Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 20 juni 2018 att tillsätta en kommitté för att under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Insatserna och aktiviteterna skulle planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer som arbetar med demokratifrågor och nå ut till en stor del av befolkningen (dir. 2018:53).

Ordförande Peter Örn utsågs den 20 juni 2018. Ledamöterna Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah utsågs den 23 augusti 2018. Utredningen har antagit namnet kommittén Demokratin 100 år.

Ämnesråd Helena Onn var huvudsekreterare fr.o.m. den 1 september 2018. Som biträdande sekreterare anställdes Raija Kärkkäinen Eriksson fr.o.m. den 3 oktober 2018. Malin Hansson anställdes som sekreterare fr.o.m. den 26 november 2018. Thérèse Amnéus anställdes som sekreterare fr.o.m. den 1 april 2020. Fanny Wallberg var anställd som sekreterare fr.o.m. den 8 juni 2020 t.o.m. den 28 augusti 2020. Erika Lindeberg anställdes som sekreterare fr.o.m. den 2 oktober 2020. Eva Kopito var anställd som sekreterare fr.o.m. den 11 januari 2021 t.o.m. den 12 november 2021. Nellie Johansson var anställd som sekreterare fr.o.m. den 18 januari 2021 t.o.m. den 30 juni 2021. Carl Eklund var anställd som sekreterare fr.o.m. den 7 juni 2021 t.o.m. den 31 januari 2022. Paula Pontvik anställdes som sekreterare den 7 juni 2021. Fredrika Söderman var anställd som sekreterare fr.o.m. den 15 november 2021 t.o.m. den 31 mars 2022. Beata Sjöstedt och Hedvig Palmqvist var anställda som sekreterare fr.o.m. den 17 januari 2022 t.o.m. 15 maj 2022.

Kommittén överlämnar härmed betänkandet Vår demokrati – värd

att värna varje dag (SOU 2022:28, volym 1) samt Antologin 100 år till

(volym 2).

Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i juni 2022

Peter Örn Emma Frans Lena Posner-Körösi Rosaline Marbinah

/Helena Onn / Malin Hansson / Raija Kärkkäinen Eriksson / Thérèse Amnéus / Erika Lindeberg / Paula Pontvik / Hedvig Palmqvist / Beata Sjöstedt

5

Innehåll

Volym 1, betänkandet Vår demokrati – värd att värna varje dag

1 Författningsförslag ..................................................... 39

1.1 Förslag till förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474) .................................... 39 1.2 Förslag till förordning om ändring i myndighetsförordningen (2007:515) ................................... 40

2 Uppdraget ................................................................ 41

2.1 Uppdraget ................................................................................ 41 2.2 Utgångspunkter ...................................................................... 42 2.3 Betänkandets disposition ........................................................ 42

3 Hur uppdraget genomfördes ....................................... 45

3.1 Vision och mål för arbetet ...................................................... 45 3.2 Demokratiambassadörernas uppdrag och roll ...................... 46 3.3 Målgrupper .............................................................................. 46

Innehåll SOU 2022:28

6

3.4 Strategiska överväganden och arbetssätt ............................... 47 3.5 Samarbeten av särskild vikt .................................................... 50 3.6 Delrapport till regeringen ...................................................... 52 3.7 Förändrade förutsättningar .................................................... 53

4 Redovisning av kommitténs arbete ............................... 55

4.1 Demokratiambassadörernas arbete ....................................... 56 4.2 Deklaration för en stark demokrati ....................................... 58 4.3 Demokratistugan .................................................................... 61 4.4 Filmer, skrifter, publikationer och nyhetsbrev ..................... 64 4.5 Publika insatser ....................................................................... 67 4.6 Annan verksamhet .................................................................. 72

5 Resultat och reflektioner ............................................ 73

5.1 Resultat ................................................................................... 73 5.2 Reflektioner ............................................................................ 77

6 Ta tillvara kommitténs arbete ...................................... 79

6.1 Inrätta en nationell demokratifunktion ................................ 79 6.2 Uppdrag till länsstyrelserna att arbeta demokratistärkande ................................................................ 82

7 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet ...................................................................... 87

7.1 Större fokus på demokrati i myndigheternas arbete ................ 87 7.2 Analysera konsekvenser för demokratin............................... 91 7.3 Förtydliga skolans demokratiuppdrag .................................. 93

Innehåll

7

8 Konsekvenser ............................................................ 97

8.1 Förslagen i korthet .................................................................. 97 8.2 Finansiella konsekvenser för staten ....................................... 98 8.3 Samhällsekonomiska konsekvenser ..................................... 101 8.4 Andra konsekvenser ............................................................. 104

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 2018:53 ........................................... 109 Bilaga 2 Deklaration för en stark demokrati ............................. 113

Bilaga 3 Demokratistugan .......................................................... 181 Bilaga 4 Kommitténs publika aktiviteter, viktigare samråd

och möten samt medverkan i andra aktörers arrangemang 2018–2022 ............................................... 193

Bilaga 5 Redovisning av debattartiklar och nyhetsbrev ............ 209 Bilaga 6 Undersökningar om kunskap, engagemang

och delaktighet i demokratin ....................................... 213

Bilaga 7 Översikt av demokratiuppdrag som gavs

till myndigheter och vissa organisationer .................... 219

Volym 2, Antologin 100 år till

9

Förord

Detta förord är formulerat med en känsla av tacksamhet över uppdraget att få bidra till en samling för en stark demokrati i Sverige. Över hela landet har vi mött ett enastående och hoppingivande engagemang. Ett engagemang för att bidra till att utveckla och stärka demokratin genom att öka delaktigheten, förankringen av och motståndskraften i demokratin. Det är ett engagemang som finns hos kommuner, länsstyrelser, regioner, civilsamhälle, myndigheter, skolor, universitet, högskolor, näringsliv och många fler. Och som överallt i varje sammanhang bärs av enskilda individers insikt om att demokratin är värd att värna varje dag, eftersom det är det enda samhällsskick som utgår från respekten för varje människas unika värde och värdighet.

Kommitténs uppdrag har varit att under åren 2018–2021 fungera som en katalysator och uppmuntra aktörer till nya insatser och samarbeten för att stärka och utveckla demokratin. Vi har lagt stor vikt vid att föra samman olika aktörer och synliggöra det arbete som görs.

Kommittén formulerade tidigt en vision för arbetet. Visionen att samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag skulle bli en landsomfattande demokratirörelse som skulle sätta diskussionen om vårt styrelseskick, vår demokrati, högst. Visionen att demokrati skulle genomsyra det offentliga samtalet, att diskussionen skulle hållas i en positiv och framåtblickande anda och att alla individer och grupper skulle känna sig som en del av det demokratiska samhället.

Aktiviteterna inriktades mot 2021 – det år när vårt land på olika sätt uppmärksammade och högtidlighöll att det var 100 år sedan den allmänna och lika rösträtten fick sitt principiella genombrott i Sverige. När vi firar hundra år av demokrati är det samtidigt viktigt att minnas att det dröjde fram till 1989 innan alla svenska medborgare över 18 år fick rösträtt, då omyndighetsförklaringen avskaffades.

Förord SOU 2022:28

10

Kommittén har genomfört ett stort antal aktiviteter i sin strävan att katalysera och samordna andra institutioners och organisationers insatser. Vi vill i detta förord nämna två.

Den första är Deklaration för en stark demokrati som i korthet innebär att aktörer undertecknade sitt stöd för demokratins principer och samtidigt åtog sig att genomföra konkreta insatser för att stärka demokratin. Vid utgången av 2021 hade 310 deklarationer undertecknats av såväl nationella som regionalt och lokalt engagerade aktörer från skilda sektorer av samhället. Det kan med fog sägas vara en landsomfattande demokratirörelse.

Den andra aktiviteten är Demokratistugan, ett mobilt kunskapscenter, som i nära samarbete med länsstyrelserna har besökt en eller flera orter i varje län. Syftet var att stugan likt partiernas valstugor skulle vara en mötesplats på torget för människor som ville lära sig mer om demokratin, samtala om vårt samhälle och pröva sina värderingar. Pandemin kastade länge sin skugga över Demokratistugan som äntligen kunde påbörja sin Sverigeturné i Dorotea i början av hösten 2021. Då hade Demokratistugan sedan längre varit möjlig att besöka digitalt – ett av många exempel på hur kommitténs arbete anpassades till digitala mötesplatser.

Kommitténs ledamöter har varit på ständig resa tillsammans med olika medarbetare från sekretariatet. Vi har besökt orter över hela landet, både digitalt och fysiskt när så har varit möjligt.

Under våra resor har vi mött ett starkt engagemang för demokratin. Låt oss särskilt lyfta fram länsstyrelsernas viktiga roll som ”demokratins väktare”. Utan de insatser som gjorts av länsstyrelsernas ledning och medarbetare hade det inte varit möjligt att genomföra det utåtriktade arbetet med Demokratistugan. Här har också samverkan med civilsamhället varit av stor vikt – eldsjälar från både små och stora organisationer har ställt upp med arbete och engagemang.

Pandemin har påverkat kommitténs arbete på samma sätt som den har påverkat människors vardag och samhället i övrigt. En viktig konsekvens av pandemin var att demokratin utsattes för vad som kan beskrivas som ett stresstest av historiska mått. Det gäller både i Sverige och i andra länder. Grundläggande fri- och rättigheter och kultur- och föreningsliv utsattes för press, och sociala ojämlikheter har blottats. Tonen i sociala medier har stundtals varit hård. Vår slutsats är dock att den svenska demokratin har klarat detta, men vi behöver vara vaksamma på vad inskränkningarna av våra grundläggande fri-

Förord

11

och rättigheter har inneburit och hur det kan komma att påverka vårt samhälle framöver.

I pandemins kölvatten införde en tredjedel av världens länder regler för att minska smittspridningen, som ledde till inskränkningar av medborgerliga fri- och rättigheter utan tidsgräns. Det finns flera exempel på hur auktoritära ledare utnyttjade pandemin som ett alibi. Dessa konsekvenser av pandemin riskerar att utgöra framtida hot mot respekten för mänskliga rättigheter och möjligheterna att utveckla demokratin.

Under den tid som kommittén arbetat har det blivit alltmer uppenbart att demokratin riskerar att bli ett undantag i det globala perspektivet. Inte minst har det blivit tydligt genom Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 som inneburit både ett fasansfullt lidande för civilbefolkningen och ett förändrat globalt säkerhetsläge. Attacker mot demokratin märks även på andra håll. Demokratirörelser i till exempel Belarus, Hong Kong och Sudan motarbetas, demokratiska protester slås ner och aktivister tystas och fängslas. Ungern som är en del av vår europeiska gemenskap betraktas inte längre som en fullvärdig demokrati och i Polen undermineras de demokratiska principerna. Endast 34 länder räknas i dag som fullvärdiga demokratier av forskningsinstitutet V-DEM, som i sin demokratirapport för 2022 varnar för att antalet autokratier i världen ökar. Decennier av demokratiska framsteg har raserats och i dag lever endast 13 procent av världens befolkning i demokratier, vilket gör att vi är tillbaka på samma nivåer som år 1989.

Vi har ofta, inte minst mot bakgrund av den internationella utvecklingen, fått frågan om hur den svenska demokratin mår efter 100 år. Vår bedömning är att den är stark. Deltagandet i de nationella valen är högt och har ökat i varje val sedan 2002. De politiska partierna spelar fortsatt en viktig roll, bland annat i samhällsutvecklingen och i att rekrytera och utbilda förtroendevalda till uppdrag på olika nivåer. Rättsväsendet präglas av stor integritet. Medierna har en viktig funktion i att kritiskt granska makten, bidra till debatt och sprida information till medborgarna. Det civila samhället med ett levande föreningsliv bidrar genom att delta i det offentliga samtalet, utöva samhällspåverkan och vara ett utbildningsväsende i demokrati.

Vi vill gärna betona de sociala mediernas roll. Genom dessa kommunikationsvägar kommer människor till tals och de bidrar till skapandet av sociala rörelser som fångar upp och kanaliserar människors

Förord SOU 2022:28

12

engagemang för samhället och den värld vi lever i. Detta är en ny fas i den demokratiska utvecklingen som handlar om att bejaka och integrera de sociala mediernas roll i demokratin. Folkbildningen spelar en viktig roll för att sprida kunskap och bidra till att fler blir delaktiga. För att dra nytta av de fördelar som digitaliseringen erbjuder behöver vi samtidigt öka motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat som sprids i sociala medier.

Vi är övertygade om att demokratin kommer att utvecklas vidare under de kommande decennierna. Men fler behöver bli delaktiga, annars riskerar utanförskapet att försvaga demokratin. Det offentliga samtalet behöver präglas av ideologisk och sakpolitisk debatt samt varsamhet i språket. De politiska partierna behöver se över sina arbetsformer och sträva efter att engagera fler, bland annat för att klara rekryteringen till offentliga förtroendeuppdrag. Den personliga integriteten behöver värnas och vi ska inte ha ett demokratiskt samtal som präglas av hot och hat. Det kanske största hotet mot demokratin är att vi har betraktat den som självklar och alldeles för länge tagit den för given.

Vi vill understryka vikten av det arbete som sker i ett stort antal kommuner när det gäller att öka människors möjligheter till delaktighet och påverkan mellan valen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gör ett viktigt och inspirerande arbete när det gäller att sprida kunskap om olika verktyg för att fördjupa det som ofta kallas mellanvalsdemokrati.

Vi vill också framhålla att flera offentliga utredningar på senare år har haft i uppdrag att utveckla demokratin. De har utgjort en viktig källa till kunskap och inspiration i vårt arbete. En rad förslag förtjänar att fortsatt beaktas och diskuteras i den framtida debatten om hur demokratin både kan värnas och utvecklas. Här kan inspiration hämtas från flera utredningar. Låt oss nämna några av dessa: den senaste demokratiutredningen Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) som bland annat uppmärksammade partiernas medlemstapp. Utredningen väckte också frågan om försöksverksamhet med kommunal rösträtt från 16 års ålder. Det demokratiska samtalet i en digital tid – Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat (SOU 2020:56) gav flera viktiga förslag på hur motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat kan stärkas, exempelvis en översyn för att identifiera vilka delar av rättskedjan som behöver utvecklas och effektiviseras för att motverka näthat.

Förord

13

I vår egen antologi ”100 år till” finns även många viktiga texter som kan tjäna som inspiration i det fortsatta demokratiarbetet.

Uppdraget att bidra till att uppmärksamma den svenska demokratins första hundra år och att värna demokratin inför framtiden har vid sidan av ökad kunskap bidragit till glädje och ödmjukhet. Glädje över möten med människor med engagemang för människovärde och demokrati, glädje över den tillit som präglar vårt samhälle och som är så viktig att slå vakt om. Vårt arbete har varit beroende av andras insatser – det bekräftar det ömsesidiga beroende som det demokratiska samhället vilar på. Vi vill särskilt uppmärksamma de insatser som på nationell nivå gjorts av Sveriges riksdag och Kungliga biblioteket.

Och om vårt arbete som beskrivs i detta betänkande kan sägas vara framgångsrikt så beror det i mycket hög grad på medarbetarna inom det sekretariat som vi har fått arbeta tillsammans med.

Emma Frans Rosaline Marbinah Lena Posner-Körösi Peter Örn, ordförande Helena Onn, huvudsekreterare

15

Sammanfattning

Kommittén Demokratin 100 år hade i uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati under åren 2018–2021. Kommittén skulle uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner (dir. 2018:53). Utifrån direktivet formulerade kommittén tre målsättningar för arbetet. Kortfattat syftade dessa till att fler skulle ha en god kunskap om demokratin, att fler skulle engagera sig i demokratin och att fler tydligt skulle ta ställning för det demokratiska styrelseskicket.

En nationell demokratirörelse

Tidigt i kommitténs arbete genomfördes samråd med myndigheter, civilsamhälle, fackförbund, skolaktörer, nationella minoriteter, trossamfund, företag och kulturaktörer för att hitta former för samverkan kring demokratiarbetet. Kommittén hade även en samordnande roll i relation till de myndigheter som fick demokratistärkande uppdrag under regeringens Demokratin 100 år-satsning. Genom kommitténs samling Vår demokrati – värd att värna varje dag, där hundratals aktörer deltog, skapades ett myller av demokratifrämjande aktiviteter runt om i landet för olika målgrupper.

Demokratiambassadörernas roll

Kommitténs ordförande Peter Örn och ledamöterna Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah representerade och kommunicerade kommitténs arbete i rollen som demokratiambassadör. De medverkade i drygt 230 publika aktiviteter och syntes regelbundet i traditionella och sociala medier. Deras kontaktnät och offent-

Sammanfattning SOU 2022:28

16

lighet bidrog till att information om kommitténs arbete nådde ut. De flesta av de publika aktiviteter som demokratiambassadörerna medverkade i anordnades av aktörer i samlingen. Utöver det deltog de bland annat i programpunkter under Järvaveckan, Bokmässan, Almedalsveckan, MR-dagarna och i kommitténs egna arrangemang.

Deklarationen ökade engagemanget

Deklaration för en stark demokrati skapades med syfte att samla och engagera de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra att fler tydligt tar ställning och arbetar för att stärka demokratin. Aktörerna som undertecknande deklarationen tog ställning för det demokratiska styrelseskicket, alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer. Varje aktör formulerade även interna, externa och kommunikativa åtaganden för hur de skulle bidra till att stärka demokratin.

I slutet av 2021 hade 310 aktörer undertecknat Deklaration för en stark demokrati. Aktörerna uppgav att de i snitt hade nått ut till 4 000 personer (medianvärde). Den vanligaste målgruppen för aktörerna var allmänheten, och de flesta uppgav att deras arbete hade bidragit till att uppmärksamma att Sveriges demokrati firade 100 år. Vidare svarade ett stort antal att arbetet inom ramen för deklarationen hade bidragit till att öka kunskapen och medvetenheten om det demokratiska systemet bland sina respektive målgrupper.

Demokratistugans turné ledde till ett fördjupat samarbete

Kommittén tog fram Demokratistugan, ett mobilt kunskapscenter, för att öka intresset för och kunskapen om demokratin. Informationen och övningarna i Demokratistugan behandlade bland annat grundlagarna, fri- och rättigheterna, rösträttens historia, de olika beslutsnivåerna samt demokratins utmaningar.

Demokratistugan besökte 16 län och gjorde totalt 20 stopp från Gällivare i norr, till Malmö i söder. Under turnén arrangerades cirka 400 lokala programpunkter i anslutning till stugans besök. En bredd av lokala aktörer engagerade sig, från länsstyrelser, kommuner och regioner till bibliotek, civilsamhällesorganisationer och kulturaktörer. Enligt de som stod värdar för Demokratistugan resulterade arbetet i nya kontakter och fördjupat lokalt och regionalt samarbete.

SOU 2022:28 Sammanfattning

17

Särskilda satsningar för att öka kunskaperna om demokratin

För att öka medvetenheten och kunskapen om demokratin genomfördes flera olika satsningar. Kommittén tog bland annat fram korta filmer om olika aspekter av demokratin på flera språk och en serie filmer med demokratiambassadör Emma Frans som berörde vardagsnära demokratifrågor. Filmerna var kopplade till kunskapsbanken Mer om demokrati på kommitténs webbplats. Det kunskapshöjande materialet spreds brett, exempelvis till skolor, studieförbund och bibliotek samt genom digital annonsering.

I den dagliga kommunikationen via sociala medier kunde följare ta del av uppdateringar om arbetet som kommittén och aktörer i samlingen genomförde. På kommitténs hemsida publicerades fördjupande artiklar och nyhetsbrev. Kommittén skrev även debattartiklar, samt initierade och medverkade i debattartiklar som skrevs av aktörer i samlingen.

Seminarier, samtal och andra publika arrangemang om demokratifrågor anordnades av kommittén. Flera av dessa spelades in av UR Samtiden, sändes i Kunskapskanalen och tillgängliggjordes digitalt för allmänheten på UR Play. Som exempel kan nämnas kommitténs samtal på Bokmässan 2021 och avslutningskonferensen Demokratin 100 år – en framtidsdag.

Kommittén tog även fram den framåtblickande antologin ”100 år till” i fyra delar för att bredda perspektivet på olika demokratifrågor. Demokratiambassadörerna skrev förord till respektive del.

Kommittén genomförde kunskaps- och opinionsmätningar om demokrati i februari månad år 2019 och år 2022. Mätningarna visade bland annat att andelen som kände till att det var år 1921 som både kvinnor och män fick rösta första gången, ökade från 69 procent 2019 till 82 procent 2022.

Covid-19-pandemin

Covid-19-pandemin ledde till att många arrangemang ställdes in och att planerade aktiviteter fick skjutas upp. En utmaning för kommittén var att digitalisera det utåtriktade arbetet. Den digitala omställningen möjliggjorde dock omfattande digital medverkan vilket sparade tid och gjorde att demokratiambassadörerna kunde delta i betydligt fler aktiviteter. Arbetet med deklarationen effektiviserades och kunde

Sammanfattning SOU 2022:28

18

spridas till fler aktörer när mötena då deklarationen undertecknades blev digitala.

Utöver praktiska konsekvenser fick pandemin effekter på demokratin i Sverige och globalt. Flera rapporter konstaterade att en auktoritär utveckling pågick runt om i världen i pandemins kölvatten, vilket kommittén uppfattade som angeläget att lyfta fram i sitt arbete. Frågan berördes bland annat i samtal som kommittén anordnade och i kommitténs nyhetsbrev.

Förslag för ett demokratistärkande arbete framöver

I enlighet med kommitténs direktiv lämnas förslag på hur insatser och erfarenheter från kommitténs arbete kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avvecklats. Kommittén har bland annat sett vikten av samordning och samverkan när flera aktörer genomför ett demokratifrämjande arbete, samt vikten av att det demokratifrämjande arbetet når ut i hela landet. Vidare lämnar kommittén flera förslag på åtgärder som syftar till att långsiktigt stärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet.

En nationell demokratifunktion

Kommittén föreslår att en nationell demokratifunktion inrättas med uppdrag att öka kunskaperna om demokratin, utgöra kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagande och delaktighet i demokratin, bidra till samordning av myndigheters och andra aktörers demokratifrämjande insatser, samt analysera och ta fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin. Utan nationell samordning finns det risker att de resurser som läggs på demokratistärkande arbete inte får genomslag.

Demokratiuppdrag till länsstyrelserna

Kommittén föreslår att länsstyrelserna ges ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag. Länsstyrelsernas arbete i samband med att Sveriges demokrati fyllde 100 år bidrog till ökat engagemang för demokratin.

SOU 2022:28 Sammanfattning

19

För kommittén var samarbetet med länsstyrelserna särskilt viktigt för att nå ut lokalt runt om i landet. Genom ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag skulle regeringens demokratipolitik kunna föras ut i hela landet och frågor som rör medborgarnas kunskap om och delaktighet i demokratin ges större utrymme. I uppdraget ingår även att länsstyrelserna ska förse regeringen med lokala och regionala analyser på demokratiområdet.

Ökat demokratifokus i myndighetsstyrning

Kommittén anser att förvaltningsmyndigheterna i större utsträckning kan bidra till att befästa och utvidga demokratin samt förverkliga det demokratipolitiska målet. Statsförvaltningens allmänna demokratiuppdrag – att verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden och att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet – bör därför tydliggöras i myndigheternas styrdokument. Kommittén föreslår att det i avsnittet Allmänna uppgifter i myndighetsförordningen skrivs in att myndigheter ska ta tillvara fördelar som kan vinnas för demokratin. Vidare föreslås att demokrati och det demokratiska uppdraget skrivs in i instruktioner för myndigheter vars verksamhet är central för det demokratipolitiska målet. Kommittén föreslår dessutom ett pilotprojekt, där fem till åtta myndigheter ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur respektive myndighet ska bidra till det demokratipolitiska målet.

Analysera konsekvenser för demokratin

Kommittén anser att demokratiperspektivet alltid bör beaktas inför viktigare beslut som fattas av riksdag och regering. Samtidigt saknas det i dag tydliga krav på hur kommittéer och utredningar ska analysera konsekvenser för demokratin i de förslag som tas fram. Kommittén föreslår därför att ett krav på att redovisa konsekvenser för demokratin skrivs in i kommittéförordningen. Analysen av förslagens konsekvenser kan exempelvis innehålla konsekvenser för grundläggande fri- och rättigheter, demokratins funktionssätt eller människors möjligheter att delta i demokratin och utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet.

Sammanfattning SOU 2022:28

20

Förtydliga skolans demokratiuppdrag

Flera myndigheter och andra aktörer producerar undervisningsmaterial om demokrati för skolan. För huvudmän, skolledare och skolpersonal kan det vara svårt att få en överblick över materialet samtidigt som aktörerna som utvecklat materialet har svårigheter att nå ut. Vidare finns det otydligheter i hur skolans demokratiuppdrag ska tolkas och omsättas i praktiken vilket i förlängningen kan bidra till att alla elever inte ges samma möjligheter att utbildas till medvetna och kompetenta samhällsmedborgare.

Kommittén rekommenderar mot den bakgrunden att Skolverket får i uppdrag att förtydliga skolans demokratiuppdrag genom att utforma rekommendationer, allmänna råd och inspirationsmaterial som kan användas av huvudmän, skolledare och skolans personal. Kommittén rekommenderar också att Skolverket genomför en utvärdering av konsekvenserna av bestämmelsen om politiska partiers närvaro i skolan och hur den har påverkat demokratiarbetet och elevernas möjlighet till likvärdig utbildning. Vidare rekommenderar kommittén att Skolinspektionen får i uppdrag att genomföra kvalitetsgranskningar av grundskolornas och gymnasieskolornas arbete med demokrati.

Kommittén föreslår därutöver att den digitala plattformen Demokrati 100 år som utvecklades av bland annat Skolverket permanentas och breddas till att inte endast fokusera på demokratins hundraårsjubileum.

För en stark demokrati i framtiden

Kommitténs förslag bidrar sammantaget till att uppnå det demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika. Förslagen förväntas leda till ökade kunskaper om demokrati i befolkningen, bättre samordning mellan olika demokratifrämjande insatser, en tydligare analys av demokratin nationellt och i olika delar av landet samt att utmaningar för demokratin uppmärksammas. Detta kan i förlängningen leda till ett effektivare arbete mot de hot som demokratin står inför. Vidare förväntas att fler myndigheter, med olika utgångspunkter och målgrupper, genomför ett arbete som bidrar till ökat deltagande i demokratin och jämlika möjligheter till inflytande. Att tydliggöra skolans demokratiuppdrag är en viktig del i detta. Genomförande av förslagen ger förutsättningar för att den svenska demokratin kan stå fortsatt stark.

21

Sammanfattning på lättläst svenska

År 2021 var det 100 år sedan både kvinnor och män fick rösta i val till riksdagen. Därför bestämde regeringen år 2018 att skapa en kommitté som fick namnet Demokratin 100 år.

Kommittén har planerat, samordnat och genomfört aktiviteter under åren 2018 till 2021. Målet med aktiviteterna har varit att fler ska få bra kunskap om demokratin, att fler ska engagera sig i frågor om demokrati och arbeta för att vi ska ha en stark demokrati i Sverige.

Kommitténs arbete

I början pratade kommittén med olika myndigheter, fackförbund, organisationer, skolor, företag och andra om hur vi kan arbeta tillsammans med frågor om demokrati.

Sammanfattning på lättläst svenska SOU 2022:28

22

Flera myndigheter fick uppdrag från regeringen att arbeta med Demokratin 100 år. Kommittén samordnade de myndigheternas arbete.

Ambassadörer för demokratin

Ordförande i kommittén var Peter Örn. Övriga personer i kommittén var Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah.

De har varit ambassadörer för demokratin och varit med i ungefär 230 aktiviteter. Några exempel på aktiviteter är Bokmässan, Järvaveckan, Almedalsveckan och MR-dagarna. Ambassadörerna har också flera gånger varit med i radio, tv och i sociala medier.

En deklaration om demokrati

Kommittén har arbetat med en deklaration om demokrati. Deklarationen är ett dokument som talar om att demokrati och respekt för allas mänskliga rättigheter är viktigt och att Sverige ska vara ett land med lagar som är lika för alla.

SOU 2022:28 Sammanfattning på lättläst svenska

23

De som skriver under deklarationen lovar att arbeta för detta.

I slutet av år 2021 hade 310 olika organisationer och företag skrivit under deklarationen. Organisationerna har tillsammans informerat fler än 1,2 miljoner människor om arbetet med demokrati och om att demokratin fyllde 100 år.

Mer samarbete efter Demokratistugans turné

Kommittén skapade en Demokratistuga. Demokratistugan var ett litet hus som åkte till olika platser i Sverige. I stugan fanns information och övningar om demokrati.

Demokratistugan besökte 20 platser från Gällivare i norr till Malmö i söder. På varje plats ordnade lokala organisationer, bibliotek, kommunen och andra grupper många olika aktiviteter. Sammanlagt var det ungefär 400 aktiviteter.

Demokratistugan hjälpte till att skapa många nya kontakter och ökade samarbetet både lokalt och regionalt.

Sammanfattning på lättläst svenska SOU 2022:28

24

Särskilda aktiviteter för att öka kunskap om demokratin

Kommitténs uppdrag var att öka medvetenhet och kunskap om demokrati. Därför skapade kommittén olika typer av information. Ett exempel är korta filmer på olika språk om demokrati.

På kommitténs webbplats finns mer information om de frågor som filmerna handlar om. Informationen finns under rubriken Mer om demokrati. Många skolor, studieförbund och bibliotek har använt webbplatsen.

De berättade också om sitt arbete och om lokala aktiviteter via sociala medier. Kommittén skrev nyhetsbrev och debattartiklar och ordnade flera olika seminarier och samtal. Flera av seminarierna spelades in av UR (Utbildningsradion).

Kommittén producerade också en bok som heter ”100 år till”. Boken handlar om olika frågor om demokrati. Den har fyra delar och ambassadörerna har skrivit inledningar till varsin del.

SOU 2022:28 Sammanfattning på lättläst svenska

25

I februari 2019 och i februari 2022 har kommittén undersökt allmänhetens kunskap om demokrati.

Fler visste i undersökningen år 2022 att det var år 1921 som både kvinnor och män för första gången fick rösta i Sverige.

Pandemin covid-19

Pandemin gjorde att många aktiviteter ställdes in eller fick genomföras senare. Därför arbetade kommittén mycket med att göra aktiviteter digitalt via internet. Det var en stor utmaning för kommittén. Men när så mycket var digitalt kunde ambassadörerna vara med i fler aktiviteter.

Arbetet med deklarationen blev mer effektivt när arbetet gjordes digitalt. Det blev till exempel lättare för fler att skriva under deklarationen.

Pandemin fick negativa konsekvenser för demokratin i världen. Det kom flera rapporter om att respekten för demokrati och mänskliga rättigheter blivit sämre i många länder. Detta skrev kommittén om i sina nyhetsbrev och pratade om i seminarier och samtal.

Sammanfattning på lättläst svenska SOU 2022:28

26

Förslag på hur man kan arbeta för en stark demokrati

Kommitténs uppdrag var också att ge förslag på hur erfarenheterna från Demokratin 100 år kan användas i fortsatt arbete med att göra demokratin stark i Sverige.

Samordning av arbetet med demokrati i Sverige

Kommittén föreslår att det ska finnas en myndighet som ska samordna arbetet med demokrati i Sverige. Den myndigheten ska skapa sätt att arbeta för att öka kunskapen om demokrati och undersöka hur bra demokratin fungerar i vårt land.

Uppdrag om demokrati till länsstyrelserna

Kommittén föreslår att länsstyrelserna ska ha ett tydligare uppdrag att arbeta för att stärka demokratin.

Länsstyrelserna var mycket viktiga för kommittén i arbetet med Demokratin 100 år för alla lokala aktiviteter runt om i landet. Länsstyrelserna arbetade tillsammans med kommuner och lokala organisationer.

SOU 2022:28 Sammanfattning på lättläst svenska

27

Att arbeta tillsammans var ett bra sätt att arbeta på. Det är viktigt att fortsätta arbeta på samma sätt i framtiden.

Demokrati viktigt fokus i myndigheters arbete

Myndigheter behöver tänka mer på demokrati och hur deras arbete kan stärka demokratin. Demokrati måste stå med i förordningen för myndigheter, alltså i lagen.

Myndigheters demokratiska uppdrag ska också finnas med i instruktionen från regeringen till myndigheterna.

Kommittén föreslår ett projekt där 5 till 8 myndigheter utvecklar metoder för hur varje myndighet kan arbeta för det politiska målet om demokrati.

Undersöka konsekvenser för demokratin

Varje gång riksdagen eller regeringen ska besluta något ska de först tänka på hur beslutet påverkar demokratin.

Idag finns inget krav på kommittéer eller utredningar att de ska undersöka hur deras förslag påverkar demokratin.

Sammanfattning på lättläst svenska SOU 2022:28

28

Kommittén Demokratin 100 år tycker att det ska finnas ett krav på detta.

Skolans demokratiska uppdrag måste bli tydligare

Flera myndigheter och andra tar fram material om demokrati för skolan. Det är ofta svårt för lärare att veta vilket material som finns. Det är också otydligt vilket uppdrag skolan har om demokrati och hur skolan ska arbeta praktiskt med demokrati i klassrummen.

Kommittén tycker därför att Skolverket ska arbeta med att göra skolans demokratiska uppdrag tydligare. Skolverket ska ge rekommendationer och råd och producera material som skolan kan använda som inspiration för det demokratiska uppdraget.

Skolverket ska också utvärdera på vilket sätt det påverkar skolans arbete med demokrati om politiska partier får besöka skolan.

Kommittén föreslår också att Skolinspektionen ska undersöka kvaliteten i grundskolans arbete och gymnasieskolans arbete med demokrati.

SOU 2022:28 Sammanfattning på lättläst svenska

29

Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen skapade tillsammans webbplatsen Demokratin 100 år. Kommittén föreslår att webbplatsen ska finnas kvar. Men webbplatsens innehåll ska också ha annan information om demokrati än bara om att demokratin fyllde 100 år.

För en stark demokrati i framtiden

Förslagen som kommittén har är förslag för att skapa en stark demokrati under lång tid och en demokrati där alla kan vara med och påverka.

Förslagen handlar om att öka kunskapen om demokrati hos medborgarna i Sverige och om att samordna arbetet med demokrati.

Om vi undersöker bättre hur demokratin fungerar i olika delar av landet och om skolans och myndigheters demokratiska uppdrag blir tydligare kan vi fortsätta att bygga en stark demokrati i vårt land.

31

Summary

The Committee for a Strong Democracy (kommittén Demokratin 100 år), commemorating 100 years of universal and equal suffrage in Sweden, was given the task of planning, coordinating and carrying out activities aimed at strengthening democracy, between 2018 and 2021. The purpose was to encourage the participation of a wide range of actors across Sweden, such as the school system, civil society, government agencies and municipalities (ToR 2018:53). Based on these terms of reference, the Committee formulated three objectives for its work. In summary, these were to increase the number of people who have a good knowledge of democracy, the number of people who are involved in democracy and the number who take a clear stance in favour of the democratic system of governance.

A national democracy movement

Early in the Committee’s work, consultations were held with government agencies, civil society, trade unions, the school system, national minorities, faith communities, businesses and cultural actors in order to identify ways to collaborate on democracy work. The Committee also had a coordinating role in relation to the government agencies given democracy-strengthening mandates under the Government’s Democracy 100 Years (Demokratin 100 år) initiative. The Committee’s national campaign Our democracy – worth pro-

tecting every day (Vår demokrati – värd att värna varje dag), in-

volving hundreds of actors, generated a myriad of democracypromoting activities around the country for different target groups.

Summary SOU 2022:28

32

The role of democracy ambassadors

Committee chair Peter Örn and members Emma Frans, Lena Posner-Körösi and Rosaline Marbinah acted as democracy ambassadors, representing and communicating the Committee’s work. They took part in around 230 public activities and appeared regularly in traditional and social media. Their networks of contacts and public profiles helped ensure that the information on the Committee’s work reached its intended recipients. Most of the public activities in which the democracy ambassadors participated were organised by actors in the national campaign. In addition, they took part in sessions during the Järvaveckan and Almedalsveckan weeklong political festivals, the Göteborg Book Fair, the Swedish Forum for Human Rights and the Committee’s own events.

The Declaration increased engagement

The Declaration for a Strong Democracy (Deklaration för en stark demokrati) was created with the aim of uniting and engaging the forces supporting democracy and encouraging more people to take a clear stance and work to strengthen democracy. The signatories of the Declaration stood up for democratic governance, the equal value of all people, fundamental rights and freedoms, and the rule of law. Each actor also formulated internal, external and communicative commitments regarding how they would contribute to strengthening democracy.

By the end of 2021, 310 actors had signed the Declaration for a Strong Democracy. They reported reaching a median of 4,000 people each. The most common target group was the general public, and most actors stated that their work had contributed to raising awareness of the centenary of Swedish democracy. Furthermore, a large number responded that work around the Declaration had contributed to increasing knowledge and awareness of the democratic system among their respective target groups.

Summary

33

Mobile Democracy Centre tour led to deeper cooperation

The Committee developed the Mobile Democracy Centre (Demokratistugan), a mobile knowledge centre, to generate greater interest in, and knowledge about, democracy. The information and activities in the Mobile Democracy Centre covered topics including constitutional law, rights and freedoms, the history of the right to vote, the different levels of decision-making and the challenges of democracy.

The Centre visited 16 counties, making a total of 20 stops from Gällivare in the north to Malmö in the south. During the tour, around 400 local programme items were organised in connection with the Centre’s visit. A wide range of local actors got involved, from county administrative boards, municipalities and regions to libraries, civil society organisations and cultural actors. According to those who hosted the Mobile Democracy Centre, the work resulted in new contacts and deeper local and regional cooperation.

Special efforts to increase knowledge about democracy

To increase knowledge about democracy, several communication initiatives took place. The Committee produced, among other things, short films on various aspects of democracy in several languages and a series of films with democracy ambassador Emma Frans, that touched on everyday democracy issues. The films were linked to the knowledge bank More about Democracy (Mer om demokrati) on the Committee’s website. Educational materials were widely distributed, for example to schools, study associations and libraries, and via digital advertising.

In daily communications on social media, followers were able to receive updates on the work of the Committee and actors in the national campaign. The Committee’s in-depth articles and newsletters were published on its website. The Committee also wrote opeds and initiated and contributed to those written by actors in the campaign.

It organised seminars, talks and other public events on democracy issues. Several of these were recorded by UR Samtiden (part of the public-service Swedish Educational Broadcasting Company), broadcast on the Kunskapskanalen television channel and made available for free on the UR Play streaming platform. Examples include the

Summary SOU 2022:28

34

Committee’s talks at the 2021 Göteborg Book Fair and the Committee’s closing conference entitled 100 years of Democracy – A Day about the Future (Demokratin 100 år – en framtidsdag).

The Committee also produced a four-volume, forward-looking anthology “100 More Years” (“100 år till”), presenting broader perspectives on various democracy issues. The democracy ambassadors each wrote a foreword to one volume of the anthology.

Knowledge surveys and opinion polls were conducted in February 2019 and again in 2022. Among the results of these surveys was an increase in the proportion of people who knew that both women and men were able to vote in national elections for the first time in 1921, from 69 per cent in 2019 to 82 per cent in 2022.

The COVID-19 pandemic

The COVID-19 pandemic led to the cancellation of many events and the postponement of several planned activities. Another challenge it created was the need to digitise the Committee’s outreach work. However, the digital transformation allowed for extensive online participation, which saved time and allowed the democracy ambassadors to participate in a significantly larger number of activities. The work on the Declaration was streamlined and could be conveyed to more actors when the meetings for signing the Declaration became digital. In addition to practical consequences, the pandemic had an impact on democracy in Sweden and globally. Several democracy reports noted authoritarian trends around the world in the wake of the pandemic, which the Committee felt was important to highlight in its work. The issue was addressed in talks organised by the Committee and in the Committee’s newsletter.

Proposals for future work on strengthening democracy

In line with the Committee’s terms of reference, proposals are being made as to how the Committee’s initiatives and experience can be utilised by the Government after the Committee has completed its assignment. The Committee has demonstrated the importance of coordination and collaboration when several actors carry out democracypromoting work, as well as the importance of this work reaching

Summary

35

throughout the country. Furthermore, the Committee makes several proposals for measures aimed at strengthening the democratic perspective in the work of government agencies, in work on government inquiries and in the school system.

A national democracy function

The Committee proposes that a national democracy function should be established with the task of generating greater knowledge of democracy, constituting a knowledge resource on methods to increase participation and active involvement in democracy, contributing to the coordination of various democracy-promoting efforts by government agencies and other actors, and analysing and producing status updates on Swedish democracy. Without national coordination of work on democracy, resources invested in democracystrengthening work risk being wasted.

Democratic mandate for county administrative boards

The Committee proposes that the role of county administrative boards as democracy-strengthening actors should be clarified through a long-term democracy-promoting mandate. The work of the county administrative boards on the centenary of Swedish democracy contributed to greater commitment to democracy. For the Committee, cooperation with county administrative boards was crucial to reach out locally across the country. Based on the work of the county administrative boards, knowledge and working methods are currently in place that could be applied in longer-term work on democracy.

Greater focus on democracy in governance

The Committee’s opinion is that government administration could contribute to a greater extent to the consolidation and expansion of democracy and to realise the policy goal on democracy. The general democratic mandate of government administration – under Chapter 1, Section 2 of the 1974 Instrument of Government, to work to ensure that democratic ideas guide all areas of society and that participation

Summary SOU 2022:28

36

and equality of all people is achieved – should therefore be made clearer in documents regulating government agencies. The Committee proposes that the General Tasks section of the Government Agency Ordinance stipulate that agencies must consider benefits that can be gained for democracy. It furthermore proposes that democracy and the democratic mandate be stipulated in the instructions for agencies whose work is central to the policy goal on democracy. The Committee also proposes a pilot project in which five to eight agencies are commissioned to develop methods for contributing to the policy goal on democracy.

Analysing consequences for democracy

The democratic perspective should always be considered before major decisions are taken by the national parliament (Riksdag) and the Government. There is currently no clear requirement for committees and inquiries to analyse the consequences for democracy of their proposals. The Committee proposes that a demand to assess these proposals’ consequences for democracy be stipulated in the Committees Ordinance. These assessments could, for example, include any impacts on fundamental rights and freedoms, the functioning of democracy or people’s ability to participate in democracy and influence political decision-making.

Clarifying schools’ democratic mandate

Several different government agencies and other actors produce teaching materials on democracy for schools. This makes it difficult for principals, school leaders and school staff to gain an overview of the materials, while the actors that developed the materials have difficulty reaching their intended audiences. Furthermore, there are ambiguities in how the democratic mandate of schools is to be interpreted and put into practice, which creates a risk that some students may not receive the same level of education on democracy, and thus not have equal opportunities to become conscious and competent citizens.

Summary

37

The Committee recommends that the Swedish National Agency for Education be given the task of clarifying schools’ democratic mandate by developing recommendations, general advice and inspirational material for principals, school leaders and school staff. The Committee also recommends that the Agency carry out an evaluation of the consequences of the legal provision on the presence of political parties in schools and how it has affected schools’ education on democracy and equal opportunities in education. Furthermore, the Committee recommends that the Swedish Schools Inspectorate should be given the task of carrying out quality audits of the work of compulsory and upper-secondary schools on democracy.

Finally, the Committee proposes that the digital platform demokrati100.se, which was created by, among others, the Swedish National Agency for Education, be made permanent and broadened to focus on more than just the centenary celebrations.

For a strong democracy in the future

Taken together, the Committee’s proposals contribute to the policy objective of a living democracy that is sustainable and participatory, and in which opportunities for influence are equal. The proposals are expected to lead to increased knowledge of democracy among the population, better coordination between different democracy-promoting initiatives, a clearer analysis of democracy nationally and in different parts of the country, and attention being paid to challenges to democracy in Sweden. In the long run this could lead to more efficient work against the threats facing the democracy. It is also expected that more government agencies, with different points of departure and target groups, will carry out work that contributes to greater participation in democracy and equal opportunities for influence. Clarifying the democratic mandate of schools is an important part of this. Implementing the proposals will ensure that Swedish democracy remains strong.

39

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till förordning om ändring i kommittéförordningen (1998:1474)

Härigenom föreskrivs att 15 § kommittéförordningen (1998:1474) ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §1

Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Om förslagen i ett betänkande har betydelse för demokra-

tin eller den kommunala själv-

styrelsen, ska konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

1 Senaste lydelse SFS 2019:1034.

Författningsförslag SOU 2022:28

40

1.2 Förslag till förordning om ändring i myndighetsförordningen (2007:515)

Härigenom föreskrivs att 6 § myndighetsförordningen (2007:515) ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §1

Myndigheten skall fortlöpande utveckla verksamheten.

Myndigheten ska fortlöpande utveckla verksamheten.

Myndigheten skall verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet.

Myndigheten ska verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten och demo-

kratin som helhet.

Myndigheten skall tillhandahålla information om myndighetens verksamhet och följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten.

Myndigheten ska tillhandahålla information om myndighetens verksamhet och följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.

1 Senaste lydelse SFS 2007:515.

41

2 Uppdraget

2.1 Uppdraget

Kommittén Demokratin 100 år tillsattes i juni 2018 med uppdraget att under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Enligt direktivet (dir. 2018:53) skulle kommittén planera och genomföra insatserna i nära samarbete med relevanta aktörer.

Kommittén skulle uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner. Insatserna skulle nå ut till olika målgrupper i befolkningen och bidra till att utveckla och stärka demokratin på kort och lång sikt genom att öka delaktigheten, förankringen av och motståndskraften i demokratin. Insatserna skulle främja utveckling av de kunskaper och förmågor som människor behöver för att kunna delta aktivt i demokratin, bidra till att uppmuntra och inspirera till demokratiskt deltagande och stärka stödet för demokratins grundläggande principer. Vidare skulle kommittén enligt direktivet lämna förslag på hur insatserna och erfarenheterna från samlingen kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avslutat sitt uppdrag.

Kommittén bestod av fyra ledamöter. Regeringen utsåg Peter Örn till ordförande av kommittén samt Emma Frans, Rosaline Marbinah och Lena Posner-Körösi till ledamöter. Huvuduppdraget för kommitténs ledamöter var enligt direktivet att kommunicera samlingen så att den skulle nå ut till så många som möjligt. Ledamöterna skulle arbeta utåtriktat mot olika målgrupper, uppmuntra en bredd av aktörer att delta samt medverka i seminarier och andra utåtriktade aktiviteter.

Uppdraget SOU 2022:28

42

2.2 Utgångspunkter

År 2021 var det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige. Mot bakgrund av hundraårsjubileet ville regeringen uppmärksamma demokratin och de utmaningar demokratin står inför och tillsatte därför kommittén.

En central utgångspunkt för uppdraget var regeringens demokratipolitiska mål om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika. Kommittén skulle i genomförandet av uppdraget även beakta regeringens demokratistrategi Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara (dnr Ku2018/01406/D). I strategin konstateras att Sveriges demokrati står på en stabil grund, men att det finns ett antal utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta. Det handlar om ett demokratiskt utanförskap som innebär att människor känner att de inte är en del av demokratin och inte kan påverka sin framtid eller sina beslut. Det handlar även om ett hotat demokratiskt samtal där hat och hot mot förtroendevalda, journalister, konstnärer och andra som uttrycker sig offentligt riskerar att leda till självcensur och tystnad. Det demokratiska samtalet påverkas också negativt av tilltagande desinformation och propaganda som snabbt sprids på sociala medier. Vidare pekar strategin på antidemokratiska krafter som utmanar demokratin. Utöver detta lyfts ett antal oroväckande globala trender fram, till exempel att demokratin globalt är på tillbakagång vilket också kan påverka Sveriges demokrati.

2.3 Betänkandets disposition

Betänkandet innehåller en redovisning av kommitténs arbetssätt, verksamhet och utfall, samt bedömningar och förslag för hur arbetet kan tas vidare och förslag på hur demokratiperspektivet kan stärkas i den statliga styrningen. I kapitel 3 beskrivs kommitténs vision, mål och målgrupper samt strategiska överväganden och arbetssätt. I kapitel 4 görs en översiktlig redovisning av kommitténs olika insatser. Detaljer över hur arbetet genomförts samt vilka aktörer som kommittén samarbetade med presenteras framför allt i bilagor. I kapitel 5 beskrivs verksamhetens resultat. Kapitel 6 innehåller kommitténs bedömningar och förslag för hur insatserna och erfarenheterna från arbetet kan tillvaratas, och kapitel 7 innehåller ytterligare åtgärder som syftar till att

Uppdraget

43

stärka demokratin genom att förstärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet. I kapitel 8 redovisas konsekvenser av förslagen. I bilagorna finns bland annat en redovisning av kommitténs kommunikativa arbete, information om arbetet med Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan. I volym 2 finns kommitténs antologi ”100 år till”.

45

3 Hur uppdraget genomfördes

I detta kapitel beskrivs kommitténs vision, mål, målgrupper, demokratiambassadörernas roll, strategiska överväganden, arbetssätt och förutsättningar.

3.1 Vision och mål för arbetet

Kommittén beslutade att kalla den samling som enligt direktiven skulle genomföras för Vår demokrati – värd att värna varje dag. En vision formulerades: ”Samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag ska bli en landsomfattande demokratirörelse som sätter diskussionen om vårt styrelseskick, vår demokrati, högst. Demokrati genomsyrar hela det offentliga samtalet, diskussionen hålls i en positiv och framåtblickande anda och alla individer och grupper upplever sig vara en del av det demokratiska samhället”.

Kommittén formulerade även följande målsättningar för arbetet:

1. Fler har en god kunskap och medvetenhet om demokratin och vad vårt demokratiska system innebär.

2. Fler engagerar sig i demokratin till exempel genom att delta i samtal om demokrati, påverka lokala beslutsprocesser, rösta i val, engagera sig i en politisk fråga, i ett parti, eller i en civilsamhällesorganisation på sin fritid.

3. Ökat stöd för demokratin och att fler tar tydlig ställning för demokrati som styrelseskick.

Ambitionen var att 85 procent av befolkningen skulle känna till att demokratin fyller 100 år 2021, samt att andelen i befolkningen med låga kunskaper om det demokratiska systemet skulle ha minskat när kommittén avslutat sitt arbete.

Hur uppdraget genomfördes SOU 2022:28

46

3.2 Demokratiambassadörernas uppdrag och roll

Ledamöterna, som av regeringen gavs titeln demokratiambassadörer, hade en central roll och deras uppdrag bestod av flera delar. Huvuduppdraget var att kommunicera samlingen så att den skulle nå ut till så många som möjligt och en bredd av aktörer skulle uppmuntras att delta. Arbetet skulle riktas mot olika målgrupper i befolkningen. Utifrån sina respektive kunskaper och erfarenheter skulle demokratiambassadörerna bidra till att föra dialog och informera både om samlingen och demokratifrågor i stort.

Demokratiambassadörerna hade också i uppdrag att delta i utåtriktade aktiviteter, både i kommitténs och i andras regi. Demokratiambassadörerna skulle vara aktiva i det offentliga samtalet och lyfta fram kommitténs roll och uppdrag samt olika demokratifrågor, bland annat utifrån regeringens demokratistrategi.

Utöver uppdraget att kommunicera samlingen beslutade kommittén att den även skulle fungera som en traditionell kommitté och besluta om verksamhetens inriktning.

3.3 Målgrupper

I direktivet angavs att kommitténs arbete skulle nå ut till en stor del av befolkningen, samt planeras och genomföras i nära samarbete med myndigheter, kommuner, civilsamhälle och skolväsende. Utifrån detta uppdrag definierade kommittén primära och sekundära målgrupper.

