Prop. 1992/93:86

om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet

Regeringens proposition 1992/93z86

om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 november 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Lundgren

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1992

Närvarande: statsrninistem Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Laurén, Olsson, Svensson, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Proposition om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet

] Ärendet och dess beredning

Det nuvarande systemet med förenklad självdeklaration infördes vid 1987 års taxering (prop. 1984/85:180,bet. 1984/85:SkU60, rskr. 1984/85z375, SFS 1985:406) och bygger i huvudsak på ett utredningsförslag från Skatteförenklingskommittén (B 1982103). I betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration redovisade kommittén förslag till förfarande- regler m.m. för en förenklad självdeklaration. Förslag lämnades också om materiella regeländringar i syfte att förenkla deklarationsredovis- ningen för' i första hand löntagarna. Vidare lämnades förslag om utökad Uppgiftsskyldighet, dels beträffande arbetsgivarnas redovisning av förmåner, dels också beträffande kreditinstitutens m.fl. uppgifter om insättares inkomsträntor och tillgodohavanden.

Vid införandet av den förenklade självdeklarationen diskuterades att på deklarationsblankettema förtrycka de uppgifter om inkomst m.m. som skattemyndighetema hade tillgång till. Den enskilde skulle då redan vid deklarationstilltället kunna rätta eventuella felaktigheter i de förtryckta uppgifterna och säkert veta vilka belopp han skulle komma att taxeras för. Av olika skäl stannade man för en annan lösning som innebär att den skattskyldige i deklarationen försäkrar att de kontrolluppgifter han fått är r'ikti ga och först i efterhand får ett taxeringsmeddelande med information om de kontrolluppgifter som legat till grund för hans taxering. Ett skäl till att metoden med förtryckning avvisades var att den skulle medföra en förskjutning av deklarationstidpunkten och därmed myndigheternas granskningsarbete med ungefär två månader. Senareläggningen kunde komma att avse alla skattskyldiga, alltså även de med mera komplicerade inkomst— och förmögenhetsförhåHanden. Den skulle strida mot en naturlig strävan att så snabbt som möjligt hantera deklarationsmaterialet och ge deklarantema besked om utfallet av taxeringen.

Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om en metod med förtryckning, senast på grundval av skatteutskottets betänkande

• Sida 33
•  Original

l989/90:SkU32. Utskottet pekar där också på problemen med förtryck- ning av deklarationsblanketten men anser ändå att en reform är önskvärd och att man bör arbeta med att ta fram tekniska och andra system som möjliggör en sådan ordning. Detta har riksdagen gett regeringen till känna (rskr. 1990/9lz217).

Regeringen har i beslut den 27 juni 1991 uppdragit åt Riksskatteverket (RSV) att utreda frågan om en vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen samt lägga fram förslag till de lagändringar som behöver göras. RSV har i en rapport (RSV Rapport 1992z3), Vidareut- veckling av den förenklade självdeklarationen, lagt fram förslag i enlighet med de riktlinjer regeringen angett.

Jag avser att i det följande behandla RSV:s förslag. Rapportens lagförslag bifogas detta ärende som bilaga I . Rapporten har remissbe— handlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över rapporten bör fogas som bilaga 2 till protokollet. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom Finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 2760/90).

1 det här sammanhanget avser jag också att behandla framställningar från RSV om vissa justeringar i kontrolluppgiftsskyldigheten och om justering av bestämmelsen om skönstaxering i taxeringslagen (dnr 5125/91, 4870/92).

RSV har i en rapport om översyn av utsökningsbalken (RSV Rapport l99lzl) föreslagit bl.a. att bestämmelsen i 68 5 6 mom. tredje stycket UBL om s.k. beneficium i vissa enskilda mål vid utmätning av en gäldenärs fordran på överskjutande skatt skall slopas. Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren har upprättats inom Justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Justitiedepartementets dnr 91—563). Jag lägger nu fram förslag också i denna fråga. Förslaget redovisas i anslutning till ändringarna på uppbördsområdet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 15 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen under 1-5, vilka utarbetats inom'Finansdepartementet. De till Lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Lagrådet har yttrat sig över förslagen. Yttrandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. Jag återkommer till yttrandet i avsnitt 6.1 och 7.6 samt i författningskommentarema till de lagrum vilkas utformning Lagrådet lämnat synpunkter på. Lagrådets granskning har också lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten.

• Sida 34
•  Original

Den förenklade självdeklarationen infördes vid 1987 års taxering för att underlätta deklarationsförfarandet för det stora flertalet skattskyldiga med okomplicerade inkomst- och förmögenhetsförhållanden. En förenklad självdeklaration upptar inkomstslagen tjänst och kapital, allmänna avdrag, förmögenhet samt underlag för fastighetsskatt.

Den skattskyldige behöver i den förenklade självdeklarationen redovisa endast sådana uppgifter som skattemyndigheten inte redan har kännedom om genom kontrolluppgifter från tredje man eller genom uppgifter som finns tillgängliga i skattemyndighetens register. Systemet bygger på den grundläggande förutsättningen att såväl den skattskyldige som skattemyn- digheten får kontrolluppgifter från arbetsgivare, banker m.fl. med samma information. Överensstämmer de kontrolluppgifter den skattskyldige fått med de inkomster han erhållit och är de förtryckta uppgifterna om fitstighetsinnehav och sambeskattningsförhållanden riktiga behöver den skattskyldige bara underteckna blanketten och skicka tillbaka den till skattemyndigheten.

Övriga uppgifter som är nödvändiga för taxeringen får lämnas i form av tilläggsuppgifter. Det kan avse inkomster som den skattskyldige inte fått kontrolluppgift på, avdrag för utgiftsräntor och för avgifter för pen- sionsförsäkring m.m. Yrkar den skattskyldige avdrag under inkomst av tjänst utöver schablon-avdraget kan den förenklade blanketten inte användas, utan en allmän självdeklaration måste lämnas.

För att informera den skattskyldige om vilka uppgifter som lagts till grund för taxeringen får den skattskyldige före utgången av juni taxeringsåret ett s.k. taxeringsmedddelande. ] meddelandet lämnas bl.a. uppgifter om vilka kontrolluppgifter som varit tillgängliga för skattemyn- digheten. [ meddelandet lämnas också en preliminär uppgift om beräknad slutlig skatte-debitering.

Systemet med förenklad självdeklaration har på ett påtagligt sätt förenklat hanteringen av en avsevärd del av deklarationerna. En förenklat] självdeklaration utan tilläggsuppgifter behöver inte granskas utan den maskinellt beräknade taxeringen kan direkt läggas till grund för debitering. Ett mindre antal deklarationer granskas dock manuellt främst till följd av att de maskinella kontrollmomenten gett utslag om eventuella felaktigheter. Den förenklade självdeklarationen har framför allt medfört att f'ritidsgranskning av deklarationer upphört men har dessutom inneburit att resurser kunnat frigöras från kontroll av löntagardeklarationer till mer sx-ärkontrollerade deklarationer.

Förutsättningarna för det förenklade deklarationsförfarandet har i en inte obetydlig utsträckning påverkats av beslut på senare tid, främst skattereformen. Slopandet av rätten till avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn och till extra avdrag för sjukdomskostnader har inneburit ett minskat antal tilläggsuppgifter. Uppgiftslämnandet har också begränsats bl.a. av att uppburna traktamentsersättningar upp till vissa schablonbelopp får kvittas "tyst" mot ökade levnadskostnader och att inkomstbeskattningen av småhus har slopats. Negativt från förfarandesyn—

• Sida 35
•  Original

punkt är bl.a. att något "grundavdrag" inte längre medges från reavinster på aktier, vilket medfört att även mindre reavinster måste redovisas i en allmän självdeklaration.

Vid 1992 års taxering lämnades omkring 7,3 milj. självdeklarationer varav ca 3,5 milj. förenklade. Omkring 2 milj. löntagare och pensionärer lämnade en allmän självdeklaration.

RSV:s förslag omfattar alla fysiska personer och dödsbon som enbart har inkomst av tjänst och/eller av kapital. Skattskyldiga med inkomst av näringsverksamhet undantas således, liksom delägare i fåmansföretag och närstående till dessa samt skattskyldiga som under hela eller del av inkomståret varit bosatta utomlands. Sammanlagt beräknas mellan 5,5 och 6 milj. skattskyldiga komma att omfattas av det nya systemet.

Förfarandet kan beskrivas schematiskt på följande sätt (uppgifterna avser taxeringsåret):

Senast 3 1 januari Kontrolluppgifter lämnas till skatte- myndighet och till skattskyldig

" 18 februari Fyllnadsinbetalning av kvarskatte- belopp över 20 000 kr

1 februari—20 mars Registrering, beredning och avstäm- ning av kontrolluppgifter

20 mars—10 april Framställning och utskick av för- tryckt deklaration med förslag till taxering

Senast 2 maj Tilläggsuppgifteråtertillskattemyn- dighet

" 2 maj Övrig fyllnadsinbetalning

3 maj—15 juni Registrering av tilläggsuppgifter,

debitering av slutlig skatt, avräkning av ö—skatt hos kronofogdemyndighet, utsändning av slutskattesedlar

Senast 18 augusti Frivillig betalning av kvarskatt med sänkt avgift

Januari—mars (år 2) Arbetsgivare gör avdrag för anställ- das kvarskatt

• Sida 36
•  Original

Senast 18 april (är 2) Inbetalning av kvarskatt med full avgift

Skyldighet att lämna kontrolluppgift föreslås beträffande utgiftsräntor, premier för pensionsförsäkringar, tomträttsavgälder samt reavinster och reaförluster vid avyttring av andelar i allemansfonder. Vidare föreslås att uppgift om förändring i innehavet av aktier i avstämningsbolag eller andelar i värdepappersfonder m.m. skall lämnas av Värdepapperscentra- len VPC AB eller förvaltare av värdepapper.

Den nya förenklade deklarationen föreslås bestå dels av en sida med förtryckta uppgifter om inkomster och avdrag m.m. , benämnd taxerings- förslag, dels en blankett för tilläggs- och ändringsuppgifter, benämnd rilläggsuppgiji, som skall återsändas till skattemyndigheten i de fall sådana uppgifter finns att redovisa. Gör den skattskyldige inte något tillägg eller ändring i de förtryckta uppgifterna läggs dessa till grund för taxeringen. RSV uppskattar att ca 2 milj. skattskyldiga behöver lämna tilläggsuppgift. '

Nuvarande taxeringsförfarande blir i huvudsak oförändrat. Taxerings- perioden kommer således att sträcka sig fram till den 30 november även för dem som omfattas av det förenklade förfarandet, men grundläggande taXeringsbeslut skall — om det inte finns särskilda skäl - ha fattats senast den 15juni.

Deklarationskontrollen kommer att förskjutas till tiden efter det att - slutskattesedel har utfärdats. Detta innebär att omprövning och om- '. debitering kommer att ske under hösten i de fall ändring aktualiseras.

Debitering av slutlig skatt föreslås ske under juni månad under

, taxeringsåret för dem som omfattas av det förenklade förfarandet. Föreligger särskilda skäl får debiteringen i enskilda fall senareläggas.

Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige senast den 30 juni taxeringsåret i fråga om sådana skattskyldiga som omfattas . av det förenklade deklarationsförfarandet. Om det finns särskilda skäl får skattsedeln dock översändas vid en senare tidpunkt.

Möjligheten till förtidsåterbetalning av beräknad överskjutande skatt

. skall slopas för dem som omfattas av det förenklade förfarandet.

Överskjutande skatt skall sättas in på konto eller betalas ut i samband med att skattsedlama skickas ut även när detta skall ske senast den 30 juni. Ö-skatteräntan sätts ned i de fall utbetalningen tidigareläggs.

En möjlighet till frivillig inbetalning av kvarstående skatt med lägre kvarskatteavgift införs. Inbetalningen skall då ske senast den 18 augusti taxeringsåret. Utnyttjas inte denna möjlighet gäller samma regler som nu med skyldighet för huvudarbetsgivama att göra skatteavdrag under ' januari -— mars året efter taxeringsåret med redovisning och inbetalning senast den 18 april samma år.

RSV lämnar också förslag till ändringar i vissa materiella regler. Fastighetsskatt föreslås påföras den som var ägare till fastigheten den 1 januari inkomståret. Skatten debiteras för kalenderår. Nuvarande regel om jämkning vid ägarbyte slopas. Vidare föreslås en strikt kontantprincip även för inkomst av kapital och allmänna avdrag. Nuvarande års-

• Sida 37
•  Original

skiftesregel för inkomst— och utgiftsräntor och pensionsförsäkringspremier föreslås således bli slopad.

De nya reglerna förelås börja tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering. Den utökade skyldigheten att lämna kontrolluppgifter skall därför iakttas första gången i kontrolluppgifter som lämnas till ledning för 1995 års taxering.

Under senare år har ett antal reformer genomförts som varit inriktade på att förenkla och förbättra skattesystemet. Reformema har inte bara avsett materiella regler utan också förfaranderegler och organisation. Nya förfaranden för taxering, mervärdesskatt och punktskatter har införts. Skattemyndighetema har fått en ny sammanhållen organisation som i väsentlig mån underlättar den skattskyldiges kontakter med förvaltningen.

I den masshantering som taxeringsförfarandet utgör är det av utomor- dentlig vikt att de administrativa rutinerna är ändamålsenligt utformade. Genom att begränsa hanteringen av det stora flertalet okomplicerade deklarationer kan resurser friställas för en inriktning mot svårkontrollera- de deklarationer. Detta gäller inte minst mot bakgrund av de allt snävare ekonomiska ramar inom vilka myndigheterna åläggs driva sin verksam- het. Den höga förändringstakten på skatteområdet har dessutom inneburit att man tvingats avsätta stora resurser till annat än skattekontroll. Nu är det väsentligt att åter höja ambitionsnivån vad gäller det svårkontrollerade materialet. För att möjliggöra detta bör man sträva efter att finna former för att taxera det stora flertalet skattskyldiga med relativt enkla inkomst- och förmögenhetsförhållanden på ett effektivt och resurssnålt men ändå rättssäkert sätt.

Den förenklade självdeklarationen är sårbar på så sätt att schablon- avdraget under inkomst av tjänst successivt har urholkats, vilket medfört att många skattskyldiga -— trots enkla inkomst- och förmögenhetsför— hållanden — ställts utanför möjligheten att lämna en förenklad självdekla- ration. Samma sak gäller om den skattskyldige ett enstaka taxeringsår skall redovisa en reavinst. Det förhållandet att det finns två olika hlankettyper för personer med relativt likartade förhållanden har också skapat problem i form av blankettbyten m.m.

Den förenklade självdeklarationen har med rätta kritiserats för att deklaranten fråntas möjligheten att vid deklarationstillfället med säkerhet veta vilka belopp han deklarerar. Ett system med förtryckning av samtliga av skattemyndigheten kända uppgifter är att föredra framför den nuvarande ordningen. Remissinstansema har också ställt sig mycket positiva till RSV:s förslag om en förtryckning av deklarationerna med hjälp av kontrolluppgiftema.

Den förenklade självdeklarationen har, trots de redovisade bristerna, inneburit fördelar för såväl de skattskyldiga som skattemyndighetema. Jag anser det angeläget att nu gå vidare på den inslagna vägen att förenkla deklarationsförfarandet för de skattskyldiga. För att utveckla metoden med förtryckning av deklarationer är det en förutsättning att fler

• Sida 38
•  Original

uppgifter än i dag kan förtryckas. Behöver ett stort antal skattskyldiga lämna uppgifter utöver de förtryckta, kompliceras och försenas förfaran- det så att de tänkta vinsterna med systemet uteblir. Utgångspunkten bör vara att praktiskt taget alla vanliga uppgifter som måste beaktas vid taxeringen är förtryckta. Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter måste därför utvidgas. RSV föreslår att kontrolluppgifter skall lämnas om utgiftsräntor, avgifter för pensionsförsäkringar, tomträttsavgälder och reavinst eller reaförlust vid försäljning av andel i allemansfond. Det stora flertalet remissinstanser, däribland Datainspektionen, har ställt sig bakom eller inte haft något att erinra mot förslaget i den här delen. Ett system med förtryckta deklarationsblanketter innebär en ökad service och rättssäkerhet för de skattskyldiga då de redan vid mottagandet av deklarationsblanketten vet vilka inkomstuppgifter skattemyndighetema har och vilken inkomst de kommer att taxeras för.

Jag har känt betänkligheter inför att ytterligare utöka det redan nu omfattande uppgiftslämnandet från tredje man. Man kan enligt min mening inte bortse från de farhågor från integritetssynpunkt som dessa uppgifter kan väcka hos de skattskyldiga. Å andra sidan kan hävdas att det inte är fråga om nya uppgifter i sig som tillförs systemet utan enbart att sättet på vilket de inhämtas —— nämligen genom kontrolluppgifter i stället för genom att den skattskyldige själv lämnar uppgifterna — ändras.

Ostridigt är att ett stort antal förtryckta uppgifter innebär en väsentlig lättnad för de skattskyldiga och innebär stora administrativa vinster för skattemyndighetema. Jag anser därför att fördelarna överväger de nackdelar man från integritetssynpunkt kan anföra mot förslaget.

En utökad kontrOIIUppgiftsskyldighet medför en utökad ADB-hantering av personuppgifter. Möjligheten för enskilda registrerade till insyn i registren och i personuppgiftemas användning är en grundläggande del av ett gott integritetsskydd. RSV föreslår att den skattskyldige genom passivitet godkänner det taxeringsförslag som skattemyndighetema sänt ut. Visserligen innebär detta att den skattskyldige får del av relevanta registeruppgifter innan de läggs till grund för taxering och att han därigenom har möjlighet att rätta eventuella felaktigheter genom tilläggsuppgifter. Från integritetssynpunkt är dock ett aktivt godkännande från den skattskyldiges sida att föredra. Jag återkommer strax till hur jag ställer mig till RSV:s förslag i den här delen.

Mot en utvidgad k0ntrolluppgiftsskyldighet kan också invändas att man genom en sådan delvis flyttar över bestyret med och kostnaden för skattekontrollen på uppgiftslämnama. Det är dock enligt min mening ofrånkomligt att skattekontrollen till stor del bygger på kontrolluppgifter från tredje man. Givetvis bör restriktivitet iakttas när det gäller att utvidga nuvarande uppgiftsskyldighet.

Genom skattereformen har nya möjligheter till förenklingar öppnats. Det gäller inte minst på grund av den nya beskattningen av kapitalin- komster. Banker och andra kreditinstitut lämnar redan kontrolluppgifter om inkomsträntor. Om de även åläggs att lämna kontrolluppgifter om kundernas skuldräntor skapas förutsättningar för att skattemyndighetema för flertalet enskilda skall kunna beräkna inkomst av kapital utan de

• Sida 39
•  Original

enskildas medverkan. Motsvarande fördelar uppnås beträffande allmänna avdrag om försäkringsbolagen lämnar kontrolluppgifter om betalda avgifter för pensionsförsäkringar. I det följande kommer jag att redovisa förslag om bl.a. införande av uppgiftsskyldighet för utgiftsräntor, tomträttsavgälder, avgifter för pensionsförsäkringar samt reavinster och reaförluster vid försäljning av andelar i allemansfonder.

Avgörande för att det nya systemet skall fungera på ett tillfredsställan- de sätt är att den ökade mängden kontrolluppgifter lämnas på ADB- medium och att den tekniska kvalitén på lämnade kontrolluppgifter är hög. För att bidra till en högre kvalité på lämnade uppgifter, krävs också att stora resurser läggs på ökade kontrollinsatser i form av kontroll- uppgiftsrevisioner.

Från vissa av de presumtiva uppgiftslämnama har anförts bl.a. att datasystemen för närvarande i många fall inte är anpassade till att lämna de uppgifter som behövs och att den nu föreslagna uppgiftsskyldigheten därför kommer att medföra betydande svårigheter och stora kostnads- ökningar. Önskemål om ersättning för dessa kostnader har därför framförts. Mot detta kan anföras att underlag för de aktuella uppgifterna redan i dag i många fall finns tillgängligt på ADB-medium och lämnas som en service till kunderna, t.ex. i fråga om låneräntor. Jag inser emellertid att det för många berörda uppgiftslämnare självfallet kan uppstå svårigheter, dels inledningsvis genom de ändringar i datasystemen som krävs, dels årligen vid uppgiftslämnandet.

Myndigheterna underlättar redan i dag uppgiftslämnamas arbete genom att i förekommande fall tillhandahålla uppgifter om personnummer etc. Även andra åtgärder för att underlätta uppgiftslämnande på ADB- media förekommer. Beträffande de framförda önskemålen om ersättning för uppkomna kostnader vill jag framhålla att det är en grundläggande princip att skyldigheten att lämna kontrolluppgifter till ledning för taxering inte berättigar till ersättning för de kostnader som ett sådant uppgiftslämnande kan medföra.

Remissinstansema ställer sig i stort positiva till RSV:s förslag om en vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen utom på en punkt, nämligen förslaget att den skattskyldige genom passivitet godkänner det taxeringsförslag som skattemyndigheten skickat ut.

Enligt min mening är RSV:s förslag i denna del inte acceptabelt. Den skattskyldige måste känna att det är han som står för uppgifterna i deklarationen, även till den del de är förtryckta. Detta åstadkoms genom att den skattskyldige liksom tidigare fullgör sin deklarationsskyldighet genom att underteckna blanketten och skicka tillbaka den till skattemyn- digheten även i de fall han inte har ändrat eller lagt till någon uppgift.

Ett förfarande som innefattar att den förtryckta blanketten skickas tillbaka till skattemyndigheten även i de fall den skattskyldige inte har några uppgifter att tillägga innebär från skattemyndighetemas synpunkt vissa administrativa nackdelar. Systemet måste innehålla bl.a. rutiner för föreläggande att inkomma med den förenklade deklarationen i de fall någon underskriven deklarationsblankett inte skickas tillbaka och för påförande av förseningsavgift i de fall blanketten skickas in för sent. I

• Sida 40
•  Original

förhållande till RSV:s förslag innebär en ordning med tillbakaskickade blanketter att ytterligare 3,5 - 4 miljoner deklarationer måste hanteras i systemet. Detta leder till ökade kostnader i förhållande till den av RSV föreslagna ordningen och även i förhållande till den alternativa lösning som redovisats. Det administrativa merarbetet innebär också enligt vad jag inhämtat från RSV att det inte är möjligt att skicka ut skattsedel på slutlig skatt före utgången av juni månad utan först före utgången av augusti månad under taxeringsåret. . Ett förfarande med undertecknade deklarationsblanketter är av principiella skäl det enda godtagbara, trots den tidsförskjutning och det merarbete förskattemyndighetema som en sådan ordning innebär. Att låta den skattskyldiges passivitet anses utgöra ett godkännande av att de förtryckta uppgifterna läggs till grund för taxeringen är inte acceptabelt. De förslag som jag kommer att lägga fram i det följande utgår från detta ställningstagande.

Mitt förslag: Kontrolluppgift om utgiftsränta skall lämnas av den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning. Kontroll- uppgift skall också lämnas av den som i annan yrkesmässig verksamhet bedrivit utlåning eller kreditgivning via konto eller i annan form. Vidare skall förening som lånat ut pengar till med- lemmar mot ränta lämna kontrolluppgift om räntan. Arbetsgivare eller uppdragsgivare som lånat ut pengar till arbetstagare resp. uppdragstagare skall lämna kontrolluppgift om betald ränta samt eventuell ränteförmån.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person eller dödsbo beträffande under året betald ränta. Avser betald ränta till viss del förskottsränta skall det framgå hur stor del av räntan som belöper på beskattningsåret.

