Prop. 1988/89:39

om miljöskatt pA inrikes flygtrafik

Regeringens proposition

1988/89z39

om miljöskatt på inrikes flygtrafik Prop.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 13 oktober 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar C arlsson Kjell- Olaf Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om miljöskatt på vissa avgasutsläpp förorsakade av den inrikes flygtrafiken.

Skatten föreslås gälla för flygplan som har en högsta tillåten startvikt på mer än 5 700 kg.

Till grund för beskattningen bör i första hand ligga luftfartsverkets uppgifter om utsläppt mängd kolväten och kväveoxider från den flygplans- typ som är i fråga under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten bör tas ut för varje flygning med 30 kr. om utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kg. Om utsläppen är större bör skatt tas ut med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtal kg däröver.

Finns inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden hos luftfartsver- ket eller har inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden visats förelig- ga på annat sätt bör skatten beräknas med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis. Skatten bör i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kr. om den högsta tillåtna startvikten överstiger 5700 kg men inte 10000 kg, med ytterligare 120 kr. för varje påbörjat helt femtusental kg om den högsta tillåtna startvikten är större men högst 35000 kg och med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtusental kg däröver.

Den föreslagna miljöskatten kan beräknas ge ökade skatteintäkter på 60 milj. kr. per år.

Den nya lagen medför följdändringar i skattebrottslagen (197l:69), lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. och lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Den nya lagstiftningen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1989.

1. Förslag till , Lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik

Härigenom föreskrivs följande.

1 & Skatt (miljöskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för inrikes flygtrafik i förvärvssyfte.

2 5 Med inrikes flygtrafik avses i denna lag sådan flygtrafik som äger rum med flygplan mellan orter i Sverige och som inte påbörjas. avslutas eller innefattar mellanlandning i utlandet samt flygtrafik som påbörjas och avslutas på samma svenska ort utan mellanlandning.

35 Skatt skall inte tas ut för flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna startvikt uppgår till högst 5 700 kilogram.

45 Skattskyldig är den som äger flygplanet eller, om detta inte används av ägaren, den som brukar det i hans ställe.

5 5- Skattskyldigheten inträder när en flygning börjar.

Med flygning avses luftfärd från avgångsorten till den slutliga destina- tionsorten. Avbryts flygningen innan destinationsorten har nåtts föreligger ändå en skattepliktig flygning.

6 & Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsver- kets uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.

Skatten skall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den enligt första ' stycket beräknade utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kilogram. Om utsläppen är större, tas skatt ut med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtal kilogram däröver.

75 Finns inte tillförlitliga uppgifter som avses i 6 & första stycket för flygplanstyper] i fråga, beräknas miljöskatten för den aktuella flygningen med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdig- hetsbevis. Skatten skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta tillåtna startvikten uppgår till högst 10000 kilogram. Om den högsta tillåtna startvikten är större, tas skatt ut med ytterligare 120 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram till och med högst 35000 kilogram och med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

85 Sker en flygning med olika flygplanstyper och kan skatten därför beräknas med ledning av flera skattesatser, skall den högsta skattesatsen tillämpas. 9 5 Den skattskyldige skall vara registrerad hos riksskatteverket.

105 Skattskyldig fysisk person, som inte är bosatt här i landet, eller en skattskyldigjuridisk person som inte har fast driftställe här i landet skall företrädas av en representant som har godkänts av riksskattcverket. Rep- resentanten skall enligt fullmakt av den skattskyldige som ombud för denne svara för redovisningen av miljöskatt och i övrigt företräda den skattskyldige i frågor som gäller miljöskatt. Underlag för kontroll av skat- teredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten. Underlåter den skattskyldige att utse en representant enligt första styc- ket kan riksskatteverket förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldig- het. Frågor om utdömande av vite prövas av länsrätten i Stockholms län.

t»)

11 5 När det finns särskilda skäl får riksskatteverket besluta att miljö- Prop. 1988/89239 skatten skall betalas i förskott eller att säkerhet skall ställas för skattens betalning.

125 Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träderi kraft den 1 mars 1989.

T] Riksdagen [OSS/89. Isa/nl. Nr 39

2. Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 5 skattebrottslagen (l97l:69) skall ha följan- de lydelse. -

Nu varande liv/else Föreslagen lydelse

l 5'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktie- bolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt. lagen (l941:416) om arvsskatt och gåvo- skatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (l958z295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (l984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986: 1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för liv- försäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (l957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (19611394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964: 308). lagen (1968:430) om mervärde- skatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryc- kesförpackningar, vägtrafikskatte- lagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (1975z343). lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrera- de i riket, lagen (l977:306) om dryckesskatf. lagen (l978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982z69l) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på vi- deobandspelare, lagen (l982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983: 1053) om skatt på om- sättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1 104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraft- verk. lagen (l984:351) om totalisa-

' Senaste lydelse 1988:332.

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961z372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärde- skatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (l972z820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryc- kesförpaekningar. vägtrafikskatte- lagcn (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (19751343). (1976z338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrera- de i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (l978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på vi- deobandspelare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på om- sättning av vissa värdepapper. lagen (1983: 1 104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraft- verk, lagen (1984:351) om totalisa-

lagen .

Nuvarande lydelse

torskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryekesförpackningar, . lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin. vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon."

3. lagen (1981 :69 1) om soeialavgifte

Föreslagen lydelse

torskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak- tier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel. lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon. lagen ( [ 988.000) om miljöskatt på inrikesflygtra/ik,

1'.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift. skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träderikraft den 1 mars 1989.

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skattefordringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 51

Förmånsrätt enligt 1 1 5 förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 15 första stycket uppbördslagen (19531272). samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt, kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och lagen (1986: 1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbo- lag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, 2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins- ter, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (l957:262) om all- män cnergiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt. stämpelskattelagen (19641308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa ,_ dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol. bilskrot- ningslagen (l975:343). lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- settband. lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elekt- risk kraft. lagen (l983:1053) om skatt på omsättning på vissa värde- papper, lagen (1983:1104) om sär- skild aizgi/l för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryc- kesförpackningar. lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings- myndigheter. lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen

' Senaste lydelse 1988:331.

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins- ter, lagen (l941:251) om särskild varuskatt, lagen (l957:262) om all- män energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (19641308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol. bilskrot- nings lagen (1975:343), lagen (l977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (l982z691) om skatt på vissa kas- settband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elekt- risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde- papper. lagen (1983:1104) om sär- skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryc- kesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings- myndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier. lagen

Nu varande lydelse F öres/agen lydelse

(1984:410) om avgift på bekämp— (1984:410) om avgift på bekämp- ningsmedel samr lagen (1984:852) ningsmedel, lagen (1984:852) om om lagerskatt på viss bensin, lagerskatt på viss bensin. lagen ( I988:000) om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, vägtrafikskattelagen (1988:327). lagen (1988:328) om vägtrafi kskatt på utländska fordon,

5. tull. särskild avgift enligt 395 tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets områ- de, lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att lkap. 15 lagen (1984. 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

' Föreslagen lydelse

1 kap. 1 5' Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. lagen (1973:1216) om särskild avgi/i för oljeprodukter och kol. bilskrot- ningslagen (1975z343), lagen (1977:306) om dryekesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (19821691) om skatt på vissa kas- settband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elekt- risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde- papper, lagen (1983:1104) om sär- skild avgi/i för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt. lagen (1984:355) om skatt på vissa dryc- kesförpackningar. lagen ( 1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämp- ningsmedel.

