Prop. 1992/93:76

om höjd beredskap

Regeringens proposition

1992/93z76

om höjd beredskap prop

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo- gade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Anders Björck

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, statsråden B.Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Din- kclspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könbcrg, Odell, Lundgren, Unckel och P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Björck

Proposition om höjd beredskap

] Inledning 1.1 Beredskapshöjningar

Behovet av en modernisering av den nuvarande beredskapslagstiftningen behandlades först av 1984 års försvarskommitté. Kommittén anförde i sitt slutbetänkande (SOU 1987:9) Det svenska totalförsvaret inför 90-talct bl.a. att det är väsentligt att olika beredskapshöjandc åtgärder kan beslutas i rätt tid och genomföras smidigt. Det är likaså angeläget att kommuner och lands- ting på motsvarande sätt som gäller för statliga myndigheter redan i fred vid— tar sådana åtgärder som är nödvändiga för att kunna höja den egna bered- skapen innan det råder krigsfara. Kommittén föreslog därför att lagen om bcredskapstillstånd (l960:513) och kungörelsen (1960:515) om vad som skall iakttagas vid beredskapstillstånd m.m. (beredskapskungörelsen) skulle ses öven

Regeringen anslöt sig till denna uppfattning i propositionen (1986/87z95) om totalförsvarets fortsatta utveckling. Där sades det också att det är nöd- vändigt att beslut som riktas mot statliga myndigheter om beredskapshö- jande åtgärder före ett beredskapstillstånd också får genomslag i kommuner och landsting. Även riksdagen anslöt sig till denna uppfattning i försvarsbe- slutet vårcn 1987 (bet. 1986/87zFöU11, rskr. 1986/87:310).

I propositionen påpekades vidare bl.a. att den administrativa beredska- pen uppvisar brister och att beredskapsförfattningarna delvis är ålderdom- liga till form och innehåll samt att de dessutom i stor utsträckning är skrivna mot andra hotbilder än de nuvarande varför det var nödvändigt att ensa och anpassa dem till dagens behov.

1.2 CFL-utredningen

Den 17 januari 1985 beslutade regeringen om direktiv (dir. 1985:1) till en särskild utredare. Utredningen, som antog namnet CFL-utredningen, fick i uppdrag att överväga om kommunernas verksamhet i totalförsvaret skulle samlas i en författning samt skapa ett regelsystem som bättre än det nuva-

• Sida 33
•  Original

rande hängde ihop systematiskt och begreppsmässigt. Vidare skulle utred- ningen klarlägga frågan om krav på svenskt medborgarskap för vissa tjänste- män i kommuner och landsting samt sträva efter att förenkla regelsystemet. Den 20 augusti 1987 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 1987z38) där utredningen fick i uppdrag att överväga en ny terminologi inom vad som i dag benämns civilförsvar, se över lagen om beredskapstillstånd och övriga författningar som berörs av den samt överväga behovet av ytterligare led- nings- och samordningsbestämmelser för totalförsvarets civila del. Utred- ningen lämnade sitt betänkande (SOU 1989:42) Det civila försvaret i juni 1989. Utredningen föreslog dels att lagen om beredskapstillstånd skulle er- sättas av en lag om höjd beredskap, dels att bestämmelser rörande den civila delen av totalförsvaret i stor utsträckning skulle samlas i en ny lag om civilt försvar. Till protokollet i detta ärende bör, som bilaga I , fogas utredningens sammanfattning av de i detta sammanhang relevanta delarna av sitt betän- kande.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran- dena har gjorts och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 1338/89). Till protokollet i detta ärende bör, som bilaga 2, fogas en förteckning över de remissinstanser som avgivit remissyttranden.

Beträffande förslaget till ny lag om det civila försvaret återstår ännu vissa frågor att lösa. Jag har därför valt att föra fram förslaget till lag om höjd beredskap separat eftersom det är angeläget att de förändringar som försla- get innebär kan träda i kraft så snart som möjligt.

1.3 Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 september 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen. De förslag som remitterades till Lagrådet fogas till proto- kollet i detta ärende som bilaga 3. Lagrådet har den 22 oktober 1992 yttrat sig över förslagen. Lagrådets yttrande fogas till protokollet som bilaga 4. Lagrådet har ansett det olämpligt att i de fullmaktslagar som nu ändras använda uttrycket ”extraordinära förhållanden” i stället för ”utomordentliga förhållanden” när ändring i regeringsformen och ett flertal andra fullmakts- lagar inte görs. Lagrådet har vidare funnit det motiverat att ändra lagen (1959z73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m., lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrö- relse här i riket vid krig m.m. och lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. på samma sätt som föreslås beträf- fande en rad andra fullmaktslagar. Vidare har Lagrådet föreslagit att namnet på den föreslagna lagen om beredskapshöjningar ändras till lag om höjd be- redskap samt föreslagit vissa förtydliganden i lagens 1 & och en ändring av bcmyndigandet i 5 & samma lag. Lagrådet har också, om Lagrådets synpunk- ter i fråga om användningen av uttrycket ”extraordinära förhållanden” beak- tas, föreslagit att ändringarna i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap och flera av ändringarna i lagen (1964:63) om kommunal beredskap görs i lagför- slagens ingress varför någon fullständig lagtext inte behövs i de delarna. Jag delar Lagrådets uppfattning att ”lag om höjd beredskap” är ett bättre namn än ”lag om beredskapshöjningar”. Som Lagrådet anmärkt bör ändring

• Sida 34
•  Original

göras även i lagen med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m., lagen med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m. och lagen om vissa åtgärder för utnyttjande av vat- tenkraft vid krig m.m. Till lagrådets övriga förslag återkommerjag i det föl- jande.

Lagrådets granskning har också lett till vissa omformuleringar av lagför- slagen i remissen.

l lagrådsremissen ingick ett förslag till en ny lag om överföring av vissa uppgifter till kontraktsprostarna under höjd beredskap. En sådan lag fordrar emellertid kyrkomötets hörande varför förslaget kommer att föreläggas riks- dagen i annat sammanhang.

I propositionens lagförslag finns ett förslag om ändring i rät'lt'lningstjänstla- gen (1986: 1 102) som inte återfinns i lagrådsremissen. Ändringen, som inne- bär att orden ”krig och när det annars råder civilförsvarsbercdskap” byts ut mot "höjd beredskap” enligt samma mönster som i ett flertal andra förslag i propositionen, är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

I lagrådsremissen föreslogs att förslagen skulle träda i kraft den 1 april 1993. Nu föreslås i stället ett ikraftträdande den ljuli 1993.

Sammanfattning av betänkandet SOU 1989:42 Det civila försvaret

(Endast de delar som berör förslaget till lag om beredskapshöjningar)

Vårt uppdrag

Regeringen beslutade den 17 januari 1985 om direktiv till en särskild utre- dare att se över civilförsvarslagstiftningen.

Försvarsbeslutet våren 1982 innebar att kommunerna skulle överta led- ningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och ha ansvaret för planläggningen i fred. Mot den bakgrunden genomfördes omfattande änd- ringar i civilförsvarslagen (1960:74) och i lagen (1964:63) om kommunal be- redskap i december 1984 (prop. 1984/85:49, FöU 5, rskr.93). I propositionen anfördes bl.a. att det var nödvändigt med en genomgripande översyn av de författningar som berördes av förslagen.

Vi skulle, enligt direktiven, överväga om kommunernas verksamhet i to- talförsvaret skall samlas i en författning eller i flera författningar samt skapa ett regelsystem som bättre än det nuvarande hänger ihop systematiskt och begreppmässigt.

Enligt direktiven skulle vi också klarlägga frågan om krav på svenskt med- borgarskap för vissa tjänstemän i kommuner och landsting samt sträva efter att förenkla regelssystemcn, exempelvis i fråga om kommunernas ersättning av statsmedel för deras medverkan i totalförsvaret.

Mot bakgrund av bl.a. organisationsförändringar på central myndighets- nivå från den 1juli 1986, tillkomsten av förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del, som trädde i kraft vid samma tidpunkt, och vad som sades om beredskapslagstiftningen i 1987 års försvars- beslut fick vi tilläggsdirektiv den 20 augusti 1987.

Genom tilläggsdirektiven skulle vi överväga en ny terminologi inom vad som idag benämns civilförsvar, se över lagen (1960z513) om beredskapstill- stånd och de andra författningar som berörs därav samt överväga behovet av ytterligare lednings- och samordningsbestämmelser för totalförsvarets civila del.

Betänkandets uppläggning

Betänkandet består av två delar. 1 del I redovisar vi våra överväganden. I del II lämnar vi förslag till författningstcxt.

Som resultat av vårt arbete föreslår vi flera nya författningar. Motiven i del I behandlar framför allt lagen om beredskapshöjningar, ändringar i 13 kap. regeringsformen och lagen om civilt försvar. Vi lägger också fram förslag till en förordning om civilt försvar och en förordning om beredskapshöjningar, som också behandlas i motiven (avsnitt 3.8). Dessutom föreslår vi följdänd- ringar i vissa centrala lagar såsom kommunallagen och plan- och bygglagen samt följdändringar i vissa beredskapsförfattningar för att åskådliggöra hur våra lagförslag får genomslag i sådana författningar.

'x)

• Sida 53
•  Original

Bilaga 1

Vårt förslag till ny lag om beredskapshöjningar samt ändringar i 13 kap. 6 & regeringsformen

Eftersom totalförsvaret i krig omfattar hela det omställda samhället, grundas beredskapen inom totalförsvarets civila del på samhällets inneboende för- måga att möta kriser och krig. Samhällsutvecklingen har lett till långtgående rationaliseringar och effektiviseringar, vilket också medfört en ökad sårbar- het.

Den militärtekniska utvecklingen har inneburit att begränsade insatser kan åstadkomma stora skador. Förvarningstiderna har härigenom också kommit att reduceras.

Detta innebär att försvarsmaktens behov av stöd från de civila samhälls- sektorerna, i synnerhet vid ett mobiliseringsskede, har ökat påtagligt under det senaste årtiondet.

För att våra förslag till nya bestämmelser om ledningen av verksamheten under vad vi vill kalla skärpt och högsta beredskap skall kunna få full effekt anser vi att regeringen måste få möjligheter att låta genomföra beredskaps— höjande åtgärder i ett tidigt skede av en kris.

