SOU 1985:55
Musiken i Svenska kyrkan
tion isa ng .m .la. rm
% om %& .mm m
|:. ' "|'—.; "1"..'.|| "
_|] ._'J|| .|.' .. F|.|E""
| | * _| "'"'|'|
.. - ,......"1 "
"'|' _ ||-'L |||.'|||_ |_| V'|| |||||_| . * . . J.C." '|- "'."|"',L "|.|.' |'|'.. '. _ '|—. '. .. ' _ || .. | | | = ' |.L'.| ."|'|"'. 'i"|"'..('.| 1.1_ ",:I | | .. _ '.' H*” | ||||||| --"|| | | —1. | ' | ' || |
. |.. ". | '. r || "'."' "'|'." "" n'nl '#'"th "'. |||... _ T
& Statens offentliga utredningar Egg 1985z55 & Civildepartementet
Musiken i svenska kyrkan
—framtida organisation och utbildning
Betänkande av kyrkomusikerutredningen Stockholm 1985
Till statsrådet och chefen för
Civildepartementet
Regeringen bemyndigade den 11 december 1980 chefen för kommundepartementet att tillkalla en särskild utredare för att se över organisationen av kyrkomusikernas
verksamhet m.m.
Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 18 de— cember 1980 lektorn Bertil Hansson som utredare. Till sakkunniga åt utredaren förordnades den 1 oktober 1981 numera förbundsdirektören Sven Arnström, musikdirektö- ren Zaid Bjurek och numera kontraktsprosten Bengt Bro— man samt den 10 juni 1982 departementsrådet Göran Göransson. Till experter förordnades den 26 januari 1984 förhandlingsdirektören Hans Good, den 4 december 1984 numera förhandlingsdirektören Sven-Erik Wallin och den 5 december 1984 musikdirektören Olle Johans—
SOl'].
Kammarrättsassessorn Per Ove Svensson förordnades den
18 mars 1981 till sekreterare åt utredaren.
Utredningen har arbetat under namnet kyrkomusikerut—
redningen.
Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05)
har kyrkomusikerutredningen avgett diskussionsbetän— kandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re— missammanställningen (SOU 1984:75) Församlingarna om
framtiden.
Kyrkomusikerutredningen får härmed överlämna betänkan— det Musiken i svenska kyrkan — framtida organisation och utbildning. Särskilda yttranden har avgetts av
Sven Arnström, Zaid Bjurek och Bengt Broman.
Kyrkomusikerutredningen har härmed slutfört sitt upp—
drag.
Göteborg i november 1985
Bertil Hansson
/Per Ove Svensson
INNEHÅLL
FÖRKORTNINGAR .................................... SAMMANFATTNING ................................... FÖRFATTNINGSFÖRSLAG ..............................
GRUNDEN FÖR INDELNINGEN AV DEN KYRKOMUSIKA— LISKA VERKSAMHETEN
10
11
INLEDNING .................................
INDELNINGEN I PASTORAT OCH ANDRA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETER ............................
INDELNINGEN I FÖRSAMLINGAR ................
INDELNINGEN I KYRKOMUSIKERDISTRIKT ........
UTREDNINGENS PRELIMINÄRA STÄLLNINGSTAGANDEN
REMISSYTTRANDENA ÖVER UTREDNINGENS PRELIMI— NÄRA STÄLLNINGSTAGANDEN ...................
FÖRSAMLINGAR I SAMVERKAN — FÖRSLAG FRÅN 1982 ÅRS KYRKOKOMMITTE ....................
ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG ..................
39
41
45
47
49
57
61
69
71
II
12
12. 12.
12.
12.
12.
12. 12.7
12.
13
13.1
TJÄNSTEORGANISATIONEN
BEHOVET AV EN NY TJÄNSTEORGANISATION ...... 87 Kort historik ............................. 87 Allmän beskrivning av det statligt reglera—
de området ................................ 90
Huvuddragen i den nuvarande kyrkomusikeror— ganisationen .............................. 91 Skrivelser om översyn av tjänsteorganisa— tionen m.m. som regeringen har överlämnat till kyrkomusikerutredningen .............. 94 Övriga önskemål om ändringar i tjänsteorga— nisationen m.m. ........................... 98 Utredningens preliminära ställningstaganden 99 Remissyttrandena över utredningens prelimi— nära ställningstaganden ................... 101 överväganden och förslag .................. 103 12.8.1 Kyrkomusikertjänsterna blir kyrko— kommunala i framtiden ............. 103 12.8.2 Staten skall även i framtiden ha ett visst inflytande över den kyr— komusikaliska verksamheten. Denna statliga förvaltningsuppgift skall handhas av stiftsstyrelsen ........ 106 12.8.3 Vissa allmänna författningsbestäm— melser behövs ..................... 108
12.8.4 Allmän beskrivning av det kyrkokom—
munalt reglerade området .......... 109 INSTRUKTION, TJÄNSTEÅLIGGANDEN M.M. ....... 111 Gällande rätt ............................. 111
13.1.1 Instruktion m.m., 7 och 8 SS KMF .. 111
13.1.2 Tjänsteåligganden för organist,
10 — 17 d 55 KMF .................. 112 13.1.3 Särskilda åligganden för domkyrko— organist, 18 S KMF ................ 117
13.1.4 Åligganden för kantor, 19 och 20 55 KMF ............................... 118
13.2
14 14.1 14.2
13.1.5 Åligganden för orgelspelare, 21 S
KMF ............................... 13.1.6 Åligganden för biträdande kyrkomu— siker, 22 S KMF ................... 13.1.7 Fastställande av tjänsteåliggande- nas omfattning, 23 5 KMF .......... överväganden och förslag ..................
13.2.1 För varje kyrkomusikertjänst behövs en instruktion .................... 13.2.2 Tjänstgöringsskyldigheten vid guds- tjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar m.m. ................... 13.2.3 Orgelvård m.m. skall bestå som en uppgift för kyrkomusikerna ........ 13.2.4 Fri musikundervisning skall ingå i den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten ........................ 13.2.5 Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detaljregleras i författning ...... 13.2.6 Uppgifterna för stiftet frikopplas från domkyrkoorganisternas tjänster 13.2.7 Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten ........................ 13.2.8 Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter MBL—förhandlingar ...........
KYRKOMUSIKERTJÄNSTERNA, ANSTÄLLNINGSFORMER Gällande rätt, 2 och 3 55 KMF ............. överväganden och förslag .................. 14.2.1 Tjänsteorganisationens anknytning till statligt fastställda examens—
krav bör bestå ....................
119 122
122
123
124
125
127
128
128
131
133 133 135
14.2.2 Omfattningen av den kyrkomusikalis— ka tjänstgöringen blir oförändrad eller ökar. Tjänster med lågt veckotimtal ersätts av tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll .. 138 14.2.3 De särskilda stiftsuppgifterna bör frikopplas från domkyrkoorganister— nas tjänster. Stiftsstyrelserna skall förses med nya tjänster för stiftsmusiker ..................... 140 14.2.4 Skolkantorstjänsterna bör försvinna 143 14.2.5 Kombinationstjänster bör skapas ... 143 14.2.6 Flera faktorer bör påverka valet av kompetens för kyrkomusikertjänster 148
14.2.7 Särskilt om kyrkomusikertjänster
enligt kyrkokommunala regler ...... 149 14.3 Vissa övergångsfrågor ..................... 150 1 5 INRA'TTANDE Av KYRKOMUSIKERTJÄNSTER ........ 1 5 15.1 Gällande rätt ............................. 153
15.1.1 Inrättande av tjänster som organist
och kantor. Anställande av orgel—
spelare, 5 S KMF .................. 153
15.1.2 Inrättande av tjänst som biträdande kyrkomusiker, 6 S KMF ............. 155 15.2 överväganden och förslag .................. 155
15.2.1 Inrättandet av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko— kommunala regler .................. 155
15.2.2 Närmare om inrättandet enligt kyr—
kokommunala regler ................ 156
15.2.3 Innehållet i det lokala kollektiv— avtalet, LOK ...................... 157 16 BEHÖRIGHETSVILLKOR OCH BEFORDRINGSGRUNDER 161
16.1 Gällande rätt ............................. 161
16.1.1 Behörighetsvillkor för ordinarie
och extra ordinarie organist, 24 S
KMF ............................... 161 16.1.2 Behörighetsvillkor för extra orga— nist, 25 5 KMF .................... 164 16.1.3 Behörighetsvillkor för kantor, 26 S KMF ............................... 165 16.1.4 Befordringsgrunder, 27 S KMF ...... 166 16.2 överväganden och förslag .................. 167
16.2.1 Behörighetsvillkoren kommer i hu— vudsak att motsvara de nuvarande kraven för organist— resp. kyrko— kantorstjänst ..................... 167 16.2.2 I undantagsfall får behörighets— villkoren sättas ned .............. 169 16.2.3 Befrielse från behörighetsvillkor kan medges i vissa fall ........... 170 16.2.4 Allmänt erkända meritvärderings-
principer bör följas vid tjänste-
tillsättningar .................... 170 17 TILLSÄTTNING Av KYRKOMUSIKERTJÄNSTER ...... 175 17.1 Gällande rätt ............................. 175
17.1.1 Organisttjänst, 28 — 35 55 KMF .... 175 17.1.2 Biträdande kyrkomusikertjänst, 36 S
KMF ............................... 179 17.1.3 Kantorstjänster, 37 5 och 38 S 1 mom. KMF ........................ 180 17.1.4 Orgelspelare, 39 S KMF ............ 181 17.2 överväganden och förslag .................. 182
17.2.1 Tillsättningen av kyrkomusiker— tjänster kommer i huvudsak att föl— ja kyrkokommunala regler .......... 182 17.2.2 Annan än behörig kyrkomusiker får
anställas i vissa fall ............ 184
III
UTBILDNINGEN AV KYRKOMUSIKER
18
19 19. 19.
20
20.1
20.
21
22
23
IV
24
25
26
27
28
29
SKRIVELSER OM ÖVERSYN AV KYRKOMUSIKERUT—
BILDNING .................................. 187 HÖGRE KYRKOMUSIKERUTBILDNING .............. 189 Nuvarande utbildning ...................... 189 Överväganden och förslag .................. 190 LÄGRE KYRKOMUSIKERUTBILDNING .............. 195 Nuvarande utbildning ...................... 195 överväganden och förslag .................. 196 SAMARBETE INOM KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN ... 205
ÖVRIG UTBILDNING I ANSLUTNING TILL KYRKO—
MUSIKALISK VERKSAMHET ..................... 207 ÖVERGANGSFRAGOR ........................... 211 KOSTNADER
KOSTNADER ................................. 213 SPECIALMOTIVERING 217
FÖRSLAGET TILL LAG (0000:0000) OM KYRKOMU— SIKALISK VERKSAMHET I SVENSKA KYRKAN ...... 219
FÖRSLAGET TILL FÖRORDNING (0000:0000) OM LÄRARES FYLLNADSTJÄNSTGÖRING SOM KYRKOMU— SIKER M.M. ................................ 229
FÖRSLAGET TILL FÖRORDNING (0000:0000) OM FÖRORDNANDE Av ORDINARIE SKOLKANTORER pA TJÄNSTER SOM LÄRARE M.M. .................. 235
FÖRSLAGET TILL FÖRORDNING (0000:0000) OM FÖRORDNANDE Av EXTRA ORDINARIE SKOLKANTORER PÅ TJÄNSTER SOM LÄRARE .................... 239
ÖVRIGT .................................... 241
SÄRSKILDA YTTRANDEN .............................. 243 BILAGOR Bilaga 1 Kommittédirektiv ....................... 269 Bilaga 2 Utredningsarbetet ...................... 279 Bilaga 3 Schematisk översikt över ändringar i pastoratsindelningen åren 1910 — 1950 .. 285 Bilaga 4 Pastoraten fördelade efter folkmängd 1985—01—01 ............................. 289 Bilaga 5 Antalet totala samfälligheter stiftsvis 293 Bilaga 6 Antalet partiella samfälligheter stifts— vis .................................... 297 Bilaga 7 Församlingarna fördelade efter folkmängd 1985—01—01 ............................. 301 Bilaga 8 Kyrkomusiker fördelade på tjänstetyper 1985—09—12 ............................. 305 Bilaga 9 Uppskattning av behovet av utbildnings— platser för blivande kantorer i den av utredningen föreslagna framtida tjänste— organisationen ......................... 309 Bilaga 10 Utkast jämte kommentarer till vägledande utbildningsplan för tvåårig kantorsut- bildning vid folkhögskola .............. 317 Bilaga 11 Nivåer och betyg inom kantorsutbildning— en ..................................... 325 Bilaga 12 Sammandrag av svar på enkäter som utred— ningen har genomfört ................... 329 Bilaga 13 Möjliga ändringar av kyrkomusikertjäns—
ternas organisation i Strängnäs och Luleå stift samt i ett kontrakt i Lunds
stift .................................. 335 Inledning .............................. 337 Principer för undersökningen ........... 337 Åtgärder ............................... 340 Resultat ............................... 341 Sammanfattning ......................... 342
Slutord ................................ 343
Tabell
Tabell
Tabell
Tabell
Tabell
Tabell
Tabell
Tabell
Tabell
Tabell
Tabell
Tabell
Tabell
1
10
11
12
13
Sammanställning av förslag
till tjänstetyper inom pas—
torat i förhållande till nu— varande tjänstetyper inom kyrkomusikerdistrikt ......... 344 Strängnäs och Luleå stift. Jämförande frekvenstabell över systematiserade åtgärder ..... 347 Strängnäs stift. Kontrakt för— delade på län ................ 348 Strängnäs stift. Fördelning av pastorat och kontrakt på bor— gerliga kommuner ............. 349 Strängnäs stift. Fördelning av pastorat och kommuner på kon— trakt ........................ 350 Strängnäs stift. Fördelning av enförsamlings— och flerförsam— lingspastorat på kontrakt .... 351 Strängnäs stift. Folkmängd 1984—01—01 i pastorat och för— samlingar .................... 352
Strängnäs stift. Kyrkomusiker—
tjänsternas organisation ..... 356 Luleå stift. Kontrakt fördela— de på län .................... 362
Luleå stift. Fördelning av pastorat och kontrakt på bor— gerliga kommuner ............. 363 Luleå stift. Fördelning av pastorat och kommuner på kon— trakt ........................ 364 Luleå stift. Folkmängd
1984—01—01 i pastorat och för— samlingar .................... 365 Luleå stift. Kyrkomusiker—
tjänsternas organisation ..... 367
Tabell 14
Tabell 15
Tabell 16
Lunds stift, Vemmenhögs,
Ljunits och Herrestads kon—
trakt. Fördelning av pasto—
rat och kontrakt på borgerli—
ga kommuner. Fördelning av pastorat och kommuner på kon— trakt. Fördelning av enför— samlings— och flerförsam— lingspastorat på kontrakt .... 373 Lunds stift, Vemmenhögs,
Ljunits och Herrestads kon—
trakt. Folkmängd 1984—01—01
i pastorat och församlingar .. 374 Lunds stift, Vemmenhögs,
Ljunits och Herrestads kon—
trakt. Kyrkomusikertjänster—
nas organisation ............. 375
FÖRKORTNINGAR
AB Allmänna bestämmelser
AF Anställningsförordningen (1965z601)
ARA Allmänt reseavtal
AST Allmänt avlöningsavtal för statliga och vis— sa andra tjänstemän
bt Biträdande kyrkomusiker CAF Specialbestämmelser för centralt reglerade anställningar — församlingar
Dir Kommittédirektiv
do Domkyrkoorganist f Församlingsmusiker
FmL Lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
HöK Huvudöverenskommelse
IKP—K Instruktion för kyrkokommunalt personalorgan
KHA Kommunalt huvudavtal
kk Kyrkokantor
KMF Kyrkomusikerförordningen (1950:375)
KML Lagen (1947:275) om kyrkomusiker
KMU 1942 års kyrkomusikerutredning KO Kyrkomötets organisationsutskott
KRA Kommunalt reseavtal
kskr Kyrkomötets skrivelse
KU Konstitutionsutskottet
LAS Lagen (1982:80) om anställningsskydd
LFKS Lagen (1982:1052) om församlingar och kyrk- liga samfälligheter
LFS Lagen (1961:436) om församlingsstyrelse
LOA Lagen (1976:600) om offentlig anställning
LOK LU MA MBL
Miljö
osp
osp sk
PA-KL
prop. PST—F
Reg Är RF rskr SAV SCB
sk SKFP
SkolF skr SOU SU SäU SÖ TFK
TFU
TU
UHÄ vt
Lokalt kollektivavtal
Lagutskott
Musikaliska akademien
Lagen (1976:580) om medbestämmande iarbets— livet
Arbetsmiljöavtal Organist Orgelspelare
Vakant skolkantorstjänst med orgelspelare på den kyrkomusikaliska delen Kollektivavtal om pensioner för kommunala arbetstagare
Proposition Lokal personalstadga för församlingar och kyrkliga samfälligheter Regeringens ärende Regeringsformen Riksdagens skrivelse
Statens arbetsgivarverk Statistiska centralbyrån
Skolkantor
Svenska kyrkans församlings— och pastorats— förbund
Skolförordningen (1971:235)
Regeringens Skrivelse
Statens offentliga utredningar Statsutskottet
Särskilt utskott
Skolöverstyrelsen Tjänsteförteckningsavtal för kyrkliga tjänster Tjänsteförteckningsavtal för undervisnings— väsendet
Tillfälligt utskott
Universitets— och högskoleämbetet Veckotimme
SAMMANFATTNING
Allmänt
Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slut— betänkande. Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och remissam— manställningen (SOU 1984:75) Församlingarna om framti- den.
Enligt direktiven skall utredningen göra en fullstän— dig och förutsättningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och vissa därmed samman— hängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för utredningens överväganden skall vara församlingarnas behov av kyrkomusikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusikalisk standard. Utöver församlingslivets behov bör också beaktas sam— hällets intresse av ett rikt förgrenat och differenti— erat musikliv. Ansträngningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musik— livet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyr-
komusikernas musikaliska kompetens.
Med dessa utgångspunkter har kyrkomusikerutredningen studerat främst fyra större frågor. Dessa gäller an— svaret för handhavandet av den kyrkomusikaliska verk— samheten, dvs. vilken grund för indelningen av verk- samheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad, utbildningen av kyrkomusiker samt kost— nadsfrågor hör också hit. I det följande lämnar ut—
redningen en översiktlig redogörelse för sina ställ—
ningstaganden.
Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verk—
samheten
Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgif— ter att försöka finna områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten - i analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i en rikstäckande basorga- nisation. Denna organisation skall ha en direkt lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål för utred— ningen - bl.a. möjlighet till kombination av olika tjänster i kyrka och samhälle — kan tillvaratas på ett
enkelt och smidigt sätt.
Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av att kyrkomusikerna liksom i dag knyts till de olika församlingarna — direkt eller genom särskilt bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just grunden för indel— ningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna ska— pa områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning, måste församlingen i princip överges som indelningsgrund.
Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med direkt anknytning till de församling— ar som ingår i samfälligheten. Verksamheten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt kyrkomusikerna. Pastoraten är även tjänstgöringsom— råden för prästerna. Från olika synpunkter har pasto— raten som ansvariga för den kyrkomusikaliska verksam—
heten uppenbara fördelar. Administration och rekryte—
ring kan underlättas. Inom pastoraten — i vart fall större pastorat — bör det vara möjligt att Skapa ra— tionella arbets— och anställningsförhållanden för kyr— komusikerna. Organisationen kan anpassas efter pasto— ratens samlade behov och förutsättningar och kyrkomu— sikerna kan på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för
församlingsvårdande personal i resp. pastorat.
Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika utvecklad. Främst framgår det vid en jäm— förelse mellan större tätorter och landsbygd. Någon
enhetlig struktur finns inte.
Utredningen anser att goda skäl talar för att pastora— ten i princip bör vara anställningsområden för kyrko— musikerna och utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pastoraten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga om vissa slags kombinations— tjänster (se det följande) kan det undantagsvis före— komma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av ekonomisk karak— tär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusiker. övervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet. Denna samfäl— lighets organisation och kompetens övervägs för närva—
rande av 1982 års kyrkokommitté.
Enligt utredningens mening skall staten även fortsätt— ningsvis ha ett visst inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se det följande).
Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pas—
toratens bestämmande.
Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall hand— has av pastoratskyrkoråd och kyrkoherde, vars roll i
detta avseende inte förändras.
Behovet av en ny tjänsteorganisation
Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna stat— ligt reglerade tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten regleras också av stat- liga föreskrifter som regeringen meddelar, KMF. Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrif— ter, som till stor del tillkom under 1950—talet, är nu föråldrade i olika avseenden. Ytterligare problem upp— står på grund av den nuvarande regleringens bristande flexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av Säsongsmässigt ökade in- satser eller lägger hinder i vägen för försök att ut- veckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyr—
komusikalisk tjänstgöring med annat arbete.
Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljregler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant medinflytande som den arbetsrättsliga lag— stiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har
kyrkomusikerna dock uppnått ett visst medinflytande.
Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisation är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldrade, detaljerade och krångliga regleringen. Den bör ersättas av en ord— ning som fyller nutida krav på god funktion, enkelhet och flexibilitet. Sålunda föreslår utredningen bl.a. att det i princip endast skall finnas två tjänstety—
per, nämligen organisttjänster och kantorstjänster.
När det gäller frågan i vilken utsträckning statliga föreskrifter även i framtiden skall gälla beaktar ut— redningen främst följande. Den nuvarande allmänna ten— densen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och kommun måste få genomslag även när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inriktning under senare
år där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter
att själv på olika plan fatta avgörande beslut utan
statliga föreskrifter.
Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställ— ningstagandet att den statliga regleringen av kyrkomu— sikertjänsterna har spelat ut sin roll. I framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommu— nal karaktär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat självbestämmande för pastoraten som arbetsgivare och
bättre förutsättningar för ett ökat medinflytande för
kyrkomusikerna som arbetstagare.
Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitis— ka målen har samhället ett intresse av att en god standard på den kyrkomusikaliska verksamheten upprätt— hålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens mening även fortsättningsvis ha ett visst — om än be— gränsat— inflytande över organisationenznzdenkyrkomu— sikaliska verksamheten. Inflytandet bör främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat, dels minimikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pasto— raten från att utforma sin verksamhet så att minimum
för omfattning och kompetens överskrids.
Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisa— tion på stiftsplanet har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara för det kvarstående statliga inflytandet över verksamheten.
Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen på stiftsplanet (se SOU 1985:1) innebär i korthet en koncentration av arbetsuppgifter till
stiftsstyrelsen som beredande och verkställande organ för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrko— kommunalt organ — skall även svara för vissa statliga
förvaltningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter
begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den
prästerliga ämbetsförvaltningen.
Till följd härav anser utredningen att stiftsstyrelsen
skall svara för det kvarstående statliga inflytandet —
en statlig förvaltningsuppgift — som tidigare angetts.
Detta ställningstagande bildar således en utgångspunkt för utredningens fortsatta överväganden och förslag.
Instruktion, tjänsteåligganden m.m.
Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kompletteras med en befattningsbeskrivning, dvs. en beskrivning av befatt— ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruk—
tionen bör ankomma på pastoratet.
De kyrkomusikaliska åliggandena omfattar för närvaran— de i huvudsak en Skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda församlings— sången och utföra orgelmusik, allt på sätt som förut— sätts i kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja intresset för kyrkosången, bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldighe— ten vid gudstjänster och kyrkliga handlingar — inräk— nat dem som avser medlem av församling utom pastora— tet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda församlingssången och utföra musik enligt kyrkohandbo— ken och annan ordning för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begränsas till vadsom utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till ar— betstagarens kompetens. Omfattningen härav får disku— teras vid förhandlingar mellan arbetsgivare och ar-
betstagare.
Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker som använder orgeln i tjänsten.Saken
kan lämpligen tas upp i instruktionen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om handha—
vandet av övriga instrument, notmaterial m.m.
Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som skall behållas i den framtida kyrko— musikaliska verksamheten. Undervisningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning
som den i dag har för organister och kyrkokantorer.
Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Enutgångspunkt för utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Dengudstjänst— verksamhet m.m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i första hand till medlemmarna. Det ärdär— för naturligt att antalet medlemmar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrel— sen skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånarantalet, om det väsent— ligt överstiger antalet kyrkomedlemmar, förekomstenav sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (cityförsamlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga faktorer är givetvis ock- så körverksamhet och orgelbestånd av speciell karak—
tär.
Vissa moment av den planerade verksamheten skall fin— nas med i varje församlings arbete (obligatoriska in— slag i den kyrkomusikaliska verksamheten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar, kör—
verksamhet och fri musikundervisning.
Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten skall gälla tills
vidare men kunna omprövas när som helst. Initiativet
kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje
tjänst bör ske efter MBL—förhandlingar. Kyrkomusikertjänsterna, anställningsformer
Tjänsteorganisationen enligt KMF består i princip av två kategorier kyrkomusiker med olika utbildningsbak— grund, nämligen högre och lägre kyrkomusikalisk ut— bildning. Denna principiella anknytning av tjänsteor— ganisationen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. I framtiden blir såle— des kompetensnivåerna i princip två. De examina som knyts till nivåerna bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. Tjänstetyperna, vilka kommer att mot— svara dagens organisttjänst resp. kyrkokantorstjänst, bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. I un—
dantagsfall kan en lägre kompetens fastställas.
Utredningen har studerat effekterna på sysselsätt— ningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jäm— fört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar ock— så på goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka det kyrkomusikaliska innehål— let i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster framför allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfatt— ning på göromålen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som
utredningen lägger fram.
Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas
genom att de får möjlighet att koncentrera sig på den
rent kyrkomusikaliska verksamheten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättningsvis
i princip inte kopplas samman med dessa tjänster.
De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss konsulentverksamhet, som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrkomusika— liska standarden i landet, kommer att kräva sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomusikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns stiftsmusi—
ker.
Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än del— tidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsätt— ningsunderlaget i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgöring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjänster som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgö— ring, dels tjänstgöring i det allmänna skolväsendet (kommunal grundskola, gymnasieskola eller vuxenutbild— ning), den kommunala musikskolan, övrig församlings— vård förutom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alternativ är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon bestämd lärarkatego—
ri.
Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem som bidrar till underlaget för tjäns— ten. Sådana avtal bör innehålla överenskommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk art som parterna vill reglera sinsemellan. Av naturli— ga skäl bör kombinationstjänsterna rent allmänt ha en
inriktning på arbete med musik.
Den allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetensnivån för kyrkomusikertjänster bör ske med utgångspunkt från i stort sett samma kriterier som be— träffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verk— samheten. Särskild vikt bör läggas vidkörverksamheten. Besluten skall fattas av stiftsstyrelsen, vars beslut skall gälla tills vidare men kunna omprövas när som helst. Initiativet till omprövningen kan tas av pasto—
ratet eller av stiftsstyrelsen.
Inrättande av kyrkomusikertjänster
I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare, vilket undantagsvis kan förekomma be— träffande kombinationstjänster, kommer inrättandet att följa de regler som gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag
om det statliga inflytandet över organisationen. Behörighetsvillkor och befordringsgrunder
Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl— las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stiftsstyrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper, såsom förtjänst och skicklighet. Även vid tillsättning av kombinations—
tjänster bör man följa dessa meritvärderingsprinciper. Tillsättning av kyrkomusikertjänster
Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvud—
sak att följa kyrkokommunala regler. Berörda försam—
lingar skall få yttra sig över ansökningarna. Stifts— styrelsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över ansökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande över ansök— ningarna inhämtas från svenska kyrkans centralstyrel— se. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrko— musikalisk expertis till sig bl.a. för denna uppgift.
Utbildningen av kyrkomusiker
Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande
grundkurs och alternativa påbyggnadskurser — praktisk— pedagogisk eller musikpedagogisk — ersätts med en sam— manhållen kurs om 160 poäng som leder till organistex— amen. Innehållet i kursen skall i stort överensstämma med den utbildning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbyggnadskursen. Fyllnadstjänst— göring för organister bör därmed inriktas på den kom—
munala musikskolan.
Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kantorsexamen och motsva— ra dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen skall lig—
ga under universitets— och högskoleämbetets ansvar.
En form av kantörsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göteborg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolor— na i Hjo, Oskarshamn, Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning. Vid Sköndalsinstitutet och folkhög— skolorna bör kantorsutbildningen jämställas med hög—
skoleutbildning.
Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för tjänster med kyrkomusikalisk och an— nan tjänstgöring dessutom införas. Det första alterna—
tivet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor
vid högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med in— riktning mot undervisning i grundskola och gymnasie— skola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30 poäng av— se kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av utbildning till instrumentallärare och kan— tor vid högskolans musiklärarlinje med inriktning mot verksamhet som instrumental— och ensembleledarpedagog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå.
För framtiden finns ett behov av en expertgrupp som kan fungera som samarbetsorgan för frågor rörande kyr— komusikerutbildningen. Andra uppgifter för gruppen blir bl.a. att organisera examinationen av kantorer och att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusikerutbildningen. Expertgruppen bör
knytas till universitets— och högskoleämbetet.
övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelä— genhet. Initiativen bör ankomma på Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning, huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna. Kostnader
Kyrkomusikerutredningens förslag innebär genomgripande förändringar av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grunderna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utredningens kostnadsövervä— ganden måste därför grundas på uppskattningar.
Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusikerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnader som nu är förenade med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 5 KMF.
Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation inne— bär förenklingar. Genom att kyrkomusikertjänsterna in— te längre skall vara statligt reglerade upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna över— tas av Svenska kyrkans församlings— och pastoratsför— bund samt pastoraten, vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostnader. Möjlig— heterna att — totalt sett över den kyrkokommunala si— dan —hålladessa kostnader inom nuvarande ramar torde
dock vara goda.
Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar i den nya organisatio—
nen .
Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl.a. nya tjänster för stiftsmusiker. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrkomusikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuvarande domkapitlens arbetsuppgif— ter på detta område. En viss omfördelning av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utredningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokommunala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte innebär en
ökad belastning för det allmänna.
Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning
med kyrkomusikerärenden upphör genom utredningens för—
Slag. Detta leder till besparingar. Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader.
Den nya 80—poängsutbildningen av kantorer, den nya ex— pertgruppen för utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna, vilket ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid hög— skola av kantorer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade kostnadsramar. Detsamma
gäller övrig utbildning av kantorer.
I det övergångsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokantorer. Under denna tid - och när 80—poängsutbildningen av kantorer samti— digt fungerar i full omfattning — är det därför sanno- likt att de totala kostnaderna för den lägre kyrkomu— sikerutbildningen kommer att överstiga de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill dock betona att på längre sikt, då de övergångs— vis anordnade sommarkurserna inte längre behövs, kan
utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade ramar.
Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På längre sikt kommer
det att vara möjligt att göra besparingar.
FÖRFATTNINGSFÖRSLAG
Förslag till Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i sven—
ska kyrkan
Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.
1 S Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska
verksamheten i församlingarna.
2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker. Kyrkomusiker skall anställas som orga— nist eller som kantor. I pastorat med domkyrkoförsam— ling skall det finnas en anställning som domkyrkoor— ganist.
I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyr— komusikaliska uppgifterna enligt första stycket full— göras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt före— skrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna.
Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket be— gränsad omfattning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgifterna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra styck— et.
3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställda på vilka denna lag inte till— lämpas.
4 S Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja ut— vecklingen av den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet. Hos stiftssamfälligheten skall det för dessa angelägenheter finnas en stiftsmusiker. Pastoratskyrkorådet(xiikyrkoherden har den omedelba— ra tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. I flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrko—
herden.
5 S Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för om— fattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i var— je pastorat. Stiftsstyrelsen skall även fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet. Pastoraten skall, efter hö— rande av församlingskyrkoråden, lämna förslag till stiftsstyrelsen i de nu angivna hänseendena.
Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det.
6 S Behörig att anställas som organist, domkyrkoorga— nist och stiftsmusiker är den som har avlagt organist— examen och som är lämplig för anställningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller
extra ordinarie organist.
7 S Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexamen eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmel— ser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist, som extra ordinarie kyrkokantor eller som
Skolkantor.
8 S Behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna en—
ligt 2 5 andra stycket är den som är behörig att an—
ställas som organist enligt 6 5 eller som kantor en— ligt 7 S.
9 5 Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av kyrkoråd som sägs i 4 5 andra styck— et, förklara den som Söker anställning enligt 2 S be— hörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna, trots att han eller hon inte uppfyller fastställda krav på kyr- komusikalisk utbildning.
10 5 Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomusiker anställas. En sådan kyrkomusiker skall anställas tills vidare längst till viss tid— punkt, dock längst för två år.
11 5 Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över an— sökningarna till anställning som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse.
Pastorat skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande över ansökningarna till an— ställning enligt 2 S. Avser ansökningarna anställning som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse.
Om ett pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansökningarna till andra anställningar
enligt 2 S än anställning som domkyrkoorganist.
12 5 Stiftsstyrelsens beslut enligt 5 5 får överklagas av pastoratet och beslut enligt 9 S av sökanden genom besvär hos svenska kyrkans centralstyrelse. Central— styrelsens beslut med anledning av sådana besvär får
inte överklagas.
1. Denna lag träder i kraft den
2. Genom denna lag upphävs lagen (1947:275) om kyr— komusiker.
3. Om i lag eller annan författning förekommer hän-
visning till föreskrift som har ersatts genom bestäm—
melse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestäm— melsen.
4. För icke—territoriellt pastorat gäller denna lag om regeringen beslutar det.
5. Behörig enligt 7 5 att anställas som kantor är även den som har avlagt organist— och kantorsexamen samt innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40
procent av heltidsanställning i minst fem år.
Förs ag till Förordning (0000:0000) om lärares fyllnadstjänstgöring
som kyrkomusiker m.m.
Regeringen föreskriver följande.
1 5 Denna förordning innehåller föreskrifter om lära— res fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker och kyrkomu-
sikers tjänstgöring som lärare.
2 5 I denna förordning avses med skola en kommuns grundskola, gymnasieskola eller vuxenutbildning eller
en folkhögskola.
3 5 I en tjänst som kyrkomusiker i ett pastorat får ingå tjänstgöring vid en skola om
1. den som innehar tjänsten som kyrkomusiker är be— hörig till en tjänst som lärare i vilken tjänstgöring— en kan ingå och
2. kyrkorådet och styrelsen för skolan kommit över—
ens om det.
4 5 När en kyrkomusiker tjänstgör som lärare vid en Skola gäller vad som föreskrivs om skyldigheter för
lärare vid skolan.
5 5 I en tjänst som lärare vid en Skola eller vid skolväsendet i kommun får ingå fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker i ett pastorat om
1. läraren är behörig till en tjänst som kyrkomusi— ker och
2. kyrkorådet och styrelsen för skolan kommit över—
ens om det.
6 5 Om fyllnadstjänstgöring enligt 5 S avses ingå i en ledig tjänst som lärare skall det anges i ledigan— mälan.
I så fall får i första hand en lärare som är behörig till en tjänst som kyrkomusiker komma i fråga till tjänsten som lärare, om han eller hon också är behörig
7 5 En lärare är skyldig att ha fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker om läraren förklarat sig villig till tjänstgöringen eller fyllnadstjänstgöringen angetts i lediganmälan av tjänsten.
Denna förordning träder i kraft den
Förslag till
Förordning (0000:0000) om förordnande av ordinarie
skolkantorer på tjänster som lärare m.m.
Regeringen föreskriver följande.
1 5 Den som innehar en ordinarie tjänst som skolkan— tor skall av länsskolnämnden förordnas på en ordinarie
tjänst som lärare om skolkantorn ansöker om det.
2 S Förordnandet skall avse en tjänst som lärare av samma slag som den som ingått i tjänsten som skolkan—
tor.
3 S Förordnandet skall avse en tjänst som lärare vid grundskolan i den kommun som är huvudman för Skolkan—
torn.
4 5 Äldre bestämmelser om konstitutorial skall till— lämpas på förordnandet.
En erinran härom skall tas in i förordnandet.
5 5 En lärare som förordnats enligt 1 S är skyldig att ha fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker i ett
pastorat.
Denna förordning träder i kraft den
Förslag till
Förordning (0000:0000) om förordnande av extra ordina—
rie skolkantorer på tjänster som lärare
Regeringen föreskriver följande.
1 5 Den som innehar en extra ordinarie tjänst som Skolkantor skall förordnas på en extra ordinarie tjänst som lärare i den kommun som är huvudman för skolkantorn.
Förordnandet skall avse en tjänst med samma nummer som den som ingår i skolkantorstjänsten och gälla
fr.o.m. den
2 S Skolstyrelsen i den kommun som är huvudman för skolkantorn skall meddela förordnandet. Förordnandet Skall meddelas endast om skolkantorn
ansöker om det.
3 5 Den som förordnats enligt 1 5 får förena tjäns— terna som Skolkantor och lärare och är tjänstledig från tjänsten som lärare så länge han eller hon inne— har tjänsten som Skolkantor.
Denna förordning träder i kraft den
I GRUNDEN FÖR INDELNINGEN AV DEN KYRKOMUSIKA— LISKA VERKSAMHETEN
1 INLEDNING
Sverige är indelat i kommuner. Ett av kännetecknen på en kommun är dess anknytning till ett bestämt geogra— fiskt område. Det finns tre kommunala indelningar som var för sig i princip täcker hela landet. Dessa är in— delningarna i kommuner, i landstingskommuner och i
församlingar.
Enligt 1 kap. 7 5 första stycket RF finns primärkommu— ner och landstingskommuner i riket. Denna bestämmelse tar sikte på att det skall finnas kommuner dels på det lokala, dels på det regionala planet. Begreppet "kom— mun" används i RF som gemensam beteckning för kommuner
och landstingskommuner.
I 1 kap. 1 5 första stycket kommunallagen (1977:179) anges att riket är indelat i kommuner och landstings— kommuner. Med "kommuner" avses i kommunallagen borger— liga primärkommuner, vilket stämmer överens med fast praxis inom bl.a. kommunallagstiftningen. Indelningen i kommuner omfattar hela landet. Indelningen i lands— tingskommuner är däremot inte heltäckande. Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner står utanför landstings— kommun. I övrigt utgör varje län enligt 1 kap. 1 5 andra stycket kommunallagen en landstingskommun. Landstingskommunerna har på detta sätt fått sina ter— ritorier bestämda i lag. För kommunerna finns ingen
sådan fixering av områdena.
Indelningen i församlingar täcker hela landet. Försam— lingarna är lika litet som kommunerna knutna till be—
stämda områden som fixeras i lag. I punkt 9 åttonde stycket övergångsbestämmelserna till RF föreskrivs att RF:s regler om primärkommuner, med undantag av bestäm— melsen att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar, skall tillämpas även i fråga om kyrkliga kommuner.
2 KORT HISTORIK
Sockenindelningens uppkomst under tidig medeltid är höljd i dunkel. En vanlig uppfattning är att socken— namnet ursprungligen betecknade den menighet som sökte sig till samma kyrka. Socknen skulle alltså ha haft ursprungsbetydelse av kyrkoförsamling. Men det har också gjorts gällande att sockenindelningen anknöt till en äldre indelning för kult, rättsvård, kanske också försvar och pålagor, vilken kyrkan övertog och gav ett nytt innehåll. Vilken karaktär sockenbildning— en än kan ha haft, har den rimligen följt den naturli- ga bygdeindelningen.
Sockenindelningen var inte orubblig. Redan under me- deltiden kunde socknar med biskopens tillstånd samman—
slås eller läggas under samma präst.
Under tiden före 1862 års kommunalreform kunde indel— ningen i kyrksocknar ändras genom sammanläggning eller delning eller genom fastighetsöverflyttning efter be— slut av högre myndighet. Mera genomgripande åtgärder av dylikt slag tycks emellertid regelmässigt ha förut— satt initiativ eller medgivande från vederbörande för—
samling.
Sockenindelningen fick med tiden rollen av territori— ellt underlag även för världslig verksamhet. Med 1862 års kommunalförordningar genomfördes slutligt klyv— ningen av socknen i en borgerlig kommun och en kyrklig
församling.
Det kommunsystem som infördes i vårt land genom 1862 års kommunalförordningar kunde knyta an till en urgam— mal indelning i städer, köpingar och socknar. Endast
landstingskommunen var en nyskapelse.
Vid kommunalförordningarnas tillkomst var man visser- ligen inte omedveten om att kyrksocknen på grund av sin ringa storlek och bristande resurser ofta var mindre lämpad som underlag för en livskraftig kommunal självstyrelse. Men fördelarna med anknytningen till den gamla sockensjälvstyrelsen ansågs överväga nackde— larna. Förmodligen räknademanockså med att de möjlig— heter som bl.a. kommunalförordningarna själva öppnade att hos länsstyrelsen eller Kungl. Maj:t utverka för— ordnanden om kommunsammanläggning skulle råda bot på
bristerna.
För de kyrkliga kommunerna behölls socknen (försam— lingen) som basenhet. Denna indelning skulle också — bortsett från att församlingarnas befattning med skol— väsendet avvecklades mot mitten av 1900—talet — visa sig kunna bestå i stort sett oförändrad till denna
dag.
För de borgerliga kommunerna på landet blev olägenhe- terna med den valda lösningen med tiden allt tydliga— re. Till detta bidrog, förutom samhällsutvecklingen i allmänhet, successivt ökade krav på högre kommunal förvaltningsstandard på allt flera områden. Dessa krav kunde inte landsbygdens småkommuner med sina begränsa—
de resurser tillgodose.