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (l941:251) om särskild varuskatt. lagen (l957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (l975z343), lagen (l977:306) om dryekesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- settband. lagen (l982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elekt- risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde- papper. lagen (1983:1104) om sär- skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryc- kesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämp- ningsmedel. lagen (1988:()00) om miljöskatt på inrikesflyglra/ik.

2. lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. lagen (l974z226) om prisreglering på fiskets område. lagen (1984:409) om

avgift på gödselmedel.

Har i författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

' Senaste lydelse 1984:600.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström. Lindkvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg. Engström, Freivalds. Wallström

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om miljöskatt på inrikes flygtrafik

På grundval av regeringens proposition 1987/88z50 om trafikpolitiken inför 1990—talet — den trafikpolitiska propositionen — beslutade riksda- gen under våren (TU 87/88122. rskr. 249) att en särskild avgift — en miljöavgift — skall införas på sådan inrikes flygtrafik som utförs i förvärvssyfte. Avgiften skall utgöra ett komplement" till luftfartsavgifterna och motsvara den del av flygtrafikens samhällsekonomiska marginalkost- nader som kan hänföras till flygtrafikens avgasutsläpp. Beträffande miljö- avgiftens närmare utformning gäller att den skall vara styrande så att en minskning av utsläppen också skall medföra att avgiften minskar.

[ den trafikpolitiska propositionen anmäldes av föredragande statsrådet att jag senare skulle återkomma med lagstiftning i ämnet. Jag kommer nu ta upp den frågan till behandling.

Redan inledningsvis villjag beröra en terminologisk fråga. 1 den trafikpolitiska propositionen har beteckningen miljöavgift an- Vänts. Av riksdagsbeslutet framgår att ingen del av intäkterna från avgiften skall återföras till dem som utövar den verksamhet som skall avgiftsbeläg- gas. Inte heller kan ett specificerat vederlag anses utgå för avgiften. Påla- gan i fråga är därför statsrättsligt att anse som en skatt. 1 och för sig förekommer det i viss utsträckning att beteckningen avgift används om en sådan penningpålaga som rätteligen är en skatt. Den beteckning som i det särskilda fallet åsätts-en pålaga är självfallet inte avgörande för dess stats- rättsliga karaktär. Med beaktande av den skillnad som regeringsformen gör mellan avgift och skatt anser jag emellertid att det adekvata uttrycket skatt bör användas här. I fortsättningen kommer jag således att genomgå- ende använda beteckningen miljöskatt dåjag redogör för mitt förslag.

Under arbetet med att utforma lagförslaget om miljöskatt har samråd ägt rum med chefen för kommunikationsdepartementet. Kontakt har ock- så tagits med företrädare för luftfartsverket och riksskatteverket.

Regeringen beslutade den 22 september 1988 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som tagits in i bilaga I . Lagrådets yttrande över förslaget bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Jag ansluter mig till vad lagrådet har anfört och skall närmare behandla detta i anslutning till attjag kommenterar resp. paragrafer.

Utöver de ändringar som är föranledda av lagrådets yttrande har vissa justeringar av redaktionell art gjorts i förhållande till de lagförslag som remitterats till lagrådet.

2.1. Lag- och avgiftsregleringen inom luftfartsområdet i huvuddrag

Den civila luftfarten i Sverige regleras i luftfartslagen (l957:297, omtryckt 1986: 166, ändrad senast 1987: 151, LL) och i luftfartsförordningen (1986:171, ändrad senast 1987:209, LF). I LL finns allmänna grundläg- gande bestämmelser i fråga om rätt att utöva luftfart inom svenskt områ- de, registrering av luftfartyg, luftvärdighet och miljövärdighet m.m. Till- lämpningsföreskrifterna till LL finns i LF.

Registrering av luftfartyg sker i luftfartygsregistret som förs av luftfarts- verket. Registreringen är en förutsättning för att luftfartyget skall få använ- das vid luftfart. Ytterligare regler om registrering finns i förordningen (1986: 172) om luftfartygsregistret m.m.

Bestämmelserna i LL om luftvärdighet och miljövärdighet går tillbaka på den s.k. Chicagokonventionen från år 1944. Huvudregeln är att luftfar- tyget när det nyttjas till luftfart skall vara luftvärdigt och miljövärdigt. Ansvaret härför åvilar ägaren eller, om någon brukar luftfartyget i ägarens ställe, brukaren. Luftvärdigheten och miljövärdigheten står undertillsyn av luftfartsverket.'Verket utfärdar efter besiktning luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis. '

Chicagokonventionen reglerar bl. a. inrättandet av Internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO (International Civil Aviation Organiza- tion). ICAO har till uppgift att "utveckla principerna och tekniken för internationell luftfart" och befrämja planering och utveckling av interna- tionell lufttrafik. Numera är ICAO knutet till Förenta Nationerna som ett av dess fackorgan. ICAO har vidare att fastställa normer och rekommen- dationer för att säkerställa största möjliga likformighet i fråga om författ- ningar m.m. hos medlemsstaterna. ICAO utfärdar sådana normer och rekommendationer i form av bihang (annex) till Chicagokonventionen. . Sålunda behandlar annex 16. Environmental Protection Del II Aircraft Engine Emissions — avgasutsläpp från flygplansmotorer.

Luftfartsverket har med stöd av LF och på grundval av ICAO Annex 16, utfärdat bestämmelser för civil luftfart angående miljövärdighet (BCL M2.2). Dessa bestämmelser som återfinns i qutfartsverkets författnings- samling (LFS 1986223), ger föreskrifter om vad som krävs för att luftfartyg skall anses miljövärdiga från buller— och luftföroreningssynpunkt och om i vilka fall miljövärdighetsbevis krävs för registrering.

Med stöd av förordningen (1975—04—17) med luftfartstaxa tar luft- fartsverket ut följande slag av avgifter, nämligen landnings-. passagerar-, undervägs-. parkerings- och hangaravgift. Nivåerna för de tre förstnämnda avgiftsslagen bestäms av regeringen. Luftfartsverket bestämmer de övriga ' avgifterna. Utöver dessa avgifter tar luftfartsverket ut vissa övriga avgifter såsom ramp- och expeditionstjänstavgifter. .

I stället för landnings- och passageraravgift kan luftfartsverket ta ut ersättning enligt en tvådelad tariff. Denna tariff. som består av en fast årsavgift och en rörlig trafikberoende avgift, tillämpas som huvudregel för

+2 Riksdagen I OSS/89. [ sam/. Nrjf)

inrikes reguljär luftfart. För utrikes luftfart och sådan luftfart som inte omfattas av den tvådelade tariffcn uttas landningsavgift och passagerarav— gift. Landningsavgiften beräknas med ledning av flygplanets högsta tillåt- na startvikt och den aktuella flygplatsens avgiftsklass. Passageraravgiften utgår för flygplan med en startvikt över 15 ton och avgiften är beroende av start- och destinationsplatsen. Undervägsavgift tas ut för flygning inom svenskt flyginformationsområde och utgår med ett belopp som är beroen- de av flygsträckan och flygplanets vikt. .

