meningsmotståndare, minoriteter eller tjänstemän genom hot, skrämsel och ofentliga förlöjliganden. Så kallade troll kan genom provocerande och absurda påståenden skapa reaktioner som sätter faktabaserad och rationell debatt och diskussion helt ur spel. De sociala mediernas premierande av starka känslor och spridningsförmåga kan få ett litet inspel att växa till en okontrollerbar hatstorm. Genom samordnade attacker går det att slå ut eller paralysera en organisation eller ensam debattör.
Alla de här faktorerna har drivit på hat och hot. Det syns bland annat i de undersökningar som gjorts under de senaste åren. Bland förtroendevalda är påhopp i sociala medier den vanligaste formen av hat och hot (16 procent under 2020).
20
Bland journalister ser mönstret snarlikt ut. 2019 var mejl det vanligaste sättet att bli hotad på (17 procent), följt av sociala medier (16 procent).
21
Inte bara brottsliga handlingar
De senaste årens debatt om näthat skapar lätt intrycket av att utsattheten kom med digitaliseringen, och bara har med inter net att göra. Men hoten är som sagt inget nytt. Och utsatt heten går bortom inkorgen. Journalister och förtroendevalda
20 Brottsförebyggande rådet. Politikernas trygghetsundersökning 2021. 21 Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Hat och hot mot journalister 2019.
100 år till 77
491
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
vittnar även om att de blivit bestulna, utsatta för skadegörelse, slagna, sparkade på och attackerade med vapen.
I många fall handlar det om brottsliga handlingar, som hot, våld och trakasserier. Men inte alltid. Afektiva och föroläm pande mejl och påhopp i sociala medier kan mycket väl hålla sig inom lagens råmärken, men likväl påverka en journalist eller förtroendevald på djupet. Särskilt i de fall där avsända ren har ett våldskapital. Ta exemplet med de nazistiska af scherna som klistrades på fasaden till Socialdemokraternas kontor i Skurup. I strikt juridisk bemärkelse så var det ett fall av skadegörelse. Men det var knappast afscheringen i sig som var problemet, utan budskapet och den avsändare som stod bakom det. Många gånger är det det implicita, outtalade hotet som kryper in under skinnet.
De sociala mediernas premierande av starka
”
känslor och spridningsförmåga kan få ett litet
inspel att växa till en okontrollerbar hatstorm.
När en journalist, förtroendevald politiker eller representant för en minoritetsgrupp eller civilsamhällesorganisation upp märksammas på exempelvis en högerextrem nyhetssajt är ofta inte själva publiceringen olaglig. Den maskeras som en form av medborgarjournalistik. Men det fnns en typ av våldskapital i den svans av följare och läsare som snappar upp signalen och
78 100 år till
492
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
som på beställning ger sig på den utpekade med en storm av mejl och hätska kommentarer.
Vem ligger bakom hoten?
Vem ligger då bakom hoten och hatet? Det vet vi inte helt och hållet. Många hot sker anonymt. Angrepp kan framstå som vanliga medborgares ilska och frustration, men i själva verket vara maskerade kampanjer från politiska organisationer.Trots osäkerheten kan vi till viss del rama in den typiska förövaren. När förtroendevalda själva får ge en bild av motiv och av vem som ligger bakom ett hot, svarar de att de i de festa fall inte vet. De gånger de har en uppfattning rör det sig oftast om en man i åldern 45–64 år som agerar ensam och som uppfattas vara en förargad medborgare. Även om de inte alltid vet vem det är, så kan de förtroendevalda ändå säga något om agendan. I ungefär hälften av fallen förknippar de förövaren med någon form av högerextrem eller rasistisk grupp. Ofta är upprinnel sen att den utsatte varit engagerad i frågor som rör invandring el ler integration.
22
Det fnns förstås gott om andra exempel. Det kan också röra sig om frågor som traditionellt väcker starka känslor, som jakt, vindkraft eller klimat. Debatter som präglas av ett högt ton läge, låsta läger och som många gånger bottnar i djupare klyf tor än själva sakfrågan leder också till mer hot och hat.
Hoten kan också komma från förbittrade rättshaverister eller personer som bedriver en vendetta mot en enskild politi
22 Brottsförebyggande rådet. Politikernas trygghetsundersökning 2021.
100 år till 79
493
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
ker. Hat och hot drabbar företrädare över hela det politiska spektret. Andelen utsatta var under 2020 störst inom Miljö partiet (33 procent) och minst inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna (24 procent vardera).
23
Men mönstret är ändå tydligt. Det ökade hotet mot förtro endevalda domineras av en rasistisk och invandringsfentlig agenda. Det bekräftas också av vittnesmålen från civilsam hällsorganisationer.
Debatter som präglas av ett högt tonläge,
”
låsta läger och som många gånger bottnar
i djupare klyftor än själva sakfrågan
leder också till mer hot och hat.
Rasistiskt präglat missnöje
Det fnns en liten, men ändå betydande andel av den svenska befolkningen som hyser ett starkt motstånd mot invandring och en fentlighet mot etniska minoriteter. I Mångfaldsbaro metern från 2020 instämde exempelvis 15 procent av de till frågade helt eller delvis i påståendet: ”Ju mindre man märker av alla utlänningar, desto bättre är det.” Det är rimligt att tro att hat och hot som har en rasistisk prägel kommer ur denna del av befolkningen. Flera undersökningar tyder också på att
23 Ibid.
80 100 år till
494
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
personer med mycket negativa attityder till invandring har ett lågt förtroende för myndigheter, politiker och media. Till exempel är negativa attityder till invandring och minoriteter vanligast bland Sverigedemokraternas väljare.
24
Det är också
bland Sverigedemokraternas väljare som förtroendet för det demokratiska samhällets olika institutioner är som lägst.
25
Det krävs bara att en liten andel av personerna i det här sam hällsskiktet ger sig på dem de misstror och ogillar för att det demokratiska samtalet ska hotas. Under de senaste åren har frågor om invandring och integration blivit allt mer politi serade och polariserande. Det gör att personer som känner missnöje och hyser intoleranta attityder kan känna sig moti verade att på ett fentligt sätt försöka påverka politiker, jour nalister eller aktörer inom civilsamhället.
