Prop. 1994/95:70

Ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet med anledning av EES-avtalet

Regeringens proposition

' wie; 1994/95 .70

Ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet med anledning av EES-avtalet Prop. 1994/95170

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 1 november 1994.

Ingvar Carlsson

Göran Persson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås mot bakgrund av EG:s bolagsrättsliga direktiv att aktiebolagen på bank- och försäkringsområdet skall delas in i två katego- rier, privata och publika bank- och försäkringsaktiebolag. De publika aktiebolagen skall, till skillnad från de privata aktiebolagen, kunna vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. Fondpapper som har givits ut av privata aktiebolag skall inte kunna bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats. I firman för ett privat bank- och för- såkringsaktiebolag skall "privat" eller förkortningen "(priv)" ingå, medan firman för ett publikt bank- och försäkringsaktiebolag skall innehålla ordet publikt eller förkortningen "(pub)".

Propositionen innehåller vidare förslag till ändringar i bankrörelselagen, bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen i syfte att harmonisera den svenska bolagsrättsliga lagstiftningen på bank- och försäkringsområ- det med EG:s första, andra, tredje och tolfte bolagsrättsliga direktiv. Dessa förslag gäller främst reglerna om fusion, företrädesrätt vid ökning av aktiekapitalet, nedsättning av aktiekapitalet, bolagets bundenhet av ställföreträdares rättshandlingar och verkan av registrering i bank- resp. försäkringsregistret. I bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen införs regler om utgivande av aktier mot apportegendom vid bildandet av bank- och försäkringsaktiebolag.

De nya reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1995. Vissa omfattande övergångsregler införs dock. Särskilda bestämmelser föreslås gälla för bolag inom bank- och försäkringsområdet som har bil-

dats före den 1 januari 1995. Ett sådant bolag skall, om det önskar bli PTOP- 1994/95z70 privat, kunna besluta om detta redan under 1994.

Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut ..................... 8 2 Lagtext ................................ 9 2.1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987z617) ......................... 9 2.2 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolags- _ lagen (1987:618) ..................... 15 2.3 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelse- lagen (1982z713) ..................... 54 2.4 Förslag till lag om ändring lagen (1994:804) om ändring i jordabalken ................ 95

D.)

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:806) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappers-

rörelse ........................... 97 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:807)

om ändring i lagen (1987:1245) om styrelsempre- sentation för de privatanställda ............ 98 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:808)

om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade

emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. ....... 99 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:813)

om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till

banker och andra kreditinstitut ........... 100 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om

avdrag för underskott av näringsverksamhet . . . . 101 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:814) om

ändring i kupongskattelagen (1970:624) ...... 103 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:815) om

ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter .................... 105 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt .................. 106 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) ...... 109 2.14 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) ....................... 110 Ärendet och dess beredning ................. lll Allmänna utgångspunkter ................... 112 4.1 EG: bolagsrätt ..................... 112 4.2 Sverige och EU .................... 114 4.3 Principiella övervägande ............... 115 Privata och publika bank- och försäkrings— aktiebolag ............................ 1 16 5.1 Två kategorier aktiebolag på bank- och försäk- ringsområdet ...................... 1 16 5.2 Byte av bolagskategori ................ 121

10 11 12 13 14

15 16 17

5.3 Sanktioner mot olovlig inbjudan till allmänheten 122

Apportemission m.m. ..................... 123 Fusion .............................. 126 7.1 Huvuddragen i fusionsförfarandet .......... 126 7.2 Beslutsunderlaget ................... 128 7.3 Beslutet om godkännande om fusionsplanen . . . 130 7.4 Borgenärsskyddet ................... 132 7.5 Fusionens fullbordan ................. 135 Företrädesrätt vid ökning av aktiekapitalet ........ 136 8.1 Primär och subsidiår företrädesrätt ......... 136 8.2 Företrädesrätt mellan aktieslag med olika

röstvärde ........................ 138 8.3 Beslut om avvikelse från föreskrifter om före-

trädesrätt ........................ 140 Nedsättning av aktiekapitalet ................. 141 Förvärv av egna aktier .................... 145 Aktiebolags ställföreträdare .................. 148 Olovlig vinstutdelning ..................... 154 Penninglån till anställda m.m. ................ 155 Frågor om registrering m.m .................. 156

14.1 Publicitetsverkan av registrering och kungörand . 156 14.2 Registreringen och giltigheten av bolagets förpliktelser ....................... 158 Ikraftträdande- och övergångsregler ............. 160 Kostnadseffekter ........................ 161 Författningskommentar .................... 162 17.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen

(l987:617) ....................... 162 17.2 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolags-

lagen (l987:618) .................... 170 17.3 Förslaget till lag om ändring i försäkrings-

rörelselagen (1982z713) ................ 232 17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:804)

om ändring i jordabalken ............... 271

17.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:806) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappers-

rörelse .......................... 273 17.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:807)

om ändring i lagen (1987: 1245) om styrelse- representation för de privatanställda ........ 274 17.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:808)

om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade

emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. ...... 274 17.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:813)

om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd

till banker och andra kreditinsitut .......... 274 17.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1539)

om avdrag för underskott av näringsverksamhet . 275

17.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:814)

om ändring i kupongskattelagen (1970:624) . . . 277 17.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:815)

om ändring i lagen (1990:325) om själv- deklaration och kontnolluppgifter .......... 278 17.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt ................ 279 17.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:802)

om ändring i aktiebolagslagen (1975zl385) . . . . 282 17.14 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619) ....................... 283

Bilaga ] Direktivet om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (68/151/EEG) ..... 284

Bilaga 2 Direktivet om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (77/91/EEG) ....... 289

Bilaga 3 Direktivet grundat på artikel 54.3 g i fördraget om

fusioner av aktiebolag (78/855/EEG) ......... 302 Bilaga 4 Direktivet på bolagsrättens område om enmansbolag

med begränsat ansvar (89/667/EEG) .......... 310 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna ........... 313 Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag ............... 314 Bilaga 7 Lagrådets yttrande ..................... 410

Utdrag ur protokoll vid regeringssamrnantråde Rättsdatablad

Prop. 1994/95 :70

1. Förslag till riksdagsbeslut PfOP- 1994/9570

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslag till

lag om ändring i bankrörelselagen (l987:617), lag om ändring i bankaktiebolagslagen ("1987:618), lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982z713), lag om ändring i lagen (1994:804) om ändring i jordabalken, lag om ändring i lagen (1994:806) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, lag om ändring i lagen (1994:807) om ändring i lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de privatanställda,

7. lag om ändring i lagen (1994:808) om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m.,

8. lag om ändring i lagen (1994:813) om ändring i lagen (l993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut,

9. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet, 10. lag om ändring i lagen (1994:814) om ändringar i kupongskatte- lagen (1970:624), 11. lag om ändring i lagen (1994:815) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 12. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 13. lag om ändring i lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 14. lag om ändring i sparbankslagen (1987 :619)

.V'PP'N'.”

?

2. Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (l987:617)

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (l987:617) dels att 2 kap. 8 5, 4 kap. 3 5, 6 kap. 1 och 3 55 samt 8 kap. 2, 3, 5 och 8 55 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 6 kap. 6 5 samt 8 kap. 3 a och 4 a 55, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

2 kap. 8 51

För att skydda fordran får en bank

1. på offenlig auktion, en svensk eller utländsk börs eller en auktorise- rad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för ford- ringen, och

2. om det finns anledning att anta att banken annars skulle lida avse- värd förlust, som betalning för fordran överta egendom som utgör säker-

het för fordringen eller annan egendom. Första stycket gäller inte egen Första stycket gäller inte egen aktie eller bevis om andel i eller aktie, aktie i moderbolag eller tillskott till föreningsbank. I fråga om sparbanks förvärv av bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken gäller be- stämmelserna i 5 kap. 7 5 första stycket sparbankslagen (1987:6 19).

bevis om andel i eller tillskott till föreningsbank. I fråga om spar- banks förvärv av bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken gäller bestämmelserna i 5 kap. 7 & första stycket spar-

bankslagen (1987:619).

I utbyte mot egendom som har köpts eller övertagits enligt första styck- et får en bank förvärva aktier i ett bolag, som bildats för förvaltning av egendomen eller för fortsättande av en med denna driven verksamhet.

Har aktier förvärvats enligt första eller tredje stycket får banken, om uppenbar fara föreligger för att banken annars lider förlust, förvärva ytterligare aktier i samma bolag.

Har aktier förvärvats enligt första, tredje eller fjärde stycket får banken, om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på ett annat aktiebolag, byta ut dessa aktier mot aktier i det andra aktiebolaget.

Den egendom som banken förvärvat enligt denna paragraf skall avyttras när det med hänsyn till marknadsförhållandena lämpligen kan ske. Egen- domen skall dock avyttras senast när det kan äga rum utan förlust för banken. Banken skall årligen till Finansinspektionen avge en särskild redovisning av egendomen.

1Senaste lydelse 1993 :766.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 3 52 Minst en månad före ordinarie stämma, i en sparbank dock senast den 31 mars, skall årsredovisningshandlingama för det förflutna räkenskaps- året lämnas till revisorerna.

När resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall avskrifter av årsredovisningen och revisionsberättelsen sändas in till Finansinspektionen så snart det kan ske. För en lokal föreningsbank gäller dock en sådan skyldighet endast om inspektionen begär det.

Hos en lokal föreningsbank skall, senast en månad efter det att resultat- räkningen och balansräkningen blivit fastställda, avskrifter av årsredovis- ning och revisionsberättelse hållas tillgängliga hos banken för alla som är intresserade.

På avskrift av årsredovisningen som sänds in till Finansinspektionen eller hålls tillgänglig enligt tredje stycket skall en styrelseledamot teckna bevis om att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla upp- gift om stämmans beslut beträffande bankens vinst eller förlust.

Finansinspektionen kan förelägga en eller flera styrelseledamöter att fullgöra skyldigheten att till inspek- tionen sända in behöriga redovis- ningshandlingar.

6kap. 15

Ett bankaktiebolags firma skall innehålla ordet bank, en sparbanks firma ordet sparbank, en central föreningsbanks firma orden central föreningsbank samt en lokal före- ningsbanks firma ordet förenings- bank.

Ett privat bankalaiebolags firma skall innehålla ordet bank. Den skall dessutom innehålla andet pri- vat eller avslutas med förkort- ningen (priv). Även ett publikt bankalaiebolags jirma skall inne— hålla ordet bank. Den skall dess- utom innehålla ordet publikt eller avslutas med förkortningen (pub). En sparbanks firma skall innehålla ordet sparbank, en central före- ningsbanks firma orden central föreningsbank samt en lokal före- ningsbank.? firma ordet förenings- bank.

Firman skall registreras i bankregistret. Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bankens stadgar.

2Senaste lydelse 1992:1613.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35

En banks styrelse kan anta bifirma. Bestämmelsernai l å andra stycket och 2 & om firma gäller även bi- firma. Ordet bank, sparbank och föreningsbank får endast användas i bifirma för bankverksamhet.

En banks styrelse kan anta bifirma. Bestämmelsemai 1 5 andra stycket och 2 5 om firma gäller även bi- firma. Ordet bank, sparbank och föreningsbank får endast användas i bifirma för bankverksamhet. Or- den privat eller publikt eller för- kortningar (priv) eller (pub) får dock inte tas in i ett bankaktiebo- lags bifirma.

6 5 Ett bankaktiebolags brev, fakturor och arderblanketter skall ange bo- lagets firma, den att där styrelsen skall ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:1 74) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bo- laget har trätt i likvidation, skall också detta anges. Finansinspektionen kan förelägga en eller flera styrelseledamöter att fitllgöra skyldigheten enligt första stycket.

8 kap. 2 53 Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tid- ning vad som införs i bankregistret med undantag för registrering av underrättelse enligt 1. 2 kap. 17 & bankaktiebolagslagen (1987:618), 2 kap. 14 & spar- bankslagen (1987:619) och 2 kap. 7 & föreningsbankslagen (1987:620) om dagen för kungörelse om rörelse öppnade, 2. 10 kap. 20 & bankaktiebolagslagen, 6 kap. 19 & sparbankslagen och 9 kap. 20 & föreningsbankslagen från tingsrätten om att banken blivit för- satt i konkurs, att beslut om konkurs upphävts eller att konkurs avslutats samt

3. 11 kap. 4 & bankaktiebolags— lagen och 7 kap. 5 & sparbanks- lagen om fusionstillstånd.

3. 11 kap. 13 åbankaktiebolags- lagen och 7 kap. 5 & sparbanks- lagen om fusionstillstånd.

En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har in- förts i registret skall endast ange ändringens art.

3Senaste lydelse 1991 : 1768.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39

Det som har blivit infört i bank- registret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det har kungjorts i Post- och Inrikes Tid- ningar enligt 2 5 och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts.

Det som har blivit infört i bank- registret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det har kungjorts i Post- och Inrikes Tid- ningar enligt 2 5 och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts. Ifråga om bankaktiebolag gäller detta dock inte beträffande rättshand- lingar eller andra åtgärder som har vidtagits före den sextonde dagen efter kungörandet, om tredje man visar att det var omöjligt för honom känna till det som kun- gjorts.

I fråga om rättshandlingar och andra åtgärder vilka har vidtagits innan kungörande har skett, kan bankaktiebolaget inte åberopa det förhållande som blivit eller borde ha blivit infört i registret mot annan än den som bolaget visar har känt till förhållandet.

Om det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar inte överens- stämmer med vad som har införts i bankregistret, kan bankaktiebolaget inte åberopa kungörelsens innehåll mot tredje man. Denne kan dock åberopa kungörelsens innehåll mot bolaget, om bolaget inte visar att han kände till vad som har införts i bankregistret.

3 a 5 Om en anmälan om vem som har utsetts till styrelseledamot i ett bankaktiebolag har förts in i bank- registret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 2 5, kan bolaget inte mot tredje man åbe- ropa fel eller brister vid beslutet att utse den registrerade personen. Vid som nu sagts gäller dock inte, om bolaget visar att tredje man kände till felet eller bristen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 a 5

Om styrelseledamot, särskild finna- tecknare eller annan ställföreträda- re för ett bankaktiebolag har för- satts i konkurs, fått förvaltare en- ligt 11 kap. 7 & föräldrabalken eller fått näringsförbud, skall Finansinspektionenatförastållföre— trädaren ur registret. Avregist- reringen skall vid beslut om kan- kurs eller tillfälligt näringsförbud ske omedelbart. I övrigt skall av- registrering ske sedan beslutet har vunnit laga kraft.

5 54 Finansinspektionen skall genast skri ftligen underrätta banken när inspek-

tionen

1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 å andra stycket bankaktie- bolagslagen (1987:6 ] 8),

2. förklarat beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6 kap. 7 & tredje stycket bankaktiebolagslagen,

3. förklarat fråga om fusion för- fallen enligt 11 kap. 6 5 tredje stycket bankaktiebolagslagen, 7 kap. 7 & tredje stycket spar- bankslagen (1987:619) eller 10 kap. 5 & tredje stycket före- ningsbankslagen (1987:620),

3. förklarat fråga om fusion för- fallen enligt 11 kap. 175 bank- aktiebolagslagen, 7 kap. 7 5 tredje stycket sparbankslagen (1987:619) eller 10 kap. 5 & tredje stycket före- ningsbankslagen (1987:620),

4. förelagt vite enligt denna lag, eller 5. förklarat fråga om en sparbanks eller en föreningst ombildning till bankaktiebolag förfallen enligt 8 kap. 8 & sparbankslagen respektive 11 kap. 9 & föreningsbankslagen.

8å5

Ett beslut av Finansinspektionen som innebär att anmälan avskrivits eller registrering har vägrats enligt 4 & andra stycket får överklagas hos allmän f'orvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller ett beslut av Finansinspektionen som avses i 5 5 1-3 och 5.

*Senaste lydelse 1992: 1613. sLydelse enligt prop. 1994/95:27.

Ett beslut av Finansinspektionen som innebär att en anmälan av- skrivits eller en registrering har vägrats enligt 4 5 andra stycket får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol inom två månader från be- slutets dag. Detsamma gäller ett sådant beslut av Finansinspek- tionen som avses i 4 a 5, 4 kap. 14 å andra stycket, 6 kap. 7 &

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tredje stycket och 11 kap. 17 & bankaktiebolagslagen (1987:618), 7 kap. 7 % tredje stycket och 8 kap. _8 & sparbankslagen (1987:619) samt 10 kap. 5 & tredje stycket och 11 kap. 9 & föreningsbankslagen (1987:620). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 6 kap. 6 5 den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 januari 1995.

I övergångsbestämmelsema till lagen (1994:00) om ändring i bankaktie— bolagslagen (1987:618) finns vissa övergångsbestämmelser som avser tillämpningen av denna lag.

2.2. Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen PPOP- 1994/95170

(l987:618)

Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (l987:618)1 dels att nuvarande 1 kap. 3 å skall betecknas 1 kap. 6 å, dels att 1 kap. 2 å, 2 kap. 2, 6, 7, 9, 10, 12 och 16 åå, 3 kap. 1 och 14 åå, 4 kap. 2, 3, 5, 13, 15, 16 och 19 åå, 5 kap. 2, 8, 9 och 18 åå 6 kap. 1, 2, 6, 8 och 9 åå, 7 kap. 17 å, 8 kap. 12 å, 9 kap. 5 5 samt 11 kap. skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas elva nya paragrafer, 1 kap. 3, 4 och 5 åå, 2kap. 12 a, 12b0ch 120 åå, 6 kap. 23, 8 aoch8 b och 10 åå, 9 kap. 7 å, samt närmast före 11 kap. 18 och 25 åå två nya rubriker av följande lydelse,

dels att det i lagen närmast före 11 kap. 26 å skall införas rubriken "Inlösen av aktier i dotterbolag",

dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 12 kap. och 13 kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 å2 I ett bankaktiebolag svarar delägarna inte personligen för bolagets förplik- telser.

Bankaktiebolagets aktiekapital skall bestämmas med hänsyn till omfattningen och beskafenheten av den planerade rörelsen. År aktie- kapitalet fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.

Bankaktiebolaget skall när rörel- sen påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för be- slut om oktroj motsvarar minst fem miljoner ecu. I 4 kap. 7å bank- rörelselagen (1987:617) finns be- stämmelser om vad som utgör bun- det eget kapital.

3 & Bankaktiebolag är privat bank— aktiebolag eller publikt bankaktie- bolag. Denna lag gäller för samt-

1Senaste lydelse av 11 kap. 12 å 1989:833 11 kap. 13 & 1989:833 11 kap. 14 5 1989:833. 2Senaste lydelse 1992:161 1.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

liga bankaktiebolag, om inte annat föreskrivs.

4 € Ett bankaktiebolags aktiekapital skall bestämmas med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den planerade rörelsen. Ar aktie- kapitalet fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp. Bankaktiebolaget skall när rörel- sen påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvamr minst fem miljoner ecu. I 4 kap. 7 å bankrörelselagen (1987:617) finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.

5 5 Ett privat bankaktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka spri- da aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller Optionsbevis.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepappe- ren. Detta gäller dock inte om er- bjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält int- resse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte över- stiger 200.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbju- danden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

I första stycket angivna värde- papper som' har givits ut av ett privat bankalaiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 2 53

Stiftama anger villkoren för bo- lagsbildningen.

Betalningen för en aktie får inte understiga det belopp på vilket aktien skall lyda (det nominella beloppet). Aktierna skall betalas med pengar.

Om bildandet av bankaktiebo- laget utgör ett led i en ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (198 7:61 9) eller I 1 kap. förenings- bankslagen (1987:620), får aldier tecknas mot betalning även med annan egendom (apport). Värdet på egendomen får inte sättas högre än det verkliga värdet _för bank- aktiebolaget.

Stiftama anger villkoren för bo- lagsbildningen. Därvid skall iakttas att betalningen för en aktie inte får understiga det belopp på vilket aktien skall lyda (nominella be- loppet). Om en aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egendom än pengar eller med rätt eller plikt för bankaktiebolaget att överta egen- dom mot annat vederlag än aktier (apport), får värdet på apportegen- domen inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom som är eller som kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegen- dom. Med apportegendom får inte jämställas åtagande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst.

Om aktie skall tecknas mot be- talning med apportegendom, krävs Finansinspektionens medgivande för detta. Utgörs apportegendomen av hela eller en inte obetydlig del av en annan banks rörelse, krävs dock regeringens eller Finans- inspektionens tillstånd enligt 2 kap. 5 å bankrörelselagen (1987:617).

Tecknas aldie med villkor som strider mot första stycket, skall det nominella beloppet ändå betalas.

654

Sedan oktroj har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva under en dagtecknad tecknirrgslista som skall innehålla uppgifter om

Sedan oktroj har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva under en dagtecknad stiftelseurkund som skall innehålla uppgift om

1. det belopp som skall betalas för varje aktie, 2. tiden för aktiernas betalning, samt 3. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman, om så- dan kallelse skall ske enligt 10 å.

SSenaste lydelse 1992: 1060. **senasle lydelse 1990: 1307.

I stiftelseurkunden skall anges bestärrrmelse om apport eller att aktie på annat sätt skall kunna

Nuvarande lydelse

Till teckningslistan skall fogas avskrifter av oktrojbeslutet och bolagsordningen.

Föreslagen lydelse

tecknas med villkor. I stiftelseur- kunden skall också anges bestäm- melse om att bankaktiebolaget skall ersätta kostnad för bolagets bil- dande. Av sttjtelseurkunden skall också framgå om någon på annat sätt skall få särskild rättighet eller förmån av bolaget. Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedöman- det av värde på apportegendom och av bestämmelse enligt andra stycket i övrigt. Särskilt skall anges '

]. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,

2. det värde till vilket apport- egendomen beräknas komma att tas upp i balansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas för egendomen,

3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildan- de som angivits i bestämmelsen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i andra stycket, skall stiftelseurkun- den innehålla avtalet eller avskrift därav eller hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålles tillgängligt för aktietecknar- na. Muntligt avtal skall i sin helhet tas upp i stiftelseurkunden. lill- skjuts eller övertas rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla även beträffande balans- och resultaträknirrgar för rörelsen under de senaste två räkenskaps- åren. I sttftelseurkunden skall upp- lysning ges om rörelsens resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar ej upprättats för rörel- sen, skall i strftelseurkunden läm- nas upplysning om rörelsens resul- tat under nämnda räkenskapsår.

Om andra-fjärde styckena inte iakttagits beträffande viss bestäm- melse, är den utan verkan mot bolaget.

Till stiftelseurkunden skall fogas avskrifter "av oktrojbeslutet och bolagsordningen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

755

Teckning av aktier skall ske på den teckningslista som avses i 6 å eller på annan sådan lista, innehållande samma uppgifter och åtföljd av samma handlingar.

Teckning av aktier skall ske på sti/telseurkunden eller på teck- ningslista som innehåller avskrift av stiftelseurkunden.

Har aktier tecknats på annat sätt kan teckningen inte göras gällande av bankaktiebolaget, om tecknaren anmäler felet hos Finansinspektionen före

bolagets registrering.

Har aktier tecknats med villkor, är teckningen ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos Finansinspektionen före bolagets registrering, är dock aktietecknaren bunden av teckningen fastän han inte kan åberopa villko-

ret.

95

Stiftarna avgör om aktieteckningen skall godtas och hur många aktier som skall tilldelas tecknama. Har en stiftare enligt uppgift i teck— ningslistan tecknat ett visst antal aktier, skall minst detta antal till- delas honom.

Stiftama avgör om aktieteckningen skall godtas och hur många aktier som skall tilldelas tecknama. Har en stiftare enligt uppgift i stiftelse- urkunden tecknat ett visst antal aktier, skall minst detta antal till- delas honom.

Om aktier inte har tilldelats en aktietecknare enligt aktieteckningen, skall stiftarna utan dröjsmål meddela honom detta.

10 å Beslut om bankaktiebolags bildande fattas på en konstituerande stämma.

Stiftarna skall kalla de godtagna aktietecknama till den konstitueran- de stämman enligt föreskrifterna i bolagsordningen om kallelse till bo- lagsstämma. Teckningslistorna, oktrojbeslutet och bolagsordningen skall genom stiftamas försorg hållas tillgängliga för aktie- tecknama under minst en vecka före stämman på den plats som har angivits i kallelsen.

Stiftarna skall kalla de godtagna aktietecknama till den konstitueran- de stämman enligt föreskrifterna i bolagsordningen om kallelse till bolagsstämma. Teckningslistoma och de handlingar som stiftelseur- kunden hänvisar till, oktrojbeslutet och bolagsordningen skall genom stiftamas försorg hållas tillgänglig för aktietecknama under minst en vecka före stämman på den plats som har angivits i kallelsen.

Om alla aktier tecknas vid stämman och alla godtagna aktietecknare är ense, kan beslut om bolagets bildande fattas även om någon kallelse till stämman inte har skett. På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram teck-

5Senaste lydelse 1992:554.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram stiftelse-

Nuvarande lydelse

ningslistorna och de därtill fogade handlingarna i original. Stiftarna skall vidare lämna uppgifter om

Föreslagen lydelse

urkunden och de därtill fogade handlingarna i original. Stiftaran skall vidare lämna uppgift om

1. antalet aktier enligt godtagna teckningar, 2. aktiernas fördelning mellan tecknarna, och 3. det belopp som har inbetalts på aktierna.

1256. Ett bankaktiebolag skall anmälas för registrering senast sex månader efter det att oktroj har beviljats. För registrering krävs

1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier efter avdrag för de aktier som enligt 14 5 har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan (bolagets aktiekapital) svarar mot aktiekapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen,

2. att de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är helt betalda, och

3. att auktoriserad revisor skrift- ligen intygar att betalning enligt 2 har skett samt att bankaktiebolaget har ett så stort bundet eget kapital som föreskrivs i 1 kap. 2 & tredje stycket.

3. att auktoriserad revisor skrift- ligen intygar att betalning enligt 2 har skett, att all apportegendom är tillförd bolaget samt att bankaktie- bolaget har ett så stort bundet eget kapital som föreskrivs i 1 kap. 4 & andra stycket. Av revisorns yttran- de skall framgå att apportegen- domen [ sti/telseurkunden inte har åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att egen- domen är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I yttrandet skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har använts vid värde- ringen av den. Särskilda svårig- heter att uppskatta värdet av egendomen skall an- märkas.

Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till belopp som an- ges i andra stycket 1. De aktier som enligt 14 5 har förklarats förverkade och inte övertagits av någon annan blir därvid ogiltiga.

Frågan om bolagets bildande har fallit, om anmälan för registrering inte skett inom den tid som anges i första stycket eller om Finans- inspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en

6Senaste lydelse 1992:161 1.

Frågan om bolagets bildande har fallit, om anmälan för registrering inte skett inom den tid som anges i första stycket eller om Finans- inspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en

Nuvarande lydelse

sådan anmälan eller vägrat regist— rering av bolaget. I sådant fall svarar styrelseledamötema solida- riskt för återbetalningen av de belopp som har betalts in på de tecknade aktierna jämte uppkom- men avkastning med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 165 första stycket tredje

meningen.

Föreslagen lydelse

sådan anmälan eller vägrat regist- rering av bolaget. I sådant fall svarar styrelseledamötema solida- riskt för återbetalningen av de belopp som har betalts in på de tecknade aktierna jämte uppkom- men avkastning med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 165 första stycket tredje meningen. Detsamma gäller ifråga om apportegendom.

12 a 5

Träffar bankaktiebolaget inom två år från registreringen avtal med en stiftare eller en aktieägare som innebär att bolaget förvärvar egendom mot ersättning som mot- svarar minst en tiondel av aktie- kapitalet, skall styrelsen under— ställa bolagsstämman avtalet för godkännande. Det gäller dock inte om förvärvet sker på en svensk eller utländsk börs eller på en auktoriserad marknadsplats eller som ett led i bolagets löpande affärsverksamhet.

Styrelsen skall lämna en redo- görelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på egendomen och av avta- let i övrigt. Bestämmelserna i 2 kap. 6 5 tredje och fjärde stycke— na tillämpas ävenpå redogörelsen.

En auktoriserad eller godkänd revisor skall avge yttrande över redogörelsen. Yttrandet skall inne- hålla de uppgifter som avses i 2 kap. 12 å andra stycket 3.

Avtalet skall tillsammans med styrelsens redogörelse och revi- sorns yttrande hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas.

12 b & Om bolagsstämman inte godkänner ett avtal som avses i 12 a & inom sex månader från avtalsdagen, är

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

avtalet utan verkan. Har 12 aä inte iakttagits beträj'ande någon viss bestämmelse i avtalet, är den bestämmelsen utan verkan mot bo- laget.

12 c 5 Styrelsen skall genast för regist- rering anmäla bolagsstämmans be- slut att godkänna avtal som avses i 12 a 5.

16 5 Innan bankaktiebolag har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan inte haller föra talan inför dom- stolar eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål röran- de bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de tecknade aktiebeloppen.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på bolagets väg- nar före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktel- sen. Vid registreringen övergår an- svaret på bolaget, om förpliktelsen följer av bolagsordningen eller teckningslista eller har tillkommit efter det att bolaget har bildats.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på bolagets väg- nar före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktel— sen. Vid registreringen övergår an— svaret på bolaget, om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller har tillkommit efter det att bolaget har bildats.

Har före registreringen ett avtal för bolaget slutits med en medkontra- hent som visste att bolaget var oregistrerat kan denne, såvida inte annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om bolagets bildande har fallit enligt 12 & fjärde stycket. Om medkontrahenten inte visste att bolaget var oregistrerat, kan han frånträda avtalet innan bolaget har re- gistrerats.

3 kap. 1 5

Alla aktier har lika rätt i bankaktiebolaget, om inte något annat följer av denna paragraf.

l bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller kunna utges. En sådan bestämmelse skall ange

l. olikheterna mellan aktieslagen,

2. antalet aktier av varje slag,

3. den företrädesrätt som till- kommer skilda grupper av aktie-

3. om aktierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets till-

Nuvarande lydelse

ägare vid en ökning av aktiekapi- talet enligt 4 kap.

En föreskrift om olika företrädes- rätt får meddelas endast om aktier- na inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst.

Föreslagen lydelse

gångar eller vinst eller om aktierna skall ha olika röstvärde, den före- trädesrätt som tillkommer aktie- ägarna vid ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. Föreskrift om olika företrädesrätt får meddelas endast om skillnaderna mellan aktierna skall vara av nu angivet slag.

Beträffandekontantemissionskall en föreskrift som avses i andra stycket 3 sista meningen innebära att gammal aktie skall ge företrä- desrätt till ny aktie av samma slag, att aktier som inte tecknas av de i första hand berättigade aktieägar- na skall erbjudas samtliga aktie— ägare samt att, om inte hela an- talet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna skall fördelas mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier som de förut äger och, i den mån det inte kan ske, genom lottning.

Beträffande fondemission skall, om skillnaden mellan aktierna inte gäller rätten till andel i bolagets tillgångar och vinst, i en sådan föreskrift som avses i andra stycket 3 sista meningen bestämmas att nya aktier av varje slag skall emit- teras i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall de gamla aktierna ge företrädesrätt till nya aktier av samma slag i förhållande till sin andel i aktie- kapitalet.

Avser olikheten mellan aktieslagen aktiernas röstvärde, gäller att ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon

annan aktie.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av ett visst slag skall i när- mare angiven ordning kunna omvandlas till aktier av annat slag. Om- vandlingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 57

Aktiebok skall på bankaktiebola- gets huvudkontor hållas tillgänglig för alla. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på begäran tillhandahållas på bola- gets huvudkontor och, i fråga om avstämningsbolag, även hos värde- papperscentralen. Utskriften får inte vara äldre än sex månader. Alla har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag får dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla någon uppgift om de aktieägare som har högst femhun- dra aktier i bolaget.

Aktiebok skall på bankaktiebola- gets huvudkontor hållas tillgänglig för alla. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på begäran tillhandahållas på bola- gets huvudkontor och, i fråga om avstämningsbolag, även hos värde— papperscentralen. Utskriften får inte vara äldre än sex månader. Alla har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag som har mer än en aktieägare får dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla uppgifter om aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Aktieboken skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämman. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stäm-

man.

I utskriften tas i alfabetisk ordning upp aktieägarna och de förvaltare som avses i 11 5 första stycket.

4 kap. 2 58

Vid nyemission får aktier tecknas mot betalning med pengar eller med annan egendom (apport). Be- talningen för aktier får inte under- stiga det nominella beloppet. Skall aktie kunna tecknas med rätt eller skyldighet att betala aktierna med apportegendom, får värdet på denna egendom inte sättas högre än det verkliga värdet för bank- aktiebolaget. Endast sådan egen- dom som är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom.

7Senastc lydelse 19891833. 8Senaste lydelse l992:554.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 & äger motsvarande tillämpning vid ny- emission. Vid fondemission får inte till aktiekapitalet överföras belopp som understiger summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlagda höjningen av aktiernas nominella belopp.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom, krävs Finansinspektionens medgivande för detta. Utgörs apportegendomen av hela eller en inte obetydlig del av en annan banks rörelse, krävs dock regeringens eller Finansinspektionens tillstånd enligt 2 kap. 5 & bank- rörelselagen (1987:617) för genomförande av nyemissionen. Om aktier tecknas med villkor som strider mot första stycket, skall det nominella beloppet ändå betalas.

Vid fondemission får inte till aktiekapitalet föras över belopp som är lägre än summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlagda höjningen av aktiernas nominella belopp.

3 5 Vid nyemission där de nya aktierna skall betalas med pengar (kontant- emission) och vid fondemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger. Detta gäller endast om annat inte har föreskrivits i bolagsordningen enligt 3 kap. 1 5 andra stycket 3 eller, vid kontantemission, har bestämts i emissionsbeslu- tet eller följer av villkor som enligt 5 kap. 4 5 första stycket 8 har med-

delats vid emission av skuldebrev.

Beslut av bolagsstämman att av- vika från aktieägarnas företrädes- rätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman före- trädda aktierna.

559

Ett förslag till beslut om nyemis- sion skall hållas tillgängligt för aktieägama under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Det skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin post- adress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu har sagts om förslag till beslut skall även gälla sådant medgivande av Finans- inspektionen och tillstånd av rege- ringen eller Finansinspektionen som avses i 2 5 andra stycket samt

9$enaste lydelse 199254.

Ett förslag till beslut om nyemis- sion skall hållas tillgängligt för aktieägama minst under en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Det skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin post- adress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu har sagts om förslag till beslut skall även gälla sådant medgivande av Finans- inspektionen och tillstånd av rege- ringen eller Finansinspektionen som avses i 2 5 andra stycket samt

Nuvarande lydelse

sådana redogörelser av styrelsen och yttranden av revisorerna som avses i 7 &. Innebär förslaget en avvikelse från aktieägarnas före- trädesrätt, skall skälen till avvikel- sen anges i förslaget eller i en handling som skall fogas till för- slaget. Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall även följande handlingar enligt vad som nyss har sagts hållas tillgäng- liga och läggas fram på stämman:

Föreslagen lydelse

sådana redogörelser av styrelsen och yttranden av revisorerna som avses i 7 &. Innebär förslaget en avvikelse från aktieägarnas före- trädesrätt, skall skälen till avvikel- sen samt grunderna för emissions- kursen anges i förslaget eller i en handling som skall fogas till för- slaget. Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall även följande handlingar enligt vad som nyss har sagts hållas till- gängliga och läggas fram på stäm— man:

1. en avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt en av- skrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att årsredo-

visningen avgetts, och

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen. Kallelsen till bolagsstämman skall innehålla uppgifter om den före- trädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har enligt förslaget samt uppgifter om vem som i övrigt får teckna aktier.

Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.

13 ålO Beslut om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader från beslutet, om det inte har förfallit enligt 11 5. För registrering krävs

att

1. full betalning enligt registret har erlagts för alla de aktier som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya aktier efter avdrag för de aktier som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det belopp som avses i 11 5 första meningen,

3. hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i den re— gistrerade kapitalökningen ingående aktierna har betalts in,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget och all kvittning enligt samma beslut är helt verkställd,

5. auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits; intyget från

1"Senaste lydelse l992:554.

5. auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits; intyget från

Nuvarande lydelse

revisor om att 3 har iakttagits får i avstämningsbolag ersättas av en för- säkran från värdepapperscentralen

Föreslagen lydelse

revisor om att 3 har iakttagits får i avstämningsbolag ersättas med en försäkran från värdepapperscent-

om att så har skett, samt ralen om att så har skett. I yttran-

det skall revisorn beskriva apport- egendomen och ange vilken metod som har använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas; samt

6. behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs. Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till det be- lopp som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom den i första stycket angivna tiden eller om Finansinspektionen genom lagakraft- ägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller har vägrat registre- ring, gäller vad som sägs i 11 &.

Aktiekapitalet är ökat när registrering har skett. De aktier som har för- klarats förverkade och inte har övertagits av någon annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till utdelning enligt vad som har bestämts om detta i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under vilket aktierna skall ha slutligt betalts.

15 & Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 5 under förutsättning av bolagsstämmans god- kännande. Bestämmelserna i 6-14 55 skall därvid gälla i tillämpliga delar. Dessutom skall bestämmelserna i tredje stycket iakttas.

I fråga om styrelsens begäran om I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall bolagsstämmans godkännande skall 5 & tillämpas. Vad som där sägs 5 & tillämpas. Vad som där sägs

om förslag till emissionsbeslut skall i stället gälla styrelsens beslut. Beslut av bolagsstämma att god- känna avvikelse frän aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 5 är giltigt endast om det har biträtts av aktie- ägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Innan stämman godkänt emissionsbeslutet, får de nya aktierna inte föras in i aktieboken och beslutet inte anmälas för registrering enligt 13 5. Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om emis— sion, är emissionsbeslutet förfallet. Vad som har betalts för tecknade aktier skall i sådant fall genast betalas tillbaka.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

165

Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om en nyemission som kan ske utan änd- ring i bolagsordningen och att därvid avvika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 &.

Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om en nyemission som kan ske utan änd- ring i bolagsordningen och att där- vid avvika från aktieägarnas före- trädesrätt enligt 3 &. Bemyndigande att avvika från aktieägarnas före- trädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman före— trädda aktierna.

Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med de bestämmelser som avses i 7 5 eller med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst till nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut om nyemission skall fattas. Bestämmelserna i 5 5 om förslag till emissionsbeslut skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för registrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om emission.

Bestämmelserna i 6-14 åå gäller i tillämpliga delar när styrelsen be- slutar om emission med stöd av ett bemyndigande.

195

När ett bankaktiebolag eller aktie- ägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att för- värva aktier eller teckningsrätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en särskild redogörelse för bolagets förhållanden (emissionsprospekt) enligt 20-26 55. Emissionsprospeld behöver dock inte upprättas om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas understiger en miljon kronor.

N är ett publikt bankaktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva aktier eller tecknings- rätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en särskild redogörelse för bolagets förhållanden (emissions- prospekt) enligt 20-26 åå, om sum- man av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst trehundratusen kronor.

5 kap. 2 5 Vid emission av skuldebrev mot betalning i pengar har aktieägarna före- trädesrätt att teckna sig för förvärv av skuldebrev som om emissionen gällde de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas på grund av optionsrätt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas företrä- desrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman före- trädda aktierna.

8 5 Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om awikelse från aktieägares företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans god- kännande. Bestämmelserna i 4—6 åå och 7 5 första stycket skall därvid gälla i tillämpliga delar.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 4 kap. 5 & tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall i stället gälla styrelsens be- slut.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 4 kap. 5 & tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall i stället gälla styrelsens be- slut. Beslut av bolagsstämman att godkänna avvikelse från aktie- ägares företrädesrätt enligt 2 5

första stycket är giltigt endast om

det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman före- trädda aktierna.

Emissionsbeslutet skall anmälas för registrering enligt 7 & tredje stycket när det har godkänts av stämman och teckningen av skuldebreven avslut- ats. Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om emission, är beslutet förfallet.

95

Bolagsstämman kan bemyndiga sty- relsen att fatta beslut om en emis- sion som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid av- vika från aktieägarnas företrädes- rätt enligt 2 &.

Bolagsstämman kan bemyndiga sty- relsen att fatta beslut om en emis- sion som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid av- vika från aktieägarnas företrädes- rätt enligt 2 &. Bemyndigande att avvika från bestämmelserna om aktieägares företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktie- ägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom än pengar eller med andra villkor eller skall avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt kunna göras, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

längst till nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas. Bestämmelserna i 4 kap. 5 5 om förslag till emissionsbeslut skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för re- gistrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om emission.

Bestämmelserna i 4-7 55 gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande.

185

Bestämmelserna i 4 kap. 20-26 åå om emissionsprospekt skall tilläm- pas när ett bankaktiebolag eller aktieägare i ett sådant bolag offent- liggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva sådana av bolaget utgivna skuldebrev, Optionsbevis eller vinstandelsbevis som avses i detta kapitel. Emissionsprospekt behöver dock inte upprättas om summan av de belopp som till följd av inbju- dan kan komma att betalas under- stiger en miljon kronor.

Bestämmelserna i 4 kap. 20—26 55 om emissionsprospekt skall tilläm- pas också när ett publikt bank- aktiebolag eller aktieägare i ett så- dant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva sådana av bolaget utgivna skuldebrev, op- tionsbevis eller vinstandelsbevis som avses i detta kapitel. Emis- sionsprospekt behöver dock upp- rättas endast om summan av de be- lopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst trehundratusen kronor.

6 kap.

1 å Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål:

1. avsättning till reserlfonden eller omedelbar täckning av förlust enligt den fastställda balansräk- ningen, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,

1. avsättning till omedelbar täck- ning av förlust enligt fastställd balansräkning, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. återbetalning till aktieägarna, eller

3. avsättning till en fond som kan användas enligt beslut av bolags- stämman.

3. avsättning till resenfond eller till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman.

Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom

1. inlösen eller sammanläggning av aktier,

2. indragning av aktier utan återbetalning, eller

3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetal—

ning.

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning finns det bestämmelser i 4 kap. 14 5 andra stycket.

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning finns det bestämmelser i 4 kap. 14 å andra stycket. Om nedsättning

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

genom inlösen av aktier enligt förbehåll i bolagsordningen finns bestämmelser i 8—8 b åå.

2 5 Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om inte annat följer av 8 &. Nedsättningsbeslutet får inte fattas förrän bankaktie— bolaget blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om detta fattas först. Ett beslut om nedsättning får fattas innan ändringen stadfästs, om det sker under förutsättning att stadfästelse meddelas. Nedsättning för de ändamål som anges i 1 5 första stycket 2 eller 3 får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen. Bestämmelserna i 4 kap. 5 5 om Bestämmelserna i 4 kap. 5 & om förslag till bolagsstämmans beslut förslag till bolagsstämmans beslut och andra handlingar gäller i och andra handlingar gäller i tillämpliga delar. tillämpliga delar. Kallelsen till bo- lagsstämman skall alltid ange ned- sättningsförslagets huvudsakliga innehåll.

2 a & Bolagsstämmans beslut om nedsätt— ning är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman före- trädda aktierna. Vid bolagsstäm- mans beslut om nedsättning enligt 8 & gäller 8 kap. 12 &.

Innebär nedsättningen att rätts- förhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, är beslutet giltigt, om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare som företräder minst nio tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det för giltigt beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman före- trädda aktierna, nämligen om

]. nedsättningen försämrar en- dast viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företräda/ide minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner nedsätt- ningen, eller

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. nedsättningen försämrar en- dast helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner nedsättning- en.

6 511

Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas enligt 1 5 första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet inte verkställas utan rättens tillstånd, såvida inte samtidigt bankaktiebolaget genom nyemission tillförs ett belopp som minst svarar mot nedsättnings- beloppet.

Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas enligt 1 5 första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet inte verkställas utan rättens tillstånd, såvida inte samtidigt bankaktiebolaget genom nyemission tillförs ett belopp som minst svarar mot nedsättnings- beloppet. Om bankaktiebolaget samtidigt vidtar åtgärder som med- för att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar till följd av nedsätt- ningsbeslutet, får Finansinspek- tionen medge undantag från kravet på rättens tillstånd.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det att nedsätt- ningsbeslutet har registrerats. Till ansökningshandlingen skall fogas bevis om registreringen.

Rätten skall utan dröjsmål inhämta Finansinspektionens yttrande om och i så fall i vad män nedsättningen kan komma att inverka på insättar- nas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets innehåll att nedsätt— ningen inte bör verkställas, skall ansökningen genast avslås. I annat fall skall rätten kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill bestrida ansökningen att senast en viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta. I föreläggandet skall anges att den som inte gjort sådan anmälan anses ha medgivit ansökningen. I kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas in. Kallelsen skall genast kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar.

Tillstånd skall meddelas, om ansökningen inte bestrids eller om de bor- genärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Att en insättare bestrider ansökningen utgör dock inte något hinder, om inspektionens yttrande ger grund för att meddela till- stånd.

Om en borgenär även är gälde- när i samma rättsförhållande, har

”Senaste lydelse 15:92:54.

Om en borgenärs anspråk avser en sådan fordran på lön eller

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

han inte rätt till betalning eller annan ersättning som har förmåns- säkerhet enligt fjärde stycket. rätt enligt 12 & förmänsrättslagen (1970.'979) eller en fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 & samma lag, skall han inte kallas av rätten och har inte heller rätt till betalning eller säkerhet enligt fjärde stycket.

8 5 I ett bankaktiebolag, vars aktiekapital utan ändring av bolagsordningen kan bestämmas till ett lägre eller ett högre belopp, kan i bolagsordningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen av aktier, dock inte under minimikapitalet. Förbehålletskall ange ordningen för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräk- tung.

Om förbehållet förs in genom att bolagsordningen ändras, får det en— dast avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen har registrerats. Har en fondemission ägt rum efter registreringen, får fond- aktierna lösas in först när tre år har förflutit från registreringen av emissionen.

När det enligt förbehållet har bli- vit bestämt att vissa aktier skall lösas in, skall det genast anmälas för registrering att aktiekapitalet sätts ned med dessa aktiers sam- manlagda nominella belopp. När registreringen har skett är aktie- kapitalet nedsatt.

8 a & Bestämmelserna i 6 och 7 åå tillämpas även vid nedsättning enligt 8 &. Bestämmelserna gäller dock inte om 1. nedsättningen genomförs genom inlösen med ett sammanlagt belopp som inte överstiger det fria egna kapitalet berälmat på grund- val av fastställd balansrälating för nästföregående räkenskapsår och 2. ett belopp som motsvarar ned- sättningsbeloppet avsätts till re- senfonden.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 b & I fall som anges i 8 å å andra me- ningen skall bolaget, när det enligt förbehåll i bolagsordningen har blivit bestämt att vissa aktier skall inlösas och att ett belopp mot— svarandenedsättningsbeloppetskall avsättas till reserifonden, genast anmäla för registrering att aktie- kapitalet sätts ned med dessa aktiers sammanlagda nominella be- lopp. När registrering har skett, är aktiekapitalet nedsatt.

9 5 Ett bankaktiebolag får inte teckna egen aktie.

Om ett bankaktiebolag har teck- nat egen aktie, skall stiftarna eller vid nyemission styrelsen anses ha tecknat aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betal- ningen. Det gäller dock inte en stiftare eller en styrelseledamot som visar att han inte kände till eller borde ha känt till aktieteck- ningen.

Om aktier i ett bolag har teck- nats av någon i eget namn men för bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räk- ning.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även ifråga om ett dotterföretags teckning av aktie i moderbolaget.

10 & Ett bankaktiebolag får inte för- värva eller som pant ta emot egna aktier. Ett dotterföretag får inte heller förvärva eller som pant ta emot aktier i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltiga. Lämnas aktier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del bland dessa aktier även aktier i bankaktiebolaget eller, om detta är dotterbolag i en koncern, dess moderbolag, utgör första stycket

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inte hinder för bolaget att som pant ta emot även dessa aktier. Rege— ringen eller, q'ter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen utfärdar närmare föreskrifter om vilka begränsingar som i detta fall skall gälla.

Första stycket utgör inte hinder för ett bankaktiebolag att vid över- tagande av aktiebolags rörelse i samband med _jitsion förvärva i rörelsen ingående aktier. För- värvade aktier skall avyttras senast när en anmälan enligt I I kap. 15 5 har registrerats.

7 kap.

17 5 Har en ställföreträdare överskridit Om ställföreträdare som avses i sin bqogenhet när han företog en 15 5 har företagit en rättshandling rättshandling för bolaget, gäller för bolaget och därvid har handlat inte rättshandlingen mot bolaget, istrid med bestämmelsernaidenna om den mot vilken rättshandlingen lag eller bankrörelselagen företogs insåg eller borde ha insett (1987:6] 7) om bolagsorganens be- att befogenheten överskreds. hörighet, gäller rättshandlingen

inte mot bolaget.

Om ställföreträdare som avses i första stycket har överskridit sin befogenhet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget, om bolaget visar att motparten insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. Detta gäller dock inte när styrelsen har överträtt föreskrift om bolagets verksamhetsföremål eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen eller av ett annat bolagsorgan.

8 kap. 12 & Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman innan valet förrättas.

Första stycket gäller inte om annat följer av denna lag, bank-

Första stycket gäller inte om annat följer av denna lag, bank-

Nuvarande lydelse

rörelselagen (1987:617) eller bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 13 och 14 55 kan dock i bolagsordningen endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer.

Föreslagen lydelse

rörelselagen (1987:617) eller bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 4 kap. 3, 15 och 16 55, 5 kap. 2, 8 och 9 55, 6kap. 2 a &, 8kap. 13 och 14 åå, 11 kap. 11 5 samt 12 kap. I och 2 åå kan dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges där.

9 kap.

55

Sker utbetalning till aktieägare i strid mot denna lag, skall mottaga- ren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad enligt 5 5 räntelagen (1975z635) från det att utbetalningen erhållits intill dess högre ränta skall betalas enligt 6 5 räntelagen till följd av 3 eller 4 & samma lag. Detta gäller dock inte om mottagaren hade skälig anled- ning att anta att utbetalningen utgjorde laglig vinstutdelning.

Sker utbetalning till aktieägare i strid mot denna lag, skall mottaga- ren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad enligt 5 5 räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill dess högre ränta skall betalas enligt 6 & räntelagen till följd av 3 eller 4 & samma lag. Om utbetalningen har skett iform av vinstutdelning, är dock mottagaren återbäringsskyldig endast om bolaget visar att han in- såg eller borde ha insett att ur- betalningen stred mot denna lag.

För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5 kap. 1-4 55 bankrörelselagen (1987:617) de som medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet.

7 & Ett bankaktiebolag får inte lämna lån i syfte att gäldenären skall förvärva aktier i bolaget, om det sammanlagda beloppet av sådana lån därefter skulle överstiga bolagets fria egna kapital.

11 kap.

1 5

Ett bankaktiebolag eller ett annat aktiebolags samtliga tillgångar och skulder kan övertas av ett bank- aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget i form av alaier i det .

övertagande bolaget varvid det överlåtande bolaget upplöses utan

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

likvidation fusion). Som fusions- vederlag får också lämnas pengar.

Fusion kan ske

1. mellan det övertagande bo- laget på ena sidan och ett eller flera överlåtande bolag på den andra (absorption), eller

2. mellan två eller flera över- låtande bolag genom att de bildar ett nytt, övertagande bolag (kombi- nation).

2 %

Fusion får ske utan hinder av att överlåtande bolag har trätt i lik- vidation, under förutsättning att ski/te av bolagets tillgångar inte har påbörjats.

Ifall som avses i första stycket skall likvidatorerna, när en fit- sionsplan har upprättats enligt 4 &, avge slutredovisning över sin för— valtning. Slutredovisningen skall, sedan jitsionsplanen har blivit gällande i bolaget, framläggas på stämma. För Slutredovisningen och dess granskning gäller i övrigt vad som föreskrivs i 10 kap. 15 &.

Likvidationen skall anses avslu- tad när anmälan enligt 15 & har

registrerats eller registrering enligt 23 5 har skett.

3 & Innehavarrta av konvertibla skulde- brev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, vinst- andelsbevis eller andra värde- papper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag skall i det över- tagande bolaget ha minst mot- svarande rättigheter som i det överlåtande bolaget, om de inte enligt fusionsplanen har rätt att få sina värdepapper inlästa av det övertagande bolaget.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 & Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, övertagande bolag skall upprätta en gemensam, dagtecknad filsionsplan. Planen skall undertecknas av styrelsen i vart och ett av bolagen. I planen skall för varje bolag anges

]. jirma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

2. hur många aktier i det över- tagande bolaget som skall lämnas för ett angivet antal aktier i över- låtande bolag samt vilken kontant ersättning som skall lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för utläm- nandet av fusionsvederlaget,

4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas såsom fusionsvederlag medför rätt till utdelning i det övertagande bo- laget,

5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,

6. vilka rättigheter i det över- tagande bolaget som skall till— komma innehavare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i över- låtande bolag eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fu- sionen skall lämnas till en styrelse- ledamot, en verkställande direktör eller en revisor i överlåtande eller övertagande bolag.

Yillfusionsplanen skall fogas

1. en kopia av bolagens årsbok- slut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren samt

2. uppgifter motsvarande del- årsrapport enligt 4 kap. 13 och 14 55 bankrörelselagen (1987:617), om fusionsplanen har upprättats senare än sex månader efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovis-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ning och revisionsberättelse har lämnats. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag inte tidi- gare än tre månader före fusions- planens upprättande.

5 5 Vid kombination tjänar fusions- planen som stiftelseurkund för det övertagande bolaget. Planen skall innehålla förslag till bolagsordning och ange hur styrelse och revisorer skall väljas.

6 å I fusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedöman- det av fitsiortens lämplighet för bolagen. Av redogörelsen skall framgå hur fitsionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har beaktats. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

7 ? Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända revi- sorerna i överlåtande bolag och, vid absorption, övertagande bolag. Granskningen skall vara så om- fattande och ingående som god revi- sionssed kräver. Revisorerna skall för varje bolag yttra sig skriftligt över sin granskning. Av yttrandena skall framgå om fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Därvid skall anges vilken eller vilka metoder som har använts vid värderingen av bola- gets tillgångar och skulder, re- sultatet av de tillämpade värde- ringsmetoderna samt deras lämp- lighet och vilken vikt som har till-

Prop. 1994/ 95 :70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mätts dem vid den samlade bedöm- ningen av värdet på vart och ett av bolagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

I yttrandena skall särskilt anges,

1. vid absorption, om revisorer- na vid sin granskning funnit att fusionen medför fara för att borge- närerna i det övertagande bank- aktiebolaget inte skall få sina ford- ringar betalda, och

2. vid kombination, om de över- låtande bankaktiebolagens sam- manlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.

8 5 Styrelsen, verkställande direktören och revisor i ett bolag som skall delta i fusionen skall bereda revi- sorer i annat sådant bolag tillfälle att verkställa granskning som avses i 7 & i den omfattning dessa finner det nödvändigt. De skall också lämna de upplysningar och den hjälp som begärs.

9 & Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall det över- tagande bankaktiebolaget eller, vid kombination, det äldsta av de över- låtande bolagen ge in planen med därtill fogade handlingar till Finansinspektionen för registrering. Uppgift om registreringen skall enligt 8 kap. 2 & bankrörelselagen (1987:617) kungöras. Om planen inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 & Fusionsplanen skall underställas bolagsstämman i samtliga över- låtande bolag.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagan- de bolaget begär det, skall fusions- planen även underställas bolags- stämman i det övertagande bank— aktiebolaget. En sådan begäran skall göras inom två veckor från det att uppgift om _jitsionsplanens registrering har kungjorts enligt 8 kap. 2 & bankrörelselagen (1987:617).

Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga fusione- rande bolag är privata bankalaie- bolag eller andra privata aktiebo- lag, tidigast två veckor efter det att fusionsplanen har kungjorts.

Innan stämman fattar beslut, skall fusionsplanen med därtill fogade handlingar ha hållits till- gänglig för aktieägarna under minst en månad efter kungörartdet eller, om samtliga fusionerande bolag är privata bankaktiebolag eller andra privata aktiebolag, minst en vecka qier kungörandet. Tillhandahållandet skall ske hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Planen med därtill fogade handlingar skall genast och utan kostnad sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om fusionsplanen inte godkänns i sin helhet av samtliga bolag, är frågan om fusionen förfallen.

]] & Bolagsstämmans beslut om god- kännande av fusionsplanen är gil- tigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Om ett överlåtande bolag är ett publikt bankaktiebolag eller ett publikt aktiebolag och det över-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tagande bolaget är ett privat bank- aktiebolag, är det överlåtande bolagets beslut om godkännande av fusionsplanen giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid bolags— stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktierna.

Om fusionsplanen innebär att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, är beslutet giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare som företräder minst nio tiondelar av aktierna. I följan- de fall räcker det dock för giltigt beslut att det har biträtts av aktie- ägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna, näm- ligen om

1. den planerade fitsionen för— sämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stäm- man närvarande ägare av dessa aktier företrädande minst nio tion- delar av alla sålunda berörda aktier godkänner planen, eller

2. den planerade fusionen för- sämrar endast helt aldieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och minst nio tion- delar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner planen.

12 5 Om bolagsstämman i ett överlå- tande bolag godkänner en fusions- plan om kombination, skall stäm- man samtidigt, i den män inte annat framgår av planen, välja styrelse och revisorer i det över- tagande bankaldiebolaget.

13 & Närfusionsplanen har godkänts av bolagen, skall såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om regeringens tillstånd att verkställa

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

planen. Vid fusion genom kombina- tion skall bolagen därjämte under- ställa regeringen bolagsordningen för det övertagande bolaget för stadfästelse och oktroj enligt 2 kap. 3 5. Ansökan skall ges in inom en månad äter det att fusionsplanen har godkänts i samtliga bolag och senast två år efter det att fusions- planen kungjorts enligt 8 kap. 2 & bankrörelselagen(1987:6] 7).

Ansökan skall avslås om

1. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen(1993:20) eller lagen (1992:1317) om ett Euro- peisktekonomisktsamarbetsområde (EES) eller om prövning av fusio- nen pågår enligt någon av dessa lagar, eller

2. det, vid kombination, inte av fusionsplanen framgår att de över- låtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapi- talet i detta.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller lagen om ett Europeiskt ekonomiskt samarbets- område (EES) och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsh'ågan dock förklams vilande under högst sex månader.

Ansökan skall också avslås om de fusionerande bolagens ekono- miska förhållanden är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra ford- ringsägares intressen. Vid denna prövning skall regeringen tillse att dessa borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett så- dant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekono- miska förhållanden och borge- närerna inte redan har en sådan säkerhet.

14 5 Om en pensionsstitielse eller en personalstiftelse hör till det över-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

låtande bolaget, gäller om stiftel- sens överförande till det övertagan- de bankaktiebolaget bestämmelser- na i lagen (1967:531) om tryggan— de av pensionsutfästelse m.m.

15 & Styrelsen för det övertagande bank- aktiebolaget skall anmäla fusionen för registrering. Därvid skall styrelsen även för registrering anmäla, vid absorption, aktie- kapitalets ökning och, vid kombination, valet av styrelse och revisorer.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och skall göras senast två månader från det att regeringen givit tillstånd till fitsionen. Iill anmälan skall fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revi- sor om att överlåtande bolags till- gångar har överlämnats till det övertagande bolaget.

I 6 5 När en anmälan enligt 15 & har registrerats, är överlåtande bolag upplöst. Överlåtande bolags till- gångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 5 kap. 1-4 55 bankrörelselagen(1987:617) övergår samtidigt till det övertagande bolaget och aktie— ägare i överlåtande bolag blir, om aktier ingår i firsionsvederlaget, aktieägare i det övertagande bo- laget. Är överlåtande bolag inte ett bankaktiebolag, skall F inansinspek— tionen lämna uppgifter om fusionen till Patent- och registreringsverket, som skall registrera anmälan. Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga aktier i ett överlåtande bolag hos styrelsen begära att det hålls bo- lagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 5 kap. 5 5 bankrörelselagen. Om en sådan

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

talan väcks, gäller 10 kap. 17 å i tillämpliga delar.

17 & Om någon ansökan enligt 13 5 inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan av- slagits av regeringen, skall Finans- inspektionen förklara att frågan om fusion är förfallen. Detsamma gäller om bolagen inte har gjort någon anmälan enligt 15 5 inom föreskriven tid eller om Finans- inspektionen genom lagakraft- ägande beslut har avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering.

Absorption av helägt dotterbolag

18 å

Om ett bankaktiebolag äger samt- liga aktier i ett dotterbolag, kan bolagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget. De skall därvid upp- rätta en fusionsplan. Planen skall för vart och ett av bolagen ange

]. firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

2. den planerade tidpunlden för dotterbolagets upplösning,

3. vilka rättigheter i moderbo- laget som skall tillkomma inne- havaren av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i dotterbolaget eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av ji;- sionen skall utgå till en styrelse- ledamot, en verkställande direktör eller en revisor.

Ifitsionsplanen skall lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedöman- det av fusionens lämplighet för bolagen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fusion genom absorption av dotterbolag får ske utan hinder av att det i dotterbolaget finns egen- dom som bankaktiebolaget inte får förvärva enligt bestämmelserna i 2 kap. 1-4 åå bankrörelselagen(1987:617). Sådan egendom måste avyttras senast ett år från regist- reringen. Om särskilda skäl före- ligger, kan Finansinspektionen förlänga denna frist.

19 & Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända revi- sorerna i moder- och dotterbo- laget. Granskningen skall vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Vid gransk— ningen gäller bestämmelserna i 7 &.

Revisorerna skall för vart och ett av bolagen yttra sig skriftligt över sin granskning. I yttrandet skall revisorerna särskilt ange om de vid sin granskning har funnit att fusio- nen medför någon fara för att in- sättarna eller andra borgenärer i moderbolaget inte skall få sina fordringar betalda.

Revisorernas yttranden skall fogas till jitsionsplanen.

20 5 Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall moderbola- get ge in planen med därtill fogade yttranden till Finansinspektionen för registrering. Uppgift om regist- reringen skall enligt 8 kap. 2 & bankrörelselagen(1987:617) kun- göras. Om inte planen kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 5 Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i moderbolaget be- går det, skall fitsionsplanen under- ställas bolagsstämman i detta bo- lag. En sådan begäran skall fram- ställas inom två veckor från det att uppgift om fitsionsplanens registre- ring har kungjorts enligt 8 kap. 2 5 bankrörelselagen(1987:617). Bestämmelserna i 10 & tredje och fjärde styckena samt 11 Q' första stycket skall tillämpas.

22 5

Tidigast en och senast två månader efter det att uppgift om fusions- planens registrering har kungjorts skall moderbolaget ansöka om rege- ringens tillstånd att verkställa planen.

Ifråga om sådant ärende gäller bestämmelserna i 13-15 åå i tillämpliga delar. Därvid skall vad som sägs om överlåtande bolag avse dotterbolag och vad som sägs om övertagande bolag avse moder- bolag.

23 5 När Finansinspektionen har regist— rerat beslut om tillstånd att verk- ställa jusionsplanen, är dotter- bolaget upplöst. Är dotterbolaget inte ett bankaktiebolag, skall Finansinspektionen lämna uppgifter om fusionen till Patent— och regis- tereringsverket, som skall regist- rera tillståndet.

24 5

Om någon ansökan som avses 22 & inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan har av- slagits genom ett lagakraftvunnet beslut, skall Finansinspektionen förklara att frågan om fusion är

förfallen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ogiltighet

25 & Zälan om upphävande av stämmo— beslut om godkännande av fusions- plan skall ifall som avses i 8 kap. 16 & tredje stycket väckas inom sex månaderjrån beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Om rätten genom lagakraftvunnet avgörande bifallit en talan om upp- hävande av stämmobeslut om god- kännande av fusionsplan, skall fusionen gå åter även om över- låtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd på det över- tagande bankaktiebolagets vägnar sedan överlåtande bolag upplösts men innan rättens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tid- ningar, svarar de överlåtande bo- lagen och, vid absorption, det övertagande bankaktiebolaget soli- dariskt.

26 &

[Jfr 10 5] Om ett moderbolag självt eller tillsammans med ett eller Heta dotterföre— tag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har moderbolaget rätt att av de övriga aktieägarna i dotterbolaget lösa in de återstående aktierna. Den som har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av moderbolaget.

En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestäm- melserna i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (l929:145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 å andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av moderbolaget, om inte skilje- männen av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rätt domstol är tings- rätten i den ort där dotterbolagets styrelse har sitt säte.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i dotterbolaget på grund av att en vidare krets inbjudits att till moderbolaget överlåta sådana aktier mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersätt- ningen, om det inte finns särskilda skäl för annat.

27 g [Jfr 11 5] Om ett moderbolag vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 10 5 men en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall moderbolaget hos dotterbolagets styrelse skrift- ligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. Moderbolaget skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Om ett moderbolag vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 26 5 men en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall moderbolaget hos dotterbolagets styrelse skrift— ligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. Moderbolaget skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Görs en begäran enligt första stycket, skall dotterbolagets styrelse genast genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till dotter- bolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för dotterbolaget.

Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har upp- gett en gemensam skiljeman, skall dotterbolagets styrelse begära hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma rått ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt.

285

[Jfr 12 &] Dotterbolagets aktieägare är skyl- diga att till moderbolaget över- lämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, när fråga är om aktier i ett avstämningsbolag, att låta moderbolaget registreras som ägare till aktierna enligt be- stämmelserna i aktiekontolagen (1989:827), om en tvist om inlösen enligt 10 & prövas av skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har för- klarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har fast-

Dotterbolagets aktieägare är skyl- diga att till moderbolaget över- lämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, när fråga är om aktier i ett avstämningsbolag, att låta moderbolaget registreras som ägare till aktierna enligt be- stämmelserna i aktiekontolagen (1989:827), om en tvist om inlösen enligt 26 & prövas av skiljemån eller domstol och det är ostridigt mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har för- klarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har fast-

Nuvarande lydelse

ställts. Skyldighet enligt vad nu sagts föreligger dock endast om moderbolaget ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta som godkänns av skilje- männen eller, om tvisten är an- hängig vid domstol, av domstolen.

Föreslagen lydelse

ställts. Skyldighet enligt vad nu sagts föreligger dock endast om moderbolaget ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta som godkänns av skilje- männen eller, om tvisten är an- hängig vid domstol, av domstolen.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till

betalning.

29 &

[Jfr 13 5] Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att denne har överlämnat sina aktiebrev eller, i fråga om avstämningsbolag, låtit moderbolaget registreras som ägare, skall moderbolaget utan dröjsmål sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Moderbolaget får inte göra förbehåll om rätt att återta det nedsatta beloppet.

305

[Jfr 14 &] Moderbolaget är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 12 5 eller om nedsättning har skett en- ligt 13 5. Innan aktiebreven i ett dotterbolag som inte är avstäm- ningsbolag har överlämnats till moderbolaget medför breven i sådana fall endast rätt för inne- havaren att mot överlämnande av breven till moderbolaget eller läns-

Moderbolaget är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 28 5 eller om nedsättning har skett en- ligt 29 5. Innan aktiebreven i ett dotterbolag som inte är avstäm- ningsbolag har överlämnats till moderbolaget medför breven i sådana fall endast rätt för inne- havaren att mot överlämnande av breven till moderbolaget eller läns-

styrelsen få ut lösenbeloppet med styrelsen få ut lösenbeloppet med ränta. ränta.

Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det moder- bolaget blivit ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är ställt till moderbolaget. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till moderbolaget, skall det lämnas vidare till dotterbolaget för att makuleras.

Aktier i avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket första meningen på begäran av moderbolaget registreras med detta som ägare enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (l989z827).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap. Byte av bolagskategori 1 €

Ett beslut om att ett privat bank- aktiebolag skall bli publikt fattas av bolagsstämman enligt bestäm- melserna i 8 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen.

Om stämman hålls senare än sa månader efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsbe- rättelse har avgivits, skall det på stämman läggas fi*am uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 4 kap. 13 och 14 åå bankrörelse- lagen (1987:617). Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre månader före dagen för bolagsstämman.

Beslutet får registreras endast om bolagets finna uppfyller före- skrifterna i 6 kap. 1 & bankrörelse- lagen om publikt bankaktiebolags firma.

Ett privat bankaktiebolag skall anses ha blivit publikt när beslutet om övergång till publikt bankalaie- bolag har blivit registrerat.

2 5

Ett beslut om att ett publikt bank- aktiebolag skall bli privat fattas av bolagsstämman enligt bestämmel- serna i 8 kap. om beslut om änd- ring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare före- trädande minst nio tiondelar av aktierna.

Beslutet får registreras endast om bolagets finna uppjyller före- skrifterna i 6 kap. ] å bankrörelse- lagen (1987:617) om privat bank- aktiebolags firma.

Ett publikt bankaktiebolag skall anses ha blivit privat när beslutet om övergång till privat bankaktie- bolag har blivit registrerat.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 & Bestämmelserna i 2 kap. 12 a- 12 (: åå tillämpas också när ett bankaktiebolag som har blivit pub- likt enligt 12 kap. ] 5 inom två år från registreringen dämv träfar avtal som avses i 2 kap. 12 då första stycket.

13 kap. Straff

l ä Den som uppsåtligen bryter mot 1 kap. 5 & döms till böter eller fängelse i högst ett år.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Finansinspektionen får redan före ikraftträdandet registrera beslut om att ett bankaktiebolag från och med den 1 januari 1995 skall vara privat bankaktiebolag och ha för ett sådant bolag föreskriven firma. Sådana beslut får dock registreras endast om de har tillkommit i den ordning och uppfyller de villkor som anges i 12 kap. 2 5 och 8 kap. 12 å andra stycket bankaktiebolagslagen samt i 6 kap. 1 & bankrörelselagen (1987:617) i paragrafernas nya lydelse. Före ikraftträdandet får Finansinspektionen registrera beslut om att det i firman för ett bankaktiebolag, som inte har anmält beslut som avses i andra stycket för registrering, skall ingå ordet publikt eller förkortningen (pub). Därvid tillämpas 6 kap. 1 & bankrörelselagen i dess nya lydelse.

2. Alla bankaktiebolag som den 1 januari 1995 finns registrerade i bankregistret skall anses vara publika bankaktiebolag, om inte annat följer av andra stycket. Finansinspektionen skall till den registrerade firman i dessa bolag lägga förkortningen (pub), såvida inte ny firma redan har registrerats med stöd av punkten 1 tredje stycket. Bestämmelserna i första stycket gäller inte bankaktiebolag för vilka be- slut om övergång till privat bankaktiebolag har registrerats före den 1 januari 1995.

3. I fråga om bankaktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 3 kap. 1 5 i sin äldre lydelse till utgången av juni 1996. Om bolagsordningen för bolag som avses i första stycket efter utgången av juni 1996 strider mot 3 kap. 1 5 i dess nya lydelse, får beslut om emission som tillkommit därefter och som står i strid med den nya lydel- sen inte registreras.

4. I fråga om bankaktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 P rop. 1994/95370 gäller 4 kap. 2, 3, 5. 13, 15, 16 och 19 åå, 5 kap. 2, 8, 9 och 18 55, 6 kap. 1, 2, 6, 8 och 9 55 samt 11 kap. i sin äldre lydelse till utgången av juni 1995. Bestämmelserna i 6 kap. 2 a, 8 a, 8 b och 10 55 skall beträffande sådana bolag inte tillämpas före utgången av juni 1995.

5. Vid registrering och verkställande av bolagsstämmobeslut som har fattats före ikraftträdandet samt vid talan mot sådant beslut gäller äldre bestämmelser, om inte annat följer av punkterna 7, 8 och 11.

6. Om styrelsen före ikraftträdandet har beslutat om nyemission enligt 4 kap. 15 eller 16 55, emission av skuldebrev enligt 5 kap. 8 eller 9 55 eller nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 &, gäller äldre bestämmelser vid registrering av beslutet.

7. Bestämmelsen i 4 kap. 13 å i dess nya lydelse skall tillämpas på yttranden som ges in efter ikraftträdandet även om det beslut som avses med registreringsansökan har fattats före nämnda tidpunkt.

8. Bestämmelserna i 6 kap. 6 5 femte stycket i dess nya lydelse skall tillämpas i ärende om rättens tillstånd att verkställa nedsättningsbeslut som har fattats före ikraftträdandet om ansökan har kommit in till rätten efter denna tidpunkt.

9. Om ett avtal om fusion före ikraftträdandet har godkänts enligt 11 kap. 1 eller 2 5 i deras äldre lydelse, skall äldre bestämmelser tillämpas på fusionen. Detsamma gäller om aktiebolag före ikraftträdandet har träffat avtal om fusion enligt 11 kap. 9 & i dess äldre lydelse. 10. Bestämmelserna i 11 kap. 3 5 skall inte tillämpas på värdepapper som har givits ut före ikraftträdandet, om det i emissionsbeslutet har angivits vilken rätt som skall tillkomma innehavaren av värdepapperet i händelse av fusion. 11. Har beslut i fall som avses i 11 kap. 25 5 första stycket meddelats före ikraftträdandet får talan om upphävande av beslutet väckas senast före utgången av juni 1995 . Väcks inte talan inom denna tid är rätten till talan förlorad.

2.3. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982z713)

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982z713) dels att 1 kap. 6 å, 2 kap. 2, 7, 8,10, 11, 13 och 18 åå, 3 kap. 1 och 13 åå, 4 kap. 2, 5, 7, 14, 16, 17 och 20 åå, 6 kap. 1, 2, 6, 8 och 9 åå, 8 kap. 12 och 16 åå, 9 kap. 13 å, 12 kap. 10, 12 och 13 åå, 17 kap. 1 och 2 åå, 20 kap. 3, 4 och 7 åå samt 21 kap. 1 och 2 åå skall ha följande lydelse,

dels att i lagen skall införas elva nya paragrafer, 1 kap. 11 å, 2 kap. 13a,13boch 13cåå, 6kap. 2a, 8a, 8boch10åå, 17kap. Så, 20kap. 3aoch4aåå,

dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 15 a kap. och 18 kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

6 å1 I ett försäkringsaktiebolag svarar delägarna inte personligen för bolagets förpliktelser.

Försäkringaktiebolag är privat försäkringsalaiebolag eller publikt försäla'ingsalaiebolag. Denna lag gällerförsamtligaförsäkringsaktie— bolag, om inte annat föreskrivs.

Är bolagets aktiekapital fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.

11 å Ett privat försäkringsaktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller tecknings- rätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepappe- ren. Detta gäller dock inte om er- bjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält int- resse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte över- stiger 200.

lsenaste lydelse l993:1304.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbju- danden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

1 första stycket angivna värde- papper som har givits ut av ett privat försäkringsaktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad mark- nadsplats.

2kap. 29"

Stiftarna anger villkoren för bo- lagsbildningen.

Betalningen för en aktie i för- säkringsaktiebolag får inte under- stiga det belopp på vilket aktien skall lyda (det nominella beloppet). Aktierna skall betalas med pengar.

Stiftarna anger villkoren för bo- lagsbildningen. Därvid skall iakttas att betalningen för en aktie i för- säkringsaktiebolag inte får under- stiga det belopp på vilket alaien skall lyda (nominella beloppet). Om en aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egendom än pengar eller med rätt eller pliktför försäkringsaktiebolaget att överta egendom mot annat vederlag än aktier (apport), får värdet på ap- portegendomen inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom som är eller som kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom. Med apportegen- dom får inte jämställas åtagande att utföra arbete eller att tillhanda- hålla tjänst.

Om aktie skall tecknas mot betal- ning med apportegendom, krävs Finansinspektionens medgivande för detta.

läcknas aktie med villkor som strider mot första stycket, skall det nominella beloppet ändå betalas.

Stiftarna av ett ömsesidigt försäkringsbolag skall bestämma att ett visst antal försäkringar till minst ett visst sammanlagt belopp skall vara teck- nade, innan bolaget får anses bildat. Hänsyn skall därvid tagas till arten av den planerade rörelsen och till garantikapitalets storlek.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 9

Sedan koncession har beviljats, Sedan koncession har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva skall stiftarna upprätta och skriva under en dagtecknad teckningslista under en dagtecknad stiftelseurkund som skall innehålla uppgifter om som skall innehålla uppgifter om

1'. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman. Teckningslistan för ett försäk- Stiftelseurkunden för ett försäk- ringsaktiebolag skall även innehålla ringsaktiebolag skall även innehålla uppgifter om uppgifter om

2. det belopp som skall betalas för varje aktie och

3. tiden för aktiernas betalning.

I stiftelseurkunden skall anges bestämmelse om apport eller att alaie på annat sätt skall kurtna tecknas med villkor. I stiftelseur- kunden skall också anges be- stämmelse om att försäkrings- aktiebolaget skall ersätta kostnad för bolagets bildande. Av stiftelse- urkunden skall också framgå om någon på annat sätt skall få sär- skild rättighet eller förmån av bolaget. '

Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedöman- det av värde på apportegendom och av bestämmelse enligt tredje stycket i övrigt. Särskilt skall anges

] . namn och hemvist beträfande den som avses med bestämmelsen

2. det vände till vilket apport- egendomen beräknas komma att tas upp i balansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas för egendomen,

3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildan- de som angivits i bestämmelsen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i tredje stycket skall stiftelseurkun- den innehålla avtalet eller avskrift därav eller hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålles tillgängligt för aktieteck- rtarna. Muntligt avtal skall i sitt helhet tas upp i stiftelseurkunden. Iillskjuts eller övertas rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla även betråfande balans- och resultaträkningar för

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

rörelsen under de senaste två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning ges om rörelsens resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar ej upprättats för rörelsen, . skall i stiftelseurkunden lämnas upplysning om rörelsens resultat under nämnda räkenskaps- ar.

Om tredje-femte styckena inte iakttagits beträffande viss bestäm— melse, är den utan verkan mot för- säkringsaktiebolaget.

852

Teckning av aktier eller för ömse- sidiga försäkringsbolag teckning av försäkringar i bolaget skall ske på teckningslistan i original eller avskrift. Till teckningslistan skall fogas avskrifter av koncessions- beslutet, bolagsordningen och de grunder som anges i 6 å.

Teckning av aktier eller för ömse- sidiga försäkringsbolag teckning av försäkringar i bolaget skall ske på stiftelseurkunden eller på tecknings- lista som innehåller avskrift av stiftelseurkunden. Till stiftelse- urkunden skall fogas avskrifter av koncessionsbeslutet, bolagsord- ningen och de grunder som anges i 6 å.

Har aktier eller försäkringar tecknats på annat sätt kan teckningen inte göras gällande av bolaget, om tecknaren anmäler felet hos Finansinspek tionen före bolagets registrering.

Har aktier eller försäkringar tecknats med villkor, är teckningen ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos finansinspektionen före bolagets regist- rering, är dock tecknaren bunden fastän han inte kan åberopa villkoret.

105

I försäkringsaktiebolag avgör stif- tarna om aktieteckningen skall god"- tas och hur många aktier som skall tilldelas tecknama. Har en stiftare enligt uppgift i teckningslistan tecknat ett visst antal aktier, skall minst detta antal tilldelas honom.

I försäkringsaktiebolag avgör stif- tarna om aktieteckningen skall god- tas och hur många aktier som skall tilldelas tecknama. Har en stiftare enligt uppgift i stiftelseurkunden tecknat ett visst antal aktier, skall minst detta antal tilldelas honom.

. Om aktier inte har tilldelats en aktietecknare enligt aktieteckningen, skall stiftarna utan dröjsmål meddela honom detta.

2Senaste lydelse 199121767.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 å Beslut om bolagets bildande skall fattas på en konstituerande stämma.

Stiftarna skall kalla, i försäk— ringsaktiebolag de godtagna aktie— tecknama och i ömsesidiga försäk- ringsbolag dem som tecknat försäk- ringar och garanter, som har röst- rätt till den konstituerande stäm— man enligt föreskrifterna i bolags- ordningen om kallelse till bolags- stämma. Teckningslistorna och de till dessa fogade handlingar skall genom stiftamas försorg hållas till- gängliga för tecknama under minst en vecka före stämman på den plats om har angivits i kallelsen.

Stiftarna skall kalla, i försäk- ringsaktiebolag de godtagna aktie- tecknama och i ömsesidiga försäk- ringsbolag dem som tecknat försäk- ringar och garanter, som har röst- rätt till den konstituerande stäm- man enligt föreskrifterna i bolags- ordningen om kallelse till bolags- stämma. Teckningslistorna och de handlingar som stiftelseurkunden hänvisar till skall genom stiftamas försorg hållas tillgängliga för tecknama under minst en vecka före stämman på den plats om har angivits i kallelsen.

Om alla aktier i ett försäkringsaktiebolag eller alla försäkringar i ett ömsesidigt försäkringsbolag tecknas vid stämman och alla godtagna aktieägare respektive alla de som tecknat försäkringar och röstberättigade garanter är ense, kan beslutet om bolagets bildande fattas även om någon kallelse till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram teck- ningslistan och de därtill fogade handlingarna i original. Stiftarna skall vidare lämna följande upp—

gifter

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram stiftelse- urkunden och de därtill fogade handlingarna i original. Stiftarna skall vidare lämna följande upp- gifter

för försäkringsaktiebolag l. antalet aktier enligt de godtagna teckningarna,

2. aktiernas fördelning mellan tecknama och

3. de belopp som inbetalats på aktierna för ömsesidiga försäkringsbolag l. antalet och det sammanlagda beloppet av de tecknade försäkringarna och

2. det belopp som inbetalats på garantikapitalet. Samtliga uppgifter skall förs in i protokollet.

13 53 Ett försäkringsbolag skall anmälas för registrering senast sex månader efter det att koncession har beviljats. För registrering av ett försäkringsaktiebolag krävs 1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier efter avdrag för de aktier som enligt 15 å har förklarats förverkade

asenaste lydelse 1993: 1304.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och inte har övertagits av någon annan (bolagets aktiekapital) svarar mot aktiekapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen,

2. att de aktier som ingår i bola— gets aktiekapital är helt betalda.

2. att de aktier som ingår i bola-

gets aktiekapital är helt betalda, och

3. att auktoriserad revisor skrift- ligen intygar att betalning enligt 2 har skett och att all apportegendom är tillförd bolaget. Av revisorns yttrande skall framgå att apport- egendomen i sti/telseurkunden inte har åsatts högre värde än det verk- liga värdet för försäkringsaktie- bolaget och att egendomen är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I yttrandet skall revi- sorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har an— vänts vid värderingen av den. Sär— skilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmär- kas

Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till det belopp som anges i andra stycket 1. De aktier som enligt 15 å har förklarats för- verkade och inte övertagits av någon annan blir därvid ogiltiga.

För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag, där garantikapital skall finnas, krävs

1. att minst hälften av garantikapitalet har betalats och 2. att garanterna har lämnat till bolaget ställda skriftliga förbindelser på de belopp som inte har betalats.

Om inte försäkringsbolaget an- mäls för registrering inom den tid som anges i första stycket eller om Finansinspektionen genom laga- kraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat regist- rering av bolaget, har frågan om bolagets bildande fallit. Styrelse— ledamöterna ansvarar solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalats in på de tecknade aktierna, eller som har erlagts på grund av garantiavtalet eller de tecknade försäkringarna. Till be- loppen skall läggas uppkommen avkastning varjämte avdrag skall göras för kostnaderna på grund av åtgärder enligt 18 å första stycket tredje meningen.

Om inte försäkringsbolaget an- mäls för registrering inom den tid som anges i första stycket eller om Finansinspektionen genom laga- kraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat regist- rering av bolaget, har frågan om bolagets bildande fallit. Styrelse- ledamöterna ansvarar solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalats in på de tecknade aktierna, eller som har erlagts på grund av garantiavtalet eller de tecknade försäkringarna. Till be- loppen skall läggas uppkommen avkastning varjämte avdrag skall göras för kostnaderna på grund av åtgärder enligt 18 å första stycket tredje meningen. Detsamma gäller ifråga om apportegendom.

Prop. 1994/95 :70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a &

Trafar försäkringsaktiebolaget inom två år från registreringen avtal med en stiftare eller en aktie- ägare som innebär att bolaget för- värvar egendom mot ersättning som motsvarar minst en tiondel av aktiekapitalet, skall styrelsen un— derställa bolagsstämman avtalet för godkännande. Det gäller dock inte om förvärvet sker på en svensk eller utländsk börs eller på en auktoriserad marknadsplats eller som ett led i bolagets löpande affärsverksamhet.

Styrelsen skall lämna en redo- görelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på egendomen och av av- talet i övrigt. Bestämmelserna i 2 kap. 7 & färde och femte stycke- na tillämpas ävenpå redogörelsen.

En auktoriserad eller godkänd revisor skall avge yttrande över redogörelsen. Yttrandet skall inne- hålla de uppgifter som avses i 2 kap. 13 å andra stycket 3.

Avtalet skall tillsammans med styrelsens redogörelse och re- visorns yttrande hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas.

13 b 5 Om bolagsstämman inte godkänner ett avtal som avses i 13 a 5 inom sex månader från avtalsdagen, är avtalet utan verkan. Har 13 aå inte iakttagits beträfande någon viss bestämmelse i avtalet, är den bestämmelsen utan verkan mot bo- laget.

13 c 5 Styrelsen skall genast för regist- rering anmäla bolagsstämmans be- slut att godkänna avtal som avses i 13 a 13”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 54 Innan försäkringsbolaget har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan inte heller söka, kära eller svara inför domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de tecknade aktiebeloppen eller de belopp som tecknats som garantikapi-

tal.

För en åtgärd som vidtas på bo- lagets vägnar före registreringen svarar de som har deltagit i åt— gärden eller beslutet om denna soli- dariskt. När bolaget har registre- rats, övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av bolags- ordningen, teckningslistan, eller grunderna eller ha tillkommit efter det att bolaget har bildats.

För en åtgärd som vidtas på bo- lagets vägnar före registreringen svarar de som har deltagit i åt- gärden eller beslutet om denna soli- dariskt. När bolaget har registre- rats, övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av stiftelse- urkunden eller grunderna eller ha tillkommit efter det att bolaget har bildats.

Har ett avtal för bolaget slutits före registreringen med en medkontra- hent som visste att bolaget inte var registrerat, kan denne, om något annat inte följer av avtalet, frånträda detta endast

1. om bolaget inte har anmälts för registrering inom den tid som före- skrivs i 13 5 eller

2. om Finansinspektionen genom ett lagakraftträdande beslut har av- skrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget.

Visste medkontrahenten inte att bolaget var oregistrerat, kan han från- träda avtalet innan bolaget har registrerats. '

3 kap.

15

Alla aktier har lika rätt i bolaget, om inte något annat följer av denna

paragraf.

l bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller kunna utges. En sådan bestämmelse skall ange

1. olikheterna mellan aktieslagen,

2. antalet aktier av varje slag,

3. den företrädesrätt som till- kommer skilda grupper av aktie- ägare vid en ökning av aktiekapi- talet enligt 4 kap. En föreskrift om olika företrädesrätt får meddelas endast om aktierna inte skall med- föra lika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst.

4Senaste lydelse 1993 : 1304.

3. om aktierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets till- gångar eller vinst eller om aktierna skall ha olika röstvärde, den före- trädesrätt som tillkommer aktie- ägarna vid ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. Föreskrift om olika företrädesrätt får meddelas endast om skillnaderna mellan aktierna skall vara av nu angivet slag.

Prop. 1994/ 95:70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beträfandekontantemissionskall en föreskrift som avses i andra stycket 3 sista meningen innebära att gammal aktie skall ge före- trädesrätt till ny aldie av samma slag, att aktier som inte tecknas av de i första hand berättigade aktie— ägarna skall erbjudas samtliga aktieägare samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna skall fördelas mellan tecknama i förhållande till det antal aktier som de förut äger och, i den mån det inte kan ske, genom lottning.

Betrafande fondemission skall, om skillnaden mellan aktierna inte gäller rätten till andel i bolagets tillgångar och vinst, i en sådan föreskrift som avses i andra stycket 3 sista meningen bestämmas att nya aktier av varje slag skall emit- teras i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall de gamla aktierna ge företrädesrätt till nya aktier av samma slag i förhållande till sin andel i aktiekapitalet.

Avser olikheten mellan aktieslagen aktiernas röstvärde, gäller att ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon

annan aktie.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av ett visst slag skall i närmare angiven ordning kunna omvandlas till aktier av annat slag. Om- vandlingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.

13 55

Aktiebok skall på den ort där sty- relsen har sitt säte hållas tillgänglig för alla. Förs aktiebok med maskin för automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på begäran tillhandahållas hos bo- laget på denna ort och, i fråga om avstämningsbolag, även hos värde— papperscentralen. Utskriften får

jSenaste lydelse 19891832.

Aktiebok skall på den ort där sty— relsen har sitt säte hållas tillgänglig för alla. Förs aktiebok med maskin för automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på begäran tillhandahållas hos bo— laget på denna ort och, i fråga om avstämningsbolag, även hos värde— papperscentralen. Utskriften får

Nuvarande lydelse

inte vara äldre än sex månader. Alla har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag får dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla någon uppgift om de aktieägare som har högst femhun- dra aktier i bolaget.

Föreslagen lydelse

inte vara äldre än sex månader. Alla har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag som har mer än en aktieägare får dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla uppgifter om aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Aktiebok skall hållas tillgänglig för aktieågama vid bolagsstämman. Förs aktieboken med maskin för automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stäm-

man.

I utskriften tas i alfabetisk ordning upp aktieägarna och de förvaltare som avses i 10 å andra stycket.

4 kap. 2 56

Vid nyemission betalas med pengar (kontantemis— sion).

Om försäkringsbolaget genom ökningen av aktiekapitalet avser att förvärva mer än hälften av aktierna i ett annat försäkringsbolag eller ett företag som driver någon form av finansiell verksamhet eller, om det finns aktier med olika röst- värde, så många aktier att röste- talet för dem utgör mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier, kan Finansinspektionen medge att de nya aktierna får betalas med aktier i det sistnämnda bolaget (apport) samt att teckningen av de nya aktierna sker med villkor om detta.

skall aktierna Bestämmelserna i 2 kap. 2 & äger

motsvarande tillämpning vid ny- emission.

Vid en kontantemission och vid en fondemission har aktieägarna före- trädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger, om något annat inte har bestämts antingen i bolagsordningen enligt

'ÖSenastc lydelse 1991 : 1767.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 1 & andra stycket 3 eller, vid en kontantemission, i emissions- beslutet.

Beslut av bolagsstämman att av— vika frän aktieägarnas företrädes- rätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman före- trädda aktierna.

757

Ett förslag till beslut om nyemis— sion skall hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Det skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin post- adress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu har sagts om förslag till beslut skall även gälla redogörelser av styrelsen, yttranden av revisorerna och med- givande av Finansinspektionen som avses i 2-4 55. Innebär förslaget en avvikelse från aktieägarnas före- trädesrätt, skall skälen till av- vikelsen anges i förslaget eller i en handling som skall fogas till för— slaget. Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall även följande handlingar enligt vad som nyss har sagts hållas till- gängliga och läggas fram på stäm- man:

Ett förslag till beslut om nyemis- sion skall hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Det skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin post- adress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu har sagts om förslag till beslut skall även gälla redogörelser av styrelsen, yttranden av revisorerna och med- givande av Finansinspektionen som avses i 2-4 55. Innebär förslaget avvikelse från aktieägarnas före- trädesrätt, skall skälen till av- vikelsen samt grunderna för emis- sionskursen anges i förslaget eller i en handling som skall fogas till förslaget. Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall även följande handlingar en— ligt vad som nyss har sagts hållas tillgängliga och läggas fram på stämman:

1. en avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt en av— skrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att årsredovis— ningen avgetts, och

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

7Senaste lydelse l99l:1767.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kallelsen till bolagsstämman skall innehålla uppgifter om den företrädes- rätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har enligt förslaget samt "uppgifter om vem som i övrigt får teckna aktier.

Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.

14 &” Beslutet om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader från beslutet, om det inte har förfallit enligt 12 5.

För registrering krävs att

1. full betalning enligt registret erlagts för alla de aktier som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya aktier efter avdrag för de aktier som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det belopp som avses i 12 ä,

3. hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i den registrerade kapitalökningen ingående aktierna har betalats in,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget och

5. auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits; intyget från revisor om att 3 har iakttagits får i avstämningsbolag ersättas med en försäkran från värdepap- perscentralen om att så har skett. I yttrandet skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har använts vid varde- ringen av den. Särskilda svårig- heter att uppskatta värdet av egen- domen skall anmärkas; samt

5. behövliga ändringar av bolags- 6. behövliga ändringar av bolags- ordningen har stadfästs. ordningen har stadfästs. Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till det be- lopp som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom den i första stycket angivna tiden eller om finansinspektionen genom lagakraft- ägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller har vägrat registre- ring, gåller vad som sägs i 12 &.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De aktier som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan blir därmed

sSenaste lydelse 1991:1767.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till utdelning enligt vad som har bestämts om detta i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efterdet år under vilket aktierna skall ha slutligt betalats.

16 &? Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelser från aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 & under förutsättning av bolagsstämmans god- kännande. Bestämmelserna i 2-4 och 8—15 55 skall därvid gälla i tillämp- liga delar. Dessutom skall dock iakttas vad som föreskrivs nedan i tredje stycket.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 7 & tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 7 & tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall

istället gälla styrelsens beslut. i stället gälla styrelsens beslut. Beslut av bolagsstämma att god- känna avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 å är giltigt endast om det har biträtts av aktie- ägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Innan stämman har godkänt emissionsbeslutet, får de nya aktierna inte föras in i aktieboken och beslutet inte anmälas för registrering enligt 14 5. Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om emission, har emissionsbeslutet förfallit. Vad som har betalats för tecknade aktier skall i sådant fall genast betalas tillbaka.

17 ålO

Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om ny— emission i den mån emissionen kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid awika från aktie- ägarnas företrädesrätt enligt 5 5.

9Senaste lydelse 1987:466. 10Senaste lydelse 1987z466.

Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om ny- emission i den mån emissionen kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid avvika från aktie- ägarnas företrädesrätt enligt 5 5. Bemyndigande att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är gil- tigt endast orn det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med de bestämmelser som avses i 2-4 55 eller med avvikelser från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst intill den nästkommande ordinarie bolagsstämman, inom vilken styrelsens beslut om nyemissionen skall fattas. Bestämmelserna i 7 5 om förslag till emissionsbeslut skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för registrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om emission. '

Bestämmelserna i 2-4 och 8-15 55 skall gälla i tillämpliga delar när styrelsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande.

205

När ett försäkringsaktiebolag eller aktieägare i ett försäkringsbolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva aktier eller tecknings— rätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en särskild redogörelse för bolagets förhållanden (emissions— prospekt) enligt 21-27 55. Emis- sionspmspektet skall dock endast upprättas om summan av de be- lopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst en miljon kronor.

När ett publikt försäkringsaktie- bolag eller en aktieägare i ett så- dant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva aktier eller teckningsrätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en särskild redo- görelse för bolagets förhållanden (emissionsprospekt) enligt 21- 27 55, om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst trehundratusen kronor.

6 kap.

1 & Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen

1. avsättning till resertfonden eller omedelbar täckning av förlust enligt den fastställda balansräk- ningen, om förlusten inte kan täc- kas på något annat sätt,

1. avsättning till omedelbar täck- ning av förlust enligt den fastställ- da balansräkningen, om förlusten inte kan täckas på något annat sätt,

2. återbetalning till aktieägarna, eller

3. avsättning till en fond som kan användas enligt beslut av bo- lagsstämman.

3. avsättning till resertfond eller till en fond som kan användas en- ligt beslut av bolagsstämman.

Nedsättning för de ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får inte avse större belopp än att det efter nedsättningen finns full täckning för det bundna egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske enligt balansräk- ningen för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman

Prop. 1994/95:7O

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

och i annat fall på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 7 5 första stycket 1- 3.

Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom

1. inlösen eller sammanläggning av aktier,

2. indragning av aktier utan återbetalning, eller

3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetal—

ning.

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning finns bestämmelser i 4 kap. 15 5

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning eller på grund av att aktier har

andra stycket. blivit ogiltiga finns bestämmelser i

4 kap. 15 & andra stycket och i 105 i detta kapitel. Om nedsätt- ning genom inlösen av aktier enligt förbehåll i bolagsordningen finns bestämmelser i 8-8 b åå.

2 5 Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om inte något annat följer av 8 &. Nedsättningsbeslutet får inte fattas förrän bolaget blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om detta fattas först. Ett beslut om nedsättning får fattas innan ändringen stadfästs om detta sker under förutsättning att stadfästelse meddelas. Nedsättning för de ändamål som anges i ] 5 första stycket 2 eller 3 får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelsema i 4 kap. 7 5 om förslag till bolagsstämmans beslut och andra handlingar gäller i till- ämpliga delar.

Bestämmelserna i 4 kap. 7 5 om förslag till bolagsstämmans beslut och andra handlingar gäller i till- ämpliga delar. Kallelsen till bo- lagsstämman skall alltid ange ned- sättningsförslagets huvudsakliga innehåll.

2 a & Bolagsstämmans beslut om ned- sättning är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna - rösterna som de vid stämman före- trädda aktierna. Vid bolagsstäm- mans beslut am nedsättning enligt 8 & gäller 8 kap. 12 &.

Innebär nedsättningen att rätts- förhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, är beslutet giltigt, om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som företräder minst nio tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det för giltigt beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de utgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna, nämligen om

]. nedsättningen försämrar en- dast viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner nedsätt- ningen, eller

2. nedsättningen försämrar en- dast helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner nedsättning- en.

6 åll

Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas enligt l & första stycket 2 eller 3, får ned- sättningsbeslutet inte verkställas utan rättens tillstånd, såvida inte samtidigt bolaget genom nyemis- sion tillförs ett belopp som minst svarar mot nedsättningsbeloppet.

Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas enligt 1 5 första stycket 2 eller 3, får ned- sättningsbeslutet inte verkställas utan rättens tillstånd, såvida inte samtidigt bolaget genom nyemis- sion tillförs ett belopp som minst svarar mot nedsättningsbeloppet. Om försäkringsaktiebolaget sam- tidigt vidtar åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar till följd av nedsättnings- beslutet, får Finansinspektionen medge undantag från kravet på rättens tillstånd.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det att ned- sättningsbeslutet har registrerats. Till ansökningshandlingen skall fogas bevis att nedsättningsbeslutet har registrerats.

Rätten skall utan dröjsmål inhämta fmansinspektionens yttrande om eller i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på försäkringstagar- nas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets innehåll att ned- sättningen inte bör verkställas, skall ansökningen genast avslås. I annat fall skall rätten kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill

nSenaste lydelse 199lzl767.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestrida ansökningen att senast en viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta. I föreläggandet skall anges att den som inte gjort sådan anmälan anses ha medgivit ansökningen. I kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas in. Kallelsen skall genast kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar.

Om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar eller, beträffande bestridande av försäkringstagare, om inspekti onens yttrande ger grund för det, skall tillstånd meddelas.

Om en borgenär även är gälde- Om en borgenärs anspråk avser när i samma rättsförhållande, har en sådan fordran på län eller han inte rätt till betalning eller annan ersättning som har förmåns— säkerhet enligt fjärde stycket. rätt enligt 12 & fönnånsrättslagen

(1970.'979) eller en fordran på

pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 & samma lag, skall han inte kallas av rätten och har inte heller rätt till betalning eller säkerhet enligt fjärde stycket.

8 5 I ett försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital utan ändring av bolagsord— ningen kan bestämmas till ett lägre belopp eller ett högre belopp, kan i bolagsordningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen av aktier, dock inte under minimi kapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grundema för dess beräkning.

Om förbehållet förs in genom att bolagsordningen ändras, får det en— dast avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen har registrerats. Har en fondemission ägt rum efter registreringen, får fond— aktiema lösas in först när tre år har förflutit från registreringen av emissionen.

Nedsättningen får inte ske så att full täckning inte finns för det bundna egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske på grundval av den fast- ställda balansräkningen för det nästföregående räkenskapsåret.

När det enligt förbehållet har blivit bestämt att vissa aktier skall lösas in, skall det genast anmälas för registrering att aktiekapitalet sätts ned med dessa aktiers sam- manlagda nominella belopp. När registreringen har skett är aktieka- pitalet nedsatt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 a & Bestämmelserna i 6 och 7 55 tilläm- pas även vid nedsättning enligt 8 5. Bestämmelserna gäller dock inte om I. nedsättningen genomförs genom inlösen med ett sammanlagt belopp som inte överstiger det fria egna kapitalet beräknat på grund- val av fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår och 2. ett belopp som motsvarar ned- sättningsbeloppet avsätts till re- servfonden.

8 b 5 1 fall som anges i 8 a & andra me- ningen skall bolaget, när det enligt förbehåll i bolagsordningen har blivit bestämt att vissa aktier skall inlösas och att ett belopp mot- svarandenedsättningsbeloppetskall avsättas till resenfonden, genast anmäla för registrering att aktie- kapitalet sätts ned med dessa aktiers sammanlagda nominella be- lopp. När registrering har skett, är aktiekapitalet nedsatt.

9 å Ett försäkringsaktiebolag får inte teckna egen aktie.

Om ett försäkringsaktiebolag har tecknat egen aktie, skall sti/tarna eller vid nyemission styrelsen och verkställande direktören anses ha tecknat aktierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betal- ningen. Det gäller dock inte en sti/tare, en styrelseledamot eller en verkställande direktör som visar att han inte kände till eller bonde ha känt till aktieteckningen.

Om aktier i ett bolag har teck- nats av någon i eget nanm men för bolagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räk- ning.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även ifråga om ett

Prop. 1994/ 95 :70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1994/ 95:70

dotterföretags teckning av aktie i moderbolaget.

10 & Ett försäkringsaktiebolag får inte förvärva eller som pant motta egna aktier. Ett dotterbolag får inte heller förvärva eller som pant ta emot aktier i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltiga.

Första stycket utgör inte hinder för ett försäkringsaktiebolag eller ett dotterföretag att vid övertagan- de av en rörelse förvärva aktier som ingår i rörelsen, eller att på auktion ropa in aktier som har ut- mätts för företagets fordran. En förvärvad alaie skall, om den inte dragits in genom nedsättning av aktiekapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter förvärvet.

Har försäkringsaktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföre- tagets aktier i moderbolaget, skall

.dessa aktier avyttras enligt vad som sägs i andra stycket.

En aktie, som inte har avyttrats inom tre år från förvärvet, är ogil- tig. Bolaget skall sätta ned aktie- kapitalet med aktiens nominella be- lopp. Ett förslag till beslut om ned- sättning skall läggas fram på den första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Ned- sättningsbeloppet skall överföras till reserrfonden.

8 kap. 12 5 En styrelseledamot eller verkställande direktören får inte handlägga fråga om avtal mellan honom och försäkringsbolaget. Inte heller får han hand- ' lägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse, som kan strida mot bolagets. Med ett avtal jäm- ställs en rättegång eller någon annan talan. Om ett försäkringsaktiebolag har endast en aktieägare, skall ett avtal

mellan denne och bolaget som inte avser löpande ajfärstransaktioner

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på sedvanliga villkor antecknas i eller fogas till styrelsens protokoll.

165

Om en ställföreträdare, som har företagit en rättshandling för bola- get, har överskridit sin befogenhet, är rättshandlingen inte gällande mot bolaget, om den mot vilken rättshandlingenföretogs insåg eller bort inse att befogenheten över- skreds. Detsamma gäller om verk- ställande direktören överskrider den behörighet att vidta åtgärder på bolagets vägnar som han har enligt 7 5.

Om en ställföreträdare som avses i 13 5 har företagit en rättshandling för bolaget och därvid har handlat i strid med bestämmelserna idenna lag om bolagsorganens behörighet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget. Detsamma gäller om en verkställande direktör vid företa- gande av en rättshandling har överskridit den behörighet som tillkommer honom enligt 7 & och bolaget visar att motparten insåg eller borde ha insett behörighets- överskridandet.

Om ställföreträdare som avses i första stycket har överskridit sin bqfogenhet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget, om bolaget visar att motparten insåg eller borde ha insett att bdogenheten överskreds. Detta gäller dock inte när styrelsen eller verkställande direktören har överträtt föreskrift om bolagets verksamhetsföremål eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen eller av ett annat bolagsorgan.

9 kap. 13 & Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottdragning, om inte något annat har beslutats av stämman innan valet förrättats.

Första stycket gäller inte om något annat följer av denna lag eller föreskrivs i bolagsordningen. Beträffande de beslut som avses i 14 eller 16 5 kan det dock i bolags- ordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges i dessa paragrafer.

Första stycket gäller inte om något annat följer av denna lag eller föreskrivs i bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 4kap. 5, 16 och 1755, 6 kap. 2 a 5, 9 kap. 14 och 16 55, 15 a kap. ]] åsamt 18 kap. I och 2 åå kan dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges där.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap. 10 &

Sker utbetalning till aktieägare eller garanter i strid mot denna lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta, beräknad enligt 5 5 räntelagen (1975:635), från det utbetalningen erhållits intill dess räntan skall betalas enligt 6 5 räntelagen till följd av 3 eller 4 & samma lag. Detta gäller dock inte om mottagaren hade skä- lig anledning att anta att utbetal- ningen utgjorde laglig vinstutdel- ning eller räntebetalning.

Sker utbetalning till aktieägare eller garanter i strid mot denna lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta, beräknad enligt 5 5 räntelagen (1975:635), från det utbetalningen erhållits intill dess räntan skall betalas enligt 6 5 räntelagen till följd av 3 eller 4 & samma lag. Om utbetal- ningen har skett i form av vinstut- delning, är dock mottagaren åter- bäringsskyldig endast om bolaget visar att han insåg eller borde ha insett att utbetalningen stred mot denna lag.

För den brist som kan uppkomma vid återbetalningen ansvarar, enligt 16 kap. 1-4 55, de som medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet.

12 & Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån till styrelseledamötema, verkställande direktören eller aktuarien i bolaget eller i något annat före- tag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till 1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en styrelseledamot, verkställande direktören eller aktuarien,

2. den som är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller ned— stigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller 3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i första stycket gäller ej om 1. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår, eller

2. gäldenären driver rörelse och länet betingas av affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse.

Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån i syfte att gälde— nären eller honom närstående fy— sisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern.

Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

koncern gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om

]. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som mot- svarar två gånger gällande bas- belopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bo- laget och lånet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar samt

3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första och andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall dock det i första styc- ket angivna förbudet mot att lämna lån till styrelseledamot inte gälla i fråga om den som är styrelseleda- mot enligt bestämmelserna i lagen ( I 987:1 245 ) om styrelserepresenta- tion för de privatanställda.

Lån enligt fjärde stycket får inte lämnas, om det sammanlagda be- loppet av sådana lån därqter skulle överstiga bolagets fria egna kapital.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån skall även tillämpas i fråga om ställande av säkerhet.

Vid tillämpning av denna paragraf likställs äktenskapsliknande sam- levnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

13 än

Bestämmelserna i 12 5 första stycket utgör inte något hinder för försäk- ringsbolag att i enlighet med reglerna i grunderna lämna lån mot säkerhet i försäkringsbrev.

Finansinspektionen kan medge Ifråga om län eller säkerhet för undantag från 12 5, om det finns förvärv av aktier i bolaget eller synnerliga skäl till detta. annat bolag i samma koncern får

Finansinspektionen medge undan-

tag från 12 5 om det behövs på grund av särskilda omständigheter. Ett sådant undantag får dock inte medges vid förvärv av alaier i det ”Senaste lydelse 1991:1767.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bolag som lärrrnar län eller ställer säkerhet.

I andra fall än som avses i första och andra stycket får Finansinspek- tionen medge undantag från 12 5 om det finns synnerliga skäl.

15 a kap. Fusion

1 5 Ett försäkringsaktiebolag eller ett annat aktiebolags samtliga till— gångar och skulder kan övertas av ett försäkringsaktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget i form av aktier i det övertagande bolaget, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation Gitsion). Som fusionsvederlag får också lämnas pengar.

Fusion kan ske

1. mellan det övertagande bo- laget på ena sidan och ett eller flera överlåtande bolag på den andra (absorption), eller

2. mellan två eller flera över- låtande bolag genom att de bildar ett nytt, övertagande bolag (kombi- nation).

2 &

Fusion får ske utan hinder av att överlåtande bolag har trätt i lik- vidation, under förutsättning att skifte av bolagets tillgångar inte har påbörjats.

Ifall som avses i första stycket skall likvidatorerna, när en fusionsplan har upprättats enligt 4 &, avge slutredovisning över sin förvaltning. Slutredovisningen skall, sedan fusionsplanen har blivit gällande i bolaget, fram- läggas på stämma. För slutredo- visningen och dess granskning gäller i övrigt vad som föreskrivs i 14 kap. 15 5.

Likvidationen skall anses avslu- tad när anmälan enligt 15 & har

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

registrerats eller registrering enligt 23 & har skett.

3 & Innehavarna av vinstandelsbevis eller andra värdepapper med sär- skilda rättigheter i överlåtande bolag skall i det övertagande bo— laget ha minst motsvarande rättig- heter som i det överlåtande bo- laget, om de inte enligt fusions- planen har rätt att få sina värde- papper inlösta av det övertagande bolaget.

4 &

Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, övertagande bolag skall upprätta en gemensam, dagtecknad _fitsionsplan. Planen skall undertecknas av styrelsen i vart och ett av bolagen. I planen skall för varje bolag anges

1. firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

2. hur många aktier i det över- tagande bolaget som skall lämnas för ett angivet antal aktier i över- låtande bolag samt vilken kontant ersättning som skall lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för utläm- nandet av fitsionsvederlaget,

4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas såsom fusionsvederlag medför rätt till utdelning i det övertagande bo- laget,

5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,

6. vilka rättigheter i det över- tagande bolaget som skall till- komma innehavare av aktier och andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fll- sionen skall lämnas till en styrelse- ledamot, en verkställande direktör eller en revisor i överlåtande eller övertagande bolag.

Ttll fusionsplanen skall fogas ]. en kopia av bolagens årsbok- slut och förvaltningsberättelse för de senaste tre räkenskapsåren samt

2. en särskild redovisning inne- hållande uppgifter motsvarande årsbokslut, om fusionsplanen har upprättats senare än sex månader efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovis- ning och revisionsberättelse har lämnats. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre månader före fusionsplanens upprättande.

5 5 Vid kombination tjänar fusions- planen som stiftelseurkund för det övertagande bolaget. Planen skall innehålla förslag till bolagsordning och ange hur styrelse och revisorer skall väljas.

6 ä ! fusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedöman- det av fusionens lämplighet för bolagen. Av redogörelsen skall framgå hur fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har beaktats. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

7 5 Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända revi- sorerna i överlåtande bolag och,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vid absorption, övertagande försäk- ringsaktiebolag. Granskningen skall vara så omfattande och in- gående som god revisionssed krä- ver. Revisorerna skall för varje bolag yttra sig skriftligt över sin granskning. Av yttrandena skall framgå om fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Därvid skall anges vilken eller vilka metoder som har använts vid värderingen av bolagets tillgångar och skulder, resultatet av de tilläm- pade värderingsmetoderna samt deras lämplighet och vilken vikt som har tillmätts dem vid den sam- lade bedömningen av värdet på vart och ett av bolagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

I yttrandena skall särskilt anges, ]. vid absorption, om revisorer— na vid sin granskning funnit att fu- sionen medför fara för att borge— närerna i det övertagande försäk— ringsaldiebolaget inte skallfå sina fordringar betalda, och

2. vid kombination, om de över— låtande försäkringsaktiebolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.

8 5 Styrelsen, verkställande direktören och revisor i ett bolag som skall delta i fusionen skall bereda revi- sorer i annat sådant bolag tillfälle att verkställa granskning som avses i 7 & i den omfattning dessa finner det nödvändigt. De skall också lämna de upplysningar och den hjälp som begärs.

9 & Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall det över-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tagande försäkringsaktiebolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen ge in planen med därtill fogade handlingar till Finansinspektionen för registrering. Uppgift om regist- reringen skall enligt 20 kap. 2 & kungöras. Om planen inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

10 & Fusionsplanen skall underställas bolagsstämman i samtliga över- låtande bolag.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagan— de försäkringsaktiebolaget begär det, skall _fitsionsplanen även underställas bolagsstämman i det övertagande bolaget. En sådan be- gäran skall göras inom två veckor från det att uppgift om fusions- planens registrering har kungjorts.

Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga fusione- rande bolag är privata försäkrings- aktiebolag eller andra privata aldiebolag, tidigast två veckor efter det att _fitsionsplanen har kungjorts enligt 20 kap. 2 &.

Innan stämman fattar beslut, skall fusionsplanen med därtill fogade handlingar ha hållits till- gänglig för aktieägarna under minst en månad efter kungörandet eller, om samtliga fusionerande bolag är privata försäkringsaktie- bolag eller andra privata aktie- bolag, minst en vecka efter kun- görandet. Tillhandahållandet skall ske hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Planen med danill fogade handlingar skall genast och utan kostnad sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om fusionsplanen inte godkänns i sin helhet av samtliga bolag, är

frågan om _fitsionen förfallen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 & Bolagsstämmans beslut om god- kännande av fusionsplanen är gil- tigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Om ett överlåtande bolag är ett publikt försäkringsaktiebolag eller ett publikt aktiebolag och det över— tagande bolaget är ett privat för- säkringsaktiebolag, är det över- låtande bolagets beslut om god- kännande av fusionsplanen giltigt endast om det har biträtts av samt- liga vid bolagsstämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktierna.

Om fusionsplanen innebär att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, är beslutet giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det dock för giltigt beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna, nämligen om

1. den planerade fusionen för- sämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner planen, eller

2. den planerade fusionen för- sämrar endast helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och minst nio tion- delar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner planen.

125. Om bolagsstämman i ett överlåtan- de bolag godkänner en fitsionsplan om kombination, skall stämman

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samtidigt, i den män inte annat framgår av planen, välja styrelse och revisorer i det övertagande försäkringsaktiebolaget.

13 5 När fusionsplanen har godkänts av bolagen, skall såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om regeringens tillstånd att verkställa planen. Vid fusion genom kombina- tion skall bolagen därjämte under- ställa regeringen bolagsordningen för det övertagande bolaget för stadfästelse och koncession enligt 2 kap. 3 %. Ansökan skall ges in inom en månad qcter det att fu- sionsplanen har godkänts i samt- liga bolag och senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts enligt 20 kap. 2 5.

Ansökan skall avslås om

1. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen(I993:20) eller lagen (1992.'13l 7) om ett Euro- peisktekonomis/asamarbetsområde (EES) eller om prövning av fusio- nen pågår enligt någon av dessa lagar, eller

2. det, vid kombination, inte av jusionsplanen framgår att de över- låtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapi- talet i detta.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller lagen om ett Europeiskt ekonomiskt samarbets- område (EES) och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan dock förklaras vilande under högst sex månader.

Ansökan skall också avslås om de fusionerande bolagens ekono- miska förhållanden är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen. Vid denna prövning skall regeringen tillse att dessa borgenärer tillför-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

säkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bo- lagens ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

14 5

Om en pensionssttftelse eller en personalstiftelse hör till det över- låtande bolaget, gäller om stiftel- sens överförande till det över- tagande försäkringsalaiebolaget bestämmelserna i lagen ( 1 96 7:53] ) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

15 5 Styrelsen för det övertagande för- säkringsaktiebolaget skall anmäla fusionen för registrering. Därvid skall styrelsen även för registrering anmäla, vid absorption, aktiekapi- talets ökning och, vid kombination, valet av styrelse och revisorer: Anmälan ersätter teckningen av aktierna och skall göras senast två månader från det att regeringen givit tillstånd till fusionen. Till anmälan skall fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revi- sor om att överlåtande bolags till- gångar har överlämnats till det övertagande bolaget.

16 5 När en anmälan enligt 15 5 har registrerats, är överlåtande bolag upplöst. Överlåtande bolags till- gångar och skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 16 kap. 1-4 55 övergår samtidigt till det övertagande bolaget och aktieägare i överlåtande bolag blir, om aktier ingår i fusionsvederlaget, aktieägare i det övertagande bola- get. Ar överlåtande bolag inte ett försäkringsaktiebolag, skall Finans-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inspektionen lämna uppgifter om ju- sionen till Patent- och registre- ringsverket, som skall registrera anmälan.

Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga aktier i ett överlåtande bolag hos styrelsen begära att det hålls bo- lagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 16 kap. 5 &. Om en sådan talan väcks gäller 14 kap. 17 5 i tillämpliga delar.

1 7 5 Om någon ansökan enligt 13 å inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan har av- slagits av regeringen, skall Finans- inspektionen förklara att frågan om fusion är förfallen. Detsamma gäl- ler om bolagen inte har gjort nå- gon anmälan enligt 15 & inom före- skriven tid eller om Finansinspek- tionen genom lagakrajtägande be- slut har avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering.

Absorption av helägt dotterbolag

18 5 Om ett försäkringsaktiebolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan bolagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget. De skall därvid upp- rätta en fusionsplan. Planen skall för vart och ett av bolagen ange

1. firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,

3. vilka rättigheter i moderbo- laget som skall tillkomma inne- havaren av alaier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i dotterbolaget eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fu- sionen skall utgå till en styrelse— ledamot, en verkställande direktör eller en revisor.

lfusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedöman- det av fusionens lämplighet för bolagen.

19 & Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända revi- sorerna i moder- och dotterbola- get. Granskningen skall vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Vid gransk- ningen gäller bestämmelserna i 7 &.

Revisorerna skall för vart och ett av bolagen yttra sig skriftligt över sin granskning. I yttrandet skall särskilt anges om de vid sin granskning har funnit att fusionen medför någon fara för att borge- närerna i moderbolaget inte skall få sina fordringar betalda.

Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.

20 & Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall moderbo- laget ge in planen med därtill fogade yttranden till Finansinspek- tionen för registrering. Uppgift om registreringen skall enligt 20 kap. 2 5 kungöras. Om inte planen kun- görs i sin helhet, skall det i kun- görelsen lämnas uppgift mr den hålls tillgänglig.

215. Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i moderbolaget begär det, skall fusionsplanen underställas bolagsstämman i detta

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bolag. En sådan begäran skall framställas inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 20 kap. 2 &.

Bestämmelserna i 10 & tredje och fjärde styckena samt 11 5 första stycket skall tillämpas.

22 &

Tidigast en och senast två månader qter det att uppgift om fusions- planens registrering har kungjorts skall moderbolaget ansöka om regeringens tillstånd att verkställa planen.

Ifråga om sådant ärende gäller bestämmelserna i 13-15 åå i tillämpliga delar. Därvid skall vad som sägs om överlåtande bolag avse dotterbolag och vad som sägs om övertagande bolag avse moder- bolag.

23 5 När Finansinspektionen har regist- rerat beslut om tillstånd att verk- ställa fusionsplanen, är dotterbo- laget upplöst. Är dotterbolaget inte ett försäkringsaktiebolag, skall Finansinspektionen lämna uppgifter om fusionen till Patent— och regist— reringsverket, som skall registrera tillståndet.

24 & Om någon ansökan som avses i 22å inte har gjorts inom före- skriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits genom laga- kraftvunnet beslut, skall Finans- inspektionen förklara att fi*ågan om fusion är förfallen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Ogilitighet

25 &

Titlar; om upphävande av stämmo- beslut om godkännande av fusions- plan skall väckas inom sex måna- der från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Om rätten genom lagakraftvunnet avgörande bifallit käromålet, skall fusionen gå äter även om över— låtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd på det över- tagande försäkringsalaiebolagets vägnar sedan överlåtande bolag upplösts men innan rättens av- görande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, svarar de över- låtande bolagen och, vid absorp- tion, det övertagande försäkrings- aktiebolag solidariskt.

17 kap. 1 5

Ett försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet försäkrings- aktiebolag. Ett ömsesidigt försäk- ringsbolags firma skall innehålla orden ömsesidig samt försäkring. I fråga om ett ömsesidigt försäk— ringsbolag, vars verksamhet avser att meddela försäkring av egendom inom endast ett län, skall firman ange området för bolagets verk- samhet men ordet ömsesidig kan utelämnas.

Ett privat försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet försäk- ringsaktiebolag. Den skall dess- utom innehålla ordet privat eller avslutas med förkortningen (priv). Även ett publikt försäkringsaktie— bolags firma skall innehålla ordet försäkringsaktiebolag. Den skall dessutom innehålla ordet publikt eller avslutas med förkortningen (pub).

Ett ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden ömse- sidig samt försäkring. I fråga om ett ömsesidigt försäkringsbolag, vars verksamhet avser att meddela försäkring av egendom inom endast ett län, skall Erman ange området för bolagets verksamhet men ordet ömsesidig kan utelämnas.

Firma skall registreras i försäkringsregistret. Den skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor, som är införda i försäkringsregistret, samt från benämningar på utländska försåkringsföretag som är allmänt

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kända i Sverige. För registrering av ett försäkringsbolags firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156).

Skall försåkringsbolagets firma registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bolagsordningen.

25

Bolagets styrelse kan anta bifirma. Vad som sägs i l 5 andra stycket om firma gäller även bifirma. Ordet försäkringsaktiebolag får dock inte tas in i biftrman.

Bolagets styrelse kan anta bifirma. Vad som sägs i 1 & tredje stycket om firma gäller även bifirma. Orden försäkringsaktiebolag, privat eller publikt eller förkortningarna (priv) eller (pub) får dock inte tas in i bifirman.

5 5 Ett försäkringsaktiebolags brev, faburor och orderblanketter skall ange bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer en- ligt lagen (1974:174) om identi- tetsbeteckning för juridiska per- soner m._fl. Om bolaget har trätt i likvidation, skall också detta an-

ges.

18 kap. Byte av bolagskategori

1 'a' Ett beslut om att ett privat försäk- ringsaktiebolag skall bli publikt fattas av bolagsstämman enligt be- stämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen. Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsbe- rättelse har avgivits, skall det på stämman läggas fram uppgifter mot- svarande årsbokslut. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre månader före dagen för bolagsstämman. Beslutet får registreras endast om bolagets firma uppfyller före-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skrifterna i 17 kap. 1 å om publikt försäkringsaktiebolags firma.

Ett privat försäkringsaktiebolag skall anses ha blivit publikt när beslutet om övergång till publikt försäkringsaktiebolag har blivit registrerat.

2 5

Ett beslut om att ett publikt för- säkringsaktiebolag skall bli privat fattas av bolagsstämman enligt be— stämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktierna.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma uppfyller före- skrifterna i 17 kap. 1 å om privat försäkringsaktiebolagsfrma.

Ett publikt försäkringsaktiebolag skall anses ha blivit privat när beslutet om övergång till privat försäkringsaktiebolag har blivit registrerat.

3 & Bestämmelserna i 2 kap. 13 a— 13 c åå tillämpas också när ett försäkringsalaiebolag som har blivit publikt enligt 18 kap. 1 å inom två år från registreringen därav tråfar avtal som avses i 2 kap. 13 a å första stycket.

20 kap. 3 913

Det som enligt denna lag eller sär- skilda bestämmelser har införts i försäkringsregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om införandet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 2 å

13Senaste lydelse 1989z509.

Det som enligt denna lag eller sär- skilda bestämmelser har införts i försäkringsregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om införandet har kungjorts i Post— och Inrikes Tidningar enligt 2 å

Nuvarande lydelse

och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts.

Föreslagen lydelse

och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts. Ifråga om försäkrings- aktiebolag gäller detta dock inte beträffande rättshandlingar eller andra åtgärder som har vidtagits före den sextonde dagen efter kun- görandet, om tredje man visar att det var omöjlighet för honom att känna till det som kungjorts.

I fråga om rättshandlingar och andra åtgärder vilka har vidtagits innan kungörande har skett, kan försäkringsaktiebolaget inte åbe- ropa det förhållande som blivit eller borde ha blivit infört i registret mot annan än den som bolaget visar har känt till för- hållandet.

Om det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar inte överens- stämmer med vad som har införts i försäkringsregistret, kan försäk- ringsaktiebolaget inte åberopa kun- görelsens innehåll mot tredje man. Denne kan dock åberopa kungörel- sens innehåll mot bolaget, om bolaget inte visar att han kände till vad som har införts i försäkrings- registret.

3 a å Om en anmälan om vem som har utsetts till styrelseledamot eller verkställande direktör i ett för- säkringsaktiebolag har förts in i försäkringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 2 å, kan bolaget inte mot tredje man åberopa fel eller brister vid beslutet att utse den registrerade personen. Wld som nu sagts gäller dock inte, om bolaget visar att tredje man kände till felet eller bristen.

Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse

4 514

Har en sökande vid anmälan för registrering inte iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller, om Finansinspektionen finner att ett beslut, som anmäls för registrering och för vars giltighet regeringens stadfästelse inte krävs, eller en handling som bifogas anmäl- ningen inte har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot denna lag eller andra författningar eller mot bolagsordning eller grunderna eller i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilse- ledande avfattning. Underlåter sökanden att rätta sig efter föreläggandet, skall anmälningen avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet. Finns det även efter det att yttrandet avgivits något hinder för registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om det inte flnns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder för registrering av ett bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad enligt 9 kap. 20 å andra stycket.

Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta bolaget när Finansinspektionen fattar beslut enligt 4 kap. 15 å andra stycket, 6 kap. 7 å tredje stycket, 15 kap.

Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta bolaget när Finansinspektionen fattar beslut enligt 4 kap. 15 å andra stycket, 6 kap. 7 å tredje stycket, 15 kap.

4 5 eller 21 kap. 2 s. 4 g, 15 a kap. 175 eller 21 kap.

2å.

4 a å Om styrelseledamot, verkställande

direktör, särskild firmatecknare eller annan stäliföreträdare för ett försäkringsaktiebolag har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 å föräldrabalken eller fått näringsförbud, skall Finansinspek- tionen asföra ställföreträdaren ur registret. Avregistreringen skall vid beslut om konkurs eller tillfälligt näringsförbud ske omedelbart. I öv- rigt skall avregistrering ske sedan beslutet har vunnit laga kraft.

7 515 Finansinspektionens beslut vari- Ett beslut av Finansinspektionen genom en anmälan avsknvrts eller som innebär att en anmälan avskri-

14Senaste lydelse 1992: 1241 . 15Lydelse enligt prop. 1994/95z27.

Nuvarande lydelse

en registrering vägrats enligt 4å första stycket överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller sådana beslut av Finansinspektionen som avses i 4 å tredje stycket med undantag av beslut enligt 21 kap. 2 å.

Föreslagen lydelse

vits eller en registrering vägrats enligt 4 å första stycket får över- klagas hos allmän förvaltningsdom- stol inom två månader från be- slutets dag. Detsamma gäller dels sådana beslut av Finansinspek- tionen som avses i 4 å tredje stycket, med undantag av beslut enligt 21 kap. 2 å, dels ett sådant beslut av inspektionen som avses i 4 a å.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

21 kap. 1 516 Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

I. uppsåtligen eller av oaktsam- het till Finansinspektionen meddelar oriktiga eller vilseledande uppgifter om sådana omstän- digheter som han är skyldig att lämna uppgift om enligt denna lag,

2. uppsåtligen eller av oaktsam- het underlåter att enligt denna lag föra aktiebok, aktiebrevsregister, förteckning enligt 3 kap. 12 å eller hålla aktiebok tillgänglig,

3. uppsåtligen eller av oaktsam- het bryter mot 3 kap. 12 å tredje stycket, 7 kap. 20 å, 8 kap. 10 å andra stycket andra meningen eller 11 5 första stycket andra eller tredje meningen, eller

4. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 12 å.

1. uppsåtligen bryter mot 1 kap. 11 ä,

2. uppsåtligen eller av oaktsam- het till Finansinspektionen med- delar oriktiga eller vilseledande uppgifter om sådana omständig— heter som han är skyldig att lämna uppgift om enligt denna lag,

3. uppsåtligen eller av oaktsam- het underlåter att enligt denna lag föra aktiebok, aktiebrevsregister, förteckning enligt 3 kap. 12 å eller hålla aktiebok tillgänglig,

4. uppsåtligen eller av oaktsam- het bryter mot 3 kap. 12 å tredje stycket, 7 kap. 20 å, 8 kap. 10 å andra stycket andra meningen eller 11 å första stycket andra eller tredje meningen, eller

5. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 12 å.

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 3 kap. 2 5. 1 fall som avses i 10 kap. 14 å första stycket skall inte följa ansvar

enligt 20 kap. 3 å brottsbalken.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande som avses i 2 å detta kapitel döms ej till ansvar för gärning som omfattas av förelåggandet.

Utan hinder av 35 kap. 1 å brottsbalken får påföljd för brott enligt första stycket 4 mot 12 kap. 12 å ådömas, om den misstänkte häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet.

löSenaste lydelse 1992: 1241.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2517. Finansinspektionen kan vid vite förelägga verkställande direktören och styrelseledamötema att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att

1. till Finansinspektionen sända 1. till Finansinspektionen sända in behöriga redovisningshandlingar in behöriga redovisningshandlingar eller revisionsberättelser eller eller revisionsberättelser,

2. hos inspektionen göra be- 2. hos inspektionen göra be- höriga anmälningar för registre- höriga anmälningar för registre- ring. ring, eller

3. på bolagets brev, faktumr och arderblanketter lämna sådana upp- gifter som anges i 17 kap. 5 å.

Föreläggande enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlåten- het att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller bolaget blir skyldigt att träda i likvidation.

Finansinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna lag än som avses i första stycket med vite.

Har inspektionen förelagt vite skall den mot vilken föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan Finansinspektionen döma ut vitet.

1. Denna lag träder i kraft såvitt gäller 17 kap. 5 å den 1 juli 1995 och i övrigt den ljanuari 1995. Finansinspektionen får redan före ikraftträdandet registrera beslut om att ett försäkringsaktiebolag från och med den 1 januari 1995 skall vara privat försäkringsaktiebolag och ha för ett sådant bolag föreskriven firma. Sådana beslut får dock registreras endast om de har tillkommit i den ordning och uppfyller de villkor som anges i 18 kap. 2 å, 9 kap. 13 å andra stycket och 17 kap. 1 å i paragrafemas nya lydelse. Före ikraftträdandet får Finansinspektionen registrera beslut om att det i firman för ett försäkringsaktiebolag, som inte har anmält beslut som avses i andra stycket för registrering, skall ingå ordet publikt eller förkortningen (pub). Därvid tillämpas 17 kap. 1 å i dess nya lydelse.

2. Alla försäkringsaktiebolag som den 1 januari 1995 finns registrerade i försäkringsregistret skall anses vara publika försäkringsaktiebolag, om inte annat följer av andra stycket. Finansinspektionen skall till den registrerade firman i dessa bolag lägga förkortningen (pub), såvida inte ny firma redan har registrerats med stöd av punkten I tredje stycket. Bestämmelserna i första stycket gäller inte försäkringsaktiebolag för vilka beslut om övergång till privat försäkringsaktiebolag har registrerats före den 1 januari 1995.

”senaste lydelse 1993: 1304.

3. I fråga om försäkringsaktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 3 kap. 1 å i sin äldre lydelse till utgången av juni 1996. Om bolagsordningen för bolag som avses i första stycket efter utgången av juni 1996 strider mot 3 kap. 1 å i dess nya lydelse, får beslut om emission som tillkommit därefter och som står i strid med den nya lydel- sen inte registreras.

4. I fråga om försäkringsaktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 4 kap. 2, 5, 7, 14, 16, 17 och 20 åå samt 6 kap. 1, 2, 6, 8 och 9 åå i sin äldre lydelse till utgången av juni 1995. Bestämmelserna i 6 kap. 2 a, 8 a, 8 b och 10 åå skall beträffande sådana bolag inte tillämpas före utgången av juni 1995. 5 . Vid registrering och verkställande av bolagsstämmobeslut som har fattats före ikraftträdandet samt vid talan mot sådant beslut gäller äldre bestämmelser, om inte annat följer av punkterna 7 och 8.

6. Om styrelsen före ikraftträdandet har beslutat om nyemission enligt 4 kap. 16 och 17 åå eller nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 å gäller äldre bestämmelser vid registrering av beslutet.

7. Bestämmelsen i 4 kap. 14 å i dess nya lydelse skall tillämpas på yttranden som ges in efter ikraftträdandet också om det beslut som avses med registreringsansökan har fattats före nämnda tidpunkt.

8. Bestämmelserna i 6 kap. 6 å femte stycket i dess nya lydelse skall tillämpas i ärende om rättens tillstånd att verkställa nedsättningsbeslut som har fattats före ikraftträdandet om ansökan har kommit in till rätten efter denna tidpunkt.

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:804) om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 6 och 7 åå jordabalken i paragrafer- nas lydelse enligt lagen (1994:804) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 kap.

6 %

Lagfartsansökan skall avslås, om

1. fångeshandlingen ej ingivits,

2. fångeshandlingen ej är upprättad såsom föreskrives i lag,

3. förvärvet avser köp eller byte och fångeshandlingen innehåller vill- kor, som enligt 4 kap. 4 eller 28 å medför att förvärvet är ogiltigt,

4. förvärvet avser del av fastighet och i 4 kap. 7-9, 28 eller 29 å eller eljest i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansökan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt,

5. överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren gällande inskränk- ning i hans rätt att förfoga över egendomen och, när överlåtelsen skedde, lagfart ej var beviljad för överlåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskriv- ningsdag,

6. fastigheten tidigare överlåtits till någon vars förvärv enligt 17 kap. 1 eller 4 å äger företräde framför sökandens förvärv,

7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljningen enligt 14 kap. utsökningsbalken äger företräde framför dennes förvärv,

8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets till- stånd och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansökan därom avslagits,

9. i fall som avses i 2 kap. 9 a å eller 17 kap. 3 å aktiebolagslagen(1975 : 13 85) bolagsstämman har be- slutat att inte godkänna förvärvet eller inte har godkänt förvärvet i rätt tid,

9. ifall som avses i 2 kap. 9 a å eller 17 kap. 3 å aktiebolagslagen (1975zl385), 2 kap. 12 (: å eller 12 kap. 3 å bankaktiebolagslagen (l987:618) eller 2 kap. 13 a å eller 18 kap. 3 å försäkringsrörel- selagen (1982: 713) bolagsstämman har beslutat att inte godkänna för- värvet eller inte har godkänt för- värvet i rätt tid,

10. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller ej kan göras gällande.

