Prop. 1996/97:114

Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m.

Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 februari 1997

Göran Persson

Thomas Östros

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att tillståndspliktig finansieringsverksamhet skall få bedrivas i ekonomisk förening. Förslaget innebär att lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag - som i dag föreskriver att sådan verksamhet endast får bedrivas av aktiebolag - görs tillämplig även på ekonomiska föreningar. Lagen föreslås ändra namn till lagen om finansieringsverksamhet. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag föreslås skyldiga att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret. Vidare föreslås en rad följdändringar av i huvudsak teknisk natur, bl. a. i redovisningsreglerna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

3. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

6. lag om ändring i föräldrabalken

7. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

8. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

9. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse 10.lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer 11.lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt 12.lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag 13.lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 14.lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande 15.lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall 16.lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen

(1972:262) om understödsföreningar 17.lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 18.lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank. 19.lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) 20.lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbola g

1

,

dels att i 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. 5, 11-13 §§, 3 kap. 1, 5-7

§§, 4 kap. 1 och 2 §, 5 kap. 1-8, 12, 14 a, 17-18 och 23 §§, punkt 6 i övergångsbestämmelserna, mellanrubrikerna närmast före 2 kap. 1 och 11 §§ samt mellanrubrikerna närmast före 5 kap. 1 och 16 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" i motsvarande form,

dels att i 2 kap. 5, 12 och 13 §§, 3 kap. 6 och 7 §§, 4 kap. 1 §

samt 5 kap. 12, 17 och 18 §§ ordet "bolaget" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "företaget" i motsvarande form,

dels att rubriken till lagen samt 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1-4

och 6-7 b §§, 3 kap. 3, 4 och 10 §§ samt 5 kap. 11, 14 och 15-16 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 5 kap.

4 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om kreditmarknadsbolag

1Lagen omtryckt 1996:1004.

Senaste lydelse av 2 kap. 5 § 1996:751 5 kap. 2 § 1995:1564 3 kap. 1 § 1996:1004 5 kap. 12 § 1996:751 3 kap. 7 § 1993:767 5 kap. 14 a § 1996:751 4 kap. 1 § 1994:2018 5 kap. 17 § 1996:751. 4 kap. 2 § 1996:1004

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om finansieringsverksamhet

1 kap.

1 §

2

I denna lag avses med

1. finansieringsverksamhet: näringsverksamhet som har till ändamål att lämna kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter eller medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande,

2. kreditmarknadsbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva finansieringsverksamhet,

2Senaste lydelse 1996:751

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. kreditmarknadsföretag: ett

svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva finansieringsverksamhet,

2a. kreditmarknadsbolag: ett

kreditmarknadsföretag som är aktiebolag,

2b. kreditmarknadsförening:

ett kreditmarknadsföretag som är ekonomisk förening, 3. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett

företag, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning;

om ett utländskt företag etablerar sig i Sverige enligt 2 kap. 8-10 §§, skall etableringen anses som en enda filial, även om flera driftställen inrättas,

5. kreditinstitut: ett institut i vars verksamhet ingår att från

allmänheten låna medel och att bevilja krediter för egen räkning,

6. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut

men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att driva valutahandel eller värdepappersrörelse eller att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra stycket 2-11,

7. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Ett kreditmarknadsbolag och ett annat företag skall anses ha nära förbindelser, om

1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterbolag äger 20 procent eller mer av kapitalet eller disponerar över 20 procent eller mer av samtliga röster i det andra företaget,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ett kreditmarknadsföretag

och ett annat företag skall anses ha nära förbindelser, om

1. det ena företaget direkt

eller indirekt genom dotterföretag äger 20 procent eller mer av kapitalet eller disponerar över 20 procent eller mer av samtliga röster i det andra företaget,

2. det

ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller

3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse med en eller samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhållande till en och samma fysiska person.

Nära förbindelser föreligger även mellan en fysisk person och ett kreditmarknadsbolag, om den fysiska personen

1. äger mer än 20 procent av kapitalet eller disponerar över mer än 20 procent av samtliga röster i

kreditmarknadsbolaget, eller

2. på annat sätt har sådant inflytande över kreditmarknads-

bolaget att personens ställning motsvarar den som ett

moderföretag har i förhållande till ett dotterföretag eller det finns en annan likartad förbindelse mellan honom och

kreditmarknadsbolaget.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nära förbindelser föreligger

även mellan en fysisk person och ett kreditmarknadsföretag, om den fysiska personen

1. äger mer än 20 procent av

kapitalet eller disponerar över mer än 20 procent av samtliga röster i kreditmarknadsföretaget, eller

2. på annat sätt har sådant

inflytande över kreditmarknadsföretaget att personens ställning motsvarar den som ett moderföretag har i förhållande till ett dotterföretag eller det finns en annan likartad förbindelse mellan honom och

kreditmarknadsföretaget.

2 §

Finansieringsverksamhet får, med de undantag som anges i 3 § samt 2 kap. 9 och 10 §§, drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen.

Tillstånd kan ges till svenska aktiebolag och utländska kreditinstitut.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillstånd kan ges till svenska

aktiebolag och ekonomiska föreningar samt till utländska kreditinstitut. För utländska kreditinstituts verksamhet genom filial i Sverige gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

2 kap.

1 §

3

Tillstånd att driva finansierings-verksamhet för ett svenskt aktie-bolag får meddelas endast om

1. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författning,

2. den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en sund verksamhet,

3. det kan antas att de som kommer att äga ett kvalificerat innehav i bolaget inte kommer att motverka en sund utveckling av verksamheten i bolaget och även i övrigt är lämpliga att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditmarknadsbolag,

4. de som avses ingå i bolagets styrelse och vara verkställande direktör eller dennes ställföreträdare har de insikter och den erfarenhet som måste krävas av den som deltar i ledningen av ett kreditmarknadsbolag och även i övrigt lämpliga för en sådan uppgift, och

3Senaste lydelse 1996:751

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillstånd att driva

finansierings-verksamhet för ett svenskt aktie-bolag eller en

svensk ekonomisk förening får meddelas endast om

1. bolagsordningen eller stad-

garna inte strider mot denna lag eller någon annan för-

fattning,

2. den planerade rörelsen

kan antas komma att uppfylla kraven på en sund verksamhet,

3. det kan antas att de som

kommer att äga ett kvalificerat innehav i företaget inte kommer att motverka en sund utveckling av verksamheten i

företaget och även i övrigt är lämpliga att utöva ett

väsentligt inflytande över ledningen av ett

kreditmarknadsföretag,

4. de som avses ingå i

företagets styrelse och vara verkställande direktör eller

dennes ställföreträdare har de insikter och den erfarenhet som måste krävas av den som deltar i ledningen av ett

kreditmarknadsföretag och även i övrigt lämpliga för en

sådan uppgift, och

5. bolaget uppfyller de villkor

som i övrigt anges i denna lag.

Tillstånd att bedriva finansieringsverksamhet får inte beviljas, om det kan antas att någon som i väsentlig mån har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget.

Om bolaget kommer att ha nära förbindelser med någon annan, får tillstånd meddelas endast om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av kreditmarknadsbolaget.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. företaget uppfyller de

villkor som i övrigt anges i denna lag.

Tillstånd att bedriva finansie-

ringsverksamhet får inte beviljas, om det kan antas att någon som i väsentlig mån har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet kommer att ha ett kvalificerat innehav i företaget.

Om företaget kommer att ha

nära förbindelser med någon annan, får tillstånd meddelas endast om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av

kreditmarknadsföretaget.

Tillstånd får inte vägras på

den grunden att det inte behövs något ytterligare finansieringsföretag.

2 §

Ansökan om tillstånd får göras innan bolaget har registrerats i aktiebolagsregistret. Om en sådan ansökan har gjorts inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande, räknas den i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) föreskrivna tiden från tillståndsbeslutet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ansökan om tillstånd får

göras innan företaget har registrerats i aktiebolags- eller

föreningsregistret. Om en sådan ansökan har gjorts inom sex

månader från stiftelseurkundens undertecknande respektive

beslutet om att bilda föreningen, räknas den i 2 kap. 9 §

första stycket aktiebolagslagen (1975: 1385) och den i 2 kap. 3 § första stycket lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar föreskrivna tiden från

tillståndsbeslutet. Till ansökan skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en sådan plan skall innehålla.

3 §

Ett kreditmarknadsbolags bolagsordning skall godkännas av Finansinspektionen i samband med att bolaget får tillstånd att driva finansieringsverksamhet.

Ett beslut om ändring av bolagsordningen får inte registreras innan det har godkänts av inspektionen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ett kreditmarknadsföretags

bolagsordning eller stadgar skall godkännas av Finansinspektionen i samband med att företaget får tillstånd att driva finansieringsverksamhet.

Ett beslut om ändring av bo-

lagsordningen eller stadgarna får inte registreras innan det har godkänts av inspektionen.

4 §

4

Ett kreditmarknadsbolag skall när verksamheten påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 1 § motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 3 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.

Om nettovärdet av tillgångarna i den planerade verksamheten uppgår till högst etthundra miljoner kronor, får Finansinspektionen medge att bolaget har lägre bundet eget kapital än som anges i första stycket, dock lägst motsvarande en miljon ecu. I nettovärdet skall inte räknas in värdet av tillgångarna i sådan finansieringsverksamhet som anges i 1 kap. 3 § första stycket.

4Senaste lydelse 1995:1564

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ett kreditmarknadsföretag

skall när verksamheten påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 1 § motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 3 och 5 lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.

Om nettovärdet av tillgång-

arna i den planerade verksamheten uppgår till högst etthundra miljoner kronor, får Finansinspektionen medge att

företaget har lägre bundet eget kapital än som anges i första

stycket, dock lägst motsvarande en miljon ecu. I nettovärdet skall inte räknas in värdet av tillgångarna i sådan finansieringsverksamhet som anges i 1 kap. 3 § första stycket.

Insatserna i en kreditmark-

nadsförening skall alltid fullgöras i pengar.

6 §

5

I ett kreditmarknadsbolag skall minst en av bolagsstämman utsedd revisor vara auktoriserad revisor. Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag. Bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer.

5Senaste lydelse 1995:539

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I ett kreditmarknadsföretag

skall minst en av stämman utsedd revisor vara auktoriserad revisor. Till revisor kan utses även ett registrerat revisionsbolag. Bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer.

7 §

6

För kreditmarknadsbolag gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i allmänhet, om inte annat följer av denna lag.

Den som är revisor i ett kreditmarknadsbolag får inte stå i skuld till eller ha annan ekonomisk förpliktelse mot bolaget.

Lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag är tillämplig på kreditmarknadsbolag.

6Senaste lydelse 1995:1564

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För kreditmarknadsföretag

gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag och ekonomiska

föreningar i allmänhet, om inte annat följer av denna lag.

Den som är revisor i ett

kreditmarknadsföretag får inte stå i skuld till eller ha annan

ekonomisk förpliktelse mot företaget.

Lagen

(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag är tillämplig på kreditmarknadsföretag.

7 a §

7

Om revisorn vid fullgörandet av sitt uppdrag i kreditmark-

nadsbolaget får kännedom om förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som reglerar kreditmarknadsbolags verksamhet,

2. kan påverka kreditmarknadsbolagets fortsatta drift negativt, eller

3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 10 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385),

skall revisorn omgående rapportera detta till Finansinspektionen.

Revisorn har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag som revisorn har i

kreditmarknadsbolagets moderföretag eller ett dotterföretag

eller ett företag som har en likartad förbindelse med kredit-

marknadsbolaget.

7Senaste lydelse 1996:751

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om revisorn vid fullgörandet

av sitt uppdrag i kreditmarknadsföretaget får kännedom om förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig

överträdelse av de författningar som reglerar

kreditmarknadsföretags verksamhet,

2. kan påverka kreditmark-

nadsföretagets fortsatta drift negativt, eller

3. kan leda till att revisorn

avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 10 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385)eller 8 kap. 13 § lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar,

skall revisorn omgående

rapportera detta till Finansinspektionen.

Revisorn har en motsvarande

rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag som revisorn har i kreditmarknadsföretagets moderföretag eller ett dotterföretag eller ett företag som har en likartad förbindelse med kreditmarknadsföretaget.

7 b §

8

Vad som sägs om revisor i 7 a § skall också tillämpas i fråga om granskare som har utsetts enligt 10 kap. 14 § aktiebolagslagen (1975:1385)i kreditmarknadsbolag.

8Senaste lydelse 1996:751

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som sägs om revisor i 7 a

§ skall också tillämpas i fråga om granskare som har utsetts i

ett kreditmarknadsföretag enligt 10 kap. 14 §

aktiebolagslagen (1975:1385) eller 8 kap 17 § lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar.

3 kap.