Vi föreslår därför att lagen (1960:513) om beredskapstillstånd ersätts av en ny lag som vi kallar lagen om beredskapshöj ningar. I lagen får regeringen bemyndigande att besluta om beredskapshöjning i form av skärpt beredskap när det råder mycket allvarliga förhållanden på grund av att det är krig eller krigsfara utomlands eller av att Sverige har befunnit sig i krig eller krigsfara och i form av högsta beredskap när Sverige är i krigsfara. Är Sverige i krig gäller högsta beredskap. Uttrycken skärpt beredskap och högsta beredskap ersätter alla de olika beredskapstermer som finns i lagstiftningen i dag.

För att lagen skall kunna antas krävs en grundlagsändring. Vi föreslår att bemyndigandet i 13 kap. 6?) regeringsformen vidgas så att regeringen genom lagen om beredskapshöjningar får möjlighet att höja beredskapen även vid sådana mycket allvarliga förhållanden som är orsakade av krigsfara utanför Sveriges gränser. I den nuvarande lagen om beredskapstillstånd är bemyndi- gandet så formulerat att det gäller först när Sverige är i krigsfara.

Beslut om beredskapshöjning kan genom vårt förslag avse en viss verk- samhet eller en viss del av landet och kan riktas såväl mot statliga myndighe- ter som mot kommuner, landsting, enskilda organisationer och företag. Ge- nom vårt förslag kan regeringen genomföra beredskapshöjningen inom alla samhällssektorer samtidigt, om den så vill.

Uttrycket ”utomordentliga förhållanden” i regeringsformen ersätts i vårt förslag med ”mycket allvarliga förhållanden”, vilket inte innebär någon änd- ring i sak.

Kousekvenser för fullmaktslagstiftningen i övrigt

Vårt förslag till ny lag om beredskapshöjningar får också stor betydelse för fullmaktslagstiftningen.

Fullmaktslagarna har normalt konstruerats så att de träder i tillämpning i krig. Det fordras således inte något särskilt regeringsbeslut. Myndigheter el- ler andra som skall tillämpa en fullmaktslag kommer dock antagligen inte att

• Sida 54
•  Original

Bilaga 1

själva besluta om en sådan tillämpning om inte regeringen på ett eller annat sätt har kungjort att Sverige befinner sig i krig.

Fullmaktslagarna kan också sättas i tillämpning av regeringen om Sverige äri krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i.

En sådan föreskrift av regeringen måste enligt de flesta fullmaktslagarna inom en månad underställas riksdagen. Föreskriften upphör att gälla om den inte underställs riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader från underställningen.

Enligt vårt förslag till lag om beredskapshöjningar föreskrivs att om Sve- rige är i krig gäller högsta beredskap. I ett sådant läge sätts alla fullmaktsla- gar automatiskt i tillämpning. Men vi anser också att, om regeringen beslutar om högsta beredskap, skall fullmaktslagarna börja tillämpas. Någon under- ställning hos riksdagen anser vi inte vara nödvändig i sådana fall.

Vid beslut om skärpt beredskap anser vi däremot inte att fullmaktslagarna skall börja tillämpas automatiskt. ] stället bör det i fullmaktslagarna tas in en bestämmelse att om förutsättningarna för beslut om skärpt beredskap fö- religger, får regeringen föreskriva att dessa skall börja tillämpas. En sådan föreskrift bör underställas riksdagen på sedvanligt sätt. Några exempel på fullmaktslagar med förändringar i nämnda hänseende har vi fogat till övriga författningsförslag. I del II, bilaga 1 till betänkandet har vi angett ytterligare ett sjuttiotal författningar som bör ändras på samma sätt.

Tillämpningsföreskrifter till lagen

I förordningen om beredskapshöjningar bör enligt vår mening i huvudsak följande regleras.

Inledningsvis bör anges hur beslut om beredskapshöjningar skall tillkän- nages. Enligt vår mening skall skärpt och högsta beredskap tillkännages ge- nom förordning som kungörs på sedvanligt sätt i Svensk författningssamling. Men även ljudradio och television skall användas för kungörande. Bered- skapslarm bör inte användas, främst av hänsyn till den panik hos civilbefolk- ningen ett sådant larm kan skapa. Beredskapslarm skall däremot användas för att tillkännage att Sverige är i krig. Om civilbefälhavaren eller länsstyrel- sen beslutar om beredskapshöjning, skall samråd ske med militärbefälhava- ren respektive försvarsområdesbefälhavarcn.

I förordningen bör anges vad myndigheterna skall iaktta vid skärpt bered- skap. Vi hänvisar här till de åtta punkter i 7 5 som tas upp i vårt förordnings- förslag. Det är i stort sett detsamma som i dag gäller för beredskapsgraderna III och II. Detta skall också gälla för enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annat sätt är skyldiga att fortsätta i verk- samhet i krig.

För försvarsmakten gäller därutöver vad regcringcn föreskriver i särskild ordning. För befolkningsskyddet och räddningstjänsten, hemskyddet, hälso- och sjukvården samt veterinärverksamheten skall enligt vårt förslag gälla vad som i dag gäller för beredskapsgraderna III och II utom i ett avseende. Det gäller utskrivning av patienter. Enligt 11 & kommunala beredskapskun- görelsen gäller vid beredskapsgrad 11 att patienter skall skrivas ut i största

• Sida 55
•  Original

Bilaga 1

möjliga utsträckning. För att belastningen på kommunernas primärvård inte skall bli alltför stor, vilket blir fallet vid för stora utskrivningar, har vi i försla- get i stället sagt att utskrivning av patienter skall ske i den utsträckning som det är möjligt.

Vid högsta beredskap skall krigsorganisationen intas. Det förutsätter att regeringen i särskild ordning beslutar vissa undantag för försvarsmakten. Vi-. dare beslutar regeringen i särskild ordning om flyttning till särskild uppehåll- splats för vissa centrala myndigheter. Till skillnad från bestämmelserna i för- ordningen om statliga myndigheters beredskap m.m. föreslår vi att det inte tas in på någon bestämmelse om att övriga myndigheter skall flytta till sär- skild uppehållSplats vid högsta beredskap. Detta får ske efter särskilda be— slut av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av civilbefälhavaren eller länsstyrelsen.

• Sida 56
•  Original

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Det civila försvaret

Justitiekanslern, Hovrätten för nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Kommerskollegium, Överbefälhavaren, Försvarets civilförvaltning, Fortifi- kationsförvaltningen, Värnpliktsverket, Försvarets sjukvårdsstyrelse, Över- styrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykolo- giskt försvar, Försvarets forskningsanstalt, Civilbcfälhavaren i Södra civil- området, Civilbcfälhavaren i Östra civilområdet, Civilbefälhavaren i övre Norrlands civilområde, Kustbevakningen, Socialstyrelsen, Riksförsäkrings- verket, Televerket, Transportrådet, Statens järnvägar, Luftfartsverket, Sjö- fartsverket, Byggnadsstyrelsen, Statens pris- och konkurrensverk, Göte- borgs universitet, Skolöverstyrelsen, Lantbruksstyrclsen, Statens livsme- delsverk, Statens jordbruksnämnd, Arbetsmarknadsstyrelsen, Länsarbets- nämnden i Kalmar län, Statens invandrarverk, Plan- och bostadsverket, Sta- tens lantmäteriverk, Statens industriverk, Statskontoret, Riksrevisiousver- ket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Ös- tergötlands län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länssty- relsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska kyrkans centralstyrelse, Statens energiverk, Statens vattenfallsverk, Justitieombuds— mannen, Diskrimineringsombudsmannen, Uppsala läns landsting, Söder- manlands läns landsting, Östergötlands läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Malmöhus läns landsting, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Stockholms kommun, Sollentuna kommun, Täby kommun, Södertälje kommun, Uppsala kommun, Nykö- pings kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Växjö kom- mun, Oskarshamns kommun, Gotlands kommun, Karlskrona kommun, Karlshamns kommun, Kristianstads kommun, Malmö kommun, Helsing- borgs kommun, Halmstads kommun, Göteborgs kommun, Borås kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Årjängs kommun, Örebro kom- mun, Hallsbergs kommun, Västerås kommun, Borlänge kommun, Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Timrå kommun, Härjedalens kommun, Skellefteå kommun, Haparanda kommun, Kalix kommun, Svenska kom- munförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings— och pas- toratsförbund, Sveriges frikyrkoråd, Centralförbundet Folk och Försvar, Frivilligorganisationernas samarbetskommitte, Tjänstemännens Centralor- ganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sve- rige, Svenska Arbetsgivarföreningcn, Svenska Brandförsvarsföreningen, Sveriges Civilförsvarsförbund och Svenska röda korset

• Sida 57
•  Original

Lagrådsremissens lagförslag

1. Förslag till Lag om beredskapshöjningar

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 För att stärka totalförsvaret kan beredskapen i Sverige höjas till skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig ellerkrigsfara, får regeringen besluta om höjd beredskap.

2 5 Beslut enligt 1 & får avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.

3äNär förhållanden som avses i 1 & inte längre råder, skall regeringen be- sluta att höjd beredskap inte längre skall gälla.

4åBeslut om höjd beredskap skall tillkännages på det sätt som regeringen bestämmer.

5 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna de föreskrifter som behövs för ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd beredskap.

Sådana föreskrifter får också meddelas enskilda organisationer och före- tag som enligt överenskommelse eller på annat sätt är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993, då lagen (1960:513) om bered- skapstillstånd skall upphöra att gälla.

• Sida 58
•  Original

Bilaga 3

2. Förslag till Lag om överföring av Vissa uppgifter till kontraktsprostarna under höjd beredskap

Härigenom föreskrivs följande.

1 Ö Om förbindelserna under höjd beredskap inte kan upprätthållas mellan å ena sidan stiftsstyrclsen eller domkapitlet och å andra sidan pastoraten i ett kontrakt inom stiftet, får kontraktsprosten från stiftsstyrelsen eller domka- pitlet överta uppgifterna att

1. ändra eller upphäva tjänstgöringsföreskrifter som domkapitlet har med- delat för prästerna i ett pastorat inom kontraktet eller för någon annan präst som tjänstgör inom kontraktet,

2. bevilja en präst i kontraktet befrielse från skyldigheten att bo i en anvi- sad tjänstebostad under de förutsättningar som anges i 49å tredje stycket prästanställningslagen (1988:184),

3. förordna tjänstebiträden åt präster inom kontraktet,

4. förordna vikarie för präster inom kontraktet,

5. entlediga präster inom kontraktet. När förbindelserna med stiftsstyrclsen eller domkapitlet åter kan upprät- tas, skall kontraktsprosten genast anmäla de beslut som har fattats med stöd av första stycket till stiftsstyrclsen eller domkapitlet.

