Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om en särskild vinstskatt. Skatten är tillfällig och beräknas normalt på vinsten för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 1989. Skatt tas ut med 15 % av bcskattningsunderlaget och'betalas till staten.

Den särskilda vinstskatten har samma krets av skattskyldiga företag SOm vinstdelningsskatten, nämligen aktiebolag, ekonomiska föreningar, spar- banker och ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter. Även beträffande beskatt- ningsunderlag m.m. finns en nära anknytning till vinstdelningssk'atten.

I propositionen föreslås också en ändring i lagen (1983:1086) om vinstdel- ningsskatt. Det fasta fribeloppet höjs fr.o.m. 1990 årstaxering frånl milj. kr. till 2 milj. kr.

1 Riksdagen I 988/89. ! saml. Nr [32

• Sida 2
•  Original

1 Förslag-till - . Lag om särskild vinstskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 s Svenska aktiebolag,'svenska ekonomiska föreningar, svenska sparban- ker och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter skall till staten betala särskild vinstskatt. Skatt skall dock inte betalas av livförsäkringsanstalter och inte heller av bostadsföretag som avses i 2-5 7. mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller av företag som avses i 7 Ö 4 mom. nämnda lag. Särskild vinstskatt tas ut på"grundvalfav-vinsten-för-det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1988. Skatt skall dock inte betalas av företag vars första räkenskapsår "inleds efter den 31 december 1989.

Zä Om det finns synnerliga skäl. får regeringen befria ett' företag från skyldighet att betala särskild vinstskatt eller medge att underlaget för skatten sätts ned.

39" Särskild vinstskatt tas ut med 15_ procent av beskattningsunderlaget. Beskattningsunderlaget är företagets vinstdelnin'gsunderlag enligt lagen (l983:1086) om vinstdelningsskatt vid taxeringen för det aktuella räken— skapsåret. sedan detta underlag har justerats enligt 4 Och 5 åå.

Med vinstdelningsunderlag avses vid tillämpningen av denna lag även ett beräknat negativt vinstdelningsunderlag.

45 Om avdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt har medgetts för' avsättning till allmän investeringsfond enligt lagen (1979: 609) om allmän investeringsfond skall vinstdelningsunderlaget höjas med ett belopp mot— svarande hälften av det avsatta beloppet. Om vinstdelningsunderlaget höjts till- följd-av "Verksamhet i en förvärvskäli la med ett beskattningsår som inletts före den 1 januari 1989. skall underlaget vid tillämpningen av denna lag-sänkas'med'motsva'r'ande belopp.

59 Avser räkenskapsåret annan tid än tolv månader skall vinstdelningsun- derlaget i förekommande fall efter justering enligt 4 s_räknas om så 'att det motsvarar ett räkenskapsår om tolv månader.

6 % Sker taxering till vinstdelningsskatt samtidigt för det räkenskapsår som anges i l å andra stycketo'ch för ett senare räkenskapsår, skall beskattnings- underlaget enligt denna lag beräknas på grundval av de vinstdelningsunder- lag som har fastställts för de båda räkenskapsåren.

7 & Om ett företag har vidtagit en åtgärd som syftar till att otillbörligen minska uttaget av särskild vinstskatt, skall beskattningsunderlaget bestäm- mas efter vad som får antas ha gällt om åtgärden inte hade vidtagits.

8 & Beskattningsunderlaget skall avrundas nedåt till helt tusental kronor. Särskild vinstskatt skall avrundas nedåt till helt antal kronor.

9 & Reglerna i taxeringslagen (1956:623) om taxering för inkomst och förmögenhet skall tillämpas för att bestämma beskattningsunderlaget. Bestämmelserna om särskilda avgifter i taxeringslagen tillämpas dock inte. Ändras taxeringen till statlig inkömstskatt eller vin'stdelningsskatt av läns- rätt. kammarrätt eller regeringsrätten, skall domstolen även besluta om den ändring av beskattningsunderlaget som föranleds härav.

• Sida 3
•  Original

. Ifråga om debitering och uppbörd av särskild vinstskatt gäller bestämmel- Prop": 13988/89:132 serna i uppbördslagen (1953: 272)_ .- ... - .. - = :-' . '.: ;

10 5 Ett företag som är skattskyldigtenligt 1 & skall- i. sinsjälvdeklaration fz':',' - lämna uppgifter till ledning för beräkning av beskattningsunderlaget. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.

Denna lag träder 1 kraft den 1 juni 1989 'oCh tillämpas första gången vid 1990 års taxering. —

[* Riksdagen 1988/89. ] saml. Nr I 32

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till'

Lag om andrmg 1 lagen '(19'8'3: 1"'0'8'6)' om vinstdelningss'katt

Härigenom föreskrivs att. 2 Få lage-n. ( 19831086) om 'vinstdelningsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse ]. Föreslagen lydelse . 2 '51 Vinstdelningsskatten är 20 procent av vinstdelningsunderlaget. Detta underlag är företagets reala vinst till den del vinsten överstiger fribeloppet.

