Prop. 1987/88:42
om följdändringar till ny tullagstiftning m.m.
Regeringens proposition
. 1987/88. 42 .
om följdändringar till ny tullagstiftning rn. m.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1987.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Anita Gradin
Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen har den 28 oktober 1987 beslutat (Sku 1987/88: ]. rskr. 3) att anta en ny lag med tulltaxa, benämnd tulltaxelag. som är utarbetad på grundval av en internationell konvention rörande ett system för harmoni— serad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System. HS-konven- tionen). Regeringens förslag till tulltaxelag behandlas i propositionen 1986/87: 102. Vidare har regeringen i propositionen l986/87: l66 om ny tullagstiftning m.m. lagt fram förslag till bl.a. en ny tullag, en ny lag om frihet från skatt eller avgift vid införsel och en ny lag om tullfrihet m.m.
Förslagen, som grundar sig på en teknisk översyn av författningarna på tullområdet. syftar bl.a. till att åstadkomma klarare bestämmelser, en mer enhetlig ordning och en reglering av normgivningsmakten som ansluter till regeringsformens bestämmelser.
I denna proposition föreslås följdändringar till den nya lagstiftningen på tullområdet. Följd'a'ndringarna berör ett stort antal lagar. De flesta av dessa följdändringar är av lagteknisk natur. Härutöver föreslås också vissa änd- ringar i den av riksdagen antagna tulltaxelagen. Dessa ändringar är i huvudsak av teknisk art och närmast föranledda av det arbete som bedrivs inom generaltullstyrelsen och som syftar till att på grundval av den nya tulltaxan utforma en s.k. arbetstaxa innehållande en statistisk varuförteck- ning.
Vidare föreslås i denna proposition också några ändringar av saklig betydelse. Det gäller tullncdsättning för gummibehandlad. syntetisk kordväv och vissa förenklingar av reglerna för införsel av alkoholhaltiga drycker.
Avsikten är att tulltaxelagen och den nya tullagstiftningen i övrigt skall träda i kraft den 1 januari l988. HIS-konventionen träder i kraft den I januari 1988 eftersom ett tillräckligt antal stater numera har ratificerat konventionen. Tidigare var tidpunkten för konventionens ikraftträdande oklar. Med anledning av att den nya lagstiftningen på tullområdet har anknytning till konventionen föreslogs därför i de nämnda propositionerna om ny tullagstiftning och ny tulltaxelag att regeringen skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om när den nya lagstiftningen skall träda i kraft. Mot denna bakgrund föreslås att regeringen också får bemyndigande att meddela föreskrifter om när de i denna proposition föreslagna följdänd- ringarna skall träda i kraft. Avsikten är att följdändringarna skall träda i kraft samtidigt med tulltaxelagen och övrig tullagstiftning.
[J
Propositionens lagförslag Pr0p- 1987/88z42 1 Förslag till Lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 000)
Härigenom föreskrivs att 7 kap., 15 kap.. 22 kap.. 34 kap.. 36 kap.. 39 kap.. 48 kap., 56 kap.. 58—59 kap., 71—72 kap.. 76 kap., 82 kap., 84—85 kap. och 95—97 kap. samt anmärkningarna till elfte och sextonde avdel- ningarna tulltaxelagen (1987: 000) skall ha följande lydelse.
7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rot- knölar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte djurfoder enligt nr 12.14.
2. Till köksväxter i nr 07.09. 07.10, 07.11 och 07.12 räknas också ätbara svampar. tryffel. oliver, kapris, pumpor. auberginer, sockermajs (Zea mays var. sacchara- ta), frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, fänkål, persilja. körvel. dragon. krasse och mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana).
3. Nr 07.12 omfattar alla torkade köksväxter av sådana slag som är nämnda eller inbegripna i nr 07.01—07. 11 med undantag av: a. torkade, spn'tade baljväxtfrön (nr 07.13); b. sockermajs i sådana former som sägs i nr 11.02—1 1.04: c. mjöl och flingor av potatis (nr 11.05); d. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13 (nr 11.06).
4. Detta kapitel omfattar emellertid inte torkade, krossade eller malda frukter av släktena Capsicum och Pimenta (nr 09.04).
07.01 Potatis, färsk eller kyld:
A. nyskördad. under tiden 6juni—5juli ............ 20% Minimitull: per 100 kg 25:— B. annan ....................................... fri 07.02 Tomater. färska eller kylda: A. under tiden 16 april—15 maj .................... 10% Minimitull: per 100 kg 50:— B. under tiden 16 maj—30juni ..................... 17% Minimitull: per 100 kg 50:— C. under tiden 1juli—30 september ................ 17% Minimitull: per 100 kg 70:— D. under tiden 1 oktober—31 oktober .............. 17% Minimitull: per 100 kg 50:— E. under tiden 1 november—15 april ............... fri . 07.03 Kepalök (vanlig lök), schalottenlök. vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda:
A. kepalök (vanlig lök) och schalottenlök: 1. nyskördad ("buntlök"):
a. under tiden 1 maj—30 november ..... ' ..... 1 0 % b. under tiden 1 december—30 april .......... fri 2. annan: a. under tiden 16juli—29 februari ............ 20 % Minimitull: per 100 kg 25 — b. under tiden [ mars—15juli ............... fn B. vitlök ........................................ fri C. purjolök och lök av andra Allium—arter: , [. undertiden 1 maj—30 november ............. 10 %
2. under tiden 1 december—30 april ............. fri 3
07.04
07.05
07.06
07.07
07.08
07.09
Kål, färsk eller kyld: A. blomkål: 1. under tiden 1juni—30 november ............. 2. under tiden 1 december—31 maj ............. B. vitkål och rödkål: 1. under tiden ] maj—30 november ............. 2. under tiden 1 december—30 april ............ C. grönkål och brysselkål: 1. under tiden 1juni—31 december ............. 2. under tiden 1 januari-131 maj ................ D. sallatskål: 1. under tiden 1 april—31 december ............ 2. under tiden 1 januari—31 mars ............... E. annan: 1. under tiden 1 mars—31 december ............ 2. under tiden 1 januari—129 februari ............ Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (arter av släktet Cichorium). färska eller kylda: A. isbergssallat: ]. under tiden 1 maj—30 november ............. 2. under tiden 1 december—30 april ............ B. andra slag: 1. under tiden 1 mars-15 december ............ 2. under tiden 16 december—29 februari ........ Morötter. rovor. rödbetor. haverrot (salsifi). rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter. färska eller kylda: A. morötter ..................................... B. pepparrot ................................... C. andra ................. . ...................... Gurkor. färska eller kylda: A. slanggurkor: , 1. under tiden 16 mars—30 april ................ 2. under tiden [ maj—30juni ................... Minimitull: per 100 kg 3. under tiden 1juli-30 september ............. Minimitull: per 100 kg 4. under tiden 1 oktober—15 mars .............. B. andra: 1. undertiden 16juni—30 september ............ 2. under tiden 1 oktober—-15juni ............... Baljfrukter och spritade baljväxtfrön av sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, färska eller kylda: A. ärter: 1. under tiden 1 mars—31 december ............ 2. under tiden 1 januari—29 februari ............ B. andra: 1. under tiden 1 mars—31 december ............ 2. under tiden 1 januari—29 februari ............ Andra köksväxter. färska eller kylda: A. sparris: 1. under tiden 1 maj—30juni ................... 2. under tiden 1juli—30 april .................. B. svampar och tryffel: 1. champinjoner .............................
10% fri
10% 17%
20 % fri
20 % fri
20 % fri
11% fri
11% fri
10% 3% S%
20% 20% 50:— 20% 70:—
fri
20 % fri
S% fri
7% fn"
14%
10%
2. andra .....................................
C. frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pi- menta: sockermajs ............................ D. kronärtskockor:
1. under tiden 1juli—30 november ............. 2. under tiden 1 december—30juni ............. E. andra slag: 1. under tiden 1 maj—30 november ............. 2. under tiden 1 december—30 april ............ 07.10 Köksväxter (även ångkokta eller kokta i vatten). frysta: A. morötter och ärter. även blandade. samt bönor (ar- ter av släkten Vigna och Phascolus). vanlig spenat, kepalök (vanlig lök) och schalottenlök ...........
B. broccoli och sparris ...........................
C. andra slag:
beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda 07.11 Köksväxter, tillfälligt konserverade (t. ex. med svavel- dioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för di- rekt konsumtion i detta tillstånd:
beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda 07.12 Torkade köksväxter. hela. i bitar, skivade. krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda:
A. potatis, vitlök, sparris. sockermajs samt tryffel och svampar. andra än champinjoner ...............
B. andra slag ....................................
07.13 Torkade, spritade baljväxtfrön av sådana slag som an- vänds för livsmedels- eller foderändamål. även skalade eller sönderdelade ............................... 07.14 Maniok-. arrow- och salepsrot,jordärtskockor. batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin. färska eller tor- kade, hela eller i bitar och även i form av pelletar: märg av sagopalm .....................................
fri fri
10% fri
10% fri
fri 3 %
fri
fri
15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings- produkter av sådana fetter och oljor; beredda ätbara fetter; anima- liska och vegetabiliska vaxer
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte: a. svinfett och fjäderfäfett enligt nr 02.09: b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04): c. ätbara beredningar som innehåller mer än 15 viktprocent av produkter enligt nr 04.05 (i allmänhet 21 kap.): d. grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 2304—2306: e. isolerade fettsyror. beredda Växer. medikamenter. färger. lacker. tvål och såpa. parfymen'ngsmedel. kosmetiska preparat och toalettmedel. sulfonerade oljor och andra varor enligt sjätte avd.; 1". faktis framställd av oljor (nr 40.02). FJ med-lösningsmedel (nr 15.10). . Nr 15.09 skall inte tillämpas för oljor som erhållits ur oliver genom extraktion
'.!1
3. Nr 15.18 omfattar inte fetter och oljor som enbart denaturerats: sådana produkter skall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetter och oljor.
4. "Soapstocks", bottensatser och avslemningsåterstoder erhållna vid rening av oljor samt stearinbeck, glycerolbeck och ullfettbeck skall klassificeras enligt nr 15.22.
15.01
15.02
15.03
15.04
15.05
15.06
15.07
15.08
15.09
15.10
Ister: annat svinfett och fjäderfäfett. utsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel ..... Fetter av nötkreatur, andra oxdjur. får eller getter, råa eller utsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel ................................... Solarstearin, isterolja. oleostearin. oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda ........................................ Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktio- ner av sådana fetter eller oljor. även raffinerade men inte kemiskt modifierade ......................... Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegri- pet lanolin) ..................................... Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor. även raffinerade men inte ke- miskt modifierade ................ . .............. Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffine- rade men inte kemiskt modifierade: A. oraffinerad olja. även avslemmad ............... B. andra slag: ' ]. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ...................................... 2. andra: a. fasta fraktioner ......................... b. andra produkter ......................... Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffine- rade men inte kemiskt modifierade: A. oraffinerad olja ............................... B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk ...................................... 2. andra: &. fasta fraktioner ......................... b. andra produkter ......................... Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: A. jungfruolja ................................... B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ...................................... 2. andra: a. fasta fraktioner ......................... b. andra produkter ......................... Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor. även raffinerade men inte kemiskt modi- fierade. inbegripet blandningar av dessa oljor eller frak- tioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09: A. oraffinerade oljor, även blandade med jungfruolja
fri
fn"
fri
fri
fri
fri
fri
8%
17% 15%
fri
S%
17% 15%
fri
8%
17% 15%
fri
15.11
15.12
15.13
15.14
15.15
B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ...................................... 2. andra: a. fasta fraktioner ......................... b. andra produkter ......................... Palmolja och fraktioner av denna olja. även raffinerade men inte kemiskt modifierade: A. oraffinerad olja ............................... B. andra slag: l. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ...................................... 2. andra: a. fasta fraktioner ......................... b. andra produkter ......................... Solrosolja. saffiorolja och bomullsfröolja samt fraktio- ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: A. solrosolja och safflorolja. oraffinerade: bomullsfrö- olja. oraffinerad. även befriad från gossypol ...... B. andra slag: ,, 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ...................................... 2. andra: a. fasta fraktioner ......................... b. andra produkter ......................... Kokosolja. palmkärnolja och babassuolja samt fraktio- ner av dessa oljor. även raffinerade men inte kemiskt modifierade: A. oraffinerade oljor ............................. B. andra slag: l. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ......................................
2. andra: a. fasta fraktioner ......................... b. andra produkter ......................... Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi- fierade: A. oraffinerade oljor ............................. B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ......................................
, 2. andra: a. fasta fraktioner ......................... b. andra produkter .........................
Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor,
även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
A. linolja, krotonolja, oiticicaolja, n'cinolja, tobaksfrö- olja, tungolja och jojobaolja samt fraktioner av des- sa oljor ...................................... B. andra slag:
1. oraffinerade fetter och oljor .................
S%
17% 15%
fri
8%
17% 15%-
fri
8%
17% 15%
fri
8%
17% 15%
fri
8%
17% 15%
fri
fn"
15.16
15.17
15.18
15.19
2. andra: ' a. avsedda att användas uteslutande för tek— niskt bruk .............................. b. andra: et. fasta fraktioner ....................... 6. andra produkter ...................... Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt frak- tioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidinise- rats, även raffinerade men inte vidare bearbetade: A. produkter med karaktär av konstgjorda vaxer . . . . B. andra slag:
l. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk: a. linolja, krotonolja. oiticicaolja, ricinolja. to- baksfröolja. tungolja och jojobaolja samt fraktioner av dessa oljor .................
b. andra ..................................
2. andra ......... ' ............................ Margarin; ätbara blandningar och beredningar av ani- maliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16:
A. margarin i fast form och annat berett ätbart fett . . .
B. blandningar av raffinerade produkter enligt nr 15.07—15.16, i flytande form, med undantag av emulsioner:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk ......................................
2. andra ..................................... C. andra slag .................................... Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt frak- tioner av sådana fetter eller oljor, kokta. oxiderade, dehydratiserade. faktiserade, blåsta. polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade. med undantag av pro- dukter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller bered- ningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel. inte nämnda eller inbegripna någon annan- stans:
A. linolja (inbegripet linoxyn). tungolja, oiticicaolja och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt modifierade; blandningar som huvudsakligen består av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja. ricinolja eller tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor, även kemiskt modifierade .............. 100 kg B. andra oätliga blandningar som består av raffinerade produkter enligt nr 15. 07—15. 16 ................
C. andra slag ....................................
Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffine- ring; tekniska fettalkoholer: A. tekniska enbasiska fettsyro-r samt sura oljor från raffinering ...................................
Prop.
S%
17% 15%
5,8%
fri 8 % 17 %
25%
S% 15% fri
8 % fri
fri
15.20
15.21
15.22
B. tekniska fettalkoholer:
1. produkter med karaktär av konstgjorda vaxer
2. andra ..................................... Glycerol (glycerin), även ren; glycerolvatten och glyce- rollut ........................................... Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raf- finerade eller färgade ............................. Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer ..............................
22 kap. Drycker, sprit och ättika
Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte:
a. b.
c. d. e.
IJ
havsvatten (nr 25.01 ):
fri 6%
fri
fn'
fri
destillelat vatten. ledningslörmågcvattcn och vatten av motsvarande ren- hctsgrad (nr 28. 51): utspädd ättiksyra som innehaller mer än 10 viktprocent ättiksyra (nt 29.15): medikamcnter enligt nr 30. 03 och 30. 04: .partymeringsmedel och toalettmedel (33 kap. ). Vid tillämpning av detta kapitel och av 20 och 21 kap. gäller att alkoholhalten uttryckt | volymprocent skall bestämmas vid en temperatur av +209C.
3. Med alkolwlh'iu (hyr/(eri nr 22.02 förstås sådana drycker som har en alkoholhalt av högst 0.5 volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klusificeras enligt nr 22.03— 22.06 eller 22.08. alltefter beskaffenhet.
22.01
22.02
22.03
Vatten inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvat- ten samt kolsyrat vatten. utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämnc: is och snö Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt
nr 20.09: A. maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5 volym-
procent ................................. 1001 B. andra slag ................................... Maltdrycker: med en alkoholhalt: A. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt-
procent (lättöl) ........................... 100 1 B. överstigande 1.8 men inte 2,8 viktprocent (öl) 100 1 C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) ....... 100 1 Vin av färska druvor, inbegripet vin som gjorts star- kare genom tillsats av alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 20.09: A. druvmust ijäsning samt druvmust vars jäsning har avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol ......................................... 1001 B. andra slag:
1. musserande vin, med en alkoholhalt: a. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 viktprocent ............................ b. överstigande 1.8 viktprocent ......... 1001
fri
10:—
fri
10:— 12:— 14:—
10:—
fri 40:—
22.05
22.06
22.07
22.08
2. annat vin samt druvmust vars jäsning har för- hindrats eller avbrutits genom tillsats av alkohol, med en alkoholhalt: a. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8
viktprocent ............................ b. överstigande 1,8 men inte 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter . . . 1001 B. på andra kärl .................... 100 1 c. överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter . . . 1001 B. på andra kärl .................... 100 [
Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen: med en alkoholhalt: A. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt- procent ..................................... B. överstigande 1,8 viktprocent men inte 15 volympro- cent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter ......... 100 l
2. på andra kärl ......................... 100 1 C. överstigande 15 volymprocent:
1.- på kärl rymmande högst 10 liter ......... 100 l
2. på andra kärl ......................... 100 1
Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd: A. musserande, andra än äppel- och päronvin, med en alkoholhalt: ]. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 viktprocent ............................... 2. överstigande 1,8 viktprocent ............ 1001 B. andra slag, med en alkoholhalt: 1. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8
viktprocent ............................... 2. överstigande 1,8 viktprocent men inte 15 volym-
procent: a. på kärl rymmande högst 10 liter ...... 100 1
b. på andra kärl ...................... 100 l 3. överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter ...... 100 1 b. på andra kärl ...................... 100 l
Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denatu- rerade, oavsett alkoholhalt: A. avsedda att användas uteslutande för kemisk om- vandhng ....................................
B. andra ....................................... Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mind-
re än 80 volymprocent; sprit, likör och andra sprit- drycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker: A. drycker med en alkoholhalt överstigande 0,5 volym- procent men inte 1.8 viktprocent ............... B. andra slag: 1. likör, bitter och liknande drycker ........ 1001 2. andra drycker. inbegripet sprit och odenaturerad
fri
15:—
40:—' 30:—
fn'
15:—
40:— 30:—
fri 100:—
fri
25:— 10:—
40:— 50:—
fri 6%
fri
92: 50
etylalkohol med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent: a. på kärl rymmande högst 10 liter:
a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;
vodka; gin och genever .......... 100 1 40'— I
B. andra slag ...................... 1001 67:50 b. på andra kärl: a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;
vodka; gin och genever ........ 100 1 av 50 volymprocent alkoholhalt vid +200C . 15:— B. andra slag .................... 1001 av
50 volymprocent alkoholhalt vid +200C . 17: 50
3. sammansatta "alkoholhaltiga beredningar av så- dana slag som används för framställning av dryc- ker ...................................... 5 % 22.09 Ättika ......................................... (S%
Anm. För spritdrycker, vin eller starköl. som införs i den ordning som anges i 18 & 3. 4, 6 eller 7 lagen (1977: 293) om handel med drycker. utgår, om tullfrihet inte åtnjuts. tull med följande belopp per liter:
Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 ................ 180: — Vin:
musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent .............................. 56:—
annat ........................................ _ 28:— Starköl ......................................... 11:—
Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 & tullagen (1987: 000).
34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel, smörj- medel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts- och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor, s. k. dentalvax samt den- talpreparat på basis av gips
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte: a. ätbara blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor av sådana slag som används som formsläppmedel (nr 15. 17): b. isolerade kemiskt definierade föreningar; c. schamponeringsmedel. tandrengöringsmedel, rakkräm. raklödder och bad- preparat. innehållande tvål, såpa eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.05, 33.06 eller 33.07). .
2. Med två! och såpa i nr 34.01 avses endast vattenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa samt andra produkter enligt nr 34.01 får innehålla tillsats av andra ämnen (t.ex. desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter som innehåller slippulver klassificeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i form av stänger. kakor eller gjutna stycken. 1 andra former skall de klassiflceras enligt nr 34.05 som skurpulver och liknande preparat.
3. Med organiska ytaktiva ämnen i nr 34.02 aves produkter som. då de blandas med vatten till en koncentration av 0.5 (7 vid 20%". och får stå i en timme vid samma temperatur: a. ger en klar eller genomskinlig vätska eller en stabil emulsion utan att några olösliga ämnen fälls ut, samt b. minskar vattnets ytspänning till högst 4.5 x 10-2 N/m (45 dyn/cm).
4. Med oljor erhållna ur petroleum eller ur biluminösa mineral i nr 34.03 avses de produkter som är definierade i anm. 2 till 27 kap.
5. Med konstgjorda vaxer och beredda vaxer i nr 34.04 avses. med de undantag som anges nedan. endast: A. kemiskt framställda organiska produkter med vaxkaraktär, även vattenlös-
B. C.
' 34.01
34.02
34.03
34.04
34.05
34.06 34.07
liga: produkter som erhållits genom att blanda olika vaxer;
produkter med vaxkaraktär som är baserade på ett eller flera vaxer och innehåller fett, harts. mineralämnen eller andra ämnen. Numret skall inte tillämpas för: a. produkter enligt nr 15. 16. 15.19 eller 34.02. även om de har vaxkaraktär: b. oblandade animaliska eller vegetabiliska vaxer. även färgade. enligt nr
15.21:
c. mineralvaxer och liknande produkter enligt nr 27.12, även blandade med
varandra eller enbart färgade;
d. vaxer blandade med eller dispergerade eller lösta i någon vätska (nr
34.05. 38.09 etc.).
Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och prepa- rat avsedda att användas som tvål. i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; pap- per, vadd. f|lt och bondad duk, impregnerade. över- dragna eller belagda med tvål. såpa eller annat rengö- ringsmedel: A. toalettvål (inbegripet raktvål) samt organiska ytak- tiva produkter och preparat avsedda att användas som toalettvål. i form av stänger. kakor eller gjutna stycken .............................. 100 kg
B. andra slag ...................................
Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa); ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpme- del) och rengöringsmedel. även innehållande tvål eller såpa. andra än sådana som omfattas av nr 34.01: A. organiska ytaktiva ämnen. inte i detaljhandelsför- packningar ..................................
B. andra slag ................................... Beredda smörjmedel (inbegripet sådana beredda skär- oljor. preparat för losstagning; av bultar och muttrar. rostskyddsmedel och andra medel mot korrosion samt formsläppmedel som är baserade på smörjmedel) samt preparat av sådana slag som används för olje- eller fettbehandling av textilmaterial, läder. pälsskinn eller andra material. med undantag av preparat som innehål- ler som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktpro- cent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral ........................................ Konstgjorda vaxer och beredda vaxer: A. vaxliknande glycerider: i vatten lösliga eller direkt emulgerbara vaxer ........................... B. andra slag ................................... Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv. karos-
serier. glas eller metall. skurpasta. skurpulver och lik- nande preparat (även i form av papper. vadd. f|lt. bon- dad duk. porös plast eller poröst gummi som impregne- rats, överdragits eller belagts med sådana preparat). med undantag av vaxer enligt nr 34.04 ............. Stearinljus. paraffmljus, vaxljus o.d. .............. Modelleringspastor, inbegripet sådana som är avsedda för barn: s.k. dentalvax samt avtrycksmassor för den- talt bruk. föreliggande i satser. i detaljhandelsförpack-
6,2%
7% 5.8%
fri
5.8 % fri
3.2% 4.6%
ningar eller i form av plattor, hästskoformade stycken. stänger e. d.: andra preparat för dentalt bruk, på basis
av gips .........................................
fri
36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstic- kor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte isolerade kemiskt definierade föreningar andra än sådana som är nämnda i anm. 2 a och b nedan.
2. Med varor av brännbara ämnen i nr 36.06 avses endast: a. metaldehyd, hexametylentetramin och liknande ämnen föreliggande i former (t. ex. tabletter, stavar eller liknande former) för användning som bränsle; bränslen på basis av alkohol och liknande beredda bränslen i fast form eller i
36.01
36.02 36.03
36.04
36.05
36.06
pastaform: flytande eller till vätska förtätade gasformiga bränslen i behållare av sådana slag som används för fyllnmg av mgarettändare eller liknande tändare och
som har en rymd av högst 300 cm3; tjärfacklor, braständare o.d.
Krut: A. svartkrut .................................... B. andra slag ................................... Beredda sprängämnen, andra än krut .............. Stubin; tändhattar; rivtändare, sprängkapslar och lik- nande tändmedel (även elektriska): A. svartkrutsstubin .............................. B. annan stubin ................................. C. andra slag ................................... Fyrverkeripjäser, signalraketer, regnraketer. knallsig- naler och andra pyrotekniska artiklar: A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller liv- räddningsändamål ............................ B. andra slag ................................... Tändstickor. andra än pyrotekniska artiklar enligt nr 36.04 ................................... 100 kg Jämcerium (ferrocerium) och andra pyrofora legering- ar i alla former; varor av brännbara ämnen enligt anm. 2 till detta kapitel ................................
39 kap. Plaster och plastvaror
Anmärkningar
1. Med plast förstås i hela tulltaxan sådana material enligt nr 39.01 —39. 14 som kan eller har kunnat formas (antingen i polymen'sationsögonblicket eller i ett senare stadium) under yttre påverkan (vanligen av värme och tryck. i vissa fall i närvaro av ett lösningsmedel eller ett mjukningsmedel) genom gjutning, strängsprutning. valsning eller någon annan process till former som bibehålls när den yttre påverkan upphör. I hela tulltaxan skall ordet plast även avse vulkanflber. Detta ord avser emeller- tid inte material som anses utgöra textilmaterial enligt elfte avd.
2. Detta kapitel omfattar inte:
a. b c. d e
vaxer enligt nr 27.12 och 34.04; . isolerade kemiskt definierade organiska föreningar (29 kap);
heparin och salter av heparin (nr 30.01); . brons- och färgfolier enligt nr 32.12; . organiska ytaktiva ämnen och preparat enligt nr 34.02;
3,2% 6% 6%
3,2% 6% fri
fri 5,1%
fn"
f. naturhartser modifierade genom utsmältning samt hartsestrar (nr 38.06): g. syntetiskt gummi enligt definition i 40 kap. och varor av sådant gummi; h. sadelmakeriarbeten (nr 42.01) samt koffertar., resväskor, handväskor och andra artiklar enligt nr 42.02; ij. flätor. korgmakeriarbeten och andra artiklar enligt 46 kap.; k. tapeter enligt nr 48.14; '
1. varor enligt elfte avd. (textilvaror); m. varor enligt tolfte avd. (t.ex. skcdon. huvudbonader. paraplyer. parasoller. promenadkäppar. piskor och ridspön samt delar till sådana varor): n. bijouten'varor enligt nr 71.17;
0. artiklar enligt sextonde avd. (maskiner samt mekaniska och elektriska appa- rater); p. delar till luftfartyg eller fordon. enligt sjuttonde avd.:
q. artikl)ar enligt 90 kap. (t.ex. optiska element. glasögonbågar och n'tinstru- ment :
r. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. urfoder och boetter): s. artiklar enligt 92 kap. (t.ex musikinstrument och delar till musikinstrument): t. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belys-
ningsartiklar. ljusskyltar och monterade eller monteringsfärdiga byggnader); artiklar enligt 95 kap. (t.ex. leksaker. spel och sportartiklar): v. artiklar enligt 96 kap. (t.ex. borstar. knappar. blixtlås. kammar. munstycken och skaft till rökpipor. cigarettrnunstycken o.d.. delar till termosflaskor c. d.. reservoarpennor. kulpennor och stiftpennor). Nr 39.01—39.11 skall endast tillämpas för varor som framställts genom kemisk syntes och som motsvarar någon av följande beskrivningar: a. flytande syntetiska polyolefiner som ger mindre än 60 volymprocent destillat vid 300”C, omräknat till 1 013 millibar vid destillation under reducerat tryck (nr 39.01 och 39.02): b. lågpolymeriserade hartser av kumaronindentyp (nr 39.11); c. andra syntetiska polymerer med ett genomsnitt av minst 5 monomera enhe- ter; d. silikoner(nr 39.10); e. resoler (nr 39.09) och andra prepolymerer. I detta kapitel skall. där inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse. sampoly- merer (inbegripet sampolykondensat, sampolyadditionsprodukter, segmentpo- lymerer och ymppolymerer) och polymerblandningar klassificeras enligt det nummer som omfattar polymerer av den monomer som viktmässigt dominerar över varje annan monomer som varan är uppbyggd av. Vid tillämpning av denna bestämmelse skall monomerer vilkas polymerer omfattas av samma nummer anses som en enda monomer. Om ingen monomer dominerar skall sampolymerer och polymerblandningar
klassificeras enligt det nummer som står sist i tulltaxan av dem som kan komma i
fråga.
Med sampolymerer avses alla polymerer i vilka halten av någon enskild mono- mer inte uppgår till minst 95 viktprocent av det totala polymerinnehållet. Kemiskt modifierade polymerer. dvs. sådana i vilka endast sidokedjor (bihang) till huvudkedjan har förändrats genom kemisk reaktion. skall klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för den omodifierade polymeren. Denna bestäm- melse gäller inte ymppolymerer. Med obearbetadform i nr 39.01 —39. 14 avses endast produkter i följande former: a. vätskor och pastor. inbegripet dispersioner (emulsioner och suspensioner) och lösningar: b. block av oregelbunden form. klumpar. pulver (inbegripet press- och sprut- massor). korn, flingor o.d. Nr 39.15 skall inte tillämpas för avklipp och annat avfall samt skrot av ett enda termoplastiskt material. när materialet omvandlats till obearbetad form (39.01— 39.14). Med rör och slangar i nr 39.17 avses ihåliga produkter. i form av halvfabrikat eller i färdigbearbetat skick. av sådana slag som används eller skulle kunna användas för att befordra eller leda gaser eller vätskor (t. ex. räfflade trädgårds- slangar och perforerade rör). Uttrycket avser också korvskinn och andra tillplat- tade slangar. Bortsett från dessa tzallplattade slangar skall emellertid ihåliga produkter, som har ett inre tvärsnitt: som inte är runt. ovalt, kvadratiskt eller rektangulärt (i vilket fall tvärsnittets längd inte får vara mer än 1,5 gånger bredden) eller inte har formen av en regelbunden månghöming. inte anses som slangar eller rör utan som profilerade stänger och strängar. Med vägg- eller takbeklädnad av plast i nr 39.18 avses produkter som föreligger i rullar. har en bredd av minst 45 cm. är lämpliga för vägg- eller takdekorering och F
10.