Kommitténs primära målgrupper var därmed myndigheter, kommuner, regioner, organisationer i det civila samhället och skolväsendet. Kommittén valde att arbeta med länsstyrelser och andra myndigheter med tydliga uppdrag relaterade till demokratin. Vidare kom kommittén att arbeta med närmare hälften av landets kommuner samt ett stort antal organisationer i civilsamhället på både lokal och nationell nivå inom ramen för arbetet med Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan. Efterhand kom aktörerna som skrev under Deklaration för en stark demokrati att utgöra primära målgrupper, vilka i sin tur riktade insatser till sina respektive målgrupper (sekundära målgrupper).

De primära målgrupperna kan beskrivas som vidareförmedlare, eftersom de i sin tur för vidare insatser och aktiviteter till sina respektive målgrupper. Kommittén valde att inte göra skolväsendet till

SOU 2022:28 Hur uppdraget genomfördes

47

en primär målgrupp. Detta efter att kommittén hade konstaterat att det redan pågick omfattande insatser riktade mot skolan.

De primära aktörernas målgrupper var kommitténs sekundära målgrupper och de bidrog till att kommittén i enlighet med sin målsättning kunde nå ut till stora delar av befolkningen.

För vissa specifika satsningar om demokratin har kommittén även riktat sig till lärare, till personer med lägre utbildningsnivå – bland annat genom satsningar i sociala medier – och i några sammanhang till näringslivet.

Kommittén hade inte uttryckligen i uppdrag att nå ut till personer som inte känner sig delaktiga i demokratin. Däremot har vissa insatser gjorts för att nå denna målgrupp. Vidare har kommittén under hela sin verksamhetstid uppmärksammat och spridit kunskap om demokratiskt utanförskap som en av de stora utmaningarna för demokratin.

3.4 Strategiska överväganden och arbetssätt

Samordning och samverkan

När kommittén påbörjade sitt arbete hade riksdagen och Kungliga biblioteket redan inlett sina respektive satsningar med anledning av hundraårsjubileet. Deras verksamheter hade i huvudsak ett historiskt fokus, men delar av satsningarna rörde även demokratins utmaningar i dag. Efterhand fick därutöver ett antal myndigheter, utifrån ett underlag från kommittén, demokratistärkande uppdrag. Även andra aktörer, såsom studieförbund, arbetade med olika initiativ för att stärka demokratin. Kommittén konstaterade tidigt att samordningen mellan dessa initiativ var svag eller helt saknades. Flera myndigheter gav dessutom uttryck för att de ville arbeta mer tvärsektoriellt samt att de hade svårigheter att nå fram till sina respektive målgrupper. Mot denna bakgrund beslutade kommittén att en central uppgift skulle vara att bidra till att samordna befintliga initiativ genom att skapa mötesplatser, arenor och nätverk. Därutöver skulle kommittén genomföra egna insatser för att komplettera övriga aktörers initiativ. På detta sätt skulle arbetet inte bara bli effektivare och dubbelarbete undvikas, utan dessutom kunde fler målgrupper nås av insatserna.

Ambitionen var att kommitténs arbetssätt skulle präglas av ett lyssnande och inkluderande förhållningssätt för att få till stånd goda samarbeten med och mellan de aktörer som medverkade i samlingen.

Hur uppdraget genomfördes SOU 2022:28

48

Under det första året höll kommittén därför flera samråd med myndigheter och organisationer i det civila samhället, däribland med företrädare för nationella minoriteter, för att staka ut riktningen för arbetet.

Ett viktigt arbetssätt för kommittén har också varit att inta rollen som katalysator för att engagera och stimulera andra aktörer att arbeta demokratistärkande. Detta arbetssätt genomsyrade kommitténs arbete med myndighetsuppdragen om de demokratiinsatser som regeringen beslutade om under 2019 och 2020. Kommittén hade också en roll som katalysator genom arbetet med Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugans turné som båda genererade ett omfattande arbete av andra aktörer. Kommitténs ambition var att demokratifrågorna skulle nå ut brett i samhället, inte att kommittén skulle bli känd för den breda allmänheten.

Kommittén valde att adressera både utmaningar för och möjligheter med demokratin. En ambition var att samtalen skulle föras i en framåtblickande anda och fokusera på möjliga åtgärder. Vidare ville kommittén beskriva demokratins komplexitet, bidra till saklighet och uppmuntra till engagemang och eftertanke.

Att sprida kunskap genom nätverk

Kommittén nyttjade både befintliga nätverk och etablerade nya för att sprida kunskap om samlingen, demokratijubileet och generella demokratifrågor. Nätverken växte successivt och kom att spela en viktig roll för att nå ut till olika aktörer i hela landet. Centralt var bland annat ett nätverk med länsstyrelser, ett nätverk med ett femtiotal myndigheter, och ett nätverk med drygt ett hundratal civilsamhällesorganisationer. Därtill har kommittén arbetat med tematiska nätverk för till exempel skolan, nationella minoriteter och arbetsmarknadens parter.

Kommunikation genomsyrade verksamheten

Kommitténs verksamhet har genomsyrats av kommunikationsarbete. En kommunikationsstrategi togs fram för att bidra till kommitténs mål. Målgrupper för kommunikationsarbetet varierade beroende på tema. I huvudsak riktade sig kommunikationen till aktörerna i samlingen och en bred allmänhet med intresse av att fördjupa sina kunskaper om

SOU 2022:28 Hur uppdraget genomfördes

49

demokratin, liksom till pedagoger och elever i undervisningssituationer, där demokrati är ett viktigt tema. Kommunikationsinsatserna fokuserade främst på att sprida information om kommitténs verktyg, såsom Deklaration för en stark demokrati, Demokratistugans turné, demokratiambassadörernas framträdanden, kommitténs egna evenemang, material och filmer, debattartiklar, samt kommitténs antologi ”100 år till”.

Med namnet Vår demokrati – värd att värna varje dag ville kommittén både signalera att det krävs ett slags mobilisering för fortsatt demokratiutveckling och tydliggöra medborgarnas roll och ansvar.

En särskild logotyp togs fram för samlingen. Tanken med logotypen, dess distinkta form och tredimensionella karaktär, var att den skulle kunna appliceras i olika miljöer. Symbolen skulle upplevas som ett tillägg till en befintlig grafisk miljö, och därmed vara lätt för till exempel myndigheter och andra aktörer att komplettera sitt material med. Flera myndigheter, till exempel Statens medieråd, Sametinget och Myndigheten för stöd till trossamfund använde den för sina satsningar, liksom länsstyrelser i samband med värdskapet för Demokratistugan.

Kommittén tog under 2019 fram en enkel hemsida som vidareutvecklades under 2020. Inledningsvis användes hemsidan främst för att sprida information om kommitténs uppdrag, Deklaration för en stark demokrati samt informera om aktuella demokratirelaterade händelser. Allteftersom verksamheten växte blev hemsidan navet i verksamheten och användes för att lyfta fram aktörerna i samlingen, Demokratistugan med dess olika delar samt att sprida material, såsom filmer, skrifter och nyhetsbrev.

För att sprida information och nå ut till olika grupper var kommittén aktiv på Facebook, Instagram, LinkedIn och Youtube.

Kommittén gav regelbundet ut ett eget nyhetsbrev med olika demokratiteman till sina nätverk.

Utöver kommitténs egna kanaler användes pressmeddelanden, krönikor i olika publikationer och debattartiklar samt ambassadörernas deltagande i intervjuer för att sprida information om demokratiinsatser som gjordes i hela Sverige.

Annonsering i lokala medier samt nationellt via sociala medier var en del av kommunikationsstrategin och genomfördes både länsvis av samlingens aktörer och av kommittén. Flertalet av kommitténs evenemang finns tillgängliga via UR play, Almedalsveckan play, Folk och

Hur uppdraget genomfördes SOU 2022:28

50

Kultur, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) samt via kommitténs YouTube-sida och hemsida.

Enstaka insatser gjordes då kommittén spred information om Demokratistugan med hjälp av influencers med stora följarskaror till exempel #BUT (Brodera Ut Texten) som deltog i samlingen.

Jämförande mätningar om demokratikunskaper

Kommittén lät inledningsvis göra en undersökning om medborgarnas kunskaper om demokrati (februari 2019). Syftet var att få en indikation på hur det såg ut med grundläggande kunskaper om hur det svenska demokratiska systemet fungerar samt en uppfattning om hur medvetna medborgarna var om hundraårsjubileet av allmän och lika rösträtt. Resultatet av undersökningen låg bland annat till grund för kommitténs kunskapshöjande insatser. Undersökningen, som genomfördes av Novus, visade att en stor majoritet av allmänheten hade relativt goda baskunskaper om det svenska demokratiska systemet. Samtidigt uppvisade cirka 20 till 25 procent av befolkningen bristfälliga kunskaper. Några av frågorna ställdes även i en undersökning som riktades till personer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar och som genomfördes av Delegationen mot segregation (Delmos). I dessa grupper var kunskaperna sämre.

Vid kommitténs avslut gjordes en ny undersökning av Novus och i princip samma frågor ställdes på nytt (februari 2022). Resultaten hade då förbättrats sedan den ursprungliga mätningen. Denna förbättring bör tillskrivas den stora mängd aktörer som gjorde insatser i samband med att demokratin fyllde 100 år.

Kommittén beaktade även andra mätningar och kunskapssammanställningar om demokrati, bland annat SOM-institutets årliga mätningar samt en undersökning av Delmos. Se vidare bilaga 6.

3.5 Samarbeten av särskild vikt

Myndigheter som fick särskilda demokratiuppdrag

Inledningsvis, under hösten 2018 och våren 2019, höll kommittén ett stort antal samråd med företrädare för myndigheter för att informera om hundraårsjubileet, regeringens demokratistrategi och in-

SOU 2022:28 Hur uppdraget genomfördes

51

hämta förslag om hur myndigheterna ville förstärka sitt demokratiarbete under jubileumsåret. Till följd av samråden gav regeringen särskilda uppdrag om demokrati till myndigheter och till några civilsamhällesorganisationer under perioden 2020 till 2022. Kommittén har under hela verksamhetstiden samverkat och samarbetat med ett stort antal av dessa myndigheter. Se bilaga 7.

Flera av myndighetsuppdragen handlade om att öka kunskaperna om demokratin. Till exempel fick Barnombudsmannen, Forum för Levande Historia och Kriminalvården sådana uppdrag. Andra myndigheter som exempelvis Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet fick regeringsuppdrag som fokuserade på delaktighet i demokratin.

Kommittén höll vidare tematiska avstämningar med myndigheter om exempelvis skol- och utbildningsfrågor och demokratin samt med rättsvårdande myndigheter och myndigheter som arbetar med att försvara demokratin, däribland Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten, Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens Institutionsstyrelse och Säkerhetspolisen. Vidare samrådde kommittén med Sametinget och Institutet för språk och folkminnen.

Kommittén bjöd in samtliga länsstyrelser att medverka i samlingen. I kommitténs delrapport föreslog kommittén att Regeringskansliet skulle överväga möjligheterna att ge samtliga länsstyrelser i uppdrag att under perioden 2020–2021 stärka sitt demokratiarbete och delta aktivt i samlingen. Så skedde också. Därigenom kunde länsstyrelserna ges en central roll i att sprida samlingen till hela landet. Kommittén hade ett strukturerat och omfattande samarbete med länsstyrelserna särskilt kring Demokratisstugan och Deklaration för en stark demokrati. Vidare höll kommittén samråd med länsstyrelserna kring framtida demokratistärkande arbete. Se vidare kapitel 4 och 6.

Samarbete med riksdagens och Kungliga bibliotekets demokratijubileums-satsningar

Under hela verksamhetsperioden samverkade kommittén med riksdagens och Kungliga bibliotekets demokratijubileums-satsningar – Leve demokratin respektive Demokratin100.se – och regelbundna möten hölls med ansvariga för satsningarna. Samarbetet resulterade bland annat i en serie inspirationsmöten för aktörer i olika delar av landet. Samarbetet genererade i december 2020 även ett panelsamtal

Hur uppdraget genomfördes SOU 2022:28

52

mellan talman Andreas Norlén och dåvarande demokratiminister Amanda Lind under ledning av Rosaline Marbinah, på Kulturhuset. Se vidare kapitel 4 och bilaga 4.

Andra samarbeten av vikt

Kommittén samarbetade och samverkade med ett flertal civilsamhällesorganisationer, bland annat fackföreningar, organisationer som företräder nationella och andra minoriteter, trossamfund, funktionshinderorganisationer, ungdomsorganisationer, jämställdhetsorganisationer, HBTQ-organisationer, idrottsföreningar, hembygdsföreningar, kooperativa föreningar och studieförbund. Särskilt kan #Vimåsteprata nämnas, som är en gemensam satsning av Studieförbunden och Folkbildningsrådet för att stärka det demokratiska samtalet och demokratins motståndskraft. Kommittén och #Vimåsteprata har samverkat och arrangerat flera gemensamma evenemang.

Vidare hade kommittén kontinuerliga samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att informera om olika satsningar. I delrapporten till Regeringskansliet föreslog kommittén att Regeringskansliet skulle ingå en överenskommelse med SKR om demokrati, vilket senare gjordes. Vidare deltog kommitténs ordförande vid SKR:s demokratidagar samt informerade om kommitténs arbete vid flera tillfällen i Demokratiberedningen och Kulturberedningen.

Kommittén samarbetade även nära med kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet (Ku 2018:04). Gemensamt genomfördes flera publika insatser under 2019 och 2020 om hat och hot, desinformation och propaganda.

3.6 Delrapport till regeringen

Kommittén lämnade en delrapport till Regeringskansliet den 15 mars 2019. Rapporten innehöll förslag på hur samlingen skulle genomföras och vilka insatser och aktiviteter som skulle ingå i samlingen. En viktig del i rapporten var de förslag som kommittén mottog från 23 myndigheter om hur deras verksamhet kunde stärkas och utvecklas när det gäller demokrati. Rapporten innehöll även förslag från kommittén till Regeringskansliet på möjliga myndighetsuppdrag samt en beskrivning av förutsättningar för verksamheten. Rapporten och

SOU 2022:28 Hur uppdraget genomfördes

53

förslagen från myndigheterna låg till grund för de uppdrag om demokrati som regeringen sedan gav till ett tjugotal myndigheter och till några civilsamhällesorganisationer under perioden 2020 till 2022. Se bilaga 7.

3.7 Förändrade förutsättningar

Under arbetets gång ändrades vissa av kommitténs förutsättningar, vilket påverkade verksamheten. De mest betydande var covid-19pandemin och resurstilldelningen.

Covid-19-pandemin

Covid-19-pandemin och de rekommendationer och restriktioner som följde i dess spår påverkade kommitténs arbete på flera sätt. Kommittén, liksom resten av samhället, fick ställa om till digital verksamhet från mars 2020. Sammanträden, möten, samråd, seminarier och konferenser genomfördes till stor del digitalt under 2020 och våren 2021. I början var arbetssättet ovant, inte minst mot bakgrund av de många fysiska möten som kommittén hade anordnat under 2018 och 2019 för att etablera breda samarbeten.

Restriktionerna och osäkerheten som följde försvårade för många aktörer att delta fullt ut i samlingen. En stor del av både kommitténs och andra aktörers satsningar senarelades.

Under hösten 2021 minskade smittspridningen i Sverige och flertalet restriktioner togs bort under ett antal månader. Under den här perioden kunde Demokratistugans turné genomföras fysiskt i landet. Omställningen till digital verksamhet möjliggjorde för kommittén att medverka i fler möten.

Förändrad resurstilldelning

Under år 2019 och år 2020 tilldelades kommittén en betydligt mindre budget än vad som hade aviserats. Detta medförde bland annat att det saknades resurser för att i god tid bygga en kommunikativ plattform och ta fram olika verktyg inför det viktiga genomförandeåret 2021. Först i mitten av 2021 kunde till exempel kommitténs filmer och material om demokrati spridas till breda målgrupper.

55

4 Redovisning av kommitténs arbete

I detta kapitel redovisas kommitténs större satsningar och publika insatser. Samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag, inkluderade ett stort antal aktörer i hela landet som arbetade för att öka kunskaperna om, och delaktigheten i, demokratin. Kommittén hade en samordnande och katalyserande roll i detta arbete och lade stor vikt vid att engagera och föra samman aktörer för att arbeta med demokratifrågor. Flera av kommitténs satsningar syftade till att skapa möjligheter för, och engagera andra aktörer, att arbeta demokratistärkande. En fullständig sammanställning av kommitténs utåtriktade arrangemang finns i bilaga 4.

Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28

56

Figur 4.1 Tidslinje över kommitténs arbete

Tidslinje över några av kommitténs mer betydelsefulla händelser.

4.1 Demokratiambassadörernas arbete

Inledningsvis fokuserade demokratiambassadörerna på att informera om samlingen och bjuda in aktörer att delta. Vidare deltog de i ett stort antal samråd och möten med aktörer för samlingens målgrupper. Huvudfokus för kommitténs ordförande Peter Örn var under den första tiden att lägga grunden för kommitténs arbete, informera om uppdraget och uppmuntra andra att delta i samlingen. Vidare höll han i flera samråd med myndigheter och civilsamhällesorganisationer.

SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete

57

I de filmer om demokrati som kommittén producerade har demokratiambassadör Emma Frans varit huvudaktör. Emma Frans lyfte fram filmerna och andra demokratibudskap på sin Instagram-sida med drygt 123 000 följare. Rosaline Marbinah hade en viktig roll i att lyfta fram ungas delaktighet och det civila samhällets roll i demokratin. Lena Posner-Körösi spred samlingen i sina nätverk och har under verksamhetstiden haft en viktig roll i kommitténs arbete med nationella minoriteter, kulturaktörer och näringslivet.

Under hela uppdraget medverkade alla fyra demokratiambassadörer i ett stort antal publika evenemang som dels arrangerades av kommittén, dels av andra aktörer. Särskilt ordförande Peter Örn spelade här en central roll. Vidare närvarade de på de platser som Demokratistugan besökte, spred information om och deltog i aktiviteter i samband med deklarationsunderskrifterna, skrev debattartiklar, var sitt förord till kommitténs antologi samt intervjuades i media. Aktiviteterna beskrivs utförligare nedan.

Demokratiambassadörerna uppmärksammade demokratin, belyste och problematiserade dess utmaningar och betonade vikten av att inte ta demokratin för given.

Demokratiambassadörernas aktiviteter bidrog till att de olika delarna i samlingen var integrerade och samspelade med varandra. En sammanställning av kommitténs medverkan i utåtriktade aktiviteter finns i bilaga 4.

Medverkan i media och debattartiklar

Demokratiambassadörerna intervjuades i SR P4 och lokala SVT-sändningar och tidningar. Ofta skedde detta i samband med Demokratistugans turné eller vid de länsvisa satsningarna då Deklaration för en stark demokrati samtidigt skrevs under av flera kommuner i olika län. Vid 19 tillfällen medverkade kommittén även i tv-sändningar genom till exempel seminarier som spelades in och spreds av UR Play.

För att uppmärksamma demokratin, demokratijubileet och demokratins möjligheter och utmaningar skrev kommittén flera debattartiklar. Kommittén medverkade även i debattartiklar som initierades av andra aktörer i samlingen. Debattartiklarna publicerades i nationell press men också i regional och lokal press. En sammanställning av debattartiklarna finns i bilaga 5.

Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28

58

4.2 Deklaration för en stark demokrati

Under sommaren 2019 tog kommittén fram Deklaration för en stark demokrati för att på ett konkret sätt samla och engagera aktörer som ville bidra till att stärka och utveckla demokratin i Sverige och för att generera ett demokratistärkande arbete över hela landet. Deklarationen var ett ställningstagande för det demokratiska styrelseskicket och för alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna, rättsstatens principer och en markering mot diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism.

Alla aktörer som skrev under deklarationen skulle verka för (1) att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet, (2) att fler deltar aktivt i demokratin, och (3) bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt. De aktörer som ville underteckna deklarationen ombads att definiera minst ett internt, ett externt och ett kommunikativt åtagande, som skulle omsättas till konkreta demokratistärkande insatser. Genom åtagandena skulle deklarationen bidra till att skapa ett myller av demokratistärkande aktiviteter i hela landet.

Från några få underskrifter till en nationell demokratirörelse

Deklarationen lanserades den 4 september 2019 genom undertecknande av Maria Larsson, landshövding i Örebro län. Inledningsvis arbetade kommittén för att utforma processer och rutiner för hantering av arbetet med deklarationen. Stor vikt lades vid att stödja aktörerna i utarbetandet av unika och konkreta åtaganden för att försäkra att undertecknandet genererade ett demokratistärkande arbete. Många gånger gjordes ett omfattande internt förankringsarbete hos respektive aktör inför undertecknandet. Beslut om åtaganden togs av styrelser, kommunfullmäktige eller liknande. Under hösten 2019 och i början av 2020 uppmärksammades varje deklarationsunderskrift genom fysiska möten där Peter Örn eller någon av de andra demokratiambassadörerna medverkade. Till följd av covid-19-pandemins utbrott övergick kommittén under våren 2020 till digitala möten för att uppmärksamma deklarationsunderskrifterna. Under 2020 och 2021 arbetade kommittén strategiskt för att öka antalet aktörer som undertecknade deklarationen bland kommuner, civilsamhällesorganisationer

SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete

59

och myndigheter. Detta gjordes genom brev, informationsmöten, nyhetsbrev och kommunikation på hemsidan och i sociala medier.

En viktig del i strategin för att nå ut med deklarationsarbetet i hela landet var länsvisa satsningar där kommittén tillsammans med respektive länsstyrelse verkade för att kommuner, myndigheter och civilsamhällesorganisationer i varje län skulle underteckna deklarationen vid ett högtidligt tillfälle. Exempelvis skedde så i Örebro i september 2020, i Värmland i oktober 2020, i Kronoberg i januari 2021 och i Norrbotten i februari 2021.

Omfattningen av arbetet med deklarationen

Deklarationen undertecknades av 310 aktörer som sammantaget genomförde omkring 3 720 aktiviteter och nådde ut till drygt 1,2 miljoner människor.1 Deklarationen undertecknades av kommuner, regioner, civilsamhällesorganisationer inklusive fackföreningar och trossamfund, nationella myndigheter, länsstyrelser, universitet och högskolor samt av företag, museer och andra kulturaktörer. Bland åtagandena finns alltifrån föreläsningar, utbildningar, konferenser och utställningar till podcasts, teaterpjäser, stadsvandringar och olika verktyg för att stärka den interna demokratin. Merparten arbetade på lokal nivå och riktade sig till en bred allmänhet. Många hade även förtroendevalda politiker, den egna personalen samt elever och studenter som huvudsakliga målgrupper. I bilaga 2 finns deklarationstext, slutrapportering samt en förteckning av aktörerna och deras insatser.

Kommunikation kring deklarationen

För att skapa engagemang kring Deklaration för en stark demokrati uppmärksammade kommittén varje aktör som undertecknade deklarationen och dess demokratifrämjande arbete genom bild och text i sociala medier och på hemsidan. De erbjöds att använda logotypen för samlingen samt en vinjett för digital kommunikation. Aktörerna uppmuntrades att kommunicera genom sina respektive kanaler. Deklarationsunderskrifterna fick generellt bra genomslag i lokala och regionala medier.

1 Uppgifterna kommer från aktörernas slutrapportering. Se vidare bilaga 2.

Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28

60

Figur 4.2 Sverigekarta med markeringar för Demokratistugans stopp och de aktörer som skrev under Deklaration för en stark demokrati

De större prickarna visar en koncentration av aktörer.

SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete

61

4.3 Demokratistugan

Kommittén tog fram ett mobilt kunskapscenter som gått under namnet Demokratistugan. Syftet med Demokratistugan var att öka kunskapen om och intresset för demokratin samt uppmuntra till engagemang och eftertanke. Demokratistugan skulle locka till nyfikenhet och tilltalet skulle utgå ifrån individen. Olika aspekter av demokratin speglades – såsom historia, samtid, framtid och den lokala demokratin. I Demokratistugan fanns information och övningar som behandlade grundlagarna, fri- och rättigheterna, rösträttens historia, de olika beslutsnivåerna samt demokratins utmaningar. Besökarna kunde även ta del av länsspecifik demokratistatistik, som kommittén tog fram i samarbete med SCB. I Demokratistugan skulle även mindre möten och föreläsningar kunna hållas. Tanken var att lokala demokratiprogram skulle komplettera stugan.

För att tillgängliggöra stugan för en bredare publik och nå ut trots pandemirestriktioner tog kommittén dessutom fram en digital Demokratistuga. I den digitala stugan kunde besökaren orientera sig i Demokratistugan i ett 3D-format och göra övningar. Den digitala versionen användes exempelvis vid Dalarnas livesända invigning i juni 2021. Den digitala stugan kunde även nyttjas som resurs i undervisning och pedagogisk verksamhet.

För att nå ut med Demokratistugans innehåll till så många som möjligt var tillgänglighet en viktig del i framtagandet. Bland annat var inredningen och utställningsdelarna tillgänglighetsanpassade för sittande, layout och typsnitt valda med omsorg och stugan var utrustad med ramp. En sammanfattning av stugans innehåll fanns som teckenspråkstolkning, punktskrift och på en rad olika språk för både den fysiska och digitala besökaren.

Under hösten 2021 producerades även en så kallad pop-up-stuga (portabel utställning) som visades i inomhusmiljöer. Pop-up-stugan besökte Kista Galleria, folkhögskolor och bibliotek i Stockholmsområdet under våren 2022 och visades även under kommitténs slutkonferens.

Landsomfattande turné

Kommitténs målsättning var att Demokratistugan skulle placeras på publika platser runt om i landet för att möjliggöra besök av den breda allmänheten, av såväl skolklasser som andra intresserade. Samtliga

Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28

62

länsstyrelser erbjöds att stå värd för Demokratistugan under 2021 eller 2022. 16 län tog emot den fysiska stugan och Dalarnas länsstyrelse arrangerade ett digitalt demokratifirande med den digitala Demokratistugan. Se vidare bilaga 3. Under turnén gjordes ministerbesök, bland annat av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind samt EU-minister Hans Dahlgren. På så sätt kopplades kommitténs arbete till arbetet med EU:s framtidskonferens.

Lokalt ägandeskap

Arbetet med Demokratistugan byggde på lokalt ägandeskap där vanligtvis länsstyrelsen i samarbete med andra lokala aktörer hade det övergripande ansvaret för stugan på plats. De hade ansvar för förberedelser och framtagandet av ett program för allmänheten med fokus på demokrati. Under Demokratistugans besök i respektive län arrangerades ett stort antal paneldebatter, föredrag, kulturevenemang, samtal med lokala politiker och liknande aktiviteter utifrån förutsättningar och intresse i länet. De som stod värdar för Demokratistugan hade i planering och genomförande ett tätt samarbete med lokala aktörer såsom regioner, kommuner och det lokala civilsamhället. Exempel på lokala program finns i bilaga 3.

Stöd från kommittén

Kommittén deltog aktivt i aktörernas planeringsarbete och arrangerade bland annat transport av Demokratistugan mellan länen. Därtill skapade och koordinerade kommittén flera nätverk för kommunikation, planering och genomförande av besöken samt tog fram förberedande guider och informationsmaterial. Vid de flesta besöken var en av kommitténs demokratiambassadörer på plats vid invigningen och vid vissa tillfällen medverkade ytterligare en ambassadör digitalt under programmet. Personal från sekretariatet medverkade på plats vid samtliga besök.

SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete

63

Kommunikationsarbete i samband med Demokratistugans turné

För att nå ut i respektive län med kommunikativa satsningar i samband med besök av Demokratistugan skapade kommittén ett nätverk som bestod av kommunikatörer och handläggare från samtliga länsstyrelser. Genom nätverket säkerställdes en gemensam hållning kring kommunikationen, vilket möjliggjorde en större kommunikativ kraftsamling. Nätverket användes för att dela med sig av erfarenheter och material samt för att inspirera det kommunikativa arbetet. Därtill hölls bilaterala möten mellan kommittén och länets kommunikationsansvariga inför varje stopp för att diskutera lokala kommunikationsinsatser. Utöver den kommunikation och de annonser i lokala medier som genomfördes av värdarna för Demokratistugan, rapporterade kommittén på Instagram, Facebook och Linkedin-konton inför, under och efter varje besök. Även information om den digitala stugan spreds genom annonsering till bland annat lärare och pedagoger via sociala medier och i SO-rummet (digital resurs och länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen).

I samband med Demokratistugan togs också ett demokratiborgarmärke fram. Märket anspelade på det klassiska simborgarmärket. Webbesökarna som deltog i kommitténs quiz tilldelades ett digitalt demokratiborgarmärke. Kommitténs samarbetsaktörer inom ramen för Demokratistugan fick även ett fysiskt demokratiborgarmärke att bära på kavajslaget eller jackan. I samband med annonsering mot lärare uppmuntrades eleverna att ta demokratiborgarmärket.

Covid-19-pandemin

I likhet med all annan utåtriktad verksamhet påverkades Demokratistugans turné av covid-19. Den 10 juni 2020 invigdes Demokratistugan, i närvaro av statsrådet Amanda Lind, med förhoppningen om att en turnéstart skulle vara möjlig under senare delen av året. I flera omgångar kom emellertid turnéstarten att skjutas upp, men slutligen kunde den fysiska invigningen av Demokratistugan ske den 16 augusti 2021 i Dorotea, Västerbotten av demokratiambassadör Lena Posner-Körösi.

Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28

64

Under framtagandet av stugan samt under turnéplaneringen och genomförandet hade kommittén en kontinuerlig dialog med Folkhälsomyndigheten och följde myndighetens uppdateringar och rekommendationer. Med anledning av smittspridningen och de restriktioner som följde i dess spår anpassades genomförandet av turnén, exempelvis genom införande av ett maxantal för besökare i stugan, rekommendationer till besökare och verksamhetsansvariga och ett utökat digitalt utbud.

4.4 Filmer, skrifter, publikationer och nyhetsbrev

Korta filmer om demokratin

Kommittén tog fram elva korta förklarande filmer, så kallade explainers, som syftade till att uppmärksamma och öka kunskaperna om demokratin. Filmerna handlade bland annat om yttrandefrihetens gränser, medias roll i demokratin, desinformation, rösträttshistorien och delaktighet i demokratin. För att nå ut till personer med olika bakgrunder översattes fem filmer till arabiska och somaliska. Filmerna spreds på Facebook och Instagram samt fanns tillgängliga på kommitténs Youtube-sida och hemsida. Filmerna som spreds i sociala medier länkade vidare till fördjupande material på kommitténs hemsida.

Filmerna spreds även i det län Demokratistugan besökte. Totalt genomfördes 17 regionala kampanjer där samtliga filmer spreds länsvis till personer över 15 år som använder Facebook och Instagram. Därtill genomfördes två nationella kampanjer där varje film riktades mot särskilda målgrupper, till exempel personer med lägre utbildningsnivå. Sammantaget visades filmerna knappt 1,1 miljoner gånger och nådde ut till över 800 000 personer.

Demokratifilmer med Emma Frans

Kommittén tog också fram en serie om sex filmer som belyser olika delar av demokratin. Syftet var att öka kunskapen kring vardagsnära demokratifrågor som de flesta kan relatera till. I den fiktiva serien ringde personer in till hjälplinjen Vår demokrati, där demokratiambassadör Emma Frans svarade på frågor om demokratin på ett lättsamt sätt. Frågorna och svaren fokuserade på följande teman: demon-

SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete

65

strationsfrihet, desinformation, hat och hot, styrelseskick, rösträtt och yttrandefrihet. Målgruppen för filmerna var en intresserad allmänhet, pedagoger och elever i högstadium, gymnasium, folkhögskola eller andra utbildningsverksamheter. Filmerna var kopplade till kunskapsbanken Mer om demokrati på kommitténs webbplats (mer information om detta finns nedan).

Filmerna publicerades på kommitténs olika plattformar och spreds även av länsstyrelser i samband med Demokratistugans turné. Filmerna annonserades dessutom på SO-rummet samt via Facebook och Instagram, och riktades då särskilt mot journalister, lärare och bibliotekarier. Därutöver ingick filmerna i Demokratistugans utbud, där de visades på tv-skärm för besökare.

Annat filmmaterial

Kommittén tog även fram en film om Deklaration för en stark demokrati som användes av kommittén och de aktörer som undertecknade deklarationen för spridning i sociala medier. Under verksamhetstiden skapade kommittén även kortare filmer för användning i sociala medier, till exempel nedslag under Demokratistugans turné och korta intervjuer med demokratiambassadörerna. Kommittén gjorde även korta filmer med personer i Rinkeby, Tensta och i Stockholms innerstad som reflekterar kring demokratin. Dessa spreds framför allt i sociala medier för att uppmärksamma olika aspekter av demokratin.

Antologin ”100 år till” – en fördjupning om demokratin

Kommittén producerade en antologi i fyra delar om Sveriges största demokratiska utmaningar och möjligheter, med titeln ”100 år till”. Antologin består av en skriftserie med olika teman och typer av texter och syftar till att vara kunskapshöjande, framåtblickande, och engagerande, samt fungera som ett fördjupande komplement till kommitténs övriga aktiviteter. Visionen var att skapa ett underlag inför olika aktörers fortsatta demokratiarbete, men även ett historiskt dokument som skulle redogöra för de stora demokratifrågor som diskuterades i Sverige på 2020-talet. I antologin reflekterar sammanlagt 37 debattörer, experter och skribenter om olika perspektiv av

Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28

66

demokratin. Varje del inleds med ett förord av en av kommitténs demokratiambassadörer.

De fyra delarna i antologin är: Demokratin och grundbulten, Demokratin och digitaliseringen, Demokratin och delaktigheten samt Demokratin och friheten. Antologin i sin helhet finns i volym 2.

Kunskapsbanken Mer om demokrati

Trots att många aktörer, både myndigheter och civilsamhälle, arbetar med kunskapshöjande material om demokrati upplevde kommittén att det saknades ett samlat grundläggande kunskapsmaterial för allmänheten om Sveriges demokratiska system.

Kommittén tog därför fram korta och lättillgängliga texter om demokrati, som samlades i en kunskapsbank med rubriken Mer om demokrati. Texterna handlade bland annat om grundlagarna, våra fri- och rättigheter, hur landet styrs, val och rösträtten, kontrollmakten samt om mediernas roll i demokratin. Kunskapsbanken publicerades på kommitténs webbplats och i en separat skrift, som bland annat spreds under Demokratistugans turné och vid Mänskliga Rättighetsdagarna i Göteborg i december 2021. Filmer och annat material som kommittén spred via sociala medier länkade vidare till kunskapsbanken.

En riktad kampanj via LinkedIn och banners på webbsidor och nyhetsbrev med målgruppen lärare gjordes under våren 2022 för att sprida kommitténs kunskapsmaterial.

Nyhetsbrev

Ett sätt för kommittén att sprida information till aktörerna i samlingen och en intresserad allmänhet var kommitténs digitala nyhetsbrev. I nyhetsbreven uppmärksammade kommittén olika aspekter av demokratin genom intervjuer och reportage. Några teman som togs upp var till exempel press- och yttrandefrihet, demokratin och covid-19, idrott och demokrati, rösträtten, demonstrationsfriheten, EU:s demokrati och digitalisering. Se vidare bilaga 5.

SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete

67

4.5 Publika insatser

Som en del av arbetet med samlingen arrangerade kommittén seminarier och konferenser samt deltog på flera etablerade arenor. I detta avsnitt beskrivs ett antal av dem. En sammanställning av kommitténs publika arrangemang, samråd och viktigare möten finns i bilaga 4.

Fokus demokrati – en officiell kick-off

Som en officiell inledning på kommitténs uppdrag arrangerade kommittén Fokus demokrati i maj 2019 på Kulturhuset Stadsteatern. Fokus demokrati syftade till att informera om kommitténs arbete och belysa demokratins utmaningar och möjligheter.

Förutom kommitténs fyra demokratiambassadörer deltog dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind och bland annat representanter från organisationer i det civila samhället, näringslivet och akademin. Forumet livesändes och spreds på kommitténs hemsida och i sociala medier.

Frukostseminarium om EU-valet

I samarbete med Europaparlamentets Sverigekontor anordnade kommittén i mars 2019 ett seminarium inför EU-valet. Seminariet handlade om aktuella EU-frågor inför valet, hur unga ska engageras samt om valdeltagande. Talade gjorde Peter Örn, Annika Ström Melin, Markus Bonekamp och Rosaline Marbinah. Inbjudna var civilsamhällsorganisationer och media. Seminariet sändes via Facebook.

Utbildning om medie- och informationskunnighet i en digital tid

I maj 2019 arrangerade kommittén och utredningen Det demokratiska samtalet (Ku 2018:04) en heldagsutbildning om medie- och informationskunnighet för att stödja civilsamhällesorganisationer i de utmaningar de möter i det digitala offentliga samtalet. Syftet med utbildningen var att deltagarna skulle få ökad kunskap och konkreta verktyg för att möta utmaningar som desinformation, propaganda och näthat i sina verksamheter. Programmet innehöll workshops, praktiska tips och föreläsningar av bland annat demokratiambassadör

Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28

68

Emma Frans och representanter för Make Equal (Näthatshjälpen) och Viralgranskaren.

Järvaveckan 2019

Under Järvaveckan i juni 2019 arrangerade kommittén tillsammans med utredningen Det demokratiska samtalet (Ku 2018:04) två seminarier för allmänheten som uppmärksammade ungas roll i demokratin och det demokratiska samtalet. Kortfilmer togs fram och visades under seminarierna för att lyfta fram lokala röster och perspektiv. Vid seminarierna medverkade representanter från Antirumours Sverige, Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse (Buff), Fryshuset, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, Make Equal, MUCF, Open Act, Skolidrottsförbundet, Teskedsorden, Youth 2020 och #jagärhär. Även demokratiambassadörerna Peter Örn, Emma Frans och Rosaline Marbinah deltog i seminarierna.

Almedalen 2019

Under Almedalsveckan 2019 arrangerade kommittén tillsammans med Svenska kyrkan och utredningen Det demokratiska samtalet en programpunkt med titeln ”Vad händer med vårt demokratiska samtal?”, i Visby domkyrka. I samtalet som bland annat handlade om demokratins utmaningar i Sverige och världen deltog ärkebiskopen Antje Jackelén, utredaren Carl Heath och demokratiambassadörerna Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah.

Seminarium om civilsamhällets roll i demokratin

Den 16 december 2019 arrangerade kommittén ett seminarium om det civila samhället och demokratin. Seminariet syftade till att ge olika perspektiv på civilsamhällets roll i demokratin och att belysa de möjligheter och utmaningar som det civila samhället och demokratin står inför. Ett panelsamtal hölls om hur civilsamhället har förändrats, dess bidrag till och i demokratin samt om vilka utmaningar och möjligheter civilsamhället möter. Panelen bestod av representanter från Funktionsrätt Sverige, Civil Rights Defenders, Folkets Hus och

SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete

69

Parker, A million minds och Handelshögskolan i Stockholm. Från kommittén medverkade demokratiambassadörerna Peter Örn och Rosaline Marbinah. Statsrådet Amanda Lind höll ett inledningstal.

Live-samtal: Coronakrisen – ett hot mot pressfriheten?

Med anledning av pressfrihetens dag och covid-19-pandemin arrangerade kommittén i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern i maj 2020 två samtal om pressfrihet under kristid i Sverige och internationellt. Bakgrunden var att covid-19-krisen inneburit nya utmaningar för demokratin och pressfriheten, eftersom länder världen över vidtagit åtgärder som tidigare var helt främmande för en demokrati. Medverkade gjorde dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind, dåvarande biståndsminister Peter Eriksson och representanter från Sveriges Radio, Reportrar utan gränser, Journalistförbundet, Vestmanlands Läns tidning, Sida och Medieinstitutet Fojo. Samtalen leddes av demokratiambassadör Rosaline Marbinah. De två samtalen spelades in och finns på UR Play.

Kamp och kalas – inspirationsmöten för aktörer över hela landet

Under oktober 2020 arrangerade kommittén, Kungliga biblioteket och Sveriges riksdag tre digitala inspirationsmöten med titeln Kamp och kalas. Syftet var att samla nätverk, aktörer och engagerade personer inför det stora demokratijubileet 2021 samt att inspirera till satsningar för att lyfta demokratin under jubileumsåret. Under dessa möten utbyttes information om vad som planerades nationellt, regionalt och lokalt.

De tre digitala träffarna var indelade i norra, södra och mellersta Sverige för att fler skulle ha möjlighet att träffa aktörer som verkade i samma del av landet. Alla träffar spelades in i Zoom-verktyget och fanns att tillgå i efterhand på Demokrati100.se. Bland deltagarna fanns bland annat myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner, studieförbund, bibliotek, föreningar och nationella minoritetsföreträdare.

De nätverk som skapades i samband med dessa onlinemöten levde vidare via Facebook-gruppen Kamp och kalas, som administrerades av mötesarrangörerna. I gruppen utbyttes idéer, inspiration och information om demokratirelaterade händelser.

Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28

70

Demokratin 100 år – en samtalsserie

I oktober 2020 arrangerade kommittén en samtalsserie i samverkan med Stadsmuseet i Stockholm och Riksbankens Jubileumsfond. I fem samtal diskuterades bland annat mötesplatser i demokratin, rösträttskampen, demonstrationsfriheten och demokratins framtid. I ett av samtalen medverkade demokratiambassadör Lena Posner-Körösi. Samtalen finns på UR Play.

Invigning av Demokratistugans turné i Dorotea

Den 16 augusti 2021 invigdes Demokratistugans turné i Dorotea, Västerbotten. Demokratiambassadör Lena Posner-Körösi invigningstalade tillsammans med bland annat representanter från länsstyrelsen i Västerbotten och Dorotea kommun. Uppemot 100 personer deltog i invigningen och kunde därefter ta del av heldagsprogam med aktiviteter arrangerade av ett stort antal aktörer i länet. Under Demokratistugans turné 2021–2022 ägde invigningar rum på ett tjugotal platser runt om i landet. Vid dessa tillfällen deltog demokratiambassadörer, länsstyrelser, kulturutövare, civilsamhällesorganisationer med flera.

Demokratiafton – vi firar vår viktiga hundraåring!

I september 2021 var det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige. Händelsen högtidlighölls av kommittén med en demokratiafton på Kulturhuset Stadsteatern med en publik på drygt 100 personer på plats. Under kvällen hölls två panelsamtal som fokuserade på vikten av demokrati respektive demokratisk delaktighet. Programmet innehöll även ett antal kulturella inslag.

Arrangemanget besöktes framför allt av allmänheten och deltagare i kommitténs nätverk. Demokratiaftonen livesändes på Facebook.

Demokratitema på Bokmässan 2021

År 2021 var kommittén temapartner för demokratitemat på Bokmässan och kommitténs ordförande Peter Örn var med och invigde mässan. Kommittén anordnade två egna seminarier. Det första seminariet Demokratin 100 år – hur främjas demokrati? syftade till att

SOU 2022:28 Redovisning av kommitténs arbete

71

lyfta historiska, nutida och framtida aspekter av demokratisk utveckling. Det andra seminariet, Ett år före valet – hur kriser stresstestar vår demokrati, handlade om vilka demokratiska utmaningar en kris kan ge upphov till, till exempel hur rättigheter har inskränkts under covid-19-pandemin. Deltog gjorde bland andra Emma Frans. Utöver att visas för Bokmässans publik spelades samtalen in av UR Samtiden och publicerades på UR Play. Alla fyra demokratiambassadörer deltog även i andra aktörers arrangemang.

Pop-up-stugan i Kista galleria

Den 8–9 mars 2022 ställdes kommitténs pop-up-stuga upp i Kista galleria. Besökarna kunde tal del av demokratins historia, fundera över utmaningar, göra demokratiquiz samt se filmer på flera språk på demokratitemat. I programmet ingick även aktiviteter i samarbete med Kista bibliotek samt besök av en skolklass.

Demokratin 100 år – en framtidsdag

Den 15 mars 2022 arrangerade kommittén en stor demokratikonferens för att samla kunskap, erfarenheter och framtidsspaningar kring demokratin i Sverige, EU och internationellt. I programmet medverkade demokratiambassadörerna, kulturminister Jeanette Gustafsdotter och representanter från civilsamhället inklusive ungdomsorganisationer, SOM-institutet, Svenska institutet för europapolitiska studier, V-Dem och forskare från flera universitet och högskolor. Dagen avslutades med ett partiledarsamtal. Konferensen ägde rum fysiskt på Kulturhuset i Stockholm och digitalt. Över 740 personer deltog i konferensen.

Syftet med konferensen var att markera jubileumsårets avslut samt att lyfta fram och sprida det arbete som gjorts i kommittén med fokus på demokratins utmaningar, möjligheter och framtid utifrån olika samhällsgrupper, perspektiv och beslutsnivåer.

Utöver kommitténs egenproducerade program engagerades Forum för levande historia, MUCF och NOD till att medarrangera frukostseminarier samt Dramaten, som genomförde performanceworkshopen Öva Demokrati.

Redovisning av kommitténs arbete SOU 2022:28

72

Som en anpassning till pandemiläget utformades ett hybridupplägg för konferensen. Hela dagen livesändes direkt till en konferensplattform, där även möjlighet att delta i en digital utställning erbjöds myndigheter med demokratiuppdrag. 17 aktörer ställde ut på denna yta och dessa besöktes av 266 deltagare.

Konferensen spelades även in av UR. Den 25 mars 2022 publicerades sex programpunkter på UR Play och i maj 2022 sändes dessa programpunkter vid fyra separata tillfällen i Kunskapskanalen. Därutöver rapporterade Sveriges Radio och olika tidningar från konferensen.

4.6 Annan verksamhet

I november 2020 träffade kommittén Dubravka Šuica, vice ordförande och kommissionär för demokrati och demografi, för ett samtal om EU:s framtidskonferens och för att ge exempel på det demokratifrämjande arbetet i Sverige.

Kommittén har varit remissinstans och lämnat remissvar på följande betänkanden: Lättade deltagarbegränsningar för sammankomster och tillställningar, sektionering och särskilda bestämmelser för demonstrationer och mässor (promemoria S2021/05005), Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21) och Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet (SOU 2021:74).

I augusti 2019 genomförde kommittén en studieresa på inbjudan av Goetheinstitutet till Berlin för att få kännedom om, och inspireras av, arbetet i Tyskland för att stärka den demokratiska motståndskraften och bemöta antidemokratiska krafter. Resan användes även för gemensam planering av kommitténs fortsatta arbete. Programmet för resan innefattade exempelvis besök hos inrikesministeriet, senaten och civilsamhällesorganisationer som arbetar med demokratifrågor.

73

5 Resultat och reflektioner

I kommitténs uppdrag ingick att samordna och genomföra insatser och aktiviteter för en stark demokrati i nära samarbete med relevanta aktörer. En bredd av aktörer i hela landet skulle uppmuntras att delta och insatserna skulle nå ut brett. Dessutom formulerade kommittén mål om att kunskaperna skulle öka, fler skulle vara engagerade och att stödet för demokratin skulle öka. I det här kapitlet redovisas resultatet av kommitténs arbete och hur väl uppdraget och målen uppnåddes. Eftersom den allmänna uppslutningen bakom demokratijubiléet var stor i samhället är det viktigt att understryka att framgångarna även bör tillskrivas den stora mängd aktörer som genomförde insatser. Det här gäller även aktörer som inte deltog i samlingen, men som på olika sätt arbetade för att stärka demokratin. Kapitlet avslutas med några reflektioner kring kommitténs arbetssätt.

5.1 Resultat

Samarbeten med en bredd av aktörer i hela landet

Enligt direktiven var således kommitténs viktigaste uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Samlingen som genomfördes fick namnet Vår

demokrati – värd att värna varje dag, och bestod av flera delar. Sam-

lingen omfattade kommuner, regioner, myndigheter, civilsamhällesorganisationer, universitet och högskolor, delar av skolväsendet, kultursektorn och näringslivet som genomförde demokratifrämjande insatser för olika målgrupper i stora delar av landet. Vikten av aktörernas insatser kan inte nog understrykas.

En viktig del av samlingen utgjordes av Deklaration för en stark demokrati. Deklarationen undertecknades av 310 aktörer och resulterade i ett myller av demokratiaktiviteter runt om i landet för olika

Resultat och reflektioner SOU 2022:28

74

målgrupper. Kommitténs målsättning att deklarationen skulle undertecknas av 160 aktörer uppnåddes därmed över förväntan. Arbetet med deklarationen ledde till att många aktörer som inte tidigare hade arbetat specifikt med demokrati genomförde ett demokratifrämjande arbete.

Slutrapporterna från aktörerna visar att varje aktör som undertecknade deklarationen nådde ut till omkring 4 000 personer (medianvärde). Uppskattningsvis nåddes drygt 1,2 miljoner människor genom de insatser som gjordes inom ramen för deklarationen. Av de aktörer som undertecknade deklarationen uppgav de flesta (84 procent) att deras arbete hade bidragit till att uppmärksamma att Sveriges demokrati firar 100 år. Vidare uppskattade en stor grupp (76 procent) att arbetet hade bidragit till att öka sina respektive målgruppers kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet. En majoritet av de svarande ansåg även att insatserna hade bidragit till ökade möjligheter för respektive målgrupp att påverka samhället och delta i demokratiska processer. Målgrupperna för de olika aktörernas arbete var i huvudsak en bred allmänhet, därefter politiker, den egna personalen och elever/studenter. Sammantaget bidrog arbetet inom ramen för deklarationen både till att uppmärksamma demokratins hundraårsjubileum och till att öka kunskaperna om och delaktigheten i demokratin

Demokratistugan, kommitténs mobila kunskapscenter, turnerade i 16 län och gjorde 20 stopp – från Gällivare i norr till Malmö i söder – och besöktes av drygt 10 000 personer. Vid respektive besök tog länsstyrelserna fram lokala demokratiprogram i samarbete med lokala aktörer. Rapporteringen från Demokratistugans turné visar att över 400 aktiviteter om demokratin ägde rum i samband med stugans besök. Utöver länsstyrelser bidrog i huvudsak kommuner, organisationer i det lokala civilsamhället, bibliotek, skolor, lärosäten, kulturaktörer, studieförbund och Europadirekt-kontor till genomförandet av Demokratistugans besök. Den digitala Demokratistugan fick cirka 6 000 besökare. Demokratistugan bidrog härigenom till att samlingen nådde ut brett till medborgarna i landet.

Enligt de aktörer som tog emot Demokratistugan resulterade arbetet även i nya kontakter, fördjupade lokala och regionala samarbeten samt ökade kunskaper om demokratin. Arbetet resulterade även i flera konkreta exempel på aktiviteter och initiativ som i framtiden kan tas vidare regionalt och lokalt.

SOU 2022:28 Resultat och reflektioner

75

Arenor och samtal för att uppmärksamma demokratin

Kommitténs arbete bidrog till att skapa och utveckla arenor och mötesplatser, som har gjort det möjligt för fler människor att delta i samtal om demokratin.

Demokratiambassadörerna medverkade i drygt 230 utåtriktade aktiviteter som arrangerades av aktörer i samlingen över hela landet. Demokratiambassadörerna bjöds bland annat in för att tala för skolklasser och rektorer, på kommun- och regionfullmäktigemöten, vid konferenser, medlemsmöten, seminarier och vid styrelsesammanträden. Demokratiambassadörernas medverkan bidrog till att uppmärksamma och fördjupa kunskaperna om demokratins innebörd samt dess möjligheter och utmaningar. Uppskattningsvis nåddes närmare 10 000 personer av dessa insatser.

Därtill genomförde kommittén ett trettiotal egna konferenser och seminarier som särskilt riktade sig till aktörer i samlingen, men som ofta var öppna för allmänheten. Flera av evenemangen hade en publik på plats. Ett antal konferenser sändes på UR Play eller Facebook för att möjliggöra en bredare spridning. Evenemangen bidrog till att öka och bredda förståelsen för aktuella demokratifrågor samt till att inspirera aktörerna i samlingen.