25 Även om förbindelserna med pastoraten under höjd beredskap kan upp— rätthållas, får stiftsstyrclsen eller domkapitlet till en kontraktsprost helt eller delvis föra över de uppgifter som anges i 15, om det finns risk att förbindel- serna med pastoratet kan komma att brytas.

3 & Vid förhinder för kontraktsprosten skall vad som sägs om denne i 1 och 2 åå i stället gälla den till levnadsåldern äldste kyrkoherden i kontraktet som fortfarande är i tjänst.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1994.

• Sida 59
•  Original

Bilaga 3

3. Förslag till Lag om ändring i värnpliktslagen (19412967)

Härigenom föreskriVS att 27å 2 mom. och 28å 1 mom. värnpliktslagen (1941:967)I skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 27 & 2mom.2 Därest regeringen med hänsyn till Om det behövs med hänsyn till

krigsberedskapen så prövar nödigt, landets försvarsberedskap, är en må värnpliktig kunna åläggas att, ut- värnpliktig skyldig att, på det sätt re- överi Imorn. avsedd tjänstgöring, i geringen bestämmer; fullgöra en eller den ordning regeringen bestämmer flera beredskapsövningar om sam- jitllgöra en eller flera beredskapsöv- manlagt högst etthundraåttio dagar: ningar om sammanlagt högst ett-

hundraåttio dagar.

Om tillgodoräknande av bered- Regeringen får besluta att bered- skapsövning såsom fullgjord repeti- skapsövning skall tillgodoräknas så- tionsövning äger regeringen för— som fullgjord repetitionsövning. ordna.

28 ä 1 mom.3

Då rikets försvar eller dess säker— Under höjd beredskap är en väm- het eljest det kräver, må regeringen pliktig skyldig att fullgöra krigs- till tjänstgöring inkalla samtliga väm- tjänstgöring. pliktiga eller vämpliktiga till det större eller mindre antal, som finnes behövligt. Erfordras i fall, då icke samtliga vämpliktiga inkallats till så- dan tjänstgöring, att de värnpliktiga äro inkallade under längre tid, skall inkallad personal efter lämplig tid- rymd såvitt möjligt avlösas.

Regeringen skall för varje tillfälle besluta hur många vämpliktiga som skall kallas in till krigstjänstgöring. Regeringen beslutar när krigstjänst- göring skall upphöra.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

1Lagen omtryckt 19692378. ZSenaste lydelse 197555. 3Senaste lydelse 19752555.

• Sida 60
•  Original

Bilaga 3

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 14 och 19 åå lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

145 Vapenfri tjänstepliktig, som olovligen avviker eller uteblir från tjänstgö- ringsstället, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. Begäs brott som avses i första stycket under beredskapstillstånd el- ler när riket är i krig, dömes till böter eller fängelse i högst två år.

Begås brott som avses i första stycket under höjd beredskap, döms till böter eller fängelse i högst två år.

195;1

Bcfogenhet att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning till- kommer hos staten eller hos kom- mun anställd eivilförsvars-, rädd- nings- eller arbetschefi fråga om un- derställd personal. Med kommuner likställs landstingskornmuner, kom- munalförbund, församlingar, kyrk- liga samfälligheter och allmänna för- säkringskassor.

Bcfogenhct att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning till- kommer hos staten eller hos kom- mun anställd civilförsvars-, rädd- nings- eller arbetschef i fråga om un- derställd personal. Med kommuner likställs landsting, kommunalför- bund, kyrkliga kommuner och all— männa försäkringskassor.

Innan någon meddelar tillrättavisning, skall han vid förhör med den fe- lande lämna denne tillfälle att förklara sig.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

[Senaste lydelse 198621103.

• Sida 61
•  Original

Bilaga 3

5. Förslag till Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74) dels att 2.6 skall upphöra att gälla, dels att i 4a, 5, 6, 8, 10, 12, 17, 20, 40, 41a, 57, 66, 68, 69 och 73. åå samt punkt 7 i övergångsbestämmclserna till lagen (1975:553) om ändring i civil- försvarslagen ordet ”civilförsvarsberedskap” skall bytas ut mot ”höjd bered- skap”,

dels att 39, 58, 8l och 83 55 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 51

Om alarmcring och mörklägg- ning, sä ock om trafiken samt den

Om alarmering och mörklägg- ning, så ock om trafiken samt den

allmänna ordningen och säkerheten under civilförsvarsberedskap äger regeringen meddela särskilda be- stämmelser.

allmänna ordningen och säkerheten under höjd beredskap ägcr rege- ringen meddela särskilda bestäm- melser.

Länsstyrelsen äger förordna, att sålunda utfärdade bestämmelser skola äga tillämpningjämväl under civilförsvarsövning, och därvid tillika meddela föreskrifter, i vad mån allmänheten samt industrier och andra företag skola medverka vid övningen; dock skall, om denna är avsedd att pågå längre tid än tre dagar, regeringens medgivande till förordnandet inhämtas.

Länsstyrelsen äger förordna att under högsta civilförst'arsberedskap förbud skall gälla mot användande av samlingslokal, såvitt för besö- kande i lokalen beräknat skyddsrum icke finnes att tillgå, och av barn- stuga, såvitt skyddsrum icke finnes att tillgå för de personer som barn- stugan är avsedd att hysa.

Länsstyrelsen äger förordna att under högsta beredskap förbud skall gälla mot användande av samlingslo- kal, såvitt för besökande i lokalen beräknat skyddsrum icke finnes att tillgå, och av barnstuga, såvitt skyddsrum icke finnes att tillgå för de personer som barnstugan är av- sedd att hysa.

58 53

Har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för bostads- ändamål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare el- ler innehavare under högsta cin-'ilj'ör- svarsberedskap pliktig att följa de föreskrifter i fråga om byggnadens iordningställande, som meddelas av länsstyrelsen eller kommunen. Ingen får dock åläggas att ombe- sörja åtgärd, som skulle medföra oskälig kostnad eller väsentlig olä- genhet för honom.

Har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för bostads- ändamål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare el— ler innehavare under högsta bered- skap pliktig att följa de föreskrifter i fråga om byggnadens iordningstäl- lande, som meddelas av länsstyrel- sen eller kommuncn. Ingen får dock åläggas att ombesörja åtgärd, som skulle medföra oskälig kostnad eller väsentlig olägenhet för honom.

81 &

Till böter eller fängelse i högst ett

lSenaste lydelse 1975z553. 2Senaste lydelse l984:1026. ISenaste lydelse 1984:1026.

Till böter eller fängelse i högst ett

• Sida 62
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

år eller, om brottet begåtts under år eller, om brottet begåtts under högsta civilförsvarsberedskap och är högsta beredskap och är att anse som att anse som grovt, till fängelse i grovt, till fängelse i högst två år dö- högst två år dömes mes

1. den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i civilförsvarsorgani- sationcn och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underlåter att efter vederbörlig kallelse inställa sig till civilförsvarstjänstgöring eller eljest olovligen undanhåller sig från tjänstgöring;

2. den som under civilförsvarstjänstgöring vägrar att åtlyda vad vederbö- rande befäl under tjänsten befallt honom rörande denna eller som eljest un- der civilförsvarstjänstgöring uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är ringa, åsidosätter vad som åligger honom enligt rcglementen, instruktioner eller andra allmänna bestämmelser eller särskilda föreskrifter;

3. den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom han enligt 155 eller 47?) första stycket C) är pliktig att lämna upplysning;

4. den som i strid mot särskilt meddelat bortflyttningsförbud lämnar sin vistelscort eller som överträder särskilt meddelat inflyttningsförbud;

5. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan egen- dom, som han mottagit av civilförsvarsmyndighet för förvaring;

6. den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndighet el- ler kommun besiktiga anläggning eller byggnad efter vad i 655 sägs;

7. den som vid förfråganjämlikt 66 & vägrar att lämna upplysning eller som vid sådan förfrågan eller isamband med undersökning eller granskning som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet rörande förhållande, som avses i samma paragrafs första stycke;

8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighetjämlikt 8kap. be- slutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, vägrar eller för- summar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör egen- domens tagande i anspråk; samt

9. den som eljest åsidosätter föreskrift. som meddelats med stöd av be- myndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut, som med- delats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, dock ej om därmed avses åliggande, för vars fullgörande vite kan föreläggas enligt 78 5.

Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom, som undanhållits genom gärningen, förverkad. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

83 54

Över beslut av kommun eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, får besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69 &.

Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 54 5, om ersättning enligt 53, 55 a eller 565 eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 & föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläg- gande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättandc, utrust- ning, vård eller underhåll av eller andra åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 ä.

1 övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen

4Senaste lydelse 1984:1026.

• Sida 63
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

genom besvär, om ej annat följer av 69 &. Detsamma gäller i fråga om talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan får icke föras mot beslut, som meddelats enligt 33 a, 34, 35, 37 eller 58 5.

Under högsta civil/örsvarsbered— Under högsta beredskap så ock el- skap så ock eljest när särskilda skäl jest när särskilda skäl äro därtill må äro därtill må myndighet, som med— myndighet, som meddelat beslut en- delat beslut enligt denna lag, för— ligt denna lag, förordna att beslutet ordna att beslutet omedelbart skall omedelbart skall lända till efterrät- lända till efterrättelse. telse.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

63.

• Sida 64
•  Original

Bilaga 3

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 5, 7, 8, 9, 11, 12, 14, 18 och 21 55 samt rubri— ken närmast före 1 5 lagen (1964:63) om kommunal beredskap skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Vissa kommunala och landsting - kommunala uppgifter under bered- skapstillstånd

Kommun är under beredskapstill- stånd skyldig att i de hänseenden, i vilka kommunen är verksam för kommunens egna medlemmar eller dem som eljest äro bosatta i kommu- nen, utöva verksamhet jämväl till förmån för sådan befolkning från annan kommun, som till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara samman- hängande utomordentliga förhållan- den tagit uppehåll inom kommunen. Härvid skola dock gälla de begräns- ningar, som följa av att vistelsen i kommunen icke är avsedd att fortgå, när de IllOIIIOI'dL'HI/Iga förhållandena upphört, eller av föreskrifter, vilka meddelats i eller med stöd av lag el- ler författning, avsedda att tillämpas under nämnda förhållanden. Kom- mun är på grund av vad i denna lag stadgas icke skyldig att till nyss— nämnd befolkning utgiva fredsmäs- sig social kontantförmån.