11.
består av plast som är varaktigt anbringad' på ett underlag av annat material än papper. under förutsättning att plastskiktet är kornat. präglat. färgat. mönster- tryckt eller på annat sätt dekorerat på utsidan. Med plattor, duk. film. folier och remsor i nr 39.20 och 39.21 avses endast plattor. duk. film. folier och remsor (andra än sådana enligt 54 kap.) samt block med regelbunden geometrisk form. även tryckta eller på annat sätt ytbehand- lade, oskuma eller nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form men inte vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga artiklar). Nr 39.25 skall tillämpas endast för följande artiklar. under förutsättning att de inte omfattas av något tidigare nummeri underavdelning 11: a. cisterner. tankar (inbegripet slamavskiljare). kar och liknande behållare med en rymd av mer än 3001; konstruktionsdetaljer som används t. ex. i golv. väggar eller tak; takrännor och tillbehör till takrännor: dörrar. fönster. dörr- och fönsterkarmar samt dörrtrösklar; balkonger, räcken, staket. grindar och liknande skrank: fönsterluckor, markiser. persienner. spjäljalusier. rullgardiner och liknande artiklar samt delar och tillbehör till sådana artiklar; hyllkonstruktioner av stort format. i delar. avsedda för sammansättning och permanent installering i t. ex. butiker. verkstäder eller varumagasin; h. utsmyckningsdetaljer för byggnader t. ex. kupoler: ij. beslag och liknande tillbehör för permanent fastsättning i eller på dörrar. fönster. trappor. väggar eller andra delar av byggnader, t. ex. dörrtrycken. handtag, hakar. krokar. konsoler, handdukshängare. skyddsplattor för strömställare och andra skyddsplattor.
weapo-
(P
I. Plaster i obearbetad form 39.01 Polymerer av eten. i obearbetad form .............. 9% 39.02 Polymerer av propen eller av andra olefiner, i obearbe-
tad form ................... . .................... 9 % 39.03 Polymerer av styren. i obearbetad form ............ 9%
39.04 Polymerer av vinylklorid eller av andra halogenerade olefiner, i obearbetad form ....................... 9 % 39.05 Polymerer av vinylacetat eller av andra vinylestrar, i obearbetad form; andra vinylpolymerer i obearbetad form ........................................... 9% 39.06 Akrylpolymereriobearbetad form ................ 9% 39.07 Polyacetaler. andra polyetrar samt epoxihartser. i obearbetad form; polykarbonater. alkydhartser, po- lyallylestrar och andra polyestrar, i obearbetad form . 9% 39.08 Polyamider i obearbetad form ..................... 9% 39.09 Aminoplaster, fenoplaster och polyuretaner, i obearbe- tad form ....................................... 9 % 39.10 Silikoner i obearbetad form ....................... 9% 39.11 Petroleumhartser, kumaronindenhartser, polyter- pener. polysulfider. polysulfoner och andra produkter omnämnda i anm. 3 till detta kapitel. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans. i obearbetad form . . . . 9% 39.12 Cellulosa och kemiska cellulosaden'vat. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form: A. cellulosaacetat. cellulosapropionat, cellulosabu-
tyrat och blandestrar av dessa. inte mjukgjorda . . fn" B. andra ....................................... 9%
39.13 Naturliga polymerer (t. ex. alginsyra) och modifierade naturliga polymerer (t.ex. härdade proteiner och ke- miska derivat av naturgummi). inte nämnda eller inbe- gripna någon annanstans, i obearbetad form:
A. alginsyra samt salter och estrar av alginsyra: härda-
de proteiner .................................
B. andra slag ...................................
39.14 Jonbytare på basis av polymerer enligt nr 39.01 —39. 13, i obearbetad form ...............................
II. Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot; halvfabrikat av
plast; andra plastvaror
39.15 Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot . . . . 39.16 Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm samt stavar, stänger och strängar (inbegripet profilera- de stänger och strängar) även ytbehandlade men inte bearbetade på annat sätt. av plast: A. av cellulosanitrat eller av härdade proteiner ..... B. av annan plast ............................... "39.17 Rör och slangar samt rördela'r (t.ex. Skarvrör. knärör och flänsar) och andra tillbehör till rör eller slangar. av plast: A. konsttarmar: 1. av härdade proteiner ....................... 2. av cellulosaplast .......................... 3. av annan plast ............................ B. andra slag ................................... 39.18 Golvbeläggningsmaterial av plast. även självhäftande, i rullar eller i form av plattor; vägg- eller takbeklädnad av plast enligt definition i anm. 9 till detta kapitel . . . . 39.19 Plattor. duk. film. folier. tejp, remsor och andra platta produkter av plast. självhäftande, även i rullar: A. av cellulosanitrat eller härdade proteiner ........ B. av annan plast ............................... 39.20 Andra slag av plattor. duk, film. folier och remsor, av plast. inte porösa och inte förstärkta. laminerade eller på liknande sätt kombinerade med annat material: . av cellulosanitrat eller härdade proteiner ........ . av vulkanfiber ............................... . av plast enligt nr 39.01—39.11 .................. . av plast enligt nr 39.12 (utom cellulosanitrat): . 1. produkter med en tjocklek av minst 1.5 mm 2. andra: a. avsedda att användas uteslutande för tillverk- ning av strålningskänslig film ............ b. andra ................................. E. av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) 39.21 Andra slag av plattor. duk. film. folier och remsor av plast: A. av cellulosanitrat eller härdade proteiner ........ B. av plast enligt nr 39.01 —39. 11 .................. C. av plast enligt nr 39.12 (utom cellulosanitrat): 1. produkter med en tjocklek av minst 1,5 mm 2. andra .................................... D. av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner) 39.22 Badkar. duschkar. tvättställ bidéer toalettstolar. sit-
UÖUJ>
9%
fri 12%
6.9% fri 12% 12%
12%
fri 12%
fri 12% 63%
fri 12%
fri 12% 6.3??—
'.:J 50
'.») ©
sar och lock till toalettstolar. spolcisterner och liknan- de sanitetsartiklar. av plast ....................... 12 %
23 Artiklar för transport eller förpackning av varor. av plast: proppar. lock. kapsyler och andra förslutningsar- tiklar av plast ................................... 12 % 39.24 Bords- och köksartiklar. andra hushållsartiklar samt toalettartiklar. av plast ........................... 12% .25 Byggvaror av plast. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans ..................................... 12 % 39.26 Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr 39.01—39.14: A. stenciler .................................... 6.9% B. andra ....................................... 12%
48 kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp
Anmärkningar
].
Lo)
Detta kapitel omfattar inte:
varor enligt 30 kap.: brons- och färgfolier enligt nr 32.12; parfympapper och sminkpapper (33 kap.): papper och cellulosavadd. impregnerade. överdragna eller belagda med tvål. såpa eller annat rengöringsmedel (nr 34.01) eller med puts- och polermedel eller liknande preparat (nr 34.05); papper och papp, strålningskänsliga. enligt nr 37.01 —37.04: pappersförstärkta laminerade plastplattor samt varor som består av ett skikt av papper eller papp som är överdraget eller belagt med ett plastskikt med en tjocklek som är mer än hälften av varans totala tjocklek samt varor av sådana material, andra än tapeter enligt nr 48.14 (39 kap.)".
g. varor enligt nr 42.02 (t.ex. reseffekter): h. artiklar enligt 46 kap. (varor av flätningsmaterial): ij. pappersgam och textilvaror av pappersgam (elfte avd.); k. varor enligt 64 och 65 kap.:
1. slippapper och slippapp (nr 68.05) samt glimmer på underlag av papper eller papp (nr 68.14): papper eller papp överdragna med glimmerpulver skall dock klassificeras enligt 48 kap.; . metallfolier på underlag av papper eller papp (femtonde avd.): artiklar enligt nr 92.09: artiklar enligt 95 kap. (t.ex. leksaker. spel och sportartiklar) eller 96 kap. (t.ex. knappar). Om inte annat följer av anm. 6 skall nr 4801—4805 tillämpas för papper och papp som har underkastats kalandrering. superkalandrering. glättning eller lik"- nande efterbehandling. på vilka anbringats oäkta vattenmärken eller som ytlim- mats samt för papper. papp. cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som färgats eller marmorerats i mälden. oberoende av förfaringssättet. Med undantag för vissa varor enligt nr 48.03 skall dessa nummer inte tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som bearbetats på annat sätt. t. ex. belagts, bestrukits eller impregnerats. Med tidningspapper förstås i detta kapitel obelagt och obestruket papper som är av sådana slag som används vid tryckning av tidningar. har en halt av träfibrer. erhållna genom en mekanisk process. av minst 65 viktprocent av det totala fiberinnehållet. är olimmat eller mycket lätt limmat. har en ytjämnhet på varje sida av högst 200 sekunder Bekk. har en vikt av minst 40 g och högst 57 g per m2 och har en askhalt av högst 8 viktprocent. Nr 48.02 omfattar. förutom papper och papp, handgjorda. endast papper och papp som framställts huvudsakligen av blekt massa eller massa erhållen genom en mekanisk process och som uppfyller något av följande kriterier: I fråga om papper och papp som väger högst 150 g/m2 gäller: a. att de skall innehålla minst 10% fibrer erhållna genom en mekanisk process
och 1. väga högst 80 g/m2 eller 2. vara färgade i mälden; eller
a_n STP
:"äl'lt
9.55
9.
b. att de skall ha en askhalt av mer än S% och 1. väga högst 80 g/m2 eller 2. vara färgade i mälden; eller e. att de skall ha en askhalt av merän 3 % och en ljushet av minst 60 %* eller (1. att de skall ha en askhalt av mer än 3 % men högst 8 %. en ljushet av mindre än 60%* och en sprängstyrka av högst 2.5 kPa/g/z; eller e. att de skall ha en askhalt av högst 3%, en ljushet av minst 60%* och en sprängstyrka av högst 2.5 kPa/g/rnz. I fråga om papper och papp som väger mer än 150 g/m2 gäller: a. att de skall vara färgade i mälden; eller b. att de skall ha en ljushet av minst 60 %* och 1. en tjocklek av högst 225 mikrometer eller 2. en tjocklek av mer än 225 mikrometer men högst 508 mikrometer och en askhalt av mer än 3 %; eller e. att de skall ha en ljushet av mindre än 60%*, en tjocklek av högst 254 mikrometer och en askhalt av mer än 8 %. Nr 48.02 omfattar emellertid inte filtrerpapper (inbegripet tepåspapper), filtrer- papp, grålumppapper och grålumppapp. . Med kraftpapper och kraftpapp förstås i detta kapitel papper och papp som har
en halt av sulfatmassa eller sodamassa av minst 80 viktprocent av det totala fiberinnehållet. Papper. papp. cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som motsvarar varu- beskn'vningen i två eller flera av numren 48.01—48.11 skall klassificeras enligt det nummer av dessa som står sist i tulltaxan. Nr 48.01, 48.02, 4804—4808. 48.10 och 48.11 skall endast tillämpas för papper. papp. cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som föreligger i: a. remsor eller rullar med en bredd av mer än 15 cm; eller b. i kvadratiska eller rektangulära ark hos vilka (i ovikt skick) den ena sidan är längre än 36 cm och den andra sidan längre än 15 cm. Papper och papp som är handgorda och på vilka alla råkanter sitter kvar klassificeras dock. om inte annat följer av anm. 6. enligt nr 48.02, oavsett form och storlek. Med papperstapeter och liknande väggbeklädnad i nr 48.14. avses endast: a. papper i rullar, med en bredd av minst 45 cm och högst 160 cm. som är lämpligt för dekorering av väggar eller innertak och som:
1. är komat, präglat. ytfärgat, mönstertryckt eller på annat sätt ytdekorerat (t.ex. med textilstoft). även med överdrag eller beläggning av genom- skinlig plast som skydd; eller
2. har ojämn yta på grund av att partiklar av trä. halm etc. ingår: eller
3. är på utsidan överdraget eller belagt med ett kornat. präglat. färgat, mönstertryckt eller på annat sätt dekorerat plastskikt; eller
4. är på utsidan belagt med fiätningsmaterial. även hopbundet i parallella parter eller vävt;
b. bårder och friser av papper som är behandlade på ovannämnda sätt och är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak, oavsett om de föreligger i rullar eller inte; e. väggbeklädnad som består av fiera väder. i rullar eller ark. som är försedda med sådant tryck att de tillsammans bildar ett landskapsmotiv eller annat motiv när de anbringas på en vägg. _ Produkter av papper eller papp som är lämpliga att användas både som golvbe- läggning och som väggbeklädnad skall klassificeras enligt nr 48.15. Nr 48.20 omfattar inte lösa ark eller kort som år nedskurna till bestämd storlek. även om de är tryckta. präglade eller perforerade. 10. Nr 48.23 skall tillämpas för bl.a. perforerade kort av papper eller papp för
jacquardmaskiner eller liknande maskiner samt pappersspetsar. 11. Med undantag av varor enligt nr 48.14 och 48.21 skall papper. papp och cellulo-
savadd samt varor av dessa material. som är försedda med sådant bokstavstryck e. d. eller med sådant bildtryck. som inte är av endast underordnad betydelse i förhållande till varornas huvudsakliga användning. klassificeras enligt 49 kap.
48.01 Tidningspapper i rullar eller ark ................... fri 48.02 Papper och papp. obelagda och obestrukna. av sådana slag som används för skrivning. tryckning eller annat grafiskt ändamål, samt papper och papp till hålkort och
* Ljusheten skall mätas med Elrepho, GE eller någon annan likvärdig. internatio- nellt erkänd metod för ljushetsmätning.
48.03
48.04
48.05
48.06
48.07.
48.08
48.09
48.10
48.11
48.12 48.13
hålremsor. i rullar eller ark. med undantag av papper enligt nr 48.01 eller 48.03: papper och papp. hand- gjorda: .
A. karbonråpapper .............................. B. andra slag ................................... Papper av sådan typ som används till toalettpapper. ansiktsservetter. handdukar eller bordsservetter samt liknande papper av sådana slag som används för hus- hållsändamål eller sanitärt ändamål samt cellulosavadd och duk av cellulosafibrer. även kräppade. plisserade. präglade. perforerade. ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta. i rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än 36 cm ........... Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestrukna. i rullar eller ark. med undantag av varor enligt nr 48.02 eller 48.03: A. kondensatorpapper ........................... B. andra slag ................................... Annat papper och annan papp. obelagda och obe- strukna. i rullar eller ark:
A. grålumppapper och grålumppapp ............... B. andra slag ................................... Pergamentpapper, pergamentpapp. smörpapper, ge- nomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt an- nat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i rullar eller ark .................................. Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt förenade med bindemedel). inte belagda. bestrukna el- ler impregnerade, även armerade invändigt. i rullar eller ark ........................................ Papper och papp. vågade (med eller utan fastlimmade plana ytskikt), kräppade. plisserade. präglade eller per- forerade, i rullar eller ark. med undantag av varor enligt nr 48.03 eller 48.18 ......................... Karbonpapper, självkopierande papper och annat ko— pierings- eller övertryekspapper (inbegripet belagt. bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller offsetplåtar). även tryckta, i rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än 36 cm .......................................... Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska äm- nen med eller utan bindemedel. men utan annan be- läggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller ark .................................. Papper. papp. cellulosavadd och duk av cellulosa- fibrer, belagda, bestrukna. impregnerade. överdragna. ytfärgade. ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.03, 48.09. 48.10 eller 48.18 ...................................... Filterblock och filterplattor av pappersmassa ....... Cigarettpapper. även tillskuret eller i häften: cigarett- hylsor .........................................
1.8% 2.2%
1,4% 2,2%
1.4% 2,2%
22%
2,27:
2%
2%
2 % fri
22%
48.14 Papperstapeter och liknande väggbeklädnad: s. k. föns-
48.15
48.16
48.17
48.18
48.19
48.20
48.21
48.22
48.23
tet—papper: A. papperstapeter och liknande väggbeklädnad av papper
som på utsidan är överdraget eller belagt med ett kor- nat. präglat. färgat. mönstertryckt eller på annat sätt dekorerat plastskikt .............................. B. papperstapeter och liknande väggbeklädnad av papper
som på utsidan är belagt med fiätningsmatcrial av plast
C. andra slag ................................... Golvbeläggningsmaterial med botten av papper eller papp. även tillskuret ............................ Karbonpapper. självkopierande papper och annat ko- pierings- eller övertryckspapper (med undantag av pap- per enligt nr 48.09), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar: A. karbonpapper och liknande kopieringspapper i rul- lar med en bredd av mer än 15 cm men högst 36 cm B. andra slag .................................. Kuvert. kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp; askar. mappar o.d. av papper eller papp. innehållande ett sortiment av brevpapper, papperskuvert e. (1. ....... Toalettpapper, näsdukar. servetter för rengöring av an- sikte eller händer. handdukar, hushållspapper. borddu- kar. bordsservetter, blöjor. tamponger, lakan och lik- nande hushålls-. sanitets- och sjukhusartiklar samt klä- der och tillbehör till kläder. av pappersmassa, papper. cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer: A. toalettpapper ................................ B. hushållspapper i rullar ........................ C. andra slag ................................... Kartonger. askar. lådor. säckar. påsar och andra för- packningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer: kortregisterlådor. brevkorgar och lik- nande artiklar av sådana slag som används på kontor. i butiker e. d., av papper eller papp ..... _ ............ Kontorsböcker, räkenskapsböcker, antecknings- böckcr. orderböcker, kvittensböcker, brevpapper i block, anteckningsblock. dagböcker och liknande ar- tiklar, ävensom skrivböcker. Skrivunderlägg. samlings- pärmar (för lösblad eller andra), mappar, blankett- satser, även interfolierade med karbonpapper, samt liknande artiklar, av papper eller papp; album för prover eller samlingar samt bokpärmar och bokomslag, av papper eller papp ............................. Etiketter av alla slag, av papper eller papp. även tryckta ......................................... Bobiner, spolar. cops och liknande artiklar av pappers- massa, papper eller papp (även perforerade eller härda- de) ............................................ Andra slag av papper, papp. cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form; andra varor av pappersmassa. papper, papp, cel- lulosavadd eller duk av cellulosafibrer:
Prop.
7.2 % 3,8%
38%
2% 32%
2.5% 2% 3,2%
3.2 "[
32%
3.2%
3.2%
A. papper. papp, cellulosavadd och duk av cellulosa- tibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form: [. kondensatorpapper ........................ 2. andra .................................... B. andra slag ...................................
1,4% 25% 3,2%
ELFTE AVDELNINGEN Prop. 1987/88: 42
Textilvaror
Anmärkningar'
1. Denna avdelning omfattar inte: a. borst och andra djurhår för borsttillverkning (nr 05.02); tagel och tagelavfall (nr 05.03); b. människohår och varor av människohår (nr 05.01. 67.03 eller 67.04. med undantag av filterdukar av sådana slag som vanligen används i oljepressar o.d. (nr 59.11): bomullslinters och andra vegetabiliska material enligt 14 kap.; d. asbest enligt nr 25.24 samt varor av asbest och andra produkter enligt nr 68.12 och 68.13; e. varor enligt nr 30.05 och 30.06 (t. ex. vadd, förbandsgas. bindor och liknande artiklar för medicinskt, kirurgiskt. dentalt eller veterinärt ändamål samt sterila kirurgiska suturmaten'al); f. strålningskänsliga varor av textilmaterial. enligt nr 37.01—37.04;
g. enfibertråd av plast med ett största tvärmått av mer än 1 mm samt remsor o.d. (t. ex. konstbast) av plast med en bredd i föreliggande skick av mer än 5 mm (39 kap.): fiätor. vävnader samt korgmakeriarbeten av sådan enfibertråd eller sådana remsor (46 kap.); h. vävnader. dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade. överdragna. belagda eller laminerade med plast samt varor av sådana pro— dukter. enligt 39 kap.; ij. vävnader, dukvaror av trikå. filt och bondad duk som är impregnerade. överdragna. belagda eller laminerade med gummi samt varor av sådana produkter. enligt 40 kap.: k. hudar och skinn med hårbeklädnad (41 eller 43 kap.). varor av pälsskinn samt konstgjord päls och varor av konstgjord päls. enligt nr 43.03 och 43.04; varor av textilmaterial enligt nr 42.01 och 42.02; . produkter enligt 48 kap. (t. ex. cellulosavadd); skodon och delar till skodon samt damasker och liknande artiklar. enligt 64 kap.: håmät och andra huvudbonader samt delar till huvudbonader. enligt 65 kap.; varor enligt 67 kap.; textilvaror belagda med slipmedel (nr 68.05) samt kolfibrer och varor av kolfibrer. enligt nr 68.15; r. glasfibrer och varor av glasfibrer. andra än broderier med glasfibergarn på en
synlig textilbotten (70 kap.);
s. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler. sängkläder. belysningsarmatur och andra belysningsartiklar): t. artiklar enligt 95 kap. (t.ex leksaker, spel och sportartiklar. inbegripet nät).
. Varor som kan klassificeras enligt något nummer i 50—55 kap. eller enligt nr 58.09 eller 59.02 och som består av en blandning av två eller flera olika textilmaterial skall klassificeras som om de helt bestod av det textilmaterial som dominerar viktmässigt över vart och ett av de övriga textilmaterialen.
B. Vid tillämpningen av ovanstående regel gäller:
a. överspunnet tagelgarn (nr 51.10) och metalliserat garn (nr 56.05) skall vart och ett behandlas som ett enda textilmaterial och deras vikt skall anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar: vid klassi- ficering av vävnader skall metalltråd betraktas som ett textilmaterial; b. vid fastställandet av tillämpligt. nummer skallförst kapitlet och sedan det tillämpliga tulltaxenumret inom detta kapitel bestämmas. varvid skall bortses från sådana material som inte klassificeras enligt kapitlet i fråga: c. när både 54 och 55 kap. ingår i bedömningen tillsammans med något annat kapitel skall 54 och 55 kap. behandlas som ett enda kapitel;
."
FBT—
9
:O"?
to >
' Ändringen innebär bl. a. att Anm. C 3 tas bort. 7
d där ett kapitel eller ett tulltaxenummer omfattar varor av olika textilma- terial, skall varje sadan materialgrupp behandlas som om den utgjorde ett enda textilmaterial.
C. Bestämmelserna i A och B ovan skall tillämpas också för de garner som avses i anm. 3. 4. 5 och 6 nedan. C:1 Produkter enligt 56—63 kap. som innehåller två eller fiera olika textilmate- rial skall anses bestå helt av det textilmaterial som skulle fastställas med tillämpning av bestämmelserna i A och B ovan vid klassificeringen av-en produkt enligt 50—55 kap. som består av samma textilmaterial. C:2 Vid tillämpning av regeln i C: 1 gäller: 3. i förekommande fall skall hänsyn endast tas till den del av varan som är
bestämmande för varans klassificering med tillämpning av allmänna bestämmelser, punkt 3;
b. i fråga om textilvaror som består av en bottenväv och en yta av fior
eller öglor skall ingen hänsyn tas till bottenvävens beskaffenhet;
c. ifråga om broderier enligt nr 58.10 skall hänsyn endast tas till bottenvä-
ven. Broderier utan synlig botten skall dock klassificeras enbart efter broderigamets beskaffenhet.
3. A. Med surrningsgarn och tågvirke avses i denna avdelning, med de undantag som framgår av B nedan. garn, enkelt eller tvrnnat (fiertrådigt). som motsva- rar någon av följande beskrivningar:
4.
a. garn av natursilke eller avfall av natursilke. med en längdvikt av mer än 20000 decitex; b. garn av konstfibrer (inbegripet garn av två eller flera monofilamentgam enligt 54 kap.), med en längdvikt av mer än 10000 decitex; c. garn av mjukhampa eller lin: — polerat eller glättat. med en längdvikt av minst 1 429 decitex: — opolerat och oglättat, med en längdvikt av mer än 20000 decitex; d. garn av kokosfibrer, bestående av tre eller fiera parter; e. garn av andra vegetabiliska fibrer, med en längdvikt av mer än 20000 decitex; f. garn som är förstärkt med metalltråd.
B. Undantag.
a. garn av ull eller andra djurhår samt pappersgam. annat än garn som är förstärkt med metalltråd; b. fiberkabel av konstfibrer enligt 55 kap. samt multifilamentgam utan snpdd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter. enligt 54 kap.; c. gut enligt nr 50.06 samt monofilamentgam enligt 54 kap.: d. metalliserat garn enligt nr 56.05; garn som är förstärkt med metalltråd omfattas av bestämmelserna i A f ovan: e. sniljgam. överspunnet garn och chainettegarn. enligt nr 56. 06.
A. Med garn i detaljhande/suppläggningar 1 50. 51. 52 ,54 och 55 kap. förstås.
med de undantag som framgår av B nedan. garn, enkelt eller tvinnat (fiertrå- digt). som föreligger: a. på kartor. rullar. hylsor eller liknande spolstommar. med en vikt (inbegri- pet spolstomme) av högst:
— 85 g i fråga om garn av natursilke. av avfall av natursilke eller av konstfilament; — 125 g i andra fall:
b. i nystan. härvor eller dockor med en vikt av högst:
— 85 g i fråga om garn av konstfilament med en längdvikt av mindre än 3000 decitex eller av natursilke eller av avfall av natursilke: — 125 g i fråga om alla andra garner med en längdvikt av mindre än 2 000 decitex; —— 500 g i andra fall:
e. i härvor som omfattar fiera pasmor som är åtskilda genom trådar som gör dem oberoende av varandra och hos vilka pasmorna har en sinsemellan enhetlig vikt av högst: — 85 g i fråga om garn av natursilke. av avfall av natursilke eller av konstfilament:
— 125 g i andra fall.
B. Undantag: a. enkelt garn. oavsett textilmaterialet. annat än:
— enkelt garn av ull eller av fina djurhår. som är oblekt; — enkelt garn av ull eller av fina djurhår. som är blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av mer än 5 000 decitex;
b. tvinnat (fiertrådigt) garn, som är oblekt:
-— av natursilke eller av avfall av natursilke, oavsett uppläggningens art;
— av annat textilmaterial med undantag av ull och fina djurhår. i härvor: Prop. 1987/88: 42 c. tvinnat (fiertrådigt) garn av natursilke eller av avfall av natursilke. som är
blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex; d. enkelt eller tvinnat (fiertrådigt) garn. oavsett textilmaterialet:
— i korshasplade härvor; —- på sådana spolstommar elleri sådana andra uppläggningar som utvi- sar att det skall användas inom textilindustrin (t. ex. på cops, tvinn- spolar, spolrör. koniska bobiner eller spindlar eller hasplat i form av kokonger för brodermasktner).
5. Med sytråd i nr 52.04. 54.01 och 55.08 förstås tvinnat (fiertrådigt) garn som: a. föreligger på spolstommar (rullat, hylsor etc.) med en vikt (inbegripet spol- stomme) av högst 1 000 g; b. är appreterat; och c. har avslutande Z-snodd. 6. Med högstyrkegarn förstås i denna avdelning garn som har en tenacitet. uttryckt i cN/tex (centinewton per tex) som är större än vad som anges nedan: enkelt garn av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar ..... 60 cN/tex tvinnat (fiertrådigt) garn av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar
............................................................. 53 cN/tex enkelt eller tvinnat (fiertrådigt) garn av viskos .................... 27 cN/tex
7. Som konfektionerade anses i denna avdelning varor som är: a. skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär; b. färdigutformade och färdiga för användning (eventuellt efter isärklippning) och inte i behov av sömnad eller vidare bearbetning (t.ex. vissa dammhand- dukar. handdukar, borddukar. halsdukar och filtar); c. fållade eller försedda med knuten frans i någon av kanterna. dock inte sådana varor som har skurna kanter vilkas upprispning förhindrats genom kaststygn eller på annat enkelt sätt; ' d. tillskurna och bearbetade genom utdragning av trådar; hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (andra än längdvaror som består av två eller flera längder av ett och samma material som hopskar- vats i ändarna samt längdvaror som består av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt. även med stoppning); f. stickade eller virkade till sin slutliga form och föreligger i sammanhängande längder.
8. 50— 55 kap. och. där inte annat framgår av tulltaxenumrens lydelse. 56— 60 kap. skall inte tillämpas för varor som är konfektionerade 1 den mening som sags i anm. 7 ovan. 50— 55 kap. skall inte tillämpas för varor enligt 56— 59 kap.
9. Som vävnader enligt 50—55 kap. anses också textilvaror som består av lager av parallella trådar av textilmaterial. lagda på varandra på så sätt att trådarna i ett lager bildar spetsig eller rät vinkel med trådarna i ett annat lager. Lagren är sammanfogade i bindpunkterna med bindemedel eller genom sammansmältning. 10. Elastiska textilvaror i vilka gummitrådar ingår skall klassificeras enligt denna avdelning. 11. Med impregnering avses i denna avdelning även "doppning". 12. Med polyamider avses i denna avdelning även aramia'er. 13. Om inte annat är föreskrivet skall klädesplagg av textilvara. vilka omfattas av olika tulltaxenummer. klassificeras enligt sina respektive nummer, även om de föreligger i satser för försäljning i detaljhandeln.
."
56 kap. Vadd, filt och bondad duk; specialgarner; surrningsgarn och tågvirke samt varor av sådana produkter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte: a. vadd. filt och bondad duk som är impregnerade. överdragna eller belagda med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endast tjänstgör som bärare (t. ex. parfymer och kosmetiska preparat enligt 33 kap.. tvål. såpa eller andra rengöringsmedel enligt: nr 34.01. puts- och polermedel och liknan- de preparat enligt nr 34.05 samt mjukningsmedel för textilvaror enligt nr 38.09); b. textilvaror enligt nr 58.11: c. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag av filt eller bondad duk (nr 68.05); "24
d. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av till eller bondad PrOP- 1987/883 42 duk (nr 68.14); e. metallfolier på underlag av tilt eller bondad duk,(femtonde avd.). 2. Medfill avses också nålfilt samt fibermaskbondad duk (textilvaror som består av
ett Hör av textilfibrer vilkas sammanhållning ökats genom maskbondning vid vilken endast använts fibrer från fioret').
3. Nr 56.02 och 56.03 omfattar filt respektive bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast eller gummi oavsett beskaffen— heten av dessa material (kompakta eller porösa). Nr 56.03 omfattar också bondad duk i vilken plast eller gummi tjänstgör som bindemedel. Nr 56.02 och 56.03 omfattar dock inte: at. filt som är impregnerad. överdragen. belagd eller laminerad med plast eller gummi men som innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial samt tilt som är helt inbäddad i plast eller gummi (39 eller 40 kap.); b. bondad duk som är antingen helt inbäddad i plast eller gummi eller helt överdragen eller belagd på båda sidor med något av dessa material. under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat. varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgför- ändring (39 eller 40 kap.); c. plattor. duk och remsor av porös plast eller poröst gummi i förening med filt eller bondad duk. i vilka textilvaran utgör enbart förstärkning.
4. Nr 56.04 omfattar inte textilgarn samt remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50—55 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall ingen hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring.
56.01 Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textil- fibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmaterial: A. vadd samt varor av vadd ...................... 9% B. andra slag .— .................................. fri 56.02 Filt, även impregnerad. överdragen, belagd eller lami-
nerad .......................................... 10% 56.03 Bondad duk. även impregnerad. överdragen, belagd
eller laminerad .................................. 10%
56.04 Träd och rep av gummi. textilöverdragna; textilgarn samt remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05. impregne- rade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast: A. högstyrkegarn av polyestrar, av nylon eller andra polyamider eller av viskos impregnerat eller över-
draget ...................................... 13 % B. andra slag ................................... 6.2%
56.05 Metalliserat garn (även överspunnet). dvs. textilgarn eller remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05. i förening med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna med metall: A. remsor o.d. enligt nr 54.04 .................... fri B. andra slag ................................... 7% 56.06 Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05. överspunna (dock inte garn enligt nr 56.05 och överspunnet tagelgarn): sniljgarn (inbegripet snilj- garn framställt av textilfiock); chainettegarn: A. sniljgarn:
1. av bomull ................................ 7%
2. av annat textilmaterial ..................... 10% B. andra slag:
1. av regenatfilament ......................... 16%
2. av annat textilmaterial ..................... 12 % 25
56.07 Surrningsgarn och tågvirke, även flätade och även im-
pregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:
A. av syntetfilament ............................. 13 % B. av regenatfilament ............................ 16% C. av jute eller andra bastfi'arer för textilt ändamål
enligt nr 53.03 ................................ fri D. av annat textilmaterial ........................ 8%
56.08 Knutna nät av surrningsgarn eller tågvirke, som längd- vara eller i avpassade stycken: avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät samt andra konfektionerade varor av nät. av textilmaterial: A. avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät:
]. av bomull .......................... 100 kg 25:—
2. av annat textilmaterial ............... 100 kg 45:— B. knutna nät av surrningsgarn eller tågvirke:
1. av konstfilament .......................... 13%
2. av annat textilmaterial ..................... 10% C. andra slag:
[. av syntetfilament .......................... 11%
2. av regenatfilament ......................... 16%
3. av annat textilmaterial ..................... 13 %
56.09 Varor av garn, av remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05 eller av surrningsgarn eller tågvirke. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. av syntetfilament ............................. 72% B. av regenatfilament ............................ 8 % C. av annat textilmaterial ........................ 5.3 %
58 kap. Speciella vävnader; tuftac'le dukvaror av textilmaterial; spet- sar; tapisserier; snörmakeriarbeten; broderier
Anmärkningar
Detta kapitel skall inte tillämpas för textilvävnader enligt anm. ] till 59 kap. som är impregnerade, överdragna. belagda eller laminerade och inte heller för andra varor enligt 59 kap. Nr 58.01 skall tillämpas också för oskuren väftsammet o.d. (saknar uppstående
lugg).
