om höjd beredskap

Regeringens proposition

ÅN

EI

1992/93:76

[4]

om höjd beredskap

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Anders Björck

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om höjd beredskap. Den nya lagen ersätter lagen (1960:513) om beredskapstillstånd. De nya bestämmelserna innebär att regeringen bemyndigas att besluta om höjd beredskap i en utsträckning som fullt ut utnyttjar de möjligheter som 13 kap. 6§ regeringsformen ger. Beredskapsgraderna begränsas till två, nämligen skärpt beredskap och högsta beredskap. Regeringen ges också möjlighet att begränsa en beredskapshöjning till viss del av landet eller till viss verksamhet.

Vidare föreslås ändringar i ett flertal fullmaktslagar i avsikt att skapa enhetlighet vad avser förutsättningarna för att de skall träda i tillämpning.

I propositionen föreslås också att lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel upphävs.

De nya reglerna, utom lagen om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel, föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.

I Riksdagen 199203, I saml. Nr 70

Propositionens lagförslag

1. Förslag till Lag om höjd beredskap

Härigenom föreskrivs följande.

15 För att stärka totalförsvaret kan beredskapen i Sverige höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eler högsta beredskap.

Är Sverige i krig råder högsta beredskap.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.

2§ Beslut enligt 1§ får avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.

3§ När förhållanden som avses i 1§ inte länere råder, skall regeringen besluta att höjd beredskap inte längre skall gälla.

48 Beslut om höjd beredskap skall tillkännages på det sätt som regeringen bestämmer.

5§ Vic höjd beredskap skall kommuner, landsting och kyrkliga kommuner vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförvaret.

Vid höjd beredskap skall de enskikla organisationer och företag som en- Hgt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna fullgöra dessa skyldigheter.

Innebörden i övrigt av att höjd beredskap råder framgår av andra författningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993, då lagen (1960:513) om beredskapstillstånd skall upphöra att gälla.

bo

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs beträffande värnpliktslagen (1941:967)!

dels att i 6a och 40 §§ ordet ”krigsberedskap” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”försvarsberedskap” i motsvarande form,

dels att 27§ 2 mom. och 28§ I mom. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78?

2. Beredskapsövning 2. Beredskapsövning Därest regeringen med hänsyn till Om det behövs med-hänsyn till lankrigsbercdskapen så prövar nödigt, dets försvarsberedskap, är en värnmå värnpliktig kunna åläggas att, ut- pliktig skyldig att, på det sätt regeöver i I mom. avsedd tjänstgöring, i ringen bestämmer, fullgöra en eller den ordning regeringen bestämmer flera beredskapsövningar om samfullgöra en eller flera beredskapsöv- manlagt högst etthundraåttio dagar. ningar om sammanlagt högst etthundraåttio dagar.

Om tillgodoräknande av bered- Regeringen får besluta att beredskapsövning såsom fullgjord repeti- skapsövning skall tillgodoräknas såtionsövning äger regeringen för- som fullgjord repetitionsövning. ordna.

288!

1. Då rikets försvar eller dess sä- 1. Under höjd beredskap är en kerhet eljest det kräver, må rege- värnpliktig skyldig att fullgöra krigsringen till tjänstgöring inkalla samt- tjänstgöring. liga vämpliktiga eller värnpliktiga till det större eller mindre antal, som finnes behövligt. Erfordras i fall, då icke samtliga värnpliktiga inkallats till sådan tjänstgöring, att de värnpliktiga äro inkallade under längre tid, skall inkallad personal efter lämplig tidrymd såvitt möjligt avlö- Sas.

Regeringen skall för varje tillfälle

besluta hur många värnpliktiga som

skall kallas in till krigstjänstgöring.

Regeringen beslutar när krigstjänst-

göring skall upphöra.

Denna Jag träder i kraft den 1 juli 1993.

I Lagen omtryckt 1969:378. "Senaste lydelse 1975:555. "Senaste lydelse 1975:555.

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 14 och 19 §§ lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§

Vapenfri tjänstepliktig, som olovligen avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Begås brott som avses i första Begås brott som avses i första stycket under beredskapstillstånd el- stycket under höjd beredskap, döms ler när riket är i krig, dömes till böter till böter eller fängelse i högst två år.

eller fängelse i högst två år.

198!

Befogenhet att meddela vapenfri Befogenhet att meddela vapenfri tjänstepliktig — tillrättavisning = till- tjänstepliktig — tillrättavisning = tillkommer hos staten eller hos kom- kommmer hos staten eller hos kommun anställd civilförsvars-, rädd- mun anställd civilförsvars-, räddnings- eller arbetschef i fråga om un- nings- eller arbetschef i fräga om underställd personal. Med kommuner derställd personal. Med kommuner likställs landstingskommuner, kom- likställs fandsting, "kommunalförmunalförbund, försandingar, kyrk- bund, kyrkliga konwnuner och allliga samfälligheter och allmänna för- männa försäkringskassor. säkringskassor.

Innan någon meddelar tillrättavisning, skall han vid förhör med den felande lämna denne tillfälle att förklara sig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

! Senaste lydelse 1986:1103.

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74)

dels att 2§ skall upphöra att gälla,

dels att i 4a, 5, 6, 8, 10, 12, 17, 20, 40, 41a, 57, 66, 68, 69 och 73 §§ samt punkt 7 i övergångsbestämmelserna till lagen (1975:553) om ändring i civilförsvarslagen ordet ”civilförsvarsberedskap” skall bytas ut mot ”höjd beredskap”,

dels att i 58, 81 och 83 §§ orden ”högsta civilförsvarsberedskap” skall bytas ut mot ”högsta beredskap”,

dels att 39 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 8!

Om alarmering och mörklägg- Om alarmering och mörkläggning, så ock om trafiken samt den ning, så ock om trafiken samt den allmänna ordningen och säkerheten allmänna ordningen och säkerheten under civilförsvarsberedskap äger under höjd beredskap äger regeregeringen meddela särskilda be- ringen meddela särskilda bestämstämmelser. mcelser.

Länsstyrelsen äger förordna, att sålunda utfärdade bestämmelser skola äga tillämpning jämväl under civilförsvarsövning, och därvid tillika meddela föreskrifter, i vad mån allmänheten samt industrier och andra företag skola medverka vid övningen; dock skall, om denna är avsedd att pågå längre tid än tre dagar, regeringens medgivande till förordnandet inhämtas.

Länsstyrelsen äger förordna att FLänsstyrelsen äger förordna att under högsta civilförsvarsberedskap under högsta beredskap förbud skall förbud skall gälla mot användande gälla mot användande av samlingsloav samlingslokal, såvitt för besö- kal, såvitt för besökande i lokalen kande i lokalen beräknat skyddsrum beräknat skyddsrum icke finnes att icke finnes att tillgå, och av barn- tillgå, och av barnstuga, såvitt stuga, såvilt skyddsrum icke finnes skyddsrum icke finnes att tillgå för att tillgå för de personer som barn- de personer som barnstugan är avstugan är avsedd att hysa. sedd att hysa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

I Senaste lydelse 1975:553.

Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1964:63) om kommunal beredskap

dels att i 1, 2,9, 11, 12, 14 och 21 §§ ordet ”beredskapstillstånd” skall bytas ut mot ”höjd beredskap”,

dels att 5, 7, 8 och 18§§ samt rubriken närmast före 1§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vissa kommunala och landstings- Vissa uppgifter för kommuner och kommunala uppgifter under bered- landsting under höjd beredskap skapstillstånd

58 Kommuner och landsting, var- Kommuner och Jandsting, var- . ifrån utrymning sker, är under be- ifrån utrymning sker, är under höjd redskapstillstånd skyldiga att, i den beredskap skyldiga att, i den mån mån förhållandena medger det, förhållandena medger det, lämna bilämna bistånd åt kommuner och stånd åt kommuner och landsting, landsting, där befolkning från ut- där befolkning från utrymningsomrymningsområdet = inkvarteras — i rådet inkvarteras i större omfattstörre omfattning. Biståndet skall ning. Biståndet skall särskilt avse särskilt avse tillhandahållande av tillhandahållande av personal och personal och utrustning för verk- utrustning för verksamheten för de samheten för de inkvarterade. Enas inkvarterade. Enas inte kommuinte kommunerna och landstingen, nerna och landstingen, får länsstyfår länsstyrelsen i det län, där utrym- relsen i det län, där utrymningsomningsområdet är beläget, förordna rådet är beläget, förordna om biom biståndet. ståndet.

Blir till följd av krigsskada, in- Blir till följd av krigsskada, inkvartering av utrymmande eller kvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sam- andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga för- manhängande utomordentliga förhållanden för totalförsvaret viktig hållanden en för totalförsvaret viktig kommunal eller landstingskommu- verksamhet som en kommun eller ett nal verksamhet i viss kommun eller landsting bedriver så betungande, att visst landsting så betungande, att bi- bistånd i verksamheten oundgänglistånd i verksamheten oundgängligen gen erfordras, skall under höjd beerfordras, är under beredskapstill- redskap annan kommun eller annat stånd annan kommun eller annat landsting efter särskilt förordnande landsting skyldig att efter särskilt därom tillfälligt lämna sådant biförordnande därom tillfälligt lämna stånd. Om dylikt bistånd förordnar sådant bistånd. Om dylikt bistånd länsstyrelsen i det län, där den komförordnar länsstyrelsen i det län, där mun eller det landsting som lämnar den biståndslämnande kommunen biståndet finns. eller landstinget är belägen.

Vad som föreskrivs i förvaltningslagen (1986:223) om ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall gälla även ärenden hos länsstyrelsen enligt första och andra styckena.

! Senaste lydelse 1991:1661.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Finner länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn till beredskapsuppgifternas omfattning eller betydelse i viss kommun eller visst landsting, att dennas förberedelser redovisas i särskild plan, skall kommunen eller landstinget cfter länsstyrelsens förordnande upprätta och anta sådan plan. Vid planläggningen skall kommunen eller landstinget samråda med länsstyrelsen. Om samordning av planläggningen med den kommunala civilförsvarsplanläggningen finns föreskrifter i 10 b§ tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74). När planen har antagits, skall den insändas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen får förordna om rce- Länsstyrelsen får förordna om revision av kommunala och landstings- vision av kommunernas och landskommunala beredskapsplaner, när tingens beredskapsplaner, när det det påkallas av ändrade förhållan- påkallas av ändrade förhållanden. den. Om länsstyrelsen har förordnat Om länsstyrelsen har förordnat om om revision av plan, gäller föreskrif- revision av plan, gäller föreskrifterna i första stycket. terna i första stycket.

8r

Uppgift som enligt denna lag an- Uppgift som enligt denna lag ankommer på kommun eller landsting kommer på kommun eller landsting under beredskapstillstånd skall, där- under höjd beredskap skall, därest est uppgiften motsvarar eller i hu- uppgiften motsvarar eller i huvudsak vudsak motsvarar fredstida uppgift, motsvarar fredstida uppgift, fullgöfullgöras av det kommunala eller ras av det organ inom kommunen ellandstingskommunala organ, på vil- ler landstinget, på vilket uppgiften ket uppgiften ankommer i fredstid. ankommer i fredstid.

188"

För kostnader, som under bered- För kostnader, som under höjd beskapstillstånd uppkomma för kom- redskap uppkomma för kommun elmun eller landsting till följd av verk- ler landsting till följd av verksamhet samhet för inkvarterad befolkning för inkvarterad befolkning från anfrån annan kommun, eller annat nan kommun eller annat landsting, landsting, ävensom för kostnader, ävensom för kostnader, som föranlesom föranledas av påbjuden utrym- das av påbjuden utrymning eller anning eiler annan omflyttning av be- nan omflyttning av befolkningen folkningen inom den egna kommu- inom den egna kommunen eller det nen eller landstinget, skall ersätt- egna landstinget, skall ersättning ning utgå av statsmedel. utgå av statsmedel.

Kommun eller landsting äger av länsstyrelsen utfå förskott å ersättning som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

2Senaste lydelse 1991:1661. >Senaste lydelse 1991:1661. "Senaste lydelse 1991:1661.

Lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap

Härigenom föreskrivs att i 2, 4 och 7—-10 §§ lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap orden ”beredskapstillstånd och krig” samt orden ”beredskapstillstånd eller krig” skall bytas ut mot ”höjd beredskap”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102)

Härigenom föreskrivs att 63 § räddningstjänstlagen (1986:1102)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

63§

Under krig och när det annars rå- Under höjd beredskap skall de der civilförsvarsberedskap skall de uppgifter som fullgörs av en sådan

uppgifter som fullgörs av en sådan nämnd som avses 1 10 § övertas av

nämnd som avses i 10 8 övertas av kommunstyrelsen och räddningskåkommunstyrelsen och räddningskå- rens uppgifter övertas av civilförrens uppgifter övertas av civilför- svarsorganisationen i kommunen. svarsorganisationen i kommunen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

!Lagen omtryckt 1992:948,

Lag om ändring i lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.

Härigenom föreskrivs att 18 lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Befinner sig riket i krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmelstämmelserna i 2 — 4 §§ äga tillämp- serna i 2 — 4 §§ tillämpas ning. Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger - Konungen = förordna, = att nämnda bestämmelser skola tillämpas

Är Sverige i krigsfara eller råder

det sådana utomordentliga förhållan-

den som är föranledda av att det är

krig utanför Sveriges gränser eller av

att Sverige har varit i krig eller krigs-

fara, får regeringen föreskriva att be-

stämmelserna i 2 — 4§§ skall tilläm-

pas

Förordnande som i första stycket Föreskrift enligt andra stycket skall sägs skall, vid äventyr att det eljest underställas riksdagens prövning förfaller, inom en månad understäl- inom en månad från det den utfärdalas riksdagen för dess prövning av des eller, om riksmöte inte pågår, frågan huruvida förordnandet skall från början av närmast följande riksbestå. Blir förordnandet icke inom möte. Sker inte underställning eller två månader från det underställ- godkänner riksdagen inte föreskrifningen skett av riksdagen gillat, skall ten inom två månader från det underdetsamma vara förfallet. ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

! Senaste lydelse 1957:289. 10

Lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Befinner sig riket i krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmelstämmelserna i 2 och 3§§ äga till- serna i 2 och 3 §§ tillämpas. lämpning. Vid krgsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger regeringen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilllämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder

det sådana utomordentliga förhållan-

den som är föranledda av att det är

krig utanför Sveriges gränser eller av

att Sverige har varit i krig eller krigs-

fara, får regeringen föreskriva att 2

och 3 §§ skall tillämpas.

Förordnande som i första stycket Föreskrift enligt andra stycket skall sägs skall, vid äventyr att det eljest underställas riksdagens prövning förfaller, inom en månad understäl- inom en månad från det den utfärdalas riksdagen för dess prövning av des eller, om riksmöte inte pågår, frågan huruvida förordnandet skall från början av närmast följande riksbestå. Blir förordnandet icke inom möte. Sker inte underställning eller två månader från det underställ- godkänner riksdagen inte föreskrifningen skett av riksdagen gillat, skall ten inom två månader från det underdetsamma vara förfallet. ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

I Senaste lydelse 1982:261. 11

Lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kommer riket 1 krig, skola be- År Sverige i krig, skall bestämmel-

stämmelserna i 2 — 588 träda i till- serna 1 2, 4 och 5§§ tillämpas. lämpning. Då kriget upphör, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder sig, äger Konungen förordna, att det sådana utomordentliga förhållannämnda bestämmelser skola tilläm- den som är föranledda av att det är pas. Sådant förordnande skall, vid krig utanför Sveriges gränser eller av äventyr att det eljest förfaller, inom att Sverige har varit i krig eller krigsen månad underställas riksdagen för fara, får regeringen föreskriva att 2,

dess prövning av frågan huruvida 4 och 5 §§ skall tillämpas.

förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, skall detsamma vara förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnandet av Konungen upphävas.

Under utomordentliga förhållan- Föreskrift enligt andra stycket skall den, som föranletts av krig eller underställas riksdagens prövning krigsfara, vari riket befunnit sig, äger inom en månad från det den utfärda- Konungen förordna att vad i 2-58§§ des eller, om riksmöte inte pågår, stadgas skall under viss tid, högst ett från början av närmast följande riksår varje gång, äga tillämpning. För- möte. Sker inte underställning eller ordnandet skall inom en månad eller, godkänner riksdagen inte föreskrifom riksdagssession icke pågår, inom ten inom två månader från det underen månad från början av nästkom- ställningen skedde, upphör föreskrifmande session underställas riksda- ten att gälla. gen. Vad i andra stycket sägs om påföljden, därest underställning ej sker eller riksdagen ej inom två månader gillar förordnandet, skall äga motsvarande tillämpning i fall som nu avses.

Under tid, då bestämmelserna i 2 — När bestämmelserna i 2, 4 och 5 §§ 58§ äga tillämpning, gälla icke i lag tillämpas, gäller inte bestämmelser i eller författning meddelade stadgan- lag eller annan författning, om de den i den mån de strida mot samma strider mot dessa bestämmelser eller 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestämmelser eller vad med stöd av mot föreskrifter som meddelats med dem blivit föreskrivet. stöd av dem.

28!

Befinner sig riket i krig, äger tege- Är Sverige i krig, får regeringen, ringen, efter hörande där så är möj- efter hörande där så är möjligt av ligt av fullmäktige i riksbanken, i fullmäktige i Riksbanken, meddela fråga om riksbankens sedel- och föreskrifter om Riksbankens sedelmyntutgivning och bankrörelse samt och myntutgivning och bankrörelse offentliggörande av riksbankens rä- samt offentliggörande av Riksbankenskaper meddela av förhållandena kens räkenskaper att gälla i stället påkallade bestämmelser att gälla i för vad som ir föreskrivet i lagen stället för vad i lagen (1988:1385) om (1988:1385) om Sveriges riksbank Sveriges riksbank samt i annan lag och i annan lag. därutinnan finnes stadgat.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder sig, så ock eljest under utomordent- det sådana utomordentliga förhållanliga förhållanden, föranledda av krig den som är föranledda av att det är eller krigsfara, vari riket befunnit sig, krig utanför Sveriges gränser eller av äger tegeringen på framställning av att Sverige har varit i krig eller krigsfullmäktige i riksbanken, meddela fara, får regeringen, efter framställbestämmelser som i första stycket av- ning av fullmäktige i Riksbanken, Ses. meddela sådana föreskrifter som av-

ses I första stycket.

48?

Befinner sig riket i krig, äger Ko- Är Sverige i krig, får regeringen, nungen, efter hörande där så är möj- efter hörande där så är möjligt av ligt av fullmäktige i riksbanken, för- fullmäktige i Riksbanken, föreskriva ordna att riksbanken skall vara skyl- att Riksbanken skall vara skyldig att dig inlösa för postgirorörelsen av- inlösa utbetalningskort avsedda för sedda utbetalningskort och direktut- postgirorörelsen och direktutbetalbetalningskort, som utfärdats av ningskort, som utfärdats av statlig elstatsmyndighet, kommunalmyndig- ler kommunal myndighet, allmän Aet, allmän försäkringskassa eller så- försäkringskassa eller annan postgidan annan postgirokontoinneha- rokontoinnehavare, som fått medgivare, som erhållit medgivande att vande att göra utbetalning med diverkställa utbetalning medelst di- rektutbetalningskort, samt att sårektutbetalningskort, samt att kort dana kort skall tas emot som betalsom här avses skall mottagas som lik- ning till statlig myndighet. vid vid betalning till statlig myndighet.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, så ock eljest under utomordent- det sådana utomordentliga förhållanliga förhållanden, föranledda av krig den som är föranledda av att det är eller krigsfara, vari riket befunnit sig, krig utanför Sveriges gränser eller av äger Konungen, efter hörande av att Sverige har varit i krig eller krigsfullmäktige i riksbanken, meddela fara, får regeringen, efter hörande förordnande som i första stycket av- av fullmäktige i Riksbanken, med- Ses. dela sådana föreskrifter som avses i

första stycket.

I Senaste lydelse 1989:244. "Senaste lydelse 1964:17. 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Kommer riket i krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmelstämmelserna i 2 — 6§§ träda i till- serna i 2 — 6 §§ tillämpas. lämpning. Då kriget upphört, förordnar regeringen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder sig, äger regeringen förordna, att det sådana utomordentliga förhållannämnda bestämmelser skola tilläm- den som är föranledda av att det är pas. Sådant förordnande skall, vid krig utanför Sveriges gränser eller av äventyr att det eljest förfaller, inom att Sverige har varit i krig eller krigsen månad underställas riksdagen för fara, får regeringen föreskriva att 2 — dess prövning av frågan, huruvida 6 §§ skall tillämpas. förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, skall detsamma vara förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnandet av regeringen upphävas.

