om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet

Regeringens proposition AS

1992/93:86 ST

om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 november 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Lundgren

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ett i väsentliga avseenden förenklat deklarationsförfarande för löntagare m.fl. Förfarandet innebär att en förtryckt deklarationsblankett sänds ut till de skattskyldiga före den 15 april under taxeringsåret. Är de förtryckta uppgifterna oriktiga eller

ofullständiga i något avseende skall den skattskyldige lämna kompletterande uppgifter. I annat fall skall blanketten endast undertecknas och skickas tillbaka till skattemyndigheten.

Det nya deklarationsförfarandet bygger på en utökad skyldighet att lämna kontrolluppgifter. Bl.a. föreskrivs att kontrolluppgifter skall lämnas I fråga om utgiftsräntor och avgifter för pensionsförsäkring. Det

medför också en rad förändringar på uppbördsområdet, bl.a. skall skattsedel på slutlig skatt översändas till dem som omfattas av det nya

förfarandet under augusti månad under taxeringsåret.

För att underlätta genomförandet av det förenklade deklarationssys-

temet föreslås att en strikt kontantprincip införs i inkomstslaget kapital och för allmänna avdrag.

Förfarandet, som kommer att omfatta mellan 5,5 och 6 miljoner skattskyldiga, föreslås tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering. I propositionen föreslås också några justeringar av kontrolluppgiftsskyldigheten som föreslås tillämpas fr.o.m. 1994 års taxering.

1 Riksdagen 1992193. I saml. Nr 86

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter!

dels att 2 kap. 10 och 11 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 16 § skall utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 13 § skall betecknas 2 kap. 10 § och att nuvarande 2 kap. 12 § skall betecknas 2 kap. 11 §,

dels att 2 kap. nya 10 och 11 §§ samt 15 och 28 §§, 3 kap. 4, 9, 14, 22, 26, 47, 53 och 57 §§ samt rubrikerna före 2 kap. 10 § och 3 kap.

14 § skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 2 kap. 12 och 13 §§, 3 kap. 17 a, 25 a, 26 a och 32 a §§, samt före 2 kap. 11 § en ny rubrik

av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Förenklad Självdeklaration självdeklaration

(13 §) 10 §

En ullmän självdeklaration skall En självdeklaration skall inneinnehålla uppgifter om hålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, per- 1. den skattskyldiges namn, per-

sonnummer = eller organisations- sonnummer = eller organisationsnummer, postadress och hemorts- nummer, postadress och hemortskommun, beträffande utlänning kommun, beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk nationalitet, beträffande utländsk Juridisk person det land, där styrel- juridisk person det land, där styrel-

sen haft sitt säte, samt beträffande sen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara under någon skattskyldig som bara under någon

del av beskattningsåret varit bosatt del av beskattningsåret varit bosatt

I Sverige, uppgift om den tid som i Sverige, uppgift om den tid som

han haft bostad här, han haft bostad här,

2. de intäkter och avdrag som är 2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje inkomstslag, att hänföra till varje inkomstslag,

3. de allmänna avdrag som den 3. de allmänna avdrag som den

skattskyldige yrkar få vid taxe- skattskyldige yrkar få vid taxe-

ringen, ringen,

Senaste lydelse av 2 kap. 10 8 1992:840 2 kap. 11-$ 1990:1136. "Senaste lydelse 1991:698.

[NS]

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. den skattskyldiges tillgångar 4. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskatt- och skulder vid slutet av beskattningsåret, även om förmögenheten ningsåret, om den beskattningsinte uppgår till skattepliktigt be- bara förmögenheten uppgår till lopp, dock endast om och i den skattepliktigt belopp, dock endast

mån han är skattskyldig för förmö- om och i den mån han är skattskyl-

genhet. dig för förmögenhet.

En allmän självdeklaration skall En självdeklaration skall

dessutom innehålla de uppgifter dessutom innehålla de uppgifter

som för särskilda fall föreskrivs i som för särskilda fall föreskrivs i

16--24 §§ eller som behövs för 16—24 §§ eller som behövs för

beräkning av pensionsgrundande beräkning av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen (1962:381) inkomst enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring, skogsvårds- om allmän försäkring, fastighets-

avgift enligt lagen (1946:324) om skatt enligt lagen (1984:1052) om

skogsvårdsavgift, fastighetsskatt en- statlig fastighetsskatt, avkastnings-

ligt lagen (1984:1052) om statlig skatt enligt lagen (1990:661) om fastighetsskatt, avkastningsskatt avkastningsskatt på pensionsmedel enligt lagen (1990:661) om avkast- eller särskild löneskatt enligt lagen ningsskatt på pensionsmedel eller (1991:687) om särskild löneskatt särskild löneskatt enligt lagen på pensionskostnader. (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans för-

mögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Förenklad

självdeklaration

(12 §') 11§

En förenklad självdeklaration Fysisk person och dödsbo får,

skall innehålla uppgifter om om inte annat följer av 13 §, läm-

na förenklad självdeklaration.

Skattemyndigheten skall till den

som kan antas få lämna förenklad

självdeklaration före den 15 april

under taxeringsåret översända en

förtryckt deklarationsblankett. Föl-

Jjande uppgifter, grundade på in-

nehållet i inkomna kontrollupp-

gifter och övriga av myndigheten

kända uppgifter, skall förtryckas:

1. den skattskyldiges namn,

1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisations-

personnummer, postadress och nummer, postadress och hemorts-

hemoörtskommun, kommun,

2. vad som behövs för att be- 2. vad som behövs för att be-

stämma om den skattskyldige skall stämma om den skattskyldige skall

samtaxeras eller inte, samtaxeras eller inte,

Senaste lydelse 1990:1136.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. de intäkter som skall hänföras 3. intäkter i inkomstslaget tjänst till inkomst av tjänst och som den samt intäkter och avdrag i inskattskyldige inte har fått med- komstslaget kapital, delande om enligt 3 kap. 59 §,

4. de intäkter som skall hänföras till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 59 § och de intäkter vid försäljning av teckningsrätt eller delbevis som grundas på aktieinnehav i ett svenskt bolag samt de avdrag för ränta och

tomträttsavgäld som den skattskyl-

dige yrkar,

5. det avdrag som den skattskyl- 4. avdrag för avgift för pendige yrkar för avgift för pen- sionsförsäkring, slönsförsäkring,

6. den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar uppgick till minst 100 000 kronor eller, om beskattningsbar förmögenhet skall beräknas gemensamt för den skattskyldige och hans make eller barn enligt 128 I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, de sammanlagda skattepliktiga förmögenhetstillgångärna uppgick till minst 200 000 kronor,

7. vad som behövs för beräkning 5. vad som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst en- av fastighetsskatt enligt lagen ligt lagen (1962:381) om allmän (1984:1052) om statlig fastighetsförsäkring eller av fastighetsskatt skatt. enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras för barns eller någon annans förmögenhet, skall uppgifter lämnas också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 6.

12§ Om uppgifterna på den förtryckta

deklarationsblanketten är felaktiga

eller ofullständiga skall den skatt-

skyldige göra de ändringar eller

tillägg som behövs.

13 §

Allmän självdeklaration — skall lämnas om

1. den skattskyldige är annan

juridisk person än dödsbo, 2. den skattskyldige är skyldig att

i självdeklaration lämna uppgift om inkomst av näringsverksamhet,

3. den skattskyldige är företagsledare eller delägare i fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag, företag, som enligt 3 § 12 mom. nion-

de stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas

som fåmansföretag eller, om upp-

gifter skall lämnas enligt 24 §, i

företag som upphört att vara sådant företag,

4. den skattskyldige är närståen-

de till företagsledare i sådant före-

tag som avses i 3 och skall lämna uppgifter enligt 24 §,

5. den skattskyldige enligt 21 §

lagen (1968:430) om mervärdeskatt är skyldig att redovisa utgående

. och ingående mervärdeskatt i sin självdeklaration,

6. den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela be-

skattningsåret, eller 7. den skattskyldige inte mottagit

förtryckt blankett för förenklad

självdeklaration senast den 15 april

taxeringsåret.

15 §”

Om en skattskyldig yrkar avdrag Om en skattskyldig yrkar avdrag

för en skuldränta vid beräkning av för en skuldränta vid beräkning av

inkomst av kapital, skall han i inkomst av kapital, skall han — i

självdeklarationen lämna uppgifter fall kontrolluppgift inte skall lämom skuldbeloppets storlek vid nas enligt bestämmelserna i 3 kap.

beskattningsårets utgång och om 25 a § — i självdeklarationen läm-

na

Senaste lydelse 1990:1136.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

långivarens namn. Om långivaren är en fysisk person skall uppgift uppgifter om skuldbeloppets storockså lämnas om dennes person- lek vid beskattningsårets utgång nummer eller adress. och om långivarens namn. Om

långivaren är en fysisk person skall

uppgift också lämnas om dennes

personnummer eller adress.

28 §

Självdeklaration, som skall läm- Allmän självdeklaration, som nas utan föreläggande, skall, om skall lämnas utan föreläggande, inte annat följer av andra stycket, skall, om inte annat följer av andra lämnas senast den 15 februari eller tredje stycket, lämnas senast under taxeringsåret. den 15 februari under taxerings-

året.

Följande deklarationsskyldiga får Följande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den lämna allmän självdeklaration se- 31 mars under taxeringsåret, näm- nast den 31 mars under taxeringsligen året, nämligen

1. staten, landsting, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxeringsåret varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt Jordbruksbokföringslagen (1979:141), om räkenskapsåret slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsåret,

3. delägare i handelsbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsättningar föreligger beträffande bolaget eller rederiet,

4. person, som skall beskattas tillsammans med person som avses vid 2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid 2, 3 eller 4.

» Deklarationsskyldig som skall

lämna — allmän självdeklaration

enbart på grund av att han inte fått

förtryckt blankett för förenklad

självdeklaration senast den 15 april

under taxeringsåret skall lämna

deklarationen senast den 2 maj

taxeringsåret.

Förenklad självdeklaration skall

lämnas senast den 2 maj under

taxeringsåret.

Senaste lydelse 1991:1903.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

4 §5

Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut beloppet eller gett ut förmånen.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.

Uppgiftsskyldighet enligt första Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även och andra styckena föreligger även i fråga om ersättning eller förmån i fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som mottagaren får för arbete och som för honom utgör intäkt av som för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mot- näringsverksamhet om inte mot- : tagaren antingen har enbart en F- tagaren antingen har enbart en Fskattesedel eller både en F-skat- skattesedel eller både en F-skattesedel och en A-skattesedel och tesedel och en A-skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln. skriftligen åberopat F-skattesedeln

samt för sådan ersättning från

arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom.

lagen (1947:576) om statlig in-

komstskatt beskattas som inkomst

av kapital.

Uppgiftsskyldighet föreligger inte

i fråga om ersättning eller förmån

som enligt 2 kap. 24 § skall redo-

visas i självdeklaration.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdragen preliminär skatt. I 6—12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

I kontrolluppgiften skall särskilt Ersättning för ökade levnadsför sig tas upp det sammanlagda kostnader eller kostnader för resa värdet av utgivna ersättningar för med egen bil i tjänsten som enligt ökade levnadskostnader vid resa i 10 § första—tredje styckena upptjänsten som varit förenad med bördslagen (1953:272) skall ligga övernattning och kostnader för resa till grund för beräkning av prelimimed egen bil i tjänsten till den del när A—skatt, skall i kontrolluppgift ersättningarna överstiger avdrags- anges som lön, arvode eller motgilla belopp. svarande.

fSenaste lydelse 1992:681. ”Sonaste lydelse 1992:681.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Det sammanlagda värdet av I kontrolluppgiften skall särskilt andra = kostnadsersättningar = än för sig tas upp det sammanlagda sådana som avses i andra stycket värdet av andra kostnadsersättskall anges särskilt för sig. Trak- ningar än sådana som enligt tamentsersättning vid resa i tjäns- 5 84 a—c skall uppges först efter ten som inte varit förenad med föreläggande av skattemyndigheten. övernattning skall dock anges som Dock skall ersättningen, då det är lön, arvode eller motsvarande. uppenbart att den avser kostnader

som inte är avdragsgilla vid mot-

tagarens inkomsttaxering eller att

den överstiger avdragsgillt belopp,

till denna del anges som lön, ar-

vode eller motsvarande.

I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt.

Kontrolluppgifter om viss Kontrolluppgifter om viss pension oc h livränta samt pension, livränta, avgift vissa försäkringar för pensionsförsäkring

m.m.

14 8?

Kontrolluppgifter om pension Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av för- och livränta skall lämnas av försäkringsföretag och uhderstöds- säkringsföretag och understödsförening avseende förening avseende

a) belopp som betalats ut på a) belopp som betalats ut på

grund av försäkring av den art att skatteplikt för beloppet föreligger skatteplikt för beloppet föreligger och eller på grund av återköp av sådan

försäkring och

b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 § 3 a mom. eller punkt 12 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats ut om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå om pension utgått

på grund av tjänstepensionsförsäkring.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetalningsår anges.

Senaste lydelse 1990:1136.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17a8

Kontrolluppgift om avgift för

pensionsförsäkring skall lämnas av

försäkringsföretag och understöds-

förening.

Kontrolluppgift skall lämnas för

försäkringstagaren. Kontrolluppgif-

ten skall ta upp betald avgift för

pensionsförsäkringen.

228 .

Kontrolluppgift om ränta och Kontrolluppgift om inkomstränta fordran skall lämnas av och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden, 4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning, 5. Riksgäldskontoret ifråga om statens sparobligationer,

6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt räntebärande fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper oavsett om ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen preliminär skatt. I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskrivits samt om innehavet i depån eller den kontoförda fordringen vid årets utgång.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

”Lydelse enligt prop. 1992/93:65.

25a§ Kontrolluppgift om utgiftsränta skall lämnas av 1. den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning eller den som i annan yrkesmässig verksamhet bedrivit utlåning eller kreditgivning via konto eller i annan form, 2. förening som till medlemmar lånat ut pengar mot ränta, eller 3. arbetsgivare eller uppdragsgivare som till arbetstagare eller uppdragstagare lånat ut pengar mot ränta. Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kontrolluppgiften skall ta upp betald ränta. I fall som avses i första stycket 3 skall även eventuell ränteförmån anges. Avser den ränta som betalts till någon del ränta som erlagts i förskott, skall av kontrolluppgiften framgå hur stor del av räntan som belöper på beskattningsåret.

Är fler än en person betalnings-

ansvarig för skuld skall utgiftsräntan fördelas lika mellan gäldenärerna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om skuld för vilken samtliga gäldenärer inte redovisas enligt bestämmelserna i 57 8 andra stycket skall dock den totala räntan redovisas utan fördelning.

26 §

Efter föreläggande av skattemyn- Efter föreläggande av skattemyndigheten skall fysisk eller juridisk digheten skall också i andra fall än person som haft fordran lämna som avses i 25 a § fysisk eller kontrolluppgift för namngiven juridisk person som haft fordran person (gäldenär). Kontrolluppgif- lämna kontrolluppgift för namngiten skall avse ränteinkomst från ven person (gäldenär). Kontrollgäldenären och beloppet av hans uppgiften skall avse gäldenärens skuld vid en viss angiven tidpunkt. ränteutgift och beloppet av hans skuld vid en viss angiven tidpunkt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 a §

Kontrolluppgift om tomträttsavgäld skall lämnas av den som upplåtit tomträtt. Kontrolluppgift skall lämnas för

fysisk person och dödsbo. Kon-

trolluppgiften skall ta upp fastig-

hetens beteckning och betald av-

gäld. Innehas tomträtt av flera per-

soner fördelas avgälden lika mellan

tomträttshavarna, om inte annat

förhållande är känt för den uppgiftsskyldige.

32a§ Kontrolluppgift om realisationsvinst eller realisationsförlust vid avyttring av andel i allemansfond

skall lämnas av fondbolag som

avses i 1 8 lagen (1990:1114) om

värdepappersfonder.

Kontrolluppgift skall lämnas för

den som har avyttrat andel i alle-

mansfond. Kontrolluppgiften skall ta upp realisationsvinst eller realisationsförlust till den del den är

skattepliktig respektive avdragsgill

enligt lagen (1988:847) om skatte-

lättnader för allemanssparande.

47 § Kontrolluppgift som = enligt Kontrolluppgift som = enligt

44-—46 §§ skall lämnas utan före- 44—46 §§ skall lämnas utan föreläggande, skall lämnas senast den läggande, skall lämnas till skatte- 15 februari under taxeringsåret. myndigheten i det län där för-

Uppgiften skall lämnas till skatte- eningens eller bolagets fastighet är

myndigheten i det län där för- belägen och avfattas på blankett

eningens eller bolagets fastighet är enligt fastställt formulär eller på

belägen och avfattas på blankett det sätt som skattemyndigheten enligt fastställt formulär eller på bestämmer.

det sätt som skattemyndigheten

bestämmer. Riksskatteverket får på ansökan Riksskatteverket får på ansökan

av den uppgiftsskyldige medge av den uppgiftsskyldige medge undantag från bestämmelserna i undantag från bestämmelserna i

första stycket andra meningen. första stycket.

Den som skall lämna uppgift utan föreläggande av skattemyn-

digheten skall senast den 8 februari

under taxeringsåret sända med-

delande till varje medlem eller

delägare med de upplysningar i kontrolluppgiften som avser medlemmen eller delägaren.

53 g!0

Fåmansföretag skall lämna företagsledaren och delägare i företaget

samt dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget. Detsamma gäller

handelsbolag i fråga om delägare i bolaget.

Efter föreläggande av skattemyn-

digheten skall uppgifter enligt

första stycket lämnas även till

skattemyndigheten.

s7 8"

I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person-

nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som

den uppgiften avser.

För dödsbo får i stället för or- För dödsbo får i stället för or-

ganisationsnummer den avlidnes ganisationsnummer den avlidnes

personnummer anges. Om person- personnummer anges. Om person-

nummer eller organisationsnummer nummer eller organisationsnummer

inte kan anges för den som uppgif- inte kan anges för den som uppgif-

ten avser, skall i stället dennes ten avser, skall i stället dennes

födelsetid redovisas eller, i fråga födelsetid redovisas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22 § i om kontrolluppgifter enligt 22 § i de fall borgenären är en juridisk de fall borgenären är en juridisk

person, namn, postadress och person, namn, postadress och personnummer för den som får personnummer för den som får

förfoga över räntan eller fordran. förfoga över räntan eller fordran.

Om ett konto innehas av flera än Om ett konto innehas av flera än fem personer, får uppgifter lämnas fem personer, får uppgifter lämnas om en person som förfogar över om en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga kontot i stället för om samtliga innehavare, (förfogarkonto), samt innehavare, (förfogarkonto), samt

i förekommande fall om den be- i förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen som teckning på innehavarkretsen som

används för kontot. I så fall skall används för kontot. I så fall skall

anges att det är fråga om ett förfo- anges att det är fråga om ett förfogarkonto. Om den uppgiftsskyldige garkonto. I fråga om skuld som är har tilldelats ett särskilt redovis- gemensam för flera än fem per-

ningsnummer enligt 53 § 1 mom. soner får på motsvarande sätt uppbördslagen (1953:272), skall uppgifter lämnas om en person som

detta, 1 annan kontrolluppgift än ansvarar för lånet i stället för om

sådan som avser ränta, utdelning samtliga gäldenärer, (gemensamt

lOScnaste lydelse 1990:1136. NSenaste lydelse 1990:1136.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller betalning till eller från utlan- lån), samt i förekommande fall om det, anges. i stället för den upp- den beteckning på låntagarkretsen giftsskyldiges personnummer eller som används för lånet. I så fall Organisationsnummer. skall anges att det är fråga om ett

gemensamt lån. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats ett särskilt redovisningsnummer enligt 53 §

1 mom. uppbördslagen (1953:272),

skall detta, i annan kontrolluppgift

än sådan som avser ränta, utdel-

ning eller betalning till eller från

utlandet, anges 1 stället för den

uppgiftsskyldiges personnummer

eller organisationsnummer.

Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett

räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för för-

räntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att

utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller

inte den som inte har tilldelats personnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag, fåmansägt han-

delsbolag eller företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, skall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången

vid 1994 års taxering såvitt avser 3 kap. 4, 9 och 53 §§ och i övrigt vid

1995 års taxering.

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § samt 4 kap. 3 och 4 §§ taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

3 8!

Beslut om taxering får fattas på grundval av en förenklad självdeklaration utan att den som avgett

deklarationen underrättats om och fån tillfälle att yttra sig över kontrolluppgift som skall lämnas

utan föreläggande enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som avser inkomst av tjänst eller kapital.

Kan det antas att den skattskyl- Kan det antas att den skattskyldige inte är deklarationsskyldig dige inte är deklarationsskyldig

enligt bestämmelserna i lagen om enligt bestämmelserna i lagen

självdeklaration — och - kontroll- (1990:325) om självdeklaration och uppgifter får beslut om taxering kontrolluppgifter får beslut om

fattas på grundval av kontroll- taxering fattas på grundval av uppgift om inkomst av kapital utan kontrolluppgift om inkomst av att den skattskyldige underrättats kapital utan att den skattskyldige

om och fått tillfälle att yttra sig underrättats om och fått tillfälle att

över kontrolluppgitten. yttra sig över kontrolluppgiften.

4 kap.

Har den skattskyldige, trots att Kan skatt eller underlag för att

han varit skyldig att lämna själv- ta ut skatt inte beräknas tillförlitligt deklaration, inte avgett någon på grund av att den skattskyldige, sådan, eller kan, på grund av bris- trots att han varit skyldig att lämna ter I eller bristfälligt underlag för självdeklaration, inte avgett någon deklarationen, inkomsten av en viss sådan, eller på grund av brister i

förvärvskälla eller den skatteplik- eller bristfälligt underlag för de-

tiga förmögenheten inte beräknas klarationen, skall skatten eller

tillförlitligt, skall inkomsten eller underlaget för att ta ut skatt

förmögenheten uppskattas till det uppskattas till det belopp som

belopp som framstår som skäligt framstår som skäligt med hänsyn med hänsyn till vad som fram- till vad som framkommit i ärendet kommit it ärendet (skönstaxering). (skönstaxering).

Senaste lydelse 1990:1138.

"Senaste lydelse 1990:1138.

48¶Har den skattskyldige lämnat en Har den skattskyldige lämnat en förenklad = självdeklaration, = får förenklad = självdeklaration, = får taxeringsbeslut fattas på grundval taxeringsbeslut fattas på grundval av den, även om förutsättningarna av den, även om förutsättningarna enligt 2 kap. 10 och 11 §§ lagen enligt 2 kap. 11 och 13 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter för en sådan kontrolluppgifter för en sådan självdeklaration inte föreligger i självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte alla delar. Detta gäller dock inte

om uppgift skall lämnas om nä- om uppgift skall lämnas om näringsverksamhet. ringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering såvitt avser 4 kap. 3 § och i övrigt vid 1995 års

taxering.

"Senaste lydelse 1990:1138.

3¶Förslag till Prop . 1992/93:86

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)y!

dels att 2 § 2 mom., 27 § 3 och 4 mom., 27 a, 31, 33 och 35 §§, 40 § 2 mom., 45 § 2 mom., 68 § 6 mom., 69 § 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45 § skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 32 b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

2 mom.? I denna lag avses med

slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund

av skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt

gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.; preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig

skatt;

överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärde-

skatt som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan skatt gottskrivits enligt 27 § 2 mom.;

överskjutande skatt: sådan enligt 27 § 2 mom. gottskriven skatt som

överstiger slutlig skatt; tillkommande skatt: skatt tillkommande skatt: skatt

som skall betalas på grund av som skall betalas på grund av

eftertuxering eller enligt beslut om beslut om debitering sedan slutlig

debitering sedan påföringen av skatt har påförts eller påföringen

slutlig skatt har avslutats; av slutlig skatt har avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.; respitränta: ränta enligt 32 § ; änståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.; ö-skutteränta: ränta enligt 69 § I mom.; restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.;

skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;

uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med

januari månad det följande året;

uppbördsmånad:; varje månad under uppbördsåret;

'Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

"Senaste lydelse 1992:680.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § I mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 §& 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts; arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för vilken mottagaren enligt

bestämmelserna 1 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär A-skatt, varvid med arbetsgivare likställs den som utger ränta

eller utdelning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket skall betala preliminär A-skatt;

arbetstagare: skattskyldig som skall betala preliminär A-skatt enligt

bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena, varvid med

arbetstagare likställs den som skall betala preliminär A-skatt enligt

bestämmelserna 13 § 2 mom. tredje stycket;

lön: lön eller annan ersättning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär A-skatt, varvid med lön likställs sådan ränta och utdelning för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket;

näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas

till intäkt av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller,

när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget.

27§

3 mom.? Överstiger skattskyl- 3 mom. Överstiger skattskyl-

digs slutliga skatt, efter avdrag för digs slutliga skatt, efter avdrag för

överskjutande ingående mervärde- överskjutande ingående mervärde-

skatt, den preliminära skatt som skatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 feb- han har betalat senast den 18 feb-

ruari året efter inkomståret och vad ruari året efter inkomståret och vad som skall gottskrivas honom enligt som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. första stycket 1, 2 eller 5 2 mom. första stycket 1, 2 eller 5 eller andra stycket samma moment, eller andra stycket samma moment, skall den skattskyldige betala en skall den skattskyldige betala en avnift (kvarskatteavgift) på avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvar- det överskjutande beloppet. Kvarskatteavgift tas ut med en procent- skatteavgift tas ut med en procentsats motsvarande 20 procent av sats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid den statslåneränta som gällde vid

utgången av november inkomståret utgången av november inkomståret på det överskjutande beloppet till på det överskjutande beloppet till

den del det har täckts av preliminär den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den skatt som har betalats senast den 30 april året efter inkomståret och 3 maj året efter inkomståret och

med en procentsats motsvarande med en procentsats motsvarande

125 procent av statslåneräntan på 125 procent av statslåneräntan på resterande del. Procentsatserna resterande del. På kvarstående

Senaste lydelse 1992:680.

2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 86 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestäms till tal med högst en deci- skatt, som uppkommer vid debite-

mal. Om särskild beräkning i vissa ring av slutlig skatt senast den 31 fall föreskrivs i 4 mom. augusti året efter inkomståret och

som betalas senast den 18 septem-

ber samma år, tas kvarskatteavgift

ut med en procentsats motsvarande

60 procent av statslåneräntan. Pro-

centsatserna bestäms till tal med

högst en decimal. Om särskild

beräkning i vissa fall föreskrivs i

4 mom.