Fribeloppet är 6 procent av företa- gets lönekostnader (lönebaserat fri- belopp.) eller — om företaget så önskar —I 000 000 kronor (fast fribe- lopp). Företag mellan vilka intresse- gemenskap råder vid utgången av beskattningsåret för vart och,ett av. företagen får dock tillsammans till- godoräknas högst ett fast fribelopp. Det fasta fribeloppet skall i första hand tillgodoräknas det företag in- om gruppen som har den största reala vinsten såvida inte yrkande framställs om att fördelningen skall ske på annat sätt. Har det lönebase- rade fribeloppet utnyttjats bortfaller rätten till fast fribelopp för övriga' företag' mom gruppen.

Fribeloppet är 6_ procent av företa- gets lönekostnader (lönebaserat fri- belopp) eller — om företaget så önskar — 2 000 000 kronor (fast fri- belopp). Företag mellan vilka intres- segemenskap' råder vid utgången av

beskattningsåret för vart och ett av _

företagen får dock tillsammans till- godoräknas högst ett fast fribelopp. Det fasta fribeloppet skall i första hand tillgodoräknas det företag in— om gruppen som har den största reala vinsten såvida ,inte yrkande framställs om att fördelningen skall ske på annat sätt. Har det lönebase- rade fribeloppet utnyttjats bortfaller rätten till fast fribelopp för övriga företag inom gruppen.

Med real vinst avses företagets nominella resultat sedan detta'minskats med inflationsavdrag för företagets inventarier, byggnader, markanlägg- ningar och lager enligt 4 och 5 && samt justerats med hänsyn till inflationsef- fekter på företagets monetära tillgångar och skulder enligt 6 &.

lntressegemenskap skall anses råda mellan företag som 'ingår. i samma koncern enligt aktiebolagslagen (1975: 1385) eller annan lag. Vid bestäm- ' mandet av koncembegreppet skall 15 lagen (1980: 1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag tillämpas så att med handelsbolag likställs stiftelse och utländsk juridisk person. Även i andra fall skall intressegemen'skap anses ' råda mellan två eller flera företag, om företagen med hänsyn till vem som har det bestämmande inflytandet över deras organisation och verksamhet kan anses stå underi huvudsak gemensam ledning och — när denna ledning utövas av staten, landstingskommun eller kommun — företagens huvudsakliga verksamhet är av samma eller likartat slag.

Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall, såvitt gäller företag som redovisar inkomst av handelsbolag,. hänsyn tas till så stor andelav handelsbolagets lönekostnader, tillgångar och skulder som motsvarar företa- gets andel av handelsbolagets.inkomst. ' ' ' " '

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering. '

lSenaste lydelse 1986:1234.

Prop-. 1988/89; 132

• Sida 5
•  Original

3' 'Förslä'g till' ' ' Lag om ändringi lagen ( 1986: 468) om avrakmng av utlandsk skatt

Prop 1988/89: 132

Härigenom föreskrivs att'rubriken närmast före 11 5, 11 Och 13—1'655-lage'n -" """ (19865468) om avräkning av utländsk 'skatt'skall ha'följande lydelse.

Nuvarande lydelse _ Föreslagen lydelse' Skattenedsättning med beaktande av' vinstdelningsskatt ' -

Skattenedsältning med beaktande av vinstdelningsskatt och särskild vinst- skatt '

115.

Skattskyldig har enligt 13—'16 åå” genom avräkning av utländsk skatt' på en utländsk inkomst rätt till ytter- - ligare nedsättning av statlig'inkomst'- skatt och till nedsättning av vi'nstdel- ' ningsskatt om

Skattskyldig har enligt 13—16 åå .

genom avr'äk'n'ing av utländsk skatt '-"""_"'-'

på e'n utländsk inkomst rätt' till' "ytter-'" ' ' ' - 'ligar'e' nedsättning av statl1g1nkomst-f " " skatt och till nedsättning av vi'ns't'de'lf- ningLsskattochSärskild vinstskatt, om _ -' '

a) den enligt 5 & avräkningsbara summan- utländsk skatt overstiger' '

spärrbeloppet enligt 6 5, samt _ b) den avräkningsbara utländska- skatten' på den utländska inkomsten""" överstiger ett enligt 12 & beräknat spärrbelopp' ' '

13'5

Avräkning enligt 11 5 får sk'e' med ett belopp' som motsvarar "enligt 5' '5 "' ' _ _ avräkningsbar utländsk skatt på en inkomst 1 den mån skatten" överstiger de'"t . ' " ' ' ' ' enligt 12 & beräknade spärrbeloppet på samma in'komst. Sådan aVräkning ' medges endast' 1 den mån lä't"tnad 1 beskattningen motsvarande det i 5 & angivna beloppet inte redan erhållits genom

21) avräkning enligt 1— 10 åå',

b) avräkning av annan skatt enligt 11—17 åå eller-"

c) avdrag som avses i 12 & tredje stycket.' Avräkning enligt 11 åfår do'ck ske med högst ett belopp (spärrbelopp)

som motsvarar den vinstdelnilngSu skatt som hänför sig till den utländs- ka inkomsten i fråga. Detta spärrbe- lopp beräknas på sätt'som anges i 14 å. ' -

Avräkning enligt 11 & får dock ske med högst' ett belopp (spärrbelopp)

som motsvarar summan av _den 'v'i'n's't'-" ' ' ' ' ' '. delningsskatt'oeh 'den' särskilda 'v'in's-t - .-

ska't! Som hänför _sig till den utländs- ka inkomsten ifråga. Detta spärrbe- lopp beräknas" på sätt som anges i 14 '._å ' '

