Prop. 1992/93:76

om höjd beredskap

Regeringens proposition

1992/93z76

om höjd beredskap prop

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo- gade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Anders Björck

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om höjd beredskap. Den nya lagen ersätter lagen (1960:513) om beredskapstillstånd. De nya bestämmelserna innebär att regeringen bemyndigas att besluta om höjd beredskap i en utsträckning SOm fullt ut utnyttjar de möjligheter som 13 kap. 65 regeringsformen ger. Beredskapsgradcrna begränsas till två, nämligen skärpt beredskap och högsta beredskap. Regeringen ges också möjlighet att begränsa en bered- skapshöjning till viss del av landet eller till viss verksamhet.

Vidare föreslås ändringar i ett flertal fullmaktslagar i avsikt att skapa en- hetlighet vad avser förutsättningarna för att de skall träda i tillämpning.

I propositionen föreslås också att lagen (1939:174) om tillverkning, inför- sel och försäljning av gasskyddsmateriel upphävs.

De nya reglerna, utom lagen om upphävande av lagen (1939: 174) om till- verkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel, föreslås träda i kraft den ljuli 1993.

Propositionens lagförslag

1. Förslag till Lag om höjd beredskap

Härigenom föreskrivs följande.

15 För att stärka totalförsvaret kan beredskapen i Sverige höjas. Höjd be- redskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Är Sverige i krig råder högsta beredskap. .Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sve- rige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.

2 5 Beslut enligt 15 får avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.

SåNär förhållanden som avses i lä inte längre räder, skall regeringen be- sluta att höjd beredskap inte längre skall gälla.

4åBeslut om höjd beredskap skall tillkännages på det sätt som regeringen bestämmer.

SäVid höjd beredskap skall kommuner. landsting och kyrkliga kommuner vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamhe- ten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna fullgöra sina uppgifter inom totalfi'srvaret.

Vid höjd beredskap skall de enskilda t.vrganisationer och företag som en- ligt överenskommelse eller pä annan grund är skyldiga att fortsätta sin verk- samhet i krig vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhål- landena skall kunna fullgöra dessa skyldigheter.

Innebörden i övrigt av att höjd beredskap räder framgår av andra författ- ningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993, då lagen (1960z5l3) om bered- skapstillstånd skall upphöra att gälla.

Prop. 1992/93176

PJ

2. Förslag till Lag om ändring i värnpliktslagen (194lz967) Härigenom föreskrivs beträffande värnpliktslagen (1941:967)l

dels att i 6 a och 40 åå ordet ”krigsberedskap” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "försvarsbcredskap” i motsvarande form,

dels att 275 2 inom. och 285 1 mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 52

2. Beredskapsövning 2. Beredskapsövning Där-est regeringen med hänsyn till Om det behövs medfhänsyn till lan- krigsbercdskapen så prövar nödigt, dets försvarsberedskap, är en väm- må värnpliktig kunna åläggas att, ut— pliktig skyldig att, på det sätt reg - överi Imorn. avsedd tjänstgöring, i ringen bestämmer; fullgöra en eller den ordning regeringen bestämmer flera beredskapsövningar om sam- ]ätllgöra en eller flera baredskapsöv- manlagt högst etthundraåttio dagar. ningar om sammanlagt högst ett- hundraåttio dagar. Om tillgodoräknande av bered- Regeringen får besluta att bered- skapsövning såsom fullgjord repeti- skapsövning skall tillgodoräknas så- tionsövning äger regeringar för— som fullgjord repetitionsövning. ordna.

28 53

1. Då rikets försvar eller dess sä- 1. Under höjd beredskap är en ker-het eljest det kräver, må rcge- värnpliktig skyldig att fullgöra krigs- r'ingen till tjänstgöring inkalla samt- tjänstgöring. liga vämpliktiga eller värnpliktiga till det större cl/ermindre antal, som fin- nes behövligt. Erfordras i fall, då icke samtliga värnpliktiga inkallats till sådan tjänstgöring, att de väm- pliktiga äro inkallade under längre tid) skall inkallad personal efter lämplig tidrymd såvitt möjligt avlö- sas.

Regeringen skall för varje tillfälle besluta hur många värnpliktiga som skall kallas in till krigstjänstgöring. Regeringen beslutar när krigstjänst- garing skall upphöra.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

iLagen omtryckt 1969z378. "Senaste lydelse 197555. 3Senaste lydelse 1975z555.

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (]966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 14 och 19 åå lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l4å Vapenfri tjänstepliktig, som olovligen avviker eller uteblir frän tjänstgö- ringsstället, dömcs till böter eller fängelse i högst sex månader.

Begås brott som avses i första stycket under beredskapstillstärul el- lernär riket är i krig. (löntes till böter eller fängelse i högst två år.

Begäs brott som avses i första

stycket under höjd beredskap, döms till böter eller fängelse i högst två är.

19ål

Bcfogenhet att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning till- kommer hos staten eller hos kom- mun anställd civilförsvars-, rädd- nings- eller arhetsehef i fråga om un- derställd personal. Med kommuner likställs landstingskommuner, kom- munalförbund. församlingar, kyrk- lt'ga sarnji'illig/reter och allmänna för- säkringskassor.

Bcfogenhct att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning till- kommer hos staten eller hos kom- mun anställd civilförsvars-. rädd- nings- eller arbetschefi fråga om un- derställd personal. Med kommuner likställs landsting, kommunalft'rr- bund, kyrkliga konnnnner och all- männa försäkringskassor.

innan någon meddelar tillrättavisning, skall han vid förhör med den fe- lande lämna denne tillfälle att förklara sig.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1993.

1Senaste lydelse 1986:1103.

4. Förslag till Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74) dels att 2å skall upphöra att gälla, dels att i 411, 5, 6, 8, 10, 12, 17, 20, 40, 41a, 57, 66, 68, 69 och 73 åå samt punkt 7 i övergångsbestämmelscrna till lagen (1975z553) om ändring i civil- försvarslagen ordet ”civilförsvarsberedskap” skall bytas ut mot ”höjd bered- skap”,

dels att i 58, 81 och 83 åå orden "högsta civilförsvarsberedskap" skall bytas ut mot "högsta beredskap",

dels att 39å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 å'

Om alarmering och mörklägg- ning, så ock om trafiken samt den allmänna ordningen och säkerheten under civilförsr'arsberedskap äger regeringen meddela särskilda be- stämmelser.

Om alarmering och mörklägg- ning, sä ock om trafiken samt den allmänna ordningen och säkerheten under höjd beredskap äger rege- ringen meddela särskilda bestäm- melser.

Länsstyrelsen äger förordna, att sålunda utfärdade bestämmelser skola äga tillämpningjämväl under civilförsvarsövning, och därvid tillika meddela föreskrifter, i vad mån allmänheten samt industrier och andra företag skola medverka vid övningen; dock skall, om denna är avsedd att pågå längre tid än tre dagar, regeringens medgivande till förordnandet inhämtas.

Länsstyrelsen äger förordna att under högsta civilförsvarsberedskap förbud skall gälla mot användande av samlingslokal, såvitt för besö- kande i lokalen bcräknat skyddsrum icke finnes att tillgå, och av barn— stuga, såvitt skyddsrum icke finnes att tillgå för de personer som barn- stugan är avsedd att hysa.

Länsstyrelsen äger förordna att under högsta beredskap förbud skall gälla mot användande av samlingslo- kal, såvitt för bcsökande i lokalen beräknat skyddsrum icke finnes att tillgå, och av barnstuga, såvitt skyddsrum icke finnes att tillgå för de personer som barnstugan är av- sedd att hysa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

1Senaste lydelse 19751553.

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1964z63) om kommunal beredskap dels atti 1, 2, 9, 11, 12, 14 och 21 åå ordet ”beredskapstillstånd” skall bytas ut mot ”höjd beredskap”,

dels att 5, 7, 8 och 18åå samt rubriken närmast före 1 å skall ha följande

lydelse. Nuvarande lydelse

Vissa kommunala och landstings- kommunala uppgifter under bered- skapstillständ

551

Kommuner och landsting, var- ifrån utrymning sker, är under be- redskapstillständ skyldiga att, i den mån förhållandena medger det, lämna bistånd ät kommuner och landsting, där befolkning från ut- rymningsområdet inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållandc av personal och utrustning för verk- samheten för de inkvarterade. Enas inte kommunerna och landstingen, får länsstyrelsen i det län, där utrym- ningsområdet är beläget, förordna om biståndet.

Blir till följd av krigsskada, in- kvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande utomordentliga för— hållanden för totalförsvaret viktig kommunal eller landstingskommu- rral verksamhet i viss kommun eller visst landsting så betungande, att bi- stånd iverksamheten oundgängligen erfordras, är under beredskapstill— stånd annan kommun eller annat landsting skyldig att efter särskilt förordnande därom tillfälligt lämna sådant bistånd. Om dylikt bistånd förordnar länsstyrelsen i det län, där den biståndslämnande kommunen eller landstinget är belägen.

Föreslagen lydelse

Vissa uppgifter för kommuner och landsting under höjd beredskap

Kommuner och landsting, var-.

ifrån utrymning sker, är under höjd beredskap skyldiga att, i den mån förhållandena medger det, lämna bi- stånd åt kommuner och landsting, där befolkning från utrymningsom- rådet inkvarteras i större omfatt- ning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållande av personal och utrustning för verksamheten för de inkvarterade. Enas inte kommu- nerna och landstingen, får länssty- relsen i det län, där utrymningsom- rådet är beläget, förordna om bi— ståndet.

Blir till följd av krigsskada, in- kvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande utomordentliga för- hållanden en för totalförsvaret viktig verksamhet som en kommun eller ett landsting bedriver så betungande, att bistånd i verksamheten oundgängli- gen erfordras, skall under höjd be— redskap annan kommun eller annat landsting efter särskilt förordnande därom tillfälligt lämna sådant bi- stånd. Om dylikt bistånd förordnar länsstyrelsen i det län, där den kom- mun eller det landsting som lämnar biståndet finns.

Vad som föreskrivs i förvaltningslagen (1986:223) om ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall gälla även ärenden hos länssty- relsen enligt första och andra styckena.

ISenaste lydelse l991:1661.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 52

Finner länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn till beredskapsuppgifter- nas omfattning eller betydelse i viss kommun eller visst landsting, att dennas förberedelser redovisas i särskild plan, skall kommunen eller landstinget ef- ter länsstyrelsens förordnande upprätta och anta sådan plan. Vid planlägg- ningen skall kommunen eller landstinget samråda med länsstyrelsen. Om samordning av planläggningen med den kommunala civilförsvarsplanlägg- ningen finns föreskrifter i 10 bä tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74). När planen har antagits, skall den insändas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen får förordna om re- vision av kommunala och landstings- kommunala beredskapsplaner, när det påkallas av ändrade förhållan- den. Om länsstyrelsen har förordnat om revision av plan, gäller föreskrif- terna i första stycket.

Länsstyrclscn får förordna om re- vision av kommunernas och lands- tingens beredskapsplaner, när det påkallas av ändrade förhållanden. Om länsstyrelsen har förordnat om revision av plan, gäller föreskrif- terna i första stycket.

853

Uppgift som enligt denna lag an- kommer på kommun eller landsting under beredskapstillstånd skall, där- est uppgiften motsvarar eller i hu- vudsak motsvarar fredstida uppgift, fullgöras av det kommunala eller landstingskommunala organ, på vil- ket uppgiften ankommer i fredstid.

Uppgift som enligt denna lag an— kommer på kommun eller landsting under höjd beredskap skall, därest uppgiften motsvarar eller i huvudsak motsvarar fredstida uppgift, fullgö— ras av det organ inom kommunen el— ler landstinget, på vilket uppgiften ankommer i fredstid.

1854

För kostnader, som under bered- skapstillstånd uppkomma för kom— mun eller landsting till följd av verk— samhet för inkvarterad befolkning från annan kommun, eller annat landsting, ävensom för kostnader, som föranledas av påbjuden utrym— ning eller annan omflyttning av be— folkningen inom den egna kommu— nen eller landstinget, skall ersätt— ning utgå av statsmcdel.

För kostnader, som under höjd be- redskap uppkomma för kommun el- ler landsting till följd av verksamhet för inkvarterad befolkning från an- nan kommun eller annat landsting, ävensom för kostnader, som föranle- das av påbjuden utrymning eller an- nan omflyttning av befolkningen inom den egna kommunen eller det egna landstinget, skall ersättning utgå av statsmcdel.

Kommun eller landsting äger av länsstyrelsen utfå förskott å ersättning

som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

2Senaste lydelse 1991:1661. 3Senaste lydelse 199111661. 4Senaste lydelse 199121661.

6. Förslag till Prop. 1992/93:76 Lag om ändring i lagen (1981 :1216) om kyrklig beredskap

Härigenom föreskrivs att i 2, 4 och 7— 10 55 lagen (1981 :1216) om kyrklig beredskap orden ”beredskapstillstånd och krig” samt orden ”beredskapstill- . stånd eller krig” skall bytas ut mot ”höjd beredskap”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

7. Förslag till Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102)

Härigenom föreskrivs att 63 5 räddningstjänstlagen (1986:1102)' skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

635

Under krig och när det annars rå- der civilförsvansberedskap skall de uppgifter som fullgörs av en sådan nämnd som avses i 10 & övertas av kommunstyrelsen och räddningskå- rens uppgifter övertas av civilför- svarsorganisationen i kommunen.

Under höjd beredskap skall de uppgifter som fullgörs av en sådan nämnd som avses i 10 & övertas av kommunstyrelsen och räddningskå- rens uppgifter övertas av civilför- svarsorganisationen i kommunen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

1Lagen omtryckt 1992z948.

8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.

Härigenom föreskrivs att ] & lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Befinner sig riket i krig, skola bc- stämmelserna i 2 455 äga tillämp- ning. Vid krigsfara, vari riket bejin- ner sig, eller eljest under utomordent- liga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm-

pas

Förordnande som i första stycket sägs skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad understäl- las riksdagen för dess prövning av frågan huruvida förordnandet skall bestå.. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställ- ningen skett av riksdagen gillat, skall detsamma vara förfallet.

Föreslagen lydelse

låI

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 — 4 55 tillämpas

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den sorn är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att be- stämmelsema i 2 — 455 skall tilläm- pas

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, orn riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte urzderställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1993.

[Senaste lydelse 1957:289.

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Befinner sig riket i krig, .skola be— stämmelserna i 2 och 3åå äga till— lämpning. Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utom— ordentliga, av krig föranledda för— ltållandert äger regeringen förordna, att nämnda bestämmelser skola till— lämpas.

Förordnande som i första stycket sägs skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en rrtänad understäl- las riksdagen för dess prövning av frågan huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställ- ningen skett av riksdagen gillat, skall detsamma vara förfallet.

Föreslagen lydelse

151

Är Sverige i krig, skall bestämmel— serna i 2 och 3 åå tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige ltar varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att 2 och 3 55 skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten irtom två månader frårt det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

1Senaste lydelse 19822261.

10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 && lagen (1957:684) om betalningsvä- sendet under krigsförhållanden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kommer riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 Såå träda i till- lärnpning. Då kriget upphört, för- ordnar Konungen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelsema icke vidare .skola till- lämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådant förordnartde skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nandet icke irtom två månader från det underställningen skett av riksda- gen gillat, skall detsamma vara för- fallet. Upphör krigsfararr, skall för- ordnandet av Konungen upphävas.

Under utomordentliga förhållan- den, som föranletts av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger Konungen förordna att vad i 2 5 9.6 stadgas skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning. För- ordnandet skall inom en månad eller; om riksdagssession icke pågår, inom en månad från början av nästkom- mande session underställas riksda- gen. I/th i andra stycket sägs om på- följden, därest underställning ej sker eller riksdagen ej inom två månader gillar förordnandet, skall äga mot- svarande tillämpning i fall som nu avses.

Undertt'd, då bestämmelserna i 2 5 55 äga tillämpning, gälla icke i lag eller författning meddelade stadgan- den i den mån de strida mot samma

Föreslagen lydelse

15

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2, 4 och 5 59" tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den sorn är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige ltar varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att 2, 4 och 5 åå skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en rnånad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår, från början av rtärrnast följande riks- möte. Sker inte underställnirtg eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Närbestämmelscrna iZ, 4 och 5 5,9" tillämpas, gäller inte bestämmelser i lag eller annan författning, om de strider mot dessa bestämmelser eller

Nuvarande lydelse

bestämmelser eller vad med stöd av dem blivit föreskrivet.

Föreslagen lydelse

mot föresknfter som meddelats med stöd av dem.

'Zå'

Befinner sig riket i krig, äger rege- ringen, efter hörande där så är möj- ligt av fullmäktige i riksbanken, i fråga om riksbankens sedel- och myntutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens rä- kenskaper meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att gälla i stället för vad i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank samt i annan lag därutinnan finnes stadgat.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, så ock eljest under utomordent- liga förhållanden, föranledda av krig eller kn'gsfara, vari riket befunnit Si'g, äger regeringen på framställning av fullmäktige i riksbanken, meddela besti'irriirielser som i första stycket av- ses.

Är Sverige i krig, får regeringen, efter hörande där så är möjligt av fullmäktige i Riksbanken, meddela föreskrifter om Riksbankens sedel- och myntutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av Riksban- kens räkenskaper att gälla i stället för vad som är föreskrivet i lagen (1988zil385) om Sveriges riksbank och i annan lag.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen, efter framställ- ning av fullmäktige i Riksbanken, meddela sådana föreskrifter som av- ses i första stycket.

453

Befinner sig riket i krig, äger Ko- nung *n, efter hörande där så är möj- ligt av fullmäktige i riksbanken,/ör- ordna att riksbanken skall vara skyl- dig inlösa för postgirorörelsen av- sedda utbetalningskort och direktut- bctalningskort, som utfärdats av statsrnyndighet, kommunalmyndig- het, allmän försäkringskassa cllerså- dan annan postgirokontoinneha— vare, som erhållit medgivande att verkställa utbetalning medelst di- rcktutbctalningskort, samt att kort som här avses skall motta gas som lik- vid vid betalning till statlig myndig— het.

l/id krigsfira, vari riket befinner sig, så ock eljest under iitorriordent- liga förhållanden, föranledda av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig. äger Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksbanken, meddela förordnande som i första st)-"oket av— ses.

iSenaste lydelse 1989244. *Se—naste lydelse 1964zl7.

Är Sverige i krig, får regeringen, efter hörande där så är möjligt av fullmäktige i Riksbankcn,]öreskriva att Riksbanken skall vara skyldig att inlösa utbetalningskort avsedda för postgirori'irelsen och dircktutbetal- ningskort, som utfärdats av statlig el- ler kommunal rriyni'ligliet, allmän försäkringskassa eller annan postgi- rokontoinnchavare, somfått medgi- vande att göra utbetalning med di- rektutbctalningskort, samt att så- dana kor't skall tas emot som betal- ning till statlig myndighet.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den sorti är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen, efter hörande av fullmäktige i Riksbanken, med- dela sådana föreskrifter som avses i första stycket.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

11. Förslag till Prop. 1992/93:76 Lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (l957:686) om taxeringsväsendet under krigsförliållunden m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lå'

Kommer riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 öåå träda i till- Iämpning. Då kriget upphört, för- ordnar regeringen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelser-na icke vidare skola till- lämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestärnmelsema allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nartdet icke inom två månader från det underställningen skett av riksda- gen gillat, skall detsamma vara för- fallet. Upphör krigsfaran, skall för- ordnandet av regeringen upphävas.

Under utarm'rrdentliga förhållan- den. som föranletts av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger regeringen förordna att vad i 2 6 5.6 stadgas skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning. För- ord/landet skall inom en månad eller, om riksdagssession icke pågår, inom en månad från början av nästkom- mande session underställas riksda- gen. Vad i andra stycket sägs om på- följden, därest underställ/ting ej sker eller riksdagen ej inom två månader gillar förordnandet, skall äga mot- svt'trande tillämpning i fall som nu avses.

Under tid. då bestämmelserna i 2 — (ååå äga tillämpning gälla icke i lag

[Senaste lydelse 198611309.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 6 55 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den sorn är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att 2 6595 skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller; orn riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställrtirtgen skedde, upphör föreskrifl ten att gälla.