. Med slingervävnader i nr 58.03 förstås vävnader med en varp som helt eller
delvis bestårlav raka grundtrådar och av slingtrådar som korsar grundtrådarna och därvrd slingrar stg ett halvt varv. ett helt varv eller mera runt dessa. varvid bildas öglor som väfttrådarna passerar genom. Nr 58.04 skall inte tillämpas för nätknytningar av surrningsgarn eller tågvirke. utan dessa skall klassificeras enligt nr 56.08. Med vävda bandi nr 58.06 förstås: &. vävnader med en bredd av högst 30 cm. antingen vävda till denna bredd eller skurna ur bredare stycken och försedda med stad (vävd. klistrad eller åstad- kommen på annat sätt) på båda kantema; b. slangformiga vävnader med en bredd i tillplattat skick av högst 30 cm; c. snedremsor med invikta kanter. med en bredd i uppvikt skick av högst 30 cm. Vävda band med vävda fransar skall klassificeras enligt nr 58.08. Som broderier i nr 58.10 anses också broderier med metalltråd eller glasfibertråd på synlig textilbotten samt applikatic-nsbroderier med påsydda paljetter. pärlor eller prydnadsmotiv av textilmaterial eller annat material. Numret skall inte tillämpas för handbroderade tapisserier (nr 58.05). Förutom för artiklar enligt nr 58.09 skall detta kapitel också tillämpas för artiklar av metalltråd, av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande ändamål.
58.01
—58.02
58.03
58.04
58.05
58.06
58.07
58.08
58.09
58.10
58.11
Luggvävnader. inbegripet sniljvävnader. andra än varor enligt nr 58.02 och 58.06:
A. av natursilke ................................. B. av annat textilmaterial ........................ Handduksfrotté och liknande frottévävnader, andra än band enligt nr 58.06; tuftade dukvaror av textilmaterial. andra än varor enligt nr 57.03 ..................... Slingervävnader, andra än band enligt nr 58.06:
A. av syntetfilament ............................. B. av regenatfilament ............................ C. av annat textilmaterial ........................
Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar; spetsar som längdvara eller i form av motiv: A. fisknät: 1. av bomull .......................... 100 kg 2. av annat textilmaterial ............... 100 kg B. andra slag: 1. av syntetfilament .......................... 2. av regenatfilament ......................... 3. av annat textilmaterial ..................... Handvävda tapisserier av typerna Gobelins. Flandern. Aubusson. Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn). även konfektionerade ............................ Vävda band, andra än varor enligt nr 58.07; band bestå- ende av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer: A. band med lugg ............................... B. andra: 1. av regenatfilament ......................... Minimitull: per 100 kg 2. av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 53.03 ............................. 3. av annat textilmaterial ...................... Etiketter. märken och liknande artiklar av textilmate- rial. som längdvara eller tillskurna. inte broderade: A. av regenatfilament ............................ B. av annat textilmaterial ........................ Flätor som längdvara; snörmakeriarbeten som längd- vara. utan broderier och inte utgörande trikåvaror: tof— sar, pomponger och liknande artiklar: A. av regenatfilament ............................ B. av annat textilmaterial ........................ Vävnader av metalltråd och vävnader av metalliserat garn enligt nr 56.05 , av sådana slag som används i kläder, som inredningsvävnader eller för liknande än- damål. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. av metalliserade remsor av syntetmaterial ....... B. av metalliserade remsor av regenatmaterial ...... C. andra slag ................................... Broderier som längdvara eller i form av motiv: A. av regenatfilament ............................ B. av annat textilmaterial ........................ Textilvaror som längdvara, bestående av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial. sammanfogade med
7.2% 13%
13% 12% 16% 13%
25:— 45:—
6,97
8 '0 7.2%
6.2%
12%
16 %- 500:—
S% 12%
16% 12%
16% 12%
12% 16% 7%
S% 5,8%
stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt. Prop. 1987/88; 42 andra än broderier enligt nr 58. 10: '
beläggs med samma tull som den dukvara som ger varan dess karaktär
59 kap. lmpregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textil- vävnader; textilvaror för tekniskt bruk
Anmärkningar
1. Om inte annat är föreskrivet avses med textilvävnader i detta kapitel vävnader enligt 50—55 kap. och nr 58.03 och 58.06, flätor, snörmakeriarbeten och liknande arbeten som längdvara. enligt nr 58.08. samt dukvaror av trikå enligt nr 60.02. Nr 59.03 skall tillämpas för: a. textilvävnader som är impregnerade. överdragna. belagda eller laminerade med plast, oavsett vikten per m2 och oavsett plastens beskaffenhet (kompakt eller porös). med undantag av:
1. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50—55. 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färg- förändring; produkter som inte utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15”C och 300C (vanligen 39 kap.);
3. produkter i vilka textilvävnaden är antingen helt inbäddad i plast eller helt överdragen eller belagd med plast på båda sidor (39 kap.). under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat utan att någon hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring;
4. vävnader som är delvis överdragna eller delvis belagda med plast på sådant sätt att mönster bildats, (vanligen 50—55. 58 eller 60 kap.);
5. plattor. duk och remsor av porös plast i förening med textilvävnad. i vilka vävnaden utgör enbart förstärkning (39 kap.);
6. textilvaror enligt nr 58.11;
b. vävnader som är tillverkade av garn. remsor c. d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med plast eller försedda med hölje av plast. enligt nr 56.04.
3. Med textiltaperer i nr 59.05 avses pre-dukter som föreliggeri rullar. har en bredd av minst 45 cm. är lämpliga för dekorering av vägar eller innertak och består av textilmaterial på ett underlag eller av textilmaterial som har behandlats på baksidan (impregnerats eller bestrukits för att kunna klistras upp). Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som består av textilfiock eller -stoft som fästs direkt på ett underlag av papper (nr 48.14) eller textilvara (i allmänhet nr 59.07).
4. Med gummibchandlade textilvävnadcri nr 59.06 förstås: a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna. belagda eller laminerade med gummi och som: — väger högst 1 500 g/m2; eller — väger mer än 1 500 g/mZ och innehåller mer än 50 viktprocent textilmate- rial: b. vävnader som är tillverkade av garn, remsor e.d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller försedda med hölje av gummi, enligt nr 56. 04; c. varor som består av parallella trådar av textilmaterial sammanklistrade med ' gummi. oavsett vikten per m ; d. plattor, duk och remsor av poröst. gummi i förening. r"..ed textilvävnad, i vilka vävnaden utgör mer än enbart förstärkning. dock inte textilvaror enligt nr 58.11.
5. Nr 59.07 skall inte tillämpas för: a. vävnader | vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50— 55. 58 eller 60 kap. ); vid tillämpnmg av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring; b. vävnader med målade mönster (a. ndra än målade teaterkulisser. ateljéfonder _, o.d.); .. IJ IQ
e. f. g. h.
vävnader som är delvis belagda med textilfiock eller -stoft, korkpulver e. (1. på sådant sätt att mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassi- ficeras enligt nr 59.07; vävnader som är appreterade med normala appreturmedel på basis av stär- kelseprodukter eller liknande produkter; träfaner på underlag av textilvävnad (nr 44.08); naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag av textilvävnad (nr 68.05): agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av textilvävnad (nr 68.14); metallfolie på underlag av textilvävnad (femtonde avd. ).
6. Nr 59.10 skall inte tillämpas för:
a.
b.
drivremmar och transportband som längdvara eller i avskurna längder, med en tjocklek av mindre än 3 mm; drivremmar och transportband av textilvävnad som är impregnerad, över- dragen. belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av textilgarn som är impregnerat. överdraget eller belagt med gummi eller försett med hölje av gummi (nr 40.10).
7. Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka inte skall anses inbegripna i något annat nummer i elfte avd.:
21.
59.01
59.02
59.03
följande textilvaror i form av längdvara. i avpassade längder eller skurna till kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av produkter enligt nr 59. 08— 59. 10): textilvävnader, filt och filtbelagda vävnader som är överdragna. belagda eller laminerade med gummi. läder eller annat material och är av sådana slag som används till kardbeslag samt liknande vävnader av sådana slag som används för annat tekniskt bruk;
— siktduk:
— filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o.d.. av textilmate- rial eller människohår; —— flatvävda textilvävnader med flera varpsystem eller flera väftsystem. även filtade. impregnerade eller belagda. av sådana slag som används i maskiner eller för annat tekniskt bruk: — textilvävnader förstärkta med metall. av sådana slag som används för tekniskt bruk; — snören. flätor o.d.. även med överdrag eller impregnering eller med förstärkning av metall. av sådana slag som används inom industrin för packnings- eller smörjningsändamål; artiklar av textilmaterial (andra än sådana som omfattas av nr 59.08—59.10) av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. textilvävnader och filt, ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar. av sådana slag som används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. ex. maskiner för mas- sa eller asbestcementl. packningar. polerskivor och andra maskindelar).
'l'extilvävnader överdragna med gummi arabicum e. d. eller med stärkelseprodukter. av sådana slag som an- vänds till bokpärmar o.d.; kalkerväv: preparerad må- larduk; kanf'as och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstomrnar: A. textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter. av sådana slag som används till bokpärmar o.d. ............... 5.3 % B. andra slag ................................... 6,9% Kordväv av högstyrkegarn av nylon eller andra poly- amider, polyestrar eller viskos: A. av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd
med gummi .................................. 16 % Minimitull: per 100 kg 175:— B. andra slag ................................... 13 %
Textilvävnader, impregnerade. överdragna, belagda el- ler laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr 59.02: A. av sådana slag som används till bokpärmar o.d. . . 8 %
B. andra ....................................... 12%
59.04 Linoleummattor o.d.. även i tillskurna stycken; golv- beläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken .......... 5.6% 59.05 Tcxtiltapeter:
beläggs med samma tull som det textilmaterial varav utsidan består
59.06 Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader
59.07
59.08
59.09
59.10
59.11
enligt nr 59.02: A. trikå: ]. av syntetfilament .......................... 6.9% 2. av regenatfilament ......................... 8,5 % 3. av annat textilmaterial ..................... 7.2% B. andra slag ................................... 12% Textilvävnader med annan impregnering, annat över- drag eller annan beläggning: målade teaterkulisser, ateljéfonder 0. d., av textilvävnad ................. 63% Vekar av vävt, flätat eller stickat textilmaterial, för lampor, kaminer. tändare, ljus e. d.; glödstrumpor och rundstickad glödstrumpsväv, även impregnerade . . . . 4.6% Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även med invändig beläggning. armering eller tillbehör av annat material ................................ 6,2 % Drivremmar och transportband av textilmaterial, även förstärkta med metall eller annat material .......... 5.8 % Produkter och artiklar av textilmaterial för tekniskt bruk, specificerade i anm. 7 till detta kapitel: A. siktduk ..................................... 4,9% B. andra slag ................................... 9%
71 kap. Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och halvädel- stenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter; bijouterivaror; mynt
Anmärkningar
|.)
'.;4
Om inte annat följer av anm. l a till sjätte avd. eller av nedanstående bestämmel— ser skall alla varor som helt eller delvis består:
a. b.
&.
b.
av naturpärlor eller odlade pärlor. ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) eller av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall. klassificeras enligt detta kapitel. Nr 71.13. 71.14 och 71.15 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentliga beståndsde— lar (t.ex. monogram. skoningar och kantbcslag). Nr 71.16 omfattar inte varori vill-:a ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår (på annat sätt än som mindre väsentliga beståndsdelar).
Detta kapitel omfattar inte: a. b.
:en:-'na r:..p
amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.43): sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk. tandfyllningsmedel och andra varor enligt 30 kap.: varor enligt 32 kap. (t. ex. lysterfärger): handväskor och andra artiklar enligt nr 42.02 samt artiklar enligt nr 42.03: varor enligt nr 43.03 och 43.04: varor enligt elfte avd. (textilvaror); skodon. huvudbonader och andra artiklar enligt 64 och 65 kap.: paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar enligt 66 kap.;
ij. slipskivor och liknande artiklar enligt nr 68.04. 68.05 och 82 kap.. som Prop. 1987/88: 42 innehåller stoft eller pulver av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga eller syntetiska): artiklar enligt 82 kap. med verksam del av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade): maskiner, appa- rater och clektrisk materiel samt delar till sådana produkter. enligt sextonde avd. Artiklar och delar till artiklar sotn helt består av ädelstenar eller halv- ädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstrueradc) skall dock klassifice- ras enligt 71 kap. med undantag av omonterade bearbetade satirer och diamanter för stift till grammofoner eller för gravernålar till apparater för ljudinspelning (nr 85.22): k. artiklar enligt 90. 91 och 92 kap. (vetenskapliga instrument. ur och musikin- strument): !. vapen och delar till vapen (93 kap.): in. artiklar enligt anm. 2 till 95 kap.: n. artiklar enligt 96 kap.. andra än sådana enligt nr 96.01 —96.06 och 96.15: 0 ariginalskulpturer (nr 97.03). föremål för samlingar (nr 97.05) samt antikvi- teter med en ålder av över 100 år (nr 97.06). andra än naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar.
4. a. Med ädla metaller förstås silver. guld och platina.
b. Med platina förstås platina. iridium. osmium. palladium. rodium och ruten- tum. c. Med ädelstenar och halvädelstenar avses inte något av de ämnen som är omnämnda i anm. 2 b till 96 kap. För tillämpning av detta kapitel gäller att en legering (inbegripet en sintrad blandning eller en intermetallisk förening) som innehåller en eller fiera ädla metaller skall klassificeras som en legering av ädel metall om någon ädel metall ingår i legeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar av ädla metaller skall klassificeras enligt följande regler: a. en legering som innehåller minst 2 viktprocent platina skall klassificeras som platinalegering; b. en legering som innehåller minst 2 viktprocent guld men ingen eller mindre än 2 viktprocent platina skall klassificeras som guldlegering; c. andra legeringar som innehåller minst 2 viktprocent silver skall klassificeras som silverlegeringar.
6. Om inte annat är föreskrivet skall omnämnanden i tulltaxan av ädla metaller eller av någon viss ädel metall också avse legeringar som enligt anm. 5 ovan skall klassificeras som legeringar av ädla metaller eller av någon viss ädel metall. men skall inte avse metall med plätering av ädel metall och inte heller oädla metaller eller icke-metaller som är förgyllda. försilvrade eller platinerade.
7. Med metall med plätering av ädel metall förstås i hela tulltaxan metall som på en eller fiera ytor belagts med ädel metall genom lödning. svetsning. varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Om inte annat är föreskrivet avses med detta uttryck också oädel metall med inläggningar av ädel metall.
8. Med bijoutert'varori nr 71 . 13 förstås: a. smärre artiklar till personlig prydnad, även med infattade stenar (t.ex. ring- ar. armband. halsband. broscher. örhängen. urkedjor. berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar. manschettknappar och bröstknappar samt me- daljer och-märken, även av religiös karaktär): b. artiklar för personligt bruk av sådana slag som normalt bärs exempelvis i fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier. puderdosor. börsar av metall- flätning samt tablettdosor).
9. Med guldsmedsvaror i nr 71 . 14 avses bl.a. prydnadsföremål. bords—. toalett- och rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls- eller kontorsbruk eller för religiöst bruk. 10. Med hijattterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 7I.I6 i nr 7l.l7 förstås artiklar av de slag som sägs i arm. 8 a ovan (dock med undantag av artiklar enligt nr 96.06 samt kammar, hårspännen o.d. enligt nr 96.15) men i vilka inte ingår naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, synte- tiska eller rekonstruerade) eller (bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel metall eller metall med plätering av ädel metall. '.!l
1. Naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar
71.01 Naturpårlor och odlade pärlor. även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda. monterade eller infat- tade: osorterade naturpärlor och odlade pärlor. tempo- rärt uppträdda för att underlätta transporten ........ fri 31
71.02 Diamanter, även bearbetade men inte monterade eller infattade ....................................... 71.03 Adelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade: osorterade ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta transporten ..................... 71.04 Syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halv- ädelstenar. även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade: osorterade syn- tetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halvädel- stenar, temporärt uppträdda för att underlätta trans- porten ......................................... 71.05 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar och halvädelstenar ..............................
II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall 71.06 Silver (inbegripet förgyllt eller platinerat silver). obear- betat eller i form av halvfabrikat eller pulver: A. obearbetat ................................... B. rör ......................................... C. andra slag ................................... 71.07 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad eller i form av halvfabrikat ............................. 71.08 Guld (inbegripet platinerat guld). obearbetat eller i form av halvfabrikat eller pulver .................. — 71.09 Oädel metall eller silver. med plätering av guld. obear- betade eller i form av halvfabrikat ......... . ........ 71.10 Platina, obearbetad eller i form av halvfabrikat eller pulver ......................................... 71 .11 Oädel metall. silver eller guld, med plätering av platina. obearbetade eller i form av halvfabrikat ............ 71.12 Avfall och skrot av ädla metaller eller av metall med plätering av ädel metall ..........................
III. Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor
71.13 Bijouterivaror och delar till sådana varor. av ädel me- tall eller av metall med pläteri ng av ädel metall ...... 71.14 Guldsmedsvaror och delar till sådana varor. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall 71.15 Andra varor av ädel metall eller av metall med pläte- ring av ädel metall: A. artiklar för tekniskt bruk ...................... B. andra slag ................................... 71.16 Varor bestående av naturpärlor eller odlade pärlor eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) ............................ 71.17 Bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16: A. manschettknappar och bröstknappar av oädel me- 'tall ......................................... B. andra slag: 1. av plast .................................. 2. av annat material ..........................
71.18 Mynt .........................................
fn'
fri
fri
fri
fri fri l ,4 % 1 .4 % fn' fri fri fri
fri
3.8% 3,8%
fri 3.8 %
fri
4,4%
12% 3.8% fri
')J IJ
72 kap. Järn och stål Prop. 1987/88: 42
Anmärkningar
1. I detta kapitel och. i fråga om varor enligt d, e och fi denna anmärkning, i hela tulltaxan har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: a. Tac/(järn: legeringar av järn och kol. söm inte är lämpliga för valsning eller smidning, som efter vikten räknat innehåller mer än 2% kol och som kan innehålla ett eller flera av följande ämnen inotn nedan angivna gränser (efter" vikten räknat): — högst 10% krom _— högst 6 % mangan — högst 3% fosfor — högst 25% kisel .— sammanlagt högst 10% andra ämnen. b. Spegel/"ärm ' legeringar av järn och kol. som efter vikten räknat innehåller mer än 6% men högst 30% mangan och som i övrigt motsvarar definitionen 1 a ovan. c. F errolegeringar: legeringar som (1) föreligger i form av tackor. oregelbundna stycken eller liknande obearbetade former. i former erhållna genom kontinuerlig gjutning eller i form av granulat eller pulver, även agglomererade. som (2) vanligen används som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxi- dationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid järn- och stålframställning, som (3) i allmänhet inte är lämpliga för valsning eller smidning och som (4) efter vikten räknat innehåller minst 4 % av grundämnet järn och dessutom ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat): — mer än 10% krom — mer än 30% mangan — mer än 3 % fosfor — mer än 8% kisel '— sammanlagt mer än 10% andra ämnen, med undantag av kol, i fraga om koppar dock högst 10%. d. Stål. järnbaserade material, andra än sådana enligt nr 72.03, som (med undantag av vissa gjutna produkter) är lämpliga för valsning eller smidning och som efter vikten räknat innehåller högst 2% kol. Kromstål kan dock innehålla större mängd kol. e. Rostfritt stål: legerat stål som efter vikten räknat innehåller högst 1.2 % kol och minst 10.5 % krom men som också kan innehålla andra ämnen. f. Annat legeral stål: stål som inte motsvarar definitionen på rostfritt stål och som efter vikten räknat innehåller ett eller flera av nedanstående ämnen i följande mängder. — minst 0. 3% aluminium — minst 0. 0008% bor — minst 0.3 % krom — minst 0,3 % kobolt —— minst 0.4% koppar — minst ().4% bly — minst 1.65 % mangan — minst 0.08% molybden — minst 0,3 % nickel — minst0.06%niob — minst 0,6% kisel — minst 0. 05% titan — minst0. 397 c volfram -— minst 0. l% vanadin — minst 0,05 % zirkonium — minst 0.1 % av något annat ämne (med undantag av svavel, fosfor. kol och nitrogen). g. Omsmältningsgöt avjt'irn eller stål: - produkter i form av grova göt (utan sjunkhuvud) eller tackor. som har tydliga fel på ytan och som inte motsvarar definitionerna på tackjärn. spegeljärn eller ferrolegeringar.
ro
ij.
Granulal:
produkter av vilka mindre än 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 1 mm och av vilka minst 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 5 mm.
[fallfärdiga produkter:
stränggjutna produkter med mass:.vt tvärsnitt. även underkastade en förbere- dande varmvalsning; samt andra produkter med massivt tvärsnitt som endast underkastats en förbere- dande varmvalsning eller som grovt tillformats genom smidning. inbegripet ämnen till protilstång. Dessa produkter förekommer inte i ringar eller rullar. Valsade platta produkter: valsade produkter som dels har massivt rektangulärt tvärsnitt. dels inte motsvarar definitionen i ij ovan. (lels föreligger: — i regelbundet upprullade ringar eller rullar eller — i raka längder som. om de har en tjocklek av mindre än 4,75 mm. har en bredd av minst tio gånger tjockleken, eller. om de har en tjocklek av minst 4.75 mm. har en bredd som överstiger 150 mm och uppgår till minst två gånger tjockleken. Valsade platta produkter kan ha mönsteri relief, erhållna direkt vid valsning- en (t. ex. skåror. räfflor eller våffelmönstrade. droppformiga. knappformiga eller rombiska upphöjningar) eller vara perforerade. korrugerade eller pole- rade. under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Valsade platta produkter med annan form än kvadratisk eller rektangulär skall oavsett storleken klassificeras som produkter med en bredd av minst 600 mm. under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas
av andra nummer.
Stång, varmvalsad. ioregclbundct upprullade ringar: varmvalsade produkter som föreligger i oregelbundet upprullade ringar och
som har ett massivt tvärsnitt i form av cirkel. cirkelsegment. oval. kvadrat. rektangel. triangel eller annan konvex månghörning. Sådan stång kan ha mindre försänkningar. kammar eller andra mindre defor— mationer åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn).
. Arman stång:
produkter som inte motsvarar någon av definitionerna i ij. k eller 1 ovan eller definitionen på träd och som har ett likformigt och lika stort. massivt tvär— snitt utefter hela sin längd i form av cirkel. cirkelsegment. oval. kvadrat. rektangel. triangel eller annan konvex månghörning. Dessa produkter kan också: — ha mindre försänkningar. kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn); — vara vridna efter valsningen.
Profiler:
produkter som har ett likformigt. massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar någon av definitionerna i ij. k. I eller m ovan eller definitionen på träd. 72 kap. omfattar inte produkter enligt nr 73.01 och 73.02. Tråd: kallformade produkter som föreligger i ringar eller på spolar. som har ett likformigt. massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar
definitionen på valsade platta produkter. [hå/igt borrstål:
ihålig stång. oavsett tvärsnittets form. som är lämplig för borrar. som har ett största yttermått av mer än 15 mm men högst 52 mm och vars största innermått uppgår till högst hälften av det största yttermåttet. Annan ihålig stång av järn eller stål skall klassificeras enligt nr 73.04. Produkter av järn eller stål med plätering av järn eller stål av annan beskaffenhet skall klassificeras som produkter av det slags järn eller stål som dominerar viktmässigt. Järn- och stålprodukter som framställts genom elektrolys. pressgjutning eller sintring skall klassificeras. alltefter formen. sammansättningen och utseendet. enligt de tulltaxenummer i detta kapitel som är tillämpliga för liknande produkter framställda genom varmvalsning.
[. Obearbetade material; produkter i form av granulat eller pulver
72.01 Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra
72.02
72.03
obearbetade former .............................. Ferrolegeringar: A. ferrokisel och ferrokiselmangan. innehållande mer än 15 viktprocent kisel ................. 100 kg B. andra slag ................................... Produkter erhållna genom direkt reduktion av järn- malm (järnsvamp) samt andra porösa, järnbaserade produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av minst 99.94 viktprocent i form av oregelbundna styc- ken eller pelletar eller i liknande former: A. järnsvamp ................................... B. andra slag ...................................
72.04 Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål ................................... 72.05 Granulat och pulver av tackjärn. spegeljärn. järn eller stål: A. granulat ..................................... B. pulver ......................................
l-I. Järn och olegerat stål
72.06 Järn och olegerat stål i form av göt eller i andra obear-
72.07 72.08
72.09
.10
.11
betade former (med undantag av järn enligt nr 72.03): A. smältstycken och råskenor .................... B. andra slag ................................... Halvfärdiga produkter av järn eller olegerat stål ..... Valsade platta prOdukter av järn eller olegerat stål. med en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och var- ken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller för- sedda med annat överdrag: A. i ringar eller rullar ...................... . ...... B. andra slag: 1. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en ' bredd av högst 1 250 mm och med en tjocklek av minst 4 mm. utan mönster i relief ............ 2. andra ............................. ..: ..... Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål. med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller för- sedda med annat överdrag ........................ Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål. med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat över- drag: A. pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi- nium. bly eller tenn ........................... B. andra slag ................................... Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläte-
fri
fri
2.5 % fri
fri 2.5% 3.2%-
fn' S%
72.12
72.13
72.14
72.15 72.16
rade. på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag: A. valsade på fyra sidor eller i slutna spår. med en bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av minst 4 mm. utan mönster i relief ............... B. andra slag ................................... Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål. med en bredd av mindre än 600 mm. pläterade. på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag. A. pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi-
nium. blyellertenn ............... '
B. andra slag ................................... Stäng av järn eller olegerat stål. varmvalsad, i oregel— bundet upprullade ringar' ......................... Annan stång av järn eller olegerat stål. smidd. varmval- sad, varmdragen eller varmsträngpressad. även vriden efter valsningen men inte vidare bearbetad .......... Annan stång av järn eller olegerat stål ............. Profiler av järn eller olegerat stål:
A. pläterade, på annat sätt överdragna eller på annat
sätt ytbehandlade:
1. profilerade valsade platta produkter. pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium, bly eller tenn .............................
2. andra ....................................
B. andra slag: .
1. varmvalsade. varmdragna eller varmsträngpres- sade: a. H-profiler. oavsett vikten per löpmeter; and- ra profiler vägande minst 60 kg per löpmeter
b. andra .................................
2. tillformade eller färdigbehandlade på annat sätt
72.17 Tråd av järn eller olegerat stål ....................
III. Rostfritt stål
72.18
72.19
72.20 72.21
72.22 72.23
Rostfritt stål i form av göt eller i andra obearbetade former; halvfärdiga produkter av rostfritt stål:
A. i form av göt eller i andra obearbetade former . . . . B. halvfärdiga produkter ......................... Valsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd av minst 600 mm:
A. varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar
eller rullar .................................... B. andra slag ................................... Valsade platta produkter av rostfritt stål. med en bredd av mindre än 600 mm .............. . .............. Stäng av rostfritt stål, varmvalsad, i oregelbundet upp- rullade n'ngar ................................... Annan stång av rostfritt stål; profiler av rostfritt stål Tråd av rostfritt stål ...................... . .......
4.4% S%
fri S%
S%
S% S%
fri 5 %
fri S% S% S%
2,5% 3.2%
3.2% S%
S% S% S% S%
lV. Annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål
72.24 Annat legerat stål i form av göt eller i andra obearbe- tade former: halvfärdiga produkter av annat legerat stål: A. i form av göt eller 1 andra obearbetade former . . . . B. halvfärdiga produkter ......................... 72.25 Valsade platta produkter av annat legerat stål. med en
bredd av minst 600 mm: . A. varmvalsade men inte vidare bearbetade. i ringar ellerrullar ..... ............ B. andra slag: ' ' 1. pläterade eller på annat sätt överdragna med alu- minium, bly eller tenn ..................... 2. andra ....................................
72.26 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av mindre än 600 mm: A. pläterade eller på annat sätt överdragna. med alumi- nium. bly eller tenn ........................ ' . . .
B. andra slag ............. - ......................
72.27. Stäng av annat legerat stål, varmvalsad. i oregelbundet
upprullade ringar ................................ . 72.28 Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat . '
legerat stål: ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål. ' A. profiler. 1. pläterade. på annat sätt överdragna eller på an- nat sätt ytbehandlade: . a. profilerade valsade platta produkter. pläte- rade eller på annat sätt överdragna med alu- minium, bly eller tenn .................. b. andra ................................. 2. andra: . a. varmvalsade. varmdragna eller varmsträng- pressade:
ot. l-l-profiler. oavsett vikten per löpmeter; " andra profiler vägande minst 60 kg per löp-
meter ..................................
6. andra .............................. - .
b. tillformade eller färdigbehandlade på annat
sätt ........... ' ........................
B. andra slag ....................................
72.29 Tråd av annat legerat stål ........................
76 kap. Aluminium och varor av aluminium
Anmärkning
1 detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: Stäng: valsade. strängpressade dragna eller smidda produkter inte i ringar eller rullar. med likformigt och lika stort. massivt tvärsnitt utefter hela sin längd 1 form av- cirkel, oval. kvadrat. rektangel. liksidig triangcl eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel. dv s. figurer 1 vilka tva motstående sidor utgör konvexa bågar och de tva andra sidorna är raka. av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt rektangulärt.
a.
25% 3.2%
3.2 %
fri S.%'
fri S%
S%
fri 5 %
fri "S%
S% "S% S%
Ö
triangulärt eller månghörnigt tvärsn;-tt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modi— fierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner. vilka bear- betats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägs- nande av glödspån). under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Profiler." valsade. strängpressade. dragna. smidda eller på annat sätt formade produkter. även i ringar eller rullar. som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionerna på. stång. tråd. plåt. band. folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former. vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägsnande av glödspån). under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Tråd: valsade. strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar. med likformigt. massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel. oval. kvadrat. rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel. dvs. ligurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två. andra sidorna är raka. av samma längd och parallella). Produkter med kvadratiskt. rektangulärt. triangulärt eller månghör- nigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Plåt, band nt'hfolier: platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 76.01 ). även i ringar eller rullar. som har massivt rektangulärt tvärsnitt. även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel. dtls. en figur i vilken två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka. av samma längd och parallella). som har enhetlig tjocklek och som antingen: — har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger 'en tiondel av bredden. eller — har annan än kvadratisk ellcr rektangulär form. oavsett storleken. under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra num-_ mer. Nr 76.06 och 76.07 skall också tillämpas för plåt. band och folier med mönster (t.ex. skåror. räfflor eller våffelmönstradc. droppformiga. knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats. korruge- rats. polerats eller försetts med överdrag. under förutsättning att de inte härige- nom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Rör: ' ihåliga produkter. även i ringar eller rullar. som har en enda sluten hålighet. som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel. oval. kvadrat. rektangel. liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter som har ett tvärsnitt i form av kvadrat. rektangel. liksidig triangel eller regelbunden konvex mänghör- ning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. under förutsättning att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade. försedda med överdrag. böjda. gängade. försedda med borrade hål. avsmalnande mot mitten. försedda med utvidgade ändar. koniska eller försedda med muffar. flänsar eller ringar.
