om skärpt investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten
Regeringens pruposition 1989/90:96
om skärpt investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 8 februari 1990. På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Kjell-Olof Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås som ett led i åtstramningen av den svenska ekonomin skärpningar av den nyligen införda regionala investeringsavgiften på oprioriterade byggnadsarbeten. Avgiften höjs från 10 96 till 30 70 och utvidgas till att omfatta även Göteborgsområdet. Lagstiftningen förlängs till att omfatta även byggnadsarbeten som påbörjas under år 1991. Vidare byts beteckningen ”investeringsavgift” ut mot ”investeringsskatt”.
De nya bestämmelserna föreslås gälla för byggnadsarbeten som påbörjas under tiden den 9 februari 1990 —- den 31 december 1991.
I Riksdagen 1989!90. I saml. Nr 96
Lag om ändring i lagen (1989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten
dels att i 2,3, 5. 9, 10 och 12-14 §§ ordet ”investeringsavgift” i olika böj-
ningsformer skall bytas ut mot ”investeringsskatt” i motsvarande form,
dels att i 5.7, 12 och 14 §§ ordet ”avgift” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skatt” i motsvarande form,
dels att i 3,5, 7 och 12 §§ ordet ”avgiftsbelagt” skall bytas ut mot ”skatte-
pliktigt”,
dels att rubriken till lagen samt 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse.
Lag om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För byggnadsarbete, som påbör- För byggnadsarbete, som påbörjas under tiden den 27 maj 1989—-den jas under tiden den 27 maj 1989-den 31 december 1990, skall investerings- 31 december 1991, skall investeringsavgift betalas till staten, om arbetet skatt betalas till staten, om arbetet utförs I annan kommun i Stockholms utförs i annan kommun i Stockholms län än Norrtälje och Södertälje sant län än Norrtälje och Södertälje, i i Uppsala och Håbo kommuner i Uppsala och Håbo kommuner i Uppsala län och arbetet helt eller till Uppsala län, i Kungsbacka kommun övervägande del avser i Hallands län, i Göteborgs, Här-
ryda, Kungälvs, Mölndals, Pariille
och Stenungsunds kommuner i Göte-
borgs och Bohus län samt i Ale och
Lerums kommuner i Älvsborgs län
och arbetet helt eller till övervä-
gande del avser
1. bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bostadsbebyggelse.
to . butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,
. förvaltningsbyggnad,
Bu
. kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,
. sporthall eller annan idrottsanläggning,
on . bostadshus som uppförs utan statligt stöd och inte är avsett uteslutande för fritidsändamål, eller
7. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om arbetet ingår i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus.
Rivning av byggnad anses vid tillämpning av denna lag inte som byggnadsarbete.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Investeringsavgift tas ut med 10 Investeringsskatt tas ut med 30 procent av byggnadskostnaden för procent av byggnadskostnaden för avgiftsbelagt arbete. Investeringsav- skattepliktigt arbete. Investeringsgiften fastställs av länsskattemyndig- skatten fastställs av länsskattemynheten i det län där byggnadsplatsen digheten i det län där byggnadsplatär belägen och betalas till denna sen är belägen och betalas till denna länsskattemyndighet. länsskattemyndighet.
Preliminär avgift utgår med 10 Preliminär skatt utgår med 30 proprocent av den beräknade byggnads- cent av den beräknade byggnadskostnaden. Slutlig avgift fastställs kostnaden. Slutlig skatt fastställs när när arbetet har slutförts. arbetet har slutförts.
Preliminär och slutlig avgift av- Preliminär och slutlig skatt avrunrundas nedåt till helt hundratal kro- das nedåt till helt hundratal kronor. nor.
Denna lag träder i kraft den I maj 1990. Bestämmelserna om utvidgat geografiskt tillämpningsområde och höjd skattesats tillämpas i fråga om byggnadsarbete som påbörjas efter den 8 februari 1990.
1" Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 96
Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)
Härigenom föreskrivs att I $ skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18!