3 §

Ett kreditmarknadsbolags bolagsordning skall ange, förutom de uppgifter som föreskrivs i 2 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385), under vilka villkor långivning, upplåning och förvärv av egendom skall ske.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ett kreditmarknadsföretags

bolagsordning eller stadgar skall ange, förutom de uppgifter som föreskrivs i 2 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385)och

i 2 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

under vilka villkor långivning, upplåning och förvärv av egendom skall ske.

4 §

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vilken verksamhet ett kreditmarknadsbolag får bedriva och vad dess bolagsordning skall innehålla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen eller, efter rege-

ringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vilken verksamhet ett kredit-

marknadsföretag får bedriva och vad dess bolagsordning eller stadgar skall innehålla.

10 §

I stället för bestämmelserna i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) gäller följande för kreditmarknadsbolag.

Ett kreditmarknadsbolag får inte på andra villkor än sådana som bolaget normalt ställer upp lämna kredit till

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ett kreditmarknadsföretag får

inte på andra villkor än sådana som företaget normalt ställer upp lämna kredit till

1. styrelseledamot,

2. person som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen ankommande kreditärenden,

3. anställd som innehar en ledande ställning inom bolaget,

4. annan aktieägare än staten med ett aktieinnehav som motsvarar minst tre procent av hela aktiekapitalet,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. anställd som innehar en le-

dande ställning inom företaget,

4. annan aktieägare eller

andelsägare än staten med ett aktieinnehav eller andelsinnehav som motsvarar minst tre procent av hela

aktiekapitalet eller, i en ekonomisk förening, minst tre

procent av insatskapitalet,

5. make eller sambo till person

som avses under 1-4 eller

6. juridisk person i vilken sådan person som avses under 1-5 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. juridisk person i vilken

sådan person som avses under 1-5 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare.

Finansinspektionen prövar om en anställd har sådan ledande ställning som avses i andra stycket 3.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Finansinspektionen prövar

om en anställd har sådan ledande ställning som avses i

första stycket 3. Kreditmarknadsbolagets sty-

relse skall avgöra ärenden om kredit till sådana personer som avses i andra stycket. Bolaget skall i en förteckning föra in uppgifter om de krediter som har beviljats personer eller företag som avses i andra stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i förteckningen.

Andra-fjärde styckena tillämpas på motsvarande sätt

beträffande krediter mot säkerhet av borgen eller fordringsbevis som utfärdats av någon som avses i andra stycket. Detsamma gäller för en fordran som bolaget förvärvar och för vilken någon som avses i andra stycket är betalningsskyldig.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kreditmarknadsföretagets

styrelse skall avgöra ärenden om kredit till sådana personer som avses i första stycket. Företaget skall i en förteckning föra in uppgifter om de krediter som har beviljats personer eller företag som avses i första stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i förteckningen.

Första-tredje styckena tillämpas på motsvarande sätt

beträffande krediter mot säkerhet av borgen eller fordringsbevis som utfärdats av någon som avses i första stycket. Detsamma gäller för en fordran som företaget förvärvar och för vilken någon som avses i första stycket är betalningsskyldig.

Bestämmelsen i 12 kap. 7 §

aktiebolagslagen (1975:1385) gäller inte för kreditmarknadsbolag.

5 kap.

4 a §

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En kreditmarknadsförenings

styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balansräkning, om det finns anledning att anta att föreningen inte kan uppfylla kravet på kapitaltäckning enligt lagen ( 1994:2004 ) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Balansräkningen skall

granskas av revisorerna. Om antagandet om föreningens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen.

11 §

9

Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett kreditmar-

knadsbolag, som medför att förvärvarens sammanlagda in-

nehav utgör ett kvalificerat innehav, får ske bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas så att det uppgår till eller överstiger 20, 33 eller 50 procent av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller så att bolaget blir dotterföretag.

9Senaste lydelse 1996:751

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ett direkt eller indirekt

förvärv av aktier eller andelar i ett kreditmarknadsföretag, som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, får ske bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas så att det uppgår till eller överstiger 20, 33 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar eller så att företaget blir dotterföretag. Tillstånd enligt första stycket skall ha meddelats före förvärvet. Om förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren skall få behålla de aktier eller andelar som erhållits. Förvärvaren skall ansöka om tillstånd till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna eller andelarna erhållits.

14 §

10

När ett kreditmarknadsbolag får kännedom om att aktier i

bolaget blivit föremål för ett sådant förvärv som avses i 11 §

eller för en sådan avyttring som avses i 13 §, skall bolaget snarast anmäla förvärvet eller avyttringen till Finansinspektionen.

När ett kreditmarknadsbolag i annat fall får kännedom om att det har nära förbindelser med någon annan, skall bolaget snarast anmäla det till Finansinspektionen.

Ett kreditmarknadsbolag skall årligen till Finansinspektionen anmäla namnen på de aktieägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven.

10Senaste lydelse 1996:751

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

När ett

kreditmarknadsföretag får kännedom om att aktier eller andelar i företaget blivit föremål för ett sådant förvärv som

avses i 11 § eller för en sådan avyttring som avses i 13 §, skall företaget snarast anmäla förvärvet eller avyttringen till Finansinspektionen.

När ett

kreditmarknadsföretag i annat fall får kännedom om att det

har nära förbindelser med någon annan, skall företaget snarast anmäla det till Finansinspektionen.

Ett kreditmarknadsföretag

skall årligen till Finansinspektionen anmäla namnen på de

ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven.

15 §

11

Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier utövar eller kan antas komma att utöva sitt inflytande på ett sätt som motverkar en sund utveckling av verksamheten i

kreditmarknadsbolaget, får Finansinspektionen besluta att

ägaren vid stämman inte får företräda fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat. Detsamma gäller, om en sådan ägare i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier har underlåtit att ansöka om tillstånd till ett förvärv som avses i 11 §, får inspektionen besluta att ägaren vid stämman inte får företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd. Om någon i strid med ett beslut av inspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier, får innehavaren inte företräda aktierna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

Finansinspektionen får förelägga en ägare som avses i första stycket att avyttra så stor del av aktierna att innehavet därefter inte är kvalificerat. En ägare som avses i andra eller tredje stycket får föreläggas att avyttra så stor del av aktierna att innehavet inte står i strid med inspektionens beslut.

Aktier som omfattas av ett förbud eller föreläggande enligt denna paragraf skall inte medräknas när det fordras samtycke av ägare till en viss del av aktierna i bolaget för att ett beslut skall bli giltigt eller en befogenhet skall få utövas, såvida inte förvaltare har förordnats enligt 15 a §.

11Senaste lydelse 1996:751

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om ägaren till ett kvalificerat

innehav av aktier eller andelar utövar eller kan antas komma att utöva sitt inflytande på ett sätt som motverkar en sund utveckling av verksamheten i kreditmarknadsfö-retaget, får Finansinspektionen besluta att ägaren vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat. Detsamma gäller, om en sådan ägare i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Om ägaren till ett kvalificerat

innehav av aktier eller andelar har underlåtit att ansöka om tillstånd till ett förvärv som avses i 11 §, får inspektionen besluta att ägaren vid stämman inte får företräda aktierna

eller andelarna till den del de omfattas av ett krav på

tillstånd.

Om någon i strid med ett

beslut av inspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier

eller andelar, får innehavaren inte företräda aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med

beslutet.

Finansinspektionen får

förelägga en ägare som avses i första stycket att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat. En ägare som avses i andra eller tredje stycket får föreläggas att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet inte står i strid med inspektionens beslut.

Aktier eller andelar som

omfattas av ett förbud eller föreläggande enligt denna paragraf skall inte medräknas när det fordras samtycke av ägare till en viss del av aktierna eller andelarna i bolaget för att ett beslut skall bli giltigt eller en befogenhet skall få utövas, såvida inte förvaltare har förordnats enligt 15 a §.

15 a §

12

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana aktier eller andelar som enligt 15 § inte får företrädas av ägaren. Sådan ansökan prövas av tingsrätten i den ort där ägaren har sitt hemvist, eller om ägaren inte har hemvistet i Sverige, av Stockholms tingsrätt.

En förvaltare har rätt till skälig ersättning för arbete och utlägg. Ersättningen skall betalas av ägaren till aktierna och

12Senaste lydelse 1996:751

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall på begäran förskotteras av kreditmarknadsbolaget. Om den betalningsskyldige inte godtar förvaltarens anspråk, fastställs ersättningen av tingsrätten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En förvaltare har rätt till

skälig ersättning för arbete och utlägg. Ersättningen skall betalas av ägaren till aktierna eller andelarna och skall på begäran förskotteras av kreditmarknadsföretaget. Om den betalningsskyldige inte godtar förvaltarens anspråk, fastställs ersättningen av tingsrätten.

15 b §

13

Om ett kreditmarknadsbolag har nära förbindelser med någon annan och det hindrar en effektiv tillsyn av

kreditmarknadsbolaget, får Finansinspektionen förelägga in-

nehavare av aktier som medför att förbindelserna är nära att avyttra så stor del av aktierna att så inte längre är fallet.

Finansinspektionen får även besluta att den eller de som omfattas av ett beslut enligt första stycket inte får företräda aktierna vid stämman. I så fall skall bestämmelserna i 15 a § tillämpas.

13Senaste lydelse 1996:751

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om ett

kreditmarknadsföretag har nära förbindelser med någon an-

nan och det hindrar en effektiv tillsyn av

kreditmarknadsföretaget, får Finansinspektionen förelägga in-

nehavare av aktier eller andelar som medför att förbindelserna är nära att avyttra så stor del av aktierna eller

andelarna att så inte längre är fallet.

Finansinspektionen får även

besluta att den eller de som omfattas av ett beslut enligt första stycket inte får företräda aktierna eller andelarna vid stämman. I så fall skall bestämmelserna i 15 a § tillämpas.

16 §

Om ett kreditmarknadsbolag har fattat ett beslut som strider mot denna lag eller någon annan författning som reglerar dess verksamhet, mot föreskrift som meddelats med stöd av sådan författning eller mot bolagsordningen, får Finansinspektionen förbjuda verkställighet av beslutet. Har beslutet redan verkställts får inspektionen förelägga bolaget att göra rättelse, om det är möjligt.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om ett

kreditmarknadsföretag har fattat ett beslut som strider mot

denna lag eller någon annan författning som reglerar dess verksamhet, mot föreskrift som meddelats med stöd av sådan författning eller mot bolagsordningen eller stadgarna, får Finansinspektionen förbjuda verkställighet av beslutet. Har beslutet redan verkställts får inspektionen förelägga

företaget att göra rättelse, om det är möjligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 5 kap. 4 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 och 3 §§ samt rubriken närmast före 6 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

14

Denna lag är tillämplig på kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag, sådana finansbolag och kreditaktiebolag som driver verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

14Senaste lydelse 1996:1145.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag är tillämplig på

kreditinstitut och värdepappersbolag. Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker,

kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), sådana finansbolag och kredi-

taktiebolag som driver verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om

finansieringsverksamhet, Konungariket Sveriges stadshypo-

tekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är kreditinstitut eller värdepappersbolag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag.

2 kap.

1 §

Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kreditinstitut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt denna lag.

I kreditinstitut eller värdepappersbolag som enligt 10 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385)eller4 kap. 3 § första stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning i vissa företag m.m. är skyldiga att ha auktoriserad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kreditinstitut eller värdepap-

persbolag som enligt 10 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385), 4 kap. 3 § första stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning i vissa företag m.m. eller 8 kap. 5 § första

stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är skyl-

diga att ha auktoriserad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovisningen. I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i årsredovisningen.

5 kap.

4 §

15

Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder och eget kapital:

1. För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efterställda skulder.

2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till sin storlek och art.

3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktiekapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

4. I sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond, Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.

5. I medlemsbank skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under

15Senaste lydelse 1995:1591.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bundet eget kapital skall tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. I medlemsbank och i

kreditmarknadsförening skall eget kapital delas upp i bundet

eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

6 kap.

Särskilda upplysningar i föreningsbanker

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskilda upplysningar i medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar

2 §

16

En medlemsbank skall i förvaltningsberättelsen även ange

1. väsentliga förändringar i medlemsantalet och summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 4 kap.1 och 3 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

2. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, samt

3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall lösas in under de två närmast följande räkenskapsåren.

16Senaste lydelse 1995:1591.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En medlemsbank och en kre-

ditmarknadsförening skall i förvaltningsberättelsen även

ange

1. väsentliga förändringar i

medlemsantalet och summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 4 kap.1 och 3 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller 4 kap. 1 och 3 §§

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

2. den rätt till utdelning som

gjorda förlagsinsatser medför, samt

3. summan av de

förlagsinsatser som har sagts upp och skall lösas in under de två närmast följande räkenskapsåren.

7 kap.

1 §

Kreditinstitut och värdepappersbolag som är moderföretag och sådana finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket skall för varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 5 §.

