Handel med teknisk sprit m. m. : slutbetänkande från Alkoholhandelsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

HANDEL MED

A

TEKNISK SPRIT

l tbetánleande av Al

olhandekutredningen

Smckholm 1986

H5

Statens

offentliga utredningar

l§§1% 1986:35 %

Socialdepartementet

Handel med teknisk

m. m.

sprit

Slutbetänkande från

gkoholhandelsutredningen

Stockholm 1986

Omslag: Förlagsateljen. Illustration: utredningsmannen ISBN 91-38-09395-2 ISSN 0375-250X Gotab Stockholm 1986

Tiii regeringen

Statsrådet Gertrud Sigurdsen

Den 28 juni 1984 förordnades justitierådet Staffan Magnusson ti11 särskiid utredare med uppdrag att göra en översyn av vissa reg1er inom a1koho11agstiftningen. Ti11 sekreterare åt utredningen förordnades från den 1 oktober 1984 revisionssekreteraren Håkan Sandesjö. Utredningen har antagit namnet aikohoihandeisutredningen.

I juni 1985 avgav utredningen betänkandet (SOU 1985:15) Handel med a1koho1drycker med försiag ti11 ändringar i 1agen (1977:293) om handei med drycker (LHD). Utredningen har därefter inriktat översynen på framför a11t 1agen (1977:292) om ti11verkning av drycker, m.m. (LTD) och iagen (1961:181) om försäijning av teknisk sprit har

och a1koho1ha1tiga preparat (LFTA). Utredningen eme11ertid också sett över reglerna om starkölsförsäijning och i mars 1986 aviämnat promemorian (Ds S 1986:4) Partihande1 med starkö1.

Ti11 utredningen har under hösten 1985 och våren 1986 knutits en referensgrupp bestående av departementssekreteraren Christer Karisson, socia1departementet, direktören Kias Sjöstedt, Kemety1 AB, och byråchefen Åke wegerman, socia1styre1sen.

Utredningen 1ämnar i detta siutbetänkande ti11 om

försiag iag ändring i LTD och försiag ti11 en ny 1ag om hande1 med teknisk sprit och aikoholpreparat. Det föresiås också en rad föijdändringar i annan iagstiftning, b1.a. LHD.

Stockhoim i juni 1986.

Staffan Magnusson

/Håkan Sandesjö

S()lJ 1986:35 INNEHÅLL

SAMMANFATTNING

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 17 DEL I KARTLÄGGNING

2.1.1 Lagen om ti11verkning av drycker (LTD)

2.1.2 Lagen om försä1jning av teknisk sprit och

S()lJ 1986:355

2.2 Sociaistyreisens uppgifter 94 2.3 Marknaden 95

BESTÄMMELSERNAS TILLÄMPNING 99

3.1¶Tiiiståndsprövningen 99

3.2 Tiiisyn 101

HEMTILLVERKNING AV VIN M.M. 105 4.1 Aiimänt 105 4.2 Snabbvinsti11verkning 106 4.3 Hembränning 107 4.4 Renaturering 111

REFORMFÖRSLAG 113 5.1 Riksdagsbehandiing 113 5.2 Skrivelser m.m. 124 5.3 Önskemåi framförda vid intervjuer 125

DEL II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

INLEDNING 129

TILLVERKNING AV DRYCKER 131 7.1 Definitioner m.m. 131 7.2 Snabbvinsfrågan 140 7.3 01ov1ig sprittiiiverkning m.m. 146 7.4 Ti11stånds- och tiiisynsmyndighet 150

HANDEL MED TEKNISK SPRIT OCH ALKOHOLPREPARAT 153 8.1 Definitioner 154 8.2 Handei med teknisk sprit 156 8.3 Handei med aikohoipreparat 158 8.4 Tiiistånds- och tiiisynsmyndighet 158

?SOU 1986:35

S9 SPECIALMOTIVERING 163

59.1 Lagen om ti11verkning av drycker (LTD) 163 E9.2 Lagen om hande1 med teknisk sprit och

a1k0ho1preparat 177 S9.3 Lagen om hande1 med drycker (LHD) 194

SAMMANFATTNING

Uppdraget

Utredningen ska11 en1igt sina direktiv se över iagstiftningen på aikohoiområdet och söka åstadkomma förenkiingar i regeisystemet. I detta betänkande redovisas en översyn av framför a11t iagen (1977:292) om tiiiverkning av drycker, m.m., (LTD) och lagen (1961:181) om försäijning av teknisk sprit och a1k0ho1ha1tiga preparat (LFTA). sistnämnda lag föresiås bii ersatt med en ny 1ag om handei med teknisk sprit och aikohoipreparat.

Gäiiande ordning

Grunderna för den nuvarande svenska aikohoipoiitiken faststäiides av riksdagen år 1977 genom antagandet av ett aikohoipoiitiskt program. Detta innebar för det första att sociaipoiitiska insatser av skiida siag sku11e vidtas för att undanröja orsakerna ti11 aikohoimissbruk och motverka ett bruk som ieder till skador. Vidare skuiie aikohoidryckernas ti11gäng1ighet begränsas och priserna håiias uppe. Regeisystemet koncentrerades tiil i princip fyra iagar. Förutom 1agen (1977:306) om dryckesskatt, som inte omfattas av utredningens direktiv, är de nu gä11ande bestämmeiserna på a1koho1området i huvudsak samiade i LTD och LFTA samt i 1agen (1977:293) om handei med drycker (LHD). Försiag ti11 ändringar i sistnämnda 1ag har utredningen iagt fram i betänkandet (SOU 1985:15) Handei med aikohoidrycker och promemorian (Ds S 1986:4) Partihandei med starköi.

10 Sammanfattning

I LTD regleras tillverkningen av såväl alkoholdrycker som alkoholfria drycker men också tillverkningen av sådan sprit (etylalkohol) som inte är att hänföra till dryck. Därutöver finns bl.a. bestämmelser om hanteringen av vissa hjälpmedel vid tillverkning av sprit, nämligen destillationsapparater och aktivt kol, samt straff- och förverkandebestämmelser.

För tillverkning av sprit krävs tillstånd av socialstyrelsen. Spritdrycker får endast framställas av Vin- & Spritcentralen. Tillverkning av vin, starköl och öl klass II är också tillståndspliktig, om det inte är fråga om tillverkning i hemmet för eget behov.

Den legala, yrkesmässiga tillverkningen av sprit, spritdrycker och vin sker i dag endast på ett fåtal ställen i landet. Tillverkningen av öl har också genomgått en kraftig koncentration och det förekommer för närvarande tillverkning endast vid ett drygt tiotal bryggerier.

Den som saknar tillstånd får inte importera, tillverka, överlåta eller inneha destillationsapparat eller föremål som är avsett att ingå i en sådan apparat. Undantagna från tillståndsplikten är bl.a. staten och den som har tillstånd att tillverka sprit.

Den som innehar aktivt kol eller annat renings- eller filtreringsmedel får inte sälja detta, om han insett eller bort inse att varan skulle komma till användning vid rening av olovligen tillverkad sprit eller vid olovlig rening av teknisk sprit och dylikt.

används - förutom för av Etylalkohol tillverkning alkoholdrycker - även för en rad mycket skiftande ändamål inom industrin, hälsovården, undervisnings- och forskningsverksamheten etc. Regler om användning av alkohol i dessa sammanhang finns i LFTA.

Import, försäljning och inköp inom landet av teknisk sprit kräver normalt tillstånd av socialstyrelsen, medan tillståndskravet beträffande handeln med alkoholhaltiga preparat är begränsat till

SOU 1986135 Sammanfattning 11

importen. Alkoholhaltiga preparat får dock inte säljas inom landet utan att först ha blivit godkända av socialstyrelsen.

Handeln med teknisk sprit sköts i huvudsak av sex företag, varav

AB - ett till Vin- - Kemetyl helägt dotterbolag & Spritcentralen är det dominerande. Verksamheten kontrolleras noga genom framför allt företagens rapportering om försäljningen.

För att missbruksrisken beträffande tekniska alkoholprodukter skall begränsas ytterligare finns bestämmelser om denaturering av produkterna. LFTA innehåller också straff- och förverkanderegler.

Utredningens förslag

Utredningen har inte funnit anledning att föreslå några mer ingripande förändringar i bestämmelserna om tillverkning av alkohol. Klart är att de nu gällande tillståndskraven bör behållas. På en del punkter har emellertid utredningen diskuterat behovet av förändringar. Det föreslås också vissa lagändringar.

Utredningen föreslår inte beträffande något slag av alkoholdrycker någon ändring av de nuvarande procentgränserna för alkoholhalten. Nu gällande definitioner i LTD har också i allt väsentligt lämnats oförändrade. För att man skall uppnå en anpassning till rådande språkbruk föreslår utredningen emellertid att ordet maltdryck - det samlande begreppet för drycker tillverkade med malt som huvudråvara - skall bytas ut mot öl. Ändringen av samlingsbegreppet gör det nödvändigt att införa en ny beteckning för det mellanstarka ölet, som i nuvarande lagstiftning benämns just öl. föreslår införande av klassbeteckningar (I - III)

Utredningen för alla ölslagen.

Sedan början av 1970-talet förekommer hemtillverkning av vin med hjälp av s.k. snabbvinsatser. Denna tillverkning beräknas uppgå till ca 10 miljoner liter per år. Från flera håll har framförts krav på förbud eller i vart fall en kraftig begränsning av försäljningen av snabbvinsatser. Det har gjorts gällande att för-

12 Sammanfattning sou 1936:35

säljningen till ungdomen av dessa produkter har ökat under senare år. Från andra håll har hävdats att det inte finns hållbara argument för att förbjuda denna försäljning och att ett förbud inte skulle ha någon större effekt. Det har bl.a. påståtts att efterlevnaden av ett förbud inte kan övervakas och att det lätt skulle framstå som ett utslag av klåfingrighet.

Utredningen har efter genomgång av de undersökningar som företagits om snabbvinstillverkningen inte funnit stöd för uppfattningen att det i mera betydande utsträckning skulle vara ungdomar som står för denna tillverkning. Den ökning som kunnat konstateras under mitten och slutet av 1970-talet tycks inte ha fortsatt i samma takt. Att snabbvinstillverkningen likväl utgör ett beaktansvärt alkoholpolitiskt problem torde vara obestridligt.

Enligt utredningens mening är det inte någon framkomlig väg att införa någon form av förbud mot försäljningen eller användningen av vare sig sammanhållna snabbvinsatser eller olika beredningsämnen. Ett förbud skulle delvis träffa även den traditionella hemtillverkningen av vin. Ett annat problem är att alla eller flertalet som i snabbvinsatserna normalt

av de komponenter ingår finns att köpa separat. I och för sig skulle det vara möjligt att införa förbud mot saluhållande av de sammanhållna förpackningarna. Det finns emellertid en klar risk för att en förbudslagstiftning, som är begränsad på det sättet, skulle kringgås så lätt att den skulle framstå som meningslös.

Utredningen har inte heller funnit skäl att skärpa marknadsföringslagstiftningen såvitt gäller snabbvinsatserna. Enligt företrädare för konsumentverket anses ingripanden med stöd av den nu gällande marknadsföringslagen tillräckliga för att komma till rätta med de missförhållanden som förekommer. Enligt utredningen bör emellertid i större utsträckning än hittills myndigheter och andra organisationer som är verksamma på alkoholområdet försöka träffa frivilliga överenskommelser med företrädare för såväl detaljhandels- som postorderföretag för att få till stånd en begränsning eller nedtoning av marknadsföringen av snabbvinsatser.

Sanunanñunüng 13

Åtskiiiiga åtgärder har vidtagits under årens iopp för att komma ti11 rätta med såväi hembränning som missbruk av tekniska a1koholprodukter. Läget är eme11ertid sådant att det behövs ytteriigare insatser. När det gäiier straffbestämmeiserna får de anses utformade så, att ti11räck1iga stränga påföijder kan utdömas även för grövre former av hembränning. Regieringen beträffande hanteringen av destiiiationsapparater får också anses ti11räck1igt

iångtgående.

Eniigt utredningens uppfattning bör emeiiertid en skärpning vidtas av regierna för hanteringen av aktivt ko1. Aktivt koi torde i stor utsträckning komma ti11 användning för rening av oiovligen ti11verkad sprit och för o1ov1ig rening av tekniska a1koho1produkter. I syfte att så iångt möjiigt få bort försäljningen i deta1jhande1n av aktivt ko1 tili privatpersoner föresiår utredningen införande av ett tillståndssystem iiknande det som gäiier för destiiiationsapparater. Utredningen föresiår att tiiiverkning, överiåteise och import av aktivt ko1 skall kräva ti11stånd av socia1styre1sen. Även sådana produkter som ti11 en viss dei består av eiier innehåiier aktivt ko1 ska11 i princip omfattas av ti11ståndskravet. Undantag bör dock kunna göras för sådana produkter där risken för missbruk är iiten, t.ex. ko1fi1ter för fiäktar. Apotekens försäijning av aktivt ko1 bör också undantas från regieringen.

Utredningen har s1ut1igen beträffande LTD kommit fram till att såväi tiiiståndsprövning som tiiisynsverksamhet bör iigga kvar på sociaistyreisen.

Från åtski11iga hå11, b1.a. från företrädare för socia1styre1sen, har framhåiiits att den nuvarande Iagen om försä1jning av teknisk sprit och a1koh01ha1tiga preparat (LFTA) är svåröverskådiig samt att vissa frågor är bristfä11igt regierade. Önskemåi har framförts om en modernisering och omstrukturering av Iagtexten.

Utredningen har tagit fasta på kritiken och föres1år att LFTA ersätts med en ny 1ag om handei med teknisk sprit och aikohoipreparat. I sak motsvarar de föresiagna reg1erna i huvudsak de be-

Sammanfattning

stämmeiser som gä11er i dag. Lagtexten har dock moderniserats och omdisponerats. Vidare har vissa k0mp1etteringar och förtyd1iganden gjorts.

Eniigt utredningen bör de nu gä11ande definitionerna beträffande teknisk sprit och a1koho1preparat behå11as i princip oförändrade. Vidare behå11s ti11ståndskraven för import, försä1jning och inköp av teknisk sprit 1iks0m import av aikoholpreparat.

I princip bör hande1n med teknisk sprit 1iksom nu begränsas ti11 sådana företag som yrkesmässigt syssiar med grossistförsäijning av tekniska aikoholprodukter.

För att systemet ska11 b1i mer f1exibe1t och onödig byråkrati motverkas föres1år utredningen att regeringen e11er, efter regeringens bemyndigande, socia1styre1sen ska11 kunna medge undantag från ti11ståndsbestämme1serna. Denna dispensmöjiighet bör b1.a. kunna utnyttjas beträffande a1koho1svaga preparat, där risken för missbruk är ringa. Vidare bör Iiksom hitti11s brännvätskor, karburatorsprit och iiknande få köpas utan tiilstånd.

I den nya 1agen s1ås uttryck1igen fast att a1koho1preparat endast får säljas om de har godkänts av socia1styre1sen. Även i detta fa11 bör eme11ertid dispens kunna ges.

Som hitti11s får ti11stånd ti11 inköp av teknisk sprit som regei bara avse sådan sprit som är denaturerad. Detsamma gä11er ti11stånd ti11 import e11er godkännande av a1koho1preparat som inte är avsedda för förtäring.

I betänkandet diskuteras om det finns skä1 att i fortsättningen 1åta 1änsstyre1serna ha hand om ti11ståndsprövning och ti11syn när det gä11er hande1n med teknisk sprit och a1koho1preparat. Utredningen har dock funnit övervägande skäi ta1a mot en sådan reform. Socia1styre1sen har genom sin a1k0ho1- och narkotikabyrå en väi fungerande organisation och stor vana att hand1ägga ärenden på det aktue11a området. Myndigheten har också den kemisk-tekniska kompetens som behövs. En överf1yttning av verksamheten ti11

Sammanfattning 15

1änsstyre1serna sku11e medföra praktiska svårigheter och åtminstone i ett in1edningsskede Ieda ti11 ökade kostnader för samhä1- 1et t0ta1t sett. Det finns också en risk för oenhet1ighet i rättsti11ämpningen, om verksamheten sp1ittras upp på det sättet. Ti11 detta kommer att åtski11iga av de företag som söker ti11stånd är verksamma över he1a Iandet.

Den nya 1agstiftningen föresiås träda i kraft den 1 ju1i 1987.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till Lag on ändring i lagen (1977:292) on tillverkning av drycker, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om 1agen (1977:292) om ti11verkning av drycker, m.m.

de1s att 10 och 16 §§ ska11 upphöra att gä11a,

de1s att 1, 4, 7, 9, 11-15, 17-19, 21-26, 28, 31-33 och 35-37 §§ ska11 ha nedan angivna 1yde1se.

Nuvarande 1yde1se Föres1agen Iydeise

1§

Med sprit förstås vara, som Med förstås vara

sprit en

innehå11er a1koho1 i en kon- som innehå11er a1koh01 i en centration av mer än 1,8 vikt- koncentration av mer än 1,8 procent. Med ti11verkning av viktprocent. Med tiiiverkning av sprit förstås varje förfaran- sprit förstås varje förfarande, de, varigenom a1koho1 i sådan varigenom a1koho1 i sådan konkoncentration framstä11es e1- centration framstä11s e11er 1er utvinnes. Vin e11er utvinns. Vin e11er anses dock

malt; öl

anses dock som sprit. som sprit. Ej he11er utgör

drick gi inte

Ej he11er utgör framstä11ning framstä11ning av sådan dryck av sådan dryck ti11verkning av av sprit.

ti11verkning sprit.

18 Författningsfärslag

Nuvarande 1yde1se Foresiagen 1yde1se

Med mäsk förstås en jäsan-

de vätska som b1ir sprit, om

jäsningen får fortgå så att

a1koh01ha1ten överstiger 1,8

viktprocent.

Med a1koh01 avses i denna 1ag Med a1k0h01 avses i denna 1ag ety1a1koho1. ety1a1koho1.

Med naltdryck förstås jäst, Med §1 förstås en jäst, odestiiierad dryck som är odesti11erad dryck som är framstä11d med torkat e11er framstä11d med torkat e11er rostat mait som huvudsakiigt rostat mait som huvudsakiigt extraktgivande ämne. extraktgivande ämne.

Lättöl är ma1tdryck som inne- ö1 klass I (1ättö1) är hå11er högst 1,8 viktprocent som innehå11er högst 1,8

öl

a1koho1. Färskt 1ättö1 är viktprocent a1k0ho1. Färskt 1ättö1 som jäser e11er eijest 1ättö1 är 1ättö1 som jäser innehå11er jäst. Annat 1ättö1 e11er e1jest innehå11er jäst. ka11as 1agrat 1ättö1. Annat 1ättö1 ka11as iagrat

1ättö1.

Ö1 är maitdryck vars öl k1ass II är vars

gl

a1koho1ha1t överstiger 1,8 men aikohoihalt överstiger 1,8 men ej 2,8 viktprocent. inte 2,8 viktprocent.

Starköi är ma1tdryck som öl klass III (starkö1) är innehåiier mer än 2,8 viktpro- som innehå11er mer än 2,8

§1

cent a1k0ho1. viktprocent a1koh01.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Sprit får tillverkas utan Sprit får inte tillverkas utan

ej

tillstånd. tillstånd av socialstyrelsen.

9 §

Vin, starköl eller öl får Vin, starköl eller öl klass II

ej

tillverkas utan tillstånd om får tillverkas utan till-

inte

det gäller tillverkning i stånd av om ej socialstyrelsen, hemmet för eget behov. det i inte gäller tillverkning hemmet för eget behov.

För tillverkning av starköl För av starköl och tillverkning och öl inom landet får öl klass II inom landet får användas endast torkat eller användas endast torkat eller rostat malt, omältad spannmål, rostat malt, omältad

spannmål,

socker, honung samt humle, socker, honung samt humle, jäst jäst och vatten. och vatten.

Vid tillverkning av starköl Vid av starköl tillverkning och öl får mera socker och öl klass II får mera

ej inte

eller honung tillsättas än som socker eller tillsättas honung i vikt motsvarar en tredjedel än som i vikt motsvarar en av vikten av använt malt. tredjedel av vikten av använt Extrakt eller koncentrat av malt. malt får ej användas.

Starköl med en alkoholhalt som Starköl med en alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent får överstiger 4,5 viktprocent får gl tillverkas i hemmet och av tillverkas i hemmet och

inte

tillverkare endast för utför- av tillverkare endast för utsel ur landet. försel ur landet.

20 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Färskt lättöl med en stamvört- Färskt lättöl med en stamvörtstyrka som överstiger 6 pro- styrka som överstiger 6 procent får tillverkas. cent får inte tillverkas.

gi

Tillståndsmyndigheten får för Socialstyrelsen får för

salg

visst fall medgiva undantag skilda fall medge undantag från bestämmelserna i denna från bestämmelserna i denna paragraf såvitt avser annan paragraf såvitt avser annan tillverkning än hemtillverk- tillverkning än hemtillverkning. ning.

Annan tillverkare av sprit än Annan tillverkare av sprit än partihandelsbolaget får för- partihandelsbolaget får förfoga över av honom tillverkad foga över av honom tillverkad sprit endast för försäljning sprit endast för försäljning till nämnda bolag, för export till nämnda bolag, för export och, efter medgivande av till- och, efter medgivande av sociståndsmyndigheten, för använd- alstyrelsen, för användning i ning i egen rörelse samt för egen rörelse samt för försäljförsäljning enligt lagen ning enligt lagen (19XX:000) (1961:181) om försäljping av om handel med teknisk sprit teknisk sprit och alkohol- och alkoholpreparat. haltiga preparat.

Tillverkare av spritdrycker, Tillverkare av spritdrycker, vin, starköl eller öl får för- vin, starköl eller öl klass II foga över av honom tillverkad får förfoga över av honom dryck för försäljning endast tillverkad dryck för försäljenligt lagen (1977:293) om ning endast enligt lagen handel med drycker. (1977:293) om handel med

drycker.

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

Ma1t- och Iäskedrycker får utiämnas från ti11verkningsstä1ie endast i s1utna kär1 e11er behåilare av typ som har god-

känts av tiiiståndsmyndigheten

e11er med avseende på rymden biivit godkända en1igt 1agen (1971:1081) om bestämning av vo1ym och vikt. Utan hinder härav får ma1t- och läskedrycker utföras ur iandet, föras ti11 frihamn, e11er, när fråga är om starköi, intagas i exportbutik e11er 1äggas upp på tuilager som har inrättats för förvaring av proviant.

Kär1 e11er behåiiare som avses Käri e11er behåiiare ti11

§1

i första stycket ska11 vara och iäskedrycker som utiämnas försedda med uppgift om dryc- från ett

ti11verkningsstä11e kestiiiverkarens namn e11er om ska11 vara försedda med uppti11verkningsstä11et e11er med gift om dryckesti11verkarens dryckesti11verkarens inregist- namn e11er om ti11verkningsrerade varumärke. På kär1 som stä11et e11er med dryckesti11innehå11er maitdryck ska11 verkarens inregistrerade varudessutom finnas uppgift om märke. På kär1 som innehåiier varus1ag (1ättö1, ö1, starköi) ska11 dessutom finnas upp-

§1

samt på käri som innehå11er gift om varusiag (ö1 k1ass 1äskedryck uppgift om dryckens samt på kär1 som inne-

lllll)

benämning. Namn och ti11verk- hå11er Iäskedryck uppgift om ningsstä11e får angivas med dryckens benämning. Namn och förkortning, som ti11stånds-

22 Författningsförslag

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

myndigheten har godkänt. Varu- ti11verkningsstä11e får

anges s1ag får angivas med särskiid med förkortning som sociaistybeteckning, som godkänts av reisen har godkänt. Varusiag

tiiiståndsmyndigheten. Kärl får beteck-

anges med särskiid e11er behå11are som innehåiier ning som 1ika1edes har godmaitdryck får ej förses med känts av sociaistyreisen. Kär1 uppgift som är ägnad att giva e11er behå11are som innehå11er drycken sken av att ti11höra öl får ej förses med uppgift annat varuslag än det som den som är ägnad att gg drycken är hänföriig ti11. sken av att tiiihöra an-

något

nat varus1ag än det som den är

hänföriig ti11.

Omförpackning av maitdrycker Omförpackning av öl får göras får göras endast av endast av den som ti11verkar tiiiverkare av sådan vara. sådana drycker.

Utan hinder av vad i första stycket sägs får ut1ämning av iäskedrycker i öppet kär] ske från automat som godkänts av

tiiiståndsmyndigheten e11er

har biivit vederbör1igen justerad.

Första stycket gä11er inte för

öi och 1äskedrycker som utförs

ur iandet, förs ti11 frihamn

e11er, beträffande starkö1,

intas i exportbutik e11er

Iäggs upp på tu11ager som har

inrättats för förvaring av

proviant.

Författningsförslag 23

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

15 S

Den som erhåiiit tiilstånd Den som erhå11it tiiistånd ti11 tiiiverkning eniigt denna ti11 tiliverkning eniigt denna 1ag ska11 hos tiiiståndsmyn- 1ag skal] i förväg anmäia hos digheten i förväg anmäla när s0cia1styre1sen när han

avser

han ämnar upptaga tiiiverk- att påbörja tiiiverkningen. ningen. anmäian ska11 Anmäian ska11 göras, om

§§dan ggkså

även göras om tiiiverkningen tiilverkningen läggs ned e11er lägges ned e11er om avbrott ti11fä11igt avbryts. göres i den.

17 S

Om ti11ståndsmyndigheten begär Om sociaistyreisen begär det det ska11 ti11verkare medgiva ska11 tiilverkare ti11-

medge

ti11träde ti11 ti11verknings- träde ti11 ti11verkningsstä11e stä11e med tiiihörande 1oka- med ti11hörande 1oka1er, tiiiler, ti11handahå11a handeis- handahå11a handeisböcker och böcker och övriga handiingar övriga handiingar som rör som rör verksamheten, utan er- verksamheten, utan ersättning sättning biträda med handräck- biträda med handräckning vid ning vid ti11synen, iämna va- ti11synen, 1ämna Varuprover ruprover som behövs samt redo- som behövs samt redovisa uppvisa uppgifter om ti11verk- gifter om ti11verkningens omningens omfattning och utveck- fattning och utveckiing. ling.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

Den som saknar tillstånd får Tillverkning, överlåtelse elej här i landet tillverka, ler införsel i landet av appaöverlåta eller inneha eller rat, som kan användas för till landet införa apparat, tillverkning av sprit (destilsom kan användas för tillverk- lationsapparat), eller förening av sprit (destillations- mål som uppenbarligen är avapparat) eller föremål som sett att ingå i sådan apparat uppenbarligen är avsett att (apparatdel) får ske endast ingå i sådan apparat (apparat- efter tillstånd av socialstydel). Vad som sagts nu gäller relsen. Tillstånd krävs också GJ för innehav av destillations-

apparat eller apparatdel. Från

tillståndsplikten undantas

1. staten, 1. staten, 2. den som har tillstånd att 2. den som har tillstånd att tillverka sprit, tillverka sprit, 3. apotek, kommunalt laborato- 3. apotek, kommunalt laboratorium eller läroanstalt som rium eller läroanstalt som står under statlig tillsyn, står under statlig tillsyn

samt 4. sådant sjukhus som avses i 4. sådant sjukhus som avses i 2 S sjukvårdslagen (1962:242) 2 kap. 4 § tredje stycket laeller 2 kap. 4 S fjärde gen (1962:381) om allmän förstycket lagen (1962:381) om säkring. allmän försäkring.

I fråga om rätt att hantera I fråga om rätt att hantera oförtullade destillationsappa- oförtullade destillationsapparater och apparatdelar gäller rater och apparatdelar gäller lagen (1973:980) om transport, lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. införselreglerade varor, m.m.

Författningsförslag

Nuvarande iydeise Föresiagen Iydeise

Den som innehar aktiverat ko1 Tiiiverkning, överiåteise eihänför1igt.ti11 tuiitaxenummer ier införsei i iandet av akti- 38.03 eiier annat renings- ei- verat ko] hänföriigt till 1er fiitreringsmedei får ej tuiitaxenummer 38.03 eiler va. över1åta detta om han har in- ra som de1vis består av e11er sett e11er bort inse att varan innehå11er sådant k01 får ske skuiie komma att användas vid endast efter tiiistånd av sorening e11er filtrering av ciaistyreisen. Regeringen, e1o10v1igen tiiiverkad sprit e1- 1er efter regeringens bemyndi- 1er vid obehörigt borttagande gande, sociaistyreisen får e11er försvagande av denature- föreskriva undantag från ti11ringsmedei i sprit e11er a1k0- ståndsplikten. ho1ha1tigt preparat.

Den som innehar aktiverat k01

eiier annat renings- e11er

fiitreringsmedei får inte

överiåta detta, om han har in-

sett e11er bort inse att varan

sku11e komma att användas vid

rening e11er fiitrering av

01ov1igen tiiiverkad sprit ei-

1er vid obehörigt borttagande

e11er försvagande av denature-

ringsmedei i sprit e11er a1k0-

hoigregarat

Nuvarande 1yde1se Föres1agen 1yde1se

Ti11ståndsmyndigheten ska11 Socia1styre1sen ska11 återkaiåterka11a ti11verkningsti11- 1a ti11verkningsti11stånd

sgm stånd om avses i 7-9 §§, om

1. rätten eniigt tiilståndet 1. rätten en1igt ti11ståndet gi 1ängre utnyttjas e11er 1ängre utnyttjas e11er

inte

2. verksamheten gi har bedri- Z. verksamheten har be-

inte

vits i en1ighet med gä11ande drivits i en1ighet med gä11anbestämmeiser. de bestämme1ser.

kan med S0cia1styre1sen kan med hänsyn

Ti11ståndsmyndigheten

hänsyn ti11 särski1da förhåi- ti11 särskiida förhå11anden i ianden i stä11et för att åter- stä11et för att återka11a ka11a ti11ståndet meddeia var- ti11ståndet meddeia varning. ning.

Ti11ståndsmyndigheten ska11 Sociaistyrelsen ska11, om det återka11a ti11stånd som avses inte är gppenbart 0bi11igt, i18§om återka11a ti11stånd som avses

i 18 S, om 1. desti11ationsapparat har använts vid o1ov1ig ti11verk- 1. desti11ationsapparat har ning e11er rening av sprit och använts vid 01ov1ig ti11verkti11ståndshavaren 1559 kan gö- ning e11er rening av sprit och ra sanno1ikt att det inträffa- tiliståndshavaren kan gö-

inte

de har skett utan hans vetskap ra sannoiikt att det inträffaoch vi1ja, de har skett utan hans vetskap

och vi1ja,

Författningsförslag 27

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

2. ti11ståndshavaren har över- 2. tiilståndshavaren har överiåtit desti11ationsapparat e1- Iåtit destiiiationsapparat ei- 1er apparatdei ti11 någon som ier apparatdei ti11 någon som

är berättigad att inneha är berättigad att inneha

icke inte

sådan utrustning e11er sådan utrustning e11er 3. ändring har inträffat i 3. ändring har inträffat i förhå11ande, på vi1ket bes1ut förhå11ande på viiket besiut om ti11stånd grundats. om ti11stånd grundats.

Iakttar den som har tiiistånd

som avses i 19 § första styck-

et inte bestämme1serna i denna

1ag e11er med stöd därav med-

deiade föreskrifter, ska11 so-

ciaistyreisen återka11a ti11-

ståndet e11er, om det finns

särskiida skä1, meddeia

varning. Tiiistånd ska11 även

återka11as, om rätten eniigt

ti11ståndet inte Iängre

utnyttjas.

Ti11ståndsmyndigheten får un-

deriåta att återkaiia ti11stånd en1igt första stycket om återka11e1se framstår som up-

genbart obiiiig.

23 §

Tiiiståndsmyndighet eniigt Socia1styre1sen utövar ti11syn denna iag är sociaistyreisen, över efterlevnaden av denna som också utövar ti11syn över *_351- Iagens ti11ämpning.

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

24 §1

ska11 Sociaistyreisen ska11 utfärda

Tiiiståndsmyndigheten

utfärda bevis att tiiistånd bevis att tiiistånd har har medde1ats och att anmäian meddeiats och att anmäian som som avses i 15 e11er 16 § har avses i 15 § har fuiigjorts. fuilgjorts.

Vägrar ti11verkare att iämna Vägrar tiiiverkare att Täm-

en

tiliträde för kontr011 e11er na ti11träde för kontroii e1att tiiihandahåiia hande1s- 1er att ti11handahå11a hanböcker och övriga ti11 verk- deisböcker och övriga ti11 samheten hörande handiingar verksamheten hörande handiinge11er att lämna varuprov e11er ar e11er att iämna varuprov uppgifter om tiiiverkningen, e11er uppgifter om ti11verkfår ti11ståndsmyndigheten ningen, får s0cia1styre1sen föreiägga vite. Försuttet vite före1ägga vite. utdömes av myndigheten.

25 §

Besiut av ti11ståndsmyndighe- Besiut en1igt denna 1ag skail ggn eniigt denna 1ag länder omede1bart, om inte an-

gäila

omedeibart tili efterrätteise, nat föreskrivs. om ej annoriunda förordnas.

lsenaste 1yde1se 1980:240

Författningsförslag 29

Nuvarande 1yde1se Föresiagen iydeise

26 §

Taian mot ti11ståndsmyndighe- Sociaistyreisens besiut i fråtens besiut om utdömande av om av vite

gg före1äggande gg;

vite föres hos kammarrätten ligt 24 § får överk1agas genom genom besvär. Mot annat besiut besvär hos kammarrätten. av ti11stånds- och ti11synsmyndigheten eniigt denna 1ag Sociaistyreisens bes1ut i övföres taian hos regeringen riga frågor får överkiagas gegenom besvär. nom besvär hos regeringen.

28 §

Den som oiovligen tiiiverkar Den som 010v1igen ti11verkar vin, starkö1 e11er ö1 dömes vin, starköi e11er ö1 k1ass II tiil böter e11er fängeise i döms ti11 böter e11er fängeise högst sex månader. i högst sex månader.

31 S

Den som bryter mot 19 S dömes Den som utan att vara berättiti11 böter e11er fängeise i gad därti11 ti11verkar e11er högst ett år. överiåter aktiverat kol e11er

bryter mot 19 § andra

stycket

ti11 böter e11er fängeise

göms

i högst ett år. Om ansvar för

o1ov1ig införsel av aktiverat

ko1 finns bestämmeiser i 1agen

(1960:418) om straff för varu-

smugg1ing.

30 Författningsförslag

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

32 §

Den som i strid mot Den som i strid mot 14 §

ggggg

stycket omförpackar §1 utan 1. 14 S första stycket utläm- att vara ti11verkare ti11

dögs

nar ma1t- e11er Iäskedrycker, böter. g; 14 § tredje stycket omförpackar utan

maitdrycker

att vara tiiiverkare, gångs ti11 böter.

33 §

Den som ej iakttager i 15 e11er Den som inte iakttar den i 16 § föreskriven anmäinings- 15 S föreskrivna anmäiningsskyidighet dömes tili böter, döms ti11 böter,

skyidigheten

högst femhundra kronor. högst tusen kronor.

35 §

Sprit, vin, starköi och öl samt Sprit, vin, starköi och ö1 mäsk som har varit föremåi för k1ass II samt mäsk som har vabrott eniigt denna iag e11er rit föremåi för brott en1igt värdet därav samt utbyte av så- denna 1ag e11er värdet därav dant brott ska11 jämte redskap samt utbyte av sådant brott som har använts vid ti11verk- ska11 förkiaras förverkade. ningen, råämnen som uppenbarii- Även redskap, råämnen, kär] gen har varit avsedda för ti11- och embaiiage, som använts elverkningen och beredningen samt 1er uppenbariigen varit avsedkär1 och emba11age, i vi1ket da för tiiiverkningen, beredvarorna har förvarats, förkia- ningen e11er förvaringen av ras förverkade. Likaså ska11 varorna ska11 förk1aras förförråd av renings- och fiitre- verkade. Likaså ska11 förråd

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ringsmedel vilka uppenbarligen av renings- och filtreringsmeavsetts för rening eller filt- del vilka avuppenbarligen rering av olovligen tillverkad setts för rening eller filtresprit förklaras för verkat. ring av olovligen tillverkad sprit förklaras förverkade. Destillationsapparat eller apparatdel som varit föremål för el- Earl: destillationsapparat brott enligt denna lag eller ler apparatdel som varit förevärdet av sådan apparat eller mål för brott denna enligt lag apparatdel skall förklaras för eller värdet av apparaten elverkad. Detsamma gäller ler skall förkla-

även apparatdelen

utbyte av brott som har ras förverkad. Detsamma gäller

sagts

nu. utbyte av brott denna

enligt

B2-

Aktiverat kol som varit föremål för brott enligt 31 S eller värdet därav skall förklaras förverkat. Detsamma gäller utbyte av brott som har angetts nu.

Begår någon brott som avses i Begâr någon brott som avses i 19 § skall hos honom befintligt 19 S andra stycket, skall hos förråd av aktiverat kol och honom befintliga förråd av akannat renings- eller filtre- tiverat kol och annat reningsringsmedel förklaras eller filtreringsmedel förklaförverkade. ras förverkade.

Förordnande om förverkande skall ej meddelas om det är Om ett förordnande om förveruppenbar obilligt. kande skulle vara uppenbart obilligt, får förverkande helt eller delvis efterges.

Författningsförslag

Nuvarande 1yde1se Föres1agen 1yde1se

§ 36

Om bes1ag av sprit, vin, Om bes1ag av sprit, vin, starköl, ö1 e11er mäsk, som starkö1, ö1 klass II e11er kan antagas b1i föremåi för mäsk, som kan b1i före-

antas

förverkande eniigt 35 §, gä1- mål för förverkande eniigt 1er 1agen (1958:205) om för- 35 §, gä11er 1agen (1958:205) verkande av a1koho1ha1tiga om förverkande av a1koho1ha1drycker m.m. tiga drycker m.m.

Den som 01ov1igen har ti11ver- Den som 01ov1igen har ti11verkat sprit ska11 dömas att be- kat sprit ska11 dömas att beta1a straffskatt med sjuttio- ta1a straffskatt med sjuttiofem kronor per Iiter, dock fem kronor per 1iter, dock minst trehundra kronor. minst trehundra kronor.

Den som o1ov1igen har ti11ver- Den som o1ov1igen har ti11verkat vin ska11 dömas att betaia kat vin ska11 dömas att betaia straffskatt med tjugofem kro- straffskatt med tjugofem kronor per 1iter, dock minst ett- nor per liter, dock minst etthundra kronor. hundra kronor.

Den som o1ov1igen har ti11ver- Den som o1ov1igen har ti11verkat starkö1 e11er ö1 ska11 dö- kat starkö1 e11er ö1 k1ass II mas att beta1a straffskatt med ska11 dömas att betaia strafffem kronor per liter, dock skatt med fem kronor per 1iminst etthundra kronor. ter, dock minst etthundra kro-

nor.

Nuvarande 1yde1se Föres1agen 1yde1se

Bes1ut om straffskatt ska11 ej Om ett bes1ut om straffskatt medde1as om det är uppenbart sku11e vara uppenbart 0bi1obi11igt. Iigt, får straffskatt he1t e1-

1er de1vis efterges.

1. Denna 1ag träder i kraft den 1 juli 1987.

2. Förekommer i 1ag e11er annan författning en beteckning som har ersatts genom beteckning i denna Iag, tiilämpas i stä11et den nya beteckningen.

34 Författningsförslag SOU u986:35

Förs1ag ti11 Lag (19XX:000) om handei med teknisk sprit och aikoholpreparat

Iniedande bestämmeiser

1 §

Denna iag gäiier införsei, inköp och försäijning av teknisk sprit och aikohoipreparat.

2 §

Beteckningar i denna iag har samma betydeise som i lagen (1977:292) om tiilverkning av drycker, m.m., och iagen (1977:293) om hande1 med drycker.

Definitioner

3 §

Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt, industrieiit, medicinskt, vetenskapiigt e11er annat iikartat ändamåi och som är hänföriig ti11 tuiitaxenummer 22.08 e11er 22.09 A eiier B. Vad som sägs om teknisk sprit gäl- 1er även spritdrycker, vin och starköi som ska11 användas för ändamåi som nu har angetts.

4 §

Med a1koho1preparat förstås en vara som innehåiier mer än 1,8 viktprocent ety1a1k0h01 och som inte är hänföriig ti11 tuiitaxenummer 22.03 - 22.08 e11er 22.09 A e11er B och inte heiier är sådant iäkemedei för vilket 1äkemede1sförordningen (1962:701) gäiier.

5 §

Med denaturering förstås ett förfarande varigenom ett e11er f1era ämnen sätts ti11 sprit e11er en vara som innehåiier sprit för att göra spriten otjäniig för förtäring.

Införsel av teknisk sprit

6 §

Teknisk sprit får föras in endast av partihandeisboiaget och av den som har fått ti11stånd ti11 införsei av sociaistyreisen.

Denaturerad teknisk sprit får dock utan ti11stånd föras in av resande, om spriten ej är avsedd för handei e11er yrkesmässig förbrukning.

Inköp av teknisk sprit

7 §

Teknisk sprit får köpas endast av partihandeisboiaget, Apoteksboiaget AB och den som har fått ti11stånd ti11 inköp av sociaistyreisen.