Tillsammans med aktörerna i samlingen bidrog kommittén till ett ökat fokus på demokrati i nationella, regionala och lokala medier. Särskilt viktigt var det kommunikativa arbetet med länsstyrelser kring Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan. Demokratistugans besök uppmärksammades av lokalnyheter, både radio och tv, genom artiklar i lokala medier samt inlägg på sociala medier. Totalt publicerades 11 debattartiklar med en uppskattad räckvidd på drygt 2 430 000 personer.

Vidare hade kommittén en viktig roll i att initiera uppdrag och därefter samarbeta med de myndigheter som fick i uppdrag av regeringen att genomföra demokratifrämjande arbete mot olika målgrupper.

Kunskap och stöd för demokratin

En stor del av de aktiviteter som kommittén och aktörerna i samlingen genomförde syftade till att öka kunskaperna om och stödet för demokratin. Återrapporteringen från de olika insatserna visar att

Resultat och reflektioner SOU 2022:28

76

en stor mängd av de insatser som genomfördes ökade stödet för demokratin.

Dessutom bidrog Demokratistugan till att sprida kunskap om olika nivåer i demokratin, inklusive EU-nivån och arbetet med konferensen om Europas framtid.

Kommitténs kunskapsmaterial som bestod av filmer på tre språk om olika aspekter av demokratin samt av skrifter, publikationer och utställningsmaterial till Demokratistugan nådde ut till drygt 1,5 miljoner människor. Antologin ”100 år till” som innehåller fyra delar (Demokratin och grundbulten, Demokratin och digitaliseringen, Demokratin och delaktigheten, och Demokratin och friheten) är en sammanställning av olika perspektiv på några av vår tids stora demokratifrågor. Antologin bidrog till att fördjupa samtalet om demokratins framtid för allmänheten.

Genom samlingen tog ett stort antal aktörer ställning för demokrati som styrelseskick. Den tydligaste markören för detta var Deklaration för en stark demokrati som innehåller följande skrivning: Vi värnar alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism. Bland de 310 aktörer som undertecknade deklarationen fanns 131 kommuner, 10 regioner, 36 myndigheter (inklusive länsstyrelser), ett stort antal civilsamhällesorganisationer, inklusive fackföreningar och trossamfund samt universitet, högskolor, företag, museer och andra kulturaktörer.

De kunskapsmätningar som kommittén låtit göra tyder på att uppmärksammandet av demokratijubiléet har haft effekt. Kommittén lät göra en kunskaps- och opinionsmätning i februari 2019 och en uppföljande mätning med i princip samma frågor tre år senare, i februari 2022. Mätningarna visar att andelen som känner till att det var 1921 som både män och kvinnor fick rösta första gången ökade från 69 procent 2019 till 82 procent 2022. En jämförelse av mätningarna 2019 och 2022 ger även indikationer på att kunskaperna om demokratin har ökat. Fler känner till exempel till grundlagarna, vad oberoende domstolar innebär och att man i EU-valet röstar till Europarlamentet. Färre tror (felaktigt) att regeringen stiftar lagar. Fler än tidigare anser sig ha ganska eller mycket bra kunskaper om hur demokratin fungerar och tycker generellt att det är lätt eller ganska lätt att förstå politiken.

SOU 2022:28 Resultat och reflektioner

77

Sammantaget tyder resultaten ovan på att kunskaperna och medvetenheten om demokratin ökade under den tid då kommitténs arbete pågick och många aktörer gjorde insatser för att stärka demokratin. Vidare tyder resultaten på att arbetet bidrog till det demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika.

5.2 Reflektioner

Resultaten av kommitténs arbete visar att demokratistärkande satsningar av det här slaget ger effekt. Insatserna bedöms i huvudsak ha haft kortsiktiga effekter och har främst fått genomslag i samband med arrangemangen. Vissa nätverk och insatser kan dock väntas få effekt även på längre sikt om de upprätthålls. För att stärka och värna demokratin och säkerställa en effekt på lång sikt krävs insatser som är långsiktiga.

Konstruktionen med demokratiambassadörer fungerade bra. Det bör dock uppmärksammas att det är ett tidskrävande uppdrag och att det kräver ett stort personligt engagemang. Demokratiambassadörerna bidrog inledningsvis till att kommunicera samlingen till sina respektive nätverk och sedan till allmänheten. De spelade även en central roll i att bygga nätverk, som blev avgörande för kommitténs framgång i att nå ut i hela landet. Särskilt väl fungerade samarbetet med länsstyrelserna som i många fall tog vidare demokratinätverken i respektive län. Det hade dock inte varit möjligt att demokratiambassadörerna fysiskt skulle ha deltagit i alla evenemang runt om i landet i enlighet med direktiven. Till följd av den digitala omställningen som krävdes i och med pandemin kunde deras medverkan ske digitalt, något som blev mycket tidsbesparande. Därmed kunde demokratiambassadörerna delta i betydligt fler aktiviteter. Kommittén mötte ett stort intresse, engagemang och en vilja hos en bredd av aktörer att arbeta för att stärka demokratin. Det gällde hos såväl kommuner och myndigheter som civilsamhället och andra aktörer som bidragit. I dialog med aktörerna framkom det tydligt att förklaringen till den breda uppslutningen är de hot och utmaningar som aktörerna upplever att det finns mot demokratin i Sverige och i vår omvärld.

Resultat och reflektioner SOU 2022:28

78

För framtida satsningar kan noteras att kombinationen av såväl traditionella konkreta verktyg (till exempel Deklaration för en stark demokrati och Demokratistugan) som digitala verktyg (exempelvis användning av sociala medier) för att sprida information var viktigt för att nå ut. Det kommunikativa arbetet var helt centralt för att nå ut till aktörerna i samlingen och till allmänheten.

Att nå ut till personer som står längst ifrån demokratin är viktigt för att stärka demokratin i framtiden. Kommittén har inte uttryckligen haft detta uppdrag och få aktörer som skrivit under deklarationen har nått ut till dessa grupper. Kommittén har dock goda erfarenheter av de enstaka insatser som gjordes. Det är angeläget att samordnade, genomtänka och långsiktiga insatser görs för dessa grupper.

Slutligen är en viktig lärdom för framtida satsningar att effektiv styrning och samordning av myndighetsuppdrag bidrar till högre kvalitet, mindre dubbelarbete och ett effektivare utnyttjande av resurserna. Särskilt viktigt är detta för uppdrag som riktas till skolväsendet.

79

6 Ta tillvara kommitténs arbete

Som framgår av resultatredovisningen i kapitel 5 har det arbete som kommittén genomfört bidragit till att förverkliga det demokratipolitiska målet.

I enlighet med kommitténs direktiv lämnas nedan förslag på hur insatser och erfarenheter från kommitténs arbete kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avvecklats.

6.1 Inrätta en nationell demokratifunktion

Bedömning: Det finns behov av en nationell samordning av myn-

digheter och andra aktörer som genomför demokratifrämjande insatser och som arbetar för att öka kunskaperna om demokratin. Det finns även ett behov av en aktör som utgör kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagandet och delaktigheten i demokratin samt genomför återkommande analyser och lägesbeskrivningar av demokratins utveckling i landet.

De uppdrag att på olika sätt arbeta med demokratifrämjande insatser som flera myndigheter fick under åren 2020 och 2021 har bidragit till ett större fokus på demokrati och till ökade kunskaper om demokrati bland olika målgrupper.

Flera myndigheter som kommittén har haft samråd med har samtidigt påtalat att det saknas en samordning och uppföljning av olika myndigheters arbete för att stärka demokratin, något som behövs för att dra lärdomar, undvika dubbelarbete, skapa synergier samt utveckla nya effektiva och ändamålsenliga metoder. Kommittén kan även konstatera att det saknas en sammanhållen strategi för hur kunskaperna ska öka. I flera fall har myndigheterna utvecklat ett eget kunskapsmaterial om demokrati utan samverkan med andra aktörer vilket

Ta tillvara kommitténs arbete SOU 2022:28

80

har lett till dubbelarbete och sämre förutsättningar för metodutveckling. Flera myndigheter har svårigheter att nå ut med sitt kunskapsmaterial. Samtidigt vet inte alltid lärare och andra i pedagogisk verksamhet vart de ska vända sig för att hitta kunskapsmaterial om demokrati. Vidare saknas nationella undersökningar och analyser av vissa aspekter av demokratin, till exempel den vuxna befolkningens demokratikunskaper över tid.

Sammantaget finns det ett behov av att en aktör får i uppdrag att upprätthålla och utveckla den samordnande och katalyserande funktion som kommittén har haft, och att utveckla de nätverk som har skapats med anledning av att Sveriges demokrati fyllde 100 år. Det skulle vara ett viktigt sätt att stärka demokratin i linje med det demokratipolitiska målet.

Förslag: En nationell demokratifunktion inrättas med uppdrag

att öka kunskaperna om demokratin, utgöra kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagandet och delaktigheten i demokratin, bidra till samordning av olika demokratifrämjande insatser samt analysera och ta fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin.

Genom arbetet med samlingen har det skapats ett sammanhållet nav med omfattande kontakter, nätverk och arenor för demokratiarbetet och demokratifrågor. Såväl kommitténs arbete som merparten av de aktiviteter som initierats och genomförts av andra aktörer har dock varit tidsbegränsade och den samordning som har etablerats och genomförts har varit temporär. Mot den bakgrunden föreslår kommittén att delar av kommitténs arbete tas vidare och utvecklas vid en nationell demokratifunktion.

Kommittén anser att en nationell demokratifunktion ska fokusera på att bidra till att öka kunskaperna om det demokratiska styrelseskicket genom att sammanställa kunskapsmaterial och utveckla metoder, samt stärka förutsättningarna för deltagande och delaktighet i demokratin. Funktionen ska också bidra till samordning av olika uppdrag som genomförs av myndigheter samt till analys och lägesuppdateringar av tillståndet i den svenska demokratin.

SOU 2022:28 Ta tillvara kommitténs arbete

81

En sådan funktion ska uppmuntra det demokratiarbete som utförs av myndigheter, kommuner, regioner och organisationer i det civila samhället.

Förslag: Den nationella demokratifunktionen inrättas inom en be-

fintlig myndighet.

Den nationella demokratifunktionen bör inrättas inom en befintlig myndighet som bedriver ett demokratifrämjande arbete. För att genomföra det föreslagna arbetet behöver den nationella demokratifunktionen uppskattningsvis sex till sju heltidsanställda. Kommittén bedömer att det finns två alternativ där funktionen kan placeras: Forum för levande historia (FLH) eller Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Båda myndigheterna har uppdrag som är relevanta för arbetet.

FLH har i uppgift att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har fått flera regeringsuppdrag under demokratijubileumsåren om att utveckla och sprida pedagogiskt material om demokratin till lärare och elever, att samordna arbetet som genomförs av olika aktörer inom regeringens satsning Demokratin 100 år samt att sprida kunskapsmaterial om demokrati till fler målgrupper. Under hösten 2021 och tidig vår 2022 genomfördes en utredning inom Regeringskansliet för att se över inriktningen på FLH:s framtida uppdrag och arbete. Resultatet av utredningen kan påverka FLH:s möjlighet att ansvara för den föreslagna demokratifunktionen.

MUCF har i uppgift att ta fram och sprida kunskap om ungas levnadsvillkor och civilsamhällets villkor. Vidare fördelar MUCF statsbidrag som ger organisationer i det civila samhället möjlighet att bedriva verksamhet. Både arbetet med ungdomsfrågor och det civila samhället har stark koppling till demokratin. Ungas tilltro till och deltagande i samhället är avgörande för att stärka demokratin. Vidare fyller bidragen till civilsamhället en central roll för att skapa förutsättningar för föreningslivet att på olika sätt bidra till samhällsdebatt och demokratisk skolning. Med anledning av att Sveriges demokrati fyllde 100 år fick MUCF regeringsuppdrag om att förmedla bidrag till organisationer för demokratistärkande insatser samt för att ta fram

Ta tillvara kommitténs arbete SOU 2022:28

82

modeller och kunskapsstöd för att stödja kommuners arbete med ungdomsinflytande.

För att avgöra vilket alternativ som är mest ändamålsenligt och resurseffektivt behövs en fördjupad analys. En sådan analys behöver även ta hänsyn till andra pågående processer som påverkar myndigheternas förutsättningar att inrätta en nationell demokratifunktion.

6.2 Uppdrag till länsstyrelserna att arbeta demokratistärkande

Bedömning: Länsstyrelsernas demokratifrämjande arbete i sam-

band med att Sveriges demokrati fyllde 100 år har bidragit till ökad kunskap om och delaktighet i demokratin runt om i landet.

Enligt förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion ska länsstyrelserna verka för att nationella mål får genomslag i respektive län, samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Utifrån ett statligt helhetsperspektiv ska de arbeta sektorsövergripande samt samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Flera områden och uppgifter som länsstyrelserna har ansvar för utgör viktiga delar av demokratin. Länsstyrelsen är regional valmyndighet, vilket innebär att de ansvarar för att planera och genomföra allmänna val, val till Europaparlamentet och nationella folkomröstningar. De har även ansvar för uppgifter i fråga om jämställdhet, samhällsplanering, krisberedskap och integration. Enligt länsstyrelsernas regleringsbrev för 2021 ska de arbeta med skydd och främjande av nationella minoriteter, funktionshinderpolitik, mänskliga rättigheter, barnets rättigheter, icke-diskriminering samt FN:s globala mål för hållbar utveckling på regional och lokal nivå. Även om dessa områden gränsar till demokratiområdet saknas det ett demokratifrämjande uppdrag.

Inom ramen för länsstyrelsernas befintliga uppdrag finns etablerade nätverk. Exempel på detta är: Länsstyrelsernas nätverk för mänskliga rättigheter, barnets rättigheter och åtgärder mot rasism, Nätverket för jämställdhet, Nätverket för funktionshinderfrågor samt ytterligare nätverk inom områdena integration och folkhälsa/trygghet.

SOU 2022:28 Ta tillvara kommitténs arbete

83

Dessa nätverk möjliggör samordning, utveckling och erfarenhetsutbyte.

Under 2021–2022 stod nästan samtliga länsstyrelser värd för Demokratistugan, som kommittén tog fram, och de har i samband med det adresserat utmaningar för demokratin, bidragit till att uppmärksamma och öka kunskaperna om demokratin samt arrangerat olika typer av demokratievenemang som både riktats till olika grupper och till den breda allmänheten. För att nå framgång i arbetet har samarbeten och nätverk bildats mellan länsstyrelser även inom demokratiområdet.

Länsstyrelsen i Jönköping fick med anledning av att Sveriges demokrati fyllde 100 år ett särskilt uppdrag att redovisa aktiviteter på demokratiområdet som länsstyrelserna genomförde under 2021. Som en del i uppdraget genomfördes en kartläggning och analys av utmaningar på demokratiområdet.

Flera länsstyrelser bildade i samband med Demokratistugans besök även demokratinätverk med aktörer inom länen där kommuner, regioner, civilsamhällesorganisationer och andra aktörer ingick. Dessa lokala nätverk spelade även en viktig roll för regionala demokratisatsningar där länsstyrelserna hade en avgörande roll i att samla aktörer i länet, som ville skriva under Deklaration för en stark demokrati. Samarbetet med kommittén har framhållits av flera länsstyrelser som viktiga delar i arbetet med demokratifrämjande insatser. Flera länsstyrelser har också framhållit att uppdragen inom andra områden, såsom mänskliga rättigheter och barnrätt, har kunnat integreras i dessa demokratiinsatser. Samarbetet var dock kortsiktigt och ägde rum med anledning av jubileumsåret.

Utifrån länsstyrelsernas arbete finns det i dag kunskap och arbetssätt som skulle kunna tillämpas i ett mer långsiktigt demokratiuppdrag. Kommittén bedömer att de nätverk och initiativ som skapades och utvecklades under demokratijubileumsåren har stor potential att ytterligare stärka demokratiarbetet i länen på längre sikt.

För att möta demokratins utmaningar, ta vara på länsstyrelsernas roll och erfarenheter samt bidra till det demokratipolitiska målet bör det lokala och regionala demokratiarbetet fortsätta även efter demokratijubileumsårens avslut.

Ta tillvara kommitténs arbete SOU 2022:28

84

Förslag: Länsstyrelserna ges ett långsiktigt demokratifrämjande

uppdrag.

I rapporten Utmaningar och insatser för demokratin (2022) framgår att länsstyrelserna kan vara viktiga aktörer för att bibehålla och fördjupa det demokratiarbete och de nätverk som upprättats under de senaste åren.1 Länsstyrelsernas placering möjliggör dessutom att nationella demokratisatsningar på ett mer effektivt sätt kan nå ut till allmänheten i hela landet.

Länsstyrelsen har en central samverkansroll och ska inom sin verksamhet främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet. Denna samverkansroll skulle kunna inrymma ett tydligare arbete med demokratifrågor.

Genom ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag skulle regeringens demokratipolitik på ett tydligare sätt kunna kommuniceras i hela landet och frågor som rör medborgarnas kunskap om, och delaktighet i demokratin ges större utrymme.

För att inhämta länsstyrelsernas synpunkter på ett framtida demokratifrämjande uppdrag, inbjöds samtliga landshövdingar till samråd med kommittén. Samtliga medverkande framhöll att länsstyrelserna har en viktig roll i det lokala och regionala demokratifrämjande arbetet. Det finns ett stort intresse av att fortsatt bedriva ett förstärkt arbete med demokratifrågor i länen. Detta budskap var även tydligt i kommitténs utvärdering som besvarades av de länsstyrelser som tog emot Demokratistugan. I utvärderingen betonade länsstyrelserna att de vill fortsätta arbeta med konkreta samarbeten, nätverk, målgrupper och projekt med demokratitema. Länsstyrelserna betonade vidare vid samrådet med kommittén att ett fortsatt arbete bör finansieras med ett anslag som täcker utgifterna och de utökade personalkostnaderna.

Utifrån det demokratipolitiska målet, kommitténs arbete samt efter dialog med länsstyrelserna skulle följande delar kunna ingå i ett demokratiuppdrag:

1Utmaningar och insatser för demokratin, Länsstyrelserna, 2022.

SOU 2022:28 Ta tillvara kommitténs arbete

85

• Stödja utvecklingen av ett kunskapsbaserat lokalt och regionalt demokratifrämjande arbete. I detta kan ingå att ansvara för framtagande av lokal och regional demokratistatistik, exempelvis genom länsstyrelsernas statistikprogram Prisma2, samt att rapportera till och förse regeringen med lokala och regionala analyser på demokratiområdet. I denna del kan även ingå att sprida kunskap till lokala aktörer om material på demokratiområdet som tagits fram av myndigheter och andra aktörer.

• Bidra till kompetensutveckling, gemensamma kommunikationsinsatser och till att samarbete mellan relevanta aktörer utvecklas på lokal och regional nivå för att stärka demokratin, samt stödja kommunöverskridande initiativ på demokratiområdet.

I det praktiska genomförandet ser kommittén åtminstone två möjliga alternativ. Det första innebär att samtliga länsstyrelser genom regeringsuppdrag får möjlighet att ansöka om medel för genomförande av insatser som stärker det lokala demokratiarbetet. Det andra alternativet innebär en resursförstärkning av samtliga länsstyrelser i form av en heltidsanställd personal för genomförandet av det föreslagna uppdraget.

De exakta formerna för genomförandet föreslås utformas av länsstyrelserna. Genomförandemodellen samt resurstilldelningen kommer att styra utformningen av uppdraget och den ambitionsnivå som är möjlig.

2 En databas som innehåller statistik om bland annat folkvalda och valdeltagande.

87

7 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet

Ett brett och långsiktigt arbete för att stärka och främja demokratin är nödvändigt för att förverkliga det demokratipolitiska målet och möta de utmaningar för den svenska demokratin som lyfts fram i regeringens strategi för en stark demokrati. Utöver förslagen i kapitel 6, som syftar till att tillvarata och utveckla kommitténs arbete, har erfarenheter under arbetet lett till att kommittén vill föreslå ytterligare åtgärder. Det handlar om åtgärder som syftar till att långsiktigt stärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet.

7.1 Större fokus på demokrati i myndigheternas arbete

Bedömning: Förvaltningsmyndigheter kan i större utsträckning

bidra till att befästa och utvidga demokratin samt förverkliga det demokratipolitiska målet.

Enligt regeringsformen ska den offentliga makten utgå från folket (regeringsformen, RF 1 kap. 1 §) och utövas under lagarna, med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Folkstyrelsen ska vidare bygga på fri åsiktsbildning samt allmän och lika rösträtt. Detta kan sägas vara den svenska demokratins grundläggande principer. I regeringsformen anges också de grundläggande fri- och rättigheterna. Lagar och andra föreskrifter får inte beslutas i strid med dessa principer och inte heller i strid med den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilken gäller som lag i Sverige.

Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet SOU 2022:28

88

Förvaltningsmyndigheterna spelar en central roll i den svenska demokratin. Enligt det så kallade program- och målsättningsstadgandet, som följer de inledande skrivningarna i regeringsformen, ska det allmänna bland annat verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden och att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet (RF 1 kap. 2 §). Med demokratins idéer menas ett styrelseskick som ger människor möjlighet att påverka samhället och sina egna liv och som ger en försäkran om att grundläggande fri- och rättigheter respekteras. Av förarbetena framgår att en central uppgift för samhällets organ är att befästa och utvidga demokratin i alla sammanhang och på alla nivåer i samhället (prop. 1975/76:209 s. 138).

Principerna om att demokratins idéer ska vara vägledande för det allmänna återspeglas även i den statliga värdegrunden som anställda inom statsförvaltningen omfattas av. Den statliga värdegrunden utgår från regeringsformens grundläggande krav och består av principerna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt för lika värde, frihet och värdighet samt effektivitet och service. I den vägledning som riktas till statligt anställda framgår att den anställda arbetar på medborgarnas uppdrag och att arbetet ska främja demokratiska värderingar.

Kommittén anser att statsförvaltningens allmänna demokratiuppdrag, som ska genomsyra myndigheters arbete, inte är tillräckligt tydligt i myndigheternas styrdokument. I myndighetsförordningen (2007:515) nämns inte demokrati och ett tydligt demokratiuppdrag saknas ofta i myndigheternas instruktioner. Efter en genomgång av instruktioner för 38 myndigheter som kan anses vara relevanta för det demokratipolitiska målet, kan kommittén konstatera att demokrati eller demokratirelaterade begrepp1 endast omnämns i sex myndigheters instruktioner.2 Som jämförelse kan kommittén konstatera att

1 Följande sökord användes: demokrati, jämlikhet/jämlik, jämlikt inflytande och delaktighet/deltagande. 2 Barnombudsmannen, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Delegationen mot segregation, Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Forum för levande historia, Försvarsmakten, Institutet för språk och folkminnen, Jämställdhetsmyndigheten, Kammarkollegiet, Kriminalvården, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för tillgängliga medier, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Polismyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Sametinget, Skolinspektionen, Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Statens konstråd, Statens kulturråd, Statens medieråd, Statistiska Centralbyrån, Statskontoret, Svenska institutet, Säkerhetspolisen, Totalförsvarets forskningsinstitut, Valmyndigheten och Vinnova.

SOU 2022:28 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet

89

jämställdhet omnämns i 28 av de 38 instruktionerna. Kommittén har haft ett nära samarbete med flera myndigheter kring demokratifrämjande insatser, och har då kunnat konstatera att huvuddelen av uppdragen har varit tillfälliga och kortsiktiga.

Trots att principerna om att demokratins idéer ska vara vägledande finns en överhängande risk att myndigheternas ansvar för att befästa och utvidga demokratin inte beaktas tillräckligt. Det är kommitténs bedömning att demokratins idéer bör lyftas fram tydligare i styrningen av förvaltningsmyndigheterna.

Stärka demokratin genom myndighetsstyrning

Förslag: I myndighetsförordningen, avsnitt Allmänna uppgifter

(6 §), skrivs in att myndigheterna ska ta till vara fördelar som kan vinnas för demokratin.

Mot bakgrund av den centrala roll som myndigheterna har i samhället – på flera nivåer och i olika sammanhang – bör uppgiften att föra ut de demokratiska principerna förtydligas. Kommittén föreslår därför att 6 §, avsnittet Allmänna uppgifter i myndighetsförordningen revideras enligt föreslagen lydelse som presenteras bland författningsförslagen i kapitel 1.

Förslag: Demokrati och det demokratiska uppdraget skrivs in i

instruktioner för myndigheter vars verksamhet är central för det demokratipolitiska målet.

En grundprincip för all myndighetsstyrning är att permanenta uppgifter anges i instruktioner och tillfälliga uppdrag i regleringsbrev. Eftersom instruktionen är det främsta verktyget för att långsiktigt styra enskilda myndigheters inriktning och uppgifter anser kommittén att instruktionerna för ett antal myndigheter bör innehålla skrivningar om att bidra till att befästa och utvidga demokratin samt att verka för det demokratipolitiska målet.

Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet SOU 2022:28

90

Demokratin kan betraktas som en tvärsektoriell fråga. I en rapport från Statskontoret framgår att det finns svårigheter att styra tvärsektoriella frågor.3 Enligt rapporten har regeringen bättre förutsättningar att få genomslag för sin styrning av myndigheter i tvärsektoriella frågor om de ordinarie styrmedlen till exempel instruktioner används, och att styrningen tydligt kopplas till myndighetens mål.

Förslagsvis ändras instruktionen för de myndigheter som anses centrala för att uppnå det demokratipolitiska målet.

Förslag: Ett pilotprojekt genomförs där fem till åtta myndigheter

ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur respektive myndighet ska bidra till det demokratipolitiska målet.

Kommittén föreslår att ett pilotprojekt genomförs där regeringen ger fem till åtta myndigheter i uppdrag att ta fram metoder som ska bidra till att ett demokratiperspektiv beaktas i större utsträckning och integreras i den ordinarie verksamheten. Pilotprojektet skulle kunna benämnas Demokratiintegrering i myndigheter (DiM), i likhet med Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Pilotprojektet kan bli en viktig startpunkt för ett bredare arbete med demokratiintegrering i myndigheter. Urval av myndigheter kan göras utifrån dess förutsättningar och relevans för att uppnå det demokratipolitiska målet. I pilotprojektet bör en blandning av små och stora myndigheter ingå. Vidare bör myndigheter med breda kontaktytor till stora delar av befolkningen ingå. Kommittén föreslår att pilotprojektet utvärderas efter tre år.

Pilotprojektet kan dra nytta av erfarenheter från JiM som har haft positiva effekter på jämställdheten i Sverige. Flera myndigheter bidrar i dag till de jämställdhetspolitiska målen och jämställdhet har blivit en integrerad del av respektive myndighets verksamhet. I en utvärdering av JiM betonas särskilt betydelsen av en stark politiskt vilja, riktade uppdrag till myndigheter vars verksamheter har stor betydelse för att uppnå jämställdhetsmålen samt att regleringsbrevsuppdrag i kombination med instruktionsskrivningar har varit effektiva.4

3 Statskontorets rapport Regeringens styrning i tvärsektoriella frågor, En studie om erfarenheter

och utvecklingsmöjligheter (2022).

4Utvärdering av regeringens utvecklingsprogram för jämställdhetsintegrering i myndigheter. Slutrapport 2019:14, Statskontoret.

SOU 2022:28 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet

91

7.2 Analysera konsekvenser för demokratin

Bedömning: Det saknas tydliga krav på hur kommittéer och ut-

redningar ska analysera konsekvenser för demokratin i de förslag som tas fram.

Det statliga kommittéväsendet har en central roll i lagstiftningskedjan. I regel inleds lagstiftningsprocessen genom att regeringen ger en utredning i uppdrag att utreda en fråga och presentera förslag på hur frågan kan lösas. Statliga utredningar lyder under regeringen, men ska ses som oberoende myndigheter. Enligt kommittéförordningen (1998:1474) ska kommittéer och utredningar redovisa konsekvenser för de förslag som läggs fram. Det handlar dels om samhällsekonomiska konsekvenser (14 §), dels om att analysera förslagens betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män samt för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen (15 §).

Det finns inga krav på att utreda vilka konsekvenser ett förslag har för demokratin nationellt. Mot bakgrund av att utredningar i dag inte är ålagda att analysera konsekvenser för demokratin är det sällan att det sker. Efter kommitténs genomgång av ett tjugotal aktuella utredningar kan konstateras att flera utredningar med relevans för det demokratipolitiska målet saknar en analys av förslagens konsekvenser för demokratin.

Det är av stor betydelse att kommittéer och utredningar belyser de konsekvenser som förslagen har för demokratin. Detta är av särskild vikt mot bakgrund av de utmaningar som demokratin står inför. En sådan genomlysning skulle göra det möjligt att förutsäga konsekvenser som inte alltid är uppenbara i exempelvis den offentliga debatten och vid inledningen av lagstiftningsprocessen. Regering och riksdag ska kunna värdera detta när de behandlar och fattar beslut om olika förslag.

På samma sätt som det kommunala självstyret är reglerat i grundlagen är frågor om demokrati och delaktighet aspekter som lyfts centralt i regeringsformen, och som därför bör vara föremål för konsekvensutredningar.

Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet SOU 2022:28

92

Förslag: I kommittéförordningen 15 § skrivs det in krav på att

redovisa konsekvenser för demokratin.

Kommittén anser att utrednings- och kommittéförslag som kan inverka på demokratin bör redovisa eventuella konsekvenser för exempelvis grundläggande fri- och rättigheter, demokratins funktionssätt samt människors möjligheter att delta i demokratin och att utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet.

Konsekvensutredningar bör särskilt redovisa hur olika förslag inverkar på de grundläggande fri- och rättigheter som anges i regeringsformen. En sådan analys bör också omfatta frågor om huruvida ett förslag leder till att enskilda eller grupper ges sämre förutsättningar att få vissa rättigheter tillgodosedda. Av särskild betydelse är att belysa om grupper som kan befinna sig i en utsatt position påverkas.

Vidare anser kommittén att utredningar bör ta ställning till hur de förslag som tas fram påverkar demokratins funktionssätt. Detta är särskilt relevant om ett förslag påverkar grunderna för det demokratiska styrelseskicket såsom valsystemet, region- och kommunindelning, myndigheters och domstolars objektivitet och oberoende samt andra principer i grundlagen. Det kan även handla om grundläggande demokratifrågor som civilsamhällets, kulturlivets och medias villkor och oberoende.

En konsekvensanalys om demokrati bör därutöver bedöma vilka konsekvenser ett förslag har för enskildas möjligheter att delta i demokratin och utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet. Det allmänna har som framgår av regeringsformen en skyldighet att verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Ur ett demokratiperspektiv bör detta i första hand avse delaktighet i demokratin i stort, såsom deltagande i de allmänna valen och den allmänna åsiktsbildningen.

Sammanfattningsvis bör ett krav om konsekvensanalys gällande demokrati skrivas in i kommittéförordningen, 15 § enligt föreslagen lydelse som presenteras bland författningsförslagen i kapitel 1.

SOU 2022:28 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet

93

7.3 Förtydliga skolans demokratiuppdrag

Bedömning: Det finns oklarheter och skillnader i synen på hur

skolans demokratiuppdrag ska tolkas och omsättas i praktiken. I förlängningen kan detta bidra till att alla elever inte ges samma möjligheter att utbildas till medvetna och kompetenta samhällsmedborgare. Många aktörer producerar undervisningsmaterial om demokrati för skolan. För lärare är det svårt att få en överblick över materialet samtidigt som aktörerna har svårigheter att nå ut.

Skolan spelar en central roll i det demokratiska systemet genom sitt uppdrag att förmedla och förankra kunskaper och demokratiska värden. Skolan ska ge barn och elever erfarenhet av deltagande och demokratiska processer. Den ska också präglas av en demokratisk anda, där mänskliga rättigheter respekteras och där det ska finnas möjlighet för eleverna att uttrycka sina åsikter och visa respekt för andras.5

Nedan följer ett antal rekommendationer och ett förslag som syftar till att stärka demokratiarbetet i skolväsendet utifrån kommitténs erfarenheter.

Rekommendation: Skolverket får i uppdrag att förtydliga skolans

demokratiuppdrag genom att utforma rekommendationer, allmänna råd och inspirationsmaterial som kan användas av huvudmän, skolledare och skolans personal.

Kommittén genomförde samråd om skolväsendets roll i det demokratifrämjande arbetet där representanter från både myndigheter och organisationer i det civila samhället deltog. Vid samråden framkom att flera aktörer ansåg att det är otydligt hur skolans demokratiuppdrag praktiskt ska omsättas inom såväl undervisning som utbildning i övrigt. Mot denna bakgrund rekommenderar kommittén att regeringen ger Skolverket, som har en normerande funktion, i uppdrag att konkretisera skolans demokratiuppdrag. I uppdraget bör ingå att förtydliga hur skollagens och läroplanernas skrivningar om demokrati kan konkretiseras och tillämpas av huvudmän, skolledare och skolans personal. I detta arbete bör Skolverket beakta Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt om hur undervisningen kan

5 Se vidare skollagen (2010:800) 1 kap. 4, 5 och 10 §§ och 10 kap. 2 § samt prop. 207/18:17, s. 6.

Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet SOU 2022:28

94

utformas för att vara demokratifrämjande – översikten ska färdigställas under hösten 2022.

Rekommendation: Skolinspektionen får i uppdrag att genomföra

kvalitetsgranskningar av grundskolornas respektive gymnasieskolornas arbete med demokrati.

För tio år sedan gjorde Skolinspektionen en granskning av demokrati och värdegrund i grundskolan. Sedan dess har någon motsvarande granskning inte gjorts. I granskningen från 2012 drog Skolinspektionen slutsatsen att medvetenheten om det demokratiska uppdraget behövde öka, att det fanns stora skillnader i synen på skolans demokratiuppdrag och att uppdraget behövde förtydligas och elevernas delaktighet förstärkas.6 År 2020 granskade Skolinspektionen gymnasieskolans demokratiuppdrag i kursen Samhällskunskap 1a1/1b.7Granskningen visade att eleverna i de flesta fall får erfarenhet av att diskutera, men mer sällan övas i demokratiska beslutsprocesser.

Mot bakgrund av de utmaningar som demokratin står inför, den centrala roll som skolan har för demokratisk fostran samt att det redan i de tidigare granskningarna visade sig finnas brister bedömer kommittén att det behövs dels en uppföljande granskning av hur grundskolor arbetar med demokrati, dels en bredare granskning av demokratiuppdraget i gymnasieskolan. Det är av särskild vikt att skolor i områden med socioekonomiska utmaningar granskas, eftersom forskning visar att elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå i större utsträckning gynnas av demokratistärkande undervisning.8

Rekommendation: Skolverket får i uppdrag att genomföra en ut-

värdering av konsekvenserna av bestämmelsen om politiska partiers närvaro i skolan och hur den har påverkat skolornas demokratiarbete och elevernas möjlighet till likvärdig utbildning.

6Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, Kvalitetsgranskning Rapport 2012:9. 7 Granskningspromemoria, Gymnasieskolans demokratiuppdrag i kursen Samhällskunskap 1a1/1b. 8Är skolan demokratifrämjande? Forum för levande historia, 2019.

SOU 2022:28 Ytterligare åtgärder för det demokratistärkande arbetet

95

En del av skolans demokratiuppdrag handlar om att eleverna i undervisningen ska få kunskaper om det politiska systemet och partierna. Att bjuda in företrädare för politiska partier kan vara ett sätt att genomföra denna undervisning. Sedan 1 januari 2018 gäller nya bestämmelser9 om politiska partiers närvaro i skolan som innebär att rektorn beslutar om huruvida politiska partier ska bjudas in till skolan. Vissa skolor har tagit vara på möjligheten att bjuda in företrädare för politiska partier medan andra har avstått. Efter fyra år finns det ett behov av att utvärdera hur konsekvenserna av bestämmelserna har påverkat elevers möjligheter att inhämta kunskap om det politiska systemet inklusive partierna. Utvärderingen bör särskilt beakta huruvida elevers rätt till likvärdiga möjligheter att lära sig om politisk opinionsbildning och det politiska systemet, har påverkats.

Förslag: Den digitala plattformen Demokrati 100 år permanentas

och breddas till att inte enbart fokusera på hundraårsjubileet.

Kommittén har erfarit att ett flertal aktörer såsom Barnombudsmannen, Forum för levande historia, Kungliga biblioteket, Kriminalvården, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för delaktighet, Polismyndigheten, riksdagen, Statens institutionsstyrelse, Demokratibygget och även privata aktörer har utarbetat kunskapsmaterial om demokrati för användning inom skolan. Samtidigt saknas det en överblick över vilket material som finns att tillgå. Detta försvårar för lärare och skolpersonal att hitta material, hämmar metodutvecklingen och riskerar att leda till dubbelarbete. Kommittén påtalade detta i sin delrapport och har i samråd med skolaktörer uppmärksammat behovet av en digital plattform där material om demokrati riktat mot lärare och elever i skolan kan samlas. Kommittén fick gehör för förslaget och under hösten 2021 lanserade Skolverket i samverkan med Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten en sådan tillfällig plattform. Det finns ett behov av att plattformen blir en permanent del av Skolverkets hemsida samt att innehållet breddas och även omfattar allmänna råd och inspirationsmaterial om hur skolans demokratiuppdrag ska tolkas.

97

8 Konsekvenser

I detta kapitel redogörs för konsekvenserna av förslagen. Samhällsekonomiska konsekvenser av förslagen ska beskrivas enligt 14 § i kommittéförordning (1998:1474). Om förslagen i betänkandet har betydelse för vissa särskilt utpekade områden ska konsekvenserna för dessa anges enligt 15 § kommittéförordningen. Detta gäller för den kommunala självstyrelsen, brottslighet och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

8.1 Förslagen i korthet

Kommittén ska enligt direktivet lämna förslag på hur insatserna och erfarenheterna från samlingen 2018–2021 kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avslutat sitt uppdrag. Kommittén har följande förslag för hur insatserna kan tas tillvara:

• En nationell demokratifunktion inrättas med uppdrag att öka kunskaperna om demokratin, utgöra kunskapsstöd kring metoder för att öka deltagandet och delaktigheten i demokratin, bidra till samordning av olika demokratifrämjande insatser samt analysera och ta fram lägesuppdateringar om tillståndet i den svenska demokratin.

• Den nationella demokratifunktionen inrättas inom en befintlig myndighet.

• Länsstyrelserna ges ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag.

Konsekvenser SOU 2022:28

98

Kommittén föreslår även åtgärder som syftar till att långsiktigt stärka demokratiperspektivet i myndigheters verksamhet, i utredningsarbetet samt inom skolväsendet:

• I myndighetsförordningen, avsnitt Allmänna uppgifter (6 §), skrivs in att myndigheterna ska ta till vara fördelar som kan vinnas för demokratin.

• Demokrati och det demokratiska uppdraget skrivs in i instruktioner för myndigheter vars verksamhet är central för det demokratipolitiska målet.

• Ett pilotprojekt genomförs där fem till åtta myndigheter ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur respektive myndighet ska bidra till det demokratipolitiska målet.

• I kommittéförordningen 15 § skrivs det in krav på att redovisa konsekvenser för demokratin.

• Den digitala plattformen Demokrati 100 år permanentas och breddas till att inte enbart fokusera på hundraårsjubileet.

8.2 Finansiella konsekvenser för staten

Nedan återges konsekvenser av förslagen när det gäller kostnader respektive intäkter för staten.

Förslaget att inrätta en nationell demokratifunktion

Kommittén uppskattar att en demokratifunktion kommer att kräva sex till sju heltidsanställda samt en verksamhetsbudget. Verksamhetsbudgeten bör täcka kostnader för att inrätta och underhålla en digital portal, ta fram och sprida studier, undersökningar och material. Kostnader för lokaler och administrativ support förväntas täckas av den myndighet där den nationella demokratifunktionen inrättas.

SOU 2022:28 Konsekvenser

99

Tabell 8.1 Uppskattning av kostnader för nationell demokratifunktion

Kostnader av förslaget i 1 000 kronor

2023 2024 2025 2026

Personalkostnader beräknat för sju heltidsanställda* 4 900 5 000 5 100 5 200 Digital portal 500 200 100 100 Studier och undersökningar 1 500 1 500 1 500 1 500 Material och spridning 1 000 1 000 1 000 1 000

Summa 7 900 7 700 7 700 7 800

* Beräkningen utgår från att en heltidsanställd personal kostar 700 000 kronor per år inklusive arbetsgivaravgift. I beräkningarna ingår även en årlig löneökning på 2 procent.

Demokratifrämjande uppdrag till länsstyrelser

Kommittén föreslår två alternativ till finansiering av länsstyrelsernas demokratifrämjande uppdrag. Det första alternativet innebär att länsstyrelserna genom regeringsuppdrag får möjlighet att ansöka om medel för genomförande av insatser. Sammanlagt avsätts 6 miljoner kronor årligen, motsvararande 285 000 kronor per år och länsstyrelse. Budgeten är i paritet med närliggande uppdrag, såsom uppdragen som syftar till att stärka barnets rättigheter respektive mänskliga rättigheter. Det andra alternativet innebär en resursförstärkning vid samtliga länsstyrelser i form av en heltidsanställd personal (1 tjänst/länsstyrelse).

Tabell 8.2 Uppskattning av kostnader för alternativ 1

Kostnader av förslaget i 1 000 kronor

2023 2024 2025 2026

Medel genom ansökan 6 000 6 000 6 000 6 000

Tabell 8.3 Uppskattning av kostnader för alternativ 2

Kostnader av förslaget i 1 000 kronor

2023 2024 2025 2026

Personalkostnader beräknat för 21 heltidsanställda (1 person per länsstyrelse)*

14 700 15 000 15 300 15 600

* Beräkningen utgår från att en heltidsanställd personal kostar 700 000 kronor per år inklusive arbetsgivaravgift. I beräkningarna ingår även en årlig löneökning på 2 procent.

Konsekvenser SOU 2022:28

100

Förslagen om att stärka demokratiperspektivet i statlig styrning

Förslagen som gäller förändringar av myndighetsförordningen, kommittéförordningen samt instruktionsändringar bedöms inte få några direkta finansiella kostnader för staten.

Förslaget om ett pilotprojekt där ett antal myndigheter ges i uppdrag att utarbeta metoder för hur myndigheter ska bidra till det demokratipolitiska målet uppskattar kommittén kommer kräva en heltidstjänst vid Regeringskansliet för att planera och genomföra projektet.1

Tabell 8.4 Uppskattning av kostnader för pilotprojekt

Kostnader av förslaget i 1 000 kronor

2023 2024 2025 2026

Pilotprojekt: 1 heltidsanställd vid Regeringskansliet* 700 715 730 745

* Beräkningen utgår från att en heltidsanställd personal kostar 700 000 kronor per år inklusive arbetsgivaravgift. I beräkningarna ingår även en årlig löneökning på cirka 2 procent.

Förslaget om att permanenta och bredda plattformen Demokratin 100 år bedömer kommittén kan täckas av förvaltningsanslaget till Skolverket.

Tabell 8.5 Finansiella konsekvenser av samtliga förslag

Sammanställning av kostnader för staten i 1 000 kronor

2023 2024 2025 2026

Nationell demokratifunktion 7 900 7 700 7 700 7 800 Förstärkt demokratiuppdrag till länsstyrelserna (alt. 1)

6 000 6 000 6 000 6 000

Förstärkt demokratiuppdrag till länsstyrelserna (alt. 2)

14 700 15 000 15 300 15 600

– – – –

Instruktionsändringar

– – – –

Pilotprojekt om demokratiintegrering

700 715 730 745

Revidering av kommittéförordningen

– – – –

Permanenta och utveckla plattformen Demokrati 100 år

– – – –

Summa med alt. 1 vad gäller länsstyrelseförslaget 14 600 14 415 14 430 14 545 Summa med alt. 2 vad gäller länsstyrelseförslaget 23 300 23 415 23 730 24 145

1 Pilotprojektet ska utvärderas år 3. År 4 ska personen som arbetar med pilotprojektet revidera projektet utifrån utvärderingens rekommendationer.

SOU 2022:28 Konsekvenser

101

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 1, avsnitt 10.8) tillförde regeringen anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati 25 miljoner kronor 2020 och 25 miljoner kronor 2021.

Kommittén anser att förslagen i detta betänkande bör finansieras genom att motsvarande belopp kvarstår och tillförs budgetanslaget utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 6.1 Demokratipolitik, Allmänna val och demokrati.

Förslaget om att inrätta en heltidstjänst vid Regeringskansliet bör finansieras av Regeringskansliets förvaltningsanslag.

8.3 Samhällsekonomiska konsekvenser

Det är svårt att mäta alla samhälleliga effekter av kommitténs förslag i och med att många av dem har en mer indirekt påverkan på samhället och medborgarna samt att flera effekter berör värden som inte kan översättas i pengar. De konsekvenser som diskuteras nedan är av det skälet uppskattningar.

Gemensamt för samtliga förslag är att de på sikt förväntas bidra till en stärkt demokrati och att demokratins idéer får större genomslag i samhället. I förlängningen förväntas detta också bidra till att öka tilliten, framför allt medborgares tillit till att staten och myndigheter arbetar transparent, rättvist och med hög nivå av integritet. I en rapport från Nordiska ministerrådet från 2017 fastslås att ”Samhällsekonomin gynnas på flera sätt av hög social tillit. Ett samhälle med hög social tillit präglas i mindre grad av formaliteter, konflikter och rättsprocesser. I ekonomiska termer talar man särskilt om att social tillit minskar transaktionskostnader i ekonomin, alltså kostnader förbundna med att försäkra sig om att avtal efterlevs. Beräkningar tyder på att en ökning av den sociala tilliten med tio procentenheter kan förväntas ge en halv procentenhets ökning av den ekonomiska tillväxten i ett land”.2

Sammantaget menar kommittén att även en marginell ökning av den demokratiska medvetenheten eller kunskaperna om demokrati innebär en mycket stor samhällsekonomisk vinst. Nollalternativet, att inte ta tillvara det arbete som kommittén och andra aktörer genomfört eller att vidta andra åtgärder för att befästa och utvidga demokratin, betyder inte att demokratin i Sverige förblir på samma nivå som

2Tillit – det nordiska guldet, Nordiska ministerrådet 2017, s. 8.

Konsekvenser SOU 2022:28

102

i dag, utan det finns en överhängande risk att de hot mot demokratin som finns växer sig starkare och får allt större fäste i Sverige, med lägre tillit, högre grad av utanförskap och sämre demokratikunskaper som följd.

Samhällsekonomiska konsekvenser av en demokratifunktion

Utöver att en demokratifunktion förväntas bidra till att stärka demokratin i Sverige generellt gör kommittén bedömningen att det samordningsuppdrag som en sådan funktion bör ha kan bidra till minskat dubbelarbete vid olika myndigheter. Detta innebär i sin tur en besparing för staten i och med att varje enskild aktör inte kommer att behöva ta fram egna metoder och underlag i det löpande demokratiarbetet.

En demokratifunktion kommer även att bidra till bättre beslutsunderlag. De övergripande statistiska underlag på nationell nivå och de systematiska undersökningar och studier som funktionen ska ta fram kommer att kunna bidra till effektivare metoder och därmed mer samhällsekonomiskt lönsamma lösningar.

Samtidigt finns det en viss risk att den verksamhet som demokratifunktionen är tänkt att driva kan leda till ökade kostnader för de aktörer som deltar i samordningsinsatser och nätverk, särskilt på kort sikt. På lång sikt bedömer dock kommittén att samordningsvinsterna kommer att vara betydligt större än de eventuella kostnaderna som detta merarbete kan innebära.

Samhällsekonomiska konsekvenser av ett demokratifrämjande uppdrag till länsstyrelserna

Ett långsiktigt demokratifrämjande uppdrag åt länsstyrelserna skapar goda möjligheter för ökat lokalt engagemang i demokratin och att demokratin kan befästas och stärkas i hela landet, vilket kan bidra till minskade regionala ojämlikheter när det gäller demokratikunskaper och deltagande. Detta stärker demokratin generellt.

Ett demokratifrämjande uppdrag till länsstyrelserna förväntas även bidra till bättre beslutsunderlag, i och med att regeringen kan få ett mer samlat och likartat underlag från samtliga länsstyrelser. Därmed

SOU 2022:28 Konsekvenser

103

skapas bättre förutsättningar för samhällsekonomiskt effektiva beslut och åtgärder.

Den samordnande roll som länsstyrelserna förväntas få inom länet, med kompetensutveckling och kommunikationsinatser, kan även bidra till viktiga samordnings- och effektivitetsvinster lokalt och regionalt, vilket kan innebära avsevärda besparingar för små lokala aktörer men även för landets kommuner och regioner.

De olika alternativen till hur förslaget bör genomföras får delvis olika konsekvenser. Alternativet att länsstyrelserna får ansöka om medel för demokratifrämjande insatser kan gynna kortsiktiga men effektiva och väl genomarbetade projekt. Ansökningsförfarandet skapar flexibilitet som förväntas leda till ett effektivt resursutnyttjande. Samtidigt finns det risk för en ojämn fördelning av resurserna mellan länen som kan leda till att län som i dag redan är framgångsrika i sitt demokratiarbete blir ännu mer framgångsrika medan arbetet inom andra län bara utvecklas marginellt. Detta alternativ innebär också en kostnad för länsstyrelserna som kommer att behöva omfördela resurser internt för att kunna genomföra de nya uppdrag de får, inklusive att utarbeta ansökningar om medel för insatser, ta fram regional statistik och upprätthålla och samordna regionala demokratinätverk.

Det andra alternativet, som innebär en resursförstärkning för samtliga länsstyrelser, har förutsättningar att skapa hållbara strukturer och nätverk vilket kan få långsiktiga positiva effekter för den regionala demokratin. Genom förstärkningen kan länsstyrelserna bli ett slags motor för demokratistärkande åtgärder inom länet. Det ökar sannolikheten att de demokratistärkande insatser som görs får genomslag. Men ett aktivt nätverkande ställer också ökade krav på lokala aktörer (kommuner, regioner med flera) att delta, vilket är resurskrävande. Det finns därutöver en risk för att det frigörs mindre resurser till temporära och specifika demokratifrämjande insatser när resurserna blir låsta i personal.

Samhällsekonomiska konsekvenser av ett tydligare demokratiperspektiv i myndigheternas styrdokument

Förslagen om författningsändringar i myndighetsförordningen och kommittéförordningen, revideringar av instruktioner samt pilotprojektet om demokratiintegrering bidrar alla till att stärka demokratin

Konsekvenser SOU 2022:28

104

generellt och inom många samhällsområden. Ändringarna i myndighetsförordningen förväntas leda till en ökad medvetenhet framför allt i ledningen av myndigheter om deras ansvar att verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden. Förslaget om ändring i kommittéförordningen förväntas även bidra till mer ändamålsenliga beslut. Genom att förslagen riktar sig till redan permanenta myndigheter och utredningar och kommittéer skapas en möjlighet att få stort genomslag inom många olika samhällsområden till högst begränsad kostnad. Förslagen kan i första hand bli resurskrävande för myndigheter och utredningar på kort sikt, då kompetenshöjande insatser kan behövas för såväl ledning som personal. På lång sikt bör dock kostnaderna bli små.

Samhällsekonomiska konsekvenser av en permanent skolportal

Förslaget att permanenta Skolverkets demokratiplattform förväntas leda till en effektivare användning av skolledningars och lärares tid. Det innebär på sikt en besparing för skolor och kommuner. Förslaget skapar även bättre förutsättningar för mer jämlik demokratiutbildning inom landets skolor, vilket framför allt gynnar elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå. Samtidigt kommer det att krävas resurser av Skolverket att ta fram underlag och underhålla plattformen. Kommitténs bedömning är dock att de förväntade besparingarna för lärare och annan skolpersonal är betydligt större än kostnaderna för Skolverket.