Under utomordentliga förhållan- Föreskrift enligt andra stycket skall den, som föranletts av krig eller underställas riksdagens prövning krigsfuara, vari riket befunnit sig, äger inom en månad från det den utfärdaregeringen förordna att vad i 2-68§§ des eller, om riksmöte inte pågår, stadgas skall under viss tid, högst ett från början av närmast följande riksår vurje gång, äga tillämpning. För- möte. Sker inte underställning eller ordnandet skall inom en månad eller, godkänner riksdagen inte föreskrifom riksdagssession icke pågår, inom ten inom två månader från det underen månad från början av nästkom- ställningen skedde, upphör föreskrifmande session underställas riksda- ten att gälla. gen. Vad i andra stycket sägs om påföljden, därest underställning ej sker eller riksdagen ej inom två månader sillar förordnandet, skall äga motsvarande tillämpning i fall som nu uvses.

Under tid, då bestämmelserna i 2— När bestämmelserna i 2-6§8 6§§ äga tillämpning gälla icke i lag skall tillämpas gäller inte bestämmel-

'Senaste lydelse 1986:1309.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller författning meddelade stadgan- ser i lag eller annan författning, om den i den mån de strida mot samma de strider mot dessa bestämmelser bestämmelser celler vad med stöd av eller imot föreskrifter som meddelats dem blivit föreskrivet. med stöd av dem.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lag om ändring i lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Kommer riket i krig, skola bestäm- Är Sverige i krig, skall bestämmel-

melserna i 2 — 13 §§ och 17§ äga till- serna i 2 — 13 och 178§ tillämpas. lämpning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, äger Konungen förordna, att det sådana utomordentliga förhållannämnda bestämmelser skola tilläm- den som är föranledda av att det är pas. Sådant förordnande skall, vid krig utanför Sveriges gränser eller av äventyr att det eljest förfaller, inom att Sverige har varit i krig eller krigsen månad underställas riksdagen för fara, får regeringen föreskriva att 2 — dess prövning av frågan, huruvida 13 och 17§§ skall tillämpas. förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnandet senast före nästkommande riksdagssessions avslutande av Konungen upphävas.

Föreligga eljest utomordentliga av Föresknift enligt andra stycket skall krig föranledda förhållanden, äger underställas riksdagens prövning Konungen med riksdagens samtycke inom en månad från det den utfärdaförordna, att vad i 2-— 13 §§ och 17§ des eller, om riksmöte inte pågår, stadgas, helt eller delvis, skall under från början av närmast följande riksviss tid, högst ett år varje gång, äga möte. Sker inte underställning eller tillämpning. godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

2 Riksdagen 1992193. I saml. Nr 70

Lag om ändring i lagen (1959:74) med vissa bestämmelser

om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Kommer riket i krig, skola bestäm- Är Sverige i krig, skall bestämmelmelserna i 2 — 14§§ och 19§ äga till- serna i 2—148§§ och 19§ tillämpas. lämpning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder sig, äger Konungen förordna, att det sådana utomordentliga förhållunnämnda bestämmelser skola tilläm- den som är föranledda av att det är pas. Sådant förordnande skall, vid krig utanför Sveriges gränser eller av äventyr att det eljest förfaller, inom att Sverige har varit i krig eller krigsen månad underställas riksdagen för fara, får regeringen föreskriva att bedess prövning av frågan, huruvida stämmelserna i 2 — I4 och 198§ skall förordnandet skall bestå. Blir förord- tillämpas. naändet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnandet senast före nästkommande riksdagssessions avslutande av Konungen upphävas.

Föreligga eljest utomordentliga uv Föreskrift enligt andra stycket skall krig föranledda förhållanden, äger underställas riksdagens prövning Konungen med riksdagens samtycke inom en månad från det den utfärdaförordna, att vad i 2 —148§§ och 198 des eller, om riksmöte inte pågår, stadgas, helt eller delvis, skall under från början av närmast följande riksviss tid, högst ett år varje gång, äga möte. Sker inte underställning eller tillämpning. godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83)

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 1188 allmänna tjänstepliktslagen (1959:83) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kommer riket i krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmel-

stämmelserna i 4, 5, 8 och 9§§ träda serna i 4, 5, 8 och 9 §§ tillämpas. itillämpning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

Sig, äger Konungen förordna, att be- det sådana utomordentliga förhållan- Stämmelserna i nämnda paragrafer den som är föranledda av att det är eller i en eller flera av dem skola till- krig utanför Sveriges gränser eller av lämpas. Sådant förordnande skall, att Sverige har varit i krig eller krigsvid äventyr att det eljest förfaller, fara, får regeringen föreskriva att 4, inom en månad underställas riksda- 5, 8 och 9 §§ helt eller delvis skall tillgen för dess prövning av frågan, hu- lämpas. ruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall meddelat förordnande av Konungen upphävas senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.

I andra fall än som avses i första Föreskrift enligt andra stycket skall och andra styckena äger Konungen, underställas riksdagens prövning där så påkallas av utomordentliga inom en månad från det den utfärdaförhållanden, föranledda av krig, des eller, om riksmöte inte pågår, vari riket befunnit sig, eller krig mel- från början av närmast följande rikslan främmande makter, med riksda- möte. Sker inte underställning eller gens samtycke förordna att vad i 4 godkänner riksdagen inte föreskrifoch 58§ eller endera av dem stadgas ten inom två månader från det underskall under viss tid, högst ett år varje ställningen skedde, upphör föreskrifgång, äga tillämpning. ten att gälla.

Förordnande jämlikt 4, 5, 8 eller Förordnande enligt 4, 5, 8 eller 9§ 9§ får meddelas för att tillgodose än- får meddelas för att tillgodose ändadamål av synnerlig vikt för det all- mål av synnerlig vikt för totalförsvamänna, såsom folkförsörjningen el- ret. Sådant förordnande får dock

I Senaste lydelse 1981:293. 19

ler samfärdseln eller försvarsmaktens inte gälla vapentjänst vid försvarseller civilförsvarets utrustning, tun- makten. derhåll eller anläggnings- och reparationsurbeten. Sådant förordnande får dock inte gälla vapentjänst vid försvarsmakten.

Om tillgodoseende av den civila Förordnande enligt första stycket hälso- och sjukvårdens, den ull- får dock inte meddelas för att tillgomänna hälsovårdens samt den civila dose den civila hälso- och sjukvårveterinärverksamhetens behov av dens eller den civila veterinärverkpersonal vid krig, krigsfara och så- samhetens behov av personal. dana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig gäller vad därom är särskilt stadgat. För tillgodoseende av sådant behov får förordnande som omförmäles i första stycket inte meddelas.

Den som på grund av värnplikt ei- Den som på grund av värnplikt cller civilförsvarsplikt tages i anspråk ler civilförsvarsplikt fas i anspråk för för tjänstgöring vid krigsmakten är tjänstgöring vid försvarsmakten är undantagen från tjänsteplikt, så ock undantagen från tjänsteplikt. Detcivilförsvarspliktig under tid då samma gäller civilförsvarspliktiga tjänstgöring i civilförsvaret utgör under tid då tjänstgöring i civilförhinder för tjänstepliktens fullgö- svaret utgör hinder för tjänsteplikrande. Från tjänsteplikt är även den tens fullgörande. Från tjänsteplikt undantagen som fullgör vapenfri är även den undantagen som fullgör tjänst. vapenfri tjänst.

Den som är anställd hos staten el- Den som är anställd hos staten får ler vid polisväsendet må endast i den endast i den omfattning regeringen omfattning Kommgen föreskriver föreskriver åläggas allmän tjänsteåläggas allmän tjänsteplikt. plikt.

Beträffande den som eljest är an- I fråga om den som är anställd hos ställd hos konumun, landstingskom- en kommun, es landsting eller hos mun eller hos annan, vars verksam- någon annan vars verksamhet har het har betydelse för ändamål som i betydelse för ändamål som anges i 2§ sägs, äger arbetsmarknadsstyrel- 28, får arbetsmarknadsstyrelsen i sen i särskilt fall eler allmänt före- särskilt fall besluta om eller meddela skriva att sådan person ej må åläggas föreskrifter om att sådan person inte allmän tjänsteplikt. får åläggas allmän tjänsteplikt.

Om synnerliga skäl därtill före- Om det finns synnerliga skäl, får ligga, må arbetsmarknadsstyrelsen arbetsmarknadsstyrelsen eller länseller länsarbetsnämnd medgiva be- arbetsnämnd medge befrielse tills vifrielse tills vidare från fullgörande av dare från fullgörande av tjänstetjänsteplikt. plikt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

! Senaste lydelse 1966:420. 20

Lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Kommer riket 1 krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmel-

stämmelserna i 2 — 4 §§ äga tillämp- serna i 2 — 4 §§ tillämpas. ning. Då kriget upphört förordnar regeringen senast före avslutandet av det riksmöte, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tilllämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder sig, eller eljest under utomordentliga, det sådana utomordentliga förhållanav krig föranledda förhållanden äger den som är föranledda av att det är regeringen förordna att nämnda be- krig utanför Sveriges gränser eller av stämmelser skola tillämpas. Sådant att Sverige har varit i krig eller krigsförordnande skall, vid äventyr att det fara, får regeringen föreskriva att 2 — eljest förfaller, inom en månad eller, 4§§ skall tillämpas. om riksmöte ej pågår, inom en månad från början av närmast följande riksmöte underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet.

Föreskrift enligt andra stycket skall

underställas riksdagens prövning

inom en månad från det den utfärdu-

des eller, om riksmöte inte pågår,

från början av närmast följande riks-

möte. Sker inte underställning eller

godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

I Senaste lydelse 1975:1017. 21

Lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Kommer riket i krig, skola bestäm- Är Sverige i krig, skall bestämmelmelserna i denna lag om meddelande serna i denna lag om meddelande av av tillstånd till vissa företag i vatten tillstånd till vissa företag i vatten tillträda i tillämpning. Då kriget upp- lämpas. hört, förordnar regeringen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån de alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, eller eljest under utomordentliga, det sådana utomordentliga förhållanav krig föranledda förhållanden äger den som är föranledda av att det är regeringen förordna, att nämnda be- krig utanför Sveriges gränser eller av stämmelser skola tillämpas. Sådant att Sverige har vanit i krig eller krigsförordnande skall, vid äventyr att det fara, får regeringen föreskriva att beeljest förfaller, inom en månad un- stämmelserna i denna lag om meddederställas riksdagen för dess pröv- lande av tillstånd till vissa företag i ning av frågan, huruvida förordnan- vatten skall tillämpas. det skall bestå. Blir förordnandet ej inom två månader från det underställningen skett gillat av riksdagen, är det förfallet. Upphör krigsfaran eller de utomordentliga, av krig föranledda förhållandena, upphäver regeringen meddelat förordnande senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.

Föreskrift enligt andra stycket skall

underställas riksdagens prövning

inom en månad från det den utfärda-

des eller, om riksmöte inte pågår,

från början av närmast följande riks-

möte. Sker inte underställning eller

godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten alt gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

I Senaste lydelse 1983:653. 22

Lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19)

Härigenom föreskrivs att 1§ krigshandelslagen (1964:19) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kommer riket 1 krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmel-

stämmelserna 12 och 5 §§ träda i till- serna i 2 — 9 §§ tillämpas. lämpning. Då kriget upphört, förordnar regeringen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola ulllämpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder sig, äger regeringen förordna, att det sådana utomordentliga förhållannämnda bestämmelser skola tilläm- den som är föranledda av att det är pas. Sådant förordnande skall, vid krig utanför Sveriges gränser eller av äventyr att det eljest förfaller, inom att Sverige har varit i krig eller krigsen månad underställas riksdagen för fara, får regeringen föreskriva att bedess prövning av frågan, huruvida stämmelserna i 2 — 9 §§ skall tillämförordnandet skall besiå. Blir förord- pas. nandet ej inom två månader från det underställningen skett gillat av riksdagen, är det förfallet. Upphör krigsfaran, upphäver regeringen meddelat förordnande senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.

Föreligga eljest utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger regeringen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 och 5 §§ stadgas helt eller delvis skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga tillämpning.

Föreskrift enligt andra stycket skall

underställas riksdagens prövning

inom en månad från det den utfärda-

des eller, om riksmöte inte pågår,

från början av närmast följande riks-

möte. Sker inte underställning eller

godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

! Senaste lydelse 1980:196. 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under tid, då bestämmelse i 2 och 5 §§ äger tillämpning, skola däremot svarande stadganden i 3 och 4 samt 6 -8§§ tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2§ lagen (1976:600) om offentlig anställning! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

S kap.

2§

Är Sverige i krig, får arbetstagare hos staten ej utan tillstånd lämna sin anställning. Så snart kriget har upphört och innan pågående eller nästkommande riksmöte avslutas, skall regeringen föreskriva att bestämmelsen ej längre skall tillämpas.

Är Sverige i krigsfara, får regeringen föreskriva att arbetstagare hos staten ej utan tillstånd får lämna sin anställning. Sådan föreskrift upphör att gälla, om den ej underställes riksdagen inom en månad efter beslutet därom celler, om riksmöte ej pågår, efter början av närmast följande riksmöte samt godkännes av riksdagen inom två månader efter underställningen. Så snart krigsfaran har upphört och innan pågående eller nästkommande riksmöte avslutas, skall regeringen upphäva föreskrift som nu har sagts.

Om vissa andra anställnings- och Om vissa andra anställnings- och arbetsvillkor vid krig eller krigsfara arbetsvillkor vid krig eller krigsfara eller annars under utomordentliga, eller under sådana utomordentliga av krig föranledda förhållanden förhållanden som är föranledda av finns särskilda föreskrifter i lag och att det är krig utanför Sveriges griänannan författning. Regeringen får ser eller av att Sverige har varit i krig därutöver meddela sådana föreskrif- eller krigsfara finns särskilda företer, i den mån det är nödvändigt för skrifter i lag och annan författning. statens verksamhet. Regeringen får därutöver meddela

sådana föreskrifter, i den mån det är nödvändigt för statens verksamhet.

Denna Jag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lagen omtryckt 1991:600. 25

Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Härigenom föreskrivs att 29 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29§

Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att meddela särskilda föreskrifter om hälso- dela särskilda föreskrifter om hälsooch sjukvården i krig, vid krigsfara och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av förhållanden som är föranledda av att landet har befunnit sig i krig eller att det är krig utanför Sveriges gränkrigsfara. ser eller av att Sverige har varit i krig

eller krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

!Tagen omtryckt 1992:567. 26

Lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080)

Härigenom föreskrivs att 26 § hälsoskyddslagen (1982:1080) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26§

Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att meddela särskilda föreskrifter om hälso- dela särskilda föreskrifter om hälsoskyddet i krig, vid krigsfara eller un- skyddet i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhål- der sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att riket landen som är föranledda av att det har befunnit sig i krig eller krigsfara. är krig utanför Sveriges gränser eller

av att Sverige har varit i krig eller

krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i

riksdagen

Hårigenom föreskrivs att 7§ lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I krig eller vid beredskapstillstånd Under höjd beredskap eller när enligt lagen (1960:513) om bered- talmannen eller den han bemyndigar skapstillstånd eller när talmannen el- har beslutat om en viss beredskapsler den han bemyndigar har beslutat grad för riksdagen eller del av riksom en viss beredskapsgrad för riks- dagen gäller särskilda föreskrifter dagen eller del av riksdagen gäller för säkerhetsskyddet som beslutas särskilda föreskrifter för säkerhets- av riksdagens förvaltningskontor. skyddet som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret får också besluta om särskilda åtgärder för säkerhetsskydd vid öppnande av riksmöten eller andra speciella tillfällen, eller för lokaler som riksdagen disponerar utöver lokalerna i riksdags-, ledamots- och förvaltningshusen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

Härigenom föreskrivs att 18§ tandvårdslagen (1985:125) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18§

Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att meddela särskilda föreskrifter om tand- = dela särskilda föreskrifter om tandvården i krig, vid krigsfara eller un- — vården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhål- der sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av attriket landen som är föranledda av att det har befunnit sig i krig eller krigsfara. — är krig utanför Sveriges gränser eller

av att Sverige har varit i krig eller

krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lag om ändring i patientjournallagen (1985:562)

Härigenom föreskrivs att 20§ patientjournallagen (1985:562) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

208!

Regeringen får meddela särskilda Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om patientjournaler i föreskrifter om patientjournaler i krig, vid krigsfara eller under sådana krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är utomordentliga förhållanden som är föranledda av att riket har befunnit föranledda av att det är krig utanför sig i krig eller krigsfara. Sveriges gränser eller av att Sverige

har varit i krig eller krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

! Paragrafen erhöll sin nuvarande beteckning genom 1992:459. 30

Lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmatcriel

Härigenom föreskrivs att lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel och P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Björck

Proposition om höjd beredskap

1¶Inledning

1.1¶Beredskapshöjningar

Behovet av en modernisering av den nuvarande beredskapslagstiftningen behandlades först av 1984 års försvarskommitté. Kommittén anförde i sitt slutbetänkande (SOU 1987:9) Det svenska totalförsvaret inför 90-talet bl.a. att det är väsentligt att olika beredskapshöjande åtgärder kan beslutas i rätt tid och genomföras smidigt. Det är likaså angeläget att kommuner och landsting på motsvarande sätt som gäller för statliga myndigheter redan i fred vidtar sådana åtgärder som är nödvändiga för att kunna höja den egna beredskapen innan det råder krigsfara. Kommittén föreslog därför att lagen om beredskapstillstånd (1960:513) och kungörelsen (1960:515) om vad som skall iakttagas vid beredskapstillstånd m.m. (beredskapskungörelsen) skulle ses Över.

Regeringen anslöt sig till denna uppfattning i propositionen (1986/87:95) om totalförsvarets fortsatta utveckling. Där sades det också att det är nödvändigt att beslut som riktas mot statliga myndigheter om beredskapshöjande åtgärder före ett beredskapstillstånd också får genomslag i kommuner och landsting. Även riksdagen anslöt sig till denna uppfattning i försvarsbeslutet våren 1987 (bet. 1986/87:FöU1ll, rskr. 1986/87:310).

I propositionen påpekades vidare bl.a. att den administrativa beredskapen uppvisar brister och att beredskapsförfattningarna delvis är ålderdomliga till form och innehåll samt att de dessutom i stor utsträckning är skrivna mot andra hotbilder än de nuvarande varför det var nödvändigt att ensa och anpassa dem till dagens behov.

1.2¶CFL-utredningen

Den 17 januari 1985 beslutade regeringen om direktiv (dir. 1985:1) till en särskild utredare. Utredningen, som antog namnet CFL-utredningen, fick i uppdrag att överväga om kommunernas verksamhet i totalförsvaret skulle samlas i en författning samt skapa ett regelsystem som bättre än det nuva- 32

rande hängde ihop systematiskt och begreppsmässigt. Vidare skulle utredningen klarlägga frågan om krav på svenskt medborgarskap för vissa tjänstemän i kommuner och landsting samt sträva efter att förenkla regelsystemet. Den 20 augusti 1987 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 1987:38) där utredningen fick i uppdrag att överväga en ny terminologi inom vad som i dag benämns civilförsvar, se över lagen om beredskapstillstånd och övriga författningar som berörs av den samt överväga behovet av ytterligare lednings- och samordningsbestämmelser för totalförsvarets civila del. Utredningen lämnade sitt betänkande (SOU 1989:42) Det civila försvaret i juni 1989. Utredningen föreslog dels att lagen om beredskapstillstånd skulle ersättas av en lag om höjd beredskap, dels att bestämmelser rörande den civila delen av totalförsvaret i stor utsträckning skulle samlas i en ny lag om civilt försvar. Till protokollet i detta ärende bör, som bilaga 1, fogas utredningens sammanfattning av de i detta sammanhang relevanta delarna av sitt betänkande.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena har gjorts och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 1338/89). Till protokollet i detta ärende bör, som bilaga 2, fogas en förteckning över de remissinstanser som avgivit remissyttranden.

Beträffande förslaget till ny lag om det civila försvaret återstår ännu vissa frågor att lösa. Jag har därför valt att föra fram förslaget till lag om höjd beredskap separat eftersom det är angeläget att de förändringar som förslaget innebär kan träda i kraft så snart som möjligt.

1.3¶Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 september 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen. De förslag som remitterades till Lagrådet fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Lagrådet har den 22 oktober 1992 yttrat sig över förslagen. Lagrådets yttrande fogas till protokollet som bilaga 4.