Avgitt, i förekommande fall efter Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs avdrag för Öö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50 inte om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgif- kronor. Vid beräkningen av avpiften gäller att i den slutliga skatten ten gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringsla- förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) och att avgift inte gen (1990:324) och att avgift inte skall beräknas på överskjutande skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till belopp till den del det uppgår till högst 20 000 kronor och har beta- högst 20 000 kronor och har betalats senast den 30 april året efter lats senast den 3 maj året efter inkomståret. inkomståret.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

4 mom.” Har skattskyldig, som 4 mom. Har skattskyldig, som

har fått anstånd med självdeklara- har fått anstånd med självdeklarationen till någon dag efter den 30 tionen till någon dag efter den 3 april taxeringsåret, betalat in preli- maj taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för inkomståret efter minär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30 detta datum men senast den 30 juni Juni taxeringsåret, skall Kkvarskat- taxeringsåret, skall kvarskatteavgiftcavgiften beräknas på den del av ten beräknas på den del av det det överskjutande beloppet enligt Överskjutande = beloppet = enligt 3 mom. som täcks av den inbeta- 3 mom. som täcks av den inbetalade skatten. Avgiften skall tas ut lade skatten. Avgiften skall tas ut med en procentsats motsvarande med en procentsats motsvarande 20 procent av den statslåneränta 20 procent av den statslåneränta

som gällde vid utgången av novem- som gällde vid utgången av novem-

ber inkomståret på belopp som inte ber inkomståret på belopp som inte

överstiger 20 000 kronor och med överstiger 20 000 kronor och med

en procentsats motsvarande 40 pro- en procentsats motsvarande 40 procent av statslåneräntan på reste- cent av statslåneräntan på resterande del. Procentsatserna bestäms rande del. Procentsatserna bestäms till tal med högst en decimal. till tal med högst en decimal.

"Senaste lydelse 1992:624.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För Överskjutande belopp som För överskjutande belopp som inte täcks av inbetalning under inte täcks av inbetalning under tiden den I maj—den 30 juni gäller tiden den 4 maj—den 30 juni gäller bestämmelserna i 3 mom. bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund Har skattskyldig, som på grund av omständighet som utgör laga av omständighet som utgör laga förfall inte fullgjort sin deklara- förfall inte fullgjort sin deklarationsskyldighet senast den 30 april tionsskyldighet senast den 3 maj taxeringsåret, betalat in preliminär taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för inkomståret efter den 30 skatt för inkomståret efter den 3 april men senast den 30 juni taxe- maj men senast den 30 juni taxeringsåret, skall skattemyndigheten ringsåret, skall skattemyndigheten på ansökan av den skattskyldige på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatteavgiften på sätt beräkna kvarskatteavgiften på sätt som anges 1 första stycket. Ansö- som anges i första stycket. Ansökan skall ha kommit in till skat- kan skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av temyndigheten före utgången av året efter det då kvarskatteavgiften året efter det då kvarskatteavgiften påfördes. påfördes.

27a§

Har skattskyldig påförts kvar- Har skattskyldig påförts kvarskatteavgift och beror skillnaden skatteavgift och beror skillnaden mellan den slutliga och den preli- mellan den slutliga och den preliminära skatten på förhållande, som minära skatten på förhållande, som den skattskyldige inte har kunnat den skattskyldige inte har kunnat råda över, får skattemyndigheten råda över, får skattemyndigheten efter ansökan av den skattskyldige efter ansökan av den skattskyldige besluta att avgiften skall tas ut med besluta att avgiften skall tas ut med en procentsats motsvarande 90 pro- en procentsats motsvarande 90 procent av den statslåneränta som cent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november gällde vid utgången av november inkomståret. Procentsatsen bestäms inkomståret. Procentsatsen bestäms till tal med högst en decimal. till tal med högst en decimal. Har

den slutliga skatten debiterats

senast den 31 augusti året efter

inkomståret får skattemyndigheten

besluta att avgiften i stället skall

tas ut med en procentsats motsva-

rande 45 procent av statslånerän-

tan om skatten betalas senast den

18 september nämnda år.

Vid beslut om nedsättning enligt första stycket skall bortses från den del av avgiften som har beräknats efter 20 eller 40 procent av statslåneräntan enligt 27 § 3 eller 4 mom.

Ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av året efter det då avgiften påfördes.

(Se vidare anvisningarna.)

Senaste lydelse 1992:624.

31 §

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt. Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av

annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor

uttages ej. Tillkommande skatt skall betalas Tillkommande skatt skall, om senast den 18 1 den uppbördsmånad inte annat följer av 32 b §, betalas som skattemyndigheten bestämmer, senast den 181 den uppbördsmånad

dock inte tidigare än den 18 maj som skattemyndigheten bestämmer, året efter taxeringsåret. dock inte tidigare än den 18 maj

året efter taxeringsåret.

32b§ Skall tillkommande skatt debiteras efter det att skattsedel på slutlig skatt har utfärdats för den

skattskyldige men innan påföringen av slutlig skatt har avslutats för året skall ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas vari även den tillkommande skatten tas upp. I fråga om sådan skatt gäller vad som föreskrivs i denna lag om betalning av kvarstående skatt och om arbetsgivares medverkan vid uppbörd av sådan skatt.

33 §§

För skattskyldig skall utfärdas För skattskyldig skall utfärdas skattsedel, särskild för preliminär skattsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för skatt, för slutlig skatt och för

tillkommande skatt. Skattsedel annan tillkommande skatt än sådan

skall dock inte utfärdas för prelimi- som avses i 32 b §. Skattsedel skall när skatt enligt 3 § 2 mom. tredje dock inte utfärdas för preliminär

stycket. Att skattsedel får utfärdas skatt enligt 3 § 2 mom. tredje

för handelsbolag framgår av 33 a stycket. Att skattsedel får utfärdas och 33 b §§. | för handelsbolag framgår av 33 a och 33 b §§.

35 §'

Skattsedel på slutlig skatt skall Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige översändas till den skattskyldige

senast den 15 december under senast den 31 augusti under taxe-

taxeringsåret. ringsåret om grundläggande beslut

om årlig taxering fattats senast den

ÉSenaste lydelse 1992:680.

”Senaste lydelse 1992:680.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 augusti på grundval av förenk-

lad självdeklaration enligt 2 kap.

11 § lagen (1990:325) om själv-

deklaration och kontrolluppgifter.

I övriga fall skall skattsedel på

slutlig skatt översändas till den

skattskyldige senast den 15 decem-

ber under taxeringsåret.

En A-skattesedel skall översändas till den skattskyldige senast den 18

januari under inkomståret.

Uppbär skattskyldig, som tidigare inte haft inkomst för vilken preliminär A-skatt skall betalas, sådan inkomst under inkomståret, skall han anmäla detta till vederbörande skattemyndighet. Denna skall sända en

skattsedel till den skattskyldige så snart det kan ske.

40 §

2 mom.? Arbetstagare, som 2 mom. Arbetstagare, som skall

skall vidkännas skatteavdrag enligt vidkännas skatteavdrag = enligt I mom., skall omedelbart efter det 1 mom., skall före utgången av

han mottagit skattsedel på slutlig taxeringsåret överlämna skattsedel skatt överlämna den eller vederbör- på slutlig skatt eller vederbörlig lig del därav till den arbetsgivare del därav till den arbetsgivare som som enligt 39 § I a mom. är skyl- enligt 39 § I a mom. är skyldig att dig att göra skatteavdrag för den göra skatteavdrag för den kvarstå-

kvarstående skatten eller för denne ende skatten eller för denne upp-

uppvisa skattsedeln eller vederbör- visa skattsedeln eller vederbörlig

lig del därav eller intyg av skatte- del därav eller intyg av skattemyn-

myndighet att han inte har att be- dighet att han inte har att betala

tala kvarstående skatt. kvarstående skatt.

Fullgör inte arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket, görs under

tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan skatt vid varje utbetalningstillfälle med lika stort belopp som skall dras

av för preliminär A-skatt. Att skatteavdrag för kvarstående skatt inte

skall verkställas vid arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka, framgår av 39 § I a mom.

45 §

2 mom.” Har skattskyldig beta- 2 mom. Har skattskyldig, som

lat preliminär skatt med belopp, skall taxeras på grundval av all-

som beräknas överstiga motsvaran- män självdeklaration enligt 2 kap. de slutliga skatt, i förekommande 13 § lagen (1990:325) om själv-

fall minskad med Ööverskjutande deklaration och kontrolluppgifter, ingående mervärdeskatt, med minst betalat preliminär skatt med been femtedel av den sålunda mins- lopp, som beräknas överstiga mot-

kade slutliga skatten, dock minst svarande slutliga skatt, i förekom- 300 kronor, skall efter beslut av mande fall minskad med överskju-

skattemyndigheten i samband med tande ingående mervärdeskatt, med

SSenaste lydelse 1992:680.

”Senaste lydelse 1992:680.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämkning det överskjutande belop- minst en femtedel av den sålunda pet återbetalas till den skattskyldige minskade slutliga skatten, dock på det sätt som anges 1 68 § minst 500 kronor, skall efter beslut 1 mom. utan avvaktan på debite- av skattemyndigheten i samband ring av den slutliga skatten. Då med jämkning det överskjutande särskilda omständigheter föranleder beloppet = återbetalas till den

det, får skattemyndighet besluta skattskyldige på det sätt som anges

om återbetalning av för mycket 1 68 § I mom. utan avvaktan på

erlagd preliminär skatt, även om debitering av den slutliga skatten.

den inbetalda preliminärskatten inte Då särskilda omständigheter föranöverstiger den beräknade slutliga leder det, får skattemyndighet skatten, i förekommande fall, besluta om återbetalning av för

minskad med överskjutande ingå- mycket erlagd preliminär skatt, ende mervärdeskatt på det sätt som även om den inbetalda preliminärnyss har angivits. skatten inte överstiger den beräkna-

de slutliga skatten, i förekomman-

de fall, minskad med överskjutande

ingående mervärdeskatt på det sätt

som nyss har angivits.

Om den överskjutande ingående mervärdeskatten beräknas överstiga den skattskyldiges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter inkomstårets utgång på ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid

gäller bestämmelserna i första stycket i tillämpliga delar.

68 §

6 mom. Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i Utan hinder av vad som sägs i

första stycket får där avsedd ford- första stycket får där avsedd ford-

ran utmätas. Fordran på överskju- ran utmätas. Fordran på överskjutande skatt, som avses i I mom. tande skatt, som avses i I mom. första stycket, och ränta på sådan första stycket, och ränta på sådan

fordran får dock utmätas först i fordran får dock utmätas först i samband med att kronofogdemyn- samband med att kronofogdemyn-

dighet vid den årliga debiteringen dighet vid den årliga debiteringen

av slutlig skatt bereds tillfälle att ta av slutlig skatt bereds tillfälle att ta sådana fordringar i anspråk enligt sådana fordringar i anspråk enligt lagen (1985:146) om avräkning vid lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och av- återbetalning av skatter och avgifter. I enskilt mål får fordringar gifter. I enskilt mål får fordringar av sistnämnda slag inte utmätas av sistnämnda slag inte utmätas efter ansökan som gjorts senare än efter ansökan som gjorts senare än den I september under taxerings- den 30 juni under taxeringsåret.

året.

Bestämmelserna 1 5 kap. 1-3 §§ Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§

utsökningsbalken tillämpas inte vid utsökningsbalken tillämpas inte vid utmätning av fordran som avses i utmätning av fordran som avses i

första stycket. I enskilt mål skall första stycket.

dock undantagas ett belopp om

femhundra kronor utom i mål om

vad enskild har att utgiva enligt

lagen om socialhjälp eller barnavårdslagen eller på grund av underhållsskyldighet enligt giftermålsbalken, föräldrabalken eller annan lag.

Utmätning i enskilt mål må icke ske utan att åtgärden kan beräknas inbringa sökanden något utöver vad som fordras för att täcka kostnaderna för utmätningen.

69 §

I mom. Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att

så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag eller enligt 27 § 2 mom. första stycket 4 eller 5 eller andra stycket samma moment, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller att i Vid ränteberäkningen gäller att i

den slutliga skatten inte inräknas den slutliga skatten inte inräknas

skattetillägg eller förseningsavgift skattetillägg eller förseningsavgift

enligt taxeringslagen (1990:324) enligt taxeringslagen (1990:324)

och att i den preliminära skatten och att i den preliminära skatten

inte inräknas sådan preliminär skatt inte inräknas sådan preliminär skatt som avses I 27 § 2 mom. 3 och som avses i 27 § 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april som har betalats efter den 3 maj

året efter inkomståret. året efter inkomståret.

Ränta beräknas på den del av Vid debitering av slutlig skatt

överskjutande belopp som inte senast den 31 augusti taxerings-

överstiger 20 000 kronor enligt en året, beräknas ränta på den del av räntesats som motsvarar 60 procent överskjutande belopp som inte

av den statslåneränta som gällde överstiger 20 000 kronor enligt en

vid utgången av november in- räntesats, som motsvarar 35 prokomståret och på belopp däröver cent av den statslåneränta som enligt en räntesats som motsvarar gällde vid utgången av november 45 procent av statslåneräntan. Har inkomståret och på belopp därutpreliminär skatt, som avses i 27 § över enligt en räntesats som mot- 2 mom. 3, betalats efter den 18 svarar 25 procent av statslåneränfebruari året efter inkomståret men tan. Ränta utgår inte på överskju-

senast den 30 april samma år, tande belopp till den del det mot-

beräknas räntan enligt en räntesats svaras av preliminär skatt som som motsvarar 30 procent av stats- inbetalas efter den 18 februari året låneräntan. Räntesatserna bestäms efter inkomståret. I övriga fall

till procenttal med högst en deci- beräknas ränta på den del av övermal. skjutande belopp som inte översti-

ger 20 000 kronor enligt en ränte-

sats som motsvarar 60 procent av

statslåneräntan och på belopp

däröver enligt en räntesats som

motsvarar 45 procent av statslåne-

räntan. Har preliminär skatt, som

avses i 27 § 2 mom. 3, betalats

!OSenaste lydelse 1992:624.

efter den 18 februari året efter

inkomståret men senast den 3 maj

samma år, beräknas räntan enligt

en räntesats som motsvarar 30 pro-

cent av statslåneräntan. Ränte-

satserna bestäms till procenttal med

högst en decimal.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

Anvisningar

till 45 §

3." Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i motsvarande mån reduceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då preliminärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha rätteligen bort göra.

Uppgår det för mycket inbetalda Uppegår det för mycket inbetalda beloppet till minst en temtedel av beloppet till minst en femtedel av den beräknade slutliga skatten, i den beräknade slutliga skatten, i förekommande fall minskad med förekommande fall minskad med överskjutande ingående mervärde- överskjutande ingående mervärdeskatt, dock till minst 500 kronor, skatt, dock till minst 500 kronor, har den skattskyldige rätt att få har skattskyldig, som skall taxeras tillbaka det för mycket inbetalda på grundval av allmän självdeklabeloppet utan avvaktan på debite- ration enligt 2 kap. 13 §& lagen ring av den slutliga skatten. Ar (1990:325) om självdeklaration och särskilda förhållanden för handen kontrolluppgifter, rätt att få tillbaka — fråga är t.ex. om ett särskilt det för mycket inbetalda beloppet stort skattebelopp — kan myndig- utan avvaktan på debitering av den heten, även om det angivna villko- slutliga skatten. Ar särskilda förret inte är uppfyllt, medge att det hållanden för handen — fråga är för mycket betalda beloppet återbe- t.ex. om ett särskilt stort skattetalas till den skattskyldige. belopp — kan myndigheten, även

om det angivna villkoret inte är

USenaste lydelse 1992:680.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppfyllt, medge att det för mycket

betalda beloppet återbetalas till den

skattskyldige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1994 samt slutlig och tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering. Dock skall ändringen i 68 § 6 mom.

tredje stycket träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas på återbetalning av skatt som sker efter sistnämnda dag.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)! dels att punkt 7 av anvisningarna till 46 § skall upphöra att gälla, dels att punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 41 §

4.7¶I fråga om inkomst av tjänst 4. I fråga om inkomst av tjänst

gäller såsom allmän regel, att gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då in- framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige upp- komsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom till- burits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i gänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huru- till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året vida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Har den skattskyl- eller tidigare. Har den skattskyldige på grund av sin tjänst fått dige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på förmån- förvärva värdepapper på förmånliga villkor, tas förmånen upp till liga villkor, tas förmånen upp till beskattning det år = förvärvet beskattning det år = förvärvet skedde. Vad gäller rätt beskatt- skedde. ningsår för inkomster som tas upp som intäkt av tjänst enligt bestämmelserna i 32 §& I mom. första stycket h gäller dock bestämmelserna i 3§5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta.

!$enaste lydelse av punkt 7 av anvisningarna till 46 § 1991:1912. "Senaste lydelse 1991:1912.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången

vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som

erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 tillämpas dock äldre bestäm-

melser. För det fall intäkt beskattats eller avdrag medgivits för utgift vid

1993 års taxering i enlighet med äldre bestämmelser skall intäkten inte

beskattas och avdrag inte medges för utgiften vid 1994 års taxering.

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § 5 mom. lagen (1947: 576) om statlig

inkomstskatt! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

5 mom.? I fråga om till vilket 5 mom. I fråga om till vilket

beskattningsår en inkomst eller ut- beskattningsår en inkomst eller ut-

aft skall hänföras tillämpas be- gift skall hänföras tillämpas be-

stämmelserna i 41 § andra stycket stämmelserna i 41 § andra stycket och punkt 4 av anvisningarna till och punkt 4 av anvisningarna till

41 §§ kommunalskattelagen 41 §§ kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat före- (1928:370), om inte annat före-

skrivs i denna lag. Ränta på sådan skrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gottskrivs bankräkning där räntan gottskrivs

insättaren den 31 december anses insättaren den 31 december anses

som tillgänglig för lyftning denna som tillgänglig för lyftning denna

dag. Intäkter skall hänföras till dag.

beskattningsåret, trots att de inte

uppburits eller varit tillgängliga för

lyftning förrän efter beskattnings-

årets utgång under förutsättning att de intjänats senast under beskattningsåret och uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning före den 15 januari påföljande år. Likaså skall

intäkter som uppburits eller blivit

tillgängliga för lyftning efter den 15 december året före beskattningsåret hänföras till beskattningsåret om de i sin helhet belö-

per tidigast på beskattningsåret. På motsvarande sätt som i fråga om intäkter skall en utgift, som beta-

lats efter den 15 december året

före beskattningsåret eller före den

15 januari året efter beskatt-

ningsåret, hänföras till beskattningsåret.

Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i fråga om förvärv av rätt till ränta.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

Senaste lydelse 1991:1913.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 tillämpas dock äldre bestämmelser. För det fall intäkt beskattats eller avdrag medgivits för utgift vid

1993 års taxering i enlighet med äldre bestämmelser skall intäkten inte

beskattas och avdrag inte medges för utgiften vid 1994 års taxering.

Lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. Vad som i 3 kap. 2§ och 4. Vad som i 3 kap. 2§ och

30 §§ i deras äldre lydelse sägs om 30 §§ i deras äldre lydelse sägs om aktiefond skall till och med 1993 aktiefond skall till och med 1994

års taxering gälla värdepappersfond års taxering gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte i fråga om andelsägare som inte

har registrerats, har registrerats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 39 § I mom. uppbördslagen (1953:272)! i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:680) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 §

I mom. Vid utbetalning av kontant ersättning för arbete skall den som betalar ut ersättningen göra avdrag för betalning av mottagarens preliminära A-skatt (skatteavdrag).

Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte om

1. det kan antas att vad en arbetsgivare kommer att betala ut till arbets-

tagaren under inkomståret inte uppgår till minst 1 000 kronor, 2. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är del-

ägare 1 bolaget.

Skyldighet att göra skatteavdrag föreligger inte heller, om den som tar

emot ersättningen har en F-skattesedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av en Fskattesedel får tas för god om den lämnas i en anbudshandling, en faktura

eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om

utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer. Det som sagts i andra meningen gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är oriktig.

Om betalningsmottagaren har Om betalningsmottagaren har både en F-skattesedel och en A- både en F-skattesedel och en A-

skattesedel får skatteavdrag under- skattesedel får skatteavdrag underlåtas bara om F-skattesedeln skrift- låtas bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas. Görs detta, anses ligen åberopas. Görs detta, anses mottagaren ha endast en F-skatte- mottagaren ha endast en F-skattesedel. I annat fall anses han ha sedel. I annat fall anses han ha endast en A-skattesedel. I fråga om endast en A-skattesedel. I fråga om ersättning som avses i 3 § 2 mom. ersättning som avses i 3 § 2 mom. andra stycket skall han alltid anses andra stycket skall han alltid anses ha endast en A-skattesedel. En ha endast en A-skattesedel. En

sådan uppgift om innehav av en F- sådan uppgift om innehav av en F-

skattesedel som enligt andra styck- skattesedel som enligt tredje stycket får tas för god gäller även som et får tas för god gäller även som

skriftligt åberopande av F-skatte- skriftligt åberopande av F-skatte-

sedeln. sedeln.

Magen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Laurén, Olsson, Svensson, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Proposition om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet

I Ärendet och dess beredning

Det nuvarande systemet med förenklad självdeklaration infördes vid 1987 års taxering (prop. 1984/85:180, bet. 1984/85:SkU60, rskr. 1984/85:375, SFS 1985:406) och bygger i huvudsak på ett utredningsförslag från Skattetförenklingskommittén (B 1982:03). I betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration redovisade kommittén förslag till förfaranderegler m.m. för en förenklad självdeklaration. Förslag lämnades också

om materiella regeländringar i syfte att förenkla deklarationsredovis-

ningen för i första hand löntagarna. Vidare lämnades förslag om utökad uppgiftsskyldighet, dels beträffande arbetsgivarnas redovisning av förmåner, dels också beträffande kreditinstitutens m.fl. uppgifter om insättares inkomsträntor och tillgodohavanden.

Vid införandet av den förenklade självdeklarationen diskuterades att på deklarationsblanketterna förtrycka de uppgifter om inkomst m.m. som skattemyndigheterna hade tillgång till. Den enskilde skulle då redan vid deklarationstilltället kunna rätta eventuella felaktigheter i de förtryckta uppgifterna och säkert veta vilka belopp han skulle komma att taxeras tör. Av olika skäl stannade man för en annan lösning som innebär att den

skattskyldige i deklarationen försäkrar att de kontrolluppgifter han fått är

niktiga och först i efterhand får ett taxeringsmeddelande med information om de kontrolluppuitfter som legat till grund för hans taxering. Ett skäl

till att metoden med förtryckning avvisades var att den skulle medföra en förskjutning av deklarationstidpunkten och därmed myndigheternas granskningsarbete med ungefär två månader. Senareläggningen kunde komma att avse alla skattskyldiga, alltså även de med mera komplicerade

inkomst- och förmögenhetsförhåkanden. Den skulle strida mot en naturlig

strävan att så snabbt som möjligt hantera deklarationsmaterialet och ge

deklaranterna besked om utfallet av taxeringen.

Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om en metod med förtryckning, senast på grundval av skatteutskottets betänkande

1989/90:SkU32. Utskottet pekar där också på problemen med förtryckning av deklarationsblanketten men anser ändå att en reform är önskvärd och att man bör arbeta med att ta fram tekniska och andra system som möjliggör en sådan ordning. Detta har riksdagen gett regeringen till känna (rskr. 1990/91:217).

Regeringen har i beslut den 27 juni 1991 uppdragit åt Riksskatteverket (RSV) att utreda frågan om en vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen samt lägga fram förslag till de lagändringar som behöver göras. RSV har i en rapport (RSV Rapport 1992:3), Vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen, lagt fram förslag i enlighet med de riktlinjer regeringen angett.

Jag avser att i det följande behandla RSV:s förslag. Rapportens lagförslag bifogas detta ärende som bilaga I. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över rapporten bör fogas som bilaga 2 till protokollet. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom Finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 2760/90).

I det här sammanhanget avser jag också att behandla framställningar trån RSV om vissa justeringar i kontrolluppgiftsskyldigheten och om justering av bestämmelsen om skönstaxering i taxeringslagen (dnr 5125/91, 4870/92).

RSV har i en rapport om översyn av utsökningsbalken (RSV Rapport 1991:1) föreslagit bl.a. att bestämmelsen i 68 § 6 mom. tredje stycket UBL om s.k. beneficium i vissa enskilda mål vid utmätning av en gäldenärs fordran på överskjutande skatt skall slopas. Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren har upprättats inom Justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Justitiedepartementets dnr 91—563). Jag lägger nu fram förslag också i denna fråga. Förslaget redovisas i anslutning till ändringarna på uppbördsområdet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 15 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen under 1-5, vilka utarbetats inom Finansdepartementet. De till Lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Lagrådet har yttrat sig över förslagen. Yttrandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. Jag återkommer till yttrandet i avsnitt 6.1 och 7.6 samt i författningskommentarerna till de lagrum vilkas utformning Lagrådet lämnat synpunkter på. Lagrådets granskning har uckså lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten.

3 Riksdagen 1992193. I saml. Nr 86 33

2¶Den förenklade självdeklarationen

Den förenklade självdeklarationen infördes vid 1987 års taxering för att

underlätta deklarationsförfarandet för det stora flertalet skattskyldiga med okomplicerade inkomst- och förmögenhetsförhållanden. En förenklad självdeklaration upptar inkomstslagen tjänst och kapital, allmänna avdrag,

förmögenhet samt underlag för fastighetsskatt.

Den skattskyldige behöver 1 den förenklade självdeklarationen redovisa endast sådana uppgifter som skattemyndigheten inte redan har kännedom om genom kontrolluppgifter från tredje man eller genom uppgifter som

finns tillgängliga i skattemyndighetens register. Systemet bygger på den grundläggande förutsättningen att såväl den skattskyldige som skattemyn-

digheten får kontrolluppgifter från arbetsgivare, banker m.fl. med samma

information. Överensstämmer de kontrolluppgifter den skattskyldige fått

med de inkomster han erhållit och är de förtryckta uppgifterna om fastighetsinnehav och sambeskattningsförhållanden riktiga behöver den

skattskyldige bara underteckna blanketten och skicka tillbaka den till skattemyndigheten.

Övriga uppgifter som är nödvändiga för taxeringen får lämnas i form av tilläggsuppgifter. Det kan avse inkomster som den skattskyldige inte

tått kontrolluppgift på, avdrag för utgiftsräntor och för avgifter för pen-

stonsförsäkring m.m. Yrkar den skattskyldige avdrag under inkomst av

tjänst utöver schablon-avdraget kan den förenklade blanketten inte

användas, utan en allmän självdeklaration måste lämnas.

För att informera den skattskyldige om vilka uppgifter som lagts till

grund för taxeringen får den skattskyldige före utgången av juni

ktxeringsåret ett s.k. taxeringsmedddelande. I meddelandet lämnas bl.a. uppgifter om vilka kontrolluppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheten. I meddelandet lämnas också en preliminär uppgift om beräknad slutlig skattedebitering.

Systemet med förenklad självdeklaration har på ett påtagligt sätt förenklat hanteringen av en avsevärd del av deklarationerna, En

förenklad självdeklaration utan tilläggsuppgifter behöver inte granskas

utan den maskinellt beräknade taxeringen kan direkt läggas till grund för debitering. Ett mindre antal deklarationer granskas dock manuellt främst till följd av att de maskinella kontrollmomenten gett utslag om eventuella

telaktigheter. Den förenklade självdeklarationen har framför allt medfört att fritidsgranskning av deklarationer upphört men har dessutom inneburit

att resurser kunnat frigöras från kontroll av löntagardeklarationer till mer svårkontrollerade deklarationer.