När bestämmelserna i 2 6 Så skall tillämpas gäller inte bestämmel-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

cllcr författning meddelade stadgan- ser i lag eller annan författning, om den i den mån de strida mot samma de strider mot dessa bestämmelser bestämmelser eller vad med stöd av eller mot föreskrifter som meddelats dern blivit föreskrivet. med stöd av dem.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1993.

12. Förslag till Prop. ]992/93z76 Lag om ändring i lagen (1959z73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (l959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kontmer riket i krig, skola bestäm- melserna i 2 13 55 och 175 äga till- lämpnirlg. Då kriget upphört, för- ordnar Konungen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till- lärnpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån lrestämrnelsenza allt- jiirnt skola äga tillämpning på gmnd av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nande! icke inom två månader från det underställningen skett av riksda- gen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnan- det senast före nästkommande riks- dagssessions avslutande av Ko- nungen upphävas.

Föreligga eljest utomordentliga av krig föranledda förhållanden, äger Konung )n med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 — 13 55 och 175 stadgas, helt eller delvis, skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning.

Föreslagen lydelse

15

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 13 och I 755 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regen'ngen föreskriva att 2 13 och 1755 skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, orn riksmöte inte pågår; från början av nämrast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskn'f- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

13. Förslag till Lag om ändring i lagen (1959z74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 15 lagen (1959z74) med vissa bestämmelser om utländsk försiikringsrörelse här i riket vid krig m.m. skall ha följande ly-

delse.

Nuvarande lydelse

Kommer riket i krig, skola bestäm- melserna i 2 14 55 och 195 äga till- lämpning. Då kriget upphört, för- ordnar Konungen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till— lämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan. huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord - nande! icke inom två månader från det urulerställningen skett av riksda- gen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnan— det senast före mis/kommande riks- dagssessions avslutande av Ko- nungen upphävas.

Föreligga eljest utomordentliga av krig föranledda förhållanden. äger Konungen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 1455 och 195 stadgas, helt eller delvis, skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga tillämpning.

Föreslag'n lydelse

Är Sverige i krig, .skall bestämmel- serna i 2 14 55 och 195 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentligaförhållan- den sorn är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att be- stämmelserrm [ 2 14 och 1955 skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, ont riksmöte inte pågår; från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inorn två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1993.

Prop.

14. Förslag till Lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959z83)

Härigenom föreskrivs att ], 2 och 1155 allmänna tjänstepliktslagen

(1959z83) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

l 5

Kommer riket i krig, skola be- stämmelserna i 4, 5, 8 och 955 träda i tillämpning. Då kriget upphört, för- ordnar Konungen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, .som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till- lämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att be- stämmelsenza [ nämnda paragrafer elleri en eller flera av dem skola till- lämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller; inom en månad underställas riksda- gen för dess prövning av frågan, hu- ruvida )?r'rordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfal- let. Upphör krigsfaran, skall medde- lat förordnande av Konungen upp- hävas senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.

1 andra fall än som avses i första och andra styckena äger Konungen, där så påkallas av utomordentliga förhållanden, föranledda av krig, vari riket befunnit sig, eller krig mel- lan främmande makter, med riksda- gens samtycke förordna att vad i 4 och 5 55 eller endera av dem stadgas skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga tillämpning.

25 Förordnande jämlikt 4, 5, 8 eller 9 5 får meddelas för att tillgodose än- damål av synnerlig vikt för det all- männa, såsom folkförsörjningen el-

lSenaste lydelse 19811293.

Föreslagen lydelse

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 4, 5, 8 och 955 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den sorn är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att 4, 5, 8 och 9 55 helt eller delvis skall till- lämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår; från början av nämlast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskn'f- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskn'f- ten att gälla.

]

Förordnande enligt 4, 5, 8 eller 95 får meddelas för att tillgodose ända- mål av synnerlig vikt för totalförsva- ret. Sådant förordnande får dock

Nuvarande lydelse

ler samfärdseln eller försvarsmaktens eller civilfönsvarets utrustning, un- derhåll eller ariläggnin gs— och repara- tionsurbeten. Sådant förordnande får dock inte gälla vapentjänst vid försvarsmakten.

Om tillgodoseerule av den civila hälso- och sjukvårdens. den all- männa hälsovårdens samt den civila veteriru'i'rverksamlietens behov av personal vid krig, krigsfara och så- dana iitorritrr'tltfritligii förhållarulen som är föranledda av krig eller av krigsfilm vari riket har befunnit sig gäller vad därom är särskilt stadgat. För tillgodoseende av sådant beltov får förordnande som omfönnäles i första stycket inte meddelas.

Föreslagen lydelse

inte gälla vapentjänst vid försvars- makten.

Förordnande enligt första stycket får dock inte meddelas för att tillgo- dose den civila hälso- och sjukvår- dens eller deti civila veterinänlerk- sarrihetens behov av personal.

1152

Den som på grund av värnplikt el- ler civill'örsvarsplikt tages i anspråk för tjänstgöring vid krigsmakten är undantagen från tjänsteplikt, så ock cii'ilfönsvarspliktig under tid då tjänstgöring i civilförsvaret utgör hinder för tjänstepliktens fullgö- rande. Fi'ån tjänsteplikt är även den undantagen som fullgör vapenfri tjänst.

Den som är anställd hos staten el- ler vid polisväsendet må endast i den omfattning Konungen föreskriver åläggas allmän tjänsteplikt.

Beträffande den som eljest är an- ställd hos kommun. larulstingskom- man eller hos annan, vars verksam- het har betydelse för ändamål som i 2 5 sägs, äger arbetsmarktutdssty'rel- sen i särskilt fall eller allmänt före- skriva att sådan person ej må åläggas allmän tjänsteplikt.

Om synnerliga skäl därtill före- ligga, rnå arbetsrmtrknadsstyrelsen eller Iänsarbctsnämnd medgiva be- frielse tills vidare frän fullgörande av tjänsteplikt.

Den som på grund av värnplikt el- ler civilförsvarsplikt tas i anspråk för tjänstgöring vid försvarsrruikten är undantagen från tjänsteplikt. Det— samma gäller civiIförsvarspliktiga under tid då tjänstgöring i civilför- svaret utgör hinder för tjänsteplik— tens fullgörande. Från tjänsteplikt är även den undantagen som fullgör vapenfri tjänst.

Den som är anställd hos statcnfår endast i den omfattning regeringen föreskriver åläggas allmän tjänste- plikt.

Ifråga orn den som är anställd hos en kommun, ett landsting eller hos någon annan vars verksamhet har betydelse för" ändamål som anges i 25, får arbetsmarknadsstyrelsen i särskilt fall besluta om eller meddela föreskrifter om att sådan person inte får åläggas allmän tjänsteplikt.

Om det finns synnerliga skäl, får arbetsmarknadsstyrelsen eller läns- arbetsnämnd medge befrielse tills vi- dare från fullgörande av tjänste- plikt.

Denna lag träder i kraft den ljuli l993.

'Senaste lydelse 19662420.

15. Förslag till Prop. 1992/93z76 Lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 15 lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lä'

Kommer riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 4 åå äga tillämp- ning. Då kriget upphört förordnar regeringen senast före avslutandet av det riksmöte, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den ntån be- stämmelsema alltjämt skola äga till- lämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger regeringen förordna att nämnda be- stämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad eller, om riksmöte ej pågår, inom en må- nad från början av närmast följande riksmöte underställas riksdagar: för dess prövning av frågan, humvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksda- gen gillat, är detsamma förfallet.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 4 55 tillämpas.

Är Sverige [ krigsfara eller råder det sådana utomordentligaförhåller;- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att 2 — 4 få skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår, från början av nännast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två ntånader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

' Senaste lydelse 1975: 1017.

16. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att ] 5 lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnytt- jande av vattenkraft vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15'

Kommer riket i krig, skola bestäm- melsema i denna lag om meddelande av tillstånd till vissa företag i vatterz träda i tillämpning. Då kriget upp- hört, förordnar regeringen senast före avslutandet av den riksdagsses- sion, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån de alltjämt skola äga tillämpning på grund av jb'rordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger regeringen förordna, att nämnda be- stämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad un- derställas riksdagen för dess pröv- ning av frågan, huruvida förordnan- det skall bestå. Blir förordnandet ej inom två månader från det under- ställningen skett gillat av riksdagen, är det förfallet. Upphör krigqfararz el- ler de utomordentliga, av krig föran- ledda förhållandena, upphäver rege- ringen meddelat förordnande senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i denna lag om meddelande av tillstånd till vissa företag i vatten till- lämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentligaförhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av . att Sverige har varit i krig eller krigs-

fara, får regeringen föreskriva att be— stämmelserna i derma lag om medde- lande av tillstånd till vissa företag i vatten skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, orn riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inorn två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

' Sen aste lydelse 1983:653.

17. Förslag till Prop. 1992/93z76 Lag om ändring i krigshandelslagen (1964219)

Härigenom föreskrivs att 1 & krigshandelslagen (l964:l9) skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

läl

Kommer riket i krig, skola be— stämmelserna i 2 och 5 59.6 träda i till- lärnpning. Då kriget upphört, för- ordnar regeringen senast före avslu- tandet av den n'ksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelsema icke vidare skola till- lärnpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån bestämmelsenza allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådartt förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nande! ej inom två månader från det undenställningen skett gillat av riks- dagen, är det förfallet. Upphör krigs- faran, upphäver regeringen meddelat förordnande senast före nästkom- mande riksdagssessions avslutande.

Föreligga eljest utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger regeringen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 och 5 5,5 stadgas helt eller delvis skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämp- ning.

[ Senaste lydelse 1980: 196.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 9 55 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga f örhållan- den sorn är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att be- stärrunelserna i 2 — 9595)" skall tillärri-

pas.

Föresknft enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under tid, då bestämmelse i 2 och 5 5.6 äger tillämpning, skola däremot svarande stadganden i 3 och 4 samt 6 8 539 tillämpas.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1993.

18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 5kap. 25 lagen (1976:600) om offentlig anställningl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

25

Är Sverige i krig, får arbetstagare hos staten ej utan tillstånd lämna sin anställning. Så snart kriget har upphört och innan pågående eller nästkom— mande riksmöte avslutas, skall regeringen föreskriva att bestämmelsen ej längre skall tillämpas.

Är Sverige i krigsfara, får regeringen föreskriva att arbetstagare hos staten ej utan tillstånd får lämna sin anställning. Sådan föreskrift upphör att gälla, om den ej underställes riksdagen inom en månad efter beslutet därom eller, om riksmöte ej pågår, efter början av närmast följande riksmöte samt god- kännes av riksdagen inom två månader efter underställningen. Så snart krigsfaran har upphört och innan pågående eller nästkommande riksmöte avslutas, skall regeringen upphäva föreskrift som nu har sagts.

Om vissa andra anställnings- och arbetsvillkor vid krig eller krigsfara eller annars under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden finns särskilda föreskrifter i lag och annan författning. Regeringen får därutöver meddela sådana föreskrif- ter, i den mån det är nödvändigt för statens verksamhet.

Om vissa andra anställnings- och arbetsvillkor vid krig eller krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges grän- ser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara finns särskilda före- skrifter i lag och annan författning. Regeringen får därutöver meddela sådana föreskrifter, i den mån det är nödvändigt för statens verksamhet.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1993.

' Lagen omtryckt 19911600.

19. Förslag till Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (19822763)

Härigenom föreskrivs att 29 & hälso- och sjukvårdslagen (19822763)l skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

295

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att landet har befunnit sig i krig eller krigsfilm.

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges grän- ser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara .

Denna lag träder i kraft den ljuli 1993.

1 Lagen omtryckt 1992z567.

20. Förslag till Lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080) Härigenom föreskrivs att 265 hälsoskyddslagen (1982:1080) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

265

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om hälso- skyddet i krig, vid krigsfara eller un- der sådana utomordentliga förhål- landen som är föranledda av att riket har befunnit sig i krig eller krigsfara .

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om hälso- skyddet i krig, vid krigsfara eller un- der sådana utomordentliga förhål- landen som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara .

Denna lag träder i kraft den 1. juli 1993.

21. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i

riksdagen

Härigenom föreskrivs att 75 lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksda- gen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

I krig eller vid beredskapstillstånd enligt lagen ( ] 960.513) om bered- skapstillstånd eller när talmannen el- ler den han bemyndigar har beslutat om en viss heredskapsgrad för riks- dagen eller del av riksdagen gäller särskilda föreskrifter för säkerhets- skyddet som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Föreslagen lydelse

Under höjd beredskap eller när talmannen eller den han bemyndigar har beslutat om en viss beredskaps- grad för riksdagen eller del av riks- dagen gällcr särskilda föreskrifter för säkerhetsskyddet som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret får också besluta om särskilda åtgärder för säker- hetsskydd vid öppnande av riksmöten eller andra speciella tillfällen, eller för lokaler som riksdagen disponerar utöver lokalerna i riksdags-, ledamots- och

förvaltningshusen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

22. Förslag till Lag om ändring i tandvårdslagen (19852125)

Härigenom föreskrivs att 1855 tandvårdslagen (1985: 125) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 &

Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om tand- dela särskilda föreskrifter om tand- vården i krig, vid krigsfara eller un- vården i krig, vid krigsfara eller un- der sådana utomordentliga förhål- der sådana utomordentliga förhål- landen som är föranledda av attriket landen som är föranledda av att det har befunnit sig i krig eller krigsfara. är krig utanför Sveriges gränser eller

av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

23. Förslag till Lag om ändring i patientjournallagen (1985:562)

Härigenom föreskrivs att 20å patientjournallagen (1985:562) skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

205'

Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om patientjournaler i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att riket har befunnit sig i krig eller krigsfara.

Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om patientjournaler i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1juli 1993.

lParagrafen erhöll sin nuvarande beteckning genom 19922459.

24. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmatcriel

Härigenom föreskrivs att lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, statsråden B.Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Din- kclspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könbcrg, Odell, Lundgren, Unckel och P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Björck

Proposition om höjd beredskap

] Inledning 1.1 Beredskapshöjningar

Behovet av en modernisering av den nuvarande beredskapslagstiftningen behandlades först av 1984 års försvarskommitté. Kommittén anförde i sitt slutbetänkande (SOU 1987:9) Det svenska totalförsvaret inför 90-talct bl.a. att det är väsentligt att olika beredskapshöjandc åtgärder kan beslutas i rätt tid och genomföras smidigt. Det är likaså angeläget att kommuner och lands- ting på motsvarande sätt som gäller för statliga myndigheter redan i fred vid— tar sådana åtgärder som är nödvändiga för att kunna höja den egna bered- skapen innan det råder krigsfara. Kommittén föreslog därför att lagen om bcredskapstillstånd (l960:513) och kungörelsen (1960:515) om vad som skall iakttagas vid beredskapstillstånd m.m. (beredskapskungörelsen) skulle ses öven

Regeringen anslöt sig till denna uppfattning i propositionen (1986/87z95) om totalförsvarets fortsatta utveckling. Där sades det också att det är nöd- vändigt att beslut som riktas mot statliga myndigheter om beredskapshö- jande åtgärder före ett beredskapstillstånd också får genomslag i kommuner och landsting. Även riksdagen anslöt sig till denna uppfattning i försvarsbe- slutet vårcn 1987 (bet. 1986/87zFöU11, rskr. 1986/87:310).

I propositionen påpekades vidare bl.a. att den administrativa beredska- pen uppvisar brister och att beredskapsförfattningarna delvis är ålderdom- liga till form och innehåll samt att de dessutom i stor utsträckning är skrivna mot andra hotbilder än de nuvarande varför det var nödvändigt att ensa och anpassa dem till dagens behov.

1.2 CFL-utredningen

Den 17 januari 1985 beslutade regeringen om direktiv (dir. 1985:1) till en särskild utredare. Utredningen, som antog namnet CFL-utredningen, fick i uppdrag att överväga om kommunernas verksamhet i totalförsvaret skulle samlas i en författning samt skapa ett regelsystem som bättre än det nuva-

rande hängde ihop systematiskt och begreppsmässigt. Vidare skulle utred- ningen klarlägga frågan om krav på svenskt medborgarskap för vissa tjänste- män i kommuner och landsting samt sträva efter att förenkla regelsystemet. Den 20 augusti 1987 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 1987z38) där utredningen fick i uppdrag att överväga en ny terminologi inom vad som i dag benämns civilförsvar, se över lagen om beredskapstillstånd och övriga författningar som berörs av den samt överväga behovet av ytterligare led- nings- och samordningsbestämmelser för totalförsvarets civila del. Utred- ningen lämnade sitt betänkande (SOU 1989:42) Det civila försvaret i juni 1989. Utredningen föreslog dels att lagen om beredskapstillstånd skulle er- sättas av en lag om höjd beredskap, dels att bestämmelser rörande den civila delen av totalförsvaret i stor utsträckning skulle samlas i en ny lag om civilt försvar. Till protokollet i detta ärende bör, som bilaga I , fogas utredningens sammanfattning av de i detta sammanhang relevanta delarna av sitt betän- kande.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran- dena har gjorts och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 1338/89). Till protokollet i detta ärende bör, som bilaga 2, fogas en förteckning över de remissinstanser som avgivit remissyttranden.

Beträffande förslaget till ny lag om det civila försvaret återstår ännu vissa frågor att lösa. Jag har därför valt att föra fram förslaget till lag om höjd beredskap separat eftersom det är angeläget att de förändringar som försla- get innebär kan träda i kraft så snart som möjligt.

1.3 Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 september 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen. De förslag som remitterades till Lagrådet fogas till proto- kollet i detta ärende som bilaga 3. Lagrådet har den 22 oktober 1992 yttrat sig över förslagen. Lagrådets yttrande fogas till protokollet som bilaga 4. Lagrådet har ansett det olämpligt att i de fullmaktslagar som nu ändras använda uttrycket ”extraordinära förhållanden” i stället för ”utomordentliga förhållanden” när ändring i regeringsformen och ett flertal andra fullmakts- lagar inte görs. Lagrådet har vidare funnit det motiverat att ändra lagen (1959z73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m., lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrö- relse här i riket vid krig m.m. och lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. på samma sätt som föreslås beträf- fande en rad andra fullmaktslagar. Vidare har Lagrådet föreslagit att namnet på den föreslagna lagen om beredskapshöjningar ändras till lag om höjd be- redskap samt föreslagit vissa förtydliganden i lagens 1 & och en ändring av bcmyndigandet i 5 & samma lag. Lagrådet har också, om Lagrådets synpunk- ter i fråga om användningen av uttrycket ”extraordinära förhållanden” beak- tas, föreslagit att ändringarna i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap och flera av ändringarna i lagen (1964:63) om kommunal beredskap görs i lagför- slagens ingress varför någon fullständig lagtext inte behövs i de delarna. Jag delar Lagrådets uppfattning att ”lag om höjd beredskap” är ett bättre namn än ”lag om beredskapshöjningar”. Som Lagrådet anmärkt bör ändring

göras även i lagen med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m., lagen med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m. och lagen om vissa åtgärder för utnyttjande av vat- tenkraft vid krig m.m. Till lagrådets övriga förslag återkommerjag i det föl- jande.

Lagrådets granskning har också lett till vissa omformuleringar av lagför- slagen i remissen.

l lagrådsremissen ingick ett förslag till en ny lag om överföring av vissa uppgifter till kontraktsprostarna under höjd beredskap. En sådan lag fordrar emellertid kyrkomötets hörande varför förslaget kommer att föreläggas riks- dagen i annat sammanhang.

I propositionens lagförslag finns ett förslag om ändring i rät'lt'lningstjänstla- gen (1986: 1 102) som inte återfinns i lagrådsremissen. Ändringen, som inne- bär att orden ”krig och när det annars råder civilförsvarsbercdskap” byts ut mot "höjd beredskap” enligt samma mönster som i ett flertal andra förslag i propositionen, är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

I lagrådsremissen föreslogs att förslagen skulle träda i kraft den 1 april 1993. Nu föreslås i stället ett ikraftträdande den ljuli 1993.

2. Gällande rätt 2.1 Regeringsformen och fullmaktslagstiftningen

En omställning från freds- till krigssamhället måste vidtas snabbt för att få avsedd verkan. Detta får till följd att riksdagens beslut inte kan awaktas i varje särskild fråga, varför regeringen och myndigheterna måste ha befogen- het att vidta de åtgärder som påkallas av omständigheterna.

