SOU 2003:130

Studerande och trygghetssystemen

Till statsrådet Berit Andnor

Regeringen beslutade den 19 september 2002 att bemyndiga statsrådet Ingela Thalén att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden inklusive studieuppehåll. Utredningen skall, mot bakgrund av de studerandes skiftande sociala situation, kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem som socialförsäkringssystemet inklusive bostadsbidragssystemet samt det ekonomiska biståndet enligt socialtjänstlagen och arbetslöshetsförsäkringen. Som ett särskilt uppdrag skall utredningen föreslå hur det nya studiestödssystemet bör samspela med bostadsbidraget på lång sikt.

Genom beslut den 23 januari 2003 gav regeringen utredningen i uppdrag att även analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande.

Med stöd av bemyndigandet förordnades riksdagsledamoten Cinnika Beiming som särskild utredare fr.o.m. den 19 september 2002.

Som sakkunniga har förordnats departementssekreteraren i Socialdepartementet Anna Gralberg, ämnesrådet i Utbildningsdepartementet Eva Gullfeldt (t.o.m. den 14 oktober 2003), kanslirådet i Näringsdepartementet Eivy Häggström, departementssekreteraren i Finansdepartementet Anneli Josefsson, departementssekreteraren i Utbildningsdepartementet Maria Lindqvist, departementssekreteraren i Socialdepartementet Siv Tillander och kanslirådet i Finansdepartementet Annelie Westman. Som experter har förordnats enhetschefen vid Riksförsäkringsverket Ann Eva Askensten, utredaren vid Högskoleverket Per Gillström, administrative strategen vid Centrala studiestödsnämnden Jan-Olof Larsson och enhetschefen vid Arbetsmarknadsstyrelsen Leif Tallskog. Till

utredningen har en referensgrupp varit knuten bestående av representanter för olika studerande- och fackliga organisationer.

Utredningen har tagit namnet Studiesociala utredningen. Som sekreterare förordnades från den 1 januari 2003 avdelningsdirektören Stig-Åke Petersson och pol.mag. Jan Boström. Sedan Stig-Åke Petersson avsagt sig sitt uppdrag förordnades ämnesrådet Eva Gullfeldt som sekreterare fr.o.m. den 15 oktober 2003. Under november månad var fil.mag. Joakim Edhborg knuten till sekretariatet.

Ett särskilt yttrande har avgivits av Annelie Westman, Siv Tillander och Anneli Josefsson.

Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130). Betänkandet finns också tillgängligt på www.sou.gov.se och www.social.regeringen.se. Utredningen har därmed slutfört sitt arbete.

Stockholm december 2003

Cinnika Beiming

/Jan Boström Eva Gullfeldt

Sammanfattning

Uppdraget

Utredningens uppdrag har varit att ge en samlad bild av hur den ekonomiska och sociala situationen ser ut för studerande under hela studietiden. Utredningen har därför kartlagt hur gällande trygghetssystem samspelar med studiemedelssystemet. Arbetet har innefattat att söka finna de problem som studerande upplever att regelsystemen och tillämpningen av dessa resulterar i.

Utredningen har bedrivit sitt arbete på ett mycket öppet sätt med täta kontakter med studerande. Även flera enkätundersökningar har genomförts med myndigheter och enskilda för att erbjuda många tillfällen att delge utredningen synpunkter.

Olika politikområden

Den analys som gjorts av de olika politikområden som rör det studiesociala området visar att de av regering och riksdag uppsatta målen inte är helt förenliga. Exempelvis kan sysselsättningsmålet i viss mån motverka strävan att fler personer skall studera.

Studerande

Studerandebegreppet definieras inte på samma sätt i alla författningar. Studerande definieras i vissa fall utifrån vilken typ av utbildning de bedriver och i andra fall utifrån hur studierna finansieras. Utredningens utgångspunkt har varit att beakta alla studerande i högskoleutbildning, annan eftergymnasial utbildning inklusive kvalificerad yrkesutbildning samt studerande i olika former av vuxenutbildning.

Studieekonomi

Den ekonomiska situationen mellan olika studerande skiljer sig åt. Utredningens uppfattning är emellertid att de flesta studerande, trots knappa marginaler, klarar sin ekonomi under studietiden. Många stärker sin ekonomi genom att förvärvsarbeta vid sidan av studierna. Vissa studerande, t.ex. personer med föräldraansvar, kan dock periodvis ha en ansträngd ekonomi. Detta gäller framför allt under studieuppehåll. Bostadsutgifternas andel av de studerandes totala utgifter har successivt ökat.

Studerande med studiemedel kan i vissa fall ha en svag ekonomi. Studiemedlens belopp är kopplade till prisbasbeloppet. Det vore enligt utredningen intressant att pröva om studiemedlen kunde värdesäkras på ett annat sätt än vad som gäller för närvarande.

Studiestöd

Dagens system för studiefinansiering är väl utvecklat och rymmer väldigt många studerande. Det nya studiemedelssystemet är flexibelt och har bidragit till att stärka ekonomin för dem som studerar med statligt finansierade studiemedel. Utredningen har även uppmärksammat vissa gränser i systemet, t.ex. om längsta tid och övre ålder för rätt till stöd, som vissa studerande menar hindrar deras studieplan. Även inkomstgränsen i tilläggslånet kan vålla bekymmer.

Utredningen har i sitt arbete funnit att gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och andra trygghetssystem behöver förtydligas eller förändras i vissa fall. Bestämmelserna kring samordningen mellan de olika systemen, dvs. vilka ersättningar som kan uppbäras samtidigt, är varken enkla eller konsekventa och kan därför behöva förtydligas. Regelverken kring inkomstbegreppet, dvs. vilka ersättningar som skall beaktas vid beräkningen av en förmån, är inte enhetliga. En översyn av inkomstbegreppet är därför motiverad.

Trygghetssystemen

Trygghetssystemen bygger på principen om anknytning till förvärvslivet. Ett grundläggande villkor är att man kvalificerar sig till förmåner genom arbete. Denna princip är i vissa avseenden svår att förena med principen om livslångt lärande. Studerande som saknar

förankring i förvärvslivet har ett svagt skyddsnät i en försäkringssituation.

Sjukpenning

Sjukpenningsystemet och studiemedelssystemet bör öppnas upp så att det går att förena partiell sjukskrivning med studier på deltid.

Det sjukförsäkringsskydd som finns inom studiemedelssystemet är förhållandevis generöst men täcker inte alla situationer. Det är viktigt att informationen om detta skydd är gott. Rehabiliteringsansvaret kan dock vara otydligt eftersom hanteringen delas mellan olika myndigheter.

Bestämmelserna för sjukpenninggrundande inkomst motverkar tanken om ett flexibelt användande av studiemedlen eftersom stöd måste uppbäras kontinuerligt för att ge skydd.

Föräldrapenning

Ett effektivt sätt att gynna ökat barnafödande för personer som är studier vore enligt utredningen att förbättra nivåerna i föräldraförsäkringen för studerande. En möjlighet är att ersättningsnivåerna överensstämmer med totalbeloppet i studiemedlet.

Tillfällig föräldrapenning

Utredningen noterar att i praktiken har studerande inte samma möjligheter som förvärvsarbetande att låta någon annan överta rätten till ersättning. Regelverken försvårar i detta avseende för studerande att kombinera föräldraskap med studier. Vid studiemedelsprövningen är det angeläget att hänsyn tas till om en pappa använt sig av möjligheten att behålla studiemedel vid barns födelse. Det bör också övervägas om studielånen, såsom vid egen sjukdom, skall kunna skrivas av vid tillfällig vård av barn.

Underhållsstöd

Bidragsdelen i studiemedlen ingår i dag i inkomstunderlaget för återbetalning av underhållsstöd. Det finns enligt utredningens mening anledning att se över reglerna i detta avseende.

Vårdbidrag

Vårdbidragets syfte behöver klarläggas och sambandet med studiemedelssystemet behöver ses över för att undvika negativa effekter som försvårar studier t.ex. i samband med retroaktiva utbetalningar. Det bör därför övervägas om bidraget även i fortsättningen skall räknas som inkomst vid beräkning av studiemedel.

Sjuk- och aktivitetsersättning

Utredningen noterar att studerande kan missgynnas vid beräkning av det inkomstunderlag som ligger till grund för sjuk- och aktivitetsersättning.

Ålderspension

Studiestödsreformen innebar en förbättring genom att studier finansierade med studiemedel blev pensionsgrundande. Konstruktionen har emellertid vissa svagheter bl.a. eftersom alla studerande inte omfattas.

Socialbidrag

Vissa studerande med studiemedel kan under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll, få svårigheter att tillfälligtvis klara sin försörjning eftersom studiemedel endast lämnas under den tid då de faktiskt studerar. Huvudprincipen är att studerande inte har rätt till socialbidrag under studietiden. Utredningen vill dock framhålla att regelverket medger att en person som studerar efter en individuell behovsprövning kan beviljas socialbidrag om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

Arbetslöshetsersättning

Utredningen konstaterar att regelverket kring arbetslöshetsersättningen upplevs som svårt och komplicerat för många studerande. Det vore därför av värde om informationen till studerande om reglerna stärks. Utredningen har också identifierat vissa problem i den praktiska tillämpningen. Studerande som inte har eller kan få studiemedel saknar t.ex. möjlighet att kombinera arbetslöshetsersättning med fortsatta deltidsstudier.

Bostadsbidrag

En viktig del av utredningens uppdrag är att lämna förslag till hur det nya studiestödssystemet bör samspela med bostadsbidraget på lång sikt. Utredningen föreslår att bidragsdelen i studiemedlet inte skall ingå i den inkomst som utgör underlag för beräkning av bostadsbidrag.

Utredningen gör också den bedömningen att det är angeläget att de studerande får god information om principerna för den modell för inkomstprövning som tillämpas inom bostadsbidraget. Systemet med preliminärt bidrag som i efterhand stäms av mot taxerad inkomst får bekymmersamma effekter för studerande med ojämna inkomster.

Vidare konstaterar utredningen att åldersgränsen inom bostadsbidraget på 29 år för hushåll utan barn inte ligger i linje med principen om livslångt lärande.

Barntillägg till studerande

Utredningen har analyserat om det finns förutsättningar att underlätta den ekonomiska situationen för studerande som är familjeförsörjare genom att införa ett barntillägg till studerande i något av trygghetssystemen. Utredningen konstaterar att studerande med familjeansvar periodvis kan ha en ansträngd ekonomi med knappa disponibla resurser. Detta gäller särskilt ensamstående föräldrar. Rent principiellt bör stöd till familjen lämnas inom familjepolitiken och inte inom utbildningspolitiken. De familjepolitiska stöden är emellertid inte särskilt avpassade till studerande vilket försvårar möjligheten att inrymma ett barntillägg i befintliga stödformer. Däremot anser utredningen att den ekonomiska situa-

tionen för studerande med barn kan underlättas genom att de ges möjlighet att utnyttja tilläggslån i studiemedelssystemet.

Studerande utan studiestöd

Formen av studiefinansiering är viktig för att avgöra den sociala tryggheten. Personer som studerar med bibehållen lön eller andra skattepliktiga ersättningar har tillgång till vissa trygghetssystem. Eftersom doktorander kan finansiera sina studier på olika sätt betraktas vissa som studerande och andra som arbetstagare. Stipendier, som en del personer finansierar studier med, betraktas inte som inkomst och utgör ingen förmånsgrund i ersättningssystemen. Dessa personer har ett tunt skyddsnät. Det bör övervägas om skyddsbestämmelserna för SGI även skall omfatta personer som bedriver postdoktorala studier. På motsvarande sätt som för studerande med studiemedel kan tillämpningsproblem uppstå som rör frågan när forskarstudierna skall anses vara avslutade. Vidare är möjligheten att kombinera studier med utbildningsbidrag på deltid med sjukskrivning på deltid begränsad.

Andra studiesociala frågor

Utredningen uppmärksammar mycket övergripande vissa studiesociala problem. Det rör t.ex. svårigheter för studerande med barn att utifrån individens behov ordna barnpassning och barnomsorg och den oro studerande med funktionshinder hyser för att klara studierna på utsatt tid.

Information och statistik

Enligt utredningens bedömning behöver informationen och vägledningen om de olika system som rör alla studerandes sociala och ekonomiska möjligheter och rättigheter under studietiden stärkas. Det bör därför övervägas om kunskapen kring studerandes samlade sociala och ekonomiska villkor kan samlas i en gemensam form på nationell nivå.

Studerandedefinitionen bör enligt utredningens mening förtydligas och göras mer enhetlig. Uppgifter och statistik över olika stu-

derandegrupper i de olika trygghetssystemen är också bristfällig och behöver förbättras i vissa avseenden.

Slutsatser

För att förbättra för alla studerande har utredningen fört fram behovet av att

  • informationen och vägledningen om de studiesociala trygghetssystemen till studerande förbättras och samlas,
  • reglerna blir färre och enklare så att tillämpningen blir mer enhetlig,
  • definitionen av studerande förtydligas och statistiken förbättras,
  • studerande kan kvalificera sig och få tillgång till de försäkringssystem som bygger på inkomstbortfallsprincipen t.ex. genom att bidragsdelen i studiemedlet beskattas,
  • studiemedlen värdesäkras i takt med den samhällsekonomiska utvecklingen,
  • undervisningen görs mer flexibel t.ex. med treterminssystem så att studietiden kan varieras mer utifrån individens behov,
  • studier på deltid kan kombineras med sjukskrivning på deltid,
  • skyddsbestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst anpassas till ett flexibelt användande av studiemedlen, samt att
  • vissa åldersgränser för studerande anpassas till livslångt lärande.

För att förbättra för studerande med barn har utredningen även fört fram behovet av att

  • förändra samspelet mellan studiemedelssystemet och bostadsbidraget på så sätt att studiebidraget inte skall ingå i den inkomst som utgör underlag för bostadsbidrag,
  • vårdbidraget undantas vid beräkning av studiemedel,
  • studiebidraget inte beaktas vid beräkning av återbetalningen av underhållsstödet,
  • alla studerande med barn ges möjlighet att utnyttja tilläggslån i studiemedelssystemet,
  • nivåerna i föräldraförsäkringen förbättras för studerande, samt att
  • förutsättningarna förbättras för studerande att tillfälligt vårda sjukt barn.

Den ekonomiska och sociala situationen under den samlade studietiden skulle kunna förbättras för studerande om regelverken kunde anpassas bättre utifrån nämnda behov. Ytterligare analyser och avvägningar behöver emellertid göras. Utredningens arbete kan ligga till grund för sådana framtida förändringar.

Författningsförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag

att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1

Bidragsgrundande inkomst beräknas med utgångspunkt i

1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2. överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 4 a §, och

3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 4 b §.

Till de sammanlagda överskotten skall läggas belopp enligt tredje stycket samt 5 och 7 §§. Det på så sätt framräknade beloppet är den bidragsgrundande inkomsten.

Överskottet enligt första stycket skall ökas med

1. inkomst som på grund av

Bidragsgrundande inkomst beräknas med utgångspunkt i

1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2. överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 4 a §, och

3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 4 b §.

Till de sammanlagda överskotten skall läggas belopp enligt tredje stycket samt 5 och 7 §§. Det på så sätt framräknade beloppet är den bidragsgrundande inkomsten.

Överskottet enligt första stycket skall ökas med

1. inkomst som på grund av

1

3 kap.9–13 §§inkomstskattelagen eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag samt rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,

3. skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad, och

4. skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

3 kap.9–13 §§inkomstskattelagen eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2. rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,

3. skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad, och

4. skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005, då lag om särskild bestämmelse om bostadsbidrag (2003:1076) upphör att gälla. För preliminärt bostadsbidrag, som beräknats före den 1 januari 2005, gäller äldre bestämmelser då slutligt bostadsbidrag bestäms.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

att 15 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

2

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för

1. inkomst som på grund av 3 kap.9–14 §§inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag samt rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,

3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per månad, och

4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat före år 1991.

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för

1. inkomst som på grund av 3 kap.9–14 §§inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2. rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,

3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per månad, och

4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat före år 1991.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

2

1. Utredningens uppdrag och arbete

Utredningens direktiv och tilläggsdirektiv redovisas i bilaga 1–2.

1.1. Uppdraget

Utredningens uppdrag är att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll. Utredningen skall omfatta studerande i högskoleutbildning, annan eftergymnasial utbildning inklusive kvalificerad yrkesutbildning (KY) samt vuxenutbildning.

Utredningen skall analysera om gränsdragningen mellan studiestödssystemet å ena sidan och socialförsäkringssystemet, inklusive bostadsbidragssystemet, och det ekonomiska biståndet å andra sidan behöver förtydligas. Syftet med analysen är att utredningen skall lämna underlag till regeringens fortsatta överväganden om behovet av att anpassa systemen till olika studerandegruppers behov. När det gäller arbetslöshetsförsäkringen skall utredningen endast kartlägga hur arbetslöshetsförsäkringen samspelar med studiestödssystemet.

Utredningen skall särskilt föreslå hur det nya studiestödssystemet bör samspela med bostadsbidraget på lång sikt, i enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2000/01:BoU12). I de fall utredningens förslag innebär att författningar behöver ändras, skall förslag till sådana ändringar lämnas.

I tilläggsdirektiv har utredningen fått i uppdrag att även analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande.

1.1.1. Behovet av översyn

Insatserna för livslångt lärande har resulterat i att studerandegruppen har breddats och att den nu består av såväl unga som äldre studerande. Det är en ökad andel studerande som har barn. Eftersom studerandegruppen är mycket heterogen har de studerande olika behov när det t.ex. gäller bostad, barnomsorg och trygghet under sjukdom. De studerandes behov av ekonomiskt stöd under studietiden är följaktligen mycket skiftande.

Studiestödssystemet är tänkt att fungera tillsammans med övriga trygghetssystem, där de olika systemen har sina speciella roller i samhället. I direktiven konstateras dock att kritik har framförts mot den nuvarande ordningen. Bland annat har invändningar gjorts mot vissa kvalifikationsvillkor som finns inom sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkringen samt vissa andra kriterier som gäller för t.ex. ekonomiskt bistånd och bostadsbidrag. Sjuk- och föräldraförsäkringen är exempelvis inkomstrelaterade. Således kan studerande som blir sjuka eller väljer att bilda familj under studietiden hamna i en situation som försvårar fortsatta studier. Därför behövs en samlad granskning av hur de olika trygghetssystemen som studerande kan beröras av under studietiden samspelar. Eftersom studiestöd endast lämnas under studietid har studerande normalt en period då de själva måste svara för sin försörjning. Förutsättningarna under den samlade studieperioden behöver belysas. Gränssnitten behöver klarläggas. Särskilt fordrar samspelet mellan det reformerade studiestödet och bostadsbidraget ytterligare analyser. Utredningen skall även undersöka vilka möjligheter det finns att på ett effektivt sätt underlätta den ekonomiska situationen för studerande med barn.

1.1.2. Utgångspunkter för uppdraget

Följande utgångspunkter skall enligt direktiven vara vägledande för uppdraget.

  • Det livslånga lärandet skall underlättas.
  • Studiestödssystemet och övriga förmånssystem skall fungera väl tillsammans.
  • De befintliga systemens grundstruktur skall ligga fast. Till de grundläggande principerna hör bl.a. inkomstbortfallsprincipen.
  • Systemen skall bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män.
  • Systemen skall främja barnafödandet.

1.2. Utredningsarbetet

Utredningen inledde sitt arbete i september 2002 och har haft åtta sammanträden med sakkunniga och experter. Till utredningen har en referensgrupp varit knuten bestående av representanter för Elevkårernas centralorganisation, SACO Studentråd, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Tjänstemännens centralorganisation och Landsorganisationen (LO). Även folkhögskolorna har haft en representant. Gruppen har träffats sex gånger.

Även i övrigt har utredningen haft ett öppet arbetssätt. Utredningen har haft kontakt med många enskilda studerande och träffat företrädare för olika studerandeorganisationer i skilda sammanhang. Utredningen har också medverkat i studiesociala arrangemang och ett flertal besök har dessutom genomförts på myndigheter, organisationer och lärosäten.

Många studerandeorganisationer, myndigheter m.fl. följer löpande och ur olika perspektiv studiesituationen för olika studerandegrupper. En utgångspunkt i utredningens arbete har varit att bygga vidare på detta arbete som finns publicerat och redovisat i rapporter från myndigheter, statliga utredningar, årliga statistiksammanställningar, regeringens propositioner m.m. En redovisning av de rapporter som använts lämnas i Referenser.

För att närmare kartlägga studerandes sociala och ekonomiska situation har utredningen genomfört fyra enkätundersökningar. Ett frågeunderlag har gått ut till landets alla kommuner för att få information om vilka problem kommunerna upplever när det gäller socialbidrag och studerande. Frågor har även ställts till landets samtliga försäkringskassor och arbetslöshetskassor för att ta reda på problem när det gäller ärenden som rör studerande. Slutligen har utredningen, i samarbete med Statistiska centralbyrån, genomfört en enkätundersökning till studerande för att belysa deras situation. Resultatet av dessa undersökningar redovisas i bilaga 3–6.

Den 10 oktober genomfördes ett särskilt samtal med representanter för studerandeorganisationer och myndigheter. I samtalet deltog representanter för Högskoleverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Tolk- och översättarinstitutet, Kyrkeruds folkhögskola, Dalkarlsö folkhögskola, Jakobsbergs folkhögskola, LO, Civilingenjörsförbundet, SFS, SACO studentråd, Stockholms universi-

tets studentkår, Örebro studentkår, Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO), Uppsala studentkår och Veterinärmedicinska föreningen.

I enlighet med direktiven har, i de frågor som gränsar till annat utredningsarbete, kontakter tagits med andra statliga utredningar. Studiesociala utredningen har därför samrått med Utredningen om skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst, som lämnade sitt betänkande (SOU 2003:50) i maj 2003, och Studiehjälpsutredningen, som lämnade sitt betänkande (SOU 2003:28) i mars 2003. Vidare har utredningen haft kontakt med den pågående Forskarutbildningsutredningen (dir. 2002:148) och Utredningen om svenska för invandrare (SFI-utredningen) som avslutade sitt arbete i september 2003 (SOU 2003:77).

2. Olika politikområden

Utredningens bedömning: Den analys som gjorts av de olika politikområden som rör det studiesociala området visar att de av regering och riksdag uppsatta målen inte är helt förenliga. Exempelvis kan sysselsättningsmålet i viss mån motverka strä-

an att fler personer skall studera. v

De olika system – studiestödet, socialförsäkringarna inklusive bostadsbidraget, arbetslöshetsförsäkringen och socialbidraget – som utredningen skall kartlägga samspelet mellan hör till skilda politikområden. De studiesociala frågorna rör sig alltså mellan många områden. Dessa områden har, av naturliga skäl, delvis olika mål.

Det är av intresse för utredningen att urskilja vilka övergripande mål som berör det studiesociala området och utröna hur dessa samverkar sinsemellan.

2.1. Politikområden som rör de studiesociala frågorna

2.1.1. Utbildningspolitik – livslångt lärande för tillväxt och rättvisa

Det övergripande målet för utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Inom politikområdet ingår bl.a. vuxnas lärande, högskoleverksamhet och studiestödsverksamhet.

Tanken om det livslånga lärandet betonas ofta. I regeringens budgetproposition för 2004 konstateras exempelvis att vuxenutbildningen är viktig för att kunna ge alla möjlighet till livslångt lärande. Den fastställda målsättningen för vuxnas lärande innebär

att alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sina kompetenser i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Lärandet skall inte begränsas till ungdomsåren och några avgränsade perioder under yrkeslivet därefter. Det skall vara möjligt att studera i olika åldrar och vid skilda livssituationer. Utredningen återkommer i sin kartläggning till hur principen om det livslånga lärandet överensstämmer med trygghetssystemens uppbyggnad.

Regeringen framhåller att fler människor skall ges möjlighet att skaffa sig en högskoleutbildning. Under senare år har den grundläggande högskoleutbildningen byggts ut kraftigt. Regeringens långsiktiga mål är att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Studiestödet är en del av utbildningspolitiken och skall bidra till att förverkliga målen för detta område. Verksamheten skall bidra till att personer kan studera utan att begränsas av sina ekonomiska resurser eller funktionshinder.

2.1.2. Arbetsmarknadspolitik – full sysselsättning

Målet för arbetsmarknadspolitiken är en väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. Regeringen framhåller, senast i budgetpropositionen för 2004, att full sysselsättning står överst på dagordningen. Full sysselsättning i hela landet är målet. Ett delmål har uppställts som innebär att 80 procent av befolkningen i åldern 20 till 60 år skall ha reguljär sysselsättning 2004.

Vid en första anblick framgår det inte helt klart att sysselsättningsmålet berör studerandeområdet. Vid en närmare granskning kan sysselsättningsmålet exempelvis få betydelse för målet att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier före 25 års ålder. Sysselsättningsmålet och målet om andelen högskolestuderande kan alltså till viss del komma att motverka varandra.

I den ekonomiska vårpropositionen för 2003 uppmärksammas denna potentiella konflikt mellan studier och arbete. Där noteras att i början av 1990-talet var 80 procent av ungdomarna i åldern 20 till 24 år sysselsatta. I dag är motsvarande siffra 60 procent. Regeringen konstaterar att detta till stor del beror på att fler läser vidare, men betonar samtidigt att unga personers vilja att arbeta och att kombinera arbete och studier måste tas till vara bättre.

Det bör påpekas att studier och arbete i det stora hela självklart inte står i något statiskt motsatsförhållande till varandra. Studier är tvärtom i många fall en viktig förutsättning för arbete och kan ofta vara en väg ut ur arbetslöshet.

2.1.3. Socialtjänstpolitik – halvera socialbidragsberoendet

Socialtjänsten spelar en viktig roll i välfärdspolitiken, genom att utgöra ett komplement till de generellt riktade ekonomiska stödsystemen för människor som av olika skäl är i behov av särskilt stöd. Det övergripande målet för socialtjänstpolitiken är att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer samt att stärka skyddet för utsatta barn.

Regeringen har satt som mål att antalet socialbidragsberoende skall halveras mellan 1999 och 2004. Man har valt att följa socialbidragsutvecklingen eftersom socialbidragstagare är den ekonomiskt mest utsatta gruppen. Ett annat skäl är att ett ökat socialbidragsberoende indikerar brister i välfärdssystemet.

Även om vuxna studerande normalt sett anses få sina behov tillgodosedda genom det statliga studiestödssystemet, är det ytterst förhållandena i den enskilda livssituationen som är avgörande för rätten till socialbidrag. Det finns således situationer då det, efter en individuell behovsprövning, kan bli aktuellt med socialbidrag för studerande.

2.1.4. Ersättning vid arbetsoförmåga – halvera sjukskrivningarna

Under de senaste åren har det skett en dramatisk ökning av ohälsotalen. Statsmakterna har – för att understryka vikten av att den negativa utvecklingen vänder och för att öka kraften i genomförandet av åtgärder – formulerat ett mål för ökad hälsa i arbetslivet. Frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002 halveras fram till 2008. Parallellt skall antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska. Hänsyn skall tas till den demografiska utvecklingen under perioden.

Resultatet av den första uppföljningen av det nationella målet redovisas i budgetpropositionen för 2004. Under 2003 har olika

åtgärder för att minska ohälsan i arbetslivet genomförts eller påbörjats. Exempelvis är nu sjukskrivning på deltid alltid förstahandsalternativet. Möjligheten för studerande att kombinera deltidssjukskrivning med deltidsstudier är dock begränsad. Utredningen återkommer till denna problematik.

Även om det är arbetslivet, och dess betydelse för ohälsan, som betonas mycket inom detta område har det givetvis bäring på studerande som blir sjuka.

2.1.5. Ekonomisk familjepolitik – minska skillnaderna mellan barnfamiljer och övriga familjer

Målet för den ekonomiska familjepolitiken är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn skall minska inom ramen för den generella välfärden. Syftet är alltså att arbeta långsiktigt för att stärka den generella politiken.

Familjepolitiken syftar även till att erbjuda möjligheter att kombinera föräldraskap med förvärvsarbete eller studier. Tidigare tog endast området sikte på kombinationen föräldraskap och arbete, men nu är det uttalat att även studier skall kunna kombineras med föräldraskap. Utredningen uppmärksammar särskilt de svårigheter som finns i detta avseende.

2.1.6. Sammanfattning

Nedan sammanfattas målen för de politikområden som rör det studiesociala området.

Tabell 2.1. Politikområden som rör det studiesociala området och dess mål.

18 Socialtjänstpolitik Övergripande mål: Stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt stärka skyddet för utsatta barn. Kvantitativt mål: Antalet socialbidragsberoende skall halveras mellan 1999 och 2004. 19 Ersättning vid arbetsoförmåga

Övergripande och kvantitativt mål: Frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002 halveras fram till 2008. Parallellt skall antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska. Hänsyn skall tas till den demografiska utvecklingen under perioden.

21 Ekonomisk familjepolitik Övergripande mål: Skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn skall minska inom ramen för den generella välfärden. 22 Arbetsmarknadspolitik Övergripande mål: En väl fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. Kvantitativt mål: 80 procent av befolkningen i åldern 20 till 60 år skall ha reguljär sysselsättning 2004. 23 Utbildningspolitik Övergripande mål: Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Kvantitativt mål: Hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder.

Kommentar: Presentationen utgår från de mål som redovisas i 2004 års budgetproposition (prop. 2003/04:1). I propositionen presenteras dock målen på ett något annorlunda sätt.

Utredningen återkommer till de politiska målen i den följande kartläggningen av studiestödssystemets samspel med de ekonomiska trygghetssystemen.

3. Personer som studerar

Utredningens bedömning: Studerandebegreppet definieras inte på samma sätt i alla författningar. Studerande definieras i vissa fall utifrån vilken typ av utbildning de bedriver och i andra fall utifrån hur studierna finansieras. Utredningens utgångspunkt har varit att beakta alla studerande i högskoleutbildning, annan eftergymnasial utbildning inklusive kvalificerad yrkesutbildning samt studerande i olika former av vuxenutbildning.

3.1. Definition av studerande

Kriterierna för vem som skall anses vara studerande varierar beroende på sammanhang. Studerandebegreppet definieras t.ex. inte på samma sätt i alla författningar. Utredningen tar sin utgångspunkt i de aktuella utbildningsformerna, dvs. vilken typ av utbildning som bedrivs. Det innebär att alla som läser inom angivna utbildningsformer räknas som studerande.

Vuxenutbildning sker i olika former och med skilda ansvariga. Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) består av grundläggande respektive gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildningar. Särvux är en egen skolform som vänder sig till utvecklingsstörda vuxna.

Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är från och med 2002 en reguljär eftergymnasial utbildningsform. KY bedrevs under åren 1996–2001 som försöksverksamhet. Yrkesutbildningen utformas i samarbete med arbetslivet och skall svara mot ett verkligt behov i arbetslivet. En tredjedel av utbildningstiden, som kan variera mellan ett till tre år, sker i arbetslivet.

Studerande inom universitet och högskola och andra eftergymnasiala utbildningar ingår i utredningens studerandebegrepp. Dokto-

rander betraktas ibland som arbetstagare och ibland som studerande. Utredningens studerandebegrepp inkluderar doktorander.

Ungdomsstudier omfattas däremot inte av utredningens uppdrag. Det gäller studier i grundskolan, gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning för barn och ungdomar under 20 år. Studerande i personalutbildning eller allmän kompetensutveckling räknas inte heller in i utredningens studerandedefinition. Sådana studier bör ses som en del av arbetslivspolitiken. Folkbildningen inbegrips i den mån det rör studier på grundskole-, gymnasie- eller eftergymnasial nivå. Begränsade studier i studiecirklar ingår däremot inte. Studiesociala utredningen fördjupar sig inte heller i förhållanden som specifikt rör studerande inom Svenskundervisning för invandrare (SFI). En statlig utredning har nyligen, i betänkandet Vidare vägar och vägen vidare – svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv (SOU 2003:77), prövat hur denna undervisning kan förnyas och organiseras.

Det finns även andra förhållanden att ta hänsyn till när studerandebegreppet skall definieras. Det rör t.ex. studiernas takt och omfattning. Deltidsstuderande omfattas av utredningens definition.

Utredningen skall analysera den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll som ofta inträffar under t.ex. sommaren. Enskilda skall alltså i denna analys ses som studerande fast de för tillfället inte bedriver studier i strikt mening. I analysen ingår även att kartlägga vad som inträffar vid vissa studieavbrott. Det kan t.ex. gälla vad som händer vid avbrott på grund av sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet.

Det finns även andra utgångspunkter för en studerandedefinition. Studerande kan t.ex. definieras utifrån finansieringen av studierna. I vissa sammanhang är det avgörande att man erhåller studiestöd. Vilken typ av studerandedefinition som används får stor betydelse för den enskilde. För att t.ex. få tillgång till vissa trygghetsförmåner krävs att studiestöd uppbärs. Definitionen kan även utgöra en kombination av utbildningsform och finansiering av studier. Ett sådant exempel är att utbildningen skall berättiga till studiestöd. Inga krav ställs i sådana fall på att den enskilde faktiskt uppbär stöd; däremot måste studier bedrivas inom utbildningar för vilka studiestöd kan lämnas. Utredningen återkommer i det följande till vilka konsekvenser olika definitioner kan få. Utredningen har begränsat sin analys till studerande i Sverige. Endast i begränsad omfattning nämns situationen för studerande som bedriver

utlandsstudier, t.ex. i utredningens enkätundersökningar. Kopplingen till EG-rätten har inte kunnat analyseras närmare.

3.2. Studerande – en heterogen grupp

Studerandegruppen består av såväl unga som äldre studerande. Det är inte heller ovanligt att studerande har barn.

3.2.1. Över en halv miljon studerande

Under senare år har antalet studerande ökat kraftigt. Nästan en miljon personer deltar i någon form av utbildning. Närmare 600 000 personer studerar inom högskoleutbildning, annan eftergymnasial utbildning inklusive kvalificerad yrkesutbildning eller vuxenutbildning.

Vuxenutbildning

Under åren 1997 till 2002 genomfördes en betydande satsning på vuxenutbildning. Det s.k. kunskapslyftet omfattade sammanlagt mer än 800 000 personer, vilket har bidragit till både fler och nya grupper av studerande inom vuxenutbildningen. I samband med att denna satsning fasats ut har studerandeantalet minskat. Hösten 2002 studerande drygt 170 000 på komvux. Därefter har antalet sjunkit ytterligare.

De allra flesta komvuxstuderande läser på gymnasial nivå. Två tredjedelar av de studerande på komvux är kvinnor. De flesta av de komvuxstuderande är 30 år eller äldre; drygt 60 procent tillhör denna ålderskategori. En inte obetydlig andel av kvinnorna är äldre. Andelen utlandsfödda har successivt ökat under de senaste åren.

Inom folkhögskolornas ram bedrivs utbildning på grundskole-, gymnasie- och eftergymnasial nivå. Drygt 24 000 personer studerade långa kurser, dvs. 15 dagar eller längre, under höstterminen 2001. Cirka 40 procent är 30 år eller äldre. Det är en klar övervikt kvinnor; drygt 63 procent av de studerande på de längre kurserna är kvinnor.

Antalet studerande i särvux uppgick läsåret 2002/2003 till drygt 4 500 personer.

Kvalificerad yrkesutbildning

Sedan starten 1996 har platserna inom den kvalificerade yrkesutbildningen successivt blivit fler. Under 2002 studerade ungefär 15 000 personer inom någon KY-utbildning. Det är något fler män än kvinnor som går dessa utbildningar. Mer än var tredje studerande är 30 år eller äldre.

Universitet och högskola

En kraftig utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen har ägt rum under senare år. Under 1990-talet ökade antalet studenter i högskolan med ca 80 procent. Höstterminen 2002 uppgick antalet studerande i grundutbildningen till 329 000, vilket är en ökning med nio procent på ett år.

Det är fler kvinnor än män som studerar vid universitet eller högskola. Bland studenterna i grundutbildningen är ca 60 procent kvinnor. Flertalet utbildningar har ojämn, eller i en del fall rent av mycket ojämn, könsfördelning. Av de längre utbildningar som leder till yrkesexamen är ingenjörsutbildningarna de enda som har en klar övervikt av män. Könsfördelningen är som mest ojämn bland de äldsta studerande.

Det är en stor spridning i åldrarna bland de högskolestuderande. Studiedeltagandet är visserligen störst i åldersgruppen 21–24 år, där var tredje kvinna och var fjärde man studerar vid universitet eller högskola, men det är inte alls ovanligt med något äldre studerande.

Åldersfördelningen bland studerande i grundutbildning vid universitet eller högskola (höstterminen 2002)

  • hälften är äldre än 25 år
  • en tredjedel är äldre än 30 år
  • drygt tio procent är äldre än 40 år
  • tre procent är äldre än 50 år

Källa: Högskoleverkets årsrapport 2003

Regeringen har slagit fast ett långsiktigt mål som innebär att hälften av en årskull skall ha börjat studera vid universitet eller högskola vid 25 års ålder. Övergångsfrekvensen till högskolan bland 25-åringar har enligt budgetpropositionen för 2004 på kort sikt

ökat till omkring 43 procent. Skillnaden mellan män och kvinnor är relativt stor. Andelen kvinnor som har börjat studera vid universitet och högskolor vid 25 års ålder har redan passerat 50 procent.

De senaste tio årens expansion av antalet platser i högre utbildning har medfört en breddad rekrytering. Rekryteringen är dock fortfarande sned. Den sociala snedrekryteringen är som störst på långa utbildningar med starkt sökandetryck. Personer med utländsk bakgrund är varken över- eller underrepresenterade. Skillnaderna mellan olika invandrargrupper är emellertid stora.

Inom forskarutbildningen är det drygt 18 000 personer som studerar aktivt. Männen utgör ca 55 procent av de verksamma doktoranderna. Numera påbörjar emellertid lika många kvinnor som män forskarutbildning.

3.2.2. Studerande med barn

Utredningen har inhämtat uppgifter om studerande med barn från Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgifterna avser personer som studerade någon gång under 2001. Både heltids- och deltidsstuderande ingår i underlaget. En närmare beskrivning av definitioner och datamaterial ges i bilaga 7. Där lämnas även en fullständig redovisning av resultaten.

Nästan var tredje studerande har barn

Drygt 235 000 studerande har barn, vilket motsvarar 30 procent av alla studerande. Att studerande har barn är vanligast bland komvuxstuderande. Tabell 3.1. visar andelen studerande inom olika utbildningsformer som har barn.

Tabell 3.1. Andel studerande som har barn (procent)

Utbildningsform

Kvinnor

Män

Högskola 28 13 Komvux 50 27 Folkhögskola 29 12 Kvalificerad yrkesutbildning 32 15 Övriga studerande 32 19

Samtliga

38 19

Källa: SCB

Det är en relativt hög andel – 38 procent – av de studerande kvinnorna som har barn. Om man dessutom beaktar att det är fler kvinnor än män som studerar kan det konstateras att föräldrarna inom studerandekollektivet till stor del är kvinnor. Mer än tre fjärdedelar av de studerande föräldrarna är kvinnor.

Det är de något äldre åldersgrupperna som dominerar bland de studerande föräldrarna. Det är bl.a. en effekt av att det är förhållandevis vanligt med äldre studerande.

Många av de studerande föräldrarna har flera barn. Vanligast är att de har två barn. Det är inte ovanligt att de studerandes barn är något äldre. En minoritet – drygt 40 procent – av de studerande föräldrarna har barn som är yngre än sex år. Det är främst komvuxstuderande som har äldre barn. I 20 procent av familjerna med sammanboende föräldrar studerar minst en av föräldrarna. Det är vanligt att enbart den ena studerar, medan den andra arbetar. Det är sällsynt att båda studerar. Av alla ensamstående föräldrar är det 18 procent som bedriver studier. Majoriteten av dessa kombinerar studierna med förvärvsarbete.

Få skaffar barn under studietiden

Det är få som skaffar barn under studietiden. Studerande kvinnor har lägst födelsetal av alla kvinnor i barnafödande ålder. Även män som studerar har lägre benägenhet att skaffa barn.

En vanligt förekommande förklaring till varför studerande sällan skaffar barn är att unga studerande ofta är hänvisade till grundnivån

inom föräldrapenningen med låga belopp. Även det faktum att undervisningen inte alltid är anpassad till föräldraskapet nämns som en tänkbar orsak till studerandes låga barnafödande.

Det är inte endast studerande som har lågt barnafödande – det gäller överhuvudtaget ungdomar utanför arbetsmarknaden. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har haft till uppgift att analysera vilka faktorer som påverkar barnafödandet. Den framhåller betydelsen av att unga vill ha ett stabilt jobb med säker inkomst innan de skaffar barn. Resultaten framgår av betänkandet Barnafödandet i fokus – från befolkningspolitik till ett barnvänligt samhälle (Ds 2001:57). Att först skaffa jobb och sedan barn och familj är, enligt arbetsgruppen, ett genomgående tema i flera studier som har genomförts under 1990-talet och tidigare.

Utredningens enkät till studerande bekräftar den bild som beskrivs. I enkäten ställdes frågor om hur studiesituationen påverkat inställningen till att skaffa barn. En knapp fjärdedel uppger att de valt att vänta med att skaffa barn till dess att de avslutat sina studier. Den vanligaste uppgivna orsaken är den ekonomiska situationen under studietiden. Ett annat vanligt skäl är att den studerande först vill skaffa sig ett stabilt jobb som ger en säker inkomst. Även alternativen att studierna tar mycket tid och är svåra att förena med föräldraansvar samt att de sociala trygghetssystemen inte är anpassade till studerande med barn får relativt höga svarsandelar.

4. Studieekonomi

Utredningens bedömning: Den ekonomiska situationen mellan olika studerande skiljer sig åt. De flesta studerande klarar trots knappa marginaler sin ekonomi under studietiden. Många stärker sin ekonomi genom att förvärvsarbeta vid sidan av studierna. Vissa studerande, t.ex. personer med föräldraansvar, kan dock periodvis ha en ansträngd ekonomi. Detta gäller framför allt under studieuppehåll. Bostadsutgifternas andel av de studerandes totala utgifter har successivt ökat.

Studerande med studiemedel kan i vissa fall ha en svag ekonomi. Studiemedlens belopp är kopplade till prisbasbeloppet. Det vore intressant att pröva om studiemedlen kunde värdesäk-

as på ett annat sätt än vad som gäller för närvarande. r

Studerandegruppens sammansättning har successivt förändrats och breddats med bl.a. avseende på ålder och livssituation. Eftersom gruppen är mycket heterogen skiftar behoven. Även när det gäller studiefinansiering finns det skillnader mellan olika individer. Det går följaktligen inte att ge en entydig bild över den ekonomiska situationen för studerande. Det är inte heller enkelt att tydligt ange i vilka avseenden situationen för studerandegruppen skiljer sig från övriga grupper i samhället.

4.1. Finansiering av studier

All utbildning i det offentliga skolväsendet och vid universiteten och högskolor i Sverige är avgiftsfri för studerande. Flertalet studerande kan finansiera sina studier med studiemedel. Dessa förhållanden är viktiga utgångspunkter vid bedömningen av studieekonomin. Även om utbildningsavgifter normalt inte förekommer är stu-

dierna naturligtvis förknippade med andra kostnader för de studerande. Studietiden skiljer sig i längd, men är begränsad för alla.

Av tabell 4.1. framgår hur många personer med studiestöd som studerar på olika nivåer.

Tabell 4.1. Vuxna studerande med olika studiestöd (2002)

Antal

Studiemedel

472 900

Grundskolenivå 20 200 Gymnasienivå 110 900 Eftergymnasial nivå 310 600 Utlandsstudier 31 100 Vuxenstudiestöd* 56 100

* Dessa stöd fasades ut under 2002 och har helt upphört sedan den 1 juli 2003. Ett nytt stöd, rekryteringsbidrag vid vuxenstudier, har införts fr.o.m. den 1 januari 2003. Kommentar: Antalet stödtagare redovisade för olika utbildningsnivåer är nettoräknade eftersom en person kan ha läst på flera nivåer under året. Källa: Budgetpropositionen för 2004

De allra flesta, nio av tio, av studiemedelstagarna bedriver heltidsstudier. Av de som får studiemedel är 60 procent kvinnor, vilket kan förklaras av att det totalt sett är fler kvinnor än män som studerar.