Förutsättningarna för det förenklade deklarationsförfarandet har i en inte obetydlig utsträckning påverkats av beslut på senare tid, främst skattereformen. Slopandet av rätten till avdrag för underhåll av icke

hemmavarande barn och till extra avdrag för sjukdomskostnader har

inneburit ett minskat antal tilläggsuppgifter. Uppgiftslämnandet har också begränsats bl.a. av att uppburna traktamentsersättningar upp till vissa schablonbelopp får kvittas "tyst" mot ökade levnadskostnader och att inkomstbeskattningen av småhus har slopats. Negativt från förfarandesyn-

på aktier, vilket medfört att även mindre reavinster måste redovisas i en

allmän självdeklaration.

Vid 1992 års taxering lämnades omkring 7,3 milj. självdeklarationer varav ca 3,5 milj. förenklade. Omkring 2 milj. löntagare och pensionärer lämnade en allmän självdeklaration.

3¶Riksskatteverkets förslag

RSV:s förslag omfattar alla fysiska personer och dödsbon som enbart har

inkomst av tjänst och/eller av kapital. Skattskyldiga med inkomst av näringsverksamhet undantas således, liksom delägare i fåmansföretag och närstående till dessa samt skattskyldiga som under hela eller del av inkomståret varit bosatta utomlands. Sammanlagt beräknas mellan 5,5 och 6 milj. skattskyldiga komma att omfattas av det nya systemet.

Förfarandet kan beskrivas schematiskt på följande sätt (uppgifterna

avser taxeringsåret):

Senast 31 januari Kontrolluppgifter lämnas till skatte-

myndighet och till skattskyldig

" 18 februari Fyllnadsinbetalning av kvarskatte-

belopp över 20 000 kr

I februari—20 mars Registrering, beredning och avstämning av kontrolluppgifter

20 mars—10 april Framställning och utskick av för-

tryckt deklaration med förslag till

taxering

Senast 2 maj Tilläggsuppgifter åter till skattemyn-

dighet

" 2 maj Övrig fyllnadsinbetalning

3 maj—15 juni Registrering av tilläggsuppgifter,

debitering av slutlig skatt, avräkning av Ö-skatt hos kronofogdemyndighet,

utsändning av slutskattesedlar

Senast 18 augusti Frivillig betalning av kvarskatt med

sänkt avgift

Januari—mars (år 2) Arbetsgivare gör avdrag för anställdas kvarskatt

Senast 18 april (år 2) Inbetalning av kvarskatt med full

avgift

Skyldighet att lämna kontrolluppgift föreslås beträffande utgiftsräntor, premier för pensionsförsäkringar, tomträttsavgälder samt reavinster och reaförluster vid avyttring av andelar i allemansfonder. Vidare föreslås att

uppgift om förändring i innehavet av aktier i avstämningsbolag eller

andelar 1 värdepappersfonder m.m. skall lämnas av Värdepapperscentralen VPC AB eller förvaltare av värdepapper.

Den nya förenklade deklarationen föreslås bestå dels av en sida med

förtryckta uppgifter om inkomster och avdrag m.m., benämnd taxerings-

förslag, dels en blankett för tilläggs- och ändringsuppgifter, benämnd

tilläggsuppgift, som skall återsändas till skattemyndigheten i de fall sådana uppgifter finns att redovisa. Gör den skattskyldige inte något tillägg eller ändring i de förtryckta uppgifterna läggs dessa till grund för taxeringen. RSV uppskattar att ca 2 milj. skattskyldiga behöver lämna

tilläggsuppgift. |

Nuvarande taxeringsförfarande blir i huvudsak oförändrat. Taxeringsperioden kommer således att sträcka sig fram till den 30 november även för dem som omfattas av det förenklade förfarandet, men grundläggande

taxeringsbeslut skall - om det inte finns särskilda skäl - ha fattats senast den 15 juni.

Deklarationskontrollen kommer att förskjutas till tiden efter det att - slutskattesedel har utfärdats. Detta innebär att omprövning och om- : debitering kommer att ske under hösten i de fall ändring aktualiseras.

Debitering av slutlig skatt föreslås ske under juni månad under

. taxeringsåret för dem som omfattas av det förenklade förfarandet.

Föreligger särskilda skäl får debiteringen i enskilda fall senareläggas.

Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige senast den 30 juni taxeringsåret i fråga om sådana skattskyldiga som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet. Om det finns särskilda skäl får skattsedeln dock översändas vid en senare tidpunkt.

Möjligheten till förtidsåterbetalning av beräknad överskjutande skatt

skall slopas för dem som omfattas av det förenklade förfarandet.

Överskjutande skatt skall sättas in på konto eller betalas ut i samband med att skattsedlarna skickas ut även när detta skall ske senast den 30

juni. Ö-skatteräntan sätts ned i de fall utbetalningen tidigareläggs.

En möjlighet till frivillig inbetalning av kvarstående skatt med lägre

kvarskatteavgift införs. Inbetalningen skall då ske senast den 18 augusti taxeringsåret. Utnyttjas inte denna möjlighet gäller samma regler som nu

med skyldighet för huvudarbetsgivarna att göra skatteavdrag under jänuari -—— mars året efter taxeringsåret med redovisning och inbetalning

senast den 18 april samma år.

RSV lämnar också förslag till ändringar i vissa materiella regler.

Fastighetsskatt föreslås påföras den som var ägare till fastigheten den 1 januari inkomståret. Skatten debiteras för kalenderår. Nuvarande regel om jämkning vid ägarbyte slopas. Vidare föreslås en strikt kontantprincip

även för inkomst av kapital och allmänna avdrag. Nuvarande års-

skiftesregel för inkomst- och utgiftsräntor och pensionsförsäkringspremier föreslås således bli slopad.

De nya reglerna förelås börja tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering. Den utökade skyldigheten att lämna kontrolluppgifter skall därför iakttas första gången i kontrolluppgifter som lämnas till ledning för 1995 års taxering.

4¶Allmänna utgångspunkter

Under senare år har ett antal reformer genomförts som varit inriktade på att förenkla och förbättra skattesystemet. Reformerna har inte bara avsett materiella regler utan också förfaranderegler och organisation. Nya förfaranden för taxering, mervärdesskatt och punktskatter har införts. Skattemyndigheterna har fått en ny sammanhållen organisation som i väsentlig mån underlättar den skattskyldiges kontakter med förvaltningen.

I den masshantering som taxeringsförfarandet utgör är det av utomordentlig vikt att de administrativa rutinerna är ändamålsenligt utformade. Genom att begränsa hanteringen av det stora flertalet okomplicerade deklarationer kan resurser friställas för en inriktning mot svårkontrollerade deklarationer. Detta gäller inte minst mot bakgrund av de allt snävare ekonomiska ramar inom vilka myndigheterna åläggs driva sin verksamhet. Den höga förändringstakten på skatteområdet har dessutom inneburit att man tvingats avsätta stora resurser till annat än skattekontroll. Nu är det väsentligt att åter höja ambitionsnivån vad gäller det svårkontrollerade materialet. För att möjliggöra detta bör man sträva efter att finna former för att taxera det stora flertalet skattskyldiga med relativt enkla inkomstoch förmögenhetsförhållanden på ett effektivt och resurssnålt men ändå rättssäkert sätt.

Den förenklade självdeklarationen är sårbar på så sätt att schablonavdraget under inkomst av tjänst successivt har urholkats, vilket medfört att många skattskyldiga — trots enkla inkomst- och förmögenhetsförhållanden — ställts utanför möjligheten att lämna en förenklad självdeklaration, Samma sak gäller om den skattskyldige ett enstaka taxeringsår skall redovisa en reavinst. Det förhållandet att det finns två olika blankettyper för personer med relativt likartade förhållanden har också skapat problem i form av blankettbyten m.m.

Den förenklade självdeklarationen har med rätta kritiserats för att deklaranten fråntas möjligheten att vid deklarationstillfället med säkerhet veta vilka belopp han deklarerar. Ett system med förtryckning av samtliga av skattemyndigheten kända uppgifter är att föredra framför den nuvarande ordningen. Remissinstanserna har också ställt sig mycket positiva till RSV:s förslag om en förtryckning av deklarationerna med hjälp av kontrolluppgifterna.

Den förenklade självdeklarationen har, trots de redovisade bristerna, inneburit fördelar för såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna. Jag anser det angeläget att nu gå vidare på den inslagna vägen att förenkla deklarationsförfarandet för de skattskyldiga. För att utveckla metoden med förtryckning av deklarationer är det en förutsättning att fler

uppgifter än i dag kan förtryckas. Behöver ett stort antal skattskyldiga lämna uppgifter utöver de förtryckta, kompliceras och försenas förfarandet så att de tänkta vinsterna med systemet uteblir. Utgångspunkten bör vara att praktiskt taget alla vanliga uppgifter som måste beaktas vid taxeringen är förtryckta. Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter måste därför utvidgas. RSV föreslår att kontrolluppgifter skall lämnas om utgiftsräntor, avgifter för pensionsförsäkringar, tomträttsavgälder och reavinst eller reaförlust vid försäljning av andel i allemansfond. Det stora flertalet remissinstanser, däribland Datainspektionen, har ställt sig bakom eller inte haft något att erinra mot förslaget i den här delen. Ett system med förtryckta deklarationsblanketter innebär en ökad service och rättssäkerhet för de skattskyldiga då de redan vid mottagandet av deklarationsblanketten vet vilka inkomstuppgifter skattemyndigheterna har och vilken inkomst de kommer att taxeras för.

Jag har känt betänkligheter inför att ytterligare utöka det redan nu omfattande uppgiftslämnandet från tredje man. Man kan enligt min mening inte bortse från de farhågor från integritetssynpunkt som dessa uppgifter kan väcka hos de skattskyldiga. Å andra sidan kan hävdas att det inte är fråga om nya uppgifter i sig som tillförs systemet utan enbart att sättet på vilket de inhämtas — nämligen genom kontrolluppgifter i stället för genom att den skattskyldige själv lämnar uppgifterna — ändras.

Ostridigt är att ett stort antal förtryckta uppgifter innebär en väsentlig lättnad för de skattskyldiga och innebär stora administrativa vinster för skattemyndigheterna. Jag anser därför att fördelarna överväger de nackdelar man från integritetssynpunkt kan anföra mot förslaget.

En utökad kontrolluppgiftsskyldighet medför en utökad ADB-hantering av personuppgifter. Möjligheten för enskilda registrerade till insyn i registren och i personuppgifternas användning är en grundläggande del av ett gott integritetsskydd. RSV föreslår att den skattskyldige genom passivitet godkänner det taxeringsförslag som skattemyndigheterna sänt ut. Visserligen innebär detta att den skattskyldige får del av relevanta registeruppgifter innan de läggs till grund för taxering och att han därigenom har möjlighet att rätta eventuella felaktigheter genom tilläggsuppgifter. Från integritetssynpunkt är dock ett aktivt godkännande från den skattskyldiges sida att föredra. Jag återkommer strax till hur jag ställer mig till RSV:s förslag i den här delen.

Mot en utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet kan också invändas att man genom en sådan delvis flyttar över bestyret med och kostnaden för skattekontrollen på uppgiftslämnarna. Det är dock enligt min mening ofrånkomligt att skattekontrollen till stor del bygger på kontrolluppgifter från tredje man. Givetvis bör restriktivitet iakttas när det gäller att utvidga nuvarande uppgiftsskyldighet.

Genom skattereformen har nya möjligheter till förenklingar öppnats. Det gäller inte minst på grund av den nya beskattningen av kapitalinkomster. Banker och andra kreditinstitut lämnar redan kontrolluppgifter om inkomsträntor. Om de även åläggs att lämna kontrolluppgifter om kundernas skuldräntor skapas förutsättningar för att skattemyndigheterna för flertalet enskilda skall kunna beräkna inkomst av kapital utan de

avdrag om försäkringsbolagen lämnar kontrolluppgifter om betalda

avgifter för pensionsförsäkringar. I det följande kommer jag att redovisa

förslag om bl.a. införande av uppgiftsskyldighet för utgiftsräntor, tomträttsavgälder, avgifter för pensionsförsäkringar samt reavinster och reaförluster vid försäljning av andelar i allemansfonder.

Avgörande för att det nya systemet skall fungera på ett tillfredsställan-

de sätt är att den ökade mängden kontrolluppgifter lämnas på ADB-

medium och att den tekniska kvalitén på lämnade kontrolluppgifter är hög. För att bidra till en högre kvalité på lämnade uppgifter, krävs också

att stora resurser läggs på ökade kontrollinsatser i form av kontrolluppgiftsrevisioner. Från vissa av de presumtiva uppgiftslämnarna har anförts bl.a. att datasystemen för närvarande i många fall inte är anpassade till att lämna de uppgifter som behövs och att den nu föreslagna uppgiftsskyldigheten därför kommer att medföra betydande svårigheter och stora kostnadsökningar. Önskemål om ersättning för dessa kostnader har därför

framförts. Mot detta kan anföras att underlag för de aktuella uppgifterna redan i dag i många fall finns tillgängligt på ADB-medium och lämnas som en service till kunderna, t.ex. 1 fråga om låneräntor. Jag inser emellertid att det för många berörda uppgiftslämnare självfallet kan uppstå svårigheter, dels inledningsvis genom de ändringar i datasystemen som krävs, dels årligen vid uppgiftslämnandet.

Myndigheterna underlättar redan i dag uppgiftslämnarnas arbete genom

att i förekommande fall tillhandahålla uppgifter om personnummer etc.

Även andra åtgärder för att underlätta uppgiftslämnande på ADB-media förekommer. Beträffande de framförda önskemålen om ersättning för uppkomna kostnader vill jag framhålla att det är en grundläggande princip att skyldigheten att lämna kontrolluppgifter till ledning för taxering inte berättigar till ersättning för de kostnader som ett sådant

uppgiftslämnande kan medföra.

Remissinstanserna ställer sig i stort positiva till RSV:s förslag om en

vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen utom på en punkt, nämligen förslaget att den skattskyldige genom passivitet godkänner det

taxeringsförslag som skattemyndigheten skickat ut.

Enligt min mening är RSV:s förslag i denna del inte acceptabelt. Den skattskyldige måste känna att det är han som står för uppgifterna i

deklarationen, även till den del de är förtryckta. Detta åstadkoms genom att den skattskyldige liksom tidigare fullgör sin deklarationsskyldighet

genom att underteckna blanketten och skicka tillbaka den till skattemyndigheten även i de fall han inte har ändrat eller lagt till någon uppgift.

Ett förfarande som innefattar att den förtryckta blanketten skickas tillbaka till skattemyndigheten även i de fall den skattskyldige inte har

några uppgifter att tillägga innebär från skattemyndigheternas synpunkt vissa administrativa nackdelar. Systemet måste innehålla bl.a. rutiner för föreläggande att inkomma med den förenklade deklarationen i de fall någon underskriven deklarationsblankett inte skickas tillbaka och för

påförande av förseningsavgift i de fall blanketten skickas in för sent. I

blanketter att ytterligare 3,5 - 4 miljoner deklarationer måste hanteras i systemet. Detta leder till ökade kostnader i förhållande till den av RSV

föreslagna ordningen och även i förhållande till den alternativa lösning

som redovisats. Det administrativa merarbetet innebär också enligt vad jag inhämtat från RSV att det inte är möjligt att skicka ut skattsedel på slutlig skatt före utgången av juni månad utan först före utgången av augusti månad under taxeringsåret. . Ett förfarande med undertecknade deklarationsblanketter är av

principiella skäl det enda godtagbara, trots den tidsförskjutning och det merarbete för skattemyndigheterna som en sådan ordning innebär. Att

låta den skattskyldiges passivitet anses utgöra ett godkännande av att de

förtryckta uppgifterna läggs till grund för taxeringen är inte acceptabelt.

De förslag som jag kommer att lägga fram 1 det följande utgår från detta

ställningstagande.

5¶Kontrolluppgiftsskyldighet m.m.

5.1 — Utgiftsräntor

Mitt förslag: Kontrolluppgift om utgiftsränta skall lämnas av den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning. Kontrolluppgift skall också lämnas av den som i annan yrkesmässig

verksamhet bedrivit utlåning eller kreditgivning via konto eller i

annan form. Vidare skall förening som lånat ut pengar till med-

lemmar mot ränta lämna kontrolluppgift om räntan. Arbetsgivare eller uppdragsgivare som lånat ut pengar till arbetstagare resp. uppdragstagare skall lämna kontrolluppgift om betald ränta samt eventuell ränteförmån.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person eller dödsbo

beträffande under året betald ränta. Avser betald ränta till viss del förskottsränta skall det framgå hur stor del av räntan som belöper på

beskattningsåret.

För det fall betalningsansvaret för en skuld delas mellan flera

personer, skall räntan fördelas lika mellan gäldenärerna, om inte

annat är känt för den uppgiftsskyldige.

RSV:s förslag: RSV lämnar inte något förslag om att arbets- resp. uppdragsgivare skall lämna kontrolluppgift om ränteförmån. Remissinstanserna: Många remissinstanser är kritiska till förslaget att det är kreditinstituten och inte skattemyndigheten som i första hand skall

svara för fördelning av ränta mellan flera betalningsansvariga. Finansbo-

lagens Förening m.fl. efterlyser en närmare analys av frågan om vem

som skall vara uppgiftsskyldig samt av begreppet utgiftsränta.

Skälen för mitt förslag: I betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration (s. 214 f) övervägdes frågan om obligatorisk uppgiftsskyldighet för utgiftsräntor av Skatteförenklingskommittén. Något förslag lades dock inte fram, främst beroende på svårigheten att identifiera rätt förvärvskälla med den uppdelning som då gällde. Vidare förelåg problem då förvärvskällor beskattades kommunalt i skilda kommuner. Vid delad betalningsansvarighet för lån förelåg även svårighet att hänföra avdraget till rätt person.

Genom skattereformen har vissa av de tidigare problemen avhjälpts. Fr.o.m. 1992 års taxering gäller att alla räntor - frånsett ränta på skuld 1 näringsverksamhet - blir hänförliga till en och samma förvärvskälla, nämligen kapital. Skattesatsen är proportionell.

Antalet skattskyldiga som i deklarationen yrkar avdrag för skuldränta är mycket stort. Enligt RSV yrkade ca 1,6 milj. skattskyldiga avdrag för ränta på skuld hänförlig till villa eller fritidshus vid 1990 års taxering. Antalet skattskyldiga som yrkade avdrag för ränteutgifter för andra "privata skulder var ca 3 milj. (RSV Rapport 1992:3 s. 73). En förtryckt deklarationsblankett måste därför med nödvändighet innehålla uppgift om utgiftsränta. Jag anser att en skyldighet att lämna uppgift om sådana räntor bör införas och föreslår att det i 3 kap. 25 a § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, införs en bestämmelse med sådant innehåll.

Om arbetsgivare eller uppdragsgivare lånar ut pengar till arbetstagare resp. uppdragstagare räntefritt eller mot ränta som understiger marknadsräntan skall arbetstagaren eller uppdragstagaren beskattas för förmånen. Belopp motsvarande värdet av förmånen skall, enligt punkt 10 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, anses som en betald ränteutgift.

Uppgiftsskyldighet för värdet av ränteförmånen föreligger redan enligt 3 kap. 4 § LSK. Härigenom kommer intäktsbeloppet att kunna beaktas vid förtryckning av deklarationen. Antalet ränteförmåner på kontrolluppgift var vid 1992 års taxering ca 100 000. För att även kunna tillgodoföra ränteavdrag i dessa fall bör uppgiftsskyldigheten utsträckas till att omfatta hela det belopp för vilket avdragsrätt föreligger, dvs. erlagd ränta ökad med värdet av eventuell ränteförmån. Jag föreslår att en särskild regel härom tas in i 3 kap. 25 a § LSK.

Om betalningsansvaret för en skuld delas mellan flera personer, medges var och en avdrag för den del av räntan som han betalat. För att kontrolluppgiften skall bli riktig måste därför långivaren känna till vem som faktiskt betalat räntan. Jag anser att den lösning som ligger närmast till hands är att man tillämpar samma regel som gäller för redovisning av gemensamma insättningskonton. Huvudregeln är där att om inte annat förhållande är känt fördelas ränta och fordran lika mellan innehavarna. Har kontoinnehavarna meddelat den uppgiftsskyldige att fördelning skall ske efter någon annan grund, skall denna tillämpas. Jag föreslår att en regel av denna innebörd införs även för utgiftsräntor.

Som jag tidigare antytt är frågan om avdragets rätta fördelning, t.ex. mellan makar som är gemensamt betalningsansvariga för en skuld, inte

längre av så stor vikt med hänsyn till att det skattemässiga värdet normalt är lika stort, oavsett vem av makarna som tillgodoförs avdraget. Det finns därför skäl anta att endast ett mindre antal skattskyldiga kommer att yrka annan fördelning än enligt huvudregeln. För att minimera antalet tilläggsuppgifter är det dock önskvärt att kreditinstituten medverkar till att fördelningen enligt kontrolluppgiften blir riktig, t.ex. genom att under hösten före taxeringsåret ge berörda gäldenärer tillfälle att meddela hur räntorna skall fördelas dem emellan.

Om ett inlåningskonto innehas av fler än fem personer, får enligt 3 kap. 57 § LSK uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare (förfogarkonto). En motsvarande regel bör införas beträffande lån som tecknats av ett större antal fysiska personer gemensamt, vilket kan vara fallet t.ex. när det gäller lån till s.k. obligationskonsortier och liknande. Kontrolluppgift bör då lämnas för den person som tecknat lånet för konsortiets räkning och denne får ombesörja att uppgift om fördelning lämnas till medlemmarna i konsortiet. Jag föreslår att 3 kap. 57 § LSK kompletteras med en sådan regel.

5.2¶Tomträttsavgälder

Mitt förslag: Kontrolluppgift om tomträttsavgäld skall lämnas av

den som upplåtit tomträtt.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo samt

innehålla uppgift om fastighetens beteckning och betald avgäld.

För det fall fastighet innehas med tomträtt av fler än en person,

skall avgälden fördelas lika mellan tomträttsinnehavarna, om inte

annat är känt för den uppgiftsskyldige.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Sveriges Fastighetsmäklarsamfund tillstyrker förslaget. Svenska Kommunförbundet avstyrker med motiveringen att kommunerna i de flesta fall saknar tomträttshavarnas personnummer och i vissa fall saknas även namn. En aktualisering av registren skulle enligt Kommunförbundet bli oproportionerligt dyrt, ställt i relation till vinsten med en uppgiftsskyldighet.

Skälen för mitt förslag: Av det föregående framgår att obligatorisk uppgiftsskyldighet föreslås beträffande utgiftsräntor. Införs kontrolluppgiftsskyldighet även för tomträttsavgälder ökar antalet fall där samtliga uppgifter om inkomst av kapital kan förtryckas avsevärt.

Vid 1990 års taxering förekom avdrag för tomträttsavgäld avseende villor och/eller fritidshus i drygt 100 000 deklarationer. En uppgiftsskyldighet för betald tomträttsavgäld skulle därför innebära en inte oväsentlig lättnad i kravet på deklaranterna att lämna kompletterande uppgifter. Visserligen innebär en uppgiftsskyldighet vissa svårigheter och kostnader tör uppgiftslämnarna. Kostnaderna är dock i huvudsak av engångskarak-

för kommunerna. Vid en samlad bedömning finner jag att värdet av en uppgiftsskyldighet i denna del får anses uppväga -de administrativa nackdelarna för kommunerna. De svårigheter som kommunerna kan komma att ställas inför i arbetet med att identifiera tomträttshavare och komplettera med personnummer etc. bör kunna klaras genom frivillig medverkan från tomträttshavarna samt med den hjälp som övriga myndigheter kan erbjuda genom sina register. Jag föreslår därför att en bestämmelse om uppgiftsskyldighet i denna del införs i en ny paragraf, 3 kap. 26 a §, i LSK.

53.3¶Avgift för pensionsförsäkring

Mitt förslag: Kontrolluppgift om avgift för pensionsförsäkring skall

lämnas av försäkringsföretag och understödsförening.

Kontrolluppgift skall lämnas för försäkringstagare och avse under

året erlagd avgift för pensionsförsäkring.

Kontrolluppgift skall lämnas även avseende belopp som betalats ut

till försäkringstagaren på grund av återköp av försäkring.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Folksam har inte någon erinran mot uppgiftsskyldigheten i sig, men ställer sig tveksamt till om kontrolluppgifter kommer att kunna lämnas i tid. Sveriges Försäkringsförbund, som i vart fall anser det orealistiskt att tänka sig en tidigare tidpunkt för uppgiftslämnande än den 31 januari, ifrågasätter om inte det föreslagna förfarandet leder till att ett stort antal tilläggsuppgifter måste lämnas.

Skälen för mitt förslag: Rätten till avdrag för avgift för pensionsförsäkring regleras i 46 § 2 mom. första stycket 6 KL samt punkterna 6 och 7 av anvisningarna till nämnda paragraf. I dessa lagrum behandlas reglerna för avdragsrätt som allmänt avdrag. (Skattskyldig som bedriver näringsverksamhet kan i stället medges avdrag som kostnad i förvärvskällan.) Bestämmelserna innehåller såväl kvalitativa som kvantitativa regler. De förra avgränsar avdragsrätten med hänsyn till slag av pensionsförsäkring, de senare innebär beloppsmässiga begränsningar av avdragen med hänsyn bl.a. till den skattskyldiges inkomst av tjänst (resp. aktiv näringsverksamhet).

För avdrag för pensionsförsäkringspremie som allmänt avdrag gäller kontantprincipen. Den s.k. årsskiftesregeln i 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, är dock tillämplig på allmänna avdrag, Innebörden av regeln är i korthet att utgift som betalats mellan den 16 december år 1 och den 14 januari år 2 skall hänföras till det av de två åren den belöper på. Motsvarande gäller inkomster kring årsskiftet. Jag återkommer till regeln senare (avsnitt 8.2) och kommer då att föreslå att årsskiftesregeln slopas och att en strikt kontantprincip införs.

I betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration (s. 218 f) Prop. 1992/93:86 övervägdes frågan om uppgiftsskyldighet för pensionsförsäkringspremier. Då gjordes den bedömningen att ett obligatoriskt uppgiftslämnande skulle vara förenat med så stora nackdelar, att de inte kunde uppvägas av fördelarna med en sådan reform.

Avdrag för avgift för pensionsförsäkring som allmänt avdrag yrkades vid 1990 års taxering av ca 800 000 skattskyldiga. I ett system med förtryckta deklarationsblanketter är det därför av väsentlig betydelse att uppgift om pensionsförsäkringspremie kan förtryckas.

Det är framför allt två frågor som kan tänkas vålla problem för uppgiftslämnarna vid en obligatorisk uppgiftsskyldighet, nämligen dels om det är möjligt att lämna tillförlitliga uppgifter inom föreskriven tid, dels hur de kvantitativa reglerna skall beaktas. Vid bedömning av tidsaspekten står klart att den stora anhopningen av nytecknade försäkringar under årets sista veckor medför en mycket kraftig belastning på försäkringsföretagens administrativa apparat. Å andra sidan medför mitt förslag om att slopa årsskiftesregeln att de tidigare svårigheterna reduceras. Det bör därför vara möjligt för försäkringsföretagen att inkomma med de önskade uppgifterna senast den 31 januari taxeringsåret.