36 Författningsförslag SOU 1 98635 Försäljning av teknisk sprit 8 § Teknisk sprit får sä1jas endast av partihande1sbo1aget, deta1jhande1sbo1aget, den som efter tiiistånd eniigt 1agen (1977:292) om tiiiverkning av drycker, m.m., har ti11verkat spriten och den som har fått ti11stånd ti11 försäijning av socia1styre1sen. Försäijning får ske endast tili partihande1sbo1aget, ti11 den som har fått ti11stånd ti11 inköp av socia1styre1sen och för export.

§ 9 I fråga om försä1jning från apotek av teknisk sprit gä11er de bestämmelser som regeringen meddeiar.

Införsei av a1koho1preparat 10 § Aikohoipreparat får föras in endast av partihandelsboiaget och av den som har fått ti11stånd ti11 införsel av socia1styre1sen. A1koho1preparat får dock utan ti11stånd föras in av resande, om preparatet ej är avsett för hande1 e11er yrkesmässig förbrukning.

Försäijning av aikohoipreparat 11 § A1k0ho1preparat får säijas endast om det har godkänts av sociaistyreisen.

I övrigt är försä1jning av a1k0ho1preparat ti11åten under samma vi11kor som gä11er för hande1 i allmänhet.

Undantag från bestämme1serna om tiilstånd och godkännande

12 §

Regeringen e11er, efter regeringens bemyndigande, socia1styre1sen får föreskriva undantag från bestämmeiserna om ti11stånd och godkännande.

Förutsättningar för tiiistånd m.m.

13 §

Ti11stånd ti11 införsei, inköp e11er försäijning får meddeias endast den som med hänsyn ti11 sina ekonomiska förhå11anden och omständigheterna i övrigt kan anses 1ämp1ig att utöva verksamheten. I fråga om inköp av teknisk sprit gä11er dessutom att ti11stånd endast får meddeias den som i sin verksamhet har behov av spriten.

14 §

Ti11stånd ti11 införsei e11er försäijning av teknisk sprit gäi- 1er ti11s vidare. Om särskiida skä1 föreligger, får dock sådant ti11stånd medde1as för ett visst ti11fä11e.

Ti11stånd ti11 införsei av aikohoipreparat e11er inköp av teknisk sprit medde1as för ett visst ti11fä11e e11er en viss period e11er, om särski1da skä1 föreiigger, ti11s vidare.

38 sou 193635

Författningsförslag

15 §

Tiiistånd tiil inköp av teknisk sprit får endast avse sprit som är denaturerad en1igt föreskrifter som meddeias av sociaistyreisen. Detsamma gä11er tiiistånd ti11 införsei e11er godkännande av a1koho1preparat som inte är avsedda för förtäring.

Om det inte finns risk för missbruk e11er det annars föreiigger särskiida skäi, får dock tiiistånd eiier godkännande iämnas utan att denaturering har skett.

Förbud mot försäijning m.m. i vissa fa11

16§

Teknisk sprit e11er a1k0ho1preparat får inte säijas e11er ti11handahåiias annat sätt, om det finns aniedning anta att varan

på

är avsedd att användas i berusningssyfte. Inte heiier får någon tiiihandagå med anskaffande av teknisk sprit e11er aikohoipreparat, om det finns aniedning ti11 sådant antagande.

0förtu11ade varor

17 §

I fråga om hantering av oförtu11ad teknisk sprit och oförtuiiade aikohoipreparat gä11er 1agen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införse1reg1erade varor, m.m. Sociaistyreisen får meddela föreskrifter om begränsning i rätten att hantera 0förtu11ade varor.

Författningsförslag 39

Återka11e1se av tilistånd m.m.

18 §

Iakttar den som har ti11stånd eniigt denna iag inte bestämme1serna i iagen e11er föreskrifter som meddeiats med stöd av 1agen, ska11 socialstyreisen återka11a tiilståndet e11er medde1a varning.

19 §

Iakttar den som bedriver försä1jning av aikohoipreparat inte bestämmeiserna i iagen e11er föreskrifter som meddelats med stöd av iagen, ska11 sociaistyreisen meddeia varning elier förbjuda fortsatt verksamhet med sådan försäijning.

Förbud enligt första stycket ska11 meddeias för viss tid, dock 1ängst fem år.

20 §

Har ti11stånd ti11 införsei, inköp e11er försä1jning av teknisk sprit återka11ats eller har tiiiståndshavaren av1idit e11er försatts i konkurs, ska11 ti11ståndshavaren, dödsboet eiier konkursboet säija sitt iager av teknisk sprit ti11 partihandelsboiaget, om inte s0cia1styre1sen bestämmer annat. Vägrar ti11ståndshavaren, dödsboet eller konkursboet att sä1ja sitt 1ager tiil partihandeisboiaget, får sociaistyreisen föreiägga vite.

Ti11syn

21 §

S0cia1styre1sen utövar ti11syn över efter1evnaden av denna iag.

40 Författningsförslag sou 193535

22 §

Bokföring i röreise som avser införsei, inköp e11er försä1jning av teknisk sprit ska11 vara så utformad att k0ntro11 av verksamheten är möjiig. Detsamma gä11er röreise som avser införsel ei- 1er ti11verkning av aikoholpreparat. Den som driver röreisen är skyidig att på anfordran av sociaistyreisen förete bokföringen i röreisen. Han är dessutom skyldig att iämna statistiska uppgifter om verksamheten i eniighet med de föreskrifter regeringen e11er, efter regeringens bestämmande, sociaistyreisen meddeiar.

23 S

Den som bedriver införsei, inköp e11er försäijning av teknisk sprit är skyidig att på anfordran av sociaistyreisen iämna ti11träde ti11 de 10ka1er som används i verksamheten, 1ämna erforderiiga Varuprover och i övrigt ti11handagå med upp1ysningar och handiingar som behövs för tiiisynen eniigt denna 1ag. Detsamma gä11er röreise som avser införsei e11er tiiiverkning av a1koh01preparat.

24 §

Sociaistyreisen får meddeia före1ägganden som behövs för att utöva ti11syn. Föreiägganden får förenas med vite.

Tidpunkt för giitighet av bes1ut

25 §

Besiut en1igt denna 1ag e11er eniigt föreskrifter som meddeiats med stöd av Iagen ska11 gä11a omedeibart, om inte annat föreskrivs.

Besvär

26 §

Socialstyrelsens beslut i frågor som avses i 20 och 22 - 24 §§ får överklagas genom besvär till kammarrätten.

Socialstyrelsens beslut i övriga frågor får överklagas genom besvär hos regeringen.

Ansvar m.m.

27 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer teknisk sprit utan tillstånd eller bryter mot bestämmelserna i 16 § döms för olovlig försäljning av teknisk alkoholprodukt till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömandet om brottet är grovt skall särskilt beaktas om försäljningen har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning.

28 §

Den som i fråga om teknisk sprit eller alkoholpreparat olovligen tar bort denatureringsmedel eller annat ämne som ingår i varan döms för olovligt förfarande med teknisk alkoholprodukt till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömandet om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om verksamheten har skett i större omfattning eller i syfte att sälja varan.

Författningsförslag

29 §

Den som säijer e11er tiiihandagår med anskaffande av teknisk sprit e11er aikohoipreparat varifrån denatureringsmedei e11er annat ämne som ingår i varan o1ov1igen har tagits bort döms ti11 böter e11er fängeise i högst två år. Detsamma gä11er för den som forsiar, döijer e11er förvarar sådan vara.

Är brottet grovt, döms tili fänge1se i högst fyra år. Vid bedömandet om brottet är grovt ska11 särskilt beaktas om försäijningen har utgjort 1ed i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eiier i större omfattning.

30 §

Bryter den som meddeiats tiiistånd eniigt denna 1ag mot föreskrift i ti11ståndet e11er använder han teknisk sprit för obehörigt ändamåi, döms han ti11 böter, om han inte är förfaiien ti11 ansvar en1igt lagen (1960:418) om straff för varusmuggiing. Detsamma gä11er den som sä1jer a1koho1preparat som inte har godkänts en1igt 11 § första stycket.

31 §

Den som i annat fa11 än som avses i 27-30 §§ bryter mot bestämme1se i denna 1ag e11er mot föreskrift som medde1ats med stöd av lagen döms ti11 böter, högst tusen kronor.

32 §

För försök ti11 brott som avses i 27-29 §§ döms ti11 ansvar en- 1igt 23 kap. brottsbaiken.

Har f1era medverkat ti11 gärning som avses i 27-29 §§ e11er vid försök som avses i första stycket, ti11ämpas 23 kap. 4 och 5 §§

z

Författningsförslag 43

brottsbaiken. Den ti11 viiken teknisk sprit e11er a1koho1preparat så1ts e11er annars har anskaffats för personiigt bruk är dock fri från ansvar.

33 §

A11mänt åtai för brott som avses i 30 och 31 §§ får väckas endast efter medgivande av socia1styre1sen.

Förverkande och besiag

34 §

Teknisk sprit och a1koho1preparat som varit föremåi för brott eniigt denna lag e11er värdet därav ska11 förkiaras förverkat. Detsamma gä11er utbyte av brott som angetts nu.

Begår någon brott som avses i 27-30 §§ ska11 hos honom befint- 1iga förråd av teknisk sprit och aikohoipreparat, kär1 och emba11age, redskap samt renings- och fi1treringsmede1 förk1aras förverkade. Förverkande av teknisk sprit och a1koho1preparat kan ske även hos den som eniigt 32 § andra stycket andra meningen är fri från ansvar.

Om ett förordnande om förverkande sku11e vara uppenbart 0bi1- 1igt, får förverkande heit e11er delvis efterges.

35 §

Om besiag av teknisk sprit e11er a1k0ho1preparat, som kan antas b1i föremåi för förverkande eniigt 34 §, gäiier Iagen (1958:205) om förverkande av a1k0h01ha1tiga drycker m.m.

44 Författningsförslag SOU 1936335

Straffskatt

36 §

Den som gjort sig skyldig till brott enligt 27-30 §§ skall dömas att för teknisk sprit eller alkoholpreparat, varmed han förfarit obehörigen, betala straffskatt med sjuttiofem kronor li-

per ter, dock minst trehundra kronor.

Om ett beslut om straffskatt skulle vara får

uppenbart obilligt, straffskatt helt eller delvis efterges.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987, då lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

upphör att gälla.

2. Tillstånd eller godkännande som har meddelats med stöd av äldre bestämmelser skall fortfarande gälla.

Författningsförslag

Försiag till Lag om ändring i lagen (1977:293) on hande1 med drycker

Härigenom föreskrivs i fråga om 1agen (1977:293) om hande1 med drycker att 1, 6, 11-13, 19, 24, 32, 55, 65 och 76 §§ ska11 ha nedan angivna 1yde1se.

Nuvarande 1yde1se

Föresiagen 1yde1se

1§1

Denna 1ag gä11er försä1jning Denna iag gä11er försäljning och införse1 av spritdrycker, och införse1 av spritdrycker, vin, starköl och ö1 (a1koh01- vin, starköi och ö1 k1ass II drycker) samt 1ättö1, iäske- (a1k0ho1drycker) samt Iättöi, drycker och andra aikohoifria iäskedrycker och andra aikodrycker. ho1fria drycker.

Beteckning i denna 1ag har Beteckningar i denna lag har samma betyde1se som i 1agen samma betydeise som i iagen (1977:292) om tillverkning av (1977:292) öm tiilverkning av drycker, m.m. drycker, m.m.

Föreskrifter om marknadsföring Föreskrifter om marknadsföav aikohoidrycker finns, för- av a1koho1drycker

ring finns, utom i denna 1ag, även i iagen förutom i denna även i

1ag, (1978:763) med vissa bestäm- 1agen (1978:763) med vissa me1ser om marknadsföring av bestämmeiser om marknadsföa1koh01drycker. ring av aikohoidrycker.

lsenaste 1yde1se 1978:766

46 SOU 193535

Författningsförslag

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

6 §

Om försä1jning av spritdryck- Om försä1jning av spritdryck-

vin och starkö1 för tek- er, vin och starköi för teker,

medi- niskt, industrie11t, mediniskt, industrie11t,

e11er cinskt, vetenskap1igt e11er cinskt, vetenskapiigt Iikartat ändamå1 gä11er 1ikartat ändamål gä11er lagen

lagen

(1961:181) om försä1jning av (19XX:000) om handel med tekteknisk sprit och a1k0ho1ha1- nisk sprit och aikoholprepa-

tiga preparat. rat.

11 §

Vid deta1jhande1 med sprit- Vid deta1jhande1 med sprit-

vin och starköi får drycker, vin och starkö1 får drycker, vara sä1jas e11er ut1ämnas sådana drycker inte säijas

ej ti11 den som kan antagas ej ha e11er utiämnas ti11 den som

20 år. Motsvarande gä1- kan ej ha fy11t 20 år.

fy11t antas

1er vid med ö1 Motsvarande gä11er vid de-

deta1jhande1

taljhandei med ö1 k1ass II och servering av a1k0ho1drycker i och servering av a1koho1-

fråga om den som kan an-

ha fy11t 18 år. drycker i fråga om den som

tagas ej

kan antas inte ha fyllt 18 år.

får säijas Aikohoidrycker får säl-

A1koho1drycker ej inte e11er utiämnas ti11 den som är jas e11er ut1ämnas ti11 den märkbart av a1koho1 som är märkbart påverkad av

påverkad

e11er annat berusningsmede1. a1koh01 e11er annat berus-

ningsmedei.

Författningsförslag 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utlämning av alkoholdrycker Utlämning av alkoholdrycker skall vägras om det finnes skall vägras, om

det_figg§

särskild anledning att antaga särskild anledning till anatt är avsedd att olov- att drycken är avsedd

ggggg tagande

ligen tillhandahållas någon. att olovligen tillhandahållas

någon.

Innan alkoholdrycker utlämnas Innan alkoholdrycker utlämnas skall mottagaren på begäran skall

mottagaren på begäran styrka sin ålder. styrka sin ålder.

Det är förbjudet att som ombud Det är förbjudet att som omeller på därmed jämförligt bud eller därmed jämför-

på

sätt anskaffa alkoholdrycker ligt sätt anskaffa alkoholtill den som enligt 11 § drycker till

gi den som enligt har rätt att 11 § har rätt att få så-

få sådan 13:3 ut- jgtg lämnad till sig. Det är också dan utlämnad till

grygk sig.

förbjudet att i större omfatt- Det är också förbjudet att i ning tillhandagå annan med att större omfattning

tillhandagå

anskaffa alkoholdrycker. annan med att anskaffa

gåggg

alkoholdrycker.

Spritdrycker, vin eller stark- Spritdrycker, vin eller öl får inte som gåva eller lån starköl får inte som el-

gåva

överlämnas till den som kan ler lån överlämnas till den antas inte ha fyllt 20 år. Öl som kan antas inte ha fyllt får inte som gåva eller lån 20 år. öl klass II får inte överlämnas till den som kan som gåva eller lån överlämnas antas inte ha fyllt 18 år. Vad till den som kan antas inte nu gäller inte när någon ha fyllt 18 år. Vad nu

âägå sggtg

bjuder av en alkoholdryck för gäller inte när någon bjuder förtäring på stället. av en alkoholdryck för för-

täring på stället.

1Senaste lydelse 1981:398

Författningsförslag

Nuvarande 1yde1se Föres1agen 1yde1se

13 §

Försä1jning av aikohoifria Försäijning av ö1 k1ass II drycker är, med de inskränk- a1k0ho1fria drycker är,

ggn

som föreskrives i denna med de inskränkningar som ningar 1ag, tiliåten under samma föreskrivs i denna 1ag, ti11vi11kor som gä11er för drivan- iåten under samma vi11k0r som de av hande1 i a11mänhet. gä11er för drivande av hande1

i a11mänhet.

19 S

Ma1tdryck som införes til) som införs ti11 1andet

§1

Iandet ska11 vara försedd med ska11 vara försett med upp-

om tiiiverkarens namn gift om ti11verkarens namn uppgift samt om varuslag på sätt som samt om varus1ag på sätt som angives i 14 § gggrg stycket anges i 14 S första stycket 1agen (1977:292) om ti11verk- 1agen (1977:292) om ti11verkning av drycker, m.m. ning av drycker, m.m.

För oförtu11ad maitdryck som För 0förtu11at ö1 som inte

är försedd med uppgift en- är försett med uppgift en1igt

gi

1igt första stycket gä11er 1a- första stycket gä11er 1agen gen (1973:980) om transport, (1973:980) om transport, förförvaring och förstöring av varing och förstöring av ininförse1reg1erade varor, m.m. förseiregierade varor, m.m.

Genera1tu11styre1sen får för Genera1tu11styre1sen får för visst fa11 undantag visst fa11 medge undantag

medgiva

från bestämmeiserna i denna från bestämme1serna i denna paragraf. paragraf.

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

Vid partihande1 med a1koh01- Vid partihande1 med a1koho1drycker är sä1jaren skyidig drycker är sä1jaren skyldig att förvissa sig om att köpa- att förvissa sig om att köparen har rätt att återförsäija ren har rätt att

återförsä1ja

varan. varan.

Vid varje 1ager för partihan- Vid varje

partihandeisstäiie de1 med starköi eller öl med försäijning av starköi ska11, om innehavaren är e11er öl k1ass II ska11, om

gl

enskiid person som sjä1v före- innehavaran är en-

inte en

står verksamheten, utses en ski1d som sjäiv före-

person för uppgiften person, står verksamheten, finnas en

Iämpiig

som har ti11syn över försäij- e11er flera för

uppgiften ningen (föreståndare). 1ämp1iga personer som har

ti11syn över försä1jningen

(föreståndare).

Vid partihande1 med a1k0ho1- Vid partihandei med a1koh01drycker får endast an1itas an- drycker får endast aniitas stä11d personai. Såid vara får anstä11d personai. Såida vadock sändas genom annan ti11 ror får dock sändas genom an-

återförsäijare. nan ti11 återförsä1jare.

50 Författningsförslag

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

för varje deta1jhande1sstä11e gig varje detaljhandeisstäiie ska11, om tiiiståndshavaren ej med försäijning av ö1 k1ass är enskiid person som sjäiv ll ska11, om innehavaren inte förestår verksamheten, är enskiid person som

gtsgs en en för uppgiften 1ämp1ig sjäiv förestår verksamheten,

per-

som utövar ti11syn över finnas en eiier fiera för

son

försäijningen (föreståndare). uppgiften iämpiiga personer, För föreståndare ska11 utses som ti11syn över försäij-

har

ersättare som är iämplig för ningen (föreståndare). uppgiften.

Vid detaijhandei med ö1 får Vid deta1jhande1 med ö1

klass

endast aniitas anstä11d perso- får endast an1itas an-

ll

na1. Såid vara får dock sändas stäiid personai. Såid vara genom annan ti11 köpare. får dock sändas genom annan

ti11 köpare.

Vid försä1jning av ma1tdrycker Vid försä1jning av e11er

§1

e11er a1koho1fria drycker får aikoholfria drycker får

§1

ma1t- och Iäskedrycker och Iäskedrycker förva-

gi inte

förvaras i annat kär1 än det i ras i annat kär1 än deti vilket drycken har ievererats viiket drycken har Ievererats av tiiiverkaren. Käri e11er av tiiiverkaren. Käri eiler sådan dryck, som är avsedd för sådan dryck, som är avsedd försäijning, får gi förändras för försäijning, får

inte

av återförsäijaren. förändras av återförsä1jaren.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 §

Föranleder försäljning av al- Föranleder försäljning av

öl

koholfria drycker olägenheter klass II eller alkoholfria i fråga om ordning, nykterhet drycker olägenheter i fråga

trevnad skall den som be- om ordning, nykterhet

ggg eller

driver försäljningen meddelas trevnad eller iakttas inte varning eller förbjudas att bestämmelserna i denna lag fortsätta verksamheten. I så- eller med stöd därav meddeladant ärende kan även meddelas de föreskrifter, skall den föreskrifter om försäljningens som bedriver försäljningen bedrivande. meddelas varning eller för-

bjudas att fortsätta verksam-

heten. I sådant ärende kan

även meddelas föreskrifter om

försäljningens bedrivande.

Förbud som avses i första

stycket kan hänföras till

viss lokal eller annat av-

gränsat utrymme.

Ärende som avses i första Ärende som avses i första stycket prövas av länsstyrel- stycket prövas av länsstyrelsen i det län där försälj- sen i det län där försäljningsstället är beläget. Sak- ningsstället är beläget. Saknas fast försäljningsställe nas fast försäljningsställe, äger 58 § andra stycket mot- tillämpas 58 § andra

ggn

svarande tredje

tillämgning. meningarna.

Förbud enligt denna paragraf

skall meddelas för viss tid,

dock längst fem år.

Författningsförslag

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

76 §1

Den som uppsåtiigen e11er av Den som uppsåtiigen e11er av oaktsamhet säijer e11er utiäm- oaktsamhet säijer e11er utnar aikohoidrycker i strid mot iämnar aikohoidrycker i strid 11 § tili någon som kan antas mot 11 § ti11 någon som kan inte ha uppnått föreskriven antas inte ha uppnått föreålder e11er som är märkbart skriven åider eiier som är påverkad av a1koho1 e11er vid märkbart påverkad av a1k0ho1 partihandel underlåter att på e11er vid partihandei undersätt föreskrivs i 24 § första iåter att på sätt föreskrivs stycket förvissa sig om att i 24 § första stycket förvis-

har rätt att återför- sa sig om att köparen har köparen säija varan, döms för o1ov- rätt att återförsäija valig dryckeshantering ti11 ran, döms för o1ov1ig böter e11er fängeise i högst dryckeshantering tiil bösex månader. ter e11er fängeise i högst

sex månader.

För o10v1ig dryckeshantering För oioviig dryckeshantering dömes också den som försäijer också den som säijer öl

döms

aikohoifria drycker i strid kiass II e11er a1k0ho1fria mot förbud som meddeiats en- drycker i strid mot förbud 1igt 65 §, förvarar drycker i som meddeiats enligt 65 §, strid mot 55 § e11er ti11åter förvarar drycker i strid mot aikohoiförtäring eiier förva- 55 S e11er tiiiåter förtäring ring av aikohoidrycker i strid e11er förvaring av spritmot 56 §. drycker, vin e11er starköi i

strid mot 56 §.

Denna 1ag träder i kraft den 1 juii 1987.

lsenaste 1yde1se 1981:398

S()lJ 1986:35 Författningsförslag 53

Förslag till Lag ou ändring i lagen (1978:763) ned vissa bestämmelser on marknadsföring av aikoholdrycker

Härigenom föreskrivs i fråga om 1agen (1978:763) med vissa bestämme1ser om marknadsföring av a1k0h01drycker att 1 § ska11 ha nedan angivna 1yde1se.

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

1 §

Denna iag gä11er näringsidka- Denna 1ag gä11er näringsidkares marknadsföring som avser res marknadsföring som avser aikohoidrycker och som vänder a1koho1drycker och som vänder sig ti11 konsumenter. sig ti11 konsumenter.

Med aikohoidrycker förstås Med a1koho1drycker förstås spritdrycker, vin, starkö1 och spritdrycker, vin, starkö1 och öl i den betydeise dessa be- ö1 k1ass II i den betydeise teckningar har i 1agen dessa beteckningar har i iagen (1977:292) om tiiiverkning av (1977:292) om tiiiverkning av drycker, m.m. drycker, m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 ju1i 1987.

Förslag till Lag on ändring i Iagen (1977:306) on dryckesskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om iagen (1977:306) om dryckesskatt att 1, 4, 8-9, 11 och 13 §§ ska11 ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande 1yde1se Föresiagen 1yde1se

1 §

Skatt (dryckesskatt) eriägges Skatt (dryckesskatt) eriäggs ti11 staten en1igt denna iag ti11 staten en1igt denna 1ag vid omsättning inom iandet och vid omsättning inom 1andet och vid införsei av spritdrycker, vid införsei av spritdrycker, vin samt mait- och iäskedryck- vin, och 1äskedrycker.

§1

er.

Beteckning i denna 1ag har Beteckningar i denna iag har samma betyde1se som i iagen samma betydeise som i iagen (1977:292) om tiliverkning av (1977:292) om ti11verkning av drycker, m.m. drycker, m.m.

4 §

Skattskyidig är Skattskyidig är

1. i fråga om spritdrycker och 1. i fråga om spritdrycker och vin, det i iagen (1977:293) om vin, det i iagen (1977:293) om handei med drycker angivna hande1 med drycker angivna partihandeisboiaget, partihandeisboiaget, 2. i fråga om och 1äske- 2. i fråga om och iäske-

malt: §1

drycker, den som inom 1andet drycker, den som inom iandet yrkesmässigt ti11verkar skat- yrkesmässigt tiiiverkar skattepiiktiga drycker. tep1iktiga drycker.

Författningsförslag 55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skattskyldig är vidare den som Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skatt- blivit som skatt-

registrerad skyldig importör enligt 8 §. skyldig importör enligt 8 §.

Skattskyldighet föreligger Skattskyldighet föreligger dock för sådan tillverkning dock för sådan tillverk-

ej inte

av dryck för omedelbar konsum- ning av dryck för omedelbar tion som sker på serverings- konsumtion som sker serve-

på

ställe i särskild automat ringsställe i särskild automat (postmixautomat eller liknan- (postmixautomat eller liknande). de). .

Den som yrkesmässigt för in Den som yrkesmässigt för in skattepliktig eller läs- öl eller skat-

malt: skattepliktigt

kedryck till landet för för- tepliktig läskedryck till lansäljning till återförsäljare, det för till åter-

försäljning kan om verksamheten är av försäljare, kan om verksamhestörre omfattning eller annars ten är av större

omfattning om det finns särskilda skäl eller annars om det finns särregistreras hos riksskattever- skilda skäl hos

registreras ket. riksskatteverket.

lsenaste lydelse 1984:158

Nuvarande 1yde1se Föres1agen 1yde1se

9 §

för partihan- Skattskyidighet för partihan- Skattskyidighet

inträder när de1sbo1aget inträder när delsboiaget spritdrycker och vin Ievereras spritdrycker och vin ievereras ti11 det i (1977:293) om ti11 det i iagen (1977:293) om

1agen handei med drycker angivna de- handei med drycker angivna detaijhandelsboiaget. taijhandeisboiaget.

för ti11verka- Skattskyidighet för ti11verka- Skattsky1dighet re och registrerad importör re och registrerad importör vid omsättning av och vid omsättning av och 1äs-

malt; §1

inträder när kedrycker inträder när skatte- 1äskedrycker

dryck 1evereras piiktig dryck Ievereras ti11 skattep1iktig ti11 e11er i an- köpare e11er i anspråk för

köpare tages tas språk för annat ändamå1 än annat ändamål än försäijning försä1jning e11er, vid avre- e11er, vid avregistrering, gistrering, finnes i 1ager. i iager.

finns

Skatten på ma1t- och 1äske- Skatten och 1äskedrycker

på §1

1iter med utgår per Iiter med drycker utgår per

40 öre för 1agrat iättöi, 40 öre för iagrat 1ättö1, 2 kronor 20 öre för ö1, 2 kronor 20 öre för öl k1ass 6 kronor 50 öre för starköi, ll. 40 öre för iäskedryck, 6 kronor 50 öre för starköi,

koisyrad 20 öre för annan 1äskedryck. 40 öre för koisyrad 1äske-

dryck,

20 öre för annan iäskedryck.

Författningsförslag

Nuvarande iydelse

1yde1se Föresiagen

s 131

I dekiaration för skatt på I dekiaration för skatt

på öl

malt; och iäskedrycker får och iäskedrycker får särskiit särskiit för varje varusiag för varje varusiag avdrag göavdrag göras för skatt på ras för skatt på drycker som drycker som

1. har utförts ur iandet e11er 1. har utförts ur iandet e11er har förts ti11 svensk frihamn har förts ti11 svensk frihamn för annat ändamåi än att förför annat ändamåi än att för- brukas där e11er har 1agts upp brukas där e11er har Tagts upp på tu11ager som inrättats för på tu11ager som inrättats för förvaring av proviant e11er, förvaring av proviant e11er, såvitt avser starköi, har iesåvitt avser starköi, har 1e- vererats för försäijning i exvererats för försäijning i ex- portbutik, portbutik, 2. har förvärvats för återför- 2. har förvärvats för återför- och för viiken skatt-

säljning säijning och för vi1ken skatt- skyidighet tidigare inträtt, sky1dighet tidigare inträtt, 3. har tagits i anspråk för 3. har tagits i anspråk för provning, _ provning, 4. har återtagits i samband 4. har återtagits i samband med återgång av köp, med återgång av köp, 5. har försåits med för1ust 5. har försåits med för1ust för den skattskyidige, i den för den skattsky1dige, i den mån föriusten hänför sig ti11 mån förlusten hänför sig ti11 bristande betaining från

köpabristande beta1ning från köpa- re. re.

lsenaste 1yde1se 1984:925

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag enligt första stycket 5 Avdrag enligt första stycket 5 får göras med belopp som sva- får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten rar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och in- sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, flyter därefter betalning, skall redovisning åter lämnas skall redovisning åter lämnas för skatten på de drycker be- för skatten på de drycker betalningen avser. talningen avser.

I deklaration för skatt på I deklaration för skatt på spritdrycker och vin får av- spritdrycker och vin får avdrag göras för skatt på dryck- drag göras för skatt på drycker som har återtagits i sam- er som har återtagits i samband med återgång av köp. band med återgång av köp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Författningsförslag

Förslag till Lag OI ändring i lagen (1958:205) OI förverkande av alkoholhaltiga drycker n.n.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse lydelse

Föreslagen

2 §1

Angående beslag av egendom som Angående beslag av egendom som avses i 1 § skall vad i all- avses i 1 § skall vad i allmänhet är stadgat om beslag i mänhet är stadgat om beslag i brottmål äga motsvarande till- brottmål äga motsvarande tilllämpning med följande avvikel- lämpning med följande avvikelser: ser:

1. Beslagtagen egendom be- 1. Beslagtagen egendom be-

må får

visligen förstöras om dess visligen förstöras, om dess värde är ringa eller egendo- värde är ringa eller egendomens förstörande eljest måste mens förstörande eljest måste anses försvarligt. I annat anses försvarligt. I annat fall egendomen försäljas, fall egendomen försäljas,

må får

spritdrycker, vin eller stark- spritdrycker, vin eller starköl till det i lagen (1977:293) öl till det i lagen (1977:293) om handel med drycker omnämnda om handel med drycker omnämnda partihandelsbolaget, öl till partihandelsbolaget, öl

klass

tillverkare av sådan vara och till tillverkare av sådan

ll

lsenaste lydelse 1980:582

60 Författningsförslag S()lJ 1986:35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annan egendom på sätt som med vara och annan egendom på sätt hänsyn till egendomens beskaf- som med hänsyn till egendomens fenhet finnes lämpligt. Be- beskaffenhet lämpligt. Be-

är

lopp, som erhållits vid för- lopp som erhållits vid försäljning av beslagtagen egen- säljning av beslagtagen egendom, tillfaller kronan. dom tillfaller staten.

Beslut om förstörande eller Beslut om förstörande eller försäljning meddelas av under- försäljning meddelas av undersökningsledaren eller åklaga- sökningsledaren eller åklagaren. I fall som avses i 23 I fall som avses i 23

ren. kap. 22 § första stycket förs- kap. 22 § första stycket förs-

ta punkten rättegångsbalken ta punkten rättegångsbalken

får sådant beslut meddelas får sådant beslut meddelas även av polismyndigheten. även av polismyndigheten.

Går beslag åter och egen- Går beslag åter och är egen-

är

domen jämlikt denna paragraf domen jämlikt denna paragraf förstörd eller såld skall er- förstörd eller såld, skall ersättning av allmänna medel ut- sättning av allmänna medel utgå med belopp, som motsvarar gå med belopp, som motsvarar egendomens vid försälj- egendomens pris vid försälj-

pris

ning till allmänheten eller ning till allmänheten eller eljest finnes skäligt. Beslut eljest finnes skäligt. Beslut om ersättning meddelas av om ersättning meddelas av åklagaren. Är den som drabbats åklagaren. Är den som drabbats av beslaget missnöjd med be- av beslaget missnöjd med beslut om ersättning, äge han slut om ersättning äge han inom en månad från det han er- inom en månad från det han erhöll del av beslutet påkalla höll del av beslutet påkalla rättens prövning därav. Ansö- rättens prövning därav. Ansökan härom göres vid den dom- kan härom göres vid den domstol, som ägt upptaga fråga om stol, som ägt upptaga fråga om beslagets bestånd. Ersättning beslagets bestånd. Ersättning utbetalas av länsstyrelsen ef- utbetalas av länsstyrelsen efter framställning av åklaga- ter framställning av åklagaren. ren.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse lydelse

Föreslagen

2. Vad i 27 kap. 7 § rätte- 2. Vad i 27 kap. 7 § rättegångsbalken är stadgat om att gångsbalken är stadgat om att åtal skall väckas inom viss åtal skall väckas inom viss tid skall ej gälla i annat tid skall ej gälla i annat fall än då rätten utsatt sådan fall än då rätten utsatt sådan tid tid. 3. Har förverkande av beslag- 3. Har förverkande av beslagtagen egendom ej förelagts och tagen egendom ej förelagts och godkänts i samband med straff- godkänts i samband med straffföreläggande eller föreläggan- föreläggande eller föreläggande av ordningsbot och väckes de av ordningsbot och väckes ej åtal, prövar åklagaren hu- ej åtal, prövar åklagaren huruvida egendomen skall vara ruvida egendomen skall vara förverkad enligt 1 §. Förord- förverkad enligt 1 §. Förordnande därom meddelas skriftli- nande därom meddelas skriftligen. Den, från vilken beslaget gen. Den, från vilken beslaget skett äger hos åklagaren anmä- skett hos anmä-

äger åklagaren

la missnöje med förordnandet la missnöje med förordnandet inom en månad från det han er- inom en månad från det han erhöll del därav. Anmäles miss- höll del därav. Anmäles missnöje, har åklagaren att, om ej nöje, har åklagaren att, om ej beslaget finnes böra hävas, beslaget finnes böra hävas, väcka talan om egendomens för- väcka talan om egendomens förverkande. Sker det ej inom en verkande. Sker det ej inom en månad från det anmälan gjorts, månad från det anmälan gjorts, skall beslaget gå åter. skall beslaget gå åter. 4. Om polisman verkställer be- 4. Om polisman verkställer beslag och förelägger förverkan- slag och förelägger förverkande av den beslagtagna egendo- de av den beslagtagna egendomen i föreläggande av ord- men i föreläggande av ordningsbot, skall anmälan om be- ningsbot, skall anmälan om beslaget göras hos polismyndig- slaget göras hos polismyndigheten. heten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. I fråga om spritdrycker, 5. I fråga om spritdrycker, vin eller starköl, som i strid vin eller starköl, som i strid mot gällande bestämmelser med- mot gällande bestämmelser medföres vid offentlig tillställ- föres vid offentlig tillställning, har den som tjänstgör ning, har den som tjänstgör som ordningsvakt vid till- som ordningsvakt vid tillställningen samma rätt att ta- ställningen samma rätt att taga egendomen i beslag som en- ga egendomen i beslag som en-

ligt rättegångsbalken tillkom- ligt rättegångsbalken tillkom-

mer polisman. mer polisman.

Ordningsvakt som verkställt Ordningsvakt som verkställt beslag skall skyndsamt till beslag skall skyndsamt till polismyndigheten göra anmälan polismyndigheten göra anmälan härom och överlämna den be- härom och överlämna den beslagtagna egendomen. slagtagna egendomen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

sou 193635 63

Författningsförslag

Förslag till Lag on ändring i Iagen (1977:975) led tu11taxa

Härigenom föreskrivs i fråga om 1agen (1977:975) med tu11taxa att 22 kap.1 ska11 ha nedan angivna 1yde1se.

22 kap. Drycker, sprit och ättika

§1

med en a1koho1ha1t: A. ej överstigande 1,8 viktprocent (1ättö1) . . . . . . . . . . . . . . . 100 1 10:- B. överstigande 1,8 men ej 2,8 viktprocent (ö1 klass II) . . . . . . . . 100 1 12:- C. överstigande 2,8 viktprocent (starkö1) . . . . . . . . . . . . . . 100 1 14:-

22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom ti11sats av a1koho1: A. på kär1 rymmande högst 10 liter . 100 1 25:- B. på andra kär1 . . . . . . . . . . 100 1 10:-

Denna 1ag träder i kraft den 1 ju1i 1987.

lsenaste 1yde1se 1984:1021

Författningsförslag

Förslag till Förordning ned ändring i förordningen (1981:639) on utjämning av industrins kostnader för jordbruksråvaror

Regeringen föreskriver att bi1aga 1 och 3 ti11 förordningen (1981:639) om utjämning av industrins kostnader för jordbruksråvaror skal] ha nedan angivna 1yde1se.

Bi1aga 1

Varor för viika utjämningsbidrag får 1ämnas och för vi1ka utjämningsavgift får tas ut (intern prisutjämning) Tuiitaxenr Varus1ag

ur 22.03 med en a1koho1ha1t överstigande 2,8 vikt-

§1

procent (starköi)

Bi1aga 31

Varor för vi1ka importavgift får tas ut och för vi1ka exportbidrag får iämnas (extern prisutjämning) Tuiitaxenr Varusiag ..-_---____-.._..______..-_-__.._-___

ur 22.03 med en a1koh01ha1t ej överstigande

§1

2,8 viktprocent (ö1 k1ass II och Iättöl)

Denna förordning träder i kraft den 1 juii 1987.

lsenaste 1yde1se 1932 749

Författningsförslag 65

Förslag till Förordning on ändring i förordningen (198025) on tu11frihet för varor från Bulgarien, Rumänien och Fo1krepub1iken Kina

Regeringen föreskriver att bi1aga 1 ti11 förordningen (198025) om tu11frihet för varor från Bulgarien, Rumänien och Fo1krepub1iken Kina ska11 ha nedan angivna 1yde1se.

Biiaga 11

Varor hänför1iga ti11 1 - 24 kap. tu11taxan som är be- (1977:975) rättigade ti11 tu11preferens vid från Rumänien import Buigarien, och Fo1krepub1iken Kina

Tu11taxenr Varus1ag

Denna förordning träder i kraft den 1 juii 1987.

lsenaste 1yde1se 1933:32

Författningsförslag

Förslag till Förordning om ändring i förordningen (1968:591) om uervärdeskatt i vissa fa11 vid utförsel

Regeringen föreskriver att förordningen (1968:591) om mervärdeskatt i vissa fal] vid utförseil ska11 ha nedan angivna 1yde1se.

Mervärdeskatt ska11 beta1as för varor som utförs för försä1jning från kiosk e11er Iiknande försä1jningsstä11e ombord på fartyg på linje me11an Sverige och Danmark, Finiand e11er Norge. Skatt ska11 dock inte utgå för spritdrycker, vin, starkö1, ö1 kiass II, 11 tobaksvaror, parfymer, kosmetiska preparat och toa1ettmede1 samt chokiad- och konfektyrvaror. För den ingående skatt som be1öper på skattep1iktig utförse1 föreiigger inte avdragsrätt eniigt 17 § iagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Innebär utförse1 eniigt första stycket ett skattepiiktigt uttag eniigt iagen om mervärdeskatt, ska11 beskattningsvärdet utgöra varans inköpsvärde inräknat skatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 ju1i 1987.

lsenaste 1yde1se 1985:119

Författningsförslag 67

Förslag till Förordning ned ändring i förordningen (1963:654) on försäljning från apotek av alkoholhaltiga läkemedel och teknisk sprit, n.n.

Regeringen föreskriver att 2 och 8 §§ till förordningen (1963:654) om försäljning från apotek av alkoholhaltiga läkemedel och teknisk sprit, m.m., skall ha nedan angivna lydelse.

2§1

Från apotek med i 3 § nämnt undantag, alkoholhaltiga läkeme-

får,

del, som innehåller mer än 10 viktprocent etylalkohol, ävensom teknisk sprit säljas eller eljest utlämnas, förutom till annat apotek, endast efter ordination eller beställning av person, som är behörig att utöva läkar-, tandläkar- eller veterinäryrket. Teknisk sprit får också säljas till den som har fått tillstånd till inköp enligt 7 § lagen (19XX:000) om handel med teknisk sprit och alkoholpreparat.

ssl

Bryter någon mot 2 §, 4 § tredje stycket eller 6 § eller mot föreskrift eller förbud, som socialstyrelsen utfärdat med stöd av denna förordning, döms till böter.

vidtar någon obehörigen med alkoholhaltigt läkemedel, som inte är avsett för invärtes bruk, åtgärd ägnad att göra varan användbar till förtäring, döms till böter.

lsenaste lydelse 1977:304

68 Författningsförslag sou 1986:35

A1koho1ha1tigt 1äkemede1, varmed förfarits som nyss sagts och vi1ket påträffas hos den som förövat gärningen, ska11 ti11ika med de förråd av ifrågavarande 1äkemede1 jämte emba11age, som

finns

hos honom, samt nyttjade redskap förk1aras he1t e11er de1vis förverkat, om det inte är uppenbart obi11igt.