Utöver de nämnda avgifterna tas inom flygtrafikens område ut en sär- skildskatt enligt lagen (1978:144) om skatt på vissa resor. Reseskatten tas ut på charterflygning från svensk flygplats till utländsk ort med flygplan vars högsta tillåtna startvikt uppgår till mer än 5700 kg eller som är godkänt för befordran av mer än 10 passagerare. Reseskatten utgår med 300 kr. per passagerare.

2.2. Allmänna utgångspunkter

Den inrikes flygtrafiken har utvecklats expansivt under 1980-talet. Antalet passagerare har närmast fördubblats och uppgår för närvarande till drygt 7 milj. per år. Samlokaliseringen av inrikesflyget till Arlanda innebar i det sammanhanget en särskild stimulans. Under år 1984 — det första året efter samlokaliseringen — uppgick ökningen i inrikestrafiken till ca 15 %. Tillväxten har legat på en hög nivå även åren därefter. Inom inrikestrafi- ken är det SAS och Linjeflygs trafik som utgör stommen i den nationella flygtrafikförsörjningen.

I den trafikpolitiska propositionen ägnades trafikens miljöproblem sär- skild uppmärksamhet. För flygets del behandlades bullerproblem, utsläpp av glykol m.m. vid flygplatserna och flygtrafikens luftföroreningar. För att stimulera utvecklingen av mer miljövänliga flygmotorer. förordades att en särskild miljöavgift skulle införas på flygtrafikens luftföroreningar. Den särskilda miljöavgiften skulle utgöra ett komplement till luftfartsavgifter- na. Eftersom Sveriges internationella åtaganden på luftfartens område utgör hinder att belägga den utrikes linjetrafiken med en miljöavgift skulle avgiften endast omfatta den inrikes flygtrafiken. Avgiften skulle vidare

' endast omfatta flygtrafik i förvärvssyfte och motsvara den del av flygtrafi- kens samhällsekonomiska marginalkostnader som förorsakas av flygtrafi- kens utsläpp av kolväten. dvs. organiska ämnen, och kväveoxider. Kostna- den för inrikesflygets avgasutsläpp uppskattades i propositionen till ca 60 milj. kr. per år.

Beträffande avgasutsläppen framhöll departementschefen följande i den trafikpolitiska propositionen, s. 329:

De för människor och miljö skadligaste komponenterna i flygplanens avgasutsläpp är kolväten och kväveoxid i olika former. Undersökningar på området tyder på att kväveföreningarna är de som orsakar mest skador på växtlighet och djurliv, åtminstone långsiktigt. Även kolvätena är skadliga för växtligheten fastän i mindre grad. Dessa innehåller vidare ämnen som anses vara cancerframkallande. I den företagna ekonomiska värderingen av miljöeffekterna av flygets avgasutsläpp har skadeef'fekterna av kolväten

beräknats till 0,3—1 gånger kväveoxidernas skadceffekter.

Generellt gäller att det finns ett samband mellan utsläppen av kolväten och kväveoxider så till vida att en reducering av kolväteutsläppen med hittills känd flygmotorteknik medför att utsläppen av kväveföreningar ökar. Vidare har moderna, tysta och bränslesnåla motorer betydligt mind- re utsläpp av kolväten och betydligt större utsläpp av kväveföreningar än den äldre generationens motorer. Kväveföreningarnas bedömda större skadeeffekter från miljösynpunkt bör därför vägas mot önskvärdheten av att flygföretagen inte återgår till mer bränsleslukande och bullriga motorer med större utsläpp av kolväten. Jag anser därför att det åtminstone tills vidare inte bör göras någon skillnad i fråga om kolväteutsläppen i förhål- lande till utsläppen av kväveoxider vid avgiftsuttaget.

Beträffande miljöavgiftens närmare utformning förordade departements- chefen att den skall vara styrande så att en minskning av utsläppen också skall medföra att avgiften minskar.

Riksdagen biföll under våren 1988 vad regeringen föreslagit beträffande miljöavgiften. I en reservation till trafikutskottets betänkande (TU 1987/88122) yrkades bifall till motionerna l987/88:T 18 (m) och 1987/88:T 83 (rn) del av yrkande 7 om att den föreslagna avgiften i sin helhet skulle användas till- miljöförbättrande åtgärder inom luftfartens område. Riksdagen avslog emellertid motionärernas önskemål om special- destinering av inkomsterna från miljöavgiften.

Hänvisningar till S2-2

  • Prop. 1988/89:39: Avsnitt 2.3

2.3. Miljöskattens närmare utformning

Mitt förslag: Flygplan med motorer som släpper ut stora mängder kolväten" och kväveoxider skall belastas med högre skatt än flyg- planstyper med motorer som avger mindre mängd utsläpp.

Flygplan vars högsta tillåtna startviktinte överstiger 5 700 kg bör inte omfattas av miljöskatt.

Till grund för beskattningen bör i första hand ligga luftfartsver- kets uppgifter om utsläppt mängd kolväten och kväveoxider från den flygplanstyp som är i fråga under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten bör tas ut för varje flygning med 30 kr. om utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kg. Om utsläppen är större bör skatt tas ut med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtal kg däröver.

Finns inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden hos luft- fartsverket eller har inte tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden visats föreligga på annat sätt bör skatten beräknas med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis. Skatten bör i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kr. om den högsta tillåtna startvikten överstiger 5700 kg men inte 10000 kg. med ytterligare 120 kr. för varje påbörjat helt femtusental kg om den högsta tillåtna startvikten är större men högst 35000 kg och med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtusental kg däröver.

Skälen för mitt förslag: För att skatten skall ha en styrande effekt och uppmuntra till användande av flygplansmotorer med mindre mängder skadliga avgasutsläpp bör skatten variera med utsläppsmängden. Grund- principen bör vara att flygplan med motorer som avger stora mängder skadliga avgasutsläpp skall belastas med en högre skatt än flygplanstyper med motorer som avger mindre mängder utsläpp.

Som jag tidigare redogjort för (avsnitt 2.2) skall skatten baseras på en flygmotors utsläpp med avseende på kolväten och kväveoxider. Vidare bör åtminstone tills vidare inte göras någon skillnad mellan utsläpp av kolvä- ten i förhållande till utsläpp av kväveoxider vid skatteuttaget.

Inrikesflygning med mindre flygplan, dvs. sådana flygplan vars högsta tillåtna startvikt inte överstiger 5700 kg, bör enligt min mening inte omfattas av miljöskatten. Merparten av dessa flygplan drivs med kolvmo-

tor -— en teknologi som ger från miljösynpunkt en kvantitativt försumbar '

mängd utsläpp.

För de flesta flygplansmotorer som nu förekommer och som kan bli aktuella för trafik i det svenska inrikesflyget finns hos luftfartsverket uppgifter om utsläppsmängden av kolväten och kväveoxider under en flygnings olika faser.