För det fall betalningsansvaret för en skuld delas mellan flera personer, skall räntan fördelas lika mellan gäldenärema, om inte annat är känt för den uppgiftsskyldige.

RSV:s förslag: RSV lämnar inte något förslag om att arbets- resp. uppdragsgivare skall lämna kontrolluppgift om ränteförmån.

Remissinstanserna: Många remissinstanser är kritiska till förslaget att det är kreditinstituten och inte skattemyndigheten som i första band skall svara för fördelning av ränta mellan flera betalningsansvariga. Fina/Isba- lagens Förening m.fl. efterlyser en närmare analys av frågan om vem som skall vara uppgiftsskyldig samt av begreppet utgiftsränta.

• Sida 41
•  Original

Skälen för mitt förslag: I betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration (s. 214 f) övervägdes frågan om obligatorisk uppgi ftsskyldighet för utgiftsräntor av Skatteförenklingskommittén. Något förslag lades dock inte fram, främst beroende på svårigheten att identifiera rätt förvärvskälla med den uppdelning som då gällde. Vidare förelåg problem då förvärvskällor beskattades kommunalt i skilda kommuner. Vid delad betalningsansvarighet för lån förelåg även svårighet att hänföra avdraget till rätt person.

Genom skattereformen har vissa av de tidigare problemen avhjälpts. Fr.o.m. 1992 års taxering gäller att alla räntor - frånsett ränta på skuld i näringsverksamhet — blir hänförliga till en och samma förvärvskälla, nämligen kapital. Skattesatsen är proportionell.

Antalet skattskyldiga som i deklarationen yrkar avdrag för skuldränta är mycket stort. Enligt RSV yrkade ca 1,6 milj. skattskyldiga avdrag för ränta på skuld hänförlig till villa eller fritidshus vid 1990 års taxering. Antalet skattskyldiga som yrkade avdrag för ränteutgifter för andra'privata skulder var ca 3 milj. (RSV Rapport 1992:3 s. 73). En förtryckt deklarationsblankett måste därför med nödvändighet innehålla uppgift om utgiftsränta. Jag anser att en skyldighet att lämna uppgift om sådana räntor bör införas och föreslår att det i 3 kap. 25 åå lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, införs en bestämmelse med sådant innehåll.

Om arbetsgivare eller uppdragsgivare lånar ut pengar till arbetstagare resp. uppdragstagare räntefritt eller mot ränta som understiger marknads- räntan skall arbetstagaren eller uppdragstagaren beskattas för förmånen. Belopp motsvarande värdet av förmånen skall, enligt punkt 10 av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen (1928z370), KL, anses som en betald ränteutgift.

Uppgiftsskyldighet för värdet av ränteförmånen föreligger redan enligt 3 kap. 4 & LSK. Härigenom kommer intäktsbeloppet att kunna beaktas vid förtryckning av deklarationen. Antalet ränteförrnåner på kontroll- uppgift var vid 1992 års taxering ca 100 000. För att även kunna tillgodoföra ränteavdrag i dessa fall bör uppgiftsskyldigheten utsträckas till att omfatta hela det belopp för vilket avdragsrätt föreligger, dvs. erlagd ränta ökad med värdet av eventuell ränteförmån. Jag föreslår att en särskild regel härom tas in i 3 kap. 25 a & LSK.

Om betalningsansvaret för en skuld delas mellan flera personer, medges var och en avdrag för den del av räntan som han betalat. För att kontrolluppgiften skall bli riktig måste därför långivaren känna till vem som faktiskt betalat räntan. Jag anser att den lösning som ligger närmast till hands är att man tillämpar samma regel som gäller för redovisning av gemensamma insättningskonton. Huvudregeln är där att om inte annat förhållande är känt fördelas ränta och fordran lika mellan innehavama. Har kontoinnehavama meddelat den uppgiftsskyldige att fördelning skall ske efter någon annan grund, skall denna tillämpas. Jag föreslår att en regel av denna innebörd införs även för utgiftsräntor.

Som jag tidigare antytt är frågan om avdragets rätta fördelning, t.ex. mellan makar som är gemensamt betalningsansvariga för en skuld, inte

• Sida 42
•  Original

längre av så stor vikt med hänsyn till att det skattemässiga värdet normalt är lika stort, oavsett vem av makarna som tillgodoförs avdraget. Det finns därför skäl anta att endast ett mindre antal skattskyldiga kommer att yrka annan fördelning än enligt huvudregeln. För att minimera antalet tilläggsuppgifter är det dock önskvärt att kreditinstituten medverkar till att fördelningen enligt kontrolluppgiften blir riktig, t.ex. genom att under hösten före taxeringsåret ge berörda gäldenärer tillfälle att meddela hur räntoma skall fördelas dem emellan.

Om ett inlåningskonto innehas av fler än fem personer, får enligt 3 kap. 57 & LSK uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare (förfogarkonto). En motsvarande regel bör införas beträffande lån som tecknats av ett större antal fysiska personer gemensamt, vilket kan vara fallet t.ex. när det gäller lån till s.k. obligationskonsortier och liknande. Kontrolluppgift bör då lämnas för den person som tecknat lånet för konsortiets räkning och denne får ombesörja att uppgift om fördelning lämnas till medlemmarna i konsortiet. Jag föreslår att 3 kap. 57 & LSK kompletteras med en sådan regel.

5.2. Tomträttsavgälder

Mitt förslag: Kontrolluppgift om tomträttsavgäld skall lämnas av den som upplåtit tomträtt.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo samt innehålla uppgift om fastighetens beteckning och betald avgäld.

För det fall fastighet innehas med tomträtt av fler än en person, skall avgälden fördelas lika mellan tomträttsinnehavarna, om inte annat är känt för den uppgiftsskyldige.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Sveriges Fastighetsmäklarsanyimd tillstyrker förslaget. Svenska Kommunförbundet avstyrker med motiveringen att kommunerna i de flesta fall saknar tomträttshavamas personnummer och i vissa fall saknas även namn. En aktualisering av registren skulle enligt Kommunförbundet bli oproportionerligt dyrt, ställt i relation till vinsten med en uppgiftsskyldighet.

Skälen för mitt förslag: Av det föregående framgår att obligatorisk uppgiftsskyldighet föreslås beträffande utgiftsräntor. Införs kontroll- uppgiftsskyldighet även för tomträttsavgälder ökar antalet fall där samtliga uppgifter om inkomst av kapital kan förtryckas avsevärt.

Vid 1990 års taxering förekom avdrag för tomträttsavgäld avseende villor och/eller fritidshus i drygt 100 000 deklarationer. En uppgiftsskyl- dighet för betald tomträttsavgäld skulle därför innebära en inte oväsentlig lättnad i kravet på deklaranterna att lämna kompletterande uppgifter. Visserligen innebär en uppgiftsskyldighet vissa svårigheter och kostnader för uppgiftslämnama. Kostnaderna är dock i huvudsak av engångskarak-

• Sida 43
•  Original

tär och den insamlade informationen torde framdeles vara av värde även för kommunema. Vid en samlad bedömning finner jag att värdet av en uppgiftsskyldighet i denna del får anses uppväga -de administrativa nackdelarna för kommunerna. De svårigheter som kommunerna kan komma att ställas inför i arbetet med att identifiera tomträttshavare och komplettera med personnummer etc. bör kunna klaras genom frivillig medverkan från tomträttshavama samt med den hjälp som övriga myndigheter kan erbjuda genom sina register. Jag föreslår därför att en bestämmelse om uppgiftsskyldighet i denna del införs i en ny paragraf, 3 kap. 26 a 5, i LSK.

5.3. Avgift för pensionsförsäkring

Mitt förslag: Kontrolluppgift om avgift för pensionsförsäkring skall lämnas av försäkringsföretag och understödsförening. Kontrolluppgift skall lämnas för försäkringstagare och avse under året erlagd avgift för pensionsförsäkring. Kontrolluppgift skall lämnas även avseende belopp som betalats ut till försäkringstagaren på grund av återköp av försäkring.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Folksam har inte någon erinran mot uppgiftsskyl- digheten i sig, men ställer sig tveksamt till om kontrolluppgifter kommer att kunna lämnas i tid. Sveriges Försäkringsförbund, som i vart fall anser det orealistiskt att tänka sig en tidigare tidpunkt för uppgiftslämnande än den 31 januari, ifrågasätter om inte det föreslagna förfarandet leder till att ett stort antal tilläggsuppgifter måste lämnas.

Skälen för mitt förslag: Rätten till avdrag för avgift för pen- sionsförsäkring regleras i 46 5 2 mom. första stycket 6 KL samt punkterna 6 och 7 av anvisningarna till nämnda paragraf. I dessa lagrum behandlas reglerna för avdragsrätt som allmänt avdrag. (Skattskyldig som bedriver näringsverksamhet kan i stället medges avdrag som kostnad i förvärvskällan.) Bestämmelserna innehåller såväl kvalitativa som kvantitativa regler. De förra avgränsar avdragsrätten med hänsyn till slag av pensionsförsäkring, de senare innebär beloppsmässiga begränsningar av avdragen med hänsyn bl.a. till den skattskyldiges inkomst av tjänst (resp. aktiv näringsverksamhet).

För avdrag för pensionsförsäkringspremie som allmänt avdrag gäller kontantprincipen. Den s.k. årsskiftesregeln i 3 5 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, är dock tillämplig på allmänna avdrag. Innebörden av regeln är i korthet att utgift som betalats mellan den 16 december år 1 och den 14 januari år 2 skall hänföras till det av de två åren den belöper på. Motsvarande gäller inkomster kring årsskiftet. Jag återkommer till regeln senare (avsnitt 8.2) och kommer då att föreslå att årsskiftesregeln slopas och att en strikt kontantprincip införs.

• Sida 44
•  Original

I betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration (s. 218 f) Prop. 1992/93:86 övervägdes frågan om uppgiftsskyldighet för pensionsförsäkringspremier. Då gjordes den bedömningen att ett obligatoriskt uppgiftslämnande skulle vara förenat med så stora nackdelar, att de inte kunde uppvägas av fördelarna med en sådan reform.

Avdrag för avgift för pensionsförsäkring som allmänt avdrag yrkades vid 1990 års taxering av ca 800 000 skattskyldiga. I ett system med förtryckta deklarationsblanketter är det därför av väsentlig betydelse att uppgift om pensionsförsäkringspremie kan förtryckas.

Det är framför allt två frågor som kan tänkas vålla problem för uppgiftslämnama vid en obligatorisk uppgiftsskyldighet, nämligen dels om det är möjligt att lämna tillförlitliga uppgifter inom föreskriven tid, dels hur de kvantitativa reglerna skall beaktas. Vid bedömning av tidsaspekten står klart att den stora anhopningen av nytecknade för- säkringar under årets sista veckor medför en mycket kraftig belastning på försäkringsföretagens administrativa apparat. Å andra sidan medför mitt förslag om att slopa årsskiftesregeln att de tidigare svårigheterna reduceras. Det bör därför vara möjligt för försäkringsföretagen att inkomma med de önskade uppgifterna senast den 31 januari taxeringsåret.

Avdragsrätten för erlagd avgift är knuten till när den skattskyldige betalat avgiften. Vid betalningar som sker vid årsskiftet kan vid tillämpandet av en strikt kontantprincip problem uppkomma för försäk- ringsgivaren att avgöra till vilket beskattningsår en betalning som intlutit under årets första dagar är hänförlig. Det är inte rimligt att kräva att försäkringsföretagen skall utreda vilken dag premien faktiskt betalats. Jag finner det härvid naturligt att försäkringsgivaren skall lämna kontrolluppgift om sådan betalning som senast den 31 december beskattningsåret kommit försäkringsgivaren tillgodo, dvs. bokförts på dennes bank- eller postgirokonto. Detta kommer i och för sig att innebära att kontrolluppgift inte i alla fall kommer att lämnas för detta beskatt- ningsår för de försäkringstagare som inbetalt avgiften under beskatt- ningsårets två eller tre sista bankdagar och som således har rätt till avdrag. Det torde dock vara fråga om ett informationsproblem - övergångsvis — för att få försäkringstagama att tidigarelägga inbetalningen av försäkringspremien. Jag föreslår därför att det i en ny paragraf, 3 kap. 17 a 5, i LSK införs en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för erlagd pensionsförsäkringspremie med den nu angivna innebörden.

Det kan rimligen inte krävas av försäkringsföretagen att de skall ange med vilket belopp avdragsrätt föreligger enligt de kvantitativa reglerna, eftersom de inte känner till försäkringstagarens inkomster. Av kontroll- uppgiften bör däremot framgå att försäkringen är av den karaktären, att avdragsrätt föreligger enligt de kvalitativa reglerna. Detta torde inte vålla några problem för uppgiftslämnama.

Enligt företrädare för försäkringsbolagen görs ofta en riskbedömning i samband med ansökan om ny försäkring. I ett mindre antal fall leder undersökningen till att ansökan aWisas och premien återbetalas, vilket ibland kan ske senare än den 31 januari, då kontrolluppgift senast skall lämnas. Skyldighet att lämna kontrolluppgift bör enligt min mening gälla

• Sida 45
•  Original

även om avtal formellt inte fullbordats förrän ansökan är färdigbehandlad efter riskbedömning. I de fall som nämnts liksom i andra fall av premieåterbetalningar efter att ändring inträffat, bör rättelse ske genom att försäkringsföretaget lämnar en ny kontrolluppgift.

Återköp av pensionsförsäkring kan ske dels om det tekniska återköps- värdet inte överstiger 10 000 kr, dels också efter dispens. Uppburet belopp vid återköp är skattepliktigt som inkomst av tjänst (32 5 1 mom. KL). För att klargöra att det föreligger en obligatorisk skyldighet att lämna kontrolluppgift vid återköp av pensionsförsäkring föreslår jag ett förtydligande i 3 kap. 14 & LSK.

Om reglerna om förskjutning av avdrag skall tillämpas (punkt 6 fjärde stycket av anvisningarna till 46 & KL) får den skattskyldige själv framställa yrkande om detta i deklarationen. Detsamma gäller för de fall högre avdrag kommer i fråga därför att pensionsrätt saknas i anställning. Pensionsförsäkring, som tecknats i utländsk försäkringsanstalt, kan under vissa omständigheter jämställas med svensk pensionsförsäkring i skattehänseende. Eftersom uppgiftsskyldighet inte kan åläggas utländskt företag, mäste deklaranten även i sådant fall lämna kompletterande

uppgift.

Hänvisningar till S5-3

5.4. Aktieförsäljningar

Min bedömning: Den tekniska utformningen av en kontroll- uppgiftsskyldighet avseende försäljning av aktier och andra värde- papper bör utredas vidare.

RSV:s förslag: Kontrolluppgift som lämnas för fysisk person skall ange om förändring (ökning eller minskning) inträffat under året beträffande innehavet av aktie eller andel i annan värdepappersfond än allemansfond. Detsamma skall gälla beträffande andel i utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Remissinstanserna: Fundbolagens Förening m.fl. avstyrker förslaget med motiveringen att endast en mycket begränsad del av kontroll- uppgifterna verkligen skulle avse försäljningar. Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) uppger att man saknar de datatekniska förutsättningama för att med en enkel kryssmarkering uppge om förändring skett, då . systemet är kontobaserat och inte individbaserat. Sveriges Akriesparares Riksförbund (SARF) ställer sig positivt till de framlagda förslagen.

Skälen för min bedömning: Antalet personer som äger aktier i Sverige har ökat kraftigt och uppgår för närvarande till ca 3 milj. Det direkta ägandet av aktier har minskat till förmån för ett indirekt, kollektivt sparande i olika slag av värdepappersfonder. Många av aktieägarna är löntagare som har sådana inkomst- och förmögenhetsför- hållanden, att de med dagens system kan lämna förenklad självdeklara- tion. Antalet deklarationer som innehåller uppgift om reavinst eller reaförlust på aktier kan grovt beräknas till ca 300 000.

• Sida 46
•  Original

Jag anser det vara av väsentlig vikt att någon form av uppgiftsskyl- dighet införs beträffande försäljningar av aktier och andra värdepapper, främst med hänsyn till kontrollbehovet men också till det infor- mationsvärde en sådan uppgift har för deklarantema. Med beaktande av de synpunkter som har framförts bl.a. från VPC finner jag emellertid att frågan om den tekniska utformningen av kontrolluppgiftslämnandet bör utredas vidare. Jag avser att snarast möjligt återkomma med förslag i denna del.

5.5. Försäljning av andelar i allemansfond

Mitt förslag: Fondbolag som avses i 1 5 lagen om värdepappers— fonder skall lämna kontrolluppgift för den som avyttrat andel i allemansfond under året. Kontrolluppgiften skall avse skattepliktig reavinst eller avdrags- gill reaförlust.

RSV:s förslag: RSV föreslår att förvaringsinstitut som avses i 1 5 lagen om värdepappersfonder skall lämna kontrolluppgift för den som avyttrat andel i allemansfond.

Remissinstanserna: Förslaget i denna del har endast kommenterats av Rmdbalagens Förening m.fl., vilka avstyrker införande av kontroll- uppgiftsskyldighet. Till stöd anför man bl.a. att uppgifterna blir osäkra på grund av att flera alternativa beräkningsmetoder finns och att de för kontrolluppgiftema erforderliga registren skulle ställa krav på en enorm lagringskapacitet. Vidare påpekas att det är fondbolaget och inte förvaringsinstitutet som rätteligen bör åläggas uppgiftsskyldighet.

Skälen för mitt förslag: Allemanssparandet infördes år 1984. T.o.m. år 1990 kunde försäljningar av andelar och byte av fond ske skattefritt. Den fr.o.m. den 1 januari 1991 införda beskattningen har lett till att reavinstberäkningen nu kan ske efter tre olika alternativ. Huvudregeln innebär att vinsten beräknas till nettopriset vid inlösen minus nettopriset vid förvärvet. Därvid skall det genomsnittliga anskaffningsvärdet för samtliga andelar användas. Som alternativ får en schablonregel tillämpas. Schablonregeln innebär att 20 % av nettoförsäljningslikviden tas upp som anskaffningsvärde. Härutöver finns en särskild övergångsregel, som innebär att som anskaffningsvärde för andelar som anskaffats före år 1991, får tas upp värdet per den 31 december 1990.

Kontrolluppgiften föreslås i rapporten få bygga på någon av de tre beräkningsmetodema. Uppgiftslämnama bör sträva efter att genomföra beräkningen efter den metod som ger lägst skatt. I uppgiften skall redovisas vilken metod för vinstberäkningen som ,valts. De alternativa sätten att beräkna vinsten bör också anges genom förtryckt information på blanketten.

En beräkning av anskaffningsvärdet enligt huvudregeln kräver tillgång till de verkliga uppgifterna för förvärv bakåt i tiden och fram till dess att

• Sida 47
•  Original

försäljningen skett. Eftersom vinst vid försäljning av andelar tidigare inte beskattades torde den verkliga anskaffningsutgiften för äldre andelar dock ofta vara okänd eller svårtillgänglig. Det får därför anses rimligt att uppgiftslämnama i fråga om äldre andelar normalt utnyttjar värdet vid årsskiftet 1990/91 som anskaffningsvärde. Vill den skattskyldige använda sig av en annan beräkningsmetod får han i så fall lämna en komplet- terande uppgift. När det gäller andelar som anskaffats efter årsskiftet 1990/91 föreligger av naturliga skäl inte samma problem. Uppgift om samtliga anskaffningsutgifter torde utan större problem kunna skaffas fram.

Som huvudskäl mot det föreslagna kontrolluppgiftslämnandet har från bankhäll anförts att en sådan framtida lagring av samtliga anskaffnings- utgifter samt av antalet köpta och sålda andelar som uppgiftslämnandet skulle kräva, kommer att ställa helt orimliga krav på lagringskapacitet i uppgiftslämnamas datasystem. Enligt min mening är det emellertid inte nödvändigt att uppgiftslämnama lagrar uppgift om samtliga an- skaffningsutgifter. Vid försäljning skall, som jag tidigare nämnt, den s.k. genomsnittsmetoden tillämpas vid beräkning enligt huvudregeln. Uppgiftslämnarna kan därför inskränka sitt ADB-lagrade underlag för uppgiftslämnandet till att avse endast det genomsnittliga an— skaffningsvärde enligt genomsnittsmetoden som gäller efter sista tmnsaktionstillfället, antal andelar samt värdet per den 31 december 1990. Detta torde inte medföra alltför stora problem för uppgiftslämnama. Insatserna från uppgiftslämnamas sida koncentreras till initialskedet.

Vid utgången av september 1991 uppgick antalet konton i allmänna och företagsanknutna allemansfonder till ca 1 750 000. Jag anser det därför väsentligt att uppgifter om reavinst eller reaförlust kan förtryckas på deklarationsblanketten. Med beaktande härav och då en sådan ordning som jag nu föreslagit inte heller synes ställa orimligt stora krav på lagringsutrymme i uppgiftslämnamas datasystem, finner jag att värdet av en uppgiftsskyldighet väl överväger de administrativa nackdelarna. Jag föreslår därför att det i en ny paragraf, 3 kap. 32 a 5, i LSK införs bestämmelser om obligatorisk skyldighet att lämna kontrolluppgift om uppkommen reavinst och reaförlust vid avyttring av andel i allemansfond i enlighet med vad jag nu anfört.

Enligt l 5 lagen om värdepappersfonder förstås med fondbolag ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att utöva fondverksamhet. Med förvaringsinstitut förstås en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden. Enligt 31 & samma lag skall fondbolaget föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av andelar i fonden. Förvaringsinstitutet har inte ålagts att ha fondandelsägaren registrerad i denna sin egenskap, utan skall i första hand förmedla in- och utbetalningar till fondbolaget. Jag anser därför att uppgiftsskyldigheten bör åligga fondbolaget.

• Sida 48
•  Original

5.6. Övriga frågor om uppgiftsskyldighet 5.6.1 Särskilda bestämmelser beträffande fåmansföretag m.m.

Mitt förslag: På kontrolluppgift som avser företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag, närstående till sådan person samt delägare i företaget skall inte lämnas sådana uppgifter som den skattskyldige enligt 2 kap. 24 5 lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter 'själv skall redovisa i sin självdeklaration.

Skattemyndigheten skall ges möjlighet att, beträffande företags- ledare och delägare i fåmansföretag, dem närstående personer samt delägare i handelsbolag, efter föreläggande begära in de uppgifter från fåmansföretaget eller handelsbolaget som behövs för att kunna beräkna den skattskyldiges skattepliktiga inkomst.

RSV:s förslag: ÖVerensstämmer med mitt.

Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 24 & LSK skall företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag, närstående till sådan person samt delägare i företaget i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att tillämpa gällande bestämmelser rörande hans inkomst från företaget m.m. Därvid Skall uppgifter lämnas bl.a. om vad han uppburit från företaget i form av pengar, varor eller annat, om utgifter för hans privata kostnader som företaget betalat samt om avtal eller andra förhållanden mellan honom och företaget.