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
I. lagen (1908:128) om bevill- 1. lagen (1908:128) om bevill-
ningsavgifter för särskilda förmåner ningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, lagen (1927:321) om och rättigheter, lagen (1927:321) om
skatt vid utskiftning av aktiebolags skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370). lagen (1933:395) om cr- (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om sättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, la- (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomst- gen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om stat- skatt, lagen (1947:577) om statlig, förmögenhetsskatt, lagen lig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, la- (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelnings- gen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig skatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. lagen (1986:1225) fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag. understödsföre- livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensioönsstiftelser. lagen ningar och pensionsstiftelser, lagen
(1989:346) om särskild vinstskatt, la- (1989:346) om särskild vinstskatt. la-
gen (1989:471) om investeringsavgift gen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten, för vissa byggnadsarbeten,
2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen —(1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, la-
! Senaste lydelse 1989:472.
gen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt. lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon. lagen (1988:1567) om
miljöskatt på inrikes flygtrafik.
3. lagen (1981:691) om socialavgifter.
Lagen gäller även preliminär skatt. kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1990.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 februari 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om skärpt investeringsskatt för vissa
byggnadsarbeten
1 Inledning
Regeringen föreslog i prop. 1988/89:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1989/90, m.m. (kompletteringspropositionen) vissa åtstramningar på det ekonomisk-politiska området. Bl.a. föreslogs en tillfällig höjning av mervärdeskatten och en tillfällig höjning av den allmänna löncavgiften. Riksdagen godtog inte regeringens förslag i dessa delar (1988/89:FiU30, rskr. 327). En av de åtgärder som i stället beslutades var en tidsbegränsad regional investeringsavgift om 10 26 av byggnadskostnaderna på visst oprioriterat byggande.
Jag avser nu att ta upp frågan om en skärpning av investeringsavgiften. Av skäl som jag återkommer till används fortsättningsvis beteckningen ”skatt” i stället för ”avgift”. Vid beredning av lagstiftningsärendet har synpunkter inhämtats från riksskatteverket, som lämnat förslagen utan erinran.
2 De nya reglerna
Mitt förslag: Den tidsbegränsade regionala investeringsskatten på :oprioriterat byggande enligt lagen (1989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten höjs från 10 2 till 30 20. Det geografiska tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta även Göteborgsområdet. De nya reglerna omfattar oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas efter den 8 februari 1990. Lagstiftningen förlängs till att omfatta även byggnadsarbeten som påbörjas under år 1991. Beteckningen ”investeringsavgift” byts ut mot ”investeringsskatt”.
Skälen för mitt förslag: I syfte att dämpa aktiviteten på byggmarknaden och vidga utrymmet för produktion av nya bostäder infördes våren 1989 en tids-
andra oprioriterade byggnadsarbeten (1988/89:FiU36, SFS 1989:471-473). Skatten tas ut med 10 4c på byggnadskostnaderna på oprioriterade byggnadsarbeten i annan kommun i Stockholms län än Norrtälje och Södertälje samt i Uppsala och Håbo kommuner i Uppsala län. Skatteplikten gäller byggnadsarbeten som påbörjas under tiden den 27 maj 1989 — den 31 december 1990.
Som oprioriterade byggnadsarbeten räknas bl.a. arbeten på bensinstationer, bilverkstäder, butiks-, kontors-, bank-, hotell- och restauranglokaler, sporthallar, idrottsanläggningar, förvaltningsbyggnader samt samlings- och nöjeslokaler. Skatten utgår endast om byggnadskostnaden överstiger 5 milj. kr. Undantag görs också bl.a. för byggnadsarbeten som föranleds av vissa tvångssituationer.
Den svenska ckonomin kännetecknades under år 1989 av högt kapacitetsutnyttjande. Pris- och kostnadsökningarna har varit väsentligt högre än i omvärlden. Överhettningen har gjort sig gällande i så gott som hela landet och har varit särskilt uttalad inom byggsektorn, framför allt i Stockholms- och Uppsalaområdet samt efter hand även i Göteborgsområdet.
Under de senaste månaderna har problemen accentuerats. Industrikonjunkturen har försvagats. Samtidigt har lönekostnaderna och priserna på hemmamarknaden fortsatt att öka i snabb takt. Konkurrenskraften har därmed försämrats ytterligare och exportutvecklingen har dämpats. Underskottet i bytesbalansen har ökat.