Lagrådet har ansett det olämpligt att i de fullmaktslagar som nu ändras använda uttrycket ”extraordinära förhållanden” i stället för ”utomordentliga förhållanden” när ändring i regeringsformen och ctt flertal andra fullmaktslagar inte görs. Lagrådet har vidare funnit det motiverat att ändra lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m., lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m. och lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. på samma sätt som föreslås beträffande en rad andra fullmaktslagar. Vidare har Lagrådet föreslagit att namnet på den föreslagna lagen om beredskapshöjningar ändras till lag om höjd beredskap samt föreslagit vissa förtydliganden i lagens 1 § och en ändring av bemyndigandet i 5 § samma lag. Lagrådet har också, om Lagrådets synpunkter i fråga om användningen av uttrycket ”extraordinära förhållanden” beaktas, föreslagit att ändringarna i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap och flera av ändringarna i lagen (1964:63) om kommunal beredskap görs i lagförslagens ingress varför någon fullständig lagtext inte behövs i de delarna.

Jag delar Lagrådets uppfattning att ”lag om höjd beredskap” är ett bättre namn än ”lag om beredskapshöjningar”. Som Lagrådet anmärkt bör ändring 33

3 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 76

göras även i lagen med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m., lagen med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m. och lagen om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. Till lagrådets övriga förslag återkommer jag i det följande.

Lagrådets granskning har också lett till vissa omformuleringar av lagförslagen i remissen.

I lagrådsremissen ingick ett förslag till en ny lag om överföring av vissa uppgifter till kontraktsprostarna under höjd beredskap. En sådan lag fordrar emellertid kyrkomötets hörande varför förslaget kommer att föreläggas riksdagen i annat sammanhang.

I propositionens lagförslag finns ett förslag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102) som inte återfinns i lagrådsremissen. Ändringen, som innebär att orden ”krig och när det annars råder civilförsvarsberedskap” byts ut mot ”höjd beredskap” enligt samma mönster som i ett flertal andra förslag i propositionen, är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

I lagrådsremissen föreslogs att förslagen skulle träda i kraft den 1 april 1993. Nu föreslås i stället ett ikraftträdande den I juli 1993.

2¶Gällande rätt

2.1¶Regeringsformen och fullmaktslagstiftningen

En omställning från freds- till krigssamhället måste vidtas snabbt för att få avsedd verkan. Detta får till följd att riksdagens beslut inte kan avvaktas i varje särskild fråga, varför regeringen och myndigheterna måste ha befogenhet att vidta de åtgärder som påkallas av omständigheterna.

I 13 kap. 6§ regeringsformen öppnas en möjlighet för riksdagen att i lag bemyndiga regeringen att genom förordning meddela sådana föreskrifter som annars kräver lagform. Ett sådant bemyndigande får gälla enbart för den situationen att landet befinner sig i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som landet befunnit sig i. Riksdagen har, med stöd av denna bestämmelse, i ett antal fullmaktslagar bemyndigat regeringen att besluta om åtgärder där beslutet annars skulle tillkomma riksdagen i dess egenskap av lagstiftande församling. Dessa fullmaktslagar kan sägas utgöra grunden för vår administrativa beredskap.

Fullmaktslagarna har normalt konstruerats så att de i krig träder i tillämpning utan något särskilt regeringsbeslut. För myndigheter eller andra som skall tillämpa en fullmaktslag kommer det dock många gånger att vara svårt att konstatera att landet är i krig. Det måste därför förutsättas att regeringen om möjligt tillkännager att Sverige befinner sig i krig.

Fullmaktslagarna kan också sättas i tillämpning av regeringen om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i. I några äldre fullmaktslagar är förutsättningarna för att regeringen skall kunna sätta dem i tillämpning snävare än de nyss angivna.

En föreskrift av regeringen om att sätta fullmaktslagarna i tillämpning måste enligt de flesta fullmaktslagarna underställas riksdagen inom en månad. Föreskriften upphör att gälla, om den inte underställs riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader från underställningen.

I lagstiftningen finns också en annan slags fullmakt, nämligen när regeringen i en lag givits möjlighet att föreskriva undantag från lagen eller meddela regler som avviker från lagen, under förutsättning att riket är i krig eller krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i. Exempel på en sådan lag är räddningstjänstlagen.

2.2¶Beredskapslagstiftningen

Uttrycket beredskapstillstånd infördes i lagstiftningen år 1948 i samband med att större delen av den militära strafflagstiftningen slogs samman med den allmänna strafflagen. Uttrycket användes då för att beteckna ett visst tillstånd i samhället som medförde att vissa bestämmelser i strafflagen skulle tillämpas vid bl.a. straffmätning. I 27 kap. 16 § första stycket strafflagen föreskrevs att ”beredskapstillstånd föreligger sedan Konungen meddelat förordnande om värnpliktigas inkallande till tjänstgöring för rikets försvar eller säkerhet och varar intill dess enligt Konungens förordnande sådana inkallelser icke vidare skola äga rum”. Enligt definitionen innefattade begreppet beredskapstillstånd också den tid då det råder krigstillstånd. För tydlighetens skull angavs det ändå särskilt i författningarna om en bestämmelse skulle gälla även i krigstid.

Uttrycket beredskapstillstånd infördes efter hand i flera författningar. Kungörelsen (1950:404) om vad som skall iakttagas vid beredskapstillstånd m.m. (beredskapskungörelsen) ersatte de militära och civila beredskapscirkulären från år 1939. I kungörelsen anknöts i 1§ första stycket till den definition som fanns i strafflagen. I lagen (1952:269) om skyldighet för civilförsvarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten angavs i 2§ att Kungl Maj:t kunde besluta om en sådan skyldighet under beredskapstillstånd.

I början av 1950-talet genomfördes vissa ändringar i värnpliktslagen (1941:967, omtryckt 1969:378) som innebar att regeringen fick bättre möjligheter än tidigare att öka den militära beredskapen utan att inkalla värnpliktiga med stöd av 28 § värnpliktslagen. Inkallelse enligt den paragrafen förutsatte att rikets försvar eller dess säkerhet krävde det. Ändringarna i värnpliktslagen medförde också att inkallelse enligt 28§ värnpliktslagen i fortsättningen kunde komma att ske först i ett mycket allvarligare läge än vad som tidigare varit avsett. Detta fick i sin tur till följd att beredskapstillstånd kunde komma att inträda alltför sent. Tidpunkten för inträdet påverkade, förutom bestämmelserna i strafflagen, också de andra områden av samhällslivet som på något sätt var knutna till inträdet av beredskapstillstånd. En ändrad definition av begreppet framstod mot denna bakgrund som allt mer nödvändig.

I samband med frågan om cen ny definition diskuterade man också om begreppet beredskapstillstånd skulle vara knutet till strafflagen. Även om inne- 35

börden av begreppet var av avgörande betydelse för tillämpningen av vissa bestämmelser i strafflagen var det väsentligen andra faktorer i samhället som avgjorde om beredskapstillstånd skulle inträda eller ej. Det fanns därför starka skäl för att de grundläggande bestämmelserna om beredskapstillstånd skulle samlas i en särskild lag, vilket skedde i lagen (1960:513) om beredskapstillstånd.

Lagen om beredskapstillstånd är mycket kortfattad och innehåller endast fyra paragrafer. Av 18 framgår att regeringen får besluta om beredskapstillstånd för att stärka landets försvarsberedskap om landet befinner sig i krigsfara. Av andra stycket i samma paragraf framgår att beredskapstillståndet upphör då regeringen beslutar om detta.

Av motiven till lagen framgår att man ville att det av lagtexten klart skulle framgå när beredskapstillstånd inträder respektive upphör. Genom att låta inträde och upphörande av beredskapstillstånd vara beroende av regeringens beslut fick man en klart konstaterbar tidpunkt för detta. Om landet är i omedelbar krigsfara får, enligt 2§, regeringens beslut om beredskapstillstånd eller om skärpning av ett redan bestående beredskapstillstånd tillkännages genom beredskapslarm. Används inte beredskapslarm, bestämmer regeringen själv hur beslutet skall tillkännages. Enligt 3 § får civilbefälhavaren eller länsstyrelsen, om stridshandlingar inleds mot svenskt territorium och förbindelserna med regeringen inte kan upprätthållas, besluta om beredskapstillstånd eHer om skärpning av ett redan bestående beredskapstillstånd. Ett sådant beslut skall tillkännages genom beredskapslarm. Av 4§ framgår att regeringen fått bemyndigande att utfärda de föreskrifter som krävs för tillämpningen av lagen.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av lagen om beredskapstillstånd finns, som jag tidigare nämnt, i beredskapskungörelsen.

Kommunernas och landstingens beredskap regleras för närvarande i lagen (1964:63) om kommunal beredskap och i kommunala beredskapskungörelsen (1964:722).

Grundlagsstöd för att riksdagen skall kunna bemyndiga regeringen att genom förordning meddela sådana föreskrifter som annars skall meddelas genom lag finns, som jag förut nämnt, i 13 kap. 6§ regeringsformen. Förutsättningen för detta är att Sverige befinner sig i krig eller krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som landet har befunnit sig i.

3¶Reformbehovet

Av uttalanden i olika sammanhang som jag återgivit i inledningen framgår att det finns vissa brister i den nuvarande lagstiftningen. Det finns främst ett behov av möjlighet att på ett samordnat sätt genomföra beredskapshöjningar för såväl stat som kommuner, landsting m.fl., samt av möjlighet för regeringen att kunna genomföra beredskapshöjningarna under andra förutsättningar än i dag. I dag utnyttjas inte i fullmaktslagarna fullt ut de möjligheter till bemyndiganden som regeringsformen ger. Det behövs dessutom

enhetliga beredskapsbegrepp i de olika beredskapsförfattningarna och en mer enhetlig begreppsbildning i fråga om beredskapsnivåcr.

4 Beredskapshöjningar

4.1¶Förslag till ändring i regeringsformen läggs inte fram

Min bedömning: Utrymmet för bemyndiganden enligt 13 kap. 6§ regeringsformen bör inte vidgas. Inte heller i övrigt bör någon ändring göras i regeringsformen.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att riksdagens möjligheter enligt 13 kap. 6§ regeringsformen att meddela fullmaktslagar utvidgas något i förhållande till vad som gäller i dag. Den föreslagna utvidgningen innebär att riksdagen genom lag skulle få bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter som annars kräver lagform även i den situationen att det på grund av krigsfara utomlands råder mycket allvarliga förhållanden i Sverige. Utredningen föreslog även vissa ändringar i 13 kap. 7 och 8§§ regeringsformen för att uppnå överensstämmelse med det nya system för beredskapshöjningar som utredningen föreslagit.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det utan erinran.

Skälen för min bedömning: Bestämmelserna i 13 kap. 6§ regeringsformen gör det möjligt att i betydande utsträckning bryta igenom det konstitutionella regelsystemet i övrigt. I förarbetena uttalade departementschefen att det därför var angeläget att bestämmelsernas tillämpningsområde begränsades så mycket som möjligt (prop. 1973:90 s. 445). Detta synsätt gäller alltjämt. Enligt min mening krävs därför starka skäl för att genomföra den föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet för 13 kap. 6§ regeringsformen.

Som jag anfört tidigare (avsnitt 2.1) innebär bestämmelsen i 13 kap. 6§ regeringsformen att riksdagen har möjlighet att bemyndiga regeringen att genom förordning meddela sådana föreskrifter som enligt grundlagen annars skall meddelas genom lag. Förutsättningen för detta är att Sverige befinner sig i krig eller krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som landet har befunnit sig 1.

Utredningen anger som skäl för förslaget att utvidga utrymmet för bemyndiganden enligt 13 kap. 6§ regeringsformen att behovet av tidiga beredskapshöjningar har ökat under senare år. Regeringen bör därför ha möjlighet att i ett tidigt skede av en kris förplikta främst kommuner och landsting att ordna flyktingmottagning och provisoriska sjukhus, att ta i anspråk resurser för fältarbeten och för byggnads- och reparationsverksamhet samt att även i övrigt anpassa produktionen till krigsbehov. Även kriser som inte har utvecklats till krig utomlands kan få säkerhetspolitiska konsekvenser för

Sverige och i sådana lägen borde det enligt utredningen finnas en möjlighet för regeringen att höja beredskapen.

Jag konstaterar till en början att utredningens förslag inte omfattar de rena fredskriserna, t.ex. sådana kriser i det svenska samhället som har sin orsak i naturkatastrofer eller i kriser utomlands som inte har en säkerhetspolitisk bakgrund. Även sådana kriser kan emellertid innebära avbrott i varuförsörjningen till Sverige och medföra att stora skaror flyende söker sig hit. Kriser av detta slag kan därför kräva att beslut omgående fattas om långtgående ingrepp i kommuners och enskildas rättigheter. Enligt min mening finns det inte något sakligt skäl att göra skillnad mellan sådana fredskriser och kriser som har förorsakats av krigsfara utomlands.

Som utredningen påpekat har regeringen redan i dag möjlighet att vid kriser inom försörjningsområdet ingripa enligt bl.a. ransoneringslagen (1978:268) och prisregleringslagen (1989:978). Denna fullmaktslagstiftning grundar sig på 8 kap. 7§ regeringsformen. Enligt samma bestämmelse i regeringsformen får riksdagen också bemyndiga regeringen att genom förordning meddela föreskrifter om bl.a. utlänningars vistelse i riket och om skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Utredningen föreslår ingen ändring av regeringsformen i dessa avseenden.

En krissituation utomlands som inte innebär krigsfara för Sverige kan emellertid även av hänsyn till försvarsberedskapen kräva ingrepp i enskildas rättigheter. Enligt bestämmelsen i 13 kap. 6§ regeringsformen har regeringen i en sådan situation möjlighet att efter bemyndigande i lag sätta bestämmelser om rekvisition och annat sådant förfogande i tillämpning. Genom förfogandelagen (1978:262) har regeringen fått ett sådant bemyndigande i vissa närmare angivna fall, exempelvis för att tillgodose försvarsmaktens behov vid inkallelse av värnpliktiga till beredskapsövning.

Det finns alltså även enligt de nu gällande bestämmelserna i regeringsformen betydande möjligheter för riksdagen att ge regeringen fullmakt att ingripa med lämpliga åtgärder redan i ett tidigt skede av ett krisförlopp oavsett vad som har förorsakat detta. Om det uppstår utomordentliga förhållanden i Sverige på grund av att det råder krigsfara utomlands, kan riksdagen också snabbt besluta om ytterligare åtgärder. Såväl regeringen som riksdagen fungerar nämligen i en sådan situation normalt.

Om riksdagen inte är samlad, kan den med kort varsel kallas in. Det finns således goda möjligheter att fatta de beslut som behövs utan att frångå de gängse konstitutionella reglerna om normgivningsmaktens fördelning mellan riksdagen och regeringen.

I många fall kan vidare den beredskap som erfordras för en krissituation åstadkommas genom att avtal träffas som ett led i samhällets plancring för kriser och krig. T.ex. kan en hög byggnads- och reparationsberedskap för krissituationer åstadkommas genom upphandling och avtal inom ramen för

sådan beredskapsplanering.

De behov som enligt utredningen finns att ingripa tidigt i olika krisförlopp kan därför i tillfredsställande utsträckning tillgodoses redan med de nu gällande reglerna i regeringsformen och genom frivilliga åtgärder. Enligt min mening finns det då inte tillräckligt starka skäl för att utvidga möjligheterna att ge bemyndiganden enligt 13 kap. 6§ regeringsformen till att avse även 38

den situationen att det på grund av krigsfara utomlands har uppkommit

utomordentliga förhållanden i Sverige. Jag lämnar därför inte något förslag

i den delen.

Utredningen har som en följdändring till det föreslagna systemet med två beredskapsgrader föreslagit att uttrycket omedelbar krigsfara i 13 kap. 7 och 8§§ regeringsformen ersätts av uttrycket krigsfara. I dessa bestämmelser i regeringsformen anges förutsättningarna för att frångå minoritetsskyddet i 2 kap. 12§ regeringsformen respektive förutsättningarna för att regeringen skall få överlåta uppgifter på andra myndigheter. För egen del anser jag att dessa bestämmelser inte har ett sådant samband med det föreslagna systemet för beredskapshöjningar att de nu bör ändras.

Utredningen har vidare föreslagit några rent språkliga ändringar i 13 kap. 6 och 13 §§ regeringsformen, bl.a. att uttrycket ”utomordentliga förhållanden” skall ersättas av uttrycket ”mycket allvarliga förhållanden”. Skälet är att ordet ”utomordentlig” i nutida språkbruk nästan enbart används i en positiv betydelse (”alldeles förträfflig”, ”utmärkt”) och mycket sällan i den betydelse som ordet har i regeringsformen (”extraordinär”). Jag delar utredningens uppfattning att ordet ”utomordentliga” är mindre lämpligt i detta sammanhang. När jag nu emellertid har stannat för att inte föreslå några sakliga ändringar i regeringsformen, får de språkliga ändringarna där anstå tills vidare.

T lagrådsremissen föreslog jag att uttrycket ”... sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket befunnit sig...”, I de lagar där ändring gjordes av andra skäl, skulle förtydligas till ”...extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara...”. Jag föreslog vidare att uttrycket ”utomordentliga förhållanden” skulle bytas ut mot ”extraordinära förhållanden” även i några andra sammansättningar. Någon saklig ändring var inte avsedd.

Lagrådet har godtagit att orden ”... av krig eller av krigsfara vari riket befunnit sig ...” förtydligades till ”... av krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara ...”. I fråga om ändringen i övrigt har emellertid Lagrådet uppfattningen att man om möjligt bör undvika att i lagstadganden som har sitt stöd i ett grundlagsstadgande använda en formulering som skiljer sig från grundlagstexten, särskilt i fråga om sådan ingripande lagstiftning som beredskapslagstiftningen. Lagrådet anför vidare att ordningen att de fullmaktslagar som nu föreslås ändrade skulle innehålla uttrycket ”extraordinära förhållanden” medan de fullmaktslagar som nu inte

föreslås ändrade skulle innehålla uttrycket ”utomordentliga förhållanden”

inte ter sig acceptabel. Lagrådet föredrar frasen ”sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av” framför frasen ”utomordentliga förhållanden på grund av”.

Enligt de riktlinjer för författningsspråket som Statsrådsberedningen gav ut år 1979 och som sedan dess har varit vägledande i lagstiftningsarbetet bör ovanliga ord och uttryck som har goda motsvarigheter i det allmänna språkbruket bytas ut i samband med att man gör ändringar i lagstiftningen av någon annan anledning. Det är givetvis särskilt angeläget att sådana formuleringar byts ut som leder tanken fel och kan verka förvillande. 39

Ordet ”utomordentliga” har enligt dagens språkbruk enbart positiv innebörd (alldeles förträfflig, utmärkt), dvs. en helt annan innebörd än vad ordet har i beredskapslagstiftningen. Detta talar för att detta ord bör ersättas med ett annat, mer lättbegripligt, t.ex. ”extraordinära”. Man bör inte heller vara bunden av ordalagen i regeringsformen under förutsättning att en ny formulering har en betydelse som väl ansluter till regeringsformens innebörd.

Jag kan dock hålla med om att det kan vara mindre lämpligt att ha kvar uttrycket ”utomordentliga förhållanden” i cn del fullmaktslagar medan man i andra har en modernare formulering.

Med hänsyn härtill och då det inte är möjligt att nu ändra i alla fullmaktslagar bör denna modernisering inte genomföras nu. Tills vidare bör man i stället använda den av Lagrådet förordade formuleringen.

4.2¶Beslut om höjd beredskap

Mitt förslag: I en ny lag om höjd beredskap skapas möjlighet för regeringen att höja beredskapen samtidigt och tidigare än enligt dagens regler för såväl statliga myndigheter som kommuner, landsting, enskilda organisationer och företag. Beslut om höjd beredskap skall kunna vara generellt eller endast avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.

Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Civilbefälhavaren i övre Norrland, Socialstyrelsen och Televerket ger dock alla uttryck för att det borde finnas en möjlighet för myndigheter (motsvarande) att själva i ett tidigt läge höja sin beredskap utan särskilda regeringsbeslut.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen om beredskapstillstånd får regeringen

besluta om beredskapstillstånd för att stärka landets försvarsberedskap först

när Sverige befinner sig i krigsfara. När beslutet om beredskapstillstånd har

fattats, utlöser detta en rad åtgärder som måste vidtas på grund av att Sverige

befinner sig i krigsfara.

Det är emellertid inte alls säkert att beredskapstillstånd anbefalls i ett tidigt skede av en krigsfaresituation för Sverige. Eftersom ett sådant beslut förutsätter krigsfara och ett öppet tillkännagivande av att situationen bedöms så, vill man kanske dröja med beslutet av t.ex. utrikes- och säkerhetspolitiska skäl. Regeringen kan i stället besluta om generella eller punktvisa beredskapshöjningar, antingen utan bindning till viss beredskapsgrad eller, allt efter behov inom ett eller flera verksamhetsområden, med besked om

alt åtgärder motsvarande en viss beredskapsgrad skall vidtas. Detta gäller

emellertid endast myndigheter under regeringen och avser främst en höjning av beredskapen på myndigheternas ledningsnivå.