Uppgifterna lämnas fr.o.m. 1992 års taxering på blankett K 10 beträffande fåmansföretag och på blankett N3 beträffande fåmansägt handelsbolag. Blanketterna är utformade så att en beräkning av de skattepliktiga beloppen är möjlig. Vissa ersättningar från fåmansföretag skall enligt Spärreglema i punkt 14 av anvisningarna till 32 5 KL fr.o.m. 1992 års taxering beskattas som intäkt av tjänst; tidigare som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. Sådana ersättningar medför inte uttag av socialavgifter eller löneSkatt och ger inte rätt till schablonavdrag eller grundavdrag och måste därför redovisas separat i den allmänna självdek- larationen.

Enligt 3 kap. 4 & LSK skall kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör'intäkt av tjänst lämnas av den som betalat ut beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.

Bestämmelsen ger intryck av att de särskilda ersättningar och förmåner, som tillförts företagsledare m.fl. i fåmansföretag och som dessa skall lämna uppgift om i sina deklarationer, även skall framgå av kontroll- uppgiften. Detta torde inte ha varit avsikten, bl.a. på grund av att det på kontrolluppgiften inte är möjligt att ange de förhållanden som legat till grund för beräkningen av de skattepliktiga beloppens storlek. Därtill kommer, som angetts ovan, att de skattepliktiga beloppen delvis skall

• Sida 49
•  Original

behandlas på ett särskilt sätt vid taxeringen och av det skälet måste redovisas som en särskild post i självdeklarationen. Jag anser därför att kontrolluppgift inte skall lämnas i dessa delar och föreslår att en uttrycklig bestämmelse om detta tas in i 3 kap. 4 & LSK.

Enligt 3 kap. 53 & LSK skall fåmansföretag lämna företagsledaren och delägare i företaget samt dem närstående alla uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget. Detsamma gäller handelsbolag i fråga om delägare i bolaget.

Det är i vissa fall viktigt att även skattemyndigheten får ta del av dessa uppgifter. Jag föreslår därför att det i 3 kap. 535 LSK tas in en bestämmelse om att skattemyndighet får förelägga fåmansföretag och handelsbolag att lämna uppgifterna till myndigheten.

Hänvisningar till S5-6

• Prop. 1992/93:86: Avsnitt 10

Mitt förslag: Kontrolluppgift skall lämnas för ersättning som arbets- givare lämnat till anställd för utnyttjande av den anställdes fastighet.

RSV:s förslag: RSV har inte lämnat något förslag i denna del.

Skälen för mitt förslag: Det har blivit tämligen vanligt förekomman- de, att en arbetsgivare hyr ett arbetsrum i den anställdes fastighet för att den anställde skall arbeta där. Den anställde kanske saknar arbetsrum hos arbetsgivaren eller har sin bostad belägen på långt avstånd från ar- betsgivaren. En annan vanlig företeelse är att arbetsgivaren hyr en garageplats i den anställdes fastighet, t.ex. när den anställde utnyttjar en av arbetsgivaren ägd bil.

Sådan ersättning från arbetsgivaren för utnyttjande av fastigheten skall beskattas som inkomst av kapital till den del ersättningen kan anses skälig. Ersättning därutöver anses som förtäckt lön och skall beskattas som inkomst av tjänst.

Eftersom ersättningen utgör inkomst av kapital skall någon kontroll- uppgift inte lämnas. Detta är givetvis mindre tillfredsställande från kontrollsynpunkt, särskilt med beaktande av att företeelsen blivit allt vanligare. Det är vidare fördelaktigt såväl för den anställde som för arbetsgivaren att hela ersättningen utgör inkomst av kapital, eftersom sociala avgifter då inte tas ut och lön inte heller utgör pensions- grundande inkomst till den del den överstiger 7,5 basbelopp.

Genom att införa en obligatorisk skyldighet för arbetsgivaren att lämna kontrolluppgift på denna typ av ersättningar kan kontrollen förbättras samtidigt som en bättre prövning av ersättningsbeloppets skälighet möjliggörs. Jag föreslår därför att en bestämmelse med denna innebörd införs i 3 kap. 4 & LSK.

4 Riksdagen 1992/93. ] saml. Nr 86

• Sida 50
•  Original

5.6.3 Resekostnads- och traktamentsersättning,

Mitt förslag: Resekostnads- och traktamentsersättning skall, till den del ersättningen överstiger avdragsgillt belopp, inte redovisas som

en särskild post på kontrolluppgift utan skall redovisas som utgiven lön.

RSV:s förslag: RSV har inte lämnat något förslag i denna del.

Skälen för mitt förslag: På kontrolluppgift skall resekostnads- eller traktamentsersättning enligt 3 kap. 4 & LSK redovisas med belopp endast till den del ersättningen överstiger avdragsgillt schablonbelopp eller gjorda utlägg. Arbetsgivaren skall när ersättningen motsvarar schablon- belopp endast markera med ett kryss att ersättning, som inte är skattepliktig, har utbetalats. Den skattskyldige behöver inte ta upp ersättningen i deklarationen och kan således använda sig av blanketten för förenklad självdeklaration.

Överstiger ersättningen schablonbeloppet skall det överskjutande beloppet anses utgöra lön och ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. Beloppet skall särredovisas på kontrolluppgiften.

Orsaken till att särredovisning av denna typ av ersättning införts är att Statistiska centralbyrån efter genomförandet av skattereformen uttryckte önskemål om att få överskjutande belopp redovisat särskilt, detta för att kunna mäta löneglidningen i samband med skattereformen.

Det har emellertid visat sig att den önskade informationen inte kunnat erhållas genom särredovisningen. Dessutom föreligger med nuvarande system risk för missförstånd. Orsakerna till detta är följande.

Många arbetsgivare har delat upp ersättningsavtalen i två delar, en del har kallats resekostnadsersättning resp. traktamente samt en del som består av det överskjutande beloppet och som i stället benämnts reselönetillägg, tjänsteresetillägg etc.

Vissa arbetsgivare anser den överskjutande delen vara lön och redovisar beloppet tillsammans med övrig lön. Vidare förekommer det att arbetsgivare missförstått innebörden av bestämmelsen och redovisar det överskjutande beloppet både som lön och som övertraktamente med dubbelbeskattning som följd. Slutligen föreligger det risk för att den skattskyldige av misstag yrkar avdrag med det särredovisade beloppet trots att han redan erhållit det avdrag han är berättigad till.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att det inte föreligger bärande skäl att ha kvar en särredovisning på det sätt som jag beskrivit. Överskjutande resekostnads- och traktamentsersättning, som ju skattemässigt skall behandlas som lön, bör på kontrolluppgiften också redovisas som lön. Jag föreslår därför att 3 kap. 9 & LSK ändras i överensstämmelse härmed.

• Sida 51
•  Original

Mitt förslag: Nuvarande övergångsbestämmelse att en oregistrerad andelsägare i en värdepappersfond inte skall betala preliminär A—skatt på utdelning från fonden skall gälla även i fråga om utdelning som skall tas upp till beskattning vid 1994 års taxering.

Skälen för mitt förslag: Den 1 januari 1991 trädde en ny lagstiftning om aktiefonder i kraft, lagen (1990:1114) om värdepappersfonder (prop. 1989/90:153, bet. 1990/91:NU4, rskr. 1990/91:47). I 31 ånämnda lag föreskrivs att fondbolag skall föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av fondandelar. Bestämmelsen innebär att endast fonder med registrerade andelsägare är tillåtna. Enligt 5 5 lagen (1990:1115) om ikraftträdande av lagen om värdepappersfonder skall fondbolag som har utfärdat fondandelsbevis enligt den upphävda aktiefondslagen (1974:931) senast vid årsskiftet 1992/93 ha registrerat samtliga innehavare av andelsbevisen.

Jag har nyligen i prop. 1992/93:90 om ändrad lagstiftning för värdepappershandel i anledning av EES-avtalet, m.m. föreslagit att slutdatumet för registreringen flyttas fram till den 31 december 1993. Detta aktualiserar också en ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.

När reglerna om att preliminär skatt skall tas ut på fysiska personers kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar infördes angavs det i en särskild övergångsbestämmelse till ändringarna i LSK att äldre bestämmelser om aktiefond i 3 kap. 28 och 30 åå LSK t.o.m. 1993 års taxering skulle gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte registrerats (prop. 1990/9lz5, bet. 1990/91:SkU3, rskr. 1990/91:57, SFS 1990: 1 136).

Om övergångsbestämmelsema inte ändras innebär det att skatteavdrag skall göras när utdelning betalas ut till en oregistrerad andelsägare. Sker utbetalningen senare än fyra månader efter utdelningstillfället har utbetalaren dessutom varit skyldig att förskottera kupongskatt på utdelningen. Med hänsyn till att sluttidpunkten för registrering av andelsägama skjutits ett år framåt i tiden föreslår jag att vad som sägs om aktiefond i 3 kap. 28 och 30 åå lagen om sjävdeklaration och kontrolluppgifter i deras äldre lydelse t.o.m. 1994 års taxering skall gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte har registrerats.

• Sida 52
•  Original

Hänvisningar till S5-6-4

• Prop. 1992/93:86: Avsnitt 13.6

5.7. Tidpunkt för uppgiftslämnande

Mitt förslag: Kontrolluppgift om bostadsrätt skall lämnas till skattemyndigheten senast den 31 januari under taxeringsåret.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har uttalat sig särskilt i denna del.

Skälen för mitt förslag: För avlämnande av kontrolluppgifter om bostadsrätter m.m. gäller för närvarande den 15 februari som sista dag. Enligt min mening finns det inga bärande skäl att ha en särbestämmelse för dessa uppgifter. Senaste datum att lämna kontrolluppgift bör således vara den 31 januari även i dessa fall. Samma datum bör gälla för uppgifter till medlemmarna. Jag föreslår att 3 kap. 47 & LSK ändras i överensstämmelse härmed.

Mitt förslag: Allmän självdeklaration skall lämnas av

— skattskyldig som är annan juridisk person än dödsbo, — skattskyldig som skall deklarera inkomst av näringsverksamhet, — företagsledare eller delägare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag, - närstående till företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag om han skall lämna uppgifter enligt 2 kap. 24 & LSK, — skattskyldig som är skyldig att redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, — skattskyldig som inte varit bosatt i Sverige under hela beskatt- ningsåret, — skattskyldig som inte mottagit förtryckt blankett för förenklad självdeklaration senast den 15 april under taxeringsåret,

Övriga skattskyldiga skall få lämna förenklad deklaration.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RSV föreslår dock att alla närstående till fåmansföretagare skall lämna allmän självdeklaration. Vidare föreslår RSV inte att skattskyldig som är skyldig att redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration skall lämna allmän självdeklaration.

Remissinstanserna: Näringslivets skattedelegation anför att närstående- kretsen bör krympas till att endast omfatta kärnfamiljen och de delägare som haft transaktioner med företaget.

• Sida 53
•  Original

Skälen för mitt förslag: Enligt RSV:s förslag beräknas en helt övervägande del av de skattskyldiga kunna lämna förenklad självdeklara- tion. Endast andra juridiska personer än dödsbon, skattskyldiga som skall redovisa inkomst av näringsverksamhet, företagsledare och delägare i fåmansföretag och dem närstående personer samt i utlandet bosatta personer föreslås vara generellt skyldiga att lämna allmän självdeklara- tion. Skattskyldig, som visserligen tillhör den kategori som får lämna förenklad självdeklaration, men som av olika anledningar ändå inte fått en förtryckt deklarationsblankett senast den 15 april under taxeringsåret skall senast den 2 maj under taxeringsåret lämna en allmän självdeklara- tron.

Det är angeläget att den grupp skattskyldiga som ställs utanför det förenklade förfarandet är så liten som möjligt. Det lagförslag som remitterats till Lagrådet har i princip utgått från RSV:s förslag om hur den krets som måste lämna allmän självdeklaration skall avgränsas.

Lagrådet har i denna del pekat på att närståendekretsen, som den anges i punkt 14 av anvisningarna till 32 & KL, är mycket vid. Antalet personer som inom sin närståendekrets har någon person verksam i ett fåmansföre— tag torde vara mycket stort. Det torde i praktiken även förhålla sig så, att åtskilliga skattskyldiga inte har kännedom om förekomsten av ett fåmansföretag inom den egna närståendekretsen. Skattemyndighetemas kontrollmöjlighet är liten. Lagrådet anför att det kan ifrågasättas om det i förevarande sammanhang är lämpligt med en så vid närståendekrets. Jag ansluter mig till Lagrådets uppfattning och föreslår att allmän deklaration skall lämnas av närstående till företagsledare i fåmansföretag endast om den närstående skall lämna uppgifter enligt 2 kap 24 & LSK. På detta sätt inskränks kretsen av närstående som skall lämna allmän självdeklaration till dem, som under beskattningsåret haft ekonomiska eller andra mellan- havanden med företaget.

Enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, ML, föreligger i vissa fall skyldighet att redovisa mervärdesskatt, trots att den skattskyldige inte är näringsidkare. Det kan t.ex. vara fråga om hobbyverksamhet av mindre omfattning, vilket i självdeklarationen skall redovisas som inkomst av tjänst. Enligt 21 & ML skall utgående och ingående mervärdesskatt i vissa fall redovisas i allmän självdeklaration för beskattningsåret. I fråga om förfarandet vid beskattningen av sådan skattskyldig gäller inte ML utan i stället bestämmelserna i LSK, TL och UBL. Enligt 16 & tredje stycket LSK skall skattskyldig, som enligt 21 & ML är skyldig att redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten. I lagrådsremissen har denna fråga inte behandlats särskilt. Det är emellertid av praktiska skäl angeläget att eventuell mervärdesskatt redovisas i allmän självdeklaration och inte i förenklad självdeklaration. Detta bör därför regleras i lagtexten.

Jag föreslår att det i en ny paragraf, 2 kap. 13 å, i LSK införs bestärmnelser om deklarationsskyldigheten avseende allmän självdeklara- tion.

• Sida 54
•  Original

6.2. Uppgiftsskyldighet för förmögenhet

Mitt förslag: Skyldighet att i självdeklaration redovisa förmögen- het föreligger först när nettoförmögenheten uppgår till skatteplik- tigt belopp.

Skälen för mitt förslag: Enligt tidigare riksdagsbeslut skall förmögen— hetsskatten avskaffas helt fr.o.m. 1995 års taxering. I en proposition om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin (prop. 1992/93:50) som nyligen har överlämnats till riksdagen föreslås att förmögenhetsskatten skall slopas först fr.o.m. 1996 års taxering. Uppgifter till ledning för förmögenhetstaxeringen måste således lämnas också första året det förenklade förfarandet är i kraft.

Jag anser det rimligt att begränsa de skattskyldigas uppgiftsskyldighet så att uppgift om förmögenhet i såväl allmän som förenklad självdeklara— tion behöver lämnas endast om nettoförmögenheten uppgår till skatteplik- tigt belopp. Därigenom begränsas behovet för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet att lämna kompletterande uppgift avseende förmögenhet högst väsentligt. Jag föreslår att 2 kap. 10 & LSK justeras i enlighet härmed.

6.3. Förfarandet i huvuddrag

Mitt förslag: En förtryckt blankett för förenklad självdeklaration grundad på innehållet i inkomna kontrolluppgifter och övriga av skattemyndigheten kända uppgifter skall sändas ut till samtliga berörda skattskyldiga före den 15 april under taxeringsåret.

Deklarationsblanketten skall undertecknas av den skattskyldige och återsändas till myndigheten senast den 2 maj under taxe- ringsåret.

Om de förtryckta uppgifterna är felaktiga eller ofullständiga skall den skattskyldige göra de ändringar eller tillägg som behövs.

RSV:s förslag: RSV:s förslag förutsätter inte något aktivt handlande från den skattskyldiges sida för att deklarationsskyldigheten skall anses fullgjord. Den skattskyldige godkänner genom sin passivitet det förslag till taxering han fått.

Remissinstanserna: Rerm'ssinstansema ställer sig i huvudsak avvisande till att den skattskyldige skall anses ha godkänt och avlämnat en deklaration på heder och samvete enbart genom att förhålla sig passiv. Många förordar i stället RSV:s alternativa lösning där den skattskyldige godkänner taxeringsförslaget genom att underteckna och återsända en bifogad talong, på vilken han försäkrar att han godkänner att det förtryckta förslaget läggs till grund för hans taxering.

• Sida 55
•  Original

Skälen för mitt förslag: Som jag redan inledningsvis anfört anser jag det väsentligt att den skattskyldige på ett aktivt sätt godkänner de förtryckta uppgifterna på deklarationsblanketten. Skall blanketten undertecknas och skickas tillbaka till skattemyndigheten torde den skattskyldiges förståelse för att han är ansvarig för de förtryckta uppgifterna öka. Ett krav på undertecknande främjar vidare den skattskyldiges egen kontroll av deklarationsmaterialet och motverkar ett slentrianmässigt godtagande av de förtryckta uppgifterna på dek- larationsblanketten. Ett sådant förfarande framstår också som mer rättssäkert jämfört med RSV:s förslag. Jag föreslår därför att den skattskyldige även fortsättningsvis skall lämna förenklad självdeklaration genom att underteckna och återsända ett exemplar av den mottagna deklarationsblanketten.

Genom att utöka uppgiftslämnandet på det sätt jag tidigare föreslagit, skapas möjligheter att förtrycka betydligt fler uppgifter i deklarationen än vad nuvarande system medger. Det finns därigenom också goda möjligheter att framställa en förtryckt blankett med sådant innehåll, att för ett stort antal deklaranter några ytterligare uppgifter inte krävs för att åsätta en riktig taxering, fastställa pensionsgrundande inkomst och göra en korrekt skatteberäkning. Fortfarande måste dock vissa uppgifter tillföras i form av rättelser och tillägg för ett inte obetydligt antal deklaranter. Dessa uppgifter skall lämnas i deklarationen.

RSV har beräknat att en förtryckt deklarationsblankett skall kunna skickas ut till mellan 5,5 och 6 miljoner deklaranter och att ca en tredjedel av dessa behöver lämna tilläggsuppgifter. Jag finner inte anledning till annan bedömning. Förslaget innebär en förbättrad service och ökad rättssäkerhet för de skattskyldiga eftersom de redan vid mottagandet av den förtryckta deklarationen i april får veta vilka inkomstuppgifter skattemyndighetema har och vilka inkomster de kommer att taxeras för.

Mot bakgrund av nu gällande materiella regler och den utökade uppgiftsskyldighet som jag tidigare redovisat föreslår jag att i 2 kap. 11 & LSK tas in en bestämmelse om vilka uppgifter som skall förtryckas på blanketten för förenklad självdeklaration. Förutom identifikationsuppgifter och andra uppgifter av mer teknisk natur bör uppgifter om inkomst av tjänst förtryckas enligt inkomna kontrolluppgifter. Samma sak gäller i inkomstslaget kapital för ränteinkomster, utdelningar, ränteutgifter, tomträttsavgälder och reavinst/förlust vid försäljning av andel i allemansfond. Vidare bör uppgift om kostnad för pen- sionsförsäkringsavgift och underlag för fastighetsskatt förtryckas.

Taxeringslagens (1990:324), TL, regler om taxeringsförfarandet behöver enligt min mening inte ändras med anledning av det nya deklarationsförfärandet. Det innebär bl.a. att skattemyndigheten även fortsättningsvis skall fatta grundläggande beslut om årlig taxering före utgången av november månad under taxeringsåret. I det nya förfarandet skall, enligt vad jag senare kommer att föreslå, skattsedel på slutlig skatt utfärdas redan i augusti för dem som omfattas av det förenklade förfarandet. Grundläggande beslut måste naturligtvis fattas innan

• Sida 56
•  Original

slutskattesedeln utfärdas. Några särregler om inom vilken tid grund- läggande beslut får fattas i det förenklade förfarandet är enligt min mening emellertid inte nödvändiga.

l 3 kap. 3 & TL finns en regel om att beslut om taxering får fattas på grundval av en förenklad självdeklaration utan att den som avgett deklarationen underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kon- trolluppgift, som skall lämnas utan föreläggande och som avser inkomst av tjänst eller kapital. Regeln är inte tillämplig i det nya förfarandet och bör därför utgå.

Hänvisningar till S6-3

• SOU 2006:89: Avsnitt 4.4.2

6.4. Skattebrottslagen

Min bedömning: Nuvarande bestämmelser i skattebrottslagen bör stå kvar oförändrade.

RSV:s förslag: RSV anser att den nuvarande bestämmelsen i 2 & tredje stycket skattebrottslagen (1971:69) om straffansvar för den, som i syfte att undgå skatt överenskommer med sin arbetsgivare att denne skall lämna felaktig kontrolluppgift eller underlåta att lämna kontrolluppgift, skall slopas. RSV anför att regeln såvitt nu kan bedömas inte fyller någon funktion i det nya förfarandet. Har arbetsgivaren lämnat en felaktig kontrolluppgift eller helt underlåtit att lämna kontrolluppgift, är det denne som i första hand ådrar sig straffansvar enligt 4 kap. 8 & LSK.

Remissinstanserna: RÅ avstyrker ändring.

Skälen för min bedömning: En av grundförutsättningarna för den förenklade självdeklarationen är att kontrolluppgifter loj alt lämnas av dem som ålagts sådan skyldighet. Systemet bygger på att kontrolluppgiftema kan läggas till grund för beskattning. Redan i dag innebär kravet i 2 5 andra och tredje styckena skattebrottslagen på direkt uppsåt att undandra skatt vid passivt skatte-bedrägeri en stark begränsning i möjligheterna att lagföra skattskyldiga som helt underlåter att medverka vid sin beskatt- ning. RSV:s förslag medför att straffansvaret för den som genom total passivitet undandrar sig beskattning riskerar att bli kraftigt urholkat. Med beaktande av detta finner jag övervägande skäl tala för att, i vart fall tills vidare, behålla nuvarande regler.

I en utredning angående vissa frågor om ekonomisk brottslighet som RÅ och Rikspolisstyrelsen lämnat till regeringen i januari i år föreslås bl.a. en total översyn av skattebrottslagen. Frågan om 2 & tredje stycket skattebrottslagen skall slopas har sin naturliga plats som en del av en sådan översyn. I ett sådant sammanhang bör också sanktionerna vid uteblivet eller oriktigt kontrolluppgiftslämnande ses över.

• Sida 57
•  Original

Det förslag till ändrat deklarationsförfarande som jag nyss har lagt fram omfattar i huvudsak skattskyldiga med inkomst av tjänst eller kapital. De ändringar som jag nu avser att föreslå i fråga om uppbördsbestämmel- serna syftar till att anpassa dessa till det ändrade förfarandet.

Eftersom uppbördsbestämmelsema av administrativa skäl i huvudsak bör vara gemensamma för alla skattskyldiga kommer de nya be- stämmelserna inte enbart att gälla dem som omfattas av det nya deklarationsförfarandet utan samtliga. I något fall är emellertid en särreglering nödvändig för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet.

7.2. Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt

Mitt förslag: Senaste tidpunkt för fyllnadsinbetalning av prelimi- när skatt flyttas fram från den 30 april till den 3 maj taxeringsåret.

RSV:s förslag: RSV föreslår att senaste tidpunkt för fyllnadsinbetal- ning av preliminär skatt skall vara den 2 maj taxeringsåret.