I ytterhögerns nätverk av nyhetssajter, videokanaler och pod dar används till och med hat och hot som en strategi. Enskilda tjänstemän, aktivister och politiker hängs ut med namn och bild, med hatstormar som följd.
2017 avslöjade EskilstunaKuriren exempelvis hur det höger extrema medieprojektet Granskning Sverige byggt upp en verksamhet där man systematiskt ringde upp politiker, journa lister och meningsmotståndare, för att sedan klippa om sam
24 Ahmadi, Fereshteh och Palm, Irving. Mångfaldsbarometern 2020. Och Jylhä, Kirsti M och Rydgren, Jens och Strimling, Pontus. Sverigedemo kraternas väljare. Vilka är de, var kommer de ifrån och vart är de på väg? Institutet för framtidsforskning, 2018. 25 Falk, Elisabeth. Svenska förtroendetrender 1986–2020. SOMinstitutet, Göteborgs universitet, 2021.
100 år till 81
495
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
talen och lägga upp vilseledande och förlöjligande utdrag på nätet. Hat och hot blir på det sättet en form av aktivism i sig.
Demokratins nästa stora utmaning
För att förstå fenomenet hat och hot behöver vi inse att det rasistiskt präglade missnöjet och de högerextrema kampan jerna har en ideologisk botten. Ytterhögern motsätter sig den pluralistiska demokratin. De eftersträvar ett samhälle där majoritetskulturen dominerar och lojalitet till nationen är överordnat. I ett sådant samhälle blir det demokratiska sam talets mångfald ett hot.
Samtidigt är det inte hela bilden. Långt ifrån alla som hotar och trakasserar har en rasistisk agenda. När hat och hot mot förtroendevalda började diskuteras på allvar under början av 00talet lades vikt vid att förstå själva missnöjet.
26
I utred
ningen Jakten på makten från 2006 konstaterades att hot och våld mot förtroendevalda måste tas på allvar. Samtidigt, men ade utredningen, låg det ett ansvar på politiker att prioritera sin dialog med väljarna. Det perspektivet har försvunnit. När missnöjet slår över i brottsliga handlingar är det ett tecken på brist på respekt för den demokratiska processen. Samtidigt kan det tolkas som att vårt demokratiska samtal inte är till räckligt inlyssnande.
Det är den utmaning vi nu står inför. Om utvecklingen fort sätter är risken stor att det demokratiska samtalet tystnar allt mer, eller i alla fall byter karaktär. Förtroendevalda, journa
26 SOU 2006:46. Jakten på makten.
82 100 år till
496
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
lister och civilsamhällesorganisationer med fokus på minori teters rättigheter sluter sig och undviker vissa frågor. Då blir våra gemensamma arenor, särskilt de digitala, ett exklusivt till håll för hårdhudade aktörer som vinner debatter – inte med de bästa argumenten, utan med hjälp av gränslösa supporter skaror som pressar meningsmotståndare och minoriteter till reträtt och tystnad.
Det fnns positiva trender också. Inom civilsamhället fnns fera exempel på initiativ som reagerat på utvecklingen. Nät verket #jagärhär har skapat en internationell folkrörelse som stärker människor i att reagera och stå upp när andra blir utsatta för hat och hot. Föreningen Näthatsgranskaren har under de senaste åren identiferat, granskat och polisanmält
”
hatbrott och kränkningar på sociala medier.
De eftersträvar ett samhälle där majoritetskulturen dominerar och lojalitet till nationen är överordnat. I ett sådant samhälle blir det demokratiska samtalets mång fald ett hot.
Inom politiken har frågan fått en högre prioritering. Kommu ner, myndigheter och fackförbund har fått upp ögonen för det växande problemet.
Samtidigt fnns det mycket kvar att göra.
100 år till 83
497
Antologi_Demokratin_DEL4.indd 13
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
1
Demokratin och friheten
demokratiska samtalets gemensamma spelregler. Demokratins utmaning ligger i att skydda vårt gemensamma samtal från politiska grupper med antidemokratiska motiv, så att fer röster kan och vågar ta plats, samtidigt som dialog och transparens behöver öka så att de som hotar samtalet kan
respektera och därmed börja känna sig mer inkluderade det
1
Nationella
Demokratin och friheten
minoriteter i Sverige
Det finns positiva trender också. Inom
civilsamhället finns flera exempel på
”
– en viktig del av
initiativ som reagerat på utvecklingen.
Nationella Sveriges demokrati
Frågan om hur det ska göras är svår och komplex. Om vi bara fokuserar på att skydda oss mot hat och hot riskerar det
minoriteter i Sverige
demokratiska samhället att stänga ute legitim ilska och frus tration. När vi bara fokuserar på att öka dialog riskerar vi att legitimera rasistiskt präglat missnöje, som i sin tur tränger
– en viktig del av
undan och skrämmer minoriteter.
Häri ligger den svenska demokratins nästa stora utmaning.
Sveriges demokrati
84 100 år till
Antologi_Demokratin_DEL4.indd 13
498
4
Demokratin och friheten
Religionens roll
i demokratin
Tre religiösa ledare om traditioner, samhällsansvar och
utmaningar i vår tid
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Religionens roll i demokratin
Tre religiösa ledare om traditioner, samhällsansvar och utmaningar i vår tid
salahuddin barakat, mikael mogren
och ute steyer
Denna text baseras på ett fördjupande samtal om religionens roll i demokratin mellan tre personer med gedigna sakkunska per och erfarenheter inom temat: Salahuddin Barakat (imam och aktiv i bl.a. Islamakademin och olika moskéer och fören ingar i Malmö), Mikael Mogren (biskop i Västerås stift) och Ute Steyer (rabbin i Stora synagogan i Stockholm). Samtalet leddes av journalisten och moderatorn Cecilia Garme och har anpassats till textform av frilansskribent Susanna Lidström tillsammans med kommittén Demokratin 100 år.