Andelen studerande som har studiestöd varierar mycket mellan olika utbildningsnivåer. Värt att notera är att mindre än hälften av de studerande i komvux finansierar sina studier med hjälp av studiestöd; majoriteten finner någon annan form av studiefinansiering. Det är vanligt att vuxenstuderande bedriver studierna på deltid. Bland de högskolestuderande är det däremot mer vanligt att studierna finansieras med studiemedel; tre av fyra erhåller studiemedel.

Ungefär hälften av alla studerande kombinerar studier och arbete. Det visar den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken från november 2001. Uppgifterna avser arbete under den faktiska studietiden. Det krävs dock inte särskilt mycket förvärvsarbete för att en person skall räknas som sysselsatt; en arbetad timme i veckan under den aktuella månaden räcker.

Studiemedlen inkomstprövas, dvs. rätten till stöd är beroende av den studerandes inkomst. Stödet reduceras med 50 procent av den

inkomst som överstiger det s.k. fribeloppet. Under 2004 uppgår fribeloppet till 98 250 kronor vid heltidsstudier. Tabell 4.2. visar att det, med tanke på det totala antalet studiemedelsmottagare, är förhållandevis få personer som får minskat studiemedel med anledning av att deras inkomster är för höga. Tabellen utgår dock endast från de inkomstuppgifter som studerande lämnat i samband med ansökan om studiemedel. Den efterkontroll som därefter görs ingår inte i redovisningen.

Tabell 4.2. Studerande som får minskat studiemedel på grund av för hög inkomst

Grundskole- och gymnasienivå Eftergymnasial nivå Totalt

HT 2001

1 000

4 700

5 700

VT 2002

1 000

3 500

4 500

Kommentar: I tabellen korrigeras för de fall där en person studerat på flera nivåer under en termin. Uppgifterna är även nettoräknade när det gäller studietakten. Källa: Centrala studiestödsnämnden

Det finns studerandegrupper som kan finansiera sina studier på annat sätt än via studiemedel, t.ex. doktorander. Utredningen återkommer i kapitel 9 till dessa studerande.

4.2. Exempel på studiemedelstagares ekonomi

I det följande redovisas ekonomin för studiemedelstagare utifrån olika typfall. Föreningssparbanken har under flera år följt ekonomin för studerande. Beräkningar från Föreningssparbanken visar hur ekonomin kan se ut för olika studerandehushåll beroende på familjesituation. Exemplen avser högskolestuderande med studiemedel under 2003. Med tanke på de stora skillnader som finns mellan olika studerande kan dessa typhushåll emellertid inte sägas vara representativa för hela den studerandegrupp som utredningen har att analysera. För de som förvärvsarbetar eller studerar med bibehållen ersättning från trygghetssystemen, t.ex. aktivitetsstöd, är de ekonomiska förutsättningarna annorlunda.

I tabell 4.3. visas hur mycket pengar de olika studerandehushållen har kvar till övrig konsumtion när nödvändiga utgifter är betalda. Bostadsbidrag och barnomsorgsavgift är beräknade från två

månaders arbete under sommaren med en lön på 13 000 kronor per månad. Däremot antas ingen i hushållen arbeta under studietiden. I exemplen förutsätts den studerande äta lunch på kårens restaurang och övriga måltider hemma. Exemplen bygger på ganska låga bostadskostnader. Högskoleverkets rapport Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållande våren 2002 visar t.ex. att bostadskostnaderna ofta kan vara högre än i de här redovisade typfallen. Det gäller särskilt ensamstående med barn. Det bör påpekas att kostnaderna varierar mycket beroende på bl.a. boendeform och bostadsort. Bostadsutgifternas andel av de totala utgifterna har under åren successivt ökat i de studerandehushåll som Föreningssparbanken redovisar. För unga studerande som bor hemma hos sina föräldrar är bostadskostnaden lägre än vad som antas i exemplen. Även andra levnadsomkostnader varierar beroende på den studerandes ålder och livssituation. Dessutom kan utgifterna för studiematerial skilja sig åt.

Tabell 4.3. Högskolestuderandes ekonomi utifrån olika familjesituationer (2003, kronor)

Ensamstående

student utan

barn

Ensamstående

student som

får barn

Ensamstående

student med

ett barn i

barnomsorg

Studentpar

som får

barn

Student-

par med ett

barn i

barnomsorg

Månadsinkomster

Föräldrapenning*

4 500

4 500

Studiemedel

6 776

6 776 6 776 13 552

Bostadsbidrag

380

1 200

1 200 1 800 2 100

Barnbidrag 950 950 950 950

Underhållsstöd

1 173

1 173

Skatt

-1 090

-1 090

Summa inkomster 7 156

6 733 10 099 12 936 16 602

Månadsutgifter

Bostad

2 440

2 800

2 800 3 900 4 500

Mat**

1 940

1 790

2 390 3 710 4 430

Kläder

490

750

910 1 240 1 400

Hygien, hälsa sport

520

900

740 1 420 1 260

Kår/terminsavgift 60 60 60 120

Studiematerial 720 720 720 1 440

Barnomsorgsavgift 70 130

Övrigt nödvändigt

830

1 280

1 550 1 800 2 190

Summa utgifter

7 000

7 520

9 240 12 850 15 470

Kvar till sparande

och övrig konsum-

tion

156

-787

859 86 1 132

Kvar per person

(avrundat)

160

-390

430

30 380

* Ersättning antas utgå enligt grundnivån, som uppgår till 150 kronor per dag under 2003.

** Exemplen för ensamstående utgår från matkostnaden för kvinnor. Kostnaden för män är något högre.

Källa: Föreningssparbanken, Institutet för privatekonomi

Studerandehushållen i tabellen har knappa ekonomiska marginaler. De flesta har dock, även om det rör sig om små belopp, kvar medel till övrig konsumtion när nödvändiga utgifter är betalade. Undantaget är ensamstående studerande som får barn under studietiden. Även studerandepar i motsvarande situation har ett kärvt ekonomiskt läge. En liten förbättring sker dock under 2004. Grundnivån i föräldrapenningen höjs då från 150 till 180 kronor om dagen. Situationen för barnfamiljer varierar beroende på antal barn.

De ökade bostadskostnaderna är en viktig förklaring till att vissa studerande har knappa ekonomiska marginaler. Viss kritik har också riktats mot nivåerna i studiemedelssystemet. Studiemedlen är sedan länge knutna till prisbasbeloppet. Utredningen har uppmärksammat att det, enligt proposition 2003/04:5 Reformerade regler om värdesäkring av skadeståndslivräntor, för närvarande pågår diskussioner att standardsäkra t.ex. skadeståndslivräntor. Inom Regeringskansliet övervägs även vilken indexeringsmetod som skall användas för sjuk- och aktivitetsersättning. Från och med år 2002 har vissa pensionsförmåner kopplats till ett nytt inkomstindex i syfte att åstadkomma en följsamhet till den ekonomiska utvecklingen i samhället och en standardanpassning.

De redovisade typfallen utgår från den ekonomiska situationen under den faktiska studietiden. Undervisningen är dock normalt sett förlagd under tio av årets tolv månader oavsett utbildning eller utbildningsnivå. Det innebär att de flesta studerande har ett eller flera längre studieuppehåll under året. Det är avgörande för ekonomin att man under denna tid finner andra sätt att försörja sig på. Utredningen har blivit uppmärksammad på att situationen i samband med studieuppehåll och ferier upplevs som den ekonomiskt mest bekymmersamma under den samlade studietiden.

I kapitel 8 analyserar utredningen om det finns förutsättningar att underlätta den ekonomiska situationen för studerande som är familjeförsörjare.

4.3. Studerandes genomsnittliga ekonomiska standard

Utredningen redovisar i det följande beräkningar som tar sikte på studerandes genomsnittliga ekonomiska standard, dvs. de faktiska disponibla inkomster som studerande har. I dessa fall är hela hushållets ekonomi av betydelse. Även försörjningsbörda beaktas.

För att beräkna den genomsnittliga ekonomiska standarden har uppgifter från urvalsundersökningen om Hushållens ekonomi (HEK) använts. Alla studerande, oavsett studiefinansiering, ingår i urvalet. Även deltidsstuderande räknas med. De studerande som samtidigt förvärvsarbetar på heltid är dock undantagna. Beräkningarna utgår från hushållens inkomster från arbete, kapital och transfereringar. Erhållet studiemedel, även lånedelen, räknas med. För att beräkna den disponibla inkomsten dras bl.a. skatt och återbetalning av studiemedel. Inkomsterna justeras efter försörjningsbörda. På så sätt kan familjer med olika sammansättning jämföras. Den justerade disponibla inkomsten påförs sedan de olika personerna i hushållet. Redovisningen sker på individnivå. Uppgifterna är från 2001 och utgår från undersökningens standarddefinitioner (Inkomstfördelningsundersökningen 2001 HE 21 SM 0301). Beräkningarna har utförts av Socialdepartementet.

Tabell 4.4. indikerar att på en mycket övergripande nivå är den ekonomiska situationen bättre för icke studerande än för studerande. Det finns dock givetvis skillnader inom respektive grupp, varför inte alltför långtgående slutsatser bör dras. Det bör betonas att beräkningarna utgår från hela hushållet. Det har således betydelse vilka övriga inkomster som finns i hushållet och hur många familjemedlemmar som ingår i hushållet.

Tabell 4.4. Disponibel inkomst* för studerande respektive icke studerande (2001, kronor)

19–30 år

31–50 år

Studerande

103 000

101 500

Icke studerande

129 000

129 800

* justerad för försörjningsbörda Källa: Beräknat på grundval av uppgifter från HEK 2001

I studerandegruppen har kvinnor en något bättre ekonomisk situation än männen. Bland icke studerande är situationen den omvända; i denna grupp är det männen som har de genomsnittligt högre inkomsterna.

Barnfamiljer har i genomsnitt en sämre ekonomisk situation än hushåll utan barn. Bland barnfamiljerna är det ensamföräldrarna som ofta har de lägsta inkomsterna. Även flerbarnsfamiljer kan ha en ansträngd ekonomi. Tabell 4.5. visar att de disponibla resurserna

ofta är mer knappa för de föräldrar som studerar. Skillnaden i ekonomisk standard mellan studerande och icke studerande är dock inte lika stor bland barnfamiljer som för övriga. De ekonomiska familjestöden har betydelse i detta sammanhang. Även inom studerandegruppen har ensamstående föräldrar den svagaste ekonomin; inkomsterna är i genomsnitt mellan 20 000–30 000 kronor lägre än för sammanboende i motsvarande situation.

Tabell 4.5. Disponibel inkomst* för studerande och icke studerande med barn (2001, kronor)

19–30 år

31–50 år

Studerande med barn

104 200

95 500

1 barn

106 600

104 800

2 eller flera barn

100 500

90 700

Icke studerande med barn

109 200

114 300

1 barn

117 700

126 000

2 barn eller flera

98 300

108 600

* justerad för försörjningsbörda Källa: Beräknat på grundval av uppgifter från HEK 2001

I tabell 4.6. görs en jämförelse inom studerandegruppen mellan de som har barn och de som inte har barn. I åldersgruppen 19–30 år är den ekonomiska situationen enligt beräkningarna något bättre för studerande som har barn än för studerande som inte har barn. Det rör sig dock om mycket små skillnader. I den något äldre studerandegruppen 31–50 år är förhållandet det omvända. I denna grupp har personer utan barn den gynnsammaste situationen. Skillnaden är i detta fall relativt tydlig. För båda ålderskategorierna gäller att de disponibla resurserna är lägre för studerande som har flera barn.

Tabell 4.6. Disponibel inkomst* för studerande med och utan barn (2001, kronor)

19–30 år

31–50 år

Studerande utan barn

102 600

110 000

Studerande med barn

104 200

95 500

* justerad för försörjningsbörda Källa: Beräknat på grundval av uppgifter från HEK 2001

Värt att notera är att inom studerandegruppen har föräldrar inom ålderskategorin 31–50 år i genomsnitt en sämre ekonomisk situation än de yngre föräldrarna.

Socialbidraget är det yttersta ekonomiska skyddsnätet i samhället. Huvudprincipen är att studerande inte har rätt till socialbidrag under studietiden, eftersom de förväntas få sin försörjning tryggad på annat sätt. Regelverket medger dock att en person som studerar, efter individuell behovsbedömning, kan beviljas socialbidrag om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. I kapitel 6 återkommer utredningen med en närmare redovisning för regelverket kring socialbidraget. Ungefär åtta procent av samtliga studerade med studiemedel fick socialbidrag någon gång under 2001, vilket motsvarar 20 000–30 000 studerande. Tabell 4.7. visar andel studerande som ingår i hushåll som fick socialbidrag. Vid bedömningen av behovet av socialbidrag beaktas hela hushållets ekonomi.

Tabell 4.7. Andel studerande med studiemedel som ingår i hushåll som erhöll socialbidrag (2001, procent)

Hushåll Socialbidrag någon gång under året

Socialbidrag i minst tre månader

Studerande med barn Ensamstående 60 30 Ensamstående (flera vuxna) 30 10 Samboende 8 6 Samboende (flera vuxna) 8 5 Studerande utan barn Ensamstående 7 3 Ensamstående (flera vuxna) 6 4 Samboende 1 1 Samboende (flera vuxna) 6 4

Samtliga studerande

8 4

Kommentar: I kategorin ”flera vuxna” ryms olika konstellationer. Det kan exempelvis röra sig om studerande som bor hemma hos sina föräldrar eller om studerande som har vuxna barn boende hos sig. Källa: Beräknat på grundval av uppgifter från HEK 2001

Av tabellen framgår att socialbidrag är vanligare hos studerande som har barn. Allra vanligast är det bland de ensamstående föräldrarna; ca 60 procent fick socialbidrag någon gång under året. De ekonomiska bekymmerna är ibland av mer tillfällig karaktär. Det kan t.ex. handla om svårigheter att finna försörjning under sommarmånaderna då den studerande, på grund av undervisningens uppläggning, ofta får ett studieuppehåll. För en del är dock problemen mer långvariga. Ungefär 30 procent av de studerande ensamföräldrarna fick socialbidrag i minst tre månader. Det rör sig om ett par tusen personer.

4.4. Slutsatser

Den ekonomiska situationen mellan olika studerande skiljer sig åt. De flesta studerande klarar trots knappa marginaler sin ekonomi under studietiden. Många stärker sin ekonomi genom att förvärvsarbeta vid sidan av studierna. Studerande med föräldraansvar, speciellt ensamstående, kan dock periodvis ha en ansträngd ekonomi.

Cirka 60 procent av de studerande ensamföräldrarna får socialbidrag någon gång under året. Det förekommer även att studerande utan barn har en kärv ekonomisk situation. Bekymren gäller framför allt under studieuppehållen. Det är avgörande för ekonomin att den studerande under denna tid finner andra sätt att försörja sig på.

Bostadsutgifternas andel av de totala utgifterna har under åren successivt ökat för studerande. De ökade bostadskostnaderna är en viktig förklaring till att vissa studerande har knappa marginaler.

Det finns studerande med studiemedel som har en svag ekonomi. Studiemedlens belopp är kopplade till prisbasbeloppet. Utredningen har uppmärksammat att det pågår diskussioner om alternativa möjligheter att värdesäkra skilda ekonomiska system som, utöver kompensation för penningvärdets fall, även kompenserar för inkomstutvecklingen. Det vore enligt utredningen intressant att pröva om även studiemedlen kunde värdesäkras på ett annat sätt än vad som gäller för närvarande.

5. Studiestödssystemet

Utredningens bedömning: Dagens system för studiefinansiering är väl utvecklat och rymmer väldigt många studerande. Det nya studiemedelssystemet är flexibelt och har bidragit till att stärka ekonomin för dem som studerar med statligt finansierade studiemedel.

Vissa gränser i systemet, t.ex. om längsta tid och övre ålder för rätt till stöd, kan hindra studieplanen för vissa studerande. Även inkomstgränsen i tilläggslånen kan vålla bekymmer.

Gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och andra trygghetssystem behöver förtydligas eller förändras i vissa avseenden. Bestämmelserna kring samordningen mellan de olika systemen, dvs. vilka ersättningar som kan uppbäras samtidigt, är varken enkla eller konsekventa och kan därför behöva förtydligas. Regelverken kring inkomstbegreppet, dvs. vilka ersättningar som skall beaktas vid beräkningen av en förmån, är inte enhetliga. En översyn av inkomstbegreppet är därför motiverad.

5.1. Studiestödet – en del av utbildningspolitiken

Det statliga studiestödssystemet utgör en central del av utbildningspolitiken och skall medverka till att förverkliga målen för detta område. Syftet med studiestödet är att det skall verka rekryterande och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildningen utan att personer begränsas av sina ekonomiska resurser eller av funktionshinder. Stödet skall vidare ha en utjämnande verkan mellan individer och grupper i befolkningen och på så sätt bidra till ökad social rättvisa.

Studiestöden administreras i huvudsak av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

5.2. Studiestödets framväxt och utveckling

Studiemedelssystemet infördes 1965. Alla som blev antagna till eftergymnasial utbildning fick då rätt till studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation. Stöd lämnades i form av bidrag och lån till ett belopp som möjliggjorde heltidsstudier.

Utvecklingen inom utbildningsområdet, främst utbyggnaden av vuxenutbildningen och det vidgade tillträdet till högskoleutbildning, ledde till en kraftig ökning av äldre studerande och krav på ökade studiefinansieringsmöjligheter. En omfattande förändring skedde i mitten av 1970-talet genom vuxenutbildningsreformen. Insatserna omfattade bl.a. särskilda rekryteringsåtgärder på arbetsplatser, rätt till ledighet från arbetet för studier samt studiefinansiering genom det särskilda vuxenstudiestödet (svux) och korttidsstödet. År 1984 infördes även ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). De särskilda vuxenstudiestöden innehöll vissa krav på ålder och förvärvsarbete och var kopplade till ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen. Inom ramen för det femåriga kunskapslyftet infördes under 1997 även ett nytt vuxenstudiestöd, särskilt utbildningsbidrag (ubs) som motsvarade ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen.

Splittringen på olika former av studiestöd orsakade komplexitet. De ekonomiska villkoren kunde variera för vuxna studerande som gick i samma utbildning även när utbildningsbakgrund och andra förhållanden var ganska lika. Ett nytt och sammanhållet studiemedelssystem, som ersatte de äldre stödformerna studiemedel, svux och svuxa, trädde i kraft den 1 juli 2001.

5.3. Ett sammanhållet studiestöd

5.3.1. Regler om studiestöd

Studiestödsområdet omfattar i dag ett antal olika stödformer där studiemedelssystemet intar en huvudroll. Studiehjälp lämnas enligt studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655) för studier i gymnasieskolan eller annan gymnasial utbildning till och med vårterminen det år den studerande fyller 20 år. Studiemedel lämnas enligt studiestödslagen och studiestödsförordningen till studerande på eftergymnasial nivå och till vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå. Studiestödssystemet kompletteras av andra stödformer som riktar sig till särskilda grup-

per. Rekryteringsbidrag är ett särskilt bidrag som enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande kan lämnas under högst ett år vid studier på grundskole- eller gymnasienivå. Ytterligare bestämmelser om bidraget finns i förordningen (2002:744) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Korttidsstöd kan enligt förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier lämnas vid studier av mindre omfattning och för studier om eget eller närståendes funktionshinder.

Utredningen fokuserar sin analys på studiemedelssystemet. Studiehjälpen behandlas inte av denna utredning. Andra stödformer nämns i det följande bara i det fall utredningen finner särskild anledning.

5.3.2. Grunderna i det nya studiemedelssystemet

Det nya studiemedelssystemet är ett samlat stöd som omfattar studerande på högskole- och annan eftergymnasial nivå samt vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå. Stödet syftar till att ge den studerande själv en rimlig levnadsnivå under studietiden. Systemet är generellt till sin karaktär, vilket innebär att alla som uppfyller vissa grundläggande villkor har rätt till stödet.

Grundbelopp i bidrag och lån

Studiemedel består av lån och bidrag. Den studerande kan välja att söka enbart bidragsdelen eller både lån och bidrag.

Ordinarie studiemedel – summan av bidrag och lån – är lika för alla. Bidraget är obeskattat. Totalbeloppet är 4,39 procent av prisbasbeloppet, dvs. 1 725 kronor per vecka för heltidsstuderande för 2004. För en studiemånad uppgår beloppet till ca 7 700 kronor vid heltidsstudier.

Det finns två bidragsnivåer: en generell nivå och en högre nivå. Det generella bidraget lämnas till alla som är berättigade till studiemedel. Bidraget uppgår till 34,5 procent av totalbeloppet dvs. 593 kronor per vecka vid heltidsstudier i 2004 års prisnivå. Studiemedelsreformen år 2001 innebar en bidragshöjning med nästan 500 kronor per studiemånad vid heltidsstudier.

Det högre bidraget, som lämnas inom en begränsad resursram, kan ges för studier på främst grundskole- och gymnasienivå till

studerande som är minst 25 år. Bidragsdelen uppgår till 82 procent av totalbeloppet, vilket under 2004 motsvarar 1 414 kronor i veckan vid heltidsstudier. Den högre bidragsnivån motsvarar i princip det högsta möjliga bidraget i de äldre vuxenstudiestöden svux och svuxa.

Tabell 5.1. Maximala studiemedel vid heltidsstudier i kronor

År 2003: Antal veckor

Totalbelopp Generellt

bidrag

Lånedel vid generellt bidrag

Högre bidrag

Lånedel vid högre bidrag

1 1 694

582

1 112 1 389

305

4 6 776 2 328

4 448 5 556

1 220

År 2004: Antal veckor

Totalbelopp Generellt

bidrag

Lånedel vid generellt bidrag

Högre bidrag

Lånedel vid högre bidrag

1 1 725

593

1 132 1 414

311

4 6 900 2 372

4 528 5 656

1 244

Tilläggslån

Studerande som är 25 och äldre har möjlighet att, under vissa förutsättningar, få ett tilläggslån med 0,99 procent av prisbasbeloppet per vecka, vilket under 2004 motsvarar 389 kronor. Tilläggslånet kan lämnas till heltidsstuderande under längst 120 veckor (tre år). Den totala studiestödsnivån per studiemånad med tilläggslånet uppgår till drygt 9 400 kronor (7 700 kronor + 1 700 kronor).

Tilläggslånet är en av nyheterna i det nya studiemedelssystemet. Vid införandet framhölls att det är viktigt att studiestödet får en god rekryteringseffekt och att beloppsnivån gör det möjligt för personer ur olika samhällsgrupper och med varierande livssituation att börja studera. Det konstaterades att många vuxna studerande har en annan situation än ungdomsstuderade. Totalnivån inklusive tilläggslånet motsvarade ungefär den högsta ersättningsnivån efter skatt i arbetslöshetsersättningen.

Enligt studiestödsförordningen (2000:655) krävs det att den studerande, under de tolv månaderna närmast före studierna, haft en sammanlagd inkomst av tjänst och näringsverksamhet som uppgått till minst 415 procent av prisbasbeloppet. Inkomsten skall alltså

uppgå till minst 163 095 kronor om studierna påbörjas under 2004. Denna regel skall säkerställa att lånet går till dem som tidigare har haft arbetsinkomster. På så sätt skall övergången mellan arbete och studier underlättas.

Merkostnadslån

Extra studiemedel eller merkostnadslån är ett kompletterande lån som ges för vissa merkostnader som kan uppstå i samband med studierna. Det kan röra sig om utbildningsavgifter, kostnader för dubbel bosättning och vissa resekostnader. Den som läser en distansutbildning i Sverige kan t.ex. få merkostnadslån för övernattning eller resor mellan hem- och studieorten.

Studiestödstid

Studiemedlet beräknas för varje vecka som den studerande deltar i utbildningen. Studietiden måste omfatta minst tre veckor.

Stödet kan ges under en viss längsta tid. Denna tid uttrycks i antal veckor vid heltidsstudier. Det maximala antalet veckor varierar beroende på vilken nivå man studerar på. Studerande på högskolenivå eller annan eftergymnasial nivå kan få studiemedel under högst 240 veckor. Studerande på gymnasial nivå kan få studiemedel under högst 120 veckor och på grundskolenivå under högst 80 veckor. Särskilda regler gäller för studerande som redan har en treårig gymnasieutbildning och för dem som helt saknar grundskoleutbildning.

Det finns inte någon möjlighet att på grund av särskilda skäl lämna studiemedel för viss tid utöver de fastställda tidsgränserna. En sådan möjlighet till dispens fanns i det tidigare studiemedelssystemet. Vid synnerliga skäl, till exempel förlängd studietid på grund av funktionshinder eller andra mycket speciella situationer, kan dock stöd lämnas under ytterligare någon tid.

Åldersgränser

Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel är 50 år. Det är samma gräns som gällde för de äldre vuxenstudiestöden. För studiemedel var dock gränsen före reformen 45 år.

Bidragsdelen kan, under vissa omständigheter, lämnas till personer som är äldre än 50 år när det gäller yrkesutbildning inom vissa områden där det råder brist på arbetskraft. Denna möjlighet gäller, som längst, till och med det år som den studerande fyller 55 år.

Rätten till studielån begränsas i det nya systemet från och med det år som den studerande fyller 41 år. Vid denna ålder ges rätt till studielån i 220 veckor (11 terminer), vilket, jämfört med maximala antalet veckor, innebär en reducering med 20 veckor (1 termin). Därefter minskas tiden för rätt till lån med ytterligare 20 veckor för varje efterföljande år. Den som påbörjar studier vid 50 års ålder kan alltså låna till ett års studier.

Motivet till gällande åldersgränser och de begränsade lånemöjligheterna är att studiemedelssystemet bygger på principen att studielån skall kunna betalas tillbaka i sin helhet.

Studietakt

Studiemedel kan lämnas för heltidsstudier och för deltidsstudier på halvfart eller trekvartsfart.

Inkomstprövning

Studiemedlen inkomstprövas, dvs. rätten till stöd är beroende av den studerandes inkomst. Stödet reduceras med 50 procent av den inkomst som överstiger det s.k. fribeloppet under ett kalenderhalvår. Minskningen av studiemedlet sker proportionellt mot bidrag och lån. I ansökan om studiemedel skall den sökande lämna uppgift om beräknat överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. Inkomsten beräknas i stort sett på samma sätt som i skattedeklarationen.

Fribeloppets storlek beror på hur många veckor man får studiemedel. Fribeloppet uppgår vid heltidsstudier till 6,25 procent av prisbasbeloppet per vecka. Detta motsvarar 98 250 kronor i 2004 års prisnivå. Beräkningen sker halvårsvis. I samband med reformen 2001 höjdes fribeloppet kraftigt, från 1,5 till 2,5 prisbasbelopp, för 40 veckors studier.

Prövning av studiemedel

Studiemedel kan vid fortsatta studier, i princip, endast beviljas om de tidigare studieresultaten är tillräckliga. Prövningen av studieresultaten sker mot studie- och utbildningsplan. Reglerna om vilken takt som krävs skiljer sig beroende på skolform.

Vid bedömningen accepteras vissa förseningar och hänsyn tas också till personliga förhållanden som kan ha inverkat på studieresultaten.

Veckor som den sökande har studiemedel under sjukdom, tillfällig vård av barn eller vård av närstående räknas inte med vid prövningen av studiemedel.

Pensionsrätt för studier

Pensionsrätt för studier får tillgodoräknas studerande som uppbär studiemedel enligt studiestödslagen från år 1995. Beräkningen sker automatiskt utan ansökan. Bidragsdelen är visserligen inte skattepliktig men vid beräkningen beaktas bidraget som ett pensionsgrundande belopp. Det pensionsgrundande beloppet motsvarar 138 procent av det studiebidrag som den studerande mottagit under året.

Genom studiestödsreformen 2001 infördes alltså pensionsrätt för alla studiemedelstagare med viss retroaktiv verkan. Sedan tidigare hade vuxenstuderande som finansierat sina studier med vuxenstudiestöd – särskilt vuxenstudiestöd för vuxna, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag – fått tillgodoräkna sig pensionsrätt för studier eftersom dessa bidrag var skattepliktiga.

Studiemedel vid sjukdom m.m.

Inom studiemedelssystemet finns ett särskilt system som erbjuder studerande en viss trygghet vid egen sjukdom, vid tillfällig vård av barn eller närstående. En studerande har i sådana situationer rätt att behålla studiemedlet om vissa förutsättningar är uppfyllda. Studiemedel som en studerande fått behålla under sådan tid räknas inte med i den längsta tid som den studerande har till förfogande. Dessutom kan lånedelen skrivas av för sjukperiod som är längre än 30 dagar.

Utredningen återkommer i kapitel 6 till reglerna om sjukpenningen och den tillfälliga föräldrapenningen med en närmare beskrivning om de aktuella bestämmelserna och samspelet med studiemedelssystemet.

Återkrav

Utbetalda studiemedel som en studerande inte haft rätt till kan krävas tillbaka. Om en studerande t.ex. fått studiemedel felaktigt eller med för högt belopp på grund av att inkomsten vid taxeringen är högre än den som legat till grund för beräkningen av studiemedlen, måste den studerande betala tillbaka det som betalats ut för mycket. Återkrävda studiemedel skall genast betalats tillbaka med ränta. Om det finns synnerliga skäl kan CSN låta bli att kräva tillbaka beloppet.

Överklagande

I det nya studiestödssystemet är det möjligt att överklaga beslut i ärenden om tilldelning eller återkrav av studiestöd. En särskild nämnd – Överklagandenämnden för studiestöd – har inrättats för detta ändamål. Beslut i ärenden om återbetalning av studielån får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

5.3.3. Lån och återbetalning

Studiestödsreformen 2001 innebar att ett nytt låne- och återbetalningssystem infördes. Utgångspunkten i det nya systemet är att alla skall hinna betala tillbaka sina lån. Den enskildes ansvar för upptagna lån har därför förtydligats. Konsekvenserna av långivningen och låneutnyttjandet skall kunna överblickas. Samtidigt finns det inbyggda trygghetsregler som gör att låntagaren inte skall belastas över sin förmåga.

Återbetalningen i det nya systemet är annuitetsliknande och kopplad till lånets storlek. Årsbeloppet bestäms varje kalenderår och baseras på skuldens storlek, räntan för året, det antal år som återbetalningen beräknas pågå samt med ett uppräkningstal som uppgår till två procent vid oförändrad ränta.

Återbetalningstiden är normalt 25 år eller, för dem som är något äldre, det lägre antal år som återstår till dess låntagaren fyller 60 år. Små lånebelopp, t.ex. lån för ett års studier, skall dock betalas på kortare tid. För den som vid 60 års ålder inte har fullgjort återbetalningen sträcks tiden ut, dock längst till och med utgången av det år som låntagaren fyller 67 år.

Trygghetsregler m.m.

Återbetalningssystemet erbjuder vissa möjligheter att få årsbeloppet nedsatt. Motivet till dessa trygghetsregler är att det bl.a. kan bli betungande för låntagare med jämförelsevis låga inkomster att fullgöra återbetalningen enligt den bestämda tidsplanen.

En låntagare kan, efter ansökan, få nedsättning av årsbeloppet så att det inte utgör mer än fem procent av inkomsten. Denna procentsats gäller längst till och med det år låntagaren fyller 49 år. Från och med 50 års ålder kan årsbeloppet sättas ned till ett belopp som motsvarar sju procent av inkomsten med ett visst tillägg för förmögenheten.

En förutsättning för att nedsättning skall kunna ske är att årsbeloppet minskar med minst tre procent av prisbasbeloppet.

I vissa fall kan även hel nedsättning medges. En sådan situation är då låntagaren har så små inkomster att det kan anses oskäligt att begära återbetalning överhuvudtaget. Även i de fall då låntagaren på nytt börjar studera med studiestöd kan hel nedsättning beviljas. Slutligen är det möjligt att få hel nedsättning om det finns synnerliga skäl t.ex. om låntagaren är varaktigt beroende av socialbidrag.

Om en skuld återstår vid 67 års ålder skrivs den av. Avskrivning sker också vid dödsfall. Om det finns synnerliga skäl t.ex. vid mer varaktigt nedsatt betalningsförmåga på grund av sjukdom eller handikapp kan avskrivning också ske.

Nya och gamla lån

Den som har lån både i det gamla och i det nya studiemedelssystemet kan välja att betala tillbaka varje lån för sig eller föra över äldre lån till det nya systemet. Det finns även möjlighet att ansöka om en sammanläggning av lånen.

Att ta lån för en utbildning påverkar naturligtvis den enskildes ekonomiska situation under lång tid. För många låntagare innebär tidigare skuldsättning en belastning och det kan också innebära svårigheter för enskilda att återkomma i studier. Utredningen har dock inom ramen för sitt arbete inte kunnat analysera effekterna av de olika återbetalningssystemen som alltjämt löper parallellt på studiestödsområdet närmare.

5.4. Rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Sedan den 1 januari 2003 kompletteras studiestödssystemet med ett nytt rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Stödet är avsett att vara ett verktyg som landets kommuner skall kunna använda i sin uppsökande verksamhet när det gäller att stimulera till studier på grundskole- och gymnasienivå. Rekryteringsbidrag kan lämnas till personer över 25 år som har kort tidigare utbildning och som är eller riskerar att bli arbetslösa eller som har ett funktionshinder. Personer som under de fem senaste åren har studerat med studiestöd kan dock inte komma ifråga för stödet. Bidraget kan bara lämnas för studier på grundskole- och gymnasienivå.

Rekryteringsbidrag får lämnas under högst 50 veckor. Stödet kan lämnas för heltidsstudier eller deltidsstudier som omfattar minst 20, 50 eller 75 procent av heltid.

Rekryteringsbidraget består endast av ett skattefritt och pensionsgrundande bidrag men det finns två bidragsnivåer:

Det generella bidraget gäller alla och motsvarar studiemedlets totalbelopp och uppgår till 1 725 kronor per vecka under 2004.

Det högre bidraget uppgår till 2 195 kronor per vecka under 2004. Förutsättningarna för att få det högre bidraget har utformats på motsvarande sätt som möjligheten att få tilläggslån inom studiestödssystemet. Denna högre nivå riktar sig således till personer som innan studierna har haft en normal heltidsinkomst.

Till skillnad från studiemedlen lämnas rekryteringsbidrag endast i mån av tillgängliga resurser.

Även om rekryteringsbidraget inte har inordnats i studiemedelssystemet harmonierar det nya bidraget i stora delar med studiestödet. Avsikten är att underlätta rekryteringsbidragets uttalade syfte: att stimulera till fortsatta studier. Reglerna om inkomstprövning och samordning med andra stödformer överensstämmer därför med studiemedelssystemets bestämmelser härom.

Studerande som får rekryteringsbidrag har samma möjlighet som studiemedeltagare att behålla stödet vid sjukdom, tillfällig vård av barn eller vård av närstående. Den som använder sig av nämnda möjlighet fortsätter dock att konsumera av det maximala antalet bidragsveckor som står till förfogande.

Som redan nämnts fokuserar utredningen sin analys på studiemedelssystemet. Utredningens bedömningar och slutsatser har i tillämpliga delar även bäring på rekryteringsbidraget.

5.5. Samspel med andra trygghetssystem

5.5.1. Principiella utgångspunkter

Studiemedelssystemet är generellt till sin karaktär. Alla som omfattas av systemet har i princip rätt till lika stort studiestöd under studietiden oavsett ålder, familjesituation eller bostadsort. Stödet är ett utbildningspolitiskt motiverat studiesocialt stöd som endast är avsett att bidra till den studerandes egen försörjning. En grundläggande princip är att speciella behov föranledda av t.ex. bostadskostnader, barn eller särskilda kostnader på grund av funktionshinder skall tillgodoses inom ramen för andra system. I den följande kartläggningen av andra förmånssystem kommer utredningen att lyfta fram situationer som visar hur samspelet mellan systemen löper.

5.5.2. Samordning

Det finns flera regler både inom studiestödssystemet och i andra trygghetssystem som rör samordningen mellan olika ersättningar. Samordningen beaktas vid bestämmande av de olika stöden eller ersättningarna. Ersättningar som är sammanfallande, dvs. som lämnas för att tillgodose samma syfte, kan inte uppbäras samtidigt. Bestämmelserna syftar till att en studerande inte skall överkompenseras. Studiemedel kan därför inte uppbäras samtidigt som andra studiestöd, t.ex. studiehjälp eller rekryteringsbidrag. Det är inte heller möjligt att få aktivitetsstöd för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, rehabiliteringsersättning eller utbildningsbidrag för doktorander för samma tid för vilken det lämnas studiemedel. Däremot är det möjligt för en person som t.ex. studerar på deltid med studiemedel att även uppbära rehabiliteringsersätt-

ning eller aktivitetsstöd så länge inte ersättningarna beviljas för samma tid.

Det förhållandet att bestämmelserna om samordning inte finns gemensamt samlade gör dock att regelverket är svårt att överblicka. Samordningsregler saknas mellan t.ex. studiemedel och aktivitetsersättning, som kan ges till unga personer med varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Dessa ersättningar kan alltså uppbäras samtidigt även i de fall aktivitetsersättning lämnas i syfte att bedriva studier.

5.5.3. Inkomster och dess prövning

Vissa ersättningar kan uppbäras samtidigt som studiemedel men beaktas vid den särskilda inkomstprövningen och kan, om förmånen är tillräckligt stor, reducera studiestödet. Vilka förmåner som beaktas avgörs i enlighet med inkomstskattelagens bestämmelser.

Som inkomst av tjänst räknas exempelvis: lön, pension, skattepliktig ersättning från försäkringskassa och arbetslöshetskassa, periodiskt understöd enligt dom eller avtal samt andra skattepliktiga ersättningar i samband med resor och semester.

Även skattepliktiga inkomster som redovisas i inkomstslagen näringsverksamhet och kapital beaktas.

Som inkomst räknas inte: barnbidrag, underhåll för barn, underhållsstöd, socialbidrag, bostadsbidrag, handikappersättning och den skattefria delen i vårdbidraget. Bidragsdelen i studiemedel eller skattefria stipendier räknas inte heller med.

Av utredningens kartläggning framgår att reglerna om inkomstprövning i studiemedelssystemet inte överensstämmer med motsvarande regelverk i bostadsbidragssystemet.

5.5.4. Studerande och studieuppehåll

Studiestöd lämnas under studietid. Studiemedelssystemet hindrar inte att den studerande bedriver studier under hela året. Undervisningen är dock av tradition ofta förlagd på det sättet att studerande under sommarmånaderna får ett studieuppehåll då de själva måste svara för sin försörjning. Studiemedelssystemet ser den studerande som just studerande endast under de veckor som man får studie-

medel. Alla förmånssystem gör inte alltid samma distinktion. Även om regelsystemen kring t.ex. socialbidrag och arbetslöshetsersättning tydligt anger under vilka förutsättningar en person kan vara berättigad till ersättning – och på så sätt samspelar väl med studiemedelssystemet – kan det uppstå problem vid den praktiska tillämpningen. En person som inte följer undervisning samtliga månader under året kan i praktiken ändå komma att betraktas som studerande under hela året.

5.5.5. Skatte- och pensionslagstiftningen

Studiebidraget är – till skillnad från pensionsgrundande sociala ersättningar – obeskattat för alla studerande. Studiemedelsreformen innebar en förändring i den delen att de äldre stödformerna för vuxenstuderande var skattepliktiga och pensionsgrundande. Studiemedelssystemet saknar därför koppling till skattelagstiftningen och pensionsrätten beräknas på en s.k. fiktiv inkomst.

5.6. Slutsatser

5.6.1. Studieekonomi

Sverige har sedan lång tid ett väl utvecklat och i internationell jämförelse generöst system för studiefinansiering. Den viktigaste finansieringskällan för studerande är de statliga studiemedlen. Drygt 470 000 personer fick studiemedel under 2002. Det innebär alltså att väldigt många personer årligen ryms i systemet. De ekonomiska förutsättningarna för studerande är självklart olika eftersom det finns många sätt att finansiera studier och eftersom de studerande har skilda behov. Gemensamt med det faktum att all offentlig utbildning är avgiftsfri innebär dagens studiemedelssystem att de flesta studerande klarar sin ekonomi under studietiden.

De studerande som finansierar sin utbildning med studiemedel gynnades av studiemedelsreformen 2001. Bidragsdelen höjdes med ca 500 kronor i månaden för alla, en möjlighet till tilläggslån för vissa infördes och fribeloppet höjdes kraftigt. Det nya studiemedelssystemet är mer modernt och flexibelt till sin karaktär än äldre system. Det högre fribeloppet gör det t.ex. möjligt för studerande att bidra till sin försörjning genom eget arbete vid sidan av

studierna. Vidare är studiemedlet numera kopplat till det antal veckor som man bedriver studier. Det innebär att studerande kan spara studiestödsveckor för framtida studier. En annan positiv förändring är att alla studerande med studiemedel tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp baserat på bidragsdelen.

Sammantaget har förändringarna bidragit till att stärka ekonomin för dem som studerar med statligt finansierade studiemedel. Trots förbättringarna finns det fortfarande studerande som t.ex. upplever totalnivån som för knapp och inkomstprövningen som hindrande. Utredningen har i kapitel 4 närmare behandlat studerandes ekonomi utifrån studiemedlets totalnivå. Kopplingen till inkomstutvecklingen har också behandlats.

5.6.2. Gränser i systemet

Det nya systemet har bara varit i kraft i drygt två år. CSN har regeringens uppdrag att följa utvecklingen och effekterna av det nya systemet. Uppdraget skall redovisas till regeringen den 1 april 2004. Utredningen har i sitt arbete observerat några förhållanden som rör gränser inom det nuvarande studiemedelssystemet. Gränserna är bestämda bl.a. utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Vissa studerande menar dock att dessa gränser hindrar deras studier. Utredningen vill fästa uppmärksamheten på dessa förhållanden inför en framtida utvärdering av systemet.

Tilläggslån

Möjligheten till tilläggslån har hittills utnyttjats sparsamt av studerande. En förklaring kan vara att reglerna innehåller en inkomstgräns som är avsedd att underlätta övergången mellan arbete och studier. Inkomstgränsen medför bl.a. att de studerande som under året närmast före studierna varit föräldralediga sällan kvalificerar sig för att få utnyttja denna utökade lånemöjlighet. Vidare kan lånet lämnas under längst tre år vilket även kan komma att uppfattas som onödigt hindrande av vissa studerande.

Utredningen återkommer till reglerna om tilläggslån i kapitel 8 beträffande den ekonomiska situationen för studerande med barn.

Längsta tid

Det bestämda antalet veckor i det nya systemet innebär att vissa studerande, som t.ex. återkommer i studier eller personer med funktionshinder, kan få svårt att avsluta utbildningen med studiefinansiering. Detsamma gäller studerande som följer en lång utbildning och som tidigare studerat med studiemedel.

Åldersgränser

Studiemedelssystemet innehåller några åldersgränser som utgör vissa ekonomiska hinder för studier redan efter 41 års ålder. Gränserna försvårar för personer att återkomma i studier och delta i livslångt lärande.

5.6.3. Gränser till andra trygghetssystem

Karaktäristiskt för studiemedelssystemet är att alla studerande behandlas lika oavsett vilken livssituation de befinner sig i. Någon behovsprövning på individnivå sker i princip inte. Som redan framgått bygger systemet på att enskildas särskilda behov faktiskt tillgodoses på annat sätt. Under de senaste tio åren har en omfattande utbyggnad skett av högre utbildning, kvalificerad yrkesutbildning och vuxenutbildning. Studerandeantalet har stigit vilket har bidragit till att de studerande nu skiljer sig åt i fler avseende än tidigare. Det faktum att studerandegruppen är heterogen med skiftande behov ställer större krav på att studiemedelssystemet faktiskt fungerar väl tillsammans med övriga förmånssystem.

Utredningen har i sitt arbete funnit att det finns ett behov av att i vissa fall förtydliga eller möjligen förändra nuvarande gränser mellan studiemedelssystemet och andra trygghetssystem. Studerandebegreppet behöver definieras tydligare. Bestämmelserna kring samordningen mellan de olika systemen, dvs. vilka ersättningar som kan uppbäras samtidigt, är varken enkla eller konsekventa och kan därför behöva förtydligas. Regelverken kring inkomstbegreppet, dvs. vilka ersättningar som skall beaktas vid beräkningen av en förmån, är inte enhetliga. En översyn av inkomstbegreppet är därför enligt utredningen motiverad.