Remissinstanserna: Postterket föreslår att senaste tidpunkt för fyllnadsinbetalning flyttas fram en eller ett par dagar. Skälet till detta är att den I maj är en helgdag och erfarenheten visar att många väntar till sista dagen med sina deklarationer. Det blir då svårt att hinna med att göra inbetalningen den 2 maj så som RSV har föreslagit. På postkontoren kan det bli en stor belastning. De olika gireringssystem som finns anknutna till bankernas lönekonton blir också svåra att utnyttja för denna betalning av belastningsskäl och med hänsyn till tid för postgång.

Skälen för mitt förslag: Om den beräknade slutliga skatten överstiger den preliminära skatt som betalats under uppbördsäret kan den som vill undvika kvarskatteavgift göra en fyllnadsinbetalning av preliminär skatt. En sådan fyllnadsinbetalning skall enligt nuvarande regler göras senast den 30 april taxeringsåret. Till den del det belopp som behöver fyll- nadsinbetalas överstiger 20 000 kr skall inbetalningen dock göras senast den 18 februari samma år. Har den skattskyldige fått anstånd med att lämna självdeklaration gäller särskilda regler.

Genom de av riksdagen under våren antagna reglerna om skatteavdrag på biinkomster, som börjar tillämpas den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, bet.l991/92:SkU29, rskr. 1991/921292, SFS 1992:680), kommer behovet att göra en fyllnadsinbetalning att minska för flertalet löntagare. Större fyllnadsinbetalningar beräknas förekomma i huvudsak endast i de fall den skattskyldige haft en reavinst.

Numera är de inbetalningskort som används för fyllnadsinbetalning av preliminär skatt förtryckta med personnummer och kan användas endast

• Sida 58
•  Original

för detta ändamål. Detta medför att det i regel inte är några svårigheter med att kreditera den inbetalda skatten på rätt person. Med hänsyn till detta och till att behovet av fyllnadsinbetalningar beräknas minska bedömer RSV att fyllnadsinbetalningar även inom det nya dek- larationsförfarandet kan göras april månad ut och ändå hinna beaktas vid debiteringen av den slutliga skatten. Eftersom deklarationstidpunkten enligt RSV:s förslag skall vara senast den 2 maj föreslår verket emellertid att fyllnadsinbetalningar skall kunna göras fram till detta datum.

Jag ser också stora fördelar med att senaste dag för fyllnadsinbetalning sammanfaller med deklarationstidpunkten. Det kan emellertid antas att en stor del av de skattskyldiga väntar med att lämna deklarationen till sista dagen. Det kan då, som Postverket påpekat, bli svårigheter med inbetalningama. Jag föreslår därför att sista dag för fyllnadsinbetalning skall vara dagen efter deklarationstidpunkten, dvs. den 3 maj taxe- ringsåret. Detta föranleder ändringar i 27 5 3 och 4 mom. samt 69 ä 1 mom. UBL.

7.3. Debitering av slutlig skatt

Mitt förslag: Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige senast den 31 augusti taxeringsåret om han omfattas

av det förenklade deklarationsförfarandet och grundläggande beslut om årlig taxering fattats senast den 15 augusti.

RSV:s förslag: RSV föreslår att skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige senast den 30 juni taxeringsåret.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: Skattsedel på slutlig skatt skall enligt nuvarande regler tillställas den skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret (35 5 första stycket uppbördslagen [1953z272], UBL).

Enligt RSV:s förslag skall samtliga som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet få sin skattsedel på slutlig skatt senast den 30 juni taxeringsåret om grundläggande beslut om årlig taxering fattats senast den 15 juni.

RSV:s förslag utgår från en ordning där en skattskyldig genom att inte reagera mot de förtryckta uppgifterna anses ha godkänt att bli taxerad i enlighet med dem. Som jag redan tidigare har nämnt innebär mitt förslag till nytt deklarationsförfarande —— som innebär att den förenklade självdeklarationen alltid skall undertecknas och skickas tillbaka till skattemyndigheten — en viss förskjutning av den tidpunkt då slut- skattedebitering kan ske i förhållande till RSV:s förslag. Jag har från RSV inhämtat att med det deklarationsförfarande jag föreslår bör debiteringen av slutlig skatt normalt vara avklarad senast den 31 augusti taxeringsåret. I vissa undantagsfall kan ett grundläggande beslut inte '- fattas före den 15 augusti, t.ex. på grund av att den skattskyldige haft

• Sida 59
•  Original

legala förhinder att lämna deklaration. I sådana fall skall den skattskyldige underrättas om att slutskattesedel kommer att sändas ut senare. För övriga skattskyldiga, dvs. för dem som inte omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet, bör den nuvarande bestämmelsen om att slutskattesedeln skall sändas ut senast den 15 december fortfarande gälla. Jag ansluter mig till RSV:s förslag, dock med beaktande av den tidigare nämnda tidsförskjutningen. Mina förslag i den här delen föranleder ändringar i 35 & UBL.

Den ordning som nu gäller för återbetalning av överskjutande skatt bör behållas. Det innebär att i sådana fall där skattsedeln på slutlig skatt sänds ut senast den 31 augusti skall återbetalningen också ske i samband med detta. Jag återkommer strax till frågan om uppbörd av kvarstående skatt och hur ö-skatteränta och kvarskatteavgift skall beräknas (avsnitt 7.5 och 7.7).

Hänvisningar till S7-3

• Prop. 1992/93:86: Avsnitt 7.4

7.4. Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt

Mitt förslag: Nuvarande möjlighet till förtidsåterbetalning av överskjutande skatt skall slopas för skattskyldiga som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping påpekar att reaför- luster, som kan drabba den enskilde hårt, också kan redovisas inom det förenklade deklarationsförfarandet. Kammarrätten anser därför att förtida återbetalning av preliminär skatt bör kunna ske i undantagsfall t.ex. när det är fråga om ansenliga belopp.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i 45 och 46 åå UBL kan för mycket betald preliminär skatt betalas tillbaka i förtid i samband med att den preliminära skatten jämkas. Ansökan om sådan återbetalning skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av april månad taxeringsåret. För återbetalning krävs att den skatt som har betalats in för mycket är minst en femtedel av den slutliga skatten och lägst 500 kr. Om det föreligger särskilda omständigheter får återbetalning ske trots att det för mycket betalda beloppet inte uppgår till en femtedel av den slutliga skatten. På belopp som återbetalas i förtid beräknas ingen ränta.

Skattemyndighetemas arbete med de förtida återbetalningarna är mycket resurskrävande eftersom de måste behandlas vid sidan av de normala debiterings- och utbetalningsrutinema. Antalet ansökningar om återbetalning visar en ökande tendens. Under år 1991 beräknas antalet återbetalningar enbart för skattskyldiga med A-skattesedel ha uppgått till ca 260 000.

För kronofogdemyndighetema medför de förtida återbetalningama också merarbete eftersom avräkning eller utmätning måste ske vid flera tillfällen under våren. En nackdel är också att avräkning mot eventuell

• Sida 60
•  Original

skuld enligt årets restförda kvarstående skatt inte kan ske eftersom restföringen inträffar senare i tiden.

RSV har föreslagit att möjligheten till förtidsåterbetalning av för mycket betald preliminär skatt skall slopas för sådana skattskyldiga som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet.

Jag har nyss föreslagit att skattsedeln på slutlig skatt skall sändas ut i augusti för dem som omfattas av det förenklade förfarandet (avsnitt 7.3). inte heller med denna tid för skattsedelsutsändandet finns det skäl att medge återbetalning i förtid för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet. En förtida återbetalning i dessa fall skulle innebära en återbetalning endast någon månad tidigare än i ordinarie ordning. Med hänsyn till det merarbete de förtida återbetalningarna förorsakar för såväl skattemyndigheter som kronofogdemyndigheter och till de möjligheter till jämkning under inkomståret som finns, anser jag inte att en möjlighet till förtida återbetalning i dessa fall är befogad. Jag föreslår därför en särreglering i 45 ä 2 mom. och i punkt 3 av anvis- ningarna till 45 % UBL för de skattskyldiga som får sin slutskattesedel först i december under taxeringsåret. Det innebär att den som har haft en stor reaförlust alltid har möjlighet att lämna en allmän självdeklaration. Därigenom får han också möjlighet att begära förtida återbetalning av för mycket betald preliminär skatt. Enligt min mening finns det därför inte något behov av en sådan undantagsbestämmelse som kammarrätten i Jönköping efterfrågat. Det bör emellertid påpekas att en förtidsåterbetal- ning blir ekonomiskt ofördelaktig eftersom ingen ränta utgår. Det kan därför antas att det endast i undantagsfall kan vara av intresse att utnyttja denna möjlighet.

Hänvisningar till S7-4

7.5. Uppbörd av kvarstående skatt

Mitt förslag: Om den kvarstående skatten betalas in till skat- temyndigheten senast den 18 september taxeringsåret skall kvar- skatteavgiften sättas ned.

RSV:s förslag: RSV föreslår att kvarskatteavgiften skall sättas ned om den kvarstående skatten betalas in senast den 18 augusti under taxe- ringsåret.

Remissinstanserna: Enligt Statskontorets mening har RSV något överskattat problemen med flera uppbördstillfällen för kvarstående skatt. ' Statskontoret anser att andra skäl talar för att införa en tidigare uppbörd för dem som omfattas av det förenklade förfarandet oavsett konse- kvenserna för arbetsgivarna. För det första förekommer många ändringar i skatteavdragsrutinema fortlöpande under året t.ex. genom jämkningsför- farandet som innebär att skatteavdragen redan i dag kan ändras många gånger på ett år. För det andra svarar arbetsgivarna redan i dag för andra avdrag och automatkonteringar inom ramen ;för löneadministrationen, t.ex. avdrag för försäkringar och andra avgifter. Statskontoret föreslår

• Sida 61
•  Original

därför att den danska modellen införs så att uppbördsperioden tidigare- läggs till september — november. Såväl likviditetsproblem som ränteut- gifter minskar för staten vid en tidigarelagd uppbörd av den kvarstående skatten. Statskontoret tillstyrker att kvarskatteavgiften skall reduceras för den som betalar den kvarstående skatten senast den 18 augusti. Det bidrar till en förbättrad likviditet och minskade ränteutgifter för statskassan. Merparten av kvarskattebeloppen för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet är mycket låga. Enligt Statskon- torets mening borde det kunna prövas om merparten av kvarskatte- uppbörden obligatoriskt skall ske genom att den skattskyldige själv svarar för inbetalning av kvarskatter t.ex. under 1 000 kr alternativt 2 000 kr. Ytterligare ett alternativ kan vara att justera avgiftsuttaget för den kvarstående skatten. Statskontoret anser slutligen att det med utgångs- punkt i RSV:s prognos över att volymen kvarstående skatt kommer att minska kraftigt också kan finnas anledning att pröva en förkon uppbördsperiod från 3 till 2 månader. JUSEK vänder sig emot det av RSV föreslagna systemet för återbetalning av en del av kvarskatteavgiften när den kvarstående skatten betalas senast den 18 augusti. JUSEKzs uppfattning är att såväl de skattskyldiga som Postverket torde föredra att slippa kassahantering till förmån för inbetalning via postgiro, bankgiro, servicekonton och telefon. JUSEK anser att en smidigare lösning är att i stället införa möjligheter till fyllnadsinbetalning t.o.m. den 18 augusti. För den del av den slutliga skatten som täcks av fyllnadsinbetalning under tiden den 3 maj —- den 18 augusti skulle då en reducerad kvar- skatteavgift kunna beräknas.

Skälen för mitt förslag: Uppkommer kvarstående skatt vid debitering av slutlig skatt skall den kvarstående skatten enligt nuvarande regler betalas in till skattemyndigheten senast den 18 april året efter taxe- ringsåret tillsammans med eventuell kvarskatteavgift.

Har den skattskyldige en A-skattesedel skall huvudarbetsgivaren göra skatteavdrag under januari — mars året efter taxeringsåret för betalning av den kvarstående skatten. En arbetsgivare som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt skall redovisa och betala den innehållna skatten senast den 18 april året efter taxeringsåret med hjälp av en särskild uppbördsdeklaration för kvarstående skatt.

RSV har föreslagit att nuvarande regel att kvarstående skatt skall betalas senast den 18 april året efter taxeringsåret och att huvudar- betsgivare skall göra skatteavdrag för betalning av kvarstående skatt för sådana skattskyldiga som har en A-skattesedel skall gälla även i det nya förfarandet. Verket har dock föreslagit att om den skattskyldige betalar sin kvarstående skatt direkt till skattemyndigheten senast den 18 augusti taxeringsåret skall kvarskatteavgiften reduceras.

Jag delar RSV:s uppfattning att arbetsgivarna inte bör komma in i bilden förrän efter den sista debiteringsomgången i december. Att såsom Statskontoret föreslagit låta arbetsgivama göra skatteavdrag för betalning av kvarstående skatt under två olika perioder blir enligt min mening för betungande för såväl arbetsgivarna som skattemyndighetema. Jag är inte heller beredd att nu föreslå att skatteavdrag skall göras under endast två

• Sida 62
•  Original

månader. Innan jag tar ställning till den frågan vill jag se vilken effekt på antalet skattskyldiga med kvarskatt den av riksdagen under våren beslutade F—skattereformen ger.

Enligt min mening innebär det förslag som RSV lagt fram att uppbörden av den kvarstående skatten kan ske på ett tillfredsställande sätt. Jag instämmer därför i förslaget. Med hänsyn till mitt förslag om att slutskattesedel skall sändas ut senast den 31 augusti taxeringsåret bör frivillig inbetalning av kvarstående skatt emellertid få ske senast den 18 september taxeringsåret.

Jag anser i likhet med J USEK att reduceringen av kvarskatteavgiften vid inbetalning av den kvarstående skatten senast den 18 september bör ske på ett sådant sätt att det inte blir nödvändigt med en kassahantering. Jag förordar i stället det alternativ som RSV gett och som innebär att till skattsedeln på slutlig skatt fogas två inbetalningskort, ett med den lägre avgiften för frivillig inbetalning och ett med den högre avsett för betalning vid den ordinarie uppbörden i april året efter taxeringsåret. Det sist nämnda inbetalningskortet kan antas komma att användas endast i undantagsfall eftersom sådan kvarstående skatt som inte betalats senast den 18 september i regel kommer att betalas genom att arbetsgivaren gör skatteavdrag med utgångspunkt från den skattskyldiges skattsedel eller från sådan uppgift om den kvarstående skatten som arbetsgivaren hämtat in från skattemyndigheten. Jag föreslår således att det i 27 $ 3 mom. UBL införs en bestämmelse att kvarskatteavgiften skall sättas ned om den kvarstående skatten betalas in till skattemyndigheten senast den 18 september under taxeringsåret. Förslaget i denna del föranleder även viss ändring av 40 5 2 mom. UBL.

Till frågan hur stor reduceringen av kvarskatteavgiften skall vara om kvarskatten betalas senast den 18 september taxeringsåret återkommer jag i avsnitt 7.7.

7.6 Områkning av skatt Mitt förslag: Sker omräkning av taxeringen under löpande taxe— ringsperiod skall ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas. Medför omräkningen att överskj utande skatt skall återbetalas helt eller delvis

skall detta ske genom debitering av tillkommande skatt. Sådan tillkommande skatt skall när det gäller betalning och arbetsgivares medverkan vid uppbörden behandlas som kvarstående skatt.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: De nuvarande reglerna för omräkning av skatt tar sikte på sådana ändringar som görs efter det att den årliga debite— ringen av slutlig skatt har avslutats, dvs. efter den 15 december taxeringsåret. ( dessa delar behöver inga ändringar göras på grund av det nya förfarandet.

• Sida 63
•  Original

Med det förenklade förfarandet kan antalet omräkningar av slutlig skatt väntas öka till följd av att debiteringen av den slutliga skatten tidigare- läggs för de flesta som omfattas av förfarandet. Ändrade kontroll- uppgifter och andra nya omständigheter som tillkommit efter det att slutskattesedeln har sänts ut kommer nämligen i ett antal fall att föranleda omprövning och nytt taxeringsbeslut. Även dessa fall måste åtgärdas genom omräkning av skatten.

En omräkning av den slutliga skatten under löpande taxeringsperiod leder till att en ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas. Har överskjutande skatt beräknats enligt den första debiteringen kan ändringen innebära att den överskj utande skatten skall minskas eller att kvarstående skatt i stället uppkommer.

RSV har här föreslagit den lösningen att redan återbetald överskjutande skatt skall få återtas genom att tillkommande skatt debiteras. Detta kräver att begreppet tillkommande skatt i 2 & 2 mom. UBL ändras så att det täcker även sådan skatt som skall betalas tillbaka på grund av omräkning av skatten under löpande taxeringsperiod. Jag föreslår en sådan ändring. Jag vill med hänsyn till vad Lagrådet anfört klargöra att avsikten är att också kvarskatteavgift och ö-skatteränta som har tagits upp i den först utfärdade skattsedeln på slutlig skatt skall beaktas vid debiteringen av den tillkommande skatten. Detta anser jag följa av bestämmelserna i 27 ä 3 mom. sista stycket resp. 69 5 1 mom. sista stycket UBL.

Den tillkommande skatt som debiteras i nu aktuella fall avses bli påförd på den nya slutskattesedeln. RSV har föreslagit att sådan tillkommande skatt skall behandlas som kvarstående skatt i fråga om arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag samt att redovisa och betala in avdragen skatt. Jag instämmer även i detta förslag. Bestämmelseri detta hänseende bör tas in i en ny paragraf, 32 b 5, i UBL. För att undaröja den oklarhet som Lagrådet påpekat föreslår jag att den nyss nämnda paragrafen utformas så att bestämmelserna om betalning av kvarstående skatt skall gälla även när den skattskyldige själv skall betala sådan tillkommande skatt som avses i 32 b &. Det krävs dessutom ändringar i 31 och 33 åå UBL. Även här vill jag med hänsyn till vad Lagrådet anfört klargöra att kvarskatteavgift skall tas ut på vanligt sätt även vid debiteringen av den nu aktuella tillkommande skatten och att respitränta kommer i fråga endast vid återbetalning av ö-skatteränta.

Den nuvarande regeln i 68 ä 4 mom. UBL som ger skattemyndigheten möjlighet att i vissa fall innehålla skattebelopp som skall återbetalas, om det med fog kan antas att tillkommande skatt kommer att påföras, omfattar enligt sin lydelse också sådan tillkommande skatt som be- handlats nu. Jag anser att en sådan ordning behövs och föreslår således ingen ändring av 68 5 4 mom.

• Sida 64
•  Original

Hänvisningar till S7-5

• Prop. 1992/93:86: Avsnitt 7.3, 7.7

7.7. Ränte— och avgiftsberäkning

Mitt förslag: För överskjutande skatt som återbetalas senast den 31 augusti under taxeringsåret skall ö-skatteräntan beräknas till 35 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret på belopp upp till 20 000 kr och till 25 % av stats- låneräntan på belopp därutöver.

Vid återbetalning senast den 31 augusti under taxeringsåret skall ränta inte beräknas på överskjutande skatt som uppkommit genom fyllnadsinbetalning efter den 18 februari taxeringsåret. Kvarskatteavgift skall nedsättas till en procentsats motsvarande 60 % av statslåneräntan om den kvarstående skatten betalas senast den 18 september taxeringsåret. Dock skall, i fall som detta, kvarskat- teavgiften sättas ned till en procentsats motsvarande 45 % av statslåneräntan om den kvarstående skatten beror på förhållande som den skattskyldige inte har kunnat råda över.

RSV:s förslag: RSV föreslår — mot bakgrund av förslaget att slutskattesedeln skall utfärdas senast den 30 juni — att ö-skatteräntan på sådan överskjutande Skatt som återbetalas senast den 30 juni skall beräknas till 25 % av statslåneräntan på belopp upp till 20 000 kr och till 20 % av statslåneräntan på belöpp som överstiger 20 000 kr.

Remissinstanserna: Statskontoret tillstyrker förslagen men anser att det finns ytterligare förenklingar att genomföra bl.a. mot bakgrund av att den Överskjutande skatten kan beräknas bli av ringa omfattning när det gäller vanliga löntagare och pensionärer. En sådan administrativ förenkling är att slopa ränteersättningen på överskjutande skatt som utbetalas under juli månad, alternativt att slopa den på belopp exempelvis under 5 000 kr. Enligt Statskontorets mening kan nuvarande nivå på kvar— skatteavgiften ifrågasättas. Också i ett internationellt perspektiv är aniftsnivån låg.

Skälen för mitt förslag: Ö-skatteränta beräknas enligt nuvarande regler (69 ä 1 mom. UBL) efter en räntesats som motsvarar 60 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret på den del av den överskjutande skatten som inte överstiger 20 000 kr. På belopp därutöver beräknas ö-skatteränta efter en procentsats som motsvarar 45 % av statslåneräntan.

På belopp som betalats in genom fyllnadsinbetalning under tiden den 19 februari -— den 30 april taxeringsåret beräknas räntan efter en räntesats som motsvarar 30 % av statslåneräntan.

Räntesatsema bestäms till procenttal med högst en decimal. Med hänsyn till att jag föreslagit att möjligheten till förtida återbetal- ning av för mycket betald preliminär skatt skall slopas för dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet anser jag att man inte, som Statskontoret förordat, kan undvara regler om ö-skatteränta. Däremot anser jag i likhet med RSV att ränta inte skall beräknas på

• Sida 65
•  Original

sådan del av den överskjutande skatten som uppkommit på grund av fyllnadsinbetalning som gjorts under tiden den 19 februari — den 2 maj taxeringsåret.

För överskjutande skatt som återbetalas i december taxeringsåret utgår

ö-skatteränta för en beräknad tid om 10 månader (19 februari -— 15 december). För överskjutande skatt som inom det nya systemet åter- betalas senast den 31 augusti kan tiden beräknas till drygt 6 månader. Jag anser mot bakgrund av detta att ö-skatteräntan skall beräknas till 35 % av statslåneräntan på belopp upp till 20 000 kr och till 25 % av statslåneräntan på belopp som överstiger 20 000 kr.

Enligt nuvarande regler (27 ä 3 mom. UBL) tas kvarskatteavgift ut efter en procentsats som motsvarar 125 % av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret. På fyllnadsinbetalning som görs under tiden den 19 februari — 30 april året efter inkomståret tas kvarskatteavgift ut efter en procentsats som motsvarar 20 % av statslåne- räntan på belopp SOm överstiger 20 000 kr. Kvarskatteavgift vid anstånd med att lämna deklaration bestäms till 20 % av statslåneräntan på belopp om högst 20 000 kr och 40 % av statslåneräntan på resterande belopp. Om den kvarstående skatten beror på förhållande som den skattskyldige inte har kunnat råda Över kan kvarskatteavgiften sättas ned till 90 % av statslåneräntan.

Procentsatserna för beräkning av kvarskatteavgift bestäms till tal med högst en decimal.

Med nuvarande regler kan den tid för vilken kvarskatteavgift tas ut beräknas till 14 månader (19 februari taxeringsåret — 18 april året efter taxeringsåret).

[ det nya förfarandet skall enligt vad jag tidigare har föreslagit kvarskatteavgiften sättas ned om den kvarstående skatten betalas senast den 18 september under taxeringsåret (avsnitt 7.5). I detta fall bör avgiften beräknas för en tid om 7 månader (19 februari — 18 september). Jag anser därför att en lämplig nivå på kvarskatteavgiften i dessa fall är 60 % av statslåneräntan.

Om den kvarstående skatten beror på förhållande som den skattskyldige inte har kunnat råda över bör kvarskatteavgiften kunna sättas ned till 45 % av statslåneräntan.