Religionsfriheten – en av våra grundläggande fri- och rättigheter
Religionsfriheten är tillsammans med yttrandefrihet, infor mationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och fören ingsfrihet skyddade av svensk grundlag genom bestämmelser i regeringsformen. Samtalets första fråga tar avstamp i dessa grundläggande rättigheter, som på olika sätt är kopplade till det som i dagligt tal brukar kallas åsiktsfrihet – en rätt för varje individ att ge uttryck för sina åsikter.
86 100 år till
500
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Vad är egentligen skillnaden mellan en livsåskådning och en åsikt?
– Åsikter är som dagsländor. De kan jag ju ha fera stycken på en dag. En livsåskådning är större och sammanhängande, och omfattar betydligt mer i livet, sammanfattar Mikael Mogren.
Han får medhåll av både Ute Steyer och Salahuddin Barakat, som framhåller att en livsåskådning kan vara lika befäst i en person som exempelvis orten där man är född och uppvuxen:
– Det är ingenting som är lätt att förändra eller välja bort. Jag är född i en viss stad – livsåskådning är lite på samma sätt. Det är baserat på intryck, kunskap och erfarenheter som blir en del utav en, inte bara något man tycker till om. Ta vår människosyn som exempel. Jag anser att det fnns något som är mänsklig exceptionalism, alltså att människan är speciell i skapelsen och har ett särskilt värde. Det tillhör en livsåskåd ning, och för mig är det lika starkt som platsen där jag är född, säger Salahuddin Barakat.
Dagsländor eller ej – såväl åsikter som livsåskådningar kan utgöra starka drivkrafter i ett samhälle. Hur ska det hanteras i en demokrati? Moderatorn Cecilia Garme ber biskop Mikael Mogren utveckla resonemanget kring religion och samhälls ansvar:
– En mycket viktig kunskap för beslutsfattare och samhället är att kunna skilja på bra och dålig religion, och att det fnns institutioner som gör det. För precis som det fnns bra och
100 år till 87
501
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
dålig politik, fnns det bra och dålig religion. Dålig politik kan vara totalitär politik, som leder till totalitära samhällen. Samma sak gäller för religion. Kunskap och känslighet för nyanser behöver tränas. Det går inte bara att säga att all reli gion är dålig, att den borde stoppas undan i en garderob. Då riskerar vad som helst att gro där. Det är ett samhällsansvar att dålig religion inte växer sig stark, precis som totalitär och antidemokratisk politik inte ska växa sig stark, säger Mikael Mogren.
– Åsikter är som dagsländor… En
”
livsåskådning är större och sammanhängande,
och omfattar betydligt mer i livet.
Uttalandet väcker reaktioner. Imam Salahuddin Barakat invänder att det här är ett tveeggat svärd som kan bli farligt. Han hänvisar till historiska exempel på när man har dömt religioner för att vara dåliga utifrån dåtida premisser som vi i dag tycker är felaktiga:
– Frågan är vem som ska bedöma vad som är bra respektive dåligt, enligt vilket värdesystem och vilken moral?
Rabbin Ute Steyer är inne på samma linje. Hon poängterar att det är ett gammalt grundproblem inom moralflosofn:
88 100 år till
502
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
– Vad är bra, vad är dåligt? Vad är gott, vad är ont? Och hur defnierar vi det? Det har flosoferna stångats med i 2000 år. Om vi börjar använda kategorier måste vi vara konkreta, de abstrakta moraliska kategorierna har vi väldigt svårt att bedöma. Och de förändras. Det som vi tycker är bra i dag var dåligt i går, och tvärtom.
”
För precis som det finns bra och dålig politik, finns det bra och dålig religion.
Mikael Mogren förtydligar att det fnns en tendens att vilja föra in all religion i privatlivet. Det tror han inte är en bra lösning för framtiden, att säga att privatlivet ska bära religi onen. Varför?
– Bakom privatlivets brandvägg kan det utvecklas saker som inte alls är bra, inte heller för den egna religionen. Jag menar att statsmakten ska vara med och ”hyfsa”religion, det gör man ju med lagstiftning, men framför allt hyfsar religion sig själv. Det är därför vi har religiösa företrädare. Vi är ju satta att vara ”religionshyfsare”, säger Mikael Mogren.
100 år till 89
503
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Imam, präst och rabbin – religiösa ledarens ansvar och roll
Hur uppfattar då dessa religiösa företrädare uppgiften de har på ledande positioner inom sina respektive samfund? Vilket ansvar har de för att med biskop Mikaels ord ”hyfsa” religio nerna så att de står i samklang med demokratin? Frågan går först till Salahuddin Barakat:
– Utifrån den muslimska traditionen är islam som religion helt oberoende av styrelseskick. Islam kan fnnas i monarkier och till och med i diktaturer såväl som i demokratier. Min främsta uppgift som religiös representant är inte att bevara ett styrelseskick. Jag har ett sådant ansvar som medborgare. Men mitt ansvar som religiös företrädare är att bevara, för medla och förvalta religionen från generation till generation. Att vara en andlig röst för församlingsmedlemmar.
Ute Steyer förklarar sin uppgift utifrån titeln rabbin, som betyder mästare eller lärare, och tillägger att huvuduppgiften är att vara uttolkare och lärare av den religiösa traditionen.
– Som religiösa ledare borde vi ha den kunskap som krävs för att kunna motverka det som Mikael kallar dålig religion, fel tolkningar. Då kan inte religionen vara undanskufad bakom lyckta dörrar. Religionen måste höras och synas, så att den kan bemötas och diskuteras inom trossamfundet. Då kan de som är företrädare och har gedigen utbildning också påpeka när någon tolkar skriften fel, eller förespråkar något som tra ditionen inte står för eller är en extrem marginaltolkning. Det
90 100 år till
504
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
är vår uppgift, och det är oberoende av styrelseskick. Religion har under årtusenden också haft en revolutionerande funk tion, genom att ifrågasätta det regerande styrelseskicket, säger Ute Steyer.