Mycket länge ryggade man tillbaka inför tanken att ge— nom radikala reformer av den kommunala indelningen lö— sa småkommunernas problem. I stället sökte man lätta deras bördor på olika sätt, t.ex. genom statsbidrag. Mot slutet av 1930—talet stod det emellertid klart att dessa metoder att komma till rätta med småkommunpro—
blemet inte ensamma var tillräckliga.
År 1946 beslutade riksdagen om en indelningsreform, som trädde i kraft den 1 januari 1952. Genom reformen ville man skapa kommunenheter med resurser som var tillräckliga för en godtagbar och rationell kommunal
förvaltningsstandard över hela riket.
Nyindelningen Skedde i princip genom sammanläggning av redan bestående kommunenheter. Därvid strävade man ef— ter en kommunstorlek av 2 000 — 3 500 personer med ett skatteunderlag av 8 000 — 10 000 skattekronor. Resul— tatet blev att antalet landskommuner, köpingarna ej inräknade, reducerades från 2 281 till 816. Sammanlag—
da antalet primärkommuner blev 1 037.
Mot slutet av 1950—talet stod det klart att 1952 års indelningsreform inte hade varit tillräckligt radikal. Det viktigaste skälet för en revision av den kommunala indelningen var att en behövlig samordning av de allt— mer ökande kommunala förvaltningsuppgifterna borde komma till stånd. För att möjliggöra detta måste kom— munen omfatta ett område med en sådan geografisk av- gränsning och sådan struktur att det ur samhällsplane— ringssynpunkt bildade en naturlig enhet. Därför antogs genom 1962 års indelningsreform ett system med kommun— block, där riktpunkten skulle vara att den kommun som skulle bildas genom sammanläggning av de kommuner som ingick i varje block år 1975 borde ha minst 8 000invå— nare.Särskildvikt fästes vid att denybildadekommu— nerna utgjorde sammanhängande regioner i näringsgeo—
grafiskt hänseende.
Avsikten år 1962 var att indelningsreformen skulle ge— nomföras på frivillig väg. Sammanläggningar skedde dock inte i den takt som var önskvärd. Under år 1969 lade regeringen fram ett förslag till lag med särskil— da bestämmelser om ändring i kommunindelningen. Lagen innebar att frivilliglinjen övergavs och att kommunin— delningsreformen skulle vara genomförd den 1 januari
1974. Det främsta motivet för att överge frivilliglin—
jen var att behovet av samordning av den kommunala
verksamheten hade ökat sedan år 1962.
Resultatet av reformen blev en nedgång av antalet bor— gerliga primärkommuner från 1 006 år 1963 till 278 år 1974. Den 1 januari 1984 var antalet 284.
Avståndet från den på landet ärvda sockenindelningen blev med 1962 års reform så stort att sambandet med den uråldriga sockensjälvstyrelsen definitivt bröts. Att samtliga äldre kommuntyper år 1971 ersattes med en enda markerade ytterligare reformens radikala karak— tär. Redan genom 1953 års kommunallag hade socknen försvunnit som beteckning på landskommunens normala territoriella underlag.
Lagen (1979:411) om ändring i rikets indelning i kom— muner, landstingskommuner och församlingar (indel— ningslagen), innehåller bestämmelser bl.a. om förut— sättningarna för att ändringar i den kommunala indel— ningen skall få göras och om förfarandet vid sådana ändringar. Det bör framhållas att indelningslagstift— ningen endast reglerar ändringar i indelningen. Den har inte till uppgift att ange hur indelningen som helhet faktiskt bör vara utformad. En annan sak är att sådana bedömningar alltid kommer in när förutsättning— arna för mer omfattande indelningsändringar övervägs.
3 INDELNINGEN I STIFT
Stiften är den svenska kyrkans regionala enheter och utgör ämbetsområden för biskoparna. Indelningen av ri— ket i stift vilar på historisk grund. Utvecklingen vi- sar att klart samband med kristendomens framväxt. För den Historiska utvecklingen under äldre tid rörande inrättande av stift i riket m.m. hänvisas till den re— dogörelse som finns i betänkande IV av 1958 års utred— ning kyrka — stat: Historisk översikt — Kyrkobegrepp, SOU 1964:16, s. XI — XII, XIV — XV och XIX — XXII.
I modern tid har indelningen ändrats enligt ett kung— ligt brev år 1903 som avsåg inrättandet av Luleå stift och sammanslagningen av Växjö stift med Kalmar stift. Ändring har dessutom skett enligt föreskrifterna i SFS 1942:158 som avsåg bildandet av Stockholms stift. Här— efter är landet indelat i 13 stift. Grundläggande be—
stämmelser om indelningen i stift saknas.
Ett stort antal administrativa och ekonomiska frågor av kyrklig art handläggs av stiftets organ. Deras åligganden finns preciserade i lag och annan författ— ning. Domkapitlet har ett allmänt ansvar för det kyrk- liga livets vård och förkovran och fullgör i övrigt mångskiftande uppgifter inom stiftet. Bl.a. är domka— pitlet arbetsgivarmyndighet för stiftets prästerskap. Vidare har domkapitlet det allmänna inseendet över den kyrkomusikaliska verksamheten och fullgör i denna funktion en rad uppgifter enligt KMF. Stiftsnämnden
har bl.a. vård om och inseende över den kyrkliga jor—
den. Under stiftsnämnderna fullgörs vissa tillsynsupp— gifter av särskilda boställsnämnder. För domkyrkorna och deras egendom finns i flera stift Särskilda för— valtningsbestämmelser. Kostnaderna för stiftsorganens verksamhet bestrids genom statsanslag, kyrkofondsmedel och nettoavkastningen från förvaltade fastigheter.
Stiftsorganen är statliga myndigheter.
Vid sidan om den författningsreglerade ramen har under 1900—talet vuxit fram organ för den tämligen omfattan— de s.k. fria verksamheten. Det representativa organet för verksamheten är stiftstinget. Stiftsrådet är stiftstingets verkställande och förvaltande organ. Stiftstingens arbetsuppgifter och verksamhetsområden regleras i stadgar. Detsamma gäller för stiftsråden. Medlemmar i stiftstingen är de församlingar som har be— slutat att ansluta sig. Verksamheten finansieras till stor del genom församlingsanslag av utdebiterade me— del.
Den fria verksamheten kan bedrivas inom barn— och fa—
miljeområdet, inom diakonin, missionen etc.
4 INDELNINGEN I KONTRAKT
Stiften är indelade i kontrakt. Indelningen grundar sig på en naturlig samhörighet mellan församlingar i en bygd som tidigare anknöt till indelningen i hära— der. Regler som styr indelningen i kontrakt saknas.
Antalet kontrakt var 179 den 1 januari 1984.
I varje kontrakt finns en kontraktsprost, som förord— nas av biskopen. Något annat organ för kontraktet än kontraktsprosten finns inte. Kontraktsprosten är bisko— pens förtroendeman inom kontraktet samt rådgivare och
medhjälpare för övriga präster inom kontraktet.
Någon nämnvärd förvaltningsmässig verksamhet bedrivs inte på kontraktsplanet. Det kan nämnas att den kyrk- liga kommunallagen, dvs. lagen (1982:1052) om försam— lingar och kyrkliga samfälligheter inte gäller för kontrakten. Däremot bedrivs en viss s.k. fri verksam— het på kontraktsplanet. Det gäller främst körverksam— het och de aktiviteter — i första hand kontraktsdagar (missionsdagar, syföreningsdagar m.m.) — som anordnas av kontraktsrådet, som är sammansatt av präster och lekmän med uppgift att samordna det fria kyrkliga ar— betet i kontraktet.
SOU 1985:55 5 INDELNINGEN I PASTORAT OCH ANDRA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETER
Rikets äldsta kyrkliga indelningsenhet var socknen (avsnitt 2). Den omedelbara och egentliga själavården inom kyrksocknen eller församlingen utövades avsocken— prästen, eller, som han helt enkelt kallades, prästen eller "kyrkoherren". Landskapslagarna förutsatte att en präst fanns för varje socken. Samma ståndpunkt in— togs av landslagarna. Redan tidigt förekom dock att två eller flera socknar lades under en och sammapräst. De tillhörde därmed ett "gäll", numera "pastorat".
Sammanläggning av socknar kunde även ske.
Efter tillkomsten av Västerås ordinantia år 1527 sam— manlades i stor utsträckning socknar till pastorat på grund av kungliga befallningar. När två eller flera socknar förenades till ett pastorat, brukade den ena av dem — vanligen den där kyrkoherden hade sin bostad — benämnas moderförsamling och den eller de övriga an— nexförsamling. Annexförsamlingen var kommunalt Själv-
ständig i förhållande till moderförsamlingen.
Även delning av pastorat förekom. Detta gällde främst i de glest befolkade och fattiga trakterna i landets
nordligare delar.
1862 års förordning angående allmänt ordnande av präs- terskapets inkomster fick betydelse även för pasto— ratsindelningen. Med stöd av förordningen skedde ett stort antal sammanläggningar och även ett mindre antal
delningar av pastorat.
Genom 1910 års prästlöneregleringslag och den samti—
digt utfärdade lagen om kyrkofond anordnades en skat— teutjämning mellan pastoraten med avseende på präster— skapets avlöning. Med stöd av prästlöneregleringslagen
skedde en omreglering av rikets indelning i pastorat.
En sammanställning av förändringarna i pastoratsindel—
ningen under tiden 1910 - 1950 finns i bil. 3.
Före år 1952, då den år 1946 beslutade reformen om ny indelning av riket i borgerliga s.k. storkommuner trädde i kraft, byggde såväl kommun— som församlings— indelningen på sockenindelningen (avsnitt 2). Refor— mens syfte var bl.a. att sammanföra mindre socknar till borgerligt kommunala enheter med i regel minst
2 000 invånare. Reformen berörde alltså varken socknen
som kameral enhet eller församlingen.
Vid den nya kommunindelningen borde man — framhölls i förarbetena till 1946 års lag — ta den hänsyn till pastoratsindelningen som var möjlig utan att efterge de väsentliga syftena med reformen. Det fick därför anses uteslutet, att man enbart av pietetsskäl skulle godta pastoraten som indelningsgrund. I de fall då gamla indelningsgränser, sålunda även pastoratsgrän— serna, kunde följas var det likväl önskvärt att så skedde.
I prop. 1949z204 angående nya grunder för avlöningen av präster m.m. upptog föredragande departementschefen till särskild behandling frågan om sambandet mellan avlöningsreformen samt pastoratsindelningen och den prästerliga organisationen inom pastoraten. Han fram— höll därvid (s. 43 f) att indelnings— och organisa- tionsfrågorna under den närmaste framtiden skulle kom— ma att påkalla en förstärkt uppmärksamhet, bl.a. med hänsyn till utfallet av omregleringen av de borgerliga kommunerna. Det skulle härvid närmast bli fråga om att
undanröja de "geografiska oregelbundenheter", i de
fall, då gränserna för de nya borgerliga kommunerna skar pastoratsgräns. Det skulle då också bli nödvän— digt att ta itu med de kyrkliga indelnings- och orga— nisationsfrågorna, inte isolerat för ett särskilt pas- torat 1 sänder utan i ett sammanhang för alla pastora— ten inom ett stift eller inom en länsdel av ett stift. Möjligen skulle det kunna uppkomma ett särskilt avväg— ningsproblem med hänsyn till den rätt stora ojämnhet, som Obestridligen rådde med avseende på fördelningen av de tillgängliga prästerliga arbetskrafterna mellan rikets olika delar. Särskilt påpekades den missgynnade ställning som de stora landsbygdsområdena i övre Norr—
land intog.
Riksdagens sammansatta stats— och första lagutskott underströk (1949:2, s. 69) vikten av att en rationali— sering av pastoratsindelningen snarast kom till stånd. Härvid borde man — framhöll utskottet — framför allt sträva efter att få det icke ringa antalet alltför små pastorat att gå upp i större enheter. Det syntes lämp— ligt att i görligaste mån hänsyn togs till indelningen i borgerliga kommuner, sådan densamma kom att gestalta sig enligt den år 1946 beslutade reformen. Härigenom skulle vissa besparingar kunna vinnas, och det var an—
geläget att alla sådana möjligheter tillvaratogs.
I prop. 1957z153 föreslogs härefter riktlinjer för en reform av den territoriella pastoratsindelningen och den församlingsprästerliga organisationen. Reformen förklarades vara betingad främst av den ojämnhet be— träffande fördelningen av de prästerliga arbetskraf— terna, som under årens lopp uppkommit på grund av en betydande omflyttning av befolkningen och andra folk- mängdsförändringar samt en markerad strukturförändring av samhället. I propositionen, som i allt väsentligt godtogs av riksdagen, angavs även vissa allmänna nor— mer, som skulle tjäna till ledning vid reformarbe- tet.
Enligt dessa normer, vilka fortfarande gäller, skall indelningen och organisationen i första hand grundas på paStoratens folkmängdstal och omfattning i land- areal. Antalet prästtjänster i ett pastorat skall stå i viss relation till invånarantalet, varvid man räknar med ett större folkmängdstal per präst i tätort än i glesbygd. Pastoraten delas upp i tre grupper med olika folkmängdsserier för beräkning av underlag för inrät— tande av prästtjänster. Den första gruppen består av pastorat med mer än 90 % av befolkningen boende i tät— ort (i propositionen betecknade som F—ortspastorat), den andra gruppen av pastorat där mellan 70 och 90 % bor i tätort (E—ortspastorat) och den tredje gruppen av övriga pastorat, s.k. landsbygdspastorat. I princip bör ett pastorat ha lägst 2 000 invånare för att bestå som självständigt pastorat med egen kyrkoherdetjänst. Man räknar med att kyrkoherden ensam skall kunna be— tjäna en befolkning på upp till 5 000 invånare i ett F—ortspastorat, 3 500 invånare i ett E—ortspastorat och 3 000 invånare i ett landsbygdspastorat. Indel— ningen borde vidare i princip anknytas till den nya kommunindelningen så att pastoratets gränser inte kom
att skära den borgerliga kommunens.
Efter förberedande arbete i domkapitlen och kammarkol— legiet fattade Kungl. Maj:t beslut om indelningsänd—
ringen, vilken trädde i kraft den 1 januari 1962.
Efter den 1 januari 1962 har endast lokala förändring— ar i enskilda fall beslutats av regeringen. Vid sådana beslut fastställs också den församlingsprästerliga tjänsteorganisationen i pastoratet. Denna kan omfatta, förutom en kyrkoherde, en eller flera tjänster som komminister eller kyrkoadjunkt. Organisationen beror på pastoratets folkmängd, tätortsgrad, areal m.m. och utformas enligt grunder som riksdagen beslutade om år 1957.
Pastorat kan även vara icke—territoriella. De fem nu— varande icke—territoriella församlingarna bildar egna
pastorat.
Pastoratens fördelning efter folkmängd den 1 januari
1985 framgår av bil. 4.
Bestämmelser som reglerar förfarandet vid ändringar i pastoratsindelningen saknas. Av 2 5 lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader framgår att regeringen förordnar om indelningen i pastorat. Bestämmelsen överflyttades utan ändring från prästlönekostnadslagen (1951z570), vilken upphävdes genom tillkomsten av lagen om kyrkli— ga kostnader. I prop. 1951:156 (5. 142) som låg till grund för prästlönekostnadslagen anslöt sig föredra— gande departementschefen till ett uttalande av 1946 års prästlönekommitté (SOU 1950:43 s. 183), enligt vilket det var tveksamt om stadgandet behövdes, efter— som beslutanderätten i fråga om ändring i pastoratsin— delningen av ålder sedvanerättsligt tillkommit Kungl. Maj:t. Befogenheten var tidigare lagfäst i 23 5 lagen den 9 december 1910 (nr 141 s. 27) om reglering av
prästerskapets avlöning (prästlöneregleringslagen).
Genom 1930 års församlingsstyrelselag skapades möjlig— het till samverkan mellan församlingar för vården av gemensamma angelägenheter genom kyrkliga samfällighe- ter. Samfälligheterna kunde omfatta samtliga angelä— genheter enligt lagen, och då upphörde församlingarnas självbestämmanderätt (total samfällighet). Vanligtvis var samfälligheten mindre omfattande och avsåg en viss eller vissa bestämda angelägenheter (partiell samfäl- lighet). Samverkan mellan församlingar som inte ingick i en kyrklig samfällighet kunde också ske genom beslut på gemensam kyrkostämma. Detta var i regel fallet be- träffande pastorat, som bestod av två eller flera för— samlingar. Besluten fattades då på den s.k. pastorats— stämman. Samfällighetsbildningen fordrade i princip
samtycke av samtliga berörda församlingar. Om åtgärden
fanns vara påkallad av betydande allmänt behov, kunde förordnande meddelas även mot en församlings önskan.
Genom 1961 års lag om församlingsstyrelse ändrades reglerna om kyrkliga samfälligheter. Efter ikraftträ— dandet av denna lag kan en nybildad kyrklig samfällig— het sålunda enbart handha ekonomiska angelägenheter. Detta gäller även enligt den nuvarande kyrkliga kommu— nallagen, LFKS.
Om två eller flera församlingar bildar ett pastorat skall de, om regeringen inte bestämmer annat, utgöra en kyrklig samfällighet som har hand om de angelägen— heter som enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet, 1 kap. 4 5 första stycket LFKS. Dessa omfattar främst avlönande av präster och kyrkomusiker, bestridande av större delen av övriga kostnader som hänför sig till prästers och kyrkomusikers tjänstgö— ring samt förvaltning av egendom som är anslagen till avlönande av prästerna. Även folkbokföringen är en pastoratsangelägenhet genom att det åligger pastoratet att tillhandahålla pastorsämbetena lokaler, personal och nödvändig utrustning. Pastoratet har egen beskatt— ningsrätt. Om en församling utgör ett pastorat - en— församlingspastorat — har det hand om de angelägenhe— ter som enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan enligt 1 kap. 4 5 andra stycket LFKS besluta att en pastoratssamfällighet skall utvidgas till att om— fatta även andra församlingsangelägenheter av ekono— misk natur än dem som obligatoriskt vilar på pastora- tet. Ett sådant beslut får meddelas endast om försam— lingarna har samtyckt till det eller om åtgärden är
påkallad av ett allmänt behov.
Två eller flera församlingar kan även annars efter be—
slut av regeringen eller myndighet som regeringen be—
stämmer enligt 1 kap. 4 S tredje stycket LFKS bilda en samfällighet för en eller flera ekonomiska försam— lingsangelägenheter. För beslutet krävs, liksom be- träffande utvidgade pastoratssamfälligheter, att för— samlingarna har enats om åtgärden eller att den är på- kallad av ett allmänt behov.
Reglerna i lagen (1979:411) om ändring i rikets indel— ning i kommuner, landstingskommuner och församlingar (indelningslagen) gäller inte i fråga om de kyrkliga samfälligheterna (jfr avsnitt 2).
Syftet med att bilda samfälligheter är att tillgodogö- ra församlingarna i en samfällighet de administrativa fördelar som följer av en samverkan. Man vill också få till stånd en viss kostnadsutjämning mellan försam— lingarna genom att de gemensamt svarar för alla eller vissa angivna kostnader. Beroende på om det är samtli— ga eller endast vissa av de ekonomiska angelägenheter- na som samfälligheten skall överta från de enskilda församlingarna brukar man tala om att den är en total eller en partiell ekonomisk samfällighet. I det förra fallet övertar samfälligheten skötseln av alla ekono— miska församlingsangelägenheter och därmed all utdebi— teringsrätt från de ingående församlingarna och even— tuella flerförsamlingspastorat. I det senare fallet övertar samfälligheten skötseln av och utdebiterings- rätten för de ändamål som samfälligheten omfattar. För övriga ändamål, som ligger kvar hos ingående försam— lingar och eventuellt även hos berörda flerförsam—
lingspastorat, tar dessa ut församlingsskatt.
I Stockholms kommun bildar de territoriella försam— lingarna enligt en särskild föreskrift i 1 kap. 5 S LFKS en partiell ekonomisk samfällighet för vården om flertalet pastoratsangelägenheter och för fördelning av huvudparten av övriga kostnader för församlingarnas verksamhet. I Göteborgs kommun utgör de territoriella
församlingarna en total ekonomisk samfällighet enligt 1 kap. 6 S LFKS.
Enligt LFKS kan alltså endast bildas ekonomiska sam— fälligheter. Församlingsvården ligger kvar hos den en— skilda församlingen. De aktiviteter inom församlings— vårdsarbetet som fordrar anslag av utdebiterade medel är dock beroende av att samfälligheten ställer sådana medel till förfogande.
Antalet totala och partiella samfälligheter med för— delning på stift redovisas i bil. 5 och 6.
Det bör även nämnas att församlingar kommunalrättsligt kan samverka utan att samfällighetsbildning kommer till stånd. Två eller flera församlingar får nämligen förena sig om ett gemensamt kyrkoråd eller — med bibe— hållande av de särskilda kyrkoråden — utse ett gemen— samt kyrkoråd för en eller flera angelägenheter. Även om församlingarna ingår i eller utgör en kyrklig sam— fällighet, får de utse ett gemensamt kyrkoråd för an— gelägenheter som handhas av församlingarna, 5 kap. 1 5 andra stycket LFKS.
6 INDELNINGEN I FÖRSAMLINGAR
Församlingen är basorganisationen inom kyrkan. Det är i församlingen som den grundläggande kyrkliga verksam— heten bedrivs, främst genom förkunnelse och sakra— mentsförvaltning. Den 1 januari 1985 fanns i landet 2 565 församlingar. Församlingarnas fördelning efter
folkmängd framgår av bil. 7.
Den kyrkliga indelningspolitiken tilldrar sig av na- turliga skäl inte samma intresse som den kommunala. Till största delen har kyrkliga indelningsändringar utgjort följdföreteelser till ändringar i den borger— liga kommunindelningen. Bortsett från ett antal nya församlingsbildningar i de folkrikaste och starkast expanderande tätortskommunerna, vilka föranletts av att församlingarna hade blivit för stora för att utgö— ra lämpliga arbetsområden för prästerskapet, har för— samlingsindelningen därför i allt väsentligt samma ut- seende i dag som år 1862. För de minsta församlingarna är situationen besvärande. För att råda bot på svårig— heterna förekommer ibland frivilliga sammanläggningar av församlingar. Men framför allt utnyttjas möjlighe—
ten att bilda ekonomiska samfälligheter.
Som tidigare nämnts (avsnitt 2) gäller indelningslagen även beträffande församlingarna. Enligt reglerna i
3 kap. denna lag får regeringen — och i vissa fall kammarkollegiet eller länsstyrelsen — besluta om änd— ring i rikets indelning i territoriella församlingar,
om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en
församling eller en del av en församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Regeringen får meddela
de föreskrifter som behövs för ändringens genomföran— de.
Vid prövning av frågan om indelningsändring skall sär— skild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter.sig en indelningsänd— ring, får beslut om ändringen meddelas endast om det
finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas
till befolkningens önskemål och synpunkter.
I 1 kap. 3 S LFKS regleras församlingarnas kompetens. Där sker en avgränsning gentemot de borgerliga kommu- nerna och staten i fråga om den verksamhet som försam— lingarna får bedriva med utdebiterade medel. Huvudre— geln är att församlingarna själva får vårda sina ange—
lägenheter.
Med en församlings angelägenheter avses enligt 1 kap.
3 S LFKS frågor om
1. anskaffande och vård av kyrka, församlingshus, tjänstebostäder och annan för kyrkligt ändamål av— sedd egendom,
2. anskaffande och vård av begravningsplats, om inte regeringen för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig kommun,
3. främjande av gudstjänstliv och kyrklig förkunnelse i övrigt samt kristen verksamhet bland barn och ungdom, äldre, sjuka och andra samt
4. avlöningsförmåner åt arbetstagare hos församlingen.
För de angivna församlingsändamålen får församlingen ta ut församlingsskatt av fysiska personer och inhem— ska dödsbon. En fysisk person som inte är medlem av svenska kyrkan erlägger en med 70 % reducerad försam- lingsskatt, som är avsedd att täcka församlingens kostnader för dess borgerliga åligganden, dvs. folk— bokföringen och begravningsväsendet.
Avlöningsförmånerna åt präster och kyrkomusiker är statligt reglerade och grundar sig på avtal som rege- ringen godkänner. Det är också regeringen som beslutar om ändringar i den kyrkliga indelningen och — enligt grunder som riksdagen har fastställt (prop. 1957z153, SU 175, rskr 388) — bestämmer antal och typ av präst—
tjänster som får finnas inrättade.
Annan personal som behövs för församlingsvården får
församlingarna själva anställa.
3.1.1.
.5 11.31... .-
'..ng
? INDELNINGEN I KYRKOMUSIKERDISTRIKT
Ansvaret för kyrkomusiken har sedan gammalt vilat på
församlingarna. Kyrkomusikerna tillsattes genom val.
Före 1930 års församlingsstyrelselag skedde samverkan mellan församlingar i gemensamma angelägenheter genom handläggning på gemensam kyrkostämma. Genom 1930 års församlingsstyrelselag vidgades de tidigare möjlighe— terna till samverkan mellan församlingar bl.a. i fråga om kyrkomusikertjänsterna. Församlingar kunde bilda kyrklig samfällighet eller annars, utan att bilda en kyrklig samfällighet, samverka om en gemensam kyrkomu— sikertjänst. Bestämmelserna utnyttjades i en del fall
för att ordna kyrkomusikerfrågan.
I sitt principbetänkande (SOU 1945:16) föreslog 1942 års kyrkomusikerutredning (KMU) att pastoraten i all— Amänhet skulle utgöra kyrkomusikerdistrikt, till vilket kyrkomusikernas anställning skulle anses knuten. Den lokala församlingen eller del därav skulle endast ut— göra det tjänstgöringsområde, inom vilket befattnings— havarens verksamhet - såvitt gällde de kyrkomusikalis— ka arbetsuppgifterna inkl. den "fria" musikundervis— ningen — skulle vara förlagd. I enlighet härmed skulle pastoratet också i de flesta hänseenden komma att be—
traktas som huvudman för kyrkomusikerbefattningarna.
Kyrkomusikerna skulle sålunda i regel anses anställda av och hos pastoratet, pastoratet skulle utbetala och finansiera avlöningen för dem samt uppbära ifrågakom— mande skatteutjämningsbidrag (tillskott från kyrkofon— den).
KMU:s förslag möttes av starka erinringar från flera remissinstanser. Därvid åberopades bl.a. det nära sam— bandet mellan kyrkomusikerbefattningarna och den loka— la kyrkan och församlingen och uttalades att försam— lingen som sådan skulle bibehållas såsom huvudman för resp. kyrkomusikerbefattning och helst i alla här ifrågakommande tjänsteorganisatoriska hänseenden (an- ställning, avlöning m.m.). I sitt slutbetänkande (SOU 1946:50) tillmötesgick KMU kritiken i väsentliga hän— seenden och uttalade (bet. s. 133) att omläggningen torde komma att innebära en viss fördel med hänsyn till församlingsorganens mera omedelbara kontakt med kyrkomusikerns verksamhet just i den egna församling— en. Den lokala självstyrelsens intressen skulle även
komma att tillgodoses.
Beträffande kyrkomusikernas avlönande och finansie— ringen av kostnaderna härför och avräkningen med kyr— kofonden vidhöll dock KMU sitt ställningstagande. Det som enligt principbetänkandet skulle ankomma på pasco— ratet och dess organ med avseende på tjänstetillsät:— ning och målsmanskapet i övrigt, utom löngivningen
och frågor i samband därmed, skulle principiellt i stället överlämnas till lokalförsamlingen och dess or— gan. Kyrkomusikerna skulle därmed, med undantag för kyrkomusiker med lärartjänst, anses anställda hos ve-
derbörande församling och inte endast för densamma.
KMU:s förslag gick således ut på att stiften skulle vara indelade i kyrkomusikerdistrikt för kyrkomusiker— verksamheten inom de territoriella församlingarna. Hu- vudregeln för indelningen skulle vara, att varje ter— ritoriell församling skulle bilda ett kyrkomusikerd;— strikt, såvida ej Kungl. Maj:t av särskilda skäl före— skrev, att en församling delades upp på skilda di— strikt eller helt eller delvis förenades med en annan församling eller del därav till ett distrikt.
Lagen (1947:275) om kyrkomusiker, KML, fick därefter
den utformningen att det för kyrkomusikens uppehållan— de för varje territoriell församling skall finnas an— ställd kyrkomusiker, 1 5. Detsamma gäller enligt 1 a 5 KML, vilken tillkom genom SFS 1951:572, icke—territo—
riell församling om riksdagen beslutar det.
KMU föreslog vidare att beslutanderätten i fråga om
distriktsindelning skulle avgöras av Kungl. Maj:t.
1941 års lärarlönesakkunniga, som bl.a. hade till upp— gift att arbeta över KMU:s förslag, godtog i sitt be— tänkande den 1 mars 1949 KMU:s ställningstagande be— träffande distriktsindelningen. I prop. 1949:199 angå— ende nya grunder för kyrkomusikerorganisationen m.m. accepterade föredraganden det nu sagda (prop. s. 19 och 20). Riksdagen gick på samma linje (1LU 1949:39 s. 23, rskr 1949z327).
Enligt 1941 års lärarlönesakkunniga saknades dock tillräckliga skäl för att frågan om distriktsindelning skulle avgöras av Kungl. Maj:t. De sakkunniga föreslog därför som huvudregel, att domkapitlen skulle fast— ställa distriktsindelningen utom i de fall då en för— samling borde delas upp på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med en annan församling eller del därav till ett distrikt. Detta blev också riksdagens beslut (1LU 1949:23 s. 24, rskr 1949:327).
Genom ändring i KMF under år 1983 har beslutanderätten i fråga om distriktsindelningen lagts på domkapitlen. Avgörande härför var en strävan att avlasta regeringen sådant arbete som lika väl kan utföras av lägre myn— digheter (prop. 1982/83:160, KrU 28, rskr 330).
Beträffande huvudmannaskapet föreslog lärarlönesakkun— niga att kyrkomusikerdistriktet skulle vara huvudman för organist — en självständig tjänst, ibland dock förbunden med skyldighet till fyllnadstjänstgöring som
musiklärare vid vissa läroanstalter — och att skoldi— striktet skulle vara huvudman för kantor, som förutom kyrkomusikalisk tjänstgöring även skulle arbeta som små— eller folkskollärare. Detta godtogs vid riksdags— behandlingen.
De aktuella bestämmelserna finns i 1 S och 5 S 5 mom.
KMF, som numera har följande lydelse:
1 S 1 mom. För kyrkomusikerverksamheten inom de ter— ritoriella församlingarna i riket enligt lagen den 27 juni 1947 (nr 275) om kyrkomusiker skola rikets stift vara indelade i kyrkomusikerdistrikt. 2 mom. Varje territoriell församling skall utgöra ett kyrkomusikerdistrikt. Om det finns särskilda skäl, får en församling delas upp i skilda distrikt eller flera församlingar helt eller delvis förenas med var— andra till ett distrikt. 3 mom. Med församling avses i denna förordning den eller de församlingar, som utgöra kyrkomusikerdistrik— tet eller vari distriktet ingår. Med kyrkoråd avses i denna förordning, där ej annat sägs, kyrkorådet i församlingen eller, där församling— ar tillsammans bilda ett kyrkomusikerdistrikt, det för församlingarna gemensamma kyrkorådet. Om flera församlingar tillsammans bildar ett pasto— rat eller en annan kyrklig samfällighet, avser vad som sägs om församling i stället samfälligheten och vad som sägs om kyrkoråd i stället samfällighetens kyrko- råd. Detta gäller dock endast i den mån det är fråga om angelägenheter som ankommer på samfälligheten en— ligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter, bestämmelser som avses där eller be- slut som har fattats med stöd av den lagen. 4 mom. Befogenheter och skyldigheter enligt denna förordning med avseende å kyrkomusikertjänsterna sko— la, där annat ej nedan i denna förordning eller eljest är föreskrivet, ankomma på vederbörande i 3 mom. av— sedda församling och kyrkoråd.
5 S 5 mom. Domkapitlet fastställer distriktsindel— ning.
Som framgår av 1 S 4 mom. KMF vilar huvudmannaskapet för kyrkomusikerna i allmänhet på vederbörande försam— ling och kyrkoråd. För skolkantor är emellertid kommu— nen huvudman. Det bör uppmärksammas att kostnaderna för avlöningsförmåner m.m. åt kyrkomusikerna för deras kyrkomusikaliska tjänstgöring betalas av pastoraten.
Församlingarna skall dock svara för kostnader för not—
material, instrument och lokaler m.m. som behövs för
den kyrkomusikaliska verksamheten.
Erinringar mot KMF togs upp av kanslirådet E. Norberg, vilken år 1963 som sakkunnig fick i uppdrag att göra en översyn av KMF. I betänkandet med förslag till re— viderad kyrkomusikerstadga (departementsstencil E 1966z2) diskuterades distriktsindelningen. Förslagen (se det följande) ledde dock inte till någon ändring i KMF. I detta sammanhang redovisar kyrkomusikerutred— ningen vad som huvudsakligen anfördes beträffande di—
striktsindelningen (bet. s. 16 och 17).
Linköpings domkapitel anser att en översyn av indel- ningen i kyrkomusikerdistrikt bör företagas, varvid bör eftersträvas en distriktsindelning, som utgör lämpliga arbetsområden för kyrkomusikerverksamhet av normal omfattning. Lämpligen bör man då följa pasto— ratsindelningen.
Kyrkomusikernas riksförbund finner också starkt moti— verat, att pastoratet normalt bör bli kyrkomusikerdi— strikt. Alternativt förordas att beslut om frångående av regeln att församling skall vara kyrkomusikerdi- strikt decentraliseras till stiftsplanet och att dom— kapitlen stimuleras att i förekommande fall vidga gränserna för distriktet.
Domkapitlet i Härnösand anser att det bör överlåtas på domkapitlen att medge uppdelning av en församling i flera kyrkomusikerdistrikt eller en utvidgning av ett distrikt att omfatta flera församlingar inom samma pastorat. En utvidgning av kyrkomusikerdistrikt utöver pastoratsgränserna bör däremot ej ifrågakomma.
Behovet av reviderad distriktsindelning framhålles också av åtskilliga länsskolnämnder. Så understryker t.ex. länsskolnämnden i Blekinge län, att domkapitlen bör utnyttja möjligheterna att förändra distriktsin— delningen för att underlätta rekryteringen av skolkan— torer och andra kyrkomusiker. I vissa fall synes häri— genom kunna skapas underlag för organisttjänst. Speci— ellt i syfte att underlätta rekryteringen av skolkan— torer föreslås i olika yttranden sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt.
I den allmänna motiveringen (bet. s. 41 — 43) anfördes
följande:
En bidragande orsak till svårigheterna att skapa un— derlag för inrättande eller bibehållande av fasta kyr— komusikertjänster har utan tvivel varit nuvarande ord— ning för stiftens indelning i kyrkomusikerdistrikt. Enligt denna skall i princip varje territoriell för— samling utgöra ett kyrkomusikerdistrikt. Alltför många församlingar är emellertid varken folkmängdsmässigt eller med hänsyn till de kyrkomusikaliska arbetsupp— gifterna ägnade att bilda underlag för kyrkomusiker— verksamhet av normal omfattning. Ej heller torde dom— kapitlen ha till fullo utnyttjat de möjligheter, som förefinns att genom sammanslagning av olika försam— lingar erhålla större och 'bärkraftigare' distrikt. En första åtgärd för att skapa mer rationella arbetsför— hållanden för kyrkomusikerverksamheten och därmed un- derlätta rekryteringen av de olika tjänsterna torde därför vara att ändra grunden för distriktsindelningen till att normalt avse pastorat i stället för försam— ling. Alltjämt måste dock möjlighet lämnas öppen för att med hänsyn till särskilda förhållanden medge av— steg från denna huvudregel genom att vid behov uppdela pastoratet i skilda kyrkomusikerdistrikt. Enutvidgning av kyrkomusikerdistrikten utöver pastoratsgränserna lär dock av organisatoriska skäl ej böra ifrågakomma.
I detta sammanhang uppställer sig frågan, i vilken ordning beslut må fattas om kyrkomusikerdistriktens närmare utformning. Enligt kyrkomusikerstadgan åvilar det f.n. Kungl. Maj:t att föreskriva om församling skall uppdelas på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med annan församling eller del därav till ett distrikt. Beslut härom förutsätter emellertid initiativ från vederbörande domkapitel rörande ändrad distriktsindelning. Om man i stället tillägger domka- pitlen beslutanderätten, vinnes icke blott lättnad för Kungl. Maj:t och minskad administrativ omgång utan det kan även förväntas, att domkapitlen därigenom skulle komma att bättre än nu utnyttja sin sakkunskap beträf- fande de lokala förhållandena för åvägabringande av lämpligt avvägda kyrkomusikerdistrikt.
Domkapitlen har givetvis även att därvid beakta före— fintliga möjligheter att underlätta rekryteringen av olika kyrkomusikertjänster. Enligt utredningsmannens uppfattning är det sålunda sannolikt, att en decentra— lisering till stiftsplanet av beslutanderätten i fråga om distriktsindelningen skulle göra organisationen bättre anpassningsbar efter växlande förhållanden inom pastoraten.
I specialmotiveringen till 1 S anfördes vidare (bet. s. 67 och 68):
En viktig ändring i nuvarande kyrkomusikerorganisation föreslås beträffande stiftens indelning i kyrkomusi-
kerdistrikt. Enligt förslaget skulle pastoratet ersät— ta församlingen som allmän indelningsgrund. Huvudsyf— tet med denna ändring är som framgår av den allmänna motiveringen att skapa ett bättre underlag för kyrko— musikernas rationella utnyttjande. För kyrkomusikerna själva torde reformen innebära ökade möjligheter till förbättrade anställnings— och avlöningsvillkor genom tjänstgöringens utvidgning till att omfatta större tjänstgöringsområden.
Lika litet som tidigare församlingen kan dock pastora— tet utgöra den enda indelningsgrunden. Det förutsättes Sålunda, att pastoratet skall kunna, då förhållandena det påkalla, uppdelas på skilda distrikt. Av organisa— toriska skäl bör dock vid dylik uppdelning pastorats— gränsen inte överskridas.
Ett annat viktigt led i den föreslagna nyordningen är att beslutanderätten i fråga om distriktsindelningen skulle överflyttas från Kungl. Maj:t till domkapitlet, som därigenom får det direkta ansvaret för stiftets indelning i effektivt fungerande kyrkomusikerdistrikt. En dylik decentralisering av beslutanderätten torde helt överensstämma med de strävanden, som numera göra sig gällande att från Kungl. Maj:ts kansli avlasta ärenden, som utan olägenhet befunnits kunna anförtros Kungl. Maj:t underställda centrala eller lokala myn— digheter.
Då pastoratet normalt skall utgöra ett kyrkomusikerdi— strikt, följer därav, att befogenheter och skyldighe- ter med avseende å kyrkomusikertjänsterna inom di— striktet bör ankomma på pastoratskyrkorådet, där ej annat är särskilt föreskrivet. För tillgodoseende av speciella församlingsintressen föreslås emellertid, att pastoratskyrkorådet vid behandling av fråga, som särskilt berör viss i distriktet ingående församling, skall bereda kyrkorådet i denna församling tillfälle att yttra sig innan ärendet avgöres.
, ...i. _ ._._.... 1.2".
1 ' . . .. mJ' 11'|""| . "' . . . 1 "' ' "(EW-Ja?. .-
'.! . ,,..n EMM.! . , 3.11 &_ url;).—
N .
Ul" "t' lli—t,
. Bil . m.m ;. .
8 UTREDNINGENS PRELIMINÄRA STÄLLNINGSTAGANDEN
Utredningen har redovisat sina preliminära ställnings— taganden beträffande framtidens "kyrkomusikerdistrikt" i diskussionsbetänkandet Församlingen i framtiden, SOU 1983:55. Betänkandet publicerades i samarbete med 1982 års kyrkokommitté som behandlar frågor om svenska kyr— kans struktur på lokalplanet m.m. I betänkandet anför—
de kyrkomusikerutredningen bl.a. följande:
Mot bakgrund av de riktlinjer som anges i direktiven torde det vara utredningens uppgift att försöka finna områden som till sin storlek är lämpliga som underlag för en kyrkomusikerverksamhet av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för kyrkomusikerverksamheten — i analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i en rikstäckande basorga— nisation. Denna organisation skall ha en direkt lokal anknytning eller — med andra ord — vara en organisa— tion på lokalplanet. De olika enheterna skall inte om— fatta alltför stora ytor eller alltför stora befolk- ningstal. Men de skall vara så stora att andra mål för utredningen — bl.a. möjlighet till kombination av oli— ka tjänster i kyrka och samhälle — kan nås på ett en— kelt och smidigt sätt. Organisationens indelning bör styras av fasta regler och enheterna vara försedda med legala organ, som kan administrera verksamheten. För att åstadkomma en smidig handläggning av kyrkomusiker— ärendena bör dessa organ om möjligt vara försedda med kvalificerad personal. Kostnaderna för administratio— nen bör minimeras. Det blir sammanfattningsvis fråga om att utforma ett förslag till en allmänt godtagbar minimistandard.
När det gäller att välja lämplig enhet som underlag för kyrkomusikerverksamheten måste man beakta att kyr— komusiken är en kyrklig angelägenhet. Det kan därför inte bli fråga om att ta den borgerliga kommunindel— ningen som utgångspunkt härvidlag. Grunden för indel— ningen får därför sökas på den kyrkliga sidan.
I sökandet efter områden av lämplig storlek för kyrko— musikerverksamhet av normal omfattning har utredningen tills vidare stannat för pastoratet som den minsta en— heten. Skälen härför är följande.