Enligt 11§ lagen om kommunal beredskap får cen kommun eller ett landsting övergå till krigsorganisation under beredskapstillstånd, dvs. tidigast när det råder krigsfara för Sveriges del.

Enligt 2§ civilförsvarslagen (1960:74) kan emellertid regeringen besluta om civilförsvarsberedskap redan när det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som landet befunnit sig i.

Denna skillnad i tid och förutsättningar kan för kommunernas del leda till att vissa delar av verksamheten, t.ex. inom räddningstjänsten och hemskyddsorganisationen, är krigsorganiserade medan kommunens ledningsorganisation och olika förvaltningar knappast alls har höjt sin beredskap.

Eftersom kommunerna från och med den 1 januari 1987 har övertagit ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig, är detta förhållande inte acceptabelt. Enligt riksdagens uttalande skall kommunstyrelsen vidare vara högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal nivå. Det är därför nödvändigt att beredskapshöjning kan ske samtidigt för kommunens hela verksamhet.

För att en samordnad beredskapshöjning skall kunna ske för kommuner, landsting och statliga myndigheter är det nödvändigt att de nuvarande bestämmelserna anpassas till varandra och till förutsättningarna i 13 kap. 6§ regeringsformen. Detta bör ske i en ny lag om höjd beredskap som ersätter lagen om beredskapstillstånd.

Beslut om höjd beredskap bör således kunna riktas såväl mot statliga myndigheter som mot kommuner och landsting samt mot enskilda organisationer och företag. Härigenom kan de problem lösas som jag tidigare har visat på. Totalförsvarstanken kan komma till uttryck också i lagen om höjd beredskap, och regeringens handlingsfrihet ökas genom att möjlighet skapas att, om utomordentliga förhållanden råder, besluta om höjd beredskap vid krig utomlands utan att Sverige befinner sig i krigsfara. Detta innebär att det kommer att finnas goda möjligheter att höja beredskapen för hela samhället på ctt tidigare stadium av ett krisförlopp än vad som nu är möjligt. De som är engagerade i totalförsvaret får på detta sätt mer tid på sig att genomföra de kompletterande åtgärder som behövs för att ställa om samhället för krigsförhållanden.

Utredningen har föreslagit att man i lagen skall ange när olika beredskapsgrader skall användas. Man har samtidigt föreslagit en regel enligt vilken regeringen, om det finns särskilda skäl, får använda den högsta beredskapsgraden även när endast förutsättningarna för en lägre beredskapsgrad föreligger. Genom att kravet i den sistnämnda undantagsregeln satts så lågt som ”särskilda skäl” innebär förslaget, enligt min mening, att regeringen får en nära nog fullständig frihet att välja mellan beredskapsgraderna. Det är då enligt min mening lämpligare att uttryckligen ge regeringen frihet att, inom den givna ramen, besluta om vilken grad av höjd beredskap som skall tillgripas. De vida gränserna för regeringens handlande motiveras av de mycket speciella situationer i vilka besluten skall fattas. Det torde vara omöjligt att i förväg tänka sig in i den mångfald av olika situationer som kan råda när beslut om höjd beredskap skall fattas.

För att ytterligare ge regeringen möjlighet att på ett smidigt sätt anpassa beredskapshöjningar till den situation som råder när beslutet skall fattas bör det vara möjligt att besluta om beredskapshöjning för endast viss del av landet eller för endast en viss verksamhet. 41

I lagen om beredskapstillstånd finns i 2§ en bestämmelse om under vilka förutsättningar beredskapslarm får ges. Att ge beredskapslarm är en synnerligen ingripande åtgärd som får vittgående konsekvenser för samhället. Det är emellertid enligt min mening lämpligt att det anförtros regeringen att i ctt sammanhang reglera hur beslut om beredskapshöjning skall kungöras i olika

situationer. Jag har därför stannat för att inte i den nya lagen föreslå några

bestämmelser om beredskapslarm utan låta det ankomma på regeringen att föreskriva hur beslut om höjd beredskap skall tillkännages.

Mot bakgrund av att tre remissinstanser har ansett att t.ex. myndigheter bör i ctt tidigt läge kunna höja sin beredskap utan särskilt regeringsbeslut förtjänar det att påpekas att myndigheter, kommuner m.fl. har möjlighet att, inom de ramar som bestämts för den fredsmässiga verksamheten, höja sin beredskap även om beslut om höjd beredskap inte fattats av regeringen. Höjningen kan exempelvis innebära översyn av planer, övningar och anpass-

ning av den löpande verksamheten.

I lagrådsremissen föreslog jag ett bemyndigande för regeringen att meddela kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna de föreskrifter som behövs för ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd beredskap. Jag föreslog också att detsamma skulle gälla de enskilda organisationer och företag som är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig. Bemyndigandet stödde sig på 8 kap. 7 § punkten 1 regeringsformen. Lagrådet har emellertid ansett detta bemyndigande vara alltför vitt för att rymmas under den angivna bestämmelsen i regeringsformen. Lagrådet har i stället föreslagit en bestämmelse som mer detaljerat anger vilka skyldigheter som åligger kommuner, landsting och kyrkliga kommuner samt enskilda organisationer och företag. Lagrådets förslag gör det möjligt för regeringen att meddela verkställighetsföreskrifter till bestämmelsen. Jag godtar Lagrådets uppfattning och föreslår att den aktuella bestämmelsen utformas på det sätt Lagrådet föreslagit.

4.3¶Beredskapsgrader och beredskapsbegrepp

Mitt förslag: De nuvarande beredskapsgraderna ersätts av endast två nivåer, skärpt beredskap och högsta beredskap. Flertalet av de beredskapstermer som nu finns i lagstiftningen utmönstras och ersätts av de nya uttrycken skärpt beredskap och högsta beredskap eller det samlande uttrycket höjd beredskap.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att beredskapsgraderna ”skärpt beredskap” och ”högsta beredskap” får ersätta de nuvarande tre beredskapsgraderna och att dessa uttryck får ersätta alla de beredskapstermer som finns i dag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget

eller lämnat det utan erinran. Överbefälhavaren anser dock att begreppen

skärpt beredskap och högsta beredskap i tydlighetens intresse bör komplet-

teras så att de kan hänföras till totalförsvaret och föreslår ”skärpt totalför- 42

svarsberedskap” respektive ”högsta totalförsvarsberedskap” alternativt ”försvarsberedskap”. Transportrådet delar uppfattningen och föreslår som exempel ”skärpt totalförsvarsberedskap” eller ”skärpt beredskap inom totalförsvaret”. Överbefälhavaren delar utredningens uppfattning att uttrycken skärpt beredskap och högsta beredskap kan ersätta nuvarande beredskapsbegrepp i flertalet övriga lagar och förordningar; dock finns särskilda skäl för fortsatt användning av uttrycket hemvärnsberedskap, bl.a. på grund av att hemvärnsberedskap kan beordras även innan beslut om skärpt beredskap fattats.

Skälen för mitt förslag: För närvarande finns det tre beredskapsgrader (1, II och III), där beredskapsgrad I är den högsta. För varje beredskapsgrad anges i förordningar att vissa åtgärder skall vidtas. Beredskapsgrad I innebär därvid att fullständig krigsorganisering skall ske. Vid ett beslut om beredskapstillstånd skall lägsta beredskapsgrad intas. Regeringen kan dock för en viss verksamhet eller ett visst geografiskt område besluta om högre beredskapsgrad.

I förordningen (1977:55) om vissa statliga myndigheters beredskap m.m. finns redovisade ett antal åtgärder som skall vidtas före ett beredskapstillstånd och vid de olika beredskapsgraderna. Härutöver vidtas i skilda sammanhang olika beredskapshöjande åtgärder i samhället som inte behöver vara kopplade till dessa begrepp. På försörjningsområdet gäller detta t.ex. Jageruppbyggnaden inom näringslivet.

De gällande bestämmelserna bildar ett svåröverskådligt regelsystem. Dessutom har det visat sig att det kan vara svårt att veta vilken beredskapsgrad som är högst respektive lägst utan att studera författningarna. I ett akut läge är det nödvändigt att inte bara myndigheterna utan också allmänheten känner till vad det betyder att vissa beredskapshöjningar har vidtagits.

Också när det gäller själva beredskapsbegreppet används många olika uttryck. Exempel på sådana är hemvärnsberedskap för hemvärnet, civilförsvarsberedskap för civilförsvaret och sjukvårdsberedskap för den civila hälso- och sjukvården. Detta är uttryck som måhända kan användas i dagligt tal men när de sedan kopplas till beredskapsgrader uppstår stora svårigheter för allmänheten att förstå vad den vidtagna beredskapshöjningen betyder.

Jag föreslår därför att beredskapsgraderna och de olika beredskapstermerna i beredskapsförfattningarna, med något undantag, tas bort och att det i stället införs endast två nivåer av höjd beredskap, nämligen skärpt beredskap och högsta beredskap. Beredskapstermerna blir därmed mer enhetliga. Som ett samlingsbegrepp för både skärpt och högsta beredskap bör uttrycket höjd beredskap användas. Valet mellan skärpt och högsta beredskap överlämnas, som jag anfört förut (avsnitt 4.2), åt regeringen.

Några remissinstanser har föreslagit att de nya beredskapstermerna skall kompletteras med orden ”totalförsvar” eller ”försvar” till exempelvis ”skärpt totalförsvarsberedskap” eller ”skärpt försvarsberedskap”. Risken för att de föreslagna beredskapstermerna skall missförstås är enligt min mening inte så stor att den motiverar användningen av en så tung och otymplig term som totalförsvarsberedskap. I det avseendet har termen försvarsberedskap klara fördelar men man måste där befara att tanken förs till enbart det militära försvaret. Jag har därför stannat för att föreslå att termerna skärpt 43

beredskap och högsta beredskap eller, som samlingsterm, höjd beredskap används.

Dessa begrepp kan också användas i beredskapslagstiftningen i övrigt. Ord som ”civilförsvarsberedskap” och ”hälso- och sjukvårdsberedskap” kan därmed utmönstras.

Beträffande uttrycket ”hemvärnsberedskap” finns dock, som Överbefälhavaren anfört, särskilda skäl att behålla det som ctt särskilt beredskapsbegrepp. Enligt 148 hemvärnskungörelsen (1970:304) intar hemvärnet hemvärnsberedskap vid beredskapstillstånd eller krig eller annars efter särskilt beslut av regeringen. Några andra ändringar i denna bestämmelse än sådana som betingas av de nya beredskapsbegrepp jag nu föreslår är inte avsedda. Hemvärnsberedskap kommer följaktligen även i fortsättningen att kunna beordras utan att någon beredskapshöjning enligt den föreslagna lagen om höjd beredskap beslutats. Det är därför lämpligt att uttrycket får leva kvar som beredskapsbegrepp för hemvärnet. Eftersom det endast berör en bestämd krets personer, torde det inte behöva befaras att uttrycket skall förvirra begreppen när det gäller de föreslagna beredskapsnivåerna.

4.4¶Konsekvenser för fullmaktslagstiftningen i övrigt

Mitt förslag: I övriga fullmaktslagar görs ändringar i den mån det behövs för att skapa enhetlighet vad avser förutsättningarna för att de skall träda i tillämpning. Motsvarande ändringar görs i något fall i de bemyndiganden som regeringen i vissa lagar fått att föreskriva undantag från lagens bestämmelser.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att samtliga fullmaktslagar ändras så att de kopplas till den nya lagen om beredskapshöjningar genom att begreppen skärpt och högsta beredskap används för att beskriva när lagarna kan tillämpas samt att de ändras så att de automatiskt träder i tilllämpning när högsta beredskap råder. Vidare har föreslagits att regeringen ges möjlighet att besluta att fullmaktslagarna skall tillämpas när förutsättningar för beslut om skärpt beredskap föreligger. Endast i sistnämnda fall bör det, enligt utredningen, krävas att beslutet underställs riksdagen. Utredningen har också föreslagit att ändring görs i de lagar där regeringen givits bemyndigande att, när riket är i krig eller krigsfara etc., föreskriva undantag från lagen eller meddela föreskrifter som avviker från lagen. Regeringen ges, enligt förslaget, där möjlighet att föreskriva undantag från lagen vid skärpt och högsta beredskap.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt utredningens förslag eller lämnat det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: I avsnitt 2.1 har jag närmare redogjort för det grundlagsstöd som finns för fullmaktslagarna och för deras konstruktion.

En ordning som innebär att fullmaktslagarna automatiskt sätts i tillämpning om landet kommer i krig är nödvändig för att garantera att totalförsvaret kan träda i funktion vid ett krigsutbrott även om regeringen av någon 44

anledning inte kan fatta beslut eller inte nå ut med beslutet till alla berörda. Dessa skäl har emellertid inte samma bärighet när det är fråga om krigsfara

eller utomordentliga förhållanden på grund av krig utomlands eller på grund

av krig eller krigsfara som Sverige befunnit sig i. I dessa situationer kan regeringen fungera normalt och det kan inte anses vara någon mer betydande omgång för regeringen att besluta om tillämpning av fullmaktslagarna samtidigt som man beslutar om beredskapshöjning. Någon ändring i skyldigheten att underställa riksdagen ett beslut om att fullmaktslagar skall tillämpas bör enligt min mening inte göras.

Kriterierna för att fullmaktslagarna skall kunna sättas i tillämpning bör vara desamma som jag föreslår skall gälla för när höjd beredskap skall kunna inträda. Ändring bör göras i de fullmaktslagar — framför allt sådana som härrör från tiden före den nuvarande regeringsformens ikraftträdande — där kriterierna för att de skall sättas i tillämpning, utan sakliga skäl, är mer inskränkta än de jag föreslår skall gälla för höjd beredskap.

5¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Försvarsdepartementet upprättats förslag till

1. lag om höjd beredskap,

- lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

VURM . lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

RB

- lag om ändring i civilförsvarstlagen (1960:74),

tn . lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap,

6. lag om ändring i tagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,

7. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),

8. lag om ändring i lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg,

10. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden,

11. lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m.,

13. lag om ändring i lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m.,

14. lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83),

15. lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring,

16. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.,

17. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19), 18. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning, 19. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

20. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080), 45

21. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen, 22. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125), 23. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562), 24. lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och

försäljning av gasskyddsmateriel.

Beträffande lagförslagen under 16 och 21 har jag samrått med statsrådet Laurén. Beträffande lagförslaget under 17 har jag samrått med statsrådet Dinkelspiel. Beträffande lagförslagen under 19, 20, 22 och 23 har jag samrått med statsrådet Könberg. Beträffande lagförslagen under 8 och 9 har jag samrått med chefen för Kommunikationsdepartementet. Beträffande lagförslaget under 18 har jag samrått med chefen för Finansdepartementet. Beträffande lagförslagen under 10 — 13 och 15 har jag samrått med statsrådet Lundgren. Beträffande lagförslaget under 14 har jag samrått med chefen för Arbetsmarknadsdepartementct. Beträffande lagförslaget under 6 har jag samrått med chefen för Civildepartementet.

6¶Specialmotivering

6.1¶Förslaget till lag om höjd beredskap

1§ I paragrafens första stycke anges som en allmän förutsättning för att beredskapshöjning enligt denna lag över huvud taget skall få ske att syftet med beredskapshöjningen är att stärka totalförsvaret. Det finns inget utrymme för att med stöd av dessa bestämmelser vidta åtgärder vid fredskriser, såsom större naturkatastrofer, oroligheter inom landet eller liknande. Beredskapen kan höjas till skärpt beredskap celler högsta beredskap, där det sistnämnda alternativet, som namnet anger, är den högsta beredskapsgraden. I enlighet med vad Lagrådet har föreslagit har första stycket omformulerats så att det klarare framgår att uttrycket ”höjd beredskap” är en samlingsterm för begreppen ”skärpt beredskap” och ”högsta beredskap”.

Enligt andra stycket råder automatiskt högsta beredskap om Sverige kommit i krig. Denna regel utgör en garanti för att ansträngningarna att försvara landet i ett krigsläge kommer igång även om regeringen av någon anledning hindras att fatta beslut om beredskapshöjning. Innebörden av lagrummet är att varje myndighet, kommun etc. som kan konstatera att Sverige befinner sig i krig har att handla som om beslut om högsta beredskap fattats. Man torde som huvudregel få räkna med att regeringen vid ett krigsutbrott, trots den automatik som regeln innebär, på något sätt ger till känna att Sverige kommit i krig. Detta är något som cen regional eller lokal statlig myndighet eller en kommun helst inte bör behöva konstatera på egen hand. Regeln är avsedd att utgöra en yttersta garanti.

Tredje stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att besluta om beredskapshöjning. Som förutsättning för ett beslut om höjd beredskap anges att Sverige befinner sig i krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara. Dessa förutsättningar, 46

som språkligt skiljer sig något från 13 kap. 6§ regeringsformen, överensstämmer i sak med innehållet i denna.

Med att Sverige befinner sig i krigsfara avses att ett fientligt angrepp på

landet bedöms vara förestående. Ett sådant konstaterande torde höra till de

svåraste och mest grannlaga beslut en regering kan ha att fatta. Det är inte möjligt att här på ett meningsfullt sätt exemplifiera situationer då krigsfara kan anses råda.

Med utomordentliga förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser avses att det svenska samhället drabbas av kraftiga påkänningar och störningar på grund av ett krig som vi inte tar deli. Det kan exempelvis röra sig om att landet får ta emot stora strömmar av flyende eller att försörjningsläget blir ansträngt på grund av avspärrning.

Sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, som motiverar beslut om beredskapshöjning, kan exempelvis vara att försörjningsläget är ansträngt, att viktiga samhällsfunktioner är utslagna på grund av krigshandlingar eller att det i landet finns stora skaror av utlänningar som söker skydd här.

Som jag utvecklat i avsnitt 4.2 ges regeringen i denna paragraf uttryckligen frihet att använda sig av endera av de två beredskapsgraderna skärpt beredskap och högsta beredskap.

Regeringen har givetvis frihet att först besluta om skärpt beredskap för att senare höja till högsta beredskap, liksom att sänka från högsta beredskap till skärpt beredskap. För att tydligare markera detta har tredje stycket omformulerats i enlighet med Lagrådets förslag. Av 3§ följer att regeringen är skyldig att upphäva ett beslut om beredskapshöjning när förutsättningarna för en sådan inte längre föreligger.

Högsta beredskap bör användas, förutom vid krig då den ju inträder automatiskt, när landet befinner sig i krigsfara, dvs. när risken för ett fientligt angrepp bedöms vara överhängande celler i andra situationer då samhällsfunktionerna utsätts för extrema påfrestningar, exempelvis efter ett krig där landet drabbats av omfattande förstörelse till följd av krigshandlingar.

Vilka åtgärder som skall vidtas vid beredskapshöjning framgår av andra lagar t.ex. civilförsvarslagen, lagen om kommunal beredskap och lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m., av förordningar som regeringen beslutat samt av kommande tillämpningsföreskrifter till den föreslagna lagen om höjd beredskap.

I lagen om beredskapstillstånd finns en bestärnmelse som anger att i första hand civilbefälhavaren och i andra hand länsstyrelsen inom sitt respektive område får besluta om beredskapstillstånd, om det inleds stridshandlingar mot svenskt territorium och om förbindelserna med riksstyrelsen inte kan upprätthållas. Enligt förarbetena till lagen om beredskapstillstånd (prop. 1960:123 s. 14) motiverades bestämmelsen av att man önskade ange under vilka förutsättningar civilbefälhavaren respektive länsstyrelsen fick ge beredskapslarm. Bestämmelser om när beredskapslarm får ges finns intagna i lagen om beredskapstillstånd. I mitt förslag ges regeringen, vilket framgår av 4§, bemyndigande att föreskriva hur beslut om beredskapshöjning skall tillkännages. Det saknas därför behov av regler om möjlighet för civilbefäl- 47

havaren respektive länsstyrelsen att besluta om högsta beredskap om det inleds stridshandlingar mot Sverige. Redan av 1§ andra stycket följer ju att högsta beredskap då råder.

2§

I paragrafen ges regeringen möjlighet att höja beredskapen endast för en viss del av landet och/eller en viss verksamhet. En sådan differentiering kan exempelvis bli aktuell om ett krig mellan näraliggande stater förorsakar stora strömmar av flyende till de närmast liggande delarna av Sverige. Ett annat exempel kan vara att man efter ett krig där Sverige varit indraget finner att det råder utomordentliga förhållanden endast i vissa delar av landet som skadats särskilt svårt av krigshandlingar.

Av denna reglering följer också att regeringen, om man tidigare beslutat om skärpt beredskap, kan höja beredskapen till högsta beredskap för endast viss del av landet eller viss verksamhet.