8.4 Andra konsekvenser

Konsekvenser för kommuner och kommunala självstyret

Förslagen har ingen direkt påverkan på det kommunala självstyret. Dock väntas kommitténs förslag få positiva effekter även för den kommunala demokratin. Flera av förslagen kan bidra till att stärka respekten för principen om det kommunala självstyret. Till exempel kan förslaget om en nationell demokratifunktion bidra till ökad förståelse för vad det kommunala självstyret innebär för den lokala demokratin, och förslaget om krav på konsekvensutredning vad gäller

SOU 2022:28 Konsekvenser

105

demokrati kan fördjupa utredningars och kommittéers konsekvensanalyser om demokratins funktionssätt.

Inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag kommer kommunerna att uppmuntras ingå i den krets av lokala aktörer i länen som genom samverkan bidrar till uppdragets genomförande. Den lokala statistik som tas fram och de kartläggningar som kommer att möjliggöras inom ramen för uppdraget kan även stödja kommunerna i sitt lokala arbete och öka kunskapen kring demokratins möjligheter och utmaningar. Kommunerna kommer även kunna få stöd i sitt demokratiarbete och med kommunikativa insatser och tillsammans med andra lokala aktörer utbyta erfarenheter och metoder och på så sätt bidra till att stärka demokratin lokalt.

Konsekvenser för regionerna

Inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag kommer regionerna att uppmuntras ingå i en krets av lokala aktörer. Den lokala och regionala statistik som tas fram och de kartläggningar som kommer att möjliggöras inom uppdraget kommer att stödja regionerna i deras regionala demokratiarbete.

Konsekvenser för demokratin och de grundläggande fri- och rättigheterna

Förslagens konsekvenser på demokratin kan bedömas med utgångspunkt i hur de påverkar demokratins funktionssätt, grundläggande fri- och rättigheter, samt människors möjligheter att delta i demokratin och att utöva inflytande över det politiska beslutsfattandet. Se avsnitt 7.2.

Förslagen förväntas på längre sikt dels bidra till att det demokratipolitiska målet om en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika uppnås, dels till att skapa bättre förutsättningar för att det allmänna ska kunna verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden i enlighet med grundlagen. På lång sikt kan det stärka demokratins funktion. Det gäller särskilt förslagen om författningsändringar i myndighetsförordningen och kommittéförordningen samt förändringar av instruktioner.

Konsekvenser SOU 2022:28

106

Samtliga förslag syftar till att öka kunskap och medvetenhet om demokrati i samhället. Därigenom skapas bättre förutsättningar för den enskildas möjligheter att få kunskap om grundläggande fri- och rättigheter. På sikt kommer detta med stor sannolikhet att få positiva effekter för den enskildas möjlighet att delta i demokratin och utnyttja sina demokratiska rättigheter. Flera av förslagen innebär också bättre möjligheter för insyn i beslutsfattandet.

Förslagen väntas också bidra till ökad delaktighet och ökat inflytande. Länsstyrelsernas demokratiuppdrag väntas leda till att demokratirelaterade frågor når ut brett i hela landet, även på lokal nivå. Det kunskapsstöd kring metoder som den nationella demokratifunktionen ska ta fram väntas bidra till ökad delaktighet och deltagande. Sammantaget väntas förslagen skapa förutsättningar för fler att bli involverade i demokratin.

Konsekvenser för jämställdhet

Jämställdhetsmyndighetens rapport Ett sekel av rösträtt och valbarhet (rapport 2021:1) visar att män fortfarande är överrepresenterade inom politiken och att utvecklingen i flera viktiga hänseenden har stagnerat. I vissa fall går det bakåt. Rapporten pekar på att unga kvinnor är kraftigt underrepresenterade i politiken och i högre utsträckning än män lämnar sina uppdrag i förtid.

En annan rapport från Jämställhetsmyndigheten, Kvinnor och män i lokal demokrati (2021:3) pekar vidare på att det råder bristfälliga kunskaper om i vilken grad och på vilka sätt kvinnor respektive män är delaktiga och deltar i demokratin.

Vidare visar kommitténs kunskapsmätningar att kvinnor har något lägre kunskaper om demokratin än män samt att kvinnor anser att det är svårare att förstå den politiska diskussionen.

Kommittén gör bedömningen att förslaget om en nationell demokratifunktion och förslaget om att ge länsstyrelserna demokratifrämjande uppdrag kan ge ökade kunskaper om demokrati och jämställdhet, vilket i sin tur kan bidra till att minska skillnaderna i demokratiskt deltagande och inflytande mellan kvinnor och män, flickor och pojkar.

SOU 2022:28 Konsekvenser

107

Konsekvenser för integration och arbetet med att förebygga och motverka segregation

Förslagen kan bidra till att förverkliga målet för integrationspolitiken (lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund) och målet för att förebygga och motverka segregation (minskad segregation, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla).

Ett lägre demokratiskt deltagande i och mellan valen riskerar att underminera demokratin på sikt och leda till lägre tillit, och lägre intresse och engagemang i demokratin. Förslagen om en nationell demokratifunktion och demokratiuppdrag till länsstyrelserna kan bidra till ökad kunskap om det demokratiska utanförskapet. Vidare kan framgångsrika metoder och insatser för att bemöta det demokratiska utanförskapet och andra demokratiutmaningar, spridas, utvecklas och nyttjas av fler.

Övrigt

Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för sysselsättning och offentlig service, för brottslighet och brottsförebyggande arbete, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag.

Bilaga 1

109

Kommittédirektiv 2018:53

Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati

Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2018

Sammanfattning

Regeringen vill uppmärksamma att det år 2021 är hundra år sedan det första riksdagsvalet där både kvinnor och män fick rösta. Det utgör ett unikt tillfälle att bemöta de utmaningar demokratin står inför i dag. En kommitté ska därför under 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Tyngdpunkten i genomförandet ska ligga på år 2021.

Insatserna och aktiviteterna ska planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer som arbetar med demokratifrågor och nå ut till en stor del av befolkningen. De ska bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i demokratin. Kommittén ska uppmuntra en bredd av aktörer att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner. De insatser och aktiviteter som genomförs ska bidra till att främja demokratin i hela landet.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2022.

Hundra år sedan allmän och lika rösträtt infördes

Genom beslut av 1919 och 1921 års riksdagar infördes allmän och lika rösträtt. Reformen innebar först och främst att kvinnor fick rösträtt och blev valbara till riksdagen. Den svenska väljarkåren fördubblades därmed. Den 12 september 1921 fick kvinnor för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval. År 2021 är det således hundra

Bilaga 1 SOU 2022:28

110

år sedan det första riksdagsvalet hölls i vilket både kvinnor och män fick rösta. Demokratin fick därmed sitt stora genombrott i Sverige. Rösträttskampen drevs delvis vidare även efter 1921 eftersom det fortfarande fanns vissa grupper av befolkningen som inte fick rösta.

Att demokratin fyller hundra år uppmärksammas av flera aktörer. Riksdagens högtidlighållande sker under åren 2018–2022. I centrum står processen för demokratiseringen och riksdagens roll i denna. Riksdagen avser att starta högtidlighållandet den 17 december 2018 för att manifestera riksdagsöverenskommelsen som ledde till allmän och lika rösträtt. Riksdagen avslutar högtidlighållandet i januari 2022 med att uppmärksamma att det var 100 år sedan de första kvinnorna tog plats i den nyvalda riksdagen.

Regeringen uppmärksammar att demokratin fyller hundra år

Att den svenska demokratin fyller hundra år innebär ett unikt tillfälle att uppmärksamma att demokratin ständigt måste främjas, förankras och försvaras.

Demokratin utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka. Inom ramen för demokratipolitiken beslutar regeringen därför om en kommitté som ska planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter som tar sikte på de utmaningar som demokratin står inför i dag. Regeringens mål för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1).

Regeringens demokratistrategi Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara (dnr Ku2018/01406/D) ger en lägesbild av demokratin i dag. Den svenska demokratin står på många sätt stark. Samtidigt finns utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta: ett demokratiskt utanförskap, ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska aktörer som utmanar. Regeringen ser därför ett behov av att låta en kommitté planera och genomföra en bred samling av olika insatser och aktiviteter för att främja delaktighet, förankra demokratin och stärka dess kraft att stå emot antidemokratiska aktörer.

Bilaga 1

111

Uppdraget

En kommitté ska under åren 2018–2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Dessa ska planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer. Kommittén ska uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner.

Utgångspunkten för kommitténs arbete ska vara regeringens demokratipolitiska mål och regeringens demokratistrategi ska beaktas. Arbetet ska bidra till att utveckla och stärka demokratin på både kort och lång sikt genom att öka delaktigheten, förankringen av och motståndskraften i demokratin. Samlingens insatser och aktiviteter ska t.ex. främja utveckling av de kunskaper och förmågor som människor behöver för att kunna delta aktivt i demokratin, bidra till att uppmuntra och inspirera till demokratiskt deltagande och stärka stödet för demokratins grundläggande principer. I planeringen och genomförandet av samlingens insatser och aktiviteter ska kommittén beakta och nå ut till olika målgrupper i befolkningen. Arbetet ska omfatta lokal, regional, nationell och EU-nivå. Även den internationella nivån kan inkluderas.

Planera insatser och aktiviteter

Kommittén ska föreslå hur en samling för en stark demokrati ska genomföras och vilka insatser och aktiviteter som ska ingå i samlingen. Huvuddelen av insatserna och aktiviteterna ska genomföras år 2021, därför ska fokus för förslaget vara detta år. Förslaget ska tas fram i samverkan med relevanta aktörer.

Kommittén ska redovisa förslaget till Regeringskansliet senast den 14 januari 2019. Det ska innehålla förslag på insatser, aktiviteter och samarbeten med en bredd av relevanta aktörer, exempelvis myndigheter, kommuner och det civila samhällets organisationer, samt en finansieringsplan. Det ska framgå hur aktiviteterna och insatserna kan ge bestående effekter i enlighet med regeringens demokratipolitiska mål. Kommitténs roll i genomförandet ska också framgå.

Bilaga 1 SOU 2022:28

112

Genomföra och samordna insatser och aktiviteter

Kommittén ska genomföra och samordna en samling för en stark demokrati under åren 2018–2021. Samordning och kommunikation av insatser och aktiviteter utgör en central del av kommitténs arbete. Kommittén ska uppmuntra olika aktörer såsom skolväsendet, det civila samhället, myndigheter och kommuner att delta i samlingen samt involvera allmänheten i aktiviteter som ingår i samlingen. Tyngdpunkten i genomförandet ska ligga på år 2021.

Kommunicera samlingen

Huvuduppdraget för kommitténs ledamöter är att kommunicera samlingen så att den når ut till så många som möjligt. Ledamöterna ska arbeta utåtriktat mot olika målgrupper i befolkningen, uppmuntra en bredd av aktörer att delta i samlingen samt delta i seminarier och andra utåtriktade aktiviteter.

Konsekvensbeskrivningar

Kommittén ska redovisa förslagens konsekvenser i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474). Om förslaget beräknas innebära ökade kostnader ska kommittén föreslå hur dessa ska finansieras.

Samråd och redovisning av uppdraget

Kommittén ska löpande samråda med relevanta aktörer, riksdagen och berörda departement inom Regeringskansliet. Senast den 14 januari 2019 ska kommittén delredovisa ett förslag på hur en samling för en stark demokrati ska genomföras. Uppdraget ska slutredovisas i sin helhet senast den 1 juni 2022 tillsammans med en analys av resultat och utfall. Kommittén ska också lämna förslag på hur insatserna och erfarenheterna från samlingen 2018–2021 kan tas tillvara av regeringen efter att kommittén har avslutat sitt uppdrag.

(Kulturdepartementet)

Bilaga 2

113

Deklaration för en stark demokrati

Deklaration för en stark demokrati togs fram av kommittén Demokratin 100 år sommaren 2019 med syftet att samla aktörer kring det gemensamma målet att stärka Sveriges demokrati. Inom ramen för deklarationen utförde 310 aktörer aktiviteter som nådde ut till drygt 1,2 miljoner personer. Arbetet engagerade människor runt om i Sverige och ledde till många diskussioner och samtal. Deklarationen bidrog inte bara till aktiviteter i samband med att demokratin fyllde 100 år. Redovisningar från aktörerna visar att det även sattes i gång processer som väntas leda till ett fortsatt arbete för en stark demokrati.

I den här bilagan återfinns deklarationen, en redovisning av aktörernas slutrapporteringar av sitt arbete samt en sammanställning där aktörerna beskriver sitt arbete med egna ord.

Bilaga 2 SOU 2022:28

114

Deklaration för en stark demokrati

Bakgrund

År 2021 är det 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. Vårt demokratiska styrelseskick har haft en helt avgörande betydelse för vårt lands historia, utveckling och välstånd.

Det finns många skäl att vara stolta över vår demokrati och dess hundraåriga historia. Samtidigt ska vi minnas att kampen om vem som ska inkluderas i demokratin har fortsatt långt efter 1921. Att fortsätta utveckla demokratin är nödvändigt i dag, liksom det var för 100 år sedan.

Trots att demokratin står sig stark i Sverige finns det flera hot som måste tas på stort allvar. Runt om i världen utmanas och försvagas demokratier. I Sverige står många människor utanför som varken deltar eller är delaktiga. Samtalsklimatet hårdnar och antidemokratiska aktörer blir allt mer synliga.

Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för att stärka demokratin. Under rubriken Vår demokrati – värd att värna varje dag samlar vi aktörer som vill

Bilaga 2

115

bidra till att stärka och utveckla demokratin i Sverige och säkra att den står sig stark även de kommande 100 åren.

Deklarationen syftar till att ena de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra att fler tar tydligt ställning och arbetar för att stärka demokratin. Deklarationen är framtagen av kommittén Demokratin 100 år och är en del i kommitténs arbete med att etablera en nationell samling Vår demokrati – värd att värna varje dag. Deklarationen tar avstamp i att Sveriges demokrati fyller 100 år och att det är ett viktigt tillfälle att uppmärksamma och stärka demokratin. De aktörer som antar deklarationen åtar sig att under åren 2020–2021 bidra till de åtaganden som anges i deklarationen. Ambitionen är att ett stort antal aktörer kommer att skriva under deklarationen.

Aktörernas åtaganden

Vi värnar alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism. Vi vill bidra till att demokratin står sig stark även i framtiden genom att:

1 verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det

demokratiska systemet,

2 arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin,

och 3 bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet

och respekt.

Vi behöver agera nu för att säkra en stark demokrati även i framtiden. Demokratin får aldrig tas för given.

Bilaga 2 SOU 2022:28

116

Redovisning av slutrapporteringar för Deklaration för en stark demokrati

För att kunna skriva under deklarationen behövde aktören göra minst tre åtaganden varav ett skulle vara internt, ett externt och ett kommunikativt. Åtagandena skulle innebära en ambitionshöjning utöver den ordinarie verksamheten. Sammanlagt skrev 310 aktörer under deklarationen mellan september 2019 och december 2021.

Slutrapporteringen genomfördes i enkätform och bestod av tio frågor. Sex av frågorna var formulerade som flervalsfrågor. För flertalet frågor fanns det möjlighet att välja flera svarsalternativ.

Aktörer som skrev under deklarationen

Deklarationen skrevs under av aktörer från såväl offentlig sektor som civilsamhället och näringslivet. Som framgår av figur 1 var den största gruppen kommuner med 131 aktörer, vilket motsvarar närmare hälften av Sveriges 290 kommuner. Därutöver skrev 18 av 21 länsstyrelser och tio av 21 regioner under, vilket bidrog till att aktörer runt om i hela landet deltog.

Figur 1 Aktörsgrupper som skrev under Deklaration för en stark demokrati

I kategorin myndighet ingår inte universitet, länsstyrelser och museer.

42%

21%

6% 6%

5%

4% 3%

3%

3%

3% 2%

2%

Vilken kategori tillhör din organisation?

Kommun Förening/stiftelse Länsstyrelse Myndighet Företag Andra aktörer Fackförbund Region Studieförbund Universitet Trossamfund Museum

Bilaga 2

117

Aktörsgruppen andra aktörer innehåller framför allt samordningsförbund men även andra organisationer som ligger nära gruppen myndighet som exempelvis Folkbildningsrådet.

Antal och typ av aktiviteter varierade

Inom ramen för Deklaration för en stark demokrati genomfördes ett stort antal aktiviteter. Utifrån aktörernas egna uppskattningar genomförde varje aktör i snitt 12 aktiviteter (medianvärdet), men antalet såväl som typ av aktiviteter varierade stort mellan de olika aktörerna. Nedan beskrivs vilken typ av aktiviteter som genomfördes av de två största grupperna kommun och förening/stiftelse.

Flera kommuner uppgav att de gjort satsningar riktade mot förtroendevalda politiker, och flertalet kommuner har haft demokrati som tema under året 2021. Även antalet medborgardialoger ökade och sättet de genomfördes på förbättrades. Exempelvis satsade flera kommuner på att skapa öppna dialoger där kommunens invånare gavs möjlighet att ställa frågor till kommunledningen. Vidare anordnades föreläsningar och seminarier om demokrati och rösträttens utveckling. Ett mindre antal kommuner införde dessutom ungdomsfullmäktige eller ungdomsråd för att involvera kommunens unga i beslutsfattandet. Sammanfattningsvis syftade flertalet av kommunernas aktiviteter till att förbättra kontakten mellan invånarna och de förtroendevalda politikerna.

Bland föreningar och stiftelser uppgav en majoritet att de har producerat eller arrangerat någon typ av kunskapsspridande aktiviteter såsom utställningar, utbildningar, föreläsningar, podcasts, digitala mötesplatser, teatermanus samt en demokratidatabank. Återkommande var att aktörerna uppmärksammade demokratins hundraårsjubileum. Många aktörer uppgav också att de genomfört aktiviteter särskilt riktade mot barn och unga för att öka deras delaktighet. Ett annat vanligt svar var att aktörerna arbetade internt med demokrati samt anordnade interna utbildningar. Andra exempel var olika typer av verksamhet för konstnärlig frihet, arbete för att stärka den lokala demokratin samt arbete mot desinformation och näthat.

Bilaga 2 SOU 2022:28

118

De flesta riktade sig mot en bred allmänhet

Många aktörer rapporterade att de riktade sig mot flera målgrupper. De flesta (80 procent) uppgav att de hade en bred allmänhet som målgrupp. Särskilt vanligt var det för kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter. Den näst vanligaste målgruppen var förtroendevalda politiker (59 procent). Denna målgrupp var särskilt vanlig för länsstyrelser, fackförbund och studieförbund. Nästan lika vanligt var det att aktörer riktade sig särskilt mot den egna personalen (56 procent) samt mot elever och/eller studenter (53 procent).

Figur 2 Aktörernas angivna målgrupper för arbetet inom ramen för Deklaration för en stark demokrati

Bland de 16 procent som svarade annat angav många verksamhetsspecifika målgrupper som, exempelvis, personer med funktionsnedsättning, personal på fritidsgårdar, teaterledare och föreningskonsulenter i kommuner. Nationella minoriteter, forskare och tjänstemän inom offentlig sektor var andra återkommande svar.

80%

59%

56%

53%

30%

27%

20%

18%

17%

7%

16%

Bred allmänhet

Förtroendevalda politiker

Personal

Elever/studenter

Medlemmar

Lärare

Journalister

Bosatta i socioekonomiskt utsatta områden

Nyanlända/asylsökande

Kunder

Annat

Målgrupper som aktörerna angivit

Bilaga 2

119

Deklarationen nådde ut i hela landet

I slutrapporteringen ombads aktörerna att uppskatta antal personer som respektive aktör nådde ut till genom sitt demokratiarbete inom ramen för deklarationen. Skillnaderna är mycket stora mellan de som uppgav minst respektive störst räckvidd (från 30 personer till knappt 6 miljoner). De stora skillnaderna kan bero på organisationens storlek och resurser samt ambitionsnivå. Flera aktörer påtalade svårigheten med att uppskatta räckvidd för genomförda aktiviteter. Även typ av aktivitet hade effekt på hur många personer som aktörerna uppskattade att de nådde; exempelvis en mer begränsad räckvidd för en medborgardialog jämfört med informationsspridning till allmänheten via en tidskrift, sociala medier eller en hemsida.

Mot denna bakgrund valde kommittén att använda medianvärde för att beräkna räckvidd. Medianvärdet för antal personer som varje aktör nått ut till är 4 000. Uppskattningsvis har arbetet inom ramen för deklarationen därmed totalt nått ut till drygt 1,2 miljoner personer. I tabell 1 nedan uppges medianen för respektive aktörstyp.

Tabell 1 Antal aktörer per aktörstyp samt räckvidd per aktör beräknad som medianvärde

Aktörstyp Antal aktörer Räckvidd per aktör (medianvärdet)

Kommun

131*

2 000

Förening/Stiftelse

66*

3 000

Länsstyrelse

18

10 000

Myndighet

18

15 000

Företag

15*

4 200

Andra aktörer

14

1 000

Fackförbund

11

30 000

Region

10

12 300

Studieförbund

8

10 500

Universitet

8

5 000

Trossamfund

6*

6 250

Museum

5

10 000

Total (samtliga aktörer)

310*

4 000

* Inklusive aktörer som inte inkom med slutrapportering. Insatser av de sex aktörer som inte inkom med slutrapportering har inte kunnat beaktas i uträkningen av medianvärdet räckvidd per aktör.

Bilaga 2 SOU 2022:28

120

Aktörernas demokratistärkande arbete hade även stor geografisk räckvidd. Den stora andelen kommuner och länsstyrelser som valde att skriva under deklarationen bidrog till stor geografisk spridning genom sina aktiviteter i huvudsak på lokal och regional nivå. Utöver den stora mängd lokala och regionala aktiviteter uppgav 1281 aktörer att de arbetade på nationell nivå, 34 på internationell nivå och 29 på EU-nivå.

Vad arbetet bidrog till

De flesta (84 procent) uppgav att deras arbete bidrog till att sprida information om att Sveriges demokrati firar 100 år. En stor andel (76 procent) rapporterade vidare att arbetet bidrog till att öka den egna målgruppens kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet.

Bland studieförbund och trossamfund var det särskilt vanligt att aktörerna uppgav att arbetet bidragit till att öka sina respektive målgruppers förmåga att delta i demokratiska processer.

Det är värt att notera att en stor andel av föreningarna och stiftelserna (75 procent) uppgav att deras arbete bidrog till att öka sina respektive målgruppers möjligheter att påverka samhället. Eftersom dessa aktörsgrupper nådde ut till ett stort antal personer har arbetet sannolikt haft en betydelse och bidragit till att stärka människors möjligheter att påverka.

Utmaningar för demokratin

Aktörerna fick även svara på vilka de allvarligaste utmaningarna för demokratin är, sett utifrån respektive organisation. De vanligaste svaren var demokratiskt utanförskap (78 procent), vilket var särskilt vanligt bland studieförbund, länsstyrelser och kommuner, minskad mellanmänsklig tillit och minskat förtroende för demokratiska institutioner (47 procent), som var ett vanligt svar bland samtliga aktörsgrupper samt desinformation och propaganda (45 procent), som var ett särskilt vanligt svar bland universitet och museer. Ett fåtal aktörer ansåg sig inte kunna besvara frågan eftersom de inte haft tillräckligt underlag för att göra en väl underbyggd bedömning.

1 Observera att det har varit möjligt att uppge att arbetet skett på flera olika nivåer.

Bilaga 2

121

Covid-19-pandemins påverkan på genomförandet

I slutrapporteringen ingick även en fråga om svårigheter. Den mest frekventa förklaringen till varför aktörerna hade svårigheter att genomföra sina åtaganden var covid-19-pandemin (drygt en tredjedel av aktörerna). Samtidigt svarade vissa aktörer att de nådde ut till fler på grund av pandemin, då verksamheten digitaliserats. En aktör beskrev det som att pandemin har haft som konsekvens att ”organisationens digitala mognad ökat” och att det lett till att de nått ut till fler. En annan aktör resonerade kring hur väl digitala budskap egentligen når ut: ”Ökad satsning på sociala medier ger visserligen möjlighet att nå en större målgrupp, men det är svårare att uppskatta hur stort genomslaget av budskapen är”.

Förutom pandemin var tids- och/eller resursbrist de vanligaste orsakerna till att vissa åtaganden var svåra att genomföra. Ett fåtal aktörer pekade även på att ett lågt intresse för aktiviteterna var ett skäl till att de inte har nått ut till så många. En kommun uppgav att de önskade mer samarbete lokalt för att samla stödmaterial och fler inspirerande exempel, såsom Facebook-sidan Demokrati100. Många beskrev att deras åtaganden spänner över lång tid, och kommer att pågå även efter 2021.

Aktörernas beskrivningar av arbetet med sina åtaganden

Som del av sin slutrapportering ombads aktörerna som undertecknat deklarationen att kortfattat beskriva arbetet med sina åtaganden inom ramen för deklarationen. Nedan finns en sammanställning där aktörerna beskriver sitt arbete med egna ord.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Tabell 2 Aktörernas beskriv ningar av arbetet med s ina åtaganden

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Alvesta kom m un Kronoberg Alvesta Alvesta kom m un har bland annat: – Tillsa tt en koncernövergrip ande arbetsgrupp m ed representanter

från förvaltningar oc h bolag som fick i uppgift att planera och genom föra insatser sam t utveckla

arbetsm etoder som fr äm jar och stärker arbetet m ed dem okratifr ågor både internt och externt.

– Arrangerat en rad a ktiviteter under Dem okrativeckan som hölls m ellan 11 och 16 oktober.

Aktiviteterna under D em okrativeckan gav invånarna m öjlighet till dialog, diskussion och reflektion

kring dem okratin m ed både politiker och t jänstem än. Bland an nat en workshop m ed Trafikverket och

barn från grundskola n. – Spridit informationsmaterial om de mo kratifrågor inom kommunen s olika

verksamheter och i den offentliga miljön.

Arjeplog kommun Norrbotten Arjeplog Genomföra tre semin arier / medborgardialoger som syftar till at t vara kunskapshöjan de och öka

kännedom en om det kom m unala uppdraget sam t bidra till utbyt et m ellan m edborgar e och Arjeplogs

kom m un. Att på olika sätt under 2021 kom m unicera att dem okr atin i Sverige fyller 100 år och på så

sätt bidra till att kunskapen om det dem okratiska system et ökar i sam hället. Att stär ka ungas

inflytande och delakti ghet sam t m öjlighet att aktivt bidra till sam hällsutveckling genom projektet

Youth Uup North. Att internt inom organisationen synliggöra och inform era om att dem okratin i

Sverige firar 100 år.

Arvidsjaur Norrbotten Arvidsjaur Vi har möten i en viss ordning för att kunn a anta, utvärdera, be sluta så att allt blir så bra som

ko mmu n m öjligt. Besluttagarna är förtroendevalda politiker.

Arvika kom m un Värm land Arvika En arbetsgrupp m ed representanter från oli ka delar i kom m unen arbetade fram ett program för

veckan. Kom m unens förtroendevalda var po sitiva och fanns på p lats på torget m åndag till fredag

kl . 10–14 för att träffa kom m uninvånare. Flera skolklasser besökte dem .

Sam hällsbyggnadsav delningen diskuterad e översiktsplanen m ed användare på olika platser runt om

i kom m unen under hela veckan. Biblioteket hade flera digitala f öreläsningar sam t en föreställning

om kvinnlig rösträtt på plats i biblioteket.

Askersunds Örebro Askersund Föreläsningen Radiok orrespondenterna, Bo kklubb ”Dem okratins skym ning” av Anne A pplebaum ,

ko mmu n Di sk ut er a d em ok ra ti p å t or ge t, C la es E lfs ber g i s am ta l o m ” Jo ur na lis tik i e n d em ok ra ti” , F ör el äs ni ng

m ed universitetslektor Agneta Blom ”Sveriges väg till etablerad dem okrati”, Läs- och skrivfest m ed

bl.a. M artina Haag, Lakeside Pride, Löpan de inlägg på kom m unens Facebook, Inform ation på kom -

m unens webb och Inf orm ation i komm unens tidning Bo i Askers und.

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Avesta kom m un Dalarna Avesta Avesta kom m un har utvecklat inform ationen på kom m unens webbplats gällande det l okala politiska

system et. Vidare har beslut fattats om att texta kom m unfull m äktiges sam m anträden och m öjlighet

att syn- och hörseltolka desam m a undersöks. Kom m unen har gjort ett om fattande ar bete m ed att

tillgängliggöra infor m ationen på webbpla tsen för de m ed funktionsnedsättningar, b åde för att leva

upp till lagkrav m en även för att Avesta kom m un prioriterar att alla ska ha m öjlighet att ta del av

sa m hä lls in fo rm at io n oc h b li e n d el i d et d emo kratiska sam talet. Kom m unen har im ple m enterat en

utbildning i interkult urella samtal som sa mtli ga medarbetare h ar genomgått. Utbildningen genom -

förs löpande då nya a nställningar sker kon tinuerligt.

Bjurholm s Västerbotten Bjurholm Genom vår webb och intranät har vi berätt at om vårt åtagande under 2021. Vi har in form erat

ko mmu n löpande om vad dem okrati innebär och vid arepublicerat det so m berör dem okrati. G enom förda

m edborgardialoger har skett under ett flertal tillfällen genom e n öppen dialog där de ltagarna haft

m öjlighet att ställa fr ågor till kom m unledn ingen. Biblioteket har haft en utställning u tifrån

dem okrati 100 år som varit tillgänglig för allm än beskådan. Sk olans elever har delta git i föreläsning

om vad dem okrati bet yder. Kvinnlig rösträtt var inte självklart innan 1921 och h ur det kunde se ut

i samhället för 100 år sedan när det gälld e dem okrati eller bris t på den.

Bodens kom m un Norrbotten Bo de n Kom m unfull m äktige har arbetat m ed demokratitem a vid alla sam m anträden under 2021. Detta

resulterar i en överenskom m else so m går u pp till beslut i början av 2022. Ungdom sfu llm äktige har

genom förts och vi har haft Dem okratistugan på besök tre dagar m ed fullspäckat program . Sam tliga

aktiviteter har kom municerats i kom m une ns ordinarie kanaler.

Borgholm s Kalm ar Borgholm Vi har utbildat organi sationen i att im plementera rutiner för att genom föra barnkonsekvensanalyser,

ko mmu n där barn ska ha m öjlighet att höras, inför beslut som påverkar barn och unga och vi har uppm untrat

förslag från våra ung dom ar i syfte att de s ka kunna påverka. Vi har haft m edborgardialoger m ed hela

kom m unen under året.

Borlänge kom m un Dalarna Borlänge Exem pel på dem okratifräm jande arbete: – Kom m unens värdegrund som är en del av styrm odellen

– M edborgardialoger – Kulturcentrum Asken – ett resurscentrum för Borlänges för- och grundskolor

inom estetiskt lärande och språkfräm jande arbete. – Arbete m ed barnkonventionen se dan 2004

– Stärkt ungdom sdial og – Kom m unstyrelsen fattade beslut i feb ruari 2021 om att införa ungdom s-

fullm äktige och unga kom m unstyrelsen.

Bilaga 2

123

Bilaga 2 SOU 2022:28

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Borås Stad Västra Götaland Borås

• Riksdagens utställ ning Fira dem okratin! har ställts ut i Borås kulturhus tillsam m ans m ed en utställning med lokalt demokratiperspektiv. • Rättighetsm ånad ”Din rätt att …” m ed m ånga aktiviteter kopplat till mänskliga rättigheter. • Ingår i Em ergas projekt som syftar til l att ta fram verktyg för att arbeta med mer fokus på rättighetsfrågor. • Revi dering av Borås Stad s vision där revideringen har gjort s tillsamm ans m ed re presentanter för de som lever, verkar och vistas i Borås.

Utbildning av 80 m edarbetare inom äldreom sorgen i klarspråk. • Hackathon m ed ungdom ar m ed

• fokus på demokratifrågor. • Föreläsning m ed Emm a Frans för gym nasieungdom ar. • Digital inklu dering m ed satsning på äldre.

Degerfors kommun Örebro Degerfors Utbildning för tjänste personer och politiker där innebörd en av de mokrati ly fts fra m.

Dorotea kom m un Västerbotten Dorotea Hackaton Pratdag m ed vuxna och ung dom ar, Dem okratistugan och dess arrangem ang .

Eda kom m un Värm land Eda I kom m unen har det arbetats på olika sätt för att m edvetandegöra dem okratins firande. På kom m un -

fullmäktige har det visats filmer med tema demokr ati. Kommunstyrelsen bjöds in till vernissage med

visning av de tavlor f rån riksdagen som representerade dem okratins 100 år, dessa h ar visats i

kom m unhuset för per sonal och besökare. V idare har dem okrativeckan ägt rum som in volverade elever

(ett arbete som sedan redovisades på bibl ioteket) sam t den breda allm änheten. Vid dem okrativeckan

fick politiker svara på frågor gällande de m okrati och sam talsk lim at i sociala m edie r. Efter komm un -

fullm äktige och komm unstyrelsens sam m anträden redovisas d e viktigaste ärenden i ett inlägg på

sociala m edier.

Eksjö kom m un Jönköping Eksjö Eksjö kom m un följer upp och analyser kom m unprogram m ets ef fektm ål delaktighet. I Eksjö kom m uns

kulturhandbok beton as vikten av att vara inkluderande. Arbets plats-kit har arbetats fram inom

jäm ställdhet, likabehandling och kränka nd e särbehandling. Eksj ö kom m un bedriver et t aktivt arbete

m ed att öka tillgängligheten till kom m unal a tjänster och öka de n digitala m ognaden.

Utbildningsinsatser h ar genom förts under 2021 och arbetet m ed att m inska digitalt utanförskap

kom m er fortsätta 2022.

Em m aboda Kalm ar Em m aboda

ko mmu n Dem okratiaktören. Dialog m ellan m edier, p olitiker, och tjänstepersoner. M edarrangörer, Sveriges

ko m mu ne r o ch re gi on er o ch m ed iei ns tit ut et F oj o. S ama rb et et s yf ta r t ill a tt b id ra ti ll en p os iti v

utveckling av det de m okratiska sam talet, att skapa ett bättre sam talsklim at där in gen tystnar av

rädsla för hat och hot , att öka förståelse för varandras utsatthet och kanske också ins pirera till

konkreta insatser och samarbeten. Fullmäk tiges pa rtier har deltagit i gemensam kort film med en

uppm aning till alla i sam hället att engagera sig politiskt och för dem okratin. Planerat för film ning

av panelsam tal om dem okrati m ed olika a ktörer i sam hället. Sam tal kring sam talsto nen i politiska

fo ru m fö rs .

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Enköpings Up ps al a E nk öp in g Kom m unen är en del av det dem okratiska system et. Varje parti arbetar m ed rekryteri ng av m ed-

ko mmu n lem m ar. Komm unen inform erar invånare om de beslut som besl utas lokalt via kom munens hem sida.

Vi försöker göra det på lättbegriplig svens ka då vi klarspråkar större beslut.

Fagersta kommun Västm anland Fagersta Fagersta kom m un har i ett antal artiklar uppm ärksam m at de m okratin i externa och interna kanaler.

Dem okratiåret har marknadsförts i sam band m ed komm unens arbete m ed m edborgarbudget.

Biblioteket har haft en affischutställning. Ett förslag till åtgärder för ett ökat valdeltagande har

lämnats till valnämn den.

Falkenbergs Halland Falkenberg Falkenbergs kom m un arbetar aktivet m ed våra interna åtagande n och m erparten av våra externa-

ko mmu n kom m unikativa åtaganden då detta arbete inte är avslutade och delar kom m er utgöra en naturlig del

i kom m unens fortsatt a arbete inom dem okr atiom rådet. Sam tidig t kan det konstaterat s att de externa

åtagande 1, delar a v 2, 3, 5 och 6 sam t det kom m unikativa åta gandet 3 nu är slutfö rda m ed

fram gång. (Se åtaga nden för m er info.)

Falun kom m un Dalarna Falun Falu kom m un har under 2021 påbörjat stru ktur för uppföljning a v förslagsställare i kom m unens nya

e-tjänst. Den första u ppföljningen ska pres enteras under första kvartalet 2022. Arbet et m ed M odern

Youth Participation f ortgår och införandet av en ny digital ung dom spanel planeras under 2022.

Faluförslaget, Falu ko mmuns e-tjänst för e -petition har lanserat s och de första förslagen har gått

igenom hela processen. Falu kom m un har o ckså genom fört LUPP-enkäten och planera r att arbeta

vidare m ed resultatet m ed koppling till kom m unens politiska mål sam t involvera kom m ande

ungdom spanel i utve cklingsarbetet. Sam tliga kom m unikativa åtaganden har gen om förts under året.

Filipstads Värm land Filipstad I sam band m ed dem okrativeckan gjordes i nform ationssatsningar m ed egen och länkad info på våra

ko mmu n digitala och sociala m edier. Under dem ok rativeckan föreläste Jan Scherm an (journalist och

författare) om dem ok rati i vår stora biograf. Föreläsningen var r iktad till allm änheten och var för

besökarna kostnadsfr i. Speed-dating m ellan politiker och allm änhet är planerad. Tyv ärr har det fått

flyttats fram p.g.a. c oronapandem in. Kom m er genom föras i m aj 2022. Yngre politike r har besökt

högstadie- och gym nasieskolor. De har träffat och haft direkt dialog m ed såväl lärare som elever.

125

Fo rs ha ga k om m un Värm land Forshaga Forshaga kom m un deltog fredagen den 23 oktober 2020 då det hölls en dem okratisignering i

Värm land. Länets 16 kom m uner, Region Värm land och Länsstyrelsen Värm land undertecknade

Deklaration för en sta rk dem okrati, detta på initiativ av Länssty relsen. Vårt åtagande som komm un

var att genom föra en Dem okrativecka. Innehållet i veckan om fattade: – Digital bokcir kel

– Erbjudande till inv ånarna om lån av sa m talskort för dem okr atisam tal. – In te rvj ue r m ed 3 företag

som pratar om jä mlik he t o ch d em okr at i. – Biblioteket tipsade om böcker om de m okra ti och

mänskliga rättigheter – Teater åk 6, Tjejer! Om utsatthet, drömm ar, systerskap. – Demokratisamtal

m ed komm unstyrelse ns ordförande och utv alda klasser.

Bilaga 2

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Ga gn ef k om m un Da la rn a Ga gn ef Pandem in har tvingat oss att skjuta på två av våra planerade ak tiviteter till februari o ch m ars 2022.

Det gäller en föredragning/workshop på te m at dem okrati för sa m tliga komm unens chefer. Det gäller

vidare en m otsvarande aktivitet för komm unfullm äktige. Vi har genom fört ett sam tal om dem okrati

där kom m unfull m äktiges ordförande, kom m unstyrelsens ordförande och oppositions rådet m ed

kom m unchefen som s am talsledare under en cirka tim m e sa m tal ade på tem at. Aktiviteten spelades in

och kom m er ino m kor t att publiceras på ko m m unens officiella w ebb och intranät.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Gislaved kom m un Jönköping Gislaved Vi har bland annat ge nom fört våra m edbor gardialoger inom landsbygdsutveckling (ti ll del digitalt),

genom fört regelbundna enkla m edborgard ialoger som till del va rit tillgängliga digitalt, genom fört

studiebesök och m edborgardialog m ed två klasser på SFI, geno m fört regelbundna sam råd m ed den

sv eri ge fin sk a mi no rit et en , s am t p la ne ra t f ör e tt d em ok ra tip ro je kt ti lls am m an s m ed gy mn as ie t ( inl ed s

2 2022, om hälsoläget tillåter). v.

Gnosjö kom m un Jönköping Gnosjö Vi har vid något tillfälle under hösten 2021 genom fört digitalt dialogm öte där allm än het gavs m öjlig -

het att delta via web ben m en vi upplevde att detta är något so m vi kan och bör utveckla vidare under

2022. I kom m unens inform ationskanaler (Facebook och i inform ationstidning till alla hushåll) har vi också inform erat om svensk dem okrati och dem okratiåret 2021.

Grum s komm un Värm land Grum s Vi har haft speed-dat ing m ellan skolelever och lokala politiker. Vi har haft en dem okratidag m ed

olika aktiviteter. Bland annat m edverkade våra lokala politiker. Vi hade en utställnin g där

kommunens feriearbe tare fått arbeta med tillitsfrågor. Vi har arbetat tillsammans med Länsstyrelsen

under dem okrativeckan, bland annat delta git på lunchsem inarium .

Gällivare kommun Norrbotten Gällivare Internt och externt i kom m unen har vi uppm ärksamm at dem okr atins betydelse och d en allm änna och

lika rösträttens värde. Vi har uppm ärksam m at valdeltagandets betydelse och vad vi kan göra för att

alla ska känna att va let handlar om just deras förutsättningar och sam hälle och att de kan vara m ed

och påverka. Gällivar e har alltid varit ett m ångkulturellt och flerspråkigt sam hälle och vi lever fort -

farande m ed spåren av kolonialism och diskrim inering som vi n u försöker läka geno m aktivt dem o-

kr at isk t, i nk lud er an de a rb et e m ed mi no rit et er s om e n g iv en de l i v år t sa m hä lle.

Göteborgs Stad Västra Götaland Göteborg Göteborgs Stad arbet ar kontinuerligt med att främja demokrati och mänskliga rättigheter, vilket

också är fastställt i flera styrdokum ent. Våra aktiviteter under 2021 var bland an nat att: – Sam verka

m ed Länsstyrelsen och Västra Götalandsre gionen i värdskapet a v riksdagens utställn ing Fira dem o-

kratin. – Fortsatt satsa och utveckla det d igitala Göteborgsförsl aget. 55 600 persone r har nu läm nat

förslag och idéer till Göteborgs Stad och r östat genom verktyget. – Arrangera Götebo rgs Stads årliga

dem okratidagar som sam lade tjänstepersoner och politiker för viktiga sam tal om de m okrati.

– Fortsatt utveckla u ngdom sfullm äktige o ch genom föra en större satsning på att ök a valdeltagandet

i 2021 års val.

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Hagfors kom m un Värm land Hagfors Lokalt har vi haft två huvudfokus dels barn - och unga, dels dial ogen m ed m edborgarna ute i dess

nära boendem iljöer. Utgångspunkte n har varit att stim ulera en gagem ang och öka tilliten. Vi har

också prom otat regiongem ensam m a aktivi teter.

Hallsbergs Örebro Hallsberg Hallsbergs kom m un har genom fört flera aktiviteter under tem at Vår dem okrati: Ungdom sprojekt om

ko mmu n dem okrati under somm aren, Utställning om dem okratin 100 år. Panelsam tal i kommunfullm äktige.

En heldag om kom m unal dem okrati för sjuorna på Transtenssko lan.

Ha lm st ad k om m un Ha lla nd Ha lm st ad Ha lm st ad s k omm un h ar s tä rk t d et in te rn a, e xt er na o ch d et k om m un ik at iv a a rb et et för a tt ly fta in -

satserna inom ram en för deklarationen. Ha lm stads komm un har tagit fram hållbara beslutsunderlag,

genom fört kunskapshöjande insatser och s att igång särskilda u ppdrag för att stärka dem okratin och

minska segregationen. Flera av insatsern a fo rtsätter även framåt och är högt prioriterade.

Halmstads kommun h ar tillsammans med Länsstyrelsen i Halla nds län varit värd för demokrati -

stugan i nära sam arb ete m ed Bästa sam ve rkansplatsen och and ra aktörer inom idéburen sektor.

Ha mma rö k ommu n Värm land Ha mma rö Kom m unen uppm ärks am m ade att dem okra tin fyller 100 år tillsammans med länets övriga kommuner,

regionen och länsstyr elsen under vecka 38, 2021. Lokala aktivite ter i komm unen bl.a. tävling bland

un gd om ar (1 2– 20 år) – vad händer om dem okratin går förlorad?, tipsprom enader på tem at

dem okrati, fokus demokratifrågor på biblio teket, sam tal utifrån dialogkort ”Vi m åste prata”,

utdelning av Bam seti dningar på tem at dem okrati, dem okrative cka i skolan, digitalt quiz på

kom m unens webbsida, dem okrati 100 år uppm ärksam m ades i k om m unens komm unik ationskanaler.

Haparanda sta d Norrbotten Haparanda Konkr et har Haparanda Stad geno m för t ol ika ak tivit eter i sa m band m ed värdskap för De m okra tistugan

1–4 septem ber. Aktiviteterna har haft tem an som ”Fram tidens dem okrati”, ”Politik s om yrkesval” och

”tryckfrihet och vikten av insyn” och särsk ilt fokuserat på förstagångsväljare m en ä ven riktats till

allm änheten. Vidare har Haparanda Stad genom fört en översyn av främ jande insatser för ett ökat

valdeltagande i kom m unen inför de nationella och kom m unala valen 2022. Översyn en tog avstam p i

en syntes av valforsk ning från 2020 och re sulterade i arton förslag på främ jande insa tser på institu -

tionell, kontextuell och individnivå. Därutö ver följer det dagliga arbetet m ed dem okra tiska värden.

Heby kom m un Up ps al a He by Vi har dels haft utbil dningar/föredrag för kommunfull m äktige f ör att väcka tanken p å att vi inte

alltid har haft en stark demokrati och att det inte kan tas för givet. Detta har vi haft inom ramen för

högtidlighållandet av att dem okratin firade hundra år 2021. Vi har också haft utbild ningar för en

m indre grupp (ett par förtroendevalda och ett par tjänsteperson er) kring påverkansop erationer, som

ju i grunden kan skad a tilliten till sam häll et och vårt dem okratiska system . Det sistnäm nda har inte

varit bara för att det var demokratins år förra året, utan som en del av vår krisbereds kap där en del

är a tt f ör sv ar a t ill tr on ti ll s am hä llet s f un kt ion er .

Bilaga 2

127

Bilaga 2 SOU 2022:28

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Hedem ora Dalarna Hedem ora Vi valde att lyfta fram am bitioner so m ko m m unen har m ed utv ecklingen i ett av kom m unens ytter -

ko mmu n om råden, som förs i d ialog m ellan komm un, invånare och näring sliv. Vi valde även att lyfta den

digitala utvecklingen som komm unen är del av, som ett verktyg och en m öjlighet till ökad dem okrati.

Vi har kom m unicerat Länsstyrelsens infor m ation och egen info om Sveriges dem okra ti 100 år ,

i sociala m edier, webb, press och digital infartstavla.

Helsingborg stad Skåne Helsingborg Helsingborgs stad ha r arbetat m ed att stärka dem okratin under 2021 på flera sätt. V i har uppm ärk -

sam m at de m okratins 100-årsfirande geno m infor m ations- och utbildningsinsatser i sociala m edier

och på stadens hem sida, anordnat teaterf öreställningar, utstäl lningar och föreläsni ngar. Vandrings -

teaterföreställningen ”Signes val” som handlade om kam pen för allm än och lika rösträtt blev särskilt

uppskattad och m yck et välbesökt. Arbetet m ed att stärka dem okratins roll och uppm untra att fler tar

tydlig ställning för de dem okratiska principe rna fortsätter i Helsingborg även i fram tiden.

Hultsfreds Kalmar Hultsfred I Hultsfreds kom m un handlar det om att lyfta dem okratifrågor på olika sätt som : Att göra en för-

Ko mmu n studie genom ICLD, Internationellt Centru m för Lokal Dem okrat i, som syftar till att u tveckla ökad

transparens och dela ktighet för invånarna s m öjlighet till m edborgardialog. Att Hults freds gym -

nasium och kom m unl edningen i Hultsfreds kom m un undersöker m öjligheterna att erbjuda trainee -

anställningar för elev er på gym nasiet som är intresserade av att arbeta i offentlig sektor på

ledningsnivå. Att lyft a dem okratifrågan på olika sätt inom ram en för kom m unikatione n kring

Agenda 20 30. Att utb ilda anställda om demokrati genom introd uktion för nyanställd a och chefer.

Hylte kommun Halland Hylte Hylte kom m un hade under hösten 2021 en digital debatt m ellan ungdom ar och lokala politiska före-

trädare, där ungdom arna fick m öjlighet att ställa frågor till för eträdarna. Det har va rit berättar-

kvällar och föredrag på Hylte bibliotek un der hösten 2021 m ed fokus på att dem okratin fyller 100 år .

Biblioteken planerar f ör fortsatta insatser under våren 2022. Ko m m unen har även planerat för

inform ation på kommunens webbplats oc h intranät. Inform ationen på kom m unens webbplats har

bestått av information om när de första kvinnor na kom in i sm åkom m unernas olika i nstanser sam t

in fo rma tio n o m V år d em ok ra tis k uns ka ps m at eri al .

Hä lle fo rs k omm un Ör eb ro Hä lle fo rs Kom m unen har uppmärksam m at året geno m exem pelvis utställ ningar och föredrag i sam band m ed

kom m unfull m äktige, och genom fört utbildningar för förtroendevalda.

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Hä rn ös an ds Västerbotten Härnösand Utbildning för bibliot ekspersonal om det dem okratiska uppdrag et. Projekt Ungdom sdem okrati,

ko mmu n projektledare anställt s. Invigning Europa D irekt-kontor. Dialoger, föreläsningar om EU. Historisk

stadsvandring ”Gen om välfärdens kulturarv”. Skrivtävling i romani chib. ”100 % k am p” u ts tä lln in g

om m änniskor so m ta git strid för sina rättigheter. ”Handbok för superhjältar” utställ ning för barn.

Sagostunder för barn m ed fokus på inkludering, NPF och natione lla m inoriteter. Aktivi teter i sam band

m ed E-m edborgarveckan, Digital@idag, invigning av Härnösa nd s Digidelcenter. Reg nbågsvecka

HBTQI+ m ed m usik, f öreläsning, tjej- och killm iddag. ”Dem okra tin 100 år” information vid Kultur -

lunch. Info på SoM e och webb.

Högsby kom m un Kalm ar Högsby Projekt för starkare tillväxt och bättre levnadsvillkor i Högsby ko m m un pågår. Fokus på m edborgar -

inflytande. Kom m unic erat, intranät: – Dem okratin fyller 100 år, dem okratistugan, dem okrati -

deklarationen, kom m ittén Dem okratin 100 år. Länkar: m er infor m ation/bakgrund. – Projekt för

starkare tillväxt och bättre levnadsvillkor i Högsby kom m un Kom m unicerat, he m sida, sociala m edier:

Demokratin fyller 100 år, dem okratistugan, dem okratideklarationen, kom m ittén De m okratin 100 år . – Länkar: m er inform ati on/bakgrund. – Proje kt för starkare tillväxt och bättre levnadsv illkor i Högsby

kom m un – Krisberedskapsveckan 202 1, tem a Dem okrati – Förel äsningar: _Folkets rö st_en dag om

inflytande & dem okrati_.

Jokkm okk komm un Norrbotten Jokkm okk Biblioteken: Utställning Dem okrati och m inoriteter. Utbildning i barnrättsfrågor. Nytt arbetssätt så

att elever får påverka inköp av ny litteratur. Kultur & Fritid: Elevrådsutbildning tem a inflytande och

elevdem okratins historia. Föreläsningar V år sköra dem okrati och hur vi skyddar den m ed Edna

Eriksson för allm änhet, politiker och gym nasiet. Teaterföreställningar Begrav m itt hjärta i Udtjajaure,

om sam ernas rättigh eter, för allm änhet oc h elever 15–18 år. Ku lturskolan: Deltar i projektet Influera

m era, där fem kulturs kolor i länet ska fokusera på elevernas del aktighet kring kurser, aktiviteter och

arbetssätt. Regnbågs häng – öppn a kvällar m ed gem enskap för unga och vuxna krin g hbtq+.