Mikael Mogren håller med om att förkunnandet av tro till nästa generation och i vår tid är en huvudsyssla han har som religiös ledare, men han vill gärna lägga till ytterligare en dimension – att bygga samhället:
– Det är en oslagbar drivkraft med religiöst liv, och den driv kraften kan gå i olika riktningar. Den kan bli revolutionär, den kan bli samhällsuppbyggande, den kan bli stödjande. Det är en del av förkunnelsen, en del av uppgiften, att religionens drivkraft inte blir destruktiv. Det är väldiga krafter som kom mer loss i människor och sammanhang där religionen tas på allvar, och då har vi ett ansvar som religiösa ledare. Jag är från en tradition som i tusen år har varit med och byggt upp det här samhället, faktiskt skapat Sverige, men också kritiserat det. Kristen tro har alltid varit en röst i samhället, och det tycker jag självklart att religionen ska vara också i framtiden.
Får religionen plats i den liberala demokratin?
Cecilia Garme knyter an till religionens roll i samhällsbygget och för in samtalet på den liberala demokratins utveckling.
Hur uppfattar de tre ledarna religionsfriheten i Sverige så här i början av 2020-talet? Svaren är till en början en aning tre
100 år till 91
505
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
vande. Ute Steyer konstaterar med en lätt suck att ”det är lite knepigt”. Hon fortsätter:
– Det fnns en uppfattning i det demokratiska samhället att religionsfrihet hänger ihop med andra friheter, som till exem pel åsiktsfrihet. Men även liberala demokratiska samhällen diskriminerar religiösa minoriteter, eller begränsar majori tetsreligioner. Det fnns en tendens att sätta sig på väldigt höga hästar när vi pratar om västerländska liberala demokra tier. Om vi är självkritiska ser vi att det inte är så bra som vi gärna vill tro. Synsättet bygger på antagandet att religionsfri het antas vara en kärnvärdering i liberala demokratier, och att dessa demokratier respekterar religiösa friheter för alla sina medborgare, även för religiösa minoriteter. Men det fnns fak tiskt grund att vara lite tveksam till om så är fallet, säger Ute Steyer och hänvisar till en internationell studie där ett stort antal länder undersöktes avseende religionsfrihet.
1
Baserat på
ett fertal källor bedömdes förekomsten av religiös diskrimi nering, religiösa begränsningar och även rätten att avstå från religion. Studien visar att i princip alla länderna, inklusive de västerländska liberala demokratierna, uppvisade markanta inskränkningar i religionsfriheten.
Mitt ansvar som religiös företrädare är att
”
bevara, förmedla och förvalta religionen
från generation till generation.
1 Fox, J. (2019, February 10). The Religion and State Project, Round 3.
92 100 år till
506
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
”
Religion har under årtusenden också haft en revolutionerande funktion, genom att ifrågasätta det regerande styrelseskicket.
Även Salahuddin Barakat ser en rad olika områden där det går att stärka religionsfriheten. Han menar att skon oftast klämmer när det gäller sådant som är avvikande från majori tetskulturen:
– Det handlar om samspel mellan synen på mångfald och reli gionsfrihet. Vi har till exempel västerländska liberala demo kratier där man inte får bygga moskéer med den utformning man vill. Det fnns minaretförbud i vissa europeiska länder, och allt fer talar om att begränsa religiöst präglad klädsel, både på arbetsplatser och i skolor. Även i Sverige är diskursen kring exempelvis ramadan och fasta i skolan väldigt proble matisk. Likadant när man talar om omskärelse, som är tillå tet. Folk jag känner pratar om omskärelse av gossebarn som någon slags barbarisk utövning. De här aspekterna manifes terar sig när något verkligen avviker. Jag skulle vilja ta diskus sionen om liberalismen ytterligare ett steg – när blir liberalis men despotisk, alltså påtvingad? Hur tillåtande är vi för andra sätt att se på vad som är rätt och fel, oavsett om vi talar om klädsel, sexualitet, matvanor, hur man slaktar eller inte slaktar djur som man ska äta? Det känns som vi går mot en nästan militant liberalism som ska påtvingas andra.Tyvärr ser jag ytt ringar som är oroväckande i vårt samhälle på senare tid, säger Salahuddin Barakat.
100 år till 93
507
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Kristen tro har alltid varit en röst i
”
samhället, och det tycker jag självklart att
religionen ska vara också i framtiden.
Ute Steyer pekar också på en tilltagande sekularism. Hon ser att en övergripande åsiktskonsensus är på väg att etablera sig i samhället, något som i förlängningen kan innebära att man inte får ha en avvikande åsikt eller tradition, även när det gäl ler religion.
– Ibland säger man att det handlar om religiös tolerans. Men tolerans är inte samma sak som acceptans. Det betyder att man ska tåla dem som man egentligen inte gillar. Denna upp fattning växer sig allt starkare, säger Ute Steyer.
Cecilia Garme tar upp att många av världens mest stabila demokratier är påfallande sekulariserade, till exempel län derna i norra Europa. Har de blivit sekulariserade för att de
är demokratier, eller är det tvärtom? Har detta inte med varandra att göra? Mikael Mogren svarar:
– Det beror på vad du menar med sekulariserade. Sverige anses vara sekulariserat men forskning visar att vi är väldigt påverkade av religiösa normer och av religiösa system och riter i vårt samhälle. Sverige är sekulariserat i någon sorts statsme ning, men vi umgås via våra religiösa högtider. Många gör det utan att refektera. Religion bär relationer och traditioner, som vi behöver för att överleva. Om ett samhälle börjar bekämpa
94 100 år till
508
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
det, då är vi illa ute. När en västerländskt liberal demokrati blir sekularistisk, alltså bekämpar religion medvetet, då kom mer det att påverka relationerna och traditionerna. Och det
”
bryter ner samhällsbygget.
Sverige anses vara sekulariserat men forskning visar att vi är väldigt påverkade av religiösa normer och av religiösa system och riter i vårt samhälle.