Avdragsrätten för erlagd avgift är knuten till när den skattskyldige betalat avgiften. Vid betalningar som sker vid årsskiftet kan vid tillämpandet av en strikt kontantprincip problem uppkomma för försäkringsgivaren att avgöra till vilket beskattningsår en betalning som influtit under årets första dagar är hänförlig. Det är inte rimligt att kräva att försäkringsföretagen skall utreda vilken dag premien faktiskt betalats. Jag finner det härvid naturligt att försäkringsgivaren skall lämna kontrolluppgift om sådan betalning som senast den 31 december beskattningsåret kommit försäkringsgivaren tillgodo, dvs. bokförts på dennes bank- eller postgirokonto. Detta kommer i och för sig att innebära att kontrolluppgift inte i alla fall kommer att lämnas för detta beskattningsår för de försäkringstagare som inbetalt avgiften under beskattningsårets två eller tre sista bankdagar och som således har rätt till avdrag. Det torde dock vara fråga om ett informationsproblem övergångsvis - för att få försäkringstagarna att tidigarelägga inbetalningen av försäkringspremien. Jag föreslår därför att det i en ny paragraf, 3 kap. 17 a §, i LSK införs en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för erlagd pensionsförsäkringspremie med den nu angivna innebörden.

Det kan rimligen inte krävas av försäkringsföretagen att de skall ange med vilket belopp avdragsrätt föreligger enligt de kvantitativa reglerna, eftersom de inte känner till försäkringstagarens inkomster. Av kontrolluppgiften bör däremot framgå att försäkringen är av den karaktären, att avdragsrätt föreligger enligt de kvalitativa reglerna. Detta torde inte vålla några problem för uppgiftslämnarna.

Enligt företrädare för försäkringsbolagen görs ofta en riskbedömning i samband med ansökan om ny försäkring. I ett mindre antal fall leder undersökningen till att ansökan avvisas och premien återbetalas, vilket ibland kan ske senare än den 31 januari, då kontrolluppgift senast skall lämnas. Skyldighet att lämna kontrolluppgift bör enligt min mening gälla

även om avtal formellt inte fullbordats förrän ansökan är färdigbehandlad efter riskbedömning. I de fall som nämnts liksom i andra fall av premieåterbetalningar efter att ändring inträffat, bör rättelse ske genom att försäkringsföretaget lämnar en ny kontrolluppgift.

Återköp av pensionsförsäkring kan ske dels om det tekniska återköps-

värdet inte överstiger 10 000 kr, dels också efter dispens. Uppburet belopp vid återköp är skattepliktigt som inkomst av tjänst (32 § 1 mom. KL). För att klargöra att det föreligger en obligatorisk skyldighet att lämna kontrolluppgift vid återköp av pensionsförsäkring föreslår jag ett törtydligande i 3 kap. 14 § LSK.

Om reglerna om förskjutning av avdrag skall tillämpas (punkt 6 fjärde stycket av anvisningarna till 46 § KL) får den skattskyldige själv framställa yrkande om detta i deklarationen. Detsamma gäller för de fall högre avdrag kommer i fråga därför att pensionsrätt saknas i anställning. Pensionsförsäkring, som tecknats i utländsk försäkringsanstalt, kan under vissa omständigheter jämställas med svensk pensionsförsäkring i skattehänseende. Eftersom uppgiftsskyldighet inte kan åläggas utländskt företag, måste deklaranten även i sådant fall lämna kompletterande uppgift.

5.4¶Aktieförsäljningar

Min bedömning: Den tekniska utformningen av en kontrolluppgiftsskyldighet avseende försäljning av aktier och andra värdepapper bör utredas vidare.

RSV:s förslag: Kontrolluppgift som lämnas för fysisk person skall ange om förändring (ökning eller minskning) inträffat under året beträffande innehavet av aktie eller andel i annan värdepappersfond än allemansfond. Detsamma skall gälla beträffande andel i utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Remissinstanserna: Fondbolagens Förening m.fl. avstyrker förslaget med motiveringen att endast en mycket begränsad del av kontrolluppgifterna verkligen skulle avse försäljningar. Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) uppger att man saknar de datatekniska förutsättningarna för att med en enkel kryssmarkering uppge om förändring skett, då . systemet är kontobaserat och inte individbaserat. Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF) ställer sig positivt till de framlagda förslagen.

Skälen för min bedömning: Antalet personer som äger aktier i Sverige har ökat kraftigt och uppgår för närvarande till ca 3 milj. Det direkta ägandet av aktier har minskat till förmån för ett indirekt, kollektivt sparande i olika slag av värdepappersfonder. Många av aktieägarna är löntagare som har sådana inkomst- och förmögenhetsförhållanden, aft de med dagens system kan lämna förenklad självdeklaration. Antalet deklarationer som innehåller uppgift om reavinst eller reaförlust på aktier kan grovt beräknas till ca 300 000.

Jag anser det vara av väsentlig vikt att någon form av uppgiftsskyldighet införs beträffande försäljningar av aktier och andra värdepapper, främst med hänsyn till kontrollbehovet men också till det informationsvärde en sådan uppgift har för deklaranterna. Med beaktande av de synpunkter som har framförts bl.a. från VPC finner jag emellertid att frågan om den tekniska utformningen av kontrolluppgiftslämnandet bör utredas vidare. Jag avser att snarast möjligt återkomma med förslag i denna del.

5.5¶Försäljning av andelar i allemansfond

Mitt förslag: Fondbolag som avses i I $ lagen om värdepappersfonder skall lämna kontrolluppgift för den som avyttrat andel i allemansfond under året.

Kontrolluppgiften skall avse skattepliktig reavinst eller avdragsgill reaförlust.

RSV:s förslag: RSV föreslår att förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder skall lämna kontrolluppgift för den som avyttrat andel i allemansfond.

Remissinstanserna: Förslaget i denna del har endast kommenterats av Fondbolagens Förening m.fl., vilka avstyrker införande av kontrolluppgiftsskyldighet. Till stöd anför man bl.a. att uppgifterna blir osäkra på grund av att flera alternativa beräkningsmetoder finns och att de för kontrolluppgifterna erforderliga registren skulle ställa krav på en enorm lagringskapacitet. Vidare påpekas att det är fondbolaget och inte förvaringsinstitutet som rätteligen bör åläggas uppgiftsskyldighet.

Skälen för mitt förslag: Allemanssparandet infördes år 1984. T.o.m. år 1990 kunde försäljningar av andelar och byte av fond ske skattefritt. Den fr.o.m. den 1 januari 1991 införda beskattningen har lett till att reavinstberäkningen nu kan ske efter tre olika alternativ. Huvudregeln innebär att vinsten beräknas till nettopriset vid inlösen minus nettopriset vid förvärvet. Därvid skall det genomsnittliga anskaffningsvärdet för samtliga andelar användas. Som alternativ får en schablonregel tillämpas. Schablonregeln innebär att 20 Z av nettoförsäljningslikviden tas upp som anskaffningsvärde. Härutöver finns en särskild övergångsregel, som innebär att som anskaffningsvärde för andelar som anskaffats före år 1991, får tas upp värdet per den 31 december 1990.

Kontrolluppgiften föreslås i rapporten få bygga på någon av de tre beräkningsmetoderna. Uppgiftslämnarna bör sträva efter att genomföra beräkningen efter den metod som ger lägst skatt. I uppgiften skall redovisas vilken metod för vinstberäkningen som valts. De alternativa sätten att beräkna vinsten bör också anges genom förtryckt information på blanketten.

En beräkning av anskaffningsvärdet enligt huvudregeln kräver tillgång till de verkliga uppgifterna för förvärv bakåt i tiden och fram till dess att

inte beskattades, torde den verkliga anskaffningsutgiften för äldre andelar dock ofta vara okänd eller svårtillgänglig. Det får därför anses rimligt att

uppgiftslämnarna i fråga om äldre andelar normalt utnyttjar värdet vid

årsskiftet 1990/91 som anskaffningsvärde. Vill den skattskyldige använda sig av en annan beräkningsmetod får han i så fall lämna en kompletterande uppgift. När det gäller andelar som anskaffats efter årsskiftet 1990/91 föreligger av naturliga skäl inte samma problem. Uppgift om samtliga anskaffningsutgifter torde utan större problem kunna skaffas fram.

Som huvudskäl mot det föreslagna kontrolluppgiftslämnandet har från bankhåll anförts att en sådan framtida lagring av samtliga anskaffnings-

utgifter samt av antalet köpta och sålda andelar som uppgiftslämnandet

skulle kräva, kommer att ställa helt orimliga krav på lagringskapacitet i uppyiftslämnarnas datasystem. Enligt min mening är det emellertid inte nödvändigt att uppgiftslämnarna lagrar uppgift om samtliga anskaffningsutgifter. Vid försäljning skall, som jag tidigare nämnt, den s.k. genomsnittsmetoden tillämpas vid beräkning enligt huvudregeln.

Uppgiftslämnarna kan därför inskränka sitt ADB-lagrade underlag för uppgiftslämnandet till att avse endast det genomsnittliga an-

skaffningsvärde enligt genomsnittsmetoden som gäller efter sista

transaktionstillfället, antal andelar samt värdet per den 31 december 1990. Detta torde inte medföra alltför stora problem = för

uppgiftslämnarna. Insatserna från uppgiftslämnarnas sida koncentreras till initialskedet.

Vid utgången av september 1991 uppgick antalet konton i allmänna och

företagsanknutna allemansfonder till ca 1 750 000. Jag anser det därför väsentligt att uppgifter om reavinst eller reaförlust kan förtryckas på deklarationsblanketten. Med beaktande härav och då en sådan ordning som jag nu föreslagit inte heller synes ställa orimligt stora krav på lagringsutrymme i uppgiftslämnarnas datasystem, finner jag att värdet av en upppgiftsskyldighet väl överväger de administrativa nackdelarna. Jag

föreslår därför att det i en ny paragraf, 3 kap. 32 a §, i LSK införs bestämmelser om obligatorisk skyldighet att lämna kontrolluppgift om uppkommen reavinst och reaförlust vid avyttring av andel i allemansfond 1 enlighet med vad jag nu anfört.

Enligt 1 § lagen om värdepappersfonder förstås med fondbolag ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att utöva fondverksamhet. Med

förvaringsinstitut förstås en bank eller ett annat kreditinstitut som

förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och

utbetalningar avseende fonden. Enligt 31 § samma lag skall fondbolaget

föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av andelar i

fonden. Förvaringsinstitutet har inte ålagts att ha fondandelsägaren

registrerad i denna sin egenskap, utan skall i första hand förmedla in- och

utbetalningar till fondbolaget. Jag anser därför att uppgiftsskyldigheten bör åligga fondbolaget.

5.6.1 Särskilda bestimmelser beträffande fåmansföretag m.m.

Mitt förslag: På kontrolluppgift som avser företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag, närstående till sådan person samt delägare i företaget skall inte lämnas sådana uppgifter som den skattskyldige enligt 2 kap. 24 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter själv skall redovisa i sin självdeklaration.

Skattemyndigheten skall ges möjlighet att, beträffande företagsledare och delägare i fåmansföretag, dem närstående personer samt delägare i handelsbolag, efter föreläggande begära in de uppgifter från fåmansföretaget eller handelsbolaget som behövs för att kunna beräkna den skattskyldiges skattepliktiga inkomst.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 24 & LSK skall företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag, närstående till sådan person samt delägare i företaget i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att tillämpa gällande bestämmelser rörande hans inkomst från företaget m.m. Därvid skall uppgifter lämnas bl.a. om vad han uppburit från företaget i form av pengar, varor eller annat, om utgifter för hans privata kostnader som företaget betalat samt om avtal eller andra förhållanden mellan honom och företaget.

Uppgifterna lämnas fr.o.m. 1992 års taxering på blankett K 10 beträffande fåmansföretag och på blankett N3 beträffande fåmansägt handelsbolag. Blanketterna är utformade så att en beräkning av de skattepliktiga beloppen är möjlig. Vissa ersättningar från fåmansföretag skall enligt spärreglerna i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL fr.o.m. 1992 års taxering beskattas som intäkt av tjänst; tidigare som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. Sådana ersättningar medför inte uttag av socialavgifter eller löneskatt och ger inte rätt till schablonavdrag eller grundavdrag och måste därför redovisas separat i den allmänna självdeklarationen.

Enligt 3 kap. 4 § LSK skall kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör intäkt av tjänst lämnas av den som betalat ut beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.

Bestämmelsen ger intryck av att de särskilda ersättningar och förmåner, som tillförts företagsledare m.fl. i fåmansföretag och som dessa skall lämna uppgift om 1 sina deklarationer, även skall framgå av kontrolluppgiften. Detta torde inte ha varit avsikten, bl.a. på grund av att det på kontrolluppgiften inte är möjligt att ange de förhållanden som legat till grund för beräkningen av de skattepliktiga beloppens storlek. Därtill kommer, som angetts ovan, att de skattepliktiga beloppen delvis skall

behandlas på ett särskilt sätt vid taxeringen och av det skälet måste redovisas som en särskild post i självdeklarationen. Jag anser därför att kontrolluppgift inte skall lämnas i dessa delar och föreslår att en uttrycklig bestämmelse om detta tas in i 3 kap. 4 § LSK.

Enligt 3 kap. 53 § LSK skall fåmansföretag lämna företagsledaren och delägare i företaget samt dem närstående alla uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget. Detsamma gäller handelsbolag i fråga om delägare i bolaget.

Det är i vissa fall viktigt att även skattemyndigheten får ta del av dessa uppgifter. Jag föreslår därför att det i 3 kap. 53 §& LSK tas in en bestämmelse om att skattemyndighet får förelägga fåmansföretag och handelsbolag att lämna uppgifterna till myndigheten.

5.6.2 Ersättning från arbetsgivare för utnyttjande av egen fastighet

Mitt förslag: Kontrolluppgift skall lämnas för ersättning som arbets-

givare lämnat till anställd för utnyttjande av den anställdes fastighet.

RSV:s förslag: RSV har inte lämnat något förslag i denna del.

Skälen för mitt förslag: Det har blivit tämligen vanligt förekommande, att en arbetsgivare hyr ett arbetsrum i den anställdes fastighet för att den anställde skall arbeta där. Den anställde kanske saknar arbetsrum hos arbetsgivaren eller har sin bostad belägen på långt avstånd från arbetsgivaren. En annan vanlig företeelse är att arbetsgivaren hyr en garageplats i den anställdes fastighet, t.ex. när den anställde utnyttjar en av arbetsgivaren ägd bil.

Sådan ersättning från arbetsgivaren för utnyttjande av fastigheten skall beskattas som inkomst av kapital till den del ersättningen kan anses skälig. Ersättning därutöver anses som förtäckt lön och skall beskattas som inkomst av tjänst.

Eftersom ersättningen utgör inkomst av kapital skall någon kontrolluppgift inte lämnas. Detta är givetvis mindre tillfredsställande från kontrollsynpunkt, särskilt med beaktande av att företeelsen blivit allt vanligare. Det är vidare fördelaktigt såväl för den anställde som för arbetsgivaren att hela ersättningen utgör inkomst av kapital, eftersom sociala avgifter då inte tas ut och lön inte heller utgör pensionsgrundande inkomst till den del den överstiger 7,5 basbelopp.

Genom att införa en obligatorisk skyldighet för arbetsgivaren att lämna kontrolluppgift på denna typ av ersättningar kan kontrollen förbättras samtidigt som en bättre prövning av ersättningsbeloppets skälighet möjliggörs. Jag föreslår därför att en bestämmelse med denna innebörd införs 1 3 kap. 4 §& LSK.

4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 86 49

Mitt förslag: Resekostnads- och traktamentsersättning skall, till den

del ersättningen överstiger avdragsgillt belopp, inte redovisas som en särskild post på kontrolluppgift utan skall redovisas som utgiven

lön.

RSV:s förslag: RSV har inte lämnat något förslag 1 denna del. Skälen för mitt förslag: På kontrolluppgift skall resekostnads- eller

traktamentsersättning enligt 3 kap. 4 § LSK redovisas med belopp endast

till den del ersättningen överstiger avdragsgillt schablonbelopp eller gjorda utlägg. Arbetsgivaren skall när ersättningen motsvarar schablonbelopp endast markera med ett kryss att ersättning, som inte är skattepliktig, har utbetalats. Den skattskyldige behöver inte ta upp ersättningen i deklarationen och kan således använda sig av blanketten för

förenklad självdeklaration.

Överstiger ersättningen schablonbeloppet skall det överskjutande

beloppet anses utgöra lön och ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter.

Beloppet skall särredovisas på kontrolluppgiften. Orsaken till att särredovisning av denna typ av ersättning införts är att

Statistiska centralbyrån efter genomförandet av skattereformen uttryckte

önskemål om att få överskjutande belopp redovisat särskilt, detta för att

kunna mäta löneglidningen i samband med skattereformen.

Det har emellertid visat sig att den önskade informationen inte kunnat

erhållas genom särredovisningen. Dessutom föreligger med nuvarande system risk för missförstånd. Orsakerna till detta är följande.

Många arbetsgivare har delat upp ersättningsavtalen i två delar, en del

har kallats resekostnadsersättning resp. traktamente samt en del som består av det överskjutande beloppet och som i stället benämnts reselönetillägg, tjänsteresetillägg etc.

Vissa arbetsgivare anser den överskjutande delen vara lön och redovisar beloppet tillsammans med övrig lön. Vidare förekommer det att arbetsgivare misstörstått innebörden av bestämmelsen och redovisar det överskjutande beloppet både som lön och som övertraktamente med

dubbelbeskattning som följd. Slutligen föreligger det risk för att den

skattskyldige av misstag yrkar avdrag med det särredovisade beloppet

trots att han redan erhållit det avdrag han är berättigad till. Mot bakgrund av det anförda anser jag att det inte föreligger bärande skäl att ha kvar en särredovisning på det sätt som jag beskrivit. Överskjutande = resekostnads- och = traktamentsersättning, som ju

skattemässigt skall behandlas som lön, bör på kontrolluppgiften också redovisas som lön. Jag föreslår därför att 3 kap. 9 § LSK ändras i överensstämmelse härmed.

5.6.4 Skatteavdrag på utdelning till oregistrerad andelsägare i värdepappersfond

Mitt förslag: Nuvarande övergångsbestämmelse att en oregistrerad andelsägare i en värdepappersfond inte skall betala preliminär A—skatt på utdelning från fonden skall gälla även i fråga om utdelning som skall tas upp till beskattning vid 1994 års taxering.

Skälen för mitt förslag: Den 1 januari 1991 trädde en ny lagstiftning om aktiefonder i kraft, lagen (1990:1114) om värdepappersfonder (prop. 1989/90:153, bet. 1990/91:NU4, rskr. 1990/91:47). I 31 § nämnda lag föreskrivs att fondbolag skall föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av fondandelar. Bestämmelsen innebär att endast fonder med registrerade andelsägare är tillåtna. Enligt 5 § lagen (1990:1115) om ikraftträdande av lagen om värdepappersfonder skall fondbolag som har utfärdat fondandelsbevis enligt den upphävda aktiefondslagen (1974:931) senast vid årsskiftet 1992/93 ha registrerat samtliga innehavare av andelsbevisen.

Jag har nyligen i prop. 1992/93:90 om ändrad lagstiftning för värdepappershandel i anledning av EES-avtalet, m.m. föreslagit att slutdatumet för registreringen flyttas fram till den 31 december 1993. Detta aktualiserar också en ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.

När reglerna om att preliminär skatt skall tas ut på fysiska personers kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar infördes angavs det i en särskild övergångsbestämmelse till ändringarna i LSK att äldre bestämmelser om aktiefond i 3 kap. 2§ och 30 §§ LSK t.o.m. 1993 års taxering skulle gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte registrerats (prop. 1990/91:5, bet. 1990/91:SkU3, rskr. 1990/91:57, SFS

1990: 1136).

Om övergångsbestämmelserna inte ändras innebär det att skatteavdrag skall göras när utdelning betalas ut till en oregistrerad andelsägare. Sker utbetalningen senare än fyra månader efter utdelningstillfället har utbetalaren dessutom varit skyldig att förskottera kupongskatt på utdelningen. Med hänsyn till att sluttidpunkten för registrering av andelsägarna skjutits ett år framåt i tiden föreslår jag att vad som sägs om aktiefond i 3 kap. 2§ och 30 §§ lagen om sjävdeklaration och kontrolluppgifter i deras äldre lydelse t.o.m. 1994 års taxering skall gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte har registrerats.

Mitt förslag: Kontrolluppgift om bostadsrätt skall lämnas till

skattemyndigheten senast den 31 januari under taxeringsåret.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har uttalat sig särskilt 1 denna del.

Skälen för mitt förslag: För avlämnande av kontrolluppgifter om bostadsrätter m.m. gäller för närvarande den 15 februari som sista dag. Enligt min mening finns det inga bärande skäl att ha en särbestämmelse

för dessa uppgifter. Senaste datum att lämna kontrolluppgift bör således

vara den 31 januari även i dessa fall. Samma datum bör gälla för uppgifter till medlemmarna. Jag föreslår att 3 kap. 47 §& LSK ändras i överensstämmelse härmed.

6¶Deklarationsförfarandet

6.1¶Deklarationsskyldigheten

Mitt förslag: Allmän självdeklaration skall lämnas av

— skattskyldig som är annan juridisk person än dödsbo,

— skattskyldig som skall deklarera inkomst av näringsverksamhet,

— företagsledare eller delägare i fåmansföretag eller fåmansägt

handelsbolag,

- närstående till företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt

handelsbolag om han skall lämna uppgifter enligt 2 kap. 24 § LSK,

— skattskyldig som är skyldig att redovisa mervärdesskatt i sin

självdeklaration,

— skattskyldig som inte varit bosatt i Sverige under hela beskatt-

ningsåret,

— skattskyldig som inte mottagit förtryckt blankett för förenklad

självdeklaration senast den 15 april under taxeringsåret,

Övriga skattskyldiga skall få lämna förenklad deklaration.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV föreslår

dock att alla närstående till fåmansföretagare skall lämna allmän självdeklaration. Vidare föreslår RSV inte att skattskyldig som är skyldig att redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration skall lämna allmän självdeklaration.

Remissinstanserna: Näringslivets skattedelegation anför att närståendekretsen bör krympas till att endast omfatta kärnfamiljen och de delägare

som haft transaktioner med företaget.

övervägande del av de skattskyldiga kunna lämna förenklad självdeklaration. Endast andra juridiska personer än dödsbon, skattskyldiga som skall redovisa inkomst av näringsverksamhet, företagsledare och delägare i tåmansföretag och dem närstående personer samt i utlandet bosatta personer föreslås vara generellt skyldiga att lämna allmän självdeklaration. Skattskyldig, som visserligen tillhör den kategori som får lämna förenklad självdeklaration, men som av olika anledningar ändå inte fått en förtryckt deklarationsblankett senast den 15 april under taxeringsåret skall senast den 2 maj under taxeringsåret lämna en allmän självdeklaration.

Det är angeläget att den grupp skattskyldiga som ställs utanför det förenklade förfarandet är så liten som möjligt. Det lagförslag som remitterats till Lagrådet har i princip utgått från RSV:s förslag om hur den krets som måste lämna allmän självdeklaration skall avgränsas.

Lagrådet har i denna del pekat på att närståendekretsen, som den anges i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL, är mycket vid. Antalet personer som inom sin närståendekrets har någon person verksam i ett fåmansföretag torde vara mycket stort. Det torde i praktiken även förhålla sig så, att åtskilliga skattskyldiga inte har kännedom om förekomsten av ett fåmansföretag inom den egna närståendekretsen. Skattemyndigheternas kontrollmöjlighet är liten. Lagrådet anför att det kan ifrågasättas om det i förevarande sammanhang är lämpligt med en så vid närståendekrets. Jag ansluter mig till Lagrådets uppfattning och föreslår att allmän deklaration skall lämnas av närstående till företagsledare i fåmansföretag endast om den närstående skall lämna uppgifter enligt 2 kap 24 § LSK. På detta sätt inskränks kretsen av närstående som skall lämna allmän självdeklaration till dem, som under beskattningsåret haft ekonomiska eller andra mellanhavanden med företaget.

Enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, ML, föreligger i vissa fall skyldighet att redovisa mervärdesskatt, trots att den skattskyldige inte är näringsidkare. Det kan t.ex. vara fråga om hobbyverksamhet av mindre omfattning, vilket i självdeklarationen skall redovisas som inkomst av tjänst. Enligt 21 § ML skall utgående och ingående mervärdesskatt i vissa fall redovisas i allmän självdeklaration för beskattningsåret. I fråga om förfarandet vid beskattningen av sådan skattskyldig gäller inte ML utan i stället bestämmelserna i LSK, TL och UBL. Enligt 16 § tredje stycket LSK skall skattskyldig, som enligt 21 § ML är skyldig att redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten. I lagrådsremissen har denna fråga inte behandlats särskilt. Det är emellertid av praktiska skäl angeläget att eventuell mervärdesskatt redovisas i allmän självdeklaration och inte i förenklad självdeklaration. Detta bör därför regleras i lagtexten.

Jag föreslår att det i en ny paragraf, 2 kap. 13 §, i LSK införs bestämmelser om deklarationsskyldigheten avseende allmän självdeklaration.

Mitt förslag: Skyldighet att i självdeklaration redovisa förmögenhet föreligger först när nettoförmögenheten uppgår till skattepliktigt belopp.

Skälen för mitt förslag: Enligt tidigare riksdagsbeslut skall förmögenhetsskatten avskaffas helt fr.o.m. 1995 års taxering. I en proposition om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin (prop. 1992/93:50) som nyligen har överlämnats till riksdagen föreslås att förmögenhetsskatten skall slopas först fr.o.m. 1996 års taxering. Uppgifter till ledning för förmögenhetstaxeringen måste således lämnas också första året det förenklade förfarandet är i kraft.

Jag anser det rimligt att begränsa de skattskyldigas uppgiftsskyldighet så att uppgift om förmögenhet i såväl allmän som förenklad självdeklaration behöver lämnas endast om nettoförmögenheten uppgår till skattepliktigt belopp. Därigenom begränsas behovet för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet att lämna kompletterande uppgift avseende förmögenhet högst väsentligt. Jag föreslår att 2 kap. 10 § LSK justeras i enlighet härmed.

6.3¶Förfarandet i huvuddrag

Mitt förslag: En förtryckt blankett för förenklad självdeklaration grundad på innehållet i inkomna kontrolluppgifter och övriga av skattemyndigheten kända uppgifter skall sändas ut till samtliga berörda skattskyldiga före den 15 april under taxeringsåret.

Deklarationsblanketten skall undertecknas av den skattskyldige och återsändas till myndigheten senast den 2 maj under taxeringsåret.

Om de förtryckta uppgifterna är felaktiga eller ofullständiga skall den skattskyldige göra de ändringar eller tillägg som behövs.

RSV:s förslag: RSV:s förslag förutsätter inte något aktivt handlande från den skattskyldiges sida för att deklarationsskyldigheten skall anses fullgjord. Den skattskyldige godkänner genom sin passivitet det förslag till taxering han fått.

Remissinstanserna: Remissinstanserna ställer sig 1 huvudsak avvisande till att den skattskyldige skall anses ha godkänt och avlämnat en deklaration på heder och samvete enbart genom att förhålla sig passiv. Många förordar i stället RSV:s alternativa lösning där den skattskyldige godkänner taxeringsförslaget genom att underteckna och återsända en bifogad talong, på vilken han försäkrar att han godkänner att det förtryckta förslaget läggs till grund för hans taxering.