75

Förekommer icke omständighet som avses i 6 å, skall lagfartsansökan förklaras vilande, om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. vid köp, byte eller gåva överlåtarens underskrift på fångeshandlingen icke är styrkt av två vittnen och överlåtelsen ej skett genom statlig myn- dighet,

2. fångesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 å icke föreligger,

3. rättegång pågår om hävning eller återgång av förvärv av fastigheten eller om bättre rätt till denna,

4. lagfart sökes på grund av testamente, dom eller förrättning som ännu icke vunnit laga kraft,

5. vid förvärv genom legat detta ej utgivits,

6. vid förvärv på exekutiv försäljning köpebrev ej utfärdats eller vid expropriation eller liknande tvångsförvärv inlösen ej fullbordats,

7. vid överlåtelse överlåtaren är gift och förvärvet enligt äktenskaps— balkens bestämmelser är beroende av den andra makens samtycke,

8. vid överlåtelse överlåtaren är sambo och förvärvet enligt bestämmel- serna i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem är beroende av den andra sambons samtycke, dock endast om ärende om anteckning i fastighetsboken av anmälan enligt 2 å andra stycket den lagen var upp- taget på inskrivningsdag när överlåtelsen skedde,

9. vid överlåtelse genom boutredningsman förvärvet enligt ärvdabalkens bestämmelser är beroende av dödsbodelägares samtycke,

10. förvärvet har skett genom en sådan gåva mellan makar som inte har registrerats enligt 16 kap. äktenskapsbalken,

11. förvärvet avser del av fastighet och är beroende av fastighets- bildning,

12. vid köp eller byte förvärvet är beroende av att förköp ej sker eller vid förköp detta ej är fullbordat,

13. förvärvet i annat fall enligt lag är beroende av domstols eller annan myndighets tillstånd,

14. förvärvet är beroende av villkor och, i fråga om gåva, villkoret avser viss tid som ej överstiger två år från den dag då gåvohandlingen upprättades, eller 15. förvärvet i fall som avses i 15. förvärvet i fall som avses i 2 kap. 9 a å och 17 kap. 3 å aktie- 2 kap. 9 a å och 17 kap. 3 å aktie-

bolagslagen(1975: 1385) är beroen- bolagslagen(1975 :1385), 2 kap.

de av bolagsstämmans godkännan- 12 a å och 12 kap. 3 å bankaktie- de. bolagslagen (l987:618) samt 2 kap. 13 a å och 18 kap. 3 åfo'r- säkringsrörelselagen (1982: 71 3) är beroende av bolagsstämmans god— kännande.

2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:806) om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 å lagen (1991:981) om värdepap- persrörelse i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:806) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

4 kap. 5 ål

Ett svenskt värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värde- pappersrörelse enligt 1 kap. 3 å 3 eller 5 får, trots förbuden i 7 kap. 2 å aktiebolagslagen(1975:1385), 6 kap. 9 å bankaktiebolagslagen(1987:618) och 6 kap. 9 å försäk- ringsrörelselagen (1982:713), för- värva egna aktier och aktier i moderbolag för att underlätta rörelsen. Detta gäller dock endast aktier som är noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad.

Ett svenskt värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värde- pappersrörelse enligt 1 kap. 3 å 3 eller 5 får, trots förbuden i 7 kap. 2 å aktiebolagslagen(1975:1385), 6 kap. 10 å bankaktiebolagslagen(1987:618) och 6 kap. 10 å försäk- ringsrörelselagen (1982z7l3), för- värva egna aktier och aktier i moderbolag för att underlätta rörelsen. Detta gäller dock endast aktier som är noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad.

lnnehavet av sådana aktier som sägs i första stycket får inte överstiga fem procent av aktiekapitalet i något av bolagen.

1Lydelse enligt prop. l994/95:50.

2.6. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:807) om ändring i lagen (1987: 1245) om styrelserepresentation för de

privatanställda

Härigenom föreskrivs att 2 å lagen (1987:1245) om styrelserepresenta- tion för de privatanställda i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:807) om ändring i nämna lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 & Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, försäk- ringsbolag och ekonomisk förening.

Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligt bestämmelsemai 1 kap. 5 å aktiebolagslagen(1975:1385), 1 kap. 3 å bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 å sparbanks- lagen (1987:619), 1 kap. 8 å före- ningsbankslagen (1987:620), 1 kap. 9 å försäkringsrörelselagen(1982z713) eller 1 kap. 4 å lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar är moderföretag och dotter- företag i förhållande till varandra.

Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligt bestämmelsemai 1 kap. 5 å aktiebolagslagen(1975:1385), 1 kap. 6 å bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 å sparbanks- lagen (1987:619), 1 kap. 8 å före- ningsbankslagen (1987:620), 1 kap. 9 å försäkringsrörelselagen(19821713) eller 1 kap. 4 å lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar är moderföretag och dotter— företag i'förhållande till varandra.

2.7. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:808) om ändring i lagen (1987 :464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 å lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:808) om ändring i nämnda lag skall ha Följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25

Med koncern förstås juridiska per- soner som enligt 1 kap. 5 å aktie- bolagslagen (1975:1385), 1 kap. 9å försäkringsrörelselagen (1982:?13) eller 1 kap. 3 å bank- aktiebolagslagen (19871618) är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra.

Med koncern förstås juridiska per- soner som enligt 1 kap. 5 å aktie- bolagslagen (1975:1385), 1 kap. 9å försäkringsrörelselagen (l982z713) eller 1 kap. 6 5 bank- aktiebolagslagen (1987z618) är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra.

2.8. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:813) om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinsitut

Härigenom föreskrivs att 12 å lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinsitut i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:813) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 å Aktiebolagets eller bankaktiebolagets aktieägare är skyldiga att till staten överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, när det är fråga om aktier i ett avstämningsbolag, att låta staten registreras som ägare av aktierna enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827), om det är ostridigt mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller Prövningsnämnden för bankstödsfrågor har förklarat att sådan rätt före- ligger utan att samtidigt fastställa lösenbeloppet. Aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det aktie överlåtits till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.

I övrigt tillämpas 14 kap. 34 och I övrigt tillämpas 14 kap. 34 och 35 åå aktiebolagslagen (1975: 1385) 35 åå aktiebolagslagen (1975 : 1385) och 11 kap. 13 och 14 åå bank- och 11 kap. 29 och 30 åå bank- aktiebolagslagen (19871618). Där- aktiebolagslagen (1987:618). Där- vid skall för staten gälla vad som vid skall för staten gälla vad som föreskrivs om moderbolag. föreskrivs om moderbolag.

2.9. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet

Härigenom förskrivs att 4 och 7 åå lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 å1 .Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföre- taget. En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över ett annat företag (det nya dotterföretaget).

Vid tillämpning av första och andra styckena skall ett företag anses ha ett bestämmande inflytan- de över ett annat företag om det senare företaget är dotterföretag till det förra företaget enligt 1 kap. 5 å aktiebolagslagen (1975:1385), lkap. 4 å lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 3 å bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 å sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 å förenings- bankslagen (1987:620) eller 1 kap. 9å försäkringsrörelselagen (l982z713). Ett utländskt bolag skall anses ha ett bestämmande inflytande över ett företag om företaget skulle ha varit ett dotterföretag till det utländska bolaget om detta varit ett svenskt aktiebolag.

Vid tillämpning av första och andra styckena skall ett företag anses ha ett bestämmande inflytan- de över ett annat företag om det senare företaget är dotterföretag till det förra företaget enligt 1 kap. 5 å aktiebolagslagen (1975:1385), lkap. 4 å lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 å bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 å sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 å förenings- bankslagen (1987:620) eller 1 kap. 9å försäkringsrörelselagen (1982z713). Ett utländskt bolag skall anses ha ett bestämmde inflytande över ett företag om företaget skulle ha varit ett dotterföretag till det utländska bolaget om detta varit ett svenskt aktiebolag.

7 52

Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 å första stycket eller 5 å första stycket medges avdrag endast till den del gammalt underskott inte överstiger 200 procent av den nya ägarens eller de nya ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet över förlustföretaget.

Kostnaden minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget eller annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma

1Lydclse enligt prop. 1993/94:196 och SFS 1994z787. 2Senaste lydelse l994z787.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

koncern som förlustföretaget erhållit under en period omfattande den del av det beskattningsår då ägarförändringen skedde som föregick ägar- förändringen och de två närmast föregående beskattningsåren. Vad som sagts nu gäller inte kapitaltillskott som erhållits från annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som för- lustföretaget.

I fall som anges i 4 å första stycket gäller inte första stycket denna paragraf om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i samma koncern som den nya ägaren.

Regeringen kan efter ansökan medge undantag från första stycket om det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse frän samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle genomföras om undantag inte medgavs.

Första-fjärde styckena gäller i Första-fjärde styckena gäller i tillämpliga delar även om ett för- tillämpliga delar även om ett för- lustföretag utgjort överlåtande före- lustföretag utgjort överlåtande före— tag i en sådan fusion som anges i tag i en sådan fusion som anges i 11 kap. 1 och 2 åå bankaktiebo- 11 kap. 1 å bankaktiebolagslagen lagslagen(1987:618). Medkostnad (1987:618) eller 15 a kap. 1 å avses i detta fall fusionsvederlag. fö rs (2 kr i ng s rö re ls ela g e n Med ny ägare avses det över- (1982:7I3). Med kostnad avses i tagande företaget. detta fall fusionsvederlag. Med ny

ägare avses det övertagande företa- get.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2.10. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:814) om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 2 och 27 åå kupongskattelagen(1970:624) i paragrafemas lydelse enligt lagen (1994:814) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 5

I denna lag förstås med

avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 å aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 å försäkringsrörelselagen (1982z713) eller 3 kap. 8 å bankaktiebolagslagen (1987:618),

värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, fondbolag: aktiebolag som utövar fondverksamhet enligt lagen (1990: 1 1 14) om värdepappersfonder,

förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen om värdepappersfonder förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden,

utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 3 kap. 8 å aktiebolags- lagen, 3 kap. 8 å försäkringsrörelselagen eller 3 kap. 8 å bankaktie- bolagslagen avsedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag lik- som i fråga om värdepappersfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,

utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Med utdelning avses även ut- betalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 å aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. 1 & bank- aktiebolagslagen(1987:6I8) vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller vid bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av fusionsveder- lag till aktieägare enligt 14 kap. 20 å aktiebolagslagen eller 11 kap. 7 å bankaktiebolagslagen.

Med utdelning avses även ut- betalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 å aktiebolagslagen, 9 kap. 1 å bankaktiebolagslagen och 12 kap. ] å försäkringsrörelse- lagen vid nedsättning av aktie- kapitalet eller reservfonden eller vid bolagets likvidation. Till ut- delning hänförs vidare utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap. 20å aktiebolags- lagen, 11 kap. 16å bankaktie- bolagslagen eller 15 a kap. 16å

försäkringsrörelselagen.

27 å Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 å kupongskatt innehållits fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbel-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beskattning, har den utdelningsberättigade rätt till restitution av vad som innehållits för mycket.

Rätt till restitution föreligger även om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation eller genom fu- sion enligt 14 kap. 1 å aktiebolags- lagen (1975:l385) eller 11 kap. leller 2å bankaktiebolagslagen (1987:618) och upplösning skett inom ett år efter det att sådan ut- betalning som avses i 2 å andra stycket blivit tillgänglig för lyft- ning. Underlaget för kupongskatt skall i sådant fall beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieäga- ren och dennes anskaffningskostnad för aktierna.

Rätt till restitution föreligger även om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 å aktie- bolagslagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 å bankaktiebolagslagen (1987:618) och upplösning skett inom ett år efter det att sådan utbetalning som avses i 2 å andra stycket blivit tillgänglig för lyft- ning. Underlaget för kupongskatt skall i sådant fall beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieäga- ren och dennes anskaffningskostnad för aktierna.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos beskattningsmyndig- heten senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället.

Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldighet ej föreligger för honom.

Beslut rörande restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt lagen (1947 :576) om statlig inkomstskatt slutligen prövats.

Föreligger de förutsättningar för restitution som anges i första stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten meddelat beslut an- gående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om restitution göras hos beskatt- ningsmyndigheten senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller eftertaxeringen skedde.

Är den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga skatt enligt denna lag eller uppbördslagen (1953:272), gäller 68 å 3 och 4 mom. uppbördslagen i tillämpliga delar.

2.11. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:815) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom förskrivs att 2 kap. 16 å lagen (1990:325) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter i paragafens lydelse enligt lagen (1994:815) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

16 å Fåmansföretag och företag, som enligt 3 å 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag skall i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom när- stående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röst- värden för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med eller haft liknande förhållande med företaget.

Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.

Skall den skattskyldige enligt 21 å lagen (1968:430) om mervär- desskatt redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten.

Dotterföretag enligt 1 kap. 5 å aktiebolagslagen(1975 : 13 85 ) , lkap. 4 å lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 3 å bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 å sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 å förenings- bankslagen (1987:620), 1 kap. 9 å försäkringsrörelselagen(1982:713) eller 1 kap. 1 å lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall i självdeklarationen lämna uppgift om namn och orga- nisationsnummer för moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, uppgifter om namn och organisationsnummer för dettas moderföretag. Agaruppgif- tema skall avse förhållandena vid senast avslutade beskattningsår.

Skall den skattskyldige enligt 14 kap. 3 å mervärdesskattelagen(1994:200) redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han lämna de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten.

Dotterföretag enligt 1 kap. 5 å aktiebolagslagen (1975:1385), lkap. 4 å lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 å bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 å sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 å förenings- bankslagen (1987:620), 1 kap. 9 å försäkringsrörelselagen(1982:713) eller 1 kap. 1 å lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall i självdeklarationen lämna uppgift om nanm och orga- nisationsnummer för moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, uppgifter om namn och organisationsnummer för dettas moderföretag. Agaruppgif- tema skall avse förhållandena vid senast avslutade beskattningsår.

2.12. Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2å 4 mom. och 24 å 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 5 4 mom.2 Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt 1. 14 kap. 22 å aktiebolagslagen (1975:1385),

2. 12 kap. 1, 3 och 8 åå lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 3. 11 kap. 1, 2 och 9 åå bank- 3. 11 kap. 1 och 18 åå bank- aktiebolagslagen (1987:618), aktiebolagslagen (1987:618),

4. 7 kap. 1, 2 och 8 åå sparbankslagen (1987:619), 5. 10 kap. 1, 2 och 9 åå före- 5. 10 kap. 1, 2 och 9 åå före- ningsbankslagen (1987:620). ningsbankslagen (1987:620), 6. 15 a kap. 1 och 18 ååförsäk— ringsrörelselagen(1982: 713).

Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande före- taget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.

Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent- rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräk- ning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av till— gångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.

Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.

Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Av-

1Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 2Lydclse enligt prop. 1994/95:25.

dragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.

Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Av- yttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför- lust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag ut- gjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag.

Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som avses i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 å kommunalskattelagen (1928z370) vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tid- punkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att båda före- ningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 25-31 åå till en annan juridisk person såvida över- låtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare — utöver vad som anges i nionde stycket om aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moder- företaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en spar- bank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker över- låtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.

I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbe- skattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 å kom- munalskattelagen inte ske.

Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skatt- skyldighet för utdelningen enligt 7 å 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattats enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 å kommunalskattelagen.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

24 å 2 mom.3 Med avyttring av egendom avses försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs också att tiden för ut- nyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats. Avyttring av ett finansiellt instrument anses också föreligga om det företag som gi- vit ut instrumentet

1. upplöses genom konkurs eller, om detär ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, när företaget försätts i konkurs,

2. träder i likvidation eller

3. upplöses genom fusion enligt 14 kap. 1 å aktiebolagslagen (1975:1385), 11 kap. 1 eller 2 å bankaktiebolagslagen (1987:618), eller, om det är ett utländskt bolag, när bolaget upplöses genom ett mot- svarande förfarande.

3. upplöses genom fusion enligt 14 kap. 1 5 aktiebolagslagen (1975:1385), 11 kap. 1 å bank- aktiebolagslagen (1987:618), 15 a kap. ] å försäkringsrörelse- lagen (1982: 713), eller, om det är ett utländskt bolag, när bolaget upplöses genom ett motsvarande förfarande.

Med avyttring avses däremot inte utlåning av egendom för blankning. Avyttring anses inte heller föreligga när en andel definitivt förlorar sitt värde i fall som avses i 3 å 8 mom. tredje stycket.

En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget om andelen inlöses eller bolaget upplöses.

Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 å negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.

lnlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna till— gångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fond- andelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår ur en ekonomisk förening.

Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, options- rätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

3Lydelse enligt prop. 1994/95:25.

2.13. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975 : 1385)

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 1 å aktiebolagslagen (1975:1385) i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:802) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydeLse Föreslagen lydelse

14 kap. 1 5

Ett aktiebolags samtliga tillgångar och skulder kan övertas av ett annat aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget i form av aktier i det övertagande bolaget varvid det överlåtande bolget upplöses utan likvidation (fusion). Som fusionsvederlag får också lämnas pengar.

Fusion kan ske

1. mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera överlåtande bolag på den andra (absorption), eller

2. mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt, övertagande bolag (kombination).

Vid fusion mellan aktiebolag och bankaktiebolag gäller bestämmel- serna i 11 kap. bankalaiebolags- lagen (1987:618).

2.14. Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 å sparbankslagen (1987:619) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap. 2 å'

En huvudman får inte vara 1. underårig eller i konkurs,

2. bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Finansinspektionen på grund av särskilda förhållanden medger det, 3. anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta, eller

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank. En huvudman får inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 å föräldrabalken. En huvudman, som utses av kommunfullmäktige eller lands- tingsfullmäktige enligt 3 5, får inte heller vara anställd eller styrelse- ledamot i något annat bankaktie- bolag än Sparbankernas Bank eller i en föreningsbank eller inom landshypoteks- och stadshypoteks- institutionerna.

En huvudman, som utses av kommunfullmäktige eller lands- tingsfullmäktige enligt 3 å, får inte heller vara anställd eller styrelse- ledamot i något annat bankaktie- bolag än Sparbanken Sverige AB eller i en föreningsbank eller inom landshypoteks- och stadshypoteks- institutionerna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 .

lsenasie. lydelse 1992; 1614.

3. Ärendet och dess beredning

Regeringen tillkallade år 1990 en kommitté med uppgift att göra en över- syn av aktiebolagslagen. Kommittén antog namnet Aktiebolagskommittén. I kommitténs uppdrag har ingått att lägga fram förslag till de lagändringar som fordras med hänsyn till EES-avtalet och Sveriges närmande till EG. Kommittén har tidigare avgivit delbetänkandet Bundna aktier (SOU 1992: 13), som lett till lagstiftning (prop. 1992/93:68, bet. 1992/932LU14, rskr. l992/93:62, SFS 1992: 123 8). Kommittén har därefter avgivit delbe- tänkandet Aktiebolagslagen och EG (SOU 1992:83). Betänkandet inne- håller huvudsakligen förslag till sådana ändringar i aktiebolagslagen som föranleds av EG:s första, andra, tredje och tolfte bolagsrättsdirektiv.

] prop. 1993/94:196, som grundas på det nyss nämnda betänkandet, föreslås att aktiebolagen skall delas in i två kategorier, publika aktiebolag och privata aktiebolag. De publika aktiebolagen skall, till skillnad från de privata aktiebolagen, kunna vända sig till allmänheten för att skaffa kapi- tal. Fondpapper som har givits ut av privata aktiebolag skall inte kunna bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats. Aktiekapitalet skall i ett publikt aktiebolag uppgå till minst 500 000 kr och i ett privat aktiebolag till minst 100 000 kr. I firman för ett publikt aktiebolag skall ordet "publikt" eller förkortningen "(pub)" ingå, medan firman för ett privat aktiebolag skall innehålla ordet "privat" eller för- kortningen "(priv)".

Vidare innehåller propositionen ett flertal ändringar i aktiebolagslagen, främst nya regler om fusion mellan aktiebolag, företrädesrätt vid ökning av aktiekapital, nedsättning av aktiekapitalet, bolagets bundenhet av ställ- företrädarens rättshandlingar och verkan av registrering i aktiebolags- registret.

Riksdagen har den 7 juni 1994 beslutat om ändringar i bl.a. aktie- bolagslagen med anledning av prop. 1993/94: 196. De nya reglerna kommer i huvudsak att träda i kraft den 1 januari 1995. Riksdagen kommer dock under hösten att behandla propositionens förslag om lagändringar avseende firmafrågor.

Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria, Ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet med anledning av EES-avtalet. I promemorian behandlas införlivande av de bolagsrättsliga direktivens regler genom ändringar i lagstiftningen på bank- och försäkringsområdet. Direktiven i svensk översättning finns i bilaga 1-4. Promemorian har remissbehandlats. Inom Finansdepartemen- tet har gjorts en sammanställning av remissyttrandena. Sammanställ- ningen finns tillgänglig i departementet (dnr 2352/94). En förteckning över remissinstansema finns i bilaga 5.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagar som finns i bilaga 6.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till Lag- rådets synpunkter i författningskommentaren.

4 Allmänna utgångspunkter

4.1 EG:s bolagsrätt

EG är en i huvudsak ekonomisk gemenskap, vars övergripande mål är att skapa tillväxt, stabilitet och ökat välstånd i medlemsstaterna. Formellt består EG av tre självständiga gemenskaper, Europeiska kol- och stål- gemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atom- energigemenskapen. Samarbetet inom EG har successivt byggts ut, bl.a. genom det s.k. fusionsfördraget (1965), den s.k. enhetsakten (1986) och unionsfördraget (Maastrichtfördraget 1992). Den övergripande helhet som omfattas av unionsfördraget betecknas Europeiska unionen (EU).

Idag har EG tolv medlemsländer; Tyskland, Frankrike, Italien, Neder- länderna, Belgien, Luxemburg, Storbritannien, Irland, Danmark, Grek— land, Spanien och Portugal.

I lagrådsremissen används beteckningen EU för Europeiska unionen när medlemsstaternas samarbete i hela dess vidd diskuteras. För den del av samarbetet som har överstatliga inslag och som traditionellt förknippas med de Europeiska gemenskaperna används den alltjämt giltiga benäm- ningen EG. EG:s bolagsrätt ryms helt inom ramen för det senare sam- arbetet.

lnom EG har utvecklats ett särskilt regelverk, den s.k. EG-rätten. Den primära EG—rätten består av de fördrag som ligger till grund för de tre gemenskaperna samt fusionsföndraget och enhetsakten. Hit hör det s.k. Rom-fördraget, som bl.a. innehåller det viktiga förbudet mot diskri- minering på grund av nationalitet. Det är principen om icke-diskrimine- ring som har föranlett de ovannämnda ändringarna i aktiebolagslagen samt i lagstiftningen på bank- och försäkringsområdet (se prop. 1992/93:68).

Den sekundära EG-rätten utgörs av rättsakter som har utfärdats av EG:s institutioner. Sådana rättsakter syftar bl.a. till att åstadkomma en harmonisering av de olika ländernas lagstiftning för att därigenom för- verkliga gemenskapernas mål. Störst intresse i detta sammanhang har de direktiv som EG har beslutat om på bolagsrättens område. För närvaran- de finns det nio sådana direktiv. Ytterligare direktiv förbereds.

Direktiven, som har beslutats av EG:s råd, riktar sig till medlems- staterna och anger ett visst resultat som skall uppnås inom en bestämd

tid. Medlemsstaterna får själva bestämma form och tillvägagångssätt för införandet av reglerna i den nationella rätten. Direktiven är alltså inte direkt tillämpliga i medlemsstaterna och har inte heller s.k. direkt verkan (effekt) i förhållandet mellan enskilda, dvs. direktivens bestämmelser grundar inte några rättigheter eller skyldigheter och kan normalt inte å- beropas inför domstolar och andra myndigheter. Om emellertid en med- lemsstat underlåter att införa ett direktivs bestämmelser i den nationella lagstiftningen, anses enskilda rättssubjekt i vissa fall kunna åberopa direk- tivets bestämmelser gentemot det allmänna.

Som nämnts finns det i detta lagstiftningsarbete anledning att ta upp de första, andra, tredje och tolfte bolagsrättsdirektiven.

Det första bolagsrättsliga direktivet (68/151/EEG) brukar kallas publici- tetsdirektivet, eftersom det innehåller bestämmelser om offentliggörande av handlingar och uppgifter rörande bolag. Det innehåller därutöver be- stämmelser om bolagsorganens möjligheter att förpliktiga bolaget mot utomstående. I flertalet EG-stater finns det vid sidan av bolagsformen aktiebolag en ytterligare bolagsform utan personligt ansvar för delägarna (exempelvis i Tyskland, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung, GmbH). Direktivet gäller i dessa länder för båda bolagsformema. I Stor- britannien och Irland, som saknar denna uppdelning i två skilda bolags— former utan personligt ansvar, gäller direktiVets bestämmelser i stället på de båda huvudkategoriema av aktiebolag som finns i dessa länder, public companies limited by shares or by guarantee and having a share capital (public companies) och private companies limited by shares or by guarantees (private companies).

Det andra bolagsrättsliga direktivet (77/91/EEG) kallas ofta kapitaldi- rektivet. Det innehåller bestämmelser om tillskottskapitalets storlek, an- skaffande och bibehållande. Det innehåller vidare bl.a. regler om utbetal— ning av bolagets medel och om likabehandling av aktieägare. Det skall endast tillämpas på aktiebolag. I Storbritannien och Irland skall det tillämpas enbart på public companies.

I det tredje bolagsrättsliga direktivet (78/855/EEG), jicsionsdirektivet, behandlas frågor om nationella fusioner. Direktivet innehåller bestämmel- ser som ingående reglerar fusionsförfarandet i syfte att skydda aktieägare och borgenärer i överlåtande och övertagande bolag. Direktivet gäller endast aktiebolag resp. public companies.

Det tolfte bolagsrätttsliga direktivet (89/667/EEG) kräver att medlems- staterna inför regler om enmansbalag. Dessutom uppställs i direktivet vissa krav på dokumentation av rättshandlingar mellan bolaget och ägaren. Bestämmelserna skall i första hand tillämpas på den särskilda bolagsform som finns i de kontinentala staterna (exempelvis i Tyskland, GmbH) och på private companies i Storbritannien och Irland men gäller i de länder som tillåter enmansbolag även för aktiebolag och för public companies (se artikel 6).

4.2 Sverige och EU

Sverige och andra EFTA—länder har träffat avtal med EG och EG:s med- lemsstater om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES. Sverige har ansökt om medlemsskap och har träffat avtal med EU:s nuvarande medlemsländer om inträde i unionen den 1 januari 1995. Frågan om med- lemsskap i EU skall dock först bli föremål för folkomröstning.

EES-avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 1994, syftar till en intergrering av de aktuella EFTA—ländemas (utöver Sverige också Fin- land, Island, Norge och Österrike samt i ett senare skede eventuellt Lichtenstein) marknader med EU:s inre marknad. Inom denna gemen- samma marknad skall i princip råda fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital (de fyra friheterna).

Enligt artikel 77 i EES-avtalet jämförd med bilaga XXII till avtalet skall Sverige inom en tid av två år från avtalets ikraftträdande införliva bl.a. de fyra ovannämnda bolagsrättsliga direktiven i sin nationella rätts- ordning. Av artikel 7 i avtalet följer att det står Sverige fritt att välja form och metod för detta införlivande.

Inom EU gäller inte endast att direktiven måste införlivas med de natio- nella rättsordningama. Det fordras också att direktiven och annan EG-rätt tolkas enhetligt i alla EU-länder. Tolkningen skall i sista hand göras av EG-domstolen. Enligt EES-avtalet gäller på motsvarande sätt att det till följd av avtalet gemensamma regelverket skall tolkas enhetligt inom EES- området. I avtalet har också föreskrivits att bestämmelser i avtalet, om de är identiska med bestämmelser i EG-rätten, vid genomförande och tillämpning skall tolkas i enlighet med relevanta avgöranden av EG-dom— stolen som har meddelats före dagen för avtalets undertecknande. Sven- ska domstolar och andra rättstillämpande myndigheter kommer alltså att vara skyldiga att i viss utsträckning beakta EG-domstolens avgöranden. Sedan avtalet nu har trätt i kraft, kommer de vidare att kunna inhämta yttrande från en särskild EFTA—domstol.

Till följd av EES-avtalet måste den svenska bolagsrätten stå i överens- stämmelse med EG:s bolagsrätt. Givetvis innebär ett medlemsskap i EU att samma krav ställs. I fråga om icke-diskrimineringsprincipen har detta krav redan tillgodosetts genom ändringarna i aktiebolagslagen och i lag- stiftningen på bank- och försäkringsområdet varigenom bundna aktier av- skaffats och bosättningskravet för stiftare och befattningshavare i aktie- bolag 1iberaliserats. Behovet av lagändringar i anledning av de fjärde, sjunde och elfte direktiven samt bankredovisningsdirektivet och försäk- ringsredovisningsdirektivet har behandlats i Redovisningskommitténs ny— ligen framlagda betänkande Ärs- och koncernredovisning enligt EG-direk- tiv (SOU 1994: 17) som för närvarande är föremål för remissbehandling. Det åttonde direktivet, som innehåller bestämmelser om behörighet att vara revisor, har behandlats i Revisorkommitténs betänkande Revisorerna och EG (SOU 1993:69). Det sjätte direktivet innehåller bestämmelser om s.k. fission (dvs. delning av bolag) men behöver inte tillämpas annat än i de länder som har sådana bestämmelser i sin nationella lagstiftning.

I de lagförslag som läggs fram i detta ärenden fmns — i de bestämmel- ser som behandlar tillstånd till verkställande av fusionsplanen hän- visningar till lagen (1992: 1317) om ett Europeiskt ekonomiskt samarbets- område (EES), EES-lagen (se 11 kap. 13 & i förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen och 15 a kap. 13 å i förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen).

Hänvisningar till EES-lagen finns också i bestämmelserna om registre- ring av fusioner i 12 kap. 5 5 lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar, 7 kap. 4 5 och 8 kap. 5 & sparbankslagen (1987:619) och 10 kap. 4 5 föreningsbankslagen (1987:620) samt i bestämmelserna om tillstånd till verkställande av fusionsplan i 14 kap. 15 & aktiebolagslagen (1975:1385).

Regeringen har i prop. 1994/95: 19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen föreslagit bl.a. att riksdagen antar ett förslag till lag med an- ledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Av övergångsbe— stämmelserna till det lagförslaget följer att EES-lagen skall upphöra att gälla den 1 januari 1995.

Frågan om vilka ändringar i de ovan nämnda fusionsreglema som ett upphävande av EES-lagen föranleder bereds för närvarande i regerings- kansliet.

4.3 Principiella överväganden

En harmonisering av svensk rätt med EG:s bolagsrätt framtvingar inte några mer grundläggande förändringar av det svenska regelverket. De svenska bolagsrättsliga bestämmelserna uppvisar redan i dag stora lik- heter med EG:s bolagsrättsliga regler. Det sammanhänger med att svensk rätt utvecklats under påverkan av annan eurOpeisk rätt. Det bör också framhållas att EG:s bolagsrätt inte utgör någon heltäckande reglering av bolagsrätten. Det är därför enbart på vissa särskilda områden som svenska harmoniseringsåtgärder blir nödvändiga. Dessutom lämnar EG- rätten i flera avseenden det enskilda landet utrymme att välja den lämp- ligaste av flera alternativa lösningar. Direktivet ställer ofta endast vissa minimikrav på lagstiftningens utformning och förhindrar i så fall inte nationella särregleringar sålänge dessa inte kommer i konflikt med direk- tivens bestämmelser.

Som nänmts har regeringen vad gäller aktiebolagslagen i prop. 1993/94:196 behandlat de frågor som föranleds av de bolagsrättsliga direktiven l, 2, 3 och 12. Riksdagen har beslutat om huvuddelen av dessa förslag. Direktiven omfattar emellertid även den bolagsrättsliga lagstiftningen för finansmarknaden och en motsvarande harmonisering måste därför ske också inom detta område.

Aktiebolagslagen är tillämplig på samtliga svenska aktiebolag såvida inte annat föreskrivs i särskild lag. För bank- och försäkringsaktiebolag är den bolagsrättsliga regleringen i bankrörelselagen och bankaktiebolags- lagen resp. försäkringsrörelselagen uttömmande. Aktiebolagsrättsliga

frågor är däremot endast delvis reglerade i lagen om kreditmarknadsbolag och i lagarna på värdepappersmarknadsområdet. För de bolag som om- fattas av den lagstiftningen gäller i stor utsträckning att de beslutade ändringarna i aktiebolagslagen får direkt genomslag.

Utgångspunkten bör vara att de förändringar som föreslås genomförda i aktiebolagslagen också bör genomföras på bank- och försäkringsom- rådet, om det inte finns särskilda skäl för andra lösningar med hänsyn till dessa verksamheters speciella art. När, som i merparten av punkterna nedan, samma lösning för bank- och försäkringsområdet som för aktie- bolag i allmänhet väljs kommer detta normalt inte särskilt att anges.

5 Privata och publika bank— och försäkringsaktiebolag

5.1 "IX/å kategorier aktiebolag på bank- och försäkringsområdet

Regeringens förslag: Aktiebolagen på bank- och försäkringsområdet delas in i två kategorier, privata och publika bank- och försäkrings- aktiebolag.

Publika men inte privata aktiebolag skall ha rätt att inbjuda all- mänheten att teckna eller förvärva aktier och andra värdepapper som bolaget ger ut.

Ett privat bankaktiebolags resp. försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet bank resp. försäkringsaktiebolag. Bolagets firma skall vidare innehålla ordet privat eller avslutas med förkortningen (priv). Ett publikt bankaktiebolags resp. försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet bank resp. försäkringsaktiebolag. Ett sådant bolags firma skall vidare innehålla ordet publikt eller avslutas med förkort— ningen (pub).

Något minsta aktiekapital för de privata resp. publika aktiebolagen på bank- och försäkringsområdet föreslås inte.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat promemorians förslag om att införa två kategorier aktiebolag på bank- och försäkringsområdet utan erinran.

Stadshypotek AB har yttrat sig särskilt angående gränsdragningen mel— lan kategorierna och efterlyst en annan legaldefmition av privat bank- aktiebolag.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget om bolagskategoriernas beteckningar eller lämnat det utan invändning. Åtskilliga remissinstanser har emellertid ansett att det inte är nödvändigt att ge båda bolagskatego- rierna nya beteckningar och förkortningar. Konkurrensverket har uttalat

att endast publika aktiebolag skall behöva ändra firma. Finansinspek- tionen och Sveriges Försäkringsförbund har i stället hävdat att enbart bolag som tillhör kategorin privata bolag bör tvingas byta beteckning. Svenska Banlgföreningen har uttalat att endast privata bankaktiebolag skall behöva ändra firma. Föreningen har hävdat att — om det skulle anses nödvändigt det skulle vara tillräckligt enligt direktiven att som komple- ment åsätta såväl privata som publika bankaktiebolag ordet "AB". Finans- bolagens förening har menat att ingen av bolagskategoriema bör tvingas ändra beteckning. Några remissinstanser har förordat andra förkortningar.

Samtliga remissinstanser har lämnat bedömningen om att det inte är nödvändigt att fastställa ett minsta aktiekapital för de privata— och publika aktiebolagen på bank— och försäkringsområdet utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: EG:s bolagsrättsliga direktiv är inte tillämpliga på alla typer av bolag. Såsom tidigare har nämnts förekommer det, utöver aktiebolaget, en ytterligare bolagsform med begränsat betal- ningsansvar för delägarna. I Storbritannien finns endast en bolagsform med ett begränsat betalningsansvar för delägarna men denna är i stället indelad i två huvudkategorier, public companies och private companies. Medan aktiebolag resp. public companies ofta utgörs av större företag med en stor ägarkrets, utmärks den andra bolagsformen resp. private companies som regel av att de är mindre företag med få delägare.

I svensk rätt förekommer däremot endast en bolagsform utan personligt betalningsansvar för delägaren, aktiebolaget. Varken EES-avtalet eller ett medlemsskap i EU innebär någon formell skyldighet för Sverige att in- föra en ytterligare bolagsform. Det finns emellertid starka skäl för att komplettera den svenska aktiebolagsrätten med särskilda regler för mindre bolag.

I prop. 1993/94: 196 (se avsnitt 5 . 1-5 .3) föreslår regeringen beträffande den allmänna bolagsrätten bl.a. följande. Aktiebolagen skall efter förebild från Storbritannien och Irland indelas i två kategorier, privata och publika aktiebolag. Gränsdragningen mellan de båda bolagskategoriema görs så att publika men inte privata aktiebolag skall ha rätt att inbjuda allmän- heten att teckna eller förvärva aktier och andra värdepapper som bolaget ger ut. De båda bolagskategoriema skall benämnas "publika aktiebolag" och "privata aktiebolag". I de publika aktiebolagens firma skall ingå an- tingen beteckningen "publikt aktiebolag" eller förkortningarna "AB" och "(pub) ". I de privata aktiebolagens firma skall ingå antingen beteckningen ”privat aktiebolag" eller förkortningarna "AB" och "(priv)". Som nämnts har riksdagen beslutat om ändringar i aktiebolagslagen med anledning av nyss nämnd prop. (se SFS 1994:802). Riksdagen kommer dock under hösten att behandla propositionens förslag om lagändring avseende finna- frågor.

I detta sammanhang bör det återigen noteras att de ändringar i aktie- bolagslagen som antagits av riksdagen — däribland" kategoriindelningen av bolagen även gäller för vissa aktiebolag verksamma på finansmark- naden såsom kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. Eftersom det finns ett grundläggande värde i att likartade regler gäller för alla aktie- bolag som agerar på finansmarknaden, bör utgångspunkten vara att de

förändringar som genomförs i aktiebolagslagen också bör genomföras i den särskilda lagstiftningen på bank- och försäkringsområdet.

Det är även av vikt att ha internationellt likartade regler och bolags- kategorier. Bolag inom bankområdet i exempelvis Storbritannien och Tyskland får bedriva rörelse både i public companies och i private com- panies resp. Aktiengesellschaft och i den särskilda bolagsformen Gesell- schaft mit beschränkter Haftung, GmbH. En kategoriindelning innebär att även Sverige ges en möjlighet att - vid införlivande av kommande EG- direktiv eller på andra grunder - skapa mer flexibla regler för de privata aktiebolagen. Enligt regeringens mening bör andra lösningar därför sökas endast om det finns särskilda skäl för detta med hänsyn till verksam- hetens speciella art.

Det är svårt att se några särskilda skäl mot att införa två kategorier aktiebolag även på bank- och försäkringsområdet. Aktörerna på bank- och försäkringsområdet är visserligen till övervägande delen stora aktie- bolag som sannolikt anser rätten att nyttja värdepappersmarknaden som en omistlig tillgång. Detta är särskilt märkbart på bankområdet. Det kan dock finnas ett behov och ett intresse inom exempelvis en industrikoncem att markera en mer "privat" affärsinriktning. Affärsidén kan då vara att arbeta endast med att försäkra risker inom koncernen (captivebolag). Regeringen anser således att aktiebolagen på bank- och försäkringsområ- det bör delas in i två kategorier, privata och publika bank- och försäk- ringsaktiebolag. Den legala regleringen av de två kategorierna bör i allt väsentligt överensstämma med bestämmelserna i aktiebolagslagen.

När man tar ställning till vilka närmare kriterier som skall gälla vid gränsdragningen mellan de två kategorierna bör man undersöka hur frå- gan har reglerats i andra länder inom EES-området. Intresset av att ge den svenska bolagsrätten en struktur likartad den som finns i andra EES- stater talar för att gränsen mellan de båda kategorierna dras på i huvud- sak samma sätt som i andra länder inom EES-området. Här kan noteras att det är utmärkande för ett GmbH och motsvarande bolagsformer att bo- laget i motsats till aktiebolaget inte har möjlighet att vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. Vidare kan konstateras att i Stor- britannien och Irland har ett private company inte rätt att inbjuda all- mänheten att teckna eller förvärva aktier i bolaget. Enligt aktiebolags— lagen i dess från den 1 januari 1995 gällande lydelse gäller detsamma i Sverige. Detta kommer till uttryck genom förbud för aktiebolag som till- hör den ena bolagskategorin att söka sprida bolagets aktier eller av bo— laget utgivna skuldebrev eller optionsbevis till allmänheten. Motsvarande förbud gäller för aktieägare i bolaget.

Stadshypotek har hävdat att gränsdragningen mellan publika och privata bankaktiebolag bör göras på ett något annorlunda sätt för att den privata bolagskategorin skall kunna bli praktiskt användbar på finansmarknaden. Bolaget har föreslagit att det bör vara möjligt även för ett privat bank- aktiebolag att bl.a. emittera obligationer och certifikat till allmänheten. Enligt regeringens mening kan det finnas särskilda skäl att välja något annorlunda kriterier för de privata bolag som skall vara verksamma på bank- och försäkringsområdet. Frågan bör dock få en allsidig belysning

innnan beslut om detta fattas. Vi är därför inte nu beredda att på denna punkt föreslå en annan ordning än den som genomförts i aktiebolags- lagen.

Enligt nu gällande regler måste ett bankaktiebolags firma innehålla ordet bank och ett försäkringsaktiebolags firma innehålla ordet försäk- ringsaktiebolag. Om aktiebolagen indelas i två kategorier är det rimligt att kategoriindelningen kommer till uttryck i bolagens beteckningar och firma. l kapitaldirektivet uppställs också ett krav av sådant slag. Enligt artikel 1 skall sålunda namnet på sådana bolag som omfattas av direktivet innehålla eller åtföljas av en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra bolagsformer. I publicitetsdirektivet, artikel 4, före- skrivs dessutom att brev och orderblanketter skall ange bl.a. bolagets form. Bestämmelsen gör det naturligt att det i själva firman ingår en upp— gift om vilken bolagskategori bolaget tillhör.

Skillnaden mellan aktiebolag av den ena eller den andra kategorin kan markeras genom att bolag i båda kategorierna åsätts en särskild benäm- ning i vilket ordet bank resp. försäkringsaktiebolag ingår. Dessa benäm— ningar kan kompletteras av ett för kategorin specifikt ord, t.ex. "publikt" eller "privat". Ett alternativ är att åsätta bolag av endast den ena kate- gorin en sådan särskild benämning, medan bolag av den andra kategorin kallas "bank" resp. "försäkringsaktiebolag".

Åtskilliga remissinstanser har förordat det senare alternativet. Skälen för en sådan ordning torde ligga främst i de olägenheter och kostnader som en firmaändring innebär. Det skulle alltså i och för sig vara önskvärt om skyldigheten att byta firma kunde begränsas till enbart bolag i den ena kategorin. Det är emellertid svårt att motivera varför den ena kate- gorin av bolag -— de publika alternativt privata skall ändra firman me- dan den andra slipper. I detta sammanhang skall även beaktas att nu- varande lirmarättsliga regler inte uppställer något krav på att bankaktie- bolag i sin firma skall innehålla ordet aktiebolag. Detta innebär således att det av en banks firma inte framgår om verksamheten drivs i en före- tagsform utan personligt ansvar för ägarna. För att klargöra när en bank drivs i en sådan företagsform vilket torde fordras enligt kapitaldirek- tivet, artikel 1 — bör båda kategorierna åsättas en särskild benämning. Regeringen anser därför att övervägande skäl talar för att båda kate- gorierna av bolag bör ges särskilda beteckningar och att dessa beteck- ningar skall återfinnas i bolagens firma. Förkortningarna bör vara 'priv" resp. "pub" (se även prop. 1993/94:196 s. 77 f).

Slutsatsen av det anförda är att ett privat bankaktiebolags resp. för- säkringsaktiebolags firma bör innehålla ordet bank resp. försäkringsaktie- bolag samt dessutom ordet privat eller avslutas med förkortningen (priv). Ett publikt bankaktiebolags resp. försäkringsaktiebolags firma bör inne- hålla ordet bank resp. försäkringsaktiebolag samt även ordet publikt eller avslutas med förkortningen (pub).

I EG:s kapitaldirektiv som endast gäller för public companies, aktie- bolag och motsvarande bolagstyper föreskrivs att medlemsstaternas lag- stiftning skall föreskriva att ett kapital om minst 25 000 ecu måste tecknas för att ett bolag skall få bildas eller få tillstånd att börja sin

verksamhet (artikel 6.1). Rådet skall vart femte år överväga och vid be— hov ändra beloppets storlek (artikel 6.3). Aktiekapitalet får normalt inte sättas ned under det angivna minimikapitalet (artikel 34). Ett allmänt aktiebolag skall ha ett aktiekapital om minst 100 000 kr i privat aktie- bolag och minst 500 000 kr i publikt aktiebolag (se avsnitt 5.4 och 5.5 i prop. 1993/94:196).

Enligt den i denna lagrådsremiss föreslagna lydelsen av 1 kap. 4 & bankaktiebolagslagen (tidigare 1 kap. 2 5) skall ett bankaktiebolag när rörelsen påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem miljoner ecu. Kapitalbasen i en bank får inte understiga den lägsta nivå för startkapital som krävs för auktorisation (se 2 kap. 9 5 andra stycket bankrörelselagen). När ett försäkringsbolag bildas skall kapitalbasen minst uppgå till garantibeloppet. Kapitalbasen får aldrig vara mindre än garantibeloppet (se här 1 kap. 8 å & försäkrings- rörelselagen). För livförsäkringsrörelse skall garantibeloppet uppgå till ett belopp som motsvarar 800 000 ecu och för skadeförsäkringsrörelse, be- roende på försäkringsklass, ett belopp motsvarande minst 200 000 ecu (se 7 kap. 26 och 27 55 försäkringsrörelselagen). Mot denna bakgrund sak- nas anledning att fastställa ett minsta aktiekapital beroende av om det är ett privat eller ett publikt aktiebolag på bank- och försäkringsområdet. De krav som ställs för de bolag som är verksamma på finansmarknaden överstiger väl de krav som ställs i kapitaldirektivet.

I detta sammanhang skall också behandlas det krav som uppställs i arti- kel 4 i kapitaldirektivet. Om ett bolag enligt den nationella lagstiftningen i en medlemsstat inte får börja sin verksamhet utan tillstånd skall — enligt direktivet lagstiftningen innehålla bestämmelser om ansvar för förbin- delser som har ingåtts av bolaget eller för dettas räkning innan ansök- ningen om tillstånd beviljades eller avslogs. För att bedriva bank- resp. försäkringsrörelse krävs regeringens tillstånd (se 2 kap. 3 & bankaktiebo- lagslagen och försäkringsrörelselagen). Senast sex månader efter rege- ringens beslut om oktroj resp. koncession skall bolagen anmälas för re- gistrering (se 2 kap. 12 & bankaktiebolagslagen och 2 kap. 13 & försäk— ringsrörelselagen). Detta innebär således att tillstånd att driva bank— resp. försäkringsverksamhet skall sökas av bolagets stiftare och att ett aktie- bolag som skall driva sådan verksamhet inte får rättskapacitet förrän efter tillstånd för verksamhet givits. Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på bolagets vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på bolaget (se 2 kap. 16 & bankaktiebolagslagen och 2 kap. 18 & försäkringsrörelselagen). Den svenska lagstiftningen på bank- och försäkringsområdet uppfyller således nyss nämnd bestämmelse i kapi- taldirektivet.

5.2 Byte av bolagskategori

Regeringens förslag: Ett aktiebolag som tillhör den ena bolags- kategorin skall med bibehållen juridisk identitet kunna omvandlas till aktiebolag av den andra kategorin.

För att ett publikt bank- eller försäkringsaktiebolag skall bli privat skall krävas ett beslut av bolagsstämman. Ett sådant beslut skall vara giltigt endast om det har biträtts av samtliga på stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktiema.

Även för att ett privat bank- eller försäkringsaktiebolag skall bli publikt skall krävas ett beslut av bolagsstämman. Ett sådant beslut skall för att vara giltigt ha biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktier-

na.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstansema har inte framfört några invändningar i denna del. Skälen för regeringen förslag: 1 de stater som har två bolagsformer utan personligt betalningsansvar för delägarna är det möjligt att gå över från den ena bolagsformen till den andra. Motsvarande gäller i de länder där aktiebolagen indelas i två kategorier. Ett tyskt Aktiengesellschaft kan sålunda omvandlas till ett GmbH och ett brittiskt public company kan om- vandlas till ett private company. En övergång kan också ske i motsatt riktning. Vid ett sådant byte av bolagsform eller bolagskategori anses bo- laget behålla sin rättssubjektivitet och förblir alltså en och samma juri- diska person.

Denna ordning bör gälla även i Sverige. Det bör sålunda vara möjligt för ett bolag av den ena kategorin att gå över till den andra bolagskate- gorin. Vid en sådan övergång bör bolaget behålla sin tidigare identitet. Kategoribytet innebär då inte någon förmögenhetsöverföring eller något gäldenärsbyte. Detta medför i sin tur att borgenäremas medgivande till övergången inte behöver inhämtas.

Det är emellertid klart att ett byte av bolagskategori måste omgärdas med regler som ger aktieägarna och borgenärema ett rimligt skydd. Ett beslut om övergång från den ena till den andra kategorin bör därför kunna fattas enbart av bolagsstämman och endast med kvalificerad majo- ritet. Beslutet bör vidare inte få verkan förrän det har offentliggjorts genom registrering i register. En förutsättning för sådan registrering bör vara att kategoribytet kommer till uttryck i bolagets firma.

För den enskilde aktieägaren kan det vara av stor betydelse om bolaget är ett publikt eller ett privat aktiebolag. Aktier i ett publikt bank- och försäkringsaktiebolag kommer att kunna vara föremål för handel på aktie- marknaden. Någon möjlighet till sådan handel kommer inte att finnas för aktier i privata bolag. Ett beslut att ett publikt aktiebolag skall bli privat kan därför få till följd att aktiens värde minskar väsentligt. Skyddet för

minoritetsaktieägarna kräver att beslut av nu aktuellt slag enbart kan PFOP- 1994/95:70

fattas med synnerligen kvalificerad majoritet.

Även ett beslut om övergång från privat aktiebolag till publikt aktie- bolag kan vara av avsevärd betydelse för den enskilde aktieägaren. Över- gången leder dessutom till att delvis andra regler kommer att bli tillämp- liga på bolaget. Det är därför rimligt att det för ett beslut om en sådan övergång skall krävas minst samma majoritet som normalt fordras för ett beslut om ändring i bolagsordningen, nämligen två tredjedelar av rösterna av de på stämman företrädda aktierna.

En särskild fråga är på vilket sätt dagens bank- och försäkringsaktie- bolag skall inordnas i den nya kategoriindelningen. Denna fråga kommer att beröras i avsnitt 15.

5.3 Sanktioner mot olovlig inbjudan till allmänheten

Regeringens förslag: Den som uppsåtligen bryter mot förbudet för privata bank- och försäkringsaktiebolag att sprida aktier till all- mänheten skall kunna dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Finansinspektionen har dock anfört att det föreligger övervägan- de skäl att avstå från den föreslagna ändringen i bankaktiebolagslagen.

Skälen för regeringens förslag: I aktiebolagslagen är vissa föreskrifter straffsanktionerade (se 19 kap. 1 5). Motsvarande straffbestämmelser fanns tidigare i bankrörelselagen men har upphävts. Som skäl för detta anfördes att det kunde ifrågasättas om en straffrättslig reglering var det mest effektiva för att se till att bestämmelser i banklagstiftningen efter— levdes (se prop. 1992/93:89 s. 146 f). 1 försäkringsrörelselagen finns dock en straffbestämmelse motsvarande den i aktiebolagslagen kvar.

Finansinspektionen har anmärkt att det är olyckligt att nu återinföra straff som sanktion i bankaktiebolagslagen samt anfört att detta förfarande strider mot utvecklingen att i stället för straff använda den effektivare sanktionen föreläggande att göra rättelse i kombination med vite.

l aktiebolagslagen föreskrivs att den som uppsåtligen bryter mot för- budet i lagen för privata aktiebolag att sprida aktier till allmänheten skall kunna dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

I prop. 1993/94:196 (se s. 86) motiveras regeringens förslag på följan- de sätt:

"Det är givetvis väsentligt att den gräns som dras mellan publika och privata bolag respekteras. Det är därför nödvändigt att ha verk- samma sanktioner mot överträdelser av förbudet för privata aktiebo- lag att söka sprida aktier och andra värdepapper till allmänheten. Om det saknas sådana sanktioner, finns det en risk för att andra EES- stater ifrågasätter Sveriges vilja att anpassa sig till EG:s bolags-

rättsliga regler. Detta motiverar att man knyter en straffbestämmelse till förbudet."

På det finansiella området torde de nu angivna skälen göra sig mindre starkt gällande. Redan det förhållandet att banker, försäkringsbolag, kreditmarknadsbolag och bolag på värdepappersmarknadsområdet står under Finansinspektionens tillsyn — och omfattas av de möjligheter till ingripande och sanktioner som inspektionen förfogar över gör behovet av straffrättsliga sanktioner mindre påtagligt. Dessutom har inspektionen möjlighet att använda förelägganden förenade med kraftfulla viten för att åstadkomma rättelser. Trots detta talar enligt regeringens mening över- vägande skäl för att införa samma straffsanktioner i bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen. Anledningen är främst att det är lämpligt att sanktionssystemet utformas på samma sätt inom hela det finansiella om- rådet. Eftersom kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag i detta hän- seende regleras av aktiebolagslagen och vissa straffbestämmelser ännu återfinns i försäkringsrörelselagen och eftersom en genomgripande över- syn av de associationsrättsliga reglerna på det finansiella området förestår inom en inte allt för avlägsen framtid, är det lämpligt att tills vidare välja att införa samma straffbestämmelser i bank- och försäkringslagstiftningen som inom den lagstiftning som gäller för aktiebolag i allmänhet.

6 Apportemission m.m.

Regeringens förslag: I bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelse- lagen införs regler om utgivande av aktier mot apportegendom vid bildandet av bank- och försäkringsaktiebolag. Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom, krävs Finansinspektionens med- givande.

En särskild stiftelseurkund skall upprättas vid bildandet av bank- aktiebolag och försäkringsbolag.

Om ett bank- eller försäkringsaktiebolag inom två år från registre- ringen av bolaget träffar avtal med stiftare eller aktieägare, skall avtalet underställas bolagsstämman för godkännande, om avtalet innebär att bolaget förvärvar egendom mot ett vederlag som mot- svarar minst en tiondel av aktiekapitalet. Detsamma skall gälla om bolaget träffar ett sådant avtal inom två år från det att bolaget har bytt bolagskategori. Något godkännande av bolagsstämman skall dock inte fordras om förvärvet sker på börs eller som ett led i bo— lagets löpande verksamhet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Finansinspektionen har dock anfört att det vid apportemission vid

bildande av bank- och försäkringsaktiebolag bör krävas ett medgivande från inspektionen.

Skälen för regeringens förslag: Av kapitaldirektivet, artikel 7, fram- går att det tecknade aktiekapitalet får bestå av tillgångar som kan värde- ras ekonomiskt. Den enda begränsning som anges är fordran på arbete eller tjänst.

I artikel 11 finns bestämmelser som ålägger medlemsstaterna att upp— ställa vissa regler mot uppskjuten apport. Bestämmelserna avser de fall då bolaget förvärvar tillgångar från någon som har undertecknat bolagets stiftelseurkund. Sådana förvärv skall, om de har skett inom en tid som av den nationella lagstiftningen skall bestämmas till minst två år från det att bolaget bildades eller tilläts att börja sin verksamhet, granskas och offentliggöras enligt direktivets bestämmelser samt underställas bolags- stämman för godkännande. Detsamma gäller förvärv som skett sedan ett bolag av annat slag ombildats till aktiebolag (se artikel 13). Direktiv- bestämmelserna gäller emellertid endast om vederlaget för förvärvet mot- svarar minst en tiondel av aktiekapitalet.

Medlemsstaterna får föreskriva att sådana bestämmelser även skall gälla när bolaget förvärvat tillgångarna från en aktieägare eller någon annan. Medlemsstaterna får är andra sidan oclså föreskriva att bestämmelserna inte skall tillämpas på förvärv som sker inom ramen för bolagets löpande verksamhet, på begäran eller under kontroll av en förvaltningsmyndighet eller en domstol eller på en fondbörs.

Av 2 kap. 2 & aktiebolagslagen framgår att det är möjligt att utge aktier mot apportegendom vid bildandet av ett aktiebolag. Den nuvarande bank- lagstiftningen ger inte någon sådan möjlighet vid bildandet av ett bank- aktiebolag. Ett undantag föreligger dock vid ombildning av sparbanker och föreningsbanker till bankaktiebolag (se 2 kap. 2 & tredje stycket bankaktiebolagslagen). Apportegendom godtas även vid nyemission och vid fusion (se 4 kap. 2 & och 11 kap. 2 & bankaktiebolagslagen). Inte heller försäkringsrörelselagstiftningen ger någon möjlighet att utge aktier mot apportegendom vid bildandet av ett försäkringsaktiebolag. Apport- egendom godtas dock i viss begränsad utsträckning vid nyemission (se 4 kap. 2 5 andra stycket försäkringsrörelselagen).

I det betänkande som ligger till grund för den nu gällande banklag- stiftningen (SOU 1984:27 s. 14 f) hävdas att det föreligger principiella skäl mot att i bankaktiebolagslagen föra in en bestämmelse som tillåter betalning genom apport vid nybildning. Som skäl anför utredningen att bankaktiebolagen kräver tillgångar i form av pengar för att påbörja sin verksamhet och att en apportbestämmelse vid nybildning torde sakna prak- tisk betydelse för dessa bolag.

I betänkandet av försäkringsutredningen (SOU l946:34 s. 245) refere- ras först förarbetena till 1903 års försäkringslag. Där sägs att bestäm- melsen i 1895 års aktiebolagslag om apportbildning inte lämpar sig för försäkringsaktiebolag eftersom dessa bolag inte gärna kan vara beroende av apportegendom, samtidigt som det konstateras att ett försäkringsaktie- bolag behöver en kontant kapitalbas för att få en "betryggande verksam- het". I överensstämmelse med denna uppfattning innehöll 1903 års för-

säkringslag förbud mot apportbildning. Förbudet bibehölls med någon modifiering i 1917 års försäkringslag. Nämnda försäkringsutredning för- ordade av "principiella skäl" ett uttryckligt förbud mot apportbildning. Detta ställningstagande har sedan inte ändrats.

Finansinspektionen har förordat ett krav på inspektionens medgivande om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom vid bildande av bolag inom bank- och försäkringsområdet. Inspektionen har hävdat att bo- lagen behöver kontanta medel för att påbörja sin verksamhet samt att det för vissa tillgångsslag kan vara mycket svårt att fastställa det verkliga värdet för bolaget.

De omfattande rörelseregler som finns i bankrörelselagen och försäk- ringsrörelselagen gör att behovet av likvida medel vid bolagsbildning på bank- och försäkringsområdet inte gör sig lika starkt gällande som tidi- gare. Några starka skäl för att behålla särregleringen på detta område föreligger således inte. Till detta kommer att kapitaldirektivets be- stämmelser får anses förutsätta att en möjlighet skall finnas att utge aktier mot apportegendom vid bildandet av ett bolag. Det finns därför anledning att nu införa regler om utgivande av aktier mot apportegendom vid bildandet av bank- och försäkringsaktiebolag. Som Finansinspektionen an- märkt kan det dock för vissa tillgångsslag vara mycket svårt att fastställa det verkliga värdet för bolaget. Regeringen anser därför att det för apportemjssion bör krävas inspektionens medgivande (jfr. beträffande apport vid nyemission, 4 kap. 2 & bankaktiebolagslagen och försäkrings- rörelselagen).

Enligt gällande rätt för bank- och försäkringsaktiebolag har det inte ansetts nödvändigt att, som i aktiebolagslagen, föreskriva att en särskild stiftelseurkund skall upprättas vid bildandet av bolagen. Både kapital- direktivet och fusionsdirektivet förutsätter dock att det vid varje bolags- bildning upprättas både en bolagsordning och en stiftelseurkund. Även i bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen bör det därför före- skrivas att en särskild stiftelseurkund skall upprättas vid bildandet av ett bank- eller försäkringsaktiebolag.

Några bestämmelser om uppskjuten apport förekommer inte i svensk rätt. EG-harmoniseringen fordrar emellertid att bestämmelser som mot- svarar artikel 11 i kapitaldirektivet införs. Kapitaldirektivet blir i och för sig tillämpligt endast på publika bank— och försäkringsaktiebolag. Samma regelsystem bör emellertid gälla för båda bolagskategoriema, såvida inte särskilda skäl talar för något annat. Något skäl att frångå principen i detta fall föreligger inte. Bestämmelserna om uppskjuten apport bör således gälla för både publika och privata bolag.

Syftet bakom direktivets bestämmelser att förhindra kringgående av bestämmelserna om tillskjutande av apportegendom — gör sig gällande såväl när bolagets avtalspart är någon av bolagets stiftare som när det är en aktieägare. Det är samtidigt angeläget att utforma lagstiftningen så att den inte försvårar normala affärstransaktioner. Sverige bör därför utnyttja den undantagsbestämmelse som direktivet innehåller och från bestämmel- semas tillämpningsområde undanta förvärv på börs samt förvärv som ut- gör led i bolagets löpande verksamhet.

Lagbestämmelserna bör utformas så att ett avtal om förvärv av egen— PfOP- 1994/ 95 170 dom mellan å ena sidan bolaget och å andra sidan stiftare eller aktieägare i vissa fall blir beroende av bolagsstämmans godkännande. Detta bör gälla om avtalet träffas inom två år från bolagets registrering eller inom två år från registreringen av beslut om byte av bolagskategori. Bolags- stämmans godkännande bör dock inte krävas om vederlaget motsvarar mindre än en tiondel av aktiekapitalet och, som nyss nämnts, inte heller om förvärvet sker på börs eller utgör ett led i bolagets löpande verksam- het.

Av direktivets bestämmelser framgår att bolagsstämmans beslut måste föregås av en granskning och ett offentliggörande av förvärvet. Den svenska lagstiftningen bör utformas på ett sådant sätt att stämman ges tillfredsställande möjligheter att granska förvärvet. Det innebär att stämman som beslutsunderlag bör ha en redogörelse från styrelsen om värdet på den förvärvade egendomen samt ett revisorsyttrande över redo- görelsen.

7 Fusion

7.1 Huvuddragen i fusionsförfarandet

Regeringens förslag: För bankaktiebolag skall gälla nya fusions- regler. För försäkringsaktiebolag, som saknar regler om fusion, in- förs motsvarande fusionsregler. Bestämmelserna i försäkringsrörelse- lagen om frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd består vid sidan av fusionsbestämmelserna.

De nya bestämmelserna innebär i huvudsak följande. Före en fu- sion skall det upprättas en fusionsplan. Planen skall granskas av bolagens revisorer samt registreras, kungöras och under viss tid hållas tillgänglig för aktieägarna. Den skall därefter underställas bolagsstämman i överlåtande bolag och, i vissa fall, bolagsstämman i det övertagande bolaget. När planen har godkänts, skall bolagen hos regeringen ansöka om tillstånd att verkställa den. Regeringen prövar om de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden är så- dana att fusionen kan anses förenlig med borgenäremas intressen. Om tillstånd till verkställande av fusionsplanen ges, skall det övertagande bolaget anmäla detta tillsammans med nödvändiga följd- beslut för registrering. Fusionen fullbordas i och med registreringen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Finansinspektionen och Sveriges Försäkringsförbund har förordat att inspektionen skall lämna bolagen tillstånd att verkställa fusionsplanen. Finansinspeldionen har även anfört att inspektionen vid kombination bör

stadfästa bolagsordningen för det övertagande bolaget (regeringens ställ- ningstagande till dessa synpunkter, se avsnitt 7.4).

Skälen för regeringens förslag: Fusionsregler saknas i försäkrings- rörelselagen. Bankaktiebolagslagen skilj er mellan två olika slag av fusion. Den ena formen av fusion innebär att ett aktiebolag eller ett bankaktie- bolag går upp i ett bankaktiebolag (absorption, se 11 kap. 1 5). Den andra formen innebär att två eller flera överlåtande bolag förenas i ett ny- bildat bolag (kombination, se 11 kap. 2 $).

Fusionsförfarandet har i dag följande huvuddrag. De berörda bolagen upprättar ett avtal om fusion. I avtalet anges ett fusionsvederlag, dvs. en ersättning till aktieågama i det eller de överlåtande bolagen. Avtalet skall godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget eller, vid kom— bination, de överlåtande bolagen (se 11 kap. 1 och 2 åå). Därefter skall avtalet inom fyra månader anmälas till Finansinspektionen för registrering och kungörande. Registrering kan vägras under vissa i lagen angivna för- hållanden (se 11 kap. 3 5). Senast två månader efter registreringen skall bolagen ansöka om regeringens tillstånd att verkställa avtalet (se 11 kap. 4 5).

Tillstånd enligt 11 kap. 4 5 att verkställa ett fusionsavtal skall regist- reras och viss i 11 kap. 6 & angiven anmälan göras. Härefter skall fu- sionsvederlaget skiftas (se 11 kap. 7 5). När detta har skett och styrelsen har avgivit slutredovisning, är det eller de överlåtande bolagen upplösta (se 11 kap. 8 5). En anmälan härom skall därefter göras för registrering.

Lagen innehåller också ett förenklat förfarande vid en särskild form av absorption, nämligen samgående mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag (se 11 kap. 9 5). Förfarandet är i huvudsak detsamma.

I EG:s tredje bolagsrättsliga direktiv (fusionsdirektivet) finns bestäm- melser om nationella fusioner mellan aktiebolag. Bestämmelserna är i jämförelse med nu gällande svenska regler mer detaljerade. Direktivet be- höver endast tillämpas på aktiebolag (die Akriengesellschaji och mot— svarande bolagsformer) och på public companies. Det behandlar såväl fu- sion genom absorption som fusion genom kombination.

De nuvarande svenska fusionsreglema för bankaktiebolag uppfyller i flera avseenden inte de fordringar som uppställs i fusionsdirektivet. Reg- lerna måste därför ändras.

I försäkringsrörelselagen saknas som tidigare nämnts fusionsregler. Däremot finns det i 15 kap. bestämmelser om frivillig överlåtelse av för- säkringsbestånd. Detta förfarande är enhetligt för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Ett samgående mellan två försäkrings- bolag genomförs genom att det ena bolaget överlåter försäkringsbeståndet till det andra och sedan likvideras. Reglerna om frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd, som infördes i 1917 års försäkringsrörelselag, har tillämpats vid ett stort antal samgåenden mellan försäkringsbolag och den utredning som föregick införandet av den nuvarande försäkringsrörelse— lagen fann inte anledning att införa aktiebolagslagens fusionsregler.

Fusionsdirektivet nödvändiggör ett införande av fusionsregler för för- säkringsaktiebolag. Eftersom EG:s försäkringsdirektiv förutsätter att beståndsöverlåtelser skall vara möjliga bör nuvarande regler om över—

Prop. 1994/ 95 :70

låtelse av försäkringsbestånd bibehållas vid sidan av av fusionsreglema. Reglerna om beståndsöverlåtelser fyller för övrigt en viktig funktion för de ömsesidiga försäkringsbolagen.