3§ I paragrafen föreskrivs att regeringen, när sådana förhållanden som anges i 18 andra och tredje styckena inte längre råder, skall besluta att höjd bercdskap inte Jängre skall gälla. Som Lagrådet påpekat är regeringen enligt denna bestämmelse skyldig att häva ett beslut om höjd beredskap för ett visst område eller en viss verksamhet endast om beslutet om beredskapshöjning begränsats till området eller verksamheten.

När det gäller regeringens möjligheter att sänka beredskapen från högsta beredskap till skärpt beredskap hänvisar jag till vad jag sagt i anslutning till 18.

4§

Som jag anfört under avsnitt 4.2 ankommer det på regeringen att föreskriva hur beslut om beredskapshöjning skall tillkännages.

5§

Denna paragraf har — som förut nämnts — utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I första stycket anges vilka åtgärder kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna skall vidta vid höjd beredskap. Bestämmelserna avser framför allt åtgärder i fråga om den kommunala förvaltningens verksamhet under höjd beredskap. Som jag nämnde under 18 finns det i andra författningar till en del reglerat vilka övriga åtgärder som skall vidtas vid höjd beredskap. Bestämmelsen har närmast sin motsvarighet i 4§ i den nuvarande lagen.

I andra stycket finns motsvarande regler om vilka åtgärder sådana enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig, t.ex. K-företag, skall vidta vid höjd beredskap.

I Tredje stycket innehåller en upplysning om att det även i andra författningar finns bestämmelser om vilka åtgärder som skall vidtas vid höjd beredskap.

6.2¶Förslaget till ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Ordet ”krigsberedskapen” i olika böjningsformer byts i värnpliktslagen ut mot det modernare ”försvarsberedskapen” i motsvarande form. Härmed avses ingen ändring i sak.

27§ 2 mom. Ändringen är endast av språklig karaktär. Bestämmelsen ger, liksom i dess nuvarande lydelse, regeringen möjlighet att kalla in värnpliktiga till beredskapsövning redan innan beslut om höjd beredskap fattas.

28§ I mom. Paragrafens första stycke kopplas till lagen om höjd beredskap på så sätt att skyldighet att fullgöra krigstjänstgöring endast föreligger när det råder höjd beredskap. Tjänstgöringsskyldigheten enligt denna paragraf är inte tidsbegränsad utan gäller så länge höjd beredskap råder.

I andra stycket klargörs att det är regeringen som beslutar om inkallelser enligt första stycket, liksom att regeringen beslutar när krigstjänstgöring skall upphöra.

I den nuvarande bestämmelsen föreskrivs att — om inte alla värnpliktiga inkallats och det krävs att värnpliktiga tjänstgör under längre tid — de inkallade om möjligt skall avlösas efter lämplig tidsrymd. Någon motsvarande bestämmelse har inte tagits in i lagförslaget, eftersom det måste anses självklart att avlösning sker när det är möjligt. |

6.3¶Förslaget till ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

14§

Ändringen innebär att den strängare straffskalan i andra stycket blir tillämplig när höjd beredskap råder. Genom att höjd beredskap kan beslutas redan när utomordentliga förhållanden råder på grund av krig utanför Sveriges gränser innebär ändringen en vidgning av tillämpningsområdet i jämförelse med den nuvarande bestämmelsen, vilken — som lägst — förutsätter beredskapstillstånd. Beredskapstillstånd kan inträda först vid krigsfara. Genom ändringen kommer tillämpningsområdet att bättre stämma överens med vad som gäller för krigsmän och civilförsvarspliktiga som inte är krigsmän. Det bör understrykas att det endast är maximistraffet som höjs när höjd beredskap inträder.

4 Riksdagen 199293. I saml. Nr 76

19§

Prop . 1992/93:76

Ändringen innebär att vissa benämningar anpassas till den nya kommunallagen (1991:900) och till församlingslagen (1988:180).

6.4¶Förslaget till lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel

Lagen om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel tillkom omedelbart före det andra världskriget. Någon försäljning till allmänheten av gasskyddsmateriel för personligt bruk är knappast aktuell i dagens läge.

Något behov av kontroll av sådan materiel föreligger därför inte. Matcricl

som skall installeras i skyddsrum behöver alltjämt kontrolleras. Statens räddningsverk har emellertid möjlighet att utfärda föreskrifter om sådan kontroll med stöd av bestämmelserna i 308 civilförsvarslagen och 14§ skyddsrumsförordningen (1979:90). Den föråldrade lagen om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel kan därför avskaffas. Den omständigheten att Räddningsverket i detta sammanhang måste utfärda nya föreskrifter motiverar att lagen upphävs först vid utgången av år 1993.

6.5¶Övriga förslag till ändringar

Övriga ändringsförslag är i huvudsak av tre slag.

1. Förslagen syftar till att uppnå enhetlighet i fråga om när fullmaktslagarna kan sättas i tillämpning. Ändringarna innebär att lagarna anpassas så att de möjligheter till bemyndigande som 13 kap. 6§ regeringsformen innehåller utnyttjas fullt ut.

2. I förslagen anpassas terminologin till den nya lagen om höjd beredskap.

3. I förslagen görs vissa språkliga justeringar som sammanhänger med att man i kommunallagen ersatte begreppet ”landstingskommun” med ”landsung”.

Dessutom görs andra ändringar av språklig och redaktionell art.

7¶Hemställan

Mcd hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om höjd beredskap,

2. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

4. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

5. lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap,

6. lag om ändring, i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,

7. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102),

8. lag om ändring i lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot över-

låtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om

fraktfart med svenska fartyg,

10. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden,

11. lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m.,

13. lag om ändring i lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m.,

14. lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83),

15. lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring,

16. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.,

17. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19),

18. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

19. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

20. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),

21. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen,

22. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),

23. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562),

24. lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel.

8¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

Bilaga 1 civila försvaret

(Endast de delar som berör förslaget till lag om beredskapshöjningar)

Vårt uppdrag Regeringen beslutade den 17 januari 1985 om direktiv till en särskild utredare att se över civilförsvarslagstiftningen.

Försvarsbeslutet våren 1982 innebar att kommunerna skulle överta ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och ha ansvaret för planläggningen i fred. Mot den bakgrunden genomfördes omfattande ändringar i civilförsvarslagen (1960:74) och i lagen (1964:63) om kommunal beredskap i december 1984 (prop. 1984/85:49, FöU 5, rskr.93). I propositionen anfördes bl.a. att det var nödvändigt med en genomgripande översyn av de författningar som berördes av förslagen.

Vi skulle, enligt direktiven, överväga om kommunernas verksamhet i totalförsvaret skall samlas i en författning eller i flera författningar samt skapa ett regelsystem som bättre än det nuvarande hänger ihop systematiskt och begreppmässigt.

Enligt direktiven skulle vi också klarlägga frågan om krav på svenskt medborgarskap för vissa tjänstemän i kommuner och landsting samt sträva efter att förenkla regelssystemen, exempelvis i fråga om kommunernas ersättning av statsmedel för deras medverkan i totalförsvaret.

Mot bakgrund av bl.a. organisationsförändringar på central myndighets-

nivå från den 1 juli 1986, tillkomsten av förordningen (1986:294) om ledning

och samordning inom totalförsvarets civila del, som trädde i kraft vid samma tidpunkt, och vad som sades om beredskapslagstiftningen i 1987 års försvarsbeslut fick vi tilläggsdirektiv den 20 augusti 1987.

Genom tilläggsdirektiven skulle vi överväga en ny terminologi inom vad som idag benämns civilförsvar, se över lagen (1960:513) om beredskapstillstånd och de andra författningar som berörs därav samt överväga behovet av ytterligare lednings- och samordningsbestämmelser för totalförsvarets civila del.

Betänkandets uppläggning Betänkandet består av två delar. I del I redovisar vi våra överväganden. I del II lämnar vi förslag till författningstext.

Som resultat av vårt arbete föreslår vi flera nya författningar. Motiven i del I behandlar framför allt lagen om beredskapshöjningar, ändringar i 13 kap. regeringsformen och lagen om civilt försvar. Vi lägger också fram förslag till en förordning om civilt försvar och en förordning om beredskapshöjningar, som också behandlas i motiven (avsnitt 3.8). Dessutom föreslår vi följdändrinpar i vissa centrala lagar såsom kommunallagen och plan- och bygglagen samt följdändringar i vissa beredskapsförfattningar för att åskådliggöra hur våra lagförslag får genomslag i sådana författningar.

"in tå

6§ regeringsformen

Bilaga 1 Eftersom totalförsvaret i krig omfattar hela det omställda samhället, grundas beredskapen inom totalförsvarets civila del på samhällets inneboende förmåga att möta kriser och krig. Samhällsutvecklingen har lett till långtgående rationaliseringar och effektiviseringar, vilket också medfört en ökad sårbarhet.

Den militärtekniska utvecklingen har inneburit att begränsade insatser kan åstadkomma stora skador. Förvarningstiderna har härigenom också kommit att reduceras.

Detta innebär att försvarsmaktens behov av stöd från de civila samhällssektorerna, i synnerhet vid ett mobiliseringsskede, har ökat påtagligt under det senaste årtiondet.

För att våra förslag till nya bestämmelser om ledningen av verksamheten under vad vi vill kalla skärpt och högsta beredskap skall kunna få full effekt anser vi att regeringen måste få möjligheter att låta genomföra beredskapshöjande åtgärder i ett tidigt skede av cen kris.

Vi föreslår därför att lagen (1960:513) om beredskapstillstånd ersätts av en ny lag som vi kallar lagen om beredskapshöjningar. I lagen får regeringen bemyndigande att besluta om beredskapshöjning i form av skärpt beredskap när det råder mycket allvarliga förhållanden på grund av att det är krig eller krigsfara utomlands eller av att Sverige har befunnit sig i krig eller krigsfara och i form av högsta beredskap när Sverige är i krigsfara. Är Sverige i krig gäller högsta beredskap. Uttrycken skärpt beredskap och högsta beredskap ersätter alla de olika beredskapstermer som finns i lagstiftningen i dag.

För att lagen skall kunna antas krävs en grundlagsändring. Vi föreslår att bemyndigandet i 13 kap. 6 § regeringsformen vidgas så att regeringen genom lagen om beredskapshöjningar får möjlighet att höja beredskapen även vid sådana mycket allvarliga förhållanden som är orsakade av krigsfara utanför Sveriges gränser. I den nuvarande lagen om beredskapstillstånd är bemyndigandet så formulerat att det gäller först när Sverige är i krigsfara.

Beslut om beredskapshöjning kan genom vårt förslag avse en viss verksamhet eller en viss del av landet och kan riktas såväl mot statliga myndigheter som mot kommuner, landsting, enskilda organisationer och företag. Genom vårt förslag kan regeringen genomföra beredskapshöjningen inom alla samhällssektorer samtidigt, om den så vill.

Uttrycket ”utomordentliga förhållanden” i regeringsformen ersätts i vårt förslag med ”mycket allvarliga förhållanden”, vilket inte innebär någon änd-

ring i sak.

Konsekvenser för fullmaktslagstiftningen i övrigt

Vårt förslag till ny lag om beredskapshöjningar får också stor betydelse för

fullmaktslagstiftningen.

Fullmaktslagarna har normalt konstruerats så att de träder i tillämpning i krig. Det fordras således inte något särskilt regeringsbeslut. Myndigheter eller andra som skall tillämpa en fullmaktslag kommer dock antagligen inte att

själva besluta om en sådan tillämpning om inte regeringen på ett eller annat sätt har kungjort att Sverige befinner sig i krig. Bilaga 1

Fullmaktslagarna kan också sättas i tillämpning av regeringen om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i.

En sådan föreskrift av regeringen måste enligt de flesta fullmaktslagarna inom en månad underställas riksdagen. Föreskriften upphör att gälla om den inte underställs riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader från underställningen.

Enligt vårt förslag till lag om beredskapshöjningar föreskrivs att om Sverige är i krig gäller högsta beredskap. I ett sådant läge sätts alla fullmaktslagar automatiskt i tillämpning. Men vi anser också att, om regeringen beslutar om högsta beredskap, skall fullmaktslagarna börja tillämpas. Någon underställning hos riksdagen anscr vi inte vara nödvändig i sådana fall.

Vid beslut om skärpt beredskap anser vi däremot inte att fullmaktslagarna skall börja tillämpas automatiskt. I stället bör det i fullmaktslagarna tas in en bestämmelse att om förutsättningarna för beslut om skärpt beredskap fö-

religger, får regeringen föreskriva att dessa skall börja tillämpas. En sådan

föreskrift bör underställas riksdagen på sedvanligt sätt. Några exempel på fullmaktslagar med förändringar i nämnda hänseende har vi fogat till övriga författningsförslag. I del IT, bilaga 1 till betänkandet har vi angett ytterligare ett sjuttiotal författningar som bör ändras på samma sätt.

Tillämpningsföreskrifter till lagen I förordningen om beredskapshöjningar bör enligt vår mening i huvudsak följande regleras.

Inledningsvis bör anges hur beslut om beredskapshöjningar skall tillkännages. Enligt vår mening skall skärpt och högsta beredskap tillkännages genom förordning som kungörs på sedvanligt sätt i Svensk författningssamling. Men även ljudradio och television skall användas för kungörande. Beredskapslarm bör inte användas, främst av hänsyn till den panik hos civilbefolkningen ett sådant larm kan skapa. Beredskapslarm skall däremot användas för att tillkännage att Sverige är i krig. Om civilbefälhavaren cller länsstyrelsen beslutar om beredskapshöjning, skall samråd ske med militärbefälhavaren respektive försvarsområdesbefälhavaren.

I förordningen bör anges vad myndigheterna skall iaktta vid skärpt beredskap. Vi hänvisar här till de åtta punkter i 7§ som tas upp i vårt förordningsförslag. Det är i stort sett detsamma som i dag gäller för beredskapsgraderna III och II. Detta skall också gälla för enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annat sätt är skyldiga att fortsätta i verksamhet i krig.

För försvarsmakten gäller därutöver vad regeringen föreskriver i särskild ordning. För befolkningsskyddet och räddningstjänsten, hemskyddet, hälsooch sjukvården samt veterinärverksamheten skall enligt vårt förslag gälla vad som i dag gäller för beredskapsgraderna III och II utom i ett avseende. Det gäller utskrivning av patienter. Enligt 11§ kommunala beredskapskungörelsen gäller vid beredskapsgrad I1 att patienter skall skrivas ut i största 54

möjliga utsträckning. För att belastningen på kommunernas primärvård inte skall bli alltför stor, vilket blir fallet vid för stora utskrivningar, har vi i första- Bilaga 1 get i stället sagt att utskrivning av patienter skall ske i den utsträckning som det är möjligt.

Vid högsta beredskap skall krigsorganisationen intas. Det förutsätter att regeringen i särskild ordning beslutar vissa undantag för försvarsmakten. Vidare beslutar regeringen i särskild ordning om flyttning till särskild uppehållsplats för vissa centrala myndigheter. Till skillnad från bestämmelserna i förordningen om statliga myndigheters beredskap m.m. föreslår vi att det inte tas in på någon bestämmelse om att övriga myndigheter skall flytta till sär-

skild uppehållsplats vid högsta beredskap. Detta får ske efter särskilda be-

slut av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av civilbefälhavaren eller länsstyrelsen.

Förteckning över remissinstanser som yttrat sig

Bilaga 2

över betänkandet Det civila försvaret

Justitiekanslern, Hovrätten för nedre Norrland, Kammarrätten i Jönköping,

Kommerskollegium, Överbefälhavaren, Försvarets civilförvaltning, Fortifikationsförvaltningen, Värnpliktsverket, Försvarets sjukvårdsstyrelse, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykolo-

giskt försvar, Försvarets forskningsanstalt, Civilbefälhavaren i Södra civilområdet, Civilbefälhavaren i Östra civilområdet, Civilbefälhavaren i övre Norrlands civilområde, Kustbevakningen, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Televerket, Transportrådet, Statens järnvägar, Luftfartsverket, Sjö-

fartsverket, Byggnadsstyrelsen, Statens pris- och konkurrensverk, Götceborgs universitet, Skolöverstyrelsen, Lantbruksstyrelsen, Statens livsme-

delsverk, Statens jordbruksnämnd, Arbetsmarknadsstyrelsen, Länsarbetsnämnden i Kalmar län, Statens invandrarverk, Plan- och bostadsverket, Statens lantmäteriverk, Statens industriverk, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Ös-

tergötlands län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Skaraborgs län,

Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska kyrkans centralstyrelse, Statens energiverk, Statens vattenfallsverk, Justiticombuds-

mannen, Diskrimineringsombudsmannen, Uppsala läns landsting, Södermanlands läns landsting, Östergötlands läns landsting, Skaraborgs läns

landsting, Malmöhus läns landsting, Jämtlands Jäns landsting, Västerbottens

läns landsting, Norrbottens läns landsting, Stockholms kommun, Sollentuna kommun, Täby kommun, Södertälje kommun, Uppsala kommun, Nykö-

pings kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Växjö kommun, Oskarshamns kommun, Gotlands kommun, Karlskrona kommun, Karlshamns kommun, Kristianstads kommun, Malmö kommun, Helsingborgs kommun, Halmstads kommun, Göteborgs kommun, Borås kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Årjängs kommun, Örebro kommun, Hallsbergs kommun, Västerås kommun, Borlänge kommun, Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Timrå kommun, Härjedalens kommun, Skellefteå kommun, Haparanda kommun, Kalix kommun, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Sveriges frikyrkoråd, Centralförbundet Folk och Försvar,

Frivilligorganisationernas samarbetskommitté, Tjänstemännens Centralor-

ganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sve-

rige, Svenska Arbetsgivarföreningen, Svenska Brandförsvarsföreningen, Sveriges Civilförsvarsförbund och Svenska röda korset

Lagrådsremissens lagförslag

Bilaga 3

1. Förslag till Lag om beredskapshöjningar

Härigenom föreskrivs följande.

13 För att stärka totalförsvaret kan beredskapen i Sverige höjas till skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Är Sverige i krig råder högsta beredskap.

Är Sverige i krigsfara eller råder det extraordinära förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig ellerkrigsfara, får regeringen besluta om höjd beredskap.

28 Beslut enligt 1§ får avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.

3§ När förhållanden som avscs i 1§ inte längre råder, skall regeringen besluta att höjd beredskap inte längre skall gälla.

4§ Beslut om höjd beredskap skall tillkännages på det sätt som regeringen bestämmer.

5§ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna de föreskrifter som behövs för ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd beredskap.

Sådana föreskrifter får också meddelas enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annat sätt är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993, då lagen (1960:513) om bercedskapstillstånd skall upphöra att gälla.

Lag om överföring av vissa uppgifter till kontraktsprostarna Bilaga 3 under höjd beredskap

Härigenom föreskrivs följande.

18 Om förbindelserna under höjd beredskap inte kan upprätthållas mellan å

ena sidan stiftsstyrelsen eller domkapitlet och å andra sidan pastoraten i ett kontrakt inom stiftet, får kontraktsprosten från stiftsstyrelsen eller domkapitlet överta uppgifterna att

1. ändra eller upphäva tjänstgöringsföreskrifter som domkapitlet har meddelat för prästerna i ett pastorat inom kontraktet celler för någon annan präst som tjänstgör inom kontraktet,

2. bevilja en präst i kontraktet befrielse från skyldigheten att bo i en anvisad tjänstebostad under de förutsättningar som anges i 498 tredje stycket prästanställningslagen (1988:184),

3. förordna tjänstebiträden åt präster inom kontraktet, 4. förordna vikarie för präster inom kontraktet, 53. entlediga präster inom kontraktet. När förbindelserna med stiftsstyrelsen eller domkapitlet åter kan upprät-

tas, skall kontraktsprosten genast anmäla de beslut som har fattats med stöd av första stycket till stiftsstyrelsen eller domkapitlet.

2§

Även om förbindelserna med pastoraten under höjd beredskap kan upprätthållas, får stiftsstyrelsen eller domkapitlet till en kontraktsprost helt eller delvis föra över de uppgifter som anges i 1§, om det finns risk att förbindelserna med pastoratet kan komma att brytas.

3§

Vid förhinder för kontraktsprosten skall vad som sägs om denne i 1 och 283 i stället gälla den till levnadsåldern äldste kyrkoherden i kontraktet som fortfarande är i tjänst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967) Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 27§ 2 mom. och 28§ 1 mom. värnpliktslagen (1941:967)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2mom.?

Därest regeringen med hänsyn till Om det behövs med hänsyn till krigsberedskapen så prövar nödigt, landets försvarsberedskap, är en må värnpliktig kunna åläggas att, ut- värnpliktig skyldig att, på det sätt reöver i I mom. avsedd tjänstgöring, i geringen bestämmer, fullgöra en eller den ordning regeringen bestämmer flera beredskapsövningar om samfullgöra en eller flera beredskapsöv- manlagt högst etthundraåttio dagar. ningar om sammanlagt högst etthundraåttio dagar.