Skälen för mitt förslag: Som jag redan inledningsvis anfört anser jag det väsentligt att den skattskyldige på ett aktivt sätt godkänner de förtryckta uppgifterna på deklarationsblanketten. Skall blanketten undertecknas och skickas tillbaka till skattemyndigheten torde den skattskyldiges förståelse för att han är ansvarig för de förtryckta uppgifterna öka. Ett krav på undertecknande främjar vidare den skattskyldiges egen kontroll av deklarationsmaterialet och motverkar ett slentrianmässigt godtagande av de förtryckta uppgifterna på deklarationsblanketten. Ett sådant förfarande framstår också som mer rättssäkert jämfört med RSV:s förslag. Jag föreslår därför att den skattskyldige även fortsättningsvis skall lämna förenklad självdeklaration genom att underteckna och återsända ett exemplar av den mottagna deklarationsblanketten.

Genom att utöka uppgiftslämnandet på det sätt jag tidigare föreslagit, skapas möjligheter att förtrycka betydligt fler uppgifter i deklarationen än vad nuvarande system medger. Det finns därigenom också goda möjligheter att framställa en förtryckt blankett med sådant innehåll, att för ett stort antal deklaranter några ytterligare uppgifter inte krävs för att åsätta en riktig taxering, fastställa pensionsgrundande inkomst och göra en korrekt skatteberäkning. Fortfarande måste dock vissa uppgifter tillföras 1 form av rättelser och tillägg för ett inte obetydligt antal deklaranter. Dessa uppgifter skall lämnas i deklarationen.

RSV har beräknat att en förtryckt deklarationsblankett skall kunna skickas ut till mellan 5,5 och 6 miljoner deklaranter och att ca en tredjedel av dessa behöver lämna tilläggsuppgifter. Jag finner inte anledning till annan bedömning. Förslaget innebär en förbättrad service och ökad rättssäkerhet för de skattskyldiga eftersom de redan vid mottagandet av den förtryckta deklarationen i april får veta vilka inkomstuppgifter skattemyndigheterna har och vilka inkomster de kommer att taxeras för.

Mot bakgrund av nu gällande materiella regler och den utökade uppgiftsskyldighet som jag tidigare redovisat föreslår jag att i 2 kap. 11 & LSK tas in en bestämmelse om vilka uppgifter som skall förtryckas på blanketten för förenklad självdeklaration. Förutom identifikationsuppgifter och andra uppgifter av mer teknisk natur bör uppgifter om inkomst av tjänst förtryckas enligt inkomna kontrolluppgifter. Samma sak gäller i inkomstslaget kapital för ränteinkomster, utdelningar, ränteutgifter, tomträttsavgälder och reavinst/förlust vid försäljning av andel i allemansfond. — Vidare bör uppgift om kostnad för = pensionsförsäkringsavgift och underlag för fastighetsskatt förtryckas.

Taxeringslagens (1990:324), TL, regler om taxeringsförfarandet behöver enligt min mening inte ändras med anledning av det nya deklarationsförfarandet. Det innebär bl.a. att skattemyndigheten även fortsättningsvis skall fatta grundläggande beslut om årlig taxering före utgången av november månad under taxeringsåret. I det nya förfarandet skall, enligt vad jag senare kommer att föreslå, skattsedel på slutlig skatt utfärdas redan i augusti för dem som omfattas av det förenklade förfarandet. Grundläggande beslut måste naturligtvis fattas innan

läggande beslut får fattas i det förenklade förfarandet är enligt min mening emellertid inte nödvändiga.

I 3 kap. 3 § TL finns en regel om att beslut om taxering får fattas på grundval av en förenklad självdeklaration utan att den som avgett deklarationen underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgift, som skall lämnas utan föreläggande och som avser inkomst av tjänst eller kapital. Regeln är inte tillämplig i det nya förfarandet och bör därför utgå.

6.4¶Skattebrottslagen

Min bedömning: Nuvarande bestämmelser i skattebrottslagen bör stå kvar oförändrade.

RSV:s förslag: RSV anser att den nuvarande bestämmelsen i 2 § tredje stycket skattebrottslagen (1971:69) om straffansvar för den, som i syfte att undgå skatt överenskommer med sin arbetsgivare att denne skall lämna felaktig kontrolluppgift eller underlåta att lämna kontrolluppgift, skall slopas. RSV anför att regeln såvitt nu kan bedömas inte fyller någon funktion i det nya förfarandet. Har arbetsgivaren lämnat en telaktig kontrolluppgift eller helt underlåtit att lämna kontrolluppgift, är det denne som i första hand ådrar sig straffansvar enligt 4 kap. 8 § LSK.

Remissinstanserna: RÅ avstyrker ändring.

Skälen för min bedömning: En av grundförutsättningarna för den förenklade självdeklarationen är att kontrolluppgifter lojalt lämnas av dem som ålagts sådan skyldighet. Systemet bygger på att kontrolluppgifterna kan läggas till grund för beskattning. Redan i dag innebär kravet i 2 § andra och tredje styckena skattebrottslagen på direkt uppsåt att undandra skatt vid passivt skattebedrägeri en stark begränsning i möjligheterna att lagföra skattskyldiga som helt underlåter att medverka vid sin beskattning. RSV:s förslag medför att straffansvaret för den som genom total passivitet undandrar sig beskattning riskerar att bli kraftigt urholkat. Med beaktande av detta finner jag övervägande skäl tala för att, i vart fall tills vidare, behålla nuvarande regler.

I en utredning angående vissa frågor om ekonomisk brottslighet som RÅ och Rikspolisstyrelsen lämnat till regeringen i januari i år föreslås bl.a. en total översyn av skattebrottslagen. Frågan om 2 § tredje stycket skattebrottslagen skall slopas har sin naturliga plats som en del av en sådan Översyn. I ett sådant sammanhang bör också sanktionerna vid uteblivet eller oriktigt kontrolluppgiftslämnande ses över.

7 -- Uppbördsfrågor

7.1¶Allmänt

Det förslag till ändrat deklarationsförfarande som jag nyss har lagt fram omfattar i huvudsak skattskyldiga med inkomst av tjänst eller kapital. De ändringar som jag nu avser att föreslå i fråga om uppbördsbestämmelserna syftar till att anpassa dessa till det ändrade förfarandet.

Eftersom uppbördsbestämmelserna av administrativa skäl i huvudsak bör vara gemensamma för alla skattskyldiga kommer de nya bestämmelserna inte enbart att gälla dem som omfattas av det nya deklarationsförfarandet utan samtliga. I något fall är emellertid en särreglering nödvändig för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet.

7.2 - Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt

Mitt förslag: Senaste tidpunkt för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt flyttas fram från den 30 april till den 3 maj taxeringsåret.

RSV:s förslag: RSV föreslår att senaste tidpunkt för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall vara den 2 maj taxeringsåret.

Remissinstanserna: Postverket föreslår att senaste tidpunkt för tyllnadsinbetalning flyttas fram en eller ett par dagar. Skälet till detta är att den 1 maj är en helgdag och erfarenheten visar att många väntar till sista dagen med sina deklarationer. Det blir då svårt att hinna med att göra inbetalningen den 2 maj så som RSV har föreslagit. På postkontoren kan det bli en stor belastning. De olika gireringssystem som finns anknutna till bankernas lönekonton blir också svåra att utnyttja för denna betalning av belastningsskäl och med hänsyn till tid för postgång.

Skälen för mitt förslag: Om den beräknade slutliga skatten överstiger den preliminära skatt som betalats under uppbördsåret kan den som vill undvika kvarskatteavgift göra en fyllnadsinbetalning av preliminär skatt. En sådan fyllnadsinbetalning skall enligt nuvarande regler göras senast den 30 april taxeringsåret. Till den del det belopp som behöver fyllnadsinbetalas överstiger 20 000 kr skall inbetalningen dock göras senast den 18 februari samma år. Har den skattskyldige fått anstånd med att lämna självdeklaration gäller särskilda regler.

Genom de av riksdagen under våren antagna reglerna om skatteavdrag på biinkomster, som börjar tillämpas den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680), kommer behovet att göra en fyllnadsinbetalning att minska för flertalet löntagare. Större fyllnadsinbetalningar beräknas förekomma i huvudsak endast i de fall den skattskyldige haft en reavinst.

Numera är de inbetalningskort som används för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt förtryckta med personnummer och kan användas endast

för detta ändamål. Detta medför att det i regel inte är några svårigheter med att kreditera den inbetalda skatten på rätt person. Med hänsyn till detta och till att behovet av fyllnadsinbetalningar beräknas minska bedömer RSV att fyllnadsinbetalningar även inom det nya deklarationsförfarandet kan göras april månad ut och ändå hinna beaktas vid debiteringen av den slutliga skatten. Eftersom deklarationstidpunkten enligt RSV:s förslag skall vara senast den 2 maj föreslår verket emellertid att fyllnadsinbetalningar skall kunna göras fram till detta datum.

Jag ser också stora fördelar med att senaste dag för fyllnadsinbetalning sammanfaller med deklarationstidpunkten. Det kan emellertid antas att en stor del av de skattskyldiga väntar med att lämna deklarationen till sista dagen. Det kan då, som Postverket påpekat, bli svårigheter med inbetalningarna. Jag föreslår därför att sista dag för fyllnadsinbetalning skall vara dagen efter deklarationstidpunkten, dvs. den 3 maj taxeringsåret. Detta föranleder ändringar i 27 § 3 och 4 mom. samt 69 § 1 mom. UBL.

7.3¶Debitering av slutlig skatt

Mitt förslag: Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige senast den 31 augusti taxeringsåret om han omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet och grundläggande beslut om årlig taxering fattats senast den 15 augusti.

RSV:s förslag: RSV föreslår att skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige senast den 30 juni taxeringsåret.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: Skattsedel på slutlig skatt skall enligt nuvarande regler tillställas den skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret (35 § första stycket uppbördslagen [1953:272], UBL).

Enligt RSV:s förslag skall samtliga som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet få sin skattsedel på slutlig skatt senast den 30 juni taxeringsåret om grundläggande beslut om årlig taxering fattats senast den 15 juni.

RSV:s förslag utgår från en ordning där en skattskyldig genom att inte reagera mot de förtryckta uppgifterna anses ha godkänt att bli taxerad i enlighet med dem. Som jag redan tidigare har nämnt innebär mitt förslag till nytt deklarationsförfarande — som innebär att den förenklade självdeklarationen alltid skall undertecknas och skickas tillbaka till skattemyndigheten — en viss förskjutning av den tidpunkt då slutskattedebitering kan ske i förhållande till RSV:s förslag. Jag har från RSV inhämtat att med det deklarationsförfarande jag föreslår bör debiteringen av slutlig skatt normalt vara avklarad senast den 31 augusti taxeringsåret. I vissa undantagsfall kan ett grundläggande beslut inte : fattas före den 15 augusti, t.ex. på grund av att den skattskyldige haft

legala förhinder att lämna deklaration. I sådana fall skall den skattskyldige underrättas om att slutskattesedel kommer att sändas ut senare. För övriga skattskyldiga, dvs. för dem som inte omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet, bör den nuvarande bestämmelsen om att slutskattesedeln skall sändas ut senast den 15 december fortfarande

gälla. Jag ansluter mig till RSV:s förslag, dock med beaktande av den

tidigare nämnda tidsförskjutningen. Mina förslag i den här delen

föranleder ändringar i 35 § UBL. Den ordning som nu gäller för återbetalning av överskjutande skatt bör

behållas. Det innebär att i sådana fall där skattsedeln på slutlig skatt

sänds ut senast den 31 augusti skall återbetalningen också ske i samband

med detta. Jag återkommer strax till frågan om uppbörd av kvarstående

skatt och hur ö-skatteränta och kvarskatteavgift skall beräknas (avsnitt

7.5 och 7.7).

7.4¶Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt

Mitt förslag: Nuvarande möjlighet till förtidsåterbetalning av

överskjutande skatt skall slopas för skattskyldiga som omfattas av

det förenklade deklarationsförfarandet.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping påpekar att reaför-

luster, som kan drabba den enskilde hårt, också kan redovisas inom det förenklade deklarationsförfarandet. Kammarrätten anser därför att förtida

återbetalning av preliminär skatt bör kunna ske i undantagsfall t.ex. när

det är fråga om ansenliga belopp.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i 45 och 46

$$ UBL kan för mycket betald preliminär skatt betalas tillbaka i förtid i samband med att den preliminära skatten jämkas. Ansökan om sådan återbetalning skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av april månad taxeringsåret. För återbetalning krävs att den skatt som har

betalats in för mycket är minst en femtedel av den slutliga skatten och

lägst 500 kr. Om det föreligger särskilda omständigheter får återbetalning ske trots att det för mycket betalda beloppet inte uppgår till en femtedel av den slutliga skatten. På belopp som återbetalas i förtid beräknas ingen ränta.

Skattemyndigheternas arbete med de förtida återbetalningarna är

mycket resurskrävande eftersom de måste behandlas vid sidan av de normala debiterings- och utbetalningsrutinerna. Antalet ansökningar om

återbetalning visar en ökande tendens. Under år 1991 beräknas antalet

återbetalningar enbart för skattskyldiga med A-skattesedel ha uppgått till

ca 260 000. För kronofogdemyndigheterna medför de förtida återbetalningarna

också merarbete eftersom avräkning eller utmätning måste ske vid flera tillfällen under våren. En nackdel är också att avräkning mot eventuell

skuld enligt årets restförda kvarstående skatt inte kan ske eftersom restföringen inträffar senare i tiden.

RSV har föreslagit att möjligheten till förtidsåterbetalning av för

mycket betald preliminär skatt skall slopas för sådana skattskyldiga som

omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet.

Jag har nyss föreslagit att skattsedeln på slutlig skatt skall sändas ut i augusti för dem som omfattas av det förenklade förfarandet (avsnitt 7.3). Inte heller med denna tid för skattsedelsutsändandet finns det skäl att medge återbetalning i förtid för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet. En förtida återbetalning i dessa fall skulle innebära en återbetalning endast någon månad tidigare än i ordinarie ordning. Med hänsyn till det merarbete de förtida återbetalningarna

förorsakar för såväl skattemyndigheter som kronofogdemyndigheter och till de möjligheter till jämkning under inkomståret som finns, anser jag inte att en möjlighet till förtida återbetalning i dessa fall är befogad. Jag föreslår därför en särreglering i 45 § 2 mom. och i punkt 3 av anvisningarna till 45 § UBL för de skattskyldiga som får sin slutskattesedel

först i december under taxeringsåret. Det innebär att den som har haft en stor reaförlust alltid har möjlighet att lämna en allmän självdeklaration. Därigenom får han också möjlighet att begära förtida återbetalning av för

mycket betald preliminär skatt. Enligt min mening finns det därför inte något behov av en sådan undantagsbestämmelse som kammarrätten i

Jönköping efterfrågat. Det bör emellertid påpekas att en förtidsåterbetalning blir ekonomiskt ofördelaktig eftersom ingen ränta utgår. Det kan därför antas att det endast i undantagsfall kan vara av intresse att utnyttja denna möjlighet.

7.5 - Uppbörd av kvarstående skatt

Mitt förslag: Om den kvarstående skatten betalas in till skat-

temyndigheten senast den 18 september taxeringsåret skall kvar-

skatteavgiften sättas ned.

RSV:s förslag: RSV föreslår att kvarskatteavgiften skall sättas ned om den kvarstående skatten betalas in senast den 18 augusti under taxeringsåret. Remissinstanserna: Enligt Statskontorets mening har RSV något överskattat problemen med flera uppbördstillfällen för kvarstående skatt.

"Statskontoret anser att andra skäl talar för att införa en tidigare uppbörd för dem som omfattas av det förenklade förfarandet oavsett konsekvenserna för arbetsgivarna. För det första förekommer många ändringar

i skatteavdragsrutinerna fortlöpande under året t.ex. genom jämkningsförfarandet som innebär att skatteavdragen redan i dag kan ändras många

gånger på ett år. För det andra svarar arbetsgivarna redan i dag för andra

avdrag och automatkonteringar inom ramen :för löneadministrationen, t.ex. avdrag för försäkringar och andra avgifter. Statskontoret föreslår

därför att den danska modellen införs så att uppbördsperioden tidigareläggs till september — november. Såväl likviditetsproblem som ränteutgifter minskar för staten vid en tidigarelagd uppbörd av den kvarstående skatten. Statskontoret tillstyrker att kvarskatteavgiften skall reduceras för den som betalar den kvarstående skatten senast den 18 augusti. Det

bidrar till en förbättrad likviditet och minskade ränteutgifter för

statskassan. Merparten av kvarskattebeloppen för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet är mycket låga. Enligt Statskontorets mening borde det kunna prövas om merparten av kvarskatteuppbörden obligatoriskt skall ske genom att den skattskyldige själv svarar för inbetalning av kvarskatter t.ex. under 1 000 kr alternativt 2 000 kr. Ytterligare ett alternativ kan vara att justera avgiftsuttaget för den kvarstående skatten. Statskontoret anser slutligen att det med utgångspunkt i RSV:s prognos över att volymen kvarstående skatt kommer att minska kraftigt också kan finnas anledning att pröva en förkortad uppbördsperiod från 3 till 2 månader. JUSEK vänder sig emot det av RSV föreslagna systemet för återbetalning av en del av kvarskatteavgiften när den kvarstående skatten betalas senast den 18 augusti. JUSEK:s uppfattning är att såväl de skattskyldiga som Postverket torde föredra att

slippa kassahantering till förmån för inbetalning via postgiro, bankgiro,

servicekonton och telefon. JUSEK anser att en smidigare lösning är att I stället införa möjligheter till fyllnadsinbetalning t.o.m. den 18 augusti. För den del av den slutliga skatten som täcks av fyllnadsinbetalning under tiden den 3 maj — den 18 augusti skulle då en reducerad kvarskatteavgift kunna beräknas.

Skälen för mitt förslag: Uppkommer kvarstående skatt vid debitering

av slutlig skatt skall den kvarstående skatten enligt nuvarande regler

betalas in till skattemyndigheten senast den 18 april året efter taxe-

ringsåret tillsammans med eventuell kvarskatteavgift.

Har den skattskyldige en A-skattesedel skall huvudarbetsgivaren göra skatteavdrag under januari — mars året efter taxeringsåret för betalning av den kvarstående skatten. En arbetsgivare som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt skall redovisa och betala den innehållna skatten senast den 18 april året efter taxeringsåret med hjälp av en särskild uppbördsdeklaration för Kvarstående skatt.

RSV har föreslagit att nuvarande regel att kvarstående skatt skall betalas senast den 18 april året efter taxeringsåret och att huvudarbetspivare skall göra skatteavdrag för betalning av kvarstående skatt för sådana skattskyldiga som har en A-skattesedel skall gälla även i det nya förfarandet. Verket har dock föreslagit att om den skattskyldige betalar sin kvarstående skatt direkt till skattemyndigheten senast den 18 augusti taxeringsåret skall kvarskatteavgiften reduceras.

Jag delar RSV:s uppfattning att arbetsgivarna inte bör komma in i bilden förrän efter den sista debiterinysomgången i december. Att såsom

Statskontoret föreslagit låta arbetsgivårna göra skatteavdrag för betalning av kvarstående skatt under två olika perioder blir enligt min mening för

betungande för såväl arbetsgivarna som skattemyndigheterna. Jag är inte heller beredd att nu föreslå att skatteavdrag skall göras under endast två

månader. Innan jag tar ställning till den frågan vill jag se vilken effekt på antalet skattskyldiga med kvarskatt den av riksdagen under våren beslutade F-skattereformen ger.

Enligt min mening innebär det förslag som RSV lagt fram att

uppbörden av den kvarstående skatten kan ske på ett tillfredsställande

sätt. Jag instämmer därför i förslaget. Med hänsyn till mitt förslag om att

slutskattesedel skall sändas ut senast den 31 augusti taxeringsåret bör

frivillig inbetalning av kvarstående skatt emellertid få ske senast den 18

september taxeringsåret. Jag anser i likhet med JUSEK att reduceringen av kvarskatteavgiften vid inbetalning av den kvarstående skatten senast den 18 september bör

ske på ett sådant sätt att det inte blir nödvändigt med en kassahantering. Jag förordar i stället det alternativ som RSV gett och som innebär att till

skattsedeln på slutlig skatt fogas två inbetalningskort, ett med den lägre avgiften för frivillig inbetalning och ett med den högre avsett för betalning vid den ordinarie uppbörden i april året efter taxeringsåret. Det sist nämnda inbetalningskortet kan antas komma att användas endast i

undantagsfall eftersom sådan kvarstående skatt som inte betalats senast den 18 september i regel kommer att betalas genom att arbetsgivaren gör

skatteavdrag med utgångspunkt från den skattskyldiges skattsedel eller

från sådan uppgift om den kvarstående skatten som arbetsgivaren hämtat in från skattemyndigheten. Jag föreslår således att det i 27 § 3 mom. UBL införs en bestämmelse att kvarskatteavgiften skall sättas ned om den kvarstående skatten betalas in till skattemyndigheten senast den 18 september under taxeringsåret. Förslaget i denna del föranleder även viss ändring av 40 § 2 mom. UBL. :

Till frågan hur stor reduceringen av kvarskatteavgiften skall vara om

kvarskatten betalas senast den 18 september taxeringsåret återkommer jag 1 avsnitt 7.7.

7.6¶Omräkning av skatt

Mitt förslag: Sker omräkning av taxeringen under löpande taxeringsperiod skall ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas. Medför omräkningen att överskjutande skatt skall återbetalas helt eller delvis skall detta ske genom debitering av tillkommande skatt. Sådan tillkommande skatt skall när det gäller betalning och arbetsgivares

medverkan vid uppbörden behandlas som kvarstående skatt.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: De nuvarande reglerna för omräkning av skatt tar sikte på sådana ändringar som görs efter det att den årliga debite-

ringen av sluthg skatt har avslutats, dvs. efter den 15 december

taxeringsåret. [ dessa delar behöver inga ändringar göras på grund av det

nya förfarandet.

Med det förenklade förfarandet kan antalet omräkningar av slutlig skatt väntas öka till följd av att debiteringen av den slutliga skatten tidigareläggs för de flesta som omfattas av förfarandet. Ändrade kontrolluppgifter och andra nya omständigheter som tillkommit efter det att slutskattesedeln har sänts ut kommer nämligen i ett antal fall att föranleda omprövning och nytt taxeringsbeslut. Även dessa fall måste åtgärdas genom omräkning av skatten.

En omräkning av den slutliga skatten under löpande taxeringsperiod leder till att en ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas. Har överskjutande skatt beräknats enligt den första debiteringen kan ändringen innebära att

den överskjutande skatten skall minskas eller att kvarstående skatt i stället

uppkommer.

RSV har här föreslagit den lösningen att redan återbetald överskjutande

skatt skall få återtas genom att tillkommande skatt debiteras. Detta kräver att begreppet tillkommande skatt i 2 § 2 mom. UBL ändras så att det

täcker även sådan skatt som skall betalas tillbaka på grund av omräkning

av skatten under löpande taxeringsperiod. Jag föreslår en sådan ändring.

Jag vill med hänsyn till vad Lagrådet anfört klargöra att avsikten är att också kvarskatteavgift och ö-skatteränta som har tagits upp i den först utfärdade skattsedeln på slutlig skatt skall beaktas vid debiteringen av den tillkommande skatten. Detta anser jag följa av bestämmelserna 1 27 § 3

mom. sista stycket resp. 69 § 1 mom. sista stycket UBL.

Den tillkommande skatt som debiteras i nu aktuella fall avses bli på förd på den nya slutskattesedeln. RSV har föreslagit att sådan tillkommande

skatt skall behandlas som kvarstående skatt i fråga om arbetsgivares

skyldighet att göra skatteavdrag samt att redovisa och betala in avdragen skatt. Jag instämmer även i detta förslag. Bestämmelser i detta hänseende bör tas in i en ny paragraf, 32 b §, i UBL. För att undaröja den oklarhet

som Lagrådet påpekat föreslår jag att den nyss nämnda paragrafen

utformas så att bestämmelserna om betalning av kvarstående skatt skall

sälla även när den skattskyldige själv skall betala sådan tillkommande

skatt som avses i 32 b §. Det krävs dessutom ändringar i 31 och 33 §§

UBL. Även här vill jag med hänsyn till vad Lagrådet anfört klargöra att

kvarskatteavwift skall tas ut på vanligt sätt även vid debiteringen av den nu aktuella tillkommande skatten och att respitränta kommer i fråga endast vid återbetalning av ö-skatteränta.

Den nuvarande regeln i 68 § 4 mom. UBL som ger skattemyndigheten möjlighet att i vissa fall innehålla skattebelopp som skall återbetalas, om det med fog kan antas att tillkommande skatt kommer att påföras,

omfattar enligt sin lydelse också sådan tillkommande skatt som behandlats nu. Jag anser att en sådan ordning behövs och föreslår således ingen ändring av 68 § 4 mom.

Mitt förslag: För överskjutande skatt som återbetalas senast den 31 augusti under taxeringsåret skall ö-skatteräntan beräknas till 35 4 av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret på belopp upp till 20 000 kr och till 25 7 av statslåneräntan på belopp därutöver.

Vid återbetalning senast den 31 augusti under taxeringsåret skall

ränta inte beräknas på överskjutande skatt som uppkommit genom

fyllnadsinbetalning efter den 18 februari taxeringsåret.

Kvarskatteavgift skall nedsättas till en procentsats motsvarande 60

20 av statslåneräntan om den kvarstående skatten betalas senast den

18 september taxeringsåret. Dock skall, i fall som detta, kvarskat-

teavgiften sättas ned till en procentsats motsvarande 45 9 av

statslåneräntan om den kvarstående skatten beror på förhållande som

den skattskyldige inte har kunnat råda över.

RSV:s förslag: RSV föreslår — mot bakgrund av förslaget att

slutskattesedeln skall utfärdas senast den 30 juni — att ö-skatteräntan på sådan överskjutande skatt som återbetalas senast den 30 juni skall beräknas till 25 2 av statslåneräntan på belopp upp till 20 000 kr och till

20 7 av statslåneräntan på belopp som överstiger 20 000 kr. Remissinstanserna: Statskontoret tillstyrker förslagen men anser att det

finns ytterligare förenklingar att genomföra bl.a. mot bakgrund av att den Överskjutande skatten kan beräknas bli av ringa omfattning när det gäller vanliga löntagare och pensionärer. En sådan administrativ förenkling är

att slopa ränteersättningen på överskjutande skatt som utbetalas under

Juli månad, alternativt att slopa den på belopp exempelvis under 5 000 kr. Enligt statskontorets mening kan nuvarande nivå på kvarskatteavgiften ifrågasättas. Också i ett internationellt perspektiv är avgiftsnivån låg.

Skälen för mitt förslag: Ö-skatteränta beräknas enligt nuvarande

regler (69 § I mom. UBL) efter en räntesats som motsvarar 60 0 av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret på den del av den överskjutande skatten som inte överstiger 20 000 kr. På

belopp därutöver beräknas ö-skatteränta efter en procentsats som

motsvarar 45 7 av statslåneräntan.

På belopp som betalats in genom fyllnadsinbetalning under tiden den

19 februari — den 30 april taxeringsåret beräknas räntan efter en

räntesats som motsvarar 30 / av statslåneräntan.

Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal.

Med hänsyn till att jag föreslagit att möjligheten till förtida återbetalning av för mycket betald preliminär skatt skall slopas för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet anser jag att man inte,

som Statskontoret förordat, kan undvara regler om Öö-skatteränta.

Däremot anser jag i likhet med RSV att ränta inte skall beräknas på

fyllnadsinbetalning som gjorts under tiden den 19 februari — den 2 maj taxeringsåret.

För överskjutande skatt som återbetalas i december taxeringsåret utgår ö-skatteränta för en beräknad tid om 10 månader (19 februari — 15 december). För överskjutande skatt som inom det nya systemet återbetalas senast den 31 augusti kan tiden beräknas till drygt 6 månader. Jag anser mot bakgrund av detta att ö-skatteräntan skall beräknas till 35 & av statslåneräntan på belopp upp till 20 000 kr och till 25 9 av statslåneräntan på belopp som överstiger 20 000 kr.

Enligt nuvarande regler (27 § 3 mom. UBL) tas kvarskatteavgift ut efter en procentsats som motsvarar 125 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret. På fyllnadsinbetalning som görs under tiden den 19 februari — 30 april året efter inkomståret tas kvarskatteavgift ut efter en procentsats som motsvarar 20 90 av statslåneräntan på belopp som överstiger 20 000 kr. Kvarskatteavgift vid anstånd med att lämna deklaration bestäms till 20 Z av statslåneräntan på belopp om högst 20 000 kr och 40 4 av statslåneräntan på resterande belopp. Om den kvarstående skatten beror på förhållande som den skattskyldige inte har kunnat råda över kan kvarskatteavgiften sättas ned till 90 % av statslåneräntan.

Procentsatserna för beräkning av kvarskatteavgift bestäms till tal med högst en decimal.

Med nuvarande regler kan den tid för vilken kvarskatteavgift tas ut beräknas till 14 månader (19 februari taxeringsåret — 18 april året efter taxeringsåret).

I det nya förfarandet skall enligt vad jag tidigare har föreslagit kvarskatteavgiften sättas ned om den kvarstående skatten betalas senast den 18 september under taxeringsåret (avsnitt 7.5). I detta fall bör avgiften beräknas för en tid om 7 månader (19 februari — 18 september). Jag anser därför att en lämplig nivå på kvarskatteavgiften i dessa fall är 60 7 av statslåneräntan.

Om den kvarstående skatten beror på förhållande som den skattskyldige inte har kunnat råda över bör kvarskatteavgiften kunna sättas ned till 45 7? av statslåneräntan.

Mina förslag i dessa delar medför ändringar i 27 § 3 mom., 27 a § och 69 & I mom. UBL.

Enligt min mening bör man inte, som en remissinstans förordat, redan i detta sammanhang ompröva den nivå på kvarskatteavgiften som riksdagen fastställt så sent som under våren (prop. 1991/92:93, bet. 1991/92:SkU19, rskr. 1991/92:269, SFS 1992:624). Det förenklade deklarationsförfarandet påverkar inte reglerna om kvarskatteavgift på annat sätt än att avgiften skall kunna sättas ned i de fall den kvarstående skatten har betalats in senast den 18 september taxeringsåret.

5 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 86 65

Mitt förslag: En skattskyldig som har obetald kvarstående skatt enligt det töregående årets taxering skall inte heller om han omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet få ut mer av eventuell överskjutande skatt än den del av skatten som överstiger det obetalda beloppet.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del. Skälen för mitt förslag: Restföring av kvarstående skatt sker enligt

nuvarande ordning efter ett påminnelseförfarande hos skattemyndigheten. Eftersom överskjutande skatt för det löpande taxeringsåret i det nya förfarandet skall fastställas senast i augusti under taxeringsåret kan det bli svårt för kronofogdemyndigheten att hinna avräkna eventuell restförd kvarstående skatt enligt det närmast föregående årets taxering mot den

överskjutande skatten. Enligt 68 § 4 mom. UBL skall en skattskyldig som har obetald

kvarstående skatt få ut överskjutande skatt endast i den mån den överstiger det obetalda beloppet. Jag anser att den bestämmelsen bör vara tillämplig även vid utbetalning av överskjutande skatt till dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet. För detta krävs ingen lagstiftningsåtgärd.

7.9¶Utmätning av överskjutande skatt

Mitt förslag: Bestämmelsen att gäldenären skall förbehållas ett belopp på 500 kr vid utmätning av överskjutande skatt m.m. i vissa slags mål skall slopas.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. RSV föreslår också att vissa av bestämmelserna i 68 § 6 mom. UBL flyttas till utsökningsbal-

ken.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan tillstyrker förslaget. Skälen för mitt förslag: Utsökningsbalkens regler om förbehåll, s.k.

beneficium, gäller inte vid utmätning av överskjutande skatt eller andra

restitutionsfordringar enligt UBL. I stället föreskrivs i 68 § 6 mom.

tredje stycket UBL att vid utmätning ett belopp på 500 kr skall förbehållas gäldenären. Detta gäller dock inte vid utmätning i allmänt mål och inte heller vid utmätning i enskilt mål som avser underhållsbidrag

fordringar enligt socialtjänstlagen (1980:620).

Vid samtidig utmätning i mål som omfattas av beneficiebestämmelsen

beloppet ofta komplicerad och resultatet av fördelningen svårbegripligt för gäldenären. Det belopp som skall förbehållas gäldenären i det enskilda målet kan helt eller delvis i stället tas i anspråk i ett allmänt mål eller mål om utmätning för underhållsbidrag m.m. Denna situation är inte ovanlig. Även i de fall där beloppet faktiskt tillfaller gäldenären får bestämmelsen, med hänsyn till beloppets ringa storlek, anses sakna nämnvärd betydelse för gäldenärens ekonomi. Jag föreslår därför att den' särskilda beneficiebestämmelsen i 68 § 6 mom. tredje stycket UBL slopas. Frågan om överflyttning av vissa bestämmelser i 68 § 6 mom. UBL till utsökningsbalken bör enligt min mening tas upp i det fortsatta arbetet med översyn av balken.

8¶Materiella frågor

8.1¶Fastighetsskatten

Min bedömning: Nuvarande bestämmelser bör stå kvar oförändrade.

RSV:s förslag: Nuvarande bestämmelse om jämkning av underlaget i

de fall fastighet bytt ägare under beskattningsåret skall slopas. I stället skall fastighetsskatt betalas för helt kalenderår av den som vid ingången av kalenderåret är ägare till fastigheten.

Remissinstanserna: Berörda instanser avstyrker ändring.

Skälen för min bedömning: I proposition 1992/93:122 om vissa frågor inför 1994 års allmänna fastighetstaxering, m.m. aviseras tillsättande av en utredning som skall behandla bl.a. beskattning av fastigheter. Frågan om vem som 1 skattehänseende skall anses som ägare till fastigheten vid visst datum bör lämpligen behandlas i den utredningen. Någon ändring av nuvarande regler bör därför inte ske för närvarande.

8.2¶Kontantprincipen och årsskiftesregeln m.m.

Mitt förslag: Kontantprincipen skall tillämpas strikt i inkomstslaget kapital, dock även fortsättningsvis med undantag för reavinster och reaförluster liksom för förskottsränta. Motsvarande skall gälla för allmänna avdrag.

Nuvarande regel om beskattningsår för inkomst av tjänst från fåmansföretag skall slopas.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Alla remissinstanser som uttalat sig i denna del är

I stort sett positiva till förslaget. Folksam och Sveriges Försäkringsförbund anför att antalet tilläggsuppgifter dock kan komma att bli stort på grund av att många premier som betalts strax före årsskiftet kommer försäkringsföretagen tillhanda först efter årsskiftet, med följd att kontrolluppgift inte lämnas.

Skälen för mitt förslag: För inkomstslagen tjänst och kapital liksom

för allmänna avdrag gäller som huvudregel kontantprincipen, dvs.

inkomster och utgifter skall redovisas för det beskattningsår, under vilket de uppburits resp. betalats. För betalningar som sker kring årsskiftet finns dock undantag vad gäller inkomst av kapital och allmänna avdrag. Undantaget innebär att intäkter skall hänföras till beskattningsåret under förutsättning att de intjänats under detta år och blivit tillgängliga för lyftning före den 15 januari påföljande år. Intäkter, som uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning efter den 15 december året före beskatt-

tidigast på beskattningsåret. Motsvarande gäller för utgifter som betalats kring årsskiftet.

Reglerna om årsskiftesbetalningar tillkom efter förslag av Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) som en kodifiering av gällande praxis. Reglerna omfattade från början även inkomstslaget tjänst. Efter förslag i prop. 1991/92:43 ändrades dock regeln vid inkomst av tjänst fr.o.m. 1992 års taxering. Skälet till detta var att det förelåg en bristande överensstämmelse mellan de matenella reglerna vid inkomsttaxeringen och de regler som gäller inom uppbördsområdet. På

uppbördsområdet gäller nämligen en strikt kontantprincip. Detta fick

konsekvensen att det kunde uppstå en misstämning mellan underlaget för den i uppbördsdeklarationen redovisade källskatten och de belopp, som enligt kontrolluppgift skall tas upp som inkomst för beskattningsåret.

Motsvarande synpunkter på bristande samstämmighet kan läggas på redovisningen i fråga om preliminärskatt på inkomstränta i kontrolluppgift. Preliminärskatt på ränta som betalas ut eller gottskrivs på annat sätt än genom kreditering på konto vid årsskiftet redovisas först i den

uppbördsdeklaration som lämnas i februari. Dessutom har representanter

för banker och andra kreditinstitut framfört att nuvarande regler till följd av årsskiftesregeln är svårhanterliga, bl.a. måste en extra datorkörning vÖras för att kontrolluppgiften skall bli i överensstämmelse med lagens krav. Detta medför inte obetydliga merkostnader. De praktiska proble-

men förväntas dessutom öka om obhgatorisk uppgiftsskyldighet införs

beträffande utgiftsräntor.

Nackdelarna med att räntebetalningar omedelbart efter årsskiftet inte häntörs till det år de belöper på, är enligt min mening inte större än att de kan anses acceptabla. Oavsett när gränsen dras kommer denna effekt

att uppstå, så snart inte belöpandeprincipen gäller fullt ut. Med nuvarande enhetliga skattesats för kapitalinkomster är inte heller effekten av en

felaktig periodisering av samma betydelse som tidigare. Jag anser därför att övervägande skäl talar för att en strikt kontantprincip införs i

härmed.

Den särskilda regeln om rätt beskattningsår för inkomst från fåmansföretag (punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL) kan tas bort som en följd av det föreslagna slopandet av årsskiftesregeln beträffande inkomst av kapital.

Enligt punkt 7 av anvisningarna till 46 § KL är årsskiftesregeln tillämplig på allmänna avdrag. Beträffande pensionsförsäkringar har RSY

lämnat en särskild rekommendation att årsskiftesregeln får tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering (RSV Dt 1991:30). Enligt denna bör avgift för pensionsförsäkring anses hänförlig till beskattningsåret, om ansökan om

försäkring kommit in till försäkringsbolaget senast den 31 december

beskattningsåret och avgiften erlagts senast den 14 januari året efter

beskattningsåret.

Vid införande av obligatorisk uppgiftsskyldighet är detta otillfredställande, eftersom det för uppgiftslämnaren kan bli svårt att avgöra till vilket beskattningsår en premie som betalats kring årsskiftet skall hänföras. En strikt kontantprincip även för allmänna avdrag skulle därför vara att

föredra. Som jag tidigare nämnt innebär ett slopande av årsskiftesregeln

vissa problem på grund av det intensiva nytecknandet av pen-

sionsförsäkringar under årets sista veckor. Försäkringsföretagen har inte

möjlighet att känna till alla inbetalningar som gjorts under årets sista bankdagar. Detta leder till att kontrolluppgift för dessa premier inte

kommer att lämnas för detta beskattningsår, med följd att den skatt-

skyldige måste lämna en kompletterande uppgift i deklarationen. Denna omständighet utgör dock enligt min mening inte tillräckliga skäl för att bibehålla en särreglering för avgifter för pensionsförsäkringar. I likhet

med vad som gäller beträffande inkomstslaget kapital uppstår detta problem oavsett när gränsen dras. Som jag tidigare nämnt är det främst ett informationsproblem - övergångsvis - att förmå försäkringstagarna att tidigarelägga sina premieinbetalningar några dagar. Jag föreslår således

att en strikt kontantprincip införs även beträffande allmänna avdrag och att nuvarande årsskiftesregel slopas. Punkt 7 av anvisningarna till 46 § KL bör därför utgå.

9¶Skönstaxering

Mitt förslag: Bestämmelsen om skönstaxering i taxeringslagen justeras för att bättre klargöra dess tillämpningsområde.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Skälen för mitt förslag: Den som är skattskyldig till mervärdesskatt

skall numera, oberoende av årsredovisningens storlek, alltid redovisa och

betala mervärdesskatt. Överstiger den skattepliktiga omsättningen för

beskattningsåret 200 000 kr skall den skattskyldige anmäla sig för registrering (19 § ML). Skattskyldig som inte är skyldig att lämna självdeklaration skall alltid låta registrera sig. Skattskyldig som inte är anmälningspliktig skall redovisa utgående och ingående mervärdesskatt i sin allmänna självdeklaration för beskattningsåret. I fråga om förfarandet vid beskattningen av sådan skattskyldig gäller inte bestämmelserna i 22-57 och 64 a-71 §§ ML, utan i stället bestämmelserna i LSK, TL och UBL. I 1 kap. 1 § tredje stycket TL finns också en upplysning om att bestämmelserna i TL gäller i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt enligt 21 § ML.

Vid en skönsmässig uppskattning av mervärdesskatt som redovisas i självdeklarationen skall således inte bestämmelserna i 30 § ML utan reglerna om skönstaxering i 4 kap. 3 § TL tillämpas. Enligt 4 kap. 3 § TL får skönstaxering ske om inkomsten av en viss förvärvskälla eller den skattepliktiga förmögenheten inte kan beräknas tillförlitligt på grund av att den skattskyldige inte lämnat någon självdeklaration eller på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen.

RSV har i en framställning till Finansdepartementet anfört att även om avsikten med hänvisningen från ML till TL uppenbarligen är att även mervärdesskatt skall kunna uppskattas efter skön, kan det ifrågasättas om lydelsen av 4 kap. 3 § TL medger en sådan skönsmässig uppskattning. RSV anser det därför angeläget att det, genom en ändring av 4 kap. 3 § TL, klarläggs att skönstaxering kan ske även i de fall mervärdesskatten skall redovisas i självdeklarationen. På samma sätt är det angeläget att det klarläggs att regeln i 4 kap. 3 § TL är tillämplig på de övriga skatter för vilka underlaget fastställs enligt reglerna i TL.

Det är enligt min mening uppenbart att avsikten varit att 4 kap. 3 § TL skall tillämpas även i de fall mervärdesskatt skall redovisas i självdeklarationen. Samma sak gäller de övriga skatter för vilka underlaget fastställs enligt TL. Det är otillfredsställande att bestämmelsen har en sådan utformning att det kan råda oklarhet i detta avseende. Jag föreslår därför att 4 kap. 3 § TL justeras så att ordalydelsen omfattar mervärdesskatt och samtliga de skatter för vilka underlaget fastställs enligt TL.

10¶Ikraftträdande

Det nya förfarandet innebär ett väsentligt utökat uppgiftslämnande i fråga om bl.a. utgiftsräntor och premier för pensionsförsäkringar. Förfarandet innebär också stora administrativa förändringar inom skatteförvaltningen med förtryckning av deklarationer, tidigarelagd debitering etc. Ett genomförande av förslagen kräver därför en förhållandevis lång tid för anpassning av ADB-system m.m. såväl hos berörda uppgiftslämnare som hos skatteförvaltningen.

Å andra sidan innebär den föreslagna reformen enligt min uppfattning så stora fördelar såväl för deklaranterna som för skatteadministrationen att ett genomförande bör ske så snart det är möjligt. Med beaktande härav anser jag att det nya förfarandet bör tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering.

Vad avser införandet av en strikt kontantprincip beträffande inkomstslaget kapital och allmänna avdrag, är det nödvändigt att de nya reglerna kan tillämpas redan vid ingången av taxeringsåret 1995. De bör därför tillämpas första gången redan vid 1994 års taxering, dock att de gamla bestämmelserna fortfarande skall tillämpas i fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993.

De övriga förändringar i uppgiftsskyldigheten som bl.a. föranletts av en särskild framställning från RSV och som redovisats i avsnitt 5.6 bör tillämpas redan vid 1994 års taxering.

Slopandet av de särskilda beneficiereglerna i UBL bör träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas på återbetalning av skatt som sker efter ikraftträdandet.

11¶Ekonomiska konsekvenser

RSV redovisar i rapporten en beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av verkets förslag. I beskattningsverksamheten ger det föreslagna förfarandet besparingseffekter inom områdena deklarationsgranskning och granskningsmedverkan (sortering, beredning, arkivering m.m.) motsvarande sammanlagt 550 årsarbetskrafter. Vidare ger slopandet av förtidsåterbetalningarna en besparing motsvarande 80 årsarbetskrafter. Tidigareläggningen av uttaget av slutskattesedlar medför å andra sidan en ökning av arbetet med omprövning och omdebitering med anledning av bl.a. ändringar i kontrolluppgifterna som sker efter uttaget av skattsedlar. RSV beräknar att denna ökning motsvarar ca 100 årsarbetskrafter. Sammantaget motsvarar besparingseffekten alltså ca 530 årsarbetskrafter. RSV räknar slutligen med en smärre ökning av kostnaderna för information som en följd av det nya förfarandet.

I medelstermer innebär det förslag RSV lagt fram enligt verkets beräkningar en total besparing på 158 mkr per år. Besparingen kan tas hem successivt med början budgetåret 1994/95. I den fördjupade anslagsframställningen för perioden 1993/94 - 1995/96 föreslår RSV att besparingen tas hem med 32,2 mkr budgetåret 1994/95 och 92,3 mkr budgetåret 1995/96.

Ett par av remissinstanserna har påpekat att RSV:s beräkning av de ekonomiska konsekvenserna bygger på delvis osäkra antaganden. För egen del kan jag konstatera att det ligger i sakens natur att beräkningar av det nu aktuella slaget oundvikligen måste bli behäftade med viss osäkerhet. Ett skäl till det är att antalet skattskyldiga som kommer att behöva lämna tilläggsuppgifter om avdrag är svårt att förutse med någon större säkerhet, eftersom det är beroende på de skattskyldigas ekonomiska förhållanden under inkomståret. Vilka granskningsinsatser som behövs för att upprätthålla en kontrollnivå som motsvarar dagens är också svårbedömt. Till detta kommer att det förslag som jag nu lägger fram skiljer sig från RSV:s förslag främst på det sättet att jag föreslår att de skattskyldiga skall underteckna den förtryckta deklarationen och skicka in den till skattemyndigheten. Skälen för detta har jag redogjort för i det

innebär merarbete jämfört med den ordning som RSV utgått från i sina beräkningar.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts gör jag för egen del bedömningen att besparingseffekten av förslaget motsvarar ca 360 årsarbetskrafter eller, uttryckt i medelstermer, ca 107 mkr. Av dessa räknar jag med att drygt 17 mkr kan tas hem budgetåret 1994/95 och drygt 62 mkr budgetåret 1995/96.

Jag vill framhålla att det nya förfarandet härutöver innebär en betydande förenkling för ett stort antal skattskyldiga. Den ekonomiska effekten av detta är det dock enligt min mening svårt att beräkna.

Genomförandet av det nya förfarandet medför vissa engångsutgifter för utbildning av personalen, information till allmänheten och blanketter m.m. samt utvecklingsarbete vid RSV. Dessa utgifter har av RSV beräknats till ca 17 mkr. Till detta kommer kostnader för utveckling av ADB-stöd för det nya förfarandet. Om det nya systemet skulle utvecklas i nuvarande tekniska miljö skulle dessa kostnader enligt RSV:s beräkningar uppgå till närmare 30 mkr. Om systemutvecklingen kan samordnas med den omstrukturering av ADB-stödet inom taxeringsområdet som planeras av andra skäl blir dock kostnaden avsevärt lägre.

Jag gör inte någon annan bedömning av genomförandekostnaderna än den som RSV redovisat.

12¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 3. lag om ändring 1 uppbördslagen (1953:272), 4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

6. lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

7. lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen (1953:272). .

Lagrådet har granskat förslagen under 1-5. Lagrådets yttrande har inte inhämtats beträffande de under 6 och 7 angivna lagförslagen. Dessa förslag är enligt min mening av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

13¶Författningskommentarer

13.1¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter

2 kap. 10 8 Bestämmelserna i förutvarande 10 § har upphävts. Paragrafen innehåller numera de bestämmelser som tidigare återfanns i 13 § och som reglerade vilka uppgifter en allmän självdeklaration skall innehålla. Numera skall i detta hänseende inte någon skillnad göras mellan allmän och förenklad självdeklaration. Paragrafen har justerats i enlighet med detta. Förmögenhet skall anges endast om den beskattningsbara förmögenheten uppgår till skattepliktigt belopp. I paragrafens tredje stycke anges att om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögenhet skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet. Lagrådet har i detta sammanhang ansett att det bör klargöras under vilka förutsättningar uppgift skall lämnas om annans förmögenhet. Av 12 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt framgår i vilka fall den beskattningsbara förmögenheten skall beräknas gemensamt för makar eller för föräldrar och barn. Uppgift om annans förmögenhet skall därför lämnas endast om beskattningsbar förmögenhet skall beräknas gemensamt för den skattskyldige och en eller flera andra personer samt om den skattskyldiges förmögenhet i sådant fall tillsammans med annans förmögenhet uppgår till skattepliktigt belopp.

15§ Till följd av att obligatorisk uppgiftsskyldighet för utgiftsräntor har införts för banker och andra låneinstitut har en motsvarande inskränkning gjorts i den skattskyldiges uppgiftsskyldighet beträffande sina skulder.

28 § Senaste inlämningsdag för allmän självdeklaration är även fortsättningsvis normalt den 15 februari under taxeringsåret. Skattskyldig, som skall lämna allmän självdeklaration på grund av att han inte mottagit förtryckt deklarationsblankett senast den 15 april under taxeringsåret, skall dock lämna allmän deklaration senast den 2 maj under taxeringsåret. Även för förenklad självdeklaration gäller att den skall vara inlämnad senast den 2 maj under taxeringsåret. Paragrafen har ändrats i överensstämmelse härmed.

3 kap.

9?$

Andra och tredje styckena innehåller bestämmelser om hur resekostnadsoch traktamentsersättningar skall redovisas på kontrolluppgift. Ändringen innebär att ersättning som överstiger avdragsgillt belopp och som skall anses som lön, inte längre skall redovisas särskilt för sig, utan sådan ersättning skall redovisas tillsammans med övrig lön.

Paragrafen behandlar kontrolluppgiftsskyldigheten för försäkringsutbetalningar. Ett förtydligande har gjorts beträffande återköp av försäkring, som 1i detta avseende skall behandlas som utbetalning på grund av försäkring.

25a§ I paragrafen, som är ny, har intagits bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet för utgiftsränta. I första stycket behandlas kretsen av uppgiftsskyldiga. Den skall omfatta alla som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning, vilket avser reguljära lån i banker och andra kreditinstitut. Uppgiftsskyldigheten omfattar också den som i annan yrkesmässig verksamhet bedrivit låne- eller kreditgivning via konto eller i annan form, vilket innebär att ett företag som i och för sig inte bedriver utlånings- eller kreditverksamhet ändå blir uppgiftsskyldigt för sådana krediter som företaget lämnat i form av kontokortskrediter eller motsvarande. Detta gäller oavsett om krediten lämnas av det säljande bolaget självt eller om kreditgivning sker via ett finansieringsbolag. Uppgiftsskyldighet föreligger vidare för förening, som lämnat lån till medlemmar samt för arbetsgivare eller uppdragsgivare som lånat ut pengar till arbetstagare resp. uppdragstagare. För arbetsgivare eller uppdragsgivare som lånat ut pengar mot ränta till arbetstagare resp.

57 § Om lån tecknats av ett större antal personer gemensamt, vilket t.ex. kan

vara fallet när det gäller lån till obligationskonsortier, skall samma regel

tillämpas för skuldräntor som för inkomsträntor (förfogarkonton). Det

innebär att kontrolluppgift lämnas på den person som tecknat lånet för

konsortiets räkning och denne får ombesörja att uppgift om fördelning

lämnas till medlemmarna i konsortiet. Andra stycket har ändrats i enlighet

med detta.

13.2¶Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

3 kap.

4 kap.

13.3¶Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

2§2 mom. | första stycket har definitionen av begreppet tillkommande skatt utvidgats .

till att omfatta även sådan skatt som skall betalas på grund av att skattemyndigheten innan påföringen av slutlig skatt har avslutats, dvs.

innan den 15 december under taxeringsåret, har ändrat ett tidigare fattat

beslut om slutlig skatt. Sådan tillkommande skatt som är aktuell i detta sammanhang, dvs. tillkommande skatt som debiteras innan påföringen av slutlig skatt har avslutats, skall behandlas som kvarstående skatt när det gäller betalning och arbetsgivares medverkan vid uppbörden (se 32 b §).

27 § 3 mom.

27 § 4 mom. Ändringarna i detta moment föranleds av att sista dag för fyllnadsin-

betalning av preliminär skatt har flyttats fram till den 3 maj året efter

inkomståret.

318

För sådan tillkommande skatt som debiteras innan påföringen av slutlig skatt har avslutats skall gälla särskilda bestämmelser om uppbörd. Dessa

har tagits in i 32 b §. Bestämmelsen i tredje stycket av förevarande

paragraf har justerats i enlighet med detta.

33 § Skall tillkommande skatt debiteras innan påföringen av slutlig skatt har avslutats skall en ny slutskattesedel utfärdas som omfattar även den tillkommande skatten. I sådana fall skall alltså inte utfärdas någon skattsedel på tillkommande skatt. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

35 8

Om skattemyndigheten på grund av en förenklad självdeklaration har fattat ett grundläggande beslut om taxering senast den 15 augusti taxeringsåret skall en skattsedel på slutlig skatt översändas till den skattskyldige senast den 31 augusti samma år. En bestämmelse om detta har tagits in i första stycket.

40 § 2 mom.

Enligt nuvarande regler skall skattsedel på slutlig skatt översändas till den skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret. Under sådana förhållanden är det nödvändigt att den skattskyldige omedelbart överlämnar skattsedeln till sin huvudarbetsgivare. De som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet kommer emellertid att få sin skattsedel redan under augusti månad. Dessa skattskyldiga skall ha möjlighet att senast den 18 september själva betala in den kvarstående skatten och på det sättet få en lägre kvarskatteavgift. Fram till sist nämnda tidpunkt bör de skattskyldiga därför behålla skattsedeln. Den bör dock överlämnas till arbetsgivaren före utgången av taxeringsåret. Detta anges i första stycket.

45 8 2 mom. Bestämmelserna om förtida återbetalning av för mycket betald preliminär skatt i detta moment har genom ändringen i första stycket begränsats till att gälla endast sådana skattskyldiga som skall taxeras på grundval av en allmän självdeklaration.