Föreslagen lydelse Vissa uppgifter för kommuner och landsting under höjd beredskap

lä'

Kommun är under höjd beredskap skyldig att i de hänseenden, i vilka kommunen är verksam för kommu- nens egna medlemmar eller dem som eljest äro bosatta i kommunen, utöva verksamhet jämväl till förmån för sådan befolkning från annan kommun, som till följd av krigs- skada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhäng- ande extraordinära förhållanden ta- git uppehåll inom kommunen. Här- vid skola dock gälla de begräns- ningar, som följa av att vistelsen i kommunen icke är avsedd att fortgå, när de extraordinära förhållandena upphört, eller av föreskrifter, vilka meddelats i eller med stöd av lag el- ler författning, avsedda att tillämpas under nämnda förhållanden. Kom- mun är på grund av vad i denna lag stadgas icke skyldig att till nyss- nämnd befolkning utgiva fredsmäs- sig social kontantförmån.

Vad i första stycket sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landsting.

Zäl

Det åligger kommun under bered- skapstillståml att bistå den som till följd av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga förhållanden blivit i behov av sär- skilt bistånd, i den mån hans behov icke skola tillgodoses genom civil- försvarsorganisationens försorg el- ler enligt särskild lag eller författ- ning genom annan än kommunen.

ISenaste lydelse 199lzl661. 2Senaste lydelse l984zl027.

Det åligger kommun under höjd beredskap att bistå den som till följd av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande extraordinära förhål- landen blivit i behov av särskilt bi- stånd, i den mån hans behov icke skola tillgodoses genom civilför- svarsorganisationens försorg eller enligt särskild lag eller författning genom annan än kommunen. Vid

• Sida 65
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Vid kommuns biståndsverksamhet skall särskilt tillses att behoven av bostad och uppehälle bliva tillgodo- sedda samt att vård eller tillsyn bere- des den, som är i behov därav.

Föreslagen lydelse

kommuns biståndsverksamhet skall särskilt tillses att behoven av bostad och uppehälle bliva tillgodosedda samt att vård eller tillsyn beredes den, som är i behov därav.

Skyldighet som i första stycket sägs åvilar den kommun, ivilken den hjälp- behövande uppehåller sig annat än tillfälligt.

553

Kommuner och landsting, var- ifrån utrymning sker, är under be- redskapstillstånd skyldiga att, i den mån förhållandena medger det, lämna bistånd åt kommuner och landsting, där befolkning från ut- rymningsområdet inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållande av personal och utrustning för verk- samheten för de inkvarterade. Enas inte kommunerna och landstingen, får länsstyrelsen i det län, där utrym- ningsområdet är beläget, förordna om biståndet.

Blir till följd av krigsskada, in- kvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande utomordentliga för- hållanden för totalförsvaret viktig kommunal eller landstingskommu- nal verksamhet i viss kommun eller visst landsting så betungande, att bi- stånd iverksamheten oundgängligen erfordras, är under beredskapstill- stånd annan kommun eller annat landsting skyldig att efter särskilt förordnande därom tillfälligt lämna sådant bistånd. Om dylikt bistånd förordnar länsstyrelsen i det län, där den biståndslämnande kommuner: eller landstinget är belägen .

Kommuner och landsting, var- ifrån utrymning sker, är under höjd beredskap skyldiga att, i den mån förhållandena medger det, lämna bi- stånd åt kommuner och landsting, där befolkning från utrymningsom- rådet inkvarteras i större omfatt- ning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållande av personal och utrustning för verksamheten för de inkvarterade. Enas inte kommu- nerna och landstingen, får länssty- relsen i det län, där utrymningsom- rådet är beläget, förordna om bi- ståndet.

Blir till följd av krigsskada, in- kvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande extraordinära förhål- landen en för totalförsvaret viktig verksamhet som en kommun eller ett landsting bedriver så betungande, att bistånd i verksamheten oundgängli- gen erfordras, skalln under höjd be- redskap annan kommun eller annat landsting efter särskilt förordnande därom tillfälligt lämna sådant bi- stånd. Om dylikt bistånd förordnar länsstyrelsen i det län, där den kom- mun eller det landsting som lämnar biståndet finns.

Vad som föreskrivs i förvaltningslagen(1986:223) om ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall gälla även ärenden hos länssty- relsen cnligt första och andra styckena.

7 54 Finner länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn till beredskapsuppgifter- nas omfattning eller betydelse iviss kommun eller visst landsting, att dennas förberedelser redovisas i särskild plan, skall kommunen eller landstinget ef- ter länsstyrelsens förordnande upprätta och anta sådan plan. Vid planlägg- ningen skall kommunen eller landstinget samråda med länsstyrelsen. Om

3Senaste lydelse 1991:1661. 4Senaste lydelse 1991:1661.

• Sida 66
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samordning av planläggningen med den kommunala eivilförsvarsplanlägg- ningen finns föreskrifter i 10 h & tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74) . När planen har antagits, skall den insändas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen får förordna om re- vision av kommunala och landsting - kommunala beredskapsplaner, när det påkallas av ändrade förhållan- den. Om länsstyrelsen har förordnat om revision av plan, gäller föreskrif- tcrna i första stycket.

Så

Uppgift som enligt denna lag än- kommer på kommun eller landsting under beredskapstillståttd skall, där— est uppgiften motsvarar eller i hu- vudsak motsvarar fredstida uppgift, fullgöras av det kommunala eller lan(lstittgskommunala organ, på vil- ket uppgiften ankommer i fredstid.

g

Länsstyrelsen får förordna om re- vision av kommunernas och lands- tingens/t. beredskapsplaner, när det påkallas av ändrade förhållanden. Om länsstyrelsen har förordnat om revision av plan, gäller föreskrifterna i första stycket.

Uppgift som enligt denna lag an- kommer på kommun eller landsting under höjd beredskap skall, därest uppgiften motsvarar eller i huvudsak motsvarar fredstida uppgift, fullgö- ras av det organ inom kommunen el- ler landstinget, på vilket uppgiften ankommer i fredstid.

9?

Uppgifter som en kommun skall fullgöra under beredskapstillstånd och som saknar motsvarighet i freds- tid skall, i den mån föreskrifter för uppgifternas fullgörande inte har meddelats i särskild lag eller författ- ning, fullgöras av en beredskaps- nämnd. Bcredskapsnämnd får till- sättas redan i fredstid.

Uppgifter som en kommun skall fullgöra under höjd beredskap och som saknar motsvarighet i fredstid skall, i den mån föreskrifter för upp— gifternas fullgörande inte har med- delats i särskild lag eller författning, fullgöras av en beredskapsnämnd. Beredskapsniimnd får tillsättas re- dan i fredstid.

Kommun får tillsätta särskild beredskapsnänmd eller uppdraga åt annan nämnd att vara beredskapsnämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen bc-

redskapsnämnd.

1157

Under beredskapstillstt'ittd äger kommun övergå till krigsorganisa- tion. Om beslut, varigenom kom- mun övergått till krigsorganisation eller återgått till fredstida organisa- tion, skall länsstyrelsen ofördröjli- gen underrättas.

Under höjd beredskap äger kom- mun övergå till krigsorganisation. Om beslut, varigenom kommun övergått till krigsorganisation eller återgått till fredstida organisation, skall länsstyrelsen ofördri'ijligen un- derrättas.

l kommuns krigsorganisation skola ingå kommunstyrelsen och sådana för- valtande och verkställande kommunala organ i övrigt, vilka fullgöra med försvarsberedskapen sammanhängande uppgifter.

Då kommun övergått till krigsorganisation, ankommer ledningen av den kommunala beredskapsverksamheten på kommunstyrelsen. Denna äger meddela kommunens nämnder och andra organ, dock ej fullmäktige, före- skrifter rörande verksamhetens inriktning och bedrivande samt fördela kom-

5Senaste lydelse 19912l661. "Senaste lydelse l991:1661. 7Senaste lydelse 199121661.

• Sida 67
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

munens tillgångari fråga om personal och utrustning mellan de i krigsorgani- sationen ingående organen alltefter uppkommande behov. Av styrelsen ut- sedd företrädare äger närvara vid och deltaga i överläggningarna inom kom- munalt organ, som ingår i krigsorganisationen.

Om överflyttning av uppgifter, som tillkomma viss kommunal myndighet, till annan sådan myndighet stadgas i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

Vad i denna paragraf sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landsting.

[?

Under beredskapstillstånd äger re- geringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer förordna att kom- mun eller landsting skall övergå till eller bibehålla krigsorganisation.

gl!

Under höjd beredskap äger rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bcstämmer förordna att kom- mun eller landsting skall övergå till eller bibehålla krigsorganisation.

14 &”

Inom varje län åligger det länsstyrelsen att följa tillämpningen av denna lag. Länsstyrelsen skall därvid tillse att såväl förberedelsearbetet som själva verksamheten bedrives på ett ändamålsenligt sätt samt samordnas med an- nan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet.

Under beredskapstillstånd äger länsstyrelsen, om det anses ound- gängligt för samordning av försvars- ansträngningarna, meddela kom- mun och landsting föreskrift i av- seende å verksamhetens bedrivande och inriktning.

Under höjd beredskap äger läns- styrelsen, om det anses oundgängligt för samordning av försvarsansträng- ningarna, meddela kommun och landsting föreskrift i avseende å verksamhetens bedrivande och in- riktning.

18510

För kostnader, som under bered- skapstillstånd uppkomma för kom- mun eller landsting till följd av verk- samhet för inkvartcrad befolkning från annan kommun eller annat landsting, ävensom för kostnader, som föranledas av påbjuden utrym- ning eller annan omflyttning av be- folkningen inom den egna kommu- ncn eller landstinget, skall ersätt- ning utgå av statsmedel.

För kostnader, som under höjd be- redskap uppkomma för kommun el- ler landsting till följd av verksamhet för inkvarterad befolkning från an- nan kommun eller annat landsting, ävensom för kostnader, som föranle- das av påbjuden utrymning eller an- nan omflyttning av befolkningen inom den egna kommunen eller det egna landstinget, skall ersättning utgå av statsmedel.

Kommun eller landsting äger av länsstyrelsen utfå förskott å ersättning

som avses i första stycket.

21 & Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres genom besvär hos regeringen. Under beredskapstillstånd äger sSenaste lydelse 1991:l661. l)Senaste lydelse 199121661. [”Senaste lydelse 199121661.