Om tillgodoräknande av bered- Regeringen får besluta att beredskapsövning såsom fullgjord repeti- skapsövning skall tillgodoräknas såtionsövning äger regeringen för- som fullgjord repetitionsövning. ordna.

1mom.?

Då rikets försvar eller dess säker- Under höjd beredskap är en värnhet eljest det kräver, må regeringen pliktig skyldig att fullgöra krigstill tjänstgöring inkalla samtliga värn- tjänstgöring. pliktiga eller värnpliktiga till det större eller mindre antal, som finnes behövligt. Erfordras i fall, då icke samtliga värnpliktiga inkallats till sådan tjänstgöring, att de värnpliktiga äro inkallade under längre tid, skall inkallad personal efter lämplig tidrymd såvitt möjligt avlösas.

Regeringen skall för varje tillfälle

besluta hur många värnpliktiga som

skall kallas in till krigstjänstgöring.

Regeringen beslutar när krigstjänst-

göring skall upphöra.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

! Lagen omtryckt 1969:378. Senaste lydelse 1975:555. Senaste lydelse 1975:555. 59

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 14 och 19 §§ lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vapenfri tjänstepliktig, som olovligen avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Begås brott som avses i första Begås brott som avses i första stycket under beredskapstillstånd el- stycket under höjd beredskap, döms ler när riket är i krig, dömes till böter till böter eller fängelse i högst två år. eller fängelse i högst två år.

198!

Befogenhet att meddela vapenfri Befogenhet att meddela vapenfri tjänstepliktig — tillrättavisning — till- tjänstepliktig — tillrättavisning = tillkommer hos staten eller hos kom- kommer hos staten eller hos kommun anställd civilförsvars-, rädd- mun anställd civilförsvars-, räddnings- eller arbetschef i fråga om un- nings- eller arbetschef i fråga om underställd personal. Med kommuner derställd personal. Med kommuner likställs Iandstingskommuner, kom- likställs landsting, kommunalförmunalförbund, församlingar, kyrk- bund, kyrkliga kommuner och allliga samfälligheter och allmänna för- männa försäkringskassor. säkringskassor.

Innan någon meddelar tillrättavisning, skall han vid förhör med den felande lämna denne tillfälle att förklara sig.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

! Senaste lydelse 1986:1103. 60

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) Bilaga 3

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74) dels att 2§ skall upphöra att gälla, dels att i 4a, 5, 6, 8, 10, 12, 17, 20, 40, 41a, 57, 66, 68, 69 och 73 §§ samt

punkt 7 i övergångsbestämmelserna till lagen (1975:553) om ändring i civilförsvarslagen ordet ”civilförsvarsberedskap” skall bytas ut mot ”höjd beredskap”,

dels att 39, 58, 81 och 83 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 8!

Om alarmering och mörklägg- Om alarmering och mörkläggning, så ock om trafiken samt den ning, så ock om trafiken samt den allmänna ordningen och säkerheten allmänna ordningen och säkerheten under civilförsvarsberedskap äger under höjd beredskap äger rtegeregeringen meddela särskilda be- ringen meddela särskilda bestämstämmelser. melser.

Länsstyrelsen äger förordna, att sålunda utfärdade bestämmelser skola äga tillämpning jämväl under civilförsvarsövning, och därvid tillika meddela föreskrifter, i vad mån allmänheten samt industrier och andra företag skola medverka vid övningen; dock skall, om denna är avsedd att pågå längre tid än tre dagar, regeringens medgivande till förordnandet inhämtas.

Länsstyrelsen äger förordna att Länsstyrelsen äger förordna att under högsta civilförsvarsberedskap under högsta beredskap förbud skall förbud skall gälla mot användande gälla mot användande av samlingsloav samlingslokal, såvitt för besö- kal, såvitt för besökande i lokalen kande i lokalen beräknat skyddsrum beräknat skyddsrum icke finnes att icke finnes att tillgå, och av barn- tillgå, och av barnstuga, såvitt stuga, såvitt skyddsrum icke finnes skyddsrum icke finnes att tillgå för att tillgå för de personer som barn- de personer som barnstugan är avstugan är avsedd att hysa. sedd att hysa.

Har byggnad, som användes celler Har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för bostads- lämpligen kan användas för bostadsändamål, skadats genom fientlig ändamål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare el- verksamhet, är byggnadens ägare eller innehavare under högsta civilför- ler innehavare under högsta beredsvarsberedskuap pliktig att följa de skap pliktig att följa de föreskrifter i föreskrifter i fråga om byggnadens fråga om byggnadens iordningstäliordningställande, som meddelas av lande, som meddelas av länsstyrellänsstyrelsen — eler - kommunen. sen eller kommunen. Ingen får dock Ingen får dock åläggas att ombe- åläggas att ombesörja åtgärd, som sörja åtgärd, som skulle medföra skulle medföra oskälig kostnad eller oskälig, kostnad eller väsentlig olä- väsentlig olägenhet för honom. genhet för honom.

Till böter eller fängelse i höpst ett Till böter eller fängelse i högst ett

I Senaste lydelse 1975:553. Senaste lydelse 1984:1026. ! Senaste lydelse 1984:1026. 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse år eller, om brottet begåtts under år cller, om brottet begåtts under Bilaga 3 högsta civilförsvarsberedskap och är högsta beredskap och är att anse som att anse som grovt, till fängelse i = grovt, till fängelse i högst två år dö-

högst två år dömes mes

1. den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i civilförsvarsorganisationen och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underlåter att efter vederbörlig kallelse inställa sig till civilförsvarstjänstgöring eller eljest olovligen undanhåller sig från tjänstgöring;

2. den som under civilförsvarstjänstgöring vägrar att åtlyda vad vederbörande befäl under tjänsten befallt honom rörande denna eller som eljest under civilförsvarstjänstgöring uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är ringa, åsidosätter vad som åligger honom enligt reglementen, instruktioner eller andra allmänna bestämmelser eller särskilda föreskrifter;

3. den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom han enligt 15 § eller 47§ första stycket e) är pliktig att lämna upplysning;

4. den som i strid mot särskilt meddelat bortflyttningsförbud lämnar sin vistelscort eller som överträder särskilt meddelat inflyttningsförbud;

5. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning celler annan cgendom, som han mottagit av civilförsvarsmyndighet för förvaring;

6. den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndighet cller kommun besiktiga anläggning eller byggnad efter vad i 65 § sägs;

7. den som vid förfrågan jämlikt 66 § vägrar att lämna upplysning eller som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller granskning som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet rörande förhållande, som avses i samma paragrafs första stycke;

8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap. beslutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, vägrar eller försummar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen eller genom att avhända sig egendomen celler på annat sätt omöjliggör egendomens tagande i anspråk; samt

9. den som eljest åsidosätter föreskrift, som meddelats med stöd av bemyndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut, som meddelats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, dock ej om därmed avses åliggande, för vars fullgörande vite kan föreläggas enligt 78 §.

Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara cgendom, som undanhållits genom gärningen, förverkad. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

83§"

Över beslut av kommun eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, får besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69 §.

Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 548, om ersättning enligt 53, 55 a eller 56§ celler om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av eller andra åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.

I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen

+ Senaste lydelse 1984:1026. 62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

genom besvär, om cj annat följer av 69 §. Detsamma gäller i fråga om talan Bilaga 3 mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan får icke föras mot beslut, som meddelats enligt 33 a, 34, 35, 37 eller 58§.

Under högsta civilförsvarsbered- Under högsta beredskap så ock clskap så ock eljest när särskilda skäl — jest när särskilda skäl äro därtill må äro därtill må myndighet, som med- myndighet, som meddelat beslut endelat beslut enligt denna lag, för- — ligt denna lag, förordna att beslutet ordna att beslutet omedelbart skall omedelbart skall lända till efterrätlända till efterrättelse. telse.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 1, 2,5, 7, 8,9, 11, 12, 14, 18 och 21 §§ samt rubriken närmast före 15§ lagen (1964:63) om kommunal beredskap skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vissa kommunala och landstings- Vissa uppgifter för kommuner och kommunala uppgifter under bered- landsting under höjd beredskap skapstillstånd

18!

Kommun är under beredskapstill- Kommun är under höjd beredskap stånd skyldig att i de hänseenden, i skyldig att i de hänseenden, i vilka vilka kommunen är verksam för kommunen är verksam för kommukommunens egna medlemmar eller nens egna medlemmar eller dem dem som eljest äro bosatta i kommu- som eljest äro bosatta i kommunen, nen, utöva verksamhet jämväl till utöva verksamhet jämväl till förmån förmån för sådan befolkning från för sådan befolkning från annan annan kommun, som till följd av kommun, som till följd av krigskrigsskada, utrymning eller andra skada, utrymning eller andra med med krig celler krigsfara samman- krig eller krigsfara sammanhänghängande utomordentliga förhållan- ande extraordinära förhållanden taden tagit uppehåll inom kommunen. git uppehåll inom kommunen. Här- Härvid skola dock gälla de begräns- vid skola dock gälla de begränsningar, som följa av att vistelsen i ningar, som följa av att vistelsen i

kommunen icke är avsedd att fortgå, kommunen icke är avsedd att fortgå,

när de utomordentliga förhållandena när de extraordinära förhållandena upphört, eller av föreskrifter, vilka upphört, eller av föreskrifter, vilka meddelats i eller med stöd av lag cl- meddelats i eller med stöd av lag cller författning, avsedda att tillämpas ler författning, avsedda att tillämpas under nämnda förhållanden. Kom- under nämnda förhållanden. Kommun är på grund av vad i denna lag mun är på grund av vad i denna lag stadgas icke skyldig att till nyss- stadgas icke skyldig att till nyssnämnd befolkning utgiva fredsmäs- nämnd befolkning utgiva fredsmässig social kontantförmån. sig social kontantförmån.

Vad i första stycket sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om Jandsting.

2§

Det åligger kommun under bered- Det åligger kommun under höjd skapstillstånd att bistå den som till beredskap att bistå den som till följd följd av krigsskada eller utrymning av krigsskada eller utrymning eller eller andra med krig eller krigsfara andra med krig eller krigsfara samsammanhängande utomordentliga manhängande extraordinära förhålförhållanden blivit i behov av sär- landen blivit i behov av särskilt biskilt bistånd, i den mån hans behov stånd, i den mån hans behov icke icke skola tillgodoses genom civil- skola tillgodoses genom civilförförsvarsorganisationens försorg cl- svarsorganisationens försorg eller ler enligt särskild lag eller författ- enligt särskild lag eller författning ning genom annan än kommunen. genom annan än kommunen. Vid

I Senaste lydelse 1991:1661. Senaste lydelse 1984:1027. 64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Vid kommuns biståndsverksamhet kommuns biståndsverksamhet skall Bilaga 3 skall särskilt tillses att behoven av särskilt tillses att behoven av bostad bostad och uppehälle bliva tillgodo- och uppehälle bliva tillgodosedda sedda samt att vård celler tillsyn bere- samt att vård eller tillsyn beredes des den, som är i behov därav. den, som är i behov därav.

Skyldighet som i första stycket sägs åvilar den kommun, i vilken den hjälpbehövande uppehåller sig annat än tillfälligt.

58 Kommuner och landsting, var- Kommuner och landsting, varifrån utrymning sker, är under be- ifrån utrymning sker, är under höjd redskapstillstånd skyldiga att, i den beredskap skyldiga att, i den mån

mån förhållandena medger det, förhållandena medger det, lämna bi-

lämna bistånd åt kommuner och stånd åt kommuner och landsting, landsting, där befolkning från ut- där befolkning från utrymningsomrymningsområdet = inkvarteras i rådet inkvarteras i större omfattstörre omfattning. Biståndet skall ning. Biståndet skall särskilt avse särskilt avse tillhandahållande av tillhandahållande av personal och personal och utrustning för verk- utrustning för verksamheten för de samheten för de inkvarterade. Enas inkvarterade. Enas inte kommuinte kommunerna och landstingen, nerna och landstingen, får länsstyfår länsstyrelsen i det län, där utrym- relsen i det län, där utrymningsomningsområdet är beläget, förordna rådet är beläget, förordna om biom biståndet. ståndet.

Blir till följd av krigsskada, in- Blir till följd av krigsskada, inkvartering av utrymmande eller kvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sam- andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga för- manhängande extraordinära förhålhållanden för totalförsvaret viktig landen en för totalförsvaret viktig kommunal eller landstingskommu- verksamhet som en kommun eller ett nal verksamhet i viss kommun eller landsting bedriver så betungande, att visst landsting så betungande, att bi- bistånd i verksamheten oundgänglistånd i verksamheten oundgängligen gen erfordras, skalln under höjd beerfordras, är under beredskapstill- redskap annan kommun eller annat stånd annan kommun eller annat landsting efter särskilt förordnande landsting skyldig att efter särskilt därom tillfälligt lämna sådant biförordnande därom tillfälligt lämna stånd. Om dylikt bistånd förordnar sådant bistånd. Om dylikt bistånd länsstyrelsen i det län, där den komförordnar länsstyrelsen i det län, där mun eller det landsting som lämnar den biståndslämnande kommunen biståndet finns. eller landstinget är belägen.

Vad som föreskrivs i förvaltningslagen (1986:223) om ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall gälla även ärenden hos länsstyrelsen enligt första och andra styckena.

7§"

Finner länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn till beredskapsuppgifternas omfattning eller betydelse i viss kommun eller visst landsting, att dennas förberedelser redovisas i särskild plan, skall kommunen eller landstinget efter länsstyrelsens förordnande upprätta och anta sådan plan. Vid planläggningen skall kommunen eller landstinget samråda med länsstyrelsen. Om

3 Senaste lydelse 1991:1661. Senaste lydelse 1991:1661. 65

S Riksdagen 1992193. I saml. Nr 76

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse samordning av planläggningen med den kommunala civilförsvarsplanlägg- Bilaga 3 ningen finns föreskrifter i 10 b§ tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74). När planen har antagits, skall den insändas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen får förordna om rc- Länsstyrelsen får förordna om revision av kommunala och landstings- vision av kommunernas och landskommunala beredskapsplaner, när tingensn. beredskapspluner, när det det påkallas av ändrade förhållan- påkallas av ändrade förhållanden. den. Om länsstyrelsen har förordnat Om länsstyrelsen har förordnat om om revision av plan, gäller föreskrif- revision av plan, gäller föreskrifterna terna i första stycket. i första stycket.

s

8§

Uppgift som enligt denna lag an- Uppgift som enligt denna lag ankommer på kommun celler landsting kommer på kommun eller landsting under beredskapstillstånd skall, där- under höjd beredskap skall, därest est uppgiften motsvarar eller i hu- uppgiften motsvarar eller i huvudsak vudsak motsvarar fredstida uppgift, motsvarar fredstida uppgift, fullgöfullgöras av det kommunala eller ras av det organ inom kommunen ellandstingskommunala organ, på vil- ler. landstinget, på vilket uppgiften ket uppgiften ankommer i fredstid. ankommer i fredstid.

Yge

Uppgifter som en kommun skall Uppgifter som en kommun skall fullgöra under beredskapstillstånd fullgöra under höjd beredskap och och som saknar motsvarighet i freds- som saknar motsvarighet i fredstid td skall, i den mån föreskrifter för skall, i den mån föreskrifter för uppuppgifternas fullgörande inte har gifternas fullgörande inte har medmeddelats i särskild lag eller författ- delats i särskild lag eHer författning, ning, fullgöras av en beredskaps- fullgöras av en beredskapsnämnd. nämnd. Beredskapsnämnd får till- Beredskapsnämnd får tillsättas resättas redan i fredstid. dan i fredstid.

Kommun får tillsätta särskild beredskapsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara beredskapsnämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen beredskapsnämnd.

Under beredskapsullstånd äger Under höjd beredskap äger komkommun övergå till krigsorganisa- mun övergå till krigsorganisation. tion. Om beslut, varigenom kom- Om beslut, varigenom kommun mun övergått till krigsorganisation övergått till krigsorganisation eller eller återgått till fredstida organisa- återgått till fredstida organisation, tion, skall länsstyrelsen ofördröjli- skall länsstyrelsen ofördröjligen ungen underrättas. derrättas.

I kommuns krigsorganisation skola ingå kommunstyrelsen och sådana förvaltande och verkställande kommunala organ i övrigt, vilka fullgöra med försvarsberedskapen sammanhängande uppgifter.

Då kommun övergått till krigsorganisation, ankommer ledningen av den kommunala beredskapsverksamheten på kommunstyrelsen. Denna äger meddela kommunens nämnder och andra organ, dock ej fullmäktige, föreskrifter rörande verksamhetens inriktning och bedrivande samt fördela kom-

SSenaste lydelse 1991:1661. SSenaste lydelse 1991:1661. 7 Senaste lydelse 1991:1661. 66

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse munens tillgångar i fråga om personal och utrustning mellan de i krigsorgani- Bilaga 3 sationen ingående organen alltefter uppkommande behov. Av styrelsen utsedd företrädare äger närvara vid och deltaga i överläggningarna inom kommunalt organ, som ingår i krigsorganisationen.

Om överflyttning av uppgifter, som tillkomma viss kommunal myndighet, till annan sådan myndighet stadgas i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

Vad i denna paragraf sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i

fråga om landsting.

12 88

Under beredskapstillstånd äger re- Under höjd beredskap äger 1egegeringen eller myndighet som rege- ringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna att kom- ringen bestämmer förordna att kommun eller landsting skall övergå till mun eller landsting skall övergå till eller bibehålla krigsorganisation. eller bibehålla krigsorganisation.

148”

Inom varje län åligger det länsstyrelsen att följa tillämpningen av denna lag. Länsstyrelsen skall därvid tillse att såväl förberedelscarbetet som själva verksamheten bedrives på ett ändamålsenligt sätt samt samordnas med annan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet.

Under beredskapstillstånd äger Under höjd beredskap äger länslänsstyrelsen, om det anses ound- styrelsen, om det anses oundgängligt gängligt för samordning av försvars- för samordning av försvarsansträngansträngningarna, meddela kom- ningarna, meddela kommun och mun och landsting föreskrift i av- landsting föreskrift i avseende å seende å verksamhetens bedrivande verksamhetens bedrivande och inoch inriktning. riktning.

18 &!0

För kostnader, som under bered- För kostnader, som under höjd beskapstillstånd uppkomma för kom- redskap uppkomma för kommun elmun eller landsting till följd av verk- ler landsting till följd av verksamhet samhet för inkvarterad befolkning för inkvarterad befolkning från anfrån annan kommun eller annat nan kommun eller annat landsting, landsting, ävensom för kostnader, ävensom för kostnader, som föranlesom föranledas av påbjuden utrym- das av påbjuden utrymning eller anning eller annan omflyttning av be- nan omflyttning av befolkningen folkningen inom den egna kommu- inom den egna kommunen eller det nen eller landstinget, skall ersätt- egna landstinget, skall ersättning

ning utgå av statsmedel. utgå av statsmedel.

Kommun eller landsting äger av länsstyrelsen utfå förskott å ersättning som avses I första stycket.

21§

Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres genom besvär hos regeringen.

Under beredskapsullstånd äger Under höjd beredskap äger myn-

5Senaste lydelse 1991:1661. ” Senaste lydelse 1991:1661. 0 Senaste lydelse 1991:1661. 67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse myndighet, som meddelat beslut en- dighet, som meddelat beslut enligt Bilaga 3 ligt denna lag, förordna att beslutet denna lag, förordna att beslutet omedelbart skall lända till efterrät- omedelbart skall lända till efterrättelse. telse.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 7, 8, 9 och 10 §§ lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

De kyrkliga kommunerna skall De kyrkliga kommunerna skall under fredstid vidta de förberedelser under fredstid vidta de förberedelser som behövs för att de under bered- som behövs för att de under höjd beskapstillstånd och krig skall kunna redskap skall kunna fullgöra de uppfullgöra de uppgifter som enligt lag gifter som enligt lag eller annan föreller annan författning ankommer fattning ankommer på dem eller elpå dem eller eljest handhas av dem. jest handhas av dem.

Inom varje stift åligger det dom- Inom varje stift åligger det domkapitlet att följa tillämpningen av kapitlet att följa tillämpningen av denna lag. Domkapitlet skall se till denna lag. Domkapitlet skall se till att förberedelsearbetet och de kyrk- att förberedelsearbetet och de kyrkliga kommunernas verksamhet un- Jiga kommunernas verksamhet under beredskapstillstånd och krig be- der höjd beredskap bedrivs på ett ändrivs på ett ändamålsenligt sätt och damålsenligt sätt och samordnas samordnas med annan beredskaps- med annan beredskapsplanläggning planläggning och försvarsverksam- och försvarsverksamhet. I samord-

het. I samordningsfrågor skall dom- ningsfrågor skall domkapitlet sam-

kapitlet samråda med länsstyrelsen. råda med länsstyrelsen.