76.01 Aluminium i obearbetad form ..................... fri 76.02 Avfall och skrot av aluminium .................... fri 76.03 Pulver och fjäll av aluminium:
76.04 Stäng och profiler av aluminium ................... 76.05 Tråd av aluminium ..............................
A. pulver med bladig struktur samt fjäll. dock med undantag av varor avsedda att användas uteslutan- de vid tillverkning av porbetong ............... _. 3,8 %
B. andra slag ...................................
|») I'J 'Jl 'Jl
_; %? $ :.
76.06 Plåt och band av aluminium. med en tjocklek av merän
I») 'I! >.?
0.2 mm . ." ......................................
76.07
76.08 76.09
76.10
76.11
76.12
76.13 76.14
76.15
76.16
Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper. papp. plast eller liknande mate- rial) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräk- nat) av högst 0,2 mm ............................ Rör av aluminium . . . . : .......................... Rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar) av alu-
minium ........................................ '
Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06.) och delar till konstruktioner (t. ex. broar, brosektioner. torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak. dörrar. fönster. dörr- och fönsterkarmar. dörrtrösklar, räcken och pela- re). av aluminium; plåt. stång, profiler, rör o.d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner Cisterner. tankar. kar och liknande behållare av alumi- nium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 1. även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning ...................... Fat, burkar. flaskor. askar och liknande behållare (in- begripet förpackningsrör och förpackningstuber). av aluminium. för alla slags ämnen (andra än komprime- rad eller till vätska förtätad gas). med en rymd av högst 300 ], även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller ut- rustning för uppvärmning eller avkylning:
A. förpackningstuber ............................ B. andra slag ................................... Behållare av aluminium för komprimerad eller till väts- ka förtätad gas .................... . .............. Tvinnad tråd. linor. flätade band o.d.. av aluminium. utan elektrisk isolering ........................... Bords-. köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar. av aluminium: diskbollar. putsvantar o.d.. av aluminium; sanitetsgods och delar till sanitets- gods. av aluminium .............................. Andra varor av aluminium ........................
2.5%
_2,5%
3.2%
3.2%
33%
3.2% 3.2%
2.5%
'.)J ia 'N .,.3 .;Q 3— '_'-J
82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall; delar av oädel metall till sådana artiklar
Anmärkningar ]. Bortsett från blåslampor. transportabla smidesässjor. slipstenar och slipskivor med ställning. manikyr- eller pedikyrsatser samt varor enligt nr 82.09 omfattar detta kapitel endast artiklar med blad. skär. bearbetande yta eller annan verk-
sam del av: a. oädel metall. b. hårdmetall eller annan kermet;
c. ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) på underlag av oädel metall. hårdmetall eller annan kermet; d. slipmedel på underlag av oädel metall. under förutsättning att varorna har
skärande tänder. spår. räfflor e. d. av oädel metall. vilka behållit sin funktion efter det att slipmedlet lagts på.
2. Delar av oädel metall till artiklar enligt detta kapitel skall klassificeras enligt samma nummer som de artiklar till vilka de utgör delar. med undantag av delar som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för handverktyg (nr 84. 66). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. omfattas dock inte av detta kapitel. Skärhuvuden. blad och saxar till elektriska rakapparater och elektriska hårklipp- ningsmaskiner skall klassificeras enligt nr 85.10. 3. Satser som består av en eller flera kniVar enligt nr 82.11 och minst lika många artiklar enligt nr 82.15 skall klassificeras enligt nr 82.15.
82.01
82.02
82.03
82.04
82.05
82.06
- 82.07
82.08
Handverktyg och handredskap av följande slag: spa- - dar, skyfflar. korpar, hackor, högafflar, grepar, krat- tor, räfsor och rakor; yxor. röjknivar och liknande huggverktyg: sekatörcr av alla slag; liar, skäror. hökni- var häcksaxar. fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sadana slag som används inom lant- bruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk ............. "- Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet slitsfrä- sar, spårfräsar och otandade Sågblad): A. sågkedjor för motorsågar samt delar till sådana ked- jor . . . ....................................... B. andra slag ................................... Filar. raspar. tänger (inbegripet avbitartänger), pincet- ter, plåtsaxar, röravskärare. bultsaxar, huggpipor och liknande handverktyg. A. röravskärare och delar till röravskärare .........
B. andra slag .................................. -. -
Skruvnycklar och skiftnycklar (inbegripet moment- nycklar); utbytbara hylsor till hylsnycklar. med eller utan handtag .................................... Handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter). inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; blåslam- por; skruvstycken, skruvtvingar o.d.. andra än tillbe- hör och delar till verktygsmaskiner; städ; transportabla smidesässjor: hand- eller pedaldrivna' slipstenar och slipskivor med ställning: A. handborrar. skruvmejslar. borr- och sparrsockar. tubpressar och skärcirklar samt delar till sadana artiklar ......................................
B. andra slag ................................... Satser av handverktyg enligt "två eller flera av numren '
82.02—82.05. föreliggande i detaljhandelsförpackning-
ar:
A. innehållande något eller några av följande verktyg som karaktärsgivande beståndsdel: röravskärare', handborrar. skruvmejslar. borr- och spärrsockar. tubpressar och skärcirklar .....................
B. andra slag ...................................
Utbytbara verktyg för handverktyg. även mekaniska. eller för verktygsmaskiner (t.ex. för'pressning, stans- ning, gängning. borrning, driftning. fräsning. svarvning ,eller skruvdragning). inbegripet dragskivor för drag-
ning och matriser för strängpressning-av metall, samt verktyg för berg- eller'jordborrning ................ Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska appa-
rater ...........................................
3.2%
fri
4,4%
3,2% 4,4%
4,4%
3.2 % 4.4%
Prop. 1987/88: 42
82.09 Plattor. skär, stavar och liknande delar till verktyg.
82". 10
.11
.13
.14
.15
omonterade. av hårdmetall eller annan kermet ...... Handdrivna mekaniska apparater och redskap. som väger högst 10 kg och som används för beredning eller servering av matvaror eller drycker ................ Knivar med skärande egg. även tandad (inbegripet trädgårdsknivar). inte nämnda eller inbegripna någon annanstans. samt blad till sådana knivar. A. knivskaft av oädel metall ...................... B. andra slag . . . :" ............................... Rakknivar. rakhyvlar och rakapparater (icke elektris- ka) samt blad till dessa (inbegripet ämnen till rakblad i bandform): A. rakknivar samt blad och andra delar till rakknivar B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar till sådana artiklar andra än blad till rakhyvlar C. blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad i bandform) ................................... Saxar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans. samt skär till saxar enligt detta nummer ............ ,
Andra skär- och klippverktyg (t. ex. hårklippningsma- skiner, huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier eller för hushållsbruk. pappersknivar); ar- tiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar) ............................ Skedar. gafflar, slevar, tårtspadar. fiskknivar. smör—- knivar. sockettänger och liknande köks- och bordsar- tiklar:
A. handtag och skaft av oädel metall .............. ' B. andra slag ................................ .- . .
3.2%"
7%
3.2%
3.2%
SEXTONDE AVDELNINGEN
Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elekt- risk materiel; delar till sådana varor; apparater för in- spelning eller återgivning av ljud, apparater för inspel-
nin g eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater
Anm
ärkningar
]. Denna avdelning omfattar inte:
a.
drivremmar och transportband av plast. enligt 39 kap.. eller mjukgummi (nr 40.10); andra varor av mjukgummi. av sådana slag som används till maskiner eller mekaniska eller elektriska apparater eller för annat tekniskt bruk (nr 40.16): varor av läder eller konstläder (nr 42. 04) eller av pälsskinn (nr 43. 03). av sådana slag som används 1 maskiner apparater eller mekaniska redskap eller för annat tekniskt bruk; bobiner. spolar. cops. konrullar och liknande artiklar. oavsett materialet (t. ex. 39. 40. 44 eller 48 kap. eller femtonde avd.): perforerade kort förjacquardmasl:iner eller liknande maskiner (t. ex. 39 eller 48 kap. eller femtonde avd.): . drivremmar och transportband av textilmaterial (nr 59.10) samt andra varor
av textilmaterial för tekniskt bruk (nr 59.11); ädelstenar och halvädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade) enligt nr 71 .02—71.(l4 samt artiklar som helt består av sådana stenar. enligt nr 71. 16. med undantag av omonterade bearbetade salirer och diamanter för stift till grammofoner eller för gravernälar till apparater för ljudinspelning (nr 85. 22); delar med allmän användning enligt definition 1 '.inm. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.): borrör (nr 73.04): ändlös duk och ändlösa band av metalltråd eller metallremsor (femtonde avd.): . artiklar enligt 82 och 83 kap.:
artiklar enligt sjuttonde avd.:
. ur och andra artiklar enligt 91 kap.: k l. m. artiklar enligt 90 kap.: n o
I»)
1
. utbytbara verktyg enligt nr 82.07 samt borstar av sådana slag som används som maskindelar. enligt nr 96.03: liknande utbytbara verktyg skall klassifice- ras enligt beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen (t. ex. enligt 40, 42. 43. 45 eller 59 kap. eller nr 68.04 eller 69.09): artiklar enligt 95 kap. Om inte annat följer av anm. 1 till denna avdelning. anm. 1 till 84 kap. eller anm.
till 85 kap.. skall delar till maskiner (inte utgörande delar till artiklar enligt nr 84.84. 85.44. 85.45. 85.46 eller 85.47) klassificeras enligt följande regler:
21.
C.
delar som omfattas av något av numren i 84 eller 85 kap. (andra än nr 84.85. och 85.48) skall under alla förhälianden klassificeras enligt sina respektive nummer: andra delar skall. om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsak- ligen till en maskin av speciellt slag eller till flera slags maskiner som omfattas av samma nummer (inbegripet maskiner enligt nr 84.79 och 85.43). klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner. Delar som är lämpliga att användas huvudsakligen till varor enligt nr 85.17 eller 85.25— 85.28 och som är lika användbara för båda dessa slag av varor skall klassifi— ceras enligt nr 85.17: alla andra delar skall klassificeras enligt nr 84.85 eller 85.48.
2:l Bestämmelsen i 5 .S 2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag) om en vara som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop skall också tillämpas för en maskin vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen. om den tullskyldige yrkar det.
Om inte annat är föreskrivet skall maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassifi- ceras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften. När en maskin eller en grupp maskiner består av separata komponenter (oavsett om dessa är åtskilda eller förenade genom rör, anordningar för kraftöverföring. elektriska ledningar eller andra anordningar). som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift som kan utföras av en maskin enligt något av numren i 84 eller 85 kap.. skall det hela klassificeras enligt detta nummer. Vid tillämpningen av dessa anmärkningar förstås med maskiner alla maskiner. utrustningar. apparater och redskap som är nämnda i numren i 84 och 85 kap.
84 kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap; delar till sådana varor
Anmärkningar
ro
5.
Detta kapitel omfattar inte: a. kvarnstenar, slipstenar och andra artiklar enligt 68 kap.: b. maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar till sådana. av keramiskt material (69 kap.): c. laboratorieartiklar av glas (nr 70.17): maskiner. apparater och andra artiklar för tekniskt bruk samt delar till sådana.-av glas (nr 70. l9 eller 70.20): d. artiklar enligt nr 73.2l och 73.22 samt motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74—76 och 78—81 kap.): e. elektromekaniska handverktyg enligt nr 85.08 samt elektromekaniska hus- hållsapparater enligt nr 85.09: f. mekaniska mattsopare utan motor (nr 96.03). Om inte annat följer av anm. 3 till sextonde avd. skall en maskin eller apparat som motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 8401—8424 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 8425—8480 klassificeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och inte i den senare. Nr 84.19 skall dock inte tillämpas för. a. groningsapparater, äggkläekningsapparater och kycklingmödrar (nr 84. 36); b. spannmålsfuktningsmaskiner (_nr 84. 37)'
c. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 84. 38); d. maskiner och apparater för värr'nebehandling av textilgarn. textilvävnader eller andra textilvaror (nr 84.51); e. maskiner och apparater för mekanisk bearbetning | vilka en temperaturänd-
ring. även om den är nödvändig. är av underordnad betydelse. Nr 84.22 skall inte tillämpas för: a. symaskiner för tillslutning av säckar eller liknande förpackningar (nr 84.52)". b. kontorsmaskiner enligt nr 84.72. En verktygsmaskin för bearbetning av vilket material som helst. som motsvarar en varubeskrivning i nr 84.56 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i nr 84.57. 84.58. 84.59. 84.60. 84.61. 84.64 eller 84.65 skall klassificeras enligt nr 84.56. Nr 84.57 skall tillämpas endast för verktygsmaskiner för metallbearbetning (andra än svarvar) som kan utföra olika slags bearbetningar antingen: a. genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett maga- sin e. d. (fieroperationsmaskiner): eller b. genom att olika bearbetningsenheter samtidigt eller efter varandra automa— tiskt bearbetar ett fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet): eller
-c. genom automatisk förflyttning av arbetsstycket mellan olika bearbetningsen-
heter (transfermaskiner).
A. Med datoreri nr 84. 7l förstås:
a. digitalmaskiner som (I) kan lagra ett eller flera bearbetningsprogram samt åtminstone de data som är omedelban nödvändiga för att utföra programmet, (2) kan fritt programmeras efter användarens behov. (3) kan utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär samt (4) kan utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de om så behövs kan modifiera genom logiskt beslut under pågående körning: b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som består av minst analogielement. styrelement och programelement;
c. hybridmaskiner som består antingen av en digitalmaskin med analogiele- ment eller av en analogimaskin med digitalelement.
B. Datorer kan förekomma i form av system som består av ett variabelt antal enheter i separata höljen. En enhet anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller följande villkor: a. den kan anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera andra enheter;
b. den är speciellt konstruerad som del till ett sådant system och måste i synnerhet. om den inte Utgör en strömförsörjningsenhet. kunna ta emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av systemet. Aven sådana enheter av detta slag som föreligger s.irskilt skall klassif- ceras enligt nr 84.71. -
Nr 84.71 omfattar inte maskineri vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller. om detta inte är möjligt. enligt något slumpnummer. Nr 84.82 skall tillämpas för bl. a. polerade stålkulor. vilkas största och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern med mer än 107 m. dock högst med-0.05 mm. Andra stålkulor skall klassificeras enligt nr 73.26. En maskin som används för mer än en uppgift skall i klassificeringshänseende behandlas som om dess huvudsakliga uppgift vore dess enda uppgift. Om inte annat följer av anm. 2 till detta kapitel. anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin. vars huvuduppgift inte är beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften inte kan fastställas. klassificeras enligt nr 84.79. Nr 84.79 omfattar också maskiner för tillverkning av tågvirke och linor av metalltråd. textilgarn eller något annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-. tvinn- och kablingsniaskiner).
84.01 Kärnreaktor'er; obestrålade bränsleelement för kärn- reaktorer; maskiner och apparater för isotopsepalration 3.8 % 84.02 Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan producera lågtrycksanga); hetvattenpannor . . . 3.8 % 84.03 Värmepannor för centraluppvärmning. andra än så-
dana enligt nr 84.02 ........................ -. . .. 4.4 %
84.04 Hjälpapparater för användning tillsammans med ång— generatorer eller värmepannor enligt nr 84.02 eller 84.03 (t.ex. economisers, överhettare. sotningsappara- ter och anordningar för stoftåterföring): kondensorer för ångmaskiner ................................. 3.8 % 84.05 Generatorer för gengas eller vattengas. även med gas— renare; generatorer för acetylengas samt liknande gas- generatorer som arbetar med vatten. även med gasre— nare ........................................... 3.8 % 84.06 Angturbiner .................................... 3.8 % 84.07 Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar: A. motorer till luftfartyg ......................... fri B. motorer för fartygsdrift ....................... _ ' 3 %- C. andra ....................................... 38% 84.08 Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer) ................... 3,8 %- 84.09 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till motorer enligt nr 84.07 eller 84.08: A. delat' till luftfartygsmotorer .................... fri B. andra ....................................... 38% 84.10 Hydrauliska turbiner. vattenhjul samt regulatorer för sådana maskiner ................................ 3.8 %
84.11 Turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gastur- binmotorer: A. turbojetmotorer och turbopropmotorer samt delar till sådana motorer ...........................
. B. andra gasturbinmotorer ............. . ..........
84.12
84.13
84.14
84.15
84.16
84.17
84.18
84.19
84.20
84.21
84.22
Andra motorer: A. reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer, samt delar till sådana motorer ................... -. . .
B. andra ................... ' ....................
Vätskepumpar, även försedda med mätanordning;
vätskeelevatorer ................................
Luft- eller vakuumpumpar. kompressorer för luft eller andra-gaser samt fläktar och blåsmaskiner; ventila- tions- eller cirkulationskåpor med; inbyggd fläkt, även försedda med filter: A. bords-. golv-, vägg-. fönster- eller takfläktar med inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 125 W; ventilations- eller cirkulationskåpor med en horisontell sidlängd av högst 120 cm; delar till dessa artiklar ......................................
B. andra slag ................................... Luftkonditioneringsapparater bestående av en motor- driven fläkt samt anordningar för reglering av tempera-
tur och fuktighet, inbegripet sådana apparater i vilka fuktigheten inte kan regleras separat ............... Brännare för flytande bränsle. pulveriserat fast bränsle eller gas. till eldstäder; mekaniska eldningsapparater (stokrar). mekaniska eldstadsrostar. mekaniska anord- ningar för avlägsnande av aska samt liknande anord- ningar:
A. rostar till mekaniska eldstadsrostar ............. B. andra slag ...................................
Industri- och laboratorieugnar, inbegripet förbrän-
ningsugnar. icke elektriska ............. . ..........
Kylskåp. frysar och annan kyl- eller frysutrustning. elektriska och andra: värmepumpar. andra än luftkon-
ditioneringsapparater enligt nr 8415 ............... Maskiner och apparater. även med elektrisk upp-
värmning. för behandling av material genom förfaran- den som inbegriper temperaturändring. såsom upp- värmning. kokning. roistning. destillering. rektifiering. sterilisering. pastörisering. ångbehandling. torkning. indunstning, förångning. kondensering eller avkylning. dock inte maskiner och apparater av sådana slag som används för hushållsbruk; genomströmnings- eller för- rådsvarmvattenberedare. icke elektriska ........... Kalandrar och andra valsmaskiner. andra än maskiner för bearbetning av metall eller glas. samt valsar till
sådana maskiner ................................
Centrifuger. inbegripet torkcentrifuger; maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller
gaser . ......................................... .
Diskmaskiner; maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning. tillslutning. kapsylering eller
fri 3,8%
fri 3.8 %
3%
4.4% 3%
31%
fri 3,8 %
18%
18%
Prop. 1987/88: 42
84.23
84.24
84.25
84.26
84.27
84.28
84.29
84.30
84.31
84.32
84.33
84.34
84.35
84.36
etikettering av flaskor, burkar. askar. lådor, påsar. säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning eller inslagning av varor: apparater för inpressning av kolsyra i drycker: A. maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning. tillslutning. kapsylering eller etiket- tering av flaskor eller andra förpackningar .......
B. andra .......................................
Vågar (med undantag av vägar känsliga för 0.05 g eller mindre). inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av
alla slag för vågar ............................... Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprut-
ning. spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver; brandsläckningsapparater. även laddade; sprutpistoler och liknande apparater: ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater ....... Taljor och lyftblock: vinschar och gångspel: domkraf-
ter .............................................
Lyftkranar. inbegripet kabelkranar och mobila portal-
lyftare; gränsletruckar och krantruckar ............ Gaff'eltruckar: andra truckar samt icke självgående vagnar, med lyft- eller annan hanteringsutrustning . . . Andra maskiner och apparater för lyftning eller annan
hantering. lastning lossning eller transport (t.ex. his-
sar. rulltrappor. transportörer och linbanor) ........
Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar. skrapor.
grävmaskiner. lastare, stampmaskiner och vägvältar . Andra maskiner och apparater för grävning. hyvling.
planering. stampning. tillpackning. schaktning. borr-
ning eller brytning av jord. sten. mineral eller malmz' pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner: snö- plogar och snöslungor ........................... Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nr
84.25——84.30 ....................................
Maskiner och redskap för lantbruk. trädgårdsskötsel- eller skogsbruk. avsedda för jordens beredning eller odling; vältar för gräsmattor eller idrottsplatser ..... Maskiner och redskap för skörd eller tröskning. inbe- gripet halm- eller foderpressar: gräsklippningsmaskiner och slåttermaskiner: maskiner för rengöring eller sorte- ring av ägg. frukt eller andra la'ntbruksprodukter. andra
än maskiner enligt nr 84.37 . ..................... '
Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen ............................... Pressar. krossar och liknande maskiner och apparater som används vid framställning av vin. cider. fruktsaft eller liknande drycker ........................... Andra maskiner och apparater för lantbruk. träd- gårdsskötsel. skogsbruk. tjädedäavel eller biodling, in- begripet groningsapparater försedda med maskinell ut- rustning eller uppvärmningsanordning: äggkläcknings- apparater och kycklingmödrar ......... . ...........
. fri 3,8%
3.8%
3.8%
38%
'.!J oo ÄR
3.8%
3 .8 ';”?-
38%
3.8 %-
38%
3.8 CZ
84.37
84.38
84.39
84.40
84.41
84.42
84.43 84.44
84.45
84.46 84.47
84.48
Maskiner och apparater för rensning eller sortering av '
spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön; maski- ner och apparater som används inom kvarnindustrin eller för bearbetning av spannmål eller torkade balj- växtfrön, andra än maskiner och apparater'av lant- brukstyp ....................................... Maskiner och apparater. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel. för industriell bered- ning eller tillverkning av matvaror eller drycker. andra än maskiner och apparater som används för utvinning eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor ................................... Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning eller efterbehandling av papper eller papp ......... '. Bokbinden'maskiner och bokbinderiapparater. inbegri- pet trådhäftmaskiner ............................. Andra maskiner och apparater för bearbetning av pap- persmassa. papper eller papp, inbegripet Skärmaskiner av alla slag .................... . ................. Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygs- maskiner enligt nr 84.56 - 84.65) för typgjutning eller typsättning eller för preparering eller tillverkning av klichéer. tryckplåtar. tryckcylindrar eller andra tryck- formar; typer. tryckplåtar. klichéer. tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar. cylindrar och litografiska stenar. preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade. kornade eller polerade): A. tryckplåtar. klichéer. tryckcylindrar och andra tryckformar ................................. B. andra slag ................................... Tryckpressar; hjälpapparater för användning vid tryck- ning ........................................... Maskiner för sprutning. sträckning. texturering eller nedskärning av konstfibermaterial ................. Maskiner för beredning av textilfibrer; maskiner för spinning. tvinning eller snodd av textilgarn samt andra maskiner för framställning av textilgarn: maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner). rullning eller haspling av textilgarn samt maskiner för beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nr 84.46 eller 84.47 . . . .. .................................. Vävstolar ...................................... Trikåmaskiner. maskbondningsmaskiner. maskiner för tillverkning av överspunnet garn. tyll. spetsar. brode- rier. snörmakeriarbeten. flätor eller nätknytningar samt maskiner för tuftning ........................ Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning till- sammans med maskiner enligt nr 84.44. 84.45. 84.46 eller 84.47 (t.ex. skaftmaskiner. jacquardmaskiner. varp- och skottväktare samt anordningar för skyttel- växling); delar och tillbehör som är lämpliga att använ- das uteslutandc eller huvudsakligen till maskiner enligt detta nummer eller enligt nr 84.44. 84.45. 84.46 eller 84.47 (t.ex. spindlar. spinnvingar. kardbeslag. kam-
3,8%
3,8%
3,8%
3,8%-
2,5%
38% fri
fn'
3.8 9.
3.8% 3.8%
3.8%-
84.49
mar. spinnmunstycken. skyttlar. solv. skaftramar och trikåmaskinsnålar):
A. trikåmaskinsnålar .......... ' .................. B. andra slag .................................. Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbe- handling av filt eller bondad duk som längdvara eller i
tillformade stycken. inbegripet maskiner för tillverk-'
ning av filthattar: hattformar . . . . . . . . . . . . . . . .- ...... Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, inbe- gripet maskiner som både tvättar och'torkar tvätten
Maskiner och apparater (andra'än tvättmaskiner enligt' ' ' nr 84.50) för tvättning eller annan rengöring. vridning.
84.52
84.53
84.54
84.55
84.56
84.57
torkning, strykning, pressning (inbegripet lixerings- pressar). blekning. färgning. appretering. beläggning. impregnering eller annan efterbehandling av textilgarn. textilvävnader eller andra textilvaror. även konfektio- nerade, samt maskiner för anbringande av massa på underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid tillverkning av linoleummattor eller lik- nande golvbeläggning; maskiner för upprullning. av- rullning. läggning. skärning eller tantlning av dukvaror
av textilmaterial ................................. -
Symaskiner. andra än trådhäftmaskiner enligt nr 84.40: möbler. stativ och överdrag. speciellt konstruerade för symaskiner; symaskinsnålar: . A. symaskinsnälar .............................. B. andra slag ................................... Maskiner och apparater för beredning. garvning eller annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor av hudar, skinn eller läder. andra än symaskiner Konvertrar. gjutskänkar. götkokiller och'gjutmaskiner av sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjuterier: A. kontinuerliga. roterande gjutmaskiner samt delar till sådana maskiner ............................. B. götkokiller och delar till sådana ................ C. andra slag ................................... Metallvalsverk och valsar till sådana valsverk: A. obearbetade gjutgodsdetaljer .................. B. andra slag ................................... Verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser eller annan ljus- eller foton- sträle. ultraljud. elektroerosion. elektrokemisk pro- cess. elektronstråle. jonstråle eller plasmaljusbäge:
"A. maskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall.
vägande per styck mer än 'l0 000 kg ............ B. maskiner för bearbetning av trä. kork. ben. hård- gummi. hårdplast eller liknande hårda material C. andraslag ........ Fleroperationsmaskiner. enstationsmask'iner med mer ' än en bearbetningsenhct samt transfermaskiner, för ' metallbearbetning: ' A. vägande per styck mer än IO 000 kg ......... '. . . B. andra slag ...................................
3.8%
fri
= %
2.5
. 3.8 57.-
32% _8./ii
fri
fri 38%
fri 3.8 %
84.58
84.59
84.60
84.61
84.62
84.63
84.64
84.65
84.66
84.67
84.68
Svarvar för metallbearbetning:
A. vägande per styck mer än 10 000 kg ............ B. andra slag ................................... Verktygsmaskiner (inbegripet borr-, fräs- och gängen- hetcr) för borrning, fräsning eller gängskärning i metall. andra än svarvar enligt nr 84.58: A. vägande per styck mer än 10000 kg ............. B. andra slag ................................... Verktygsmaskiner för avgradning, skärpning, slipning, hening, läppning, polering eller annan ytbehandling av metall, hårdmetall eller annan kermet med hjälp av slipstenar, slipmedel eller polerdon, andra än kugg- skärnings- och kuggslipmaskiner enligt nr 84.61: A. vägande per styck mer än 10 000 kg ............ B. andra slag ................................... Verktygsmaskiner för hyvling. stickning, driftning, kuggskärning. kuggslipning. sågning eller kapning samt andra verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av metall. hårdmetall eller annan kermet. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. vägande per styck mer än 10 000 kg ............ B. andra slag ................................... Verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall genom smidning; verktygsmaskiner (inbegri- pet pressar) för bearbetning av metall genom bockning. falsning, riktning. klippning eller stansning; pressar för bearbetning av metall eller hårdmetall, inte nämnda ovan ........................................... Andra verktygsmaskiner för icke avverkande bearbet- ning av metall, hårdmetall eller annan kermet ....... Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mine- raliska material eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd ........................................ Verktygsmaskiner (inbegripet maskiner för spikning, klamring. limning eller annan sammansättning) för be- arbetning av trä, kork. ben. hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material: A. barknings-. hyvel-. såg-, lim- och pressmaskiner
samt svarvar ................................. B. andra slag:
]. maskiner för avverkande bearbetning, andra än
sådana som omfattas av A .................. 2. andra ....................................
Delar och tillbehör som är lämpliga att användas ute- slutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.56—84.65, inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden. delningsdockor och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner: verktygshållare till alla slags handverktyg . . .?! ...... Handverktyg. pneumatiska eller hopbyggda med icke elektrisk motor ................................. Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, även användbara för skärning. dock inte sådana som omfattas av nr 85.15: maskiner och apparater för yt- härdning med gas ...............................
fri 3,8 %
fri 3,8%
fri 3.8 %
fri 3,8 %
3,8 %
3,8 %
3,8%
53%
3.8%
3,8%
. 3.8%
84.69 84.70
84.71
84.72
84.73
84.74
84.75
84.76
84.77
84.78
84.79
84.80
84.81
Skrivmaskiner och ordbehandlingsmaskincr ........ Räknemaskiner; bokföringsmaskiner. kassakontroll- apparater. frankostämplingsmaskiner. biljettmaskiner och liknande maskiner och apparater, med inbyggt räk- neverk ......................................... Datorer och enheter till datorer; magnetiska och op- tiska läsare, maskiner för överföring av data till data- bärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data. inte nämnda eller inbegripna någon an- nanstans ....................................... Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t. ex. hektografer. stencilapparater. adresseringsmaskiner. sedelutbetalningsautomater, maskiner för sortering. räkning eller förpackning av mynt. pennformerings- apparater. hålslag och häftapparater) .............. Delar och tillbehör (andra än överdrag, fodral. väskor o.d.) som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.69—84.72 Maskiner och apparater för sortering. siktning. avskilj- ning, tvättning. krossning. rnalning. blandning eller knådning av jord. sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform); maskiner och apparater för agglomerering. formning eller gjutning av fasta mineraliska bränslen. keramiska massor. icke hårdnad betong. gips eller andra minera- liska produkter i pulver- eller pastaform: maskiner för tillverkning av gjutformar av sand ................. Maskiner för sammansättning av elektriska eller elek- troniska lampor. rör eller blixtlampor i glashöljen: ma- skiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd: A. maskiner .................................... B. delar ........................................ Försäljningsautomater för varor (t. ex. frimärks-. ciga— rett-. livsmedels- eller dryck-esautomater). inbegripet växlingsautomater ............................... Maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller plast eller för tillverkning av varor av dessa material. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel ......................................... Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av tobak-, inte nämnda eller inbegripna någon annan- stans i detta kapitel .............................. Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel: A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar till sådana maskiner .................................... B. andra slag ................................... Formllaskor för metallgjuterier; bottenplattor till gjut- formar: gjutmodeller; gjutformar och andra formar för metall (andra än götkokiller). hårdmetall, glas. minera- liska ämnen. gummi eller plast .................... Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörled- ningar, ångpannor. tankar. kar e.d., inbegripet redu- cerventiler och termostatreglerade ventiler .........
3,8%
3.8%
3,8%
3,8%-
3.8%
3,8% fri
fn' 3.8%
3,8 %
3.8%
Prop
84. 82 Kullager och rullager ............................ 3,8% 84.83 Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar)
och vevar; lagerhus och glidlager; kuggtransmissioner och friktionstransmissioner; kulskruvar; växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar; svänghjul. remskivor. linskivor. block och block- skivor; friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet universalkopplingar) ................... 3.8 %
84.84 Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera skikt av metall; satser av pack- ningar av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar ................................... 3,8% 84.85 Delar till maskiner och apparater, inte försedda med
elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi- tel ............................................. 3.8 %
85 kap. Elektriska maskiner och apparater, elektrisk mteriel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater
Anmärkningar
1.