För moderföretag som enligt 10 kap. 3 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385)eller4 kap. 3 § andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag är skyldiga att ha auktoriserad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i koncernredovisningen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För moderföretag som enligt

10 kap. 3 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385), 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag eller 8 kap. 5 § tredje stycket lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar är skyldiga att ha

auktoriserad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i koncernredovisningen. För finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och omfattas av lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys enligt 6 kap. 3 § ingå i koncernredovisningen.

8 kap.

1 §

Finansinspektionen är registreringsmyndighet för banker och hypoteksinstitut.

Patent- och registreringsverket är registreringsmyndighet för övriga företag som omfattas av denna lag. För dessa skall 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas i stället för 2 - 8 §§ nedan.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpningen av 8 kap. 6

§ årsredovisningslagen om förseningsavgifter skall kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag alltid anses som publika företag.

9 kap.

1 §

17

Bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker och hypotek-

sinstitut skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avge en särskild redovisning (delårsrapport) enligt denna lag. Detsamma skall gälla aktiebolag som omfattas av denna lag, om bolaget är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 3 § andra eller fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385).

17Senaste lydelse 1995:1591.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Banker, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut och värdepappersbolag skall minst en gång under ett

räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avge en särskild redovisning (delårsrapport) enligt denna lag. Detsamma skall gälla övriga aktiebolag som omfattas av denna lag, om bolaget är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 3 § andra eller fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385).

3 §

18

De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av delårsrapport skall delårsrapporten i banker och hypoteksinstitut genast lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det samt sändas in till Finansinspektionen så snart det kan ske.

2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall alltid lämnas av ett moderföretag som är bank eller hypoteksinstitut.

18Senaste lydelse 1995:1591.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

De i 2 § angivna

bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas med följande avvikelser:

1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av delårsrapport skall delårsrapporten

- i banker, kreditmark-

nadsföreningar och hypoteksinstitut genast lämnas även till

de huvudmän och medlemmar som begär det, samt

- i banker och

hypoteksinstitut sändas in till Finansinspektionen så snart det kan ske.

2. Uppgifter för koncern enligt 3 § andra stycket skall alltid lämnas av ett moderföretag som är bank, kreditmarknadsföretag, hypoteksinstitut eller värdepappersbolag.

3. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 3 §, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

19

Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker och utländska bankföretag som med stöd av 1 kap. 4 eller 5 § bankrörelselagen (1987:617) driver bankrörelse från filial här i landet.

Med kreditinstitut förstås bankinstitut,

kreditmarknadsbolag,

värdepappersinstitut, allmänna pensionsfonden, försäkringsföretag med svensk koncession, landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionerna, Svenska skeppshypotekskassan samt utländska företag som med stöd av 2 kap. 8, 9 eller 10 § lagen (1992:1610) om kreditmark-

nadsbolag driver verksamhet från filial i Sverige.

19Senaste lydelse 1995:1576

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med kreditinstitut förstås

bankinstitut, kreditmarknadsföretag, värdepappersinstitut, allmänna pensionsfonden, försäkringsföretag med svensk koncession, landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionerna, Svenska skeppshypotekskassan samt utländska företag som med stöd av 2 kap. 8, 9 eller 10 § lagen (1992:1610) om finansiering-

sverksamhet driver verksamhet från filial i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs att 5 kap 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas, utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än medlemmar.

Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i medlemsbanken.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En förlagsinsats skall alltid fullgöras i pengar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

dels att 4 kap 3 §, 8 kap. 13 §, 10 kap. 6 §, 11 kap. 7 och

12 §§ samt 13 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 17 §,

av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

En medlem, som deltar i föreningen med högre insatsbelopp än han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande belopp utan att avgå ur föreningen. Beträffande uppsägningen samt medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har gjorts slutar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex månader, som har bestämts i stadgarna.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En medlem, som deltar i före-

ningen med högre insatsbelopp än han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande belopp utan att avgå ur föreningen. Beträffande uppsägningen samt medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har gjorts slutar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex månader, som har bestämts i stadgarna. En

kreditmarknadsförening får betala ut ett sådant belopp endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i lagen ( 1994:2004 ) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.

8 kap.

13 §

20

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats enligt denna lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt årsredovis-

ningslagen (1995:1554). Innehåller inte årsredovisningen

sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap. eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt årsredovisnings-

lagen, skall revisorerna ange detta och lämna behövliga

upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, mot årsredovisningslagen eller mot stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

20Senaste lydelse 1996:1142

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Revisionsberättelsen skall in-

nehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats enligt denna lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15-

17 §§, enligt tilllämplig årsredovisningslag. Innehåller inte

årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap. eller, i fall som avses i 9 kap. 15-17 §§, enligt till-

ämplig årsredovisningslag, skall revisorerna ange detta och

lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin

granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller, i fall som avses i 9 kap.

15-17§§, mot till-lämplig årsredovisningslag eller mot stad-

garna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna. I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 14 kap. 2 § mervärdesskattelagen (1994:200),

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller särskild deklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1--3. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1--4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första--tredje och sjätte styckena tillämpas.

Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor till revisionsberättelsen foga avskrift av an-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mälningen.

9 kap.

17 §

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Detta kapitel är inte till-

ämpligt på föreningar som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen ( 1995:1559 ) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

10 kap.

6 §

21

Till reservfonden skall avsättas minst fem procent av den del av föreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tjugo pro cent av det inbetalda insatskapitalet behöver sådan avsättning till reservfond som avses i detta stycke inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår antingen till minst fyrtio procent av nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder och avsättningar enligt balansräkningen.

21Senaste lydelse 1996:1142.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till reservfonden skall

avsättas minst fem procent, i kreditmarknadsförening dock

minst tio procent, av den del av föreningens nettovinst för

året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalda insatskapitalet behöver sådan avsättning till reservfond som avses i detta stycke inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår antingen till minst fyrtio procent av nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder och avsättningar enligt balansräkningen.

I en kreditmarknadsförening behöver avsättning inte heller göras enligt detta stycke om reservfonden uppgår till minst tio procent av föreningens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret.

Till

reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser,

2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt eget kapital.

Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner eller sådan delpost som avses i 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. inte räknas som skuld eller avsättning i den mån det överstiger det belopp under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från bestämmelserna i första- tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

7 §

När föreningsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom stämmans försorg genast anmälas till rätten. Denna skall därefter utan dröjsmål utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar beslut att föreningen skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

Om en förening som har trätt i likvidation saknar till registret anmäld behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen.

Likvidatorerna skall genast för registrering anmäla beslut om likvidation och förordnande av likvidator.

Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter tillämpas på likvidatorerna, i den mån inte annat följer av detta kapitel.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i denna lag

och tillämplig årsredovisningslag om styrelse och

styrelseledamöter tilllämpas på likvidatorerna, i den mån inte annat följer av detta kapitel. Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningen träder i likvidation. Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

12 §

22

Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§.

22Senaste lydelse 1996:1142.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Likvidatorerna skall för varje

räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 § andra stycket 7, 9 § tredje och fjärde styckena samt 10 och 11 §§. I förekommande fall skall inte

heller bestämmelserna i 2 kap. 1 § tredje stycket , 5 kap. 17 - 23 §§ , 6 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen ( 1995:1559 ) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas.

I balansräkningen tas det egna

kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden eller avsättningen, skall vid tillgångs- eller skuld- eller avsättningsposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

13 kap.

1 §

23

Om en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§,tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.

23Senaste lydelse 1996:1142.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om en styrelseledamot eller

verkställande direktören uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15-17 §§, tillämplig årsredovisningslag eller genom överträdelse av stadgarna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.6. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § föräldrabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap.

5 §

24

Den omyndiges tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun,

2. skuldförbindelser som har utfärdats av Sveriges Allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett kreditmarknadsbolag enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller

24Senaste lydelse 1994:1433.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. skuldförbindelser som har

utfärdats av Sveriges Allmänna hypoteksbank, Svenska skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett

kreditmarknadsföretag enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet eller av ett utländskt bankföretag eller ett

annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller

3. andelar i en

värdepappersfond som avses i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Den omyndiges tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke användas för allemanssparande enligt lagen (1983:890) om allemanssparande eller lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.7. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 3 och 5a §§ kreditupplysningslagen (1973:1173 )

25

skall ha följande

lydelse.

Lydelse enligt prop. 1996/97:65 Föreslagen lydelse

3§

26

Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av Datainspektionen.

Datainspektionens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:

1. en svensk bank,

2. ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:617),

3. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 5 § bankrörelselagen,

4. ett kreditmarknadsbolag,

5. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva finansieringsverksamhet i Sverige enligt 2 kap. 8 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag eller

25Lagen omtryckt 1981:737 Senaste lydelse av 3 § 1992:161626Senaste lydelse 1992:1616

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. ett kreditmarknadsföretag,

5. ett utländskt kreditinstitut

som har tillstånd att driva finansieringsverksamhet i Sverige enligt 2 kap. 8 § lagen (1992:1610) om finan-

sieringsverksamhet eller

6. ett utländskt kreditinstitut

som driver verksamhet i Sverige enligt 2 kap. 9 § lagen om kreditmarknadsbolag.

Ett företag som avses i andra stycket 1, 2, 4 eller 5 får börja bedriva kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Datainspektionen har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva sådan verksamhet.

Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

5 a §

Vad som gäller om tystnadsplikt i bankers,

kreditmarknadsbolags och värdepappersbolags verksamhet

hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § första stycket.

I den krets som anges i första stycket ingår även utländska bankföretag som avses i 1 kap.4 och 5 §§bankrörelselagen (1987:617), kreditinstitut som avses i 2 kap.8 och 9 §§ lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag samt utländska företag som avses i 1 kap. 3 c § och 2 kap. 7 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som gäller om

tystnadsplikt i bankers, kreditmarknadsföretags och värdepappersbolags verksamhet hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av Datainspektionen enligt 3 § första stycket.

I den krets som anges i första

stycket ingår även utländska bankföretag som avses i 1 kap.4 och 5 §§bankrörelselagen (1987:617), kreditinstitut som avses i 2 kap.8 och 9 §§ lagen (1992:1610) om

finansieringsverksamhet samt utländska företag som avses i

1 kap. 3 c § och 2 kap. 7 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse.

Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.8. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100 )

27

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

5 §

28

Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bankoch kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om

1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,

2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser.

I ärende hos statlig myndighet om innehav av aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag och i försäkringsaktiebolag gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller inte för beslut av myndigheten och inte heller för uppgift som erhållits från annan myndighet om uppgiften inte är sekretessbelagd där.

27Lagen omtryckt 1992:1474.28Senaste lydelse 1996:1007.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I ärende hos statlig

myndighet om innehav av aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag och försäkringsaktiebolag, eller av andelar i medlemsbank eller kreditmark-

nadsförening gäller sekretess för uppgift om enskilds per-

sonliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretess gäller inte för beslut av myndigheten och inte heller för uppgift som erhållits från annan myndighet om uppgiften inte är sekretessbelagd där. Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i övervakning enligt insiderlagen (1990:1342) eller kontroll enligt valutaväxlingslagen (1996:1006), för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, vilken på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten. Rör uppgiften den uppgiftsskyldige gäller dock sekretess endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i första-tredje styckena för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhållit enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansinspektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om inspektionen från motsvarande utländsk myndighet erhållit uppgifter enligt annat avtal. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet.

Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.9. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 3 d § lagen (1991:981) om värdepappersrörels e

29

ordet "kreditmarknadsbolag" skall

bytas ut mot "finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

29Senaste lydelse av 1 kap. 3 d § 1994:2015

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.10. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m .

30

ordet "kreditmarknadsbolag" skall

bytas ut mot "finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

30Senaste lydelse av 3 § 1994:2016

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.11. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvät t

31

ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas

ut mot "finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

31Senaste lydelse av 2 § 1996:1012

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.12. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag

dels att i 6 kap. 4 § ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas

ut mot "finansieringsverksamhet",

dels att i 6 kap. 4 § ordet "kreditmarknadsbolags" skall

bytas ut mot "kreditmarknadsföretags",

dels att 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

32

I denna lag betyder

1. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

2. kreditmarknadsbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

32Senaste lydelse 1995:1598

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. kreditmarknadsföretag: ett

svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet (kre-

ditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsförening),

3. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

4. kreditinstitut: bank, kreditmarknadsbolag och svenska skeppshypotekskassan,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. kreditinstitut: bank, kredit-

marknadsföretag och svenska skeppshypotekskassan,

5.