145—

Den vinstdelningsskatt som hän- för sig till den utländska inko'msten skall anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela vinstdelnings- skatt, beräknad utan avräkning", som denna inkomst utgör av den skatt- skyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst) till statlig inkomstskatt. Dock skall den

'Den vinstdelningsskatt respektive särskilda vinstskatt som hänför sig till

'den utländska ink'o'mst'e'n skall anses utgöra så stor del av den skattskyldi- ge's hela vinstdelningsskatt respekti- ve särskilda vinstskatt, beräknad ut- an avräkning, som denna inkomst utgör av den skattskyldiges samman- lagda inkomst av olika förvärvskäl- lor före allmänna avdrag (samman-

• Sida 6
•  Original

'Tvinstdelningsskatt som hänför sig till den inkomst på vilken den utländska skatten utgått i stället anses utgöra 20 procent av den utländska inkoms- ten i det fall detta ger.- ett lägre,."

belopp.

' .....den.utlåndska- skatten utgått [ stället - ._._a1_1ses,.utgöra .15 procent av den ut- ländska inkomsten i det fall detta ger'

-"1 ;;; ..155

Om den skattskyldige erhållit kW.-' drag såsom omkostnad. för._.sådan.. skatt för vilken avräkning _.enligt 17. 10 55 skall ske, eller fördär'emot svarande preliminär skatt,. skall .b'e- . _- räkningen av spärrbeloppet. enligt... 14 & utföras som om sådant avdrag ej erhållits. Belopp, varmed avräkning enligt 13 5 högst kan erhållas. skall minskas med det belopp varmed vinstdelningsskatten har sänkts ge- nom avdrag av den utländska skatt._ för vilken avräkning skall. ske,.ellet. för däremot svarande_._.p_re11_mi_när_. skatt.

räknad inkomst) till statlig inkomst- . , skatt, D_ock- skallden vinstdelnings-

skatt som hänför sig till den inkomst på vilken den utländska skatten ut- _. gått i stället anses utgöra 20 procent , _av den utländska inkomsten 1 det fall

detta ger ett lägre belopp. Vidare skall den särskilda vinstskatt som hänför sig till den inkomst på vilken

ett lägre belopp.

Qm' d'e'n 'sk'a'ttskyldige erhållit av-

.d_rag,.så_som .omkostnad .för sådan ..skattlför vilken avräkning enligt 1—

10 55. skall-. ske.. eller- för däremot __-svarande_-pr_e_liminär skatt, skall be-

räkningen. av spärrbeloppen enligt 14 & utföras som om sådant avdrag ej __ erhållits. Belopp, varmed avräkning

enligt 13 å.:högst kanerhållas, skall minskas med det belopp varmed vinstdelningsskatten och den särskil-

da vinstskatten har. sänkts genom

avdrag. av. '.den utländska skatt, för

._ vilken. avräkning skall ske, eller för . _,_ däremot. svarandeprelim'inär skatt.

16 & Avräkning enligt 11—15 55 sker från statlig inkomstskatt som utgår på grund av taxering det år då den utländska inkomsten medtagits i underlaget

för taxeringen.

I den mån den statliga. 1nkomstskatten understiger vad som enligt 1— 15 åå får avräknas, får avräkning ske från vinstdelningsskatt som utgår på grund av vinstdelningsunderlag i,_vi_lk'_et_ den utländska. inkomsten ingått.

I _den mån den statliga .inkomst-

__ "skattenaeh vinstdelningsskatten sam-

manlagt ,understiger vad som enligt I—-'I5 55; får avräknas, får avräkning ske från särskild vinstskatt som utgår på grund av underlag i vilket den

. utländska inkomsten ingått.

Denna lag träder i kraft den 11un11989 .oc'h tillämpas första gången vid 1.990 års taxering.

Prop. 1988/89zl32

• Sida 7
•  Original

4. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953z272)

Härigenom föreskrivs att 1 så och 3 5 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

15

Med skatt förstås i denna lag, om inte annat anges, statlig inkomst— skatt, statlig förmögenhetsskatt. ut- skiftningsskatt. ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, skogs- vårdsavgift, vinstdelningsskatt. egenavgifter enligt lagen (1981 :691) om socialavgifter. statlig fastighets- skatt, skattetillägg och förseningsav- gift enligt taxeringslagen (19561623) samt annuitet på avdikningslån.

Föreslagen lydelse

,

Med skatt förstås i denna lag, om inte annat anges, statlig inkomst- skatt. statlig förmögcnhetsskatt, ut- skiftningsskatt. ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, skogs- vårdsavgift. vinstdelningsskatt, siir- skild vinstskatt. egenavgifter enligt lagen (l981:69l) om socialavgifter. statlig fastighetsskatt, skattetillägg '

och förseningsavgift enligt taxerings- lagen (l956:623) samt annuitet på avdikningslån.

Regeringen får. om särskilda omständigheter föranleder det, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt skall uppbäras även andra avgifter än sådana s0m anges i första stycket. Har sådan föreskrift meddelats skall, om inte annat anges, vad i denna lag stadgas angående skatt tillämpas beträffan- de den avgift som avses med föreskriften.