I 13 kap. 65 regeringsformen öppnas en möjlighet för riksdagen att i lag bemyndiga regeringen att genom förordning meddela sådana föreskrifter som annars kräver lagform. Ett sådant bemyndigande får gälla enbart för den situationen att landet befinner sig i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigs- fara som landet befunnit sig i. Riksdagen har, med stöd av denna bestäm- melse, i ett antal fullmaktslagar bemyndigat regeringen att besluta om åtgär- der där beslutet annars skulle tillkomma riksdagen i dess egenskap av lagstif- tande församling. Dessa fullmaktslagar kan sägas utgöra grunden för vår ad- ministrativa beredskap.

Fullmaktslagarna har normalt konstruerats så att de i krig träder i tillämp- ning utan något särskilt regeringsbeslut. För myndigheter eller andra som skall tillämpa en fullmaktslag kommer det dock många gånger att vara svårt att konstatera att landet är i krig. Det måste därför förutsättas att regeringen om möjligt tillkännager att Sverige befinner sig i krig.

Fullmaktslagarna kan också sättas i tillämpning av regeringen om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i. I några äldre fullmaktslagar år förutsättningarna för att regeringen skall kunna sätta dem i tillämpning snävare än de nyss angivna.

En föreskrift av regeringen om att sätta fullmaktslagarna i tillämpning måste enligt de flesta fullmaktslagarna underställas riksdagen inom en må- nad. Föreskriften upphör att gälla, om den inte underställs riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader från under- ställningen.

I lagstiftningen finns också en annan slags fullmakt, nämligen när rege- ringen i en lag givits möjlighet att föreskriva undantag från lagen eller med- dela regler som aWiker från lagen, under förutsättning att riket är i krig eller krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är för- anledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i. Exempel på en sådan lag är räddningstjänstlagen.

2.2. Beredskapslagstiftningen

Uttrycket beredskapstillstånd infördes i lagstiftningen år 1948 i samband med att större delen av den militära strafflagstiftningen slogs samman med den allmänna strafflagen. Uttrycket användes då för att beteckna ett visst tillstånd i samhället som medförde att vissa bestämmelser i strafflagen skulle tillämpas vid bl.a. straffmätning. I 27 kap. 16 5 första stycket strafflagen före- skrevs att ”beredskapstillstånd föreligger sedan Konungen meddelat förord- nande om värnpliktigas inkallande till tjänstgöring för rikets försvar eller sä- kerhet och varar intill dess enligt Konungens förordnande sådana inkallelser icke vidare skola äga rum”. Enligt definitionen innefattade begreppet bered- skapstillstånd också den tid då det råder krigstillstånd. För tydlighetens skull .angavs det ändå särskilt i författningarna om en bestämmelse skulle gälla även i krigstid.

Uttrycket beredskapstillstånd infördes efter hand i flera författningar. Kungörelsen (1950:404) om vad som skall iakttagas vid beredskapstillstånd m.m. (beredskapskungörelsen) ersatte de militära och civila beredskapscir- kulären från är 1939. I kungörelsen anknöts i 1 & första stycket till den defini- tion som fanns i strafflagen. I lagen (1952:269) om skyldighet för civilför- svarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten angavs i 2 5 att Kungl Maj:t kunde besluta om en sådan skyldighet under beredskapstillstånd.

I början av 1950-talet genomfördes vissa ändringar i värnpliktslagen (1941 :967, omtryckt 19692378) som innebar att regeringen fick bättre möjlig- heter än tidigare att öka den militära beredskapen utan att inkalla värnplik- tiga med stöd av 28 & värnpliktslagen. Inkallelse enligt den paragrafen förut- satte att rikets försvar eller dess säkerhet krävde det. Ändringarna i värn- pliktslagen medförde också att inkallelse enligt 285 värnpliktslagen i fort- sättningen kunde komma att ske först i ett mycket allvarligare läge än vad som tidigare varit avsett. Detta fick i sin tur till följd att beredskapstillstånd kunde komma att inträda alltför sent. Tidpunkten för inträdet påverkade, förutom bestämmelserna i strafflagen, också de andra områden av samhälls- livet som på något sätt var knutna till inträdet av beredskapstillstånd. En ändrad definition av begreppet framstod mot denna bakgrund som allt mer nödvändig.

I samband med frågan om en ny definition diskuterade man också om be- greppet beredskapstillstånd skulle vara knutet till strafflagen. Även om inne-

börden av begreppet var av avgörande betydelse för tillämpningen av vissa bestämmelser i strafflagen var det väsentligen andra faktorer i samhället som avgjorde om beredskapstillstånd skulle inträda eller ej. Det fanns därför starka skäl för att de grundläggande bestämmelserna om beredskapstillstånd skulle samlas i en särskild lag, vilket skedde i lagen (1960:513) om bered- skapstillstånd.

Lagen om beredskapstillstånd är mycket kortfattad och innehåller endast fyra paragrafer. Av 1 & framgår att regeringen får besluta om beredskapstill- stånd för att stärka landets försvarsberedskap om landet befinner sig i krigs- fara. Av andra stycket i samma paragraf framgår att bcredskapstillståndet upphör då regeringen beslutar om detta.

Av motiven till lagen framgår att man ville att det av lagtexten klart skulle framgå när beredskapstillstånd inträder respektive upphör. Genom att låta inträde och upphörande av beredskapstillstånd vara beroende av regering- ens beslut fick man en klart konstatcrbar tidpunkt för detta. Om landet är i omedelbar krigsfara får, enligt 25, regeringens beslut om beredskapstill- stånd eller om skärpning av ett redan bestående beredskapstillstånd tillkän- nages genom beredskapslarm. Används inte beredskapslarm, bestämmer re- geringen själv hur beslutet skall tillkännages. Enligt 3 & får civilbefälhavaren eller länsstyrelsen, om stridshandlingar inleds mot svenskt territorium och förbindelserna med regeringen inte kan upprätthållas, besluta om bcred- skapstillstånd eller om skärpning av ett redan bestående beredskapstillstånd. Ett sådant beslut skall tillkännages genom beredskapslarm. Av 4å framgår att regeringen fått bemyndigande att utfärda de föreskrifter som krävs för tillämpningen av lagen.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av lagen om beredskapstillstånd finns, som jag tidigare nämnt, i beredskapskungörelsen.

Kommunernas och landstingens beredskap regleras för närvarande i lagen (1964:63) om kommunal beredskap och i kommunala beredskapskungörel- sen (1964z722).

Grundlagsstöd för att riksdagen skall kunna bemyndiga regeringen att ge- nom förordning meddela sådana föreskrifter som annars skall meddelas ge- nom lag finns, somjag förut nämnt, i 13 kap. 6 & regeringsformen. Förutsätt- ningen för detta är att Sverige befinner sig i krig eller krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som landet har befunnit sig i.

3. Reformbehovet

Av uttalanden i olika sammanhang som jag återgivit i inledningen framgår att det finns vissa brister i den nuvarande lagstiftningen. Det finns främst ett behov av möjlighet att på ett samordnat sätt genomföra beredskapshöj- ningar för såväl stat som kommuner, landsting m.fl., samt av möjlighet för regeringen att kunna genomföra beredskapshöjningarna under andra förut- sättningar än idag. I dag utnyttjas inte i fullmaktslagarna fullt ut de möjlig- heter till bemyndigandcn som regeringsformen ger. Det behövs dessutom

enhetliga beredskapsbcgrepp i de olika beredskapsförfattningarna och en mer enhetlig begreppsbildning i fråga om bcredskapsnivåer.

4. Beredskapshöj ningar

4.1. Förslag till ändring i regeringsformen läggs inte fram

Min bedömning: Utrymmet för bemyndiganden enligt 13 kap. 65 re- geringsformen bör inte vidgas. Inte heller i övrigt bör någon ändring göras i regeringsformen.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att riksdagens möjlighe- ter enligt 13 kap. 65 regeringsformen att meddela fullmaktslagar utvidgas något i förhållande till vad som gäller i dag. Den föreslagna utvidgningen innebär att riksdagen genom lag skulle få bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter som annars kräver lagform även i den situationen att det på grund av krigsfara utomlands råder mycket allvarliga förhållanden i Sverige. Utredningen föreslog även vissa ändringar i 13 kap. 7 och 8 55 regeringsfor- men för att uppnå överensstämmelse med det nya system för beredskapshöj- ningar som utredningen föreslagit.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker utredningens för— slag eller lämnar det utan erinran.

Skälen för min bedömning: Bestämmelserna i 13 kap. 6.5 regeringsformen gör det möjligt att i betydande utsträckning bryta igenom det konstitutio- nella regelsystemet i övrigt. I förarbetena uttalade departcmentschefen att det därför var angeläget att bcstämmelsernas tillämpningsområde begränsa- des så mycket som möjligt (prop. 1973290 5. 445). Detta synsätt gäller allt— jämt. Enligt min mening krävs därför starka skäl för att genomföra den före- slagna utvidgningen av tillämpningsområdet för 13 kap. 6 & regeringsfor- men.

Som jag anfört tidigare (avsnitt 2.1) innebär bestämmelsen i 13 kap. 6å regeringsformen att riksdagen har möjlighet att bemyndiga regeringen att genom förordning meddela sådana föreskrifter som enligt grundlagen annars skall meddelas genom lag. Förutsättningen för detta är att Sverige befinner sig i krig eller krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållan- den som är föranledda av krig eller av krigsfara som landet har befunnit sig 1.

Utredningen anger som skäl för förslaget att utvidga utrymmet för bemyn- diganden enligt 13 kap. 65 regeringsformen att behovet av tidiga bered- skapshöjningar har ökat under senare år. Regeringen bör därför ha möjlig- het att i ett tidigt skede av en kris förplikta främst kommuner och landsting att ordna flyktingmottagning och provisoriska sjukhus, att ta i anspråk resur- ser för fältarbeten och för byggnads— och reparationsverksamhet samt att även i övrigt anpassa produktionen till krigsbehov. Även kriser som inte har utvecklats till krig utomlands kan få säkerhetspolitiska konsekvenser för

Sverige och i sådana lägen borde det enligt utredningen finnas en möjlighet för regeringen att höja beredskapen.

Jag konstaterar till en början att utredningens förslag inte omfattar de rena fredskriserna, t.ex. sådana kriser i det svenska samhället som har sin orsak i naturkatastrofer eller i kriser utomlands som inte har en säkerhetspo- litisk bakgrund. Även sådana kriser kan emellertid innebära avbrott i varu- försörjningen till Sverige och medföra att stora skaror flyende söker sig hit. Kriser av detta slag kan därför kräva att beslut omgående fattas om långt- gående ingrepp i kommuners och enskildas rättigheter. Enligt min mening finns det inte något sakligt skäl att göra skillnad mellan sådana fredskriser och kriser som har förorsakats av krigsfara utomlands.

Som utredningen påpekat har regeringen redan i dag möjlighet att vid kri- ser inom försörjningsområdet ingripa enligt bl.a. ransoneringslagen (1978:268) och prisregleringslagen (1989z978). Denna fullmaktslagstiftning grundar sig på 8 kap. 75 regeringsformen. Enligt samma bestämmelse i rege- ringsformen får riksdagen också bemyndiga regeringen att genom förord- ning meddela föreskrifter om bl.a. utlänningars vistelse i riket och om skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Utredningen föreslår ingen ändring av regeringsformen i dessa avseenden.

En krissituation utomlands som inte innebär krigsfara för Sverige kan emellertid även av hänsyn till försvarsbcredskapen kräva ingrepp i enskildas rättigheter. Enligt bestämmelsen i 13 kap. 65 regeringsformen har rege— ringen i en sådan situation möjlighet att efter bemyndigande i lag sätta be- stämmelser om rekvisition och annat sådant förfogande i tillämpning. Ge- nom förfogandelagen (1978:262) har regeringen fått ett sådant bemyndi- gande i vissa närmare angivna fall, exempelvis för att tillgodose försvarsmak- tens behov vid inkallelse av värnpliktiga till beredskapsövning.

Det finns alltså även enligt de nu gällande bestämmelserna i regeringsfor- men bctydande möjligheter för riksdagen att ge regeringen fullmakt att in- gripa med lämpliga åtgärder redan i ett tidigt skede av ett krisförlopp oavsett vad som har förorsakat detta. Om det uppstår utomordentliga förhållanden i Sverige på grund av att det råder krigsfara utomlands, kan riksdagen också snabbt besluta om ytterligare åtgärder. Såväl regeringen som riksdagen fun- gerar nämligen i en sådan situation normalt.

Om riksdagen inte är samlad, kan den med kort varsel kallas in. Det finns således goda möjligheter att fatta de beslut som behövs utan att frångå de gängse konstitutionella reglerna om normgivningsmaktens fördelning mel- lan riksdagcn och regeringen.

I många fall kan vidare den beredskap som erfordras för en krissituation åstadkommas genom att avtal träffas som ett led i samhällets planering för kriser och krig. T.ex. kan en hög byggnads- och reparationsberedskap för krissituationer åstadkommas genom upphandling och avtal inom ramen för sådan beredskapsplanering.

De behov som enligt utredningen finns att ingripa tidigt i olika krisförlopp kan därför i tillfredsställande utsträckning tillgodoses redan med de nu gäl- lande reglerna i regeringsformen och genom frivilliga åtgärder. Enligt min mening finns det då inte tillräckligt starka skäl för att utvidga möjligheterna att ge bemyndiganden enligt 13 kap. 65 regeringsformen till att avse även

den situationen att det på grund av krigsfara utomlands har uppkommit utomordentliga förhållanden i Sverige. Jag lämnar därför inte något förslag i den delen.

Utredningen har som en följdändring till det föreslagna systemet med två beredskapsgrader föreslagit att uttrycket omedelbar krigsfara i 13 kap. 7 och 8 55 regeringsformen ersätts av uttrycket krigsfara. I dessa bestämmelser i regeringsformen anges förutsättningarna för att frångå minoritetsskyddet i 2kap. 12å regeringsformen respektive förutsättningarna för att regeringen skall få överlåta uppgifter på andra myndigheter. För egen del anserjag att dessa bestämmelser inte har ett sådant samband med det föreslagna systemet för bcredskapshöjningar att de nu bör ändras.

Utredningen har vidare föreslagit några rent språkliga ändringar i 13 kap. 6 och 13 55 regeringsformen, bl.a. att uttrycket ”utomordentliga förhållan- den” skall ersättas av uttrycket "mycket allvarliga förhållanden”. Skälet är att ordet ”utomordentlig” i nutida språkbruk nästan enbart används i en po- sitiv betydelse (”alldeles förträfflig”, ”utmärkt”) och mycket sällan i den be- tydelse som ordet har i regeringsformen (”extraordinär”). Jag delar utred- ningens uppfattning att ordet ”utomordentliga” är mindre lämpligt i detta sammanhang. Närjag nu emellertid har stannat för att inte föreslå några sak— liga ändringar i regeringsformen, får de språkliga ändringarna där anstå tills vidare.

I lagrådsremissen föreslog jag att uttrycket ”... sådana utomordentliga för- hållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket befunnit sig...”, i de lagar där ändring gjordes av andra skäl, skulle förtydligas till ”...extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara...". Jag föreslog vidare att uttrycket ”utomordentliga förhållanden” skulle bytas ut mot ”extraordinära förhållanden” även i några andra sammansättningar. Någon saklig ändring var inte avsedd.

Lagrådet har godtagit att orden ”... av krig eller av krigsfara vari riket be- funnit sig ...” förtydligadcs till ”... av krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara .”. I fråga om ändringen i övrigt har emellertid Lagrådet uppfattningen att man om möjligt bör undvika att i lagstadganden som har sitt stöd i ett grundlagsstadgande använda en formu- lering som skiljer sig från grundlagstcxten, särskilt i fråga om sådan ingri- pande lagstiftning som beredskapslagstiftningen. Lagrådet anför vidare att ordningen att de fullmaktslagar som nu föreslås ändrade skulle innehålla ut- trycket ”extraordinära förhållanden” medan de fullmaktslagar som nu inte föreslås ändrade skulle innehålla uttrycket ”utomordentliga förhållanden” inte ter sig acceptabel. Lagrådet föredrar frasen ”sådana utomordentliga för- hållanden som är föranledda av” framför frasen ”utomordentliga förhållan- den på grund av”.

Enligt de riktlinjer för författningsspråket som Statsrådsberedningcn gav ut år 1979 och som sedan dess har varit vägledande i lagstiftningsarbetet bör ovanliga ord och uttryck som har goda motsvarigheter i det allmänna språk- bruket bytas ut i samband med att man gör ändringar i lagstiftningen av nå- gon annan anledning. Det är givetvis särskilt angeläget att sådana formule- ringar byts ut som leder tanken fel och kan verka förvillande.

Ordet ”utomordentliga” har enligt dagens språkbruk enbart positiv inne- börd (alldeles förträfflig, utmärkt), dvs. en helt annan innebörd än vad ordet har i beredskapslagstiftningen. Detta talar för att detta ord bör ersättas med ett annat, mer lättbegripligt, t.ex. ”extraordinära”. Man bör inte heller vara bunden av ordalagen i regeringsformen under förutsättning att en ny formu- lering har en betydelse som väl ansluter till regeringsformens innebörd.

Jag kan dock hålla med om att det kan vara mindre lämpligt att ha kvar uttrycket ”utomordentliga förhållanden” i en del fullmaktslagar medan man i andra har en modernare formulering.

Med hänsyn härtill och då det inte är möjligt att nu ändra i alla fullmaktsla- gar bör denna modernisering inte genomföras nu. Tills vidare bör man i stäl- let använda den av Lagrådet förordade formuleringen.

Hänvisningar till S4-1

4.2. Beslut om höjd beredskap

Mitt förslag: I en ny lag om höjd beredskap skapas möjlighet för rege- ringen att höja beredskapen samtidigt och tidigare än enligt dagens regler för såväl statliga myndigheter som kommuner, landsting, en- skilda organisationer och förctag. Beslut om höjd beredskap skall kunna vara generellt eller endast avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.

Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Civilbcfälhavaren i övre Norrland, Socialstyrelsen och Te- leverket ger dock alla uttryck för att det borde finnas en möjlighet för myn- digheter (motsvarande) att själva i ett tidigt läge höja sin beredskap utan särskilda regeringsbeslut.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen om beredskapstillstånd får regeringen besluta om beredskapstillstånd för att stärka landets försvarsberedskap först när Sverige befinner sig i krigsfara. När beslutet om beredskapstillstånd har fattats, utlöser detta en rad åtgärder som måste vidtas på grund av att Sverige befinner sig i krigsfara.

Det är emellertid inte alls säkert att beredskapstillstånd anbefalls i ett ti- digt skede av en krigsfaresituation för Sverige. Eftersom ett sådant beslut förutsätter krigsfara och ett öppet tillkännagivande av att situationen be- döms så, vill man kanske dröja med beslutet av t.ex. utrikes- och säkerhets- politiska skäl. Regeringen kan i stället besluta om generella eller punktvisa beredskapshöjningar, antingen utan bindning till viss beredskapsgrad eller, allt efter behov inom ett eller flera verksamhetsområden, med besked om att åtgärder motsvarande en viss beredskapsgrad skall vidtas. Detta gäller emellertid endast myndigheter under regeringen och avser främst en höjning av beredskapen på myndigheternas ledningsnivå.

Enligt 11 & lagen om kommunal beredskap får en kommun eller ett lands- ting övergå till krigsorganisation under beredskapstillstånd, dvs. tidigast när det råder krigsfara för Sveriges del.

Enligt 25? civilförsvarslagen (1960:74) kan emellertid regeringen besluta om civilförsvarsberedskap redan när det råder sådana utomordentliga för- hållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som landet befunnit sig i.

Denna skillnad i tid och förutsättningar kan för kommunernas del leda till att vissa delar av verksamheten, t.ex. inom räddningstjänsten och hem- skyddsorganisationen, är krigsorganiscrade medan kommunens ledningsor- ganisation och olika förvaltningar knappast alls har höjt sin beredskap.

Eftersom kommunerna från och med den 1 januari 1987 har övertagit led- ningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig, är detta förhållande inte acceptabelt. Enligt riksdagens uttalande skall kommunstyrelsen vidare vara högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal nivå. Det är därför nöd- vändigt att beredskapshöjning kan ske samtidigt för kommunens hela verk- samhet.