Den som förövat gärning som avses i andra stycket ska11, om det

är uppenbart obi11igt, dömas att för a1koh01ha1tigt läkeme-

inte

de1, varmed han förfarit obehörigen, beta1a skatt med 20 kronor

1iter. pe:

Denna förordning träder i kraft den 1 ju1i 1987.

sou 193535 Författningsförslag 69

Förslag till Förordning ou ändring i förordningen (1961:128) om utförsel av obeskattade varor i fartygstrafiken över Öresund

Regeringen föreskriver att 2 och 4 §§ till förordningen (1961:128) om utförsel av obeskattade varor i fartygstrafiken över Öresund skall ha nedan angivna lydelse.

2 §1

Spritdrycker, vin, och tobaksvaror, som är obeskattade, får

§1

medföras från tullområdet endast under villkor att 1. god ordning och nykterhet upprätthålls ombord, 2. spritdrycker eller vin inte tillhandahålls passagerare, som kan antas inte ha fyllt 18 år, och tobaksvaror inte utlämnas till passagerare, som kan antas inte ha fyllt 15 år, 3. spritdrycker, vin eller inte utlämnas till passagerare för

öl

att föras i land, 4. spritdrycker eller vin inte utskänks till passagerare före klockan

11,

5. högst 20 cigaretter eller 10 cigarrer eller 10 cigariller eller 50 gram andra tobaksvaror utlämnas till en passagerare för enkel resa.

4 §1

Framgår av omständigheterna att huvudsyftet med turen inte är att upprätthålla trafik i egentlig bemärkelse, får obeskattade spritdrycker, vin, öl, tobaksvaror och chokladvaror inte medföras.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.

lsenaste lydelse 1985:186

. 71

WEL I KARTLÄGGNING

1 INLEDNING

1.1 Uppdraget

Utredningen ska11 eniigt direktiven (se bi1aga 1 ti11 SOU 1985:15) se över 1agstiftningen på alkoholområdet och därvid söka åstadkomma förenk1ingar och rationaiiseringar i rege1systemet. Lagen (1977:306) om dryckesskatt omfattas inte av översynen.

Utredningen har i en in1edande etapp behand1at frågor som gä11er servering och annan hande1 med a1koho1drycker. Arbetet har redovisats i de1betänkandet (SOU 1985:15) Hande1 med aikohoidrycker.

I den nu avsiutande etappen har utredningen i huvudsak koncentrerat översynen ti11 frågor som rör ti11verkning av a1koho1drycker och hande1 med teknisk sprit m.m. Utredningen har vidare sett över om starkö1sförsä1jning och i denna fråga av1ämnat

regierna promemorian (Ds S 1986:4) Partihandei med starkö1.

1.2 Arbetets bedrivande

Som tidigare nämnts har ti11 utredningen varit knuten en refe-

bestående av departementssekreteraren Christer Karisrensgrupp son, sociaidepartementet, direktören K1as Sjöstedt, Kemety1 AB, och byråchefen Åke wegerman, sociaistyreisen. Utredningsarbetet har bedrivits under fort1öpande diskussioner med referensgruppen.

Utredningen har haft ett f1erta1 överiäggningar med sociaistyreisens a1koho1- och narkotikabyrå. Synpunkter har också inhämtats från företrädare för AB Vin- & Spritcentra1en, Systemboiaget AB samt genera1tu11styre1sens bevaknings- och kontroiibyrå. Vidare har diskussioner ägt rum med företrädare för Svenska Bryggareföreningen.

Utredningen har gjort studiebesök vid det av AB Skånebrännerier drivna Gärdsbränneriet utanför Kristianstad samt vid Vin- & Spritcentraiens aniäggningar i Årstadai, Faikenberg och Åhus. Besök har också gjorts på bryggerier i Stockhoim, Faikenberg och Östersund.

Studiebesök har vidare ägt rum i Förbundsrepubiiken Tyskiand, där utredningen informerat sig om vintiiiverkning vid samtai med b1.a. företrädare för Deutsches Neininstitut i Mainz och en regionai kontroiianstalt i Rheinhessen.

Utredningen har även besökt Kemetyis AB:s aniäggningar i Årstadai och SvedaKemi AB:s aniäggningar i Maimö.

2 GÄLLANDE ORDNING

2.1 Det alkoholpolitiska regelsystemet

Målet för den svenska alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen och därigenom minimera alkoholens skadliga verkningar. Samhällets åtgärder för att åstadkomma detta består bl.a. av en aktiv skattepolitik, ett omfattande opinionsbildadande arbete och en rad bestämmelser som reglerar

alkoholhanteringen. Genom restriktioner av olika slag begränsas

tillgängligheten av alkohol. Tillstånds- och tillsynsregler skapar förutsättningar för en effektiv myndighetskontroll av alkoholhanteringen.

Det alkoholpolitiska regelsystemet har tidvis varit mycket svåröverskådligt, inte minst beroende på det stora antalet författningar av olika slag. I och med 1977 års lagstiftning fick emellertid regelverket en förenklad lagteknisk utformning. Bestämmelserna på alkoholområdet är numera i huvudsak samlade i fyra lagar, nämligen

lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m., lagen (1977:293) om handel med drycker,

- av teknisk och alkohol-

lagen (1961:181) om försäljning sprit haltiga preparat samt lagen (1977:306) om dryckesskatt.

1977 års lagstiftningsarbete innebar i princip inte någon saklig förändring av de då gällande bestämmelserna på alkoholområdet. De kontrollpolitiska åtgärderna i form av beskattning av alkoholdrycker och restriktioner i alkoholhanteringen bibehölls.

Alkoholhandelsutredningen har i betänkandet (SOU 1985:15) Handel med alkoholdrycker redovisat en översyn av lagen om handel med drycker (LHD) och lagt fram förslag till ändringar i lagen, huvudsakligen i förenklande syfte. Vidare har utredningen i promemorian (Ds S 1986:4) Partihandel med starköl föreslagit ändrade regler i det angivna ämnet.

w 74 Gällande ordning

Det fortsatta utredningsarbetet har inriktats på en översyn av Tagen om tiTTverkning av drycker (LTD) och Tagen om försäTjning av teknisk sprit och aTkohoThaTtiga preparat (LFTA). Lagen om dryckesskatt omfattas inte av utredningens direktiv.

I det föTjande Tämnas en redogöreTse för de nu gäTTande bestämmeTserna om tiTTverkning av drycker samt handeT med teknisk sprit och aTk0hoThaTtiga preparat.

2.1.1 Lagen om tiTTverkning av drycker (LTD)

LTD regTerar tiTTverkningen av drycker men också tiTTverkningen av sprit (etyTaTkohoT) som inte är att hänföra tiTT dryck. Dessutom finns bestämmeTser om hantering av vissa hjäTpmedeT vid tiTTverkning av sprit, nämTigen destiTTationsapparater och aktiverat koT. Därutöver innehåTTer Tagen regTer om tiTTverkares förfoganderätt och uppgiftsskyTdighet m.m., förfarandet vid Tagens tiTTämpning, ansvar, förverkande, besTag och straffskatt. InTedningsvis definieras vissa grundTäggande begrepp.

TiTT Tagen har sociaTstyreTsen meddeTat verkstäTTighetsföreskrifter, SOSFS 1977:99.

Definitioner m.m.

Med sprit förstås en vara, som innehåTTer aTkohoT i en koncentration av mer än 1,8 viktprocent. Med tiTTverkning av sprit förstås varje förfarande, varigenom aTkohoT i sådan koncentration framstäTTs eTTer utvinns. Vin eTTer maTtdryck anses dock inte som sprit. Ej heTTer utgör framstäTTning av sådan dryck tiTTverkning av sprit (1 §).

I Tagen regTeras endast tiTTverkning av etyTaTkohoT (etan0T) men däremot inte tiTTverkning av annan aTkohoT, t.ex. metyT- eTTer isopropyTaTkoh0T. Sistnämnda tiTTverkning är såTedes tiTTståndsfri. särskiTd aTkohoTpoTitisk regTering av handeTn med

Någon

dessa varor finns inte heT1er.

. Gällande ordning 75

I yrkesmässig produktion ti11verkas ety1a1koho1 i a11mänhet genom jäsning av potatis- och spannmåisavkok, me1ass, suifitiut m.m., varefter den jästa vätskan destiiieras. Sprit ti11verkas även yrkesmässigt, dock ej i Sverige, genom destiiiation av vin (t.ex. cognac). Sprit framstäils också genom kemisk omvand1ing av petro1eumprodukter och dy1ikt.

En van1ig metod vid o10v1ig ti11verkning av sprit är att 1åta en biandning av socker, jäst och vatten jäsa. A1koho1ha1ten i biandningen överstiger som regei 1,8 viktprocent efter endast några få dagar. vätskan är då sprit i iagens mening. Med hänsyn till råvarorna kan vätskan näm1igen inte vara vare sig vin e11er ma1tdryck. Vid bedömning av om sprit ti11verkats e11er inte saknar vätskans kvaiitet och drickbarhet betydeise. Destillation behöver inte he11er ha ägt rum.

Med mäsk förstås vid tiliämpningen av LTD en jäsande vätska som b1ir sprit, om jäsningen får fortgå så att a1k0ho1ha1ten överstiger 1,8 viktprocent (SOSFS 1977:99).

Den gräns vid vars överskridande en vara ska11 anses som sprit anges sedan 1977 års Iagstiftning i viktprocent. Aniedningen härti11 är b1.a. att viktprocent är ett mera exakt mått än voiymprocent. Däremot mäts i överensstämme1se med internati0ne11 praxis a1koho1styrkan för viner och spritdrycker aiitjämt i vo1ymprocent.

Med spritdryck förstås sprit som är avsedd att förtäras som dryck (2 §). Begreppet drycker som är framstä11da genom

vin_omfattar

jäsning av saft från druvor, bär, frukt e11er rabarber och som innehåiier mer än 1,8 viktprocent men högst 22 v01ymprocent a1kohoi. Vin ka11as 1ättvin, om det har en a1koho1ha1t av högst 15 voiymprocent, och starkvin om a1koho1ha1ten överstiger 15 men ej 22 voiymprocent (3 §).

Förutom druvor, färska bär, färsk frukt och färska rabarber är det vid tiiiverkning av vin ti11åtet att använda russin, torkade bär och torkad frukt. Dessa råämnen ska11 ti11sättas från början.

76 , Gällande ordning sou 193635

Eniigt rättspraxis får även socker användas vid ti11verkningen. Vikten av sockret får dock inte överstiga vikten av saften. Andra ingredienser som brukar användas är vatten, olika sorters jäst, oiika kemikalier samt färg- och smakämnen. För smak- och färgsättning får t.ex. maskrosor användas.

Ett vin som ti11förts viss mängd sprit, s.k. förskärning, betecknas som vin, om a1koho1ha1ten inte överstiger 22 voiymprocent. Har vin inte använts som bas, betecknas siutprodukten inte he11er som vin även om a1koh01ha1ten understiger 22 voiymprocent. Detta gä11er exempeivis aperitifer som Campari Bitter och Martini Bitter. I tulihänseende görs dock inte denna distinktion.

Med maitdryck förstås jäst, odesti11erad dryck som är framstä11d av torkat e11er rostat ma1t. Maitdryckerna de1as upp i Iättöi, öl och starköi. A1k0ho1ha1ten i 1ättö1 får inte överstiga 1,8 och i ö1 inte 2,8 viktprocent a1koho1. Starköi innehåiier mer än 2,8 viktprocent (norma1t över 4,0) a1k0h01. Färskt 1ättö1 är iättöi som jäser e11er eijest innehåiier jäst. Annat 1ättö1 kaiias för Iagrat öi (4 §).

Utgångsråvaran vid ti11verkning av maitdrycker ska11 a11tså vara ma1t. Extrakt e11er koncentrat av ma1t får eme11ertid inte användas (jfr 11 § andra stycket).

För att lättöi ska11 betecknas som färskt (svagdricka) måste drycken vara grum1ig av jäst. Det räcker inte att förekomsten av jäst kan påvisas endast genom mikroskopisk undersökning. Fiitrering av iättöi medför som rege1 att drycken biir att hänföra ti11 iagrat 1ättö1.

Med a1koho1fri dryck förstås dryck som antingen är fri från aikoho1 e11er innehå11er högst 1,8 viktprocent a1koho1. Med läske-

menas ko1syrad aikohoifri dryck, hänföriig ti11 tu11taxe-

grygk

nummer 22.01, och a1k0ho1fri konsumtionsfärdig dryck, hänföriig ti11 tu11taxenummer 22.02, 22.07 e11er 22.09 (5 §).

sou 193635 Gällande ordning 77

Under angivna tuiitaxenummer innefattas i detta huvudsammanhang sak1igen fö1jande produkter: 22.01 mineraivatten och koisyrat vatten, 22.02 Iemonader och andra a1koho1fria drycker med undantag av fruktsaft och köksväxtsaft, 22.07 äppe1vin (cider), päronvin och mjöd samt 22.09 vissa beredningar för av framstäiining drycker.

F1era av de nu nämnda produkterna kan innehå11a mer än 1,8 viktprocent a1koho1. De är eme11ertid då inte hänföriiga ti11 1äskedrycker. Som exempel kan nämnas cider, som är en jäst dryck framstä11d huvudsakiigen av äpp1en. överstiger a1koho1ha1ten i cider 1,8 viktprocent (i handein anges i stäiiet 2,25 vo1ymprocent) är drycken att anse som vin.

År 1966 inieddes en försä1jning av iäskedrycker med a1koho1benämningar. Dryckerna hade ti11förts sprit så att a1k0ho1ha1ten 1åg strax under 2,25 voiymprocent (1,8 viktprocent). Företrädare för staten och närings1ivet enades vid sammanträffande i november 1968 att 1äskedrycker och ej kolsyrade fruktdrycker (s.k. sti11drinks) med högre a1koh01ha1t än som betingades av ti11verkningstekniska skä1 inte sku11e cider som få säljas. Lättöi, och mjöd, framstälis genom jäsning och normait inte har en a1koho1ha1t överstigande 1,8 viktprocent, berördes inte av överenskomme1sen. Detsamma gä11de de s.k. a1koho1fria vinerna. Överenskommeisen kom inte ti11 uttryck i några 1agbestämme1ser i samband med 1977 års iagstiftning men tiilämpas a11tjämt i praxis. Undantag har dock i enstaka fa11 medgetts för försäijning via Systembo1aget.

Ti11verkare ka11as den som driver yrkesmässig ti11verkning eniigt LTD (6 §).

Ti11verkning

Sprit får inte ti11verkas utan ti11stånd (7 §). Endast AB Vin- & Spritcentraien får ti11verka spritdrycker (8 §). Vin, starkö1 och öl får inte he11er ti11verkas utan om det inte

ti11stånd,

gä11er ti11verkning i hemmet för eget behov (9 §). Hemti11verkning av starköi med en a1koho1ha1t 4,5 överstigande viktprocent

78 Gällande ordning

är dock inte ti11åten. Vidare får yrkesmässig ti11verkning av sådant starkö1 ske endast för export (11 § tredje stycket).

För ti11verkning av vin inom 1andet får, inte användas extrakt e11er koncentrat av druvmust e11er av annan fruktsaft. Ti11ståndsmyndigheten, dvs. s0cia1styre1sen, får dock medge undantag från förbudet, om det är fråga om annan tiilverkning än hemti11-

(10 §). A11mänt brukar man med extrakt avse en råvaras verkning 1ös1iga beståndsde1ar, som uttagits med hjä1p av 1ösningsmede1. Med koncentrat brukar man avse en råvara ur vi1ken 1ösningsmed1et he1t e11er de1vis avlägsnats.

Extrakt- och koncentratförbudet ti11kom i samband med 1977 års Iagstiftning och innebar en möj1ighet att begränsa försä1jningen av s.k. snabbvinsatser. Om extrakt e11er koncentrat som är förbjudna vid ti11verkning sä1js under sådana omständigheter att det framgår e11er inger förestä11ning om att varorna är avsedda för vinti11verkning, torde detta i vissa fa11 kunna beivras som medverkan ti11 en efterfö1jande 01ov1ig ti11verkning av vin. Efter LTD:s ikraftträdande år 1978 har en övergång skett ti11 snabbvinsatser som i stä11et för extrakt e11er koncentrat innehå11er råsaft. Råsaft är en pressaft av bär e11er frukt som varken är extraherad e11er koncentrerad. A11tjämt förekommer dock viss för-

av snabbvinsatser med extrakt e11er koncentrat av saft. säijning

För ti11verkning av starkö1 och ö1 inom Iandet får användas endast torkat e11er rostat ma1t, omä1tad spannmå1 (dvs. säd av o1ika sädess1ag), socker, honung samt hum1e, jäst och vatten. Vid ti11verkningen får inte mera socker e11er honung ti11sättas än som i vikt motsvarar en tredjede1 av vikten av använt ma1t. Extrakt e11er koncentrat av ma1t får, som tidigare nämnts, inte användas (11 § första och andra stycket).

från reg1erna beträffande ma1tdrycksti11verkningen kan i

Undantag

särski1da fa11 medges ti11verkare (11 § femte stycket).

i

Gällande ordning 79

Ti11verkares förfoganderätt

Annan tiiiverkare av sprit än Vin- & Spritcentraien får

förfoga över av honom ti11verkad sprit endast för försäijning ti11 nämnda boiag, för export och, efter medgivande av socia1styre1sen, för användning i egen röreise samt för försäijning eniigt LFTA (12 §1.

Tiilverkare av spritdrycker, vin, starköi e11er öl får förfoga över av honom ti11verkad dryck för försäijning endast en1igt LHD (13 §). Härav framgår att Vin- & Spritcentra1en, som är ensam ti11verkare av spritdrycker, har monop01 på export och partihande1 samt, med vissa undantag, även import av spritdrycker, vin och starköi (17-20 §§ LHD). Ti11verkare av vin får säija sin produkt för export och ti11 Vin- & Spritcentraien. Starkö1sti11verkare får sä1ja starkö1 - för

- egen e11er annans ti11verkning export samt ti11 Vin- & Spritcentra1en, Systemboiaget, annan starkö1sti11verkare och innehavare av serveringsti11stånd för starköi (23 § LHD). Ti11verkare av ö1 får ti11stånd av länsstyre1sen att bedriva detaijhandei med ö1 viiket också medför rätt att driva partihande1 med öi (21 § första stycket LHD). Den som driver partihande1 med öi får även sä1ja sådant öl för export (21 § andra stycket LHD).

Som tidigare nämnts har utredningen i promemorian Ds S 1986:4 föreslagit ändrade reg1er om partihandei med starköl. Vidare har utredningen i betänkandet SOU 1985:15 föresiagit att reg1erna om partihandei med ö1 k1ass II ska11 s1opas.

Ma1t- och 1äskedrycker får ut1ämnas från ti11verkningsstä11e endast i siutna kär1 e11er behå11are av en typ som har godkänts av socia1styre1sen e11er med avseende på rymden godkänts eniigt 1agen (1971:1081) om bestämning av vo1ym och vikt. Detta förpackningskrav gä11er dock inte när ma1t- och iäskedrycker förs ut ur iandet, förs ti11 frihamn e11er, när det är fråga om starköi, tas in i exportbutik e11er iäggs upp på som har inrättats

tu11ager för förvaring av proviant, provianterings1ager (14 § första stycket). Vidare får utiämning av Iäskedrycker i öppet kär1 ske från

80 Gällande ordning

automat som godkänts av sociaistyreisen e11er b1ivit vederböriigen justerad (14 § fjärde stycket).

Käri e11er behåliare för ma1t- och 1äskedrycker ska11 vara försedda med uppgift om dryckesti11verkarens namn e11er ti11verkningsstäiiet e11er med dryckesti11verkarens inregistrerade varumärke. På kär] som innehå11er maitdryck ska11 dessutom finnas uppgift om varusiag (lättöi, ö1, starköi) samt på käri som innehå11er läskedryck uppgift om dryckens benämning. Varusiag får anges med särski1d beteckning, som godkänts av socia1styre1sen. Kär1 e11er behå11are som innehåiier maitdryck får inte förses med uppgift som är ägnad att ge drycken sken av att tiiihöra något annat varusiag än det som den är hänför1ig ti11 (14 § andra stycket).

Socialstyreisen har godkänt att föijande särskiida beteckningar används för att ange varusiag på kär1 (flaskor, burkar, restau-

rangbehå11are etc).

Varus1ag Särski1d beteckning Lättö1 (färskt) Svagdricka Lättöi (lagrat) Maitdryck (k1ass) I Ö1 Ö1 (k1ass) II med tillägg av pi1sner,

lager, porter e11er jämförbar beteckning Starköi Exportö1

(Kiass) III med tillägg av iager, porter

e11er jämförbar beteckning, dock ej piisner

I ti]iämpningsföreskrifterna framhåiler socia1styre1sen beträffande kravet på märkning i 14 § LTD att märkningsuppgifterna ska11 vara tydiigt framträdande. Etiketter e11er dekor på förpackning för oiika slag av maitdrycker ska11 i sitt utförande vara så ski1jaktiga att dryckerna inte förväx1as iätt. Om varumärke, firmanamn eiier benämning på 1ättö1 är detsamma som för andra siag av maitdrycker ska11 etikett e11er dekor på 1ättö1sförpackningen k1art ski1ja sig från dessa (SOSFS 1977:99).

Gällande ordning 81

Ytteriigare märkningsbestämmeiser finns i Iivsmedelsiagstiftningen. Även 1agen (1978:763) med vissa bestämmeiser om marknadsföring av a1k0ho1drycker kan vara ti11ämp1ig på text och biid på förpackning.

Omförpackning av maitdrycker får göras endast av tiiiverkare av en sådan vara (14 § tredje stycket). Eniigt sociaistyreisen innebär denna bestämmeise att 1ättö1 och öl får omförpackas av samt- 1iga maitdryckstiiiverkare, medan starköi får omförpackas endast av starköistiilverkare.

Tiiiverkares uppgiftsskyidighet m.m.

Den som har fått tiiiverkningstilistånd en1igt LTD ska11 i förväg anmäia ti11 sociaistyrelsen när tiiiverkningen ska11 påbörjas. Tiiiståndshavaren har också skyidighet att underrätta socia1styre1sen om avbrott i e11er upphörande av verksamheten (15 §). Även den som vi11 ti11verka 1ättö1 e11er Iäskedrycker e11er förändra en sådan tiilverkning har skyidighet att underrätta sociaistyreisen (16 §).

Om sociaistyreisen begär det, ska11 tiiiverkare medge ti11träde ti11 ti11verkningsstä11en med tiiihörande 1oka1er, ti11handahå11a handeisböcker och övriga hand1ingar som rör verksamheten, utan ersättning biträda med handräckning vid ti11synen, iämna Varuprover som behövs samt redovisa uppgifter om ti11verkningens omfattning och utveckiing (17 §).

Destiiiationsapparater och aktiverat koi

Den som saknar tiiistånd får inte här i iandet ti11verka, överiåta e11er inneha e11er importera apparat, som kan användas för tillverkning av sprit (destiiiationsapparat), e11er föremåi som uppenbariigen är avsett att ingå i en sådan apparat (apparatdei). Från förbudet undantas staten, den som har ti11stånd att ti11verka sprit, apotek samt vissa laboratorier, iäroanstaiter och sjukhus (18 §).

82 Gällande SOU 1986135 ordning

Det har förutsätts att tiiiståndsgivningen beträffande destiiiationsapparater ska11 vara restriktiv. Tiiistånd kan förenas med vi11kor att en apparat eiier apparatdei görs varaktigt obrukbar eiier med föreskrift om förvaring (SOSFS 1977:99).

Den som innehar aktiverat (aktivt) koi hänföriigt ti11 tuiitaxenummer 38.03 e11er annat renings- eiier fiitreringsmedei får inte överiåta detta, om han har insett eiier bort inse att varan skul- 1e komma att användas vid rening eiier fiitrering av oioviigen tiiiverkad sprit e11er vid obehörigt borttagande eiier försvagande av denatureringsmedei i sprit eiier aikohoihaitigt preparat (19 §). Eniigt sociaistyreisen innebär bestämmeisen att aktivt koi för privat bruk som regei inte får överiåtas i större mängd än 1/2 kg. per gång.

Förfarandet vid iagens tiiiämpning

Tiiiverkningstiiistånd får meddeias endast den som med hänsyn ti11 sina ekonomiska förhåiianden och omständigheter i övrigt kan anses iämpiig att utöva verksamheten. Tiiistånd gä11er ti11s vidare. Överiåter en tiiiståndshavare sin röreise på någon annan, kan tiiiståndet efter ny iämpiighetsprövning överföras på denne (20 §).

Sociaistyreisen ska11 återkaiia tiilverkningstiiistånd, om rätten eniigt tiiiståndet inte iängre utnyttjas eiier verksamheten inte bedrivs i eniighet med gäiiande bestämmeiser. I stä11et för återka11e1se kan varning meddeias (21 §). Även tiiistånd att inneha destiiiationsapparat kan under vissa omständigheter återkaiias (22 §).

Sociaistyreisen skaii, vid sidan om sin uppgift som tiiiståndsmyndighet, också utöva ti11syn över tiiiämpningen av LTD (23 §).

Vägrar en tiiiverkare att iämna tiiiträde för kontroii eiier att tiiihandahåiia handeisböcker och övriga handiingar e11er att iämna varuprov e11er uppgifter om tiiiverkningen, får sociaistyrei-

sou 1986:35 Gällande ordning 83

sen föreiägga vite och även döma ut försuttet vite (24 § andra stycket).

Sociaistyreisens besiut om utdömande av vite överkiagas hos kammarrätten genom besvär. Andra besiut av sociaistyreisen eniigt LTD överkiagas hos regeringen genom besvär (26 §).

Ansvar m.m.

Den som o1ov1igen ti11verkar sprit, bereder mäsk i uppenbart syfte att o10v1igen ti11verka sprit e11er forsiar, döijer e11er förvarar sprit, som uppenbar1igen är o1ov1igen ti11verkad, e11er mäsk, som uppenbariigen är avsedd för oioviig tiiiverkning av sprit, döms ti11 böter eller fängeise i högst två år. Är brottet grovt, är straffet fängeise i högst fyra år. Vid bedömande om brottet är grovt ska11 särskiit beaktas, om sprittiiiverkningen e11er mäskberedningen har skett i större omfattning e11er i syfte att säija varan (27 §).

Den som oioviigen ti11verkar vin, starkö1 e11er öi döms ti11 böter e11er fängeise i högst sex månader (28 §).

Har ti11åten a1koho1ha1t överskridits endast i ringa mån e11er är en gärning som avses i 27 och 28 §§ av annat skä1 att anse som ringa, ska11 inte dömas ti11 straff (29 §§).

Den som utan att vara berättigad ti11 det tiiiverkar, överiåter e11er innehar destiiiationsapparat e11er apparatde1 döms ti11 böter e11er fängeise i högst ett år. För o1ov1ig införsei av destiiiationsapparat e11er apparatde1 döms ti11 ansvar en1igt varusmuggiingsiagen (30 §).

Även brott mot bestämmeisen om förbud i vissa fa11 mot överiåteise av aktiverat k01 medför straffansvar (31 §).

Har fiera medverkat ti11 en gärning som avses i 27, 28, 30 och 31 §§ ska11 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbaiken ti11ämpas. Den ti11

84 Gällande ordning sou 193635

vi1ken aikohoidryck har såits e11er annars anskaffats för personligt bruk skaii dock vara fri från ansvar (34 §).

Förverkande m.m.

Sprit, vin, starköl och ö1 samt mäsk som har varit föremåi för brott eniigt LTD eiier värdet därav samt utbyte av sådant brott skaii jämte redskap som har använts vid tiiiverkningen, råämnen som uppenbariigen har varit avsedda för tiiiverkningen och beredningen samt käri och embaiiage, i viiket varorna har förvarats, förkiaras förverkade. Likaså skaii förråd av renings- och filtreringsmedei vi1ka uppenbariigen avsetts för rening eiier fiitrering av oloviigen tiiiverkad sprit förkiaras förverkat (35 § första stycket).

Förverkande kan också ske av destiiiationsapparat e11er apparatdei e11er av aktiverat koi (35 § andra och tredje styckena).

Förordnande om förverkande ska11 inte meddeias om det är uppenbart obiiiigt (35 § fjärde stycket).

Vid o10v1ig tiiiverkning av sprit, vin, starköi e11er ö1 utgår, om det inte är uppenbart obiiiigt, en straffskatt som för sprit är 75 kr. per Iiter, för vin 25 kr. samt för starköi och öi 5 kr. per iiter. Straffskatten är dock iägst 300 kr. för sprit samt 100 kr. för vin, starköi och ö1 (37 §).

2.1.2 Lagen om försäijning av teknisk sprit och

aikohoihaitiga preparat (LFTA)

Utom som dryck används ety1a1koho1 (etanoi) för en rad tekniska, industrieiia, medicinska, vetenskapiiga och iikartade ändamâi. Vaniigtvis nyttjas aikohoien som iösnings- e11er rengöringsnedei i outspätt e11er skick - med e11er utan -

utspätt denaturering men den används också som råvara för tiilverkning av andra varor. Hanteringen av a1koho1 för de nu nämnda ändamåien regieras i LFTA. Lagen innehåiier regier om införsei, försäijning och inköp

Gällande ordning 85

av teknisk sprit och aikohoihaitiga preparat samt tiiisyns- och sanktionsbestämmeiser. Iniedningsvis definieras vissa begrepp.

Ti11 iagen har sociaistyreisen meddeiat verkstäiiighetsföreskrifter, SOSFS 1978:70.

Definitioner m.m.

Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt, industrieiit, medicinskt, vetenskapiigt eiier annat iikartat ändamåi och som är hänföriig ti11 tuiitaxenummer 22.08 e11er 22.09 A e11er B. Bestämmeiserna om teknisk sprit gä11er också spritdrycker, vin och starköi, som är avsedda för de nu angivna ändamåien (1 § första stycket).

Tuiitaxenummer 22.08 omfattar odenaturerad ety1a1k0h01 och finsprit med en a1koho1ha1t på 80 voiymprocent e11er högre samt denaturerad sprit oavsett a1koho1ha1t. Tuiitaxenummer 22.09 A och B avser i huvudsak sprit, som inte kan hänföras ti11 22.08, samt iikörer och andra spritdrycker.

Som exempei på teknisk sprit kan nämnas absoiut a1koho1 (sprit med en sammaniagd etanoi- och metanoihait överstigande 99,5 voiymprocent), ceiiuiosaråsprit (sprit framstäiid ur en biprodukt från ceiiuiosaindustrin och med en sammaniagd etanoi- och metan01ha1t på 95-96 voiymprocent) samt (sprit med en alko-

finsprit

ho1ha1t på 95-96 voiymprocent). Finsprit innehåiier huvudsakiigen etanoi. Mängden metanoi i absoiut a1k0ho1 och ceiiuiosaråsprit är också iiten (högst 50 gram per kiio).

Även andra former av teknisk sprit förekommer beroende på ti11verkningsteknik och råvaror.

Med aikohoihaitigt preparat förstås en vara som innehåiier mer än 1,8 viktprocent etyiaikohoi och som inte är hänföriig tili tu11taxenummer 22.03-22.08 e11er 22.09 A e11er B (se ovan) och inte he11er är sådant läkemedei för viiket iäkemedeisförordningen (1962:701) gäiier (1 § andra stycket).

86 Gällande ordning sou 193535

Som exempei på a1koho1ha1tiga preparat kan nämnas a1koho1ha1tig iag med frukter 0.d., vissa färger, förtunningar och rengöringsmede1, kosmetiska preparat, hygieniska mede1 såsom hårvatten och parfymer samt ky1vätska för värmepumpar. Hit hör också sammansatta a1koh01ha1tiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framstä11ning av drycker. Vidare kan nämnas växtextrakter, vitaminpreparat och homeopatiska preparat i den mån de är a1k0ho1ha1tiga och inte är att anse som 1äkemede1. Som a1koh01ha1tiga preparat behandias också bi1vårdsmede1 såsom karburatorsprit och spoiarvätska samt brännvätskor (se vidare under 12 § i avsnitt 9.2).

Försä1jningen av a1koho1ha1tiga iäkemedei på vi1ka 1äkemede1sförordningen gä11er regieras i förordningen (1963:654) om försäijning från apotek av a1koho1ha1tiga 1äkemede1 och teknisk sprit m.m. (5 § 1 mom. andra stycket).

Med menas förfarande varigenom ett e11er f1era ämnen

denaturering

sätts ti11 sprit för att göra spriten otjäniig för förtäring. Socia1styre1sen har medde1at föreskrifter om denaturering av teknisk sprit i vissa fa11 (SOSFS 1978:70). Annan denaturering föreskrivs av socia1styre1sen i samband med ti11ståndsprövningen (se avsnitt 3.1). Socia1styre1sen har också meddeiat vissa rekommendationer om denaturering av teknisk sprit.

Efter denaturering på o1ika sätt av abso1ut a1koho1, ce11u1osaråsprit e11er finsprit används som beteckningar på teknisk sprit b1.a. desinfektionssprit 70 e11er 95, industrisprit A, B e11er C och medicina1sprit.

Införse1, försäijning och inköp

Teknisk sprit får utan ti11stånd införas ti11 1andet av Vin- & Spritcentra1en. Tiiistånd behövs inte he11er i fa11 då denaturerad teknisk sprit e11er a1koho1ha1tiga preparat av resande införs på annat sätt än i hande1ssyfte e11er för yrkesmässig förbrukning. För annan införse1 av teknisk sprit och a1koho1ha1tiga preparat krävs ti11stånd av sociaistyreisen (4 §).

sou 193535 Gällande ordning 87

I ansiutning ti11 iagrummet har s0cia1styre1sen medde1at följande genere11a ti11stånd (SOSFS 1978:70).

Socia1styre1sen medde1ar härmed ti11stånd ti11 införse1 av a1koho1ha1tiga preparat som kommer in ti11 riket i enstaka gåvoförsändeiser ti11 enski1d person för dennes e11er dennes fami1js pers0n1iga bruk och som kan hänföras til] fö1jande varusiag och tuiitaxenummerz

Försäijning av a1koh01ha1tiga preparat är, med de inskränkningar som stadgas i LFTA, ti11åten under samma vi11kor som gä11er för drivande av hande1 i a11mänhet (5 § 1 mom. första stycket). För försäijning av a1koho1ha1tiga iäkemedei gä11er, som tidigare nämnts, särskiida bestämmeiser.

Försä1jning av teknisk sprit är i princip ti11ståndsbunden. Från tiiiståndskravet undantas Vin- & Spritcentra1en, Systemboiaget, den som ti11verkat varan och apotek. Den ti11ståndsfria försäijningen från apotek omfattar dock endast försä1jning eniigt recept e11er ti11 ett annat apotek (5 § 2 m0m.). Närmare bestämme1ser om ap0teksförsä1jning av teknisk sprit återfinns i den tidigare nämnda 1agen om försäljning från apotek av a1koho1ha1tiga preparat och teknisk sprit m.m.

Även inköp av teknisk sprit kräver tilistånd. Inköpstiiistånd behövs dock inte vid köp av abs01ut a1koho1, koncentrerad sprit (b1.a. finsprit), eau-de-vie och vin för apoteksröreises räkning. Sådant ti11stånd behövs inte he11er vid inköp en1igt recept.

Socia1styre1sen har för vissa kategorier medde1at genere11t inköpsti11stånd enligt fö1jande (SOSFS 1978:70).

88 Gällande ordning

- - - För nedan meddeiar socia1styre1sen härmed

angivna köpare ti11stånd att hos AB Svensk Sprit (anm: Numera Kemety1 AB, se avsnitt 2.3) köpa fö1jande varusT5§:

Köpare Varus1ag

A. Statiiga högsk01or och universitet sprit hänföriig

ti11 tu11taxe-

nummer 22.08

B. He1stat1iga Iaboratorier sprit hänför1ig

ti11 tu11taxe-

nummer 22.08

C. Gymnasieskoior och grundsko1ans högsta- sprit hänför1ig dium, kommunai högskoie- och vuxenutbi1d- ti11 tu11taxe-

riksinternatskoior, arbetsmarknads- nummer 22.08 ning, utbiidning /kungöreisen (1945:445) om yrkesutbi1dning för arbetsiösa/, statsunderstödda enskiida yrkessk010r, Iandstingskommuna1a skoior (utöver gymnasieskoior), statens skogsinstitut, trädgårdsskoian i Norr-

samt statens sko1or för vuxna i köping Härnösand och Norrköping

D. Röre1seidkare e11er institution för an- industrisprit A-C vändning inom industrieii e11er hantverksmässig verksamhet e.d.

E. Tandvårdsinrättning som anordnas en1igt desinfektionssprit

foiktandvårdsiagen (1973:457)

Iaboratorier under B avses 1aboratorier vid: Med he1stat1iga

Arbetarskyddsstyre1sen Fiskeristyre1sen Försvarets forskningsanstait Socialstyreisen Statens bakterioiogiska Iaboratorium Statens centra1a frök0ntr011ansta1t Statens geotekniska institut Statens industriverk Statens kriminaitekniska 1ab0rat0rium Statens iantbrukskemiska iaboratorium Statens iivsmedeisverk Statens naturvårdsverk Statens provningsanstait Statens rättskemiska iaboratorium Statens rättsiäkarstationer

Statens stråiskyddsinstitut

Statens veterinärmedicinska ansta1t Sveriges geoiogiska undersökning Tu11verket

sou 193635 Gällande ordning 89 i

Under C uppgiven köpare får per kaienderår köpa 6,5 kg. odenaturerad och 20 kg. denaturerad sprit. Sociaistyreisen kan efter ansökan medge ytteriigare ti11de1ning.

Sociaistyrelsen får medge undantag från kravet på inköpstiiistånd eniigt LFTA vid försä1jning från Systembo1aget (6 S andra stycket). Genereilt undantag har medgivits restauratörer för inköp av spritdrycker och vin ti11 matiagning i restaurangröreise (SOSFS 1978:70).

Teknisk sprit och a1koho1ha1tiga preparat får inte ti11handahå1- 1as e11er anskaffas för annans räkning, om det finns särskiid an- Iedning ti11 antagande att varan är avsedd att användas i berusningssyfte (7 §).

Ti11syn och kontroii

Sociaistyreisen utövar kontro11 över försäijningen av teknisk sprit och a1koho1ha1tiga preparat (2 § första stycket). Den som säijer eiier i handeissyfte e11er för yrkesmässig förbrukning importerar teknisk sprit e11er a1koho1ha1tiga preparat iiksom den som inköper teknisk sprit en1igt särskiit ti11stånd e11er eijest för yrkesmässig förbrukning är skyidig att på anfordran av socialstyreisen iämna ti11träde ti11 de 1oka1er som används i verksamheten, ti11handahå11a handeisböcker och övriga handiingar som hör tili verksamheten samt utan ersättning biträda med behöviig handräckning och iämna erforder1iga varuprov. Kontro11en ska11 såvitt möj1igt ske på sådant sätt och på sådan tid att den inte förorsakar hinder i den berörda verksamheten (2 § andra stycket).

Sociaistyreisen har i ansiutning ti11 det nu angivna iagrummet meddeiat föijande riktiinjer (SOSFS 1978:70).

90 Gällande ordning

Teknisk sprit

Sprit, som har köpts e11er importerats eniigt ti11stånd av socia1styre1sen, får förvaras och användas endast på den som är

plats

angiven i ti11ståndet. Spriten ska11 förvaras under 1as och med betryggande kontro11 så att den inte används för annat än det medgivna ändamåiet. Ti11ståndshavaren är ansvarig för hur spriten används och ska11 ha ti11syn över förvaring och utiämning av spriten. Det ska11 a11tid finnas en särskiid person som är närmast ansvarig för förvaring och ut1ämning av spriten.

Anteckningar ska11 föras över inköp, import, ut1ämning, användning och 1agerhå11ning av teknisk sprit.

Använd teknisk sprit får renas endast efter ti11stånd av socia1styrelsen.

A1koho1ha1tiga preparat

A. Ti11verkningsbok som ti11handahå11s av socia1styre1sen ska11 dag1igen föras över inköp, import och förbrukning av teknisk sprit för ti11verkning av a1koho1ha1tigt preparat. Socia1styre1sen kan i särskiit fa11 godkänna att anteckningar förs på annat sätt. B. Förbrukningen av teknisk sprit redovisas uppde1ad de1s på siag av sprit (sprit denaturerad med o1ika denatureringsmede1, odenaturerad sprit, spritdrycker och vin av ski1da sorter etc.), de1s på o1ika preparat. C. Kvantitetsuppgifterna anges i 1iter e11er ki1o en1igt mätning e11er Vägning. D. Vid årsskiftet avsiutas ti11verkningsboken, varvid uppgift om inventerat 1ager av sprit skali föras in. Eventue11 ski11nad mel- 1an bokfört och inventerat lager anges. Som ingående 1ager för det nya året gä11er det inventerade Iagret. E. Om ti11ståndshavare förutom sprit önskar använda isopropy1a1koho1 ska11 han iaktta dessa redovisningsreg1er också för isopropy1a1k0ho1en.

Märkning

Såvida socia1styre1sen inte bestämmer annat ska11 för

förpackning

teknisk sprit e11er a1koho1ha1tigt preparat som över1ats vara tyd1igt märkt på svenska språket med: A. Varans namn och uppgift om dess användningsområde. B. Ti11verkarens e11er, beträffande i ut1andet ti11verkad vara, importörens namn e11er firma samt hemort. C. om 1ämp1ig hantering av varan.