Under höjd beredskap äger myn-

• Sida 68
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:76 myndighet, som meddelat beslut en- dighet, som meddelat beslut enligt Bilaga 3 ligt denna lag, förordna att beslutet denna lag, förordna att beslutet

omedelbart skall lända till efterrät- omedelbart skall lända till efterrät- telse. telse.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

• Sida 69
•  Original

Bilaga 3

7. Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 7, 8, 9 och 10 55 lagen (1981 :1216) om kyrk- lig beredskap skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25

De kyrkliga kommunerna skall under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att de under bered- skapstillstånd och krig skall kunna fullgöra de uppgifter som enligt lag eller annan författning ankommer på dem eller eljest handhas av dem.

Inom varje stift åligger det dom- kapitlet att följa tillämpningen av denna lag. Domkapitlct skall se till att förberedelsearbetct och de kyrk- liga kommunernas verksamhet un- der beredskapstillstånd och krig be- drivs på ett ändamålsenligt sätt och samordnas med annan beredskaps- planläggning och försvarsverksam- het. ] samordningsfrågor skall dom- kapitlet samråda mcd länsstyrelsen.

751

En kyrklig kommun är under be- redskapstillstånd och krig skyldig att, i de hänseenden i vilka den är verksam för dem som är folkbok- förda inom den kyrkliga kommu- nen, utöva verksamhet även till för- mån för andra personer som vistas inom den kyrkliga kommunen till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande utomordentliga för- hållanden.

Under beredskapstillstånd och krig får en kyrklig kommun övergå till krigsorganisation. Om domka- pitlet beslutar om det, skall den kyrkliga kommunen övergå till krigsorganisation. Domkapitlet skall genast underrättas om beslut, varigenom en kyrklig kommun har

lScnaste lydelse 1991:528.

De kyrkliga kommunerna skall under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att de under höjd bc- redskap skall kunna fullgöra de upp- gifter som enligt lag eller annan för- fattning ankommer på dem eller el- jest handhas av dem.

Inom varje stift åligger det dom- kapitlet att följa tillämpningen av denna lag. Domkapitlct skall se till att förberedelsearbetet och de kyrk- liga kommunernas verksamhet un- der höjd beredskap bedrivs på ett än- damålsenligt sätt och samordnas med annan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet. I samord- ningsfrågor skall domkapitlet sam- råda med länsstyrelsen.

En kyrklig kommun är under höjd beredskap skyldig att, i de hänseen- den i vilka den är verksam för dem som är folkbokförda inom den kyrk- liga kommunen, utöva verksamhet även till förmån för andra personer som vistas inom den kyrkliga kom— munen till följd av krigsskada, ut- rymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande extraor- dinära förhållanden.

Under höjd beredskap får en kyrklig kommun övergå till krigsor- ganisation. Om domkapitlet beslu— tar om det, skall den kyrkliga kom- munen övergå till krigsorganisation. Domkapitlct skall genast underrät- tas om beslut, varigenom en kyrklig kommun har övergått till krigsorga-

• Sida 70
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

övergått till krigsorganisation eller nisation eller återgått till fredstida återgått till fredstida organisation. organisation.

Kyrkorådet leder verksamheten, när en kyrklig kommun har övergått till krigsorganisation. Kyrkorådet får därvid besluta om hur övriga nämnder och andra organ i den kyrkliga kommunen än fullmäktige och församlingsdelege- rade skall inrikta och bedriva sin verksamhet. Kyrkorådet får också besluta om fördelning av personal och utrustning mellan de organ som ingår i krigs- organisationen allt efter uppkommande behov.

95

En kyrklig kommun har rätt till ersättning från staten för kostnader som under beredskapstillstånd eller krig har uppkommit för den kyrkliga kommunen till följd av verksamhet enligt 75. Ersättningen beslutas av länsstyrelsen. Den kyrkliga kommu- nen har rätt att få förskott på sådan ersättning av länsstyrelsen.

En kyrklig kommun har rätt till ersättning från staten för kostnader som under höjd beredskap har upp- kommit för den kyrkliga kommunen till följd av verksamhet enligt 7å. Ersättningen beslutas av länsstyrel- sen. Den kyrkliga kommunen har rätt att få förskott på sådan ersätt— ning av länsstyrelsen.

10 å Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Länsstyrelsens beslut enligt 95 får också överklagas hos regeringen genom besvär. Under beredskapstillstånd eller krig får domkapitlet besluta att dess beslut enligt denna lag skall gälla med omedelbar verkan.

Under höjd beredskap får domka- pitlet besluta att dess beslut enligt denna lag skall gälla med omedelbar verkan.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

• Sida 71
•  Original

Bilaga 3

8. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1939:299 ) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lä'

Befinner sig riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 — — 4äå äga till- lämpning. Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utom- ordentliga, av krig föranledda för- hållanden äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola till- lämpas.

Förordnande som i första stycket sägs skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad understäl- las riksdagen för dess prövning av frågan huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställ- ningen skett av riksdagen gillat, skall detsamma vara förfallet.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 — 4 % tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför S veri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen föreskriva att bestämmelserna i 2 — 4 55 skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskn'f- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

*Senaste lydelse 1957:289.

• Sida 72
•  Original

Bilaga 3

9. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1940:176 ) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1940: 176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Befinner sig riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 och 31%? äga till- lämpning. Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utom- ordentliga, av krig föranledda för- hållanden äger regeringen förordna, att nämnda bestämmelser skola till- lämpas.

Förordnande som i första stycket sägs skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad understäl- las riksdagen för dess prövning av frågan huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställ- ningen skett av riksdagen gillat, skall detsamma vara förfallet.

Föreslagen lydelse

15'

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 och 3 55 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållandet: på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen föreskriva att 2 och 3 55 skall tillämpas.

Föresknft enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår; från början av nännast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

1 Senaste lydelse 1982z261.

• Sida 73
•  Original

Bilaga 3

10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 åå lagen (1957:684) om betalningsvä- sendet under krigsförhållanden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kommer riket i krig, skola be— stämmelserna i 2 — Såå träda i till- lärnpning. Då kriget upphört, för- ordnar Konungen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelsema icke vidare skola till- lämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelsema allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord - nande! icke inom två månader från det underställningen skett av riksda- gen gillat, skall detsamma vara för- fallet. Upphör krigsfaran, skall för- ordnandet av Konungen upphävas.

Under utomordentliga förhållan- den, som föranletts av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger Konungen förordna att vad i 2 — 5 5.6 stadgas skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning. För- ordnandet skall inom en månad eller, om riksdagssession icke pågår, inom en månad från början av nästkom- mande session underställas riksda- gen. Vad i andra stycket sägs om på- följden, därest underställning ej sker eller riksdagen ej inom två månader gillar förordnandet, skall äga mot- svarande tillämpning i fall som nu avses.

Föreslagen lydelse

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 — 5 åå tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen föreskriva att 2 — 5 55 skall till- lämpas.

F öreskn'ft enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår,

• Sida 74
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Under tid, då bestämmelserna i 2— Såå äga tillämpning, gälla icke i lag eller författning meddelade stadgan- den i den mån de strida mot samma bestämmelser eller vad med stöd av dent blivit föreskrivet.

')

Befinner sig riket i krig, äger rege- ringen, efter hörande där så är möj- ligt av fullmäktige i riksbanken, i fråga om riksbankens sedel- och myntutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens rä- kenskaper meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att gälla i stället för vad i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank samt i annan lag därutinnan finnes stadgat.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, så ock eljest under utomordent- liga förhållanden, föranledda av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger regeringen på framställning av fullmäktige i riksbanken, med- dela bestärnrnelser som i första stycket avses.

Föreslagen lydelse

från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning-eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

När bestämmelserna i 2 — 5 åå till- lämpas, gäller inte bestämmelser i lä g eller annan författning, om de strider mot dessa bestämmelser eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av dem.

ål

Är Sverige i krig, får regeringen, efter hörande där så är möjligt av fullmäktige i Riksbanken, meddela föreskrifter om Riksbankens sedel- och myntutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av Riksban- kens räkenskaper att gälla i stället för vad som är föreskrivet i lagen (1988: 1385) om Sveriges riksbank el- ler i annan lag.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får4 rege- ringen, efier framställning av full- mäktige i Riksbanken, meddela så- dana föresknfter som avses i första stycket.

4å2

Befinner sig riket i krig, äger Ko- nungen, efter hörande där så är möj- ligt av fullmäktige i riksbanken, för- ordna att riksbanken skall vara skyl- dig inlösa för postgirorörelsen av- sedda utbetalningskort och direktut- betalningskort, som utfärdats av statsrnyndighet, kommunalmyndig- het, allmän försäkringskassa ellcr så- dan annan postgirokontoinneha- vare, som erhållit medgivande att verkställa utbetalning medelst di- rektutbetalningskort, samt att kort som här avses skall mottages som lik-

lSenaste lydelse 1989z244. 2Senaste lydelse 1964:17.

Är Sverige i krig, får regeringen, efter hörande där så är möjligt av fullmäktige i Riksbanken,föreskriva att Riksbanken skall vara skyldig att inlösa utbetalningskort avsedda för postgirorörelsen och direktutbetal- ningskort, som utfärdats av statlig el- ler kommunal myndighet, allmän försäkringskassa eller annan postgi- rokontoinnehavare, som fått medgi- vande att göra utbetalning med di- rektutbetalningskort, samt att så- dana kort ska!! tas emot som betal- ning vid statlig myndighet.

• Sida 75
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:76 vid vid betalning till statlig myndig- Bilaga 3

het.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, så ock eljest under utomordent- liga förhållanden, föranledda av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksbanken, med- dela förordnande som i första stycket avses.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen, efter hörande av fullmäktige i Riksbanken, meddela sådana före- skrifter sorn avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

• Sida 76
•  Original

Bilaga 3

11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväscndet under krigsförhållanden m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 å lagen (1957:686) om taxeringsväscndet under krigsförhållanden m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

lå'

Kommer riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 — 6åå träda i till- lämpning. Då kriget upphört, för- ordnar regeringen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till- lämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna all!- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen förordna, a!! nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nande! icke inom två månader från de! underställningen skett av riksda- gen gillat, skall detsamma vara för- fallet. Upphör krigsfaran, skall för- ordnandet av regeringen upphävas.

Under utomordentliga förhållan- den, som föranletts av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger regeringen förordna att vad i 2— 655 stadgas skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning. För— ordnande! skall inom en månad eller, om riksdagssession icke pågår, inom

1Senaste lydelse 1986: 1309.