68 § 6 mom. Ändringen i andra stycket beror på att skattsedlarna på slutlig skatt för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet skall sändas ut senast den 31 augusti taxeringsåret.

6 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 86 81

13.4¶Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen(1928:370)

Anvisningar till 41 §

Sista meningen i första stycket av punkt 4, som innehöll särbestämmelser

beträffande utdelning på och vinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag, har utgått till följd av att en strikt kontantprincip införts i inkomstslaget kapital.

till 46 §

Punkt 7 har utgått till följd av att en strikt kontantprincip införts beträffande allmänna avdrag.

Övergångsbestämmelsen

Enligt övergångsbestämmelsen skall de nya bestämmelserna om en strikt

kontantprincip tillämpas första gången vid 1994 års taxering. De äldre bestämmelserna skall dock tillämpas i fråga om intäkter som uppburits

eller utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992—1993. Avsikten

med övergångsbestämmelsen är bl.a. att förhindra dels att en inkomst beskattas mer än en gång eller helt undgår beskattning, dels att en utgift föranleder dubbelavdrag eller inte alls medför avdragsrätt. Övergångsbestämmelsen har justerats med anledning av påpekande av Lagrådet.

13.5¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt

3 §5 mom. De särskilda bestämmelserna om årsskiftesbetalningar avseende inkomst av kapital har slopats och en strikt kontantprincip har införts. Första srycket har ändrats i överensstämmelse härmed. Undantag gäller dock även fortsättningsvis beträffande reavinster och reaförluster, där skattskyldighet inträder vid avyttringen (24 § 4 mom.), liksom för förskottsränta som skall hänföras till det år på vilket den belöper.

Övergångsbestämmelsen

Enligt övergångsbestämmelsen skall de nya bestämmelserna om en strikt kontantprincip tillämpas första gången vid 1994 års taxering. De äldre bestämmelserna skall dock tillämpas i fråga om intäkter som uppburits eller utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992—1993. Avsikten med övergångsbestämmelsen är bl.a. att förhindra dels att en inkomst beskattas mer än en gång eller helt undgår beskattning, dels att en utgift föranleder dubbelavdrag eller inte alls medför avdragsrätt. Övergångsbestämmelsen har justerats med anledning av påpekande av Lagrådet.

13.6¶Förslaget till Lag om ändring i lagen (1990:1136)

om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Vad som föreskrivs i punkt 4 av övergångsbestämmelserna skall gälla även vid 1994 års taxering. Förslaget har kommenterats 1 avsnitt 5.6.4.

13.7¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen (1953:272)

39 § I mom. I sista stycket sista meningen skall hänvisningen rätteligen avse tredje stycket. En sådan justering har gjorts.

14¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-

uppgifter,

2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

6. lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

7. lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen (1953:272).

15¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga 1

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

dels att 2 kap. 1, 2, 10, 11, 12, 15, 28 och 32 §§, 3 kap. 14, 22, 26, 27, 47 och 57 §§ samt rubriken före 14 § skall ha följande lydelse,

dels att i 2 kap. närmast före 28 § skall införas en ny paragraf, 27 a, samt i 3 kap. fyra nya paragrafer, 17 a, 25 a, 26 a och 32 a §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Fysisk person får, om inte annat Den som enligt 4 § skall lämna följer av 11 §, lämna förenklad självdeklaration får, om inte annat självdeklaration om vad som skall följer av 12 §, lämna förenklad redovisas i fråga intäkter och självdeklaration.

lag,

d) statligt räntebidrag för bostadsändamål,

3. allmänt avdrag för pen- Sionsförsäkring.

118

Förenklad självdeklaration får Taxeringsförslag skall grundas inte lämnas, om på innehållet i inkomna kontroll-

1. den skattsyldige inte varit uppgifter och övriga av mynbosatt i Sverige under hela be- digheten kända uppgifter samt ange skattningsåret, 1. den skattskyldiges namn,

2. den skattskyldige under be- personnummer, postadress och skattningsåret haft inkomst av hemortskommun, anställning i utlandet eller annars 2. de intäkter och avdrag som är från utlandet haft inkomst eller vid att hänföra till inkomstslagen tjänst utgången av beskattningsåret ägt eller kapital, skattepliktig förmögenhet i ut- 3. de allmänna avdrag samt det landet, grundavdrag eller särskilda

3. den skattskyldige under be- grundavdrag som den skattskyldige skattningsåret varit skyldig att är berättigad att få vid taxeringen, betala sjömansskatt enligt lagen 4. vad som behövs för beräkning (1958:295) om sjömansskatt, av fastighetsskatt enligt lagen

4. den skattskyldige är företags- (1984:1052) om = statlig — fas. ledare i fåmansföretag, fåmansägt tighetsskatt, handelsbolag, företag , som enligt 5. taxerad och beskattningsbar 3 § 12 mom. nionde stycket lagen förvärvsinkomst, (1947:576) om statlig inkomstskatt 6. inkomst eller underskott av skall behandlas som fåmansföretag kapital. eller, om skyldighet att lämna uppgifter föreligger enligt 24 §, i företag som upphört att vara sådant företag eller närstående till företagsledaren eller delägare i sådant företag,

5. den skattskyldige skall samtaxeras med person som är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om inkomst av näringsverksamhet, eller

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. den skattskyldige under beskattningsåret har förvärvat en privatbostadsfastighet.

En förenklad självdeklaration Allmän självdeklaration skall skall innehålla uppgifter om lämnas om

1. den skattskyldiges namn, I. den skattskyldige inte varit personnummer, postadress och bosatt i Sverige under hela behemortskommun, skattningsåret,

2. vad som behövs för att be- 2. den skattskyldige är företagsstämma om den skattskyldige skall ledare i fåmansföretag, fåmansägt samtaxeras eller inte, handelsbolag, företag, som enligt 3

3. de intäkter som skall hänföras $ 12 mom. nionde stycket lagen till inkomst av tjänst och som den (1947:576) om statlig inkomstskatt skattskyldige inte har fått med- skall behandlas som fåmansföretag delande om enligt 3 kap. 59 §, 4. eller, om skyldigheter att lämna de intäkter som skall hänföras till uppgifter föreligger enligt 24 §, i inkomst av kapital och som den företag som upphört att vara såskattskyldige inte har fått med- dant företag eller närstående till delande om enligt 3 kap. 59 § och företagsledaren eller delägare i de intäkter vid försäljning av teck- sådant företag, ningsrätt eller delbevis som grun- 3. den skattskyldige är skyldig att das på aktieinnehav i ett svenskt i självdeklaration lämna uppgift om bolag samt de avdrag för ränta och inkomst av näringsverksamhet, tomträttsaävgäld som den 4. den skattskyldige är annan skattskyldige yrkar, juridisk person än dödsbo, eller

5. det avdrag som den 5. den skattskyldige inte mottagit skattskyldige yrkar för avgift för taxeringsförslag senast den 15 pensionsförsäkring, april taxeringsåret.

6. den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar uppgick till minst 100 000 kronor eller, om beskattningsbar förmögenhet skall beräknas gemensamt för den skattskyldige och hans make eller barn enligt 12 & I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, de sammanlagda skattepliktiga förmögenhetstillgångarna — uppgick till minst 200 000 kronor,

7. vad som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Bilaga 1

Skall den skattskyldige taxeras för barns eller någon annans förmögenhet, skall uppgifter lämnas också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 6.

g

Om en skattskyldig yrkar avdrag Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av för en skuldränta vid beräkning av inkomst av kapital, skall han i inkomst av kapital, skall han — i självdeklarationen lämna uppgifter fall kontrolluppgift inte skall lämom skuldbeloppets storlek vid nas enligt bestämmelserna i 3 kap. beskattningsårets utgång och om 25 a § — i självdeklarationen lämlångivarens namn. Om långivaren na uppgifter om skuldbeloppets är en fysisk person skall uppgift storlek vid beskattningsårets utgång också lämnas om dennes person- och om långivarens namn. Om nummer eller adress. långivaren är en fysisk person skall

uppgift också lämnas om dennes

personnummer eller adress.

3 kap.

Kontrolluppgifter om Kontrolluppgifter om viss pension och livränta viss pension och livränta, samt vissa försäkringar vissa försäkringar samt om

erlagd försäkringspremie.

14 3”

Kontrolluppgifter om pension Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av för- och livränta skall lämnas av försäkringsföretag och under- säkringsföretag och understödsförening avseende stödsförening avseende

a) belopp som betalats ut på a) belopp som betalats ut på

grund av försäkring eller återköp

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 1 skatteplikt för beloppet föreligger av försäkring av den art att och skatteplikt för beloppet föreligger

och

b) livränta som getts ut till följd b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukför- grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses 132 § 3 a mom. säkring som avses i 32 § 3 a mom. eller punkt 12 av anvisningarna till eller punkt 12 av anvisningarna till 22 §& kommunalskattelagen 22 §& kommunalskattelagen (1928:370) även om utgett belopp (1928:370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur. inte är av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats ut om det utbetalda beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå om pension utgått på grund av tjänstepensionsförsäkring.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetalningsåret anges.

17a8

Kontrolluppgift om premie och

avgift för egen pensionsförsäkring

skall lämnas av försäkringsföretag

och understödsförening.

Kontrolluppgift skall lämnas för

försäkringstagare och avse under

året erlagd premie eller avgift för

pensionsförsäkring.

Kontrolluppgift om ränta och Kontrolluppgift om inkomstränta fordran skall lämnas av och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden, 4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning, 5. riksgäldskontoret ifråga om statens sparobligationer,

6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmelserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt räntebärande värdepapper oavsett om ränta

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 1 utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen preliminär skatt, I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskrivits samt om innehavet i depån eller den kontoförda fordringen vid årets utgång. Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning. Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

25a8§

Kontrolluppgift om skuldränta skall lämnas av

I. den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning eller den som i yrkesmässig verksamhet bedrivit motsvarande låne- eller kreditgivning via konto eller i annan form,

2. den som gett ut lån för den allmänna marknaden, 3. förening som till medlemmar lånat ut pengar mot ränta, eller

4. arbetsgivare eller uppdragsgivare som = till arbetstagare eller uppdragstagare lånat ut pengar mot ränta i andra fall än som avses i punkt 10 första stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370).

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person eller dödsbo beträffande under året betald och gottskriven ränta.

Avser skuld mer än en person skall skuldräntan fördelas lika mellan gäldenärerna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om skuld för vilken samtliga gäldenärer inte redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala räntan redovisas utan fördelning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga I

26 8

Efter föreläggande av skattemyn- Efter föreläggande av skattemyndigheten skall fysisk eller juridisk digheten skall också i andra fall än person som haft fordran lämna som avses i 25 a §& fysisk eller kontrolluppgift för namngiven juridisk person som haft fordran person (gäldenär). Kontrolluppgif- lämna kontrolluppgift för namnten skall avse ränteinkomst från given person (gäldenär). Kongäldenären och beloppet av hans trolluppgiften skall avse ränteinskuld vid en viss angiven tidpunkt. komst från gäldenären och beloppet

av hans skuld vid en viss angiven

tidpunkt.

57 &

I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser.

För dödsbo får i stället för or- För dödsbo får i stället för organisationsnummer den avlidnes ganisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Om person- personnummer anges. Om personnummer eller organisationsnummer nummer eller organisationsnummer inte kan anges för den som uppgif- inte kan anges för den som uppgiften avser, skall i stället dennes ten avser, skall i stället dennes födelsetid redovisas eller, i fråga födelsetid redovisas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22 § i om kontrolluppgifter enligt 22 § i de fall borgenären är en juridisk de fall borgenären är en juridisk person, namn postadress och per- person, namn postadress och personnummer för den som får för- sonnummer för den som får förfofoga över räntan eller fordran. Om ga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas av flera än fem ett konto innehas av flera än fem personer, får uppgifter lämnas om personer, får uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga in- i stället för om samtliga innehavare, (förfogarkonto), samt i nehavare, (förfogarkonto), samt i förekommande fall om den beteck- förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen som ning på innehavarkretsen som används för kontot. I så fall skall används för kontot. I så fall skall anges att det är fråga om ett för- anges att det är fråga om ett förfofogarkonto. Om den uppgiftsskyl- garkonto. I fråga om skuld som är dige har tilldelats ett särskilt redo- gemensam för flera än fem pervisningsnhummer = enligt 53 § soner får på motsvarande sätt 1 mom. uppbördslagen (1953:272), uppgifter lämnas om en person som skall detta, i annan kontrolluppgift ansvarar för lånet i stället för om än sådan som avser ränta, utdel- samtliga gäldenärer, (gemensamt ning eller betalning till eller från lån), samt i förekommande fall om utlandet, anges i stället för den den beteckning på låntagarkretsen uppgiftsskyldiges personnummer som används för lånet. I så fall eller organisationsnummer. anges att det är fråga om ett

gemensamt lån. Om den

uppgiftsskyldige har tilldelats ett

särskilt redovisningsnummer enligt

53 § 1 mom. uppbördslagen

(1953:272), skall detta, i annan

kontrolluppgift än sådan som avser

ränta, utdelning eller betalning till

eller från utlandet, anges i stället

för den uppgiftsskyldiges person-

nummer eller organisationsnum-

mer. Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett

' Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 1 räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för förräntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller inte den som inte har tilldelats personnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag eller företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde sycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, skall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

ISenaste lydelse 2 kap. 10 8 1991:1834 ?Senaste lydelse 2 kap. 11 8 1990:1136 Senaste lydelse 2 kap. 12 8 1990:1136 "Senaste lydelse 2 kap. 15 § 1990:1136 Senaste lydelse 2 kap. 28 8 1991:1903 Senaste lydelse 3 kap. 14 § 1990:1136 ”Senaste lydelse 3 kap. 22 8 1991:1834 "Senaste lydelse 3 kap. 27 8 1991:1002 Senaste lydelse 3 kap. 57 § 1990:1136

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324)

dels att 4 kap. 4 §! skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 3 §, 4 kap. 2 § samt 5 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

4 kap.

5 kap.

5§y Om deklarationsskyldig inte har Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration kommit in med allmän självdekinom föreskriven tid eller har han laration inom föreskriven tid eller

endast lämnat en självdeklaration har han endast lämnat en allmän med så bristfälligt innehåll att den självdeklaration med så bristfälligt

uppenbarligen inte är ägnad att innehåll att den uppenbarligen inte

ligga till grund för taxering, skall är ägnad att ligga till grund för

en särskild avgift (försenings- taxering, skall en särskild avgift

avgift) påföras honom. Sådan (förseningsavgift) påföras avgift påförs aktiebolag med 1 000 honom. Sådan avgift påförs akkronor och andra skattskyldiga tiebolag med 1 000 kronor och

med 500 kronor. andra skattskyldiga med 500 kronor. Har skattskyldig, som utan före- Har skattskyldig, som utan före-

läggande skall lämna självdeklara- läggande skall lämna allmän självtion, inte kommit in med deklara- deklaration, inte kommit in med

tion senast den 1 augusti under deklaration senast den 1 augusti

taxeringsåret eller har han dessför- under taxeringsåret eller har han innan endast kommit in med en dessförinnan endast kommit in med

självdeklaration med så bristfälligt en allmän självdeklaration med så innehåll att den uppenbarligen inte bristfälligt innehåll att den uppen-

är ägnad att ligga till grund för barligen inte är ägnad att ligga till

taxering, bestäms förseningsavgif- grund för taxering, bestäms förseten till fyra gånger det belopp som ningsavgiften till fyra gånger det

anges i första stycket. belopp som anges i första stycket.

Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet.

Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling, som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett

föreläggande, I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket. Vad som sägs om deklarationsskyldig och skattskyldig i första och

andra styckena gäller också för den som utan att vara deklarationsskyldig är skyldig att lämna uppgift enligt 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter eller särskild uppgift enligt 2 kap.

7 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 86 97

Bilaga 1

26 § samma lag. Vad som sägs om deklaration gäller då sådan uppgift

eller särskild uppgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

IScnaste lydelse 4 kap. 4 8 1990:1138 "Senaste lydelse 3 kap. 3 § 1990:1138 Senaste lydelse 5 kap. 5 § 1991:1902

Bilaga 1

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)

dels att 2 § 2 mom., 27 § 3 och 4 mom., 31, 33 och 35 §§, 40 & 2 mom., 45 § 2 mom., 69 § I mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45 $ skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 30 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan skatt gottskrivits enligt 27 § 2 mom.;

2 maj året efter inkomståret.

4 mom.? Har skattskyldig, som 4 mom. Har skattskyldig, som

har fått anstånd med självdeklara- har fått anstånd med självdeklarationen till någon dag efter den 30 tionen till någon dag efter den 2

april taxeringsåret, betalat in preli- maj taxeringsåret, betalat in preli-

minär skatt för inkomståret efter minär skatt för inkomståret efter

den 30 april men senast den 30 den 2 maj men senast den 30 juni juni taxeringsåret, skall kvar- taxeringsåret, skall kvarskatteavgifskatteavgiften beräknas på den del ten beräknas på den del av det av det överskjutande beloppet överskjutande beloppet enligt 3

enligt 3 mom. som täcks av den mom. som täcks av den inbetalade

inbetalade skatten. Avgiften skall skatten. Avgiften skall utgå med

utgå med två procent på belopp två procent på belopp upp t.o.m.

upp t.o.m. 20 000 kronor och med 20 000 kronor och med fyra profyra procent på resterande del. cent på resterande del.

För överskjutande belopp som För Överskjutande belopp som inte täcks av inbetalning under inte täcks av inbetalning under tiden den 7 maj-den 30 juni gäller tiden den 3 maj-den 30 juni gäller

bestämmelserna i 3 mom. bestämmelserna 1 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund Har skattskyldig, som på grund av omständighet som utgör laga av omständighet som utgör laga förfall inte fullgjort sin dek- förfall inte fullgjort sin deklarationsskyldighet senast den 30 larationsskyldighet senast den 2 april taxeringsåret, betalat in preli- maj taxeringsåret, betalat in preli-

minär skatt för inkomståret efter minär skatt för inkomståret efter

den 30 april men senast den 30 den 2 maj men senast den 30 juni

Bilaga I juni taxeringsåret, skall skattemyn- taxeringsåret, skall skattemyndigheten på ansökan av den digheten på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatteav- skattskyldige beräkna kvarskatteavgiften på sätt som anges i första 'giften på sätt som anges i första stycket. Ansökan skall ha kommit stycket. Ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före in till skattemyndigheten före utgången av året efter det då kvar- utgången av året efter det då kvarskatteavgiften påfördes, skatteavgiften påfördes.

30a 8

Skall tillkommande skatt debite-

ras efter det att skattsedel utfärdats

för den skattskyldige men innan

påföring av slutlig skatt har av-

slutats för året, skall ny skattsedel

på slutlig skatt utfärdas vari den

tillkommande skatten tas upp. Vad

som föreskrivs om arbetsgivares

skyldighet att göra skatteavdrag för

kvarstående skatt samt inbetala

skatten gäller även sådan tillkom-

mande skatt.

31 §'

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej.

Tillkommande skatt skall betalas Tillkommande skatt skall, om senast den 18 i den uppbördsmånad inte annat följer av 30 a §, betalas som skattemyndigheten bestämmer, senast den 18 i den uppbördsmånad dock inte tidigare än den 18 maj som skattemyndigheten bestämmer, året efter taxeringsåret. dock inte tidigare än den 18 maj

året efter taxeringsåret.

35 §6

Skattsedel på slutlig skatt skall Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige översändas till den skattskyldige

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga I senast den IS december under senast den 30 juni under taxetaxeringsåret. ringsåret om grundläggande beslut

om taxering fattas senast den 15

juni på grundval av förenklad

självdeklaration enligt 2 kap. 10 8

lagen (1990:325) om självdeklara-

tion och kontrolluppgifter. I övriga

fall skall slutskattsedel översändas

senast den 15 december under

taxeringsåret.

En A-skattsedel skall översändas till den skattskyldige senast den 18

januari under inkomståret.

Uppbär skattskyldig, som tidigare inte haft inkomst för vilken preliminär A-skatt skall betalas, sådan inkomst under inkomståret, skall

han anmäla detta till vederbörande skattemyndighet. Denna skall sända

en skattsedel till den skattskyldige så snart det kan ske.

45 §

2 mom." Har skattskyldig beta- 2 mom. Har skattskyldig, vars

lat preliminär skatt med belopp, taxering skall beslutas på grundval

som beräknas överstiga motsvaran- av allmän självdeklaration enligt 2

de slutliga skatt, i förekommande kap. 12 § lagen (1990:325) om fall minskad med överskjutande självdeklaration och kontrollingående mervärdeskatt, med minst uppgifter, betalat preliminär skatt

en femtedel av den sålunda mins- med belopp, som beräknas överkade slutliga skatten, dock minst stiga motsvarande slutliga skatt, i 500 kronor, skall efter beslut av förekommande fall minskad med skattemyndigheten i samband med överskjutande ingående mervärde-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 1 jämkning det överskjutande be- skatt, med minst en femtedel av loppet återbetalas till den den sålunda minskade slutliga skattskyldige på det sätt som anges skatten, dock minst 500 kronor, i 68 § I mom. utan avvaktan på skall efter beslut av skattemyndebitering av den slutliga skatten. digheten i samband med jämkning Då särskilda omständigheter föran- det överskjutande beloppet leder det, får skattemyndigheten återbetalas till den skattskyldige på besluta om återbetalning av för det sätt som anges i 68 § 1 mom. mycket erlagd preliminär skatt, utan avvaktan på debitering av den även om den inbetalda preliminär- slutliga skatten. Då särskilda omskatten inte överstiger den beräkna- ständigheter föranleder det, får de slutliga skatten, i förekomman- skattemyndigheten = besluta om de fall, minskad med överskjutande återbetalning av för mycket erlagd ingående mervärdeskatt på det sätt preliminär skatt, även om den som nyss angivits. inbetalda preliminärskatten inte

överstiger den beräknade slutliga

skatten, i förekommande «fall,

minskad med <överskjutande

ingående mervärdeskatt på det sätt

som nyss angivits.

ILydelse enligt prop 1991/92:112 ”Lydelse enligt prop: 1991/92:112 Senaste lydelse enligt prop. 1991/92:93 Senaste lydelse 1990:329 Senaste lydelse enligt prop. 1991/92:112 Senaste Lydelse enligt prop. 1991/92:112 Senaste Lydelse enligt prop. 1991/92:112 Senaste lydelse enligt prop. 1991/92:112 Senaste lydelse enligt prop. 1991/92:93 !OSenaste lydelse enligt prop. 1991/92:112

!Senaste lydelse 1990:360

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)

dels att punkt 7" av anvisningarna till 46 3 skall upphöra att gälla, dels att punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 41 §

4.7¶I fråga om inkomst av tjänst gäller såsom allmän regel, att inkomst

skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse som verkligen förvärvad och till sitt

belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller,

såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Har den

skattskyldige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på förmånliga villkor, tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet

skedde.

Vad gäller rätt beskattningsår för

inkomster som tas upp som intäkt

av tjänst enligt bestämmelserna i

32 § I mom. första stycket h gäller

dock bestämmelserna i 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och med 1995 års taxering.

ISgcnaste lydelse 1991:1912 Senaste lydelse 1991:1912

Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

5 mom:.! I fråga om till vilket 5 mom. I fråga om till vilket

beskattningsår en inkomst eller beskattningsår en inkomst eller

utgift skall hänföras tillämpas utgift skall hänföras tillämpas

bestämmelserna i 41 §§ andra bestämmelserna i 41 § andra stycket och punkt 4 av anvisningar- stycket och punkt 4 av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen na till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat före- (1928:370), om inte annat föreskrivs i denna lag. skrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gottskrivs insättaren den 31 december anses som tillgänglig för lyftning denna dag. Intäkter skall hänföras till beskattningsåret, trots an de inte uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter beskattningsårets utgång under förutsättning att de intjänats senast under — beskattningsåret — och uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning före den 15 januari påföljande år. Likaså skall intäkter som uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning efter den 15 december året före beskattningsåret hänföras till beskattningsåret om de i sin helhet belöper tidigast på beskattningsåret. På motsvarande sätt som i fråga om intäkter skall en utgift, som betalats efter den 15 december året före beskattningsåret eller före den 15 januari året efter beskattningsåret, — hänföras — till beskattningsåret.

Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i

fråga om förvärv av rätt till ränta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och med

1995 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 1

erlagts i anslutning till årsskiftet 1993—1994 tillämpas äldre bestämmelser. |

Isenaste lydelse 1991:1913

Bilaga I

Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förteckning över remissinstanser

Bilaga 2

Efter remiss har yttranden över RSV:s rapport (RSV Rapport 1992:3)

Vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen, avgivits av

Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern (JK), Riksåklagaren (RÅ), Datainspektionen, Finansinspektionen, Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Postverket, Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten

i Göteborgs och Bohus län, Finansbolagens Förening, Folksam, Fondbolagens Förening, Föreningen för köpmannakonton, Företagarnas

Riksorganisation, Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD), In-

dustriförbundet, Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa

(StadshypoteksKassan), Landsorganisationen i Sverige (LO), Sparbanker-

nas Bank (Sparbanksgruppen AB:s funktion som remissorgan har

övertagits av Sparbankernas Bank), Stockholms Handelskammare, Svenska = Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska Petroleum Institutet (SPI), Svenska Postorderföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF), Sveriges fastighetsmäklarsamfund, Sveriges

Fastighetsägareförbund, Sveriges Föreningsbank, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Villaägarna och

Värdepapperscentralen VPC AB.

Centralorganisationen SACO/SR har, i stället för att avge eget

yttrande, gett in ett yttrande från medlemsförbundet JUSEK.

Yttrande har också avgetts av Svenska Fondhandlareföreningen och

Rättssäkerhetskommittén (Fi 1992:07).

RÅ har bifogat yttranden som han har hämtat in från överåklagaren vid statsåklagarmyndigheten för speciella mål, överåklagarna vid regionåkla-

garmyndigheterna i Stockholm, Västerås och Härnösand samt överåklagaren vid åklagarmyndigheten i Stockholm.

Fondbolagens Förening, Sparbankernas Bank, Svenska Bankföreningen,

Sveriges Föreningsbank och Svenska Fondhandlareföreningen, nedan

kallade Fondbolagens Förening m.fl., har avgivit ett gemensamt yttrande.

Industriförbundet, Stockholms Handelskammare, SAF, Företagarnas Riksorganisation och Sveriges Försäkringsförbund har i sina remissvar hänvisat till ett yttrande från Näringslivets skattedelegation. Sveriges Försäkringsförbund har därutöver avgett ett eget yttrande.

Bilaga 3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter! ?

dels att 2 kap. 10 och 11 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 16 § skall utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 13 § skall betecknas 2 kap. 10 3 och att nuvarande 2 kap. 12 § skall betecknas 2 kap. 11 §, |

dels att 2 kap. nya 10 och 11 §§ samt 15 och 28 §§, 3 kap. 4, 9, 14, 22, 26, 47, 53 och 57 §§ samt rubrikerna före 2 kap. 10 § och 3 kap.