Anvisningar

D. De innehalisuppgifter som socia1styre1sen föreskriver.

Teknisk sprit och sådana a1koho1ha1tiga preparat, som inte är avsedda för förtäring, får inte importeras e11er sä1jas i iandet

Gällande 91

ordning

utan att ha denaturerats på sätt sociaistyreisen föreskriver e11er e1jest godkänner. Sociaistyreisen får dock, om särski1da skäi föreiigger och det inte finns fara för missbruk, medge att teknisk sprit och a1koho1ha1tiga preparat införs e11er säljs utan

denaturering (3 §).

Ti11 nämnda iagrum har socia1styre1sen meddeiat fö1jande anvis-

ningar (SOSFS 1978:70).

A1koho1ha1tiga preparat

A1koho1ha1tiga preparat får inte säijas innan sociaistyreisen godkänt det.

Av ansökan om godkännande ska11 framgå preparatets namn, sammansättning, a1koh01ha1t, eventue11 denaturering, förpackningsstor- 1ek(ar) och ungefäriigt detaljhandeispris.

Ti11 ansökan fogas sökanden avser att märka

§ka11 omohur

preparatet. Pa begäran ska uppgift prov pa preparatet skickas in tiil

s0cia1styre1sen, a1koho1byrån.

Godkännande ska11 bevaras så iänge preparatet sä1js och på begäran visas vid kontr011.

Om preparatets namn, sammansättning, a1koho1ha1t, denaturering e11er förpackning ändras, skaii detta anmä1as ti11 socia1styre1sen, aikohoibyrån, för prövning av nytt godkännande.

För godkännande av a1koho1ha1tiga sockerkonfektyrer, kakaoberedningar och bakverk samt frukter i a1k0ho1ha1tig 1ag och iiknande 1ivsmede1 (tu11taxenummer 17.04, 18.06, 19.08, 20.06, 21.07) krav? §55 rege1 att a1koho1ha1ten är högst 10 viktprocent. För frukter i 1ag krävs dessutom att mängden frukt viktmässigt överstiger mängden iag.

För godkännande av a1koho1ha1tiga medikamenter, växtsafter och

växtextrakter m.m. (tu11taxenummer-13ÄU3T 71707 och 70703): t.ex.

FäTs5p?eparaf[kFävs som rege1 att a1koho1ha1ten är högst 10 viktprocent. För aikohoihaitiga iäkemedei gä11er särskiida bestämme1ser.

För godkännande av a1koho1ha1tiga essenser och aromer (tu11taxenummer 33.04), som är avsedda att änVäñd5§vTdfFañsfä11ning av g1ass, iäskedrycker e11er konfektyr-, bageri-, charkuteri- e11er 1iknande varor, krävs som rege1 att varan uppfyiier minst ett av föijande krav: A. Smakkoncentrationen är sådan att essensen/aromen vid smak- och Iuktprovning bedöms vara odrickbar även om den späds ut ti11 en a1koho1ha1t av ca 10 viktprocent. B. Varan är trögf1ytande. C. Varan är denaturerad med 1ämp1igt ämne, t.ex. peppar.

92 Gällande ordning sou 193535

För godkännande av kosmetiska preparat, parfymer 0.d. (tu11-

taxenummer 33.06) mEdUñdähta§Tö?'ñüñvårdsñrêpåññfkrävs som re-

ge1 att i varan ingående sprit är denaturerad per kg. med något av föijande denatureringsmedei i angiven mängd, nämiigenz A. dietyiftaiat, 10 g. B. denatonium benzoat (Bitrex), 0,02 g. C. sackarosoktaacetat (Denatin), 6 g.

För godkännande av munvårdspreparat krävs som regei att i varan ingående sprit denaturerad per kg. med 15 g. mentoi e11er 15

är

g. pepparmyntsoija.

Sociaistyreisen godkänner inte aikohoihaitiga spritdrycksessen-

- som kan hänföras ti11 sammansatta aikohoThüfigaüerêdñingse: ar, s.k. koncentrerade extrakt, för framstäilning av drycker (tuiitaxenummer 22.09 C) - annat än iikör- och punschessenser i varje särskiit fa11.

För preparat, t.ex. förgasarvätskor, spo-

övriga_alkoho1ha1tiga

iarvätskor, reigörTn§sñedeTjfär§er o.d. gä11er vad sociaistyreisen i varje särskiit fa11 föreskriver.

Sanktioner

Iakttas inte bestämmeiserna i LFTA e11er med stöd därav meddeiade föreskrifter, får sociaistyreisen meddeia varning. I stä11et för varning kan sociaistyreisen förbjuda försäijningen eiier, om ti11stånd tiii försäijning, införsei e11er inköp meddeiats, återka11a tiilståndet. Har tiiistånd återkaiiats e11er har tiiiståndshavaren aviidit, åiigger det ti11ståndshavaren e11er dödsboet att, i den mån sociaistyreisen förordnar därom, sälja sitt 1ager av teknisk sprit ti11 Vin- & Spritcentraien, som är sky1digt att ti11 skäiigt pris inköpa varan (8 §).

I (SOSFS 1978:70) framhåiis föijande.

Ti11stånd ti11 inköp, import e11er försäijning av teknisk sprit kan inte överiåtas.

Detsamma gä11er godkännande för försäijning e11er tiiistånd ti11 import av a1koho1ha1tigt preparat.

Om teknisk sprit finns i 1ager då tiiiståndshavares röreise iäggs ner e11er överlåts ska11 anmä1an om det inneiiggande iagret genast göras ti11 sociaistyreisen, aikohoibyrån. Anmäian ska11 också göras då tiiiståndshavare bytt namn, aviidit e11er gått i konkurs. Inneiiggande iager av teknisk sprit får inte överiåtas utan sociaistyreisens medgivande.

Gällande 93

ordning

Myndighet, som får kännedom e11er misstanke om att teknisk sprit e11er sä1js e11er används i strid

a1koho1ha1tigt_preparat

mot gä11ande bestämme1ser e11er föreskrifter e11er att varan eijest föranieder missbruk, bör omgående meddeia detta ti11 sociaistyreisen.

Vägrar försä1jare, importörer e11er köpare, som avses i 2 § andra stycket, att iämna tiiiträde för kontroii e11er att ti11handahå1- 1a handeisböcker och övriga hand1ingar som hör ti11 verksamheten e11er att iämna erforderiiga varuprov får s0cia1styre1sen medde1a vite. vite kan också utsättas då försäijning enligt 8 § andra stycket under1åts (17 §).

Ansvar m.m.

Den som säijer teknisk sprit utan att ha rätt ti11 det en1igt LFTA e11er överskrider en sådan rätt e11er bryter mot bestämme1serna i 7 § döms för o1ov1ig försäijning av teknisk sprit ti11 böter e11er fänge1se i högst två år. Är brottet grovt, döms ti11 fängeise i högst fyra år. Vid bedömandet om brottet är grovt ska11 särski1t beaktas om försä1jningen har utgjort 1ed i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt e11er i större omfattning (9 §).

Den som o1ov1igen tar bort e11er försvagar denatureringsmedei i teknisk sprit e11er a1koho1ha1tigt preparat döms för o1ov1igt förfarande med teknisk sprit ti11 böter e11er fängeise i högst två år. Är brottet grovt, döms ti11 fängeise i högst år. Vid

fyra bedömandet om brottet är grovt ska11 särskiit beaktas om renatureringen har skett i större omfattning eller i syfte att sä1ja varan (10 § första stycket).

För den som sä1jer e11er ti11handagår med anskaffande av o1ov1igen renaturerad teknisk sprit e11er a1k0ho1ha1tigt preparat är påfö1jden densamma som en1igt 9 §. Detsamma gä11er den som fors- 1ar, dö1jer e11er förvarar sådan vara (10 § andra stycket).

Den som för obehörigt ändamå1 använder teknisk som han in-

sprit, köpt e11er importerat eniigt bestämme1serna i LFTA, samt den som

94 Gällande ordning sou 193635

inte fö1jer viiikor förbundna med inköps- e11er införse1ti11stånd döms, såvida inte varusmuggiingsiagen är ti11ämp1ig, ti11 böter (11 §). Ti11 böter, högst femhundra kr., döms också den som i annat fa11 än som avses i 9-11 §§ bryter mot LFTA e11er med stöd därav medde1ad föreskrift (12 §).

Begår någon brott som avses i 9-11 §§ ska11, om det inte är uppenbart obiiiigt, hos honom befintiiga förråd av teknisk sprit och a1koh01ha1tiga preparat, kär1 och emba11age samt renings- och fiitreringsmedei förk1aras förverkade. Förverkande kan också ske av redskap som kommit tiil användning vid o1ov1ig renaturering (13 § första stycket). Den som förövat gärningen kan, om det inte är uppenbart obi11igt, å1äggas att utge straffskatt. straffskatten uppgår ti11 75 kr. per iiter (13 § tredje stycket).

För försök ti11 o1ov1ig försäijning av teknisk sprit (9 §) och o1ov1igt förfarande med teknisk sprit (10 §) döms ti11 ansvar eniigt 23 kap. brottsba1ken. Den som medverkat ti11 sådant försök e11er ti11 någon av de gärningar som nu beskrivits döms ti11 ansvar eniigt brottsbaikens bestämmeiser om medverkan ti11 brott. Den ti11 vi1ken teknisk sprit e11er a1koho1ha1tigt preparat så1ts e11er annars anskaffats för person1igt bruk ska11 dock vara fri från ansvar (14 §).

2.2 Socia1styre1sens uppgifter

I samband med 1977 års a1koho1po1itiska reform tog sociaistyreisen över det centra1a ansvaret för de a1k0ho1po1itiska frågorna. Socia1styre1sens främsta uppgift i detta sammanhang är att verka för att a1koho1po1itiska synpunkter beaktas i samhä11sutveck1ingen och att samordna oiika aikohoipoiitiska insatser med varandra och med insatser på angränsande områden.

Vad gä11er LTD och LFTA övertog socia1styre1sen riksskatteverkets tidigare uppgifter som tilistånds- och ti11synsmyndighet. Detta innebär a11tså att iiksom tidigare alla ti11ståndsärenden har

Gällande 95

ordning

koncentrerats till en myndighet. Socialstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen eller, i vissa fall, kammarrätten.

Inom socialstyrelsen handläggs tillståndsärendena enligt LTD och LFTA av byrån för alkohol- och narkotikafrågor. Byrån är organisatoriskt placerad inom socialstyrelsens avdelning för socialtjänst och består av en allmän sektion och en drogupplysningssektion. De nu aktuella ärendena inom den allmänna sektiohandläggs nen. Ärendenas art kräver ofta särskilda om kemiska och kunskaper tekniska processer samt insikt i industriell och hantverksmässig verksamhet. Byrån har därför till sitt förfogande bl.a. ett antal kemister. I en del tillståndsärenden krävs dessutom laboratoriekontroller. Dessa utförs av tullverkets huvudlaboratorium i Stockholm. Huvuddelen av proverna gäller ärenden om godkännande av alkoholhaltiga preparat. Vid sidan härav utförs vid tullverkets laboratorium åtskilliga analyser i mål eller ärenden om olovlig sprittillverkning etc. Sammanlagt utför laboratoriet ca 2 000 analyser per år med anknytning till LTD och LFTA.

I arbetet med att söka effektivare och för att denatureringsmedel öka kunskapen om arbetsmiljömässiga skaderisker i samband med hantering av etanol har socialstyrelsen ett samråd kontinuerligt med arbetarskyddsstyrelsen, generaltullstyrelsen (huvudlaboratoriet) och Kemetyl AB genom den s.k. denatureringsgruppen.

2.3 Marknaden

Antalet fabriker med industriell av har untillverkning råsprit der de senaste decennierna minskat År 1963 fanns det kraftigt. 88 fabriker av olika slag (lantbruksbrännerier och sulfitspritfabriker) och så sent som i början av_1970-talet fanns ännu ett tiotal fabriker i drift. I och med att lantbruksbränneridriften successivt koncentrerats till ett bolag, AB vari

Skånebrännerier,

Vin- & Spritcentralen och Sveriges Bränneriintressenter ek. förening är hälftenägare, och genom att pappersmasseindustrin i stor utsträckning gått över till tillverkningsmetoder, där sprit inte

. 96 Gällande ordning

utvinns som biprodukt, förekommer spritti11verkning i dag endast på tre stä11en i 1andet.

Huvuddelen av råspritframstäiiningen med iantbruksprodukter

och säd) som råvara är för1agd ti11 det av AB Skånebrän- (potatis nerier drivna Gärdsbränneriet utanför Kristianstad. Vid bränneriet används ca 100 000 ton potatis och ca 10 000 ton

år1igen

spannmål, av vi1ket utvinns ca 16,4 mi1joner 1iter 93-procentig

Bränneriet he1a Vin- & Spritcentra1ens behov råsprit. ti11god0ser av råsprit för b1.a. ti11verkning av spritdrycker. vid fabriken utvinns också b1.a. vetegiuten och vetek1i.

Resterande sprittiiiverkning, där 1antbruksprodukter används som råvara, sker vid ett nystartat bränneri i Lidköping. Bränneriet drivs på försök i samarbete me11an staten, 0K, Lantbrukarnas Riksförbund och A1fa Lava1 i syfte att använda överskottsproduktion av spannmåi för tiiiverkning av etan01 ti11 inbiandning (4

Förutom etano1 utvinns också stärke1se, protein och %) i bensin. ko1syra. Produktionen av etano1 i Lidköping är ännu så 1änge

och räcker endast ti11 att förse ett mindre anta1 mycket ringa bensinstationer med den nya bensinen. S1ut1igen framstä11s också

vid en suifitspritfabrik i Örnskö1dsvik. Som råvara används sprit su1fit1ut. Produktionen utnyttjas i huvudsak för kemisk omvand- 1ing ti11 icke-a1koh0Jha1tiga produkter, exempe1vis etyiacetat.

Den sammaniagda i Sverige uppgick år 1985

råspritti11verkningen

ti11 ca 25 000 ton, omräknat i 100-procentig a1koho1. Av denna ti11verkning svarade Gärdsbränneriet för 13 000 ton.

nämnts får endast ti11verkas av Vin- & Som tidigare spritdrycker

Ti11verkning och tappning är för1agd ti11 Stock- Spritcentralen. h01m Faikenberg, Sundsva11 och Åhus. Vid ti11verk-

(Årstada1),

används den från Gärdsbränneriet Ievererade råspriten, som ningen dock rektifierats (renats). År 1984 renades i Årstada1 21,5 och i Åhus 12,2 mi1joner iiter 50-procentig råsprit. Av denna kvantitet på 33,7 mi1joner 1iter utgjorde 25,3 mi1joner Iiter potatissprit och 8,4 mi1joner iiter sädessprit. Vin- & Spritcentra1ens för-

Gällande ordning 97

säljning av spritdrycker samma år uppgick till ca 50 miljoner liter, varav ca 35 miljoner liter brännvin. en femtedel ut- Knappt gjordes av buteljimporterade spritdrycker.

Vintillverkningen i Sverige är mycket blygsam. Viss tillverkning förekommer på Vin- & Spritcentralens fabrik i Åhus. Som råvara används bl.a. svarta vinbär, äpplen och rabarber. Vinet säljs i förskuret skick som starkvin. Ytterligare en tillverkare (Kiviks Musteri) har meddelats tillstånd för vintillverkning.

Den svenska bryggeribranschen har under de senaste 20 åren genomgått kraftiga strukturförändringar. Många småbryggerier har lagts ned eller köpts upp av de större bryggerierna, främst AB Pripps Bryggerier. Ännu i början av 1970-talet fanns ett trettiotal bryggeriföretag på marknaden. Numera återstår ett drygt tiotal företag med ca 20 tillverkningsställen. Därtill kommer ett mindre antal företag som helt är inriktade på tillverkning och försäljning av läskedrycker. Den totala år 1984 maltdryckstillverkningen uppgick till 104 miljoner liter starköl, 160 miljoner liter öl klass II och 100 miljoner liter lättöl (lagrat).

När det gäller försäljning av teknisk sprit domineras marknaden av Kemetyl AB, ett helägt dotterbolag till Vin- & Spritcentralen. Fram till årsskiftet 1985/86 bedrevs företagets verksamhet i två bolag (AB Svensk Sprit och Kemetylprodukter AB). Kemetyl AB sysslar i huvudsak med import och försäljning av teknisk sprit och olika tekniska alkoholprodukter till hälso- och industriföretag, sjukvården samt till andra storförbrukare. Övriga företag i branschen är BP Kemi Skandinavien AB, SvedaKemi AB, AB Svenska Shell, Hüls-Kemi AB och A Johnson & Co HAB.

Försäljningen av teknisk sprit från Kemetyl AB (AB Svensk Sprit) uppgick år 1984 till 14 500 ton, beräknat som 100-procentig alkohol. För hela branschen framgår försäljningen år 1984 av tabell A.

98 Gällande ordning sou 1936:35

Tabell A Tekniska a1koho1produkter, försäljning ti11 förbrukarel branschvis, ton 100 S a1koho1, 1984

Bransch (SNI) Odenatu- Denatu- Summa

rerad rerad

Livsmedeis-, dryckesvaru- och 11 862 129 11 991 tobaksindustriz Textii-, bekiädnads-, iäderoch lädervaruindustri 0 25 25 Trävaru-, massa-, pappers- och

Minerai-, mineralvaru- och metaiiindustri 28 286 314

7 627 634

yerkstadsindustri

Ovrig ti11verkningsindustri

instrument m.m.) 2 52 54 (möb1er,

Övrig

260 341 601 Apotek

He1stat1iga

institut m.m. 18 135 153 Qvriga iaboratorier,

6 284 290 Ovrigt

Summa

26 323 17 917 44 240

1 Inkiuderar tiiiverkares och partihandiares uttag för egen röreise samt förbrukares egen import.

sprit som används för spritdrycksframstä11-

2_Ink1uderar

ning.

3 BESTÄMMELSERNAS TILLÄMPNING

Tiiiverkningen av a1koho1 samt hande1n med teknisk sprit och a1k0hoTha1tiga preparat är, som framgått av det föregående, omgärdad av en rad inskränkande reg1er i LTD och LFTA. Systemet bygger på ett ti11ståndsförfarande i kombination med deta1jerade föreskrifter och anvisningar för såväi tiiiståndsbunden som tiT1ståndsfri verksamhet. Socia1styre1sen är tiliståndsmyndighet i samt1iga ärenden som rör LTD och LFTA. Sociaistyrelsen har också ansvaret för att bestämmeTserna efter1evs. Utredningen ska11 i detta avsnitt närmare redogöra för den tiT1stånds- och ti1Tsynsverksamhet som förekommer i sammanhanget.

3.1¶Ti11ståndsprövningen

De ti11stånd som meddeias med stöd av LTD avser de1s ti11verkning av sprit, vin, starkö1 eT1er ÖT (ti11verkningstiT1stånd), deTs ti11verkning, överiåteise, innehav eT1er import av destiT- Tationsapparat eTTer de1 tiT1 sådan apparat (apparatti11stånd). Vid årsskiftet 1985/86 före1åg sammaniagt ett tjug0ta1 ti11verkningsti1Tstånd, varav drygt hä1ften avsåg ti1Tverkning av starkö1 och ÖT. HuvuddeTen av ti11stånden var av äTdre datum. Vid samma tidpunkt fanns ca 1 200 apparatti11stånd. Under år 1985 hade drygt trettio apparattiiistånd meddeTats.

Enligt 20 § LTD får tiT1verkningsti11stånd medde1as endast den som med hänsyn ti11 sina ekonomiska förhå1Tanden och övriga omständigheter kan antas vara 1ämpTig att bedriva verksamheten. Hur ingående prövningen är varierar från fa11 ti11 fa11 beroende på verksamhetens art och omfattning. Rent a11mänt kan dock sägas att prövningen omfattar inte bara sökandens ekonomiska förut-

100 Bestâmmelsernas

tillämpning

sättningar att bedriva verksamheten utan också den sökandes branscherfarenhet. Tiiiståndsmyndigheten stäiier också krav på att det ska11 vara en säker verksamhet, dvs. en verksamhet som 1ätt kan övervakas och kontro11eras. Vid prövningen görs inga aikohoipoiitiska stäiiningstaganden beträffande behovet av den ti11tänkta tiiiverkningen.

Ti11verkningsti11stånd kan återka11as, om verksamheten inte bedrivs eniigt gäiiande bestämme1ser. I stäiiet för återka11e1se kan varning meddelas. Såvitt känt har något ti11verkningsti11stånd inte återka11ats på denna grund sedan tiiikomsten av LTD. Däremot har åtski11iga ti11stånd, framför a11t inom bryggeribranschen, upphört ti11 fö1jd av att verksamheten 1agts ned.

Tiliståndskravet för ti11verkning, överiåteise, innehav e11er import av destiiiationsapparat e11er apparatdei infördes i den a1koho1po1itiska iagstiftningen år 1974 (prop. 1974:139). Från ti11ståndskravet undantogs b1.a. staten och den som har ti11stånd att ti11verka sprit (se avsnitt 2.1.1). Några särskiida tiiiståndskriterier uppstä11des inte. Däremot förutsattes att tiiiståndsgivningen sku11e vara restriktiv.

I ansökningsärenden rörande apparatti11stånd kräver socialstyre1sen att sökanden anger verksamhetsområdet samt den plats där apparaten kommer att finnas och vad den ska11 användas ti11. Vidare ska11 sökanden 1ämna en beskrivning av apparaten. Ti11stånd meddeias normait inte, om destiiiationsapparaten är avsedd att användas för framstä11ning av sprit. I sådana fa11 är sökanden hänvisad ti11 att söka ti11verkningsti11stånd. Vissa undantag har dock medgivits företag som återvinner sprit ur produkter som använts i industrie11 verksamhet. I dessa fa11 föreskriver sociaistyreisen på viiket sätt spriten ska11 hanteras efter reningen.

Tiiiståndsgivningen eniigt LFTA omfattar i huvudsak inköp av teknisk sprit (6 §) samt import (4 §) och godkännande (3 §) av a1k0h01ha1tiga preparat. Antaiet ärenden uppgår ti11 ca 2 000 per år. Fiertaiet (ca 1 500) avser ti11stånd ti11 inköp av tek-

sou 193635 Beståmmelsernas tillämpning 101

nisk sprit för tekniska, industrie11a e11er medicinska ändamål. För import och försäijning av teknisk sprit har

sociaistyreisen medde1at ti11stånd för ett mindre anta1 företag, b1.a. Kemetyi AB (se avsnitt 2.3).

Socia1styre1sens ti11ståndsprövning eniigt LFTA tar främst sikte på att spriten ska11 vara ti11fredsstä11ande denaturerad för resp. användningsområde. Man strävar också efter att minska användningen av sprit ti11 förmån för andra Iösningar. Inom industrin anses dock sprit ofta ha stora fördeiar i fråga om användbarhet, giftighet och pris. Inte sä11an för man från industrins sida fram önskemåi om att spriten ska11 vara odenaturerad.

Socia1styre1sens prövning inriktas såiedes i huvudsak på att väija denatureringsmede1 som deis ger en ti11fredsstä11ande denaturering, de1s uppfy11er sökandens krav på att mediet inte i onödan ska11 få en men1ig inverkan vid användningen av spriten. Denatureringsmedlet får samtidigt inte vara direkt skadiigt vid eventue11 förtäring och det får inte vara a11tför 1ätt att avski1ja vid försök ti11 rening av spriten.

I tiiiståndsprövningen en1igt 6 § LFTA ingår sjä1vfa11et också en bedömning av sökandens behov av spriten. Någon iämpiighetsprövning företas normait inte.

3.2 Ti11syn

Som tidigare nämnts utövar socia1styre1sen ti11syn över efter- 1evnaden av LTD och LFTA. Ti11synsverksamheten bygger huvudsak- 1igen på den rapportering av tiiiverkning och försä1jning som 1ämnas av tiiiverkare och andra samt på de inspektioner som genomförs av företrädare för socia1styre1sen. Tiiisynsarbetet inriktas främst på sådan verksamhet som bedöms vara känslig ur missbrukssynpunkt.

Vad gä11er tiiiverkningen av sprit och vin har s0cia1styre1sen, utöver föreskrifterna i SOSFS 1977:99, utfärdat vissa riktiinjer

102 Bestämmelsernas sou 193535 tillämpning

(dnr 4410-657/82) om b1.a. ti11verknings1oka1ernas utformning, ti1Iverkningsutrustningens konstruktion och piacering, uppmätoch distribution av den ti11verkade varan samt denaturening ring. För kontro11 av att dessa rikt1injer efter1evs görs rege1hos tiliverkarna, dock inte vid Vin- & bundna inspektioner aniäggningar. En1igt rikt1injerna har också Spritcentra1ens ti11verkare att ti11 sociaistyreisen rapportera b1.a. skyidighet vi1ken e11er vin som tiilverkats och viika mängder mängd sprit av oiika råämnen som använts.

För bryggeriernas del gä11er de ti11verkningsbestämme1ser som av LTD och SOSFS 1977:99 (se avsnitt 2.1.1). Särski1da

framgår

rikt1injer för tiiiverkningen har inte utfärdats. Socia1styre1sen företar inte någon rege1bunden inspektion av verksamheten och har inte he11er åiagt bryggerierna någon 1öpande rapporte- Däremot utnyttjas den rapportering för bestämringssky1dighet. mande av dryckesskatt som en1igt iagen (1984:151) om punktskatter b1.a. ti11verkare av och prisregieringsavgifter å1igger ma1t- och 1äskedrycker. Därutöver görs vissa enkäter hos bryggerierna. Övervakningen av bryggeriernas distribution och försä1jav ma1t- och 1äskedrycker åviiar 1änsstyre1sen en1igt 69 § ning LHD.

Vad gä11er hanteringen av teknisk sprit och a1koho1ha1tiga prei SOSFS 1978:70 utfärdade föparat gä11er de av s0cia1styre1sen reskrifterna. Teknisk sprit, som köpts e11er importerats en1igt får förvaras och användas endast ti11stånd av socia1styre1sen, som är angiven i tiliståndet. Spriten ska11 förvapå den p1ats ras under 1ås och med betryggande kontro11 så att den inte används för annat än det ändamålet. Ti11ståndshavaren är medgivna för hur används och ska11 ha ti11syn över föransvarig spriten och utiämning av spriten. Det ska11 a11tid finnas en särvaring ski1d person som är närmast ansvarig för förvaring och ut1ämning Det vidare försäijarna (partihandiaria) av av spriten. å1igger teknisk b1.a. Kemetyi AB (se avsnitt 2.3) att regeibundet sprit, tiil socia1styre1sen om inköpta och försåida avge redovisning om etc. Rapportering verkstäils också

kvantiteter, 1agerhå11ning

av de särski1da kontro11bo1ag som på uppdrag av partihan11arna

Bestämmelsernas tillämpning 103

(dock ej Kemetyi AB) ombesörjer övervakningen av den dagiiga försäijningen av teknisk sprit.

De som ti11verkar aikohoihaitiga preparat ska11 fortlöpande föra anteckningar över inköp, import och förbrukning av teknisk sprit för tiiiverkningen.

Företrädare för socialstyrelsen företar regeibundna inspektioner av såväi försäijare (partihandiare) som köpare (förbrukare) av teknisk sprit. Inspektionerna inriktas främst på sådan verksamhet där odenaturerad sprit kommer ti11 användning. Denna kontro11 omfattar inte bara försäijarna och de köpare som meddeiats särskiit (individueiit) inköpstiiistånd utan också de ca 5 000 förbrukare av teknisk sprit som meddeiats genere11t tiiistånd ti11 inköp (se avsnitt 2.1.2).

4 HEMTILLVERKNING AV VIN M.M.

4.1 Ailmänt

Den officie11a statistiken på alkohoiområdet

(Aikohoistatistik,

åriigen utgiven av sociaistyreisen) redovisar Systemboiagets uppgifter om försäijningen ti11 alimänheten och tiil restauranger med serveringstiiistånd, riksskatteverkets av sammanstäilning den skattep1iktiga utiämningen av starköi, öi k1ass II och iättö1 samt generaituiistyreisens uppgifter om importerade kvantiteter av öi k1ass II och iättöi. denna Eniigt statistik var försäijningen av a1koho1drycker i iandet år 1984, omvandlad tiil 100-procentig a1koho1, 6,0 iiter per invånare om 15 år och därover.

Utöver den registrerade konsumtionen finns eme11ertid en betydande konsumtion av hemtiiiverkat vin, starköi och ö1, av i11ega1t ti11verkade spritdrycker samt av tekniska a1k0ho1produkter. Vidare tilikommer smuggeisprit och aikohoidrycker tasom iegait gits in i iandet i samband med utiandsresor. Detta s.k. mörkertal i statistiken är sjä1vfa11et svårt att mycket uppskatta. Genera1tu11styre1sen har för år 1979 uppskattat den sammaniagda införsein av sprit och vin i samband med resor till 5 å 6 miijoner iiter spritdrycker och 4 ä 5 miijoner iiter vin. På grundvai av uppgifter från genera1tu11styre1sen om antaiet importerade snabbvinsatser samma år uppskattade att sociaistyreisen försäijningen inom 1andet motsvarade av ca 10 miijoner en tiiiverkning iiter vin. Man uppskattar vidare att den traditioneiia hemti11verkningen av vin, dvs. sådan ti11verkning där frukt, bär etc. används som utgångsråvara, är ungefär dubbeit så stor som snabbvinsti11verkningen.

Som jämföreise kan nämnas att Vin- & Spritcentraiens försäijning av spritdrycker och viner år 1984 uppgick ti11 ca 50 miljoner 1iter sprit och ca 90 miijoner 1iter vin. Även om mer

några

exakta mått på mörkertaiet inte kan anges är det stä11t utom a11t tvivei att den icke registrerade konsumtionen av a1koho1 är betydande.

106 av vin m.m.

Hemtillverkning

Utredningen kommer i det föijande att översiktiigt redovisa utveckiingen på några av de områden där den oregistrerade konsumtionen särskiit har uppmärksammats.

4.2 Snabbvinstiiiverkning

Vid traditionell hemtiiiverkning av vin används vaniigen färsk frukt och färska bär. Sedan början av 1970-taiet har det dock blivit aiit vaniigare att ti11verka vin med hjäip av s.k. snabbvinsatser. Förfarandet är betydiigt enkiare och ger i aiimänhet en färdig produkt på 2-3 månader. De snabbvinsatser som säijs innehåiier vaniigtvis råsaft, jäst, jästnärsait, medei för att avbryta jäsningen och kiarningsmedei. Vid ti11verkningen erfordras tiiisats av vatten och socker (3-6 kg per sats).

På marknaden säljs ingredienserna i sammanhåiina paket. Priserna på vinsatserna varierar något. Den genomsnittiiga tiiiverkningskostnaden per fiaska (75 C1) ink1. sockertiiisatsen torde uppgå ti11 omkring 5 kr. Ti11 detta komer dock kostnaden för inköp av kärl m.m.

Huvuddeien av snabbvinsatserna importeras. De säijs i dagiigvaruhandein, främst varuhus, inom färghandein och i speciaibutiker samt genom postorderföretag. Som tidigare nämnts har genera1tu11styre1sen uppskattat importen av snabbvinsatser år 1979 ti11 ett antai som motsvarade en tiiiverkning på omkring 10 mi1joner 1iter vin.

I sociaistyreisens intervjuundersökningar beträffande hembränningens omfattning (se vidare avsnitt 4.3) stä11s frågor rörande hemtiiiverkning av vin. Från 1982 års undersökning kan b1.a. föijande redovisas.

Häiften av de tiiifrågade uppgav att de druckit hemgjort vin under de senaste månaderna. Något fier än häiften av dessa hade druckit snabbvin. En femtedei av de tiiifrågade uppgav att de hade tiiiverkat vin under det senaste året. Drygt en tredjedei

Hemtillverkning av vin m.m. 107

av dessa uppgav att de gjort snabbvin. Det konstaterades att hemtiiiverkningen av vin ökat något sedan föregående undersökningsti11fä11e (år 1980). Vinti11verkningen på snabbvinsatser hade dock ökat mindre än annan vinti11verkning i hemmen. Vidare konstaterades att metoden att göra vin av frukt e11er bär var vaniigast b1and äidre medan snabbvinsmetoden var van1igare b1and medelåiders (44 procent) och yngre (37 procent).

På grundvai av frågor rörande omfattningen av vintillverkningen uppskattades den tota1a mängden tiiiverkat snabbvin tili ca 10 miijoner liter per år, a11tså ungefär samma mängd som tidigare beräknats för år 1979.

Sociaistyrelsen 1ät i januari och februari 1984 genomföra en kartiäggning av snabbvinsmarknaden genom intervjuer med ett hundratai företagare i branschen. Därvid framkom b1.a. att försäijningen inom 1andet år 1983 uppgick ti11 ca 530 000 snabbvinssatser. Av detta anta1 satser kan tiilverkas ca 11 miijoner iiter snabbvin.

På uppdrag av Systemboiaget genomfördes år 1985 en ny intervjuundersökning om hembränning (se avsnitt 4.3). Hemti11verkningen av vin berördes bara fiyktigt och undersökningen iämnar därför öppet huruvida tiliverkningen av snabbviner genomgått några ytter1igare förändringar sedan år 1984.

4.3 Nembränning

Några exakta ta1 på hembränningens omfattning går natur1igtvis inte att faststä11a. På o1ika sätt kan man dock få ett begrepp om förändringar av hembränningens utbredning under o1ika tidsperioder. Exempeivis ger befintliga sifferserier över antalet för hembränning dömda personer resp. antaiet fa11 av hembränning som kommit ti11 poiisens kännedom en grov uppfattning om utveck- 1ingen.

108 Hemtillverkning av vin m.m. sou 193535

Förbudet mot den s.k. husbehovsbränningen år 1855 innebar b1.a. att tiiiverkningen i hemmen kraftigt avtog. Denna tendens stod sig ända fram ti11 Brattsystemets införande år 1919, då hembränningen tog fart. Antaiet för hembränning dömda personer, som under en föijd av år hade understigit 10, steg år 1920 tiil närmare 1 600 och hö11 sig sedan under 1920-ta1et vid drygt 500 per år. Under depressionsåren i början av 1930-ta1et steg detta anta1 märkbart, ti11 i mede1ta1 närmare 900 per år, men sjönk därefter åter. Sedan Brattsystemet s10pats år 1955 har antalet understigit 100 per år ända fram ti11 början av 1970-talet. Fr.o.m. år 1972 har antaiet personer som dömts för hembränning ökat för varje år. För år 1984 uppgick anta1et ti11 450. Motsvarande utveckiing kan av1äsas i fråga om antalet anmä1da fa11 av 010v1ig spritti11verkning.

En annan metod att mäta hembränningens omfattning har tidigare varit att jämföra den tota1a förbrukningen av hushåiisjäst med förbrukningen av mjö1 för hushå11sändamå1. Metoden har sjä1vfa1- 1et stora brister och har därför inte he11er ti11ämpats sedan början av 1970-ta1et. APU ansåg sig dock (SOU 1974:91 s. 437f) kunna dra den s1utsatsen av gjorda jämföre1ser att hembränningen tiiitagit från mitten av 1960-ta1et till början av 1970-talet.

På senare år har intervjuundersökningar använts i syfte att spegia tendenser i utveck1ingen och - om möjiigt - ge en bi1d av hur pass utbredd hembränningen är. Vidare har man försökt mäta förändringar i människors instä11ning ti11 hembränningen och i deras uppfattning om iagstiftningen på detta område.

I en av Svenska Bryggareföreningen bekostad intervjuundersökning, utförd i februari-mars 1973 genom SIFO, uppgav ca en femtede1 av de ti11frågade (21 %) att de någon gång hade druckit hembränt: ca en tredjedei av männen och ca en ti0nde1 av kvinnorna (32 resp. 9 %). 12 % av männen och 6 % av kvinnorna hade druckit hembränd sprit under det senaste året (1972). De yngsta å1dersgrupperna hade eniigt undersökningen druckit hembränt i betyd1igt högre grad än de ä1dre. Storstadsområdena hade en nära

Hemtillverkning av vin m.m. 109

nog dubbeit så hög andei personer som sade sig ha smakat hembränt än giesbygden (24 resp. 13 %).

Under perioden 1974-1982 har, först och genom riksskatteverkets därefter genom socia1styre1sens

försorg, intervjuundersökningar

verkstäiits vartannat år av oiika intervjuinstitut. direk-

Några

ta frågor om den intervjuade bränner sjäiv hemma etc. har inte stäiits. I stä11et har den b1.a. fått hur

tiiifrågade uppskatta

mycket hembränt som dricks på hemorten och i bekantskapskretsen etc. Metoden är givetvis mycket eftersom den i huvudsak osäker, bygger på de ti11frågades mer e11er mindre väigrundade bedömningar, men antas indikationer verk1iändå ge tiiiföriitiiga på ga utveckiingstendenser.

På uppdrag av Systemboiaget genomförde SIFO under februari-mars år 1985 en ny intervjuundersökning om hembränning. Man kunde konstatera att a11mänhetens attityd ti11 fortsätter hembränning att vara toierant men att stabi1iserats sedan s1uutveckiingen tet av 1970- och början av 1980-ta1et. Av de intervjuade uppgav 68 procent att hembränning var en mindre e11er a11var1ig bagateliartad förseeise. trodde Ca 80 procent att hembränningen ökat under de två senaste åren. att De intervjuade ansåg i genomsnitt 18 procent av den sprit som dracks på hemorten var hembränd.

Motsvarande genomsnittssiffra för hembränd sprit inom den egna umgängeskretsen var fem procent. var tionde

Drygt ti11frågad (13

procent) uppgav att han/hon sjä1v druckit hembränd under sprit de senaste 12 månaderna. Det var framför a11t män, och i synnerhet de yngre, som uppgav att de druckit hembränd Ande1en sprit. var ungefär densamma som i 1982 års undersökning.

I samband med o1ov1ig tiiiverkning av sprit och renaturering av teknisk sprit används aktivt ko1 för att rena spriten från finke1o1ja, denatureringsmedei och andra ti11satser. I iniegaia, dustrielia sammanhang används aktivt ko] för t.ex. avfärgning av vätskor, vattenrening, kemtvätt m.m. Tiliverkning av aktivt ko1 sker genom förkoining av trä, ben och b1od. Någon ti11verkning torde inte förekomma här i iandet i Sverige. Försörjningen med aktivt ko1 sker i stä11et från fiera genom import o1ika Iänder.

..._41

._ 110 av vin m.m. Hemtillverkning

APU 1ät en mätning av importen av aktivt ko1 och kunde konstatera ökning under några år i början av 1970-ta- 4 en kraftig 1et. kunde av detta konstaterande inte några säkra Sjäivfailet dras beträffande användandet av aktivt ko1 för o1ovsiutsatser APU ansåg dock att försäijningen av ak- 1ig spritti11verkning. tivt k01 i iös vikt ti11 borde regieras och föreprivatpersoner b1.a. för och ti11verkning av aktivt

slog iicenstvång import

ko1. inte. Som framgått av redogöreisen i av- Försiaget godtogs däremot en bestämme1se som innebar förbud mot snitt 2.2 infördes av aktivt k01 om det kunde misstänkas att varan försä1jning komma ti11 vid o1ov1ig spritti11verkning och sku11e användning Iiknande.

har inte någon f0rt1öpande k0ntro11 av importen Socia1styre1sen ko1 utan inriktar i stäiiet sin uppmärksamhet på förav aktivt Man har därvid kunnat konstatera säijningen i dag1igvaruhande1n. att av aktivt ko1 blivit a11t mer framträdande. marknadsföringen Detta inte minst som är he1t ingä11er p0storderförsä1jningen, riktad på försäijning tiil privatpersoner.

avsiöjats. En Under senare år har f1era i11ega1a spritfabriker av fabrikerna hade ett tiota1 anstä11da. Av den sprit som ti11verkades vid fabriken hade 80 000 1iter 40-procentig sprit såits

för 1,4 mi1j. kr.

kan konstateras att det mesta tyder på att Sammanfattningsvis ökat under de två senaste decennierna men att en hembränningen viss stabiiisering skett under senare år.

intervjuundersökningar torde or- Som framgår av socia1styre1sens saken ti11 den ökande hembränningen ti11 övervägande de1 vara det Det anses vidare att hembränhöga priset på a1koho1drycker. b1ivit attraktivare grund av att metoderna för framningen på förfinats. De hembrända varorna kan bättre än tidistä11ningen renas från i11asmakande biprodukter. Apparaturen har också gare förbättrats så att med avs1öjande iukt från tiiloiägenheten har kunnat minskas. Tekniken har b1ivit 1ättare att verkningen använda.

av vin m.m. 111

Hemtillverkning

4.4 Renaturering m.m.

Obehörig renaturering av tekniska aikohoiprodukter 1ikstä11s från straffsynpunkt med hembränning. Renatureringen innebär att denatureringsmediet i produkten försvagas e11er tas bort, främst genom användning av aktivt k01.

I vi1ken utsträckning obehörig rening av tekniska a1koho1produkter förekomer är mycket svårbedömbart. motsva-

Undersökningar rande dem som gä11er hembränning företas inte. Ti11gäng1ig statistik (A1koho1statistik, 1984) avseende antaiet fä11ande domar visar konstant låga siffror, bortsett från en viss uppgång under åren 1978-1979. Vissa omständigheter tyder dock att det även

på

på detta område har förekommit en viss ökning sedan mitten av 1970-talet. B1.a. har under senare år en rad fa11 av grov o1ov- 1ig rening av tekniska a1koho1produkter uppdagats. Det har även här varit fråga om rent affärsmässig verksamhet där tiotusenta1s liter varit i om1opp.