I årets finansplan slogs fast att inflationen är det centrala stabiliseringspolitiska problemet (prop. 1989/90:100, bil. 1). Det framhölls att överhettningen i den svenska ekonomin nu gått så långt och att pris- och löneökningstakten länge legat så högt att en ytterligare åtstramning av den ekonomiska politiken är motiverad. Regeringen förklarade sig emellertid beredd att — innan sådana åtgärder vidtogs — överlägga med arbetsmarknadens parter om möjligheterna att bryta den alltför höga löneökningstakten och få ned inflationen.
När dessa överläggningar nu avslutats kan konstateras att förutsättningar inte föreligger för att snabbt teckna centrala löneavtal för 1990/91 som skulle innebära ett trendbrott i kostnadsutvecklingen. Den ekonomiska politiken bör därför stramas åt ytterligare. En åtgärd är att skärpa investeringsskatten.
Den nuvarande investeringsskatten på 10 96 har inte lett till åsyftat resultat. Det finns därför skäl att höja skattesatsen och ge lagstiftningen en vidgad tillämpning. En enligt min mening lämplig skattesats är 30 9c. Geografiskt bör tillämpningsomrädet utsträckas till att omfatta även Göteborgsområdet. Vidare bör lagstiftningen förlängas till att avse byggnadsarbeten som påbörjas även under år 1991.
När det gäller den närmare avgränsningen av Göteborgsområdet bör detta sammanfalla med Göteborgs A-region. Undantag bör dock göras för Tjörns
och Öckerö kommuner i Göteborgs och Bohus län samt för Alingsås och
Vårgårda kommuner i Älvsborgs län. Göteborgsområdet kommer då att omfatta Kungsbacka kommun i Hallands län, Göteborgs, Härryda, Kungälvs, Mölndals. Partille och Stenungsunds kommuner i Göteborgs och Bohus län samt Ale och Lerums kommuner i Älvsborgs län.
Med hänsyn till lagstiftningens karaktär och syfte föreligger särskilda skäl att låta de nya reglerna gälla omgående (jfr 1988/89:FiU36 s. 4, SFS 1989:471). Riksdagen bör därför med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen besluta att de nya reglerna skall tilllämpas i fråga om byggnadsarbeten som påbörjas fr.o.m. dagen efter propositionens avlämnade, dvs. den 9 februari 1990. .
Vid lagstiftningens införande uttalade finansutskottet att det borde övervägas om inte intäkterna senare kunde återföras till regionen för bl.a. produktion av nya bostäder. Det. borde ankomma på regeringen att närmare överväga frågan och till riksdagen återkomma med förslag. Enligt min mening är det med hänsyn till den höga aktiviteten i de aktuella regionerna inte lämpligt att nu återföra några medel. Detta gäller även för ett så angeläget ändamäl som bostadsbyggande. Ett ställningstagande i ämnet bör därför anstå ytterligare. Till bilden hör också att de budgetmässiga effekterna av investeringsskatten är svårkalkylerade.
Jag har genomgående använt beteckningen investeringsskatt i stället för investeringsavgift. En avgift i statsrättslig mening föreligger i de fall det utgår ett specificerat vederlag för den erlagda penningprestationen. En avgift föreligger även för det fall penningprestationen tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin helhet tillförs näringsgrenen i fråga enligt särskilda regler. Exempel på sådana avgifter är prisregleringsavgifter inom jordbruket och fis-
ket. Övriga penningprestationer till det allmänna är med undantag för viten.
böter och andra straffrättsliga pålagor att anse som skatter. Något vederlag skall inte tillfalla de byggherrar som betalar den aktuella pålagan. Även om intäkterna skulle komma att återföras till regionerna i fråga innebär det inte att pålagan kan betraktas som en näringsreglerande avgift. Inte heller föranleder dess prohibitiva karaktär till annan bedömning. Pålagan är därför statsrättsligt att beteckna som skatt. Något skäl att likväl beteckna den som en avgift föreligger inte. Jag vill också tillägga att riksdagen vid sin behandling av lagstiftningsärendet angående miljöskatt på inrikes flygtrafik avslagit motioner om att den pälagan borde betecknas som avgift (prop. 1988/89:39, SKkU10, SFS 1988:1567).
Mitt förslag föranleder materiella ändringar i I och 4 §§ lagen om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. Övriga ändringar i lagen föranleds av den terminologiska förändringen. En följdändring görs i skattebrottslagen (1971:69).
3 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till
I. lag om ändring i lagen (1989:471) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,
2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69).
De föreslagna lagändringarna är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.