Det finns inte några starka skäl för att inom bank- och försäkringsom- rådet införa särregler för privata bolag. Ett fusionsförfarande som bygger på EG:s fusionsdirektiv och som i allt väsentligt gäller lika för både pub- lika och privata bolag bör därför införas. En närmare redogörelse för hur fusionsförfarandet bör vara utformat kommer att lämnas i de följande avs- nitten. Redan här bör emellertid grunddragen i förfarandet anges.

Före en fusion skall en fusionsplan upprättas. Planen skall granskas av bolagens revisorer samt registreras, kungöras och under viss tid hållas tillgänglig för bolagens aktieägare. Den skall därefter underställas bolags- stämman i överlåtande bolag och, i vissa fall, bolagsstämman i det över- tagande bolaget. När planen har godkänts, skall bolagen hos regeringen ansöka om tillstånd att verkställa den. Regeringen prövar om de fusione- rande bolagens ekonomiska förhållanden är sådana att fusionen kan anses förenlig med borgenäremas intressen. Om tillstånd till verkställande av fusionsplanen ges, skall det övertagande bolaget anmäla detta tillsammans med nödvändiga följdbeslut för registrering. Fusionen fullbordas i och med registreringen.

7.2 Beslutsunderlaget

Regeringens förslag: Fusionen skall föregås av upprättandet av en fusionsplan. Fusionsplanen skall granskas av revisorerna i bolaget.

Planen skall registreras i bank- resp. försäkringsregistret och kun- göras i Post- och Inrikes Tidningar. Först en månad därefter — eller, om samtliga fusionerande bolag är privata aktiebolag, två veckor därefter — skall planen underställas bolagsstämman för godkännande. Före bolagsstämmans beslut skall planen hållas tillgänglig för aktie- ägarna under minst en månad eller, om samtliga fusionerande bolag är privata aktiebolag, under minst en vecka.

Promemorians förslag: Överrensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Sveriges Aktiesparares Riksförbund har anfört att fusionsplanen bör granskas inte bara av bolagens egna revisorer utan också av någon från bolagen oberoende expert.

Skälen för regeringens förslag: I fusionsdirektivet motsvaras fusions- avtalet av en skriftlig fusionsplan. I artikel 5 föreskrivs att förvaltnings- eller ledningsorganen i de fusionerande bolagen skall upprätta en sådan plan. Den skall bl.a. innehålla minst följande uppgifter:

å) de fusionerande bolagens form, namn och säte,

b) aktiernas utbytesförhållande och i förekommande fall storleken av den kontanta ersättningen,

0) de närmare villkoren för utlämnandet av aktier i det övertagande bo- laget,

d) den tidpunkt från vilken sistnämnda aktier ger rätt till utdelning av vinst samt varje särskilt förhållande som berör denna rätt och

e) den tidpunkt från vilken det överlåtande bolagets åtgärder i bok- föringshänseende skall anses företagna för det övertagande bolagets räk- ning.

Vidare gäller enligt artikel 9 att förvaltnings- och ledningsorganen i vart och ett av de fusionerande bolagen skall upprätta en utförlig skriftlig redogörelse vari fusionsplanen och då särskilt utbytesförhållandet mellan aktierna förklaras och bedöms från rättslig och ekonomisk synpunkt.

Enligt artikel 10 skall dessutom en eller flera oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en domstol eller en förvaltningsmyndighet, granska fusionsplanen och lämna en skriftlig redogörelse till aktieägarna. I artikeln preciseras vad redogörelsen skall innehålla. Bland annat skall de sakkunniga göra vissa bedömningar av gjorda värderingar.

Alla aktieägare skall ha rätt att under minst en månad före den bolags- stämma som skall ta ställning till fusionsplanen ta del av denna samt av de i artiklarna 9 och 10 angivna redogörelserna. De skall också ha rätt att ta del av de fusionerande bolagens årsbokslut och förvaltningsberättel- ser för de senaste tre räkenskapsåren och, i vissa fall, en särskild redo- visning för den närmaste tiden före fusionsplanens upprättande (se artikel 1 1).

F usionsplanen skall offentliggöras i enlighet med bestämmelsemai pub- licitetsdirektivet, dvs. den skall sändas in till registreringsmyndigheten och kungöras i en av medlemsstaten utsedd nationell tidning (se artikel 6 samt artikel 3.1 och 3.3 i publicitetsdirektivet). Bolagsstämmorna i de fusionerande bolagen får inte ta ställning till fusionsplanen förrän det har förflutit en månad från kungörandet.

Direktivens grundläggande bestämmelser om upprättande av fusions- plan, om redogörelse av styrelsen och om granskning av dessa handlingar bör appliceras på båda bolagskategoriema.

Föreskrifterna om registrering och kungörande av fusionsplanen kan ibland framstå som betungande, särskilt för privata aktiebolag. Detta slag av offentliggörande riktar sig främst till aktieägare i bolagen men torde även ha ett visst intresse för bolagens borgenärer. I de privata aktie- bolagen är emellertid aktieägarkretsen normalt begränsad och den plane- rade fusionen torde redan på grund därav vara känd för aktieägarna. Till detta kommer att aktieägarna i det överlåtande bolaget under alla för- hållanden skall kallas till den bolagsstämma som skall godkänna fusions- planen. Borgenäremas intresse av att få kännedom om fusionen tillgodo- ses genom den kungörelse som registreringsmyndigheten senare har att utfärda. Det kan därför hävdas att värdet av att registrera fusionsplanen för dessa båda kategorier är begränsat. Mot bakgrund av detta och då fu- sionsdirektivet inte behöver tillämpas på privata aktiebolag kan det ifrågasättas om någon registrering av fusionsplanen över huvud taget bör ske när samtliga berörda bolag är privata aktiebolag.

Det finns emellertid skäl som talar för att fusionsplanen alltid bör registreras och kungöras i fusionsförfarandets inledningsskede. Även tredje man, t.ex. en presumtiv aktieköpare eller en presumtiv borgenär, bör ha möjlighet att på ett så tidigt stadium som möjligt skaffa sig kännedom om den förestående fusionen. Om fusionsplanen inte kungörs i fråga om vissa slag av bolag, skulle det vara nödvändigt att låta offent- liggöra den pågående fusionen på annat vis i nära anslutning till god- kännandet av fusionsplanen. Fusionsplanen bör således registreras och kungöras också då samtliga bolag är privata bolag.

Om samtliga bolag som berörs av fusionen är privata aktiebolag, bör dock fusionen i ett par avseenden kunna utformas något enklare än vad som annars bör vara fallet. Det gäller dels den frist som skall löpa mellan kungörandet av fusionsplanen och den beslutande bolagsstämman, dels den tid under vilken aktieägarna skall ha rätt att ta del av fusionsplanen. Den förstnämnda fristen bör kunna sättas till lägst två veckor, motsvaran- de den tid som måste gå mellan kallelse och bolagsstämma (se 8 kap. 8 & bankaktiebolagslagen och 9 kap. 8 & försäkringsrörelselagen). Den tid inom vilken fusionsplanen skall hållas tillgänglig för aktieägarna bör lik- som vad i dag gäller för bankaktiebolag (se 11 kap. 1 och 2 && bank- aktiebolagslagen) kunna stanna vid en vecka. Med de nu angivna kortare fristema kommer en fusion som berör endast privata bolag att kunna genomföras något snabbare och smidigare än i normalfallet.

Som nämnts föreskrivs i direktivet att fusionsplanen skall granskas av "oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en domstol eller en förvaltningsmyndighet". Aktiespararna har särskilt tagit upp formen för granskning av fusionsplanen. I det av riksdagen antagna förslaget till änd- ringar i aktiebolagslagen har ansetts att bolagets revisorer uppfylla direk- tivets krav på "oberoende sakkunniga" (se prop. 1993/94:196, s. 94). Något skäl att inta en annan inställning när det är fråga om fusion enligt bank- och försäkringslagstiftningen finns inte.

7.3 Beslutet om godkännande av fusionsplanen

Regeringens förslag: 1 överlåtande bolag skall fusionsplanen god- kännas genom beslut av bolagsstämman. Om ägare till minst fem procent av aktierna i det övertagande bolaget begär det, skall fu- sionsplanen godkännas av bolagsstämman också i detta bolag.

Ett bolagsstämmobeslut om godkännande av fusionsplan måste för att bli giltigt biträdas av minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Om fusionsplanen innebär att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, ford- ras dessutom en särskild kvalificerad majoritet, motsvarande bestäm- melserna i 8 kap. 14 å bankaktiebolagslagen och 9 kap. 16 & försäk- ringsrörelselagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Sveriges Aktiesparares Riksförbund har däremot förordat att det för beslut om fusion skall krävas en kvalificerad majoritet om 90 procent av såväl kapital som röster på överlåtande bolags bolagsstämma.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 11 kap. 1 och 2 55 bankaktie— bolagslagen skall fusionsavtalet godkännas av bolagsstämman i det eller de överlåtande bolagen. Några särskilda majoritetsregler gäller inte. Beslut om godkännande av fusionsavtal kan därför tas med enkel majori- tet, såvida inte bolagsordningen föreskriver större majoritet.

För det övertagande bolaget jämställs fusionen med en vanlig affärs- transaktion och fusionsavtalet behöver därför inte underställas stämman utan kan godkännas genom beslut av styrelsen. För att genomföra en fu- sion kan emellertid ibland krävas åtgärder som fordrar bolagsstämmans godkännande, t.ex. ändring i bolagsordningen eller beslut om nyemission.

Enligt fusionsdirektivet, artikel 7, måste fusionsplanen godkännas av bolagsstämman i samtliga fusionerande bolag. Bestämmelsen modifieras dock av artikel 8. Enligt denna artikel behöver nämligen lagstiftningen i en medlemsstat under vissa förutsättningar inte föreskriva något god— kännande av bolagsstämman i det övertagande bolaget. Till dessa förut- sättningar hör att fusionsplanen har offentliggjorts och hållits tillgänglig för aktieägarna i det övertagande bolaget på det sätt som direktivet i övrigt föreskriver. En ytterligare förutsättning är att en minoritet som innehar en viss andel av det tecknade kapitalet skall ha rätt att begära att bolagsstämma sammankallas också i det övertagande bolaget för att god- känna fusionsplanen. Lagstiftningen får inte sätta denna andel högre än fem procent.

För att bolagsstämmans beslut skall vara giltigt fordras enligt direk- tivets huvudregel att det biträtts av minst två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda värdepapperen eller det företrädda teck- nade kapitalet. Direktivet ger dock medlemsstaterna frihet att föreskriva ett krav på absolut majoritet av rösterna, under förutsättning att minst hälften av det tecknade kapitalet är företrätt på bolagsstämman. Finns det i något flera slag av aktier i något av de fusionerande bolagen, fordras dessutom för beslut om fusion en särskild omröstning för varje kategori av aktieägare vars rätt berörs av åtgärden.

De nu redovisade direktivbestämmelsema får till följd att den svenska lagstiftningen måste ändras i två väsentliga avseenden. För det första måste regler införas om att fusionsplanen under vissa förutsättningar skall godkännas också av bolagsstämman i det övertagande bolaget. För det andra måste en bestämmelse om kvalificerad majoritet införas. Det skulle visserligen vara möjligt att begränsa dessa lagstiftningsåtgärder till att endast gälla de publika bolagen. Som tidigare har framhållits bör emeller— tid samma regelsystem gälla för båda bolagskategoriema, såvida inte sär— skilda skäl talar för något annat. I denna del finns det inte några sådana skäl.

När det gäller beslut om godkännande av fusionsplan i det övertagande bolaget bör Sverige utnyttja den undantagsbestämmelse som finns i artikel

8. Ett särskilt bolagsstämmobeslut i det övertagande bolaget bör alltså krävas först om en minoritet som företräder minst fem procent av aktie- kapitalet begär det. Fusionsdirektivet innebär att bolagsstämmobeslut om godkännande av fusionsplan normalt skall fattas med två tredjedelars majoritet. Aktie- spararna har förordat en ännu mer långtgående majoritetsregel, nämligen 90 procents majoritet såvitt gäller det eller de överlåtande bolagen. Som skäl har anförts bl.a. att skyddet för den enskilda äganderätten annars skulle bli alltför svagt. [ det av riksdagen antagna förslaget har regeringen inte funnit anled- ning att föreslå en så långtgående majoritetsregel som Aktiespararna för- ordat (se prop. 1993/94:196 s. 96 f, där skälen närmare utvecklas). Så- ledes kommer för de allmänna aktiebolagen att gälla att beslutet skall biträdas av minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Skäl att ha någon annan uppfattning när det gäller bolag på bank- och försäkringsområdet saknas. Regeringen finner vidare det naturligt att, om fusionen rubbar rätts- förhållandet mellan olika aktier, beslutet bör kräva samma majoritet som fordras för beslut om ändring av bolagsordningen som innebär att rätts- förhållandet mellan aktier rubbas. I sådana fall fordras enligt 8 kap. 14 & bankaktiebolagslagen och 9 kap. 16 & försäkringsrörelselagen som huvud- regel att beslutet biträds av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna. Bestämmelsen om att det krävs två tredjedels majoritet för beslut om fusion bör därför kompletteras med en bestämmelse motsvarande de nyss nämnda i bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen.

7.4 Borgenärsskyddet ,

Regeringens förslag: Liksom hittills prövar regeringen om de fusionerande bankaktiebolagens ekonomiska förhållanden är sådana att fusionen kan anses förenlig med insättamas och övriga ford- ringsägares intressen. Samma prövning föreslås införd i försäk- ringsrörelselagen beträffande fusionerande försäkringsaktiebolag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Finansinspektionen och Sveriges Försäkrings—förbund har förordat att inspektionen skall pröva fusionens följdverkningar för borgenärema.

Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt prövar regeringen om en fusion kan anses förenlig med borgenäremas intressen samt om fu- sionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt (se 11 kap. 4 5 andra stycket bankaktiebolagslagen).

I fusionsdirektivet, artikel 13, stadgas att lagstiftningen i medlems- staterna på ett betryggande sätt skall skydda rättigheterna för de borge-

närer i de fusionerande bolagen vilka har fordringar som uppkommit före offentligörandet av fusionsplanen och som inte var förfallna till betalning vid offentliggörandet. Vidare stadgas att lagstiftningen i medlemsstaterna i detta syfte minst skall föreskriva att dessa borgenärer har rätt till betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fu- sionerande bolagens ekonomiska förhållanden och borgenärema inte re- dan har en sådan säkerhet.

I det av riksdagen antagna förslaget gäller beträffande borgenärsskyddet i aktiebolagslagen följande.

Skyddet för borgenärema skall liksom hittills tillgodoses genom ett till- ståndsförfarande. Tillstånd skall liksom i dag normalt lämnas om ansökan inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den får full betalning eller tillfredsställande säkerhet. Ansökan om tillstånd skall - till skillnad från vad som är fallet i dag - göras hos Patent- och registreringsverket. Verket skall pröva otvistiga tillståndsärenden och överlämna de ärenden där ansökan har bestritts till allmän domstol.

Den krets av borgenärer som skall ha rätt att yttra sig över fusionen och därvid kräva betalning eller säkerhet utvidgas. Även borgenärema i det övertagande bolaget skall i vissa fall kallas och ha rätt att kräva betalning eller säkerhet.

Kallelsen på borgenärema skall utfärdas genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. De kända borgenärer som omfattas av kallelsen skall dessutom tillställas skriftliga underrättelser om fusionen. Dessa under- rättelser skall skickas genom bolagens försorg.

Ett förfarande liknande det i aktiebolagslagen är inte praktiskt genom- förbart vid fusion på bank- och försäkringområdet. Det bör i stället, lik- som enligt nuvarande regler, ankomma på regeringen att lämna tillstånd att verkställa fusionsplanen. De särskilda skälen till detta är bl.a. föl— jande. Vid fusion genom kombination skall regeringen stadfästa bolags- ordningen för det nybildade bolaget och bevilja oktroj resp. koncession för detta. Vid fusion genom absorption torde det oftast krävas en ändring i det övertagande bolagets bolagsordning. I vissa fall skall även denna ändring stadfästas av regeringen. Eftersom dessa regeringsärenden är så nära knutna till fusionsärendet i övrigt bör regeringen pröva alla frågor med anknytning till fusionen.

Det här framlagda förslaget innebär bl.a. följande. Vid tillståndspröv— ningen skall regeringen beakta fusionens följ dverkningar för borgenärema —- främst insättama i bankaktiebolaget och försäkringstagama i försäk- ringsaktiebolaget i såväl det överlåtande som det övertagande bolaget. Regeringen kan liksom tidigare ge tillstånd till verkställighet av fu- sionsplanen utan att varje enskild borgenär gett sitt medgivande till fu- sionen. Borgenärema har dock möjlighet att lämna synpunkter på fusio- nen, eftersom planen eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i den offentliggörs i samband med att planen registreras. Anmärkas bör även att revisorerna i sitt granskningsyttrande över fusionsplanen särskilt skall ange om de funnit att fusionen medför fara för att borgenärema inte skall få sina fordringar betalda. Regeringen fungerar således som något av ställföreträdare för insättama/försäkringstagama och övriga borgenärer

och bevakar att deras intressen inte äventyras genom fusionen. Detta för- farande innebär ett avsteg från de allmänna civilrättsliga reglerna om skuldövertagande. De ovan redovisade speciella förhållanden som råder vid fusion i vilken bankaktiebolag resp. försäkringsaktiebolag deltar får anses motivera detta steg.

Regeringen skall avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en fusions- plan om de fusionerande bankaktiebolagens eller försäkringsaktiebolagens ekonomiska förhållanden är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättamas, försäkringstagamas och övriga fordringsägares intressen. Vid denna prövning skall regeringen tillse att dessa borgenärer tillför— säkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bankaktiebolagens ekonomiska förhållanden och borgenärema inte redan har en sådan säkerhet.

Regeringens prövning av om fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt tas bort. Avsikten med denna prövning har varit att foku- sera på konkurrensfrågor, exempelvis att fusionen inte är till nackdel för bankväsendet som sådant. Det får dock anses att den prövning av fu- sionen ur konkurrenssynpunkt som görs enligt konkurrenslagen (1993 220) är tillräcklig. Tillståndsprövning på ungefär samma grunder förekommer i 2 kap. 5 och 6 55 bankrörelselagen. Behov av en mer genomgripande översyn över dessa regler torde föreligga.

Finansinspektionen har förordat att inspektionen bör besluta om till- stånd att verkställa fusionsplanen eftersom det nuvarande kravet att fu- sionen är ändamålsenlig från allmän synpunkt tas bort. Finansinspektio— nen har vidare förordat att inspektionen även bör stadfästa bolagsord- ningen. F örsäkringsförbundet, som noterat att F inansinspektionen beslutar om tillstånd att verkställa avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd, har instämt i inspektionens åsikt beträffande tillstånd att verkställa fusions— planen.

De av Finansinspektionen och Försäkringsförbundet anförda skälen för att flytta nu aktuella beslut till inspektionen är i och för sig goda. En sådan ändring bör dock samordnas med en motsvarande ändring av reg- lerna om beviljande av oktroj och koncession. Frågan måste därför ses över ytterligare och får anstå till ett senare tillfälle.

7.5 Fusionens fullbordan

Regeringens förslag: När regeringen givit tillstånd till verkställighet av fusionsplanen skall det övertagande bolagets styrelse anmäla fu- sionen för registrering. En sådan anmälan skall innehålla uppgift om för fusionen nödvändiga följdbeslut. När denna anmälan har regist— rerats skall överlåtande bolag anses upplösta och deras tillgångar och skulder anses övergå på det övertagande bolaget. Samtidigt skall fu- sionsvederlaget övergå till de tidigare aktieägarna i överlåtande bolag.

Promernorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstansema har lämnat förslaget utan erinran. Skälen för regeringens förslag: När regeringens fusionstillstånd har registrerats övergår överlåtande bolags tillgångar och skulder, med un- dantag av skadeståndsanspråk enligt 5 kap. 1—4 59 bankrörelselagen, till det övertagande bolaget (se 11 kap. 6 5 andra stycket bankaktiebolags- lagen).

Om fusionsvederlaget helt eller delvis består av aktier i det övertagande bankaktiebolaget och det eller de överlåtande bolagen har fullgjort sina skyldigheter, gäller en kompletterande regel. I sådana fäll skall bolagen inom två månader från det att regeringen givit tillstånd till fusionen anmäla ökningen av aktiekapitalet eller, vid kombination, att det över- tagande bolaget har bildats och att styrelse har utsetts. Överlåtande bolags tillgångar och skulder övergår då på det övertagande bolaget först i och med att även denna anmälan har registrerats (se 11 kap. 6 & första och andra styckena bankaktiebolagslagen).

Härefter skall styrelsen i det överlåtande bankaktiebolaget skifta fusionsvederlaget. Sedan detta har skett skall styrelsen avge redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter. När en sådan slutredovis— ning har lagts fram på bolagsstämma, är det överlåtande bolaget upplöst (se 11 kap. 7 och 8 55 bankaktiebolagslagen).

Fusionsdirektivet ger medlemsstaterna frihet att själva i sin lagstiftning bestämma när en fusion skall anses fullbordad. I artikel 17 sägs endast att lagstiftningen i medlemsstaterna skall ange den tidpunkt då fusionen blir gällande. Enligt artikel 19 fordras emellertid att en fusion alltid skall ha vissa rättsverkningar, nämligen att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder skall övergå till det övertagande bolaget, att aktie— ägarna i det överlåtande bolaget blir aktieägare i det övertagande bolaget samt att det överlåtande bolaget upphör. Direktivet kräver att dessa rätts- verkningar inträder samtidigt.

Bestämmelserna om fusionens fullbordande bör ansluta till det hittills för bankaktiebolag gällande regelsystemet. Beslutet att ge tillstånd till verkställande av fusionsplanen bör således även enligt det nya regelverket följas av en ytterligare, avslutande registrering. Denna registrering bör även omfatta nödvändiga följdbeslut såsom ökning av aktiekapitalet och,

Prop. 1994/ 95:70

vid kombination, anmälan om bolagets bildande och om utseende av styrelse och revisorer. En anmälan bör göras av det övertagande bolagets styrelse inom två månader från regeringens tillståndsbeslut. Anmälan bör ställas till Finansinspektionen.

Svensk rätt uppfyller i dag inte fusionsdirektivets krav på att rätts- verkningama av en fusion skall inträda samtidigt. Det är därför nödvän- digt att utforma lagen så att övergången av de överlåtande bolagens till- gångar och skulder till det övertagande bolaget sammanfaller med tid- punkten för de överlåtande bolagens upphörande. Vid samma tidpunkt skall, om fusionsvederlaget helt eller delvis består av aktier, aktieägarna i de överlåtande bolagen bli aktieägare i det övertagande bolaget.

Rättsverkningarna av fusionen bör alltid, liksom i dag, inträda i och med att det övertagande bolagets anmälan till Finansinspektionen regist— reras. Vid denna tidpunkt skall således överlåtande bolags tillgångar och skulder (liksom i dag med undantag för vissa skadeståndsanspråk) övergå på det övertagande bolaget och överlåtande bolag anses upplöst. Vid samma tidpunkt skall fusionsvederlaget, i den mån det utgörs av aktier i det övertagande bolaget, övergå på de tidigare aktieägarna i överlåtande bolag.

8 Företrädesrätt vid ökning av aktiekapitalet

8.1 Primär och subsidiär företrädesrätt

Regeringens förslag: En sådan föreskrift om företrädesrätt till nya aktier vid en framtida ökning av aktiekapitalet, som inte ger samtliga aktieägare lika företrädesrätt i förhållande till den andel av aktie- kapitalet som deras aktier representerar, får tas in i bolagsordningen endast om den innebär dels att ägarna till aktier av visst aktieslag vid en framtida kontantemission skall ha företrädesrätt till nya aktier av samma aktieslag (primär företrädesrätt), dels att samtliga aktieägare har rätt att teckna de aktier som inte tecknas av de primärt berätti- gade (subsidiär företrädesrätt).

Pmmemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Värdepapperscentralen VPC AB har ansett att frågan bör utredas ytterligare.

Skälen för regeringens förslaget: Bestämmelser om företrädesrätt till nya aktier vid ökning av aktiekapitalet genom nyemission finns i 3 kap. 1 & och 4 kap. 3 & bankaktiebolagslagen samt i 3 kap. 1 5 och 4 kap. 5 & försäkringsrörelselagen. Enligt nämnda bestämmelser i 4 kap. bankaktie- bolagslagen och försäkringsrörelselagen har aktieägarna vid kontantemis- sion företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier

som de förut äger. En annan företrädesrätt kan dock gälla på grund av föreskrifter i bolagsordningen. Dessutom kan bolagsstämman och styrel- sen i samband med emissionsbeslutet besluta om att avvika från vad som annars gäller om företrädesrätt. Av 3 kap. 1 5 första och andra styckena i resp. lagar framgår vilka föreskrifter som får och skall meddelas i bolagsordningen angående företrädesrätt till nya aktier.

Enligt artikel 29.1 i kapitaldirektivet skall vid varje ökning av det tecknade aktiekapitalet, som sker genom kontantemission, aktierna er- bjudas aktieägarna med företrädesrätt i förhållande till den andel av aktiekapitalet som deras aktier representerar. Punkten 2 innehåller två möjligheter att göra undantag från denna huvudregel. I övrigt får den i punkten 1 föreskrivna företrädesrätten inte begränsas eller upphävas annat än genom beslut av bolagsstämman (punkten 4).

Det andra undantaget i punkten 2 har följande lydelse:

Medlemsstaterna får om i ett bolag med aktier av olika slag i fråga om rösträtt eller rätt till utdelning enligt artikel 15 eller vid utskiftning i samband med likvidation, det tecknade kapitalet ökas genom att nya aktier av endast ett av dessa aktieslag ges ut tillåta att ägarna till aktier av annat slag får utöva sin företrädesrätt att teckna nya aktier först efter ägarna till aktier av det slag som emissionen avser.

Sverige är skyldigt att anpassa sin lagstiftning till de bestämmelser om företrädesrätt som finns i nyss nämnd artikel i kapitaldirektivet. Med den kategoriindelning som har föreslagits är det visserligen inte nödvändigt att tillämpa direktivet på annat än de publika bank- och försäkringsaktie- bolagen. Det finns dock inte några särskilda skäl att göra skillnad mellan de båda bolagskategoriema. De nya bestämmelser som direktivet i denna del föranleder bör därför gälla såväl privata som publika bank- och för- säkringaktiebolag.

EG-rätten har som utgångspth att aktier av samtliga aktieslag skall ha företrädesrätt till nya aktier i förhållande till sin andel i aktiekapitalet. Svensk lagstiftning bör ha samma utgångspunkt.

I det av riksdagen antagna förslaget till ändring i aktiebolagslagen före- slås att Sverige bör utnyttja den andra undantagsregeln i punkten 2 av artikel 29 och införa mot direktivet svarande bestämmelser om primär och subsidiär företrädesrätt (se prop. 1993/94:196 s. 109). Några särskil- da skäl för att välja en annan lösning för bank- och försäkringsområdet föreligger inte.

8.2 Företrädesrätt mellan aktieslag med olika röstvärde

Regeringens förslag: Det skall vara möjligt att i bolagsordningen ta in föreskrifter om olika företrädesrätt för olika aktieslag vid kon- tantemission inte endast när skillnaden mellan aktieslagen gäller rätten till vinst eller likvidationsandel utan också när skillnaden avser röstvärde.

Om olika aktieslag skiljer sig åt i fråga om röstvärde men medför lika rätt till vinst eller likvidationsandel, skall en föreskrift i bolags- ordningen om olika företrädesrätt förenas med föreskrifter som garanterar att innehavare av varje aktieslag vid en fondemission kan behålla sin andel av bolagets aktier och röster.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Rernissinstansema har lämnat förslaget utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Det är i dag inte tillåtet att i bolags- ordningen meddela föreskrifter om olika företrädesrätt vid kontantemis- sion annat än i fråga om aktier som skall ha olika andel i bolagets till- gångar och vinst. Lagen medger alltså inte föreskrifter om olika före- trädesrätt när skillnaden mellan aktieslagen enbart hänför sig till röst- värdet. Inte heller tillåter lagen föreskrifter om olika företrädesrätt när skillnaden mellan aktieslagen är av armat slag, exempelvis skillnader i fråga om rätten att välja ledamöter i styrelsen. Här är det således inte möjligt att i bolagsordningen avvika från principen om lika företrädesrätt.

Skälen till detta är att sådana föreskrifter inte har ansetts vara förenliga med likhetsprincipen. Om aktier med lika rätt till likvidationsandel eller vinst skulle ha olika rätt att delta i teckningen av nya aktier, skulle detta kunna innebära att vissa aktieägare gynnas i förhållande till andra utan att det finns grund för detta i bolagsordningen.

Principen om lika företrädesrätt kan emellertid förstås på två olika sätt. Det ena innebär en företrädesrätt för samtliga slag av aktieri förhållande till de gamla aktiernas andel i aktiekapitalet. Det andra innebär en före— trädesrätt inom varje aktieslag som, om den förenas med föreskrifter om proportionell emission inom varje aktieslag, gör det möjligt för inne- havare av gamla aktier att bibehålla sin röststyrka och sin andel i bolagets kapital.

I artikel 29 i kapitaldirektivet behandlas aktier med röstvärdesskillnader på samma sätt som aktier som skiljer sig åt i fråga om rätten till till- gångar och vinst. Det finns flera omständigheter som talar för att det nu är dags för Sverige att tillåta att föreskrifter om olika företrädesrätt förs in i bolagsordningen också när skillnaden mellan aktierna hänför sig endast till röstvärdet.

Det avgörande skälet till att lagstiftningen hittills inte har tillåtit bolagsordningsföreskrifter om olika företrädesrätt när skillnaden mellan aktieslagen enbart avsett röstvärdet har som tidigare nämnts varit att detta inte ansetts förenligt med likhetsprincipen. Det kan emellertid hävdas att

förbudet mot sådana föreskrifter kan kringgås genom att bolaget vid sidan av röstvärdesskillnader föreskriver vissa mindre skillnader vad gäller rätten till tillgångar och vinst. Detta är också ett av skälen till att man i våra grannländer tillåter föreskrifter om olika företrädesrätt också när aktieslagen skiljer sig åt endast i fråga om röstvärde.

Utgångspunkten för kapitaldirektivet är emellertid följande. För att man vid en nyemission skall kunna fördela rätten att teckna de nya aktierna på ett annat sätt än vad som följer av direktivets huvudregel, dvs. i för- hållande till den andel av aktiekapitalet som de gamla aktierna represen- terar, fordras antingen att bolagsordningen innehåller föreskrifter om olika företrädesrätt av det slag som direktivet tillåter eller att bolaget i samband med emissionen beslutar om att rätten att teckna nya aktier för- delas på ett annat sätt. Med den utformning som den nuvarande lagstift- ningen har skulle svenska bolag enbart kunna använda sig av det sist- nämnda alternativet.

I det av riksdagen antagna förslaget till ändring i aktiebolagslagen föreslås att lagen ändras så att det blir möjligt att i bolagsordningen ta in föreskrifter om olika företrädesrätt också när skillnaden mellan aktie- slagen enbart avser röstvärde (se prop. 1993/94:196 s. 112 f). Några sär- skilda skäl för att välja en annan lösning för bank- och försäkringsom- rådet föreligger inte.

En sådan ordning kan emellertid i ett avseende komma i allvarlig konf- likt med den bolagsrättsliga likhetsprincipen. Så blir fallet vid en ökning av aktiekapitalet genom fondemission. En sådan emission är i själva verket en ren bokföringsåtgärd. Aktiekapitalet ökas endast genom en över- flyttning av bolagets egna medel i form av fritt eget kapital, upp- skrivningsfond eller reservfond eller genom en uppskrivning av anlägg- ningstillgångarnas värde (se 4 kap. 17 & bankaktiebolagslagen och 4 kap. 18 & försäkringsrörelselagen). I samband med fondemissionen delas nya aktier ut utan att någon ersättning behöver lämnas. De aktieägare som på detta sätt tilldelas aktier kan sedan tillgodogöra sig en del av bolagets värde. Det skulle med hänsyn till detta strida mot likhetsprincipen om innehavama av aktier som enligt bolagsordningen skall ha samma rätt till bolagets tillgångar och vinst inte skulle behandlas lika vid en fond- emission. En särskild bestämmelse bör därför införas som garanterar att innehavare av varje aktieslag också efter en fondemission kan bibehålla sin andel i bolagets aktier och röster. Ett bolag som i bolagsordningen vill införa en föreskrift om företrädesrätt i fråga om aktier som skiljer sig åt endast i fråga om röstvärdet bör således vara skyldigt att förena denna med dels en bestämmelse om att nya aktier vid en fondemission skall emitteras av varje aktieslag i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare och dels en bestämmelse om att de gamla aktierna skall ge företrädesrätt till nya aktier av samma aktieslag i för— hållande till den andel av aktiekapitalet som de representerar.

Det kan anföras skäl för att det bör vara möjligt att i bolagsordningen föra in föreskrifter om olika företrädesrätt också när skillnaden mellan aktieslagen inte avser vare sig röstvärde eller rätt till tillgångar och vinst utan i stället är av annat slag, t.ex. rätten att ta del i styrelseval. Enligt

kapitaldirektivet, artikel 29.2, är det emellertid inte möjligt att i bolags- ordningen göra avvikelser från den lika företrädesrätten annat än då aktie- slagen skiljer sig åt i fråga om röstvärde eller i fråga om rätten till tillgångar och vinst. Någon ytterligare möjlighet att i bolagsordningen ta in föreskrifter om olika företrädesrätt kan alltså inte införas.

8.3 Beslut om avvikelse från föreskrifter om företrädesrätt

Regeringens förslag: Ett beslut av bolagsstämma att vid kontant- emission awika från den lika företrädesrätten eller från föreskrifter- na i bolagsordningen om företrädesrätt skall för att vara giltigt bi- trädas av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Om bolaget beslutar om en kontant- emission har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier som de tidigare äger, såvida inte annat följer av bolagsordningen eller har bestämts i emissionsbeslutet eller för bank- aktiebolag — följer av villkor som har meddelats vid emission av skulde- brev (se 4 kap. 3 (j bankaktiebolagslagen och 4 kap. 5 & försäkrings- rörelselagen).

Bolagsstämma kan vid kontantemission med enkel majoritet besluta om avvikelser från den lika företrädesrätten eller från föreskrifterna i bolags- ordningen. En förutsättning för ett sådant beslut är dock att beslutet inte är ägnat att ge otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare (se 8 kap. 15 & bankaktiebo— lagslagen och 9 kap. 19 & försäkringsrörelselagen).

Artikel 29.4 i kapitaldirektivet tillåter att företrädesrätten begränsas eller upphävs genom beslut av bolagsstämman. Direktivet kräver emeller- tid som huvudregel att ett sådant beslut fattas med en majoritet som inte får understiga två tredjedelar av de röster som är förenade med de före- trädda värdepapperen eller det företrädda kapitalet. Bestämmelsen tolkas i så gott som samtliga medlemsstater som ett krav på att beslutet skall bi- trädas av en kvalificerad majoritet av de vid stämman avgivna rösterna.

Med hänsyn till vad som nu sagts föreslås att ett beslut om att vid kontantemission awika från aktieägares företrädesrätt skall vara giltigt endast om det biträtts av minst två tredjedelar av vid stämman avgivna röster och företrätt kapital. Detta är samma majoritetskrav som gäller för ändring av bolagsordningen. Bolaget bör vara oförhindrat att i bolagsord- ningen uppställa ännu strängare majoritetskrav.

9 Nedsättning av aktiekapitalet

Regeringens förslag: I bankaktiebolagslagen och i försäkrings- rörelselagen införs bestämmelser om att beslut om nedsättning av aktiekapitalet fordrar kvalificerad majoritet.

De särskilda borgenärsskyddsregler som normalt gäller vid nedsätt- ning av aktiekapitalet görs tillämpliga även vid sådan nedsättning som sker för avsättning till reservfond, såvida inte samtidigt bolaget genom nyemission tillförs ett belopp som minst svarar mot nedsätt— ningsbeloppet.

Om bankaktiebolaget eller försäkringsaktiebolaget samtidigt vidtar åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar till följd av nedsättningsbeslutet, får Finansinspektionen medge undantag från de särskilda borgenärs- skyddsreglema.

Skyddet för bolagets borgenärer skall liksom hittills tillgodoses ge- nom ett förfarande vid domstol. Kretsen av de borgenärer som då skall ha möjlighet att kräva betahling eller säkerhet utvidgas.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Svenska Bankföreningen har anfört att kravet på rättens tillstånd i fall av nedsättning av aktiekapitalet för avsättning till reservfond är allt- för långtgående.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om bolags aktiekapi- tal är av stor betydelse för skyddet för bolagets borgenärer. Det har där- för ansetts nödvändigt att uppställa vissa spärrar mot nedsättning av aktie- kapitalet. Bestämmelser om detta finns i 6 kap. bankaktiebolagslagen resp. försäkringsrörelselagen. Vidare finns för banker och försäkrings- bolag bestämmelser om visst minsta kapital som är nödvändigt för att driva bank- resp. försäkringsrörelse (se avsnitt 5 . 1).

Nedsättning får ske endast för vissa angivna ändamål. Nedsättning får ske för avsättning till reservfond eller till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital (se 6 kap. 1 5 första stycket bankaktiebolags- lagen resp. försäkringsrörelselagen). ] så fall är nedsättningen genomförd så snart beslutet har registrerats. Efter en sådan nedsättning är bolaget förhindrat att inom tre år besluta om vinstutdelning, såvida inte rätten lämnar sitt tillstånd till det (se 6 kap. 5 5).

Nedsättning får vidare ske för återbetalning till aktieägarna eller för avsättning till fri fond. Ett sådant nedsättningsbeslut anses inte genomfört förrän bolaget har sökt och fått rättens tillstånd till nedsättningen (se 6 kap. 6 och 7 55).

En ytterligare form av nedsättning regleras i 6 kap 8 & i bankaktie- bolagslagen resp. försäkringsrörelselagen. Enligt dessa bestämmelser kan

för ett bolag, vars aktiekapital får ändras utan ändring av bolagsord- ningen, i bolagsordningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet kan ned- sättas genom inlösen av aktier. En sådan nedsättning förutsätter inte något tillstånd av rätten.

Ett beslut om nedsättning skall normalt fattas av bolagsstämman. Lagen uppställer då inte några krav på kvalificerad majoritet. I fråga om ned- sättning enligt 6 kap. 8 & kan nedsättningsbeslutet i vissa fall fattas av styrelsen.

Förfarandet inför rätten syftar till att skydda bolagets borgenärer. Huvuddragen i rättens prövning enligt bankaktiebolagen och försäkrings- rörelselagen är följande (se 6 kap. 6 & fjärde och femte stycket i nu nämnda lagar). Domstolen som skall pröva nedsättningsbeslutet skall in- hämta Finansinspektionens yttrande om eller i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på insättamas eller försäkringstagamas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets innehåll att nedsättningen inte bör verkställas, skall ansökningen genast avslås. I annat fall skall rätten kalla bolagets borgenärer. Rätten meddelar tillstånd att verkställa nedsättnings- beslutet om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestri- der den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Att en insättare eller en försäkringstagare bestrider ansökningen innebär inte något hinder, om inspektionens yttrande ger grund för att meddela tillstånd. Bestämmelserna gör undantag beträffande en borgenärsgrupp. Borgenärer som också är gäldenärer i samma rättsförhållande skall inte kallas och har inte heller rätt till betalning eller säkerhet.

[ kapitaldirektivet finns detaljerade regler om nedsättning av aktiekapi- talet. I följande avseenden skiljer sig reglerna från svensk rätt.

- Av artikel 30 jämförd med artikel 40 följer att ett beslut om nedsätt- ning av aktiekapitalet skall fattas av bolagsstämman med en majoritet som inte får understiga två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda värdepapperen eller det tecknade kapitalet. Bestämmelsen tol- kas i så gott som samtliga medlemsstater som ett krav på kvalificerad majoritet av de vid stämman avgivna rösterna. Direktivet tillåter också nedsättning genom tvångsindragning av aktier (se artikel 36) under förut- sättning att tvångsindragningen tillåts eller föreskrivs i stiftelseurkunden eller bolagsordningen. Om en sådan tvångsindragning är föreskriven i stiftelseurkunden eller bolagsordningen, är det över huvud taget inte nöd- vändigt att bolagsstämman fattar beslutet om nedsättningen. Om tvångs- indragningen är tillåten men inte föreskriven och samtliga berörda aktie- ägare inte har godkänt åtgärden, måste däremot bolagsstämman besluta om nedsättningen. I så fall gäller emellertid inte något krav på kvali- ficerad majoritet. Detta slag av tvångsindragning motsvarar i huvudsak sådan inlösen som regleras i 6 kap. 8 & bankaktiebolagslagen och försäk— ringsrörelselagen.

- I artikel 31 föreskrivs att, om det finns flera slag av aktier, bolags- stämmans beslut om nedsättning skall bli föremål för en särskild omröst- ning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet. Artikeln tycks hos medlemsstaterna tolkas så att särskild omröstning skall företas bland ägare till redan utgivna aktier vilkas rätt försämras genom

nedsättningsbeslutet. Motsvarande bestämmelse gäller vid nedsättning genom tvångsindragning av aktier (se artikel 38)

- I artikel 32 anges att åtminstone de borgenärer, vilkas fordringar har uppkommit före offentliggörandet av beslutet om nedsättning, har rätt att få säkerhet för icke förfallna fordringar. Hur detta borgenärsskydd när- mare skall utformas har överlämnats till medlemsstaterna att själva be- stämma. Av medlemsstaternas lagstiftning måste dock framgå att nedsätt- ningen inte gäller eller någon utbetalning inte får ske förrän borgenärema har fått gottgörelse eller en domstol har beslutat att deras framställan om gottgörelse inte behöver efterkommas. Någon begränsning av borgenärs- kretsen motsvarande den som svensk rätt innehåller finns inte i direktivet.

Artikel 33 medger dock att bestämmelserna om borgenärsskydd inte tillämpas i ett par nedsättningsfall. Det ena fallet är nedsättning för täckande av inträffad förlust. Det andra fallet är överföring till en reserv, som endast får användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade kapitalet genom en fondemission. En ytterligare förutsätt- ning för en sådan överföring till reserv är att denna inte överstiger tio procent av det nedsatta aktiekapitalet

Som har framgått av den tidigare redogörelsen skiljer sig de svenska reglerna om nedsättning av aktiekapitalet i åtskilliga avseenden från vad kapitaldirektivet kräver. Det gäller främst formen för beslutet om nedsätt- ning och fonnen för borgenärskyddet. Det är därför nödvändigt att an- passa den svenska lagstiftningen till vad direktivet kräver. Direktivet kommer visserligen endast att bli tillämpligt på de publika bolagen. Det finns emellertid inte något skäl att i nu aktuellt avseende ha olika regler för privata och publika bolag. Lagändringama bör därför bli tillämpliga på båda bolagskategoriema.

Till att börja med kan konstateras att varken bankaktiebolagslagen eller försäkringsrörelselagen innehåller något sådant krav på kvalificerad majo- ritet som uppställs i artikel 30 jämförd med artikel 40. Därför föreslås att bolagsstämmans beslut, i andra fall än vad som avses i 6 kap. 8 &, alltid skall fattas med en majoritet motsvarande vad som krävs för en ändring av bolagsordningen enligt 8 kap. 13 & bankaktiebolagslagen och 9 kap. 14 & försäkringsrörelselagen, dvs. beslutet måste biträdas av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

De krav som uppställs i artiklarna 31 och 38 bör tillgodoses genom en kompletterande majoritetsregel. I flertalet medlemsstater uppfattas artikel 31 som ett krav på särskild omröstning bland de aktieägare vars rätt för- sämras genom nedsättningsbeslutet. Det är alltså fråga om en situation där rättsförhållandet mellan aktierna rubbas. Ett exempel på detta är att nedsättning sker genom indragning utan återbetalning av endast vissa aktieägares aktier. För beslut om ändring i bolagsordningen som har sådan verkan uppställs redan i dag i 8 kap. 14 & bankaktiebolagslagen och 9 kap. 15 & försäkringsrörelselagen krav på kvalificerad majoritet som uppfyller direktivets krav när ett sådant nedsättningsbeslut är beroen- de av att bolagsordningen ändras. För att anpassa lagstiftningen till direktivets bestämmelser bör en motsvarande majoritetsregel uppställas

också för beslut om nedsättning som inte fordrar någon ändring av bo- lagsordningen, men medför att rättsförhållande mellan aktier rubbas. Det finns anledning att även i vissa andra avseenden ändra gällande regler. I vissa delar uppfyller nämligen de nuvarande nedsättningsreglema inte de krav som uppställs i direktivets bestämmelser om borgenärsskydd. I svensk rätt behöver inte de särskilda borgenärsskyddsreglema tillämpas om ändamålet med nedsättningen är avsättning till reservfond. Även di- rektivet medger ett sådant undantag, dock under förutsättning att reserven _inte överstiger tio procent av bolagets aktiekapital. Reservfonden i ett bank— eller skadeförsäkringsbolag kan emellertid mycket väl överstiga tio procent av aktiekapitalet. I 9 kap. 4 5 första stycket 1 bankaktiebolags- lagen föreskrivs t.o.m. att viss avsättning av bolagets vinst skall ske till reservfonden, så länge denna inte uppgår till 20 procent av aktiekapitalet. Det är inte nu aktuellt att föreslå någon ändring i fråga om reservfondens storlek. Det är då lämpligt att utforma regelsystemet så att rättens till- stånd måste inhämtas även vid nedsättning som sker för avsättning till reservfond. Det innebär att borgenärema ges möjlighet att kräva betalning eller tillfredsställande säkerhet för sina fordringar även i samband med sådan nedsättning.

Bestämmelserna om ett bolags aktiekapital är som nämnts tillkomna för att skydda bolagets borgenärer. Om en nedsättning av aktiekapitalet sam— tidigt kombineras med andra åtgärder som sammantaget leder till att bo- lagets bundna egna kapital behålls intakt, leder nedsättningsbeslutet inte till att borgenärema kommer i en sämre situation än före beslutet. Som Banlgföreningen anfört är det i en sådan situation alltför långtgående att undantagslöst kräva rättens tillstånd för verkställande av nedsättnings- beslutet. Tillstånd bör därför enligt regeringens mening inte krävas om bolaget samtidigt genom nyemission tillförs ett belopp som minst svarar mot nedsättningsbeloppet (se 6 kap. 6 & 1 st. bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen). Enligt regeringens mening gäller detta även om nedsättning av aktiekapitalet görs för avsättning till reservfond eller för annat i 6 kap. 1 5 första stycket 2 eller 3 angivet ändamål, förutsatt att bolaget samtidigt vidtar åtgärder, exempelvis genom en fondemission, som medför att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapi- tal minskar till följd av nedsättningsbeslutet. I sistnämnd situation får Finansinspektionen medge undantag från kravet på rättens tillstånd.

Svensk rätt kräver inte heller någon domstolsprövning vid nedsättning genom inlösen enligt 6 kap. 8 5. Artikel 36 medger emellertid inte något generellt undantag från bestämmelserna om borgenärsskydd. Artikeln tillåter visserligen att bestämmelserna inte tillämpas när nedsättning sker med utnyttjande av utdelningsbara medel. En förutsättning för detta är dock att medlen överförs till en reserv som inte får betalas ut till aktie- ägarna utan endast får användas för att täcka en inträffad förlust eller för fondemission (se artikelns littera d). Mot bakgrund av detta bör ett krav på domstolsprövning som huvudregel uppställas även vid inlösen enligt 6 kap. 8 &. Denna huvudregel bör emellertid kompletteras med en undan- tagsbestämmelse som motsvarar direktivets undantagsbestämmelse. Det skall således inte vara nödvändigt att inhämta rättens tillstånd till

nedsättningen om ett belopp som motsvarar det nominella värdet av de inlösta aktierna samtidigt överförs till reservfonden. Att som Bank- föreningen föreslagit inte kräva rättens tillstånd i något fall då ned- sättningen av aktiekapitalet till ett belopp motsvarande nedsättnings- beloppet avsätts till reservfonden, torde strida mot direktivet.

De gällande svenska bestämmelserna om borgenärsskydd omfattar inte borgenärer som också är gäldenärer i samma rättsförhållande. Artikel 32 medger endast att undantag görs beträffande sådana borgenärer som har betryggande säkerhet för sina fordringar eller när bolagets ställning är sådan att säkerhet inte behövs. Den nuvarande begränsningen av borge- närskretsen är inte förenlig med EG-rätten.

Bestämmelserna om borgenärsskydd vid nedsättning av aktiekapitalet bör därför ändras. I de fall frågan om nedsättning av aktiekapitalet skall prövas av domstol bör även de borgenärer som samtidigt är gäldenärer i samma rättsförhållande kallas av rätten och ha möjlighet att påfordra betalning eller säkerhet. Endast de borgenärer som har rätt till betalning enligt den statliga Iönegarantin vid konkurs bör undantas från bestämmel- serna om borgenärsskydd.

10 Förvärv av egna aktier

Regeringens förslag: I bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelse- lagen införs ett uttryckligt förbud för bankaktiebolag och försäk- ringsaktiebolag att teckna egna aktier eller aktier i moderbolag. Om en sådan aktieteckning ändå sker, skall stiftarna resp. styrelsens ledamöter vara solidariskt betalningsskyldiga för de tecknade aktierna.

Om någon tecknar aktier i ett bolag i eget namn men för bolaget eller dess dotterbolags räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räkning.

Liksom hittills skall ett bank— och försäkringsaktiebolag endast i vissa undantagsfall få förvärva egna aktier. Enligt försäkringsrörelse- lagen skall aktierna alltid avyttras senast tre år efter förvärvet. Om detta inte sker, skall de förvärvade aktierna vara ogiltiga.

Dispensmöjligheten i försäkringsrörelselagen avseende aktie som har förvärvats genom övertagande av affärsrörelse utmönstras ur lag- stiftningen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstansema har lämnat förslagen utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Varken bankaktiebolagslagen eller för- säkringsrörelselagen innehåller något uttryckligt förbud för ett bolag att teckna egna aktier. Vid en sådan aktieteckning skulle det emellertid råda

identitet mellan aktietecknare och bolag. En sådan rättshandling torde enligt svensk rätt inte kunna tilläggas någon rättsverkan.

I 6 kap. 9 & bankaktiebolagslagen resp. försäkringsrörelselagen finns bestämmelser om bolags rätt att förvärva egna aktier eller ta emot sådana aktier som pant. Som huvudregel är sådana förvärv ogiltiga. Det gäller även avtal som innebär att ett dotterföretag förvärvar eller som pant tar emot aktie i moderbolaget.

I några undantagsfall får emellertid ett försäkringsaktiebolag förvärva egna aktier eller aktier i moderbolag. Så är fallet när aktierna ingår i en affärsrörelse som bolaget övertar. Vidare får bolaget på auktion ropa in egna eller moderbolagets aktier som har utmätts för bolagets fordran. F ör- säkringsaktiebolaget är dock skyldigt att göra sig av med aktierna så snart som möjligt. Detta kan ske genom att aktierna dras in genom nedsättning av aktiekapitalet. Det kan också ske genom avyttring av aktierna. Sådan avyttring skall ske så snart det kan göras utan förlust. I fråga om aktier som har förvärvats som en del av en affärsrörelse finns en särskild be- gränsning. Sådana aktier måste avyttras senast två år efter förvärvet, såvida inte regeringen, eller efter regeringens bemyndigande Finans- inspektionen, ger bolaget tillstånd att behålla aktierna under en längre tid.

I ett undantagsfall får även ett bankaktiebolag förvärva egna aktier eller aktier i moderbolag. Det är således tillåtet för ett vid en fusion över- tagande bankaktiebolag att inneha egna aktier till dess fusionsvederlaget skiftas (se 6 kap. 9 & tredje stycket bankaktiebolagslagen).

I kapitaldirektivet finns bestämmelser om teckning och förvärv av egna aktier. Artikel 18 innehåller ett uttryckligt förbud mot teckning av egna aktier. Aktier som tecknas i strid med detta förbud skall betalas av stiftarna (jfr artikel 3 i) eller, vid ökning av aktiekapitalet, av med- Iemmama av styrelsen eller direktionen. Direktiven tillåter dock med- lemsstaterna att i den nationella lagstiftningen bestämma att de angivna personerna skall gå fria från betalningsansvar om de kan visa att de inte har försummat något.

I artikel 18 finns också en bestämmelse som skall förhindra att bolag tecknar egen aktie genom en bulvan. I denna del föreskriver direktivet att, om aktierna i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bolagets räkning, denne skall anses ha tecknat aktierna för egen räkning.

Direktivet uppställer inte något generellt förbud mot förvärv av egna aktier. Däremot kräver direktivet att, om lagstiftningen tillåter förvärv av egna aktier, lagstiftningen även skall innehålla vissa villkor för sådana förvärv, däribland normalt att förvärvet skall godkännas av bolagsstäm- man (se artikel 19). Medlemsstaterna behöver dock inte ställa upp sådana villkor i ett antal särskilt uppräknade situationer (se artikel 20.1). Så är fallet när förvärvet ingår i en allmän förmögenhetsövergång och när för- värvet sker i syfte att uppfylla en lagstadgad skyldighet. Så är också fallet om aktierna ropas in vid en exekutiv auktion som äger rum för att infria en fordran som bolaget har mot en aktieägare. I de nu angivna situationer- na måste emellertid aktierna, om deras nominella värde överstiger tio procent av aktiekapitalet, avyttras inom en tid av högst tre år (se artikel 20.2). Om aktierna inte avyttras inom denna tid, skall de förklaras

ogiltiga. Då skall i vissa fall även nedsättning av aktiekapitalet ske (se artikel 20.3). Vid tillämpningen av dessa bestämmelser skall mottagande av aktier som säkerhet jämställas med förvärv. Detta gäller dock inte åtaganden i en banks eller något annat finansinstituts löpande verksamhet (se artikel 24).

Av ovan lämnad redogörelse framgår att varken bankaktiebolagslagen eller försäkringsrörelselagen i alla hänseenden uppfyller de krav som kapi- taldirektivet uppställer.

Vad först gäller teckning av egna aktier saknar lagarna sålunda uttryck- liga bestämmelser om förbud mot sådan teckning. Lagarna innehåller inte heller någon motsvarighet till direktivets bestämmelser om betalnings— ansvar för stiftare och styrelseledamöter. Inte heller innehåller lagarna bestämmelser om aktieteckning i eget namn men för bolagets räkning. Be- stämmelserna av de nu angivna slagen måste alltså införas i bankaktie- bolagslagen och försäkringsrörelselagen.

När det gäller förvärv av egna aktier är det endast försäkringsrörelse- lagen som inte i alla delar motsvarar direktivets krav. I två avseenden skiljer sig försäkringsrörelselagen från direktivet, nämligen i fråga om den tidsfrist inom vilken sålunda förvärvade aktier mäste avyttras och i fråga om påföljden när sådana aktier inte avyttras.

I fråga om tidsfristen för avyttring av aktier skulle en direkt anpassning till direktivbestämmelsema kunna ske genom att de nuvarande reglerna om avyttring av egna aktier kompletterades med särskilda regler som skulle gälla enbart när bolagets innehav av egna aktier överskred den i direktivet angivna tioprocentgränsen. Det finns emellertid knappast skäl att ha olika avyttringsregler beroende på hur stort bolagets innehav av egna aktier är. Bestämmelsen i försäkringsrörelselagen bör därför i stället utformas så att samtliga egna aktier som förvärvas med stöd av undan- tagsbestämmelsema skall avyttras så snart det kan ske, dock senast tre år efter förvärvet. Vidare bör dispensmöjligheten i försäkringsrörelselagen avseende aktie som har förvärvats genom övertagande av affärsrörelse ut- mönstras ur lagstiftningen.

Vad sedan gäller påföljden när aktier inte avyttras inom tidsfristen bör i försäkringsrörelselagen föreskrivas att sådan underlåtenhet medför att dessa aktier är ogiltiga. En sådan ogiltighet medför att antalet giltiga aktier inte längre svarar mot aktiekapitalet. Ett försäkringsbolag bör därför vara skyldigt att fatta beslut om nedsättning av aktiekapitalet vid nästkommande bolagsstämma.

Som nämnts råder i bankaktiebolagslagen som huvudregel förbud mot att förvärva eller som pant ta emot aktier i moderbolaget (se föreslagen 6 kap. 10 5). Om aktier lämnas som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del bland dessa aktier även aktier i bankaktiebolaget eller, om detta är dotterbolag i en koncern, dess moderbolag, så utgör emellertid nyss nämnt förbud inte hinder för bolaget att ta emot även dessa aktier. Enligt 2 kap. 8 & bankrörelselagen får en bank för att skydda fordran köpa egendom som utgör säkerhet för fordringen. Detta gäller genom ett uttryckligt förbud i bestämmelsen — inte egen aktie.

Möjligheten för banker att som pant ta emot även aktier i moderbolag infördes den 1 januari 1994 (se prop. 1992/93:89, SFS 1992:]611). Något förvärvsförbud såsom för egna aktier i 2 kap. 8 & bankrörelselagen infördes dock inte. Regeringen anser att motsvarande bör gälla aktier i moderbolag.

11 Aktiebolags ställföreträdare

Regeringens förslag: Varken ett bankaktiebolag eller ett försäkrings- aktiebolag skall vara bundet av rättshandlingar som ett bolagsorgan har vidtagit om åtgärden står i strid med bank- eller försäkrings— lagstiftningens regler om bolagsorgans behörighet. Ett bankaktie- bolag och ett försäkringsaktiebolag skall inte heller vara bundet av de rättshandlingar som dess ställföreträdare vidtar om åtgärden står i strid med legala befogenhetsinskränkningar och bolaget visar att dess motpart insåg eller bort inse att så var fallet. Däremot skall ett sådant aktiebolag inte kunna undgå bundenhet av rättshandlingar som dess ställföreträdare vidtagit, därför att styrelsen, och i försäk- ringsaktiebolag även verkställande direktören, har handlat i strid med bolagets verksamhetsföremål eller överskridit någon annan av bo- laget meddelad befogenhetsinskränkning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har lämnat förslagen utan erinran. Kammarrätten i Stockholm har ifrågasatt om bolaget bör gente- mot en ondtroende motpart vara bundet av rättshandlingar som ligger utanför föremålet för bolagets verksamhet. Juridiska fakulteten vid Upp- sala universitet har efterlyst ett förtydligande av 8 kap. 16 å försäkrings- rörelselagen.

Skälen för regeringens förslag: Bankaktiebolagslagens och försäkrings- rörelselagens regler om de olika bolagsorganens kompetens utgår från att bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Stämman har en exklusiv beslutanderätt i en rad viktiga frågor.

I ett bankaktiebolag bär bankens centrala styrelse ansvaret för verk- samheten. Beslutsfattandet under styrelsen sker på grund av delegation från styrelsen, huvudsakligen av kollektivt beslutande organ. En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat. Till skillnad från försäk- ringsrörelselagen, enligt vilken verkställande direktören är ett själv- ständigt bolagsorgan med i lagen angivna uppgifter, är bankaktiebolags- lagen utformad så, att styrelsen i instruktion måste ge erforderliga före- skrifter rörande verkställande direktörens och andra delegaters befogen— heter (se 7 kap. 6 & bankaktiebolagslagen).

I ett försäkringsaktiebolag svarar styrelsen för bolagets organisation och för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den verkställande direk-

tören skall ha hand om den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Han kan även vidta vissa andra åt- gärder, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet (se 8 kap. 7 & försäkringsrörelselagen).

Det är styrelsen som företräder bolaget och tecknar dess firma. Styrel- sen har möjlighet att bemyndiga en eller flera personer att teckna bolagets firma, såvida inte förbud mot detta har tagits in i bolagsordningen (se 7 kap. 15 å andra stycket bankaktiebolagslagen och 8 kap. 13 å andra stycket försäkringsrörelselagen). Den verkställande direktören i ett för- säkringsbolag har alltid alltså även utan bemyndigande från styrelsen rätt att företräda bolaget i fråga om sådana åtgärder som ankommer på honom, dvs. i första hand sådana uppgifter som ligger inom den löpande förvaltningen men, när styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet, även i fråga om andra åtgärder (se 8 kap. 7 & försäkrings- rörelselagen).

Reglerna om kompetensfördelningen mellan stämman, styrelsen och den verkställande direktören är tvingande. Stämman kan inte fatta beslut om att styrelsens eller den verkställande direktörens behörighet skall vara mer begränsad än vad som följer av lagstiftningen.

Styrelsens, den verkställande direktörens och firmatecknamas befogen- het kan emellertid vara inskränkt genom föreskrifter av ett överordnat bolagsorgan. Styrelsen är sålunda normalt skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som bolagsstämman ger. Den verkställande direktören skall följa de riktlinjer som styrelsen har dragit upp. Vidare kan i bolags- ordningen ställas krav på att vissa åtgärder får ske endast med god- kännande från stämman.

Att märka är att det uppställs särskilda rörelseregler för bolagen på bank- och försäkringsområdet (se 2 kap. bankrörelselagen och 7 kap. för- säkringsrörelselagen). I lagstiftningen preciseras vilka olika typer av verksamhet som en bank får ägna sig åt (se 2 kap. 2 & bankrörelselagen). Finansinspektionen får förbjuda verlmtällighet av en banks beslut som strider mot bankrörelselagen eller någon annan författning som reglerar bankens verksamhet. Detsamma gäller föreskrift som meddelats med stöd av sådan författning eller mot bolagsordningen. Har beslutet redan verk- ställts får inspektionen förelägga banken att göra rättelse om det är möjligt (se 2 kap. 15 & bankrörelselagen). Finansinspektionen har även möjlighet att återkalla en banks oktroj eller meddela varning (se 2 kap. 16 & bankrörelselagen). På försäkringsområdet kan Finansinspektionen meddela de erinringar i fråga om försäkringsbolagets verksamhet som inspektionen anser behövliga. Inspektionen kan även förelägga bolaget eller styrelsen att vidta rättelse i vissa fall samt förklara koncessionen förverkad (se 19 kap. 11 & försäkringsrörelselagen).

Om i lag eller inom bolaget uppställda behörighets- och befogenhets- regler överskrids, kan det leda till att den aktuella rättshandlingen inte blir bindande mot bolaget (se beträffande några typsituationer prop. 1993/94:196 s.122, märk att 8 kap. 10 och 13 åå samt 14 & första me- ningen aktiebolagslagen motsvaras av 7 kap. 14, 16 och 17 55 bankaktie-

bolagslagen och 8 kap. 12 och 15 55 samt 16 5 första meningen försäk- ringsrörelselagen).

En särskild bestämmelse i försäkringsrörelselagen (8 kap. 16 5 första stycket, andra meningen) behandlar beslut och rättshandlingar som den verkställande direktören företar. Denna behörighet är som tidigare har nämnts begränsad till åtgärder inom ramen för den löpande förvaltningen men den kan under vissa förutsättningar sträcka sig utanför denna ram (se 8 kap. 7 & försäkringsrörelselagen). Av 8 kap. 16 5 första stycket andra meningen följer att, när den verkställande direktören har överskridit sin behörighet, rättshandlingen ändå kan vara bindande för bolaget om mot- parten var i god tro. Att som Juridiska fakulteten vid Uppsala univer- sitet föreslagit klarlägga sistnämnda faktum genom ett förtydligande av bestämmelsens första stycket första mening anser regeringen inte vara nödvändigt.

I god tro anses den vara som varken insåg eller bort inse att befogen- heten resp. behörigheten överskreds. Vid tillämpningen av godtrosregler- na har de uppgifter som finns registrerade i bank- och försäkringsregistret stor betydelse. Vad som finns i registren anses ha kommit till tredje mans kännedom såvida det inte av omständigheterna framgår att denne varken hade eller kunde ha kännedom om uppgiften (se 8 kap. 3 & bankrörelse- lagen och 20 kap. 3 & försäkringsrörelselagen). I fråga om sådana upp- gifter som skall registreras i registren, t.ex. uppgifter om firmatecknare, blir det därför som regel avgörande vad som har kunnat utläsas ur regist- ren. Till de uppgifter som skall tas in i registren hör också bolagsord- ningen. Denna skall bl.a. innehålla uppgifter om föremålet för bolagets verksamhet. Vissa förhållanden kommer emellertid aldrig till uttryck i re- gistren. Så är fallet med t.ex. inskränkningar i en firmatecknares befo- genhet. I sådana fall saknar givetvis registeruppgiftema betydelse för frågan om tredje man har varit i god tro.

I publicitetsdirektivet, artikel 9, finns bestämmelser om giltigheten av bolagets förpliktelser vid olika slag av kompetensöverskridande. De första två punkterna i artikeln har följande lydelse.

1. Ett bolag förpliktas mot tredje man genom bolagsorganens åtgärder även om åtgärderna inte omfattas av föremålet för bolagets verksamhet, under förutsättning att åtgärderna inte ligger utanför den rätt att företräda bolaget som lagen tillerkänner bolagsorganen eller tillåter att dessa tiller- känns. Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att ett bolag inte förpliktas av sådana åtgärder som ligger utanför föremålet för bolagets verksamhet, om bolaget visar att tredje man kände till att åtgärden inte omfattas av föremålet för bolagets verksamhet eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara omedveten om det; enbart offentliggörandet av bolagsord- ningen är därvid inte tillräckligt som bevis.

2. Begränsningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget på grund av bolagsordningen eller på grund av beslut av ett bolagsorgan kan inte åberopas mot tredje man, även om begränsningarna har offentliggjorts. Bestämmelserna i första punkten i artikeln innebär att ett bolag alltid förpliktas av de åtgärder som ett bolagsorgan företar inom ramen för sin

behörighet. Endast i lag föreskrivna begränsningar i bolagsorganens be- hörighet kan åberopas mot tredje man. Avgörande är inte om åtgärden ligger utanför den kompetens som bolagsorganet rent faktiskt kan ha till- erkänts, t.ex. genom beslut i bolagsordningen eller genom beslut av ett överordnat bolagsorgan, utan om åtgärden ligger utanför den kompetens som lagen tillåter att bolagsorganet tillerkänns (se första punkten första stycket). .

Om bolaget genom föreskrift i bolagsordningen eller genom ett beslut av ett bolagsorgan har begränsat kompetensen för något bolagsorgan, kan en sådan begränsning inte göras gällande mot tredje man. Detta följer av artikelns andra punkt. Det är här fråga om sådana begränsningar som i svensk rätt betraktas som befogenhetsinskränkningar. Enligt direktivet skall bolaget i dessa fall alltid vara bundet av bolagsorganets åtgärder, oavsett om motparten var i god tro eller inte. Om en sådan beslutad be- gränsning har offentliggjorts eller inte saknar också betydelse.

I ett avseende ger artikeln möjlighet att utforma lagstiftningen så att bolaget inte blir bundet gentemot en ondtroende motpart (se punkt 1, stycke 2). Detta gäller i fråga om åtgärder som ligger utanför bolagets verksamhetsföremål. Huvudregeln är även här att bolaget blir bundet av åtgärden. Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att bolaget i sådana fall inte skall vara bundet av rättshandlingen, om det visar att tredje man kände till att åtgärden inte omfattades av föremålet för bolagets verk- samhet eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara omedveten om det.