Jönköpings Jönköping Jönköping Jönköpings kom m un värnar om dem okrati, j äm ställdhet och m ångfald. Under året har kom m unen

ko mmu n haft flera projekt och sam arbeten i syfte att stärka dem okratin och uppm ärksam m a d em okratiåret.

Bland annat har hö gs tadie- och gym nasieungdom ar och kom m unens styrande politik er träffats i

dem okratidialoger för att öka barn och ung as delaktighet. Vidar e m edverkar Jönköpings kom m un i

två olika internatione lla projekt som syftar till att stärka den globala dem okratin lokalt. Under

vecka 45 deltog kom m unen som en part i dem okratistugan. Under en dag stod Jönkö pings kom m un

som värd för stugan och arrangerade blan d annat en ljusm anifestation för att uppm ärksam m a

barnkonventionen.

Bilaga 2

129

Bilaga 2 SOU 2022:28

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Kalix kommun Norrbotten Kalix Vi har haft en utställ ning i Folkets hus om dem okratin 100 år där både allm änhet och politik har haft

m öjlighet att besöka. Vidare har kom m unens inform ationsenhet uppm ärksam m at de m okratiåret flera

gånger m ed inslag om bland annat kvinn ors rösträtt. Vi har haft en politisk beredning under

kom m unstyrelsen so m har arbetat m ed at t försöka ta fram underlag för fram tida politisk organi -

sation samt kommunfullmäktiges framti da storlek samt tillitsba serad styrning.

Kalm ar komm un Kalm ar Kalm ar Kalm ar komm un ska bjuda in Kalm ars ung dom sråd till komm un fullm äktige för en diskussion om ut -

veckling av de ungas inflytande, utbyte int ernationellt och öka u ngdom ars delaktighe t. Detta kom m er

ske så fort m öjlighete r ges att ha fysiska m öten. Kalm ar ko m m un ska fortsätta upp m ärksamm a och

ko mm unice ra att de m okra tin i Sverig e fyl ler 100 år . Det ta ko mm er ske i olika foru m o ch o lika kana ler.

Exem pelvis genom inf orm ation på komm unens intranät till anställda i kom m unen, på kom m unens

externa hem sida och via att fysiskt uppm ärksam m a det på komm unfullm äktiges samm anträden.

Karlskoga Örebro Karlskoga Fortsatt utveckling av ungdom sfullm äktige och anställande av ungdom ar som ”komm unutvecklare”.

ko mmu n Deltagande i ett pilot projekt m ed SKR: ”Det dem okratiska sam talet” där vi sam lade m edia (radio, tv,

tidningar) i länet för sam tal kring hot och hat m ot förtroendevalda och journalister. ” Eftersnack”

– efter varje fullm äkt igesam m anträde intervjuar ordföranden re presentanter för såvä l m ajoritet so m

opposition och diskut erar några av de besl ut som fattats av kom m unfull m äktige.

Karlskrona Blekinge Karlskrona Sedan underteckn and et av deklarationen h ar kom m unikationsin satser via olika kanal er gjorts, bland

ko mmu n annat på kom m unens hem sida, sociala m edier, skärm ar i kommunhusets entré. Utstä llningen ”Ja m å

den leva – dem okratin 100 år” har funnits i komm unhusets reception från 15 septe m ber och finns

kvar fram till 22 decem ber. Samm a utställ ning har också funnit s på Stadsbiblioteket under

Dem okrativeckan som arrangeras i Karlskro na och resten av Blek inge under vecka 44. Karlskrona

kom m un har sam verk at m ed Blekinge m us eum , Sensus, BTH, Region Blekinge sam t Länsstyrelsen

inför och under Dem okrativeckan bland an nat genom att lokalpolitiker var på plats vid Dem okrati -

stugan och förde sam tal om dem okrati m ed invånare.

Karlstads kom m un Värm land Karlstad Karlstads kom m un fo kuserade på Dem okrativeckan. Vi gjorde bl and annat film , tem asidor på webben

och en FB-kam panj. Alla chefer informerades och flera lyfte äm net i sina bloggar. Ko m m unstyrelsen

gjorde ett gem ensamt uttalande om hot och främ lingsfientlighet. Biblioteken höll bland annat en

författarkväll m ed Bri tt-M arie M attsson och vi visade dem okratifilm er. Vid ko m m unfu llm äktiges m öte

föreläste professor PO Norell om att styra staden. Förtroendeval da m edverkade vid Dem okratistugan

och m edarbetare fick gå utbildning om hat och hot i sociala m edier. Fritidsgårdarna fokuserade på

hur ungdom arna kan öka sitt inflytande. SFI-kurser arbetade m ed dem okratifrågor och vi talade på

SKR:s dem okratikonferens om vårt arbete m ed m edborgardialog.

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Kils kom m un Värm land Kil Kils kom m un ställer s ig, precis som Värm la nds övriga 15 kom m uner bakom den gem ensam m a

dem okratisatsningen tillsamm ans m ed Region Värm land och Län sstyrelsen. Syftet är bland annat att

fördjupa sam verkan inom länet när det gäller frågor om dem okr ati och m änskliga rättigheter.

Kinda kom m un Östergötland Kinda Inom ram en för ko mmunfullm äktiges fastställda m ål – Utveckling Kinda – har kom m unen arbetat

med att stärka demo kratin och framför allt dialogen med medborgarna. Medborgarträffar har

genom förts både m ed fokus på viss ort/område och utifrån viss a strategiska tem an. Utbildnings -

insatser har genom förts och planeras för löpande. Vad gäller m öjligheten till bredda d representation

inom politiken har beslut tagits om att bre dda vissa beredand e organ, i synnerhet bu dgetbered -

ningen för att ge fler och nya politiker cha ns att delta.

Kiruna kom m un Norrbotten Kiruna Har ej inkom m it m ed redovisning.

Kristi nehamns Värm land Kristinehamn Under dem okrativeckan vecka 38 anor dna des nedanstående ak tiviteter: Specialtidning m ed Bam se

ko mmu n om dem okrati delade s ut via biblioteket. Föreläsning m ed Agera Värm land på biblioteket – M änskliga

skyldigheter? Utbildn ing om hot och hat mot förtroendevalda för ledam öterna i fullm äktige.

Al la partier i fullm äktige var ute på stan u nder lördagen vecka 38.

Kum la komm un Örebro Kum la Under året har vi disk uterat dem okratideklarationen i fullm äktiges presidium , tagit fram en film om

dem okrati som riktar sig till de som bor, le ver och verkar i Kum la, deltagit i det länsövergripande

dem okratinätverket som har haft 100 års-tem a sam t riktade akt iviteter på skolor och bibliotek.

Kungsbacka Halland Kungsbacka

ko mmu n Kungsbacka kom m un har genom fört sam tli ga aktiviteter som vi förband oss till i sam band m ed

undertecknandet av d em okratideklarationen. Aktiviteterna har varit m ycket lyckade och flera kom m er

fortsätta även under kom m ande år. I arbet et m ed att förverkliga dessa åtaganden ha r vi också

kunnat se en ökad m edvetenhet i kom m un en om dem okratins b etydelse och även en förståelse för att

det krävs engagem an g både av kom m unens invånare m ed också av det allm änna om vi ska kunna

bevara dem okratin som styrelseskick.

Laholm komm un Halland Laholm

• Utbildningsinsats i barnkonventionen för den politiska organis ationen. • Stärkt ung as inflytande och delaktighet sam t m öjlighet att aktivt b idra till utveckling genom arbetet m ed Lah olm s komm uns ungdom sforum där ungdom ar utvalda av elevrådet bjuder in p olitiker för sam tal inf ör olika frågor och beslut. • Involver at och engagerat ung a i årskurs F-9 i Laho lm s komm un i den så kallade

”200 000 kro nors pro cessen” som en lärande dem okratisk process.

Bilaga 2

131

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Laxå kom m un Örebro La xå Laxå kom m un har genom fört första steget i projektet Livskvalitet i landet Laxå. Den na del är slutförd

och redovisad för ko m m unstyrelsen. Resu ltatet används för att utveckla bättre sätt att genom föra

dialog m ed komm unens alla m edborgare. Under hösten har det genom förts m edborga rdialoger på

kom m unens olika tät orter. En utställning om dem okratin 100 år visades i sam band m ed komm un -

fullm äktiges samm anträde i septem ber. Internt har arbetet m ed att förstärka barn och ungas rätt i

sam hället, m ed utgå ngspunkt i barnkonve ntionen, varit intensiv. Kom m unen har även deltagit i

M UCF LUPP-enkät för unga m ellan 13–16 år för att få in ytterli gare underlag i det fo rtsatta arbetet.

Lekebergs Örebro Lekeberg Biblioteket uppm ärksam m ar de m okratin 100 år genom en utstä llning. Biblioteket spred Bam se -

ko mmu n tidningen m ed tem at dem okrati till alla låg stadieklasser. Riktad inform ation till lärar na om inform a-

tionsm aterial på regeringens hem sida. Dialog m ellan förtroendevalda och m edborgar e i sam band

m ed arbetet att ta fr am en ny översiktsplan. Uppm ärksam m at d eltagandet på hem sidan m ed om -

fattande inform ation. Uppm ärksam m ade fi randet i sam band m ed kom m unfull m äktigesam m anträdet.

Le ks an d k om m un Da la rn a Le ks an d – Kom m unen har börjat nyttja nya digitala kanaler för sam rådsprocesser m ed m edbor gare.

– Utbildningsinsats g ällande rollen som chef och m edarbetare i offentlig verksam het m ed fokus på

offentlighet och sekretess. – Föreläsning fö r chefer om dem okrat iuppdraget i offentlig verksam het.

– Dem okratiresa för kom m unens högstadieelever. – Utställning om kvinnlig rösträtt.

Lessebo kom m un Kronoberg Lessebo Lessebo kom m un har under året i såväl folkbildande som praktiska aktiviteter uppm ärksam m at

demokratiåret och det lokala i kombination med att fira kommu nen som fyller 50 år .

Lindesberg Örebro Lindesberg Lindesbergs kom m un tar aktiv ställning för alla m änniskors lika värde, de grundlägg ande fri- och

ko mmu n rättigheterna och rätt sstatens principer. D et innebär också att Lindesbergs kom m un form ellt och

officiellt tar avstånd från diskrim inering, extrem is m , främ lingsfientlighet, korruption och rasism .

Lindesbergs kom m un har genom fört en dem okratidag för ungdom ar och unga vuxna i åldern 13–

25 år där förtroendev alda politiker och tjänstepersoner fick m öta unga m änniskor för att diskutera

frågor om dem okrati och det politiska system et. Komm unen har även genom fört en intern utbild -

ningsdag för förtroen devald och tjänsteper soner om det svenska dem okratiska systemet.

Linköping kom m un Östergötland Linköping Trots stora utm aningar att planera ett dem okratiår på grund av pandem in har vi ändå lyckats

genom föra flertalet aktiviteter under året. Vi inledde 2021 m ed att underteckna dem okrati -

deklarationen. Vi har genom fört flera utställningar på biblioteke n, föreläsningar, upp m ärksamm ande

på webb och sociala m edier liksom information om hur ett val går till i ett om råde med lågt

valdeltagande. I sam arbete m ed Länsstyrelsen har vi skickat ut 1 100 Bam setidninga r på tem at

dem okrati och genomfört sju dialoger m ell an lokala politiker och elever i åk 1–4. I no vem ber

arrangerades en dem okrativecka m ed ett 20-tal föreläsningar di t allm änhet, komm unm edarbetare

och högstadie- och g ym nasieelever inbjudits.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Ljungby kom m un står upp för det dem okratiska system et genom att sprida kunskap oc h m edvetenhet

sam t själva bidra till det dem okratiska sam hället genom sitt ar bete. Vi vill också bidra till ett

sam hällsklim at so m är präglat av öppenh et och respekt.

Ljungby kom m un Kronoberg Ljungby

Ljusnarsbergs Örebro Ljusnarsberg Kom m unen har arrangerat en föreläsning av författaren Gunnel a Björk om Kata Dalström som har

ko mmu n stark anknytning till Bångbro, Ljusnarsber gs kom m un. Vidare har kom m unen arrangerat en digital

föreläsning av profes sor Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola i äm net dem okratins genom brott i

Sverige. Beträffande avsikten att fullm äktiges presidium skulle besöka kom m unens grundskola och

prata om uppdraget som lokalpolitiker, har detta skjutits på fram tiden m ed anledning av corona -

pandem in.

Ludvika kom m un Dalarna Ludvika Ludvika kom m un har upphandlat teknik oc h leverantör för webb sändning av fullm äktigesam m an -

träden. En anpassa d startsida för ungdom ar, en ungsida, där ri ktad inform ation finns. Ungdom ar har

varit involverade i arbetet.

Luleå kommun Norrbotten Luleå Revidera strategi och våra riktlinjer för m edborgardialoger. Inrä tta en kom m unövergr ipande barn -

rättsgrupp för att bl.a. stim ulera delaktiggörande av barn och unga. Genom föra m inst två dialoger

m ed civila sam hället och utveckla vår sam verkan m ed om rådes grupper. Tillsam m an s m ed polisen

genom föra trygghetsdialoger. Återkoppla och kom m unicera res ultat från våra dialog er till deltagare

och kom m unens m ed borgare i övrigt. Upp m ärksamm a dem okra tins 100-årsjubileum på hem sidan

och i sociala m edier.

Lycksele kom m un Västerbotten Lycksele Lycksele kom m un har arbetat m ed inform ationsinsatser gentem ot den politiska ledni ngen och

tjänstem annaledning en i kom m unen. Insat serna har tagit form av föreläsning om dem okrati och

dem okratin 100 år, en föreläsning för vard era. Kom m unen har också publicerat dekla rationens

undertecknande p å h em sidan. I organisationen har också infor m ation om Länsstyrel sen Väster-

bottens delaktighetsv ecka och webbinarier om dem okrati spridit s. Kom m unen har också arbetat

vidare m ed en översyn av strukturer som hindrar och främ jar ungas deltagande i före ningar, politiska

som opolitiska.

Malå kommun Västerbotten Malå Uppfy llt vå ra åtaganden u tifrån rådande omständigh eter (pandemi) . De f lesta a v de planerade fysi ska

m ötena har ersatts av digitala. Exem pel på aktivitet som inte k unnat genom föras är öppet hus.

M arkaryds Kronoberg M ar kar yd Har ej inkommit med redovisning.

ko mmu n

Bilaga 2

133

Bilaga 2 SOU 2022:28

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Marks kommun Västra Götaland Mark Kom m unfull m äktige i M arks komm un beslöt 22 april 2021 att ko m m unen skulle underteckna

deklarationen. I sam band m ed detta la vi en plan för aktiviteter som skulle genom för as under 2021.

Denna skickades in ti ll Kom m ittén. Sedan har alla kom m unens näm nder och styrelser uppm anats att

rapportera de aktivite ter som har gjorts under året för en stark dem okrati. Dessa aktiviteter har

tagits med i kommun styrelsens oktoberrap port.

Mo ra k om mu n Dalarna M or a Det har gått ut enkät till m edborgarna för att se hur m an upplever kom m unens komm unikation och

tillgänglighet. Utifrån det resultatet och u tifrån vår egen analy s har en handlingspl an tagits fram .

Bland annat ska we bbplatsen förbättras. Fram för allt behöver vi göra det lättare att hitta det m an

söker på webben och ha en struktur som är lättnavigerad. Vi ska fortsätta berätta proaktivt och

kontinuerligt om komm unens verksam heter och olika aktiviteter på ett lättillgängligt sätt och

publicera i våra olika kom m unikationskanaler. En gem ensam pl anering har påbörjats där alla

kom m unens förvaltni ngar deltar. M ed en bättre sam ordning skapar vi större m öjlighe t att bli m er

proaktiva och öppna.

M ot al a k om m un Öst er gö tla nd M ot al a M otala arbetar aktivt m ed att skapa inkludering och social sa m m anhållning för att m inska och

motverka segregation i kommunen. En viktig del i detta arbete ä r att öka kunskapen o m samhället,

svensk dem okrati och m öjligheten till dela ktighet. Under hösten 2021 har verksam he ter och enheter

inom komm unen arbetat m ed ökad kunskap om m ångfaldsfrågor på arbetsplatsträffar. I nära

sam verkan m ed civils am hället ökas kunskapen till flerspråkiga vuxna om svensk dem okrati och

m änskliga rättigheter. Detta har bland ann at skett genom utbildningsinsatser och stu diecirklar.

Inom vissa skolor har arbete pågått m ed dialoger kring allas lika värde.

Mullsjö kommun Jönköping Mullsjö M ajoriteten av våra åtaganden är helt gen om förda, några är på gång. Arbetet inspire rade, så på

vissa om råden har vi gjort m er än beslutat. Ett exem pel inom ba rn- och utbildning är att vi firat

genom att läsa om de m okratin, allas lika värde, yttrandefrihet, källkritik och om de 17 globala

m ål en . Barnen har hö gläst, sam talat och skrivit om personer so m betytt m ycket för d em okrati- och

m iljöfrågor i dåtid oc h nutid. Det har fått barnen att tänka och sam tala om att våga leva sitt liv,

våga göra sin röst hö rd och om hur dem okr atin ser ut på skolgår den och i klassrum met. Elevernas

ta nk ar o m d emo kr at i f in ns p å e n t vå m et er h ög d em okr at itå rt a i fo rm a v d ik te r.

M unkfors komm un Värm land M unkfors Delaktig i Agera Värm lands inform ation om arbete m ed våldsbejakande extrem ism . B oktips på

webben om demokrati. Utb ildning med Karlstad komm un, tjänst emän och politiker deltog i utbildning

om hot och hat i det demokratiska samtal et. Filmtips o m demo krati på webben.

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Mönsterås Kalm ar Mönsterås Organisationens inter na åtagande: Vi arbet ar m ed digitalisering för att på så sätt få fram inform a-

ko mmu n tion till politiker och allm änheten på ett enklare sätt. – Kom m unfullm äktige har uppm ärksamm at

dem okratins betydelse som ett te m a under hösten 2021. – Dem okratin har uppm ärksam m ats bland

annat genom ett dem okratitem a på komm unens intranät som når alla m edarbetarna – Stärkt arbetet

kring barnkonvention en.

M örbylånga Kalm ar M örbylånga Utveckla form erna för m edborgardialoger. Att förstärka dialogen m ed m edborgare är en viktig del i

ko mmu n vår styrm odell. Vi vill ta del och lära av go da exem pel hos andra m en också att genom kom petens -

utveckling få inspirat ion. Syftet är att förstärka dialogen m ed m edborgarna och hitta nya form er.

Vi deltar sedan janua ri 2021 i ett närverk som SKR arrangerar och som innebär att utveckla dialogen

m ed m edborgarna. Medborgardialogen ska integreras som en del i styrning och verksam hets -

utveckling m ed syfte att skapa ett hållbart sam hälle.

Nordm alings Västerbotten Nordm aling Att på olika sätt kom m unicera vikten av dem okra tin och att demokratin i Sverige fyl ler 100 år .

ko mmu n Genom föra en digital enkät där Nordm alings kom m uns m edborgare får m öjlighet att uttrycka åsikter

och tankar kring dem okratin i Nordm alings kom m un. Nord m alings kom m uns dem okra tiberedning

planerar att föra dial og m ed skolan och unga vuxna för att plan era gem ensam m a akt iviteter m ed

syfte att väcka unga vuxnas intresse för d em okrati genom t.ex. starta upp ungdom sf ullm äktige eller

något annat som kan väcka unga vuxn as intresse för dem okrati n sam t ge dem m öjlig het att påverka.

Syftet m ed detta åtagande är att involvera unga vuxna i kom m unpolitiken och bygga broar m ellan

kom m unfull m äktige och skolan.

Norsjö kommun Västerbotten Norsjö Har ej inkommit med redovisning.

Nybro kom m un Kalm ar Nybro Fördjupad översiktspl an för Nybro stad i di alog m ed invånare, skolelever m .fl. Tydligt barn- och

tillgänglighetsperspe ktiv. Riktlinje för Samm anhållen digitalisering – öka digitaliseri ngsprojekten.

Flertalet e-tjänster både internt och externt. Hem sida tillgänglighetsanpassad. Re viderat Jäm likt och

Jäm ställt m ed ett arbetsgivar- och ett bruk arperspektiv. Chefsut bildningar m ed dem okratiperspektiv.

Gym nasieskolan – utskrifter och böcker om kvinnlig rösträtt, Å dalen och dem okrati / statsskick i

allm änhet. Ungdom sförbunden varit på pla ts. Biblioteket – litteratur gällande Interna tionella kvinno -

dagen och kvinnlig rö strätt via Facebook och Instagram . Artikel i NybroExtra – Dem okratin 100 år.

Nässjö kom m un Jönköping Nässjö Har deltagit i Dem okratistugans utbud och haft aktiviteter när det gäller m edborgardialog.

Orsa kom m un Dalarna Orsa Vi har arbetat m ed att utveckla vår m odell av invånardialog inte rnt, och externt inom Orsa Kom m un

hur jobbar vi m ed invånare i stället för d em . – Vi jobbar m ed att ta fram system atiser ade form er för

dialogen som ska passa för olika sorters frågor som en komm un har i sitt grunduppdr ag. Vi har m ött

såväl äldre som unga, nyanlända och föret agare osv. Kom m unstyrelsen och tjänstepe rsoner i

kom m unen sam arbet ar i denna viktiga frå ga för fram tiden.

Bilaga 2

135

Bilaga 2 SOU 2022:28

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Os ka rs ha m ns Kalm ar Oskarsham n 1. Im plem entera rutin er för barnkonsekven sanalyser, där barn s ka ha m öjlighet att höras, inför

ko mmu n beslut som påverkar barn och unga. 2. Un der hösten 2021 a nst älldes fyra unga kom m unutvecklare

Vi är barnens Oska rsham n – barn och u ngas deltagande i sa m hällsplaneringen 4. Vi kom m er via 3. våra digitala kanaler kom m unicera till alla invånare att vi under tecknat Deklaration f ör en stark

dem okrati.

Pajala kom m un Norrbotten Pajala Pajala kom m un har haft utbildning för politiker och utbildning h ar skett på APT, dvs. alla anställda

har fått utbildning. D et har även hållits inform ation för elever. D et kom m er även under februari/

m ar s 2022 hållas en inform ation för allm änheten.

Piteå kommun Norrbotten Piteå Piteå kom m un har åt agit sig att stärka de m okratiarbetet genom att tillsa m m ans med andra orga -

nisationer, företag, civilsam hället och piteborna hitta form er och utm aningar där vi tillsam m ans

behöver skapa lokala sam hällskontrakt. Piteå utropade sig på F N-dagen 202 0 till M R-kom m un vilket

innebär ett åtagande att fortsätta arbeta för att stärka de m änskliga rättigheterna. G enom att även

fortsättningsvis arbe ta med medborgardialog som en del i styrning och ledning och a tt fortsätta att

utveckla m etoder för såväl dialog som återkoppling. Genom att arrangera en tem ada g för kom m un -

styrelsen angående d em okrati.

Robertsfors Västerbotten Robertsfors Vi m ottog dem okratis tugan som kom m un t vå i Västerbotten och genom förde tre fulls päckade dagar

ko mmu n i dem okratins tecken.

Rättviks kom m un Dalarna Rättvik Under som m aren 2021 har sex ungdom ar jobbat som komm unutvecklare i Rättviks kom m un m ed

uppdrag bl.a. att ta f ram idéer för att utve ckla kulturutbudet fö r unga i Kulturhuset. Det har varit

svårt m ed att genom föra byating på grund av Coronapandem in. W orkshop m ed föräldr aföreningar,

förtroendevalda, tjän stepersoner gällande att Utveckla alla skolor (grundskolor) har genom förts inför

beslut i kom m unstyre lsen. Kom m unalråden har haft dialogm öte m ed elever och föräldraföreningen i

vå r n or ra k om m und el ( Furu dal ) f ör at t d iskut era hur v i ka n u tvec kla fr itidsa kti vi tet er för ba rn och unga .

Sim risham ns Skåne Sim risham n Organisationens inter na åtagande: M edbor gardialogm odellen som bygger på dialogforum kopplat till

ko mmu n kom m unens komm unf ullm äktigem ål. Organ isationens externa åt agande: Kuben, m äns kliga rättig -

heter Ungdom sverksam heten, dialogm öten i olika form er, föreläs ning om dem okrati, s krivarcirklar,

Den digitala veckan, faktarum kring svensk historia och Österlens lokalhistoria. Sven ska m inoriteter,

utställningar på Öste rlens m useum , gratis appar sam t föreningsliv. Organisationens kom m unikativa

åtagande: Aktiviteter na som genom förs, b åde interna och fram för allt våra externa, h ar kommuni -

cerats brett både i lokal m edia som i våra egna kanaler bl.a. vå ra sociala kanaler.

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Skara kom m un Västra Götaland Skara Alla förtroendevalda i kom m unfull m äktige och näm nder utbilda s i barnkonventionen. Interna

utbildningsinsatser h ur kom m unen fungerar som en politiskt st yrd organisation för a tt m edvetengöra

de dem okratiska processerna. M edborgardialoger genom arbetet m ed ny översiktsplan. Fokus är både

att ge invånare påver kansm öjligheter och öka förtroendet för de politiska och dem okratiska

processerna. Utveckl a form er för barn och ungas delaktighet oc h inflytande i kom m unala besluts -

processer. Uppm ärksam m a 100 år av rösträtt och genom föra en dem okrativecka för att synliggöra

kom m unens dem okra tiarbete.

Skellefteå Västerbotten Skellefteå Skellefteå kom m un h ar dels genom fört en dem okrativecka, dels en dem okratidag. Aktiviteterna har

ko mmu n varit inriktade på de m okratins stolta hist oria, betydelsen för sam hällets utveckling och hur den har

varit en hörnsten för att vi har nått dit vi är i dag. Genom att aktivt involvera olika sam hällsaktörer,

exem pelvis föreningar och lärosäten, har d et kunnat föras en ak tiv diskussion om hur dem okratin kan

fortsätta att utvecklas och stärkas, utifrån både de erfarenheter som finns och de utm aningar som

de olika deltagarna s er fram för sig. Ett sär skilt fokus har också varit ungdom sfullm äktige, där

ungdom ar har haft en särskild m öjlighet att få erfarenhet av a tt arbeta inom det dem okratiska

system ets ram , att i stället för att bara läsa om det i undervisningen även få praktis ka erfarenheter.

Sm edjebackens Dalarna Sm edjebacken Sm edjebackens kom m un har deltagit i dem okrativeckan som s am ordnades av Länss tyrelsen Dalarna.

ko mmu n De har vi gjort i olika form er: se m inarier, u tbildningar, m edborgardialoger, annonser, sociala m edier,

hem sida m .m . för bar n. Till äldre har vi fört dialog och inform erat om delaktighet och inflytande

samt vikten av demo krati för alla.

Sorsele kom m un Västerbotten Sorsele Sorsele kom m un värn ar för alla m änniskors lika värde, grundlä ggande fri- och rättig heter och rätts-

statens principer m ed ansats i att en fun gerade dem okrati bidrar till social välfärd, rättvisa och

hållbar sam hällsutveckling. 2021 års åtag ande internt stärker barns rättigheter att kom m a til l tals,

externt är m edborgardialoger aktiva verkty g för att främ ja dem okrati och dialog m ed invånarna, kom -

mun ika tiv t a nvänd s vå r he msid a o ch s oci ala m edi er m ed ri ktad upp märk sa m he t f ör en s tär kt de m ok rat i.

Storfors kom m un Värm land Storfors Storfors kom m un har vid ett flertal tillfälle n publicerat artiklar på tem at ”En stark dem okrati” och

”Dem okratin 100 år” i kom m untidningen som når alla invånare, på kom m unens webbplats sam t på

kom m unens facebooksida och twitter. Hösten 2021 arrangera de s en livesänd kväll fö r dem okratin i

St or fo rs k ul tu rh us m ed e tt b re tt p ro gr am a v g äs te r o ch fö re lä sa re p å t em at d em ok ra ti. A lla lok al -

politiker fick också kom m a ti ll tals liksom olika grupper av ung dom ar och äldre. Under 2021 har

kom m unen också infört livesändning av ko m m unfull m äktiges sam m anträden för att ö ka delaktighet

och engagem ang hos m edborgarna.

Storum ans Västerbotten Storum an Ko m m un ic er at v ik te n av d em ok ra tin o ch a tt d em ok ra tin i S ve rig e f yl le r 10 0 år samt informerat om

ko mmu n aktiviteter m ed koppling till dem okratin på kom m unens hem sida och via sociala m edier. Dialogm öten

oc h s am tr åd st rä ff ar m ed me db or ga re i l ok al a f rå go r.

Bilaga 2

137

Bilaga 2 SOU 2022:28

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Sundsvall Västernorrland Sundsvall Sundsvalls kom m un (kom m unfull m äktige) har under året fattat ett beslut om att utve ckla m ed-

ko mmu n borgardialog. På grun d av pandem in få fysiska m öten m en olika dialogm öten har genom förts digitalt

bl.a. om en ny översiktsplan. – Program m et för social hållbarhet har varit på internrem iss och en

prelim inär samm anställning har gjorts kla rt. – Två lokala råd h ar träffats flera om gångar.

Representanter från närings- och förening sliv sam t ungdom ar. – Utställningar Dem okrati 100 år och

Unga rom ska röster m ed bok genom förda; Frida Steenhoff pågå r. Sam ernas identitet och bibliotekets

nationella m inoritetsprojekt pågår. Dem okratidagen och dem okratibokcirkeln för ung a klara och

ungdom sfullm äktige genom förd.

Su nn e k om m un Värm land Sunne Vem får inte vara me d när rösträtten blev allmän och lika? Föreläsning om rösträttsbegränsni ng före

och efter 1921. Film en Suffragetterna visa des. Speeddating m ed politiker under dem okrativeckan.

Deltagande LUPP för ungdom ars röster ska bli hörda. Beslut om konstpolicy som ska säkerställa att

hela sam hället avspeglas i den offentliga konsten. Politiker och tjänstepersoner besö ker sex olika

byar under hösten för att fånga upp olika r öster och vara m er til lgängliga. Uppm ärks am m ande av

dem okratiåret och dem okratiarbete vid 6 junifirande på M årbac ka. Vykort ”från” Selm a Lagerlöf om

jäm ställdhet och demokrati. Extra flaggnin g på Selm a Lagerlöfs födelsedag. Tal i fullm äktige.

Säffle kom m un Värm land Säffle Vi har försökt skapa aktiviteter för olika åldersgrupper, m en har på grund av pan dem in inte kunnat

genom föra alla. Det är fram för allt kulturfö rvaltningen och bibli oteket som fått uppdraget att arbeta

m ed dem okrativeckan , då biblioteket är en självklar och lättillgänglig arena för dem okrati.

Säters kom m un Dalarna Säter Säters kom m un har arbetat m ed att utveckla m edarbetar- och medborgarbudget för a tt stärka

känslan av gem enska p och inflytande. Kom m unen är m edlem i SKR:s nätverk av kom m uner som vill

arbeta dem okratistärkande genom m edborgarbudget. M edborga rbudgeten syftar till att stärka

förutsättningarna för dem okrati genom att erbjuda m edborgarn a insyn, direkt påverk an, sam t

återkoppling i utvald process. M edborgarna ska uppleva • at t d e f åt t m öj lig he t a tt f ör st å b es lu ts -

processen • att deras åsikter och vilja har fått utrym m e i en diskussion m ed andra m edborgare

• att de har fattat be slut tillsamm ans m ed andra m edborgare Kom m unikationsplan.

Sävsjö kom m un Jönköping Sävsjö Kom m unen ger barn och ungdom ar m öjlighet att påverka beslut sprocesser genom att vara experter

i några för dem viktiga ärenden. Kom m unen genom för utbildning kring barns rättigh eter för både

politiker och tjänstepersoner i början av 2 022. Kom m unen genom för m edborgardialoger kopplat till

arbetet m ed ny översiktsplan. Kom m unen genom för dialogforum riktat m ot civilsa m hällets aktörer

i syfte att gem ensam finna vägar i arbetet m ed att förhindra smittspridning av covid-19.

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Södertälje Stockholm Södertälje Internt: En åtgärdspl an för att främ ja valdeltagande i de allm änna valen 2022 anto gs av kom m un-

ko mmu n styrelsen juni 2021. A rbete m ed valfräm jan de insatser utifrån åt gärdsplanen på går i ett komm un -

övergripande projekt. Externt: En dialogträ ff m ellan komm unen och idéburen sektor ä gde rum i juni

2021. P.g.a. pandem in har endast en träff genom förts 2021. Kom m unikativt: Den 15/ 9 2021 kom m unicerades via kom m unens sociala m edier, externa webb sam t intranät att kom m unen skrivit under Deklaration för en stark dem okrati. Kom m unikationen pekade bl.a. på arbete i kom m unen so m kopplar an till deklar ationen, som komm unens arbete m ed Agenda 2030, Glokala Sv erige och

handlingsplane n för dem okratiutveckling.

Tingsryds kom m un Kronoberg Tingsryd Under dem okratiåret har Tingsryds kom m un am bitionen att uppm untra och levandeg öra dem okratin

genom att påbörja ett antal aktiviteter m ed syftet att främ ja dial ogen m ed m edborgaren och upp -

m untra till engagem ang i sam hällsfrågor. Den dem okratiska dialogen planeras att sti m uleras genom

m edborgardialoger, m edborgarbudget, ko ntakter m ed intressegrupper m ed m ed m era.

Torsby kom m un Värm land Torsby Dem okrativeckan i Torsby, 20–27 septem ber 2021. Veckan arra ngerades i sam verkan m ed

Länsstyrelsen, Karlst ads universitet, studi eförbund, lokala polit iker, Kulturcrew på K vistbergsskolan

och biblioteken. Progr am m et inbjöd till m öt en m ed politiker, arbete i skolorna, föredrag m ed forskare

om hot m ot de m okrat i, föredrag m ed journalist om m edier, demokrati och diktatur. Dessutom öppna

sam tal, artikel på kom m unens hem sida oc h Facebook, artikel i kom m unens tidning TorsbyNu, quiz,

utställningar som ”Dem okrati 100 år” och föredrag m ed dem okr atiam bassadör Em ma Frans i

sam band m ed kommunfullm äktiges öppna sam m anträde.

Torsås kom m un Kalm ar Torsås Har ej inkom m it m ed redovisning.

Tyresö kom m un Stockholm Tyresö Tyresö kom m un har g enom fört flera extern a aktiviteter för att uppm ärksam m a att de m okratin fyller

100 år, vilka riktar sig till allm änheten som författarbesök, för edrag och utställning ar. Dem okrati -

dagen uppm ärksam m ades. Flera arrangem ang har lyft kvinnors historia och utvecklin gen av det

dem okratiska Sverige. Det har också geno m förts teaterföreställ ningar som riktats til l både vuxna och

barn. Särskilda kom m unikationsinsatser har genom förts i anslutning till dem okratidagen och inter -

nationella kvinnodag en. Vidare har m åldelningsarbete utvecklat s för att skapa m otiv ation och

delaktig hos alla m edarbetare. Arbetet m ed barnets bästa har ut vecklats och barn tillfrågas inför

varje viktigt beslut.

Bilaga 2

139

Bilaga 2 SOU 2022:28

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Um eå komm un Västerbotten Um eå Fortsatt arbete utifrån stadsdelsbaserad m edborgardialog har pågått under året. Un der året har

även Unga 202 0 – en käten återrapporterat s, där Ungas tankar k ring dem okrati och allas lika värde

fångas upp. Enk äten används som grund f ör fortsatt arbete i grund- och gym nasiesk olor. I septem ber

genom fördes Um eco m -festivalen m ed fok us på m edborgardriven innovation och en gagem ang. I okto -

ber högtidlighölls 10 0 år av kvinnlig röstr ätt i komm unen, bl.a. m ed invigning av ny ordförande -

klubba i kom m unfullm äktige. Under året har kom m unen även fördjupat sitt arbete m ed dialog- och

dem okratiutveckling m ed fokus på att skapa hållbara strukture r för m edborgardialog och sam verkan.

Uppsala kom m un Uppsala Uppsala M edarrangör av M R-dagarna, Nordens stör sta forum för m änskliga rättigheter. Uppsa la kom m un stod

bland annat värd för en digital m onter och arrangerade sem inarier och debatter Ökat valdeltagandet

2022. Under 202 1 tog Uppsala kom m un fram en plan för ett högt och jäm likt valdeltagande 2022. Deltagande i satsnin gen på sam hällskontrakt. Under 2021 ingic k Uppsala kom m un i Sveriges kom m uner och region ers (SKR) satsning på sam hällskontrakt. Arbetet innebär att kom m unen prövar m etoder för fördjupad dem okrati och sam skapande. Upps ala ko m m un har arbetat m ed kom petens-

höjande insatser i de n egna organisatione n för att kom m unens m edarbetare ska ha kunskaper om

barnrätt och kunna f atta m edvetna beslut.

Uppvidinge Kronoberg Uppvidinge Uppvidinge kom m un har under året uppm ärksam m at de m okratiåret i sam band m ed att kom m unen

ko mmu n firar 50 år. Det externa arbetet har varit fokuserat på information och inspiration gen om hemsida,

sociala m edia och även vykortsutskick. Yn gre invånare inbjöds att delta i fullm äktig es tävling att

illustrera (film /bild/ m usik) eller beskriva (dikt/uppsats) dem okrati i Uppvidinge kom m un. Det har

funnits tipsrundor på tem at dem okrati och kom m unen 50 år på flera platser i kom m unen. Kom m unen

har också haft ”kom m unutvecklare” som feriepraktikanter. Interna satsningar har v arit föreläsningar

om hot, hat och våld m ot förtroendevalda och barnkonventione n.

Vadstena kom m un Östergötland Va ds te na Allt arbete som genom förs i Vadstena komm un görs inom ra m en för Kom m unallagen, där dem okrati

utgör grunden. Vårt g runduppdrag är att säkra dem okratin i vårt sam hälle och vi arbetar aktivt m ed

att stärka och utveck la dem okratin. Under 20/21 arbetade vi int ensivt m ed att se över våra interna

processer för att skapa en politisk organis ation som på bästa sätt tillvaratar valresultatet. Vi har

också arbetat m ed att bättre kom m unicera utåt det som görs intern sam t hur vi bättre kan involvera

invånare i kom m unens dagliga arbete.

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Vaggeryd kom m un Jönköping Vaggeryd Vi har fokuserat på a tt skapa m ötesplatser, såväl digitala som fysiska. Det fysiska m ötet har fått

st å tillbaka under pa ndem in. Somm artid har vi kunnat m ötas ute, ex på m arknadsda gar och våra

invånare och besökar e har kunnat ge synp unkter och påverka ut vecklingen av vår pla ts. M obila

inform ationspunkter har skapat flexibla m ötesplatser. Under hö sten har fysiska bran schm öten och

andra m ålgruppsbesö k kunnat kom m a i gång. Vår vision säger att vi ska vara en pla ts att göra

skillnad, och det är d et vi ständigt strävar efter. En handlingspl an för utveckling av dem okratifrågor

2022–203 0 baserat p å våra åtaganden k om m er att fortsätta ut veckla och stärka de m okratin i vår

kommun även i fra mt iden.

Valdem arsviks Östergötland Valdem arsvik Förutom att uppm ärk sam m a de m okratins 100-årsdag ge nom artiklar i sam band m ed att Valdem ars-

ko mmu n viks kom m un skrev u nder deklarationen, h ar två större insatser genom förts. Den ena insatsen

genom fördes inom ra m en för Skapande skola, där kom m unens alla andraklasselever i en teater -

föreställning fick träffa ”robotdiktatorn” för att utforska demokr atins betydelse. I den andra insatsen

uppförde Kulturskola n en dans på tem at dem okrati som film ade s och delades i kom munens kanaler.

Va ns br o k om m un Da la rna Va nsb ro Dialogen m ellan politik och förvaltning har påbörjats liksom tydliggörande av roller. V äglednings -

debatt har genom förts i komm unfullm äkti ge m ed fokus på dem okrati. Dialoger har skett m ed

”byagrupper” för att utveckla de olika kom m undelarna. Gym nasieskolan genom förde i våras digital

frågesport kopplat till riksdagens utställni ng ”ja, m å den leva”. En dem okratidag har genom förts på

gym nasieskolan i sam band m ed att ungdom senkäten LUPP ge nom fördes sam t tips prom enad m ed

dem okratitem a, disku ssioner om elevinflyt ande och skolklim at. Underlag inför politis ka beslut finns

tillgängligt tidigare i beslutskedjan.

Vara kom m un Västra Götaland Vara Vara kom m un har uppm ärksamm at dem ok ratins 100-årsfirande m ed relaterade nyhetsinlägg på

kom m unens webbsida och sociala m edier. Biblioteken har visat affischutställningen _Ja m å den

leva_dem okratin uti hundrade år_m ed kri ngrörande aktiviteter i sam band m ed detta. På fullm äktige

i decem ber 2021 hölls en föreläsning av E m m a Frans (förinspel ad) om hur desinformation utm anar

det dem okratiska sam talet. All m änheten får ställa frågor tre gånger om året på fullmäktige,

sam m anträdena kungörs i lokaltidningen, kallelse och beslutsu nderlag publiceras p å hem sidan.

Sam m anträdena direktsänds i radio. Rege lbundna tätortsvandr ingar hålls för att fånga upp

invånarnas förbättrin gsförslag och idéer.

Varberg kom m un Halland Varberg Arbetet m ed åtagand ena har till största delen fullgjorts eller pågår. På grund av pa nd em in har

utförandet av flera åt aganden planer ats o m m en har ändå kunnat genom föras. M ånga verksam heter

har fokus på dem okratiuppdraget i ordinari e verksam het.

Bilaga 2

141

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Ve tla nd a k om m un Jönköping Vetlanda Vetlanda kom m un har i första hand vävt in sina dem okratiåtgärder i den ordinarie verksam hets -

utövningen under 2 021 och kom m er att gö ra så även fram över. Några särskilda aktiv iteter som har

genom förts under året utöver den ordinarie verksam hetsutövningen är fram för allt ”Var den du är

veckan”. Den genom förs vartannat år tillsam m ans m ed berörda aktörer i civilsamhället och med

verksam heterna i kom m unens komm unko ncern. M ålgruppen är invånarna i Vetlanda kom m un.

Vilhelm ina Västerbotten Vilhelmina Vi har spridit inform ation på vårt intranät, sociala m edier och vi hade dem okrati som tem a för ett

ko mmu n separat debattkom munfullm äktige.

Vi mme rb y

ko mmu n Kalm ar Vi mme rb y Flera aktiviteter har genom förts, både internt och externt. Vim m erby har i det länsöver gripande

dem okratiarbetet ansvarat för barnrättspe rspektivet och under l änets gem ensam m a dem okrativecka

var vi nod för barn oc h ungdom sdem okratin. Vi arrangerade fler a digitala föreläsning ar inom

om rådet inklusive ett panelsam tal där ung dom ar deltog. Komm unen deltog i den nati onella kris-

beredskapsveckan d är fokus var dem okrati. Förutom komm unika tion i våra externa ka naler höll

säkerhetssam ordnaren en föreläsning om krisberedskap i en av kom m unens orter. Un der året har vi

löpande inform erat i interna och externa ka naler och haft dem okratifrågor som tem a på både kom -

munfullmäktige och k ommunens ledarforu m.

Vindelns kom m un Västerbotten Vindeln Vi har haft ett visionsarbete om komm unens fram tid där vi har ordnat ett antal träffar runt om i

kom m unen. Inbjudan har skett via lokala a nnonsblad och up psl utningen får sägas h a varit god.

Vännäs kom m un Västerbotten Vännäs Vi har arbetat för att förbättra möjligheten till samråd och dialog med medborgarna. En e-tjänst för bygglovsansöknin gar har tagits fram för at t förenkla processen för m edborgarna. Vi har även arbetat

m ed barns inflytande och involverat elevråden i ärendeberednin g för att få m ed barnperspektivet.

Västervik kommun Kalmar Västervik Vi har utökat inform ationen om m edborgar dialoger hos kom m unens m edarbetare genom att skapa en

sida för detta på vårt intranät. Trots pand em in har ett antal m edborgardialoger geno m förts och kom -

m unfullm äktige har f attat beslut om en medborgarbudget för 2 022. Dialogerna som har genom förts

är till exem pel inför f ram tagande av olika styrdokum ent där vi har vänt oss till alla medborgare. Vi

har också haft ett an tal riktade dialoger till de grupper som berörs av en viss fråga. Under året har vi

också gj ort sä rsk ilda ins ats er fö r a tt markn ads fö ra m öjl ighe ten fö r medbo rga rna a tt lä m na in eför slag .

Västerås stad Västm anland Västerås

• Fö rdjupa arbe tet m ed a tt skapa infly tande o ch delak tighetskanale r och p rocesse r där jä mlika f örut sättningar till delaktighet råder. Västerås stad har flera återkom m ande m öjligheter för inflytande och delaktighet bland annat genom e-förslag, sam råd, Ungdom sdialog, teknik och fa stighetsförvalt ningens trygghetsproj ekt sam t stadens m edborgarråd. En utvär dering av ett urval av dessa påbörjas

2021 för att se ifall alla västeråsare har jä m lika förutsättningar till inflytande och delaktighet.

Sam verkan m ellan civilsam hället och Västerås stad regleras i den lokala överensko m m elsen (LÖK)

• vilket främ jar en akti v dialog där båda par ters ram ar, villkor oc h behov kom m er fra m.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Växjö kom m un Kronoberg Växjö Två föreläsningar av dem okratiam bassadörer, en öppen för allm änheten och en särsk ilt riktad till

gym nasieelever. 205 nåddes. Riktade dialo ger och utbildningar för näringslivet, ungd om ar,

funktionshinderrörels en och särskolor. Sär skilt fokus har varit på sam verkan kring gem ensamm a

utm aningar sam t hur vi kan öka invånarna s inflytande och dela ktighet genom att arbeta via de

dem okratiska vägarna och genom direkta sam tal m ed varandra. Ansvar för en helda g under

Dem okratistugans vistelse i länet: 61 gym nasieelever, 4 lärare, 2 0 allm änna besökare, 6 po liti ke r.

16 unga kom m unutvecklare feriearbetade under som m aren i syf te att öka ungas infly tande och

de la kt ig he t i k om m un al a pr oj ek t o ch a kt iv itet er .

Årjängs kom m un Värm land Årjäng – Digitaliseringskuns kap för ovana äldre ti llsam m ans m ed civil a sektorn – Föreläsni ng Jack W erner,

”Jag skiter i att det är fejk. Det är för jävli gt ändå!” – Tem aår dem okrati på Kyrkeruds Folkhögskola

m ed kickoff under dem okrativeckan – Gestaltning av norska bar nsagor – Arabiska te atern,

”Hjältinnor” – M edborgardrop-in på bibliot eket 2 ggr/vecka – M odererat dem okratisam tal m ed

politiker – Öppning a v dem okrativeckan med dem okratibakelser – Film er, invånarperspektiv.

11 intervjuer. – Kvinn osam tal m ed politiker och invånare – Infor m ation till åk 6 o m k om m une n o ch

barns rättigheter – In venterat svaga punkt er i dem okratiarbetet – Politikersam tal m ed publik.

Åsele kom m un Västerbotten Åsele Åsele kom m un har genom fört en utbildning om hot, hat och våld m ot förtroendevalda. Vid kom -

m unens olika arbetsplatsträffar så har politiken inform erat om d en politiska/dem okratiska processen

som ligger till grund för budget och verksa m hetsförändringar. Kom m unen har komm unicerat och

inform erat via hem si da och sociala m edier om att dem okratin f yller 100 år. M edborgardialog har inte

kunnat genom föras som tänkt på grund av pandem in.

Åtvidaberg Östergötland Åtvidaberg

ko mmu n Ett sem inarium har a nordnats m ed forskare från Linköpings Uni versitet som har före dragit för

po liti ke r ( m ed m öj lig he t f ör m ed ar be ta re a tt s e d ig ita lt) p å t ema t d em okr at i m ed fo ku s p å

perspektiven stad/lan d, polarisering och di gitalt utanförskap. K ommunikationsinsatser har gjorts

i sociala m edier, på kom m unens webbplats sam t via affischutställningen ”Ja, m å den leva!” som

ställts ut i både folkbiblioteket och på ung dom shuset 1357. Ett m öte m ed sa m tal m el lan lokal-

politiker och elever i skolan har planerats och ska genom föras efter årsskiftet (2021/2022).

Älm hult komm un Kronoberg Älm hult Älm hults komm un har på olika sätt under 2021 uppm ärksam m at Dem okratin 100 år. Bland annat har

vi har genom fört demokratifika där allm änheten bjöds in till pratstund m ed komm unalråden på

tem at dem okrati. Uts tällningen ”Ja, m å den leva” från Sveriges riksdag har visats bå de i kom m un -

huset och på huvud bi blioteket där det även erbjudits lästips oc h föreläsningar kring dem okrati.

Kom m unfull m äktiges m öten har webbsänts och allm änheten har där kunnat följa den dem okratiska

processen live. Älm hults komm un har deltagit i Beredskapsveck an 2021 m ed tem at dem okrati och

har också delat infor m ation om aktiviteter som arrangeras av andra aktörer via en s ärskild sida på

kom m unens webbplats.

Bilaga 2

143

Bilaga 2 SOU 2022:28

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Älvdalens kom m un Dalarna Älvdalen Älvdalens kom m un har inom ram en för pro jektet W ilu m og Bellum deltagit i Dalarnas Dem okrativecka

m ed fil m en ”De älvdalska barnens rätt att utveckla sitt m odersm ål”. Arbetet för att både de sam iska

och de älvdalska bar nen ska ha rätten att tala sitt m odersm ål pågår kontinuerligt. Arbetet m ed att

värna m edborgarnas rättigheter är viktigt och under året har ko m m unen gjort det m öjligt att även

läm na m edborgarförslag digitalt. Dialoger och sam arbete m ed v åra sam verkansråd för unga och för

pensionärer och funkt ionsnedsatta utveckl as ständigt och ger e tt m ärkbart positivt r esultat. Dem o-

kratin 100 år har på f lera sätt uppm ärksam m ats i komm unens olika kom m unikation skanaler.

Älvkarleby Uppsala Älvkarleby Kom m unen har bedrivit en inform ationskam panj på sociala m edier, haft en kortare utbildning i hur

ko mmu n handläggare ska han tera m edborgarförslag & m otioner sam t bö rjat utreda om det finns politisk vilja

och personella resurs er att införa m edborgarbudget i kom m unen.

Älvsbyn kom m un Norrbotten Älvsbyn Genomfört utbildning och utvärdering av p olitiskt arbete, specifikt riktat mot ko mmunstyrelsen .

Utvärdering av politis k organisation ur ett dem okratiperspektiv. I skolan har personal och elever

utbildats om dem okr atibegreppet. Barn oc h ungas perspektiv h ar särskilt belysts ur perspektiven

dem okrati och barnkonventionen. Inform ationskam panjer på vår hem sida och i den tryckta tidning

som skickas ut till all a hushåll i kommunen.

Ödeshögs kom m un Östergötland Ödeshög Ödeshögs kommun vill vara med och visa på vikten av att stärka och värna det demokratiska

sam hället. Under året har vi tillsamm ans m ed civilsam hället u ppm ärksam m at de m okratin på olika

sätt runt om i komm unen, exem pel är Kulturvecka, utställningar, föreläsningar och oli ka barn -

ak tivi te te r. I våra egna verksam heter har vi lagt extra fokus på d em okratifrågor, biblioteket har

anordnat aktiviteter o ch skolan har jobbat m ed studiebesök och krisberedskap m ed koppling till

demokrati. Politiken har deltagit i föreläsning om medborgardialog och diskuterat s tärkt medborgar -

dialog. Vi har lagt sto rt fokus på kommunik at ion kring demokratifrågor i olika medier där vår webb

och sociala m edier varit navet.