För att en samordnad beredskapshöjning skall kunna ske för kommuner, landsting och statliga myndigheter är det nödvändigt att de nuvarande be- stämmelserna anpassas till varandra och till förutsättningarna i 13 kap. 65 regeringsformen. Detta bör ske i en ny lag om höjd beredskap som ersätter lagen om beredskapstillstånd.

Beslut om höjd beredskap bör således kunna riktas såväl mot statliga myn- digheter som mot kommuner och landsting samt mot enskilda organisationer och företag. Härigenom kan de problem lösas som jag tidigare har visat på. Totalförsvarstanken kan komma till uttryck också i lagen om höjd bered- skap, och regeringens handlingsfrihet ökas genom att möjlighet skapas att, om utomordentliga förhållanden råder, besluta om höjd beredskap vid krig utomlands utan att Sverige befinner sig i krigsfara. Detta innebär att det kommer att finnas goda möjligheter att höja beredskapen för hela samhället på ett tidigare stadium av ett krisförlopp än vad som nu är möjligt. De som är engagerade i totalförsvaret får på detta sätt mer tid på sig att genomföra de kompletterande åtgärder som behövs för att ställa om samhället för krigsförhållanden.

Utredningen har föreslagit att man i lagen skall ange när olika beredskaps- grader skall användas. Man har samtidigt föreslagit en regel enligt vilken re- geringen, om det finns särskilda skäl, får använda den högsta beredskapsgra- den även när endast förutsättningarna för en lägre beredskapsgrad förelig- ger. Genom att kravet i den sistnämnda undantagsregeln satts så lågt som ”Särskilda skäl” innebär förslaget, enligt min mening, att regeringen får en nära nog fullständig frihet att välja mellan beredskapsgraderna. Det är då enligt min mening lämpligare att uttryckligen ge regeringen frihet att, inom den givna ramen, besluta om vilken grad av höjd beredskap som skall tillgri- pas. De vida gränserna för regeringens handlande motiveras av de mycket speciella situationer i vilka besluten skall fattas. Det torde vara omöjligt att i förväg tänka sig in i den mångfald av olika situationer som kan råda när beslut om höjd beredskap skall fattas.

För att ytterligare ge regeringen möjlighet att på ett smidigt sätt anpassa beredskapshöj ningar till den situation som råder när beslutet skall fattas bör det vara möjligt att besluta om beredskapshöjning för endast viss del av landet eller för endast en viss verksamhet.

1 lagen om beredskapstillstånd finns i 25 en bestämmelse om under vilka förutsättningar beredskapslarm får ges. Att ge beredskapslarm är en synner- ligen ingripande åtgärd som får vittgående konsekvenser för samhället. Det är emellertid enligt min mening lämpligt att det anförtros regeringen att i ett sammanhang reglera hur beslut om beredskapshöjning skall kungöras i olika situationer. Jag har därför stannat för att inte i den nya lagen föreslå några bestämmelser om beredskapslarm utan låta det ankomma på regeringen att föreskriva hur beslut om höjd beredskap skall tillkännages.

Mot bakgrund av att tre remissinstanser har ansett att t.ex. myndigheter bör i ett tidigt läge kunna höja sin beredskap utan särskilt regeringsbeslut förtjänar det att påpekas att myndigheter, kommuner m.fl. har möjlighet att, inom de ramar som bestämts för den fredsmässiga verksamheten, höja sin beredskap även om beslut om höjd beredskap inte fattats av regeringen. Höjningen kan exempelvis innebära översyn av planer, övningar och anpass— ning av den löpande verksamheten.

] lagrådsremissen föreslog jag ett bemyndigande för regeringen att med- dela kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna de föreskrifter som behövs för ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd beredskap. Jag föreslog också att detsamma skulle gälla de en- skilda organisationer och företag som är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig. Bemyndigandet stödde sig på 8 kap. 7 & punkten 1 regeringsformen. Lagrådet har emellertid ansett detta bemyndigande vara alltför vitt för att rymmas under den angivna bestämmelsen i regeringsformen. Lagrådet har i stället föreslagit en bestämmelse som mer detaljerat anger vilka skyldigheter som åligger kommuner, landsting och kyrkliga kommuner samt enskilda or- ganisationer och företag. Lagrådets förslag gör det möjligt för regeringen att meddela verkställighetsföreskrifter till bestämmelsen. Jag godtar lagrådets uppfattning och föreslår att den aktuella bestämmelsen utformas på det sätt Lagrådet föreslagit.

Hänvisningar till S4-2

  • Prop. 1992/93:76: Avsnitt 4.3, 6.1

4.3. Beredskapsgrader och beredskapsbcgrepp

Mitt förslag: De nuvarande beredskapsgraderna ersätts av endast två nivåer, skärpt beredskap och högsta beredskap. Flertalet av de bered- skapstermer som nu finns i lagstiftningen utmönstras och ersätts av de nya uttrycken skärpt beredskap och högsta beredskap eller det sam- lande uttryckct höjd beredskap.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att beredskapsgraderna ”skärpt beredskap” och ”högsta beredskap” får ersätta de nuvarande tre be- redskapsgraderna och att dessa uttryck får ersätta alla de beredskapstermer som finns i dag.

Rcmissinstanserna: Rcmissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Överbefälhavaren anser dock att begreppen skärpt beredskap och högsta beredskap i tydlighetens intresse bör komplet- teras så att de kan hänföras till totalförsvaret och föreslår ”skärpt totalför-

svarsberedskap” respektive ”högsta totalförsvarsberedskap” alternativt ”försvarsberedskap”. Transportrådet delar uppfattningen och föreslår som exempel ”skärpt totalförsvarsberedskap” eller ”skärpt beredskap inom total- försvaret”. Överbefälhavaren delar utredningens uppfattning att uttrycken skärpt beredskap och högsta beredskap kan ersätta nuvarande beredskaps- begrepp i flertalet övriga lagar och förordningar; dock finns särskilda skäl för fortsatt användning av uttrycket hemvärnsberedskap, bl.a. på grund av att hemvärnsberedskap kan beordras även innan beslut om skärpt beredskap fattats.

Skälen för mitt förslag: För närvarande finns det tre beredskapsgrader (I, II och 111), där beredskapsgrad I är den högsta. För varje beredskapsgrad anges i förordningar att vissa åtgärder skall vidtas. Beredskapsgrad I innebär därvid att fullständig krigsorganisering skall ske. Vid ett beslut om bered- skapstillstånd skall lägsta beredskapsgrad intas. Regeringen kan dock för en viss verksamhet eller ett visst geografiskt område besluta om högre bered- skapsgrad.

] förordningen (1977:55) om vissa statliga myndigheters beredskap m.m. finns redovisade ett antal åtgärder som skall vidtas före ett beredskapstill— stånd och vid dc olika beredskapsgraderna. Härutöver vidtas i skilda sam- manhang olika beredskapshöjande åtgärder i samhället som inte behöver vara kopplade till dessa begrepp. På försörjningsområdet gäller detta t.ex. lageruppbyggnaden inom näringslivet.

De gällande bestämmelserna bildar ett svåröverskådligt regelsystem. Dessutom har det visat sig att det kan vara svårt att veta vilken beredskaps- grad som är högst respektive lägst utan att studera författningarna. I ett akut läge är det nödvändigt att inte bara myndigheterna utan också allmänheten känner till vad det betyder att vissa beredskapshöjningar har vidtagits.

Också när det gäller själva beredskapsbegreppet används många olika ut- tryck. Exempel på sådana är hemvärnsberedskap för hemvärnet, civilför- svarsberedskap för civilförsvaret och sjukvårdsberedskap för den civila häl- so- och sjukvården. Detta är uttryck som måhända kan användas i dagligt tal men när de sedan kopplas till beredskapsgrader uppstår stora svårigheter för allmänheten att förstå vad den vidtagna beredskapshöjningen betyder.

Jag föreslår därför att beredskapsgraderna och de olika beredskapster- merna i beredskapsförfattningarna, med något undantag, tas bort och att det i stället införs endast två nivåer av höjd beredskap, nämligen skärpt bered- skap och högsta beredskap. Beredskapstermerna blir därmed mer enhetliga. Som ett samlingsbegrepp för både skärpt och högsta beredskap bör uttrycket höjd beredskap användas. Valet mellan skärpt och högsta beredskap över- lämnas, som jag anfört förut (avsnitt 4.2), åt regeringen.

Några remissinstanser har föreslagit att de nya beredskapstermerna skall kompletteras med orden ”totalförsvar” eller ”försvar” till exempelvis ”skärpt totalförsvarsberedskap” eller ”skärpt försvarsberedskap”. Risken för att de föreslagna beredskapstermerna skall missförstås är enligt min me- ning inte så stor att den motiverar användningen av en så tung och otymplig term som totalförsvarsberedskap. 1 det avseendet har termen försvarsbered- skap klara fördelar men man måste där befara att tanken förs till enbart det militära försvaret. Jag har därför stannat för att föreslå att termerna skärpt

beredskap och högsta beredskap eller, som samlingsterm, höjd beredskap an- vänds.

Dessa begrepp kan också användas i beredskapslagstiftningen i övrigt. Ord som ”civilförsvarsberedskap” och ”hälso- och sj ukvårdsberedskap” kan därmed utmönstras.

Beträffande uttrycket ”hemvärnsberedskap” finns dock, som Överbefäl- havaren anfört, särskilda skäl att behålla det som ett särskilt beredskapsbe- grepp. Enligt 145 hemvärnskungörelsen (1970:304) intar hemvärnet hem- värnsberedskap vid beredskapstillstånd eller krig eller annars efter särskilt beslut av regeringen. Några andra ändringar i denna bestämmelse än sådana som betingas av de nya beredskapsbcgrepp jag nu föreslår är inte avsedda. Hemvärnsberedskap kommer följaktligen även i fortsättningen att kunna beordras utan att någon beredskapshöjning enligt den föreslagna lagen om höjd beredskap beslutats. Det är därför lämpligt att uttrycket får leva kvar som beredskapsbegrepp för hemvärnet. Eftersom det endast berör en be— stämd krets personer, torde det inte behöva befaras att uttrycket skall för- virra begreppen när det gäller de föreslagna beredskapsnivåerna.

Hänvisningar till S4-3

4.4. Konsekvenser för fullmaktslagstiftningen i övrigt

Mitt förslag: I övriga fullmaktslagar görs ändringar i den mån det be- hövs för att skapa enhetlighet vad avser förutsättningarna för att de skall träda i tillämpning. Motsvarande ändringar görs i något fall i de bemyndiganden som regeringen i vissa lagar fått att föreskriva undan- tag från lagens bestämmelser.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att samtliga fullmaktsla- gar ändras så att de kopplas till den nya lagen om beredskapshöjningar ge- nom att begreppen skärpt och högsta beredskap används för att beskriva när lagarna kan tillämpas samt att de ändras så att de automatiskt träder i till- lämpning när högsta beredskap råder. Vidare har föreslagits att regeringen ges möjlighet att besluta att fullmaktslagarna skall tillämpas när förutsätt- ningar för beslut om skärpt beredskap föreligger. Endast i sistnämnda fall bör det, enligt utredningen, krävas att beslutet underställs riksdagen. Utred- ningen har också föreslagit att ändring görs i de lagar där regeringen givits bemyndigande att, när riket är i krig eller krigsfara etc., föreskriva undantag från lagen eller meddela föreskrifter som awiker från lagen. Regeringen ges, enligt förslaget, där möjlighet att föreskriva undantag från lagen vid skärpt och högsta beredskap.

RemiSSinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt utredningens förslag eller lämnat det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: 1 avsnitt 2.1 har jag närmare redogjort för det grundlagsstöd som finns för fullmaktslagarna och för deras konstruktion.

En ordning som innebär att fullmaktslagarna automatiskt sätts i tillämp- ning Om landet kommer i krig är nödvändig för att garantera att totalförsva- ret kan träda i funktion vid ett krigsutbrott även om regeringen av någon

anledning inte kan fatta beslut eller inte nå ut med beslutet till alla berörda. Dessa skäl har emellertid inte samma bärighet när det är fråga om krigsfara eller utomordentliga förhållanden på grund av krig utomlands eller på grund av krig eller krigsfara som Sverige befunnit sig i. I dessa situationer kan rege— ringen fungera normalt och det kan inte anses vara någon mer betydande omgång för regeringen att besluta om tillämpning av fullmaktslagarna samti— digt som man beslutar om beredskapshöjning. Någon ändring i skyldigheten att underställa riksdagen ett beslut om att fullmaktslagar skall tillämpas bör enligt min mening inte göras.

Kriterierna för att fullmaktslagarna skall kunna sättas i tillämpning bör vara desamma somjag föreslår skall gälla för när höjd beredskap skall kunna inträda. Ändring bör göras i de fullmaktslagar framför allt sådana som här— rör från tiden före den nuvarande regeringsformens ikraftträdande där kri— terierna för att de skall sättas i tillämpning, utan sakliga skäl, är mer in— skränkta än de jag föreslår skall gälla för höjd beredskap.

Hänvisningar till S4-4

5. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Försvarsdepartementet upp- rättats förslag till

1. lag om höjd beredskap,

2. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

4. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

5. lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap,

6. lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,

7. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),

8. lag om ändringi lagen (1939:299) om förbud ivissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1940: 176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg,

10. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigs- förhållanden,

11. lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväscndet under krigs- förhållanden m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk fi.")rsäkringsrörelsc vid krig m.m.,

13. lag om ändring i lagen (1959z74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m.,

14. lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83), 15. lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring, 16. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.,

17. lag om ändring i krigshandclslagen (1964:19), 18. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning, 19. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982z763). 20. lag om ändring i hälsoskyddslagen (198221080),

21. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen, 22. lag om ändring i tandvårdslagen (1985r125), 23. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562), 24. lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel.

Beträffande lagförslagen under 16 och 21 har jag samrått med statsrådet Laurén. Beträffande lagförslaget under 17 har jag samrått med statsrådet Dinkelspiel. Beträffande lagförslagen under 19, 20, 22 och 23 harjag samrått med statsrådet Könbcrg. Beträffande lagförslagen under 8 och 9 har jag sam- rått med chefen för Kommunikationsdepartementet. Beträffande lagförsla- get under 18 har jag samrått med chefen för Finansdepartementet. Beträf- fande lagförslagen under 10 — 13 och 15 har jag samrått med statsrådet Lund- gren. Beträffande lagförslaget under 14 har jag samrått med chefen för Ar- betsmarknadsdepartementet. Beträffande lagförslaget under 6 har jag sam- rått med chefen för Civildepartementct.

6. Specialmotivering

6.1. Förslaget till lag om höjd beredskap 15

I paragrafens första stycke anges som en allmän förutsättning för att bered- skapshöjning enligt denna lag över huvud taget skall få ske att syftet med beredskapshöjningen är att stärka totalförsvaret. Det finns inget utrymme för att med stöd av dessa bestämmelser vidta åtgärder vid fredskriser, såsom större naturkatastrofer, oroligheter inom landet eller liknande. Beredskapen kan höjas till skärpt beredskap eller högsta beredskap, där det sistnämnda alternativet, som namnet anger, är den högsta bcredskapsgraden. I enlighet med vad Lagrådet har föreslagit har första stycket omformulerats så att det klarare framgår att uttrycket ”höjd beredskap” är en samlingsterm för be- greppen ”skärpt beredskap” och ”högsta beredskap”.

Enligt andra stycket råder automatiskt högsta beredskap om Sverige kom- mit i krig. Denna regel utgör en garanti för att ansträngningarna att försvara landet i ett krigsläge kommer igång även om regeringen av någon anledning hindras att fatta beslut om beredskapshöjning. Innebörden av lagrummet är att varje myndighet, kommun etc. som kan konstatera att Sverige befinner sig i krig har att handla som om beslut om högsta beredskap fattats. Man torde som huvudregel få räkna med att regeringen vid ett krigsutbrott, trots den automatik som regeln innebär, på något sätt ger till känna att Sverige kommit i krig. Detta är något som en regional eller lokal statlig myndighet eller en kommun helst inte bör behöva konstatera på egen hand. Regeln är avsedd att utgöra en yttersta garanti.

Tredje stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att besluta om beredskapshöjning. Som förutsättning för ett beslut om höjd beredskap an- ges att Sverige befinner sig i krigsfara eller att det råder sådana utomordent- liga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges grän— ser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara. Dessa förutsättningar,

som språkligt skiljer sig något från 13 kap. 65 regeringsformen, överens- stämmer i sak med innehållet i denna.

Med att Sverige befinner sig i krigsfara avses att ett fientligt angrepp på landet bedöms vara förestående. Ett sådant konstaterande torde höra till de svåraste och mest grannlaga beslut en regering kan ha att fatta. Det är inte möjligt att här på ett meningsfullt sätt exemplifiera situationer då krigsfara kan anses råda.

Med utomordentliga förhållanden på grund av att det är krig utanför Sve- riges gränser avses att det svenska samhället drabbas av kraftiga påkän— ningar och störningar på grund av ett krig som vi inte tar del i. Det kan exem- pelvis röra sig om att landet får ta emot stora strömmar av flyende eller att försörjningsläget blir ansträngt på grund av avspärrning.

Sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, som motiverar beslut om beredskapshöjning, kan exempelvis vara att försörjningsläget är ansträngt, att viktiga samhällsfunk- tioner är utslagna på grund av krigshandlingar eller att det i landet finns stora skaror av utlänningar som söker skydd här.

Somjag utvecklat i avsnitt 4.2 ges regeringen i denna paragraf uttryckligen frihet att använda sig av endera av de två beredskapsgraderna skärpt bered- skap och högsta beredskap.

Regeringen har givetvis frihet att först besluta om skärpt beredskap för att senare höja till högsta beredskap, liksom att sänka från högsta beredskap till skärpt beredskap. För att tydligare markera detta har tredje stycket omfor- mulerats i enlighet med Lagrådets förslag. Av 35 följer att regeringen är skyldig att upphäva ett beslut om beredskapshöjning när förutsättningarna för en sådan inte längre föreligger.

Högsta beredskap bör användas, förutom vid krig då den ju inträder auto- matiskt, när landet befinner sig i krigsfara, dvs. när risken för ett fientligt angrepp bedöms vara överhängande eller i andra situationer då samhälls- funktionerna utsätts för extrema påfrestningar, exempelvis efter ett krig där landet drabbats av omfattande förstörelse till följd av krigshandlingar.

Vilka åtgärder som skall vidtas vid beredskapshöjning framgår av andra lagar t.ex. civilförsvarslagen, lagen om kommunal beredskap och lagen (1988197) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m., av förordningar som rege- ringen beslutat samt av kommande tillämpningsföreskrifter till den före- slagna lagen om höjd beredskap.

I lagen om beredskapstillstånd finns en bestämmelse som anger att i första hand civilbefälhavaren och i andra hand länsstyrelsen inom sitt respektive område får besluta om beredskapstillstånd, om det inleds stridshandlingar mot svenskt territorium och om förbindelserna med riksstyrelscn inte kan upprätthållas. Enligt förarbetena till lagen om beredskapstillstånd (prop. l960:123 s. 14) motiverades bestämmelsen av att man önskade ange under vilka förutsättningar civilbefälhavaren respektive länsstyrelsen fick ge be- redskapslarm. Bestämmelser om när beredskapslarm får ges finns intagna i lagen om beredskapstillstånd. I mitt förslag ges regeringen, vilket framgår av 4 &, bemyndigande att föreskriva hur beslut om beredskapshöjning skall tillkännages. Det saknas därför behov av regler om möjlighet för civilbefäl-

havaren respektive länsstyrelsen att besluta om högsta beredskap om det in- leds stridshandlingar mot Sverige. Redan av lå andra stycket följer ju att högsta beredskap då råder.

25

I paragrafen ges regeringen möjlighet att höja beredskapen endast för en viss del av landet och/eller en viss verksamhet. En sådan differentiering kan exempelvis bli aktuell om ett krig mellan näraliggande stater förorsakar stora strömmar av flyende till de närmast liggande delarna av Sverige. Ett annat exempel kan vara att man efter ett krig där Sverige varit indraget fin- ner att det råder utomordentliga förhållanden endast i vissa delar av landet som skadats särskilt svårt av krigshandlingar.

Av denna reglering följer också att regeringen, om man tidigare beslutat om skärpt beredskap, kan höja beredskapen till högsta beredskap för endast viss del av landet eller viss verksamhet.