De nu redovisade direktivbestämmelsema gör det nödvändigt att göra vissa ändringar i de nuvarande svenska bestämmelserna. Övervägandena redovisas nedan punkt för punkt.

- Överskridande av legal behörighet - Ett bolag bör inte vara bundet av rättshandlingar som en ställföreträdare har vidtagit på bolagets vägnar men som ställföreträdaren enligt lag inte har haft behörighet att företa. Till denna kategori hör i första hand de fall då ett bolagsorgan har vid- tagit en åtgärd som enligt lag endast kan vidtas av ett annat bolagsorgan. Hit bör också räknas beslutsfattande i strid med sådana förbudsregler i lag som enligt gällande synsätt medför att bolaget inte är bundet av rätts- handlingen, exempelvis förvärv av egna aktier.

- Överskridande av befogenhet enligt bolagsordning och liknande — En annan fråga gäller bolagets bundenhet av rättshandlingar som inneburit att styrelsen eller den verkställande direktören har överskridit sin be- fogenhet genom att handla i strid med föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen eller av ett överordnat bolagsorgan. I detta avseende måste regelverket för att uppfylla direktivkraven utformas så att bolaget aldrig i vart fall inte på associationsrättsliga grunder kan undgå bundenhet. Detta är en konsekvens av artikel 9.2. Det medför att godtros- regeln i 7 kap. 17 & bankaktiebolagslagen och 8 kap. 16 & första me- ningen försäkringsrörelselagen i denna del inte kan bibehållas. Frågan om hur överträdelser av bolagsordningens verksamhetsbestämmelser bör reg- leras kommer att behandlas senare.

- Överskridande av legal befogenhet - Ett exempel på en legal befogen- hetsinskränkning är att en styrelseledamot deltar i beslutsfattandet i en fråga trots att han är jävig. Hittills har godtrosregeln i 7 kap. 17 & bankaktiebolagslagen och 8 kap. 16 & första meningen försäkringsrörelse- lagen brukat tillämpas på dessa situationer. Direktivet kan inte anses ta ställning i frågan.

Vid ett övervägande av om det är lämpligt att behandla överträdelser av legala befogenhetsinskränkningar på samma sätt som överträdelser av andra sådana inskränkningar är följande att beakta. För detta talar bl.a. intresset av en enhetlig reglering. Detta skäl är emellertid inte tillräckligt för att ändra på den ordning som gäller i dag. Frågan om bolagets bun- denhet bör alltså enligt regeringens uppfattning avgöras på samma sätt som hittills. Det innebär att bolaget inte skall vara bundet av rätts- handlingen om det visar att motparten insåg eller bort inse att ställ- företrädaren överträdde sin legala befogenhet.

- Överskridande av bolagsordningens bestämmelser om ver/(samhetsföre- målet - En särskild fråga är om Sverige, som Kammarrätten i Stockholm har föreslagit, bör utnyttja den särskilda undantagsbestämmelsen i artikel 9.1 stycke 2 om överskridande av föremålet för bolagets verksamhet. Be- stämmelsen innebär att medlemsstaterna får föreskriva att bolaget under vissa förutsättningar inte är bundet av åtgärder som ligger utanför verk- samhetsföremålet.

Det är viktigt att regelverket utformas så att tredje mans skyddsintresse tillgodoses. Det är rimligt att risken för att bolagets ställföreträdare handlar illojalt helt och hållet bärs av bolaget. Det ligger också i omsätt— ningens intresse att tredje man kan ingå rättshandlingar med bolagets ställföreträdare utan att närmare behöva överväga om åtgärden ligger inom ramen för bolagets verksamhetsföremål eller inte.

Det kan visserligen invändas att den undantagsbestämmelse som direk- tivet tillåter innebär att bolaget måste visa att tredje man kände till att åtgärden låg utanför verksamhetsföremålet eller med hänsyn till omstän— digheterna inte kunde vara omedveten om det. En tredje man i god tro borde alltså, kan det hävdas, inte löpa någon risk. Å andra sidan medför även en sådan bestämmelse att tredje man under alla förhållanden måste lägga vikt vid den kunskap han har om bolagets verksamhetsföremål, något som redan det kan hämma omsättningens intresse.

Sverige bör således inte införa någon särskild regel om bolags bunden- het av rättshandlingar som ligger utanför bolagets verksamhetsföremål.

- Åtgärder som vidtas av särskild firmatecknare - En ytterligare fråga är om den nu förordade regleringen bör gälla inte endast styrelse och - för försäkringsbolag verkställande direktör utan också särskild firma- tecknare. Artikel 9 i publicitetsdirektivet gäller endast rättshandling som vidtagits av bolagsorgan. Endast stämman, styrelsen och för försäk- ringsbolag även verkställande direktören torde vara att anse som bo- lagsorgan i direktivets mening. De svenska reglerna om särskilda firma- tecknare som kan men inte behöver vara ledamöter av styrelsen saknar egentlig motsvarighet i EU-statema.

Den särskilde firmatecknaren står i väsentliga avseenden en vanlig full- mäktig nära. De skillnader som förekommer avser huvudsakligen det sätt på vilket behörigheten kommer till uttryck. Sålunda grundar den särskilde firmatecknaren sin behörighet på ett beslut av styrelsen, medan fullmäk- tigen grundar sin behörighet på fullmakten. Vidare skall uppgift om den särskilde firmatecknaren offentliggöras genom registrering i bank- resp. försäkringsregistret, medan fullmäktigens behörighet endast kommer till uttryck i fullmakten. När det gäller frågor om befogenhet är emellertid rättsläget väsentligen detsamma. Såväl den särskilde firmatecknarens som fullmäktigens befogenheter är beroende av att ett uppdrag att handla på bolagets (fullmaktsgivarens) vägnar lämnats. Vidare är befogenhetens omfattning beroende av de inskränkande instruktioner som bolaget resp. fullmaktsgivaren kan ha meddelat. I fråga om huvudmannens bundenhet när mellanmannen har överskridit sin befogenhet gäller samma regler vare sig rättshandlingen har vidtagits av en särskild firmatecknare eller av en fullmäktig. Om en fullmäktig handlar utan uppdrag eller över- skrider inskränkande instruktioner, är rättshandlingen inte bindande mot fullmaktsgivaren om tredje man insåg eller bort inse att fullmäktigen överskred sin befogenhet (se 11 5 första stycket avtalslagen).

Det har inte framkommit tillräckliga skäl att ändra på den nuvarande ordningen, såvitt gäller särskilda firmatecknare. Det framstår varken från bolagets eller tredje mans synpunkt som motiverat atti detta sammanhang behandla särskilda firmatecknares och fullmäktiges befogenhetsöver- skridanden på olika sätt. I fråga om särskilda firmatecknares befogen- hetsöverskridanden bör alltså den nuvarande ondtrosregeln behållas.

Bestämmelserna om firmatecknare i bankaktiebolagslagen gäller bara styrelseledamöter och särskilt utsedda firmatecknare. Regler om andra representanter, t.ex. personer som har befullmäktigats av ställföre— trädama, anställda med ställningsfullmakt m.fl. finns i annan lagstiftning (jfr 6 5) (se prop. 1986/87:12 s. 103). En delegat torde således inte vara att anse som en legal ställföreträdare utan är närmast att jämställa med en fullmäktig. Som nämnts har delegaten fått i uppdrag av styrelsen att vidta sådana åtgärder som annars ankommer på styrelsens egen prövning. Behörigheten grundar sig på ett beslut av styrelsen. Av allmänna princi- per följer att, om en delegat handlar i strid med bestämmelserna i bank- lagstiftningen om styrelsens behörighet, gäller inte rättshandlingen mot bolaget. Om delegaten överskrider sin befogenhet, exempelvis genom att överskrida inskränkande instruktioner, är rättshandlingen inte bindande mot bolaget om tredje man insåg eller bort inse befogenhetsöverskridan- det. Inte heller i dessa avseenden finns det anledning att ändra på gällande rätt.

12 Olovlig vinstutdelning

Regeringens förslag: Liksom hittills skall medel som ett bankaktie- bolag eller ett försäkringsaktiebolag har utbetalat i strid med bank- aktiebolagslagen resp. försäkringsrörelselagen som regel betalas till- baka. I fråga om utbetalning som har skett i form av vinstutdelning skall dock mottagaren vara återbäringsskyldig endast om bolaget visar att denne insåg eller bort inse att utbetalningen stred mot lag.

Pmmemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstansema har lämnat förslaget utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Aktieägarna har inte rätt att förfoga fritt över ett bankaktiebolags eller ett försäkringsaktiebolags medel. Bolagets medel får sålunda utbetalas till aktieägarna endast enligt bank- aktiebolagslagens resp. försäkringsrörelselagens regler (se 9 kap. 1 & bankaktiebolagslagen och 12 kap. 1 äförsäkringsrörelselagen). Om medel utbetalas till aktieägare i strid med dessa lagars bestämmelser, skall mot- tagaren återbära medlen jämte ränta. Från denna regel om återbetalnings- skyldighet fmns dock ett undantag. Om mottagaren hade skälig anledning att anta att utbetalningen utgjorde en laglig vinstutdelning, föreligger inte återbetalningsskyldighet (se 9 kap. 5 55 första stycket bankaktiebolags— lagen och 12 kap. 10 5 första stycket försäkringsrörelselagen).

Även kapitaldirektivet innehåller begränsningar l bolagets rätt att ut- betala medel till aktieägarna. Utdelning får inte ske så att det inkräktar på bolagets bundna kapital. Utdelningen får inte heller överstiga ett be- lopp motsvarande vinsten för det senaste räkenskapsåret justerad med hänsyn till bl.a. balanserad vinst och balanserad förlust (artikel 15.1 a och c). En utdelning i strid med artikel 15 skall återbetalas av mottagande aktieägare, "om bolaget visar att aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara 0- kunniga om det". Godtroende aktieägare ges alltså ett visst skydd. Enligt den till direktivet anpassade bolagsrättsliga lagstiftningen i bl.a. Danmark och Tyskland avser detta godtrosskydd medel som har utbetalats i form av vinstutdelning.

Bestämmelserna i 9 kap. 5 & bankaktiebolagslagen och 12 kap. 10 & försäkringsrörelselagen bör anpassas till vad direktivet innehåller om återbetalning av olovlig vinstutdelning.

När det gäller den närmare utformningen av ondtrosrekvisitet är det sakligt motiverat med en bestämmelse som ansluter till vad som allmänt gäller i svensk rätt angående ond och god tro, dvs. skyldighet att betala tillbaka vinstmedlen bör vara beroende av om aktieägaren insett eller bort inse att utbetalningen stred mot bankaktiebolagslagens eller försäkrings— rörelselagens regler.

13 Penninglån till anställda m.m.

Regeringens förslag: Ett försäkringsbolag skall liksom hittills ha möjligheter att lämna lån till sina anställda i syfte att dessa skall för- värva aktier i bolaget. Sådana lån skall dock inte få överstiga bo- lagets fria egna kapital.

Ett bankaktiebolag får inte lämna lån i syfte att gäldenären skall förvärva aktier i bolaget om det sammanlagda beloppet av sådana lån skulle överstiga bolagets fria egna kapital.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema har lämnat förslaget utan erinran. Skälen för regeringens förslag: I 12 kap. 12 & försäkringsrörelselagen finns vissa bestämmelser som begränsar möjligheterna för ett försäkrings- bolag att låna ut pengar eller ställa säkerhet. Bestämmelserna i 12 kap. 13 & ger dessutom möjlighet att meddela dispens från förbudet i 12 &, om det finns synnerliga skäl för detta. I bankaktiebolagslagen finns inte några låneförbudsregler. I stället innehåller bankrörelselagen kreditjävsbestäm- melser som innebär att en bank inte får lämna kredit till närstående fy- siska och juridiska personer på andra villkor än sådana som banken nor- malt ställer upp (2 kap. 17 å).

Också kapitaldirektivet innehåller föreskrifter som inskränker bolagets rätt att lämna lån eller ställa säkerhet. Huvudregeln kommer till uttryck i artikel 23.1, där det föreskrivs att ett bolag inte får ge förskott, lämna län eller ställa säkerhet i syfte att tredje man skall förvärva aktier i bolaget. Från denna regel görs dock undantag för åtgärder som utgör led i en banks eller något annat fmansinstituts löpande verksamhet eller som vidtas i syfte att aktier skall förvärvas av eller till förmån för de anställda i bolaget eller ett detta närstående bolag. En förutsättning för sådana lån m.m. är dock att åtgärden inte leder till att bolagets nettotillgångar under- stiger aktiekapitalet och de reserver som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut.

Bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen uppfyller endast del- vis de krav som kapitaldirektivet uppställer i denna del.

I motsats till aktiebolagslagens låneförbudsregel (se 12 kap. 7 5) inne- håller försäkringsrörelselagen inte något förbud för försäkringsbolag att lämna lån eller ställa säkerhet i syfte att gäldenären eller någon honom närstående skall förvärva aktier i bolaget eller i något annat bolag i kon— cernen. Nu nämnd bestämmelse i aktiebolagslagen uppfyller, med undan- tag för att lån för förvärv av aktier inte får inkräkta på bolagets bundna kapital, de krav som ställs i kapitaldirektivet. I bestämmelsens nya ly- delse från den 1 januari 1995 stadgas att sådana lan inte får lämnas om det sammanlagda beloppet av lånen därefter skulle överstiga bolagets fria kapital (se prop. 1993/94:196 s. 130 f). Några särskilda skäl för att välja en annan lösning för försäkringsområdet föreligger inte.

Dispensregeln i 12 kap. 13 å försäkringsrörelselagen ger ett visst ytter- ligare utrymme för penninglån m.m. som skall användas för förvärv av aktier i bolaget. Direktivet lämnar däremot inte något sådant utrymme. Dispensregeln är därför inte förenlig med direktivet. Möjligheten att ge dispens från låne- och säkerhetsförbudet bör därför inskränkas till att gälla lån och ställande av säkerhet för lån som inte skall användas för förvärv av aktier i det långivande bolaget.

Kapitaldirektivet gäller emellertid endast publika bolag. I aktiebolags- lagen har dispensmöjligheten, vad gäller förvärv av aktier i det bolag som lämnar lån eller ställer säkerhet, behållits för privata aktiebolag. På försäkringsområdet saknas dock skäl för att frångå principen om en en- hetlig reglering för de båda bolagskategoriema.

Undantag i kapitaldirektivet för åtgärder som utgör led i en banks lö- pande verksamhet gör att banklagstiftningen i huvudsak uppfyller direk- tivets krav beträffande bolagets nettotillgångar. För bankaktiebolag bör således införas den begränsningen att bankaktiebolaget inte får lämna lån i syfte att gäldenären skall förvärva aktier i bolaget om det sammanlagda beloppet av sådana lån därefter skulle överstiga bolagets fria egna kapital.

14 Frågor om registrering m.m.

14.1 Publicitetsverkan av registrering och kungörande

Regeringens förslag: I bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelse- lagen införs en bestämmelse som innebär att ett förhållande som skall registreras i bank- eller försäkringsregistret som regel skall få åberopas mot tredje man först sedan sådan registrering har skett och förhållandet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar (negativ pub- licitetsverkan). Förhållandet skall dock få åberopas mot tredje man redan före kungörande om bolaget visar att tredje man likväl kände till förhållandet.

Tredje man skall anses känna till sådana förhållanden som har in- förts i bank- och försäkringsregistret samt kungjorts i Post- och In- rikes Tidningar, såvida han inte visar att det var omöjligt för honom att känna till det som har kungjorts. Från och med den sextonde dagen från kungörandet skall han alltid anses ha kännedom om för- hållandet (positiv publicitetsverkan).

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstansema har lämnat förslaget utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Banker och försäkringsbolag registre- ras av Finansinspektionen i bankregistret resp. försäkringsregistret. Be- stämmelser om registrering finns i 8 kap. bankrörelselagen och 20 kap. försäkringsrörelselagen samt i bankrörelseförordningen (1987:647) och

försäkringsrörelseförordningen (1982:790). Registrering sker på grundval av anmälningar och underrättelser. Anmälningar och underrättelser till ett register biläggs detta. Såväl register som bilagda handlingar hålls till— gängliga för allmänheten.

Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra vad som har införts i bank- eller försäkringsregistret i Post- och Inrikes Tidningar. En kun- görelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall dock ange endast ändringens art (se 8 kap. 2 & bankrörelse- lagen och 20 kap. 2 & försäkringsrörelselagen).

Till de uppgifter som registreras i registren hör uppgifter om bolagets bildande, aktiekapitalets storlek, emissionsbeslut, beslut om ändring ibo- lagsordningen och val av styrelseledamöter m.m.

Registreringen och den därtill knutna kungörelsen ger tredje man möj- lighet att ta del av vissa viktigare uppgifter om bolaget. Men registre- ringens verkan är vidare än så. I själva verket utgör registreringen ut- gångspunkten för vad tredje man anses känna till resp. inte känna till. Man kan här tala om registreringens positiva resp. negativa publicitets- verkan.

Med negativ publicitetsverkan menas att en handling eller en uppgift inte kan åberopas mot tredje man innan den har offentliggjorts. Varken bankrörelselagen eller försäkringsrörelselagen innehåller i dag någon be- stämmelse om negativ publicitetsverkan.

En bestämmelse om positiv publicitetsverkan finns däremot i 8 kap. 3 & bankrörelselagen och 20 kap. 3 & försäkringsrörelselagen. I bestämmel- serna föreskrivs att det som har införts i ifrågavarande register skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller hade bort känna till det som kungjorts.

I publicitetsdirektivet, artikel 2, finns bestämmelser om att vissa hand- lingar och uppgifter om ett bolag skall vara offentliga. Det gäller bl.a. stiftelseurkund och bolagsordning samt ändringar i dessa handlingar. Det gäller vidare uppgifter om dem som i egenskap av i lagstiftningen före- skrivet bolagsorgan eller som medlemmar i sådant organ är behöriga att företräda bolaget eller som deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget. Enligt artikel 3 skall en akt läggas upp för varje bolag i det register, där bolaget är registrerat. Alla handlingar och uppgifter som är offentliga enligt artikel 2 skall förvaras i akten eller föras in i registret. I artikel 3.5 finns en föreskrift om negativ publicitetsverkan. Artikeln föreskriver att bolaget får åberopa handlingar och uppgifter mot tredje man först sedan de har offentliggjorts i den nationella tidningen, såvida inte bolaget visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften. Det anses i doktrinen att uttrycket "kände till" skall tolkas som ett krav på faktisk vetskap, ”ägde vetskap om". Det räcker alltså inte att tredje man borde ha känt till förhållandet — t.ex. ett beslut om byte av ställföre- trädare — för att bolaget skall kunna åberopa det.

I den angivna föreskriften ligger också att bolaget kan åberopa hand- lingen eller uppgiften mot tredje man, när offentliggörande väl har skett på det sätt som föreskrivs i artikeln. Denna positiva publicitetsverkan har

dock en begränsning. Sålunda gäller ifråga om åtgärder som vidtas före den sextonde dagen efter offentliggörandet att handlingen eller uppgiften inte får åberopas mot tredje man som visar att det var omöjligt för honom att känna till handlingen eller uppgiften.

Publicitetsdirektivet får, såvitt gäller negativ publicitetsverkan, förstås så att ännu inte offentligjorda handlingar och uppgifter inte kan åberopas mot tredje man annat än om denne ägde faktisk vetskap om dem. I Sve- rige tycks rättsläget beträffande negativ publicitetsverkan vara något annorlunda. Uttryckliga bestämmelser saknas, men innebörden av den princip som anses gälla avviker från föreskriften i publicitetsdirektivet. Det är därför nödvändigt att i svensk rätt införa ett stadgande som överensstämmer med direktivets krav.

Även när det gäller positiv publicitetsverkan har den svenska rätten en annan innebörd än vad direktivet fordrar. Också i denna del måste därför den svenska lagstiftningen harmoniseras med direktivets bestämmelser. Direktivets sextondagarsregel bör till följd därav införas i bankaktie- bolagslagen och försäkringsrörelselagen.

14.2 Registreringen och giltigheten av bolagets förpliktelser

Regeringens förslag: Efter det att anmälan om vem som har utsetts till styrelseledamot i bankaktiebolaget samt styrelseledamot och verk- ställande direktör i försäkringsbolaget har införts i Post- och Inrikes Tidningar, kan bolaget inte mot en godtroende tredje man åberopa fel eller brister vid valet av styrelseledamot eller vid beslut i försäk- ringsbolaget att utse verkställande direktör.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstansema har lämnat förslaget utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Ett beslut som har fattats i ett bank- aktiebolag eller i ett försäkringsaktiebolag kan av olika skäl vara ogiltigt. Ogiltigheten kan bero på att det har förekommit något formfel vid be- slutets tillkomst. Ett stämmobeslut kan t.ex. vara ogiltigt därför att kallelse inte har skett på vederbörligt sätt, därför att obehöriga tillåtits att rösta eller därför att röstningsreglema inte har iakttagits. Ogiltigheten kan också sammanhänga med något materiellt fel, exempelvis att stämman har överskridit gränserna för sin bestämmanderätt.

I svensk rätt kan tredje man som regel inte åberopa ett beslut som har fattats inom bolaget men som visar sig vara ogiltigt. Inte heller kan han åberopa en rättshandling som har företagits av en ställföreträdare om be- slutet att utse denne visar sig ha varit ogiltigt. Detta gäller oavsett om beslutet att utse ställföreträdaren har registrerats i bank- resp. försäk- ringsregistret eller ej.

Denna princip modifieras emellertid, såvitt avser bolagsstämmobeslut, av bestämmelserna om klander. Om ett bolagsstämmobeslut, som inte har

tillkommit i laga ordning, inte klandras inom föreskriven tid tre måna- der från beslutet kan felaktigheter vid beslutets tillkomst eller i dess innehåll inte längre angripas. I så fall kan givetvis den ursprungliga ogil- tigheten inte längre göras gällande mot tredje man. För vissa beslut som strider mot tvingande regler gäller dock inte någon klanderpreskription. Ett sådant beslut förblir ogiltigt även om det inte klandras inom klander- fristen.

Om ett stämmobeslut upphävs efter klander, betraktas beslutet som ogiltigt från början. Gäller det ogiltiga beslutet val av styrelse, anses emellertid de åtgärder som den utsedda styrelsen har vidtagit i allmänhet inte vara ogiltigt utan styrelsen kan fungera till dess att klanderdomen har vunnit laga kraft eller domstolen har meddelat inhibitionsbeslut (se Nial, Svensk associationsrätt, 5 u. s. 173). Frågan om detta även skall gälla vid sådan kvalificerad ogiltighet som inte skulle ha kunnat botas genom klanderpreskription har av lagstiftaren överlämnats åt doktrin och rätts- praxis (se SOU 1941:9 s. 560).

I publicitetsdirektivet, artikel 8, finns en föreskrift som inskränker bolagets möjligheter att mot tredje man göra gällande att ett val av styrelse eller ett beslut att utse annan ställföreträdare för bolaget är ogiltigt. Om forrnaliteterna för offentliggörande har iakttagits i fråga om de personer som i egenskap av bolagsorgan är behöriga att företräda bo— laget, dvs. om registrering och kungörande har skett, får ett fel som ägde rum då personerna utsågs åberopas mot en tredje man endast om bolaget visar att denne kände till felet.

Svensk rätt överensstämmer i de nu berörda frågorna inte med publici- tetsdirektivets krav. I bankrörelselagen och i försäkringsrörelselagen bör därför införas en bestämmelse som bringar svensk rätt i överensstämmel- se med direktivet. En sådan bestämmelse bör ha den innebörden att bo- laget inte skall, så snart val av styrelseledamot i bankaktiebolag samt styrelseledamot och verkställande direktör i försäkringsbolag har införts i Post- och Inrikes Tidningar, mot tredje man kunna åberopa fel eller brister i valet, såvida inte bolaget visar att tredje man kände till felet eller bristen. Detta medför att de rättshandlingar som de sålunda registrerade personerna har vidtagit i sin egenskap av ledamöter i styrelsen resp. så- som verkställande direktör i försäkringsbolaget binder bolaget mot en godtroende tredje man.

Den föreslagna regeln får betydelse såväl vid vanlig ogiltighet som vid sådan kvalificerad ogiltighet där någon klanderpreskription inte gäller.

En särskild fråga är om bestämmelsen bör gälla inte enbart styrelse- ledamöter — och i försäkringsbolag verkställande direktör utan också särskilda firmatecknare. Uppmärksammas bör att direktivets bestämmelse endast gäller "bolagsorgan" och att särskilda firmatecknare inte kan anses som bolagsorgan i direktivets bemärkelse.

Omsättningens intresse liksom hänsynen till tredje man kan synas tala för att utsträcka bestämmelsen även till särskild firmatecknare. Detta skulle emellertid medföra ytterligare risker för bolaget, risker som bo- laget inte skulle ha möjlighet att skydda sig mot. Det är inte heller i detta sammanhang motiverat att göra skillnad mellan å ena sidan särskilda

firmatecknare enligt bankaktiebolagslagen resp. försäkringsrörelselagen Prop. 1994/ 95 370

och å andra Sidan fullmäktige. Brister i utseendet av en särskild firma- tecknare bör därför kunna åberopas mot tredje man även sedan valet bli- vit registrerat i bank- resp. försäkringsregistret.

15 Ikraftträdande- och övergångsregler

Regeringens förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1995. Vissa omfattande övergångsregler införs dock. Ett bank- eller försäkringsaktiebolag som avser att bli privat aktiebolag skall redan före den 1 januari 1995 kunna besluta om att från den tidpunkten vara ett privat bank- eller försäkringsaktiebolag.

Ett bank- eller försäkringsaktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 skall anses som ett publikt aktiebolag, såvida det inte dessförinnan har beslutat att det i stället skall var privat och har erhållit registrering av detta beslut. I fråga om bank- och försäk— ringsaktiebolag som skall anses som publika aktiebolag skall Finans- inspektionen självmant foga förkortningen (pub) till bolagets firma.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens utom beträf— fande vissa övergångsregler.

Remissinstansema: Flertalet remissinstanser har lämnat förslagen 'rtan erinran. Finansinspektionen, Svenska Banlgf'öreningen och Sveriges För- säkringsförbund har emellertid förordat mer omfattande övergångsregler.

Skälen för förslaget: I EES-avtalet har Sverige medgivits en tid av två år från EES-avtalets ikraftträdande för att införliva EG:s bolagsrättsliga direktiv i lagstiftningen. Ett EU-medlemsskap kan emellertid bli aktuellt redan från den 1 januari 1995 . Med tanke på detta frnns det ingen anled- ning att dröja med ikraftträdandet av den nya lagstiftningen. Som nämnts har riksdagen beslutat om ändringar i bl.a. aktiebolagslagen med anled- ning av prop. 1993/94:196. Denna lagstiftning träder i huvudsak i kraft den 1januari 1995.

Av praktiska skäl bör vissa av lagarnas bestämmelser kunna tillämpas redan från en tidigare tidpunkt. Det torde inte föreligga några hinder för ett bolag att redan under 1994 fatta ett beslut om att bolaget från den 1 januari 1995 skall vara privat och ha en sådan firma som föreskrivs för privata bank- och försäkringsaktiebolag. Beslutet måste dock givetvis fattas under det villkoret att de föreslagna bestämmelserna om privata aktiebolag träder i kraft. Något behov av en särskild bestämmelse om detta kan inte anses finnas.

Annorlunda förhåller det sig med registreringen av beslutet. För att ett beslut skall kunna registreras i bank- reSp. försäkringsregistret fordras att det finns författningsstöd för detta. Lagamas bestämmelser träder emellertid inte i kraft förrän den 1 januari 1995 . Det bör därför meddelas

särskilda ikraftträdandebestämmelser som gör det möjligt för registre- ringsmyndigheten att redan under 1994 registrera beslut av de nu aktuella slagen. Dessa frågor kommer att behandlas närmare i författningskom- mentaren.

Det fordras också bestämmelser om hur övriga vid ikraftträdandet be- fintliga bolag skall övergå till den nya kategoriindelningen. Det kan antas att det alldeles övervägande antalet bolag inom bank- och försäkrings- området önskar att vara publika aktiebolag. Övergångsbestämmelsema bör därför utformas så att alla bolag inom dessa områden som har bildats före ikraftträdandet anses som publika bolag såvida de inte har beslutat att de i stället vill tillhöra den privata kategorin. Ett bank- eller försäkringsaktiebolag som önskar att vara publikt bolag kommer i så fall inte att behöva fatta något särskilt beslut om detta. Ett bolagsstärnmo- beslut kommer att vara nödvändigt endast om bolaget avser att bli privat bolag.

Det bör också meddelas säfskilda övergångsbestämmelser som under- lättar för bolagen att anpassa sig till de nya bestämmelserna om firma. En firmaändring skall enligt gällande bestämmelser beslutas av bolagsstäm— man, varefter bolaget skall ansöka om registrering av den nya firman. Det finns skäl att i viss utsträckning göra undantag från dessa bestämmel- ser vid den nya lagens ikraftträdande. I fråga om bank- och försäkrings- aktiebolag som önskar vara privata bolag kan dock ett sedvanligt beslut- och anmälningsförfarande inte undvaras, bl.a. därför att ett aktiebolag inom dessa områden kommer att vara privat först sedan det själv har be- slutat om detta. Finansinspektionen bör alltså inte kunna ändra firman för ett privat bolag annat än efter anmälan från bolaget. Flertalet bolag torde emellertid inte vara intresserade av att göra andra ändringar i firman än sådana som är nödvändiga för att uppfylla lagens krav ifråga om publika bolag, dvs. ett tillägg av förkortningen "(pub)". Det är i dessa fall inte meningsfullt att tvinga bolagen att ge in en särskild anmälan om firma- ändring. Finansinspektionen bör därför åläggas att vid lagens ikraft- trädande självmant foga förkortningen "(pub)" till bolagens firmor, såvida bolagen inte dessförinnan har ansökt om registrering av en firma som uppfyller de krav som uppställs för publika resp. privata bolag och fått en sådan firma registrerad.

Beträffande övriga övergångsfrågor anser regeringen, i likhet med Finansinspektionen, Banlq'öreningen och Försäkringsförbundet, att detär nödvändigt att ge bolagen en rimlig tid för att anpassa sig till den nya lagstiftningen efter ett riksdagsbeslut. Dessa frågor kommer att behandlas i författningskommentaren.

16 Kostnadseffekter

Den föreskrivna anpassningen till EG:s bolagsrättsliga direktiv på bank— och försäkringsområdet kan inte antas få några kostnadseffekter för det allmänna.

17 Författningskommentar PrOP- 1994/95:70

17.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

2 kap.

85

För att skydda fordran får en bank

]. på offenlig auktion, en svensk eller utländsk börs eller en auktorise- rad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för ford- ringen, och

2. om det finns anledning att anta att banken annars skulle lida avse- värd förlust, som betalning för fordran överta egendom som utgör säker- het för fordringen eller annan egendom.

Första stycket gäller inte egen aktie, aktie i moderbolag eller bevis om andel i eller tillskott till föreningsbank. I fråga om sparbanks förvärv av bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken gäller be- stämmelserna i 5 kap. 7 & första stycket sparbankslagen (1987:619).

I utbyte mot egendom som har köpts eller övertagits enligt första stycket får en bank förvärva aktier i ett bolag, som bildats för förvaltning av egendomen eller för fortsättande av en med denna driven verksamhet.

Har aktier förvärvats enligt första eller tredje stycket får banken, om uppenbar fara föreligger för att banken annars lider förlust, förvärva ytter- ligare aktier i samma bolag.

Har aktier förvärvats enligt första, tredje eller fjärde stycket får banken, om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på ett annat aktiebolag, byta ut dessa aktier mot aktier i det andra aktiebolaget.

Den egendom som banken förvärvat enligt denna paragraf skall avyttras när det med hänsyn till marknadsförhållandena lämpligen kan ske. Egen— domen skall dock avyttras senast när det kan äga rum utan förlust för banken. Banken skall årligen till Finansinspektionen avge en särskild redovisning av egendomen.

Ändringen har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 10.

4 kap.

3 & Minst en månad före ordinarie stämma, i en sparbank dock senast den 31 mars, skall årsredovisningshandlingama för det förflutna räkenskaps- året lämnas till revisorerna.

När resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall av- skrifter av årsredovisningen och revisionsberättelsen sändas in till Finans- inspektionen så snart det kan ske. För en lokal föreningsbank gäller dock en sådan skyldighet endast om inspektionen begär det.

Hos en lokal föreningsbank skall, senast en månad efter det att resultat- räkningen och balansräkningen blivit fastställda, avskrifter av årsredovis- ning och revisionsberättelse hållas tillgängliga hos banken för alla som är intresserade.

På avskrift av årsredovisningen som sänds in till Finansinspektionen eller hålls tillgänglig enligt tredje stycket skall en styrelseledamot teckna bevis om att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla upp- gift om stämmans beslut beträffande bankens vinst eller förlust.

Finansinspektionen kan förelägga en eller flera styrelseledamöter att filllgöra skyldigheten att till inspektionen sända in behöriga redovisnings- handlingar.

I ett nytt sista stycket har införts en möjlighet för Finansinspektionen att meddela föreläggande för styrelseledamot att fullgöra skyldigheten att till inspektionen sända in behöriga redovisningshandlingar. Att detta före- läggande kan förenas med ett föreläggande om vite framgår av 7 kap. 23 &. Bestämmelsen är föranledd av artikel 6 i publicitetsdirektivet. En- ligt denna artikel skall medlemsstaterna föreskriva lämpliga påföljder bl.a. för det fall att balans- och resultaträkningarna inte offentliggörs. En vitesbestämmelse ger de bästa förutsättningarna att på ett smidigt sätt komma till rätta med bolag som inte följer bestämmelsen.

6 kap.

15

Ett privat bankaktiebolags firma skall innehålla ordet bank. Den skall dessutom innehålla ordet privat eller avslutas med förkortningen (priv). Även ett publikt bankaktiebolags finna skall innehålla ordet bank. Den skall dessutom innehålla ordet publikt eller avslutas med förkortningen (pub). En sparbanks firma skall innehålla ordet sparbank, en central före- ningsbanks firma orden central föreningsbank samt en lokal förenings- banks firma ordet föreningsbank.

Firman skall registreras i bankregistret. Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bankens stadgar.

I första stycket har tagits in bestämmelser om de uppgifter som ett bank- aktiebolags firma måste innehålla. Redan av firman måste framgå att det är fråga om en bank. Det måste också framgå till vilken kategori bank- aktiebolaget hör. Denna uppgift kan lämnas antingen genom användning- en av ordet "privat" resp. "publikt" i fimian eller genom användning av

förkortningarna "(priv)" resp. "(pub)" (se den allmänna motiveringen, avsnitt 5.1).

3å'

En banks styrelse kan anta bifirma. Bestämmelserna i 1 5 andra stycket och 2 5 om firma gäller även bifirma. Ordet bank, sparbank och före- ningsbank får endast användas i bifirma för bankverksamhet. Orden pri- vat eller publikr eller förkortningar (priv) eller (pub) får dock inte tas in i ett bankaktiebolags bifirma.

Paragrafen har anpassats till den nu införda kategoriindelningen av bank- aktiebolagen.

65

Ett bankaktiebolags brev, faldumr och orderblanketter skall ange bo- lagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte samt bolagets orga- nisationsnummer enligt lagen (1974:I 74 ) om identitetsbeteckning för juri- diska personer m.fl. Om bolaget har trätt i likvidation, skall också detta anges.

Finansinspektionen kan förelägga en eller flera styrelseledamöter att fullgöra skyldigheten enligt första stycket.

I artikel 4 i publicitetsdirektivet stadgas att medlemsstaterna skall före- skriva att ett bolags brev och orderblanketter skall innehålla uppgift om bl.a. bolagets registreringsnummer och bolagets form och säte samt om bolaget har trätt i likvidation. Med anledning härav har i första stycket upptagits bestämmelser av detta slag. Inte enbart brev och orderblanketter bör omfattas av bestämmelsen utan även fakturor. Däremot blir bestäm- melsen inte tillämplig på prislistor, broschyrer eller annan säljinformation som riktar sig till en obestämd krets av mottagare.

I andra stycket har införts en möjlighet för Finansinspektionen att med— dela ett föreläggande. Att detta föreläggande kan förenas med vite fram- går av 7 kap. 23 5. Att även stadgandet om bankaktiebolagens brev m.m. skall kunna ligga till grund för ett föreläggande förenat med vite är föranlett av artikel 6 i publicitetsdirektivet. Enligt denna artikel skall medlemsstaterna föreskriva lämpliga påföljder bl.a. för det fall att ett bolag försummar att såsom krävs i artikel 4 i publicitetsdirektivet lämna vissa särskilda uppgifter om bolaget på bolagets brev och order- blanketter. En vitesbestämmelse ger de bästa förutsättningama att på ett smidigt sätt komma till rätta med bolag som inte följer bestämmelsen.

8 kap.

25

Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tid- ning vad som införs i bankregistret med undantag för registrering av underrättelse enligt

1. 2 kap. 17 åbankaktiebolagslagen (1987:618), 2 kap. 14 & sparbanks- lagen (1987:619) och 2 kap. 7 & föreningsbankslagen (1987:620) om dagen för kungörelse om rörelse öppnade,

2. 10 kap. 20 & bankaktiebolagslagen, 6 kap. 19 & sparbankslagen och 9 kap. 20 & föreningsbankslagen från tingsrätten om att banken blivit för- satt i konkurs, att beslut om konkurs upphävts eller att konkurs avslutats samt

3. 11 kap. 13 & bankaktiebolagslagen och 7 kap. 5 & sparbankslagen om fusionstillstånd.

En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har in- förts i registret skall endast ange ändringens art.

Ändringen är föranledd av att reglerna om fusion i bankaktiebolagslagen har ändrats.

35

Det som har blivit infört i bankregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar en- ligt 2 5 och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts. Ifråga om bankaktiebolag gäller detta dock inte beträffande rättshandlingar eller andra åtgärder som har vidtagits före den satonde dagen efter kungörandet, om tredje man visar att det var omöjligt för honom känna till det som kungjorts.

I fråga om rättshandlingar och andra åtgärder vilka har vidtagits innan kungörande har skett, kan bankaktiebolaget inte åberopa det förhållande som blivit eller borde ha blivit infört i registret mot annan än den som bolaget visar har känt till förhållandet.

Om det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar inte överens- stämmer med vad som har införts i bankregistret, kan bankaktiebolaget inte åberopa kungörelsens innehåll mot tredje man. Denne kan dock åbe- ropa kungörelsens innehåll mot bolaget, om bolaget inte visar att han kände till vad som har införts i bankregistret.

Paragrafen innehåller bestämmelser om s.k. positiv och negativ publici- tetsverkan. Ändringarna i paragrafens första och andra stycke är föran- ledda av artikeln 3.5 i publicitetsdirektivet. Denna artikel skall i sin tur ses mot bakgrund av artikel 2 i publicitetsdirektivet.

I artikel 2 föreskrivs att vissa handlingar och uppgifter om ett bolag måste offentliggöras. Hit hör t.ex. stiftelseurkund och bolagsordning samt

ändringar i dessa handlingar. Hit hör också uppgifter om tillsättande och entledigande av de personer som såsom bolagsorgan eller medlemmar i bolagsorgan är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och i rätte- gång och att delta i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget. Artikel 3 föreskriver att dessa handlingar och uppgifter skall förvaras i en akt hos registreringsmyndigheten eller föras in i ett register. Handlingarna och uppgifterna skall vidare offentliggöras i en av medlemsstaten utsedd na- tionell tidning, antingen genom att helt eller delvis återges eller att hän- visning sker till en handling som förvaras i akten eller är införd i regist- ret.

De nu angivna direktivbestämmelsema är i huvudsak redan tillgodo- sedda genom skilda bestämmelser i banklagstiftningen. Handlingar och uppgifter av de slag som direktivet nämner registreras i bankregistret och kungörs i Post- och Inrikes Tidningar.

Enligt artikel 3, punkten 5 , får bolaget åberopa handlingar och uppgif- ter mot tredje man först sedan de har offentliggjorts på det sätt som artikeln föreskriver, om bolaget inte visar att tredje man kände till hand- lingen eller uppgiften. Den hittills gällande bestämmelsen om positiv pub- licitetsverkan står inte helt i överensstämmelse med denna direktivbe- stämmelse. Lagbestämmelser om negativ publicitetsverkan saknas. I an- ledning därav har bestämmelsen givits en ny lydelse som motsvarar de krav som direktivet ställer.

När det gäller positiv publicitetsverkan föreskrivs i första stycket att vad som har införts i bankregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts. Denna bestämmelse är endast tillämplig på sparbanker och föreningsbanker. I fråga om bankaktiebolag gäller detta dock inte beträffande rättshandlingar eller andra åtgärder som har vid— tagits före den sextonde dagen efter kungörandet, om tredje man visar att det var omöjligt för honom att känna till det som kungjorts. Detta första stycke har omformulerats efter påpekande från Lagrådet.

Bestämmelsen får betydelse exempelvis i fråga om uppgifter om entle- digande eller tillsättande av en särskild firmatecknare eller en styrelse- ledamot för bolaget. Om bankaktiebolaget har beslutat om ett sådant ent- ledigande anses tredje man från och med kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar ha kännedom om entledigandet. Han kan därför inte heller göra gällande att han var i god tro angående förhållandet. Detta innebär i sin tur att bolaget inte blir bundet av rättshandlingar som den entledigade firmatecknaren har företagit efter kungörandet. I fråga om rättshandlingar som har företagits av den entledigade firmatecknaren under de första femton dagarna efter kungörandet, kan dock bolaget bli bundet om tredje man visar att det var omöjligt för honom att känna till entledigandet.

I tredje stycket regleras den negativa publicitetsverkan. Där stadgas att innan kungörande har skett, kan bolaget inte åberopa det förhållandet som blivit eller bort bli infört i bankregistret mot annan än den som bolaget visar har känt till förhållandet. Detta medför att exempelvis ett beslut om entledigande av firmatecknare normalt inte kan åberopas mot en tredje

man förrän kungörande har skett. Bolaget blir i stället bundet av de rätts- handlingar som en sådan entledigad firmatecknare har vidtagit fram till kungörandet, såvida bolaget inte visar att tredje man ändå kände till — dvs. hade faktisk vetskap om att firmatecknaren hade förlorat sin be- hörighet.

Bestämmelsen i tredje stycket, som inte har någon tidigare motsvarighet i svensk rätt, är föranledd av artikel 3.6 i publicitetsdirektivet. I artikeln föreskrivs att vid bristande överensstämmelse mellan vad som har offent- liggjorts i tidning och vad som framgår av registret eller akten, får den i pressen offentliggjorda texten inte åberopas mot tredje man. Tredje man får emellertid åberopa den offentliggjorda texten, såvida inte bolaget visar att han kände till den i registret eller akten intagna texten. Med anledning härav har motsvarande föreskrift tagits in i denna paragraf.

3aå

Om en anmälan om vem som har utsetts till styrelseledamot i ett bank- aktiebolag har förts in i bankregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 2 5, kan bolaget inte mot tredje man åberopa fel eller brister vid beslutet att utse den registrerade personen. Wzd som nu sagts gäller dock inte, om bolaget visar att tredje man kände till felet eller bristen.

I 7 kap. 17 & bankaktiebolagslagen har upptagits bestämmelser om ställ- företrädares behörighet att binda bolaget mot tredje man. Bestämmelserna bygger på att ställföreträdaren har utsetts i behörig ordning. Om så inte är fallet, saknar ställföreträdaren i princip behörighet att rättshandla på bolagets vägnar. I flera länder har det därför uppställts regler till skydd för godtroende tredje man. Detta har sedermera också kommit till uttryck i artikel 8 i publicitetsdirektivet. Där föreskrivs att, om formalitetema för offentliggörande har iakttagits i fråga om de personer som i egenskap av bolagsorgan år behöriga att företräda bolaget, ett fel som ägde rum då personerna utsågs får åberopas mot tredje man endast om bolaget visar att denne kände till felet.

I svensk rätt har rättsläget hittills varit annorlunda. Huvudprincipen har varit att om valet av en ställföreträdare är ogiltigt saknar denne över- huvudtaget behörighet att binda bolaget oavsett om valet registreras i bankregistret eller ej. Det har emellertid ansetts att en styrelse under alla förhållanden är behörig att företräda bolaget fram till dess att en domstol i klanderprocessen har undanröjt styrelsevalet eller interimistiskt förord- nat att valet inte får verkställas.

För att anpassa svensk rätt till direktivets föreskrifter har stadgats att bolaget inte kan åberopa fel eller brister vid valet av styrelseledamot sedan anmälan av valet eller beslutet har registrerats i bankregistret och kungjorts i Post- och Imikes Tidningar. Särskilda firmatecknare som inte är att anse som bolagsorgan i direktivets bemärkelse omfattas inte av bestämmelsen.

Prop. 1994/ 95 :70

En styrelseledamot utses normalt av bolagsstämman. I bolagsordningen kan dock föreskrivas att någon annan har rätt att utse en eller flera styrelseledamöter. Den nu aktuella bestämmelsen avser alla styrelse- ledamöter oavsett vem som har utsett dem. Av 7 kap. 1 & fjärde stycket bankaktiebolagslagen följer att bestämmelsen dessutom är tillämplig på styrelsesuppleanter.

I och med registreringen och kungörandet förlorar bolaget således som huvudregel möjligheten att gentemot tredje man göra gällande att ställ- företrädaren inte har utsetts i behörig ordning och att den rättshandling som ställföreträdaren har vidtagit till följd därav inte är bindande för bolaget. Det kan anmärkas att motsvarande danska bestämmelse anses gälla även när beslutet att utse en ställföreträdare är behäftat med kva- lificerad ogiltighet. Det får överlämnas till rättspraxis att avgöra om den svenska bestämmelsen bör ha samma räckvidd.

Bolaget kan emellertid undgå bundenhet av de rättshandlingar som ställ- företrädaren har vidtagit om bolaget visar att tredje man kände till dvs. hade faktisk vetskap om — att beslutet att utse ställföreträdaren var ogil- tigt.

4aå

Om styrelseledamot, särskild fimrateckrrare eller annan ställföreträdare för ett bankaktiebolag har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 & föräldrabalken eller fått näringsfärbud, skall Finansinspektionen av- föra ställföreträdaren ur registret. Avregistreringen skall vid beslut om konkurs eller tillfälligt näringsförbud ske omedelbart. I övrigt skall av- registrering ske sedan beslutet har vunnit laga kraft.

Bankaktiebolagslagen innehåller bestämmelser om att val av styrelseleda- möter och beslut om att utse ställföreträdare för banken skall anmälas för registrering. När sådana anmälningar har skett kommer Finansinspek- tionen att registrera de anmälda personerna i bankregistret. Också änd- ringar i tidigare anmälda förhållanden skall anmälas för registrering. När en bank gör en sådan anmälan, t.ex. i fråga om styrelsens sammansätt- ning, avför Finansinspektionen de dittills registrerade personerna från registret.

Det kan emellertid förekomma andra fall då en styrelseledamot eller en annan företrädare för banken förlorar sin behörighet att företräda banken utan att detta kommer till uttryck i något beslut från bankens sida. Så är fallet när en ställföreträdare har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 & föräldrabalken eller fått näringsförbud. Av 7 kap. 3 och 15 55 bankaktiebolagslagen framgår att han i så fall inte längre får vara företrädare för banken. Han förlorar således utan vidare sin behörighet.

Artikel 2 i publicitetsdirektivet fordrar att vissa angivna uppgifter rörande banken offentliggörs. Till dessa uppgifter hör tillsättande och ent- ledigande av de personer som i egenskap av bolagsorgan eller medlem- mar i bolagsorgan är behöriga att företräda banken mot tredje man eller

i rättegång. Uppgifterna skall föras in i registret eller förvaras i en akt i anslutning till registret. De skall vidare offentliggöras i en nationell tidning, antingen genom helt eller delvis återgivande "eller genom hän- visning till en handling i akten eller en uppgift i registret.

Syftet bakom direktivbestämmelsen är att registrets uppgifter om vem som äger företräda bolaget skall motsvara de faktiska förhållandena. Detta är av värde både för bolaget och för tredje man. Mot den bakgrun- den har det ansetts lämpligt att beslut om konkurs, förvaltarskap och nå— ringsförbud föranleder avregistrering av de berörda bolagsfunktionärema utan föregående påminnelse till registreringsmyndigheten.

Vid två slag av beslut, konkursbeslut och beslut om tillfälligt närings- förbud, skall Finansinspektionen omedelbart efter beslutet avföra den be- rörda personen ur registret. I dessa situationer kan det tänkas att beslutet senare upphävs. Det är naturligt att Finansinspektionen, sedan inspek- tionen underrättats om detta, självmant återställer den tidigare avförda registreringen. Det har inte ansetts nödvändigt att klargöra detta i lag- texten.

Om ett beslut om näringsförbud inte utgör ett beslut om tillfälligt nä- ringsförbud, gäller beslutet inte förrän det har vunnit laga kraft. I sådana fall får avregistrering därför inte ske förrän det finns ett lagakraftvunnet beslut. Detsamma har ansetts böra gälla i fråga om beslut om förvaltar- skap.

Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när inspek- tionen

1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 å andra stycket bankaktiebo- lagslagen (1987:618),

2. förklarat beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6 kap. 7 & tredje stycket bankaktiebolagslagen,

3. förklarat fråga om fusion förfallen enligt 11 kap. 17 & bankaktiebo- lagslagen, 7 kap. 7 & tredje stycket sparbankslagen (1987:619) eller 10 kap. 5 & tredje stycket föreningsbankslagen (1987:620),

4. förelagt vite enligt denna lag, eller 5 . förklarat fråga om en sparbanks eller en föreningsbanks ombildning till bankaktiebolag förfallen enligt 8 kap. 8 & sparbankslagen respektive 11 kap. 9 & föreningsbankslagen.

Ändringen är föranledd av att reglerna om fusion i bankaktiebolagslagen har ändrats. 8 5

Ett beslut av Finansinspektionen som innebär att en anmälan avskrivits eller en registrering har vägrats enligt 4 5 andra stycket får överklagas

hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Det- samma gäller ett sådant beslut av Finansinspektionen som avses i 4 a 5, 4 kap. 14 å andra stycket, 6 kap. 75 tredje stycket och 11 kap. 175 bankaktiebolagslagen (1987:618), 7 kap. 7 åtmdje stycket och 8 kap. 8 & sparbankslagen (1987:619) samt 10 kap. 5 & tredje stycket och 11 kap. 9 & föreningsbankslagen (1987:620).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

I paragrafen har klargjorts att även Finansinspektionens beslut att vägra tillstånd till verkställande av fusionsplan och att avregistrera ställföre- trädare enligt 4 a 5 skall kunna överklagas. I den hittillsvaravde lydelsen har bland sådana beslut som kan överklagas nämnts beslut som avses i 5 5 1-3 och 5 . I den bestämmelsen hänvisas emellertid endast till beslut i vissa andra bestämmelser. Förevarande paragraf har ändrats så att hän- visning görs direkt till dessa lagrum.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 6 kap. 6 5 den 1 juli 1995 och i öv- rigt den 1 januari 1995.

I övergångsbestämmelserna till lagen (1994:00) om ändring i bank- alaiebolagslagen (l987:618) finns vissa övergångsbestämmeLser som av- ser tillämpningen av denna lag.

Den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1995 . Skälen för detta har behandlats i avsnitt 15 . Det är emellertid nödvändigt att ge bo- lagen realistiska möjligheter att anpassa sig till de nya reglerna efter ett riksdagsbeslut. Bestämmelsen om ökad information i den externa korres- pondensen bör därför träda i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelsen har fått sin utformning efter påpekande fran Lagrådet.

17.2 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987 :618)

lkap. Zå

I ett bankaktiebolag svarar delägarna inte personligen för bolagets förplik- telser.

Paragrafens andra och tredje stycke har flyttats till nya 4 &.

35

Bankaktiebolag är privat bankalctiebolag eller publikt bankaktiebolag. Denna lag gäller för samtliga bankaktiebolag, om inte annat föreskrivs.

Denna paragraf innehåller den grundläggande indelningen av bankaktie- bolag i privata bankaktiebolag och publika bankaktiebolag. Skälen för denna indelning har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5 . 1.

Det stora flertalet bestämmelser i bankaktiebolagslagen kommer att gälla för såväl privata som publika bankaktiebolag. Om någon bestäm- melse endast skall tillämpas på den ena kategorin av bolag, anges detta särskilt i lagen.

Den huvudsakliga skillnaden mellan de båda bolagskategoriema avser möjligheterna att bedriva allmän handel med bolagets fondpapper. Privata bankaktiebolag har nämligen enligt 5 5 inte rätt att sprida egna aktier eller andra av bolaget utgivna värdepapper till allmänheten. Värdepapper som har utgivits av privata bankaktiebolag får inte heller bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.

Det är bolaget självt som beslutar till vilken bolagskategori det skall höra.

45

Ett bankaktiebolags aktiekapital skall bestämmas med hänsyn till omfatt- ningen och beskajfenheten av den planerade rörelsen. Är aktiekapitalet fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp. Bankaktiebolaget skall när rörelsen påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem miljoner ecu. I 4 kap. 7 & bankrörelselagen (1987:6] 7) finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.

Till denna paragraf har flyttats de i 1 kap. 2 5 andra och tredje styckena upptagna bestämmelserna.

Ett privat bankaktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

I första stycket angivna värdepapper som har givits ut av ett privat bankaktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan orga- niserad marknadsplats.

Bestämmelserna i denna paragraf tar sikte på kapitalanskaffning som sker genom utgivande av aktier eller teckningsrätter eller genom upptagande av lån mot utfärdande av värdepapper. Bland de åtgärder som träffas av förbudet kan främst nämnas till allmänheten riktade emissioner av aktier och konvertibla skuldebrev samt försäljning av ett större antal sådana värdepapper. Hit hör även utgivande av löpande skuldebrev. Även andra skuldebrev omfattas av bestämmelsen. Särskild betydelse torde bestäm- melsen fä för vissa särskilda slag av skuldebrev, nämligen sådana som utges i större antal och uppenbarligen är avsedda för allmän omsättning och som därför enligt 32 & tredje stycket skuldebrevslagen (1936:81) i vissa avseenden skall behandlas som löpande skuldebrev, främst s.k. för- lagsbevis och vinstandelsbevis. Till ett skuldebrev som ett bolag ger ut kan en konverteringsrätt, en optionsrätt eller en vinstandelsrätt vara knuten. Optionsrätten kan, om annat inte har föreskrivits, skiljas från skuldebrevet (se 5 kap. 1 & fjärde stycket bankaktiebolagslagen). Även en sådan självständig optionsrätt omfattas av bestämmelserna.

Paragrafen förbjuder privata bankaktiebolag och aktieägare i sådana bo- lag att "söka sprida" sådana värdepapper. Med uttrycket avses att bolaget eller dess aktieägare genom annonsering, rundskrivelser eller andra for- mer av meddelanden vänder sig utanför den befintliga delägarkretsen med erbjudande av förvärv eller teckning av aktier. När bolaget eller dess aktieägare låter ett värdepappersinstitut eller någon annan förmedla aktier eller andra värdepapper till en större krets personer utgör det också ett spridande i paragrafens mening. Däremot är det inte spridning när bo— laget vid en emission erbjuder den befintliga aktieägarkretsen att förvärva ytterligare aktier eller andra värdepapper i bolaget. Detta gäller även om ett värdepappersinstitut tar del i emissionen, såsom t.ex. är fallet när ett värdepappersinstitut i egenskap av kontoförande institut enligt aktiekonto- lagen (1989:827) medverkar till överlåtelse av aktier i avstämningsbolag.

För att ett spridningsförsök skall träffas av förbudet i 1 kap. 5 5 krävs också att det sker genom annonsering eller erbjudande som riktar sig till fler än tvåhundra personer. Sistnämnda siffra har sitt ursprung i begrep— pet "en vidare krets" som sedan tidigare finns i bestämmelsen om emis— sionsprospekt i 4 kap. 19 5 bankaktiebolagslagen, där det utgör en förut- sättning för att ett bolag skall vara skyldigt att upprätta ett sådant pros- pekt. 1 praxis tycks 200 investerare ha kommit att användas som rikt- märke.

Om ett erbjudande offentliggörs genom annonsering kommer det att nå ut till en obestämd krets av personer. Annonsering är därför en mark- nadsföringsmetod som är särskilt ägnad att leda till en vid spridning av aktier. Detta står inte i överensstämmelse med de principer som ligger till grund för kategoriindelningen av bankaktiebolagen. I första stycket har

därför uppställts ett förbud mot försök till spridning genom annonsering. Förbudet tar sikte på såväl tidningsannonsering som annonsering i andra former, exempelvis marknadsföring i etermedia.

Även omfattande rundskrivelser och andra liknande åtgärder kan lätt leda till att värdepapper sprids bland allmänheten. Det bör därför upp- ställas vissa begränsningar mot erbjudanden som riktar sig till en större mängd personer. Det har ansetts lämpligt att knyta an till det antal, 200, som kommit att utgöra ett riktmärke vid tillämpningen av 4 kap. 19 & bankaktiebolagslagen. I andra stycket har därför uppställts ett förbud mot försök till spridning som sker genom att erbjudanden om teckning eller förvärv riktas till fler än 200 juridiska eller fysiska personer.

Det finns anledning att vara mindre restriktiv när det gäller erbjudan- den som riktar sig till professionella placerare. Från förbudet i andra stycket görs därför undantag för erbjudanden som riktar sig enbart till personer som i förväg har anmält sitt intresse av sådana erbjudanden. Det kan vara fråga om erbjudanden till sådana penningplacerare som särskilt har anmält till bolaget eller dess aktieägare att de önskar bli kontaktade i händelse av försäljning eller emission av aktier och andra värdepapper. Det kan också vara fråga om erbjudanden till penningplacerare som visserligen inte har varit i direkt kontakt med bolaget eller dess aktieäga- re men som på annat sätt har markerat sitt intresse av att få del av er- bjudanden om eventuella försäljningar och emissioner. Om ett erbjudande om teckning eller förvärv sprids enbart bland dem som på något av dessa sätt har förklarat sig vara intresserade av att få del av sådana erbjudan- den, gäller inte den ovan angivna begränsningen till 200 adressater. Däre- mot har uppställts den begränsningen att de utbjudna värdepapperen får bjudas ut i högst 200 poster. Denna begränsning syftar till att bringa reglerna i harmoni med bestämmelserna om prospektskyldighet i 4 kap. 19 & bankaktiebolagslagen.

Det finns emellertid en del situationer då starka skäl talar för att en företagare bör ha möjlighet att använda sig av annonsering eller rund- skrivelser utan de begränsningar som anges i första och andra styckena. Så är fallet om det är fråga om överlåtelse av bolaget i dess helhet. Så är också fallet då syftet med annonseringen, rundskrivelsen m.m. är att finna en eller ett fåtal kompanjoner. Det kan i sådana fall inte vara fråga om spridning till allmänheten. I tredje stycket har därför föreskrivits att de i första och andra styckena angivna bestämmelserna inte gäller erbju- danden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

Förbudet att sprida aktier m.m. enligt andra stycket riktar sig mot bo- laget och dess aktieägare. Det utgör inte hinder för en konkursförvaltare att utbjuda av konkursboet ägda aktier till försäljning bland allmänheten. Det förhindrar inte heller en god man enligt lagen om samäganderätt att utbjuda värdepapper av detta slag till försäljning på offentlig auktion. Vidare bör en panthavare vara berättigad att utan hinder av förevarande bestämmelse bjuda ut pantsatta aktier till försäljning hos allmänheten. Den omständigheten att panthavaren tillika kan vara aktieägare i bolaget saknar betydelse.

Ejärde stycket innehåller ett förbud mot att på börs eller annan orga- Prop. 1994/ 95 170 niserad marknadsplats bedriva handel med sådana värdepapper som avses i första stycket och som har utgivits av privata bankaktiebolag. Förbudet avser handel vid såväl svenska som utländska börser och marknadsplat- ser. Med svensk börs förstås ett företag som enligt 2 kap. lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet har auktoriserats att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med finan- siella instrument mellan till verksamheten anslutna medlemmar. Begrep- pet "organiserad marknadsplats" förekommer tidigare i bl.a.insiderlagen (1990: 1342). Som exempel på handel som sker på organiserad marknads- plats nämndes i förarbetena bl.a. avtal om köp och försäljning som görs upp på telefon på penningmarknaden. Till organiserad marknadsplats bör i detta sammanhang även räknas företag som har fått auktorisation enligt 7 kap. lagen om börs och clearingverksamhet att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med finansiella instrument (auktoriserad marknadsplats).

Den som bryter mot föreskrifterna i denna paragraf kan dömas till an- svar enligt 13 kap. 1 & (se den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3).

2kap. 25

Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen. Därvid skall iakttas att betalningen för en aktie inte får understiga det belopp på vilket aktien skall lyda (nominella beloppet). Om en aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egendom än pengar eller med rätt eller plikt för bankaktiebolaget att överta egendom mot annat veder- lag än aktier (apport), får värdet på apportegendomen inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom som är eller som kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apport- egendom. Med apportegendom får inte jämställas åtagande att utföra ar- bete eller att tillhandahålla tjänst.

Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom, krävs Finans- inspektionens medgivande för detta. Utgörs apportegendomen av hela eller en inte obetydlig del av en annan banks rörelse, krävs dock rege- ringens eller Finansinspektionens tillstånd enligt 2 kap. 5 & bankrörelse- lagen (1987:617).

Iécknas aktie med villkor som strider mot första stycket, skall det nomi— nella beloppet ändå betalas.

Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om apportbildning av ett bank- aktiebolag. Detta har tidigare endast varit möjligt vid ombildning av spar— banker och föreningsbanket (se allmänmotiveringen, avsnitt 6). Apporte— gendomen skall vara till nytta för bolagets verksamhet.

Enligt artikel 7 i kapitaldirektivet får det tecknade kapitalet bestå endast av tillgångar som kan värderas ekonomiskt. I dessa tillgångar får inte in-

räknas åtaganden att utföra arbete eller tillhandahålla tjänster. Det har med hänsyn till den nämnda direktivbestämmelsen ansetts lämpligt att lag- fåsta gällande praxis inom aktiebolagsrättens område enligt vilket åtagan- de att utföra arbete eller tjänst inte får jämställas med apportegendom. Detta har kommit till uttryck i första stycket, sista meningen.

Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom krävs, enligt andra stycket, Finansinspektionens medgivande för detta. Utgörs apport- egendomen av hela eller en inte obetydlig del av en banks rörelse, krävs tillstånd enligt 2 kap. 5 & bankrörelselagen för genomförande av emis- sronen.

69

Sedan oktroj har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva under en dag- tecknad stiftelseurkund som skall innehålla uppgift om

1. det belopp som skall betalas för varje aktie,

2. tiden för aktiernas betalning, samt

3. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman, om så- dan kallelse skall ske enligt 10 5.

I stiftelseurkunden skall anges bestämmelse om apport eller att aktie på annat sätt skall kunna tecknas med villkor. I stiftelseurkunden skall också anges bestämmelse om att bankaktiebolaget skall ersätta kostnad för bo- lagets bildande. Av stiftelseurkunden skall också framgå om någon på annat sätt skall få särskild rättighet eller förmån av bolaget.

Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värde på apportegendom och av be- stämmelse enligt andra stycket i övrigt. Särskilt skall anges

]. nanm och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,

2. det värde till vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp i balansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall läm- nas för egendomen,

3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande som angivits i bestämmelsen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i andra stycket, skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller avskrift därav eller hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålles tillgängligt för aktietecknama. Muntligt avtal skall i sin helhet tas upp i stiftelseur- kunden. Iillslg'uts eller övertas rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla även beträffande balans- och resultaträkningarför rörelsen under de senaste två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning ges om rörelsens resultat under tiden därefter: Om sådana räkningar ej upprättats för rörelsen, skall i stiftelseurkunden lämnas upplysning om rörelsens resultat under nämnda räkenskapsår.

Om andra-fiärde styckena inte iakttagits beträf'ande viss bestämmelse, år den utan verkan mot bolaget.

Till stiftelseurkunden skall fogas avskrifter av oktrojbeslutet och bolags- ordningen.

Enligt gällande rätt för bankaktiebolag har det inte ansetts nödvändigt att, Prop- 1994/95 :70 som i aktiebolagslagen, föreskriva att en särskild stiftelseurkund skall upprättas. Både kapitaldirektivet och fusionsdirektivet förutsätter dock att det vid varje bolagsbildning upprättas både en bolagsordning och en stif- telseurkund. Förevarande paragraf ändras därför så att den överens- stämmer med 2 kap. 3 & aktiebolagslagen.

Av andra stycket följer att det i stiftelseurkunden skall anges varje be- stämmelse om 1. att aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egendom än pengar eller på annat sätt med villkor,

2. att egendomen skall övertas av bolaget mot annat vederlag än aktier, 3. att bolaget skall ersätta kostnad för bolagets bildande eller

4. att någon på annat sätt skall av bolaget erhålla särskild rättighet eller förmån.

Av 8 & följer att stiftarna eller annan inte får ta emot ersättning av bankaktiebolaget för andra kostnader för bolagets bildande än sådana som varit uppenbarligen nödvändiga för bildandet samt att stiftarna inte heller får förbehålla sig eller någon annan särskilda förmåner eller rättigheter.

I tredje stycket ges bestämmelser om det särskilda informationsunderlag som måste föreligga vid kvalificerad bolagsbildning. Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av apportegendomens värde eller av andra sådana spe- ciella bestämmelser som avses i andra stycket. Särskilt skall anges namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen, apportegendo- mens värde och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas för apportegendomen samt det högsta beräknade beloppet av sådan särskild kostnad för bolagets bildande som avses i nämnda stycke.

I fjärde stycket ges regler om att avtal rörande bestämmelse som avses i andra stycket skall tillhandahållas för aktietecknama. Vidare föreskrivs i fråga om tillskjuten eller övertagen rörelse att vissa räkenskapshand- lingar skall tillhandahållas och att upplysningar skall lämnas om rörelsen. Om stiftarna av försumlighet eller annan anledning inte tillhandahåller avtalen på platsen, torde den som trots detta tecknar aktie, bli bunden av sin teckning. En annan sak är att stiftaren då kan bli skadeståndsskyldig.

Om andra-fjärde styckena inte iakttagits beträffande viss bestämmelse, är den enligt femte stycket i sin helhet utan verkan mot bolaget.

Till stiftelseurkunden skall enligt sjätte stycket fogas avskrifter av oktrojbeslutet och bolagsordningen.

75

Teckning av aktier skall ske på stiftelseurkunden eller på teckningslista som innehåller avskrift av stiftelseurkunden.

Har aktier tecknats på annat sätt kan teckningen inte göras gällande av bankaktiebolaget, om tecknaren anmäler felet hos Finansinspektionen före bolagets registrering.

Har aktier tecknats med villkor, är teckningen ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos Finansinspektionen före bolagets registrering, är dock aktietecknaren bunden av teckningen fastän han inte kan åberopa villko- ret.

