SOU 2016:23
Beskattning av incitamentsprogram
Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet
Regeringen beslutade den 6 mars 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över skattereglerna för beskattning av incitamentsprogram (dir. 2014:33 och dir. 2015:33). Den 1 augusti förordnades Anders Bengtsson, numera allmänna ombudet hos Skatteverket, som särskild utredare.
Vilka som har deltagit i utredningens arbete anges på nästa sida. Utredningen har antagit namnet Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram.
Härmed överlämnar jag betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23).
Till betänkandet fogas särskilda yttranden. Uppdraget är härmed slutfört.
Stockholm i mars 2016
Anders Bengtsson
/Eva Berggren Andreas Högberg Lis Alfreds
Förteckning över vilka som har deltagit i utredningens arbete
Experter (samtliga fr.o.m. den 13 augusti 2014 om inte annat anges)
Kanslirådet Håkan Alm Kanslirådet Charlotta Carlberg (fr.o.m. den 14 september 2015) Värderingsexperten Pär Ekengren (fr.o.m. den 25 november 2014) Rättssakkunniga Ellinor Eriksson (fr.o.m. den 27 augusti 2014) Skatteexperten Annika Fritsch Rättsliga experten Emelie Hosenfeld Advokaten Dick Lundqvist (fr.o.m. den 10 december 2014) Universitetslektorn Gustav Martinsson Skattejuristen Ingrid Melbi Skattejuristen Kerstin Nyquist Departementssekreteraren Christian Thomann (fr.o.m. den 3 september 2014)
Sekreterare
Lis Alfreds (fr.o.m. den 16 november 2015) Eva Berggren (fr.o.m. den 18 augusti 2014) Andreas Högberg (fr.o.m. den 9 februari 2015)
Sammanfattning
Uppdraget
Mitt uppdrag har varit att kartlägga användningen av incitamentsprogram i Sverige, att analysera hur skattereglerna påverkar utformningen av programmen och att lämna de förslag till förändring av skattereglerna som jag finner lämpliga.
I direktivet redogörs bland annat för incitamentsprogrammens betydelse som instrument för ägarstyrning. Det anges också att incitamentsprogram kan användas som komplement till kontant lön för att öka möjligheterna för kapitalsvaga, nystartade företag att konkurrera med väletablerade företag om nyckelkompetens. För att främja ekonomisk tillväxt bör reglerna i Sverige vara konkurrenskraftiga också för företag med begränsade resurser och ge även sådana företag likvärdiga möjligheter att både attrahera och behålla nyckelkompetens.
Incitamentsbeskattning i Sverige
I utredningsuppdraget har ingått att undersöka dagens användning av incitamentsprogram i Sverige och även att undersöka i vilken utsträckning befintliga regler påverkar utformningen av olika program.
Kartläggningsuppdraget är omfattande och har i vissa delar varit svårare än andra vilket till en del beror på avsaknaden av officiell statistik på området och till en annan del på att en kartläggning förutsätter kvalitativa bedömningar. Uppgifter om incitamentsprogram i Sverige saknas i stor utsträckning hos myndigheter som Statistiska centralbyrå (SCB), Finansinspektionen och Skatteverket. Som en konsekvens av detta har externa experter och
branschföreträdare bjudits in till utredningen för att berätta om sin verksamhet inom området incitamentsprogram.
Mitt sekretariat har också genomfört en enkätundersökning för att kartlägga användningen av incitamentsprogram. På grund av omfattningen av undersökningen har utredningen tagit hjälp av SCB för genomförandet och sammanställningen av enkätsvaren.
Baserat på resultaten av kartläggningen tycks incitamentsprogram vara vanligare i större företag än i mindre. Värdepappersbaserade program är den vanligast förekommande typen av program. I enkätundersökningen uttrycker få av de mindre företagen intresse för att arbeta med incitamentsprogram och skattenivå och regelkrångel verkar vara av begränsad betydelse. Undersökningen ger inte underlag för några säkra slutsatser.