3

1 m 0 m .3 1 den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala preli- minär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara iden slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhets- skatt. vinstdelningsskatt. egenavgif- ter. kommunal inkomstskatt, skogs- vårdsavgift och statlig fastighets- skatt.

15

1 mom. 1 den omfattning nedan anges skall skattskyldig betalapreli-

minär skatt med belopp, vilket så . nära som möjligt kan antas motsvara iden slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt. statlig förmögenhets- skatt. vinstdelningsskatt, särskild vinstskatt, egenavgifter, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för är 1989 samt slutlig skatt på grundval av 1990 års

taxering.

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 197—177]. 2 Senaste lydelse 198411056. " Senaste lydelse 1984:1056.

i” Riksdagen I988l89. ] saml. Nr I32

• Sida 8
•  Original

5. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 68 ätaxeringslagen (1956:623)' skall ha följa'nde lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

68 tl

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig införas i skattelängd.

l skattelängden antecknas särskilt dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor. medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad nettoin- komst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i förvärvskälla. taxerad och beskattningsbar inkomst samt räntetillägg och underlag för tilläggsbelopp,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 & lagen (1958z'295) om sjömansskatt _ och enligt l ä 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skat'tskyldige'har uppburit sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beSlut om jämkning enligt 12 ä 4 mom. lagen om sjömansskatt.

dels 1 avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 ä 2 'och 3 mom. kommunalskattelagen ( 1928z370) eller för skattereduktion enligt 2 5 4 mom. uppbördslagen (1953:.272),

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpningav progres- sionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,

dels uppgift om underlag. varpå skogsvårdsavgift skall beräknas.

dels uppgift om underlag, varpå statlig fastighetsskatt skall beräknas,

dels vinstdelningsundcirla'g

dels'underlag för särskild vinst- Skatt. '

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå enligt 11 & lagen (1947z577) om statlig förmögenhetsskatt.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämn- dens beslut.

Denna lag träder' _1 kraft den 1 juni 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

' Lagen omtryckt l97l:399. Senaste lydelse av lagens rubrik l974:773. 2 Senaste lydelse 198611284.

• Sida 9
•  Original

6. Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971-z69)

Härigenom föreskrivs att 1 & skattebrottslagen (1971 :69) skall ha följande

lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

lå'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

- 1. lagen (1908:128) om bevill- ningsavgifter för särskilda förmå- ner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommu- nalskattelagen (1928z370), förord- ningen.(l933:395) om ersättnings- skatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhets- skatt, lagen (1958:295) om sjömans- skatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt, la- gen (1986:1225) om tillfällig förmö- genhetsskatt för livförsäkringsbolag,

1. lagen (1908:128) om bevill- ningsavgifter för särskilda förmå- ner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar. kommu- nalskattelagen (1928:37()), förord- ningen (1933z395) om ersättnings— skatt', lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324)'om skogsvårdsavgift. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhets— skatt, 1agen (l958:295) om sjömans- skatt, lagen (1983:219) om tillfäl- lig' vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt. lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt. la- gen (1986:1225) om tillfällig förmö— genhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensions- stiftelser, lagen ( I989:000) om sär- skild vinstskatt,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941:251)_ om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän encrgiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt. lagen (1972z266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen ( .l973:601), lagen (1973: 1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol. bilskrotnings- lagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband. lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft. lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper. lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckes- förpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndighe- ter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel. lagen (1984z852) om lagerskatt på viss bensin, vägtrafikskattelagen (1988327). lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, understödsföreningar och pensions- stiftelser, '

' Senaste lydelse l988:1568.

• Sida 10
•  Original

3. lagen (1981:691) om socialavgifter. Prop. 1988/891132' Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (l953z272). Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg

eller liknande avgift. - -

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989.

• Sida 11
•  Original

Finansdep'artementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1989

Närvarande: statsrådet S. Andersson, ordförande. och statsråden Görans- son, Gradin. R. Carlsson. llellström, Johansson, Hulterström. Lindqvist, G. Andersson, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet Engström

Proposition om särskild vinstskatt, m.m.

1. Inledning

Som ett led i en åtstramning av den ekonomiska politiken har regeringen i en skrivelse meddelat riksdagen sin avsikt att lämna förslag till en särskild skatt på företagens vinster (skr. 1988/89z72). Samtidigt har en höjning av det fasta fribeloppet enligt lagen'(1983:1086) om vinstdelningsskatt aviserats.

Med anledning av regeringens skrivelse h'ar framställningar kommit in från Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbun'd. Organisatio- nerna har vädjat att regeringen inte skall fullfölja förslaget om att införa en särskild vinstskatt. Industriförbundet har även framfört synpunkter på 'den tekniska utformningen av en sådan skatt. Vid beredningen av lagstiftnings- ärendet har synpunkter inhämtats från riksskatt'everket. De synpunkter som framförts har varit av tekniskt slag och har med någon avvikelse beaktats i det ' fortsatta arbetet.

Regeringen beslutade den 16 februari 1989 att inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om särskild vinstskatt, m.m. Till protokollet i detta ärende bör fogas som bilaga I det till lagrådet remitterade lagförslaget och som bilaga .? lagrådets yttrande.

Jag avser nu att ta upp frågan om en särskild skatt på företagens vinster och om en ändring av vinstdelningsskattelagen.