Salahuddin Barakat poängterar att det är viktigt att skilja på ett sekulärt styrelseskick och ett sekulärt samhälle:
– Att styrelseskicket är sekulärt är gynnsamt enligt många. Att Sverige är sekulärt i den bemärkelsen ger oss friheter som vi kanske inte hade haft annars. Men när det går från att vara ett sekulärt styrelseskick till ett samhälle som måste sekula riseras, då har man problem. Kina är sekulärt i den bemär kelsen, även Nazityskland var ganska sekulärt, liksom Sovjet under kommunismen. Men det var sekulärt på ett sätt där man påtvingade sekularism och ateism på befolkningen och samhället.
Ute Steyer håller med och påpekar att man ska vara försiktig med att göra kopplingar mellan den liberala demokratin och det sekulariserade samhället:
100 år till 95
509
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
– Förenta staterna är en av världens mest stabila demokratier, men där har religioner ofciellt en mycket högre ställning. Men man har en strikt separation mellan religion och stat.
Religion bär relationer och traditioner,
”
som vi behöver för att överleva.
Mikael Mogren för in ordet religionsneutral i diskussionen för att sätta fngret på det han tycker de båda kollegorna uttrycker på ett bra sätt:
– Neutral i religionsfrågor betyder att religionen får vara som den är. Den får hållas. Men i svensk tolkning innebär detta i hög grad att religion ska hållas tillbaka. Det är ju inte religi onsneutralt, och det märks till exempel i skolan. Där ser jag skolböcker som jag tror hör hemma i forna DDR. Jag förstår att barn som läser dessa böcker inte vill tillhöra den här reli gionen. De är religionsnegativa och beskriver religionen som något avvikande och normbrytande, vilket det traditionellt sett inte är i Sverige. Här är det ju ett majoritetsbeteende, att fra jul till exempel.
Att religionen ses som avvikande är något Salahuddin Bara kat kan relatera till utifrån ett minoritetsperspektiv. Han före drar ofta att tala om livsåskådningar, snarare än religioner, eftersom han upplever att religion i politiska sammanhang inte är neutralt.
96 100 år till
510
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Ateism är oftast utgångspunkt för vad som är neutralt. Man beblandar ateism och sekularism och vetenskaplighet så att det blir en väldig röra, där religion blir det icke neutrala och kanske även bakåtsträvande. Som minoritet, när jag växte upp här i Sverige och gick i svensk skola, tyckte jag inte det var så neutralt eller sekulärt. Ett exempel är högtiderna. Mina för äldrar fck exempelvis tigga om ledighet. Alla högtider, allt frande, är kopplat till kristna högtider. Vi vill inte ta bort det, utan snarare lägga till och berika, vilket görs i många andra länder där man inkluderar fer. Den aspekten känner man av som tillhörande en minoritetsreligion, även om majoriteten av svenskarna inte uppfattar det som religiöst, utan som kultur. Det är fortfarande en kultur med väldigt tydlig profl, bak grund och historia. Det fnns arbete att göra för att bli mer
”
inkluderande, säger Salahuddin Barakat.
Men när det går från att vara ett sekulärt styrelseskick till ett samhälle som måste sekulariseras, då har man problem.
Ute Steyer konstaterar att det kan vara svårt att bli inklu derande om majoriteten inte vet varifrån de egna kulturella uttrycken kommer:
– Då blir det väldigt lätt att avfärda minoriteters religiösa kulturuttryck.
100 år till 97
511
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Mikael Mogren fyller i:
– Ja, det här är en nyckelfråga. Om majoriteten säger att vi inte har någon religion – varför ska då andra ha det? I själva verket har de massor av religion. Hela samhället är ju religiöst konnoterat. Vi talar om mångtusenåriga traditioner som har påverkat kulturarv och människors liv.
Som minoritet, när jag växte upp här i
”
Sverige och gick i svensk skola, tyckte jag
inte det var så neutralt eller sekulärt.
Står religionsfriheten i konflikt med andra rättigheter?
Cecilia Garme tar upp frågan om att religionsfriheten ibland kan stå i konfikt med andra rättigheter eller intressen i ett demokratiskt samhälle. Ett välkänt exempel var när en barn morska med hänvisning till religiös övertygelse inte ville utföra abort. Hur ser ni på den typen av konfikter?
Mikael Mogren tror att den stora uppmärksamheten kring barnmorskan delvis har att göra med den tidigare nämnda tendensen att framställa kristna som avvikande och norm brytande. På ett mer generellt plan lyfter han fram att det
98 100 år till
512
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
hela tiden fnns olika värdesystem i samhället som möts, till exempel koscherslakt och djurrätt eller omskärelse av pojkar och barnens rättigheter.
Ute Steyer vänder sig mot att sätta upp den typen av dikoto mier, inte bara för att religionslagstiftningen i det här fallet är överordnad:
– Det är ingen dikotomi. Koscherslakt gör vi till exempel för att vi är måna om djurens rätt. Vi utför omskärelse av pojkar, eftersom vi är måna om barnens rätt att växa upp i en kultu rell kontext. Men det här är ett vanligt drag i den ofentliga debatten, att man försöker sätta upp ett motsatsförhållande. Det ska man vara väldigt försiktig med, för man hamnar i en polemisk åsiktskonsensus, och det har vi tillräckligt av i vårt samhälle.
Salahuddin Barakat lägger till ytterligare en aspekt av barn rättsperspektivet och omskärelse:
– Precis som rabbinen säger så görs detta även utifrån bar nens rätt. Skillnaden är vad man sätter värde på. Vi som reli giösa sätter värde på annat än bara materiella aspekter. Det andliga och själsliga, tillhörigheten och traditionen är minst lika viktiga för ett barn. Dessa aspekter, det materiella i för hållande till det andliga, är ju en sorts konfikt. Faran uppstår när man utgår från att det sekulära ateistiska är det neutrala, säger Salahuddin Barakat och återkopplar till biskopens tidi gare resonemang om religionsneutralitet.