Utredningen återkommer i det följande till de situationer där förändringar enligt utredningens mening skulle behövas för att samspelet mellan systemen skall löpa mer smidigt.

denna tid. Sjukpenningen betalas endast ut för de dagar som den studerande skulle ha förvärvsarbetat. En studerande, med en studietids-SGI som enbart grundas på sommararbete, kan följaktligen inte få sjukpenning vid sjukdomsfall under terminstid.

Studietids-SGI utgör alltså underlag för ersättning vid eventuell sjukdom under studietiden. Om den studerande däremot avbryter sina studier aktiveras i stället, som tidigare framgått, den eventuellt vilande SGI:n.

SGI-utredningen – standardförsäkring för studerande

SGI-utredningen, som lämnade sitt slutbetänkande i maj 2003, anser att SGI har spelat ut sin roll som gemensam beräkningsgrund för vitt skilda försäkringsförmåner (SOU 2003:50). I stället förordas att försäkringssystemen struktureras om. Om så sker bör det, enligt SGI-utredningen, på sikt bl.a. införas en standardförsäkring för studerande. Majoriteten av remissinsatserna är positivt inställda. Det ligger inte inom Studiesociala utredningens ram att närmare analysera detta förslag. Studiesociala utredningen återkommer i det följande till ett par frågor som har anknytning till kartläggningen av samspelet mellan studiestödssystemet och de övriga trygghetssystemen.

1.2 Studiemedel vid sjukdom

Flertalet studerande saknar möjlighet att få någon ersättning från sjukförsäkringssystemet vid sjukdomsfall under studietiden. De som studerar med studiemedel omfattas därför av ett särskilt försäkringsskydd. Det innebär att en studerande kan få behålla studiemedlet under sjukdom trots att han eller hon inte studerar. Det krävs dock att den studerande är helt oförmögen att studera på grund av sjukdom. Det finns inga angivna tidsgränser för hur länge en studerande kan få behålla studiemedel under sjukdom. Vid den praktiska tillämpningen kan en studerande behålla stödet under den tid han eller hon avsett att studera. Omkring 3 000 personer utnyttjar detta skydd varje termin.

Lånedelen kan även skrivas av vid längre sjukfall. Om sjukperioden varar mer än 30 dagar kan studieskulden för tiden därefter

avskrivas. Vårterminen 2002 var det ca 1 800 studiemedelstagare som av denna anledning fick avskrivning.

Studerande som har tagit del av nämnda försäkringsskydd under sjukdom anses inte ha bedrivit studier under den aktuella tiden. Perioden räknas således inte med i beräkningsunderlaget för den längsta tid under vilken den studerande har rätt till studiemedel. Inte heller räknas den nämnda tiden in vid prövning av studieresultaten.

En förutsättning för att få behålla studiemedlet under sjukdom är att sjukanmälan görs till försäkringskassan den första sjukdagen och att kassan godkänner sjukperioden. Bestämmelserna om denna prövning är i stort de samma som för sjukpenning. Det är emellertid Centrala studiestödsnämnden (CSN) som administrerar studiemedel även vid sjukdom.

Det krävs, som redan nämnts, hel studieoförmåga för att sjukperioden skall kunna godkännas. I de fall den studerande t.ex. blir halvt studieoförmögen kan sjukperioden därför inte godkännas.

A 2 Samspel med studiemedel

En förutsättning för att en studerande skall kunna få sin eventuella sjukpenninggrundande inkomst vilande under studierna, är att han eller hon faktiskt uppbär studiemedel under hela studietiden. För skydd vid studier inom eget yrkesområde ställs emellertid inga sådana krav.

En person som finansierar sina studier med rehabiliteringsersättning kan inte samtidigt uppbära studiemedel. Det finns samordningsregler inom studiemedelssystemet som uttryckligen förhindrar detta. Även regelverket för rehabiliteringsersättningen innehåller begränsningar i detta avseende.

Vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten, t.ex. vid ett sjukdomsfall som inträffar efter avslutade studier, ingår uppburet studiemedel inte i underlaget.

Vid den inkomstprövning som görs inom studiemedlet gäller det omvända. Sjukpenning är en beskattad förmån och en sådan inkomst som beaktas vid beräkning av den studerandes sidoinkomster.

Det är försäkringskassan som bedömer eventuell studieoförmåga i de fall den studerande har möjlighet att behålla studiestödet vid

sjukdom. Detta förhållande kan också ses som en form av samspel mellan de två systemen.

A 3 Konsekvenser för studerande

Flera regler inom sjukpenningen och studiemedlet rör kombinationen studier och sjukdom. Problematiska situationer kan uppstå för studerande som blir sjuka. Även sjukskrivna personer som vill börja studera kan möta hinder.

Drygt en fjärdedel av de studerande har tvingats avstå från studier på grund av sjukdom vid något tillfälle under år 2002. Det visar svaren på utredningens enkät till studerande. Det rör sig i allmänhet om ganska korta sjukperioder. Närmare tre fjärdedelar av de studerande som varit sjuka anmäler inte sin sjukdom till försäkringskassan.

När det gäller sjukförsäkringsskyddet i studiemedlet har studerandeorganisationerna invändningar mot att avskrivning av studielånet sker först efter 30 sjukdagar.

Många studerande är inte berättigade till sjukpenning när studierna avslutas eller avbryts. Det rör sig om studerande som inte har hunnit upparbetat någon sjukpenninggrundande inkomst innan studierna.

Som redan nämnts är det i princip endast personer som studerar med studiestöd som omfattas av SGI-skyddet. Väljer den studerande att endast uppbära studiemedel vissa veckor under terminen avbryts skyddet.

Rätten till ersättning vid sjukdom skiljer sig beroende på om det rör sig om ett studieavbrott eller ett studieuppehåll. Det finns möjlighet att behålla studiemedlet under sjukdom. Den som däremot avbryter sina studier slutar som regel också att uppbära studiestöd och återtar det försäkringsskydd som gällde före studierna. För personer som haft sin SGI vilande innebär det att den före studierna gällande SGI:n åter blir aktiv. I praktiken kan det alltså vara ekonomiskt fördelaktigt för den som har en vilande SGI att helt avbryta studierna i samband med sjukdom.

Ett ofta uppmärksammat förhållande är att det inte är möjligt att kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på deltid. Studerandeorganisationer, studenthälsor och enskilda studerande har framfört till utredningen att detta är ett stort bekymmer. Även så gott som

samtliga försäkringskassor bekräftar denna bild i sina svar på utredningens enkät.

Det krävs hel studieoförmåga för att sjukförsäkringsskyddet inom studiemedlet skall träda in. Motsvarande regler gäller för vuxenstuderande med rekryteringsbidrag. För att få sjukpenning krävs i regel att studierna avbryts helt. Reglerna inom de två systemen är alltså konstruerade för personer som antingen är sjuka eller studerar. Kombinationer är inte möjliga. Det är i första hand två grupper som hamnar mellan systemen. Den första gruppen är personer som t.ex. studerar på heltid, men blir halvt sjukskrivna och vill studera på halvtid. Den andra gruppen är personer som är sjukskrivna men vill förena en fortsatt sjukskrivning med deltidsstudier.

Den tidigare nämnda SGI-utredningen menar att problemen för den första gruppen närmast hänger samman med utformningen av reglerna för rätt till studiestöd vid sjukdom och bör kunna lösas inom detta system. Problemen för den andra gruppen kan enligt SGI-utredningen lösas genom ändringar inom sjukpenningsystemet.

A 4 Slutsatser

Kombination av deltidsstudier och sjukskrivning på deltid

I dag är det inte möjligt att kombinera deltidsstudier och sjukskrivning på deltid. SGI-utredningen har pekat på olika förändringar för att komma till rätta med nuvarande problem inom såväl sjukpenningen som studiemedlet.

En av de åtgärder som har vidtagits för att öka hälsan i arbetslivet är att sjukskrivning på deltid numera skall vara förstahandsalternativet. Studiesociala utredningen menar att det är angeläget att systemen öppnas upp så att det går att förena partiell sjukskrivning med studier på deltid. Flera försäkringskassor framhåller i sina svar på utredningens enkät att studier kan underlätta rehabiliteringsarbetet för personer som är sjukskrivna. Möjligheten att kombinera partiella studier med sjukskrivning på deltid kan vara en förutsättning för att personer som är heltidssjukskrivna skall kunna – och våga – ta steget ut i studier. Detta bör enligt utredningens mening ses som ett viktigt led i målet att minska ohälsan i samhället. Utredningen har erfarit att frågan om möjligheterna att kombi-

nera partiell sjukskrivning med deltidsstudier för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Sjukpenninggrundande inkomst och krav på uppburet studiemedel

Studiemedlet beräknas per vecka och reglerna uppmuntrar till ett flexibelt användande av systemet dels för att begränsa skuldsättningen, dels för att sträcka ut den längsta tiden med studiemedel. Bestämmelserna om SGI kan emellertid komma att motverka detta. En studerande förlorar i regel sin skyddade SGI från och med första dagen som studiemedel inte uppbärs. Detta kan få negativa konsekvenser för studerande som väljer att spara sina veckor inom studiemedlet. Enligt utredningens mening överensstämmer detta inte med tanken om ett flexibelt användande av studiemedel.

De studerande som överhuvudtaget inte uppbär studiemedel omfattas för det mesta inte alls av nämnda skyddsbestämmelser. De har således ingen upparbetad SGI att falla tillbaka på om de skulle tvingas avbryta studierna på grund av sjukdom. Detsamma gäller när studierna avslutas.

Sjukförsäkringsskyddet inom studiemedlet

Det sjukförsäkringssystem som finns inom studiemedelssystemet utnyttjas relativt sparsamt. Ett skäl kan vara att avskrivning av lånen sker efter 30 sjukdagar. Ett annat skäl kan vara att systemet är okänt för studerande. Svaren på utredningens studerandeenkät visar att det är relativt ovanligt att studerande som är sjuka faktiskt sjukanmäler sig. Det är enligt utredningens mening angeläget att informationen om sjukförsäkringsskyddet är god.

Det nämnda sjukförsäkringsskyddet bör ses som förhållandevis generöst. Skyddet innebär att standarden kan upprätthållas vid sjukdom. Svårigheter kan dock uppstå vid längre sjukdomsfall som t.ex. varar över sommaruppehållet. I vissa fall kan studerande, som inte kvalificerat sig för SGI, stå utan skydd. Utredningen anser att det är rimligt att ett visst antal sjukdagar krävs innan lånen kan skrivas av.

Det bör påpekas att sjukförsäkringsskyddet inom studiemedelssystemet medför att rehabilteringsansvaret kan vara otydligt eftersom hanteringen delas mellan CSN och försäkringskassan. Admi-

nistrationen sköts till stora delar av en myndighet som saknar verktyg inom sjukförsäkringsområdet. Utredningen anser att detta försvårar möjligheterna till rehabilitering för de studerande som blir sjuka.

B Föräldrapenning

Utredningens bedömning: Ett effektivt sätt att gynna ökat barnafödande för personer som är i studier vore att förbättra nivåerna i föräldrapenningen för studerande. En möjlighet är att ersättningsnivåerna överensstämmer med totalbeloppet i studiemedlet.

Bestämmelserna för sjukpenninggrundande inkomst motverkar tanken om ett flexibelt användande av studiemedlen eftersom stöd måste uppbäras kontinuerligt för att ge skydd.

Föräldrapenningen syftar till att ge båda föräldrarna möjlighet att förena förvärvsarbete eller studier med föräldraskap. Att öka fäders uttag av föräldrapenning är också ett uttalat mål. Det är även viktigt att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn skall minska inom ramen för den generella välfärden.

Ersättningen bygger på inkomstbortfallsprincipen. Även ett grundskydd finns. År 2002 förlängdes föräldrapenningen med ytterligare 30 dagar där ersättningen motsvarar förälderns sjukpenning. Samtidigt reserverades sammanlagt 60 dagar för vardera föräldern. Även en femte förmånsnivå har införts och den lägsta ersättningsnivån har successivt höjts för de föräldrar som har låg inkomst eller inte uppfyller kvalifikationsvillkoret.

B 1 Regler för föräldrapenning

Föräldrapenning ges med anledning av ett barns födelse eller adoption under sammanlagt högst 480 dagar. För barn födda före den 1 januari 2002 gäller dock i viss mån andra regler. Om föräldrarna har gemensam vårdnad har var och en rätt till hälften av det totala antalet dagar. Det är möjligt att avstå dagar till den andra föräldern med undantag av 60 dagar.

Dagar med ersättning får tas ut tills barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Föräldrapenning kan lämnas för hela dagar, men också för del av dag: tre fjärdedels-, halv, en fjärdedels- eller en åttondels dag.

Modern får börja ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna har också möjlig-

het att före barnets födelse använda sig av föräldrapenning vid föräldrautbildning.

Föräldrapenningens ersättningsnivåer

Tre olika ersättningsnivåer är aktuella för föräldrapenning: sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå.

För 390 av dagarna betalas föräldrapenning ut enligt sjukpenningnivån. Ersättningen motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), dvs. den årliga inkomst som en försäkrad kan komma att få för sitt arbete. För de första 180 dagarna finns ett särskilt kvalifikationskrav. Föräldern skall under minst 240 dagar i följd, innan barnets födelse, ha varit försäkrad med ett belopp som överstiger 60 kronor om dagen. För de resterande 210 dagarna enligt sjukpenningnivån finns inte motsvarande krav.

Om en försäkrad inte har upparbetat någon SGI, eller om den är mycket låg, betalas ersättning ut enligt grundnivån. Den uppgår fr.o.m. 2004 till 180 kronor per dag.

Under 90 av de 480 dagarna lämnas ersättning enligt lägstanivån, dvs. 60 kronor per dag. Detta belopp är lika för alla.

Sjukpenninggrundande inkomst för gravida och föräldrar som vårdar barn

För gravida kvinnor och föräldrar som vårdar barn finns ett försäkringsskydd som innebär att de får behålla sin sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott. Skyddet innebär att en persons SGI inte sänks trots att han eller hon för tillfället inte har någon inkomst av arbete. Skyddet ligger som en integrerad del i föräldraförsäkringen. En gravid kvinna omfattas av skyddsbestämmelserna om hon gör ett förvärvsavbrott tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen.

Föräldrar som, helt eller delvis, är lediga för att vårda sina barn får fram till barnets ettårsdag behålla sitt SGI-skydd. När barnet har fyllt ett år upphör i regel detta skydd. Enligt praxis kan dock en förälder, givet vissa förutsättningar, omfattas av skyddet även efter det att barnet har fyllt ett år.

Det finns även en särskild beräkningsgrund för just föräldrapenning. Om SGI:n sänks när barnet har fyllt ett år har föräldern

rätt till lägst den SGI som gällde innan sänkningen eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrket medför. Detta gäller till dess barnet har fyllt två år. Den särskilda beräkningsgrunden används även om en kvinna blir gravid på nytt innan barnet har uppnått en ålder av ett år och nio månader. Denna beräkningsgrund gäller för all föräldrapenning under denna tid, även sådan som avser äldre barn.

Föräldrapenning för studerande

I normala fall är det inte möjligt att erhålla föräldrapenning samtidigt som man studerar på heltid. Däremot går det att kombinera föräldrapenning med deltidsstudier.

Ersättningsnivåerna inom föräldrapenningen är beroende av om den studerande har kvalificerat sig för SGI.

Den som är föräldraledig under studietiden har rätt till föräldrapenning enligt s.k. vilande SGI. Det innebär att beräkningen görs på inkomster som den studerande har haft innan studierna påbörjades. För att SGI:n skall hållas vilande krävs i princip att studiestöd uppbärs under studietiden.

För studerande som även arbetar under studietiden fastställs en studietids-SGI som i vissa fall kan ligga till grund för ersättningen. Det är dock en förhållandevis ovanlig situation.

Många studerande har emellertid inte förvärvsarbetat i sådan omfattning att de har upparbetat någon sjukpenninggrundande inkomst. Dessa studerande får ersättning enligt grundnivån, vilket innebär 180 kronor om dagen.

Det förs ingen statistik över hur många som kombinerar deltidsstudier med föräldrapenning. Inte heller finns uppgifter om hur många som uppbär föräldrapenning i nära anslutning till avslutade eller avbrutna studier. Utredningens studerandeenkät visar dock att bland de som studerade någon gång under 2002, och som hade barn i åldrarna 0–9 år, tog 34 procent ut föräldrapenningdagar.

B 2 Samspel med studiemedel

För att en studerande som upparbetat en sjukpenninggrundande inkomst skall kunna få denna vilande under studierna, krävs i princip att han eller hon uppbär studiemedel under hela studietiden.

Vid beräkningen av sjukpenningnivån i föräldrapenningen beaktas inte studiemedel. Anledningen är att beräkningen tar sikte på förväntade inkomster av eget arbete. Övriga ersättningsnivåer i föräldrapenningen saknar också koppling till studiemedlet.

Föräldrapenning är skattepliktig inkomst. Därför räknas ersättningen in i den inkomstprövning som görs när studiemedlet fastställs.

B 3 Konsekvenser för studerande

Inom föräldrapenningen är det främst kvalifikationsreglerna och kravet på att man uppbär studiemedel i vissa situationer som får särskilda konsekvenser för studerande.

Flera studerandeorganisationer ifrågasätter om det är rimligt att studerande i många fall är hänvisade till ersättningen enligt grundnivån. Kraven för inkomstbaserad föräldrapenning är högre ställda än exempelvis inkomstbaserad sjukpenning eftersom det finns en särskild kvalifikationstid om 240 dagar. Denna regel, som syftar till att den försäkrade skall vara väl etablerad i arbetslivet, exkluderar många som studerar. I avsnitt 4.2 redovisas ekonomin för studerande utifrån olika typfall. Studerande som får barn under studietiden har det sämsta ekonomiska utfallet.

Personer som studerar utan studiemedel hamnar i de allra flesta fall utanför de skyddsbestämmelser som gäller för en eventuellt upparbetat sjukpenninggrundande inkomst, dvs. deras vilande SGI bryts. Det innebär att den studerande, om han eller hon blir förälder under studietiden, hänvisas till föräldrapenningens grundnivå.

Även för de som studerar med studiemedel kan skyddsbestämmelserna leda till att föräldrapenningen utges enligt grundnivån. Det handlar om de som inte tar studiemedel under hela studietiden. Det studerande förlorar i regel sitt skydd från och med första dagen utan studiemedel. Det innebär att skyddet avbryts för studerande som exempelvis väljer att endast uppbära studiemedel vissa veckor under terminen.

B 4 Slutsatser

Unga studerande är ofta hänvisade till grundnivån

Föräldrapenningen syftar bl.a. till att göra det möjligt för föräldrar att förena studier med föräldraskap. Frågan är dock om så alltid är fallet. På grund av kvalifikationsvillkoren hänvisas många studerande till grundnivån. Studerande som väljer att bilda familj under studietiden kan alltså hamna i en besvärlig ekonomisk situation.

Grundnivån har emellertid successivt höjts under de senaste åren. Syftet har varit att förbättra för de föräldrar, exempelvis studerande, som saknar inkomst, har låg inkomst eller inte uppfyller kvalifikationsvillkoret inom föräldrapenningen. Trots höjningarna rör det sig emellertid om förhållandevis låga belopp för de studerande som hänvisas till grundnivån.

Ett samhällsmål är att fler skall studera. Samtidigt finns en strävan att öka barnafödandet. Få skaffar emellertid barn under studietiden. Ett effektivt sätt att gynna ökat barnafödandet bland personer som är i studier vore enligt utredningens mening att förbättra nivåerna i föräldrapenningen för studerande.

Utredningen anser att en möjlighet är att ersättningsnivåerna överensstämmer med totalbeloppet i studiemedlet. En sådan lösning ställer givetvis krav på en rad avgränsningar. Det måste t.ex. ställas krav på att studier har bedrivits under en viss tid innan ersättning enligt den nya nivån skulle kunna bli aktuell. Det har inte varit utredningens uppgift att presentera förslag i dessa delar. Således behövs ytterligare avvägningar och analyser göras.

Sjukpenninggrundande inkomst och krav på uppburet studiemedel

Studiemedlet beräknas per vecka och uppmuntrar ett flexibelt användande av systemet. Skyddsbestämmelserna för sjukpenninggrundande inkomst kan emellertid komma att motverka detta. En studerande förlorar i regel sin skyddade SGI från och med första dagen som studiemedel inte uppbärs. Om personen blir förälder i anslutning till studierna hänvisas han eller hon till föräldrapenningens grundnivå. Det är således avgörande på vilket sätt den studerande väljer att spara sina veckor inom studiemedlet. Enligt utredningens mening överensstämmer detta inte med tanken om ett flexibelt användande av studiemedel.

De studerande som överhuvudtaget inte uppbär studiemedel hamnar för det mesta utanför nämnda skyddsbestämmelser. De kan därmed endast få föräldrapenning enligt grundnivån.

C Tillfällig föräldrapenning

Utredningens bedömning: I praktiken har studerande inte samma möjligheter som förvärvsarbetande att låta någon annan överta rätten till ersättning vid tillfällig vård av barn. Regelverken försvårar i detta avseende för studerande att kombinera föräldraskap med studier.

Vid studiemedelsprövningen är det angeläget att hänsyn tas till om en pappa använt sig av möjligheten att behålla studiemedel vid barns födelse.

Det bör övervägas om studielånen, såsom vid egen sjukdom, skall kunna skrivas av vid tillfällig vård av barn.

Den tillfälliga föräldrapenningen skall ge föräldrar ekonomiskt stöd t.ex. när barn blir sjuka och föräldern behöver avstå från sitt förvärvsarbete. Föräldraförsäkringen, till vilken bl.a. den tillfälliga föräldrapenningen hör, syftar till att ge båda föräldrarna möjlighet att förena förvärvsarbete eller studier med föräldraskap.

Det finns även regler inom studiemedelssystemet som ger den studerande möjlighet att behålla stödet vid tillfällig vård av barn. I detta avsnitt redogörs för dessa regler.

C 1 Regler för tillfällig vård av barn

1.1 Tillfällig föräldrapenning

En förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn till följd av sjukdom hos barnet eller barnets ordinarie vårdare är berättigad till tillfällig föräldrapenning. Detta gäller om barnet är under tolv år. I vissa fall kan ersättningen betalas ut för barn upp till 16 år. Ersättningen är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Tillfällig föräldrapenning kan lämnas för hela dagar, men också för del av dag: trefjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Ersättningen beror på den faktiska tid som föräldern behöver avstå från sitt arbete.

Den tillfälliga föräldrapenningen kan tas ut under 60 dagar per barn och år. När de dagarna är uttagna kan ersättning lämnas under ytterligare 60 dagar per barn och år. Dessa ytterligare 60 dagar får dock inte tas ut vid den ordinarie vårdarens sjukdom.

Rätten till tillfällig föräldrapenning kan i vissa situationer överlåtas till en annan person, som i stället för föräldern stannar hemma från sitt arbete för att vårda barnet.

Fadern har rätt till tio dagars ersättning i samband med barns födelse. I vissa fall kan dessa s.k. pappadagar betalas ut till en annan person än pappan.

Studerande har i regel inte rätt till tillfällig föräldrapenning

En förälder som studerar behöver i regel inte avstå från förvärvsarbete och kan därför inte få tillfällig föräldrapenning. Särskilda regler gäller för de som studerar med full lön.

För studerande som samtidigt arbetar under studietiden fastställs en s.k. studietids-SGI, som baseras på arbetet. Denna gäller även vid tillfällig vård av barn. För den tillfälliga föräldrapenningen gäller att ersättningen alltid beräknas på grundval av studietids-SGI under studietid, även under sommarferier. Den SGI som den studerande eventuellt har upparbetat innan studierna, och som hålls vilande under studietiden, kan aktiveras igen men först när studierna har slutförts eller avbrutits.

1.2 Studiemedel vid tillfällig vård av barn

En studerande har rätt att, under vissa förutsättningar, behålla studiemedlen vid tillfällig vård av barn. Reglerna harmonierar med de bestämmelser som gäller för den tillfälliga föräldrapenningen.

Rätten att behålla studiemedlen gäller under högst 18 veckor per år och barn. Motsvarande rätt finns även om barnets ordinarie vårdare är sjuk, men rätten gäller i dessa fall under högst nio veckor per år.

Den period, som en studerande tillfälligt har vårdat barn, räknas inte in i beräkningsunderlaget av den längsta tid som en studerande har rätt till studiemedel. Vid prövningen av studieresultaten tas hänsyn till att den studerande tillfälligt vårdat barn.

Vid egen sjukdom längre än 30 dagar skrivs lånedelen i studiemedlen av. Några liknande regler för vård av sjukt barn finns inte.

En förälder får överlåta rätten att behålla studiemedel vid tillfällig vård av barn till en annan person som i stället för föräldern avstår från att studera.

Fadern har, analogt med de s.k. pappadagarna i föräldraförsäkringen, rätt att behålla studiemedlen vid barnets födelse. Han har rätt att behålla stödet i en vecka. Denna vecka räknas dock inte bort från det totala antalet veckor med studiemedel.

Under läsåret 2002/03 var det drygt 60 personer som med bibehållet studiemedel tillfälligt vårdade barn. Det låga utnyttjandet kan bl.a. förklaras av att det för många studerande som vårdar sjukt barn under ett par dagar inte har någon egentlig betydelse att anmälan görs.

C 2 Samspel med studiemedel

Rätten till den tillfälliga föräldrapenningen utgår från att man behöver avstå från förvärvsarbete. Normalt sett lämnas därför inte tillfällig föräldrapenning till studerande. I vissa fall kan studerande dock komma att beröras av inkomstprövningen i studiemedlet eftersom denna beräknas på kalenderhalvår. Den tillfälliga föräldrapenningen är en beskattad inkomst och beaktas därför vid inkomstprövningen.

Det finns regler inom studiemedlet som anknyter till bestämmelserna för tillfällig föräldrapenning, vilket kan ses som ett slags samspel mellan de två förmånerna. Det handlar om möjligheten att behålla studiemedlet vid tillfällig vård av barn. I övrigt saknas koppling mellan systemen.

C 3 Konsekvenser för studerande

Studerande har endast i undantagsfall rätt till tillfällig föräldrapenning. En konsekvens av denna ordning är att studerande, till skillnad från förvärvsarbetande, saknar möjlighet att överlåta åt någon annan att mot ersättning stanna hemma från arbetet för att vårda barnet. Många studerandeorganisationer och enskilda studerande framhåller att detta kan vara kännbart för studerande vars barn blir sjuka precis vid ett tentamenstillfälle eller då det ingår obligatoriska moment i undervisningen. De menar att situationen för dessa studerande skulle underlättas om det var möjligt för någon annan att, utan alltför stor inkomstförlust, ta hand om det sjuka barnet.

Inom studiemedelssystemet finns det emellertid en möjlighet för studerande att överlåta rätten till studiemedel till någon annan. Även denna person måste dock studera med studiemedel.

Till utredningen har framkommit invändningar som rör de s.k. pappadagarna i studiemedlet. Kritiken handlar om att Centrala studiestödsnämnden (CSN) inte skulle ta hänsyn till dessa dagar vid prövningen av studieresultaten. I utredningens kontakter med CSN framhåller myndigheten att detta görs och i praktiken inte torde vara något problem.

Några möjligheter att, som vid egen sjukdom, få studielånet avskrivet finns inte när det gäller den tid då man tillfälligt har vårdat barn. Detta har kritiserats av flera studerandeorganisationer.

C 4 Slutsatser

Rätt att överlåta ersättning vid tillfällig vård av barn

Det faktum att man inom studiemedlet, vid tillfällig vård av barn, har regler som anknyter till bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning, innebär att studerande i vissa fall kan överlåta rätten att behålla studiemedlet till någon annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från att studera. I praktiken har dock studerande inte samma möjligheter som förvärvsarbetande att låta någon annan överta rätten. Möjligheten inom studiemedlet framstår som relativt uddlös; det är inte särkilt vanligt att även den som är tänkt att vårda barnet är studerande. En studerande skulle sannolikt vara mer hjälpt om en förvärvsarbetande skulle kunna vårda barnet mot ersättning. Detta är dock inte möjligt. Det finns således inte någon reell koppling mellan de två systemen i detta avseende.

Det bör även noteras att möjligheten att behålla, eller överlåta, studiemedlet vid tillfällig vård av barn inte gäller alla studerande. Om den studerande inte uppbär studiemedel finns inga sådana möjligheter.

Utredningen menar att reglerna försvårar för studerande att kombinera föräldraskap med studier. Föräldraförsäkringen når inte sitt syfte i detta avseende.

Studiemedel vid barns födelse

Utredningen vill framhålla att det vid studiemedelsprövningen är angeläget att hänsyn tas till om en pappa använt sig av möjligheten att behålla studiemedel vid barns födelse.

Möjligheter att få studielån avskrivet för vård av sjukt barn

Det saknas möjligheter att, som vid egen sjukdom, få studielånet avskrivet när det gäller tid då man vårdat barn. Utredningen menar att förutsättningarna för studerande att tillfälligt vårda sjuka barn behöver förbättras. Därför bör det övervägas om studielånet även skall kunna skrivas av vid vård av sjukt barn.

D Underhållsstöd

Utredningens bedömning: Bidragsdelen i studiemedlen ingår i dag i inkomstunderlaget för återbetalning av underhållsstöd.

et finns anledning att se över reglerna i detta avseende. D

Föräldrar skall svara för underhåll för sina barn efter vad som är skäligt efter barnens behov och föräldrarnas samlade förmåga. De delar på underhållet var och en efter sin förmåga. Underhållsskyldigheten gäller oavsett om föräldrarna lever tillsammans eller på skilda håll.

Barn kan få underhållsstöd från staten om en underhållsskyldig förälder inte betalar underhåll, eller om underhållet understiger det belopp som staten garanterar. Syftet med underhållsstöd är att barn som inte bor med båda sina föräldrar skall garanteras en rimlig ekonomisk standard samtidigt som systemet skall bidra till att båda föräldrarna tar sitt ekonomiska ansvar gentemot sina barn. Stödet skall motsvara hälften av barnets behov, dvs. andelen för den förälder som barnet inte bor hos. Det innebär att den förälder som barnet bor tillsammans med förväntas bidra med motsvarande belopp.

D 1 Regler för underhållsstöd

Underhållsstöd är, enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd, ett statligt bidrag till barn vars föräldrar inte bor tillsammans. Stödet betalas ut till den förälder som barnet är bosatt och folkbokfört hos. När fullt underhållsstöd betalas ut skall den förälder som barnet inte bor tillsammans med återbetala statens kostnader helt eller delvis.

Utbetalning

Underhållsstödet lämnas med 1 173 kronor per barn och månad. Stödet är obeskattat.

I vissa fall kan stödet också utges i form av s.k. utfyllnadsbidrag. Den förälder som barnet inte bor hos betalar då underhållet direkt till den andre föräldern.

Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Om barnet går i grund- eller gymnasieskola efter den tidpunkten

fortsätter underhållsskyldigheten så länge skolgången pågår, dock längst till 21-årsdagen. Förlängt underhållsstöd kan dock som längst betalas ut till och med juni det år som barnet fyller 20 år.

När barnet har fyllt 18 år betalas underhållsstödet ut direkt till barnet.

Återbetalning

Den förälder som barnet inte bor tillsammans med – dvs. den bidragsskyldige – skall helt eller delvis betala tillbaka underhållsstödet till staten. När underhållsstöd lämnas i form av utfyllnadsbidrag blir inte någon återbetalningsskyldighet aktuell.

Hur mycket som skall betalas tillbaka beror på den bidragsskyldiges inkomster och hur många barn som han eller hon har. Inkomstberäkningen tar sin utgångspunkt i beskattningens inkomstmått, dvs. från det senaste taxeringsbeslutet.

Om den bidragsskyldige inte anser sig kunna betala det beslutade återbetalningsbeloppet kan han eller hon ansöka om anstånd med betalningen. Beräkning av anstånd görs på samma sätt som kronofogdens beräkning av förbehållsbelopp vid utmätning av lön.

Om det finns synnerliga skäl, bl.a. med hänsyn till den bidragsskyldiges ekonomi, får försäkringskassan helt eller delvis efterge statens fordran.

D 2 Samspel med studiemedel

Underhållsstödet lämnas oavsett vilken inkomst den förälder har som barnet bor hos. Följaktligen påverkar inte studiemedlet stödets storlek när den förälder som mottar stödet studerar.

Däremot finns det en koppling till studiemedelssystemet vid beräkning av återbetalningen. Bidragsdelen i studiemedlen räknas med i den inkomst som används för beräkning av återbetalning av underhållsstöd. Däremot beaktas inte lånedelen.

Eftersom underhållsstödet är obeskattat räknas stödet inte in i det underlag som ligger till grund för den inkomstprövning som görs när studiemedlet bestäms. Det innebär att underhållsstödet inte påverkar studiemedlets storlek.

D 3 Konsekvenser för studerande

När det gäller underhållsstödets följder för den förälder som barnet bor hos uppstår inte några speciella frågor för studerande. Inte heller frågan om rätt till stöd då barnet på grund av studier bor på annan ort än föräldrarna berör direkt utredningens område. Föräldrar kan vara underhållsskyldiga trots att barnen har fyllt 18 år i de fall barnen går i grund- eller gymnasieskola. Denna kategori studerande tillhör emellertid inte utredningens målgrupp. Någon underhållsskyldighet för myndiga barn som bedriver andra typer av studier, t.ex. högskolestudier, föreligger inte.

Inom underhållsstödssystemet är det i stället frågor som är kopplade till återbetalningen som kan få speciella följder för studerande.

Bidragsdelen i studiemedlet beaktas när återbetalningen av underhållsstöd beräknas. Två statliga utredningar har under de senaste åren behandlat denna fråga. Familjeutredningen föreslog, i sitt slutbetänkande Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24), att studiebidraget inte skulle påverka beräkningen av återbetalning av underhållsstöd. Utredningen anförde att inkomstprövningen så långt som möjligt borde följa beskattningens inkomstbegrepp och fann ingen anledning att frångå denna princip när det gäller det obeskattade studiebidraget. Underhållsstödsutredningen delar inte Familjeutredningens uppfattning, vilket framgår av betänkandet Ett reformerat underhållsstöd (SOU 2003:42). Det faktum att studiebidraget stärker mottagarens försörjningsförmåga medför enligt Underhållsstödsutredningen att bidraget bör beaktas när den återbetalningsgrundande inkomsten räknas fram.

Även själva principen för beräkning av den återbetalningsgrundande inkomsten kan få konsekvenser för studerande. Utgångspunkten är den senaste taxeringen. I praktiken innebär detta att de inkomster som ligger till grund för beräkningen utgörs av vad den bidragsskyldige tjänade för två år sedan. För en bidragsskyldig vars inkomster inte har förändras särskilt mycket, eller vars inkomster som på grund av studier varit låga, innebär detta inte några problem. För personer där inkomsten har minskat mera påtagligt, t.ex. för en studerande som tidigare förvärvsarbetat, kan systemet däremot medföra svårigheter. I dessa fall återspeglar inte den taxerade inkomsten den aktuella ekonomiska situationen.

Om återbetalningsbeloppet blir för högt i jämförelse med den aktuella situationen kan anstånd sökas. Anstånd kan, som tidigare

framgått, beviljas i den mån det behövs för att den bidragsskyldige skall kunna behålla vad som behövs för eget, och eventuell familjs, underhåll. Det bör påpekas att anstånd endast innebär att betalningsskyldigheten, helt eller delvis, skjuts upp. Skulden skall betalas tillbaka när betalningssvårigheterna upphört. Flera studerandeorganisationer framhåller att detta kan vålla bekymmer för studerande som efter en lång utbildning kommer in i ett yrke med låga lönenivåer.

Den nyss nämnda Underhållsstödsutredningen har övervägt möjligheten att basera återbetalningsskyldigheten på en mer aktuell inkomst än i dag. Man anser att frågan bör analyseras vidare och förordar att det fortsatta arbetet i första hand inriktas på en variant av dagens underhållsstödssystem och den modell som gäller för bostadsbidraget där aktuell inkomst uppskattas och därefter stäms av mot den taxerade inkomsten.

En synpunkt som har framförts till Studiesociala utredningen är att det lönar sig sämre för bidragsskyldiga att arbeta vid sidan av studierna eftersom återbetalningen av underhållsstödet relateras till den bidragsskyldiges inkomst. Effekten – att återbetalningsbeloppet höjs i takt med att inkomsterna ökar – blir därmed precis densamma för den som enbart förvärvsarbetar. Detta förhållande är alltså inget specifikt för just studerande som arbetar.

D 4 Slutsatser

Studiebidraget och den återbetalningsgrundande inkomsten

Återbetalningsreglerna i underhållssystemet bygger på skattelagstiftningens regler. Studiemedel i form av studiebidrag är ett av de få undantagen. Visserligen tillför studiebidraget mottagaren ekonomisk bärkraft, men som en följd av dess obeskattade karaktär skiljer sig bidraget från förvärvsinkomster. Studiebidraget kvalificerar exempelvis inte på samma sätt som förvärvsinkomster och vissa andra inkomster till olika socialförsäkringsförmåner. Utredningen anser därför att det finns anledning att se över reglerna i detta avseende.

Återbetalning av underhållsstöd – ändrade inkomstförhållanden

Den återbetalningsgrundande inkomsten utgår från senaste taxering, vilket innebär att inkomsten kan vara upp till två år gammal. Detta kan medföra besvär för bidragsskyldiga som studerar. I de fall studierna innebär att inkomsten har minskat påtagligt under den senaste tiden kan den bidragsskyldige få svårt att fullgöra sin återbetalning. Utredningen anser därför att det är viktigt att informationen om möjligheten att ansöka om anstånd är tydlig.

E Vårdbidrag

Utredningens bedömning: Vårdbidragets syfte behöver klarläggas och sambandet med studiemedelssystemet behöver ses över för att undvika negativa effekter som försvårar studier t.ex. i samband med retroaktiva utbetalningar. Det bör därför övervägas om bidraget även i fortsättningen skall räknas som inkomst vid beräkning av studiemedel.

Vårdbidraget är avsett att vara ett ekonomiskt stöd som skall kompensera föräldrar som har funktionshindrade eller sjuka barn så att de kan vårda barnet i hemmet. Föräldrarna skall kunna ge barnet den tillsyn, vård och stöd i olika former som krävs för att barnet skall kunna utvecklas på bästa sätt.

Riksdagen antog i maj 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Ett viktigt mål för handikappolitiken är att människor med funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv och inte diskrimineras.

E 1 Regler för vårdbidrag

Reglerna för vårdbidraget innebär att en förälder kan ha rätt till vårdbidrag för barn till och med juni månad det år barnet fyller 19 år om

Bestämmelserna återfinns i lag (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.

Beroende på tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek betalas vårdbidraget ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.

Vårdbidraget består av två delar. En del av vårdbidraget skall främst vara en ersättning för att en av föräldrarna i regel måste avstå från förvärvsinkomst för att ta vård om det funktionshindrade barnet. Med hänsyn härtill utgör den delen en skattepliktig inkomst för den förälder som vårdar barnet.

En annan del av vårdbidraget kan bestämmas som ersättning för merkostnader. Ersättningen är kopplad till en viss procent av prisbasbeloppet. Vårdbidrag kan betalas ut som enbart merkostnader eller som merkostnader utöver helt vårdbidrag. Den del av vårdbidraget som betalas ut som ersättning för merkostnader är inte skattepliktig.

Totalt uppbar ca 32 000 personer vårdbidrag i december 2002. Av dessa var drygt 2 100 studerande med studiemedel vilket är en väldigt liten andel av samtliga studerande med studiemedel. I studerandegruppen är det få som får helt vårdbidrag. I tabell 6.3. redovisas fördelningen av den skattepliktiga delen av vårdbidraget på de olika ersättningsnivåerna.

Tabell 6.3. Fördelning av vårdbidragets storlek bland studerande med studiemedel (december 2002)

Andel av vårdbidrag

Procent

Antal

Under 1/4

19

406

1/4 till 1/2

36

770

1/2 till 3/4

19

406

3/4 till 1/1

12

257

1/1 eller över

14

299

otalt

100 2 139

T

Källa: Socialdepartementet

E 2 Samspel med studiemedel

Vårdbidrag och studiemedel kan uppbäras samtidigt.

Den del av vårdbidraget som är skattepliktigt påverkar studiemedlet vid inkomstberäkningen. Den högsta nivån inom vårdbidraget som lämnas till en förälder understiger visserligen det fribelopp som gäller inom studiemedelssystemet. Studiemedlet kan däremot komma att reduceras om föräldern uppbär vårdbidrag och samtidigt har inkomst från t.ex. feriearbete.

Den del av vårdbidraget som avser att täcka merkostnader ingår emellertid inte i beräkningsunderlaget för studiemedlet.

Vårdbidragets storlek berörs varken av studiemedel eller andra inkomster.

E 3 Konsekvenser för studerande

Av de kontakter utredningen haft med enskilda personer och organisationer framgår att regelverken för vårdbidrag och studiemedel ibland upplevs som ett hinder för fortsatta studier eller i vart fall försvårar de studerandes situation.

Då studiemedel endast lämnas under studietid, förväntas den studerande försörja sig på annat sätt under ferier och andra studieuppehåll. Eftersom merparten av de föräldrar som får vårdbidrag har lägre nivåer än helt vårdbidrag kommer dock studiemedlen i de flesta fall inte att reduceras om dessa föräldrar väljer att feriearbeta.

Om en studerande har mer än ett barn som är funktionshindrat, och som hon eller han har beviljats vårdbidrag för, kan reglerna för beräkning av fribeloppet inom studiemedelssystemet göra att föräldern får mindre studiemedel.

Av Riksförsäkringsverkets årsredovisning för år 2002 framgår att försäkringskassorna ibland kan ha långa handläggningstider. Därför förekommer det att vårdbidraget beviljas retroaktivt för den tid det tagit kassan att handlägga ärendet. Om handläggningstiden är lång kan det retroaktiva beloppet, som utbetalas som engångsbelopp, bli stort.

Vid studiemedelsprövningen beaktas hela det retroaktiva beloppet det år utbetalningen sker, även om beloppet avser föregående år. Det innebär att den studerandes inkomst kan bli mycket stor det året. Den studerande kan därför bli återbetalningsskyldig av studiemedel som uppburits med för högt belopp. Flera fall som utredningen har uppmärksammats på rör problem som uppstår på grund av retroaktivutbetalningar.

Om inkomsterna är så höga att rätten till studiemedel upphör får det givetvis en direkt ekonomisk betydelse för en förälder som beviljas vårdbidrag. Även indirekt kan andra regelverk beröras. En förutsättning för att kunna behålla s.k. vilande-SGI under studietiden är att den studerande faktiskt uppbär studiemedel.

Den ovan beskrivna problembilderna bekräftas i stort av försäkringskassorna i den enkät som utredningen gjort. Även Centrala studiestödsnämnden (CSN) bekräftar uppgifterna.

E 4 Slutsatser

Effekter av att vårdbidraget är skattepliktigt

Vårdbidraget är delvis en skattepliktig förmån. Motivet är att det skall kunna ersätta förvärvsarbete. Det är dock ingen förutsättning att man faktiskt avstått från förvärvsarbete för att vårdbidrag skall kunna beviljas. Inte heller studier påverkar rätten till vårdbidrag, men dagens samspel mellan vårdbidraget och studiemedlet får effekter som kan innebära att studier försvåras.

Den förälder som uppbär helt vårdbidrag för ett barn, och som inte har andra inkomster från exempelvis feriearbete, får inte någon reducering av studiemedlen. Om däremot föräldern har andra inkomster kan studiemedlen komma att reduceras helt eller delvis. Studiemedel lämnas bara för faktisk studietid och det är därför många studerande som arbetar åtminstone en del av sommarferierna.

En effekt av dessa regler blir att det totala ekonomiska utfallet för föräldrar med funktionshindrade barn kan bli olika beroende på om föräldrarna studerar eller förvärvsarbetar. Studiemedlet kan reduceras till följd av vårdbidraget. Förvärvsinkomster påverkas däremot inte.

En annan effekt rör ensamstående föräldrars ekonomiska situation. Om två föräldrar delar på vård och tillsyn av ett funktionshindrat barn kan utbetalningen av vårdbidraget i vissa fall överflyttas till den andre föräldern. Ensamstående föräldrar saknar sådan möjlighet. Många av de studerande som har hört av sig till utredningen beträffande vårdbidrag är ensamstående.