Liksom församlingarna har pastoraten och andra kyrkli— ga samfälligheter en fast organisation med direkt an— knytning till de församlingar som ingår i samfällighe— ten. Verksamheten regleras av lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter, LFKS. Sam— fälligheterna är kyrkliga kommuner med egen beskatt— ningsrätt för de ändamål som samfälligheten omfattar.
F.n. står pastoraten för lön m.m. åt kyrkomusikerna. Pastoraten är i dag tjänstgöringsområde för prästerna, och i det föregående har 1982 års kyrkokommitté utgått från motsvarande indelningsgrund för övrig försam— lingsvårdande personal. Från olika synpunkter har pas— toraten som ansvariga för kyrkomusikerverksamheten up— penbara fördelar. Administration och rekrytering kan underlättas. Inom pastoraten - i vart fall större pas— torat — bör det vara möjligt att skapa rationella ar— bets— och anställningsförhållanden för kyrkomusikerna. Det skulle kunna innebära att en eller flera kyrkomu— siker anställs för tjänstgöring i ett och samma pasto— rat. Organisationen kan anpassas efter pastoratets samlade behov och förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturligt sätt ingå i arbetslaget för för— samlingsvårdande personal i resp. pastorat.
Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika utvecklad. Främst framgår det vid en jäm— förelse mellan större tätorter och landsbygd. Försam— lingarna inom stora tätorter utgör oftast totala sam— fälligheter medan samfällighetsbildningen är avsevärt mindre utvecklad på landsbygden. Stockholms och Göte— borgs kyrkliga samfälligheter är specialreglerade en- ligt LFKS, Stockholm som en partiell ekonomisk samfäl— lighet och Göteborg som en total ekonomisk samfällig— het. Någon enhetlig struktur med avseende på kyrkliga samfälligheter finns alltså inte.
Samfällighetsorganen i en total ekonomisk samfällighet övertar skötseln av de ekonomiska angelägenheterna för de församlingar och flerförsamlingspastorat som ingår i samfälligheten. Detta gäller alltså även beträffande pastoratsangelägenheterna.
Även i framtiden torde det behövas en anknytning till de enskilda församlingarna med deras kyrkor och värde— fulla orglar. Med pastoraten som indelningsgrund för den kyrkomusikaliska verksamheten kommer sådana in— tressen att kunna tillgodoses.
9 REMISSYTTRANDENA ÖVER UTREDNINGENS PRELIMINÄ— RA STÄLLNINGSTAGANDEN
Det i avsnitt 8 nämnda diskussionsbetänkandet gick ut i en upplaga på 32 000 exemplar och remisstiden löpte mellan publiceringen i oktober 1983 till den 19 mars 1984. Samtliga remissvar som inkom under april och maj 1984 kunde emellertid tillföras det fortsatta utred— ningsarbetet. Någon "anmodan" att besvara denna remiss var det inte fråga om utan samtliga församlingar, pas— torat och kyrkliga samfälligheter, olika kyrkliga or- gan på riksplanet och stiftsplanet, några statliga myndigheter samt en intresserad allmänhet "inbjöds"
att avge synpunkter.
Antalet församlingar samt pastorat och andra kyrkliga samfälligheter i Sverige uppgår till ca 3 300. En stor del av dessa svarade på betänkandet. Hela antalet in— lämnade svar, inräknat svaren från politiska samman— slutningar, studiecirklar och enskilda m.fl., var
2 506. Endast 721 av dessa behandlade kyrkomusikerut— redningen. En utförlig redovisning av de sistnämnda remissvaren har utredningen lämnat i remissammanställ— ningen över diskussionsbetänkandet Församlingarna om
framtiden, SOU 1984:75.
En majoritet av remissinstanserna godtar tanken att pastoraten skall vara de minsta enheterna för kyrkomu— sikalisk verksamhet i framtiden. Organisatoriska skäl bl.a. med möjligheter till samordning mellan präster och kyrkomusiker anses tala för detta. Vidare fram—
hålls att man får mera "bärkraftiga" enheter med för—
bättrade arbetsgivarfunktioner och att det blir lätta— re att skapa heltidstjänster. Samtidigt påpekas vikten av flexibilitet i fråga om enheternas storlek och be— folkningstal så att lokala initiativ ute i de enskilda församlingarna får möjlighet att komma till uttryck i
ett rikt och varierat musikliv.
Ett antal remissinstanser anser att församlingarna även fortsättningsvis skall bilda kyrkomusikerdistrikt.
10 FÖRSAMLINGAR 1 SAMVERKAN — FÖRSLAG FRÅN 1982 ÅRS KYRKOKOMMITTE
På grundval av betänkandet Församlingen i framtiden, SOU 1983:55 (jfr avsnitt 8) och den följande diskus— sionen har 1982 års kyrkokommitté presenterat läges-
rapporten Församlingar i samverkan, SOU 1985:1.
1985 års kyrkomöte har yttrat sig över rapporten (Reg Är 1985z1, KO 1985z10, kskr 34) och i huvudsak godta— git kyrkokommitténs förslag om samverkan mellan för— samlingar. Kyrkokommittén fortsätter därför sitt arbe— te med ledning av riktlinjerna i rapporten. Även kyr— komusikerutredningen bör beakta förslagen i sitt arbe— te. Ett sammandrag av förslagen lämnas därför i det följande.
Kyrkokommittén föreslår att samverkan på stiftsplanet
skall ske genom att församlingarna inom stiftet sam— verkar obligatoriskt i en stiftssamfällighet för vissa
gemensamma församlingsangelägenheter.
Dessa är bl.a. den andliga vården vid sjukhus och and— ra vårdinrättningar, kriminalvårdsanstalter samt mili— tära förband. Dessutom skall tjänsteorganisationen för det finskspråkiga församlingsarbetet tillhöra stifts—
samfällighetens uppgifter.
Stiftssamfällighetens medlemmar kan utvidga samfällig— heten till att omfatta andra gemensamma församlingsan— gelägenheter av det slag som i dag ombesörjs inom den
frivilliga stiftstingsorganisationen.
Stiftssamfällighetens fullmäktige utser en stiftssty— relse bestående av åtta valda ledamöter och lika många ersättare. Biskopen är självskriven ordförande i
stiftsstyrelsen. Domprosten är ersättare för biskopen.
Stiftsstyrelsen skall vara beredande och verkställande organ för stiftssamfälligheten. Den skall vidare över— ta den övervägande delen av domkapitlets uppgifter. Slutligen skall stiftsstyrelsen svara för vissa stat— liga förvaltningsuppgifter, bl.a. tillsynen över för— samlingarna, strukturfrågorna och tjänsteorganisatio— nen för prästerna. För de två senare arbetsuppgifterna — domkapitlets uppgifter och statliga förvaltningsupp— gifter — fungerar stiftsstyrelsen som ett kyrkokommu— nalt organ med statliga förvaltningsuppgifter. I dessa ärenden skall stiftsstyrelsen inte vara ansvarig inför
stiftssamfällighetens fullmäktige.
Vissa ärendetyper bör dock inte beslutas i denna ord— ning. Det gäller frågor som rör kyrkans lära samt disciplinfrågor rörande den prästerliga ämbetsförvalt— ningen. Dessa frågor ligger kvar på domkapitlet vars ledamöter utses på ett delvis nytt sätt. Domkapitlet skall bestå av biskopen, domprosten, en av stiftets präster vald präst samt tre lekmän utsedda av stifts—
samfällighetens fullmäktige.
Även de nuvarande stiftsnämnderna upphör och uppgif— terna överförs på stiftsstyrelsen. Uppgifternas sär— skilda karaktär kräver dock att dessa behandlas i sär-
skild ordning.
De nuvarande domkapitlens, stiftsnämndernas och stiftsrådens kanslier integreras till ett gemensamt
stiftskansli.
Kyrkokommittén föreslår inga omedelbara åtgärder i form av nya arbetsuppgifter för kontrakten. Kyrkokom— mittén anser dock att en viss utveckling av arbetet på
kontraktsnivå torde komma att ske spontant, inte minst
i de kontrakt där man redan i dag har påbörjat en sam— verkan. Inför en sådan utveckling anser kyrkokommittén att en prövning både av kontraktsindelning och kon—
traktsprostarnas arbetsuppgifter kan bli nödvändig.
Kyrkokommittén föreslår att den nuvarande organisatio—
nen för församlingar, pastorat och andra kyrkliga sam—
fälligheter skall bestå i sina huvuddrag med avseende på beslutande samt förvaltande och verkställande organ
m.m.
Beträffande kompetensfördelningen mellan församling
och pastorat föreslår kyrkokommittén att de nuvarande församlingsangelägenheterna delas upp på en försam—
lings— och en pastoratsnivå i syfte att med bibehållet församlingsansvar för verksamhetens utformning avlasta
församlingarna de tyngre kostnaderna.
På församlingsnivån skall vila ansvaret för gudstjänst evangelisation, diakoni och kyrkans undervisning samt för församlingskyrkans inre vård och underhåll, övriga lokaler för församlingsverksamhet med avseende på inre vård och underhåll samt kyrkogårdens löpande vård och
underhåll.
På pastoratsnivån skall vila ansvaret för församlings— kyrkans yttre vård och underhåll, övriga lokaler för församlingsverksamhet med avseende på yttre vård och underhåll, övriga byggnader i deras helhet, begrav— ningsplatser och kyrkogårdar vad gäller större under— håll och investeringar samt tjänsterochpersonaladmi—
nistration.
Församlingen skall ha rätt att utdebitera skattemedel för angelägenheterna på församlingsnivån, medan pasto— ratet skall ha utdebiteringsrätten för angelägenheter—
na på pastoratsnivån.
När det gäller samfällighetsbildning föreslår kyrko—
kommittén förenklingar. Församlingar som ingår i samma
pastorat skall själva kunna besluta att bilda en pas— toratssamfällighet omfattande samtliga ekonomiska för— samlingsangelägenheter. Förutsättningen för ett beslut på lokal nivå är att församlingarna är ense. Den nuva— rande möjligheten att bilda partiella samfälligheter
inom pastorat skall försvinna.
Församlingar inom flera pastorat föreslås få förenkla— de beslutsvägar för att få till stånd en kyrklig sam— fällighet omfattande flera pastorat. Beslut om sådan samfällighet fattas på stiftsplanet. Sådan samfällig— het kan gälla en eller flera angelägenheter på försam— lings— eller pastoratsplanet. Den kan också gälla samtliga dessa angelägenheter. Endast pastorat som ut— gör pastoratssamfällighet kan bilda sådan kyrklig sam- fällighet som omfattar dels flera pastorat, dels samt- liga angelägenheter på församlings— och pastoratsnivå.
Kyrkokommittén föreslår en församlingsreglering som
innebär att de större församlingarna delas. En lämplig övre gräns för enförsamling anges till 10 000 — 12 000 medlemmar i svenska kyrkan. Gränsen är avsedd att fun—
gera som riktmärke.
De flesta stora församlingar är enförsamlingspastorat, vilket betyder att de efter församlingsregleringen blir flerförsamlingspastorat. Pastoraten som sådana förändras inte, varför den historiska och ekonomiska enhet som i dag finns inom enförsamlingspastoratet blir oförändrad efter uppdelning på församlingar.
För de allra minsta församlingarna föreslås ingen ned— re gräns. Denna är beroende av de lokala förutsätt— ningarna, och kyrkokommitten räknar med att försam- lingar och pastorat medvetet analyserar förutsättning— arna för de allra minsta församlingarna att bestå som
självständiga församlingar i framtiden.
I fråga om pastoratsreglering föreslår kyrkokommittén
att den s.k. rullande pastoratsrcglcringcn förnyas och
effektiviseras. Förslaget innehåller fyra komponenter: en samverkansnämnd i varje stift, en omedelbar uppgift,
en fortlöpande uppgift och utvärdering.
Samverkansnämndens uppgift blir att arbeta med struk— turfrågor och i samverkan med berörda pastorat föreslå strukturförändringar. Den första uppgiften innebär en aktualisering av 1957 års normer. Dessa innebär, att ett pastorat i allmänhet inte understiger 2 000 invå—
nare.
I samband med 1957 års riksdagsbeslut fastslogs också vissa situationer som motiverade avvikelser från en
nedre gräns för pastoratet. Dessa var framför allt
geografiska till sin natur. Sådana avvikelser är fort— farande relevanta, varför det även i framtiden kommer att finnas många pastorat som underskrider den beslu— tade nedre gränsen. Till den omedelbara uppgiften hör
också att reglera pastorat som skär kommungräns.
Den fortlöpande uppgiften innebär en analys av pasto— ratens bärkraft med anledning av de utökade uppgifter som förslaget innebär för pastoraten. I de fall man
kan vänta förbättrad bärkraft som en följd av en pas— toratsreglering blir det samverkansnämndens uppgift
att försöka åstadkomma denna med frivilligt deltagande av berörda pastorat. Förutom den ekonomiska bärkraften kan tjänsteorganisationen ge anledning till pastorats—
reglering.
Förändringar som bygger på frivillighet måste utvärde— ras. Den rullande pastoratsregleringen bör utvärderas år 1995.
1 1 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG
Utredningens förslag: En viktig orsak till svårighe- terna med den nuvarande kyrkomusikerorganisationen är anknytningen till församlingen som grund för indel— ningen i kyrkomusikerdistrikt. Kyrkomusikerutredningen anser därför att pastoratet i regel bör vara den mins-
ta enheten för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal
omfattning.
Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgif— ter att försöka finna områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten — i analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i en rikstäckande basorga— nisation. Denna organisation skall ha en direkt lokal anknytning eller, med andra ord, vara en organisation på lokalplanet. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål för utred— ningen — bl.a. möjlighet till kombination av olika tjänster i kyrka och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt.
Organisationens indelning bör styras av fasta regler och enheterna vara försedda med organ, som kan admini— strera verksamheten. För att åstadkomma en smidighand— läggning av kyrkomusikerärendena bör dessa organ om möjligt vara försedda med kvalificerad personal. Det blir så att säga fråga om att utforma ett förslag till
en allmänt godtagbar standard. Kostnaderna för admini—
strationen bör minimeras.
I det föregående har utvecklingen beskrivits i fråga om struktur och kompetens för borgerliga och kyrkliga kommuner. Från att i äldre tider ha varit en enda en— het för de gemensamma angelägenheterna är deborgerliga och de kyrkliga primärkommunerna i våra dagar skilda åt beträffande indelning — med vissa undantag — och kom—
petensområden.
När det gäller att välja lämplig enhet som arbetsområ- de för kyrkomusikerna måste man först och främst beak— ta att kyrkomusiken är en kyrklig angelägenhet. Det kan därför inte bli fråga om att ta en borgerlig enhet som utgångspunkt härvidlag. Grund för indelningen får
därför sökas på den kyrkliga sidan.
Stiften är den svenska kyrkans regionala enheter och utgör ämbetsområden för biskoparna. Dessutom finns i stiften författningsreglerade organ, domkapitel och stiftsnämnder, vilka är statliga myndigheter. Dessa svarar för ett stort antal administrativa och ekono— miska frågor. Domkapitlen har det allmänna inseendet över den kyrkomusikaliska verksamheten i stiften och fullgör dessutom en rad uppgifter med anknytning till kyrkomusikerorganisationen som regleras iKMF. På stiftsplanet finns sålunda en fast organisation — även om regler för indelningen i stift saknas — och en tillfredsställande sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Vad som talar emot stiften som indelnings— grund för kyrkomusikerverksamheten är flera faktorer. Stiften omfattar betydande landarealer och befolk— ningstal. Antalet kyrkomusiker inom varje stift är också stort. Stiften blir därför alltför omfattande
för att vara lämpliga som kyrkomusikerdistrikt.
Denna slutsats ändras inte av 1982 års kyrkokommittés förslag om den kyrkliga organisationen och verksamhe—
ten på stiftsplanet (avsnitt 10).
Kontrakten är enheter utan representativa författ— ningsreglerade organ och uppgifter vid sidan om kon— traktsprostarna och de funktioner som dessa svarar för. Organisationsmässigt kan kontrakten närmast sägas ha en ställning mellan regionalplanet (stiften) och lo— kalplanet (församlingar och kyrkliga samfälligheter). Avsaknaden av nödvändiga organ måste betecknas som en brist. Nackdelar är vidare de relativt stora arealer och folkmängder som det här är fråga om. Förvaltande verksamhet förekommer inte i nämnvärd omfattning. Så— ledes torde inte heller kontrakten vara lämpliga som alternativ till den nuvarande indelningen (jfr även
avsnitt 10).
Organisationen på lokalplanet inom kyrkan är den ter— ritoriella församlingen, som är en kyrklig primärkom- mun, där verksamheten regleras av LFKS. Eftersom någon genomgripande strukturomvandling inte har skett på den kyrkliga sidan är antalet församlingar fortfarande stort, särskilt i jämförelse med antalet borgerliga primärkommuner. Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten varierar starkt mellan olika församling- ar. Särskilt tydligt framgår detta vid en jämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. I de förra torde också församlingen tjäna väl som indel— ningsgrund. Beträffande många landsbygdsförsamlingar får indelningen bl.a. till följd att kyrkomusiker— tjänsterna inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas med "fasta" innehavare. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skol— kantorstjänster, som inte är tillsatta på det sätt som
var avsett från början.
I någon mån har problemenundanröjtsgenom sammanslag— ning av två eller flera församlingar till ett kyrko— musikerdistrikt. Det är emellertid klart att de vä— sentliga svårigheterna kvarstår i fråga om församling—
arna som kyrkomusikerdistrikt.
Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av att kyrkomusikerna knyts direkt till de olika försam— lingarna. Betoningen av denna anknytning har möjligen inte lika stor betydelse i dag som då KMF tillkom.
Det framstår emellertid som klart att en av orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just grunden för indelning i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning, måste församlingen i princip överges som indelnings— grund. För detta talar också den förändring av kompe— tensfördelningen mellan församling och pastorat som
1982 års kyrkokommitté har föreslagit (avsnitt 10).
Liksom församlingarna har pastoraten och andra kyrkli— ga samfälligheter en fast organisation med direkt an— knytning till de församlingar som ingår i samfällighe— ten. Verksamheten regleras av LFKS. Samfälligheterna är ju också kyrkliga kommuner medegenbeskattningsrätt
för de ändamål som samfälligheten omfattar.
Redogörelsen i avsnitt 7 visar att pastoraten tidigare har aktualiserats som kyrkomusikerdistrikt. För närva— rande står pastoraten för lön m.m. åt kyrkomusikerna. Pastoraten är även tjänstgöringsområden för prästerna. Från olika synpunkter har pastoraten som ansvariga för den kyrkomusikaliska verksamheten uppenbara fördelar. Administration och rekrytering kan underlättas. Inom pastoraten — i vart fall större pastorat — bör det va— ra möjligt att skapa rationella arbets— och anställ— ningsförhållanden för kyrkomusikerna. Det innebär att en eller flera kyrkomusiker anställs för tjänstgöring i ett och samma pastorat. Organisationen kan anpassas efter pastoratets samlade behov och förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal i resp.
pastorat (se även avsnitt 14.2.2).
Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olikautvecklad.Främst framgår det vid jämfö— relse mellan större tätorter och landsbygd. Stora tät— orter utgör oftast totala samfälligheter medan samfäl— lighetsbildningen är avsevärt mindre utvecklad på landsbygden. För församlingarna i Stockholms och Göte— borgs kommuner gäller en speciell reglering enligt LFKS. I Stockholm utgör församlingarna en partiell ekonomisk samfällighet och i Göteborg en total ekono— misk samfällighet. Någon enhetlig struktur med avseen-
de på dessa samfälligheter finns alltså inte.
Som tidigare nämnts övertar samfällighetsorganen i en total ekonomisk samfällighet skötseln av de ekonomiska angelägenheterna för de församlingar och flerförsam—
lingspastorat som ingår i samfälligheten. Detta gäller
alltså även beträffande pastoratsangelägenheterna.
1982 års kyrkokommittés förslag i fråga om kyrkans lo— kalplan bör leda till ökade förutsättningar för en sammanhållen, effektivt fungerande organisation med godtagbara administrativa resurser. Kyrkomusikerutred— ningen vill särskilt peka på vad kyrkokommittén har anfört om pastoratens framtida organisation och verk—
samhet (avsnitt 10).
Sammanfattningsvis talar goda skäl för att pastoraten i princip bör vara anställningsområden för kyrkomusi— kerna och utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pastoraten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. Pastoraten kommer därmed att överta församlingarnas nuvarande funktioner härvidlag och alltså inte endast att stå för lönekostnader m.m. som i dag. I fråga om vissa slags kombinationstjänster, dvs. tjänster bestående av kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring, kan det undantagsvis förekomma att annan
än pastoratet blir arbetsgivare (avsnitt 14.2.5).
Om församlingarna inom ett pastorat ingår i en sär- skilt bildad kyrklig samfällighet, som handhar pasto— ratsangelägenheter, kommer vissa arbetsgivarfunktioner av ekonomisk karaktär att handhas av den sistnämnda samfälligheten. I princip bör även isådana fall pas— toratet vara anställningsområde för en eller flera
kyrkomusiker.
1982 års kyrkokommitté har i rapporten SOU 1985;1 av— snitt 5.1 föreslagit att tjänster och personaladmini— stration skall vara angelägenheter för pastoraten (se även avsnitt 10). Kyrkomusikerutredningens principiel— la inställning att pastoraten skall vara arbetsgivare för kyrkomusikerna ligger i linje med kyrkokommitténs
förslag.
Enligt 4 S 1 mom. KMF utövar domkapitlet det allmänna inseendet över den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet. Närmare tillsyn över verksamheten i varje kyrkomusikerdistrikt ankommer på kyrkorådet och kyrko—
herden.
Enligt utredningens mening skall staten även fortsätt— ningsvis ha ett visst inflytande över den kyrkomusika— liska verksamheten. Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens bestämmande över organisa- tionen. Denna fråga behandlas i avsnitt 12.8.2 och av—
snitt 25.
Till följd av pastoratets framtida roll i organisatio— nen bör den omedelbara tillsynen vila på pastoratskyr— korådet och kyrkoherden. Kyrkoherdens roll i detta av— seende förändras inte, eftersom han i sitt ämbete är
ansvarig för församlingsvården.
Med tillsynen över verksamheten hänger frågan om ar— betsledaransvaret i pastoraten nära samman. 1982 års kyrkokommitté har i SOU 1985:1 avsnitt 12 som en pre— liminär ståndpunkt bl.a. framhållit att det är rimligt
att pastoratets organ beslutar om vem eller Vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda områden. Dock bör — påpekar kommittén — kyrkoherden under alla förhållanden vara arbetsledare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den per— sonal som arbetar i och i anslutning till församlings—
vård och gudstjänst.
Utredningen delar denna uppfattning. Någon ändring jämfört med nuvarande förhållanden uppkommer intehäri—
genom för kyrkomusikerna.
II TJÄNSTEORGANISATIONEN 12 BEHOVET Av EN NY TJÄNSTEORGANISATION 12.1 Kort historik
Under tiden före 1950 års kyrkomusikerreform skulle kyrkoförsamlingarna efter menighetsval anställa klock— are. Ursprungligen var klockarens ställning endast en kyrkotjänares, som skulle biträda kyrkoherden vid vår— den av kyrkan och dess egendom samt vid anordnandet av gudstjänsterna. Med den gamla klockarinstitutionen sammankopplades senare emellanåt sysslan som folkun- dervisare. Efter reformationen pålades på flera håll klockaren även uppgiften att vara kyrkosångare vid
gudstjänsterna.
Vid sidan av klockarbefattningarna tillkom, efter hand som det kyrkliga musiklivet utvecklades, självständiga befattningar vid kyrkorna dels som organister, dels som kyrkosångare eller kantorer. Inrättandet av dessa befattningar, vilka tillsattes av kyrkoråden, var fri— villigt för församlingarna. Om någon särskild kyrko— sångare inte anställdes skulle klockaren i regel leda
sången i kyrkan.
Då folkskoleväsendet under 1800—talets första hälft organiserades självständigt skildes klockaren — i den— na sin egenskap — helt från de uppgifter som var för— enade med folkundervisningen. Enligt senare tillkomna regler kunde dock befattningen som klockare efter ve— derbörligt tillstånd vara förenad med folkskollärar— tjänst eller med organist— och kantorsbefattning. På många håll upphörde i praktiken åtskilliga av klocka—
rens ursprungliga uppgifter eller överflyttades på nå— gon annan, t.ex. en kyrkovaktmästare eller en ringare. I tjänsteorganisatoriskt hänseende på själva klockar— institutionens grund kvarstod alltså därefter endast de förhållandevis mindre kvalificerade funktioner, som på sina håll ännu kunde tillhöra klockarna såsom "kyr— kobetjänte" i egentlig bemärkelse. Om någon särskild kyrkosångare inte fanns var klockaren emellertid fort— farande skyldig att utföra dennes uppgifter. Med hän— syn till att det — särskilt på landsbygden — var van— ligt med tjänstekombinationer mellan klockar—, orga— nist— och kantorsbefattningar brukade emellertid sedan gammalt även de två sistnämnda befattningarna i tjäns— teorganisatoriskt hänseende hänföras till klockarin— stitutionen. Organist— och kantorsbefattningarnas upp— gifter krävde särskild kyrkomusikalisk kompetens.
I äldre tid var avlöningsförhållandena för befatt— ningshavare i allmän tjänst i regel grundade på det s.k. jordavlöningssystemet. Befattningshavare avlöna— des helt eller delvis genom anvisande av boställen som nyttjades under boställsrätt och genom avkastning av jord som i övrigt anslagits till deras avlöning. Sedan andra hälften av 1800—talet pågick dock ett omfattande
reformarbete för att avveckla detta avlöningssystem.
Genom den s.k. klockarboställslagen av år 1938 befria- des klockare och organister från de ofta nog svårarta— de ekonomiska risker som innehavet av boställsfastig— het och därmed förbunden nybyggnads— och underhålls— skyldighet hade visat sig medföra. Någon förbättring av dessa befattningshavares allmänna löneställning av— sågs inte med denna lagstiftning och kom inte heller därigenom till stånd. Församlingarnas befogenhet att fritt bestämma penninglönens ("bruttolönens") belopp
lämnades i stort sett orubbad.
Även andra organisatoriska problem fanns emellertid.
Hit hörde i första hand det närmare bestämmandet av
tjänstegöromålens omfattning. Med detta och med avlö— ningsregleringen var dessutom frågan om tjänstgörings— områdenas utsträckning intimt förknippad. Även om ut— vecklingen hade lett till att de mindre kvalificerade klockarsysslorna alltmer kommit att övertas av annan befattningshavare hos församlingen eller av dess kyr— kovärdar förelåg nämligen alltjämt en stor brist på reglering efter tidsenlig och enhetlig norm av de mångskiftande tjänsteåliggandena. Särskilt gällde det—
ta de kyrkomusikaliska uppgifterna.
De mycket olika förutsättningar som gällde för den kyrkomusikaliska verksamhetens upprätthållande och ut— veckling i de små glesbefolkade landsförsamlingarna och i de folkrika församlingarna i städer och andra samhällen, skapade också i detta hänseende betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Genom reg— leringen på området hade, särskilt för kyrkomusikerbe— fattningar som inte var förenade med folkskollärar- tjänst, frågorna om avlöningens och tjänsteuppgifter— nas bestämmande ofta kommit att ligga helt i den en— skilda församlingens hand. Denna omständighet medförde en betydande ojämnhet även i de avlöningar, som utgick
för befattningarna inom de enskilda församlingarna.
Enmyndighet(domkapitlet) hade visserligen formell möjlighet att bestämma tjänsteuppgifterna och även att ålägga en församling att förse en kyrkomusikerbefatt— ning med skälig avlöning. Men sådana i och för sig be— fogade åtgärder måste ofta nog underlåtas med hänsyn till den enskilda församlingens svaga ekonomiska bär— kraft. Det ekonomiska problem, som här förelåg, hade följaktligen två sidor, nämligen en löneregleringssida och en skatteutjämningssida. Sedan gammalt förelåg också ett starkt behov av enhetliga bestämmelser om
förfarandet vid tillsättning av kyrkomusikertjänst.
Om de påtalade otillfredsställande förhållandena till—
läts bestå befarades en försämring av rekryteringen
till dessa för det kyrkliga livets främjande inom för— samlingarna så betydelsefulla befattningar.
Den allmänna reform av kyrkomusikerverksamheten som varit aktuell under nästan ett halvt sekel, syntes ge— nom KML ha tagit ett stort steg mot sin lösning. KML trädde i kraft den 1 juli 1947. Av olika skäl kunde reformen emellertid inte genomföras förrän den 1 juli 1950. Härigenom fick kyrkomusikerorganisationen den
utformning som i väsentliga delar består än i dag. I stället för de tidigare klockar—, organist— och kyrko— sångarbefattningarna kom nya kyrkomusikertjänster.
Även fortsättningsvis blev kyrkomusikerna kommunalt avlönade. Avlöningen samt pensioner skulle utgå enligt vad Konungen (regeringen) efter av riksdagen godkända grunder bestämde. Denna statliga avlöningsreglering av tjänsterna består i princip fortfarande. Om anställan— de av kyrkomusiker och om deras verksamhet skulle i övrigt gälla vad Konungen (regeringen) förordnade. Så— dana bestämmelser om organisationen samt om befatt— ningshavarnas tjänsteåligganden, tillsättning m.m. ut— färdades av Kungl. Maj:t (regeringen) och sammanfördes
år 1950 i en stadga, kyrkomusikerstadgan, numera KMF.
12.2 Allmän beskrivning av det statligt reglerade
området
De grundläggande bestämmelserna återfinns som tidigare nämnts (avsnitt 12.1) i KML och KMF. Därutöver kan nämnas bl.a. lagen (1976:1021) om statliga kollektiv— avtal, LOA och AF. Tillsammans med huvudavtalet den 12 mars 1978 mellan staten och tjänstemännens huvudorga— nisationer bildar dessa stommen i det regelsystem som gäller för kyrkomusikerna. Huvudavtalet är en överens— kommelse om en förhandlingsordning mellan parterna och upptar inte några bestämmelser om materiella förmåner. Det tillämpas på det statliga området samt på det om— råde i övrigt som avses i LOA, dock endast där SAV får
företräda arbetsgivaren. I fråga om icke—statliga ar— betstagare inom detta område gäller avtalet endast be— träffande anställnings— och arbetsvillkor rörande vil—
ka staten äger företräda arbetsgivaren.
Enligt lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m.m. har SAV bemyndigats att på kommunens vägnar föra förhandling samt sluta och säga upp kollektivavtal om sådant anställnings- eller arbetsvillkor som må bestämmas genom avtal, en— ligt lag eller som genom särskilt beslut av riksdagen skall fastställas under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Med kommun lik- ställs därvid bl.a. församling och kyrklig samfällig— het.
I enlighet med denna lag har SAV och huvudorganisatio— nerna slutit ett flertal kollektivavtal i vilka för— månsfrågorna för bl.a. kyrkomusiker regleras. Bland dessa avtal kan här nämnas AST, TFK, allmänt pensions— avtal för statliga och vissa andra tjänstemän, TFU
samt ARA.
12.3 Huvuddragen i den nuvarande kyrkomusikerorga—
nisationen
KMF innehåller bestämmelser om olika slag av kyrkomu— sikertjänster. I varje kyrkomusikerdistrikt skall nor— malt finnas en organisttjänst eller en kantorstjänst. Organisttjänst får inrättas i distrikt med mer än
5 000 invånare och kantorstjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet kan medge undantag från denna regel. I princip ankommer det på domkapitlet att — ef— ter förslag av kyrkorådet — fastställa distriktets
tjänstetyp.
Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I tjänsten kan ingå fyllnadstjänstgöring som
lärare i musik antingen vid statliga eller vissa
statsunderstödda läroanstalter eller vid kommunal mu— sikundervisning till vilken statsbidrag inte utgår. I de distrikt som omfattar en domkyrkoförsamling skall det finnas en organisttjänst, vars innehavare kallas
domkyrkoorganist och har vissa särskilda åligganden.
Kantorstjänsten är antingen en tjänst som kyrkomusiker och lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller mellanstadiet (lärare 1 resp. 2), skolkantorstjänst, eller en självständig kyrkomusikalisk tjänst, kyrko— kantorstjänst. Denna är avsedd för minst halvtids—
tjänstgöring.
I ett kyrkomusikerdistrikt, där arbetsuppgifterna har liten omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas, får i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en
orgelspelare.
Vid sidan av organist— eller kantorstjänst kan i ett distrikt, om arbetsuppgifterna kräver det, inrättas en eller flera tjänster som biträdande kyrkomusiker. I ett kyrkomusikerdistrikt får vidare för särskilda kyr— komusikaliska uppgifter anställas församlingsmusiker. Sådana musiker faller emellertid utanför den författ— ningsmässiga regleringen på det kyrkomusikaliska områ— det.
KMF innehåller dessutom allmänna bestämmelser om kyr— komusikernas tjänsteåligganden. I en organists ålig— ganden ingår först och främst att biträda vid guds— tjänster och förrättningar, öva och leda kyrkokör, un— dervisa konfirmander i psalmsång och vårda orgeln. Dessutom skall organisten meddela fri musikundervis— ning åt ungdom fem timmar i veckan under 39 veckor är— ligen. Under vissa förutsättningar och med viss be- gränsning kan organisten åläggas fyllnadstjänstgöring som musiklärare. När det gäller sådan tjänstgöring vid
statlig eller statsunderstödd skola bestäms omfattning
ocn förläggning av länsskolnämnden. Fyllnadstjänstgö— ring vid kommunal musikundervisning regleras genom överenskommelse mellan församlingen och kommunen. En domkyrkoorganist har utöver de nu angivna uppgifterna vissa funktioner för stiftet, främst som musiksakkun—
nig i domkapitlet.
Kantorer och orgelspelare har i princip samma kyrkomu— sikaliska åligganden som organister. Endast kyrkokan— torer har dock skyldighet att meddela fri musikunder— visning. Undervisningsskyldigheten är begränsad till två timmar i veckan under 39 veckor årligen. Skolkan— torer får inte tas i anspråk för kyrkomusikaliska åligganden på sådana tider att de hindras att fullgöra sin lärartjänst. En biträdande kyrkomusikers åliggan— den bestäms av den instruktion som gäller för tjäns— ten. I en sådan tjänst kan också ingå fyllnadstjänst—
göring och fri musikundervisning.
För varje kyrkomusikertjänst enligt KMF fastställer domkapitlet en instruktion. Förslag till sådan in— struktion upprättas av kyrkorådet, som skall höra kyr— koherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall skolmyndigheterna. En kyrkomusiker är skyldig un— derkasta sig de jämkningar i sina tjänsteåligganden som föranleds av ändringar i KMF, i instruktionen för
tjänsten eller i indelningen i kyrkomusikerdistrikt.
För varje kyrkomusikertjänst enligt KMF bestämmer dom— kapitlet ett veckotimtal för den kyrkomusikaliska verksamheten — vari även inräknas den fria musikunder— visningen — enligt normer som anges i 23 5 KMF. Dessa bygger på en omräkning av tjänstgöringstiden i visst antal veckotimmar, olika alltefter distriktens folk— mängdcxjigöromålens omfattning. Omprövning av vecko— timtalet skall ske vart femte år samt vid vakans på tjänsten. Omprövning sker också om kyrkomusikerns åligganden ändras väsentligt. Tjänstgöringsskyldighe—
ten för organist, extra ordinarie och extra biträdande
kyrkomusiker och kyrkokantor får inte överstiga 34 veckotimmar. 30 veckotimmar motsvarar full tjänstgö—
ring.
Antalet kyrkomusiker med fördelning på tjänstetyper
framgår av bil. 8.
12.4 Skrivelser om översyn av tjänsteorganisatio— nen m.m. som regeringen har överlämnat till
kyrkomusikerutredningen
I skrivelser den 10 maj 1973 och den 13 december 1979 har Svenska kyrkans församlings— och pastoratsförbund anhållit om en genomgripande revision av KMF. I den sistnämnda skrivelsen framhåller förbundet bl.a. att en rad bestämmelser i KMF lämnar utrymme för olika tolkningar i väsentliga frågor. KMF har också på grund av utvecklingen i församlingarna blivit mindre anpas— sad till den kyrkomusikaliska verksamheten. Enligt förbundets mening bör delar av KMF föras över till el— ler anknytas till kollektivavtal. Detta gäller t.ex. reglerna om beräkningen av veckotimtalet för kyrkomu— sikertjänsterna samt frågan om tjänsternas innehåll och omfattning. De olika tjänstetyperna i KMF bör ock— så ses över för att de t.ex. skall kunna svara mot be— hov av kombinationstjänster med heltidstjänstgöring och, i fråga om skolkantorstjänsterna, stämma överens med principerna i gällande arbetstidslagstiftning. Förbundet har vidare i en skrivelse den 3 oktober 1980 understrukit angelägenheten av att det företas en ut— redning som syftar till en avveckling av KMF. I skri— velsen hänvisar förbundet till att dess kongress i september 1980 har ansett att kyrkomusikeranställning—
arna i framtiden bör vara kyrkokommunala.
Vidare har 1975 års allmänna kyrkomöte begärt en grundlig revision av KMF och, om det är lämpligt, att KMF ersätts med mera tidsenliga bestämmelser bl.a. i
fråga om kyrkomusikernas anställningsformer (motion 1975:17 och 1975:70, 2 TU 14, kskr 40).
Sveriges lärarförbund har i skrivelser den 1 mars 1973, den 31 oktober 1978 och den 6 februari 1979 framfört ett antal förslag till ändringar i KMF. Förbundet framhåller bl.a. att den fria musikundervisningens lektionstid bör anpassas till läsårets och lektionsti— dens längd i grundskolan. Vidare bör bestämmelserna om beräkningen av veckotimtalet göras mera flexibla och anpassas till efter hand framvuxna verksamheter i frå— ga om antal gudstjänster, kyrkokörer och instrumental— ensembler. Domkyrkoorganisternas särskilda åligganden har ökat i omfattning, vilket bör påverka veckotimta— let i deras fall. Förbundet anser att KMF måste anpas— sas till LAS för det fall att veckotimtalet sänks vid den omprövning som skall ske vart femte år. Sänkningen är nämligen att anse som en partiell uppsägning och om det saknas regler i KMF. Beträffande den s.k. sommar— kyrkans verksamhet framhåller förbundet att den bör regleras i KMF, eftersom den på sina håll har fått en betydande omfattning. I fråga om sådana skolkantorer som efter vidareutbildning får andra tjänster som lä— rare inom kommunen anser förbundet att den nya lärar— tjänsten och den kyrkomusikaliska delen av skolkan— torstjänsten bör få förenas, om skolkantorn och kyrko— rådet kommer överens om det.
I några framställningar behandlas särskilt kantorsfrå-
gan. Länsskolnämnden i Hallands län har i en skrivelse
den 26 juli 1973 särskilt pekat på svårigheterna att återbesätta vakanta skolkantorstjänster. Länsskolnämn— den i Jämtlands län har i en skrivelse den 21 januari 1977 framhållit att nämnden med tiden blivit alltmer tveksam till lämpligheten av att kombinera en heltids— tjänst som lärare med en kyrkomusikalisk tjänst av den omfattning som gäller för skolkantor. Enligt nämndens mening har en Skolkantor en orimlig arbetsbelastning under läsårstid. Särskilt betänkligt är att skolkanto— rer inte bereds ledighet annat än under ett fåtal sön—
och helgdagar. Nämnden framhåller vidare att svårighe-
terna att återbesätta vakanta skolkantorstjänster har blivit allt större och att tjänsterna är administra— tivt svårhanterliga. Sammanfattningsvis påpekar nämn- den att det inte torde finnas några fördelar ur sko—
lans synpunkt med att bibehålla skolkantorstjänsterna.
Sveriges lärarförbund har i en skrivelse den 30 janua—
ri 1975 anhållit om åtgärder för att åstadkomma änd— ring i kantorernas anställnings— och tjänstgöringsför— hållanden. För skolkantorernas del skulle förbättring— ar enligt förbundet kunna nås genom att omfattningen av undervisningsskyldigheten minskas så mycket att skoltjänstgöringen och den kyrkomusikaliska tjänstgö— ringen tillsammans omfattar en heltidstjänst. Under— visningen bör därvid kunna avse — förutom klassunder— visning på låg— eller mellanstadiet — undervisning i musik i grundskolan eller gymnasieskolan. Beträffande kyrkokantorerna, som endast har deltidstjänster som kyrkomusiker med svårigheter att försörja sig som följd, framhåller förbundet att det är nödvändigt att skapa kombinationstjänster med kyrkomusik och musikun— dervisning i ungdomsskolan eller den kommunala musik—
undervisningen.
Vidare har domkapitlet i Linköping i en skrivelse den 12 februari 1975 hemställt om vissa reformer främst med anknytning till skolkantorssituationen. Domkapit— let har därvid bl.a. föreslagit att det skall kunna inrättas en extra arvoderad kantorstjänst om det inte är möjligt att inom överskådlig tid besätta skolkan— torstjänst med ordinarie innehavare eller att inrätta kyrkokantorstjänst. Skolstyrelsen i Vetlanda kommun har i skrivelser den 3 april 1978 och den 5 november 1982 framhållit att det inom kommunen finns inrättade ett stort antal ordinarie skolkantorstjänster vid sko— lor, som är indragna sedan ett antal år. Skolstyrelsen har därför anhållit om en sådan ändring i KMF att lä—
rartjänst kan avskiljas från skolkantorstjänst utan
att en annan lärartjänst i stället skall behöva ingå i skolkantorstjänsten. Dessutom har 1979 års allmänna kyrkomöte anhållit om sådan ändring i KMF att högsta— dielärare med kyrkomusikalisk utbildning kan erhålla skolkantorstjänst (motion 1979:46, 1 TU 14, kskr 19).