Föreslagen lydelse

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 — 6 åå tillämpas.

Är Sverige [ krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen föreskriva att 2 — 6 55 skall till- lämpas.

Föreskrrft enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från de! den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår, från början av nämtast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föresknf- ten inom två månader från de! under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

• Sida 77
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

en mättad från början av nästkom- mande session underställas riksda- gen. Vad i andra stycket sägs om på- följden, därest underställning ej sker eller riksdagen ej inom två månader gillar förordnandet, skall äga mot- svarande tillämpning i fall som nu avses.

Undertid, då bestämmelserna i 2 — Öåå äga tillämpning gälla icke i lag eller författning meddelade stadgan- den i den mån de strida mot samma bestämmelser eller vad med stöd av dem blivit föreskrivet.

Föreslagen lydelse

När bestämmelserna i 2 — Gåå skall tillämpas gäller inte bestämmel- ser i lag eller annan författning, om de strider mot dessa bestämmelser eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av dem.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

• Sida 78
•  Original

Bilaga 3

12. Förslag till Lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen(1959283)

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och llåå allmänna tjänstepliktslagen (l959:83) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kontrner riket i krig, skola be- stämmelserna i 4, 5, 8 och 9 åå träda i tillämpning. Då kriget upphört, för- ordrtar Konungen senast före avslu- tartdet av den riksdagssession, .sont börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelsenta icke vidare skola till- lärnpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den rrtån bestämmelserna all!- jäntt skola äga tillämpning på grurtd av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att be- stämmelserna i nämnda paragrafer elleri en eller flera av dent skola till- läntpas. Sådartt förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, irtorn en månad underställas riksda- gen för dess prövning av frågart, ltu- ruvida förordnande! skall bestå. Blir förordnande! icke irtorrt två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsarrtma förfal- let. Uppltör krigsfaran, skall medde- lat förordrtartde av Konurtgen upp- hävas senast före nästkommande riksdagssessiorts avslutande.

I andra fall än som avses i första och andra styckena äger Konurtgert, där så påkallas av utomordentliga förhållanden, föranledda av krig. vari riket befunnit sig. eller krig mel- lan främmande makter, nted riksda- gens samtycke förordna att vad i 4 och 5 555 eller endera av dent stadgas

Föreslagen lydelse

1?)

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 4, 5, 8 och 9 åå tillärrtpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför S veri- ges gränser eller av att Sverige ltar va- rit i krig eller krigsfara, får rege- rirtgert föreskriva att 4, 5, 8 och 9539 ltelt eller delvis skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en rrtårtad från det den utfärda- des eller; om riksrrtöte inte pågår, från början av rtännas! följande riks- möte. Sker inte ttrtderställrtirtg eller godkärtrter riksdagen inte föreskrif- ten irtont två rrtånaderfrån det under- ställningen skedde, upphörföreskrif- tert att gälla.

• Sida 79
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

skall urtder viss tid, högst ett år varje gång, äga tillämpning.

Föreslagen lydelse

2å'

Förordnande jämlikt 4, 5, 8 eller 9 å får meddelas för att tillgodose än- damål av synnerlig vikt för det all- männa, såsom jolkförsörjningen el- ler santfärdseln eller försvarsmaktens eller civilförsvarets utrustning, urt- derhåll eller anläggnings- och repara- tionsarbeten. Sådant förordnande får dock inte gälla vapentjänst vid försvarsmakten.

Om !illgodoseertde av den civila hälso- och sjukvårdens, den all- männa hälsovårdens sarrtt den civila veter'irtän-'er'ksarrilteterts behov av personal vid krig, krigsfara och så- dana utomordentliga förhållartdert som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket ltar befurtrtit sig gäller vad därom är särskilt stadgat. För tillgodoseende av sådant behov får f(iir'ordnurtde som omfönnäles [ första stycket inte meddelas.

Förordnande ert/igt 4, 5, 8 eller 9 å får meddelas för att tillgodose ända- mål av synnerlig vikt för totalförsva- ret. Sådant förordnande får dock inte gälla vapentjänst vid försvars- makten.

Förordnande ert/igt första stycket får dock inte meddelas för att tillgo- dose den civila hälso- och sjukvår- derts eller den civila veterirtän'er'k- samhetens behov av personal.

llå2

Den som på grund av värnplikt el- ler eivilförsvarsplikt tages i anspråk för tjänstgöring vid krigsmakten är undantagen från tjänsteplikt, så ock eiviljörsvarspliktig under tid då tjänstgöring i civilförsvaret utgör hinder för tjänstepliktens fullgö- rande. Frän tjänsteplikt är även den undantagen som fullgör vapenfri tjänst.

Den som är anställd hos staten el— ler vid polisvt'isendet rrtå endast i den omfattning Konungen föreskriver åläggas allmän tjänsteplikt.

Beträffande den som eljest är an- ställd hos kommun, landstingskom- mun cller hos annan, vars verksam- het har betydelse för ändamål som i Zå sägs. äger arbetsmarknadsstyrel- sen i särskilt fall eller allmäntföre- skriva att sådan person ej rrtå åläggas allmän tjänsteplikt.

Om synnerliga skäl därtill före-

lSenaste lydelse 19811293. :Senaste lydelse 1966:420.

Den som på grund av värnplikt el- ler civilförsvarsplikt tas i anspråk för tjänstgöring vid försvarsmakten är undantagen från tjänsteplikt. De!- sarrtrrta gäller civilförsvarspliktiga under tid då tjänstgöring i civilför- svaret utgör hinder för tjänsteplik- tens fullgörande. Frän tjänsteplikt är även den undantagen som fullgör vapenfri tjänst.

Den som är anställd hos statenfår endast i den omfattning regeringen föreskriver åläggas allmän tjänste- plikt.

Ifråga om den som är anställd hos kommunen, landstinget eller hos nå- gon annan vars verksamhet har be— tydelse för ändamål som anges i 2 å, får arbetsmarknadsstyrelsen i sär- skilt fall besluta om eller meddela föreskrifter om att sådan person inte får åläggas allmän tjänsteplikt.

Om de! finns synnerliga skäl, får

• Sida 80
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:76 ligga, må arbetsmarknadsstyrelsen arbetsmarknadsstyrelsen eller läns- Bilaga3 eller länsarbetsnämnd medgiva be— arbetsnämnd medge befrielse tills vi- frielsetillsvidarefrånfullgörandeav dare från fullgörande av tjänste- tjänstcplikt. plikt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

• Sida 81
•  Original

Bilaga 3

13. Förslag till Lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 15 lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

151

Kommer riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 — 4 55 äga tillämp- ning. Då kriget upphört förordnar regeringen senast före avslutandet av det riksmöte, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den mån be- stärrtrnelserna alltjämt skola äga till- lämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger regeringen förordna att nämnda be- stämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad eller; om riksmöte ej pågår. inom en må- nad från början av närmast följande riksmöte underställas riksdagar: för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nandct icke irtorn två månader från det urulerställningen skett av riksda- gen gillat, är detsamma förfallet.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 — 4 55 tillämpas.

Är Sverige [ krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen föreskriva att 2 — 4 55 skall till- lämpas.

Föresknft enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, orn riksmöte inte pågår, från början av nännast följande n'ks- möte, Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphörföreskrif- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

'Senaste lydelse 1975:l()l7.

• Sida 82
•  Original

Bilaga 3

14. Förslag till Lag om ändring i krigshandelslagen(1964:19)

Härigenom föreskrivs att l & krigshandelslagen(1964:19) skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

151

Kommer riket i krig, skola he- stämmelscrna i 2 och 5 55 träda i till- lärnpning. Då kriget upphört, för- ordnar regeringen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till- lärnpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån bestämmelserna allt- jämt skala äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm— pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nandet ej inom två månader från det underställningen skett gillat av riks- dagen, är det förfallet. Upphör krigs- faran, upphäver regeringen meddelat förordnande senast före nästkom- mande riksdagssessians avslutande.

Föreligga eljest utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger regeringen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 och 5 M stadgas helt eller delvis skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämp— ning.

lSenaste lydelse 198l):196.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 — 9 åå tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför S veri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får reg - ringen föreskriva att bestämmelserna i 2 — 9555 skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, orn riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Prop. 1992/93:76-

• Sida 83
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under tid, då bestämmelse i 2 och 5 55 äger tillämpning, skola däremot svarande stadganden i 3 och 4 samt 6 — 8 55 tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

• Sida 84
•  Original

Bilaga 3

15. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att Skap. 25 lagen (1976:600) om offentlig anställningl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 2 5

Är Sverige i krig, får arbetstagare hos staten ej utan tillstånd lämna sin anställning. Så snart kriget har upphört och innan pågående eller nästkom- mande riksmöte avslutas, skall regeringen föreskriva att bestämmelsen ej längre skall tillämpas.

Är Sverige i krigsfara, får regeringen föreskriva att arbetstagare hos staten ej utan tillstånd får lämna sin anställning. Sådan föreskrift upphör att gälla, om den ej underställes riksdagen inom en månad efter beslutet därom eller, om riksmöte ej pågår, efter början av närmast följande riksmöte samt god- kännes av riksdagen inom två månader efter underställningen. Så snart krigsfaran har upphört och innan pågående eller nästkommande riksmöte avslutas, skall regeringen upphäva föreskrift som nu har sagts.

Om vissa andra anställnings- och arbetsvillkor vid krig eller krigsfara eller annars under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden finns särskilda föreskrifter i lag och annan författning. Regeringen får därutöver meddela sådana föreskrif- ter, i den mån det är nödvändigt för statens verksamhet.

Om vissa andra anställnings- och arbetsvillkor vid krig eller krigsfara eller undersådana extraordinära för- hållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig el- lerkrigsfara finns särskilda föreskrif- ter i lag och annan författning. Re- geringen får därutöver meddela så- dana föreskrifter, i den mån det är nödvändigt för statens verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

' Lagen omtryckt 1991:600.

• Sida 85
•  Original

16. Förslag till Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen(1982z763) Härigenom föreskrivs att 295 hälso- och sjukvårdslagen(1982:763)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

295

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskriftcr om hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att landet har befunnit sig i krig eller krigsfara.

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana extraordinära för- hållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig el- ler krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

[Lagen omtryckt 1992z567.