Generella förslag om beskattning av incitamentsprogram
Jag har i den analys av gällande rätt som genomförts funnit att det finns problem med dagens regler. De är svåra att tillämpa och det beskattningsmässiga utfallet är svårt att förutse. I vissa fall kan beskattningsnivån påverka viljan och möjligheterna att använda incitamentsprogram. Det behövs en justering av reglerna för att underlätta tillämpningen.
Jag föreslår att värdepappersregeln kompletteras med några regler som ska underlätta tillämpningen. En sådan hjälpregel innebär att förfoganderättsinskränkningar som avser kortare tid än två år inte ska skjuta fram beskattningstidpunkten. För förfoganderättsinskränkningar som gäller under längre tid tillmäts förvärvarens möjligheter att genom avyttring tillgodogöra sig värdet på instrumentet en avgörande betydelse. En konsekvens blir då att övriga villkor som inskränker förfoganderätten eller möjligheten att tillgodogöra sig värdet inte ska påverka vare sig värdepappersstatus eller förvärvstidpunkt.
Avyttringsregeln gäller dock inte när det är frågan om villkor i aktieägaravtal och omständigheterna är sådana att det är sannolikt att förvärvet blir bestående.
Eventuell utdelning och ränta som erhålls innan beskattningstidpunkten inträtt föreslås beskattas i inkomstslaget tjänst.
Förslaget om en justering av värdepappersregeln innebär också att gällande rätt för personaloptionsregeln ändras. Personaloptionsregeln kommer fortsättningsvis endast att gälla för rent obligationsrättsliga avtal mellan arbetsgivare (m.fl.) och anställd.
Vidare föreslår jag förtydliganden och nya bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244) avseende skyldigheten för arbetsgivare att göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift samt förtydliganden i socialavgiftslagen (2000:980) avseende vilka som omfattas av arbetsgivarens skyldighet att betala arbetsgivaravgifter.
Förslag om kvalificerade personaloptioner
Jag föreslår att personaloptioner under vissa förutsättningar ska vara kvalificerade och därmed skattegynnade.
Förvärv av andelar genom att utnyttja kvalificerade personaloptioner förmånsbeskattas inte. När andelarna säljs beskattas kapitalvinsten enligt vanliga regler. En sådan åtgärd sänker skattenivån samtidigt som beskattningen senareläggs. Först när värdena realiseras beskattas inkomsten.
Syftet med de föreslagna reglerna är att underlätta för små, nystartade företag att rekrytera och behålla anställda som behövs för att utveckla företaget. För att personaloptioner ska bli kvalificerade och därmed skattegynnade krävs att villkor som avser företaget och dess verksamhet, optionerna och den anställde är uppfyllda.
Förslaget innefattar statsstöd till de berörda företagen. Min bedömning är att stödordningen ska prövas direkt mot fördraget och därför måste underställas EU-kommission. Jag bedömer att förutsättningarna för ett godkännande är mycket goda.
Värdering och skatteförfarandefrågor
Jag föreslår att det införs en regel som innebär att hänsyn inte ska tas till s.k. förfoganderättsinskränkningar vid värderingen.
Jag föreslår också att Skatteverkets möjligheter att granska företagens värdering ska förbättras. Kontrolluppgift om vissa värdepappersförvärv ska lämnas oavsett om förvärven sker på
förmånliga villkor eller inte och dessutom ska företagen vara skyldiga att dokumentera värderingen.
Konsekvensanalys
Förslaget om kvalificerade personaloptioner innebär ett avsteg från gällande principer om beskattning av förmåner som en anställd får från arbetsgivaren.
Ett slopande av förmånsbeskattning och tillhörande socialavgifter för kvalificerade personaloptioner enligt mitt förslag beräknas leda till minskade intäkter från inkomstskattesystemet med 0,18 miljarder kronor årligen. Det ska finansieras genom en höjning av schablonintäkten på periodiseringsfonder.
Förslaget bedöms sammantaget inte ge någon ökad administrativ börda för företagen.