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

6. finansiellt institut: ett svenskt eller utländskt företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

– förvärva aktier eller andelar, – driva valutahandel, – driva värdepappersrörelse, utan att vara tillståndspliktigt enligt 1 kap. 3 § lagen om värdepappersrörelse, eller

– driva en eller flera av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra stycket 2-11 lagen om kreditmarknadsbolag, utan att vara tillsynspliktigt enligt 1 kap. 2 § samma lag,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. finansiellt institut: ett

svenskt eller utländskt företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att

– förvärva aktier eller

andelar,

– driva valutahandel, – driva värdepappersrörelse,

utan att vara tillståndspliktigt enligt 1 kap. 3 § lagen om värdepappersrörelse, eller

– driva en eller flera av de

verksamheter som anges i 3 kap. 1 § andra stycket 2-11 lagen om finansieringsverksamhet, utan att vara tillsynspliktigt enligt 1 kap. 2 § samma lag, 7. holdingföretag med finansiell verksamhet: ett finansiellt institut som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars dotterföretag även i övrigt uteslutande eller huvudsakligen utgörs av sådana företag eller finansiella institut,

8. holdingföretag med blandad verksamhet: ett svenskt eller utländskt moderföretag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag, motsvarande utländskt företag eller holdingföretag med finansiell verksamhet, men som har minst ett dotterföretag som är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag,

9. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller bedriva annan liknande verksamhet som har samband med ett eller flera kreditinstituts, värdepappersbolags eller motsvarande utländska företags huvudsakliga verksamhet,

10. ägarintresse: ett direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av rörsterna eller kapitalet i ett företag.

2 kap.

6 §

33

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget kapital med undantag för ku-

33Senaste lydelse 1995:1598

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mulativa preferensaktier, i sparbanker reservfonder, i medlemsbanker eget kapital med undantag för förlagsinsatser samt i Svenska skeppshypotekskassan kassans reservfond. Från eget kapital skall undantas uppskrivningsfonder.

B. I banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag kapitalandelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.

C. I banker och kreditmarknadsbolag kapitalandelen av det belopp som svarar mot bankens eller bolagets reserver till följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med primärt kapital avses: A. I bankaktiebolag,

kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker reservfonder, i medlemsbanker och kreditmark-

nadsföreningar eget kapital med undantag för förlagsinsatser

samt i Svenska skeppshypotekskassan kassans reservfond. Från eget kapital skall undantas uppskrivningsfonder.

B. I banker, kreditmark-

nadsföretag och värdepappersbolag kapitalandelen av skat-

teutjämningsreserv och periodiseringsfond.

C. I banker och kreditmark-

nadsföretag kapitalandelen av det belopp som svarar mot

bankens eller företagets reserver till följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande. Med supplementärt kapital avses värdet av förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år och med rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understiger fem år får tas upp till ett belopp som motsvarar högst 20 % av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande av Finansinspektionen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.13. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713 )

34

dels att i 7 kap. 10 § ordet

"kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag"

dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen

(1992:1626) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdats av kreditaktiebolag före lagens ikraftträdande. De äldre föreskrifterna gäller även i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som efter ikraftträdandet utfärdas av kreditaktiebolag som driver verksamhet enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag eller av sådana kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag.

34Lagen omtryckt 1995:1567.

Senaste lydelse 1995:779.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdats av kreditaktiebolag före lagens ikraftträdande. De äldre föreskrifterna gäller även i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som efter ikraftträdandet utfärdas av kreditaktiebolag som driver verksamhet enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet eller av sådana kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.14. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande

Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1629) om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdats av kreditaktiebolag före lagens ikraftträdande. De äldre föreskrifterna gäller även i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som efter ikraftträdandet utfärdas av kreditaktiebolag som driver verksamhet enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag eller av sådana kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdats av kreditaktiebolag före lagens ikraftträdande. De äldre föreskrifterna gäller även i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som efter ikraftträdandet utfärdas av kreditaktiebolag som driver verksamhet enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet eller av sådana kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.15. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:403) om beslutanderätt för kreditmarknadsbolag i fråga om exportkredit i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:403) om beslutanderätt för kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fal l

35

dels att i rubriken samt i 1 och 2 §§ ordet

"kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag,"

dels att i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen

(1992:1625) om ändring i nämnda lag ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

35Senaste lydelse av 1 och 2 §§ 1992:1625

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.16. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1624) om ändring i lagen om (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1624) om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdats av kreditaktiebolag före lagens ikraftträdande. De äldre föreskrifterna gäller även i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som efter ikraftträdandet utfärdas av keditaktiebolag som driver verksamhet enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om

kreditmarknadsbolag eller av sådana kreditmarknadsbolag

som vid lagens ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdats av kreditaktiebolag före lagens ikraftträdande. De äldre föreskrifterna gäller även i fråga om obligationer och andra skuldförbindelser som efter ikraftträdandet utfärdas av keditaktiebolag som driver verksamhet enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet eller av sådana kreditmarknadsbolag som vid lagens ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.17. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att i 32 b § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifte r

36

, över-

gångsbestämmelserna till lagen (1994:2012) om ändring i nämnda lag samt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1995:576) om ändring i nämnda lag, ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

36Senaste lydelse av 32 b § 1995:1543.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.18. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksban k

37

dels att i 1, 8, och 10 - 13 §§ ordet "kreditmarknadsbolag" i

olika böjningsformer skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" i motsvarande böjningsform,

dels att i 13 § ordet "kreditmarknadsbolagskoncernens"

skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretagskoncernens".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

37Senaste lydelse av 13 § 1995:1565

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.19. Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)

Härigenom föreskrivs att i 2 kap 3 § aktiekontolagen (1989:827 )

38

ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot

"finansieringsverksamhet".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

38Senaste lydelse av 2 kap. 3 § 1996:750.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.20. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ordet "kreditmarknadsbolag" skall bytas ut mot "kreditmarknadsföretag".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. Ärendet och dess beredning

Våren 1992 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en särskild utredare (lagmannen Anders Nordström) med uppdrag att utreda behovet av normgivning och tillsyn inom vissa delar av betalningsväsendet. I tilläggsdirektiv 1993 utvidgades utredningens uppdrag till att omfatta en översyn av den inlånings- och finansieringsverksamhet som drevs av sparkassor och andra föreningar. I denna del härrörde utredningsbehovet från det faktum att ett stort antal föreningar bedrev såväl in- som utlåningsverksamhet utanför Finansinspektionens tillsyn. Med hänsyn också till de förpliktelser på det finansiella området som Sverige alltsedan ingåendet av EES-avtalet åtagit sig att respektera ansåg regeringen att det var nödvändigt att snarast utreda hur sparkassorna och de övriga föreningar som bedrev inlånings- och finansieringsverksamhet skulle regleras i framtiden.

I maj 1994 överlämnade utredningen (Betaltjänstutredningen) ett delbetänkande, Finansiella tjänster i förändring, SOU 1994:66, som behandlar bl.a. sådan finansieringsverksamhet som bedrivs i föreningsform. Utredaren föreslog därvid en lagstiftning som skulle möjliggöra bankverksamhet i ekonomisk förening. Vidare föreslogs att lagen om kreditmarknadsbolag, som är tillämplig på aktiebolag som bedriver finansieringsverksamhet utan att ta emot bankinlåning, skulle göras associationsneutral så att den skulle kunna tillämpas inte bara på aktiebolag utan även på ekonomiska föreningar.

Efter att betänkandet remissbehandlats beslutade regeringen en proposition med bl.a. ett förslag till lag om medlemsbanker, som i allt väsentligt följde utredningens förslag till lag om andelsbanker (prop. 1995/96:74).

Beträffande utredningens föreslagna ändringar i lagen om kreditmarknadsbolag avstod regeringen från att lägga fram något eget förslag av följande skäl. Riksdagen stod i begrepp att anta en ny redovisningslagstiftning för aktiebolag och finansiella företag. Lagstiftningen var föranledd av EG:s direktiv (86/635/EEG) om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut, det s.k. bankredovisningsdirektivet. De nya redovisningsreglerna hade emellertid inte avpassats för de ekonomiska föreningar som enligt utredningens förslag skulle tillåtas att bedriva

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

finansieringsverksamhet. Regeringen konstaterade att det skulle kräva ytterligare överväganden för att anpassa föreningsoch finansieringslagstiftningen till bankredovisningsdirektivets krav. Med tanke på det behov som finns av en reform som gör det möjligt att driva finansieringsverksamhet i den ekonomiska föreningens form uttalade regeringen emellertid att den snarast ämnade återkomma till riksdagen med förslag i ämnet (prop.1995/96:74 s. 120 f).

Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria med utkast till lagrådsremiss om finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella området. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi 94/1942). Denna lagrådsremiss innehåller förslag på de områden som har behandlats i promemorian, med undantag för förslagen om ändrade regler för koncernredovisning för finansiella holdingföretag samt för redovisning i understödsföreningar. Dessa förslag har behandlats i regeringens proposition 1996/97:32 Redovisning i ekonomiska föreningar och handelsbolag m.m, samt lett till lagstiftning såvitt avser finansiella holdingföretag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen 1-18. Lagrådet har i yttrande den 30 januari lämnat förslagen utan erinran. Lagförslagen 19 - 20 är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4. Lag om finansieringsverksamhet

Promemorians förslag:

Överensstämmer med

regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Finansiell verksamhet i föreningsform har en lång tradition här i landet. Föreningarna har varierat såväl i fråga om verksamhetsinriktning som medlemssammansättning. De senaste årtiondena har bankeller annan finansieringsverksamhet i föreningsform bedrivits i huvudsak av föreningsbanksrörelsen och av de tre hypoteksorganisationerna Stadshypotek, Landshypotek och

Skeppshypotek. Utöver dessa institut har det länge funnits föreningar av varierande storlek och verksamhetsinriktning som genom att de har riktat sig endast till sina medlemmar inte har underkastats auktorisationskrav och tillsyn.

De tre hypoteksinstituten har var för sig varit föremål för särskild lagstiftning beträffande såväl verksamhets- som organisationsform. Genom lagändringar 1992 och 1994 beslutade emellertid riksdagen att Stadshypotek resp. Landshypotek skulle ombildas. Stadshypotek och Landshypotek bedriver numera sin verksamhet huvudsakligen i aktiebolagsform. Landshypotek skall emellertid, enligt riksdagens beslut, erbjudas lagliga förutsättningar att verka i den ekonomiska föreningens form om företaget uppnår en viss angiven finansiell stabilitet (se prop. 1993/94:216 s 26 ff, bet. 1993/94:NU27, rskr. 1993/94:446).

Bankerna är sedan gammalt de enda företag som har rätt att från allmänheten ta emot nominellt bestämd inlåning på konto om behållningen är tillgänglig med kort varsel. Lagstiftaren har bedömt att denna verksamhet bör vara föremål för särskilt sträng näringsrättslig reglering eftersom den är av vital betydelse för betalningssystemets funktion. Vidare har konsumentkollektivet ett beaktansvärt behov av

att ha sina transaktionsmedel placerade i stabila penninginstitut. För att få rätt att bedriva denna typ av inlåningsverksamhet krävs sålunda ett särskilt tillstånd - s.k. bankoktroj. Med bankoktrojen följer emellertid också rätt att bedriva en rad andra finansiella verksamheter. En bank får således jämte inlåningsverksamheten bl.a. lämna och förmedla krediter, medverka vid finansieringsverksamhet och ikläda sig garantiförpliktelser. Ett företag som vill bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan att samtidigt bedriva bankinlåningsverksamhet behöver dock inte ansöka om bankoktroj. Ett sådant företag måste i stället ha tillstånd enligt lagen om kreditmarknadsbolag vars bestämmelser inte är lika begränsande som bankrörelselagens. Enligt lagen om kreditmarknadsbolag kan endast aktiebolag komma i fråga för tillståndspliktig finansieringsverksamhet.

Bankverksamhet får däremot från och med den 1 januari 1996 bedrivas i ekonomisk förening även utanför den numera till bankaktiebolag ombildade föreningsbanksrörelsen. Motiven för denna lagstiftning har regeringen utvecklat i prop. 1995/96:74 s 109 f:

"Under våren 1994 behandlade riksdagen de kooperativa företagens ställning i förhållande till andra företagsformer. Näringsutskottet hade uttryckt sin positiva syn på den kooperativa företagsformen (bet. 1993/94:NU15). Enligt utskottets mening är det helt oacceptabelt om statsmakterna genom utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. Utskottet hemställde att riksdagen genom ett uttalande till regeringen skulle klarlägga att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr. 1993/94:222).

Vid bedömningen om en viss associationsform skall accepteras som grund för bankverksamhet är utgångspunkten att kravet på finansiell stabilitet inte får efterges. De krav som ansetts rimliga att ställa på finansiell verksamhet har manifesterats genom bl.a. regler om startkapital, rörelsens bedrivande och särskilda regler om avsättning till reservfond eller motsvarande. Dessa krav kan ställas på föreningar i lika hög grad som på aktiebolag.