I en gemensam skrivelse den 30 juni 1977 har länsskol—
nämnden i Kronobergs län och domkapitlet i Växjö hem—
ställt att försöksvis få vidta vissa åtgärder utanför gällande regler i KMF för att underlätta rekryteringen av skolkantorer och förbättra den kyrkomusikaliska si— tuationen i länet. Förslagen går ut på 1) att den kyr— komusikaliska delen i skolkantorstjänsten får inräknas i hel tjänst som lärare, 2) att Skolkantor som genom befordran fårannanlärartjänst än lärare 1 eller 2 får behålla den kyrkomusikaliska delen och fullgöra denna tjänstgöring inom sin hela lärartjänst och 3) att and- ra lärare med statligt reglerad tjänst får ha fyll—
nadstjänst som kyrkomusiker.
Domkapitlet i Göteborg har i en skrivelse den 17 sep— tember 1973 anhållit om en sådan ändring i KMF att tjänstgöring som församlingsmusiker får inräknas i kvalifikationstid för behörighet när en kyrkomusiker— tjänst skall tillsättas.
I en skrivelse den 13 juni 1983 har de kyrkliga sam— fälligheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö anhållit
om åtgärder för åstadkommande av annan och rättvisare meritvärdering än som nu tillämpas beträffande sådana sökande till kyrkomusikertjänster enligt KMF som har tjänstgjort som församlingsmusiker. Enligt skrivelsen får sökande inte tillgodoräkna sig måhända mångårig, väl meriterad tjänst som församlingsmusiker när domka— pitlet upprättar förslag på tre personer, som kan kom—
ma i fråga till en ledig tjänst.
Centerns kvinnoförbund har i en skrivelse den 31 mars
1976 hemställt om lämpliga åtgärder för att tillgodose
behovet av anställningstrygghet och arbetsvillkor för
kyrkomusikerna.
Organisten Stig Gustav Schönberg, Stockholm har i en skrivelse i april 1980 föreslagit att kyrkomusiker— tjänsterna omformas till initiativtjänster, dvs. tjänster med delvis reglerad och delvis annan verksam— het med konserter, komposition, undervisning m.m. Kyr— komusikerns kompetens skulle härigenom få ställning som "resurs" framför det nuvarande problemskapande
timredovisningssystemet.
Kyrkonämnden i Norrköpings kyrkliga samfällighet har genom ett protokoll från nämndens beredningskommitté den 21 november 1983 framhållit behovet av enhetliga normer för reglering av tjänstgöringsskyldigheten för organist vid förrättningar av olika slag, bl.a. jord— fästningar.
12.5 övriga önskemål om ändringar i tjänsteorgani—
sationen m.m.
Sollentuna församling har i en skrivelse den 17 juni 1982 påtalat behovet av en ändring i KMF så att det blir möjligt för arbetsgivaren att beordra kyrkomusi— kerna att tjänstgöra i andra kyrkor i kyrkomusikerdi— striktet än den där instruktionen anger att tjänstgö— ringen skall ske. Det bör på så sätt bli möjligt med en smidig samverkan mellan kyrkomusikerna i stora för—
samlingan t.ex. vid vissa ledigheter.
Svenska kyrkans utbildningsnämnd har i en skrivelse den 7 juli 1982 framhållit vikten av att det blir möj— ligt att skapa tjänster där kyrkomusikaliskt och annat församlingsarbete kan kombineras. Även kombination med förvaltande uppgifter i församlingarna bör kunna före— komma. Nämnden pekar på att samplanering numera sker av de kyrkliga utbildningarna och på att man strävar
efter att finna former för gemensam praktik m.m. Det
bör därför bli möjligt att lägga upp ändamålsenlig ut— bildning för kombinationstjänster. 12.6 Utredningens preliminära ställningstaganden
Utredningen har redovisat sina preliminära ställnings— taganden beträffande tjänsteorganisationen i diskus— sionsbetänkandet Församlingen i framtiden, SOU 1983:55.
Utredningen anförde där följande:
Att pastoraten får ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten bör enligt utredningens mening få den följden att kyrkomusikertjänsterna i framtiden bör va— ra av i huvudsak kyrkokommunal karaktär i stället för statligt reglerade som nu. Direktiven betonar att sam— hället med hänsyn till de av riksdagen antagna kultur— politiska målen har ett intresse av hur den kyrkomusi— kaliska verksamheten fungerar. Därför bör ansträng— ningarna 'inriktas på att höja musiklivet inom försam- lingarna liksom musiklivet i allmänhet'. Till följd härav kan enligt utredningens mening ett visst stat— ligt inflytande komma i fråga. Det bör i så fall utgö— ras av att en statlig myndighet — lämpligen domkapit- len, vilka redan i dag har en kompetens på området - efter förslag från pastoraten fastställer minimum be— träffande den kyrkomusikaliska verksamhetens omfatt— ning och beträffande kompetensen hos den eller de kyr— komusiker som skall anställas. Ett pastorat bör ha möjlighet att överskrida minimiorganisationen.
Enligt Kyrkomusikernas riksförbunds årsbok med matri- kel 1983 finns 2 636 kyrkomusikertjänster i riket.
Bland dessa, för vilka 30 veckotimmar utgör arbete på heltid, finns
304 kyrkokantorstjänster som omfattar högst 19 vecko— timmar,
totalt 888 skolkantorstjänster, av vilka en del har kyrkomusikalisk tjänstgöring som omfattar nära halv— tid,
totalt 217 orgelspelartjänster, vilka samtliga utom 2 omfattar högst 11 veckotimmar,
273 biträdande kyrkomusikertjänster som omfattar högst 19 veckotimmar samt
151 församlingsmusikertjänster som omfattar högst 19 veckotimmar.
Det finns således en stor andel kyrkomusikertjänster av förhållandevis begränsad omfattning, ett förhållan— de som ytterligare accentueras av att kyrkomusikerde— len i knappt 2/3 av skolkantorstjänsterna fullgörs av orgelspelare.
Med pastoraten i stället för församlingarna som indel— ningsgrund för den kyrkomusikaliska verksamheten skul— le man i det stora flertalet fall kunna få underlag för tjänster av större omfattning än nu. En försiktig beräkning med stöd av uppgifterna i Kyrkomusikernas riksförbunds årsbok med matrikel 1982 visar att drygt 10 procent av pastoraten skulle få högst 15 veckotim— mar kyrkomusikalisk verksamhet och att nära 80 procent av pastoraten skulle få mellan 16 och 59 veckotimmar kyrkomusikalisk verksamhet. Ca 40 procent av pastora- ten skulle få ett veckotimtal mellan 16 och 30.
En stor del av kyrkomusikertjänsterna måste således även i framtiden utgöras av deltidstjänster. Utred— ningens inriktning är att det för dessa tjänster skall krävas en kompetens som lägst motsvarar den nuvarande kyrkokantorskompetensen. Den andra huvudsakliga tjäns— tetypen avses komma att motsvara den nuvarande orga— nisttjänsten.
För att bl.a. ta reda på olika önskemål om framtida kombinationer av kyrkomusikalisk och annan tjänstgö— ring har utredningen genomfört två omfattande enkäter. I det första fallet vände sig utredningen till ett an— tal yrkesverksamma kyrkokantorer och i det andra fal— let till dem som studerar vid olika skolor med huvud— saklig inriktning på organist— och kantorsexamen/kyr- kokantorsexamen.
Utredningen frågade de yrkesverksamma kyrkokantorerna om deras inställning till fyra kombinationsalternativ nämligen tjänst i församlingsvården, administrationen inom kyrkan, det allmänna skolväsendet och den kommu— nala musikskolan. Det enda alternativ som fick ett övervägande positivt mottagande var tjänst i den kom— munala musikskolan. I ordning följde därefter tjänst i det allmänna skolväsendet, församlingsvården och ad— ministrationen inom kyrkan.
Vidare frågade utredningen de studerande om deras in— ställning till fem kombinationsalternativ, nämligen tjänst i församlingsvården, administrationen inom kyr— kan, det allmänna skolväsendet, den kommunala musik— skolan och annat arbete. Rangordningen mellan de al— ternativ som fick ett övervägande positivt mottagande blev tjänst i den kommunala musikskolan, annat arbete, tjänst i det allmänna skolväsendet och i församlings— vården. Endast alternativet administrativ tjänst inom kyrkan fick ett övervägande negativt mottagande.
Resultatet av enkäterna understryker vikten av direk— tivens uttalande om behovet av att kartlägga möjlighe— terna att kombinera deltidsanställning som kyrkomusi- ker med andra tjänster i kyrka och samhälle. Det finns beträffande samtliga undersökta alternativ ett intres— se av den omfattningen att de bör bli föremål för fortsatta överväganden. Ett viktigt led i detta arbete blir att skapa klarhet i frågan huruvida den allmänna skolan, den kommunala musikskolan och svenska kyrkan har ett intresse av kombinationstjänster av nämnt slag.
12.7 Remissyttrandena över utredningens preliminä-
ra ställningstaganden
Utredningen har lämnat en redogörelse för remissförfa— rande m.m. beträffande det diskussionsbetänkande som
nämns i avsnitt 12.6. Redogörelsen finns i avsnitt 9.
Slopandet av den statliga regleringen av kyrkomusiker— tjänsterna var det viktigaste ställningstagandet från utredningens sida. Det är anmärkningsvärt att nära hälften av dem som över huvud taget berörde kyrkomusi-
kerutredningen i sina svar inte tog ställning i detta
avseende. 341 tog inte upp frågan, 380 yttrade sig. Av de 380 var en majoritet, eller 296, negativa till ut— redningens "huvudförslag". Motiveringarna härför går i huvudsak ut på att den statliga regleringen utgör en nödvändig garanti för att det kyrkomusikaliska livet även i framtiden skall kunna hållas på en kvalitativt och kvantitativt hög nivå. Pastoraten anses inte ka— pabla att självständigt upprätthålla en god kyrkomusi— kalisk standard. Vidare befaras osäkerhet vid tjänste— tillsättningar och kraftiga försämringar av anställ— ningsförmånerna. Detta anses kunna påverka rekryte— ringen till kyrkomusikertjänsterna i negativ riktning. — Några remissinstanser tillstyrker att kyrkomusiker- tjänsterna överförs till kyrkokommunal reglering. En motivering är att de beräkningsgrunder som bildar un— derlag för tjänsteorganisationen med fördel kan ersät— tas av en prövning, som är likartad med övriga tjäns—
ter i pastoratet.
Remissinstanserna anser över lag att domkapitlen även fortsättningsvis skall ha ett betydande inflytande över organisationen som i stora drag stämmer överens med dagens förhållanden. I yttrandena betonas bl.a. att det inte enbart är ett lokalt intresse att uppe— hålla standarden och bredden av musiklivet i Sverige. Ansvaret för det kyrkomusikaliska kulturarvet vilar på svenska kyrkan som helhet. Dessutom framhålls att den kyrkomusikaliska verksamheten och dess utövare bör va— ra tillförsäkrade det oberoende som de i dag är garan— terade genom domkapitlen.
Beträffande underlaget för tjänsterna innehåller ett fåtal yttranden en viss tveksamhet till utredningens bedömning att man i det stora flertalet fall skulle kunna få underlag för större tjänster än nu. Det påpe— kas att deltidstjänsterna kommer att behövas också i
framtiden.
Utredningens tanke på två slags kompetensnivåer med kyrkokantors— och organistutbildning godtas i huvud— sak. Som alternativ framhålls ett system med tre nivå— er, nämligen högskoleutbildning, kyrkokantorsutbild— ning samt organist— och kantorsexamen. Kraven för att avlägga den sistnämnda examen borde därvid sänkas jäm— fört med nuvarande förhållanden. Några remissinstanser anser att orgelspelare kommer att behövas även i fram— tiden.
Remissvaren visar över lag en positiv inställning till kombinationstjänster. Skälet härför är främst att den som har en deltidstjänst som kyrkomusiker behöver fyl— la ut med annan tjänstgöring. Olika kombinationsalter— nativ synes kunna bli aktuella, främst inom försam— lingsvården och i skolan. Vidare framhålls vikten av att kyrkomusikern får användning av sin musikutbild— ning i fyllnadstjänstgöringen och att han inte skall behöva två tunga yrkesutbildningar för att vara kompo—
tent för en kyrkomusikertjänst.
12.8 överväganden och förslag
Utredningens förslag: Behovet av en reformerad tjäns— teorganisation är stort. Den nuvarande ordningen bör därför ersättas av en tidsenlig organisation med kyr— kokommunal reglering av tjänsterna. Det är dock moti— verat att staten även i fortsättningen har ett visst — om än begränsat — inflytande över organisationen. Den— na statliga förvaltningsuppgift skall handhas av stiftsstyrelsen, som efter förslag från pastoraten dels skall bestämma minimum för verksamhetens omfatt— ning i pastoraten, dels skall fastställa minimikrav på
kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster
som skall finnas inrättade.
12.8.1 Kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommunala i
framtiden
Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna stat- ligt reglerade tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten regleras också av stat— liga föreskrifter som regeringen utfärdar, KMF. Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrif- ter, som till stor del tillkom under 1950—talet, är nu föråldrade i olika avseenden. Detta avspeglas i det stora antal framställningar om regeländringar av vari—
erande slag som har framförts under årens lopp.
Ytterligare problem uppstår på grund av den nuvarande regleringens bristande flexibilitet. Detta medför svå— righeter att tillgodose olika församlingars behov av säsongsmässigt ökade insatser, t.ex. i den s.k. fri— tidskyrkan. Vidare hindras försök att utveckla de nu— varande tämligen begränsade möjligheterna att kombine— ra kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Svå— righeterna framstår som mest påfallande när det gäller
skolkantorerna.
Sedan KMF tillkom har genomgripande förändringar skett
i det regelsystem som gäller för de offentligt an—
ställda. Inom den del av den offentliga verksamheten som bedrivs i offentligrättslig form, dvs. i myndig— hetsform och inte som aktiebolag o.d., reglerades ti— digare anställnings— och arbetsvillkoren för tjänste— männen helt på offentligrättslig väg. Stats— och kom— munaltjänstemännens inflytande över sina villkor var sålunda fram till 1965 års förhandlingsrättsreform ganska begränsat, i varje fall formellt. Genom för- handlingsrättsreformen ersattes denna ordning av ett system med inslag av både privaträttsliga och offent— ligrättsliga regler. Denna reform innebar nämligen att statsmakterna på det statliga och det kommunala tjäns— temannaområdet införde principen om avtalsfrihet mel— lan arbetsgivare och arbetstagare, dock med vissa vik— tiga begränsningar. Genom senare reformer har det av— talsbara området utvidgats. Vidare har de fackliga or— ganisationerna fått ett ökat inflytande över personal— politiken. Anställningstryggheten har även i allmän
tjänst ytterligare förbättrats på en del punkter.
Genom den s.k. arbetsrättsreformen, som trädde i kraft den 1 januari 1977, infördes den principen att de of— fentligt anställdas inflytande över sina arbetsvillkor i princip skall bygga på samma regler som gäller för den övriga arbetsmarknaden, men att denna princip bör vika, när det krävs av hänsyn till den politiska demo— kratin. Den väg som är den mest naturliga och i första hand bör tas i bruk också på den offentliga sektorn är förhandlingsvägen. Genom arbetsrättsreformen skapades alltså möjligheter till medbestämmande för de anställ- da även i frågor där man tidigare inte ansåg att det allmänna borde bindas genom kollektivavtal. Detta gäl— ler frågor om ledningen och fördelningen av arbetet, ingående och upphörande av anställningsavtal eller verksamhetens bedrivande i övrigt. Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställ— ningsvillkor bör även kunna träffas kollektivavtal om
medbestämmanderätt i de nyss nämnda frågorna.
Utformningen av KMF med dess stora rikedom på detalj— regler har hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant medinflytande som den arbetsrättsliga lagstift— ningen i och för sig medger. Det gäller på viktiga om— råden t.ex. fastställandet av tjänsteåliggandenas om— fattning för enskilda tjänster.
Ett visst medinflytande har kyrkomusikerna dock upp— nått. Det har bl.a. skett genom de fackliga förtroen- demännens arbete. Deras verksamhet regleras genom FmL, vilken har kompletterats med avtal om fackliga förtro— endemän mellan numera statens arbetsgivarverk och statstjänstemännens huvudorganisationer. Vidare gäller arbetsgivarverkets anvisningar m.m. för tillämpningen av avtalet. Betydelsefulla resultat har också uppnåtts
i frågor som rör arbetsmiljö och arbetarskydd.
Det föregående visar att behovet av en reformerad tjänsteorganisation är stort. Utredningen anser att tiden nu i hög grad är mogen att avskaffa den starkt föråldrade, detaljerade och krångliga regleringen. Denna bör ersättas av en ordning som fyller de tidiga— re nämnda kraven på god funktion, enkelhet och flexi- bilitet.
Direktiven ger utredningen uppdraget "att göra en fullständig och förutsättningslös översyn av organisa— tionen av kyrkomusikernas verksamhet". Det sägs vidare att "en första uppgift för utredaren är att klarlägga i vilken omfattning det behövs statliga bestämmelser för att tillgodose de kyrkliga och samhälleliga in—
tressen" som är aktuella i sammanhanget.
Frågan i vilken utsträckning centrala — och i detta och liknande fall statliga — föreskrifter också för framtiden skall gälla har under det senaste decenniet varit ett stående inslag i samhällsdebatten även på sådana områden där det tidigare varit självklart och
oomtvistat att central och statlig reglering skulle
förekomma. Tendensen är nu helt tydlig. I de stora kommunerna läggs besluten mer och mer på lokala organ, nära de människor som berörs. Detsamma gäller stats— förvaltningen, där beslutsfunktioner lyfts bort från regering och centrala ämbetsverk till regional och lo— kal nivå. Beslut som tidigare har legat under statligt bestämmande förs ibland över till kommunala instanser. Slutligen — och av särskilt intresse för utredningens uppdrag — bör betonas att såväl direktiven för kyrko— mötesutredningen (Dir 1979z102) som den på grundval av dess arbete beslutade s.k. kyrkomötesreformen (prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr 2, skr 1982z7, 1 SäU 1982z1, kskr 1982:28) har haft som mål att öka svenska kyrkans möjligheter att själv på olika plan fatta av—
görande beslut utan statliga föreskrifter.
Mot bakgrund såväl av den redovisade situationen, präglad av en av allaparterhårt kritiserad kyrkomusi— kerförordning, liksom den skildrade allmänna tendensen av decentralisering av beslutsnivåerna och det kyrkli— ga reformarbetets klara inriktning har utredningen stannat för det ställningstagandet att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna har spelat ut sin roll. I framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karaktär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat självbestämmande för pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare.
12.8.2 Staten skall även i framtiden ha ett visst inflytande över den kyrkomusikaliska verksam— heten. Denna statliga förvaltningsuppgift
skall handhas av stiftsstyrelsen
Direktiven betonar att samhället med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen (prop. 1974:28, KrU 15, rskr 248) har ett intresse av att en god stan— dard på den kyrkomusikaliska verksamheten upprätthålls. Därför bör ansträngningarna "inriktas på att höja mu—
siklivet inom församlingarna liksom musiklivet i all— mänhet". Till följd härav bör staten enligt utredning— ens mening även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över organisationen av den kyr— komusikaliska verksamheten. Detta inflytande bör en— ligt utredningens uppfattning främst bestå i en skyl— dighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pas— torat, dels minimikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall inrättas (avsnitt 13.2.7 och 14.2.6). Redan nu vill utredningen under— stryka att besluten i dessa frågor inte hindrar pasto— raten från att utforma sin verksamhet så att minimum
för omfattning och kompetens överskrids.
Domkapitlen, som är statliga myndigheter, har sedan länge en rad funktioner när det gäller den kyrkomusi— kaliska verksamhetens organisationsfrågor (jfr avsnitt 3 och 11). Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet har utredningen bl.a. i sina preliminära ställningstaganden (Den framtida kyr— komusikerorganisationen m.m., SOU 1983:55) sett det naturligt att domkapitlen borde svara för det kvarstå—
ende statliga inflytandet över verksamheten.
I avsnitt 10 har utredningen redogjort för förslag från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisa— tionen på stiftsplanet. Förslagen innebär i korthet en koncentrationen;arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och verkställande organ för stiftssam— fälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt or— gan — skall även svara för vissa statliga förvalt— ningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter be— gränsas till frågor som rör kyrkans lära och den präs— terliga ämbetsförvaltningen, bl.a. tjänstgöringsföre—
skrifter för präster.
Mot denna bakgrund anser utredningen att stiftsstyrel— sen skall svara för det kvarstående statliga inflytan— det — en statlig förvaltningsuppgift — som tidigare angetts. Detta ställningstagande bildar således en ut— gångspunkt för utredningens fortsatta överväganden.
När utredningen lägger förslaget om det här ovan be— skrivna begränsade statliga inflytandet på ett område, som tidigare varit styrt av statlig detaljreglering, skall det ses som en yttersta garanti för en hög kva— litet på den kyrkomusikaliska verksamheten i enlighet med utredningsdirektivens krav. Utredningen utgår från att svenska kyrkan genom sina församlingar och pasto— rat även för framtiden har ambitionen att hålla den kyrkomusikaliska verksamheten på en internationellt sett hög nivå. I samma riktning verkar utredningens förslag (avsnitt 14.2.1) om att man i framtiden bara skall räkna med två kompetensnivåer, nämligen motsva— righeter till nuvarande organistkompetens och kyrko— kantorskompetens, och att dessa kompetensnivåer knyts till den statligt organiserade kyrkomusikerutbildning— en. (Den nuvarande möjligheten att anställa orgelspe— lare/kyrkomusiker utan reglerad utbildning skall en— ligt utredningens förslag praktiseras endast i rena
undantagsfall.)
12.8.3 Vissa allmänna författningsbestämmelser behövs
Övervägandena leder till att det behövs grundläggande bestämmelser om att pastoraten skall handha den kyrko— musikaliska verksamheten i församlingarna och om att det skall finnas personal för denna verksamhet. Vidare behövs bestämmelser om tillsyn och om erforderlig kom- petens som kyrkomusiker. Även för stiftsstyrelsens be— fogenhet att bestämma minimum för verksamhetens om— fattning och att fastställa minimikompetensen i det
enskilda fallet behövs bestämmelser.
12.8.4 Allmän beskrivning av det kyrkokommunalt reg—
lerade området
Mot denna bakgrund bör här i korthet belysas det ar- betsrättsliga system som gäller på det rent kyrkokom—
munala arbetsgivar/arbetstagarområdet.
LOA gäller för de helt kyrkokommunala anställningarna
endast med avseende på bestämmelserna i 1 — 3 kap.
Landets samtliga kyrkokommuner är anslutna till Sven— ska kyrkans församlings— och pastoratsförbund, SKFP,
som är kyrkokommunernas arbetsgivarorganisation. Mel— lan huvudorganisationerna på den kyrkokommunala sek—
torns arbetstagarsida och SKFP sluts centrala kollek— tivavtal, vilka genom gemensamma rekommendationer el- ler centralt slutna avtal görs bindande mellan de lo—
kala parterna.
Bland viktiga avtal kan först nämnas kommunalt huvud— avtal, senast KHA 77, som innehåller förhandlingsord— ningar vid upprättande av kollektivavtal, vid rätts— tvister m.m. I fråga om löner och allmänna anställ— ningsvillkor sluts huvudöverenskommelser,senastHÖK Ba mellan å ena sidan SKFP och å den andra huvudorganisa—
tionerna och till dessa anslutna riksorganisationer.
HÖK 84 innehåller de centrala parternas överenskommel— se om och rekommendation till de lokala parterna om bl.a. allmänna bestämmelser, senast AB 84. De allmänna bestämmelserna ingår, bl.a. med tillhörande specialbe— stämmelser, i det lokala kollektivavtalet, LOK. Speci— albestämmelserna på församlingsområdet betecknas CAF och upprättas för olika kategorier av arbetstagare alltefter verksamhetsområde. För närvarande finns 15 olika Specialbestämmelser, t.ex. för diakonitjänstee män, kyrkogårdschefer och församlingssekreterare. Exempel på andra kollektivavtal på det kyrkokommunala
området är kollektivavtalet om pensioner, PA—KL, ar—
betsmiljöavtalet Miljö 81 och det kommunala reseavta— let, KRA.
Ca 2 250 av landets nära 2 500 kyrkokommuner med utde— biteringsrätt hade i början av år 1984 lämnat fullmakt till SKFP att enligt den s.k. kommunala delegationsla— gen sluta lokala kollektivavtal. Sådana lokala kollek— tivavtal utväxlas med berörda fackliga riksorganisa-
tioner i anslutning till att huvudöverenskommelsen in— gås med huvudorganisationerna. De kyrkokommuner som
inte har lämnat sådan fullmakt har mestadels inte någ—
ra anställda eller endast ett ringa antal anställda.
I de enskilda kyrkokommunerna har i allmänhet antagits dels en instruktion för kyrkokommunalt personalorgan, dels en lokal personalstadga. SKFP har rekommenderat att instruktionen IKP—K 77 och personalstadgan PST—F 83
antas.
IKPuK 77 utgör kyrkofullmäktiges, församlingsdelegera— des resp. kyrkostämmans uppdrag åt kyrkorådet eller annan särskilt tillsatt nämnd för personalfrågor att ha det närmaste ansvaret för kyrkokommunens personal— politik och bl.a. handha frågor om avlönings—, pen— sions- och andra anställningsvillkor i enlighet med
vad som närmare framgår av instruktionen.
PST—F 83 reglerar närmare vilket kyrkoråd eller annan nämnd inom en församling eller en samfällighet som skall utöva viss i de allmänna bestämmelserna angiven arbetsgivarfunktion. Den anger t.ex. vilket organ som skall ha till uppgift att kungöra anställning ledig och att anställa personal inom den av det beslutande organet fastställda förvaltnings— eller tjänsteorgani— sationen. Stadgan har således karaktär av befogenhets— fördelare mellan de olika beslutande, förvaltande och
verkställande organen.
13 INSTRUKTION, TJÄNSTEÅLIGGANDEN M.M. 13.1 Gällande rätt 13.1.1 Instruktion m.m., 7 och 8 55 KMF
För varje kyrkomusikertjänst skall domkapitlet fast- ställa en instruktion. I instruktionen skall den kyr— komusikaliska verksamheten enligt KMF regleras närma—
re.
Kyrkorådet skall upprätta ett förslag till instruk— tion. Kyrkoherden skall yttra sig över förslaget om han inte har deltagit i kyrkorådets beslut. I fråga om organisttjänst med fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 1 eller 2 KMF skall skolstyrelsen resp. kommunen yttra sig och i fråga om skolkantorstjänst skall yttrande inhämtas av skolstyrelsen och länsskolnämnden. Om tjänsten är besatt skall yttrande även inhämtas från
innehavaren av tjänsten.
Det nu sagda gäller även om en instruktion skall änd—
ras.
En kyrkomusiker är skyldig att följa de jämkningar i tjänsteåliggandena som föranleds av ändringar i KMF, i instruktionen eller i indelningen i kyrkomusikerdi—
strikt.
13.1.2 Tjänsteåligganden för organist, 10 — 17 d 55 KMF
Tjänstgöring vid gudstjänster och kyrkliga förrätt— ningar m.m., 10 S KMF
En organist skall fullgöra de kyrkomusikaliska ålig— ganden som anges i 10 5 2 — 5 mom. KMF om inte vissa av dem skall fullgöras av någon annan kyrkomusiker (10 S 1 mom. KMF).
Vid gudstjänster och förrättningar skall organisten leda församlingssången och sköta orgelmusiken på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken. Han skall vidare biträda vid gudstjänster, som enligt kyrkolag, annan författning, föreskrift av regeringen eller domkapitlet regelmässigt hålls inom kyrkomusi— kerdistriktet i allmän gudstjänstlokal eller sjukhus som drivs av staten eller en kommun. Organisten får inte åläggas att biträda vid flera gudstjänster än domkapitlet anser skäligt. Beträffande tillfälliga allmänna gudstjänster eller andaktsstunder i allmän gudstjänstlokal eller sjukhus som ovan nämnts skall organisten biträda enligt domkapitlets beslut (10 S 2 och 3 mom. KMF).
Organisten skall biträda vid dop, vigsel och jordfäst— ning av församlingsmedlemmar, då förrättningen äger rum i församlingskyrkan eller i samband med gudstjänst i annan allmän gudstjänstlokal inom kyrkomusikerdi— striktet eller, beträffande jordfästning, på begrav— ningsplats som allmänt används för församlingen. Han skall också biträda vid konfirmation om denna ingår i åliggandena för församlingens prästerskap. I andra fall än dessa är organisten skyldig att mot ersättning efter taxa, som kyrkorådet bestämmer, biträda vid dop, konfirmation, vigsel och jordfästning. Detta gäller dock endast om förrättningen äger rum i en allmän
gudstjänstlokal inom distriktet eller, beträffande
jordfästning, på begravningsplats som allmänt används
för församlingen (10 S 4 mom. KMF).
Organisten skall främja intresset för kyrkosången inom kyrkomusikerdistriktet bl.a. genom att öva och leda kyrkokör. Han skall också undervisa konfirmander i psalmsång. Konfirmanderna bör sammanföras i grupper om i regel högst 50 deltagare. För varje grupp bör sång— undervisningen omfatta högst sex timmar. Vidare skall organisten i januari varje år lämna en kortfattad re— dogörelse för körverksamhet och konfirmandundervisning under det senaste kalenderåret. Redogörelsen skall lämnas till kyrkorådet och domkyrkoorganisten (10 S 5 mom. KMF).
Kyrkorådet och kyrkoherden skall se till att den orga— nist som har fyllnadstjänstgöring inte tas i anspråk
för kyrkomusikaliska uppgifter på sådana tider att han
hindras att fullgöra sin lärartjänst (10 S 6 mom. KMFl
Orgelvård m.m., 11 5 KMF
En organist skall omsorgsfullt vårda det orgelverk som han använder i tjänsten och anmäla brister på verket till kyrkorådet om han inte själv kan anses vara skyl— dig att klara av bristerna. Kyrkorådet får inte medge att någon annan än organisten använder orgeln innan rådet har låtit organisten yttra sig. Organisten skall förvara och vårda musikalier och annan lösegendom som
har anförtrotts honom för tjänsten.
Fri musikundervisning, 12 S KMF
En organist skall ge ungdom fri musikundervisning fem timmar i veckan under 39 veckor årligen. Undervisning— en skall läggas på de tider av året, då grundskolan på orten i allmänhet har undervisning. Varje lektion skall omfatta 60 minuter men får delas upp i flera lektioner om sammanlagt 60 minuter om det är lämp—
ligt.
Syftet med den fria musikundervisningen är att med grundskolans musikundervisning som grund ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbildning och att ge dem som har förutsättningar för det undervisning i in— strumentalmusik och sång.
I samråd med organisten skall kyrkorådet årligen fast— ställa en plan för undervisningen. I planen bör anges de olika slags musikundervisning som skall ges och de ungefärliga timtalen för varje slag. Vid fastställan— det skall man beakta domkyrkoorganistens allmänna an—
visningar för undervisningen.
Organisten antar elever enligt de grunder som kyrkorå— det bestämmer efter samråd med organisten. En elev kan få fri musikundervisning under sammanlagt högst två år. Kyrkorådet kan förlänga tiden om det finns sär— skilda skäl.
För en organist som har fyllnadstjänstgöring får den fria musikundervisningen minskas med det antal timmar som fordras för att tjänstgöringen, inkl. fyllnads— tjänstgöringen, inte skall överstiga 34 veckotimmar. Beslutet om minskning fattas av länsskolnämnden efter
yttrande från kyrkorådet och organisten.
Organisten skall i januari månad varje år till kyrko— rådet och domkyrkoorganisten lämna en kortfattad be— rättelse om den fria musikundervisningen i kyrkomusi—
kerdistriktet under det senaste kalenderåret.
Fyllnadstjänstgöring, 13 — 17 d 55 KMF
I en organisttjänst kan det ingå fyllnadstjänstgöring som lärare i musik antingen vid statlig eller statsun— derstödd läroanstalt, som står under inseende av skol— överstyrelsen eller särskilt förordnad tillsynsmyndig— het eller vid kommunal musikundervisning till vilken statsbidrag inte utgår, 13 5 1 resp. 2 KMF. I SFS 1973:681, som trädde i kraft den 31 juli 1973 och bl.a.
avsåg ändring i 13 S KMF, angavs dock att den som hade tjänst som organist och som uppfyllde villkoren enligt villkorsgrupp 3 i 24 S 2 mom. första stycket KMF (av— snitt 16.1.1) får åläggas fyllnadstjänstgöring enligt såväl 13 S 1 som 13 S 2 KMF. Beslut om detta meddelas av länsskolnämnden i samråd med församlingen och kom—
munen .
I fråga om fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 1 KMF gäl— ler vidare att den endast får avse undervisning som helt eller delvis bekostas av statsmedel. Tjänstgö— ringen får inte avse kortare tid än hel termin. Den får inte heller omfatta flera undervisningstimmar i veckan än att fyllnadstjänstgöringen och övrig tjänst— göring sammanlagt uppgår till högst 34 veckotimmar. För att denna gräns inte skall överskridas, kan den
fria musikundervisningen minskas.
En ordinarie organist är skyldig att utföra fyllnads— tjänstgöring enligt 13 S 1 KMF om skyldigheten har an— getts i ledigkungörelsen för tjänsten. Den som är ex— tra ordinarie organist har sådan skyldighet om han är behörig för tjänstgöringen. Om en organist inte har haft fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 1 KMF får han inte åläggas att utföra sådan tjänstgöring förrän han och kyrkorådet har fått tillfälle att yttra sig. Detta gäller även om fyllnadstjänstgöring i och för sig in— går i tjänsten.
Fyllnadstjänstgöringen enligt 13 S 1 KMF skall utföras i den omfattning och vid den eller de läroanstalter som länsskolnämnden bestämmer. Organisten får dock in— te åläggas att tjänstgöra på annan ort om resorna skulle medföra större olägenheter för honom. Tjänstgö— ringen får inte heller medföra att organisten inte kan få semester under sommaren. Om det vid ledigförklaran— det av tjänsten har angetts att fyllnadstjänstgöringen skall ske vid en viss läroanstalt får tjänstgöringen
flyttas till annan läroanstalt av samma slag, om det
finns skäl för det. Vidare skall tillses att fyllnads— tjänstgöringen i huvudsak får den omfattning som har angetts vid ledigförklarandet om det inte medför up— penbar olägenhet för de läroanstalter där tjänstgö—
ringen skall ske.
Församlingen är skyldig att låta organisten utföra den fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 1 KMF som länsskol— nämnden ålägger honom. Grundskola, kommuns gymnasie— skola och annan kommunal statsunderstödd läroanstalt är skyldiga att, i den omfattning som länsskolnämnden bestämmer, ta emot den organist som skall utföra fyll—
nadstjänstgöring enligt 13 S 1 KMF.
Om undervisningen inställs på grund av smittsam sjuk- dom eller annan tvingande omständighet och om fyll— nadstjänstgöring enligt 13 S 1 KMF därför inte kan ut— föras, skall organisten utföra återläsning i den ut— sträckning som länsskolnämnden bestämmer, dock med högst två veckor och senast i juni efter läsårets slut.
Fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 2 KMF får ingå i en
organisttjänst om församlingen och kommunen har avta— lat om det. Tjänstgöringen får inte avse kortare tid än hel termin. Den får inte heller omfatta flera un— dervisningstimmar än att fyllnadstjänstgöringen och övrig tjänstgöring sammanlagt uppgår till högst 34 veckotimmar. För att denna gräns inte skall överskri—
das, kan den fria musikundervisningen minskas.
En extra ordinarie organist är skyldig att utföra fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 2 KMF om han är benö— rig för den. Om en organist inte har haft fyllnads— tjänstgöring enligt 13 S 2 KMF får han inte åläggas att utföra sådan tjänstgöring förrän han och kyrkorå— det har fått tillfälle att yttra sig. Detta gäller även om fyllnadstjänstgöring i och för sig ingår i
tjänsten.
En organist får inte åläggas att tjänstgöra enligt 135 2 KMF på annan ort om resorna skulle medföra större olägenheter för honom. Tjänstgöringen får inte heller medföra att organisten inte kan få semester under som— maren. Om det vid ledigförklarandet av tjänsten har angetts att fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 2 KMF skall ske vid en viss läroanstalt får tjänstgöringen flyttas till annan läroanstalt av samma slag, om det
finns skäl för det.
Beslut om organistens skyldighet att utföra fyllnads— tjänstgöring enligt 13 S 2 KMF meddelas i den ordning som församlingen och kommunen bestämmer. Detta gäller även i fråga om beslut om förläggning av fyllnads—
tjänstgöringen.
Om undervisningen inställs på grund av smittsam sjuk— dom eller annan tvingande omständighet och fyllnads— tjänstgöringen därför inte kan utföras, skall organis— ten utföra återläsning med högst två veckor senast i juni efter läsårets slut. Beslut om återläsning medde— las i den ordning som församlingen och kommunen be—
stämmer.
13.1.3 Särskilda åligganden för domkyrkoorganist, 18 5 KMF
Utöver det som anges i 10 — 17 d 55 KMF skall en dom— kyrkoorganist som musiksakkunnig stå till domkapitlets förfogande i frågor om kyrkomusikerverksamheten i stiftet. Han skall vidare på begäran ge annan kyrkomu— siker i stiftet upplysningar och råd om den kyrkomusi— kaliska verksamheten. Domkyrkoorganisten skall också granska berättelser om kyrkomusik (avsnitt 13.1.2) samt årligen före den 15 mars upprätta och överlämna till domkapitlet ett sammandrag av berättelserna till— sammans med en kortfattad redogörelse för de erinring—
ar som granskningen har föranlett.
13.1.4 Åligganden för kantor, 19 och 20 55 KMF Lärartjänstgöring, 19 S KMF
I fråga om den lärartjänstgöring som ingår i en skol— kantorstjänst skall skolkantorn rätta sig efter speci— ella bestämmelser, bl.a. SkolF.
Kyrkomusikalisk verksamhet, 20 S KMF
Bestämmelserna i 10 och 11 55 KMF om tjänstgöring vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar samt orgelvård
m.m. (avsnitt 13.1.2) gäller även för kantor. En skol—
kantor får dock endast om det finns särskilda skäl
åläggas att biträda vid mer än en högmässa under samma dag eller att tjänstgöra vid mer än 24 gudstjänster årligen i annan gudstjänstlokal än den eller dem, där hans kyrkomusikaliska tjänstgöring huvudsakligen är förlagd. Skolkantorn får inte åläggas att årligen bi— träda vid mer än åtta tillfälligtvis ifrågakommande gudstjänster eller andaktsstunder. För kyrkomusikalis— ka åligganden får skolkantorn inte tas i anspråk på sådana tider att han hindras att fullgöra sin lärar— tjänst. En kyrkokantor skall ge två timmar fri musik— undervisning i veckan under 39 veckor årligen. Beträf— fande den fria musikundervisningen gäller bestämmel— serna i 12 S KMF (avsnitt 13.1.2).
13.1.5 Åligganden för orgelspelare, 21 S KMF
Bestämmelserna i 10 S 2 — 4 mom. och 11 5 KMF om tjänstgöring vid gudstjänster och kyrkliga förrätt— ningar samt orgelvård m.m. (avsnitt 13.1.2) gäller även för orgelspelare. Huruvida reglerna i 10 S 5 mom. KMF om körverksamhet och konfirmandundervisning (av— snitt 13.1.2) skall gälla för orgelspelare bestäms med
hänsyn till hans kompetens.
13.1.6 Åligganden för biträdande kyrkomusiker, 22 S KMF
Aliggandena för biträdande kyrkomusiker framgår av den instruktion som gäller för resp. tjänst. Om fyllnads— tjänstgöring ingår i tjänsten tillämpas bestämmelserna i 13 — 17 d 55 KMF (avsnitt 13.1.2).
13.1.7 Fastställande av tjänsteåliggandenas omfatt— ning, 23 S KMF
För varje kyrkomusikertjänst skall domkapitlet bestäm— ma det antal veckotimmar som den kyrkomusikaliskaverk— samheten i varje tjänst skall anses motsvara. Vecko— timtalet skall fastställas varje gång tjänsten blir ledig och gälla fr.o.m. den dag då en ny innehavare tillträder tjänsten. Efter fastställelsen skall timta- let prövas om vart femte år så länge innehavaren har tjänsten kvar. Ett sådant timtal skall gälla fr.o.m. ingången av det därpå följande kalenderåret. Om det på grund av ändrad organisation eller annan omständighet blir en väsentlig förändring i kyrkomusikerns åliggan— den, får dock timtalet prövas om under den löpande femårsperioden. Detta timtal skall därefter prövas om vart femte år (23 S 1 mom. KMF).
I nedanstående tabell anges det antal veckotimmar som en organists åligganden enligt 10 - 12 55 KMF (avsnitt 13.1.2) och en kantors åligganden enligt 20 S KMF (av— snitt 13.1.4) skall anses motsvara. Detta timtal skall fastställas för tjänsten om annat inte följer av 23 5 3 och 4 mom. KMF (23 S 2 mom. KMF).