5»)
Detta kapitel omfattar inte: a. filtar. dynor. fotpåsar o.d. med elektrisk uppvärmning; kläder, skodon. öronskydd och andra artiklar avsedda att bäras av användaren. med elek- trisk uppvärmning; b. artiklar av glas enligt nr 70.11. c. möbler med elektrisk uppvärmning. enligt 94 kap. Nr 85. 01—85. 04 skall inte tillämpas för varor som är nämnda 1 nr 85.11. 85.12. 85. 40. 85. 41 och 85.42. Kvicksilverströmriktare med metallbehållare klassifi- ceras dock enligt nr 85.04. Nr 85.09 omfattar endast följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag som vanligen används för hushållsbruk: a. dammsugare, golvbonare. maskiner för malning eller blandning av livsmedel samt frukt- eller köksväxtsaftpressar, oavsett vikten; b. andra maskiner och apparater. under förutsättning att vikten inte överstiger 20 kg per styck. Numret tillämpas dock inte för fläktar eller för ventilations- eller cirkulationskå- por med inbyggd fläkt, med eller utan filter (nr 84.14). torkcentrifuger (nr 84.21), diskmaskiner (nr 84.22), hushållstvättmaskiner (nr 84.50), manglar och stryk- maskiner (nr 84.20 och 84.51), symaskiner (nr 84.52), elektriska saxar (nr 85.08) samt elektriska värmeapparater (nr 85.16). Med tryckta kretsar i nr 85.34 förstås kretsar. som med något tryckningsförfa- rande (t.ex. prägling. plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits genom att man på ett isolerande underlag utformat ledande element, kontakter eller andra tryckta komponenter (t. ex. induktansspolar, motstånd och konden- satorer). ensamma eller sammanbundna enligt ett förutbestämt mönster, andra än element som kan alstra. likrikta. modulera eller förstärka en elektrisk signal (t. ex. halvledarelement). Med tryckta kretsar avses inte kretsar' l förening med andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar kan dock vara för— sedda med icke tryckta förbindningselement. Tunn- eller tjockfilmskretsar som innehåller passiva och aktiva element som erhållits under samma tekniska pro- cess skall klassificeras enligt nr 85.42. För tillämpning av nr 85.41 och 85.42 gäller: A. Med dioder. transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvle- dare/ement förstås sådana komponenter eller element, vilkas funktion är beroende av förändringar i resistiviteten under inverkan av ett elektriskt fält.
B. Med elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar
förstås:
a. integrerade monolitkretsar i vilka kretselementen (dioder. transistorer.
motstånd, kondensatorer. förbindelseledningar etc.) framställts i massan (huvudsakligen) och på ytan av ett halvledande material (t.ex. dopad kisel) och är oskiljaktigt förbundna med varandra; . integrerade hybridkretsar i vilka passiva element (motstånd. kondensa-
torer. förbindelseledningar etc.), erhållna genom tunn- eller tjockfilms- teknik. och aktiva element (dioder. transistorer. integrerade monolitkret- sar etc.), erhållna genom halvledaneknik. kombinerats praktiskt taget odelbart på ett enda isolerande underlag (glas. keramik etc.). Dessa kretsar kan också innehålla diskreta komponenter; mikrokretsar av typen gjutna moduler. mikromoduler och liknande som består av diskreta. aktiva eller både aktiva och passiva komponenter som kombinerats och sammankopplats.
Vid klassificering av de artiklar som är definierade i denna anmärkning skall nr 85.41 och 85.42 ha företräde framför varje annat nummer som skulle kunna komma i fråga. särskilt med hänsyn till artiklarnas funktion. 6. Grammofonskivor. magnetband och andra media enligt nr 85.23 och 85.24 skall klassificeras enligt dessa nummer även om de föreligger tillsammans med de apparater som de är avsedda för.
85.01
85.02 85.03
85.04
85.05
85.06 85.07
85.08
85.09
85.10
85.12
Elektriska motorer och generatorer (med undantag av generatoraggregat) .............................. Elektriska generatoraggregat och roterande omformare Delar'som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 85.01 eller 85.02 Elektriska transformatorer, statiska omformare (t.ex. likriktare) och induktansspolar .................... Elektromagneter; permanentmagneter samt varor av- sedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter magnetisering: magnetchuekar och andra elektromag- netiska eller permanentmagnetiska uppspänningsan- ordningar: elektromagnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon ........................ Galvaniska element och batterier .................. Elektriska ackumulatorer samt separatorer till sådana ackumulatorer. även kvadratiska eller rektangulära . . Elektromekaniska handverktyg med inbyggd elektrisk motor .......................................... Elektromekaniska hushållsapparater med inbyggd elektrisk motor ................................. Rakapparater och hårklippningsmaskiner med inbyggd elektrisk motor: A. blad och skärhuvuden till rakapparater .......... B. sax'a'r till hårklippningsmaskiner ................ C. andra slag ................................... Elektrisk tändnings- och startutrustning av sådana slag som används till förbränningsmotorer med gnist- eller kompressionständning (t.ex. tändmagneter. tändgene- ratorer. tändspolar. tändstift: och glödtändstift samt startmotorer); generatorer (för likström eller växel- ström) och bakströmsreläer av sådana slag som an- vänds tillsammans med förbränningsmotorer ....... Elektrisk belysnings- och sigrialutrustning (med undan- tag av varor enligt nr 85.39). elektriska Vindrutetorkare samt elektriska avfrostnings- och avimningsanordning- ar, av sådana slag som används till cyklar eller motor- fordon ................ '. .........................
3,8% 3.8%
3.8%
3,8%-
38% 53%
3,8% 3,8% 4.4% 4.6% 3.2% 3,8%
3.8%
3.8 %
IQ
85.13
85.14
85.16
85.17
85.18
85.19
85.20
85.21
85.22 ')
Bärbara elektriska lampor med egen kraftkälla (t.ex. torrbatterier, ackumulatorer eller generatorer). andra än sådana som omfattas av nr 85 . 12 ............... Elektriska ugnar (inbegripet sådana med induktiv eller dielektrisk uppvärmning) för industri- eller laboratorie- bruk; annan utrustning med induktiv eller dielektrisk uppvärmning, för industri- eller laboratoriebruk ..... Maskiner och apparater för lödning eller svetsning. elektriska (inbegripet sådana som arbetar med elek- triskt uppvärmd gas) eller arbetande med laser eller annan ljus- eller plasmaljusbåge. inbegripet sådana som också kan användas för skärning: elektriska maskiner och apparater för varmsprutning av metall eller hård- metall ..........................................
Elektriska genomströmnings- eller förrådsvarmvatten- beredare och doppvärmare; elektriska apparater för rumsuppvärmning eller för uppvärmning av marken; elektriska värmeapparater för hårbehandling (t.ex. hårtorkar, onduleringsapparater och locktångsvär- mare) eller för torkning av händerna; elektriska stryk- och pressjärn; andra elektriska värmeapparater av så- dana slag som används för hushållsbruk; elektriska värmemotstånd. andra än sådana enligt nr 85.45: A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar till sådana (andra än värmemotstånd) ..................... B. andra slag ................................... Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegraf'i, inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem Mikrofoner och mikrofonstativ; högtalare. med eller utan hölje: hörtelefoner. även kombinerade med mik- rofon; tonfrekvensförstärkare; elektriska ljudför- stärkningsanläggningar: A. mikrofoner och mikrofonstativ samt delar till dessa
varor ....................................... B. hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon.
samt delar till hörtelefoner .................... C. andra slag ................................... Skivspelare, elektriska grammofoner, kassettbandspe- lare (andra än sådana enligt nr 85.20) och andra appara- ter för ljudåtergivning, inte försedda med anordning för ljudinspelning: A. grammofonautomater ......................... B. ljudåtergivningsapparater för kinematografiskt bruk C. andra slag ................................... Bandspelare och andra apparater för ljudinspelning, även innehållande anordning för ljudåtergivning: A. ljudinspelningsapparater för kinematografiskt bruk B. andra slag ................................... Apparater för inspelning eller återgivning av videosig- naler ........................................... Delar och tillbehör till apparater enligt nr 85.19—85.21
3 Beredda oinspelade media för inspelning av ljud eller för liknande inspelning av andra fenomen. andra än produkter enligt 37 kap. ..........................
3,8%
3.8%
3.8 %-
4.4% 3,8%
3.8%
4.9 %-
3.8% 6.5%
3.2% 3.8% 5.3%
3.8% 5.3% 5.3% 3.8%
fri
85.24
85.26
85.27
85.28
85.29
85.33
85.34 85.35
Grammofonskivor. inspelade band och andra media med inspelningar av ljud eller av andra fenomen, inbe- gripet matriser för tillverkning av grammofonskivor men inte produkter enligt 37 kap.: A. grammonfonskivor. andra. än CD-skivor:
1. för språkundervisning ...................... 2. andra ............................. 100 kg
B. andra slag ...................................
Apparater för sändning av radiotelefoni. radiotelegrafi. rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning. ljudinspelning eller ljudåtergivning; te- levisionskameror: A. med inbyggd utrustning för mottagning, andra än reläapparater
B. andra slag ................................... Radarapparater. apparater för radionavigering samt ap-
parater för radiomanövrering eller radiostyrning Apparater för mottagning av radiotelefoni. radiotele- grali eller rundradio. även med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur Televisionsmottagare (inbegripet videomonitorer och videoprojektorer). även med inbyggd rundradiomotta- gare. inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av videosignaler: A. videotuners eller videomonitorer, med inbyggd ut- rustning för inspelning eller återgivning av videosig- naler ........................................
B. andra slag .................................... Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 8525—8528: A. delar till apparater för mottagning av radiotelegrafi. radiotelefoni. rundradio eller television ......... B. andra slag ................................... Elektrisk signalering5-. säkerhets- eller trafikövervak- ningsutrustning för järnvägar. spårvägar. landsvägar. gator, floder. kanaler. parkeringsplatser. hamnanlägg- ningar eller flygfält (andra än sådana enligt nr 86.08) Elektriska signalapparater. akustiska eller visuella (t.ex. ringklockor. sirener. signaltablåer samt tjuv- larms- och brandlarmsapparater). andra än apparater enligt nr 85. 12 eller 85.30 ........... ' .............. - Elektriska kondensatorer. fasta eller variabla:
A. kondensatorer och delar till kondensatorer. vä- gande högst 250 g per styck .................... B. andra slag ................................... Elektriska motstånd (inbegripet reostater och potentio- metrar). andra än värmemotstånd: A. motstånd .................................... B. delar till motstånd ............................ Tryckta kretsar ................................. Elektriska apparater och andra artiklar för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t.ex. strömställare, smältsäkringar, överspänningsavledare. spänningsbegränsare. stöt-
Prop
fri 25: — fri
6.5% 4,9% 49%
6.5 %-
5.3 % 6.5 %
6,5 % 4.9 %
3.8%
49%
5,6%: 3.8%
53% 4.970 4.9%
vågsfilter. Stickproppar och kopplingsdosor). för en Prop. l987/88:42 driftspänning av mer än 1 000 V: A. smältsäkringar:
1. av keramiskt material . . . .' .................. 6,2% 2. av annat material .......................... 5.3 % B. andra slag ................................... 49%
85.36 Elektriska apparater och andra artiklar för brytning. omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t.ex. strömställare. reläer. smält- säkringar. stötvågsfiltcr. Stickproppar. uttag. lamphål- lare och kopplingsdosor). för en driftspänning av högst 1 000 V: A. smältsäkringar: 1. av keramiskt material ...................... 6,2% 2. av annat material .......................... 5.3 % B. glödlampshållare, vägande per styck: 1. högst 500 g ............................... 6,2% 2. mer än 500 g .............................. 5,3 % C. andra slag ................................... 4.9% 85.37 Tavlor, paneler. hyllor. bänkar, skåp o.d. (inbegripet styrskåp för numeriska styrsystem). utrustade med två eller flera apparater eller andra artiklar enligt nr 85.35 eller 85.36 och avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan. inbegripet sådana tavlor etc. som innehåller instrument eller apparater enligt 90 kap., dock inte kopplingsanordningar enligt nr 85.17 ........................................... 4.9 % 85.38 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater eller andra artiklar enligt nr 85.35, 85.36 eller 85.37 ......................... 4.9 % 85.39 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor, in- begripet s. k. sealed beam lamp units. samt lampor för ultraviolett eller infrarött ljus; båglampor: A. metalltrådslampor, andra än s.k. sealed beam lamp
units ................................. 100 kg 200: — B. socklar till glödlampor ........... - ............. fri C. andra slag. inbegripet delar. andra än socklar till
glödlampor .................................. ' 3.8%
85.40 Elektronrör (glödkatodrör. kallkatodrör och fotokatod- rör). t.ex. rör med vakuum, rör fyllda med ånga eller gas, rör för kvicksilverströmriktare. katodstrålerör och rör för televisionskameror: A. ventilrör till röntgenapparater samt delar till sådana
rör; katodstrålerör samt rör till televisionskameror fri B. andra slag. inbegripet delar till katodstrålerör eller rör till televisionskameror ..................... 3 ,8 %
85.41 Dioder, transistorer och liknande halvledarkomponen- ter eller halvledarelement; ljuskänsliga halvledarkom- ponenter eller halvledarelement. inbegripet fotoelek- tromotoriska celler. även sammanfogade till moduler eller monterade i paneler; lysdioder; monterade pie— zoelektriska kristaller: A. dioder, transistorer och liknande halvledarkompo- nenter eller halvledarelement; lysdioder ......... 2,5 % 55
B. andra slag. inbegripet delar till artiklar enligt A . . 3.8% Prop. 1987/88: 42 85.42 Elektroniska integrerade kretsar och andra'elektronis-
ka mikrokretsar: . A. mikrokretsar ................................. 2.5% B. delar till mikrokretsar ......................... 3.8% 85.43 Elektriska maskiner och apparater med självständiga
arbetsuppgifter. inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans i detta kapitel ........................ 4.9 % 85.44 Isolerad (inbegripet lackerad eller anodoxiderad) tråd
och kabel (även koaxialkabel) och andra isolerade elek- triska ledare, även försedda med kopplingsanordning- ar; optiska fiberkablar, i vilka varje enstaka fiber är försedd med eget hölje, även i förening med elektriska ledare eller försedda med kopplingsanordningar: A. optiska fiberkablar ........................... fri B. andra slag ................................... 5.3% 85.45 Kolelektroder. kolborstar. lampkol. kol för galvaniska
element och andra artiklar av grafit eller annat kol. även i förening med metall. av sådana slag som an- vänds för elektriskt ändamål: A. vägande minst 3 kg per styck:
1. grafiterade ......................... 100 kg 2:— 2. andra slag ................................ fri B. vägande mindre än 3 kg per styck: 1. kolborstar ................................ 3.8% 2. andra slag .......................... 100 kg 10:— 85.46 Elektriska isolatorer. oavsett materialet: A. av keramiskt material ......................... 8% B. av annat material ............................. 5.3 % 85.47 lsolerdetaljer (med undantag av isolatorer enligt nr 85.46) för elektriska maskiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål. utgörande detaljer helt av isolermaterial bortsett från mindre metalldelar (t.ex. gängade hylsor) som ingjutits eller inpressats i massan i samband med tillverkningen och som är avsedda ute- _ slutande för sammanfogning: elektriska isolerrör samt förbindningsdetaljer till sådana, av oädel metall. invän- digt belagda med isolermaterial: ' A. isolerdetaljer: ' | 1. av plast .................................. 7.2% 2. av keramiskt material ...................... 8% 3. av annat material .......................... 5.3 % B. andra slag ................................... 3.2% 85.48 Elektriska delar till maskiner och apparater. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi- tel ............................................. 4,9%
95 kap. Leksaker, spel och sportartiklar; delar till sådana artiklar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte: a. julgransljus (nr 34.06); - b. fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar enligt nr 36.04; 56
ij.
"PP
:r—snrin
Is)
garn (inbegripet monofilamentgam).- linor. gut o.d. för fiske. i avpassade längder men inte monterade till fiskrevar. enligt 39 kap.. nr 42.06 eller elfte avd.: väskor för Sportutrustning samt liknande artiklar enligt nr 42.02, 43.03 eller 43.04; sport- och idrottsdräkter samt maskeraddräkter o.d. av textilvara, enligt 6] eller 62 kap.: flaggor och flaggställ av textilvara samt segel för båtar. segelbrädor. eller fordon. enligt 63 kap.; skodon för sport eller idrott (andra än skodon med fastsatta skridskor eller rullskridskor) enligt 64 kap. samt huvudbonader för sport eller idrott. enligt 65 kap.; promenadkäppar. piskor. ridspön o.d. (nr 66.02) samt delar till sådana artiklar (nr 66.03): omonterade konstgjorda ögon av glas för dockor eller andra leksaker, enligt nr 70.18; delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); ringklockor. bjällror. gonggonger o.d. enligt nr 83.06; . elektriska motorer (nr 85.0l), elektriska transformatorer (nr 85.04) och appa-
rater för radiostyrning (nr 85.26); sportfordon (andra än bobbar och andra sportkälkar) enligt sjuttonde avd.; tvåhjuliga barncyklar (nr 87. lZ); sportbåtar. såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.) samt redskap för framdrivning av dessa (44 kap. för sådana artiklar som är gjorda av trä); skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04); lockpipor och visselpipor (nr 92.08); vapen och andra artiklar enligt 93 kap.; elektriska girlander av alla slag (nr 94.05); . racketsträngar samt tält och andra kampingartiklar. ävensom handskar (klas-
sificeras efter materialets beskaffenhet).
Detta kapitel omfattar också artiklar i vilka naturpärlor eller odlade pärlor. ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade). ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsent- lig beståndsdel.
3. Om inte annat följer av anm. [ ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligt detta kapitel klassifi- ceras enligt samma nummer som dessa artiklar.
95.0I
95.02 95.03
95.04
95.05
95.06
Leksaksfordon med hjul. avsedda för barn (t.ex. tre- hjuliga leksakscyklar, Sparkcyklar och trampbilar); dockvagnar ..................................... 4.4% Dockor föreställande människor .................. 6.2 % Andra leksaker; skalenliga modeller och liknande mo- deller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska; pussel av alla slag ............................... 4,4% Artiklar för inomhusspel. inbegripet spelapparater för spelhallar, nöjesfält e. d., biljardbord och bord för ka- sinon samt automatiska kägelresare för bowlinghallar: A. spelapparater med mynt- eller pollettinkast ...... 2,4% B. andra slag ................................... 4.4% Prydnadsartiklar för högtider. karnevalsartiklar och liknande artiklar, inbegripet trolleri- och skämtartiklar 4.4% Redskap och annan utrustning för gymnastik, idrott. annan sport (inbegripet bordtennis). utomhusspel eller utomhuslek, inte nämnda eller inbegripna någon an- nanstans i detta kapitel; simbassänger och plaskdam- mar: A. bordtennisutrustning .......................... 4.4% B. tennisracketar. även osträngade; bollar av läder . . fri C. andra slag:
]. av trä .................................... 2.2%
2. av läder eller metall ........................ 3.2 % 3. av annat material .......................... 4,4 %
95.07 Spön, fiskkrokar och andra redskap för fiske med rev; landningshåvar. fjärilshåvar och liknande håvar; lock- fåglar (andra än sådana som omfattas av nr 92.08 eller 97.05) och liknande artiklar förjakt:
A. fiskkrokar ................................... fri B. andra slag ................................... 3.8%
95.08 Karuseller. gungor. skjutbanor och annan utrustning för nöjesfält c. d.: ambulerande cirkusar. ambulerande menagericr och ambulerande teatrar ............... 3.8 %
96 kap. Diverse artiklar
Anmärkningar
IQ
',.)
Detta kapitel omfattar inte:
pennor utgörande kosmetiska preparat eller toalettmedel (33 kap.): artiklar enligt 66 kap. (t.ex. delar till paraplyer eller promenadkäppar); bijouterivaror enligt nr 71.17;
. delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av
oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); knivar och andra artiklar enligt 82 kap. med skaft eller andra delar av material som avses i nr 96.01 eller 96.02; nr 96.01 och 96.02 tillämpas dock för särskilt föreliggande skaft och andra delar till sådana artiklar: f. artiklar enligt 90 kap., t.ex. gla-sögonbågar (nr 90.03). dragstift (nr 90.17)
samt borstar som är specialgjorda för tandläkarbruk eller för medicinskt. kirurgiskt eller veterinärt bruk (nr 90.18); artiklar enligt 91 kap. (t.ex. urfoder); musikinstrument samt delar och tillbehör till musikinstrument (92 kap.); artiklar enligt 93 kap. (vapen och delar till vapen); artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler. belysningsarmatur och andra belys—
ningsartiklar);
!. artiklar enligt 95 kap. (leksaker. spel och sportartiklar). m. konstverk. föremål för samlingar samt antikviteter (97 kap. ). Med vegelahilisku eller mineraliska ug'tnidningtmawrial | nr 96. 02 förstas: a. hårda frön. fruktkärnor. skal och nötter samt liknande vegetabiliska material av sådana slag som används för snidning (t. ex. stennöt och fruktkärnor av dumpalmen); b. bärnsten, sjöskum. rekonstruerad bärnsten och rekonstruerat sjöskum samt gagat och mineraliska ersättningsmaterial för gagat. Med bind/ar för borsttillverkning i nr 96.03 avses endast oinfattade knippen av djurhår. vegetabiliska fibrer eller andra material. som är färdiga att utan isär- tagning sättas in i kvastar. borstar eller penslar eller som endast behöver en kompletterande mindre bearbetning. såsom avjämning av topparna. för att göra dem färdiga för sådan insättning. Numren i detta kapitel skall, med undantag av nr 96.01—96.06 samt 96.15. tillämpas för varor av i numren nämnda slag. även om varorna helt eller delvis består av ädel metall. metall med plätering av ädel metall. naturpärlor eller odlade pärlor. ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekon- struerade). Nr 96.01—96.06 samt 96.15 skall dock tillämpas för varor i vilka pärlor. ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstrue- rade), ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel.
apa-pa
."
.='q=
WC:
96.01 Elfenbcn. ben. sköldpadd, horn. korall. pärlemor och andra animaliska snidningsmaterial. bearbetade. samt varor av dessa material (inbegripet varor erhållna ge- nom gjutning): A. plattor. skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning .................................. fri B. andra slag . . . .- ............................... 3,8 %
96.02
96.03
96.04 96.05
96.06
96.07 96.08
96.09
96.10 96.11
Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial. be- arbetade. samt varor av dessa material; varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade av vax, stearin. naturliga gummiarter eller naturliga hartser eller av modelleringspastor samt andra gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade varor, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; bear- betat icke härdat gelatin (med undantag av gelatin en- ligt nr 35.03) samt varor av icke härdat gelatin: A. vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial .samt varor av sådana material: 1. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vi- dare bearbetning ..........................
2. andra slag ................................ B. andra varor .................................. Kvastar, viskor, borstar (inbegripet borstar som utgör delar till maskiner. apparater eller fordon), penslar. mekaniska mattsopare utan motor samt moppar och dammvippor; bindlar för borsttillverkning; målnings- rullar och målardynor; avtorkare o.d. av gummi eller annat mjukt material: A. mekaniska mattsopare ........................ B. kvastar. borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller annat vegetabiliskt material. med eller utan skaft ................................... C. bindlar för borsttillverkning: beläggs med samma tull som motsvarande borst- material D. andra slag ................................... Handsiktar och handsåll ......................... Reseetuier med artiklar för toalettändamål. för sömnad eller för rengöring av skor eller kläder ............. Knappar samt knappformar och andra delar till knap- par; knappämnen: A. knappar av plast ............................. B. andra slag ................................... Blixtlås och delar till blixtlås ...................... Kulpennor: pennor med filtspets eller annan porös spets: rcservoarpennor och liknande pennor: pennor för dupliccring: stiftpennor: pcnnskaf't. pennförlängare o.d.: delar (inbegripet hylsor och hållare) till artiklar enligt detta nummer. andra än sådana som omfattas av nr 96.09: A. skrivpennor (stålpennor o.d.) och spetsar till skriv- pennor:
1. av ädel metall .............................
2. andra .................................... B. andra slag ................................... Blyerts-. anilin- och färgpennor (andra än pennor enligt nr 96.08). blyerts-. anilin- och färgstift. grifflar. pas- tellkritor och andra färgkritor. ritkol. skriv- och ritkrita samt skräddarkrita .............................. Skrivtavlor. även försedda med ram ............... Datumstämplar. sigillstämplar. pagineringsstämplar
fri
3.8 % fri
3.8 %-
3.8%
5.3% 3.8%
6.2 %- 6.2 %- 4.4% 62%.-
3.8%
2%.
..: '.» oc 00 2.7 _?
och liknande handstämplar (inbegripet handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter); s. k. typtryckerier 3.2 % 96.12 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, in- dränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att kunna ge ett avtryck, även på. spolar eller i patroner: färgdynor (även sådana som inte är indränkta med färg). med eller utan ask .......................... 5.3 % 96.13 Cigarettändare och andra tändare. även mekaniska el- ler elektriska, samt delar till sådana tändare. andra än tändstenar och vekar ............................ 3.2 %- 96.14 Rökpipor (inbegripet piphuvuden). cigarr- och cigarett— munstycken samt delar till sådana artiklar: A. ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller rot till rökpipor ............................. fri B. andra slag ................................... 3.8 % 96.15 Kammar. hårspännen o.d.; hårnålar. hårklämmor. pa- piljotter o.d.. andra än sådana som omfattas av nr 85.16. samt delar till sådana artiklar: A. kammar. hårspännen o.d. ...................... 6.2% B. andra slag: 1. av plast ................................. 12% 2. av annat material . . . . ..................... 3.2% 96.16 Rafräsehissörer och beslag till sådana; pudervippor ' och liknande varor för anbringande av kosmetiska pre- parat eller toalettmedel: A. rafräschissörer och beslag till sådana ........... 5,1 % B. andra slag .................................. 3.8 % 96.17 Termosflaskor och andra terrnoskärl. kompletta med ytterhölje; delar till sådana kärl. andra än lösa glas . . 5.3% 96.18 Provdockor. skyltdockor o.d.: rörliga figurer och ställ av sådana slag som används i skyltfönster .......... 3.8%
97 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter
Anmärkningar
1.
I-J
'.A
Detta kapitel omfattar inte:
a. omakulerade frimärken och beläggningsstämplar samt kortbrev. brevkort o.d. försedda med frimärke. gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är destinerade (49 kap.);
b. teaterkulisser. ateljéfondcr o.d.. målade på textilvävnad (nr 59.07) med undantag av sådana som kan klassificeras enligt nr 97.06;
c. naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar (nr 71 .01 — 71.03). - Med konugmjiska originalbladi nr 97.02 förstås avtryck som gjorts i svartvitt eller färg direkt från en eller flera tryckformar som av konstnären framställts helt för hand, oavsett vilken teknik och vilket material som använts. dock med undantag för mekaniska eller fotomekaniska förfaranden. Nr 97.03 skall inte tillämpas för masstillverkade reproduktioner eller för produk— ter av vanligt hantverk med karaktär av handelsvaror. a. Om inte annat följer av anm. 1—3 ovan skall artiklar enligt detta kapitel klassificeras enligt detta kapitel och inte enligt något annat kapitel i tulltaxan. b. Nr 97.06 skall inte tillämpas för artiklar som kan klassificeras enligt något av de föregående numren i detta kapitel. '
Ramar kring målningar. teckningar. collage eller liknande prydnadstavlor eller kring konstgrafiska originalblad skall anses utgöra delar till dessa artiklar. under förutsättning att de är av sådana slag och har ett sådant värde som'är normalt i förhållande till artiklarna i fråga.
97.01 Målningar och teckningar utförda helt för hand. andra än teckningar enligt nr 49.06 och andra än handdekore- rade föremål: collage och liknande prydnadstavlor 97.02 Konstgratiska originalblad ........................ 97.03 Originalskulpturer. oavsett materialet .............. 97.04 Frimärken och beläggningsstämplar. frankerings- stämplar. förstadagsbrev samt kuvert. brevkort. kort- brev o.d. försedda med frimärke. makulerade. eller. om de är omakulerade. inte gångbara och inte avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är destineradc . . 97.05 Samlingar och föremål för samlingar av zoologiskt. botaniskt. mineralogiskt. anatomiskt. historiskt. arkeo- logiskt. paleontologiskt. etnografiskt eller numisma- tiskt intresse .................................... 97.06 Antikviteter med en ålder av över 100 år ...........
fri fri fri
fri
fri fri
2. Förslag till Lag om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer
Härigenom föreskrivs att tullsatsen vid import av gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer ur tullta xenr 59.02 B. tulltaxelagen (1987: 000) skall — utan hinder av vad som föreskrivs i tulltaxelagen — uppgå till 9% under tiden den ljanuari 1988—den 31 december 1989.
3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 2 a. 8, 58 och 59 åå samt anvisningarna till 2 a, 8 och 58 åå lagen (1968: 430) om mervärdeskattl skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 a 52 Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller tjänst tillhan- dahålls utom landet. Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna. leverans av vara inom landet
1) om direkt utförsel av varan ombesörjs av Speditör eller fraktförare, 2) till utländsk företagare. som hämtar varan här i landet för direkt utförsel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i utlandet,
3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen, 4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller omsättning på sådant fartyg eller luftfartyg,
5) för försäljning i exportbutik 5) för försäljning i exportbutik enligt 27 å tullagen ( I973.'670). enligt 46 5? andra stycket rullager: (I987:000),
6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i exportvagnsförteckning.
Som export räknas även. om inte annat följer av anvisningarna. till- handahållande av
[) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst som avser utrustning eller annan vara för användning på sådant fartyg.
2) annan tjänst enligt 10 få första stycket 1 än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till landet endast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur landet.
3) förmedling av vara åt utländsk uppdragsgivare. 4) transport, som ej utgör personbefordran. direkt till eller från utlandet eller förmedling av sådan transport.
5) transport eller annan skattepliktig tjänst inom landet som avser itn- portvara eller exportvara och som Speditör eller fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i samband med införseln eller utförseln,
6) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare. 7) lagring av vara åt utländsk uppdragsgivare. 8) annonsering eller annan reklam åt utländsk uppdragsgivare. 9) tjänst enligt 10 5 första stycket 5 som avser fastighet i annat land, 10) tjänst enligt 10 å första stycket 1 som innefattar produktutveckling, projektering. ritning. konstruktion eller därmedjämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare,
ll) upplåtelse åt utländsk användare av rätt till patent. nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning, som avser skattepliktig vara, samt rätt att utnyttja system eller program för automatisk databehandling.
12) automatisk databehandling åt utländsk uppdragsgivare, 13") annan tjänst åt utländsk uppdragsgivare. när tjänsten kommer denne
' Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974. 885. 2 Senaste lydelse 1986: 1289.
Nuvarande lydelse ' Föreslagen lydelse
till godo endast i form av rapport, protokoll eller annan handling eller på annat därmed jämförligt sätt.
Även omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg 1 utrikes trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och leverans av vara. när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare. som ej är skatt- skyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne.
Som export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil eller släpvagn till lastbil eller leverans av utrustning till sådant fordon, om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land och tillhandahål- landet sker i anslutning till fordonets användning för yrkesmässig varu— transport här i landet.
l—lar skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha skett genom export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper har an- tingen ett intyg. utfärdat av en av länsskattemyndigheten godkänd intygs— givare, som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid utresa ur landet. eller handling som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid inresa i annat land.
(Se vidare anvisningarna.)
853
Från skatteplikt undantas 1) skepp för yrkesmässig sjöfart. eller yrkesmässigt fiske. fartyg för bogsering, bärgning eller livräddning. luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljs eller uthyrs till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning, '
2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel. när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införes till landet för statens räkning.
3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,
4) råolja. elektrisk kraft. värme samt gas och annat bränsle för uppvärm- ning eller energialstring. dock inte T-sprit eller annan fotogen än flygfo- togen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor.
5) allmän nyhetstidning. 6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning. när varan tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren. medlem eller anställd eller införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk pub- likation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjandc. politiskt. miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företrä- da handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmed- las mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant.
8) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo.
9) vatten från vattenverk,
3 Senaste lydelse 1985: 1116.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10) varulager. inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet. när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav. fusion eller liknande förfarande,
12) trycksak som är tullfri enligt tulltaxan ( I97 7 : 975 ) och framkallad eller enbart exponerad mikrotilm. när varan införes till landet som gåva eller annars utan vederlag. samt spritdryck. vin eller starköl och tobaksvara vid införsel till lan— det i den ordning som avses i 18 ä 4 lagen (1977z293) om handel med drycker eller i 1 5 andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt.