Det kan diskuteras om den skattepliktiga delen av vårdbidraget, skall beaktas vid beräkning av studiemedlen. Handikappersättning räknas t.ex. inte med. Utredningen anser det därför angeläget att klarlägga det egentliga syftet med vårdbidrag och om det finns anledning att se över det nuvarande sambandet mellan vårdbidraget och studiemedelssystemet.

Effekter av försäkringskassans långa handläggningstider

Det förhållandet att försäkringskassan ibland har långa handläggningstider innebär att vårdbidraget betalas ut retroaktivt med ett större engångsbelopp. Beloppet räknas inom studiemedelssystemet

som inkomst det år det betalas ut. Utredningen anser det olyckligt att försäkringskassans långa handläggningstider tillsammans med nämnda kontantprincip kan få denna effekt.

F Sjuk- och aktivitetsersättning

Utredningens bedömning: Studerande kan missgynnas vid beräkning av det inkomstunderlag som ligger till grund för sjuk-

ch aktivitetsersättning. o

De tidigare pensionsförmånerna förtidspension och sjukbidrag har ersatts av förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning. Dessa utgör inte pensionsförmåner utan är i stället sjukförsäkringförmåner. Syftet är att göra förtidspensionen till en del av sjukförsäkringen. Ett lika viktigt syfte med förändringen är att ge unga försäkrade med varaktig nedsatt arbetsförmåga ett särskilt stöd. Aktivitetsersättningen skall stimulera till aktivitet utan att den ekonomiska tryggheten påverkas.

Ersättningarna skall ge den försäkrade ett ekonomiskt skydd mot det bortfall av förvärvsinkomster som blir följden av en långvarig eller varaktig medicinskt betingad arbetsoförmåga.

Statsmakterna har formulerat ett mål för ökad hälsa i arbetslivet som tidigare nämnts i avsnitt om sjukpenning.

F 1 Regler för sjuk- och aktivitetsersättning

Sjukersättning

Sjukersättning kan beviljas den som är mellan 30 och 64 år om arbetsförmågan bedöms varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel. Är arbetsförmåga nedsatt under en begränsad tid – men minst ett år – kan en tidsbegränsad sjukersättning beviljas.

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning kan beviljas den som är mellan 19 och 29 år. Också för denna förmån gäller att arbetsförmågan skall vara nedsatt varaktigt – minst ett år – och med minst en fjärdedel. Den som på grund av funktionshinder inte har kunnat avsluta sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå vid halvårsskiftet det år personen fyller 19 år, kan få aktivitetsersättning utan någon särskild prövning av arbetsförmågan. I sådana fall beviljas alltid hel aktivitetsersättning.

Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad till längst tre år i taget.

Gemensamma regler

Innan sjuk- eller aktivitetsersättning beviljas skall alla möjligheter till återgång i arbete vara prövade, exempelvis olika former av rehabiliteringsåtgärder.

Sjuk- och aktivitetsersättning kan betalas ut i form av dels en inkomstrelaterad ersättning, dels en garantiersättning. Inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning är knuten till de arbetsinkomster som en person haft under en viss given period före försäkringsfallet. Garantiersättningen är däremot avsedd att ge ekonomiskt grundskydd oberoende av tidigare arbetsinkomster.

Den inkomstrelaterade ersättningen beräknas på basis av en antagandeinkomst. Antagandeinkomsten beräknas enligt huvudregeln som genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna som intjänats under en viss given tid, s.k. ramtid. Denna är mellan fem och åtta år beroende på den försäkrades ålder. För personer i åldrarna 19–29 år är antalet år med förvärvsinkomster ofta få, varför en ramtid på tre år är fördelaktigare.

Garantiersättningen är åldersrelaterad och uppgår till 2,10 prisbasbelopp för den som är under 21 år och ökar stegvis till 2,35 prisbasbelopp för den som fyllt 29 år och till 2,40 prisbasbelopp för den som är 30 år och äldre.

För den som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning finns enligt dagens regler möjlighet att pröva att förvärvsarbeta och ha sin förmån vilande under högst 24 kalendermånader utan att rätten till förmånen går förlorad. Någon motsvarande rätt finns inte vid studier. Frågan om att införa en möjlighet till vilande sjuk- eller aktivitetsersättning vid studier bereds inom Regeringskansliet enligt budgetpropositionen för 2004.

Den som på grund av funktionshinder inte har avslutat utbildning på grundskole- eller gymnasienivå vid halvårsskiftet då han eller hon fyller 19 år kan få aktivitetsersättning under den tid det tar att avsluta studierna. Det finns inga formella hinder för att studera med bibehållen sjukersättning.

F 2 Samspel med studiemedel

Studiemedel kan uppbäras samtidigt som sjuk- och aktivitetsersättning. Ersättningarna räknas dock med i det underlag som används vid beräkningen av studiemedel. Det är ett resultat av att ersättningarna är beskattade.

Vid beräkning av sjuk- och aktivitetsersättningen tas ingen hänsyn till om den försäkrade har uppburit studiemedel. Tid med studiemedel kan dock beaktas vid beräkning av antagandeinkomsten inom ramtiden.

F 3 Konsekvenser för studerande

Reglerna för beräkning av antagandeinkomst kan få betydelse för vissa studerande. Antagandeinkomsten är beroende av inkomsterna innan sjuk- eller aktivitetsersättningen beviljades. Den som har studerat och endast arbetat kortare perioder kommer att få en låg antagandeinkomst eller ingen antagandeinkomst alls. Studiemedel beaktas inte vid beräkning av antagandeinkomst.

Utredningen har uppmärksammats på ett ärende som gäller en studerande på en längre yrkesinriktad utbildning som insjuknade under studietiden men som valde att försöka slutföra sina studier. Efter studiernas avslutande medförde sjukdomen att den försäkrade, som inte kunde arbeta, beviljades sjukersättning. Om den försäkrade i stället hade avbrutit studierna och arbetat ett par år skulle antagandeinkomsten ha blivit högre.

Beräkningsreglerna gäller inte enbart för studerande, varför liknande effekter även kan uppstå för andra som har haft låga arbetsinkomster eller inga arbetsinkomster alls.

Utredningen har också uppmärksammats på att regelverket medger att personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning även kan få studiemedel under samma tid om de studerar. Denna möjlighet finns inte för dem som tar emot aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning.

F 4 Slutsatser

Utredningen anser att principerna för antagandeinkomstens beräkning kan få diskutabla effekter i det enskilda fallet. Reglerna gäller för alla försäkrade oberoende av om de studerar eller inte och det

kan därför vara svårt att hitta en lösning som tar hänsyn till individuella förhållandena utan att hela grunden för beräkning av antagandeinkomst behöver ses över.

Utredningen välkomnar ett förslag angående vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.

G Ålderspension

Utredningens bedömning: Studiestödsreformen innebar en förbättring genom att studier finansierade med studiemedel blev pensionsgrundande. Konstruktionen har emellertid vissa svagheter bl.a. eftersom alla studerande inte omfattas.

Det reformerade ålderspensionssystemet har till syfte att vara följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det skall omfatta såväl ett standardskydd enligt inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft inga eller låga förvärvsinkomster. Den inkomstgrundade ålderspensionen utgör en från andra socialförsäkringsgrenar avskilt system som finansieras med särskilda avgifter.

G 1 Regler för ålderspension

Personer som är födda 1954 eller senare får sin ålderspension fullt ut från det reformerade ålderspensionssystemet. Bestämmelser härom återfinns i lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och i lag (1998:702) om garantipension. Systemet består av två delar:

För varje år en person varit försäkrad och haft inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete fastställs en pensionsgrundande inkomst. Även vissa s.k. fiktiva inkomster kan ge pensionsrätt. Sådana tänkta inkomster kallas pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp kan bl.a. tillgodoräknas vid studier som finansieras med studiemedel, vid plikttjänstgöring samt vid vård av små barn i vissa fall.

Pensionsrätt fastställs årligen och utgör 18,5 procent av pensionsunderlaget. Sexton procent grundar rätt till inkomstpension och 2,5 procent fonderas i premiepensionssystemet.

Pensionsgrundande studier

Studiestödsreformen under 2001 innebar att pensionsrätt för studier får tillgodoräknas alla studerande som uppbär studiemedel. Detta belopp skall motsvara 138 procent av det studiebidrag som den studerande under året har uppburit. Denna lösning motsvarar det belopp som skulle ha lämnats om studiebidraget hade varit beskattningsbart. Vid beräkningen har både antagen genomsnittlig sidoinkomst för studerandekollektivet och skattereglernas påverkan beaktats.

G 2 Samspel med studiemedel

Pensionsrätt för studier får i det nya pensionssystemet tillgodoräknas från år 1995. Beräkningen sker automatiskt utan ansökan.

Det kan aldrig bli aktuellt att uppbära ålderspension samtidigt som studiemedel.

G 3 Konsekvenser för studerande

I det tidigare ålderspensionssystemet, som nu fasas ut, beräknas den blivande pensionen utifrån inkomsterna från de 15 bästa åren. Det nya pensionssystemet utgår från livsinkomsten, dvs. pensionen baseras på alla inkomster som har arbetats ihop under livet. Studietiden påverkade sällan pensionen i det äldre systemet. I det nya systemet, som tar sikte på hela livsinkomsten, blir situationen annorlunda. Med hjälp av en fiktiv inkomst kompenseras de studerande. Det pensionsgrundande beloppet för studier är emellertid lägre än motsvarande belopp vid vård av barn eller plikttjänstgöring. Ett motiv till det lägre beloppet är att studier i sig bör leda till högre inkomst och därmed högre pension. Flera studerandeorganisationer framhåller att studier emellertid inte alltid leder till högre framtida inkomster. Kritik riktas också mot att inte lånedelen i studiemedlen ligger till grund för beräkningen.

Pensionsrätt för studier med studiemedel räknas fr.o.m. 1995. Personer som är födda 1954 eller senare och som har studerat före 1995 omfattas därmed inte fullt ut.

G 4 Slutsatser

Utredningen anser att principen att studier är pensionsgrundande är god. Det fiktiva beloppet är emellertid relativt lågt.

Konstruktionen har dock vissa svagheter. De nuvarande reglerna för beräkning av pensionsgrundande belopp för studier innebär att studerande måste uppbära studiemedel. Andra studerande utan studiemedel tillgodoräknas således ingen pensionsrätt för sina studier på det sättet.

H Socialbidrag

Utredningens bedömning: Vissa studerande med studiemedel kan under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll, få svårigheter att tillfälligtvis klara sin försörjning eftersom studiemedel endast lämnas under den tid då de faktiskt studerar. Huvudprincipen är att studerande inte har rätt till socialbidrag under studietiden. Regelverket medger dock att en person som studerar efter en individuell behovsbedömning kan beviljas socialbidrag om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

Socialtjänsten spelar en viktig roll i välfärdspolitiken genom att utgöra ett komplement till de generellt riktade ekonomiska stödsystemen för människor som av olika skäl är i behov av särskilt stöd. De grundläggande målsättningarna och värderingarna för socialtjänsten är principerna om helhetssyn, frivillighet, det förebyggande perspektivet samt att den enskildes egna resurser skall tas tillvara.

Under första delen av 1990-talet ökade antalet socialbidragsberoende kraftigt. Utvecklingen har nu vänt och som ett led i det fortsatta arbetet för ökad rättvisa och välfärd har regeringen formulerat ett mål om att antalet socialbidragsberoende skall halveras mellan åren 1999 och 2004. Riksdagen har ställt sig bakom målet.

H 1 Regler för socialbidrag

Socialtjänstslagen (2001:453) innehåller bl.a. bestämmelser om olika regler för bistånd till den enskilde. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Försörjningsstöd kallas ofta för socialbidrag i dagligt tal, varför utredningen också använder sig av den benämningen. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå och utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Prövning av rätt till ekonomiskt bistånd föregås alltid av en individuell behovsbedömning.

En förutsättning för att få socialbidrag är att den enskilde själv saknar förmåga att tillgodose det föreliggande behovet. Den

enskilde har inte rätt till bistånd om han eller hon inte efter förmåga försöker bidra till sin försörjning. Det innebär bl.a. att en arbetslös bidragssökande aktivt måste verka för att skaffa sig ett arbete.

Med begreppet livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå som inte omfattas av försörjningsstödet. Det kan t.ex. vara frågan om bistånd till läkarvård eller tandvård, glasögon, möbler, husgeråd, vinterkläder, vård- och behandlingsinsatser för missbrukare, hemtjänst samt särskilt boende för äldre eller funktionshindrade.

Socialbidraget utgör samhällets yttersta skyddsnät och är inte avsett att täcka långvariga ekonomiska behov. En konsekvens av denna princip är att socialbidrag normalt sett inte beviljas till studerande, som kan få sina behov tillgodosedda inom studiestödssystemet. Ytterst är det dock förhållandena i den enskildes livssituation som är avgörande vid prövningen av rätt till stöd.

Av Socialstyrelsens tillämpningsföreskrifter framgår att socialbidrag bör kunna utgå till en studerande som aktivt sökt feriearbete men som inte fått något eller som får vänta en tid på första löneutbetalningen. Krav bör inte heller ställas på att studiestöd skall användas under en längre tidsperiod än den som studierna faktiskt avser.

Socialbidrag till studerande

Utredningen har genomfört en enkät till landets kommuner med frågor om hur vanligt det är att studerande beviljas socialbidrag av socialtjänsten, till vilka grupper detta stöd beviljas och om det finns särskilda regler för studerande. En redovisning av resultatet av enkäten återfinns i bilaga 5.

Enkätsvaren visar att de flesta kommuner någon gång under året har betalat ut socialbidrag till studerande. Det är svårt att bedöma hur stora belopp det rör sig om då kommunerna oftast inte för statistik över hur många av bidragstagarna som är studerande. De studerande som får socialbidrag har ofta barn. Kompletterande socialbidrag under terminerna är vanligare än stöd över sommarmånaderna och mottagarna är i hög utsträckning studerande inom vuxenutbildning. Endast undantagsvis beviljas socialbidrag till högskolestuderande. Detta är också en bild som bekräftas av den studerandeenkät utredningen låtit göra.

Uppgifter från undersökningen Hushållens ekonomi (HEK) ger en uppfattning om hur vanligt det är att studerande får socialbidrag. Bland de hushåll där minst en person uppbar studiemedel under 2001 fick åtta procent socialbidrag någon gång under 2001, vilket motsvarar 20 000–30 000 hushåll. I studerandegruppen är socialbidragstagandet högst för ensamstående föräldrar. Ungefär 30 procent fick socialbidrag i minst tre månader under 2001. Det rör sig om ett par tusen personer. En närmare redovisning om socialbidrag till studerande ges i avsnitt 4.3.

H 2 Samspel med studiemedel

Som tidigare har nämnts har personer som studerar i regel inte rätt till socialbidrag, eftersom de anses få sina behov tillgodosedda genom studiemedelsystemet. Prövningen av rätt till ekonomiskt bistånd föregås emellertid alltid av en individuell behovsbedömning, vilket i vissa fall kan innebära att en person som studerar kan ha rätt till ekonomiskt bistånd. Vid bedömningen av rätt till socialbidrag tas hänsyn till studiemedel.

Eftersom socialbidraget är skattefritt räknas detta stöd inte in i den studerandes inkomst enligt reglerna för studiemedel. Det innebär att socialbidraget inte påverkar studiemedlens storlek.

H 3 Konsekvenser för studerande

Utredningen har uppmärksammats på olika problem som gäller socialbidrag och studerande. En del påpekar att det är otillfredsställande att studerande över huvud taget skall behöva ansöka om socialbidrag för att kunna fullfölja sina studier. Därvid hänvisas bl.a. till att ensamföräldrar som studerar inte sällan uppbär socialbidrag. Studerande har också till utredningen pekat på brister i socialtjänstens handläggning av socialbidrag till studerande. Som exempel har nämnts att behovsprövningen inte varit tillräckligt individuell.

Särskilda problem kan uppstå i en barnfamilj där den ene föräldern studerar och den andre förvärvsarbetar. I de fall den som förvärvsarbetar av olika anledningar inte längre kan bidra till familjens försörjning, kan den som studerar tvingas att göra ett avbrott i sina

studier för att i stället söka arbete i syfte att bidra till familjens försörjning.

Ungefär hälften av kommunerna uppger att de har utarbetat särskilda riktlinjer för prövning av rätt till socialbidrag för bl.a. studerande, utifrån gällande lag och Socialstyrelsens riktlinjer. I de flesta fall framgår av riktlinjerna att en studerande, skall stå till arbetsmarknadens förfogande, dvs. vara anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen för att få socialbidrag under sommarferier. Vidare fordras att den studerande i god tid före sommarlovet har försökt få jobb.

Ett typiskt exempel på hur riktlinjerna kan vara utformade i en kommun är följande:

Den sökande skall stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka arbete. Rätt till bistånd inträder tidigast fr.o.m. dagen efter att vårterminen är slut. Vårterminens studielån skall täcka den del av juni månads hyra som terminen omfattar. /---/ Hänsyn bör dock tas till barnfamilj med problem med barntillsyn eller dylikt. Försörjningsstöd till högskolestuderande föreligger ej, då höstterminen vanligtvis sträcker sig över jul och nyår. Om den sökande har feriearbete och väntar lön kan ekonomiskt bidrag beviljas i avvaktan på lön och mot återbetalning.

Vissa kommuner anger i sina riktlinjer att högskolestuderande inte har rätt till socialbidrag under studietiden då studiemedel skall täcka kostnaderna. Det framgår dock inte om dessa riktlinjer tillämpas så strikt som formuleringen ger intryck av.

Flera kommuner påpekar i enkätsvaren att handläggningstiden hos Centrala studiestödsnämnden av studiemedel ibland kan vara lång. Det innebär – särskilt när det gäller förstagångsansökan – att studerande kan ha svårt att klara sin ekonomi i avvaktan på studiestöd. I de fall bistånd har lämnats som förskott på en förmån eller ersättning kan socialnämnden återkräva detta, vilket innebär att den som i sådana fall beviljats socialbidrag kan bli återbetalningsskyldig.

En synpunkt som återkommer i flera kommunsvar gäller att en del studerande söker sommarjobb sent och därför inte hinner få något jobb. Av den anledningen ansöker de om socialbidrag under sommarferierna. Flera studerande har påpekat att även om man lyckas ordna ett arbete under ferierna uppstår ofta ett glapp mellan sista utbetalningen av vårterminens studiemedel och första löneutbetalningen. I sådana situationer kan studerande vara hänvisade till att söka socialbidrag i avvaktan på att lönen utbetalas.

H 4 Slutsatser

Studerandes ekonomiska situation under sommarferier

Studiemedel lämnas endast under studietid. Undervisningen är dock ofta förlagd på det sättet att studerande under sommarmånaderna får ett studieuppehåll då de måste finna andra sätt att försörja sig på. Vanligtvis brukar studerande därför arbeta en del av sommarferierna.

Även om studerande hittar ett sommararbete uppstår det ofta en period mellan utbetalningen av det sista studiemedlet för terminen och den första löneutbetalningen. I en sådan situation kan en studerande efter en individuell behovsprövning beviljas socialbidrag, men beloppet kan behöva återbetalas efter det att löneutbetalningen ägt rum.

Sammanfattningsvis kan utredningen konstatera att huvudprincipen är att studerande inte har rätt till socialbidrag då de studerar, eftersom de då anses få sina behov tillgodosedda inom studiemedelsystemet. För att få socialbidrag krävs att man står till arbetsmarknadens förfogande, vilket inte är fallet under den tid man studerar. Under eventuella studieuppehåll förutsätter reglerna i studiemedelssystemet att den studerande skall försörja sig på annat sätt än med statligt finansierat studiestöd. Socialstyrelsens tillämpningsföreskrifter tar också fasta på detta förhållande. Enligt myndigheten bör det inte ställas krav på att studiestöd skall användas under längre tid än den faktiska studietiden. Vissa studerande vittnar om att de nekats hjälp och utredningens enkätundersökning visar att riktlinjerna skiljer sig åt mellan kommunerna. Utredningen menar att det är viktigt att tillämpningen inte likriktas för personer som studerar, utan att det sker en individuell behovsprövning från fall till fall. Alla studerande har inte heller tillgång till studiemedel.

Socialtjänstens krav att avbryta studier

Kravet på att den som beviljas socialbidrag skall stå till arbetsmarknadens förfogande kan i vissa fall leda till att en person som studerar tvingas avbryta sina studier i de fall den andra personen i det gemensamma hushållet inte har möjlighet att försörja familjen. Det är emellertid upp till varje kommun att göra en individuell behovsbedömning vid prövning av rätt till ekonomiskt bistånd. Utredningen kan konstatera att det inte finns något som hindrar att

kommunen i sin bedömning också väger in t.ex. utbildningens betydelse för den sökandes möjligheter att bli självförsörjande på sikt.

I Arbetslöshetsersättning m.m.

Arbetslöshetsförsäkringen utgör en central del av arbetsmarknadspolitiken och skall genom sin utformning medverka till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen syftar till att ge ekonomisk trygghet när en person blir ofrivilligt arbetslös. Försäkringen skall göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska förhållande, för en begränsad tid, söka sig fram till en ny anställning. Huvudprincipen är att den sökande kompenseras för bortfall av inkomst från arbete som utförts under de närmaste tolv månaderna före arbetslöshetens inträde.

En annan grundläggande princip i en försäkring för omställning är att den arbetslöse hela tiden aktivt söker arbete och är beredd att anta arbete som erbjuds eller arbetsmarknadsutbildning eller praktik som arbetsförmedlingen anser lämplig. Det får alltså inte finnas några hinder för personen att ta lämpligt arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiskt program.

I 1 Regler för arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetsförsäkringen består, enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, av två delar, dels ett grundbelopp som kan lämnas efter arbete i viss omfattning eller efter avslutade studier (motsvarar den tidigare stödformen KAS), dels en inkomstrelaterad del som baseras på tidigare arbetsinkomst.

Grundförsäkringen utgörs av en dagpenning i form av grundbelopp som lämnas till den som inte är medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa, eller som inte varit det under minst tolv månader. Grundförsäkringen är främst till för dem som ännu inte har den anknytning till arbetsmarknaden som fordras för rätt till den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen, samt för dem som av olika skäl valt att inte gå med i någon arbetslöshetskassa.

Grundbeloppet uppgår till 320 kronor per dag för den som arbetat eller studerat heltid. Ersättningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med 80 procent av tidigare inkomst. Under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod kan den högsta dagpenning som betalas ut uppgå till 730 kronor per dag och därefter utbetalas högst 680 kronor per dag.

Ersättning betalas ut under högst fem dagar per kalendervecka. Särskilda regler gäller beträffande karenstid.

Villkor för ersättning

För att beviljas arbetslöshetsersättning måste den sökande uppfylla antingen arbetsvillkoret eller studerandevillkoret.

Koppling till studier och studieuppehåll

Arbetslöshetsersättning lämnas inte till personer som deltar i studier om det inte finns särskilda skäl. Ersättning kan dock lämnas för studier som bedrivs under deltid under förutsättning att studierna inte hindrar sökanden från att söka eller ta heltidsarbete. Dessutom skall sökanden intyga att han eller hon är beredd att avbryta studierna om dessa hindrar från att ta arbete. För att ersättning skall kunna utgå i dessa fall får studierna inte finansieras med studiestöd eftersom det förutsätts att personen i första hand är arbetssökande.

Ersättning kan även lämnas till sökande som fortsätter redan påbörjade studier på deltid med studiestöd och som före arbetslös-

hetens inträde varaktigt bedrev studier vid sidan av deltidsarbetet. Detta gäller under förutsättning att arbete söks och kan tas i minst samma omfattning som tidigare. Ersättning lämnas för det inkomstbortfall som uppstår på grund av att sökanden ofrivilligt fått lämna sitt deltidsarbete.

För både grundförsäkringen och inkomstbortfallsförsäkringen är det alltså ett villkor att sökanden är oförhindrad att arbeta och aktivt söker arbete. Arbetslöshetsersättning träder således inte in enbart på grund av att studier inte bedrivs under sommaren eller att studiestöd inte lämnas under ferierna. Det finns särskilda regler för arbetslöshetsersättning under uppehåll i studierna. Den beviljade ersättningsperioden kan vara vilande upp till tolv månader. Det innebär att arbetssökande, som beviljats arbetslöshetsersättning och under omställningen till nytt arbete väljer att studera, som regel kan återvända till den tidigare beviljade ersättningsperioden inom tolv månader.

I tillgänglig statistik saknas uppgifter om hur många av ersättningstagarna som studerar och samtidigt uppbär arbetslöshetsersättning eller som får ersättning under ferier.

Utredningen har genomfört en enkät till samtliga arbetslöshetskassor i syfte att få ta del av vilka eventuella problem som kan finnas vid handläggningen av ärenden som avser studerande. En redovisning av denna enkät återfinns i bilaga 6.

I 2 Regler för aktivitetsstöd

Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har rätt till aktivitetsstöd. Den som är berättigad till arbetslöshetsersättning, eller är utförsäkrad, får ett belopp som motsvarar den ersättning som skulle ha lämnats vid arbetslöshet. Reglerna härom återfinns bl.a. i lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program. De syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. Programmen kan bestå av arbetsmarknadsutbildning. På gymnasienivå får utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet utnyttjas som arbetsmarknadsutbildning för vissa invandrare som varit arbetssökande under lång tid eller arbetslösa som har ett arbetshandikapp. På högskolenivå eller motsvarande nivå får utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet, som omfattar högst 40 veckor och inte är en del av en längre eftergymnasial utbildning, utnyttjas som arbetsmarknadsutbildning. Särskilda samordnings-

regler finns för att andra förmåner inte skall lämnas för samma tid som aktivitetsstödet.

I 3 Samspel med studiemedel

I normala fall kan inte arbetslöshetsersättning lämnas till personer som finansierar sina studier med studiemedel. Däremot är det möjligt för en person som t.ex. studerar på deltid med studiemedel att uppbära aktivitetsstöd så länge ersättningarna inte beviljas för samma tid.

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd är skattepliktiga förmåner som beaktas vid beräkning av studiemedel.

Vid beräkning av arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd tas däremot ingen hänsyn till om personen har uppburit studiemedel.

I 4 Konsekvenser för studerande

De som befinner sig i en pågående studiesituation har små möjligheter att bli berättigade till arbetslöshetsersättning under den samlade studietiden. Arbetslöshetskassorna framhåller i svaren på enkäten att studerande egentligen inte är i en omställningssituation och att arbetslöshetsförsäkringen därmed inte är konstruerad för att hantera studerandes situation.

Kravet att studierna skall anses vara avslutade

Frågan om när studierna skall anses vara avslutade är viktig för bedömning av rätten till arbetslöshetsersättning, både när det gäller att avgöra om arbetsvillkoret och om studerandevillkoret är uppfyllt.

Kvalifikationstiden för att bedöma om arbetsvillkoret är uppfyllt räknas på en ramtid av tolv månader före det arbetslöshetens inträdande. För en studerande, som arbetat före det att studierna påbörjades och då uppfyllde arbetsvillkoret, räknas studierna som s.k. överhoppningsbar tid. Det innebär i praktiken att arbetslöshetskassan bortser från studietiden när den bedömer rätten till arbetslöshetsersättning i de fall en studerande blir arbetslös direkt efter det att studierna har avslutats.

Det kan vara svårt att avgöra när utbildningen är avslutad och i många fall blir det därför den studerandes redovisning av sin avsikt som blir avgörande. Problem kan t.ex. uppstå när det finns resttentor kvar.

Också när det gäller att bedöma studerandevillkoret finns krav på att den arbetslöse skall ha fullföljt sin utbildning. Det enda kravet på studierna är att de skall ha bedrivits på heltid under minst ett år. Det innebär att lika regler gäller oavsett om den studerande har läst enstaka kurser på t.ex. 40 poäng eller en längre yrkesutbildning på 220 poäng. Om ett längre utbildningsprogram avbryts redan efter 80 poäng kan denna utbildning troligen inte tillgodoräknas vid bedömningen av om studerandevillkoret är uppfyllt.

Ersättning vid ferier

Arbetslöshetsersättning kan lämnas under ferier som överstiger 45 kalenderdagar. Det har i enkätsvaren från arbetslöshetskassorna framkommit synpunkter på att denna regel kan upplevas som orättvis för den som har kortare studieuppehåll.

Utredningen har även blivit uppmärksammad på att det kan ses som orättvist att den som har lyckats arbeta hela sommaren och som därför inte har fått någon arbetslöshetsersättning kan mista rätten till ersättning under nästa års sommarferie. Om den studerande däremot uppburit arbetslöshetsersättning åtminstone några dagar under sommarlovet kvarstår rätten till arbetslöshetsersättning upp till tolv månader.

Deltidsstudier och arbetslöshetsersättning

Frågor som gäller möjlighet att studera på deltid och samtidigt uppbära arbetslöshetsersättning har uppmärksammats i olika sammanhang.

Arbetslöshetsersättning kan lämnas för studier som bedrivs på deltid under förutsättning att studierna inte hindrar sökanden från att söka eller ta arbete. Ett problem i detta sammanhang är frågan om studiernas omfattning. En arbetslöshetskassa menar att studier kan bedrivas på 50 procent av heltidsstudier för att kassan skall kunna bevilja ersättning, medan andra arbetslöshetskassor har satt gränsen vid 75–80 procent.

Det är även möjligt att fortsätta med deltidsstudier under en arbetslöshet. Om den som studerar på deltid och arbetar deltid blir arbetslös (men fortsätter att studera på deltid) kan arbetslöshetsersättning beviljas för inkomstbortfallet. Det krävs emellertid att studierna finansieras med studiestöd. Kravet gäller även för studietiden innan arbetslösheten. Den som har finansierat sina studier på annat sätt har därför inte rätt till arbetslöshetsersättning i en liknande situation. Detta uppfattas som orättvist.

I 5 Sammanfattning

Enligt direktiven skall utredningen endast kartlägga hur arbetslöshetsförsäkringen samspelar med studiestödssystemet.

Det kan konstateras att regelverket upplevs som svårt och komplicerat för många studerande. Utredningen har identifierat vissa problem i den praktiska tillämpningen. Ett tillämpningsproblem är frågan när studierna skall anses vara avslutade. Också frågor som gäller deltidsstudier i kombination med ersättning från arbetslöshetsförsäkring medför olika tillämpningsproblem. Studerande som inte har eller kan få studiemedel saknar möjlighet att kombinera arbetslöshetsersättning med fortsatta deltidsstudier.

Utredningen finner att det vore av värde om informationen om regelsystemen som gäller studerande stärktes och statistiskuppgifterna på området förbättrades.

7. Bostadsbidrag

Utredningens förslag: Bidragsdelen i studiemedlet skall inte ingå i den inkomst som utgör underlag vid beräkning av bostadsbidrag. Den föreslagna förändringen kan träda i kraft den 1 januari 2005. Utredningens bedömning: Det är ytterst angeläget att de studerande får god information om principerna för den modell för inkomstprövning som tillämpas inom bostadsbidraget.

Systemet med preliminärt bidrag som i efterhand stäms av mot taxerad inkomst får klart bekymmersamma effekter för studerande med ojämna inkomster.

Åldersgränsen inom bostadsbidraget på 29 år för hushåll utan arn ligger inte i linje med principen om livslångt lärande. b

Bostadsbidragen ingår i politikområdet Ekonomisk familjepolitik, vars mål är att skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn skall minska inom ramen för den generella välfärden. Syftet med bostadsbidrag är även att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder.

En större omläggning av bostadsbidragssystemet genomfördes den 1 juli 1996 och de nya reglerna började i huvudsak tillämpas för bidrag som avsåg tid från den 1 januari 1997 (prop. 1995/96:186).

7.1. Regler för bostadsbidrag

Barnfamiljer och ungdomar, utan barn, som har fyllt 18 men inte 29 år kan, enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag, få bostadsbidrag. Bidraget består av två delar: dels ett bidrag för bostadskostnaden, dels ett särskilt bidrag för hemmavarande barn.

Bidraget till bostadskostnader beror på antalet barn och hur hög bostadskostnaden är. Även bostadsytan beaktas. Detta bidrag grundas på bostadskostnaden i ett intervall mellan en nedre och en övre gräns. Eftersom hänsyn tas till antal barn gäller följaktligen andra intervall för de hushåll som saknar barn. Inom de fastställda intervallen lämnas bidrag med 75 eller 50 procent av bostadskostnaden.

Det särskilda bidraget är differentierat efter antal hemmavarande barn: ett barn ger 600 kronor, två barn 900 kronor, tre barn eller fler 1 200 kronor per månad.

Bostadsbidraget inkomstprövas, dvs. bidraget bestäms av det enskilda hushållets inkomster och andra ekonomiska resurser. Inkomstberäkningen utgår från beskattningens inkomstmått. Bidragsgrundande inkomst beräknas med utgångspunkt i överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. Även bidragsdelen i studiemedel, rekryteringsbidrag vid vuxenstudier och skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad ligger till grund för inkomstprövningen. Enligt särskilda regler beaktas endast 80 procent av studiebidraget. En jämförelse kan göras med inkomstprövningen inom studiemedelssystemet, se avsnitt 5.5.3.

För gifta och sammanboende med barn inkomstprövas bostadsbidraget individuellt. Bidraget minskas om årsinkomsten överstiger 58 500 kronor för någon av makarna. För en ensamsökande med barn är motsvarande gräns 117 000 kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre reduceras bostadsbidraget med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

För personer utan barn minskas bidraget med en tredjedel av inkomst som överstiger 41 000 kronor för ensamstående och 58 000 kronor för makar per år.

Varken bidraget till bostadskostnader, det särskilda bidraget eller inkomstgränserna är värdesäkrade, dvs. de är inte knuta till något index. Det innebär att ingen årlig uppräkning sker per automatik.

Bostadsbidraget betalas, sedan omläggningen av systemet 1997, ut löpande som ett preliminärt bidrag vilket baseras på en inkomst som den sökande själv uppskattar. Den sökande skall göra en uppskattning av framtida inkomster för hela det kalenderår som han eller hon söker bidrag för. Inträffar ändrade förhållanden under året är bidragstagaren skyldig att anmäla detta. Slutligt bostadsbidrag bestäms i efterhand på grundval av taxeringen för varje kalenderår. Den som haft lägre inkomster än vad som preliminärt har uppgivits får en tilläggsutbetalning med ränta. Den som har

uppgivit för låga inkomster får betala tillbaka överstigande belopp, inklusive en avgift.

I bestämmelserna om bostadstillägg till pensionärer finns kopplingar till reglerna om bostadsbidrag när det gäller beräkning av bidragsgrundande inkomst.

7.2. Studerande med bostadsbidrag

Utredningen uppskattar att ungefär 15 procent av de studerande får bostadsbidrag. Bland studerande som har barn är det drygt 20 procent som uppbär bostadsbidrag. För ensamstående föräldrar är andelen klart högre. Utredningens enkät till studerande ger bl.a. stöd för dessa bedömningar.

Antalet hushåll med bostadsbidrag har stadigt minskat sedan den senare delen av 1990-talet. Minskningen beror dels på den samhällsekonomiska utvecklingen, dels på det reformerade bostadsbidragssystemet. Trots ökade studerandevolymer är det även färre studerande än tidigare som uppbär bostadsbidrag. Denna minskning är dock inte lika kraftig som för övriga hushåll.

Totalt fick 213 000 hushåll bostadsbidrag i april 2003. Ungefär en femtedel, dvs. 43 000 hushåll, kan räknas som studerandehushåll. För att klassas som studerandehushåll krävs att minst en person i hushållet uppbär studiemedel. Några andra indikatorer på studier än studiemedel finns inte i den aktuella statistiken om bostadsbidrag.

Bland studerandehushållen är det, precis som hos övriga bidragshushåll, vanligast att man är ensamstående. Nästan 84 procent, eller 36 000 studerandehåll, är ensamstående. Majoriteten – 64 procent – av de ensamstående studerande är kvinnor.

Av tabell 7.1. framgår att bostadsbidrag främst lämnas till barnfamiljer. Cirka 84 procent av bidragshushållen har barn.

Tabell 7.1. Hushåll med bostadsbidrag (april 2003)

Hushållstyp*

Antal

Hushåll med barn

179 400

varav studerande

17 500

Ungdomshushåll utan barn

33 800

varav studerande

25 800

Totalt 213 200 varav studerande 43 300

* För att räknas som studerande krävs att minst en person i hushållet får studiemedel. Källa: Riksförsäkringsverket

Tabellen visar att gruppen ungdomar utan barn domineras av studerande. I nästan 80 procent av ungdomshushållen har studiemedel utbetalats. De studerande är däremot i klar minoritet när det gäller barnfamiljer som får bostadsbidrag.

Bostadsbidragets storlek kan variera en hel del mellan de olika bidragshushållen. I tabell 7.2. redovisas bl.a. den inkomst vid vilken bostadsbidraget upphör samt högsta möjliga bidrag som kan betalas ut.

Tabell 7.2. Inkomstgräns, högsta möjliga bostadsbidrag, högsta hyresgräns och inkomstgräns där bostadsbidraget är bortreducerat, uppdelat efter hushållstyp

Hushåll

Inkomst där bostadsbidraget börjar reduceras

Maxbidrag kr/mån

Högsta hyresgräns kr/mån

Inkomst där bostadsbidraget är helt bortreducerat kr/år

Ensamstående Makar/sambo båda ink. minst 58 500 kr/år 1 barn

117 000 2 500

5 300

265 000

2 barn

117 000 3 175

5 900

310 000

3 + barn

117 000 3 900

6 600

355 000

Makar/sambor någon ink. under 58 500 kr/år 1 barn

58 500 2 500

5 300

203 000

2 barn

58 500 3 175

5 900

244 000

3 +barn

58 500 3 900

6 600

287 000

Ungdom under 29 år utan barn ensamstående

41 000 1 100

3 600

80 000

Makar/sambor

58 000 1 100

3 600

100 000

Av tabellen framgår att ungdomar utan barn som mest kan få 1 100 kronor per månad i bostadsbidrag. Det genomsnittliga bidragsbeloppet är dock klart lägre: 700 kronor. Genomsnittsbeloppet är det samma för studerande som för icke studerande. För barnfamiljer kan betydligt högre belopp betalas ut. Det är dock mycket få hushåll som får högsta möjliga bostadsbidrag. För maxbidrag krävs att inkomsten understiger inkomstgränserna och att bostaden är relativt dyr. Det genomsnittliga bidraget per månad uppgår till 1 600 kronor. För studerande föräldrar är beloppet något högre: 2 000 kronor.

Den avstämning av slutligt bostadsbidrag, som gällde de bidrag som preliminärt betalats ut för 2001, visar att studerande drabbas av återbetalningskrav ungefär lika ofta som andra bidragshushåll. Svaren på utredningens enkät till studerande indikerar dock att det

kan finnas studerande som avstår från att söka bostadsbidrag av rädsla för att bli återbetalningsskyldiga.

Utgifterna för bostadsbidraget uppgick 2002 till 3 717 miljoner kronor. Drygt 90 procent avsåg bidrag till barnfamiljer. Utgiften för hushåll där någon person har fått studiemedel uppgick till 576 miljoner kronor. Det är följaktligen 15 procent av de totala utgifterna för bostadsbidragen som kan hänföras till studerandehushåll. Ungefär två tredjedelar av utgifterna för studerandehushåll avsåg studerande som har barn.

7.3. Samspel med studiemedel

Beräkningen av den inkomst som utgör underlag för bostadsbidrag har sedan våren 2001 skett enligt särskilda regler. Då uppmärksammade riksdagen att en ändring i studiemedelssystemet i vissa fall kunde leda till att de studerande fick minskade bostadsbidrag trots att deras inkomstförhållanden inte förändrats. Studiemedelsreformen innebar att andelen bidrag ökade, men att summan av lån och bidrag i princip förblev oförändrad. Genom att hela bidragsdelen av studiemedlen räknades in i den bostadsbidragsgrundande inkomsten skulle bostadsbidragen ha minskat utan att den disponibla inkomsten ökat. Vissa bidragshushåll skulle alltså i praktiken kunnat få en försämrad ekonomisk situation. För att komma till rätta med detta tog bostadsutskottet initiativ (bet. 2000/01:BoU12) till en temporär lag som reglerade hur den bidragsgrundande inkomsten skulle beräknas. Riksdagen beslutade i enlighet härmed. Innebörden av de tillfälliga regler som tillämpats sedan dess är att endast 80 procent av studiebidraget ingår i den bostadsbidragsgrundande inkomsten vid beräkningen av bostadsbidrag. Avsikten med de temporära reglerna är att det nya studiemedelssystemet inte skall leda till minskade bostadsbidrag. Riksdagens intentioner har varit att en långsiktig lösning skall finnas antingen inom ramen för bostadsbidragen eller genom förändringar i det studiesociala stödet.

Enligt direktiven skall Studiesociala utredningen lämna föreslag till hur studiemedelssystemet bör samverka med bostadsbidraget på lång sikt. I avvaktan på resultat av utredningsuppdraget har bostadsutskottet nyligen lagt fram ett nytt lagförslag till riksdagen (bet. 2003/04:BoU1). Det framlagda lagförslaget är, till skillnad från vad som tidigare varit fallet, inte tidsbegränsat. Avsikten är att

eventuell väntan på arbetet med att hitta en permanent lösning inte skall göra det nödvändigt för riksdagen att åter stifta en ny tillfällig lag. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget (rskr. 2003/04:72).

Riksdagens ställningstagande innebär att det inte är rimligt att hela bidragsdelen av studiemedlen räknas in i den bostadsbidragsgrundande inkomsten eftersom studerande då får minskade bostadsbidrag och därmed minskad disponibel inkomst. Utredningen uppfattar därför att det, i arbetet med att finna ett långsiktigt samspel mellan de två här aktuella systemen, inte är aktuellt att pröva alternativet att studiebidraget skall beaktas till 100 procent vid beräkning av bostadsbidraget. Effekterna av ett sådant alternativ har riksdagen vid upprepade tillfällen tagit avstånd från.

7.3.1. Nuvarande samspel

Det nuvarande samspelet mellan regelverken har, som tidigare framgått, sin grund i studiemedelsreformen. En schabloniserad modell för att kompensera de studerande som berörs inom ramen för bostadsbidraget utarbetades. Den innebär att endast 80 procent av bidragsdelen i studiemedlen skall ingå i den bidragsgrundande inkomsten. På så sätt undviks minskade bostadsbidrag.

Det nya rekryteringsbidraget till vuxenstuderande beaktas vid inkomstprövningen inom bostadsbidraget. Hela bidraget räknas med. Rekryteringsbidraget berörs inte av den ovan beskrivna problematiken utan uppdraget beträffande den långsiktiga lösningen tar endast sikte på studiebidraget i studiemedlen. Även om rekryteringsbidraget har likheter med studiemedlen så finns klara skillnader mellan stöden. Rekryteringsbidraget är ett utpräglat rekryteringsstöd som endast ges under en begränsad period och skall fungera som en brygga mellan arbete och studier. Som en följd av att stödet skall vara rekryterande har det gjorts mycket generöst. Stödet består således endast av bidrag och saknar lånedel. Det rör sig om jämförelsevis höga bidragsnivåer i paritet med inkomster från ett heltidsarbete. De två studiestöden skiljer sig alltså vad gäller syfte, bidragsnivå och längsta tid.

Bostadsbidraget är obeskattat. Bidraget räknas inte in i det underlag som ligger till grund för den inkomstprövning som görs när studiemedlet eller rekryteringsbidraget bestäms.

7.3.2. Samspel på lång sikt

Samspelet mellan studiestödet och bostadsbidraget har diskuterats under en tid. Det har inte varit riksdagens avsikt att den särskilda regeln skall permanentas i sin nuvarande form. Intentionen från riksdagen har i stället varit att finna en lösning antingen inom ramen för bostadsbidragen eller genom förändringar i det studiesociala stödet. Utredningen har enligt direktiven i uppdrag att finna en framtida lösning i enlighet med riksdagens intentioner.

Utredningen redogör i de följande avsnitten för alternativ såväl utanför som inom bostadsbidragssystemet.

7.3.3. Alternativ utanför bostadsbidragssystemet – överföring av bostadsstödet för studerande till studiemedelssystemet?

Tidigare förslag

Under mitten av 1990-talet diskuterades frågan om att eventuellt inordna bostadsstödet till studerande i studiestödssystemet.