Bilaga-3

• Sida 86
•  Original

Bilaga 3

17. Förslag till Lag om ändring i hälsoskyddslagen(1982:1080) Härigenom föreskrivs att 265 hälsoskyddslagen(1982:1080) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

265

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om hälso- skyddet i krig, vid krigsfara eller un- der sådana utomordentliga förhål- landen som är föranledda av att riket har befunnit sig i krig eller krigsfara.

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om hälso- skyddet i krig, vid krigsfara eller un- der sådana extraordinära förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

• Sida 87
•  Original

Bilaga 3

18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i

riksdagen

Härigenom föreskrivs att 75 lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksda- gen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

l krig eller vid beredskapstillstånd enligt lagen ( 1960:513 ) om bered- skapstillstånd eller när talmannen el- ler den han bemyndigar har beslutat om en viss beredskapsgrad för riks- dagen eller del av riksdagen gäller särskilda föreskrifter för säkerhets- skyddet som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Föreslagen lydelse

Under höjd beredskap eller när talmannen eller den han bemyndigar har beslutat om en viss beredskaps- grad för riksdagen eller del av riks- dagen gäller särskilda föreskrifter för säkerhetsskyddet som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret får också besluta om särskilda åtgärder för säker- hetsskydd vid öppnande av riksmöten eller andra speciella tillfällen, eller för lokaler som riksdagen disponerar utöver lokalerna i riksdags-, ledamots- och

förvaltningshusen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

• Sida 88
•  Original

Bilaga 3

19. Förslag till Lag om ändring i tandvårdslagen(1985:125)

Härigenom föreskrivs att 185 tandvårdslagen(1985:125) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 å

Regeringen bemyndigas att med— Regeringen bemyndigas att med- dcla särskilda föreskrifter om tand— dela särskilda föreskrifter om tand- vården i krig. vid krigsfara eller un- vården i krig, vid krigsfara eller un- der sådana utomordentliga förhål- der sådana extraordinära förhållan- landcn som är föranledda av attriket den som är föranledda av att det är har befunnit sig i krig eller krigsfara. krig utanför Sveriges gränser eller av att S verigc har varit i krig eller krigs—

fara .

Dcnna lag träder i kraft den I april 1993.

• Sida 89
•  Original

Bilaga 3

20. Förslag till Lag om ändring i patientjournallagen(1985:562)

Härigenom föreskrivs att 205 patientjournallagen(1985:562) skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 51

Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om patientjournaler i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att riket har befunnit sig i krig eller krigsfara.

Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om patientjournaler i krig, vid krigsfara eller under sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av att det är [dig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

'Paragrafen erhöll sin nuvarande beteckning genom l992:459.

• Sida 90
•  Original

21. Förslag till ' Prop. 1992/93:76 Lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, Bilaga 3 införsel och försäljning av gasskyddsmateriel

Härigenom föreskrivs att lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.

• Sida 91
•  Original

LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-22

Närvarande: f.d. justitierådet Böret Palm, justitierådet lars-Åke Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 3 september 1992 har rege- ringen på hemställan av statsrådet Anders Björck beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om beredskapshöjningar,

2. lag om överföring av vissa uppgifter till kontraktsprostarna under höjd beredskap,

3. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967) , lag om ändring i lagen ( 1966:413 ) om vapenfri tjänst, lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) , lag om ändring i lagen ( 1964:63 ) om kommunal beredskap, 'Jag om ändring i lagen ( 1981:1216 ) om kyrklig beredskap,

8. lag om ändring" ] lagen (1939: 299) om förbud ivissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m..,

9. lag om ändring | lagen ( 1940:176 ) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg,

10. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigs- förhållanden,

11. lag om ändringi lagen (1957:686) om taxeringsväscndet under krigs- förhållanden m.m.,

12. lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83), 13. lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring, 14. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19), 15. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning, 16. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 17. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080), 18. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen, 19. lag om ändringi tandvårdslagen (1985:125), 20. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562), 21. Ilag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel.

SPS"?

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars Arfvidson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Inledning

Förutsättningarna för att regeringen skall kunna sätta av riksdagen beslutade s.k. fullmaktslagar i kraft är enligt 13 kap. 6 5 regeringsformen att riket är i krig eller krigsfara eller att det råder ”sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig”.

• Sida 92
•  Original

Bilaga 4

l lagrådsremissen föreslås att i vissa fullmaktslagar —- framför allt sådana som härrör från tiden före den nuvarande regeringsformens ikraftträdande — förutsättningarna för ett rcgeringsförordnande skall förenhetligas och utvid- gas i den mån de är mer inskränkta än som anges i regeringsformen. I de lagar där sådana ändringar föreslås — liksom i förslaget till lag om bcred- skapshöjning — ändras emellertid regeringsformens ordalag i två hänseen- den. Med visst stöd av uttalanden i grundlagens förarbeten tolkas för det första i uttrycket ”av krigleller av krigsfara vari riket har befunnit sig” orden "av krig” till att avse dels krig utanför Sveriges gränser, dels krig vari Sverige har befunnit sig. Lagrådet anser detta vara ett förtydligande som måste god- tas. I fråga om den andra ändringen, att ersätta uttrycket ”utomordentliga förhållanden” med uttrycket ”extraordinära förhållanden”, med uttrycket ”extraordinära förhållanden”, har lagrådet däremot en annan uppfattning.

Orsaken till att en annan formulering valts än den i 13 kap. 6 5 regerings- formen anges i remissen vara att ordet ”utomordentlig” i nutida spåkbruk mycket sällan används i den betydelse som ordet har i regeringsformen. En- ligt lagrådets mening bör man emellertid om möjligt undvika att i lagstad- ganden som har sitt stöd i ett grundlagsstadgande använda en formulering som skiljer sig från grundlagstcxten. Särskilt får detta anses gälla i fråga om sådan ingripande lagstiftning som beredskapslagstiftningcn. Om remissför- slaget genomförs kommer vidare i fortsättningen uttrycket "utomordentliga förhållanden” att finnas förutom i regeringsformen, i en rad fullmaktslagar som nu inte föreslås ändrade, medan i de fullmaktslagar som återfinns bland lagförslagen i remissen uttrycket ”extraordinära förhållanden” införts. En sådan ordning ter sig inte acceptabel. Lagrådet anser därför att uttrycket ”utomordentliga fi'irhållanden” genomgående bör behållas tills vidare. Ut- trycket "sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av " är där- vid att föredra framför uttrycket ”utomordentliga förhållanden på grund av”. .

Det nu sagda berör samtliga lagförslag som tagits upp under 6—l7 samt 19 och 20 i bil. 3 till lagrådsremissen.

Lagrådet vill vidare här ta upp frågan om urvalet av fullmaktsförfattningar som bör ändras i detta sammanhang och formen för ändringarna.

Uttrycket ”utomordentliga, av krig föranledda förhållanden", som enligt lagförslagen under 13 och 14 i remissen funnits böra ändras till det förut nämnda nya uttryckssättct, förekommer också i andra lagar, där en ändring förefaller lika motiverad. Enligt den genomgång lagrådet har kunnat göra gäller detta dels en lag (1959z73) med vissa bestämmelser om inländsk för- säkringsrörelse vid krig m.m., dels en lag (1959274) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m., dels en lag ( 1962:627 ) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. Uttrycket förekommer också i lagen (194l):300) angående förordnande om anstånd med betalning av gäld m.m., den s.k. moratorielagen, där med hän- syn till innehållet i övrigt i lagen en ändring emellertid synes böra kräva över- väganden i andra hänseenden.

] närmare ett tjugutal andra lagar mcd bemyndiganden för regeringen med stöd av 13 kap. 6 5 regeringsformen uttrycks förutsättningarna för att bemyndigandet skall få utnyttjas genom ett exakt återgivande av ordalagen i

• Sida 93
•  Original

Bilaga 4

grundlagsbestämmelsen. Lagrådet godtar att uttryckssättet i alla dessa lagar behålls tills vidare men utgår från att en anpassning sker successivt i lämpliga sammanhang.

Enligt flera av de aktuella lagarna krävs att beslut av regeringen med stöd av bemyndigandet skall underställas riksdagen. Fristen för underställande anges därvid i vissa äldre lagar till en månad efter beslutet. I andra görs tilläg- get att, om riksmöte inte pågår, tiden skall räknas från början av närmast följande riksmöte. I samtliga berörda förslag i lagrådsremissen har utan nå- gon kommentar det angivna tillägget gjorts. Det första alternativet kan sam- manhänga med de större möjligheterna enligt de tidigare grundlagsbestäm- melserna att föranstalta om urtima riksdag. Lagrådet ser i vart fall inte något hinder mot den enhetliga text som föreslås och föreslår en sådan ändring i sina egna lagförslag sist i detta yttrande. Motsvarande ändring borde i och för sig göras genomgående i författningar med motsvarande innehåll. Lagrå- det förutsätter att också i detta hänseende ambitionen är att efter hand före- nhetliga alla sådana bestämmelser.

Till de enskilda lagförslagen har lagrådet i övrigt följande kommentarer.

Förslaget till lag om beredskapshöjningar

Lagrådet anser att ett bättre namn på lagen skulle vara ”Lag om höjd bcred- skap”.

lå

Uttrycket ”höjd beredskap” avses enligt det remitterade förslaget vara en samlingsterm för begreppen ”skärpt beredskap” och ”högsta beredskap”. Det används också som en teknisk term i andra författningsförslag. Det är enligt lagrådets mening därför nödvändigt att slå fast tydligare att det här är fråga om en definition.

Enligt tredje stycket i den föreslagna paragrafen skall regeringen kunna med hänsyn till omständigheterna välja mellan skärpt beredskap och högsta beredskap och inte bara gå från den lägre till den högre graden utan också gå stegvis tillbaka från högsta till skärpt beredskap. Även om det också i det senare fallet tekniskt är fråga om ett beslut om ”höjd beredskap” blir det alltför missledande att uttrycka det så i lagtexten. Lagrådet föreslår i föl- jande förslag en justering också i detta hänseende.

På grund av det anförda och med hänvisning till vad som inledningsvis an- förts om begreppet utomordentliga förhållanden och dess innebörd föreslår lagrådet följande lydelse av 1 5:

”För att stärka totalförsvaret kan beredskapen i Sverige höjas. Höjd be— redskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sve- rige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.”