Lagrådet har i sitt yttrande fört fram vissa förslag till ändringar av förslaget till lag om särskild vinstskatt och till ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Jag ansluter'mig i allt väsentligt till lagrådets redaktionella och andra förtydligande ändringar i fråga om lagen om särskild vinstskatt. De inledande paragraferna avvikeri förhållande till lagrådets förslag genom att 1 och 2 åå sammanförts till en paragraf (] 5). Vidare har vissa rent språkliga justeringar gjorts i de remitterade förslagen.

Mina synpunkter på vad lagrådet anfört om dispensbestämmelsens tillämpningsområde och beräkningen av beskattningsunderlaget framgår av min redogörelse för den närmare utformningen av reglerna om skattskyldig- heten och bcskattningsunderlaget. De förslag till redaktionella ändringar i lagen om avräkning av utländsk skatt som lagrådet framfört bör genomföras.

Prop. 1988/89: 132

• Sida 12
•  Original

3. Den särskilda vinstskatten

3.1. Skattskyldigheten,m.m.

Mitt förslag: Kretsen av skattskyldiga företag till särskild vinstskatt skall vara densamma som vid vinstdelningsskatten. Skatten tas ut på grundval av vinsten under det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 1988. Ett företag skall kunna få dispens från särskild vinstskatt om det . finns synnerliga skäl. '

Skälen för mitt förslag: Lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt omfattar svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter. _Undantagna är livförsäkringsanstalter. schablon- beskattade bostadsföretag och ett fåtal företag som betalar statlig inkomst- skatt enbart på fastighetsinkomster. Några avvikelser i kretsen av skattskyl- diga företag bör inte göras vid den särskilda vinstskatten.

Som jag nyss anfört är utgångspunkten för förslaget att den särskilda vinstskatten bör träffa 1989 års vinster. Tekniskt bör beräkningen av beskattningsunderlaget anknyta till företagens räkenskapsår. Det innebär .för ett företag med kalenderår som räkenskapsår att företaget skall taxeras till särskild vinstskatt .vid 1990 års taxering.

Många företag har räkenskapsår som avviker från kalenderår. Ett räkenskapsår som avviker från kalenderåret får i stället omfatta tiden den 1 maj — den 30 april, den 1 juli — den 30 juni och den 1 september — den 31

• Sida 14
•  Original

augusti. Även en annan tolvmånadersperiod kan förekomma. Räkenskapså- ret kan också tillfälligt avse annan tid än tolv månader. Ett förlängt räkenskapsår får omfatta högst arton månader.

För företag med brutna räkenskapsår bör alltså beskattningsunderlaget till särskild vinstskatt beräknas på grundval av årsvinsten för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 1988. Om ett företag har räkenskapsåret den 1 maj 1989 — den 30 april 1990 skall taxering till särskild vinstskatt ske först år 1991. För företag som förlänger sitt räkenskapsår kan det undantagsvis bli aktuellt att taxering sker först år 1992. .

Skatt skall i regel inte. tas ut för vinster avseende räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 1989. Om företaget inte har något räkenskapsår som påbörjas under år 1989 (t.ex. ett företag med förlängt räkenskapsår den 1 november 1988 — den 30 april 1990) skall dock underlaget beräknas på grundval av senare räkenskapsår. Företag som startar under år 1990 omfattas inte av lagstiftningen. ,

Bestämmelser om kretsen av skattskyldiga och när skatten tas ut finnsi I s*. De skillnader mellan vinstdelningsskatten och den särskilda vinstskatten i. fråga om beskattningsunderlag m.m. som föreslås är främst motiverade av att den särskilda vinstskatten skall tas ut vid endast ett tillfälle. Det kan inte uteslutas att tillämpningen .av bestämmelserna i undantagsfall kan ge ett omotiverat hårt resultat. Det bör därför finnas en möjlighet att genom dispens befria ett företag från skyldigheten att betala särskild vinstskatt.

För att dispensregeln skall få tillämpas bör krävas att det föreligger synnerliga skäl. När det gäller att bedöma behovet av dispens bör beaktas att jag även föreslår att det fasta fribeloppet vid beräkningen av vinstdelningsun- derlaget enligt vinstdelningsskattelagen höjs från 1 milj. kr. till 2 milj. kr.

Lagrådet har anmärkt att vad som avses med synnerliga skäl har berörts mycket kortfattat i remissen. Enligt lagrådets mening är det önskvärt att det, till ledning för dem som kommer att omfattas av den föreslagna lagstiftning- en. görs ytterligare auktoritativa uttalanden om vilka omständigheter som bör kunna föranleda dispens;

Jag delar lagrådets uppfattning att det är angeläget att så långt det är möjligt försöka precisera området för dispens. I remissen till lagrådet har angetts att en situation då dispens bör kunna aktualiseras är om den schablonmässiga uppräkningen av beskattningsunderlaget (se avsnitt 3.2) ger icke avsedda effekter vid mycket korta räkenskapsår. Vidare har understrukits att dispensregeln bör användas mycket restriktivt. Som exempel har redovisats attenbart den omständigheten att företaget det aktuella året haft stora inkomster av fastighets-"eller akticförsäljningar inte bör vara tillräcklig grund för dispens.

Av det anförda framgår att utrymmet för att medge dispens föreslås vara ytterst begränsat. Det tidigare återgivna fallet då dispens bör kunna aktualiseras avser tillämpningen av en schablonregel. Erfarenhetsmässigt kan man dock inte utesluta att ytterligare något eller några fall kan förekomma där omständigheterna är så speciella att dispens bör kunna komma i fråga.