Förslagen om ändring i värdepappersregeln och socialavgiftslagen bedöms vara offentligfinansiellt neutrala och inte heller medföra någon ökad administrativ börda vare sig för företagen, Skatteverket eller för förvaltningsdomstolarna.
De förslag som avser en utökad kontrolluppgiftsskyldighet och dokumentationsskyldighet leder till en ökad administrativ börda för företagen. Jag har beräknat kostnaderna till 3 577 500 kronor per år för dokumentation respektive 1 078 000 kronor i ökning för uppgiftslämnandet.
Ikraftträdande
Jag föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018.
1. Författningsförslag
1.1. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1
dels att 2 kap. 1 §, 10 kap. 3 och 11 §§, 30 kap. 6 a §, 41 kap. 4 §,
42 kap. 15 a § och 57 kap. 12 och 20 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 10 kap. 11 a §, 16 kap.
37 § och 61 kap. 2 a §, av följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 11 a kap., av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §2
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.
Bestämmelser och betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - kvalificerad fusion i 37 kap. 4 § kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §
kvalificerad personaloption i 11 a kap. 7–9 §§
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2013:1106.
lagertillgång i 17 kap. 3 § lagertillgång i 17 kap. 3 § - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - pensionssparkonto i 58 kap. 21 § pensionssparkonto i 58 kap. 21 §
personaloption i 10 kap. 11 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
10 kap.
3 §3
Till inkomstslaget tjänst räknas
1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,
2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,
3. penninglån som avses i 11 kap. 45 §,
4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§,
5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §,
6. avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 § och 19 a §§ och
7. utdelningar och räntor på värdepapper som den skattskyldige förvärvat på grund av sin tjänst, i den utsträckning dessa kan disponeras innan förmån enligt 11 a § första stycket ska tas upp till beskattning.
3 Senaste lydelse 2009:1412.
11 §4
Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.
Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då
värdepapperet tillträds.
Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts
Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personal-
option), tas förmånen upp som
intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts.
Bestämmelserna i andra stycket tillämpas inte om förutsättningarna i bestämmelserna om kvalificerade personaloptioner enligt 11 a kap. är uppfyllda.
11 a §
Bestämmelserna i 11 § första stycket gäller under förutsättning att det inte finns villkor i förvärvsavtalet eller i annat avtal som har samband med förvärvet och som hindrar den skattskyldige att efter två år från tillträdet tillgodogöra sig marknadsvärdet genom avyttring. Förmånen ska då tas upp som intäkt först när villkoren inte längre gäller.
I övrigt ska inskränkningar i möjligheterna att förfoga över värdepapperet inte påverka bedöm-
4 Senaste lydelse 2007:1419.
ningen av om instrumentet är ett värdepapper eller om det har förvärvats.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte villkor om hembud eller liknande i ett avtal mellan delägare i ett sådant fåmansföretag som avses i 57 kap. 3 § som ingåtts i syfte att reglera företagets styrning, om det med hänsyn till storleken på förvärvarens ägarandel eller övriga engagemang i företaget är sannolikt att förvärvet blir bestående.
11 a kap. Kvalificerade personaloptioner
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om att förmånliga förvärv av värdepapper på grund av tjänst i vissa fall inte ska tas upp.
Definitioner
2 §
Med företag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag och som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med
vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.
3 §
Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) .
4 §
Med företag av mindre storlek avses i detta kapitel ett sådant företag som anges i 2 § och som uppfyller följande villkor:
1. medelantalet anställda och delägare som under det beskattningsår som närmast föregår det år optionsavtalet ingås har arbetat i företaget är lägre än 50, och
2. företagets nettoomsättning under det beskattningsår som närmast föregår det år optionsavtalet ingås eller balansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner kronor.
Ett företag är inte ett företag av mindre storlek om
1. 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ när optionsavtalet ingås, eller
2. någon andel i företaget är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet när optionsavtalet ingås.
5 §
Med intjänandetid avses i detta kapitel perioden från dagen för optionsavtalet och tre år framåt.