Mina förslag i dessa delar medför ändringar i 27 ä 3 mom., 27 a 5 och 69 ä 1 mom. UBL.

Enligt min mening bör man inte, som en remissinstans förordat, redan i detta sammanhang ompröva den nivå på kvarskatteavgiften som riksdagen fastställt så sent som under våren (prop. 1991/92:93, bet. 1991/92:5kUl9, rskr. 1991/921269, SFS 1992:624). Det förenklade deklarationsförfarandet påverkar inte reglerna om kvarskatteavgift på annat sätt än att avgiften skall kunna sättas ned i de fall den kvarstående skatten har betalats in senast den 18 september taxeringsåret.

• Sida 66
•  Original

Hänvisningar till S7-7

• Prop. 1992/93:86: Avsnitt 7.3, 7.5

7.8. Restföring

Mitt förslag: En skattskyldig som har obetald kvarstående skatt enligt det föregående årets taxering skall inte heller om han omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet få ut mer av eventuell överskjutande skatt än den del av skatten som överstiger det obetalda beloppet.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar i denna del.

Skälen för mitt förslag: Restföring av kvarstående skatt sker enligt nuvarande ordning efter ett påminnelseförfarande hos skattemyndigheten. Eftersom överskjutande skatt för det löpande taxeringsåret i det nya förfarandet skall fastställas senast i augusti under taxeringsåret kan det bli svårt för kronofogdemyndigheten att hinna avräkna eventuell restförd kvarstående skatt enligt det närmast föregående årets taxering mot den överskjutande skatten.

Enligt 68 ä 4 mom. UBL skall en skattskyldig som har obetald kvarstående skatt få ut överskjutande skatt endast i den mån den överstiger det obetalda beloppet. Jag anser att den bestämmelsen bör vara tillämplig även vid utbetalning av överskjutande skatt till dem som omfattas av det förenklade deklarationsförfarandet. För detta krävs ingen lagstiftningsåtgärd.

7.9. Utmätning av överskjutande skatt

Mitt förslag: Bestämmelsen att gäldenären skall förbehållas ett belopp på 500 kr vid utmätning av överskjutande skatt m.m. i vissa slags mål skall slopas.

RSV:s förslag: Överensstämmer med mitt. RSV föreslår också att vissa av bestämmelserna i 68 ä 6 mom. UBL flyttas till utsökningsbal- ken.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan tillstyrker förslaget.

Skälen för mitt förslag: Utsökningsbalkens regler om förbehåll, s.k. beneficium, gäller inte vid utmätning av överskjutande skatt eller andra restitutionsfordringar enligt UBL. I stället föreskrivs i 68 5 6 mom. tredje stycket UBL att vid utmätning ett belopp på 500 kr skall förbe- hållas gäldenären. Detta gäller dock inte vid utmätning i allmänt mål och inte heller vid utmätning i enskilt mål som avser underhållsbidrag enligt giftermålsbalken eller föräldrabalken eller annan lag eller vissa fordringar enligt socialtjänstlagen (19802620).

Vid samtidig utmätning i mål som omfattas av beneficiebestärmnelsen

• Sida 67
•  Original

och sådana som inte omfattas av denna blir fördelningen av det utmätta beloppet ofta komplicerad och resultatet av fördelningen svårbegripligt för gäldenären. Det belopp som skall förbehållas gäldenären i det enskilda målet kan helt eller delvis i stället tas i anspråk i ett allmänt mål eller mål om utmätning för underhållsbidrag m.m. Denna situation är inte ovanlig. Även i de fall där beloppet faktiskt tillfaller gäldenären får bestämmelsen, med hänsyn till beloppets ringa storlek, anses sakna nämnvärd betydelse för gäldenärens ekonomi. Jag föreslår därför att den" särskilda beneficiebestämmelsen i 68 5 6 mom. tredje stycket UBL slopas. Frågan om överflyttning av vissa bestämmelser i 68 5 6 mom. UBL till utsökningsbalken bör enligt min mening tas upp i det fortsatta arbetet med översyn av balken.

1152

Nu varande lydelse

för fullgörande av tjänsten,

2. inkomst av kapital samt av- drag för kostnader yrkas endast för ränta och tomrättsavgäld och in- täkten utgörs av

a) ränta eller

b) utdelning på svenska aldier och andelar i svenska värde- pappersfonder eller ekonomiska föreningar,

c) intäkt vid försäljning av teck- ningsrätt eller delbevis som grun— das pä aktieinnehav i svenskt bo- lag.

d) statligt räntebidrag för bo- stadsändamål,

3. allmänt avdrag för pen- sionsförsäkring.

Föreslagen lydelse

till detta, om uppgifterna ärfelak- tiga eller ofullständig (tilläggs- uppgyt). Har den skattskyldige inte lämnat tilläggsuppgift eller allmän självdeklaration senast de tid- punkter som anges i 27 a och 28 a åå anses den skattskyldige ha godkänt taxeringsför'slaget.

Förenklad självdeklaration får inte lämnas, om

I. den skattsyldige inte varit bosatt i Sverige under hela be- skattningsåret,

2. den skattskyldige under be- skattningsåret haft inkomst av anställning i utlandet eller annars från utlandet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsåret ägt skattepliktig förmögenhet i ut- landet,

3. den skattskyldige under be- skattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,

4. den skattskyldige är företags- ledare i fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag, företag , som enligt 3 5 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag eller, om skyldighet att lämna uppgifter föreligger enligt 24 å, i företag som upphört att vara så- dant företag eller närstående till jöremgsledaren eller delägare i sådant företag,

5. den skattskyldige skall sant— taxeras med person som är skyldig att isy'äludeklaration lämna uppgift om inkomst av näringsverksamhet, eller

Taxeringsförslag skall grundas på innehållet i inkomna kontroll- uppgifter och övriga av myn- digheten kända uppgifter samt ange

]. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemortskommun,

2. de intäkter och avdrag som är att härföra till inkomstslagen tjänst eller kapital,

3. de allmänna avdrag samt det grundavdrag eller särskilda grundavdrag som den skattskyldige är berättigad att få vid taxeringen,

4. vad som behövs för beräkning av fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fas- tighetsskatt,

5. taxerad och beskattningsbar förvärvsinkomst,

6. inkomst eller underskott av kapital.

• Sida 87
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

6. den skattskyldige under be— skattningsåret har förvärvat en privatbostadsfastighet.

Föreslagen lydelse

12 53

En förenklad självdeklaration skall innehålla uppgijter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemortskommun,

2. vad som behövs för att be- stämma om den skattskyldige skall samtaxeras eller inte,

3. de intäkter som skall hänföras till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått med- delande om enligt 3 kap. 59 ä, 4. de intäkter som skall härföras till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått med- delande om enligt 3 kap. 59 å och de intäkter vid försäljning av teck- ningsrätt eller delbevis sotn grun- das på aktieinnehav i ett svenskt bolag samt de avdrag för ränta och tomträttsavgäld som den

skattskyldige yrkar,

5. det avdrag som den skattskyldige yrkar för avgift för pensionsförsäkring,

6. den skattskyldiges skatteplik- tiga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhets- tillgångar uppgick till minst 100 000 krattor eller, om be- skattningsbar förmögenhet skall beräknas gemensamt för den skattskyldige och hans make eller barn enligt 12 ä 1 mom. lagen (] 9475 77) om statlig förmögen- hetsskatt, de sammanlagda skattepliktiga förmögenhetstill- gångarna uppgick till minst 200 000 kranar,

7. vad som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962.'381) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig ftsttghets'skatt.

Allmän självdeklaration skall lämnas om

I. den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela be- skattningsåret,

2. den skattskyldige är företags- ledare i fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag, företag, som enligt 3 5 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåntansföretag eller, om skyldigheter att lämna uppgifter föreligger enligt 24 å, i företag som upphört att vara så— dant företag eller närstående till företagsledaren eller delägare i sådant företag,

3. den skattskyldige är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om inkomst av näringsverksamhet,

4. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo, eller

5. den skattskyldige inte mottagit taxeringsförslag senast den 15 april taxeringsåret.

• Sida 88
•  Original

Bilaga 1

Nu varande lydelse

Skall den skattskyldige taxeras för barns eller någon annans för- mögenhet, skall uppgifter lämnas också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 6.

Föreslagen lydelse

15 54

Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av inkomst av kapital, skall han i självdeklarationen lämna uppgifter om skuldbeloppets storlek vid beskattningsårets utgång och om långivarens namn. Om långivaren är en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes person- nummer eller adress.

Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av inkomst av kapital, skall han — i fall kontrolluppgift inte skall läm- nas enligt bestämmelserna i 3 kap. 25 a 5 — i självdeklarationen läm- na uppgifter om skuldbeloppets storlek vid beskattningsårets utgång och om långivarens namn. Om långivaren är en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller adress.

27 a &

Taxeringsförslag enligt 10 5 skall sändas till den skattskyldige före den 15 april taxeringsåret.

Iilläggsuppgift skall lämnas senast den 2 maj taxeringsåret.

28 55

Självdeklaration, som skall läm- nas utan föreläggande, skall, om inte annat följer av andra stycket, lämnas senast den 15 februari under taxeringsåret.

Följ ande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den 31 mars under taxeringsåret, näm- ligen

1. staten, landsting, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxe- ringsåret varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141), om räkenskapsåret slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsåret,

3. delägare i handelsbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsätt- ningar föreligger beträffande bo- laget eller rederiet,

Allmän sjåvdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall, om inte annat följer av andra stycket, lämnas senast den 15 februari under taxeringsåret.

Följ ande deklarationsskyldiga får lämna allmän självdeklaration senast den 31 mars under taxe- ringsåret, nämligen

1. staten, landsting, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxe- ringsåret varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141), om räkenskapsåret slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsåret,

3. delägare i handelsbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsätt— ningar föreligger beträffande bola- get eller rederiet,

• Sida 89
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

4. person, som skall beskattas tillsammans med person som avses vid 2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid 2, 3 eller 4.

Föreslagen lydelse

4. person, som skall beskattas tillsammans med person som avses vid 2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid 2, 3 eller 4.

Skattskyldig som får lämna för- enklad självdeklaration men inte

fått taxeringsförslag senast den 15

april taxeringsåret skall lämna allmän självdeklaration senast den 2 maj taxeringsåret.

325

Om någon visar att han är för- hindrad på grund av särskilda omständigheter att lämna självdek- laration inom föreskriven tid, får han efter ansökan beviljas anstånd med att lämna självdeklarationen. Anstånd får inte utan att det finns synnerliga skäl medges längre än till utgången av maj månad under taxeringsåret.

Om någon visar att han är för- hindrad på grund av särskilda omständigheter att lämna allmän självdeklaration eller tilläggsupp- gift till förenklad självdeklaration inom föreskriven tid, får han efter ansökan beviljas anstånd med att lämna självdeklarationen. Anstånd får inte utan att det finns synner- liga skäl medges längre än till utgången av maj månad under taxeringsåret.

En sådan ansökan görs hos och prövas av skattemyndigheten i det län där sökandens hemortskommun för beskattningsåret är belägen eller, om sökanden saknar hemortskommun i Sverige, skattemyndigheten i Stockholms län. Har ansökan gjorts hos en annan skattemyndighet, skall denna pröva ansökan om tiden inte medger att ansökan överlämnas till rätt myndighet.

3 kap.

Kontrolluppgifter om viss pension och livränta santt vissa försäkringar

Kontrolluppgifter om viss pension och livränta, vissa försäkringar samt om erlagd försäkringspremie.

14 56

Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av för- säkringsföretag och under- stödsförening avseende

a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att

Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av för- säkringsföretag och under- stödsförening avseende

a) belopp som betalats ut på grund av försäkring eller återköp

• Sida 90
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

skatteplikt för beloppet föreligger och

b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukför- säkring som avses i 32 ä 3 a mom. eller punkt 12 av anvisningarna till 22 & kommunalskattelagen (1928:370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.

Föreslagen lydelse

av försäkring av den art att skatteplikt för beloppet föreligger och

b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukför- säkring som avses i 32 ä 3 3 mom. eller punkt 12 av anvisningarna till 22 & kommunalskattelagen (1928:370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats ut om det utbetalda beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A—skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå om pension utgått på grund av tjänstepensionsförsäkring.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetalningsåret anges.

1 7 a & Kontrolluppgift om premie och avgift för egen pensionsförsäkring skall lämnas av försäkringsföretag och understödsförening. Kontrolluppgift skall lämnas för försäkringstagare och avse under året erlagd premie eller avgift för pensionsförsäkring.

22 57 Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av

Kontrolluppgift om inkomstränta och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkes- mässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning, 5 . riksgäldskontoret ifråga om statens sparobligationer,

6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmelserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt räntebärande värdepapper oavsett om ränta

• Sida 91
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes sammanlag- da fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen preliminär skatt. I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskrivits samt om innehavet i depån eller den kontoförda fordringen vid årets utgång.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavama, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt bestämmelserna i 57 å andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

25 a & Kontrolluppgijit om skuldränta skall lämnas av

I. den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning eller den som i yrkesmässig verksamhet bedrivit motsvarande låne- eller kreditgivning via konto eller i annan form,

2. den som gett ut lån för den allmänna marknaden,

3. förening som till medlemmar lånat ut pengar mot ränta, eller

4. arbetsgivare eller uppdragsgivare som till ar— betstagare eller uppdragstagare lånat ut pengar mot ränta i andra fall än som avses i punkt 10 första stycket av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen (1928:370),

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person eller dödsbo beträf- ande under året betald och gottskriven ränta.

Avser skuld mer än en person skall skuldräntan fördelas lika mellan gäldenärerna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om skuld för vilken samtliga gäldenärer inte redovisas enligt bestämmelserna i 57 å andra stycket skall dock den totala räntan redovisas utan fördel- ning.

• Sida 92
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

265

Efter föreläggande av skattemyn- digheten skall fysisk eller juridisk person som haft fordran lämna kontrolluppgift för namngiven person (gäldenär). Kontrolluppgif- ten skall avse ränteinkomst från gäldenären och beloppet av hans skuld vid en viss angiven tidpunkt.

Efter föreläggande av skattemyn- digheten skall också i andra fall än som avses i 25 a & fysisk eller juridisk person som haft fordran lämna kontrolluppgift för namn— given person (gäldenär). Kon- trolluppgiften skall avse räntein- komst från gäldenären och beloppet av hans skuld vid en viss angiven tidpunkt.

26 a &

Kontrolluppgift om tomträttsavgäld skall lämnas av den som upplåtit tomträtt. Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och döds- bo samt innehålla uppgift om fas- tighetens beteckning och under året erlagd avgå'ld.

27 58

Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 & aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 & försäkringsrörelselagen (1982z713) eller 3 kap. 8 & bankak- tiebolagslagen (1987:618),

2. förvaringsinstitut som avses i 1 5 lagen (1990:lll4) om värde— pappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappers- fond,

3. fondbolag som avses i 1 5 lagen om värdepappersfonder och som förvaltar svensk värdepappersfond,

4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,

5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmelserna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället och

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta upp utbetald utdelning

• Sida 93
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och avdragen preliminär skatt samt i förekommande fall uppgift om utdelningen avser sådan utbetalning som avses i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 22 äkommunalskattelagen (1928:370) eller 3 (j 1 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Kontrolluppgift enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets utgång.

Kontrolluppgift enligt andra stycket b skall ange omförändring— ar i innehavet (ökningar och minskningar i antalet aktier eller andelar) inträffat under året samt ta upp innehavet vid årets utgång. Uppgiftsskyldigheten avseende förändringar i innehavet omfattar inte allemansfonder.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för utdelning som inte utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.

32 a &

Förvaringsinstitut som avses i 1 & lagen (1990:1 1 14) om vände- pappersfonder skall lämna kon- trolluppgift för den som har av- yttrat andel i allemansfond under året.

Kontrolluppgiften skall ta upp realisationsvinst respektive realisa- tionsförlust till den del den är skattepliktig respektive avdragsgill enligt lagen (1988.'847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.

475

Kontrolluppgift som enligt 44 — 46 55 skall lämnas utan förelägg- ande, skall lämnas senast den 15 februari under taxeringsåret. Uppgiften skall lämnas till skattemyndigheten i det län där föreningens eller bolagets fastighet är belägen och avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på det sätt som skattemyndigheten bestämmer.

Kontrolluppgift som enligt 44 - 46 55 skall lämnas utan förelägg- ande, skall lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret. Uppgiften skall lämnas till skattemyndigheten i det län där föreningens eller bolagets fastighet är belägen och avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på det sätt som skattemyndigheten bestämmer.

Riksskatteverket får på ansökan av den uppgiftsskyldige medge undantag från bestämmelserna i första stycket andra meningen.

Den som skall lämna uppgift utan föreläggande av skattemyn- digheten skall senast den 8 februari under taxeringsåret sända med—

Den som skall lämna uppgift utan föreläggande av skattemyn— digheten skall senast den 31 ja- nuari under taxeringsåret sända

• Sida 94
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

delande till varje medlem eller delägare med de upplysningar i kontrolluppgiften som avser med- lemmen eller delägaren.

Föreslagen lydelse

meddelande till varje medlem eller delägare med de upplysningar i kontrolluppgiften som avser med- lemmen eller delägaren.

57 59 I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som

den uppgiften avser.

För dödsbo får i stället för or- ganisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Om person- nummer eller organisationsnummer inte kan anges för den som uppgif- ten avser, skall i stället dennes födelsetid redovisas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22 å i de fall borgenären är en juridisk person, namn postadress och per- sonnummer för den som får för- foga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas av flera än fem personer, får uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga in- nehavare, (förfogarkonto), samt i förekommande fall om den beteck- ning på innehavarkretsen som används för kontot. I så fall skall anges att det är fråga om ett för- fogarkonto. Om den uppgiftsskyl- dige har tilldelats ett särskilt redo- visningsnummer enligt 53 5 1 mom. uppbördslagen(l953:272), skall detta, i annan kontrolluppgift än sådan som avser ränta, utdel- ning eller betalning till eller från utlandet, anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer.

För dödsbo får i stället för or- ganisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Om person- nummer eller organisationsnummer inte kan anges för den som uppgif— ten avser, skall i stället dennes födelsetid redovisas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22 å i de fall borgenären är en juridisk person, namn postadress och per— sonnummer för den som får förfo- ga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas av flera än fem personer, får uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga in- nehavare, (förfogarkonto), samt i förekommande fall om den beteck- ning på innehavarkretsen som används för kontot. I så fall skall anges att det är fråga om ett förfo- garkonto. Ifråga om skuld som är gemensam för flera än firm per- soner får på motsvarande sätt uppgifter lämnas om en person som ansvarar för lånet i stället för om samtliga gäldenärer, (gemensamt län), samt i förekommande fall om den beteckning på låntagarkretsen som används för lånet. I så fall anges att det är fråga om ett gemensamt län. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats ett särskilt redovisningsnummer enligt 53 ä 1 mom. uppbördslagen (19532272), skall detta, i annan kontrolluppgift än sådan som avser ränta, utdelning eller betalning till eller från utlandet, anges i stället för den uppgiftsskyldiges person- nummer eller organisationsnum- mer.

Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett

• Sida 95
•  Original

Bilaga 1

' Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för förräntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller inte den som inte har tilldelats personnummer.

I en kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag, fåmansägt han- delsbolag eller företag, som enligt 3 5 12 mom. nionde sycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, skall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

ISennste lydelse 2 kap. 10 5 l99l:1834 ZSenaste lydelse 2 kap. 11 & 199011136 JSenrlste lydelse 2 kap. 12 & 1990:ll'36 JScnaste lydelse 2 kap. [5 & 1990:ll36 5Senaste lydelse ?. kap. 28 g 199lzl903 ösenaste lydelse 3 kap. 14 & 1990:ll36 7Scnaste lydelse 3 kap. 22 5 1991:1834 äSenaste lydelse 3 kap. 27 & 1991:1002 l*Senaste lydelse 3 kap. 57 5 l990:ll36

• Sida 96
•  Original

Bilaga 1

2 Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324) dels att 4 kap. 4 51 skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 3 5, 4 kap. 2 5 samt 5 kap. 5 5 skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 3 52

Beslut om taxering får fattas på grundval av en förenklad själv- deklaration utan att den som avgett deklarationen underrättats om och fått tily'älle att yttra sig över kon- trolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen ( [ 9903 25 ) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som avser inkomst av tjänst eller kapital.

Kan det antas att den skattskyldige inte är deklarationsskyldig enligt bestämmelsema i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter får beslut om taxering fattas på grundval av kontrolluppgift om inkomst av kapital utan att den skattskyldige underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgiften.

4 kap. 2 &

Skattemyndigheten skall varje taxeringsår fatta taxeringsbeslut före utgången av november på grundval av de uppgifter som lämnats enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt vad som i övrigt framkommit vid utredning enligt 3 kap.

Under november taxeringsåret får skattemyndigheten dock inte till den skattskyldiges nackdel fatta grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut eller besluta om skattetillägg.

Grundläggande beslut om årlig taxering på grundval av en förenk- lad självdeklaration skall, om inte särskilda skäl föreligger, fattas senast den 15 juni taxeringsåret. lad gäller godkänt taxeringsför— slag eller lämnad tilläggsuppgift enligt förenklad självdeklaration skall grundläggande beslut om årlig taxering i dessa fall anses ha fattats när uttag sker av taxerings—

• Sida 97
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppgifter ur skattetegistret för

framställning av slutskattesedel.

.5 kap. 5 53

Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid eller har han endast lämnat en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall en särskild avgift (försenings- avgift) påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga med 500 kronor.

Har skattskyldig, som utan före— läggande skall lämna självdeklara- tion, inte kommit in med deklara- tion senast den 1 augusti under taxeringsåret eller har han dessför- innan endast kommit in med en självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, bestäms förseningsavgif- ten till fyra gånger det belopp som anges i första stycket.

Om deklarationsskyldig inte har kommit in med allmän självdek- laration inom föreskriven tid eller har han endast lämnat en allmän självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom. Sådan avgift påförs ak- tiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga med 500 kro— nor.

l—lar skattskyldig, som utan före- läggande skall lämna allmän själv- deklaration, inte kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret eller har han dessförinnan endast kommit in med en allmän självdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppen- barligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, bestäms förse- ningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket.

Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte följt ett före-läggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som föreskrivs i föreläggandet.

Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarations- handling, som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. ] sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Vad som sägs om deklarationsskyldig och skattskyldig i första och andra styckena gäller också för den som utan att vara deklarationsskyldig är skyldig att lämna uppgift enligt 2 kap. 25 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter eller särskild uppgift enligt 2 kap.