3.5

I paragrafen föreskrivs att regeringen, när sådana förhållanden som anges i lä andra och tredje styckena inte längre råder, skall besluta att höjd bcred- skap inte längre skall gälla. Som Lagrådet påpekat är regeringen enligt denna bestämmelse skyldig att häva ett beslut om höjd beredskap för ett visst område eller en viss verksamhet endast om beslutet om beredskapshöjning begränsats till området eller verksamheten.

När det gäller regeringens möjligheter att sänka beredskapen från högsta beredskap till skärpt beredskap hänvisar jag till vad jag sagt i anslutning till 1 &.

45

Somjag anfört under avsnitt 4.2 ankommer det på regeringen att föreskriva hur beslut om beredskapshöjning skall tillkännages.

555

Denna paragraf har som förut nämnts utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I fömta stycket anges vilka åtgärder kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna skall vidta vid höjd beredskap. Bestämmelserna avser framför allt åtgärder i fråga om den kommunala förvaltningens verksamhet under höjd beredskap. Som jag nämnde under 1 5 finns det i andra författ- ningar till en del reglerat vilka övriga åtgärder som skall vidtas vid höjd be- redskap. Bestämmelsen har närmast sin motsvarighet i 43,5 i den nuvarande lagen.

I andra stycket finns motsvarande regler om vilka åtgärder sådana enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig, t.ex. K-företag, skall vidta vid höjd beredskap.

I Tredje stycket innehåller en upplysning om att det även i andra författ- ningar finns bestämmelser om vilka åtgärder som skall vidtas vid höjd bered- skap.

Hänvisningar till S6-1

6.2. Förslaget till ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Ordet ”krigsberedskapen” i olika böjningsformer byts i värnpliktslagen ut mot det modernare ”försvarsberedskapen” i motsvarande form. Härmed av- ses ingen ändring i sak.

275 2 mom.

Ändringen är endast av språklig karaktär. Bestämmelsen ger, liksom i dess nuvarande lydelse, regeringen möjlighet att kalla in värnpliktiga till bered- skapsövning redan innan beslut om höjd beredskap fattas.

28 _é' ] mom.

Paragrafens första stycke kopplas till lagen om höjd beredskap på så sätt att skyldighet att fullgöra krigstjänstgöring endast föreligger när det råder höjd beredskap. Tjänstgöringsskyldigheten enligt denna paragraf är inte tidsbe- gränsad utan gäller så länge höjd beredskap råder.

I andra stycket klargörs att det är regeringen som beslutar om inkallelser enligt första stycket, liksom att regeringen beslutar när krigstjänstgöring skall upphöra.

I den nuvarande bestämmelsen föreskrivs att om inte alla värnpliktiga inkallats och det krävs att värnpliktiga tjänstgör under längre tid de inkal- lade om möjligt skall avlösas efter lämplig tidsrymd. Någon motsvarande be- stämmelse har inte tagits in i lagförslaget, eftersom det måste anses självklart att avlösning sker när det är möjligt. '

6.3. Förslaget till ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst 1455

Ändringen innebär att den strängare straffskalan i andra stycket blir tillämp- lig när höjd beredskap råder. Genom att höjd beredskap kan beslutas redan när utomordentliga förhållanden råder på grund av krig utanför Sveriges gränser innebär ändringen en vidgning av tillämpningsområdet i jämförelse med den nuvarande bestämmelsen, vilken — som lägst förutsätter bered- skapstillstånd. Beredskapstillstånd kan inträda först vid krigsfara. Genom ändringen kommer tillämpningsområdet att bättre stämma överens med vad som gäller för krigsmän och civilförsvarspliktiga som inte är krigsmän. Det bör understrykas att det endast är maximistraffet som höjs när höjd bered- skap inträder.

199'

Ändringen innebär att vissa benämningar anpassas till den nya kommunalla- gen (l991:900) och till församlingslagen (19882180).

6.4. Förslaget till lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel

Lagen om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel tillkom omedelbart före det andra världskriget. Någon försäljning till allmänheten av gasskyddsmateriel för personligt bruk är knappast aktuell i dagens läge. Något behov av kontroll av sådan materiel föreligger därför inte. Materiel som skall installeras i skyddsrum behöver alltjämt kontrolleras. Statens räddningsverk har emellertid möjlighet att utfärda föreskrifter om sådan kontroll med stöd av bestämmelserna i 305 civilförsvarslagen och 145 skyddsrumsförordningen (197990). Den föråldrade lagen om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel kan därför avskaffas. Den om- ständigheten att Räddningsverket i detta sammanhang måste utfärda nya föreskrifter motiverar att lagen upphävs först vid utgången av år 1993.

6.5. Övriga förslag till ändringar

Övriga ändringsförslag är i huvudsak av tre slag.

1. Förslagen syftar till att uppnå enhetlighet i fråga om när fullmaktsla- garna kan sättas i tillämpning. Ändringarna innebär att lagarna anpassas så att de möjligheter till bemyndigande som 13 kap. 65 regeringsformen inne- håller utnyttjas fullt ut.

2. I förslagen anpassas terminologin till den nya lagen om höjd beredskap.

3. I förslagen görs vissa språkligajustcringar som sammanhänger med att man i kommunallagen ersatte begreppet "landstingskommun" med "lands- ting". Dessutom görs andra ändringar av språklig och redaktionell art.

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om höjd beredskap,

. lag om ändring i värnpliktslagen (194lz967), . lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, . lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74), . lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap,

6. lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,

7. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),

8. lag om ändring i lagen (1939299) om förbud i vissa fall mot över- låtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.,

9. lag om ändring i lagen (l()40:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg,

'_h-hbälx)

10. lag om ändringi lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden,

11. lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1959z73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m.,

13. lag om ändring i lagen (1959z74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m.,

14. lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83), 15. lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring, 16. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnytt- jande av vattenkraft vid krig m.m.,

17. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19), 18. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning, 19. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 20. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080), 21. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksda- gen,

22. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125), 23. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562), 24. lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, inför- sel och försäljning av gasskyddsmateriel.

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

Sammanfattning av betänkandet SOU 1989:42 Det civila försvaret

(Endast de delar som berör förslaget till lag om beredskapshöjningar)

Vårt uppdrag

Regeringen beslutade den 17 januari 1985 om direktiv till en särskild utre- dare att se över civilförsvarslagstiftningen.

Försvarsbeslutet våren 1982 innebar att kommunerna skulle överta led- ningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och ha ansvaret för planläggningen i fred. Mot den bakgrunden genomfördes omfattande änd- ringar i civilförsvarslagen (1960:74) och i lagen (1964:63) om kommunal be- redskap i december 1984 (prop. 1984/85:49, FöU 5, rskr.93). I propositionen anfördes bl.a. att det var nödvändigt med en genomgripande översyn av de författningar som berördes av förslagen.

Vi skulle, enligt direktiven, överväga om kommunernas verksamhet i to- talförsvaret skall samlas i en författning eller i flera författningar samt skapa ett regelsystem som bättre än det nuvarande hänger ihop systematiskt och begreppmässigt.

Enligt direktiven skulle vi också klarlägga frågan om krav på svenskt med- borgarskap för vissa tjänstemän i kommuner och landsting samt sträva efter att förenkla regelssystemcn, exempelvis i fråga om kommunernas ersättning av statsmedel för deras medverkan i totalförsvaret.

Mot bakgrund av bl.a. organisationsförändringar på central myndighets- nivå från den 1juli 1986, tillkomsten av förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del, som trädde i kraft vid samma tidpunkt, och vad som sades om beredskapslagstiftningen i 1987 års försvars- beslut fick vi tilläggsdirektiv den 20 augusti 1987.

Genom tilläggsdirektiven skulle vi överväga en ny terminologi inom vad som idag benämns civilförsvar, se över lagen (1960z513) om beredskapstill- stånd och de andra författningar som berörs därav samt överväga behovet av ytterligare lednings- och samordningsbestämmelser för totalförsvarets civila del.

Betänkandets uppläggning

Betänkandet består av två delar. 1 del I redovisar vi våra överväganden. I del II lämnar vi förslag till författningstcxt.

Som resultat av vårt arbete föreslår vi flera nya författningar. Motiven i del I behandlar framför allt lagen om beredskapshöjningar, ändringar i 13 kap. regeringsformen och lagen om civilt försvar. Vi lägger också fram förslag till en förordning om civilt försvar och en förordning om beredskapshöjningar, som också behandlas i motiven (avsnitt 3.8). Dessutom föreslår vi följdänd- ringar i vissa centrala lagar såsom kommunallagen och plan- och bygglagen samt följdändringar i vissa beredskapsförfattningar för att åskådliggöra hur våra lagförslag får genomslag i sådana författningar.

'x)

Bilaga 1

Vårt förslag till ny lag om beredskapshöjningar samt ändringar i 13 kap. 6 & regeringsformen

Eftersom totalförsvaret i krig omfattar hela det omställda samhället, grundas beredskapen inom totalförsvarets civila del på samhällets inneboende för- måga att möta kriser och krig. Samhällsutvecklingen har lett till långtgående rationaliseringar och effektiviseringar, vilket också medfört en ökad sårbar- het.

Den militärtekniska utvecklingen har inneburit att begränsade insatser kan åstadkomma stora skador. Förvarningstiderna har härigenom också kommit att reduceras.

Detta innebär att försvarsmaktens behov av stöd från de civila samhälls- sektorerna, i synnerhet vid ett mobiliseringsskede, har ökat påtagligt under det senaste årtiondet.

För att våra förslag till nya bestämmelser om ledningen av verksamheten under vad vi vill kalla skärpt och högsta beredskap skall kunna få full effekt anser vi att regeringen måste få möjligheter att låta genomföra beredskaps— höjande åtgärder i ett tidigt skede av en kris.

Vi föreslår därför att lagen (1960:513) om beredskapstillstånd ersätts av en ny lag som vi kallar lagen om beredskapshöj ningar. I lagen får regeringen bemyndigande att besluta om beredskapshöjning i form av skärpt beredskap när det råder mycket allvarliga förhållanden på grund av att det är krig eller krigsfara utomlands eller av att Sverige har befunnit sig i krig eller krigsfara och i form av högsta beredskap när Sverige är i krigsfara. Är Sverige i krig gäller högsta beredskap. Uttrycken skärpt beredskap och högsta beredskap ersätter alla de olika beredskapstermer som finns i lagstiftningen i dag.

För att lagen skall kunna antas krävs en grundlagsändring. Vi föreslår att bemyndigandet i 13 kap. 6?) regeringsformen vidgas så att regeringen genom lagen om beredskapshöjningar får möjlighet att höja beredskapen även vid sådana mycket allvarliga förhållanden som är orsakade av krigsfara utanför Sveriges gränser. I den nuvarande lagen om beredskapstillstånd är bemyndi- gandet så formulerat att det gäller först när Sverige är i krigsfara.

Beslut om beredskapshöjning kan genom vårt förslag avse en viss verk- samhet eller en viss del av landet och kan riktas såväl mot statliga myndighe- ter som mot kommuner, landsting, enskilda organisationer och företag. Ge- nom vårt förslag kan regeringen genomföra beredskapshöjningen inom alla samhällssektorer samtidigt, om den så vill.

Uttrycket ”utomordentliga förhållanden” i regeringsformen ersätts i vårt förslag med ”mycket allvarliga förhållanden”, vilket inte innebär någon änd- ring i sak.

Kousekvenser för fullmaktslagstiftningen i övrigt

Vårt förslag till ny lag om beredskapshöjningar får också stor betydelse för fullmaktslagstiftningen.

Fullmaktslagarna har normalt konstruerats så att de träder i tillämpning i krig. Det fordras således inte något särskilt regeringsbeslut. Myndigheter el- ler andra som skall tillämpa en fullmaktslag kommer dock antagligen inte att

Bilaga 1

själva besluta om en sådan tillämpning om inte regeringen på ett eller annat sätt har kungjort att Sverige befinner sig i krig.

Fullmaktslagarna kan också sättas i tillämpning av regeringen om Sverige äri krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i.

En sådan föreskrift av regeringen måste enligt de flesta fullmaktslagarna inom en månad underställas riksdagen. Föreskriften upphör att gälla om den inte underställs riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader från underställningen.

Enligt vårt förslag till lag om beredskapshöjningar föreskrivs att om Sve- rige är i krig gäller högsta beredskap. I ett sådant läge sätts alla fullmaktsla- gar automatiskt i tillämpning. Men vi anser också att, om regeringen beslutar om högsta beredskap, skall fullmaktslagarna börja tillämpas. Någon under- ställning hos riksdagen anser vi inte vara nödvändig i sådana fall.

Vid beslut om skärpt beredskap anser vi däremot inte att fullmaktslagarna skall börja tillämpas automatiskt. ] stället bör det i fullmaktslagarna tas in en bestämmelse att om förutsättningarna för beslut om skärpt beredskap fö- religger, får regeringen föreskriva att dessa skall börja tillämpas. En sådan föreskrift bör underställas riksdagen på sedvanligt sätt. Några exempel på fullmaktslagar med förändringar i nämnda hänseende har vi fogat till övriga författningsförslag. I del II, bilaga 1 till betänkandet har vi angett ytterligare ett sjuttiotal författningar som bör ändras på samma sätt.

Tillämpningsföreskrifter till lagen

I förordningen om beredskapshöjningar bör enligt vår mening i huvudsak följande regleras.

Inledningsvis bör anges hur beslut om beredskapshöjningar skall tillkän- nages. Enligt vår mening skall skärpt och högsta beredskap tillkännages ge- nom förordning som kungörs på sedvanligt sätt i Svensk författningssamling. Men även ljudradio och television skall användas för kungörande. Bered- skapslarm bör inte användas, främst av hänsyn till den panik hos civilbefolk- ningen ett sådant larm kan skapa. Beredskapslarm skall däremot användas för att tillkännage att Sverige är i krig. Om civilbefälhavaren eller länsstyrel- sen beslutar om beredskapshöjning, skall samråd ske med militärbefälhava- ren respektive försvarsområdesbefälhavarcn.

I förordningen bör anges vad myndigheterna skall iaktta vid skärpt bered- skap. Vi hänvisar här till de åtta punkter i 7 5 som tas upp i vårt förordnings- förslag. Det är i stort sett detsamma som i dag gäller för beredskapsgraderna III och II. Detta skall också gälla för enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annat sätt är skyldiga att fortsätta i verk- samhet i krig.

För försvarsmakten gäller därutöver vad regcringcn föreskriver i särskild ordning. För befolkningsskyddet och räddningstjänsten, hemskyddet, hälso- och sjukvården samt veterinärverksamheten skall enligt vårt förslag gälla vad som i dag gäller för beredskapsgraderna III och II utom i ett avseende. Det gäller utskrivning av patienter. Enligt 11 & kommunala beredskapskun- görelsen gäller vid beredskapsgrad 11 att patienter skall skrivas ut i största

Bilaga 1

möjliga utsträckning. För att belastningen på kommunernas primärvård inte skall bli alltför stor, vilket blir fallet vid för stora utskrivningar, har vi i försla- get i stället sagt att utskrivning av patienter skall ske i den utsträckning som det är möjligt.

Vid högsta beredskap skall krigsorganisationen intas. Det förutsätter att regeringen i särskild ordning beslutar vissa undantag för försvarsmakten. Vi-. dare beslutar regeringen i särskild ordning om flyttning till särskild uppehåll- splats för vissa centrala myndigheter. Till skillnad från bestämmelserna i för- ordningen om statliga myndigheters beredskap m.m. föreslår vi att det inte tas in på någon bestämmelse om att övriga myndigheter skall flytta till sär- skild uppehållSplats vid högsta beredskap. Detta får ske efter särskilda be— slut av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av civilbefälhavaren eller länsstyrelsen.

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över betänkandet Det civila försvaret

Justitiekanslern, Hovrätten för nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Kommerskollegium, Överbefälhavaren, Försvarets civilförvaltning, Fortifi- kationsförvaltningen, Värnpliktsverket, Försvarets sjukvårdsstyrelse, Över- styrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykolo- giskt försvar, Försvarets forskningsanstalt, Civilbcfälhavaren i Södra civil- området, Civilbcfälhavaren i Östra civilområdet, Civilbefälhavaren i övre Norrlands civilområde, Kustbevakningen, Socialstyrelsen, Riksförsäkrings- verket, Televerket, Transportrådet, Statens järnvägar, Luftfartsverket, Sjö- fartsverket, Byggnadsstyrelsen, Statens pris- och konkurrensverk, Göte- borgs universitet, Skolöverstyrelsen, Lantbruksstyrclsen, Statens livsme- delsverk, Statens jordbruksnämnd, Arbetsmarknadsstyrelsen, Länsarbets- nämnden i Kalmar län, Statens invandrarverk, Plan- och bostadsverket, Sta- tens lantmäteriverk, Statens industriverk, Statskontoret, Riksrevisiousver- ket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Ös- tergötlands län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länssty- relsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska kyrkans centralstyrelse, Statens energiverk, Statens vattenfallsverk, Justitieombuds— mannen, Diskrimineringsombudsmannen, Uppsala läns landsting, Söder- manlands läns landsting, Östergötlands läns landsting, Skaraborgs läns landsting, Malmöhus läns landsting, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Stockholms kommun, Sollentuna kommun, Täby kommun, Södertälje kommun, Uppsala kommun, Nykö- pings kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Växjö kom- mun, Oskarshamns kommun, Gotlands kommun, Karlskrona kommun, Karlshamns kommun, Kristianstads kommun, Malmö kommun, Helsing- borgs kommun, Halmstads kommun, Göteborgs kommun, Borås kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Årjängs kommun, Örebro kom- mun, Hallsbergs kommun, Västerås kommun, Borlänge kommun, Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Timrå kommun, Härjedalens kommun, Skellefteå kommun, Haparanda kommun, Kalix kommun, Svenska kom- munförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings— och pas- toratsförbund, Sveriges frikyrkoråd, Centralförbundet Folk och Försvar, Frivilligorganisationernas samarbetskommitte, Tjänstemännens Centralor- ganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sve- rige, Svenska Arbetsgivarföreningcn, Svenska Brandförsvarsföreningen, Sveriges Civilförsvarsförbund och Svenska röda korset

Lagrådsremissens lagförslag

1. Förslag till Lag om beredskapshöjningar

Härigenom föreskrivs följande.

1 5 För att stärka totalförsvaret kan beredskapen i Sverige höjas till skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig ellerkrigsfara, får regeringen besluta om höjd beredskap.

2 5 Beslut enligt 1 & får avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.

3äNär förhållanden som avses i 1 & inte längre råder, skall regeringen be- sluta att höjd beredskap inte längre skall gälla.

4åBeslut om höjd beredskap skall tillkännages på det sätt som regeringen bestämmer.

5 & Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna de föreskrifter som behövs för ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd beredskap.

Sådana föreskrifter får också meddelas enskilda organisationer och före- tag som enligt överenskommelse eller på annat sätt är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993, då lagen (1960:513) om bered- skapstillstånd skall upphöra att gälla.

Bilaga 3

2. Förslag till Lag om överföring av Vissa uppgifter till kontraktsprostarna under höjd beredskap

Härigenom föreskrivs följande.

1 Ö Om förbindelserna under höjd beredskap inte kan upprätthållas mellan å ena sidan stiftsstyrclsen eller domkapitlet och å andra sidan pastoraten i ett kontrakt inom stiftet, får kontraktsprosten från stiftsstyrelsen eller domka- pitlet överta uppgifterna att

1. ändra eller upphäva tjänstgöringsföreskrifter som domkapitlet har med- delat för prästerna i ett pastorat inom kontraktet eller för någon annan präst som tjänstgör inom kontraktet,

2. bevilja en präst i kontraktet befrielse från skyldigheten att bo i en anvi- sad tjänstebostad under de förutsättningar som anges i 49å tredje stycket prästanställningslagen (1988:184),

3. förordna tjänstebiträden åt präster inom kontraktet,

4. förordna vikarie för präster inom kontraktet,

5. entlediga präster inom kontraktet. När förbindelserna med stiftsstyrclsen eller domkapitlet åter kan upprät- tas, skall kontraktsprosten genast anmäla de beslut som har fattats med stöd av första stycket till stiftsstyrclsen eller domkapitlet.

25 Även om förbindelserna med pastoraten under höjd beredskap kan upp— rätthållas, får stiftsstyrclsen eller domkapitlet till en kontraktsprost helt eller delvis föra över de uppgifter som anges i 15, om det finns risk att förbindel- serna med pastoratet kan komma att brytas.