Vissa a1koho1ha1tiga preparat, t.ex. brännvätskor och karburatorsprit, sä1js i hande1n ti11 priser som i jämföre1se med priserna på a1koho1drycker är mycket 1åga. Den 1åga prisnivån bidrar sjä1vfa11et ti11 att dessa alkohoiprodukter i vissa kretsar ses som ett alternativ ti11 a1koho1dryckerna. Missbruk förekommer här inte bara av renaturerade produkter utan också

genom direkt förtäring. Vissa rapporter tyder på ett ti11tagande missbruk av framför a11t brännvätskor.

Vid ett av socia1styre1sen år 1984 anordnat s.k. rörande

råds1ag

missbruk av a1koho1ha1tiga preparat med företrädare för socia1vården, poiisen, nykterhetsorganisationer m.f1. konstaterades att det tota1a antaiet missbrukare av framför a11t brännvätskor (exempe1vis T-Röd) kan uppskattas ti11 minst 4 000 och att det i huvudsak är fråga om män i å1drarna över 25 år. Vidare konstaterades att det i a11mänhet rör sig om personer med ett 1ångt framskridet missbruk av såvä1 a1koho1drycker som tekniska a1koho1produkter. Främst ekonomiska faktorer ansågs vara orsak till missbruket.

REFORMFÖRSLAG

5.1 Riksdagsbehandiing

I samband med skatteutskottets (SkU 1976/77:40) behandiing år 1977 av prop. 1976/772108 med bi.a. försiagen ti11 LHD och LTD berördes en motion med yrkande om införande i aiimänna handein av ett öl med högst 3,2 viktprocent aikohoi. Med hänvisning tiii vad utskottet yttrat i samband med års

föregående principbesiut om meiianöisförbud avstyrkte utskottet motionen. Riksdagen föijde utskottet.

Vid riksmötet 1977/78 avvisade skatteutskottet (SkU 1977/78:27) ett motionsyrkande om iegaiisering av ti11verkning av s.k. maskrosvin. Utskottet anförde b1.a. att om man, i iikhet med motionärerna, heit bortsåg från om råvarorna var tjäniiga för vintiiiverkning b1ev konsekvensen att varje form av mäskberedning sku11e kunna godtas. Utskottet ansåg att en sådan ändring sku11e avsevärt försämra möjligheterna att beivra hembränning. I två andra motioner stäiides krav på upphävande av förbudet mot användande av extrakt och koncentrat av druvmust e11er annan fruktsaft vid hemtiiiverkning av vin. Utskottet avstyrkte motionerna och anförde b1.a.

Ett av de grundiäggande motiven för att vintiiiverkning i hemmet är tiiiåten är att man därigenom vi11 göra det möjiigt att ta ti11 vara överskott av frukt. Detta innebär att även andra än fruktodiare bör ha möjiighet att goda fruktår kunna köpa bi11ig överskottsfrukt för vintiiiverkning. Däremot kan det inte anses vara föreniigt med denna måisättning att tiiiåta hemtiiiverkning på importerade s.k. snabbvinsatser, som genom b1.a. en effektiv gratisrekiam i pressen nådde betydande försäijningsframgångar före förbudets ikraftträdande vid årsskiftet. På sikt kan det inte vara tiiifredsstäiiande, om kommersieiia intressen sku11e iyckas åstadkomma en nämnvärt ökad konsumtion av hemti11verkat vin, viiket skuiie strida såväi mot den aikohoipoiitiska måisättningen att begränsa den totaia konsumtionen som mot statens fiskaia intressen. Utskottet är på denna grund inte berett att förorda några iättnader i förbudet mot extrakter och koncentrat vid vintiiiverkning. I stäiiet anser utskottet att sociaistyreisen och dess nämnd för aikohoifrågor med uppmärksamhet bör föija den fortsatta utveckiingen när det gäiier försäijning av beredningar för vintiiiverkning och föresiå därav påkaiiade åtgärder.

I samma betänkande behandlade skatteutskottet ett motionsyrkande som gick ut på att spritdrycker med hänsyn till alkoholstyrka, vedertagen internationell klassificering eller andra omständigheter skulle kunna hänföras till vin i enlighet med vad regeringen närmare föreskrev. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet under hänvisning till vad man tidigare framhållit i denna fråga i samband med behandlingen av prop. 1976/77:108 och anförde.

I motionen tas upp en fråga som berör tillverkningsområdet, nämligen hur drycken Campari skall klassificeras. Regeringen begärde fullmakt att få klassificera drycker av denna typ som vin med hänsyn till bl.a. att alkoholhalten inte översteg 22 volymprocent, som är den övre gränsen för vin, och till att varan internationellt ofta klassificeras som vin. De svenska bestämmelserna hade skapat irritation i samband med resandes införsel av varan. Utskottet ansåg sig inte på de angivna grunderna kunna tillstyrka en sådan fullmakt, och riksdagen beslutade i enlighet härmed. Motionärerna för åter fram det i propositionen förordade fullmaktsförslaget. - Utskottet vill med anledning härav förtydliga sitt tidigare ställningstagande. Med hänsyn till att spritdrycker beskattas hårdare än vin skulle en rättighet för regeringen att förklara vissa spritdrycker för vin inte stå i god överensstämmelse med de grundlagsfästa bestämmelserna om riksdagens beskattningsrätt. Härtill kommer att de skäl som åberopades endast gällde resandes införsel men att fullmakten också skulle avse den inhemska försäljningen. Utskottet är berett att pröva förslag om att resande skall kunna få införa Campari och eventuella därmed jämförliga drycker inom ramen för medgiven vininförsel men är inte berett att tillstyrka möjligheter till omklassificering av varan.

Riksdagen anslöt sig till vad skatteutskottet anfört i de nu re-

dovisade frågorna.

Vid riksmötet 1978/79 behandlade skatteutskottet (SkU 1978/79:33) några motioner med bl.a. yrkande om upphävande av mellanölsförbudet. Utskottet uttalade att man inte ansåg skäl föreligga för ett återinförande av mellanölet och avstyrkte motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottets hemställan.

Vid skatteutskottets (SkU 1979/80:44) behandling av prop. 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och byråkrati m.m. såvitt av-

Reformförslag

såg ändringar i LHD prövades flera motioner med yrkande om förbud mot försäljning av snabbvinsatser. Med hänvisning till att soci-

alstyrelsens nämnd för alkoholfrågor (a-nämnden) i skrivelse till

regeringen begärt ett sådant förbud och regeringen på grundval härav förväntades lägga fram ett förslag under hösten 1980 av-

styrkte utskottet motionerna. Utskottet anförde bl.a. följande.

När utskottet 1977 behandlade förslaget till lag om tillverkning av drycker tillstyrkte utskottet en bestämmelse om förbud mot att använda extrakt eller koncentrat av druvmust eller av annan fruktsaft vid hemtillverkning av vin. Syftet med denna bestämmelse var att förhindra försäljning av snabbvinsatser. Utskottet ansåg sig inte kunna biträda alltför långtgående ändringar i den grundläggande vindefinitionen som berör såväl hemtillverkningen som den tillverkningen inom landet och

fabriksmässiga

importen. Utskottet fann att fragan om åtgärder mot mindre önskvärda former av hemtillverkning av vin borde kunna prövas närmare av a-nämnden innan något definitivt beslut fattades. Att yrkanden om förbud mot snabbvinsatser nu förs fram i motionerna - - skall ses mot bak runden att a-nämnden i skrivelse till en begärt sådant örbud och därvid en inom regering--

åberopat socialstyre sens alkoholbyrå upprättad promemoria. Av promemorian framgår att förbudet mot extrakter vid hemtillverkning av vin inte lett till avsett resultat eftersom tillverkarna av snabbvinsatser ersatt extrakten med ren fruktsaft. För att stoppa snabbvinsatserna bör man enligt nämnden därför begränsa rätten till hemtillverkning av vin till beredningar som i huvudsak bygger färsk frukt i över-

på

ensstämmelse med de regler som tillämpas i Finland. Frågans alkoholpolitiska betydelse belyses av att den årliga importen av snabbvinsatser tidvis motsvarat 20 miljoner liter färdigt vin, vilket i sin tur motsvarar en tredjedel av Systembolagets lättvinsförsäljning. Mot saluförandet av snabbvinsatser kan således åberopas inte enbart den alkoholpolitiska målsättningen att begränsa den alltför höga alkoholkonsumtionen utan också statens fiskala intressen och av att motverka det enskilda

angelägenheten

vinintresset inom alkoholomradet. Utskottet instämmer i motionernas syfte.

Skatteutskottet behandlade också en annan motion där det begärdes

åtgärder i syfte att underlätta tillverkning och försäljning av svensk cider. Utskottet avstyrkte även denna motion och yttrade.

Frågan om cider är inte ny för riksdagen, som under 1950-talet och början av 1960-talet prövade ett flertal motioner med liknande yrkanden. Att dessa så småningom avfördes från dagordningen

med att en kommitté - 1959 års sammanhängde utskänkningsutredning - fick i att

uppdrag pröva ciderfrågan. Utredningen föreslog att cider skulle få tillverkas och säljas på samma villkor som maltdrycker men att ciderdryckerna skulle beskattas än

något lägre

Reformförslag

maltdryckerna med hänsyn till deras högre framställnin skostnader. Motivet för införandet av cider var främst att atgärden skulle ett stöd för fruktodlingen. - När riksdagen 1963 utgöra avvisade tanken att införa ciderdrycker skedde det med motive-

på

ringen att frågan främst borde bedömas från

nykterhetspolitiska

och att dessa talade mot en sådan atgärd. Man befarade synpunkter att införandet av en ny typ av alkoholdrycker skulle bidra till ökad alkoholkonsumtion och sprida alkoholvanorna till nya grupfrämst Åtgärder till stöd för fruktodlingen borde per, ungdomen. i annat - Såvitt utskottet kan finna har prövas sammanhang. motionärerna inte framfört några nya argument till stöd för en introduktion av alkoholstarkare ciderdrycker på den svenska marknaden. s.k. lättcider finns redan att tillgå. Alkohol- Importerad har visat att som regel inte kommer in i forskningen nya sorter stället för andra utan att de tenderar att utgöra en tilläggskonsumtion. Härtill kommer att starkare ciderdrycker främst kan antas intressera ungdomliga konsumentgrupper. Utskottet finner att framstår som oförenligt med den alkoholpolitiska målförslaget sättningen att begränsa den alltför höga konsumtionen.

I prop. 1979/80:6 (SOU 45, rskr 386) om socialstyrelsens uppgif-

ter m.m. föreslogs bl.a. att det borde prövas om och organisation

inte socialstyrelsens tillståndsgivning enligt alkohollagstift-

ningen kunde decentraliseras till länsstyrelsen. Organisations-

kommittên för socialstyrelsen (se avsnitt 5.2), som därefter

tillsattes den 20 september 1979, inledde genom regeringsbeslut en sådan den 28 november 1980 bl.a. att prövning och föreslog

under socialstyrelsens överinseende borde utöva länsstyrelsen över Kommitténs prövning av tillsynen maltdryckstillverkningen. decentraliseringsfrågor, bl.a. i vad mån uppgifter beträffande

av teknisk sprit kunde decentraliseras, var då inte hanteringen avslutad. I prop. 1980/81:177 med förslag till vissa författ-

ningsändringar till följd av beslutet om socialstyrelsers omorga-

nisation 1979/80:6, SOU 45, rskr 386) berördes frågan om (prop. socialstyrelsens tillstånds- och tillsynsansvar inom allohollag-

stiftningen. Departementschefen uttalade därvid följande.

Jag delar organisationskommittêns uppfattning att den ltpande tillsynen inom det alkoholpolitiska området i så stor uisträcksom möjligt bör utföras på den regionala nivån och ske inom ning ramen för de samlade resurser som finns tillgängliga för ändamålet. förändring av ansvars- och arbetsfördelningen mellan

Någon

och länsstyrelsen inom det aktuella området bör socialstyrelsen dock inte ske innan den pågående prövningen av decentra“iseringsär avslutad. Det innebär att socialstyrelsen tills möjligheterna vidare bör ha kvar det primära tillsynsansvaret för maltdryckstillverkningen.

Reformförslag

Organisationskommittên har därefter med skrive1se tiil regeringen den 22 juni 1981 avsiutat sitt arbete. Kommitténs försiag, som

den 25 oktober 1984 överiämnades tiT1 aTkohoThande1sutredningen, redovisas i avsnitt 5.2 såvitt avser ti11ämpningen av LTD och LFTA.

I prop. 1980/81:91 föres1ogs införande av vissa reg1er i LTD i syfte att få bort snabbvinsatserna ur hande1n. Departementschefen förordade iniedningsvis att förbud sku11e införas mot sa1uhå11ande av färdigförpackningar för vintiiiverkning. Med färdigförpackningar avsågs inte bara förpackningar som innehåiier aT1a ingredienser som behövs för vintiiiverkningen utan också sådana som innehåiier jäst och kemikaiier doserade i förhåT1ande tiil varandra och ti11 en viss utgångsråvara. Enbart ett förbud ansågs eme11ertid inte ti11räckTigt. Som kompTement föresiogs ändringar beträffande regierna om hemtiiiverkning. Departementschefen anförde b1.a. föijande.

Den nuvarande 10 § LTD avser a11 vintiilverkning inom Tandet. Det i paragrafen föreskrivna extrakt- opch koncentratförbudet infördes med tanke på hemtiliverkningen. Något behov av ett sådant förbud för annan vinti11verkning finns inte med hänsyn tiT1 att sådan ti11verkning a1Ttid förutsätter särskiit tiilstånd. Jag föresiår att Tagrummet omformas så att det tar sikte endast på hemtiiiverkningen och att däri föreskrivs att färska e1Ter torkade frukter bär, rabarber e11er druvor ska11 användas som råvaror. Dessa ravaror har Tåg förädiingsgrad, vi1ket också medför att tiiiverkningen biir omständiig och kräver ett visst mått av sakkunskap. Det b1ir därigenom inte ti11åtet att som utgångsråvaror använda saft, saftextrakt e11er saftkoncentrat. - För att druvorna, bären, frukten e1Ter rabarbern ska11 vara de huvudsakliga utgångsråvarorna bör som hittiiis socker och honung få ti11sättas endast i begränsad omfattning. Någon särskiid 1agrege1 som begränsar användandet av socker och honung behöver inte införas. Hur mycket socker e1Ter honung som får användas för att siutprodukten eniigt 3 § LTD skaT1 anses vara vin följer av den mångåriga praxis varti1T socia1styre1sen hänvisat i sina föreskrifter ti11 3 §.

Förbudet eniigt 10 § LTD att nyttja saft samt extrakt och koncentrat därav får tili fö1jd att även försäijningen och marknadsföringen av dessa produkter för vintiiiverkning kan angripas. Detsamma gä11er t.ex. en försäijning av kemikaiier för vinti11verkning som åtfö1js av tiilverkningsanvisningar vi1ka utgår från saft som råvara. Försäijningen kan nämiigen utgöra medverkan ti11 av vin (34 § LTD). - - -

o1ov1ig ti11verkning

118 Reformförslag scou 19g5;35

Sedan snabbvinsatserna blivit vanliga i handeln har hemtillverkarna vant sig vid kemikalier som förhöjer vinets kvalitet men även kan påskynda tillverkningen. Med hänsyn till att kemikalierna förekommer i handeln för andra ändamål och eftersom det vore mindre följdriktigt att tillåta traditionell hemtillverkning av vin men förbjuda medel som förbättrar vinets kvalitet, anser jag det inte lämpligt att nu i lagen generellt förbjuda användandet av kemikalier eller andra beredningsämnen. Å andra sidan är jag medveten om att hanteringen med snabbvinsatser inrymmer betydande ekonomiska intressen hos dem som tillverkar och marknadsför satserna. Det är därför risk för att man marknadsför kemikalier eller finner nya produkter för vintillverkning som gör att hemtillverkningen kommer att fortgå enligt metoder som motsvarar den med de nuvarande snabbvinsförpackningarna. För att få en återgång till den mera traditionella tillverkningen anser jag det därför motiverat att bemyndiga tillsynsmyndigheten, socialstyrelsen, att, om behov skulle visa sig föreligga, utfärda närmare föreskrifter som förhindrar att påskyndande beredningsämnen används vid hemtillverkning av vin. Ja tänker här bl.a. på kemikalier som avbryter jäsningen eller påskyndar klarningsprocessen. Det bör framgå av 10 § att ett beredningsämne inte får användas i strid mot sådana föreskrifter. - - -

På det sätt som jag nu har föreslagit bör man kunna stoppa saluhållandet av snabbvinsatser och motverka den hemtillverkning som inte utgår från egen eller köpt frukt som råvara. - Det är väsentligt att statsmakterna klart fastslår att vintillverkning med utgångspunkt från snabbvinsatser eller köpt saft inte längre är tillåten. Mot dem som genom marknadsföring av skilda produkter försöker locka enskilda att tillverka vin enligt metoder som inte är tillåtna, torde till följd av den nu föreslagna regleringen ingripanden kunna ske med åberopande av marknadsföringslagen.

Vid utskottsbehandlingen, varvid också prövades en rad motioner

med yrkande om avslag på propositionen, konstaterade utskottet (SkU 1980/81:23) inledningsvis att propositionen byggde på

förslag som lagts fram av a-nämnden och att riksdagen föregående år på utskottets hemställan ställt sig positiv till ett förbud

mot snabbvinsatser. Utskottet avvisade dock förslagen och uttalade bl.a. följande.

- - - Att möter kritik i de nu aktuella mo-

förslagen kraftig tionerna torde bl.a. bero på svårigheterna att finna en lämplig form för det avsedda förbudet. Det har inte heller visats att snabbvinsatser i betydande utsträckning köps av underåriga. En annan svaghet i förslaget är de ändringar i reglerna för hemtillverkning av vin i allmänhet som socialministern funnit nödvändiga att föreslå, bl.a. för att marknadsföringslagens bestämmelser skall kunna användas mot en befarad fortsatt försäljning av vinsatser. Socialstyrelsen skall enligt förslaget få en fullmakt att fastställa vilka beredningsämnen och tillsatser som skall vara tillåtna vid hemtillverkning av vin. Utskottet finner det mindre

Reformförslag 119

1ämp1igt att 1agstiftningens räckvidd faststä11s i administrativ ordning med hänsyn tiil att bristande kännedom om dessa föreskrifter kan 1eda tiil kännbara påföljder. Sådana former av de1egering av 1agstiftning bör en1igt utskottets mening såvitt möjiigt undvikas.

Det kan en1igt utskottets mening möjiigen vara försvariigt att tiiigripa en så kompiicerad och svårkontroiierad iagstiftning som den föresiagna om de intressen man därigenom vi11 tiiigodose framstår som oavvisiiga från aikohoipoiitisk synpunkt. Utskottet finner emeliertid motiven för ett förbud mot snabbvinsatser inte vara starkare än att de kan avvisas.

Det sku11e inte vara godtagbart om underåriga i betydande utsträckning drack vin som framstäiits av snabbvinsatser. Det har dock inte visats att så är fa11et. Det sku11e också vara oti11fredsstä11ande om snabbvinsti11verkningen bidrog ti11 en påtagiigt ökad aikohoikonsumtion. Inte he11er en sådan utveck1ing har emeilertid kunnat styrkas. Snabbvinberedningen strider uppenbariigen mot statens fiska1a intressen, men det gör också den traditi0ne11a hemtiiiverkningen utan att det därför i detta sammanhang höjts några röster för förbud mot en sådan tiilverkning. Saiufö-

av snabbvinsatser kan visseriigen sägas vara styrt av ett

rgndet

sadant enski1t vinstintresse, som man i andra sammanhang sökt motverka inom a1koho1po1itiken. Detsamma kan emeiiertid sägas om den s.k. kringhandein med damejeanner, jäsrör, vinjäst m.m. vid den traditioneiia hemtiilverkningen av vin, och det enskilda vinstintresset kvarstår fortfarande inom betydande de1ar av aikoho1området, exempeivis när det gäiier bryggeri- och restaurangbranscherna.

Utskottet har med denna sammanfattning velat be1ysa att det knappast finns något avgörande argument för att förbjuda snabbvinsatserna. Mot de a11männa iämpiighetsskäi för ett sådant förbud som åberopas i propositionen ta1ar främst de kontro11- och tiiiämpningssvårigheter som förslaget sku11e medföra och kanske också i någon mån risken för att förs1aget sku11e undergräva respekten för iagstiftningen.

På utskottets hemstä11an avs1og riksdagen propositionsförsia-

gen.

Med an1edning av att SAMO i sin rapport (Ds S 1980:10) Om a1kohoipolitiken kunnat konstatera att en ökning skett av den i11ega- 1a spritti11verkningen föres1ogs i prop. 1980/812179 en betydande straffskärpning för o1ov1ig tiliverkning av sprit samt o1ov1ig renaturering av teknisk sprit och a1koho1ha1tiga preparat. Försiaget, som innebar att straffsatserna fördubb1ades, godtogs av

riksdagen (SkU 1980/81:54, rskr 330).

120 Reformförslag

I rapporten (Ds S 1981:25) Om alkoholpolitiken II redovisade SAMO sitt ställningstagande beträffande ett av Sveriges Kemiska Industrikontor (Kemikontoret) framlagt förslag om att även andra än partihandelsbolag skulle få möjlighet att importera teknisk sprit. Förslaget, som inte innebar någon lagändring utan endast en förändring av socialstyrelsens dittillsvarande tillämpning av 4 § LFTA, avvisades av SAMO och togs sedan inte heller upp i den proposition (prop. 1981/82:143) som behandlade bl.a. SAMO:s för-

SAMO att det från alkoholpolitisk synpunkt inte var

slag. ansåg

acceptabelt att äventyra säkerheten vid hanteringen av teknisk sprit genom att frångå den restriktiva tillståndsgivningen. Särskilt i ett läge där en aktiv alkoholpolitik bedrevs i syfte att begränsa tillgången på alkoholdrycker ansågs en mindre restriktiv tillståndsgivning kunna innebära risker för att teknisk sprit användes som ersättning för alkoholdrycker och kom ut på den illegala marknaden. SAMO hävdade att de kostnads- och konkurrensaspekter som anförts av Kemikontoret borde stå tillbaka av alkoholpolitiska skäl.

Vid riksmötet 1982/83 behandlade skatteutskottet (SkU 1982/83:47) en motion med yrkande om förslag från regeringen om beskattning eller förbud mot snabbvinsatser. På hemställan av utskottet avslog riksdagen motionen. Utskottet yttrade.

Den nu aktuella motionen innehåller inte några förslag till

av de problem som är förenade med att effektivt innya lösningar gripa mot snabbvinsatserna utan att samtidigt förbjuda all hem-

av vin. Utskottet är därför inte berett att nu omtillverkning

sina tidigare ställningstaganden till dessa frågor, även om pröva utskottet nu liksom tidigare instämmer i uppfattningen att snabbvinsatserna kan bli ett allvarligt alkoholpolitiskt problem. Möjligheterna till en laglig och så enkel och snabb hemtillverkning som dessa vinsatser medger innebär att syftet med alkoholbeskattningen lätt kan kringgås. En fortsatt ökning kan skapa ett utbrett beteendemönster som inte kan godtas i längden men som kan vara värt att bryta. Som socialutskottet anfört i sitt yttrande innebär försäljningen av billiga snabbvinsatser också att alkohol finns lätt tillgänglig även för ungdomar. Utskottet utgår från att regeringen och socialstyrelsen uppmärksamt följer utvecklingen och på nytt lägger fram förslag till åtgärder mot snabbvinsat-

om försäljningen visar samma oroande utveckling som nu är

:erna a et.

Vid påföljande riksmöte tog socialutskottet (SoU 1983/84:20) upp en motion med yrkanden att riksdagen skulle begära att

regeringen tog initiativ för att förhindra inköp av alkoholhaltiga preparat i berusningssyfte. Motionärerna framhöll att det från olika håll i landet kommit uppgifter om att många personer berusar sig med alkoholhaltiga preparat som säljs fritt bl.a. vid bensinstationer, t.ex. brännvätskor och karburatorsprit. Dessa medel (ggg. Definitionsmässigt är det fråga om teknisk sprit, se avsnitt 9.2 under 12 §.) var enligt motionärerna alltför lättåtkomliga. Motionärerna framhöll vidare att bestämmelsen att teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat inte får säljas om det föreligger särskild anledning att anta att varan skall användas i berus-

ningssyfte hade visat sig svår att efterleva. Motionärerna ansåg därför att kraftfulla åtgärder borde övervägas för att om möjligt hindra att brännvätskor och dylikt inköptes i berusningssyfte. Utskottet anförde.

Utskottet har inhämtat att flera av landets kommuner har uppmärksammat socialstyrelsen ett ökat missbruk av olika slags

på

alkoholhaltiga preparat. Fran kommunerna har också uppgivits att allt yngre personer använder alkoholhaltiga preparat i berusningssyfte. Företeelsen är i och för sig inte ny. De medel som missbrukats har dock växlat genom åren. Till de preparat som numera missbrukas hör bl.a. T-Röd och -

K-Sprit.

Socialstyrelsen genomförde år 1983 en kommunenkät om missbruk av alkoholhaltiga preparat. Syftet med enkäten var bl.a. att få en översikt över situationen i hela landet och med detta som grund initiera åtgärder mot missbruket. Enkätsvaren har sammanfattats

” enligt följande:

- Ca 2/3 av kommunerna (178 st.) att ett känt missbruk av

anger alkoholhaltiga preparat förekommer i kommunen.

- Ca 1/3 av kommunerna (101 st.) har sökt och/eller av-

förebygga hjälpa missbruket genom särskilda insatser. 45 kommuner har bearbetat försäljningsställen, 24 kommuner har riktat sina insatser direkt till missbrukarna och 32 kommuner har gjort båda delarna.

- Mindre än 5 % av kända missbrukare av 25 år eller

preparaten är yngre. - Mindre än 10 % av kända missbrukareav är kvinnor.

preparaten

- 20 kommuner att missbruket minskar.

anger

- 62 kommuner att missbruket är oförändrat.

anger

51 kommuner anger att missbruket ökar.

Reformförslag

Resterande kommuner har inget känt missbruk e11er vet ej hur utveckiingen av missbruket ser ut.

Socia1styre1sen har vidare med an1edning av att fiera kommuner efter1yst informationsmateriai framstä11t foldern Missbruk av aikoho1ha1tiga preparat som kortfattat behandiar missbruk. Fo1dern har utformats på sådant sätt att dess ena sida kan användas som affisch i affärs10ka1en.

Sociaistyreisens hittiiisvarande erfarenhet är eniigt uppgift att enbart skriftiig information tili försäijningsstäiiena ger 1iten effekt. Kommuner som kombinerat skriftiig information med person-

besök och andra insatser, t.ex. Landskrona kommun, har därliga emot iyckats bra i sina strävanden att minska missbruket. I Landskrona, som genomförde en kampanj hösten 1981, iyckades man inom ett år få i stort sett a11a butiker att säija preparaten över disk e11er förvara dem undanskymt. A11a de k1ienter som vid försökets början missbrukade T-Röd upphörde med detta. Mot bak-

av denna erfarenhet distribuerade sociaistyreisen den nämngrund da foidern ti11 Iandets sociainämnder, trots att fo1dern i huvudsak riktar sig ti11 handein. Vidare har hande1ns o1ika branschorgan informerats.

Sociaistyrelsen har såsom ett ied i sin ti11synsverksamhet i januari 1984 anordnat en konferens angående missbruk av a1koho1haitiga preparat med deitagande av experter från olika myndigheter och organisationer Iiksom ti11verkare och försäijare. Styre1sen kommer inom kort att redovisa resuitatet av konferensen. Därefter kommer gjorda insatser att utvärderas.

Utskottet de1ar motionärernas uppfattning om nödvändigheten av att förhindra inköp i berusningssyfte av a1koho1ha1tiga preparat av typ T-Röd och K-Sprit. Som ovan framgått arbetar dock socia1-

redan aktivt med informationsverksamhet på detta områstyre1sen de, b1.a. mot bakgrund av de positiva resu1tat som uppnåddes under det s.k. Landskronaprojektet 1981. Utskottet finner det ange- Iäget att styre1sen fö1jer upp resu1taten härav och tar fortsatta initiativ för att förebygga missbruk av sådana preparat. Utskottet anser med hänsyn härti11 inte något riksdagsinitiativ påka1- 1at med aniedning av motionen. Motionen avstyrks.

På socia1utskottets hemstä11an avs1og riksdagen motionen.

Vid riksmötet 1984/85 behandiade skatteutskottet (SkU 1984/85:1) ett f1erta1 motioner inom det a1koho1po1itiska området. B1.a. ha-

de på nytt stä11ts krav på förbud mot försäijning av snabbvinsatser. Utskottet hänvisade till vad man tidigare uttaiat i frågan

och ti11ade.

Reformförslag

- - - De som är svårigheter förenade med en lagstiftning av angivet s1ag hänger närmast samman med att a11a de komponenter som ingår i snabbvinsatserna, av normed undantag fruktsaften, mait funnits att köpa i de affärer som tiiihandahåiiit tiilbehör för vaniig hemti11verkning av vin. Snabbvinsatsen innebär a11tså bara att man gjort ett paket som innehåiler saft, vissa kemikaiier och en bruksanvisning. Utan tvive1 underiättar vinsatserna hemtiiiverkningen av vin, särskiit som de numera saiuförs i fiertaiet större varuhus och genom men det torde vapostorderfirmor, ra svårt att faststäiia i vi1ken omfattning snabbvinerna bidragit tiil en ökad totaikonsumtion. Den i början snabbt ökande försä1jningen av vinsatser synes numera ha avtagit. Verkstäiida undersökningar tyder på att snabbvinsatserna svarar för en tredjedei av hemtiiiverkningen av vin. Den som anskaffat för utrustning tiiiverkning av snabbvin kan vid ett förbud mot vinsatserna iätt övergå tiil ordinär hemtiliverkning på samma sätt men med bi11igare råvara. Utskottet vi11 med dessa synpunkter inte försvara det k0mmersie11a utnyttjandet av hemtiiiverkningsregierna som snabbvinsatserna innebär utan endast framhåila att

svårigheterna

med bibehå11en rätt tili hemtiiiverkning av vin förbjuda saiuförandet av vinsatser.

Utskottet avstyrkte motionen iiksom en motion med yrkande om en

översyn av iagstiftningen i syfte att svensk cider ska11 få tiil-

verkas och försäijas på samma vi11kor som ö1 och starkö1. Eniigt utskottets mening måste den sistnämnda frågan bedömas främst från

a1k0ho1po1itiska utgångspunkter. Försiaget ansågs härvid ofören- 1igt med strävandena att dämpa aikohoikonsumtionen. Riksdagen föijde utskottet.

Skatteutskottet tog även vid 1985/86 års riksmöte upp en rad motioner på det a1koho1po1itiska området ti11 gemensam behandiing. B1.a. prövade utskottet (SkU 1985/86:1) tre motioner med

yrkande om åtgärder mot handein med snabbvinsatser. Försiag framfördes om förbud mot av framför a11t försäljning snabbvinsatser. ti11 ungdomar under 20 år, e11er om begränsningar i marknadsföring och införande av särski1d beskattning. Utskottet avstyrkte motionerna och anförde.

Utskottet har förståelse för uppfattningen att syftet med aikohoiiagstiftningen motverkas av försäijningen av snabbvinsatser och för oron över att ungdomen kan ti11 a1ko- Iägga grunden hoiprobiem genom en enke1 vintiiiverkning. Som utskottet konstaterat tidigare år har det emeiiertid visat sig svårt att med bibehå11en rätt ti11 hemti11verkning förbjuda e11er beskatta vinsatserna. Eniigt vad utskottet inhämtat prövas emeiiertid denna fråga på nytt inom a1kohoihandeisutredningen (S 1984:02) på

124 sou 193635

Reformförslag

av ett omarbetat från I

grundval försiag nykterhetsröreisen.

vi11 utskottet ocksa peka pa möj1igheterna att sammanhanget ingripa mot oiämpiig marknadsföring när det gäiler direktrekiam ti11 under 20 år. Utskottet vi11 också nämna det från

ungdomar

diskutabia förhåiiandet att rekiam- och a1k0ho1p01itisk synpunkt

på a1koho1området inte ti11ämpas i fråga marknadsföringsförbudet om snabbvinssatser m.m.

Utskottet utgår nu 1iksom tidigare från att hithörande probiem kommer att uppmärksammas, förutom av a1koh01hande1sutredningen också inom sociaistyreisen, konsumentverket och det a1koh01- och

narkotikapoiitiska rådet.

Utskottet avvisade också ett yrkande om återinförande av me11an-

ölet iiksom ett rörande regierna för marknadsföring av

yrkande

a1koho1fria drycker. I den sistnämnda frågan uttaiade utskottet

föijande.

Som motionärerna konstaterar har eniigt 01ika uttaianden av sociaistyreisen och konsumentverket vissa svårigheter föreiegat att marknadsföra s.k. a1koho1fritt vin och a1koho1fritt öi med den har i a1koho11agstiftningen, iivsmedeis-

utformning regierna

och k0nsument1agstiftningen. Probiemet torde dei- Iagstiftningen vis ha sin förkiaring i att nu aktueiia försök att ta upp vissa

marknaden av typen ava1k0ho1iserat öl inte har förutdrycker på setts i Eniigt vad utskottet inhämtat kommer

iagstiftningen.

nu att tas av a1koho1hande1sutredningen, och utskot-

frågan upp

tet från att syftet med motionerna kommer att ti11-

utgår

godoses.

5.2 Skrive1ser m.m.

Vissa stä11da ti11 regeringen, har överiämnats ti11

skrivelser,

I skrive1ser den 16 mars och den 14 juni 1984 har utredningen.

Nykterhetsförbund tagit upp frågan om snabbvinssatser Ungdomens och b1.a. krävt som innebär att försäijningen av

1agstiftning

snabbvinssatserna Liknande synpunkter har framförts i

stoppas. en skriveise den 10 ju1i 1984 från IOGT-NTO-röre1sen, som också

ett försiag ti11 1agändring i LHD. Från en privatpresenterat

har i skrive1se den 19 december 1984 framförts önskemåi person om förändringar i tiiiämpningen av LTD som innebär att 1äske-

- oavsett - får säijas fritt (jfr redrycker tiliverkningssätt

i avsnitt 2.1.1 för överenskommelsen år 1968 ne11an dogöreisen

Reformförslag 125

staten och företrädare för näringsiivet om tiiiverkning och försäijning av Täskedrycker). Sociaistyreisen har i skriveise den 4 november 1985 föresiagit vissa förändringar vad gälier maitdrycks- och öibegreppen. B1.a. föreslås att samiingsbegreppet maitdrycker ersätts med ordet öl och att -

en ny beteckning k1ass 0 - införs för ö1 som är he1t fritt eT1er nästan fritt från a1koho1 (se vidare avsnitt 7.1).

I skriveise den 22 juni 1981 från organisationskommittên för sociaistyreisen (se avsnitt 5.1), som överiämnats ti11 utredningen, har Tämnats vissa försiag rörande tiiiståndsprövning och ti11syn eniigt LTD och LFTA. Utöver tidigare omnämnda försiag om överförande av tiiisynsansvaret beträffande maitdryckstiiiverkningen till Tänsstyreiserna har kommittén föresiagit en vidsträckt decentraiisering beträffande såväi ti11syn som ti11ståndsgivning eniigt LFTA. Eniigt kommittén borde b1.a. ti11synen över köpare (förbrukare) av teknisk sprit med genereilt inköpstiiistånd (se under avsnitt 2.1.2) i princip kunna Täggas ut ti11 Tänsstyreiserna. Med hjäip av centraia råd och anvisningar sku11e 1änsstyre1sen på detta sätt kunna aviasta sociaistyreisens aikohoibyrå från rutinärenden. Vidare har kommittén föresiagit att övrig tiiiståndsprövning i fråga om inköp av teknisk sprit borde kunna överföras ti11 iänsstyreiserna i etapper. Den första etappen borde omfatta mindre kompiicerade ärenden och sådana ansökningar där iänsstyreisens kännedom om 1oka1a och regiona1a förhåiianden kan ha stor betydeise för sjäiva handiäggningen och för besiut.

5.3 Önskemåi framförda vid intervjuer

Vid samtai med företrädare för sociaistyreisens a1koh01- och narkotikabyrå har diskuterats en rad frågor som rör tiiiämpningen av LTD OCH LFTA. När det gä11er LTD har b1.a. föijande synpunkter framförts.

Förbudet mot användning av extrakt och koncentrat vid ti11verkning av vin och ö1 (10 och 11 §§ LTD) har visat sig svårt att upprätthåiia. Inte ens efter Taboratorieanaiys går det att på-

i 126 Reformförslag

visa om extrakt e11er koncentrat kommit ti11 användning. Skäi taiar såiedes för att förbudet upphävs. Det anses dock att förbudet rimiigtvis bör behå11as i någon form för det fa11 ett förbud mot försäijning av snabbvin- och öisatser införs.

Företrädare för aikohoibyrån har vidare framhåiiit att ti11ståndstvånget vad avser destiiiationsapparater är aiitför omfattande. Så1unda krävs t.ex. ti11stånd för mycket stora och dyrbara desti11ationsan1äggningar inom industrin 1ika vä1 som för små giasapparater på iaboratorier, museiapparater etc. Dessa typer av desti11ationsapparater bör kunna undantas från tiliståndstvånget. Å andra sidan bör bestämningen av begreppet desti11ationsapparat modifieras så att ti11ståndstvånget i praktiken också kommer att omfatta s.k. piomberade apparater.

Eniigt företrädarna för aikohoibyrån har förbudet mot överiåtelse av aktivt ko1 i vissa fa11 (19 S LTD) inte fått avsedd effekt. Aktivt ko1 säijs i stora mängder från varuhus, bensinstationer och färgaffärer, uppenbariigen för att i huvudsak användas vid i11ega1 sprittiiiverkning. Myndighetsingripanden är dock

Inte ens postorderförsäijning av aktivt ko1, som med ovaniiga. hänsyn ti11 marknadsföring o.d. uppenbar1igen sker för att ko1et ska11 användas vid o1ov1ig ti11verkning av sprit e11er rening av tekniska aikohoiprodukter, har stoppats. Förhå11andena anses ta- 1a för att bestämme1sen ändras e11er avskaffas.

Företrädarna för a1koho1byrån anser vidare att märkningsbestämmeiserna i 14 § LTD beträffande ma1t- och iäskedrycker bör ses över. Förslag har också framförts om siopande av vissa bestämme1ser om godkännande av kär1 och behå11are för mait- och 1äskedrycker, godkännande av 1äskedrycksautomat m.m.

Beträffande LFTA anser a1koho1byråns företrädare att bestämmeiserna i huvudsak bör behåiias oförändrade men att textmassan kan moderniseras och struktureras om, b1.a. för att man ska11 få närmare ansiutning ti11 LHD och LTD. Önskemåi har framförts om förtydiiganden i iagen vad gä11er b1.a. denaturering, partihan-

de] med och export av tekniska a1koh01produkter samt godkännande av a1koho1ha1tiga preparat. Det har också om det i

ifrågasatts

fortsättningen bör finnas en koppiing ti11 tu11taxans varubeteckningar. En1igt företrädarna för a1koho1byrån bör andra mer 1ämp1iga utgångspunkter sökas för gränsdragningen me11an 01ika s1ags tekniska a1k0ho1produkter.

Vid sammanträffande med företrädare för Svenska Bryggareföreningen och för o1ika bryggeriföretag har framförts önskemål om förenkiade reg1er beträffande öihanteringen. Det har b1.a. sagts att de svenska bryggerierna bör tiliåtas att sjä1va

importera starkö1 för försä1jning ti11 och

Systembo1aget restauranger e11er i vart fa11 mindre kvantiteter för och testför-

provning säijning i ans1utning tili uppbyggnad av av

1icensti11verkning ut1ändskt starköi. Vidare har uttryckts önskemåi om införande i den a11männa hande1n av en ma1tdryck med en a1koho1ha1t över

3,0 viktprocent.

sou 1986:35 129

DEL II ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG

6 INLEDNING

»Som tidigare nämnts har utredningen i sitt betänkande (SOU 1985:15) Hande1 med a1koho1drycker redovisat en översyn av iagen om handei med drycker (LHD) och 1agt fram vissa ti11 försiag iagändringar, huvudsakiigen i förenkiande syfte. I betänkandet redogörs närmare för grunderna för den nuvarande svenska a1koho1po1itiken. Dessa grunder faststä11des år 1977 genom antagandet av ett a1koho1po1itiskt som i korthet innebar att program, sociaipoiitiska insatser av ski1da s1ag sku11e vidtas i syfte att undanröja orsakerna ti11 a1k0ho1missbruk och motverka ett bruk som 1eder ti11 skador. Åtgärder sku11e också vidtas för att begränsa den t0ta1a a1koho1konsumtionen. 1ades Tyngdpunkten på insatser för ungdomen.