12) trycksak som är tullfri enligt tulltaxelagen (1987: 000) och fram- kallad eller enbart exponerad mik- rofilm. när varan införs till landet som gåva eller annars utan veder- lag, samt spritdryck. vin eller stark- öl och tobaksvara vid införsel till landet i den ordning som avses i 18 54. 6 eller 7 lagen (1977: 293) om handel med drycker elleri ] å andra stycket lagen (1961:394) om to- baksskatt.
13) frimärke. dock inte vid omsättning eller införsel i särskild för butiks- försäljning avsedd förpackning samt sedel och mynt som är eller har varit
gällande betalningsmedel,
14) dentalteknisk produkt. när den tillhandahålles tandläkare. dentaltek- niker eller den för vilken produkten är avsedd.
(Se vidare anvisningarna.)
58å
Införes skattepliktig vara till lan- det skall skatt erläggas till tullmyn- dighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten om regeringen icke förordnar annat.
Införs skattepliktig vara till lan- det skall skatt erläggas till tullmyn- dighet. Tullagen (1987:000) gällcri fråga om skatten om regeringen inte förordnar annat.
Bestämmelserna i 7 lå första och andra styckena samt 8 & gäller i tillämp- liga delar i fråga om införsel.
(Se vidare anvisningarna.)
59 ;?
Mervärdeskatt utgår med nitton procent av beskattningsvärdet. För monteringsfärdigt hus utgår dock skatten med elva och fyra tiondels pro— cent av beskattningsvärdet.
Beskattningsvärdet är lika med varans värde. beräknat enligt för— ordningen ( I 980: 749) ()m tull värde. med tillägg av tull samt annan stat— lig avgift eller skatt. mervärdeskat- ten inbegripen.
Vid bestämmande av beskatt- ningsvärdet i fall som avses i 135 tullförordningen iakttages att. om varan
reparerats i utlandet, beskatt- ningsvärdet är lika med det belopp
”* Senaste lydelse 1982: 1184.
Beskattningsvärdet är lika med varans värde, beräknat enligt för- ordningen (1987: 000) om tullviirde, med tillägg av tull samt annan stat- lig avgift eller skatt. mervärdeskat- ten inbegripen. -
Vid bestämmande av beskatt- ningsvärdet i fall som avses i 15 .5 lagen ( 1987: 000) om tullfrihet m. m. iakttas att. om varan
reparerats i utlandet, beskatt- ningsvärdet är lika med det belopp
Nuvarande lydelse
som betingats för reparationen med tillägg som i andra stycket sägs. bearbetats på annat sätt eller till- verkats av svenskt eller i Sverige förtullat material. avdrag får med- ges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskatt. tillverkats med utnyttjande av svenskt konstruktionsarbete eller annan liknande svensk prestation. avdrag får medges för värdet av så- dant arbete eller sådan prestation.
Föreslagen lydelse
som betingats för reparationen med tillägg som i andra stycket sägs. bearbetats-på annat sätt eller till- verkats av svenskt eller i Sverige förtullat material. avdrag får med- ges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskatt. tillverkats med utnyttjande av svenskt konstruktionsarbete eller annan liknande svensk prestation. avdrag får medges för värdet av så- dant arbete eller sådan prestation.
Anvisningar till zz a & Bestämmelserna i tredje stycket "2. 3. 5—8 eller 13 gäller endast när
tjänsten avser verksamhet som uppdragsgivaren bedriver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats här i landet.
Leverans av vara från annat för— säljningsställe på flygplats än ex- portbutik enligt 27 & tullagen (1973:670) anses ha skett inom lan- det även när varan är avsedd att medföras av köparen vid utresa ur landet.
Leverans av vara från annat för- säljningsställe på flygplats än ex- portbutik enligt 46 å andra stycket tullagen (l987:000) anses ha skett inom landet även när varan är av- sedd att medföras av köparen vid utresa ur landet.
Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall när köparen är bosatt i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans till sådan köpare av vara eller grupp av varor som normalt utgör en helhet och med ett försälj- ningspris, exklusive mervärdeskatt. om minst 1000 kronor anses dock leveransen ha skett genom export under förutsättning att varan i nära anslutning till leveransen av köparen har införts till Danmark, Finland eller Norge och att mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt har erlagts vid införseln enligt tullräkning eller motsvarande handling.
till 8 56
Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget gods. Undantaget för skepp gäller icke sådan farkost. för vilken för- flyttningen är av underordnad bety- delse i förhållande till huvuduppgif- ten. Flodspruta, pontonkran. flyt- docka och annan till tulltaxenum- mer 89.03 hänförlig farkost än bärg- ningsfartyg utgör skattepliktig vara.
Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget gods. Undantaget för skepp gäller inte sådan farkost, för vilken för- flyttningen är av underordnad bety- delse i förhållande till huvuduppgif- ten. Flodspruta. pontonkran. flyt- docka och annan till tulltaxenr 89.05 tulltaxelagen (1987: 000) hän- förlig farkost än bärgningsfartyg ut- gör skattepliktig vara.
Undantaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla skepp. som säljs eller införs för att användas vid sådant fiske, oavsett om skeppet är särskilt anordnat för detta ändamål eller inte.
5 Senaste lydelse 1985: 1116. "” Senaste lydelse 19861490.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Undantaget för fartyg för livräddning. gäller endast sådant fartyg som ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne.
Undantaget för gas och annat bränsle gäller icke vara. som med hänsyn till försäljningsform. kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksva- ra. Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av dags- presskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.
Undantaget för periodisk publikation under 6 gäller svenskt och ut- ländskt alster av angivet slag. som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsak- ligt syfte att verka för idrottsligt ändamål hänförcs endast sammanslutning som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korpora- tionsidrottsförbundet eller är representerad inom Sveriges olympiska kom- mitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endast sammanslut- ning som anges i l & kungörelsen (1970: 301) om frivillig försvarsverksam- het eller som har till uppgift att stödja hemvärnets verksamhet.
Undantaget för mynt gäller inte guldmynt präglade efter den 1 januari 1967 som omsätts efter sitt metallvärde.
till 58 å
Skattskyldighct vid införsel före- ligger oberoende av om den införda varan inköpts i utlandet eller förts in av annan anledning, exempelvis som gåva eller lån. Skattskyldighct föreligger dock icke vid införsel un- der omständigheter som medför fri- het från skatt enligt bestämmelser- na i )?irardningen ( I 973 : 98] ) om fri- hel från injörselavgift eller iförord-
Skattskyldighct vid införsel före- ligger oberoende av om den införda varan inköpts i utlandet eller förts in av annan anledning. exempelvis som gåva eller lån. Skattskyldighet föreligger dock inte vid införsel un- der omständigheter som medför fri- het från skatt enligt bestämmelser- na i lagen (1987: 000) omfrihetfrån skatt eller avgift vid införsel.
ningen ( l966:394) om rätt för re- sande m.]l. att införa varor tull- oeh skatte/ritt.
Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.
4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1977:: 293) om handel med drycker
Härigenom föreskrivs att 17 och 18 % lagen (1977: 293) om handel med drycker skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
175
Spritdrycker. vin och starköl får, med de undantag som angives i 18 &. införas till landet endast av partihandelsbolaget.
Spritdrycker. vin och starköl får ej tagas om hand på sätt som avses i 3 5 andra stycket tullagen (I973:670) av annan än partihan- delsbolagct. Sådana varor får av annan än bolaget ej förvaras på an- nat tullager än sådant som har inrät- tats för förvaring av proviant m. m. I övrigt gäller lagen (1973: 980) om transport. förvaring och förstöring av införselreglerade varor. m. m.
Spritdrycker. vin och starköl får, med de undantag som anges i 18 &, införas till landet endast av parti— handelsbolaget.
Spritdrycker, vin och starköl får inte tas om hand på sätt som avses i 8 é' första stycket tullagen (I987:000) av annan än partihan— delsbolagct. Sådana varor får av annan än bolaget ej förvaras på an— nat tullager än sådant som har inrät— tats för förvaring av proviant m. m. I övrigt gäller lagen (1973: 980) om transport. förvaring och förstöring av införselreglerade varor. m. m.
Spritdrycker och sådant vin, som ej har tillverkats inom landet, får säljas för export endast av partihandelsbolagct.
18 & Spritdrycker. vin och starköl får införas till landet
1. av den som har rätt till tullfri- het enligt 7 si tullförordningen (1973: 979),
1. av den som har rätt till tullfri- het enligt 6 9' lagen (I987:0()0) am tullfrihet m. m.,
2. av handelsresande som medför varan som prov. i och för dennes
rörelse.
3. av resande eller av person. som utför arbete på transportmedel. för eget eller familjens bruk eller som. gåva till närstående för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas av rege-.
ringen,
4. i form av enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas av rege-
ringen.
5. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser,
6. av en enskild person, som flyt- tar in till landet eller återvänder hit efter längre tids vistelse utomlands. om dryckerna är avsedda för eget ellerfamiljens personliga bruk. en- ligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
7. av en enskild person som har nmttagit dryckerna i arv eller ge- nom testamente, om drvckerna är avsedda för eget eller familjens
Nuvarande lydelse . Föreslagen lydelse
personliga bruk. enligt bestämmel- ser som meddelas av regeringen.
Vin och starköl. som medföres som proviant påjärnvägståg i internatio- nell traflk, får införas i den utsträckning som kräves för servering av passagerare under tågets färd inom landet.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop
5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar
Härigenom föreskrivs att 1. 2 och 4 så lagen (19842355) om skatt på vissa dryckesförpackningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Skatt (förpackningsskatt) erläggs enligt denna lag till staten vid om» sättning inom landet av förpackning för konsumtionsfärdig dryck hän-- förlig till tulltaxenr. 20.07 eller 22.01 —22.09 och vid införsel av så- dan förpackning med eller utan dryck. om förpackningens fyll-- nadsvolym överstiger 0.2 men ej 3 liter.
Föreslagen lydelse
l &
Skatt (förpackningsskatt) erläggs enligt denna lag till staten vid om- sättning inom landet av förpackning för konsumtionsfärdig dryck hän- förlig till tulltaxenr 20.09 eller 2201—2208 tulltaxelagen (1987: 000) och vid införsel av sådan för- packning med eller utan dryck. om förpackningens fyllnadsvolym överstiger ().2 men ej 3 liter.
Skatteplikt föreligger ej för förpackning som är tillverkad huvudsakligen
av papp eller papper.
Bestämmelserna i ] 5; lagen (1973: 981) om frihet från införsel-- avgift gäller ej i fråga om skatt en— ligt denna lag.
Bestämmelserna i 1 9" lagen (1987: 000) omfrihetfrån skatt eller avgift vid införsel gäller inte i fråga om skatt enligt denna lag.
Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
lnförs skattepliktiga förpackning- ar till landet i annat fall än som av- ses i 4 & skall förpackningsskatt be- talas till tullmyndighet. Därvid gäl- ler tullagen (]973:670) och 9 kap. 4 & lagen om punktskatter och pris- regleringsavgifter.
45
Skattskyldighct föreligger inte
lnförs skattepliktiga förpackning- ar till landet i annat fall än som av- ses i 4 5 skall förpackningsskatt be— talas till tullmyndighet. Därvid gäl- ler tnllagen (1987: 000) och 9 kap. 4 & lagen om punktskatter och pris- regleringsavgifter.
[. när förpackning utan dryck levereras inom landet till den som är registrerad som skattskyldig för tillverkning av förpackningar av samma
slag.
2. när förpackning utan dryck införs till landet av den som är registrerad som skattskyldig för tillverkning av förpackningar av samma slag.
3. när förpackning införs till lan-- det under omständigheter som medför tullfrihet enligt 5 a, 7. 8. 11 eller 12 5 tulUörordningen (1973: 979) eller enligtförordnin gen ( 1966: 394 ) om rätt för resande m.fl. att införa varor tull- och skattefritt.
3. när förpackning införs till Ian- det under omständigheter som medför tullfrihet enligt 108 55 tal/- Iagen (1987: 000) eller 6. 7. 13 eller 14 5 lagen ( 1987: 000) om tullfrihet m.m..
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. när förpackning införs till latt- det i den ordning som anges i 18 55
4. 6 eller 7 lagen (1977.'293) om handel med drycker.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
6. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom föreskrivs att 195 kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19.51
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv. testamente. fördel av oskift bo eller gava;
vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 355 3—4 mom.:
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på häri riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;
ersättning. som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring. lagen (1954z243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen ' (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade. om icke er-
sättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning. så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som utgått annorledes än på grund av sjukförsäk- ring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersältning till sjö- män om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år. ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycks- fall tillfallit någon på grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32ä 1 eller 2 mom.. så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäk- ring eller. med nedan angivet undantag. annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skatte- pliktig natur:
ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast- ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag:
belopp. som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom. dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet. byggnad på fastighet som avses i 245 1 mom.. byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdcminskningsavdrag. dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts. hade varit att hänföra till intäkt av
' Senaste lydelse 1987: 121. Andrad lydelse av paragrafen föreslås även i prop. 1987/88: 44.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörel- se;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning. som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst. samt vinstmcdel. som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;
ersättningjämlikt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre be- lopp för år;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20?) eller punkt 5 av anvisningarna till 465 icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp:
stipendium som är avsettför mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning; __ _ . _
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973: 349). internatbi- drag. återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regering- en eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställ- da. och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag; lön eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt;
kontantunderstöd. som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 så lagen om allmän försäkring. sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4å samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande:
kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadsbidrag som avses i förordningen (1976: 263) om statliga bostads- bidrag till barnfamiljer eller förordningen (1976: 262) om statskommunala bostadsbidrag;
ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan myndighet. om ersättningen avser reseersättning. traktamente eller ersättning för tidsspillan;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel. för vilka avdrag icke medgivits vid taxering. vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen:
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skatt- skyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
överstiger 5000 kronor. såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;
ränta enligt 61 5 lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. 695 1 och 2 mom.. 69a5 tredje stycket el- ler 75a5 fjärde stycket uppbörds- lagen (1953: 272"). 365 3 mom. lagen (l958:295) om sjömansskatt. 225 tullagen (1973: 670), 205 lagen (1982: 1006) om avdrags- och upp- giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. 5 kap. 135 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. 405 lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter eller 245 lagen (19841668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
ränta enligt 61 5 lagen (l94lz4l6) om arvsskatt och gåvoskatt, 695 1 och 2 mom.. 69 a5 tredje stycket el- ler 75a5 fjärde stycket uppbörds- lagen (1953: 272), 365 3 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt. 225 tullagen (1973: 670), 205 lagen (1982: 1006) om avdrags- och upp- giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. 5 kap. 135 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. 405 lagen (1984: 404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 245 lagen (1984: 668) om uppbörd av so- cialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 55 tullagen (1987: 000).
Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare. skogs- brukare. yrkesftskare. renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 5 och i punkt 11 av anvisningarna till 28 5.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
7. Förslag till
Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)
Härigenom föreskrivs att 155 valutalagen ("19391350') skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 %*
'l'ullmyndighet får kontrollera att utförsel- och införselförbud som med- delas med stöd av 25 första stycket 4) eller 5) efterlevs.
Den som till eller från det svens- ka tullområdet medför sådana till- gångar som avses i 25 första styc- ket 4) eller 5) skall anmäla och läm— na uppgifter om tillgångarna i enlig- het med vad regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. gene- raltullstyr'elsen bestämmer.
För kontroll av sådana uppgifter skall den uppgiftsskyldige bereda den som verkställer kontrollen till- fälle att undersöka handresgods, annat medfört gods och alla utrym- men i transportmedel samt därvid svara för den transport som behövs och för uppackning och äterinpack- ning.
[ övrigt gäller för kontrollen i till- lämpliga delar 38, 44. 45 och 50 55 tullagen (1973:670) samt 57. 58, 60—62. 65 och 68 55 samt 735 8 och 9 tal/stadgan ( 1973: 671 ) i den lydel- se stadgan hade den ] januari 1978.
Till böter dömes den som uppsåt- ligen eller av oaktsamhet underlåter att göra anmälan eller lämna uppgif- ter i fall som avses i andra stycket.
Till ansvar enligt denna paragraf dömes ej. om gärningen är ringa eller kan föranleda ansvar enligt 9 eller 105 denna lag, enligt brotts- balken eller lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling. Allmänt åtal för brott som avses i denna pa- ragraf får väckas endast efter med- givande av tullmyndighet.
Den som till eller från det svens- ka tullområdet medför sådana till- gångar som avses i 25 första styc- ket 4) eller 5) skall anmäla och läm- na uppgifter om tillgångarna i enlig- het med vad regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. gene- raltullstyrelsen bestämmer.
I fråga om kontroll av sådana uppgifter som avses i andra stycket gäller 48 5första stycket, 63—70 55, 735 första stycket. 99. 100 och 105 55 tullagen (1987:000) samtfö- reskrifter som meddelats nted stöd av dessa bestämmelser.
Till böter dinns den som uppsåt- ligen eller av oaktsamhet underlåter att göra anmälan eller lämna uppgif—. teri fall som avses i andra stycket.
I ringa fall skall inte dömas till -- ansvar. Ansvar enligt denna para- graf inträder inte, om gärningen är belagd med strajfi 9 eller 105 den_- na lag. i brottsbalken eller i lagen (l960:418) om straff för varu— smuggling. Allmänt åtal för brott som avses i denna paragraf får väc- kas endast efter medgivande av tullmyndighet.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Senaste lydelse 1984z413.
8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1941: 1251) om särskild varuskatt
Härigenom föreskivs att 1. lb. lc och 3 55 lagen (1941:251) om särskild varuskattl och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
153
Föreslagen lydelse
Skatt (särskild varuskatt) betalas enligt denna lag till staten vid omsätt- ning inom landet av varor som anges i bilaga till denna lag och vid införsel
.. av sadana varor.
Vid bedömning av till vilket tulltaxenummer en viss vara skall hänföras tas inte hänsyn till sådan tulltaxering av varusats som görs med stöd av allmänna bestämmel- serna andra stycket 3 b lagen (1977: 975 ) med tal/taxa.
Vid bedömning av till vilket tulltaxenummer en viss vara skall hänföras tas inte hänsyn till sådan tulltaxering av varusats som görs med stöd av 55 3b tulltaxelagen (I987:000).
Skatt utgår inte för vara. som bereds av apotek för försäljning enligt recept av läkare. veterinär eller tandläkare.
lh53
Skattskyldig är den som
a) i yrkesmässig verksamhet här i landet tillverkar skattepliktiga varor. b) har blivit registrerad enligt 5 5 andra stycket.
lnförs skattepliktiga varor till landet av någon som inte är regist- rerad enligt 5 5 skall skatt betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (1973:670) och 9 kap. 4 5 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
lnförs skattepliktiga varor till landet av någon som inte är regist- rerad enligt 5 5 skall skatt betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (I987:000) och 9 kap. 4 5 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Riksskatteverket kan om det finns synnerliga skäl medge att den som är registrerad enligt 5 5 andra stycket får vara skattskyldig för en vara som tillverkas inom landet av någon annan för hans räkning.
] C 54 Som skattepliktig tillverkning anses även
a) omarbetning av en skatteplik- tig vara, i fråga om en vara hänför- lig till något av tulltaxenumren 17.04. 18.06. 19.08 eller 21.07 dock endast om omarbetningen innebär att varan ökar i vikt.
b) omformning av en vara som inte är skattepliktig så att varan blir
skattepliktig och
' Lagen omtryckt 1984: 153.
a) omarbetning av en skatteplik- tig vara. i fråga om en vara hänför- lig till något av tulltaxenr 17.04. 18.06, 19.05 eller 21.06 tulltaxe- lagen (l987:000) dock endast om omarbetningen innebär att varan ökar i vikt.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 1406. 2 Senaste lydelse 1984: 923. 3 Senaste lydelse 1984: 923. 4 Senaste lydelse 19841923.
Nuvarande lydelse
c) förpackning av en skattepliktig vara hänförlig till tulltaxenummer 33.06 om varan avses att säljas i en särskild förpackning såsom flaska. tub. burk eller liknande.
För vara. hänförlig till tulltaxe— nummer l7.04. 18.06, 19.08 eller 21.07. utgår skatten med fem kro- nor per kilogram av varans net- tovikt (beskattningsvikt) och för vara. hänförlig till tulltaxenummer 33.06, med femtio procent av va- rans beskattningsvärde.
Föreslagen lydelse
c) förpackning av en skattepliktig vara hänförlig till tulltaxenr 33.03, 33.04, 33.05 eller 33.07 tulltaxe- lagen (l987:000) om varan avses att säljas i en särskild förpackning såsom flaska. tub. burk eller liknan- de.
För vara. hänförlig till tulltaxenr 17.04. 18.06, 19.05 eller 21.06 tull- taxelagen (I987:000) utgår skatten med fem kronor per kilogram av varans nettovikt (bcskattningsvikt) och för vara. hänförlig till tulltaxenr 33.03. 33.04, 33.05 eller 33.07 tull- taxelagen med femtio procent av varans beskattningsvärde.
Beskattningsvärde är lika med det pris. som den skattskyldige i allmän- het betingar sig för varan vid försäljning till detaljhandlare eller. om försälj- ning till detaljhandlare icke bedrives. det pris den skattskyldige kan anta- gas hava betingat sig vid sådan försäljning. Skattens belopp skall ej inräk- nas i priset. Såsom beskattningsvärde må icke angivas pris. som gäller allenast för en mindre betydande del av den skattepliktiga försäljningen.
För varor, som av annan än re- gistrerad importör införs till landet för att försäljas efter omformning eller omarbetning eller efter an- bringande i särskild förpackning el- ler annars för att användas vid till- verkning i förvärvssyfte av andra varor, Skall dock beskattningsvär- det beräknas enligt förordningen (1980:749) om tullvärde. med til- lägg av den på varorna belöpande tullen. Enligt samma grund beräk- nas beskattningsvärdet för varor. som införs till landet för annat än- damål än försäljning eller använd- ning i förvärvssyftc.
För varor. som av annan än re- gistrerad importör införs till landet för att försäljas efter omformning eller omarbetning eller efter an— bringande i särskild förpackning el- ler annars för att användas vid till- verkning i förvärvssyfte av andra varor. skall dock beskattningsvär- det beräknas enligt Fjrordningen (1987:000) om tullvärde. med til- lägg av den på varorna belöpande tullen. Enligt samma grund beräk- nas beskattningsvärdet för varor. som införs till landet för annat än- damål än försäljning eller använd- ning i förvärvssyfte.
Anvisningar om införsel till landet av skattepliktig vara meddelas av generaltullstyrelsen efter samråd med riksskatteverket.
Bilaga till lagen (1941: 251) om särskild varuskatt5
Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall betalas
Nuvarande lydelse
Tulltaxenr
ur 17.04
ur 18.06
ur 19.08
ur 21.07
ur 33.06
Varuslag
Sockerkonfektyrer. ej innehållande kakao. med undantag av fondantmassor. mandelmassor. pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.
Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande ka- kao med undantag av glass. glasspulver. glasspasta (glass- massa). puddingar och andra liknande efterrätter samt pulver. flingor. pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck.
Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e.d. till övervä- gande delen överdragna med choklad.
Konfektyrer. ej hänförliga till annat nummer. med undantag av massor. pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.
För personligt bruk avsedda preparat av följande slag: parfym i flytande eller fast form. toalettvatten. rakvatten och rakbalsam. med undantag av preparatet glycerol, sprit och rosenvatten, puder. puderkräm. ansiktslera. ansiktsskum. ansiktsmask och smink. med undantag av puderkräm och smink med pu— dersubstans om högst 5 viktprocent. vitt ströpuder samt pre— parat som är avsett speciellt för döljande av ärr. födelsemärke eller liknande huddefekt. läppstift. läppglans och andra preparat för behandling av läppar. med undantag av ofärgat cerat, preparat för behandling av naglar eller nagelband. med un- dantag av nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor. hårvårdspreparat, med undantag av hårtvättmedel som inte samtidigt är färgande. tonande eller blekande. preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn. med un- dantag av avsminkningsmedel som inte utgör toalettvatten. hårbontagningsmedel. medel mot transpiration. med undantag av ättiketerpreparat och fotvårdsmedel.
Föreslagen lydelse
Tulltaxenr
ur 17.04
ur 18.06
Varuslag
Sockerkonfektyrcr. ej innehållande kakao. med undantag av fondantmassor. mandelmassor. pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.
Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande ka- kao med undantag av glasspulver. glasspasta (glassmassa). puddingar och andra liknande efterrätter samt pulver. flingor. pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställ- ning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck. _
5 Senaste lydelse 1984: 923.
Föreslagen lydelse
ur 19.05
ur 21.06
33.03 ur 33.04 ur 33.05 ur 33.07
Söta kex. småkakor och rån (wafers) med mellanlägg av kräm e.d. till övervägande delen överdragna med choklad.
Konfektyrer. ej hänförliga till annat nummer. med undantag av massor. pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.
För personligt bruk avsedda preparat av följande slag: parfym i flytande eller fast form. toalettvatten. rakvatten och rakbalsam, med undantag av preparatet glycerol. sprit och rosenvatten, puder. puderkräm. ansiktslera. ansiktsskum. ansiktsmask och smink. med undantag av puderkräm och smink med pu- dersubstans om högst 5 viktprocent. vitt ströpuder samt pre- parat som är avsett speciellt för döljande av ärr. födelsemärke eller liknande huddefekt. läppstift. läppglans och andra preparat för behandling av läppar, med undantag av ofärgat cerat. preparat för behandling av naglar eller nagelband. med un- dantag av nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor. hårvårdspreparat. med undantag av hårtvättmedel som inte samtidigt är färgande. tonande eller blekande. preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, med un- dantag av avsminkningsmedel som inte utgör toalettvatten. hårborttagningsmedel. medel mot transpiration. med undantag av ättiketerpreparat och fotvårdsmedcl.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
9. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att 8 5 lagen (1957: 262) om allmän energiskatt' och bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 5
Skattskyldigheten inträder
1. för den som är skattskyldig enligt 65 första stycket 1 eller 2. då bränsle av honom levereras till köpare som inte är registrerad. eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning.
2. för den som är skattskyldig enligt 6 5 första stycket 3. då bränslet levereras till köpare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,
3. för den som är skattskyldig enligt 6 5 första stycket 4. då bränslet tas i anspråk för motordrift. och
4. för den som upphör att vara registrerad enligt 7 5. när registreringen upphör. varvid skattskyldigheten omfattar det bränsle som då ingår i hans lager.
Om skattepliktigt bränsle förs in i Om skattepliktigt bränsle förs ini landet av annan än den som är re- landet av annan än den som är re- gistrerad skall skatten betalas till gistrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tull- tullmyndigheten. Därvid gäller tull- lagen (l973:670) och 9 kap. 4 5 lagen (I987:000) och 9 kap. 4 5 lagen (19842151) om punktskatter lagen (19842151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.
' Lagen omtryckt 1984z994.
Föreslagen lydelse
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas
Nuvarande lydelse
Tulltaxe- nummer
ur 27.01. ur 27.02 eller ur 27.04 ur 27.10
ur 27.10
ur 27.11 ur 27.11 eller
ur 38.19
Bränsle
Kolbränslen ...................... Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer . . Motorbrännoljor. eldningsoljor och bunkeroljor ....................... Naturgas .........................
Gasol som används för
a) motordrift ..................... b) annat ändamål än motordrift ..... Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skat- ten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder. äger beskattnings- myndigheten fastställa grunder för be- räkning av volymen.
Tulltaxenr
ur 27.01. ur 27.02 eller ur 27.04 ur 27.10
ur 27.10
ur27.11 ur27.11 eller ur 38.23
Bränsle
Kolbränslen
Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotorer Motorbrännoljor. eldningsoljor och bunkeroljor .................... Naturgas ...................... Gasol som används för
a) motordrift ................... b") annat ändamål än motordrift . . . Anm. Skatten på oljor beräknas ef- ter varans fakturerade volym. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt
2 Senaste lydelse 1987: 508.
Skattesats
305 kr. per ton 610 kr. per m3
660 kr. per m3 308 kr. per 1000 m3
92 öre per liter 185 kr. per ton
Skattesats
305 kr. per ton
610 kr. per m3
660 kr. per m3 308 kr. per 1 000 m3
92 öre per liter 185 kr. per ton
Prop. 1987/88: 42
Föreslagen lydelse
Tulltaxenr Bränsle Skattesats
eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder. får be- skattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
10 Förslag till Lag om ändring i strålskyddslagen (1958: 110)
Härigenom föreskrivs att Zl? strålskyddslagen (1958: ] l0) skall ha följan- de lydelse.
Föreslagen lydelse 2 s*
Radiologiskt arbete må ej bedrivas utan tillstånd av myndighet som regeringen bestämmer (strålskyddsmyndigheten). Ej heller må någon utan tillstånd av strålskyddsmyndigheten innehava röntgenutrustning eller an- nan teknisk anordning avsedd att utsända joniserande strålning. idka han- del med radioaktivt ämne eller eljest till riket införa eller här förvärva. innehava eller överlåta sådant ämne. Nuvarande lydelse
Den som ej innehar sådant till- stånd må ej utan medgivande av strålskyddsmyndigheten taga hand om oförtullat radioaktivt ämne på sätt som avses i 3.5 andra stycket tullagen( 1971-670). I övrigt gäller lagen (l973: 980) om transport. för- varing och förstöring av införsel- reglerade varor. m.m.
Den som inte innehar sådant till- stånd får inte utan medgivande av strålskyddsmyndigheten ta hand om oförtullat radioaktivt ämne på sätt som avses i 8 9" första stycket tullagen(I987:000). I övrigt gäller lagen (1973: 980) om transport, för- varing och förstöring av införsel- reglerade varor. rn. rn.
Tillstånd må meddelas för viss yrkesgrupp eller för vissa inrättningar. institutioner eller företag.
Avlider någon som innehar tillstånd enligt denna lag. vare tillståndet likväl. såvitt angår rätt att innehava radioaktivt ämne eller röntgenutrust- ning eller annan teknisk anordning. gällande för dödsboet intill tre månader från dödsfallet.
Tillstånd enligt denna lag erfordras ej för vad som omfattas av tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet om icke annat före- skrives i tillståndet.
I fråga om prövningen av frågor om tillstånd till radiologiskt arbete. avseende tillverkning av radioaktiva läkemedel. eller till handel med eller införsel av sådana läkemedel finns också föreskrifter i lagen (l98l : 289) om radioaktiva läkemedel.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Senaste lydelse 1984: 4.
ll Förslag till Lag om ändring i lagen (1960: 418) om straff för
varusmuggling
Härigenom föreskrivs att 23215 lagen (l960:4l8) om straff för varu- smuggling skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
asas'
Åtal för varusmuggling eller för- sök därtill eller för brott som avses i 55 får väckas endast när det med hänsyn till brottets allvarliga art el- ler i övrigt finns särskilda skäl till det, om gärningen kan föranleda påfön'ng av tulltillägg enligt 4Oa$5 tullagen(1973:670) eller en sådan särskild avgift som avses i 35 lagen (l975: 85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller ut- försel av varor.
Åtal för varusmuggling eller för- sök därtill eller för brott som avses i 5 5 får väckas endast när det med hänsyn till brottets allvarliga art el- ler i övrigt frnns särskilda skäl till det, om gärningen kan föranleda påföring av tulltillägg enligt 835 tullagen(I987:000) eller en sådan särskild avgift som avses i 3.5 lagen (1975: 85.) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller ut- försel av varor.
Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt 9 5.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Senaste lydelse 1985: 1093.