De skäl som i olika sammanhang har anförts mot tanken att bedriva bankverksamhet i föreningsform går huvudsakligen ut på att aktiebolaget är överlägset föreningen beträffande förmågan att attrahera riskkapital. Vidare sägs att aktiebolaget utgör en etablerad och

välkänd företagsform, vilket är en viktig förutsättning för all finansiell verksamhet. Det är i och för sig riktigt att aktiebolagsformen har fördelar framför föreningsformen när det gäller att från en bredare allmänhet uppbringa nytt riskkapital. Detta förhållande kan emellertid inte utgöra ett tillräckligt skäl att kategoriskt diskriminera föreningsformen i nu angivet avseende. Frågan om ett visst företag är lämpat för en viss verksamhet får bedömas utifrån företagets egna förutsättningar från fall till fall. Redan enligt gällande regler och praxis beviljas oktroj bara om bankföretagets kapital bedöms vara tillräckligt med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning och inriktning, innefattande rörelsens risknivå. Därvidlag kommer inte förhållandet att vara annorlunda för ekonomiska föreningar än för t.ex. bankaktiebolag."

Enligt regeringens ovan återgivna motiv för att tillåta bankverksamhet i ekonomisk förening är det förutsättningarna för det enskilda företaget och inte den associationsrättsliga verksamhetsformen som skall avgöra om oktroj kan beviljas för den tilltänkta verksamheten. Vidare har riksdagen uttalat att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag.

De skäl som talar för att bankverksamhet skall få drivas i den ekonomiska föreningens form gör sig i lika hög grad gällande beträffande finansieringsverksamhet som kräver tillstånd enligt den nuvarande lagen om kreditmarknadsbolag. Frågan om möjligheten att bedriva just finansieringsverksamhet i ekonomisk förening har dessutom behandlats av riksdagen i samband med dess beslut om ombildning av Landshypoteksinstitutionen. Riksdagen beslutade då - såsom nämnts ovan - att Landshypoteks rörelse skall bedrivas i aktiebolag, men att om Landshypotek så önskar och vissa kapitaltäckningskrav är uppfyllda, får Landshypotek efter den 1 januari 1998 driva verksamheten i ekonomisk förening (prop. 1993/94:216, bet. 1993/94:NU27, rskr. 93/94:446).

Mot bakgrund av det sagda bör möjligheten att bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan inslag av inlåningsrörelse öppnas även för ekonomiska föreningar. Detta görs lämpligen, såsom Betaltjänstutredningen föreslagit, genom att lagen om kreditmarknadsbolag görs tillämplig även på ekonomiska föreningar, d.v.s sådana föreningar som avses i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Med anledning av det utvidgade tillämpningsområdet bör lagen om kreditmarknadsbolag ändra namn till det associationsneutrala lagen om

finansieringsverksamhet.

På samma sätt som aktiebolagslagen (1975:1385) och vad som gäller för aktiebolag i allmänhet reglerar de nuvarande kreditmarknadsbolagen om annat inte har föreskrivits i lagen om kreditmarknadsbolag, skall vad som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet - särskilt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar - reglera de ekonomiska föreningar som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet.

Det är sålunda lagen om ekonomiska föreningar som bildar den associationsrättsliga basen för de föreslagna kreditmarknadsföreningarna. Där finns föreskrifter bl.a om föreningens bildande och organisation. Vidare finns bestämmelser om insatskapital, vinstutdelning, fusion, likvidation, skadestånd m.m. Bortsett från vad som anges i avsnitt 4.2 och 4.3 om reservfonder och återbetalning av vissa insatser anser regeringen inte att det erfordras några särregler för kreditmarknadsföreningarna i lagen om ekonomiska föreningar. I lagen om kreditmarknadsbolag finns idag vissa bestämmelser av associationsrättslig karaktär, exempelvis 2 kap. 5 § som föreskriver att ett kreditmarknadsbolags styrelse skall ha minst fem ledamöter och att bolaget skall ha en verkställande direktör. Dessa bestämmelser föreslås alltså bli tillämpliga även på kreditmarknadsföreningarna. Tillämpliga redovisningsregler återfinns i allt väsentligt i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (se avsnitt 5).

Hänvisningar till S4

4.1. Ägarprövningsregler

Promemorians förslag:

Överensstämmer med

regeringens förslag.

Remissinstanserna: Endast hovrätten över Skåne och

Blekinge har särskilt berört detta avsnitt. Hovrätten har ställt

sig tveksam till om det utifrån civilrättsliga eller näringsrättsliga utgångspunkter är möjligt att tala om ett kvalificerat innehav i en ekonomisk förening.

Skälen för regeringens förslag:

EG:s andra

banksamordningsdirektiv (89/646/EEG) stadgar i artikel 11 skyldighet för medlemsländerna att föreskriva att förvärvare av kvalificerat innehav i kreditinstitut skall underrätta landets behöriga myndigheter om förvärvet. Sådan underrättelse skall också lämnas om avsikten är att öka ett kvalificerat innehav så att andelen av rösterna eller kapitalet kommer att uppgå till 20, 33 eller 50 procent eller så att kreditinstitutet blir dotterföretag. Myndigheten skall vidare enligt direktivet

ha rätt att motsätta sig förvärvet med hänvisning till att förvärvaren inte motsvarar kravet på en sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitutet.

Ägarprövningsregler har införts i såväl bankrörelselagen som lagen om kreditmarknadsbolag. Vid tillkomsten av lagen (1995:1570) om medlemsbanker konstaterade regeringen att även medlemsbanker, som ju är ett slags ekonomisk förening, kunde komma att kontrolleras genom sådana innehav som avses i EG-direktivet (se prop 1995/96:74 s. 112 f). Ägarprövningsreglerna har därför gjorts tillämpliga även på medlemsbanker. Av samma skäl måste ägarprövningsbestämmelser införas för de ekonomiska föreningar som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet.

Enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i ärende hos statlig myndighet om innehav av aktier i bl. a. bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag. Med hänsyn till att andelar i medlemsbanker och ekonomiska föreningar skall kunna bli föremål för ägarprövning föreslås nu att sekretessbestämmelsen utvidgas till att omfatta även ärenden om innehav av andelar i sådana företag.

I regeringens proposition 1995/96:173 föreslås ändrade regler på det finansiella rättsområdet i syfte att stärka tillsynen över finansiella företag. Propositionen har föranletts av bl.a ett nyligen antaget EG-direktiv som delvis tar sikte på att förhindra uppkomsten av koncernstrukturer som kan försvåra tillsynen över finansiella företag, det s.k. BCCIdirektivet (95/26/EG). I propositionen har föreslagits flera lagändringar som berör kreditinstituten, däribland kreditmarknadsbolagen. De nya föreskrifterna föreslås anpassas för att kunna appliceras även på ekonomiska föreningar.

Hänvisningar till S4-1

  • Prop. 1996/97:114: Avsnitt 8.1, 8.5

4.2. Insatskapital m.m.

Promemorians förslag:

Överensstämmer med

regeringens förslag, dock att frågan om kravet på kontantinsatta förlagsinsatser inte behandlats i promemorian.

Remissinstanserna: Endast Sveriges Advokatsamfund har berört detta avsnitt. Samfundet anser att styrelseledamöter bör kunna hållas personligt ansvariga om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning enligt förslaget.

Skälen för regeringens förslag: För en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens tillgångar. I föreningens tillgångar får även inräknas insatser (och

avgifter) som har förfallit till betalning, även om de ännu inte har betalats (1 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar). Lagen om ekonomiska föreningar kräver alltså inte att insatserna måste vara inbetalda. En fordran på en icke inbetald insats i en allmän ekonomisk förening får dock varken redovisas som eget kapital eller tas upp som tillgång i föreningens balansräkning eftersom en sådan ordning skulle ge föreningen sken av att ha en starkare ställning än vad som är fallet (9 kap. 7 § lagen om ekonomiska föreningar; NJA II 1951 s. 22). Någon sådan bestämmelse har inte införts för medlemsbankerna. I stället gäller för sådana banker att varje medlem måste betala sin insats i pengar, se 1 kap. 4 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker. Insatsreverser eller andra liknande löften om insatser har med hänsyn till rörelsens karaktär inte ansetts få förekomma (jfr motiven till motsvarande bestämmelser i äldre lag, prop. 1986/87:12 band 3 sid 7). Samma skäl för att tillåta endast kontantbetalda insatser gör sig gällande även beträffande kreditmarknadsföreningarna. En motsvarande föreskrift bör därför införas för dessa föreningar.

Bestämmelsen i lagen om medlemsbanker om att insatser alltid skall fullgöras med pengar kan i sin nuvarande utformning förstås så att den omfattar endast medlemsinsatser och inte sådana förlagsinsatser som avses i 5 kap. lagen om medlemsbanker. Det finns inga skäl att på denna punkt skilja mellan medlemsinsatser och förlagsinsatser. Bestämmelserna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar om kravet på kontantinsats bör därför utformas så att de omfattar båda slagen av insatser.

Reglerna om kreditmarknadsföreningars startkapital, kapitalbas och kapitaltäckning föreslås i allt väsentligt överensstämma med vad som gäller för kreditmarknadsbolagen. I föreningarna motsvaras aktiekapitalet av insatskapital. Aktiekapitalet i ett kreditmarknadsbolag kan betalas ut till aktieägarna först efter ett nedsättningsbeslut av rätten, något som förutsätter att borgenärerna får full betalning eller att betryggande säkerhet ställs för deras fordringar. Insatskapital i en ekonomisk förening kan däremot delas ut till avgående medlemmar utan borgenärsgodkännande. En medlem som har avgått ur föreningen har således - om annat inte föreskrivs i stadgarna - rätt att sex månader efter avgången få ut sina medlemsinsatser, dock högst hans andel av föreningens egna kapital, bortsett från vissa fonder och förlagsinsatserna (4 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar). Om föreningen försätts i konkurs på ansökan som gjorts inom ett år från medlemmens avgång blir han

återbetalningsskyldig i den mån det krävs för att täcka föreningens skulder (4 kap. 2 § lagen om ekonomiska föreningar). Denna ordning gäller även för medlemsbankerna. För dessa banker gäller dessutom att insatser som medlemmen bidragit med utöver vad han är skyldig till (överinsatser) får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till reglerna om kapitaltäckning. Denna regel har tillkommit för att skydda borgenärernas intressen. Med hänsyn till att kreditmarknadsföreningarna kan förväntas driva verksamhet som är snarlik medlemsbankerna, innehållande bl.a. upplåningsverksamhet från allmänheten, bör motsvarande regel tillämpas även på kreditmarknadsföreningarna.

För bankaktiebolagen och kreditmarknadsbolagen finns särskilda regler om upprättande av kontrollbalansräkning när styrelsen finner skäl att anta att en viss del av bolagets registrerade aktiekapital har förbrukats. De ekonomiska föreningarnas insatskapital tillåts - i motsats till vad som gäller för bolagen - variera över tiden beroende på förändringarna i medlemsantalet. Det vore därför onaturligt att knyta an bestämmelsen om kontrollbalansräkning till förändringar i insatskapitalet. I stället bör - på samma sätt som gäller för medlemsbankerna - skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning inträda om det finns anledning att anta att föreningen inte uppfyller kapitaltäckningskraven. Om antagandet om föreningens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen. Såsom Sveriges

Advokatsamfund har påpekat finns det skäl som talar för att

kreditföreningarna på samma sätt som aktiebolagen bör omfattas av en regel som gör styrelsemedlemmarna personligt betalningsansvariga om styrelsen underlåter att upprätta kontrollbalansräkning enligt förslaget. En sådan ändring bör emellertid behandlas i ett större sammanhang tillsammans med en översyn av motsvarande regler för medlemsbanker. Den nu pågående banklagskommittén har i uppdrag bl.a. att se över sanktionssystemet för kreditinstitut (dir. 1995:86). Regeringen förutsätter att kommittén i sin översyn kommer att beröra även detta av samfundet uppmärksammade problem. I detta sammanhang kan det även finnas anledning att överväga enhetliga sanktionsregler för å ena sidan kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag och å andra sidan övriga finansiella företag vid försummelse att sända in redovisningshandlingar i tid (jfr avsnitt 5.3).

Hänvisningar till S4-2

4.3. Reservfond

Promemorians förslag:

Överensstämmer med

regeringens förslag.

Remissinstanserna: Endast

Finansinspektionen har

avstyrkt förslaget om reservfonder i kreditmarknadsföretag. Inspektionen anser att kreditmarknadsföreningar i likhet med medlemsbanker bör åläggas att avsätta minst tjugofem procent av nettovinsten till reservfond intill dess översynen av regelverket har slutförts.

Skälen för regeringens förslag: Flera associationsformer omfattas av regler om reservfond till vilken avsättning måste göras innan vinstutdelning får ske. För banker återfinns regler om reservfond sålunda i bankaktiebolagslagen (1987:618) och i lagen om medlemsbanker (1995:1570). För kreditmarknadsbolagen och värdepappersbolagen finns motsvarande regler i aktiebolagslagen (1975:1385).