1977 års a1koho1p01itiska beslut medförde föri princip ingen ändring av det kontro11po1itiska regeisystemet. i form

Åtgärder

av beskattning och restriktioner i a1koh01hanteringen bibehöiis med vissa modifieringar. Rege1systemet dock Iätthantergjordes Iigare genom att bestämmeiserna koncentrerades ti11 i princip fyra 1agar (se avsnitt 2.1). Förutom i LHD finns reg1er framför a11t i iagen om ti11verkning av drycker, m.m. om (LTD), iagen försäljning av teknisk sprit och a1koh01ha1tiga (LFTA) preparat samt iagen (1977:306) om dryckesskatt.

Det a1koho1po1itiska rege1systemet kompietterades år 1978 med iagen (1978:763) med vissa bestämmeiser om marknadsföring av

Inledning

alkoholdrycker. Lagen uppställer krav på särskild måttfullhet vid marknadsföring av alkoholdrycker. I princip råder förbud mot all reklam för spritdrycker, vin och starköl.

Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att de restriktioner

M..__.s____a.__äa.__su___._e_J

som finns på alkoholområdet måste begränsas till sådana som allmänheten uppfattar som meningsfulla. Det finns enligt riksdagen risk för att förtroendet för alkoholpolitikens grunder minskar om regelsystemet är onödigt krångligt eller uppfattas som föråldrat. Det alkoholpolitiska regelsystemet har stundom också utsatts för ganska kraftig kritik. Kritiken har i första hand inriktats på de bestämmelser som reglerar handeln med alkoholdrycker men den har också kommit att beröra bestämmelser som återfinns i LTD och LFTA (se avsnitt 5.2). Det har bl.a. sagts att vissa bestämmelser saknar alkoholpolitisk betydelse och därför borde tas bort eller att bestämmelserna inte tillämpas på ett sätt som varit åsyftat. Vad särskilt gäller LFTA har pekats på att lagtexten är svåröverskådlig och svårtolkad.

Som tidigare nämnts har det fortsatta utredningsarbetet inriktats på en översyn av LTD OCH LFTA. Utredningsarbetet har dock föranlett överväganden och ställningstaganden som berör även annan lagstiftning. Sålunda har utredningen bl.a. sett över bestämmelserna i LHD om partihandel med starköl och lagt fram en särskild promemoria (Ds S 1986:4) i detta ämne.

Utredningen har enligt sina direktiv till uppgift att söka åstadkomma förenklingar och rationaliseringar - och därmed också minskad byråkrati - i det alkoholpolitiska regelsystemet. Utredningen kommer i detta syfte att i det nu avslutande betänkandet föreslå vissa lagändringar i LTD och lägga fram förslag :ill en ny lag beträffande handeln med teknisk sprit och alkoholialtiga preparat. Vidare kommer utredningen att föreslå smärre förändringar i LHD och andra författningar. Förslagen har bedönts kunna genomföras utan att man rubbar de grunder för alkoholpolitiken som fastställdes av riksdagen år 1977.

Tillverkning av drycker 131

TILLVERKNING AV DRYCKER

Tillverkningen av alkoholdrycker är omgärdad med inskränkande regler. Sålunda får spritdrycker endast framställas av Vin- & Spritcentralen. Tillverkning av vin, starköl och öl klass II är tillståndspliktig, om det inte är fråga om tillverkning i hemmet för eget behov. Denna tillverkning är också reglerad genom bestämmelser rörande själva tillverkningsprocessen.

Tillståndsprövningen när det gäller tillverkning av alkoholdrycker sköts av socialstyrelsen, som också har hand om tillsynsverksamheten på området.

Utredningen har inte funnit anledning att föreslå några mer ingripande förändringar i bestämmelserna om tillverkning av alkoholdrycker. Klart är att de nu gällande tillståndskraven bör behållas. Däremot kan det ifrågasättas om inte vissa ändringar bör göras i LTD:s grundläggande definitioner. Denna kommer att

fråga

behandlas i ett följande avsnitt. I det följande kommer också att diskuteras i vad mån åtgärder bör vidtas mot handeln med snabbvinsatser. Vidare skall prövas om det genom ytterligare åtgärder - att beexempelvis skärpta lagbestämmelser - är möjligt gränsa hembränningen. I ett särskilt avsnitt kommer att diskuteras om förutsättningar föreligger för att över tillflytta stånds- och tillsynsverksamheten enligt LTD på länsstyrelserna eller andra myndigheter.

7.1 Definitioner m.m.

Enligt de fram till år 1926 gällande definitionerna (se 1 § 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning) förstods med

spritdrycker

brännvin eller andra drycker som innehöll mer alkoholhaltiga än 22 volymprocent alkohol samt sprit och absolut alkohol, dvs. etylalkohol avsedd för förtäring. förstods alla alkohol-

Med_v1n

haltiga drycker, som inte var tillverkade av malt och som innehöll mer än 2,25 men högst 22 volymprocent alkohol.

132 Tillverkning av drycker

Enligt dessa definitioner var således en dryck, tillverkad av sprit men med högst 22 volymprocent alkohol, att hänföra till vin.

Genom beslut vid 1926 års riksdag ändrades definitionerna i samband med antagande av en ny brännvinstillverkningsförordning. I prop. 1926:217 redovisades ett förslag av kontrollstyrelsen, som i huvudsak anförde följande;

Vid övervägande huruvida icke till förhindrande av olaga brännvinstillverkning begreppet brännvinstillverkning borde närmare bestämmas, har kontrollstyrelsen funnit betydande vanskligheter möta att uppställa en definition å brännvinstillverkning. Det vore emellertid enligt kontrollstyrelsens mening tillräckligt, om förordningens tillämpningsområde angåves. I anslutning härtill har föreslagits, att förordningen skulle äga tillämpning å varje förfarande, genom vilket etylalkohol framställdes eller utvunnes, där sådant förfarande icke vore hänförligt till till-

av vin eller - - - för hänförande verkning maltdryck. Avgörande av alkoholhaltig dryck med mer än 2 1/4 volymprocent alkohol till eller till vin är nu enbart alkoholhalten. - - -

spritdryck Kontrollstyrelsen har nu förordat en sådan begreppsbestämning, att till viner räknades endast - - - viner i egentlig mening, d.v.s. genom alkoholisk jäsning framställda drycker av saft,

frukt eller andra växtdelar. - - pressad av druvor, bär, Angå-

har - - - förordat en - - - övre ende alkoholgränsen styrelsen alkoholgräns för viner av 22 volymprocent.

Departementschefen godtog kontrollstyrelsens förslag med den i jämkningen att från brännvinstillverkning undantogs förfaranden varigenom alkohol framställdes i en koncentration av 2,25 volymprocent eller därunder. Han tillfogade att det torde vara självfallet att i vin fick ingå nödvändig tillsats av sprit för för-

skärningsändamål.

De sålunda beslutade definitionerna togs sedermera också upp i 1954 års alkohollagstiftning. Först i samband med tillkomsten av förordningen (1961:180) om tillverkning av sprit och vin genomgick definitionerna vissa jämkningar. Benämningen brännvin, som i dagligt tal kommit att avse ett visst varuslag, byttes ut mot ordet sprit. Spritdrycksdefinitionen justerades i enlighet härmed. Kontrollstyrelsen hade förordat att vinbegreppet endast skulle omfatta drycker som framställts av saft från druvor, bär,

sou 193635 Tillverkning av drycker 133

frukt e11er rabarber. Departementschefen ansåg dock inte att någon ändring i förhå11ande ti11 gäiiande ordning borde vidtas.

Den a1k0ho1po1itiska iagstiftningen efter den 1 oktober 1965 innehö11 följande definitioner, fördeiade på fem o1ika författ-

ningar.

a) Förordningen (1961:180) om ti11verkning av sprit och vin

Med sprit förstås en vara, som innehå11er ety1a1koho1 i en koncentration av mer än 2,25 voiymprocent e11er, såvitt avser icke flytande vara, 1,8 viktprocent. Med ti11verkning av sprit förstås varje förfarande, varigenom ety1a1koho1 i sådan koncentration framstä11es e11er utvinnes. Såsom sprit ska11 dock icke anses vin e11er maitdryck. Ej he11er utgör framstäiining av dylik vara ti11verkning av sprit.

Tiii vin hänföres dryck, som är framstäiid genom a1k0ho1isk jäsning EVsaft från druvor, bär, frukt e11er andra växtdeiar och som hå11er mer än 2,25 men ej mer än 22 voiymprocent etyiaikoho1. Med tiiiverkning av vin avses varje förfarande, varigenom vin såiunda framstäiles.

b) Förordningen (1960:253) om ti11verkning och beskattning av malt: och laskedrycker

Med maitdryck förstås varje jäst odestiiierad dryck, som framställts med torkat e11er rostat ma1t såsom huvudsakiigt extraktgivande ämne; dock ska11 genom hembrygd ti11verkad sådan dryck anses såsom maitdryck-a11enast om den innehå11er högst 4,5 viktprocent a1koho1.

Maitdryck betecknas som 1ättö1, om a1koho1ha1ten icke överstiger 1,8 viktprocent, som öi, om alkohoihaiten överstiger 1,8 men icke 3,6 viktprocent,3ch som starköi, om a1koho1ha1ten överstiger 3,6 viktprocent. Lättöi skall anses såsom färskt, om det är jäsande eiier eijest innehå11er jäst. Annat iättöl Betecknas som 1a rat. 01 ska11 anses vara av typ A, om a1koho1ha1ten icke överstiger 2,8 viktprocent, och i annat fa11 av typ .

Med iäskedryck förstås koisyrad dryck, hänföriig ti11 tu11taxenummer 22.01 eI1er 22.02.

c) Rusdrycksförsäijningsförordningen (1954:521)

Ti11 rusdrycker hänföras i denna förordning spritdrycker, vin och starkol.

134 Tillverkning av drycker

Med s ritdryck förstås sådan sprit som icke är att hänföra ti11 teknisk sprif, aikohoihaitigt preparat e11er Iäkemedei. Med vin förstås varje dryck, som är framstäild genom aikohoiisk jäsnTñ§ av saft från druvor, bär, frukt e11er andra växtdeiar och som hå11er mer än två och en fjärdede1s men ej mer än tjugotvå voiymprocent ety1a1koho1. Med starköi förstås maitdryck, vars a1koho1ha1t överstiger tre och sex t1onde1s viktprocent.

d) Ö1försäijningsförordningen (1961:159)

Med ö1 förstås maitdryck vars a1koho1ha1t överstiger 1,8 men ické§,6 viktprocent.

e) Förordningen (1955:38) om försäijning av a1koho1fria drycker Med aikohoifri dryck förstås i denna förordning de1s Iättöl, de1s varje annan dryck som antingen är he1t fri från a1koho1 e11er icke håiier mer än två och en fjärdedeis voiymprocent a1koho1. Vad som är att hänföra ti11 1ättö1 angives i förordningen om ti11verkning och beskattning av malt- och iäskedrycker.

Före 1977 års iagstiftning genomgick bestämmeiserna den ändringen att den övre gränsen för a1k0ho1ha1ten i ö1 sänktes från 3,6 ti11 2,8 viktprocent genom siopandet av me11anö1et (SkU 1975/76:64, rskr 384).

1977 års iagstiftning innebar, som tidigare sagts, inga större förändringar sakiigt sett. En övergång skedde från voiym- ti11 viktprocent för bestämmande av den gräns vid vars överskridande en vara ska11 anses som sprit (se avsnitt 2.1.1). För maitdryck-

a11tjämt - att a1koho1ha1ten mäts i vikter gä11de - och gä11er procent. Den nya iagstiftningen medförde också att bestämningen av spritdrycker numera anges positivt i iagtexten (jfr den äldre definitionen ovan). Som spritdryck anses såiunda sprit som är avsedd att förtäras som dryck.

En annan nyhet var att benämningarna iättvin och starkvin överfördes från skatte- ti11 a1k0ho11agstiftningen. Gränsen me11an de båda s1agen av vin sattes ti11 15 voiymprocent. Dessutom s1o-

& Iiüverkning av drycker_ 135

pades regein som innebar att hembryggd maitdryck med en aikohoihait överstigande 4,5 viktprocent ansågs som sprit. Regein hade medfört svåra gränsdragningsprobiem när det gä11de frågan om ansvar för oioviig sprittiiiverkning. I stä11et infördes en bestämmeise om ansvar för otiiiåtet överskridande av viktprocent vid maitdryckstiiiverkning (28 § LTD).

Beträffande vintiiiverkningen gjordes i samband med 1977 års iagstiftning en snävare avgränsning av tiiiåtna råvaror. Avsikten var att uttryckiigen förbjuda vinframstäilning av spannmåi och rotfrukter. Eniigt nuvarande regier får vin framstä11as endast av saft från druvor, bär, frukt e11er rabarber. Används andra råvaror är det fråga om tiiiståndspiiktig sprittiilverkning.

När det gä11er det sakiiga innehå11et i LTD:s grund1äggande definitioner har det i stort sett inte framförts några önskemåi om ändringar såvitt gä11er sprit e11er vin. Däremot har från bryggerihåii framhåiiits att det av b1.a. tiiiverkningstekniska och kvaiitetsmässiga skä1 borde tiliåtas att i Sverige ti11verka och säija ett öi kiass II med högre aikohoihait än 2,8 viktprocent, exempeivis 3,2 e11er 3,5 viktprocent. Riksdagen har också, som tidigare redovisats, vid fiera ti11fä11en behandiat motionsyrkanden med försiag om återinförande av meiianöiet i den a11männa handein. Vidare har i riksdagen väckts försiag om introducering av en cider med högre a1k0ho1ha1t än 1,8 viktprocent.

Eniigt utredningens mening fa11er de nu redovisade önskemåien utanför det begränsade uppdrag som utredningen har erhå11it. Frågan om tiiiverkning och saiuförande i den a11männa handein av ett Ö1 kiass II med högre a1koho1ha1t än den nuvarande får diskuteras i annan ordning. Detsamma gä11er spörsmåiet om en starkare cider.

Utredningen föresiår såiedes inte beträffande något s1ag av aikohoidrycker någon ändring av de procentgränser för a1koh01ha1ten som för närvarande gä11er. Vad i övrigt beträffar definitionerna av o1ika dryckessiag i LTD kan sägas att de inte är heit

136 Tillverkning av drycker .

1ätti11gäng1iga och att de inte ti11 a11a de1ar överensstämmer med modernt språkbruk. Utformningen tycks dock inte ha våiiat några större svårigheter i den praktiska tiliämpningen. Detta 4 talar mot att man nu gör någon omredigering e11er modernisering, i varje fa11 av mera ingripande siag. Beaktas bör också att en ändring av de grundiäggande definitionerna i LTD för med sig ganska omfattande föijdändringar i andra författningar.

Med hänsyn ti11 det sagda har utredningen kommit fram ti11 att definitionerna i LTD i a11t väsentiigt bör Tämnas oförändrade. Vad som eme11ertid kan övervägas är att ändra beteckningen maitdryck som samiande begrepp för drycker tiiiverkade med mait som huvudråvara. Sociaistyreisen har tagit upp denna fråga i en skriveise ti11 regeringen och föresiagit att man i Tagen i stäi- Tet använder den a11mänt brukade termen ö1 som samiingsbegrepp. Beträffande de oiika ö1s1agen har socia1styre1sen föreslagit införande i LTD av beteckningarna ÖT kiass I för 1ättö1, ö1 k1ass II för öl med en a1koho1ha1t melian 1,8 och 2,8 viktprocent och ö1 k1ass III för starköl. Sociaistyreisen anser dock att begreppen 1ättö1 och starköi ska11 kunna användas vid sidan av k1assbeteckningarna. Vidare har sociaistyreisen föresiagit att man inför en ny k1ass - ö1 kiass 0 - för maitdrycker som är he1t fria e11er nästan fria från a1koho1.

Utredningen har vid sina kontakter med b1.a. bryggare och andra företrädare för bryggerinäringen fått de1 av Tiknande önskemåi. Det har b1.a. framhåiiits att begreppet 61 är a11mänt vedertaget som en beteckning på samtiiga drycker framstä11da av ma1t och att ordet maitdryck över huvud taget inte används inom branschen.

Även utredningen anser att en anpassning tili rådande språkbruk bör ske genom att ordet ma1tdryck i LTD byts ut mot ö1. Motsvarande ändring får sjä1vfa11et göras i annan Tagstiftning.

När det sedan gäiier de oiika öisiagen är det i och för sig inget som hindrar att man behåiier de nuvarande beteckningarna 1ättö1 och starköi. Ändringen av samlingsbegreppet gör det eme1-

Tillverkning av drycker 137

iertid nödvändigt att införa en ny beteckning på det me11anstarka öiet. Även bortsett härifrån måste beteckningen Ö1 som namn på en viss sorts ö1 anses mindre Iämpiig.

I dagiigt tai torde det meiianstarka öiet vaniigtvis ka11as fo1kö1. Från såväi bryggeri- som nykterhetshåii har man eme11ertid motsatt-sig att detta begrepp förs in i iagstiftningen. Utredningen vi11 he11er inte förorda en sådan lösning. Inte he11er kan det anses iämpiigt att återinföra begreppet me11anö1, som sedan gammait har förknippats med ett öi med en högre a1koho1ha1t än 2,8 viktprocent.

Under utredningsarbetet har från några hå11 föresiagits att det meiianstarka öiet ska11 ka11as 1agerö1. Ett skä1 härtiii sku11e vara att ordet Iager i andra iänder används beträffande 1iknande typer av ö1. Utredningen anser det emeiiertid tveksamt om beteckningen iageröi har förutsättningar att b1i aiimänt accepterad. Närmare ti11 hands iigger då att använda begreppet pi1sner, något som också har föresiagits under utredningsarbetet.

Enligt utredningens mening är eme11ertid det bästa aiternativet att beträffande a11a öislagen använda k1assbeteckningar (I-III). Detta överensstämmer med vad sociaistyreisen har föresiagit i den tidigare berörda skriveisen ti11 regeringen. Kiassystemet används också redan nu i stor utsträckning av bryggerierna. De nuvarande beteckningarna iättöi och starkö1 bör dock behåiias i iagtexten som alternativ ti11 beteckningarna ö1 kiass I och k1ass III. På det sättet undviks en stor mängd föijdändringar i LTD och annan iagstiftning.

Utredningen föresiår a11tså att definitionerna i LTD ändras på så sätt att sam1ingsbegreppet ö1 samt kiassbeteckningarna I-III införs i iagtexten. Däremot kan det inte anses motiverat att, som sociaistyreisen också har föresiagit, föra in kiassbeteckningen 0 för sådant öi som är fritt e11er nästan fritt från aikoho1.

138 &

7YHverkning av drycker

Sedan många år har det på marknaden funnits s.k. aikohoifritt vin, dvs. vin som har avaikohoiiserats. Aikohoihaiten iigger normait omkring 1 viktprocent, dvs. det är eniigt LTD:s definition fråga om en a1k0ho1fri dryck. Denna typ av dryck säijs i dagiigvaruhandein men marknadsförs också av Systemboiaget, som i sin katalog använder beteckningen aikohoifria aiternativ.

Eniigt 4 § LTD kan ett vin inte vara aikohoifritt; a1k0h01ha1ten i vin ska11 nämiigen iigga meiian 1,8 viktprocent och 22 vo-

Det har därför hävdats att beteckningen a1k0ho1iymprocent. fritt vin är oegentiig. I en skriveise den 11 september 1985 (85/K 1737) har emeiiertid konsumentverket uttaiat att aikohoifritt vin får anses vara en vedertagen benämning för en fruktdryck, som dock med hänsyn ti11 sin natur innehåiier en obetydlig mängd aikohoi.

Ett iiknande spörsmåi, som har aktuaiiserats på senare år, gäiier en produkt som betecknats alkohoifritt öi. Även här är det vaniigtvis fråga om en avaikohoiiserad dryck. A1koho1ha1ten 1igger normait nära n011. Någon tiiiverkning i Sverige har såvitt känt inte förekommit, utan produkten har importerats från b1.a. Schweiz och Engiand.

Vid de ti11fä11en då en försäijning av aikohoifritt ö1 varit aktue11 på den svenska marknaden har tidigare riksskatteverket och sedermera socia1styre1sen på förfrågan framhåiiit att benäm-

iagstiftning inte varit möjiig att använningen eniigt gäiiande da, då drycken inte har varit hänföriig ti11 varusiaget ö1 kiass II. Sociaistyreisens uttaianden har i samtiiga fa11 iett ti11 att produkten inte ianserats e11er att den tagits bort från marknaden. En bidragande orsak torde också ha varit bristande iönsamhet.

Om man, som utredningen har föresiagit, inför beteckningen öi som det samiande begreppet för drycker ti11verkade av mait som huvudråämne, kommer det i fortsättningen inte att strida mot LTD att marknadsföra en dryck under beteckningen aikohoifritt öl. Att beteckningen inte he11er står i strid mot marknadsförings-

av drycker 139

Tillverkning

1agstiftningens principer har framkommit vid utredningens kontakter med företrädare för konsumentverket.

Ytter1igare en fråga i sammanhanget bör beröras. Det gä11er frågan om begreppet iäskedryck ska11 anses innefatta sådana s.k. aikohoifria drycker som inte har ti11verkats på traditione11t sätt, dvs. genom att o1ika smakämnen (aromer/essenser) ti11sätts koisyrat vatten. Dessa smakämnen är i a11mänhet Iösta i a1koho1 och den färdiga läskedrycken innehå11er därför n0rma1t en mindre mängd a1koh01, vanligen högst 0,2 viktprocent. Andra “a1koho1fria drycker innehåller oftast mer a1koho1 men har då också ti11verkats på ett annat sätt. Det gä11er t.ex. 1ättö1, a1koho1fri cider, “a1koho1fritt mjöd e11er a1koho1fria festdrycker. Dessa drycker, som regeimässigt framstä11s genom natur1ig jäsning, har antingen jästs ti11 sin a1koho1ha1t e11er består av vin som ava1koho1iserats. Denna ti11verkning har ansetts godtagbar, eftersom den inte inneburit att man på konst1ad väg tilisatt grundråvaran a1koho1.

Som nämnts i avsnitt 2.1.1 in1eddes år 1966 en försäijning av iäskedrycker med aikohoibenämningar. Dryckerna hade inte ti11verkats på traditione11t sätt utan hade tiilförts sprit så att a1koho1ha1ten 1åg strax under 1,8 viktprocent. Vid marknadsföringen framhävdes särski1t att dryckerna ti11förts a1koho1. Som fö1jd av den tidigare nämnda överenskommeisen år 1968 me11an företrädare för staten och näringsiivet upphörde försäijningen av dessa drycker. Överenskommeisen, som a11tjämt ti11ämpas i praxis, innebar att en återgång skedde ti11 den traditione11a ti11verkningen av iäskedrycker. I prop. 1976/77:108 konstaterade departementschefen att det inte var nödvändigt att ersätta överenskommeisen med 1agreg1er av motsvarande innehå11. Departementschefen framhö11 dock att utveck1ingen på området borde fö1jas med uppmärksamhet.

Efter överenskomme1sen har det bara förekommit ett fåtai ärenden i frågan hos socia1styre1sen. Det har då gä11t ansökningar en- 1igt LFTA om tilistånd för inköp av vin för ti11verkning av 1äskedrycker med en a1koho1ha1t nära 1,8 viktprocent. Socia1styre1-

140 Tillverkning av drycker

sen har 1ämnat ansökningarna utan bifa11 med motiveringen att det varit fråga om en produkt som omfattats av 1968 års överenskommeise. I ett fa11 har dock ti11stånd medde1ats, vi1ket motiverades med att drycken sku11e säijas enbart genom Systemboiaget.

Det har från en dei hå11 ifrågasatts om man inte genom upphävande av överenskomme1sen borde ti11åta ti11verkning och försä1jning av a11a a1koho1fria drycker oavsett ti11verkningssätt. Det har b1.a. hävdats att även sådana drycker som har tiiiförts en mindre mängd a1koho1 kan vara ett 1ämp1igt a1ternativ ti11 1ättö1 e11er vatten som måitidsdryck.

Intresset av att ha så enkia reg1er som möjiigt ta1ar i och för sig för att man bortser från hur en iäskedryck ti11verkas, så länge a1koho1ha1ten inte överstiger den ti11åtna. De a1koho1poiitiska skä1 som 1åg bakom 1968 års överenskommeise, b1.a. intresset av att så 1ångt möj1igt begränsa a1koho1ha1ten i drycker som framför a11t är avsedda för ungdomar, får eme11ertid a11tjämt anses bärande. Det är därför angeiäget att principerna i överenskommelsen ti11ämpas även i fortsättningen. Det finns å andra sidan inte ti11räck1iga skäi att iåta överenskomme1sen ersättas av 1agreg1er med motsvarande innehå11.

I detta sammanhang bör s1ut1igen nämnas att utredningen inte har funnit skä1 att ti11styrka de förs1ag som framförts från bryggerihåil om 1ibera1are reg1er för importen av starköl.

7.2¶Snabbvinsfrågan

Det är i princip ti11åtet att ti11verka vin för eget behov. Traditione11t används färsk frukt och färska bär men, som tidigare nämnts, förekommer också en betydande ti11verkning med hjä1p av s.k. snabbvinsatser. Denna ti11verkning är enk1are och ger på kortare tid (2-3 månader) en dryck med en a1koho1ha1t av ca 8-12 volymprocent. Snabbvinsatser ti11handahå11s i dag1igvaruhande1n och av postorderföretag och kan inköpas utan restriktioner, även

& av 141

Iiüverkning drycker

av underåriga. Vissa beräkningar tyder på att försäijningen av snabbvinsatser i Sverige motsvarar en tiiiverkning av ca 10 mi1joner 1iter vin per år, vi1ket kan jämföras med Systembolagets åriiga försäijning av viner på ca 90 mi1joner 1iter.

Det har vid fiera ti11fä11en sedan början av 1970-taiet höjts röster för att stoppa hanteringen med snabbvinsatser. I samband med 1977 års Iagstiftning på aikohoiområdet infördes ett förbud mot användande av extrakt e11er koncentrat av saft vid hemti11verkning av vin. Extrakt och koncentrat var de då vaniigast förekommande typerna av utgångsråvara i snabbvinsatserna. Syftet med förbudet var att markera att hemtiliverkningen främst skuiie avse tiiivaratagande av frukt och bär. Förbudet iedde eme11ertid inte ti11 att snabbvinsatserna försvann. Tidigare använda råvaror ersattes i stor utsträckning med råsaft, vi1ket medförde att vinsatserna b1ev tyngre och otympiigare. Aiitjämt säijs dock - trots förbudet - snabbvinsatser innehåiiande extrakt e11er koncentrat av saft.

Frågan om ett eventue11t förbud mot försäijning av snabbvinsatser har diskuterats i riksdagen vid fiera ti11fä11en (se avsnitt 5.1). Förutom en rad motionsyrkanden har riksdagen också behandiat ett regeringsförslag (prop. 1980/81:91) som syftade ti11 att he1t förbjuda försäljning och användning av snabbvinsatser. Tekniskt var försiaget utformat så att i LTD sku11e införas en ny 19 a S med bestämmeiser om förbud mot sa1uhå11ande av sampackade råvaror och beredningsämnen för vintiiiverkning. Vidare föres10gs den ändringen av 10 § LTD att endast färska eiier torkade frukter, bär, rabarber e11er druvor skuiie få användas vid hemti11verkning av vin. I eniighet härmed sku11e inköpt saft, juice, koncentrat e.d. inte kunna användas vid hemtiiiverkning av vin men vä] sådan saft som hemtiiiverkaren framstäiier som ett ied i vinti11verkningen. Genom de föresiagna

ändringarna, som också innefattade straffsanktioner, och av

med tiiiämpning marknadsföringsiagens bestämmeiser ansågs det vara möjiigt att i huvudsak stoppa försäijningen av snabbvinsatser. Som en säkerhetsåtgärd föresiogs att sociaistyreisen vid sku11e kunna

behov

utfärda föreskrifter som förhindrade av b1.a. be-

användningen

142 av drycker Tillverkning

som avbryter jäsningsprocessen e11er påskyndar viredningsämnen nets klarning. Om det sku11e visa sig erforder1igt att ytterii-

skärpa åtgärderna mot snabbvinsti11verkning sku11e socia1gare styre1sen också kunna förbjuda användningen av särski1da smakti11satser vid hemti11verkning av vin.

Propositionsförsiaget godtogs eme11ertid inte (sku 1980/81:23). Som skäi angavs b1.a. att de föres1agna formerna för förbudet inte var 1ämp1iga. Det framhö11s särski1t att det av rättssäkerhetsskä1 borde undvikas att på sätt föresiagits över1åta åt socia1styre1sen att i administrativ ordning faststälia iagens räckvidd. Utskottet ansåg inte he11er att motiven för ett förbud mot snabbvinsatser var så starka att det var försvar1igt att ti11gripa en så komplicerad och svårkontro11erad 1agstiftning som den föres1agna.

Skatteutskottet har även senare avvisat yrkanden om förbud mot snabbvinsatser (SkU 1984/85:1 och 1985/86:1). B1.a. har framhå1- 1its svårigheterna att med bibehå11en rätt ti11 hemtiiiverkning förbjuda e11er beskatta vinsatserna. Utskottet har också pekat på att det inte gått att faststä11a i vi1ken omfattning snabbvinerna bidragit ti11 ökad totaikonsumtion.

en

Även i andra sammanhang har det framförts önskemål om ett förbud mot snabbvinsatser. Det har härvid b1.a. gjorts gä11ande att försä1jningen av snabbviner ti11 ungdomar har ökat under senare år. Från IOGT-NTO-röreisen har ti11 utredningen över1ämnats ett försiag ti11 ändring i b1.a. 76 § LHD med innebörd att marknads-

e11er försä1jning av saft, koncentrat e11er extrakt e11er föring särski1da beredningsämnen och ti11satser för vinberedning ska11 bestraffas såsom o1ov1ig dryckeshantering, om det framgår att den så1da varan är avsedd för hemti11verkning.

Från andra hå11 har gjorts gäiiande att det inte finns hå11bara

för ett förbud och att ett förbud inte sku11e minska argument a1koho1missbruket som sådant. Det har b1.a. hävdats efter-

att

ievnaden av ett förbud inte kan övervakas och att det 1ätt sku1-

h ie framstå som ett utsiag av kiåfingrighet.

S()L]1986 35 Tiüverkning av drycker 143

Utredningen har i avsnitt 4.2 redovisat de resultat som har kommit fram vid intervjuundersökningar om b1.a. förekomsten av vinti11verkning i hemmen. Härav framgår att såväi den traditione11a vinframstä11ningen som tiilverkning av vin med hjäip av snabbvinsatser ökade under 1970-ta1et. Snabbvinstiiiverkningen tycks dock ha ökat i något mindre utsträckning än den traditioneiia vinframstäiiningen.

I sammanhanget bör också nämnas att de uppskattningar av omfattningen av snabbvinstiiiverkningen som gjorts på grundvai de1s av genera1tu11styre1sens importsiffror från år 1979, de1s senare års intervjuundersökningar inte antyder någon förändring i snabbvinstiiiverkningen.

Intervjuundersökningarna ger inga entydiga svar i fråga om vi1ka å1dersgrupper som i första hand tiiiverkar och konsumerar snabbviner. Det finns dock inget stöd för att det i

uppfattningen mera betydande utsträckning sku11e vara som står för

ungdomar snabbvinstiiiverkningen.

Även om snabbvinstiiiverkningen inte ökar i samma takt som tidigare och även om det inte i första hand är ungdomar som syssiar med denna hantering, är det ändå fråga om ett beaktansvärt a1koho1po1itiskt probiem. Att det är förhåliandevis stora kvantiteter vin som tillverkas på detta sätt tycks vara

obestridiigt. Tiiiverkningen 1igger he1t utanför a1koho1m0n0po1et och de styrmede1 som monopoiet ger för att begränsa aikohoikonsumtionen. Vidare inrymmer försäijningen av snabbvinsatser sådana privata vinstintressen som man i andra sammanhang har sökt motverka inom aikohoipoiitiken. Det är också rimiigt att anta att åtminstone en de1 ungdomar, som inte kan skaffa sig vin på annat sätt, prövar på snabbvinstiiiverkning.

De invändningar som kan riktas mot snabbvinstiiiverkningen träffar i och för sig också de1vis den traditione11a hemtiiiverkningen av vin. Det är emeiiertid här fråga om en verksamhet som b1.a. är motiverad av intresset att ta ti11 vara frukt och bär. Den traditione11a vintiiiverkningen är också förhåiiandevis om-

144 Iiüverkning av drycker

ständlig och kräver viss sakkunskap. Att på något sätt inskrida mot denna form av vinframställning torde inte vara aktuellt.

Däremot får det, med hänsyn till vad som nyss har sagts, anses önskvärt att söka få bort eller åtminstone begränsa snabbvinstillverkningen. Frågan är då vilken metod som i så fall skulle kunna väljas. Vill man förbjuda försäljningen av snabbvinsatser, uppstår det problemet att alla eller flertalet av de komponenter som ingår i snabbvinsatserna normalt finns att köpa separat i de butiker som tillhandahåller tillbehör för traditionell hemtillverkning. I och för sig är det möjligt att, som föreslogs i 1980/81 års proposition, införa ett förbud mot saluhållande av förpackningar där flera olika råvaror eller beredningsämnen ingår. På det sättet skulle snabbvinstillverkningen åtminstone till någon del komma att minska. Det finns emellertid en klar risk för att en förbudslagstiftning, som är begränsad på det sättet, skulle kunna kringgås så lätt att den skulle framstå som meningslös eller t.0.m. löjeväckande.

Ett förbud mot försäljning av sammanhållna snabbvinsatser skulle därför behöva kompletteras med förbud mot separat saluhållande av sådana råvaror och andra ämnen som behövs för snabbvinstillverkning. Detta var också innebörden av 1980/81 års proposition. Det är emellertid förenat med stora svårigheter att i lagtext formulera ett sådant förbud, om man bl.a. vill undvika att träffa den traditionella hemtillverkningen av vin. I den angivna propositionen föreslogs att socialstyrelsen i viss utsträckning skulle få fullmakt att fastställa vilka beredningsämnen och tillsatser som skulle få förekomma på marknaden. Som skatteutskottet framhöll får det dock anses mindre lämpligt att lagstiftningens räckvidd på det sättet fastställs i administrativ ordning.

De lagändringar som har föreslagits av IOGT-NTO-rörelsen är förhållandevis enkla, sett från lagteknisk synpunkt. I tillämpningen skulle de dock med all säkerhet vålla stora praktiska pro-

SOU 198635 av drycker 145

Tillverkning

biem. Vidare sku11e den traditioneiia hemti11verkningen av vin träffas i a11tför stor utsträckning.

Sammanfattningsvis anser utredningen att det inte är någon framkomiig väg att söka införa någon form av förbud mot försäljning e11er användning av vare sig sammanhåiina snabbvinsatser e11er o1ika beredningsämnen.

Utredningen har även övervägt möjiigheten att försöka begränsa den marknadsföring som i dag förekommer vid försäijning av snabbvinsatser och tiilbehör för vintiilverkning. Det är här fråga om tidningsannonsering och rekiambroschyrer från postorderföretag och vidare skyitning och varuexponering i butiker. Från vissa håii har gjorts gä11ande att denna marknadsföring är utmanande och påträngande. Utredningen har eme11ertid vid sina kontakter med b1.a. företrädare för konsumentverket inte kunnat få belägg för att marknadsföringen sku11e vara särskiit omfattande. Den har också bara i något enstaka fa11 föran1ett ingripande med stöd av marknadsförings1agen. Så har t.ex. marknadsdomstoien i en dom år 1983 förbjudit marknadsföring av utrustning m.m. för hemtillverkning av vin genom rek1am direkt adresserad ti11 personer under 20 år.

Även om marknadsföringen av snabbvinsatser inte har en så stor omfattning som ib1and har gjorts gä11ande är det av a1koho1po1itiska skäi angeiäget att den begränsas så iångt det är möjiigt. För att konsumentmyndigheterna ska11 få större möj1igheter att ingripa kan det övervägas att utvidga ti11ämpningsområdet för den särskiida iagen (1978:763) om marknadsföring av a1koho1drycker. F.n. torde den norma1t inte kunna tiiiämpas på den nu aktueiia marknadsföringen, eftersom 1agen bara gä11er färdiga a1koho1drycker. Det är eme11ertid tänkbart att iåta åtminstone en dei av iagens bestämmeiser omfatta även marknadsföring av snabbvinsatser och ti11behör för vinti11verkning.

En1igt företrädare för konsumentverket skuiie eme11ertid en sådan iagändring inte få någon nämnvärd praktisk betydeise. För att man ska11 komma ti11 rätta med de missförhåiianden som före-

146 7YUverkning av drycker

ligger anses ingripanden med stöd av den a11männa marknadsförings1agen ti11räck1iga. Med hänsyn tiil vad som såiunda har framkommit avstår utredningen från att nu föres1å någon ändring i den särskiida 1agen om marknadsföring av a1koho1drycker.

Oavsett om det sker någon iagändring e11er ej är det eme11ertid angeiäget att myndigheter och andra organisationer som är verksamma på aikohoiområdet försöker träffa frivi11iga överenskomme1ser med företrädare för såväi detaijhandels- som postorderföretag om en begränsning e11er nedtoning beträffande marknadsföringen av snabbvinsatser. Sådana överenskommeiser har visat

vara effekiva en rad områden och bör kunna medföra en sig på förbättring även av de nu diskuterade förhåiiandena.

7.3 01ov1ig sprittiiiverkning m.m.

Som tidigare nämnts får tiiiverkning av sprit ske endast efter ti11stånd av socia1styre1sen. Spritdrycker får bara ti11verkas av Vin- & Spritcentra1en. Den som ti11verkar sprit utan ti11stånd kan straffas med upp ti11 två års fängeise e11er, om brottet är grovt, fängeise i fyra år. Med o1ov1ig spritti11verkning jämstäiis o1ov1ig renaturering av teknisk sprit och a1koho1ha1tiga preparat.

Att o1ov1ig sprittiiiverkning (hembränning) förekommer i betydande omfattning torde vara obestridligt. Anta1et personer som har dömts för hembränning har ökat under senare år och uppgick år 1984 ti11 450. Gjorda intervjuundersökningar tyder också på att förtäring av hembränd sprit är van1ig (se vidare avsnitt 4.3).

Åtski11iga åtgärder har vidtagits under årens iopp för att komma ti11 rätta med såväi hembränning som missbruk av tekniska a1kohoiprodukter. Läget är eme11ertid sådant att det behövs ytteriigare insatser. När det gä11er straffbestämmelserna får de anses vara avpassade så, att ti11räck1igt stränga påföijder kan utdömas även för grövre former av hembränning. Utredningen vili

Tillverkning av drycker 147

aiitså inte föresiå någon ändring av LTD i den deien. Av statsfinansieiia skäi viii utredningen inte heiier förorda att poiisen tiiiförs ökade resurser för att bekämpa den ifrågavarande brottsiigheten.

Som ied i försöken att motverka hembränningen har det, som framgått av tidigare avsnitt, även införts restriktioner beträffande handei och annan hantering med destiiiationsapparater och aktivt koi. När det gäiier destiiiationsapparater krävs såiunda tiiistånd av sociaistyreisen för att tiiiverkning, överiåteise, innehav eiier import skaii få ske. Överträdeise av tiiiståndskravet är straffsanktionerat.

Regieringen beträffande destiiiationsapparater får anses vara tiiiräckiigt iångtgående. Läget är emeiiertid annoriunda när det är fråga om handein med aktivt koi. Utredningen viii därför i det föijande diskutera om inte iagstiftningen på det området bör ändras.

Aktivt koi används i samband med tiiiverkning och renaturering av sprit för att rena spriten från finkeioija, denatureringsmedei och andra tiiisatser. Vidare kommer aktivt koi tiii användning vid t.ex. avfärgning av vätskor, vattenrening, kemtvätt m.m. Tiiiverkning av aktivt koi torde inte förekomma i Sverige. Försörjningen här i iandet med aktivt koi sker i stäiiet genom import från fiera oiika iänder.

Huvuddeien av det aktiva koiet används av företag i deras egen produktion. En mindre dei går tiii återförsäijning. Apoteken säijer aktivt koi i iös vikt (som puiver) samt i form av tabietter och suspension. För medicinskt bruk säijs endast tabietter och suspension.

APU föresiog i promemorian (Ds Fi 1974:9) Åtgärder mot hembränning m.m. införande av iicenstvång för import och tiiiverkning av aktivt koi. För att få behåiia sitt tiiistånd skuiie importörer och tiiiverkare åiäggas att vid återförsäijning vidta rimiiga åtgärder mot att aktivt koi kom att saiuhåiias tiii privat-

148 7YUverkning av drycker

personer i andra fa11 än då ett iegitimt behov föreiåg, t.ex. för medicinskt bruk e11er dyiikt.

mötte kritik från remissinstanserna och godtogs inte Försiaget heiier av regeringen. Departementschefen yttrade (prop. 1974:139).