6 §
Som utomstående ägare anses vid tillämpning av detta kapitel inte en fysisk person eller närstående till denne som under något av de två beskattningsåren närmast före det år då optionerna ställs ut eller under året när optionsavtalet ingås fram till tidpunkten för avtalet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag som ställt ut optionerna eller i ett annat företag inom samma koncern.
Skattefrihet
7 §
En förmån av personaloption som avses i 10 kap. 11 § andra stycket ska inte tas upp under förutsättning att det är fråga om en kvalificerad personaloption.
Detta gäller dock bara i de fall och till den del den som har ingått optionsavtalet:
1. tidigast tre år och senast tio år efter avtalet utnyttjar rätten för förvärv av andelar i det företag som ingått optionsavtalet, eller
2. utnyttjar rätten för förvärv av andelar tidigast ett år efter att optionsavtalet ingicks, om förvärvet görs i samband med en fusion, fission eller verksamhetsavyttring som genomförs på marknadsmässiga villkor och som leder till att en utomstående ägare, som inte bedriver verksamhet av sådan art och omfattning som avses i 12 §, får ett bestämmande inflytande över företaget.
Kvalificerad personaloption
8 §
En personaloption är kvalificerad om:
1. företaget som ingår optionsavtalet uppfyller kraven i 10 §,
2. företagets verksamhet uppfyller kraven i 11–13 §§,
3. villkoren i optionsprogrammet uppfyller kraven i 14-16 §§,
4. optionsinnehavaren uppfyller kraven i 17 och 18 §§.
9 §
En personaloption är också kvalificerad om den:
1. tidigast ett år efter att optionsavtalet ingicks ställs ut i samband med en fusion, fission eller verksamhetsavyttring som genomförs på marknadsmässiga villkor och som leder till att en utomstående ägare, som inte
bedriver verksamhet av sådan art och omfattning som avses i 12 §, får ett bestämmande inflytande över företaget, eller under samma tid ställs ut i samband med en sådan fusion som avses i 23 kap. 28 § aktiebolagslagen (2005:551) ,
2. optionen ställs ut som
ersättning för att en kvalificerad personaloption upphör att gälla, och
3. den som tilldelas optionen anställs och arbetar i det företag som ställer ut ersättningsoptionen under en tid och i en omfattning så att de krav som avses i 17 § uppfylls.
Villkor avseende företaget
10 §
Ett företag som ingår avtal om kvalificerade personaloptioner ska vara ett företag av mindre storlek.
Företaget får när avtalet ingås inte vara
1. skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning av sådant slag som anges i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) ,
2. föremål för företagsrekonstruktion av sådant slag som anges i lagen ( 1996:764 ) om företagsrekonstruktion
3. på obestånd, eller
4. föremål för betalningskrav på grund av ett tidigare beslut från Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och
oförenligt med den inre marknaden.
Villkor avseende verksamheten
11 §
Ett företag som ingår avtal om kvalificerade personaloptioner ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva rörelse.
12 §
Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan verksamhet än:
1. bank- eller finansieringsrörelse,
2. försäkringsrörelse,
3. produktion av kol eller stål,
4. handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument,
5. uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, eller
6. tillhandahållande av juridisk rådgivning, skatterådgivning eller tjänster som avser redovisning eller revision.
13 §
Företaget får när optionsavtalet ingås inte ha bedrivit verksamhet i mer än sju år.
Har företaget förvärvat hela verksamheten från annan ska optionsavtalet ha ingåtts inom sju år från det att den ursprungliga verksamheten påbörjades.
Villkor avseende optionsprogrammet
14 §
Värdet på optionerna när avtalet ingås får tillsammans med värdet på övriga utestående kvalificerade personaloptioner inte överstiga 100 miljoner kronor.
Finns det flera optionsprogram i företaget ska optionerna värderas med ledning av de förhållanden som gällde när respektive avtal ingicks.
15 §
Värdet på en anställds innehav av kvalificerade personaloptioner får sammantaget inte överstiga 5 miljoner kronor. Optionerna värderas när avtal ingås.
16 §
Värdet på en option att förvärva en andel ska vid tillämpningen av 14 och 15 §§ anses motsvara andelens värde.