Folkmängd i kyrko- Veckotimtal musikerdistriktet den 1 januari det år veckotimtalet Organist- Skolkantors- Kyrkokantors— fastställs tjänst tjänst tjänst
högst 600 - 6 8
601 - 1 700 (12) 7 9
1 701 — 3 000 (13) 8 10 3 001 - 5 000 (14) 9 11 5 001 - 8 000 16 (10) (12) 8 001 — 11 000 18 (11) (13) 11 001 - 15 000 20 (12) (14) 15 001 - 19 000 22 (13) (15) 19 001 - 23 000 24
23 001 — 27 000 26
27 001 — 32 000 28
32 001 — 30
De i tabellen i 23 5 2 mom. KMF angivna timtalen skall
ökas eller minskas på följande sätt.
a)
b)
Förekommer aftonsång eller liknande gudstjänst
25 - 50 gånger årligen ökas timtalet med 1. För varje påbörjat 25-tal sådana gudstjänster utöver 50 ökas timtalet med ytterligare 1. Sammanlagt får dock timtalet enligt dessa bestämmelser ökas med högst 8.
För domkyrkoorganist ökas timtalet med 2 i stift med mindre än 150 kyrkomusikerdistrikt och med 3 i övriga stift.
Timtalet minskas med 1, om den årliga tjänstgöring— en endast avser 20 - 40 högmässor eller därmed jäm— förliga gudstjänster, och med 2, om den avser mind— re än 20 sådana gudstjänster.
Förekommer två eller flera högmässor samma dag, ökas timtalet för varje sådan gudstjänst utöver den första, om gudstjänsten förekommer 10 — 25 gånger årligen med 1, 26 — 40 gånger årligen med 2,
41 — 55 gånger årligen med 3 och flera än 55 gånger årligen med 4.
e) Medför den ovan under d angivna tjänstgöringen, att minst två kyrkokörer skall övas, ökas timtalet med 2.
f) Biträder kyrkomusikern vid annan gudstjänst än un— der d sägs i annan gudstjänstlokal än den eller dem, dit hans tjänstgöring huvudsakligen är för— lagd, 20 — 40 gånger årligen, ökas timtalet med 1, '41 — 55 gånger årligen med 2, 56 — 75 gånger årli— gen med 3 och flera än 75gånger årligen med 4. 9) Är biträdande kyrkomusiker anställd, minskas för organisten eller kantorn timtalet med hänsyn till omfattningen av den biträdande kyrkomusikerns ålig—
ganden.
Härutöver skall gälla, att i kyrkomusikerdistrikt, där kyrkokör inte finns eller där kyrkokörverksamheten har liten omfattning, en skälig nedsättning av timtalet skall ske. Därvid bör beaktas, att arbetet med körre— petitioner o.d. lämpligen bör uppskattas till omkring 4 veckotimmar i kyrkomusikerdistrikt med organist— tjänst och omkring 2 veckotimmar i övriga distrikt. Variationer beträffande timtalen kan göras med hänsyn till distriktens storlek (23 5 3 mom. KMF).
Om det föreligger särskilda skäl får domkapitlet höja eller sänka timtalet enligt 23 S 2 och 3 mom. KMF med högst fyra enheter (23 S 4 mom. KMF).
För biträdande kyrkomusiker och orgelspelare bestämmer domkapitlet timtalet med ledning av de beräkningsgrun— der som anges i 23 S 2 — 4 mom. KMF. För den orgelspe— lare som är anställd som vikarie på skolkantorstjänst, skall emellertid gälla det timtal som har fastställts för tjänsten. Om orgelspelaren inte har kyrkokörverk— samhet skall timtalet reduceras med 2, om reducering inte har skett enligt 23 S 3 mom. KMF (23 S 5 mom. KMF) .
13.2 överväganden och förslag
Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en
instruktion för varje kyrkomusikertjänst. En tjänst
skall inte kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Liksom i dagsläget skall tjänstgöring vid gudstjänster och förrättningar/kyrk— liga handlingar, körverksamhet samt orgelvård m.m. va— ra uppgifter i tjänsten för kyrkomusikerna. Fri musik— undervisning skall i princip även bli en tjänsteupp— gift för samtliga kyrkomusiker. Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detaljregleras i författning. Flera fak- torer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör därefter ske efter MBL—förhandlingar.
13.2.1 För varje kyrkomusikertjänst behövs en in—
struktion
Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göromå— len enligt KMF sker genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusikalisk tjänst. En— ligt utredningens mening är det även i framtiden nöd— vändigt med en instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kompletteras med be- fattningsbeskrivning, dvs. en beskrivning av befatt— ningensallmännakaraktär (avsnitt 15.2.2). Faststäl— landet av instruktioner bör naturligt nog ankomma på resp. pastorat. Detsamma bör gälla ändring i instruk— tioner. I sammanhanget vill utredningen framhålla att en tjänst inte skall kunna fastställas att omfatta mer
än vad som kan anses vara heltid.
Ordningen för att fastställa instruktioner får pasto— raten själva bestämma om. Som beslutsunderlag ingår självklart ett yttrande från kyrkoherden om han inte
annars deltar i beslutet.
Vidare bör den eller de berörda församlingarna medver— ka i handläggningen (avsnitt 15.2.2). Under vissa för— utsättningar blir reglerna om förhandlingar enligt
11 — 14 Så MBL tillämpliga.
Om instruktionen avser en kombinationstjänst måste gi— vetvis pastoratet dela inflytandet över instruktionens innehåll med annan som bidrar till underlaget för
tjänsten.
En normalinstruktion med anvisningar kan vara till värdefull hjälp åt pastoraten. Utredningen anser att det är lämpligt att arbetet med dessa frågor ankommer
på Svenska kyrkans församlings— och pastoratsförbund.
13.2.2 Tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster
och förrättningar/kyrkliga handlingar m.m.
De kyrkomusikaliska åliggandena omfattar för närvaran— de i huvudsak en skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar leda församlingssången och utföra orgel- musik, allt på sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in- tresset för kyrkosången bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och dessutom undervisa konfirmander i psalm— sång. Dessa åligganden är i princip obligatoriska för alla kyrkomusiker enligt KMF, med vissa inskränkningar för skolkantorer beträffande antalet högmässor och andra gudstjänster. Orgelspelare skall leda körverk— samhet och sångundervisning för konfirmander om det bestäms med hänsyn till hans kompetens. Biträdande kyrkomusikers åligganden framgår av resp. instruktion. Om en förrättning avser en icke—församlingsmedlem har kyrkomusikern rätt till ersättning efter taxa som kyr- korådet bestämmer. Ersättningen betalas av den som har begärt förrättningen direkt till kyrkomusikern. I frå- ga om taxebeloppen har Svenska kyrkans församlings— och pastoratsförbund och Sveriges lärarförbund träffat en överenskommelse med rekommendationer till försam-
lingarna.
När det gäller den närmare omfattningen av tjänstgö— ringsskyldigheten i nu förevarande hänseenden anser utredningen att en kyrkomusiker vid gudstjänster och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling utom pastoratet — skall leda församlings— sången och utföra musik enligt kyrkohandboken och an— nan av kyrkomötet antagen ordning för gudstjänster. Skyldigheten måste därvid begränsas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetstaga— rens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid
förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Den författningsreglerade rätten till ersättning för biträde vid kyrkliga handlingar avseende icke—försam— lingsmedlemmar bör slopas. Kyrkomusikernas anställ— ningsförmåner får fastställas på vanligt sätt vid för—
handlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.
När en reform av kyrkomusikerorganisationen har blivit helt genomförd, bör man i regel endast anställa kyrko— musiker med två olika slags utbildningsbakgrund, näm— ligen högre och lägre kyrkomusikalisk utbildning, or— ganistexamen resp. kantorsexamen (avsnitt 14.2.1, 19.2 och 20.2). De kyrkomusikaliska åligganden som ovan be— skrivits skall alltså i framtiden utföras av organis— ter och kantorer. Om en kyrkomusiker med lägre kompe— tens skall anställas får tjänstgöringsskyldigheten be—
stämmas i varje fall för sig.
13.2.3 Orgelvård m.m. skall bestå som en uppgift för
kyrkomusikerna
Enligt KMF ligger ansvaret för vården av orgelverket obligatoriskt på kyrkomusikern. Som en följd härav an— ges dessutom att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln innan rådet har låtit kyrkomusi—
kern yttra sig.
Den löpande vården och tillsynen vilar på den kyrkomu— siker som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämp— ligen tas upp i hans instruktion. I det sammanhanget kan — om det behövs — även regleras frågor om handha— vandet av övriga instrument, notmaterial m.m. Det är naturligt att församlingens kyrkoråd genom ett sär— skilt principbeslut anger förutsättningarna för att orgeln kan få användas av annan person än kyrkomusi—
kern.
13.2.4 Fri musikundervisning skall ingå i den kyrko—
musikaliska verksamheten i pastoraten
I början av 1900—talet var möjligheterna till utbild— ning i musik begränsade. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper, främst på landsbygden, som inte kunde få någon musik—
utbildning.
Under arbetet som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusikerverksamheten togs tanken upp att kyrkomu— sikerna skulle kunna handleda sången och musiken även i mera allmänna former i församlingarna. Kyrkomusiker— nas kompetens tillvaratogs genom tillkomsten av en skyldighet att meddela en allmän och kostnadsfri mu— sikundervisning utom skolan. Valet föll på kyrkomusi— kerna på grund av att de fanns tillgängliga som kvali— ficerad musikalisk kraft. Härigenom skulle kyrkomusi— kern också på många håll bli en centralgestalt i byg— dens musikaliska liv. Vidare skulle deltagarna få öka— de möjligheter att delta i och tillgodogöra sig den rent kyrkomusikaliska verksamheten, t.ex. genom att
delta i kyrkokörer.
Avsikten med undervisningen blev att — med utgångs— punkt i grundskolans undervisning i musik — ge elever- na en elementär musikteoretisk allmänbildning samt att
ge dem som har förutsättningar för det undervisning i
instrumentalmusik och sång. Genom KMF infördes fri mu— sikundervisning som en tjänsteuppgift för organister men inte för de dåvarande kantorerna (sedermera skol— kantorerna). Denna lösning betingades av hänsyn till kantorernas arbetsbörda som lärare. När kyrkokantors— tjänsten skapades i slutet på 1950—talet bestämdes emellertid att fri musikundervisning skulle ingå som tjänsteuppgift. Därigenom utsträcktes undervisningen till betydligt flera kyrkomusikerdistrikt än tidigare. Inte heller vid detta tillfälle blev fri musikunder—
visning en tjänsteuppgift för skolkantorerna.
Enligt utredningens uppfattning har den fria musikun— dervisningen i stort sett fungerat på det sätt som var avsett från början. Undervisningen kan utan vidare sä- gas ha haft stor betydelse för det musikaliska livets utveckling inom församlingarna. Den har i hög ut— sträckning bidragit till att underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även un— dervisningen på instrument har bidragit till att skapa
och behålla en god kyrkomusikalisk standard.
Sedan den fria musikundervisningen infördes på 1950— talet har den kommunala musikundervisningen vuxit sig stark och utgör ett attraktivt alternativ till den fria musikundervisningen. På så sätt har utrymmet på många håll ökat för ett mera markerat kyrkligt inslag i den fria musikundervisningen. Samtidigt har åtskil- liga kyrkomusiker med deltidstjänster kunnat öka sin arbetstid med tjänstgöring i den kommunala musiksko— lan och därigenom kunnat väcka många unga människors intresse för den kyrkomusikaliska verksamheten och ar- betet i övrigt inom kyrkan.
Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som skall behållas i den framtida kyrko- musikaliska verksamheten. Liksom nu bör den fria mu— sikundervisningen skötas av organister och kantorer
och i princip ingå i resp. organist— och kantorstjänst
med samma omfattning som nu. Mot bakgrund av bl.a. den kommunala musikskolans framväxt anser utredningen att den fria musikundervisningen med oförändrad grundför— utsättning allmänt sett bör ges en mera kyrkomusika— l;sk inriktning i framtiden. Utifrån dessa rekommenda— t;oner bör pastoratskyrkorådet efter förslag från kyr—
komusikern fastställa en plan för undervisningen.
Med pastoraten som indelningsgrund för den framtida veksamheten kommer bl.a. antalet kantorstjänster att bli större. Detta kommer i sin tur att medföra en ut— ökning av den fria musikundervisning som pastoraten
kan erbjuda.
13.2.5 Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detalj—
regleras i författning
Före 1950 års kyrkomusikerreform tjänstgjorde många kyrkomusiker som musiklärare vid olika läroanstalter. I sådana fall hade den anställde två särskilda tjäns— ter. Eftersom de kyrkomusikaliska uppgifterna i all— mänhet inte motsvarade full tjänstgöring blev det ge— nom reformen möjligt att inräkna fyllnadstjänstgöring som musiklärare i självständiga kyrkomusikertjänster. På så sätt kunde man inrätta ett stort antal tjänster med full eller inemot full tjänstgöring. Det poängte— rades att fyllnadstjänstgöringen inte fick bli till men för skolväsendet. Avgörandet om sådan tjänstgöring skulle äga rum lades därför hos skolmyndigheterna. Reglerna om fyllnadstjänstgöring fick senare den nuva— rande detaljerade utformning som utredningen har redo— visat i avsnitt 13.1.2. Numera kan fyllnadstjänstgö— ring utföras av organister och vissa behöriga biträ—
dande kyrkomusiker.
I avsnitt 14.2.5 redovisar utredningen sina förslag om kombinationstjänster, vilka avses ersätta och utvidga de nuvarande möjligheterna till fyllnadstjänstgöring. De särskilda bestämmelserna i 13 — 17 d 55 KMF behövs
därför inte.
13.2.6 Uppgifterna för stiftet frikopplas från dom—
kyrkoorganisternas tjänster
De särskilda stiftsuppgifterna bör i princip frikopplas från domkyrkoorganisternas tjänster. Denna fråga be—
handlas i avsnitt 14.2.3.
13.2.7 Flera faktorer börpåverka beslutet om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verk—
samheten i pastoraten
För varje kyrkomusikertjänst enligt KMF skall domkapit— let fastställa en instruktion. I instruktionen regleras närmare den kyrkomusikaliska verksamhet som är förenad med varje tjänst.
Enligt utredningens mening bör stiftsstyrelsens framti— da befattning med bestämmandet av verksamhetens omfatt— ning inskränkas till att besluta om minimum för denna. Stiftsstyrelsens (avsnitt 12.8.2) beslut bör ske på grundval av en friare och mer nyanserad bedömning än nu. Beslutet skall tillgodose olika församlingars vari- erande behov samt samhällets intresse av ett rikt för— grenat och differentierat musikliv. En given riktpunkt är därvid de standardkrav som anges i utredningens di— rektiv (jfr avsnitt 12.8.2).
En utgångspunkt för utredningen är synen på svenskakyr— kan som ett trossamfund. Den gudstjänstverksamhet m.m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att an— talet medlemmar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen skall fatta sitt be— slut. Detta tal är en god mätare på behovet av guds— tjänster, förrättningar/kyrkliga handlingar, sångunder— visning av konfirmander m.m. Eftersom anslutningen till svenska kyrkan är mycket stor, medför anknytningen till medlemsantalet också på de flesta platser goda möjlig—
heter att ge samtliga invånare i ett pastorat tillgång
till de kulturella och andliga värden som kyrkomusiken
förmedlar.
Detta gäller dock inte i alla fall. Ett exempel härpå är s.k. invandrarförsamlingar med ett stort antal in- vånare som inte är medlemmar i svenska kyrkan. Om in— vånarantalet väsentligt överstiger antalet kyrkomed— lemmar' bör därför viss hänsyn kunna tas även till det förra talet. Detsamma bör gälla sjukhus och andra in— stitutioner eller en förutsebar mera betydande ändring av befolkningstalet, t.ex. på grund av en omfattande
nybebyggelse.
Ytterligare fall där speciella omständigheter måste beaktas är orter med fritidskyrka, t.ex. på badorter
och i fjällen samt vägkyrka.
De särskilda förhållanden som råder i flera försam— lingar i de inre delarna av storstäderna (cityförsam— lingar) måste självfallet också beaktas. Här har invå— narantalet minskat kraftigt under senare år och uppgår numera i flera fall endast till några hundra. Ett mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där under dag— och kvällstid (dagbefolkning), vilket har medfört krav på tillgång till kyrklig verksamhet — inte minst kyrkomusikalisk — av olika slag. Följden har bl.a. blivit att kyrkomusiken oftast hålls på en mycket hög nivå av en eller flera kyrkomusiker medhög— re utbildning. Det är angeläget att framhålla den spe— ciella kulturella funktion som kyrkomusiken har i des— sa fall.
En viktig faktor utgör körverksamheten, vilken kan va— riera högst betydligt både i omfattning och kvalitet. Det kan röra sig om såväl stora oratoriekörer som kö—
rer med lägre ambitioner.
1 Jämför t.ex. läget i Botkyrka församling som år 1983 hade 23 444 kyrkomedlemmar och 35 334 invånare.
Om någon eller några av kyrkorna i det aktuella pasto— ratet har ett orgelbestånd av speciell karaktär, är
även denna omständighet av betydelse vid bedömningen.
När stiftsstyrelsen skall fatta beslut om minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning har man att utgå från pastoratets förslag. I förslaget bör an- ges både den verksamhet som skall bedrivas och den del därav som stiftsstyrelsens beslut — enligt pastoratets
mening - bör avse.
Pastoratets förslag grundar sig naturligt nog på en be— dömning gjord av resp. församling. Församlingen är den basenhet där evangelisation bedrivs och gudstjänstliv gestaltas och vars behov skall tillgodoses. Antalet kyrkor och gudstjänstlokaler som regelbundet är i bruk är sålunda en faktor att ta med i beräkningen. Den på— gående verksamhetens omfattning och innehåll bör vara utgångspunkten vid ärendebehandlingen såväl i försam— lingen och pastoratet som i stiftsstyrelsen. Mot denna bakgrund bör man i en framåtsyftande planering övervä— ga vad som kan anses vara det riktiga beslutet beträf— fande den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning —
en nivå som inte får underskridas.
Ärendet bereds och kan också lämpligen föredras i
stiftsstyrelsen av stiftsmusikern (avsnitt 14.2.3).
Vissa moment av den planerade verksamheten bör anses vara av den art att de genomgående skall finnas med i varje församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten). Dit hör allmänna guds- tjänster och kyrkliga handlingar, där kyrkomusikalisk verksamhet på ett naturligt sätt kopplas tilldomkapit— lets tjänstgöringsföreskrifter för prästerna. Här till— kommer även körverksamhet (normalt minst en kör ivarje församling) och fri musikundervisning. Denna skallingå i resp. organist— och kantorstjänst med samma omfatt—
ning som nu (avsnitt 13.2.4). I samtliga fall ingår
självklart planering och annat förberedande arbete lik— som vård och tillsyn av.notmaterial och av de instru— ment som används i tjänsten. Avgörande för beslutet om verksamhetens omfattning bör emellertid vara en bedöm— ning där hänsyn tas till varje pastorats behov och re— surser och i övrigt till samtliga omständigheter av be— tydelse inom resp. pastorat. Tillvägagångssättet ger även utrymme för hänsyn till olika tiders skiftande krav på den kyrkomusikaliska verksamheten.
Det står pastoratet fritt att öka den kyrkomusikaliska verksamheten utöver den omfattning som stiftsstyrelsen har bestämt. Jämför avsnitt 14.2.6 angående pastoratets rätt att anställa kyrkomusiker med högre kompetens än
vad som följer av stiftsstyrelsens beslut i frågan.
När det gäller de överväganden som skall ligga till grund för stiftsstyrelsens beslut om kompetensnivå hän— visas till avsnitt 14.2.6.
Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten skall gälla tills vidare men kunna omprövas när som helst. Initiativet till om— prövningen kan tas av pastoratet eller av stiftsstyrel—
sen .
13.2.8 Fastställandet av omfattningen av uppgifterna
i varje tjänst bör ske efter MBL—förhandlingar
För varje kyrkomusikertjänst bestämmer domkapitlet i dag det antal veckotimmar som den kyrkomusikaliska verksamheten i tjänsten motsvarar. Beräkningsmetoden går därvid ut på att bygga grundsiffran på ett normal— fall, låta vissa konstaterbara avvikelser från normal— fallet inverka på ett visst fastställt sätt samt till sist lämna domkapitlet möjlighet till avvägning inom en begränsad marginal med hänsyn till omständigheter som domkapitlet bedömer fritt.
I det nya läge som inträder efter en reform kommer ti— digare beslut om verksamhetens omfattning att ligga som grund för bestämmandet av tjänsteåliggandenas om— fattning. Motsvarigheten till 23 S KMF (avsnitt13.1.7) kommer att kunna knytas till ett kollektivavtal. Slut— produkten blir att man efter lokal MBL—förhandling er- håller sysselsättningsgraden för varje kyrkomusiker—
tjänst, jämför avsnitt 15.2.3.
1 4 KYRKOMUSIKERTJÄNSTERNA , ANSTÄLLNINGSFORMER
14.1 Gällande rätt, 2 och 3 SS KMF
I varje kyrkomusikerdistrikt skall det i regel finnas en organisttjänst eller en kantorstjänst. En organist— tjänst är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. Den kan förenas med skyldighet till fyllnadstjänstgöring som lärare i musik antingen vid statlig eller statsun— derstödd läroanstalt, som står under inseende av skol— överstyrelsen eller särskilt förordnad tillsynsmyndig— het, 13 S 1 KMF, eller vid kommunal musikundervisning till vilken statsbidrag inte utgår, 13 S 2 KMF. En or- ganisttjänst skall vara ordinarie eller extra ordina- rie. Om tjänsten är förenad med fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 2 KMF skall den vara extra ordinarie. I varje kyrkomusikerdistrikt som omfattar en stiftsstads domkyrkoförsamling skall det finnas en organisttjänst, som är förenad med särskilda åligganden. Tjänsten kal—
las domkyrkoorganisttjänst och skall vara ordinarie.
En kantorstjänst är antingen en tjänst som kyrkomusiker och lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller för klass på mellanstadiet (skolkantorstjänst) eller en självständig kyrkomusikalisk tjänst (kyrkokantors— tjänst). Kyrkokantorstjänster skall vara extra ordina— rie. Skolkantorstjänster, som tidigare skulle vara or-
dinarie, tillsätts numera som extra ordinarie.
Domkapitlet kan enligt ett kungligt cirkulär den 6 sep— tember 1967 medge att den lärartjänst som ingår i en
ledig skolkantorstjänst får avskiljas ur skolkantors—
tjänsten för att tillsättas med (ordinarie) innehavare samt att orgelspelare får anställas för dekyrkomusika— liska uppgifterna. Som förutsättning för ett sådant medgivande gäller attskolkantorstjänsten har ledigför— klarats minst två gånger i följd med minst sex måna— ders mellanrum utan att någon behörig sökande har an— mält sig. Dessutom krävs att skolans intressen påkal— lar att den lärartjänst som ingår i skolkantorstjäns— ten tillsätts. Om domkapitlet medger att lärartjänsten avskiljs, skall domkapitlet vidta sådana åtgärder att det kan bestämmas vilken lärartjänst som i stället skall ingå i skolkantorstjänsten.
Enligt KMF får en organisttjänst inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt med fler än 5 000 invånare och en kantorstjänst endast i distrikt med högst 5 000 invå— nare. Undantag gäller om det i stället skall inrättas en domkyrkoorganisttjänst, om en orgelspelare skall anställas eller(mndomkapitlet i ett särskilt fall med- ger något annat.
Om de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna i ett kyrko— musikerdistrikt har liten omfattning och om det inte är lämpligt att inrätta eller bibehålla en kantors—
tjänst där, är det tillåtet att anställa en orgelspe— lare på en arvodestjänst för att sköta de kyrkomusika—
liska uppgifterna. För att en orgelspelare skall få anställas krävs domkapitlets medgivande. Medgivandet gäller tills vidare för viss tid, som för varje gång inte får överstiga fem år.
Vid sidan av en organist— eller kantorstjänst kan det inrättas en eller flera tjänster som biträdande kyrko— musiker, vilka anställs som extra ordinarie eller på arvodestjänst. Vidare kan man anställa andra kyrkomu— siker än de nu nämnda, nämligen församlingsmusiker som skall ha särskilda kyrkomusikaliska uppgifter. KMF tillämpas inte på församlingsmusikerna. Dessa musiker
har alltså inte statligt reglerade anställningar.
Den som tillfälligt skall ha en tjänst som organist, kyrkokantor eller biträdande kyrkomusiker anställs på extra tjänst eller arvodestjänst. Den som tillfälligt skall ha en tjänst som Skolkantor anställs på extra or—
dinarie eller extra tjänst eller som orgelspelare.
14.2 överväganden och förslag
Utredningens förslag: Tjänsteorganisationens anknytnin till statligt fastställda examenskrav är enligt utred— ningens mening ändamålsenlig och kan därför bestå. Om— fattningen av den kyrkomusikaliska tjänstgöringen blir oförändrad eller ökar. Tjänster med lågt veckotimtal ersätts av tjänster med större kyrkomusikaliskt inne— håll. De särskilda stiftsuppgifterna bör frikopplas från domkyrkoorganisttjänsten. Hos varje stiftsstyrelse anställs en stiftsmusiker. Skolkantorstjänsterna bör försvinna. Kombinationstjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring bör skapas för att bredda syssel— sättningsunderlaget för deltidstjänstgörande kyrkomusi— ker. Flera olika faktorer bör påverka valet av kompe—
tens för kyrkomusikertjänster.
14.2.1 Tjänsteorganisationens anknytning till stat— ligt fastställda examenskrav bör bestå
De kyrkomusikaliska tjänsterna har i huvudsak bestått under hela den tid som KMF har gällt. En av de vikti— gaste ändringarna var tillkomsten år 1958 av en ny självständig kyrkomusikalisk tjänst, kyrkokantorstjäns— ten, som i princip är avsedd för minst halvtidstjänst— göring. Senare tillkom möjligheten för organister och vissa biträdande kyrkomusiker att ha fyllnadstjänstgö-
ring även i kommunal musikskola.
Tjänsteorganisationen enligt KMF består i princip av två kategorier kyrkomusiker med olika utbildningsbak— grund, nämligen högre och lägre kyrkomusikalisk utbild— ning. Till den första gruppen hör de högskoleutbildade kyrkomusikerna, i princip organister och biträdande
kyrkomusiker med högskoleutbildning. Den andra gruppen omfattar i regel kyrkokantorer, skolkantorer och bi— trädande kyrkomusiker med den lägre kyrkomusikaliska utbildningen och kompetensen. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbildningsbakgrund. De olika slagen av tjänster inrättas i kyrkomusikerdistrikten alltef— ter de olika distriktens behov. Huvudregeln är därvid att organisttjänst inrättas i distrikt där folkmängden överstiger 5 000 personer och att kantorstjänst inrät—
tas i övriga distrikt.
Denna principiella anknytning av tjänsteorganisationen till statligt fastställda examenskrav är enligt utred— ningens mening ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. I framtiden blir således kompetens— nivåerna i princip två. De examina som knyts till ni— våerna bör enligt utredningens mening benämnas orga— nistexamen och kantorsexamen (avsnitt 19.2 och 20.2). Tjänstetyperna, vilka kommer att motsvara dagens orga— nisttjänst resp. kyrkokantorstjänst, bör därmed bli
organisttjänst och kantorstjänst.
För att den kyrkomusikaliska standarden skall kunna upprätthållas och utvecklas blir den naturliga ut— gångspunkten för pastoraten att försöka skapa orga— nisttjänster och kantorstjänster med så stort kyrkomu— sikaliskt innehåll som möjligt. Om de kyrkomusikaliska uppgifterna i det egna pastoratet inte räcker till heltidstjänster bör pastoraten söka få till stånd kom—
binationstjänster.
Kombinationstjänst kan åstadkommas i samverkan med an— nan arbetsgivare än svenska kyrkan — i första hand den kommunala musikskolan och skolan. Den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kompletteras i sådana fall med annan tjänstgöring företrädesvis innehållande musikaliska
arbetsuppgifter (se avsnitt 14.2.5).
En annan typ av kombinationstjänst är att till kyrkomu— sikertjänstgöring i det egna pastoratet koppla annan tjänstgöring i församlingsvård eller i kyrklig admini—
stration i eget eller näraliggande pastorat.
En typ av kombinationstjänst är också att i samverkan med annat näraliggande pastorat åstadkomma — om möjligt
— heltidstjänstgöring i kyrkomusikalisk verksamhet.
Om en lämplig lösning inte kan nås på något av de sätt som redovisats här ovan och där pastoratet förutsatts vara arbetsgivare, bör man därefter pröva möjligheten att få till stånd kombinationstjänster med annan än pastoratet/svenska kyrkan som arbetsgivare. Exempel på detta är en lärartjänst i det allmänna skolväsendet el— ler i den kommunala musikskolan med kyrkomusikalisk fyllnadstjänstgöring (se avsnitt 14.2.5). Utredningen vill framhålla att inrättandet av kombinationstjänster inte skall medföra att kravet på kantorsexamen som lägsta kompetens för de kyrkomusikaliska arbetsuppgif- terna efterges. De olika alternativen — tjänster med enbart kyrkomusikalisk tjänstgöring och kombinations— tjänster — kan således jämställas när det gäller kra—
ven på kyrkomusikalisk behörighet.
Undantagsvis kan emellertid en lägre kompetens godtas. Utredningen avser främst sådana fall där de kyrkomusi— kaliska göromålen har så begränsad omfattning att man inte kan räkna med att anställa en kantorsutbildad kyr- komusiker. Utredningen har gjort undersökningar av ef— fekterna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna (se nästa avsnitt). Resultaten visar bl.a. att sådana undantagssituationer som nu av— ses huvudsakligen torde uppstå när t.ex. geografiska skäl medför att kyrkomusikaliska uppgifter inte kan bilda underlag för mer än ett fåtal arbetstimmar per
vecka.
14.2.2 Omfattningen av den kyrkomusikaliska tjänst— göringen blir oförändrad eller ökar. Tjänster med lågt veckotimtal ersätts av tjänster med
större kyrkomusikaliskt innehåll
Utredningen har gjort undersökningar av utfallet av de preliminära ställningstagandena som presenterades i diskussionsbetänkandet SOU 1983:55. Undersökningarna har företagits i Vemmenhögs,Ljunitsoch Herrestads kontrakt i Lunds stift samt i Strängnäs och Luleå stift. I dessa områden har utredningen studerat effek— terna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyr— komusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdi— strikt till pastorat som indelningsgrund för verksam— heten. Det ena undersökta alternativet har utgjorts av den nuvarande pastoratsindelningen och det andra in— delningen efter en pastoratsreglering huvudsakligen
enligt de synpunkter som framförs av 1982 års kyrko—
kommitté i det nämnda diskussionsbetänkandet.
Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastorats— indelning visar att omfattningen av de kyrkomusikalis— ka göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Detta gäller främst de fall där tjänstgöringen, inräk— nat förekomsten av fyllnadstjänstgöring, redan i dags— läget utgör heltid. Men äveni.andra situationer kan förändringar uteslutas t.ex. med hänsyn till det nära sambandet mellan kyrkomusikers och prästers tjänstgö-
ring eller av geografiska skäl.
Resultaten pekar också på goda möjligheter att genom sammanslagningar av kyrkomusikerdistrikt öka det kyr— komusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster framför allt av deltidskaraktär men med till— fredsställande omfattning på göromålen (grupp 1 a och 1 b, avsnitt 14.2.7) kan skapas i ett stort antal fall. Omvandlingen av skolkantorstjänster och "små" tjänster
som biträdande kyrkomusiker till kantorstjänster med
frivillig musikundervisning innebär en standardförbätt— ring. Orgelspelarbefattningar med lågt veckotimtal kan sammanföras till kantorstjänster. Antalet sådana tjäns— ter kommer alltså att öka, vilket medför en kvalitets— höjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som utredningen lägger fram (avsnitt 13.2.7 och 14.2.6). Detta stämmer också väl med avsikten bakom KMF, en avsikt som dock inte kunnat fullföljas på grund av fasthållandet vid församlingen som kyrkomusikerdistrikt.
En annan konsekvens är att det kan bli ännu vanligare än nu med duplikationer för kyrkomusikerna och att gudstjänsttiderna till följd härav kan behöva ändras i
en del församlingar.
I vissa fall torde det emellertid inte kunna undvikas att kyrkomusikertjänster får en tämligen begränsad om— fattning. Såvitt utredningen kan bedöma bör detta inte inträffa annat äni_rena undantagsfall (jfr avsnitt 14.2.1).
De ytterligare förbättringar av underlaget för kyrko- musikertjänsterna som kan uppnås genom en pastoratsreg- lering med tillämpning av 1982 års kyrkokommittés förut nämnda synpunkter är enligt utredningens mening mycket begränsade. Förändringar hindras oftast av sambandet mellanprästernasoch kyrkomusikernas tjänstgöring eller av geografiska skäl. Vidare kan hindret utgöras av att en kyrkomusiker normalt sett inte bör tjänstgöra mer än vid två huvudgudstjänster under en och samma dag. Av samma orsaker anser utredningen att en s.k. rullande pastoratsreglering inte heller kan medföra annat än marginella förbättringar av underlaget för kyrkomusi—
kertjänsterna.
14.2.3 De särskilda stiftsuppgifterna bör frikopplas från domkyrkoorganisternas tjänster. Stifts— styrelserna skall förses med nya tjänster för
stiftsmusiker Domkyrkoorganisternas uppgifter för stiftet
Vid sidan av sina vanliga kyrkomusikaliska uppgifter har domkyrkoorganisterna särskilda åligganden som an— ges i 18 S KMF (avsnitt 13.1.3). För dessa göromål ökas veckotimtalet med två i stift med mindre än 150
kyrkomusikerdistrikt och med tre i övriga stift.
Som framgått av redogörelsen för framställningar om ändringar i KMF har man från fackligt håll påpekat att domkyrkoorganisternas uppgifter för stiften har ökat starkt i omfattning under senare år. Detta har också framhållits vid utredningens sammanträden med företrä—
dare för domkyrkoorganisterna.
Domkyrkoorganisterna har en betydelsefull roll i det kyrkomusikaliska livet. Genom sina centrala positioner har de möjligheter att indirekt påverka den kyrkomusi— kaliska utvecklingen i stiften. Den ställningen har förstärkts under senare tid,eftersom domkyrkorna som stiftshelgedomar på många håll har kommit att få en allt större betydelse,bl.a. genom att särskild verk— samhet inte minst av kyrkomusikalisk art har knutits till dem. Dessa funktioner bör enligt utredningens me— ning förstärkas genom att domkyrkoorganisterna — sär— skilt väl kvalificerade kyrkomusiker — får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verk— samheten. Stiftsuppgifterna, som i framtiden får stör- re omfattning än vad som ryms inom de nuvarande allt— för knappt tillmätta två — tre veckotimmarna och i stor utsträckning blir av musikaliskt/administrativ ka— raktär (se det följande), bör därför i princip inte
kopplas samman med domkyrkoorganisternas tjänster.
Innan en anställning som domkyrkoorganist tillsätts skall ett särskilt yttrande inhämtas. Till detta åter—
kommer utredningen i specialmotiveringen (avsnitt 25).
Genom utredningens förslag befrias domkyrkopastoraten från de kostnader som nu är förenade med domkyrkoorga—
nisternas uppgifter enligt 18 S KMF. Stiftsmusiker
Domkapitlens nuvarande befattning med frågor rörande kyrkomusikerverksamheten är i huvudsak av juridisk/ad— ministrativ karaktär och gäller bl.a. kyrkomusikerorga— nisationen och tillsättandet av enskilda tjänster inom den. Dessutom bör tilläggas att göromålen enligt 18 S KMF, som redan nämnts, bör betecknas som statliga ange— lägenheter även om utförandet ankommer på domkyrkoorga— nisten. Kostnaderna belastar domkyrkopastoratets löne— stat.
De uppgifter avseende den kyrkomusikaliska verksamheten som stiftsstyrelsen i framtiden kommer att svara för omfattar frågor om verksamhetens minimiomfattning, mi— nimum i fråga om erforderlig kompetensnivå och vissa dispensfrågor (jfr avsnitt 12.8.2 och 16.2.3). Härtill kommer att stiftsstyrelsen enligt utredningens mening skall svara för upplysningar och råd till kyrkomusiker i stiftet samt en viss konsulentverksamhet, som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrko— musikaliska standarden i landet (jfr 12 5 3 mom. och
18 S KMF). Ett viktigt led i detta arbete är fortbild- ning av kyrkomusiker, särskilt beträffande kantorerna. Här synes det naturligt att stiftsstyrelsen tar initia— tiv till en intensifiering av fortbildningsverksamhe— ten. Det kan eventuellt vara motiverat att sådant arbe— te kommer till stånd genom en samverkan mellan flera stift. Härutöver vill utredningen påpeka vikten av att stiftsstyrelsen har musikalisk sakkunskap till förfo—
gande i orgelfrågor.
De nu nämnda uppgifterna är av sådan art att de i första hand kräver sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Det skall åligga stiftssamfälligheten att knyta till sig en lämplig person, förslagsvis benämnd stiftsmusiker. Något hinder mot att förordna domkyrko- organisten som stiftsmusiker föreligger inte. I så fall måste stiftsstyrelsen se till att det finns för— utsättningar för att såväl de kyrkomusikaliska uppgif— terna i domkyrkopastoratet som uppgifterna för stif— tet kan skötas på ett tillfredsställande sätt. Om dom— kyrkoorganisten förordnas som stiftsmusiker kan en kombinationstjänst få inrättas. Utredningen anser att funktionen som stiftsmusiker kräver den högre kyrkomu—
sikerutbildningen.
Tillsättningen av stiftsmusikertjänster behandlas yt—
terligare i specialmotiveringen (avsnitt 25).
Kyrkomusikerutredningen har genom en rundfråga till samtliga domkapitel fått uppgifter på omfattningen av de göromål som — förutom domkyrkoorganisternas arbets— insats — inom domkapitlen fullgörs på handläggarnivå vid behandlingen av ärenden rörande den kyrkomusikalis— ka verksamheten.
Sammanfattningsvis kan konstateras_att arbetsuppgifter av juridisk/administrativ karaktär i dag förekommer i en omfattning som totalt för samtliga domkapitel kan uppskattas till motsvarande 7 — 8 heltidstjänster. Till skillnad härifrån kommer — som redan nämnts — stifts— styrelsernas framtida handläggning av ärenden om kyrko— musik i första hand att kräva sakkunskap på det kyrko— musikaliska området. Ärendena av juridisk/administrativ art minskar till följd av utredningens förslag. Utred— ningen har den uppfattningen att varje stiftsstyrelse skall kunna bereda utrymme för i genomsnitt minst en 3/4-tjänst för stiftsmusiker med de arbetsuppgifter som
har angetts ovan.
14.2.4 Skolkantorstjänsterna bör försvinna
Som framgått av den tidigare redogörelsen (avsnitt 12.4) är nackdelarna påtagliga med skolkantorstjänster— na. Detta torde främst bero på konstruktionen av tjäns— ten med arbete på heltid som lärare i skolan och med, i vissa fall, 14 — 15 veckotimmar kyrkomusikalisk tjänst- göring därutöver. Härigenom blir tjänstgöringen mycket betungande och det blir svårt att förlägga lagstadgad veckovila. Detta har bl.a. fått till följd att ett stort antal skolkantorstjänster är vakanta. Fortfarande finns emellertid ett betydande antal skolkantorstjäns— ter kvar (tab. 6 och avsnitt 12.6), men endast ca 1/3
av dem är numera besatta.
Det är givet att denna förbindelselänk mellan skola och kyrka genom åren har haft stor betydelse såväl för mu— siklivet rent allmänt som för musiklivet inom svenska kyrkan. Efter hand har dock förbindelsen förlorat allt— mer i betydelse. Skolkantorstjänsterna framstår numera som otidsenliga och föga praktiska från administrativ synpunkt. Utredningen anser därför att de bör avskaf— fas. Genom reformen av kyrkomusikerorganisationen bör således tillsättningen av sådana tjänster upphöra. De nuvarande ordinarie skolkantorernas situation behandlas i avsnitt 14.2.5.
14.2.5 Kombinationstjänster bör skapas
Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än del— tidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsätt— ningsunderlaget i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgöring av olika slag.
I redogörelsen för sina preliminära ställningstaganden (avsnitt 12.6) har utredningen redovisat intresset hos två olika grupper - yrkesverksamma kyrkokantorer och
studerande med inriktning på organist- och kantorsex—
amen/pedagogisk examen för kyrkokantorer — för tjänst— göring av olika slag i kombination med kyrkomusikalisk tjänstgöring. De undersökta kombinationsalternativen var den kommunala musikskolan, det allmänna skolväsen— det, församlingsvården och administrationen inom kyr—
kan samt för studerandegruppen även annat arbete.
Enkätsvaren visade på ett sådant intresse för samtliga undersökta alternativ att utredningen fortsättningsvis inte vill utesluta något av dem. Kombinationsalterna— tiven utgörs således i första hand av tjänster som in—
nehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring, dels tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet, den kom— munala musikskolan, övrig församlingsvård och admini— strationen inom kyrkan. En lämplig kombination kan gi— vetvis också bestå i att två eller eventuellt flera pastorat enas om en tjänst innehållande enbart kyrko— musikaliska arbetsuppgifter. Med uttrycket det allmän— na skolväsendet avses kommunal grundskola, gymnasie— skola eller vuxenutbildning. Utredningen vill särskilt framhålla att tjänstgöringen i det allmänna skolväsen- det i framtiden inte skall vara bunden till någon be- stämd lärarkategori. Det innebär att några begräns— ningar liknande dem som i dagsläget gäller för skol— kantorerna (avsnitt 14.1) inte skall finnas. Utred— ningen anser att ett ytterligare kombinationsalterna— tiv kan bestå av tjänstgöring som kyrkomusiker och som
lärare i folkhögskola.
En annan aspekt på kombinationstjänstgöring för kyrko— musiker har utredningen fått i remissvaret på diskus— sionsbetänkandet från Svenska kyrkans kulturinstitut. Institutet föreslår kombinationstjänster med kyrkomu— sik och exempelvis dramaverksamhet, litteratur, film,
kulturpedagogik eller kulturadministrativ verksamhet.