Man brukar tala om flygrörelser inom den s.k. start- och landningscy- keln eller LTO- cykeln (LTO= Landing and Take Off). LTO- c-ykelns olika faser består av start (take off), stigning (climb) upp till ca 915 m, land- ningsplané (approach) och taxning/marktomgång. Flygrörelser på högre höjd delas in i flygning mellan 915 m upp till planflykt på s.k. cruise-höjd . samt flygning vid cruise-höjd, dvs. 5000 m och högre. Från 915 m upp till cruise-nivån 5000 m fortsätter planet att stiga under 10—15 minuter beroende på flygplanstyp och flygsträcka. Vald flyghöjd kan variera med flygsträckan. För trafikflyget gäller att man som regel utnyttjar flyghöjder . mellan 8 500 m och 12 500 m. För de längsta sträckorna inom Sverige är 9000'm — 10000 m vanligast. För korta flygsträckor hinner man inte komma så högt upp. En vanlig flyghöjd för regionalflyget kan vara ca 5000 m.

Generellt gäller att utsläppen är störst under flygningens startförlopp och att de sedan successivt minskar till en lägre nivå när stigningen upphört och flygplanet ligger i cruise-höjd. Vid inflygning minskar utsläp- pen ytterligare eftersom motorerna då i'stor utsträckning körs med låg effekt eller på tomgång. Enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) föreligger osäkerhet om utsläppens spridning och skade- verkningar vid flygning på höga höjder. dvs. flygningar över 915 m.

Inom ramen för det trafikpolitiska utvecklingsarbetet har särskilda be- räkningar utförts av de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för luft- fartens miljöpåverkan. Resultatet har redovisats i promemorian Ekono- misk värdering av miljöeffekter orsakade av flyg-, järnvägs- och fartygstra- fik. Promemorian återfinns i bilaga 1.4 till den trafikpolitiska propositio- nen.

Följande värdering har erhållits i fråga om miljöeffekterna för olika typer av flygtrafik: '

Genomsnittlig

Flygplan . flygsträcka. km Kr/km Fokker F 28 (Linjeflyg/ inrikes) 330 ' 0.4—2.3 DC 9—41 (SAS/inrikes) 502 0.3—l.5 MD80 (SAS/inrikes.) - 502 0,4—2,3 Fairchild Metro 273 ' 0.03—0. 16

Fokker F 28 utnyttjas för närvarande av Linjeflyg. DC 9—41 och MD 80. som är en modern variant av DC 9. finns,.i SAS inrikesflotta. Fairchild Metro är ett mindre'plan som huvudsakligen utnyttjas inom regionalflyget. -

För resp. flygplan har angetts den mest typiska flygsträckan. De intervall som angivits beror på att alternativa värderingar har redo- visats för de avgasutsläpp som sker på hög höjd. Det lägre värdet innebär att utsläpp som sker över en höjd av 915 ni inte har åsatts någon kostnad. Det övre värdet innebär att samtliga utsläpp värderats enhetligt. Av kolvä- ten avges ca 40 % och av kväveoxider ca 20 % under höjden 915 m. Utsläppen av kolväten och kväveoxider från inrikes civil flygtrafik har för 1987, enligt beräkningar som gjorts av luftfartsverket, uppgått till sam- manlagt ca 5 700 ton. Kostnaderna för inrikesflygets avgasutsläpp uppskat- tas i den trafikpolitiska propositionen till ca 60 milj. kr. per år vid nuva- rande trafikmängd och flygplanstyper.

Ett flygplan får i princip inte användas i svensk luftfart om det inte är infört i luftfartygsregistret eller i motsvarande utländskt register. För re- gistrering krävs bl. a. ett av luftfartsverket utfärdat eller godkänt miljövär- dighetsbevis för varje flygmotorindivid. Detta bevis innehåller'bl. a. upp- gift om att flygmotortypen i fråga uppfyller fastställda normer för utsläpp av kolväten och kväveoxider. Typgodkännande av en flygmotor sker nor- malt i tillverkningslandet. Beträffande utlandstillvcrkade flygmotorer an- vänder luftfartsverket utsläppsdata i samband med den utländska typeerti- fieringen som underlag vid den svenska bedömningen av miljövärdighe- ten. För typgodkännande av en svensk flygmotor krävs omfattande analy- ser av avgasutsläpp vid flygplansrörelser under höjden 915 m. Dessa data , för utsläpp härrör från körningar i provbänk enligt en av ICAO fastställd testprocedur. ' ,

En flygnings olika faser inom LTO-nivån simuleras med avseende" på motoreffekt och därmed sammanhängande mängd avgaser med hjälp av en standardiserad start- och landningscykel. För varje flygmotor mäts bl. a. . kolväten och kväveoxider under en genomsnittligt beräknad tidsåtgång för start, stigning, Iandningsplanc' och marktomgång. Härvid kontrolleras att avgasutsläppen inte överstiger de rekommenderade gränsvärden som gäl- ler internationellt och som fastställs av ICAO. Sådanajetmotorer med .en certifierad dragkraft större än 26,7 kilonewton (kN) och som tillverkats fr.o.m. 1986 är typgodkända med avseende på gasformiga föroreningar i enlighet med dessa normer. Det anses något oklart ivad mån testprocedu- ren ger utsläppsdata som helt överensstämmer med utsläppen i verklig

trafik. Utsläppen kan t.ex. förändras något när motorn åldras. Utsläpps- mängden kontrolleras dock vid periodiskt återkommande översyner.

Den inrikes linjetrafiken domineras av flygplan av typen Fokker F 28 och DC 9/MD 80. Avgasutsläppen från dessa flygplan .och från flygplan med högsta tillåtna startvikt på mer än 15000 kg utgör ca 95 % av inrikesflygets utsläpp av luftföroreningar. För dessa flygplan finns i dag tillförlitliga utsläppsdata hos luftfartsverket.

För flygningar under 915 m finns, som jag nyss nämnt, de utsläppsdata som ligger till grund för miljövärdighetsbeviset. För de flesta flygmotorty- per har dessutom tillverkarna på begäran av luftfartsverket beräknat ut- släppsdata också för utsläpp på en flyghöjd över 915 m.

Luftfartsverket har tillgång till ICAO:s databank över utsläppsdata från de flesta i dag förekommande flygmotorer. ICAO använder dessa data som underlag vid fastställandet av de internationella normer som gäller för utsläpp från flygmotorer. Med hjälp av denna databank kan luftfartsverket kontrollera sina egna och olika tillverkares uppgifter om utsläppsdata.

På basis av utsläppsuppgifterna för olika flygnivåer kan luftfartsverket beräkna luftföroreningarna under en genomsnittlig flygsträcka för en viss flygplanstyp. Denna sträcka beräknas med ledning av uppgifter från flyg- bolagen om antalet starter och faktiskt tillryggalagda flygsträckor från avgångsorten till den slutliga destinationsorten för olika flygplanstyper i inrikestrafik. Uppgifterna kontrolleras mot luftfartverkets egen statistik , över motsvarande individuella flygsträckor för inrikesflyget.

Luftfartsverket för ett dataregister över de på detta sätt framräknade utsläppsuppgifterna för resp. flygplanstyp under'en medelsträcka.

Enligt min bedömning bör beräkningsgrunden för skatten — beskatt- ningsundcrlaget -— i första hand knyta an till de utsläppsuppgifter som finns hos luftfartsverket. Det skall alltså såsom också lagrådet har framhål- lit (s. 31 f) vara möjligt att basera beräkningen av miljöskatten på andra uppgifter om utsläppen om dessa visar sig vara riktigare. 'I samband med beskattningsmyndighetens beslut i beskattningsfrågan kommer det. genom mitt förslag att knyta an miljöskatten till de förfaranderegler som gäller för punktskatter. att finnas möjlighet till rättslig prövning av beskattningsun- derlaget.