Bostadsbidragsutredningen föreslog, i sitt betänkande Bostadsbidragen – effektivare inkomstprövning – besparingar (SOU 1995:133), att bostadsbidraget till ungdomar utan barn skulle slopas. I samband ett sådant slopande kunde det finnas särskilda motiv för att studerande utan barn får ekonomiskt stöd till en del av boendekostnaden. Enligt Bostadsbidragsutredningens mening vore det en fördel, bl.a. från administrativ synpunkt, om stödet till de studerandes boendekostnader kunde samordnas med studiemedelssystemet. Man anförde även att en sådan lösning skulle innebära att den något godtyckligt valda åldersgränsen vid 29 år skulle försvinna.

Studiestödsutredningen, som hade i uppdrag att dra upp riktlinjer för en reformering av studiestödssystemet, övervägde också möjligheterna att inordna ett särskilt bostadsstöd i studiestödet. I slutbetänkandet, Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90), konstaterade man att det visserligen inte förelåg några oöverstigliga tekniska hinder, även om en ökad administrativ hantering var oundviklig. Det fanns emellertid, enligt utredningen, invändningar som var av mer principiell natur. Studiestödsutredningen framhöll att allt fler människor växlar mellan studier och annan verksamhet. Därför fann man det angeläget att söka generella lösningar som inte

skiljer sig åt mellan studerande och icke studerande. Studiestödsutredningen förordade att bostadsbidrag även fortsättningsvis lämnas till studerande inom ramen för bostadsbidragssystemet.

I propositionen om det nya studiestödet, prop. 1999/2000:10, fastslås att alla som omfattas av systemet i princip skall ha rätt till lika stort studiestöd under studietiden oavsett övriga omkostnader. Skillnader mellan studerande när det exempelvis gäller boendekostnader skall alltså inte tillgodoses inom studiemedelssystemet; en grundläggande princip är att sådana särskilda behov skall tillgodoses inom ramen för andra system.

Dagens diskussion

I Socialdepartementets rapport Analys av bostadsbidrag, från den 2 april 2003, framförs att stöd inom det utbildningspolitiska området eventuellt bättre skulle kunna möta de studerande ungdomarnas behov än vad bostadsbidraget kan. När det gäller ungdomar som uppbär bostadsbidrag konstateras att det är stora skillnader mellan de som studerar och de som inte studerar; bidragshushåll där ingen studerar har enligt rapporten en klart lägre månadsinkomst och de uppbär ofta socialbidrag. Det framhålls att den reella ekonomiska situation är betydligt bättre för studerande ungdomar än för andra unga i bostadsbidragssystemet. Lånedelen i studiemedlet, och även en mindre del av bidragsdelen, undantas vid beräkningen av bostadsbidrag, vilket enligt rapporten gynnar studerandehushållen framför övriga hushåll i bostadsbidragssystemet.

Det bör emellertid beaktas att den klart övervägande delen av ungdomshållen inom bostadsbidragssystemet är studerande: i ett sådant perspektiv utgör studerande inte någon avvikande grupp i bostadsbidragssystemet. Vidare är det möjligt att inte alla som egentligen är bidragsberättigade söker bostadsbidrag. Även detta måste beaktas när de relativt stora skillnaderna mellan olika ungdomshushåll som uppbär bostadsbidrag redovisas. Dessutom bygger studiemedelssystemet i första hand på ett lån som skall återbetalas. Det nya återbetalningssystemet säkerställer också att så kommer att ske.

Studerande i bostadsbidragssystemet återfinns främst i gruppen ungdomar utan barn. I bostadsbidragskollektivet i stort är det däremot en klar övervikt för barnfamiljer. Bostadsbidraget fungerar till stor del som ett familjestöd. I exempelvis statsbudgeten ingår

bostadsbidragen i det politikområde som omfattar de ekonomiska familjestöden. Det skulle således kunna hävdas att bidragshushållen utan barn – av vilka fyra femtedelar är studerande – inte passar in i nuvarande system som främst tar sikte på barnfamiljer.

Ett överförande av bostadsstödet för unga studerande till studiemedlet är dock förknippat med tydliga svårigheter. Det finns klara skillnader mellan de två systemen. Bostadsbidraget är behovsprövat och tar hänsyn till hela hushållets ekonomi, medan studiemedlet är av mer generell karaktär och utgår endast till den studerande oavsett familjesituation. Den grundläggande principen för det nya studiestödssystemet är att, som tidigare framgått, alla i princip skall ha rätt till lika stort stöd oberoende av andra omkostnader. En annan brist med en eventuell överföring av bostadsstödet för unga studerande är att det endast är de som uppbär studiemedel som skulle kunna komma i åtnjutande av bostadsstödet. Vidare skulle frågan om samspelet mellan studiemedlet och bostadsbidraget kvarstå för de studerande som är berättigade till bostadsbidrag för barnfamiljer. Dessutom lämnas bara studiestöd under faktisk studietid. Dagens bostadsstöd kan utgå under hela året oavsett om studier bedrivs.

7.3.4. Alternativ inom bostadsbidraget

Nedan redovisas olika alternativ till hur samspelet mellan studiemedlet och bostadsbidragen kan utformas inom bostadsbidraget. Utredningen behandlar bl.a. de möjligheter till långsiktiga lösningar som bostadsutskottet har redovisat (bet. 2000/01:BoU12).

Höjda inkomstgränser

Ett alternativ är att höja de inkomstgränser från vilka bostadsbidraget reduceras. Det skulle innebära att enskilda skulle kunna tjäna mer innan bidraget börjar reduceras. Det kommer även att betyda att det krävs en högre inkomst innan bidraget är helt bortreducerat.

En sådan utformning medför dock att kompensationen inte endast träffar just de studerande med studiebidrag, utan hela bostadsbidragskollektivet skulle komma i åtnjutande av de höjda inkomstgränserna. Det skulle innebära en ökning av antalet personer som får bostadsbidrag. För att endast nå studerande krävs att

särskilda inkomstgränser införs för denna grupp. Det skulle innebära en särlösning för en viss grupp inom bostadskollektivet, vilket kan vara svårt att motivera ur rättvisesynpunkt.

Höjda bostadsbidrag i takt med att studiebidragen höjs

Ytterligare en möjlighet skulle kunna vara att bostadsbidragen höjs i takt med att studiebidragen höjs. Om inte alla bidragstagare under sådana omständigheter skall få höjt bidrag krävs att bostadsbidragen endast höjs för dem som skulle beröras av en eventuell höjning av studiebidraget.

Alternativet medför, förutom att det skulle bli en särlösning för studerande, att en kostnadsdrivande komponent införs i själva regelverket. En höjning av studiebidraget skulle per automatik ge ökade bostadsbidrag.

Studiebidraget påverkar inte bostadsbidragen

En annan möjlighet är att helt undanta bidragsdelen i studiemedlet när bostadsbidraget räknas fram.

En kortare tillbakablick visar att frågan om hur studiemedlen skall påverka bostadsbidraget har hanterats olika genom åren. Det har exempelvis inte varit något självklart val att studiebidraget skall ingå i den inkomst som ligger till grund för beräkningen av bostadsbidrag. Under en period beaktades studiebidraget inte alls. Det har emellertid även funnits en konstruktion som innebar att även lånedelen i studiemedlen delvis beaktades när bostadsbidraget skulle fastställas.

Bidragsdelen av studiemedlet kom att ingå som en del av den bidragsgrundande inkomsten fr.o.m. 1994. Varken i budgetpropositionen eller i den aktuella propositionen gavs någon motivering (prop. 1992/93:174). Frågan hade inte heller berörts av Utredningen om bostadsbidragens administration (SOU 1992:89).

Familjeutredningen föreslår, i sitt slutbetänkande Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24), att studiebidraget inte skall påverka bostadsbidraget. Utredningen anför att inkomstprövningen så långt som möjligt skall följa beskattningens inkomstbegrepp. Den finner inget skäl att frångå denna princip när det gäller det obeskattade studiebidraget. Om studiebidraget beaktas så riskeras

att förbättringarna i det nya studiemedelssystemet, som syftar till att skapa förutsättningar till livslångt lärande, inte fullt ut kommer alla till del.

Ytterligare ett argument som Familjeutredningen anför mot att inkludera studiebidraget i den inkomstgrundande inkomsten är att studiebidraget inte på samma sätt som förvärvsinkomster kvalificerar för olika socialförsäkringsförmåner.

Eftersom Familjeutredningens översyn avser just barnfamiljer konstaterar den även att studiebidragen inte tar hänsyn till de studerandes försörjningsbörda; de har rent utbildningspolitiska mål. Därför kan det ifrågasättas om studiestödet skall påverka stödsystem som syftar till att just ta hänsyn till försörjningsförmåga.

Det finns även argument som talar för att studiebidraget skall räknas som en del av den bidragsgrundande inkomsten. Det kanske främsta är att studiebidraget kan tillföra hushållet ekonomisk bärkraft under förutsättning att den disponibla inkomsten faktiskt ökar. Det fordras alltså att totalbeloppet i studiemedlen ökar och inte bara bidragsandelen. Vidare skulle givetvis statens kostnader för bostadsbidraget öka om studiebidraget inte räknades med.

Den kortsiktiga regeln permanentas

Ett alternativ skulle även kunna vara att permanenta den kortsiktiga regeln, som innebär att 80 procent av studiebidraget beaktas när bostadsbidraget beräknas.

Den uppenbara fördelen är att man med hjälp av denna procentsats undviker att bostadsbidraget minskas. Och det kan även ske på ett administrativt enkelt sätt.

Detta alternativ kan dock inte hänföras till någon mer långsiktigt bärande princip. Procentsatsen har endast satts av den anledningen att studerandehushållen inte skulle få lägre bostadsbidrag på grund av det nya studiestödet. Studiemedelsreformen innebar att andelen bidrag ökade, men att summan av lån och bidrag i princip förblev oförändrad, dvs. den ekonomiska bärkraften förändrades i praktiken inte. Riksdagen har också betonat att det inte varit meningen att regeln skall permanentas.

Hela studiebidraget påverkar bostadsbidraget

Riksdagens ställningstagande, i frågan om hur bostadsbidraget skall samspela med studiemedelssystemet, innebär att alternativet att hela studiebidraget skall påverka bostadsbidraget inte är acceptabelt. Utredningen uppfattar därför att det i arbetet med att finna ett långsiktigt samspel mellan de två systemen inte är aktuellt att pröva ett sådant alternativ.

7.3.5. Utredningens slutsatser

Utredningen uppfattar sitt uppdrag så att förslag skall lämnas om hur gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och bostadsbidraget skall utformas på lång sikt. Grundstrukturen i systemen skall ligga fast. Därför är det inte utredningens uppgift att närmare analysera bostadsbidragets framtida roll och syfte.

Utredningen anser att bostadsstödet till personer som studerar även fortsättningsvis bör ges inom bostadsbidragssystemet. Utredningen anser alltså att det långsiktiga alternativet för samspelet bör sökas inom bostadsbidragssystemet.

Alternativet att höja inkomstgränserna från vilka bostadsbidraget reduceras ligger enligt utredningens mening för långt ifrån själva samspelet mellan studiemedlet och bostadsbidraget. Ett sådant förslag skulle egentligen endast innebära en generell utvidgning av bostadsbidraget. Själva grundfrågan – hur studiemedlet skall betraktas inom bostadsbidraget – kvarstår; alternativet tar inte sin utgångspunkt i någon princip för hur samspelet skall utformas.

Inte heller ett införande av särskilda inkomstgränser för studerande med studiebidrag tilltalar utredningen. Det är svårt att ur rättvisesynpunkt motivera varför just en specifik grupp skall behandlas annorlunda. Utredningen är därför även tveksam till alternativet att höja bostadsbidragen i takt med eventuella höjningar av studiebidraget. Detta senare alternativ innefattar även andra uppenbara nackdelar.

Det kortsiktiga alternativet, att enbart beakta 80 procent av studiebidraget när bostadsbidraget beräknas, har sina praktiska förtjänster. På ett administrativt enkelt sätt har man sett till att ändringarna i det nya studiemedelssystemet inte leder till minskade bostadsbidrag. Det rör sig dock om en tillfällig lösning även om riksdagen funnit alternativet acceptabelt under flera år. På längre

sikt behövs en tydlig utgångspunkt för hur studiebidraget skall betraktas inom bostadsbidragssystemet. Bestämmelsen utgår just från den förändring som skedde inom studiemedelssystemet 2001. Det rör sig följaktligen inte om någon mer generell princip. Detta alternativ ger exempelvis ingen vägledning till hur eventuella framtida ändringar i studiemedlet skall hanteras inom bostadsbidragssystemet.

Inkomstbegreppet inom bostadsbidragssystemet bygger på principen att beskattningens inkomstmått skall vara bindande. Obeskattade bidrag räknas därför inte med i den bidragsgrundande inkomsten. Bidragsdelen inom studiemedlet utgör ett av de få undantagen. Utredningen ifrågasätter om det finns skäl att frångå denna princip när det just gäller studiebidraget. Någon motivering till varför studiebidraget skall beaktas vid beräkningen av bostadsbidraget går inte heller att finna i förarbetena.

Studiebidraget tillför visserligen ekonomisk bärkraft. Studiemedlets konstruktion innebär dock att en höjd bidragsandel inte medför ökad disponibel inkomst så länge inte totalbeloppet höjs. Därför saknas grund för att studiebidraget skall beaktas när bostadsbidraget beräknas. Andra obeskattade bidrag räknas, som regel, inte in i den inkomst som ligger till grund för bostadsbidraget.

Studiebidraget kvalificerar inte på samma sätt som förvärvsinkomster och många andra beskattade inkomster för olika socialförsäkringsförmåner. Pensionsrätt ges emellertid för studier. Denna kan dock, precis som pensionsrätten för barnår och värnplikt, ses som en kompensation för att den enskilde avstår från förvärvsarbete och därigenom inte kan tjäna in pensionsrätt. Pensionsgrundande belopp för studier bör således uppfattas som en fiktiv inkomst.

Det är dessutom en fördel om studiemedelssystemet och bostadsbidragssystemet hålls åtskilda. Bostadsbidraget inverkar inte på studiemedlets storlek. Principen är att kompletterande förmåner, dvs. förmåner som kompletterar eller fyller ut studiemedlet för studerande som har behov av ytterligare stöd, inte skall påverka studiemedlets storlek. Utredningen uppfattar det som rimligt att även det omvända gäller, närmare bestämt att studiemedlet inte skall påverka bostadsbidraget. Att hålla studiemedlet och bostadsbidraget åtskilda ger på längre sikt större utrymme att inom respektive system fritt genomföra ändringar utan att behöva ta hänsyn till möjliga effekter i det andra systemet. Inte heller behöver man i sådana fall överväga olika slags korrigerande regler.

7.3.6. Utredningens förslag

Utredningen föreslår att bidragsdelen i studiemedlet inte skall påverka bostadsbidraget. Studiebidraget skall därför inte ingå i den inkomst som utgör underlag vid beräkning av bostadsbidrag.

De effekter som förslaget får och som främst är av intresse att redovisa här är konsekvenser för individen, ekonomiska och vissa övriga konsekvenser.

7.3.7. Förslagets konsekvenser för hushåll med bostadsbidrag

Förslaget får endast konsekvenser för de bostadsbidragshushåll där någon person får studiebidrag. En del av dessa hushåll gynnas av förslaget. Situationen för de andra bidragshushållen blir oförändrad. Ingen får minskat bostadsbidrag.

För att förslaget skall komma att ge ökat bostadsbidrag krävs att den bidragsgrundande inkomsten ligger över inkomstgränserna enligt nuvarande beräkningsgrund. Om inkomsten däremot redan innan förändringen understiger gränserna påverkar förslaget inte bostadsbidraget eftersom någon inkomstprövning inte slagit till ens tidigare.

Den som endast uppbär studiemedel och inte har några kompletterande inkomster hamnar under inkomstgränserna och påverkas därför inte av förslaget. Förslaget får dock vissa fördelningspolitiska effekter eftersom bostadsbidraget kan reduceras först om personen samtidigt har inkomst från t.ex. feriearbete. Effekterna har samband med de olika inkomstgränserna för ungdomar utan barn och barnfamiljer. För ensamstående ungdomar minskas bostadsbidraget vid årsinkomster som överstiger 41 000 kronor. För en ensamsökande med barn är motsvarande gräns 117 000 kronor. Ungdomshushållen, med de lägre inkomstgränserna, kan med förslaget få ökade bostadsbidrag redan vid relativt låga sidoinkomster.

Vuxenstuderande med det högre studiebidraget kommer enligt förslaget att kunna få ökat bostadsbidrag som i kronor räknat är högre än för studerande som får studiebidrag enligt den generella nivån. Det bör påpekas att det rör sig om en relativt avgränsad grupp. Det högre bidraget i studiemedelssystemet lämnas inom en begränsad resursram och ges främst för studier på grundskole- och

gymnasienivå. Ofta sker sådana studier under en mer begränsad tid. Utredningen anser därför att dessa konsekvenser är godtagbara.

Utredningens förslag säkerställer även att intentionerna med det högre studiebidraget i praktiken fullt ut även kommer de vuxenstuderande som uppbär bostadsbidrag till del. Om däremot hela studiebidraget skulle beaktas vid beräkning av bostadsbidrag så riskerar de negativa konsekvenserna att bli som störst för de bostadsbidragstagare som tillhör denna prioriterade grupp. Eftersom deras studiebidrag är högre så skulle även, förutsatt att inkomstgränserna överstigs, nedtrappningen av bostadsbidraget bli mer markant.

7.3.8. Kostnader och finansiering av förslaget

Den årliga kostnaden, för att inte beakta hela studiebidraget när bostadsbidraget beräknas utan i stället enbart ta hänsyn till 80 procent, uppskattas till 30 miljoner kronor. Att inte alls räkna med studiebidraget kostar ytterligare 87 miljoner kronor per år. Ungefär 70 procent av kostnaden för förslaget kan hänföras till gruppen ungdomar utan barn. Beräkningarna är gjorda för 2003 och är behäftade med viss osäkerhet eftersom volymerna är svåra att uppskatta. En viss underskattning kan föreligga. Det rör bl.a. bidragstagare som får det högre studiebidraget.

En möjlig finansiering av förslaget skulle kunna vara att göra motsvarande besparingar inom bostadsbidragssystemet. Det är dock svårt att hitta någon träffsäker finansiering som inte innebär att de positiva effekterna i praktiken försvinner. Om man inte direkt inriktar sig på de som uppbär studiemedel, riskeras att även de som inte studerar drabbas. Det har tidigare framgått att ungefär fyra femtedelar av de hushåll som får bostadsbidrag inte uppbär studiemedel. Utredningen anser det inte önskvärt att denna grupp, som inte får ta del av någon förbättring, skall beröras.

Förslaget syftar till att finna en långsiktig princip för samspelet mellan två system: studiemedlet och bostadsbidraget. Vid dessa förhållanden är det rimligt att försöka finna finansieringen inom studiestödssystemet. Utredningen föreslår därför att kostnaderna för förslaget finansieras genom att de faktiska utgifterna för de ramade anslagen som rör rekryteringsbidraget respektive det högre studiebidraget minskas i motsvarande mån. Det kan t.ex. ske genom minskade volymer. Bland bostadsbidragstagarna kommer de med det högre studiebidraget bättre ut i utredningens förslag än de

som har det generella bidraget. Därför är det rimligt att anslaget för det högre studiebidraget tas i anspråk för finansieringen.

7.3.9. Författningsändringar och ikraftträdande m.m.

Förslaget medför vissa ändringar i lag. Utredningen föreslår ändrade bestämmelser i lagen om bostadsbidrag. Som en konsekvens av de ändrade bestämmelserna upphävs lag om särskild bestämmelse om bostadsbidrag.

I lagen om bostadstillägg för pensionärer hanteras frågan om vilka inkomster som skall medräknas vid fastställande av den bidragsgrundande inkomsten på liknande sätt som i lagen om bostadsbidrag. Det innebär att en ändring liknande den som föreslås i lagen om bostadsbidrag också bör genomföras i lagen om bostadstillägg för pensionärer. Ytterst få bland de som uppbär bostadstillägg erhåller studiebidrag. Utredningens förslag i denna del får alltså inte några konsekvenser av större vikt.

Förslaget får inga konsekvenser för samspelet mellan rekryteringsbidraget vid vuxenstudier och bostadsbidraget. Förslaget får marginella effekter beträffande administrationen. Utredningen anser vidare att förslaget i övrigt inte påverkar de områden som efterfrågas i Kommittéförordningens (1998:1474) konsekvensbeskrivningar.

Utredningen ser det som angeläget att den föreslagna förändringen kan träda i kraft så snart som möjligt. Detta bedöms kunna ske den 1 januari 2005.

7.4. Bostadsbidragssystemets övriga konsekvenser för studerande

Utöver frågan om samspelet mellan studiemedel och bostadsbidrag finns även några andra frågor som rör studerande med bostadsbidrag. Utredningen redogör för de effekter som bostadsbidragets koppling till årsinkomst och bidragets uppdelning i preliminärt och slutligt bidrag kan orsaka. Även den övre åldersgräns som gäller för hushåll utan barn behandlas.

Det har framförts synpunkter till utredningen från studerande att bostadsbidraget ger upphov till marginaleffekter om de studerande väljer att förvärvsarbeta vid sidan av studier eller under

ferierna. Bostadsbidraget minskas vid ökad inkomst. Detta är emellertid inte endast något som är specifikt för just studerande som uppbär bostadsbidrag. Hela bostadsbidragets konstruktion bygger på inkomstprövning. Utredningen fördjupar sig därför inte i frågan. Det kan nämnas att Familjeutredningen har behandlat denna fråga i sitt betänkande Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24).

7.4.1. Preliminärt bidrag som stäms av mot taxerad inkomst

Införandet av en ny modell för inkomstprövningen var den mest genomgripande förändringen vid omläggningen av bostadsbidragen 1997. Bostadsbidraget består av ett preliminärt bidrag, vilket baseras på en inkomst som den sökande själv uppskattar, och ett slutligt bidrag, som bestäms i efterhand på grundval av taxeringen.

Studerandeorganisationerna framhåller att systemet för inkomstprövningen vållar bekymmer för studerande. Att den taxerade inkomsten, som utgår från årsinkomsten, används vid det slutliga beslutet om bostadsbidrag kan medföra stora återbetalningskrav. Även flertalet av försäkringskassorna pekar, i sina enkätsvar till utredningen, på de problem som systemet orsakar för studerande; reglerna är inte svåra att tillämpa, men kassorna menar att många studerande upplever dem som orättvisa.

Dagens inkomstprövningssystem skapar problem för personer som har svårt att förutse sina framtida inkomster. Studerande är en sådan grupp; de kan vid övergången till förvärvsarbete ha svårt att uppskatta kommande inkomst. Värnpliktiga, arbetslösa och socialbidragstagare är andra grupper som kan ställas inför liknande problem.

Det är emellertid inte endast den omständigheten att studerande kan ha svårt att förutse sina inkomster som kan orsaka problem. Att det just är årsinkomsten, och inte exempelvis inkomsten under terminen, som beaktas när bostadsbidraget fastställs kan även få andra följder för studerande. Studerande som påbörjar sin utbildning under hösten, och som har haft inkomster tidigare under året, får i många fall ett lägre bostadsbidrag under de aktuella månaderna än om de studerat under hela året. Detta är en effekt av att det är hela kalenderårets inkomst som räknas. Utfallet hade blivit annorlunda om hänsyn endast tagits till höstmånaderna. I vissa fall kan denna knytning till årsinkomsten innebära att den studerande inte får något bostadsbidrag alls om studierna påbörjas under hösten.

För den studerande som slutför sina studier under våren och exempelvis börjar arbeta under hösten kan den nämnda knytningen medföra att han eller hon blir återbetalningsskyldig för bidrag som utbetalats.

Slutsatser

Det nya inkomstprövningssystemet kan vara besvärligt för personer som har oregelbundna inkomster. Detta är en nackdel som följer av själva systemet. Grunden i det nya systemet är att det preliminärt erhållna bidraget stäms av mot den taxerade inkomsten. Till viss del kan problemen för dessa personer undvikas om insikt om denna grundprincip nås. Därför är det ytterst angeläget att de studerande får god information om modellen för beräkning av bostadsbidrag. Utredningens enkät till studerande indikerar att det finns brister inom detta område.

Syftet med nuvarande modell för inkomstprövning är att aktuell inkomst används samtidigt som goda kontrollmöjligheter finns. Utredningen vill dock framhålla att inkomstprövningssystemet får klart bekymmersamma effekter för studerande. Det finns även tecken, bl.a. från utredningens enkät till studerande, som tyder på att studerande avstår från att söka bostadsbidrag, fast de egentligen skulle vara berättigade till bidrag. En anledning är rädsla för att behöva betala tillbaka förhållandevis stora belopp. Även om kraven på kontrollmöjligheter medför att det inte är helt lätt att finna ett annat fungerande avstämningssystem, såsom exempelvis terminsvisa avstämningar, så anser utredningen att det inte kan förnekas att dagens system för inkomstprövning orsakar problem för en hel del studerande.

7.4.2. Den övre åldersgränsen för hushåll utan barn

Flera studerandeorganisationer ifrågasätter åldersgränsen på 29 år som gäller för hushåll utan barn. Studerande utgör en stor andel av denna grupp bidragsmottagare. Åldersgränsen anses strida mot principen om livslångt lärande; även personer som är något äldre bör, enligt dessa organisationer, kunna vara berättigade till bostadsbidrag.

Möjligheten till bostadsbidrag för personer som är 29 år eller äldre upphörde den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:100, bilaga 6). Vid denna tidpunkt genomförde regeringen en rad besparingsåtgärder för att sanera en ansträngd budget. Den nu nämnda åldersgränsen utgjorde en del av denna budgetsanering. Även andra åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen inom bostadsbidragssystemet vidtogs.

Slutsatser

Åldersgränsen på 29 år för hushåll utan barn träffar många studerande och kan därmed inte anses ligga i linje med principen om livslångt lärande. Utredningen inser emellertid att regeln utformats mot bakgrund av det ekonomiska läget i landet.

8. Den ekonomiska situationen för studerande med barn

Utredningens bedömning: Studerande med familjeansvar kan periodvis ha en ansträngd ekonomi med knappa disponibla resurser. Detta gäller särskilt ensamstående föräldrar. Rent principiellt bör stöd till familjen lämnas inom familjepolitiken. De familjepolitiska stöden är emellertid inte särskilt avpassade till studerande vilket försvårar möjligheten att inrymma ett barntillägg i befintliga stödformer. Den ekonomiska situationen för studerande med studiemedel som har barn kan underlättas genom att de ges möjlighet att utnyttja tilläggslån i studie-

edelssystemet. m

Studerandegruppen är, som redan konstaterats, mycket heterogen och studerande har olika behov. Behovet av ekonomiskt stöd under studietiden är också skiftande. Omkring 30 procent av de studerande har barn. Enligt direktiven skall utredningen analysera om det finns förutsättningar att underlätta den ekonomiska situationen för studerande som är familjeförsörjare genom att införa ett barntillägg till studerande. Förutsättningarna för att införa ett sådant tillägg till studerande i studiestödssystemet eller i något av trygghetssystemen skall analyseras.

8.1. Den ekonomiska standarden

Utredningen har i kapitel 4 lämnat en översiktlig redovisning av den ekonomiska situationen för alla studerande. Av redovisningen framgår bl.a. att studerandehushåll med barn har relativt små ekonomiska marginaler. Ensamstående studerande som får barn under studietiden har det sämsta ekonomiska utfallet. Även föräldrar i parförhållande där båda studerar har en sämre ekonomisk situation. Av utredningens tidigare redovisning framgår att de disponibla

resurserna ofta är lägre för studerande som har flera barn. Boendekostnader och andra levnadsomkostnader varierar mycket mellan studerande och påverkar givetvis det ekonomiska läget.

En vanlig familjesituation är att den ena parten studerar och den andra förvärvsarbetar. En försiktig beräkning, baserad på en förvärvsinkomst på 15 500 kronor och en boendekostnad motsvarande 4 500 kronor per månad, visar att en sådan familj får ca 2 500 kronor mindre att röra sig med varje månad när de får barn jämfört med vad de hade före barnets födelse.

Under de senaste åren har ett flertal insatser genomförts för att förbättra situationen för barnfamiljer. Barnbidraget och flerbarnstillägget har höjts. Grundnivån i föräldrapenningen har också höjts för de föräldrar, exempelvis studerande, som saknar eller har låg inkomst. Maxtaxa i den kommunala barnomsorgen har införts. Förbättringar har vidare genomförts i studiemedelssystemet. Det har alltså vidtagits viktiga insatser som sammantaget har bidragit till att stärka den ekonomiska situationen för gruppen studerande med barn.

Utredningens redovisning av den ekonomiska standarden för studerande med försörjningsansvar tyder dock på knappa disponibla resurser. Utredningen har i sin kartläggning och i den studerandeenkät som genomförts funnit att det finns familjeförsörjare som behöver kompletterande socialbidrag under studietiden. Bland de ensamstående studerande med barn får 60 procent socialbidrag någon gång under året och 30 procent får socialbidrag under längre tid än själva sommaruppehållet. En mycket liten grupp studerande är löpande beroende av socialbidrag för sin försörjning. Studiemedel är den viktigaste finansieringsformen för majoriteten av studerande. Utredningen finner därför att totalbeloppet i studiemedlen för vissa studerande med barn, i alla fall periodvis, inte är tillräckligt. Framför allt har ensamstående föräldrar svårt att försörja sig. Gifta/sammanboende föräldrar med barn har en något mer stabil situation. Den ekonomiska situationen skiljer sig dock inte i avsevärd utsträckning från den som många vuxna ensamstående studerande har under studietiden.

8.2. Barntillägg till studerande inom studiestödssystemet

8.2.1. Tidigare barntillägg i studiestödssystemen

Utredningen redovisar nedan de tidigare former av barntillägg till studerande som periodvis funnits i äldre studiestödssystem.

Barntillägget inom studiemedlet

När studiemedlet infördes 1965 gavs möjlighet för studerande som hade vårdnad om eller underhållsskyldighet mot barn att söka ett särskilt barntillägg. Studiemedelssystemet och de familjepolitiska trygghetssystemen vid denna tid var annorlunda utformade jämfört med dagens system. Studiemedelssystemet var främst ett lånesystem och innehöll vissa moment av behovsprövning. Reglerna var utformade med hänsyn bl.a. till att antalet studerande var begränsade i förhållande till dagens stora volymer. Få studerande hade barn. Barntillägget kunde lämnas som ett återbetalningspliktigt lån. Behovet av stöd prövades i varje särskilt fall. Tillägget utgick med 25 procent av basbeloppet per läsår och barn under 16 år. Beloppet överensstämde med närmast jämförbara förmåner som på den tiden fanns inom den allmänna försäkringen.

Barntillägget slopades i samband med att studiemedlet reformerades 1989. I motiven framhölls att barnfamiljernas situation förändrats sedan barntilläggen infördes på 1960-talet. De studerandes barn hade i flertalet fall tillgång till kommunal barnomsorg med låga taxor. De familjeekonomiska förmånerna i form av t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag hade byggts ut kraftigt. Ekonomiska problem, som uppstår i en barnfamilj, borde i stället lösas inom ramen för samhällets allmänna stöd till barnfamiljer (prop. 1987/88:116, s. 29). Det bedömdes också att den disponibla inkomsten för studiemedelstagaren som hade ett barn var acceptabel även utan barntillägg.

Barntillägget inom vuxenstudiestöden

Under 1980-talet genomfördes en rad förändringar inom området vuxenutbildning och vuxenstudiestöd. Bland annat infördes den 1 juli 1984 ett barntillägg inom det särskilda vuxenstudiestödet för

vuxna (svux) och det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa).

Huvudskälet till barntillägget var att förstärka vuxenstudiestödens rekryteringskraft genom att skapa utrymme för en höjd ersättning till familjeförsörjare som avstod från inkomst för att börja studera. Bakgrunden var att det dåvarande stödet gav så pass låg ersättning i förhållande till inkomstbortfallet att många arbetstagare helt enkelt inte hade råd att studera.

Vuxenstudiestöden hade en annan konstruktion än studiemedlen. Stöden var kopplade till nivåerna i arbetslöshetsersättningen och beräknades olika beroende på om den studerande var medlem eller inte i en arbetslöshetskassa. Stöden bestod av både bidrag och lån. Ersättningsnivåerna beräknades individuellt. Ett högre bidragsbelopp förbehölls sådana sökande som var berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa eller hade uppburit ersättning från sådan kassa under den längsta tid som kunde utbetalas. Till det högre beloppet knöts ett barntillägg. Till skillnad från studiemedlets barntillägg utgick detta tillägg som ett bidrag. Barntillägget, som var skattepliktigt, lämnades till studerande för barn upp till 16 år med 992 kronor per månad och barn.

Det bör betonas att vuxenstudiestöden, och därmed även det nämnda barntillägget, inte var generella stöd. Resurserna var begränsade. Det innebar att om antalet sökande var större än antalet stöd, så gjordes ett urval.

Barntillägget inom vuxenstudiestöden avskaffades den 1 juli 1995. I motiven anfördes att tillägget inte var förenligt med den inkomstbortfallsprincip som vuxenstudiestöden byggde på; familjens storlek skulle i stället beaktas inom ramen för familjestödet. Barntillägget inom vuxenstudiestöden hade delvis införts mot bakgrund av att det vid den tiden redan fanns ett sådant tillägg inom studiemedlet. Eftersom barntillägg nu saknades i andra studiestödsformer bedömdes det som rättvist att ta bort barntillägget även inom vuxenstudiestöden.

Avskaffandet av barntillägget måste även ses i skenet av det statsfinansiella läge som rådde vid tillfället. I budgetproposition för 1994/95 framhölls att besparingar inom alla samhällssektorer var ofrånkomliga.

8.2.2. Internationell utblick

I ett internationellt perspektiv är det svenska studiemedelssystemet och övriga trygghetssystem förhållandevis unika. Liknande system finns främst i de andra nordiska länderna. Studiestödsystemen i andra länder är annorlunda konstruerade. Stöden är inte, som i Sverige, generella. I allmänhet beaktas den studerandes familjesituation så att det görs en behovsprövning för att bedöma om stöd skall lämnas. Föräldrarnas och familjens ansvar för enskildas studier är väl utbrett. I gengäld finns det i flera länder exempel på kompensation till studerande med försörjningsansvar i form av skattelättnader. Barntillägg i studiemedelssystemen har förekommit och förekommer i vissa länder men då är studiestödet utformat med beaktande av familjesituationen dvs. det är inte bara den studerandes egna inkomster och egen förmögenhet som påverkar stödet. Det är därför svårt att göra någon internationell jämförelse på detta område.

8.2.3. Det nya studiestödet – enbart kostnader för den studerande själv

Studiemedelssystemet är generellt till sin karaktär. Alla som omfattas av systemet har i princip rätt till lika stort studiestöd under studietiden oavsett ålder, familjesituation och bostadsort. En grundläggande princip i studiemedelssystemet är att speciella behov föranledda av exempelvis barn skall tillgodoses inom ramen för andra förmånssystem.

I samband med att det nya sammanhållna studiestödssystemet infördes behölls dessa principer (prop. 1999/2000:10).

Det sedan tidigare bestämda totalbeloppet i studiemedlen bedömdes, i samband med den senaste studiemedelsreformen, i princip fylla sitt syfte att täcka rimliga levnadskostnader för den studerande själv. Totalbeloppet vid heltidsstudier uppgår enligt 2003 års prisnivå till 1 694 kronor per vecka. Utredningen som föregick propositionen redovisade, i sitt slutbetänkande Sammanhållet studiestöd (1996:90), räkneexempel som visade att det tänkta studiestödet i kombination med barnbidrag och bostadsbidrag innebar att studerande med föräldraansvar borde kunna klara sin ekonomi vid de flesta familjesituationer. Gruppen studerande ensamföräldrar bedömdes under vissa förhållanden få svårt att för-

sörja sig. Utredningen kunde dock inte finna att ensamstående föräldrar som bedrev studier skulle ha nämnvärt högre merkostnader, och därmed större behov av ekonomiskt stöd, än ensamstående föräldrar som inte studerade.

I det nya studiemedelssystemet infördes även en möjlighet för studerande som är 25 år och äldre att under vissa förutsättningar få ett tilläggslån utöver gängse totalbelopp. Tilläggsbeloppet uppgår vid heltidsstudier till 382 kronor per studiemånad för 2003 och kan lämnas oavsett utbildningsnivå under längst 120 veckor. Tilläggslånet infördes bl.a. mot bakgrund av att det nya stödet, till skillnad från äldre studiemedel, omfattar både vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå och studerande inom högskola eller annan eftergymnasial utbildning. Vikten av att studiemedlet skulle få en god rekryteringseffekt och att beloppsnivån skulle göra det möjligt för personer ur olika samhällsgrupper och med varierande livssituation att börja studera motiverade ett kompletterande lån till totalbeloppet. Den totala studiestödsnivån per studiemånad motsvarade tillsammans med tilläggslån den högsta ersättningen efter skatt i arbetslöshetsersättningen.

Som framgått av kapitel 5 är beloppen i studiemedelssystemet kopplade till prisbasbeloppet och justeras årligen.

8.3. Barntillägg till studerande inom familjestöden

8.3.1. Ekonomiskt familjestöd

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer lämnas inom de familjepolitiska stödsystemen. Barnbidraget utgör stommen i det ekonomiska familjestödet. Barnbidragssystemet är, precis som studiemedelssystemet, generellt och bidrag lämnas till alla oavsett behov. Någon åtskillnad görs inte beträffande studerande. Inte heller i skattesystemet sker någon särbehandling av studerande. Bostadsbidraget är ett familjepolitiskt stöd där individuell behovsprövning sker. Inom ramen för detta stöd får familjeförsörjare med barn ett särskilt bidrag. Studerande omfattas av dessa regler. Utredningen kan konstatera att de familjepolitiska stöden spelar en stor roll för många studerande föräldrar. Något särskilt barntillägg till studerande finns emellertid inte inom ramen för de familjepolitiska stöden.

Utredningen finner anledning att kort redovisa bl.a. det förslag som Familjeutredningen lämnade under 2001 om att införa ett studerandetillägg inom barnbidragssystemet. Utredningen ansåg att åtgärder för att stödja föräldrar som studerar bör vidtas inom det ekonomiska familjestödet. Exempelvis Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har i olika sammanhang uttalat sig positiva till att ett generellt barntillägg för studenter med barn införs. TCO har i rapporten Att studera med barn som publicerades den 27 maj 2002, föreslagit att ett sådant tillägg utformas som ett bidrag och ges till alla studerande med barn. Tillägget bör inte vara knutet till studiemedelssystemet utan studerande som inte uppbär studiemedel skall också kunna få tillägget. Även SFS har förordat att en lösning utanför studiestödssystemet vore det bästa.

8.3.2. Tillägg inom barnbidraget

Familjeutredningen föreslog, i sitt slutbetänkande Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24) bl.a. att ett särskilt tillägg inom barnbidraget skulle införas för studerande föräldrar. Tillägget skulle, enligt utredningen, betalas ut med ett visst belopp per barn i hushåll med studerande föräldrar. Dubbla belopp skulle betalas ut om båda föräldrarna studerade.

I förslaget kopplades definitionen av studerande till studiemedelssystemet. Denna lösning bedömdes vara den mest praktiska och fördelen med ett befintligt regelsystem var att ett nytt inte behövde byggas upp. Nackdelen var att barnbidrags- och studiemedelssystemen inte har samma syften och att vissa regler för studiemedel därför kan vara mindre ändamålsenliga för ett barnstöd.

Det föreslagna tillägget för studerande ingick som en del i ett större paket; det ekonomiska familjestödet skulle, i syfte att minska marginaleffekter och på så sätt motverka fattigdomsfällor, göras mer generellt.

Familjeutredningens betänkande har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Eftersom förslaget med studerandetillägg var förenat med andra förändringar på det familjepolitiska området är det svårt att dra några säkra slutsatser av remissopinionen.

Utredningen återkommer i det följande med ett exempel på barntillägg inom barnbidraget.

8.3.3. Tillägg inom bostadsbidraget

I bostadsbidragssystemet ingår även ett särskilt bidrag som lämnas till hushåll med hemmavarande barn oberoende av bostadskostnadens storlek. Bidraget är differentierat beroende på antalet hemmavarande barn i familjen. Bidraget utges även om familjen saknar egen bostad. Studerande utgör en av flera målgrupper för det särskilda bidraget.

Utredningen har övervägt om det finns förutsättningar att bygga ut den nuvarande modellen för bostadsbidrag med ett särskilt barntillägg till studerande med barn. Ett exempel presenteras i det följande.

8.4. Alternativa ekonomiska barnstöd

8.4.1. Exempel

Utredningen har undersökt vilka möjligheter det finns att effektivt underlätta den ekonomiska situationen för studerande med barn. Ersättning i form av bidrag eller återbetalningspliktigt lån på skilda nivåer har prövats. Utredningen har prövat om det är möjligt att införa ett tillägg inom olika stödsystem. Konsekvenserna av de olika alternativen har också analyserats.

Som framgått har barntillägg periodvis förekommit i de äldre studiestödssystemen. Utredningen har därför valt att pröva om det finns förutsättningar att åter införa ett sådant tillägg i någon form. Eftersom möjligheten att införa ett särskilt studerandetillägg inom barnbidraget har förespråkats i olika situationer vill utredningen även pröva en sådan modell. Ett alternativ med ett tillägg inom bostadsbidragssystemet redovisas också. Nedan följer några exempel med korta kommentarer till de olika alternativen. Antagandena är baserade på att ungefär en halv miljon personer studerar och att ca 30 procent av dessa har barn. Beräkningarna bygger på flera antaganden som är svåra att värdera. Kostnadsberäkningarna är därför osäkra. Utredningen återkommer längre fram till dessa beräkningar.

Exempel 1. Bidrag inom studiemedelssystemet

Generellt bidrag lämnas till alla studerande med barn under den tid de uppbär studiemedel i form av 100 kronor per vecka och barn (ca 450 kronor per månad/barn).

Beräknad årlig kostnad: ca 750 miljoner kronor. Kommentarer: Ett generellt bidrag förstärker den ekonomiska situationen för alla studerande med barn som finansierar sina studier med studiemedel. Bidraget kan fungera som ett incitament att påbörja eller fortsätta studier för enskilda som planerar att skaffa barn. Bidraget ligger till grund för beräkning av pension.

Ett bidrag inom studiemedelssystemets ram överensstämmer inte med principen att särskilda behov skall tillgodoses inom andra trygghetssystem. Studerande utan studiemedel omfattas inte. Stödet kan endast utformas som ett generellt bidrag utan behovsprövning. Systemet blir därför inte träffsäkert. Stöd kan bara lämnas under studietid. Alternativet blir kostsamt. Utan förändringar i bostadsbidragssystemet kommer ett högre bidrag i studiemedelssystemet att motverkas av ett lägre bostadsbidrag för berörda studerande.

Exempel 2. Lån inom studiemedelssystemet

Möjlighet för alla studerande med barn att, under den tid de uppbär studiemedel, söka tilläggslån med 382 kronor per vecka eller ca 1 600 kronor per månad (år 2003).

Beräknad årlig kostnad: ca 60 miljoner kronor. Kommentarer: Lånet skall betalas tillbaka efter avslutade studier. Den enskilde bestämmer själv om han eller hon vill utnyttja lånemöjligheten. Lånet kan avpassas till den enskildes behov och blir därmed mer träffsäkert. Lånet påverkar inte beräkningen av andra bidrag. Begränsade kostnader.

Den enskildes skuldbörda ökar. Studerande utan studiemedel omfattas inte. Stöd kan bara lämnas under studietid och under hö st 120 veckor. g

Exempel 3. Bidrag inom barnbidraget

Generellt bidrag till alla studerande med barn inom barnbidragssystemet med 100 kronor per vecka och barn under hela året.

Beräknad årlig kostnad: ca 1,4 miljarder kronor. Kommentarer: Rättvist och legitimt att stödja barn inom familjepolitiken. Alternativet omfattar alla studerande och inte bara dem som studerar med studiemedel. Stärker enskildas ekonomi och kan verka rekryterande.

Mycket kostsamt alternativ. Behovsprövning saknas. Träffsäkerheten är tveksam. Svårt att kontrollera att studier bedrivs och i vilken omfattning utan koppling till studiemedelssystemet.