Örebro kom m un Örebro Örebro Under året har genom förda m änskliga rättighetsfrukostar och fo rum haft dem okratifo kus. Örebros

lokala m r-dagar som genom fördes i oktober hade dem okratitema. W orkshops kring olika dem okrati-

tem an har genom fört s vid ett flertal tillfäl len. Att utveckla arbe te kring dialog m ed barn och unga,

m ed tjänstedesign och m ed rehabiliterande arbetssätt har gått långsam t under pand em in eftersom

sjukdom stalen varit höga och endast grun duppdragen varit m öjliga att genom föra.

Kom m uner Län Ort Arbetet i korthet

Örnsköldsviks Västernorrland Örnsköldsvik De flesta av våra åta ganden har genom för ts under hösten 202 1. Kom m unfull m äktige antog dem o-

ko mmu n kratiutredningens för slag till ny organisation våren 2021 som s ka verkställas efter valet 2022 och

som är en viktig del f ör att på lång sikt få ett hållbart arbete för att stärka den lokal dem okratin och

främ ja det dem okrati ska deltagandet och sam talet. En viktig del i detta arbete är utvecklingen av en

m odell för m edborgardialog som bygger på idén om lokala sam hällskontrakt som nu är inne i pilot-

fasen och utvärderas våren 2022. Un der pe rioden har det arbeta ts m ycket m ed hur vi både internt

och externt jobbar m ed kom m unikationen f ör att synliggöra allt arbete som berör demokrati och

mänskliga rättigheter.

Överkalix kom m un Norrbotten Överkalix Inom vår organisation har vi både gjort sä rskilda insatser som utställning, föreläsni ngar m ed m era

m ed anledning av de m okratiåret 2021. Vi har också im plem ent erat det i våra verksam heters vanliga

arbete. På biblioteket har frågor kring dem okrati lyfts på flera sätt m ot såväl allm än het som elever

och personal inom grundskolan. Dem okratin 100 år har också u ppm ärksam m ats av s åväl kom m unal-

råd som komm undirektör vid m öten och inform ationsinsatser både internt bland m edarbetare och

externt till allm änhet.

Övertorneå Norrbotten Övertorneå Övertorneå kom m un h ar under dem okratiåret lokalt arbetat m ed m edborgardialoger, bland annat

ko mmu n genom dialogm öten m ed m edborgarna i byarna m ed fokus på byautveckling och håll barutveckling.

Övertorneå kom m un h ar även genom fört medborgarenkäter i oli ka åldersspann. Före nings- och

frilufts forum /råd, för eläsningar och en ko nstutställning är and ra exem pel på komm unens arbete för

bland annat öka d del aktighet och inflytan de under dem okratiåret. Vidare har vi utplacerat digitala

skärm ar som speglar den kom m unala inform ation som visas på hem sidan sam t den lokala

evenem angsguiden m ed syfte att skapa fler dialogytor och bidra till en ökad m edborgardialog.

Bilaga 2

145

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2 SOU 2022:28

#JagÄrHär Västra Götaland Göteborg Va rje dag på åre t, fl era gång er per dag gör # jagär här och al la de 15 in ter nat ione lla #iamhe regrup pern a m ed 150 00 0 me d-

lemmar världen över, aktioner mot desinformation, konspira tionsteorier, hot och nätha t där medlemmarna övar på att

stå upp för sig själva och varandra, på ett konstruktivt och sakligt sätt. Vi utbildar även journalister, politiker och civil -

sam hället i digitalt m otstånd, m ediekunskap och com m unitybuilding online. Under 2 021 har vi även utbil dat tusentals

i v år a m et od er , bl .a . u tb ild at p ar la m en ts le da m öt er i d et b ritt is ka p ar la m en te t o ch d et e uro pe is ka pa rla m en te t.

Journalister på Sverig es Television, SR och NRK. Sam t org. som S venska Kyrkan, W HO, FN, Greenpeace och P atagonia.

#ViM åstePrata Stockholm Stockholm #ViM åstePrata är en folkbildningsgem ensa m dem okratisatsning som riktar sig till st udieförbund och folkh ögskolor m ed

sam arbetsparter. Satsningens huvudsyfte handlar om att stärka det dem okratiska sam talet, dem okratins m otstånds -

kraft och uppm ärksam m a de m okratins hundraårsjubileum . Det har genom förts en mängd aktiviteter runt om i landet

och digitalt m ed deltagare från hela sam hället.

AL-M andeiska Skåne Lund Under åren 2020– 202 1 har vi i M andeiska föreningen i Skåne jo bbat m ycket m ed att lära ut om dem okrati till bland

föreningen annat våra m edlem mar och allm änhet. Vi har startat flera workshops och även utbil dningar kring dem okratibegreppet.

Det är inte så lätt att förklara vad dem okrati innebär i Sverige m en vi har ändå lyckats att presentera ett år m ed

demokrati. Arre har träffat flera m edlemmar i föreningen och d e har bland annat pr atat om dem okrati i h em m et och hur

m an kan ha det dem okratiskt i fam iljen till exem pel hur m an ka n lyssna på sina barn och unga. Det är vikt igt m ed

dem okrati inte bara i sam hället utan även inom fam iljen och det m åste vi jobba hårt m ed. Vi har därför börjat använda

sociala m edier för att nå ut.

Am atörteaterns Västm anland Västerås Vi påbörjade under 2 020 ett projekt vi kallade Parabas. Projekte ts syfte var att förstärka vårt arbete m ed dem okratiska

Riksförbund frågor inom och utom organisationen. Vi to g fram en förstudie om hur vi kan skapa ett dem okratiprojekt so m skulle

engagera m änniskor att genom sitt eget s kapande vitalisera oc h stim ulera vår dem okrati. Am atörteatern – den folkliga

teatern – är en kraft som kan sam la alla f ör en gem ensam teat erm anifestation för dem okrati. På grund av pandem in

begränsades projekte t m en vi hade den 6 decem ber en utbildning – Dem okrati och scenkonst – i dem okratiarbete.

Arkivcentrum Örebro Örebro Örebro Att arkivera är att garantera det dem okratiska sam hällets behov av insyn och m öjligheten att i efterhand kunna

granska och förklara händelser och skeend en. Arkivet har under året arkivlagt depone nters handlingar och därm ed

tillgängliggjort dem . Utåtriktad verksam het i form av rådgivning till föreningar och företag, forskarbesök, studiebesök

och föredrag för att visa hur arkiv kan anv ändas som förstahan dskälla. Artiklar, utställning och föredrag har använts

under året för att lyfta dem okratin 100 år .

Barnom budet i Uppsa la Up ps al a Up ps al a Ök at an ta le t m edl em m ar til l 4 00 stycken. Genom fört en m edle m senkät där cirka 25 pr ocent svarat. Varit svårt att

lä n erbjuda aktiviteter och utbildningar p.g.a. pandem in. Relation och förväntningar m ellan personal och styre lse har

arbetats m ed. Drygt tjugo kom m unutvecklare och tio regionutvecklare var anställda s om unga som m arjobb are 2021.

Kom m unutvecklarna bedrev påverkansarb ete inom en m ångfal d av frågor de själva valt. Genom fört m ång a klassrum s-

besök i åk 5 m ed fokus på rättigheter och p åverkan. Ungdom sred aktion för tidningen W ord har fortsatt arbeta.

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Bokm ässan Västra Götaland Göteborg Utbildningsinsats oc h föreläsning för all personal inom dem okr ati och den dem okratiska utvec klingen. För ankrat vår

dem okratideklaration och åtaganden inter nt. Program utveckling uppstartat inför 20 22 där sam tal om de m okrati tar

plats. Krav på progra m chef att tillgodose perspektiv och m ångfald i sam talen.

By gd eg år da rn as Stockholm Stockholm

riksförbund Under året har vi upp m ärksamm at dem okr atiåret i alla våra kom m unikationskanaler. Vi har tagit fram en affisch-

utställning om bygdegårdar och dem okrati som har visats i m ån ga bygdegårdar. E n u tbildningssatsning so m tar upp

dem okrati, ledarskap och föryngring har st artats upp m ed utbildning av föreningsut vecklare. Vecka 43 gj orde vi en

extrasatsning m ed en kultur- och dem okrativecka där vi uppm untrade alla våra föreni ngar att arrangera ak tiviteter på

tem at sam tidigt so m vi själva arrangerade tre publika event. För att stärka inkludering ytterligare sam arbetade vi m ed

ba rnbo ksf örf att are n M arlén e T am lin s om b idr ar till att ba rn och unga få r lära si g o m demo kra ti på e tt ro lig t och en kel t s ätt .

Civos – Ci vi ls am hä lle ts Stockholm Stockholm Den folkbildningsgem ensam m a satsningen ViM åstePrata driver dem okratistärkande arbete. Vi bidrar m ed resurser ut i

organisationer fo lkbildning en för att stä rka de m okra tin och vä rna de m okra tins mots tåndskraf t. Vi har tagit fra m sa m ta lskor t o m de m o-

i sam verkan krati och genomfört 20 dem okratifrukostar m ed fokus på olika aktuella sam hällsfrågor. Genom vår dem okr atitalarbank

erbjuder vi 130 talare , som deltagit i en mängd aktiviteter både digitalt och fysiskt. Tjugo dem okratiprogram har

genom förts runt landet, ofta ihop m ed andra civilsam hällesaktörer. Sam tal, utställni ngar, workshops, m usikskapande

osv. osv. Vi har tagit fram en dem okratiba nk för sam lat m ateria l om dem okrati. Se fl er aktiviteter på vim aste.org.

Delaktighet, Stockholm Stockholm Fyra m edlem sdialoge r via Zoom där vi diskuterat Agenda 20 30 o ch de specifika mål vi valt att arbeta med. Utbild-

Handlingskraft, ningar, m edlem sträff ar och föreläsningar ( digitala m ed anledning av pandem in) som ytterst handlat om att stärka den

Rörelsefrihet (DHR) in te rna d em ok ra tin o ch få m ed le m ma r at t mö ta s. V år t rä tt ig he ts pol iti sk a a rbe te h an dl ar o m a tt s tä rk a p er so ne r me d

nedsatt rörelseförm åga och deras plats i s am hället. Vi utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer m ed

funktionsnedsättning och använder dess ol ika artiklar i argum entation m ed stat, m yndigheter och andra. Detta för att

påvisa att m änskliga rättigheter gäller alla m änniskor. Rapport gjord kallad Är det v ärdigt en dem okrati?

Dem okratibygget Stockholm Stockholm Dem okratibygget åtog sig att 2020–202 1 arbeta för att stärka barn och ungas dem okratiska k om petenser och delaktig -

het . Geno m vå rt sko lprog ram, De m okra tiaccele ratorn , har 721 el ever , 54 lära re i Stockhol m , Vär m dö och Örebro , fåt t ökade

kunskaper för att ska pa dem okratisk förändring. 54 beslutsfatt are deltog. Pandem in stoppade det interna tionella pro -

jektet ”M ake Europe Yourope 2020”. Vi ha r genom fört kom pete nsutveckling på dista ns om skolans dem ok ratiuppdrag,

400 pers. Stockholm s stad valde att lägga ner Stockholm s ungdom sparlam ent under 2020. M ed Föreninge n Norden har

vi utvecklat ett program som bygger på el evernas delaktighet f ör att skapa en hälso främ jande skolm iljö, 215 elever.

Fam na Stockholm Stockholm Genom att ta initiativ till att starta och driva Nysta-projekt et ha r Famna agerat för att samla och stärka ett flertal

aktörer inom civilsamhället. Nysta-projekte t om fattar sex central a tem an för ett stärkt civilsam hälle, däribland en

arbetsgrupp som verkar för att stärka det dem okratiska utrymm et. Projektet har fungerat som en dem okrati sk plattform ,

där m ånga olika aktörer givits m öjlighet at t påverka utform ning, idéer och resultat. Fam nas åtaganden fok userar på att

synliggöra m arginaliserade sam hällsgrupp er. Vidare verkar vi också för ökad valfrihet i välfärden, för att människor i

Sverige ska vara fria att välja välfärdssyst em som drivs i enlighet m ed olika ideal och värdegrunder.

Bilaga 2

147

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2 SOU 2022:28

Folkets Hus och Parke r Stockholm Stockholm Folkets Hus och Parke rs engagem ang kring uppm ärksam m andet av den svenska dem okratin 100 år har ko m m unicerats

via hem sida, nyhetsbrev sam t genom sprid ning via sociala m edier. Den egenproducer ade utställningen ”Fö r en

rim ligare värld” synliggör flera av Folkets Hus och Parkers puss elbitar i den svenska dem okratins fram väx t och

utveckling, Utställnin gen presenteras även i webbversion m ed hjälp av QR-koder. Folk ets Hus och Parker ha r under

året dessutom m edve rkat i olika verksam heter, sam tal och debattform at, där dem okr atifrågor varit centrala.

Folkrörelsearkivet Västerbotten Um eå Via projektet Dem okratiska arkivet har vi bl.a. ordnat ett stort firande av dem okratin och kvinnors rösträ tt på Gam m lia

Västerbotten i Um eå. M ed föreläsni ngar och podden ”Liv et i arkivet” har vi uppm ärksamm at föreni ngslivets betydelse fö r den dem o-

kratiska utvecklingen , sam t våra kvinnliga pionjärers arbete för rösträtt och ökad politisk representation. I projektet

Hållbara arkiv arbeta r vi m ed nya skolprogram som upp m ärksam m ar de m okratins ut veckling och barnkon ventionen.

Under hösten har vi p åbörjat en process fö r att m odernisera våra stadgar för att tydliggöra att vår förenin g står på solid

dem okratisk grund. Vi har även diskuterat hur vi ska involvera v åra m edlemm ar för a tt stärka föreningsde m okratin.

Forum – idéburna Stockholm Stockholm Forum har under året arbetat på olika sätt för att uppm ärksam m a de skilda förutsättn ingar i resurser för politisk på-

organisationer m ed verkan som näringsliv och civilsamhälle har i relation till det offentliga. Därtill har Forum aktivt deltagit i – och

social inriktning bidragit till – civilsam hällets arbete m ed en gem ensam avsiktsförklaring för civilsam hällets organisationer gällande

dem okratin som överl äm nades till Kulturm in ister Jeanette Gusta fsdotter i decem ber. Genom vår om världsbevakning och

vårt nyhetsbrev har v i också löpande infor m erat om ko mm itténs arbete och uppm ana t andra organisatione r att ställa

sig bakom deklarationen.

Fredrika Brem er-

förbundet Stockholm Stockholm Fredrika Brem er-förbundet har under året arbetat m ed att utveckla och uppdatera vå ra interna stadgar. D etta för att

förtydliga och stärka våra interna dem okratiska processer på lokal och nationell nivå . Vi har även hållit ku rser för våra

lokala kretsar i att hålla och arrangera digi tala årsm öten. Dem okrati och kvinnors rättigheter är ett av förbundets

fokusom råden. Under 2021 har vi bland an nat uppm ärksam m at detta genom att genom föra en studiecirkel och ett antal

föreläsningar i svens k jäm ställdhethistoria. Vi har även på fler a sätt, i vår tidning Hertha och i våra socia la m edier

uppm ärksam m at 100 år av kvinnors rätt a tt rösta och att vi ÄNTLIGEN fått vår första kvinnliga stadsm inister.

Funktionsrätt Jönköping Jönköping Vi har under perioden uppm ärksam m at de m okratifrågan på offentliga platser, på vå r hem sida och i föreningens interna

Jönköpings län ar be te . V i h ar ar ra ng er at sa m m an ko m st er me d p ol iti ke r i re gio n o ch ko m m un .

Funktionsrätt Sverige Stockholm Sundbyberg Funktionsrätt Sverige har under 2021 ge no m fört knappt 10 öppna webbinarier m ed syftet att öka delaktigheten för

personer med funktionsnedsättning och kr oniska sjukdomar. Inom Funktionsrätt Sverige har vi intensifierat den

interndem okratiska dialogen m ed våra m edlem sförbund genom att ha 10 ordförande m öten m ot t re under tidigare år.

Funktionsrätt Västerbotten Um eå Vi arbetar alltid m ed dem okratistärkande aktiviteter m en har under senaste året ink luderat arbetet m er genere llt i mer-

Västerbotten parten av våra aktivit eter. Det har varit ett inslag, en röd tråd, som genom syrat våra utbildningar, worksho ps för unga

vuxna, samverkansforum, interna diskussioner och möte n med såväl politiker, tjänstemän och internt inom civil -

samhället. Vi har startat projekt med syfte t att stärka den lokala och regionala demokratin.

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Föreningen för region al Söderm anland Nyköping

biblioteksverksam het

Bilaga 2

149

FR B ar ra nge ra de de n 9– 10 sep te m be r en kon fe re ns för d ry gt 10 0 de ltag ar e, s om al la a rbe ta r m ed reg iona l bi bl io te ks -

ve rk sa m he t. Tem at va r Biblioteken & dem okratin. Peter Örn inledde. FRB har, via Reg ion Västm anland, en gem ensam

kom m unikationsplatt form för alla so m arbetar i regional biblioteksverksam het. Plattform en används för dialog och

kunskapsutbyte. FRB bidrar aktivt i utveckling och förvaltning a v Digiteket, för digital- och dem okratisk delaktighet.

Föreningens m edlemm ar bidrar m ed inneh åll i form av artiklar och kurser. FRB har l äm nat rem issvar på Skolbiblioteks-

utredningen och Plikt m aterialutredningen. FRB har på sin webb plats deklarerat unde rtecknandet av, och h änvisat till,

deklarationen.

Föreningen Norden Stockholm Stockholm Föreningen Norden ha r genom fört en rad dem okratifräm jande ins atser under året. I pa rtner skap m ed Studieförbundet

Vuxenskolan och Före ningen Norden Norrbo tten har vi stärkt dem okratin i vår egen folkrörelse, sam t frä mjat dialog om

demokratin i dag m ed skolelever sam t lok al- och regionpolitike r i Norrbotten. Vi har producerat podden ” M in dem o-

kratiska röst”, sam t l anserat den till lärare och skolelever i gym nasieåldern. Genom kom m unikativa insat ser i egna och

andras kom m unikativa kanaler har vi ocks å verkat för att öka kännedom en och intresset för Föreningen N ordens podd

”M in dem okratiska rö st” sam t professor Sofia Näsström s bok ”Dem okrati – en liten bok om en stor sak”.

Föreningen Norden Norrbotten Stockholm

Norrbotten I sam verkan m ed För eningen Norden och F öreningen Norden Bo den arrangerades wor kshops och sam tal om dem okratin i

anslutning till dem okratistugan den 27 au gusti 2021. Föreninge n Norden, Föreningen Norden Norrbotten oc h Föreningen

Norden Boden har ock så genom fört Dem okr atipodden i sam verkan m ed gym nasieelever vid Björknässkolan i Boden.

Internt har Föreninge n Norden Norrbotten s pridit information om ”Vår demokrati – värd att värna varje dag ” via sina

kanaler och vid digit ala träffar m ed lokalavdelningar.

Föreningen Ordfront Stockholm Stockholm En stor del av förenin gen Ordfronts ordinar ie arbete handlar om att inform era och utbi lda kring dem okrati och m änsk -

liga rättigheter. Unde r jubileum såren intensifierades detta arbet e något, trots den på gående pandem in. Vi genom förde

vår första digitala de m okratikonferens någonsin (10 decem ber 2 020) och våren 20 21 M änskliga Rättighetsdagarna helt

digitalt, vi anordnade digitala föreläsninga r och utbildningar m ed fokus på kopplinge n m ellan M R och demokrati under

året, och lyfte då särskilt de utm aningar som den liberala dem okratin står inför i dag . I en sam talsserie med kvinnliga

politiker kopplade vi historien till nutiden och m ot slutet av året ägnade vi 2021 års M R-dagar helt åt dem okrati.

Föreningen Panhoram a Örebro Örebro Panhoram a har geno m fört en bokcirkel i s am arbete m ed Askers unds kom m un där vi l äste Anne Appleba um s

”Dem okratins skym ni ng”. Fler bokcirklar är på gång när restrikt ionerna tillåter det. Panhoram a har även f ortsatt sända

poddcasten Blohm Ol sson Perspektivpodde n där vi diskuterar de m okrati- och sam häll sfrågor. Hittills har 17 avsnitt

publicerats. Våra pla nerade dem okratim id dagar har fått skjuta s fram åt på grund av pandem in. I stället har föreningen

genom fört en dem okr atiturné i Örebro län där Pelle Blohm och Jeanette Olsson under en vecka åkte runt i länet och

diskuterade dem okrati och sam hälle. Vi har även genom fört en heldag m ed föreläsningar i Örebro i sam arbete m ed Hjo

folkhögskola.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Föreningen Västernorrland Njurunda Föreningen Svartviks spelets tem a för året s verksam het är demokrati. Föreningen ha r genom gediget forskn ingsarbete

Svartviksspelet tagit fram m aterial o ch skrivit ett eget m anus om kam pen för al lm än och lika rösträtt, sam t beställt ett manus om

strejken i Sundsvall 1 932. Föreningen geno m förde utifrån dessa m anus två publika evenem ang m ed tem a d em okrati.

Ett publikevenem ang hade fokus på allm än och lika rösträtt och ett publikevenem ang hade fokus på Sun ds vallsstrejken

1932. Genom teatern har föreningen visual iserat och berättat om arbetet och kam pe n för rösträtt, främ st ur kvinnornas perspektiv sam t om k am pen om bättre arb etsvillkor och föreningsfrihet. Dessutom förm edlat inform ation v ia program bladen.

Giva Sverige Stockholm Stockholm Giva Sverige har und er året intensifierat fokuset på civils amhällets viktiga roll för e n stark demokrati. Genom sam -

verkansprojektet Nyst a; civilsam hällets nystartsgrupp för ett nytt sam hällskontrakt, har vi lyft frågor om dem okrati -

utveckling. Nystas m ål är att bidra till ett nytt sam hällskontrakt för ett Sverige post-corona m ed tydligare och bättre

förutsättningar för civilsam hället. I m ars arrangerades Insam lingsforum , Nordens största konferens om engagem ang,

givande och sam arbe te – m ed ett inledande fokus på civilsam hällets roll för en stark dem okrati. Giva Sverige har även

uppm anat m edlem sor ganisationerna att sk riva under deklaratio nen.

Hum anisterna Stockholm Botkyrka Som m otor i Hum anis ternas arbete för dem okrati har vi genom fört en sem inarieserie o nline kalla d ”Vi tal de mokrati”.

14 sem inarier genom fördes utifrån frågeställningen ”Hur värnar och utvecklar vi dem okratin?” vid vilka po litiker,

fo rs ka re och journal iste r bidrog m ed sina erfar enheter och kunskaper . Utöve r det ta har v i ino m o rganisat ionen ha ft et t

flertal interna d iskussione r o m de m ok rati och so m te m a fö r vår årliga m edle m skon ferens va r ”Hur motverka nyaukt oritä ra

st rö m ningar?” .

Internationellt Centru m Gotland Visby Vå r ko m m un ik ati on s ka ve rk a f ör a tt s tö dj a o ch s tä rka k om mu ne r o ch re gi on er i s itt lok al a d emo kr at ia rb et e. D är fö r

för Lokal Dem okrati (internationella) lyfter vi fram ko mm uner och regioner som genom sina sam arbeten via ICLD gjort skillnad för den dem okratin på lokal

(ICLD) nivå. Exem pelvis: https://icld.se/kunskaps bank/goda-exem pel/. Vi har genom fört att antal konferenser frä m st digitalt

för komm uner och regioner för att engagera till stärkt lokalt dem okratiarbete. Internt har hela ICLD geno m gått en

kortare kurs i Dem okr atifitness, varav flera även gått en längre utbildning och är nu m era certifierade inst ruktörer

(och utbildar själva) https://www.dem ocracyfitness.eu.

Konstnärliga Stockholm Stockholm KLYS har under året a rbetat för att stärka kulturskapares villkor, inte m inst under pandem in. En stark och självständig

och Litterära konstnärskår m ed goda villkor är en förutsättning för yttrandefrihet, m ångfald och nyskapande, och är där m ed viktigt

Yrkesutövares för dem okratin. Det har handlat om olika typer av krisstöd till kulturskapare, en stär kt upphovsrätt geno m EU:s upp-

Sam arbetsnäm nd hovsrättsdirektiv sam t en ökad social trygg het för dessa yrkesgrupper. Vi har varit ak tiva i arbetet m ed återstarts -

(KLYS) utredningen, som vi tagit fram prioritering ar till och behandlat vid ett sem inarium i ABF-huset i novem ber. Våra prio -

riteringar handlar all a om att värna den konstnärliga friheten o ch främ ja dem okratin .

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2

151

Kvinna till kvinna Stockholm Stockholm Arbetat genom våra åtta lokala aktivistgrupper i Sverige som har lyft och tem atiserat 100 årsfirandet av de m okratin i

sina studiecirklar och aktiviteter. Lyft kvinnors inkludering i pol itiska sam m anhang, beslutsprocesser och forum genom

vår externa kom m uni kation. Uppm ärksam m at nyanlända kvinn ors röster och perspektiv genom påverkansarbete gent -

emot makthavare och förändringsaktörer. Betonat kvinnors rätt igheter och inkluderi ng i relation till demo kratins väl -

mående gen om att a rrangera panelsa m tal kring te m at. Skapat d igita la m ötesp latser för på verkansarb ete och kuns kaps -

ut by te – sp eci el lt vi kt ig t und er d en råda nde p and em in so m i mån ga a vs een de n b eg rän sat ci vi ls am hä lle ts ha ndl in gs ut ry mme .

LSU – Sveriges Stockholm Stockholm LSU har fortsatt utveckla våra m ötesform er för att stärka inkluderingen. Vi har arbet at för att lära oss m er om olika

Ungdom sorganisation er digitala plattform ar och hur vi nyttjar dem på bästa sätt för att stärka vår tillgänglig het. Vi har arbetat för en sänkt

rösträttsålder genom att bidra i nätverk och driva opinion. Vi ha r representerat barn och unga i panelsam ta l och

sem inarier sam t lyft fr ågan m ed politiker, m akthavare och institutioner som kan bidra som allierade. I våra digitala

kanaler har vi utveckl at våra uttryck för att sprida bredden av u ngdom srörelsen och dess perspektiv. Våra partners,

talespersoner och rep resentanter har delat sina verksam heter och inspirerat fler barn och unga till engag em ang.

M aktsalongen Stockholm Stockholm M aktsalongen har un der årets gång arbeta t m ed att förankra våra åtaganden inom ra m en för deklarationen genom att

arbeta m edlem snära, säkerställa att vår m ålgrupp och våra m edlem m ar hörs och sy ns i våra olika forum och genom att

arbeta m ed fokusgrupper där särskilt ung a kvinnor uppm untra s till att göra sina röster hörda. Externt ha r M aktsalongen

arbetat vidare m ed projekt där främ jandet av unga kvinnor m öts och stärks i sin position som ledare är i fo kus, där vi

går i linje med demok ratikommi tténs syfte, a tt fortsätta kampen för kvinnors rättigheter.

M ångkulturellt Centrum Stockholm Botkyrka Utställningen En för alla, alla för vem ? in vigdes 2017 och avsl utades våren 2021. I sam band m ed utställningen

anordnades flera sem inarier där vi utforskat och diskuterat kop plingen m ellan m igra tion och dem okrati. Vi har även

påbörjat ett om fattande bokarbete kring de ssa frågor, som väntas publiceras som m aren 2022.

Raoul W allenberg Stockholm Stockholm Raoul W allenberg Aca dem y har under året 2021 uppm ärksam m at att dem okratin firar 100 år v id e tt fl ert al ti llf äl len ,

Academ y och följt våra åtagan den enligt plan.

Riksförbundet Stockholm Stockholm Hos oss i Riksförbund et HjärtLung har före ningsdem okratin en central plats i vårt vardagliga arbete. Under året har vi

HjärtLung haft en Dem okrativecka, påverkansarbete m ot beslutsfattare sam t haft dialogm öten m ed m ånga av våra förtroende -

valda. I stort sett alla våra föreningar kun de genom föra sina årsm öten under 2021 m ed alternativa m etoder då det inte

gi ck at t trä ffas s om vanlig t fö r pande m in. Vi ha r ökat vår d igitala ko m pe tens i fören ingen gen om info rm ation och

ut bi ld ni ng . M ån ga av v år a m ed le m m ar i f ör en in gar na ä r äl dr e, i r is kgr upp o ch m ånga s tår u ta n er fa re nhe t av e tt d ig ital t

ar be ts - oc h fö re ni ng sl iv.

Riksförbundet SIM ON, Stockholm Sundbyberg Vi har uppm untrat och främ jat dem okratis kt deltagande inom organisationen och i s am hället genom att ö ka kunskapen

Svenskar och om föreningsliv och sam hället i stort hos v åra m edlemm ar. Vi h ar arbetat för att inspirera barn och ungd om ar till själv -

invandrare m ot ständigt engagem an g och dem okratiskt deltagande i SIM ON. Vi har löpande genom fört kunskapshöjande u tbildnings -

narkotika insatser för förtroendevalda inom föreningskunskap för att stär ka deras förm åga till att leda inom det civila sam hället.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Riksförbundet Unga Stockholm Stockholm RUM – Riksförbundet unga m usikanter arbetar för att barn och unga ska få utrym m e och kraft att göra sin rö st hörd

M usikanter både som individer och som grupp. Genom att ge kunskap och v erktyg om de dem okr atiska processerna oc h kom m unika -

tionens byggstenar, l är vi oss hur vi kan p åverka. I Barnkonvent ionens artikel 31 lyfts barns rätt till kultur en fråga vi

drivit påverkansarbet e kring under 2021. V i har stärkt våra m edlem m ars m öjligheter till internt påverkansarbete genom

att ta fram en ny ledarskaps- och dem okratiutbildning sam tid igt som vi arbetat m ed att utveckla vårt digitala arbets -

sätt så att alla som vill kan vara m ed och lära och på verka oavs ett ekonom iska förutsättningar och bostad sort.

Riksidrottsförbundet Stockholm Stockholm Fram tagning av boke n #Taktiksnack: Boke n vänder sig till styrelser i idrottsföreningar. Det är en liten bok för stora

idéer. Den är full av tankar, konkreta tips och kreativa sätt att leda en idrottsförenin g i ett förändrat sam hälle.

Idékonferensens: Syft et m ed idékonferensen var att undersöka, utforska och m öjliggöra sam spelet m ellan engagem ang

och den ideella föreni ngens dem okratiska processer. Idrottsrörelsens som dem okratis kola: En rapport som beskriver och

analyserar hur barn o ch unga inkluderas i idrottsföreningarnas beslutsprocesser – i relation till föreningsverksam heten

och det egna idrottsu tövandet – studien h ar ett fokus på barn o ch unga i om råden m ed socioekonom iska utm aningar.

Rädda Barnen Stockholm Stockholm Rädda Barnens arbet e syftar till att stärka barns rättigheter och delaktighet – viktig a funda m ent för en levande dem o-

krati. Vi m öter barn i socioekonom iskt utsatta om råden, vi har påverkat m igrationslagstiftningen och arbe tat för att öka

kunskapen internt ino m organisationen om sänkt rösträttsålder till 16 år. Situationen för barn som utsätts för våld,

liksom viktiga vuxna som arbetar m ed dem, har uppm ärksam m ats. Den så kallade St opp M in Kropp-vecka n var fram -

gångsrik och nådde hundratusentals barn. I ett EU-projekt tillsam m ans m ed Rädda Barnens ungdom sförbu nd lyftes

frågor om rasism i sk olan. Rädda Barne n h ar arbetat såväl m ed kunskapsspridnin g, som påverkansarbete och direkt -

stödjande verksam heter.

Samforma Norrbotten Luleå Genom att im ple m ent era och vidareutveckl a överenskom m elsen m ellan den idéburna sektorn på regional n ivå, Region

Norrbotten och Länss tyrelsen Norrbotten har Samforma vär na t oc h s tä rk t c iv ilsa m häl le ts ro ll i d em okr at in o ch

sam hället. Vidare har Sam form a genomfört flertalet kunskapshö jande insatser som syftat till att öka kunskapen om

civilsam hällets roll fö r dem okratin, exem pe lvis genom att anordna eller delta vid sem inarier och dialoger s am t

publicerat artiklar på temat. Samfor m a ha r arbetat föra att st ärka demokratiperspektivet i olika regionala strategier

och dokum ent.

Scouterna Stockholm Stockholm Vi har verkat för att bredda och öppna u pp scoutrörelsen som dem okratiskola för ännu fler barn o ch unga bland annat

genom att tydliggöra, sprida kunskap och bygga stolthet internt inom rörelsen om hur betydelsefulla Scout erna är som

dem okratiskola i samhället. Vi har genom fört Världsförbättrar-p rojektet för att öka kunskapen och utövan det av

dem okrati bland scouter i åldern 8–10 år o ch tagit fram m etode r, verktyg och m ateri al till scouterna och deras ledare.

Fokus i vårt kom m uni kationsarbete både in tern och externt har varit dem okrati.

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2

153

Stiftelsen Expo Stockholm Stockholm Expos arbete styrs av visionen: för en levande dem okrati där rasistiska idéer och organisationer saknar in flytande.

Externt: under hösten 2021 påbörjades ar betet m ed att ta fram en utbildning i hur m an bem öter rasistiska organisa -

tioner och idéer. Arbetsnamnet för utbildningen är Kurage. Pu blicerat artiklar och and ra texter. Internt: vi har byggt på

vår kom petens kring inkluderande rekryteri ngsprocesser. Arbetet skedde m ed hjälp av konsulter under våre n 2021.

Kom m unikativt: vinn aren av dem okratin sym bol annonserades i juni 2021. Efter dett a har m arknadsföringsinsatser

vidtagits.

Stiftelsen Friends Stockholm Stockholm Frie nds är en icke-vins tdrivande barnrätts organisation som arbetar för en vä rld fri frå n kr änkningar och m obbni ng.

Arbe tet geno m syras av e tt barn rättspe rspekt iv och ba rnkonvent ionens värdegrund . Friends ha r sedan 1997 arbe tat

til ls am m an s m ed skolor, förskolor, föreningar, vårdnadshavare o ch företag i kam pen m ot m obbning. M ed kunskaps -

hö ja nd e in sa ts er vi ll F rie nd s g e o lik a ak tö re r v erk ty g fö r a tt fö rh in dra m ob bn in g o ch k rä nk nin ga r. Frie nd s d riv er o ck så

fors knin gs- och ut veck ling sp ro je kt , s am t s kapar nätverk och m ötesplatser för intressenter att träffas och föra kam pen

m ot m obbning vidare .

St oc kh olm s un iv er si te ts Stockholm Stockholm Vi har involverat fler studenter i dem okratiska processer genom att engagera m ånga volontärer och kandid ater i årets

studentkår kårval som avgjordes den 7/5, m ed det högsta procentuella val deltagandet på 39 år. Val av studentrepres entanter har

skett i nystartade forum som vårt centrala studentråd. Vi har i form av nyhets- och blogginlägg på vår he m sida åter -

kopplat till studenterna om hur deras val påverkat vår organis ation sam t vikten av att engagera sig för dem okratin,

bl.a. ”SUS ska verka för god kunskap om dem okrati” den 26/11.

Sustainable poetry Skåne Trelleborg Genom poesiutm aningen ”Tankar om dem okratins fram tid” har barn och unga fått m öjlighet att lära sig om demokrati

och hållbar utvecklin g och att ta ställning /ge röst kring hur de vill att dem okratin sk a utvecklas och stärk as. Vi lyfter

fram barns perspektiv. Poesiutm aningen kom m er att m ynna ut i en läsfräm jande digital poesiantologi för alla.

Genom förandet av poesifestivalen 2022 ga v barn och unga en m ötesplats/arena för a tt göra sina röster hörda, vilket

bidrar till att stärka ung m edborgardialog och barns m edskapa nde i sam hällsutvecklingen. Genom projektets sida:

www.sustainablepoet ry.se, sociala m edier och genom nätverk kom m uniceras dem okra tins 100 års jubileum .

Svalorna Indien Sk ån e Lund

Ba ng la de sh Svalorna har en stark dem okratisk värdegrund. För att uppm ärksam m a 100 år av dem okrati har vi anordnat aktiviteter

så som en studiecirkel om solidaritet och vi sningar av utställnin gen ”Ja, m å den leva – Dem okrati uti hundrade år”.

I arbetsgruppen ”Civi c space” i Concord va r vi m ed och tog fram en nyversion av rapp orten ”Tag Plats”, sa m t

genom förde kam panjen ”Dem okratim ånaden” under oktober 20 21. Vi har även bidra git till ökade m öjligh eter för vår

m ålgrupp att påverka sam hället både genom en kurs i m änsklig a rättigheter sam t kapacitetsutveckling m ed våra

partners. Internt har vi arbetat tillsam m an s för att form a föreni ngens arbete, bland annat genom en ny p olicy för

rättighetsbaserat arb ete.

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2 SOU 2022:28

Svalorna Latinam erika Stockholm Stockholm Svalorna Latinam erika är en civilsam hällesorganisation som arbetar för att stärka ba rns och kvinnors sit uation i Latin -

am erika. En viktig del av arbetet är att skapa opinion i Sverige för jäm ställdhet och allas sexuella rättigh eter. Dessa

frågor är relevanta för mänskliga rättigheter i hela världen, inte m inst i Sverige. Svalorna Latinam erika har genom fört

digitala och fysiska e vent där dessa frågor har diskuterats.

Svensk Stockholm Stockholm

biblioteksförening Svensk biblioteksföre ning är en ideell, m edlem sdriven organisation m ed över 3 000 m edlemm ar. Föreningen erbjuder

arenor och struktur för debatt, åsiktsutbyte och m edlem sengagem ang, bidrar till kunskapsutveckling. Und er 2021 har vi

fortsatt m ed föreningens arbete för att sam tliga m edle m m ar upplever m edlem skapet som jämlikt, angeläget och

rättvist. Under 2021 har föreningen särski lt arbetat gentem ot nationella och lokala b eslutsfattare för att stärka

bi blioteken s föru tsättningar a tt upp fylla sitt uppd rag enligt bibliotekslagen, däribland att verka för det dem okra tiska

sa m häll ets ut veckling.

Svenska Avdelninge n av Stockholm Stockholm Den svenska avdelnin gen av Internationell a Juristkom m issionen utarbetade under åre n 2018–202 0 ett om fattan de

Internationella ”Program för Rättsstaten Sverige,” vilket härm ed bifogas. För att fylla sin funktion är innehållet i detta Program under

Juristkom m issionen löpande uppdaterin g. ICJ-s sam arbetar regelbundet m ed ICJ-Europa m ed säte i Genève. Under året sam lades alla till

ICJ-Europa knutna lä nder förutom Norge. Diskussioner kring de m okratistärkande åtgärder förekom m er då. I år i huvud -

sak coronaåtgärder m en också m igration sfrågor. Särskilt fokuserades på Turkiet so m i flera avseenden inte lever upp

till de krav på demokrati som kan krävas av en rättsstat. IC J-s diskuterar om vi bör öv ersätta delar av vårt Program.

Svenska Filminstitutet Stockholm Stockholm En film pedagogisk m odell för dem okratifrå gor om frågor som Ve m får älska vem ? Ve m har m akt? Ve m har ansvar?

M aterialet har tagits fram för att erbjuda pedagoger underla g för att, utifrån film sce ner, initiera och leda sam tal om

rättvisa, jämställdhet och demokrati. I nyhetsbrevet Perspektiv har Em m a Frans, epi dem iolog, intervjuats om dem okrati,

vetenskap och film . Internt kunskapsm öte om hur verka för ökad inkludering och repr esentation av person er som rasi -

fieras. Inom MIK Sverige m edverka i sem in ariet: M ediekunniga m edborgare _ en förutsättning för dem okrati.

Svenska Lottakåren Stockholm Stockholm Under 2021 har Sve nska Lottakåren fokus erat på att tydliggöra vad vi m enar m ed at t vi ska ”utbilda för att försvara

fred, dem okrati, trygghet och m änskliga rättigheter” som det st år i vår stadga. För oss handlar det om att precis som vi

har en krisberedskap behöver vi också ha e n dem okratisk beredskap, dvs. göra aktiva dem okratiska handlingar för att

försvara dem okratin varje dag. Vi har vela t visa på hur dem okrati är en grundföruts ättning för att vi ska känna oss

säkra och trygga, dvs . en stark dem okrati är en förutsättning fö r ett starkt totalförsvar.

Svenska Norrbotten Pajala Förbundet arbetar för lika villkor för tornedalingar, kväner och l antalaiset vilket är en dem okratisk rättighet för alla.

Tornedalingarnas Fokus i detta fall är a tt främ ja användand et av m eänkieli i samhället, i kontakt m ed m yndigheter, sjukvård, kom m unala

Riksförbund m yndigheter etc. Detta förutsätter att språket revitaliseras och används i det daglig a livet och m ånga aktiviteter har

detta som syfte. Vi h ar även arbetat m ed att förbättra den interna dem okratin inom förbundet. Detta sker genom ett

närm are sam arbete m ed lokalföreningarna för att få ett större engagem ang och sa m syn i viktiga frågor. Anställda i

kansliet inform eras m er i frågor so m behandlas i styrelsen vilket bidrar till ett bättre arbetsklim at.

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Sverigefinländarnas Stockholm Stockholm Sem inarier har anordnats inom olika om rå den som berör m inori teter i ett dem okratis kt sam hälle. Utbildninga r, språkets

delegation och ku ltu re ns b et yd el se i mi no rit et sp ol iti ke n h ar l yf ts fr am. V ik tig t a tt m in ori te te r k än ne r s itt a nsv ar a tt d el ta a kt ivi te t

i sam hällsdebatten.

Sveriges Elevkårer Jäm tland-Östersund Vi har genom gående under året arbetat m ed att främ ja de åtaganden som vi skrev under i novem ber 2019. Vi har genom

Härjedalen att förankra oss i m edlem sbasen valt att påverka nationella po litiker och m yndigheter i frågan om att sk apa dem okra -

tiska utrym m en, hur elever ska engagera s ig både lokalt och i elevkårer. Vi har gott sam arbete m ed de poli tiska

ungdom sförbunden fö r att prata om sam tal sklim at i skolan. Därtill arbetar vi aktivt med skolans dem okratiuppdrag

och frågan om fri- och självständig organi sering i alla forum vi syns i. Elevkårerna h ar dessutom fått genom slag i

rikspolitiken vilket tyder på bred och vikti g demokratisk kraft.

Sveriges förenade Stockholm Stockholm Sam m a år so m Sverige införde allm än rösträtt för alla, grundade s även Sveriges fören ade studentkårer. Där för firade vi

studentkårer två 100-årsjubileum . En del i vårt firande har varit att anordna sem inarium där vi till sam m ans m ed flera studentkårer

runt om i landet lyft f rågor som är relevanta för högre utbildnin g. Dessutom har vi startat en podcast om högskole -

frågor, båda projekte n har haft som m ål a tt lyfta det dem okrati ska sam talet om högr e utbildning till en bredare publik.

I höstas arrangerade vi vårt m edlem sm öte i Trollhättan för att delta i deras uppm ärksam m ande av dem ok ratins 100 år .

I vår kom m er vårt jubileum gå i m ål under ett stort firande på Stockholm s stadshus.

Sveriges Stockholm Stockholm

Hem bygdsförbund Vi är en av Sveriges s törsta folkrörelseorganisationer. Vi har fun nits i drygt 100 år oc h sam lar över 2 000 allm ännyttiga

föreningar över hela Sverige. Våra m edlemm ar lägger om kring 4 miljoner ideella timmar årligen på att driva runt ett

lokalt föreningsliv som huvudsakligen fina nsieras m ed egna m edel. Hem bygdsrörelsens grund är socknen, den m insta

självstyrande enhete n som 1863 blev land skom m un. Under demokratijubiléet har vårt arbete varit inriktat på att få

föreningslivet att överleva trots pandem in. Vi har haft ett stort antal digitala sem inarier som bidragit till att bryta

isoleringen hos m edlem m arna och gett råd om hur m an kan upprätthålla dem okratin när m an inte får träffas fysiskt.

Sveriges Kom m uner o ch Stockholm Stockholm SKR:s arbete för att stärka och utveckla de m okratin lokalt sker bl.a genom att sprida kunskap. Under 20 21 har

Regioner 18 dem okratikonferenser genom förts och ett flertal sem inarier oc h webbsändnin gar. S KR ger också stöd till bl.a. för -

troendevalda kvinnor, förtroendevalda i led ande positioner, fullm äktiges ledam öter i olika nätverk och pro gram . För -

djupad kunska p är ett tredje ben där SKR i sam verkan har studerat ledande förtroend evaldas arbetsvillkor, utveckling

av hat och hot m ot förtroendevalda i det d em okratiska sam talet , sam t utvecklat verk tyg för det förebygga nde arbetet.

Sveriges M useer Blekinge Karlskrona Sveriges Museer. Internt: 1) Sam talsserien 100 sam tal om dem okrati på m useer (under 2021) m ed utgång spunkt från

museiföremål. 2) M us eilagen (m useer som arenor för fri åskådning och kunskapsinsti tutioner) som utgångspunkt i

aktiviteter. Undersöka m useernas trovärdighet. Externt: öka ins ikten om m useernas dem okratinytta som s am hälls-

institutioner.

Bilaga 2

155

Bilaga 2 SOU 2022:28

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Teskedsorden Konkurs Konkurs Konkurs

Ung M edia Sverige Stockholm Stockholm Ung M edia Sverige ha r arrangerat utbildni ngar inom olika m edi eform at, som podd, krönika och granskand e journalistik,

för att ge barn och u nga fler verktyg för att vara en del av det o ffentliga sam talet. Vi har även arrangerat utbildningar

inom styrelsearbete och att vara revisor. Med hjälp av tydligare rapporter kring uppfö ljning av verksam het och budget

har vi skapat en ökad transparens för våra m edlemm ar. Samtidigt har arbetet m ed en ny hem sida påbörjats, som ska

ge m edlemm arna ökad m öjlighet att ta del av både rapporter oc h styrelsebeslut. Slutligen har vi hållit i föreläsningar

för att visa på behov et av ökad kunskap k ring journalistik för unga, särskilt pojkar.

Verdandi Stockholm Stockholm Verdandis ledning lov ade i sam band m ed undertecknandet att in tensifiera sitt arbete och skydd för en star k demokrati.

Under hösten har fler a av Verdandis avdel ningar gjort insatser. Verdandi Botkyrka de ltog på den Stora De m okratidagen

i Hallunda, som ABF anordnade. Där delto g de m ed ett bokbord och även i en panelde batt om kvinnors livsvillkor och

rättigheter. Verdandi arbetar ständigt m ed att utveckla m etoderna för ett ökat brukarinflytande i vård och om sorg. Vi

har även sökt och fåt t beviljat flera projekt som bygger på ett fördjupat dem okratiarbete. Exem pelvis: Unga frågar unga,

om hur lokalsam hälle na bör utvecklas och projekt m ot rasism och främ lingsfientlighet.

Vetenskap & Allm änh et Stockholm Stockholm Under pandem in har en infodem i skapat förvirring och oro. VA har därför arbetat m ed att förebygga och m otverka m iss-

och d esinfo rm ation o ch at t frä mja ko mm unikat ion grundad i evidens och fo rskning: Vi har skriv it en krisko m m unikat ions -

gu id e i s am ar be te m ed M SB , o ch m ed Uppsala universitet nylanser at Nyhetsvärderaren, ett verktyg för att källkritiskt granska

digitala nyheter. Vi har utvecklat pratavaccin.s e för att ge stöd i sam ta l m ed osäkra eller skeptiska till covid-19-vaccin ering . Tillsam -

m ans m ed UR producerades tvpr og ra m m en Forskning för alla – s å skapas kunskap. M ed tre lärosäten utvecklades m ed -

borgarforskning.se m edan årskonferensen VA-dagen ha ndlade o m hur forskning påverkar våra val i vardag en och livet.

Visby Stadsm ission Gotland Visby Den 19 oktober anord nade vi ett styrelsesem inarium där vi disk uterade civilsam hällets betydelse för dem okratin – över

200 000 förening ar i landet och om kring 1 500 på Gotland. Vi di skuterade också styre lsens roll att hålla föreningen livs -

kraftig. Vi förde även samtal kring våra demokratiska och mäns kliga rättigheter. Den 24 m ars 2022 planer as ett nytt

fortbildande sem inarium om de m okrati, civ ilsam hället och folkbildning där bland a nn at Peter Örn ska vara gäst -

föreläsare.

Västm anlands Västm anland Västerås Vi har dem okratin inbyggd som ett fundam ent i vår organisation , eftersom det dem okr atiska uppdraget är e tt av folk-

länsbildningsförbun d bildningens fyra syfte n. M ed anledning av dem okratiåret har folkbildningen dels bem annat Dem okratistugan som kom

till Västerås, dels har våra m edlem sorgani sationer haft olika ak tiviteter på tem at de m okrati och delaktighet. Andre vice

tal m annen var på besök i Väst m anland och i sa m band m ed de t geno m fö rdes e tt panelsa m tal m ed henne, landshövd ingen

och olika organisatio ner från civilsam hället. Vi lyfte några av de utm aningar vi ser för att folkbildningen fullt ut ska

kunna nå fler grupper . Vi har även arrange rat Bildningsresan, d är tre studieförbund visade upp sina verks am heter.

Föreningar/stiftelser Region Ort Arbetet i korthet

Youth 2030 M ovem ent Stockholm Stockholm Föreningen Youth 20 30 M ovem ent har under 2020–2021 ar betat utifrån ungas egna vi llkor och m ed deras behov och

röster i centrum för e n m er inkluderande dem okrati. Vi har skapat sam m anhang för över 1 000 unga d är d e har kunnat

lyfta sina perspektiv och förslag, och hålli t sam skapande m öten m ellan unga och be slutsfattare i 10 kom m uner över

Sverige. Vi har utbild at 2 100 beslutsfatta re i komm uner, regioner och m yndigheter om ungas inflytande och delaktig -

het. Vårt fokusområde är att sänka rösträttsåldern till 16 år. Un der 2021 lanserade vi plattform en Större d em okrati m ed

fakta och argum ent, dit vi sam lat 11 andra aktörer att ställa sig bakom .

Örebro läns Örebro Örebro

bildningsförbund Folkbildningen i Öreb ro län arrangerade un der våren, under #vi m åsteprata-vinjetten, ett digitalt sem inari um på tem at

Folkbildningen och de n sköra dem okratin med Erik Am nå, professor Em eritus i statsku nskap. Deltagarna va r i första

hand aktiva inom folkbildningen, de flesta från Örebro län m en också flera från andra håll i landet. Under hösten

arrangerade Örebro l äns bildningsförbun d ett digitalt sam tal u nder länets Dem okrativecka. Rubriken var ”Lyssna och

lär”, Tjia Torpe gästtalade och personer fr ån folkbildningen del tog och berättade om lokalt engagem ang i landsort och

förort. Bland annat d eltog fyra 11-åriga u ngdom sam bassadörer från ett av Örebros stora bostadsom råden.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Länsstyrelser Region Ort Arbetet i korthet

Länsstyrelsen Dalarn a Dalarna Falun Länsstyrelsen i Dalar nas län har en intern process som vi kallar Trappan. Det är en p rocess som bidrar till att utveckla

dialogen kring dem okrati i vår verksam het. Trappan är sektorsöv ergripande och leds a v två processledare. Den består

av tre steg: grundläg gande kunskap, ide nt ifiera sam band, sam t genom föra och följa upp. Trappan har p åg ått och ut -

vecklats sedan 2018 och är nu en del av L änsstyrelsens interna strategi för hållbarhet inom alla de tre di m ensionerna.