100 år till 99
513
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Frånvaron av religion är inte neutralt, enas de om och Mikael Mogren drar paralleller till sina erfarenheter av barndop:
– Det fnns en uppfattning om att utförandet av religiösa handlingar med barn, är emot barn. De ska själva få välja. Därför ska de vara i karantän tills de blir 18 år. Denna karan tänteori har vuxit sig jättestark i Sverige. Det är en befängd tanke, eftersom religion är så mycket mer än en åskådning. Man växer ju in i ett stort sammanhang. Det är som att säga ”jag ska inte tala svenska med mina barn, för de ska själva få välja språk när de blir 18 år”.
Salahuddin Barakat leder tillbaka samtalet till frågan om barnmorskan och menar att hanteringen av fallet är tecken på ett hårdnande klimat i samhället, särskilt när det är för knippat med religion:
– Man har hanterat det väldigt dömande, inte alls förstående. Det fnns ett brett spektrum av åsikter kring moral, vad som är rätt och fel, och där gör vi mer nytta i att diskutera och samtala än döma och fördöma. Även om jag inte håller med – islam är relativt liberalt i abortfrågan – ser jag att en reli giös person angrips väldigt hårt utifrån en religiös övertygelse. Det kan jag relatera till, och känna att så hade jag inte velat bli behandlad.
100 100 år till
514
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
”
Det finns ett brett spektrum av åsikter kring moral, vad som är rätt och fel, och där gör vi mer nytta i att diskutera och samtala än döma och fördöma.
Erfarenheter av hot och hat
Hur har då det hårdnande samhällsklimatet drabbat dessa tre religiösa ledare? Cecilia Garme frågar om de personligen
har utsatts för hat och hot på grund av sin religion. Alla svarar jakande, att det har hänt vid upprepade tillfällen. Salahuddin Barakat kommenterar:
– Jag är i princip utsatt varje gång jag syns i det ofentliga, i media eller liknande. Där fnns nog inga undantag, jag får med jämna mellanrum hotbrev om att man ska bränna upp mitt hem, döda mig och så vidare. Även verbala och allmänna rasistiska angrepp är vanliga.
Förutom det personliga traumat i varje enskilt fall kan detta även skapa rädslor som påverkar religionsutövning och sam verkan på bred front. Mikael Mogren framhåller vikten av att stödja varandra, men tillstår att det inte är någon lätt fråga:
– Det handlar om samexistens, precis som mycket av det vi talat om hittills. Hur ska vi kunna samexistera, och hur ska det bästa från våra olika traditioner kunna bidra till det gemensamma? Om man börjar självcensurera sig för att inte
100 år till 101
515
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
bli utsatt för hatdrev, då kommer inte det bästa fram, man blir tyst och håller sig undan.
Om tystnaden breder ut sig är det svårt att nå ut med kun skap. Cecilia Garme undrar hur de tycker att det är ställt med kunskapen om religion, behovet av tillhörighet och kultur bland allmänheten. Alla tre anser att kunskapsnivån generellt är låg, men Salahuddin Barakat påpekar att pandemin i viss mån har framhävt vikten av gemenskap och det andliga i vår vardag:
– Vi har alla erfarit att det med digitala möten inte har gått att ersätta närheten och det fysiska. I slutändan längtar vi tillbaka till att träfas och sitta tillsammans i samma rum. Den själsliga aspekten tror jag många har känt av under pandemin. Det blir ett slags bevis för att det religiösa, eller det andliga, behövs.
Om man börjar självcensurera sig för att inte
”
bli utsatt för hatdrev, då kommer inte det bästa
fram, man blir tyst och håller sig undan.
Ett ökat religiöst behov?
Cecilia Garme har noterat att fer börjat prata om sin tro, och att de är engagerade som till exempel kyrkvärdar. Är det ett
102 100 år till
516
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
tecken i tiden, på att det fnns både ett ökat religiöst behov och en ökande acceptans? Mikael Mogren svarar:
– Det du beskriver är en kom utrörelse. I Sverige har stora delar av samhällets medborgare länge varit aktiva i kyrkan, till exempel som kyrkvärdar eller förtroendevalda eller prästbarn. Det har man tidigare inte velat talat högt om i Sverige, där det har varit någon sorts liberal sekularistisk norm. Det vore väldigt bra om denna norm kan brytas. Då kan också den som är muslim vid det bordet säga att ”i min moské har jag ansvar”, och en judinna berätta att ” hemma hos mig så gör vi så här”. Annars blir det samtalet helt tyst, eftersom majoritetskulturen lägger locket på. Man får ökad kunskapsnivå kring ett bord
”
när många bidrar.
Den själsliga aspekten tror jag många har känt av under pandemin. Det blir ett slags bevis för att det religiösa, eller det andliga, behövs.
Religiös mångfald berikar
Att vi i samhället behöver göra religion och diskussioner om religion mer till en del av vår vardag är de tre religiösa ledarna vid detta virtuella bord eniga om. Samtalet sker typiskt för vår tid via videokonferens, och i nästa fråga återkommer Cecilia Garme till det inledande resonemanget om bra och dålig
100 år till 103
517
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
religion: Om religioner blir viktigare i samhället kommer
kunskapsnivån att stiga, kan det också leda till att det blir fer konfikter mellan olika religiösa åskådningar? Salahuddin
Barakat svarar:
– Det har helt att göra med hur man förhåller sig och sam talar. I det samhälle jag kommer ifrån, Libanon, har vi haft tider av enorm religiös mångfald, ömsesidig respekt och sam levnad, även efter inbördeskriget. Jag tror att det går att forma ett sådant samhälle om man är öppen. Sedan är det självklart så att om man tar fel väg av politiska skäl eller andra orsaker, kan det leda till att en grupp får dölja sin religion, något som kan leda till krig och våld. Men det är inte nödvändigtvis så att starkare religioner innebär mer konfikt.