För att beräkna miljöskatten bör flygplanstyperna delas in i utsläpps- klasser om 5 kg. Skatten skall utgå i enlighet med klassindelningen och beräknas i förhållande till utsläppen av kolväten och kväveoxider under en medelsträcka för flygplanstypen i fråga. ' Skatten skall tas ut för varje flygning. Skattcbcloppet påverkas därvid inte av om den faktiska flygsträc- kan varit längre eller kortare än medelsträckan. FörSta utsläppsklassen. som omfattar de flesta mindre flygplan som används inom regionalflyget bör sättas till 30 kr. per flygning. Därefter bör skatten stiga för varje klass med 60 kr. för varje påbörjat helt femtal kg. Detta motsvarar en genom- snittlig kostnad om 12 kr/kg för varje ytterligare kg utöver de första 5 kg för en flygning. Visserligen kan kostnaden beräknas vara något högre än 12 kr/kg vid flygning under 915 m och något lägre vid flygning över 915 m. Att särskilja kostnaden vid flygning under och över 915 m och därmed ha

två skattesatser anser jag emellertid vara att onödigt komplicera skatteut- taget vilket ändå måste ske efter schablonmässiga grunder.

För vissa flygplanstyper, vilka svarar för ca S% av utsläppen, saknas uppgifter hos luftfartsverket om avgasutsläppen. Miljöskatten bör i dessa fall beräknas efter en antagen utsläppsmängd kolväten och kväveoxider i förhållande till flygplanstypens högsta tillåtna startvikt. Uppgifter om högsta tillåtna startvikt finns hos luftfartsverket för varje enskilt flygplan och anges i ett av luftfartsverket utfärdat eller godkänt luftvärdighetsbevis. Av skäl som jag tidigare har nämnt i detta avsnitt bör inrikesflyg med mindre flygplan, alltså flygplan med en högsta tillåtna startvikt om högst 5 700 kg, inte omfattas av miljöskatt. För övriga flygplan bör klassindel- ning och skatteuttag per flygning ske enligt följande:

Högsta tillåtna skattesats: starivikr. kilogram 5701—10000 30kr. 10001—35 000 ytterligare 120 kr. för varje påbörjat helt 5 OOO-tal kg över 35 000 ytterligare 60 kr. för varje

påbörjat helt 5 OOO-tal kg

Hänvisningar till S2-3

  • Prop. 1988/89:39: Avsnitt 2.4, 5

2.4. Skattskyldighet m.m.

Mitt förslag: Den som äger flygplanet eller den som brukar flygpla- net i ägarens ställe bör vara skattskyldig. Regler om representant för utländsk skattskyldig bör införas motsvarande dem som finns i lagen ( 1978: 144) om skatt på vissa resor.

Skattskyldigheten bör inträda då en flygning börjar.

Skälen för mitt förslag: I 3 kap. LL finns bl.a. bestämmelser om ett flygplans miljöVärdighet. Av dessa framgår att det är ägaren av ett luftfar- tyg som skall svara för att luftfartyget är miljövärdigt när det används vid luftfart. Om någon brukar luftfartyget i ägarens ställe är det dock brukaren som har ansvaret för miljövärdigheten.

Jag anser att det är lämpligt att den som enligt LL har att svara för flygplanets miljövärdighet också är den som är skattskyldig för miljöskat- ten. Som jag tidigare redogjort för (avsnitt 2.3) måste ett flygplan vara miljövärdigt för att få användas vid luftfart. Miljövärdigheten står under tillsyn av luftfartsverket,- som efter besiktning utfärdar ett miljövärdighets- bevis eller godkänner ett utländskt sådant bevis. Miljövärdighetsbeviset innebär att normerna för bl. a. gasformiga föroreningar — däribland kolvä- ten och kväveoxider — är uppfyllda.

I vissa fall kan den skattskyldige vara utlänning. Enligt LL skall utlän- ning eller ett utländskt företag, som har fått tillstånd att driva verksamhet i Sverige. ha en här bosatt föreståndare. som är ansvarig för verksamheten.

Enligt lagen (1978:144) om skatt på vissa resor är den skattskyldig som

utför charterflygning. För utländska rättssubjekt, som är skattskyldiga för reseskatt gäller att de skall utse ombud för sig här i landet. Detta ombud, som skall vara godkänt av beskattningsmyndigheten, dv5. riksskatteverket (RSV), skall som företrädare för den skattskyldige redovisa skatten och även i övrigt representera den skattskyldige i frågor som gäller reseskatt. Underlag for kontroll av skatteredovisning skall finnas tillgänglig hos representanten. Motsvarande regler om ombud för utländsk skattskyldig finns också i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.

Jag anser att det även beträffande miljöskatten finns behov av företräda- re här i landet för utländska skattskyldiga. En regel om detta har därför tagits in i förslaget till lag om miljöskatt. ,

I enlighet med vad som gäller för reseskatten bör också för det fall en skattskyldig underlåter att utse en representant beskattningsmyndigheten kunna förelägga honom vid vite att fullgöra sin skyldighet samt försuttet vite dömas ut av länsrätten i Stockholms län. Likaså bör beskattningsmyn- digheten kunna kräva att skatten betalas i förskott eller att säkerhet ställs om särskilda skäl finns. .

Skattskyldigheten föreslås inträda då en flygning börjar.

Hänvisningar till S2-4

  • Prop. 1988/89:39: Avsnitt 5

2.5. Beskattningsförfarande och administration

Mitt förslag: BeSkattningsförfarandet bör anknyta till vad som gäller för andra punktskatter. RSV bör vara beskattningsmyndighet. Den skattskyldige bör vara registrerad hos RSV.

Skälen för mitt förslag: Luftfartsavgifterna administreras i dag av luft- fartsverket. Delar av luftfartsverkets system för fakturering av undervägs- avgifter skulle därför kunna användas för att administrera även miljöskat- ten. Enligt uppgift från luftfartsverket kommer detta emellertid att innebä- ra kostnadskrävandc anpassningar och modifieringar av systemet.

Somjag anmärkt inledningsvis är pålagan i fråga en skatt, i detta fall en punktskatt. Det är därför naturligt att knyta an beskattningsförfarandet direkt till vad som gäller för andra punktskatter. Det vore enligt min uppfattning olämpligt att inte anknyta till det befintliga beskattningsförfa- randet bl.a. eftersom skatteområdet annars blir mer svåröverskådligt för myndigheter och "enskilda än vad som gäller i dag. Beskattning bör i största möjliga utsträckning utövas av skatteförvaltningen. Inom denna förvalt- ning finns den nödvändiga kompetensen för att handha bcskattningsfrå- gor. Dessutom finns de nödvändiga administrativa systemen. Att admi— nistrera ytterligare en punktskatt inom skatteförvaltningen måste därför anses dra avsevärt mindre resurser än att bygga upp ny beskattningsadmi- nistration hos en annan myndighet. RSV bör därför bli beskattningsmyn- dighet och alltså stå för debitering och uppbörd av miljöskatten. Luftfarts- verket bör tillhandahålla underlaget för skattedebiteringen.