3 & Vid förhinder för kontraktsprosten skall vad som sägs om denne i 1 och 2 åå i stället gälla den till levnadsåldern äldste kyrkoherden i kontraktet som fortfarande är i tjänst.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1994.

Bilaga 3

3. Förslag till Lag om ändring i värnpliktslagen (19412967)

Härigenom föreskriVS att 27å 2 mom. och 28å 1 mom. värnpliktslagen (1941:967)I skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 27 & 2mom.2 Därest regeringen med hänsyn till Om det behövs med hänsyn till

krigsberedskapen så prövar nödigt, landets försvarsberedskap, är en må värnpliktig kunna åläggas att, ut- värnpliktig skyldig att, på det sätt re- överi Imorn. avsedd tjänstgöring, i geringen bestämmer; fullgöra en eller den ordning regeringen bestämmer flera beredskapsövningar om sam- jitllgöra en eller flera beredskapsöv- manlagt högst etthundraåttio dagar: ningar om sammanlagt högst ett-

hundraåttio dagar.

Om tillgodoräknande av bered- Regeringen får besluta att bered- skapsövning såsom fullgjord repeti- skapsövning skall tillgodoräknas så- tionsövning äger regeringen för— som fullgjord repetitionsövning. ordna.

28 ä 1 mom.3

Då rikets försvar eller dess säker— Under höjd beredskap är en väm- het eljest det kräver, må regeringen pliktig skyldig att fullgöra krigs- till tjänstgöring inkalla samtliga väm- tjänstgöring. pliktiga eller vämpliktiga till det större eller mindre antal, som finnes behövligt. Erfordras i fall, då icke samtliga vämpliktiga inkallats till så- dan tjänstgöring, att de värnpliktiga äro inkallade under längre tid, skall inkallad personal efter lämplig tid- rymd såvitt möjligt avlösas.

Regeringen skall för varje tillfälle besluta hur många vämpliktiga som skall kallas in till krigstjänstgöring. Regeringen beslutar när krigstjänst- göring skall upphöra.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

1Lagen omtryckt 19692378. ZSenaste lydelse 197555. 3Senaste lydelse 19752555.

Bilaga 3

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 14 och 19 åå lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

145 Vapenfri tjänstepliktig, som olovligen avviker eller uteblir från tjänstgö- ringsstället, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. Begäs brott som avses i första stycket under beredskapstillstånd el- ler när riket är i krig, dömes till böter eller fängelse i högst två år.

Begås brott som avses i första stycket under höjd beredskap, döms till böter eller fängelse i högst två år.

195;1

Bcfogenhet att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning till- kommer hos staten eller hos kom- mun anställd eivilförsvars-, rädd- nings- eller arbetschefi fråga om un- derställd personal. Med kommuner likställs landstingskornmuner, kom- munalförbund, församlingar, kyrk- liga samfälligheter och allmänna för- säkringskassor.

Bcfogenhct att meddela vapenfri tjänstepliktig tillrättavisning till- kommer hos staten eller hos kom- mun anställd civilförsvars-, rädd- nings- eller arbetschef i fråga om un- derställd personal. Med kommuner likställs landsting, kommunalför- bund, kyrkliga kommuner och all— männa försäkringskassor.

Innan någon meddelar tillrättavisning, skall han vid förhör med den fe- lande lämna denne tillfälle att förklara sig.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

[Senaste lydelse 198621103.

Bilaga 3

5. Förslag till Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74) dels att 2.6 skall upphöra att gälla, dels att i 4a, 5, 6, 8, 10, 12, 17, 20, 40, 41a, 57, 66, 68, 69 och 73. åå samt punkt 7 i övergångsbestämmclserna till lagen (1975:553) om ändring i civil- försvarslagen ordet ”civilförsvarsberedskap” skall bytas ut mot ”höjd bered- skap”,

dels att 39, 58, 8l och 83 55 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 51

Om alarmcring och mörklägg- ning, sä ock om trafiken samt den

Om alarmering och mörklägg- ning, så ock om trafiken samt den

allmänna ordningen och säkerheten under civilförsvarsberedskap äger regeringen meddela särskilda be- stämmelser.

allmänna ordningen och säkerheten under höjd beredskap ägcr rege- ringen meddela särskilda bestäm- melser.

Länsstyrelsen äger förordna, att sålunda utfärdade bestämmelser skola äga tillämpningjämväl under civilförsvarsövning, och därvid tillika meddela föreskrifter, i vad mån allmänheten samt industrier och andra företag skola medverka vid övningen; dock skall, om denna är avsedd att pågå längre tid än tre dagar, regeringens medgivande till förordnandet inhämtas.

Länsstyrelsen äger förordna att under högsta civilförst'arsberedskap förbud skall gälla mot användande av samlingslokal, såvitt för besö- kande i lokalen beräknat skyddsrum icke finnes att tillgå, och av barn- stuga, såvitt skyddsrum icke finnes att tillgå för de personer som barn- stugan är avsedd att hysa.

Länsstyrelsen äger förordna att under högsta beredskap förbud skall gälla mot användande av samlingslo- kal, såvitt för besökande i lokalen beräknat skyddsrum icke finnes att tillgå, och av barnstuga, såvitt skyddsrum icke finnes att tillgå för de personer som barnstugan är av- sedd att hysa.

58 53

Har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för bostads- ändamål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare el- ler innehavare under högsta cin-'ilj'ör- svarsberedskap pliktig att följa de föreskrifter i fråga om byggnadens iordningställande, som meddelas av länsstyrelsen eller kommunen. Ingen får dock åläggas att ombe- sörja åtgärd, som skulle medföra oskälig kostnad eller väsentlig olä- genhet för honom.

Har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för bostads- ändamål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare el— ler innehavare under högsta bered- skap pliktig att följa de föreskrifter i fråga om byggnadens iordningstäl- lande, som meddelas av länsstyrel- sen eller kommuncn. Ingen får dock åläggas att ombesörja åtgärd, som skulle medföra oskälig kostnad eller väsentlig olägenhet för honom.

81 &

Till böter eller fängelse i högst ett

lSenaste lydelse 1975z553. 2Senaste lydelse l984:1026. ISenaste lydelse 1984:1026.

Till böter eller fängelse i högst ett

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

år eller, om brottet begåtts under år eller, om brottet begåtts under högsta civilförsvarsberedskap och är högsta beredskap och är att anse som att anse som grovt, till fängelse i grovt, till fängelse i högst två år dö- högst två år dömes mes

1. den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i civilförsvarsorgani- sationcn och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underlåter att efter vederbörlig kallelse inställa sig till civilförsvarstjänstgöring eller eljest olovligen undanhåller sig från tjänstgöring;

2. den som under civilförsvarstjänstgöring vägrar att åtlyda vad vederbö- rande befäl under tjänsten befallt honom rörande denna eller som eljest un- der civilförsvarstjänstgöring uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är ringa, åsidosätter vad som åligger honom enligt rcglementen, instruktioner eller andra allmänna bestämmelser eller särskilda föreskrifter;

3. den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom han enligt 155 eller 47?) första stycket C) är pliktig att lämna upplysning;

4. den som i strid mot särskilt meddelat bortflyttningsförbud lämnar sin vistelscort eller som överträder särskilt meddelat inflyttningsförbud;

5. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan egen- dom, som han mottagit av civilförsvarsmyndighet för förvaring;

6. den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndighet el- ler kommun besiktiga anläggning eller byggnad efter vad i 655 sägs;

7. den som vid förfråganjämlikt 66 & vägrar att lämna upplysning eller som vid sådan förfrågan eller isamband med undersökning eller granskning som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet rörande förhållande, som avses i samma paragrafs första stycke;

8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighetjämlikt 8kap. be- slutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, vägrar eller för- summar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör egen- domens tagande i anspråk; samt

9. den som eljest åsidosätter föreskrift. som meddelats med stöd av be- myndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut, som med- delats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, dock ej om därmed avses åliggande, för vars fullgörande vite kan föreläggas enligt 78 5.

Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom, som undanhållits genom gärningen, förverkad. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

83 54

Över beslut av kommun eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, får besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69 &.

Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 54 5, om ersättning enligt 53, 55 a eller 565 eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 & föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläg- gande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättandc, utrust- ning, vård eller underhåll av eller andra åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 ä.

1 övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen

4Senaste lydelse 1984:1026.

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

genom besvär, om ej annat följer av 69 &. Detsamma gäller i fråga om talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan får icke föras mot beslut, som meddelats enligt 33 a, 34, 35, 37 eller 58 5.

Under högsta civil/örsvarsbered— Under högsta beredskap så ock el- skap så ock eljest när särskilda skäl jest när särskilda skäl äro därtill må äro därtill må myndighet, som med— myndighet, som meddelat beslut en- delat beslut enligt denna lag, för— ligt denna lag, förordna att beslutet ordna att beslutet omedelbart skall omedelbart skall lända till efterrät- lända till efterrättelse. telse.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

63.

Bilaga 3

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 5, 7, 8, 9, 11, 12, 14, 18 och 21 55 samt rubri— ken närmast före 1 5 lagen (1964:63) om kommunal beredskap skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Vissa kommunala och landsting - kommunala uppgifter under bered- skapstillstånd

Kommun är under beredskapstill- stånd skyldig att i de hänseenden, i vilka kommunen är verksam för kommunens egna medlemmar eller dem som eljest äro bosatta i kommu- nen, utöva verksamhet jämväl till förmån för sådan befolkning från annan kommun, som till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara samman- hängande utomordentliga förhållan- den tagit uppehåll inom kommunen. Härvid skola dock gälla de begräns- ningar, som följa av att vistelsen i kommunen icke är avsedd att fortgå, när de IllOIIIOI'dL'HI/Iga förhållandena upphört, eller av föreskrifter, vilka meddelats i eller med stöd av lag el- ler författning, avsedda att tillämpas under nämnda förhållanden. Kom- mun är på grund av vad i denna lag stadgas icke skyldig att till nyss— nämnd befolkning utgiva fredsmäs- sig social kontantförmån.

Föreslagen lydelse Vissa uppgifter för kommuner och landsting under höjd beredskap

lä'

Kommun är under höjd beredskap skyldig att i de hänseenden, i vilka kommunen är verksam för kommu- nens egna medlemmar eller dem som eljest äro bosatta i kommunen, utöva verksamhet jämväl till förmån för sådan befolkning från annan kommun, som till följd av krigs- skada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhäng- ande extraordinära förhållanden ta- git uppehåll inom kommunen. Här- vid skola dock gälla de begräns- ningar, som följa av att vistelsen i kommunen icke är avsedd att fortgå, när de extraordinära förhållandena upphört, eller av föreskrifter, vilka meddelats i eller med stöd av lag el- ler författning, avsedda att tillämpas under nämnda förhållanden. Kom- mun är på grund av vad i denna lag stadgas icke skyldig att till nyss- nämnd befolkning utgiva fredsmäs- sig social kontantförmån.

Vad i första stycket sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landsting.

Zäl

Det åligger kommun under bered- skapstillståml att bistå den som till följd av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga förhållanden blivit i behov av sär- skilt bistånd, i den mån hans behov icke skola tillgodoses genom civil- försvarsorganisationens försorg el- ler enligt särskild lag eller författ- ning genom annan än kommunen.

ISenaste lydelse 199lzl661. 2Senaste lydelse l984zl027.

Det åligger kommun under höjd beredskap att bistå den som till följd av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande extraordinära förhål- landen blivit i behov av särskilt bi- stånd, i den mån hans behov icke skola tillgodoses genom civilför- svarsorganisationens försorg eller enligt särskild lag eller författning genom annan än kommunen. Vid

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Vid kommuns biståndsverksamhet skall särskilt tillses att behoven av bostad och uppehälle bliva tillgodo- sedda samt att vård eller tillsyn bere- des den, som är i behov därav.

Föreslagen lydelse

kommuns biståndsverksamhet skall särskilt tillses att behoven av bostad och uppehälle bliva tillgodosedda samt att vård eller tillsyn beredes den, som är i behov därav.

Skyldighet som i första stycket sägs åvilar den kommun, ivilken den hjälp- behövande uppehåller sig annat än tillfälligt.

553

Kommuner och landsting, var- ifrån utrymning sker, är under be- redskapstillstånd skyldiga att, i den mån förhållandena medger det, lämna bistånd åt kommuner och landsting, där befolkning från ut- rymningsområdet inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållande av personal och utrustning för verk- samheten för de inkvarterade. Enas inte kommunerna och landstingen, får länsstyrelsen i det län, där utrym- ningsområdet är beläget, förordna om biståndet.

Blir till följd av krigsskada, in- kvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande utomordentliga för- hållanden för totalförsvaret viktig kommunal eller landstingskommu- nal verksamhet i viss kommun eller visst landsting så betungande, att bi- stånd iverksamheten oundgängligen erfordras, är under beredskapstill- stånd annan kommun eller annat landsting skyldig att efter särskilt förordnande därom tillfälligt lämna sådant bistånd. Om dylikt bistånd förordnar länsstyrelsen i det län, där den biståndslämnande kommuner: eller landstinget är belägen .

Kommuner och landsting, var- ifrån utrymning sker, är under höjd beredskap skyldiga att, i den mån förhållandena medger det, lämna bi- stånd åt kommuner och landsting, där befolkning från utrymningsom- rådet inkvarteras i större omfatt- ning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållande av personal och utrustning för verksamheten för de inkvarterade. Enas inte kommu- nerna och landstingen, får länssty- relsen i det län, där utrymningsom- rådet är beläget, förordna om bi- ståndet.

Blir till följd av krigsskada, in- kvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande extraordinära förhål- landen en för totalförsvaret viktig verksamhet som en kommun eller ett landsting bedriver så betungande, att bistånd i verksamheten oundgängli- gen erfordras, skalln under höjd be- redskap annan kommun eller annat landsting efter särskilt förordnande därom tillfälligt lämna sådant bi- stånd. Om dylikt bistånd förordnar länsstyrelsen i det län, där den kom- mun eller det landsting som lämnar biståndet finns.

Vad som föreskrivs i förvaltningslagen(1986:223) om ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall gälla även ärenden hos länssty- relsen cnligt första och andra styckena.

7 54 Finner länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn till beredskapsuppgifter- nas omfattning eller betydelse iviss kommun eller visst landsting, att dennas förberedelser redovisas i särskild plan, skall kommunen eller landstinget ef- ter länsstyrelsens förordnande upprätta och anta sådan plan. Vid planlägg- ningen skall kommunen eller landstinget samråda med länsstyrelsen. Om

3Senaste lydelse 1991:1661. 4Senaste lydelse 1991:1661.

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samordning av planläggningen med den kommunala eivilförsvarsplanlägg- ningen finns föreskrifter i 10 h & tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74) . När planen har antagits, skall den insändas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen får förordna om re- vision av kommunala och landsting - kommunala beredskapsplaner, när det påkallas av ändrade förhållan- den. Om länsstyrelsen har förordnat om revision av plan, gäller föreskrif- tcrna i första stycket.

Uppgift som enligt denna lag än- kommer på kommun eller landsting under beredskapstillståttd skall, där— est uppgiften motsvarar eller i hu- vudsak motsvarar fredstida uppgift, fullgöras av det kommunala eller lan(lstittgskommunala organ, på vil- ket uppgiften ankommer i fredstid.

g

Länsstyrelsen får förordna om re- vision av kommunernas och lands- tingens/t. beredskapsplaner, när det påkallas av ändrade förhållanden. Om länsstyrelsen har förordnat om revision av plan, gäller föreskrifterna i första stycket.

Uppgift som enligt denna lag an- kommer på kommun eller landsting under höjd beredskap skall, därest uppgiften motsvarar eller i huvudsak motsvarar fredstida uppgift, fullgö- ras av det organ inom kommunen el- ler landstinget, på vilket uppgiften ankommer i fredstid.

9?

Uppgifter som en kommun skall fullgöra under beredskapstillstånd och som saknar motsvarighet i freds- tid skall, i den mån föreskrifter för uppgifternas fullgörande inte har meddelats i särskild lag eller författ- ning, fullgöras av en beredskaps- nämnd. Bcredskapsnämnd får till- sättas redan i fredstid.

Uppgifter som en kommun skall fullgöra under höjd beredskap och som saknar motsvarighet i fredstid skall, i den mån föreskrifter för upp— gifternas fullgörande inte har med- delats i särskild lag eller författning, fullgöras av en beredskapsnämnd. Beredskapsniimnd får tillsättas re- dan i fredstid.

Kommun får tillsätta särskild beredskapsnänmd eller uppdraga åt annan nämnd att vara beredskapsnämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen bc-

redskapsnämnd.

1157

Under beredskapstillstt'ittd äger kommun övergå till krigsorganisa- tion. Om beslut, varigenom kom- mun övergått till krigsorganisation eller återgått till fredstida organisa- tion, skall länsstyrelsen ofördröjli- gen underrättas.

Under höjd beredskap äger kom- mun övergå till krigsorganisation. Om beslut, varigenom kommun övergått till krigsorganisation eller återgått till fredstida organisation, skall länsstyrelsen ofördri'ijligen un- derrättas.

l kommuns krigsorganisation skola ingå kommunstyrelsen och sådana för- valtande och verkställande kommunala organ i övrigt, vilka fullgöra med försvarsberedskapen sammanhängande uppgifter.

Då kommun övergått till krigsorganisation, ankommer ledningen av den kommunala beredskapsverksamheten på kommunstyrelsen. Denna äger meddela kommunens nämnder och andra organ, dock ej fullmäktige, före- skrifter rörande verksamhetens inriktning och bedrivande samt fördela kom-

5Senaste lydelse 19912l661. "Senaste lydelse l991:1661. 7Senaste lydelse 199121661.

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

munens tillgångari fråga om personal och utrustning mellan de i krigsorgani- sationen ingående organen alltefter uppkommande behov. Av styrelsen ut- sedd företrädare äger närvara vid och deltaga i överläggningarna inom kom- munalt organ, som ingår i krigsorganisationen.

Om överflyttning av uppgifter, som tillkomma viss kommunal myndighet, till annan sådan myndighet stadgas i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

Vad i denna paragraf sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landsting.

[?

Under beredskapstillstånd äger re- geringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer förordna att kom- mun eller landsting skall övergå till eller bibehålla krigsorganisation.

gl!

Under höjd beredskap äger rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bcstämmer förordna att kom- mun eller landsting skall övergå till eller bibehålla krigsorganisation.

14 &”

Inom varje län åligger det länsstyrelsen att följa tillämpningen av denna lag. Länsstyrelsen skall därvid tillse att såväl förberedelsearbetet som själva verksamheten bedrives på ett ändamålsenligt sätt samt samordnas med an- nan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet.

Under beredskapstillstånd äger länsstyrelsen, om det anses ound- gängligt för samordning av försvars- ansträngningarna, meddela kom- mun och landsting föreskrift i av- seende å verksamhetens bedrivande och inriktning.

Under höjd beredskap äger läns- styrelsen, om det anses oundgängligt för samordning av försvarsansträng- ningarna, meddela kommun och landsting föreskrift i avseende å verksamhetens bedrivande och in- riktning.

18510

För kostnader, som under bered- skapstillstånd uppkomma för kom- mun eller landsting till följd av verk- samhet för inkvartcrad befolkning från annan kommun eller annat landsting, ävensom för kostnader, som föranledas av påbjuden utrym- ning eller annan omflyttning av be- folkningen inom den egna kommu- ncn eller landstinget, skall ersätt- ning utgå av statsmedel.

För kostnader, som under höjd be- redskap uppkomma för kommun el- ler landsting till följd av verksamhet för inkvarterad befolkning från an- nan kommun eller annat landsting, ävensom för kostnader, som föranle- das av påbjuden utrymning eller an- nan omflyttning av befolkningen inom den egna kommunen eller det egna landstinget, skall ersättning utgå av statsmedel.

Kommun eller landsting äger av länsstyrelsen utfå förskott å ersättning

som avses i första stycket.

21 & Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres genom besvär hos regeringen. Under beredskapstillstånd äger sSenaste lydelse 1991:l661. l)Senaste lydelse 199121661. [”Senaste lydelse 199121661.

Under höjd beredskap äger myn-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:76 myndighet, som meddelat beslut en- dighet, som meddelat beslut enligt Bilaga 3 ligt denna lag, förordna att beslutet denna lag, förordna att beslutet

omedelbart skall lända till efterrät- omedelbart skall lända till efterrät- telse. telse.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Bilaga 3

7. Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 7, 8, 9 och 10 55 lagen (1981 :1216) om kyrk- lig beredskap skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25

De kyrkliga kommunerna skall under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att de under bered- skapstillstånd och krig skall kunna fullgöra de uppgifter som enligt lag eller annan författning ankommer på dem eller eljest handhas av dem.