7 Riksdagen 1992/93. 1 sant/. Nr 86

• Sida 98
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 & samma lag. Vad som sägs om deklaration gäller då sådan uppgift eller särskild uppgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

lSenaste lydelse 4 kap. 4 & l990:l 138 :Senaste lydelse 3 kap. 3 & 199011138 3Senaste lydelse 5 kap. 5 & l99lzl902

• Sida 99
•  Original

Bilaga 1

3 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953z272) dels att 2 5 2 mom., 27 ä 3 och 4 mom., 31, 33 och 35 55, 40 5 2 mom., 45 5 2 mom., 69 5 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45 & skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 30 a 5, av följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

25

2 mom.1 I denna lag förstås med slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

preliminär skatt: i 3 & nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig skatt;

överskjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärde- skatt som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan skatt gottskrivits enligt 27 ä 2 mom.;

överskjutande skatt: sådan enligt 27 5 2 mom. gottskriven skatt som överstiger slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av som skall betalas på grund av rytertaxering eller enligt beslut om beslut om debitering sedan slutlig debitering sedan påföringen av skatt har påförts eller påföringen skatt har avslutats; av skatt har avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 27 ä 3 mom.; respitränta: ränta enligt 32 &; anståndsränta: ränta enligt 49 ä 4 mom.; ö—skatteränta: ränta enligt 69 5 1 mom.; restitutionsränta: ränta enligt 69 ä 2 mom.; skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.; inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret; uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari månad det följande året;

uppbördsmanad: varje månad under uppbördsåret; gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928. 370) och 11 ä 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt;

• Sida 100
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts; arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 & 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär A-skatt, varvid med arbetsgivare likställs den som utger ränta eller utdelning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 5 2 mom. tredje stycket skall betala preliminär skatt;

arbetstagare: skattskyldig som skall betala preliminär A—skatt enligt bestämmelserna i 3 ä 2 mom. första och andra styckena, varvid med arbetstagare likställs den som skall betala preliminär A—skatt enligt bestämmelsema i 3 5 2 mom. tredje stycket;

lön: lön eller annan ersättning för vilken mottagaren enligt be- stämmelsema i 3 5 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär A-skatt, varvid med lön likställs sådan ränta och utdelning för vilken preliminär A—skatt skall betalas enligt bestämmelserna i 3 5 2 mom. tredje stycket;

näringsl-'erk.sanlhet: verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas till intäkt av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av handelsbolag, för någon delägare i bolaget.

275

3 mom.2 Over-stiger skattskyl- digs slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande ingående mervärde- skatt, den preliminära skatt soln han har betalat senast den 18 feb- ruari året efter inkomståret och vad som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. första stycket 1, 2 eller 5 eller andra stycket samma moment, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvar- skatteavgift tas ut med en procent- sats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 30 april året efter inkomståret och med en procentsats motsvarande 125 procent av statslåneräntan på resterande del. Procentsatsema bestäms till'tal med högst en deci- mal. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50

3 mom. Överstiger skattskyl— digs slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande ingående mervärde- skatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 feb- ruari året efter inkomståret och vad som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. första stycket 1, 2 eller 5 eller andra stycket samma moment, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvar- skatteavgift tas ut med en procent- sats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 2 nutj året efter inkomståret och med en procentsats motsvarande 125 procent av statslåneräntan på reste- rande del. På kvarståetule skatt som uppkommer vid debitering av slutlig skatt senast den 30 juni tareringsäret, och som betalas senast den 18 augusti taxe— ringsåret, nedsätts procentsatsen för kvarskatteavgift till 50 procent

• Sida 101
•  Original

Bilaga 1

Nu varande lydelse

kronor. Vid beräkningen av avgif- ten gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxerings- lagen (1990:324) och att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst den mervärdeskatt som avses i 1 5 första stycket jämte 20 000 kronor och har betalats senast den 30 april året efter inkomståret.

Föreslagen IydeLse

av statslåneräntan på den enligt ovan resterande delen. Procent- satserna bestäms till tal med högst en decimal. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgif- ten gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxerings- lagen (1990:324) och att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst den mervärdeskatt som avses i 1 & första stycket jämte 20 000 kronor och har betalats senast den 2 maj året efter inkomståret.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller överskjutande ingående mervärdeskatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges. 4 mom.3 Har skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklara- tionen till någon dag efter den 30 april taxeringsåret, betalat in preli- minär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30 juni taxeringsåret, skall kvar- skatteavgiften beräknas på den del av det överskjutande beloppet enligt 3 mom. som täcks av den inbetalade skatten. Avgiften skall utgå med två procent på belopp upp t.o.m. 20 000 kronor och med fyra procent på resterande del.

För överskjutande be10pp som inte täcks av inbetalning under tiden den 1 maj—den 30 juni gäller bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund av omständighet som utgör laga förfall inte fullgjort sin dek- larationsskyldighet senast den 30 april taxeringsåret, betalat in preli- minär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30

4 mom. Har skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklara- tionen till någon dag efter den 2 maj taxeringsåret, betalat in preli- minär skatt för inkomståret efter den 2 maj men senast den 30 juni taxeringsåret, skall kvarskatteavgif- ten beräknas på den del av det överskjutande beloppet enligt 3 mom. som täcks av den inbetalade skatten. Avgiften skall utgå med två procent på belopp upp t.o.m. 20 000 kronor och med fyra pro— cent på resterande del.

För överskjutande belopp som inte täcks av inbetalning under tiden den 3 maj-den 30 juni gäller bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund av omständighet som utgör laga förfall inte fullgjort sin dek- larationsskyldighet senast den 2 maj taxeringsåret, betalat in preli- minär skatt för inkomståret efter den 2 maj men senast den 30 juni

• Sida 102
•  Original

Bilaga 1

Nu varande lydelse

juni taxeringsåret, skall skattemyn- digheten på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatteav- giften på sätt som anges i första stycket. Ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av året efter det då kvar- skatteavgiften påfördes.

Föreslagen lydelse

taxeringsåret, skall skattemyn- digheten på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatteav-

giften på sätt som anges i första

stycket. Ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av året efter det då kvar- skatteavgiften påfördes.

30 a 5 Skall tillkommande skatt debite- ras qcter det att skattsedel utfärdats

för den skattskyldige men innan påföring av slutlig skatt har av- slutats för året, skall ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas vari den tillkommande skatten tas upp. Wzd som föreskrivs om arbetsgivares skyldighet att göra skatteavdrag för kvarstående skatt samt inbetala skatten gäller även sådan tillkom- mande skatt.

31 &”

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor

uttages ej.

Tillkommande skatt skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad som skattemyndigheten bestämmer, dock inte tidigare än den 18 maj året efter taxeringsåret.

Tillkommande skatt skall, om inte annat följer av 30 a &, betalas senast den 18 i den uppbördsmånad som skattemyndigheten bestämmer, dock inte tidigare än den 18 maj året efter taxeringsåret.

33 55

För skattskyldig skall utfärdas skattsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för tillkommande skatt. Skattsedel skall dock inte utfärdas för prelimi- när skatt enligt 3 5 2 mom. I tredje stycket. Att skattsedel får utfärdas för handelsbolag framgår av 33 a och 33 b åå.

För skattskyldig skall utfärdas skattsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för annan tillkommande skatt än sådan som avses i 30 a 5. Skattsedel skall dock inte utfärdas för preliminär skatt enligt 3 5 2 mom. I tredje stycket. Att skattsedel får utfärdas för handelsbolag framgår av 33 a och 33 b 55.

35 56

Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige

Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige

• Sida 103
•  Original

Bilaga 1

Nu varande lydelse

senast den 15 december under taxeringsåret.

Föreslagen lydelse

senast den 30 juni under taxe- ringsåret om grundläggande beslut om taxering fattas senast den 15 juni på grundval av förenklad självdeklaration enligt 2 kap. 10 5 lagen (1990:325) om självdeklara- tion och kontrolluppgi/ter. I övriga fall skall slutskattsedel översändas senast den 15 december under taxeringsåret.

En A—skattsedel skall översändas till den skattskyldige senast den 18 januari under inkomståret.

Uppbär skattskyldig, som tidigare inte haft inkomst för vilken preliminär A-skatt skall betalas, sådan inkomst under inkomståret, skall han anmäla detta till vederbörande skattemyndighet. Denna skall sända en skattsedel till den skattskyldige så snart det kan ske.

405

2 mom.7 Arbetstagare, som skall vidkännas skatteavdrag enligt 1 mom., skall omedelbart efter det han mottagit skattsedel på slutlig skatt överlämna den eller vederbör— lig del därav till den arbetsgivare som enligt 39 ä 1 a mom. är skyl- dig att göra skatteavdrag för den kvarstående skatten eller för denne uppvisa skattsedeln eller vederbör- lig del därav eller intyg av skattemyndighet att han inte har att betala kvarstående skatt.

2 mom. Arbetstagare, som skall vidkännas skatteavdrag enligt 1 mom., skall i god tid före utgång- en av det år då den slutliga skatten debiterats överlämna skattsedel pä slutlig skatt eller vederbörlig del därav till den arbetsgivare som enligt 39 ä 1 a mom. är skyldig att göra skatteavdrag för den kvar- stående skatten eller för denne uppvisa skattsedeln eller vederbör- lig del därav eller intyg av skattemyndighet att han inte har att betala kvarstående skatt. '

Fullgör inte arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket, görs under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan skatt vid varje utbetalningstillfalle med lika stort belopp som skall dras av för preliminär A-skatt. Att skatteavdrag för kvarstående skatt inte skall verkställas vid arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka framgår av 39 ä 1 a mom.

45å

2 mo m .” Har skattskyldig beta- lat preliminär skatt med belopp, som beräknas överstiga motsvaran- de slutliga skatt, i förekommande fall minskad med överskjutande ingående mervärdeskatt, med minst en femtedel av den sålunda mins- kade slutliga skatten, dock minst 500 kronor, skall efter beslut av skattemyndigheten i samband med

2 mom. Har skattskyldig, vars taxering skall beslutas på grundval av allmän självdeklaration enligt 2 kap. 12 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter; betalat preliminär skatt med belopp, som beräknas över- stiga motsvarande slutliga skatt, i förekommande fall minskad med överskjutande ingående mervärde-

• Sida 104
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

jämkning det överskjutande be- loppet återbetalas till den skattskyldige på det sätt som anges i 68 ä 1 mom. utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter föran- leder det, får skattemyndigheten besluta om återbetalning av för mycket erlagd preliminär skatt, även om den inbetalda preliminär- skatten inte överstiger den beräkna- de slutliga skatten, i förekomman- de fall, minskad med överskjutande ingående mervärdeskatt på det sätt som nyss angivits.

.det överskjutande

Föreslagen lydelse

skatt, med minst en femtedel av den sålunda minskade slutliga skatten, dock minst 500 kronor, skall efter beslut av skattemyn- digheten i samband med jämkning beloppet återbetalas till den skattskyldige på det sätt som anges i 68 ä 1 mom. utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Då särskilda om- ständigheter föranleder det, får skattemyndigheten besluta om återbetalning av för mycket erlagd preliminär skatt, även om den inbetalda preliminärskatten inte överstiger den beräknade slutliga skatten, i förekommande fall, minskad med överskjutande ingående mervärdeskatt på det sätt som nyss angivits.

69 5 1 mom.9 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren gjort skatteavdrag eller enligt 27 5 2 mom. första stycket 4 eller 5 eller andra stycket samma moment, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.

Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) och att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 ä 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomståret.

Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats som motsvarar 60 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november in- komståret och på belopp därutöver enligt en räntesats som motsvarar 45 procent av statslåneräntan. Har preliminär skatt, som avses i 27 ä 2 mom. 3, betalats efter den 18 februari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år, beräknas räntan enligt en räntesats som motsvarar 30 procent av stats-

Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) och att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 ä 2 mom. 3 och som har betalats efter den 2 maj året efter inkomståret.

Vid debitering av slutlig skatt, senast den 30 juni taxeringsåret, gäller att ränta på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20 000 kronor beräknas enligt en räntesats, som motsvarar 25 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av novem- ber inkomståret och på belopp därutöver enligt en räntesats som motsvarar 15 procent av statslåne- räntan. Ränta utgår inte på över- skjutande belopp till den del det motsvaras av preliminär skatt som inbetalas efter den 18 februari

• Sida 105
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

låneräntan. Räntesatsema bestäms inkomståret. I övriga fall beräknas till procenttal med högst en deci- ränta på den del av överskjutande mal. be10pp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats som motsvarar 60 procent av den stats- låneränta som gällde vid utgången av november inkomståret och på belopp därutöver enligt en räntesats som motsvarar 45 procent av stats- låneräntan. Har preliminär skatt, som avses i 27 5 2 mom. 3, be- talats efter den 18 februari året efter inkomståret men senast den 2 maj samma år, beräknas räntan enligt en räntesats som motsvarar 30 procent av statslåneräntan. Räntesatsema bestäms till procent- tal med högst en decimal.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 ä 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

Anvisningar till 45 ä

3.10 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i mot- svarande mån reduceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då preliminärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha rätteligen bort göra. Uppgår det för mycket inbetalda beloppet till minst en femtedel av den beräknade slutliga skatten, i förekommande fall minskade med över- skjutande ingående mervärdeskatt, dock till minst 500 kronor, har den skattskyldige rätt att få tillbaka det för mycket inbetalda beloppet utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Är särskilda förhållanden för handen — fråga är t. ex. om ett särskilt stort skattebelopp — kan myndigheten, även om det angivna villkoret inte är uppfyllt, medge att

• Sida 106
•  Original

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

det för mycket betalda beloppet återbetalas till den skattskyldige.

Rätt till återbetalning enligt föregående stycke föreligger endast för den vars taxering beslutas på grundval av allmän självdeklara- tion enligt 2 kap. 12 5 lagen ( ] 990.325 ) om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1994 och slutlig och tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering.

1Lydelse enligt prop 1991/92:112 ZLydelse enligt prop: 1991/92:112 3Senaste lydelse enligt prop. l991/92z93 4Senaste lydelse l990:329 5Senaste lydelse enligt prop. 1991/92:112 ÖScnaste Lydelse enligt prop. 1991/92:112 7Senaste Lydelse enligt prop. 1991/92:112 gSenaste lydelse enligt prop. 1991/92:112 QSenaste lydelse enligt prop. 1991/92:93 10Senaste lydelse enligt prop. l99l/92:112

• Sida 107
•  Original

Bilaga 1

4 Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 2 & skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

251

Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknas med för högt belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högst två år.

Detsamma gäller den som med avsikt att skatt eller avgift skall påföras med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed jämförlig handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han företräder.

För skattebedrägeri skall också den dömas som med avsikt att skatt skall påföras medför lågt belopp överenskommer med sin ar- betsgivare eller annan som är skyldig att utan föreläggande läm- na kontrolluppgift enligt 3 kap. lagen (1990:325) om självdeklara- tion och kontrolluppgifier, att denne skall underlåta att fullgöra sin uppgihsskyldighet, och som därigenom föranleder att skatt på grundval av förenklad självdeklara- tion påförs honom med för lågt belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1Senaste lydelse 1990:360

• Sida 108
•  Original

Bilaga 1

5 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att punkt 71 av anvisningarna till 46 & Skall upphöra att gälla, dels att punkt 4 av anvisningarna till 41 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 41 ä

4.2 I fråga om inkomst av tjänst gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse som verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt konrmit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Har den skattskyldige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på förmånliga villkor, tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet skedde. Mid gäller rätt beskattningsår för inkomster som tas upp som intäkt av tjänst enligt bestämmelserna i 32 5 1 mom. första stycket h gäller dock bestämmelserna i 3 ä 5 mom. lagen (1947:576) om statlig in— komstskatt. A andra sidan skall utgifterna och omkostnadema för inkomstförvärvet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas från och med 1995 års taxering.

1Senaste lydelse 1991: 1912 2Senastc lydelse l99lzl912

• Sida 109
•  Original

Bilaga 1

6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 5 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35

3 mom.1 I fråga om till vilket beskattningsår en inkomst eller utgift skall hänföras tillänrpas bestämmelserna i 41 å andra stycket och punkt 4 av anvisningar- na till 41 & kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat före- skrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gottskri vs insättaren den 31 december anses som tillgänglig för Lyftning denna dag. Intäkter skall hätföras till beskattningsåret, trots att de inte uppburits eller varit ti llgängliga för lyftning förrätt efter beskattningsårets utgång under jörutsättnin g att de intjänats senast under beskattningsåret och uppburits eller blivit tillgängliga för [jfr/ting före. den 15 januari påföljande år. Likaså skall intäkter som uppburits eller blivit tillgäng- liga för lyftning efter den 15 dewtnlter året före beskatta in gsåret ln'ityöms till beskattningsåret om de i sin helhet belöper tidigast på beskattningsäret. Pai motsvarande sätt som i fråga om intäkter skall en utgift, som betalats (fter den 15 december året före beskattningsåret eller före den 15 januari året efter beskattningsäret, hänföras till beskattningsäret.

5 mom. I fråga om till vilket beskattningsår en inkomst eller utgift skall hänföras tillämpas bestämmelserna i 41 å andra stycket och punkt 4 av anvisningar- na till 41 5 kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat före- skrivs i denna lag.

Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i fråga om förvärv av rätt till ränta.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1995 och tillämpas från och med 1.995 års taxering. [ fråga om intäkter som uppburits och utgifter som

• Sida 110
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:86 Bilaga 1 erlagts i anslutning till årsskiftet 1993—1994 tillämpas äldre be-

stämmelser. '

1Senaste lydelse l991:1913

• Sida 111
•  Original

Bilaga 1

7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt Härigenom föreskrivs att 2 5 lagen (1984:1052) om statlig täs- tighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

251

Skattskyldig till fastighetsskatt är ägare till fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 & fas- tighetstaxeringslagen (1979:1152)

Skattskyldig till fastighetsskatt är den som vid ingången av visst kalenderår är ägare till fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 5

skall anses som ägare. fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) skall anses som ägare. I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxerinen

behandlas som handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna. Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 5 andra stycket föreligger skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige. I det fall inkomst av eller förrnögenhetstillgång som består av sådan privatbostad som avses i 1 5 andra stycket är undantagen från beskattning i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt avseende sådan privatbostad inte tas ut. Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskatt- ningsåret kortare eller längre tid

än tolv månader eller har fas—

tigheten förvärvats eller avyttrats

under beskattningsåret, skall un-

derlaget jär frstighetsskatten jäm-

kas med hänsyn härtill.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om fastighetsskatt som avser tid före ikraftträdandet.

lSenaste lydelse 1990:1383

• Sida 112
•  Original

Förteckning över remissinstanser

Efter remiss har yttranden över RSV:s rapport (RSV Rapport 1992z3) Vidareutveckling av den förenklade självdeklarationen, avgivits av Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern (JK), Riksåklagaren (RÅ), Datainspektionen, Finansinspektionen, Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Postverket, Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Finansbolagens Förening, Folksam, Fond- bolagens Förening, Föreningen för köpmannakonton, Företagarnas Riksorganisation, Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD), In— dustriförbundet, Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa (StadshypoteksKassan), Landsorganisationeni Sverige (LO), Sparbanker- nas Bank (Sparbanksgruppen AB:s funktion som remissorgan har övertagits av Sparbankernas Bank), Stockholms Handelskammare, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska Petroleum Institutet (SPI), Svenska Postorderföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF), Sveriges fastighetsmäklarsamfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Föreningsbank, Sveriges Försäkrings- förbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Villaägama och Värdepapperscentralen VPC AB.

Centralorganisationen SACO/SR har, i stället för att avge eget yttrande, gett in ett yttrande från medlemsförbundet J USEK.

Yttrande har också avgetts av Svenska Fondhandlareföreningen och Rättssäkerhetskommittén (Fi 1992107).

RÅ har bifogat yttranden som han har hämtat in från överäklagaren vid statsåklagarmyndigheten för speciella mål, överäklagama vid regionåkla- garmyndighetema i Stockholm, Västerås och I—Iämösand samt överåklaga- ren vid ltklagarmyndigheten i Stockholm.

Fondbolagens Förening, Sparbankernas Bank, Svenska Bankföreningen, Sveriges Föreningsbank och Svenska Fondhandlareföreningen, nedan kallade Fondbolagens Förening m.fl. , har avgivit ett gemensamt yttrande.

lndustriförbundet, Stockholms Handelskammare, SAF, Företagarnas Riksorganisation och Sveriges Försäkringsförbund har i sina remissvar hänvisat till ett yttrande från Näringslivets skattedelegation. Sveriges Försäkringstörbund har därutöver avgett ett eget yttrande.

• Sida 113
•  Original

De remitterade lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter1 2

dels att 2 kap. 10 och 11 55 skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 2 kap. 16 5 skall utgå, dels att nuvarande 2 kap. 13 & skall betecknas 2 kap. 10 5 och att nuvarande 2 kap. 12 5 skall betecknas 2 kap. 11 å, '

dels att 2 kap. nya 10 och 11 59 samt 15 och 28 åå, 3 kap. 4, 9, 14, 22, 26, 47, 53 och 57 åå samt rubrikerna före 2 kap. 10 å och 3 kap.

14 5 skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 2 kap. 12 och 13 åå, 3 kap. 17 a, 25 a, 26 a och 32 a 55, samt före 2 kap. 11 å en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Förenklad Självdeklaralion självdeklaration (13 e) 10 5

En allmän självdeklaration skall En självdeklaration skall inne- innehålla uppgifter om hålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, per- 1. den skattskyldiges namn, per- sonnummer eller organisations- sonnummer eller organisations- nummer, postadress och hemorts- kommun, beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land, där styrel- sen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattningsåret varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje inkomstslag,

3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxe- ringen,

:Scnnste lydelse 2 kap. 10 & 19921840. "Senaste lydelse 2 kap. 11 & 1990:ll36. chnasle lydelse 19911698.

8 Riksdagen 1992/93. [saml. Nr 86

nummer, postadress och hemorts- kommun, beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land, där styrel- sen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattningsåret varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje inkomstslag,

3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxe-

ringen,

• Sida 114
•  Original

Bilaga 3

Nu varande lydelse

4. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskatt- ningsåret, även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt be- lopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmö— genhet.

En allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i 16—24 55 eller som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skogsvårds- avgift enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om av- kastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.

Föreslagen lydelse

4. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskatt- ningsåret, om förmögenheten upp- går till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmögenhet.

En självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i 16—24 åå eller som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skogsvårds- avgift enligt lagen (1946:324) om

skogsvårdsavgift, fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt

enligt lagen (1990:661) om av- kastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.

Om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans för- mögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

(12 åå) En förenklad självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemortskommun,

2. vad som behövs för att be- stämma om den skattskyldige skall samtaxeras eller inte,

*Sennstc lydelse 1990: 1136.

Förenklad självdeklaration

]] &

Fysisk person och dödsbo får, om inte annat följer av 13 &, läm- na förenklad självdeklaration.

Skattemyndigheten skall till den som kan antas få lämna förenklad självdeklaration före den 15 april under taxeringsåret översända en förtryckt deklarationsblankett. Föl- jande uppgifter, grundade på in- nehållet i inkomna kontrollupp- gifter och övriga av myndigheten kända uppgifter, skall förtryckas:

1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemortskommun,

2. vad som behövs för att be- stämma om den skattskyldige skall samtaxeras eller inte,

• Sida 115
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

3. de intäkter som skall hän öras till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått med- delande om enligt 3 kap. 59 ä,

4. de intäkter som skall hänföras till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått medde- lande om enligt 3 kap. 59 å och de intäkter vid försäljning av teck- ningsrätt eller delbevis som grun- das på aktieinnehav i ett svenskt bolag samt de avdrag för ränta och tomträttsavgäld som den skattskyl- dige yrkar,

5. det avdrag som den skattskyl- dige yrkar för avgift för pen- sionsförsäkring,

6. den skattskyldiges skatteplik- tiga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhets- tillgängar uppgick till minst 100 000 honor eller, attt beskatt- ningsbar förmögenhet skall beräk- nas gemensamt för den skattskyldi- ge och hans make eller barn enligt 12 å ] tnont. lagen (1947:5 77) om statlig förmögenhetsskatt, de sam— manlagda skattepliktiga förmögen— hetstillgångarna uppgick till minst 200 000 kronor,

7. vad som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst en— ligt lagen (1962.'38]) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras för barns eller någon annans för— mögenhet, skall uppgifter lämnas också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 6.