14 § skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 2 kap. 12 och 13 §§,

3 kap. 17 a, 25 a, 26 a och 32 a §§, samt före 2 kap. 11 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Förenklad Självdeklaration

självdeklaration

(13 §) 108

En allmän självdeklaration skall En självdeklaration skall inneinnehålla uppgifter om hålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, per- 1. den skattskyldiges namn, per-

sonnummer eller organisations- sonnummer eller organisationsnummer, postadress och hemorts- nummer, postadress och hemorts-

kommun, beträffande utlänning kommun, beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk nationalitet, beträffande utländsk

Juridisk person det land, där styrel- juridisk person det land, där styrel-

sen haft sitt säte, samt beträffande sen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara under någon skattskyldig som bara under någon del av beskattningsåret varit bosatt del av beskattningsåret varit bosatt

i Sverige, uppgift om den tid som i Sverige, uppgift om den tid som

han haft bostad här, han haft bostad här,

2. de intäkter och avdrag som är 2. de intäkter och avdrag som är

att hänföra till varje inkomstslag, att hänföra till varje inkomstslag,

3. de allmänna avdrag som den 3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxe- skattskyldige yrkar få vid taxe-

ringen, ringen,

ISenaste lydelse 2 kap. 10 8 1992:840. "Senaste lydelse 2 kap. 11 §& 1990:1136. Senaste lydelse 1991:698.

8 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 86 113

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 3

4. den skattskyldiges tillgångar 4. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskatt- och skulder vid slutet av beskattningsåret, även om förmögenheten ningsåret, om förmögenheten uppinte uppgår till skattepliktigt be- går till skattepliktigt belopp, dock lopp, dock endast om och i den endast om och i den mån han är mån han är skattskyldig för förmö- skattskyldig för förmögenhet. genhet.

En allmän självdeklaration skall En självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i som för särskilda fall föreskrivs i 16—24 8§ eller som behövs för 16—24 §§ eller som behövs för beräkning av pensionsgrundande beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skogsvårds- om allmän försäkring, skogsvårdsavgift enligt lagen (1946:324) om avgift enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, — fastighetsskatt skogsvårdsavgift, — fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt fastighetsskatt, avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om av- enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel kastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt enligt lagen eller särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. på pensionskostnader.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Förenklad

självdeklaration

(12 §') 118

En förenklad självdeklaration Fysisk person och dödsbo får, skall innehålla uppgifter om om inte annat följer av 13 §, läm-

na förenklad självdeklaration.

Skattemyndigheten skall till den

som kan antas få lämna förenklad

självdeklaration före den 15 april

under taxeringsåret översända en

förtryckt deklarationsblankett. Föl-

Jjande uppgifter, grundade på in-

nehållet i inkomna kontrollupp-

gifter och övriga av myndigheten

kända uppgifter, skall förtryckas:

1. den skattskyldiges namn, 1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och personnummer, postadress och hemortskommun, hemortskommun,

2. vad som behövs för att be- 2. vad som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall stämma om den skattskyldige skall samtaxeras eller inte, samtaxeras eller inte,

"Senaste lydelse 1990:1136.

Bilaga 3 3. de intäkter som skall hänföras 3. intäkter i inkomstslaget tjänst

till inkomst av tjänst och som der samt intäkter och avdrag i inskattskyldige inte har fått med- komstslaget kapital,

delande om enligt 3 kap. 59 §,

4. de intäkter som skall hänföras

till inkomst av kapital och som den

skattskyldige inte har fått medde-

lande om enligt 3 kap. 59 § och de

intäkter vid försäljning av teckningsrätt eller delbevis som grundas på aktieinnehav i ett svenskt bolag samt de avdrag för ränta och

tomträttsavgäld som den skattskyl-

dige yrkar,

5. det avdrag som den skattskyl- 4. avdrag för avgift för pendige yrkar för avgift för pen- sionsförsäkring,

sionsförsäkring,

6. den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhets-

tillgångar uppgick till minst

100 000 kronor eller, om beskattningsbar förmögenhet skall beräk-

nus gemensamt för den skattskyldi-

ge och hans make eller barn enligt 128 I mom. lagen (1947:577) om

statlig förmögenhetsskatt, de sam-

manlagda skattepliktiga förmögenhetstillgångarna uppgick till minst 200 000 kronor,

7. vad som behövs för beräkning 35. vad som behövs för beräkning

av pensionsgrundande inkomst en- av fastighetsskatt enligt lagen ligt lagen (1962:381) om allmän (1984:1052) om statlig fastighetsförsäkring eller av fastighetsskatt skatt. enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras

för barns eller någon annans förmögenhet, skall uppgifter lämnas

också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 6.

15 gå

Om en skattskyldig yrkar avdrag Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av för en skuldränta vid beräkning av inkomst av kapital, skall han i inkomst av kapital, skall han — i självdeklarationen lämna uppgifter fall kontrolluppgift inte skall läm-

om skuldbeloppets storlek vid nas enligt bestämmelserna i 3 kap. beskattningsårets utgång och om 25 a § — i självdeklarationen läm-

långivarens namn. Om långivaren na uppgifter om skuldbeloppets är en fysisk person skall uppgift storlek vid beskattningsårets utgång också lämnas om dennes person- och om långivarens namn. Om nummer eller adress. långivaren är en fysisk person skall

uppgift också lämnas om dennes

personnummer eller adress.

SSenaste lydelse 1990:1136.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 3

28 85

Självdeklaration, som skall läm- Allmän självdeklaration, som nas utan föreläggande, skall, om skall lämnas utan föreläggande, inte annat följer av andra stycket, skall, om inte annat följer av andra lämnas senast den 15 februari eller tredje stycket, lämnas senast under taxeringsåret. den 15 februari under taxerings-

året.

Följande deklarationsskyldiga får Följande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den lämna allmän självdeklaration se- 31 mars under taxeringsåret, näm- nast den 31 mars under taxeringsligen året, nämligen

1. staten, landsting, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxeringsåret varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141), om räkenskapsåret slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsåret,

3. delägare i handelsbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsättningar föreligger beträffande bolaget eller rederiet,

4. person, som skall beskattas tillsammans med person som avses vid 2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid 2, 3 eller 4.

Deklarationsskyldig som skall

lämna allmän = självdeklaration

enbart på grund av att han inte fått

förtryckt blankett för förenklad

självdeklaration senast den 15 april

under taxeringsåret skall lämna

deklarationen senast den 2 maj

taxeringsåret.

Förenklad självdeklaration skall

lämnas senast den 2 maj under

taxeringsåret.

3 kap.

Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut beloppet eller gett ut förmånen.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.

Senaste lydelse 1991:1903. ”Senaste lydelse 1992:681.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 3

Uppgiftsskyldighet enligt första Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även och andra styckena föreligger även i fråga om ersättning eller förmån i fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som mottagaren får för arbete och som för honom utgör intäkt av som för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mot- näringsverksamhet om inte mottagaren antingen har enbart en F- tagaren antingen har enbart en Fskattesedel eller både en F-skat- skattesedel eller både en F-skattesedel och en A-skattesedel och tesedel och en A-skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln. skriftligen åberopat F-skattesedeln

samt för sådan ersättning från

arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom.

lagen (1947:576) om statlig in-

komstskatt beskattas som inkomst

av kapital.

Uppgiftsskyldighet föreligger inte

i fråga om ersättning eller förmån

som enligt 2 kap. 24 § skall redo-

visas i deklaration.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdragen preliminär skatt. I 6—12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

9 8

I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

I kontrolluppgiften skall särskilt I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda för sig tas upp det sammanlagda värdet av utgivna ersättningar för värdet av andra kostnadsersättökade levnadskostnader vid resa i ningar än sådana som avses i 5 § tjänsten som varit förenad med 4, övernattning och kostnader för resa med egen bil i tjänsten till den del ersättningarna överstiger avdragsgilla belopp.

Det sammanlagda värdet av Ersättning för ökade levnadsandra — kostnadsersättningar än kostnader, kostnader för resa med sådana som avses i andra stycket egen bil i tjänsten eller andra kostskall anges särskilt för sig. Trak- nader förenade med tjänsten som tamentsersättning vid resa i tjäns- enligt 10 § första-fjärde styckena ten som inte varit förenad med uppbördslagen (1953:272) skall övernattning skall dock anges som ligga till grund för beräkning av lön, arvode eller motsvarande. preliminär A-—skatt, skall i kon-

trolluppgift anges som lön, arvode

eller motsvarande.

I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt.

SSenaste lydelse 1992:681.

Bilaga 3 Kontrolluppgifter om viss Kontrolluppgifter om viss pension o c h livränta samt pension, livränta, avgift vissa försäkringar för pensionsförsäkring

&

Kontrolluppgifter om pension Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av för- och livränta skall lämnas av försäkringsföretag och understöds- säkringsföretag och understödsförening avseende | förening avseende

a) belopp som betalats ut på a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att grund av försäkring eller återköp skatteplikt för beloppet föreligger av försäkring av den art att skatoch teplikt för beloppet föreligger och

b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 § 3 a mom. eller punkt 12 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats ut om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå om pension utgått på grund av tjänstepensionsförsäkring.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetalningsåret anges.

22 §!0

”Senaste lydelse 1990:1136. !0] ydelse enligt prop. 1992/93:65.

26 § Efter föreläggande av skattemyn- Efter föreläggande av skattemyndigheten skall fysisk eller juridisk digheten skall också i andra fall än person som haft fordran lämna som avses i 25 a § fysisk eller kontrolluppgift för namngiven juridisk person som haft fordran person (gäldenär). Kontrolluppgif- lämna kontrolluppgift för namngiten skall avse ränteinkomst från ven person (gäldenär). Kontrollgäldenären och beloppet av hans uppgiften skall avse ränteinkomst skuld vid en viss angiven tidpunkt. från gäldenären och beloppet av hans skuld vid en viss angiven tidpunkt.

26a8§

Kontrolluppgift om tomträttsavgäld skall lämnas av den som upplåtit tomträtt.

Kontrolluppgift skall lämnas för fsisk person och dödsbo. Kontrolluppgiften skall ta upp fastighetens beteckning och betald avgäld.

Innehas tomträtt av flera personer fördelas avgälden lika mellan tomträttshavarna, om inte annat förhållande är känt för uppgiftslämnaren.

53 gu

57 82

Ul Senaste lydelse 1990:1136. Senaste lydelse 1990:1136.

än sådan som avser ränta, utdel-

1995 års taxering.

3 kap.

Beslut om taxering får fattas på

grundval av en förenklad självdeklaration utan att den som avgett deklarationen underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över

kontrolluppgift som skall lämnas

utan föreläggande enligt lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som avser

inkomst av tjänst eller kapital.

Kan det antas att den skattskyl- Kan det antas att den skattskyl-

dige inte är deklarationsskyldig dige inte är deklarationsskyldig

enligt bestämmelserna i lagen om enligt bestämmelserna i lagen självdeklaration — och - kontroll- (1990:325) om självdeklaration och

uppgifter får beslut om taxering kontrolluppgifter får beslut om

fattas på grundval av kontroll- taxering fattas på grundval av

uppgift om inkomst av kapital utan kontrolluppgift om inkomst av att den skattskyldige underrättats kapital utan att den skattskyldige

om och fått tillfälle att yttra sig underrättats om och fått tillfälle att

över kontrolluppgiften. yttra sig över kontrolluppgiften.

4 kap.

Har den skattskyldige, trots att Kan skatt eller underlag för att han varit skyldig att lämna själv- ta ut skatt inte beräknas tillförlitligt deklaration, inte avgett någon på grund av att den skattskyldige,

sådan, eller kan, på grund av bris- trots att han varit skyldig att lämna ter i eller bristfälligt underlag för självdeklaration, inte avgett någon

deklarationen, inkomsten av en viss sådan, eller på grund av brister i

förvärvskälla eller den skatteplik- eller bristfälligt underlag för detiga förmögenheten inte beräknas klarationen, skall skatten eller

tillförlitligt, skall inkomsten eller underlaget för att ta ut skatt förmögenheten uppskattas till det uppskattas till det belopp som

belopp som framstår som skäligt framstår som skäligt med hänsyn

med hänsyn till vad som fram- till vad som framkommit i ärendet kommit i ärendet (skönstaxering). (skönstaxering).

!Senaste lydelse 1990:1138. "Senaste lydelse 1990:1138.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 3

Har den skattskyldige lämnat en Har den skattskyldige lämnat en förenklad = självdeklaration, «får förenklad = självdeklaration, «får taxeringsbeslut fattas på grundval taxeringsbeslut fattas på grundval av den, även om förutsättningarna av den, även om förutsättningarna enligt 2 kap. 10 och 11 §§ lagen enligt 2 kap. 11 och I3 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter för en sådan kontrolluppgifter för en sådan självdeklaration inte föreligger i självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte alla delar. Detta gäller dock inte om uppgift skall lämnas om nä- om uppgift skall lämnas om näringsverksamhet. ringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering såvitt avser 4 kap. 3 § och i övrigt vid 1995 års taxering.

"Senaste lydelse 1990:1138.

Bilaga 3

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'

dels att 2 § 2 mom., 27 § 3 och 4 mom., 27 a, 31, 33 och 35 §§, 40 § 2 mom., 45 § 2 mom., 68 § 6 mom., 69 § 1 mom. samt punkt 3 av

anvisningarna till 45 § skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 32 b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

2 mom.” I denna lag avses med slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund

av skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter

iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

preliminär skatt: 13 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig skatt;

överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärde-

skatt som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan skatt gottskrivits enligt 27 § 2 mom.;

överskjutande skatt: sådan enligt 27 § 2 mom. gottskriven skatt som överstiger slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av som skall betalas på grund av

eftertaxering eller enligt beslut om beslut om debitering sedan slutlig debitering sedan påföringen av skatt har påförts eller påföringen

slutlig skatt har avslutats; av slutlig skatt har avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;

respitränta.: ränta enligt 32 § ;

anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.; ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.; restitutionsränta.: ränta enligt 69 § 2 mom.; skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.; inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;

uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari månad det följande året;

uppbördsmånad: varje månad under uppbördsåret;

Magen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

"Senaste lydelse 1992:680.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 3

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § I mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts;

arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär A-skatt, varvid med arbetsgivare likställs den som utger ränta eller utdelning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket skall betala preliminär A-skatt;

arbetstagare: skattskyldig som skall betala preliminär A-skatt enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena, varvid med arbetstagare likställs den som skall betala preliminär A-skatt enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket;

lön: lön eller annan ersättning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna 1 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär A-skatt, varvid med lön likställs sådan ränta och utdelning för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket;

näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas till intäkt av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget.

"Senaste lydelse 1992:680.

"Senaste lydelse 1992:624. 9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 86

SSenaste lydelse 1992:624.

v

Senaste lydelse 1992:680. Senaste lydelse 1992:680.

2 mom.? Arbetstagare, som 2 mom. Arbetstagare, som skall skall vidkännas skatteavdrag enligt vidkännas = skatteavdrag enligt I mom., skall omedelbart efter det 1 mom., skall före utgången av han mottagit skattsedel på slutlig taxeringsåret överlämna skattsedel skatt överlämna den eller vederbör- på slutlig skatt eller vederbörlig lig del därav till den arbetsgivare del därav till den arbetsgivare som som enligt 39 § 1 a mom. är skyl- enligt 39 § 1 a mom. är skyldig att dig att göra skatteavdrag för den göra skatteavdrag för den kvarståkvarstående skatten eller för denne ende skatten eller för denne uppuppvisa skattsedeln eller vederbör- visa skattsedeln eller vederbörlig lig del därav eller intyg av skatte- del därav eller intyg av skattemynmyndighet att han inte har att be- dighet att han inte har att betala tala kvarstående skatt. kvarstående skatt.

SSenaste lydelse 1992:680. Senaste lydelse 1992:680.

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)! dels att punkt 7 av anvisningarna till 46 § skall upphöra att gälla, dels att punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 41 §

4.” I fråga om inkomst av tjänst 4. I fråga om inkomst av tjänst

gäller såsom allmän regel, att gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då in- framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige upp- komsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom till- burits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i gänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huru- till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året vida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Har den skattskyl- eller tidigare. Har den skattskyldige på grund av sin tjänst fått dige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på förmån- förvärva värdepapper på förmånliga villkor, tas förmånen upp till liga villkor, tas förmånen upp till beskattning det år = förvärvet beskattning det år = förvärvet skedde. Vad gäller rätt beskatt- skedde. ningsår för inkomster som tas upp som intäkt av tjänst enligt bestämmelserna i 32 § I mom. första stycket h gäller dock bestämmelserna i 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 tillämpas dock äldre bestämmelser.

!Senaste lydelse av punkt 1 av anvisningarna till 46 § 1991:1912. ”Senasto lydelse 1991:1912.

Bilaga 3

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

5 mom.? I fråga om till vilket 5 mom. I fråga om till vilket

beskattningsår en inkomst eller ut- beskattningsår en inkomst eller ut- 2ft skall hänföras tillämpas be- gift skall hänföras tillämpas bestämmelserna 1 41 § andra stycket stämmelserna i 41 § andra stycket och punkt 4 av anvisningarna till och punkt 4 av anvisningarna till 41 §§ kommunalskattelagen 41 § kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat före- (1928:370), om inte annat föreskrivs i denna lag. Ränta på sådan skrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gottskrivs bankräkning där räntan gottskrivs insättaren den 31 december anses insättaren den 31 december anses som tillgänglig för lyftning denna som tillgänglig för lyftning denna dag. Intäkter skall hänföras till dag. beskattningsåret, trots att de inte uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter beskattningsårets utgång under förutsättning att de intjänats senast under beskattningsåret och uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning före den 15 januari påföljande år. Likaså skall intäkter som uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning efter den 15 december året före beskattningsåret hänföras till beskattningsåret om de i sin helhet belöper tidigast på beskattningsåret. På motsvarande sätt som i fråga om intäkter skall en utgift, som betalats efter den IS december året före beskattningsåret eller före den 15 januari året efter beskattningsåret, hänföras till beskattningsåret.

Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i fråga om förvärv av rätt till ränta.

!Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. ?Senaste lydelse 1991:1913.

- . . . a - Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den I januari 1993 och tillämpas första gången

vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som

erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 tillämpas dock äldre bestämmelser.

Bilaga 4 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-03

Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr, justitierådet Inger Nyström.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992 har regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

2.lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Christer Alexandersson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 2 kap. 10 § I paragrafens nya lydelse anges vilka uppgifter en självdeklaration - såväl allmän som förenklad - skall innehålla.

Med avvikelse från vad som nu gäller beträffande uppgifter om den skattskyldiges förmögenhetsförhållanden, enligt 2 kap. 12 § första stycket 6 vid förenklad självdeklaration och enligt 2 kap. 13 § första stycket 4 i fråga om allmän självdeklaration, föreskrivs i första stycket 4 i förslaget, att (deklarationen skall innehålla uppgifter om) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret ”om förmögenheten uppgår till skattepliktigt belopp". Motiven till denna ändring, som således innebär att uppgifter om tillgångar och skulder behöver lämnas endast om nettoförmögenheten uppgår till skattepliktigt belopp, redovisas i den allmänna motiveringen under 6.2.

I den föreslagna paragrafens tredje stycke, som har sin motsvarighet i nuvarande 2 kap. 12 § andra stycket och 13 § tredje stycket, anges att om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögenhet, uppgift skall lämnas "även om sådan förmögenhet". Remissprotokollet innehåller inte någon upplysning om hur bestämmelsen i detta stycke avses bli tillämpad i förhållande till första stycket 4. Under det fortsatta lagstiftningsarbetet bör därför klargöras huruvida det i här angivna fall är fråga om obligatoriska uppgifter eller under vilka förutsättningar som uppgifter om annans förmögenhet skall redovisas i en självdeklaration.

Bilaga 4 I paragrafen anges de olika kategorier som är skyldiga att lämna allmän självdeklaration. En av dessa är sådan skattskyldig, som är företagsledare 1 fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag, företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, eller, om uppgifter skall lämnas enligt 24 §, i företag som upphört att vara sådant företag, eller närstående till företagsledaren eller delägare i sådant företag.

I punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) finns preciserade dels de aktiebolag och ekonomiska föreningar som räknas som fåmansföretag, dels de handelsbolag som räknas som fåmansägda.

I samma anvisningspunkt definieras ägaren till eller företagsledaren i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag. Slutligen anges vilka anhöriga som skall räknas som närstående personer. Denna senare krets upptar inte endast make och avkomling samt avkomlings make utan även föräldrar, far- och morföräldrar, syskon och syskons make och avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av de närstående är delägare. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn.

Närståendekretsen är således mycket vid. Antalet personer, som inom sin närståendekrets har någon person verksam i ett fåmansföretag, kan med hänsyn även till dessas mångfald antas vara mycket stort. Det torde 1 praktiken även förhålla sig så, att åtskilliga skattskyldiga inte har kännedom om förekomsten av ett fåmansföretag inom den egna närståendekretsen. Skattemyndigheternas kontrollmöjlighet är liten. Det kan ifrågasättas om det i förevarande sammanhang är lämpligt med en så vid närståendekrets. Lagrådet vill här peka på de skilda rättsverkningar som följer beroende på om den skattskyldige skall avge en förenklad eller allmän självdeklaration.

Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Enligt nu gällande bestämmelser kan tillkommande skatt debiteras först sedan påföringen av slutlig skatt avslutats. I remissen föreslås att begreppet tillkommande skatt utvidgas till att omfatta även sådan skatt som skall betalas på grund av att skattemyndigheten innan påföringen av slutlig skatt avslutats, dvs. innan den 15 december under taxeringsåret, ändrar ett tidigare fattat beslut om slutlig skatt (2 § 2 mom.). Debiteras sådan tillkommande skatt skall en ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas vari den tillkommande skatten tas upp. En arbetsgivare skall vad gäller inbetalning och redovisning av sådan skatt följa uppbördslagens regelsystem för kvarstående skatt (32 b §).

Den föreslagna ordningen tar sikte på skattskyldiga som taxeras på grundval av förenklad självdeklaration och som redan i augusti under taxeringsåret tillsänds skattsedel på slutlig skatt. Leder en senare under taxeringsperioden företagen omprövning av taxeringen e.d. till ökad skatt 1 förhållande till vad som angetts i den utsända skattsedeln, skall skillnadsbeloppet tas upp som tillkommande skatt i en ny skattsedel på

slutlig skatt. Det kan alltså förekomma att den skattskyldige först erhåller en utbetalning av överskjutande skatt och därefter påförs ett belopp som Bilaga 4 tillkommande skatt.

Lagrådet har inget att erinra mot att en felaktig beräkning av slutlig skatt kan korrigeras genom att tillkommande skatt debiteras i en ny skattsedel på slutlig skatt. Enligt lagrådets mening är det emellertid i. vissa hänseenden oklart hur det nya systemet är avsett att fungera. Fråga uppkommer exempelvis hur skattskyldiga som själva svarar för inbetalningen av skatt skall förfara vid inbetalning av den tillkommande skatten. Tvekan kan här råda om regeln i 31 § tredje stycket är tillämplig på tillkommande skatt som avses i 32 b §. Enligt nämnda regel skall tillkommande skatt inte betalas tidigare än den 18 maj året efter taxeringsåret. I remissprotokollet berörs inte heller i vad mån kvarskatteavgift och ö-skatteränta som tagits upp i den först utfärdade skattsedeln på slutlig skatt skall beaktas vid debiteringen av den tillkommande skatten. Ett ytterligare spörsmål är hur eventuell respitränta skall samordnas med ö-skatteränta och kvarskatteavgift.

Enligt lagrådets uppfattning bör nu angivna frågor belysas närmare under det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928-370) I remissen föreslås att en strikt kontantprincip införs i inkomstslagen tjänst och kapital ävensom för allmänna avdrag. Den nuvarande särregleringen av vissa årsskiftesbetalningar skall således upphöra att gälla.

Lagändringen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts 1 anslutning till årsskiftet 1992-1993 skall dock äldre bestämmelser tillämpas.

Avsikten med de föreslagna övergångsbestämmelserna är uppenbarligen att förhindra dels att en inkomst beskattas mer än en gång eller helt undgår beskattning, dels att en utgift föranleder dubbelavdrag eller inte alls medför avdragsrätt. Enligt lagrådets mening är det emellertid inte helt säkert att den valda lösningen leder till önskat resultat. Det sagda kan belysas med följande exempel.

Anta att en ränteinkomst, som i sin helhet intjänats under år 1992, blir tillgänglig för lyftning och utbetalas den 10 januari 1993. Inkomsten skall med tillämpning av nuvarande årsskiftesregler hänföras till år 1992 och i följd därav beskattas vid 1993 års taxering (inkomsten har intjänats under beskattningsåret och blivit tillgänglig för lyftning före den 15 januari påföljande år).

Fråga uppkommer härnäst vad som kommer att ske vid 1994 års taxering. Enligt övergångsbestämmelserna skall äldre bestämmelser, dvs. nu gällande undantag från kontantprincipen, tillämpas på ränteinkomsten. Här uppkommer dock den komplikationen att 1994 års taxering tar sikte på inkomster och utgifter under år 1993 (beskattningsåret). Bedömningen gäller alltså en ränta som uppburits den 10 januari under beskattningsåret

och som intjänats året före beskattningsåret. En sådan inkomst omfattas inte av den nuvarande särregleringen. Räntan synes därför böra beskattas Bilaga 4

enligt kontantprincipen vilket leder till att den blir föremål för beskatt-

ning jämväl vid 1994 års taxering. En effekt av liknande slag torde uppkomma i fråga om ränteutgifter som belöper på år 1992 men som betalas först i början av januari 1993.

Vad nu anförts leder lagrådet till slutsatsen att övergångsbestämmelsen

bör förtydligas. En utväg kan vara att mer i detalj reglera de olika situationer som kan uppkomma i samband med övergången till en strikt

kontantprincip.

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Lagrådet hänvisar till vad som anförts beträffande övergångsbestämmel-

serna till lagen om ändring i kommunalskattelagen.

Övriga lagförslag

Lagrådet har ingen erinran mot förslagen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens lagförslag

I Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter M Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 14

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 16

BW Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 26 vi Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt 28 [2 Lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring

1 lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter 30

Lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring

5.6.1¶Särskilda bestämmelser beträffande

fåmansföretag m.m. 48

5.6.2 Ersättning från arbetsgivare för utnyttjande

av egen fastighet 49

5.6.3¶Resekostnads- och traktamentsersättningar 50

5.6.4¶Skatteavdrag på utdelning till oregistrerad

andelsägare i värdepappersfond 51 5.7 Tidpunkt för uppgiftslämnande 52

Deklarationsförfarandet 52 6.1 Deklarationsskyldigheten 52 6.2 Uppgiftsskyldighet för förmögenhet 54 6.3 Förfarandet i huvuddrag 54

6.4 Skattebrottslagen 56

7 Uppbördsfrågor 57 7.1 Allmänt 57 7.2 - Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt 57

7.3 — Debitering av slutlig skatt 58

7.4 — Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt 59

7.5 - Uppbörd av kvarstående skatt 60

7.6¶Omräkning av skatt 62

13.1¶Förslaget till lag om ändring i (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 73

13.2¶Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen

(1990:324) 79

13.3 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen

(1953:272) 79

13.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskatte-

lagen (1928:370) 82 13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt 83 13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1136)

om ändring i lagen (1990:1136) om självdeklara-

tion och kontrolluppgifter 83

13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:680)

Bilaga 3 De remitterade lagförslagen 113 Prop. 1992/93:86 Bilaga 4 LTagrådets yttrande 140