• Sida 94
•  Original

Bilaga 4

35

I den föreslagna paragrafen föreskrivs en skyldighet för regeringen att häva en beredskapshöjning när förutsättningarna för en sådan inte längre finns. I specialmotiveringen anförs att regeringen ”kan” upphäva beredskapen för endast en viss del av landet eller viss verksamhet. Att regeringen har denna möjlighet innebär emellertid inte att det alltid föreligger en motsvarande skyldighet. Skyldigheten enligt paragrafen att häva en höjd beredskap för ett visst område eller viss verksamhet inträder endast när beslutet om bered- skapshöjning begränsats till området eller verksamheten.

55

Enligt 5 5 i det remitterade förslaget får regeringen eller myndighet som re- geringen bestämmer meddela kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna ”de föreskrifter som behövs för ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd beredskap”. Sådana föreskrifter skall också få meddelas enskilda organisationer och företag som enligt över- enskommelse eller på annat sätt är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig. I specialmotiveringen till bestämmelsen erinras om att det i andra lagar till en del finns reglerat vilka åtgärder som skall vidtas vid en beredskapshöj— ning. Vidare sägs att det i första stycket ges ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva vilka ytterli- gare åtgärder som skall vidtas när beredskapen höjs. Enligt remissen stödjer sig bemyndigandet på 8 kap. 7 51 regeringsformen. Någon närmare vägled- ning ges inte angående vilket slags föreskrifter regeringen skall kunna med- dela med stöd av bemyndigandet. Vid föredragningen inför lagrådet har uppgivits att bemyndigandet är avsett att möjliggöra för regeringen att med- dela ett antal föreskrifter av den typ som tagits in i det förslag till förordning om beredskapshöjningar som finns i CFL-utredningens betänkande.

Enligt lagrådets mening kan föreskriften i 8 kap. 75 1 regeringsformen inte åberopas till stöd för det föreslagna bemyndigandet. Grundlagsföreskriften möjliggör endast föreskrifter till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd be- redskap är ett alltför vidsträckt begrepp för att täckas av den beskrivningen.

Behovet av stöd i lag för föreskrifter på förordningsnivå får alltså tillgodo— ses på annat sätt. Till en början kan konstateras att en de] av de regler som tagits in i det nämnda förslaget till förordning kan utfärdas med stöd av redan meddelade bemyndiganden. Så är fallet t.ex. i fråga om huvuddelen av de regler som rör hälso- och sjukvård samt hälsoskydd (jfr de remitterade lag- förslagen under nr 16 och 17).

En framkomlig väg att bereda regeringen och underordnade myndigheter ytterligare möjligheter att meddela föreskrifter av det slag som avsetts i re- missen torde vara att med stöd av 8 kap. 3 och 5 55 regeringsformen i lag mera precist än som skett i förslaget beskriva de förpliktelser som skall läg- gas på de olika typerna av kommuner och på enskilda. Regeringen kan där- efter med stöd av 8 kap. 13 55 första stycket regeringsformen i förordning meddela verkställighetsföreskrifter i ämnet. I förordningen kan regeringen också — med stöd av 8 kap. 13 5 andra stycket — överlåta åt underordnad myndighet att meddela sådana föreskrifter.

• Sida 95
•  Original

Bilaga 4

Någon mer omfattande lagreglering av nu angivet slag torde inte behövas för att det skall vara möjligt för regeringen att meddela merparten av före- skrifterna i den förutnämnda förordningen. Erforderliga lagbestämmelser skulle kunna ges följande utformning.

”Vid höjd beredskap skall kommuner, landsting och kyrkliga kommuner vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamhe- ten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.

Vid höjd bcredskap skall de enskilda organisationer och företag som en- ligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verk- samhet i krig vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhål- landena skall kunna fullgöra dessa skyldigheter.”

Skulle det under det fortsatta lagstiftningsarbetet visa sig att lagstöd för ytterligare föreskrifter på regeringsnivå skulle behövas torde få övervägas om inte den nu föreslagna regleringen i 5 5 bör utgå och ersättas med mer omfattande bestämmelser i en särskild lag.

I förslaget till lag om beredskapshöjningar regleras — bortsett från före- skrifterna i 4 och 5 55 — endast förutsättningarna för att någon form av bered- skap skall råda. Vilken betydelse det har att höjd beredskap råder framgår av ett antal andra lagar och förordningar. En upplysning om detta kan lämp- ligen tas in i ett tredje stycke i 5 5 och ges följande lydelse:

”Innebörden i övrigt av att höjd beredskap råder framgår av andra författ- ningar.”

Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1964:63 ) om kommunal beredskap

Som anförts inledningsvis avstyrker lagrådet att uttrycket ”utomordentliga förhållanden” — som återfinns i 1 5 första stycket, 2 5 första stycket och 5 5 andra stycket — nu ändras. Genomförs inte det remitterade förslaget i den delen återstår beträffande 1, 2, 9, 11, 12, 14 och 21 55 enbart den ändringen att ordet ”beredskapstillstånd” skall ersättas av orden ”höjd beredskap”. Någon fullständig text behövs då inte beträffande dessa paragrafer om för- slagets ingress ändras till följande: '

”Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1964:63 ) om kommunal bered- skap

dels att i 1, 2, 9, 11, 12, 14 och 21 55 ordet ”beredskapstillstånd” skall ersättas av orden ”höjd beredskap”,

dels att 5, 7, 8 och 18 55 samt rubriken närmast före 1 5 skall ha följande lydelse.”

Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1981:1216 ) om kyrklig beredskap

Om det förslag följs som lagrådet framfört i inledningen om att tills vidare uttrycket ”utomordentliga” förhållanden skall stå kvar behövs inte någon lagtext i detta förslag, som i stället kan lyda:

• Sida 96
•  Original

Bilaga 4

”Härigenom föreskrivs att i 2, 4, 7-9 och 10 55 lagen ( 1981:1216 ) om kyrk- lig beredskap orden ”beredskapstillstånd och krig” samt orden ”beredskaps- tillstånd eller krig” skall ersättas av orden ”höjd beredskap”.

Lagrådets förslag att uttrycket ”sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av” skall ersätta texten ”extraordinära förhållanden på grund av” avser följande förslag i remissen, nämligen

8. Förslaget till lag om ändringi lagen ( I939.'299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m. 1 5 andra stycket

9. Förslaget till lag om ändring i lagen ( I 940.'1 76) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg 1 5 andra stycket

10. Förslaget till lag om ändring i lagen ( I 95 7:684 ) om betalningsväsendet un- der krigsförhållanden 1 5 andra stycket, 2 5 andra stycket och 4 5 andra stycket

I ]. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1957:686 ) om taxeringsväsendet un- der krigsförhållanden m.m. 1 5 andra stycket

12. Förslaget till lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83) 1 5 andra stycket

13. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1960:22 ) om statlig krigsförsäkring 1 5 andra stycket

14. Förslaget till lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19) 1 5 andra stycket

15. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1976:600 ) om offentlig anställning 5 kap. 2 5tredje stycket .

16. Förslaget till lag om ändring i häLso- och sjukvårdslagen (1982:763) 29 5

I 7. Förslaget till lag om ändring [ hälsoskyddslagen (1982:1080) 26 5

19. Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) 18 5

20. Förslaget till lag om ändring i patientjournallagen( 1 985.'562 ) 20 &

Lagrådet har i inledningen till detta yttrande angett tre lagar som bör ändras av samma skäl som föranlett det remitterade förslaget till ändring i bl.a. 15 krigshandelslagen (1964:19) . De tre lagarna bör ändras enligt följande för- slag:

• Sida 97
•  Original

Bilaga 4

”1. Förslag till lag om ändringi lagen (1959: 73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1959z73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lå

Kommer riket i krig, skola bestäm- melserna iZ — 13 55 och 17 5 äga till- lämpning. Då kriget upphört, för— ordnar Konungen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till- Iämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, iden mån bestämmelserna allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna att nämnda bestämmelser skola till- lämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller; inom en månad underställas riksda— gen för dess prövning av frågan, hu- ruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfal- let, Upphör krigsfaran, skall förord- nandet senast före nästkommande riksdagssessions avslutande av Ko— nungen upphävas.

Föreligga eljest utomordentliga av krig föranledda förhållanden, äger Konungen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2—13 55 och 17 5 stadgas, helt eller delvis, skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- sema i 2 —13 och 17 55 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utamordentligaförhållan- den som är föranledda av att det är Iaig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att 2 — 13 och 17 55 skall tillämpas.

Föreskrifter enligt andra stycket skall underställas riksdagens pröv- ning inom en månad från det den ut- färdades eller, om riksmöte inte på- går; från början av närmast följande riksmöte. Sker inte underställning el- ler godkänner riksdagen inte före- slaijten inom två månader från det underställningen skedde, upphör föreskriften att gälla.

• Sida 98
•  Original

Bilaga 4

”2. Förslag till lag om ändring i lagen ( I 959: 74 ) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse häri riket vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1959r74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse häri riket vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lå

Kommer riket i krig, skala bestäm- melserna i 2—14 55 och 19 5 äga till- lämpning. Då kriget upphört, för- ordnar Konungen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till- lämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelsema allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksda- gen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnan- det senast före nästkommande riks- dagssessions avslutande av Ko- nungen upphävas.

Föreligga eljest utomordentliga av krig föranledda förhållanden, äger Konungen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2—14 55 och 195 stadgas, helt eller delvis, skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning.

Är Sverige i krig skall bestämmel- serna i 2 — 14 och 19 55 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att be- stämmelserna i 2— 14 och 1955 skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla. ”

• Sida 99
•  Original

Bilaga 4

”3. Förslag till lag om ändring i lagen (] 962:62 7) om vissa åtgärder för utnytt-

jande av vattenkraft vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen ( 1962:627 ) om vissa åtgärder för ut- nyttjande av vattenkraft vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kommer riket i krig, skola bestäm- melserna i denna lag om meddelande av tillstånd till vissa företag i vatten träda i tillämpning. Då kriget upp- hört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagsses- sion, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån de alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen förordna, att nämnda be- stämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad un- derställas riksdagen för dess pröv- ning av frågan, huruvida förordnan- det skall bestå. Blir förordnandet ej inom två månader från det under- ställningen skett gillat av riksdagen, är det förfallet. Upphör krigsfaran el- ler de utomordentliga, av krig föran- ledda förhållandena, upphäver Ko- nungen meddelat förordnande senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.

Vid protokollet

Justeras.

Föreslagen lydelse

15

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i denna lag om meddelande av tillstånd till vissa företag i vatten till- lämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regen'ngen föreskriva att be- stämmelserna i denna lag om medde— lande av tillstånd till vissa företag i vatten skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår; från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föres/oif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla. ”

• Sida 100
•  Original