Utredningen anser uppslagen värda att vidareutveckla. De utbildningsfrågor som blir aktuella i detta samman— hang, liksom beträffande rent inomkyrkliga tjänster i
församlingsvård och administration redovisas i avsnitt 22.
När det gäller sättet att skapa en kombinationstjänst kan det för utredningens del inte bli fråga om att läg— ga fram förslag med färdiga konstruktioner. I stället anser utredningen att grunden bör utgöras av avtal mel— lan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överenskommelser om tjänstens ka— raktär och omfattning samt i övrigt om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk art som parterna
vill reglera sinsemellan.
Utredningen anser det lämpligt att Svenska kyrkans för— samlings— och pastoratsförbund, SKFP, tar initiativ till upprättande av normalavtal som kan användas i det lokala arbetet med att åstadkomma kombinationstjänster. Viss ledning kan eventuellt fås av ett normalavtal som upprättats mellan SKFP och Svenska kommunförbundet. Detta normalavtal kan användas lokalt vid upprättande av avtal mellan kyrklig och borgerlig kommun om kyrko- musikers fyllnadstjänstgöring i kommunal musikskola (jfr avsnitt 13.1.2).
Till följd av utredningens förslag om pastoratet som minsta enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten kan man räkna med att pastoraten i regel kommer att bidra med minst hälften av underlaget för kombinationstjäns— terna i form av kyrkomusikalisk tjänstgöring. I dessa fall är det naturligt att pastoraten blir arbetsgivare. Tjänsterna kommer alltså att bli kyrkokommunala. Detta gäller även när resten av tjänstgöringen skall ske i
det allmänna skolväsendet eller i folkhögskola.
I det fåtal fall när den kyrkomusikaliska tjänstgöring— en har liten omfattning torde man emellertid få räkna
med att annan än pastoratet kan bli arbetsgivare. Här— vid kan en kyrkomusiker få en statligt reglerad tjänst, nämligen då den huvudsakliga delen av tjänsten härrör
från det allmänna skolväsendet eller folkhögskola.
Kyrkomusikern blir i så fall att beteckna som lärare.
De ordinarie skolkantorerna bör få möjlighet till lättnad i sin tjänstgöring genom erbjudande om förord— nande på ordinarie tjänster som lärare. Tjänsterna skall kunna innehålla fyllnadstjänstgöring som kyrko— musiker. Äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas på förordnandena. (Konstitutorialet medför bl.a. att innehavaren inte kan sägas upp på grund av arbetsbrist.) De skolkantorer som inte accepterar er— bjudandet får fortsätta att tjänstgöra som förut (jfr avsnitt 14.2.4).
På ett tidigt stadium i arbetet undersökte utredningen möjligheterna att tills vidare konstruera om de nuva— rande skolkantorernas tjänster. Syftet var i princip att försöka åstadkomma heltidstjänster med arbete i skolan och kyrkan i stället för tjänster med full ar— betstid i skolan och kyrkomusikalisk tjänstgöring där— utöver. En sådan lösning visade sig emellertid ge ett icke önskvärt resultat i pensionshänseende för den en— skilde.
Med avseende på kombinationstjänster behövs författ— ningsbestämmelser när det är fråga om kombination av tjänstgöring som kyrkomusiker och som lärare i det allmänna skolväsendet eller i folkhögskola. Vidare be— hövs regler om tjänster för skolkantorer. Till detta återkommer utredningen i specialmotiveringen (avsnitt 26 — 28).
När det gäller den allmänna inriktningen på kombina— tionstjänsterna visar enkätsvaren ingen så entydig bild att någon bestämd prioritering av de olika alter— nativen kan göras. Det finns goda grunder att i första hand söka alternativ på det musikaliska området, t.ex. undervisning i den kommunala musikskolan eller del— tidsanställning i orkester. I allmänhet torde det näm—
ligen vara så att alla intressenter är mest betjänta
av att kyrkomusikerns tjänst helt eller så nära heltid som möjligt innehåller arbete med musik. En synpunkt
är därvid att utbildning kan ske inom en och samma sektor. Med hänsyn till att behoven av en kyrkomusikers tjänster lokalt kan variera högst betydligt bör emel— lertid någon bestämd bindning till musikalisk verksam—
het inte göras i kombinationsfallen.
För att bättre än nu utnyttja kyrkomusikernas musika— liska kompetens anser utredningen sålunda att det är tillräckligt med en rekommendation till pastoraten som arbetsgivare om att i första hand försöka bredda sys— selsättningsunderlaget för deltidstjänstgörande kyrko— musiker genom att erbjuda tjänster med kombinationer av kyrkomusikalisk och annan musikalisk tjänstgöring. För närvarande och en tid framöver finns det en viss out— nyttjad resurs i de speciallärare och ämneslärare som tidigare har tjänstgjort som skolkantorer men som inte har kunnat kvarstå i dessa tjänster i och med att de
upphört att vara klasslärare.
I enkäterna vände sig utredningen enbart till personer som har eller siktar mot den lägre kyrkomusikaliska ut— bildningen. Den högre kyrkomusikaliska utbildningen in— nehåller förutom kyrkomusikalisk grundkurs påbyggnads- kurser som avser att ge behörighet till fyllnadstjänst— göring som musiklärare inom kommunal musikskola eller det allmänna skolväsendet. För kyrkomusiker med den högre utbildningen torde därför kombinationsmöjlighe— terna i regel inskränkas till dessa två alternativ. På längre sikt torde man endast behöva räkna med det förs— ta alternativet. Det beror på utredningens förslag i fråga om den högre kyrkomusikerutbildningen (avsnitt 19.2). Sätten att skapa kombinationer bör dock bli de— samma, oavsett om tjänsten är avsedd för en person med
högre eller lägre utbildning.
14.2.6 Flera faktorer bör påverka valet av kompetens
för kyrkomusikertjänster
Enligt KMF är det i regel endast en omständighet som avgör valet mellan organist— eller kantorstjänst, näm— ligen om invånarantalet i kyrkomusikerdistriktet över— eller understiger 5 000. Regeln är onekligen enkel att tillämpa samtidigt som utformningen kan ge otillfreds— ställande resultat, eftersom den normalt sett inte
tillåter avvikelser.
Den allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetensnivån bör ske med utgångspunkt från i stort sett samma kriterier som har redovisats beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (av— snitt 13.2.7). I detta sammanhang bör speciellt beto—
nas vad som där har sagts om körverksamhet.
Pastoratets bestånd av instrument bör även finnas med i bedömningen. Särskilt betydelsefullt är naturligtvis att hanteringen och värden av det värdefulla orgelbe— ståndet sköts av kyrkomusiker som är kvalificerade för det. Till uppgifterna hör också planläggning av varie— rande svårighetsgrad av den kyrkomusikaliska verksam—
heten samt annan förberedelse för tjänstgöringen.
I beslut om kompetensnivå på kyrkomusikertjänster bör stiftsstyrelsen enligt utredningens uppfattning utgå från att det nuvarande antalet tjänster avsedda för kyrkomusiker med den högre utbildningen (organist— tjänster) i stort sett kan anses motsvara de behov som finns även för framtiden. En minskning av antalet så— dana tjänster strider mot intentionerna i utrednings— direktiven. Totalt sett måste avsikten vara att säkra den höga kvalitet som i dag karakteriserar svensk kyr—
komusik.
I denna liksom andra frågor om kyrkomusikerorganisa—
tionen som stiftsstyrelserna skall behandla vill ut-
redningen rekommendera att stiftsstyrelserna samråder sinsemellan. Framför allt bör det ske under den tid då
den nya organisationen förbereds och genomförs.
Som följer av avsnitt 14.2.2 kommer ett antal tjänster som biträdande kyrkomusiker att förändras till kyrko— kantorstjänster med i princip oförändrade kostnader. Likaså kommer orgelspelarbefattningar i ett och samma pastorat att kunna föras samman till kyrkokantorstjäns— ter. Ingen ökning av kostnaderna torde bli följden av denna omorganisation. Antalet kyrkokantorstjänster kom— mer alltså att utökas i viss utsträckning. Detta blir en konsekvens av att pastoraten i stället för försam— lingarna blir framtidens "kyrkomusikerdistrikt". Denna effekt av reformen ligger också helt i linje med KMF:s intentioner. Den standardhöjning som KMF i denna del var avsedd att leda till blir med den nu föreslagna re—
formen möjlig att förverkliga.
Utredningen vill framhålla att pastoratet givetvis skall ha rätt att anställa kyrkomusiker med högre kom— petens än vad som följer av stiftsstyrelsens beslut. Jämför avsnitt 13.2.7 angående pastoratets rätt att gå utöver stiftsstyrelsens beslut om minimiomfattning.
Stiftsstyrelsens beslut om kompetensnivå för kyrkomu— sikertjänster skall gälla tills vidare, men kunna om— prövas när som helst. Initiativet till omprövningen kan
tas av pastoratet eller av stiftsstyrelsen.
14.2.7 Särskilt om kyrkomusikertjänster enligt kyrko—
kommunala regler
De kyrkliga kommunerna har i allmänhet antagit en lokal personalstadga. I den av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund rekommenderade PST—F 83 anges i
4 S, beträffande inrättande av anställning, att denna uppgift ankommer på församlingens eller samfällighetens
beslutande organ. Detta organ kan i sitt beslut om
tjänste— eller förvaltningsorganisationens omfattning ha angett sysselsättningsgraden för den enskilda an— ställningen.
Enligt de allmänna bestämmelserna, vilka ingår i det lokala kollektivavtalet, hänförs arbetstagare till nå— gon av de nedan angivna grupperna. Gruppindelningen har oftast en direkt anknytning till den av det beslu— tande organet angivna sysselsättningsgraden, dvs. om—
fattningen av den inrättade anställningen.
Grupp 1 a) arbetstagare med heltidstjänstgöring och som anställts för en sammanhängande tid av minst tre månader
b) arbetstagare med deltidstjänstgöring om— fattande minst 40 % av den för motsvarande heltidsanställd gällande arbetstiden och som anställts för en sammanhängande tid av
minst tre månader. Grupp 2 annan arbetstagare.
Gruppindelningen är det kyrkokommunala anställnings— systemets direkta arbetsrättsliga motsvarighet till begreppen ordinarie, extra ordinarie, extra resp. ar— vodestjänst på det statligt reglerade området. Till grupperna hör — på grund av anställningsavtalets inne— håll i övrigt — olika avtalsenliga rättigheter. I sak kommer emellertid några större skillnader i själva an— ställningstryggheten inte att föreligga i förhållande till vad som i motsvarande ordning gäller inom det statligt reglerade anställningssystemet. Här bortses från den särskilda anställningstrygghet som anställ— ning med fullmakt eller med konstitutorial medför på
det statligt reglerade området. 14.3 Vissa övergångsfrågor
Vid överförandet av de kommunalt anställda kyrkomusi—
kerna från tjänster inom det statligt lönereglerade
området till tjänster inom det kyrkokommunalt lönereg— lerade området uppstår naturligt nog flera problem inte minst av teknisk natur. Ett av de mest besvärliga pro— blemen är den omständigheten att flera kyrkomusiker i dag innehar ordinarie tjänster tillsatta med konstitu— torial eller motsvarande, vilket medför att innehavarna i princip är oavsättliga och således inte kan sägas upp från sina tjänster. Denna tryggade anställning in— skränks dock i viss mån genom den förflyttningsskyldig— het som de är underkastade genom KMF, 45 5 för organist och 55 5 för skolkantor.
De som inte har tjänster tillsatta med konstitutorial eller motsvarande kan sägas upp enligt bestämmelserna i 7 kap. 2 S LOA med iakttagande av reglerna om uppsäg— ningstid i 9 S AST. Uppsägningstiden kan därutöver för vissa tjänstemän förlängas enligt bestämmelsen i 11 S LAS. Som saklig grund för uppsägning anges i förarbete— na till LAS bl.a. att viss verksamhet inskränks eller läggs ned eller att ett visst verksamhetsområde övergår från en huvudman till en annan varvid övertalighet upp—
står.
De i föregående stycken angivna problemen kan lösas på flera sätt, t.ex. genom att parterna träffar kollektiv— avtal, genom lagstiftning eller genom en kombination av bägge dessa åtgärder. Utredningen anser att någon av dessa metoder kan vara lämplig även om det i realiteten inte är fråga om att verksamheten övergår från en hu— vudman till en annan. Beträffande anställningsform och
lönereglering sker dock ett byte av huvudman.
Det är tänkbart att en del av de kyrkomusiker som har ordinarie tjänster tillsatta med konstitutorial eller motsvarande inte kommer att acceptera erbjudna tjänster med kommunal lönereglering. De behåller då sina stat- ligt lönereglerade tjänster men kan ändå bli skyldiga att utföra arbetsuppgifter åt den kyrkokommunala huvud—
mannen. Under en övergångstid torde det således bli
nödvändigt för vissa kyrkokommunala huvudmän att till— lämpa såväl kommunala som statliga kollektivavtal vid
sidan av varandra.
Vissa frågor om skolkantorer behandlas i specialmoti—
veringen (avsnitt 27 och 28).
15 INRÄTTANDE AV KYRKOMUSIKERTJÄNSTER 15.1 Gällande rätt 15.1.1 Inrättande av tjänster som organist och kan—
tor. Anställande av orgelspelare, 5 S KMF
För varje kyrkomusikerdistrikt skall domkapitlet — el— ler regeringen i vissa fall — på förslag av kyrkorådet fastställa tjänstetyp, varmed avses organisttjänst el— ler kantorstjänst (skolkantorstjänst eller kyrkokan—
torstjänst).
Till grund för domkapitlets beslut skall ligga en ut— redning av kyrkorådet om bl.a. de arbetsuppgifter som kyrkomusikern skall utföra, inkl. möjligheterna till fyllnadstjänstgöring. I fråga om fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 1 KMF (det allmänna skolväsendet) skall uppgifter från länsskolnämnden ligga till grund för ut—
redningen.
På grundval av utredningen lägger kyrkorådet fram ett förslag om tjänstetyp till domkapitlet. Om kyrkorådet föreslår skolkantorstjänst skall förslaget sändas via skolstyrelsen i vederbörande kommun och länsskolnämn— den, vilka skall yttra sig över förslaget. Efter samråd med skolstyrelsen kan kyrkorådet under vissa förutsätt— ningar (avsnitt 14.1) även föreslå att en orgelspelare
skall anställas.
Om kyrkorådet anser att tjänstetypen skall ändras skall förslaget till tjänstetyp ges in i god tid innan orga-
nist— eller kantorstjänst beräknas bli ledig. Sådant förslag kan även ges in om särskilda omständigheter ger anledning till det. Ledigheter skall anmälas till domkapitlet även om det inte finns anledning att ändra
tjänstetypen.
Om ett kyrkomusikerdistrikt har en organist med fyll— nadstjänstgöring enligt 13 S 2 KMF (den kommunala mu— sikskolan) skall domkapitlet ta upp frågan om ompröv— ning av tjänstetypen i god tid innan avtalet mellan församlingen och kommunen om fyllnadstjänstgöringen löper ut. Även i övrigt kan domkapitlet ta upp tjäns- tetypen till omprövning om det finns särskilda skäl. I sådana fall skall kyrkorådet — och skolstyrelsen om fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 1 KMF är aktuell — göra en utredning om arbetsuppgifterna. När det gäller fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 2 KMF skall samråd
ske med vederbörande kommun.
Domkapitlet fastställer i regel tjänstetypen. Om skol— styrelsen eller länsskolnämnden har avstyrkt ett för— slag om att inrätta eller bibehålla en skolkantors— tjänst,och domkapitlet anser att förslaget bör bifal-
las, skall frågan emellertid avgöras av regeringen.
För domkapitlet gäller att organisttjänst, som skall vara förenad med fyllnadstjänstgöring enligt 13 5 2 KMF, får fastställas som tjänstetyp endast om det finns ett tillräckligt varaktigt underlag för fyll— nadstjänstgöringen. Vidare skall domkapitlet bestämma om en organisttjänst skall vara ordinarie eller extra ordinarie i de fall dessa anställningsformer kan före— komma. Därvid gäller att annan organisttjänst än dom— kyrkoorganisttjänst får fastställas som ordinarie en— dast om den är förenad med full tjänstgöring. I denna
får fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 1 KMF inräknas.
När en organisttjänst, som kan vara ordinarie eller
extra ordinarie, blir ledig skall domkapitlet besluta
om tjänsten skall vara ordinarie eller extra ordinarie. Även när en sådan tjänst inte är ledig kan domkapitlet föreskriva att en extra ordinarie tjänst skall vara or—
dinarie.
Domkapitlet får även ge tillstånd till att anställa or— gelspelare tills vidare under en viss tid, som inte får
omfatta längre tid än fem år vid varje beslut.
15.1.2 Inrättande av tjänst som biträdande kyrkomu— siker, 6 S KMF
Om en församling beslutar att inrätta en tjänst som bi— trädande kyrkomusiker, skall kyrkorådet ge in en fram— ställning om det till domkapitlet. Till framställningen skall fogas en utredning om de arbetsuppgifter som skall ingå i tjänsten.
Medger domkapitlet att en biträdandetjänst inrättas, skall domkapitlet bestämma om tjänsten skall vara extra ordinarie eller en arvodestjänst. Vidare skall domka— pitlet fastställa kompetensfordringarna förtjänsten.En tjänst som biträdande kyrkomusiker får bara dras in om
domkapitlet medger det. 15.2 överväganden och förslag
Utredningens förslag: I framtiden kommer kyrkomusiker—
tjänsterna i regel att inrättas enligt kyrkokommunala
regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare kommer inrättandet att följa de regler som gäller för denne arbetsgivares erksamhet.
15.2.1 Inrättandet av kyrkomusikertjänster kommer i
huvudsak att följa kyrkokommunala regler
Till grund för inrättandet av kyrkomusikertjänster lig— ger i dagsläget ett detaljerat system med statliga reg— ler. Till följd av utredningens ställningstagande ihu—
vudfrågan om statlig eller kyrkokommunal reglering av tjänsterna bör det systemet ersättas av ett förfarande enligt vanliga kyrkokommunala regler. Pastoraten kom-
mer att utöva den beslutande funktionen.
Även inrättandet av kombinationstjänster kommer att följa kyrkokommunala regler om pastoratet skall vara arbetsgivare. Om någon annan i stället skall vara ar- betsgivare kommer inrättandet att följa de regler som gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Som exempel kan nämnas dels lärartjänster med tjänstgöringen hu— vudsakligen förlagd till kommunal musikskola, dels lä— rartjänster i det allmänna skolväsendet med fyllnads-
tjänstgöring som kyrkomusiker.
Det nu sagda kan emellertid inte gälla utan inskränk- ning. Det blir följden av utredningens förslag om det statliga inflytandet över organisationen, ett infly— tande som skall utövas av stiftsstyrelsen och avse fastställande av minimum för verksamhetens omfattning och erforderlig kompetensnivå för den eller de kyrko- musiker som skall anställas (avsnitt 12.8.2, 13.2.7 och 14.2.6).
15.2.2 Närmare om inrättandet enligt kyrkokommunala
regler
Kyrkokommunala tjänster inrättas som nämnts av den kyrkliga kommunens beslutande organ. Detta framgår som regel av 4 S PST—F 83 (avsnitt 12.8.4). Med pastoratet som minsta enhet för den kyrkomusikaliska befattnings— organisationen innebär det att församlingsdelegerade i den partiella ekonomiska pastoratssamfälligheten fat— tar ifrågavarande beslut. I enförsamlingspastorat blir det kyrkofullmäktige och i särskilt bildade samfällig— heter — som handhar dessa ärenden — dess kyrkofullmäk— tige eller församlingsdelegerade som fattar beslut. Det beslutande organet har möjlighet att delegera bc— slutet till kyrkorådet, vilket dock i praktiken torde
ske endast i undantagsfall. Beträffande Stockholms kyrkliga samfällighet, se avsnitt 29.
Enligt det samrådssystem som anges i 5 kap. 26 och 2855 LFKS, skall kyrkorådet i en samfällighet underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse och får vidare infordra yttranden och upplysningar från församlingarnas kyrkoråd, när det behövs för att rådet skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Det torde vara naturligt att frågan om inrättande av kyr— komusikertjänster blir föremål för det angivna samråds—
förfarandet.
Till grund för ett förslag om inrättande av en kyrko— kommunal tjänst ligger normalt ett beredningsunderlag som omfattar behovet av arbetstagare för den aktuella verksamheten, liksom en beräkning av de kostnader som
anställandet av personal för med sig.
När det gäller att inrätta befattningar ingår givetvis i det aktuella beslutsunderlaget beskrivningar och be— stämningar av sådana faktorer som grundar den aktuella anställningens och verksamhetens kvalitet, sysselsätt— ningsgrad, lönesättning m.m. Härvid har kyrkokommunen att grunda sina ställningstaganden också på vad som kan ha överenskommits i centrala kollektivavtal eller ha utfärdats i anslutning därtill eller på vad som kan ha legat som materiell grund för de centrala överens— kommelsernas innehåll. Från denna utgångspunkt har det givetvis ett intresse att något ytterligare, utöver vad som gjorts i avsnitt 12.8.4, beskriva förutsätt— ningarna för och den tekniska uppbyggnaden av det 10— kala kollektivavtalet.
15.2.3 Innehållet i det lokala kollektivavtalet, LOK
LOK 84, som har antagits för samtliga kyrkliga kommu— ner, innehåller bl.a. AB 84. Till LOK 84 hör också CAF
som Specialbestämmelser till AB 84. Sådana specialbe—
stämmelser kan upprättas för verksamhetsområden där behov föreligger enligt de centrala parternas gemen—
samma bedömning.
Vid ett överförande av kyrkomusikeranställningarna till det kyrkokommunalt reglerade området bör det vara naturligt att upprättaSpecialbestämmelserför befatt—
ningarna inom kyrkomusikerverksamheten.
CAF—bestämmelser innehåller normalt lönegradsbestäm— ningar eller latitud— eller lönefältsangivelser för resp. befattningar. De innehåller även överenskomna definitioner av det huvudsakliga innehållet i de be— fattningar som regleras av specialbestämmelsen, liksom de förutsättningar, t.ex. utbildnings— och/eller andra kvalifikationsangivelser för de lönevillkor som av- talsparterna är överens om. I vissa fall kan bestäm— melserna även innefatta ändringar och/eller tillägg till de bestämmelser som AB 84 innehåller, liksom så— dana överenskommelser som är möjliga, och enligt par— ternas bedömning lämpliga, avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning (t.ex. arbetsmiljölag och arbetstidslag e.d.).
Till en CAP—bestämmelse kan också höra normer för in— placering i lönegrad inom en i specialbestämmelsen
överenskommen lönegradslatitud.
Normerna kan innehålla s.k. kriterier som vid en lokal förhandling skall beaktas vid inplacering i lönegrad inom den i avtalet angivna latituden, om inplacering i lönegrad skall ske vid lokal förhandling. Sådana kri— terier kan utgöras av hänsynstagande till verksamhe— tens omfattning, karaktär, arbetstagarens ansvarsområ— de o.d. Normerna saknar kollektivavtalskaraktär, men
de centrala parterna brukar vara överens om innehållet
i dem.
För sådana verksamhetsområden där det är erforderligt
att för de enskilda anställningarna bestämma anställ-
ningens sysselsättningsgrad, då arbetstiden inte di— rekt schemaläggs, kan de centrala parterna överenskom— ma om tidlistor för den aktuella verksamheten. Tidlis— tornas innehåll bestämmer då vilken varaktighet en viss arbetsprestation eller arbetsinsats skall anses ha, om den skall utföras under vissa av parterna an— givna eller eventuellt av tredje part (t.ex. statlig eller central kyrklig myndighet eller motsvarande) an— givna kvalitets— eller utförandekrav. Angivna tider får sedan användas, då arbetsgivaren, i förekommande fall efter MBL—förhandling, skall fastställa med vil- ken frekvens, dvs. hur många gånger för år eller annan tidsenhet, de olika arbetsuppgifterna skall utföras. Summan av sådana produkter av arbetstider blir således i princip den sysselsättningsgrad som skall gälla för den aktuella befattningen.
Även om det är den enskilde arbetsgivaren, som enligt det kyrkokommunala systemet har att bestämma vilka ar— betsuppgifter han önskar ha utförda, finns möjligheten att de centrala parterna eller arbetsgivarparten i samråd eller efter överenskommelser med arbetstagar- parten, utfärdar någon form av normalinstruktion för
viss typ eller vissa typer av befattningar.
Slutligen skall här omnämnas att den centrala arbets— givarparten till en central specialbestämmelse kan ut— färda ensidiga anvisningar beträffande den verksamhet, vari befattningarna inom en bestämd specialbestämmelse
skall ha sin utövning.
Innehållet i sådana anvisningar kan vara den centrala arbetsgivarpartens ensidiga bestämning av sin uppfatt— ning om mål, inriktning, omfattning och kvalitet för den verksamhet som regleras i lönekollektivavtalet. Anvisningarna utgör således grunden för att kollektiv— avtalet skall kunna tillämpas i det enskilda fallet och är därför en direkt vägledning för den lokala kyr— kokommunens beslutande organ, då det fastställer ka—
raktären av den verksamhet i vars befattningsorganisa—
tion kollektivavtalet skall tillämpas.
Anvisningarna kan också, vilket under vissa omständig— heter kan vara naturligt eller självfallet, hämta sitt innehåll från statliga författningar eller från beslut hos centrala kyrkliga organ som har erhållit till upp— gift att utfärda anvisningar till de kyrkliga försam- lingarna och samfälligheterna beträffande viss verk— samhets mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Det bör heller inte uteslutas att sådana anvisningar kan påverkas av icke—officiella organ eller förhållanden i
den mån sådana har ett berättigat intresse av att ha
inflytande på anvisningarna.
16 BEHÖRIGHETSVILLKOR OCH BEFORDRINGSGRUNDER 16.1 Gällande rätt 16.1.1 Behörighetsvillkor för ordinarie och extra
ordinarie organist, 24 5 KMF
Enligt 24 5 1 mom. KMF skall en sökande till ordinarie eller extra ordinarie organisttjänst a vara fri från sjukdom eller handikapp, som gör honom olämplig för de åligganden som ingår i tjänsten, b vara känd för hed— rande vandel och för att vilja främja församlingsli— vet, c ha genomgått den utbildning eller avlagt de examina eller prov som anges i 24 S 2 mom., d ha god förmåga att meddela undervisning i musik och gott sätt att handleda elever samt e ha tjänstgjort i den om— fattning som sägs i 24 5 3 mom. Om fyllnadstjänstgö— ring ingår i tjänsten skall sökande i fråga om utbild— ning, examina eller prov uppfylla de villkor som enligt 24 S 4 mom. gäller för fyllnadstjänstgöringen (24 S 1 mom. KMF).
Behörig som sökande till organisttjänst är enligt 24 S 2 mom. första stycket KMF den som i fråga om utbildning uppfyller villkoren enligt någon av följande fem vill-
korsgrupper, nämligen
Villkorsgrupp Utbildning 1 dels kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinje vid musikhögskola, dels i anslutning till grundkursen anordnad påbyggnadskurs i form av praktisk—pedagogisk utbildning,
2 dels kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinje vid musikhögskola, dels i anslutning till grundkursen anordnad musikpedagogisk påbyggnads— kurs,
3 högre organistexamen, högre kantors— examen och musiklärarexamen,
4 högre organistexamen, högre kantors— examen och sådan särskild av skol— överstyrelsen anordnad kurs som är avsedd för utbildning av lärare i musik,
5 högre organistexamen, högre kantors— examen och särskild av musikhögskola övergångsvis anordnad musikpedago— gisk påbyggnadsutbildning.
Behörig som sökande är dock även den som, jämte musik— lärarexamen, har avlagt endast en av de två i vill— korsgrupp 3 i första stycket nämnda kyrkomusikaliska examina men dessutom godkänts i efterprövning vid mu— sikhögskola i det eller de ämnen som tillhör den av sökanden icke avlagda examen och ej ingår i någon av de andra i samma villkorsgrupp angivna examina. Behö— rig som sökande är vidare den som i stället för kyrko— musikalisk examen som här sagts har avlagt sådant där— emot svarande kunskapsprov, som enligt kungörelsen (1930:80) angående villkor för behörighet till orga— nist— och kantors—(kyrkosångar—)befattningar med till— hörande övergångsbestämmelser medförde behörighet till i 1 S nämnda kungörelse avsedd kyrkomusikertjänst(24 S
2 mom. andra stycket KMF).
Den som har antagits till organisttjänst på grund av betyg över avlagda kunskapsprov, som anges i andra stycket, skall med avseende på innehavet av organist— tjänsten likställas med den som har avlagt de examina som anges i villkorsgrupp 3 i första stycket (24 S 2 mom. tredje stycket KMF).
Minst två år skall ha förflutit från det sökanden ge— nomgått den utbildning eller avlagt de examina eller prov, som anges i 24 S 2 mom. Under denna tid skall han ha tjänstgjort minst ett år som organist eller kantor och — samtidigt eller på skilda tider — minst en termin som lärare i musik vid läroanstalt som avses i 13 S (jfr avsnitt 13.1.2). Om sökanden har haft så— dan tjänstgöring före nämnda utbildning, examina eller prov, får domkapitlet dock medge att tiden tillgodo— räknas (24 S 3 mom. KMF).
En organist är behörig att fullgöra fyllnadstjänstgö— ring om han uppfyller de villkor som nedan anges för
följande skolformer, nämligen
Skolform Villkor grundskolan villkoren enligt någon av villkorsgrupperna 1, 3 och 4 i 24 5 2 mom.första stycket, kommuns gymnasieskola villkoren enligt någonav villkorsgrupperna 1 och 3
i 24 S 2 mom. första
stycket, annan läroanstalt som av— villkoren enligt någon av ses i 13 S 1 än grundsko— villkorsgrupperna i 24 S lan eller gymnasieskolan 2 mom. första stycket,
kommunal musikundervisning villkoren enligt någon av som avses i 13 S 2 villkorsgrupperna 2, 3 och 5 i 24 S 2 mom.första
stycket.
I fråga om behörighet till fyllnadstjänstgöring skall den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt 24 S 2 mom. andra stycket jämställas med den som uppfyller villkoren enligt villkorsgrupp 3 i 2 mom. första styck— et samma paragraf (24 S 4 mom. KMF).
Om det föreligger särskilda skäl, får domkapitlet med— ge sökande till organisttjänst befrielse från behörig- hetsvillkor som anges i 24 S 1 — 4 mom. Innan sådan befrielse medges skall domkapitlet inhämta yttrande från kyrkorådet, domkyrkoorganisten och, om fyllnads— tjänstgöring enligt 13 S 1 resp. 2 KMF ifrågakommer,
av skolstyrelsen eller kommunen (24 S 5 mom. KMF).
16.1.2 Behörighetsvillkor för extra organist, 25 S KMF
En extra organist skall uppfylla de i 24 S 1 mom. KMF a, b och d angivna villkoren och skall ha avlagt orga— nist— och kantorsexamen eller i kungörelsen (1930:80) angående villkor för behörighet till organist— ochkan- tors—(kyrkosångar—)befattningar angiven lägre orga— nistexamen eller mot nämnda examina lägst svarande kyrkomusikaliska kunskapsprov, som avses i 24 S 2 mom.
andra stycket KMF.
Den som har anställts som extra organist på grund av betyg över andra avlagda kunskapsprov än organist- och kantorsexamen skall med avseende på innehavet av denna sin anställning likställas med den som har avlagt or—
ganist— och kantorsexamen.
En extra organist är behörig att fullgöra fyllnads— tjänstgöring, om han uppfyller de villkor som nedan anges för följande skolformer, nämligen
Skolform Villkor
grundskolan villkoren enligt någon av villkorsgrupperna 1 och 4 i 24 S 2 mom. första styck— et,
kommuns gymnasieskola villkoren enligt villkors— grupp 1 i 24 S 2 mom.förs— ta stycket,
annan läroanstalt som villkoren enligt någon av avses i 13 S 1 än grund— villkorsgrupperna 1, 2, 4 skolan eller gymnasie— och 5 i 24 S 2 mom.första skolan stycket,
kommunal musikundervis— villkoren enligt någon av ning som avses i 13 S 2 villkorsgrupperna 2 och 5
i 24 S 2 mom. första
stycket.
Behörig att fullgöra fyllnadstjänstgöring är även den extra organist som har avlagt musiklärarexamen eller godkänts, i fråga om fyllnadstjänstgöring enligt 13 S 1 KMF, av länsskolnämnden och, i fråga om fyllnads— tjänstgöring enligt 13 S 2 KMF, i den ordning som för—
samlingen och kommunen bestämmer. 16.1.3 Behörighetsvillkor för kantor, 26 S KMF
Sökande till skolkantorstjänst skall a vara behörig till den tjänst som lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller för klass på mellanstadiet, vilken ingår i skolkantorstjänsten, b vara känd för att vilja främja församlingslivet samt c ha avlagt organist— och kantorsexamen eller lägre organistexamen eller mot dessa examina lägst svarande kyrkomusikaliska kunskaps— prov, som avses i 24 S 2 mom. andra stycket KMF (av— snitt 16.1.1).
Vikarie på skolkantorstjänst skall ha avlagt kunskaps— prov som avses ovan under c och i övrigt uppfylla de villkor som gäller för anställning som vikarie på lä— rartjänsten (26 5 1 mom. KMF).
Sökande till kyrkokantorstjänst skall uppfylla de i
24 5 1 mom. KMF a, b och(iangivna villkoren samt ha avlagt organist— och kantorsexamen eller lägre orga— nistexamen eller mot dessa examina lägst svarande kyr— komusikaliska kunskapsprov, som anges i 24 S 2 mom. andra stycket KMF (avsnitt 16.1.1), och dessutom ha
genomgått pedagogisk kurs för kyrkokantorer med god—
känt vitsord.
För behörighet till anställning som extra kyrkokantor gäller samma villkor som för behörighet till kyrkokan— torstjänst. Genomgången pedagogisk kurs krävs dock in— te (26 S 2 mom. KMF).
Om det finns särskilda skäl får domkapitlet medge sö— kande till kantorstjänst befrielse från behörighets— villkor som anges i 26 S 1 mom. c och 2 mom. Innan så— dan befrielse medges skall domkapitlet inhämta yttran— de av kyrkorådet och domkyrkoorganisten (26 S 3 mom. KMF) .
Den som har antagits till kantorstjänst eller som vi— karie på kantorstjänst på grund av betyg över andra avlagda kyrkomusikaliska kunskapsprov än organist— och kantorsexamen, skall med avseende på innehavet av kan— torstjänsten likställas med den som har avlagt orga-
nist— och kantorsexamen (26 S 4 mom. KMF). 16.1.4 Befordringsgrunder, 27 S KMF
För kyrkomusikertjänst skall som befordringsgrunder gälla i följande ordning a skicklighet och nit vid fullgörande av de åligganden som ingår i tjänsten, b kunskaper och färdigheter, vitsordade genom betyg el— ler på annat sätt, i det eller de hänseenden som kan vara av betydelse för tjänsten och c längden av väl vitsordad tjänstgöring. Härvid kan en mindre underläg— senhet enligt en föregående befordringsgrund uppvägas av ett större företräde enligt en senare. För en orga— nist skall särskilt avseende fästas vid förtjänster som kyrkomusiker och för domkyrkoorganist dessutom vid lämpligheten som musiksakkunnig i domkapitlet.
I fråga om Skolkantor skall särskilt avseende fästas
vid förtjänster som lärare i grundskolan för klass på
lågstadiet eller för klass på mellanstadiet eller som
småskollärare eller folkskollärare.
16.2 överväganden och förslag
htredningens förslag: Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- resp. kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens godtas. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielsefrånbehörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stiftsstyrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper såsom förtjänst och skicklighet.
16.2.1 Behörighetsvillkoren kommer i huvudsak att motsvara de nuvarande kraven för organist—
resp. kyrkokantorstjänst
Som framgått av det föregående avsnittet kan behörig— hetsvillkoren för kyrkomusiker delas in i tre katego— rier, nämligen allmänna behörighetsvillkor, dvs. häl— sotillstånd, vandel, vilja att främja församlingslivet, undervisningsförmåga etc., särskilda behörighetsvill- kor, dvs. formella meriter som utbildning, examina etc. samt - i fråga om ordinarie och extra ordinarie orga—
nist — praktisk tjänstgöring.
Som en utgångspunkt för övervägandena anser utredning— en att kraven för framtida anställning som kyrkomusi- ker — organist eller kantor (jfr avsnitt 14.2.1) —
allmänt sett inte kan vara lägre än vad som nu gäller
för organister resp. kyrkokantorer.
Enligt KMF är de allmänna behörighetsvillkoren desamma både för organister och för kyrkokantorer. Dessa all— männa villkor bör i princip gälla för organister och
kantorer även efter en reform.
Utredningen vill framhålla att bestämmelserna i 19 kap. 2 S kyrkolagen om psykiskt och fysiskt handikapp som hinder mot antagning till präst nyligen slopades (skr 1982:3, KLU 1, kskr 1, prop. 1982/83:7, KU 5, rskr 4). Motiveringen var att föreskrifterna inte längre tillämpades rigoröst inom kyrkan och att pröv— ningen av de blivande prästernas lämplighet uteslutan— de ankommer på biskoparna.
Enligt utredningens mening bör behörighetsprövning av personer med handikapp göras i varje enskilt fall med utgångspunkt från en strävan att eliminera fördomar och förutfattade meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera — i detta fall som kyrkomusi— ker. Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska arrangemang, som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och som kan ge förut- sättningar åt den som har ett handikapp att göra en god arbetsinsats. Genom att utnyttja sådana möjlighe- ter kan pastoraten medverka till att kyrkan i detta
avseende blir en föregångare.
Utredningen har diskuterat frågan huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetskrav för kyrko- musiker. Det finns ur principiell synvinkel skäl för ett sådant krav. Å andra sidan anser utredningen att det i sak är mer angeläget att förutsätta en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram ett formellt krav på medlemskap. Ett sådant krav för dem som arbetar i församlingsvården bör enligt utredningens mening föras till en mera bred debatt. Utgångspunkten rent prak— tiskt är då det förhållandet att en insats i ett ar-
betslag förutsätter en gemensam idémässig grundsyn.
Bestämmelser i fråga om allmän behörighet bör utformas som krav på lämplighet för anställning som organist resp. kantor. Som jämförelse bör det påpekas att en- ligt 5 5 AB 84 är arbetstagare — om arbetsgivaren krä-
ver det — i samband med anställandet eller annars
skyldig att lämna läkarintyg om tjänstbarhet (tjänst— barhetsintyg). Kostnaden för sådant intyg ersätts av
arbetsgivaren.
När det gäller de särskilda behörighetsvillkoren för
den ena huvudtypen av de framtida kyrkomusikerna, näm— ligen organisterna kommer de nuvarande kraven på kyrko— musikalisk utbildning endast delvis att förändras. De ändringar som föreslås i fråga om den högre kyrkomusi— kerutbildningen behandlas i avsnitt 19.2. Utbildningen föreslås leda fram till organistexamen. Behörighet till organisttjänst enligt nu gällande regler skall även
fortsättningsvis ge tillräcklig behörighet.
För behörighet till tjänst som kantor kommer att krävas kantorsutbildning (avsnitt 20.2). Denna skall avslutas med kantorsexamen. Behörighet till kyrkokantorstjänst och skolkantorstjänst enligt nu gällande regler skall
även fortsättningsvis ge tillräcklig behörighet.
För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör det finnas bestämmelser om de särskilda behörighets— villkoren med avseende på de olika slagen av kyrkomusi— kertjänster.
Behörighetsvillkor för kombinationstjänster bestäms i samråd mellan dem som bidrar till underlaget för resp. tjänst. Därvid skall parterna givetvis följa fastställ- da krav på kyrkomusikalisk och annan kompetens. Det se- nare kan t.ex. avse tjänst i det allmänna skolväsendet eller tjänst, vars behörighetsvillkor regleras i en
CAP—bestämmelse.
16.2.2 I undantagsfall får behörighetsvillkoren sät—
tas ned
I de undantagsfall då man inte kommer att kunna kräva organist- eller kantorskompetens, får stiftsstyrelsen fastställa behörighetsvillkoren med hänsyn till vad som
kan vara lämpligt (avsnitt 14.2.1).
16.2.3 Befrielse från behörighetsvillkor kan medges
i vissa fall
Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från behörighetsvillkor, 24 5 5 mom. och 265 3 mom. KMF (avsnitt 16.1.1 resp. 16.1.3). En sådan di- spensmöjlighet måste naturligt nog finnas även i fram— tiden.
När det gäller själva dispensprövningen är det enligt utredningens mening lämpligt att tillföra sakkunskap utöver den som finns i pastoraten. För detta talar ock— så intresset av att få en mera samlad bedömning av di—
spensfrågorna över landet.
Utredningen har tidigare föreslagit att stiftsstyrel- sen skall ha ett visst inflytande över den kyrkomusika— liska verksamheten (avsnitt 12.8.2). Det är naturligt
att dispensprövningen handhas av stiftsstyrelsen.
16.2.4 Allmänt erkända meritvärderingsprinciper bör
följas vid tjänstetillsättningar
Enligt 11 kap. 9 5 RF skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende endast fästas vid sakliga grunder, så— som förtjänst och skicklighet. Till denna bestämmelse hänvisar 4 kap. 3 5 LOA, som dessutom anger att det även vid tillsättning av icke statlig tjänst endast skall fästas avseende vid sakliga grunder såsom för— tjänst och skicklighet och att närmare föreskrifter meddelas i författning. Bestämmelserna i 4 kap. LOA gäller bl.a. arbetstagare hos församling eller kyrklig samfällighet, dock endast om anställningen är statligt reglerad och inte avser prästerlig tjänst, 1 kap. 1 och 5 55 LOA.