Föreslagen lydeLse

3. intäkter i inkomstslaget tjänst samt intäkter och avdrag i in- komstslaget kapital,

4. avdrag för avgift för pen- sionsförsäkring,

5. vad som behövs för beräkning av fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighets- skatt.

12 5

Om de förtryckta uppgifterna är felaktiga eller ofullständiga skall den skattskyldige göra de änd- ringar eller tillägg som behövs.

• Sida 116
•  Original

Bilaga 3

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

13 5 Allmän lämnas om

1. den skattskyldige inte mottagit förtryckt blankett för förenklad självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret,

2. den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela be- skattningsåret,

3. den skattskyldige är företags- ledare i fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag, företag, som enligt 3 5 12 mom. nionde stycket lagen (1947:5 76) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag eller, om uppgifter skall lämnas enligt 24 å, i företag som upphört att vara sådant företag eller när- stående till företagsledare/t eller delägare i sådant företag,

4. den skattskyldige är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om inkomst av näringsverksamhet, eller

5. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo.

självdeklaration skall

15 55

Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av inkomst av kapital, skall han i självdeklarationen lämna uppgifter om skuldbeloppets storlek vid beskattningsårets utgång och om långivarens namn. Om långivaren är en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes person- nummer eller adress.

5Senasrc lydclsc 1990:1136.

Om en skattskyldig yrkar avdrag för en skuldränta vid beräkning av inkomst av kapital, skall han — i fall kontrolluppgift inte skall läm- nas enligt bestämmelserna i 3 kap. 25 a ä — i självdeklarationen läm— na uppgifter om skuldbeloppets storlek vid beskattningsårets utgång och om långivarens namn. Om långivaren är en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller adress.

• Sida 117
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

28 56

Självdeklaration, som skall läm- nas utan föreläggande, skall, om inte annat följer av andra stycket, lämnas senast den 15 februari under taxeringsåret.

Följande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den 31 mars under taxeringsåret, näm- ligen

Allmän självdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall, om inte annat följer av andra eller tredje stycket, lämnas senast den 15 februari under taxerings- året.

Följande deklarationsskyldiga får lämna allmän självdeklaration se- nast den 31 mars under taxerings- året, nämligen

l. staten, landsting, kommun och annan dylik menighet,

2. den som året före taxeringsåret varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141), om räkenskapsåret slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsåret,

3. delägare i handeISbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsättningar föreligger beträffande bolaget eller rederiet,

4. person, som Skall beskattas tillsammans med person som avses vid 2 eller 3 enligt bestämmelser som gäller för gift skattskyldig,

5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid 2, 3 eller 4.

Deklarationsskyldig som skall lämna allmän självdeklaration enbart på grund av att han inte fått

förtryckt blankett för förenklad

självdeklaration senast den 15 april under taxeringsåret skall lämna deklarationen senast den 2 maj taxeringsåret.

Förenklad självdeklaration skall lämnas senast den 2 maj under taxeringsåret.

3 kap.

4 57 Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut beloppet eller gett ut förmånen.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.

(”Senaste lydelse 1991:1903. 7Senaste lydelse l992:681.

• Sida 118
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte" mot- tagaren antingen har enbart en F- skattesedel eller både en F-skat- tesedel och en A—skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln.

Föreslagen lydelse

Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mot- tagaren antingen har enbart en F- skattesedel eller både en F—skat- tesedel och en A-skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln samt för sådan ersättning från arbetsgivare som enligt 3 5 3 mom. lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt beskattas som inkomst av kapital.

Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån som enligt 2 kap. 24 5 skall redo- visas i deklaration.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdra- gen preliminär skatt. I 6—12 55 lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

9 58 I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda värdet av utgivna ersättningar för ökade levnadskostnader vid resa i tjänsten som varit förenad med övernattning och kostnader för resa med egen bil i tjänsten till den del ersättningarna överstiger avdrags- gilla belopp.

Det sammanlagda värdet av andra kostnadsersättningar än sådana som avses i andra stycket skall anges särskilt för sig. Trak- tamentsersättning vid resa i tjäns- ten som inte varit förenad med övernattning skall dock anges som lön, arvode eller motsvarande.

I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda värdet av andra kostnadsersätt- ningar än sådana som avses i 5 & 4.

Ersättning för ökade levnads- kostnader, kostnader för resa med egen bil i tjänsten eller andra kost- nader förenade med tjänsten som enligt 10 & första—fjärde styckena uppbördslagen (1953:272) skall ligga till grund för beräkning av preliminär A—skatt, skall i kon- trolluppgift anges som lön, arvode eller motsvarande.

1 kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt.

sSenaste. lydelse 1992:681.

• Sida 119
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Kontrolluppgifter om viss pension o c 11 livränta samt vissa försäkringar

Föreslagen lydelse

Kontrolluppgifter om viss pension, livränta, avgift för pensionsförsäkring

14 59

Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av för- säkringsföretag och understöds- förening avseende .

a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att skatteplikt för beloppet föreligger och

Kontrolluppgifter om pension och livränta skall lämnas av för- säkringsföretag och understöds- törening avseende

a) belopp som betalats ut på grund av försäkring eller återköp av försäkring av den art att skat- teplikt för beloppet föreligger och

b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 5 3 3 mom. eller punkt 12 av anvisningarna till 22 åkommunalskattelagen (1928:370) även om utgett belopp inte är av skattepliktig natur.

Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalats ut om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå om pension utgått på grund av tjänstepensionsförsäkring.

Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetalningsåret anges.

17 a &

Kontrolluppgift om avgift för pensionsförsäkring skall lämnas av försäkringsföretag och understöds- förening.

Kontrolluppgijit skall lämnas för försäkringstagare. Kontrolluppgif- ten skall ta upp betald avgift för pensionsförsäkring.

22 510

Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av

Kontrolluppgift om inkomstränta och fordran skall lämnas av

1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkes- mässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,

l)Senaste lydelse 199011136. 10Lydelse enligt prop. l992/93:65.

• Sida 120
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. Riksgäldskontoret ifråga om statens sparobligationer,

6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpap- per eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt räntebärande fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper oavsett om ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige sam- manlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen preliminär skatt. I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskrivits samt om innehavet i depån eller den kontoförda fordringen vid årets utgång.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavama, om inte annat förhållande är känt för den upp- giftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redo- visas enligt bestämmelserna i 57 å andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.

25 a &

Kontrolluppgift om utgiftsränta skall lämnas av

1. den som yrkesmässigt bedrivit utlåning eller kreditgivning eller den som i annan yrkesmässig verk- samhet bedrivit utlåning eller kre- ditgivning via konto eller i annan form,

2. förening som till medlemmar lånat ut pengar mot ränta, eller

3. arbetsgivare eller uppdrags- givare som till arbetstagare eller uppdragstagare lättat ut pengar mot ränta.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kon- trolluppgiften skall ta upp betald ränta. I fall som anses i första stycket 3 skall även eventuell rän- teförmån anges.

Avser den ränta som betalts till någon del ränta som betalts i för-

• Sida 121
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skott, skall av kontrolluppgiften framgå hur stor del av räntan som belöper på beskattningsåret.

Är fler än en person betalnings- ansvarig för skuld skall utgi/isrän- tan fördelas lika mellan gäldenä- rerna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om skuld för vilken samtliga gäldenärer inte redovisas enligt bestämmelserna i 57 å andra styck- et skall dock den totala räntan redovisas utan fördelning.

26å

Efter föreläggande av skattemyn— digheten skall fysisk eller juridisk person som haft fordran lämna kontrolluppgift för namngiven person (gäldenär). Kontrolluppgif- ten skall avse ränteinkomst från gäldenären och beloppet av hans skuld vid en viss angiven tidpunkt.

Efter föreläggande av skattemyn- digheten skall också i andra fall än som avses i 25 a & fysisk eller juridisk person som haft fordran lämna kontrolluppgift för namngi- ven person (gäldenär). Kontroll- uppgiften skall avse ränteinkomst från gäldenären och beloppet av hans skuld vid en viss angiven tidpunkt.

26 a &

Kontrolluppgift om tomträttsav- gäld skall lämnas av den som upp- låtit tomträtt.

Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo. Kon- trolluppgiften skall ta upp fastig- hetens beteckning och betald av- gäld.

Innehas tomträtt av flera per- soner fördelas avgälden lika mellan tomträttshavarna, om inte annat förhållande är känt för uppgifts- lämnaren.

32 a &

Kontrolluppgift om realisations- vinst eller realisationsförlust vid avyttring av andel i allemansfond skall lämnas av fondbolag som avses i 1 5 lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.

Kontrolluppgih skall lämnas för

den som har avyttrat andel i alle- .

• Sida 122
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mansfond. Kontrolluppgiften skall ta upp realisationsvinst eller reali- sationsförlust till den del den är skattepliktig respeldive avdragsgill enligt lagen (I988:847) om skatte- lättnader för allemanssparande.

47å

Kontrolluppgift som enligt 44—46 åå skall lämnas utan före— läggande, skall lämnas senast den 15 februari under taxeringsåret. Uppgiften skall lämnas till skatte- myndigheten i det län där för- eningens eller bolagets fastighet är belägen och avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på det sätt som skattemyndigheten bestämmer.

Riksskatteverket får på ansökan av den uppgiftsskyldige medge undantag från bestämmelserna i första stycket andra meningen.

Den som skall lämna uppgift utan föreläggande av skattemyn- digheten skall senast den 8 februari under taxeringsåret sända med- delande till varje medlem eller delägare med de upplysningar i kontrolluppgiften som avser med- lemmen eller delägaren.

Kontrolluppgift som enligt 44—46 55 skall lämnas utan före- läggande, skall lämnas till skatte- myndigheten i det län där för- eningens eller bolagets fastighet är belägen och avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på det sätt som skattemyndigheten bestämmer.

Riksskatteverket får på ansökan av den uppgiftsskyldige medge undantag från bestämmelserna i första stycket.

53 511 Fåmansföretag skall lämna företagsledaren och delägare i företaget samt dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget. Detsamma gäller handelsbolag i fråga om delägare i bolaget.

Efter föreläggande av skattemyn- digheten skall uppgifter enligt första stycket lämnas även till

skattemyndigheten.

57 512 I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som

den uppgiften avser.

11Senaste lydelse 1990:ll36. 12Senaste lydclse 1990: 1 136.

• Sida 123
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

För dödsbo får i stället för or- ganisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Om person- nummer eller organisationsnummer inte kan anges för den som uppgif- ten avser, skall i stället dennes födelsetid redovisas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22 å i de fall borgenären är en juridisk person, nanm, postadress och personnummer för den som får förfoga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas av flera än fem personer, får uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare, (förfogarkonto), samt i förekommande fall om den be— teckning på innehavarkretsen som används för kontot. I så fall skall anges att det är fråga om ett förfo— garkonto. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats ett särskilt redovis— ningsnummer enligt 53 ä 1 mom. uppbördslagen (1953:272), skall detta, i annan kontrolluppgift än sådan som avser ränta, utdelning eller betalning till eller från utlan— det, anges i stället för den upp— giftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer.

Föreslagen lydelse

För dödsbo får i stället för or- ganisationsnummer den avlidnes personnummer anges. Om person- nummer eller organisationsnummer inte kan anges för den som uppgif- ten avser, skall i stället dennes födelsetid redovisas eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 22 å i de fall borgenären är en juridisk person, namn, postadress och personnummer för den som får förfoga över räntan eller fordran. Om ett konto innehas av flera än fem personer, får uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot i stället för om samtliga innehavare, (förfogarkonto), samt i förekommande fall om den be- teckning på innehavarkretsen som används för kontot. I så fall skall anges att det är fråga om ett förfo— garkonto. Ifråga om skuld som är gemensam för flera än fem per- soner får på motsvarande sätt uppgifter lämnas om en person som ansvarar för lånet i stället för om samtliga gäldenärer, (gemensamt län), samt i förekommande fall om den beteckning på låntagarkretsen som används för lånet. I så fall anges att det är fråga om ett ge- mensamt lån. Om den uppgifts- skyldige har tilldelats ett särskilt redovisningsnummer enligt 53 ä 1 mom. uppbördslagen(1953z272), skall detta, i annan kontrolluppgift än sådan som avser ränta, utdel- ning eller betalning till eller från utlandet, anges i stället för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer.

Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för för- räntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller inte den som inte har tilldelats personnummer. '

1 en kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag, fåmansägt han— delsbolag eller företag, som enligt 3 & 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag,

• Sida 124
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:86 Bilaga 3

skall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående

person eller delägare i företaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering såvitt avser 3 kap. 4, 9 och 53 åå och i övrigt vid 1995 års taxering.

• Sida 125
•  Original

Bilaga 3

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 & samt 4 kap. 3 och 4 åå taxerings- lagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap. 3 51

Beslut om tarering får fattas på grundval av en förenklad själv- deklaration utan att den som avgett deklarationen underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen ( 1 990.'3 25 ) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som avser inkomst av tjänst eller kapital.

Kan det antas att den skattskyl- dige inte är deklarationsskyldig enligt bestämmelserna i lagen om självdeklaration och kontroll- uppgifter får beslut om taxering fattas på grundval av kontroll- uppgift om inkomst av kapital utan att den skattskyldige underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgiften.

Kan det antas att den skattskyl- dige inte är deklarationsskyldig enligt bestämmelserna i lagen (] 990.325 ) om självdeklaration och kontrolluppgifter får beslut om taxering fattas på grundval av kontrolluppgift om inkomst av kapital utan att den skattskyldige underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgiften.

4ka. 35

Har den skattskyldige, trots att han varit skyldig att lämna själv— deklaration, inte avgett någon sådan, eller kan, på grund av bris— ter i eller bristfälligt underlag för deklarationen, inkomsten av en viss förvärvskälla eller den skatteplik- tiga förmögenheten inte beräknas tillförlitligt, skall inkomsten eller förmögenheten uppskattas till det be10pp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som fram- kommit i ärendet (skönstaxering).

lSenastc lydelse 1990:1138. :Sennsic lydelse 199011138.

Kan skatt eller underlag för att ta ut skatt inte beräknas tillförlitligt på grund av att den skattskyldige, trots att han varit skyldig att lämna självdeklaration, inte avgett någon sådan, eller på grund av brister i eller bristfälligt underlag för de- klarationen, skall skatten eller underlaget för att ta ut skatt uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

• Sida 126
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

453

Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration, får taxeringsbeslut fattas på grundval av den, även om förutsättningama enligt 2 kap. 10 och 11 55 lagen (1990: 325) om självdeklaration och kontrolluppgifter för en sådan självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte om uppgift skall lämnas om nä- ringsverksamhet.

Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration, får taxeringsbeslut fattas på grundval av den, även om förutsättningama enligt 2 kap. 11 och 13 55 lagen (1990: 325) om självdeklaration och kontrolluppgifter för en sådan självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte om uppgift skall lämnas om nä- ringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering såvitt avser 4 kap. 3 5 och i övrigt vid 1995 års

taxering.

3Sennste lydelse 1990:] 138.

• Sida 127
•  Original

Bilaga 3

3 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)1

dels att 2 5 2 mom., 27 ä 3 och 4 mom., 27 a, 31, 33 och 35 55, 40 5 2 mom., 45 ä 2 mom., 68 ä 6 mom., 69 ä 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 45 5 skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall föras in en ny paragraf, 32 b 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 5

2 mom.2 I denna lag avses med slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.;

preliminär skatt: i 3 & nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig skatt;

öven/tjutande ingående mervärdeskatt: den del av ingående mervärde- skatt som återstår sedan utgående mervärdeskatt avräknats; '

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan skatt gottskrivits enligt 27 ä 2 mom.;

övers/tjutande skatt: sådan enligt 27 ä 2 mom. gottskriven skatt som överstiger slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av som skall betalas på grund av efter-tarering eller enligt beslut om beslut om debitering sedan slutlig debitering sedan påföringen av skatt har påförts eller påföringen slutlig skatt har avslutats; av slutlig skatt har avslutats;

kvan-kunealgift: avgift enligt 27 ä 3 mom.; respitrt'inta: ränta enligt 32 5 ; anståndsränta: ränta enligt 49 ä 4 mom.; ö-skatteränta: ränta enligt 69 5 1 mom.; restitutionsränta: ränta enligt 69 (j 2 mom.; skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.; inkumstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret; uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari månad det följande året;

uppbördsmånad: varje månad under uppbördsåret;

lLagen omtryckt 199197. Senaste lydelse av lagens rubrik l974z77l. "lst—naste lydelse 1992:eso.

• Sida 128
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 ä 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts; arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 5 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär A-skatt, varvid med arbetsgivare likställs den som utger ränta eller utdelning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 & 2 mom. tredje stycket skall betala preliminär A—skatt;

arbetstagare: skattskyldig som skall betala preliminär A-skatt enligt bestämmelserna i 3 5 2 mom. första och andra styckena, varvid med arbetstagare likställs den som skall betala preliminär A-skatt enligt bestämmelserna i 3 5 2 mom. tredje stycket;

lön: lön eller annan ersättning för vilken mottagaren enligt bestäm- melserna i 3 & 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär A-skatt, varvid med lön likställs sådan ränta och utdelning för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt bestämmelserna i 3 5 2 mom. tredje stycket;

näri ngs verksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas till intäkt av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget.

275

3 mom.3 Överstiger skattskyl- digs slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande ingående mervärde- skatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 feb- ruari året efter inkomståret och vad som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. första stycket 1, 2 eller 5 eller andra stycket samma moment, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvar- skatteavgift tas ut med en procent- sats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 30 april året efter inkomståret och med en procentsats motsvarande 125 procent av statslåneräntan på resterande del. Procentsatserna

RScnz-lstc lydelse 19922680.

3 mom. Överstiger skattskyl- digs slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande ingående mervärde- skatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 feb- ruari året efter inkomståret och vad som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. första stycket 1, 2 eller 5 eller andra stycket samma moment, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvar- skatteavgift tas ut med en procent- sats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 3 maj året efter inkomståret och med en procentsats motsvarande 125 procent av statslåneräntan på resterande del. På kvarstående

• Sida 129
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

bestäms till tal med högst en deci- mal. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgif- ten gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringsla- gen (1990:324) och att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst 20 000 kronor och har beta- lats senast den 30 april året efter inkomståret.

Föreslagen lydelse

skatt'som uppkommer vid debite- ring av slutlig skatt senast den 31 augusti året ejier inkomståret, och som betalas senast den 18 septem- ber samma år, tas kvarskatteavgift ut med en procentsats motsvarande 60 procent av statslåneräntan. Pro- centsatserna bestäms till tal -med högst en decimal. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgif- ten gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringsla- gen (1990:324) och att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst 20 000 kronor och har beta- lats senast den 3 maj året efter inkomståret.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 5 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

4 mom .4 Har skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklara- tionen till någon dag efter den 30 april taxeringsåret, betalat in preli- minär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30 juni taxeringsåret, skall kvarskat- teavgiften beräknas på den del av det överskjutande beloppet enligt 3 mom. som täcks av den inbeta- lade skatten. Avgiften skall tas ut med en procentsats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av novem- ber inkomståret på belopp som inte överstiger 20 000 kronor och med en procentsats motsvarande 40 pro- cent av statslåneräntan på reste— rande del. Procentsatserna bestäms till tal med högst en decimal.

"*Senastc lydelse 1992z624. 9 Riksdagen 1992/93. ] saml. Nr 86

4 mom. Har skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklara- tionen till någon dag efter den 3 maj taxeringsåret, betalat in preli- minär skatt för inkomståret efter detta datum men senast den 30 juni taxeringsåret, skall kvarskatteavgif- ten beräknas på den del av det överskjutande beloppet enligt 3 mom. som täcks av den inbeta- lade skatten. Avgiften skall tas ut med en procentsats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av novem- ber inkomståret på belopp som inte överstiger 20 000 kronor och med en procentsats motsvarande 40 pro- cent av statslåneräntan på reste- rande del. Procentsatserna bestäms till tal med högst en decimal.

• Sida 130
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

För överskjutande belopp som inte täcks av inbetalning under tiden den I maj—den 30 juni gäller beståmmelsema i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund av omständighet som utgör laga förfall inte fullgjort sin deklara- tionsskyldighet senast den 30 april taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30 juni taxe- ringsåret, skall skattemyndigheten på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatteavgiften på sätt som anges i första stycket. Ansö- kan skall ha kommit in till skat- temyndigheten före utgången av året efter det då kvarskatteavgiften påfördes.

Föreslagen lydelse

För överskjutande belopp som inte täcks av inbetalning under tiden den 4 maj—den 30 juni gäller bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig, som på grund av omständighet som utgör laga förfall inte fullgjort sin deklara- tionsskyldighet senast den 3 maj taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för inkomståret efter den 3 maj men senast den 30 juni taxe— ringsåret, skall skattemyndigheten på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatteavgiften på sätt som anges i första stycket. Ansö- kan skall ha kommit in till skat- temyndigheten före utgången av året efter det då kvarskatteavgiften påfördes.

27355

Har skattskyldig påförts kvar- skatteavgift och beror skillnaden mellan den slutliga och den preli- minära skatten på förhållande, som den skattskyldige inte har kunnat råda över, får skattemyndigheten efter ansökan av den skattskyldige besluta att avgiften skall tas ut med en procentsats motsvarande 90 pro— cent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret. Procentsatsen bestäms till tal med högst en decimal.

Har skattskyldig påförts kvar- skatteavgift och beror skillnaden mellan den slutliga och den preli- minära skatten på förhållande, som den skattskyldige inte har kunnat råda över, får skattemyndigheten efter ansökan av den skattskyldige besluta att avgiften skall tas ut med en procentsats motsvarande 90 pro- cent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret. Procentsatsen bestäms till tal med högst en decimal. Har den slutliga skatten debiterats senast den 31 augusti året efter inkomståret får skattemyndigheten besluta att avgiften i stället skall tas ut med en procentsats motsva- rande 45 procent av statslånerän- tan om skatten betalas senast den 18 september nämnda år.

Vid beslut om nedsättning enligt första stycket skall bortses från den del av avgiften som har beräknats efter 20 eller 40 procent av statslåne-

räntan enligt 27 Q 3 eller 4 mom.

Ansökan skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av året efter det då avgiften påfördes.

5Senaste lydelse l992:624.

(Se vidare anvisningarna.)

• Sida 131
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

31 &

Uträkning av de särskilda skatteposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt verkställs efter samma grunder, som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor

uttages ej.

Tillkommande skatt skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad som skattemyndigheten bestämmer, dock inte tidigare än den 18 maj året efter taxeringsåret.

Tillkommande skatt skall, om inte annat följer av 32 b &, betalas senast den 18 i den uppbördsmånad som skattemyndigheten bestämmer, dock inte tidigare än den 18 maj året efter taxeringsåret.

32 b &

Skall tillkommande skatt debite- ras ejter det att skattsedel på slut- lig skatt har utfärdats för den skattskyldige men innan påföringen av slutlig skatt har avslutats för året skall ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas vari den tillkom- mande skatten tas upp. låd som föreskrivs i denna lag om arbets- givares skyldighet att göm skat- teavdrag för kvarstående skatt samt att redovisa och inbetala skatten gäller även sådan tillkommande skatt.