Den som är skattSkyldig bör vara registrerad hos RSV. Lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) bör göras tillämplig på den aktuella pålagan.

Liksom för flertalet övriga punktskatter bör skattebrottslagen (1971:69) och lagen (1971:]072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. gö— ras tillämpliga på den nya skatten.

Hänvisningar till S2-5

  • Prop. 1988/89:39: Avsnitt 5

2.6. Statsfinansiella effekter och effekterna på konsumentprisindex

Den föreslagna utformningen av miljöskatten kan beräknas ge ökade skat- teintäkter på ca 60 milj. kr. per år. Jag vill dock påpeka att en inkomstbe- räkning av detta slag alltid är förbunden med viss osäkerhet.

Den inrikes flygtrafiken omsätter ca 3 miljarder kr. per år. En höjning av flygets kostnader med 60 milj. kr. skulle kunna innebära en höjning av biljettpriserna med ca 2 %. Detta ger en direkt effekt på konsumentpris- index med 0,01 % och indirekt via andra transportnäringar med ytterligare 0.01 %.

3 Ikraftträdande .

För att ge de skattskyldiga och RSV en skälig förberedelsetid med anled- ning av den nya lagstiftningen föreslår jag att denna träder i kraft den 1 mars 1989. Skatten bör utgå för flygning som påbörjas fr.o.m. dagen för ikraftträdandet.

1 5 Skatt (miljö5katt) skall betalas till staten enligt denna lag för inrikes flygtrafik i förvärvssyfte.

25 Med inrikes flygtrafik avses sådan flygtrafik som äger rum mellan orter i Sverige och som inte påbörjas, avslutas eller innefattar mellanland- ning i utlandet samt flygtrafik som påbörjas och avslutas på samma svens- ka ort.

35 Skatt skall inte tas ut för flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna startvikt uppgår till högst 5 700 kilogram.

45 Skattskyldig är den som äger flygplanet eller, om detta inte används av ägaren, den som brukar det i hans ställe.

55 Skattskyldigheten inträder när en flygning börjar. Med flygning avses luftfärd från avgångsorten till den slutliga destina— tionsorten för flygplanstypen.

65 Miljöskatten skall beräknas med ledning av luftfartsverkets registre- rade uppgiftcr om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten skall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den enligt första stycket beräknade utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kilogram. Om utsläppen är större, tas skatt ut med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtal kilogram däröver.

75 Om luftfartsverket inte har registrerat sådana uppgifter som avses i 65 första stycket för flygplanstypen i fråga beräknas miljöskatten för den aktuella flygningen med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis. . Skatten skall i sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta tillåtna startvikten uppgår till högst 10000 kilogram. Om den högsta tillåtna startvikten är större tas skatt ut med ytterligare 120 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram till och med högst 35000 kilogram och med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

8 5 Den skattskyldige skall vara registrerad hos riksskatteverket.

95 Skattskyldig fysisk person, som inte är bosatt här i landet. eller en skattskyldig utländsk juridisk person skall företrädas av en representant som har godkänts av riksskatteverket. Representanten skall enligt fullmakt av den skattskyldige som ombud för denne svara för redovisningen av miljöskatt och i övrigt företräda den skattskyldige i frågor som gäller miljöskatt. Underlag för kontroll av skattered0visningen skall finnas till- gängligt hos representanten. Underlåter den skattskyldige att utse representant enligt första stycket kan riksskatteverket förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldighet. Frågor om utdömande av vite prövas av länsrätten i Stockholms län.

Härigenom föreskrivs att 1 5 skattebrottslagen (1971:69) skall ha följan- de lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 51

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktie- bolags tillgångar. kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt. lagen (1941 :416) om arvsskatt och gåvo- skatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt. lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för liv- försäkringsbolag. understödsföreningar och pensionsstiftelser,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. stämpelskattelagen (1964: 308), lagen (1968:430) om mervärde- skatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryc- kesförpackningar. vägtrafikskatte- lagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (l975:343). lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrera- de i riket, lagen (l977:306) om dryekesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa, resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982:1200) om skatt på video- bandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsätt- ning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisator-

' Senaste lydelse 1988:332.

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt. stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärde- skatt. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryc- kesförpackningar, vägtrafikskatte- lagen (1973:601-), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (1975z343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på . ' vissa fordon, som icke är registrera-

de i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på vi- deobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på om- sättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1 104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraft- verk, lagen (1984:351) om totalisa-

Nuvarande lydelse

skatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327). lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.

Föreslagen lydelse

torskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak--

tier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel. lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988:000) om miljöskatt på inrikesflygtrafk.

3. lagen (1981:691) om soeialavgifter. Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953z272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift,

skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 mars'l989.

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. Härigenom föreskrivs att 15 lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 51

Förmånsrätt enligt 1 1 5 förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på -

1. skatt och avgift, som anges i 15 första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt. kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och lagen (1986: 1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbo-

lag. understödsföreningar och pensionsstiftelser, 2. skatt enligt lagen ( 1968:430) om mervärdeskatt.

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins- ter, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om all- män energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. 'stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (1975: 343), lagen (1977:306) om dryekesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt'på vissa kas- settband, lagen (1982:]200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elekt- risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning på vissa värde- papper, lagen (1983:1104) om sär- skild (;t-grn för elektrisk kraft från' kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt. lagen (1984:355) om skatt på vissa dryc- kesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings- myndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier. lagen

' Senaste lydelse 1988:331.

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins- ter, lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1957:262) om all- män energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt. stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (1975:343), lagen (l977:306) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (l982:691) om skatt på vissa kas- settband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elekt- risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde- papper, lagen (1983: 1 104) om sär— skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryc— kesförpackningar. lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings- myndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier. lagen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1984:410) om avgift på bekämp- (1984:410) om avgift på bekämp— ' ningsmedel samt lagen (1984:852) ningsmedel. lagen (1984:852) om om lagerskatt på viss bensin, lagerskatt på viss bensin samt lagen (1988. 000) om miljöskatt på inrikes llvgtrafik.

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973: 601), lagen (1976. 339) om saluvagnsskatt. vägtrafikskattelagen (1988: 327). lagen (1988: 328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, ' 5. tull. särskild avgift enligt 395 tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen ( 1968: 36 1) om avgift vid införsel av vissa bakverk.

6. avgiftenligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets områ- de. Iagen (l974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1989.

4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att lkap. 15 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 5' Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt. lagen (1972:266) om skatt på an- nonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild avgifi för oljeprodukter och kol. bilskrot- ningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryekesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- settband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare. lagen (l982:1201) om skatt på viss elekt- risk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde- papper. lagen (1983:1104) om sär- skild avgi/i för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryc- kesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämp- ningsmedel,

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt. lagen (1961:394) om tobaksskatt. lagen (1972:266) om skatt på an- nonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (1975:343). lagen (1977:306) om dryekesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas- settband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982:1201) om skatt på viss elekt- risk kraft. lagcn (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde- papper, lagen (1983: 1104) om sär- skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt. lagen (1984:355) om skatt på vissa dryc- kesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämp- ningsmedel. lagen ( l988.'000) om miljöskatt på inrikesflygtrafik.

2. lagen (1967: 340) om prisreglering påjordbrukefs område, lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område. lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel.