Dispenshanteringen bör hållas samlad för att få en enhetlig praxis. Med hänsyn till detta och till ärendenas särskilda vikt bör besluten fattas av regeringen.

Bestämmelsen om dispens har tagits in i lagförslagets .? s.

• Sida 15
•  Original

3.2. Bcskattningsunderlaget,m.m.

Mitt förslag: Den särskilda vinstskatten är 15 % av beskattningsun- derlaget. Bcskattningsunderlaget utgörs av vinstdelningsunderlaget eller ett beräknat negativt vinstdelningsunderlag sedan detta justerats. Bl. a. skall avsättningar till allmän investeringsfond höja underlaget. Höjningen skall motsvara hälften av det avsatta beloppet.

Skälen för mitt förslag: Utgångspunkten för beräkningen av beskattningsun- derlaget är företagets vinstdelningsunderlag enligt vinstdelningsskattelagen. Detta framgår av 3 ;S.

Vinstdelningsunderlaget bestäms i-sin tur med utgångspunkt i företagets statligt beskattningsbara inkomst. I ett första steg omvandlas den beskatt- - ningsbara inkomsten — eller den beräknade förlusten-— till ett nominellt

resultat. Detta sker bl.a. genom att avdrag-görs för årets inkomstskatt — schablonmässigt beräknad till 52 % av den-beskattningsbara inkomsten — och genom att justering görs för vissa typer av-bokslutsdispositioner. Någon korrigering görs inte för avsättning till investeringsfondcr. Därefter beräknas den reala vinsten. Det innebär att hänsyn-tas till. inflationen. Från den reala vinsten dras slutligen fribeloppet. Återstoden utgör underlag för vinstdel- ningsskatt. . . . .

Till skillnad från vad som gäller vid vinstdelningsbeskattningen kan det vid den särskilda vinstskatten bli nödvändigt att beräkna ett negativt vinstdel- ningsunderlag. I sådana fall kan det bli aktuellt att beakta fribelopp som inte utnyttjats vid vinstdelningsbeskattningen. Denna avvikelse mellan vinstdel- ningsskatten och den särskilda vinstskatten beror på den justering som skall - göras om företaget gjort avsättning till allmän investeringsfond. Jag återkom- mer strax till skälen för att göra denna justering. Vid beräkningen av negativt vinstdelningsunderlag skall vinstdelningsbeskattningens allmänna regler tillämpas. När jag i det följande talar om vinstdelningsunderlaget avses i förekommande fall även det beräknade negativa vinstdelningsunderlaget. - Vid beräkning av vinstdelningsunderlaget enligt lagen om vinstdelnings- skatt återförs som nämnts inte avsättningar-till investeringsfondcr. Ett skäl för detta är att investeringsfonderna skall kunna användas-för resultatutjäm- ning. En sådan möjlighet bör inte finnas när fråga är om att ta ut en tillfällig skatt. Utan någon begränsning skulle många företag göra avsättning enbart av skatteskäl. Motiven för ett sådant handlande skulle sannolikt förstärkas av den övergång till en företagsbeskattning med sänkt skattesats som övervägs inom utredningen (Fi 1985:06) om reformerad ,företagsbeskattning, URF. En avvägning av skyldigheten att återföra en avsättning till allmän investe- ringsfond bör göras så att förekomsten av den särskilda vinstskatten inte påverkar valet att göra en avsättning eller ej. Ett sådant läge uppnås om- företagen vid beräkning av beskattningsunderlaget blir skyldiga att återföra halva avsättningen till allmän investeringsfond. En bestämmelse om detta har tagits in i 4 .$försra stycket.

Någon motsvarande avvikelse från vinstdelningsskatten bör inte göras för avsättningar till fonder för återanskaffning av fastighet och andra typer av fonder som är avsedda att tas i anspråk för visst ändamål.

Prop. 1988/891132

• Sida 16
•  Original

De företag som skall taxeras till särskild vinstskatt vid 1990 års taxering är i första hand företag med kalenderår som räkenskapsår. Ett sådant företag kan emellertid ha inkomst av en förvärvskälla med beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1989.- t.ex. den 1 juli 1988 — den 30 juni 1989. Eftersom beskattningsunderlaget för den särskilda vinstskatten av retroakti- vitetshänsyn inte bör omfatta inkomster som uppkommit före den 1 januari 1989 måste en avvikelse från vinstdelningsunderlaget göras även i sådana fall. Det innebär att den del av underlaget som belöper på denna förvärvskälla skall räknas bort. En justering bör göras om den ifrågavarande förvärvskäl- lan lett till att vinstdelningsunderlaget höjts. Bestämmelsen finns i 4 5 andra stycket.