I medlemsbanker utgör reservfonden vid sidan av insatskapital, uppskrivningsfond och fond för orealiserade vinster bankens bundna egna kapital som alltså inte är tillgängligt för vinstutdelning. Till reservfonden skall enligt 8 kap. 6 § lagen om medlemsbanker avsättas minst tjugofem procent av den del av medlemsbankens nettovinst för året till den del den inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser, d.v.s. ett slags överskottsutdelning i form av återbäring eller liknande som grundas på rörelsens resultat. Uppgår reservfonden till minst tio procent av medlemsbankens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret, behöver någon avsättning till reservfond inte göras.

I bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag skall avsättning till reservfond ske med tio procent av den del av nettovinsten som inte går åt att täcka balanserad förlust, till dess att fonden motsvarar tjugo procent av aktiekapitalet.

Enligt vad som föreslås i denna proposition skall kreditmarknadsföreningarna tillämpa de bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet om annat inte är föreskrivet. För ekonomiska föreningar gäller föreningslagens regler om reservfond som föreskriver att minst fem procent av den del av föreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust skall avsättas till reservfonden. Uppgår reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalade insatskapitalet behöver avsättning inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet uppgår antingen till minst fyrtio procent av nettovärdet på föreningens tillgångar eller till minst samma

belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen, se 10 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar.

Det kan sålunda först konstateras att reservfondsreglerna kräver större reservfonder i föreningarna än i bolagen. Reservfondsreglerna i lagen om ekonomiska föreningar och lagen om medlemsbanker medför vissa inlåsningseffekter. Reservfonden måste nämligen byggas upp med medel som annars vore tillgängliga för överskottsutdelning till medlemmarna. Inte förrän fondens storlek uppnått den lagstadgade upphör avsättningsskyldigheten. Denna ordning är ägnad att skapa orättvisor mellan å ena sidan de medlemmar som fått göra avkall på återbäring i syfte att bygga upp reservfonden samt å andra sidan de medlemmar som kommit in i föreningen när reservfonden uppnått sådan storlek att avsättningsskyldigheten fallit bort.

Anledningen till att reservfondsreglerna i lagen om medlemsbanker och lagen om ekonomiska föreningar har fått en annan utformning än motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen och bankaktiebolagslagen är att föreningarnas insatskapital inte har ett lika starkt skydd som aktiekapitalet i ett bolag. En medlem i en allmän ekonomisk förening eller en medlemsbank har rätt att - om inte stadgarna föreskriver annat - få ut sina insatser senast sex månader efter en begäran om utträde. Medlemmen får dock aldrig ut mer än vad som motsvaras av hans andel av föreningens eget kapital med avdrag bl.a. för reservfond och förlagsinsatser. En medlem som vill ha ut endast en frivillig insats i en medlemsbank utan att lämna föreningen har dock rätt till återbetalning bara om det kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Reservfonden, som alltså inte kan användas för utdelning till medlemmarna, framstår därför som en mycket central komponent i medlemsbankens kapitalbas. Det är således naturligt att lagstiftaren har velat framtvinga förhållandevis stora reservfonder i föreningarna.

Till skillnad från föreningarnas insatskapital kan bolagens aktiekapital inte betalas ut till aktieägarna om inte bolagets beslut om nedsättning av aktiekapitalet först godkänts av rätten. Ett sådant godkännande kräver att de borgenärer som motsätter sig nedsättningen får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Att en insättare i ett bankaktiebolag bestrider en ansökan om nedsättning av aktiekapitalet utgör dock inte något hinder om Finansinspektionens yttrande i ärendet ger grund för att meddela tillstånd (6 kap. 6 § bankaktiebolagslagen (1987:618) och 6 kap. 6 § aktiebolagslagen (1975:1385).

Denna ordning motiverar att reservfondsavsättningarna i aktiebolagen inte behöver vara lika omfattande som i föreningarna.

I prop. 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens som innehåller förslag till nuvarande lagen om medlemsbanker konstaterade regeringen att reglerna om reservfondsavsättningar får olika effekter beroende på associationsform och att reglerna därför bör ses över. Översynen bör dock göras i samband med en analys av om det finns anledning att ställa upp regler som syftar till att säkerställa det primära kapitalets funktion som riskkapital om kapitaltäckningssituationen är ansträngd (se s. 116). I avvaktan på denna översyn, som kommer att genomföras inom ramen för Banklagskommitténs arbete, saknas skäl att för närvarande föreslå några mer genomgripande förändringar av reservfondsreglerna i förhållande till nuvarande ordning. Med hänsyn till de särskilda skyddsintressen som måste beaktas vid regelgivning beträffande finansiella företag bör dock kreditmarknadsförening åläggas att göra högre resevfondsavsättningar än de fem procent av nettovinsten som föreskrivs beträffande ekonomiska föreningar i allmänhet. En alltför hög avsättningsskyldighet är emellertid inte eftersträvansvärd eftersom den försämrar föreningarnas förmåga att attrahera nya medlemmar p g a de inlåsningseffekter som beskrivits ovan.

Finansinspektionen

har

förordat en ordning som innebär att kreditmarknadsföreningarna skall, i fråga om avsättningsskyldigheten, jämställas med medlemsbankerna intill dess översynen av regelverket har slutförts. En sådan lösning ligger i linje med det faktum att både medlemsbanker och kreditmarknadsföreningarna är såväl ekonomiska föreningar som kreditinstitut med i stort sett överensstämmande skyddsintressen. Medlemsbankerna skiljer sig emellertid från kreditmarknadsföreningarna i det att bankerna kan förväntas refinansiera sig från konsumenter i högre utsträckning än kreditmaknadsföreningarna.

Vid en samlad avvägning anser regeringen att en kreditmarknadsförening bör åläggas att avsätta minst tio procent av årsvinsten till reservfonden.

Vad sedan gäller frågan om hur stor reservfonden skall vara för att föreningens avsättningsskyldighet skall upphöra bör beaktas att finansieringsföretagens balansräkningar typiskt sett består av stora inslag av främmande kapital jämfört med ickefinansiella föreningar. Det måste därför anses föra för långt att låta kreditmarknadsföreningarna göra årliga avsättningar i lika stor utsträckning som de allmänna ekonomiska

föreningarna. I stället bör - på samma sätt som gäller för medlemsbankerna - avsättningsskyldigheten upphöra när reservfonden uppnått tio procent av utlåningen.

Hänvisningar till S4-3

  • Prop. 1996/97:114: Avsnitt 4, 8.4

5. Redovisningsfrågor

Promemorians förslag:

Överensstämmer med

regeringens förslag.

Remissinstanserna:

Samtliga remissinstanser har

tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1996 trädde nya redovisningsregler i kraft för aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag. Flertalet bestämmelser är betingade av regler i EG:s fjärde, sjunde och elfte bolagsrättsliga direktiv eller av de redovisningsdirektiv som finns på bank- och försäkringsområdet. De nya reglerna återfinns i huvudsak i årsredovisningslagen (1995:1554, nya årsredovisningslagen) och lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Banker och kreditmarknadsbolag omfattas av ÅRKL.

De nya årsredovisningslagarna innehåller bestämmelser om företagens offentliga redovisning (årsredovisning, koncernredovisning och, för andra än försäkringsföretag, delårsrapporter). Lagarna reglerar hur balans- och resultaträkningarna skall ställas upp samt hur tillgångar och skulder skall värderas. Lagarna reglerar också vilka ytterligare upplysningar som skall lämnas i års- och koncernredovisningen och ger bl.a. riktlinjer för vad en förvaltningsberättelse skall innehålla. Vidare regleras kravet på upprättande av delårsrapporter för andra än försäkringsföretag. Slutligen innehåller lagstiftningen bestämmelser om offentliggörande av redovisningshandlingar och revisionsberättelser.

Många redovisningsregler är gemensamma för finansiella företag och företag i allmänhet. I ÅRKL och ÅRFL hänvisas således i betydande utsträckning till bestämmelserna i den nya årsredovisningslagen. I ÅRKL och ÅRFL finns dock också ett flertal från den nya årsredovisningslagen avvikande bestämmelser som föranleds av kreditinstituts och värdepappersbolags respektive försäkringsföretags särart. Det finns bl.a. särregler om hur balans- och resultaträkningarna skall ställas upp och olika tilläggsupplysningar som skall lämnas. I ÅRKL och ÅRFL finns också vissa särregler för värderingen av tillgångar och skulder.

Vilken årsredovisningslag skall kreditmarknadsföreningar tillämpa?

Som konstaterats i promemorian är ÅRKL särskild anpassad för den typ av finansiell verksamhet som kreditmarknadsföreningar skall bedriva. Att inordna sådana föreningar under ÅRKL ligger också i linje med vad som förestavats av bankredovisningsdirektivet. Kreditmarknadsföreningar bör därför omfattas av redovisningsreglerna i nämnda lag.

I ÅRKL är reglerna utformade så att de skall kunna tillämpas på de banker som är ett slags ekonomiska föreningar, nämligen medlemsbankerna. De bestämmelser som gäller för medlemsbanker bör därför som regel kunna föreskrivas tillämpliga även på kreditmarknadsföreningar. Att inordna kreditmarknadsföreningar under ÅRKL ger dock anledning till särskilda överväganden i vissa frågor (se vidare avsnitt 5.1-5.4).

ÅRKL avser, som nyss nämnts, företagens offentliga redovisning. Företag som omfattas av ÅRKL skall dock i huvudsak tillämpa den lagstiftningen även på det ickeoffentliga årsbokslutet, se 11 b § bokföringslagen (1976:125). Detsamma kommer att gälla för kreditmarknadsföreningar i och med att dessa företag inordnas under ÅRKL:s tillämpningsområde.

Följdändringar i den associationsrättsliga regleringen

Lagen (1995:1570) om medlemsbanker är dessa bankers associationsrättsliga ramverk. Motsvarande regelkomplex för de allmänna ekonomiska föreningarna återfinns i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

I lagen om medlemsbanker har införts flera bestämmelser som föranletts av den nya redovisningslagstiftningen. Motsvarande ändringar aktualiseras i lagen om ekonomiska föreningar beträffande de ekonomiska föreningar som skall bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet enligt förevarande förslag och därmed upprätta års- och koncernredovisning enligt ÅRKL.

De ändringar som aktualiseras i lagen om ekonomiska föreningar tillgodoses delvis av vissa ändringar som nyligen genomförts med anledning av förslagen i prop. 1996/97:32 Redovisning i ekonomiska föreningar och handelsbolag m.m. (LU 96/97:3, rskr. 96/97:56 och SFS 1996:1142). De nya reglerna innebär vissa följdändringar med hänsyn till dels att ekonomiska föreningar getts möjlighet att tillämpa den nya årsredovisningslagen från och med räkenskapsåret 1997, dels att ekonomiska föreningar som utgör finansiella holdingbolag skall under vissa förutsättningar upprätta koncern-

redovisning enligt ÅRKL eller ÅRFL (se 10 kap. 6 § och 11 kap. 12 § angående införandet av begreppet "avsättningar" samt 13 kap. 1 § om skadestånd). Därutöver måste vissa ytterligare följdändringar göras i förevarande sammanhang (se bl.a. 8 kap. 13 § om revisorns uttalande samt 11 kap. 7 och 12 §§ om tillämplig lag på likvidatorer och redovisning under likvidation).

Det kan i sammanhanget erinras om att SFS 1996:1142 innebär vissa andra ändringar som får betydelse även för kreditmarknadsföreningar (se främst 1 kap. 4 § om ny koncerndefinition).

Hänvisningar till S5

  • Prop. 1996/97:114: Avsnitt 4

5.1. Finansieringsanalys i kreditmarknadsföreningar

Promemorians förslag:

Överensstämmer med

regeringens förslag.

Remissinstanserna:

Samtliga remissinstanser har

tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt är större ekonomiska föreningar och moderföreningar i större koncerner skyldiga att upprätta finansieringsanalys. Med "större" företag respektive koncern avses att nettovärdet av tillgångarna enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstigit 1000 gånger basbeloppet eller att antalet anställda under samma tid överstigit 200 (se 9 kap. 9 § fjärde stycket lagen om ekonomiska föreningar).

Motsvarande regler gäller för kreditmarknadsbolag, hypoteksinstitut och värdepappersbolag. Även då ett kreditmarknadsbolags eller värdepappersbolags aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats skall bolaget upprätta finansieringsanalys (se 2 kap. 1 § andra stycket ÅRKL). Banker är däremot inte skyldiga att upprätta finansieringsanalys.

Det kan hävdas att en finansieringsanalys har störst betydelse i icke-finansiella företag. Som regeringen konstaterat i tidigare sammanhang bör dock den information som framgår av finansieringsanalysen i många delar kunna ge värdefulla uppgifter om verksamheten även i banker (se prop. 1995/96:10 del 3 s. 95). Analysen bör således kunna utformas så att även särdragen i finansiell verksamhet beaktas. Det framstår därför som lämpligast att i vart fall större föreningar som skall driva tillståndspliktig finansieringsverksamhet och kreditmarknadsföreningar som är moderföretag i större koncerner har att etablera formerna för och innehållet i sådana analyser. Ett annat viktigt skäl för att sådana kreditmarknadsföreningar skall avge en finansieringsanalys är att lika bestämmelser därmed kommer att gälla för bolagen och föreningarna.