33 &”

För skattskyldig skall utfärdas skattsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för tillkommande skatt. Skattsedel skall dock inte utfärdas för prelimi- när skatt enligt 3 5 2 mom. tredje stycket. Att skattsedel får utfärdas för handelsbolag framgår av 33 a och 33 b åå.

För skattskyldig skall utfärdas skattsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för annan tillkommande skatt än sådan som avses i 32 b &. Skattsedel skall dock inte utfärdas för preliminär skatt enligt 3 5 2 mom. tredje stycket. Att skattsedel får utfärdas för handelsbolag framgår av 33 a och 33 b 55.

35 ä7

Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige senast den 15 december under taxeringsåret.

ÖSenaste lydelse 1992:680. 7Scnastc lydelse 19921680.

Skattsedel på slutlig skatt skall översändas till den skattskyldige senast den 31 augusti under taxe- ringsåret om grundläggande beslut om årlig taxering fattats senast den

• Sida 132
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 augusti på grundval av förenk- lad självdeklaration enligt 2 kap. 11 5 lagen (1990:325) om själv- deklaration och kontrolluppgifter. I övriga fall skall skattsedel på slutlig skatt översändas till den skattskyldige senast den 15 decem- ber under taxeringsåret.

En A—skattesedel skall översändas till den skattskyldige senast den 18 januari under inkomståret.

Uppbär skattskyldig, som tidigare inte haft inkomst för vilken preli— minär A—skatt skall betalas, sådan inkomst under inkomståret, skall han anmäla detta till vederbörande skattemyndighet. Denna skall sända en skattsedel till den skattskyldige så snart det kan ske.

40å

2 mom .8 Arbetstagare, som skall vidkännas skatteavdrag enligt 1 mom., skall omedelbart efter det han mottagit skattsedel på slutlig skatt överlämna den eller vederbör- lig del därav till den arbetsgivare som enligt 39 ä 1 a mom. är skyl- dig att göra skatteavdrag för den kvarstående skatten eller för denne uppvisa skattsedeln eller vederbör- lig del därav eller intyg av skatte- myndighet att han inte har att be- tala kvarstående skatt.

2 mom. Arbetstagare, som skall vidkännas skatteavdrag enligt 1 mom., skall före utgången av taxeringsåret överlämna skattsedel på slutlig skatt eller vederbörlig del därav till den arbetsgivare som enligt 39 5 1 3 mom. är skyldig att göra skatteavdrag för den kvarstå- ende skatten eller för denne upp- visa skattsedeln eller vederbörlig del därav eller intyg av skattemyn- dighet att han inte har att betala kvarstående skatt.

Fullgör inte arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket, görs under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan skatt vid varje utbetalningstillfälle med lika stort belopp som skall dras av för preliminär A—skatt. Att skatteavdrag för kvarstående skatt inte skall verkställas vid arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka, framgår av 39 5 1 a mom.

455

2 mom .9 Har skattskyldig beta- lat preliminär skatt med belopp, som beräknas överstiga motsvaran- de slutliga skatt, i förekommande fall minskad med överskjutande ingående mervärdeskatt, med minst en femtedel av den sålunda mins- kade slutliga skatten, dock minst 500 kronor, skall efter beslut av skattemyndigheten i samband med

8Senaste lydelse 1992z680. 9Senaste lydelse l992:680.

2 mom. Har skattskyldig, som skall taxeras på grundval av all- män självdeklaration enligt 2 kap. 13 & lagen (1990:325) om själv- deklaration och kontrolluppgifter, betalat preliminär skatt med be- lopp, som beräknas överstiga mot- svarande slutliga skatt, i förekom- mande fall minskad med överskju- ' tande ingående mervärdeskatt, med

• Sida 133
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

jämkning det överskjutande belop- pet återbetalas till den skattskyldige på det sätt som anges i 68 5 1 mom. utan avvaktan på debite- ring av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter föranleder det, får skattemyndighet besluta om återbetalning av för mycket erlagd preliminär skatt, även om den inbetalda preliminärskatten inte överstiger den beräknade slutliga skatten, i förekommande fall, minskad med överskjutande ingå- ende mervärdeskatt på det sätt som nyss har angivits.

Föreslagen lydelse

minst en femtedel av den sålunda minskade slutliga skatten, dock minst 500 kronor, skall efter beslut av skattemyndigheten i samband med jämkning det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige på det sätt som anges i 68 5 1 mom. utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter föran- leder det, får skattemyndighet besluta om återbetalning av för mycket erlagd preliminär skatt, även om den inbetalda preliminär- skatten inte överstiger den beräkna- de slutliga skatten, i förekomman- de fall, minskad med överskjutande ingående mervärdeskatt på det sätt som nyss har angivits.

Om den överskjutande ingående mervärdeskatten beräknas överstiga den skattskyldiges slutliga skatt, skall det överskjutande beloppet efter inkomstårets utgång på ansökan betalas ut till den skattskyldige. Därvid gäller bestämmelserna i första stycket i tillämpliga delar.

68 ä 6 mom. Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får där avsedd ford- ran utmätas. Fordran på överskju- tande skatt, som avses i 1 mom. första stycket, och ränta på sådan fordran får dock utmätas först i samband med att kronofogdemyn- dighet vid den årliga debiteringen av slutlig skatt bereds tillfälle att ta sådana fordringar i anspråk enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och av— gifter. I enskilt mål får fordringar av sistnämnda slag inte utmätas efter ansökan som gjorts senare än den I september under taxerings- året.

Bestämmelserna i 5 kap. 1—3 55 utsökningsbalken tillämpas inte vid utmätning av fordran som avses i första stycket. I enskilt mål skall dock undantagas ett belopp om femhundra kronor utom i mål om vad enskild har att utgiva enligt

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får där avsedd ford- ran utmätas. Fordran på överskju- tande skatt, som avses i 1 mom. första stycket, och ränta på sådan fordran får dock utmätas först i samband med att kronofogdemyn- dighet vid den årliga debiteringen av slutlig skatt bereds tillfälle att ta sådana fordringar i anspråk enligt lagen (1985 : 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och av- gifter. I enskilt mål får fordringar av sistnämnda slag inte utmätas efter ansökan som gjorts senare än den 30 juni under taxeringsåret.

Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 55 utsökningsbalken tillämpas inte vid utmätning av fordran som avses i första stycket.

• Sida 134
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

lagen om socialhjälp eller barna- vårdslagen eller på grund av un- derhållsskyldighet enligt gifter- målsbalken, föräldrabalken eller annan lag.

Föreslagen lydelse

Utmätning i enskilt mål må icke ske utan att åtgärden kan beräknas inbringa sökanden något utöver vad som fordras för att täcka kostnaderna

för utmätningen.

69 å ] mom.10 Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbetsgivaren giort skatteavdrag eller enligt 27 5 2 mom. första stycket 4 eller 5 eller andra stycket samma moment, överstiger den slutliga skatten skall ränta (ö—skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.

Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) och att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 5 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomståret.

Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats som motsvarar 60 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november in- komståret och på belopp däröver enligt en räntesats som motsvarar 45 procent av statslåneräntan. Har preliminär skatt, som avses i 27 ä 2 mom. 3, betalats efter den 18 februari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år, beräknas räntan enligt en räntesats som motsvarar 30 procent av stats- låneräntan. Räntesatsema bestäms till procenttal med högst en deci— mal.

”'Senasre lydelse l992:624.

Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) och att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 5 2 mom. 3 och som har betalats efter den 3 maj året efter inkomståret.

Vid debitering av slutlig skatt senast den 31 augusti taxerings- året, beräknas ränta på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats, som motsvarar 35 pro- cent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret och på belopp därut- över enligt en räntesats som mot- svarar 25 procent av statslånerän- tan. Ränta utgår inte på överskju- tande belopp till den del det mot- svaras av preliminär skatt som inbetalas efter den I 8 februari året efter inkomståret. I övriga fall beräknas ränta på den del av över- skjutande belopp som inte översti- ger 20 000 kronor enligt en ränte- sats som motsvarar 60 procent av statslåneräntan och på belopp däröver enligt en räntesats som motsvarar 45 procent av statslåne- räntan. Har preliminär skatt, som avses i 27 ä2mom. 3, betalats

• Sida 135
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

efter den 18 februari året efter inkomståret men senast den 3 maj samma år, beräknas räntan enligt en räntesats som motsvarar 30 pro- cent av statslåneräntan. Ränte- satsema bestäms till procenttal med högst en decimal.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 ä 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

Anvisningar till 45 5

3.11 Har skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket inbetalda skatten icke restitueras. I stället skall den preliminära skatt som skall erläggas efter beslut om jämkning i motsva- rande mån reduceras, så att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt vid jämkning under senare delen av inkomståret, då preliminärskatten nedsätts med så stort belopp att den skattskyldige, trots att han helt befriats från att betala sådan skatt under återstående upp- bördsmånader, ändå har inbetalt högre skatt än han kan antas ha rätte-

ligen bort göra.

Uppgår det för mycket inbetalda beloppet till minst en femtedel av den beräknade slutliga skatten, i förekommande fall minskad med överskjutande ingående mervärde- skatt, dock till minst 500 kronor, har den skattskyldige rätt att få tillbaka det för mycket inbetalda beloppet utan avvaktan på debite- ring av den slutliga skatten. Ar särskilda förhållanden för handen — fråga är t.ex. om ett särskilt stort skattebelopp — kan myndig- heten, även om det angivna villko- ret inte är uppfyllt, medge att det för mycket betalda beloppet återbe- talas till den skattskyldige.

HSenaste lydelse 19922680.

Uppgår det för mycket inbetalda beloppet till minst en femtedel av den beräknade slutliga skatten, i förekommande fall minskad med överskjutande ingående mervärde- skatt, dock till minst 500 kronor, har skattskyldig, som skall taxeras på grundval av allmän självdekla- ration enligt 2 kap. 13 & lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, rätt att få tillbaka det för mycket inbetalda beloppet utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Ar särskilda för- hållanden för handen — fråga är t.ex. om ett särskilt stort skatte- belopp -— kan myndigheten, även om det angivna villkoret inte är

• Sida 136
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppfyllt, medge att det för mycket betalda beloppet återbetalas till den skattskyldige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1994 samt slutlig och tillkommande skatt på grund av 1995 års taxering. Dock skall ändringen i 68 ä 6 mom. tredje stycket träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas på återbetal- ning av skatt som sker efter ikraftträdandet.

• Sida 137
•  Original

Bilaga 3

4 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)1 dels att punkt 7 av anvisningarna till 46 5 skall upphöra att gälla, dels att punkt 4 av anvisningarna till 41 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 41 ä

4.2 I fråga om inkomst av tjänst gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då in- komsten av den skattskyldige upp"— burits eller blivit för honom till- gänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huru- vida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Har den skattskyl- dige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på förmån- liga villkor, tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet skedde. Wzd gäller rätt beskatt- ningsår för inkomster sattt tas upp som intäkt av tjänst enligt be- stämmelserna i 32 & I mom. första stycket 11 gäller dock bestämmelser- na i 3 å 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

4. I fråga om inkomst av tjänst gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då in- komsten av den skattskyldige upp- burits eller blivit för honom till- gänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huru- vida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Har den skattskyl- dige på grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper på förmån- liga villkor, tas fömiånen upp till beskattning det år förvärvet skedde.

Å andra sidan skall utgifterna och omkostnadema för inkomstförvärvet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skatt- skyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 tillämpas dock äldre bestäm-

melser.

1Senaste lydelse uv punkt 1 av anvisningarna till 46 5 l99lzl912.

:Scnastc lydelse 199111912.

• Sida 138
•  Original

Bilaga 3

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 5 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35

5 mom.2 I fråga om till vilket beskattningsår en inkomst eller ut- gift skall hänföras tillämpas be- stämmelserna i 41 5 andra stycket och punkt 4 av anvisningarna till 41 & kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat före- skrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gottskrivs insättaren den 31 december anses som tillgänglig för lyftning denna dag. Intäkter skall hänföras till beskattningsåret, trots att de inte uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrätt efter beskattnings- årets utgång under förutsättning att de intjänats senast under beskatt- ningsåret och uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning före den 15 januari påföljande år. Likaså skall intäkter som uppburits eller blivit tillgängliga för lyftning efter den 15 december året före beskatt- ningsåret hänföras till beskatt- ningsåret om de i sin helhet belö— per tidigast på beskattningsåret. På motsvarande sätt som i fråga om intäkter skall en utgift, som beta- lats efter den 15 december året före beskattningsåret eller före den 15 januari året efter beskatt- ningsåret, hänföras till beskatt- nittgsåret.

5 mom. I fråga om till vilket beskattningsår en inkomst eller ut- gift skall hänföras tillämpas be- stämmelserna i 41 å andra stycket och punkt 4 av anvisningarna till 41 & kommunalskattelagen (1928:370), om inte annat före- skrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gottskrivs insättaren den 31 december anses som tillgänglig för lyftning denna dag.

Bestämmelserna i 9 mom. andra och tredje styckena tillämpas också i fråga om förvärv av rätt till ränta.

lSenaste lydelse av lagens rubrik 1974z770. 2Senaste lydelse 1991:1913.

• Sida 139
•  Original

.. . . . . _ _ Bilaga 3 Denna lag (rader i kraft den 1 januari 1993 och trllampas forsta gången

vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 tillämpas dock äldre bestämmelser.

• Sida 140
•  Original

LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-03

Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr, justitierådet Inger Nyström.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992 har regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

2.lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessom Christer Alexandersson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

2 kap. 10 5

I paragrafens nya lydelse anges vilka uppgifter en självdeklaration - såväl allmän som förenklad — skall innehålla.

Med avvikelse från vad som nu gäller beträffande uppgifter om den skattskyldiges förmögenhetsförhållanden, enligt 2 kap. 12 5 första stycket 6 vid förenklad självdeklaration och enligt 2 kap. 13 5 första stycket 4 i fråga om allmän självdeklaration, föreskrivs i första stycket 4 i förslaget, att (deklarationen skall innehålla uppgifter om) den skatt- skyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret "om förmögenheten uppgår till skattepliktigt belopp". Motiven till denna ändring, som således innebär att uppgifter om tillgångar och skulder behöver lämnas endast om nettoförmögenheten uppgår till skattepliktigt belopp, redovisas i den allmänna motiveringen under 6.2.

I den föreslagna paragrafens tredje stycke, som har sin motsvarighet i nuvarande 2 kap. 12 å andra stycket och 13 & tredje stycket, anges att om en skattskyldig skall taxeras för barns eller någon annans förmögen- het, uppgift skall lämnas "även om sådan förmögenhet". Remissproto- kollet innehåller inte någon upplysning om hur bestämmelsen i detta stycke avses bli tillämpad i förhållande till första stycket 4. Under det fortsatta 'lagstiftningsarbetet bör därför klargöras huruvida det i här angivna fall är fråga om obligatoriska uppgifter eller under vilka förutsättningar som uppgifter om annans förmögenhet skall redovisas i en självdeklaration.

Bilaga 4

2 kap. 13 5

I paragrafen anges de olika kategorier som är skyldiga att lämna allmän självdeklaration. En av dessa är sådan skattskyldig, som är företagsledare i fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag, företag, som enligt 3 & 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, eller, om uppgifter skall lämnas enligt 24 å, i företag som upphört att vara sådant företag, eller närstående till företagsledaren eller delägare i sådant företag.

1 punkt 14 av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen (1928:370) finns preciserade dels de aktiebolag och ekonomiska föreningar som räknas som fåmansföretag, dels de handelsbolag som räknas som fåmansägda.

I samma anvisningspunkt definieras ägaren till eller företagsledaren i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag. Slutligen anges vilka anhöriga som skall räknas som närstående personer. Denna senare krets upptar inte endast make och avkomling samt avkomlings make utan även föräldrar, far- och morföräldrar, syskon och syskons make och avkom- ling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av de närstående är delägare. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn.

Närståendekretsen är således mycket vid. Antalet personer, som inom sin närståendekrets har någon person verksam i ett fåmansföretag, kan med hänsyn även till dessas mångfald antas vara mycket stort. Det torde i praktiken även förhålla sig så, att åtskilliga skattskyldiga inte har kännedom om förekomsten av ett fåmansföretag inom den egna närståen- dekretsen. Skattemyndighetemas kontrollmöjlighet är liten. Det kan ifrågasättas om det i förevarande sammanhang är lämpligt med en så vid närståendekrets. Lagrådet vill här peka på de skilda rättsverkningar som följer beroende på om den skattskyldige skall avge en förenklad eller allmän självdeklaration.

Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Enligt nu gällande bestämmelser kan tillkommande skatt debiteras först sedan påföringen av slutlig skatt avslutats. I remissen föreslås att begreppet tillkommande skatt utvidgas till att omfatta även sådan skatt som skall betalas på grund av att skattemyndigheten innan påföringen av slutlig skatt avslutats, dvs. innan den 15 december under taxeringsåret, ändrar ett tidigare fattat beslut om slutlig skatt (2 5 2 mom.). Debiteras sådan tillkommande skatt skall en ny skattsedel på slutlig skatt utfärdas vari den tillkommande skatten tas upp. En arbetsgivare skall vad gäller inbetalning och redovisning av sådan skatt följa uppbördslagens regelsystem för kvarstående skatt (32 b 5).

Den föreslagna ordningen tar sikte på skattskyldiga som taxeras på grundval av förenklad självdeklaration och som redan i augusti under taxeringsåret tillsänds skattsedel på slutlig skatt. Leder en senare under taxeringsperioden företagen omprövning av taxeringen e.d. till ökad skatt i förhållande till vad som angetts i den utsända skattsedeln, skall skillnadsbeloppet tas upp som tillkommande skatt i en ny skattsedel på

• Sida 142
•  Original

Bilaga 4

slutlig skatt. Det kan alltså förekomma att den skattskyldige först erhåller en utbetalning av överskjutande skatt och därefter påförs ett belopp som tillkommande skatt.

Lagrådet har inget att erinra mot att en felaktig beräkning av slutlig skatt kan korrigeras genom att tillkommande skatt debiteras i en ny skattsedel på slutlig skatt. Enligt lagrådets mening är det emellertid i. vissa hänseenden oklart hur det nya systemet är avsett att fungera. Fråga uppkommer exempelvis hur skattskyldiga som själva svarar för inbetal- ningen av skatt skall förfara vid inbetalning av den tillkommande skatten. Tvekan kan här råda om regeln i 31 & tredje stycket är tillämplig på tillkommande skatt som avses i 32 b 5. Enligt nämnda regel skall tillkommande skatt inte betalas tidigare än den 18 maj året efter taxeringsåret. I remissprotokollet berörs inte heller i vad mån kvar- skatteavgift och ö—skatteränta som tagits upp i den först utfärdade skattsedeln på slutlig skatt skall beaktas vid debiteringen av den tillkommande skatten. Ett ytterligare spörsmål är hur eventuell respitränta skall samordnas med ö-skatteränta och kvarskatteavgift.

Enligt lagrådets uppfattning bör nu angivna frågor belysas närmare under det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Förslag till lag om ändring i kommunaerattelagen (1928:370)

] remissen föreslås att en strikt kontantprincip införs i inkomstslagen tjänst och kapital ävensom för allmänna avdrag. Den nuvarande särregleringen av vissa årsskiftesbetalningar skall således upphöra att gälla.

Lagändringen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. I fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1992-1993 skall dock äldre bestämmelser tillämpas.

Avsikten med de föreslagna övergångsbestämmelsema är uppenbarligen att förhindra dels att en inkomst beskattas mer än en gång eller helt undgår beskattning, dels att en utgift föranleder dubbelavdrag eller inte alls medför avdragsrätt. Enligt lagrådets mening är det emellertid inte helt säkert att den valda lösningen leder till önskat resultat. Det sagda kan belysas med följande exempel.

Anta att en ränteinkomst, som i sin helhet intjänats under år 1992, blir tillgänglig för lyftning och utbetalas den 10 januari 1993. Inkomsten skall med tillämpning av nuvarande årsskiftesregler hänföras till år 1992 och i följd därav beskattas vid 1993 års taxering (inkomsten har intjänats under beskattningsåret och blivit tillgänglig för lyftning före den 15 januari påföljande år).

Fråga uppkommer härnäst vad som kommer att ske vid 1994 års taxering. Enligt övergångsbeståmmelsema skall äldre bestämmelser, dvs. nu gällande undantag från kontantprincipen, tillämpas på ränteinkomsten. l—lär uppkommer dock den komplikationen att 1994 års taxering tar sikte på inkomster och utgifter under år 1993 (beskattningsåret). Bedömningen gäller alltså en ränta som uppburits den 10 januari under beskattningsåret

• Sida 143
•  Original

Bilaga 4

och som intjänats året före beskattningsåret. En sådan inkomst omfattas inte av den nuvarande särregleringen. Räntan synes därför böra beskattas enligt kontantprincipen vilket leder till att den blir föremål för beskatt- ning jämväl vid 1994 års taxering. En effekt av liknande slag torde uppkomma i fråga om ränteutgifter som belöper på år 1992 men som betalas först i början av januari 1993.

Vad nu anförts leder lagrådet till slutsatsen att övergångsbestämmelsen bör förtydligas. En utväg kan vara att mer i detalj reglera de olika situationer som kan uppkomma i samband med övergången till en strikt kontantprincip.

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Lagrådet hänvisar till vad som anförts beträffande övergångsbestärmnel- serna till lagen om ändring i kommunalskattelagen.

Övriga lagförslag

Lagrådet har ingen erinran mot förslagen.

• Sida 144
•  Original

InnehåH

3 Riksskatteverkets förslag

4 Allmänna utgångspunkter

5 Kontrolluppgiftsskyldighet m.m 5. 1 Utgi ftsräntor 5.2 Tomträttsavgälder 5.3 Avgift för pensionsförsäkring 5.4 Aktieförsäljningar 5.5 Försäljning av andelar i allemansfond 5.6 Övriga frågor om uppgiftsskyldighet 5.6.1 Särskilda bestämmelser beträffande fåmansföretag m.m. 5 .6.2 Ersättning från arbetsgivare för utnyttjande av egen fastighet 5.6.3 Resekostnads- och traktamentsersättningar 5.6.4 Skatteavdrag på utdelning till oregistrerad andelsägare i värdepappersfond 5.7 Tidpunkt för uppgiftslämnande

6 Deklarationsförfarandet

7 Uppbördsfrågor

7.1 Allmänt 7.2 Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt 7.3 Debitering av slutlig skatt 7.4 Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt 7.5 Uppbörd av kvarstående skatt 7 .6 Omräkning av skatt 7.7 Ränte- och avgiftsberäkning 7 . 8 Restföring 7.9 Utmätning av överskjutande skatt

Materiella frågor 8. 1 Fastighetsskatten 8.2 Kontantprincipen och årsskiftesregeln m.m.

9 Skönstaxering

10 Ikraftträdande

1 l Ekonomiska effekter 12 Upprättade lagförslag

13 Författningskommentarer

13.1 Förslaget till lag om ändring i (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 13.2 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 13.3 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 13.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskatte- lagen (1928:370) 13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen (1990:1136) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter 13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i uppbördslagen (1953:272)

14 Hemställan 15 Beslut

Bilaga 1 Lagförslagen i RSV Rapport 1992:3 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser