om följdändringar till ny tullagstiftning m.m.

Regeringens proposition ÅN

. [AA

1987/88: 42 ol R

om följdändringar till ny tullagstiftning m. m.

Prop.

1987/88: 42

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1987.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Anita Gradin

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen har den 28 oktober 1987 beslutat (Sku 1987/88:1, rskr. 3) att

anta en ny lag med tulltaxa, benämnd tulltaxelag, som är utarbetad på grundval av en internationell konvention rörande ett system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen). Regeringens förslag till tulltaxelag behandlas i propositionen 1986/87: 102. Vidare har regeringen i propositionen 1986/87: 166 om ny tullagstiftning m. m. lagt fram förslag till bl.a. en ny tullag, en ny lag om

frihet från skatt eller avgift vid införsel och en ny lag om tullfrihet m. m.

Förslagen, som grundar sig på en teknisk översyn av författningarna på tullområdet, syftar bl. a. till att åstadkomma klarare bestämmelser, en mer enhetlig ordning och en reglering av normgivningsmakten som ansluter till regeringsformens bestämmelser.

I denna proposition föreslås följdändringar till den nya lagstiftningen på

tullområdet. Följdändringarna berör ett stort antal lagar. De flesta av dessa

följdändringar är av lagteknisk natur. Härutöver föreslås också vissa änd-

ringar i den av riksdagen antagna tulltaxelagen. Dessa ändringar är i

huvudsak av teknisk art och närmast föranledda av det arbete som bedrivs inom generaltullstyrelsen och som syftar till att på grundval av den nya tulltaxan utforma en s. k. arbetstaxa innehållande en statistisk varuförteck-

ning.

Vidare föreslås i denna proposition också några ändringar av saklig

betydelse. Det gäller tullnedsättning för gummibehandlad, syntetisk kordväv och vissa förenklingar av reglerna för införsel av alkoholhaltiga drycker.

1 Riksdagen 1987i88. I saml. Nr 42

Avsikten är att tulltaxelagen och den nya tullagstiftningen i övrigt skall Prop. 1987/88: 42 träda i kraft den 1 januari 1988. HS-konventionen träder i kraft den 1 januari 1988 eftersom ett tillräckligt antal stater numera har ratificerat

konventionen. Tidigare var tidpunkten för konventionens ikraftträdande oklar. Med anledning av att den rya lagstiftningen på tullområdet har anknytning till konventionen föreslogs därför i de nämnda propositionerna

om ny tullagstiftning och ny tulltaxelag att regeringen skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om när den nya lagstiftningen skall träda i kraft.

Mot denna bakgrund föreslås att regeringen också får bemyndigande att meddela föreskrifter om när de i denna proposition föreslagna följdändringarna skall träda i kraft. Avsikten är att följdändringarna skall träda i

kraft samtidigt med tulltaxelagen och övrig tullagstiftning.

[5

Propositionens lagförslag Prop. 1987/88: 42

I Förslag till

Lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 000)

Härigenom föreskrivs att 7 kap., 15 kap., 22 kap., 34 kap., 36 kap., 39

kap.. 48 kap., 56 kap., 58-59 kap., 71-72 kap.. 76 kap., 82 kap., 84—85

kap. och 95—97 kap. samt anmärkningarna till elfte och sextonde avdelningarna tulltaxelagen (1987: 000) skall ha följande lydelse.

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rot-

knölar

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte djurfoder enligt nr 12.14. 2. Till köksväxter i nr 07.09, 07.10, 07.11 och 07.12 räknas också ätbara svampar,

tryffel, oliver, kapris, pumpor, auberginer, sockermajs (Zea mays var. sacchara-

ta), frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, fänkål, persilja, körvel,

dragon, krasse och mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana). 3. Nr 07.12 omfattar alla torkade köksväxter av sådana slag som är nämnda elter

inbegripna i nr 07.01—-07.11 med undantag av: a. torkade, spritade baljväxtfrön (nr 07.13); b. sockermajs i sådana former som sägs i nr 11.02—-11.04; c. mjöl och flingor av potatis (nr 11.05); d. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13 (nr 11.06).

4. Detta kapitel omfattar emellertid inte torkade, krossade eller malda frukter av

släktena Capsicum och Pimenta (nr 09.04).

07.01 Potatis, färsk eller kyld:

i 07.04 Kål, färsk eller kyld: Prop. 1987/88: 42

A. blomkål:

PARET 6) Prop. 1987/88: 42

C. frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pi-

« Nr 15.18 omfattar inte fetter och oljor som enbart denaturerats; sådana produkter

Prop. 1987/88: 42

skall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetter och oljor. . ""Soapstocks”', bottensatser och avslemningsåterstoder erhållna vid rening av oljor samt stearinbeck, glycerolbeck och ullfettbeck skall klassificeras enligt nr 15.22.

15.01 Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, även

15.02 Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa

eller utsmälta, även utpressade eller extraherade med

lösningsmedel sosooooseereresererrrerrss ere senta fri 15.03 Solarstearin, isterolja, oleosiearin, oleomargarin och

talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt

beredda sosoososcsseerererrerrs re rs rr res rr senta fri 15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade = s.sosossssssrssssssr rss n es fri

15.05 Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanOliN) Lossoosserreseserererrerr sees rr rss ta fri

15.06 Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor. även raffinerade men inte ke-

15.07 Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffine-

rade men inte kemiskt modifierade:

B. andra slag: |

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

DIUK oooooeeeeesr re reser ere rer s ers res ss nns 87

2. andra:

a. fasta fraktioner o.sssssssesessssss sr e sett 172

b. andra produkter s..ssssssrssssrresr rss sara 152

15.08 Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffine-

rade men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerad Olja ...ssoeeserereserr error ere rr sr fri

B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt

DTUK ooooeeeeeeeeeer rer rese esse ere rr ers era 8

2. andra:

a. fasta fraktioner ..sssssosrerrsrerrsss rss ss a 17

b. andra produkter ..ssssssssosssss rss ss osa 152

15.09 Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: A. jungfruolja ..sssossererrersrrrrrr rr rr rer rr rer ra fri B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt DrUk oosoeeoeeeeerer rer ere r reser s arter ses 8N 2. andra: a. fasta fraktioner o.sososseosersesrerer rss ses 172 b. andra produkter s.ssssssssrssr rr rer eran 1592

15.10 Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modi-

fierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09:

A. oraffinerade oljor, även blandade med jungfruolja fri

B. andra slag: Prop. 1987/88: 42

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt (2) 551. RR 87 ir 2 andra: a. fasta fraktioner s.sssossseserersrserss rs rss 172 b. andra produkter ..ssososssssssss ss ss resa 152 15.11 Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: A. oraffinerad Olja s..ssososssessrrsrrrsssr ss ers sa fri

B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt DIUK oosoooseoeeeerse rss ser ss ers ss ss ess ss sa 87 2. andra: a. fasta fraktioner s.s.ossossssssesrsss ss e osa 172

15.12 Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktio-

ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt

modifierade: A. solrosolja och safflorolja, oraffinerade; bomullsfrö-

B. andra slag:

avsedda att användas uteslutande för tekniskt Druk sosooeeeeeeerees ser rs rer rr ras s reser sea 8 2. andra: a. fasta fraktioner s.sssssssseseessse sis ss sa 17 9 b. andra produkter ...sssosserersrere rss rss et 152

15.13 Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktio-

ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt

modifierade:

A. oraffinerade oljör s...ososssossssrrerssss ere sees fri

B. andra slag:

1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt DIUK ooooooeeeseeserees rss ses res ss ses ss ss EN 2. andra: a. fasta fraktioner sosoososeseseresss essens 172

b. andra produkter s.sososssssseessesss eos sa 159

15.14 Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

A. oraffinerade OljOör sossossossssssseress ere sr nea fri

B. andra slag: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt 103451. 827 2 da 2 . andra:

a. fasta fraktioner o.sssossooossessesessss ra 177 b. andra produkter ...sssssssssosssssss seas 152

15.15 Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet

jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

A. linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfrö-

olja, tungolja och jojobaolja samt fraktioner av des- SEI0 1160 B. andra slag:

2. andra: Prop. 1987/88: 42

"a. avsedda att användas uteslutande för tekniskt Druk oosoosososssreseer esse ser reses 8 b. andra: a. fasta fraktioner ...sssosososssssoss rese ra 172 PB. andra produkter s.sossssssssesssso sees 152 15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade:

B. andra slag: I. avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk: a. linolja, krotonolja, viticicaolja, ricinolja. tobaksfröolja, tungolja och jojobaolja samt fraktioner av dessa oljor s..ssssssssss. ses. fri b. äNAfAå oosooereersererr rer ss reser ers ss srt 8

15.17 Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16: A. margarin i fast form och annat berett ätbart fett ... 252 B. blandningar av raffinerade produkter enligt nr 15.07—15.16, i flytande form, med undantag av emulsioner: 1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt Druk oosoooeeeeesererreerer ser ere res tre ss ra 827 2. ANA sossoosererrrrrrerererr ere sr rss ses ess 157 C. andra Sslåg sossssssererreerer rer res rer ses oss rea fri 15.18 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor elter av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. linolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oiticicaolja och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt modifierade; blandningar som huvudsakligen består av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja eller tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor,

B. andra oätliga blandningar som består av raffinerade produkter enligt nr 15.07-—15.16 ...sssso00000 ses. 87 C. andra slåg s.ssssseerseersrrersrrrr sees ses ss stra fri 15.19 Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffinering; tekniska fettalkoholer: A. tekniska enbasiska fettsyror samt sura oljor från raffineriNg oosssosessseererssererss res sosse rss fri

1. produkter med karaktär av konstgjorda vaxer fri 2. ANATA sososeeseeereeeraser resa reser s ses ss sa 67

15.20 Glycerol (glycerin), även ren; glycerolvatten och glycerOlUt oosssererrrerrrerrrrerrr rr rr rr sr rr rr rs ere ss fri 15.21 Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerade eller färgade ...ssssssesssssssssrs ses sonas fri

15.22¶Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor

eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller

vegetabiliska VaXer soossosesrossssreserr rss ses srt fri

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar inte: a. havsvatten (nr 25,01); b. destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande renhetsgrad (nr 28.51): ec. utspädd ättiksyra som innehåller mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.15); d. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04; ec. .parfymeringsmedel och toalettmedel (33 kap... I Vid tillämpning av detta kapitel och av 20 och 21 kap. gäller att alkoholhalten uttryckt i volymprocent skall bestämmas vid en temperatur av +20C. 3. Med alkoholfria drycker inr 22.02 förstås sådana drycker som har en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klasificeras enligt nr 22.03- 22.06 eller 22.08, alltefter beskaffenhet.

22.01 Vatten inbegripet naturligt eller konstgjort mincralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller

annat sötningsmedel eller av aromämne: is och snö fri

22.02 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten,

med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller

av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med

undantag av frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt

nr 20.09: A. maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5 volym-

PIOCENt sosoeseeerersrreers rss reser reses sa 100 I 10:—-

B. andra slåg sossooossssosseesssss ses ss ses ses sa fri 22.03 Maltdrycker: med en alkoholhalt: A. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt-

procent (lättöl) ssssssssessrsseress reser ers 100 I 10:—-

B. överstigande 1,8 men inte 2,8 viktprocent (öl) 1001 12:—-

Vin av färska druvor, inbegripet vin som gjorts star-

kare genom tillsats av alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 20.09: A. druvmust i jäsning samt druvmust vars jäsning har

avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol

petter erasrerr rear ere rr rr sr ss rss sr sosse 100 I 10:—-

B. andra slag: 1. musserande vin, med en alkoholhalt: a. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8

viktprocent oosossssessssesserss sier reses fri

2. annat vin samt druvmust vars jäsning har för- Prop, 1987/88: 42 hindrats eller avbrutits genom tillsats av alkohol, med en alkoholhalt: a. Överstigande 0,5 velymprocent men inte 1,8

VIiktprOCeNt oossoseseersesrsersre rs rese ra fri b. överstigande 1,8 men inte 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 15:-

P. på andra kärl sosssosossssss sees. 100 1 7T:c. Överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter ... 1001 40:—'

BP. på andra kärl sossososssssss sno o na 100 I 30:—- 22.05 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen: med en alkoholhalt: A. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8 vikt- PIOCENt ooooeoeeesereeseserr rer eos setet rr rss fri B. överstigande 1,8 viktprocent men inte 15 volymprocent:

etylalkohol med en alkoholhalt av mindre än 80 Prop. 1987/88: 42

volymprocent: a. på kärl rymmande högst 10 liter: a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;

PB. andra släg ..sossossssssosess ss ra 100 I 67: 50 b. på andra kärl:

a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;

50 volymprocent alkoholhalt vid +20"C . 15:- B. andra slag ...sssssosssssssess rs 100 I av

50 volymprocent alkoholhalt vid +20"C . 17: 50 3. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av dryc- | 59

22.09¶Ättika = oossosssesseesssersersrrr ere ers sees sera 6X

Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som införs i den ordning som anges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:

Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 :isoscsssss svs s. 180:—- Vin: musserande eller med en alkoholhalt överstigande 15 VOlymprOCenNt sosooosseeresersese rss ses ses sa 56:—

ANMÄL oosoooseersesererrrr ers rr ers rst rss rss sa . 28:-

NYE. C6 11:- Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987: 000).

34 kap. Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel, smörj-

medel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts- och skurmedel, ljus

och liknande artiklar, modelleringspastor, s.k. dentalvax samt den-

talpreparat på basis av gips

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. ätbara blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor av sådana slag som används som formsläppmedel (nr 15.17); b. isolerade kemiskt definierade föreningar; c. schamponeringsmedel, tandrengöringsmedel, rakkräm, raklödder och badpreparat, innehållande tvål, såpa eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.05, 33.06 eller 33.07). . 2. Med tvål och såpa i nr 34.01 avses endast vattenlöslig tvål och såpa. Tvål och såpa samt andra produkter enligt nr 34.01 får innehålla tillsats av andra ämnen (t. ex. desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel eller medikamenter). Produkter som innehåller slippulver klassificeras enligt nr 34.01 endast om de föreligger i form av stänger, kakor eller gjutna stycken. I andra former skall de klassificeras enligt nr 34.05 som skurpulver och liknande preparat. 3. Med organiska vtaktiva ämnen i nr 34.02 aves produkter som, då de blandas med vatten till en koncentration av 0.52 vid 20C och får stå i en timme vid samma temperatur: a. ger en klar eller genomskinlig vätska eller en stabil emulsion utan att några olösliga ämnen fälls ut, samt b. minskar vattnets ytspänning till högst 4,5 x 10-2 N/m (45 dyn/cm). 4. Med oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral i nr 34.03 avses de produkter som är definierade i anm. 2 till 27 kap.

som anges nedan, endast: A. kemiskt framställda organiska produkter med vaxkaraktär, även vattenlösliga; B. produkter som erhållits genom att blanda olika vaxer; C. produkter med vaxkaraktär som är baserade på ett eller flera vaxer och innehåller fett, harts, mineralämnen eller andra ämnen. Numret skall inte tillämpas för: a. produkter enligt nr 15.16, 15.19 eller 34.02, även om de har vaxkaraktär; b. oblandade animaliska eller vegetabiliska vaxer, även färgade, enligt nr

15.21; c. mineralvaxer och liknande produkter enligt nr 27.12, även blandade med

varandra eller enbart färgade; d. vaxer blandade med eller dispergerade eter lösta i någon vätska (nr

34.05, 38.09 etc.).

: 34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och prepa-

rat avsedda att användas som tvål, i form av stänger,

kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; pap-

per, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, över-

dragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel: A. toalettvål (inbegripet raktvål) samt organiska ytak-

tiva produkter och preparat avsedda att användas som toalettvål, i form av stänger, kakor eller gjutna

StyCkeN oossoseseeerersreer ere er sees na 100 kg 35:— B. andra släåg sosooososssssseeerssrsrsr rss reses ess 6,27

34.02 Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa); ytaktiva preparat, tvättmedel inbegripet tvätthjälpme-

del) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller

såpa, andra än sådana som omfattas av nr 34.01: A. organiska ytaktiva ämnen, inte i detaljhandelsförpackningar ooosssssoseserrersrseer esse ss sar rss 190

B. andra släg sosoooososoossss ess rssssss ses sen see 5,82 34.03 Beredda smörjmedel (inbegripet sådana beredda skäroljor. preparat för losstagning av bultar och muttrar, rostskyddsmedel och andra medel mot korrosion samt formsläppmedel som är baserade på smörjmedel) samt preparat av sådana slag som används för olje- eller fettbehandling av textilmaterial, läder, pälsskinn eller andra material, med undantag av preparat som innehåller som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa MiIN€IAl oosoeoeeeerrererrererer reser ere ere ess na fri 34.04 Konstgjorda vaxer och beredda vaxer: A. vaxliknande glycenider; i vatten lösliga eller direkt

emulgerbara VaXer ososossoseseeserereer reser tt 5,87 B. andra slåg sossosesosserserererrrrs sr rr rss re est fri

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv, karosserier, glas eller metall, skurpasta, skurpulver och liknande preparat (även i form av papper, vadd, filt, bon-

dad duk, porös plast eller poröst gummi som impregnerats, överdragits eller belagts med sådana preparat), med undantag av vaxer enligt nr 34.04 ...c.o.o0oos.. 3,27

34.07¶Modelleringspastor, inbegripet sådana som är avsedda

för barn; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för den-

talt bruk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpack-

ningar eller i form av plattor, hästskoformade stycken, Prop. 1987/88: 42

stänger e. d.; andra preparat för dentalt bruk, på basis

AV BIPS ooseeerreerrrererrre reser rer res reser stra fri

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstic-

kor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte isolerade kemiskt definierade föreningar andra än sådana som är nämnda i anm. 2 a och b nedan. 2. Med varor av brännbara ämnen i nr 36.06 avses endast: a. metaldehyd, hexametylentetramin och liknande ämnen föreliggande i former (t.ex. tabletter, stavar eller liknande former) för användning som bränsle; bränslen på basis av alkohol och liknande beredda bränslen i fast form eller i pastaform; flytande eller till vätska förtätade gasformiga bränslen i behållare av sådana slag som används för fyllning av cigarettändare eller liknande tändare och som har en rymd av högst 300 cm?; tjärfacklor, braständare o. d.

36.01¶Krut:

A. SVvartklUt sosooseserereresrrr rer rer ser rr rss sea 3,27 B. andra Släåg oossssoorsrsrsrersrrrrrsse reses ere sa 67

36.03 Stubin; tändhattar; rivtändare, sprängkapslar och lik-

nande tändmedel (även elektriska):

A. svartkrutsstubin soosoosoossoosssssss ss sasson sea 3,22 B. annan stubin s.ssssossessrrssssersssssss rs ss sea 67

C. andra Släg sosososeeersersers sr rss ss rr sr ss resa fri 36.04 Fyrverkeripjäser, signalraketer, regnraketer, knallsignaler och andra pyrotekniska artiklar:

A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livräddningsändamål soosssossossssesserssrrs rer es fri

B. andra Släg oossssssrrersereerer reses rss rr es ess S,1Z 36.05 Tändstickor, andra än pyrotekniska artiklar enligt nr

BN 100 kg

36.06 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar i alla former; varor av brännbara ämnen enligt anm. 2 till detta kapitel ..ssoosseessssssrssersss ers res est fri

39 kap. Plaster och plastvaror

Anmärkningar 1. Med plast förstås i hela tulltaxan sådana material enligt nr 39.01—39.14 som kan eller har kunnat formas (antingen i polymerisationsögonblicket eller i ett senare stadium) under yttre påverkan (vanligen av värme och tryck, i vissa fall i närvaro av ett lösningsmedel eller ett mjukningsmedel) genom gjutning, strängsprutning, valsning eller någon annan process till former som bibehålls när den yttre påverkan upphör. I hela tulttaxan skall ordet plast även avse vulkanfiber. Detta ord avser emellertid inte material som anses utgöra textilmaterial enligt elfte avd. Detta kapitel omfattar inte: vaxer enligt nr 27.12 och 34.04; isolerade kemiskt definierade organiska föreningar (29 kap): heparin och salter av heparin (nr 30.01); brons- och färgfolier enligt nr 32.12; Pans: organiska ytaktiva ämnen och preparat enligt nr 34.02;

f. naturhartser modifierade genom utsmältning samt hartsestrar (nr 38.06): Prop. 1987/88: 42 g. syntetiskt gummi enligt definition i 40 kap. och varor av sådant gummi; h. sadelmakeriarbeten (nr 42.01) samt koffertar,, resväskor, handväskor och

andra artiklar enligt nr 42.02; i. flätor, korgmakeriarbeten och andra artiklar enligt 46 kap.; k. tapeter enligt nr 48.14; | 1. varor enligt elfte avd. (textilvaror); m. varor enligt tolfte avd. (t.ex. skedon, huvudbonader, paraplyer, parasoller,

promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar till sådana varor): n. bijouterivaror enligt nr 71.17: o. artiklar enligt sextonde avd. (maskiner samt mekaniska och elektriska appa-

rater); p. delar till luftfartyg eller fordon, enligt sjuttonde avd.: q. SA enligt 90 kap. (t.ex. optiska element, glasögonbågar och ritinstru-

ment); r. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. urfoder och boetter): s. artiklar enligt 92 kap. (t. ex musikinstrument och delar till musikinstrument): t. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belys-

ningsartiklar, ljusskyltar och monterade eller monteringsfärdiga byggnader); u. artiklar enligt 95 kap. (t. ex. leksaker, spel och sportartiklar); v. artiklar enligt 96 kap. (t. ex. borstar, knappar, blixtlås, kammar, munstycken

och skaft till rökpipor, cigarettraunstycken o.d., delar till termosflaskor

e.d., reservoarpennor, kulpennor och stiftpennor). Nr 39.01—39. 11 skall endast tillämpas för varor som framställts genom kemisk syntes och som motsvarar någon av följande beskrivningar: a. flytande syntetiska polyolefiner som ger mindre än 60 volymprocent destillat

vid 300”C, omräknat till I 013 millibar vid destillation under reducerat tryck

(nr 39.01 och 39.02); b. lågpolymeriserade hartser av kumraronindentyp (nr 39.11); c. andra syntetiska polymerer med ett genomsnitt av minst 5 monomera enhe-

ter; d. silikoner (nr 39.10); e. resoler (nr 39.09) och andra prepolymerer. 1 detta kapitel skall, där inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse, sampolymerer (inbegripet sampolykondensat, sampolyadditionsprodukter, segmentpolymerer och ymppolymerer) och polymerblandningar klassificeras enligt det nummer som omfattar polymerer av den monomer som viktmässigt dominerar över varje annan monomer som varan är uppbyggd av. Vid tillämpning av denna bestämmelse skall monomerer vilkas polymerer omfattas av samma nummer anses som en enda monomer. Om ingen monomer dominerar skall sampolymerer och polymerblandningar klassificeras enligt det nummer som står sist i tulltaxan av dem som kan komma i fråga. Med sampolymerer avses alla polymerer i vilka halten av någon enskild monomer inte uppgår till minst 95 viktprocent av det totala polymerinnehållet. Kemiskt modifierade polymerer, dvs. sådana i vilka endast sidokedjor (bihang) till huvudkedjan har förändrats genorn kemisk reaktion, skall klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för den omodifierade polymeren. Denna bestämmelse gäller inte ymppolymerer. . Med obearbetad form i nr 39.01—-39.14 avses endast produkter i följande former: a. vätskor och pastor, inbegripet dispersioner (emulsioner och suspensioner)

och lösningar; b. block av oregelbunden form, klumpar, pulver (inbegripet press- och sprut-

massor), korn, flingor o.d. Nr 39.15 skall inte tillämpas för avklipp och annat avfall samt skrot av ett enda termoplastiskt material, när materialet omvandlats till obearbetad form (39.01—- 39.14). Med rör och slangar i nr 39.17 avses ihåliga produkter, i form av halvfabrikat eller i färdigbearbetat skick, av såcana slag som används eller skulle kunna användas för att befordra eller leda gaser eller vätskor (t. ex. räfflade trädgårdsslangar och perforerade rör). Uttrycket avser också korvskinn och andra tillplattade slangar. Bortsett från dessa tillplattade slangar skall emellertid ihåliga produkter, som har ett inre tvärsnit: som inte är runt, ovalt, kvadratiskt eller rektangulärt (i vilket fall tvärsnittets längd inte får vara mer än 1,5 gånger bredden) eller inte har formen av en regelbunden månghörning, inte anses som slangar eller rör utan som profilerade stänger och strängar. Med vägg- eller takbeklädnad av plast i nr 39.18 avses produkter som föreligger i rullar, har en bredd av minst 45 cm, är lämpliga för vägg- eller takdekorering och

består av plast som är varaktigt anbringad' på ett underlag av annat material än Prop. 1987/88: 42 papper, under förutsättning att plastskiktet är kornat, präglat, färgat, mönstertryckt eller på annat sätt dekorerat på utsidan. . Med plattor, duk, film, folier och remsor i nr 39.20 och 39.21 avses endast plattor, duk, film, folier och remsor (andra än sådana enligt 54 kap.) samt block med regelbunden geometrisk form, även tryckta eller på annat sätt ytbehand-

lade, oskurna eller nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form men inte vidare bearbetade (även om en sådan nedskärning gör dem till bruksfärdiga

artiklar). . Nr 39.25 skall tillämpas endast för följande artiklar, under förutsättning att de

inte omfattas av något tidigare nummer i underavdelning II: a. cisterner, tankar (inbegripet slamavskiljare), kar och liknande behållare med en rymd av mer än 300 1;

IF konstruktionsdetaljer som används t. ex. i golv, väggar eller tak;

takrännor och tillbehör till takrännor; ACO dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar samt dörrtrösklar;

balkonger, räcken, staket, grindar och liknande skrank;

Ho fönsterluckor, markiser. persienner, spjäljalusier, rullgardiner och liknande

artiklar samt delar och tillbehör till sådana artiklar;

9 hyllkonstruktioner av stort format, I delar, avsedda för sammansättning och

permanent installering i t. ex. butiker, verkstäder eller varumagasin;

h. utsmyckningsdetaljer för byggnader t. ex. kupoler; ij. beslag och liknande tillbehör för permanent fastsättning i eller på dörrar,

fönster, trappor, väggar eller andra delar av byggnader, t. ex. dörrtrycken, handtag, hakar, krokar, konsoler, handdukshängare, skyddsplattor för strömställare och andra skyddsplattor.

I. Plaster i obearbetad form

A. alginsyra samt salter och estrar av alginsyra; härda- Prop. 1987/88: 42

de proteiner osossosseseserses ers ere eter rer ans

B. andra släåg sosssosserrsersesees sr rr rr ere reses 39.14 Jonbytare på basis av polymerer enligt nr 39.01—39.13,

i obearbetad fOrm = sssssososseerseterr er tar res rs ra

II. Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot; halvfabrikat av

plast; andra plastvaror

39.22 Badkar, duschkar. tvättställ, bidéer, toalettstolar, sit-

sar och lock till toalettstolar, spolcisterner och liknan- Prop. 1987/88: 42

de sanitetsartiklar, av pläst oooosssssssss sissors ss sa 127 VV Oo 23 Artiklar för transport eller förpackning av varor, av plast; proppar, lock, kapsyler och andra förslutningsartiklar äV Plast mosse sesesesr er rr reser rer rr ers set 129

39.24¶Bords- och köksartiklar, andra hushålltsartiklar samt

toalettartiklar, av plast oooooossosssss ss ses ess sons 127

39 25 Byggvaror av plast, inte nämnda eller inbegripna någon ANNANSfANS oososeeeeerersereerers sr er res seeks 25

39.26¶Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr

39.01—-39.14: Å. stenciler mosse srrerrerrererrr reser ere rer ena 6,94

B. ä0Cdfå sosooooserersseeresrereer ere re ere rr sena 122

48 kap. Papper och papp; varor av pappersmassa, papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte: a. varor enligt 30 kap.;

b. brons- och färgfolier enligt nr 32.12; c. parfympapper och sminkpapper (33 kap.): d. papper och cellulosavadd, impregnerade, överdragna eller belagda med tvål.

såpa eller annat rengöringsmedel (nr 34.01) eller med puts- och polermedel

eller liknande preparat (nr 34.05); e. papper och papp, strålningskänsliga, enligt nr 37.01—-37.04; f. pappersförstärkta laminerade plastplattor samt varor som består av ett skikt

av papper eller papp som är överdraget eller belagt med ett plastskikt med en

tjocklek som är mer än hälften av varans totala tjocklek samt varor av sådana

material, andra än tapeter enligt nr 48.14 (39 kap.): g. varor enligt nr 42.02 (t. ex. reseffekter);

h. artiklar enligt 46 kap. (varor av flätningsmaterial);

ij. pappersgarn och textilvaror av pappersgarn (elfte avd.); k. varor enligt 64 och 65 kap.; = slippapper och slippapp (nr 68.05) samt glimmer på underlag av papper eller

papp (nr 68.14): papper eller papp överdragna med glimmerpulver skall dock klassificeras enligt 48 kap.; . metallfolier på underlag av papper eller papp (femtonde avd.);

artiklar enligt nr 92.09;

33 artiklar enligt 95 kap. (t.ex. leksaker, spel och sportartiklar) eller 96 kap.

(t.ex. knappar). Om inte annat följer av anm. 6 skall nr 48.01—48.05 tillämpas för papper och papp som har underkastats kalandrering, superkalandrering, glättning eller hknande efterbehandling, på vilka anbringats oäkta vattenmärken eller som ytlimmats samt för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som färgats eller marmorerats i mälden, oberoende av förfaringssättet. Med undantag för vissa varor enligt nr 48.03 skall dessa nummer inte tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som bearbetats på annat sätt,

t.ex. belagts, bestrukits eller impregnerats.

Med tidningspapper förstås i detta kapitel obelagt och obestruket papper som är av sådana slag som används vid tryckning av tidningar, har en halt av träfibrer,

erhållna genom en mekanisk process, av minst 65 viktprocent av det totala

fiberinnehållet, är olimmat eller mycket lätt limmat, har en ytjämnhet på varje sida av högst 200 sekunder Bekk, har en vikt av minst 40 g och högst 57 g per m?

och har en askhalt av högst 8 viktprocent.

Nr 48.02 omfattar, förutom papper och papp, handgjorda, endast papper och

papp som framställts huvudsakligen av blekt massa eller massa erhållen genom en mekanisk process och som uppfyller något av följande kriterier:

I fråga om papper och papp som väger högst 150 g/m? gäller:

a. att de skall innehålla minst 10 § fibrer erhållna genom en mekanisk process och

1. väga högst 80 g/m? eller

2. vara färgade i mälden; eller 17

2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 42

b. att de skall ha en askhalt av mer än 8 26 och Prop. 1987/88: 42

1. väga högst 80 g/m? eller

2. vara färgade i mälden; eller

c. att de skall ha en askhalt av mer än 3 Z och en ljushet av minst 60 Ze" eller

d. att de skall ha en askhalt av mer än 3 Ze men högst 8 6, en ljushet av mindre

än 60 96” och en sprängstyrka av högst 2,5 kPa/g/”; eller

e. att de skall ha en askhalt av högst 3 26, en ljushet av minst 6096" och en

sprängstyrka av högst 2,5 kPa/g/ra?. I fråga om papper och papp som väger mer än 150 g/m? gäller: a. att de skall vara färgade i mälden; eller

b. att de skall ha en ljushet av minst 60 26" och

1. en tjocklek av högst 225 mikrometer eller

2. en tjocklek av mer än 225 mikrometer men högst 508 mikrometer och en

askhalt av mer än 3 20; eller c. att de skall ha en ljushet av mindre än 6096", en tjocklek av högst 254

mikrometer och en askhalt av mer än 8 4.

Nr 48.02 omfattar emellertid inte filtrerpapper (inbegripet tepåspapper), filtrerpapp, grålumppapper och grålumppapp. . Med kraftpapper och kraftpapp förstås i detta kapitel papper och papp som har

en halt av sulfatmassa eller sodamassa av minst 80 viktprocent av det totala

fiberinnehållet.

. Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som motsvarar varu-

beskrivningen i två eller flera av numren 48.01—-48.11 skall klassificeras enligt det nummer av dessa som står sist i tulltaxan. . Nr 48.01, 48.02, 48.04—48.08, 48.10 och 48.11 skall endast tillämpas för papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer som föreligger i: a. remsor eller rullar med en bredd av mer än 15 cm; eller

b. i kvadratiska eller rektangulära ark hos vilka (i ovikt skick) den ena sidan är

längre än 36 cm och den andra sidan längre än 15 cm.

Papper och papp som är handgjorda och på vilka alla råkanter sitter kvar klassificeras dock, om inte annat följer av anm. 6, enligt nr 48.02, oavsett form och storlek. - Med papperstapeter och liknande väggbeklädnad i nr 48.14, avses endast:

a. papper i rullar, med en bredd av minst 45 cm och högst 160 cm, som är lämpligt för dekorering av väggar eller innertak och som:

1. är kornat, präglat, ytfärgat, mönstertryckt eller på annat sätt ytdekorerat

(t.ex. med textilstoft), även med överdrag eller beläggning av genomskinlig plast som skydd; eller

2. har ojämn yta på grund av att partiklar av trä, halm etc. ingår: eller

3. är på utsidan överdraget eller belagt med ett kornat, präglat. färgat,

mönstertryckt eller på annat sätt dekorerat plastskikt; eller

4. är på utsidan belagt med flätningsmaterial, även hopbundet i parallella

parter eller vävt; b. bårder och friser av papper som är behandlade på ovannämnda sätt och är

lämpliga för dekorering av vägger eller innertak, oavsett om de föreligger i rullar eller inte;

c. väggbeklädnad som består av flera våder. i rullar eller ark, som är försedda

med sådant tryck att de tillsammans bildar ett landskapsmotiv eller annat

motiv när de anbringas på en vägg. .

Produkter av papper eller papp som är lämpliga att användas både som golvbeläggning och som väggbeklädnad skail klassificeras enligt nr 48.15. Nr 48.20 omfattar inte lösa ark eller kort som är nedskurna till bestämd storlek, även om de är tryckta, präglade eller perforerade.

. Nr 48.23 skall tillämpas för bl.a. perforerade kort av papper eller papp för

jacquardmaskiner eller liknande maskiner samt pappersspetsar. - Med undantag av varor enligt nr 48.14 och 48.21 skall papper, papp och cellulosavadd samt varor av dessa material. som är försedda med sådant bokstavstryck e.d. eller med sådant bildtryck, som inte är av endast underordnad betydelse i

förhållande till varornas huvudsakliga användning, klassificeras enligt 49 kap.

48.01¶Tidningspapper i rullar eller ark sosssoossosss sonsons fri

48.02¶Papper och papp, obelagda och obestrukna, av sådana

slag som används för skrivning, tryckning eller annat

grafiskt ändamål, samt papper och papp till hålkort och

+ Ljusheten skall mätas med Elrepho, GE eller någon annan likvärdig, internationellt erkänd metod för ljushetsmätning.

enligt nr 48.01 eller 48.03; papper och papp, hand-

gjorda: |

A. karbonråpapper oooosoreerrerrerserrrs er er erat 1,82

B. andra slåg sosssssssessssersesrrr ere rss ssd reta 2,22 48.03 Papper av sådan typ som används till toalettpapper, ansiktsservetter, handdukar eller bordsservetter samt

liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål samt cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, även kräppade, plisserade,

präglade, perforerade, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i

kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick)

48.04 Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.02 eller 48.03: A. kondensatorpapper sosssssessssssessers reses es 1,42 B. andra släg sosososeerererrsrerr ere ers rss rr restes 2,27 48.05 Annat papper och annan papp, obelagda och obe-

strukna, i rullar eller ark:

B. andra slåg sossoossseesseseeser rer ers rr esse ra 2,27

48.06 Pergamentpapper, pergamentpapp, smörpapper, ge-

nomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt annat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i rullar eller ark oooooossorsseser rer r ere ere ere rst ra

48.07¶Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt

förenade med bindemedel), inte belagda, bestrukna eller impregnerade, även armerade invändigt, i rullar eller ark mosoosseseeseserrerrerer er rr rer ere rer ess

48.08¶Papper och papp. vågade (med eller utan fastlimmade

plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller perforerade, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.03 eller 48.18 sosoooooooosss ss ss es er era 2,2Z 48.09 Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (inbegripet belagt, bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller offsetplåtar), även tryckta, i rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än JO CM sosreeseeererreerrrrrer er rer rer esse kos ss 22

48.10¶Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda

eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska ämnen med eller utan bindemedel, men utan annan beläggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller ark oooosseesseser ser er rer e sees ne ena 20 48.11 Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, belagda, bestruknåa, impregnerade, överdragna, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar etler ark, med undantag av varor enligt nr 48.03, 48.09, 48.10 eller 48.18 dooooosoosserer reser erser reses rese sees sa 20

48.13 Cigarettpapper, även tillskuret eller i häften; cigaretthylSOr ooo eeeereeeesereerrerers rr rss s rear e ss ss 2,29

48.14 Papperstapeter och liknande väggbeklädnad: s.k. föns- Prop. 1987/88: 42

terpapper:

A. papperstapeter och liknande väggbeklädnad av papper

som på utsidan är överdraget eller belagt med ett kor-

nat. präglat, färgat. mönstertryckt eller på annat sätt

dekorerat plastskikt osssoosssesss ser r rer rr rr rer ra

B. papperstapeter och liknande väggbeklädnad av papper

som på utsidan är belagt med flätningsmaterial av plast

C. andra släg sosooessoeresessserreress esse sr orsa

48.15 Golvbeläggningsmaterial med botten av papper eller

papp, även tillskuret sosooo ooosoossrserss sees r ra

48.16 Karbonpapper, självkopierande papper och annat ko-

pierings- eller övertryckspapper (med undantag av papper enligt nr 48.09), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar:

A. karbonpapper och liknande kopieringspapper i rul-

lar med en bredd av mer än 15 cm men högst 36 cm 27

B. andra släg sosooososesssssesssss sr esse ens oss 3,20 48.17 Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck

samt korrespondenskort, av papper eller papp; askar,

mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett

48.18 Toalettpapper, näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, hushållspapper, borddu-

kar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar samt klä-

der och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper,

cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer:

48.19 Kartonger, askar, lådor, säckar, påsar och andra för-

packningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer; kortregisterlådor, brevkorgar och lik-

nande artiklar av sådana slag som används på kontor, i

48.20 Kontorsböcker, = räkenskapsböcker, <antecknings-

böcker, orderböcker, kvittensböcker, brevpapper i

block, anteckningsbiock, dagböcker och liknande ar-

tiklar, ävensom skrivböcker, skrivunderlägg, samlingspärmar (för lösblad eller andra), mappar, blankettsatser, även interfolierade rned karbonpapper, samt

liknande artiklar, av papper eller papp; album för

prover eller samlingar samt bokpärmar och bokomslag,

av papper eller PAPP sossosossesesssr resas s ser sera 3,27

48.21¶Etiketter av alla slag, av papper eller papp, även

tryCktå oosoeeeere rer rrerer rer rer rr rss rss rests ra 3,22 48.22 Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp täven perforerade eller härda- Ce) ooreeerererrrrrrrerrr rs rer rr rer rr rr Kers sr rr rs 3,27 48.23 Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av

celtulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cel-

lulosavadd eller duk av cellulosafibrer:

A. papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosa- Prop. 1987/88: 42

fibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form:

ELFTE AVDELNINGEN Prop. 1987/88: 42

Textilvaror

Anmärkningar! 1. Denna avdelning omfattar inte: a. borst och andra djurhår för borsttillverkning (nr 05.02); tagel och tagelavfall (nr 05.03); b. människohår och varor av människohår (nr 05.01, 67.03 eller 67.04, med undantag av filterdukar av sådana slag som vanligen används i oljepressar o.d. (nr 59.11); c. bomullslinters och andra vegetabiliska material enligt 14 kap.; d. asbest enligt nr 25.24 samt varor av asbest och andra produkter enligt nr 68.12 och 68.13; e. varor enligt nr 30.05 och 30.06 (t. ex. vadd, förbandsgas, bindor och liknande artiklar för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål samt sterila kirurgiska suturmaterial); f. strålningskänsliga varor av textilmaterial, enligt nr 37.01 —37.04; g. enfibertråd av plast med ett största tvärmått av mer än I mm samt remsor o.d. (t. ex. konstbast) av plast med en bredd i föreliggande skick av mer än 5 mm (39 kap.); flätor, vävnader samt korgmakeriarbeten av sådan enfibertråd eller sådana remsor (46 kap.); h. vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast samt varor av sådana produkter, enligt 39 kap.; ij. vävnader, dukvaror av trikå. filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller lamin2rade med gummi samt varor av sådana produkter, enligt 40 kap.: k. hudar och skinn med hårbeklädnad (41 eller 43 kap.), varor av pälsskinn samt konstgjord päls och varor av konstgjord päls, enligt nr 43.03 och 43.04; 1. varor av textilmaterial enligt nr 42.01 och 42.02; m. produkter enligt 48 kap. (t. ex. cellulosavadd); n. skodon och delar till skodon samt damasker och liknande artiklar, enligt 64 kap.; 0. hårnät och andra huvudbonader samt delar till huvudbonader, enligt 65 kap.; p. varor enligt 67 kap.; q. textilvaror belagda med slipmedel (nr 68.05) samt kolfibrer och varor av kolfibrer, enligt nr 68.15; r. glasfibrer och varor av glasfibrer, andra än broderier med glasfibergarn på en synlig textilbotten (70 kap.); s. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, sängkläder, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar); t. artiklar enligt 95 kap. (t. ex leksaker, spel och sportartiklar, inbegripet nät). 2. ÅA. Varor som kan klassificeras enligt något nummer i 50—55 kap. eller enligt nr 58.09 eller 59.02 och som består av en blandning av två eller flera olika textilmaterial skall klassificeras sam om de helt bestod av det textilmaterial som dominerar viktmässigt över vart och ett av de övriga textilmaterialen. B. Vid tillämpningen av ovanstående regel gäller: a. Överspunnet tagelgarn (nr 51.10) och metalliserat garn (nr 56.05) skall vart och ett behandlas som ett enda textilmaterial och deras vikt skall anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar: vid klassificering av vävnader skall metalltråd betraktas som ett textilmaterial: b. vid fastställandet av tillämpligt. nummer skall först kapitlet och sedan det tillämpliga tulltaxenumret inem detta kapitel bestämmas, varvid skall bortses från sådana material som inte klassificeras enligt kapitlet i fråga; c. när både 54 och 5S kap. ingär i bedömningen tillsammans med något annat kapitel skall 54 och 55 kap. behandlas som ett enda kapitel;

" Ändringen innebär bl. a. att Anm. C 3 tas bort.

d. där ett kapitel eller ett tulltaxenummer omfattar varor av olika textilma- Prop. 1987/88: 42

terial, skall varje sådan materialgrupp behandlas som om den utgjorde ett

enda textilmaterial. C. Bestämmelserna i A och B ovan skall tillämpas också för de garner som avses i anm. 3, 4, 5 och 6 nedan. C:1 Produkter enligt 56—63 kap. som innehåller två eller flera olika textilmate-

rial skall anses bestå helt av det textilmaterial som skulle fastställas med

tillämpning av bestämmelserna i A och B ovan vid klassificeringen av:en

produkt enligt 50—55 kap. som bestär av samma textilmaterial. C:2 Vid tillämpning av regeln i C: 1 gäller: a. i förekommande fall skall hänsyn endast tas till den del av varan som är

bestämmande för varans klassificering med tillämpning av allmänna

bestämmelser, punkt 3; b. i fråga om textilvaror som består av en bottenväv och en yta av flor

eller öglor skall ingen hänsyn tas till bottenvävens beskaffenhet; c. ifråga om broderier enligt nr 58.10 skall hänsyn endast tas till bottenvä-

ven. Broderier utan synlig botten skall dock klassificeras enbart efter

broderigarnets beskaffenhet. - Med surrningsgarn och tågvirke avses i denna avdelning, med de undantag som framgår av B nedan, garn, enkelt eller tvinnat (flertrådigt), som motsvarar någon av följande beskrivningar: a. garn av natursilke eller avfall av natursilke, med en längdvikt av mer än

20 000 decitex; b. garn av konstfibrer (inbegripet garn av två eller flera monofilamentgarn

enligt 54 kap.), med en längdvikt av mer än 10000 decitex; c. garn av mjukhampa eller lin:

—- polerat eller glättat, med en längdvikt av minst I 429 decitex; — opolerat och oglättat, med en längdvikt av mer än 20 000 decitex;

d. garn av kokosfibrer, bestående av tre eller flera parter; e. garn av andra vegetabiliska fibrer, med en längdvikt av mer än 20000

decitex; f. garn som är förstärkt med metalltråd. . Undantag: a. garn av ull eller andra djurhår samt pappersgarn, annat än garn som är

förstärkt med metalltråd; b. fiberkabel av konstfibrer enligt 55 kap. samt multifilamentgarn utan

snpdd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter, enligt 54 kap.; c. gut enligt nr 50.06 samt monofilamentgarn enligt 54 kap.; d. metalliserat garn enligt nr 56.05; garn som är förstärkt med metalltråd

omfattas av bestämmelserna i A f ovan; e. sniljgarn, överspunnet garn och chainettegarn, enligt nr 56.06. . Med garn i detaljhandelsuppläggningar i 50, 51, 52, 54 och 55 kap. förstås. med de undantag som framgår av B nedan, garn, enkelt eller tvinnat (flertråd igt), som föreligger: a. på kartor, rullar, hylsor eller liknande spolstommar, med en vikt (inbegri-

pet spolstomme) av högst:

— 85 g i fråga om garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av

konstfilament;

— 125 gi andra fall; b. i nystan, härvor eller dockor med en vikt av högst:

— 85 gi fråga om garn av konstfilament med en längdvikt av mindre än

3 000 decitex eller av natursilke eller av avfall av natursilke;

— 125gi fråga om alla andra garner med en längdvikt av mindre än 2000

decitex;

— 500 g i andra fall; c. i härvor som omfattar flera pasmor som är åtskilda genom trådar som gör

dem oberoende av varandra och hos vilka pasmorna har en sinsemellan

enhetlig vikt av högst:

— 85 g i fråga om garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av

konstfilament;

-— 125 gi andra fall. B. Undantag: a. enkelt garn, oavsett textilmaterialet, annat än:

— enkelt garn av ull eller av fina djurhår, som är oblekt;

— enkelt garn av ull eller av fina djurhår, som är blekt, färgat eller tryckt

och har en längdvikt av mer än 5 000 decitex; b. tvinnat (flertrådigt) garn, som är oblekt:

— av natursilke eller av avfall av natursilke, oavsett uppläggningens art;

— av annat textilmaterial med undantag av ull och fina djurhår, i härvor: Prop. 1987/88: 42

c. tvinnat (flertrådigt) garn av netursilke eller av avfall av natursilke, som är

blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex;

d. enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn, oavsett textilmaterialet:

— i korshasplade härvor;

— på sådana spolstommar eller i sådana andra uppläggningar som utvi-

sar att det skall användas inom textilindustrin (t. ex. på cops, tvinn-

spolar, spolrör, koniska bobiner eller spindlar eller hasplat i form av

kokonger för brodermaskiner). Med sytråd i nr 52.04, 54.01 och 55.08 förstås tvinnat (flertrådigt) garn som: a. föreligger på spolstommar (rullar, hylsor etc.) med en vikt (inbegripet spol-

stomme) av högst 1000 g; b. är appreterat; och c. har avslutande Z-snodd. Med högstyrkegarn förstås i denna avdelning garn som har en tenacitet, uttryckt i cN/tex (centinewton per tex) som är större än vad som anges nedan:

tvinnat (flertrådigt) garn av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar seder rare rer ers reser skara rst rr rr rr RKA ARR RR RK FR R RKA ASKA ss ss 53 cN/tex

Som konfektionerade anses i denna avdelning varor som är: a. skurna till annan form än kvadratisk etter rektangulär; b. färdigutformade och färdiga för användning (eventuellt efter isärklippning)

och inte i behov av sömnad eller vidare bearbetning (t. ex. vissa dammhand-

dukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar); c. fållade eller försedda med knuten frans i någon av kanterna, dock inte sådana

varor som har skurna kanter vilkas upprispning förhindrats genom kaststygn

eller på annat enkelt sätt; ' d. tillskurna och bearbetade genom utdragning av trådar; e. hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (andra än längdvaror

som består av två eller flera längder av ett och samma material som hopskar-

vats i ändarna samt längdvaror som består av två eller flera på varandra

lagda och sammanfogade skikt, även med stoppning); f. stickade eller virkade till sin slutliga form och föreligger i sammanhängande

längder. 50—55 kap. och, där inte annat framgår av tulltaxenumrens lydelse, 56—60 kap. skall inte tillämpas för varor som är konfektionerade i den mening som sägs i anm. 7 ovan. 50—55 kap. skall inte tillämpas för varor enligt 56—59 kap. Som vävnader enligt 50-55 kap. anses också textilvaror som består av lager av parallella trådar av textilmaterial, lagda på varandra på så sätt att trådarna i ett lager bildar spetsig eller rät vinkel med trådarna i ett annat lager. Lagren är sammanfogade i bindpunkterna med bindemedel eller genom sammansmältning. . Elastiska textilvaror i vilka gummitrådar ingår skall klassificeras enligt denna avdelning. 1. Med impregnering avses i denna avdelning även ”doppning”. [2 Med polyamider avses i denna avdelning även aramider. 13. Om inte annat är föreskrivet skall klädesplagg av textilvara, vilka omfattas av olika tulltaxenummer, klassificeras enligt sina respektive nummer, även om de föreligger i satser för försäljning i detaljhandeln.

56 kap. Vadd, filt och bondad duk; specialgarner; surrningsgarn och

tågvirke samt varor av sådana produkter

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. vadd, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna eller belagda

med substanser eller preparat och hos vilka textilvaran endast tjänstgör som

bärare (t. ex. parfymer och kosrnetiska preparat enligt 33 kap., tvål, såpa

eller andra rengöringsmedel enligt nr 34.01, puts- och polermedel och liknan-

de preparat enligt nr 34.05 samt mjukningsmedel för textilvaror enligt nr

38.09); b. textilvaror enligt nr 58.11; c. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag

av filt eller bondad duk (nr 68.05):

d. agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av filt eller bondad Prop. 1987/88: 42 duk (nr 68.14); e. metallfolier på underlag av filt eller bondad duk (femtonde avd.). 2. Med filt avses också nålfilt samt fibermaskbondad duk (textilvaror som bestär av ett flor av textilfibrer vilkas sammanhållning ökats genom maskbondning vid vilken endast använts fibrer från floret). 3. Nr 56.02 och 56.03 omfattar filt respektive bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast eller gummi oavsett beskaffenheten av dessa material (kompakta eller porösa). Nr 56.03 omfattar också bondad duk i vilken plast eller gummi tjänstgör som bindemedel. Nr 56.02 och 56.03 omfattar dock inte: a. filt som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med plast eller gummi men som innehåller högst 50 viktprocent textilmaterial samt filt som är helt inbäddad i plast eller gummi (39 eller 40 kap. ): b. bondad duk som är antingen helt inbäddad i plast eller gummi eller helt överdragen eller belagd på båda sidor med något av dessa material, under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat, varvid hänsyn inte skall tas till eventuellt uppkommen färgförändring (39 eller 40 kap.); c. plattor, duk och remsor av porös plast eller poröst gummi i förening med filt eller bondad duk, i vilka textilvaran utgör enbart förstärkning. 4, Nr 56.04 omfattar inte textilgarn samt remsor o. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50—55 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall ingen hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring.

56.01 Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft

och noppor av textilmaterial:

A. vadd samt varor av vadd sssosossssssssssoss oss 97 B. andra släg ossosososssssererssrer ses ss reser ena fri 56.02 Filt, även impregnerad, överdragen, belagd eller lami- [3 (4 ac Ce 102

56.03¶Bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd

eller laminerad sossooosssosssersrersreess ss ss ass 1027 56.04 Tråd och rep av gummi, textilöverdragna; textilgarn

samt remsor 0. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, impregne-

rade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast: A. högstyrkegarn av polyestrar, av nylon eHer andra

polyamider eller av viskos impregnerat eller över-

[18:17 132 B. andra släåg sosooosesseesreerer reser rr reses ora 6,27 56.05 Metalliserat garn (även överspunnet), dvs. textilgarn eller remsor 0. d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i förening med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna med metall:

A. remsor 0. d. enligt nr 54.04 = sosososss sosse s ense ss fri B. andra släg sosooooessseeerersrrese sees rss ere es 790

56.06 Överspunnet garn samt remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, överspunna (dock inte garn enligt nr 56.05 och överspunnet tagelgarn):; sniljgarn (inbegripet sniljgarn framställt av textilflock); chainettegarn:

A. sniljgarn:

1. av bomull looooooosssssssserss rss rens sons NA

2. av annat textilmaterial ooososososesrsssssessa 1096 B. andra slag:

56.07¶Surrningsgarn och tågvirke, även flätade och även im- Prop. 1987/88: 42

pregnerade, överdragna eller belagda med gummi etler plast eller försedda med hölje av gummi eller plast: A. av syntetfilament .ssssosossrsssssssssses sr ess 132

58.01¶Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, andra än Prop. 1987/88: 42

varor enligt nr 58.02 och 58.06: A. av natursilke sosooooooossseress rss sss sees es sea 7,27 B. av annat textilmaterial o.sssosossoosssssssss sees 1392 -58.02 Handduksfrotté och liknande frottévävnader, andra än band enligt nr 58.06; tuftade dukvaror av textilmaterial, andra än varor enligt nr 57.03 sossoosssssssss sosse sa 132 58.03 Slingervävnader, andra än band enligt nr 58.06:

58.04¶Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar; spetsar

som längdvara eller i form av motiv: A. fisknät:

I. av bomull sosoooosossssse ess s sosse 100 kg 25:-

stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt, Prop. 1987/88: 42 andra än broderier enligt nr 5&.10: beläggs med samma tull! som den dukvara som ger varan dess karaktär

59 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textilvävnader; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar 1. Om inte annat är föreskrivet avses med textilvävnader i detta kapitel vävnader enligt 50—55 kap. och nr 58.03 och 58.06, flätor, snhörmakeriarbeten och liknande arbeten som längdvara, enligt nr 58.08, samt dukvaror av trikå enligt nr 60.02. ta Nr 59.03 skall tillämpas för: a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, oavsett vikten per m? och oavsett plastens beskaffenhet (kompakt eller porös), med undantag av: I. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50—S5S, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring; 2. produkter som inte utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15”C och 30”C (vanligen 39 kap.); 3. produkter i vilka textilvävnaden är antingen helt inbäddad i plast eller helt överdragen eller belagd med plast på båda sidor (39 kap.). under förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses med blotta ögat utan att någon hänsyn tas till eventuellt uppkommen färgförändring; 4. vävnader som är delvis överdragna eller delvis belagda med plast på sådant sätt att mönster bildats (vanligen 50—55, 58 eller 60 kap.); 5. plattor, duk och remsor av porös plast i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör enbart förstärkning (39 kap.); 6. textilvaror enligt nr 58.11; b. vävnader som är tillverkade av garn, remsor e.d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med plast eller försedda med hölje av plast, enligt nr 56.04. 3. Med textiltapeter i nr 59.05 avses predukter som föreligger i rullar, har en bredd av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består av textilmaterial på ett underlag eller av textilmaterial som har behandlats på baksidan (impregnerats eller bestrukits för att kunna klistras upp). Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som består av textilflock eller -stoft som fästs direkt på ett underlag av papper (nr 48.14) eller textilvara (i allmänhet nr 59.07). 4. Med gummibehandlade textilvävnader i nr 59.06 förstås: a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi och som:

— väger högst 1 500 g/m?; eller

— väger mer än 1 500 g/m? och innehåller mer än 50 viktprocent textilmaterial; b. vävnader som är tillverkade av garn, remsor e.d. som är impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller försedda med hölje av gummi, enligt nr 56.04; c. varor som består av parallella trådar av textilmaterial sammanklistrade med "gummi, oavsett vikten per m”; d. plattor, duk och remsor av porös! gummi i förening med textilvävnad, i vilka vävnaden utgör mer än enbart förstärkning, dock inte textilvaror enligt nr 58.11. 5. Nr 59.07 skall inte tillämpas för: a. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses med blotta ögat (vanligen 50—55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring; b. vävnader med målade mönster (endra än målade teaterkulisser, ateljéfonder 0. d.);

vävnader som är delvis belagda med textilflock eller -stoft, korkpulver e.d. på sådant sätt att mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassificeras enligt nr 59.07; vävnader som är appreterade med normala appreturmedel på basis av stärkelseprodukter eller liknande produkter; träfaner på underlag av textilvävnad (nr 44.08); naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag av textilvävnad (nr 68.05); agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av textilvävnad (nr 68.14); metallfolie på underlag av textilvävnad (femtonde avd.). 59.10 skall inte tillämpas för: drivremmar och transportband som längdvara eller i avskurna längder, med en tjocklek av mindre än 3 mm; drivremmar och transportband av textilvävnad som är impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av textilgarn som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller försett med hölje av gummi (nr 40.10). 7. Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka inte skall anses inbegripna i något annat nummer i elfte avd.: a. följande textilvaror i form av längdvara, i avpassade längder eller skurna till kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av produkter enligt nr 59.08—-59.10):

textilvävnader, filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda

eller laminerade med gummi, läder eller annat material och är av sådana

slag som används till kardbeslag samt liknande vävnader av sådana slag

som används för annat tekniskt bruk; —- siktduk; = filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o. d., av textilmate-

rial eller människohår; — flatvävda textilvävnader med flera varpsystem eller flera väftsystem,

även filtade, impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i

maskiner eller för annat tekniskt bruk; — textilvävnader förstärkta med metall, av sådana slag som används för

tekniskt bruk; — snören, flätor o.d.. även med överdrag eller impregnering eller med

förstärkning av metall, av sådana slag som används inom industrin för

packnings- eller smörjningsändamål; artiklar av textilmaterial (andra än sådana som omfattas av nr 59.08—59.10) av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. textilvävnader och filt, ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. ex. maskiner för massa eller asbestcement/, packningar, polerskivor och andra maskindelar).

59.01 Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e. d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som an-

vänds till bokpärmar o. d.; kalkerväv: preparerad må-

larduk: kanfas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstomrnar:

A. textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag

som används till bokpärmar O.d. ..sosssoos0.s..oss 5,32

B. andra släg sosoosooserserserererr reses e tare ere sa 6,9 70

59.02 Kordväv av högstyrkegarn av nylon eller andra polyamider, polyestrar eller viskos:

A. av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd med gUMMi sossosresserererers rer setts er enes 167

Minimitull: per 100 kg 175:—

B. andra Slåg oosossssosseessrerer reser se error osa 132

59.03 Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr 59.02: A. av sådana slag som används till bokpärmar o.d. .. 8X

B. andfå sosoooseeeerereeerr sr rsrr sees str rr rer rna 127 Prop. 1987/88: 42 59.04 Linoleummattor o. d., även i tillskurna stycken; golv-

beläggning bestående av en textilbotten med överdrag

ij. slipskivor och liknande artiklar enligt nr 68.04, 68.05 och 82 kap., som Prop. 1987/88: 42

innehåller stoft eller pulver av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga eller syntetiska): artiklar enligt 82 kap. med verksam del av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade); maskiner, appa-

rater och elektrisk materiel samt delar till sådana produkter. enligt sextonde avd. Artiklar och delar till artiklar som helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) skall dock klassificeras enligt 71 kap. med undantag av omonterade bearbetade safirer och

diamanter för stift till grammorfoner eller för gravernålar till apparater för

ljudinspelning (nr 85.22):

k. artiklar enligt 90, 91 och 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikinstrument):; 1. vapen och delar till vapen (93 kap.):

m. artiklar enligt anm. 2 till 95 kap.:

n. artiklar enligt 96 kap., andra än sådana enligt nr 96.01 —96.06 och 96.15: 0. originalskulpturer (nr 97.03). föremål för samlingar (nr 97.05) samt antikvi-

teter med en ålder av över 100 år (nr 97.06), andra än naturpärlor och odlade

pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar.

a. Med ädla metaller förstås silver, guld och platina.

b. Med platina förstås platina, iridium, osmium, palladium. rodium och ruten-

ium.

c. Med ädelstenar och halvädelstenar avses inte något av de ämnen som är omnämnda i anm. 2 b till 96 kap. ia För tillämpning av detta kapitel gäller att en legering (inbegripet en sintrad

blandning eller en intermetallisk förening) som innehåller en eller flera ädla

metaller skall klassificeras som en legering av ädel metall om någon ädel metall ingår i legeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar av ädla metaller skall klassificeras enligt följande regler:

a. enlegering som innehåller minst 2 viktprocent platina skall klassificeras som

platinalegering; b. en legering som innehåller minst 2 viktprocent guld men ingen eller mindre

än 2 viktprocent platina skall klassificeras som guldlegering;

c. andra legeringar som innehåller minst 2 viktprocent silver skall klassificeras

som silverlegeringar. Om inte annat är föreskrivet skall omnämnanden i tulltaxan av ädla metaller eller

av någon viss ädel metall också avse legeringar som enligt anm. 5 ovan skall klassificeras som legeringar av ädla metaller eller av någon viss ädel metall, men

skall inte avse metall med plätering av ädel metall och inte heller oädla metaller

eller icke-metaller som är förgyllda, försilvrade eller platinerade.

Med metall med plätering av ädel metall förstås i hela tulltaxan metall som på en

elter flera ytor belagts med ädel metall genom lödning, svetsning, varmvalsning

eller liknande mekaniskt förfarande, Om inte annat är föreskrivet avses med detta uttryck också oädel metall med inläggningar av ädel metall.

Med bijouterivaror i nr 71.13 förstås: a. smärre artiklar till personlig prydnad, även med infattade stenar (1. ex. ringar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar och bröstknappar samt medaljer och märken, även av religiös karaktär); b. artiklar för personligt bruk av sådana slag som normalt bärs exempelvis i fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier, puderdosor, börsar av metallflätning samt tablettdosor). Med guldsmedsvaror i nr 71.14 avses bl. a. prydnadsföremål, bords-, toalett- och

rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls- eller kontorsbruk eller för

religiöst bruk. . Med bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16 i nr 71.17 förstås artiklar av de slag som sägs i ar.m. 8 a ovan (dock med undantag av artiklar enligt nr 96.06 samt kammar, hårspännen o.d. enligt nr 96.15) men i vilka inte ingår

naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, synte-

tiska eller rekonstruerade) eller (bortsett från rnindre väsentliga beståndsdelar) ädel metall eller metall med plätering av ädel metall.

I. Naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar

71 .01 Naturpärlor och odlade pärlor, även bearbetade eller

sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade naturpärlor och odlade pärlor, tempo-

71.02 Diamanter, även bearbetade men inte monterade eller Prop. 1987/88: 42

infättade =ooeeseerrsereereerr arr s ser ere sees rr sa fri 71.03 Adelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar,

även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar, temporärt uppträdda

för att underlätta transportef = ..ssssssssssesiss resa fri

71.04 Syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halv-

ädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade: osorterade syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halvädel-

stenar, temporärt uppträdda för att underlätta trans-

10003 RA fri 71.05 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar

och halvädelstenar .sssossesssssrsesesrrrr esse ist fri

II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall

71.06¶Silver (inbegripet förgyllt eller platinerat silver), obearbetat eller i form av halvfabrikat eller pulver:

A. obearbetat s.ssososssosesersssss rss ers sees reta fri

13395 (5) fri

C. andra släåg sosssosssesersessss ss ses ss ss ess sot 1,47

71.07 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad eller i form av halvfabrikat s.sossssssssssses reser rs rer sea 1,49

71.08¶Guld (inbegripet platinerat guld), obearbetat eller i

form av halvfabrikat eller pulver oosoosssssssse sees fri

: 71.09 Oädel metall eller silver, med plätering av guld, obear-

71.10 Platina, obearbetad eller i ferm av halvfabrikat eller

AV: fri 71.11 Oädel metall, silver eller guld, med plätering av platina,

71.12¶Avfall och skrot av ädla metaller eller av metall med

plätering av ädel metall ..oossscssssssssss sees rss es fri

II. Bijouterivaror, guldsmedsvaror och andra varor 71.13 Bijouterivaror och delar till sådana varor, av ädel me-

71.14 Guldsmedsvaror och delar till sådana varor, av ädel

metall eller av metall med plätering av ädel metall ... 3,87 71.15 Andra varor av ädel metall eller av metall med pläte-

ring av ädel metall: A. artiklar för tekniskt bruk = sooossssossses ers sees fri

B. andra släg sosooossesreraserer rss rr sr sr rer rest 3,87

71.16 Varor bestående av naturpärlor eller odlade pärlor eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska

eller rekonstruerade) = ossososssssssrsrsserers ss e rss fri 71.17 Bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller

71.16:

ÅA. manschettknappar och bröstknappar av oädel me-

(CN 44Z

B. andra slag:

1. AV Plast dosoooseeressseere ser rr rr rer sr rss [VIA

71.18 Mynt dosososoaseeereserere reser rer rr rr ers rara fri

72 kap. Järn och stål Prop. 1987/88: 42

Anmärkningar 1. I detta kapitel och, i fråga om varor enligt d, e och f i denna anmärkning, i hela tulltaxan har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: a. Tackjärn: legeringar av järn och kol, söm inte är lämpliga för valsning eller smidning, som efter vikten räknat innehåller mer än 2 96 kol och som kan innehålla ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat): — högst 1076 krom — högst 676 mangan — högst 3 § fosfor — högst 8 kisel — sammanlagt högst 107 andra ämnen. Spegeljärn: legeringar av järn och kol, som efter vikten räknat innehåller rner än 696 men högst 30 76 mangan och som i övrigt motsvarar definitionen i a ovan. Ferrolegeringar: legeringar som (1) föreligger i form av tackor, oregelbundna stycken eller liknande obearbetade former, i former erhållna genom kontinuerlig gjutning eller i form av granulat eller pulver, även agglomererade, som (2) vanligen används som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid järnoch stålframställning, som (3) i allmänhet inte är lämpliga för valsning eller smidning och som (4) efter vikten räknat innehåller minst 4 6 av grundämnet järn och dessutom ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat): — mer än 1092 krom — mer än 30 26 mangan — mer än 3 § fosfor — mer än 84 kisel = sammanlagt mer än 106 andra ämnen, med undantag av kol, i fråga om

koppar dock högst 10. - Stål: järnbaserade material, andra än sådana enligt nr 72.03, som (med undantag av vissa gjutna produkter) är lämpliga för valsning eller smidning och som efter vikten räknat innehåller högst 29c kol. Kromstål kan dock innehålla större mängd kol. Rostfritt stål: legerat stål som efter vikten räknat innehåller högst 1,2z kol och minst 10,5 36 krom men som också kan innehålla andra ämnen. Annat legerat stål: stål som inte motsvarar definitionen på rostfritt stål och som efter vikten räknat innehåller ett eller flera av nedanstående ämnen i följande mängder: — minst 0,3 2£ aluminium — minst 0,0008 20 bor — minst 0,3 22 krom — minst 0,3 76 kobolt — minst 0,4 Ze koppar — minst 0,42 bly — minst 1,65 Ze mangan — minst 0;08 26 molybden — minst 0,3 96 nickel — minst 0,06 7 niob — minst 0,6 20 kisel — minst 0,05 Z titan — minst 0,3 2 volfram — minst 0,1 22 vanadin — minst 0,05 22 zirkonium — minst 0,17 av något annat ämne (med undantag av svavel, fosfor, kol

och nitrogen). Omsmältningsgöt av järn eller stål: produkter i i form av grova göt (utan sjunkhuvud) eller tackor, som har tydliga fel på ytan och som inte motsvarar definitionerna på tackjärn, spegeljärn eller ferrolegeringar.

3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 42

Granulat: Prop. 1987/88: 42

produkter av vilka mindre än 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av I mm och av vilka minst 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 5 mm. Halvfärdiga produkter:

stränggjutna produkter med mass:vt tvärsnitt, även underkastade en förberedande varmvalsning; samt andra produkter med massivt tvärsnitt som endast underkastats en förberedande varmvalsning eller som grovt tillformats genom smidning, inbegripet ämnen till profilstång. Dessa produkter förekommer inte i ringar eller rullar. Valsade platta produkter: valsade produkter som dels har massivt rektangulärt tvärsnitt, dels inte

motsvarar definitionen i ij ovan, dels föreligger: —- i regelbundet upprullade ringar eller rullar eller —- i raka längder som, om de har en tjocklek av mindre än 4,75 mm, har en

bredd av minst tio gånger tjockleken, eler, om de har en tjocklek av

minst 4.75 mm, har en bredd som överstiger 150 mm och uppgår till minst

två gånger tjockleken.

Valsade platta produkter kan ha mönster i relief, erhållna direkt vid valsning-

en (t. ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga

eller rombiska upphöjningar) eller vara perforerade, korrugerade eller polerade, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som

omfattas av andra nummer. Valsade platta produkter med annan form än kvadratisk eller rektangulär

skall oavsett storleken klassificeras som produkter med en bredd av minst 600 mm, under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar:

varmvalsade produkter som föreligger i oregelbundet upprullade ringar och som har ett massivt tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning.

Sådan stång kan ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre defor-

mationer åstadkomna under valsringsprocessen (armeringsjärn).

. Annan stång:

produkter som inte motsvarar någon av definitionerna i ij, k eller I ovan eller

definitionen på tråd och som har ett likformigt och lika stort, massivt tvär-

snitt utefter hela sin längd i forra av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning. Dessa produkter kan

också:

—- ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer

åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn); — vara vridna efter valsningen. Profiler:

produkter som har ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och

som inte motsvarar någon av definitionerna i ij, k, I eller m ovan eller

definitionen på tråd.

72 kap. omfattar inte produkter enligt nr 73.01 och 73.02. Tråd: kallformade produkter som föreligger i ringar eller på spolar, som har ett

likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar

definitionen på valsade platta produkter.

Ihåligt borrstål: ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, som är lämplig för borrar, som har ett största yttermått av mer än IS mm men högst 52 mm och vars största innermått uppgår till högst hälften av det största yttermåttet. Annan ihålig stång av järn eller stål skall klassificeras enligt nr 73.04.

[ Produkter av järn eller stål med plätering av järn eller stål av annan beskaffenhet skall klassificeras som produkter av det slags järn eller stål som dominerar

viktmässigt. Järn- och stålprodukter som framställts genom elektrolys, pressgjutning eller sintring skall klassificeras, alltefter formen, sammansättningen och utseendet,

enligt de tulltaxenummer i detta kapitel som är tillämpliga för liknande produkter

framställda genom varmvalsning.

I. Obearbetade material; produkter i form av granulat eller pulver = Prop. 1987/88:42

72.01 Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra

obearbetade former ..sososossessreesreses ses r erat fri

72.02 Ferrolegeringar: A. ferrokisel och ferrokiselmangan, innehållande mer

B. andra släg oososoosreressssessr rer sr str rer rest fri 72.03 Produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm (järnsvamp) samt andra porösa, järnbaserade produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar

eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av

minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna styc-

ken eller pelletar eller i liknande former: Å. jälfSValMPp oosooorsesrersrsersrereree sees iso rs ns fri

B. andra släg sosooosoessssreseserrs rss str rer es rs 2,54

72.04 Avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller Stål =sosososessseseesssrss esse rer rer set fri

72.05 Granulat och pulver av tackjärn, spegeljärn, järn eller

stål:

ÅA. granulat sosossosrereeerser res r sr ess r error er ra 2,55 B. pulver omosoooseerrerererrrer ses r ers reser es sa fri

H. Järn och olegerat stål

72.06¶Järn och olegerat stål i form av göt eller i andra obearbetade former (med undantag av järn enligt nr 72.03):

A. smältstycken och råskenor = ..ssssosssssrsrses era fri B. andra släg sossooorserssrerserer reser rr rer ers ta 2,50

72.08 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag: |

A. i ringar eller rullar oossoosssssse rss reson ere 3,24

B. andra slag:

1. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en

" bredd av högst I 250 mm och med en tjockiek av

2. ANÄfA oosoeereerseeseser esse rer ss ss uleeess 5 72.09 Vailsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat Överdrag s.ssssssossssssserrse resa Su

72.10 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat över-

drag: A. pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi-

nium, bly eller tenn sosossossssessrersers error ras fri B. andra släg sososoosssossssrsssss ers ss sosse rss 52

72.11 Valsade platta produkter av järn eller olegerat stål,

med en bredd av mindre än 600 mm och varken pläte-

a 'n

rade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda Prop. 1987/88: 42 med annat överdrag: A. valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en

bredd av mer än 150 mm och med en tjocklek av

IV. Annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål Prop. 1987/88: 42

72.24 Annat legerat stål i form av göt eller i andra obearbe-

tade former; halvfärdiga produkter av annat legerat

stål: A. i form av göt eller i andra obearbetade former nens 2,54

B. halvfärdiga produkter o.ssssssssssseesos essens 3290

72.25 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av minst 600 mm: | A. varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar

B. andra slag: | | 1. pläterade eller på annat sätt överdragna med alu-

minium, bly eller tenn = sosoossssssssss ss rss fri 2. ANTA moseoeerresererere rer rr ere ser rs resa 5 72.26 Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en

bredd av mindre än 600 mm: A. pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi-

nium, bly eller teff sossssosesssrerrss reses ee sa fri B. andra slaäg sossososssssrroreersrrrr rss ses rss sa 57

Stång av annat Ilegerat stål, varmvalsad, I oregelbundet upprullade ringar ooscsssssssersserer reser rr see ters | 57 Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat . ' legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat

stål: |

A. profiler:

1. pläterade, på annat sätt överdragna eller på an-

nat sätt ytbehandlade: |

a. profilerade valsade platta produkter, pläterade eller på annat sätt överdragna med alu-

minium, bly eller tenn = .osssseossssreer rss fri

b. ANdra oosoooeseerrerererer rer rss esse rss 57 2. andra: . a. varmvalsade, varmdragna eller varmsträng-

pressade:

a. H-profiler, oavsett vikten per löpmeter; ” andra profiler vägande minst 60 kg per löp-

MEtef oossoeeereerereerererer rss rr ee ere fri P. aNndrä oosooooossserereres reses ss res o da "5 b. tillformade eller färdigbehandlade på annat TU 5z

B. andra släg sosososssesssereerrrereers sr ss ss sn 5

72.29¶Tråd av annat legerat stål s.ssssossosrosssss ses Sä

76 kap. Aluminium och varor av aluminium

Anmärkning I detta kapitel har följande ord och uttryck den betydelse som anges nedan: a. Stång: valsade, strängpressade, dragna eller smidda produkter, inte i ringar eller rullar, med likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av: cirkel, oval, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning Uunbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma Jängd och parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, 37

triangulärt eller månghörnigt tvärsn:tt kan ha avrundade kanter utefter hela sin Prop. 1987/88: 42 längd. Tjockleken hos produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en itondel av bredden. Som stång anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former och dimensioner, vilka bear-

betats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller avlägs-

nande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen fått

karaktär av varar som omfattas av andra nummer.

Profiler: valsade, strängpressade, dragna, smidda eller på annat sätt formade produkter, även i ringar eller rullar, som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd och

som inte motsvarar definitionerna på stång, tråd, plåt, band, folier eller rör. Som profiler anses också gjutna eller sintrade produkter med samma former, vilka bearbetats efter formningen (på annat sätt än genom enkel avputsning eller

avlägsnande av glödspån), under förutsättning att de inte genom bearbetningen

fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Led Tråd:

valsade, strängpressade eller dragna produkter i ringar eller på spolar, med likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, oval, kvadrat,

rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning (inbegripet tillplattad cirkel och modifierad rektangel, dvs. figurer i vilka två motstående sidor utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och

parallella). Produkter med kvadratiskt, rektangulärt, triangulärt eller månghör-

nigt tvärsnitt kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd. Tjockleken hos

produkter med rektangulärt tvärsnitt (inbegripet modifierad rektangel) skall överstiga en tiondel av bredden. Plåt, band och folier:

platta produkter (andra än obearbetade produkter enligt nr 76.01), även i ringar

eller rullar, som har massivt rektangulärt tvärsnitt, även med rundade kanter (inbegripet modifierad rektangel, dvs. en figur i vilken två motstående sidor

utgör konvexa bågar och de två andra sidorna är raka, av samma längd och

parallella), som har enhetlig tjocklek och som antingen: — har kvadratisk eller rektangulär form och en tjocklek som inte överstiger en

tiondel av bredden, eller

— har annan än kvadratisk eller rektangulär form, oavsett storleken, under

förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra num-, mer.

Nr 76.06 och 76.07 skall också tillämpas för plåt, band och folier med mönster (t.ex. skåror. räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) och för sådana produkter som har perforerats, korrugerats, polerats eller försetts med överdrag, under förutsättning att de inte härige-

nom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer.

Rör: : ihåliga produkter, även i ringar eller rullar, som har en enda sluten hålighet. som har likformigt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, ovat, kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghörning och som har

enhetlig väggtjocklek. Som rör anses också produkter som har ett tvärsnitt i

form av kvadrat, rektangel, liksidig triangel eller regelbunden konvex månghör-

ning och som kan ha avrundade kanter utefter hela sin längd, under förutsättning

att rörets inre och yttre tvärsnitt är koncentriska och har samma form och orientering. Rör med ovannämnda tvärsnitt kan vara polerade, försedda med överdrag, böjda, gängade, försedda med borrade hål, avsmalnande mot mitten, försedda med utvidgade ändar, koniska eller försedda med muffar, flänsar eller

ringar.

76.01¶Aluminium i obearbetad fört oossssssossesssss sons fri

76.02¶Avfall och skrot av aluminiurn oosssssssosss.s. ss. fri

76.03 Pulver och fjäll av aluminium: A. pulver med bladig struktur samt fjäll, dock med undantag av varor avsedca att användas uteslutan-

B. andra slåg oosoooosessrsereressrser rer rs ess sea fri

76.04¶Stång och profiler av aluminium —sssossssosss.s. sn. 2,54

76.05¶Tråd av aluminium oosssossssesssrsssesss isens sa 2,59

76.06¶Plåt och band av aluminium, rned en tjocklek av mer än Ö,2 MM ooleeoereerereeerererererrers ere sees rss 2,56

76.07 Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan Prop. 1987/88: 42

förstärkta med papper, papp, plast eller liknande mate-

rial) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst Ö,2 MM sosoooossesssreerrssss rs ss rea 2,57

76.08¶Rör av aluminium oosolosserrsersseserress rer srrna 2,54

76.09 Rördelar (t. ex. kopplingar, knärör och muffar) av alu-

MINUT ooo eoeeeee rer eeeeeeer ess ers rss ses sees ss 3,22 76.10 Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, torn, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster,

dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, räcken och pela-

re), av aluminium; plåt, stång, profiler, rör o.d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 3,27

76.11¶Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller

till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 1, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för

uppvärmning eller avkylning —.soosososssrsreser sena 0 [N NN

76.12 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare (in-

begripet förpackningsrör och förpackningstuber), av

aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprime-

rad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 I, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning:

A. förpackningstuber ossosssssssesessssse ss esse sa 3,84

B. andra släg sossososssesssersssesss ss ss sanera 3.290 76.13 Behållare av aluminium för komprimerad eller till vätska förtätad gas s.sssooosoossss. ss... rrres seen ess 3.296 76.14 Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av aluminium,

utan elektrisk isolering oosooosseoererreesrsr rss sea 257

76.15 Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till

sådana artiklar, av aluminium; diskbollar. putsvantar

o.d... av aluminium; sanitetsgods och detar till sanitetsgods, av aluminium s.ssoosesrsssssressss rss essens 2 tu 76.16 Andra varor av aluminium sosoooosorssssssssss sons - to 2R N

82 kap. Verktyg, redskap, knivar, skedar och gafflar av oädel metall; delar av oädel metall till sådana artiklar

Anmärkningar 1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor med ställning, manikyr- eller pedikyrsatser samt varor enligt nr 82.09 omfattar detta kapitel endast artiklar med blad, skär, bearbetande yta eller annan verksam del av: a. oädel metall; b. hårdmetall eller annan kermet; c. ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) på underlag av oädel metall, hårdmetall eller annan kermet; d. slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att varorna har skärande tänder, spår, räfflor e. d. av oädel metall, vilka behållit sin funktion efter det att slipmedlet lagts på. 39

2. Delar av oädel metall till artiklar enligt detta kapitel skall klassificeras enligt Prop. 1987/88: 42 samma nummer som de artiklar till vilka de utgör delar, med undantag av delar som är särskilt nämnda som sådana samt verktygshållare för handverktyg (nr 84.66). Delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd. omfattas dock inte av detta kapitel. Skärhuvuden, blad och saxar till elektriska rakapparater och elektriska hårklippningsmaskiner skall klassificeras enligt nr 85.10. 3. Satser som består av en eller flera knivar enligt nr 82.11 och minst lika många artiklar enligt nr 82.15 skall klassificeras enligt nr 82.15.

82.01 Handverktyg och handredskap av följande slag: spa- -: dar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krat-

tor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande

huggverktyg; sekatörer av alla slag; liar, skäror, hökni-

var, häcksaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk reses er ser es : 3,27

Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet slitsfrä-

sar, spårfräsar och otandade sågblad): A. sågkedjor för motorsågar samt delar till sådana ked- JÖT ooreesereereerese reser rere reser rer rss ir e sens fri

B. andra släg oossosesssssessesrsrrsrss esse ss sea 4,4 90 Filar, raspar, tänger (inbegripet avbitartänger), pincetter, plåtsaxar, röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande handverktyg:

A. röravskärare och delar till röravskärare esse e res 3,27 B. andra slåg oosoooseessesssseser reser error esse e ta : 4,42

Skruvnycklar och skiftnycklar (inbegripet momentnycklar); utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller utan handtag sososoeesesssresssersresssss essens aa 4,42 Handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; blåslampor; skruvstycken, skruvtvingar o. d., andra än tillbehör och delar till verktygsmaskiner; städ; transportabla

smidesässjor: hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor med ställning:

A. handborrar, skruvmejslar, borr- och sparrsockar,

tubpressar och skärcirklar samt delar till sådana

artikläf ooocssrerrerrer rer rr rer rr rr rer Kr rk te ts B. andra släg oosososeseerrrsserrr sr r rr rr rr rest Satser av handverktyg enligt två eller flera av numren ' 82.02—82.05, föreliggande i detaljhandelsförpackning-

ar: A. innehållande något eller några av följande verktyg som karaktärsgivande beståndsdel: röravskärare,

handborrar, skruvmejslar, borr- och spärrsockar,

tubpressar och skärcirklar oossssssssss esse reses 3.29 B. andra släåg sossooseresrererereers ses esse reses 4,4 3

Utbytbara verktyg för handverktyg, även mekaniska, eller för verktygsmaskiner (t. ex. för pressning, stansning, gängning, borrning, driftning, fräsning, svarvning eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för dragning och matriser för strängpressning-av metall, samt

82.08 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska appa- EU ur [SA SN

82.09 Plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg, "Prop. 1987/88:42

82. 10 Handdrivna mekaniska apparater och redskap, som

väger högst 10 kg och som används för beredning eller

Knivar med skärande egg, även tandad (inbegripet

trädgårdsknivar), inte nämnda eller inbegripna någon

annanstans, samt blad till sådana knivar: A. knivskaft av oädel metall sosoossosossss sees sera 327 B. andra släg sssloossssssessssrrssrr rer ers s rer ss Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt blad till dessa (inbegripet ämnen till rakblad i

bandform): A. rakknivar samt blad och andra delar till rakknivar

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt

delar till sådana artiklar, andra än blad till rakhyvlar

C. blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad i bandfOrm) sososoesseerererssseser rst rer see rss

Saxar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans,

Andra skär- och klippverktyg (t. ex. hårklippningsma

skiner, huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier eller för hushållsbruk, pappersknivar); artiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar) sosooosssssssrerssa reser ers ra

Skedar, gafflar, slevar, tårtspadar, fiskknivar. smör- -:

knivar, sockertänger och liknande köks- och bordsar-

tiklar:

B. andra slåg sosososssererresrserrssr ere essens es

SEXTONDE AVDELNINGEN Prop. 1987/88: 42

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar inte:

a. drivremmar och transportband av plast, enligt 39 kap., eller mjukgummi (nr 40.10); andra varor av mjukgummi, av sådana slag som används till maskiner eller mekaniska eller elektriska 2pparater eller för annat tekniskt bruk (nr

40.16); : varor av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn (nr 43.03), av

sådana slag som används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap eller

för annat tekniskt bruk;

bobiner. spolar, cops, konrullar och liknande artiklar, oavsett materialet

(t.ex. 39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd.);

perforerade kort för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (t. ex. 39 eller 48 kap. eller femtonde avd.); . drivremmar och transportband av textilmaterial (nr 59.10) samt andra varor

av textilmaterial för tekniskt bruk (nr 59.11);

ädelstenar och halvädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade)

enligt nr 71.02—71.04 samt artiklar som helt består av sådana stenar, enligt nr

71.16. med undantag av omonterade bearbetade safirer och diamanter för

stift till grammofoner eller för gravernälar till apparater för ljudinspelning (nr 85.22); | delar med allmän användning enlizt definition i anm. 2 till femtonde avd.. av oädel metall (femtonde avd.) sami motsvarande varor av plast (39 kap. ):

borrör (nr 73.04);

ändlös duk och ändlösa band av metalltråd eller metallremsor (femtonde

avd. ); artiklar enligt 82 och 83 kap.: artiklar enligt sjuttonde avd.:

. artiklar enligt 90 kap.:

ur och andra artiklar enligt 91 kap.: utbytbara verktyg enligt nr 82.07 samt borstar av sådana slag som används som maskindelar, enligt nr 96.03; liknande utbytbara verktyg skall klassificeras enligt beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen (t. ex. enligt 40, 42, 43, 45 eller 59 kap. eller nr 68.04 eller 69.09): p. artiklar enligt 95 kap.

IN Om inte annat följer av anm. I till denna avdelning, anm. I till 84 kap. eller anm.

I till 85 kap., skall delar till maskiner (inte utgörande detar till artiklar enligt nr 84.84, 85.44, 85.45, 85.46 eller 85.47) klassificeras entigt följande regler:

a. delar som omfattas av något av numren i 84 eller 85 kap. (andra än nr 84.85 och 85.48) skall under alla förhålianden klassificeras enligt sina respektive nummer: andra delar skall, om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsak-

ligen till en maskin av speciellt slag eller till flera slags maskiner som omfattas av samma nummer (inbegripet maskiner enligt nr 84.79 och 85.43), klassificeras enligt samma nummer som ifrågavarande maskiner. Delar som

är lämpliga att användas huvudsakligen till varor enligt nr 85.17 eller 85.25-

85.28 och som är lika användbara för båda dessa slag av varor skall klassificeras enligt nr 85.17:

[a alla andra delar skall klassificeras enligt nr 84.85 eller 85.48.

2:1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag) om en

vara som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop skall också tillämpas

för en maskin vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen, om den tu!lskyldige yrkar det.

Om inte annat är föreskrivet skall maskinkombinationer som består av två eller Prop. 1987/88: 42 flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en -sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften, När en maskin eller en grupp maskiner består av separata komponenter (oavsett om dessa är åtskilda eller förenade genom rör, anordningar för kraftöverföring, elektriska ledningar eller andra anordningar), som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift som kan utföras av en maskin enligt något av numren i 84 eller 85 kap., skall det hela klassificeras enligt detta nummer. Vid tillämpningen av dessa anmärkningar förstås med maskiner alla maskiner, utrustningar, apparater och redskap som är nämnda i numren i 84 och 85 kap.

84 kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap; delar till sådana varor

Anmärkningar Detta kapitel omfattar inte: a. kvarnstenar, slipstenar och andra artiklar enligt 68 kap.: b. maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar till sådana, av keramiskt

material (69 kap.) ce. laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); maskiner, apparater och andra artiklar

för tekniskt bruk samt delar till sådana,-av glas (nr 70.19 eller 70.20): d. artiklar enligt nr 73.21 och 73.22 samt motsvarande artiklar av andra oädla

metaller (74-76 och 78—81 kap.): e. elektromekaniska handverktyg enligt nr 85.08 samt elektromekaniska hus-

hållsapparater enligt nr 85.09; f. mekaniska mattsopare utan motor (nr 96.03). [ Om inte annat följer av anm. 3 till sextonde avd. skall en maskin eller apparat som motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.01—84.24 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i ett eller flera av numren 84.25—984.80 klassificeras enligt tillämpligt nummer i den förra gruppen och inte i den senare. Nr 84.19 skall dock inte tillämpas för: a. groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 84.36); b. spannmålsfuktningsmaskiner (nr 84.37); c. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 84.38): d. maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader

eller andra textilvaror (nr 84.51);

Md maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka en temperaturänd-

ring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse.

Nr 84.22 skall inte tillämpas för:

a. symaskiner för tillslutning av säckar eller liknande förpackningar (nr

84.52); :

b. kontorsmaskiner enligt nr 84.72. En verktygsmaskin för bearbetning av vilket material som helst, som motsvarar en varubeskrivning i nr 84.56 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i nr 84.57, 84.58, 84.59, 84.60, 84.61, 84.64 eller 84.65 skall klassificeras enligt nr 84.56. Nr 84.57 skall tillämpas endast för verktygsmaskiner för metallbearbetning (andra än svarvar) som kan utföra olika slags bearbetningar antingen: a. genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett maga-

sin e.d. (fleroperationsmaskiner); eller b. genom att olika bearbetningsenheter samtidigt eller efter varandra automa-

tiskt bearbetar ett fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer

än en bearbetningsenhet); eller :C. genom automatisk förflyttning av arbetsstycket mellan olika bearbetningsen-

heter (transfermaskiner). 5. A. Med datorer i nr 84.71 förstås:

a. digitalmaskiner som (1) kan lagra ett eller flera bearbetningsprogram

samt åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra

programmet, (2) kan fritt programmeras efter användarens behov, (3) kan

utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär samt (4) kan

utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de om så

behövs kan modifiera genom logiskt beslut under pågående körning:

b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som består 43

av minst analogielement, styrelement och programelement;

c. hybridmaskiner som bestär antingen av en digitalmaskin med analogiele- Prop. 1987/88: 42

ment eller av en analogimaskin med digitalelement. B. Datorer kan förekomma i form av system som består av ett variabelt antal enheter i separata höljen. En enhet anses utgöra en del av det kompletta systemet om den uppfyller följande villkor: a. den kan anslutas till centralenheten antingen direkt eller via en eller flera

andra enheter; b. den är speciellt konstruerad som del till ett sådant system och måste i

synnerhet, om den inte utgör en strömförsörjningsenhet. kunna ta emot

eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av

systemet.

Aven sådana enheter av detta slag som föreligger särskilt skall klassifi-

ceras enligt nr 84.71. Nr 84.71 omfattar inte maskiner i vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slurapnummer. Nr 84.82 skall tillämpas för bl.a. polerade stålkulor, vilkas största och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern med mer än I 27, dock högst med 0,05 mm. Andra stålkulor skall klassificeras enligt nr 73.26. En maskin som används för mer än en uppgift skall i klassificeringshänseende behandlas som om dess huvudsakliga uppgift vore dess enda uppgift. Om inte annat följer av anm. 2 till detta kapitel, anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift inte är beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften inte kan fastställas, klassificeras enligt nr 84.79. Nr 84.79 omfattar också maskiner för tillverkning av tågvirke och linor av metalltråd, textilgarn eller något annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, tvinn- och kablingsmaskiner).

84.01 Kärnreaktorer; obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och apparater för isotopseparation 3,84 84.02 Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor . sena 3,87 84.03 Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligt nr 84.02 moosooooos sosse ss os oss s ns ena 4.424 84.04 Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller värmepanr.or enligt nr 84.02 clHer 84.03 (1. ex. economisers, Överhettare, sotningsapparater och anordningar för stoftåterföring); kondensorer för ångmaskiner cosososrosesrersererreer rss ssd oas 3,87. 84.05 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gasre- NAfÖ doseereeereeerrerererr ere rss rr ers sr rr rr ess sa 3,87

84.06¶Ångturbiner o.ssooooosssrsssssrerersssss rise reta 3.850

84.07¶Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar:

A. motorer till luftfartyg oososssossssssesssssss sas fri B. :motorer för fartygsdrift oososssosssssssssso oss 3

[ETT 3,85

84.08¶Förbränningskolvmotorer med kompressionständning | (diesel- eller semidieselmotorer) s.sssssssssossssses 3,85c

84.09 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till motorer enligt nr 84.07 eller 84.08: A. delar till luftfärtygsmotorer s.sssososssssssss osa fri

- Bi aNdrå ooo ererr ere reser ere ere reser rr sr e rensa 3,84

84.10 Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer för

sådana maskiner o..ooosoooooo. oo. su rreres ere enes 3,87 44

84.11¶Turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gastur- Prop. 1987/88: 42

binmotorer: A. turbojetmotorer och turbopropmotorer samt delar

till sådana MOtOrer os.slossoreseesserer ser s rr nt fri

etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, Prop. 1987/88: 42

säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning eller inslagning av varor;

apparater för inpressning av kolsyra i drycker:

A. maskiner och apparater för rengöring eller torkning

av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater

för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller etiket-

84.37 Maskiner och apparater för rensning eller sortering av ' Prop. 1987/88: 42

spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön; maski-

ner och apparater som används inom kvarnindustrin

eller för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön, andra än maskiner och apparater av lant-

brukstyp sososeeereserereserrrerre rr rer rr rer rese sa 3,87 84.38 Maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna

någon annanstans i detta kapitel, för industriell beredning eller tillverkning av matvaror eller drycker, andra

än maskiner och apparater som används för utvinning

eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter

och feta Oljor sssoooseseesererrrrer ers rer ere ses 3,87 84.39 Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning

84.40 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegri-

pet trådhäftmaskiner sssossssssorereer reser rss sr ra 3,87

84.41 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pap-

persmassa, papper eller papp, inbegripet skärmaskiner av alla slåg sossoosossss reser ere ra seas ss re res 2,57 84.42 Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygs-

maskiner enligt nr 84.56 - 84.65) för typgjutning eller typsättning eller för preparering eller tillverkning av

klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar eller andra tryckformar; typer, tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och

andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska

stenar, preparerade för grafiskt ändamål (1. ex. slipade, kornade eller polerade): A. tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och andra

tryCkfOrmMär sosse sesseeseesess ess reses sir sea 3.87 B. andra släg sossosssssesrsrsrss rs sr ss ser e rr er ra fri 84.43 Tryckpressar; hjälpapparater för användning vid tryck- NING oreeererrrreereseesr er rr sr rss rr ssd r rer srt fri 84.44 Maskiner för sprutning, sträckning, texturering eller nedskärning av konstfibermaterial ...s.sossssss ses 389

84.45 Maskiner för beredning av textilfibrer; maskiner för spinning, tvinning eller snodd av textilgarn samt andra maskiner för framställning av textilgarn; maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av textilgarn samt maskiner för beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nr 84.46

eller BA ooeer ere ere ere rr ere rer ere rer rr reser sa 3,85

84.46¶MENT TO ET 3,84

84.47 Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner, maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar samt maskiner för tuftning =ssooososssssssssers ere sea 3,87 84.48 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning tillsammans med maskiner enligt nr 84.44, 84.45, 84.46

eller 84.47 (t.ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner,

varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling): delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt detta nummer eller enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 84.47 (t.ex. spindlar. spinnvingar, kardbeslag, kam- 47

mar. spinnmunstycken, skyttlar, solv, skaftramar och

trikåmaskinsnålar):

B. andra släg sosossssersss sasse rer reser rss sees 3,84 84.49 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk som längdvara eller i tillformade stycken, inbegripet maskiner för tillverk-: ning av filthattar; hattformar —osossosssssss sissors sa Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, inbegripet maskiner som både tvättar och torkar tvätten

Maskiner och apparater (andra än tvättmaskiner enligt '

nr 84.50) för tvättning eller ar.nan rengöring, vridning,

torkning, strykning, pressning (inbegripet fixerings-

pressar), blekning, färgning, appretering, beläggning, impregnering eller annan efterbehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade, samt maskiner för anbringande av massa på underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid tillverkning av linoleummattor eller liknande golvbeläggning: maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tanädning av dukvaror av textilmaterial ...oososoorssorsserss res rer rese oss : a

30 s

84.52¶Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nr 84.40:

möbler, stativ och överdrag, specieilt konstruerade för symaskiner; symaskinsnålar: .

A. symaskinsnålar osooosssossseerssrrrrrerrser ess fri

B. andra släg ooososososeeseeees er sars ser ses sansa S37

84.53¶Maskiner och apparater för beredning, garvning eller

annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för

tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor av hudar, skinn eller läder, andra än symaskiner 3,87

84.54 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och'gjutmaskiner av sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjuterjer: A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar till

sådana Maskiner ooossssosossessessssressres sons fri

C. andra släg sosoooosserererererser rr rer ere rr rss 3,85 Metallvalsverk och valsar till sådana valsverk:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer = ..ssssocsssoss oo vo. 3,22

B. andrä släg sososoosserrrrsrrrrerr ers rr rr rr rd 3.850 Verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser eller annan ljus- eller foton-

stråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process. elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge:

'A. maskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,

vägande per styck mer än 10 000 kg = .lssooosoo.. fri

B. maskiner för bearbetning av trä, kork, ben, hård-

gummi, hårdplast eller liknande hårda material fri C. andra Släg ososssoserreerssrer ers rer reise rss ena 3.87 84.57 Fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer : än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för : metallbearbetning: :

A. vägande per styck mer än 10 000 kg rrae seas a B. andra släg oossosressesseres ers rer rer rr esse sas 48

84.58 Svarvar för metallbearbetning: Prop. 1987/88: 42

84.70 Räknemaskiner; bokföringsraskiner, kassakontroll-

apparater, frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner och liknande maskiner och apparater, med inbyggt räk-

UT 3,84

84.71 Datorer och enheter till datorer; magnetiska och op-

tiska läsare, maskiner för överföring av data till data-

bärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av

sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon an- NELL FR 3,87

84.72 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t. ex. hektografer, stencilapparater, adresseringsmaskiner,

sedelutbetalningsautomater, maskiner för sortering,

räkning eller förpackning av mynt, pennformerings-

84.73 Delar och tillbehör (andra än överdrag, fodral, väskor o.d.) som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner erligt nr 84.69—-84.72 3,82

84.74 Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskilj-

ning, tvättning, krossning, rnalning, blandning eller knådning av jord, sten, maln. eller andra mineraliska

ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform);

maskiner och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra minera-

liska produkter i pulver- eller pastaform; maskiner för

84.75 Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen; maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i

varmt tillstånd:

A. maskiner osososoooroosersrersa reser ss ser eos nes 3,8Z B. delar sosssersessrererrrerrrer rar reses rs rr er resa fri 84.76 Försäljningsautomater för varor (t. ex. frimärks-, cigarett-, livsmedels- eller dryck2sautomater), inbegripet VäxlingsauUtOMater sosssoeeserereresersesse res rer 84.77 Maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller

plast eller för tillverkning av varor av dessa material,

inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta

kapitel oooooeeeeser sees erserersess sr ss ss ser ss sees

84.78¶Maskiner och apparater för beredning eiler bearbetning

av tobak, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel oosssossossssssssssesse reser rs

84.79 Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel: A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar till sådana maskinef oossooorersererer reser esse rr ers sas oas fri

B. andra släg sossossssesseresersrs ser rer s rr rer rerna 3,87 84.80 Formflaskor för metallgjuterier; bottenplattor till gjutformar: gjutmodeller; gjutforrnar och andra formar för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas, minera-

liska ämnen, gummi eller plast ..sssossssosss essens 3,8 Z

84.81¶Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet redu- 50

84.82¶Kullager och rullager osossosssssssssersrss reses r rna 3,87 Prop. 1987/88: 42

84.83 Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar; lagerhus och glidlager; kuggtransmissioner och friktionstransmissioner; kulskruvar; växellådor

och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar; svänghjul, remskivor, linskivor, block och block-

skivor; friktionskopplingar och andra axelkopplingar

84.84¶Packningar av metallplåt i förening med annat material

eller av två eller flera skikt av metall; satser av packningar av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar o.osssessesrerseresss rer st ers sr ser sr ea 3,87

84.85 Delar till maskiner och apparater, inte försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi-

16 3,87

85 kap. Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av

ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte:

a. filtar, dynor, fotpåsar o.d. med elektrisk uppvärmning; kläder, skodon,

öronskydd och andra artiklar avsedda att bäras av användaren, med elek-

trisk uppvärmning;

b. artiklar av glas enligt nr 70.11;

c. möbler med elektrisk uppvärmning, enligt 94 kap. ld Nr 85.01—85.04 skall inte tillämpas för varor som är nämnda i nr 85.11, 85.12,

85.40, 85.41 och 85.42. Kvicksilverströmriktare med metallbehållare klassificeras dock enligt nr 85.04. Nr 85.09 omfattar endast följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag som vanligen används för hushållsbruk:

a. dammsugare, golvbonare, maskiner för malning eller blandning av livsmedel

samt frukt- eller köksväxtsaftpressar, oavsett vikten; b. andra maskiner och apparater, under förutsättning att vikten inte överstiger

20 kg per styck. Numret tillämpas dock inte för fläktar eller för ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, med eller utan filter (nr 84.14), torkcentrifuger (nr 84.21),

diskmaskiner (nr 84.22), hushållstvättmaskiner (nr 84.50), manglar och stryk-

maskiner (nr 84.20 och 84.51), symaskiner (nr 84.52), elektriska saxar (nr 85.08) samt elektriska värmeapparater (nr 85.16).

Med tryckta kretsar i nr 85.34 förstås kretsar, som med något tryckningsförfa-

rande (t. ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits genom att man på ett isolerande underlag utformat ledande element, kontakter

eller andra tryckta komponenter (t. ex. induktansspolar, motstånd och konden-

satorer), ensamma eller sammanbundna enligt ett förutbestämt mönster, andra

än element som kan alstra, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk signal (1. ex. halvledarelement).

Med tryckta kretsar avses inte kretsar ; förening med andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar kan dock vara för-

sedda med icke tryckta förbindningselement. Tunn- eller tjockfilmskretsar som innehåller passiva och aktiva element som erhållits under samma tekniska process skall klassificeras enligt nr 85.42. För tillämpning av nr 85.41 och 85.42 gäller:

A. Med dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvle-

darelement förstås sådana komponenter eller element, vilkas funktion är

beroende av förändringar i resistiviteten under inverkan av ett elektriskt fält.

B. Med elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar Prop. 1987/88: 42 förstås: a. integrerade monolitkretsar i vilka kretselementen (dioder, transistorer,

motstånd, kondensatorer, förbindelseledningar etc.) framställts i massan

(huvudsakligen) och på ytan av ett halvledande material (t.ex. dopad

kisel) och är oskiljaktigt förbundna med varandra: . integrerade hybridkretsar i vilka passiva element (motstånd, kondensa-

torer, förbindelseledningar e1c.), erhållna genom tunn- eller tjockfilms-

teknik, och aktiva element (dioder, transistorer, integrerade monolitkret-

sar etc.), erhållna genom halvledarteknik, kombinerats praktiskt taget

odelbart på ett enda isolerande underlag (glas, keramik etc.). Dessa

kretsar kan också innehålla diskreta komponenter;

mikrokretsar av typen gjutna moduler, mikromoduler och liknande som

består av diskreta, aktiva eller både aktiva och passiva komponenter som

kombinerats och sammankopplats. Vid klassificering av de artiklar som är definierade i denna anmärkning skall nr 85.41 och 85.42 ha företräde framför varje annat nummer som skulle kunna komma i fråga, särskilt med hänsyn till artiklarnas funktion. 6. Grammofonskivor, magnetband och andra media enligt nr 85.23 och 85.24 skall klassificeras enligt dessa nummer även om de föreligger tillsammans med de apparater som de är avsedda för.

85.01 Elektriska motorer och generatorer (med undantag av

generatoraggregat) .osossosesersssssisss rr ss sees 3,87

85.02 Elektriska generatoraggregat och roterande omformare 3,87 85.03 Delar 'som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 85.01 elier 85.02 3,87 85.04 Elektriska transformatorer, statiska omformare (t. ex. likriktare) och induktansspolar sosososssssssssse ora 3,87 85.05 Elektromagneter; permanentmagneter samt varor avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter magnetisering; magnetchuckar och andra elektromag-

netiska eiler permanentmagnetiska uppspänningsan-

ordningar: elektromagnetiska kopplingar och bromsar;

85.13 Bärbara elektriska lampor med egen kraftkälla (t. ex. Prop. 1987/88: 42 torrbatterier, ackumulatorer eller generatorer), andra

Elektriska ugnar (inbegripet sådana med induktiv eller

dielektrisk uppvärmning) för industri- eller laboratorie-

bruk; annan utrustning med induktiv eller dielektrisk

S Maskiner och apparater för lödning eller svetsning,

elektriska (inbegripet sådana som arbetar med elektriskt uppvärmd gas) eller arbetande med laser eller

annan ljus- eller plasmaljusbåge, inbegripet sådana som

också kan användas för skärning; elektriska maskiner och apparater för varmsprutning av metall eller hårdmetall sosssesrsesrerrrreeser ere rr rer r tre rer rss rst 3.87

85.16 Elektriska genomströmnings- eller förrådsvarmvatten-

beredare och doppvärmare; elektriska apparater för rumsuppvärmning eller för uppvärmning av marken; elektriska värmeapparater för hårbehandling (t.ex. hårtorkar, onduleringsapparater och locktångsvär-

mare) eller för torkning av händerna; elektriska strykoch pressjärn; andra elektriska värmeapparater av sådana slag som används för hushållsbruk; elektriska

värmemotstånd, andra än sådana enligt nr 85.45: A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar till sådana

B. andra släg sossosserersssssesser ere rr ser rr ena 3,89

Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi,

inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem 3,87 Mikrofoner och mikrofonstativ; högtalare, med eller

utan hölje; hörtelefoner, även kombinerade med mik-

rofon; tonfrekvensförstärkare; elektriska ljudförstärkningsanläggningar: A. mikrofoner och mikrofonstativ samt delar till dessa

EL RA 4,94

B. hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon,

samt delar till hörtelefoner = sosssoossesss es srs ss 3,84

C. andra släg sosossorsereesesrerere reser rer ere resa 6,57 85.19 Skivspelare, elektriska grammofoner, kassettbandspelare (andra än sådana enligt nr 85.20) och andra apparater för ljudåtergivning, inte försedda med anordning för ljudinspelning:

85.20 Bandspelare och andra apparater för ljudinspelning,

även innehållande anordning för ljudåtergivning:

A. ljudinspelningsapparater för kinematografiskt bruk 3,82

B. andra släg sosooooosossrrssssessr esse r er rr ss oa 5,32

Apparater för inspelning eller återgivning av videosig-

TS 5,32 22 Delar och tillbehör till apparater enligt nr 85.19—85.21 3,87 23 Beredda oinspelade media för inspelning av ljud eller

för liknande inspelning av andra fenomen, andra än

produkter enligt 37 Kap. sossssossssssssssssr isar sa fri

85.24¶Grammofonskivor, inspelade band och andra media Prop. 1987/88: 42

med inspelningar av ljud eller av andra fenomen, inbegripet matriser för tillverkning av grammofonskivor men inte produkter enligt 37 kap.:

A. grammonfonskivor. andra än CD-skivor:

2. ANÄTA oososoooseeeesress sees sees 100 kg 25:—- B. andra släg sososososssesssesssss sees s ss esse ss fri

Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning

för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; televisionskameror: A. med inbyggd utrustning för mottagning, andra än

reläapparater moosossssosssesees reser s ses ses oa 6,54 B. andra släg oosoooooossoseses ess sor ses sosse sr n ta 4,97 85.26 Radarapparater, apparater för radionavigering samt ap-

parater för radiomanövrering eller radiostyrning 4,97

85.27 Apparater för mottagning av radiotelefoni, radiotele-

grafi eller rundradio, även med inbyggd utrustning för

inspelning eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur 6.577

85.28¶Televisionsmottagare (inbegripet videomonitorer och

videoprojektorer), även med inbyggd rundradiomottagare, inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller inbyggd utrustning för inspelning eller

återgivning av videosignaler: A. videotuners eller videomonitorer, med inbyggd ut-

rustning för inspelning eller återgivning av videosig-

Näler oosoeeererrsererererer reser sr r reses rosea 5,3 Zz

B. andra släg sosssossssosersssersrr rss r ss sr rs sena 6,5 4

85.29 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 85.25—85.28: A. delar till apparater för mottagning av radiotelegrafi, B. andra släg sosse ssesssss ess ses rer ser sena 4,99 Elektrisk signalerings-, säkerhets- eller trafikövervakningsutrustning för järnvägar, spårvägar, landsvägar,

gator, floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanlägg-

ningar eller flygfält (andra än sådana enligt nr 86.08) 3,87 Elektriska signalapparater, akustiska eller visuella

(t.ex. ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuvlarms- och brandlarmsapparater), andra än apparater

2 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla: A. kondensatorer och delar till kondensatorer, vä-

gande högst 250 g per styCk s.ssssssssssesers sas 67

B. andra släåg oossoosssssssssersr ss rss rss ss ss s ena 3,8

Elektriska motstånd (inbegripet reostater och potentio-

metrar), andra än värmemotstånd:

ÅA. MOtStånd oosoooossossessssr ess ess sr rss sense sa 5,39 B. delar till MOtstånd = ..sssssssssssesssrss er re ris 4,97

85.34 Tryckta kretsäf oososssossresersererrss reses sees rea 4,90 85.35 Elektriska apparater och andra artiklar för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eiler

för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (1. ex. strömställare, smältsäkringar, 54 överspänningsavledare, spänningsbegränsare, stöt-

vågsfilter, stickproppar och kopplingsdosor), för en Prop. 1987/88: 42

driftspänning av mer än 1000 V:

85.36 Elektriska apparater och andra artiklar för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t.ex. strömställare, reläer. smältsäkringar, stötvågsfilter, stickproppar, uttag, lamphållare och kopplingsdoson), för en driftspänning av högst 1000 V: ÅA. smältsäkringar:

1. av keramiskt material ooossssososssssse ses ses 6.27

2. av annat material oososooosssssesssss sissors 5,32Z B. glödlampshållare, vägande per styck:

1. högst S00 gZ mosooosesesesseseesree ess ess seen 6.27

2. mer än 5008 sossoososssssssererss reses esta 5,32 C. andra släg sosososeesersesererser ser ser essens 4,90 85.37 Tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. (inbegripet styrskåp för numeriska styrsystem), utrustade med två elier flera apparater eller andra artiklar enligt nr 85.35 eller 85.36 och avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan. inbegripet sådana tavlor etc. som innehåller instrument eller apparater enligt 90 kap., dock inte kopplingsanordningar enligt nr 7 ooeeeeeereeesrrrer reser rer re rr rer e ere issn ta 85.38 Delar som är lämpliga att användas uteslutande celler huvudsakligen till apparater eller andra artiklar enligt nr 85.35, 85.36 eller 85.37 sosossosssse rss rss rs rs sea 85.39 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor, inbegripet s. k. sealed beam lamp units, samt lampor för ultraviolett eller infrarött ljus; båglampor: A. metalltrådslampor, andra än s.k. sealed beam lamp

UNS soseesrererrerresser ers ss sees ss sa 100 kg 200:—-

C. andra slag, inbegripet delar, andra än socklar till

glödlampor osososesesesererereseeree rese ere sera | 3,82 85.40 Elektronrör (glödkatodrör, kallkatodrör och fotokatodrör), t.ex. rör med vakuum, rör fyllda med ånga eller gas, rör för kvicksilverströmriktare, katodstrålerör och rör för televisionskameror: A. ventilrör till röntgenapparater samt delar till sådana

rör; katodstrålerör samt rör till televisionskameror fri B. andra slag, inbegripet delar till katodstrålerör eller

rör till televisionskameror o.sossosossssesss reta 3,82 85.41 Dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvledarelement; ljuskänsliga halvledarkomponenter eller halvledarelement, inbegripet fotoelektromotoriska celler, även sammanfogade till moduler elier monterade i paneler; lysdioder; monterade piezoelektriska kristaller: A. dioder, transistorer och liknande halvledarkompo-

B. andra slag, inbegripet delar till artiklar enligt A .. 3,82 Prop. 1987/88: 42

85.42 Elektroniska integrerade kretsar och andra'elektronis-

ka mikrokretsar: .

A. mikrokretsär ossoossesrsssereererersrrers reses sa 2,57 B. delar till mikrokretsar s..ssssssssssssss ess ses sa 3,87 85.43 Elektriska maskiner och apparater med självständiga

arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon

annanstans i detta kapitel = sssssssossosssss ses soo 4,97 85.44 Isolerad (inbegripet lackerad eller anodoxiderad) tråd och kabel (även koaxialkabel) och andra isolerade elek-

triska ledare, även försedda med kopplingsanordningar; optiska fiberkablar, i vilka varje enstaka fiber är försedd med eget hölje, även i förening med elektriska ledare eller försedda med kopplingsanordningar: A. optiska fiberkablar sosssoosossesersss sosse see sa fri B. andra släg oosoooososerersresesereere rer rs er sa S,3Z

85.45 Kolelektroder, kolborstar, lampkol, kol för galvaniska element och andra artiklar av grafit eller annat kol,

även i förening med metall, av sådana slag som används för elektriskt ändamål:

A. vägande minst 3 kg per styck:

1. grafiterade sossssessresrese ser see rea 100 kg 2:- 2. andra släg oossoosresesererseesr rer e sees resa fri

B. vägande mindre än 3 kg per styck:

1. kolborstar ooosssserseserererrrrsrsss ers r saa 3,87 2. andra slåg s.ssssserersererr er ere resa 100 kg 10:—

85.46 Elektriska isolatorer, oavsett materialet: A. av keramiskt material oosssssssssossssss isso sa 8

B. av annat material o...oosssosssssosesses ss ss sons 5,37 85.47 Isolerdetaljer (med undantag av isolatorer enligt nr

85.46) för elektriska maskiner etler apparater eller för

annat elektriskt ändamål, utgörande detaljer helt av isolermaterial bortsett från mindre metalldelar (t.ex. gängade hylsor) som ingjutits eller inpressats i massan i samband med tillverkningen och som är avsedda ute- slutande för sammanfogning; elektriska isolerrör samt förbindningsdetaljer till sådana, av oädel metall, invän-

digt belagda med isolermaterial: |

85.48 Elektriska delar till maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapi- [3 4,9 90

95 kap. Leksaker, spel och sportartiklar; delar till sådana artiklar

Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar inte:

a. julgransljus (nr 34.06); :

b. fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar enligt nr 36.04; 56

garn (inbegripet monofilamentgarn), linor, gut o.d. för fiske, i avpassade Prop. 1987/88: 42 längder men inte monterade till fiskrevar, enligt 39 kap., nr 42.06 eller elfte avd.; väskor för sportutrustning samt liknande artiklar enligt nr 42.02, 43.03 eller 43.04; sport- och idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av textilvara, enligt 61 eller 62 kap.: flaggor och flaggställ av textilvara samt segel för båtar, segelbrädor, eller fordon, enligt 63 kap.; skodon för sport eller idrott (andra än skodon med fastsatta skridskor eller rullskridskor) enligt 64 kap. samt huvudbonader för sport eller idrott, enligt 65 kap.; promenadkäppar, piskor, ridspön o.d. (nr 66.02) samt delar till sådana artiklar (nr 66.03): omonterade konstgjorda ögon av glas för dockor eller andra leksaker, enligt nr 70.18; delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); ringklockor, bjällror, gonggonger o. d. enligt nr 83.06; . elektriska motorer (nr 85.01), elektriska transformatorer (nr 85.04) och apparater för radiostyrning (nr 85.26); sportfordon (andra än bobbar och andra sportkälkar) enligt sjuttonde avd.; tvåhjuliga barncyklar (nr 87.12); Kö sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.) samt redskap för framdrivning av dessa (44 kap. för sådana artiklar som är gjorda av trä); skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04); sa lockpipor och visselpipor (nr 92.08); vapen och andra artiklar enligt 93 kap.; elektriska girlander av alla slag (nr 94.05); ers racketsträngar samt tält och andra kampingartiklar, ävensom handskar (klassificeras efter materialets beskaffenhet). LJ Detta kapitel omfattar också artiklar i vilka naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel. 3. Om inte annat följer av anm. I ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligt detta kapitel klassificeras enligt samma nummer som dessa artiklar.

95.01 Eeksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t. ex. trehjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och trampbilar); dockvagnar sososoooosrresrereerrrr reser rr ers esset 4,4 Ze

95.03 Andra leksaker; skalenliga modeller och liknande modeller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska; pussel av alla Ssläg oosososoessssssrss reser ars sa osa 4,44 95.04 Artiklar för inomhusspel, inbegripet spelapparater för spelhallar, nöjesfält e. d., biljardbord och bord för kasinon samt automatiska kägelresare för bowlinghallar:

B. andra släg sosooososeseesrerserss sr reses ers s aa 4,47

95.05 Prydnadsartiklar för högtider, karnevalsartiklar och liknande artiklar, inbegripet trolleri- och skämtartiklar 4,4

95.06 Redskap och annan utrustning för gymnastik, idrott,

annan sport (inbegripet bordtennis), utomhusspel eller utomhuslek, inte nämnda eller inbegripna någon an-

nanstans i detta kapitel; ssimbassänger och plaskdammar:

A. bordtennisutrustning —ssssosesererseesssererses ss 4,47 B. tennisracketar, även osträngade; bollar av läder .. fri C. andra slag:

BE VE € 2,20

2. av läder eller metall osossssosssssssss ss senses 3,27 Prop. 1987/88: 42 3. av annat material o...ssssssssssssssssss sosse 4,42

95.07¶Spön, fiskkrokar och andra redskap för fiske med rev;

landningshåvar, fjärilshåvar och liknande håvar; lockfåglar (andra än sådana som omfattas av nr 92.08 eller

97.05) och liknande artiklar för jakt:

A. fiskkrokar oosoooseessersesresr ere sees rr ers era fri B. andra släåg sossossosossesrserrrreres ers res sr str 3,87

95.08¶Karuseller. gungor, skjutbanor och annan utrustning för nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, ambulerande

96 kap. Diverse artiklar

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar inte:

pennor utgörande kosmetiska preparat eller toalettmedel (33 kap.): artiklar enligt 66 kap. (t. ex. delar till paraplyer eller promenadkäppar); bijouterivaror enligt nr 71.17;

[Ke delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av

oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.);

e. knivar och andra artiklar enligt 82 kap. med skaft eller andra delar av

material som avses i nr 96.01 eller 96.02; nr 96.01 och 96.02 tillämpas dock

för särskilt föreliggande skaft och andra delar till sådana artiklar:

f. artiklar enligt 90 kap., t.ex. glasögonbågar (nr 90.03), dragstift (nr 90.17)

samt borstar som är specialgjorda för tandläkarbruk eller för medicinskt,

kirurgiskt eller veterinärt bruk (nr 90.18);

g. artiklar enligt 91 kap. (t. ex. urfoder);

h. musikinstrument samt delar och tillbehör till musikinstrument (92 kap.);

i. artiklar enligt 93 kap. (vapen och delar till vapen); k. artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler, belysningsarmatur och andra belys-

ningsartiklar); I. artiklar enligt 95 kap. (leksaker, spel och sportartiklar); m. konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (97 kap.).

Med vegetabiliska eller mineraliska xnidningsmaterial i nr 96.02 förstås:

a. härda frön, fruktkärnor, skal och nötter samt liknande vegetabiliska material

av sådana slag som används för snidning (t. ex. stennöt och fruktkärnor av

dumpalmen); b. bärnsten, sjöskum, rekonstruerad bärnsten och rekonstruerat sjöskum samt

gagat och mineraliska ersättningsmaterial för gagat. Med bindlar för borsttillverkning i nr 96.03 avses endast oinfattade knippen av djurhår, vegetabiliska fibrer eller andra material, som är färdiga att utan isär-

tagning sättas in i kvastar, borstar eller penslar eller som endast behöver en

kompletterande mindre bearbetning, såsom avjämning av topparna, för att göra

dem färdiga för sådan insättning. Numren i detta kapitel skall, med undantag av nr 96.01—96.06 samt 96.15,

tillämpas för varor av i numren nämnda slag, även om varorna helt eller delvis består av ädel metall, metall med plätering av ädel metall, naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga. syntetiska eller rekonstruerade). Nr 96.01—96.06 samt 96.15 skall dock tillämpas för varor i vilka

pärlor, ädelstenar eller halvädelster.ar (naturliga, syntetiska eller rekonstrue-

rade), ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel.

96.01 Elfenben, ben, sköldpadd, horn, korall, pärlemor och andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material! (inbegripet varor erhållna genom gjutning): A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning sosossosesserssereerer rss i ere es sea fri

B. andra släg oosmsosssesessrrssssses ss rss ess sees 3.897 58

96.02 Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial, be- Prop. 1987/88: 42 arbetade, samt varor av dessa material; varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade av vax, stearin, naturliga gummiarter eller naturliga hartser eller av modelleringspastor samt andra gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade varor, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; bearbetat icke härdat gelatin (med undantag av gelatin en-

ligt nr 35.03) samt varor av icke härdat gelatin:

A. vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial

.samt varor av sådana material:

1. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vi-

dare bearbetning sosoososerrerresrrers rr era fri

2. andra släg sossossssessssssssssss ers ss sans 3,87 B. andra VarOF ooossosessseersressss reser rss esset fri 96.03 Kvastar, viskor, borstar (inbegripet borstar som utgör

delar till maskiner, apparater eller fordon), penslar,

mekaniska mattsopare utan motor samt moppar och

dammvippor; bindlar för borsttillverkning: målnings-

rullar och målardynor; avtorkare o.d. av gummi eller annat mjukt material: A. mekaniska mattsopare ..ssssssssoosssssssssos. 3,87 B. kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna

kvistar eller annat vegetabiliskt material, med eller

utan skaft oosoooosssesssssrsess sees rss rss ess 3,82 C. bindlar för borsttillverkning:

beläggs med samma tull som motsvarande borst-

material

D. andra släg sosoosoeroreerererrrrer rise sera sees 5,32

96.04¶Handsiktar och handsåll sosssossssosssss ss is ess es 3,80

96.05¶Reseetuier med artiklar för toalettändamål, för sömnad

96.06 Knappar samt knappformar och andra delar till knappar; knappämnen: ÅA. knappar av plast sosse rssseese reser error sea 6,25 B. andra släg osoooosssererrrrsssrses ser sr ses sea 4,4Zz 96.07 Blixtlås och delar till blixtlås ..ssossssssssossss oss 6,27 96.08 Kulpennor; pennor med filtspets eller annan porös spets: reservoarpennor och liknande pennor: pennor för duplicering: stiftpennor: pennskaft. pennförlängare o. d.: delar (inbegripet hylsor och hållare) till artiklar enligt detta nummer, andra än sädana som omfattas av nr 96.09: A. skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar till skriv-

pennor:

1. av ädel metall dosoooosossssss ses s ere reses 2. ANÄTA ooseseeseeeserserreeer reses ses rss reses

B. andra släg oosoooroseressserrsr reses ere reses 96.09 Blyerts-, anilin- och färgpennor (andra än pennor enligt

nr 96.08), blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, pas-

tellkritor och andra färgkritor, ritkol, skriv- och ritkrita samt skräddarkrita = oosossssessesss sees rss ere rea

96.11 Datumstämplar, sigillstämplar. pagineringsstämplar

och liknande handstämplar (inbegripet handverktyg för Prop. 1987/88: 42 tryckning eller prägling av etiketter); s.k. typtryckerier 3,27

96.12 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, in-

dränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att

kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner;

färgdynor (även sådana som inte är indränkta med färg). med eller utan ask s.sssssseerresrerr rr rr erna 53

96.13 Cigarettändare och andra tändare, även mekaniska el-

ler elektriska, samt delar till sådana tändare, andra än tändstenar och vekar sossssossssssses sis ss reson ss 327

96.14 Rökpipor (inbegripet piphuvuden), cigarr- och cigarett-

munstycken samt delar till sådana artiklar:

A. ämnen och icke färdigarbetade huvuden av trä eller

rot till FÖKPIPOr ooo osses sees ere s ere sees restresa fri

B. andra Slåg sosooseserrrsrseserere reser es ers sr e 3,84

96.15 Kammar, hårspännen o. d.; hårnålar, hårklämmor, papiljotter o.d., andra än sådana som omfattas av nr 85.16, samt delar till sådana artiklar: A. kammar, hårspännen O. ds sossosossssss ir rs sansa 6,27

B. andra slag:

IE: NEJ EN SR 1227 2, av annat material oossososossserss ss e rr r sees 3,22

96.16 Rafräschissörer och beslag till sådana; pudervippor och liknande varor för anbringande av kosmetiska pre-

parat eller toalettmedel:

B. andra Släg oossssoreerers srresesrrssr rr e se ee sens 3,8Z

96.17¶Termosflaskor och andra terrnoskärl, kompletta med

ytterhölje; delar till sådana kärl, andra än lösa glas .. 5,37 96.18 Provdockor, skyltdockor o. d.: rörliga figurer och ställ

97 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. omakulerade frimärken och beläggningsstämplar samt kortbrev. brevkort

o.d. försedda med frimärke, gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är destinerade (49 kap.)

b. teaterkulisser, ateljéfonder o.d., målade på textilvävnad (nr 59.07) med

undantag av sådana som kan klassificeras enligt nr 97.06; c. naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar (nr 71.01—

71.03). : LE Med konstgrafiska originalblad i nr 97.02 förstås avtryck som gjorts i svartvitt eller färg direkt från en eller flera tryckformar som av konstnären framställts helt för hand, oavsett vilken teknik och vilket material som använts, dock med undantag för mekaniska eller fotomekaniska förfaranden. Nr 97.03 skall inte tillämpas för masstillverkade reproduktioner eller för produkter av vanligt hantverk med karaktär av handelsvaror. a. Om inte annat följer av anm. 1-3 ovan skall artiklar enligt detta kapitel

klassificeras enligt detta kapitel och inte enligt något annat kapitel i tulltaxan. b. Nr 97.06 skall inte tillämpas för artiklar som kan klassificeras enligt något av

de föregående numren i detta kapitel. : 'A Ramar kring målningar, teckningar, collage eller liknande prydnadstavlor eller kring konstgrafiska originalblad skall anses utgöra delar till dessa artiklar, under förutsättning att de är av sådana slag och har ett sådant värde som'är normalt i förhållande till artiklarna i fråga. 60

97.01 Målningar och teckningar utförda helt för hand, andra Prop. 1987/88: 42

än teckningar enligt nr 49.06 och andra än handdekore-

rade föremål: collage och liknande prydnadstavlor fri

97.02 Konstgrafiska originalblad s.sooosoosssoossss ss sees fri

97.04 Frimärken och beläggningsstämplar, frankerings-

stämplar, förstadagsbrev samt kuvert, brevkort, kort-

brev o.d. försedda med frimärke, makulerade, eller,

om de är omakulerade, inte gångbara och inte avsedda

som nyutgåva i det land till vilket de är destinerade .. fri

97.05 Samlingar och föremål för samlingar av zoologiskt,

botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt. arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numisma-

tiskt iNtreSse mosososreerereeseree reses ser reser na fri

2¶Förslag till Prop. 1987/88: 42 Lag om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad

kordväv av syntetiska fibrer

Härigenom föreskrivs att tullsatsen vid import av gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer ur tulltaxenr 59.02 B. tulltaxelagen (1987: 000) skall — utan hinder av vad som föreskrivs i tulltaxelagen — uppgå till 9 9 under tiden den 1 januari 1988—-den 31 december 1989.

Prop. 1987/88: 42

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 2 a, 8, 58 och 59 §§ samt anvisningarna till 2 a, 8 och 58 §§ lagen (1968: 430) om mervärdeskatt! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a§ Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller tjänst tillhandahålls utom landet. Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, leverans av vara inom landet 1) om direkt utförsel av varan ombesörjs av speditör eller fraktförare, 2) till utländsk företagare, som hämtar varan här i landet för direkt utförsel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i utlandet, 3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen, 4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller omsättning på sådant fartyg eller luftfartyg, 5) för försäljning i exportbutik 5) för försäljning i exportbutik enligt 27 § tullagen (1973:670), enligt 46 § andra stycket tullagen (1987 :000), 6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i exportvagnsförteckning. Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, tillhandahållande av I) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst som avser utrustning eller annan vara för användning på sådant fartyg. 2) annan tjänst enligt 10 § första stycket I än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till landet endast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur landet, 3) förmedling av vara åt utländsk uppdragsgivare, 4) transport, som ej utgör personbefordran., direkt till eller från utlandet eller förmedling av sådan transport. 5) transport eller annan skattepliktig tjänst inom landet som avser importvara eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i samband med införseln eller utförseln, 6) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare, 7) lagring av vara åt utländsk uppdragsgivare, 8) annonsering eiler annan reklam åt utländsk uppdragsgivare, 9) tjänst enligt 10 § första stycket 5 som avser fastighet i annat land, 10) tjänst enligt 10 § första stycket I som innefattar produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare, 11) upplåtelse åt utländsk användare av rätt till patent, nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning, som avser skattepliktig vara, samt rätt att utnyttja system eller program för automatisk databehandling, 12) automatisk databehandling åt utländsk uppdragsgivare, 13) annan tjänst åt utländsk uppdragsgivare, när tjänsten kommer denne

! Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885. 63 > Senaste lydelse 1986: 1289.

Nuvarande lydelse | Föreslagen lvdelse Prop. 1987/88: 42

till godo endast i form av rapport, protokoll eller annan handling eller på annat därmed jämförligt sätt.

Även omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg i i utrikes trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och leverans av vara, när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne.

Som export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil eller släpvagn till lastbil eller leverans av utrustning till sådant fordon, om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land och tillhandahållandet sker i anslutning till fordonets användning för yrkesmässig varutransport här i landet.

Har skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha skett genom export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper har antingen ett intyg, utfärdat av en av länsskattemyndigheten godkänd intygsgivare, som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid utresa ur landet, eller handling som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid inresa i annat land.

(Se vidare anvisningarna.)

ev

Från skatteplikt undantas

1) skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske, fartyg för bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig personeller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljs eller uthyrs till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och det till sådan krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införes till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4) råolja, elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock inte T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem celler anställd eller införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål celler att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,

8) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

9) vatten från vattenverk,

> Senaste lydelse 1985: 1116. 64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet, när

överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del

därav, fusion eller liknande förfarande,

12) trycksak som är tullfri enligt 12) trycksak som är tullfri enligt

tulltaxan (1977:975) och framkallad tulltaxelagen (1987:000) och frameller enbart exponerad mikrofilm. kallad eller enbart exponerad miknär varan införes till landet som rofilm, när varan införs till landet gåva eller annars utan vederlag, som gåva eller annars utan vedersamt spritdryck, vin eller starköl lag, samt spritdryck, vin eller starkoch tobaksvara vid införsel till lan- öl och tobaksvara vid införsel till det i den ordning som avses i 18 § 4 landet i den ordning som avses i lagen (1977:293) om handel med 18 §4, 6 eller 7 lagen (1977: 293) om drycker eller i 1 § andra stycket handel med drycker eller i I $ andra

lagen (1961: 394) om tobaksskatt, stycket lagen (1961:394) om to-

baksskatt,

13) frimärke, dock inte vid omsättning eller införsel i särskild för butiks-

försäljning avsedd förpackning samt sedel och mynt som är eller har varit

gällande betalningsmedel,

14) dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dentaltekniker eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

58 §

Införes skattepliktig vara till lan- Införs skattepliktig vara till landet skall skatt erläggas till tullmyn- det skall skatt erläggas till tullmyn-

dighet. Tullagen (1973:670) gäller i dighet. Tullagen (1987:000) gäller i

fråga om skatten om regeringen fråga om skatten om regeringen inte

icke förordnar annat. förordnar annat.

Bestämmelserna i 7 § första och andra styckena samt 8 § gäller i tillämp-

liga delar i fråga om införsel. (Se vidare anvisningarna.)

59¶Mervärdeskatt utgår med nitton procent av beskattningsvärdet. För monteringsfärdigt hus utgår dock skatten med elva och fyra tiondels procent av beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet är lika med Beskattningsvärdet är lika med varans värde, beräknat enligt för- varans värde, beräknat enligt för-

ordningen (1980:749) om tullvärde, ordningen (1987:000) om tullvärde, med tillägg av tull samt annan stat- med tillägg av tull samt annan statlig avgift eller skatt, mervärdeskat- lig avgift eller skatt, mervärdeskat-

ten inbegripen. ten inbegripen. :

Vid bestämmande av beskatt- Vid bestämmande av beskattningsvärdet i fall som avses i 13 § ningsvärdet i fall som avses i 15 §

tullförordningen iakttages att, om lagen (1987:000) om tullfrihet

varan m.m. iakttas att, om varan

reparerats i utlandet, beskatt- reparerats i utlandet, beskatt-

ningsvärdet är lika med det belopp ningsvärdet är lika med det belopp

? Senaste lydelse 1982: 1184. 65

5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

som betingats för reparationen med som betingats för reparationen med

tillägg som i andra stycket sägs, tillägg som i andra stycket sägs,

bearbetats på annat sätt eller till- bearbetats -på annat sätt eller till-

verkats av svenskt eller i Sverige verkats av svenskt eller i Sverige förtullat material, avdrag får med- förtullat material, avdrag får medges för vad som i annan ordning ges för vad som i annan ordning

belagts med mervärdeskatt, belagts med mervärdeskatt,

tillverkats med utnyttjande av tillverkats med utnyttjande av svenskt konstruktionsarbete eller svenskt konstruktionsarbete eller

annan liknande svensk prestation, annan liknande svensk prestation, avdrag får medges för värdet av så- avdrag får medges för värdet av sådant arbete eller sådan prestation. dant arbete eller sådan prestation.

Anvisningar

till 2 a §

Bestämmelserna i tredje stycket 2, 3, 5-8 eller 13 gäller endast när tjänsten avser verksamhet som uppdragsgivaren bedriver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats här i landet.

Leverans av vara från annat för- Leverans av vara från annat för-

säljningsställe på flygplats än ex- säljningsställe på flygplats än ex-

portbutik enligt 27§ — tullagen portbutik enligt 46 § andra stycket (1973:670) anses ha skett inom lan- tullagen (1987:000) anses ha skett det även när varan är avsedd att inom landet även när varan är avmedföras av köparen vid utresa ur sedd att medföras av köparen vid landet. utresa ur landet.

Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall när köparen är

bosatt i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans till sådan köpare av

vara eller grupp av varor som normalt utgör en helhet och med ett försälj-

ningspris, exklusive mervärdeskatt, om minst 1000 kronor anses dock leveransen ha skett genom export under förutsättning att varan i nära

anslutning till leveransen av köparer. har införts till Danmark, Finland eller Norge och att mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt

har erlagts vid införseln enligt tullräxning eller motsvarande handling.

till 8 8"

Som yrkesmässig sjöfart anses Som yrkesmässig sjöfart anses

även transport med skepp av eget även transport med skepp av eget

gods. Undantaget för skepp gäller gods. Undantaget för skepp gäller

icke sådan farkost, för vilken för- inte sådan farkost, för vilken förflyttningen är av underordnad bety- flyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgif- delse i förhållande till huvuduppgiften. Flodspruta, pontonkran, flyt- ten. Flodspruta, pontonkran, flytdocka och annan till tiulltaxenum- docka och annan till tulltaxenr mer 89.03 hänförlig farkost än bärg- 89.05 tulltaxelagen (1987:000) hän-

ningsfartyg utgör skattepliktig vara. förlig farkost än bärgningsfartyg ut-

gör skattepliktig vara.

Undantaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla skepp, som säljs eller införs för att användas vid sådant fiske, oavsett om skeppet är särskilt

anordnat för detta ändamål eller inte.

> Senaste lydelse 1985: 1116.

" Senaste lydelse 1986: 490. 66

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

Undantaget för fartyg för livräddning, gäller endast sådant fartyg som ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

Undantaget för gas och annat bränsle gäller icke vara, som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.

Undantaget för periodisk publikation under 6 gäller svenskt och utländskt alster av angivet slag, som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt ändamål hänföres endast sammanslutning som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet eller är representerad inom Sveriges olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endast sammanslutning som anges i I $ kungörelsen (1970: 301) om frivillig försvarsverksamhet eller som har till uppgift att stödja hemvärnets verksamhet.

Undantaget för mynt gäller inte guldmynt präglade efter den 1 januari 1967 som omsätts efter sitt metallvärde.

till 58 §

Skattskyldighet vid införsel före- Skattskyldighet vid införsel föreligger oberoende av om den införda ligger oberoende av om den införda varan inköpts i utlandet eller förts varan inköpts 1 utlandet eller förts in av annan anledning, exempelvis in av annan anledning, exempelvis som gåva eller lån. Skattskyldighet som gåva celler lån. Skattskyldighet föreligger dock icke vid införsel un- föreligger dock inte vid införsel under omständigheter som medför fri- der omständigheter som medför frihet från skatt enligt bestämmelser- het från skatt enligt bestämmelserna i förordningen (1973:981) om fri- na i lagen (1987:000) om frihet från het från införselavgift eller i förord- skatt eller avgift vid införsel. ningen (1966:394) om rätt för resande m.fl. att införa varor tulloch skattefritt.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 17 och 18 §§ lagen (1977: 293) om handel med drycker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Spritdrycker, vin och starköl får, Spritdrycker, vin och starköl får,

med de undantag som angives 1 med de undantag som anges i 18 8,

18 §, införas till landet endast av införas till landet endast av partipartihandelsbolaget. handelsbolaget.

Spritdrycker, vin och starköl får Spritdrycker, vin och starköl får ej tagas om hand på sätt som avses inte tas om hand på sätt som avses i 3§ andra stycket tullagen i 8§ första stycket tullagen (1973:670) av annan än partihan- (1987:000) av annan än partihandelsbolaget. Sådana varor får av delsbolaget. Sådana varor får av annan än bolaget ej förvaras på an- annan än bolaget ej förvaras på annat tullager än sådant som har inrät- nat tullager än sådant som har inrättats för förvaring av proviant m. m. tats för förvaring av proviant m. m. I övrigt gäller lagen (1973:980) om I övrigt gäller lagen (1973: 980) om transport, förvaring och förstöring transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m. av införselreglerade varor, m. m.

Spritdrycker och sådant vin, som ej har tillverkats inom landet, får säljas för export endast av partihandelsbolaget.

18§

Spritdrycker, vin och starköl får införas till landet

1. av den som har rätt till tullfri- 1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 7§ tullförordningen het enligt 6 § lagen (1987:000) om (1973:979), tullfrihet m.m.,

2. av handelsresande som medför varan som prov, i och för dennes rörelse,

3. av resande eller av person, som utför arbete på transportmedel, för eget eller familjens bruk eller som. gåva till närstående för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas av rege-. ringen,

4. i form av enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas av regeringen,

5. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser,

6. av en enskild person, som flyt-

tar in till landet eller återvänder hit

efter längre tids vistelse utomlands,

om dryckerna är avsedda för eget

eller familjens personliga bruk, en-

ligt bestämmelser som meddelas av

regeringen,

7. av en enskild person som har

mottagit dryckerna i arv eller ge-

nom testamente, om dryckerna är

avsedda för eget eller familjens

Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

personliga bruk, enligt bestämmel-

ser som meddelas av regeringen,

Vin och starköl, som medföres som proviant på järnvägståg i internationell trafik, får införas i den utsträckning som kräves för servering av passagerare under tågets färd inom landet.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

5 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatt (förpackningsskatt) erläggs Skatt (förpackningsskatt) erläggs enligt denna lag till staten vid om- enligt denna lag till staten vid omsättning inom landet av förpackning sättning inom landet av förpackning för konsumtionsfärdig dryck hän- för konsumtionsfärdig dryck hänförlig till tulltaxenr. 20.07 eller förlig till tulltaxenr 20.09 eller 22.01—22.09 och vid införsel av så- 22.01—-22.08 tulltaxelagen (1987: dan förpackning med eller utan 000) och vid införsel av sådan fördryck, om förpackningens fyll- packning med eller utan dryck, nadsvolym överstiger 0,2 men ej 5 om förpackningens fyllnadsvolym liter. överstiger 0,2 men ej 3 liter.

Skatteplikt föreligger ej för förpackning som är tillverkad huvudsakligen av papp eller papper.

Bestämmelserna i 1§ lagen Bestämmelserna i 1§ lagen (1973: 981) om frihet från införsel- (1987: 000) om frihet från skatt eller avgift gäller ej i fråga om skatt en- avgift vid införsel gäller inte i fråga ligt denna lag. om skatt enligt denna lag.

Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Införs skattepliktiga förpackning- Införs skattepliktiga förpackningar till landet i annat fall än som av- ar till landet i annat fall än som avses i 4 § skall förpackningsskatt be- ses i 4 § skall förpackningsskatt betalas till tullmyndighet. Därvid gäl- talas till tullmyndighet. Därvid gäller tullagen (1973:670) och 9 kap. ler tullagen (1987:000) och 9 kap. 4 § lagen om punktskatter och pris- 4 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. regleringsavgifter.

4§

Skattskyldighet föreligger inte

I. när förpackning utan dryck levereras inom landet till den som är registrerad som skattskyldig för tillverkning av förpackningar av samma slag,

2. när förpackning utan dryck införs till landet av den som är registrerad som skattskyldig för tillverkning av förpackningar av samma slag,

3. när förpackning införs till lan- 3. när förpackning införs till landet under omständigheter som det under omständigheter som medför tullfrihet enligt 5 a, 7, 8, I: medför tullfrihet enligt 108 § tulleller 12§ tullförordningen (1973: lagen (1987:000) eller 6, 7. 13 eller 979) eller enligt förordningen (1966: 14 § lagen (1987:000) om tullfrihet 394) om rätt för resande m.fl. att m.m., införa varor tull- och skattefritt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

4. när förpackning införs till landet i den ordning som anges i 188 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om

handel med drycker.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

6 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 19§ kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

198!

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller

gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som

avses 135 § 3-4 mom.:

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade

premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premiecbligationer, som uppgår till högst 100

kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring celler lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke er-

sättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag

eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt

personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycks-

fall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt

32§ 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäk-

ring eller, med nedan angivet undan:ag. annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till

den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den

skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock

att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på

jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 248 I mom., byggnad som är avsedd för användning i ägar2ns rörelse eller sådan del av värdet av

markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels

i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller

skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av

! Senaste lydelse 1987: 121.

Andrad lydelse av paragrafen föreslås även i prop. 1987/88: 44.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstmedel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 208 eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp:

stipendium som är avsett. för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning; - | -

studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973: 349), internatbidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4§ samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande:

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976: 263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer eller förordningen (1976: 262) om statskommunala bostadsbidrag;

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

ränta enligt 618 lagen (1941: 416) ränta enligt 613 lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69§ 1 om arvsskatt och gåvoskatt, 69§ 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket el- och 2 mom. , 69a§ tredje stycket cller 75a§ fjärde stycket uppbörds- ler 75a§ fjärde stycket uppbördslagen (1953: 272), 36 § 3 mom. lagen lagen (1953: 272), 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22§ (1958: 295) om sjömansskatt, 22§ tullagen (1973:670), 20§ lagen tullagen (1973:670), 20§ lagen (1982: 1006) om avdrags- och upp- (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13§ uppdragsersättningar, 5 kap. 13§ lagen (1984:151) om punktskatter lagen (1984:151) om punktskatter och = prisregleringsavgifter, 40§ och = prisregleringsavgifter, 408 lagen (1984:404) om stämpelskatt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter eller vid inskrivningsmyndigheter, 24§ 24§ lagen (1984: 668) om uppbörd lagen (1984: 668) om uppbörd av soav socialavgifter från arbetsgivare. cialavgifter från arbetsgivare eller

32 och 34 §§ tullagen (1987:000).

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, skogsbrukare, yrkesfiskare, renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 § och i punkt I 1 av anvisningarna till 28 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1987/88: 42

7 Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrivs att 158 valutalagen (1939: 350) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

15 8!

Tullmyndighet får kontrollera att utförsel- och införselförbud som meddelas med stöd av 28 första stycket 4) eller 5) efterlevs.

Den som till eller från det svens- Den som till eller från det svenska tullområdet medför sådana till- ka tullområdet medför sådana tillgångar som avses i 2§ första styc- gångar som avses i 2§ första stycket 4) eller 5) skall anmäla och läm- ket 4) eller 5) skall anmäla och lämna uppgifter om tillgångarna i enlig- na uppgifter om tillgångarna i enlighet med vad regeringen eller, efter het med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, gene- regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen bestämmer. raltullstyrelsen bestämmer.

För kontroll av sådana uppgifter skall den uppgiftsskyldige bereda den som verkställer kontrollen tillfälle att undersöka handresgods, annat medfört gods och alla utrymmen i transportmedel samt därvid svara för den transport som behövs och för uppackning och återinpackning.

I övrigt gäller för kontrollen i till- I fråga om kontroll av sådana lämpliga delar 38, 44, 45 och 508§ uppgifter som uvses i andra stycket tullagen (1973:670) samt 57, 58, gäller 48§ första stycket, 63—70 §§, 60-062, 65 och 68 §§ samt 73 § 8 och 73§ första stycket, 99, 100 och 9 tullstadgan (1973:671) i den lydel- 105 §§ tullagen (1987:000) samt föse stadgan hade den I januari 1978. reskrifter som meddelats med stöd

av dessa bestämmelser.

Till böter dömes den som uppsåt- Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter ligen eller av oaktsamhet underlåter att göra anmälan eller lämna uppgif- att göra anmälan eller lämna uppgif-. ter i fall som avses i andra stycket. ter i fall som avses i andra stycket.

Till ansvar enligt denna paragraf I ringa fall skall inte dömas till dömes ej, om gärningen är ringa ansvar. Ansvar enligt denna paraeller kan föranleda ansvar enligt 9 graf inträder inte, om gärningen är elier 10§ denna lag, enligt brotts- belagd med straff i 9 eller 10§ denbalken eller lagen (1960:418) om na lag, i brottsbalken eller i lagen straff för varusmuggling. Allmänt (1960:418) om straff för varuåtal för brott som avses i denna pa- smuggling. Allmänt åtal för brott ragraf får väckas endast efter med- som avses i denna paragraf får väcgivande av tullmyndighet. kas endast efter medgivande av

tullmyndighet.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Senaste lydelse 1984:413. 75

Prop. 1987/88: 42

8¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1941: 251) om särskild varuskatt

Härigenom föreskivs att 1, Ib, Ic och 3 §§ lagen (1941: 251) om särskild varuskatt! och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatt (särskild varuskatt) betalas enligt denna lag till staten vid omsätt-

ning inom landet av varor som anges i bilaga till denna lag och vid införsel

o av sådana varor.

Vid bedömning av till vilket Vid bedömning av till vilket tulltaxenummer en viss vara skall tulltaxenummer en viss vara skall

hänföras tas inte hänsyn till sådan hänföras tas inte hänsyn till sådan

tulltaxering av varusats som görs tulltaxering av varusats som görs

med stöd av allmänna bestämmel- med stöd av 5 § 3b tulltaxelagen serna andra stycket 3 b lagen (1977: (1987:000).

975) med tulltaxa.

Skatt utgår inte för vara, som bereds av apotek för försäljning enligt

recept av läkare, veterinär eller tandläkare.

1b 8? Skattskyldig är den som

a) i yrkesmässig verksamhet här i landet tillverkar skattepliktiga varor, b) har blivit registrerad enligt 5 § andra stycket. Införs skattepliktiga varor till Införs skattepliktiga varor till

landet av någon som inte är regist- landet av någon som inte är regist-

rerad enligt 5 § skall skatt betalas rerad enligt 5 § skall skatt betalas

till tullmyndigheten. Därvid gäller till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (1973:670) och 9 kap. 4 § tullagen (1987:000) och 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om punktskatter lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.

Riksskatteverket kan om det finns synnerliga skäl medge att den som är registrerad enligt 5 § andra stycket får vara skattskyldig för en vara som tillverkas inom landet av någon annan för hans räkning.

10 §"

Som skattepliktig tillverkning anses även

a) omarbetning av en skatteplik- a) omarbetning av en skattepliktig vara, i fråga om en vara hänför- tig vara, i fråga om en vara hänförlig till något av tulltaxenumren lig till något av tulltaxenr 17.04, 17.04, 18.06, 19.08 eller 21.07 dock 18.06, 19.05 eller 21.06 tulltaxeendast om omarbetningen innebär lagen (1987:000) dock endast om

att varan ökar i vikt. omarbetningen innebär att varan

ökar i vikt,

b) omformning av en vara som inte är skattepliktig så att varan blir skattepliktig och

! Lagen omtryckt 1984: 153.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 1406.

> Senaste lydelse 1984: 923.

) Senaste lydelse 1984: 923. 76 4 Senaste lydelse 1984:923.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse "Prop. 1987/88: 42

c) förpackning av en skattepliktig c) förpackning av en skattepliktig vara hänförlig till tulltaxenummer vara hänförlig till tulltaxenr 33.03, 33.06 om varan avses att säljas i en 33.04, 33.05 eller 33.07 tulltaxesärskild förpackning såsom flaska, lagen (1987:000) om varan avses tub, burk eller liknande. att säljas i en särskild förpackning

såsom flaska, tub, burk eller liknan-

de.

För vara, hänförlig till trulltaxe- För vara. hänförlig till tulltaxenr nummer 17.04, 18.06, 19.08 eller 17.04, 18.06, 19.05 eller 21.06 tull- 21.07, utgår skatten med fem kro- taxelagen (1987:000) utgår skatten nor per kilogram av varans net- med fem kronor per kilogram av tovikt (beskattningsvikt) och för varans nettovikt (beskattningsvikt) vara, hänförlig till tulltaxenummer och för vara, hänförlig till tulltaxenr 33.06, med femtio procent av va- 33.03, 33.04, 33.05 eller 33.07 tullrans beskattningsvärde. taxelagen med femtio procent av

varans beskattningsvärde.

Beskattningsvärde är lika med det pris, som den skattskyldige i allmänhet betingar sig för varan vid försäljning till detaljhandlare eller, om försäljning till detaljhandlare icke bedrives, det pris den skattskyldige kan antagas hava betingat sig vid sådan försäljning. Skattens belopp skall ej inräknas i priset. Såsom beskattningsvärde må icke angivas pris, som gäller allenast för en mindre betydande del av den skattepliktiga försäljningen.

För varor, som av annan än re- För varor, som av annan än registrerad importör införs till landet gistrerad importör införs till landet för att försäljas efter omformning för att försäljas efter omformning eller omarbetning eller efter an- eller omarbetning eller efter anbringande i särskild förpackning el- bringande i särskild förpackning eller annars för att användas vid till- ler annars för att användas vid tillverkning i förvärvssyfte av andra verkning i förvärvssyfte av andra varor, skall dock beskattningsvär- varor, skall dock beskattningsvärdet beräknas enligt förordningen det beräknas enligt förordningen (1980:749) om tullvärde. med til- (1987:000) om tullvärde, med tillägg av den på varorna belöpande lägg av den på varorna belöpande tullen. Enligt samma grund beräk- tullen. Enligt samma grund beräknas beskattningsvärdet för varor, nas beskattningsvärdet för varor, som införs till landet för annat än- som införs till landet för annat ändamål än försäljning eller använd- damål än försäljning eller användning i förvärvssyfte. ning i förvärvssyfte.

Anvisningar om införsel till landet av skattepliktig vara meddelas av generaltullstyrelsen efter samråd med riksskatteverket.

Bilaga till lagen (1941:251) om särskild varuskatt” Prop. 1987/88: 42

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall betalas Nuvarande Ivdelse Tulltaxenr Varuslag ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undantag av

fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande

halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao med undantag av glass, glasspulver, glasspasta (glass-

massa), puddingar och andra liknande efterrätter samt pulver,

flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för

framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller

dryck. ur 19.08 Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e.d. till övervä-

gande delen överdragna med choklad.

ur 21.07 Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med undantag

av massor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 33.06 För personligt bruk avsedda preparat av följande slag: parfym i flytande eller fast form, toalettvatten, rakvatten och

rakbalsam, med undantag av preparatet glycerol, sprit och

rosenvatten,

puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask

och smink, med undantag av puderkräm och smink med pu-

dersubstans om högst 5 viktprocent, vitt ströpuder samt pre-

parat som är avsett speciellt för döljande av ärr, födelsemärke

eller liknande huddefekt, läppstift, läppglans och andra preparat för behandling av

läppar, med undantag av ofärgat cerat,

preparat för behandling av naglar eller nagelband, med un-

dantag av nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor,

hårvårdspreparat, med undantag av hårtvättmedel som inte samtidigt är färgande, tonande eller blekande, preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, med un-

dantag av avsminkningsmedel som inte utgör toalettvatten.

hårborttagningsmedel, medel mot transpiration, med undantag av ättiketerpreparat och fotvårdsmedel.

Föreslagen lydelse

Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undantag av fondantmassor, mandeimassor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande ka-

kao med undantag av glasspulver, glasspasta (glassmassa),

puddingar och andra liknande efterrätter samt pulver, flingor,

pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställ-

ning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck.

5 Senaste lydelse 1984:923. 78

Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

ur 19.05 Söta kex, småkakor och rån (wafers) med mellanlägg av kräm e.d. till övervägande delen överdragna med choklad. ur 21.06 Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med undantag av massor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk. 33.03 För personligt bruk avsedda preparat av följande slag: ur 33.04 parfym i flytande eiler fast form, toalettvatten, rakvatten och ur 33.05 rakbalsam, med undantag av preparatet glycerol, sprit och ur 33.07 rosenvatten, puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask och smink, med undantag av puderkräm och smink med pudersubstans om högst 5 viktprocent, vitt ströpuder samt preparat som är avsett speciellt för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt, läppstift, läppglans och andra preparat för behandling av läppar, med undantag av ofärgat cerat, preparat för behandling av naglar eller nagelband, med undantag av nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor, hårvårdspreparat, med undantag av hårtvättmedel som inte samtidigt är färgande, tonande eller blekande, preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, med undantag av avsminkningsmedel som inte utgör toalettvatten, hårborttagningsmedel, medel mot transpiration, med undantag av ättiketerpreparat och fotvårdsmedel.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

9 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt! och bilaga I till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig enligt 6 § första stycket 1 eller 2, då bränsle av honom levereras till köpare som inte är registrerad, eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försälining,

2. för den som är skattskyldig enligt 6 § första stycket 3, då bränslet levereras till köpare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,

3. för den som är skattskyldig enligt 6 § första stycket 4, då bränslet tas i anspråk för motordrift, och

4. för den som upphör att vara registrerad enligt 7 §, när registreringen upphör, varvid skattskyldigheten omfattar det bränsle som då ingår i hans lager.

Om skattepliktigt bränsle förs in i Om skattepliktigt bränsle förs in i landet av annan än den som är re- = landet av annan än den som är registrerad skall skatten betalas till — gistrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tull- = tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen (1973:670) och 9 kap. 4§ lagen (1987:000) och 9 kap. 4§ lagen (1984:151) om punktskatter lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.

I Lagen omtryckt 1984:994. 80

Bilaga 1 till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt? Prop. 1987/88: 42

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas Nuvarande lydelse Tulltaxe- — Bränsle Skattesats nummer ur 27.01, ur 27.02 eller

ur 27.04 — Kolbränslen s.sosoosssssses ser rst 305 kr. per ton ur 27.10 - Fotogen med tillsats som möjliggör

drift av snabbgående dieselmotorer .. 610 kr. per m? ur 27.10 - Motorbrännoljor, eldningsoljor och

ur 27.11 — Naturgas ossssossssssssserss ee rs ss 308 kr. per 1000 m?

ur 27.11 eller ur 38.19 — Gasol som används för

Anm. Skatten på oljor beräknas efter

varans fakturerade volym. Kan skat-

ten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt

vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för be-

räkning av volymen.

Föreslagen lydelse

Tulltaxenr — Bränsle Skattesats

ur 27.01, Kolbränslen 305 kr. per ton ur 27.02

eller

ur 27.04 ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör

drift av snabbgående dieselmotorer — 610 kr. per m?

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och

bunkeroljor ...ssssssrseresss srt 660 kr. per m? ur 27.11 INET 5:C ER 308 kr. per 1000 m?

ur 27.11 Gasol som används för

ur 38.23 b) annat ändamål än motordrift ... 185 kr. per ton Anm. Skatten på oljor beräknas ef-

ter varans fakturerade volym. Kan

skatten inte beräknas på sådant sätt

> Senaste lydelse 1987: 508. 81

6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 42

Föreslagen lydelse Tulltaxenr Bränsle Skattesats

eller sker fakturering annorledes än

enligt vedertagna grunder, får be-

skattningsmyndigheten = fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

10 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i strålskyddslagen (1958: 110)

Härigenom föreskrivs att 2 § strålskyddslagen (1958: 110) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28!

Radiologiskt arbete må ej bedrivas utan tillstånd av myndighet som regeringen bestämmer (strålskyddsmyndigheten). Ej heller må någon utan tillstånd av strålskyddsmyndigheten innehava röntgenutrustning eller an-

nan teknisk anordning avsedd att utsända joniserande strålning, idka handel med radioaktivt ämne eller eljest till riket införa eller här förvärva,

innehava eller överlåta sådant ämne.

Den som ej innehar sådant till- Den som inte innehar sådant tillstånd må ej utan medgivande av stånd får inte utan medgivande av

strålskyddsmyndigheten fraga hand strålskyddsmyndigheten ra hand

om oförtullat radioaktivt ämne på om oförtullat radioaktivt ämne på sätt som avses i 3§ andra stycket sätt som avses I 8§ första stycket tullagen (1973:670). I övrigt gäller tullagen (1987:000). I övrigt gäller

lagen (1973: 980) om transport, för- lagen (1973: 980) om transport, för-

varing och förstöring av införsel- varing och förstöring av införselreglerade varor, m. m. reglerade varor, m. m.

Tillstånd må meddelas för viss yrkesgrupp eller för vissa inrättningar, institutioner eller företag.

Avlider någon som innehar tillstånd enligt denna lag, vare tillståndet likväl, såvitt angår rätt att innehava radioaktivt ämne eller röntgenutrust-

ning eller annan teknisk anordning, gällande för dödsboet intill tre månader

från dödsfallet. Tillstånd enligt denna lag erfordras ej för vad som omfattas av tillstånd

enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet om icke annat före-

skrives i tillståndet.

I fråga om prövningen av frågor om tillstånd till radiologiskt arbete, avseende tillverkning av radioaktiva läkemedel, eller till handel med eller införsel av sådana läkemedel finns också föreskrifter i lagen (1981: 289) om radioaktiva läkemedel.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Senaste lydelse 1984: 4.

11¶Förslag till Prop. 1987/88: 42 Lag om ändring i lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling

Härigenom föreskrivs att 23a§ lagen (1960:418) om straff för varusmuggling skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2228!

Åtal för varusmuggling eller för- Åtal för varusmuggling eller försök därtill eller för brott som avses i sök därtill eller för brott som avses i 5§ får väckas endast när det med 5§ får väckas endast när det med hänsyn till brottets allvarliga art el- hänsyn till brottets allvarliga art eller i övrigt finns särskilda skäl till ler i övrigt finns särskilda skäl till det, om gärningen kan föranleda det, om gärningen kan föranleda påföring av tulltillägg enligt 40a§ påföring av tulltillägg enligt 83§ tullagen (1973:670) eller en sådan tullagen (1987:000) eller en sådan särskild avgift som avses i 3 § lagen särskild avgift som avses i 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller ut- meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. försel av varor.

Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt 9 §.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Senaste lydelse 1985: 1093. 84

12 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1961: 181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

Härigenom föreskrivs att I $ lagen (1961: 181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Med teknisk sprit förstås sprit Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tek- som är avsedd att användas för tekniskt, industriellt, medicinskt, ve- niskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat än- tenskapligt eller annat likartat ändamål och som är hänförlig till damål och som är hänförlig till tulltaxenummer 22.08 eller 22.09 A tulltaxenr 22.07 eller 22.08 B. 1 eller eller B. Vad i denna lag stadgas om B. 2 tulltaxelagen (1987:000). Vad teknisk sprit skall jämväl gälla som sägs i denna lag om teknisk spritdrycker, vin och starköl, av- sprit skall också gälla spritdrycker,

vin och starköl, avsedda för ända-

mål som nu sagts.

Med alkoholhaltigt preparat för- Med alkoholhaltigt preparat förstås vara som innehåller mer än 1,8 stås vara som innehåller mer än 1,8 viktprocent etylalkohol och som viktprocent etylalkohol och som icke är hänförlig till tulltaxenummer inte är hänförlig till tulltaxenr 22.03—22.08 eller 22.09 A eller B 22.03—-22.07 eller 22.08 B. 1 eller B. och ej heller är sådant läkemedel, 2 tulltaxelagen och inte heller är för vilket läkemedelsförordningens sådant läkemedel, som omfattas av (1962:701) bestämmelser gälla. läkemedelsförordningen

(1962:701).

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977: 293) om handel med drycker.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Senaste lydelse 1977: 294. 85

13¶Förslag till Prop. 1987/88: 42 Lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs'att I och 5 §§ lagen (1961: 372) om bensinskatt!

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18¶Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt

(bensinskatt) för

a) bensin avsedd för motordrift a) bensin avsedd för motordrift och andra motorbränslen, som in- och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent ben- nehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulltaxenummer 27.10), med sin, ur tulltaxenr 27.10 tulltaxeundantag för flygbensin: samt lagen (1987:000), med undantag för

flygbensin; samt

b) metylalkohol (metanol), etylal- b) metylalkohol (metanol), etylalkohol (etanol) och högre alkoholer kohol (etanol) och högre alkoholer samt andra än under a) avsedda samt andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sådan blandningar, som innehåller sådan alkohol (ur tulltaxenummer 22.08, alkohol, ur tulltaxenr 22.07, 29.05 29.04 och 38.19), allt under förut- och 38.23 tulltaxelagen (1987:000). sättning att varorna är avsedda för allt under förutsättning att varorna användning till motordrift (motoral- är avsedda för användning till mokohol). tordrift (motoralkohol).

Skatt skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som införs till landet för att vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverk-

ning av bensin. Skatt skall heller inte utgå för motoralkohol, som tillhandahålls i särskild förpackning om högst en liter.

Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annat inte sägs, samtliga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.

58¶Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig enligt 3 § I eller 2, när bensin av honom levereras till köpare, som inte är registrerad, eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk för annat

ändamål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig enligt 3 § 3, när bensin säljs eller tas i

anspråk för skattepliktigt ändamål, och

3. för den som upphör att vara registrerad enligt 4 §, när registreringen upphör, varvid skattskyldigheten omfattar den bensin som då ingår i hans lager.

Blandas blyfri bensin med annan bensin i samband med att bensinen skall levereras till en köpare som inte är registrerad, eller till ett eget

försäljningsställe som inte är depå, skall i fall som avses i första stycket 1 skattskyldigheten inträda när blandningsförfarandet påbörjas.

Om skattepliktig vara förs in i Om skattepliktig vara förs in i

I Lagen omtryckt 1984: 993, " Senaste lydelse 1987: 509.

> Senaste lydelse 1985: 1079. 86

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

landet av annan än den som är re- landet av annan än den som är registrerad skall skatten betalas till gistrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tull- tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen (1973:670) och 9 kap. 45§ lagen (1987:000) och 9 kap. 48 lagen (1984:151) om punktskatter lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgitter.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

14¶Förslag till Prop. 1987/88: 42 Lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1961:394) om tobaksskatt! skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

Till staten skall enligt bestämmel- Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild serna i denna lag erläggas särskild skatt (tobaksskatt) för cigarrer, ci- skatt (tobaksskatt) för cigarrer. cigariller, cigarretter, röktobak, snus gariller, cigarretter, röktobak, snus och tuggtobak (ur tidltaxenummer och tuggtobak, ur tulltaxenr 24.02 24.02). och 24.03 tulltaxelagen (1987:000).

Intill myckenhet som regeringen bestämmer må skattefrihet åtnjutas för tobaksvaror, som inkomma till riket såsom gåva till enskild person för dennes eget bruk.

I de i andra stycket avsedda fallen skall, där tullfrihet ej åtnjutes, i stället för skatt erläggas för dessa fall särskilt stadgad tull.

:Vid bedömning av till vilket Vid bedömning av till vilket tulltaxenummer viss vara skall hän- tulltaxenummer viss vara skall hänföras tages ej hänsyn till sådan föras fas inte hänsyn till sådan tulltaxering av varusats som göres tulltaxering av varusats som görs med stöd av allmänna bestämmel- med stöd av 5 § 3 b tulltaxelagen serna andra stycket 3b tulltaxan (1987:000). (1977:975).

Skattskyldigheten inträder då varan levereras till köpare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning.

För den som upphör att vara registrerad enligt 4 § inträder skattskyldigheten när registreringen upphör, och omfattar de varor som då ingår i hans lager.

Om en skattepliktig vara förs in i Om en skattepliktig vara förs in i landet av någon annan än den som landet av någon annan än den som är registrerad skall skatten betalas är registrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen (1973:670) och 9 kap. 4 § tullagen (1987:000) och 9 kap. 4 § lagen (1984:151) om punktskatter lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Lagen omtryckt 1984: 155. 88

15¶Förslag till Prop. 1987/88: 42 Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att 7 och 18 §§ lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område! och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ivydelse Föreslagen Iydelse

Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå eller, i fall som avses nedan under m), den som inom landet yrkesmässigt tillverkar bekämpningsmedel m. m. eller till landet inför bekämpningsmedel m. m. för yrkesmässig återförsäljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet erlägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m. (slaktdjursavgift),

b) mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri ,'

margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e) vete, korn, havre och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn, flingor, malt eller liknande produkt,

f) stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur erhålls ur fisk eller havsdäggdjur eleller ur fettråvara, hänförlig till ler ur fettråvara, hänförlig till tulltulltaxenummer 12.01, 12.02 och taxenr -12.01—-12.08 och 21.03 21.03 (fettvaruavgift), tulltaxelagen (1987:000) (fettvaru-

avgift),

1) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes ur frön och frukter,

) produkt, härrörande från soja- )) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxe- bönor och hänförlig till tulltaxenr nummer 19.02 eller 23.04, 19.01 eller 23.04 tulltaxelagen,

k) produkt, hänförlig till rulltaxe- k) produkt, hänförlig till tulltaxenummer 21.07 B, nr 21.06 B.2, tulltaxelagen,

1) naturliga kalciumfosfater, na- 1) naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater, turliga — aluminiumkalciumfosfater apatit och fosfatkrita hänförliga till och fosfatkrita hänförliga till tulltulltaxenummer 25.10, ammoniak taxenr 25.10, ammoniak hänförlig hänförlig till tulltaxenummer 28.16, till tulltaxenr 28.14, kaliumnitrat kaliumnitrat hänförligt till tulltaxe- och kalciumnitrat hänförligt till

I Lagen omtryckt 1984: 199. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 865. > Senaste lydelse 1986: 389. 89

nummer 28.39, kalium- och kalci- tulltaxenr 28.34, kalium- och kalumpolyfosfater (inbegripet meta- ciumpolyfosfater (inbegripet metaoch pyrofosfater), kaliumortofosfa- och pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (di- ter och kalciumhydrogenortofosfat kalciumfosfat) hänförliga — till (dikalciumfosfat) hänförliga = till tulltaxenummer 28.40 samt gödsel- tulltaxenr 28.35 samt gödselmedel medel och andra produkter hänför- och andra produkter hänförliga till liga till tulltaxenummer 31.01- tulltaxenr 31.01—-31.05, tulltaxela- 31.05. gen.

m) ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhet, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus (bekämpningsmedel), samt ämnen eller beredningar som med hänsyn till sina egenskaper och användning står bekämpningsmedel nära, dock inte vara, avsedd att användas vid beredning av livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar vara, eller färger, fernissor, tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas för ett annat ändamål än som avses i första meningen, om inte varorna genom en särskild benämning eller på något annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel, och inte heller träskyddsmedel.

Vid utförsel ur riket av vara som anges i bilagan erlägges avgift (utförselavgift). :

Utöver utförselavgift erlägges Utöver utförselavgift erläggs slaktdjursavgift vid utförsel för slaktdjursavgift vid utförsel för slakt av häst, nötkreatur, tamsvin slakt av häst, nötkreatur, tamsvin eller får (ur tulltaxenr 01.01- eller får, ur tulltaxenr 01.01—-01.04 01.04). Sker utförsel av sådant djur tulltaxelagen (1987:000). Sker utför annat ändamål än för slakt skall försel av sådant djur för annat änbevis företes om detta för tullmyn- damål än för slakt skall bevis föredigheten. tes om detta för tullmyndigheten.

Bilaga Prop. 1987/88: 42

Förteckning över varor som avses i 1 § andra stycket

ur 01.01 Levande hästar ur 01.02 Levande nötkreatur

ur 01.03 Levande tamsvin

ur 01.04 Levande får

01.05¶Levande fjäderfä, nämligen höns, ankor, gäss, kalkoner

och pärlhöns ur 02.01 Kött av nötkreatur, färskt eller kylt ur 02.02 Kött av nötkreatur, fryst

ur 02.03 Kött av tamsvin, färskt, kylt eller fryst RAR ur 02.04 Kött av får, färskt, kylt eller fryst ur 02.05 Kött av häst, färskt, kylt eller fryst RR

ur 02.06 Andra ätbara delar av nötkreatur, tamsvin, får och häst, färska, kylda eller frysta

ur 02.07 Kött och andra ätbara delar (med undantag av gåslever) av fHäderfä enligt nr 01.05, färska, kylda eller frysta

02.09 Svinfett, inte innehållande kött, och fjäderfäfett (inte ut-

smälta), färska, kylda, frysta, saltade, torkade eller rökta: . Ister andra slag ur 02.10 Kött och andra ätbara djurdelar av häst, nötkreatur,

tamsvin, får och fjäderfä (med undantag av gåslever), sal-

tade, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller andra djurdelar:

kött av häst, nötkreatur, tamsvin och får andra slag

04.01¶Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta

med socker eller annat sötningsmedel

04.02¶Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel

04.03¶Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan

fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär eHer kakao Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annan-

stans

04.05¶Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk

04.06¶Ost och ostmassa Kälkalkta

ur 04.07 Fjäderfäägg med skal, färska, konserverade celler kokta

04.08 Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt kon-

serverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel ur 07.01 Potatis (med undantag av nyskördad potatis under tiden 6

juni—S5 juli), färsk eller kyld |

ur 07.09 Sockermajs, färsk eller kyld

ur 07.10 Sockermajs (även ångkokt eller kokt i vatten), fryst:

kokt

andra slag

Prop. 1987/88: 42

ur 07.12 Torkad potatis och sockermajs, hel, i bitar, skivad, krossad eller pulveriserad, men inte vidare beredd

07.13 Torkade, spritade baljväxtfrön av sådana slag som an-

vänds för livsmedels- eller foderändamål, även skalade

eller sönderdelade ur 07.14 Maniok- och arrowrot, färska eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar

10.01¶Vete samt blandsäd av vete och råg

10.02 Råg 10.03 Korn 10.04 Havre 10.05 Majs 10.07 Sorghum ur 10.08 Hirs

11.01 Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg ur 11.02 Finmalet mjöl av råg, korn, havre, majs, sorghum och

hirs:

av råg

andra slag ur 11.03 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av

vete, råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs: av vete och råg

andra slag ur 11.04 Vete, råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs, bearbetad

på annat sätt (tex skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), groddar av spannmål,

hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda:

vete och råg, bearbetad på annat sätt

andra slag 11.05 Mjöl och flingor av potatis

ur 11.06 Mjöl av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr

07.14 11.07 Malt, även rostat ur 11.08 Stärkelse:

potatisstärkelse

andra slag 12.01 Sojabönor, även sönderdelade

12.02¶Jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte rostade eller på annat sätt tillagade

12.03 Kopra 12.05 Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade 12.06 Solrosfrön, även sönderdelade

ur 12.07 Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (med undantag av ricinus-, hamp- och oiticicafrön samt bokollon), även sönderdelade ur 12.08 Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter (med undantag av mjöl av senaps-, lin-, ricinus-, hamp- och oiticica-

frön samt av bokollon) ur 12.12 Sockerbetor, färska eller torkade, även malda ur 12.14 Luzernmjöl och annat grönmjöl, även i form av pelletar 15.01 Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, även ut-

pressade eller extraherade med lösningsmedel

15.02¶Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa

Prop. 1987/88: 42

eller utsmälta, även utpressade eller extraherade med lös-

pingsmedel

15.03 Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talg-

olja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda ur 15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av fiskleverolja) 15.06 Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt

modifierade

15.07¶Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

15.08¶Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

15.09¶Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade

men inte kemiskt modifierade 15.10 Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifiera-

de, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner

med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09

Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade

men inte kemiskt modifierade

Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner

av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

15.13 Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifie-

rade 15.14 Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa

oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade ur 15.15 Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (med undantag av jojoba-, kroton-, lin-, oiticica-, ricin- och tungolja samt

fraktioner av dessa oljor) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

ur 15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydre-

rats, omförestrats (även internt) eller claidiniscrats, även

raffinerade men inte vidare bearbetade med undantag av produkter med karaktär av konstgjorda vaxer

15.17 Margarin; ätbara blandningar och beredningar av anima-

liska eller vegetabiliska fetter celler oljor eller av fraktioner

av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter

eller oljor enligt nr 15.16: margarin, konstister och annat berett ätbart fett

andra slag

ur 15.18 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor (med undan-

tag av lin-, oiticica-, ricin- och tungolja samt fraktioner av

dessa oljor) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor,

kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag

av produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller be-

Prop. 1987/88: 42

redningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans ur 15.19 Tekniska enbasiska fettsyror (med undantag av olein-, linoljefettsyra och andra fettsyror med ett jodtal av minst 170, ricinoljefettsyra, delhydratiserad ricinoljefettsyra, högraffinerad tallfettsyra och ullfettsyra); sura oljor från raffinering | . ur 16.01 Korv (med undantag av gåsleverkorv) och liknande produkter av kött, andra djurdelar eller blod; beredningar av dessa produkter ur 16.02 Kött, andra djurdelar och blod, beredda eller konserverade på annat sätt (med undantag av gåsleverpastej) ur 16.05 Andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade 17.01 Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form ur 17.02 Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form (med undantag av invertsocker); sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen (med undantag av invertsocker): sockerkulör: druvsocker (inbegripet kerniskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsocker (fruktos) eller innehållande mindre än 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen andra slag 17.03 Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker ur 17.04 Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, inte innehållande kakao. i bulk ur 18.06 Glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingar och liknande efterrätter samt pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedca för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck, innehållande kakao ur 19.01 Livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01—-04.04, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: produkter av sojamjöl andra slag 19.02 Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchti, raviol och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda: couscous, även beredd 19.03 Flingor, gryn od, framställda av stärkelse ur 19.04 Spannmål, annan än majs, I form av korn, förkokt eller på annat sätt beredd ur 19.05 Bakverk, även innehållande kakao (med undantag av biscuits och wafers)

ur 20.04 Potatis och produkter av ärter och bönor enligt nr 07.13, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta ur 20.05 Potatis och produkter av ärter och bönor enligt nr 07.13,

beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika

eller ättiksyra, inte frysta ur 21.02 Andra encelliga mikroorganismer än jäst, döda (med undantag av vacciner enligt nr 30.02) ur 21.04 Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar, in-

nehållande kött (inbegripet andra djurdelar)

21.05 Glassvaror, även innehållande kakao ur 21.06 Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna nå-

gon annanstans (med undantag av konfektyrer):

alkoholfria beredningar för framställning av drycker; glasspulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver andra slag

23.02 Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, malning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter

23.03 Återstoder från stärkelseframställning och liknande åter-

stoder, betmassa, bagass och annat avfall från socker-

framställning, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av

jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar

ur 23.06 Oljekakor och andra fasta återstoder (med undantag av mandelkli) från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 23.04 eller 23.05, även malda eller i form av pelletar

23.08 Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegeta-

biliska åsterstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i forma av pelletar'

ur 23.09 Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur (med undantag av hundbröd samt sådana vitamin- och

mineralfodermedel som inte innehåller torrmjölk): innehållande torrmjölk

andra slag

Naturliga kalciumfosfater, naturliga aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrita

28.14 Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning ur 28.34 Kalium- och kalciumnitrat ur 28.35 Kalium- eller kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och

pyrofosfater), kaliummortofosfater och kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat)

31.01- Gödselmedel

ur 35.02 Äggalbumin 35.05 Dextrin och annan modifierad stärkelse (tex förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse

ur 35.07 Enzympreparat innehållande födoämnen ur 38.09 Beredda glätt- och appreturmedel av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter (med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar vägande per styck högst I kg netto) LSE oc [ND tv Beredda bindemedel för zjutformer eller gjutkärnor på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1987/88: 42

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av

vissa bakverk

Härigenom föreskrivs att I $ lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk! skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

18¶Införs till landet wafers och bi- Införs till landet rån (wafers), scuits som innehåller choklad och söta kex och småkakor som inneär hänförliga till tulltaxenummer håller choklad och är hänförliga till

19.08, skall särskild avgift erläggas tulltaxenr 19.05 tulltaxelagen till staten. Avgiften erläggs till tull- (1987:000), skall särskild avgift ermyndigheten. Tullagen (1973:670) läggas till staten. Avgiften erläggs gäller i fråga om avgiften. till tullmyndigheten. — Tullagen

(1987:000) gäller i fråga om avgif-

ten.

Första stycket gäller ej sådana Första stycket gäller inte sådana wafers eller biscuits som är skatte- rån (wafers), söta kex eller småka-

pliktiga enligt lagen (1941:251) om kor som är skattepliktiga enligt särskild varuskatt. lagen (1941:251) om särskild varu-

skatt.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Senaste lydelse av lagens rubrik 1980: 975. > Senaste lydelse 1980: 975. 97

7 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 42

Lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att I $ lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade

skattefordringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 8!

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970: 979) följer med fordran

på 1. skatt och avgift, som anges i 1§ första stycket uppbördslagen

(1953: 272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,

kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983: 219) om tillfällig vinstskatt och lagen (1986: 1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,

understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. skatt enligt lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928: 376) om skatt på lotterivinster,

lagen (1941: 251) om särskild varuskett, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1961: 372) om bensinskatt, lagen (1961: 394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964: 308), lagen (1972: 266) om skatt på annonser och

reklam, lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på

vissa dryckesförpackningar, lagen (1973: 1216) om särskild skatt för olje-

produkter och kol, bilskrotningslagen (1975: 343), lagen (1977:306) om

dryckesskatt, lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa

kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen

(1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983: 1053) om skatt på

omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild skatt för

elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984: 404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984: 405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984: 410) om avgift på bekämpningsmedel samt lagen (1984: 852) om lagerskatt på viss bensin,

4, skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973: 601) samt lagen (1976: 339) om saluvagnsskatt, |

5. tull och särskild avgift enligt 5. tull, särskild avgift enligt 39 § 39 § tullagen (1973: 670) samt avgift — tullagen (1973: 670) och avgift enligt enligt lagen (1968:361) om avgift lagen (1968:361) om avgift vid in-

vid införsel av vissa bakverk, försel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område,

lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984: 409) om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavzift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller

avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Senaste lydelse 1986: 1229. 98

18 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser och

reklam

Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1972: 266) om skatt på annonser

och reklam! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §?

Införs till landet reklamtrycksak Införs till landet reklamtrycksak

som är skattepliktig enligt 5 § eller som är skattepliktig enligt 5 § eller annonsblad som har utgivits utom- annonsblad som har utgivits utom-

lands skall reklamskatt erläggas till lands skall reklamskatt erläggas till tullmyndigheten. Därvid gäller tull- tullmyndigheten. Därvid gäller tull-

lagen (1973:670) och 9 kap. 4§ lagen (1987:000) och 9 kap. 4§

lagen (1984:151) om punktskatter lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.

Reklamskatt vid införsel utgår Reklamskatt vid införsel utgår med 11 procent av beskattningsvär- med 11 procent av beskattningsvär-

det eller, om nedsättning har med- det eller, om nedsättning har med-

getts enligt 14 §, med det lägre be- getts enligt 14 §, med det lägre belopp som föranleds av nedsättning- lopp som föranleds av nedsättningen. Som beskattningsvärde anses en. Som beskattningsvärde anses

varans värde beräknat enligt 6 § .varans värde beräknat enligt 4 § tullförordningen (1973:979). Visas tulltaxelagen (1987:000). Visas att

att detta värde innefattar kostnad detta värde innefattar kostnad som

som ej ingår i beskattningsvärde en- inte ingår i beskattningsvärde enligt ligt 13 § andra stycket, skall be- 13 § andra stycket, skall beskattskattningsvärdet reduceras i mot- ningsvärdet reduceras i motsvaransvarande mån. Beskattningsvärdet de mån. Beskattningsvärdet för anför annonsblad beräknas efter sam- nonsblad beräknas efter samma ma grunder som gäller för reklam- grunder som gäller för reklamtrycktrycksak. sak.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

! Lagen omtryckt 1984: 156. ” Senaste lydelse 1985: 497. 929

19¶Förslag till Prop. 1987/88: 42" Lag om ändring i lagen (1973: 9280) om transport, förvaring

och förstöring av införselreglerade varor, m.m.

Härigenom föreskrivs att 28 lagen (1973: 980) om transport, förvaring

och förstöring av införselreglerade varor, m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

2§

Vara får utan hinder av förbud En vara får utan hinder av förbud eller villkor som avses i 1§ eller villkor som avses i I $

I. sändas genom tullområdet celler mellan orter inom detta enligt de villkor och föreskrifter som generaltullstyrelsen meddelar,

2. förvaras på tullupplag eller tullager celler i frihamn,

3. förstöras under kontroll av tullmyndighet eller annan som denna

godkänner,

4. återutföras,

5. tagas om hand efter medgivan- 5. tas om hand med stöd av hem-

de enligt 3§ andra stycket tullagen tagningstillstånd enligt 8§ första (1973:670) under villkor att varan stycket tullagen (1987:000) under

förvaras i oförändrat skick av den villkor att varan förvaras i oförändsom erhållit medgivandet till dess rat skick av den som beviljats tilltullmyndighet meddelat att hinder ståndet ull dess tullmyndigheten

för vidare förfogande över varan ej meddelat att hinder mor vidare förföreligger. fogande över varan inte föreligger.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

20 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176)

Härigenom föreskrivs att 16 § vapenlagen (1973: 1176)! skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

. 16 § Införsel av skjutvapen eller ammunition får ske utan särskilt tillstånd i

följande fall, nämligen

1. Enskild person får införa skjutvapen, som han är berättigad att här i riket inneha för personligt bruk, samt ammunition som behörigen har förvärvats här i riket. Vad som har sagts nu skall också tillämpas på

sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som avses 1 8§.

2. För tillfällig användning vid jakt eller tävling här i riket får svenska, danska, finska eller norska medborgare, som inte har hemvist här i riket, från Danmark, Finland eller Norge införa jakt- eller tävlingsskjutvapen

med tillhörande ammunition. Vapnet och ammunitionen får i sådant fall

utan tillstånd innehas här i riket av den som har infört egendomen under

högst tre månader från införseldagen. 3. Skjutvapen och ammunition 3. Skjutvapen och ammunition får ej tagas om hand på sätt som får inte tas om hand på sätt som

avses I 3§ andra stycket tullagen avses I 8§ första stycket tullagen (1973:670) av annan än den som har (1987:000) av annan än den som har

tillstånd att införa sådana varor och tillstånd att införa sådana varor och

ej heller utan medgivande av läns- inte heller utan medgivande av styrelse förvaras på tullager eller i länsstyrelse förvaras på tullager elfrihamn. I övrigt gäller lagen ler i frihamn. I övrigt gäller lagen

(1973: 980) om transport, förvaring (1973:980) om transport, förvaring

och förstöring av införselreglerade och förstöring av införselreglerade

varor, m.m. varor, m.m.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

I Lagen omtryckt 1981: 1360. 101

8 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 42

21¶Förslag till Prop . 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets

område

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område ! skall ha följande lydelse.

Bilaga

Förteckning över varor som avses i I $ andra stycket

Nuvarande lydelse

Tulltaxenummer Varuslag

03.01 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt (även varmrökt)

03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska

(levande eller döda), kylda, frysta, saltade eller torka-

de; kräftdjur med skal, enbart kokta i vatten

ur 05.15 Fisk (inbegripet lever, rom och mjölke därav),

kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda :

16.04 Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och

kaviarersättning :

16.05 Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade

Föreslagen lydelse Tulltaxenr Varuslag

03.01-03.07 Samtliga varuslag

ur 05.11 Produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra

ryggradslösa va:tendjur: döda djur av sådana slag som

omfattas av 3 kap., otjänliga till människoföda

16.04 Fisk, beredd eller konserverad; kaviar

16.05 Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur,

beredda eller konserverade

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Lagen omtryckt 1984: 200. 102

22 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1974: 283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina

Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1974: 283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25§

Arbete av guld, silver eller plati- Ett arbete av guld, silver eller na får icke utan tillstånd av myndig- platina får inte utan tillstånd av het som Kungl. Maj:t bestämmer myndighet som regeringen bestämtagas om hand på sätt som avses i mer fas om hand på sätt som avses i

3§ andra = stycket = tullagen 8§ första — stycket = tullagen

(1973:670). I övrigt gäller i fråga om (1987:000). I övrigt gäller i fråga om

rätten att hantera oförtullat sådant rätten att hantera oförtullat sådant

arbete lagen (1973:980) om trans- arbete lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av in- port, förvaring och förstöring av in-

förselreglerade varor m. m. | förselreglerade varor m. m.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

23 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte-

och avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att 1§ bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatteoch avgiftsprocessen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 8! Denna lag är tillämplig vid revi- Denna lag är tillämplig vid revi-

sion eller annan granskning för sion eller. annan granskning för

fastställande av skatt, tull eller av- fastställande av tull, annan skatt el-

gift enligt lagen (1908: 128 s.1) om ler avgift enligt tagen (1908: 128 s.1)

bevillningsavgifter för särskilda för- om bevillningsavgifter för särskilda måner och rättigheter, uppbörds- förmåner och rättigheter, upp-

lagen (1953:272), taxeringslagen bördslagen (1953:272), taxerings-

(1956:623), lagen (1958:295) om lagen (1956:623), lagen (1958:295)

sjömansskatt, stämpelskattelagen om sjömansskatt, stämpelskatte- (1964: 308), lagen (1968:430) om lagen (1964: 308), lagen (1968:430) mervärdeskatt, kupongskattelagen om mervärdeskatt, kupongskatte-

(1970: 624), — vägtrafikskattelagen lagen (1970:624), vägtrafikskatte-

(1973:601), förordningen (1973: lagen (1973:601), förordningen 602) om särskild vägtrafikskatt. (1973: 602) om särskild vägtrafik-

tullagen (1973:670), lagen (1984: skatt, tullagen (1973:670), lagen

151) om punktskatter och prisregle- (1984:151) om punktskatter : och ringsavgifter och lagen (1984: 668) prisregleringsavgifter, lagen om uppbörd av socialavgifter från (1984: 668) om uppbörd av socialav-

" arbetsgivare. gifter från arbetsgivare och tullagen (1987:000).

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Senaste lydelse 1984: 869. 104

24 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att 7a§ lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7a§8

Betalas inte skatt när ett skattepliktigt fordon skall föras ut ur riket, får tullmyndigheten i utförselorten omhänderta fordonet. I fall som avses i 5§ andra stycket får tullmyndighet omhänderta ett fordon för vilket skatt inte betalas i föreskriven ordning.

Har ett fordon omhändertagits . Har ett fordon omhändertagits enligt första stycket tas skatten ut i enligt första stycket tas skatten ut i den ordning som föreskrivs i tull- den ordning som föreskrivs i tulllagen (1973:670) och tullstadgan lagen (1987:000) och tullförord- (1973:671) för fall när tull och an- ningen (1987:000) för fall när tull, nan införselavgift skall tas ut av annan skatt och avgift skall tas ut vara. av en vara.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. |

! Lagen omtryckt 1984: 257.

25 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1977: 292) om tillverkning av drycker, m. m.

Härigenom föreskrivs att 5 och 19 §§ lagen (1977: 292) om tillverkning av drycker, m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med alkoholfri dryck förstås dryck som antingen är fri från alkohol eller innehåller högst 1,8 viktprocent alkohol.

Med läskedryck förstås kolsyrad Med läskedryck förstås kolsyrad alkoholfri dryck, hänförlig = till alkoholfri dryck, hänförlig = till tulltaxenummer 22.01, och alkohol- tulltaxenr 22.01 — tulltaxelagen fri konsumtionsfärdig dryck, hän- (1987:000) och alkoholfri konsumförlig till tulltaxenummer 22.02, tionsfärdig dryck, hänförlig till 22.07 eller 22.09. Choklad, kaffe el- tulltaxenr 22.02 B., 22.06 eller 22.08 ler te anses dock ej som läske- tulltaxelagen (1987:000). Choklad, dryck. kaffe elier te anses dock inte som

läskedryck.

19 §

Den som innehar aktiverat kol Den som innehar aktiverat kol hänförligt till tulltaxenummer 38.03 hänförligt till tulltaxenr 38.02 tulleller annat renings- eller filtrerings- taxelagen (1987:000) eller annat remedel får ej överlåta detta om han nings- eller filtreringsmedel får inte har insett eller bort inse att varan överlåta detta om han har insett elskulle komma att användas vid re- ler bort inse att varan skulle komma ning eller filtrering av olovligen till- att användas vid rening eller filtreverkad sprit eller vid obehörigt ring av olovligen tillverkad sprit elborttagande eller försvagande av ler vid obehörigt borttagande eller denatureringsmedel i sprit eller al- försvagande av denatureringsmedel koholhaltigt preparat. i sprit eller alkoholhaltigt preparat.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

26 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1977: 306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1977: 306) om dryckesskatt! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

Införs skattepliktig dryck till lan- Införs skattepliktig dryck till landet av annan än den som har regist- det av annan än den som har registrerats som importör enligt 8§, skall rerats som importör enligt 8 &, skall dryckesskatt erläggas till tullmyn- dryckesskatt erläggas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen digheten. Därvid gäller tullagen

(1973:670) och 9 kap. 4§ lagen (1987:000) och 9 kap. 4§ lagen

(1984: 151) om punktskatter och (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. prisregleringsavgifter.

Skatt utgår inte vid införsel av spritdrycker och vin av partihandelsbolaget eller för bolagets räkning eller vid införsel av skattepliktiga drycker i den ordning som avses i 18§ lagen (1977: 293) om handel med drycker.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Lagen omtryckt 1984: 158. 107

Prop. 1987/88: 42

27 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på

motorfordon

Härigenom föreskrivs att 3, 12 och 16 §§ lagen (1978:69) om försälj-

ningsskatt på motorfordon! skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse 38 Införs skattepliktigt motorfordon Införs skattepliktigt motorfordon

till landet av annan än den som har till landet av annan än den som har registrerats som importör enligt 6 § registrerats som importör enligt 6 § andra stycket skall skatt erläggas andra stycket skall skatt erläggas

till tullmyndigheten. Därvid gäller till tullmyndigheten. Därvid gäller

tulllagen (1973:670) och 9 kap. 4 § tulllagen (1987:000) och 9 kap. 4 8

lagen (1984:151) om punktskatter lagen (1984:151) om punktskatter

och prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.

12 8 Har motorfordon, för vilket skatt Har motorfordon, för vilket skatt

har erlagts eller skall erläggas till har erlagts eller skall erläggas till

tullmyndighet, inom ctt år från ti- tullmyndighet, inom ett år från tiden för angivning till förtullning den för förtullningen förts ut ur lan-

förts ut ur landet eller förts till det eller förts till svensk frihamn för

svensk frihamn för annat ändamål annat ändamål än alt brukas där

än att brukas där och har fordonet och har fordonet inte varit regist-

ej varit registrerat eller varit regist- rerat eller varit registrerat endast i

rerat endast i förening med avställ- förening med avställning, skall tull-

ning, skall tullmyndighet efter an- myndighet efter ansökan återbetala

sökan återbetala eller medge befri- eller medge befrielse från skatten.

else från skatten. Detta gäller dock Detta gäller dock inte om fordonet

inte om fordonet har återinförts ef- har återinförts efter utförseln eller

ter utförseln eller förtullats efter att förtullats efter att ha förts till fri-

ha förts till frihamn och befrielse hamn och befrielse från skatt har

från skatt har medgivits enligt 16 § medegetts enligt 16 § första stycket

första stycket jämfört med 13 § I Jämfört med 15 § I lagen (1987:000) tullförordningen (1973:979). om tullfrihet m.m. Vid bestämman-

de av tiden för förtullningen tilläm-

pas 12 § tullagen (1987:000).

Generaltullstyrelsen får för särskilt fall medge utsträckning av tidsfristen i första stycket.