78!

En kyrklig kommun är under be- En kyrklig kommun är under höjd redskapstillstånd och krig skyldig beredskap skyldig att, i de hänseenatt, i de hänseenden i vilka den är den i vilka den är verksam för dem verksam för dem som är folkbok- som är folkbokförda inom den kyrkförda inom den kyrkliga kommu- liga kommunen, utöva verksamhet nen, utöva verksamhet även till för- även till förmån för andra personer

mån för andra personer som vistas som vistas inom den kyrkliga kom-

inom den kyrkliga kommunen till munen till följd av krigsskada, utföljd av krigsskada, utrymning celler rymning eller andra med krig eller andra med krig eller krigsfara sam- krigsfara sammanhängande extraormänhängande utomordentliga för- dinära förhållanden.

hållanden.

Under beredskapstillstånd och Under höjd beredskap får cn krig får en kyrklig kommun övergå kyrklig kommun övergå till krigsortill krigsorganisation. Om domka- ganisation. Om domkapitlet beslupitlet beslutar om det, skall den tar om det, skall den kyrkliga kom-

kyrkliga kommunen övergå till munen övergå till krigsorganisation.

krigsorganisation. Domkapitlet Domkapitlet skall genast underrätskall genast underrättas om beslut, tas om beslut, varigenom cen kyrklig varigenom en kyrklig kommun har kommun har övergått till krigsorga-

! Senaste lydelse 1991:528. 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse övergått till krigsorganisation eller = nisation eller återgått till fredstida Bilaga 3 återgått till fredstida organisation. organisation.

Kyrkorådet leder verksamheten, när en kyrklig kommun har övergått till krigsorganisation. Kyrkorådet får därvid besluta om hur övriga nämnder och andra organ i den kyrkliga kommunen än fullmäktige och församlingsdelegerade skall inrikta och bedriva sin verksamhet. Kyrkorådet får också besluta om fördelning av personal och utrustning mellan de organ som ingår i krigsorganisationen allt efter uppkommande behov.

9§

En kyrklig kommun har rätt till En kyrklig kommun har rätt till ersältning från staten för kostnader ersättning från staten för kostnader som under beredskapstillstånd eller som under höjd beredskap har uppkrig har uppkommit för den kyrkliga kommit för den kyrkliga kommunen kommunen till följd av verksamhet till följd av verksamhet enligt 7§. enligt 7§. Ersättningen beslutas av Ersättningen beslutas av länsstyrellänsstyrelsen. Den kyrkliga kommu- sen. Den kyrkliga kommunen har nen har rätt att få förskott på sådan rätt att få förskott på sådan crsättersättning av länsstyrelsen. ning av länsstyrelsen.

10§

Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Länsstyrelsens beslut enligt 98 får också överklagas hos regeringen genom besvär.

Under beredskapstillstånd eller Under höjd beredskap får domkakrig får domkapitlet besluta att dess pitlet besluta att dess beslut enligt beslut enligt denna lag skall gälla denna lag skall gälla med omedelbar med omedelbar verkan. verkan.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Lag om ändring i lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot Bilaga 3 överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m-m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Befinner sig riket i krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmelstämmelserna i 2 — — 488 äga till- serna i 2 — 4 §§ tillämpas. lämpning. Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilllämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder

det extraordinära förhållanden på

grund av att det är krig utanför Sveri-

ges gränser eller av att Sverige har va-

rit i krig eller krigsfara, får rege-

ringen föreskriva att bestämmelserna

i2-45§§ skall tillämpas.

Förordnande som i första stycket Föreskrift enligt andra stycket skall sägs skall, vid äventyr att det eljest underställas riksdagens prövning förfaller, inom en månad understäl- inom en månad från det den utfärdalas riksdagen för dess prövning av des eller, om riksmöte inte pågår, frågan huruvida förordnandet skall från början av närmast följande riksbestå. Blir förordnandet icke inom möte. Sker inte underställning eller två månader från det underställ- godkänner riksdagen inte föreskrifningen skett av riksdagen gillat, skall ten inom två månader från det underdetsamma vara förfallet. ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

! Senaste lydelse 1957:289. 71

Lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser Bilaga 3 om fraktfart med svenska fartyg

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Befinner sig riket i krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmelstämmelserna i 2 och 3§§ äga till- serna i 2 och 3 §§ tillämpas. lämpning. Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger regeringen förordna, att nämnda bestämmelser skola tilllämpas.

Är Sverige i krigsfara eller råder

det extraordinära förhållanden på

grund av att det är krig utanför Sveri-

ges gränser eller av att Sverige har va-

rit i krig eller krigsfara, får rege-

ringen föreskriva att 2 och 38§§ skall

tillämpas.

Förordnande som i första stycket Föreskrift enligt andra stycket skall sägs skall, vid äventyr att det eljest underställas riksdagens prövning

förfaller, inom en månad understäl- inom en månad från det den utfärda-

las riksdagen för dess prövning av des eller, om riksmöte inte pågår, frågan huruvida förordnandet skall från början av närmast följande riksbestå. Blir förordnandet icke inom möte. Sker inte underställning eller två månader från det underställ- godkänner riksdagen inte föreskrifningen skett av riksdagen gillat, skall ten inom två månader från det underdetsamma vara förfallet. ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

! Senaste lydelse 1982:261. 72

Lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kommer riket 1 krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmel-

stämmelserna i 2 — 5 §§ träda i till- serna i 2 — 5 §§ tillämpas. lämpning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, äger Konungen förordna, att det extraordinära förhållanden på nämnda bestämmelser skola tilläm- grund av att det är krig utanför Sveripas. Sådant förordnande skall, vid ges gränser eller av att Sverige har vaäventyr att det eljest förfaller, inom rit i krig eller krigsfara, får regeen månad underställas riksdagen för ringen föreskriva att 2—5 §§ skall tilldess prövning av frågan huruvida lämpas. förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, skall detsamma vara förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnandet av Konungen upphävas.

Under utomordentliga förhållanden, som föranletts av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger Konungen förordna att vad i 2-5§§ stadgas skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga tillämpning. Förordnandet skall inom en månad eller, om riksdagssession icke pågår, inom en månad från början av nästkommande session underställas riksdagen. Vad i andra stycket sägs om påföljden, därest underställning ej sker eller riksdagen ej inom två månader gillar förordnandet, skall äga motsvarande tillämpning i fall som nu avses.

Föreskrift enligt andra stycket skall

underställas riksdagens prövning

inom en månad från det den utfärda-

des eller, om riksmöte inte pågår, 73

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

från början av närmast följande riks- Bilaga 3

möte. Sker inte underställning eller

godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

Ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

Under tid, då bestämmelserna i 2- När bestämmelserna i 2 — 5 §§ till- 5§§ äga tillämpning, gälla icke i lag lämpas, gäller inte bestämmelser i1ag eller författning meddelade stadgan- eller annan författning, om de strider den i den mån de strida mot samma mot dessa bestämmelser eller mot bestämmelser eller vad med stöd av föreskrifter som meddelats med stöd dem blivit föreskrivet. av dem.

2 8

Befinner sig riket i krig, äger rege- Är Sverige i krig, får regeringen, ringen, efter hörande där så är möj- efter hörande där så är möjligt av ligt av fullmäktige i riksbanken, i fullmäktige i Riksbanken, meddela fråga om riksbankens scdel- och föreskrifter om Riksbankens sedelmyntutgivning och bankrörelse samt och myntutgivning och bankrörelse offentliggörande av riksbankens rä- samt offentliggörande av Riksbankenskaper meddela av förhållandena kens räkenskaper att gälla i stället påkallade bestämmelser aw gälla i för vad som är föreskrivet i lagen stället för vad i lagen (1988:1385) om (1988:1385) om Sveriges riksbank el- Sveriges riksbank samt i annan lag ler i annan lag. därutinnan finnes stadgat.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, så ock eljest under utomordent- det extraordinära förhållanden på liga förhållanden, föranledda av krig grund av att det är krig utanför Sverieller krigsfara, vari riket befunnit ges gränser eller av att Sverige har vasig, äger regeringen på framställning rit i krig eller krigsfara, får< 1cgeav fullmäktige i riksbanken, med- ringen, efter framställning av fulldela bestämmelser som i första mäktige i Riksbanken, meddela såstycket avses. dana föreskrifter som avses i första

stycket.

Befinner sig riket i krig, äger Ko- Är Sverige i krig, får regeringen, nungen, efter hörande där så är möj- efter hörande där så är möjligt av ligt av fullmäktige i riksbanken, för- fullmäktige i Riksbanken, föreskriva ordna att riksbanken skall vara skyl- att Riksbanken skall vara skyldig att dig inlösa för postgirorörelsen av- inlösa utbetalningskort avsedda för sedda utbetalningskort och direktut- postgirorörelsen och direktutbetalbetalningskort, som utfärdats av ningskort, som utfärdats av statlig elstatsmyndighet, kommunalmyndig- ler kommunal myndighet, allmän het, allmän försäkringskassa eller så- försäkringskassa eller annan postgidan annan postgirokontoinneha- rokontoinnehavare, som fått medgivare, som erhållit medgivande att vande att göra utbetalning med diverkställa utbetalning medelst di- rektutbetalningskort, samt att så-

rektutbetalningskort, samt att kort dana kort skall tas emot som betal-

som här avses skall mottagas som lik- ning vid statlig myndighet.

! Senaste lydelse 1989:244. ? Senaste lydelse 1964:17. 74

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse vid vid betalning till statlig myndig- Bilaga 3 het.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder sig, så ock eljest under utomordent- det extraordinära förhållanden på liga förhållanden, föranledda av krig grund av att det är krig utanför Sverieller krigsfara, vari riket befunnit ges gränser eller av att Sverige har vasig, äger Konungen, efter hörande rit i krig eller krigsfara, får regeav fullmäktige i riksbanken, med- ringen, efter hörande av fullmäktige dela förordnande som i första stycket i Riksbanken, meddela sådana föreavses. skrifter som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1957:686) om taxcringsväsendet under krigsförhållanden m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15!

Kommer riket i krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmel-

stämmelserna i 2 — 6 §§ träda i till- serna i 2 — 6 §§ tillämpas. lämpning. Då kriget upphört, förordnar regeringen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, äger regeringen förordna, att det extraordinära förhållanden på nämnda bestämmelser skola tilläm- grund av att det är krig utanför Sveripas. Sådant förordnande skall, vid &es gränser eller av att Sverige har vaäventyr att det eljest förfaller, inom nit i krig eller krigsfara, får regeen månad underställas riksdagen för ringen föreskriva att 2 —6 §§ skall tilldess prövning av frågan, huruvida lämpas. förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, skall detsamma vara förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnandet av regeringen upphävas.

Föreskrift enligt andra stycket skall

underställas riksdagens prövning

inom en månad från det den utfärda-

des eller, om riksmöte inte pågår,

från början av närmast följande riks-

möte. Sker inte underställning eller

godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

Under utomordentliga förhållanden, som föranletts av krig eller krigsfara, vari riket befunnit sig, äger regeringen förordna att vad i 2-6 §§ stadgas skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga tillämpning. Förordnandet skall inom en månad eller, om riksdagssession icke pågår, inom

! Senaste lydelse 1986:1309. 76

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse en månad från början av nästkom- Bilaga 3 mande session underställas riksdagen. Vad i andra stycket sägs om påföljden, därest underställning ej sker eller riksdagen ej inom två månader gillar förordnandet, skall äga motsvarande tillämpning i fall som nu avses.

Under tid, då bestämmelserna i 2 — När bestämmelserna i 2 — 6§§ 6§§ äga tillämpning gälla icke i lag skall tillämpas gäller inte bestämmeleller författning meddelade stadgan- ser i lag eller annan författning, om den i den mån de strida mot samma de strider mot dessa bestämmelser bestämmelser eller vad med stöd av eller mot föreskrifter som meddelats dem blivit föreskrivet. med stöd av dem.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83)

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 11§§ allmänna tjänstepliktslagen (1959:83) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kommer riket i krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmelstämmelserna i 4, 5, 8 och 9 §§ träda serna i 4, 5, 8 och 9 §§ tillämpas. itillämpning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder sig, äger Konungen förordna, att be- det extraordinära förhållanden på stämmelserna i nämnda paragrafer grund av att det är krig utanför Sverieller i en eller flera av dem skola till- ges gränser eller av att Sverige har valämpas. Sådant förordnande skall, rit i krig eller krigsfara, får regevid äventyr att det eljest förfaller, ringen föreskriva att 4, 5, 8 och 9§§ inom en månad underställas riksda- helt eller delvis skall tillämpas. gen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall meddelat förordnande av Konungen upphävas senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.

Föreskrift enligt andra stycket skall

underställas riksdagens — prövning

inom en månad från det den utfärda-

des eller, om riksmöte inte pågår,

från början av närmast följande riks-

möte. Sker inte underställning eller

godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

I andra fall än som avses i första och andra styckena äger Konungen, där så påkallas av utomordentliga förhållanden, föranledda av krig, vari riket befunnit sig, eller krig mellan främmande makter, med riksdagens sumtycke förordna att vad i 4 och 5 §§ eller endera av dem stadgas 78

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga tillämpning.

28!

Förordnande jämlikt 4, 5, 8 eller Förordnande enligt 4, 5, 8 eller 9§ 9§ får meddelas för att tillgodose än- får meddelas för att tillgodose ändadamål av synnerlig vikt för det all- mål av synnerlig vikt för totalförsvamänna, såsom folkförsörjningen el- ret. Sådant förordnande får dock ler samfärdseln eller försvarsmaktens inte gälla vapentjänst vid försvarseller civilförsvarets utrustning, un- makten. derhåll eller anläggnings- och reparationsarbeten. Sådant förordnande får dock inte gälla vapentjänst vid försvarsmakten.

Om tillgodoseende av den civila Förordnande enligt första stycket hälso- och sjukvårdens, den all- får dock inte meddelas för att tillgomänna hälsovårdens samt den civila dose den civila hälso- och sjukvårveterinärverksamhetens behov av dens eller den civila veterinärverkpersonal vid krig, krigsfara och så- samhetens behov av personal. dana utomordentliga förhållanden som ir föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig gäller vad därom är särskilt stadgat. För tillgodoseende av sådant behov får förordnande som omförmäles i första stycket inte meddelas.

118?

Den som på grund av värnplikt el- Den som på grund av värnplikt cller civilförsvarsplikt rages i anspråk ler civilförsvarsplikt fas i anspråk för för tjänstgöring vid krigsmakten är tjänstgöring vid försvarsmakten är undantagen från tjänsteplikt, så ock undantagen från tjänsteplikt. Detcivilförsvarspliktig under tid då samma gäller civilförsvarspliktiga tjänstgöring i civilförsvaret utgör under tid då tjänstgöring i civilförhinder för tjänstepliktens fullgö- svaret utgör hinder för tjänsteplikrande. Från tjänsteplikt är även den tens fullgörande. Från tjänsteplikt undantagen som fullgör vapenfri är även den undantagen som fullgör tjänst. vapenfri tjänst.

Den som är anställd hos staten e!- Den som är anställd hos staten får ler vid polisväsendet må endast i den endast i den omfattning regeringen omfattning Konungen föreskriver föreskriver åläggas allmän tjänsteåläggas allmän tjänsteplikt. plikt.

Beträffande den som eljest är an- I fråga om den som är anställd hos ställd hos konunun, landstingskom- kommunen, landstinget eller hos nåmun eller hos annan, vars verksam- gon annan vars verksamhet har behet har betydelse för ändamål som i tydelse för ändamål som anges i 2§, 2§ sägs, äger arbetsmarknadsstyrel- får arbetsmarknadsstyrelsen i särsen i särskilt fall eller allmänt före- skilt fall besluta om eller meddela skriva att sådan person ej må åläggas föreskrifter om att sådan person inte allmän tjänsteplikt. får åläggas allmän tjänsteplikt.

Om synnerliga skäl därtill före- Om det finns synnerliga skäl, får

I Senaste lydelse 1981:293. "Senaste lydelse 1966:420. 79

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ligga, må arbetsmarknadsstyrelsen = arbetsmarknadsstyrelsen eller läns- = Bilaga 3 eller länsarbetsnämnd medgiva be- = arbetsnämnd medge befrielse tills vifrielse tills vidare från fullgörande av — dare från fullgörande av tjänstetjänsteplikt. plikt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 18 lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Kommer riket i krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmelstämmelserna i 2 — 4 §§ äga tillämp- serna i 2 — 4 §§ tillämpas. ning. Då kriget upphört förordnar regeringen senast före avslutandet av det riksmöte, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tilllämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, eller eljest under utomordentliga, det extraordinära förhållanden på av krig föranledda förhållanden äger grund av att det är krig utanför Sveriregeringen förordna att nämnda be- ges gränser eller av att Sverige har vastämmelser skola tillämpas. Sådant nit i krig eller krigsfara, får regeförordnande skall, vid äventyr att det ringen föreskriva att 2-4 §§ skall tilleljest förfaller, inom en månad eller, lämpas. om riksmöte ej pågår, inom en månad från början av närmast följande riksmöte underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet.

Föreskrift enligt andra stycket skall

underställas riksdagens prövning

inom en månad från det den utfärda-

des eller, om riksmöte inte pågår,

från början av närmast följande riks-

möte. Sker inte underställning eller

godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

! Senaste lydelse 1975:1017. [6.0]

ov Riksdagen 1902-938 1 vamb Nr ”n

14. Förslag till Prop. 1992/93:76 :

Lag om ändring I krigshandelslagen (1964:19)

Härigenom föreskrivs att 1§ krigshandelslagen (1964:19) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18!

Kommer riket 1 krig, skola be- Är Sverige i krig, skall bestämmel-

stämmelserna i 2 och 5 §§ träda i till- serna i 2-9 §§ tillämpas. lämpning. Då kriget upphört, förordnar regeringen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, äger regeringen förordna, att det extraordinära förhållanden på nämnda bestämmelser skola tilläm- grund av att det är krig utanför Sveripas. Sådant förordnande skall, vid ges gränser eller av att Sverige har vaäventyr att det eljest förfaller, inom rit i krig eller krigsfara, får regeen månad underställas riksdagen för ringen föreskriva att bestämmelserna dess prövning av frågan, huruvida i 2-9§§ skall tillämpas. förordnandet skall bestå. Blir förordnandet ej inom två månader från det underställningen skett gillat av riksdagen, är det förfallet. Upphör krigsfaran, upphäver regeringen meddelat förordnande senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.

Föreligga eljest utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger regeringen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 och 5 §§ stadgas helt eller delvis skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga tillämpning.

Föreskrift enligt andra stycket skall

underställas riksdagens prövning

inom en månad från det den utfärda-

des eller, om riksmöte inte pågår,

från början av närmast följande riks-

möte. Sker inte underställning eller

godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

Ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.

! Senaste lydelse 1980:196. 82

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under tid, då bestämmelse i 2 och Bilaga 3 5 §§ äger tillämpning, skola däremot svarande stadganden i 3 och 4 samt 6 —- 8§§ tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 5kap. 2§ lagen (1976:600) om offentlig anställning! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skap.

Är Sverige i krig, får arbetstagare hos staten ej utan tillstånd lämna sin

anställning. Så snart kriget har upphört och innan pågående eller nästkom-

mande riksmöte avslutas, skall regeringen föreskriva att bestämmelsen ej längre skall tillämpas.

Är Sverige i krigsfara, får regeringen föreskriva att arbetstagare hos staten ej utan tillstånd får lämna sin anställning. Sådan föreskrift upphör att gälla, om den ej underställes riksdagen inom en månad efter beslutet därom eller, om riksmöte ej pågår, efter början av närmast följande riksmöte samt godkännes av riksdagen inom två månader efter underställningen. Så snart krigsfaran har upphört och innan pågående eller nästkommande riksmöte avslutas, skall regeringen upphäva föreskrift som nu har sagts.