12 Förslag till Lag om ändring i lagen (1961: 181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat
Härigenom föreskrivs att ] & lagen (1961: 181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15'
Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tek- niskt, industriellt. medicinskt, ve- tenskapligt eller annat likartat än- damål och som är hänförlig till tulltaxenummer 22.08 eller 22.09 A eller B. Vad i denna lag stadgas om teknisk sprit skall jämväl gälla spritdrycker, vin och starköl. av— sedda för ändamål som nu sagts.
Med alkoholhaltig! preparat för— stås vara som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol och som icke är hänförlig till tulltaxenummer 2203—2208 eller 22.09 A eller B och ej heller är sådant läkemedel. för vilket läkemedelsförordningens ( I 962: 701) bestämmelser gälla.
Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tek— niskt, industriellt, medicinskt, ve- tenskapligt eller annat likartat än- damål och som är hänförlig till tulltaxenr 22.07 eller 22.08 B. I eller B. 2 tulltaxelagen (I987:000). Vad som sägs i denna lag om teknisk sprit skall också gälla spritdrycker, vin och starköl. avsedda för ända- mål som nu sagts.
Med alkoholhaltigt preparat för- stås vara som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol och som inte är hänförlig till tulltaxenr 22.03—22.07 eller 22.08 B. 1 eller B. 2 tulltaxelagen och inte heller är sådant läkemedel. som omfattas av
läkemedelsförordningen (1962: 701).
Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977: 293) om handel med drycker.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Senaste lydelse 1977: 294.
13 Förslag till Lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt
Härigenom föreskrivs'att 1 och 5 så lagen (19611372) om bensinskattl skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 52 Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt (bensinskatt) för
a,) bensin avsedd för motordrift och andra motorbränslen, som in- nehåller minst 70 viktprocent ben- sin (ur tulltaxenummer 27.10), med undantag för flygbensin: samt
b) metylalkohol (metanol), etylal- kohol (etanol) och högre alkoholer samt andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sådan alkohol (ur tulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt under förut- sättning att varorna är avsedda för användning till motordrift (motoral- kohol).
a) bensin avsedd för motordrift och andra motorbränslen, som in- nehåller minst 70 viktprocent ben- sin, ur tulltaxenr 27./0 tulltaxe- lagen ( I 987: 000), med undantag för flygbensin; samt
b) metylalkohol (metanol), etylal- kohol (etanol) och högre alkoholer samt andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sådan alkohol, ur tulltaxenr 22.07. 29.05 och 38.23 tulltaxelagen (1987: 000). allt under förutsättning att varorna är avsedda för användning till mo- tordrift (motoralkohol).
Skatt skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som införs till landet för att vid oljeraffmaderier användas uteslutande som råvara vid tillverk- ning av bensin. Skatt skall heller inte utgå för motoralkohol, som tillhanda- hålls i särskild förpackning om högst. en liter.
Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller. om annat inte sägs, samtliga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.
5
Skattskyldigheten inträder
ä3
1. för den som är skattskyldig enligt 3 s 1 eller 2. när bensin av honom levereras till köpare, som inte är registrerad. eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,
2. för den som är skattskyldig enligt 3 5 3. när bensin säljs eller tas i anspråk för skattepliktigt ändamål. och
3. för den som upphör att vara registrerad enligt 4 5, när registreringen upphör. varvid Skattskyldigheten omfattar den bensin som då ingåri hans lager.
Blandas blyfri bensin med annan bensin i samband med att bensinen skall levereras till en köpare som inte är registrerad, eller till ett eget försäljningsställe som inte är depå, skall i fall som avses i första stycket 1 skattskyldigheten inträda när blandningsförfarandet påbörjas.
Om skattepliktig vara förs in i Om skattepliktig vara förs in i
_' Lagen omtryckt 1984z993. * Senaste lydelse 1987: 509.
3 Senaste lydelse 1985: 1079.
Nuvarande lydelse
landet av annan än den som är re- gistrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tull- Iagen (1973:670) och 9 kap. 45 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Föreslagen lydelse
landet av annan än den som är re- gistrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tull- lagen (I987:000) och 9 kap. 45 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
14 Förslag till Lag om ändring i lagen (21961 : 394) om tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att 1 och 5 åå lagen (19612394) om tobaksskatt' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Till staten skall enligt bestämmel- serna i denna lag erläggas särskild skatt (tobaksskatt) för cigarrer, ci- garillcr, cigarretter, röktobak, snus och tuggtobak (ur tttllmxemunmer 24.02).
Föreslagen lydelse
Till staten skall enligt bestämmel- serna i denna lag erläggas särskild skatt (tobaksskatt) för cigarrer. ci- gariller, cigarretter, röktobak, snus och tuggtobak, ur tulltaxenr 24.02 ar.-h 24.03 tulltaxelagen (1987: 000).
Intill myckenhet som regeringen bestämmer må skattefrihet åtnjutas för tobaksvaror, som inkomma till riket såsom gåva till enskild person för dennes eget bruk.
[ de i andra stycket avsedda fallen skall. där tullfrihet ej åtnjutes. i stället för skatt erläggas för dessa fall särskilt stadgad tull.
'Vid bedömning av till vilket tulltaxenummer viss vara skall hän- föras tages ej hänsyn till sådan tulltaxering av varusats som göres med stöd av allmänna bestämmel- serna andra stycket 3l7 tulltaxan (1977.'975).
Vid bedömning av till vilket tulltaxenummer viss vara skall hän- föras tas inte hänsyn till sådan tulltaxering av varusats som görs med stöd av 5 5 3 b tulltaxelagen (I987:000).
Skattskyldigheten inträder då varan levereras till köpare eller tas i an- språk för annat ändamål än försäljning.
För den som upphör att vara registrerad enligt 4 Så inträder skattskyldig- heten när registreringen upphör, och omfattar de varor som då ingår i hans
lager.
Om en skattepliktig vara förs in i landet av någon annan än den som är registrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (I973:670) och 9 kap. 4 & lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Om en skattepliktig vara förs in i landet av någon annan än den som är registrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (I987:000) och 9 kap. 4 5 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Lagen omtryckt 1984: 155.
15 Förslag till Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område
Härigenom föreskrivs att 7 och 18 55 lagen (1967: 340) om prisreglering påjordbrukets område' och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse 7 ål
Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a). innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå eller. i fall som avses nedan under m). den som inom landet yrkesmässigt tillverkar bekämpningsmedel m.m. eller till lan- det inför bekämpningsmedel m. m. för yrkesmässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet erlägger avgift för
a) kött av häst. nötkreatur, tamsvin, får, höns. kalkon, anka och tamgås. när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959: 99) om köttbesiktning m.m. (slaktdjursavgift).
b) mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,
c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara Nuvarande lydelse än grädde, smör eller ost,
ost, torrmjölk och kondenserad mjölk. som tillverkats i mejeri.- margarinost som ej tillverkats i mejeri. d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde. ersättningsmedel .
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll. e) vete. korn, havre och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn. flingor, malt eller liknande produkt,
f) stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis,
h) fett. fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänförlig till tulltaxenummer 12.01. 12.02 och 21.03 (fettvaruavgift),
h) fett, fet olja och fettsyra som erhålls ur fisk eller havsdäggdjur el- ler ur fettråvara, hänförlig till tull- taxenr 1201—1208 och 21.03
tulltaxelagen ('I987:000) ('fettvaru- avgift),
i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes ur frön och frukter.
j) produkt, härrörande från soja- bönor och hänförlig till tulltaxe- nummer I9.02 eller 23.04.
k) produkt, hänförlig till tulltaxe- nummer 21.07 B.
]) naturliga kalciumfosfater. na- turliga kalciumaluminiumfosfater, apatit och'fosfatkrita hänförliga till tulltaxenummer 25.10. ammoniak hänförlig till tulltaxentmrmer 28.16, kaliumnitrat hänförligt till tulltaxe-
' Lagen omtryckt 1984: 199.
j) produkt. härrörande från soja- bönor och hänförlig till tulltaxenr 19.01 eller 23.04 tulltaxelagen,
k) produkt, hänförlig till tulltaxe- nr 21.06 B. 2. tulltaxelagen.
[) naturliga kalciumfosfater. na- turliga aluminiumkalcium/bsjater och fosfatkrita hänförliga till tull- taxenr 25.10, ammoniak hänförlig till tulltaxenr 28.14. kaliumnitrat och kalciumnitrat hänförligt till
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 865. 2 Senaste lydelse 1986: 389.
Nuvarande lydelse
nummer 28.39. kalium- och kalci— umpolyfosfater (inbegripet meta-
Föreslagen lydelse
tulltaxenr 28.34. kalium- och kal- ciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofosfater). kaliumortofosfa- ter och kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat) hänförliga till tulltaxenr 28.35 samt gödselmedel och andra produkter hänförliga till tulltaxenr 31.01 —3l.05. tulltaxela- gen.
och pyrofosfater), kaliumortofosfa- ter och kalciumhydrogenfosfat (di- kalciumfosfat) hänförliga till tulltaxenummer 28.40 samt gödsel- medel och andra produkter hänför- liga till tulltaxenummer 31.01— 31.05.
m) ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhet, föror- sakad av växter. djur. bakterier eller virus (bekämpningsmedel), samt ämnen eller beredningar som med hänsyn till sina egenskaper och använd- ning står bekämpningsmedel nära, dock inte vara, avsedd att användas vid beredning av livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar vara, eller färger, fernissor, tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas för ett annat ändamål än som avses i första meningen. om inte varorna genom en särskild benämning eller på något annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel, och inte heller träskyddsmedel.
18 5 Vid utförsel ur riket av vara som anges i bilagan erlägges avgift (utförsel-
avgift).
Utöver utförselavgift erlägges slaktdjursavgift vid utförsel för slakt av häst, nötkreatur, tamsvin eller får (ur tulltaxenr 01.01— 01.04). Sker utförsel av sådant djur för annat ändamål än för slakt skall bevis företes om detta för tullmyn- digheten.
Utöver utförselavgift erläggs slaktdjursavgift vid utförsel för slakt av häst. nötkreatur. tamsvin eller får. ur tulltaxenr 01.01—01.04 tulltaxelagen (I987:000). Sker ut- försel av sådant djur för annat än— damål än för slakt skall bcvis före- tes om detta för tullmyndigheten.
Förteckning över varor som avses i 1 5 andra stycket
ur 01.01 ur 01.02 ur 01.03 ur 01.04
01.05
ur 02.01 ur 02.02 ur 02.03 ur 02.04 ur 02.05 ur 02.06
ur 02.07
02.09
Levande hästar Levande nötkreatur Levande tamsvin Levande får Levande fjäderfä, nämligen höns. ankor. gäss. kalkoner och pärlhöns Kött av nötkreatur, färskt eller kylt Kött av nötkreatur. fryst Kött av tamsvin. färskt, kylt eller fryst Kött av får. färskt, kylt eller fryst Kött av häst. färskt, kylt eller fryst Andra ätbara delar av nötkreatur, tamsvin, får och häst, färska, kylda eller frysta Kött och andra ätbara delar (med undantag av gåslever) av fjäderfä enligt nr 01.05, färska. kylda eller frysta Svinfett. inte innehållande kött, och fjäderfäfett (inte ut- smälta), färska, kylda. frysta. saltade, torkade eller rökta:
. ister
ur 02.10
04.01 04.02
04.03
04.04
04.05 04.06 ur 04.07 04.08
ur 07.01
ur 07.09 ur 07.10
andra slag Kött och andra ätbara djurdelar av häst. nötkreatur. tamsvin, får och fjäderfä (med undantag av gåslever), sal- tade, torkade eller rökta: ätbart mjöl av kött eller andra djurdelar: kött av häst. nötkreatur, tamsvin och får andra slag Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel Mjölk och grädde. koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel Kärnmjölk, filmjölk. gräddfil, yoghurt,_kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde. även koncentre- rade, försatta med socker eller annat sötningsmedel. smaksatta eller innehållande frukt. bär eller kakao Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel: produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar. även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annan- stans Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk Ost och ostmassa Fjäderfäägg med skal, färska. konserverade eller kokta Fågelägg utan skal samt äggula. färska. torkade. ångkokta eller kokta i vatten. gjutna. frysta eller på annat sätt kon- serverade. även försatta med socker eller annat sötnings- medel Potatis (med undantag av nyskördad potatis under tiden 6 juni—5juli), färsk eller kyld ' Sockermajs. färsk eller kyld Sockermajs (även ångkokt eller kokt i vatten). fryst: kokt andra slag
Bilaga
VCW???
WWW
ur 07.12
07.13
ur 07.14
10.01 10.02 10.03 10.04 10.05 10.07 ur 10.08 11.01 ur 11.02
ur 11.03
ur 11.04
11.05 ur 11.06
11.07 ur 11.08
12.01 12.02
12.03 12.05 12.06 ur 12.07
ur 12.08
ur 12.12 ur 12.14 15.01
15.02
Torkad potatis och sockermajs, hel. i bitar, skivad, kros- sad eller pulveriscrad. men inte vidare beredd Torkade, spritade baljväxtfrön av sådana slag som an- vänds för livsmedels— eller foderändamål. även skalade eller sönderdelade Maniok- och arrowrot, färska eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar Vete samt blandsäd av vete och råg
Råg
Korn Havre
Majs Sorghum
Hirs
Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg Finmalet mjöl av råg. korn, havre, majs, sorghum och hirs: av råg
andra slag Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av vete. råg, korn. havre. majs, sorghum och hirs: av vete och råg andra slag Vete, råg. korn, havre, majs, sorghum och hirs, bearbetad på annat sätt (tex skalad. valsad. bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), groddar av spannmål, hela, valsade. bearbetade till flingor eller malda: vete och råg, bearbetad på annat sätt andra slag Mjöl och flingor av potatis Mjöl av sago eller av rötter. stam- eller rotknölar enligt nr 07. 14
Malt. även rostat Stärkelse:
potatisstärkelse andra slag Sojabönor. även sönderdelade
Jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte ros- tade eller på annat sätt tillagade
Kopra -
Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade
Solrosfrön. även sönderdelade -
Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (med undantag av ricinus-. hamp- och oiticicafrön samt bokollon). även sönderdelade Mjöl av oljeväxtfrön'eller oljehaltiga frukter (med undan- tag av mjöl av senaps-. lin-. ricinus-, hamp- och oiticica- frön samt av bokollon) Sockerbetor. färska eller torkade, även malda Luzernmjöl och annat grönmjöl. även i form av pelletar Ister; annat svinfett och fjäderfäfett. utsmälta, även ut- pressade eller extraherade med lösningsmedel Fetter av nötkreatur, andra oxdjur. får eller getter, råa
15.03
ur 15.04
15.06
15.07
15.08
15.09
15.10
15.11
15.12
15.13
15.14
ur 15.15
ur 15.16
15.17
ur 15.18
eller utsmälta, även utpressade eller extraherade med lös- ningsmedel Solarstearin. isterolja, oleostearin, oleomargarin och talg- olja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor. även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av fiskleverolja) Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av såda- na fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade Sojabönolja och fraktioner av denna olja. även raffinerade men inte kemiskt modifierade Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade Olivolja och fraktioner av denna olja. även raffinerade men inte kemiskt modifierade
Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifiera- de, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09 Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor. även raffinerade men inte kemiskt modifie- rade Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raflinerade men inte kemiskt modifie- rade Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor. även raffinerade men inte kemiskt modifierade Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (med undantag av jojoba-, kroton-, lin-. oiticica-, ricin- och tungolja samt fraktioner av dessa oljor) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktio- ner av sådana fetter eller oljor. som helt eller delvis hydre- rats. omförestrats (även internt) eller elaidiniserats. även raffinerade men inte vidare bearbetade med undantag av produkter med karaktär av konstgjorda vaxer Margarin; ätbara blandningar och beredningar av anima- liska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16: margarin, konstister och annat berett ätbart fett andra slag Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor (med undan- tag av lin-, oiticica-, ricin- och tungolja samt fraktioner av dessa oljor) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor. kokta. oxiderade, dehydratiserade, faktiserade. blåsta. polymeriserade genom upphettning i vakuum elleri inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade. med undantag av produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller be—
F
F
ur 15.19
ur 16.01
ur 16.02 ur 16.05 17.01
ur 17.02
17.03 ur 17.04
ur 18.06
ur 19.01
19.02
19.03 ur 19.04
redningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans Tekniska enbasiska fettsyror (med undantag av olein-, linoljefettsyra och andra fettsyror med ett jodtal av minst 170. ricinoljefettsyra, delhydratiserad ricinoljefettsyra, högraffinerad tallfettsyra och ullfettsyra); sura oljor från raffinering ' . Korv (med undantag av gåsleverkorv) och liknande pro- dukter av kött. andra djurdelar eller blod; beredningar av dessa produkter Kött. andra djurdelar och blod, beredda eller konservera- de på annat sätt (med undantag av gåsleverpastej) Andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur och blötdjur. beredda eller konserverade Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos. maltos. glu- kos och fruktos. i fast form (med undantag av invertsoc- ker): sirap och. andra sockerlösningar utan tillsats av arom- ämnen eller färgämnen (med undantag av invertsocker): sockerkulör: druvsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsoc- ker (fruktos) eller innehållande mindre än 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen andra slag Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker Fondantmassor. mandelmassor. pastor och andra liknan- de halvfabrikat, inte innehållande kakao. i bulk Glasspulver, glasspasta (glassmassa). puddingar och lik— nande efterrätter samt pulver. flingor. pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck, innehållande ka- kao Livsmedelsberedningar av mjöl. stärkelse eller maltex- trakt. som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01—04.04, som inte innehåller ka- kaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakao- pulver. inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: produkter av sojamjöl andra slag Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner. nudlar. lasag— ne, gnocchi. ravioli och cannelloni. även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt bered- da: couscous. även beredd Flingor, gryn od. framställda av stärkelse Spannmål. annan än majs. i form av korn. förkokt eller på annat sätt beredd
ur 19.05 Bakverk. även innehållande kakao (med undantag av bis-
cuits och wafers)
K
ur 20.04
ur 20.05
ur 21.02
ur 21.04
21.05 ur 21.06
23.05
ur 23.06
23.08
ur 23.09
25.10
28.14 ur 28.34 ur 28.35
31.01- 31.05 ur 35.02 35.05
Potatis och produkter av ärter-och bönor enligt nr 07.13. beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta Potatis och produkter av ärter och bönor enligt nr 07.13, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta Andra encelliga mikroorganismer än jäst, döda (med un- dantag av vacciner enligt nr 30.02) Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar, in- nehållande kött (inbegripet andra djurdelar) Glassvaror. även innehållande kakao Livsmedelsberedningar. inte nämnda eller inbegripna nå- gon annanstans (med undantag av konfektyrer): alkoholfria beredningar för framställning av drycker; glasspulver. glasspasta (glassmassa) och puddingpulver andra slag Kli. fodermjöl och andra återstoder. även i form av pel- letar. erhållna vid siktning. malning eller annan bearbet- ning av spannmål eller baljväxter Återstoder från stärkelseframställning och liknande åter— stoder. betmassa. bagass och annat avfall från socker- framställning, drav. drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja. även malda eller i form av pelletar Oljekakor och andra fasta återstoder (med undantag av mandelkli') från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor. andra än de som omfattas av nr 23.04 eller 23.05, även malda eller i form av pelletar Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegeta- biliska åsterstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegrip- na nägon annanstans. även i forma av pelletar" Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur (med undantag av hundbröd samt sådana vitamin- och mineralfodermedel som inte innehåller torrmjölk): innehållande torrmjölk andra slag
Naturliga kalciumfosfater. naturliga aluminiumkalcium- fosfater och fosfatkrita Ammoniak. vattenfri elleri vattenlösning
Kalium- och kalciumnitrat Kalium- eller kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofosfater). kaliummortofosfatcr och kalciumhydroge- nortofosfat (dikalciumfosfat) Gödselmedcl
Äggalbumin
Dcxtrin och annan modifierad stärkelse (tex förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stär- kelse. dextrin eller annan modifierad stärkelse
ur 35.07 Enzympreparat innehållande födoämnen ur 38.09 Beredda glätt- och appreturmedel av sådana slag som an-
vänds inom textil-. pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier. på basis av stärkelse eller stärkelse- produkter ("med undantag av varor i detaljhandelsförpack- ningar vägande per styck högst 1 kg netto) Beredda bindemedel för gjutformcr eller gjutkärnor på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter
'_'.) _O : to t...)
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
16 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk
Härigenom föreskrivs att 1 55 lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverkl skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
lnförs till landet wafers och bi- seuits som innehåller choklad och är hänförliga till tulltaxenummer 19.08. skall särskild avgift erläggas till staten. Avgiften erläggs till tull- myndigheten. Tullagen (1971-670) gäller i fråga om avgiften.
Första stycket gäller ej sådana it'qf'ers eller biscuits som är skatte- pliktiga enligt lagen (1941:251) om särskild varuskatt.
Föreslagen lydelse
.,
lå"
lnförs till landet rån (wafers). söm ke.r och småkakor som inne- håller choklad och är hänförliga till tulltaxenr 19.05 tulltaxelagen (1987.'000). skall särskild avgift er- läggas till staten. Avgiften erläggs till tullmyndigheten. Til/lagen (I987:000) gäller i fråga om avgif- ten.
Första stycket gäller inte sådana rån ( wafers). söta kex eller småka- kor som är skattepliktiga enligt lagen (194l:251) om särskild varu- skatt.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1980: 975. 3 Senaste lydelse 1980: 975.
17 Förslag till Lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.
Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
| ä'
Förmånsrätt enligt 11 åförmånsrättslagen (1970: 979) följer med fordran pa
]. skatt och avgift. som anges i 1 % första stycket uppbördslagen (1953:272). samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (l958:295) om sjömansskatt. kupongskattelagen (1970: 624). lagen (1983: 219) om tillfällig vinstskatt och lagen (1986: 1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag. understödsföreningar och pensionsstiftelser.
2. skatt enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.
3. skatt eller avgift enligt lagen (1928: 376) om skatt på lotterivinster. lagen ( 1941 : 251) om särskild varuskatt, lagen (1957: 262) om allmän energi- skatt, lagen (1961: 372") om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964: 308"), lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. lagen (1973: 1216) om särskild skatt för olje- produkter och kol. bilskrotningslagen (19751343). lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor. lagen (19821691) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft. lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper. lagen (1983: 1104.) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar. lagen ( 1984: 404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984: 405) om stäm- pelskatt på aktier. lagen (1984: 410) om avgift på bekämpningsmedel samt lagen (1984: 852) om lagerskatt på viss bensin,
4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973: 601) samt lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt, '
5. tull och särskild avgift enligt 5. tull, särskild avgift enligt 39% 39 ätullagen (1973: 670) samt avgift tullagen ( 1973: 670) och avgift enligt enligt lagen (1968:361) om avgift lagen (1968:361) om avgift vid in- vid införsel av vissa bakverk. försel av vissa bakverk.
6. avgift enligt lagen (1967: 340) om prisreglering påjordbrukets område. lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984: 409) om avgift på gödselmedel.
7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Senaste lydelse 1986: 1229.
18 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam
Härigenom föreskrivs att 26 % lagen (1972:266) om skatt'på annonser och reklam' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 26 &?
lnförs till landet reklamtrycksak som är skattepliktig enligt 5 & eller annonsblad som har utgivits utom- lands skall reklamskatt erläggas till tullmyndigheten. Därvid gäller tull- lagen (1973:670) och 9 kap. 4 % lagen (19842151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Reklamskatt vid införsel utgår med 11 procent av beskattningsvär- det eller. om nedsättning har med- getts enligt 14 5, med det lägre be- lopp som föranleds av nedsättning- en. Som beskattningsvärde anses varans värde beräknat enligt 6 55 tulUörordningen (1973: 979). Visas att detta värde innefattar kostnad som ej ingår i beskattningsvärde en— ligt 13å andra stycket. skall be— skattningsvärdet reduceras i mot- svarande mån. Beskattningsvärdet för annonsblad beräknas efter sam- ma grunder som gäller för reklam— trycksak.
lnförs till landet reklamtrycksak som är skattepliktig enligt 5 % eller annonsblad som har utgivits utom- lands skall reklamskatt erläggas till tullmyndigheten. Därvid gäller tull- lagen (I987:000) och 9 kap. 4 & lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Reklamskatt vid införsel utgår med 11 procent av beskattningsvär- det eller, om nedsättning har med— getts enligt 14 5. med det lägre be- lopp som föranleds av nedsättning- en. Som beskattningsvärde anses .varans värde beräknat enligt 4.5 tulltaxelagen (1987: 000). Visas att detta värde innefattar kostnad som inte ingår i beskattningsvärde enligt 13% andra stycket. skall beskatt- ningsvärdet reduceras i motsvaran- de mån. Beskattningsvärdet för an- nonsblad beräknas efter samma grunder som gäller för reklamtryck- sak.
Denna lag träderi kraft den dag som regeringen bestämmer.
: Lagen omtryckt 1984: 156. " Senaste lydelse 1985: 497.
19 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973: 980) om transport. förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.
Härigenom föreskrivs att 2.9" lagen (1973: 980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor. m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Vara får utan hinder av förbud eller villkor som avses i 1 &
Föreslagen lydelse
En vara får utan hinder av förbud eller villkor som avses i 1 5
1. sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de villkor och föreskrifter som generaltullstyrelsen meddelar,
2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn.
3. förstöras under kontroll av tullmyndighet eller annan som denna
godkänner. 4. återutföras.
5. tagas om hand efter medgivan- de enligt 3 5 andra stycket tullagen (I973:670) under villkor att varan förvaras i oförändrat skick av den som erhållit medgivandet till dess tullmyndighet meddelat att hinder för vidare förfogande över varan ej föreligger.
5. tas om hand med stöd av hem- tagningstillstånd enligt 8 .é' första stycket tullager: (1987: 000) under villkor att varan förvaras i oföränd- rat skick av den som beviljats till- ståndet till dess tallmyndigheten meddelat att hinder-mat vidare för- fogande över varan inte föreligger.
Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop. 1987/88: 42'
20 Förslag till Lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176)
Härigenom föreskrivs att 16,5 vapenlagen (1973: 1 176)1 skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse 16.5
Införsel av skjutvapen eller ammunition får ske utan särskilt tillstånd i följande fall. nämligen
1. Enskild person får införa skjutvapen. som han är berättigad att här i riket inneha för personligt bruk. samt ammunition som behörigen har förvärvats här i riket. Vad som har sagts nu skall också tillämpas på sammanslutningar. huvudmän för museer och bevakningsföretag som av- ses i 8 &.
2. För tillfällig användning vid jakt eller tävling här i riket får svenska, danska, finska eller norska medborgare. som inte har hemvist här i riket, från Danmark, Finland eller Norge införa jakt— eller tävlingsskjutvapen med tillhörande ammunition. Vapnet och ammunitionen får i sådant fall utan tillstånd innehas här i riket av den som har infört egendomen under högst tre månader från införseldagen. Nuvarande lydelse
3. Skjutvapen och ammunition får ej tagas om hand på sätt som avses i 355 andra stycket tullager: (I973:670)' av annan än den som har tillstånd att införa sådana varor och ej heller utan medgivande av läns- styrelse förvaras på tullager eller i frihamn. [ övrigt gäller lagen (1973:980) om transport. förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.
3. Skjutvapen och ammunition får inte tas om hand på sätt som avses i 85 första stycket tullagen (1987: 000) av annan än den som har tillstånd att införa sådana varor och inte heller utan medgivande av länsstyrelse förvaras på tullager el- ler i frihamn. 1 övrigt gäller lagen (1973:980) om transport. förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Lagen omtryckt 1981: 1360.
21 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område ' skall ha följande lydelse.
Bilaga
Förteckning över varor som avses i l å andra stycket Nuvarande lydelse Tulltaxenummer Varuslag
03.01 Fisk. färsk (levande eller död), kyld eller fryst 03.02 Fisk. saltad, torkad eller rökt (även varmrökt) 03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal. färska
(levande eller döda), kylda. frysta, saltade eller torka- de: kräftdjur med skal. enbart kokta i vatten
ur 05.15 Fisk (inbegripet lever. rom och mjölke därav), kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människofö- da ' 16.04 Fisk. beredd eller konserverad. inbegripet kaviar och kaviarersättning; ' 16.05 Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade
Föreslagen lydelse
Tulltaxenr Varuslag
03.01-03.07 Samtliga varuslag ur 05.11 Produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur: döda djur av sådana slag som omfattas av 3 kap., otjänliga till människoföda 16.04 Fisk. beredd eller konserverad: kaviar 16.05 Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Lagen omtryckt 1984z200.
22 Förslag till Lag om ändring i lagen (1974: 283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina
Härigenom föreskrivs att 25 % lagen (1974: 283) om handel med arbeten av guld. silver eller platina skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25.5
Arbete av guld. silver eller plati- na får icke utan tillstånd av myndig- het som Kungl. Maj:t bestämmer tagas om hand på sätt som avses i 3 5 andra stycket tullager: (I973:670). I övrigt gäller i fråga om rätten att. hantera oförtullat sådant arbete lagen (1973:980) om trans- port, förvaring och förstöring av in- förselreglerade varor m. m. '
Ett arbete av guld, silver eller platina får inte utan tillstånd av myndighet som regeringen bestäm- mer tas om hand på sätt som avses i 8 5 första stycket tullagen (1987: 000). I övrigt gäller i fråga om rätten att hantera oförtullat sådant arbete lagen (1973:980) om trans- port, förvaring och förstöring av in- förselreglerade varor m. rn.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
23 Förslag till
Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen
Härigenom föreskrivs att 1 & bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
15'
Denna lag är tillämplig vid revi- sion eller annan granskning för fastställande av skatt, tull eller av- gift enligt lagen (1908: 128 s.l) om bcvillningsavgifter för särskilda för- måner och rättigheter. uppbörds- lagen (l953:272), taxeringslagen (19562623). lagen (l958:295) om sjömansskatt, stämpelskattelagen (1964z308), lagen (l968z430) om mervärdeskatt. kupongskattelagen (1970: 624), vägtrafikskattelagen ("1973:601), förordningen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt. tullagen (I973:670). lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregle- ringsavgifter och lagen (19842668) om uppbörd av socialavgifter från
" arbetsgivare.
Föreslagen lydelse
Denna lag är tillämplig vid revi- sion eller. annan granskning för fastställande av tull. annan skatt el- ler avgift enligt lagen (1908: 128 s. 1) om bevillningsavgiftcr för särskilda förmåner och rättigheter, upp- bördslagen (1953:272), taxerings- lagen (l956:623), lagen (l958:295) om sjömansskatt, stämpelskatte- lagen (1964:308), lagen (19681430) om mervärdeskatt, kupongskatte- lagen (1970: 624). vägtrafikskatte- lagen (1973:601). förordningen (I973:602) om särskild vägtrafik- skatt. tullagen (I973:670), lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. lagen (1984: 668) om uppbörd av socialav- gifter från arbetsgivare och tullager: (I987:000).
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Senaste lydelse 1984: 869.
24 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrerade i riket
Härigenom föreskrivs att 7aå lagen (19761338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrerade i riket1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 a % Betalas inte skatt när ett skattepliktigt fordon skall föras ut ur riket, får tullmyndigheten i utförselorten omhänderta fordonet. I fall som avses i 55 andra stycket får tullmyndighet omhänderta ett fordon för vilket skatt inte betalas i föreskriven ordning.
Har ett fordon omhändertagits _ enligt första stycket tas skatten ut i den ordning som föreskrivs i tull- lagen (I973:670) och tullstadgan (I973:67l) för fall när tull och an- nan införselavgift skall tas ut av vara.
Har ett fordon omhändertagits enligt första stycket tas skatten ut i den ordning som föreskrivs i tal/- lagen ( 1987: 000) och tllllfÖl'Ofd— ningen (I987:000) för fall när tull. annan skatt och avgift skall tas ut av en vara.
Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer. .
' Lagen omtryckt 19841257.
25 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1977: 292) om tillverkning av
drycker, m. m.
Härigenom föreskrivs att 5 och 19 55 lagen (1977: 292) om tillverkning av drycker, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse .
Med alkoholfri dryck förstås dryck som antingen är fri från alkohol eller innehåller högst 1.8 viktprocent alkohol.
Med läskedryck förstås kolsyrad alkoholfri dryck, hänförlig till tulltaxenummer 22.01, och alkohol- fri konsumtionsfärdig dryck. hän- förlig till tulltaxenummer 22.02, 22.07 eller 22.09. Choklad, kaffe el- ler te anses dock ej som läske- dryck.
Med läskedryck förstås kolsyrad alkoholfri dryck, hänförlig till tulltaxenr 22.01 tulltaxelagen (1987:000) och alkoholfri konsum- tionsfärdig dryck, hänförlig till tulltaxenr 22.02 B., 22.06 eller 22.08 tulltaxelagen (1987: 000). Choklad, kaffe eller te anses dock inte som läskedryck.
19 5
Den som innehar aktiverat kol hänförligt till tulltaxenummer 38.03 eller annat renings— eller frltrerings- medel får ej överlåta detta om han har insett eller bort inse att varan skulle komma att användas vid re- ning eller filtrering av olovligen till- verkad sprit eller vid obehörigt borttagande eller försvagande av denatureringsmedel i sprit eller al- koholhaltigt preparat.
Den som innehar aktiverat kol hänförligt till tulltaxenr 38.02 tull- taxelagen (1987: 000) eller annat re- nings- eller flltreringsmedel får inte överlåta detta om han har insett el- ler bort inse att varan skulle komma att användas vid rening eller filtre- ring av olovligen tillverkad sprit el- ler vid obehörigt borttagande eller försvagande av denatureringsmedel i sprit eller alkoholhaltigt preparat.
Denna lag träderi kraft den dag regeringen bestämmer.
26 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977: 306) om dryckesskatt
Härigenom föreskrivs att 15 & lagen (1977: 306) om dryckesskattl skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
155
lnförs skattepliktig dryck till lan- det av annan än den som har regist- rerats som importör enligt 8 å.'skall dryckesskatt erläggas till tullmyn- digheten. Därvid gäller tullagen (I973:670) och 9 kap. 4å lagen (1984: 151.) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
lnförs skattepliktig dryck till lan- det av annan än den som har regist- rerats som importör enligt 815, skall dryckesskatt erläggas till tullmyn- digheten. Därvid gäller tullagen (I987:000) och" 9 kap. 45 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Skatt utgår inte vid införsel av spritdrycker och vin av partihandelsbola- get eller för bolagets räkning eller vid införsel av skattepliktiga drycker i den ordning som avses i 185 lagen (1977: 293) om handel med drycker.
Denna lag trädcri kraft den dag regeringen bestämmer.
' Lagen omtryckt 1984: 158.
27 Förslag till Lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon
Härigenom föreskrivs att 3. 12 och 16 ss lagen (1978:69) om försälj- ningsskatt på motorfordon' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
lnförs skattepliktigt motorfordon till landet av annan än den som har registrerats som importör enligt 6 5 andra stycket skall skatt erläggas till tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen (I973:670) och 9 kap. 4 & lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Föreslagen lydelse
lnförs skattepliktigt motorfordon till landet av annan än den som har registrerats som importör enligt 6 å andra stycket skall skatt erläggas till tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen (1987: 000) och 9 kap. 4 5 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
1219"
Har motorfordon, för vilket skatt har erlagts eller skall erläggas till tullmyndighet. inom ett år från ti- den för angivning till jörtullning förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att brukas där och har fordonet ej varit registrerat eller varit regist- rerat endast i förening med avställ- ning, skall tullmyndighet efter an- sökan återbetala eller medge befri- else från skatten. Detta gäller dock inte om fordonet har återinförts ef- ter utförseln eller förtullats efter att ha förts till frihamn och befrielse från skatt har medgivits enligt 16 & första stycket jämfört med [3.5 ] ful/förordningen (1973: 979).
Har motorfordon, för vilket skatt har erlagts eller skall erläggas till tullmyndighet, inom ett år från ti- den förjörtullningen förts ut ur lan- det eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att brukas där och har fordonet inte varit regist- rerat eller varit registrerat endast i förening med avställning, skall tull- myndighet efter ansökan återbetala eller medge befrielse från skatten. Detta gäller dock inte om fordonet har äterinförts efter utförseln eller förtullats efter att ha förts till fri- hamn och befrielse från skatt har medgetts enligt 16 & första stycket jämfört med I5 55 I lagen (1987: 000)
om tullfrihet m. m. Vid bestämman- de (11' tidenför_f'r'irtullningen tillåtn- pas l.? ä' tullagen (1987: 000).
Generaltullstyrelsen får för särskilt fall medge utsträckning av tidsfristen i första stycket.
16 53
1 fall som avses i 3 & utgår inte skatt om fordonet förtullas under omständighet som för tullpliktig vara medför tullfrihet eller tullned- sättning med stöd av 7. 11 eller 12 & eller, om annat inte följer av andra stycket. 13 5 I tullji'irurdningen (1973: 979)_._ __
' Lagen omtryckt 1984: 159. 3 Senaste lydelse 1986: 260.
1 fall som avses i 3 & utgår inte skatt om fordonet förtullas under omständighet som för tullpliktig vara medför tullfrihet eller tullned- sättning med stöd av 6, 13 eller 14 9” eller, om annat inte följer av andra stycket, 15 5 1 lagen (1987: 000) om tullfrihet m.m.
Nuvarande lydelse
Befrielsc från skatt enligt första stycket jämfört med 13 5 1 tallför- ordningen medges inte för
1. fordon, för vilket rätt till av- drag föreligger enligt 9 5 första stycket 1. om fordonet förtullas för någon annan än den avdragsberätti- gade,
2. fordon. för vilket återbetalning av eller befrielse från skatt har medgivits enligt 12 &.
Föreslagen lydelse
Befrielsc från skatt enligt första stycket jämfört med 15 5 I lagen om tullfrihet m. m. medges inte för
1. fordon. för vilket rätt till av- drag föreligger enligt 9 .5 första stycket 1, om fordonet förtullas för någon annan än den avdragsberätti— gade.
2. fordon. för vilket återbetalning av eller befrielse från skatt har tnedgetts enligt 12 &.
Har skattefrihet enligt första stycket medgivits men har förutsättningar- naför tullfrihet eller tullnedsättning upphört, ankommer det på tullmyndig- heten att ta ut den på fordonet belöpande skatten.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
28 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i krig m.m.
Härigenom föreskrivs att 6å lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i krig m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För ändamål som avses med den samordnade gränsövervakningen får den som tillhör gränsövervakningspersonalen (gränsövervakningsman)
]. anmoda resande eller annan person att visa pass eller annan legitima- tionshandling samt att i övrigt lämna de upplysningar och förete de hand— lingar som bedöms nödvändiga för övervakningsverksamheten,
2. kontrollera varutrafrk samt un- dersöka transportmedel och lager- lokal eller—annat utrymme som nytt- jas i samband med varutrafrken med samma befogenheter som vid tullkontroll tillkommer tulltjänste- man enligt tullagen (1973:670) och med stöd därav meddelade bestäm- melser.
2. kontrollera varutrafrk samt un- dersöka transportmedel och lager- lokal eller annat utrymme som nytt- jas i samband med varutrafrken med samma befogenheter som vid tullkontroll tillkommer tulltjänste- man enligt tullagen (1987.'000) och med stöd därav meddelade bestäm- melser.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
29 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982: 188) om preskription av skattefordringar rn. m.
Härigenom föreskrivs att l 5 lagen (1982: 188) om preskription av skatte- fordringar m. m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller i fråga om pre- skription av fordringar som tillkom- mer det allmänna och som drivs in enligt bestämmelserna i uppbörds- lagen (1953: 272) eller tullagen (1973: 670). Den tillämpas dock inte på fordringar enligt studiestöds- lagen (1973: 349).
Föreslagen lydelse
Denna lag gäller i fråga om pre- skription av fordringar som" tillkom- mer det allmänna och som drivs in enligt bestämmelserna i uppbörds- lagen (1953:272), tullagen (1973: .670) eller tullagen( 1 987.'()00). Den
tillämpas dock inte på fordringar enligt studiestödslagen (1973: 349).
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
30 Förslag till
Lag om ändring i lagen (_1982: 691) om skatt på vissa kassettband
Härigenom föreskrivs att 5 & lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassett- ban'd' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Då ett skattepliktigt band införs till landet av någon som inte har blivit registrerad enligt 9å andra stycket, skall skatten erläggas till tullmyndigheten. [ sådana fall gäller tullagen (l973:67()) i fråga om skat- ten. Dessutom gäller 9 kap. 4å lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Föreslagen lydelse 553
Då ett skattepliktigt band införs till landet av någon som inte har blivit registrerad enligt 9å andra stycket, skall skatten erläggas till tullmyndigheten. [ sådana fall gäller tullagen (1987: 000) i fråga om skat- ten. Dessutom gäller 9 kap. 4å lagen (19841151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Lagen omtryckt 1984: 161. 2 Senaste lydelse 1985: 1027.
31 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982: 1200) om skatt på
videobandspelare
Härigenom föreskrivs att 1 och 3 Gå lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Skatt (videoskatt) skall erläggas till staten enligt denna lag vid om- sättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av vi- deobandspelare ( ur tulltaxenummer 92.1 1 ).
Då en videobandspelare införs till landet av någon som inte är rc- gistrerad som importör enligt 6å andra stycket. skall skatten erläg- gas till tullmyndigheten. I sådana fall gäller tullagen (I973:670) i frå- ga om skatten. Dessutom gäller 9 kap. 4 5 lagen ( 1984: 151) om punkt- skatter och prisregleringsavgifter.
LA
Föreslagen lydelse
Skatt (videoskatt) skall erläggas till staten enligt denna lag vid om- sättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av vi- deobandspelare, inbegripet video- tuners och videomonitorer med itt- byggd utrustning för inspelning el- ler återgivning av videosignaler, ur tulltaxenr 85 .21 eller 85 .28 tulltaxe- lagen (1987: 000).
Då en videobandspelare införs till landet av någon som inte är re- gistrerad som importör enligt 6.5 andra stycket, skall skatten erläg- gas till tullmyndigheten. I sådana fall gäller tullagen (I987:000) i frå- ga om skatten. Dessutom gäller 9 kap. 4 ålagen (1984: 151) om punkt- skatter och prisregleringsavgifter.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Lagen omtryckt 1984: 162.
32 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984: 283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö
Härigenom föreskrivs att 25 lagen (1984: 283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Vad som i 275 tullagen (1973: 670) föreskrivs i fråga om inrättan- de av en särskild butik (exportbu- tik) för försäljning av oförtullade el- ler eljest obeskattade varor på en flygplats skall gälla även i fråga om inrättande av en sådan butik på ter- minalen.
Föreslagen lydelse
Vad som i 46 och 47:55 tullagen (1987: 000) föreskrivs i fråga om in- rättande av en särskild butik (ex- portbutik) för försäljning av oförtul- lade eller annars Obeskattade varor på en flygplats skall gälla även i fråga om inrättande av en sådan bu- tik i terminalen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
33 Förslag till Lag om ändring i lagen ("1984: 409) om avgift på gödselmedel
Härigenom föreskrivs att 1 och 3 && lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
is'
Avgift (gödselmedelsavgift) skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning inom landet eller vid införsel till landet av kaliumnitrat hänförligt till tulltaxenmnmer 28.39 samt varor hänförliga till tulltaxe- nummer 31.02, 31.03 och 31.05. i det följande benämnda gödselme- del.
3.5
Avgift (gödselmedelsavgift) skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning inom landet eller vid införsel till landet av kaliumnitrat och kalciumnitral hänförligt till tulltaxenr 28.34 tulltaxelagen (1987: 000) samt varor hänförliga till tulltaxenr 31.02, 31.03 och 31.05 tulltaxelagen, i det följande be— nämnda gödselmedel.
Regler för förfarandet vid uttag av avgifter enligt denna lag finns i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Då ett gödselmedel införs till lan- det av någon som inte är registrerad som importör enligt 6 5 andra styc- ket, skall avgiften erläggas till tull- myndigheten. I sådana fall gäller tullager: ( 1973:670) i fråga om av- giften. Dessutom gäller 9 kap. 4 5 lagen om punktskatter och prisreg- leringsavgifter.
Då ett gödselmedel införs till lan- det av någon som inte är registrerad som importör enligt 6 ;) andra styc- ket, skall avgiften erläggas till tull- myndigheten. I sådana fall gäller tullagen( I987:000) i fråga om av- giften. Dessutom gäller 9 kap. 4 5 lagen om punktskatter och prisreg- leringsavgifter.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Senaste lydelse 1986z219.
34 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 ååå lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i
1. uppbördslagen (1953: 272).
2. lagen (1958: 295) om sjömansskatt, 3. lagen (1968: 430) om mervärdeskatt med undantag av 76a 5,
4. tullagen (1973: 670), tullförord- ningcn (1973:979) eller lagen (1973:981) om frihet från införsel- avgift,
4. tullagen ("1973: 670). tullförord- ningen (1973: 979), lagen (1973: 981) om frihet från införselavgift. tull- lagen (I987:000), lagen (I987:000) om tullfrihet m.m. eller lagen ( 1 987 : 000) om frihet från skatt eller avgift vid införsel,
5. lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.
6. lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter eller lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare,
7. lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller för- fattning som anges i 1 kap. 15 första stycket samma lag, i de fall då utbetalningen ankommer på riksskatteverket. eller
8. lagen (1974: 992) om nedsättning av allmän energiskatt. Vad som sagts i första stycket 7 gäller inte utbetalning enligt 27.5 lagen (1957: 262) om allmän energiskatt. oå lagen (1961 : 372) om bensinskatt och 13 & lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon.
Tillkommer ett belopp som avses i 1 & någon mot vilken det allmänna har en fordran. som är för indriv- ning registrerad i utsökningsregist- ret och drivs in enligt bestämmel- serna i uppbördslagen (1953z272), tullagen (1973167O) eller bötesverk- ställighetslagcn (1979: 189"). skall från beloppet. om inte annat följer av vad nedan sägs. avräknas så mycket som kan gå till betalning av fordringen. Endast vad som över- stiger det allmännas fordran får ut- betalas.
Tillkommer ett belopp som avses i l ? någon mot vilken det allmänna har en fordran, som är för indriv- ning registrerad i utsökningsregist- ret och drivs in enligt bestämmel- serna i uppbördslagen (19532272), tullagen (I973:670). bötesverk- ställighetslagen (1979: 189) eller
tullagen (I987:000), skall från be-l loppet. om inte annat följer av vad nedan sägs, avräknas så mycket som kan gå till betalning av ford- ringen. Endast vad som överstiger det allmännas fordran får utbetalas.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1987
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurd- sen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. S. Andersson, Görans- son, Gradin. Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström. Johansson, Hul- terström. Lindqvist, G. Andersson. Lönnqvist, Thalén
Föredragande: statsrådet Gradin
Proposition om följdändringar till ny tullagstiftning m.m.
Den nya tulltaxelagen (prop. 1986/87: 102) och den nya tullagstiftningen i övrigt (prop. 1986/87: 166) kräver följdändringari ett stort antal lagar. Jag läggeri denna proposition, efter samråd med chefen för fmansdepartemen- tet och med cheferna för andra berörda departement, fram förslag till de lagändringar som behövs i anledning av den nya lagstiftningen på tullområ- det. Jag ämnar också i detta sammanhang ta upp några ytterligare frågor . som anknyter till den nya tullagstiftningen och då framför allt till den föreslagna tulltaxelagen som bygger på en internationell konvention röran- de ett nytt system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Har- monized System. HS-konventionen). Till en början tarjag upp ett antal av generaltullstyrelsen föreslagna. av kommerskollegium tillstyrkta, ändring- ar i tulltaxelagen av närmast teknisk natur. Jag tar också — efter samråd med chefen för försvarsdepartementet och chefen för industridepartemen- tet — upp en fråga om tullnedsättning för gummibehandlad. syntetisk kordväv. Under beredningen av denna fråga har kommerskollegium och överstyrelsen för civil beredskap anmodats att yttra sig i vissa särskilt angivna hänseenden.
Generaltullstyrelsen har i en skrivelse till regeringen föreslagit vissa förenklingar när det gäller införsel av alkoholhaltiga drycker. Remissytt- randen i denna fråga har avgetts av socialstyrelsen. riksskatteverket och AB Vin— & Spritcentralen. Även denna fråga, i vilken jag har samrått med chefen för fmansdepartementet och chefen för socialdepartementet, avser jag att behandla i det följande.
2.1. Vissa tekniska ändringar i förslaget till tulltaxelag och i annan lagstiftning
Mitt förslag: I tulltaxelagen genomförs ett antal ändringar av i hu- vudsak teknisk art. Vidare genomförs i anledning av den nya tullag- stiftningen följdändringar av teknisk karaktär i ett stort antal lagar.
Skälen för mitt förslag: När regeringen i propositionen 1986/87: 102 om tulltaxelag m.m. redovisade resultatet av GATT-förhandlingarna rörande överföringen av Sveriges tullbindningar till det harmoniserade systemet hade dessa förhandlingar inte helt avslutats. Jag framhöll därför i proposi- tionen min avsikt att — om resultatet av de återstående förhandlingarna skulle påverka föreskrifterna i den svenska tulltaxelagen- återkomma till regeringen med förslag till ändring av lagen. Förhandlingarna har numera avslutats. Med anledning härav föreslår jag en mindre ändring i 15 kap. tulltaxelagen. Ändringen innebär att vissa vegetabiliska fetter och oljor enligt tulltaxenr 15.16 i motsats till vad som föreslagits i propositionen om tulltaxelag m.m. föreslås bli tullfria. .
Vidare har generaltullstyrelsen under hand föreslagit ett antal tekniska ändringar i tulltaxelagen. Ändringarna har föranletts bl. a. av generaltull- styrelsens arbete med den statistiska varuförteckning till vilken hänvisas i 14 och 41 5.5 i förslaget till tullag (prop. 1986/87: 166). Jag föreslår att generaltullstyrelsens förslag. i den mån de har tillstyrkts av kommers- kollegium. genomförs. Jag vill i sammanhanget nämna att det i anmärk- ningarna till 22 kap. tulltaxelagen finns en definition av begreppet alkohol- fria drycker som något skiljer sig från den definition som anges i lagstift- ningen om tillverkning. handel och skatt på drycker. I klarhetens intresse bör framhållas att bestämmelsen i tulltaxelagen tar sikte på de tullar som eventuellt skall utgå för dryckerna. medan den övriga lagstiftningen gäller i fråga om tillverkning. handel och skatt för dryckerna.
Den nya tulltaxelagen kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. 1 propos. tionen 1986/87: 102 redovisade jag min avsikt att återkomma till regeringen och föreslå att regeringen lämnar förslag till riksdagen om de följdändring- ar som behövs i anledning av den nya tulltaxelagen. Jag föreslår därför att tekniska följdändringar med anledning av den nya varunomenklaturen genomförs i ett stort antal lagar.
Även den i propositionen 1986/87: 166 om ny tullagstiftning m.m. före- slagna lagstiftningen kräver ett stort antal följdändringar. Det gäller fram- för allt hänvisningar till de lagar som föreslagits skall ersätta tullagen (1973: 670) och tullförordningen (1973: 979).
2.2. Tullnedsättning för gummibehandlad, syntetisk kordväv
Mitt förslag: Tullsatsen för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer sänks från 13 % till 9% under en period av två år räknat från den ljanuari 1988.
Skälen för mitt förslag: Kordväv är textilvävnad för användning som förstärkning i gummiprodukter. främst däck. Kommerskollegium har efter hörande av överstyrelsen för civil beredskap utrett vissa frågor kring tillverkningen av kordväv i Sverige. Därvid har framkommit bl. a. följande.
Kordväv, som är känslig från försörjningsberedskapssynpunkt, tillver- kas i Sverige av ett företag. Tillverkningen sker uteslutande hos detta företag. Företaget har i avtal med överstyrelsen för civil beredskap förbun- dit sig att upprätthålla en viss produktionskapacitet som bedöms vara nödvändig av beredskapsskäl. Kordväven skall i händelse av en krissitua- tion användas för produktion av främst lastbilsdäck.
Gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer upptas i lagen (1977: 975") med tulltaxa under nr 59.1 1 och är belagd med en tull av 13 %. I tulltaxe- lagen (1987:000) återfinns kordväv av nu aktuellt slag under nr 59.02 B. Tullsatsen enligt tulltaxelagen är oförändrad.
Enligt 4.6 tullförordningen (1973: 979) får regeringen föreskriva tullfrihet eller tullnedsättning bl. a. med anledning av EFTA-konventionen och Sveriges frihandelsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Vidare får regeringen föreskriva tullfrihet eller tullnedsättning för varor från utvecklingsländerna. Motsvarande bemyndigande har tagits in i 55 i den av regeringen föreslagna lagen om tullfrihet m.m. (prop 1986/87: 166).
Import till Sverige av gummibehandlad. syntetisk kordväv med ursprung i EFTA-länderna eller i EG är tullfri enligt föreskrifter som regeringen har meddelat i frihandelsförordningen (1977: 1 194). För väv som har ursprungi något utvecklingsland medges tullfrihet enligt bestämmelserna i förord- ningen (1971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna, den s.k. u-landsförordningen.
För att tullfrihet skall kunna åtnjutas enligt de nu nämnda författningar- na krävs bl. a. att varan skall uppfylla de villkor som uppställs i de i författningarna intagna ursprungsreglerna. Detta innebär att varan anses ha sitt ursprung i ett land om den har antingen helt framställts i landet eller undergått sådan bearbetning eller behandling i landet som under vissa särskilt angivna förutsättningar ger varan egenskap av ursprungsvara. Vad gäller gummibehandlade textilvävnader av syntetiska fibrer skall tillverk- ningen enligt ursprungsreglerna utgå från kemiska produkter för att varan skall anses ha blivit bearbetad eller behandlad i det land där den fram- ställts. Detta gäller både enligt frihandelsförordningen och u-landsförord- ningen.
Om en tillverkare i ett utvecklingsland inte använder sig av inhemskt garn utan importerar garn för tillverkning av syntetisk kordväv och. efter vävning och gummibehandling. exporterar den färdiga väven till Sverige är väven enligt u—landsförordningens bestämmelser inte bearbetad eller be- handlad i landet på ett sådant sätt att den får ursprung i utvecklingslandet, eftersom tillverkningen utgår från garn och inte från kemiska produkter.
Tullfrihet kan därför inte medges enligt u-landsförordningen för en sådan vara. Vid import till Sverige av gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer tas följaktligen ut tull med 13%. Före den 1 maj 1984 gällde emeller- tid enligt u-landsförordningen en annan ordning. Enligt denna ordning
erhöll en vara av nu aktuellt slag ursprung i tillverkningslandet om tillverk- ningen utgick från garn.
Orsaken till att ursprungsregeln i u-landsförordningen ändrades var en önskan att införa samma ursprungsvillkor för kordväv från utvecklingslän- derna som för kordväv från EG-EFTA-området men även att harmonisera de svenska ursprungsreglerna med de regler som tillämpades inom EG vid import av kordväv från utvecklingsländerna. Härigenom kunde man också komma till rätta med vissa marknadsstörningar i Sverige. Ändringen i u-landsförordningen har emellertid fått till följd att importen till Sverige från utvecklingsländerna av den aktuella varan har minskat. Denna import har, uttryckt i volym. sjunkit från 38 % år 1983 till 17 % år 1986.
På grund av ändringen av ursprungsregeln har varor från utvecklingslän- derna således kommit i ett sämre konkurrensläge i förhållande till varor från konkurrerande företag i EG. Avsikten med ändringen av ursprungsre- geln var emellertid inte att på ett sådant sätt ändra konkurrensförhållande- na på den svenska marknaden när det gäller kordväv. Jag anser därför att man bör vidta åtgärder för att motverka de mindre lämpliga effekter som har uppstått med anledning av att ursprungsregeln i u-landsförordningen anpassades till vad som gäller för varor från EG-EF'l'A-området.
Enligt min mening är det emellertid inte lämpligt att åter ändra ur- sprungsregeln i u-landsförordningen. Det är tvärtom önskvärt att så långt som möjligt harmonisera ursprungsreglerna beträffande kordväv. Jag an- ser därför att man i stället bör försöka förbättra situationen för utvecklings- länderna genom att generellt sänka tullsatsen för gummibehandlad. synte- tisk kordväv. Med tanke på att det endast finns en svensk tillverkare och att beredskapsaspekter bör vägas in bör emellertid tullsänkningen begrän- sas till 4 procentenheter. dvs. tullen bör sänkas från 13 % till 9%. Tullsänk- ningen bör också gälla under en begränsad period om två är räknat från den 1 januari 1988. Jag förordar att tullnedsättningen regleras i en särskild, tidsbegränsad lag. Jag avser att följa utvecklingen av importen så att eventuella negativa konsekvenser av tullnedsättningen kan motverkas i tid. Frågan om vilken tullsats som skall gälla för kordväv efter tvåårsperio- dcn får sålunda bedömas med ledning av de erfarenheter som vunnits under tiden för den föreslagna tullned sättningen.
2.3. Införsel av alkoholdrycker som inkommer som flyttgods eller med anledning av arv eller testamente
Mitt förslag: Från AB Vin- & Spritcentralens ensamrätt att införa spritdrycker, vin och starköl görs ytterligare två undantag i lagen (1977: 293) om handel med drycker. Det gäller införsel vid flyttning till Sverige och införsel med anledning av arv och testamente. Följd- ändringar görs i lagen ( 1968:43()) om mervärdeskatt. lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar och i tulltaxe- lagen (19871000).
. Prop. 1987/88: 42
Generaltullstyrelsens förslag: I princip samma som mitt förslag. Remissinstanserna: Riksskatteverket, socialstyrelsen och AB Vin- & Spritcentralen har yttrat sig över generaltullstyrelsens förslag och har, frånsett vissa lagtekniska synpunkter. lämnat förslaget utan erinran.
Skälen för mitt förslag: Enligt 175 lagen (1977:293) om handel med drycker får spritdrycker, vin och starköl, med de undantag som anges i 18 &. införas till landet endast av partihandelsbolaget (AB Vin- & Spritcen- tralen). I 18 & linns undantag bl. a. för den s.k. turistspriten som får föras in till landet och för enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes familjs personliga bruk.
Något undantag finns inte för drycker som utgör flyttgods och som medförs av den som flyttar in från utlandet eller återvänder hit efter längre tids vistelse utomlands. Inte heller finns undantag för drycker som tas emot från annat land i arv eller genom testamente.
[ praktiken förfar man så, att spritdrycker, vin och starköl som bedöms utgöra flyttgods avskiljs från övrigt flyttgods och överlåts på AB Vin- & Spritcentralen. Dryckesvarorna hämtas till någon av bolagets anläggningar eller kontrolleras genom medverkan av systembutik på orten. Bolaget tar upp varorna i tulldeklaration och betalar eventuell tull till tullverket varef- ter bolaget fakturerar kunden tull, skatter och administrativa avgifter. När kunden betalat fakturan utlämnas varorna till denne.
Generaltullstyrelsen har i en framställning till regeringen påtalat att nämnda förfarande förutom att det är kostsamt för alla inblandade parter också innebär en betydande fördröjning av införseln av dessa varor. Gene- raltullstyrelsen har mot denna bakgrund lämnat förslag till ändringar i 185 lagen om handel med drycker.
Liksom generaltullstyrelsen och hörda myndigheter anser jag det moti- verat både av resursskäl och effektivitetsskäl att möjliggöra ett förenklat förfarande vid införsel av spritdrycker, vin och starköl vid flyttning till landet. Detta förenklade förfarande bör även gälla sådan införsel som sker med anledning av arv eller testamente. Till följd härav bör 18% lagen om handel med drycker ändras.
Givetvis bör vissa begränsningar gälla för den mängd alkoholdrycker som får föras in. Vid införsel i samband med flyttning till landet bör. i enlighet med vad som nu gäller för gåvoförsändelse, föreskrivas, att dryc- kerna skall vara avsedda för den enskildes eller för dennes familjs personli- ga bruk. Motsvarande begränsning skall i princip gälla även vid införsel med anledning av arv eller testamente. Regeringen bör få meddela närmare bestämmelseri detta avseende. Som generaltullstyrelsen föreslagit bör i båda fallen tull tas ut enligt de schablontullsatser som gäller för spritdrycker, vin eller starköl som införs av resande eller i form av gåvoförsändelser. Vidare bör i sådana fall undantag göras från skyldigheten att erlägga mervärdeskatt. Detta föranle- der ändringar i lagen (1968:430) om mervärdeskatt och i tulltaxelagen (I987:000). Vidare bör. som styrelsen också föreslagit, undantag göras i lagen ( 1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar och i förordning- en (1983:847) om avgift vid införsel av aluminiumburkar. Ändringen i sistnämnda författning ankommer på regeringen.
2.4. Ikraftträdande
Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att besluta om ikraftträdande av följdändringarna till den nya tullagstiftningen.
Skälen för mitt förslag: 1 propositionerna om tulltaxelag resp. ny tullag- stiftning föreslogs — på grund av lagstiftningens anknytning till HS-kon- ventionen — att regeringen skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om ikraftträdande av den nya lagstiftningen. Regeringen bör därför få motsva- rande bemyndigande beträffande de nu föreslagna följdändringarna. Det kan nämnas att ett tillräckligt antal stater numera har ratificerat HS- konventionen. varför denna träder i kraft den 1 januari 1988. Avsikten är att tulltaxelagen, tullagstiftningen i övrigt och följdändringarna skall träda i kraft samma datum.
I enlighet med det anförda har inom utrikesdepartementet upprättats för- slag till '
1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 000),
2. lag om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer.
3. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.
4. lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker,
5. lag om ändring i lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesför- packningar.
6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), '
7. lag om ändring i valutalagen (1939: 350),
8. lag om ändring i lagen (1941 : 251) om särskild varuskatt,
9. lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, 10. lag om ändring i strålskyddslagen (1958: 110), 11. lag om ändring i lagen (1960: 418) om straffför varusmuggling. 12. lag om ändring i lagen (1961: 181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,
13. lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt, 14. lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt, 15. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering påjordbru- kets område,
16. lag om ändring i lagen 11968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,
17. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.. '
18. lag om ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam,
19. lag om ändring i lagen (1973: 980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.,
IQ
20. lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176), 21. lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område,
22. lag om ändring i lagen ("1974: 283) om handel med arbeten av guld. silver eller platina,
23. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte— och avgiftsprocessen,
24. lag om ändring .i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrerade i riket.
25. lag om ändring i lagen (1977: 292) om tillverkning av drycker, m.m.,
26. lag om ändring i lagen (1977: 306) om dryckesskatt. 27. lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på mo- torfordon,
28. lag om ändring i lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i krig m. m.,
29. lag om ändring i lagen (1982: 188) om preskription av skatte- fordringar m.m.,
30. lag om ändring i lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassett- band, 31. lag om ändring i lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspe- lare,
32. lag om ändring i lagen (1984:283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö, 33. lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, 34. lag om ändring i lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetal- ning av skatter och avgifter. Lagförslagen är av den beskaffenheten attjag anser att det skulle sakna betydelse att höra lagrådet över dem.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta de nu upprättade lagförslagen.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredragan- den har lagt fram.
InnehåH
Propositionen ................................................ ] Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Propositionens lagförslag ...................................... 3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1987 117 1 Inledning .................................................. 117 2 Föredragandens överväganden ............................... 118 2.1 Vissa tekniska ändringar i förslaget till tulltaxelag och i annan lagstiftning ............................................. 118 2.2 Tullnedsättning för gummibehandlad. syntetisk kordväv ..... 118 2.3 Införsel av alkoholdrycker som inkommer som flyttgods eller med anledning av arv eller testamente . . ., .............. 120 2.4 Ikraftträdande .......................................... 122 3 Upprättade lagförslag ....................................... 122 4 Hemställan ................................................ 123 5 Beslut ..................................................... 123
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987