- - - APU - - - har strävat efter att inte lägga onödiga

hin: der i vägen för den iegitima förbrukningen (av aktivt koi). Aven jag anser att sådan hänsyn måste tas. Vidare bör beaktas att syftet med en regiering av handein med aktivt koi iätt kan omintetgöras genom en övergång tiii andra renings- och fiitreringsmedei. Jag anser mot bakgrund av det anförda övervägande skäi taia för att en insats av annat siag görs för att bemästra hithörande probiem. Ett godtagbart resuitat bör kunna nås om förordningen om tiiiverkning av sprit och vin kompietteras med en regei om straff för den som överiåter aktivt k01 e11er annat renings- eiier fiitreringsmedei trots att han insett e11er bort inse att varan kommer att användas vid oloviig sprittiiiverkning e11er renaturering. Straffskalan bör vara densamma som för oioviig befattning med destiiiationsapparat, dvs. böter eiier fänge1se i högst ett år. Ti11 straffstadgandet bör också knytas en

om förverkande. - - regei

Bestämmelser av angiven innebörd infördes i den då gäiiande iagen (1961:180) om tiiiverkning av sprit och vin och överfördes oförändrade tiil 19 § LTD.

I praktiken torde bestämmelserna om aktivt ko1 ha haft mycket ringa effekt när det gäiler att motverka hembränning. Aktivt ko] säijs i många varuhus, i färgaffärer och på bensinstationer. Postorderförsäijningen är också omfattande. Det kan på goda grunder misstänkas att denna försäijning i huvudsak är avsedd för rening av oioviigen tiiiverkad sprit och av tekniska a1kohoiprodukter.

Eniigt företrädare för sociaistyreisen är det i hög grad påkai- 1at med en skärpning av regierna för hanteringen av aktivt k01. Utredningen är av samma mening. Det iigger därvid nära tiil hands att, som APU föres1og, införa ett tiiiståndssystem för handein med aktivt kol. Sjäivfaiiet kommer detta att medföra ett visst besvär för de iegitima användarna. Det krävs också att myndighetsresurser avsätts för tiiiståndsprövningen. Dessa nack-

SOLZl98635 7YUverkning av drycker 149

delar väger dock mindre tungt, jämfört med ange1ägenheten av att så långt möjiigt begränsa hembränningen och missbruket av tekniska a1k0ho1produkter. Ett tiiiståndskrav beträffande hande1n med aktivt k01 torde kunna få en icke ringa betydeise i dessa avseenden, även om regleringen i viss mån kan kringgås genom en övergång ti11 andra reningsmedei.

I och för sig kan det, som APU var inne på, övervägas att begränsa ti11ståndskravet tiil enbart införse1 och tiilverkning av aktivt ko] och låta såväi överiåteise som innehav förbii oregierat. Ett sådant system sku11e i ett iniedningsskede medföra ett minskat utbud även i detaijhandein av aktivt ko1. På sikt kan emeiiertid en effektiv spärr mot obehörig försäijning tiil privatpersoner inte uppnås utan en regiering också av överiåteiseiedet.

Utredningen föresiår såiedes att såväi import och tiilverkning som överiåteise av aktivt k01 ska11 kräva tiiistånd. Däremot behöver knappast sjäiva innehavet regieras.

Tiliståndskravet bör för att vara effektivt gäiia även varor som deivis består av e11er innehå11er aktivt ko1, t.ex. reningsfiiter för vätskor. Det finns eme11ertid inte aniedning att kräva ti11stånd beträffande varor av detta s1ag som inte a11s e11er endast med svårighet kan användas i obehörigt syfte. Vidare bör apotekens handei med aktivt ko1 undantas från regieringen. Med hänsyn härtiii bör regeringen e11er, efter regeringens bemyndigande, s0cia1styre1sen kunna föreskriva undantag från tili-

ståndspiikten.

Att tiiiståndsgivningen bör vara restriktiv är sjä1vk1art. I princip bör ti11stånd endast ges när det finns garantier för att k01et ska11 komma ti11 en 1ega1 industrieii användning.

Utredningen föresiår att tiiiståndsfrågorna handiäggs av s0cia1styreisen, som redan i dag har hand om tiiiståndsprövningen beträffande destiiiationsapparater. Sociaistyrelsen bör också ha ansvaret för att bestämmeiserna efterievs. Som föijd härav

bör_

sociaistyreisen kunna inskrida mot eventue11 misskötsamhet genom

150 7YUverkning av drycker &

varning e11er återka11e1se av tiliståndet. Utredningen föres1år också att ti11ståndsbestämme1serna komp1etteras med bestämme1ser om straffansvar och förverkande.

7.4 Ti11stånds- och ti11synsmyndighet

Som framgått av den tidigare redogöreisen i avsnitt 2.2 och 3 hand1ägger sociaistyreisen samt1iga ti11ståndsärenden eniigt LTD. Socia1styre1sen utövar också ti11syn över efter1evnaden av 1agen. Frågorna handiäggs på byrån för a1koho1- och narkotika-

frågor.

Sociaistyrelsen övertog i samband med 1977 års a1koh01po1itiska bes1ut riksskatteverkets tidigare uppgifter som ti11stånds- och ti11synsmyndighet på aikohoiområdet. I propositionen 1979/80:6 om socia1styre1sens uppgifter och organisation m.m. ansågs det böra prövas om inte socia1styre1sens uppgifter med b1.a. ti11ståndsgivning eniigt aikoholiagstiftningen kunde decentraiiseras ti11 iänsstyreisernas s0cia1a enheter. Regeringen gav den 20

1979 organisationskommittên för sociaistyrelsen i uppseptember drag att förbereda de närmare bes1ut som kunde behövas beträffande sociaistyreisens uppgifter, resurser och organisation. Kommittén sku11e särskilt beakta möjiigheterna ti11 decentraiisering och förenk1ingar av socia1styre1sens arbete. Kommittén 1ämnade den 28 november 1980 försiag ti11 b1.a. ny organisation av socia1styre1sen. Kommittén avs1utade sitt arbete genom att den 22 juni 1981 över1ämna förs1ag rörande ti11ståndsgivning, ti11syn m.m. på a1k0ho1området.

Vad gä11er LTD ansåg kommittén att ti11synen över maitdrycksti11verkningen i fortsättningen borde utövas av 1änsstyre1sernas s0cia1a enheter. En sådan ti11syn ansågs 1ämp1igen kunna förenas med iänsstyreiserna ti11synsuppgifter. Det framhö11s att 1änsstyreiserna, på grund av sitt ansvar för tiliståndsfrågor rörande hande1 med ö1 k1ass II, redan i dag har an1edning att hå11a fort1öpande kontakt med bryggerierna i regionen. Vidare framhö11s det väsentiiga i att utnyttja den goda kännedom om regio-

& 151

Tiüverkning av drycker

na1a och 1oka1a förhåiianden som finns hos iänsstyreiserna. Beträffande vin- och sprittiiiverkningen det däremot inte

ansågs

finnas skäi att decentraiisera tiiisynsansvaret.

Enligt utredningens mening saknas aniedning att överväga några förändringar när det gäiier viiken myndighet som ska11 ha hand om tiilståndsprövningen eniigt LTD. Särskiit bör framhåilas att vissa ärenden kräver en sakkunskap som inte utan vidare kan överföras tiil regionala myndigheter. Av samma skäi bör inte he11er tilisynsansvaret för vin- och sprittiiiverkningen överföras ti11 någon annan myndighet.

Som framgått av den tidigare redogöreisen i avsnitt 3.2 bedrivs den nuvarande ti11synen över i huvudsak

maitdryckstiiiverkningen med utnyttjande av bryggeriernas rapportering för bestämmande av dryckesskatt. Någon utbyggd ti11syn torde inte behövas. Vid behov kan samråd sjäivfaiiet ske me11an riksskatteverket och socia1styre1sen.

En1igt utredningens mening finns inte skä1 att åiägga iänsstyre1serna ett särski1t tiiisynsansvar när det gä11er ti11verkningen av ö1. Det kan tiiiäggas att den ti11syn som i detta sammanhang får anses väsentiig, nämiigen kontrolien av bryggeriernas distribution och försäijning av ö1 redan i dag åviiar iänsstyre1serna en1igt LHD.

8 HANDEL MED TEKNISK SPRIT OCH ALKOHOLPREPARAT

används - förutom för av alkoholdrycker Etylalkohol tillverkning - även för en rad mycket skiftande ändamål inom industrin, hälsovården, undervisnings- och forskningsverksamheten etc. Regler om användning av alkohol i dessa sammanhang finns i den tidigare berörda lagen om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (LFTA). Import, försäljning och inköp inom landet av teknisk sprit kräver normalt tillstånd, medan tillståndskravet beträffande alkoholhaltiga preparat är begränsat till importen. Alkoholhaltiga preparat får dock inte säljas inom landet utan att först ha blivit godkända. Beträffande såväl teknisk sprit som alkoholpreparat som inte är avsedda för förtäring gäller att de i princip måste vara denaturerade.

Tillståndsgivningen och annan prövning enligt LFTA sköts av socialstyrelsen, som också har tillsynsansvaret.

Vid utredningens kontakter med företrädare för socialstyrelsen och andra som berörs av den aktuella regleringen har framkommit att reglernas tillämpning i stort sett inte vållar några problem. En del önskemål om förändringar har dock framställts. Bl.a. har från flera håll, däribland företrädare för socialstyrelsen, framhållits att lagen är svåröverskådlig samt att vissa frågor är bristfälligt reglerade.

Utredningen har inte funnit anledning att föreslå några större sakliga förändringar beträffande regleringen av handeln med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Utredningen har dock i likhet med bl.a. socialstyrelsen funnit det önskvärt att ge författningstexten en ny utformning. Utredningen föreslår därför att LFTA ersätts av en ny lag om handel med teknisk sprit och alkoholpreparat. I sak motsvarar de föreslagna reglerna i huvudsak de bestämmelser som gäller i dag. Lagtexten har dock moderniserats

154 Handel med teknisk sprit och alkoholpreparat

och omdisponerats. Vidare har vissa kompletteringar och förtydliganden gjorts. Närmare kommentarer redovisas i specialmotiveringen (avsnitt 9.2).

Utredningen har i samband med utarbetandet av det nya lagförslaget haft anledning att ta upp vissa frågor till närmare överväganden. I det följande lämnas en redogörelse för dessa frågor.

8.1 Definitioner

Enligt den nuvarande lagstiftningen förstås med teknisk så-

sprit dan sprit som är avsedd att användas för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat ändamål och som är hänförlig till tulltaxenummer 22.08 eller 22.09 A eller B. Till teknisk sprit hänförs också spritdrycker, vin och starköl som används för de nu angivna ändamålen.

Tulltaxenummer 22.08 omfattar odenaturerad etylalkohol och finsprit med en alkoholhalt på 80 volymprocent eller högre samt denaturerad sprit oavsett alkoholhalt. Tulltaxenumer 22.09 A och B avser i huvudsak sprit som inte kan hänföras till 22.08 samt likörer och andra spritdrycker.

Med alkoholhaltigt preparat förstås en vara som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol och som inte är hänförlig till tulltaxenummer 22.03-22.08 eller 22.09 A eller B och inte heller är sådant läkemedel för vilket läkemedelsförordningen (1962:701) gäller.

Teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat definieras alltså delvis med utgångspunkt i tulltaxan (1977:975). Denna definitionsform infördes i samband med tillkomsten av LFTA, som då ersatte en nästan femtio år gammal lagstiftning. Hänvisningen till tulltaxans nomenklatur infördes i syfte att helt klargöra varuområdenas inbördes avgränsning (prop. 1961:122).

Handel med teknisk sprit och 155

alkoholpreparat

Det har från sociaistyreisehåli hävdats att hänvisningen ti11 tu11taxan i vissa fa11 medför att produkter, som med hänsyn ti11 exempeivis en 1åg missbruksrisk inte borde underkastas särskiid kontroii, 1ikvä1 träffas av ti11stånds- och tiilsynskraven i LFTA. Även andra tiiiämpningssvårigheter kan förekomma. Indelningen av produkterna borde därför en1igt socia1styre1sen inte 1ängre bygga på nomenkiaturen i tu11taxan utan i stä11et utgå från exempeivis produktens fariighet i missbrukshänseende.

Utredningen de1ar uppfattningen att hänvisningen till tu11taxan och den därav föijande uppdeiningen av oiika tekniska

a1k0ho1produkter i en tiiiståndsfri resp. en tiiiståndsbunden sektor inte är invändningsfri. I huvudsak har eme11ertid systemet inte vå11at några svårigheter i den praktiska tiliämpningen. Ti11 en del har probiemen iösts genom att det har getts dispens från tiiiståndstvånget i de fa11 då ett sådant tvång inte varit sakiigt motiverat e11er där ett tiilståndsförfarande inte varit praktiskt genomförbart.

Mot denna bakgrund anser utredningen att det inte nu bör övervägas att göra någon större förändring av indeiningssystemet. De gä11ande definitionerna bör a11tså behå11as i princip oförändrade. För att möjliggöra en fortsatt fiexibiiitet i tiliämpningen föres1år dock utredningen att det i den nya Iagen införs en forme11 möj1ighet för regeringen e11er, efter regeringens bemyndigande, socia1styre1sen att föreskriva undantag från bestämme1serna om tiiistånd. Ti11 denna fråga återkommer utredningen i specia1motiveringen under 12 §.

Vad i övrigt gä11er definitionerna föres1år utredningen att ordet a1koho1ha1tigt preparat för enkeihetens sku11 byts ut mot a1k0ho1preparat. Utredningen anser också att begreppet denaturering bör definieras i 1agtexten (se närmare speciaimotiveringen under 5 §).

156 Handel med teknisk sprit och alkoholpreparat

8.2 Hande1 med teknisk sprit

Handein med teknisk sprit kännetecknas av att antalet försä1jare/ partihand1are är förhåliandevis 1itet (se avsnitt 2.3) och att a11 försäijning, vare sig den sker ti11 storförbrukare inom industrin e11er ti11 mindre förbrukare såsom 1aboratorier och dy- 1ikt, noga kontro11eras genom framför a11t den rapportering som verkstä11s av försäijarna. Som huvudprincip gä11er att ti11stånd tili införse1 och försäijning endast medde1as företag som yrkesmässigt syssiar med grossistförsäljning av tekniska a1koh01produkter och iiknande. Företag som i sin röre1se har behov av teknisk sprit för t.ex. framstä11ning av någon annan produkt har inte ti11åtits att sjä1va importera spriten utan har varit hänvisade att köpa via grossisterna/partihand1arna.

För att missbruksrisken ska11 begränsas ytter1igare gä11er att samt1iga köpare av teknisk sprit måste ha tiiistånd, genere11t e11er i varje särski1t fa11. Ti11stånden grundas på en behovsprövning. Vid sjä1va inköpet måste ti11ståndet företes hos försä1jaren, som gör en anteckning om inköpet och senare inrapporterar försä1jningen ti11 socia1styre1sen. Socia1styre1sen får därigenom en kontro11 i efterhand av att ti11ståndet inte överskridits.

Det har inte från något hå11 framförts önskemåi om en upp1uckring av tiiiståndsbestämmelserna beträffande hande1n med teknisk sprit. Inte he11er utredningen anser att det finns aniedning ti11 någon ändring när det gä11er införse1 och försä1jning. Däremot sku11e det, av hänsyn ti11 intresset att motverka onödig byråkrati, kunna övervägas att s1opa kravet på ti11stånd ti11 inköp av teknisk sprit. Kontr011en av att det inte finns risk för missbruk hos inköparna sku11e då få 1äggas över på sä1jföretagen.

Det tota1a anta1et ärenden en1igt LFTA hos socia1styre1sen upptas ti11 mer än tre fjärdedeiar av ärenden om ti11stånd ti11 inköp av teknisk sprit. Ett avskaffande av detta ti11ståndskrav sku11e så- 1edes innebära en avsevärt minskad arbetsbörda för den ti11-

ståndsprövande myndigheten.

SOL 1986:35 Handel med teknisåk sprit och alkoholpreparat 157

Utredningen har eme11ertid inte funnit något gehör för tanken att siopa tiiiståndskravet för inköp av teknisk sprit. Det har b1.a. sagts att eventueiia administrativa vinster inte skuiie stå i rimlig proportion ti11 den försämrade k0ntr011 av verksamheten som sku11e b1i föijden. Företrädare för säijföretagen har också uttryckt stor tvekan inför möjiigheten att dessa företag sku11e ta på sig ett kontroiiansvar.

Utredningen har därför stannat för att inte he11er när det gäiler inköp föresiå några förändringar i tiiiståndssystemet beträffande handein med teknisk sprit. Som tidigare nämnts bör dock ti11ståndskravet göras fiexibeit på så sätt att regeringen eiier, efter regeringens bemyndigande, sociaistyreisen i vissa situationer ska11 kunna föreskriva om undantag från

tiiiståndsplikten.

Det har från en dei hå11 framförts önskemåi om en förändring av den praxis som gäiier beträffande kriterierna för beviijande av ti11stånd ti11 införsei och försäijning av teknisk sprit. Det har framhåiiits att även andra än renodiade grossister/partihandiare borde ti11åtas att exempeivis importera teknisk sprit för användning i den egna produktionen.

Frågan behandiades redan i början av 1980-ta1et av SAMO (se avsnitt 5.1), som emeiiertid avvisade tanken på en förändrad praxis med hänvisning ti11 att det från a1k0ho1po1itisk synpunkt inte var acceptabeit att äventyra säkerheten vid hanteringen av teknisk sprit genom att frångå den restriktiva tiiiståndsgivningen. SAMO ansåg att såväi kostnads- som konkurrensaspekter borde stå tiilbaka för de aikohoipoiitiska hänsynen.

Utredningen har för sin dei inte kunnat finna att det föreiigger sådana praktiska probiem som motiverar en ändrad praxis i ti11-

ståndsgivningen. Sku11e sådana svårigheter uppstå, kan givetvis

frågan tas upp på nytt.

Liksom i dag bör som princip gä11a att tiiistånd tiil bara

inköp får avse sådan teknisk sprit som är denaturerad.

158 Handel med teknisk sprit och alkoholpreparat

Frågan om vem som skall ha hand om tillståndsprövningen behandlas i ett kommande avsnitt.

8.3 Handel med alkoholpreparat

Av LFTA framgår att handeln med alkoholpreparat i princip är fri. Tillstånd krävs endast för införsel. I LFTA sägs emellertid också att alkoholpreparat som inte är avsedda för förtäring normalt inte får införas eller säljas i landet utan att först ha denaturerats på sätt socialstyrelsen föreskrivit eller godkänt. Bestämmelsen innebär i praktiken att försäljning av ett visst alkoholpreparat inte är möjlig utan föregående prövning och godkännande av socialstyrelsen.

Inte heller vad gäller alkoholpreparat har utredningen funnit anledning att överväga några förändringar i tillståndssystemet. Införsel bör alltså liksom i dag vara tillståndspliktig. I den nya lagen bör också uttryckligen slås fast att det endast får säljas sådana alkoholpreparat som har godkänts av socialstyrelsen. Ett sådant krav bidrar till att hålla marknaden fri från alkoholprodukter som lätt kan missbrukas. För att missbruksrisken ytterligare skall motverkas bör det vidare föreskrivas i lagen att alkoholpreparat som inte är avsedda för förtäring i princip skall vara denaturerade.

Liksom beträffande handeln med teknisk sprit bör undantag från kraven på tillstånd och godkännande kunna medges i vissa fall. Sålunda bör tillstånd till införsel av produkter med ringa missbruksrisk, exempelvis vissa färger, inte vara nödvändigt.

8.4 Tillstånds- och tillsynsmyndighet

Tillstånds- och tillsynsverksamheten enligt LFTA åligger som tidigare nämnts socialstyrelsen. Ärendena handläggs av alkohol- och

narkotikabyrån.

SOL 1986:35 Handel med teknisk och

sprit alkoholpreparat 159

Som redovisats i avsnitt 5.1 och 5.2 föreslog den år 1979 tillsatta organisationskommittén för socialstyrelsen en vidsträckt decentralisering beträffande såväl tillsyn som tillståndsgivning enligt LFTA. Enligt kommittén borde bl.a. tillsynen över köpare/ förbrukare av teknisk sprit med generella inköpstillstånd i princip kunna läggas ut på länsstyrelserna. Vidare föreslog kommittén att den individuella tillståndsgivningen i om inköp av tek-

fråga

nisk sprit skulle överföras till länsstyrelserna i etapper. Den första etappen skulle omfatta mindre komplicerade ärenden och sådana ansökningar där länsstyrelsernas kännedom om lokala och regionala förhållanden var av speciell betydelse.

Som tidigare nämnts omfattar socialstyrelsens tillståndsprövning enligt LFTA i huvudsak frågor om inköp av teknisk sprit och ärenden om godkännande av alkoholpreparat. Det sammanlagda antalet ärenden uppgår till ca 2 000 per år. Flertalet (ca 1 500) avser tillstånd till inköp av teknisk sprit för tekniska, industriella eller medicinska ändamål.

Tillsynsverksamheten bygger huvudsakligen på den rapportering om försäljningen av teknisk sprit som genomförs av försäljarna/partihandlarna. Företrädare för socialstyrelsen företar dessutom regelbundna inspektioner av såväl försäljare som köpare av teknisk sprit.

Såvitt framkommit vid utredningens kontakter med företrädare för socialstyrelsens alkohol- och narkotikabyrå samt med företrädare för försäljningsföretagen den verksamhet

fungerar som regleras genom LFTA tillfredsställande. Det har bl.a. framhållits att kontakterna mellan socialstyrelsen och branschföretagen är mycket goda och att det fortlöpande ömsesidiga utbytet av information i olika frågor, bl.a. genom den s.k. (se av-

denatureringsgruppen snitt 2.2), är mycket värdefullt när det gäller att komma till rätta med missbruket av teknisk (brännvätskor

sprit och dylikt). En decentralisering av tillstånds- och tillsynsuppgifterna enligt LFTA skulle, har det sagts, gå ut över kraven och

på likformighet konsekvens i handläggningen. Det har vidare gjorts gällande att det inte är möjligt att till överföra den kemisk-

länsstyrelserna

l

i 160 Handel med teknisk sprit och alkoholpreparat

tekniska som behövs vid bedömningen av ett stort antal

kompetens frågor enligt LFTA. En decentralisering anses också medföra ökad byråkrati totalt sett.

En utgångspunkt vid övervägandet av vem som bör ha hand om tillståndprövningen enligt LFTA måste enligt utredningens mening vara att uppgiften inte utan starka skäl bör flyttas från socialstyrelsen. Denna myndighet har genom alkohol- och narkotikabyrån en väl fungerande organisation och stor vana att handlägga ärenden enligt LFTA. Myndigheten har också den kemisk-tekniska kompetens som behövs. En överflyttning av verksamheten till länsstyrelserna skulle medföra praktiska svårigheter och åtminstone i ett inledningsskede leda till ökade kostnader för samhället totalt sett. Den överblick och de kunskaper som socialstyrelsen behöver i det förebyggande arbetet på alkoholområdet skulle dessutom minska.

Av särskild betydelse är att länsstyrelserna inte rimligen själva kan få den kemisk-tekniska kompetens som i många fall krävs vid tillståndsprövningen. Även om sakkunnighjälp i viss mån kan hämtas utifrån, måste bristen på egen sakkunskap hämma verksamheten. Till detta kommer risken för oenhetlighet i rättstillämpningen, om ett så begränsat antal ärenden som det trots allt är fråga om delas upp på ett flertal olika myndigheter. Detta gäller även om länsstyrelsernas beslut kan överklagas.

Det bör också framhållas att behovet av lokal eller regional kännedom normalt inte är framträdande i frågor som rör tillstånd enligt LFTA. De som söker tillstånd är ofta företag som har sin verksamhet förlagd till olika delar av landet. En decentralisering skulle i dessa fall leda till samordningsproblem.

Kravet på kemisk-teknisk kompetens gör sig inte minst gällande i ärenden om godkännande av alkoholpreparat, som i allmänhet kräver laboratorieanalyser. Organisationskommittêns förslag torde i och för sig innebära att dessa ärenden skall ligga kvar hos socialstyrelsen. För närvarande handläggs emellertid en ansökan om godkännande av ett alkoholpreparat ofta gemensamt med en fråga om tillstånd till inköp av teknisk sprit för tillverkningen av pre-

Handel med teknisk sprit och alkoholpreparat 161

paratet. En uppde1ning av dessa ärenden me11an o1ika

myndigheter sku11e innebära k1ara nackde1ar för såväl sökandena

som myndigheterna sjä1va.

En1igt utredningens uppfattning 1eder det anförda ti11 att en överf1yttning av ti11ståndsprövningen LFTA inte bör komma

en1igt i fråga. Med hänsyn ti11 att av

hanteringen ti11ståndsfråg0rna

intimt hör och ti11 att även

samman med ti11synsverksamheten ti11synen kräver en viss kemisk-teknisk kompetens bör inte he11er ti11synsansvaret överföras på 1oka1a e11er regionala myndigheter. Sjä1vfa11et bör dock även i fortsättningen hå11a

socia1styre1sen sig informerad i exempe1vis missbruksfrågor

genom fort1öpande kontakter med b1.a. kommunaia instanser och

po1ismyndigheter.

sou 1986:35 163

9 SPECIALMOTIVERING

9.1 Lagen om tiiiverkning av drycker (LTD)

1 §

Med sprit förstås en vara som innehå11er a1koho1 i en koncentration av mer än 1,8 viktprocent. Med tiiiverkning av sprit förstås varje förfarande, varigenom a1koho1 i sådan koncentration framställs e11er utvinns. Vin e11er ö1 anses dock inte som sprit. Ej he11er

utgör framstäiining av sådan dryck tiiiverkning av sprit.

Med mäsk jäsande vätska som b1ir

förståsoen sprit, om jäsningen far fortga sa att a1koho1ha1ten överstiger 1,8

viktprocent.

Med a1koho1 avses i denna 1ag etyiaikohol.

I sin hittiiisvarande 1yde1se innehå11er LTD inte defini-

någon

tion av begreppet mäsk. Begreppet förekommer emeiiertid i

några

av iagens bestämmelser (27, 35 och 36 §§). I tiiiämpningen avses med mäsk en jäsande vätska som b1ir sprit, om jäsningen får fortgå så att a1koh01ha1ten överstiger 1,8

viktprocent. Frågan om en vätska är sprit e11er mäsk är viktig framför a11t med hänsyn ti11 straffskatten (37 §). Straffskatt utgår nämiigen för tiiiverkning av sprit men inte för beredning av mäsk. A1koho1haiten vid bes1agsti11fä11et avgör om det är om ti11verk-

fråga

ning av sprit e11er beredning av mäsk.

En1igt utredningens mening bör det kiart framgå av 1agen vad som avses med mäsk. En definition har därför in som ett

tagits nytt andra stycke i förevarande paragraf.

I första stycket har ordet maitdryck bytts ut mot ordet öi (se avsnitt 7.1). Övriga ändringar är av redaktioneii art.

Specialmotivering

4 §

Med ö1 förstås en jäst, odestiiierad dryck som är framstä11d med torkat e11er rostat ma1t som huvudsakiigt extraktgivande ämne. Ö1 klass I (iättöi) är ö1 som innehå11er högst 1,8 viktprocent a1k0ho1. Färskt 1ättö1 är iättöi som jäser e11er eijest innehå11er jäst. Annat 1ättö1 kaiias iagrat Iättöi. Öl k1ass II är ö1 vars a1koho1ha1t överstiger 1,8 men inte 2,8 viktprocent. ÖI klass III (starkö1) är ö1 som innehå11er mer än 2,8 viktprocent a1k0h01.

Paragrafen har ändrats på så sätt att det de1s införts ett nytt samiande (ö1) för drycker ti11verkade med mait som hu-

begrepp vudråämne, de1s införts kiassbeteckningar för de oiika s1agen av öl. Dessa frågor har behandiats i avsnitt 7.1.

7 §

Sprit får inte ti11verkas utan ti11stånd av sociaistyreisen.

Eftersom socia1styre1sen ensam har hand om tiiiståndsprövningen eniigt LTD, har den hittiiisvarande beteckningen “ti11ståndsmyndigheten genomgående bytts ut mot sociaistyreisen. Som en föijd härav har ordet s0cia1styre1sen satts in i förevarande paragraf.

9 §

Vin, starköl e11er ö1 kiass II får inte ti11verkas utan ti11stånd av sociaistyreisen, om det inte gäiier ti11verkning i hemmet för eget behov.

har ändrats ti11 föijd av utredningens förslag om in- Paragrafen förande av kiassbeteckningar för ö1. Vidare har ordet sociaistyre1sen förts in.

10 §

Paragrafen innehåiier i sin nuvarande 1yde1se ett förbud mot användning av extrakt e11er koncentrat av druvmust e11er av annan fruktsaft vid tiiiverkning av vin. Sociaistyreisen kan medge undantag från förbudet vid yrkesmässig vintiiiverkning.

Som tidigare nämnts infördes extrakt- och koncentratförbudet i samband med 1977 års iagstiftning. Aniedningen tili förbudet var den stigande försäijningen av snabbvinsatser, som vid den tiden huvudsakligen innehöii extrakt e11er koncentrat som utgångsråvara. Det kan emeiiertid starkt ifrågasättas om förbudet har haft någon praktisk betydeise. Som framgått av den tidigare framstäiiningen har det inte inträffat någon nedgång i försäijningen av snabbvinsatser. I de förekommande paketen har extrakten och koncentraten i stor utsträckning bytts ut mot råsaft. Än i dag förekommer emeilertid extrakt e11er koncentrat för vintiiiverkning i den a11männa handein.

Om extrakt e11er koncentrat säijs under sådana omständigheter att det framgår att varorna är avsedda för vintiiiverkning, torde detta i vissa fail kunna beivras som medverkan tiii o1ov1ig ti11verkning av vin (28 och 34 §§). Möjiigheten att upptäcka denna typ av brott har dock visat sig vara mycket små. B1.a. anses det omöjiigt att ens efter iaboratorieanaiys kunna påvisa om extrakt e11er koncentrat kommit ti11 användning vid vinberedningen. Såvitt känt har endast i något enstaka fa11 - och då efter anmäian av sociaistyreisen - en fäiiande dom meddeiats för detta siag av medverkan ti11 o1ov1ig vintiiiverkning.

Under utredningsarbetet har det från fiera hå11, b1.a. från företrädare för sociaistyreisens aikohoibyrå, sagts att förbudet mot användning av extrakt e11er koncentrat bör upphävas. Eftersom förbudet knappast har haft någon praktisk betydeise och då det är angeiäget att så iångt möjiigt utmönstra sådana iagregier som inte är meningsfuiia, anser även utredningen att förbudet bör tas bort. När det gäiier de vägar som kan väijas för att begränsa försäijningen av snabbvinsatser hänvisas ti11 avsnitt 7.2.

Specialmotivering

11 §

För tillverkning av starköl och öl klass II inom landet får användas endast torkat eller rostat malt, omältad spannmål, socker, honung samt humle, jäst och vatten. Vid tillverkning av starköl och öl klass II får inte mera socker eller honung tillsättas än som i vikt motsvarar en tredjedel av vikten av använt malt. Starköl med en alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent får inte tillverkas i hemmet och av tillverkare endast för utförsel ur landet. Färskt lättöl med en stamvörtstyrka som överstiger 6 procent får inte tillverkas. Socialstyrelsen får för särskilda fall medge undantag från bestämmelserna i denna såvitt avser annan tillverkning än

paragraf hemtillverkning.

Första stycket har ändrats till följd av förslaget om införande av klassbeteckningar för öl.

I konsekvens med vad som föreslagits i det föregående beträffande vintillverkning upphävs, såvitt gäller andra stycket, förbudet mot vändning av extrakt och koncentrat av malt vid tillverkning av starköl och öl klass II.

I femte stycket har tillståndsmyndigheten bytts ut mot socialstyrelsen. Ändringarna i övrigt är av redaktionell natur.

12 §

Annan tillverkare av sprit än partihandelsbolaget får förfoga över av honom tillverkad sprit endast för försäljning till nämnda bolag, för export och, efter medgivande av socialstyrelsen, för användning i egen rörelse samt för försäljning enligt lagen (19XX:000) om handel med teknisk sprit och alkoholpreparat.

Paragrafen har ändrats till följd av förslaget till en ny lag om handel med teknisk sprit och alkoholpreparat. Tillståndsmyndigheten har bytts ut mot socialstyrelsen.

SOL 1986:35 167

Specialmotivering

13§

Tillverkare av spritdrycker, vin, starköl eller öl klass II får förfoga över av honom tillverkad dryck för en-

försäljning dast enligt lagen (1977:293) om handel med drycker.

Paragrafen har ändrats till följd av förslaget om införande av klassbeteckningar för öl.

14§

Kärl eller behållare till öl och läskedrycker som utlämnas från ett tillverkningsställe skall vara försedda med uppgift om dryckestillverkarens namn eller om tillverkningsstället eller med dryckestillverkarens inregistrerade varumärke. På kärl som innehåller öl skall dessutom finnas uppgift om varuslag (öl klass I-III) samt på kärl som innehåller läskedryck uppgift om dryckens benämning. Namn och tillverkningsställe får an es med förkortning som socialstyrelsen har godkänt. Varuslag år anges med särskild beteckning som likaledes har godkänts av socialstyrelsen. Kärl eller behållare som innehåller öl får ej förses med uppgift som är ägnad att ge drycken sken av att tillhöra något annat varuslag än det som den är hänförlig till.

Omförpackning av öl får göras endast av den som tillverkar sådana drycker.

Första stycket gäller inte för öl och läskedrycker som utförs ur landet, förs till frihamn eller, beträffande starköl, intas i exportbutik eller läggs upp på tullager som har inrättats för förvaring av proviant.

Den nuvarande lydelsen av paragrafens första och fjärde

stycken innehåller bestämmelser om godkännande av kärl och behållare för malt- och läskedrycker. Syftet med bestämmelserna har varit att förhindra att skatt utgår med felaktigt belopp. Som framhållits av departementschefen i prop. 1980/81:91 med vissa förslag beträffande hemtillverkning av vin m.m. kan bestämmelserna inte anses nödvändiga och bör därför utgå ur lagstiftningen.

Första stycket innehåller för närvarande också en undantagsregel som gäller export av öl och läskedrycker. Denna regel har med vissa jämkningar flyttats till ett nytt sista stycke.

I nuvarande andra stycket anges att en maltdryck skall för-

på

packningen betecknas som antingen lättöl, öl eller starköl. Des-

Specialmotivering

sa beteckningar byts ut mot öl k1ass I - III (se avsnitt 7.1).

I paragrafen har vidare ordet maitdryck/er bytts ut mot ordet ö1

och tiiiståndsmyndigheten mot socia1styre1sen. Övriga

ändringar är av redaktioneil art.

15 S

Den som erhå11it tiiistånd ti11 ti11verkning en1igt denna iag ska11 i förväg anmäia hos socia1styre1sen när han avser att påbörja tiilverkningen. Anmäian ska11 också göras, om ti11verkningen Iäggs ned e11er ti11fä11igt avbryts.

Ordet ti11ståndsmyndigheten har bytts ut mot socia1styre1sen. I övrigt har vissa redakti0ne11a ändringar gjorts i paragrafen.

16 §

Paragrafen innehå11er en bestämme1se om skyidighet för den som ämnar ti11verka iättöi e11er för försäijning att

1äskedrycker anmäia detta ti11 socia1styre1sen. En1igt 24 § ska11 sociaistyre1sen utfärda bevis om att anmä1an fu11gjorts. Underiåten anmä- Ian straffbeiäggs i 33 S.

Såvitt framkommit har denna anmä1ningssky1dighet inte någon nämnvärd a1koho1po1itisk Någon ti11syn över 1ättö1s-

betydeise.

och 1äskedrycksti11verkningen sker i praktiken inte från socia1styreisens sida. Dessutom före1igger en1igt Iagen (1977:306) om dryckesskatt en skyidighet att göra anmäian ti11 riksskatteverket i fråga om skattepiiktiga drycker. Utredningen anser därför i Iikhet med departementschefen i prop. 1980/81:91 att de ifrågavarande bestämmeiserna i LTD bör upphävas.

17 §

Om socia1styre1sen begär det ska11 ti11verkare medge ti11träde ti11 ti11verkningsstä11e med ti11hörande 1oka1er, ti11han-

hande1sböcker och övriga handiingar som rör verksamhe-

dahålia

Specialmotivering

ten, utan ersättning biträda med handräckning vid ti11synen, lämna varuprover som behövs samt redovisa uppgifter om ti11verkningens omfattning och utveckling.

Förutom en redaktione11 ändring har ordet ti11ståndsmyndigheten bytts ut mot ordet socia1styre1sen.

18 §

Ti11verkning, över1åte1se e11er införsei i 1andet av apparat, som kan användas för ti11verkning av sprit (desti11ationsapparat), e11er föremå1 som uppenbariigen är avsett att ingå i sådan apparat (apparatde1) får ske endast efter ti11stånd av socia1styre1sen. Ti11stånd krävs också för innehav av destiiiationsapparat e11er apparatdei. Från tiiiståndspiikten undantas 1. staten, 2. den som har ti11stånd att ti11verka sprit, 3. apotek, kommunait laboratorium e11er iäroanstait som står under statiig ti11syn samt 4. sådant sjukhus som avses i 2 kap. 4 § tredje stycket 1agen (1962:381) om a11män försäkring. I fråga om rätt att hantera oförtu11ade desti11ationsapparater och apparatde1ar gä11er 1agen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införse1reg1erade varor, m.m.

En1igt Iagrummet i dess nuvarande 1yde1se föreiigger i princip ti11ståndsp1ikt för a11 ti11verkning, över1åte1se, innehav och införse1 av desti11ationsapparater och apparatde1ar. Ti11stånd krävs för a11a typer av desti11ati0nsapparater, oavsett användningsområde, men inte för sådana apparater som gjorts obrukbara genom exempe1vis p1ombering. Företrädare för socia1styre1sens alkohoibyrå har framstä11t önskemå1 om en justering av bestämmeiserna så att vissa apparater (små g1asapparater på 1aboratorier, museiapparater etc) undantas från tiilståndstvånget men att - å andra sidan - ti11 att omfat-

ti11ståndsp1ikten utvidgas

ta även piomberade apparater.

Eniigt utredningens mening är det förenat med vissa iagtekniska svårigheter att genomföra det angivna försiaget. På grund härav och då det, såvitt framkommit, inte före1igger några mera beaktansvärda ti11ämpningsprob1em har utredningen stannat för att iåta paragrafen b1i i sak oförändrad. Vissa redaktione11a jämkningar har eme11ertid gjorts.

170 sou 198535

Specialmotivering

19 §

Tiiiverkning, överiåteise e11er införsei i 1andet av aktiverat koi ti11 tuiitaxenummer 38.03 e11er vara som

hänföriigt de1vis består av e11er innehåiier sådant koi får ske endast efter tiiistånd av sociaistyreisen. Regerin en, e11er efter regeringens bemyndigande, sociaistyreisen far föreskriva

undantag från tiiiståndspiikten.

Den som innehar aktiverat ko1 e11er annat renings- eiier fiitre-

får inte överiåta detta, om han har insett e11er bort ringsmedei inse att varan sku11e komma att användas vid rening e11er fiitrering av oioviigen tiiiverkad sprit e11er vid obehörigt borttagande e11er försvagande av denatureringsmedei i sprit eiier aikohoipreparat.

I paragrafens första stycke har införts de nya bestämmeiserna om tiiiståndskrav för överiåteise och import av ak-

tiiiverkning, tivt koi. Som framgått av redogöreisen i avsnitt 7.3 är syftet med regieringen att i huvudsak få bort försäijningen i detaijhandein och från postorderföretag ti11 privatpersoner. Tiiistånd bör därför i första hand meddeias industriföretag och partihand- Iare. Endast i undantagsfaii bör tiilstånd kunna ges ti11 företag i detaijhandeisiedet. Någon mera ingående iämpiighetsprövning av sökanden torde inte behöva göras.

Tiiiståndskravet gä11er även varor som de1vis består av eiier innehåiler aktivt koi. Det finns eme11ertid inte något kontro11behov beträffande sådana produkter som typiskt sett inte kan komma ti11 användning för rening av sprit, exempeivis ko1fi1ter för fiäktar. Även när det gäller apotekens försäijning av aktivt ko1 i form av tabietter e11er suspension för medicinskt bruk är behovet av kontroii mindre framträdande. I första stycket har därför införts en möjiighet för regeringen eiier, efter regeringens bemyndigande, sociaistyreisen att föreskriva undantag

från tiiiståndspiikten.

Andra stycket motsvarar den nuvarande 1yde1sen av paragrafen. Om som har fått tiiistånd enligt första stycket bryter mot

någon

andra kan det utgöra grund för varning e11er återkai-

stycket, 1e1se av tiiiståndet eniigt 22 §§ andra stycket. Bestämmeisen är dessutom straffsanktionerad eniigt 31 S.

Specialmotivering

21 §

Sociaistyreisen ska11 återka11a ti11verkningsti11stånd som avses i 7-9 §§, om 1. rätten en1igt ti11ståndet inte iängre utnyttjas e11er 2. verksamheten inte har bedrivits i eniighet med gä11ande bestämmeiser. Socia1styre1sen kan med hänsyn ti11 särskiida förhå11anden i stä11et för att återka11a ti11ståndet meddeia varning.

I paragrafen har ti11ståndsmyndigheten bytts ut mot socia1styre1sen. Vidare har ett förtydiigande gjorts av begreppet

ti11verkningsti11stånd. Utanför paragrafens ti11ämpningsområde

fa11er så1unda ti11verkningsti11stånd eniigt 18 och 19 §§.