Som regeringen tidigare aviserat finns det anledning att på ett mer genomgripande sätt ta upp frågorna om finansieringsanalys och den krets av företag som skall avge en sådan analys. Som då konstaterats bör detta ställningstagande anstå till beredningen av Redovisningskommitténs slutbetänkande (a.a. s. 95). I avvaktan på denna prövning bör alltså även nuvarande storlekskriterier behållas som gräns för skyldigheten att upprätta finansieringsanalys.

Hänvisningar till S5-1

  • Prop. 1996/97:114: Avsnitt 5, 8.2

5.2. Vissa särbestämmelser för kreditmarknadsföreningar

Promemorians förslag:

Överensstämmer med

regeringens förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag:

Särredovisning av eget kapital och upplysningar om medlemsantal m.m.

I 5 kap. 4 § 5 ÅRKL finns särskilda regler för medlemsbanker om indelning av eget kapital. Dessa regler är anpassade till föreningsformen. I huvudsak motsvarande bestämmelser finns i 9 kap. 7 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar. I förhållande till dessa bestämmelser tillkommer enligt ÅRKL fonden för orealiserade vinster (jfr 4 kap. 6 och 7 §§ ÅRKL och prop. 1995/96:10 del 3 s. 67-69 och 199).

I 6 kap. 2 § ÅRKL föreskrivs att medlemsbanker skall lämna vissa särskilda upplysningar om medlemsantal och insatsbelopp i förvaltningsberättelsen. Motsvarande bestämmelser gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet enligt 9 kap. 9 § andra stycket 3-6 lagen om ekonomiska föreningar.

De särregler som sålunda föreskrivs i ÅRKL för medlemsbanker bör enligt regeringens mening lämpligen göras tillämpliga även på kreditmarknadsföreningar.

Redovisning av gottgörelser

I 10 kap. lagen om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom. I 9 kap. 6 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar föreskrivs att gottgörelse enligt 10 kap. 1 § andra stycket 1 samma lag skall redovisas som en särskild kostnadspost. Med gottgörelse enligt nyss nämnda lagrum avses sådan efterlikvid, återbäring eller liknande som grundas på rörelsens resultat utan att ha räknats in i det redovisade årsresultatet. Fråga uppkommer om motsvarande redovisningsbestämmelse bör föreskrivas för kreditmarknadsföreningar.

I SFS 1996:1142 föreskrivs att nyss nämnda bestämmelser

skall kunna tillämpas även av sådana ekonomiska föreningar som väljer att upprätta årsredovisning enligt den nya årsredovisningslagen. I promemorian i förevarande lagstiftningsärende har däremot inte föreslagits någon motsvarande särbestämmelse för kreditmarknadsföreningar. Detta har motiverats med att kreditmarknadsföreningar bör följa de uppställningsformer som finns i ÅRKL och de principer för redovisning av utdelning som gäller för övriga företag som omfattas av denna lag. Ingen remissinstans har haft något att erinra mot promemorians ställningstagande. Någon motsvarande särbestämmelse finns inte heller i dag för medlemsbanker. Regeringen ansluter sig därför till promemorians bedömning.

Redovisning av insatser

I ekonomiska föreningar i allmänhet får även förfallna obetalda insatser räknas med bland föreningens tillgångar. Förfallna obetalda insatser tillåts dock inte öka redovisat eget kapital genom att de tas upp som tillgång i balansräkningen (se 1 kap. 3 § och 9 kap. 7 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar).

Enligt vad som föreslås i avsnitt 4.2 skall insatser i kreditmarknadsföreningar betalas kontant. Motsvarande regel gäller för medlemsbanker. Det saknas därför anledning att införa en bestämmelse i ÅRKL om att obetalda insatser inte får redovisas som tillgång.

Hänvisningar till S5-2

  • Prop. 1996/97:114: Avsnitt 8.2

5.3. Offentlighet och sanktioner för kreditmarknadsföreningar

Promemorians förslag: Promemorian innehåller inget förslag om att värdepappersbolag skall betraktas som publika företag vid tillämpningen av bestämmelser om förseningsavgifter. Promemorians förslag överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.

Remissinstanserna:

Samtliga remissinstanser har

tillstyrkt promemorians förslag eller lämnat det utan erinran.

Redovisningskommittén har ifrågasatt om inte också alla

värdepappersbolag borde behandlas som publika företag vid tillämpningen av reglerna om förseningsavgifter.

Skälen för förslaget: Kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag omfattas av offentlighetsreglerna i 8 kap. i den nya årsredovisningslagen (se 8 kap. 1 § andra stycket ÅRKL).

Bestämmelserna innebär bl.a. att års- och koncernredovisningen samt revisionsberättelserna skall offentliggöras genom att inom en månad efter fastställelsebeslutet ges in till Patent- och registreringsverket för att kungöras i en tidning (se 8 kap. 3, 4 och 13 §§ nya årsredovisningslagen). Banker och hypoteksinstitut skall offentliggöra redovisningshandlingarna genom att så snart det kan ske efter fastställelsebeslutet ge in dessa till Finansinspektionen för motsvarande kungörande (se 8 kap. 5, 6 och 8 §§ ÅRKL).

Reglerna i lagen om ekonomiska föreningar innebär att redovisningshandlingarna offentliggörs genom att hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade. Patentoch registreringsverket kan dock förelägga föreningen att ge in handlingarna till verket. Större föreningar och moderföreningar i större koncerner är dock alltid skyldiga att ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Patent- och registreringsverket. En moderförening är också utan särskilt föreläggande skyldig att ge in koncernredovisningen och koncernrevisonsberättelsen till verket (se 9 kap. 10 § lagen om ekonomiska föreningar).

Kreditmarknadsföreningar kan bedömas komma att vara av större externt intresse än flertalet av de föreningar som lagen om ekonomiska föreningar i dag är tillämplig på. Den form för offentliggörande som föreskrivs i den nya redovisningslagstiftningen är dessutom föreskriven i EG:s redovisningsdirektiv. På grund därav bör inte offentlighetsreglerna i lagen om ekonomiska föreningar gälla för kreditmarknadsföreningar. Det är samtidigt en fördel om kreditmarknadsföreningar omfattas av samma offentlighetsregler som kreditmarknadsbolag. Kreditmarknadsföreningar bör alltså omfattas av offentlighetsreglerna i 8 kap. nya årsredovisningslagen.

För kreditmarknadsbolag gäller enligt 8 kap. nya årsredovisningslagen vissa sanktionsregler som blir tillämpliga om bolaget dröjer med att sända in redovisningshandlingarna. Det är regler om förseningsavgifter (8 kap. 5-11 §§), personligt betalningsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör (8 kap. 12 §) och vite (8 kap. 13 §). Det finns inget bärande skäl för att i detta avseende särbehandla kreditmarknadsföreningarna i förhållande till bolagen. Kreditmarknadsföreningarna bör därför lyda under samma sanktionsregler som motsvarande bolag.

När det gäller ekonomiska föreningar saknas associationsrättsliga regler om indelning i publika och privata företag. En sådana gränsdragning föreskrivs dock för kreditmarknadsbolag. Gränsdragningen har betydelse för storleken av de avgifter som ett företag kan få betala, om detta för-

summar att ge in redovisningshandlingarna inom föreskriven tid (se 8 kap. 6 § nya årsredovisningslagen).

Det är i och för sig möjligt att utforma en regel enligt vilken storleken av förseningsavgifter görs beroende av om en kreditmarknadsförening i det enskilda fallet motsvarar vissa kriterier av betydelse för en indelning i privata och publika bolag (jfr 1 kap. 4 § aktiebolagslagen). En sådan reglering torde dock innebära tillämpningssvårigheter som knappast står i proportion till de skillnader som reglerna innehåller. Härtill kommer att företag som fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet i normalfallet kan antas komma att angå en större krets av intressenter. Sistnämnda skäl är dock relevant även beträffande kreditmarknadsföreningar och, som Redovisningskommittén varit inne på, bolag som bedriver värdepappersrörelse. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag bör därför behandlas som publika företag vid tillämpningen av bestämmelserna i 8 kap. 6 § nya årsredovisningslagen om förseningsavgifter. En bestämmelse med denna innebörd bör intas i 8 kap. 1 § ÅRKL.

Hänvisningar till S5-3

  • Prop. 1996/97:114: Avsnitt 4.2, 8.2

5.4. Delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag

Promemorians förslag:

Överensstämmer med

regeringens förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I dag är större kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag skyldiga att avge minst en delårsrapport under ett räkenskapsår som omfattar mer än 10 månader. Motsvarande skyldighet gäller när dessa bolag är moderföretag i större koncerner (se 8 kap. 1 § andra meningen ÅRKL). Om tillgångarnas nettovärde överstiger 1000 basbelopp eller om antalet anställda överstiger 200 föreligger ett större bolag resp. en större koncern, se 10 kap. 3 § andra och fjärde stycket aktiebolagslagen. Banker och hypoteksinstitut är skyldiga att avge delårsrapport oavsett verksamhetens omfattning (se 8 kap. 1 § första meningen

ÅRKL).

Frågan om delårsrapporter i kreditinstitut och värdepappersbolag behandlades i samband med införlivandet av EG:s redovisningsdirektiv med svensk rätt. Regeringen fann då - bl.a. mot bakgrund av den förhållandevis korta anpassningstid som skulle medges för berörda företag och

myndigheter - inte skäl för att föreslå någon ändring av gällande regler för när kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag enligt lag måste avge delårsrapport (se prop. 1995/96:10 del 3 s. 166).

När nu kreditmarknadsföreningar skall inordnas under ÅRKL bör frågan om avgivande av delårsrapport prövas mera förutsättningslöst för samtliga kreditinstitut och värdepappersbolag. Det kan då konstateras att informationen om framför allt resultatet i tätare intervall än per helår blivit av en allt större betydelse för externa intressenter på det finansiella området. Det är samtidigt viktigt att förändringar i verksamheten tidigt kommer inte bara till tillsynsmyndigheternas vetskap utan även till andra intressenters kännedom. De kapitaltäckningsregler som gäller för kreditinstitut och värdepappersbolag innebär också att relativt omfattande rapporter om företagets resultat och ställning regelbundet måste tas fram. Mot denna bakgrund är det mindre befogat att uppställa regler som innebär att endast större kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag måste upprätta och tillhandahålla delårsrapporter. Nettovärdet av tillgångarna i ett nystartat finansiellt företag torde också ganska snart komma att uppgå till 1000 basbelopp. Därmed blir en tvåårsgräns, och framför allt en gräns vid 200 anställda, mindre ändamålsenlig. Samtidigt är det av värde att gemensamma bestämmelser gäller för banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag. Som nyss framhållits har delårsrapporter en viktig funktion för genomlysning av verksamhet i finansiella företag. Det framstår därför som mest ändamålsenligt att reglerna om delårsrapporter för kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag ändras. Samtliga kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag bör därför - på samma sätt som banker och hypoteksinstitut - åläggas att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret enligt ÅRKL:s bestämmelser härom. Även när det gäller skyldigheten för moderföretag att lämna uppgifter för koncernen bör bestämmelserna för nu nämnda företag enhetliggöras (se 9 kap. 3 § 2 ÅRKL).

När det gäller sådana finansbolag och kreditaktiebolag som fortfarande kan bedriva verksamhet med stöd av viss övergångsreglering saknas dock skäl för att ändra nuvarande ordning som innebär att delårsrapporter bara krävs av större företag.

Hänvisningar till S5-4

  • Prop. 1996/97:114: Avsnitt 8.2

6. Ikraftträdande

De lagändringar som erfordras för att ekonomiska föreningar

skall få bedriva finansieringsverksamhet bör träda i kraft den 1 juli 1997. Några föreningar som är kreditmarknadsföreningar finns inte i dag. Normalt föreligger därför inte något behov av särskilda övergångsregler till lagändringarna i detta sammanhang. Vissa av ändringarna i redovisningsbestämmelserna i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepppersbolag berör dock befintliga kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. I övergångsreglerna till denna lag bör därför föreskrivas att bestämmelserna skall tillämpas första gången på räkenskapsår som påbörjas efter den 30 juni 1997.

7Ekonomiska konsekvenser

De föreslagna lagändringarna kan inte bedömas få några effekter på samhällsekonomin i stort. Någon nyetablering av betydelse är sålunda inte att vänta.