Årets process innehål ler inform ation och intervjuer på vårt intranät, m ed olika globala m ål i fokus. Ett av i nslagen i år

gäller mål 10 och länsstyrelserna nya metodstöd och kunskaps underlag för tillämpning av barnens rättigh eter.

Länsstyrelsen Gotlan d Gotland Visby Vi har under pågåe nd e pandem i genom fört regelbundna sam ver kanskonferenser m ed lokala aktörer för att i dialog

inhäm ta underlag till länets sam lade lägesbild. Haft dialogm öten på residenset. Dia log för Gotland är en nystartad

plattform för strategi ska sam tal om viktig a fram tidsfrågor. Vi har sam ordnat länets arbete m ed m änsklig a B96 social

hållbarhet och Agend a 2030 – genom Foru m för social hållbarhet. Deltagit i projektet NORM A – se kom pet ensen,

i syfte att bli en m er i nkluderande arbetsgi vare, i ett dem okratis kt avseende, genom att höja kom petensen inom

norm kritiskt tänkande. Kom m unicerat vår a dem okratiåtagande n internt på vårt intranät och externt på l änsstyrelsens

webb och i sociala m edier.

Länsstyrelsen Gävleb org Gävleborg Gävle Talm ansbesök 9 och 12 april m ed besök Högskolan i Gävle, Län sm useet, Vasaskolan, Gävle och Hudiksvall s Tingsrätt

sam t vid Länsstyrelsen Gävleborg internt. L änsstyrelsen stod vär d för dem okratistugan 15–19 septem ber 2 021. Ett

program arrangerade s i sam verkan m ed fl era aktörer såsom kom m uner (bibliotek), R egion Gävleborg, Län sm useet,

Svenska kyrkan i Gävl e, idrottsrörelsen, Rädda Barnen och Diskr im ineringsbyrån. Sam verkan m ed Länsmuseet under

året och Riksdagens dem okratiutställning under april–augusti. Kom m unikationsinsatser om olika aspekter av

dem okratin via sociala m edier och webbplats.

Länsstyrelsen Hallan d Halland Halm stad Tillsam m ans m ed Halm stad komm un har vi stått värd för dem ok ratistugan m ed sem inarier och fördjupad sam verkan

m ed idéburen sektor. Utvecklat form er för s am tal om de m okrati. M ånga kom m unikatio nsinsatser på dem okratitem at

m ed gott resultat. Identifierat utvecklingsb ehov i vårt pågående arbete m ed Agenda 2030 som får fokus i verksam -

hetsplaneringen.

Länsstyrelsen Jönköpi ng Jönköping Jönköping Vi har stått värd för Dem okratistugan och i sam band m ed det genom fört en Dem okr ativecka i länet där flera olika

aktörer, t.ex. regionen, m edverkade. Landshövdingen har bjudit in till en Dem okratiko m m ission m ed m edlem m ar f rån

ol ik a v er ks amh et so m rå den , s om h itt ill s h aft tr e m öt en fö r a tt d isk ut er a o lik a d em okr at ifr åg or . K om m is sio ne ns a rb et e

pågår till april 2022. Vi har även påbörjat ett arbete för att fördjupa länsstyrelsens m edarbetares kunskaper i den

statliga värdegrunde n.

Internt har Länsstyrel sen stärkt arbetet m ed m änskliga rättigheter och icke-diskrim inering genom utbildning inom M R

och klarspråk. Vi har sam lat externa aktörer för att skriva under dem okratideklarationen, ansvarat för dem okrati-

stugan i sam verkan m ed andra aktörer. Tillsam m ans m ed Kalmar läns m useum har vi publicerat ”Från ar m borst till

plakat” om dem okrati ns fram växt i Kalm ar län. där vi berättar om en avgörande händ else i varje kom m un. Vi har

Länsstyrelsen Kalm ar Kalm ar Kalm ar

också sam verkat och lyft frågor m ed koppling till integration, HBTQ och jäm ställdhet.

Länsstyrelser Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2

159

Länsstyrelsen Kronob erg Kronoberg Växjö Vi och sam tliga komm uner, Linnéuniversitetet, M UCF och Region Kronoberg har unde rtecknat Deklaration för en stark

dem okrati. Komm unerna har gjort insatser under året gentem ot sina invånare. Flera av kom m unerna satsade på att nå

ungdom ar på olika sä tt. Tillsamm ans m ed Linnéuniversitet har vi gjort ”Dem okratiko llen” som har sänts vid åtta

tillfällen och finns på vår hem sida. I oktober landade dem okratistugan centralt i Växj ö. Invigning lockade en hel del

m änniskor. Förutom L andshövding deltog l edare från alla kom muner, Region Kronobe rg, Linnéuniversitetet och M UCF.

Vi arbetade sedan m ed tem a varje dag kopplat till dem okrati oc h vår verksam het.

Länsstyrelsen Norrbot ten Norrbotten Luleå Under året genom fördes olika aktiviteter i enlighet m ed de åtaganden som gjordes i deklarationen, såväl in ternt till

Länsstyrelsens egen personal som externt till förtroendevalda, tjänstem än och allm änhet. De flesta aktiviteterna ägde

rum i sam band m ed dem okratistugans besök i länet och genom fördes i sam verkan med andra aktörer, frä m st värd -

kom m unerna. Digital dem okratistuga genom fördes tillsamm ans m ed exem pelvis Lule å tekniska universitet , Sam form a

och Rättighetscentru m Norrbotten. Under året undertecknade L änsstyrelsen, Region Norrbotten och Sam form a en

regional överenskom m else om stärkt samverkan m ellan offentlig och idéburen sekto r. Föreläsningar blan d annat om

delaktighet och inklu dering med me r.

Länsstyrelsen Skåne Skåne M alm ö Länsstyrelsen Skåne har haft ett särskilt fokus på barn och un ga i sitt arbete, utifrån att stora skillnader i uppväxt -

villkor och m öjlighete r till delaktighet i sam hället identifierats. Det har bland annat inneburit att vi haft fyra frukost -

sem inarier där vi rikt at oss till de som m öt er barn och unga sa m t i de m okratistugan där flera av de 27 pr og ra m -

punkterna berörde te m at. Vi har även haft ett brett sam arbete m ed 20-talet andra organisationer och set t ett stort

värde i att lyfta både forskning och civilsa m hället.

Länsstyrelsen Stockh olm s län Stockholm Stockholm Den 9 juni underteck nades Deklaration för en stark dem okrati av Länsstyrelsen i Stoc kholm s län. Vi har under hösten

2021 genom fört fem externa sam tal om ut m aningar som hotar vår dem okrati och där vi arbetar aktivt för att värna om

dem okratin genom våra olika uppdrag. Ett internt dem okratisamtal om vikten av klarspråk har även arrang erats för

Länsstyrelsens m edarbetare. Vi har också arbetat hårt för att ta em ot Dem okratistug an, först under Järva veckan i juni

och sedan som ett eget event under decem ber. Vid båda tillfällena har restriktioner gällande pandem in tyv ärr gjort det

om öjligt för oss so m tillsynsm yndighet att stå värd för stugan.

Länsstyrelsen Uppsal a Uppsala Uppsala Länsstyrelsen i Upps ala län har arbetat ut ifrån de åtaganden s om gjorts i sam band m ed signeringen av Deklaration

för en stark dem okrati. Länsstyrelsen har g enom fört kunskapshöjande insatser om dem okrati genom bland annat

externa seminarier och interna utbildninga r. Därtill har exter na kommunikationsinsatser genomförts. Länsstyrelsen

i Uppsala län har ge nom bland annat flernivåsam verkan inom Råd för social hållbarh et bidragit till att främ ja

dem okratin på regional nivå. Länsstyrelse n i Uppsala län avser att fortsätta arbeta för att stärka dem okratin i länet

och säkerställa att d en står sig stark även i fram tiden.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Länsstyrelser Region Ort Arbetet i korthet

Länsstyrelsen Väster norrland Väster-Härnösand

norrland Länsstyrelsen i Väste rnorrland har verkat f ör att fler ska få god kunskap om dem okratin. Det skapades ett regionalt

dem okratinätverk, m ed m ål att uppm ärksam m a de m okratijubile et, koordinera ett regionalt dem okratiprogram sam t

sprida inform ation från dem okratikomm itt én. Invigning av Euro paDirekt-kontor i en av länets kom m uner, vilket

sam m anföll m ed ett besök av EU-m inister. M ottagandet av, sam t veckoarrangem anget kring Dem okratistugan. Där

synliggjordes m ålgruppers olika m öjligheter att delta aktivt i dem okratin. Bland annat lyftes nationella m inoriteter,

unga och äldre särski lt in i sam talen. Demokratihösten avslutad es m ed talam ansbesök och invigningen av två

demokratiutställningar.

Länsstyrelsen Värm land Värm land Karlstad Länsstyrelsen Värm land har under 202 1 la gt fokus på arbetet m ed den gem ensam m a Dem okrativeckan i länet, i sam -

verkan m ed länets kom m uner sa m t Region Värm land. Veckan innehöll en stor m ängd sem inarier, aktivitete r och, inte

m inst, sam tal lokalt och regionalt m ed fokus på dem okratifrågor ur olika perspektiv. Genom arbetet har en fördjupad

sam verkan och dialog påbörjats m ed näm nda aktörer i frågor som rör dem okrati och m änskliga rättigheter. Arbetet

m ed åtagandena har vidare tydliggjort vikten av forum för sam tal om angelägna om råden av betydelse för dem o-

kratin, utm aningar och m öjligheter sam t at t olika aktörer och röster inbjuds att delta i sam talet.

Länsstyrelsen Väster botten Västerbotten Um eå Länsstyrelsen Väster botten har genom fört sam tliga åtaganden som står i vår Deklar ation för en stark dem okrati. Tack

vare vår sam ordnand e roll i arbetet m ed D em okratistugan och via övriga åtaganden har vi kom m it i kontakt m ed ett

hundratal aktörer i lä net (kom m uner, idéb uren sektor, näringsli v och m yndigheter) och m ed dessa haft en givande och

utvecklande sam verkan, m ed dem okrati so m enande tem a. M ycket av detta arbete tar vi m ed oss in i valår et 2022 där

vi hoppas kunna fördj upa sam verkan ytterligare och verka för t.ex. ett högt valdeltaga nde i Västerbotten. S am verkan

har skett på lokal, regional och nationell n ivå och spänt över str ategisk planering till handfast operativt ar bete.

Länsstyrelsen Västm anland Västm anland Västerås Efter att Peter Örn deltagit på ett Landshö vdingem öte bestäm de vår dåvarande land shövding att vi skulle ta em ot

stugan och underteck na deklarationen. Sjä lva undertecknandet skedde vid landshövd ingens integrationsrå d den

19 m ars. I m ötet so m var digitalt deltog Peter Örn. Åtagandet ha ndlar specifikt om att ta em ot stugan, anordna

aktiviteter och koordinera firandet i länet. Länsstyrelsen tog på sig den sam ordnande rollen och lovade att genom föra

en rad dem okratistärkande aktiviteter – b åde internt och externt.

Länsstyrelsen Västra Västra Göteborg Länsstyrelsen Västra Götaland har inom ram en för deklarationen bland annat: – Stär kt och fördjupat sam verkan m ed

Götaland Götaland Göteborgs Stad och V ästra Götalandsregio nen inom nätverket Västsverige m ot rasism . Under 2020 och 2 021 har in -

satser genom förts till sam m ans m ed andra regionala aktörer. – Sa m ordnat Sam ling för dem okrati, ett arran gem ang

m ot nazism och politi skt våld på Förintelse ns m innesdag den 27 januari varje år. Sa m lingen genom förs i sam arbete

med Gö teborgs S tad, Göteb orgs uni versi tet, Jud iska f örsa m lingen i Götebo rg och Gö teborgs Stads råd för den nat ionella

mi nor ite ten ro mer . – Ar rang era t M R-daga rna i G öte borg 202 1, p å te m at d em ok rat i, sa mt stå tt vär d f ör De m okra tis tugan .

Länsstyrelser Region Ort Arbetet i korthet

Länsstyrelsen Örebro Örebro Örebro Länsstyrelsen i Örebr o län vill bidra till att demokratin står si g st ar k ä ve n i fr am tide n g en om at t: V er ka fö r a tt fle r f år

en god kunskap och m edvetenhet om det dem okratiska systemet, arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för

dem okratin, och bidra till ett sam talskli m at som kännetecknas av öppenhet och res pekt Under 2021 har vi arbetar för

ovanstående genom a tt genom föra en demokrativecka m ed demokratistugan var på b esök. Vi anordnade e n rad olika

akt ivite ter och ko mm unika tionsinsa tser kopplat til l veckan . Länsst yrelsen sa m ordnade äv en invign ingen av Ri ksdagens

dem okratiutställning och det studiebesök s om genom fördes av f örste vice talm annen i sam band m ed besöket.

Länsstyrelsen Österg ötland Östergötland Linköping Länsstyrelsen Österg ötland har skrivit und er Deklaration för en stark dem okrati och genom fört våra åtaganden.

Länsstyrelsen har tag it fram en rapport om lokala dem okratiutmaningar baserad p å intervjuer m ed komm unala

folkvalda, vi har haft ett dem okratiprojekt i skolor tillsamm ans m ed Bam se där vi en gagerat både barn oc h politiker,

haft sem inarier m ed dem okratitem a sa m t genom fört komm unik ationsinsatser i olika kanaler. Vi har även sam ordnat

frågan bland länets k om m uner och Regionen och stöttat i dem okratiarbetet. Vi har lyft nationella m inorite ter sam t

civilsam hällets roll o ch m yndigheten har ä ven arbetat internt m ed dem okratifrågan. Tyvärr fick dem okrati stugan

ställas in på grund a v pandem in.

M yndigheter Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2 SOU 2022:28

Folkhälsom yndigheten Stockholm Solna I m yn di gh et en s a rb et e m ed s tö ds tr uk tu re n f ör d et st at lig a f ol kh äl so ar be te t, f rä m st m ål om rå de n r 8 De laktighet , och T em a

folkhälsa har vi arbet at m ed att skapa förutsättningar i planerin g och uppföljning för en förbättrad folkhäl sa på lång

sikt. Exem pelvis kan näm nas att den 9 de cem ber 2021 inledde m yndighetens genera ldirektör en särskild dialog m ed gd -

kol legor och chef er f rån 15 and ra m yndighete r ino m d et fo lkhälsopol itiska m ålo m råde so m rör a rbete, arbetsfö rhållanden

oc h a rb et sm iljö . I no m ra me n f ör a rb et et m ed A ge nd a 20 30 geno mförde myndigheten tillsammans med my ndigheterna i

styrgruppen för GD-fo rum Agenda 2030 nät verksm ötet för 2021 _Bortom pandem in – Agenda 20 30 som hävstång.

Forum för levande Stockholm Stockholm Forum för levande historia arbetar kontinu erligt m ed att stärka dem okratin genom sit t instruktionsbundna uppdrag att

historia vara ett nationellt forum som ska frä m ja a rbete m ed dem okrati, tolerans och m änskliga rättigheter m ed utgångspunkt

i Förintelsen. Sedan 2 019 har m yndigheten en särskild satsning på frågor som rör dem okrati under rubriken Dem okratin

och du. Satsningen h ar fortsatt även 2022 och innebär att Foru m för levande histori a ska sprida kunskap om faran när

dem okratin urholkas genom att visa på, och diskutera historiska exem pel och lärdomar.

Institutet för språk Uppsala Uppsala Isof är både en språk m yndighet och en kulturarvsm yndighet och vår verksam het ska leda till att de nationella m ålen för

och folkm innen språkpolitiken och ku lturpolitiken uppfylls. Inom ram en för de mokratiuppdraget har v i särskilt uppm ärksam m at rätten

till språk och kultur, som är grundstenar i såväl dem okratin som i vårt arbete m ed s att sam la in, bygga upp och sprida

kunskap om språk och kultur i Sverige. Bland de utåtriktade akt iviteter som vi genomfört finns en dem okratikalender,

en digital kunskaps bank om m igration till, från och inom Sverige sam t evenem ang, bloggar och poddar so m ökat kun -

skapen om språket, föreningslivet och rösträtten i relation till demokratin.

Jä m stä lld he ts -Västra Götaland Göteborg En uppföljningsrap po rt av utvecklingen av det jäm ställdhetspolitiska delm ålet ”En jäm n fördelning av m akt och in-

m yndigheten flytande” läm nades till regeringen januari 2021. Den redovisar attityder till jäm ställ dhet, utvecklingen av jäm ställdhet

i politik och förvaltning i Sverige, jämställt aktivt medborgar skap samt internationella utblickar. Myndigheten deltagit

i ett tjugotal evenem ang. Debattartiklar i DN-debatt och GP-d ebatt har publicerats och rapporten har ref ererats i

nyhetsrapportering, k rönikor och ledare. M yndigheten har geno m fört en förstudie om delaktighet och delt agande i den

lokala dem okratin m ed rapport i m ars 2021. M yndigheten har även m edverkat vid Fogelstad Rösträttsfestival.

M yndigheten för Stockholm Sundbyberg M yndigheten för delaktighet, M FD, har genom fört insatser för at t öka kunskapen om förutsättningarna för personer m ed

delaktighet funk tionsnedsä ttning att kunna del ta i d em okra tiska p rocesse r under 1900-tale t och fra m till i dag. En kun skapssa mm an -

ställning har tagits fram och sem inarier oc h dialoger har genom förts m ed relevanta aktörer. All sam lad kunskap finns

på M FD:s webbplats och presenteras geno m bland annat film er , ett quiz och en digital tidslinje. Spridning en har skett

genom webbsem inarier, panelsam tal, kampanjer på sociala m edier, artiklar i tidskrifter, i nyhetsbrev, m ed m era.

M yndigheten för press, Stockholm Stockholm

radio och tv År 2021 har varit ett händelserikt år fyllt m ed aktiviteter för at t stärka dem okratin. Vi har breddat våra m ålgrupper

genom m edverkan i f orm at som podd, fil m och sem inarier m ed äm nen som yttrandef rihet, ansvarigt utgiv arskap och

granskningsnäm nden s arbete. Vi har höjt vår röst avseende hot och hat m ot offentliganställda. Därtill har vi skrivit

blogginlägg och m ed verkat i sam m anhang utifrån vår expertroll – för att synliggöra de dem okratiska värdena och verka

för yttrandefrihet, m ångfald och tillgänglig het på m ediem arknaden. M yndigheten för press, radio och tv kom m er att

fortsätta det dem okratistärkande arbetet u tifrån vår vision om e tt öppet, innehållsrikt och ansvarsfullt m edielandskap.

M yndigheter Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2

163

M yndigheten för stöd Stockholm Brom m a SST har haft ett särs kilt fokus på dem okrati och religionsfrihet, till exem pel i for m av sem inarier och fördjupande

till Trossam fund dialoger, i publikatio nen ”Religionsfrihet – Nio perspektiv p å e n m än sk lig r ät tig he t” o ch e n i nf or m at ion sf ilm o m

religionsfrihet, som s am verkanspartner på M R-dagarna, sam t i sina kom m unikationskanaler. Inom ram en för ett

regeringsuppdrag ar betade SST m ed 73 de m okratiam bassadörer från olika sam fund. Ett ledarskaps- och m entor -

skapsprogram för kvinnliga ledare inom trossam funden har gen om förts sam t en forskningsrapport m ed Uppsala

universitet presenterats om kvinnors erfarenheter av frågor so m rör jä m ställdhet och ledarskap i trossam funden.

M yndigheten för Skåne Ma lmö M yndigheten för tillgängliga m edier har givit ut Lättlästa böcker på dem okratitem at och givit ut ett tem anum m er av

tillgängliga m edier m yndighetens tidning läsliv. M yndigheten har även inlett ett projekt där m yndigheten sam verkar m ed andra aktörer för

att sam la kunskap kring M TM :s m ålgrupper och deras m öjligheter att tillgodogöra sig läsning i livets olika situationer

och skeenden. M TM driver löpande även si dan ”alla väljare” oc h 8 sidor som syftar till att rusta läsare i behov av

lättläst svenska så a tt de i högre utsträckning ska kunna delta i det dem okratiska sam talet. M TM har ordn at och

deltagit på flera olika sem inarier m ed de mokratitem a under året.

M yndigheten för Kronoberg Växjö M UCF har tecknat långsiktiga överenskom m elser m ed sju kommuner och en region fö r att ta fram , testa oc h sprida

un gd om s- o ch verktyg och m etoder för att främ ja ungas delaktighet i dem okratin. Unga som står långt ifrån delaktighet ä r prioriterade

ci vi ls am hä lle sfr åg or i arbetet. Parallellt med detta har vi utvec klat flera m etodm ater ial och lärarhandledn ingar för att arbeta m ed dem okrati

i skolorna sam t en handbok för ungas om vill starta förening eller själva organisera s ig.

Polarforsknings-Norrbotten Luleå Polarforskningssekret ariatet har under året im plem enterat Polarf orskningsprocessen s om syftar till att skap a synergi -

sekretariatet effekter och nya sam arbeten m ellan forskare och forskargrupp er. Processen grundar sig på forskarnas be hov och startar

m ed en bottom -up-process där forskarsam hället arbetar fram förslag på tem an. Dessa tem an vidareutvecklas av

forskare, sekretariatet och andra aktörer. Under processen kom m er samm anfattningar av viktiga forsknin gsresultat att

presenteras för beslu tsfattare och andra s am hällsaktörer.

Riksarkivet Stockholm ) Stockholm Arkivet efter Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt har digitiserats och publi cerats i Nationella Arkivdata -

basen, NAD. Två nam ninsam lingar för kvinnors rösträtt har digitiserats i sam arbete m ed Dem okrati100, v ilka nås via

Digitala forskarsalen, äm nesom rådet Politi k. Riksarkivet har pu blicerat en serie m ed fyra avsnitt om när Sverige blev

dem okratiskt 1918–1 921 i Arkivpodden. Te m at för Arkivens dag i år var ”Röster i arkiven” och på flera av Riksarkivets

verksam hetsorter genom fördes fysiska och digitala evenem ang. Vi m edverkar i ”Kartläggning av m aterial rörande den

allm änna och lika rösträtten i svenska AB M -institutioner”.

Sam etinget Norrbotten Kiruna Deklarationen har var it ett kom ple m ent i ar betet m ed det regeringsuppdrag som Sam etinget har haft under 2020–202 1

och har ytterligare bidragit m ed ett par konkreta delm ål att utgå ifrån i arbetet m ed dem okratiuppdraget. Arbetet m ed

åtagandena h ar givet vis påverkats en hel del av pandem in och de flesta insatser har varit av digital karaktär, utom i

slutet av uppdraget d å restriktionerna delvis hävdes och det ble v m öjligt att genom fö ra fysiska träffar och workshops.

Deklarationen och up pföljningen av deklar ationen blev även ett kom plem ent och visst stöd till författandet av den

slutrapport som skulle läm nas in till Kulturdepartem entet våren 2022.

Bilaga 2 SOU 2022:28

M yndigheter Region Ort Arbetet i korthet

Skolforskningsinstitu tet Stockholm Solna Fram tagande av en forskningssam m anställning som kan hjälpa lärare att utveckla undervisning kring de m okrati -

uppdraget. Deltaga nd e i kom m unikationsi nsatser för att främ ja dem okratin.

Skolverket Stockholm So ln a Skolverket, Skolinspe ktionen, Specialpeda gogiska m yndigheten och Skolforskningsin stitutet har i en gem ensam kam panj

uppm ärksam m at de mokratiåret. I sociala m edier har betydelsefulla m ilstolpar i skol ans dem okratiska utveckling lyfts

fram och på en gem ensam webbplats på S kolverket.se har m yndigheterna sam lat m at erial som på olika sätt berör

skolans dem okratiska uppdrag. Kam panjen innehåller också tre podcastavsnitt där in bjudna gäster diskut erar skolans

dem okratiska uppdra g.

Statens Historiska Stockholm Stockholm ,

M useer Botkyrka Håbo Statens historiska m useer har genom fysisk och digital m useiverksam het lyft frågor om olika sam hällsgru pper i

historien för en m er d em okratisk historiesk rivning. Digitala skol visningar har nått he la landet. Vandringsu tställningen

Speaking m em ories, om förintelsens sista vittnen, har varit på två nya orter i Sverige. M useerna har i utställningar och

program lyft fram kvi nnorna i historien, m en även m arginaliserade grupper som Hallwylska m useets utställning Bögar,

om hom osexualitet i början av 1900-talet. Vi har även fortsatt att stärka vår interna dem okrati genom att bl.a. öka

öppenheten och delak tigheten bland m edarbetarna.

Statens m edieråd Stockholm Stockholm Utöver det generella dem okratiuppdrag so m vi bedöm er att vi h ar som statlig m yndi ghet har vi fokuserat internt på

utbildning och extern t i form av de m okrati am bassadörer, dem okratilektioner sam t at t särskilt lyfta dem ok ratistärkande

arbete i vår externa kom m unikation.

Svenska institutet Stockholm Stockholm SI har anordnat en in tern utbildning om media- och inform ationskunnighet. Vi har äv en utbildat i den stat liga värde -

grunden, där dem okrati är en central del. SI har stärkt den gen erella kom m unikation en om dem okrati till utländska

m ålgrupper. Vi har också satsat på m edia- och inform ationskunnighet i digital kom munikation m ot internationella

m ålgrupper. I m yndig hetskom m unikatione n har berättelser från globala förändringsa ktörer som arbetar fö r dem okrati

särskilt lyfts. Vi har också tagit fram en plan för hur m yndigheten kan bli ännu bättr e på att nå ut m ed inform ation via

våra digitala kanaler.

Valm yndigheten Stockholm So ln a Valm yndigheten har under 2021 utvecklat en ny webbplats för valadm inistrationen (länsstyrelser, kom m uner och

utlandsm yndigheter) i syfte att öka tillgången till utbildningsm aterial, Vidare har vi genom fört den nationella konferens

för valadm inistrationen som upptakt inför valen 2022 som vi tog upp i vårt dem okratiåtagande. I konferen sen deltog

Riksdagens talm an o ch uppm ärksam m ade dem okratin 100 år. Syftet är att skapa sam syn hos valadm inistrationen och

ytterst bidra till kvalitet vid valen 2022. K onferensen skapade e n plattform för att lyf ta m öjligheter och utm aningar för

valets genom förande och för ökad kunskap hos valadm inistrationen.

Företag Region Ort Arbetet i korthet

Bam se Förlaget AB Stockholm Solna Vi släppte två tidning ar m ed dem okratite ma i början av året – B am se nr 1 och en specialtidning för skolor m ed till -

hörande lärarhandle dning. I juni arrangera de vi sem inariet ”Att prata m ed barn om dem okrati” under Alm edalsveckan.

I novem ber tog Bam se upp högaktuella äm nen som ryktesspridning, källkritik och valfusk i sam arbete m ed Källkritikbyrån

i tidningen ”Bamse kul att lära – sant eller falskt”. Vi har lyft vårt arbete i Bamsetidningen och i våra soc iala medier.

Björn Axén AB Stockholm , Stockholm , Vi på Björn Axén har en värdegrund som lyder: Ödm jukhet, Kunskap, Am bition och Respekt. Vi värnar alltid om att alla

Västra Götaland Göteborg ska vara lyhörda m ot sig själva och m ot andra. Respektera alla oavsett var m an komm er ifrån, vem m an t ror på eller vem

m an älskar. Det har varit i vårat DNA länge . Vi förstår inte varför en kvinna skulle tjän a m indre än en m an eller varför

m an inte ska bli respekterad för den m an är så länge m an inte skadar någon. Vi vet att genom att vara nyfiken på

varandra breddar vi v årt perspektiv och förståelse. Genom att arbeta aktivt m ed m ed arbetarna i dessa frå gor sam t

genom ett flertal före läsningar inför företa gsledare där dessa fr ågor är ett tydligt recept på fram gång.

Coom panion Västra Götaland Trollhättan I Coom panion har vi ständigt dem okratifrågorna på agend an. Det ingår bland annat i rådgivarens arbete att ta m ed.

Fyrbodal EK Under året har vi fokuserat extra på dem okratifrågor i styrelse, anställda och hos m edlem m ar. För styre lse och personal

har det skett vid en g em ensam konferens. Bland våra m edlem mar har vi coachat tre organisationer i dem okratifrågor och

hur de praktiska kan arbeta vidare. Det är tre större verksam het er. Vi har synts spora diskt i sociala m edier. Den verkliga

och bestående insats en har skett i de orga niserade och fysiska m ötena.

Coom panion Sverige Stockholm Stockholm Coom panion finns i hela landet för att ge kostnadsfri rådgivning till personer och grupper som har för avsikt att starta

dem okratiska företag, kooperativ. Vi är organiserade genom att ha Coom panion Sveri ge vars m edlemm ar är 25 regionala

kontor. Coom panion Sverige var den första civilsam hällsorganisation som skrev under deklarationen. Detta skedde på

våra utvecklingsdaga r 19 novem ber 2019, m ed cirka 100 m edarbetare närvarande oc h kom m itténs ordföra nde Peter Örn

som gäst. Då pandem in utbröt i början av 2020 fick vi ställa om vår verksam het, med inriktning på att n å ut m ed bud -

skapet om dem okrati sk organisering. Dett a sker inom välfärdssektorn, bostadsförsörjning sam t arbetsm ar knadsåtgärder.

Coom panion Göteborg Västra Götaland Göteborg Under 2021 har Coom panion Göteborgsregi onen satsat extra på att synliggöra den ko operativa och dem okratiska före -

tagsform en, m ed sär skilt fokus på varje individs m öjlighet att äga och påverka beslu tsfattandet lika m ycket. Vi har haft

dem okrati och kringliggande frågor i fokus för evenem ang och offentliga aktiviteter, till exem pel Stora Sociala Företags -

dagen. Vi har också h aft ett nära sam arbete m ed Friham nsdagarna för att bidra till att skapa en större plat tform för

boende i hela Götebor g att nå ut till beslutsfattare. Sam tidigt har vi också gjort återkom m ande insatser k ring sam hälle

och dem okratiskt entreprenörskap i några av stadens m er utsatta om råden.

Coom panion Kalm ar Kalm ar Kalm ar Coom panion Kalm ar län är stolta för vårt bidrag att lyfta de dem okratiska frågorna ännu m era under år 2 022. Externa

åtaganden; vi har an ordnat två frukostse m inarier m ed deltaga re i Sam verkansplattform Kalm ar län m ed i nriktning dem o-

krati och tillgängligh et i sam hället för per soner m ed en funktionsnedsättning. Dessa sem inarier har fått s tor spridning

medialt. Inom ra men för Samverkansplattform Kalmar län har d et tagits ett beslut i Regionfullmäktige om en regional

strategi, en Överensk om m else m ellan idéb uren och offentlig sek tor. Coom panion Kalm ar län har verkat för att sprida in -

form ation om koopera tiva företag som har dem okratiska processer där m edlemm arnas m ening får ett tydli gt genom slag.

Bilaga 2

Företag Region Ort Arbetet i korthet

Dram aten Stockholm Stockholm Som konstnärlig institution är Dramaten en viktig aktör och försvarare av demokratiska värden och det fr ia ordet.

Repertoaren 2021 h ar diskuterat allt från m edborgarrättsrörelsen till vilka som har t illgång till nationalsc enen. Pro -

duktionerna belyser e xem pelvis vad som h änder när dem okratin skakar, förintelsens drivkrafter och hur vi tar hand om

varandra efter en kat astrof. Dram aten har under hösten 2021 arrangerat skilda sam tal m ed dem okratiska tem an. Bland

annat workshopserie n Öva- och skapa de m okrati. Vidare har Dram aten fortsatt att t illgängliggöra scenko nsten för fler,

bland annat gen om att vidareutveckla den digitala scenen Dra m aten Play och genom uppsökande publik arbete.

Fo rs ha ga Ak ad em in Värm land Forshaga Att m edvetandegöra begreppet ”dem okrati” på en gym nasieskola för såväl elever som personal. Att inte t a dem okratin för

given, att vara rädd o m det vi byggt upp i Sverige och att fira dem okratin 100 år. Åtaganden: 1. En tem ad ag för hela

skolan, både elever o ch personal, där dem okratiam bassadör Rosaline M arbinah, Regeringskansliet, m edverkade genom

en föreläsning om demokrati. 2. Stärka elevrådet 3. Ny individa npassad yrkesutbildn ing på ForshagaAk ad em in.

Föreläsningsserie där fem elever berätt ar om sina funktionsvariationer ”Säg inte a tt någon är annorlun da, säg att vi 4. alla är olika”. 5. Livskunskap på schem at för alla årskurser, värdegrundsfrågor som utgår från dem okratibegreppet.

Hantera Agera Stockholm Stockholm Vi på Hantera Agera har under pandem in f ortsatt att arbeta m ed vårt huvudåtaga nd e, att stärka organisa tioner och

individer viktiga för en fungerande dem okr ati och ett öppet sam hälle. Vi gör detta ge nom utbildningsinsatser, konsult -

stöd och kostnadsfria webbinarier där vi bj uder in allm änheten att delta.

HSB Göteborg Västra Götaland Göteborg Uppm ärksam m at dek larationen och värdet av en stark dem okrati. Genom debattartiklar och via andra kan aler bildat

opinion kring bostads rättens fördelar som dem okratisk och hållbar boendeform sam t verkat för bättre förutsättningar för

ökad social gem enskap, integration och tr ygghet i våra bostads om råden. Vidare har insatser gjort för ökad jäm ställdhet i

styrelser, ungdom ars m öjligheter att komma in på bostadsm arknaden och kring m edlem sinflytande.

HSB Riksförbund Stockholm Stockholm Under året, sam t sedan HSB bildades, h ar vi inform erat och utbildat i frågor som rör den dem okratiska processen och

st yr in g, med t yngdpunkt på bostads rätts fören ingar. De tta är en sto r del av innehå llet i våra t idningar till fört roendevalda

oc h m edl em sh ushåll. När pandem in har på verkat m öjligheterna för stäm m or har vi tagit fram m aterial och inform ation

för att stödja föreningarna. Vi arbetar utif rån vår uppdaterade kod för föreningsstyrning för att ytterligare öka m ed -

lem m arnas insyn och transparens. Genom m edlem skap och förtr oendeposter i natione lla och internationella kooperativa

organisationer har vi fortsatt driva frågor som rör det dem okrati ska näringslivet, nati onellt och globalt.

Lindholm en Science Västra Götaland Göteborg Lindholm en Science Park har drivit en rad olika dem okratistärkande insatser under 2 021. Exem pelvis tog vi em ot

Park AB Dem okratistugan i oktober, och ordnade då flera olika sem inarie r. Vi har också arrang erat Future of dem ocracy, en

ko nf er en s i g rän ss ni tt et m el la n t ekn ik o ch d em ok rat i s om sa m la de 1 00 ledare från sa m hällets alla sektorer.

Dem okratitanken har också genom syrat verksam heten i stort.

Företag Region Ort Arbetet i korthet

Svenska M ässan Västra Götaland Göteborg Under Kunskap & Fr am tid 2020 som arrangerades digitalt fick gym nasielever som d eltog lyssna till EU-m inister Hans

Dahlgren. De hade äv en m öjlighet att ställ a frågor i chatten till m inistern. Fokus var på Sveriges EU-m edlem skap och

hur det påverkar oss som m edborgare. På Kvalitetsm ässan som arrangeras i m ars 2022 arrangeras 14 se minarier med

inriktning på dem okrati och m änskliga rättigheter. M inistrarna Jeanette Gustafsson och Eva Nordm ark m ed ansvar för

dem okrati respektive jäm ställdhet är båda inbjudna att m edverka. Där sam arbetar vi även m ed Olof Palm es Inter -

nationella Center krin g ett flertal seminari er.

Svensk Kooperation Stockholm Stockholm Kooperativa och öm sesidiga företag har en central roll för dem ok ratins utveckling i Sv erige, både historiskt och i nutid.

De kooperativa och ö m sesidiga företagen ägs av sina m edlemm ar och kunder, och utgör det dem okratiska näringslivet.

Svensk Kooperation s om paraplyorganisation har genom fört flera aktiviteter m ed fok us på dem okratiutveckling. Vi har

bl.a. arrangerat en id édialog om dem okrati för ledande personer i våra m edlem sföret ag, ett m öte om kooperation och

dem okrati m ed vårt v d-nätverk och Peter Ö rn sam t utbildningar m ed dem okratifokus f ör förtroendevalda i våra m edlem s-

företag. Svensk Koop eration har tagit fram en kod för kooperativa företag, som har fokus på dem okratiska styrningen.

Xzakt Stockholm Stockholm För oss, i vårt dagliga arbete m ed tusentals anställda i Sverige sam t världen, är dem okrati en hygienfaktor och en

Kundrelation AB naturlig del av vår va rdag.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Fackförbun d Region Ort Arbetet i korthet

Akadem ikerförbundet SSR Stockholm Stockholm Akadem ikerförbundet SSR har välkom nat m öjligheten att lyfta frågor om dem okrati, alla m änniskors rätt att göra sin röst

hö rd o ch o m h ur v ik tig t d et ä r a tt m ot ve rk a d is kr imi ne rin g. A rb et e m ot ras is m o ch fr äm lin gs fie nt lig he t h ar i d e sa m m an -

hangen särskilt lyfts fram .

Akavia Stockholm Stockholm Akavia har under året genom fört ett flertal åtaganden m ed lycka de resultat. Bland an nat har vi anordnat e n föreläsning om

kvinnlig rösträtt och haft besök av kom m itt éns ordförande Peter Örn för ett sam tal o m dem okratins utvec kling och ut -

m aningar. Akavia har aktivt pratat om engagem anget i våra sociala m edier, nyhetsbrev sam t i vår m edle m stidning.

IF M etall Stockholm Stockholm Dem okratins m öjlighe ter och rättigheter ingår som en del i vår utbildning om att se konsekvenser av och påverka politiska

beslut. Vi har haft ka m panj m ed riktad ko m m unikation till arab isktalande i Sverige g enom ett sam arbete m ed den arabisk-

talande nyhetskanale n Alkom pis. Vi gör ett dem okratiquiz som p resenteras i våra kan aler i januari 2022. V i har tagit em ot

ett besök från facklig industriledare från M yanm ar so m lever i exil och haft flera utåtriktade aktiviteter bland våra för -

troendevalda och ans tällda om budsm än i våra 34 avdelnin gar där hen har fått berä tta om sina kam rater s situation.

Journalistförbundet Stockholm Stockholm Genom att stärka journalisters yrkesroll och arbetsvillkor bidrar SJF till att stärka dem okratin. Under 100-årsjubileet har SJF

lyft vikten av fri och oberoende journalisti k i kontakter m ed m akthavare och allm änhet, publicerat ett 50-tal debattartiklar

sam t m edverkat i nyh etsm edier. SJF har deltagit i ett 100-tal föreläsningar och evene m ang. Dem okratifråg or har lyfts i SJF:s

kam panjer och kom munikationskanaler. So m re m issinstans har SJF inläm nat ett 40-tal rem issvar. I sam ar bete m ed m edie -

forskare har studier om hot och hat genomförts. Yttrandefrihetsgruppen har nytryckt ”Överleva deadline – handbok för

journalister”. Yrkesetiska näm nden har ge nom fört om kr ing 25 föreläsningar om yrkesetik.

Lärarförbundet Stockholm Stockholm Lärarförbundet har åt agit sig att arbeta m ed intern dem okratiutveckling, kom m unika tion, internationellt arbete sam t arbeta

för att förbättra lärares m öjligheter att ku nna genom föra skolans dem okratiska uppdrag. Det har bland a nnat införts nya

och fler dialogarenor i organisationen sam t beslutats om nya stadgar som ska bidra till att skapa nya de m okratiska forum

i organisationen. Lär arförbundets m edlemm ar lägger grunden för dem okratins utveckling hos barn och un ga m en dessvärre

är lärares och skolled ares förutsättningar i nte tillräckliga, vilket Lärarförbundet upp m ärksamm at i flera r apporter under

året. Det krävs stora satsningar på skolan för att komm a till rät ta m ed situationen.

Lärarnas Riksförbund Stockholm Stockholm LR står för god kunsk ap och m edvetenhet, sam tal m ed öppenhet och respekt. Lärare och studie- och yrkesv ägledare fort-

sätter sin viktiga funktion m ed dem okratia rbetet. Insatser för att utveckla den intern a dem okratin sker genom en intern

utredning till förbund sm ötet 2022. Det fristående yrkesetiska rå det arbetar aktivt. Artiklar har publicerats i Dagens

Sam hälle, Skolvärlden och andra m edia. Boken ”Likvärdig skola ” utkom 2020 och följdes upp av sem inarier på Bokm ässan

2020 sam t ytterligare i april 2021 och i Al m edalen 2021. På Bo km ässan 2021 deltog förbundet i dem okratitem at m ed sex

sem inarier varav ett ”Så fungerar dem okratiarbetet i skolan” b aserat på en undersö kning bland lärare oc h elever.

Fackförbun d Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2

169

Sveriges akadem ikers Stockholm Stockholm Saco har under året b judit in till en serie sam tal om de m okrati och vikten av kunska p i ett dem okratiskt s am hälle. Vi har

centralorganisation haft tre seminarier: 1 . M ake kunskap great again – hur får vi ett sam hälle där debatt och beslut vilar på en grund av fakta

(Saco) och kunskap? 2. De n svenska dem okratin – bäst i världen eller i kris? Utifrån vad vi sett i Polen och Unge rn, hur ser utveck -

lingen ut i Sverige? V ilka är de svaga länk arna i den svenska d em okratin? Hur kan vi stärka den? Och vad är fackets roll?

Hot och hat m ot dem okratins tjänstem än En dold, m en viktig pelare i svensk dem okrati är tjänstem annen. Dom are, 3. forskare och statstjänstem än fungerar som garanter för dem ok ratin.

Sveriges Stockholm Stockholm Vi å tog oss at t: • Dr iva påve rka nsar bet e f ör a tt stä rka akad em is k f rih et och sä rsk ilt för a tt få till en lagän dri ng so m ink lud era r

universitetslärare utbildningens frihet i betydelsens universi tetslärares och forskares individuella frih et. • Ge no m i nt er na tio ne lla s am arb et en

och forskare (Sulf) att stärka demokrati och akademisk frihet i Europa och i världe n. • Arbeta för att vä rna forskares och uni versitetslärares

upphovsrätt genom inform ationskam panjer och dialog m ed lärosäten och berörda m yndigheter. • Värna u niversitetslärares

och forskares yttrand efrihet. • Kom m unice ra våra insatser för dem okratin i sociala medier. Allt detta har vi arbetet m ed.

Under 2020–2 021 ha r vi bland annat arbe tat gentem ot universitetslärare i Turkiet.

Sveriges Skolledarför bund Stockholm Stockholm Sveriges Skolledarför bund har lyft frågan om skolans viktiga roll för att vinna varje ny generation för den dem okratiska idén

i m ånga olika sam m anhang. Exem pel är sa m arbeten m ed elevor ganisationer för att stärka elevdem okratin, stöttning av

m edlemm ar i yttrand efrihetsrelaterade frågor, arbete m ot kränkningar, våld och hot r iktat m ot skolledare s am t ett fortsatt

spridande av inform ation om Backa-initiativet för en skola fri fr ån sexuella kränknin gar. Förbundsordföra nde M atz Nilsson

har såväl skrivit, som varit m edundertecknare till ett antal debattinlägg i dem okratirelaterade frågor.

Tjänstem ännens cent ral-Stockholm Stockholm Vi har bedrivit ett internt policy-utveckling sarbete för att ta fram ståndpunkter på flera om råden som rör våra förbunds

organisation (TCO) m edlemm ar. Det rör b åde förslag kring att stärka de offentliga tjänstem ännens ställning, förslag för att stoppa hot, hat och

våld i arbetslivet, sam t ytterligare förslag för att stärka public service oberoende, m en också förslag för stärkt yttrande- oc h

föreningsfrihet.

Vision Stockholm Stockholm Vision har arbetat int ernt och externt m ed att lyfta dem okratifrå gor och att lyfta att vi behöver värna och h elst utöka dem o-

kratiska, m änskliga och fackliga rättighete r. Detta har vi gjort via våra sociala m ediekanaler och på vår he m sida. Vision har

också ett levande int ernt dem okratiarbete, där vi arbetar för att utveckla vårt dem okratiska arbetssätt, ge nom ökad trans -

parens och inflytande sam t genom en refer ensgrupp för dem okrati.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Regioner Region Ort Arbetet i korthet

Region Halland Halland Halm stad Arbetet har bedrivits kontinuerligt och i hö gre grad kom m it att genom syra regionens arbete. Pandem in har kraftigt

begränsat vissa geno m förandeplaner.

Region Jäm tland-Jäm tland-Östersund I sam band m ed undertecknandet av deklar ationen hölls en gäst föreläsning av Peter Örn. Regionfullm äktige har under

Härjedalen Härjedalen 2021 antagit en dem okratistrategi där Region Jäm tland Härjedalens övriga åtagand en ingår. Strategin sk a revideras

en gång per m andatp eriod. Kopplad till strategin håller en hand lingsplan m ed aktiviteter på att tas fram . Regionen

har ansökt om projektm edel för att utreda m öjlighet ny m odell f ör brukarm edverkan. Slutligen har Regione n genom fört

en dem okrativecka som samm anföll m ed världscupen i skidskyt te hösten 2021. Dem okrativeckan bestod bl and annat

av föreläsningar och paneldebatter m ed dem okratitem a och rik tade sig till allm änheten.

Region Jönköping Jönköping Jönköping Under vecka 45 fokus erade vi extra på ”De m okratin – värd att värna varje dag”. Regi onstyrelsens ordföran de under -

tecknade Dem okratideklarationen i närvar o av bland annat regi onfullm äktiges ledamöter, civilsam hällesaktörer,

kom m uner och länsst yrelse. Dem okratistugan som var välbesökt fanns på plats i Jönk öping. Dem okratin uppm ärk -

sam m ades genom bl and annat civilsam hä llets och kulturens roll i det dem okratiska sam hället. Bedöm ni ngen är att

de externa insatser o ch aktiviteter som ge nom förts har ökat m edvetenheten kring de m okratin och dess sårbarhet hos

länets invånare.

Region Kalm ar Kalm ar Kalm ar Region Kalm ar län ha r under 2021 initierat och genom fört ett fle rtal digitala språkcaf éer i sam verkan m ed kom m uner-

nas folkbibliotek m ed syftet att skapa ett forum för nyanlända att träffa andra och få m öjlighet att prata svenska sa m t

lära sig m er om det s venska sam hället. Aktiviteter kopplat till eM edborgarveckan har också genom förts i sam verkan

m ed länets folkbibliotek m ed syftet att frä m ja ökad användning av e-tjänster och ökad digital delaktighet för alla.

Under novem ber 2021 anordnade Region Ka lm ar län i sam arbet e m ed Länsstyrelsen Kalm ar län en kunska pshöjande

dag om nationella m inoriteter där m inorite tsgruppen sverigefin nar stod i fokus.

Region Norrbotten Norrbotten Luleå Kulturenheten på Reg ion Norrbotten har ha ft ett tem aår Dem okr ati 100 år som genom syrat hela verksamheten under

året, det gäller våra institutioner och främ jandeverksam heter och att projekt m ed det tem at prioriterats i våra projekt -

bidrag. Regionen har även genom fört en satsning på kom m unerna där 7 av 14 kommuner i Norrbotten fått medel för att

jobba m ed tem aåret.

Region Värm land Värm land Karlstad Region Värm land gen om förde i septem ber 2021 en dem okrativecka tillsam m ans m ed Värm lands 16 kom muner och

Länsstyrelsen Värm land. Under veckan up pm ärksamm ades dem okrati och m änskliga rättigheter på tem an som på olika

sätt rör och berör länets invånare. Region Värm land bidrog m ed aktiviteter inom o m råden som barnrätt, funktionsrätt,

kultur, jämställdhet, mänskliga rättigheter, miljö, civilsa m hälle ts roll för demokrati o ch tillit, med flera. Di gitala före -

läsningar och sam tal om dem okratins bety delse runt om i länet arrangerades. Insats er gjordes på Region Värm lands

instagram konto, Facebook och på regionen s bussar, m ed m era.

Regioner Region Ort Arbetet i korthet

Region Västm anland Västm anland Västerås Västm anlands läns m useum uppm ärksamm ade dem okratin i ut ställningen Fira dem okratin! under 2021. D em okrati -

tem at fortsatte m ed utställningen Yttrand efrihetens gränser un der 2022. Västm anla nds läns m useum och Västm an -

lands Hem bygdsförbu nd och Fornm innesförening gav ut ett om fattande tem anum m er av tidskriften Spanin g om vägen

till dem okrati ur ett v ästm anländskt persp ektiv. Allm än och lika rösträtt 100 år uppm ärksam m ades vid regionfullm äk -

tiges sam m anträde 16 novem ber m ed förel äsning om dem okrati av riksdagens talm an sam t uppm ärksammande av

Signe Lagerqvist som 1919 valdes in som första kvinna in i land stingsm ötet.

Region Västra Götala nd Västra Götaland Göteborg Inom ramen för De mo kratideklarationen så har Västra Götaland sregionen åtagit sig att arbeta för att stärka demokratin

utifrån olika om råden. Under 2021 har vi b land annat: – påbörj at ett utvecklingsarb ete tillsamm ans m ed Rädda Barnen

för att stärka dialogen m ed barn och unga i Västra Götaland – antagit nya hållbarhe tsm ål där tillit, trygg het och

delak tighet är et t delmål – arrangera t tvä rsa m råd m ed ett 50-tal olika organisat ioner i d et ci vila sa m hä llet – sa m ve rkat

m ed Länsstyrelsen Västra Götaland och Göt eborgs stad för att driva Västsverige m ot rasism och genom föra m änskliga

rättighetsdagarna de n 6–7 dec – arbetat f ör att stärka m edie- och inform ationskunnigheten och publicisti ska m edier.

Region Örebro län Örebro Örebro Tanken var att knyta arbetet till den regionala utvecklingsstrate gins inriktning social sam m anhållning och dem okrati,

t.ex. genom m edborg ardialog. Pga. pande m in har delar av arbetet senarelagts. Regi onen har arbetat gen om sociala

plattform ar och egna nyhetsm edia, internt och externt. Länets d em okratinätverk har uppm ärksam m at de mokratiåret

på flera sätt, bland a nnat i sam band m ed att vice talm annens besök för att öppna ri ksdagens dem okratiu tställning.

Arbetet har skett i sam verkan m ed ko m m uner, länsstyrelse, frivilligorganisationer oc h universitetet.

Region Östergötland Östergötland Linköping Inför Götabiblioteken s dem okratidag producerade den regional a biblioteksverksam heten tillsam m ans m ed folk-

biblioteken podden Vi pratar dem okrati. Bygdegårdsdistriktet i Östergötland har m ed projektbidrag från R egion

Östergötland bildat e tt regionalt sam arbetsorgan tillsam m ans m ed de regionala nivåerna av Folkets Hus och Parker

sam t Våra Gårdar som inom projektet _Ku ltur och dem okrati i s am verkan_arbetar för att initiera och etablera en form

för ett regionalt samarbete. För att höja kunskapen om natione lla m inoriteter ino m den egna organisation en sjösattes

en intern e-utbildnin g för m edarbetare. Region Östergötland på började distribution a v gåvobok till alla nyfödda barn

i Östergötland.

Bilaga 2 SOU 2022:28

St ud ie fö rb un d Region Ort Arbetet i korthet

M edborgarskolan Stockholm Stockholm M edborgarskolan arb etar dagligen för att främ ja dem okratin. Vi driver dem okratiprojekt, exem pelvis ”Från utsatt till

insatt” för att öka digital kom petens bland äldre, nyanlända oc h personer m ed funktionsvariationer som annars

riskerar att ham na i ett digitalt utanförskap. M ålgrupperna har fått lära sig att använda sam hällets digitala tjänster.