Inom varje stift åligger det dom- kapitlet att följa tillämpningen av denna lag. Domkapitlct skall se till att förberedelsearbetct och de kyrk- liga kommunernas verksamhet un- der beredskapstillstånd och krig be- drivs på ett ändamålsenligt sätt och samordnas med annan beredskaps- planläggning och försvarsverksam- het. ] samordningsfrågor skall dom- kapitlet samråda mcd länsstyrelsen.

751

En kyrklig kommun är under be- redskapstillstånd och krig skyldig att, i de hänseenden i vilka den är verksam för dem som är folkbok- förda inom den kyrkliga kommu- nen, utöva verksamhet även till för- mån för andra personer som vistas inom den kyrkliga kommunen till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sam- manhängande utomordentliga för- hållanden.

Under beredskapstillstånd och krig får en kyrklig kommun övergå till krigsorganisation. Om domka- pitlet beslutar om det, skall den kyrkliga kommunen övergå till krigsorganisation. Domkapitlet skall genast underrättas om beslut, varigenom en kyrklig kommun har

lScnaste lydelse 1991:528.

De kyrkliga kommunerna skall under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att de under höjd bc- redskap skall kunna fullgöra de upp- gifter som enligt lag eller annan för- fattning ankommer på dem eller el- jest handhas av dem.

Inom varje stift åligger det dom- kapitlet att följa tillämpningen av denna lag. Domkapitlct skall se till att förberedelsearbetet och de kyrk- liga kommunernas verksamhet un- der höjd beredskap bedrivs på ett än- damålsenligt sätt och samordnas med annan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet. I samord- ningsfrågor skall domkapitlet sam- råda med länsstyrelsen.

En kyrklig kommun är under höjd beredskap skyldig att, i de hänseen- den i vilka den är verksam för dem som är folkbokförda inom den kyrk- liga kommunen, utöva verksamhet även till förmån för andra personer som vistas inom den kyrkliga kom— munen till följd av krigsskada, ut- rymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande extraor- dinära förhållanden.

Under höjd beredskap får en kyrklig kommun övergå till krigsor- ganisation. Om domkapitlet beslu— tar om det, skall den kyrkliga kom- munen övergå till krigsorganisation. Domkapitlct skall genast underrät- tas om beslut, varigenom en kyrklig kommun har övergått till krigsorga-

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

övergått till krigsorganisation eller nisation eller återgått till fredstida återgått till fredstida organisation. organisation.

Kyrkorådet leder verksamheten, när en kyrklig kommun har övergått till krigsorganisation. Kyrkorådet får därvid besluta om hur övriga nämnder och andra organ i den kyrkliga kommunen än fullmäktige och församlingsdelege- rade skall inrikta och bedriva sin verksamhet. Kyrkorådet får också besluta om fördelning av personal och utrustning mellan de organ som ingår i krigs- organisationen allt efter uppkommande behov.

95

En kyrklig kommun har rätt till ersättning från staten för kostnader som under beredskapstillstånd eller krig har uppkommit för den kyrkliga kommunen till följd av verksamhet enligt 75. Ersättningen beslutas av länsstyrelsen. Den kyrkliga kommu- nen har rätt att få förskott på sådan ersättning av länsstyrelsen.

En kyrklig kommun har rätt till ersättning från staten för kostnader som under höjd beredskap har upp- kommit för den kyrkliga kommunen till följd av verksamhet enligt 7å. Ersättningen beslutas av länsstyrel- sen. Den kyrkliga kommunen har rätt att få förskott på sådan ersätt— ning av länsstyrelsen.

10 å Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Länsstyrelsens beslut enligt 95 får också överklagas hos regeringen genom besvär. Under beredskapstillstånd eller krig får domkapitlet besluta att dess beslut enligt denna lag skall gälla med omedelbar verkan.

Under höjd beredskap får domka- pitlet besluta att dess beslut enligt denna lag skall gälla med omedelbar verkan.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Bilaga 3

8. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1939:299 ) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lä'

Befinner sig riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 — — 4äå äga till- lämpning. Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utom- ordentliga, av krig föranledda för- hållanden äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola till- lämpas.

Förordnande som i första stycket sägs skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad understäl- las riksdagen för dess prövning av frågan huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställ- ningen skett av riksdagen gillat, skall detsamma vara förfallet.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 4 % tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför S veri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen föreskriva att bestämmelserna i 2 4 55 skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskn'f- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

*Senaste lydelse 1957:289.

Bilaga 3

9. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1940:176 ) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1940: 176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Befinner sig riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 och 31%? äga till- lämpning. Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utom- ordentliga, av krig föranledda för- hållanden äger regeringen förordna, att nämnda bestämmelser skola till- lämpas.

Förordnande som i första stycket sägs skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad understäl- las riksdagen för dess prövning av frågan huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställ- ningen skett av riksdagen gillat, skall detsamma vara förfallet.

Föreslagen lydelse

15'

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 och 3 55 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållandet: på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen föreskriva att 2 och 3 55 skall tillämpas.

Föresknft enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår; från början av nännast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

1 Senaste lydelse 1982z261.

Bilaga 3

10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 åå lagen (1957:684) om betalningsvä- sendet under krigsförhållanden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kommer riket i krig, skola be— stämmelserna i 2 Såå träda i till- lärnpning. Då kriget upphört, för- ordnar Konungen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelsema icke vidare skola till- lämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelsema allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord - nande! icke inom två månader från det underställningen skett av riksda- gen gillat, skall detsamma vara för- fallet. Upphör krigsfaran, skall för- ordnandet av Konungen upphävas.

Under utomordentliga förhållan- den, som föranletts av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger Konungen förordna att vad i 2 — 5 5.6 stadgas skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning. För- ordnandet skall inom en månad eller, om riksdagssession icke pågår, inom en månad från början av nästkom- mande session underställas riksda- gen. Vad i andra stycket sägs om på- följden, därest underställning ej sker eller riksdagen ej inom två månader gillar förordnandet, skall äga mot- svarande tillämpning i fall som nu avses.

Föreslagen lydelse

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 5 åå tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen föreskriva att 2 5 55 skall till- lämpas.

F öreskn'ft enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår,

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Under tid, då bestämmelserna i 2— Såå äga tillämpning, gälla icke i lag eller författning meddelade stadgan- den i den mån de strida mot samma bestämmelser eller vad med stöd av dent blivit föreskrivet.

')

Befinner sig riket i krig, äger rege- ringen, efter hörande där så är möj- ligt av fullmäktige i riksbanken, i fråga om riksbankens sedel- och myntutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens rä- kenskaper meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att gälla i stället för vad i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank samt i annan lag därutinnan finnes stadgat.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, så ock eljest under utomordent- liga förhållanden, föranledda av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger regeringen på framställning av fullmäktige i riksbanken, med- dela bestärnrnelser som i första stycket avses.

Föreslagen lydelse

från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning-eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

När bestämmelserna i 2 5 åå till- lämpas, gäller inte bestämmelser i lä g eller annan författning, om de strider mot dessa bestämmelser eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av dem.

ål

Är Sverige i krig, får regeringen, efter hörande där så är möjligt av fullmäktige i Riksbanken, meddela föreskrifter om Riksbankens sedel- och myntutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av Riksban- kens räkenskaper att gälla i stället för vad som är föreskrivet i lagen (1988: 1385) om Sveriges riksbank el- ler i annan lag.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får4 rege- ringen, efier framställning av full- mäktige i Riksbanken, meddela så- dana föresknfter som avses i första stycket.

4å2

Befinner sig riket i krig, äger Ko- nungen, efter hörande där så är möj- ligt av fullmäktige i riksbanken, för- ordna att riksbanken skall vara skyl- dig inlösa för postgirorörelsen av- sedda utbetalningskort och direktut- betalningskort, som utfärdats av statsrnyndighet, kommunalmyndig- het, allmän försäkringskassa ellcr så- dan annan postgirokontoinneha- vare, som erhållit medgivande att verkställa utbetalning medelst di- rektutbetalningskort, samt att kort som här avses skall mottages som lik-

lSenaste lydelse 1989z244. 2Senaste lydelse 1964:17.

Är Sverige i krig, får regeringen, efter hörande där så är möjligt av fullmäktige i Riksbanken,föreskriva att Riksbanken skall vara skyldig att inlösa utbetalningskort avsedda för postgirorörelsen och direktutbetal- ningskort, som utfärdats av statlig el- ler kommunal myndighet, allmän försäkringskassa eller annan postgi- rokontoinnehavare, som fått medgi- vande att göra utbetalning med di- rektutbetalningskort, samt att så- dana kort ska!! tas emot som betal- ning vid statlig myndighet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:76 vid vid betalning till statlig myndig- Bilaga 3

het.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, så ock eljest under utomordent- liga förhållanden, föranledda av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksbanken, med- dela förordnande som i första stycket avses.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen, efter hörande av fullmäktige i Riksbanken, meddela sådana före- skrifter sorn avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Bilaga 3

11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväscndet under krigsförhållanden m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 å lagen (1957:686) om taxeringsväscndet under krigsförhållanden m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

lå'

Kommer riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 6åå träda i till- lämpning. Då kriget upphört, för- ordnar regeringen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till- lämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna all!- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen förordna, a!! nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nande! icke inom två månader från de! underställningen skett av riksda- gen gillat, skall detsamma vara för- fallet. Upphör krigsfaran, skall för- ordnandet av regeringen upphävas.

Under utomordentliga förhållan- den, som föranletts av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger regeringen förordna att vad i 2— 655 stadgas skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning. För— ordnande! skall inom en månad eller, om riksdagssession icke pågår, inom

1Senaste lydelse 1986: 1309.

Föreslagen lydelse

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 6 åå tillämpas.

Är Sverige [ krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen föreskriva att 2 — 6 55 skall till- lämpas.

Föreskrrft enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från de! den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår, från början av nämtast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föresknf- ten inom två månader från de! under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

en mättad från början av nästkom- mande session underställas riksda- gen. Vad i andra stycket sägs om på- följden, därest underställning ej sker eller riksdagen ej inom två månader gillar förordnandet, skall äga mot- svarande tillämpning i fall som nu avses.

Undertid, då bestämmelserna i 2 — Öåå äga tillämpning gälla icke i lag eller författning meddelade stadgan- den i den mån de strida mot samma bestämmelser eller vad med stöd av dem blivit föreskrivet.

Föreslagen lydelse

När bestämmelserna i 2 Gåå skall tillämpas gäller inte bestämmel- ser i lag eller annan författning, om de strider mot dessa bestämmelser eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av dem.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Bilaga 3

12. Förslag till Lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen(1959283)

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och llåå allmänna tjänstepliktslagen (l959:83) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kontrner riket i krig, skola be- stämmelserna i 4, 5, 8 och 9 åå träda i tillämpning. Då kriget upphört, för- ordrtar Konungen senast före avslu- tartdet av den riksdagssession, .sont börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelsenta icke vidare skola till- lärnpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den rrtån bestämmelserna all!- jäntt skola äga tillämpning på grurtd av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att be- stämmelserna i nämnda paragrafer elleri en eller flera av dent skola till- läntpas. Sådartt förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, irtorn en månad underställas riksda- gen för dess prövning av frågart, ltu- ruvida förordnande! skall bestå. Blir förordnande! icke irtorrt två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsarrtma förfal- let. Uppltör krigsfaran, skall medde- lat förordrtartde av Konurtgen upp- hävas senast före nästkommande riksdagssessiorts avslutande.

I andra fall än som avses i första och andra styckena äger Konurtgert, där så påkallas av utomordentliga förhållanden, föranledda av krig. vari riket befunnit sig. eller krig mel- lan främmande makter, nted riksda- gens samtycke förordna att vad i 4 och 5 555 eller endera av dent stadgas

Föreslagen lydelse

1?)

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 4, 5, 8 och 9 åå tillärrtpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför S veri- ges gränser eller av att Sverige ltar va- rit i krig eller krigsfara, får rege- rirtgert föreskriva att 4, 5, 8 och 9539 ltelt eller delvis skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en rrtårtad från det den utfärda- des eller; om riksrrtöte inte pågår, från början av rtännas! följande riks- möte. Sker inte ttrtderställrtirtg eller godkärtrter riksdagen inte föreskrif- ten irtont två rrtånaderfrån det under- ställningen skedde, upphörföreskrif- tert att gälla.

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

skall urtder viss tid, högst ett år varje gång, äga tillämpning.

Föreslagen lydelse

2å'

Förordnande jämlikt 4, 5, 8 eller 9 å får meddelas för att tillgodose än- damål av synnerlig vikt för det all- männa, såsom jolkförsörjningen el- ler santfärdseln eller försvarsmaktens eller civilförsvarets utrustning, urt- derhåll eller anläggnings- och repara- tionsarbeten. Sådant förordnande får dock inte gälla vapentjänst vid försvarsmakten.

Om !illgodoseertde av den civila hälso- och sjukvårdens, den all- männa hälsovårdens sarrtt den civila veter'irtän-'er'ksarrilteterts behov av personal vid krig, krigsfara och så- dana utomordentliga förhållartdert som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket ltar befurtrtit sig gäller vad därom är särskilt stadgat. För tillgodoseende av sådant behov får f(iir'ordnurtde som omfönnäles [ första stycket inte meddelas.

Förordnande ert/igt 4, 5, 8 eller 9 å får meddelas för att tillgodose ända- mål av synnerlig vikt för totalförsva- ret. Sådant förordnande får dock inte gälla vapentjänst vid försvars- makten.

Förordnande ert/igt första stycket får dock inte meddelas för att tillgo- dose den civila hälso- och sjukvår- derts eller den civila veterirtän'er'k- samhetens behov av personal.

llå2

Den som på grund av värnplikt el- ler eivilförsvarsplikt tages i anspråk för tjänstgöring vid krigsmakten är undantagen från tjänsteplikt, så ock eiviljörsvarspliktig under tid då tjänstgöring i civilförsvaret utgör hinder för tjänstepliktens fullgö- rande. Frän tjänsteplikt är även den undantagen som fullgör vapenfri tjänst.

Den som är anställd hos staten el— ler vid polisvt'isendet rrtå endast i den omfattning Konungen föreskriver åläggas allmän tjänsteplikt.

Beträffande den som eljest är an- ställd hos kommun, landstingskom- mun cller hos annan, vars verksam- het har betydelse för ändamål som i Zå sägs. äger arbetsmarknadsstyrel- sen i särskilt fall eller allmäntföre- skriva att sådan person ej rrtå åläggas allmän tjänsteplikt.

Om synnerliga skäl därtill före-

lSenaste lydelse 19811293. :Senaste lydelse 1966:420.

Den som på grund av värnplikt el- ler civilförsvarsplikt tas i anspråk för tjänstgöring vid försvarsmakten är undantagen från tjänsteplikt. De!- sarrtrrta gäller civilförsvarspliktiga under tid då tjänstgöring i civilför- svaret utgör hinder för tjänsteplik- tens fullgörande. Frän tjänsteplikt är även den undantagen som fullgör vapenfri tjänst.

Den som är anställd hos statenfår endast i den omfattning regeringen föreskriver åläggas allmän tjänste- plikt.

Ifråga om den som är anställd hos kommunen, landstinget eller hos nå- gon annan vars verksamhet har be— tydelse för ändamål som anges i 2 å, får arbetsmarknadsstyrelsen i sär- skilt fall besluta om eller meddela föreskrifter om att sådan person inte får åläggas allmän tjänsteplikt.

Om de! finns synnerliga skäl, får

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:76 ligga, må arbetsmarknadsstyrelsen arbetsmarknadsstyrelsen eller läns- Bilaga3 eller länsarbetsnämnd medgiva be— arbetsnämnd medge befrielse tills vi- frielsetillsvidarefrånfullgörandeav dare från fullgörande av tjänste- tjänstcplikt. plikt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Bilaga 3

13. Förslag till Lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 15 lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

151

Kommer riket i krig, skola be- stämmelserna i 2 — 4 55 äga tillämp- ning. Då kriget upphört förordnar regeringen senast före avslutandet av det riksmöte, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den mån be- stärrtrnelserna alltjämt skola äga till- lämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger regeringen förordna att nämnda be- stämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad eller; om riksmöte ej pågår. inom en må- nad från början av närmast följande riksmöte underställas riksdagar: för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nandct icke irtorn två månader från det urulerställningen skett av riksda- gen gillat, är detsamma förfallet.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 — 4 55 tillämpas.

Är Sverige [ krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får rege- ringen föreskriva att 2 — 4 55 skall till- lämpas.

Föresknft enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, orn riksmöte inte pågår, från början av nännast följande n'ks- möte, Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphörföreskrif- ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

'Senaste lydelse 1975:l()l7.

Bilaga 3

14. Förslag till Lag om ändring i krigshandelslagen(1964:19)

Härigenom föreskrivs att l & krigshandelslagen(1964:19) skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

151

Kommer riket i krig, skola he- stämmelscrna i 2 och 5 55 träda i till- lärnpning. Då kriget upphört, för- ordnar regeringen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till- lärnpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån bestämmelserna allt- jämt skala äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm— pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nandet ej inom två månader från det underställningen skett gillat av riks- dagen, är det förfallet. Upphör krigs- faran, upphäver regeringen meddelat förordnande senast före nästkom- mande riksdagssessians avslutande.

Föreligga eljest utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger regeringen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 och 5 M stadgas helt eller delvis skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämp— ning.

lSenaste lydelse 198l):196.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i 2 — 9 åå tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför S veri- ges gränser eller av att Sverige har va- rit i krig eller krigsfara, får reg - ringen föreskriva att bestämmelserna i 2 9555 skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, orn riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla.

Prop. 1992/93:76-

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under tid, då bestämmelse i 2 och 5 55 äger tillämpning, skola däremot svarande stadganden i 3 och 4 samt 6 8 55 tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Bilaga 3

15. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att Skap. 25 lagen (1976:600) om offentlig anställningl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 2 5

Är Sverige i krig, får arbetstagare hos staten ej utan tillstånd lämna sin anställning. Så snart kriget har upphört och innan pågående eller nästkom- mande riksmöte avslutas, skall regeringen föreskriva att bestämmelsen ej längre skall tillämpas.

Är Sverige i krigsfara, får regeringen föreskriva att arbetstagare hos staten ej utan tillstånd får lämna sin anställning. Sådan föreskrift upphör att gälla, om den ej underställes riksdagen inom en månad efter beslutet därom eller, om riksmöte ej pågår, efter början av närmast följande riksmöte samt god- kännes av riksdagen inom två månader efter underställningen. Så snart krigsfaran har upphört och innan pågående eller nästkommande riksmöte avslutas, skall regeringen upphäva föreskrift som nu har sagts.

Om vissa andra anställnings- och arbetsvillkor vid krig eller krigsfara eller annars under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden finns särskilda föreskrifter i lag och annan författning. Regeringen får därutöver meddela sådana föreskrif- ter, i den mån det är nödvändigt för statens verksamhet.

Om vissa andra anställnings- och arbetsvillkor vid krig eller krigsfara eller undersådana extraordinära för- hållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig el- lerkrigsfara finns särskilda föreskrif- ter i lag och annan författning. Re- geringen får därutöver meddela så- dana föreskrifter, i den mån det är nödvändigt för statens verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

' Lagen omtryckt 1991:600.

16. Förslag till Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen(1982z763) Härigenom föreskrivs att 295 hälso- och sjukvårdslagen(1982:763)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

295

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskriftcr om hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att landet har befunnit sig i krig eller krigsfara.

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana extraordinära för- hållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig el- ler krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

[Lagen omtryckt 1992z567.

Bilaga-3

Bilaga 3

17. Förslag till Lag om ändring i hälsoskyddslagen(1982:1080) Härigenom föreskrivs att 265 hälsoskyddslagen(1982:1080) skall ha föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

265

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om hälso- skyddet i krig, vid krigsfara eller un- der sådana utomordentliga förhål- landen som är föranledda av att riket har befunnit sig i krig eller krigsfara.