Har det under 12 månader före optionsavtalet genomförts marknadsmässiga transaktioner i eller avseende företagets andelar ska andelsvärdet bestämmas med ledning av transaktionerna.
Har någon sådan transaktion inte genomförts ska värdet på andelarna anses motsvara skillnaden mellan företagets bokförda tillgångar och skulder enligt den senast fastställda balansräkningen.
Villkor avseende optionsinnehavaren
17 §
Deltagare i optionsprogrammet ska vara anställd i företaget under intjänandetiden. Arbetstiden ska under samma tid uppgå till i genomsnitt 75 procent av en heltidsanställning.
Som arbetstid räknas frånvaro till följd av sjukdom, föräldraledighet och andra liknande förhållanden som ersätts inom socialförsäkringssystemet.
18 §
Deltagare i optionsprogrammet får när optionsavtalet ingås inte vara delägare i företaget eller vara närstående till delägare.
Koncern
19 §
Om företaget ingår i en koncern gäller kraven sammantaget för koncernen.
Vad som anges om företagets storlek, verksamhet och värde på
optionsprogrammen gäller i sådana fall för koncernen.
Kravet på anställning innebär ett krav på anställning i något koncernföretag.
Kravet på att företaget inte får ha bedrivit verksamhet mer än under en viss tid eller vara på obestånd gäller för samtliga koncernföretag.
Kravet på att någon andel i företaget inte får vara upptagen till handel på en reglerad marknad gäller för samtliga koncernföretag.
16 kap.
37 §
Företag som ingått optionsavtal som avses i 11 a kap. får inte dra av kostnaden för dessa.
30 kap.
6 a §5
En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång.
En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 80 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång.
5 Senaste lydelse 2011:1256
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.
41 kap.
4 §
Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller har varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt 57 kap. 2 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.
Kapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap. 7 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.
Utdelningar och räntor på värdepapper räknas enligt 10 kap. 3 § i vissa fall till inkomstslaget tjänst.
42 kap.
15 a §6
Utdelning och kapitalvinst på följande aktier och andelar tas upp till fem sjättedelar:
– aktier i svenska aktiebolag, – andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa, och
– andelar i utländska juridiska personer, om inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt företag, som inte är en kooperativ förening med motsvarande inkomster.
Första stycket tillämpas inte om
Första stycket tillämpas inte om
– företaget är marknadsnoterat
– företaget är marknadsnoterat
– företaget har varit marknadsnoterat men marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledande av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs,
– företaget har varit marknadsnoterat men marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledande av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs,
6 Senaste lydelse 2013:1106.
– företaget under beskattningsåret eller under något av de fyra föregående beskattningsåren, direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person,
– företaget under beskattningsåret eller under något av de fyra föregående beskattningsåren, direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person,
– företaget är ett privatbostadsföretag,
– företaget är ett privatbostadsföretag,
– andelarna är kvalificerade,
eller
– andelarna är kvalificerade,
– en kapitalvinst ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap.
– en kapitalvinst ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap., eller
– utdelningen ska tas upp som inkomst av tjänst enligt 10 kap. 3 § 7.
Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är marknadsnoterad.
57 kap.
12 §7
Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång.
Vid beräkning av omkostnadsbeloppet tillämpas 25–35 §§. Detta gäller dock inte för de tillgångar som avses i 2 § andra stycket.
Omkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Omkostnadsbeloppet ska även minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt har ökat värdet på andelen.
För andelar som förvärvats genom att utnyttja sådana
7 Senaste lydelse 2011:1271.
optioner som avses i 11 a kap. ska omkostnadsbeloppet i detta avseende vara marknadsvärdet vid förvärvet.
Vad som sägs i fjärde stycket gäller även för den som förvärvat en sådan andel genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt.
20 §8
Utdelning på en kvalificerad andel ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. Utdelning upp till gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital.
Första stycket tillämpas inte om utdelningen ska tas upp som inkomst av tjänst enligt 10 kap. 3 § 7.
61 kap.