Cecilia Garme frågar om de ser några förebilder bland demo kratiska länder runt omkring oss, när det gäller förutsätt ningar för bra religiösa samtal och fungerande pluralism. Mikael Mogren tycker att det fnns fera:
– Tyskland är ett väldigt fnt exempel vad gäller att ha hög religionsnivå och intellektuella samtal. Religiösa företrädare har en framträdande roll i debatten och det ger en intressant samhällsdebatt på ett sätt som vi inte har i Sverige. Det fnns också i Finland och Danmark. Och Norge har haft ett stort trosupplärningsprogram med statliga medel till skolan för att man har sett att religionsnivån är för låg. Vi är omgivna av goda exempel. Det är som en sorts kom utprocess. Det kan ske inte betyder att det blir mer religion, men det blir religion som man kan använda. Precis som hbtqerfarenheten jag har
104 100 år till
518
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
– kommer du ut så kan man använda det. Har du det i garde roben så tar det en massa energi att hålla det där.
Ute Steyer håller med, och framhåller att vi har allt att vinna på att lyfta in religionen i den samhälleliga diskursen. Hon tycker det är en stor förlust att många människor, oavsett bak grund, vet så lite om sin egen historia och ibland till och med uttrycker stolthet över sin okunskap. Vid ett tillfälle, när hon nyligen kommit till Sverige, pratade hon om kristna helger med en svensk arbetskamrat och frågade vad pingsten betyder.
– Den här personen visste inte det, utan var stolt över att inte kunna svara. Det stör mig lika mycket när jag hör judar som inte kan svara på vad judiska helger innebär. Vi vattnar ur våra samhällen och får ett fattigare samtal. Sverige är inte ett gott exempel, framför allt inte vad gäller det ofentliga samtalet. Det är oftast väldigt urvattnat och ytligt, eftersom kunska perna ofta saknas, säger Ute Steyer.
Cecilia Garme frågar om hon vill lyfta fram några andra demokratiska länder där man har en rikare diskussion om religioner.
– I Israel fnns en väldigt levande och livlig diskurs inom de tre stora religionerna, men också mellan dem. Israel är också en sekulär stat i mycket, men inte i allt, till exempel fnns inte borgerlig vigsel. Det måste ske antingen kristet, muslimskt eller judiskt. Du kan inte gifta dig borgerligt. Och det skaver, för det passar inte alla. Då uppstår en intressant diskurs, som
100 år till 105
519
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
rör de egna traditionerna och många ifrågasätter på ett intel ligent sätt, säger Ute Steyer.
Salahuddin Barakat har erfarenhet från England, där han har sett ett bra och utbrett interreligiöst arbete. Han framhåller att det inte bara handlar om allmänna paneldiskussioner, utan samverkan på djupare nivå.
– När moskéer i vissa områden blev utsatta för hat och hot, så gick judiska säkerhetsgrupper in och försvarade. Även aka demin samverkar med religionen. De stora universiteten i Oxford och Cambridge har både moské och synagoga. Här får vi inte ens ett bönerum i Lunds universitet. Så det är tyvärr stor skillnad på religionens roll i samhället, och respekten för både religionen och samexistensen. Jag överraskas av att det sker böneutrop mitt i centrala London och att du kan se judar och kristna och muslimer stå och föra teologiska diskussioner i Hyde Park. Alla skriker och tjafsar med varandra, men det skapar möten, och det är viktigt, säger Salahuddin Barakat.
Vi har allt att vinna på att lyfta in religionen
”
i den samhälleliga diskursen. Det är en stor
förlust att många människor, oavsett bakgrund,
vet så lite om sin egen historia och ibland till
och med uttrycker stolthet över sin okunskap.
106 100 år till
520
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
I Sverige ser det annorlunda ut, konstaterar alla tre. Mikael Mogren berättar att de hade ett jättefnt bönerum i högsko lan i Västerås för de olika religionerna, men så tillträdde en ny ledning med nya påbud och rummet togs bort. Salahuddin Barakat tillägger att Malmö universitet har ett bönerum där
”
det hålls fredagsbön och som är öppet för alla.
Alla skriker och tjafsar med varandra, men det skapar möten, och det är viktigt.
Tillsammans drar de slutsatsen att den här typen av beslut fattas av de enskilda lärosätena, och att variationerna över lan det därmed är stora. Mikael Mogren kommenterar:
– Det är väldigt lokalt och ibland mycket okunniga bedöm ningar. Vi gör ofta fna kontrakt mellan församlingarna och skolan, men så kommer en ny ledning och då försvinner allt sammans.
Religionen som drivkraft för demokratin
Efter en timmes samtal knyter Cecilia Garme ihop resone manget med en sista fråga: Det låter som att ni tycker det
fnns utrymme för religionsfriheten att utvecklas inom ramen för demokratin i Sverige – har jag uppfattat det rätt? Svaret
100 år till 107
521
Antologi_Demokratin_DEL4.indd 13
”
Nationella
minoriteter i Sverige
– en viktig del av Sveriges demokrati
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
1
Demokratin och friheten
blir enstämmigt jakande, men Mikael Mogren är också snabb med att vända på frågeställningen för att återigen bredda per spektivet:
– Och det fnns utrymme för demokratin att utvecklas med
hittills. I hela den har gjort
1
Nationella
drivkraft från religionen, som demokratibygget var det ju religiösa människor som i kraft av sin religiösa övertygelse blev demokratiska förkämpar. Reli
Demokratin och friheten
minoriteter i Sverige
gionen är med och bygger den liberala demokratin, eller alla samhällssystem, liksom den kan vara den kritiska rösten.
Samtalet om demokratin måste alltid finnas där – hur man bevarar den, hur
den förbättras, hur den utvecklas och
anpassar sig efter nya situationer.
– en viktig del av
Salahuddin Barakat tillägger att religion har en historia av att vara på de svagas sida, och att det gäller att hålla koll på vad
Sveriges demokrati
som kan bli en ”majoritetsdiktatur”:
– En demokrati kan lätt missbrukas. Det är viktigt att stän digt vara medveten om det, och där kan religionen vara en bra röst. Det fnns en fara i att göra demokratin till en guldkalv. Samtalet om demokratin måste alltid fnnas där – hur man bevarar den, hur den förbättras, hur den utvecklas och anpas sar sig efter nya situationer.