Exempel 4. Bidrag inom bostadsbidraget

Behovsprövat bidrag till studerande med barn inom bostadsbidragssystemet med 100 kronor per vecka och barn under hela året.

Beräknad årlig kostnad: ca 350 miljoner kronor. Kommentarer: Behovsprövat tillägg för vissa studerande. Modellen med preliminär beräkning av bidraget kan ha en avhållande effekt för studerande, som ofta har en ojämn ekonomi, att söka bostadsbidrag.

Träffsäkerheten kan bli tveksam. Svårt att motivera ur rättvisesynpunkt gentemot dels studerande som inte får bostadsbidrag, dels personer som inte studerar. Svårt att kontrollera studier och dess omfattning utan koppling till studiemedelssystemet.

8.4.2. Behov av närmare avgränsning

Vid den närmare utformningen av ett eventuellt bidrag till studerande med barn behöver vissa avgränsningar göras, oavsett vilket förmånssystem som bedöms mest lämpligt att innehålla ett sådant tillägg.

Studerande

Inledningsvis måste studerandegruppen definieras. Studerande med barn finns på alla utbildningsnivåer och inom alla utbildningsformer. De flesta studerande med barn finns dock inom vuxenutbildningen. Det är rimligt att ett eventuellt tillägg konstrueras så att studerande i så stor utsträckning som möjligt får samma ekonomiska stöd. Utredningen har i sina beräkningar av ett tillägg inom studiemedelssystemet utgått från att rätten till ett eventuellt barntillägg knyts till dem som faktiskt uppbär statligt studiemedel. Det bör dock poängteras att en sådan avgränsning innebär att vissa studerande faller utanför. Alternativt kan definitionen göras utifrån alla dem som bedriver en studiemedelsberättigande utbildning – utan något krav på att uppbära studiemedel – med ökade kostnader som följd. Alternativet med ett tillägg inom barnbidragssystemet är ett sådant exempel. Exemplet med ett bidrag inom bostadsbidragen når däremot bara en snäv studerandekrets.

Stödets omfattning

Ett barntillägg kan lämnas per barn med lika stort belopp eller med skilda belopp beroende på antal barn. Stödet kan t.ex. utformas utifrån barnbidragsmodellen med flerbarnstillägg eller enligt det särskilda differentierade bidraget i bostadsbidraget. Utredningen har i alla sina beräkningar utgått från ett lika stort belopp per barn. Det måste också bestämmas vem av föräldrarna som skall få tillägget eftersom det inte är ovanligt med särlevande föräldrar. Stödet bör, precis som barnbidraget, lämnas till vårdnadshavaren. Även en underhållsskyldig förälder som studerar kan behöva stöd. Om båda föräldrarna studerar är det rimligt att båda studerande får tillägg.

Stödtid

Barnbidrag lämnas löpande under hela året till skillnad från studiestöd som bara lämnas under studietid. Det måste därför avgöras om stödet skall lämnas under hela året eller bara under studietid. Ett stöd till barnet, vars förälder studerar på heltid, bör kunna utgå under hela året. Utredningen baserar sina beräkningar på att tillägget lämnas under samma tid som stödet i övrigt kan utgå. Utredningen konstaterar dock att det kan vara svårt att kontrollera fak-

tiska studier, studieomfattning och studieavbrott. Någon form av kontrollmöjlighet behövs för att hindra missbruk. Frågan om återbetalning av barntillägg som uppburits på felaktiga grunder måste också avgöras.

En ytterligare avgränsning som behöver göras är om det skall fordras heltidsstudier för rätt till barntillägg eller om även deltidsstuderande skall kunna få stöd. Om barntillägg skall kunna lämnas till dem som studerar på deltid kommer benägenheten att studera partiellt troligen att öka markant. Det måste också avgöras om barntillägget skall ligga till grund för inkomstprövningen i de olika ekonomiska trygghetssystemen.

Administration

Utifrån val av modell skall det sedan fastställas vilken myndighet som skall handha administrationen av barntillägget. Strävan att utforma enkla och generella systemet som är lätta att administrera och kontrollera måste vägas mot bl.a. kostnaderna för sådana system.

8.4.3. Slutsatser

Familjepolitiskt stöd eller studiestöd

Studiestödet är avsett att täcka levnadskostnaderna för den studerande själv och speciella behov såsom försörjning av barn skall tillgodoses inom andra förmånssystem. Studiemedelssystemet är inte konstruerat för att kunna beakta särskilda behov som t.ex. barn. Individuell behovsprövning kan, med hänsyn till dagens stora studerandevolymer, inte införas utan en tungrodd och kostsam administration. Försörjningsbördan är alltså en aspekt som inte ryms inom studiemedelssystemet på motsvarande sätt som i t.ex. bostadsbidragssystemet. Att införa ett barntillägg inom studiemedlen är inte problemfritt. Risken för återkrav kan uppkomma vid felaktiga uppgifter beträffande t.ex. inkomst eller otillräckliga studieresultat. Oförutsedda situationer kan alltså påverka samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem på ett negativt sätt för den enskilde studerande. En ojämn ekonomisk situation kan uppstå vid studieavbrott och studieuppehåll.

Det finns även en stor risk att krav kommer att ställas att andra särskilda behov än försörjningsbehov också bör tillgodoses inom studiestödet. Utredningen har särskilt belyst hur samordningen mellan bostadsbidragen och studiemedelssystemet bör förändras på lång sikt. Ett eventuellt bidrag till studerande med barn inom studiemedelssystemet förutsätter att bidraget inte beaktas vid beräkning och bestämmande av andra förmåner t.ex. bostadsbidrag. I annat fall uppstår höga marginaleffekter för berörda studerande.

I en situation då det statsfinansiella läget tillåter, borde ytterligare ekonomiskt stöd till studerande med barn ske inom det familjepolitiska området för att åstadkomma ett enhetligt och likvärdigt system. Utredningen delar alltså i princip den uppfattning som Familjeutredningen tidigare fört fram och som bl.a. studerandeorganisationer instämt i. Ett särskilt bidrag till alla studerande inom barnbidraget är mest legitimt inom de familjeekonomiska stöden. Barnbidraget är generellt konstruerat utan behovsprövning och beaktar inte studerandes behov. Därför är det alternativet inte träffsäkert. Handläggningen av arbetslöshetsersättningen visar att det ibland är svårt att avgöra när studerande har avslutat sina studier. Studieavbrott är också besvärligt att skilja från studieuppehåll eller sommarferier. Med hänsyn till de svårigheter som finns att kontrollera att studier bedrivs behöver ett särskilt bidrag inom barnbidraget eller bostadsbidraget eventuellt knytas till de studerande som uppbär studiemedel eller som studerar vid studiemedelsberättigande utbildningar. Alternativet med ett tillägg inom bostadsbidraget är inte invändningsfritt i övrigt. Systemet innehåller visserligen ett mått av behovsprövning, men omfattar inte alla studerande. Modellen med preliminär beräkning av bidraget kan ha en avhållande effekt för studerande som ofta har en ojämn ekonomi.

Utredningen kan alltså konstatera att rent principiellt bör stöd till familjen lämnas inom familjepolitiken och inte inom utbildningspolitiken. De familjepolitiska stöden är emellertid inte särskilt avpassade till studerande vilket försvårar möjligheten att inrymma ett barntillägg i befintliga stödformer.

Generellt eller behovsprövat bidrag

Utredningens enkätundersökningar visar att studieekonomin har stor betydelse för personers benägenhet att studera och möjlig-

heten att förena studier med föräldraskap. Den ekonomiska situationen är ansträngd för många studerande med barn. Situationen är dock inte entydig. Det finns även ensamstående studerande utan barn som har en kärv ekonomisk situation. Likaså finns det studerande med barn som har en god familjesituation med en mer balanserad ekonomi. Eftersom behoven skiljer sig åt borde ett eventuellt barntillägg till studerande med barn vara behovsprövat.

Enligt utredningens mening saknas det dock förutsättningar att införa ett behovsprövat särskilt bidrag till studerande med barn inom ramen för dagens generella barnbidrags- eller studiemedelssystem. Alla som omfattas av de systemen får stöd i lika stor utsträckning oavsett behov. De barntillägg till studerande som under vissa perioder tidigare funnits i studiestödssystemen har inte i något fall varit rättighetsstyrda. Tillägg har kunnat lämnas under vissa närmare förutsättningar som lån eller som bidrag inom ramen för särskilda resurser. Även om det är tilltalande och ibland önskvärt med individuella lösningar är det främmande och administrativt kostsamt att införa ett mått av behovsprövning i något av de aktuella förmånssystemen. Bostadsbidragssystemet kan visserligen erbjuda ett behovsprövat stöd. Det är emellertid enligt utredningens mening knappast lämpligt att inrymma ett barntillägg inom bostadsbidragen eftersom det stödet har en annan målgrupp och endast omfattar en snäv studerandegrupp.

Ett eventuellt generellt bidrag till alla studerande med barn bör således i första hand utformas som ett familjepolitiskt stöd. Som utredningen tidigare konstaterat riskerar kostnaderna för ett sådant stöd att bli mycket höga. Ett generöst utformat tillägg i form av bidrag kan få positiva effekter i form av ökad benägenhet att studera om man har barn eller att fler bildar familj under studietiden. Det är emellertid osäkert om ett bidrag på ca 450 kronor i månaden kan få önskade konsekvenser. För att den ekonomiska situationen för studerande med barn skall förbättras på ett mer påtagligt sätt behöver den disponibla inkomsten sannolikt öka i större utsträckning. Utredningen har ovan pekat på vilka svårigheter som finns att utforma ett barntillägg i form av ett generellt bidrag, som är tekniskt, administrativt och ekonomiskt acceptabelt. Mot denna bakgrund bedömer utredningen sammantaget att förutsättningarna, att i befintliga system införa ett tillägg i form av ett generellt bidrag till alla föräldrar som studerar, är relativt begränsade.

Tilläggslån

Utredningen vill i stället framhålla att det redan i dag finns möjligheter att inom studiemedelssystemet underlätta den ekonomiska situationen för vuxna studerande med ansträngd ekonomi. Enligt utredningens mening bör den nuvarande möjligheten för dem som är 25 år eller äldre, att under vissa förutsättningar få tilläggslån på ca 1 600 kronor per månad (2003 års prisnivå) kunna utvidgas till att även omfatta alla studerande med barn. En sådan förändring rubbar inte den grundläggande konstruktionen av studiemedelssystemet och blir mer legitim i förhållande till andra studerandegrupper. Den ekonomiska effekten för den enskilde blir förhållandevis god. Träffsäkerheten blir högre i en lånekonstruktion. Behovet styr den enskildes val att utnyttja tilläggslånet. Risken för ett överutnyttjande får anses liten eftersom den enskilde måste betala tillbaka lånet efter avslutade studier. Benägenheten att använda möjligheten till tilläggslån har hittills varit försiktig. Under kalenderhalvåret 2002 utnyttjade drygt 19 000 personer denna möjlighet varav de flesta studerande på eftergymnasial nivå. Genom att utnyttja lånekonstruktionen blir det inte, som i bidragsfallet, lika nödvändigt, att avgränsa och närmare reglera stödet. En sådan utvidgning bör även kunna genomföras förhållandevis enkelt och snabbt utan någon lagändring. Förändringen skulle dessutom gynna de studerande som varit föräldralediga innan studierna påbörjades och därför inte når upp till de inkomstnivåer som i dag krävs för tilläggslånet.

Alternativet är dessutom enkelt och billigt att administrera. Det är naturligtvis möjligt att, när det finansiella läget tillåter, kombinera lånemöjligheten med någon form av bidrag.

Utredningen är medveten om att alternativet inte är invändningsfritt. Det faktum att tillägget utformas som ett återbetalningspliktigt lån begränsar de positiva effekterna. Lånemöjligheten är även begränsad till 120 veckor. Studerande med annan finansiering än studiemedel skulle också fortfarande stå utanför denna möjlighet till ekonomiskt tillskott i form av lån.

Eventuella förändringar i studiemedelssystemet aktualiserar även vissa anpassningar i rekryteringsbidraget till vuxenstuderande. Rekryteringsbidraget är ett renodlat bidragssystem. I detta stöd finns det ingen möjlighet till tilläggslån. Det högre bidragsbeloppet motsvarar tilläggslånet i studiemedelssystemet. På motsvarande sätt

bör det därför övervägas om det högre bidraget skall riktas även till alla studerande med barn.

8.4.4. Kostnadsberäkning

Utredningens kostnadsberäkningar visar att barntillägg i form av ett generellt bidrag, oavsett vilket alternativ man skulle välja, blir mycket kostsamt. Utredningens beräkningar grundas på olika räkneexempel. Enligt preliminära beräkningar uppgår kostnaden för ett bidrag på 100 kronor per vecka och barn inom studiemedelssystemet till ca 750 miljoner kronor och inom barnbidragssystemet till ca 1,4 miljarder kronor per år. Den årliga kostnaden för ett liknande bidrag inom bostadsbidragssystemet kan uppskattas till 350 miljoner kronor.

Beräkningarna är, som redan påpekats, osäkra bl.a. eftersom volymerna är svåra att uppskatta. Över 500 000 personer studerade med studiestöd under 2001. Under samma år deltog dock närmare 600 000 personer i utbildning oavsett studiefinansiering. Under 2002 hade antalet studiemedelstagare minskat till drygt 470 000 personer. De senaste två åren har minskningen främst skett av vuxenstuderande med studiemedel. Cirka 18 000 studiemedelstagare med barn har bostadsbidrag. Ett generellt barntillägg bör i princip inte påverka inflödet av antalet studerande eftersom detta främst regleras med antalet utbildningsplatser.

Av de studerande är det ungefär 30 procent som har barn och därför skulle vara aktuella för ett tillägg. Säkra uppgifter saknas dock om antalet studiemedelstagare som har barn. I modellen med ett bidrag inom studiemedlen har beräkningarna grundats på att drygt 180 000 personer får bidrag med 100 kronor under 40 studieveckor per år. Hänsyn har tagits till att alla inte studerar på heltid och att vissa studerande har flera barn. I de andra bidragsalternativen har beräkningarna baserats på att bidrag lämnas under 52 veckor per år. I dessa fall har inte någon differentiering gjorts utifrån studietakt bl.a. beroende på familjestödens uppbyggnad. Det bör även beaktas att behovet av socialbidrag kan komma att minska oavsett inom vilket system ett barntillägg i form av bidrag inryms. Påverkan på socialbidraget blir störst med ett utökat bidrag inom barnbidraget. Även utgifter för bostadstillägg till pensionärer påverkas något om stödet läggs inom bostadsbidraget. Vidare har kostnaderna för pensioner beaktats om bidraget skulle byggas in i

studiemedelssystemet. Kostnader för administration av ett eventuellt nytt bidrag behöver även beräknas. Valet av modell och myndighet styr hur omfattande kostnaderna blir.

Kostnaden för att utöka möjligheten till tilläggslån inom ramen för studiemedelssystemet beräknas uppgå till i genomsnitt ca 60 miljoner kronor per år. Kostnaderna avser i princip endast räntekostnader. De administrativa kostnaderna bedöms som mycket små.

Kostnaderna för ett eventuellt ekonomiskt stöd för att förbättra situationen för studerande med barn bör belasta antingen utbildningspolitiken eller familjepolitiken. Att finna en finansiering inom de rättighetsstyrda systemen, barnbidrag eller studiemedel, fordrar en grundligare analys. Utredningen föreslår att alternativet med tilläggslån inom studiemedelssystemet kan genomföras genom att utgifterna för det högre bidraget inom studiemedelssystemet sänks i motsvarande grad.

På motsvarande sätt kan utgifterna för rekryteringsbidraget till vuxenstuderande sänkas för att kunna genomföra förändringar för studerande med barn i det regelverket.

9. Studerande som inte har studiestöd

Utredningens bedömning: Formen av studiefinansiering är viktig för att avgöra den sociala tryggheten. Personer som studerar med bibehållen lön eller andra skattepliktiga ersättningar har tillgång till vissa trygghetssystem. Eftersom doktorander kan finansiera sina studier på olika sätt betraktas vissa som studerande och andra som arbetstagare. Stipendier, som en del personer finansierar studier med, betraktas inte som inkomst och utgör ingen förmånsgrund i ersättningssystemen. Dessa personer har ett tunt skyddsnät. Det bör övervägas huruvida skyddsbestämmelserna för SGI skall omfatta personer som bedriver postdoktorala studier. På motsvarande sätt som för studerande med studiemedel kan tillämpningsproblem uppstå som rör frågan när forskarstudierna skall anses vara avslutade. Vidare är möjligheten att kombinera deltidsstudier med utbildningsbidrag med sjukskrivning på deltid begränsad.

Formen av studiefinansiering är mycket viktig för att avgöra vilken rätt den enskilde har till de olika trygghetssystemen. Utredningen har i de inledande kapitlen redovisat dels vissa statistikuppgifter om hur många personer som studerar överhuvudtaget, dels hur många studerande som finansierar sina studier med studiemedel. I många trygghetssystem registreras emellertid inte personer utifrån deras verksamhet och därför återfinns inte studerande som en särskild kategori. Befintlig statistik över olika studerandegrupper i de olika trygghetssystemen är därför inte heltäckande.

9.1. Statligt finansierade studiestöd

Studiemedelssystemet är den viktigaste finansieringsformen för studerande. Det finns även andra statliga finansieringsformer för

studerande, t.ex. rekryteringsbidraget till vuxenstuderande. Av den kartläggning som utredningen presenterat i det föregående framgår hur den studiesociala situationen ser ut för den stora grupp som finansierar sina studier med studiemedel under hela eller delar av studietiden och de svårigheter som i vissa fall finns för dem att kvalificera sig i trygghetssystemen.

Det finns emellertid studerande som av olika skäl inte vill eller kan studera med någon studiefinansiering under hela studietiden. Det kan röra sig om studerande som t.ex. sparar studiestödsveckor utan att ha någon annan huvudsaklig finansieringskälla. Dessa studerande kan ha en särskilt otrygg tillvaro. Studiemedel måste, som tidigare nämnts, uppbäras oavbrutet för att skydda en vilande SGI. De studerande som överhuvudtaget inte uppbär studiemedel omfattas för det mesta inte alls av skyddsbestämmelserna inom t.ex. sjukpenning- eller föräldrapenningssystemen.

9.2. Förvärvsarbete eller studier med bibehållen ersättning

Personer som kombinerar studier med förvärvsarbete har ett bättre studiesocialt skyddsnät än de studerande som inte har några inkomster vid sidan av studier finansierade med studiemedel. Anknytningen till arbetslivet ger anställda ett visst skydd om en försäkringssituation uppstår eftersom lön och andra inkomster av arbete är beskattade och normalt är förmånsgrundande för personer som omfattas av försäkringssystemen. Under vissa förutsättningar kan man även studera med bibehållen sjukersättning, aktivitetsersättning eller aktivitetsstöd. Även vid sådana förhållanden har studerande ett förhållandevis gott skydd. Inom t.ex. aktivitetsstödet finns möjlighet att behålla stödet vid sjukdom.

9.3. Doktorander

Antalet doktorander inom forskarutbildningen har expanderat kraftigt i Sverige under det senaste decenniet och omfattar i dag ca 18 000 aktiva doktorander. En forskarutbildning med doktorsexamen som slutmål skall motsvara fyra års heltidsstudier. Den faktiska tiden är dock oftast längre. För studerande i forskarutbildning gäller speciella villkor. I vissa avseenden kan forskarstuderande

betraktas både som arbetstagare och studerande. Eftersom effekterna skiljer sig åt beroende på finansieringsform försvåras överblicken av deras sociala skydd. I samband med forskarutbildningsreformen infördes krav på att doktorander, i samband med antagningen, skall ha sin försörjning garanterad för hela studietiden. Enligt huvudregeln får endast de sökande antas till utbildningen som anställs som doktorander eller som beviljas utbildningsbidrag. Om finansieringen kan säkras under hela utbildningstiden får sökande som har någon annan form av studiefinansiering antas.

Av tabell 9.1. framgår hur doktorander inledningsvis kan försörja sig. Valet av ämne har ofta betydelse för försörjningskällan. Ofta förändras möjligheterna till finansiering under studiernas gång.

Tabell 9.1. Studiefinansiering för nybörjare på forskarutbildningen läsåret 2001/2002

Försörjningskälla

Procent

Anställning som doktorand

38

Utbildningsbidrag 22 Stipendium 13 Externa medel 9 Tjänst vid högskola 8 Övrigt* 10

* Studiemedel, egenfinansiering samt läkartjänst vid universitetssjukhus. Kommentar: Hänsyn har tagits till såväl doktorandernas aktivitetsprocent som försörjningsprocent (i de fall en doktorand har haft flera olika försörjningskällor). Källa: Högskoleverkets årsrapport 2003

Anställda

Den maximala tiden för anställning som doktorand är fem år, vilket motsvarar fyra års studier och ett års institutionstjänstgöring. Tiden kan förlängas om det finns särskilda skäl.

Den som har doktorandanställning eller annan anställning vid universitet eller högskola omfattas av samma sociala förmåner i händelse av sjukdom m.m. som övriga anställda. Anställning som doktorand är därför den tryggaste formen av finansiering vid forskarutbildningen. Utredningen har dock blivit uppmärksammad på tillämpningsproblem som rör frågan när studierna skall anses vara avslutade. Eftersom det kan vara svårt att avgöra när utbildningen

är avslutad blir ofta den studerandes redovisning av sin avsikt avgörande. Enligt huvudregeln kan arbetslöshetsersättning inte lämnas när den arbetslöse bedriver studier. En doktorand som blir arbetslös på heltid måste därför avregistrera sig helt från doktorandutbildningen för att få ersättning. Detta innebär att en doktorand i ett senare skede kan få svårt att fullfölja utbildningen.

Studiemedel

Under vissa förutsättningar kan forskarstuderande finansiera en del av sina studier med studiemedel. Möjligheterna begränsas av den längsta tid under vilken studiemedel får lämnas. För att kunna få studiemedel krävs även att den sökande inte har varit anställd som doktorand. Den sökande får inte heller ha uppburit utbildningsbidrag för doktorander.

De studiesociala förutsättningar för dessa forskarstuderande är desamma som för övriga studerande med studiemedel.

Utbildningsbidrag

Utbildningsbidrag för doktorander kan lämnas till den som antas, eller redan har antagits, till en forskarutbildning. Bidrag vid heltidsstudier uppgår för närvarande till 13 650 kronor per månad. Bidraget är pensionsgrundande och skattepliktigt. I budgetpropositionen för 2004 aviseras en höjning av utbildningsbidraget under våren 2004. Stödet får lämnas för högst tolv månader i sänder (bidragsår). Utbildningsbidraget får, om det ges för heltidsstudier, lämnas för högst två år och fem månader. Det är möjligt att få stöd för längre tid än vad som normalt stipuleras om det finns särskilda skäl såsom t.ex. ledighet på grund av sjukdom eller vid föräldraledighet. Bidrag får inte tas emot för den tid när personen är anställd som doktorand. Utbildningsbidrag får inte heller tas emot samtidigt med studiemedel.

Sedan den 1 maj 2002 kan utbildningsbidraget uppbäras på deltid, dock lägst halvtid, för att underlätta för yrkesverksamma att kombinera arbete med forskarstudier.

Doktorander har rätt att behålla utbildningsbidraget vid hel studieoförmåga på grund av sjukdom eller för tillfällig vård av barn eller närstående. Bestämmelserna harmonierar med studiestöds-

förordningens regler. Det innebär dock att möjligheten att kombinera studier på deltid med sjukskrivning på deltid är begränsade.

Personer som studerar med utbildningsbidrag har ett sämre skydd än personer som har en anställning och har i vissa avseenden liknande problem som studerande med studiemedel.

Utredningen noterar att en särskild utredare har till uppgift att utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen (dir. 2002:148). Forskarutbildningsutredningen kan även komma att beröra frågor kring t.ex. utbildningsbidraget som studiefinansiering.

Stipendier

Forskarstudier kan helt eller delvis finansieras via stipendier. Stipendier inrättas ofta med medel från privata fonder och forskningsstiftelser och upplevs i vissa avseenden som ekonomiskt fördelaktiga. Skyddsnätet är emellertid tunt för dessa doktorander eftersom stipendierna ofta inte är beskattade och därmed inte heller räknas som inkomst i de olika trygghetssystemen.

Det finns även studerande som rent faktiskt bedriver forskarstudier men som formellt ännu inte har blivit antagna. Finansieringen sker ofta med tillfälliga stipendier. Dessa personer har en mycket otrygg social situation. Av utredningens kontakter med bl.a. doktorandombud framgår att det finns en stor oro för dessa personers studiesociala situation.

Det finns också en möjlighet för personer att efter avslutad doktorsexamen gå vidare till s.k. postdoktorala studier. Sådana studier bedrivs ofta utomlands och finansieras genom skattefria stipendier. På motsvarande sätt är sådana stipendier i princip inte förmånsgrundande i de sociala försäkringssystemen. Däremot har viss postdoktoral verksamhet ansetts som överhoppningsbar vid beräkningen av rätt till arbetslöshetsersättning. Utredningen har av studerandeorganisationer och enskilda blivit uppmärksammad på att skyddsbestämmelserna för SGI bör utvidgas till att även omfatta personer som bedriver postdoktorala studier. Det bör övervägas om reglerna skall ses över i detta avseende. Utredningen erinrar även om att den särskilda utredningen om skyddsgrundande tider (SGI-utredningen) uppmärksammat regelsystemets effekter för personer som har postdoktorala stipendier.

10. Andra studiesociala frågor

Utredningen skall enligt direktiven även göra en analys av den sociala situationen för studerande. Villkoren för studerande varierar väldigt mycket. Trots vissa förbättringar på det studiesociala området har utredningen, bl.a. genom de enkätundersökningar som utredningen låtit genomföra, uppmärksammats på vissa problem som det finns anledning att återge. Det ryms dock inte att analysera frågorna närmare inom denna utredningen.

10.1. De senaste årens förändringar

En rad förbättringar har gjorts på det studiesociala området under de senaste åren. Studiemedelsreformen, som trädde i kraft den 1 juli 2001, innebar flera viktiga förbättringar för den enskilde. Bland annat kom alla studerande med studiemedel att omfattas av pensionssystemet. Personskadeskyddet för studerande vid statliga universitet och högskolor har också förbättrats. Sedan den 1 juli 2000 gäller en försäkring som ger alla högskolestudenter ett personskadeskydd motsvarande det arbetstagare har. Försäkringen, som är gratis för de studerande, är en olycksfallsförsäkring som gäller under skoltid samt färd till och från skolan. Även för studerande inom kvalificerad yrkesutbildning har samma skydd nyligen införts.

Utbildningspolitiken bygger på demokrati och människors lika värde. Som exempel på viktiga insatser på detta område kan det nämnas att studentinflytandet på högskolan nyligen har utökats. Studenterna skall nu ges möjlighet till det inflytande som behövs för att på ett effektivt sätt kunna delta i och påverka verksamheten i högskolan. Studentrepresentanter har t.ex. beretts plats i alla beredande och beslutande organ. En ny lag för likabehandling av studenter i högskolan har nyligen antagits av riksdagen. Den skall främja lika rättigheter för studenter och sökande och motverka

diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Det statliga stödet för byggande av studentbostäder har ökat. Under året har investeringsbidraget för anordnande av bostäder för studerande ersatts med en investeringsstimulans för bostadsbyggande till fastighetsägare.

10.2. Studerande med barn

Ett ofta uppmärksammat problem är att det för barnfamiljer, särskilt för ensamföräldrar, ofta upplevs som besvärligt att få tiden att räcka till både barn och studier. Studerandeorganisationer m.fl. har krävt åtgärder för att förbättra möjligheterna för studerande med barn att planera sin vardag. Det kan handla om att studerande ges ökat medbestämmande över kursplaneringen eller att kommunerna skall hålla förskolor öppna under kvällar och helger. Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har under hösten 2003 granskat flera högskolor när det gäller policy och handlingsplaner för jämlikhet. JämO anser att det behöver föras ett resonemang om åtgärder i syfte att undanröja hinder för studenter med småbarn att förena studier och föräldraskap.

Av utredningens studerandeenkät framgår att en inte obetydlig andel studerande anser att svårigheter att påverka schemaläggning och kursupplägg påverkar viljan att skaffa barn under studieåren. Utredningen har också uppmärksammats på att det ofta är svårt för studerande med barn att ordna barnpassning eller barnomsorg. Planeringsförutsättningarna är besvärliga eftersom barnomsorgen ofta kräver en god framförhållning medan utbildningsanordnarna sällan kan presentera schemaläggningen långt i förväg.

10.3. Studerande med funktionshinder

Antalet studerande med funktionshinder har ökat kraftigt under 1990-talet. Någon exakt statistik finns emellertid inte. Enligt Högskoleverkets statistik har antalet personer som kontaktat högskolornas samordnare för studenter med funktionshinder ökat från drygt 1 000 studenter år 1997 till 3 000 år 2002.

Personer med funktionshinder kan få svårt att klara studierna i samma studietakt som andra studerande. Utredningen har uppmärksammats på att studerande med funktionshinder anser det

värdefullt att kunna studera i mer begränsad omfattning än vad studiemedelssystemet medger.

Det finns vissa möjligheter att ta hänsyn till individuella behov inom ramen för studiefinansieringen. Vid studieresultatprövningen inom studiemedelssystemet kan det i vissa fall göras undantag från den ordinarie beräkningen av studietakt för personer som har funktionshinder. Det nya rekryteringsbidraget kan också lämnas till kortutbildade vuxna över 25 år som har vissa funktionshinder och som därför behöver extra tid på sig för att uppnå studiemålen. Stödet innebär att studerande kan få ytterligare 50 studieveckor med förmånlig finansiering. Att inte kunna klara sina studier på utsatt tid är dock fortfarande en källa till oro bland studerande med funktionshinder.

10.4. Studerande utan studiemedel

Även om studiemedel är den viktigaste finansieringskällan finns det studerande som bekostar sina studier utan studiemedel. Det kan exempelvis gälla studerande som förvärvsarbetar vid sidan av studierna eller också studerande som av olika skäl inte är berättigade till studiemedel. Utredningen har i sin kartläggning pekat på de problem som kan uppstå på grund av att många trygghetssystem knyter studerandebegreppet till att studierna finansieras med studiemedel. Det finns emellertid också andra studiesociala problem förbundna med att studerandebegreppet ofta kopplas till finansieringsformen.

Flera studeranderabatter t.ex. vid resor med SJ och SAS är eller har varit knutna till att de studerande uppbär studiemedel. De som finansierar sina studier på annat sätt kommer inte i åtnjutande av dessa rabatter.

10.5. Bostadsfrågor

Expansionen av högskolan har lett till brist på studentbostäder. Det är på många håll svårt att få bostad inom rimlig tid. Bostadskostnaderna är på vissa håll höga. Studerande har uppmärksammat utredningen på att en del bostadsföretag som förmedlar studentbostäder endast godkänner studerande med studiemedel som bostadssökande. Studerande med annan finansieringsform utesluts således.

Studerande och några försäkringskassor har påpekat för utredningen att reglerna för att få bostadsbidrag skiljer sig åt om man bor tillsammans med en kamrat eller om man är sammanboende. Många studerande väljer under studietiden att bo tillsammans med en eller flera kamrater. Detta kan försvåra för vissa att styrka rätten till bostadsbidrag.

10.6. Nordiska studerande m.fl.

Utredningen har erfarit att nordiska medborgare som studerar i Sverige under vissa förutsättningar upplever problem att ta del av en del sociala förmåner. Studerande från Norden har t.ex. helt nyligen blivit nekade bostadsbidrag i Sverige för att de inte anses som bosatta i landet. Likaså har vissa romer som lever i gränstrakterna mellan olika länder vittnat om svårigheter att få tillgång till studiesociala förmåner som är bosättningsbaserade.

10.7. Administrativa frågor

Utredningens kontakter med studerande visar att det är viktigt att administrationen av studiemedelssystemet och de andra trygghetssystemen fungerar väl. Det är angeläget att informationen som lämnas om systemen är lättillgänglig, korrekt och begriplig. Studerande, som ofta har knappa ekonomiska resurser, är sårbara för t.ex. långa handläggningstider. Det är därför särskilt viktigt att servicen till studerande är god.

11. Studerandes trygghet i framtiden

Utgångspunkten för utredningens arbete har varit att grundstrukturen i de befintliga förmånssystemen skall ligga fast. Till de grundläggande principerna hör bl.a. inkomstbortfallsprincipen. Utredningen har i sitt arbete funnit att det finns behov av att i vissa fall förtydliga eller möjligen förändra nuvarande gränser för att få systemen att löpa smidigare. Trygghetssystemen har en lång tradition i vårt land. Systemen för socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar har genomgått stora förändringar under senare år i syfte att bättre nå de uppställda målen. På utbildningsområdet har antalet studerande under senare år ökat kraftigt och särskilt har det blivit fler vuxna studerande. En stor andel vuxna studerande har också barn. Det finns alltså nu många fler människor som t.ex. varvar studier och arbete jämfört med när systemen fick sin nuvarande grundstruktur. Det ökade antalet personer som berörs av trygghetssystemen medför en större heterogenitet som skärper kraven på att systemen samspelar väl. Utredningen lyfter i det följande fram aspekter som förtjänar att uppmärksammas inför framtida utveckling och anpassning av regelverken.

11.1. Behov av tydligare gränser

11.1.1. Bättre information och vägledning

Bestämmelserna inom både socialförsäkrings- och studiestödsområdet är många och inte alltid okomplicerade. Detsamma gäller arbetslöshetsförsäkringen. Studerande har ett stort behov av att kunna skaffa sig lättillgänglig information om vad som gäller. Detta är en förutsättning för att kunna planera ekonomin inför studierna, under studietiden och efter det att utbildningen har avslutats. Detta är speciellt viktigt eftersom det för studerande ofta finns särskilda regler eller annan regeltillämpning.

Även ur rättssäkerhetssynpunkt är information och vägledning om gällande bestämmelser angelägen. Enskilda kan i samband med inkomstprövningen bli återbetalningsskyldiga av t.ex. bostadsbidrag och studiemedel. Studieekonomin skulle kunna förbättras för vissa om trygghetssystemen bättre kan tas tillvara och enskilda inte räds att utnyttja en förmån som de faktiskt har rätt till. Uppgifter från bl.a. studerandeorganisationer och resultatet av utredningens studerandeenkät visar att det finns studerande som avstår från att söka bostadsbidrag. Om kunskapen kring systemen stärktes skulle också studerande med studiemedel kunna förbättra situationen vid sjukdom och vård av sjukt barn genom att bättre begagna studiemedlens särskilda trygghetssystem. Utredningens enkäter stödjer denna uppfattning.

Krångliga regler bör förenklas. Inom ramen för denna utredning är det dock inte möjligt att peka på hur regelverket inom ett visst område skulle kunna förenklas. Inom flera myndigheter pågår redan ett sådant arbete. Om bestämmelserna förtydligas i vissa avseende skulle det, i kombination med förbättrad information, bidra till att öka kunskapen och förståelsen för dagens trygghetssystem. Planeringsförutsättningarna för dem som studerar eller vill studera skulle också förbättras.

Enligt utredningens bedömning behöver informationen och vägledningen om de olika system som rör alla studerandes sociala och ekonomiska möjligheter och rättigheter under studietiden stärkas. Behovet härav har framgått klart vid utredningens kontakter med studerande och av genomförda enkäter. Myndigheter, lärosäten och studerandeorganisationer har ett stort ansvar i detta avseende. Rättstillämpningen måste också bli mer enhetlig oavsett var i landet studerande bor. Utredningen noterar att Centrala studiestödsnämnden nyligen, på uppdrag av regeringen, redovisat omfattningen av myndighetens studiesociala verksamhet och lämnat förslag till hur deras verksamhet i detta avseende kan utvecklas. Utredningen anser att det bör övervägas om kunskapen kring studerandes samlade sociala och ekonomiska villkor kan samlas i en gemensam form på nationell nivå. Detta skulle öka förutsättningarna att möta och tillgodose studerandes skiftande behov av stöd under studietiden. Åtgärder i detta avseende är angelägna.

11.1.2. Definitionen av studerande

Kriterierna för vem som skall anses vara studerande är av central betydelse för hur reglerna om olika trygghetsförmåner tillämpas. Utredningen kan konstatera att studerandebegreppet inte definieras på samma sätt i alla författningar. Studerande kan t.ex. definieras utifrån vilken typ av utbildning de bedriver eller hur utbildningen finansieras. I vissa sammanhang är det av avgörande betydelse om man faktiskt uppbär studiestöd. Sådan avgränsning innebär att studerande, som av olika skäl inte kan få studiestöd, automatiskt ställs utanför det skyddsnät som tillkommer studerande som uppbär studiestöd. Vissa studerande utnyttjar t.ex. möjligheten att spara veckor i studiemedelssystemet för att utsträcka den totala studietiden. Dessa studerande riskerar emellertid att inte betraktas som studerande under den tid som de faktiskt inte uppbär studiemedel, vilket kan orsaka problem om de t.ex. blir sjuka och en vilande SGI bryts.

Utredningen har visat att studerande finner olika vägar att finansiera sina studier. Under vissa förutsättningar kan man t.ex. studera med bibehållen sjukersättning, aktivitetsersättning eller aktivitetsstöd. Personer som studerar med bibehållen lön eller andra skattepliktiga ersättningar har tillgång till vissa trygghetssystem. Utredningen vill även peka på att eftersom doktorander har olika sätt att finansiera studier betraktas vissa som arbetstagare och andra som studerande. Formen av studiefinansiering är mycket viktig för att avgöra vilken rätt den enskilde har i de olika trygghetssystemen. Eftersom effekterna skiljer sig åt beroende på finansieringsform försvåras överblicken. Studerandedefinitionen bör därför enligt utredningens mening förtydligas och göras mer enhetlig. Uppgifter och statistik över olika studerandegrupper i de olika trygghetssystemen är också bristfällig och behöver förbättras i vissa avseenden. Inom socialförsäkringsområdet och arbetslöshetsförsäkringen saknas t.ex. ofta uppgifter om huruvida en person studerar. Ett förbättrat och tydligare uppgiftslämnande från myndigheter om de personer som studerar med olika stöd skulle effektivt bidra till att öka kunskaperna om studerandes villkor.

11.1.3. Studietid och ferier

Studietid kan definieras på olika sätt. Den samlade studietiden inkluderar även kortare uppehåll t.ex. under sommaren. Studiemedel lämnas under faktisk studietid. Det är alltså möjligt att studera med studiemedel under hela året. Undervisningen är dock normalt sett förlagd under cirka tio av årets tolv månader oavsett utbildning eller utbildningsnivå. Det innebär att de flesta studerande har ett eller flera längre studieuppehåll under året. Det flexibla lärandet används ofta som ett samlingsbegrepp på utbildningsområdet. Studiemedelssystemet är visserligen flexibelt men utbildningsväsendet har svårt att erbjuda undervisning hela året, även om sommarstudier förekommer. Anordnare av vuxenutbildning och högre utbildning vid universitet och högskolor uppmuntras i olika sammanhang till ett mer öppet förhållningssätt till studerandegruppers behov och önskemål om mer individuellt anpassade undervisningstider.

Införande av ett treterminssystem har tidigare diskuterats och skulle enligt utredningens mening vara välkommet. SACO Studentråd hävdar t.ex. att ett sådant system skulle minska de ekonomiska problem som många studerande har under studieuppehållen. Utredningen anser att studerande som vill ägna sig åt effektiva studier bör uppmuntras till detta. Om ett mer flexibelt undervisningssystem kan förenas med t.ex. lärarnas behov av tid för forskning och ledighet skulle detta kunna få positiva effekter på genomströmningen i utbildningsväsendet.

Utredningen har blivit uppmärksammad på att situationen i samband med studieuppehåll och ferier upplevs som den ekonomiskt mest bekymmersamma under den samlade studietiden. Läget på arbetsmarknaden har naturligtvis stor betydelse för studerande både under studietiden och efter avslutad utbildning. De studerande som av olika skäl inte kan arbeta under studieuppehållen vittnar om svårigheter att få tillgång till trygghetssystemen. Utredningens enkätundersökningar visar också att studerande många gånger har svårt att lämna entydiga besked om var de befinner sig i sin utbildningsplan. Detta försvårar för arbetslöshetskassorna att avgöra om studerande har rätt till arbetslöshetsersättning. Regelsystemet kring socialbidraget är så utformat att bidraget skall fungera som samhällets yttersta skyddsnät. Utredningen menar att det är viktigt att tillämpningen inte likriktas för personer som studerar, utan att det sker en individuell behovsprövning från fall till fall.

11.1.4. Inkomstbegreppet

Utredningen kan konstatera att trygghetssystemen har olika mål och funktion. Studiemedelssystemet är ett generellt system som skall fungera för väldigt många människor. Speciella behov skall tillgodoses inom de andra förmånssystemen. Utredningen har vid sin analys funnit att systemen inte alltid fungerar som tänkt. Detta framgår av den genomförda kartläggning över hur de olika trygghetssystemen samspelar med studiemedelssystemet. Gällande regler om vilka ersättningar som skall beaktas när en viss förmån skall bestämmas är inte helt konsekventa. I enlighet med direktiven har utredningen därför lämnat förslag till en förändrad gränsdragning mellan studiemedelssystemet och bostadsbidraget. Det kan även diskuteras om t.ex. den skattepliktiga delen av vårdbidraget, som är en kompletterande ersättning tänkt att ersätta förvärvsarbete för föräldrar som vårdar funktionshindrat barn, skall beaktas vid beräkning av studiemedlen. Likaså kan det ifrågasättas om studiebidraget skall beaktas vid beräkningen av den återbetalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet. Utredningen menar att det finns ett behov av att förändra reglerna för vilka förmåner som bör beaktas vid bestämmande av ett visst stöd.

11.1.5. Kvalifikationsvillkor

Av utredningens kartläggning framgår att försäkringssystemen bygger på inkomstbortfallsprincipen. Eftersom många studerande inte har en anknytning till arbetslivet behandlas inte alla studerande lika i en försäkringssituation. Studerande som saknar förankring till förvärvslivet har ett svagt skyddsnät. Studiesociala utredningen noterar att Utredningen om skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst (SGI-utredningen) särskilt uppmärksammat denna problematik kring de studerandes situation och bl.a. förordat en förändrad försäkringsstruktur beträffande sjukförsäkringen. I detta sammanhang vill Studiesociala utredningen även peka på en alternativ lösning. I dag är studiebidraget i studiemedlen obeskattat. Frågan om skattepliktiga studiemedel aktualiserades i samband med pensionsreformen. Utgångspunkten var att pensionsrätten skulle knytas till studiemedlens bidragsdel för att därmed bli pensionsgrundande. Den tekniska utformningen kunde lösas genom att göra studiebidraget skattepliktigt. En uppräkning av bidraget skulle

ske motsvarande skatteuttaget med beaktande av grundavdrag m.m. Ett alternativ var att behålla studiebidraget obeskattat men beakta bidraget som en s.k. fiktiv eller tänkt inkomst som är pensionsgrundande.

Utredningen kan konstatera att reformeringen av studiemedelssystemet innebar en välkommen förbättring för studerande genom att bidragsdelen blev pensionsgrundande för alla. Diskussionen som förgick förändringen handlade dock främst om den tekniska utformningen av pensionsrätten och andra ekonomiska frågor. Enligt utredningens uppfattning berördes inte de olika trygghetssystemens samspel i detta sammanhang. Studiemedlet skiljer sig markant från andra sociala ersättningar genom att vara obeskattat. Som utredningen visat utgör en skattepliktig ersättning ofta ett kvalifikationskrav för att kunna utnyttja vissa förmånssystem.

Studerande kan naturligtvis inte betraktas som arbetstagare, men möjligen skulle det vara mer rättvist att likställa ersättningen under studietiden med andra skattepliktiga förmåner och ersättningar. Att bidragsdelen i studiemedlen numera utgör grund för pension stöder denna uppfattning. Enligt utredningens bedömning skulle vissa av studerandes problem kunna lösas eller lindras genom att bidragsdelen i studiemedlen beskattas, under förutsättning att bidraget då betraktas som inkomst vid beräkning av andra ersättningar som föräldraförsäkring, sjukförsäkring och aktivitetsstöd. En närmare konsekvensanalys behöver emellertid genomföras.