Om vissa andra anställnings- och Om vissa andra anställnings- och arbetsvillkor vid krig eller krigsfara arbetsvillkor vid krig eller krigsfara eller annars under utomordentliga, eller under sådana extraordinära förav krig föranledda förhållanden hållanden som är föranledda av att finns särskilda föreskrifter i lag och det är krig utanför Sveriges gränser annan författning. Regeringen får eller av att Sverige har varit i krig eldärutöver meddela sådana föreskrif- ler krigsfara finns särskilda föreskrifter, i den mån det är nödvändigt för ter i lag och annan författning. Restatens verksamhet. geringen får därutöver meddela så-

dana föreskrifter, i den mån det är nödvändigt för statens verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

[Lagen omtryckt 1991:600. 84

Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Bilaga-3

Härigenom föreskrivs att 29 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)!' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29§

Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att meddela särskilda föreskrifter om hälso- dela särskilda föreskrifter om hälsooch sjukvården i krig, vid krigsfara och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga eller under sådana extraordinära förförhållanden som är föranledda av håltlanden som är föranledda av att att landet har befunnit sig i krig eller det är krig utanför Sveriges gränser krigsfara. eller av att Sverige har varit i krig el-

ler krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

I Lagen omtryckt 1992:567. 85

Lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080) Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 26§ hälsoskyddslagen (1982:1080) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

268 Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att meddela särskilda föreskrifter om hälso- dela särskilda föreskrifter om hälsoskyddet i krig, vid krigsfara eller un- skyddet i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhål- der sådana extraordinära förhållanlanden som är föranledda av att riket den som är föranledda av att det är har befunnit sig i krig eller krigsfara. krig utanför Sveriges gränser eller av

att Sverige har varit i krig eller krigs-

fara.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i Bilaga 3 riksdagen

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I krig eller vid beredskapstillstånd Under höjd beredskap eller när enligt lagen (1960:513) om bered- talmannen eller den han bemyndigar skapstillstånd eller när talmannen cl- har beslutat om en viss beredskapsler den han bemyndigar har beslutat grad för riksdagen eller del av riksom en viss beredskapsgrad för riks- dagen gäller särskilda föreskrifter dagen eller del av riksdagen gäller för säkerhetsskyddet som beslutas särskilda föreskrifter för säkerhets- av riksdagens förvaltningskontor. skyddet som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret får också besluta om särskilda åtgärder för säkerhetsskydd vid öppnande av riksmöten eller andra speciella tillfällen, eller för lokaler som riksdagen disponerar utöver lokalerna i riksdags-, ledamots- och förvaltningshusen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 188 tandvårdslagen (1985:125) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att meddela särskilda föreskrifter om tand- = dela särskilda föreskrifter om tandvården i krig, vid krigsfara eller un- = vården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhål- — der sådana extraordinära förhållanlanden som är föranledda av attriket den som är föranledda av att det är har befunnit sig i krig eller krigsfara. — krig utanför Sveriges gränser eller av

att Sverige har varit i krig eller krigs-

fara.

Denna lag träder i kraft den I april 1993.

Lag om ändring i patientjournallagen (1985:562) Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 20§ patientjournallagen (1985:562) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

208!

Regeringen får meddela särskilda Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om patientjournaler i föreskrifter om patientjournaler i krig, vid krigsfara eller under sådana = krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är = extraordinära förhållanden som är föranledda av att riket har befunnit — föranledda av att det är krig utanför sig i krig eller krigsfara. Sveriges gränser eller av att Sverige

har varit i krig eller krigsfara.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

I Paragrafen erhöll sin nuvarande beteckning genom 1992:459. 89

7 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 76

Lag om upphävande av lagen (1939:174) om n tillverkning, Bilaga 3

införsel och försäljning av gasskyddsmateriel

Härigenom föreskrivs att lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.

LAGRÅDET

Bilaga 4

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-22

Närvarande: f.d. justitierådet Böret Palm, justitierådet Lars-Åke Beckman,

regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 3 september 1992 har regeringen på hemställan av statsrådet Anders Björck beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om beredskapshöjningar, 2. lag om överföring av vissa uppgifter till kontraktsprostarna under höjd

beredskap,

3. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74), lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap, Nan» lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,

8. lag om ändring i lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse

eller upplåtelse av fartyg m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg, 10. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden, 11. lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m., 12. lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83), 13. Jag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring, 14. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19), 15. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning, 16. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 17. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080), 18. lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen, 19. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125), 20. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562), 21. lag om upphävande av lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel. Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn «Lars

Arfvidson.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Inledning

Förutsättningarna för att regeringen skall kunna sätta av riksdagen beslutade s.k. fullmaktslagar i kraft är enligt 13 kap. 6 § regeringsformen att riket är i krig eller krigsfara eller att det råder ”sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig”. 91

I lagrådsremissen föreslås att i vissa fullmaktslagar — framför allt sådana som härrör från tiden före den nuvarande regeringsformens ikraftträdande - Bilaga 4 förutsättningarna för ett regeringsförordnande skall förenhetligas och utvidgas i den mån de är mer inskränkta än som anges i regeringsformen. I de lagar där sådana ändringar föreslås — liksom i förslaget till lag om beredskapshöjning — ändras emellertid regeringsformens ordalag i två hänseenden. Med visst stöd av uttalanden i grundlagens förarbeten tolkas för det första i uttrycket ”av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig” orden ”av krig” till att avse dels krig utanför Sveriges gränser, dels krig vari Sverige har befunnit sig. Lagrådet anser detta vara ett förtydligande som måste godtas. I fråga om den andra ändringen, att ersätta uttrycket ”utomordentliga förhållanden” med uttrycket ”extraordinära förhållanden”, med uttrycket ”extraordinära förhållanden”, har lagrådet däremot en annan uppfattning.

Orsaken till att en annan formulering valts än den i 13 kap. 6 § regeringsformen anges i remissen vara att ordet ”utomordentlig” i nutida spåkbruk mycket sällan används i den betydelse som ordet har i regeringsformen. Enligt lagrådets mening bör man emellertid om möjligt undvika att i lagstadganden som har sitt stöd i ett grundlagsstadgande använda en formulering som skiljer sig från grundlagstexten. Särskilt får detta anses gälla i fråga om sådan ingripande lagstiftning som beredskapslagstiftningen. Om remissförslaget genomförs kommer vidare i fortsättningen uttrycket ”utomordentliga förhållanden” att finnas förutom i regeringsformen, i en rad fullmaktslagar som nu inte föreslås ändrade, medan i de fullmaktslagar som återfinns bland lagförslagen i remissen uttrycket ”extraordinära förhållanden” införts. En sådan ordning ter sig inte acceptabel. Lagrådet anser därför att uttrycket ”utomordentliga förhållanden” genomgående bör behållas tills vidare. Uttrycket ”sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av ” är därvid att föredra framför uttrycket ”utomordentliga förhållanden på grund av”. .

Det nu sagda berör samtliga lagförslag som tagits upp under 6-17 samt 19 och 20 i bil. 3 till lagrådsremissen.

Lagrådet vill vidare här ta upp frågan om urvalet av fullmaktsförfattningar som bör ändras i detta sammanhang och formen för ändringarna.

Uttrycket ”utomordentliga, av krig föranledda förhållanden”, som enligt lagförslagen under 13 och 14 i remissen funnits böra ändras till det förut nämnda nya uttryckssättet, förekommer också i andra lagar, där en ändring förefaller lika motiverad. Enligt den genomgång lagrådet har kunnat göra gäller detta dels en lag (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m., dels en lag (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m., dels en lag (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. Uttrycket förekommer också i lagen (1940:300) angående förordnande om anstånd med betalning av gäld m.m., den s.k. moratorielagen, där med hänsyn till innehållet i övrigt i lagen en ändring emellertid synes böra kräva överväganden i andra hänseenden.

I närmare ett tjugutal andra lagar med bemyndiganden för regeringen med stöd av 13 kap. 6 § regeringsformen uttrycks förutsättningarna för att bemyndigandet skall få utnyttjas genom ett exakt återgivande av ordalagen i

grundlagsbestämmelsen. Lagrådet godtar att uttryckssättet i alla dessa lagar behålls tills vidare men utgår från att en anpassning sker successivt i lämpliga Bilaga 4 sammanhang.

Enligt flera av de aktuella lagarna krävs att beslut av regeringen med stöd av bemyndigandet skall underställas riksdagen. Fristen för underställande anges därvid i vissa äldre lagar till en månad efter beslutet. I andra görs tillägget att, om riksmöte inte pågår, tiden skall räknas från början av närmast följande riksmöte. I samtliga berörda förslag i lagrådsremissen har utan någon kommentar det angivna tillägget gjorts. Det första alternativet kan sammanhänga med dc större möjligheterna enligt de tidigare grundlagsbestämmelserna att föranstalta om urtima riksdag. Lagrådet ser i vart fall inte något

hinder mot den enhetliga text som föreslås och föreslår en sådan ändring i

sina egna lagförslag sist i detta yttrande. Motsvarande ändring borde i och för sig göras genomgående i författningar med motsvarande innehåll. Lagrådet förutsätter att också i detta hänseende ambitionen är att efter hand förenhetliga alla sådana bestämmelser.

Till de enskilda lagförslagen har lagrådet i övrigt följande kommentarer.

Förslaget till lag om beredskapshöjningar Lagrådet anser att ett bättre namn på lagen skulle vara ”Lag om höjd beredskap”.

1§

Uttrycket ”höjd beredskap” avses enligt det remitterade förslaget vara en samlingsterm för begreppen ”skärpt beredskap” och ”högsta beredskap”. Det används också som en teknisk term i andra författningsförslag. Det är enligt lagrådets mening därför nödvändigt att slå fast tydligare att det här är fråga om en definition.

Enligt tredje stycket i den föreslagna paragrafen skall regeringen kunna med hänsyn till omständigheterna välja mellan skärpt beredskap och högsta beredskap och inte bara gå från den lägre till den högre graden utan också gå stegvis tillbaka från högsta till skärpt beredskap. Även om det också i det senare fallet tekniskt är fråga om ett beslut om ”höjd beredskap” blir det alltför missledande att uttrycka det så i lagtexten. Lagrådet föreslår i följande förslag en justering också i detta hänseende.

På grund av det anförda och med hänvisning till vad som inledningsvis anförts om begreppet utomordentliga förhållanden och dess innebörd föreslår lagrådet följande lydelse av 1 §:

”För att stärka totalförsvaret kan beredskapen i Sverige höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Är Sverige i krig råder högsta beredskap.

Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.”

Bilaga 4

I den föreslagna paragrafen föreskrivs en skyldighet för regeringen att häva en beredskapshöjning när förutsättningarna för en sådan inte längre finns. I specialmotiveringen anförs att regeringen ”kan” upphäva beredskapen för endast en viss del av landet eller viss verksamhet. Att regeringen har denna möjlighet innebär emellertid inte att det alltid föreligger en motsvarande skyldighet. Skyldigheten enligt paragrafen att häva en höjd beredskap för ett visst område eller viss verksamhet inträder endast när beslutet om beredskapshöjning begränsats till området eller verksamheten.

5§

Enligt 5 § i det remitterade förslaget får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddela kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna ”de föreskrifter som behövs för ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd beredskap”. Sådana föreskrifter skall också få meddelas enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annat sätt är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig. I specialmotiveringen till bestämmelsen crinras om att det i andra lagar till en del finns reglerat vilka åtgärder som skall vidtas vid en beredskapshöjning. Vidare sägs att det i första stycket ges ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva vilka ytterligare åtgärder som skall vidtas när beredskapen höjs. Enligt remissen stödjer sig bemyndigandet på 8 kap. 7 §1 regeringsformen. Någon närmare vägledning ges inte angående vilket slags föreskrifter regeringen skall kunna meddela med stöd av bemyndigandet. Vid föredragningen inför lagrådet har uppgivits att bemyndigandet är avsett att möjliggöra för regeringen att meddela ett antal föreskrifter av den typ som tagits in i det förslag till förordning om beredskapshöjningar som finns i CFL-utredningens betänkande.

Enligt lagrådets mening kan föreskriften i 8 kap. 7 § 1 regeringsformen inte åberopas till stöd för det föreslagna bemyndigandet. Grundlagsföreskriften möjliggör endast föreskrifter till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Ledningen och samordningen inom totalförsvarets civila del under höjd beredskap är ett alltför vidsträckt begrepp för att täckas av den beskrivningen.

Behovet av stöd i lag för föreskrifter på förordningsnivå får alltså tillgodoses på annat sätt. Till en början kan konstateras att en del av de regler som tagits in i det nämnda förslaget till förordning kan utfärdas med stöd av redan

meddelade bemyndiganden. Så är fallet t.ex. i fråga om huvuddelen av de

regler som rör hälso- och sjukvård samt hälsoskydd (jfr de remitterade lagförslagen under nr 16 och 17).

En framkomlig väg att bereda regeringen och underordnade myndigheter ytterligare möjligheter att meddela föreskrifter av det slag som avsetts i remissen torde vara att med stöd av 8 kap. 3 och 5 §§ regeringsformen i lag mera precist än som skett i förslaget beskriva de förpliktelser som skall läggas på de olika typerna av kommuner och på enskilda. Regeringen kan därefter med stöd av 8 kap. 13 §§ första stycket regeringsformen i förordning meddela verkställighetsföreskrifter i ämnet. I förordningen kan regeringen också — med stöd av 8 kap. 13 § andra stycket — överlåta åt underordnad myndighet att meddela sådana föreskrifter.

Någon mer omfattande lagreglering av nu angivet slag torde inte behövas för att det skall vara möjligt för regeringen att meddela merparten av före- Bilaga 4 skrifterna i den förutnämnda förordningen. Erforderliga lagbestämmelser skulle kunna ges följande utformning.

”Vid höjd beredskap skall kommuner, landsting och kyrkliga kommuner vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena skall kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.

Vid höjd beredskap skall de enskilda organisationer och företag som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av

tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhål-

landena skall kunna fullgöra dessa skyldigheter.”

Skulle det under det fortsatta lagstiftningsarbetet visa sig att lagstöd för ytterligare föreskrifter på regeringsnivå skulle behövas torde få övervägas om inte den nu föreslagna regleringen i 5 § bör utgå och ersättas med mer omfattande bestämmelser i en särskild lag.

I förslaget till lag om beredskapshöjningar regleras — bortsett från föreskrifterna i 4 och 5 §§ — endast förutsättningarna för att någon form av beredskap skall råda. Vilken betydelse det har att höjd beredskap råder framgår av ett antal andra lagar och förordningar. En upplysning om detta kan lämpligen tas in i ett tredje stycke i 5 § och ges följande lydelse:

”Innebörden i övrigt av att höjd beredskap råder framgår av andra författningar.”

Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap Som anförts inledningsvis avstyrker lagrådet att uttrycket ”utomordentliga förhållanden” — som återfinns i 1 § första stycket, 2 § första stycket och 5 § andra stycket — nu ändras. Genomförs inte det remitterade förslaget i den delen återstår beträffande 1, 2,9, 11, 12, 14 och 21 §§ enbart den ändringen att ordet ”beredskapstillstånd” skall ersättas av orden ”höjd beredskap”. Någon fullständig text behövs då inte beträffande dessa paragrafer om förslagets ingress ändras till följande: |

”Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1964:63) om kommunal beredskap

dels att i 1, 2, 9, 11, 12, 14 och 21 88 ordet ”beredskapstillstånd” skall ersättas av orden ”höjd beredskap”,

dels att 5, 7, 8 och 18 §§ samt rubriken närmast före 1 § skall ha följande lydelse.”

Förstaget till lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap Om det förslag följs som lagrådet framfört i inledningen om att tills vidare

uttrycket ”utomordentliga” förhållanden skall stå kvar behövs inte någon

lagtext i detta förslag, som i stället kan lyda:

”Härigenom föreskrivs att i 2, 4, 7-9 och 10 §§ lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap orden ”beredskapstillstånd och krig” samt orden ”beredskaps- Bilaga 4 tillstånd eller krig” skall ersättas av orden ”höjd beredskap”.

Lagrådets förslag att uttrycket ”sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av” skall ersätta texten ”extraordinära förhållanden på grund av” avser följande förslag i remissen, nämligen 8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m.m.

1 § andra stycket 9. Förslaget till lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg

1 § andra stycket 10. Förslaget till lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden

1 § andra stycket, 2 § andra stycket och 4 § andra stycket l1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.

1 § andra stycket 12. Förslaget till lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959:83)

1 § andra stycket 13. Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring

1 § andra stycket 14. Förslaget till lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19)

1 § andra stycket 15. Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

5 kap. 2 § tredje stycket

16. Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

29 8 17. Förslaget till lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080)

26 § 19. Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

18 §

20. Förslaget till lag om ändring i patientjournallagen (1985:562)

20 §

Lagrådet har i inledningen till detta yttrande angett tre lagar som bör ändras av samma skäl som föranlett det remitterade förslaget till ändring i bl.a. 18 krigshandelslagen (1964:19). De tre lagarna bör ändras enligt följande förslag:

”1. Förslag till lag om ändring i lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1959:73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18§ Kommer riket i krig, skola bestäm- Är Sverige i krig, skall bestämmel-

melserna i 2—-13 §§ och 17 § äga till- serna i 2-13 och 17 §§ tillärnpas. lämpning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, äger Konungen förordna att det sådana utomordentliga förhållannämnda bestämmelser skola till- den som är föranledda av att det är lämpas. Sådant förordnande skall, krig utanför Sveriges gränser eller av vid äventyr att det eljest förfaller, att Sverige har varit i krig eller krigsinom en månad underställas riksda- fara, får regeringen föreskriva att 2— gen för dess prövning av frågan, hu- 13 och 17 §§ skall tillämpas. ruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet, Upphör krigsfaran, skall förordnandet senast före nästkommande riksdagssessions avslutande av Konungen upphävas.

Föreligga eljest utomordentliga av Föreskrifter enligt andra stycket krig föranledda förhållanden, äger skall underställas riksdagens pröv- Konungen med riksdagens samtycke ning inom en månad från det den utförordna, att vad i2-13 §§ och 17 § färdades eller, om riksmöte inte påstadgas, helt eller delvis, skall under går, från början av närmast följande viss tid, högst ett år varje gång, äga riksmöte. Sker inte underställning eltillämpning. ler godkänner riksdagen inte före-

skriften inom två månader från det

underställningen skedde, upphör

föreskriften att gälla.

utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1959:74) med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kommer riket i krig, skola bestäm- Är Sverige i krig skall bestämmel-

melserna i 2-14 §§ och 19 § äga till- serna i 2-14 och 198§ tillämpas. lämpning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tilllämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, äger Konungen förordna, att det sådana utomordentliga förhållannämnda bestämmelser skola tilläm- den som är föranledda av att det är pas. Sådant förordnande skall, vid krig utanför Sveriges gränser eller av äventyr att det eljest förfaller, inom att Sverige har varit i krig eller krigsen månad underställas riksdagen för fara, får regeringen föreskriva att bedess prövning av frågan, huruvida stämmelserna i 2—14 och 198§ skall förordnandet skall bestå. Blir förord- tillämpas. nandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall förordnandet senast före nästkommande riksdagssessions avslutande av Konungen upphävas.

Föreligga eljest utomordentliga av Föreskrift enligt andra stycket skall krig föranledda förhållanden, äger underställas riksdagens prövning Konungen med riksdagens samtycke inom en månad från det den utfärdaförordna, att vad i 2-14§§ och 19§ des eller, om riksmöte inte pågår, stadgas, helt eller delvis, skall under från början av närmast följande riksviss tid, högst ett år varje gång, äga möte. Sker inte underställning eller tillämpning. godkänner riksdagen inte föreskrif-

ten inom två månader från det under-

ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.”

”3. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Kommer riket i krig, skola bestäm- Är Sverige i krig, skall bestämmel-

melserna i denna lag om meddelande serna i denna lag om meddelande av av tillstånd till vissa företag i vatten tillstånd till vissa företag i vatten tillträda i tillämpning. Då kriget upp- lämpas. hönt, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån de alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner Är Sverige i krigsfara eller råder

sig, eller eljest under utomordentliga, det sådana utomordentliga förhållanav krig föranledda förhållanden äger den som är föranledda av att det är Konungen förordna, att nämnda be- krig utanför Sveriges gränser eller av stämmelser skola tillämpas. Sådant att Sverige har varit i krig eller krigsförordnande skall, vid äventyr att det fara, får regeringen föreskriva att beeljest förfaller, inom en månad un- stämmelserna i denna lag om meddederställas riksdagen för dess pröv- lande av tillstånd till vissa företag i ning av frågan, huruvida förordnan- vatten skall tillämpas. det skall bestå. Blir förordnandet ej Föreskrift enligt andra stycket skall inom två månader från det under- underställas riksdagens prövning ställningen skett gillat av riksdagen, inom en månad från det den utfärdaär det förfallet. Upphör krigsfaran el- des eller, om riksmöte inte pågår, ler de utomordentliga, av krig föran- från början av närmast följande riksledda förhållandena, upphäver Ko- möte. Sker inte underställning eller nungen meddelat förordnande senast godkänner riksdagen inte föreskrifföre nästkommande riksdagssessions ten inom två månader från det underavslutande. ställningen skedde, upphör föreskrif-

ten att gälla.”

Vid protokollet

Justeras.

Innehållsförteckning

2 Gällande rätt sisosssosssossesers esse r ere rer rer reset sera 34