Paragrafens första stycke har ändrats med anledning av införandet av en stiftelseurkund som en obligatorisk stiftelsehandling.

95

Stiftarna avgör om aktieteckningen skall godtas och hur många aktier som skall tilldelas tecknama. Har en stiftare enligt uppgift i stiftelseurkunden tecknat ett visst antal aktier, skall minst detta antal tilldelas honom.

Om aktier inte har tilldelats en aktietecknare enligt aktieteckningen, skall stiftarna utan dröjsmål meddela honom detta.

Denna paragrafs första stycke har ändrats med anledning av införandet av en stiftelseurkund som en obligatorisk stiftelsehandling.

IOå

Beslut om bankaktiebolags bildande fattas på en konstituerande stämma.

Stiftarna skall kalla de godtagna aktietecknama till den konstituerande stämman enligt föreskrifterna i bolagsordningen om kallelse till bolags- stämma. Teckningslistoma och de handlingar som stiftelseurkunden han- visar till, oktrojbeslutet och bolagsordningen skall genom stiftamas för- sorg hållas tillgänglig för aktietecknama under minst en vecka före stäm- man på den plats som har angivits i kallelsen.

Om alla aktier tecknas vid stämman och alla godtagna aktietecknare är ense, kan beslut om bolagets bildande fattas även om någon kallelse till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram stiftelseurkun- den och de därtill fogade handlingarna i original. Stiftaran skall vidare lämna uppgift om

1. antalet aktier enligt godtagna teckningar,

2. aktiernas fördelning mellan tecknama, och

3. det belopp som har inbetalts på aktierna.

Denna paragrafs andra och fjärde stycke har ändrats med anledning av införandet av stiftelseurkund som en obligatorisk stiftelsehandling. Andringama har gjorts efter påpekande från Lagrådet.

ng

Ett bankaktiebolag skall anmälas för registrering senast sex månader efter det att oktroj har beviljats.

För registrering krävs

1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier efter avdrag för de aktier som enligt 14 5 har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan (bolagets aktiekapital) svarar mot aktiekapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen,

2. att de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är helt betalda, och

3. att auktoriserad revisor skriftligen intygar att betalning enligt 2 har skett, att all apportegendom är tillförd bolaget samt att bankaktiebolaget har ett så stort bundet eget kapital som föreskrivs i 1 kap. 4 5 andra stycket. Av revisorns yttrande skall framgå att apportegendomen i stiftelse- urkunden inte har åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksam- het. I yttrandet skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till belopp som an— ges i andra stycket 1. De aktier som enligt 14 5 har förklarats förverkade och inte övertagits av någon annan blir därvid ogiltiga.

Frågan om bolagets bildande har fallit, om anmälan för registrering inte skett inom den tid som anges i första stycket eller om Finansinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget. I sådant fall svarar styrelseleda- mötema solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalts in på de tecknade aktierna jämte uppkommen avkastning med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 16 5 första stycket tredje me- ningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.

Enligt 2 5 kan apportbildning förekomma även vid bildandet av bankaktie- bolag. Med hänsyn till kapitaldirektivets regler har förevarande be- stämmelse ändrats så att den i huvudsak överensstämmer med 2 kap. 9 5 aktiebolagslagen (se prop. 1993/94:196 s. 147 i).

Det har ansetts att en revisor uppfyller kapitaldirektivets krav på obe- roende sakkunniga. Denna fråga har berörts i den allmänna motiveringen till fusionsbestämmelsema (se avsnitt 7.2 med hänvisning).

mag

Träffar bankaktiebolaget inom två år från registreringen avtal med en stiftare eller en aktieägare som innebär att bolaget förvärvar egendom mot ersättning som motsvarar minst en tiondel av aktiekapitalet, skall styrelsen underställa bolagsstämman avtalet för godkännande. Det gäller dock inte om förvärvet sker på en svensk eller utländsk börs eller på en

auktoriserad marknadsplats eller som ett led i bolagets löpande affärs- verksamhet.

Styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på egendomen och av avtalet i öv- rigt. Bestämmelserna i 2 kap. 6 & tredje och fjärde styckena tillämpas även på redogörelsen.

En auktoriserad eller godkänd revisor skall avge yttrande över redo- görelsen. Yttrandet skall innehålla de uppgifter som avses i 2 kap. 12 å andra stycket 3.

Avtalet skall tillsammans med styrelsens redogörelse och revisorns ytt- rande hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas.

Paragrafen är ny. Den behandlar tillsammans med de följande 12 b och 12 c 55 samt 12 kap. 3 & frågan om s.k. dold eller uppskjuten apport. Denna fråga har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.

Bestämmelsen i första stycket innebär att om bolaget inom två år från registreringen träffar avtal med en stiftare eller en aktieägare om förvärv av egendom och vederlaget för denna egendom uppgår till minst en tion- del av aktiekapitalet, skall avtalet som huvudregel godkännas av bolags- stämman. Förvärv som sker på en svensk eller utländsk börs eller på en auktoriserad marknadsplats eller som ett led i bolagets löpande verksam- het är emellertid undantagna.

Styrelsen skall avge en redogörelse för förvärvet, vilken skall ligga till grund för stämmans beslut. Detta har kommit till uttryck i andra stycket. Denna redogörelse skall innehålla uppgift om bolagets avtalspart samt om de omständigheter som kan vara av vikt för bedömningen av värdet på den förvärvade egendomen. Om avtalet har träffats muntligen eller om ett skriftligt avtal har kompletterats med muntliga villkor skall vad som har överenskommits muntligen tecknas ner och redovisas i redogörelsen.

I enlighet med det krav som uppställts i kapitaldirektivet, artikel 11, har dessutom i tredje stycket intagits en bestämmelse om att godkänd eller auktoriserad revisor skall avge ett utlåtande över förvärvet med det inne— håll som anges i 2 kap. 12 5.

Av fjärde stycket framgår att de nu nämnda handlingarna jämte själva avtalet skall hållas tillgängliga för aktieägarna under minst en vecka före bolagsstämman.

Vad gäller kallelse till den bolagsstämma som skall ta ställning till av- talet gäller bestämmelserna i 8 kap. Några särskilda regler är inte nöd- vändiga i denna del.

12bå

Om bolagsstämman inte godkänner ett avtal som avses i 12 a 9 inom sat månader från avtalsdagen, är avtalet utan verkan. Har 12 a 5 inte iakt- tagits beträffande någon viss bestämmelse i avtalet, är den bestämmelsen utan verkan mot bolaget.

Av paragrafen följer att om ett avtal av det slag som avses i 12 a 5 inte har förelagts stämman och godkänts av denna inom sex månader från av— talstidpunkten, är avtalet utan verkan. Bolaget är inte bundet av avtalet och kan inte heller göra detta gällande mot motparten.

I andra meningen har upptagits en särskild bestämmelse om verkan av att bestämmelserna i 12 a & andra—fjärde styckena inte har uppfyllts be- träffande viss bestämmelse i avtalet. Har exempelvis bolagets avtalspart genom en särskild muntlig överenskommelse uppställt ett särskilt villkor för förvärvet, men detta sedan inte har redovisats i styrelsens redogörel- se, är villkoren inte gällande mot bolaget.

Paragrafens bestämmelser gäller även i fråga om formalavtal såsom köp av fast egendom. Detta får särskild betydelse för frågor om lagfart. Ett förvärv av det slag som avses i 12 a & kan inte anses fullbordat förrän bolagsstämman har lämnat sitt medgivande. Skyldigheten att ansöka om lagfart inträder därför först i och med bolagsstämmans beslut (jfr 20 kap. 2 9 andra stycket 1 jordabalken). Bolagsstämmans godkännande bör vara en förutsättning för att lagfart skall kunna beviljas. Detta har föranlett vissa tillägg i 20 kap. 6 och 7 55 jordabalken.

12cå

Styrelsen skall genast för registrering anmäla bolagsstämmans beslut att godkänna avtal som avses i 12 a 5.

Enligt artikel 11 i kapitaldirektivet skall förvärv av de slag som avses i 12 a & offentliggöras enligt bestämmelserna i publicitetsdirektivet. Av arti- kel 10 följ er att även det utlåtande över förvärvet som en sakkunnig skall utarbeta skall offentliggöras. Det är av vikt att offentliggörandet av av- talet och revisorsyttrandet inte dröjer. I denna paragraf har därför tagits in en bestämmelse om skyldighet för styrelsen att genast anmäla bolags- stämmans beslut för registrering. I bankrörelseförordningen bör tas in en föreskrift om att en sådan anmälan skall åtföljas av en avskrift av avtalet och revisorsyttrandet.

Om styrelsen inte anmäler bolagsstämmans beslut för registrering, kan det leda till skadeståndsskyldighet enligt bestämmelserna i 5 kap. 1 & bankrörelselagen. Att anmälan sker är emellertid inte någon förutsättning för avtalets giltighet.

16 & Innan bankaktiebolag har registrerats, kan det. inte. förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan inte haller föra talan inför dom- stolar eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål röran- de bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de tecknade aktiebeloppen.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på bolagets vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden

solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på bo- laget, om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller har tillkommit efter det att bolaget har bildats.

Har före registreringen ett avtal för bolaget slutits med en medkontra- hent som visste att bolaget var oregistrerat kan denne, såvida inte annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om bolagets bildande har fallit enligt 12 & fjärde stycket. Om medkontrahenten inte visste att bolaget var oregistrerat, kan han frånträda avtalet innan bolaget har regist- rerats.

Paragrafen har ändrats med anledning av införandet av stiftelseurkund som en obligatorisk stiftelsehandling. Ändringen har gjorts efter påpekan- de från Lagrådet.

3 kap.

15

Alla aktier har lika rätt i bankaktiebolaget, om inte något annat följer av denna paragraf.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller kunna utges. En sådan bestämmelse skall ange

1. olikheterna mellan aktieslagen,

2. antalet aktier av varje slag,

3. om aktierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets till- gångar eller vinst eller om aktierna skall ha olika röstvärde, den före- trädesrätt som tillkommer alaieägarna vid ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. Föreskrift om olika företrädesrätt får meddelas endast om skillna- derna mellan aktierna skall vara av nu angivet slag.

Betråfande kontantemission skall en föreskrift som avses i andra stycket 3 sista meningen innebära att gammal aktie skall ge företrädesrätt till ny aktie av samma slag, att aktier som inte tecknas av de i första hand berättigade aktieägarna skall erbjudas samtliga aktieägare samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudan- de kan ges ut, aktierna skall fördelas mellan tecknama i förhållande till det antal aktier som de förut äger och, i den mån det inte kan ske, genom lottning.

Betrafande fondemission skall, om skillnaden mellan aktierna inte gäller rätten till andel i bolagets tillgångar och vinst, i en sådan före- skrift som avses i andra stycket 3 sista meningen bestämmas att nya ak— tier av varje slag skall emitteras i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall de gamla aktierna ge företrädesrätt till nya aktier av samma slag i förhållande till sin andel i aktiekapitalet.

Avser olikheten mellan aktieslagen aktiernas röstvärde, gäller att ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av ett visst slag skall i när- mare angiven ordning kunna omvandlas till aktier av annat slag. Omvand- lingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.

Första stycket är oförändrat och ger uttryck för den i bolagsrätten grund- läggande likhetsprincipen.

Andra stycket innehåller föreskrifter om företrädesrätt. Enligt andra stycket kan det finnas olika slag av aktier i bolag. Det måste i så fall vara bestämt i bolagsordningen. Av bolagsordningen måste också framgå hur många aktier som skall finnas av varje aktieslag. De skillnader som i praktiken förekommer mellan aktieslagen kan indelas i tre huvudgrupper; skillnader i rätten till vinst och likvidationsandel (stam- och preferens— aktier), röstvärdesskillnader och övriga skillnader (exempelvis i fråga om rätten att ta del i styrelseval).

Finns det aktier av flera slag i bolaget och skillnaden mellan aktie- slagen avser rätten till vinst eller likvidationsandel, skall det av bolag- sordningen också framgå vilken företrädesrätt som skall följa med varje aktieslag vid en ökning av aktiekapitalet. En sådan föreskrift kan innebära en lika företrädesrätt, dvs. en företrädesrätt för samtliga aktieslag i pro- portion till den andel av aktiekapitalet som aktierna representerar, men medför i annat fall att med olika aktieslag följer olika företrädesrätt.

Hittills har svensk rätt endast tillåtit olika företrädesrätt när aktieslagen har skiljt sig åt i fråga om rätten till bolagets tillgångar och vinst. Såsom har utvecklats i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.2, har det nu an- setts att föreskrifter om olika företrädesrätt skall få förekomma även när skillnaden mellan aktieslagen enbart gäller röstvärdet. Lagtexten har där- för ändrats så att det numera anges att det i fråga om aktieslag med olika röstvärde alltid skall framgå av bolagsordningen vilken företrädesrätt aktierna skall ha vid ökning av aktiekapitalet och att det också i fråga om sådana aktier får tas in föreskrifter om olika företrädesrätt i bolagsord- ningen. Att föreskrifter om olika företrädesrätt måste utformas på vissa i lagen angivna sätt framgår av tredje och fjärde styckena.

Liksom tidigare gäller att föreskrifter om olika företrädesrätt inte får tas in i bolagsordningen om skillnaden mellan aktierna är av annat slag och t.ex. enbart avser rätten att ta del i styrelseval.

Tredje stycket innehåller bestämmelser om företrädesrätt vid kontant- emission. Reglerna är föranledda av artikel 29 i kapitaldirektivet och har behandlats närmare i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.1. De är tillämpliga enbart på föreskrifter om olika företrädesrätt. Har det tagits in sådana föreskrifter i bolagsordningen, måste de vara utformade på det sätt som anges i lagtexten.

En föreskrift om att det skall gälla olika företrädesrätt vid en kontant— emission får sålunda utformas endast som en primär företrädesrätt inom varje aktieslag. Gamla A-aktier skall alltså ge rätt att teckna ett antal nya A-aktier, medan B-aktier skall ge rätt att teckna nya B-aktier. Föreskrifter om att A-aktier skall ge rätt till nya B-aktier kan däremot inte godtas.

En föreskrift om primär företrädesrätt måste kombineras med en före- skrift Om subsidiär företrädesrätt för samtliga aktieslag. Det innebär att, om det i ett bolag finns A-, B- och C-aktier och enbart A—aktier emitte- ras, alla tre aktieslagen skall ge rätt att delta i teckningen av de A—aktier som inte har tecknats av aktieägare med primär företrädesrätt. De "över- blivna" A-aktierna kan alltså inte förbehållas A-aktieägarna. Det skall inte heller gälla någon företrädesrätt inom varje aktieslag utan aktieägarna skall ha företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det samman- lagda antalet aktier som de tidigare äger. I sista hand, om tidigare aktie- innehav inte ger avgörande utslag vid fördelningen mellan de subsidiärt berättigade, skall aktierna fördelas genom lottning.

Står bolagsordningens föreskrifter i strid med bestämmelserna om pri- mär och subsidiär företrädesrätt, skall registreringsmyndigheten vägra registrering enligt bestämmelserna i 8 kap. 4 & bankrörelselagen.

Fjärde stycket innehåller bestämmelser om företrädesrätt vid fondemis- sion. Stycket är nytt. Det innehåller ytterligare bestämmelser om hur bolagsordningsföreskrifter om olika företrädesrätt skall vara utformade. Enligt bestämmelserna måste föreskrifterna vara förenade med vissa sär- skilda föreskrifter om vad som skall gälla vid en framtida fondemission.

Enligt hittills gällande rätt har innehavare av aktier som inte skiljer sig åt i fråga om rätten till bolagets tillgångar och vinst alltid haft lika rätt att ta del i en fondemission. Detta har sammanhängt med att det inte har varit möjligt att meddela föreskrifter om olika företrädesrätt annat än i fråga om aktier som skiljer sig åt i fråga om rätten till tillgångar och vinst. Genom ändringen i första stycket öppnas nu möjligheter att i bo- lagsordningen ta in föreskrifter om olika företrädesrätt också när skill- naden mellen aktierna avser röstvärdet. Detta skulle kunna få till följd att aktier med olika röstvärde men med lika rätt till tillgångar och vinst fick olika företrädesrätt vid en fondemission. I så fall skulle vissa aktieägare komma att utöka sin andel i bolagets förmögenhet utan att det fanns stöd för detta i bolagsordningen. Detta skulle inte vara förenligt med likhets- principen.

För att säkerställa att aktieägarna liksom hittills behandlas lika vid en fondemission när skillnaden mellan aktieslagen inte avser rätten till bo- lagets tillgångar och vinst har i detta stycke upptagits särskilda be- stämmelser om hur en föreskrift om olika företrädesrätt måste vara ut- formad. Bestämmelserna är tillämpliga enbart där skillnaderna mellan aktierna avser andra förhållanden än rätten till tillgångar eller vinst i bolaget. Eftersom föreskrifter om olika företrädesrätt får tas in i bolags- ordningen enbart om de avser röstvärde eller rätt till tillgångar eller vinst, får regleringen betydelse enbart när det finns skillnader i fråga om röst- värde mellan aktieslagen. Noteras bör dock att bestämmelserna gäller också i sådana fall där det utöver röstvärdesskillnader förekommer andra skillnader som inte avser rätten till tillgångar eller vinst i bolaget.

I de angivna fallen skall bolagsordningen innehålla föreskrifter om att det vid fondemission skall ske en proportionell emission av samtliga aktie- slag, med företrädesrätt inom varje aktieslag i förhållande till kapi- talande].

Det innebär för det första att det vid en fondemission måste emitteras aktier av samtliga aktieslag. Det innebär vidare att det måste emitteras så många aktier av varje aktieslag som svarar mot detta aktieslags andel av det totala aktiekapitalet. Av bestämmelsen följer dessutom att bolagsord- ningen måste innehålla föreskrifter som ger aktier av visst aktieslag före- trädesrätt till nya aktier av samma slag. Denna företrädesrätt skall vara proportionell, dvs. gammal aktie skall ha företrädesrätt till så många nya aktier som svarar mot den gamla aktiens andel i aktiekapitalet.

Om en föreskrift om olika företrädesrätt inte är förenad med de i detta stycke angivna villkoren, skall Finansinspektionen vägra registrering.

Det kan förekomma fall då det i bolagsordningen har uppställts — ut- över röstvärdesskillnader också någon helt liten skillnad mellan aktie- slagen i fråga om ekonomiska rättigheter. Om det i ett sådant fall är uppenbart att denna ytterligare skillnad har uppställts enbart i syfte att kringgå den nu aktuella bestämmelsen, bör registrering vägras om bolags- ordningen inte uppfyller de krav som uppställs i detta stycke.

Femte och sjätte styckena motsvarar de hittillsvarande tredje och fjärde styckena.

145

Aktiebok skall på bankaktiebolagets huvudkontor hållas tillgänglig för alla. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på begäran tillhandahållas på bolagets huvudkontor och, i fråga om avstäm- ningsbolag, även hos värdepapperscentralen. Utskriften får inte vara äldre än sex månader. Alla har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämnings- bolag som har mer än en aktieägare får dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla uppgifter om aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Aktieboken skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämman. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stäm- man.

I utskriften tas i alfabetisk ordning upp aktieägarna och de förvaltare som avses i 11 5 första stycket.

Enligt 3 kap. 7 å bankaktiebolagslagen skall styrelsen föra förteckning över bolagets aktier och aktieägare, en s.k. aktiebok. Aktieboken skall bl.a. innehålla uppgift om aktieägarnas postadress, yrke och titel. Den kan föras på flera olika sätt, t.ex. med hjälp av lösblads- eller kortsystem - eller med automatisk databehandling. I s.k. avstämningsbolag förs aktie- boken av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (se 3 kap. 8 & bank- aktiebolagslagen). När någon styrker ett förvärv av aktie för vilken aktie- brev har utfärdats eller när någon antecknas som aktieägare på aktiekonto

enligt aktiekontolagen (1989:827), skall aktieägaren genast föras in i aktieboken.

Aktieboken skall hållas tillgänglig hos bolaget för envar. Förs aktie- boken med hjälp av ADB eller på annat liknande sätt, skall i stället ut- skrift av aktieboken på begäran tillhandahållas hos bolaget och ifråga om avstämningsbolag, även hos värdepapperscentralen. Var och en har rätt . att mot ersättning för kostnaderna få en aktuell utskrift av aktieboken.

Det finns dock en begränsning i aktiebokens offentlighet. När det gäller avstämningsbolag, får nämligen utskriften av aktieboken inte innehålla uppgift om aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget. Detta kan få till följd att det inte går att få någon uppgift om vem eller vilka som äger aktierna i bolaget.

I det tolfte direktivet, artikel 3, stadgas att när ett bolag blir ett enmansbolag genom att alla dess andelar förenas på en hand, uppgift om detta och om den ende bolagsmannens identitet skall antingen förvaras i akt eller föras in i ett officiellt register eller också tas upp i ett offentligt tillgängligt register som bolaget själv för.

Aktieboken uppfyller i huvudsak förutsättningama för ett sådant offent- ligt tillgängligt register som direktivet anger. Normalt kan en utomståen- de av aktieboken utläsa om aktierna i bolaget har samlats i en enda ägares hand. Detta gäller dock inte i avstämningsbolag med högst fem- hundra aktier. I ett sådant bolag kommer nämligen utskriften av aktie- boken inte att innehålla upppgifter om aktieägare. För att aktieboken även i detta fall skall uppfylla direktivets krav bör bestämmelsen om att ut- skrift av aktiebok inte skall innehålla aktieägare med högst femhundra aktier inte gälla när samtliga aktier har en och samma ägare.

4 kap.

25

Bestämmelserna i 2 kap. 2 & äger motsvarande tillämpning vid nyemis- sion. Vid fondemission får inte till aktiekapitalet överföras belopp som understiger summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sam- manlagda höjningen av aktiernas nominella belopp.

Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom, krävs Finans- inspektionens medgivande för detta. Utgörs apportegendomen av hela eller en inte obetydlig del av en annan banks rörelse, krävs dock rege- ringens eller Finansinspektionens tillstånd enligt 2 kap. 5 & bankrörelse- lagen (1987:617) för genomförande av nyemissionen. Om aktier tecknas med villkor som strider mot första stycket, skall det nominella beloppet ändå betalas.

Det nya första stycket har sin motsvarighet i 4 kap. 1 & tredje stycket aktiebolagslagen. Andringen är föranledd av att den ändring i 2 kap. bank— aktiebolagslagen som gör det möjligt att utge aktier mot apportegendom

vid bildandet av ett bankaktiebolag. Paragrafens fjärde stycke har flyttats PTOP- 1994/95:70 till det första stycket.

35

Vid nyemission där de nya aktierna skall betalas med pengar (kontant- emission) och vid fondemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger. Detta gäller endast om annat inte har föreskrivits i bolagsordningen enligt 3 kap. I & andra stycket 3 eller, vid kontantemission, har bestämts i emissionsbeslu- tet eller följer av villkor som enligt 5 kap. 4 5 första stycket 8 har med- delats vid emission av skuldebrev

Beslut av bolagsstämman att avvika Fån aktieägarnas företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

I andra stycket har intagits en föreskrift om bolagsstämmans beslut om att avvika från bolagsordningens bestämmelser om företrädesrätt vid kon- tantemission förutsätter en kvalificerad majoritet om två tredjedelar av såväl avgivna röster som vid stämman företrädda aktier. Frågan har be- handlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.3.

55

Ett förslag till beslut om nyemission skall hållas tillgängligt för aktie- ägarna minst under en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Det skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu har sagts om förslag till beslut skall även gälla sådant medgivande av Finansinspektionen Och tillstånd av regeringen eller Finansinspektionen som avses i 2 & andra stycket samt sådana redogörelser av styrelsen och yttranden av revisorerna som avses i 7 &. Innebär förslaget en avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikelsen samt grunder- na för emissionskursen anges i förslaget eller i en handling som skall fogas till förslaget. Om årsredovisningen inte skall behandlas på stäm— man, skall även följande handlingar enligt vad som nyss har sagts hållas tillgängliga och läggas fram på stämman:

1. en avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt en av- skrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att årsredovis- ningen avgetts, och

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Kallelsen till bolagsstämman skall innehålla uppgifter om den företrädes- rätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har enligt förslaget samt uppgifter om vem som i övrigt får teckna aktier.

Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om det beslutsunderlag som skall hållas tillgängligt inför ett beslut om nyemission. I första stycket femte meningen har tillagts en föreskrift om att det i förslaget också skall lämnas en uppgift om grunderna för emissionskursen. Tillägget är föran- lett av artikel 29.4 i kapitaldirektivet, där det föreskrivs att ett beslut att begränsa eller upphäva företrädesrätten skall föregås av en skriftlig redo- görelse från styrelsen som anger skälen för att begränsa eller upphäva företrädesrätten samt grunderna för den föreslagna emissionskursen.

135

Beslut om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader från beslutet, om det inte har förfallit enligt 11 5. För registrering krävs att

1. full betalning enligt registret har erlagts för alla de aktier som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya aktier efter avdrag för de aktier som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det belopp som avses i 11 5 första meningen,

3. hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i den registrerade kapitalökningen ingående aktierna har betalts in,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget och all kvittning enligt samma beslut är helt verkställd,

5. auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits; intyget från revisor om att 3 har iakttagits får i avstämningsbolag ersättas med en för- säkran från värdepapperscentralen om att så har skett. I yttrandet skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har an- vänts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärka; samt

6. behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs. Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till det be- lopp som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom den i första stycket angivna tiden eller om Finansinspektionen genom lagakraft- ägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller har vägrat registre— ring, gäller vad som sägs i 11 &.

Aktiekapitalet är ökat när registrering har skett. De aktier som har för— klarats förverkade och inte har övertagits av någon annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till utdelning enligt vad som har

bestämts om detta i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det är under vilket aktierna skall ha slutligt betalts.

Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av beslut om nyemis- sion. Av bestämmelsen framgår att, om vederlaget för de nya aktierna skall utgöras av annat än pengar (apportegendom), en revisor skall intyga bl.a. att apportegendomen inte har åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget.

Av artikel 27.2 i kapitaldirektivet följer att om nyemission sker mot vederlag i apportegendom, denna skall redovisas i ett utlåtande från en eller flera oberoende sakkunniga som utses eller godkänns av en förvalt- ningsmyndighet eller en domstol. En sådan redovisning skall enligt artikel 10.2 beskriva egendomen och ange värderingsmetod. Som har framhållits i den allmänna motiveringen får auktoriserad eller godkänd revisor anses motsvara direktivets krav på sådana oberoende sakkunniga (se avsnitt 7 .2, med hänvisning). Den hittills gällande bestämmelsen uppfyller emellertid inte helt direktivets krav ifråga om utlåtandets innehåll. Paragrafens första stycke, punkten 5 har därför kompletterats med en föreskrift om att revisorns intyg skall innehålla också en beskrivning av apportegendomen med uppgift om den värderingsmetod som har använts (jfr. 2 kap. 12 5).

155

Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 & under förutsättning av bolagsstämmans god- kännande. Bestämmelserna i 6—14 åå skall därvid gälla i tillämpliga delar. Dessutom skall bestämmelserna i tredje stycket iakttas.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 5 5 tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall i stället gälla styrelsens beslut. Beslut av bolagsstämma att godkänna avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 5 är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Innan stämman godkänt emissionsbeslutet, får de nya aktierna inte föras in i aktieboken och beslutet inte anmälas för registrering enligt 13 5. Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om emis- sion, är emissionsbeslutet förfallet. Vad som har betalts för tecknade aktier skall i sådant fall genast betalas tillbaka.

Paragrafen ger styrelsen möjlighet att på egen hand besluta om nyemis- sion och om avvikelse från bolagsordningens föreskrifter om företrädes- rätt. Styrelsebeslutet förutsätter emellertid ett efterföljande godkännande av bolagsstämman. I andra stycket har intagits en föreskrift om att det för ett sådant bolagsstämmobeslut fordras en majoritet med två tredjedelar av såväl avgivna röster som vid stämman företrätt aktiekapital.

165

Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om en nyemis— sion som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid awika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 &. Bemyndigande att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktie- ägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stäm- man företrädda aktierna.

Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med de bestämmelser som avses i 7 & eller med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst till nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut om nyemission skall fattas. Bestämmelserna i 5 5 om förslag till emissionsbeslut skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för re- gistrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om emission.

Bestämmelserna i 6-14 åå gäller i tillämpliga delar när styrelsen be- slutar om emission med stöd av ett bemyndigande.

Paragrafen ger möjlighet för bolagsstämman att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om nyemission och att därvid awika från aktieägarnas före- trädesrätt. I första stycket har tillagts en bestämmelse om att ett sådant bemyndigande fordrar en majoritet om två tredjedelar av såväl avgivna röster som på stämman företrätt aktiekapital. Denna majoritetsregel mot— svarar de majoritetsregler som har uppställts i 3 och 15 åå.

195

När ett publikt bankaktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offent- liggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att för- värva aktier eller teckningsrätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en särskild redogörelse för bolagets förhållanden (emissionsprospekt) enligt 20-26 55, om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan kom- ma att betalas uppgår till minst trehundratusen kronor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om emissionsprospekt.

En av förutsättningarna för att det skall föreligga skyldighet att upprätta emissionsprospekt har, enligt paragrafens hittillsvarande lydelse, varit att , bolaget är skyldigt att ha auktoriserad revisor. Sådan skyldighet före- ligger bl.a. om bolagets aktier är noterade vid börs eller auktoriserad marknadsplats. Med hänsyn till att rätten att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning nu avgränsas till publika aktiebolag bör skyldigheten att upprätta emissionsprospekt enbart gälla för publika bankaktiebolag.

En ytterligare förutsättning för att skyldighet att utfärda emissions- prospekt skall föreligga har hittills varit att summan av de belopp som

kan komma att erläggas till följd av inbjudan uppgår till minst en miljon kr. Enligt 2 kap. 1 5 lagen (1991:980) om handel med finansiella instru- ment gäller numera — med vissa undantag — att prospekt skall upprättas av den som emitterar vissa fondpapper eller lämnar erbjudande om köp eller försäljning av vissa fmansiella instrument. En förutsättning för detta är att summan av det belopp som kan komma att erläggas på grund av eruissionen eller erbjudandet uppgår till minst 300 000 kr. Med fond- papper avses härvid enligt 1 kap. 1 & samma lag bl.a. aktier och obliga- tioner samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning. Det är lämpligt att i detta avseende anpassa be- stämmelserna om prospekt i förevarande paragraf till lagen om handel med finansiella instrument. Skyldighet att upprätta prospekt skall således föreligga redan när summan av de belopp som kan komma att erläggas till följd av emissionen uppgår till 300 000 kr. Även konvertibla skulde- brev, skuldebrev med optionsrätt, Optionsbevis och vinstandelsbevis får, när de utgivits av ett publikt aktiebolag, anses falla in under begreppet fondpapper i lagen om handel med finansiella instrument. Motsvarande anpassning av prospektreglema har därför gjorts i 5 kap. 18 5 där pros- pekt för dessa slag av värdepapper behandlas.

Skap. 25

Vid emission av skuldebrev mot betalning i pengar har aktieägarna före— trädesrätt att teckna sig för förvärv av skuldebrev som om emissionen gällde de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas på grund av optionsrätt.

Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Se kommentaren till 4 kap. 3 5.

85

Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om avvikelse från aktieägares företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans god— kännande. Bestämmelserna i 4-6 55 och 7 5 första stycket skall därvid gälla i tillämpliga delar.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 4 kap. 5 5 tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall i stället gälla styrelsens beslut. Beslut av bolagsstämman att god- känna avvikelse från aktieägares företrädesrätt enligt 2 5 första stycket är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Emissionsbeslutet skall anmälas för registrering enligt 7 å tredje stycket när det har godkänts av stämman och teckningen av skuldebreven av— slutats. Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens be- slut om emission, är beslutet förfallet.

Se kommentaren till 4 kap. 3 och 15 åå.

95

Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om en emission som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid awika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 2 å. Bemyndigande att avvika från be- stämmelserna om aktieägares företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom än pengar eller med andra villkor eller skall avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt kunna göras, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst till nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas. Bestämmelserna i 4 kap. 5 å om förslag till emissionsbeslut skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för re- gistrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om emission.

Bestämmelserna i 4-7 åå gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande.

Se kommentaren till 4 kap. 3 och 16 åå.

18å

Bestämmelserna i 4 kap. 20-26 åå om emissionsprospekt skall tillämpas också när ett publikt bankaktiebolag eller aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva sådana av bolaget utgivna skuldebrev, Optionsbevis eller vinst- andelsbevis som avses i detta kapitel. Emissionsprospekt behöver dock upprättas endast om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst trehundratusen kronor.

Se kommentaren till 4 kap. 19 å.

6kap. 15

N edsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål:

1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balans- räkning, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. återbetalning till aktieägarna, eller

3. avsättning till reserifond eller till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman.

Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom

1. inlösen eller sammanläggning av aktier,

2. indragning av aktier utan återbetalning, eller

3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetal- ning.

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning finns det bestämmelser i 4 kap. 14 å andra stycket. Om nedsättning genom itt- Iösen av aktier enligt förbehåll i bolagsordningen jinns bestämmelser i 8-

8båå.

I paragrafens första stycke, punkterna 1-3, anges de ändamål för vilka nedsättning av aktiekapitalet får ske. För nedsättning enligt punkterna 2 och 3 fordras enligt 6 5 rättens tillstånd. Domstolsprövningen enligt 6 å syftar till att skydda bolagets borgenärer och ger dessa möjlighet att kräva betalning eller ställande av säkerhet. Det är därför av betydelse vilka ändamål nedsättningen har. Nedsättning för avsättning till reserv- fond har i gällande rätt generellt hänförts till punkten 1 och någon dom- stolsprövning av nedsättningen har därför inte varit nödvändig. Denna ordning har emellertid inte ansetts stå i full överensstämmelse med kapi- taldirektivet.

Direktivet godtar i och för sig att nedsättning sker utan domstolspröv- ning under förutsättning att avsättning samtidigt sker till en bunden reserv. Denna reserv får emellertid inte överstiga tio procent av aktie— kapitalet (se artikel 33). Bankaktiebolagslagen tillåter att reservfonden är större än så. I själva verket är det vanligt förekommande bland svenska bankaktiebolag att ha en reservfond som är större än 20 procent av aktie- kapitalet. Det har inte ansetts lämpligt att ändra reglerna om reserv- fondens storlek.

I stället har lagtexten ändrats så att det blir nödvändigt att inhämta rättens tillstånd också vid sådan nedsättning som sker för avsättning till reservfond.

Nedsättning enligt första stycket punkten ] kommer sålunda enbart att kunna ske för avsättning till omedelbart täckande av förlust. Nedsättning för avsättning till reservfond upptas i stället i första stycket punkten 3.

Nedsättning kan ske även i andra sammanhang än de som anges i första stycket. De delvis nya bestämmelserna i 8 - 8 b åå behandlar nedsättning när det i bolagsordningen finns ett förbehåll om inlösen av aktier. Det kan vara nödvändigt att i samband med nedsättningen göra en avsättning

till reservfond (se 8 a å). För att klargöra att dessa nedsättningsfall faller utanför den indelning som görs i denna paragrafs första stycke är det lämpligt att i fjärde stycket erinra om bestämmelserna i 8—8 b åå.

25

Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om inte annat följer av 8 å. Nedsättningsbeslutet får inte fattas förrän bankaktie- bolaget blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om detta fattas först. Ett beslut om nedsättning får fattas innan ändringen stadfästs, om det sker under förutsättning att stadfästelse meddelas.

Nedsättning för de ändamål som anges i 1 å första stycket 2 eller 3 får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelserna i 4 kap. 5 å om förslag till bolagsstämmans beslut och andra handlingar gäller i tillämpliga delar. Kallelsen till bolagsstämman skall alltid ange nedsättningjörslagets huvudsakliga innehåll.

Av bestämmelserna i förevarande paragrafs tredje stycke följer att bolags- stämmans beslut om nedsättning skall föregås av att ett förslag till beslut samt att vissa ytterligare handlingar hålls tillgängliga för aktieägarna under minst en vecka före bolagsstämman.

Kapitaldirektivet, artikel 30, innehåller en bestämmelse om att kallelsen till bolagsstämman skall ange syftet med nedsättningen och hur denna skall genomföras. I lagtexten har därför tillagts ett krav på att kallelsen skall innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innehåll. Häri ligger att kallelsen skall innehålla uppgift inte bara om storleken på den före- slagna nedsättningen utan också upplysa om ändamålet med nedsättningen samt ange om nedsättningen skall genomföras genom inlösen, samman- läggning, indragning eller minskning av aktiernas nominella belopp.

2aå

Bolagsstämmans beslut om nedsättning är giltigt endast om det har-bi— trätts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. th bolagsstämmans beslut om ned- sättning enligt 8 å gäller 8 kap. 12 å.

Innebär nedsättningen att mm;/förhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, är beslutet giltigt, om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare som företräder minst nio tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det för giltigt beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de aigivna rösterna som de på stämman före- trädda aktierna, nämligen om

]. nedsärtningen försämrar endast viss eller vissa aleiers rätt och samt— liga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner nedsättningen, eller

2. nedsättningen försämrar endast helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner nedsättningen.

Paragrafen är ny. Den innehåller beslutsförhetsregler avseende bolags- stämmobeslut om nedsättning av aktiekapitalet. Denna fråga har behand- lats i den allmänna motiveringen, avsnitt 9. Det i paragrafens första stycke första meningen angivna majoritetskravet är föranlett av artikel 40 i kapitaldirektivet och överensstämmer med vad som enligt lag fordras för ett beslut om ändring av bolagsordningen enligt 8 kap. 14 å såvida ändringen inte påverkar redan utgivna aktiers rätt. Kapitaldirektivets sär- skilda majon'tetsregel gäller emellertid inte vid tvångsindragning av aktier på grund av föresde i bolagsordningen (se artikel 36). Med hänsyn här— till bör det inte fordras kvalificerad majoritet när bolagsstämman beslutar om nedsättning med stöd av 8 å.

Om ett beslut om nedsättning innebär att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, gäller enligt andra stycket ett särskilt strängt majoritetskrav, motsvarande vad som enligt 8 kap. 14 å första stycket fordras för ändring av bolagsordningen när rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas.

I bolagsordningen kan föreskrivas ett längre gående majoritetskrav än de i paragrafen angivna kraven (se 8 kap. 12 å andra stycket).

65

Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas enligt ] å första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet inte verkställas utan rättens tillstånd, såvida inte samtidigt bankaktiebolaget genom nyemission tillförs ett belopp som minst svarar mot nedsättningsbeloppet. Om bankaktiebo- laget samtidigt vidtar åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar till följd av nedsättnings- beslutet, får Finansinspektionen medge undantag från kravet på rättens tillstånd.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det att nedsätt- ningsbeslutet har registrerats. Till ansökningshandlingen skall fogas bevis om registreringen.

Rätten skall utan dröjsmål inhämta Finansinspektionens yttrande om och i så fall i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på insättar- nas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets innehåll att nedsätt— ningen inte bör verkställas, skall ansökningen genast avslås. I annat fall skall rätten kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill bestrida ansökningen att senast en viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta. I föreläggandet skall anges att den som inte gjort sådan anmälan anses ha medgivit ansökningen. I kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas in. Kallelsen skall genast kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar.

Tillstånd skall meddelas, om ansökningen inte bestrids eller om de bor— genärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Att en insättare bestrider ansökningen utgör dock inte något hinder, om inspektionens yttrande ger grund för att meddela till- stånd.

Om en borgenärs anspråk avser en sådan fordran på lön eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 å fönnånsrättslagen (1970:979) eller en fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 å samma lag, skall han inte kallas av rätten och har inte heller rätt till betalning eller säkerhet enligt fjärde stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser till skydd för borgenärer vid nedsätt- ning av aktiekapital. Bestämmelserna behöver inte tillämpas vid nedsätt- ning som sker för avsättning till omedelbar täckning av förlust (se 1 å första stycket 1) eller i vissa i 8 å angivna fall. Om en nedsättning av aktiekapitalet samtidigt kombineras med andra åtgärder som sammantaget leder till att aktiekapitalet bibehålls intakt, leder nedsättningsbeslutet inte till att borgenärema kommer i en sämre situation än före beslutet. Av första stycket sista meningen följer att Finansinspektionen kan medge undantag från kravet på rättens tillstånd om nedsättning av aktiekapitalet görs för avsättning till reservfond eller för annat i 6 kap. 1 å första stycket 2 eller 3 angivet ändamål, förutsatt att bolaget samtidigt vidtar åtgärder (exempelvis genom fondemission) som medför att varken bo- lagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar till följd av nedsättningsbeslutet.

De väsentliga dragen i borgenärsskyddsreglema är desamma som enligt hittills gällande lagstiftning. Borgenärsskyddet skall således tillgodoses genom ett förfarande vid rätten. Rätten skall inhämta Finansinspektionens yttrande om och i så fall i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på insättamas rätt. Om rätten inte finner att ansökningen, med hänsyn till innehållet i yttrandet, genast bör avslås skall rätten kalla bolagets borgenärer. Kallelse skall ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tid- ningar. Paragrafens bestämmelser om kallelse av borgenärer skiljer sig från motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen genom att individuella kallelser till kända borgenärer inte förekommer här. Anledningen till awikelsen är att aktiebolagslagens regler skulle för bankaktiebolag, med deras många borgenärer/insättare, medföra sådana praktiska olägenheter att ett nedsättningsförfarande skulle bli ohanterligt.

Tillstånd till nedsättningen skall ges om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Att en insättare bestrider ansökningen utgör dock inte något hinder, om inspektionens yttrande ger grund för att med- dela tillstånd. 1 en sådan situation får man utgå ifrån att säkerhet inte behövs med hänsyn till bolagets ställning (se artikel 32.1, sista me- ningen).

En grupp av borgenärer skall inte dras in i förfarandet vid domstolen. Detta framgår av femte stycket i förevarande paragraf. Genom en ändring i lagtexten har avgränsningen av denna borgenärsgrupp ändrats. Änd-

tingen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 9. Det hittill- svarande undantaget för "borgenär som tillika är gäldenär i samma rätts- förhållande" har inte ansetts förenligt med direktivets krav (jfr artikel 32). Iagtexten har därför jämkats så att den numera endast gör undantag för borgenärer med sådana fordringar på lön, pension eller annan ersätt- ning som har förmånsrätt enligt 12 och 13 åå förmånsrättslagen (1970. 979). Dessa anses på grund av reglerna om lönegaranti redan ha betryggande säkerhet för sina fordringar. Övriga borgenärer som tidigare inte har omfattats av borgenärsskyddsreglema kommer däremot att göra det i fortsättningen.

85

I ett bankaktiebolag, vars aktiekapital utan ändring av bolagsordningen kan bestämmas till ett lägre eller ett högre belopp, kan i bolagsordningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen av aktier, dock inte under minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräk- mng.

Om förbehållet förs in genom att bolagsordningen ändras, får det en- dast avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen har registrerats. Har en fondemission ägt rum efter registreringen, får fond- aktiema lösas in först när tre år har förflutit från registreringen av emissionen.

I denna och de båda följande paragraferna behandlas nedsättning av aktie- kapital genom inlösen av aktier på grund av förbehåll i bolagsordningen. Paragrafen har ändrats endast genom att det tidigare tredje stycket har överförts till 8 b å.

Saå

Bestämmelserna i 6 och 7 åå tillämpas även vid nedsättning enligt 8 å. Bestämmelserna gäller dock inte om

]. nedsättningen genomförs genom inlösen med ett sammanlagt belopp som inte överstiger det fria egna kapitalet beräknat på grundval av fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår och

2. ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet avsätts till reserv- fonden.

Vid nedsättning enligt 8 å anses enligt hittills gällande rätt något för— farande vid domstol inte vara nödvändigt. Eftersom nedsättningen grun- dar sig på förbehåll som framgår av bolagsordningen, anses borgenärema redan när de gör transaktioner med bolaget vara uppmärlsammade på den risk som förbehållet kan innebära.

Såsom har utvecklats i den allmänna motiveringen, avsnitt 9, står emellertid hittills gällande rätt inte helt i överensstämmelse med de krav som ställs upp i kapitaldirektivet. Bestämmelserna om att borgenärema har rätt till betryggande säkerhet gäller visserligen inte generellt vid tvångsvis indragning av aktier men undantag från bestämmelserna får göras enbart ifråga om utdelningsbara medel och under förutsättning att medlen avsätts till reservfond eller används för fondemission (se artikel 36 d).

Detta har föranlett stadgandet i förevarande paragraf. Paragrafen irme- bär att bestämmelserna om borgenärsskydd i 6 5 jämte de i 7 & intagna bestämmelserna om nedsättningens fullbordan som huvudregel skall tillämpas också när nedsättningen sker genom inlösen av aktie på grund av förbehåll i bolagsordningen. Av andra meningen framgår dock att be- stämmelserna om borgenärsskydd och nedsättningens fullbordande inte gäller om inlösen sker med ett belopp som inte överstiger bolagets fria egna kapital enligt fastställd balansräkning för nästföregående räken- skapsår och ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet överförs till reservfonden.

Sbå

Ifall som anges i 8 a & andra meningen skall bolaget, när det enligt för- behåll i bolagsordningen har blivit bestämt att vissa aktier skall inlösas och att ett belopp motsvarande nedsättningsbeloppet skall avsättas till resertfonden, genast anmäla för registrering att aldiekapitalet sätts ned med dessa aktiers sammanlagda nominella belopp. När registrering har skett, är aldiekapitalet nedsatt.

Paragrafen, som är ny, behandlar den slutliga registreringen av sådana nedsättningsbeslut till vilka rättens tillstånd inte fordras. Den motsvarar i huvudsak det förutvarande tredje stycket i 8 5. Av paragrafen framgår att nedsättningsbeslutet kan registreras först sedan bolaget har beslutat om att avsätta ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet till reserv- fonden. Anledningen härtill är att sådan avsättning till reservfonden är en förutsättning för att rättens tillstånd till nedsättningen inte skall behöva inhämtas.

Ett bankaktiebolag får inte teckna egen aktie.

Om ett bankaktiebolag har tecknat egen aktie, skall stiftarna eller vid nyemission styrelsen anses ha tecknat aktierna för egen räkning med soli— dariskt ansvar för betalningen. Det gäller dock inte en stiji'are eller en styrelseledamot som visar att han inte kände till eller borde ha känt till aktieteckningen.

Om aktier i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bo- lagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räkning.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även i fråga om ett dotterföretags teckning av aktie i moderbolaget.

Paragrafens lydelse är ny. Innehållet i den hittillsvarande 9 5 har flyttats till 10 5.

I första stycket har — i enlighet med artikel 18.1 i kapitaldirektivet upptagits ett förbud för bankaktiebolag att teckna egna aktier. Frågan har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 10.

Andra stycket är föranlett av bestämmelsen i artikel 18.3 i kapitaldirek- tivet. Där föreskrivs att aktier som tecknas i strid med artikel 18 skall betalas av stiftelseurkundens eller bolagsordningens undertecknare (stif- tarna) eller, vid ökning av aktiekapitalet, av medlemmarna i styrelsen eller direktionen. För att åstadkomma ett sådant betalningsansvar har i förevarande stycke föreskrivits att om bolaget har tecknat egna aktier, stiftarna eller, vid nyemission, styrelsen skall anses ha tecknat aktierna och att de skall bära ett solidariskt ansvar för betalningen. De i lagtexten utpekade personerna kan dock undgå betalningsansvar om de visar att de inte kände till eller borde ha känt till aktieteckningen.

I tredje stycket finns en bestämmelse om vad som gäller om någon såsom bulvan åt bolaget har tecknat aktier i bolaget (jfr artikel 18.2 i kapitaldirektivet). Ett sådant bulvanförhållande faller inte in under bulvanlagen (1985z277). I stället stadgas i förevarande stycke att bul- vanen skall anses ha tecknat aktien för egen räkning. Det innebär också att han skall kan krävas på betalning för aktien.

Avfärde stycket följer att bestämmelserna i första-tredje styckena skall tillämpas även om dotterföretag tecknar aktier i moderbolaget. Kapital- direktivet uppställer visserligen inte något uttryckligt krav på detta. Svensk rätt har emellertid redan tidigare förbjudit dotterföretags förvärv av aktier i moderbolag. Det är därför naturligt att utsträcka förbudet mot

tecknande av egna aktier till dotterföretags tecknande av aktier i moder- bolaget.

105

Ett bankaktiebolag får inte förvärva eller som pant ta emot egna aktier. Ett dotterföretag får inte heller förvärva eller som pant ta emot aktier i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltiga.

Lämnas aktier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del bland dessa aktier även aktier i bankaktiebolaget eller, om detta är dotterbolag i en koncern, dess moderbolag, utgör första stycket inte hinder för bolaget att som pant ta emot även dessa aktier. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen utfärdar närmare föreskrifter om vilka begränsingar som i detta fall skall gälla.

Första stycket utgör inte hinder för ett bankaktiebolag att vid över- tagande av aktiebolags röreLse i samband med fusion förvärva i rörelsen

ingående aktier. Förvärvade aktier skall avyttras senast när en anmälan enligt 11 kap. 15 5 har registrerats.

Paragrafens två första stycken är hämtade oförändrade från förutvarande 9 5.

Enligt paragrafens sista stycke skall förvärvade aktier avyttras senast när den slutliga registreringen av fusionen har skett. Tidigare skulle avyttring ske senast när fusionsvederlaget skiftades. Ändringen är för- anledd av de nya fusionsreglema enligt vilka fusionsvederlaget övergår direkt på aktieägarna i överlåtande bolag (se 11 kap. 16 5).

7 kap. 17 &

Om ställföreträdare som avses i 15 & har företagit en rättshandling för bolaget och därvid har handlat i strid med bestämmelserna i denna lag eller bankrörelselagen (] 987:61 7) om bolagsorganens behörighet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget.

Om ställföreträdare som avses i första stycket har överskridit sin be- fogenhet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget, om bolaget visar att motparten insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. Detta gäller dock inte när styrelsen har överträtt föreskrift om bolagets verk- samhetsföremål eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsord- ningen eller av ett annat bolagsorgan.

Paragrafen, som har fått en helt ny utformning, behandlar frågor om bankaktiebolags bundenhet när bolagets ställföreträdare överskridit sin behörighet (kompetens) eller befogenhet. De sakliga skillnaderna i för- hållande till hittills gällande rätt behandlas närmare i den allmänna moti— veringen, avsnitt 11.

Paragrafen utgår från den outtalade huvudregeln att styrelsen och de särskilda firmatecknama har förmåga att binda bolaget när de rättshandlar på bolagets vägnar. Från denna huvudregel görs sedan undantag för vissa fall vid vilka ställföreträdaren har överskridit sin behörighet eller sin befogenhet. I första stycket behandlas bolagets bundenhet när en ställföre- trädare har överskridit sin behörighet. I andra stycket anges konsek- venserna av olika slag av befogenhetsöverskridanden.

I första stycket, första meningen slås fast att bolaget inte är bundet om styrelsen eller den särskilde firmatecknaren handlar i strid med lagens bestämmelser om bolagsorganens behörighet, dvs. går utöver den behö— righet som de kan tillerkännas enligt bankaktiebolagslagen eller bank- rörelselagen (jfr. artikel 9.1 första stycket publicitetsdirektivet). Det innebär att varken styrelsen eller någon särskild firmatecknare på egen hand kan förplikta bolaget att ändra sin bolagsordning, träda i likvidation eller träffa uppgörelser om skadestånd enligt 5 kap. bankrörelselagen m.m., eftersom sådana beslut enbart kan fattas av bolagsstämman. En

annan form av behörighetsöverskridande är överträdelser av klara för- budsregler i banklagstiftningen. Även rättshandlingar som står i strid med brottsbalken torde i vissa fall få räknas hit (se Nial, Svensk associations- rätt, 5 u. s. 227).

Överträdelser av bolagets verksamhetsföremål och handlingar i strid mot banklagstiftningens generalklausuler och jävsbestämmelser är inte att

anse som behörighetsöverskridanden utan blir i stället att bedöma enligt '

reglerna om befogenhetsöverskridanden i andra stycket.

I det andra stycket behandlas frågor om bolagets bundenhet när bo— lagets ställföreträdare har överträtt olika slag av befogenhetsbegräns- ningar.

Utgångspunkten, som anges i första meningen, är att bolaget inte är bundet av rättshandlingen om motparten var i ond tro, dvs. insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. Det är här fråga om samma ondtrosregel som i den hittills gällande lydelsen av 17 5. Någon föränd- ring av ondtrosrekvisitets innebörd är inte avsedd. På grund av de bety- delsefulla undantag som finns angivna i andra meningen är det dock endast i ett par typsituationer som ondtrosregeln får verklig betydelse.

En sådan situation är då ställföreträdaren — vare sig det är styrelsen eller en särskild firmatecknare — har överträtt befogenhetsinskränkningar som följer av lag. Exempel på sådana legala befogenhetsinskränkningar utgör jävsregeln i 14 å och generalklausulen i 16 &. Om tredje man insåg eller hade borde ha insett de förhållanden som gjorde ställföreträdaren jävig eller rättshandlingen otillbörlig, kan rättshandlingen således inte göras gällande mot bolaget. Även överträdelser av andra associations- rättsliga regler kan vara att bedöma på detta sätt. Det får överlämnas till rättspraxis att bedöma vilka överträdelser som bör bedömas som befogen- hetsöverskridanden resp. behörighetsöverskridanden.

En annan situation som faller in under första meningen är då en sär- skild firmatecknare som inte ensam utgör styrelse i bolaget överträ- der de instruktioner som han har fått. Hit hör även den situationen att han handlar helt utan uppdrag från styrelsen. Bolaget blir inte bundet om det visar att dess motpart insåg eller borde ha insett att firmatecknaren över— skred sina instruktioner.

Ondtrosregeln gäller inte vid de två olika slag av befogenhetsöver- skridanden som avses i andra meningen. I dessa situationer kan befogen- hetsöverskridandet inte åberopas mot tredje man på associationsrättslig grund.

Bestämmelserna i andra meningen gäller endast beträffande beslut och åtgärder från styrelsens sida. Endast styrelsen i dess helhet avses.

Det skall slutligen tilläggas att det förhållandet att bolaget är bundet av en rättshandling enligt de nu angivna associationsrättsliga reglerna inte behöver innebära att rättshandlingen i alla lägen gäller mot bolaget. Sär- skilt i sådana situationer då bolagets motpart har varit medveten om att ställföreträdaren har gått utöver sin befogenhet eller handlat i strid med verksamhetsbestämmelsen i bolagsordningen torde det finnas ett visst ut- rymme för bolaget att undgå bundenhet under åberopande av avtalslagens ogiltighetsregler, främst 33 och 36 55.

8 kap. 12 &

Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföran- den biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman innan valet förrättas.

Första stycket gäller inte om annat följer av denna lag, bankrörelse- lagen (1987:617) eller bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 4 kap. 3, 15 och 16 55, 5 kap. 2, 8 och 9 55, 6kap. 2 a 5, 8 kap. 13 och 14 55, 11 kap. ]] åsamt 12 kap. 1 och 2 55 kan dock i bolagsord- ningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges där.

I paragrafen finns bestämmelser om de majoritetskrav som gäller för bo- lagsstämmans beslut. Av första stycket framgår att det normalt räcker med enkel majoritet eller, vid val, relativ majoritet.

Av andra stycket följer att andra majoritetskrav kan gälla på grund av bestämmelser i bankaktiebolagslagen. Vissa beslut, såsom beslut om änd- ring i bolagsordningen, fordrar sålunda enligt lag minst två tredjedels majoritet.

Vidare kan andra majoritetsregler gälla på grund av föreskrifter i bo- lagsordningen. Beträffande några särskilda slag av beslut gäller emellertid att bolagsordningen endast kan föreskriva strängare majoritetskrav än vad bankaktiebolagslagen föreskriver. Så har hittills varit fallet enbart i fråga om beslut om ändring i bolagsordningen. Som en följd av direktiven har nu motsvarande begränsning uppställts i fråga om vissa ytterligare slag av beslut.

9kap. 5ä

Sker utbetalning till aktieägare i strid mot denna lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad enligt 5 5 räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill dess högre ränta skall betalas enligt 6 5 räntelagen till följd av 3 eller 4 & samma lag. Om ut- betalningen har skett iform av vinstutdelning, är dock mottagaren återbä- ringsskyldig endast om bolaget visar att han insåg eller borde ha insett att utbetalningen stred mot denna lag.

För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5 kap. 1-4 && bankrörelselagen (1987:617) de som medverkat till att be- sluta om eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet.

Paragrafen behandlar frågor om skyldighet att betala tillbaka vad som har utbetalats till aktieägare i strid med bankaktiebolagslagens bestämmelser. I den hittills gällande lydelsen har någon återbetalningsskyldighet inte förelegat om mottagaren hade skälig anledning anta att utbetalningen ut- gjorde laglig vinstutdelning. Den nya lydelsen av paragrafen, som är för- anledd av artikel 16 i kapitaldirektivet, innebär att medel som har betalats ut som vinstutdelning inte behöver betalas tillbaka annat än om mottaga- ren kände till eller måste antas ha känt till att utbetalningen stred mot bankaktiebolagslagen. Ondtrosrekvisitet överensstämmer i sak med det ondtrosrekvisit som uppställs i bl.a. 32 & avtalslagen. Bolaget har bevis- bördan för att betalningsmottagaren varit i ond tro.

75

Ett bankaktiebolag får inte lämna lån i syfte att gäldenären skall förvärva aktier i bolaget, om det sammanlagda beloppet av sådana lån därefter skulle överstiga bolagets fria egna kapital.

Kapitaldirektivet innehåller föreskrifter som inskränker bolagets rätt att lämna län eller ställa säkerhet. Huvudregeln finns i artikel 23.1, där det föreskrivs att ett bolag inte får ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet i syfte att tredje man skall förvärva aktier i bolaget. Från denna regel görs dock undantag bl.a. för åtgärder som utgör ett led i en banks eller något annat finansinstituts löpande verksamhet. En förutsättning för så- dana lån m.m. är dock att åtgärden inte leder till att bolagets netto— tillgångar understiger aktiekapitalet och de reserver som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut.

Banklagstiftningen innehåller inte några låneförbudsregler motsvarande 12 kap. 7 & aktiebolagslagen och 12 kap. 12 & försäkringsrörelselagen. [ stället innehåller bankrörelselagen kreditjävsbestämmelser (se 2 kap. 17 å). Undantaget i artikel 23 för åtgärder som utgör led i en banks löpande verksamhet gör att banklagstiftningen i huvudsak uppfyller direk- tivets krav i nu aktuell del. Banklagstiftningen uppfyller emellertid inte direktivets krav beträffande bolagets nettotillgångar (se den allmänna motiveringen, avsnitt 13).

11 kap.

15

Ett bankaktiebolag eller ett annat aktiebolags samtliga tillgångar och skulder kan övertas av ett bankaktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget i fomt av aktier i det övertagande bolaget var- vid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation Ofusion). Som fu— sionsvederlag får också lämnas pengar.

Fusion kan ske

1. mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera över— låtande bolag på den andra (absorption), eller

2. mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt, övertagande bolag (kombination).

Första stycket innehåller en definition av vad som avses med fusion. Den innebär att en eller flera överlåtande bolags samtliga tillgångar och skul- der överförs på ett annat bolag, det övertagande bolaget, samtidigt som överlåtande bolag upplöses utan likvidation.

Ett ytterligare moment i definitionen är fusionsvederlaget. Detta kan bestå av aktier i det överlåtande bolaget, av kontanter eller av en kom- bination av aktier i överlåtande bolag och kontanter. Däremot kan skulde- brev eller annan egendom inte lämnas som fusionsvederlag.

Om fusionsvederlaget inte motsvarar lagens krav är samgåendet mellan bolagen att anse som något annat än fusion. I så fall kommer det över- låtande bolaget att bestå ända tills dess ett formellt beslut om likvidation har fattats och fullföljts. Vidare måste i så fall överföringen av tillgångar och skulder på det övertagande bolaget ske enligt allmänna förmögenhets- rättsliga regler.

I andra stycket anges de båda fusionsformema, fusion genom absorp- tion och fusion genom kombination. Fusion genom absorption innebär att ett existerande bankaktiebolag helt tar över ett eller flera andra aktiebolag som därvid upphör. Ett specialfall av absorption är när ett moderbolag absorberar ett helägt dotterbolag. Om detta finns särskilda regler i 18- 24 åå. Med fusion genom kombination förstås att två eller flera aktiebo- lag uppgår i ett nybildat aktiebolag.

I hittills gällande rätt har fusion genom absorption endast kunnat ske med ett enda överlåtande bolag. Definitionen av "fusion genom förvärv" (absorption) i fusionsdirektivet utgår emellertid från att det även vid absorption kan finnas flera överlåtande bolag (se artikel 3.1). Även den svenska lagstiftningen bör ge möjlighet att genomföra en absorption med flera överlåtande bolag.

25

Fusion får ske utan hinder av att överlåtande bolag har trätt i likvidation, under förutsättning att skifte av bolagets tillgångar inte har påbörjats.

Ifall som avses i första stycket skall likvidatorerna, när en fusionsplan har upprättats enligt 4 &, avge slutredovisning över sin förvaltning. Slut- redovisningen skall, sedan fusionsplanen har blivit gällande i bolaget, framläggas på stämma. För slutredovisningen och dess granskning gäller i övrigt vad som föreskrivs i 10 kap. 15 &.

Likvidationen skall anses avslutad när anmälan enligt 15 & har registre- rats eller registrering enligt 23 5 har skett.

Att ett bolag har trätt i likvidation har i hittills gällande rätt inte ansetts utgöra hinder mot att bolaget såsom överlåtande bolag tar del i en fusion.

Artikel 3.2 i fusionsdirektivet uppställer emellertid en begränsning i detta avseende. Artikeln föreskriver sålunda att fusion får ske endast om skiftet av bolagets tillgångar ännu inte har påbörjats.

Denna begränsning har förts in i den nya författningstexten. Paragrafen berör endast överlåtande bolag. Att ett sådant bolag är försatt i likvida- tion behöver i och för sig inte förhindra fusionen. Om den utsedde likvi- datorn har börjat att skifta bolagets behållna överskott till aktieägarna enligt bestämmelsen i 10 kap. 14 5, kan emellertid bolaget inte fusio- neras. Pågår ett sådant skifte, får alltså något fusionsförfarande inte inledas eller fortsätta, såvida inte bolagsstämman, i fall som anges i 10 kap. 18 &, beslutar att likvidationen skall upphöra. En likvidator är — såsom framgår av 10 kap. 12 å skyldig att vid handhavandet av sitt uppdrag iaktta en viss skyndsamhet och likvidationen får givetvis inte för- dröjas av ett pågående fusionsförfarande. Anser likvidatorn att han inte kan dröja med skiftet och kan något beslut om att likvidationen skall upp- höra inte fattas, måste därför fusionsförfarandet avbrytas.

Registreringsmyndigheten får, sedan skiftet har inletts, inte registrera förslag till fusionsplan. Myndigheten får inte heller registrera en anmälan enligt 19 &, dvs. övertagande bolags anmälan om fusionen. Om likvida- torn inleder skiftet före fusionens registrering, måste fusionen således avbrytas. Det är givet att likvidationen då måste avslutas på sedvanligt sätt enligt likvidationsreglerna.

Om det däremot inte har inletts något skifte och fusionen därför kan föras till ett slut, uppstår frågan vilka ytterligare åtgärder likvidatorn skall företa i anledningen av likvidationen. Så länge bolaget består behåller likvidatorn sitt ansvar för bolagets förvaltning och för att åtgärder vidtas för avveckling av bolaget. Större tveksamhet kan råda om vilka åtgärder som skall vidtas när fusionen har fullbordats. I hittills gällande rätt har det ansetts att, om överlåtande bolag är försatt i likvidation, likvidationen efter registreringen av rättens beslut skall avslutas i vanlig ordning med skifte och slutredovisning (se prop. 1975: 103 s. 522). Detta synsätt är väl förenligt med den hittills gällande ordningen där överlåtande bolag anses vara upplöst först i och med att skifte i anledning av fusionen har skett och slutredovisning har lagts fram. De nya fusionsreglema innebär emel- lertid att överlåtande bolag upplöses redan i och med registreringen av regeringens tillstånd och att fusionsvederlaget därvid övergår till aktie- ägarna i överlåtande bolag (se 16 5). Med hänsyn härtill finns det inte något utrymme för likvidatorn att företa något skifte efter den slutliga registreringen av fusionen, eftersom bolaget är upplöst och det inte finns något att skifta. Fördelningen av fusionsvederlaget på de tidigare aktie- ägarna i bolaget kommer istället att ske enligt fusionsreglema.

Däremot finns det -— om fusionen genomförs — fortfarande anledning att avsluta likvidationsförfarandet med något slag av slutredovisning, eftersom aktieägarna bör ha tillfälle till att få insyn i och ta ställning till likvidame förvaltning.

I andra stycket har föreskrivits att likvidatorerna redan efter det att fusionsplanen upprättats skall utarbeta en slutredovisning enligt bestäm- melserna i 10 kap. 15 5. En sådan slutredovisning skall innehålla en för—

valtningsberättelse till vilken skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Någon sådan redogörelse för skiftet som normalt skall ingå i en likvidators slutredovisning skall av naturliga skäl inte ingå i redovisningen. Redovisningen skall granskas av bolagets revisorer. När fusionsplanen blivit gällande för de fusionerande bolagen — dvs. då fu- sionsplanen har godkänts av bolagsstämmorna eller, såvitt gäller över- tagande bolag, det har klarlagts att fusionsplanen inte behöver behandlas på bolagsstämma skall Slutredovisningen läggas fram på bolagsstäm- man. Mellan den tidpunkt då utarbetandet av Slutredovisningen skall på- börjas och den tidpunkt då fusionen — och därmed också likvidationen (se tredje stycket) skall avslutas löper en tidsrymd på flera månader. Några svårigheter att hinna med granskningen innan bolaget är upplöst torde därför knappast uppkomma.

I det tredje stycket har upptagits en bestämmelse om att likvidationen skall anses avslutad i och med att anmälan enligt 15 5 har registrerats, dvs. när bolaget är att anse som upplöst till följd av fusionen.

Det är överflödigt att ange i lagen att ett bolag i likvidation inte kan vara övertagande bolag i en fusion. Av likvidationsbeslutet får nämligen anses följa att inga andra åtgärder får vidtas i bolaget än sådana som syftar till avveckling. Ett övertagande av ett eller flera andra aktiebolag kan inte ha ett sådant avvecklingssyfte.

35

Innehavarna av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med options- rätt till nyteckning, vinstandelsbevis eller andra värdepapper med sär- skilda rättigheter i överlåtande bolag skall i det övertagande bolaget ha minst motsvarande rättigheter som i det överlåtande bolaget, om de inte enligt fusionsplanen har rätt att få sina värdepapper inlästa av det över— tagande bolaget.