22 §

ska11, om det inte är uppenbart obi11igt,

§ocia1styre1sen

aterkalia ti11stånd som avses i 18 §, om 1. desti11ationsapparat har använts vid o1ov1ig ti11verkning ei- 1er rening av sprit och ti11ståndshavaren inte kan göra sanno- 1ikt att det inträffade har skett utan hans vetskap och vi1ja, 2. ti11ståndshavaren har överiåtit desti11ationsapparat e11er apparatdel til] någon som inte är berättigad att inneha sådan utrustning e11er 3. ändring har inträffat i förhå11ande på vi1ket bes1ut om ti11stånd grundats. Iakttar den som har ti11stånd som avses i 19 § första stycket inte bestämmeiserna i denna 1ag e11er med stöd därav medde1ade föreskrifter, ska11 socia1styre1sen återkaiia ti11ståndet e11er, om det finns särski1da skä1, meddeia varning. Tiiistånd ska11 även återka11as, om rätten en1igt tiilståndet inte Iängre utnyttjas.

Paragrafens nuvarande 1yde1se innehå11er bestämmeiser om återka11e1se av apparatti11stånd. Första stycket motsvarar de hitti11svarande första och andra styckena.

I andra stycket har införts bestämme1ser om sanktioner i fråga om den som har fått ti11stånd ti11 ti11verkning, över1åte1se e1- 1er import av aktivt k01.

23 §

Socialstyrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag.

Paragrafen har ändrats så, att den endast behandlar frågan om tillsyn (se specialmotiveringen under 11 §).

24 §

Socialstyrelsen skall utfärda bevis att tillstånd har meddelats och att anmälan som avses i 15 § har fullgjorts. Vägrar en tillverkare att lämna tillträde för kontroll eller att tillhandahålla handelsböcker och övriga till verksamheten hörande handlingar eller att lämna varuprov eller uppgifter om tillverkningen, får socialstyrelsen förelägga vite.

Paragrafens första stycke har ändrats som följd av att 16 § upphävs.

Enligt den nuvarande lydelsen av paragrafens andra stycke kan socialstyrelsen förelägga tillverkare vid vite att på visst sätt medverka vid tillsynen. Socialstyrelsen får också döma ut förelagt vite. Enligt utredningens mening bör emellertid frågan om utdömande av vite behandlas av domstol enligt allmänna regler (se numera 6 § lagen, 1985:206, om viten). Den särskilda bestämmelsen om utdömande har därför fått utgå.

I paragrafen har också tillståndsmyndigheten bytts ut mot socialstyrelsen.

25 §

Beslut enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat föreskrivs.

sou 193635 Specialmotivering 173

Förutom en de1 redakti0ne11a ändringar har ordet

tiiiståndsmyn-

digheten tagits bort (se specia1m0tiveringen under 11 §).

26 §

Sociaistyreisens besiut i fråga om föreiäggande av vite enligt 24 § får överkiagas genom besvär hos kammarrätten.

Sociaistyreisens besiut i övriga frågor får överklagas genom besvär hos regeringen.

Ett besiut om före1äggande av vite bör kunna i sär-

överkiagas ski1d ordning ti11 kammarrätten. Paragrafen har

kompietterats med en bestämme1se härom. har - förutom vissa redaktio-

I övrigt ne11a -

ändringar paragrafens 1yde1se justerats som en föijd av ändringen av 24 § andra stycket.

28 §

Den som o1ov1igen ti11verkar vin, starkö1 e11er ö1 k1ass II döms ti11 böter e11er fängeise i högst sex månader.

Paragrafen har ändrats ti11 föijd att införa kiass-

av förslaget beteckningar för öl.

31 §

Den som utan att vara därti11 ti11verkar e11er

berättigad över1åter aktiverat ko1 e11er bryter mot 19 § andra döms

stycket ti11 böter e11er fängelse i högst ett år. Om ansvar för o1oviig införsei av aktiverat koi finns bestämmeiser i 1agen (1960:418) om straff för varusmugg1ing.

I paragrafen har införts bestämme1ser om straffansvar för den som utan att vara berättigad därti11 ti11verkar e11er överiåter aktivt ko1. 01ov1ig ti11verkning och över1åte1se av aktivt k01

174 Specialmotivering

har i fråga om påfö1jd jämstä11ts med brott en1igt 30 §. Beträffande o1ov1ig införse1 av aktivt ko1 har en hänvisning gjorts ti11 straffbestämme1serna i varusmugg1ings1agen.

Den hitti11svarande ansvarsbestämme1sen vid överiåtelse av aktivt ko1 e11er annat renings- e11er fi1treringsmede1 i strid mot 19 S (numera 19 § andra stycket) har behå11its oförändrad.

32 §

Den som i strid mot 14 § andra stycket omförpackar ö1 utan att vara ti11verkare döms ti11 böter.

Den nya 1yde1sen av paragrafen är föraniedd av att 14 § ändrats. Vidare har ordet ma1tdryck bytts ut mot ordet ö1.

33 §

Den som inte iakttar den i 15 § föreskrivna anmä1ningssky1digheten döms ti11 böter, högst tusen kronor.

Ändringen är en föijd av att 16 § upphävs.

35 §

Sprit vin, starkö1 och ö1 k1ass II samt mäsk som har varit föremâ1 för brott eniigt denna Iag e11er värdet därav samt utbyte av sådant brott ska11 förk1aras förverkade. Även redskap, råämnen, kär1 och emba11age, som använts e11er uppenbariigen varit avsedda för ti11verkningen, beredningen e11er förvaringen av varorna ska11 förk1aras förverkade. Likaså ska11 förråd av renings- och fiitreringsmedel vi1ka uppenbar1igen avsetts för rening e11er fi1trering av o1ov1igen ti11verkad sprit förk1aras förverkade. Varje desti11ationsapparat e11er apparatdei som varit föremåi för brott en1igt denna 1ag e11er värdet av apparaten e11er apparatde1en ska11 förk1aras förverkad. Detsamma gä11er utbyte av brott eniigt denna iag.

SOU 1985:35 Specialmotivering 175

Aktiverat ko1 som varit föremå1 för brott en1igt 31 § e11er värdet därav ska11 förkiaras förverkat. Detsamma av

gä11er utbyte brott som har angetts nu.

Begår någon brott som avses i 19 § andra stycket, ska11 hos honom befint1iga förråd av aktiverat kol och annat renings- e11er fi1treringsmede1 förkiaras förverkade. Om ett förordnande om förverkande sku11e vara uppenbart obi1- Iigt, får förverkande he1t e11er deivis

efterges.

En1igt första styckets hittilisvarande Iydeise torde inte redskap, käri och emba11age kunna förverkas annat än då de verkligen kommit tii1 användning vid o1ov1ig ti11verkning. Förverkande kan a11tså inte ske beträffande föremåi av-

som uppenbar1igen setts komma ti11 sådan Som framhå11its

användning. i prop. 1980/81:91 är eme11ertid förverkande i en sådan situation viktigt vid verksamhet i s.k. i11ega1a spritfabriker. Första

stycket har ändrats för att göra detta vidare har införts

möj1igt. den nya k1assbeteckningen för ö1 med en a1koho1ha1t me11an 1,8 och 2,8 viktprocent.

I andra stycket är ändringarna av redaktione11 art.

I tredje stycket har införts bestämme1ser om förverkande av aktivt ko1 som varit föremå1 för brott mot 19 § första el-

stycket 1er värdet därav. Även utbyte av sådant brott ska11 kunna förverkas.

Den hitti11svarande förverkandebestämmeisen beträffande aktivt ko1 e11er andra renings- e11er vid brott som

fi1treringsmede1 avses i 19 § (numera 19 § andra stycket) har behå11its oförändrad.

Förverkandebestämme1serna i iagen (1961:180) av

om ti11verkning sprit och vin, som ersattes av LTD, möj1iggjorde b1.a. de1vis eftergift av förverkande. Av den nuvarande

1yde1sen av paragrafens fjärde stycke framgår inte att

uttryck1igen en sådan möj- Iighet a11tjämt före1igger. Det får eme11ertid anses motiverat med en sådan möj1ighet. En ändring har därför gjorts för att k1ar1ägga att ett förordnande om förverkande även

kan efterges delvis.

176 Specialmotivering sou 1936:35

36 S

starköi, 61 kiass II e11er mäsk, som Om besiag av sprit, vin, kan antas b1i föremåi för förverkande eniigt 35 §, gäiier iagen (1958:205) om förverkande av aikohoihaitiga drycker m.m.

har ändrats ti11 föijd av försiaget om införande av Paragrafen kiassbeteckningar för öl.

37 §

Den som o10v1igen har tiiiverkat sprit ska11 dömas att betaia straffskatt med sjuttiofem kronor per iiter, dock minst trehundra kronor.

Den som 010v1igen har ti11verkat vin ska11 dömas att betaia straffskatt kronor iiter, dock minst etthundra

med tjugofem per kronor.

har tiiiverkat starköi e11er ö1 k1ass II ska11 Den som 010v1igen dömas att beta1a straffskatt med fem kronor per iiter, dock minst etthundra kronor.

Om ett bes1ut om straffskatt sku11e vara uppenbart obiiiigt, får straffskatt he1t eiier de1vis efterges.

I har införts den nya kiassbeteckningen för öl

tredje stycket med en a1koh01ha1t me11an 1,8 och 2,8 viktprocent.

har ti11k0mmit för att - motsvaran- Ändringen i sista stycket på de sätt förverkande - att straffskatt

som beträffande kiariägga kan utdömas med ett jämkat beiopp.

Specialmotivering 177

9.2 Lagen om handei med teknisk sprit och

a1koho1preparat

Iniedande bestämmeiser

1§

Denna 1ag gälier införse1, inköp och försäijning av teknisk sprit och aikoholpreparat.

I första stycket anges 1agens ti11ämpningsområde. Begreppet försä1jning omfattar, 1iksom en1igt LHD, försä1jning såvä1 inom Iandet som för export.

2 §

Beteckningar i denna 1ag har samma betyde1se som i 1agen (1977:292) om ti11verkning av drycker, m.m., och 1agen (1977:293) om hande1 med drycker.

I paragrafen, som ersätter 1 § tredje stycket LFTA, görs en hänvisning ti11 de definitioner och andra begreppsbestämningar som återfinns i LTD och LHD.

Definitioner

3 §

Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt, industrie11t, medicinskt, vetenskapligt ei- 1er annat 1ikartat ändamå1 och som är hänförlig ti11 tu11taxenummer 22.08 e11er 22.09 A e11er B. Vad som sägs om teknisk sprit gä11er även spritdrycker, vin och starkö1 som ska11 användas för ändamå1 som nu har angetts.

178 Specialmotivering

Paragrafen motsvarar 1 § första stycket LFTA. Som tidigare anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.1) har utredningen inte funnit anledning att ändra på de hittills gällande definitionerna, som delvis bygger på nomenklaturen i tulltaxan (1977:975).

4 §

Med alkoholpreparat förstås en vara som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol och som inte är hänförlig till tulltaxenummer 22.03 - 22.08 eller 22.09 A eller B och inte heller är sådant läkemedel för vilket läkemedelsförordningen (1962:701) gäller.

Paragrafen motsvarar 1 § andra stycket LFTA. Ordet alkoholhaltigt preparat har som tidigare nämnts bytts ut mot alkoholpreparat.

5 §

Med denaturering förstås ett förfarande varigenom ett eller flera ämnen sätts till sprit eller en vara som innehåller sprit för att göra spriten otjänlig för förtäring.

Paragrafen saknar motsvarighet i LFTA. Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.1) är begreppet denaturering emellertid av väsentlig betydelse för tillämpningen av lagen och har därför ansetts böra definieras. Bestämmelsen bygger i huvudsak på den definition av begreppet som förekommer i bl.a. socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1978:70.

Införsel av teknisk sprit

6 §

Teknisk sprit får föras in endast av partihandelsbolaget och

Specialmotivering

av den som har fått tillstånd till införsel av socialstyrelsen. Denaturerad teknisk sprit får dock utan tillstånd föras in av resande, om spriten ej är avsedd för handel eller yrkesmässig förbrukning.

Paragrafen ersätter 4 § första och andra stycket LFTA såvitt gäller införsel av teknisk sprit. Beträffande förutsättningarna för att erhålla tillstånd och tillståndets hänvisas

varaktighet till 13 och 14 §§.

Enligt nuvarande praxis meddelas införseltillstånd endast till

V sådana företag som bedriver yrkesmässig

försäljningsverksamhet

(huvudsakligen partihandel) med teknisk sprit. Till denna krets hör endast ett fåtal företag, däribland Vin- & Spritcentralens dotterföretag Kemetyl AB. Företag med annan Verksamhetsinriktning som i sin rörelse har behov av teknisk sprit,

exempelvis för tillverkning av färger och dylikt, beviljas inte införseltillstånd. Som tidigare nämnts (se avsnitt 8.2) har utredningen ej funnit skäl att föreslå någon av den tillstånds-

förändring praxis som utbildats på området.

Bestämmelsen i andra stycket om resandes införsel överensstämmer med gällande rätt. Sådan införsel får alltså inte ske i handelssyfte eller för yrkesmässig förbrukning och spriten skall under alla omständigheter vara denaturerad.

Inköp av teknisk sprit

7 §

Teknisk sprit får köpas endast

av partihandelsbolaget, Apoteksbolaget AB och den som har fått tillstånd till inköp av socialstyrelsen.

Paragrafen, som motsvarar 6 § första stycket LFTA, handlar om inköp inom landet av teknisk sprit. Bestämmelsen innebär en viss

utvidgning av Vin- & Spritcentra1ens rätt tiil inköp av teknisk sprit utan tilistånd (jfr 12 § LTD). Vidare har, efter samråd med företrädare för sociaistyreisen, Apoteksboiaget AB undantagits från ti11ståndskravet (jfr 6 § andra stycket LFTA).

Försäijning av teknisk sprit

8 §

Teknisk sprit får säijas endast av partihande1sb01aget, deta1jhande1sbo1aget, den som efter tiiistånd en1igt Iagen (1977:292) om av drycker, m.m., har tiiiverkat

tiiiverkning

spriten och den som har fatt tiiistånd ti11 försäijning av sociaistyreisen. Försäijning får ske endast tili partihandeisboiaget, tiil den som fått ti11stånd ti11 inköp av s0cia1styre1sen och för export.

Första stycket ersätter 5 § 2 mom. första stycket LFTA. Utöver Vin- & Spritcentraien, Systemboiaget och sprittiiiverkare, avseende den egna tiiiverkningen, får försäijning bedrivas endast av den som fått sociaistyreisens ti11stånd. I fråga om förutsättningarna för att erhå11a tiiistånd och tiiiståndets varaktighet hänvisas ti11 13 och 14 §§.

Liksom hittiiis torde försäijningstiiistånd ofta koppias ihop med införse1ti11stånd enligt 6 §.

Andra stycket, som ersätter 6 S första stycket LFTA. anger ti11 vem teknisk sprit får säijas. Som huvudregei gä11er att försä1jning får ske endast ti11 Vin- & Spritcentraien och den som har fått ti11stånd ti11 inköp en1igt 7 §.

Redan i dag förekomer - utan iagregiering - att importörer och återförsäijare av teknisk sprit exporterar sådana varor utan särskiid ti11ståndsprövning. Denna möjiighet ti11 utförsei har ansetts böra kvarstå. Av andra stycket föijer att den som har

Specialmotivering

rätt att säija teknisk sprit får exportera spriten utan särskiit tillstånd.

9 §

I fråga om försäijning från apotek av teknisk sprit gäiier de bestämme1ser som regeringen meddeiar.

LFTA innehåiler vissa regier om apotekens försäijning av teknisk sprit (se 5 § 2 mom.). I övrigt finns bestämmeiser i förordningen (1963:654) om försäijning från apotek av aikohoihaitiga läkemedei och teknisk sprit, m.m. Förordningen innehåiier detaijerade reg1er om hur försäijning av teknisk sprit från apotek får bedrivas samt sanktionsbestämmeiser.

Eniigt utredningens mening bör apotekens försäijning av teknisk sprit helt och hå11et reg1eras genom förordningsbestämmelser. En rege1 av denna innebörd har tagits in i förevarande paragraf. Som föijd härav får vissa ändringar ske i 1963 års förordning.

Införsei av aikohoipreparat

10 §

Alkohoipreparat får föras in endast av partihandeisboiaget och av den som har fått tiiistånd ti11 införsei av sociaistyreisen. Alkohoipreparat får dock utan tiiistånd föras in av resande, om preparatet ej är avsett för handel e11er yrkesmässig förbrukning.

I paragrafen, som närmast motsvarar 4 § första och andra stycket LFTA, regieras införsein av aikohoipreparat. Liksom hitti11s krävs n0rma1t ti11stånd för införsei. Såvitt gäiler partihandeisboiaget har emeiiertid tiiiståndskravet tagits bort (jfr 6-8 §§).

182 Specialmotivering

En1igt andra stycket får resande föra in a1koh01preparat under samma förutsättningar som i dag.

Försä1jning av a1koho1preparat

11 §

Aikohoipreparat får sä1jas endast om det har godkänts av socia1styre1sen. I övrigt är försäijning av aikohoipreparat ti11åten under samma vi11kor som gä11er för hande1 i a11mänhet.

En1igt 3 § LFTA får a1koho1ha1tiga preparat, som inte är avsedda för förtäring, inte säijas e11er föras in i iandet utan att ha denaturerats på det sätt som s0cia1styre1sen föreskriver e11er eijest godkänner. Bestämmeisen har i praxis 1ett ti11 ett särski1t förfarande för godkännande av a1koho1ha1tiga preparat. Försä1jning av preparat, som i princip är ti11ståndsfri, har a11tså inte kunnat komma ti11 stånd utan att preparatet biivit undersökt och godkänt av sociaistyreisens a1k0h01byrå. Som tidigare nämnts i den a11männa motiveringen (avsnitt 8.3) anser utredningen att detta prövningssystem bör behå11as. I förevarande paragraf siås fast att försäijning av a1k0ho1preparat inte får ske utan att preparatet först har biivit godkänt av socialstyreisen. I övrigt är försäijning av a1koho1preparat, liksom hitti11s, tiilåten under samma vi11kor som gä11er för handei i a11mänhet (jfr 5 § 1 mom. första stycket LFTA).

Socia1styre1sen har i SOSFS 1978:70 under 3 § LFTA närmare angivit vi1ka krav som bör stä11as för att ett aikohoipreparat ska11 kunna godkännas. En1igt utredningen bör dessa föreskrifter kunna vara vägiedande även i fortsättningen. Det innebär b1.a. att godkännande inte bör medde1as för 1ivsmede1, medikamenter och iiknande produkter, om a1k0ho1ha1ten överstiger 10 viktprocent.

Liksom LFTA innehå11er den nya 1agen ett krav på att a1koho1preparat som inte är avsedda för förtäring i princip ska11 vara denaturerade (se 15 §).

Specialmotivering

Av bestämmeisen i andra stycket föijer att i ett socia1styre1sen ärende om godkännande av aikohoipreparat inte får in sö-

gå på

kandens iämpiighet etc.

Undantag från bestämme1serna om tiiistånd och godkännande

12 §

Regeringen e11er, efter regeringens bemyndigande,

sociaisty-0

reisen får föreskriva undantag från bestämmeiserna om ti11stand och godkännande.

Det huvudsak1iga syftet med Iagregieringen av handein med teknisk sprit och aikohoipreparat är att begränsa missbruksrisken. För vissa av de tekniska aikohoiprodukterna, sådana exempeivis med 1åg a1koh01ha1t, är kraven på kontro11 inte så framträdande. För att man ska11 uppnå önskvärd flexibiiitet och motverka onödig byråkrati har utredningen ansett att det bör kunna ungöras dantag från såväi bestämmeiserna om ti11stånd (6-10 §§) som kravet på godkännande av aikohoipreparat (11 §). I förevarande paragraf, som - bortsett från undantagsbestämme1sen i 6 § andra stycket sista meningen LFTA - saknar motsvarighet i LFTA, har införts en möjiighet för regeringen e11er, efter beregeringens myndigande, sociaistyreisen att föreskriva undantag från bestämme1serna om ti11stånd och godkännande.

Som exempei på fa11 då undantag från tiilståndspiikten bör kunna ske kan nämnas restauratörers inköp av spritdrycker och vin för mat1agning i restaurangröreise (jfr SOSFS 1978:70 under 6 §) och import av a1koho1svaga preparat. Socia1styre1sen, som har den kemisk-tekniska kompetens som behövs, bör medverka vid iämpiigen utformningen av regeringens undantagsföreskrifter.

Försä1jning i detaijhandein av b1.a. brännvätskor och karburatorsprit, som definitionsmässigt är att anse som teknisk sprit, sker i dag utan att vare sig försäijare i detaijhandein e11er konsumenter avkrävs tiiistånd. Det har ansetts att distributio-

Specialmotivering

nen och användningen av dessa produkter skulle försvåras alltför mycket, om det skulle krävas tillstånd vid varje överlåtelse. bör detaljhandeln med denna typ av Enligt utredningens mening få ske utan försäljnings- och inköpstillstånd även i produkter Detsamma gäller försäljningen av bensin med viss fortsättningen. inblandning av sprit (4 %). Även i dessa fall bör tillståndskravet kunna efterges med stöd av förevarande paragraf.

Förutsättningar för tillstånd m.m.

13 §

Tillstånd till införsel, inköp eller försäljning får meddelas endast den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och i övrigt kan anses lämplig att utöva verkomständigheterna samheten. I om inköp av teknisk sprit gäller dessutom att

fråga

tillstånd endast får meddelas den som i sin verksamhet har behov av spriten.

I paragrafen, som saknar motsvarighet i LFTA, har närmare angivits under vilka förutsättningar tillstånd till införsel av teknisk och alkoholpreparat samt inköp eller försäljning av sprit teknisk sprit får meddelas.

Liksom hittills får socialstyrelsen bedöma från fall till fall hur skall vara. Tillstånd till införsel och ingående prövningen av teknisk sprit bör i princip endast beviljas föreförsäljning tag som yrkesmässigt bedriver handel med sådan vara (jfr specialmotiveringen till 6 §). Det bör vidare krävas att företaget över och andra lagringsutrymmen av disponerar tankanläggningar sådant slag att verksamheten kan bedrivas på ett ur säkerhetstillfredsställande sätt. Försäljningsorganisationen bör synpunkt vara anpassad så att företaget har möjlighet att vid varje enskild kontrollera att köparen har rätt att köpa anförsäljning given mängd och kvalitet.

I inköpsärenden blir lämplighetsprövningen normalt mindre omfattande. andra meningen i förevarande paragraf gäller dock Enligt

SOU l986:35 Specialmotivering 185

som en ytterligare förutsättning för ti11stånd att sökanden ska11 ha behov av spriten i sin verksamhet.

14 §

Tiilstånd ti11 införsei e11er försäijning av teknisk sprit gäiier ti11s vidare. Om särskiida skä1 föreiigger, får dock sådant ti11stånd meddeias för ett visst ti11fä11e. Tilistånd tili införsei av aikohoipreparat e11er inköp av teknisk sprit meddeias för ett visst ti11fä11e e11er en viss period e11er, om särskiida skä1 föreiigger, ti11s vidare.

Paragrafen saknar motsvarighet i LFTA men överensstämmer i huvudsak med den praxis som för närvarande ti11ämpas. Ti11stånd ti11 införsei och försäijning av teknisk sprit ska11 normait gä11a ti11s vidare, medan huvudregein beträffande övriga tiilstånd är att tiiistånd bevi1jas för ett visst ti11fä11e e11er en viss period. Som framgår av paragrafen kan dock socia1styre1sen förordna annoriunda, om det föreiigger särskiida skäl. Så t.ex. bör iiksom hitti11s stat1iga laboratorier och 1iknande kunna meddeias genere11a inköpsti11stånd.

15 §

Ti11stånd ti11 inköp av teknisk sprit får endast avse sprit som är denaturerad en1igt föreskrifter som meddeias av sociaistyreisen. Detsamma gä11er ti11stånd ti11 införsei e11er godkännande av a1koho1preparat som inte är avsedda för förtäring. Om det inte finns risk för missbruk e11er det annars före1igger särskiida skä1, får dock ti11stånd e11er godkännande Iämnas utan att denaturering har skett.

I förevarande paragraf, som ersätter 3 § LFTA, anges som huvudrege1 att teknisk sprit och sådana a1koho1preparat, som inte är avsedda för förtäring, ska11 vara denaturerade på ett ti11fredsstä11ande sätt senast i samband med att produkterna b1ir föremåi för omsättning. Närmare bestämme1ser om denatureringen får 1iksom hitti11s medde1as av socia1styre1sen, som har den kemisk-

i 186 sou 198635

Specialmotivering

tekniska som behövs. Liksom hitti11s bör det stå soci-

kompetens aistyreisen fritt att regiera denatureringen i aiimänna föreskrifter, i särskiida rekommendationer tiii tiiiverkare och förbrukare av teknisk sprit e11er aikohoipreparat e11er genom särskiida föreskrifter i enskiida ärenden.

Liksom i dag kan sociaistyreisen i särskiida fa11, exempeivis då det inte finns risk för missbruk e11er då en teknisk process sku11e omöjiiggöras eiier avsevärt försvåras av denatureringsmedei, föreskriva undantag från huvudregein om denaturering.

Förbud mot försäijning m.m. i vissa fa11

16 §

Teknisk sprit e11er aikohoipreparat får inte säijas e11er tiiihandahåiias annat sätt, om det finns aniedning anta att

på

varan är avsedd att användas i berusningssyfte. Inte he11er får med anskaffande av teknisk sprit e11er ai-

någon tiiihandagå

kohoipreparat, om det finns aniedning ti11 sådant antagande.

motsvarar 7 § LFTA med den ändringen att det inte Paragrafen

krävs särskiid aniedning ti11 sådant antagande som aniängre

för att den ska11 b1i ti11ämp1ig. Försäijningsges i paragrafen förbudet gä11er a11 försäijning av teknisk sprit och a1koh01preparat, dvs. även tiiiståndsfri försäijning.

Oförtuiiade varor

17 §

I fråga om hantering av oförtuiiad teknisk sprit och oförtuiiade aikohoipreparat gäiier 1agen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införseiregierade varor, m.m. Sociaistyreisen får meddela föreskrifter om begränsning i rätten att hantera oförtuiiade varor.

Paragrafen ersätter 4 § tredje stycket LFTA.

Återkaiieise av ti11stånd m.m.

18§

Iakttar den som har tiiistånd eniigt denna iag inte bestämmeiserna i iagen e11er föreskrifter som meddeiats med stöd av Iagen, ska11 sociaistyreisen återkaiia tiiiståndet e11er meddeia varning.

Paragrafen motsvarar 8 § första stycket LFTA såvitt gä11er missförhåiianden i samband med införsei e11er försäijning av teknisk sprit, införsei av aikohoipreparat samt inköp av teknisk

sprit.

19§

Iakttar den som bedriver försäijning inte

av aikohoipreparat bestämmeiserna i iagen e11er föreskrifter som meddeiats med stöd av iagen, ska11 s0cia1styre1sen medde1a varning e11er förbjuda fortsatt verksamhet med sådan försäijning.

Förbud första stycket ska11 meddeias för viss tid, dock

eniigt

iängst fem ar.

Paragrafen motsvarar 8 S första stycket LFTA såvitt gä11er missförhåiianden i samband med försäijning av aikohoipreparat.

Efter mode11 av vad som gäiier för näringsförbud eniigt konkurs- 1agen har föreskrivits att försäijningsförbud kan avse högst fem år.

20 S

Har ti11stånd ti11 införsei, inköp e11er försäijning av teknisk sprit återkaiiats e11er har tiilståndshavaren aviidit e1ler försatts i konkurs, ska11 tiiiståndshavaren, dödsboet e11er konkursboet säija sitt iager av teknisk sprit ti11 partihandeisboiaget, om inte socia1styre1sen bestämmer annat. Vägrar ti11ståndshavaren, dödsboet e11er konkursboet att sä1ja sitt lager ti11 partihandeisboiaget, får sociaistyreisen föreiägga vite.

188 Specialmotivering

Paragrafen, som ersätter 8 § andra stycket och 17 § sista meningen LFTA, innebär en utvidgning av gällande rätt så till vida att även konkursbon åläggs skyldighet att avyttra lager av teknisk sprit. Liksom hittills skall självfallet Vin- & Spritcentralen erlägga ett skäligt pris. Något särskilt stadgande härom har inte ansetts behövligt.

Tillsyn

21 §

Socialstyrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag.

I paragrafen, som närmast ersätter 2 § första stycket LFTA, anges att socialstyrelsen svarar för den tillsynsverksamhet som behövs.

22§

Bokföring i rörelse som avser införsel, inköp eller försäljning av teknisk sprit skall vara så utformad att kontroll av verksamheten är möjlig. Detsamma gäller rörelse som avser införsel eller tillverkning av alkoholpreparat. Den som driver rörelsen är skyldig att på anfordran av socialstyrelsen förete bokföringen i rörelsen. Han är dessutom skyldig att lämna statistiska uppgifter om verksamheten i enlighet med de föreskrifter regeringen eller, efter regeringens bestämmande, socialstyrelsen meddelar.

Paragrafen, som saknar egentlig motsvarighet i LFTA, ger vissa föreskrifter om hur bokföringen skall vara utformad i dels rörelser som avser införsel, inköp eller försäljning av teknisk sprit, dels rörelser som avser införsel eller tillverkning av alkoholhaltiga preparat. Vidare slås fast att den som bedriver sådan verksamhet har en rapporteringsskyldighet rörande omfattningen av införseln, försäljningen eller inköpen. Närmare föreskrifter om hur skyldigheten skall uppfyllas meddelas av regeringen eller socialstyrelsen.

Specialmotivering

23 § Den som bedriver införsel, inköp eller försäljning av teknisk sprit är skyldig att på anfordran av socialstyrelsen lämna tillträde till de lokaler som används i verksamheten, lämna erforderliga varuprover och i övrigt tillhandagå med upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. Detsamma gäller rörelse som avser införsel eller tillverkning av alkoholpreparat. Paragrafen ersätter 2 § andra stycket LFTA.

24 § Socialstyrelsen får meddela förelägganden som behövs för att utöva tillsyn. Förelägganden får förenas med vite. Paragrafen ersätter 17 § första meningen LFTA.

Tidpunkt för giltighet av beslut 25 § Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte annat föreskrivs.

Paragrafen ersätter 2 § tredje stycket LFTA.

Besvär 26 § Socialstyrelsens beslut i frågor som avses i 20 och 22-24 §§ får överklagas genom besvär till kammarrätten. Socialstyrelsens beslut i övriga frågor får överklagas genom besvär hos regeringen.

LFTA innehåller ingen besvärsbestämmelse. Beslut som socialstyrelsen fattat med stöd av lagen överklagas till regeringen, utom såvitt avser beslut om föreläggande av vite, som överklagas till kammarrätten (jfr. 1 § 11 lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål). I förevarande paragraf har besvärsmöjligheterna uttryckligen reglerats.

Ansvar m.m.

27 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer teknisk sprit utan tillstånd eller bryter mot bestämmelserna i 16 § döms för olovlig försäljning av teknisk alkoholprodukt till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömandet om brottet är grovt skall särskilt beaktas om försäljningen har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning.

Paragrafen motsvarar 9 § LFTA. Brottsrubriceringen har dock ändrats något för att täcka in även olovlig försäljning av alkoholpreparat (jfr 16 §).

28 §

Den som i fråga om teknisk sprit eller alkoholpreparat olovligen tar bort denatureringsmedel eller annat ämne som ingår i varan döms för olovligt förfarande med teknisk alkoholprodukt till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid bedömandet om brottet är grovt skall särskilt beaktas om verksamheten skett i större omfattning eller i syfte att sälja varan.

Paragrafen motsvarar 10 § första stycket LFTA. Straffansvaret har dock utvidgats att gälla inte bara borttagande - helt eller delvis - av denatureringsmedel utan även annat ämne som tillförts alkoholprodukten av t.ex. tekniska skäl. Förekomsten av ett sådant ämne i alkoholprodukten kan nämligen beaktas då gra-

Specialmotivering 191

den av denaturering faststä11s. Ett borttagande av ämnet kan då medföra att produkten biir oti11räck1igt denaturerad.

Rening av teknisk sprit som företas med stöd av ett ti11stånd ti11 innehav av desti11ationsapparat eniigt 18 § LTD - s.k. återvinning (se avsnitt 3.1) - fa11er utanför

givetvis iagrum-

mets tiiiämpningsområde.

Även i denna paragraf har brottsrubriceringen justerats.

29 §

Den som sä1jer e11er tiilhandagår med anskaffande av teknisk sprit e11er a1koh01preparat varifrån denatureringsmede1 e11er annat ämne som ingår i varan o1ov1igen har tagits bort döms ti11 böter e11er fänge1se i högst två år. Detsamma gä11er för den som f0rs1ar, dö1jer e11er förvarar sådan vara. Är brottet grovt, döms ti11 fänge1se i år. Vid bedö-

högst fyra mandet om brottet är grovt ska11 särskiit beaktas om försä1jningen har utgjort 1ed i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt e11er i större omfattning.

Paragrafen ersätter 10 § andra stycket LFTA.

30 §

Bryter den som medde1ats ti11stånd eniigt denna 1ag mot föreskrift i ti11ståndet e11er använder han teknisk sprit för obehörigt ändamå1, döms han ti11 böter, om han inte är förfa11en ti11 ansvar eniigt Iagen (1960:418) om straff för varusmugg1ing. Detsamma gäller den som säijer a1koho1preparat som inte godkänts en1igt 11 § första stycket.

Bestämmeisen ersätter 11 § LFTA. Därutöver har, ti11 föijd av iagregieringen av det särski1da förfarandet för godkännande av a1k0ho1preparat, försäijning av icke godkända a1koho1preparat straffbeiagts.

31 §

Den som i annat fail än som avses i 27-30 §§ bryter mot bestämmeise i denna 1ag e11er mot föreskrift som meddeiats med stöd av lagen döms ti11 böter, högst tusen kronor.

Bestämme1sen ersätter 12 § LFTA.

32 §

För försök ti11 brott som avses i 27-29 §§ döms ti11 ansvar enligt 23 kap. brottsba1ken.

Har fiera medverkat ti11 gärning som avses i 27-29 §§ elier vid försök som avses i första stycket, ti11ämpas 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbaiken. Den til] vi1ken teknisk sprit e11er a1koh01preparat såits e11er annars har anskaffats för personligt bruk är dock fri från ansvar.

Paragrafen ersätter 14 § LFTA.

33 §

Alimänt åta1 för brott som avses i 30 och 31 §§ får väckas endast efter medgivande av socialstyreisen.

Paragrafen ersätter 16 § LFTA.

Förverkande och besiag

34 §

Teknisk sprit och a1koh01preparat som varit föremåi för brott eniigt denna 1ag e11er värdet därav ska11 förkiaras förverkat. Detsamma gä11er utbyte av brott som angetts nu.

Begår någon brott som avses i 27-30 §§ ska11 hos honom befintiiga förråd av teknisk sprit och aikohoipreparat, kär1 och embailage, redskap samt renings- och fi1treringsmede1 förkiaras förverkade. Förverkande av teknisk sprit och aikohoipreparat kan ske även hos den som en1igt 32 § andra stycket andra meningen är fri från ansvar.

SOU 1986135 193

Specialmotivering

Om ett förordnande om förverkande sku11e vara uppenbart obii- Iigt, får förverkande heit e11er deivis efterges.

I paragrafen har tagits in förverkandebestämmeiser motsvarande 35 § LTD och 79 § LHD. Den nya 1yde1sen innebär en viss utvidgning i förhå11ande ti11 nuvarande förverkandereg1er (13 § första stycket LFTA). Möjiighet har också införts att heit e11er de1vis efterge förverkande.

35§

Om besiag av teknisk sprit e11er a1koho1preparat, som kan antas b1i föremåi för förverkande enligt 34 §, gäiier 1agen (1958:205) om förverkande av a1koho1ha1tiga drycker m.m.

Bestämme1sen, som saknar motsvarighet i LFTA, hänvisar beträffande förfarandet vid besiag av teknisk sprit och a1k0ho1preparat ti11 1agen om förverkande av a1koho1ha1tiga drycker m.m.

Straffskatt

36 §

Den som gjort sig skyidig til] brott en1igt 27-30 §§ ska11 dömas att för teknisk sprit e11er a1koh01preparat, varmed han förfarit obehörigen, beta1a straffskatt med sjuttiofem kronor per iiter, dock minst trehundra kronor. Om ett bes1ut om straffskatt sku11e vara uppenbart obi11igt, får straffskatt he1t eller de1vis efterges.

Paragrafen ersätter 13 § tredje stycket LFTA. Ett minimibe1opp för straffskatten har införts 1iksom en möjiighet att deivis efterge straffskatt.

194 Specialmotivering

9.3 Lagen om handei med drycker (LHD)

Utredningens förs1ag att deis införa ett nytt sam1ande begrepp (öl) för ti11verkade med malt som huvudråämne, de1s i

drycker 4 § LTD införa k1assbeteckningar för ö1 (se avsnitt 7.1) har föran1ett vissa ändringar i LHD. Utredningen har tidigare i betänkandet (SOU 1985:15) Hande1 med a1koh01drycker och i promemorian (Ds S 1986:4) Partihandei med starköl föresiagit ändringar i LHD. Dessa försiag har beaktats när utredningen nu föresiår ändringar i 1, 11-13, 19, 24, 32, 55, 65 och 76 §§ LHD. Vidare har 6 S ändrats ti11 fö1jd av försiaget ti11 ny 1ag om hande1 med teknisk sprit och a1koh01preparat.

Statens offentliga 1986 utredningar

Kronologisk förteckning

a , Översyn av rättegångsbalken 2. Högsta domstolen och rätts-

bildningen. JU En treårig yrkesutbildning - riktlinjer. U. En treårig yrkesutbildning - beskrivningar, förslag. U. Bostadskommitténs slutbetänkande. Sammanfattning. Bo. Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 1. Bo Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 2. Bo. Militära skyddsområden. FÖ.

. Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten. Fi. , Ny Iönegarantilag. A. . Enklare skolförfattningar. Del 1. Sammanfattning, kommittéåwwsøwøww förslag. U.

. Enklare skolförfattningar. Del 2. Motiv m.m. U. , Datorer, sårbarhet, säkerhet. Fö. . Påföl d för brott 1 Lagtext och sammanfattning. Ju. . Påföl d för brott 2 Motiv. Ju. . Páföl d för brott 3 Bilagor. Ju. . Vägar till effektiv energianvändning. I. . Framtid i samverkan Del 1. C. . Framtidi samverkan Del 2. C. . Aktuella socialtjänstfrågor. S. . Barns behov och föräldrars rätt. S. . Barns behov och föräldrars rätt sammanfattning. S. . Riksbanken och riksgäldskontoret. Fi. . Aktiers röstvärde. Ju. . lntegritetsskydd iinformationssamhället. Ju. . Kontroll av livsmedel. Jo. . Åklagarväsendets lokala organisation. Ju. . Folkets främsta företrädare. Ju. . Folkstyrelsen under krig och krigsfara. Ju. . Fastighetsbildning 4. Förrättningsförande och boendeinflytande m. m. Ju. . Vapenfriutbildningen i framtiden. Fö. . EFU 87. 1. . EFU 87. Bilagedel. 1, . Framtid, huvudbetänkande. Ju. . Framtid, bilagedel. Ju. . Handel med teknisk sprit m. m. S.

Statens offentliga utredningar 1986

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Översyn av rättegångsbalken 2. Högsta domstolen och rättsbildningen. [1] Påföl d för brott 1 Lagtext och sammanfattning [13] Påföld för brott 2 Motiv [14] Påföl d för brott 3 Bilagor [15] Aktiers röstvârde [23] Integritetsskydd i informationssamhället [24] Åklagarväsendets lokala organisation. [26] Folkets främsta företrädare. [27] Folkstyralsen under krig och krigsfara [28] Fastighetsbildning 4. Förrättningsförfarande och boendeinflytande m. m. [[29] Framtid, huvudbetänkande. [33] Framtid, bilagedel. [34]

Försvarsdepartementet Militära skyddsområden. [7] Datorer, sårbarhet, säkerhet [12]

Socialdepartementet Allmänna socialtjänstfrágor [19] Barns behov och föräldrars rätt [20] Barns behov och föräldrars rätt - sammanfattning [21] Handel med teknisk sprit m. m. [35]

Finansdepartementet Soliditet och skälighet i försäkringsverksamhaten. [8] Riksbanken och riksgäldskontoret [22]

Utbildningsdepartementet En treårig yrkesutbildning - riktlinjer. [2] En treårig yrkesutbildning - beskrivningar, förslag. [3] Enklare skolförfattningar. Del 1. Sammanfattning, författningsförslag. [10] Enklare skolförfattningar. Del 2. Motiv m.m [11]

Jordbruksdepartementet Kontroll av livsmedel [25]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny lönegarantilag. [9]

Civildepartementet Framtid i samverkan Del 1 [17] Framtid i samverkan Del 2 [18]

Bostadsdepartementet Bostadskommitténs slutbetänkande. Sammanfattning. [4] Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 1.[5] Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 2. [6]

lndustridepartementet Vågar till effektiv energianvändning. [16] EFU 87. [31] EFU 87. Bilagedel. [32]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummeri den kronologiska förteckningen.

KUNGL. BIBL.

1986438- 25

r :i

Llber ISBN 91-38-09395-2 Allmänna

Förlaget ISSN 0375-25OX