Regeringen bemyndigas att med- dela särskilda föreskrifter om hälso- skyddet i krig, vid krigsfara eller un- der sådana extraordinära förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Bilaga 3

18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i

riksdagen

Härigenom föreskrivs att 75 lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksda- gen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

l krig eller vid beredskapstillstånd enligt lagen ( 1960:513 ) om bered- skapstillstånd eller när talmannen el- ler den han bemyndigar har beslutat om en viss beredskapsgrad för riks- dagen eller del av riksdagen gäller särskilda föreskrifter för säkerhets- skyddet som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Föreslagen lydelse

Under höjd beredskap eller när talmannen eller den han bemyndigar har beslutat om en viss beredskaps- grad för riksdagen eller del av riks- dagen gäller särskilda föreskrifter för säkerhetsskyddet som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret får också besluta om särskilda åtgärder för säker- hetsskydd vid öppnande av riksmöten eller andra speciella tillfällen, eller för lokaler som riksdagen disponerar utöver lokalerna i riksdags-, ledamots- och

förvaltningshusen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Bilaga 3

19. Förslag till Lag om ändring i tandvårdslagen(1985:125)

Härigenom föreskrivs att 185 tandvårdslagen(1985:125) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 å

Regeringen bemyndigas att med— Regeringen bemyndigas att med- dcla särskilda föreskrifter om tand— dela särskilda föreskrifter om tand- vården i krig. vid krigsfara eller un- vården i krig, vid krigsfara eller un- der sådana utomordentliga förhål- der sådana extraordinära förhållan- landcn som är föranledda av attriket den som är föranledda av att det är har befunnit sig i krig eller krigsfara. krig utanför Sveriges gränser eller av att S verigc har varit i krig eller krigs—

fara .

Dcnna lag träder i kraft den I april 1993.

Bilaga 3

20. Förslag till Lag om ändring i patientjournallagen(1985:562)

Härigenom föreskrivs att 205 patientjournallagen(1985:562) skall ha föl-

jande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 51

Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om patientjournaler i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att riket har befunnit sig i krig eller krigsfara.

Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om patientjournaler i krig, vid krigsfara eller under sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av att det är [dig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

'Paragrafen erhöll sin nuvarande beteckning genom l992:459.

21. Förslag till ' Prop. 1992/93:76 Lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, Bilaga 3 införsel och försäljning av gasskyddsmateriel

Härigenom föreskrivs att lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.

LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-22

Närvarande: f.d. justitierådet Böret Palm, justitierådet lars-Åke Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 3 september 1992 har rege- ringen på hemställan av statsrådet Anders Björck beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om beredskapshöjningar,

2. lag om överföring av vissa uppgifter till kontraktsprostarna under höjd beredskap,

3. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967) , lag om ändring i lagen ( 1966:413 ) om vapenfri tjänst, lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) , lag om ändring i lagen ( 1964:63 ) om kommunal beredskap, 'Jag om ändring i lagen ( 1981:1216 ) om kyrklig beredskap,

8. lag om ändring" ] lagen (1939: 299) om förbud ivissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m..,

9. lag om ändring | lagen ( 1940:176 ) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg,

10. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigs- förhållanden,

11. lag om ändringi lagen (1957:686) om taxeringsväscndet under krigs- förhållanden m.m.,

12. lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83), 13. lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring, 14. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19), 15. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning, 16. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 17. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080), 18. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen, 19. lag om ändringi tandvårdslagen (1985:125), 20. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562), 21. Ilag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel.

SPS"?

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars Arfvidson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Inledning

Förutsättningarna för att regeringen skall kunna sätta av riksdagen beslutade s.k. fullmaktslagar i kraft är enligt 13 kap. 6 5 regeringsformen att riket är i krig eller krigsfara eller att det råder ”sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig”.

Bilaga 4

l lagrådsremissen föreslås att i vissa fullmaktslagar —- framför allt sådana som härrör från tiden före den nuvarande regeringsformens ikraftträdande förutsättningarna för ett rcgeringsförordnande skall förenhetligas och utvid- gas i den mån de är mer inskränkta än som anges i regeringsformen. I de lagar där sådana ändringar föreslås liksom i förslaget till lag om bcred- skapshöjning ändras emellertid regeringsformens ordalag i två hänseen- den. Med visst stöd av uttalanden i grundlagens förarbeten tolkas för det första i uttrycket ”av krigleller av krigsfara vari riket har befunnit sig” orden "av krig” till att avse dels krig utanför Sveriges gränser, dels krig vari Sverige har befunnit sig. Lagrådet anser detta vara ett förtydligande som måste god- tas. I fråga om den andra ändringen, att ersätta uttrycket ”utomordentliga förhållanden” med uttrycket ”extraordinära förhållanden”, med uttrycket ”extraordinära förhållanden”, har lagrådet däremot en annan uppfattning.

Orsaken till att en annan formulering valts än den i 13 kap. 6 5 regerings- formen anges i remissen vara att ordet ”utomordentlig” i nutida spåkbruk mycket sällan används i den betydelse som ordet har i regeringsformen. En- ligt lagrådets mening bör man emellertid om möjligt undvika att i lagstad- ganden som har sitt stöd i ett grundlagsstadgande använda en formulering som skiljer sig från grundlagstcxten. Särskilt får detta anses gälla i fråga om sådan ingripande lagstiftning som beredskapslagstiftningcn. Om remissför- slaget genomförs kommer vidare i fortsättningen uttrycket "utomordentliga förhållanden” att finnas förutom i regeringsformen, i en rad fullmaktslagar som nu inte föreslås ändrade, medan i de fullmaktslagar som återfinns bland lagförslagen i remissen uttrycket ”extraordinära förhållanden” införts. En sådan ordning ter sig inte acceptabel. Lagrådet anser därför att uttrycket ”utomordentliga fi'irhållanden” genomgående bör behållas tills vidare. Ut- trycket "sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av " är där- vid att föredra framför uttrycket ”utomordentliga förhållanden på grund av”. .

Det nu sagda berör samtliga lagförslag som tagits upp under 6—l7 samt 19 och 20 i bil. 3 till lagrådsremissen.

Lagrådet vill vidare här ta upp frågan om urvalet av fullmaktsförfattningar som bör ändras i detta sammanhang och formen för ändringarna.

Uttrycket ”utomordentliga, av krig föranledda förhållanden", som enligt lagförslagen under 13 och 14 i remissen funnits böra ändras till det förut nämnda nya uttryckssättct, förekommer också i andra lagar, där en ändring förefaller lika motiverad. Enligt den genomgång lagrådet har kunnat göra gäller detta dels en lag (1959z73) med vissa bestämmelser om inländsk för- säkringsrörelse vid krig m.m., dels en lag (1959274) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m., dels en lag ( 1962:627 ) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. Uttrycket förekommer också i lagen (194l):300) angående förordnande om anstånd med betalning av gäld m.m., den s.k. moratorielagen, där med hän- syn till innehållet i övrigt i lagen en ändring emellertid synes böra kräva över- väganden i andra hänseenden.

] närmare ett tjugutal andra lagar mcd bemyndiganden för regeringen med stöd av 13 kap. 6 5 regeringsformen uttrycks förutsättningarna för att bemyndigandet skall få utnyttjas genom ett exakt återgivande av ordalagen i

Bilaga 4

grundlagsbestämmelsen. Lagrådet godtar att uttryckssättet i alla dessa lagar behålls tills vidare men utgår från att en anpassning sker successivt i lämpliga sammanhang.

Enligt flera av de aktuella lagarna krävs att beslut av regeringen med stöd av bemyndigandet skall underställas riksdagen. Fristen för underställande anges därvid i vissa äldre lagar till en månad efter beslutet. I andra görs tilläg- get att, om riksmöte inte pågår, tiden skall räknas från början av närmast följande riksmöte. I samtliga berörda förslag i lagrådsremissen har utan nå- gon kommentar det angivna tillägget gjorts. Det första alternativet kan sam- manhänga med de större möjligheterna enligt de tidigare grundlagsbestäm- melserna att föranstalta om urtima riksdag. Lagrådet ser i vart fall inte något hinder mot den enhetliga text som föreslås och föreslår en sådan ändring i sina egna lagförslag sist i detta yttrande. Motsvarande ändring borde i och för sig göras genomgående i författningar med motsvarande innehåll. Lagrå- det förutsätter att också i detta hänseende ambitionen är att efter hand före- nhetliga alla sådana bestämmelser.

Till de enskilda lagförslagen har lagrådet i övrigt följande kommentarer.

Förslaget till lag om beredskapshöjningar

Lagrådet anser att ett bättre namn på lagen skulle vara ”Lag om höjd bcred- skap”.

Uttrycket ”höjd beredskap” avses enligt det remitterade förslaget vara en samlingsterm för begreppen ”skärpt beredskap” och ”högsta beredskap”. Det används också som en teknisk term i andra författningsförslag. Det är enligt lagrådets mening därför nödvändigt att slå fast tydligare att det här är fråga om en definition.

Enligt tredje stycket i den föreslagna paragrafen skall regeringen kunna med hänsyn till omständigheterna välja mellan skärpt beredskap och högsta beredskap och inte bara gå från den lägre till den högre graden utan också gå stegvis tillbaka från högsta till skärpt beredskap. Även om det också i det senare fallet tekniskt är fråga om ett beslut om ”höjd beredskap” blir det alltför missledande att uttrycka det så i lagtexten. Lagrådet föreslår i föl- jande förslag en justering också i detta hänseende.

På grund av det anförda och med hänvisning till vad som inledningsvis an- förts om begreppet utomordentliga förhållanden och dess innebörd föreslår lagrådet följande lydelse av 1 5:

”För att stärka totalförsvaret kan beredskapen i Sverige höjas. Höjd be— redskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sve- rige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.”

Bilaga 4

35

I den föreslagna paragrafen föreskrivs en skyldighet för regeringen att häva en beredskapshöjning när förutsättningarna för en sådan inte längre finns. I specialmotiveringen anförs att regeringen ”kan” upphäva beredskapen för endast en viss del av landet eller viss verksamhet. Att regeringen har denna möjlighet innebär emellertid inte att det alltid föreligger en motsvarande skyldighet. Skyldigheten enligt paragrafen att häva en höjd beredskap för ett visst område eller viss verksamhet inträder endast när beslutet om bered- skapshöjning begränsats till området eller verksamheten.

55

Enligt 5 5 i det remitterade förslaget får regeringen eller myndighet som re- geringen bestämmer meddela kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna ”de föreskrifter som behövs för ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd beredskap”. Sådana föreskrifter skall också få meddelas enskilda organisationer och företag som enligt över- enskommelse eller på annat sätt är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig. I specialmotiveringen till bestämmelsen erinras om att det i andra lagar till en del finns reglerat vilka åtgärder som skall vidtas vid en beredskapshöj— ning. Vidare sägs att det i första stycket ges ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva vilka ytterli- gare åtgärder som skall vidtas när beredskapen höjs. Enligt remissen stödjer sig bemyndigandet på 8 kap. 7 51 regeringsformen. Någon närmare vägled- ning ges inte angående vilket slags föreskrifter regeringen skall kunna med- dela med stöd av bemyndigandet. Vid föredragningen inför lagrådet har uppgivits att bemyndigandet är avsett att möjliggöra för regeringen att med- dela ett antal föreskrifter av den typ som tagits in i det förslag till förordning om beredskapshöjningar som finns i CFL-utredningens betänkande.

Enligt lagrådets mening kan föreskriften i 8 kap. 75 1 regeringsformen inte åberopas till stöd för det föreslagna bemyndigandet. Grundlagsföreskriften möjliggör endast föreskrifter till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd be- redskap är ett alltför vidsträckt begrepp för att täckas av den beskrivningen.

Behovet av stöd i lag för föreskrifter på förordningsnivå får alltså tillgodo— ses på annat sätt. Till en början kan konstateras att en de] av de regler som tagits in i det nämnda förslaget till förordning kan utfärdas med stöd av redan meddelade bemyndiganden. Så är fallet t.ex. i fråga om huvuddelen av de regler som rör hälso- och sjukvård samt hälsoskydd (jfr de remitterade lag- förslagen under nr 16 och 17).

En framkomlig väg att bereda regeringen och underordnade myndigheter ytterligare möjligheter att meddela föreskrifter av det slag som avsetts i re- missen torde vara att med stöd av 8 kap. 3 och 5 55 regeringsformen i lag mera precist än som skett i förslaget beskriva de förpliktelser som skall läg- gas på de olika typerna av kommuner och på enskilda. Regeringen kan där- efter med stöd av 8 kap. 13 55 första stycket regeringsformen i förordning meddela verkställighetsföreskrifter i ämnet. I förordningen kan regeringen också med stöd av 8 kap. 13 5 andra stycket överlåta åt underordnad myndighet att meddela sådana föreskrifter.

Bilaga 4

Någon mer omfattande lagreglering av nu angivet slag torde inte behövas för att det skall vara möjligt för regeringen att meddela merparten av före- skrifterna i den förutnämnda förordningen. Erforderliga lagbestämmelser skulle kunna ges följande utformning.

”Vid höjd beredskap skall kommuner, landsting och kyrkliga kommuner vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamhe- ten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.

Vid höjd bcredskap skall de enskilda organisationer och företag som en- ligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verk- samhet i krig vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhål- landena skall kunna fullgöra dessa skyldigheter.”

Skulle det under det fortsatta lagstiftningsarbetet visa sig att lagstöd för ytterligare föreskrifter på regeringsnivå skulle behövas torde få övervägas om inte den nu föreslagna regleringen i 5 5 bör utgå och ersättas med mer omfattande bestämmelser i en särskild lag.

I förslaget till lag om beredskapshöjningar regleras bortsett från före- skrifterna i 4 och 5 55 endast förutsättningarna för att någon form av bered- skap skall råda. Vilken betydelse det har att höjd beredskap råder framgår av ett antal andra lagar och förordningar. En upplysning om detta kan lämp- ligen tas in i ett tredje stycke i 5 5 och ges följande lydelse:

”Innebörden i övrigt av att höjd beredskap råder framgår av andra författ- ningar.”

Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1964:63 ) om kommunal beredskap

Som anförts inledningsvis avstyrker lagrådet att uttrycket ”utomordentliga förhållanden” — som återfinns i 1 5 första stycket, 2 5 första stycket och 5 5 andra stycket nu ändras. Genomförs inte det remitterade förslaget i den delen återstår beträffande 1, 2, 9, 11, 12, 14 och 21 55 enbart den ändringen att ordet ”beredskapstillstånd” skall ersättas av orden ”höjd beredskap”. Någon fullständig text behövs då inte beträffande dessa paragrafer om för- slagets ingress ändras till följande: '

”Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1964:63 ) om kommunal bered- skap

dels att i 1, 2, 9, 11, 12, 14 och 21 55 ordet ”beredskapstillstånd” skall ersättas av orden ”höjd beredskap”,

dels att 5, 7, 8 och 18 55 samt rubriken närmast före 1 5 skall ha följande lydelse.”

Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1981:1216 ) om kyrklig beredskap

Om det förslag följs som lagrådet framfört i inledningen om att tills vidare uttrycket ”utomordentliga” förhållanden skall stå kvar behövs inte någon lagtext i detta förslag, som i stället kan lyda:

Bilaga 4

”Härigenom föreskrivs att i 2, 4, 7-9 och 10 55 lagen ( 1981:1216 ) om kyrk- lig beredskap orden ”beredskapstillstånd och krig” samt orden ”beredskaps- tillstånd eller krig” skall ersättas av orden ”höjd beredskap”.

Lagrådets förslag att uttrycket ”sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av” skall ersätta texten ”extraordinära förhållanden på grund av” avser följande förslag i remissen, nämligen

8. Förslaget till lag om ändringi lagen ( I939.'299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m. 1 5 andra stycket

9. Förslaget till lag om ändring i lagen ( I 940.'1 76) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg 1 5 andra stycket

10. Förslaget till lag om ändring i lagen ( I 95 7:684 ) om betalningsväsendet un- der krigsförhållanden 1 5 andra stycket, 2 5 andra stycket och 4 5 andra stycket

I ]. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1957:686 ) om taxeringsväsendet un- der krigsförhållanden m.m. 1 5 andra stycket

12. Förslaget till lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83) 1 5 andra stycket

13. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1960:22 ) om statlig krigsförsäkring 1 5 andra stycket

14. Förslaget till lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19) 1 5 andra stycket

15. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1976:600 ) om offentlig anställning 5 kap. 2 5tredje stycket .

16. Förslaget till lag om ändring i häLso- och sjukvårdslagen (1982:763) 29 5

I 7. Förslaget till lag om ändring [ hälsoskyddslagen (1982:1080) 26 5

19. Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) 18 5

20. Förslaget till lag om ändring i patientjournallagen( 1 985.'562 ) 20 &

Lagrådet har i inledningen till detta yttrande angett tre lagar som bör ändras av samma skäl som föranlett det remitterade förslaget till ändring i bl.a. 15 krigshandelslagen (1964:19) . De tre lagarna bör ändras enligt följande för- slag:

Bilaga 4

”1. Förslag till lag om ändringi lagen (1959: 73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1959z73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Kommer riket i krig, skola bestäm- melserna iZ — 13 55 och 17 5 äga till- lämpning. Då kriget upphört, för— ordnar Konungen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till- Iämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, iden mån bestämmelserna allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna att nämnda bestämmelser skola till- lämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller; inom en månad underställas riksda— gen för dess prövning av frågan, hu- ruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfal- let, Upphör krigsfaran, skall förord- nandet senast före nästkommande riksdagssessions avslutande av Ko— nungen upphävas.

Föreligga eljest utomordentliga av krig föranledda förhållanden, äger Konungen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2—13 55 och 17 5 stadgas, helt eller delvis, skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning.

Är Sverige i krig, skall bestämmel- sema i 2 —13 och 17 55 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utamordentligaförhållan- den som är föranledda av att det är Iaig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att 2 — 13 och 17 55 skall tillämpas.

Föreskrifter enligt andra stycket skall underställas riksdagens pröv- ning inom en månad från det den ut- färdades eller, om riksmöte inte på- går; från början av närmast följande riksmöte. Sker inte underställning el- ler godkänner riksdagen inte före- slaijten inom två månader från det underställningen skedde, upphör föreskriften att gälla.

Bilaga 4

”2. Förslag till lag om ändring i lagen ( I 959: 74 ) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse häri riket vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1959r74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse häri riket vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Kommer riket i krig, skala bestäm- melserna i 2—14 55 och 19 5 äga till- lämpning. Då kriget upphört, för- ordnar Konungen senast före avslu- tandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att be- stämmelserna icke vidare skola till- lämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelsema allt- jämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilläm- pas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förord- nandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksda- gen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnan- det senast före nästkommande riks- dagssessions avslutande av Ko- nungen upphävas.

Föreligga eljest utomordentliga av krig föranledda förhållanden, äger Konungen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2—14 55 och 195 stadgas, helt eller delvis, skall under viss tid, högst ett är varje gång, äga tillämpning.

Är Sverige i krig skall bestämmel- serna i 2 14 och 19 55 tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regeringen föreskriva att be- stämmelserna i 2— 14 och 1955 skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår, från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskrif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla. ”

Bilaga 4

”3. Förslag till lag om ändring i lagen (] 962:62 7) om vissa åtgärder för utnytt-

jande av vattenkraft vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen ( 1962:627 ) om vissa åtgärder för ut- nyttjande av vattenkraft vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kommer riket i krig, skola bestäm- melserna i denna lag om meddelande av tillstånd till vissa företag i vatten träda i tillämpning. Då kriget upp- hört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagsses- sion, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån de alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen förordna, att nämnda be- stämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad un- derställas riksdagen för dess pröv- ning av frågan, huruvida förordnan- det skall bestå. Blir förordnandet ej inom två månader från det under- ställningen skett gillat av riksdagen, är det förfallet. Upphör krigsfaran el- ler de utomordentliga, av krig föran- ledda förhållandena, upphäver Ko- nungen meddelat förordnande senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.

Vid protokollet

Justeras.

Föreslagen lydelse

15

Är Sverige i krig, skall bestämmel- serna i denna lag om meddelande av tillstånd till vissa företag i vatten till- lämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållan- den som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigs- fara, får regen'ngen föreskriva att be- stämmelserna i denna lag om medde— lande av tillstånd till vissa företag i vatten skall tillämpas.

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärda- des eller, om riksmöte inte pågår; från början av närmast följande riks- möte. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föres/oif- ten inom två månader från det under- ställningen skedde, upphör föreskrif- ten att gälla. ”