Som tidigare redovisats bör den särskilda vinstskatten träffa företagens vinster under år 1989. AV"-praktiska hänsyn måste beskattningsåret avvika från kalenderåret då företaget har 'ett' annat räkenskapsår än kalenderår. Ett räkenskapsår kan tillfälligt avse annan tid än tolv månader. Om det aktuella räkenskapsåret omfattar kortare eller längre tid än tolv månader skulle beskattningsperioden bli kortare eller längre än vad som är avsett. För att åstadkomma att beskattningsunderlaget för den" särskilda vinstskatten alltid belöper på en tolvmånadersperiod har i 5 & intagits en regel som innebär att en schablonmässig omräkning av vinstdelningsunderlaget, i förekommande fall efter justeringar, skall göras om företagets räkenskapsår är kortare eller längre än tolv månader. " '

Ett exempel kan visa hur omräkningen skall gå till. Anta att det justerade vinstdelningsunderlaget efter eventuella justeringar uppgår till 1 milj. kr. och räkenskapsåret omfattar fyra månader. Bcskattningsunderlaget för ,den särskilda vinstskatten beräknas då till (12/4 x 1 =) 3 milj. kr. Om vinsten uppgår till 3 milj. kr. för ett räkenskapsår som omfattar arton månader, blir beskattningsunderlaget (12/18 x 3 =) 2 milj. kr.

I vissa fall kan en schablonmässig omräkning ge ett mindre rättvisande resultat. Ur företagens synvinkel kan sådana effekter uppkomma om företaget taxeras till särskild vinstskatt för ett kort räkenskapsår. Av det remitterade förslaget framgår att den föreslagna-dispensregeln bör kunna tillämpas för att justera beskattningsunderlaget i sådana fall.

Lagrådet har uppmärksammat att tillämpningen av omräkningsregeln kan medföra att ett företag som upplösts under räkenskapsåret, t.ex. genom likvidation, ändå kan komma att beskattas som om företaget fortsatt sin verksamhet hela räkenskapsåret. De-fall som lagrådet pekat på är dels de där verksamheten definitivt upphör i och med att företaget upplöses, dels de där verksamheten övertas och träffas 'av särskild vinstskatt i det övertagande företaget. För att undvika oönskade effekter i sådana fall hänvisas i _ lagrådsremissen till dispensregeln. Lagrådet anser att man i stället bör införa en generell regel som undantar, alla företag som upplösts under räkenskapså- ret från att omfattas av omräkningsregeln.

Som lagrådets förslag utformats innebär det att även andra företag än de som åsyftats kommer att undantas. En generell reglering öppnar möjligheter att i samband med omstrukturering manövrera för att minska skattebelast-

• Sida 17
•  Original

ningen på ett sätt som inte bör godtas. Jag är därför inte beredd att ansluta mig till lagrådets förslag. I de fall omräkningsregeln ger inte avsedda effekter bör i stället dispensregeln användas.

Det kan i undantagsfall inträffa att ett företag vid samma års taxering skall taxeras till vinstdelningsskatt för två räkenskapsår. I sådana fall bör underlaget jämkas med hänsyn till de båda räkenskapsåren. En bestämmelse om detta har tagits in i 6 9'. Jämkning där man tar hänsyn till två räkenskapsår aktualiseras bara i de fall båda dessa år inletts efter den 31 december 1988.

3.3. Skatteflykt

Mitt förslag: Vid taxeringen till särskild vinstskatt skall taxeringsmyn- digheterna kunna bortse från åtgärder som företaget gjort i syfte att kringgå lagen.

Skälen för mitt förslag: Den särskilda vinstskatten skall baseras på företagets vinst för i normalfallet ett enda räkenskapsår. Det är sannolikt att vissa företag — utan några begränsande regler — skulle komma att vidta åtgärder i

syfte att undgå skatten. För att lagstiftningen skall få avsedd effekt och för att - skatteuttaget skall träffa företagen på ett rättvist sätt bör det finnas en möjlighet att ingripa mot sådana förfaranden.

En allmän reglering mot Skatteflykt beträffande bl. a. inkomst- och förmögenhetsskatt finns 1 lagen (1980:865) mot Skatteflykt. Lagstiftningen — som är tidsbegränsad till utgången av år 1989— är för närvarande föremål för en översyn (dir. 1988z59). Översynen skall bl.a. omfatta behovet av en utvidgning av klausulens tillämpningsområde. Utredningens arbete medför enligt min mening att det inte är lämpligt att låta Skatteflyktslagen omfatta även den särskilda vinstskatten. I stället'bör lagen öm särskild vinstskatt innehålla en skattetlyktsregel. Sådana bestämmelser finns i annan lagstift- ning av tillfällig natur, t. ex. 10 % lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och 2 5 lagen (1:984 1090) om inbetalning på förnyelsekonto.

En regel som tar sikte på Skatteflykt har tagits ini 7 .5. Bestämmelsen skall tillämpas endast i rena kringgåendefall. Naturligtvis avses inte fall då ett företag utnyttjar sina skattemässiga avskriVningsmöjligheter eller avstår från

att realisera en vinst det aktuella året även om detta leder till ett minskat -

skatteuttag. Som exempel på fall där ett ingripande bör kunna "ske kan nämnas att två företag med gemensamma ägare utnyttjar den omständighe- ten att företagen har skilda räkenskapsår till att genomföra transaktioner som syftar till att ingetdera företaget skall träffas av skatten eller i övrigt genomför affärer mellan företagen som har till syfte att minimera uttaget av särskild vinstskatt. '

Prop. 1988/891132

• Sida 18
•  Original

3.4. Administrativa frågor

Mitt förslag: Taxering och uppbörd skall ske enligt reglerna i taxeringslagen (1956:623) och uppbördslagen (1953z272). '

Skälen för mitt förslag: Från skattetekniska och "andra administrativa synpunkter är det lämpligt att förfarandet så nära som möjligt anknyter till inkomsttaxeringen. Genom hänvisningen till taxeringslagens regler blir bestämmelserna om överklagande. eftertaxering m.m. tillämpliga även på den särskilda vinstskatten.