Har i författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

Denna lagträderi kraft den 1 mars 1989.

' Senaste lydelse 1984:600.

4. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört i det föregående har inom finä'nsdeparte- mentet upprättats förslag till

1. lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik, 2.1ag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

3. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte- fordringar m. m.,

4. lag om ändring 1 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisreglerings- avgifter.

Det under 1 angivna förslaget har-upprättats i samråd med chefen för kommunikationsdepartementet.

5. Specialmotivering _5.1 Förslag till lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik

l 5 Skatt (miljöskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för inrikes flygtrafik i förvärvssyfte.

Riksdagen har beslutat att den särskilda pålagan på inrikesflyget endast skall omfatta sådan flygtrafik som utövas i förvärvssyfte. LL skiljer mellan luftfart i regelbunden trafik (linjefart) och qutfa1t i

icke regelbunden trafik (t.ex. charterflygning). Vidare görs skillnad mellan luftfart i förvärvssyfte och luftfart som äger rum annat än i förvärvssyfte. Innebörden av LL:s bestämmelser är att det som huvudregel fordras till- stånd till all luftfart i förvärvssyfte medan annan luftfart i princip får utövas utan tillstånd (7 kap.LL).

Miljöskatten skall omfatta sådan inrikes regelbunden och icke regelbun- den flygtrafik som sker i förvärvssyfte. Med flygtrafik i förvärvssyfte förstås all flygning som sker mot ersättning. Begreppet förvärvssyfte har samma innebörd som i LL (prop. 1957:69 s. 113—117. 253 foch 279 f). Miljöskatten syftar genom sin konstruktion till att uppmuntra till använ- dande av flygplansmotorer med små mängder skadliga avgasutsläpp. Det saknar betydelse för Skattskyldigheten huruvida tillstånd har sökts eller borde ha sökts för flygverksamheten i fråga.

Inte bara trafikflyget utan även bruksflyg av skilda slag. jordbruksflyg, bevakningsflyg, skolflyg och annan sådan flygning skall i princip omfattas av miljöskatten om flygningen sker mot ersättning. Eftersom skatten inte skall tas ut för flygtrafik med lättare flygplan, dvs. med en högsta tillåtna startvikt som inte överstiger 5 700 kg, kommer emellertid flertalet av de nu nämnda flygningarna inte att beskattas.

2 5 Med inrikes flygtrafik avses i denna lag sådan flygtrafik som äger rum med flygplan mellan orter i Sverige och som inte påbörjas, avslutas eller innefattar mellanlandning i utlandet samt flygtrafik som påbörjas och avslutas på samma svenska ort utan mellanlandning.

Miljöskatten tar sikte endast på den civila luftfarten. Militärt flyg omfattas inte. Inte heller omfattas luftfart med annat luftfartyg än motordrivet flygplan.

I den trafikpolitiska propositionen uttalades att den särskilda pålagan på avgasutsläpp i princip borde omfatta all flygtrafik som äger rum inom Sveriges territorium. Samtidigt påpekade departementschefen att Sveriges internationella åtaganden på luftfartens område utgör hinder för att beläg- ga den utrikes linjetrafiken med en sådan pålaga. Denna borde därför omfatta endast den inrikes flygtrafiken. Även trafikutskottet framhöll att det inte är möjligt att avgöra frågan om utrikesluftfartens miljöpåverkan internt inom Sverige.

Med inrikes flygtrafik avser jag sådan flygtrafik som sker mellan svenska flygplatser. Det är utan betydelse om en del av flygtrafiken mellan två svenska orter sker utanför svenskt territorium. Vägvalet skall inte vara avgörande för om skatt skall tas ut eller inte.

Även sådan flygtrafik som börjar och slutar på samma svenska flygplats skall beskattas. Härmed avses s.k. rundflygning.

Med utrikes flygtrafik avses sådan flygtrafik som är destinerad till eller anländer från utlandet. Rena överflygningar över Sverige liksom flygtrafik mellan svensk flygplats och utlandet omfattas därför inte av skatten. Som utrikes flygtrafik anses ockå det fall där både avgångsort och destinations- ort är belägna i Sverige men mellanlandning sker i utlandet. Även flygtra- fik mellan svenska flygplatser för vidare färd till utlandet bör uppfattas som utrikes flygtrafik eftersom den slutliga destinationsorten är utländsk.

35 Skatt skall inte tas ut för flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna startvikt uppgår till högst 5 700 kilogram.

Beträffande motiven till denna paragraf hänvisar jag till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3).

45 Skattskyldig är den som äger flygplanet eller, om detta inte används av ägaren, den som brukar det i hans ställe.

Motiven till denna paragraf framgår av den allmänna motiveringen (av- snitt 2.4). "

5 5 Skattskyldigheten inträder när en flygning börjar.

Med flygning avses luftfärd från avgångsorten till den slutliga destina- tionsorten. Avbryts flygningen innan destinationsorten har nåtts föreligger ändå en skattepliktig flygning. ' Skattskyldigheten inträder när flygningen börjar. dvs. vid tidpunkten för" flygningens start från flygplatsen. Skattskyldigheten förutsätter att flygpla- net har lyft från marken.

Innebörden av paragrafens andra stycke är att en flygning inte bara avser qutfärden mellan två orter utan i förekommande fall också innefattar en eller flera mellanlandningar mellan avgångsorten och den slutliga destina- tionsorten. Det kan i detta sammanhang noteras att en s.k. rundflygning inte innefattar mellanlandningar.

Avbryts flygningen innan den slutliga destinationsorten har nåtts före- ligger ändå en skattepliktig flygning. En mening med denna innebörd har lagts till paragrafens andra stycke (jfr lagrådets yttrande 5. 31).

65 Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsver- kets uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten skall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den enligt första stycket beräknade utsläppsmängden kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kilogram. Om utsläppen är större, tas skatt ut med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtal kilogram däröver.

75 Finns inte tillförlitliga uppgifter som avses i 6 5 första stycket för flygplanstypen i fråga, beräknas miljöskatten för den aktuella flygningen med ledning av flygplanets högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdig- hetsbevis Skatten skall 1 sådant fall tas ut för varje flygning med 30 kronor om den högsta tillåtna startvikten uppgår till högst 10000 kilogram. Om den högsta tillåtna startvikten är större, tas skatt ut med ytterligare 120 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram till och med högst 35 000 kilogram och med ytterligare 60 kronor för varje påbörjat helt femtusental kilogram däröver.

Dessa paragrafer reglerar skatteunderlaget och skattesatsen. Vid utform- ningen av paragraferna har beaktats vad lagrådet har anfört (s. 31 f).

1 beräkningsunderlaget för hur mycket en viss flygmotortyp släpper ut av kolväten och kväveoxider under en flygning ingår de utsläpp som sker under markuppehållef.

Beträffande motiven till paragraferna hänvisas till den allmänna moti- veringen (avsnitt 2.3).

85 Sker en flygning med olika flygplanstyper och kan skatten därför beräknas med ledning av flera skattesatser, skall den högsta skattesatsen tillämpas.

För det fall att en flygning sker med mellanlandning och byte till annan flygplanstyp än den med vilken flygningen började skall skatten för hela flygningen beräknas efter den högsta skattesats som kan vara tillämplig för någon del av flygningen.