11.2. Politiska målsättningar

11.2.1. Livslångt lärande

Trygghetssystemen bygger på principen om anknytning till förvärvslivet. Ett grundläggande villkor är att man kvalificerar sig för förmåner genom arbete. Denna princip är i vissa avseenden svår att förena med principen om livslångt lärande. Studerande som ännu inte hunnit skaffa sig en förankring till arbetslivet kan stå utan skydd om en försäkringssituation uppstår. Även studerande som varvar studier och yrkesarbete kan stöta på svårigheter. Otryggheten kan likaså medföra att personer, som t.ex. är arbetslösa eller sjuka, inte vågar ta steget in i studier.

Deltagandet i livslångt lärande är generellt sett högt i landet, inte minst genom att vuxenutbildningen är så väl utvecklad. Utred-

ningen har vid sin analys funnit att vissa gränser i bl.a. studiemedelssystemet och i bostadsbidragssystemet kan motverka livslångt lärande. Studiemedel lämnas under viss längsta tid. Studerande har därför ett visst antal veckor till sitt förfogande på olika utbildningsnivåer. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel är bestämd till 50 år. Bostadsbidrag lämnas inte till personer över 29 år såvida de inte har barn. Som utredningen tidigare redogjort för vore det önskvärt om de aktuella avgränsningarna kunde göras mer generösa eller utformas mer flexibelt för att bättre överensstämma med principen om det livslånga lärandet.

Möjligheten att kombinera partiella studier med sjukskrivning på deltid bör också enligt utredningen förbättras för att underlätta det livslånga lärandet.

11.2.2. Barnafödande

Under senare år har flera insatser genomförts för att främja familjebildning och stödja barnfamiljer ekonomiskt. Maxtaxa, allmän förskola, barnbidragshöjning och stärkt föräldraförsäkring är några viktiga exempel. Ekonomin är viktig när studerande familjeplanerar. Ett sätt att ytterligare öka barnafödandet bland personer som är i studier är enligt utredningens bedömning att förbättra nivåerna i föräldraförsäkringen för studerande. Om ersättningen kunde motsvara nivåerna i studiemedlen skulle den ekonomiska situationen för studerande förbättras. Benägenheten att skjuta upp barnafödandet till efter avslutad utbildning eller till dess en fast förankring på arbetsmarknaden uppnåtts skulle därmed kunna minska.

Frågor av studiesocial natur spelar också en viktig roll för studerande som redan har barn eller som planerar att skaffa barn under studietiden. Studerande med små barn har i allmänhet högre önskemål och behov av en flexibel utbildningsplanering.

11.2.3. Jämställdhet

Deltagande i både vuxenutbildning och högskoleutbildning är högre för kvinnor än män. Flera av de problem och svårigheter beträffande samspelet mellan studiestödssystemet och övriga trygghetssystem som utredningen uppmärksammat berör kvinnor och ensamstående föräldrar. Unga kvinnor som ännu inte hunnit

kvalificera sig inom sjuk- och föräldraförsäkringen kan hamna i en mycket besvärlig ekonomisk situation om de får barn under studietiden. Utredningen menar att jämställdhetsperspektivet därför bör uppmärksammas vid en eventuell anpassning av kvalifikationskraven och nivåerna i de försäkringssystemen. Det förhållande att det i vissa ersättningssituationer krävs sysselsättning på heltid – t.ex. vid sjukdom i det särskilda sjukförsäkringsskyddet i studiemedelssystemet – kan missgynna kvinnor.

Tilläggslånet i studiemedelssystemet är utformade på ett sätt som inverkar negativt på personer som direkt före studierna vårdat barn under en längre period. Systemet bör enligt utredningens mening förändras så att det bidrar till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. En möjlighet, som utredningen för fram, är att öppna upp bestämmelserna så att det blir möjligt för alla studerande med barn att utnyttja möjligheten till tilläggslån.

Möjligheten för studerande att tillfälligt vårda ett sjukt barn med ersättning från socialförsäkringssystemet är starkt begränsade. Studerande med studiemedel har möjlighet att behålla studiemedlet under sådan tid, men någon möjlighet att få lånet avskrivet finns inte. För att öka möjligheterna att förena studier med föräldraskap bör det övervägas om inte reglerna härom kan förbättras för studerande.

12. Samlade slutsatser

Syftet med utredningen har bl.a. varit att ge en samlad bild av hur den ekonomiska och sociala situationen ser ut för studerande under hela studietiden. Utredningen har i sin kartläggning uppmärksammat vissa omständigheter som studerande upplever som särskilt bekymmersamma under studierna. Eftersom studerandegruppen är så stor och heterogen ser studietiden väldigt annorlunda ut för skilda individer. Studietiden skiljer sig naturligtvis i längd men är dock begränsad för alla. För en del personer är studietiden friktionsfri i studiesocialt hänseende. För yngre studerande, som inte hunnit kvalificera sig i trygghetssystemen genom arbete, är situationen mer otrygg. Detta påverkar givetvis benägenheten att t.ex. våga bilda familj under studietiden. Forskarstuderande som finansierar studierna med stipendier saknar också kvalificeringsgrund i trygghetssystemen. Likaså studerande utan studiefinansiering kan ha svårt att kvalificera sig. Studerande som redan har familjeansvar, särskilt ensamstående, har periodvis en ansträngd ekonomi med knappa disponibla resurser. De familjepolitiska stöden är inte särskilt avpassade till studerande vilket påverkar den ekonomiska situationen. Formen av studiefinansiering är också viktig. De flesta studerande med studiestöd klarar dock sin ekonomi under studietiden men studieuppehållen innebär särskilda problem. Även bestämmelserna kring inkomstbegreppet vållar bekymmer, dvs. vilka ersättningar som skall beaktas vid beräkning av en förmån.

I det föregående har några möjliga utvecklingslinjer dragits upp för hur gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de övriga trygghetssystemen kan förtydligas eller förändras på sikt i syfte att skapa en tryggare tillvaro för studerande. I tillämpliga delar gäller detsamma även rekryteringsbidraget till vuxenstuderande. Utredningens uppgift har emellertid inte varit att lämna konkreta förslag. Det uppdrogs bara till utredningen att föreslå hur studiestödssystemets bör samverka med bostadsbidraget i fram-

tiden. De studiesociala frågorna rör – som framgått – olika politikområden. De olika problem och svårigheter som studerande upplever och som utredningen mött under sitt arbete kan därför i allmänhet inte avhjälpas genom en eller några få enkla förändringar. Det fordras i stället samverkan och gemensamma anpassningar, men även en förändrad och mer generös inställning till studerandegruppen för att studierna sammantaget skall kunna bli tryggare ur både ekonomisk och social synvinkel. Utredningen är också medveten om att vissa av uppslagen som förs fram inte kan genomföras på ett kostnadsneutralt sätt. För att reglerna bättre skall kunna fylla den enskildes behov av väl fungerande system behöver således ytterligare analyser och avvägningar göras. Förhoppningsvis kan utredningens arbete utgöra grunden för sådana framtida förändringar.

Utredningen vill avslutningsvis tydliggöra vilka effekter de viktiga uppslag till förändringar, som utredningen sammantaget pekat på, kan få för studerande i framtiden. De konsekvenser som främst är av intresse att redovisa här är

  • konsekvenser för individen och
  • ekonomiska konsekvenser.

I kapitel 11 har en redovisning lämnats för hur regelverken bättre skulle kunna anpassas till de politiska målsättningarna om livslångt lärande, ökat barnafödande och jämställdheten mellan kvinnor och män.

Utredningen anser att bedömningarna i övrigt inte påverkar de områden som efterfrågas i Kommittéförordningens (1998:1474) konsekvensbeskrivningar.

12.1. Förbättringar för alla studerande

12.1.1. Behov

Utredningen har fört fram behovet av att

  • informationen och vägledningen om de studiesociala trygghetssystemen till studerande förbättras och samlas,
  • reglerna blir färre och enklare så att tillämpningen blir mer enhetlig,
  • definitionen av studerande förtydligas och statistiken förbättras,
  • studerande kan kvalificera sig och få tillgång till de försäkringssystem som bygger på inkomstbortfallsprincipen t.ex. genom att bidragsdelen i studiemedlet beskattas,
  • studiemedlen värdesäkras i takt med den samhällsekonomiska utvecklingen,
  • undervisningen görs mer flexibel t.ex. med treterminssystem så att studietiden kan varieras mer utifrån individens behov,
  • studier på deltid kan kombineras med sjukskrivning på deltid,
  • skyddsbestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst anpassas till ett flexibelt användande av studiemedlen samt att
  • vissa åldersgränser för studerande anpassas till livslångt lärande.

12.1.2. Effekter

Den ekonomiska och sociala situationen under den samlade studietiden skulle förbättras för alla studerande om regelverken kring trygghetssystemen kunde anpassas bättre utifrån nu nämnda behov. Ett bättre utbyggt informationsnät och en mer enhetlig tillämpning av reglerna skulle ge ökad trygghet och rättssäkerhet för studerande och skapa förutsättningar för mer effektiva studier. Studerande skulle vidare våga använda systemen, t.ex. bostadsbidraget, på det sätt som är avsett med dem. System med preliminära bidrag som stäms av i efterhand kan få bekymmersamma effekter för studerande som ofta har en ojämn ekonomi. Kunskapen om de samlade sociala och ekonomiska villkoren för alla studerande skulle behöva samlas i ett gemensamt forum. Avgränsningen mellan studerande som finansierar sina studier på olika sätt behöver förtydligas. Den statistiska informationen över olika studerandegrupper är också bristfällig och behöver förbättras i vissa avseenden. Ett förbättrat och tydligare uppgiftslämnande skulle effektivt bidra till att öka kunskaperna om studerandes beteenden och villkor. Detta skulle öka förutsebarheten och möjligheten för de som studerar eller vill studera att kunna planera sin studietid. Om bidragsdelen i studiemedlen beskattas – under förutsättning att beloppen justeras i enlighet härmed och bidraget betraktas som inkomst vid beräkning av andra förmåner – skulle studerande få tillgång till försäkringssystem som bygger på inkomstbortfallsprincipen. Detta skulle framför allt gynna de studerande som ännu inte har fått den fasta förankring i arbetslivet som kvalificerar dem till trygghetssystemen. Även om försäkringssystemen i de flesta fall

inte behöver utnyttjas under studietiden ger vetskapen om att omfattas av dem en ökad säkerhet. Den ekonomiska situationen skulle också förbättras för alla studerande med studiemedel med ett mer värdesäkert studiemedelsbelopp. Möjligheten att klara studieuppehållen, framför allt under sommarmånaderna, skulle öka med en än mer flexibel undervisning eller ett treterminssystem. Det är även viktigt att tillämpningen av socialbidrag inte likriktas för personer som studerar, utan att det sker en individuell behovsprövning i varje enskilt fall. Studier i mer begränsad omfattning kan vara den bästa chansen att komma tillbaka för en person som blivit sjuk. De positiva effekterna för både samhället och enskilde är uppenbara om förutsättningarna att kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på deltid ökar. I dag måste studiestöd uppbäras kontinuerligt för att ge skydd i samband med beräkning av sjukpenninggrundad inkomst. Om reglerna kan anpassas till ett flexibelt bruk av studiemedlen kan skyddet för studerande i samband med sjukdom förbättras. Om åldersgränserna i studiemedelssystemet och bostadsbidraget kan göras mer generösa skulle möjligheten till livslångt lärande förbättras. Sammantaget skulle studierna kunna bli tryggare ur både ekonomisk och social synvinkel och det livslånga lärandet skulle underlättas om nämnda behov kan tillgodoses.

Flertalet av förbättringar t.ex. bättre information, vägledning och enhetlig rättstillämpning, bör kunna genomföras inom anvisade kostnadsramar. Andra behov, som t.ex. att värdesäkra studiemedlen, kan inte ske utan ytterligare resurser.

12.2. Förbättringar för studerande med barn

12.2.1. Behov

Utredningen har fört fram behovet av att

  • förändra samspelet mellan studiemedelssystemet och bostadsbidraget på så sätt att studiebidraget inte skall ingå i den inkomst som utgör underlag för bostadsbidrag,
  • vårdbidraget undantas vid beräkning av studiemedel,
  • studiebidraget inte beaktas vid beräkning av återbetalningen av underhållsstödet,
  • alla studerande med barn ges möjlighet att utnyttja tilläggslån i studiemedelssystemet,
  • nivåerna i föräldraförsäkringen förbättras för studerande samt att
  • förutsättningarna förbättras för studerande att tillfälligt vårda sjukt barn.

12.2.2. Effekter

Genom att ändra inkomstbegreppen dvs. vilka förmåner som beaktas vid bestämmande av ett annat stöd, ökar förutsättningarna för att speciella behov på grund av t.ex. barn eller eget funktionshinder, kan tillgodoses inom de system som är avsedda att skydda behovet. Dagens gränsdragning mellan studiemedelssystemet – som endast ser till den studerandes egna behov – och andra trygghetssystem – som bl.a. beaktar familjesituationen – skulle då löpa smidigare. En tydlig åtskillnad mellan studiemedelssystemet och andra förmånssystem skulle därför upplevas som mer rättvis av studerande, i synnerhet för dem som redan har barn, och öka deras ekonomiska bärkraft. Att inte beakta studiebidraget vid beräkningen av bostadsbidraget skulle kunna gynna både studerande med barn, särskilt ensamstående, och vissa andra studerandegrupper. Förutsättningarna skulle förbättras för personer att våga kombinera studier med barn. Att skattebelägga studiemedelssystemet kan vara ett alternativ. Rättvisan ökar om alla studerande med studiemedel är kvalificerade till trygghetssystemen. Åtgärder som att förbättra nivåerna i föräldraförsäkringen och ge alla studerande med barn tillgång till tilläggslån i studiemedelssystemet skulle underlätta det livslånga lärandet och stimulera unga studerande att förena studier med föräldraskap. Detta skulle också kunna bidra till en mer jämställd tillvaro mellan män och kvinnor som studerar. Likaså skulle situationen förbättras för en studerande förälder om han eller hon kunde överlåta rätten till ersättning vid tillfällig vård av barn till annan eller att möjlighet till avskrivning av studielånet införs. Även beträffande underhållsstödet skulle åtgärder kunna vidtas för att underlätta situationen för studerande som är återbetalningsskyldiga.

Utredningen har i det föregående dels lämnat förslag till ett förändrat samspel mellan bostadsbidraget och studiemedelssystemet, dels hur förslaget skall kunna finansieras. Även beträffande eventuella förändringar i tilläggslånet inom studiemedelssystemet har finansieringsförslag lämnats i enlighet med direktiven. Utred-

ningens uppslag beträffande nivåerna i föräldraförsäkringen fordrar dock ytterligare analyser som inte ryms inom utredningens uppdrag.

13. Författningskommentar

Som framgått av kapitel 7 föreslås att bidragsdelen i studiemedlet inte skall ingå i den inkomst som utgör underlag för beräkning av bostadsbidrag. Förslaget medför vissa ändringar i lag. I och med att de ändrade bestämmelserna i lagen om bostadsbidrag träder i kraft upphävs lag (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag.

13.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

4 §

Paragrafen anger vad som, utöver vad som följer av 4a – 5a §§, ingår i bidragsgrundande inkomst. I andra stycket har gjorts den ändringen att studiemedel i form av studiebidrag inte skall räknas med när bidragsgrundande inkomst fastställs. Det innebär att ingen del av studiemedelsbeloppet skall beaktas vid beräkning av bostadsbidraget.

Bostadsbidrag betalas ut med ett preliminärt belopp. Slutligt bostadsbidrag fastställs efter den tidpunkt då taxering skett för bidragsåret. För preliminärt bostadsbidrag, som beräknats och betalats ut innan den nya bestämmelsen trätt i kraft, skall slutligt bostadsbidrag bestämmas enligt äldre bestämmelser.

13.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg för pensionärer m.fl.

Av paragrafen framgår vilka inkomster som skall medräknas vid fastställande av den bidragsgrundande inkomsten. Ändringen innebär att studiemedel i form av bidrag, på liknande sätt som föreslås i lagen om bostadsbidrag, inte skall läggas till den bidragsgrundande inkomsten vid beräkning av bostadstillägg för pensionärer m.fl.

Särskilt yttrande

Av Annelie Westman, Siv Tillander och Anneli Josefsson

15 §

Som ett särskilt uppdrag skall Studiesociala utredningen föreslå hur det nya studiestödssystemet bör samspela med bostadsbidraget på lång sikt. Utredarens förslag till lösning innebär att bidragsdelen i studiemedlet inte skall ingå i den inkomst som utgör underlag för bostadsbidraget. Förslaget tar sikte på att studiebidraget är obeskattat och därför inte skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag.

Vi har en uppfattning som avviker från utredarens i denna fråga. Vi förordar att hela bidragsdelen i studiemedlet skall inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidraget. Utredarens förslag innebär att det obeskattade rekryteringsbidraget skall ingå i den bostadsbidragsgrundande inkomsten, till skillnad från det obeskattade studiebidraget. En sådan lösning anser vi inte kan tillskrivas en långsiktigt bärande princip baserad på inkomstbegreppet inom bostadsbidragssystemet.

Vår ståndpunkt, att studiebidraget precis som rekryteringsbidraget skall inkluderas vid beräkning av bostadsbidrag, baseras i huvudsak på att studiebidraget tillför hushållet ekonomisk bärkraft och att det, tillsammans med eventuella studiemedel i form av lån, är avsett att täcka levnadskostnaderna för den studerande. Att räkna in studiebidraget i den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag ger en rättvisande bild av den samlade ekonomiska bärkraften för studerande. Att inte inkludera studiebidraget vid beräkning av bostadsbidraget ger studerande med studiebidrag en ekonomisk fördel i förhållande till personer med motsvarande inkomster förvärvade på annat sätt.

Utredarens förslag innebär enligt vår mening en förbättring enbart för studerande som får både studie- och bostadsbidrag, medan den ekonomiska situationen för de som endast uppbär antingen bostadsbidrag eller studiebidrag förblir oförändrad. En

sådan åtskillnad är inte påkallad eftersom den ekonomiska situationen för studerande med både studie- och bostadsbidrag inte är sämre i förhållande till andra grupper. Socialdepartementets rapport Analys av bostadsbidrag, som utredaren tagit del av, visar att det finns stora skillnader mellan studerande och icke studerande ungdomar utan barn som uppbär bostadsbidrag. Den ekonomiska situationen för de icke studerande ungdomarna utan barn är klart sämre och de uppbär oftast socialbidrag. Dessa omständigheter talar för att förslaget inte är motiverat.

Utredaren föreslår vidare att kostnaderna för förslaget skall finansieras genom att utgifterna på de ramade anslagen för rekryteringsbidraget och det prioriterade bidraget inom studiemedelssystemet skall minskas, till exempel genom minskade volymer. Dessa ramade anslag utnyttjas inte i sin helhet i dagsläget. Vi vill därför understryka att det är de faktiska utgifterna, och inte endast anslagsramarna, som skall minskas med den statsfinansiella kostnaden för utredarens förslag.

Referenser

Nedan redovisas rapporter m.m. som Studiesociala utredningen har tagit del av. Förteckningen upptar inte riksdagstryck, SOU eller myndigheters årsredovisningar eller annan officiell statistik.

Andréasson Ulf och Knobblock Ehn Inger: Livet som doktorand –

En rapport om forskarstuderandes livssituation. ST och TCO 2003 Boman, Anita m.fl.: Om bemötande av människor med funktions-

hinder. Ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande. Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS) 2003 Brandell, Lars: Studenterna i Sverige. Om livet och tillvaron som stu-

dent vid sekelskiftet 2000. Slutrapport från Högskoleverkets projekt Studenterna i Sverige (StudS). Högskoleverkets rapportserie 2001:26R. (Projektet har dessutom publicerat nio olika arbetsrapporter) Brandell, Lars & Gillström, Per: Studenternas bostadssituation och

ekonomiska förhållanden våren 2002. Högskoleverket 2002 Centrala studiestödsnämnden: Den första terminen med det nya stu-

diestödet. CSN rapport 2002:1 Centrala studiestödsnämnden: Vuxenstudier med studiestöd i hög-

skolan. En utvärdering av statligt studiestöd till högskolestuderande äldre än 29 år. CSN rapport 1998:1 FöreningsSparbanken: Fickekonomen 2003 FöreningsSparbanken: Ungdomsekonomen 2003 Gustavsson Elisabeth & Åkervik Reneman Cecilia: Högskolan, en

skola för alla? Intervjuer med sex kvinnliga studenter från arbetarklassen. Institutionen för samhällsvetenskap med ekonomi, Kalmar högskola Holmlid, Ann: För en öppen högskola. Om förutsättningar för stu-

denter med psykiska och neuropsykiska funktionsnedsättningar. Stockholm universitet 2002

Högskoleverket: Doktorandhandboken.

www.doktorandhandboken.nu Högskoleverket: Studentspegeln 2002 Högskoleverket: Doktorandspegeln 2003 Kommunalarbetareförbundet: Glimtar av flexibelt lärande Kommunalarbetareförbundet: Högskolestudier för Kommunals

medlemmar Mann, Jessica & Morild, Karin: Att studera med barn. TCO 2002 Nilsson, Åsa & Boman, Tomas: Funktionshindrades upplevelse av

att studera vid universitet och högskola. Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS) Riksdagens utbildningsutskott: PM 2002-05-23 Om studenthälso-

vården Riksförsäkringsverket: När har vi råd att skaffa barn? RFV analyse-

rar 2001:8 Riksförsäkringsverket: När har vi råd att skaffa fler barn? RFV

analyserar 2003:8 Riksförsäkringsverket: Socialförsäkringsboken. Idé och verklighet i

handikappolitiken. RFV 2002 SACO Studentråd: Diskussionsunderlag – ett nytt socialförsäkrings-

system. SACO 2002 SACO Studentråd: Flexibelt terminssystem. Sammanställning av

enkätundersökning genomförd under hösten 2002. SACO 2002 SACO Studentråd: Rättighetskatalogen. SACO 2002 SACO Studentråd: Visionsprogram. Vad tycker SACO Studentråd

2002–2005? SACO 2002 Skolverket: Kunskapslyftet och den gymnasiala vuxenutbildningen.

Skolverket 2001 Skolverket: Det livslånga och livsvida lärandet. Skolverket 2000 Socialdepartementet: Barnafödande i fokus. Från befolkningspolitik

till ett barnvänligt samhälle. Ds 2001:57 Socialdepartementet: Analys av bostadsbidrag. Rapport 2003-04-02 Statistiska centralbyrån: Hur många barn får jag när jag blir stor?

Barnafödande ur ett livsperspektiv. Demografiska rapporter 2002:5 Statistiska centralbyrån: Barn och deras familjer 2001. Demogra-

fiska rapporter 2003:1 Statskontoret: Kommunernas ansvar för vuxnas lärande. Vad bör

staten göra? Rapport 2003:10 Sundgren, Eva: Studerande förälder – Hur har du det? En undersök-

ning av hur studenter med barn upplever sin situation. Karolinska institutet höstterminen 2002

Sveriges Förenade Studentkårer: Ett år med det nya studiemedels-

systemet. SFS 2002 Sveriges Förenade Studentkårer: Kompetenslinjen – ett förslag till ett

moderniserat socialförsäkringssystem. SFS 2001 Sveriges Förenade Studentkårer: SFS bostadsrapport hösten 2002 Sveriges Förenade Studentkårer: Juridisk hjälpreda för doktorander.

SFS 2002 Sveriges universitets- och högskoleförbund: För och nackdelar med

ett utökat studieår. SUHF 2003 Uppsala studentkår: Barnfällan – om föräldrar som studerar vid

högskolan. 2002 Vaez, Marjan & Lafalmme, Lucie: Universitetsstudenters hälsa och

livsvillkor. En undersökning bland förstaårsstudenter vid Linköpings universitet. Karolinska institutet 2003 Zetterberg, Pär: Utbildning straffbart! En rapport om studenten i

trygghetssverige. Rapport från Uppsala studentkår, Umeå studentkår, Stockholms universitets studentkår och SACO Studentråd. 2001 Åkerlund, Maj-Lis & Klingensjö, Leif: Studerande och socialbidrag.

Svenska Kommunförbundet 2000.

Kommittédirektiv

Studiesocial utredning Dir. 2002:120

Beslut vid regeringssammanträde den 19 september 2002.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare utses för att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll. Utredaren skall, mot bakgrund av de studerandes skiftande sociala situation, kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem som socialförsäkringssystemet inklusive bostadsbidragssystemet samt det ekonomiska biståndet enligt socialtjänstlagen och arbetslöshetsförsäkringen.

Grundstrukturen i de befintliga förmånssystemen skall ligga fast. Till de grundläggande principerna hör bl.a. inkomstbortfallsprincipen. Den särskilda utredaren skall analysera om gränsdragningen mellan studiestödssystemet å en sidan och socialförsäkringssystemet inklusive bostadsbidragssystemet och det ekonomiska biståndet å andra sidan behöver förtydligas. Om utredaren finner alternativa möjligheter att förtydliga gränserna mellan systemen skall sådana möjligheter och konsekvenserna av dem redovisas.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen skall utredaren endast kartlägga hur arbetslöshetsförsäkringen samspelar med studiestödssystemet.

Som ett särskilt uppdrag skall den särskilda utredaren föreslå hur det nya studiestödssystemet bör samspela med bostadsbidraget på lång sikt, i enlighet med riksdagens tillkännagivande (BoU 2000/01:BoU12). I de fall utredarens förslag innebär att författningar behöver ändras, skall utredaren lämna förslag till sådana ändringar.

Uppdraget skall vara avslutat senast den 31 december 2003.

Bakgrund

Utbildningsväsendets expansion

Regeringen har i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) behandlat åtgärder som syftar till att främja en breddad rekrytering till högskolan. I propositionen framhålls bl.a. betydelsen av att rekrytera nya grupper av studerande till högskolan och på så sätt uppnå en från social och etnisk utgångspunkt jämnare rekrytering. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen.

Den kraftiga utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen under senare år har bidragit till att fler studenter har fått tillträde till högre utbildning. Utbyggnaden av högskolan innebär att resurser motsvarande ca 100 000 högskoleplatser har tillförts mellan åren 1997 och 2003.

Under 1990-talet ökade antalet studenter i högskolan med ca 80 procent. Det s.k. kunskapslyftet som pågått sedan år 1997 har också bidragit till både fler och nya grupper av studerande inom vuxenutbildningen. Samtidigt har studerandegruppens sammansättning förändrats och breddats med avseende på ålder, geografisk, kulturell och social bakgrund. Detta har inneburit en ökad mångfald.

Eftersom studerandegruppen är mycket heterogen har de studerande olika behov när det gäller bostad, barnomsorg, trygghet under sjukdom, etc. beroende på vilken livssituation de befinner sig i.

År 2001 var mer än 330 000 personer registrerade som studerande på högskolenivå. Nära 60 procent av alla studerande på högskolenivå var kvinnor. Kvinnor dominerade i de högre åldersgrupperna. Antalet studerande var störst i åldersgruppen 21–24 år. Drygt 50 procent av de studerande var över 25 år.

Omkring 20 procent av de studerande hade barn vilket är en ökning jämfört med åren 1998 och 1999 då endast 15 procent hade barn.

Insatserna för ett livslångt lärande har resulterat i att studerandegruppen har breddats och nu består av såväl unga som äldre studerande.

År 2001 var drygt 247 000 personer registrerade i vuxenutbildningen. Mer än 65 procent av alla vuxenstuderande var kvinnor. Drygt 75 procent av de vuxenstuderande var över 25 år.

Bostadsbidraget

Bostadsbidraget i sin nuvarande form är främst riktat till barnfamiljer. Det kan också ges till personer mellan 18 och 29 år utan barn, oavsett om hushållet består av en ensamstående eller två samboende vuxna. För studerande med studiemedel gäller att bidragsdelen i studiemedlen ligger till grund för inkomstprövningen för bostadsbidrag. Av de ungdomshushåll som uppbär bostadsbidrag är ca tre fjärdedelar studerande med studiemedel.

Bidragshöjningen i det nya studiemedelssystemet kan medföra att vissa studerandehushåll kan få ett lägre bostadsbidrag. För att förhindra att det reformerade studiestödssystemet skulle leda till minskade bostadsbidrag tog riksdagen initiativ till införandet av en tillfällig lag, lagen (2001:525) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag för år 2001. Den tillfälliga lagen innebar att endast 80 procent av bidragsdelen i studiemedlen ingick i den bidragsgrundande inkomsten. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2001. För år 2002 beslutades en ny lag med samma innehåll (SFS 2001:1111). Denna lag infördes i avvaktan på en långsiktig lösning.

Sjuk- och föräldraförsäkringen

Sjuk- och föräldraförsäkringen bygger på inkomstbortfallsprincipen, vilken är en av grundbultarna i socialförsäkringen. Principen innebär att ersättningen är kopplad till den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som personen har. För föräldrar som har låg inkomst eller ingen inkomst alls betalas dock föräldrapenning ut enligt en grundnivå.

SGI är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete.

Om den försäkrade inte längre har någon inkomst av arbete skall han eller hon som regel inte längre omfattas av sjukpenningförsäkringen. Sjukpenningskyddet kvarstår emellertid i vissa situationer som har bedömts vara skyddsvärda.

Till de grupper som omfattas av sådana s.k. SGI-skyddade tider hör bl.a. de som bedriver studier för vilka de uppbär studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Under SGI-skyddade tider får den sjukpenninggrundande inkomsten anpassas efter löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde. Reglerna om SGI-skyddade tider utgör således ett avsteg från huvudregeln och innebär att

en försäkrad får behålla sin SGI även om han eller hon inte längre förvärvsarbetar.

Föräldrapenningen omfattar totalt 480 dagar. Av dessa dagar betalas 390 dagar ut enligt förälderns SGI, dock lägst enligt grundnivån. Grundnivån höjdes från 60 kronor per dag till 120 kronor per dag år 2002. De ytterligare 90 dagarna inom föräldrapenningen betalas som tidigare ut med 60 kronor per dag, lika för alla. Syftet med den höjda grundnivån är att förbättra för de föräldrar, exempelvis studerande, som saknar inkomst, har låg inkomst eller inte uppfyller kvalifikationsvillkoret inom föräldrapenningen. Regeringen har aviserat ytterligare höjningar av grundnivån till 150 kronor per dag år 2003 och till 180 kronor per dag år 2004, om det statsfinansiella läget så medger.

För studerande som har studiestöd gäller även särskilda regler inom studiestödssystemets ram i samband med sjukdom. Reglerna finns i studiestödslagen (1999:1395) och i studiestödsförordningen (2000:655). Bestämmelserna innebär att den studerande kan få behålla studiestödet under den tid han eller hon på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva studier. En förutsättning är att sjukanmälan görs till och godkänns av försäkringskassan. Om sjukperioden varar längre tid än 30 dagar kan studieskulden för perioden avskrivas i efterhand.

Arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring vid arbetslöshet och omställning från ett arbete till ett annat. Den består av en inkomstrelaterad ersättning som baseras på tidigare arbetsinkomst och ett grundbelopp som dels lämnas efter arbete i viss omfattning, dels efter avslutade studier. För båda ersättningsformerna är ett grundvillkor för ersättning bl.a. att sökanden är oförhindrad att arbeta och aktivt söker arbete. Arbetslöshetsersättning träder således inte in enbart på grund av att studier inte bedrivs under sommaren eller att studiestöd inte lämnas under ferierna. Det finns dock en generell regel i arbetslöshetsförsäkringen vid tillfälligt avbrott i arbetslösheten. En arbetslös som studerar en tid kan få arbetslöshetsersättning om han eller hon befinner sig i s.k. omställning, dvs. tidigare har beviljats arbetslöshetsersättning och inom ett år, från det att han eller hon senast uppbar ersättning, åter blir arbetslös.

Den 1 januari 1998 gjordes en ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen som innebar att heltidsutbildningen skall vara avslutad för att arbetslöshetskassan skall bortse från studietiden vid prövning av rätt till arbetslöshetsersättning. Aktivitetsstöd lämnas med 183 kronor till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program utan att vara berättigad till arbetslöshetsersättning. Fr.o.m. den 1 juli 1998 gäller att aktivitetsstöd till ett högre belopp lämnas i sådant program under ferieuppehåll i studierna. Förutsättningar för aktivitetsstöd till sådant högre belopp är bl.a. att personen skulle ha varit berättigad till högre arbetslöshetsersättning än 183 kronor per dag enligt de tidigare reglerna för arbetslöshetsersättning.

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt socialtjänstlagen (2001:453) bland annat rätt till ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Biståndet skall motsvara en skälig levnadsnivå.

Det innebär att biståndet utgör ett yttersta skyddsnät när inga andra försörjningsmöjligheter finns. Det innebär också att människor som akut är utan pengar kan få hjälp i en nödsituation. Men den enskilde måste först utnyttja alla andra vägar som normalt står honom eller henne till buds. Den som kan arbeta är till exempel skyldig att söka arbete. Det finns också en skyldighet att delta i verksamheter som anordnas för arbetslösa. Personer som gjort vad de kan för att klara sin försörjning på egen hand, men ändå saknar inkomster eller andra medel motsvarande en skälig levnadsnivå, har som regel rätt till ekonomiskt bistånd.

När det gäller vuxna studerande anses de normalt sett få sina behov tillgodosedda genom stödformer som finns inom studiemedelssystemet och vuxenstudiestödet. Men det är ytterst förhållandena i den enskilda livssituationen som avgör om en person som studerar har rätt till ekonomiskt bistånd. Nivån på biståndet bestäms utifrån reglerna om försörjningsstöd och riksnorm. Finns särskilda skäl kan socialtjänsten beräkna kostnaderna till en lägre nivå än riksnormen.

Fr.o.m. år 1998 infördes en ny möjlighet för socialtjänsten att ställa vissa krav på yngre personer som får försörjningsstöd.

Bestämmelsen tar i första hand sikte på personer under 25 år som inte fått fäste på arbetsmarknaden eller kommit in på någon reguljär utbildning och inte heller har kunnat beredas deltagande i något lämpligt arbetsmarknadspolitisk program. Bakgrunden till förändringen var regeringens bedömning att det är särskilt olyckligt om unga människor riskerar att börja sina yrkesliv med ekonomiskt bistånd. Förändringen innebär att socialnämnden kan begära att den som får bistånd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om han eller hon inte har kunnat beredas deltagande i något lämpligt arbetsmarknadspolitisk program. Bestämmelsen omfattar även studerande med tillgång till finansiering i särskild ordning, men som för en viss tid under studieuppehåll behöver ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning.

Sedan 1993 har kommunerna möjlighet att betala ut introduktionsersättning till skyddsbehövande och andra som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet och som deltar i ett introduktionsprogram. Kommunerna fastställer själva introduktionsersättningens utformning och storlek.

Det nya studiestödssystemet

Den 1 juli 2001 trädde den nya studiestödslagen och därmed det nya studiestödssystemet i kraft. Förändringarna innebar bl.a. att bidragsdelen i studiemedlen höjdes med närmare 500 kronor per månad och att lånedelen minskade i motsvarande mån. För vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå infördes en möjlighet till en högre bidragsnivå. Vidare möjliggjordes för vissa studerande att få ett tilläggslån med ca 1 600 kronor per månad. Reformen innebar även att den övre åldersgränsen för att vara berättigad till studiemedel höjdes från 45 till 50 år.

Systemet bygger på en veckoberäkning med en längsta tid som studiemedel kan lämnas på respektive utbildningsnivå. På eftergymnasial nivå kan studiemedel normalt lämnas i högst 240 veckor. Möjligheten att komplettera studiemedlen med sidoinkomster utan reducering av studiestödet har ökat betydligt. Genom studiestödsreformen har de studerande dessutom infogats i det allmänna pensionssystemet genom att studiebidraget är pensionsgrundande.

Återbetalningssystemet har stramats åt, men har trygghetsregler som kan nyttjas för att begränsa återbetalningen. Trygghetsreg-

lerna ger låntagaren rätt att få nedsättning av årsbeloppet på ett sätt som tar hänsyn till låntagarens betalningsförmåga.

Studiemedelssystemet är generellt till sin karaktär. Alla som omfattas av systemet har i princip rätt till lika stort studiestöd under studietiden oavsett ålder, familjesituation och bostadsort. En grundläggande princip i studiestödssystemet är att speciella behov föranledda av t.ex. bostadskostnader, barn, särskilda kostnader på grund av handikapp etc. skall tillgodoses inom ramen för andra förmånssystem.

Riksdagen har nyligen antagit en lag (2002:624) om rekryteringsbidrag till vissa vuxenstuderande (prop. 2001/02:161, bet. UbU 2001/02:15, rskr. 2001/02:312). Avsikten är att rekryteringsbidraget skall komplettera studiestödssystemet och användas inom ramen för kommunernas uppsökande verksamhet, för att stimulera vuxna som är eller riskerar att bli arbetslösa eller som har något funktionshinder till studier på grundskole- och gymnasienivå.

Det studiesociala området i övrigt

Vissa andra viktiga förändringar har gjorts på det studiesociala området utöver införandet av ett nytt studiestödssystem.

Studentinflytandet har ökat genom de förändringar som infördes i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100) efter förslag i regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (prop. 1999/2000:28). Bestämmelserna markerar att studenterna skall ges möjlighet till det inflytande som behövs för att på ett effektivt sätt kunna delta i och påverka verksamheten i högskolan.

Personskadeskyddet för studerande vid statliga universitet och högskolor har förbättrats genom ändringar i högskoleförordningen och i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet med anledning av propositionen Personskadeskydd för studenter (prop. 1999/2000:5). Sedan den 1 juli 2000 gäller således en försäkring i Sverige som ger högskolestudenter ett personskadeskydd motsvarande det som arbetstagare har.

Regeringen har i propositionen Likabehandling av studenter i högskolan (prop. 2001/02:27) föreslagit en ny lag om likabehandling av studenter i högskolan. Den skall ha till ändamål att på högskoleområdet främja lika rättigheter för studenter och sökande och motverka diskriminering på grund av studenters könstillhörighet,

etniska tillhörighet, sexuella läggning eller funktionshinder. Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen (bet. 2001/02:UbU:5, rskr. 2001/02:101).

Pågående utredningsarbete som anknyter till de studerandes ekonomiska och sociala situation

Regeringen har beslutat om direktiv (dir. 2001:104 och dir. 2002:118) till en utredning som skall analysera samt föreslå ändringar i reglerna om skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst. Även den särskilda beräkningsgrunden för föräldrapenning skall ingå i utredningen. Utredaren skall föreslå grundläggande principer för rätten att behålla en sjukpenninggrundande inkomst under tid då förvärvsarbete inte utförs.

Vidare har regeringen beslutat om direktiv (dir. 2002:47) till en översyn av studiehjälpen. Utredaren skall se över studiehjälpssystemet, dvs. studiestödet för studerande under 20 år i gymnasieskolan och annan motsvarande utbildning. Utredaren skall bl.a. klargöra studiehjälpens syfte, dess roll i relation till olika ekonomiska stödformer på det familjepolitiska området och dess grad av måluppfyllelse.

Behovet av en översyn

Studenters behov av ekonomiskt stöd under studietiden är mycket skiftande. Studiestödssystemet är tänkt att fungera tillsammans med övriga trygghetssystem, där de olika systemen dock har sina speciella roller i samhället. Studerande med försörjningsbörda har således möjlighet till kompletterande ekonomiskt tillskott, främst i form av barnbidrag och bostadsbidrag. Det har emellertid framförts kritik mot den nuvarande ordningen. Bland annat har vissa kvalifikationsvillkor som finns inom sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkringen samt vissa andra kriterier som gäller för t.ex. ekonomiskt bistånd och bostadsbidrag kritiserats. Det behövs därför en samlad granskning av hur de olika förmånssystem som studerande kan beröras av under studietiden, inklusive studieuppehåll, samspelar. Gränssnitten behöver kartläggas.

För studerande som blir sjuka eller får barn under studietiden kan den ekonomiska situationen förändras beroende på att vissa

trygghetssystem, såsom sjuk- och föräldraförsäkringen, är inkomstrelaterade. Således kan studerande som blir sjuka eller väljer att bilda familj under studietiden hamna i en ekonomisk situation som försvårar fortsatta studier.

För personer som varvar arbete med studier kan såväl möjligheterna att uppbära arbetslöshetsersättning som ersättningsnivåer komma att påverkas, vilket i sin tur kan påverka den enskildes vilja och möjlighet att studera. Samtidigt är det en bärande princip i arbetslöshetsförsäkringen att rätt till ersättning förutsätter en varaktig anknytning till arbetsmarknaden och att personen aktivt söker ett nytt arbete.

Studiestöd lämnas endast under studietid. Under ett år har de studerande normalt en period då de själva måste svara för sin ekonomiska försörjning eftersom studierna ofta är organiserade med ett längre uppehåll under sommarmånaderna. Eftersom studerandegruppens ekonomiska behov och förutsättningar varierar under studieperioden, inklusive studieuppehåll, bör dessa frågor belysas. När det gäller möjligheterna att uppbära arbetslöshetsersättning vid studieuppehåll är det viktigt att erinra om arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring från ett arbete till ett annat.

Det reformerade studiestödet kan ge konsekvenser för vissa studerandehushåll som uppbär bostadsbidrag, eftersom studiebidraget ingår i den bostadsbidragsgrundande inkomsten. För att ändringarna i studiestödssystemet inte skulle leda till minskade bostadsbidrag tog riksdagen initiativ till införandet av en tillfällig lag, lagen (2001:525) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag för år 2001. Den tillfälliga lagen innebar att endast 80 procent av bidragsdelen i studiemedlen ingick i den bidragsgrundande inkomsten. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2001. För år 2002 beslutades en ny lag med samma innehåll (SFS 2001:1111). Denna lag infördes i avvaktan på en långsiktig lösning.

Ytterligare analyser om bostadsbidragets roll och alternativa utvägar i syfte att nå en långsiktig lösning behöver därför göras.

Uppdraget

Utredaren skall göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll. Utredaren skall,

mot bakgrund av de studerandes skiftande sociala situation, kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem som socialförsäkringssystemet inklusive bostadsbidragssystemet samt det ekonomiska biståndet enligt socialtjänstlagen och arbetslöshetsförsäkringen.

Utredningen skall omfatta studerande i högskoleutbildning, annan eftergymnasial utbildning inklusive kvalificerad yrkesutbildning (KY) samt vuxenutbildning.

Det skall ingå i analysen att beskriva i vilka avseenden den ekonomiska situationen för studerande liknar respektive skiljer sig från den ekonomiska situationen för övriga grupper i samhället. Utredaren skall lämna underlag till regeringens fortsatta överväganden om behovet av att anpassa systemen till olika studerandegruppers behov. Motiv för och konsekvenser av olika alternativ skall redovisas.

De befintliga systemens grundstruktur skall ligga fast. Till de grundläggande principerna hör bl.a. inkomstbortfallsprincipen. Den särskilda utredaren skall analysera om gränsdragningen mellan studiestödssystemet och å ena sidan socialförsäkringssystemet inklusive bostadsbidragssystemet och det ekonomiska biståndet å andra sidan behöver förtydligas. Om utredaren finner alternativa möjligheter att förtydliga gränserna mellan systemen skall sådana möjligheter och konsekvenserna av dem redovisas för såväl staten som kommunerna.

Utgångspunkten för uppdraget skall vara att underlätta livslångt lärande och att studiestödssystemet och övriga förmånssystem skall fungera väl tillsammans. Det är även viktigt att systemen bidrar till jämställdhet mellan kvinnor och män samt främjar barnafödandet.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen skall utredaren endast kartlägga hur arbetslöshetsförsäkringen samspelar med studiestödssystemet.

Som ett särskilt uppdrag skall den särskilda utredaren föreslå hur det nya studiestödssystemet bör samverka med bostadsbidraget på lång sikt, i enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2000/01:BoU12). I de fall utredarens förslag innebär att författningar behöver ändras, skall utredaren lämna förslag till sådana ändringar.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall samråda med utredningen om skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst (dir. 2001:104 och dir. 2002:118) och med utredningen om översyn av studiehjälpen (dir. 2002:47).

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2003.

(Socialdepartementet)

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Studiesociala utredningen (S 2002:13)

Dir. 2003:13

Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2003.

Analys av förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande

Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 september 2002 tillkallade statsrådet Thalén en särskild utredare med uppdrag att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden, inklusive studieuppehåll (dir. 2002:120). Utredaren skall enligt direktiven redovisa uppdraget senast den 31 december 2003.