Paragrafen är föranledd av artikel 15 i fusionsdirektivet. Artikeln före- skriver att innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna normalt skall ha minst samma rättigheter i det övertagande bolaget som i det överlåtande bolaget. Med särskilda rättigheter avses i artikeln annan rätt än den fordringsrätt som tillkommer bolagens borgenärer. Hit hör konverterings-eller optionsrätt till nya aktier i bolaget, men också till skuldeme hörande rätt till andel i vinst, rätt till styrelserepresentation eller rätt att utse revisor i bolaget. Artikeln syftar till att garantera innehavama av sådana rättigheter ett skydd mot att deras rättigheter tunnas ut eller upphör till följd av fusionen. Den behöver inte tillämpas om innehavama av värdepappren har rätt att få dessa återköpta av det övertagande bolaget.

Artikeln har inte någon motsvarighet i hittills gällande svensk rätt. Överlåtande bolags borgenärer har endast kunnat göra gällande själva fordringsrätten mot det övertagande bolaget. Konverterings- och options- rätter har inte kunnat åberopas mot det övertagande bolaget såvida detta

inte har föreskrivits i själva emissionsbeslutet (jfr 5 kap. 45 första stycket 8 bankaktiebolagslagen). Någon rätt till ersättning för den för- lorade konverterings— eller optionsrätten har inte heller förelegat.

För att uppfylla artikelns krav har i denna paragraf upptagits en be- stämmelse om att innehavama av sådana särskilda värdepapper till vilka rättigheter är knutna i det överlåtande bolaget skall ha minst samma rättigheter i det övertagande bolaget, om inte innehavama har rätt att få dessa värdepapper inlösta (återköpta) av det övertagande bolaget.

Om det i skuldebrevet, vinstandelsbeviset eller motsvarande handling finns bestämmelser om vilken rätt som innehavaren av'värdepapperet skall ha vid fusionen, gäller givetvis dessa bestämmelser. I andra fall är det överlåtande bolaget skyldigt att reglera den uppkomna situationen på ett sätt som är godtagbart för innehavama av värdepapperen. Det kan ske genom att innehavama tillerkänns en kontant ersättning för förlorad konverwings-

eller optionsrätt. Innehavarna av värdepapperen har emellertid rätt att kräva att de tillerkänns samma slag av rättigheter i det övertagande bo— laget som de har haft i det överlåtande bolaget.

De berörda bolagen skall redan i fusionsplanen ange hur de avser att tillgodose innehavare av värdepapper med särskilda rättigheter, se 4 5 första stycket 6. Vad bolagen anger i fusionsplanen är emellertid inte avgörande för vilka rättigheter som slutligen skall tillerkännas inne- havama av värdepapperen. Om innehavama av värdepapperen och det övertagande bolaget inte kan komma överens, måste frågan i sista hand prövas av domstol i ett vanligt tvistemål.

45

Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, övertagande bolag skall upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan. Planen skall under- tecknas av styrelsen i vart och ett av bolagen. I planen skall för varje bo- lag anges

]. firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas för ett angivet antal aktier i överlåtande bolag samt vilken kontant ersättning som skall lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för utlämnandet av fusionsvederlaget,

4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas såsom fu- sionsvederlag medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,

5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,

6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma inne- havare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättig- heter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

- 7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en re- visor i överlåtande eller övertagande bolag.

Till jitsionsplanen skall fogas ]. en kopia av bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren samt -

2. uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 4 kap. 13 och 14 åå bankrörelselagen (] 98 7:61 7), om jilsionsplanen har upprättats senare än sex månader efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket års- redovisning och revisionsberättelse har lämnats. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre månader före fusionsplanens upprättande.

Paragrafen, som är föranledd av artiklarna 5 och 11 i fusionsdirektivet, innehåller de grundläggande bestämmelserna om den fusionsplan som skall föregå fusionen.

Inför fusionen skall upprättas en skriftlig fusionsplan, gemensam för samtliga av fusionen berörda bolag. Planen syftar till att garantera att aktieägarna i samtliga bolag får grundläggande och likvärdig information om utformningen och förutsättningama för den planerade fusionen. Pla- nen, som skall vara dagtecknad, skall undertecknas av styrelserna i över- låtande och övertagande bolag. I första stycket 1-7 räknas upp vissa upp- gifter som måste finnas med i fusionsplanen. De motsvarar vad som er- fordras enligt artikel 5 .2, jämfört med artikel 23 i fusionsdirektivet. Det har ansetts att styrelserna utöver dessa obligatoriska uppgifter också bör ha skyldighet att ta upp ytterligare uppgifter som kan bedömas vara av betydelse för fusionen (se 6 5).

I punkten l föreskrivs att de berörda bolagen skall identifieras med firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte. Enligt punkten 2 skall planen innehålla vissa uppgifter rörande fusionsve- derlaget. Av uppgifterna skall kunna utläsas hur många aktier i det över— tagande bolaget och vilken eventuell ytterligare ersättning som skall utgå som fusionsvederlag för aktie i överlåtande bolag. Punkten 3 föreskriver att tidpunkten och de övriga villkoren för utlämnande av fusionsveder- laget skall anges i fusionsplanen. Det kan vara fråga om formen för ut- lämnande av aktiebrev, föreskrifter om kvittens m.m.

I punkten 4 föreskrivs att fusionsplanen skall innehålla bestämmelser om den tidpunkt då aktier som lämnas som fusionsvederlag skall ge rätt till utdelning (från löpande räkenskapsår eller från något av de följande). I fusionsplanen skall också anges om rätten till utdelning är förenad med några andra villkor. Om exempelvis de nya aktierna skall vara stamaktier som kan ge utdelning först sedan preferensaktieägama fått sin utdelning, måste detta framgå av fusionsplanen. Även andra villkor som begränsar rätten till utdelning eller gör den osäker måste anges.

I punkten 5 framgår att fusionsplanen också måste ange den tidpunkt då överlåtande bolags tillgångar och skulder övergår på det övertagande bolaget och det överlåtande bolaget upplöses. Visserligen bestäms denna tidpunkt delvis av förhållanden som ligger utanför bolagens kontroll, men

det har ändå ansetts värdefullt att en ungefärlig uppgift om tidpunkten lämnas.

I punkten 6 anges att fusionsplanen skall innehålla uppgift om de rättig- heter i det övertagande bolaget som skall tillkomma innehavare av aktier, skuldebrev m.m. med särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till förmån för innehavama. Frågan har behandlats i anslutning till 3 5.

I fusionsplanen skall också, enligt punkten 7, anges arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen skall utgå till styrelse- ledamot, verkställande direktör eller revisor.

I anledning av vad som föreskrivs i artikel 11 i fusionsdirektivet har i andra stycket stadgats att årsbokslut och förvaltningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren skall fogas till fusionsplanen.

Vidare stadgas att det, i vissa fall, skall lämnas ytterligare uppgifter, motsvarande innehållet i en delårsrapport (se 4 kap. "13 och 14 55 bank- rörelselagen), för tiden efter utgången av det senaste räkenskapsåret. Denna bestämmelse innebär att fusionsplanen skall innehålla en översikt— lig redogörelse för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för utvecklingen av inlåningen, utlåningen och likviditeten sedan före- gående räkenskapsårs utgång. Vidare skall i belopp anges resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda hin— der inte möter, skall i anslutning till de angivna uppgifterna även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under föregående räken- skapsår. Begrepp och termer skall om möjligt överensstämma med dem som har använts i senast framlagda årsredovisning.

55

Vid kombination tjänar fusionsplanen som stiftelseurkund för det över- tagande bolaget. Planen skall innehålla förslag till bolagsordning och ange hur styrelse och revisorer skall väl/"as.

Artikel 23, punkten 3, i fusionsdirektivet utgår från att det även vid kombination skall upprättas en stiftelseurkund och ett förslag till bolags- ordning men att dessa dokument kan ingå i fusionsplanen. I förevarande paragraf har därför föreskrivits att vid kombination fusionsplanen skall tjäna som stiftelseurkund för det övertagande bolaget samt att fusions- planen dessutom skall innehålla förslag till bolagsordning för detta bolag jämte uppgifter om hur styrelse och revisorer skall väljas. De bolags- stämmor som sedermera skall ta ställning till fusionsplanen har då att också ta ställning till förslaget till bolagsordning och att utse styrelse och revisorer.

65

I fusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av jäsionens lämplighet för bolagen. Av redogörelsen skall framgå hur fitsionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har bealaats. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

Enligt artikel 9 i fusionsdirektivet måste förvaltnings- och ledningsorga- nen i vart och ett av bolagen upprätta en utförlig skriftlig redogörelse vari fusionsplanen bedöms och förklaras från rättslig och ekonomisk synpunkt samtidigt som särskilda värderingssvårigheter anges.

I hittills gällande svensk rätt har direktivbestämmelsen en viss begrän- sad motsvarighet i 11 kap. 1 5 andra stycket 3, där det har stadgats att styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet. En sådan redogörelse har dock enbart varit obligatorisk beträffande överlåtande bolag.

Denna paragraf har fått en utformning som bättre svarar mot de krav som direktivbestämmelsen ställer. I redogörelsen skall fusionens lämp- lighet sålunda bedömas också utifrån det övertagande bolagets synpunkt.

Styrelsens redogörelser skall fogas till fusionsplanen och därmed offent- liggöras på samma vis som denna.

75

Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända reviso- rerna i överlåtande bolag och, vid absorption, övertagande bolag. Granskningen skall vara så omfattande och ingående som god revisions- sed kräver. Revisorerna skall för varje bolag yttra sig skriftligt över sin granskning. Av yttrandena skall framgå om fusionsvederlaget och grun- derna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Därvid skall anges vilken eller vilka metoder som har använts vid värde- ringen av bolagets tillgångar och skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna samt deras lämplighet och vilken vikt som har till- mätts dem vid den samlade bedömningen av värdet på vart och ett av bo- lagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall an- märkas.

I yttrandena skall särskilt anges, ]. vid absorption, om revisorerna vid sin gmnskning funnit att fitsionen medför fara för att borgenärema i det övertagande bankaktiebolaget inte skall få sina fordringar betalda, och

2. vid kombination, om de överlåtande bankaktiebolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.

Såsom har behandlats i den allmänna motiveringen föreskrivs i artikel 10 fusionsdirektivet att fusionsplanen skall granskas av en eller flera obe- roende sakkunniga som därefter skall lämna en skriftlig redogörelse till aktieägarna. I anledning därav har i förevarande paragraf upptagits be- stämmelser om revisorsgranskning och om innehållet i det yttrande som revisorerna skall avge. Bestämmelserna saknar motsvarighet i hittills gällande svensk rätt.

Föreskrifterna i första stycket om yttrandets innehåll motsvarar delvis vad som anges i artikel 10.2.

Revisorerna skall i första hand granska fusionsplanen med hänsyn till förhållandena i det bolag där de fungerar som revisorer. Eftersom deras yttranden skall tjäna som ledning för aktieägarnas ställningstagande till fusionsvederlaget är emellertid granskningen inte inskränkt till det egna bolaget. Varje revisor måste se till helheten och bedöma värdet även av övriga fusionerande bolag.

Direktivet anger inte närmare hur ingående granskning som skall göras. Det har heller inte ansetts möjligt eller lämpligt att göra detta i lagtexten. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Innebörden härav får i stor utsträckning bestämmas av praxis. Under alla förhållanden måste dock granskningen motsvara de krav som uppställs i artikel 10 i fusions- direktivet.

Hänvisningen till god revisionssed drar också upp gränsen för det an- svar som revisorerna kommer att bära. Om sålunda en revisor inte följer god revisionssed, kan han bli skadeståndsskyldig mot såväl bolaget, aktie- ägarna som tredje man (se 5 kap. 1 och 2 55 bankrörelselagen). Å andra sidan kan en revisor givetvis inte göras ansvarig för förhållanden som han inte haft möjlighet att upptäcka vid en granskning enligt god revi- sionssed.

Resultatet av granskningen skall komma till uttryck i skriftliga yttran- den för vart och ett av bolagen. Samtliga granskande revisorer måste delta i utformningen av dessa yttranden. De behöver emellertid inte enas om en gemensam ståndpunkt utan kan, om de anser det vara nödvändigt redovisa en särskild mening.

Enligt andra stycket skall revisorerna särskilt ange om de vid sin granskning funnit att fusionen medför fara för att borgenärema inte skall få sina fordringar betalda. Härvid måste revisorerna givetvis beakta samt- liga deltagande bolags ekonomiska ställning och de risker som fusionen kan innebära för olika berörda borgenärsgrupper.

Vid bildandet av bolag gäller ett förbud mot underkurs. Enligt 2 kap. 2 & bankaktiebolagslagen får sålunda betalning för aktie inte understiga aktiens nominella belopp och värdet på apportegendomen får inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Att den angivna bestämmelsen respekteras kontrolleras av registreringsmyndigheten i samband med registreringen av bolaget (se 2 kap. 12 5). Skälen bakom denna ordning gör sig gällande också vid fusion genom kombination, som ju också inne- bär att ett nytt bolag bildas. Det har därför föreskrivits att revisorerna i revisorsyttrandena också skall ange om de överlåtande bolagens verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

Vid registreringen av fusionsplanen har Finansinspektionen att kontrollera att bestämmelsen har följts.

Enligt det tredje stycket skall revisorernas yttrande fogas till fusions- planen. Det medför att också revisorsyttrandena kommer att offentlig- göras och skall hållas tillgängliga för aktieägarna under viss tid innan beslut om godkännande av fusionsplanen fattas.

85

Styrelsen, verkställande direktören och revisor i ett bolag som skall delta i fusionen skall bereda revisorer i annat sådant bolag tillfälle att verk- ställa granskning som avses i 7 5 i den omfattning dessa finner det nöd- vändigt. De skall också lämna de upplysningar och den hjälp som begärs.

Enligt artikel 10, punkten 3, i fusionsdirektivet skall den sakkunnige som har granskat fusionsplanen ha rätt att hos de fusionerande bolagen få till- gång till alla upplysningar som hör till saken samt att utföra alla under- sökningar som behövs. Till följd härav har i denna paragraf upptagits bestämmelser om skyldighet för styrelsen, verkställande direktören och revisorer i berörda bolag att lämna de upplysningar som begärs av en revisor i ett annat av fusionen omfattat bolag. Revisorn har därvid inte enbart rätt att få muntliga upplysningar utan kan också kräva att få ta del av bokföringsmaterial m.m. i samma utsträckning som om han själv hade varit revisor i bolaget.

95

Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall det övertagande bankalaiebolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bo- lagen ge in planen med därtill fogade handlingar till Finansinspektionen för registrering. Uppgift om registreringen skall enligt 8 kap. 2 & bank- rörelselagen(1987:617) kungöras. Om planen inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

Hittills har gällt att anmälan för registrering av fusionsavtal skall ske först sedan bolagsstämman har godkänt avtalet.

Artikel 6 i fusionsdirektivet kräver emellertid att fusionsplanen offent- liggörs, dvs. registreras och kungörs, redan innan bolagsstämman har be- slutat om den. I förevarande paragraf har därför upptagits bestämmelser om sådant offentliggörande.

Anmälan för registrering skall enligt första stycket ske inom en månad från fusionsplanens upprättande, dvs. från den dag då planen dagteck- nades.

Till anmälan skall fogas fusionsplanen inklusive styrelsens redogörelse samt revisorernas yttrande och de i 4 5 andra stycket föreskrivna hand- lingarna. Dessa handlingar blir därigenom offentliga.

105

Fusionsplanen skall underställas bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget begär det, skall fusionsplanen även underställas bolagsstämman i det övertagande bankaktiebolaget. En sådan begäran skall göras inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har kun- gjorts enligt 8 kap. 2 & bankrörelselagen (1987:617).

Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga fusionerande bolag är privata bankaktiebolag eller andra privata aktiebolag, tidigast två veckor qter det att fusionsplanen har kungjorts.

Innan stämman fattar beslut, skall fusionsplanen med danill fogade handlingar ha hållits tillgänglig för aktieägarna under minst en månad dter kungörandet eller, om samtliga fusionerande bolag är privata bank- aktiebolag eller andra privata aktiebolag, minst en vecka efter kungöran- det. Iillhandahållandet skall ske hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Planen med därtill fogade handlingar skall genast och utan kost- nad sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om fusionsplanen inte godkänns i sin helhet av samtliga bolag, är frågan om fusionen förfallen.

Fusionsplanen måste för att bli gällande godkännas av samtliga bolag, så- väl överlåtande bolag som, vid absorption, det övertagande bankaktiebo- laget.

I överlåtande bolag skall fusionsplanen alltid godkännas av bolagsstäm- man (se första stycket). Detta överensstämmer med hittills gällande rätt.

I fråga om övertagande bankaktiebolag har hittills gällt att beslut om godkännande av fusionsavtal alltid har kunnat fattas av bolagets styrelse. Detta är också den outtalade huvudregeln i de nya fusionsreglema. Arti- kel 7 och 8 i fusionsdirektivet fordrar emellertid, vid absorption, att fu- sionsplanen i vissa fall godkänns även av bolagsstämman i det övertagan- de bolaget. Artikel 8 föreskriver således att en aktieägarminoritet, som i lagstiftningen inte får bestämmas till lägre tal än fem procent, skall ha möjlighet att påkalla att bolagsstämman prövar frågan om fusionsplanens godkännande.

För att uppfylla direktivets krav har i andra stycket intagits en be- stämmelse om rätt för en aktieägarminoritet om minst fem procent att påkalla att frågan om fusionsplanens godkännande prövas av bolagsstäm— man. En framställan om detta måste göras inom en betänketid om två veckor. Betänketiden har satts till två veckor, räknat från den dag då aktieägarna anses ha fått kännedom om fusionsplanen genom kungörelsen i Post— och Inrikes Tidningar.

I fusionsdirektivets artikel 6 föreskrivs att fusionsplanen skall offent- liggöras minst en månad före den bolagsstämma som skall besluta om fu- sionen. I anledning därav har i tredje stycket tagits in en bestämmelse om att bolagsstämman får hållas tidigast en månad efter kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar. Direktivbestämmelsen gäller emellertid endast pub-

lika aktiebolag. Det har inte ansetts motiverat att uppställa samma tids- frist för privata aktiebolag. Om fusionen berör endast privata bankaktie- bolag eller andra privata aktiebolag skall därför istället gälla en tidsfrist om två veckor.

I fjärde stycket finns bestämmelser om att stämman inte får ta ställning till fusionsplanen förrän denna jämte därtill fogade handlingar har hållits tillgänglig för aktieägarna under viss tid.

De tredje och fjärde styckena har fått sin utformning efter påpekande från Lagrådet.

I femte stycket föreskrivs att frågan om fusion är förfallen om fusions- planen inte godkänns i sin helhet av samtliga fusionerande bolag. Att fu- sionsplanen godkänns i huvudsakliga delar är således inte tillräckligt om godkännandet från ett eller flera bolags sida förenas med något tillägg eller förbehåll. Den justerade fusionsplanen måste i så fall kungöras på nytt och ånyo tas upp på bolagsstämman i överlåtande bolag och, i fall som avses i andra stycket, det övertagande bolaget.

115

Bolagsstämmans beslut om godkännande av fusionsplanen är giltigt en- dast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de av- givna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Om ett överlåtande bolag är ett publikt bankaktiebolag eller ett publikt aktiebolag och det övertagande bolaget är ett privat bankaktiebolag, är det överlåtande bolagets beslut om godkännande av fusionsplanen giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid bolagsstämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktierna.

Om fusionsplanen innebär att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, är beslutet giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare som företräder minst nio tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det dock för giltigt beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna, nämligen om

1. den planerade fusionen försämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner planen, eller

2. den planerade fusionen försämrar endast helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och minst nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner planen.

Enligt tidigare gällande rätt har bolagsstämmans beslut i frågor om fusion kunnat fattas med enkel majoritet såvida annat inte har föreskrivits i bolagsordningen. I artikel 7 i fusionsdirektivet föreskrivs emellertid att lagstiftningen måste föreskriva en majoritet om minst två tredjedelar av de röstande som är förenade med det företrädda tecknade kapitalet. I första stycket av denna paragraf har därför stadgats att en bolagsstämmas

beslut att godkänna en fusionsplan är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Detta majoritetskrav överensstämmer med det som har uppställts i 8 kap. 13 5 för ändring av bolagsordningen som inte påverkar redan utgivna aktiers rätt. I bolagsordningen kan upp- ställas andra, mer långtgående majoritetskrav (se 8 kap. 12 å andra stycket).

I andra stycket uppställs ett särskilt majoritetskrav för det fall att fusion sker med ett publikt bankaktiebolag eller ett publikt aktiebolag såsom överlåtande bolag och ett privat bankaktiebolag såsom övertagande bolag. Bestämmelsen syftar till att förhindra att de särskilda majoritetsreglerna som gäller för beslut om övergång från publikt aktiebolag till privat aktie- bolag kringgås genom fusion.

Tredje stycket innehåller ett krav på kvalificerad majoritet för det fall att fusionen rubbar rättsförhållandet mellan aktier. Majoritetskraven överensstämmer med dem som finns i 8 kap. 14 &. Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av föreskriften i artikel 7, punkten 2, i fusionsdirek- tivet om att omröstning skall ske inom varje kategori av aktieägare som berörs av åtgärden. Denna föreskrift får förstås som att särskild omröst- ning skall ske bland ägare till redan utgivna aktier vars rätt försämras genom beslutet. Kravet har ansetts kunna tillgodoses genom en bestäm- melse som motsvarar det särskilda majoritetskravet i 8 kap. 14 &. Ett exempel när bestämmelsen kan få betydelse är när fusionsplanen anger att innehavare av aktier, som inte skiljer sig åt i fråga om andel i bolagets tillgångar och vinst, inte skall få lika stort fusionsvederlag.

125

Om bolagsstämman i ett överlåtande bolag godkänner en fusionsplan om kombination, skall stämman samtidigt, i den mån inte anrtat framgår av planen, välja styrelse och revisorer i det övertagande bankaktiebolaget.

Vid kombination tjänar såsom framgår av 5 å— fusionsplanen som stif- telseurkund för det övertagande bolaget. I planen skall anges hur styrelse och revisorer skall väljas. Det finns inte något hinder mot att i fusionsplanen föreskriva att styrelsen eller någon eller några av revi- sorerna skall utses på annat sätt än på bolagsstämma. Det vanligaste torde dock emellertid bli att styrelsen och revisorerna utses av bolagsstämman. Valet av styrelse och revisorer kan ske genom att det i fusionsplanen tas in förslag till styrelseledamöter och revisorer. När bolagsstämman god- känner fusionsplanen, inträder de sålunda föreslagna personerna som styrelseledamöter resp. revisorer. Styrelseledamöter och revisorer kan emellertid också utses genom att vart och ett av de överlåtande bolagen i fusionsplanen ges rätt att välja ett angivet antal styrelseledamöter och revisorer i det övertagande bolaget. I så fall måste val företas i samband med att stämmoma i resp. bolag godkänner fusionsplanen.

135

Närfusionsplanen har godkänts av bolagen, skall såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om regeringens tillstånd att verkställa planen. Vid fusion genom kombination skall bolagen därjämte underställa rege— ringen bolagsordningen för det övertagande bolaget för stadfästelse och oktroj enligt 2 kap. 3 &. Ansökan skall ges in inom en månad qter det att fusionsplanen har godkänts i samtliga bolag och senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts enligt 8 kap. 2 & bankrörelselagen (1987:61 7).

Ansökan skall avslås om

I . jilsionert har förbjudits enligt konkurrenslagen (1993:20)' eller lagen (I992:131 7) om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) eller om prövning av fusionen pågår enligt någon av dessa lagar, eller

2. det, vid kombination, inte av fusionsplanen framgår att de överlåtan- de bolagens sammanlagda verkliga värdeför det övertagande bolaget upp- går till minst aktiekapitalet i detta.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prö vning pågår enligt kon- kurrenslagen eller lagen om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillstånds-

frågan dock förklaras vilande under högst sex månader.

Ansökan skall också avslås om de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares

eller andra fordringsägares intressen. Vid denna prövning skall rege- ringen tillse att dessa borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och borgenärema inte redan har en sådan säker- het.

Paragrafen, som motsvarar 14 kap. 13—18 åå aktiebolagslagen, innehåller bestämmelser om regeringens tillstånd att verkställa den av bolagen be- slutade fusionen.

Enligt gällande rätt prövar regeringen om fusionen kan anses förenlig med borgenäremas intressen samt om fusionen framstår som ändamålsen- lig från allmän synpunkt (se 11 kap. 4 5 2 st. bankaktiebolagslagen).

I fusionsdirektivet, artikel 13, stadgas att lagstiftningen i medlems- staterna på ett betryggande sätt skall skydda rättigheterna för de borge- närer i de fusionerande bolagen vilka har fordringar som uppkommit före offentliggörandet av fusionsplanen och som inte var förfallna till betalning vid offentliggörandet. Vidare stadgas att lagstiftningen i medlemsstaterna i detta syfte minst skall föreskriva att dessa borgenärer har rätt till betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fu— sionerande bolagens ekonomiska förhållanden och borgenärema inte redan har en sådan säkerhet.

Enligt den nya lydelsen av aktiebolagslagen (se prop. 1993/94:196, av— snitt 6.5) skall registreringsmyndigheten eller rätten ge tillstånd att verkställa fusionsavtal. Dessa bestämmelser innehåller även regler till skydd för de fusionerande bolagens borgenärer. I normalfallet skall

registreringsmyndigheten kalla bolagens borgenärer, med föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag skriftligen anmäla detta, vid påföljd att han annars anses ha medgivit ansökningen. Om revisorerna i fusionsplanen har uttalat att de vid sin granskning inte har funnit att fusionen medför någon fara för att borgenärema i bolagen inte skall få sina fordringar betalda, krävs endast att det överlåtande bolagets borgenärer kallas genom kungörelse i Post- och Inrikes Tid- ningar. Om ansökan inte bestrids skall registreringsmyndigheten ge till— stånd till verkställande av fusionsplanen. Om ansökan bestrids skall frågan överlämnas till domstol. Rätten skall bevilja tillstånd om de borgenärer som har bestritt ansökningen får full betalning eller be- tryggande säkerhet för sina fordfingar.

I den allmänna motiveringen (avsnitt 7.4) har motiverats varför nu gällande regler på detta område i huvudsak bör bestå. Den ändring som görs är att regeringens prövning av om fusionen framstår som ändamåls- enlig från allmän synpunkt tas bort. Avsikten med denna prövning har varit att fokusera på konkurrensfrågor, exempelvis att fusionen inte är till nackdel för bankväsendet som sådant. Det får dock anses att den pröv- ning av fusionen ur konkurrenssynpunkt som görs enligt konkurrenslagen (199320) är tillräcklig.

I första stycket föreskrivs alltså att, när fusionsplanen har godkänts av bolagen, såväl överlåtande som övertagande bolag skall ansöka om rege- ringens tillstånd att verkställa planen. Vid fusion genom kombination skall bolagen dessutom underställa regeringen bolagsordningen för det övertagande bolaget för stadfästelse och oktroj. Om det vid fusion genom absorption krävs att bolagsordningen i det övertagande bolaget ändras skall detta bolag samtidigt ansöka om stadfästelse av ändringen.

Ansökan skall ges in inom en månad efter det att planen har godkänts i samtliga bolag och senast två år efter det att planen kungjorts. Om ansökan inte gjorts inom föreskriven tid faller frågan om fusion enligt 17 &. Ansökningshandlingarna skall enligt bankrörelseförordningen ges in till Finansinspektionen.

I andra stycket anges att ansökan skall lämnas utan bifall om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (1993z20) eller lagen (1992:1317) om Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde eller om prövningen av fu- sionen pågår enligt dessa lagar. Vid fusion genom kombination skall registrering också vägras om det inte av fusionsplanen framgår att de överlåtande bolagens verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta. Bestämmelsen har i hittills gällande rätt sin motsvarighet i 11 kap. 3 å andra stycket.

I enstaka fall kan skälen för att vägra tillstånd enligt förevarande paragraf antas bli avhjälpta inom en snar framtid. Det gäller framför allt om det pågår en prövning enligt konkurrenslagen men denna kan förutses bli avslutad inom en nära framtid. Mot denna bakgrund har i tredje stycket upptagits en bestämmelse om vilandeförklaring av ärende.

I fjärde stycket ges regler om hur regeringen skall pröva ansökningen om fusion. Som nämnts tidigare skall regeringen bevaka samtliga borge-

närers intressen i både överlåtande och övertagande bolag. Detta stycke har fått sin utformning efter påpekande från Lagrådet.

145

Om en pensionsstijtelse eller en personalstiftelse hör till det överlåtande bolaget, gäller om stiftelsens överförande till det övertagande bankaktie- bolaget bestämmelserna i lagen (196 7:53] ) om tryggande av pensionsut- fästelse m.m.

Enligt 23 å andra stycket lagen om tryggande av pensionsutfästelse (tryggandelagen) gäller bankaktiebolagslagens bestämmelser om tillvara— tagande av fordringsägares rätt vid fusion vid överflyttning av ansvar för pensionsutfästelse till övertagande bankaktiebolag. Tryggandelagens reg- ler i övrigt om överföring av ansvaret för pensionsutfästelse är emellertid tillämpliga i samband med fusion enligt detta kapitel. En erinran härom har intagits i lagtexten efter påpekande från Lagrådet.

155

Styrelsen för det övertagande bankaktiebolaget skall anmäla fusionen för registrering. Därvid skall styrelsen även för registrering anmäla, vid absorption, aktiekapitalets ökning och, vid kombination, valet av styrelse och revisorer.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och skall göras senast två månader från det att regeringen givit tillstånd till fusionen. Till anmälan skall fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bo- laget.

Styrelsen för det övertagande bolaget skall anmäla fusionen för registre- ring till Finansinspektionen (se första stycket).

Vid absorption skall det övertagande bolaget vanligen lämna aktier som vederlag åt aktieägarna i överlåtande bolag. Eftersom ett aktiebolag inte får äga egna aktier annat än i vissa undantagssituationer, måste dessa aktier nyemitteras. I så fall måste det övertagande bolaget i samband med fusionsbeslutet besluta om ökning av aktiekapitalet genom nyemission enligt bestämmelserna i 4 kap. Beslutet om aktiekapitalets ökning skall —— såsom framgår av första stycket anmälas till Finansinspektionen i samband med den slutliga anmälan om fusionen. Någon särskild teckning och tilldelning av de nyemitterade aktierna behöver dock inte ske i dessa fall. Detta kommer i lagtexten till uttryck i stadgandet i andra stycket att anmälan ersätter teckningen av aktierna.

Vid fusion genom kombination bildas ett nytt bolag. Den slutliga an— mälan om fusionen blir därför även att uppfatta som en anmälan om det nya bolagets bildande. Detta gör det nödvändigt att i samband med anmä-

lan om fusionen även anmäla valet av styrelse och revisorer. En före- skrift om detta finns i första stycket.

I andra stycket anges även den tid inom vilken fusionen skall anmälas för registrering. Sker anmälan först efter utgången av denna tid, är fusionen att anse som förfallen och registrering kan inte ske (se 17 å).

Det är med hänsyn till såväl aktieägares som borgenärers intressen väsentligt att det finns garantier för att överlåtande bolags samtliga tillgångar verkligen kommer det övertagande bolaget till del. Vid anmäl- ningshandlingen skall därför fogas intyg från auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det över- tagande bolaget.

Det är emellertid först genom den slutliga registreringen av fusionen som det övertagande bolaget med verkan mot tredje man övertar över- låtande bolags rättigheter och förpliktelser. Detta innebär t.ex. att det övertagande bolaget inte kan få lagfart på en fastighet som överlåtande bolag har ägt förrän registrering har skett. En ansökan om lagfart som görs dessförinnan får i stället förklaras vilande.

16å

När en anmälan enligt 15 å har registrerats, är överlåtande bolag upp- löst. Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för skade- ståndsanspråk enligt 5 kap. 1-4 åå bankrörelselagen(1987:617) övergår samtidigt till det övertagande bolaget och aktieägare i överlåtande bolag blir, om aktier ingår i fusionsvederlaget, aktieägare i det övertagande bo- laget. Är överlåtande bolag inte ett bankaktiebolag, skall Finansinspek- tionen lämna uppgifter om fusionen till Patent— och registreringsverket, som skall registrera anmälan.

Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga aktier i ett överlåtande bolag hos styrelsen begära att det hålls bolags- stämma för behandling av fråga om talan enligt 5 kap. 5 å bankrörelse- lagen. Om en sådan talan väcks, gäller 10 kap. I 7 å i tillämpliga delar.

Enligt hittills gällande rätt övergår överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag av skadeståndsanspråk enligt 5 kap. 14 åå bank- rörelselagen till det övertagande bolaget när regeringens fusionstillstånd har registrerats och, i förekommande fall, registrering även har skett av en särskild anmälan om ökning av aktiekapitalet i övertagande bolag eller om bildande av nytt sådant bolag har registrerats (se 11 kap. 6 å i dess hittills gällande lydelse). Överlåtande bolag anses emellertid upplöst först i och med att styrelsen och verkställande direktören har lagt fram en slutredovisning på bolagsstämma (se ll kap. 7 och 8 åå i deras hittills gällande lydelse). Artikel 19 i fusionsdirektivet fordrar emellertid att dessa rättsverkningar skall inträda vid en och samma tidpunkt och att aktieägarna i överlåtande bolag samtidigt skall bli aktieägare i det över- tagande bolaget. Vilken denna gemensamma tidpunkt skall vara anger di— rektivet inte. Såsom har utvecklats i den allmänna motiveringen, avsnitt

7.5 , bör fusionens slutliga rättsverkningar inträda i och med den slutliga registreringen av fusionen.

Första stycket i förevarande paragraf har utformats i enlighet med di- rektivets krav. Av stycket framgår således att upplösningen av över- låtande bolag och fördelningen av de aktier som utgör fusionsvederlag in- träder samtidigt, nämligen vid registreringen enligt 15 å. Samtidigt över- går tillgångar och skulder med undantag av skadeståndsanspråk enligt 5 kap. 1-4 åå bankrörelselagen — från överlåtande till övertagande bolag. Är överlåtande bolag inte ett bankaktiebolag skall fusionen inte bara re- gistreras hos Finansinspektionen utan också hos Patent- och registre- ringsverket. Finansinspektionen skall se till att en sådan registrering görs hos Patent- och registreringsverket, som också av inspektionen fortlöpan— de skall hållas underrättad om fusionen.

Andra stycket motsvarar i sak 11 kap. 8 å andra stycket i dess hittills gällande lydelse.

175

Om någon ansökan enligt 13 å inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan avslagits av regeringen, skall Finansinspektionen förklara att frågan om fusion är förfallen. Detsamma gäller om bolagen inte har gjort någon anmälan enligt 15 å inom föreskriven tid eller om Finansinspektionen genom lagakrajtägande beslut har avskrivit sådan an- mälan eller vägrat registrering.

Paragrafen motsvarar 11 kap. 6 å sista stycket i dess hittills gällande lydelse med mindre ändringar föranledda av fusionsförfarandets ändrade utformning.

Absorption av helägt dotterbolag 18 å

Om ett bankaktiebolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan bo- lagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget skall gå upp i moderbo- laget. De skall därvid upprätta en fusionsplan. Planen skall för vart och ett av bolagen ange

1. firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,

3. vilka rättigheter i moderbolaget som skall tillkomma innehavaren av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i dotterbolaget eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen skall utgå till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revisor:

I fusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av fusionens lämplighet för bolagen.

Fusion genom absorption av dotterbolag får ske utan hinder av att det i dotterbolaget finns egendom som bankaktiebolaget inte får förvärva en- ligt bestämmelserna i 2 kap. 1-4 åå bankrörelselagen (1987:6] 7). Sådan egendom måste avyttras senast ett år från registreringen. Om särskilda skäl föreligger, kan Finansinspektionen förlänga denna frist.

1 18-24 åå finns bestämmelser om bankaktiebolags absorption av dotter- bolag. För sådan absorption erbjuder lagen ett förenklat fusionsför- lärande. Motsvarande men mindre detaljerade bestämmelser har hittills funnits i 11 kap. 9 å. De nya reglerna är föranledda av vad som före- skrivs i artiklarna 24 och 25 i fusionsdirektivet.

De särskilda bestämmelserna gäller i fall då bankaktiebolaget äger samtliga aktier i dotterbolaget och något fusionsvederlag således inte skall utgå. Även i dessa fall skall fusionsplan upprättas. De uppgifter som fu- sionsplanen skall innehålla motsvarar vad som föreskrivs i 4 å första stycket punkterna 1 och 5 - 7 samt 6 å första meningen.

19å

Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända reviso- rerna i moder- och dotterbolaget. Granskningen skall vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Vid granskningen gäller be- stämmelserna i 7 å.

Revisorerna skall för vart och ett av bolagen yttra sig skriftligt över sin granskning. I yttrandet skall revisorerna särskilt ange om de vid sin granskning har funnit att fusionen medför någon fara för att insättarna eller andra borgenärer i moderbolaget inte skall få sina fordringar be- talda.

Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.

Enligt paragrafen skall fusionsplanen granskas av revisorerna i moder- och dotterbolagen. Granskningen skall vara av samma slag som anges i 7 å. Det innebär bl.a. att den skall utmynna i skriftliga yttranden, där revisorerna bl.a. uttalar sig om huruvida fusionen innebär någon fara för borgenärema. Beträffande revisorernas yttranden kan i övrigt hänvisas till kommentaren till 7 å. Då något fusionsvederlag inte skall lämnas vid detta slag av fusion, behöver revisorerna dock inte uttala sig i några värderingsfrågor.

20å

Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall moderbolaget ge in planen med därtill fogade yttranden till Finansinspektionen för regist- rering. Uppgift om registreringen skall enligt 8 kap. 2 å bankrörelselagen (1987:617) kungöras. Om inte planen kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

I denna paragraf finns en erinran om att fusionsplanen skall anmälas för registrering och kungörande. Bestämmelserna motsvarar vad som i 9 å föreskrivs beträffande huvudfallet av absorption.

215

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i moderbolaget begär det, skall fusionsplanen underställas bolagsstämman i detta bolag. En så— dan begäran skall framställas inom två veckor från det att uppgift om fit— sionsplanens registrering har kungjorts enligt 8 kap. 2 åbankrörelselagen (1987:6] 7).

Bestämmelserna i 10 å tredje och fjärde styckena samt 11 å första stycket skall tillämpas.

Vid fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag har enligt gällande rätt beslutet om fusionen alltid kunnat fattas av bolagens styrel— ser. Någon skyldighet för styrelserna att underställa bolagsstämman fu— sionsavtalet har inte förelegat. I fusionsdirektivets artikel 25 littera (: jäm— fört med artikel 8 littera c föreskrivs emellertid att en minoritet i moder— bolaget av viss storlek som inte får bestämmas högre än fem procent — skall ha rätt att påkalla att fusionsplanen prövas av bolagsstämman. En bestämmelse om detta har därför upptagits i förevarande paragrafs första stycke.

Det andra stycket innebär att stämman får hållas tidigast en månad efter kungörandet och att fusionsplanen skall hållas tillgänglig för aktieägarna under viss tid. Vidare innebär bestämmelserna i andra stycket att fusionen kan genomföras endast om stämman med två tredjedels majoritet eller den högre majoritet som bolagsordningen föreskriver — godkänner fu- sionsplanen i dess helhet.

Däremot finns inte något krav på att fusion5planen skall godkännas av bolagsstämma i dotterbolaget. Detta sammanhänger givetvis med att dotterbolaget i dessa fall helt och hållet ägs av moderbolaget.

22å

Tidigast en och senast två månader efter det att uppgift om fusions- planens registrering har kung/orts skall moderbolaget ansöka om rege- ringens tillstånd att verkställa planen.

Ifråga om sådant ärende gäller bestämmelserna i 13—15 åå i tillämp- liga delar. Därvid skall vad som sägs om överlåtande bolag avse dotter- bolag och vad som sägs om övertagande bolag avse moderbolag.

Redan enligt hittills gällande rätt har det varit nödvändigt att söka regeringens tillstånd för fusion mellan bankaktiebolag och helägt dotter- bolag (se 11 kap. 9 å jämfört med 4-6 åå i tillämpliga delar).

235

När Finansinspektionen har registrerat beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen, är dotterbolaget upplöst. Är dotterbolaget inte ett bank- aktiebolag, skall Finansinspektionen lämna uppgifter om fusionen till Patent- och registereringsverket, som skall registrera tillståndet.

Dotterbolaget är upplöst när regeringens tillstånd har registrerats. Är dotterbolaget ett aktiebolag skall fusionen inte bara registreras hos Finansinspektionen utan också hos Patent- och registreringsverket. Finansinspektionen skall se till att en sådan registrering samtidigt görs hos Patent- och registreringsverket, som också av inspektionen fort- löpande skall hållas underrättad om fusionen.

24å

Om någon ansökan som avses 22 å inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits genom ett lagakraftvunnet be- slut, skall Finansinspektionen förklara att frågan om fusion är förfallen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att Finansinspektionen skall förklara frågan om fusion förfallen om ansökan om verkställighet av fu- sionsplan inte har skett i rätt tid eller om sådan ansökan har blivit avslagen.

Ogiltighet 25 å

lillan om upphävande av stämmobeslut om godkännande av jitsionsplan skall i fall som avses i 8 kap. 16 å tredje stycket väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Om rätten genom lagakraftvunnet avgörande bifallit en talan om upp- hävande av stämmobeslut om godkännande av fusionsplan, skall fusionen gå åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har uppkommit genom någon åtgärd på det övertagande bankaktiebo-

lagets vägnar sedan överlåtande bolag upplösts men innan rättens av- görande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, svarar de över- låtande bolagen och, vid absorption, det övertagande bankaktiebolaget solidariskt. -

1 första stycket har upptagits bestämmelser om tiden för klander av bo- lagsstämmobeslut om fusion.

Hittills har samma bestämmelser gällt för klander av bolagsstämmobe- slut om fusion som för klander av andra bolagsstämmobeslut, Det har inneburit att den som har velat klandra ett fusionsbeslut normalt har varit tvungen att göra det inom tre månader från beslutet (se 8 kap. 16 å andra stycket). Om beslutet har varit på visst sätt kvalificerat ogiltigt, har klandertalan emellertid kunnat väckas även senare (se 8 kap. 16 å tredje stycket).

1 fusionsdirektivets artikel 22 finns bestämmelser om ogiltighet av fu- sioner. Där föreskrivs bl.a. att talan om ogiltigförklaring av en fusion inte får väckas om det har förflutit mer än sex månader från det att fusionen kom att gälla mot den som åberopar ogiltigheten (se littera 0).

Eftersom hittills gällande rätt på denna punkt inte är förenlig med direktivets bestämmelser har det i denna paragraf tagits upp särskilda bestämmelser omklander mot bolagsstämmobeslut om fusion. Bestämmel- serna innebär att talan aldrig får väckas senare än inom sex månader från beslutet.

Frånsett vad som nu har sagts om- tiden för klander skall bestämmel- serna i 8 kap. 16 å gälla även beträffande klander mot fusionsbeslut.

I andra stycket regleras verkan av att en fusion förklaras ogiltig. Någon lagreglering av denna fråga har hittills inte funnits. Artikel 22 i fusionsdirektivet kräver att regelverket har visst angivet innehåll. Den föreskrivna regleringen bygger på att fusionen kan gå åter även om registrering har skett och fusionen har avslutats. I direktivet föreskrivs bl.a. att ett avgörande varigenom en fusion förklaras ogiltig inte i och för sig skall inkräkta på giltigheten av de förpliktelser som har uppkommit för eller gentemot det övertagande bolaget innan ogiltigförklaringen blev offentligt tillgänglig men efter fusionens fullbordan. För ett övertagande bolags förpliktelser av detta slag skall de bolag som har ingått i fusionen svara solidariskt (se artikel 22 littera g och h).

Det är lämpligt att det direkt i lagen föreskrivs att fusionen skall gå åter även om den har registrerats och överlåtande bolag har upplösts om rätten genom ett lagakraftvunnet avgörande har bifallit käromålet. Över- låtande bolags tillgångar och skulder skall alltså återgå till detta och fusionsvederlaget skall återbäras till det övertagande bolaget. Med hänsyn till direktivets utformning har det också ansetts nödvändigt att stadga att de fusionerande bolagen solidariskt skall svara för de förpliktelser som har uppkommit genom åtgärder på det övertagande bolagets vägnar efter det att överlåtande bolag har upplösts men innan ogiltigförklaringen har kungjorts.

Inlösen av aktier i dotterbolag

Nya 26-30 åå är i sak identiska med 10-14 åå i kapitlets hittills gällande lydelse. Den nya paragrafbeteckningarna har föranlett nya lagrumshänvis- ningar i 27, 28 och 30 åå.

12 kap. Byte av bolagskategori 1 5

Ett beslut om att ett privat bankaktiebolag skall bli publikt fattas av bo- lagsstämman enligt bestämmelserna i 8 kap. om beslut om ändring av bo- lagsordningen.

Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senas- te räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisio'nsberättelse har avgivits, skall det på stämman läggas fram uppgifter motsvarande delårs- rapport enligt 4 kap. 13 och 14 åå bankrörelselagen (1987:617). Upp- gifterna skall avse tiden jrån utgången av nämnda räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre månader före dagen för bolagsstämman.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma uppfyller föreskrif- terna i 6 kap. 1 å bankrörelselagen om publikt bankaktiebolags firma.

Ett privat bankaktiebolag skall anses ha blivit publikt när beslutet om övergång till publikt bankaktiebolag har blivit registrerat.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Övergång från privat till publikt bankaktiebolag.

En övergång från den ena bolagskategorin till den andra förutsätter änd- ring av bolagsordningen. I första stycket har därför föreskrivits att beslut om övergång från privat till publikt bolag skall fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 8 kap. Det innebär bl.a. att bolagsstämmans be- slut om övergång till den publika bankaktiebolagskategorin enligt 8 kap. 13 å är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de på stämman avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Om bolagsordningen föreskriver ett strängare majoritetskrav, gäller givetvis detta (se 8 kap. 12 å andra stycket). Någon anledning att i detta sammanhang tillämpa de bestämmelser om kvali- ficerad majoritet som finns i 8 kap. 14 å torde inte finnas.

Andra stycket innehåller bestämmelser om det material som måste före- läggas den beslutande stämman. Det har ansetts att stämman bör ha till- gång till material som ger möjlighet att bedöma bankens ekonomiska ställning. Sådant material finns redan i form av årsredovisningar och revisionsberättelser som har framlagts vid tidigare bolagsstämmor. Det finns emellertid en risk att dessa handlingar inte helt återspeglar bankens ställning om det har förflutit en längre tid sedan utgången av föregående räkenskapsår. Det har därför föreskrivits att om den nya bolagsstämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits, uppgift

motsvarande delårsrapport enligt 4 kap. 13 och 14 åå bankrörelselagen skall framläggas på stämman. Sådana uppgifter skall innefatta bl.a. en översiktlig redogörelse för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för utvecklingen av inlåningen, utlåningen och likviditeten sedan det föregående räkenskapsårets utgång. Vidare skall omsättningen och resul- tatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden redovisas (se 4 kap. 13 å). I anslutning till uppgifterna skall normalt också lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under föregående räken- skapsår (se 4 kap. 14 å).

I tredje stycket stadgas att hinder mot registrering av beslutet föreligger om bankens firma inte uppfyller föreskrifterna i 6 kap. 1 å bankrörelse- lagen om publikt bankaktiebolags firma. Föreskrifterna innebär att det publika bankaktiebolagets firma skall innehålla ordet bank samt dessutom ordet publikt eller avslutas med förkortningen (pub).

I det fjärde stycket anges att bankaktiebolaget övergår till att vara publikt i och med att beslutet om övergång registreras i bankregistret.

Ett beslut om övergång från privat till publikt bankaktiebolag kan lik- som andra bolagsstämmobeslut klandras. Härvid gäller sedvanliga regler om tiden för väckande av talan och om talerätt. Några särskilda lagbe- stämmelser om detta har inte ansetts nödvändiga. Om beslutet om över- gång till den publika bankaktiebolagsformen upphävs, kommer givetvis banken åter att vara privat.

25

Ett beslut om att ett publikt bankaktiebolag skall bli privat fattas av bo- lagsstämman enligt bestämmelserna i 8 kap. om beslut om ändring av bo- lagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samt- liga vid stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktierna.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma upphller föreskrif— terna i 6 kap. ] å bankrörelselagen (] 98 7:61 7) om privat bankaktiebolags firma.

Ett publikt bankaktiebolag skall anses ha blivit privat när beslutet om övergång till privat bankaktiebolag har blivit registrerat.

I första stycket anges formerna för beslut om övergång från publikt till privat bankaktiebolag. Ett sådant beslut innebär en ändring i bolagsord- ningen och skall därför fattas av bolagsstämma enligt bestämmelserna i 8 kap.

I ett avseende skall dock särskilda bestämmelser tillämpas. Det sam- manhänger med att ett beslut om övergång från den publika till den pri- vata bolagskategorin har särskilt påtagliga verkningar för aktieägarna, som i och med övergången till privat bankaktiebolag förlorar möjligheten att försälja aktierna på den allmänna marknaden. Det bör med hänsyn här- till såsom närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2 uppställas ett mycket högt majoritetskrav för detta slag av beslut.

Beslutet måste sålunda fattas av bolagsstämman och där biträdas av samt- liga på stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktierna.

Vid övergång från publikt till privat bankaktiebolag uppställs inte några krav på att något visst material skall läggas fram på den beslutande stäm- man.

För att beslutet om övergång till den privata aktiebolagsformen skall kunna registreras fordras att bolagsstämman även beslutar om ändring av firma så att den uppfyller kraven i 6 kap. 1 å bankrörelselagen. Detta framgår av andra stycket.

Övergången till privat aktiebolag sker såsom framgår av tredje stycket i och med att Finansinspektionen registrerar beslutet.

35

Bestämmelserna i 2 kap. 12 a-12 c åå tillämpas också när ett bankaktie- bolag som har blivit publikt enligt 12 kap. ] å inom två år från regist- reringen därav trafar avtal som avses i 2 kap. 12 a å första stycket.

1 artikel 13 i det andra bolagsrättsliga direktivet stadgas att de skydds- regler som uppställs i samband med bolags bildande skall gälla också om ett bolag av annat slag ombildas till aktiebolag. Bland dessa skyddsregler märks bland annat de bestämmelser som skyddar mot uppskjuten apport. I denna paragraf har därför intagits ett stadgande om att 12 kap. 12 a- 12 c åå skall gälla även avtal som ingåtts inom två år från det att ett privat bankaktiebolag övergått till att bli publikt.

13 kap. Straff 1 5

Den som uppsåtligen bryter mot 1 kap. 5 å döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om ansvar för den som bryter mot förbudet i 1 kap. 5 å för privat bankaktiebolag eller aktieägare i sådant bolag att inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier m.m (se den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3). Enbart uppsåtliga överträdelser av förbudet omfattas av ansvarsbestämmelsen. Gämingsmannens uppsåt skall täcka att erbjudandet avser sådana värdepapper som avses i 1 kap. 5 å och att fråga är om spridning av värdepapperen på det sätt som anges i paragrafen. Om det är bolaget som lämnar erbjudandet, ansvarar den som har fattat beslutet om erbjudandet eller som i kraft av sin ställning i bolaget låter verkställa beslutet. Ansvar kan komma i fråga även om er— bjudandet inte leder till någon teckning eller något förvärv.

Någon uttrycklig bestämmelse om ansvar för medverkan har inte upp- tagits i paragrafen. Ansvaret för medverkan i fråga om specialstraff— rättsliga brott, för vilket fängelse är föreskrivet, regleras numera av

23 kap. 4 å brottsbalken. Också den som medverkat till ett brott mot 1 kap. 5 å utan att själv vara gärningsman kan därför straffas.

Ikraftträdande och övergångsbätämmelser

]. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Finansinspektionen får redan före ikraftträdandet registrera beslut om att ett bankaktiebolag från och med den 1 januari 1995 skall vara privat bankaktiebolag och ha för ett sådant bolag föreskriven jirma. Sådana be- slut får dock registreras endast om de har tillkommit i den ordning och uppfyller de villkor som anges i 12 kap. 2 å och 8 kap. 12 å andra stycket bankaktiebolagslagen samt i 6 kap. 1 å bankrörelselagen (1987:617) i paragrafemas nya lydelse.

Före ikraftträdandet får Finansinspektionen registrera beslut om att det i firman för ett bankaktiebolag, som inte har anmält beslut som avses i andra stycket för registrering, skall ingå ordet publikt eller förkortningen (pub). Därvid tillämpas 6 kap. 1 å bankrörelselagen i dess nya lydelse.

Den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1995. Skälen för detta har behandlats i avsnitt 15.

En övergång till den privata bolagskategorin förutsätter att bolaget på bolagsstämma kan besluta om detta enligt bestämmelsen i 12 kap. 2 å. Det förutsätter också att bolaget har beslutat om att ändra firma, så att den innefattar ordet "privat" eller förkortningen "(priv)". Några särskilda ikraftträdandebestämmelser om detta har inte ansetts nödvändiga. Det får även utan uttryckliga föreskrifter anses möjligt för ett bankaktiebolag att redan före lagens ikraftträdande fatta beslut om att bolaget från och med den 1 januari 1995 skall vara privat och ha sådan firma som föreskrivs för de privata bolagen. Något principiellt hinder mot att bolaget fattar ett sådant beslut redan innan riksdagen har antagit den nya lagen torde inte heller föreligga, även om beslutet i så fall givetvis blir beroende av att riksdagen antar förslaget om privata bankaktiebolag utan några väsentliga ändringar. För att ett beslut som har tillkommit före den 1 januari 1995 skall bli gällande måste dock förutsättas att det har tillkommit med iakttagande av bestämmelserna i 12 kap. 2 å, 8 kap. 12 å andra stycket och 6 kap. 1 å bankrörelselagen i deras nya lydelse.

Däremot har det — såsom framgår av andra stycket - ansetts nödvändigt med uttryckliga bestämmelser som ger Finansinspektionen möjlighet att redan före den 1 januari 1995 registrera beslut av de angivna slagen. En sådan registreringsåtgärd bör dock kunna vidtas först efter det att riks- dagen har antagit förevarande lagstiftning. Däremot är det inte nödvän- digt att det beslut som skall registreras har fattats efter denna tidpunkt. F inansinspektionen måste emellertid kontrollera att beslutet tillkommit på sätt som anges i 12 kap. 2 å och 8 kap. 12 å i deras nya lydelser. Vid registreringen av den nya firman måste registreringsmyndigheten också tillse att firman står i överensstämmelse med bestämmelserna i 6 kap. 1 å

bankrörelselagen i dess nya lydelse. De registrerade besluten får verkan först från den 1 januari 1995.

I tredje stycket har upptagits en bestämmelse som gör det möjligt för bolag på bankområdet, som avser att bli publikt bolag, att sedan riks- dagen antagit förevarande lagstiftning få en ny firma, innehållande ordet "publikt", registrerad. Finansinspektionen skall i registreringsärendet tillämpa 6 kap. 1 å bankrörelselagen i dess nya lydelse.

2. Alla bankaktiebolag som den I januari 1995jinns registrerade i bank- registret skall anses vara publika bankaktiebolag, om inte annat följer av andra stycket. Finansinspektionen skall till den registrerade firman i dessa bolag lägga förkortningen (pub), såvida inte ny firma redan har registrerats med stöd av punkten ] tredje stycket. Bestämmelserna i första stycket gäller inte bankaktiebolag för vilka be- slut om övergång till privat bankaktiebolag har registrerats före den 1 januari 1995.

Indelningen i två kategorier av aktiebolag på bankområdet kommer enligt punkten 1 att gälla från den 1 januari 1995. Med hänsyn till att den all- deles dominerande delen av aktiebolagen på bankområdet kommer att vara publika bolag har det ansetts naturligt av vid utformningen av över- gångsbestämmelsema utgå från situationen för de publika aktiebolagen. Bestämmelserna har därför utformats så att de aktiebolag som avser att bli publika bolag inte behöver fatta några särskilda beslut eller göra någon begäran om omregistrering av firma.

I enlighet därmed har det i första stycket som huvudregel föreskrivits att alla aktiebolag på bankområdet som vid utgången av år 1994 finns re— gistrerade i bankregistret skall anses vara publika bolag. Finansinspek- tionen skall i dessa fall självmant göra ett tillägg till firman i form av förkortningen (pub). De publika aktiebolagen som önskar utforma sin firma på annat sätt genom att låta ordet publikt ingå i firman, får liksom hittills besluta om firrnaändring och ansöka om registrering av den nya firman.

Andra stycket innehåller ett undantag från bestämmelsen i första stycket. Det tar sikte på de bolag som beslutat om övergång till privat aktiebolag och fått detta beslut registrerat redan före 1994 års utgång. Ett sådant bolag är givetvis efter den 1 januari 1995 att anse som privat och behåller den firma som har registrerats i samband med övergången till den privata bolagskategorin.

3. Ifråga om bankaktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 3 kap. ] å i sin äldre lydelse till utgången av juni 1996. Om bolagsordningen för bolag som avses i första stycket efter utgången av juni 1996 strider mot 3 kap. ] å i dess nya lydelse, får beslut om emission som tillkommit därefter och som står i strid med den rtya lydel— sen inte registreras.

Enligt EES-avtalet har EFTA—statema rätt att utnyttja de övergångsbe— stämmelser som finns i artikel 43.2 i kapitaldirektivet. Detta medför, i fråga om de bolag som bildats före den 1 januari 1995, att Sverige inte behöver tillämpa föreskrifterna om företrädesrätt vid emission i artikel 29 förrän den 1 juli 1996. Det har, med hänsyn till konsekvenserna som för- ändringarna i 3 kap. 1 å får för dessa bolag, ansetts att de äldre be- stämmelserna bör tillämpas under så lång tid som EES-avtalet tillåter.

Äldre bolag har genom första stycket i denna punkt givits en arton månaders övergångstid.

I anslutning till övergångstidens utgång måste bolagen agera för att bringa bolagsordningen i överensstämmelse med de nya bestämmelserna. Regler om detta finns i andra stycket.

4. Ifråga om bankaktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 4 kap. 2, 3, 5, 13, 15, 16 och 19 åå, 5 kap. 2, 8, 9 och 18 åå, 6 kap. 1, 2, 6, 8 och 9 åå samt 11 kap. i sin äldre lydelse till utgången av juni 1995. Bestämmelserna i 6 kap. 2 a, 8 a, 8 b och 10 åå skall be- trafande sådana bolag inte tillämpas före utgången av juni 1995.

Ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission, emission av skuldebrev, nedsättning av aktiekapitalet och fusion innebär alla för- faranden som är av den arten att deras genomförande kan kräva lång planerings- och förberedelsetid. Särskilt gäller detta när större bolag vidtar sådana åtgärder. Med hänsyn till att flertalet bolag på bank- och försäkringsområdet tillhör denna kategori är det därför nödvändigt att ge bolagen en rimlig tid för att anpassa sig till de nya reglerna efter ett riksdagsbeslut. Det har således, med hänsyn till de konsekvenser som en ändring av reglerna på dessa områden kan få för de befintliga bolagen, ansetts att de äldre bestämmelsema bör tillämpas till utgången av juni 1995.

5. Vid registrering och verkställande av bolagsstämmobeslut som har fattats före ikrajtträdandet samt vid talan mot sådant beslut gäller äldre bestämmelser, om inte annat följer av punkterna 7, 8 och 11.

Det har ansetts att, om bolagsstämman före lagens ikkraftträdande med tillämpning av gällande bestämmelser har fattat beslut som skall registre- ras enligt bankaktiebolagslagen, ansökan om registrering bör prövas en- ligt äldre bestämmelser utan hinder av att nya bestämmelser har trätt i kraft vid registreringstidpunkten.

6. Om styrelsen före ikraftträdandet har beslutat om nyemission enligt 4 kap. 15 eller 16 åå, emission av skuldebrev enligt 5 kap. 8 eller 9 åå eller nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 å, gälleräldre be- stämmelser vid registrering av beslutet.

I denna punkt har föreskrivits att äldre bestämmelser skall tillämpas även efter ikraftträdandet i fråga om vissa slag av styrelsebeslut som har fattats före lagens ikraftträdande.

7. Bestämmelsen i 4 kap. 13 å i dess nya lydelse skall tillämpas på ytt- randen som ges in efter ikraftträdandet även om det beslut som avses med registreringsansökan har fattats före nämnda tidpunkt.

I denna punkt har upptagits ett undantag från principen om att äldre bestämmelser skall tillämpas vid registrering av beslut som fattats före lagens ikraftträdande. I 4 kap. 13 å föreskrivs att det i samband med registrering av emissionsbeslut skall ges in ett revisorsyttrande som bl.a. skall beskriva apportegendomen och ange de metoder som har använts vid värderingen. Enligt äldre lydelse av bestämmelsen krävdes endast ett revisorsintyg med innehåll att all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget. Det har ansetts att bestämmelserna om yttrandets innehåll skall gälla samtliga yttranden som ges in till registre- ringsmyndigheten efter lagens ikraftträdande.

8. Bestämmelserna i 6 kap. 6 å femte stycket i dess nya lydelse skall tillämpas i ärende om rättens tillstånd att verkställa nedsättningsbeslut som har fattats före ikraftträdandet om ansökan har kommit in till rätten qier denna tidpunkt.

Det har ansetts att det förhållandet att ett giltigt nedsättningsbeslut har fattats före bestämmelsemas ikraftträdande inte bör beta borgenärema den utvidgade rätt till säkerhet eller betalning som 6 kap. 6 och 8 åå i sin nya lydelse innebär. Förutsättningama härför beskrivs i denna punkt.

9. Om ett avtal om fusion före ikraftträdandet har godkänts enligt 11 kap. 1 eller 2 å i deras äldre lydelse, skall äldre bestämmelser tillämpas på fusionen. Detsamma gäller om aktiebolag före ikraftträdandet har trafat avtal om fusion enligt 11 kap. 9 å i dess äldre lydelse.

Enligt artikel 32.4 i fusionsdirektivet behöver medlemsstaterna inte tillämpa direktivet på fusioner och andra förfaranden som är likställda med fusioner, om en i nationell lagstiftning föreskriven åtgärd eller for- malitet för att förbereda eller genomföra förfarandet redan har vidtagits när lagstiftningen träder i kraft. I EES-avtalet har Sverige givits rätt att utnyttja denna bestämmelse. Sverige bör utnyttja möjligheten. De nya be— stämmelserna bör därför inte tillämpas i fall då fusionsavtalet vid lagens ikraftträdande redan har godkänts enligt bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2 åå i deras äldre lydelse eller, vid absorption av helägt dotterbolag, avtal redan har träffats enligt 11 kap. 9 å i dess äldre lydelse. Såvitt gäller registrering av bolagSStämmans beslut att godkänna fusionsava följer detta redan av den ovan angivna punkten 5 . Denna punkt medför att även övriga bestämmelser i 11 kap. 1-9 åå i deras äldre lydelse blir tillämpliga i dessa fall.

Prop. 1994/ 95 :70

10. Bestämmelserna i 11 kap. 3 å skall inte tillämpas på värdepapper som har givits ut före ikraftträdandet, om det i emissionsbeslutet har angivits vilken rätt som skall tillkomma innehavaren av värdepapperet i händelse av fusion.

Bestämmelserna i 11 kap. 3 å i dess nya lydelse avser att skydda inne- havare av värdepapper med särskilda rättigheter i ett överlåtande bolag. De är föranledda av artikel 15 i fusionsdirektivet. Enligt artikel 32.3 behöver medlemsstaterna inte tillämpa denna artikel på sådana värde- papper som kan bytas ut mot aktier om emissionsvillkoren vid tidpunkten för ikraftträdandet på förhand har reglerat innehavamas ställning i hän- delse av fusion. Sverige har i EES-avtalet givits rätt att utnyttja denna övergångsbestämmelse.

I beslut om emission av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förena- de med optionsrätt till nyteckning skall anges den rätt som skall till- komma borgenärer eller innehavare av Optionsbevis för den händelse bo- laget upplöses eller upphör genom fusionen. Det torde vara vanligt att möjligheten av fusion behandlas i villkoren också för andra typer av värdepapper med särskilda rättigheter i bolaget. Det kan inte uteslutas att dessa villkor ger innehavama sämre rätt vid fusion än vad 11 kap. 3 å föreskriver. I så fall skulle en tillämpning av denna paragraf förändra villkoren för redan utgivna värdepapper. För att detta inte skall bli fallet bör den i direktivet medgivna undantagsbestämmelsen utnyttjas.

I denna punkt har därför tagits upp en bestämmelse om att 11 kap. 3 å inte skall tillämpas på värdepapper som har utgivits före ikraftträdandet och för vilka fråga om rättighetsinnehavarnas ställning vid fusion har reglerats i emissionsbeslutet.

11 . Har beslut i fall som avses i 11 kap. 25 å första stycket meddelats före ikraftträdandet får talan om upphävande av beslutet väckas senast före utgången av juni 1995. Väcks inte talan inom denna tid är rätten till talan förlorad.

Av punkt 5 följer att talan om bolagstämmobeslut om fusion som har fattats före den 1 januari 1995 skall ske enligt äldre bestämmelser. I hittills gällande rätt har bolagsstämmobeslut i s.k. nullitetsfall kunnat överklagas utan begränsning, medan talan om beslutet i övriga fall kan föras inom tre månader. I det nya 11 kap. 25 å första stycket föreskrivs emellertid för nullitetsfallen en klagofrist om sex månader. Det har ansetts att denna klanderfrist bör tillämpas också på beslut som har fattats före ikraftträdandet. En bestämmelse om detta har tagits upp i denna punkt. Beslut om fusion som är behäftat med fel av nullitetskaraktär kan alltid klandras fram till utgången av juni 1995.

Merparten av dessa ikraftträdande- och övergångsbestämmelser har fått sin utformning efter påpekande från Lagrådet.

17.3 Förslaget till lag om ändring i försälaingsrörelselagen (1982:713)

1 kap.

65

I ett försäkringsaktiebolag svarar delägarna inte personligen för bolagets förpliktelser. '

F örsäkringaktiebolag är privat försäkringsaktiebolag eller publikt för— säla'ingsaktiebolag. Denna lag gäller för samtliga försäkringsalaiebolag, om inte annat föreskrivs.

Är bolagets aktiekapital fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.

Paragrafens tidigare andra stycke har flyttats till tredje stycket. Be- träffande andra stycket, se kommentaren till 1 kap. 3 å bankaktiebolags-

lagen.

llå

Ett privat försäkringsaktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldebrev.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Detta gäller dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

I första stycket angivna värdepapper som har givits ut av ett privat för- säkringsaktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknadsplats.

Se kommentaren till 1 kap. 5 å bankaktiebolagslagen. Det bör dock sär- skilt noteras att ett försäkringsbolag, enligt 5 kap. 1 å försäkringsrörelse- lagen, inte får ge ut konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning samt att andra försäkringsbolag än skade- försäkringsbolag inte får ta upp lån mot obligationer eller vinstandels- bevis.

2kap. Zå

Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen. Därvid skall iakttas att betalningen för en aktie i försäkringsaktiebolag inte får understiga det belopp på vilket aktien skall lyda (nominella beloppet). Om en aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt att mot aktien tillskjuta annan egendom än pengar eller med rätt eller plikt för försäkringsaktiebolaget att överta egendom mot annat vederlag än aktier (apport), får värdet på apport- egendomen inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom som är eller som kan antas bli till nytta för bolagets verk- samhet kan utgöra apportegendom. Med apportegendom får inte jämstäl- las åtagande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst.

Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom, krävs Finansinspektionens medgivande för detta.

kcknas aktie med villkor som strider mot första stycket, skall det nomi- nella beloppet ändå betalas.

Stiftama av ett ömsesidigt försäkringsbolag skall bestämma att ett visst antal försäkringar till minst ett visst sammanlagt belopp skall vara teck— nade, innan bolaget får anses bildat. Hänsyn skall därvid tagas till arten av den planerade rörelsen och till garantikapitalets storlek.

Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om apportbildning av ett försäk- ringsaktiebolag (se den allmänna motiveringen, avsnitt 6). Apportegen- domen skall vara till nytta för bolagets verksamhet.

Enligt artikel 7 i kapitaldirektivet får det tecknade kapitalet bestå endast av tillgångar som kan värderas ekonomiskt. I dessa tillgångar får inte inräknas åtaganden att utföra arbete eller tillhandahålla tjänster. Det har med hänsyn till den nämnda direktivbestämmelsen ansetts lämpligt att lag- fästa gällande praxis inom aktiebolagsrättens område enligt vilket åtagan— de att utföra arbete eller tjänst inte är att jämställa med apportegendom. Detta har kommit till uttryck i första stycket sista meningen.

Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom krävs, enligt andra stycket, Finansinspektionens medgivande för detta.

Sedan koncession har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva under en dagtecknad stiftelseurkund som skall innehålla uppgifter om

1. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman. Stiftelseurkunden för ett försäkringsaktiebolag skall även innehålla upp- gifter om

2. det belopp som skall betalas för varje aktie och

3. tiden för aktiernas betalning. I stiftelseurkunden skall anges bestämmelse om apport eller att aktie på annat sätt skall kunna tecknas med villkor. 1 stiftelseurkunden skall också

anges bestämmelse om att försäkringsaktiebolaget skall ersätta kostnad för bolagets bildande. Av stiftelseurkunden skall också framgå om någon på annat sätt skall få särskild rättighet eller förmån av bolaget.

Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värde på apportegendom och av be- stämmelse enligt tredje stycket i övrigt. Särskilt skall anges

I . namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen

2. det värde till vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp i balansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas för egendomen,

3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande som angivits i bestämmelsen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i tredje stycket skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller avskrift därav eller hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålles tillgängligt för aktietecknama. Muntligt avtal skall i sin helhet tas upp i stiftelse- urkunden. lillskjuts eller övertas rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla även beträfande balans- och resultaträkningar för rörelsen under de senaste två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning ges om rörelsens resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar ej upprättats för rörelsen, skall i stiftelseurkunden lämnas upplysning om rörelsens resultat under nämnda räkenskapsår.

Om tredje-femte styckena inte iakttagits beträffande viss bestämmelse, är den utan verkan mot försäkringsaktiebolaget.

Enligt gällande rätt för försäkringsaktiebolag har det inte ansetts nödvän- digt att, somi aktiebolagslagen, föreskriva att en särskild stiftelseurkund skall upprättas. Både kapitaldirektivet och fusionsdirektivet förutsätter dock att det vid varje bolagsbildning upprättas både en bolagsordning och en stiftelseurkund. Förevarande paragraf bör därför ändras så att den överensstämmer med 2 kap. 3 & aktiebolagslagen.

Se i övrigt kommentaren till 2 kap. 6 & bankaktiebolagslagen. Av 9 & följer att stiftarna eller andra inte får uppbära ersättning av försäk— ringsbolaget för andra kostnader för bolagets bildande än allmänna av- gifter och sedvanliga arvoden för upprättande av stiftelsehandlingar och liknande arbeten samt att stiftarna inte heller får förbehålla sig eller någon annan särskilda förmåner eller rättigheter.

85

Teckning av aktier eller för ömsesidiga försäkringsbolag teckning av för- säkringar i bolaget skall ske på stiftelseurkunden eller på teckningslista som innehåller avskrift av stiftelseurkunden. Till stiftelseurkunden skall fogas avskrifter av koncessionsbeslutet, bolagsordningen och de grunder som anges i 6 å.

Har aktier eller försäkringar tecknats på annat sätt kan teckningen inte göras gällande av bolaget, om tecknaren anmäler felet hos Finansinspek— tionen före bolagets registrering.

Har aktier eller försäkringar tecknats med villkor, är teckningen ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos fmansinspektionen före bolagets regist— rering, är dock tecknaren bunden fastän han inte kan åberopa villkoret.

Förevarande paragrafs första stycke har ändrats med anledning av för— slaget om införande av en stiftelseurkund som en obligatorisk stiftelse— handling.

105

l försäkringsaktiebolag avgör stiftarna om aktieteckningen skall godtas och hur många aktier som skall tilldelas tecknama. Har en stiftare enligt uppgift i stiftelseurkunden tecknat ett visst antal aktier, skall minst detta antal tilldelas honom.

Om aktier inte har tilldelats en aktietecknare enligt aktieteckningen, skall stiftarna utan dröjsmål meddela honom detta.

Första stycket har ändrats med anledning av förslaget om införande av en stiftelseurkund som en obligatorisk stiftelsehandling.

115

Beslut om bolagets bildande skall fattas på en konstituerande stämma.

Stiftarna skall kalla, i försäkringsaktiebolag de godtagna aktietecknama och i ömsesidiga försäkringsbolag dem som tecknat försäkringar och ga- ranter, som har rösträtt till den konstituerande stämman enligt föreskrif— terna i bolagsordningen om kallelse till bolagsstämma. Teckningslistorna och de handlingar som stiftelseurkunden hänvisar till skall genom stiftar— nas försorg hållas tillgängliga för tecknama under minst en vecka före stämman på den plats om har angivits i kallelsen.

Om alla aktier i ett försäkringsaktiebolag eller alla försäkringar i ett ömsesidigt försäkringsbolag tecknas vid stämman och alla godtagna aktie— ägare respektive alla de som tecknat försäkringar och röstberättigade garanter är ense, kan beslutet om bolagets bildande fattas även om någon kallelse till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram stiftelseur— kunden och de därtill fogade handlingarna i original. Stiftarna skall vidare lämna följande uppgifter

för försäkringsaktiebolag

1. antalet aktier enligt de godtagna teckningarna,

2. aktiernas fördelning mellan tecknama och

3. de belopp som inbetalats på aktierna för ömsesidiga försäkringsbolag

1. antalet och det sammanlagda beloppet av de tecknade försäkringarna och

2. det belopp som inbetalats på garantikapitalet. Samtliga uppgifter skall förs in i protokollet.

Denna paragrafs andra och fjärde stycke har ändrats med anledning av införandet av en stiftelseurkund som en obligatorisk stiftelsehandling. Andringarna har gjorts efter påpekande från Lagrådet.

135

Ett försäkringsbolag skall anmälas för registrering senast sex månader efter det att koncession har beviljats.

För registrering av ett försäkringsaktiebolag krävs

1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier efter avdrag för de aktier som enligt 15 5 har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan (bolagets aktiekapital) svarar mot aktiekapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen,

2. att de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är helt betalda, och

3. att auktoriserad revisor skriftligen intygar att betalning enligt 2 har skett och att all apportegendom är tillförd bolaget. Av revisorns yttrande skall ji'amgå att apportegendomen i stiftelseurkunden inte har åsatts högre värde än det verkliga värdet för försäkringsalaiebolaget och att egendomen är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I ytt- randet skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att upp- skatta värdet av egendomen skall anmärkas.

Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till det belopp som anges i andra stycket 1. De aktier som enligt 15 & har förklarats för- verkade och inte övertagits av någon annan blir därvid ogiltiga.

För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag, där garantikapital skall finnas, krävs

1. att minst hälften av garantikapitalet har betalats och

2. att garanterna har lämnat till bolaget ställda skriftliga förbindelser på de belopp som inte har betalats.

Om inte försäkringsbolaget anmäls för registrering inom den tid som anges i första stycket eller om Finansinspektionen genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget, har frågan om bolagets bildande fallit. Styrelseledamöterna ansvarar soli- dariskt för återbetalningen av de belopp som har betalats in på de teck- nade aktierna, eller som har erlagts på grund av gamntiavtalet eller de tecknade försäkringarna. Till beloppen skall läggas uppkommen avkast- ning varjämte avdrag skall göras för kostnaderna på grund av åtgärder enligt 18 5 första stycket tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.

Se kommentaren till 2 kap. 12 & bankaktiebolagslagen.

13aä

Träjfarförsäkringsaldiebolaget inom två årj'rån registreringen avtal med en stiftare eller en aktieägare som innebär att bolaget förvärvar egendom mot ersättning som motsvarar minst en tiondel av aktiekapitalet, skall styrelsen underställd bolagsstämman avtalet för godkännande. Det gäller dock inte om förvärvet sker på en svensk eller utländsk börs eller på en auktoriserad marlmadsplats eller som ett led i bolagets löpande affärs- verksamhet.

Styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på egendomen och av avtalet i öv- rigt. Bestämmelserna i 2 kap. 7 & fjärde och femte styckena tillämpas även på redogörelsen.

En auktoriserad eller godkänd revisor skall avge yttrande över redo— görelsen. Yttrandet skall innehålla de uppgifter som avses i 2 kap. 13 å andra stycket 3.

Avtalet skall tillsammans med styrelsens redogörelse och revisorns . yttrande hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas.

Se kommentaren till 2 kap. 12 a & bankaktiebolagslagen.

13bå

Om bolagsstämman inte godkänner ett avtal som avses i 13 a 5 inom sex månader från avtalsdagen, är avtalet utan verkan. Har 13 a 5 inte iakt- tagits beträjande någon viss bestämmelse i avtalet, är den bestämmelsen utan verkan mot bolaget.

Se kommentaren till 2 kap. 12 b & bankaktiebolagslagen.

13cå

Styrelsen skall genast för registrering anmäla bolagsstämmans beslut att godkänna avtal som avses i 13 a 5.

Se kommentaren till 2 kap. 12 c & bankaktiebolagslagen.

185

Innan försäkringsbolaget har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan inte heller söka, kära eller svara inför domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla

de tecknade aktiebeloppen eller de belopp som tecknats som garantikapi- tal.

För en åtgärd som vidtas på bolagets vägnar före registreringen svarar de som har deltagit i åtgärden eller beslutet om denna solidariskt. När bolaget har registrerats, övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller grunderna eller ha tillkommit efter det att bolaget har bildats.

Har ett avtal för bolaget slutits före registreringen med en medkontra- hent som visste att bolaget inte var registrerat, kan denne, om något annat inte följer av avtalet, frånträda detta endast

1. om bolaget inte har anmälts för registrering inom den tid som före- skrivs i 13 5 eller

2. om Finansinspektionen genom ett lagakraftträdande beslut har avskri- vit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget.

Visste medkontrahenten inte att bolaget var oregistrerat, kan han från- träda avtalet innan bolaget har registrerats.

Paragrafens andra stycke har ändrats med anledning av införandet av stif- telseurkund som en obligatorisk stiftelsehandling. Ändringen har gjorts efter påpekande från Lagrådet.

3 kap.

15

Alla aktier har lika rätt i bolaget, om inte något annat följer av denna paragraf.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller kunna utges. En sådan bestämmelse skall ange

1. olikheterna mellan aktieslagen,

2. antalet aktier av varje slag,

3. om aktierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets till- gångar eller vinst eller om aktierna skall ha olika röstvärde, den före- trädesrätt som tillkommer aktieägarna vid ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. Föreskrift om olika företrädesrätt får meddelas endast om skillna- derna mellan aktierna skall vara av nu angivet slag.

Beträffande kontantemission skall en föreskrift som avses i andra styc- ket 3 sista meningen innebära att gammal aktie skall ge företrädesrätt till ny aktie av samma slag, att aktier som inte tecknas av de i första hand berättigade aktieägarna skall erbjudas samtliga aktieägare samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna skall fördelas mellan tecknama i förhållande till det antal aktier som de förut äger och, i den mån det inte kan ske, genom lottning.

Beträffande fondemission skall, om skillnaden mellan aktierna inte gäller rätten till andel i bolagets tillgångar och vinst, i en sådan före- skrift som avses i andra stycket 3 sista meningen bestämmas att nya

aktier av varje slag skall emitteras i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall de gamla alaierna ge företrädesrätt till nya aktier av samma slag i förhållande till sin andel i aktiekapitalet.

Avser olikheten mellan aktieslagen aktiernas röstvärde, gäller att ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av ett visst slag skall i när- mare angiven ordning kunna omvandlas till aktier av annat slag. Om- vandlingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.

Se kommentaren till 3 kap. l & bankaktiebolagslagen. 13 &

Aktiebok skall på den ort där styrelsen har sitt säte hållas tillgänglig för alla. Förs aktiebok med maskin för automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på begäran tillhandahållas hos bolaget på denna ort och, i fråga om avstäm- ningsbolag, även hos värdepapperscentralen. Utskriften får inte vara äldre än sex månader. Alla har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstäm- ningsbolag som har mer än en aktieägare får dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla uppgifter om aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Aktiebok skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämman. F örs aktieboken med maskin för automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stäm- man

I utskriften tas i alfabetisk ordning upp aktieägarna och de förvaltare som avses i 10 å andra stycket.

Se kommentaren till 3 kap. 14 & bankaktiebolagslagen.

4kap. 25

Bestämmelserna i 2 kap. 2 & äger motsvarande tillämpning vid nyemis— sion.

Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. 1 & 3 st. aktiebolagslagen. Ändringen är föranledd av den ändring i 2 kap. försäringsrörelselagen som gör det möjligt att utge aktier mot apportegendom vid bildandet av ett försäkringsaktiebolag. Som tidigare krävs Finansinspektionens med-

givande för att nya aktier skall få tecknas mot betalning med apport- egendom.

55

Vid en kontantemission och vid en fondemission har aktieägarna före- trädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger, om något annat inte har bestämts antingen i bolagsordningen enligt 3 kap. I & andra stycket 3 eller, vid en kontantemission, i emissions- beslutet.

Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av så- väl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Se kommentaren till 4 kap. 3 & bankaktiebolagslagen.

75

Ett förslag till beslut om nyemission skall hållas tillgängligt för aktie- ägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Det skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu har sagts om förslag till beslut skall även gälla redogörelser av styrel- sen, yttranden av revisorerna och medgivande av Finansinspektionen som avses i 2-4 55. Innebär förslaget avvikelse från aktieägarnas företrädes- rätt, skall skälen till awikel sen samt grunderna för emissionskursen anges i förslaget eller i en handling som skall fogas till förslaget. Om årsredo- visningen inte skall behandlas på stämman, skall även följande handlingar enligt vad som nyss har sagts hållas tillgängliga och läggas fram på stäm- man:

1. en avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt en av- skrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att årsredovis- ningen avgetts, och

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen. Kallelsen till bolagsstämman skall innehålla uppgifter om den företrädes- rätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har enligt förslaget samt uppgifter om vem som i övrigt får teckna aktier.

Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.

Se kommentaren till 4 kap. 5 5 bankaktiebolagslagen.

145

Beslutet om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader från beslutet, om det inte har förfallit enligt 12 5.

För registrering krävs att

1. full betalning enligt registret erlagts för alla de aktier som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya aktier efter avdrag för de aktier som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det belopp som avses i 12 ä,

3. hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i den re- gistrerade kapitalökningen ingående aktierna har betalats in,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget och

5. auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits; intyget frän revisor om att 3 har iakttagits får i avstämningsbolag ersättas med en för- säkran från värdepapperscentralen om att så har skett. I yttrandet skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har an- vänts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas; samt

6. behövliga ändringar av bolagsordningen har stadf'asts. Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till det be- lopp som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom den i första stycket angivna tiden eller om frnansinspektionen genom lagakraft- ägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller har vägrat registre- ring, gäller vad som sägs i 12 &.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De aktier som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till utdelning enligt vad som har bestämts om detta i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efterdet år under vilket aktierna skall ha slutligt betalats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av beslut om nyemis- sion. Av bestämmelserna framgår att, om vederlaget för de nya aktierna skall utgöras av annat än pengar (apportegendom), en revisor skall intyga bl.a. att apportegendomen inte har åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget.

I paragrafens tidigare lydelse fanns inte någon motsvarighet till aktie- bolagslagens och bankaktiebolagslagens bestämmelser om att yttrande skall företes från revisor att hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i den registrerade kapitalökningen ingående aktierna har inbetalats och att all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget.

Av artikel 27, punkten 2, i kapitaldirektivet följer att om nyemission sker mot vederlag i apportegendom, denna skall redovisas i ett utlåtande

från en eller flera oberoende sakkunniga som utses eller godkänns av en Prop. 1994/95370 förvaltningsmyndighet eller en domstol. En sådan redovisning skall enligt artikel 10, punkten 2, beskriva egendomen och ange värderingsmetod. Som har framhållits i den allmänna motiveringen får auktoriserade eller godkända revisorer anses motsvara direktivets krav på sådana oberoende sakkunniga (se avsnitt 6.2). Den hittills gällande bestämmelsen uppfyller emellertid inte direktivets krav. Något skäl till varför försäkringsrörelse- lagen på denna punkt skall innehålla en särreglering föreligger inte. Para- grafens första stycke har därför fått ett innehåll som överensstämmer med motsvarande reglering i aktiebolagslagen och bankaktiebolagslagen.

165

Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelser från aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 5 under förutsättning av bolagsstämmans god- kännande. Bestämmelserna i 2-4 och 8-15 åå skall därvid gälla i tillämp- liga delar. Dessutom skall dock iakttas vad som föreskrivs nedan i tredje stycket.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 7 & tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall i stället gälla styrelsens beslut. Beslut av bolagsstämma att godkänna av— vikeLsefrån aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 & är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna röster- na som de vid stämman företrädda alaierna.

Innan stämman har godkänt emissionsbeslutet, får de nya aktierna inte föras in i aktieboken och beslutet inte anmälas för registrering enligt 14 5. Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om emission, har emissionsbeslutet förfallit. Vad som har betalats för tecknade aktier skall i sådant fall genast betalas tillbaka.

Se kommentaren till 4 kap. 15 & bankaktiebolagslagen.

175

Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om nyemission i den mån emissionen kan ske utan ändring i bolagsordningen och att där- vid awika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 &. Bemyndigande att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är giltigt endast om det har bi- trätts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med de bestämmelser som avses i 2—4 55 eller med avvikelser från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst intill den nästkommande ordinarie bolagsstämman, inom vilken styrelsens beslut om nyemissionen

skall fattas. Bestämmelserna i 7 5 om förslag till emissionsbeslut skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för re- gistrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om emission.

Bestämmelserna i 2-4 och 8-15 55 skall gälla i tillämpliga delar när styrelsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande.

Se kommentaren till 4 kap. 16 5 bankaktiebolagslagen.

205

När ett publila försäkringsaktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva aktier eller teckningsrätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en särskild redogörelse för bolagets förhållanden (emissionsprospekt) enligt 21—27 55, om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan kom- ma att betalas uppgår till minst trehundratusen kronor.

Se kommentaren till 4 kap. 19 & bankaktiebolagslagen.

6 kap.

1?)

Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen

1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt den fastställda balansräkningen, om förlusten inte kan täckas på något annat sätt,

2. återbetalning till aktieägarna, eller

3. avsättning till reserifond eller till en fond som kan användas enligt beslut av bolagsstämman.

Nedsättning för de ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får inte avse större belopp än att det efter nedsättningen finns full täckning för det bundna egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske enligt balansräk- ningen för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman och i annat fall på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 7 5 första stycket 1-3.

N edsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom

1. inlösen eller sammanläggning av aktier,

2. indragning av aktier utan återbetalning, eller

3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetal- ning.

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning eller på grund av att aktier har blivit ogiltiga finns bestämmelseri 4 kap. 15 å andra stycket och i 10 å i detta kapitel. Om nedsättning genom inlösen

av aktier enligt förbehåll i bolagsordningen finns bestämmelser i 8- 8 b 95.

Se kommentaren till 6 kap. 1 & bankaktiebolagslagen. I 10 & har dess- utom tagits in en bestämmelse om nedsättning i samband med att för- värvade egna aktier har blivit ogiltiga. Nedsättningsbeloppet skall då avsättas till reservfonden. För att klargöra att också dessa nedsättningsfall faller utanför den indelning som görs i denna paragrafs första stycke är det lämpligt att i fjärde stycket även erinra om denna bestämmelse.

Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om inte något annat följer av 8 &. N edsättningsbeslutet får inte fattas förrän bolaget blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om detta fattas först. Ett beslut om nedsättning får fattas innan ändringen stadfästs om detta sker under förutsättning att stadfästelse meddelas.

Nedsättning för de ändamål som anges i 1 5 första stycket 2 eller 3 får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelserna i 4 kap. 7 & om förslag till bolagsstämmans beslut och andra handlingar gäller i tillämpliga delar. Kallelsen till bolagsstämman skall alltid ange nedsättningvörslagets huvudsakliga innehåll.

Se kommentaren till 6 kap. 2 & bankaktiebolagslagen.

Zaå

Bolagsstämmans beslut om nedsättning är giltigt endast om det har bi- trätts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Vid bolagsstämmans beslut om ned— sättning enligt 8 5 gäller 8 kap. 12 å.

Innebär nedsättningen att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, är beslutet giltigt, om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare som företräder minst nio tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det för giltigt beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de utgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna, nämligen om

]. nedsättningen försämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner nedsätt- ningen, eller

2. nedsättningen försämrar endast helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman företrädda alaierna av detta slag godkänner nedsättningen.

Se kommentaren till 6 kap. 2 a & bankaktiebolagslagen.

65'

Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas enligt I 5 första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet inte verkställas utan rättens till- stånd, såvida inte samtidigt bolaget genom nyemission tillförs ett belopp som minst svarar mot nedsättningsbeloppet. Om försäkringsalaiebolaget samtidigt vidtar åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar till följd av nedsättningsbeslutet, får Finansinspelaionen medge undantag från kravet på rättens tillstånd.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det att ned- sättningsbeslutet har registrerats. Till ansökningshandlingen skall fogas bevis att nedsättningsbeslutet har registrerats.

Rätten skall utan dröjsmål inhämta finansinspektionens yttrande om eller i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på försäkringstagar- nas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets innehåll att nedsätt- ningen inte bör verkställas, skall ansökningen genast avslås. I annat fall skall rätten kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill bestrida ansökningen att senast en viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta. I föreläggandet skall anges att den som inte gjort sådan anmälan anses ha medgivit ansökningen. I kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas in. Kallelsen skall genast kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar.

Om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar eller, beträffande bestridande av försäkringstagam, om inspekti onens yttrande ger grund för det, skall tillstånd meddelas.

Om en borgenärs anspråk avser en sådan fordran på län eller annan ersättning som har fömtånsrätt enligt 12 åfönnånsrättslagen (1970:979) eller en fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 & samma lag, skall han inte kallas av rätten och har inte heller rätt till betalning eller säkerhet enligt fjärde stycket.

Se kommentaren till 6 kap. 6 & bankaktiebolagslagen.

85

I ett försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital utan ändring av bolagsord- ningen kan bestämmas till ett lägre belopp eller ett högre belopp, kan i bolagsordningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen av aktier, dock inte under minimi kapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grunder- na för dess beräkning.

Om förbehållet förs in genom att bolagsordningen ändras, får det en- dast avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen har registrerats. Har en fondemission ägt rum efter registreringen, får fond- aktierna lösas in först när tre år har förflutit från registreringen av emissionen.

Nedsättningen får inte ske så att full täckning inte finns för det bundna PYOP- 1994/ 95: 70 egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske på grundval av den fast— ställda balansräkningen för det nästföregående räkenskapsåret.

Se kommentaren till 6 kap. 8 & bankaktiebolagslagen. Paragrafen har inte genomgått någon annan förändring än att det förutvarande fjärde stycket har överförts till 8 b &.

8aå

Bestämmelserna i 6 och 7 55 tillämpas även vid nedsättning enligt 8 &. Bestämmelserna gäller dock inte om

1. nedsättningen genomförs genom inlösen med ett sammanlagt belopp som inte överstiger det fria egna kapitalet beräknat på grundval av fast- ställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår och

2. ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet avsätts till reserv- fonden.

Se kommentaren till 6 kap. 8 a & bankaktiebolagslagen.

Sbå

Ifall som anges i 8 a 5 andra meningen skall bolaget, när det enligtför- behåll i bolagsordningen har blivit bestämt att vissa aktier skall inlösas och att ett belopp motsvarande nedsättningsbeloppet skall avsättas till reserifonden, genast anmäla för registrering att aktiekapitalet sätts ned med dessa aktiers sammanlagda nominella belopp. När registrering har skett, är aktiekapitalet nedsatt.

Se kommentaren till 6 kap. 8 b & bankaktiebolagslagen.

95

Ett försäkringsaktiebolag får inte teckna egen aktie.

Om ett försäkringsaktiebolag har tecknat egen aldie, skall stiftarna eller vid nyemission styrelsen och verkställande direktören anses ha tecknat aldierna för egen räkning med solidariskt ansvar för betalningen. Det gäller dock inte en stiftare, en styrelseledamot eller en verkställande direktör som visar att han inte kände till eller borde ha känt till aktie- teckningen.

Om aktier i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bo- lagets räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räkning.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även i fråga om ett dotterföretags teckning av aktie i moderbolaget.

Se kommentaren till 6 kap. 9 & bankaktiebolagslagen.

105

Ett försäkringsaktiebolag får inte förvärva eller som pant motta egna aktier. Ett dotterbolag får inte heller förvärva eller som pant ta emot aktier i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltiga.

Första stycket utgör inte hinder för ett försäkringsaktiebolag eller ett dotterföretag att vid övertagande av en rörelse förvärva aktier som ingår i rörelsen, eller att på auktion ropa in aktier som har utmätts för före- tagets fordran. En förvärvad aktie skall, om den inte dragits in genom nedsättning av aktiekapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre är qter förvärvet.

Har försäkringsaktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföre- tagets aktier i moderbolaget, skall dessa aktier avyttras enligt vad som sägs i andra stycket.

En aktie, som inte har avyttrats inom tre årfrån förvärvet, är ogiltig. Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet med aktiens nominella belopp. Ett förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolags- stämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedrättningsbeloppet skall överföras till resertfonden.

Denna paragraf, som motsvarar den tidigare 9 &, behandlar frågor om förvärv av egna aktier.

Bestämmelserna i det andra direktivet, artikel 20, punkterna 2 och 3, har föranlett vissa andra ändringar i förhållande till hittills gällande rätt. Ändringarna gäller de särbestämmelser som gör det möjligt för bolaget att i tre undantagssituationer förvärva sina egna aktier. Sådana aktier skall avyttras inom viss tid. För en särskild grupp aktier, nämligen sådana som har förvärvats genom övertagande av affärsrörelse, har hittills gällt en särskild reglering som bl.a. har innefattat en dispensmöjlighet. Denna reglering har utmönstrats. Den nya regleringen innebär att bolaget i alla tre fallen är skyldigt att avyttra aktierna så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år från förvärvet. Någon möjlighet att förlänga denna frist finns inte. Samma regel gäller enligt tredje stycket om ett försäk- ringsaktiebolag har blivit moderbolag och ett dotterföretag därvid innehar aktier i moderbolaget.

I färde stycket behandlas följderna av att en aktie inte avyttras i tid. I så fall är aktien ogiltig vid den angivna treårsfristens utgång. Detta inne- bär att det inte längre finns giltiga aktier i en omfattning som svarar mot aktiekapitalets storlek. Det har därför föreskrivits att bolaget i denna situation måste sätta ned aktiekapitalet med ett belopp motsvarande de ogiltiga aktiernas nominella belopp. Samtidigt skall ett motsvarande be- lopp avsättas till reservfonden. Förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolagsstämman som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Om bolaget underlåter detta, kan bolagsorganen drabbas av skade- ståndsskyldighet enligt 16 kap. försäkringsrörelselagen.

I fråga om beslut om nedsättning gäller bestämmelserna i 6 kap. Såsom framgår av 6 kap. 1 & faller nedsättning enligt 10 & emellertid utanför bestämmelserna i den paragrafen. Det innebär att rättens tillstånd till nedsättningen inte behöver inhämtas.

Det bör påpekas att det femte stycket inte behandlar den situation då bolaget förvärvat egna aktier som det överhuvudtaget inte har fått för— värva. Ett sådant förvärv är ogiltigt även om förvärvaren är i god tro. Däremot förblir aktien giltig.

8 kap. 12 5

En styrelseledamot eller verkställande direktören får inte handlägga fråga om avtal mellan honom och försäkringsbolaget. Inte heller får han hand- lägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse, som kan strida mot bolagets. Med ett avtal jäm- ställs en rättegång eller någon annan talan.

Om ett försäkringsaktiebolag har endast en aktieägare, skall ett avtal mellan denne och bolaget som inte avser löpande ofärstmnsaktioner på sedvanliga villkor antecknas i eller fogas till styrelsens protokoll.

Paragrafen innehåller sedan tidigare bestämmelser om jäv för styrelse- ledamot eller verkställande direktör. Dessa bestämmelser innebär bl.a. att en styrelseledamot eller en verkställande direktör inte får handlägga frågor om avtal m.m. mellan honom och bolaget. Inte heller får han hand- lägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man om han har ett väsent- ligt intresse som kan vara stridande mot bolagets, såsom exempelvis är fallet när tredje man är ett av honom innehaft bolag. Bestämmelserna an- ses emellertid inte tillämpliga på styrelseledamot som själv äger samtliga aktier i bolaget (se NJA 1981 s. 1117). I svensk rätt föreligger således inte något hinder mot att en ägare av samtliga aktier i ett aktiebolag företräder bolaget när detta träffar avtal med honom. Inte heller finns det något hinder mot att, vid avtal mellan ett moderbolag och ett dotterbolag, båda bolagen företräds av samma företrädare (annorlunda för bankaktie- bolag, se 7 kap. 14 & bankaktiebolagslagen). I hittills gällande rätt har inte heller funnits något särskilt formkrav för avtal mellan ensamaktie— ägare och bolaget eller något krav på att avtalet skall komma till uttryck på visst sätt.

I artikel 5 i det tolfte bolagsdirektivet föreskrivs emellertid att ett avtal mellan den ende bolagsmännen och det bolag som han företräder skall föras i protokoll eller ges skriftlig form. Medlemsstaterna behöver dock inte tillämpa bestämmelsen på löpande transaktioner på normala villkor. Med anledning härav har i förevarande paragrafs andra stycke tagits in bestämmelser om sådana avtal.

En bestämmelse av detta slag bör inte begränsas till enbart den situa— tion som direktivet nämner, avtal mellan en bolagsman och det bolag som

han 5är ensam ägare till och samtidigt företrädare för. Bestämmelsen bör också tillämpas på alla situationer då avtal ingås mellan en aktieägare och ett bolag som han äger helt och hållet. Därmed kommer bestämmelsen också att omfatta de fall då aktieägaren är en juridisk person. Den kom- mer således att gälla också avtal mellan moderföretag och dotterbolag. Det kan nämnas att när liknande regler uppställts i andra länder, såsom Danmark och Tyskland, har reglernas tillämpningsområde avgränsats på motsvarande sätt.

Något generellt krav på skriftlig form för avtalet uppställs inte. Däre- mot måste avtalet antingen fogas till eller tas in i styrelsens protokoll. Detta medför att muntliga avtal måste nedtecknas. En ytterligare följd av bestämmelsen är att styrelsen måste föra protokoll även när styrelsen be- står av endast en ledamot.

För att arbetet inte skall tyngas i onödan har det ansetts att man — i enlighet med vad direktivet medger bör undanta löpande transaktioner på normala villkor från bestämmelsens tillämpningsområde. I fråga om tolkningen av bestämmelsens rekvisit torde viss ledning kunna hämtas från begreppet "löpande förvaltning" i 7 5.

165

Om en ställföreträdare som avses i I 3 5 har företagit en rättshandling för bolaget och därvid har handlat i strid med bestämmelserna i denna lag om bolagsorganens behörighet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget. Detsamma gäller om en verkställande direktör vid företagande av en rätts- handling har överskridit den behörighet som tillkommer honom enligt 7 5 och bolaget visar att motparten insåg eller borde ha insett behörighets- överskridandet.

Om ställföreträdare som avses i första stycket har överskridit sin be- fogenhet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget, om bolaget visar att motparten insåg eller borde ha insett att bq'ogenheten överskreds. Detta gäller dock inte när styrelsen eller verkställande direktören har överträtt föreskrift om bolagets verksamhetsföremål eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen eller av ett annat bolagsorgan.

Paragrafen, som har fått en helt ny utformning, behandlar frågor om för- säkringsbolags bundenhet när bolagets ställföreträdare överskridit sin behörighet (kompetens) eller befogenhet. Den sakliga skillnaden i för- hållande till hittills gällande rätt behandlas närmare i den allmänna motiveringen, avsnitt 11.

Paragrafen utgår från den outtalade huvudregeln att styrelsen, verk- ställande direktören och de särskilda frrrnatecknama har förmåga att binda bolaget när de rättshandlar på bolagets vägnar. Från denna huvud- regel görs sedan undantag för vissa fall vid vilka ställföreträdaren har överskridit sin behörighet eller sin befogenhet. I första stycket behandlas bolagets bundenhet när en ställföreträdare har överskridit sin behörighet.

I andra stycket anges konsekvenserna av olika slag av befogenhetsöver- skridanden.

Beträffande motiveringen till första stycket, med undantag av andra meningen, och andra stycket, se kommentaren till 7 kap. 17 & bankaktie- bolagslagen.

I första stycket, andra meningen behandlas rättshandlingar som har företagits av en verkställande direktör men som går utöver dennes be- hörighet. En verkställande direktör har enligt 14 & behörighet att företräda bolaget beträffande åtgärder som ankommer på honom enligt 7 5. Eftersom hans uppgifter normalt är begränsade till den löpande förvaltningen (se 7 5 första stycket andra meningen), är han normalt behörig att vidta endast åtgärder som ligger inom denna. I vissa fall kan emellertid hans behörighet vara vidare än så. Han får nämligen utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet (se 7 & första stycket tredje meningen). I sådana fall har han också motsvarande behörighet att binda bolaget mot tredje man.

För en utomstående kan det emellertid vara svårt att bedöma såväl vad som faller inom ramen för den löpande förvaltningen som när den verk- ställande direktören har sådan extraordinär behörighet som sägs i 7 5 första stycket tredje meningen. Med hänsyn till detta har i förevarande stycke upptagits en bestämmelse som innebär att bolaget kan bli bundet av verkställande direktörens rättshandlingar också då denne har gått utöver sin behörighet. Bolaget är bundet, såvida det inte visar att motparten insåg eller bort inse att den verkställande direktören överskred sin behörighet. Bestämmelsen överensstämmer i sak med hittills gällande rätt och någon ändring av innebörden i ondtrosregeln är inte avsedd.

9 kap. 13 &

Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottdragning, om inte något annat har besluta- ts av stämman innan valet förrättats.

Första stycket gäller inte om något annat följer av denna lag eller före- skrivs i bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 4 kap. 5, 16 och 17 55, 6kap. 2 a &, 9 kap. 14 och 16 55, 15 a kap. 11 & samt 18 kap. I och 2 åå kan dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges där.

Se kommentaren till 8 kap. 12 & bankaktiebolagslagen.

12 kap. 10 &

Sker utbetalning till aktieägare eller garanter i strid mot denna lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta, beräknad enligt 5 5 räntelagen (1975:635), från det utbetalningen erhållits intill dess räntan skall betalas enligt 6 5 räntelagen till följd av 3 eller 4 & samma lag. Om utbetalningen har skett iform av vinstutdelning, är dock mottagaren åter- bäringsskyldig endast om bolaget visar att han insåg eller borde ha insett att utbetalningen stred mot denna lag.

För den brist som kan uppkomma vid återbetalningen ansvarar, enligt 16 kap. 1-4 55, de som medverkat till att besluta om eller verkställa ut- betalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet.

Se kommentaren till 9 kap. 5 & bankaktiebolagslagen.

125

Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån till styrelseledamötema, verkställande direktören eller aktuarien i bolaget eller i något annat före- tag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till

1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en styrelseledamot, verkställande direktören eller aktuarien,

2. den som är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller ned— stigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmde inflytande.

Bestämmelserna i första stycket gäller ej om

1. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget in- går, eller

2. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse.

Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån i ijte att gäldenären eller honom närstående ”sisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern.

Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma kon- cern gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om

I . lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- ring,

Prop. 1994/ 95 :70

2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget och länet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar samt

3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första och andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall dock det i första stycket angivna förbudet mot att lämna lån till styrelse- ledamot inte gälla ifråga om den som är styrelseledamot enligt bestäm- melserna i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privat- anställda. '

Lån enligt fjärde stycket får inte lämnas, om det sammanlagda beloppet av sådanan lån därefter skulle överstiga bolagets fria egna kapital.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån skall även tillämpas i fråga om ställande av säkerhet.

Vid tillämpning av denna paragraf likställs äktenskapsliknande samlev- nad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Kapitaldirektivet, artikel 23 , punkten 1, innehåller en bestämmelse om att bolag inte får ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet i syfte att tredje man skall förvärva aktier i bolaget. Undantag från förbudet görs enligt punkten 2 bl.a. för förvärv av eller till förmån för anställda i bolaget eller närstående bolag. Sådana åtgärder får dock inte inkräkta på bolagets bundna eget kapital.

Motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen, 12 kap. 7 &, uppfyller, med undantag för att lån för förvärv av aktier i bolaget inte får inkräkta på bolagets bundna kapital, sedan tidigare de krav som ställs i artikel 23. I aktiebolagslagen, i dess lydelse från den 1 januari 1995, införs nu ett nytt femte stycke där det stadgas att sådana lån inte får lämnas om det sammanlagda beloppet av lånen därefter skulle överstiga bolagets fria kapital. De här föreslagna tredie-femte styckena är i det närmaste iden- tiska med motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen.

135

Bestämmelserna i 12 5 första stycket utgör inte något hinder för försäk- ringsbolag att i enlighet med reglerna i grunderna lämna lån mot säkerhet i försäkringsbrev.

Ifråga om lån eller säkerhet för förvärv av alaier i bolaget eller annat bolag i samma koncern får Finansinspektionen medge undantag från 12 5 om det behövs på grund av särskilda omständigheter. Ett sådant undan- tag får dock inte medges vid förvärv av aktier i det bolag som lämnar lån eller ställer säkerhet.

I andra fall än som avses i första och andra stycket får Finansinspek- tionen medge undantag fi—ån 12 5 om det finns synnerliga skäl.

I den tidigare lydelsen av 12 kap. 13 5 har Finansinspektionen haft en oinskränkt möjlighet att medge undantag från 12 5, om det funnits syn- nerliga skäl till detta.

En sådan dispensregel saknar emellertid motsvarighet i kapitaldirektivet (se artikel 23). l direktivet tillåts inte att ett aktiebolag lämnar penninglån i syfte att gäldenären skall förvärva aktier i bolaget i vidare mån än som anges i 12 & fjärde och femte styckena.

I direktivet förbjuds dock endast lån och ställande av säkerhet för för- värv av aktier i det bolag som lämnar lånet eller ställer säkerheten. Dis- pensmöjligheten kan därför behållas såvitt gäller lån eller ställande av säkerhet där syftet är att förvärva aktier i ett annat bolag i samma kon- cern.

Direktivet reglerar inte heller penninglån till bolaget närstående.. Möj- ligheten att meddela dispens från förbudet i 12 & första stycket mot sådana län har därför behållits.

Det första stycket är oförändrat och innebär att försäkringsbolag får lämna s.k. livlån enligt föreskriftema i bolagets grunder.

I andra stycket behandlas dispens från förbudet i 12 & tredje stycket, dvs. förbudet mot lån eller ställande av- säkerhet där syftet är att gäldenären skall förvärva aktier. Bestämmelsen innebär som huvudregel att sådan dispens kan ges om det föreligger särskilda omständigheter. Dispens får emellertid inte ges om syftet med transaktionen är att gäldenären skall kunna förvärva aktier i det bolag som lämnar lån och ställer säkerhet. Däremot fär under motsvarande förutsättningar dispens lämnas om syftet är att gäldenären skall förvärva aktier i annat bolag i samma koncern.

I tredje stycket behandlas dispens i andra fall, dvs. för lån m.m. till bolaget närstående. Dispens kan i dessa fall ges endast om det föreligger synnerliga skäl.

15 a kap. Fusion 1 5

Ett försäkringsaktiebolag eller ett annat aktiebolags samtliga tillgångar och skulder kan övertas av ett försäkringsaktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det öterlåtande bolaget iform av aktier i det övertagande bolaget, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation (fusion). Som fusionsvederlag får också lämnas pengar.

Fusion kan ske 1 . mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera över— låtande bolag på den andra (absorption), eller

2. mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt, övertagande bolag (kombination).

Se kommentaren till 11 kap. 1 & bankaktiebolagslagen.

25

Fusion får ske utan hinder av att överlåtande bolag har trätt i likvidation, under förutsättning att skifte av bolagets tillgångar inte har påbörjats.

Ifall som avses i första stycket skall likvidatorerna, när en fusionsplan har upprättats enligt 4 &, avge slutredovisning över sin förvaltning. Slut- redovisningen skall, sedan fusionsplanen har blivit gällande i bolaget, framläggas på stämma. För slutredovisningen och dess granskning gäller i övrigt vad som föreskrivs i 14 kap. 15 &.

Likvidationen skall anses avslutad när anmälan enligt 15 & har registre- rats eller registrering enligt 23 5 har skett.

Se kommentaren till 11 kap. 2 5 bankaktiebolagslagen (likvidation och upplösning av försäkringsbolag regleras i 14 kap.).

35

Innehavarna av vinstandelsbevis eller andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag skall i det övertagande bolaget ha minst motsvarande rättigheter som i det överlåtande bolaget, om de inte enligt fusionsplanen har rätt att få sina värdepapper inlösta av det övertagande bolaget.

I 5 kap. 1 & stadgas att ett försäkringsbolag inte får ge ut konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning eller i övrigt ta upp ett penninglån på villkor att lånet skall betalas på något annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penning- belopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet. Ett skadeförsäkringsbolag får dock ta upp lån mot obligationer eller vinst- andelsbevis. Förevarande paragraf reglerar rättigheterna för innehavama av sådana värdepapper i överlåtande skadeförsäkringsaktiebolag. I övrigt se kommentaren till 11 kap. 3 & bankaktiebolagslagen.

Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, övertagande bolag skall upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan. Planen skall under- tecknas av styrelsen i vart och ett av bolagen. I planen skall för varje bolag anges

1. finna, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas för ett angivet antal aktier i överlåtande bolag samt vilken kontant ersättning som skall lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för utlämnandet av fusionsvederlaget,

4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas såsom jit- sionsvederlag medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,

5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,

6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma inne- havare av aktier och andra värdepapper med särskilda rättigheter i över- låtande bolag eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av hsionen skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revisor i överlåtande eller övertagande bolag.

Till fusionsplanen skall fogas ]. en kopia av bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelse för de senaste tre räkenskapsåren samt

2. en särskild redovisning innehållande uppgifter motsvarande årsbok- slut, om fusionsplanen har upprättats senare än sa månader efter ut- gången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revi— sionsberättelse har lämnats. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre månader före fusionsplanens upprättande.

Se kommentaren till 11 kap. 4 & bankaktiebolagslagen.

55

Vid kombination tjänar fusionsplanen som stiftelseurkund för det över- tagande bolaget. Planen skall innehålla förslag till bolagsordning och ange hur styrelse och revisorer skall väljas.

Se kommentaren till 11 kap. 5 & bankaktiebolagslagen.

65

[fusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av fusionens lämplighet för bolagen. Av redogörelsen skall framgå hur fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har beaktats. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

Se kommentaren till 11 kap. 6 & bankaktiebolagslagen.

75

Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända revi- sorerna i överlåtande bolag och, vid absorption, övertagande försäkrings- aktiebolag. Granskningen skall vara så omfattande och ingående som god

Prop. 1994/ 95 :70

revisionssed kräver. Revisorerna skall för varje bolag yttra sig skriftligt PFOP- 1994/95.170 över sin granskning. Av yttrandena skall framgå om fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Därvid skall anges vilken eller vilka metoder som har använts vid värde- ringen av bolagets tillgångar och skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna samt deras lämplighet och vilken vikt som har till- mätts dem vid den samlade bedömningen av värdet på vart och ett av bo- lagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

I yttrandena skall särskilt anges,

1. vid absorption, om revisorerna vid sin granskning jimnit att fusionen medför fara för att borgenärema i det övertagande försäkringsaktiebo- laget inte skall få sina fordringar betalda, och

2. vid kombination, om de överlåtande försäkringsaktiebolagens sam- manlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.

Se kommentaren till 11 kap. 7 & bankaktiebolagslagen.

85

Styrelsen, verkställande direktören och revisor i ett bolag som skall delta i fusionen skall bereda revisorer i annat sådant bolag tillfälle att verk- ställa granskning som avses i 7 & i den omfattning dessa finner det nöd- vändigt. De skall också lämna de upplysningar och den hjälp som begärs.

Se kommentaren till 11 kap. 8 & bankaktiebolagslagen.

9?)

Inom en månad från upprättandet av fitsionsplanen skall det övertagande försäkringsaktiebolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtan- de bolagen ge in planen med därtill fogade handlingar till Finansinspek- tionen för registrering. Uppgift om registreringen skall enligt 20 kap. 2 & kungöras. Om planen inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

Se kommentaren till 11 kap. 9 & bankaktiebolagslagen.

105

Fusionsplanen skall underställas bolagsstämman i samtliga överlåtande bolag.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande försäkringsaktiebolaget begär det, skall fusionsplanen även underställas bolagsstämman i det övertagande bolaget. En sådan begäran skall göras inom två veckor från det att uppgift om fitsionsplanens registrering har kungjorts.

Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga fusionerande bolag är privata försäkringsaktiebolag eller andra privata aktiebolag, ti— digast två veckor efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 20 kap. 2 &.

Innan stämman fattar beslut, skall fusionsplanen med därtill fogade handlingar ha hållits tillgänglig för aktieägarna under minst en månad (fter kungörandet eller, om samtliga ptsionerande bolag är privata för— säkringsaktiebolag eller andra privata aktiebolag, minst en vecka dter kungörandet. Tillhandahållandet skall ske hos bolaget på den ort där styrelsen har sitt säte. Planen med därtill fogade handlingar skall genast och utan kostnad sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Om fusionsplanen inte godkänns i sin helhet av samtliga bolag, är frågan om fitsionen förfallen.

Se kommentaren till 11 kap. 10 & bankaktiebolagslagen. De tredje och fjärde styckena har fått sin utformning efter påpekande från Lagrådet.

115

Bolagsstämmans beslut om godkännande av fusionsplanen är giltigt en— dast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Om ett överlåtande bolag är ett publildförsäkringsalciebolag eller ett publikt alaiebolag och det övertagande bolaget är ett privat försäkrings— aktiebolag, är det överlåtande bolagets beslut om godkännande av fit— sionsplanen giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid bolags— stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktierna.

Om fusionsplanen innebär att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, är beslutet giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det dock för giltigt beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna, nämligen om

1. den planerade fusionen försämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner planen, eller

2. den planerade fusionen försämrar endast helt aktieslags rätt och ägare till hälften av alla aktier av detta slag och minst nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner planen.

Se kommentaren till 11 kap. 11 & bankaktiebolagslagen.

125

Om bolagsstämman i ett överlåtande bolag godkänner en fusionsplan om kombination, skall stämman samtidigt, i den mån inte annat framgår av planen, välja styrelse och revisorer i det övertagande försäkringsaktie— bolaget.

Se kommentaren till 11 kap. 12 bankaktiebolagslagen.

135

När fusionsplanen har godkänts av bolagen, skall såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om regeringens tillstånd att verkställa planen. Vid fusion genom kombination skall bolagen därjämte underställa rege- ringen bolagsordningen för det övertagande bolaget för stadfästelse och koncession enligt 2 kap. 3 &. Ansökan skall ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har godkänts i samtliga bolag och senast två år qfter det att fusionsplanen kungjorts enligt 20 kap. 2 &.

Ansökan skall avslås om

1. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (1993.'20) eller lagen (1992:131 7) om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) eller om prövning av fusionen pågår enligt någon av dessa lagar, eller

2. det, vid kombination, inte av fusionsplanen framgår att de över- låtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bo- laget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller lagen om ett Europeiskt ekonomiskt samarbets- område (EES) och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan dock förklaras vilande under högst sex månader.

Ansökan skall också avslås om de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med för- säkringstagares eller andra fordringsägares intressen. Vid denna pröv- ning skall regeringen tillse att dessa borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fu— sionerande bolagens ekonomiska förhållanden och borgenärema inte redan har en sådan säkerhet.

Se kommentaren till 11 kap. 13 & bankaktiebolagslagen. Detfjärde styck- et har fått sin utformning efter påpekande från Lagrådet.

145

Om en pensionsstiftelse eller en personalstlftelse hör till det överlåtande bolaget, gäller om stiftelsens överförande till det övertagande försäkrings- aktiebolaget bestämmelserna i lagen (1967.'531) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m.

Se kommentaren till 11 kap. 14 & bankaktiebolagslagen. Paragrafen har omformulerats efter påpekande från Lagrådet.

155

Styrelsen för det övertagande försäkringsaktiebolaget skall anmäla fu- sionen för registrering. Därvid skall styrelsen även för registrering anmäla, vid absorption, aktiekapitalets ökning och, vid kombination, valet av styrelse och revisorer. '

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och skall göms senast två månader från det att regeringen givit tillstånd till fusionen. Till anmälan skall fogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bo- laget.

Se kommentaren till 11 kap. 15 & bankaktiebolagslagen.

165

När en anmälan enligt 15 5 har registrerats, är överlåtande bolag upp- löst. Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för skade- ståndsanspråk enligt 16 kap. 1-4 åå övergår samtidigt till det över- tagande bolaget och aktieägare i överlåtande bolag blir, om aktier ingår i fusionsvederlaget, aktieägare i det övertagande bolaget. Är överlåtande bolag inte ett försäkringsaktiebolag, skall Finansinspektionen lämna upp- gifter om fusionen till Patent- och registreringsverket, som skall regist— rera anmälan.

Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga alaier i ett överlåtande bolag hos styrelsen begära att det hålls bolags- stämma för behandling av fråga om talan enligt 16 kap. 5 5. Om en sådan talan väcks gäller 14 kap. 17 å i tillämpliga delar.

Se kommentaren till 11 kap. 16 & bankaktiebolagslagen.

175

Om någon ansökan enligt 13 & inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits av regeringen, skall Finansinspek-

tionen förklara att _ft'ågan om fusion är förfallen. Detsamma gäller om bolagen inte har gjort någon anmälan enligt 15 & inom föreskriven tid eller om Finansinspektionen genom lagakrajtägande beslut har avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering.

Se kommentaren till 11 kap. 17 & bankaktiebolagslagen.

Absorption av helägt dotterbolag 18 5

Om ett försäkringsaktiebolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan bolagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget skall gå upp i moder- bolaget. De skall därvid upprätta en fusionsplan. Planen skall för vart och ett av bolagen ange

1 . firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,

3. vilka rättigheter i moderbolaget som skall tillkomma innehavaren av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i dotterbolaget eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen skall utgå till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revisor.

I fusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av fusionens lämplighet för bolagen.

I 18-24 55 finns bestämmelser om försäkringsaktiebolags absorption av dotterbolag. För sådan absorption erbjuder lagen ett förenklat fusions- förfarande. De nya reglerna är föranledda av vad som föreskrivs i artik- larna 24 och 28 i fusionsdirektivet.

De särskilda bestämmelserna gäller i fall då försäkringsaktiebolaget äger samtliga aktieri dotterbolaget och något fusionsvederlag således inte skall utgå. Även i dessa fall skall fusionsplan upprättas. De uppgifter som fusionsplanen skall innehålla motsvarar vad som föreskrivs i 4 5 första stycket punkterna 1 och 5-7 samt 6 5 första meningen.

195

Fusionsplanen skall gmnskas av de auktoriserade eller godkända revi- sorerna i moder- och dotterbolaget. Granskningen skall vara så omfattan- de och ingående som god revisionssed kräver. Vid granskningen gäller bestämmelserna i 7 &.

Revisorerna skall för vart och ett av bolagen yttra sig skriftligt över sin granskning. I yttrandet skall särskilt anges om de vid sin granskning har

funnit att fusionen medför någon fara för att borgenärema i moderbo- laget inte skall få sina fordringar betalda. Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.

Se kommentaren till 11 kap. 19 & bankaktiebolagslagen.

205

Inom en månad _fi-ån upprättandet av fusionsplanen skall moderbolaget ge in planen med därtill fogade yttranden till Finansinspektionen för regist- rering. Uppgift om registreringen skall enligt 20 kap. 2 & kungöras. Om inte planen kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift var den hålls tillgänglig.

Se kommentaren till 11 kap. 20 & bankaktiebolagslagen.

215

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i moderbolaget begär det, skall fusionsplanen underställas bolagsstämman i detta bolag. En sådan begäran skall framställas inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 20 kap. 2 &.

Bestämmelserna i 10 & tredje och fjärde styckena samt 11 & första styc- ket skall tillämpas.

Se kommentaren till 11 kap. 21 & bankaktiebolagslagen.

225

Tidigast en och senast två månader efter det att uppgift om fusions- planens registrering har kungjorts skall moderbolaget ansöka om rege- ringens tills'tånd att verkställa planen.

I ftåga om sådant ärende gäller bestämmelserna i 13-15 55 i tillämp- liga delar. Därvid skall vad som sägs om överlåtande bolag avse dotter- bolag och vad som sägs om övertagande bolag avse moderbolag.

Se kommentaren till 11 kap. 22 & bankaktiebolagslagen.

235

När Finansinspektionen har registrerat beslut om tillstånd att verkställa fusionsplanen, är dotterbolaget upplöst. Är dotterbolaget inte ett för- säkringsaktiebolag, skall Finansinspektionen lämna uppgifter om fusionen till Patent- och registreringsverket, som skall registrera tillståndet.

Prop. 1994/ 95 :70

Se kommentaren till 11 kap. 23 & bankaktiebolagslagen.

245

Om någon ansökan som avses i 22 5 inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits genom lagakraftvunnet beslut, skall Finansinspektionen förklara att frågan om fusion är förfallen.

Se kommentaren till 11 kap. 24 & bankaktiebolagslagen.

Ogiltighet 25 &

Talan om upphävande av stämmobeslut om godkännande av fusionsplan skall väckas inom sex månader från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Om rätten genom lagakraftvunnet avgörande bifallit käromålet, skall fusionen gå äter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktel- ser som har uppkommit genom någon åtgärd på det övertagande försäk- ringsaktiebolagets vägnar sedan överlåtande bolag upplösts men innan rättens avgörande har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, svarar de överlåtande bolagen och, vid absorption, det övertagande försäkrings- aktiebolag solidariskt.

Se kommentaren till 11 kap. 25 & bankaktiebolagslagen.

17 kap. 1 5

Ett privat försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet försäkrings- aktiebolag. Den skall dessutom innehålla ordet privat eller avslutas med förkortningen (priv). Även ett publikt försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet försäkringsalaiebolag. Den skall dessutom innehålla ordet publikt eller avslutas med förkortningen (pub).

Ett ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden ömsesidig samt försäkring. I fråga om ett ömsesidigt försäkringsbolag, vars verk- samhet avser att meddela försäkring av egendom inom endast ett län, skall firman ange området för bolagets verksamhet men ordet ömsesidig kan utelämnas.

Firma skall registreras i försäkringsregistret. Den skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor, som är införda i försäkringsregistret, samt från benämningar på utländska försäkringsföretag som är allmänt

kända i Sverige. För registrering av ett försäkringsbolags firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156).

Skall försäkringsbolagets firma registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bolagsordningen.

I första stycket har tagits in bestämmelser om de uppgifter som ett för- säkringsbolags firma måste innehålla. Redan av firman måste framgå att det exempelvis är fråga om ett försäkringsaktiebolag.

Firman skall också innehålla uppgift om den bolagskategori som bo- laget hör till. Denna uppgift kan lämnas antingen genom användning av orden "privat" resp. "publik" i firman eller genom användning av för- kortningarna "(priv)" resp. "(pub)" (se den allmänna motiveringen, avsnitt 5.1).

Styckena 2—4 motsvarar det hittillsvarande innehållet i paragrafens stycke 1-3.

25

Bolagets styrelse kan anta bifirma. Vad som sägs i 1 & tredje stycket om firma gäller även bifinna. Orden försäkringsaktiebolag, privat eller pub- likt eller förkortningarna (priv) eller (pub) får dock inte tas in i bifirman.

Paragrafen har anpassats till de nya bestämmelserna om benämningar och förkortningar för de båda kategorierna av försäkringsaktiebolag.

55

Ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte samt bolagets orga— nisationsnummer enligt lagen (I974:1 74) om identitetsbeteckning för juri- diska personer m.fl. Om bolaget har trätt i likvidation, skall också detta anges.

Se kommentaren till 6 kap. 6 & första stycket bankrörelselagen och konnnentaren till 21 kap. 2 5, första stycket 3.

18 kap. Byte av bolagskategori 1 5

Ett beslut om att ett privat försäkringsaktiebolag skall bli publikt fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen.

Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senas— te räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har av-

givits, skall det på stämman läggas fram uppgifter motsvarande årsbok- slut. Uppgifterna skall avse tiden fi*ån utgången av nämnda räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre månader före dagen för bolagsstämman. Beslutet får registreras endast om bolagets firma uppfyller föreskrifter- na i 17 kap. 1 5 om publikt försäkringsaktiebolags firma. Ett privat försäkringsaktiebolag skall anses ha blivit publikt när beslutet om övergång till publikt försäkringsaktiebolag har blivit registrerat.

Se kommentaren till 12 kap. 1 & bankaktiebolagslagen (jfr 9 kap. 13 och 14 åå försäkringsrörelselagen).

25

Ett beslut om att ett publikt försäkringsaktiebolag skall bli privat fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tion— delar av aktierna.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma uppfyller föreskrif- terna i 17 kap. ] & om privat försäkringsaktiebolags firma.

Ett publikt försäkringsaktiebolag skall anses ha blivit privat när beslutet om övergång till privat försäkringsaktiebolag har blivit registrerat.

Se kommentaren till 12 kap. 2 & bankaktiebolagslagen (jfr 9 kap. 16 & försäkringsrörelselagen).

Bestämmelserna i 2 kap. 13 a-I3 c 55 tillämpas också när ett försäkrings- aktiebolag som har blivit publikt enligt 18 kap. 1 5 inom två år från re- gistreringen därav träffar avtal som avses i 2 kap. 13 a & första stycket.

Se kommentaren till 12 kap. 3 & bankaktiebolagslagen.

20 kap.

35

Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har införts i för- säkringsregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om in- förandet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 2 5 och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts. Ifråga om försäkringsaktiebolag gäller detta dock inte beträffande rättshandlingar eller andra åtgärder som har vid-

tagits före den sextonde dagen efter kungörandet, om tredje man visar att det var omöjlighet för honom att känna till det som kungjorts.

Ifråga om rättshandlingar och andra åtgärder vilka har vidtagits innan kungörande har skett, kan försäkringsaktiebolaget inte åberopa det för- hållande som blivit eller borde ha blivit infört i registret mot annan än den som bolaget visar har känt till förhållandet.

Om det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar inte överens- stämmer med vad som har införts i försäkringsregistret, kan försäkrings- aktiebolaget inte åberopa kungörelsens innehåll mot tredje man. Denne kan dock åberopa kungörelsens innehåll mot bolaget, om bolaget inte visar att han kände till vad som har införts i försäkringsregistret.

Se kommentaren till 8 kap. 3 & bankrörelselagen. Bestämmelsen har fått sin utformning efter påpekande från Lagrådet. Det bör uppmärksammas att första stycket första meningen endast är tillämpligt på ömsesidiga försäkringsbolag.

3aå

Om en anmälan om vem som har utsetts till styrelseledamot eller verk- ställande direktör i ett försäkringsaktiebolag har förts in i försök— ringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 2 5, kan bolaget inte mot tredje man åberopa fel eller brister vid beslutet att utse den registrerade personen. lad som nu sagts gäller dock inte, om bolaget visar att tredje man kände till felet eller bristen.

I 8 kap. 16 5 har upptagits bestämmelser om ställföreträdares behörighet att binda bolaget mot tredje man. Bestämmelserna bygger på att ställ- företrädaren har utsetts i behörig ordning. Om så inte är fallet, saknar ställföreträdaren i princip behörighet att rättshandla på bolagets vägnar. I flera länder har det därför uppställts regler till skydd för godtroende tredje man. Detta har sedermera också kommit till uttryck i artikel 8 i publicitetsdirektivet. Där föreskrivs att, om formalitetema för offent- liggörande har iakttagits i fråga om de personer som i egenskap av bo- lagsorgan är behöriga att företräda bolaget, ett fel som ägde rum då per- sonerna utsågs får åberopas mot tredje man endast om bolaget kände till felet.

I svensk rätt har rättsläget hittills varit något annorlunda. Om ett ut- seende av en ställföreträdare har varit ogiltigt, har huvudprincipen varit att denne överhuvudtaget saknar behörighet att binda bolaget oavsett om valet registreras i försäkringsregistret eller ej. Det har emellertid ansetts att en styrelse är behörig att företräda bolaget fram till dess att en dom- stol i klanderprocessen har undanröjt styrelsevalet eller interimistiskt förordnat att valet inte får verkställas.

För att anpassa svensk rätt till direktivets föreskrifter har i denna para- graf föreskrivits att bolaget inte kan åberopa fel eller brister vid valet av styrelseledamot eller beslutet att utse verkställande direktör, sedan an-

mälan av valet eller beslutet har registrerats i försäkringsregistret och kungjorts i Post— och Inrikes Tidningar. Särskilda firmatecknare —— som

inte är att anse som bolagsorgan i direktivets bemärkelse omfattas inte av bestämmelsen.

En styrelseledamot utses normalt av bolagsstämman. ] bolagsordningen kan dock föreskrivas att någon annan har rätt att utse en eller' flera styrelseledamöter. Den nu aktuella bestämmelsen avser alla styrelse- ledamöter oavsett vem som har utsett dem. Av 8 kap. 1 & femte stycket och 3 & följer att bestämmelsen dessutom är tillämplig på styrelsesupp- leanter och vice verkställande direktör.

Som huvudregel förlorar således bolaget i och med registreringen och kungörandet möjligheten att mot tredje man göra gällande att ställföre- trädaren inte har utsetts i behörig ordning och att den rättshandling som ställföreträdaren har vidtagit till följd därav inte är bindande för bolaget. Det kan anmärkas att den motsvarande danska bestämmelsen anses gälla även när beslutet att utse en ställföreträdare är behäftat med kvalificerad ogiltighet. Det får överlämnas till rättspraxis att avgöra om den svenska bestämmelsen bör ha samma räckvidd.

Bolaget kan undgå bundenhet av de rättshandlingar som styrelsen eller den verkställande direktören har vidtagit om det visar att tredje man kände till dvs. hade faktisk vetskap — om att beslutet att utse ställ- företrädaren var ogiltigt.

45

Har en sökande vid anmälan för registrering inte iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller, om Finansinspektionen finner att ett beslut, som anmäls för registrering och för vars giltighet regeringens stadfästelse inte krävs, eller en handling som bifogas anmäl- ningen inte har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot denna lag eller andra författningar eller mot bolagsordning eller grundema eller i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilse- ledande avfattning. Underlåter sökanden att rätta sig efter föreläggandet, skall anmälningen avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet. Finns det även efter det att yttrandet avgivits något hinder för registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder för registrering av ett bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad enligt 9 kap. 20 å andra stycket.

Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta bolaget när Finansinspektionen fattar beslut enligt 4 kap. 15 å andra stycket, 6 kap. 7 & tredje stycket, 15 kap. 4 5, 15 a kap. 17 & eller 21 kap. 2 &.

Ändringen är föranledd av att fusionsregler införs för försäkringsaktiebo- lag.

4aå

Om styrelseledamot, verkställande direktör, särskild firmatecknare eller annan ställföreträdare för ett försäkringsaktiebolag har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 & föräldrabalken eller fått näringsförbud, skall Finansinspektionen avföra ställföreträdaren ur registret. Avregistre- ringen skall vid beslut om konkurs eller tillfälligt näringsförbud ske ome- delbart. I övrigt skall avregistrering ske sedan beslutet har vunnit laga kraft.

Försäkringsrörelselagen innehåller bestämmelser om att val av styrelse- ledamöter och beslut om att utse verkställande direktör och andra ställ- företrädare för bolaget skall anmälas för registrering. När sådana an- mälningar har skett kommer Finansinspektionen att registrera de anmälda personerna i försäkringsregistret. Också ändringar i tidigare anmälda förhållanden skall anmälas för registrering. När ett bolag gör en sådan anmälan, t.ex. i fråga om styrelsens sammansättning, avför Finans- inspektionen de dittills registrerade personerna från registret.

Det kan emellertd förekomma andra fall då en styrelseledamot eller en annan företrädare för bolaget förlorar sin behörighet att företräda bolaget utan att detta kommer till uttryck i något beslut från bolagets sida. Så är fallet när en ställföreträdare har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 & föräldrabalken eller fått näringsförbud. Av 8 kap. 4 och 13 55 försäkringsrörelselagen framgår att han i så fall inte längre får vara företrädare för bolaget. Det innebär att han utan vidare mister sin be- hörighet att företräda bolaget.

Artikel 2 i publicitetsdirektivet fordrar att vissa angivna uppgifter om bolaget offentligörs. Till dessa uppgifter hör tillsättande och entledigande av de personer som i egenskap av bolagsorgan eller medlemmar i bolags— organ är behöriga att företräda bolaget mot tredje man eller i rättegång. Uppgifterna skall föras in i registret eller förvaras i en akt i anslutning till registret. De skall vidare offentliggöras i en nationell tidning, antingen genom helt eller delvis återgivande eller genom hänvisning till en hand- ling i akten eller en uppgift i registret.

Syftet bakom direktivbestämmelsen är att registrets uppgifter om vem som har behörighet att företräda bolaget skall motvsara de faktiska för- hållandena. Detta är av värde både för bolaget och för tredje man. Mot den bakgrunden har det ansetts lämpligt att beslut om konkurs, förvaltar- skap och näringsförbud föranleder avregistrering av de berörda bolags- funktionärerna utan föregående påminnelse från registreringsmyndigheten.

Vid två slag av beslut, konkursbeslut och beslut om tillfälligt närings- förbud, skall Finansinspektionen omedelbart efter beslutet avföra den berörda personen ur registret. I dessa situationer kan det tänkas att be- slutet senare upphävs. Det är naturligt att Finansinspektionen, sedan den

underrättats om detta, självmant återställer den tidigare avförda registre- ringen. Det har inte ansetts nödvändigt att klargöra detta i lagtexten. Om ett beslut om näringsförbud inte utgör ett beslut om tillfälligt näringsförbud, gäller det inte förrän det har vunnit laga kraft. I sådana fall får avregistrering därför inte ske förrän