Taxeringslagens regler gäller även för vinstdelningsskatten. .Ett undantag har gjorts för de administrativa sanktionsavgifterna(jfr prop. 1983/84:50 s. l01). Det är inte heller lämpligt att dessa skall omfatta den särskilda vinstskatten. Mer kvalificerade former av oriktigt uppgiftslämnande bör emellertid kunna sanktioneras. Skattebrottslagen (1971169) bör därför göras tillämplig på den särskilda vinstskatten. Med hänsyn främst till att skatten är tillfällig bör det inte införas någon möjlighet att få förhandsbesked enligt lagen (1951: 442) om förhandsbesked 1 taxeringsfrågor.

En skyldighet bör föreskrivas för skattedomstol att i samband med ändring av taxeringen till statlig inkomstskatt oeh vinstdelningsskatt följdändra beskattningsunderlaget för särskild vinstskatt.

Den särskilda vinstskatten bör debiteras och betalas enligt uppbördslagens regler. Preliminärskatt får tas ut först fr.o.m'. dagen för lagens ikraftträdan- de. Underlaget för preliminärskatt får däremot avse hela det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1988.

Preliminärskatt tas i normalfallet ut efter'schabloner som baseras på den senast kända debiteringen av den slutliga skatten. Införandet av den nya" särskilda vinstskatten kommer i vissa fall att medföra att det preliminära skatteuttaget får grundas på en preliminär taxering (jfr 13 och 17 åå uppbördslagen).

Bestämmelserna om förfarandet debitering och uppbörd finns i 80ch 9 5.5. '

Regleringen föranleder följdändringar 1 taxeringslagen uppbo1dslagen och skattebrottslagen.

I 10 5 föreskrivs en skyldighet för företagen att lämna uppgifter till ledning för beräkning av beskattningsunderlaget.

3.5. Dubbelbeskattning

Mitt förslag: Utländsk skatt skall kunna avräknas från den särskilda vinstskatten.

Skälen för mitt förslag: Svenska företag omfattas av den särskilda vinstskat- ten oavsett om verksamheten drivs i Sverige eller i utlandet. Omvänt gäller att verksamhet som utländska juridiska personer bedriver i Sverige endast omfattas om den bedrivs genom svenska dotterbolag. En särskild fråga är därför hur den särskilda vinstskatten skall behandlas i dubbelbeskattnings- sammanhang.

P_rop. 1988/892132

• Sida 19
•  Original

Undanröjande av dubbelbeskattning kan ske genom antingen dubbelbe-- skattningsavtal eller interna avräkningsregler. De svenska dubbelbeskatt- ningsavtalen omfattar i regel alla slags inkomster och tillämpas på skatter som särskilt anges i avtalen. Avtalen-innehåller regelmässigt också bestäm- ' melser enligt vilka avtalen skall tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som de särskilt angivna skatterna.

För att de svenska dubbelbeskattningsavtalen över huvud taget skall kunna tillämpas på den särskilda vinstskatten krävs alltså att den anses vara en skatt av i huvudsak likartat slag som de i avtalen särskilt uppräknade skatterna. Bland de skatter söm regelmässigt anges som sådana på vilka avtalen tillämpas hör för Sveriges del inte bara den statliga inkomstskatten utan numera även vinstdelningsskatten. '

Vid tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal som slutits före vinstdel- ningsskattelagens tillkomst är det naturligt att betrakta vinstdelningsskatten som en med statlig inkomstskatt likartad skatt (jfr prop. 1983/84:50 s. 66 ff.). Med hänsyn till den särskilda vinstskattens uppenbara likhet med vinstdel— ningsskattentorde vid en tillämpning av de svenska dubbelbeskattningsavtal som omfattar den statliga inkomstskatten eller vinstdelningsskatten. dvs. i praktiken alla i dag gällande dubbelbeskattningsavtal, även den särskilda vinstskatten komma att omfattas. Att den särskilda vinstskatten är tillfällig" och endast tas ut vid ett tillfälle ändrar enligt min mening inte denna bedömning.

I Sverige finns sedan införandet av lagen (19861468) om avräkning av- utländsk skatt ett heltäckande system för avräkning av utländska inkomst- skatter mot motsvarande svenska skatter. Lagen medger avräkning av utländsk skatt mot statlig inkomstskatt. kommunal inkomstskatt och vinst- delningsskatt. Med hänsyn till att de utländska skatter som påförs svenska företags inkomster från utlandet i många fall är väl så höga som den skatt som påförs inkomsterna i Sverige. är det angeläget att införa en rätt till avräkning från den särskilda vinstskatten även i de fall då dubbelbeskattningsavtal som föreskriver sådan avräkningsrätt saknas. .

Avräkning föreslås få ske från den särskilda vinstskatten först efter att avräkning skett från den statliga inkomstskatten och vinstdelningsskatten.

Bestämmelser om avräkning m.m. har tagits in i lagen om avräkning av utländsk skatt.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 21
•  Original