Regeringen ger utredaren i uppdrag att även analysera förutsättningarna för att införa ett barntillägg till studerande. Syftet med analysen skall vara att undersöka vilka möjligheter det finns att på ett effektivt sätt underlätta den ekonomiska situationen för studerande med barn. Utredaren skall särskilt analysera hur ett eventuellt barntillägg kan påverka samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem samt vilka ekonomiska och andra konsekvenser det kan få för den enskilde studerande. I den mån utredaren finner att förutsättningar finns för att införa ett barntillägg till studerande, skall kostnaden för detta beräknas och förslag till finansiering lämnas.

(Socialdepartementet)

Enkät till studerande

Studiesociala utredningen har genomfört en enkätundersökning för att belysa den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika studienivåer. Undersökningen gjordes i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Enkäten skickades till 2 026 utvalda personer som studerat någon gång under 2002. Urvalsprocessen var ett stratifierat urval, dvs. urvalspersonerna valdes slumpmässigt ur 24 i förväg bestämda grupper (s.k. strata). Svarsfrekvensen blev 68,6 procent, vilket bedöms som ganska högt vid denna typ av undersökning. Elva procent av de tillfrågade har uppgett att de inte studerade under 2002. Dessa har inte beaktats i den fortsatta analysen.

Frågeformuläret biläggs.

A. Sjukpenning

Drygt en fjärdedel av de svarande har tvingats avstå från studier på grund av sjukdom vid något tillfälle under 2002. Det rör sig i allmänhet om ganska korta sjukperioder, mer än tre fjärdedelar av dem som uppgett att de varit sjuka svarar att den längsta sjukperioden varade mellan 1–7 dagar.

Utredningen konstaterar att närmare tre fjärdedelar av de sjuka studerande inte har anmält sin sjukdom till försäkringskassan. Kvinnor sjukanmäler sig något mer än vad männen gör. Studerande med barn sjukanmäler sig mer än studerande utan barn. Nästan två tredjedelar av gruppen med barn har sjukanmält sig vid sjukdom medan 90 procent av gruppen utan barn har avstått. Av dem som anmält sig har så gott som alla fått sjukpenning eller fortsatt rätt till studiemedel.

B. Arbetslöshetsförsäkring

Drygt hälften av de svarande är medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Av dessa har 13 procent beviljats ersättning löpande under året, 17 procent har beviljats ersättning i samband med ferier och två procent sökt men fått avslag på sin ansökan. Av dem som svarade på enkäten studerade drygt 40 procent endast under en del av året, vilket kan förklara att vissa fått löpande ersättning.

C. Bostadsbidrag

Mindre än en femtedel av de studerande i enkäten har sökt bostadsbidrag. Fjorton procent har sökt och blivit beviljade bidrag och två procent har sökt men fått avslag. Svarsfördelningen visas i diagrammet nedan.

Diagram 1. Har du sökt bostadsbidrag?

58%

17%

9%

14%

2%

Nej, ej berättigad

Nej, dåligt insatt

Nej, skulle fått om jag sökt

Ja, beviljad

Ja, fått avslag

De flesta studerande klarar sig utan bostadsbidrag och merparten tror inte heller att de skulle vara berättigade till bidrag. Som framgår av diagrammet kan det dock finnas andra skäl till att man avstår

från att söka bostadsbidrag. Sjutton procent uppger att de är för dåligt insatta i hur regelverket fungerar. Detta är särskilt vanligt bland yngre personer; inom urvalskategorin under 24 år uppger en fjärdedel att de är för dåligt insatta i reglerna. Det kan innebära att många ungdomar avstår från att söka ett bidrag de skulle varit berättigade till på grund av bristande information.

Det har också uttryckts oro för att personer som är berättigade till bostadsbidrag avstår från att söka bidraget eftersom de är rädda för framtida återbetalningskrav. Undersökningen ger visst stöd för den uppfattningen. Av dem som uppgett att de inte sökt bostadsbidrag trots att de tror sig vara berättigade till det uppger en femtedel att de befarat att de skulle få återbetalningskrav och att de därför avstått från att söka. Framför allt kvinnor och yngre personer oroar sig för återbetalningskraven.

D. Socialbidrag

Av samtliga studerande har fem procent sökt och beviljats socialbidrag och endast en procent sökt och fått avslag. Det är vanligare bland studerande med barn samt bland studerande på folkhögskola och komvux att någon gång ha sökt socialbidrag.

Underlaget är för litet för att dra några säkra slutsatser om de studerande som beviljats socialbidrag. Det är dock värt att notera att de som beviljats socialbidrag grovt faller in i två grupper: de som uppburit socialbidrag under en period om högst en månad under året och de som uppburit bidraget en period om fyra månader eller längre. Av högskolestudenterna är andelen som haft socialbidrag längre än två månader inte ens mätbar medan en stor majoritet av socialbidragstagarna som läser på komvux uppburit socialbidrag under fyra månader eller längre. Anmärkningsvärt är också att mer än hälften av männen som beviljats socialbidrag haft detta under en period på fyra månader eller längre.

E. Barn

Nästan en tredjedel av de studerande har barn. Vanligast är att studerande har två barn, men nästan en tredjedel av gruppen med barn har tre barn eller fler.

Diagram 2. Har du barn?

7%

15%

10%

68%

ett två tre eller fler Inga barn

Utredningen har också frågat hur studiesituationen påverkat inställningen till att skaffa barn. En majoritet upplever inte att studierna har påverkat deras inställning. En knapp fjärdedel har dock valt att vänta med att skaffa barn till dess att de avslutat sina studier.

Av dem som anser att studierna påverkat deras benägenhet att bilda familj svarar 72 procent att det påverkat i hög eller mycket hög grad och att studierna tar mycket tid och därför är svåra att förena med ansvaret som förälder. En bättre studiesocial situation skulle alltså underlätta för de studerande att skaffa barn.

Diagrammet nedan visar de svarande som anser att den ekonomiska situationen påverkat deras inställning.

Diagram 3. I hur hög grad påverkar den ekonomiska situationen din inställning till att skaffa barn?

2%

0%

6%

15%

77%

Mycket låg grad Varken låg eller hög grad Hög grad Mycket hög grad

Den ekonomiska situationen har alltså stor betydelse vid familjebildning. Det märks också på att 22 procent anser att det i hög grad och hela 62 procent att det i mycket hög grad påverkat samt att de vill skaffa sig ett stabilt jobb med säker inkomst innan de skaffar barn.

Även utformningen av de sociala trygghetssystemen påverkar inställningen till att skaffa barn under studietiden. Diagrammet nedan visar i vilken grad de svarande anser att detta påverkat deras inställning.

Diagram 4. I hur hög grad påverkar de sociala trygghetssystemen din inställning till att skaffa barn?

2%

7%

27%

28%

36%

Mycket låg grad Låg grad Varken låg eller hög grad Hög grad Mycket hög grad

En knapp fjärdedel har valt att vänta med familjebildning. Av dessa anser en majoritet att de sociala trygghetssystemens utformning påverkat deras inställning till att bilda familj under studietiden. Det är således möjligt att bättre anpassade regler mellan de olika trygghetssystemen skulle kunna påverka studerandegruppens inställningen till att skaffa barn.

F. Föräldrapenning

Av de studerande som har barn i åldrarna 0–9 år har sammanlagt 34 procent uppburit föräldrapenning någon gång under 2002. Tjugonio procent uppger att de inte har några föräldrapenningdagar kvar.

G. Vårdbidrag

Undersökningen ger inget underlag för att uttala sig om vårdbidraget.

Ekonomisk och social situation under studietiden?

Du är en av 2 000 personer som studerade under 2002 och som har blivit slumpmässigt utvald att delta i undersökningen om förhållanden för studerande. Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Studiesociala utredningen.

På uppdrag av regeringen gör Studiesociala utredningen en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer. Mer information om utredningen hittar du på www.sou.gov.se/studiesociala.

Synpunkter från studerande är ett viktigt inslag i utredningsarbetet. Hittills har vi fått många spontana kommentarer och synpunkter från enskilda studerande. Vi vill med den här enkäten få en mer systematisk bild av de problem som kan möta dagens studerande.

Dina svar skyddas av sekretesslagen (SFS 1980:100). Efter undersökningens slut avidentifieras undersökningen genom att personnummer tas bort. Utredningen får endast en redovisning av det samlade resultatet utan möjlighet att se vilka individer som svarat på frågorna.

De registeruppgifter som kommer att användas i undersökningen är: Namn och adress från Registret över totalbefolkningen (RTB). Personnummer, skolform, kön och ålder från Registret över personer i utbildning 2002.

Ditt deltagande är mycket viktigt så vi hoppas att du vill ta dig tid att besvara frågorna i enkäten. För att vi ska kunna få en rättvisande bild av situationen för studerande är det viktigt att många svarar på enkäten.

Vill du lämna särskilda kommentarer till frågorna eller göra oss uppmärksamma på problem som vi inte frågar om? Du är välkommen att ta kontakt med oss och framföra det som känns angeläget för dig. Du kan göra det via mail till studiesociala@social.ministry.se eller via brev till Studiesociala utredningen, Socialdepartementet, Spektern, 103 33 STOCKHOLM.

Har du frågor om undersökningen är du välkommen att kontakta utredningen.

Med tack på förhand för Din medverkan!

Cinnika Beiming Utredare

Studerandes situation

1 Studerade du 2002? (universitet/högskola, kommunal vuxenutbildning, folkhögskola eller kvalificerad yrkesutbildning)

Ja, hela året

 Gå till fråga 2

Ja, del av året

 Gå till fråga 2

Nej. Tack för ditt svar!

A. FRÅGOR OM SJUKPENNING

2 Har du någon gång under 2002 varit sjuk och tvingats avstå från studier?

Ja

Nej

 Gå till fråga 8

3 Hur många gånger under 2002 har du varit sjuk?

1 gång

2–5 gånger

Mer än 5 gånger

4 Hur länge var du sjuk? (Om du varit sjuk flera gånger ange den gång du varit sjuk längst tid)

1–7 dagar

8–21 dagar

22–90 dagar

Mer än 90 dagar

5 Har du anmält till försäkringskassan att du varit sjuk?

Ja, jag har begärt och fått fortsatt rätt till studiemedel

 Gå till fråga 8

Ja, jag har begärt och fått sjukpenning

 Gå till fråga 8

Ja, men fått avslag

 Gå till fråga 6

Nej

 Gå till fråga 8

6 Vad var orsaken till att försäkringskassan avslagit din begäran?

Jag har ingen sjukpenninggrundande inkomst (SGI) registrerad för tidigare arbete

Jag hade inte rätt till sjukpenning under studietiden

Jag begärde rätt till fortsatt studiemedel under min sjukdom, men försäkringskassan bedömde inte att jag var oförmögen att studera

Annat

7 Har du under 2002 överklagat försäkringskassans beslut att inte bevilja dig sjukpenning?

Ja

Nej

B. FRÅGOR OM ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING

8 Är du medlem i någon arbetslöshetskassa? Ja

Nej

 Gå till fråga 12

9 Har du någon gång under år 2002 ansökt om arbetslöshetsersättning från arbetslöshetskassan?

Ja, jag har sökt och blivit beviljad löpande under året

 Gå till fråga 12

Ja, jag har sökt och blivit beviljad i samband med ferieuppehåll

 Gå till fråga 12

Ja, jag har sökt men fått avslag

 Gå till fråga 10

Nej

 Gå till fråga 12

10 Vad var orsaken till att du inte blev beviljad arbetslöshetsersättning?

Jag uppfyllde inte arbetsvillkoret

Jag bedömdes inte stå till arbetsmarknadens förfogande

Annan orsak

11 Har du under 2002 överklagat arbetslöshetskassans beslut att inte bevilja dig arbetslöshetsersättning?

Ja

Nej

C. FRÅGOR OM BOSTADSBIDRAG

12 Har du under 2002 ansökt om bostadsbidrag från försäkringskassan?

Ja, jag har sökt och blivit beviljad

 Gå till fråga 13

Ja, jag har sökt men fått avslag

 Gå till fråga 15

Nej, jag skulle troligen inte vara berättigad till något bidrag

 Gå till fråga 17

Nej, jag är för dåligt insatt i vilka regler som gäller

 Gå till fråga 17

Nej, men om jag sökt skulle jag troligen fått bidrag

 Gå till fråga 14

13 Hur länge har du fått bostadsbidrag under 2002?

3 månader eller kortare tid

4 – 6 månader

 Gå vidare till

fråga 17

7 – 11 månader

Hela året

14 Varför sökte du inte bostadsbidrag trots att du troligen skulle vara berättigad?

Jag befarade att jag skulle bli återbetalningsskyldig

Jag skulle ha fått ett litet belopp, ej värt att söka

Jag vill försöka klara mig på egen hand utan bidrag

Annat

 Gå vidare till fråga 17

15 Vad var skälet till att du fick avslag på din ansökan om bostadsbidrag?

Jag hade endast studerat del av året och arbetsinkomsten från den andra delen av året var för hög

Jag har inkomster vid sidan av studierna som var för höga

Jag var för gammal för att få bostadsbidrag då jag inte hade minderåriga barn

Annat

16 Har du under 2002 överklagat försäkringskassans beslut att inte bevilja dig bostadsbidrag?

Ja

Nej

D. FRÅGOR OM SOCIALBIDRAG

17 Har du någon gång under 2002 ansökt om socialbidrag?

Ja, jag har sökt och blivit beviljad

 Gå till fråga 18

Ja, jag har sökt men fått avslag

 Gå till fråga 20

Nej

 Gå till fråga 22

18 I vilken situation har du fått socialbidrag?

Kompletterande bidrag löpande under studierna

Under ferieuppehåll

Engångskostnad (t.ex. kostnad för tandläkare)

19 Hur länge har du uppburit socialbidrag under 2002?

1 månad eller kortare tid

2 månader

3 månader Gå till fråga 22

4 månader eller längre tid

Endast för engångskostnad

20 Vad var skälet till att du fick avslag på din ansökan om socialbidrag?

Jag stod inte till arbetsmarknadens förfogande

Jag hade inte sökt sommarjobb/sökt för sent

Jag hade för höga inkomster/förmögenhet

Annat

21 Har du under 2002 överklagat kommunens beslut att inte bevilja dig socialbidrag?

Ja

Nej

E. FRÅGOR OM BARN

22 Har du barn?

1 barn

2 barn

3 barn eller fler

Om du har barn, hur gammal är det yngsta?

Nej

0–9 år 10–16 år 17– år

23 Har dina studier påverkat din inställning till att skaffa barn?

Ja, jag har valt att skaffa barn senare under studierna

Ja, jag har valt att vänta tills efter studiernas slut

Nej

 Gå till fråga 25

24 Hur har studierna påverkat din inställning till att skaffa barn? I hur hög grad påverkar …

att studierna tar mycket tid och det är svårt att förena med ansvaret som förälder

den ekonomiska situationen under studietiden

att de sociala trygghetssystemen inte är anpassade för studerande med barn

att kursupplägg och tentamenstider inte passar med de krav som föräldraskapet ställer

att jag först vill skaffa mig ett stabilt jobb som ger en säker inkomst

annat, vad ______________________________

mycket låg varken låg hög mycket låg grad grad eller hög grad hög grad

F. FRÅGOR OM FÖRÄLDRAPENNING (Besvaras av dig som har barn i åldern 0–9 år)

25 Har du någon gång under 2002 uppburit föräldrapenning?

Ja, med belopp enligt sjukpenning

Ja, med grundbelopp (120 kr per dag år 2002)

Ja, med lägstanivå (60 kr per dag år 2002)

Ja, med både sjukpenning och lägstanivå

Nej, jag har dagar kvar, men har ej sökt. Min partner har varit föräldraledig

Nej, jag har dagar kvar. Varken jag eller min partner har tagit ut föräldraledighet 2002

Nej, jag har inga dagar kvar

G. FRÅGOR OM VÅRDBIDRAG

26 Har du någon gång under 2002 fått vårdbidrag för ett barn med funktionshinder?

Ja, jag har före 2002 fått vårdbidrag

Ja, vårdbidraget har nybeviljats under 2002

Nej

 Gå till fråga 30

27 Har vårdbidraget betalats ut retroaktivt under 2002 med en större engångssumma?

Ja Nej

28 Har utbetalningen av vårdbidraget medfört att ditt studiemedel blivit reducerat?

Ja Nej

 Gå till fråga 30

29 Har du under 2002 överklagat Centrala studiestödsnämndens beslut att minska ditt studiemedel därför att du fått vårdbidrag?

Ja Nej

30 Övriga synpunkter

Tack för din medverkan!

Enkät till försäkringskassorna

Studiesociala utredningen har genomfört en enkät till landets alla försäkringskassor för att få information om vissa socialförsäkringsfrågor för studerande. Svar har inkommit från samtliga 21 försäkringskassor.

Sjukpenningen

1. När det gäller sjukförsäkringen kan konstateras att det från olika håll har påpekats problem exempelvis när det gäller studerandes möjligheter att uppbära sjukpenning under studietiden eller att vara sjukskriven på deltid. Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid handläggning av sjukpenningärenden för studerande?

I stort sett samtliga försäkringskassor tar upp problem som rör att det inte är möjligt att vara sjukskriven på deltid och samtidigt studera på deltid. Detta blir ett särskilt problem i rehabiliteringsärenden när den försäkrade kan klara av att studera på deltid, men där reglerna inte medger en sådan lösning.

Många av försäkringskassorna uppmärksammar också att regelverket skiljer mellan studerande som uppbär studiestöd och studerande som finansierar sina studier på annat sätt. Man ifrågasätter om denna skillnad är sakligt motiverad och anser att reglerna missgynnar dem som studerar utan studiestöd. Det borde räcka med ett krav på att den studerande studerar på en utbildning som berättigar till studiestöd. Detta kan bli särskilt problematiskt för personer som t.ex. studerar på avgångsvederlag som kan missgynnas för att de studerar jämfört med om de varit arbetssökande. Ett annat problem uppstår om en vilande SGI sänks eller helt upphör av detta skäl och den försäkrade sedan blir gravid. Föräldrapenningen utbetalas då enligt grundbeloppet.

Några försäkringskassor tar upp gränsdragningsproblem när det gäller att bedöma rätten till sjukpenning då den studerande insjuknar i samband med sommarlov eller annan längre sammanhängande studieledighet. Det kan vara svårt att avgöra om och i vilken omfattning den studerande skulle ha arbetat under sommaren om han eller hon inte blivit sjuk.

Föräldrapenning

2. Också när det gäller reglerna för föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning upplevs dessa ibland som svåra att tillämpa för studerande. Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid handläggningen av föräldrapenningärenden för studerande?

Många försäkringskassor tar upp skilda informationsproblem. Regelverket är komplicerat och det är mycket information att hålla reda på. För många studerande är det i samband med frågor om föräldrapenningen som man har den första kontakten med försäkringskassan.

Svårigheter kan också uppstå kring hanteringen av reglerna om SGI. Dessa oklarheter gäller bl.a. vad som händer med studietids-SGI när studierna upphör.

Antagandeinkomsten

3. Om sjuk- eller aktivitetsersättning beviljas skall en antagandeinkomst beräknas för de år som kvarstår till dess ålderspension kan beviljas. I de fall en studerande insjuknar under studietiden och därefter beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning blir antagandeinkomsten mycket låg. Förslag har därför framförts till utredningen att antagandeinkomsten skall beräknas med hänsynstagande till den utbildning den studerande har planerat. Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid beräkning av antagandeinkomsten när det gäller studerande?

Ingen av försäkringskassorna uppger att de har stött på några särskilda tillämpningsproblem i detta avseende. Flertalet försäkringskassor uppger också att de finner nuvarande regelverk lämpligt. Ett par försäkringskassor påpekar att det skulle vara svårt att i stället för antagandeinkomsten göra en bedömning av framtida arbetsinkomster. En sådan bedömning skulle bli osäker, variera mellan olika handläggare och vara omöjlig att fastställa för många yrkes-

grupper. Man påpekar också att reglerna om antagandeinkomst gäller för alla försäkrade och att det saknas anledning att skapa särskilda regler för den som har bedrivit studier. Beräkning av pensionsrätt

4. Det nya pensionssystemet innebär bl.a. att pensionsrätt för studier kan beräknas i vissa fall. Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid beräkningen av pensionsrätt för studier?

Försäkringskassorna har inte upplevt några särskilda tillämpningsproblem när det gäller beräkning av pensionsrätt för studier. Ett par kassor uppger dock att enskilda studerande anser att den befintliga gränsen för rätt till studieår (1995) är orättvist för dem som har påbörjat studierna före detta år.

Vårdbidraget och handikappförmåner

5. Av de olika handikappförmånerna har framför allt reglerna för vårdbidraget ansetts missgynna studerande vid beräkningen av studiemedelssystemets fribelopp (framför allt i de fall vårdbidraget har beviljats retroaktivt och en större engångssumma betalats ut). Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid bedömningen av olika handikappförmåner till studerande?

Knappt hälften av försäkringskassorna uppger att de inte har upplevt några särskilda problem när det gäller tillämpningen av reglerna för olika handikappförmåner. En del försäkringskassor kommenterar särskilt de problem som kan uppstå vid retroaktivutbetalningar, men menar att reglerna är lika oavsett om föräldrarna studerar eller inte. Problemet ligger därför, menar dessa kassor, i sättet att beräkna studiemedel.

Ett par andra problem, när det gäller möjligheten för personer med funktionshinder att studera, tas upp av kassorna. Personer med sjukdomar och funktionshinder kan behöva längre studietid än andra, och klarar därför inte alltid den studietakt som krävs för studiemedel. Bostadsbidrag

6. Studerande kan under vissa förutsättningar också vara berättigade till bostadsbidrag. Det har framförts till utredningen att inkomstprövningsreglerna för bostadsbidraget missgynnar studerande.

Upplever försäkringskassan att det finns några problem vid bedömningen av reglerna för bostadsbidrag och studerande?

Flertalet av försäkringskassorna tar upp situationen för studerande som endast studerar en termin under ett kalenderår. Om en studerande avslutar sina studier under vårterminen och sedan får ett arbete, och därför avsäger sig bostadsbidraget, uppstår ändå en återbetalningssituation då bostadsbidraget bedöms efter kalenderår. Dessa problem finns även för andra grupper med oregelbundna inkomster. En annan vanlig kommentar är att den studerande ofta har svårt att uppskatta inkomsten under året, då feriearbetet är osäkert. En del studerande anger en högre inkomst för att vara säker på att inte bli återbetalningsskyldiga och det finns exempel på att han eller hon då kommer över gränsen för att bostadsbidrag kan beviljas.

Några försäkringskassor anser att det kan upplevas som orättvist att studiebidrag, som inte beskattas, ända skall tas upp som inkomst vid beräkning av bostadsbidrag.

Några försäkringskassor anser att bostadsbidrag skall kunna beviljas även till dem som fyllt 29 år.

Försäkringskassorna uppmärksammar också att regelverket är olika beroende på om den studerande bor med en kamrat jämfört med om han eller hon är sammanboende. Det är oftast svårt för kassan att avgöra dessa familjeförhållanden.

Enkät om socialbidrag

Studiesociala utredningen har genomfört en enkät till landets samtliga kommuner för att få information om dels hur vanligt det är att kommunerna betalar ut försörjningsstöd (härefter: socialbidrag) till studerande, dels vilka problem kommunerna upplever när det gäller socialbidrag och studerande.

Sammanlagt har 277 av landets 290 kommuner besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 96 procent. Av dessa uppger 246 stycken (ca 89 procent) att de beviljat socialbidrag till studerande någon gång under 2002.

Studerande som beviljats socialbidrag

Åttiosex kommuner kan inte ange antalet studerande som beviljats socialbidrag eller beloppets storlek. Spännvidden är stor bland de kommuner som kunnat lämna sådana uppgifter. De genomsnittliga belopp som har betalats ut till studerandehushåll uppgår till 15 000–17 000 kronor per hushåll.

Studerande med barn

Det är framför allt studerande med barn som är i behov av socialbidrag. I ungefär hälften av kommunerna har mer än hälften av de studerande som beviljats socialbidrag barn. I tio kommuner har nästan varje studerandehushåll som beviljats socialbidrag barn.

I vilken situation har socialbidrag beviljats?

Kompletterande socialbidrag under terminerna är vanligare än stöd under studieledigheten på sommaren. Endast i 31 kommuner får

mer än hälften socialbidrag beviljade under sommarmånaderna. Av kommunernas svar framgår också att i 14 kommuner avser det beviljade socialbidraget inte sommarmånaderna utan enbart kompletterande socialbidrag under termin.

Vilka studerande har fått socialbidrag?

Av materialet framgår att det framför allt är studerande i vuxenutbildning som får socialbidrag. Andelen högskolestuderande är betydligt lägre.

Inga särskilda normer för studerande

Det finns ingen kommun som beloppsmässigt tillämpar andra normer för socialbidrag till studerande jämfört med övriga personer som får socialbidrag. Några enstaka kommuner har däremot upplyst att studerande i vissa fall kan beviljas extra stöd för inköp av kurslitteratur.

Särskilda föreskrifter för socialbidrag till studerande

Det är vanligt att kommunerna utarbetar egna riktlinjer för prövning av rätt till socialbidrag för bl.a. studerande. Ungefär hälften av kommunerna har uppgett att det finns sådana riktlinjer som komplement till gällande lag och Socialstyrelsens allmänna råd. I de flesta fall framgår av riktlinjerna att en studerande, för att få socialbidrag under sommarferier, skall stå till arbetsmarknadens förfogande och i god tid före lovet ha försökt få jobb.

Övriga synpunkter

Flera kommuner påpekar att Centrala studiestödsnämndens handläggningstider är långa, vilket medför att de studerande kan ha svårt att klara av sin ekonomi. Det innebär att kommunerna tvingas bevilja socialbidrag i förskott med återbetalningsskyldighet på kommande studiemedel.

Enkät till arbetslöshetskassorna

Studiesociala utredningen har genomfört en enkät till samtliga 38 arbetslöshetskassor. Syftet har varit att ta del av arbetslöshetskassornas erfarenhet av gällande regelverk och de problem som kan finnas vid handläggning av ärenden som avser studerande.

Enkäten har besvarats av 35 kassor. Av dessa har 7 arbetslöshetskassor meddelat att de inte upplever några tillämpningsproblem när det gäller arbetslöshetsförsäkringen och studerande. Arbetsvillkoret

1. Enligt 16 § lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF) kan viss tid betraktas som överhoppningsbar vid bedömandet om arbetsvillkoret är uppfyllt. För studerande gäller bl.a. att studierna skall anses vara avslutade. Har arbetslöshetskassan upplevt att gällande bestämmelser innebär några särskilda problem i fråga om studerandes rätt till arbetslöshetsersättning?

Synpunkterna från kassorna handlar i dessa delar främst om de problem som uppkommer vid bedömning om huruvida studier är avslutade eller inte. Om den studerande planerar att fortsätta studierna kan arbetslöshetsersättning endast lämnas under ferieuppehåll och då enbart om sökande erhållit ersättning inom tolv månader. Är studierna däremot avslutade och den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande kan arbetslöshetsersättning beviljas direkt efter studiernas avslutande utan tillämpning av reglerna för studerande. Många högskoleutbildningar är i dag kursbaserade; den studerande plockar själv samman sin utbildning av fristående kurser. Det innebär problem när arbetslöshetskassan skall bedöma om studierna är avslutade eller inte. Liknande problem uppstår när en vuxenstuderande avslutar sina gymnasiestudier men har för avsikt att fortsätta studera på högskolan. Reglerna upplevs också som orättvisa av de sökande.

Vid fastställande av om arbetsvillkoret är uppfyllt kan heltidsutbildning som avslutats efter att den sökande fyllt 25 år eller föregåtts av sammanhängande heltidsarbete i minst fem månader hoppas över. Denna regel upplevs som orättvis och svår att förklara för sökande. Sökande som fyllt 25 år innan de avslutat sin utbildning behöver inte särskilt styrka sin koppling till arbetsmarknaden medan de som avslutat sin utbildning före 25 års ålder måste göra det. Kravet på fem månaders heltidsarbete missgynnar dem som arbetat deltid eller under kortare perioder. Detta drabbar särskilt kvinnor som oftare har deltidsanställningar.

Ett annat problem som lyfts fram är att studierna, för att studietiden skall vara överhoppningsbar, måste ha bedrivits på heltid. Denna regel missgynnar inte minst småbarnsföräldrar. Studerandevillkoret

2. Det s.k. studerandevillkoret regleras i 18 § ALF. Har arbetslöshetskassan upplevt några särskilda problem när det gäller att bedöma studerandevillkoret och därtill anslutande praxis?

Ett problem som påtalats är att utbildningen måste vara fullföljd för att studerandevillkoret skall anses uppfyllt. Det innebär att t.ex. en studerande som fullföljt en 40 poängsutbildning uppfyller villkoret till skillnad från en studerande som avbrutit en längre utbildning efter fyra terminer. Dessa regler kan upplevas som orättvisa. Det kan också ge problem med kvalifikationstiden på 90 kalenderdagar som skall uppfyllas inom en ramtid av 10 månader efter fullföljd utbildning. Denna tid kan inte förlängas med studier. Med den nu rådande situationen på arbetsmarknaden väljer många, som inte får anställning efter avslutad utbildning, att fortsätta studera och är därmed inte ersättningsberättigade enligt studerandevillkoret om inte även de senare studierna är fullföljda.

Flera arbetslöshetskassor anser att reglerna om studerandevillkoret är krångliga, tidskrävande och svåra att tillämpa. Regler om ferier

3. Som regel lämnas inget studiesocialt stöd under ferieuppehåll, men enligt föreskrift till 9 § ALF kan arbetslöshetsersättning lämnas under ferier som överstiger 45 kalenderdagar till en person som uppfyller villkoren i övrigt. Har denna bestämmelse vållat några problem för arbetslöshetskassan?

Många kassor upplever dessa bestämmelser som svåra att tillämpa. Det är inte helt självklart vad som menas med ferier. Sommaruppehållet räknas som ersättningsberättigad tid men inte ett studieavbrott under terminen. Ett annat problem är att om den studerande beviljats arbetslöshetsersättningen under ferieuppehåll kan han eller hon inte studera, vilket innebär att den studerande inte kan läsa in tidigare underkända tentamina.

Enligt kassorna upplever många sökande det som orättvist att endast en period som överstiger 45 kalenderdagar räknas som ferier. Studerande menar att de är arbetssökande även om ferieperioden endast är t.ex. 42 dagar. Särskilt kan detta missgynna studerande som går en arbetsmarknadsutbildning under sommaren då perioden mellan arbetsmarknadsutbildningen och terminsstarten är kortare än 45 dagar och det därmed inte är möjligt att få ersättning under denna period. En person som övergår från arbetsmarknadsutbildning till studiestödsberättigad utbildning vid årsskiftet kan inte heller beviljas ersättning under julferierna medan den som uppbär studiemedel båda terminerna får studiestöd även under juluppehållet.

Kassorna menar att det är mycket arbete med hanteringen av dessa ärenden. De upplever att många inte söker ersättning av ekonomiska skäl utan för att hålla ersättningsperioden levande. Av den anledningen ser vissa sökanden också till att få några dagars arbetslöshet under ferieuppehållet. Enligt kassorna ser många sökande det som orättvist att en studerande som går arbetslös en sommar kan hålla ersättningsperioden levande till nästa sommar medan en studerande som arbetar den första sommaren inte kan få ersättning förrän studierna är avslutade. Kassorna påtalar också att kraven på studerande som har studieuppehåll under ferierna ibland är lägre än för övriga arbetssökande. Som exempel nämns att en studerande som anvisas ett lämpligt arbete som varar längre än ferieuppehållet kan avböja erbjudandet och i ställer beviljas arbetslöshetsersättning.

Grundproblemet är att studerande egentligen inte är i en omställningssituation och att arbetslöshetsförsäkringen därmed inte är konstruerad för att hantera studerandes situation. En del arbetslöshetskassor efterfrågar en reformering av studiemedelssystemet så att studiemedel beviljas under årets alla månader. Då skulle, enligt dessa kassor, många av problemen för ferielediga studerande avhjälpas.

Gränsdragningsproblem

4. Ersättning i samband med utbildning kan enligt 10 § ALF lämnas i vissa fall. Det finns dock gränsdragningsproblem när det gäller att finansiera studierna med statligt studiestöd eller arbetslöshetsersättning. Exempel på sådana gränsdragningsproblem kan vara frågan om en utbildning skall anses vara en orienteringskurs och frågan om studiernas omfattning vid deltidsstudier. Vilka problem har arbetslöshetskassan upplevt när det gäller arbetslöshetsersättning under utbildning?

Många arbetslöshetskassor uppger att det finns definitionsproblem. Det är t.ex. oklart vad som menas med deltidsstudier och hur mycket man måste läsa. Det kan också vara svårt att avgöra om den sökande i första hand är arbetssökande eller studerande. En arbetslöshetskassa menar att studier kan bedrivas på 50 procent av heltidsstudier för att kassan skall kunna bevilja ersättning, medan andra arbetslöshetskassor har satt gränsen vid 75–80 procent.

Arbetslöshetsersättning kan lämnas till sökande som fortsätter redan påbörjade studier på deltid med studiestöd och som före arbetslöshetens inträde varaktigt bedrev studier vid sidan av deltidsarbetet. I enkätsvaren har framkommit synpunkter på att det är orättvist att det i dessa fall ställs krav på att studierna skall finansieras med hjälp av studiestöd. Det upplevs som orättvist att deltidsstudier måste bedrivas med studiestöd för att berättiga till ersättning.

5. Övriga synpunkter

Arbetslöshetskassorna har också inkommit med synpunkter på en del problem som inte direkt har efterfrågats i enkäten. Dessa synpunkter redovisas nedan.

Utbildning utomlands jämställs vid bedömning av arbetslöshetsersättning med utbildning i Sverige om den studerande varit berättigad till svenskt statligt studiestöd. Att man kopplat kravet för ersättningen till studiestödet får till konsekvens att den som bedriver postdoktorala studier med stipendier eller av andra orsaker inte beviljas studiestöd inte kan jämställa sin utbildning utomlands med utbildning i Sverige. Detta har betydelse för bl.a. reglerna om överhoppningsbar tid och för bedömning av om studerandevillkoret är uppfyllt.

Det framhålls att för sökande som gör ett längre avbrott i sina studier och således avsäger sig möjligheten att få studiestöd bör det finnas möjlighet att erhålla arbetslöshetsersättning under förutsättning att de ställer sig till arbetsmarknadens förfogande. En grupp som är aktuell i detta sammanhang är forskarstuderande – där studierna ofta bedrivs med medel i form av stipendier eller inom ramen för en doktorandtjänst. Om dessa medel skulle upphöra bör möjlighet finnas att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande för viss tid och söka arbetslöshetsersättning utan att helt avsäga sig sin doktorandplats.

Statistikuppgifter om studerande med barn

Studiesociala utredningen har inhämtat uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB har gjort en bearbetning av Registret över befolkningens studiedeltagande 2001 och Registret över totalbefolkningen 2001. Uppgifterna avser alla vuxna personer som studerat någon gång under året 2001. Såväl heltids- som deltidsstuderande ingår. Om en person har studerat på flera utbildningsnivåer under året är den högsta nivån avgörande.

I materialet redovisas familjeuppgifter. Uppgifter om barnfamiljer med gifta föräldrar och sambor som fått barn tillsammans återfinns i materialet. Däremot kan sambor med enbart barn från tidigare förhållanden inte identifieras. Dessa familjer blir felaktigt noterade som ensamstående. I materialet sker således en viss överskattning av ensamstående.

Uppgifter om sysselsättning grundas på SCB:s registerbaserade sysselsättningsstatistik där en bedömning görs av kontrolluppgiften för november månad. Om inkomsten bedömts motsvara i genomsnitt en timmes förvärvsarbete per vecka under november räknas personen som sysselsatt.

Tabell 1. Antal studerande (2001)

Kvinnor

Ålder

Studerar inom: –19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–49 50+ Samtliga

Högskolan

5 915 79 852 50 912 28 228 23 507 30 013 12 145 230 572

Folkhögskolan 1 940 6 401 2 748 1 981 2 105 2 940 2 784 20 899 KOMVUX 4 813 34 207 28 011 30 350 30 769 42 641 25 545 196 336 KY 103 2 081 1 571 935 824 772 67 6 353 Övriga studerande 1 188 8 096 5 269 2 655 2 821 6 125 3 634 29 788 Samtliga 13 959 13 0637 88 511 64 149 60 026 82 491 44 175 483 948

Män

Ålder

Studerar inom:

–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–49 50+ Samtliga

Högskolan 4 415 63 989 42 483 19 081 10 842 10 392 5 320 156 522 Folkhögskolan 1 146 4 314 1 881 1 100 964 1 395 1 253 12 053 KOMVUX 3 579 25 992 16 016 14 095 13 664 18 514 13 417 105 277 KY 247 3 233 1 759 1 014 624 532 68 7 477 Övriga studerande 320 4 528 3 305 1 517 1 044 1 435 762 12 911 Samtliga 9 707 102 056 65 444 36 807 27 138 32 268 20 820 294 240

Tabell 2. Studerande med barn 0–17 år efter ålder (2001)

Kvinnor

Ålder

Studerar inom: –19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–49 50+ Samtliga Högskolan 7 1 060 6 906 15 117 18 339 21 676 2 540 65 645 Folkhögskolan 43 379 787 1 207 1 568 1 892 288 6 164 KOMVUX 125 4 742 13 721 22 782 25 627 28 404 3 391 98 792 KY 2 43 241 513 642 552 20 2 013 Övriga studerande 0 130 571 1 424 2 289 4 303 710 9 427 Samtliga 177 6 354 22 226 41 043 48 465 56 827 6 949 182 041

Män

Ålder

Studerar inom: –19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–49 50+ Samtliga Högskolan 2 351 2 522 5 533 5 289 5 981 1 385 21 063 Folkhögskolan 20 89 154 249 292 501 167 1 472 KOMVUX 25 947 2 908 5 434 7 008 9 671 2 450 28 443 KY 0 34 157 344 321 275 20 1 151 Övriga studerande 1 36 184 484 581 888 235 2 409 Samtliga 48 1 457 5 925 12 044 13 491 17 316 4 257 54 538

Tabell 3. Andel av de studerande som har barn 0–17 år efter ålder (2001, procent)

Kvinnor

Ålder

Studerar inom: –19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–49 50+ Samtliga Högskolan 0 1 14 54 78 72 21 28 Folkhögskolan 2 6 29 61 74 64 10 29 KOMVUX 3 14 49 75 83 67 13 50 KY 2 2 15 55 78 72 30 32 Övriga studerande 0 2 11 54 81 70 20 32 Samtliga 1 5 25 64 81 69 16 38

Män

Ålder

Studerar inom: –19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–49 50+ Samtliga Högskolan 0 1 6 29 49 58 26 13 Folkhögskolan 2 2 8 23 30 36 13 12 KOMVUX 1 4 18 39 51 52 18 27 KY 0 1 9 34 51 52 29 15 Övriga studerande 0 1 6 32 56 62 31 19 Samtliga 0 1 9 33 50 54 20 19

Tabell 4. Andel av övriga personer som har barn (2001, procent)

Kvinnor

Ålder

–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–49 50+ Samtliga

Samtliga 13 23 44 71 81 62 6 34

Män

Ålder

–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–49 50+ Samtliga

Samtliga 2 7 22 47 61 58 11 31

Tabell 5. Ålder hos barn till studerande (2001)

Kvinnor

Yngsta barnets ålder

Studerar inom:

0 år 1år 2 år 3–5 år 6–12 år 13–17 år Samtliga

Högskolan

4 691 4 586 4 785 12 808 28 074 10 534 65 478

Folkhögskolan

359 304 493 1 372 2 588 981 6 097

KOMVUX

5 853 6 143 9 284 22 947 38 604 15 595 98 426

KY 75 88 131 532 940 241 2 007 Övriga studerande 388 425 508 1 531 4 132 2 378 9 362 Samtliga 11 366 11 546 15 201 39 190 74 338 29 729 181 370

Män

Yngsta barnets ålder

Studerar inom:

0 år 1år 2 år 3–5 år 6–12 år 13–17 år Samtliga

Högskolan

3 614 2 949 2 066 4 066 5 877 2 176 20 748

Folkhögskolan 195 126 136 265 437 207 1 366 KOMVUX 3 539 3 063 2 579 5 462 9 230 3 736 27 609 KY 194 160 143 259 314 61 1 131 Övriga studerande 295 235 175 427 854 361 2 347 Samtliga 7 837 6 533 5 099 10 479 16 712 16 712 53 201

Tabell 6. Barnfamiljer där minst en av föräldrarna är studerande efter föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende barn 0–17 (2001)

Antal barn

Sammanboendeform 1 2 3 4+ Samtliga Gifta sammanboende 45 984 58 637 23 830 7 602 136 053 Sambor 20 091 23 518 6 381 1 432 51 422 Samtliga 66 075 82 155 30 211 9 034 187 475

Tabell 7. Barnfamiljer där båda föräldrarna är studerande efter föräldrarnas sammanboendeform och antal hemmaboende barn 0–17 (2001)

Antal barn

Sammanboendeform 1 2 3 4+ Samtliga Gifta sammanboende 4 096 5 028 2 268 1 023 12 415 Sambor 2 099 1 838 558 126 4 621 Samtliga 6 195 6 866 2 826 1 149 17 036

Tabell 8. Barnfamiljer med ensamstående föräldrar där föräldern är studerande efter antal hemmaboende barn 0–17 (2001)

Antal barn

Sammanboendeform 1 2 3 4+ Samtliga Ensamstående mammor 15 285 15 249 4 540 1 539 36 613 Ensamstående pappor 1 936 87 16 2 2 041 Samtliga 17 221 15 336 4 556 1 541 38 654

Tabell 9. Barnfamiljer där minst en av föräldrarna är studerande efter föräldrarnas sammanboendeform och yngsta barnets ålder (2001)

Yngsta barnets ålder

Sammanboendeform 0 år 1 år 2 år 3–5 år 6–12 år 13–17 år Samtliga Gifta sammanboende 8 869 8 905 9 707 24 397 53 569 30 606 136 053 Sambor 7 555 6 650 6 453 12 653 14 823 3 288 51 422 Samtliga 16 424 15 555 16 160 37 050 68 392 33 894 187 475

Tabell 10. Barnfamiljer där båda föräldrarna är studerande efter föräldrarnas sammanboendeform och yngsta barnets ålder (2001)

Yngsta barnets ålder

Sammanboendeform

0 år 1 år 2 år 3–5 år 6–12 år 13–17 år Samtliga

Gifta sammanboende 1 126 1 008 1 240 2 794 4 345 1 902 12 415 Sambor 881 699 653 1 148 1 054 186 4 621 Samtliga 2 007 1 707 1 893 3 942 5 399 2 088 17 036

Tabell 11. Barnfamiljer med ensamstående föräldrar där föräldrarna är studerande efter yngsta barnets ålder (2001)

Yngsta barnets ålder

Sammanboendeform

0 år 1 år 2 år 3–5 år 6–12 år 13–17 år Samtliga

Ensamstående mammor 1 032 805 1 538 6 164 17 898 9 176 3 6613 Ensamstående pappor 16 27 54 291 982 671 2 041

Tabell 12. Föräldrarnas sysselsättning i barnfamiljer med sammanboende föräldrar (2001)

Mammans sysselsättning

Studerar Studerar och Arbetar Annat Samtliga

Pappans sysselsättning

arbetar

Studerar

4 182 1 933 6 867 4 700 17 682

Studerar och arbetar

3 684 7 237 21 876 3 490 36 287

Arbetar

38 045 81 286 570 421 81 958 771 710

Annat

7 880 6 295 47 438 31 680 93 293

Samtliga

53 791 96 751 646 602 121 828 918 972

Tabell 13. Förälderns sysselsättning i barnfamiljer med ensamstående föräldrar (2001)

Studerar Studerar och

arbetar

Arbetar Annat Samtliga

Ensamstående mammor 17 107 19 506 112 376 35 907 184 896 Ensamstående pappor 936 1 105 20 577 3 696 26 314

Kommentar 1: Tabell 1–3 avser alla studerande. I tabell 5–13 ingår inte studerande som bor med sina föräldrar. Kommentar 2: I kategorin ”övriga studerande” ingår personer som studerar på tekniskt basår. Även personer som studerar utomlands med studiestöd och studerande på uppdragsutbildningar inkluderas.