För Finansinspektionen kommer lagändringarna att innebära ett visst föreskriftsarbete. Detta föreskriftsarbetet är emellertid av övergående art. Kostnaden för tillståndsansökningar bör avgiftsfinansieras. Avgiftens storlek bör bestämmas enligt lämplig avgiftsklass i avgiftsförordningen (1992:191). Avgiftsinkomsterna redovisas under en inkomsttitel på statsbudgeten. Beträffande den löpande tillsynen innebär förslaget att omfattningen av Finansinspektionens uppgifter kan komma att öka om det tillkommer nya kreditmarknadsföretag som inte skulle ha etablerats utan den nya möjligheten att bedriva finansieringsverksamhet i ekonomisk förening. Såsom nyss anförts finns det dock ingen grund för att anta någon nyetablering av betydelse. Det finns därför inte heller anledning att räkna med några betydelsefulla ökningar av kostnaderna varken för tillstånd och löpande tillsyn eller för de domstolar som har att överpröva Finansinspektionens beslut.

De nya redovisningsregler som föreslås innebär en utvidgning av skyldigheten för kredtmarknadsbolag och värdepappersbolag att rapportera ekonomisk information, främst genom att vissa storlekskriterier tas bort. Emellertid avser skyldigheten information som företagen redan i dag behöver ta fram oftare än vad lagförslagen kräver. Nu nämnda företag bedriver dessutom en verksamhet som innebär att de relativ snart efter det att verksamheten inletts överskrider den omsättningsgräns som tidigare gällt. Förslagen till ny redovisningslagstiftning kan sålunda inte bedömas medföra annat än marginella ekonomiska

konsekvenser för berörda företag. Inte heller för PRV, som i någon mån berörs av de nya informationsreglerna, och vars verksamhet i likhet med Finansinspektionens är avgiftsfinansierad, kan merkostnaderna förväntas bli annat än marginella.

Sammantaget kan de ekonomiska konsekvenserna av lagförslagen bedömas som försumbara.

8. Författningskommentar

De ändringar som görs i detta sammanhang är i huvudsak en följd av att lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall tillämpas även på ekonomiska föreningar som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet. Denna lag kommer därmed att gälla för samtliga kreditmarknadsföretag, dvs. såväl aktiebolag som bedriver finansieringsverksamhet (kreditmarknadsbolag), som ekonomiska föreningar som bedriver sådan verksamhet (kreditmarknadsföreningar). -Lagen om kreditmarknadsbolag föreslås därför byta namn till lagen om finansieringsverksamhet. På flera ställen talas det i denna lag i den nuvarande lydelsen om "bolaget". Detta ord föreslås bytas ut mot det associationsneutrala "företaget". På vissa ställen där det talas om aktier har bestämmelserna kompletterats med ordet "andelar". Ordet "kreditmarknadsbolag" förekommer dessutom i en rad olika lagar och bör alltså bytas ut mot "kreditmarknadsföretag" respektive "finansieringsverksamhet". Sådana ändringar tas inte upp nedan.

8.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

2 kap. 4 §

(Jfr 2 kap. 4 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 4.1. Ett nytt tredje stycke föreskriver att insatserna i en kreditmarknadsförening alltid skall fullgöras i pengar. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller för medlemsbanker enligt 1 kap. 4 § första stycket andra meningen lagen (1995:1570) om medlemsbanker och förslaget till 5 kap. 1 § tredje stycket samma lag.

5 kap. 4 a §

(Jfr 5 kap. 4 a § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har närmare behandlats i avsnitt 4.2. I denna nya paragraf föreskrivs att en kreditmarknadsförenings styrelse är skyldig att upprätta en särskild balansräkning om det finns anledning att anta att kreditmarknadsföreningen inte kan uppfylla kravet på

kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen). Om balansräkningen visar att kravet inte är uppfyllt skall styrelsen genast underrätta Finansinspektionen. Bestämmelsen motsvarar vad som föreskrivs för sparbanker och medlemsbanker i 7 kap. 4 § första stycket andra punkten bankrörelselagen (1987:617). Eftersom balansräkningen avser att visa huruvida kravet på kapitaltäckning enligt kapitaltäckningslagen är uppfyllt skall den upprättas enligt de regler som gäller för redovisning av sådan kapitaltäckning.

Hänvisningar till S8-1

8.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap. 1 §

(Jfr 1 kap. 1 § i promemorians förslag)

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka företag som skall tillämpa lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Ändringen av

första stycket innebär att även sådana föreningar som

bedriver finansieringsverksamhet enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet (kreditmarknadsföreningar) skall tillämpa ÅRKL. Enligt bestämmelsen inordnas kreditmarknadsföreningar under begreppet kreditinstitut tillsammans med främst kreditmarknadsbolag och banker.

2 kap. 1 §

(Jfr 2 kap. 1 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har behandlats närmare i avsnitt 5.1. I paragrafens andra stycke regleras vilka företag som måste ta in en finansieringsanalys i årsredovisningen. På samma sätt som för kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag föreskrivs att större kreditmarknadsföreningar måste upprätta en finansieringsanalys. Med större kreditmarknadsföreningar avses föreningar av sådan storlek att det gällt ett krav på auktoriserad revisor enligt 8 kap. 5 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

5 kap. 4 §

(Jfr 5 kap. 4 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2. En ändring har gjorts i femte punkten. För kreditmarknadsföreningar föreskrivs samma uppdelning beträffande eget kapital som för medlemsbanker.

6 kap. 2 §

(Jfr 6 kap. 2 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2. Paragrafen reglerar vissa särupplysningar som måste lämnas i förvaltningsberättelsen. Ändringen innebär att kreditmarknadsföreningar skall i förvaltningsberättelsen lämna samma särupplysningar om medlemsantal och insatser som medlemsbanker skall göra.

7 kap. 1 §

(Jfr 7 kap. 1 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.1. Ändringen av andra stycket har gjorts för att beakta att kreditmarknadsföreningar skall omfattas av ÅRKL:s koncernredovisningsregler. Bestämmelserna innebär att endast sådana kreditmarknadsföreningar som är moderföretag i större koncerner behöver upprätta en finansieringsanalys för koncernen. Avgörande blir således om koncernens verksamhet överstiger vissa storlekskriterier (se 8 kap. 5 § första och tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar). Motsvarande storlekskriterier gäller för kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag.

8 kap. 1 §

(Jfr 8 kap. 1 § i promemorians förslag)

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.3. Genom vad som föreskrivs i 8 kap. 1 § andra stycket ÅRKL kommer kreditmarknadsföreningar att omfattas av bestämmelserna om offentliggörande i 8 kap. nya årsredovisningslagen (1995:1554). Det innebär bl.a. att Patentoch registreringsverket är registreringsmyndighet för kreditmarknadsföreningarna och att sådana föreningar skall ge in redovisningshandlingarna dit.

Det nytillkomna tredje stycket innebär att kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag alltid skall anses som publika företag vid tillämpningen av reglerna om förseningsavgifter i 8 kap. 6 § årsredovisningslagen.

9 kap. 1 §

(Jfr 9 kap. 1 § i promemorians förslag)

Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.4. Ändringen av paragrafens första mening innebär att såväl kreditmarknadsföretag som värdepappersbolag skall, oavsett storlek, avge delårsrapport minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader.

Med "övriga aktiebolag" i andra meningen avses sådana finansbolag och kreditaktiebolag som fortfarande förekommer enligt viss övergångsreglering (jfr 1 kap. 1 § första stycket ÅRKL och prop. 1995/96:10 del 3 s. 170-171).

9 kap. 3 §

(Jfr 9 kap. 3 § i promemorians förslag)

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5.4. Paragrafens första punkt har ändrats för att beakta att ÅRKL skall tillämpas även på kreditmarknadsföreningar. Ändringen medför att sådana föreningar skall, på samma sätt som medlemsbanker, lämna delårsrapport även till de medlemmar som begär det.

Ändringen av tredje punkten innebär att kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag skall, oavsett storlek, i delårsrapporten lämna vissa uppgifter för den koncern där företaget är moderföretag. Därmed gäller samma regler som för banker och hypoteksinstitut.

Hänvisningar till S8-2

8.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

5 kap. 1 §

Ändringen innebär ett förtydligande såvitt avser förlagsinsatser i medlemsbanker. Sådana insatser skall i enlighet med vad som är fallet med andra insatser alltid tillskjutas i pengar. Frågan har behandlats i avsnitt 4.2.

Hänvisningar till S8-3

8.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

4 kap. 3 §

(Jfr 4 kap. 3 § i promemorians förslag)

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.2. Ändringen innebär att en medlem i en kreditmarknadsförening kan erhålla återbetalning av en s.k. överinsats, dvs. en insats som denne inte är skyldig att delta med, endast om det kan ske med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar i kreditinstitut och värdepappersbolag. Föreskriften överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelse i 4 kap. 3 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

8 kap. 13 §

(Jfr 8 kap. 13 § i promemorians förslag)

I paragrafen regleras revisionsberättelsens innehåll. Av paragrafen följer att revisor bl.a. skall uttala sig om huruvida års- och koncernredovisningen överensstämmer med lag. Paragrafen har nyligen ändrats som en följd av att ekonomiska föreningar har beretts möjlighet att tillämpa nya årsredovisningslagen (1995:1554), se SFS 1996:1142. Ändringarna nu föranleds av att kreditmarknadsföreningar skall omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). De uttalanden och upplysningar som skall lämnas i revisionsberättelsen måste anpassas efter tillämplig årsredovisningslag.

9 kap. 17 §

(Jfr 9 kap. 15 § i promemorians förslag)

I paragrafen, som är ny, erinras om att kreditmarknadsföreningar skall tillämpa ÅRKL istället för redovisningsbestämmelserna i 9 kap. lagen om ekonomiska föreningar (jfr även 1 kap. 1 § ÅRKL).

10 kap. 6 §

(Jfr 10 kap. 6 § i promemorians förslag)

Ändringen som kommenterats utförligt i avsnitt 4.3 innebär en modifikation av reservfondsreglerna för kreditmarknadsföreningar, i förhållande till vad som gäller för allmänna ekonomiska föreningar.

11 kap. 7 §

(Jfr 11 kap. 7 § i promemorians förslag)

Genom ändringen klargörs att de bestämmelser om underskrift av årsredovisning m.m. som gäller för styrelse och styrelseledamöter enligt olika årsredovisningslagar, skall tillämpas även på likvidatorerna i en ekonomisk förening i allmänhet resp. en kreditmarknadsförening i likvidation. Bestämmelsen motsvarar vad som i dag föreskrivs bl.a. i 13 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 10 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618).

11 kap. 12 §

(Jfr 11 kap. 12 § i promemorians förslag)

Genom ändringen preciseras olika bestämmelser i de nya årsredovisningslagarna som inte behöver tillämpas om en ekonomisk förening i allmänhet resp. en kreditmarknadsförening har trätt i likvidation. Motsvarande undantag föreskrivs bl.a. i 13 kap. 12 § aktiebolagslagen och 10 kap. 13 § bankaktiebolagslagen.

13 kap. 1 §

(Jfr 13 kap. 1 § i promemorians förslag)

Paragrafen har ändrats för att ta hänsyn till att kreditmarknadsföreningar skall tillämpa ÅRKL.

Hänvisningar till S8-4

8.5. Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

8 kap. 5 §

Förslaget, som har behandlats närmare i avsnitt 4.1 innebär att sekretess råder i ärende hos statlig myndighet beträffande innehav av andelar i kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker.

Bilaga 1

Förteckning över remissinstanser; Promemoria med utkast till lagrådsremiss Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening samt vissa ändringar i redovisningslagstiftningen på det finansiella området

Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kooperativa Institutet, Kooperativa Förbundet, Sveriges Försäkringsförbund, Utländska Försäkringsbolags Förening, Svenska Bankföreningen, Folksam, Finansbolagens Förening, Industrins Finansförening, Fristående Sparbankers Riksförbund, Företagarnas Riksorganisation, Postgirot Bank AB, Industriförbundet, Sveriges Köpmannaförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landshypotek AB, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorssamfundet, Bokföringsnämnden, Riksskatteverket, Redovisningskommittén, Svenska Aktuarieföreningen, Svenska Livförsäkringsaktiebolagens Aktuarienämnd, Sveriges Advokatsamfund, Redovisningsrådet, Sveriges Livförsäkringsföreningars Förbund, Länsförsäkringsbolagens Förening, Pressens Pensionskassa, Försäkringsföreningen för det statliga området, Försäkringsbranschens pensionskassa, Försäkringsföreningen för försäkrinskasseområdet, Tobaksbolagens pensionskassa, Sparinstitutens pensionskassa, Konsumentkooperationens pensionskassa, Sveriges Köpmannaförbunds pensionskassa.

Bilaga 2

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-01-30

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet

Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt en lagrådsremiss den 16 januari 1997 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag m.m.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Eric Frieberg.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Hänvisningar till S8-5

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1997.

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Tham, Blomberg, Andersson, Uusman, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, Klingvall, Åhnberg och Östros

Föredragande: statsrådet Östros

Regeringen beslutar proposition 1996/97:114 Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening m.m.