16 8”

I fall som avses i 3 § utgår inte I fall som avses i 3 § utgår inte

skatt om fordonet förtullas under skatt om fordonet förtullas under omständighet som för tullpliktig omständighet som för tullpliktig

vara medför tullfrihet eller tullned- vara medför tullfrihet eller tullnedsättning med stöd av 7, 11 eller 12 § sättning med stöd av 6, 13 eller 14 §

eller, om annat inte följer av andra eller, om annat inte följer av andra stycket, 13§ I tullförordningen stycket, 15 § I lagen (1987:000) om (1973:979). = tullfrihet m.m.

I Lagen omtryckt 1984: 159.

" Senaste lydelse 1986: 260. 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 42

Befrielse från skatt enligt första Befrielse från skatt enligt första stycket jämfört med 13 § I tullför- stycket jämfört med 15 § I lagen ordningen medges inte för om tullfrihet m.m. medges inte för

1. fordon, för vilket rätt till av- 1. fordon, för vilket rätt till avdrag föreligger enligt 9§ första drag föreligger enligt 9§ första stycket 1. om fordonet förtullas för stycket I, om fordonet förtullas för någon annan än den avdragsberätti- någon annan än den avdragsberättigade, gade,

2. fordon, för vilket återbetalning 2. fordon, för vilket återbetalning av eller befrielse från skatt har av eller befrielse från skatt har medgivits enligt 12 §. medegetts enligt 12 §.

Har skattefrihet enligt första stycket medgivits men har förutsättningarna för tullfrihet eller tullnedsättning upphört, ankommer det på tullmyndigheten att ta ut den på fordonet belöpande skatten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

9 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 42

28 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i krig m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

För ändamål som avses med den samordnade gränsövervakningen får den som tillhör gränsövervakningspersonalen (gränsövervakningsman)

1. anmoda resande eller annan person att visa pass eller annan legitimationshandling samt att i övrigt lämna de upplysningar och förete de handlingar som bedöms nödvändiga för övervakningsverksamheten,

2. kontrollera varutrafik samt un- 2. kontrollera varutrafik samt undersöka transportmedel och lager- dersöka transportmedel och lagerlokal eller annat utrymme som nytt- lokal eller annat utrymme som nyttjas i samband med varutrafiken jas i samband med varutrafiken med samma befogenheter som vid med samma befogenheter som vid tullkontroll tillkommer tulltjänste- tullkontroll tillkommer tulltjänsteman enligt tullagen (1973:670) och man enligt tullagen (1987:000) och med stöd därav meddelade bestäm- med stöd därav meddelade bestämmelser. melser.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

29¶Förslag till Prop. 1987/88: 42 Lag om ändring i lagen (1982: 188) om preskription av

skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982: 188) om preskription av skattefordringar m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag gäller i fråga om pre- Denna lag gäller i fråga om preskription av fordringar som tillkom- skription av fordringar som tillkommer det allmänna och som drivs in mer det allmänna och som drivs in enligt bestämmelserna i uppbörds- enligt bestämmelserna 1 uppbördslagen (1953:272) eller tullagen lagen (1953:272), tullagen (1973: (1973: 670). Den tillämpas dock inte 670) eller tullagen (1987:000). Den på fordringar enligt studiestöds- tillämpas dock inte på fordringar lagen (1973: 349). enligt studiestödslagen (1973: 349).

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lag om ändring i lagen (1982: 691) om skatt på vissa

kassettband

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassett-

band! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ss

Då ett skattepliktigt band införs Då ett skattepliktigt band införs till landet av någon som inte har till landet av någon som inte har blivit registrerad enligt 9§ andra blivit registrerad enligt 9§ andra stycket, skall skatten erläggas till stycket, skall skatten erläggas till

tullmyndigheten. I sådana fall gäller tullmyndigheten. I sådana fall gäller

tullagen (1973:670) i fråga om skat- tullagen (1987:000) i fråga om skatten. Dessutom gäller 9 kap. 4§ ten. Dessutom gäller 9 kap. 4§ lagen (1984:151) om punktskatter lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

I Lagen omtryckt 1984: 161. ? Senaste lydelse 1985: 1027.

31 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1982: 1200) om skatt på

videobandspelare

Härigenom föreskrivs att I och 3 §§ lagen (1982: 1200) om skatt på

videobandspelare! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

Skatt (videoskatt) skall erläggas Skatt (videoskatt) skall erläggas till staten enligt denna lag vid om- till staten enligt denna lag vid omsättning eller uthyrning inom landet sättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av vi- eller vid införsel till landet av vi-

deobandspelare (ur tulltaxenummer deobandspelare, inbegripet video- 92.11). tuners och videomonitorer med in-

byggd utrustning för inspelning el-

ler återgivning av videosignaler, ur

tulltaxenr 85.21 eller 85.28 tulltaxe-

lagen (1987: 000).

Då en videobandspelare införs Då en videobandspelare införs till landet av någon som inte är rc- till landet av någon som inte är registrerad som importör enligt 6 § gistrerad som importör enligt 6 §

andra stycket, skall skatten erläg- andra stycket, skall skatten erläg-

gas till tullmyndigheten. I sådana gas till tullmyndigheten. I sådana

fall gäller tullagen (1973:670) i frå- fall gäller tullagen (1987:000) i fråga om skatten. Dessutom gäller 9 ga om skatten. Dessutom gäller 9

kap. 4 § lagen (1984: 151) om punkt- kap. 4 § lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. skatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Lagen omtryckt 1984: 162.

32 Förslag till Prop. 1987/88: 42 Lag om ändring i lagen (1984: 283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1984:283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som i 27§ tullagen (1973: Vad som i 46 och 47 §§ tullagen 670) föreskrivs i fråga om inrättan- (1987:000) föreskrivs i fråga om inde av en särskild butik (exportbu- rättande av en särskild butik (extik) för försäljning av oförtuliade el- portbutik) för försäljning av oförtuller eljest obeskattade varor på en lade eller annars obeskattade varor flygplats skall gälla även i fråga om på en flygplats skall gälla även i inrättande av en sådan butik på ter- fråga om inrättande av en sådan buminalen. tik i terminalen.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

33¶Förslag till Prop. 1987/88: 42 Lag om ändring i lagen (1984: 409) om avgift på gödselmedel

Härigenom föreskrivs att I och 3 §§ lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Avgift (gödselmedelsavgift) skall Avgift (gödselmedelsavgift) skall erläggas till staten enligt denna lag erläggas till staten enligt denna lag

vid omsättning inom landet eller vid vid omsättning inom landet eller vid

införsel till landet av kaliumnitrat införsel till landet av kaliumnitrat hänförligt till tulltaxenummer 28.39 och kalciumnitrat hänförligt till samt varor hänförliga till tulltaxe- tulltaxenr 28.34 = tulltaxelagen nummer 31.02, 31.03 och 31.05, i (1987:000) samt varor hänförliga till det följande benämnda gödselme- tulltaxenr 31.02, 31.03 och 31.05 del. tulltaxelagen, i det följande be-

nämnda gödselmedel.

3§

Regler för förfarandet vid uttag av avgifter enligt denna lag finns i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Då ett gödselmedel införs till lan- Då ett gödselmedel införs till landet av någon som inte är registrerad det av någon som inte är registrerad som importör enligt 6 § andra styc- som importör enligt 6 § andra stycket, skall avgiften erläggas till tull- ket, skall avgiften erläggas till tullmyndigheten. I sådana fall gäller myndigheten. I sådana fall gäller tullagen (1973:670) i fråga om av- tullagen (1987:000) i fråga om avgiften. Dessutom gäller 9 kap. 4 § giften. Dessutom gäller 9 kap. 4 8 lagen om punktskatter och prisreg- lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. leringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Senaste lydelse 1986: 219.

34 Förslag till Prop. 1987/88: 42

Lag om ändring i lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att I och 2 §§ lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i

1. uppbördslagen (1953: 272). 2. lagen (1958: 295) om sjömansskatt, 3. lagen (1968: 430) om mervärdeskatt med undantag av 76 a §,

4. tullagen (1973: 670), tullförord- 4. tullagen (1973: 670), tullförordningen (1973:979) eller lagen ningen (1973: 979), lagen (1973: 981) (1973:981) om frihet från införsel- om frihet från införselavgift, tullavgift, lagen (1987:000), lagen (1987:000)

om tullfrihet m.m. eller lagen

(1987:000) om frihet från skatt eller

avgift vid införsel,

5. lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

6. lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter eller lagen (1984: 658) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

7. lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller författning som anges i I kap. 1§ första stycket samma lag, i de fall då utbetalningen ankommer på riksskatteverket, eller

8. lagen (1974: 992) om nedsättning av allmän energiskatt.

Vad som sagts i första stycket 7 gäller inte utbetalning enligt 278 lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, 6 § lagen (1961: 372) om bensinskatt och 13 § lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon.

Tillkommer ett belopp som avses Tillkommer ett belopp som avses i 18 någon mot vilken det allmänna i 1§ någon mot vilken det allmänna har en fordran, som är för indriv- har en fordran, som är för indrivning registrerad i utsökningsregist- ning registrerad i utsökningsregistret och drivs in enligt bestämmel- ret och drivs in enligt bestämmelserna i uppbördslagen (1953: 272), serna 1 uppbördslagen (1953: 272), tullagen (1973: 670) eller bötesverk- tullagen — (1973:670), bötesverkställighetslagen (1979:189), skall ställighetslagen (1979:189) eller

från beloppet, om inte annat följer tullagen (1987:000), skall från be-'

av vad nedan sägs, avräknas så loppet. om inte annat följer av vad mycket som kan gå till betalning av nedan sägs, avräknas så mycket fordringen. Endast vad som över- som kan gå till betalning av fordstiger det allmännas fordran får ut- ringen. Endast vad som överstiger betalas. det allmännas fordran får utbetalas.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1987/88: 42

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurd-

sen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Gradin

Proposition om följdändringar till ny tullagstiftning

m.m.

| Inledning

Den nya tulltaxelagen (prop. 1986/87: 102) och den nya tullagstiftningen i

övrigt (prop. 1986/87: 166) kräver följdändringar i ett stort antal lagar. Jag lägger i denna proposition, efter samråd med chefen för finansdepartementet och med cheferna för andra berörda åepartement, fram förslag till de

lagändringar som behövs i anledning av den nya lagstiftningen på tullområdet. Jag ämnar också i detta sammanhang ta upp några ytterligare frågor som anknyter till den nya tullagstiftningen och då framför allt till den föreslagna tulltaxelagen som bygger på en internationell konvention rörande ett nytt system för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Har-

monized System, HS-konventionen). Till en början tar jag upp ett antal av

generaltullstyrelsen föreslagna, av kommerskollegium tillstyrkta, ändringar i tulltaxelagen av närmast teknisk natur. Jag tar också — efter samråd med chefen för försvarsdepartementet och chefen för industridepartementet — upp en fråga om tullnedsättning för gummibehandlad, syntetisk kordväv. Under beredningen av denna fråga har kommerskollegium och överstyrelsen för civil beredskap anmodats att yttra sig i vissa särskilt angivna hänseenden.

Generaltullstyrelsen har i en skrivelse till regeringen föreslagit vissa förenklingar när det gäller införsel av alkoholhaltiga drycker. Remissyttranden i denna fråga har avgetts av socialstyrelsen, riksskatteverket och AB Vin- & Spritcentralen. Även denna fråga, i vilken jag har samrått med chefen för finansdepartementet och chefen för socialdepartementet, avser jag att behandla i det följande.

2¶Föredragandens överväganden Prop. 1987/88: 42

2.1¶Vissa tekniska ändringar i förslaget till tulltaxelag och i annan lagstiftning

Mitt förslag: I tulltaxelagen genomförs ett antal ändringar av i huvudsak teknisk art. Vidare genomförs i anledning av den nya tullag-

stiftningen följdändringar av teknisk karaktär i ett stort antal lagar.

Skälen för mitt förslag: När regeringen i propositionen 1986/87: 102 om

tulltaxelag m. m. redovisade resultatet av GATT-förhandlingarna rörande överföringen av Sveriges tullbindningar till det harmoniserade systemet

hade dessa förhandlingar inte helt avslutats. Jag framhöll därför i propositionen min avsikt att — om resultatet av de återstående förhandlingarna skulle påverka föreskrifterna i den svenska tulltaxelagen — återkomma till

regeringen med förslag till ändring av lagen. Förhandlingarna har numera avslutats. Med anledning härav föreslår jag en mindre ändring i 15 kap. tulltaxelagen. Ändringen innebär att vissa vegetabiliska fetter och oljor

enligt tulltaxenr 15.16 i motsats till vad som föreslagits i propositionen om

tulltaxelag m. m. föreslås bli tullfria.

Vidare har generaltullstyrelsen under hand föreslagit ett antal tekniska ändringar i tulltaxelagen. Ändringarna har föranletts bl. a. av generaltull-

styrelsens arbete med den statistiska varuförteckning till vilken hänvisas i

14 och 4188 i förslaget till tullag (prop. 1986/87: 166). Jag föreslår att generaltullstyrelsens förslag, i den mån de har tillstyrkts av kommerskollegium, genomförs. Jag vill i sammanhanget nämna att det i anmärkningarna till 22 kap. tulltaxelagen finns en definition av begreppet alkohol-

fria drycker som något skiljer sig från den definition som anges i lagstift-

ningen om tillverkning, handel och skatt på drycker. I klarhetens intresse

bör framhållas att bestämmelsen i tulltaxelagen tar sikte på de tullar som

eventuellt skall utgå för dryckerna, medan den övriga lagstiftningen gäller i fråga om tillverkning, handel och skatt för dryckerna.

Den nya tulltaxelagen kräver ändringar i åtskilliga andra lagar. I propos.

tionen 1986/87: 102 redovisade jag min avsikt att återkomma till regeringen och föreslå att regeringen lämnar förslag till riksdagen om de följdändring-

ar som behövs i anledning av den nya tulltaxelagen. Jag föreslår därför att tekniska följdändringar med anledning av den nya varunomenklaturen

genomförs i ett stort antal lagar. Även den i propositionen 1986/87: 166 om ny tullagstiftning m. m. föreslagna lagstiftningen kräver ett stort antal följdändringar. Det gäller framför allt hänvisningar till de lagar som föreslagits skall ersätta tullagen

(1973: 670) och tullförordningen (1973: 979).

2.2¶Tullnedsättning för gummibehandlad, syntetisk kordväv

Mitt förslag: Tullsatsen för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer sänks från 13 246 till 9 7 under en period av två år räknat från

den 1 januari 1988.

Skälen för mitt förslag: Kordväv är textilvävnad för användning som Prop. 1987/88: 42 förstärkning i gummiprodukter, främst däck. Kommerskollegium har efter hörande av Överstyrelsen för civil beredskap utrett vissa frågor kring tillverkningen av kordväv i Sverige. Därvid har framkommit bl. a. följande.

Kordväv, som är känslig från försörjningsberedskapssynpunkt, tillverkas i Sverige av ett företag. Tillverkningen sker uteslutande hos detta företag. Företaget har i avtal med överstyrelsen för civil beredskap förbundit sig att upprätthålla en viss produktionskapacitet som bedöms vara nödvändig av beredskapsskäl. Kordväven skall i händelse av en krissituation användas för produktion av främst lastbilsdäck.

Gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer upptas i lagen (1977: 975) med tulltaxa under nr 59.11 och är belagd med en tull av 13 36. I tulltaxelagen (1987: 000) återfinns kordväv av nu aktuellt slag under nr 59.02 B. Tullsatsen enligt tulltaxelagen är oförändrad.

Enligt 48 tullförordningen (1973: 979) får regeringen föreskriva tullfrihet eller tullnedsättning bl. a. med anledning av EFTA-konventionen och Sveriges frihandelsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Vidare får regeringen föreskriva tullfrihet eller tullnedsättning för varor från utvecklingsländerna. Motsvarande bemyndigande har tagits in i 5§ i den av regeringen föreslagna lagen om tullfrihet m.m. (prop 1986/87: 166).

Import till Sverige av gummibehandlad, syntetisk kordväv med ursprung i EFTA-länderna eller i EG är tullfri enligt föreskrifter som regeringen har meddelat i frihandelsförordningen (1977: 1194). För väv som har ursprung i något utvecklingsland medges tullfrihet enligt bestämmelserna i förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna, den s.k. u-landsförordningen.

För att tullfrihet skall kunna åtnjutas enligt de nu nämnda författningarna krävs bl. a. att varan skall uppfylla de villkor som uppställs i de i författningarna intagna ursprungsreglerna. Detta innebär att varan anses ha sitt ursprung i ett land om den har antingen helt framställts i landet eller undergått sådan bearbetning eller behandling i landet som under vissa särskilt angivna förutsättningar ger varan egenskap av ursprungsvara. Vad gäller gummibehandlade textilvävnader av syntetiska fibrer skall tillverkningen enligt ursprungsreglerna utgå från kemiska produkter för att varan skall anses ha blivit bearbetad eller behandlad i det land där den framställts. Detta gäller både enligt frihandelsförordningen och u-landsförordningen.

Om en tillverkare i ett utvecklingsland inte använder sig av inhemskt garn utan importerar garn för tillverkning av syntetisk kordväv och, efter vävning och gummibehandling, exporterar den färdiga väven till Sverige är väven enligt u-landsförordningens bestämmelser inte bearbetad eller behandlad i landet på ett sådant sätt att den får ursprung i utvecklingslandet, eftersom tillverkningen utgår från garn och inte från kemiska produkter.

Tullfrihet kan därför inte medges enligt u-landsförordningen för en sådan vara. Vid import till Sverige av gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer tas följaktligen ut tull med 13 90. Före den 1 maj 1984 gällde emellertid enligt u-landsförordningen en annan ordning. Enligt denna ordning 119

erhöll en vara av nu aktuellt slag ursprung i tillverkningslandet om tillverk- Prop. 1987/88: 42 ningen utgick från garn.

Orsaken till att ursprungsregeln i u-landsförordningen ändrades var en önskan att införa samma ursprungsvi:lkor för kordväv från utvecklingsländerna som för kordväv från EG-EFTA-området men även att harmonisera de svenska ursprungsreglerna med de regler som tillämpades inom EG vid import av kordväv från utvecklingsländerna. Härigenom kunde man också komma till rätta med vissa marknadsstörningar i Sverige. Ändringen i u-landsförordningen har emellertid fått till följd att importen till Sverige från utvecklingsländerna av den aktuella varan har minskat. Denna import har, uttryckt i volym, sjunkit från 38 26 år 1983 till 17 Zz år 1986.

På grund av ändringen av ursprungsregeln har varor från utvecklingsländerna således kommit i ett sämre konkurrensläge i förhållande till varor från konkurrerande företag I EG. Avsikten med ändringen av ursprungsregeln var emellertid inte att på ett sådant sätt ändra konkurrensförhållandena på den svenska marknaden när det gäller kordväv. Jag anser därför att man bör vidta åtgärder för att motverka de mindre lämpliga effekter som har uppstått med anledning av att ursprungsregeln i u-landsförordningen anpassades till vad som gäller för varor från EG-EFTA-området.

Enligt min mening är det emellertid inte lämpligt att åter ändra ursprungsregeln i u-landsförordningen. Det är tvärtom önskvärt att så långt som möjligt harmonisera ursprungsreglerna beträffande kordväv. Jag anser därför att man i stället bör försöka förbättra situationen för utvecklingsländerna genom att generellt sänka tullsatsen för gummibehandlad, syntetisk kordväv. Med tanke på att det endast finns en svensk tillverkare och att beredskapsaspekter bör vägas in bör emellertid tullsänkningen begränsas till 4 procentenheter, dvs. tullen bör sänkas från 13 2 till 9 26. Tullsänkningen bör också gälla under en begränsad period om två år räknat från den 1 januari 1988. Jag förordar att tullnedsättningen regleras i en särskild, tidsbegränsad lag. Jag avser att följa utvecklingen av importen så att eventuella negativa konsekvenser av tullnedsättningen kan motverkas i tid. Frågan om vilken tullsats som skall gälla för kordväv efter tvåårsperioden får sålunda bedömas med ledning av de erfarenheter som vunnits under tiden för den föreslagna tullnedsättningen.

2.3¶Införsel av alkoholdrycker som inkommer som flyttgods eller med anledning av arv eller testamente

Mitt förslag: Från AB Vin- & Spritcentralens ensamrätt att införa spritdrycker, vin och starköl görs ytterligare två undantag i lagen (1977: 293) om handel med drycker. Det gäller införsel vid flyttning till Sverige och införsel med anledning av arv och testamente. Följdändringar görs i lagen (1968:430) om mervärdeskatt. lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar och i tulltaxelagen (1987: 000).

Generaltullstyrelsens förslag: I princip samma som mitt förslag. Prop. 1987/88: 42

Remissinstanserna: Riksskatteverket, socialstyrelsen och AB Vin- & Spritcentralen har yttrat sig över generaltullstyrelsens förslag och har, frånsett vissa lagtekniska synpunkter, lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt 17§ lagen (1977:293) om handel med drycker får spritdrycker, vin och starköl, med de undantag som anges i 188, införas till landet endast av partihandelsbolaget (AB Vin- & Spritcentralen). I 18§ finns undantag bl. a. för den s. k. turistspriten som får föras in till landet och för enstaka gåvoförsändelse till enskild person för dennes eller dennes familjs personliga bruk.

Något undantag finns inte för drycker som utgör flyttgods och som medförs av den som flyttar in från utlandet eller återvänder hit efter längre tids vistelse utomlands. Inte heller finns undantag för drycker som tas emot från annat land i arv eller genom testamente.

I praktiken förfar man så, att spritdrycker, vin och starköl som bedöms utgöra flyttgods avskiljs från övrigt flyttgods och överlåts på AB Vin- & Spritcentralen. Dryckesvarorna hämtas till någon av bolagets anläggningar elter kontrolleras genom medverkan av systembutik på orten. Bolaget tar upp varorna i tulldeklaration och betalar eventuell tull till tuliverket varefter bolaget fakturerar kunden tull, skatter och administrativa avgifter. När kunden betalat fakturan utlämnas varorna till denne.

Generaltullstyrelsen har i en framställning till regeringen påtalat att nämnda förfarande förutom att det är kostsamt för alla inblandade parter också innebär en betydande fördröjning av införseln av dessa varor. Generaltullstyrelsen har mot denna bakgrund lämnat förslag till ändringar i 18 § lagen om handel med drycker.

Liksom generaltullstyrelsen och hörda myndigheter anser jag det motiverat både av resursskäl och effektivitetsskäl att möjliggöra ett förenklat förfarande vid införsel av spritdrycker, vin och starköl vid flyttning til landet. Detta förenklade förfarande bör även gälla sådan införsel som sker med anledning av arv eller testamente. Till följd härav bör 18§ lagen om handel med drycker ändras.

Givetvis bör vissa begränsningar gälla för den mängd alkoholdrycker som får föras in. Vid införsel i samband med flyttning till landet bör, i enlighet med vad som nu gäller för gåvoförsändelse, föreskrivas, att dryckerna skall vara avsedda för den enskildes eller för dennes familjs personliga bruk. Motsvarande begränsning skall i princip gälla även vid införsel med anledning av arv eller testamente. Regeringen bör få meddela närmare bestämmelser i detta avseende.

Som generaltullstyrelsen föreslagit bör i båda fallen tull tas ut enligt de schablontullsatser som gäller för spritdrycker, vin eller starköl som införs av resande eller i form av gåvoförsändelser. Vidare bör i sådana fall undantag göras från skyldigheten att erlägga mervärdeskatt. Detta föranleder ändringar i lagen (1968:430) om mervärdeskatt och i tulltaxelagen (1987: 000). Vidare bör, som styrelsen också föreslagit, undantag göras i lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesförpackningar och i förordningen (1983: 847) om avgift vid införsel av aluminiumburkar. Ändringen i sistnämnda författning ankommer på regeringen.

2.4¶Ikraftträdande Prop. 1987/88: 42

Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att besluta om ikraftträdande av följdändringarna till den nya tullagstiftningen.

Skälen för mitt förslag: I propositicnerna om tulltaxelag resp. ny tullag-

stiftning föreslogs — på grund av lagstiftningens anknytning till HS-konventionen — att regeringen skulle bernyndigas att meddela föreskrifter om

ikraftträdande av den nya lagstiftningen. Regeringen bör därför få motsva-

rande bemyndigande beträffande de nu föreslagna följdändringarna. Det kan nämnas att ett tillräckligt antal stater numera har ratificerat HSkonventionen, varför denna träder i kraft den I januari 1988. Avsikten är

att tulltaxelagen, tullagstiftningen i övrigt och följdändringarna skall träda i kraft samma datum.

3¶Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom utrikesdepartementet upprättats för-

slag till |

1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 000),

2. lag om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad

kordväv av syntetiska fibrer,

3. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.

4. lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker,

5. lag om ändring i lagen (1984: 355) om skatt på vissa dryckesför-

packningar,

6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), |

7. lag om ändring i valutalagen (1939: 350),

8. lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

9. lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt,

10. lag om ändring i strålskyddslagen (1958: 110),

11. lag om ändring i lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling,

12. lag om ändring i lagen (1961: 181) om försäljning av teknisk

sprit och alkoholhaltiga preparat, 13. lag om ändring i lagen (1961: 372) om bensinskatt, 14. lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt, 15. lag om ändring i lagen (1267: 340) om prisreglering på jordbru-

kets område,

16. lag om ändring i lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av

vissa bakverk, 17. lag om ändring i lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m., |

18. lag om ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser och

reklam,

19. lag om ändring i lagen (1973: 980) om transport, förvaring och

förstöring av införselreglerade varor, m. m.,

[AS

20. lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176), Prop. 1987/88: 42

21. lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets

område,

22. lag om ändring i lagen (1974: 283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina,

23. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte-

och avgiftsprocessen, 24. lag om ändring 1ilagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa

fordon, som icke är registrerade i riket,

25. lag om ändring i lagen (1977: 292) om tillverkning av drycker,

m.m., 26. lag om ändring i lagen (1977: 306) om dryckesskatt, 27. lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon, 28. lag om ändring i lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i

krig m. m.,

29. lag om ändring i lagen (1982: 188) om preskription av skatte-

fordringar m. m.,

30. lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassett-

band,

31. lag om ändring i lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare,

32. lag om ändring i lagen (1984: 283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö,

33. lag om ändring i lagen (1984: 409) om avgift på gödselmedel,

34. lag om ändring i lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetal-

ning av skatter och avgifter. Lagförslagen är av den beskaffenheten att jag anser att det skulle sakna betydelse att höra lagrådet över dem.

4¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta de nu upprättade lagförslagen.

5¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de lagförslag som föredraganden har lagt fram.

Innehåll

PrOpOSitiONeN soseeeoeeeereseseesee sars sees es esse ser esse seas 1

Propositionens huvudsakliga innehåll s.ssssosssssssssr ser rs rs resa 1

Propositionens lagförsläg sossososssrserseererseeser rss rr rr reser sa 3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1987 — 117 1 Inledning sosssoeerrerrrerrrrererrrerrrrr rer rer rst tr brer rr sa 117 2 Föredragandens ÖVerväganden s.sosssosersseesssserere reser ra 118

2.1 Vissa tekniska ändringar i förslaget till tulltaxelag och i annan

lagstiftnil2 soossossrereeserereresrrrr rr rer reser r rer rer kr rea 118

2.3 Införsel av alkoholdrycker som inkommer som flyttgods

2.4 Ikraftträdande sssoooosososseerserrersrerer rer rr ere ere rss 122

3¶Upprättade lagförslåg -..sssssesssessrrrrerrrsrr ss es ters rena 122

4 Hemställäf oosoossoorserserreerereereeer ere ess erste rer erna 123 5 Beslut susoosseeeer rer rrer reser ere rer rss rs re sker rer rer rss s ss 123

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987