Vid lagrådsföredragningen har upplysts om behovet av en lagregel med sådan innebörd (s. 31). '

9 5 Den skattskyldige skall vara registrerad hos riksskatteverket.

Av skäl som jag utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) bör RSV vara beskattningsmyndighet.

Den som äger eller i ägarens ställe brukar ett flygplan bör anmäla sig för registrering hos RSV. Regler om registrering finns i förordningen (1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

105 Skattskyldig fysisk person, som inte är bosatt här i landet, eller en skattskyldig juridisk person som inte har fast driftställe här i landet skall företrädas av en representant som har godkänts av riksskatteverket. Rep- resentanten skall enligt fullmakt av den skattskyldige som ombud för denne svara för redovisningen av miljöskatt och i övrigt företräda den skattskyldige i frågor som gäller miljöskatt. Underlag för kontroll av skat- teredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten. Underlåter den skattskyldige att utse en representant enligt första styc- ket kan riksskatteverket förelägga honom att vid vite fullgöra sin skyldig- 'het. Frågor om utdömande av vite prövas av länsrätten i Stockholms län.

Utländsk skattskyldig skall enligt denna paragraf företrädas av en av RSV godkänd representant. Motiven för detta harjag utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4).

Bestämmelser med motsvarande innehåll finns i 5 och 7 55 lagen (1978:144) om skatt på vissa resor och i punkt 1 femte stycket av anvis- ningarna till 2 5 mervärdeskattelagen.

115 När det finns särskilda skäl får riksskatteverket besluta att miljö- skatten skall betalas i förskott eller att säkerhet skall ställas för skattens betalning.

Det kan förekomma att en skattskyldig tillfälligt utför några enstaka flyg- ningar. Även sådan skattskyldig bör i princip vara registrerad hos RSV. För att i sådana och andra fall skapa bättre förutsättningar för en effektiv skatteuppbörd bör RSV dock kunna kräva att den skattskyldige ställer säkerhet för miljöskatten eller betalar in skattebeloppet i förskott innan flygning får ske. Som skäl för en sådan begäran bör, vid skattebelopp av någon betydenhet, kunna åberopas att flygföretaget utför endast enstaka flygningar i Sverige, att företaget häftar i skuld för miljöskatt eller liknande omständighet.

En bestämmelse med motsvarande innehåll finns i 12 5 lagen (1978:144) om skatt på vissa resor.

125 Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Som jag redogjort för i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) bör förfarandereglerna i LPP göras tillämpliga på miljöskatten. Således skall bestämmelserna om beskattningsperiod, deklaration, fastställelse och in- betalning av skatt. uppbörd. besvär m.m. gälla för miljöskatten liksom för övriga punktskatter.

Hänvisningar till S5

5.2. Övriga författningsförslag

Jfr den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5)

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att anta förslagen till ' ' 1. lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik,

2. lag om'ändring i skattebrottslagen (1971:69),

3. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte- fordringar-m. m.,

4. lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisreglerings- avgifter.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Bilaga I Till lagrådet remitterade lagförslag

105. När det finns särskilda skäl får riksskatteverket besluta att miljö- Prop. 1988/89:39 skatten skall betalas i förskott eller att säkerhet skall ställas för skattens

betalning. '

115 Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lagträderi kraft den 1 mars 1989.

Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-10-06

'Närvarande: f.d. regeringsrådet Stig Nordlund,. regeringsrådet Elisabeth Palm.justitierådet Johan Lind.

Enligt protokoll vid regeringsssammanträde den 22 september 1988 har regeringen på hemställan av statsrådet Kjell-Olof Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik.

2. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

3. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte- fordringar m.m..

4. lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och prisreglerings- avgifter.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Marianne Svanberg.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Lagen om miljöskatt på inrikes flygtrafik 5 5 Enligt andra stycket i den föreslagna paragrafen avses med flygning luft- färd från avgångsorten till den slutliga destinationsorten för flygplansty- pen.

Under föredragningen har frågan uppkommit hur skatten skall beräknas i det fallet att en flygning sker med mellanlandning och byte till annan flygplanstyp än den med vilken flygningen började. Det har upplysts att skatten för hela flygningen i ett sådant fall borde beräknas efter den högsta skattesats. som kan vara tillämplig för någon del av flygningen. För den händelse regeringen avser att åstadkomma en sådan tilämpning bör det komma till uttryck i en särskild lagregel. som lämpligen kan få följande lydelse: "Sker en flygning med olika flygplanstyper och kan skatten därför beräknas med ledning av flera skattesatser. skall den högsta skattesatsen tillämpas".

Denna lagregel bör tas in i en särskild paragraf. 8 5, vilket medför att nuvarande 8—1 1 55 får numreras om. Vidare måste med en sådan lagregel orden "för flygplanstypen” i 5 5 andra stycket slopas.

Av specialmotiveringen till 55 framgår att paragrafen avser att täcka också den situationen att en flygning som avbrutits innan den slutliga destinationsorten har nåtts utgör en skattepliktig flygning. Enligt lagrådets mening bör detta komma till uttryck i lagtexten. förslagsvis genom att en mening av följande lydelse tilläggs andra stycket. ”Avbryts flygningen innan destinationsorten har nåtts, föreligger ändå en skattepliktig flyg- ning. '

6 och 7 55 Enligt motiven till 6 5 skall det finnas möjlighet till rättslig prövning av de

Bilaga 2

data som finns hos luftfartsverket om utsläpp av kolväten och kväveoxid. Det skall alltså vara möjligt att basera beräkningen av miljöskatten på andra uppgifter om utsläppen som visas vara riktigare. Vidare synes det inte vara avsett att uppgifter om utsläppen skall registreras hos luftfarts- verket genom ett särskilt reglerat förfarande. Uppgifterna bör då inte betecknas som registrerade uppgifter. På grund av det anförda förordar lagrådet att första stycket i 65 ges följande lydelse: ”Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsverkets uppgifter om ut- släpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka". l konsekvens härmed bör de inledande orden i 7 _5 första stycket ”Om luftfartsverket inte har registrerat sådana" ersättas med orden ”Finns inte tillförlitliga".

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Innehåll Prop. 1988/89:39

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Propositionens lagförslag ...................................... 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1988 . 9"

1 Inledning .................................................. 9 2 Allmän motivering ......................................... 11 2.1 Lag- och avgiftsregleringen inom luftfartsområdet i huvud- drag .................................................. 11 2.2 Allmänna utgångspunkter . .. .............................. 12 2.3 Miljöskattens närmare utformning ........................ 13 2.4 Skattskyldighet m.m. ................................... 17 2.5 Beskattningsförfarande och administration ................. 18 2.6 Statsfinansiella effekter och effekterna på konsumentprisindex . 19 3 Ikraftträdande ............................................. 19 4 Upprättade lagförslag ....................................... 19 5 Specialmotivering .......................................... 19 5.1 Förslag till lag om miljöskatt på inrikes flygtrafik ............ 19 5.2 Övriga författningsförslag ................................ 23 6 Hemställan . . . ;. ............................................ 23 7 Beslut ..................................................... 23 ' Bilaga 1 Till lagrådet remitterade lagförslag ...................... 24 BilagaZ Lagrådets yttrande .................................... 31

Norstedts Tryckeri. StockhOIm 1988 3 3