108 100 år till
Antologi_Demokratin_DEL4.indd 13
522
5
Demokratin och friheten
I era spår
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
I era spår
domino kai
Ni har gått här
Ser er alla framför mig Ser er sorg, förtvivlan, alla frågor som börjar med varför
Ni har gått här, ni har gått här
Ser barnen som svälter som förstått att ingen gråt eller klagan hjälper till bröd
Ni har gått här, ni har även gått här och även här
Hatets svarta tryne visar sig framför mig, känner ett djupt obehag Mår illa, allt detta hat mot sin medmänniska Undrar hur många i makten kände sig rädda att själva bli dömda till koncentrationsläger vid vägran att löpa med Men spelar det någon roll nu, kanske inte
110 100 år till
524
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Ni har gått här, ni har gått här, även gått här och här
Ser över taggtråden till andra sidan, vad sa människorna som bodde, levde sina liv i närheten Deras tankar, fanns det något medlidande Ser det tvingade ledet till alla lastbilar, lastbilarna som körde med fångarna från det romska lägret till gaskamrarna Varefter kropparna och lungorna fylldes med ZyklonB, varpå kropparna brändes
Alla ni underbara människor som aldrig fck ge en röst från er själva Men vi har inte glömt bort er, vi ger er den rösten
Jag går vidare på dödens fält
Ni har gått här, ni har gått här, även här har ni gått, här har ni gått också och även här har ni gått
100 år till 111
525
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
1
Demokratin och friheten
Nationella
minoriteter i Sverige
– en viktig del av Sveriges demokrati
112 100 år till
526
Författarna
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
prolog: v r demokr ati behˆver alla rˆster
Lena Posner-Körösi
är leg. psykolog med inriktning
på marknad och kommunikation och ordförande för Judiska församlingen i Stockholm. Hon har startat och är ordförande för Paideia folkhögskola i Stockholm och har även grundat föreningen Amanah i Malmö, som verkar för att bygga tillit mellan muslimer och judar. PosnerKörösi har länge varit aktiv i samhällsdebatten kring frågor om nationella och religi ösa minoriteter i förhållande till majoritetssamhället.
1 . nationella minoriteter i sverige
- en viktig del av sveriges demokr ati
Lennart Rohdin
är fristående föreläsare, utbildare
och konsult i nationella minoritetsfrågor.Tidigare var Rohdin statssekreterare för fykting och invandringsfrågor 1991–93 och riksdagsledamot 1993–98. År 2009 ledde Rohdin arbetet med tillkomsten av Lagen om nationella minoriteter och minori-
tetsspråk i Regeringskansliet och han har även varit regering
ens särskilda utredare av en stärkt minoritetspolitik i utred ningen Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60 resp. 2017:88).
2 . samernas urfolksstatus
- en utmaning fˆr demokratin
Malin Brännström,
skogssame från Mausjaur, är
museichef och forskare vid Silvermuseet och Institutet för arktisk landskapsforskning (INSARC), samt knuten till juridiska institutionen vid Umeå universitet. Brännström är utbildad domare och har under 20 år arbetat som jurist med samiska rättighetsfrågor, bland annat som förbundsjurist hos
114 100 år till
528
100 år till
SOU 2022:28 Demokratin och friheten
Demokratin och friheten
Svenska Samernas Riksförbund. Hennes forskning är främst inriktad mot markanvändningsfrågor, samiska markrättig heter och urfolksrätt.
3 . s tystar hat och hot det demokratiska samtalet
Daniel Poohl
är journalist, författare och föreläsare,
vd för stiftelsen Expo och ansvarig utgivare för tidskriften Expo. Poohl har under fera decennier bevakat och analyserat rasistiska och extrema politiska rörelser och hur de påverkar och påverkas av samhällsutvecklingen. Han är återkommande expert i svensk och internationell media och har skrivit fera böcker i ämnet.
4 . religionens roll i demokratin
Shaykh Salahuddin Barakat
är teolog och islamisk
rättslärd som grundat läroinstitutet Islamakademin i Malmö. Barakat är även medgrundare av Amanah, ett judiskmus limskt samarbetsprojekt vars syfte är att bygga förtroende mellan judar och muslimer i Sverige, öka förståelsen för judisk och muslimsk religion, tradition och kultur bland majoritets befolkningen samt motverka islamofobi och antisemitism.
Mikael Mogren
är biskop i Västerås stift, författare
och har undervisat vid Faculté Protestante i Paris. Mogren har bland annat studerat teologi i Uppsala, Tübingen och vid Harvard University samt arbetat med ungdomar och stu denter inom Lutherhjälpen, Svenska kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans mission. Parallellt undervisade och forskade han vid Uppsala universitet.
100 år till 115 100 år till 115
529
Demokratin och friheten SOU 2022:28
Demokratin och friheten
Ute Steyer
är den första kvinnliga rabbinen i Sverige.
Steyer har studerat till rabbin både i USA och Israel och arbetat och forskat på Center for Jewish Law of Yeshiva University/Cardozo School of Law och Te Jewish Teolo gical Seminary i New York. Sedan januari 2015 är hon rabbin i Stora synagogan i Stockholm och undervisar på Paideia i Talmud och judiska studier. Steyer är därtill doktorand i etik vid Uppsala universitet.
5 . i era spÂr
Domino Kai
är rom med rötter i Finland, men har levt
hela sitt liv i Sverige. Kai har i 30 års tid arbetat med upp lysning och debatt kring frågor om romsk kultur, historia och nationella minoriteter. Han har bland annat arbetat på Diskrimineringsombudsmannen, Regeringskansliet, Forum för levande historia och i Europaparlamentet. År 2019 till delades han svenska Martin Luther Kingpriset.
116 100 år till
530
Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati www.vardemokrati.se