Projektet Huskurage f okuserar på att motverka våld i nära relationer. Detta arbete bidrar till att personer som är

utsatta för våld i hem m et får m er t rygghet och m öjlighet att påverka sina egna liv o ch göra sina röster h örda. Vi har

förbättrat vår hemsida för att nå fler med i nformation om hur fol kbildning kan bidra ti ll att stärka demokratin.

Nykterhetsrörelsens Stockholm Borlänge,

bildningsverksam het Stockholm

(NBV)

Under 2021 har N BV f ortsatt sin fleråriga nationella dem okratisatsning ”Jag röstar! – för dem okratin”. Navet i arbetet

är NBV:s dem okratiam bassadörer som ska par lokala och digital a bildningsinsatser o m dem okrati, fö reningsliv och

jäm likhet. M ålet är at t höja verksam hetens och allm änhetens kunskaper om dem okrat i m ed folkbildningen som verktyg.

NBV har under våren erbjudit sex digitala dem okratiföreläsningar öppna för allm änheten. NBV har under året skapat

mötesplatser (fysiska och/eller digitala) där studiem aterialet ”J ag röstar! – för dem okratin” använts.

Studieförbundet Vuxe n-Stockholm Stockholm Studieförbundet Vuxe nskolan verkar utifrå n folkbildningens och civilsam hällets grund genom att lyfta det lokala

skolan engagem anget och m ötet m änniskor em ell an. Genom studiecirklar och andra folkbild ande insatser ger vi m änniskor

egenm akt, m otståndskraft och verktyg att bygga ett hållbart sa m hälle, på landsbygd såväl som i stad. Vi har särskilt

fokuserat på att lyfta den liberala dem okratins utm aningar genom antologin Va?! Är dem okratin hotad samt genom

m etoden M itt val so m bygger på en studiec irkel m ed lättläst info rm ation om hur vår d em okrati fungerar och är upp -

byggd. M ålgrupp för denna studiecirkel är personer som vill ell er behöver enkel och begriplig inform ation om dem okrati

och val.

Studieförbundet Vuxe n-Halland Falkenberg Studieförbundet Vuxe nskolan Halland tills atte en egen dem okratikom mitté om fem medarbetare/verksam hetsutvecklare

skolan Halland för att arbeta m ed oli ka aktiviteter för att belysa dem okrati. Vi siktade på att fokuse ra på vecka 37 då Int ernationella

dem okratidagen 15 septem ber inföll. Dock blev det fler aktiviteter än vad som fick plats under en vecka s å vi vidgade

ar be te t t ill a tt o m fa tt a en ” de m okr at ih ös t” .

Studieförbundet Vuxe n-Jäm tland Åre Utifrån coronapande m in fick vi tänka om och en stor del av vår t fokus ligger på valå ret då vi redan nu job bar m ed

skolan Jäm tlands län ”M itt val” för att eng agera gruppen psykis ka funktionsvarianter . Vi planerar m oderatorledda ideologiska d ialogforum

på tre nivåer (riksdag , region och kom m un. Vad vi gjort hittills: internt fört dialog m ed olika dem okratifrågor som te m a

på styrelsem öten och personaldagar. Den h är veckan bem annar vi Dem okratistugan i Östersund. Vi har äve n pratat

dem okrati i våra cirk elledarutbildningar.

Studieförbundet Vuxe n-Västra Götaland Uddevalla Som studieförbund är ett av våra viktigaste syften att stödja verksam het som bidrar till att stärka och utveckla dem o-

skolan Västra Götala nds kratin. Därför betraktar vi all vår verksamhet och alla våra akti viteter som dem okrati stärkande. Studieförb undet Vuxen-

lä n skolans sam tliga avdelningar i Västra Göt alands län har em ellertid, inom ram arna fö r deklarationen, arra ngerat flera

folkbildande sam tal, m öten och studiecirklar för att uppm ärksam m a, stärka och utve ckla dem okratin. Vi har också,

tillsamm ans m ed vår regionala enhet i Sk åne, producerat fyra f ilm er i en samtalsserie m ed titeln Dem okr atisam tal

– Vägar till en dem okratisk valrörelse 2022. Utifrån dessa fortsätter vi att arrangera dem okratisam tal un der 2022.

St ud ie fö rb un d Region Ort Arbetet i korthet

Studieförbundet Vuxe n-Skåne Lund Vi h ar ti lls am m ans m ed SV V äs tr a G öt al an d t ag it f ra m fy ra fi lmade demokratisamtal , tänk ta som inledning vid lokala

skolan Skåne län dem okratisam tal. Ta git fram m oderatorstöd och studiehandled ning som m öjliggör lo kala studiecirklar ba serat på

film erna. Arrangerat dem okratisam tal i we bbinarieform . Lyft vår roll som de m okratiaktör vid konferens för alla för -

troendevalda i våra f yra styrelser inom SV i Skåne. Inlett planering för 5–10 lokala de m okratisam tal i Skån e under

valrörelsen 2022.

Studieförbundet Vuxe n-Värm land Karlstad Via sociala m edier, press, hem sidor, nyhetsbrev, kurser och digi tala kanaler har vi ar betat för att genom föra och följa

skolan Värm lands län upp våra åtagan den kring en stark dem okrati. Inledningsvis i all vår verksam het, som föreläsningar och kurser går vi

igenom vår värdegrund och det dem okratiska folkbildningsarbe tet. Hela folkbildning ens pedagogik och cir kelverksam -

het utgår från och by gger på de dem okratiska processerna.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Trossam fund Region Ort Arbetet i korthet

Bosniakiska Västra Götaland Trollhättan Bosniakiska islam iska sam fundet genom förde: – två dags utbil dningskonferens för a ktiva kvinnor inom BIS försam lingar

islam iska sam fundet ”Stark, delaktig och s ynlig” m ed syfte att i nspirera kvinnor fö r större delaktighet och inflytande i Bosniakis ka Islam iska

trossam fund sam t i c ivilsam hället. – sam råd m ed försam lingsr epresentanter om vikten av kvinnors synlig het och del -

tagande i försam lingar. – Följande föreläs ningar: 1. Kvinna–isl am –dem okratin; 2. 100 år av dem okratin; 3. 100 år av

dem okrati, m änskliga rättigheter i islam (g enom fördes i föreläsning och workshopfor m ) På våra sociala medier och vår

elektroniska tidning publicerades: – Artik el ”Svensk dem okrati och Stadgan om M edina”– m änskliga rättigheter.

Equm eniakyrkan Stockholm Br omma Equm eniakyrkan har under några år utvec klat konsensusm etoder vid sina årskonfere nser och fått inspirera och utbilda flera

andra ideella organis ationer som hört talas om hur dem okratiar betet på det sättet ka n utvecklas än m er. Under pandem in

har m etoderna även införts i två helt digitala årskonferenser. A ntalet om bud har ökat och m öjligheten till ökad delaktighet

har uppskattats i utv ärderingarna. Nästa år kom m er en ko m bin ation av digital och f ysisk konferens att genom föras. Även

ungdom sorganisation en Equm enia har infört konsensusm etoder vid sin Riksstäm m a 2 021.

Förenade islam iska Stockholm Stockholm Har ej inkom m it m ed redovisning.

föreningar i Sverige Judiska Försam lingen Stockholm Stockholm Tem at för 2021 har varit att öka valdeltag andet till Fullm äktige. Det valet sker var 3:e år. Engagerade i M alm ö forum Arbete

i Stockholm m ed Skolverket för dem okrati och m ot anti sem itis m Arbete m ed Stockholm stad i arbete för dem okrati och m ot antisem itis m .

Sjundedags Stockholm Stockholm Internt: Sam fundets styrelser och kom m itté er finns nu tillgängli ga både digitalt och f ysiskt vilket ökar ledam öternas

Adventistsam fundet deltagande. Flera för sam lingar har inför 2022 valt in ungdom srepresentation i styrelser eller skapat tonårsråd för att öka

ungas inflytande. Externt:

I fyra poddar för barn (decem ber 2021) lyftes barns de m okratiska fri- och r ättigheter. I en barnledarutbildning

(januari 2022) lärde sig deltagarna om öppen kom m unikation som främjar det dem okratiska sam talet.

Kom m unikativt: I m edlem stidningen Adve ntLiv (m ars 2022) publicerades en artikel om frikyrkans historis ka roll i Sveriges

dem okratiska utveckling och religionsfrihe tsreform er. I sa m fundets sociala m edier har Vår dem okrati 100 år ly fts

åtm instone en gång (decem ber 2021).

Svenska kyrkan Uppsala Uppsala Under hela perioden har vi jobbat hårt för att sätta dem okrati på kartan. Genom våra program En Värld av grannar och

Social hållbarhet håll er vi ständigt utbildn ingar, kurser och sem inarier på tem an som m änskliga rättigheter och hur vi ska

hantera utm aningar som exem pelvis hot o ch hat. Under M R-da garna, Alm edalen och Bokm ässan har vi tagit en aktiv roll

och arrangerat m ång a sam tal där dem okr ati stått i fokus. Och nu senast, under kyrk ovalshösten 2021, ha r vi arbetat för att

stärka Svenska kyrka ns roll i det offentliga rum m et och visat p å vikten av en dem okratiskt styrd organisa tion.

Universitet Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2

175

Göteborgs Västra Götaland Göteborg Göteborgs universitet blev under dem okratiåret en bärande part ner inom Göteborg UNESCO City of Literatur e. Året har varit

universitet fullt av verksam het kring yttrandefrihet, där sam arbete m ed Sti ftelsen Torgny Segers tedts M inne runt utdelningen av

Frihetspennan och Fri hetstonen är ett exem pel. Kom m unikation k ring dem okratiforskning har stärkts i ökad sam verkan

me d m yndigheter, off entlig sektor, utbildningsväsende och civil sam hälle. Göteborgs universitet har även arbetat m ed

m edie- och inform ati onskunnighet, dem ok ratistärkande läsfrä m jande, dem okrati m iddagar, dem okratim ässa för gym nasie -

elever, firande av kvinnlig rösträtt, sem in arier och folkbildning i såväl lokal som int ernationell sam verkan.

Högskolan Dalarna Dalarna Falun Högskolan Dalarna ha r under 2021 fortsat t bedriva utbildning, forskning och sam verkan m ed fokus på dem okrati, inter-

kulturalitet, civilsamhälle, segregation, m ångfald, m änskliga rättigheter och hållba r utveckling. Bland a nnat har följande

genomförts: Föreläsningsserien Kunskap fö r ett gott samhälle i Kunskapskan alen. Webinarieserie Integration ur ett håll-

barhetsperspektiv. Ko nferens Interkulturalitet och integration. W orkshop om Dem okrat i och extrem ism. Fors kningssem inarier

kring hållbar utveckli ng.

Högskolan Väst Västra Götaland Trollhättan Högskolan Väst har g enom fört ett antal aktiviteter för att stärk a dem okratin under 2021. Alla nyanställda har under året

introducerats till högskolans värdegrund o ch arbete för dem okratin. En kurs i norm kritik genom fördes för att utveckla hög -

skolan pedagogiska v erksam het. Anställda på högskolans förval tning har under höste n fått utbildning i nor m kritik och

de n utbildningen fort sätter under våren 20 22. Norm kritiska perspektiv har även lyfts inom högskolans forskningsledarkurs.

Högskolan genom förde även för första gån gen Dem okrativeckan som byggde på lunc hföreläsningar och et t avslutande

panelsam tal. Evenem anget kom m er att ge nom föras igen under 2022.

Linnéuniversitetet Kronoberg Växjö Linnéuniversitetet ha r samarbetet tillsammans med länsstyrel sen i Kronoberg samt länsstyrelsen i Kalmar län. Samarbetena

har resulterat i flertalet aktiviteter bland annat sam talsserien Dem okratikollen och panelsam tal under Kalm arsunds Pride.

Våra m ånga aktiviteter har riktats m ot såv äl en bred allm änhet som skolungdom ar.

Luleå tekniska Norrbotten Luleå Luleå tekniska univer sitet har uppm ärksam m at 100 år av demokrati genom sem inar ium , panelsam tal, we bbinarium , radio -

universitet intervjuer etc. ”Vår dem okrati – ingen självklarhet” och ”Vem s inform ation kan m an l ita på? – utbildninge ns betydelse för

att m otverka effekten av fake news i en de m okrati” är exem pel på genom förda arran gem ang. Året inleddes m ed 100 års -

dagen av kvinnlig rös trätt i Sverige. Universitetet har under året undertecknat M agna Charta och i sam band m ed det även

internationellt uppm ärksam m at 100 år av kvinnors rösträtt i Sverige. Internationella kvinnodagen, förintel sens m innesdag

och sam ernas nationaldag, är andra up pm ärksamm ade dagar.

Stockholm s Stockholm Stockholm Stockholm s universitet har, trots covid-19-restriktioner, lyckats genom föra åtagande na som angavs i deklarationen.

universitet Universitet har bland annat genom fört Hållbarhetsforum , som b elyser hur forskning o ch utbildning bidrar t ill sam hälls -

utveckling, m ed över 3 000 tittare. Vidare har universitet haft u ppdraget att stärka g ym nasieelevers kunskaper om dem o-

kratins utm aningar och m öjligheter, vilket skett genom digitala m ässor dit tio gym na sieskolor bjudits in. Över 500 elever

fick material tillskick at i förtid och ytterligare 200 tittare har tillkom m it i efterhand. Genom Stockholm s u niversitets

m edlem skap i Civis, European Civic Unive rsity Alliance, har Global Civis Days genom förts m ed över 300 deltagare.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Universitet Region Ort Arbetet i korthet

Umeå universitet Västerbotten Umeå För Um eå universitet var det självklart att skriva under deklarat ionen för en stark dem okrati. Genom vår f orskning och

utbildning värnar och stärker vi dem okrati n, och tillsam m ans med övriga aktörer kan vi också verka för att dess idéer

genom syrar hela sam hället. Um eå universitet arbetar för alla människors lika värde, de grundlägga nde fri- och rättig -

heterna och rättsstat ens principer – och t ar avstånd från diskr im inering, extrem is m , främ lingsfientlighet, korruption och

rasism. Det innebär att universitetet ska verka för att demokrat ins i déer blir vägleda nde inom samhällets alla områden.

Som en konkret aktivitet kan näm nas att två dem okratidagar genom fördes i novem be r i Um eå och Skelleft eå.

Uppsala universitet Uppsala Uppsala At t me d o lik a ko m m un ik at io ns in sa tse r u pp m ärk sa m m a d em ok ra tif rå go r p å o lik a s ät t. D et h ar g jo rt s m ed s em in ari er ,

offentliga föreläsning ar, utställningar. Dis apriset utdelades till en dem okratiforskare professor Sofia Nässt röm som skrivit

en bok Demokrati – en liten bok om en stor sak. Framför allt har Uppsala universitete t gjort en av de största satsningarna

på dem okratiforskning någonsin på 1 00 miljoner.

M us ee r Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2

177

Dalarnas m useum Dalarna Falun 1. Dalarnas m useum ger årligen bidrag till m indre kulturarvsaktörer. Genom utlysningen 2021 ville Dalarna s m useum

prem iera aktiviteter o m dem okrati, de m okr atins utveckling, resp ekten för m änniskors lika värde och fri åsiktsbildning,

yttrandefrihet och tryckfrihet. Bidrag beviljades bland ann at till Internationella Kvinn oföreningen i Borläng e för en ut -

ställning för att synliggöra kvinnor från oli ka kulturer och etniciteter och deras betyd else för samhället.

Dalarnas m useum s årsbok 2021 (300 si d. i sam arbete m ed D alarnas hem bygdsför bund) hade dem okrat ins fram växt, 2. sam hällets om vandli ng och m aktutövning som tem a. I m arknad sföringen lyftes dem okratin och firandet av densam m a

(inkl. dem okrativeckan).

Hallwylska m useet Stockholm Stockholm Hallwylska m useet har belyst Sveriges dem okratisering i ett historiskt perspektiv genom en ny stadsvandring ”Kravaller

och kafferep i kam pen för dem okrati”, utst ällningen ”Bögar. M ötesplatser i en förbjuden tid” och skolvisni ngen ”Ebba

– och kvinnans politi ska röst i frigörelsens tid”. Genom digitala visningar, föredrag, m useets podcast och m inivisningar på

sociala m edier har arbetet även fått en na tionell spridning och tillgänglighet. Sam arbeten m ed t.ex. civila organisationer

har prioriterats för en m er dem okratiserad m useisektor m ed öka d delaktighet och tra nsparens. Exem pelvis Stiftelsen Inuti,

Berättarm inisteriet, A frosvensk historievecka, Sam tidskonstdag arna och Parkteatern under 2021.

Kalm ar läns m useum Kalm ar Kalm ar Har ej inkom m it m ed redovisning.

Ma rin mu se um Blekinge Karlskrona M arinm useum tar sin utgångspunkt i m us eernas roll för dem ok rati och fri åsiktsbildning. M ed m ålet att f örstå m useernas

sam hällsroll och skapa trygghet och profe ssionalism som gör a tt m useet kan stå självständigt oavsett op inion har vi

genom fört två sem in arier för vår personal. Externt har vi koppla t aktiviteter till uppmärksam m andet av att det är 40 år

sedan U137 gick p å g rund i Karlskrona skä rgård. Vi har tagit fram en lektion på sverigeshistoria.se om ubåtsjakter. Här

behandlas skyddet av dem okratin och det paradoxala i att göra i nskränkningar i dem okratin i syfte att skydda densam m a.

Ett säkerhetspolitiskt samtal på temat 40 år efter U137 – hur s er hotbilden ut? har g enom förts.

Västerbottens museum Västerbotten Umeå Västerbottens m useum har fortsatt arbete t m ed att vara en arena för dem okrati i oc h m ed att erbjuda skolklasser ett

program som heter ” Kam p för dem okrati” som utm anar elevern a att fundera på vad de tycker är värt att käm pa för. M useet

fortsätter att uppm untra till m edskapande på olika sätt och vill att m änniskor ska känna sig delaktiga och engagerade i

sin historia och sam tid.

Bilaga 2 SOU 2022:28

Andra aktörer Region Ort Arbetet i korthet

Civilsam hällesparten i NOD Stockholm Stockholm På uppdrag av civilsa m hällesparten i NOD har exem pelvis sem in arier m ed nam net ”Fr ukost m ed dem okrati sam tal”

arrangerats. Vi har ä ven på uppdrag av p arten, genom att involvera en bredd av nat ionella ideella aktörer, tagit

fram avsiktsförklarin gen ”Ett starkt civilsam hälle för en st ar k d em ok ra ti” s om be sk riv er c iv ils am hä lle ts un ik a r ol l

i en dem okrati. Genom all verksam het har NOD bidragit till öpp et och respektfullt sam talsklim at.

Forum Civ Stockholm Stockholm Våra åtagande n: Foru m Civ når nära hälften av världens länder m ed utvecklingsinsatser om dem okrati och m änsk-

liga rättigheter och m ed m etoder so m syf tar till att öka dem ok ratiskt inflytande gen tem ot ansvarsbärare. Vi har

uppm untrat våra m edlem m ar att anta de mokratideklarationen li ksom att for m ulera egna åtagande n för de m okrati.

Forum Civ har förstärkt den interna dem okratin genom ökad dialog och förankring om förändringar i m edlem s-

organisationen. Orga nisationers internde m okrati granskas inför beviljande av bidr ag. Genom debattartiklar, panel-

debatter, politikerutfrågningar och an nan extern kom m unikatio n har vi uppm ärksam m at dem okratiska kri ser i bl.a.

Belarus, Colombia, Myanmar och Palestina.

International Youth Göteborg Göteborg Utöver arbetet m ed åtagandena h ar vi igån gsatt bl.a. följande för att bredda och fördj upa ett aktivt m edborgarskap

Think Tank – Publika lunchevent et Lindholm en Dem oc racy Talks, genom fört tre gånger under hös ten 2021 varav ett so m bidrag

till Dem okratistugan den 6 oktober – Open Chair Dem ocracy Talks – m etod för att gö ra m edborgares röster hörda

– Expressions of Em powerm ent Art for Democracy Com petition – m etod för att frä m ja aktivt m edborgarskap m ed

konstnärliga uttrycks form er – Initierat sa m arbete m ed bl.a.: A Safer W orld for Truth, Arkitekturhögskolan vid Um eå

universitet, Athens D em ocracy Forum , Des tination Tynnered, Fri ham nsdagarna, Futur e of Dem ocracy, Instit utet för

fram tidsstudier, Järv aveckan.

M ag as in D IK KO Västra Götaland, Göteborg M agasin DIKKO har s kapat en flik på hem sidan som heter ”Demokrati”. Där har vi sam lat alla artiklar och intervjuer

Västerbotten som m agasinet har gjort sedan m agasin DIKKO skrev under dekl arationen för Dem okrati. Vi har bland ann at kon -

taktat alla partier för att de ska få berätta var de har fö r m in or ite tsp ol iti k. Fö ru to m d et h ar e nsk ild a p er so ne r o ch

politiker skrivit på tem at ”dem okrati”. M agasin DIKKO är också delaktig i ett projekt, som blir en fil m , för att få

unga att intressera si g för dem okrati och i nför valet. Sen har vi haft ett sam verkansprojekt m ed Södertörns högskola

med föreläsningar.

Riksteatern Stockholm Botkyrka Riksteatern har geno m fört utbildningsinsatser kring jäm likhet o ch m ångfald både in om den egna organis ationen

och tillsam m ans m ed och för lokala och regionala riksteaterföreningar runt om i landet. Arbetet utgår från Riks -

teaterns strategi för jäm likhet och m ångfald som Riksteaterns kongress beslutat om . M ålsättningen är m ångfald

på, bakom och fram för scenen. Sem inarier och utbildningar har skett för och tillsamm ans m ed andra aktörer i

branschen. Riksteate rn har arrangerat se m inarier under Folk och kultur och har tillsam m ans m ed 15 andra

kulturaktörer publicer at debattartiklar i da gsmedia som lyfter k ulturens sårbarhet oc h hur den kan stärka s.

Kulturhuset Stadstea tern Stockholm Stockholm Under 2021 anord nad e vi flera evenem ang på dem okratitem at. D em okratiafton i sam arbete m ed Komm ittén

Dem okrati 100 år. Politikerdebatt m ed Stockholm s politiker. Följ ande fyra sam tal skedde live och stream ades:

Kvinnlig rösträtt, Natten som dem okratisk plats, Reportrar utan gränser, Dem okrati 100 år på Taket/Parkte atern.

Andra aktörer Region Ort Arbetet i korthet

Bilaga 2

179

Proventus/Robert W eils Stockholm Stockholm Proventus har genom Fam iljen Robert W eils stiftelse fortsatt ver ka för alla m änniskors lika värde, för att möjliggöra

st ift els e m öten, bygga broar där de behövs och för att vara del av det de m okratiska sam hälls bygget. Ett arbete so m pågått

på olika vis sedan st arten 1969. Som exem pel kan näm nas att vi varit m ed och grundat föreningen Am anah som vi

är m ycket aktiva i att driva. Am anah arbetar för att m otverka a ntisem itism och islam ofobi.

Folkbildningsrådet Stockholm Stockholm Det är främst genom stöd till och samverk an med projektet ViMåstePrata som vi har bidragit till det demokrati-

stärkande arbetet i o ch genom folkbildningens aktörer. Vi rapp orterar en fördjupad analys av dem okratisyftet

i Sam lad bedöm ning 2020 sam t 2021 utifrån kunskapsun derlag om folkbildningens betydelse för dem okratin sam t

dess dem okratiutm aningar. Dem okratisyftet ingår som tem a för m öten m ed och uppföljning av folkbildning ens

verksam het. Vi har beslutat att utlysa ytterligare m edel för proje kt som stärker dem ok ratin 2022–202

3. Vi har

genomfört och spridit olika seminarium på tema delaktighet och dem okratiska sam tal, m edverkat i Rösträtt sfestival

och spridit bloggar, m .m. i sociala m edier .

Sam ordningsförbund et Stockholm Södertälje Sam ordningsförbund et sprider kunskap oc h m edvetenhet om de m okrati och m änsklig a rättigheter genom dialoger,

Södertälje föreläsningar och utb ildningar. I arbetet för ökad upptäckt av vå ldsutsatthet och våld sutövande erbjuder vi

kunskapshöjan de akt iviteter och verktyg för att system atiskt oc h på rutin ställa fråg or om våld till m änniskor

vi m öter. Vi synliggör och m otverkar diskrim inering av personer som inte är vita genom föreläsningar och ut -

bildning utifrån vithe tsnorm er, vardagsrasism och strukturell ra sism . Vi arbetar aktivt m ed påverkan och in -

flytande genom att göra m edborgare delaktiga, utifrån m etoden Tjänstedesign, i utfo rm ningen och utvecklingen

av finansierade insat ser.

Sam ordningsförbund et Stockholm Sigtuna Sam ordningsförbund et Sollentuna-Upplan ds Väsby-Sigtun a har bland annat arbetat m ed att utveckla deltagarnas

Sollentuna-Uppla nds inflytande i de insats er som förbundet driver. Vi har också arbet at m ed m änskliga rät tigheter och diskrim in erings -

Vä sb y-Si gt un a grunder. Vi har också stärkt arbete m ed jäm ställdhet.

Sam ordningsförbund et Stockholm Stockholm Vi har tillsam m ans med de övriga sam ordningsförbunden i Stock holm s län varit m ed o ch ordnat en m ånad fri

Stockholm Stad från vå ld . S om e tt le d i d ett a a rb et e st äl le r m ed ar be ta re i vår insats Aktivitetsplatsen frågor om våld. Vi har haft

et t webbinarium på tem at Tillit och dem ok rati och om rasism i arbetslivet, Vi fortsätter verka för att våra finan -

sierade sam verkansinsatser genom syras av jäm ställdhet, likabehandling och ickediskrim inering. Vi har påbörjat en

inkluderingskartlägg ning för att lyfta fram ojäm lika förhållanden som identifieras genom arbetet i våra finansierade

insatser. Vi når inte ut till alla, särskilt int e till socioekonom iskt utsatta om råden – arbete pågår – vi m åste vidga

normen.

Sam ordningsförbund et Stockholm Sundbyberg Inom ram en för dekla rationen har Sam ordningsförbundet Sund bybergs stad spridit k unskap och m edveten het om

Sundbybergs Sta d deklarationen och de m okratins 100-årsjubileum i nyhetsbrev, på hem sida och LinkedIn. Förbundet har ge m ensam t

m ed övriga förbund i länet arrangerat en i nspirationskonferens på tem at dem okrati o ch tillit. Vi har fortsatt verka

för at t a rbet et i sa m ver kans insa tse r g eno m sy ras av jä m stäl ldhe t, t ill gäng ligh et , l ikab ehand lin g o ch ick e-di skri m ine ring .

Bilaga 2 SOU 2022:28

Andra aktörer Region Ort Arbetet i korthet

Sam ordningsförbund et Stockholm Haninge Inom ram en för dekla rationen har Sam ordningsförbundet Östra Södertörn jobbat för att aktivt sprida kuns kap och

Östra Södertörn m edvetenhet om gemensam m a och aktuella om råden och äm nen som jäm ställdhet, l ikabehandling sam t icke -

diskrim inering. Vi har bland annat haft sto rt fokus på rasism i arbetslivet och ökad d elaktighet för våra m ålgrupper.

Arbetet har bedrivits genom m öten och dialog, kunskapssem ina rier, utbildningsdaga r och workshops. Delt agare har

varit medarbetare i våra insatser, chefer och politiker.

Sam ordningsförbund et Stockholm Huddinge

Botkyrka-Huddinge-Salem Inom ram en för dekla rationen har Sam ordningsförbundet Botkyr ka Huddinge Salem a ktivt spridit kunskap och

m edvetenhet om dekl arationen och dem okratins 100-årsjubileu m i nyhetsbrev, på hem sida och LinkedIn. Förbundet

har gem ensam t m ed flera andra förbund i länet arrangerat en i nspirationskonferens på tem at dem okrati o ch tillit.

Vi har fortsatt verka för att arbetet i sam ve rkansinsatser genom syras av jäm ställdhet, likabehandling och i cke-

diskrim inering. Under hösten har förbundet dessutom erbjudit sina m edlemm ar en utbildning i tjänstedesi gn som

förväntas bidra till att m edborgare får ökat inflytande över utform ning och utveckling av den sam ordnade

arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

TO TA LT 3 10

Bilaga 3

181

Demokratistugan

Demokratistugans turnéplan år 2021–2022

Datum

Arrangör Stad/plats

3–10 juni 2021 Länsstyrelsen i Dalarnas län

Digitalt

15–21 aug. 2021 Länsstyrelsen i Västerbottens län Dorotea och Robertsfors 23 aug.–3 sept. 2021 Länsstyrelsen i Norrbottens län Gällivare, Boden och Haparanda 8–12 sept. 2021 Länsstyrelsen i Västernorrlands län Örnsköldsvik 15–19 sept. 2021 Länsstyrelsen i Gävleborgs län Gävle 20–24 sept. 2021 Länsstyrelsen i Örebro län Örebro 25–27 sept. 2021 Länsstyrelsen i Värmlands län Karlstad 29 sept.–3 okt. 2021 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg 5–6 okt. 2021 Lindholmen Science Park Lindholmen, Göteborg 8–14 okt. 2021 Länsstyrelsen i Kronobergs län Växjö 15–19 okt. 2021 Länsstyrelsen i Hallands län Halmstad 22–27 okt. 2021 Länsstyrelsen i Skåne län Malmö 29 okt.–6 nov. 2021 Blekinge museum och Sensus Karlskrona 8–14 nov. 2021 Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköping 17–21 nov. 2021 Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar 23–27 nov. 2021 Länsstyrelsen i Västmanlands län Västerås 30 nov.–4 dec. 2021 Region Jämtland-Härjedalen Östersund 24–26 mars 2022 Länsstyrelsen i Gotlands län Visby

Bilaga 3 SOU 2022:28

182

Demokratistugan invigdes på torget i Dorotea den 16 augusti 2021.

Exempel på program från Demokratistugans turné

Vid Demokratistugans besök runt om i landet tog arrangörerna fram lokala program. Se exempel från Dorotea och Örebro.

183

Bilaga 3

#va rde mokr ati # de mokr ati1 00 # de mokr at ist ug an

D em ok rat is tu gan i D or ot ea ( 16 –18 au gu st i)

v. 33

M ån dag 16/8 Tisd ag 17/8 On sd ag 18/8

G ener ell

info rm at io n:

• De m ok ra tistu ga n k om m er stå p å

To rg et i Do ro te a

(ne da nf ör k om m unh us et , S to rg atan 4 2, 91 7 81 Do ro tea )

Ö pp et tid er:

m ån dag k lo ck an 11 –17 , t isd ag kl oc ka n 11 –21 och ons da g k lo cka n 11 –17 . Un de r ö pp ett id ern a fin ns de t a llti d p erso ne r p å plats. Ko m g ärn a fö rb i, f ik a oc h s am tala m ed o ss !

• Se m er utfö rli g i nfo rm ati on om p ro gra m pu nk tern a i pro gra m blad et ned an .

Alla da ga r:

Yo uth Up No rth : T

ip sru nd a runt B er gva tte ns jön ( m ån da g oc h t isd ag) . P ris utd el nin g

ons da g 18/ 8 vi d D em okr at ist uga n.

Sv ens ka ky rk an

ar ra nge ra r t ips runda för bå de ba rn oc h v ux na sa m t i nf or m er ar om si n

ve rks am he t

Ani m er ad film i stug an

: De n li lla re ne n & Qu iz på sa m isk t tem a

Ö pp et hu s p å Stu diefö rb un de t Vux en sko la n:

Vä lk om m en ti ll St ud iefö rb un de t Vu xe nsk olan lo ka le r!

Vi b ju de r p å ka ffe & b ull e. Oc h de t v ik tig aste : sa m tal o m d em ok ra ti! M öt o ss i pe rso na le n fö r sa m tal

al la d ag ar kl . 1 0-14 (P ar kvä ge n 4 , 91 7 3 1 D or ot ea )

Be re dn in ge n f ör fol kh äl sa oc h de mok rat i i Söd ra L ap pl an d,

finns på pl at s oc h ge nom för

m edbor ga rdi al oge r.

På pla ts

un der

da gen:

Fo lk hä lso rå de t f

inns på pl at s un de r da ge n oc h

in fo rm era r o m sitt a rb ete i Do ro te a.

Rö da K or se t fin

ns på p lats un de r d ag en oc h in fo rm era r o m sin

ve rks am he t

Ju lla M áj ja (

de n sa m isk a k ult urb uss en ) o ch Ylv a Ho lm be rg frå n

Sam et in get (p ro jek tled are fö r S am eti ng ets d em ok ra tiu pp dra g) fin ns p å

plats un de r d ag en .

AN DTS/ BF

fin ns på pl at s u nde r da ge n oc h inf or m er ar om

sa m arb etet m ell an sk olan , I FO, po lis oc h a nd ra a ktö re r i

ko m m un en s a rb ete m ed AN DTS

D oro tea L ärcen tru m

fin ns på p la ts oc h i nfo rm era r o m p ro jek tet

SIKT 2 .0

11 –13

11 00 St ug an ö pp na r

12 00 –13 00 In vig nin g a v d em ok ra tistu ga n i D or ote a

(De m ok ra tia m ba ss ad öre n, Län srå de t,

kom m unl edni ng en oc h He artM ix )

11 00 St ug an ö pp na r

11 00 –11 45 Sámi nu or ra: En or ga ni sa tio n a v oc h f ör un ga

(S ám in uo rra )

11 30 Läs ni ng f ör al la

(D oro tea Bi bli ote k)

12 00 R örel seg lä dj e f ör b arn

(M ed bo rg arh use t)

12 00 –13 00 För el äs ni ng me d S am et in ge ts ta lman , o m t al m an sr ol le n

oc h vä ge n di t (P

au lu s K uo ljo k)

D igi tal pr og ram pu nk t.

11 00 St ug an ö pp na r

11 00 De m ok ra tin s k ra ft i f ör en in gsliv et

(RF -S IS U Vä ste rb ott en )

11 00 –12 00 Fi ka o ch py ss el m ed b ib bla n

(Do ro tea Bib lio tek )

12 00 Ut m attn in gss yn dr om oc h h ästa ss iste ra d b eh an dl in g

(Ti m o Jä rp esk og oc h M aria Ka rls so n)

Fö re läs ni nge n ge nom för s b åd e på p la ts i D or ot ea , m en liv es änds o ck så.

13 –15

13 00 –17 00 K ons tw or ks ho p m ed ut st äl lni ng

(Do ro tea Ko nstfö re ni ng )

14 00 –15 30 En p la ts fö r al la ? En n or m kr iti sk

va nd rin g i Do ro te a

(Re gio n Vä ste rb ott en )

13 00 ”Vi m åste k äm pa til ls se ge rn ä r v un ne n! ” – år et när k vi nn or na i

Do ro te a k rä vd e r östr ätt

(Ag ne ta G usta vss on )

Fö re lä sn ing en ge no m fö rs bå de p å pl at s i D or ot ea,

m en lives än ds o cks å.

14 00 –15 00 Bli d ig ita l m ed bib lio te ke t (Do

ro tea Bib lio tek )

14 00 –16 00 A BF oc h S oc ial de mok rat er na

fin ns p å plats fö r

sa m tal o ch d ialo g.

Al la pr ogr am pu nk te r ne dan liv es än ds oc ks å.

14 00 De mo kra tin s u tve ck lin g ur ett fa ck lig t p ers pe kti v

14 30 De mo kra tin s u tve ck lin g i e tt po lit isk t p ers pe kti v

15 45 Pane lde ba tt om de m ok ra ti

13 00 –16 00 Soc ia lför val tn in ge n

fin ns p å plats o ch in fo rm era r o m : G od

oc h Nä ra Vå rd

13 00 –13 30 V i mås te p rat a om d emok rat i (M

ed bo rg arsk olan Vil he lmin a)

13 00 –15 00 N är d et ov än ta de h än der

(S ven sk a L ot tak år en )

D ig ita l pr og ram pu nk t.

14 –14 20 Ba rn ko nv en tio ne n so m la g – vad in ne bär d et för b ar ne n?

(Je an ett e Ös tsto rm , IF O -ch ef )

14 30 Utl ottn in g a v pr iser

(Yo ut h Up No rth s ti psru nd a)

15 –17

15 00 –1 6 30 Skr iv ar w or ks ho p

(D oro tea Bib lio tek )

16 00 Inl an dsa kti vist fö r a tt sk ap a

för än dr in g

(AB F M itt i La pp la nd )

D igi tal pr og ram pu nk t.

15 00 –17 00 Po lis en ge nomf ör me db or gar di al oge r

(P ol ism yndi ghe te n)

16 30 –18 00 EPA-u tstä lln in g

(Y out h U p N or th , M ed bor ga rh us et & S M F

Do ro tea )

17 00 U nde rhå lln in g m ed R an Sv anl und

15 00 Fik atr äff m ed Le sbi sk M ak t S to ru m an

17 00 St ug an s tä ng er

17 –21

17 00 St ug an s tä ng er

18 00 R ör el se gl äd je för vu xn a

(M edbor ga rhus et )

19 30 -21 00 Dr iv ein -v isn in g a v EPA

(Lam pra y till sa m m an s m ed

Ba utafilm oc h Lä nss ty re lse n Vä ste rb ott en , m ed stö d a v F ilm i

Vä ste rb ott en )

21 00 St ug an s tä ng er

Bilaga 3

184

Symbolf ör klar ing

D emok ra tiv eck an

D em ok ra tis tuga n

A nn an p la ts i l än et

20–24 sept ember 2021

D ig ita lt

M åndag M åndag TisdagTisdag OnsdagOnsdag TorsdagTorsdag Fr edag Fr edag

13.00 Trä fa Ö re br o ko mm un s p oli tik er

U lf S öder sten (M) o ch J an

Zet ter qv ist (S) fnn s p å p la ts i

D em ok ra tis tuga n f ör s am ta l.

10.00 In ga ra sis te r p å v åra ga to r – e lle r?

Dig ita lt s am ta l s om A gera

Vär m lan d o ch M ed bo rg ar -

sko lan V är m lan d Ö re br o

ar ra ng era r. S lu ttid k l. 11.

17.30 Li ve po dd o m un gd om sin f y tan de i i dr ot ts fö re nin g

RF -S IS U Ör eb ro l än

ar ran ge rar .

10.00 Fö re lä snin g om ny anl än da s di gi tal a ko m pe te ns

Pr oj ek tet H ub ba r f ör dig ita l

ko m pet en s. S lu ttid k l. 11.

13.30 Trä fa P et er Ö rn

D em ok ra tik ommi tté en s

or df öra nde p å b es ök

i D em ok ra tis tuga n.

09.00 EUmini ste rn bes ök er D em ok ra tistu ga n

H an s D ah lg ren p å b es ök i

D em ok ra tis tuga n f ör a tt

avs lu ta v ec ka n.

18.00 Ly ssn a o ch l är

Dig ita lt s emin ar ium o m

lys sn an de s am ta l o ch

fo lk bi ldnin g. Ör eb ro l än s

bi ldnin gsf örb un d a rra ng era r.

13.00 Trä fa p oli se n

Rep res en ta nt er f rå n

po lis en fnn s p å p la ts v id

dem ok ra tis tuga n f ör

m ed bo rga rdi alog .

18.00 Fö re lä snin g o m po sit iv ak tiv ism i un gd om ar s v ar da g

A rt ik el X o ch T eg elb ru ket

bj uder in t ill f ör el äsnin g

och sa m ta l.

10.00 Q ui z o ch s am tal om j äm st äl ld he t

Trä fa j äm stä lld hets exp er ter

i D em ok ra tis tuga n.

Sl ut tid k l.14.

07.30 D ig ital f ru ko st o m de m ok ra ti o ch m än sk lig a rä tti gh et er

Vi lka få r t a p la ts i det

of en tliga r umm et? Ör eb ro

ko mm un a rra ng era r.

Sl ut tid k l. 8.30.

12.15 Sam tal o m de m ok ra ti i va rd ag en

A no rdn as a v Ör eb ro

Fö renin gsråd .

Sl ut tid k l.12.45.

10.00 Trä fa R öd a k or se t och M edb or garsk ol an

Bes ök f ra m t ill k l. 14

fö r s am ta l.

12.45 In vi gnin g a v D em ok ra tistu ga n

La nd sh öv din g M ar ia L ar ss on

hå ller t al f ör a tt in viga

ve cka n o ch D em oka tis tuga n.

07.30 Fr uk os t o m de mo kr at i

M ed bo rga rs ko la n Ör eb ro

i s am arb et e m ed f ör enin gen

Pa nh ora m a a rra ng era r.

Sl ut tid k l. 9.00.

07.30 D ig ital f ru ko st o m ar be tss ät t fö r bar ns d el ak tig he t

Ör eb ro k omm un a rra ng era r.

Sl ut tid k l. 8.30.

Dig italt pr og ram

Sc ann a Q R-k oden f ör a tt t a de l

av h el a p rog ra mm et dig ita lt o ch

lä sa m er o m va rje a kt iv itet.

D u ka n o cks å b es öka

w w w.l an ss ty re lsen.s e

/o re br o/dem ok ra tiv ec ka n

Ö vr iga

aktivit et er i länet

Ti ps pr om en ad o m dem ok ra ti

på K ar lsk oga b ib lio te k (m ån da g-f re da g)

D em ok ra tip ys se l p å K ar lsk oga

bi bi lio te k (t or sd ag k l. 15-17)

U tst äl lnin g o m dem ok ra ti

på L ek eb er gs b ib lio te k (m ån da g-f re da g)

U tst äl lnin g o m dem ok ra ti p å

Lin desb er gs b ib lio te k (m ån da g-f re da g)

D em ok ra tib ok kl ub b p å

A sk er sun ds b ib lio te k (s ta rt t isd ag k l.18)

14.00 Trä fa s tu di efö rb un de t N BV

Bes ök f ra m t ill

kl . 16 f ör s am ta l.

I samar bet e med:

12.15 Fi lm vi snin g #Sju ka tid er

Vi snin g a v l än ss ty re lsen s

ka m pa nj d är un ga vuxn a

gö r sin a r ös ter h ör da o m

pa ndemin.

D emok ra tistugans

öppettider

m ån da g–t or sd ag k l. 10–18

fre da g k l. 10–12

St or to rg et i Ör eb ro

Ko m f örb i f ör a tt s am ta la, f ka

oc h de lta i a kt iv itet er o m dem ok ra ti.

Bilaga 3

185

SCB-affischer

Inför de olika stoppen tryckte kommittén, i samarbete med SCB, upp affischer med lokal statistik över valdeltagande i kommunen och regionen, som visades tillsammans med nationell statistik.

Bilaga 3

186

Hej Halmstad kommun!

Visste ni att…

Valdeltagandet bland

förstagångsväljare

i din kommun

Valdeltagandet 2018 i kommunfullmäktigevalet

Högst valdeltagande hade Tylösand - Frösakull med

Lägst valdeltagande hade Andersberg Norra med

*

85 %

93 %

57 %

84%

Det var vanligare att kvinnor än män röstade i din kommun

86 % 84 %

Fördelning mellan kvinnor och män i kommunfullmäktige**

Kvinnor Män

Väljarnas kunskaper om vilka partier som styr i den egna kommunen***

54 % 46 %

Män

Kvinnor

?

Dålig koll på vilka som styr

33 %

Stenkoll på vilka som styr

21 %

?

Så här fördelade sig rösterna i det senaste valet i kommunen

C L M KD S V MP SD ÖVR.

Avser kommunfullmäktigevalet 2018. * Valdistrikt i din kommun med högst respektive lägst valdeltagande. ** Avser kandidater som valdes in i 2018 års kommunfullmäktigeval. Källa: SCB:s valstatistik. *** Källa: Göteborgs universitet: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 2018

187

Bilaga 3

Hej Hallands län!

Visste ni att…

Högst valdeltagande hade Kungsbacka med

Lägst valdeltagande hade Hylte med

Valdeltagandet 2018 i regionfullmäktigevalet

Valdeltagandet bland

förstagångsväljare

i din region

*

89 %

80%

86 %

84%

Det var vanligare att kvinnor än män röstade i ditt län

87 % 85 %

Fördelning mellan kvinnor och män i regionfullmäktige**

Kvinnor Män

Andel väljare som känner till att regioner och landsting har huvudansvaret för sjukvården***

52 % 48 %

Män

Kvinnor

Så här fördelade sig rösterna i det senaste valet i länet

Dålig koll på sjukvården

18 %

Koll på sjukvården

82 %

C L M KD S V MP SD ÖVR.

Avser regionfullmäktigevalet 2018. * Kommuner i ditt län med högst respektive lägst valdeltagande. ** Avser kandidater som valdes in i 2018 års regionfullmäktigeval. Källa: SCB:s valstatistik. *** Källa: Göteborgs universitet: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 2018

Bilaga 3

188

Hej Sverige!

Visste ni att…

5 %

Andelen första-

gångsväljare i riksdagsvalet

Högst valdeltagande hade Lomma med

94 %

Lägst valdeltagande hade Haparanda med

73 %

Valdeltagandet 2018 i riksdagsvalet

87 %

*

Det var fler kvinnor än män som röstade i riksdagsvalet

88 % 86 %

Fördelning mellan kvinnor och män som valdes in till riksdagen**

Kvinnor Män

54 %

Män

46 %

Kvinnor

Andelen svenskar som är nöjda med demokratin***

Så här fördelade sig rösterna i det senaste riksdagsvalet

77%

C L M KD S V MP SD ÖVR.

Avser riksdagsvalet 2018.

* Kommuner i Sverige med högst respektive lägst valdeltagande ** Avser kandidater som valdes in i

2018 års riksdagsval. Källa: SCB:s valstatistik.

*** Avser andel som svarat mycket/ganska nöjd på frågan ”Allmänt sett, hur nöjd

är du med det sätt på vilket den svenska demokratin fungerar?” Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1999–2020

Bilaga 3

189

Slutrapportering från arrangörer

I slutet av 2021 fick de aktörer som hade arrangerat besök av Demokratistugan besvara ett antal frågor för att utvärdera arbetet. Nedan redovisas delar av arrangörernas slutrapportering.

Exempel på lokala aktörer som medverkade i program under turnén

Kommuner Regioner

Civilsamhällesorganisationer

Studieförbund

Kulturaktörer

Politiska

partier

Museer Myndigheter Bibliotek Bygdegårdar Medier

Kvinnojourer Företag

Universitet och högskolor

Europa Direkt-kontor

Trossamfund

Ungdomsorganisationer

Bilaga 3 SOU 2022:28

190

Digitala programpunkter

Digitala programpunkter förekom framför allt i början av Demokratistugans turné, när det fanns restriktioner vid fysiska sammankomster till följd av covid-19-pandemin. Antal deltagare skiljde sig mycket mellan olika programpunkter, från ett fåtal deltagare till 750 stycken enligt arrangörernas uppskattning.

Synergieffekter

Många arrangörer beskrev omfattande synergieffekter mellan sig och aktörer som medverkade i programmet i samband med stugans besök. Kontakter och nätverk uppstod. På flera platser samarbetade olika aktörer i planering och genomförande av programpunkter. Samarbetet har därefter fortsatt och har i vissa fall lett till gemensamma demokratistärkande aktiviteter även efter besöket. Ett annat exempel på synergieffekt som beskrevs i slutrapporteringen var ökad digital samverkan vilket ledde till förbättrad tillgänglighet.

Spridning i olika medier

Ofta använde arrangörerna olika medier för att nå ut. Till exempel spreds Demokratistugans program till lokala medier, kommuner och skolor, samtidigt som kunskapsmaterial spreds i sociala medier.

Åldersgrupper som besökte stugan

Den åldersgrupp som besökte Demokratistugan i störst utsträckning var personer i åldern 41–65 år, enligt arrangörerna. I näst störst utsträckning besöktes den av personer i åldern 19–40 år. Den åldersgrupp som besökte stugan i lägst utsträckning var åldersgruppen 0–18 år.

Bilaga 3

191

Digital Demokratistuga

Den digitala Demokratistugan innehöll interaktiva övningar och information som en spegling av den fysiska stugan.

Bilaga 3 SOU 2022:28

192

Demokratistugan i pop-up-format

Turnéplan för Demokratistugans pop-up 2021–2022

Datum Arrangemang

Plats

6–7 dec. 2021 MR-dagarna Svenska mässan i Göteborg 23–24 feb. 2022 Möte med elever Röda Korsets folkhögskola i Skärholmen, Stockholm 8–9 mars 2022 Utställning för allmänhet Kista Galleria, Stockholm 29–30 mars 2022 Demokrativecka Ågesta folkhögskola, Farsta, Stockholm 5 april–31 maj 2022 Utställning på bibliotekets

ungdomsavdelning

Medborgahuset vid Medborgarplatsen, Stockholm

Bilder på Demokratistugans pop-up

Demokratistugan togs fram i en pop-up version under vintern 2021. Här visas den i Tranströmerbiblioteket i Medborgarhuset i Stockholm.

Bilaga 4

193

Kommitténs publika aktiviteter, viktigare samråd och möten samt medverkan i andra aktörers arrangemang 2018–2022

Här beskrivs viktigare aktiviteter som kommittén Demokratin 100 år (kommittén) arrangerat och medverkat i under åren 2018–2022. Kommittén1 har utöver detta bland annat haft 27 kommittésammanträden och flera möten med aktörer inför arrangemang.

1 När kommittén nämns åsyftas en eller flera ledamöter och/eller kommitténs sekretariat.

Bilaga 4 SOU 2022:28

Tabell 1 Kommit téns ak tivit eter

M ånad/år Typ av aktivitet Arrangör Deltagare

Aug. 2018

Presentation av uppd raget och dem okratiam bassadörerna Forum för levande historia Företrädare för m yndigheter och organisati oner

Okt. 2018

Sam råd m ed m yndigh eter Kommittén M yndigheter

Nätverksmöten i Göteborg Kommittén Göteborgs stad, SOM -institutet, Lindholm en Science Park,

Jäm ställdhetsm yndigheten

Nov. 2018

Sam råd m ed m yndigh eter Kommittén M yndigheter

Forum konferens M UCF och Civos Företrädare för civilsam hälle, m yndigheter och kom m uner

Folk & Bildning 2018 Studieförbunden Företrädare för studieförbund och folkbildn ing

Handels- och Sverige främ jardagarna om teknik och dem okrati Utrikesdepartem entet Tjänstepersoner

Presentation av kom m itténs arbete och diskussion SKR Förtroendevalda och t jänstepersoner från k om m uner och

regioner

I panel vid konferens om folkbildning och dem okrati Stockholm s läns bildningsförbund M edarbetare på studieförbund och folkbild nings -

organisationer

Dec. 2018

Invigning av riksdage ns Dem okratijubileum m ed se m inariet: Sveriges riksdag Riksdagsledam öter, m edarbetare och företrädare för

Ja m å den leva! Dem okratin uti hundrade år organisationer

Samråd med myndigh eter Kommittén Myndigheter

Jan. 2019

Sam råd m ed civilsamhälle & religiösa orga nisationer Kommittén Civilsam hällesaktörer och religiösa organis ationer

Feb. 2019

Sam råd m ed skolaktörer Kom m ittén Företrädare för skolväsendet

Anförande vid konfere ns om hot och hat m ot förtroendevalda SKR Förtroendevalda och t jänstepersoner från k om m uner

och regioner

Anförande för kom m itt én för riksdagens hö gtidlighållande Sveriges riksdag Riksdagens ledam öte r

av dem okratins införande

Informationsmöte Allm änna arvsfonden M edarbetare

Samråd med myndigh eter Kommittén Myndigheter

Mars 20 19

Sam råd m ed arbetsmarknadens parter Kommittén Arbetsgivaraktörer oc h fackförbund