Den ovan angivna regeln i 11 kap. 9 5 RF gäller inte vid tillsättning av kommunal tjänst. Med anledning här— av yrkades i en motion 1980/81:490 till riksdagen att riksdagen hos regeringen skulle begära förslag till en
lagbestämmelse som ålägger kommunerna att vid tjänste— tillsättningar fästa avseende endast vid sakliga grun— der såsom förtjänst och skicklighet. [motionen påpeka— des att i det krav på saklighet och opartiskhet som finns inskrivet i 1 kap. 9 5 RF1 och som är tillämpligt på all offentlig verksamhet måste anses ligga en skyl— dighet att göra bedömningarna i tjänstetillsättnings- ärenden efter objektiva kriterier, dvs. i realiteten efter förtjänst och skicklighet. Den begreppsförvirring som motionärerna ansåg råda på denna punkt var motiv för att införa en bestämmelse motsvarande 11 kap. 9 5 RF för den kommunala sektorn, förslagsvis i kommunalla—
gen.
Konstitutionsutskottet anförde i betänkande (KU 1981/82:6) bl.a. följande:
Utskottet anser att även kommunerna i princip bör följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper såsom för— tjänst och skicklighet vid tjänstetillsättningar. Ut— skottet vill emellertid framhålla att den av motionä— rerna förordade lagstiftningen inte kan genomföras utan en långtgående utbyggnad av besvärssystemet. En sådan förändring skulle bl.a. inverka på den kommunala själv- styrelsen. Med hänvisning till det anförda avstyrksmo— tionen.
Vid tillämpningen av 11 kap. 9 5 RF resp. 4 kap. 3 5 LOA skall fr.o.m. den 1 juli 1985 meritvärderingen vid tillsättning av statligt reglerade tjänster ske enligt följande riktlinjer (regeringens förordningsmotiv 1985:3 avseende ändringar i anställningsförordningen). Skickligheten, sedd i relation till arbetsuppgifterna
i tjänsten, skall oavsett tjänstenivån betonas starkare än förtjänsten, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Som förtjänst skall räknas all anställ— ningstid, oavsett om den tidigare anställningen har va— rit offentlig eller privat. Men förtjänsten skall nor— malt vara utslagsgivande bara vid lika eller vid i
1 Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför la- gen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.
stort sett lika skicklighet. Egen verksamhet jämställs
härvid med anställning.
Riktlinjerna kommer till uttryck genom nya regerings— föreskrifter, eftersom lagregler i dessa frågor inte behöver utfärdas. Någon ändring av RFzs eller LOAzs regler om vad som gäller om tjänstetillsättningar är det här inte fråga om utan endast ett förtydligande och en precisering av dessa regler (regeringens för—
ordningsmotiv 1985:3).
Regeln i 11 kap. 9 5 RF gäller inte vid tillsättning av kyrkokommunala tjänster. Enligt utredningens mening är det ändå givet att även de kyrkliga kommunerna i princip bör följa allmänt erkända meritvärderingsprin— ciper såsom förtjänst och skicklighet vid tjänstetill- sättningar. Utredningen utgår från att frånvaron av en uttrycklig reglering, utöver särskilda bestämmelser om behörighet, inte skall innebära någon risk för bristan— de objektivitet då tjänster skall tillsättas. Urvalet bland de sökande bör ske efter en omsorgsfull prövning av de olika fakta som har betydelse för det slutliga ställningstagandet och grundas på en sammanvägning av betyg av olika slag, art och omfattning av tidigare tjänstgöring, muntliga referenser och intervjuresul— tat. På så sätt kan man alltså skapa en god grund för bedömningen av en sökandes lämplighet för den aktuella
tjänsten.
När det gäller avvägningen mellan förtjänst och skick— lighet anser utredningen att det är rimligt att hämta vägledning i riktlinjerna som ligger till grund för de nya regeringsföreskrifterna. Man bör nämligen sträva efter ett enhetligt betraktelsesätt på hela det kyrko-
kommunala fältet.
Utredningen har haft kontakter med företrädare för kyrkomusikalisk verksamhet inom de fria trossamfunden. Från det hållet har uppgetts att det finns svårigheter
att rekrytera högt utbildade kyrkomusiker till frikyr— koförsamlingarna. En väsentlig orsak är att man från dessa kyrkomusikers sida inte anser sig bli rättvist bedömd vid tjänstetillsättning inom svenska kyrkan i jämförelse med sökande som kan tillgodoräkna sig tjänstgöring enligt KMF. Av den anledningen finns det tveksamhet till tjänstgöring i något av de fria tros— samfunden - man befarar att sådana tjänsteår inte blir
tillgodoräknade i merithänseende.
Dessa frågor har uppmärksammats vid en interpellations— debatt i riksdagen den 19 april 1977. Dåvarande kommun— ministern framhöll i sitt svar på interpellationen 1976/77:122 om meritvärderingen vid tillsättningen av kyrkomusikalisk tjänst att han fann det "angeläget att kyrkomusikalisk tjänstgöring inom annat trossamfund än svenska kyrkan tillmäts samma meritvärde som likvärdig tjänst inom svenska kyrkan".
Utredningen är medveten om att utvecklingen av den kyr— komusikaliska verksamheten inom både svenska kyrkan och de större frikyrkosamfunden är sådan att skillnaderna inte längre är så betydande som tidigare. Sålunda före- ter körarbetet inom svenska kyrkans församlingar och många frikyrkoförsamlingar betydande likheter. I linje med vad som framhölls i interpellationssvaret anser ut- redningen att det är troligt att erfarenhetsutbytetoch samarbetet på det kyrkomusikaliska området mellanolika trossamfund kommer att byggas ut ytterligare som ett led i den ekumeniska utvecklingen. Utredningen anser därför det vara av värde att välutbildade och välmeri— terade kyrkomusiker inom annat trossamfund än svenska kyrkan utan onödiga hinder kan övergå till tjänst inom
svenska kyrkan.
Även vid tillsättning av kombinationstjänster bör man följa de förut nämnda meritvärderingsprinciperna. Vid bedömningen är det naturligt att de meriter som avser
den största delen av tjänsten kommer att väga tyngst.
När det gäller anställning som lärare med fyllnads— tjänstgöring som kyrkomusiker bör reglerna vid lärar- tillsättning tillämpas. I så fall bör dock göras un— dantag från de meritvärderingsregler som annars gäller i fråga om lärare så att företräde kan ges en lärare
som också är behörig till kyrkomusikertjänsten.
Utredningen vill också framhålla att ett kollektivav- tal med principer för rekryteringen kan innehålla en överenskommelse om rutiner för urvalsarbete inkl. val
av metoder och hjälpmedel (avsnitt 17.2.1).
17 TILLSÄTTNING AV KYRKOMUSIKERTJÄNSTER 17.1 Gällande rätt 17.1.1 Organisttjänst, 28 - 35 55 KMF
Ledigförklarande, 28 5 KMF
En organisttjänst får inte ledigförklaras utan domka— pitlets medgivande. Om en organisttjänst skall ledig— förklaras med angivande av fyllnadstjänstgöring, ford— ras dessutom medgivande av länsskolnämnden eller, i fråga om fyllnadstjänstgöring enligt 13 5 2 KMF, medgi- vande i den ordning som församlingen och kommunen be- stämmer.
Tjänsten skall kungöras ledig i Post— och Inrikes Tid- ningar. Om det kan ske skall i kungörelsen anges det antal veckotimmar som åliggandena enligt 23 5 KMF (av— snitt 13.1.7) skall anses motsvara samt om fyllnads— tjänstgöring enligt 13 5 1 eller 2 KMF skall ingå i tjänsten. Om möjligt bör det därvid anges dels vid vil- ken läroanstalt sådan tjänstgöring tills vidare skall fullgöras, dels det ungefärliga antalet veckotimmar denna tjänstgöring kommer att omfatta (28 5 1 mom. KMF).
Ansökan med tillhörande handlingar skall vara kyrkorå— dets ordförande till handa senast tre veckor från den dag, då kungörelsen intogs i Post— och Inrikes Tidning— ar (28 5 2 mom. KMF).
Om inte någon sökande har anmält sig skall tjänsten genast ledigförklaras på nytt, såvitt annat inte föl— jer av 30 5 7 mom. KMF. Har endast en eller två sökan— de anmält sig vid den första ansökningstidens utgång, får kyrkorådet ledigförklara tjänsten på nytt. Om en tjänst har kungjorts ledig på nytt, skall en ansökan, som har kommit in i behörig ordning efter en tidigare kungörelse, alltjämt anses vara ingiven i behörig ord— ning (28 5 3 mom. KMF).
Ansökningshandlingar, 29 5 KMF
En sökande skall förete a behörigen bestyrkt merit— och tjänsteförteckning, b betyg över avlagda kunskaps— prov jämte andra handlingar, som visar sökandens behö— righet, c betyg över fullgjord tjänstgöring, d eller, om betyg som anges under c inte avser någon del av de senaste sex månaderna före ansökningstidens utgång, annat vederbörligt intyg om sökandens verksamhet och vandel under denna tid samt e uppgift om övriga om— ständigheter, vilka sökanden vill åberopa som beford—
ringsskäl.
Efter anmodan skall sökanden förete dels personbevis eller handling som innehåller motsvarande identitets— uppgifter, dels läkarintyg. Förslag, 30 5 KMF
Om tjänsten inte ledigkungörs på nytt, skall kyrkorå— det skyndsamt sända ansökningshandlingarna till domka- pitlet. På varje ansökan skall kyrkorådets ordförande anteckna bevis om den dag, då ansökan kommit honom till handa. Vidare skall kyrkorådet göra upp och bifo— ga en förteckning över sökandenas meriter enligt for- mulär som domkapitlet fastställer. Om det endast finns en eller två sökande skall kyrkorådet bifoga ett be- slut om att rådet anser att det antalet är tillräck- ligt (30 5 1 mom. KMF).
Domkapitlet skall inhämta yttrande över ansökningarna från domkyrkoorganisten eller av Musikaliska akademiens styrelse i fråga om domkyrkoorganisttjänst. Ingår fyll— nadstjänstgöring i tjänsten skall domkapitlet höra skolstyrelsen och länsskolnämnden när det gäller fyll— nadstjänstgöring enligt 13 5 1 KMF samt församlingen och kommunen i fråga om fyllnadstjänstgöring enligt
13 5 2 KMF (30 5 2 mom. KMF).
Härefter skall domkapitlet upprätta förslag på de tre behöriga sökande som domkapitlet anser i angiven ord— ning främst bör komma i fråga till tjänsten. Förslaget skall anslås på domkapitlets anslagstavla och genast delges kyrkorådet och sökandena genom rekommenderade brev (30 5 3 mom. KMF).
Den som genom lagakraftägande beslut har utsetts till innehavare av organisttjänst, skall anses obehörig till annan sådan tjänst som han har sökt före till- sättningen. Han skall omedelbart underrätta vederbö—
rande kyrkoråd om tillsättningen.
Om en sökande, som har förts upp på förslag, har åter— kallat sin ansökan, avlidit eller blivit obehörig, skall domkapitlet föra upp annan behörig sökande på förslaget, om denne på förfrågan skriftligen har för- klarat att han vidhåller sin ansökan. Sådant förslag skall kungöras på det sätt som anges i 30 5 3 mom. KMF med anslag och delgivning genom brev (30 5 4 mom. KMF).
Om endast en eller två — enligt domkapitlets prövning — behöriga sökande har anmält sig, skall domkapitlet inhämta yttrande från kyrkorådet om rådet anser att det antalet är tillräckligt. Sådant yttrande behövs dock inte om kyrkorådet enligt 30 5 1 mom. KMF har förklarat att det antal sökande som domkapitlet har funnit vara behöriga är tillräckligt eller om tjänsten redan har varit ledigförklarad på nytt enligt 28 5 3 mom. KMF.
Om kyrkorådet inte anser ett sådant förslag är till— räckligt skall rådet genast ledigförklara tjänsten på nytt. I övriga fall skall domkapitlet på förslag föra upp de sökande som domkapitlet finner behöriga. För- slaget skall kungöras på det sätt som anges i 30 5 3 mom. KMF med anslag och delgivning genom brev (30 5 5 mom. KMF).
Om domkapitlet finner att ingen av de sökande är be— hörig till tjänsten, skall beslut om detta kungöras på det sätt som anges i 30 5 3 mom. KMF med anslag och delgivning genom brev. När beslutet har vunnit laga kraft, skall kyrkorådet genast ledigförklara tjänsten på nytt, om annat inte följer av 30 5 7 mom. KMF (30 5 6 mom. KMF).
Kyrkorådet är inte skyldigt att ledigförklara en tjänst mer än två gånger. Om behörig sökande då inte har anmält sig får tjänsten uppehållas av vikarie tills vidare. Efter två år skall dock kyrkorådet le- digförklara tjänsten på nytt (30 5 7 mom. KMF).
Om ett nytt förslag skall upprättas efter besvär över domkapitlets förslag, får på förslaget endast föras upp sökande som på förfrågan skriftligen förklarat sig vidhålla sin ansökan (30 5 8 mom. KMF).
Tillsättning, 32 5 KMF
Senast inom en månad från det förslaget har vunnit la— ga kraft, skall kyrkorådet förrätta val för tillsätt— ning av tjänsten. Om det endast finns en sökande på förslaget, skall kyrkorådet förklara honom antagen till tjänsten. Kyrkorådet skall genast underrätta dom— kapitlet och på förslaget uppförda sökande om beslu— tet.
Tillträdesdag, 34 5 KMF
Om inte annat bestäms vid tillsättningen, tillträds organisttjänst den 1 januari eller den 1 juli närmast efter det tillsättningsbeslutet har vunnit laga kraft.
Vikariat, 35 5 KMF
Om fyllnadstjänstgöring ingår i en organisttjänst, skall kyrkorådet ge skolstyrelsen eller, i fråga om fyllnadstjänstgöring enligt 13 5 2 KMF, kommunen till— fälle att yttra sig innan ett vikariat tillsätts (35 5 2 mom. KMF).
Om fyllnadstjänstgöring ingår i en organisttjänst och om man inte kan få någon sökande, som är behörig och lämplig till både den kyrkomusikaliska delen av tjäns— ten och fyllnadstjänstgöringen, får kyrkorådet förord— na vikarie för enbart de kyrkomusikaliska åliggandena. Detsamma gäller om fyllnadstjänstgöring inte skall fullgöras under förordnandetiden. Där så erfordras, anställs i sådant fall särskild vikarie för fyllnads- tjänstgöringen. Denne vikarie anställs i den ordning som gäller för den aktuella läroanstalten i fråga om förordnande av vikarie (35 5 3 mom. KMF).
Om det erfordras vikarie på domkyrkoorganisttjänst, får domkapitlet förordna en särskild person att full— göra de i 18 5 KMF (avsnitt 13.1.3) angivna särskilda åliggandena för domkyrkoorganist (35 5 4 mom. KMF).
17.1.2 Biträdande kyrkomusikertjänst, 36 5 KMF
Tjänst som extra ordinarie biträdande kyrkomusiker tillsätts i samma ordning som organisttjänst (jfr av— snitt 17.1.1). Annan biträdande kyrkomusiker tillsätts av kyrkorådet.
17.1.3 Kantorstjänster, 37 5 och 38 5 1 mom. KMF
Särskilda bestämmelser om skolkantorstjänster, 37 5 1 mom. KMF
Beträffande tillsättande av skolkantorstjänst tilläm- pas bestämmelserna om tillsättning av den tjänst som
lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller för klass på mellanstadiet, som ingår i skolkantorstjäns— ten. Följande regler gäller dessutom.
Vid prövning av fråga huruvida ordinarie lärartjänst, som nu nämnts, får återbesättas, skall yttrande inhäm-
tas av kyrkorådet.
Vidare gäller att skolkantorstjänst inte får ledigför— klaras utan medgivande av domkapitlet. Om det är möj— ligt, skall skolstyrelsen dessutom i ledigkungörelsen ange det antal veckotimmar som de kyrkomusikaliska
åliggandena anses motsvara.
Sedan år 1982 har endast extra ordinarie skolkantors— tjänster tillsatts. Därvid har bestämmelserna om ordi-
narie skolkantorer tillämpats.
En sökande skall förete handlingar som visar att han är behörig enligt 26 5 KMF (avsnitt 16.1.3).
Förslag till skolkantorstjänst upprättas av en sär— skild nämnd, bestående av sex personer, av vilka tre utses av kyrkorådet och tre av skolstyrelsen. Bland de tre sistnämnda utser skolstyrelsen en till nämndens ordförande. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. Skolkantor tillsätts av läns—
skolnämnden efter samråd med domkapitlet. Kyrkokantorstjänster, 37 5 2 mom. KMF
I fråga om tillsättande av kyrkokantorstjänster till— lämpas bestämmelserna i 28 — 30, 32 och 34 55 KMF (av- snitt 17.1.1).
Vikarie, 38 5 1 mom. KMF
Beträffande förordnande av vikarie på skolkantorstjänst gäller i tillämpliga delar samma bestämmelser som be— träffande förordnande på icke—ordinarie tjänst som lä— rare i grundskolan för klass på lågstadiet eller för klass på mellanstadiet. Följande bestämmelser skall följas.
Om ledigförklarande skall ske, tillämpas bestämmelser— na i 37 5 1 mom. KMF om angivande av antalet veckotim—
mar 1 ledigkungörelsen och om företeende av handlingar som visar behörigheten.
Innan skolstyrelsen förordnar vikarie skall kyrkorådet få tillfälle att yttra sig.
Om man inte kan få någon sökande, som är behörig till både lärartjänsten och den kyrkomusikaliska delen av tjänsten, får skolstyrelsen förordna vikarie enbart på lärartjänsten. I sådana fall eller när det gäller vi— kariat under tid, då det inte förekommer någon under— visning i skolan, skall kyrkorådet anställa särskild vikarie för de kyrkomusikaliska åliggandena. 17.1.4 Orgelspelare, 39 5 KMF
Orgelspelare förordnas av kyrkorådet utan medverkan av domkapitlet.
Sökande till en orgelspelarbefattning skall förete in— tyg om nöjaktig färdighet i spelning av koraler, koral— preludier och musiken till svenska mässan samt nöjaktig kännedom om den svenska kyrkans gudstjänstordning. In— tyget skall vara utfärdat av person, som har avlagt lägst organist— och kantorsexamen eller motsvarande äldre examina och innehar ordinarie eller extra ordina- rie tjänst enligt KMF eller tjänst som musiklärare vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt.
17.2 överväganden och förslag
Utredningens förslag: Tillsättningen av kyrkomusiker—
tjänster kommer i huvudsak att följa kyrkokommunala regler. Om en kyrkomusikertjänst trots upprepade le— digförklaranden inte kan tillsättas med en behörig sö-
kande får annan kyrkomusiker anställas.
17.2.1 Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer
i huvudsak att följa kyrkokommunala regler
Till följd av utredningens förslag att kyrkomusiker- tjänsterna i framtiden skall vara kyrkokommunala, slo- pas de nu gällande detaljerade reglerna om tillsätt— ningsförfarandet. Pastoratens inflytande över förfa-
randet kommer därmed att öka väsentligt.
Enligt lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsför— medlingen tillämpas anmälningsskyldighet bl.a. med av— seende på kyrkomusikertjänster om anställningen är av— sedd att vara mer än tio arbetsdagar. Anmälan skall göras innan annan åtgärd vidtas för anställning. Någon ändring härvidlag är inte påkallad.
För närvarande skall kyrkomusikertjänster i regel le- digkungöras i Post— och Inrikes Tidningar. Sådan kun- görelse brukar i allmänhet kompletteras med annonse— ring i Kyrkomusikernas Tidning, som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till för— bundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god
kännedom om lediga tjänster.
För att bibehålla en bred rekryteringsbas för kyrkomu— sikertjänsterna är det självfallet angeläget att kun— görelserna om lediga tjänster får så stor spridning som möjligt. Detta mål kan nås genom att arbetsgivaren annonserar, förutom i dagspressen, exempelvis 1 Sven- ska Kyrkans Tidning och i Kyrkomusikernas Tidning.
I dagsläget är tillsättningsförfarandet för kyrkokom— munala anställningar delvis reglerat genom kollektiv— avtal. Enligt 3 5 AB 84 gäller sålunda att tillsvida— reanställning av arbetstagare grupp 1 (jfr avsnitt 14.2.7) skall, där ej särskilda skäl föranleder annat, ha kungjorts ledig till ansökan (vanligen på kyrkokom— munens anslagstavla) med minst 14 dagars ansökningstid. Motsvarande skall gälla i fråga om sådan anställning för viss tid och sådant vikariat, som beräknas sträcka sig över en tid av minst sex månader. Till bestämmel— sen har fogats den anmärkningen att omplaceringsbehov är ett sådant särskilt skäl som medger att en anställ- ning inte behöver kungöras ledig. Andra sådana skäl är bl.a. när arbetstagare har företrädesrätt till ny an— ställning (återanställning) och vid anställande av ar—
betstagare med lönebidrag.
Rekryteringsförfarandets vidare stadier är för närva— rande kollektivavtalsreglerade huvudsakligen genom be— stämmelsen i 4 5 AB 84 att anställningsbevis med visst innehåll skall utfärdas.
I framtiden kommer pastoraten i stället för försam— lingarna att ha hand om tillsättningen av kyrkomusi— kertjänster. Församlingarna bör dock även fortsätt- ningsvis ha ett visst inflytande över tillsättningen. Enligt utredningens mening skall pastoraten därför ge berörda församlingar tillfälle till yttrande över an—
sökningarna till kyrkomusikertjänster.
När det gäller valet mellanolika sökande är utredning— en medveten om att en del tillsättningsärenden kan komma att framstå som svårbedömda för pastoraten. Det är därför angeläget att pastoraten får en särskildinöj— lighet att inhämta synpunkter utifrån. Utredningen an- ser att stiftsstyrelsen — på begäran av pastorat — skall avge yttrande över ansökningarna. Ett ytterliga- re stöd kan vara att stiftsmusikern (avsnitt 14.2.3) —
om ett pastorat så önskar - på plats hos pastoratet
föredrar tillsättningsärendet. Sådana önskemål bör be— dömas generöst.
I det föregående har utredningen (avsnitt 14.2.3) dis- kuterat domkyrkoorganistens roll och ställning i den framtida organisationen. Med hänsyn till de speciella förhållandena som är förknippade med dessa organist— tjänster anser utredningen att ett särskilt yttrande i sådana tillsättningsärenden skall inhämtas från sven— ska kyrkans centralstyrelse. Denna fråga behandlas yt- terligare i specialmotiveringen (avsnitt 25).
Utredningen vill peka på möjligheten att — utöver be— stämmelserna i 3 och 4 55 AB 84 — reglera ytterligare principer för rekryteringen, t.ex. i kollektivavtal. Det kan gälla riktlinjer för rekryteringsarbete avse— ende frågor om arbetskravsbeskrivning, annonsering och information till anställningssökande. Parterna kan dessutom komma överens om rutiner för urvalsarbetet inkl. val av metod och hjälpmedel. Vidare kan överens- kommelse träffas om formerna för berörd personals med— verkan vid rekrytering och former för de lokala ar- betstagarorganisationernas medverkan vid rekryterings- arbetet.
Vid tillsättningen av kombinationstjänster bör gälla samma grundläggande formella krav som nu nämnts. Vad som skall gälla härutöver får de arbetsgivare som ge— mensamt svarar för tjänsten komma överens om. Det all- männa skolväsendets eller folkhögskolans regler kommer att gälla för lärartjänster med fyllnadstjänstgöring
som kyrkomusiker.
17.2.2 Annan än behörig kyrkomusiker får anställas i
vissa fall
En särskild situation uppstår om det inträffar att en kyrkomusikertjänst trots upprepade ledigförklaranden inte kan tillsättas med en behörig innehavare. För att
det på längre sikt skall finnas möjlighet att tillsät- ta en behörig kyrkomusiker på tjänsten och att därmed uppfylla det av stiftsstyrelsen uppställda kravet i fråga om kompetensnivå är det nödvändigt att skapa en tillfällig lösning. Den bör gå ut på att man under mellantiden,förslagsvis högst två år, skall kunna an— ställa en kyrkomusiker med lägre kompetens för att sköta de kyrkomusikaliska göromålen. När denna tid har gått ut skall tjänsten alltså ledigförklaras på nytt. — En sådan konstruktion står inte i överensstämmelse
med reglerna i LAS.
Av 2 5 LAS framgår att om det i annan lag eller i för— ordning som har meddelats med stöd av lag finns sär—
skilda föreskrifter som avviker från LAS så gäller de föreskrifterna. I fråga om kommunala - och kyrkokommu—
nala — anställningar följer emellertid motsatsvis av 2
kap. 6 5 LOA att avvikelser från LAS kräver stöd i lag. Utredningen föreslår därför en särskild lagbestämmelse som reglerar det nämnda fallet, se 10 5 förslaget till
lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan.
III UTBILDNINGEN AV KYRKOMUSIKER 18 SKRIVELSER OM ÖVERSYN AV KYRKOMUSIKERUTBILD— NING
Regeringen har överlämnat kyrkomötets skrivelse 1984:9 till utredningen. I motionen 1984z62 av Per Harling m.fl. till kyrkomötet föreslogs att kyrkomötet skulle låta utreda frågan om kyrkomusikernas församlingsvår— dande och teologiska utbildning såsom ett obligato— riskt och av kyrkan ansvarigt tillägg till kyrkomusi- kernas högskoleutbildning. Läronämnden framhöll i sitt yttrande 1984:12 över motionen att det med hänsyn till kyrkomusikernas församlingsvårdande funktion, deras ställning i församlingarnas arbetslag och engagemang i gudstjänsten — kyrkans centrala manifestation — är an- geläget att kyrkomusikerna erhåller utbildning i frå- gor rörande kyrkans tro och liv. Utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande 1984:6 att kyrkomusikernas roll i församlingslivet delvis har förändrats. I och med tillkomsten av en bred körverksamhet, inte minst i form av barn— och ungdomskörer, har kyrkomusikern på ett nytt sätt kommit att bli en i arbetslaget inom församlingen. De nya gudstjänstordningarna och psalm— boksförslagen har också bidragit till att kyrkomusi— kerns uppgifter inom det församlingsvårdande området alltmer kommit i förgrunden. Utskottet hänvisade här— vid till och instämde i läronämndens yttrande. Utskot- tet förbigick utan kommentarer motionens förslag om att en komplettering av utbildningen skulle ombesörjas ge- nom att kyrkan själv tog ansvaret härför. Med anslut— ning till tanken att utbildningen för kyrkomusikernas församlingsvårdande yrkesroll behöver förstärkas före— slog utskottet att motionen jämte utskottetssynpunkter
borde överlämnas till kyrkomusikerutredningen. Kyrko—
mötet hade samma mening.
Regeringen har även överlämnat en skrivelse från uni— versitetet i Lund, musikhögskolan i Malmö, angående kyrkomusikalisk tillvalskurs i musiklärarexamen. Lin— jenämnden för musiklärarlinjen vid musikhögskolan i Malmö beslöt den 30 november 1983 att erbjuda stude— rande vid musiklärarlinjens variant för utbildning till lärare i grundskola och gymnasieskola en till— valskurs om 30 poäng i kyrkomusik. Kursen avsågs ingå i det urval av tillvalskurser, bland vilka de stude— rande kan välja för att tillsammans med basutbildning och fördjupningskurser erhålla 160 poäng och därmed full behörighet som musiklärare. Linjenämnden hem— ställde att regeringen skulle jämställa tillvalskursen med organist— och kantorsexamen samt fastställa — för att undvika dispensförfarande i varje enskilt fall — meritvärdet av vissa betyg i tillvalskursen. Ett för— slag till kursplan fogades till framställningen.
I ett yttrande den 14 mars 1985 över framställningen framhöll Musikaliska akademien, MA, att den riktiga åtgärden för att möjliggöra den föreslagna tillvals- kursen tills vidare är att eleverna anmodas att gå upp i de examina som anordnas av akademien på en rad olika orter i landet. Ett alternativ skulle kunna vara att pröva samma ordning som sedan flera år finns vid några folkhögskolor i landet, nämligen att examinatorer och censorer, utsedda av akademien, anordnar examen på tid och plats som är lämplig för skolan. MA ansåg vidare att detta skall betraktas som en tillfällig anordning och att det vid en kommande omorganisation av kyrkomu— sikerutbildningen måste prövas andra former för mot—
svarande alternativ.
19 HÖGRE KYRKOMUSIKERUTBILDNING
19.1 Nuvarande utbildning
Sedan år 1972 utfärdas vid högskolan två olika utbild— ningsbevis, vilka bägge krävs för behörighet till or— ganisttjänst i svenska kyrkan:
Det första, omfattande 120 poäng, innebär att kyrkomu—
sikalisk grundexamen har avlagts.
Det andra, omfattande 40 poäng, innebär att en obliga— torisk påbyggnadskurs inhämtats. Denna kan vara av två
slag:
a) Praktisk—pedagogisk påbyggnadskurs, som tillsammans med grundkursen ger behörighet till organisttjänst med fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolvä— sendet.
b) Musikpedagogisk påbyggnadskurs, som tillsammans med grundkursen ger behörighet till organisttjänst med
fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan.
Bägge påbyggnadskurserna ger, tillsammans med grund- kursen, även behörighet för organisttjänst utan fyll— nadstjänstgöring. De studerande får fritt välja endera av de två påbyggnadskurserna. Sedan år 1972 har mindre än 5 % av de studerande valt den praktisk—pedagogiska kursen.
I praktiken har under de senaste tio åren nästan inga studerande utexaminerats med behörighet till organist—
tjänst med fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skol—
väsendet. Antalet utlysta sådana tjänster har väsent— ligt överstigit tillgången påbehörigasökande och di-
spenser har beviljats i vissa fall.
19.2 överväganden och förslag
Utredningens förslag: Dagens högre kyrkomusikerutbild— ning innehållande grundkurs och alternativa påbygg— nadskurser — praktisk—pedagogisk eller musikpedagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organistexamen. Fyllnadstjänstgöring för
organister bör därmed inriktas på den kommunala musik-
skolan.
Den högre kyrkomusikerutbildningen fungerar i stort sett väl. Såvitt utredningen känner till förekommer det få klagomål på inriktningen och uppläggningen av denna utbildning. Endast ändringar av begränsad om-
fattning blir därför aktuella.
De två påbyggnadskurserna inom den högre utbildningen skiljer sig radikalt från varandra. Den musikpedago- giska påbyggnadskursen innehåller — förutom vidareut- bildning inom två huvudämnen — metodikutbildning inom ämnena orgel, piano och sång. Denna utbildning ger ge— digna kunskaper för att möta behovet dels för kyrkans fria musikundervisning, dels för fyllnadstjänstgöring i den kommunala musikskolan. Kursens attraktionsvärde för de studerande vid högskolan ligger säkerligen till hög grad i just det faktum, att man kan vidareutbilda
sig i exempelvis orgel och piano.
Den studerande, som i stället väljer den praktisk—pe- dagogiska kursen, avslutar därmed helt sina kyrkomusi- kaliska studier och deltar i undervisningen på musik—
lärarlinjen under det fjärde studieåret. Dessa studier är helt inriktade på att ge kunskaper och praktik in—
för musiklärarrollen i grundskolan och gymnasiesko-
lan.
I och med den från slutet av 1970—talet kraftigt refor- merade musiklärarutbildningen vid högskolan har prak- tikmomentet vid musiklärarlinjen kommit att integreras i linjens utbildning under samtliga fyra studieår. Vi— dare har en mängd nya ämnen införts - främst handlar det då om "icke—klassiska" sådana som ensembleimprovi— sation, spel på olika elektriska instrument, jazzmusi— cerande, folkmusik m.m. Svårigheter att kombinera kyr— komusiker- och musiklärarutbildning inom nuvarande or— ganisation har därmed uppstått. Den praktisk—pedagogis- ka kursen inom kyrkomusikerlinjen sammanföll tidigare med den s.k. provårskursen som före år 1980 avslutade musiklärarlinjens utbildning. Denna kurs existerar inte i dag, och i själva verket har högskolan mycket svårt att anordna en för den kyrkomusikstuderande relevant
kompletterande utbildning inom musiklärarområdet.
Rent allmänt kan också konstateras att rollen som mu- siklärare i det allmänna skolväsendet ofta är helt vä- sensskild från det som förväntas inom den kyrkliga tjänsten och därför inte har varit attraktiv för den
specialutbildade kyrkomusikern.
En granskning av den nuvarande tjänstesituationen i dels Strängnäs, dels Luleå stift ger vid handen, att antalet tjänster med fyllnadstjänstgöring i det allmän— na skolväsendet är på väg att minska, samtidigt som om— fattningen av fyllnadstjänstgöringen i de kvarvarande tjänsterna stadigt avtar. Tendensen synes vara densamma
för riket i stort. Av det ovan sagda drar utredningen följande slutsatser:
Fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendetför
organister bör efter hand försvinna.
Dagens högre utbildning ersätts med en sammanhållen kurs, avseende 160 poäng, som leder till den högrekyr— komusikerexamen, vilken enligt utredningens uppfattning bör benämnas organistexamen (jfr avsnitt 14.2.1). Inne—
hållet i denna kurs skall i stort överensstämma med den utbildning, som i dag bedrivs vid högskolan dels inom grundkursen, dels inom den musikpedagogiska på—
byggnadskursen.
Fyllnadstjänstgöring för organister bör kunna finnas i den kommunala musikskolan även i en framtida organisa—
tion.
Vid en konferens mellan företrädare för kyrkomusiker— linjerna i Stockholm, Göteborg och Malmö har diskute— rats mindre förändringar av utbildningen. Ändringarna beräknas bli helt genomförda under läsåret 1986/87. De innebär att 1) barn— och ungdomskörsämnet blir obliga- toriskt, 2) ämnet sångmetodik blir obligatoriskt, 3) poängantalet ökas något i ämnet liturgik och avser då även kyrkoårets och psalmtexternas teologi samt 4) äm- net psykologi och pedagogik delvis inriktas mot för— samlingssituationen, kyrkomusikerns identitet i yrkes— rollen och lagarbetet i församlingen. Åtgärderna med— för att utbildningen förändras i den riktning som kyr- komötet har begärt (avsnitt 18). Det är angeläget att sådana förändringar inte medför att övriga moment i
utbildningen försämras.
Genom den planerade kompletteringen av den högre kyr- komusikerutbildningen tillgodoses enligt utredningens mening kyrkomötets önskemål i rimlig utsträckning inom ramen för 160 poäng. Om svenska kyrkan för sin del me— nar att utbildningen behöver ytterligare förstärkning i nu berörda avseenden, bör detta tillgodoses genom att kyrkan själv tar initiativ och ansvar. Inom ramen för det statliga utbildningsansvaret ligger inte starkt konfessionellt präglade inslag i en kyrkomusikers yr— kesförberedelse. Dessa frågor kommer att tas upp i en projektgrupp under Svenska kyrkans nämnd för guds—
tjänstliv och evangelisation.
Frågan om yrkespraktik har aktualiserats från kyrkligt håll. Även detta inslag i utbildningen bör enligt ut— redningens uppfattning lösas genom initiativ frånsven—
ska kyrkan.
Det förslag till dimensionering, som utarbetats i UHÄ- rapport 1981z31 ("Ky 79") bör i stort kunna följas. Detta innebär, att 25 - 30 utbildningsplatser behövs för att under en tioårsperiod täcka behovet av högsko- leutbildade kyrkomusiker i landet. Antalet tjänster inom denna kategori förutsätts svara mot dagens antal eller öka något. Efter denna tioårsperiod kan antag- ningen troligen sänkas något.
Utbildningen äger för närvarande rum i Stockholm,Göte- borg och Malmö. Riksdagen har även beslutat att kyrko— musikerlinjen skall anordnas vid högskolan i Luleå fr.o.m. budgetåret 1986/87. Utbildningen skall förläg- gas till Piteå. Antalet nybörjarplatser blir sex(prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 29, rskr 274). Med den förut— sättningen kommer antalet årliga utbildningsplatser att
bli sammanlagt 27 vilket svarar mot behovet.
%u.]
, rl...
.. '.'fflåfnilf' " " i ' ll ' Ill 1 f ' : ' I,." ' . 1, . -1 , ., !. ,.» 1' _ 1 ' .. L . .u'l, l , 1 ' . l, . | 'r'l 1' ('(1 '—"' l "1 » * 1"; ,j ' 1 ( ' 1 . ( .] .. 1. i 1011 ' l 1" | , _ , ".a i.» *.z'ulv'Itcx. 'N' J '" 1 ,T! . _11,” "l..,yu'm'i. ' 41 (1 . 1" ..1 " . I 6» | ',1 11'- "'" l' 'Iv'l . ;. . . ,: |.' . , . n'(” !. ..— ' . .”... 'lll'h'r'u : » - ,... '.'-...a . .- . ' .. j_. ...g» ... '-._1,_. :: ... , |- || 111' lir ”' . J. ' ' ! ._. || -1l ' ll "- . ..n'l'l' 'N" llll'll'lllåll ' ll.
SOU 1985:55 20 LÄGRE KYRKOMUSIKERUTBILDNING 20.1 Nuvarande utbildning
Utbildning av kyrkokantorer sker i dag på följande sätt:
a) På den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitu— tet (tvåårig utbildning). b) Vid folkhögskolorna i Oskarshamn, Ransäter (Geijer-
skolan) och Mellansel (två- — treårig utbildning).
För samtliga dessa fyra skolor gäller, att man för- enar studier inför dagens två lägre kyrkomusikaliska examina dvs. organist— och kantorsexamen samt peda— gogisk examen för kyrkokantorer.
c) Vid de av MA anordnade sommarkurserna. Härvid av- läggs först organist— och kantorsexamen vid någonav de sommarkurser som ordnas dels i vissa stiftsstä— der, dels vid folkhögskolorna i Oskarshamn och Ran— säter (Geijerskolan). Efter något eller några års tjänstgöring som kyrkomusiker kan tillträde till sommarkurser för blivande kyrkokantorer erhållas. Därvid skall först en av MA anordnad ettårig brev— kurs i dels musikhistoria, dels pedagogik ha inhäm- tats.
Examination avseende dels organist— och kantorsexamen, dels kyrkokantorsexamen, sker i dag under överinseende av censorer, utsedda av MA. I organist- och kantorsex- amen avläggs prov i ämnena sång, solistiskt orgelspel,
liturgiskt orgelspel, pianospel, kördirigering, orgel—
kunskap och satslära. Dessa s.k. betygsämnen vitsordas med något av uttrycken B, Ba, AB, a och A. Samma be— tygssystem används i kyrkokantorsexamen. Där förekommer endast ett examensämne, nämligen undervisningsskicklig— het. Vid examen genomgår examinanderna prov inonlämnena ensembleledning och lyssningsmetodik samt inom ett av ämnena orgel-, piano— eller sångmetodik. 20.2 överväganden och förslag
Utredningens förslag: Den lägre kyrkomusikerutbildning—
en, som skall leda till kantorsexamen, organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbild— ningen. En form av kantorsutbildning skall vara entvå— årig högskoleutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrkomusikalisk tjänstgöring. Ett annat alternativ ut- görs av en fyraårig utbildning till musiklärare (för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan eller för verksamhet som instrumental- och ensembleledarpedagog) och kantor, varvid ett kyrkomusikaliskt tillval ingår i utbildningen. Examinationen skall ligga under UHÄ:s
ansvar .
Den framtida utbildningen för kantorer (jfr avsnitt 14.2.1) förutsätts allmänt utökas så, att den kan möta ökade krav på en fullgod kyrkomusikalisk kompetens. Den utbildning som i dag bedrivs vid sommarkurserna måste, även om goda resultat stundom har uppnåtts, anses vara alltför kortfattad.
Då avsikten är, att den framtida kantorstjänsten skall bli förhärskande där en organist ej tänks tjänstgöra (jfr avsnitt 14.2.1), bör utbildningen organiseras om och till vissa delar samordnas med den högre utbild— ningen. De kurser som i dag erbjuds vid Sköndalsinsti— tutet kan till stora delar fungera som modell. All ex— amination av kantorer bör, liksom i fråga om den högre kyrkomusikerutbildningen, ligga under universitets— och högskoleämbetets (UHÄ) ansvar.
För att öka förutsättningarna för heltidstjänstgöring för kantorer bör man överväga olika alternativ till kombinationstjänstgöring (avsnitt 14.2.5). Hänsyn till
detta bör tas när utbildningen läggs upp.
Utredningen föreslår följande utbildningsvägar inrikta— de på olika tjänstgöringsalternativ:
a) Kantor med kyrkomusikalisk tjänst (deltid eller hel— tid): Tvåårig utbildning (80 poäng)
Vid diskussion av lämpliga orter för förläggning av sådana kurser, bör hänsyn tas dels till tillgängliga resurser, dels till den geografiska spridningen. Dessutom bör de erfarenheter vägas in som vunnitsav den utbildning och examination som ägt rum dels vid Sköndalsinstitutet, dels som försöksverksamhet vid tre folkhögskolor med anknytning till Evangeliska fosterlandsstiftelsen (Mellansel) och svenskakyrkan
(Geijerskolan och Oskarshamn).
Behovet av nyutbildade kantorer vid ett genomförande av den nya organisationen blir så stort (se det föl- jande) att utredningen bedömer det motiverat att förlägga kantorsutbildning och kantorsexamen till ytterligare en folkhögskola.
Efter kontakter med Skara stifts folkhögskola i Hjo föreslår utredningen att kantorer utbildas även där. Skolan har goda resurser i alla avseenden. Styrelsen har dessutom nyligen beslutat om en tillbyggnad som blir färdig under första halvåret 1987 och där de
nya utrymmena till allra största delen kommer att
disponeras av musiklinjen. Skara stift är ett av de stift där ombildningen av "små" orgelspelartjänster till kantorsbefattningar enligt utredningens förslag blir ganska omfattande. Stiftsledningen har tillsam- mans med stiftsting och stiftsråd insett behovet av
utbildning och fortbildning av kyrkomusiker och sam— arbetet med folkhögskolan är mycket gott. En förut-
sättning för att kantorsutbildning skall kunna för- läggas till denna folkhögskola är att ytterligare resurser i form av bidragsveckor/lärartimmar ställs till skolans förfogande. Sö har för läsåret 1985/86 fått möjlighet att öka tilldelningen av musiktimmar till folkhögskolorna och kommer enligt uppgift att även för kommande läsår begära medel för en succes- siv utökning. Utredningen räknar därför med att folkhögskolan i Hjo fr.o.m. läsåret 1988/89 tillde— las vad den behöver (till en början ytterligare ca 400 bidragsveckor) för att enligt utredningens för—
slag kunna utbilda kantorer.
Mot denna bakgrund föreslås, att följande skolor
knyts till utbildningen:
Musikhögskolorna i Göteborg, Malmö och Piteå (hög— skoleutbildning i anslutning till kyrkomusikerlin—
je) Sköndalsinstitutet
Folkhögskolorna i Hjo, Oskarshamn, Mellansel och
Ransäter (Geijerskolan)
Vid folkhögskolorna bör utbildningen jämställas med högskoleutbildning. Därför skall bl.a. allmän behö— righet för högskolestudier enligt 5 kap. högskole— förordningen (1977:263) krävas för tillträde (se bil. 10). En s.k. vägledande utbildningsplan före— slås bli fastställd av Sö efter samråd med UHÄ. Be- träffande Sköndalsinstitutet får ett analogt till— vägagångssätt tillämpas. Studieplanen bör faststäl- las av UHÄ, som redan har tillsyn över institutets socionomutbildning.
Kantorer skall examineras inom högskolan. Examen bör, som hittills, förläggas till utbildningsorter— na. UHÄ har att utfärda de närmare föreskrifter som
erfordras för att organisera examinationen och fast- ställa kurskraven.
b) Kantor med kombinationstjänst
Inom ramen för existerande utbildning vid högskolan bör följande utbildningsvägar för kombinationstjäns—
ter enkelt kunna införas:
I) Musiklärare i det allmänna skolväsendet/kantor:
Fyraårig utbildning (160 poäng)
Studier vid högskolans musiklärarlinje med in- riktning mot musikundervisning i grundskolan och gymnasieskolan (Mlg) med tillval minst 30 poäng för den kyrkomusikaliska delen. Dessa 30 poäng avses tas ur det befintliga tillvalsblocket, som för närvarande omfattar 50 poäng. Förslaget upp— fyller de önskemål, som bl.a. kommit från musik— högskolan i Malmö i skrivelse till regeringen (avsnitt 18).
II) Instrumentallärare/kantor: Fyraårig utbildning
(160 poäng)
Studier vid högskolans musiklärarlinje med in- riktning på verksamhet som instrumental- och en— sembleledarpedagog (Ml I/E) med tillval minst 30 poäng för den kyrkomusikaliska delen.
Utbildning enligt I och II bör kunna erbjudas där både musiklärar- och kyrkomusikerutbildning finns (Stockholm, Göteborg, Malmö och fr.o.m. budgetåret 1986/87 även Piteå).
Enligt riksdagens beslut våren 1985 skall lärarutbild— ningen i många avseenden radikalt förändras. Detta gäl- ler inte minst utbildningen av grundskolans lärare. Därvid har riksdagen bl.a. instämt i propositionens förslag om en lärarutbildning med specialisering inne— hållande praktiskt-estetiskt ämne (t.ex. musik) i för— ening med svenska, ett främmande språk eller matema— tik.
Utredningens direktiv markerar det som "angeläget att öppna möjligheter att i vidare utsträckning än vad
kyrkomusikerförordningen nu medger förena kyrkomusika— lisk tjänst med lärartjänst inom det allmänna skolvä—
sendet eller vid den kommunala musikskolan".
Utredningen vill därför-—utöver de två förslag som här ovan har redovisats — föreslå att regeringen ger UHÄ i uppdrag att i samband med den närmare utformningen av den nya utbildningen undersöka möjligheten att inom högst 180 poäng organisera en utbildning som leder fram till kantorsexamen och behörighet som musiklärare i grundskolan samt som lärare för senare årskurser i alternativt svenska, ett modernt främmande språk eller
matematik.
För att möjliggöra en viss samordning av lägre ochhög— re utbildning bör samma typ av utvärdering ske vid slu— tet av de bägge utbildningarna. Således torde det vara lämpligt att använda högskolans nivåsystem och betygs- system (se bil. 11). Detta skulle möjliggöra att ett
enkelt sätt för tillgodoräknande av tidigare studier
kunde införas vid högskolorna för det fall, att en ex-
aminerad kantor vill vidareutbilda sig vid högskolan.
Den framtida kantorsutbildningen vid folkhögskolorna och Sköndalsinstitutet kommer att bli likvärdig medden vid högskolan. Därmed blir det möjligt för den som har genomgått den utbildningen att tillgodoräkna den vid studier i högskolan för att vinna kompetens såväl för
en kombinationstjänst som för en organisttjänst.
För närvarande utexamineras i landet ca 75 kyrkokan—
torer per år:
Sköndalsinstitutet ca 10 folkhögskolorna ca 25
MA:s sommarkurser ca 40
Den detaljerade undersökning som utförts inom utred- ningen beträffande de tänkta organisationsförändring— arna i samtliga stift har av praktiska skäl gjorts med utgångspunkt från förhållandena fr.o.m. år 1986 sådana de kan bedömas med ledning av Årsbok med matrikel 1984 från Kyrkomusikernas riksförbund och SCB:s personsta—
tistik över statsanställda mars 1984.
Behovet för framtiden har angetts i tioårsperioder med början för perioden 1986 — 1995. Det totala framtida behovet av kantorer blir ca 1 400 fram till år 19950ch ca 1 500 därefter.
En beräkning av utbildningsbehovet när det gäller kan— torer visar att årsstudieplatser behövs enligt följan- de (jfr bil. 9):
Period 1986 — 1995 86 platser/år "— 1996 — 2005 67 "- "— 2006 — 2015 63 "—
I bil. 9 redovisas utbildningsbehovet med hänsyn till beräknade förändringar genom pensionering och annan av- gång m.m. fr.o.m. år 1986. Den tidigast möjliga tid- punkten för ett genomförande av utbildningsreformen är den 1 juli 1988 (se nedan). Utredningen har därför an— gett dimensioneringen av den delvis nya utbildningen och avvecklingen av vissa inslag i nuvarande kyrkomusi— kerutbildning med början är 1988. Denna skillnad i pe— riodicering i förhållande till bil. 9 påverkar, enligt utredningens uppfattning, inte de reella möjligheterna att med hjälp av det samlade statistiska materialet gö— ra en bedömning av utbildningens omfattning både på kortare och längre sikt. De osäkra faktorerna är här liksom i alla beräkningar av en framtida arbetsmarknad
så stora att en successiv uppföljning är nödvändig.
En viktig framtida uppgift blir därför naturligt nog att fortlöpande kontrollera att dimensioneringen avut-
bildningen är riktig. Hit hör även att ta upp fråganom
den minskning av dimensioneringen som bör ske efter år 1997. Uppgifterna bör skötas av den expertgrupp som
utredningen föreslår i avsnitt 21.
Innan utredningen redovisar sitt förslag till dimen— sionering och igångsättande av utbildningen bör dess— utom följande framhållas. En reform av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet kan träda i kraft tidi—
gast med början den 1 januari 1989 (avsnitt 25).
Kyrkomusikerutredningen vill emellertid starkt betona
vikten av att de förslag som gäller utbildningen skall börja genomföras fr.o.m. den 1 juli 1988. Den avutred— ningen föreslagna omorganisationen av den kyrkomusika— liska verksamheten med pastoraten som den minsta enhe— ten kommer nämligen att innebära att ett relativt stort antal "små" befattningar förändras till kantorstjäns-
ter, vilket i sin tur kräver en utökning av kantorsut—
bildningen.
Denna effekt kommer alltså att inträda redan med nuva— rande pastoratsindelning och kan endast marginellt på— verkas av den avveckling av mycket små pastorat som eventuellt kan bli följden av 1982 års kyrkokommittés arbete och i så fall på ganska lång sikt. Ett accepte- rande av kyrkomusikerutredningens principiella förslag i organisationsfrågan avseende lokalplanet kräverallt— så som en konsekvens en utökad utbildning av kantorer. Det gäller oberoende av de förslag som kyrkokommittén kan komma att lägga och förslagens eventuella förverk—
ligande.
Förslag till dimensionering för perioden 1988 — 1997: Årsstudieplatser
Utbildning vid högskola (80—poängskurs) i Göteborg, Malmö och Piteå: 15
— (kombinations- tjänst) i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå: 5 — 10
"— Sköndalsinstitutet: 10
"— Skara stifts folkhög— skola, Hjo: 10
"— Oskarshamns folkhög— skola: 20
"— Mellansels folkhög— skola: 10
"— Geijerskolan, Ransäter 15 85 — 90
I viss mån får det anses osäkert om man till alladelar kan uppnå den föreslagna dimensioneringen av utbild-
ningen. En osäkerhetsfaktor är exempelvis utbildningen vid högskola med inriktning på kombinationstjänst, ef- tersom sådan utbildning kommer att ske efter de stude-
randes fria val.
Utbildningen av kantorer enligt utredningens förslag bör givetvis komma i gång så snart som möjligt. Ävenom så sker kan det uppstå svårigheter att under perioden 1988 - 1997 åstadkomma en genomsnittlig examinationav 86 kantorer per år. För att det uppsatta målet ändå skall kunna nås, vill utredningen peka på att man kan räkna med ett ytterligare tillskott på högst 100 kanto—
rer - i dagsläget utan formell kyrkomusikalisk utbild—
ning — under perioden (avsnitt 23).
21 SAMARBETE INOM KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN
MA har i dag åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras. Med tanke på att den lägre kyrkomusi— kaliska utbildningen föreslås bli förlagd även utanför högskolan men med examination genom högskolansförsorg, finns behov av en expertgrupp som enligt utredningens uppfattning lämpligen kan knytas till UHÄ. Den bör be— stå av representanter såväl från utbildningsanstalter— ha som från kyrkomusikerkåren och svenska kyrkan såsom den främsta avnämaren. Gruppen bör fungera som ett na- turligt samarbetsorgan för frågor som rörkyrkomusiker— utbildningen. Den bör även organisera examinationen av kantorer samt behandla frågor som gäller dimensione— ringen av den lägre kyrkomusikerutbildningen (avsnitt 20). Expertgruppen kan lämpligen hålla kontakt med de folkhögskolor som under perioden 1988 - 1991 skall be—
driva utbildning för organist— och kantorsexamen (av- snitt 23).
hi"). w'q
'(
;; "'(—(if” "'
.1'11
22 ÖVRIG UTBILDNING I ANSLUTNING TILL KYRKOMUSI— KALISK VERKSAMHET
Utredningens förslag: övrig utbildning i anslutning _—1 till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning, huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.
Som framgår av det föregående föreslår utredningen att det direkta statliga ansvaret för utbildningen inonldet kyrkomusikaliska området skall avse utbildning som le— der fram till examina på två nivåer, organistexamen och kantorsexamen. Den hittillsvarande organist— och kan—
torsexamen kommer inte att behövas.
Utöver den utbildning som i framtiden skall tillgodose behovet av organister och kantorer erfordras ytterliga- re utbildningsinsatser i anslutning till den kyrkomusi- kaliska verksamheten.
För fullständighetens skull vill utredningen först på— minna om att fortbildningsverksamhet på det kyrkomusi- kaliska området har nämnts som en viktig arbetsuppgift för stiftsstyrelserna (avsnitt 14.2.3 under rubriken Stiftsmusiker). Utredningen har även berört ett annat fortbildningsbehov (avsnitt 18 och 19.2) gällande en förstärkning av kyrkomusikernas teologiska utbildning. Utöver den lösning som föreslås i det sistnämnda av— snittet kan man söka samverkan med högskolan för att anordna s.k. enstaka kurser enligt 4 kap. högskoleför— ordningen (1977:263). Ett annat alternativ kan bli att
hos högskolan, gymnasieskolan eller den kommunala vux— enutbildningen initiera s.k. uppdragsutbildning enligt förslaget i prop. 1984/85:195. Enstaka kurser inonlhög— skolan skall tillgodose inte endast behov av fortbild- ning utan även "andra behov av eller önskemål om ut— bildning som ej motsvaras av linjer", dvs. inonlhögsko- lan, 4 kap. 1 5 högskoleförordningen. Här finns resur— ser, som kan utnyttjas för att tillfredsställa de behov av övrig utbildning inom det kyrkomusikaliska området
som anmäler sig.
I många fall kan det vara motiverat att svenska kyrkans egen utbildningsverksamhet aktiveras och inriktas även på nya områden. Utredningen vill för sin del framhålla följande. I svaren på utredningens enkät till nu verk— samma kyrkokantorer och studerande som förbereder sig för kyrkokantorsexamen har ett ganska starkt intresse redovisats för kombinationstjänster inom svenska kyr— kan innehållande arbetsuppgifter av såväl diakonal som övrig församlingsvårdande art och av administrativ ka— raktär. I remissvaret från Svenska kyrkans kulturinsti— tut på diskussionsbetänkandet SOU 1983:55 (s. 339) fö— reslås kombinationstjänster med kyrkomusikalisk verk— samhet och exempelvis dramaverksamhet, litteratur och film samt kulturpedagogisk eller kulturadministrativ
verksamhet.
Den av utredningen föreslagna organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten förutsätts leda till att kantorsexamen normalt skall vara den lägsta kompetens- nivån. Ett — om än litet — antal kyrkomusikerbefatt— ningar med liten omfattning, motsvarande de nuvarande orgelspelarbefattningarna, torde dock inte kunna und- vikas (avsnitt 14.2.1 och 16.2.2). Utbildning för des- sa "små" befattningar som av olika skäl inte kan komma med i kantorsorganisationen måste på något sätt till— godoses, liksom den utbildning som är önskvärd för att täcka behovet av vikarier på kyrkomusikertjänster.
De i de båda föregående styckena redovisade utbild— ningsfrågorna bör i första hand ses som inomkyrkliga angelägenheter varvid det synes utredningen naturligt att Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbild- ning, huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrk— liga folkhögskolorna tar de initiativ som anses moti- verade. Utredningen förutsätter att folkhögskolorna i Hjo, Mellansel, Oskarshamn, Ransäter samt vissa andra folkhögskolor jämsides med och som förberedelse för den målinriktade kantorsutbildningen även framledes kommer att bedriva kyrkomusikalisk undervisning på en mer allmän och elementär nivå. Därigenom kan man till— godose behovet av dels initialutbildning, dels allmän- musikalisk grundläggande skolning.
2 3 öVERGÅNGSFRÅGOR
Ca 250 personer med organist— och kantorsexamen bör få möjlighet att komplettera sin utbildning med pedago— gisk kurs för kyrkokantorer enligt dagens modell med sommarkurser i statlig regi (se bil. 9). Organisatio— nen av denna examination bör skötas av den föreslagna expertgruppen under UHÄ (avsnitt 21). Kompletteringen skall ske under perioden 1988 - 1996. Ett förslag till
avvecklingsplan för denna utbildning presenteras nedan
Ett antal studerande — utan formell kyrkomusikalisk utbildning - som redan har påbörjat kyrkomusikaliska studier på annat sätt än t.ex. på folkhögskola bör un— der några år få möjlighet att avlägga organist— och
kantorsexamen. Utredningen anser att ca 100 studerande
bör beredas denna möjlighet under perioden 1988 - 199L
Utbildningen förutsätts ske under dessa år vid sommar— kurser i folkhögskolornas regi (jfr avsnitt 20.1) och examinationen ske genom UHÄ:5 försorg. Studerandegrup— pen bör även få tillfälle att genomgå pedagogisk kurs för kyrkokantorer vid statliga sommarkurser något el— ler några år efter avlagd organist— och kantorsexamen. Förslagsvis bör 20 studerande i denna kategori beredas plats under vart och ett av åren 1989 - 1993.
Sammanfattningsvis bör examination i anslutning till de nuvarande sommarkurserna för organist— och kantors—
examen samt kyrkokantorsexamen äga rum enligt följan— de:
År Organist— och kantorsexamen Kyrkokantorsexamen 1988 25 28 1989 25 28 + 20 1990 25 28 + 20 1991 25 28 + 20 1992 28 + 20 1993 28 + 20 1994 28 1995 28 1996 ___ 28
100 252 + 100
Det kan anses rimligt att åren1987 och 1988 ha ungefär lika stor examination som kan förutses för år 1986. Detta innebär att siffran för år 1988 kan behöva ökas
något.
De nuvarande statliga sommarkurserna som äger rum i Lund, Uppsala, Linköping, Göteborg och Umeå och sonlhar inriktning på organist— och kantorsexamen kan alltså upphöra med utgången av år 1987. De pedagogiskakurser- na för kyrkokantorer förutsätts fortsätta i statlig re-
gi t.o.m. år 1996.
IV KOSTNADER
24 KOSTNADER
Kyrkomusikerutredningens förslag innebär genomgripande förändringar av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grunderna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utredningens överväganden i
detta avsnitt måste därför grundas på uppskattningar.
Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet. Härigenom förstärks den organisatoriska basen för verksamheten. Det sker en övergång från många små till färre och större enheter, vilka dessutom övertar för— samlingarnas/kyrkomusikerdistriktens funktioner. Detta bör betyda både förenklingar och besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi— kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnader som nu är förenade med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 5 KMF.
Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation inne— bär förenklingar. Genom att kyrkomusikertjänsterna in— te längre skall vara statligt reglerade upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna över- tas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-
bund och pastoraten, vilka alltså kan få vidkännas en
viss ökning av sina administrationskostnader. Möjlig— heterna att — totalt sett över den kyrkokommunala si— dan — hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda. Vid ett genomförande av 1982 års kyr— kokommittés förslag att tjänster och personaladmini— stration skall vara pastoratsbaserade bör man kunna åstadkomma en effektivare organisation (se även det
följande).
Beträffande kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. utgår utredningen från att antalet organis- ter i framtiden kommer att vara ungefär lika stort som nu (avsnitt 14.2.6). Kostnaderna för denna grupp torde därför genom utredningens förslag inte komma att öka
jämfört med dagsläget.
I övrigt sker en betydande övergång till kantorstjäns— ter från "små" tjänster/befattningar med sämre lönelä— ge. En analys av veckotimtalsberäkningen enligt 23 5 2 mom. KMF visar att sammanslagningar av kyrkomusikerdi— strikt redan i dagsläget ger ett något reducerat vecko- timtal. Även om man i framtiden kommer att ha en annan teknik för beräkning av sysselsättningsgraden bör mot— svarande resultat uppnås. Dessa synpunkter och till— lämpningen av det mera nyanserade beräkningssätt som utredningen förordar (jfr avsnitt 15.2 och 13.2.7) vi- sar på goda förutsättningar för att kostnaderna för kantorerna inte kommer att öka i den nya organisatio- nen. Inte heller övriga förändringar rörande kantors- tjänster bör öka kostnaderna (avsnitt 14.2.6).
Församlingarna svarar för vissa kostnader för lokaler, notmaterial m.m. En viss omfördelning av dessa kostna— der mellan församling och pastorat kan förutses (av—
snitt 10). Någon ökning totalt sett torde däremot inte
behöva ske.
För närvarande svarar domkapitlen för ett stort antal
uppgifter med distriktsindelning och tjänsteorganisa-
tion. Stiftsstyrelsernas framtida åligganden i fråga om den kyrkomusikaliska verksamheten kommer däremot att ha avsevärt mindre omfattning, vilket innebär en betydande besparing. Utredningen föreslår nya tjänster för stiftsmusiker. Kostnaderna för dessa tjänster kan hål- las inom det utrymme som besparingen på stiftsplanet utgör (avsnitt 14.2.3). Det bör erinras om att domka— pitlen är statliga myndigheter, vilkas förvaltnings— kostnader betalas över riksstaten. Stiftsstyrelserna blir kyrkokommunala organ, som finansieras med kyrko— kommunala medel. Utredningens förslag innebär därför även en viss omfördelning av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna. Effektivitetsvinsterna på den kyrkokommunala sidan (se det föregående) bör med— verka till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte in— nebär en ökad belastning för det allmänna.
Statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker— tjänsterna upphör om utredningens förslag genomförs.
Detta leder till besparingar av statens utgifter.
Genom utredningens förslag upphör regeringens befatt— ning med kyrkomusikerorganisationen. Även detta leder
till besparingar för staten.
Utredningen föreslår att svenska kyrkans centralstyrel— se skall ha vissa uppgifter, 11 och 12 55 förslaget till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyr— kan (avsnitt 25). Detta kommer att medföra en begränsad
ökning av centralstyrelsens kostnader.
Den nya 80—poängsutbildningen av kantorer i Göteborg, Malmö och Piteå kommer att medföra nya driftskostnader inom högskolan, främst avseende lärare. Kostnaderna kommer att rymmas inom det belopp om knappt 1,3milj.kr som de statliga sommarkurserna - kurser för organist— och kantorsexamen samt pedagogiska kurser för kyrkokan— torer — drar i dag. Även kostnaderna för den föreslagna
expertgruppen (avsnitt 21) kan klaras inom denna ram.
Härtill kommer kostnader av engångsnatur för komplet-
terande utrustning.
Utbildningen vid högskola av kantorer med inriktningpå kombinationstjänst kan enligt utredningens mening hål— las inom oförändrade kostnadsramar. Detsamma gäller ut— bildningen av kantorer vid Sköndalsinstitutet och vid folkhögskola. För att klara kostnaderna för examinatio— nen vid folkhögskolorna behövs en viss omfördelning av medel inom den tidigare nämnda ramen på knappt 1,3
milj. kr.
I det övergångsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel beräknas för pedagogiska kurser — stat- liga sommarkurser — för kyrkokantorer (avsnitt 23). Un— der denna tid — och när 80-poängsutbildningen avkanto— rer samtidigt fungerar i full omfattning — är det där- för sannolikt att de totala kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga de stat- liga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredning- en vill dock betona att på längre sikt, då de över— gångsvis anordnade sommarkurserna inte längre behövs, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade ra-
mar.
Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På längre sikt kommer
det att vara möjligt att göra besparingar.
14
SPECIALMOTIVERING
I 13 kap. 1686 års kyrkolag finns bestämmelser om kyr- kosång. Där anges bl.a. att man i församlingarna skall lova Gud med sång, spel och musik. Vidare sägs att in- strumentalmusiken inte får dras ut så att församlings— sången hindras. Kyrkoherden har inseende över sängen
och musiken.
Kyrkolagens regler utgör bakgrunden till utredningens förslag angående ordnandet av den kyrkomusikaliska verksamheten. I övrigt strävar utredningen efter att begränsa författningsstoffet så mycket som möjligt. De grundläggande föreskrifterna bör samlas i en kortfattad lag, vilken lämpligen kan benämnas lag om kyrkomusika— lisk verksamhet i svenska kyrkan. Behovet av föreskrif- ter har till största delen behandlats i de föregående
avsnitten.
25 FÖRSLAGET TILL LAG (0000:0000) OM KYRKOMUSI- KALISK VERKSAMHET 1 SVENSKA KYRKAN
1 5 Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliskaverk- samheten i församlingarna.
I denna paragraf finns den grundläggande bestämmelsen om den kyrkomusikaliska verksamheten som en angelägen- het för pastoraten. Motiveringen till detta förslag
finns i avsnitt 11.
Om församlingarna inom ett pastorat ingår i ensärskilt bildad kyrklig samfällighet, som handharpastoratsange- lägenheter, kommer vissa arbetsgivarfunktioner av eko- nomisk karaktär att handhas av den sistnämnda samfäl-
ligheten (se även avsnitt 11).
2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker. Kyrkomusiker skall anställas somorganist eller som kantor. I pastorat med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoorganist.
I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyr— komusikaliska uppgifterna enligt första stycketfullgö- ras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt före— skrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna.
Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket be— gränsad omfattning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgifterna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket.
En beskrivning av vad som innefattas i begreppet kyr— komusikalisk verksamhet finns i avsnitt 13.2.7.Samman— fattningsvis hör till den obligatoriska delen av verk— samheten allmänna gudstjänster och kyrkligahandlingar, där kyrkomusikalisk verksamhet på ett naturligt sätt
kopplas till domkapitlets tjänstgöringsföreskrifter för
prästerna. Härtill kommer även körverksamhet med nor— malt minst en kör i varje församling samt fri musikun- dervisning. I samtliga fall ingår planering och annat förberedande arbete liksom vård och tillsyn av notma— terial och av de instrument som används i tjänsten. Givetvis kan verksamheten i fråga om de obligatoriska momenten ökas utöver vad som måste förekomma. Den kan även omfatta annan kyrkomusikalisk verksamhet som pas— toratet vill bedriva. Avgörande för omfattningen bör vara en bedömning där hänsyn tas till pastoratets be— hov och resurser samt övriga omständigheter av bety—
delse.
Beträffande de olika slag av kyrkomusiker som anges i paragrafens första stycke hänvisas till avsnitt 14.2.1 och 14.2.3.
Paragrafens andra stycke tar sikte på vissa kombina— tionstjänster (se avsnitt 14.2.1 och 14.2.5). Utred- ningen räknar med att pastoraten i regel kommer att bidra med minst hälften av underlaget i kombinations- tjänsterna i form av kyrkomusikalisk tjänstgöring. Den anställde blir i så fall att beteckna som kyrkomusiker enligt första stycket med kyrkokommunal anställning. Om den övervägande delen av tjänsten emellertid består av annat än kyrkomusik kan den anställde behövabeteck— nas på annat sätt, t.ex. som lärare (se även avsnitt 26). I så fall kan såväl kyrkokommunal som annan an— ställning komma i fråga. Det bör understrykas att kan- torsexamen som lägsta utbildningskrav normalt sett in-
te skall efterges i något av dessa fall.
Undantagsbestämmelsen i paragrafens tredje stycke be— handlas i avsnitt 14.2.1.
Som utredningen framhåller i avsnitt 14.2.1 bör man i första hand försöka skapa organisttjänster ochkantors- tjänster, eventuellt som kombinationstjänster. Först
därefter aktualiseras alternativetkombinationstjänster
med kyrkomusikalisk fyllnadstjänstgöring. För den kyr— komusikaliska fyllnadstjänstgöringen skall krävas lägst kantorskompetens. I sista hand utnyttjas möjligheten
att anställa någon som saknar kantorsbehörighet.
3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställda på vilka denna lag inte tilläm— pas.
Den personal som avses i 2 5 skall i första hand till— godose behovet av kyrkomusikalisk verksamhet inom pas— toraten. För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter kan pastoraten även behöva anlita någon annan. Somsärskil— da uppgifter bör inte räknas sådana som ryms inonlramen för den fastställda minimiomfattningen avverksamheten. De bör heller inte avse sådana kyrkomusikaliska uppgif— ter som på ett naturligt sätt kan tillföras en redan anställd kyrkomusiker i pastoratet för att utöka om— fattningen av dennes tjänstgöring, där så lämpligenkan
ske.
4 5 Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja ut- vecklingen av den kyrkomusikaliska verksamheten istif— tet. Hos stiftssamfälligheten Skall det för dessaange- lägenheter finnas en stiftsmusiker.
Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har denomedelba- ra tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. I flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrko— herden.
Enligt kyrkomusikerutredningens mening skall staten även i framtiden ha ett visst inflytande över den kyr- komusikaliska verksamheten. Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet har utred— ningen bl.a. i sina preliminära ställningstaganden (Den framtida kyrkomusikerorganisationen m.m., SOU 1983:55 avsnitt 6) sett det naturligt att domkapitlen borde
svara för detta inflytande.
Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida
organisationen på stiftsplanet innebär i korthet en koncentration av arbetsuppgifter till Stiftsstyrelsen
som beredande och verkställande organ för stiftssam— fälligheten. Stiftsstyrelsen - ett kyrkokommunalt or- gan — skall även svara för vissa statliga förvalt— ningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter be— gränsas till frågor som rör kyrkans lära och den präs- terliga ämbetsförvaltningen, bl.a. tjänstgöringsföre—
skrifter för präster.
Mot den bakgrunden anser utredningen att stiftssty— relsen skall svara för det statliga inflytandet över
den kyrkomusikaliska verksamheten (avsnitt 12.8.2).
Stiftsstyrelsen skall uppmärksamt följa och aktivt främja utvecklingen av den kyrkomusikaliska verksamhe— ten (se även 5 5). För att uppgiften skall kunna full— göras behövs en stiftsmusiker (avsnitt 14.2.3), an— ställd av stiftssamfälligheten, hos varje stiftssty- relse. Anställningen som stiftsmusiker blir kyrkokom— munal, vilket bl.a. innebär att anställningsbeslut överklagas genom kommunalbesvär.
Med stöd av 4 5 har stiftsstyrelsen rätt att infordra redogörelser från pastoraten om den kyrkomusikaliska
verksamhet som bedrivs.
Stiftsstyrelsens befogenhet enligt paragrafen är inte avsedd att i här berörda hänseenden begränsa den all- männa uppsikt över församlingslivet som biskopen har
att utöva i samband med visitationer o.d.
Liksom nu bör den omedelbara tillsynen över den kyrko- musikaliska verksamheten handhas aV kyrkorådet - i framtiden pastoratskyrkorådet — och kyrkoherden (av— snitt 11). I flerförsamlingspastorat som inte har pas— toratskyrkoråd skall tillsynen över verksamheten hand- has av ett gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden. Bestäm-
melser om gemensamt kyrkoråd finns i 5 kap. 1 5 LFKS.
5 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för om- fattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i var—
je pastorat. Stiftsstyrelsen skall även fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet. Pastoraten skall, efter hö— rande av församlingskyrkoråden, lämna förslag till stiftsstyrelsen i de nu angivna hänseendena.
Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det.
Motiveringen till denna paragraf finns i avsnitt 12.8.2, 13.2.7, 14.2.1 och 14.2.6.
6 5 Behörig att anställas som organist, domkyrkoorga— nist och stiftsmusiker är den som har avlagt organist— examen och som är lämplig för anställningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist.
Beträffande denna paragraf hänvisas till avsnitt 14.2.1, 16.2.1 och 19.2.
7 5 Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexamen eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma gäller den sontupp— fyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie or— ganist, som extra ordinarie kyrkokantor eller SOHlSkOl— kantor.
Beträffande denna paragraf hänvisas till avsnitt 14.2.1, 16.2.1 och 20.2. Även den som har avlagt orga- nistexamen är givetvis behörig att anställas som kan- tor. Detsamma gäller den som uppfyllerbehörighetsvill- koren enligt KMF:S bestämmelser för en tjänst sonlordi—
narie eller extra ordinarie organist.
8 5 Behörig för de kyrkomusikaliska uppgifternaenligt 2 5 andra stycket är den som är behörig att anställas som organist enligt 6 5 eller som kantor enligt 7 5.
I paragrafen regleras kraven på behörighet föranställ— ning enligt 2 5 andra stycket, dvs. för de kombina-
tionstjänster där den kyrkomusikaliska delen svarar för mindre än hälften av underlaget för tjänsten. Här upp— ställs krav på organist— eller kantorsbehörighet för
anställning. I praktiken torde endast kantorsbehörig- het komma att ställas som krav, eftersom det kyrkomu— sikaliska sysselsättningsunderlaget i dessa fall inte motiverar organistbehörighet.
9 5 Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av kyrkoråd som sägs i4 5 andra stycket, förklara den som söker anställning enligt 2 5 behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna, trots att han el- ler hon inte uppfyller fastställda krav på kyrkomusi— kalisk utbildning.
Utredningen har diskuterat frågan om befrielse från
behörighetsvillkor i avsnitt 16.2.3.
10 5 Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomusiker anställas. En sådan kyrkomusi— ker skall anställas tills vidare längst till Viss tid— punkt, dock längst för två år.
Paragrafens innehåll har behandlats i avsnitt 17.2.2.
11 5 Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över an— sökningarna till anställning som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse.
Pastorat skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande över ansökningarna till an— ställning enligt 2 5. Avser ansökningarna anställning som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse.
Om ett pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansökningarna till andra anställningar enligt 2 5 än anställning som domkyrkoorganist.
Utredningens ställningstaganden beträffande anställ— ningarna som stiftsmusiker och domkyrkoorganist finns i avsnitt 14.2.3. Som framgått kommer stiftsmusikerna att få stor betydelse för organisationen av den kyrko— musikaliska verksamheten och dess utveckling. Domkyr— koorganisternas arbetsuppgifter får en mer renodlat kyrkomusikalisk karaktär än nu, vilket understryker dessa anställningars stora betydelse för det kyrkomu- sikaliska livet. Såväl stiftsmusiker som domkyrkoorga- nister förutsätts få kyrkokommunala anställningar. Tillsättningen skall skötas av stiftssamfällighet
resp. domkyrkopastorat.
När det gäller tillsättningen anser utredningen att det skulle vara av stort Värde om synpunkter kan tillföras utifrån. Det bör ske genom att yttrande inhämtas över ansökningarna till resp. anställning.
Genom utredningens förslag upphör Musikaliska akademi— ens befattning med utbildningen av kyrkomusiker. I ett sådant läge är det inte lämpligt att akademien som nu yttrar sig över ansökningarna till domkyrkoorganist— tjänst. Denna uppgift bör i stället läggas på ett annat organ, vilket även bör svara för yttranden över ansök—
ningar till anställning som stiftsmusiker.
För att funktionen som remissorgan skall kunna fullgö— ras på ett tillfredsställande sätt krävs först och främst en central ställning med hela riket sonlverksam— hetsfält för kyrkligt arbete. En sådan position har kyrkomötets beredande och verkställande organ, dvs. svenska kyrkans centralstyrelse, som är en statliglnyn— dighet. Centralstyrelsen får fr.o.m. den 1 januari 1986 ställning som statlig myndighet under kyrkomötet (prop. 1984/85:36, KU 16, rskr 54, KU 1985/86:1,
rskr 1).
Om svenska kyrkans centralstyrelse skall kunna fungera som remissorgan måste den enligt utredningens mening knyta kyrkomusikalisk sakkunskap till sig. Med denna förutsättning anser utredningen att centralstyrelsen Väl kan fullgöra den betydelsefulla uppgiften att avge yttrande över ansökningar till anställningar som stiftsmusiker och domkyrkoorganist. Centralstyrelsens skyldighet att fullgöra förvaltningsuppgiften tas in i utredningens lagförslag.
Pastoratets skyldighet att inhämta yttrande från berör— da församlingar vid tillsättning av kyrkomusikertjänst har behandlats i avsnitt 17.2.1. I det avsnittet har utredningen även diskuterat pastoratens möjlighet att
- om man så önskar - inhämta yttrande i andra fall.
12 5 Stiftsstyrelsens beslut enligt 5 5 får överkla- gas av pastoratet och beslut enligt 9 5 av sökanden genom besvär hos svenska kyrkans centralstyrelse. Cen- tralstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas.
Stiftsstyrelsens beslut enligt 5 5 om omfattning och kompetens samt enligt 9 5 om dispens skall kunna över— klagas. Rätt att anföra besvär över beslut enligt 5 5 tillkommer endast pastoratet. När det gäller beslut
enligt 9 5 får besvär anföras endast av sökanden.
I förslaget till 11 5 har utredningen förordat att svenska kyrkans centralstyrelse skall avge yttrande i vissa tillsättningsärenden. Centralstyrelsen bör genom utredningens förslag till lag om kyrkomusikalisk verk- samhet i svenska kyrkan anförtros även förvaltnings- uppgiften att pröva besvär över stiftsstyrelsens be— slut. Även för besvärsprövningen måste centralstyrel—
sen knyta kyrkomusikalisk sakkunskap till sig. Ikraftträdande— och övergångsbestämmelser
Punkterna 1 och 2. Under utredningsarbetets gång har samråd ägt rum mellan kyrkomusikerutredningen och 1982 års kyrkokommitté. Det har därvid framgått att en re- form på grundval av kyrkokommitténs kommande förslag angående svenska kyrkans struktur på lokal- och stifts— plan - beroende dels på tidsåtgång för behandling av kyrkomöte och riksdag, dels på tidpunkten för kyrkliga val — inte kan träda i kraft förrän den 1 januari1989. Genom det nära sambandet mellan de båda utredningsför— slagen bör reformen av organisationen av kyrkomusiker— nas verksamhet inte heller träda i kraft förrän den 1 januari 1989. Utredningen utgår från att kyrkomötet
kommer att få yttra sig över förslaget.
Ett genomförande av utredningens förslag kräver ett omfattande organisationsarbete för att kunna fungera i full omfattning. Tidsåtgången beror också på vilka ut—
bildningsinsatser som behövs och när dessa kan sättas
in. Det kan därför vara lämpligt att en ny organisa- tion börjar tillämpas efter hand över landet. Med hän- syn härtill kan ytterligare någon övergångsbestämmelse komma att behövas. Behovet kan bedömas med större sä— kerhet först när utredningens förslag har remissbe- handlats.
Punkt 4. Enligt 1 5 KML skall det för kyrkomusikens uppehållande för varje territoriell församling finnas anställd kyrkomusiker. I 1 a 5 samma lag anges att fö— reskrifterna i 1 5 även gäller icke—territoriell för-
samling, i den mån regering och riksdag beslutar det.
För närvarande finns fem icke—territoriella försam— lingar i riket, nämligen Hovförsamlingen, Tyska och Finska församlingarna i Stockholm, Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. Karlskrona amiralitetsförsam- ling. Dessa fem församlingar bildar egna pastorat (av— snitt 5). Sådant beslut som avses i 1 a 5 KML har fat— tats endast med avseende på den sistnämnda församling— en. För de övriga fyra församlingarna gäller KML såle—
des inte.
Liksom beträffande KML bör utredningens lagförslag kunna tillämpas på Kungl. Karlskrona amiralitetsför- samling. När det gäller de övriga icke—territoriella församlingarna ser utredningen inte något hinder mot att församlingarna själva tar initiativ till att in— ordnas i den nya organisationen. För samtliga icke- territoriella församlingar bör dock gälla att en ny
lag skall tillämpas endast om regeringen beslutar det.
Punkt 5. Den som inte har uppnått full behörighet till tjänst som kyrkokantor, men har avlagt organist— och kantorsexamen samt förvärvat en betydande praktisk er— farenhet som kyrkomusiker bör utan särskiltdispensför- farande vara behörig till anställning som kantor. Den
praktiska verksamheten bör omfatta tjänstgöring som
I
kyrkomusiker med minst 40 % av heltidsanställning i minst fem år.
llmuw;H
NAM q .nmpwäi 1 1 &»ml 11. .1 ,. . 'i , . l -.. .. , ål,-'N' u.... (» 1." .. . .1 .. = . . — f.": ». - .*1 '- 51 113 '.' ' - ' '. . ” "' .. 1 , 1" 11.11» . 1. | ;4 _ . !, _ik. . %. g = ."1 . 2111..." 111 , | 1... , ' J' '1111 | LTL- 1'1 " ,, ';.11' ._ '.'. &.Igwwwlgd &, &
lwlngZWöl ' ';). 'ÄÄE &&. ä'?”"u'iD " AC ' Z-' 1. "11'*'|Ir1..l"f11'*'£*' | . " —'
|._;' 111.513. ' ._ ' '" ., ':; .-' " '_ .. " . ' .H. __ _ , .. __,_ ... n _ '.'
"").T11'141.
NIWQMP
111-.".
WFNEWBW W'QE,1 ”tö 1*;;
SOU 1985:55 Specialmotivering 26 FÖRSLAGET TILL FÖRORDNING (oooozoooo) OM LÄ—
RARES FYLLNADSTJÄNSTGÖRING SOM KYRKOMUSIKER
M.M.
2 5 I denna förordning avses med skola en kommuns grundskola, gymnasieskola eller vuxenutbildning eller en folkhögskola.
Enligt nuvarande bestämmelser kan skolkantorstjänster endast finnas med lärartjänstgöringen förlagd till
grundskolan.
Historiskt sett är detta naturligtvis inte förvånande, eftersom grundskolan och dess föregångare folkskolan fanns överallt, medan övriga skolformer inte fanns
över huvud taget eller på mycket få platser i landet.
Utredningen kan emellertid inte finna några praktiska eller organisatoriska hinder mot en samverkan i fråga om kyrkomusiker mellan kyrkan och någon skolform av det allmänna skolväsendet. Med tanke på att en del folkhögskolor har en läraruppsättning med goda musika— liska kvalifikationer, anser utredningen att sådan samverkan skall kunna ske även med folkhögskolan som
en part (avsnitt 14.2.5).
3 5 I en tjänst som kyrkomusiker i ett pastorat får ingå tjänstgöring vid en skola om
1. den som innehar tjänsten som kyrkomusiker är be- hörig till en tjänst som lärare i vilken tjänstgöringen kan ingå och
2. kyrkorådet och styrelsen för skolan kommitöverens om det.
Som utredningen tidigare berört medför dess förslagatt tjänstgöringsvolymen i de enskilda kyrkomusikertjäns— terna kommer att öka så att det i flera fall än nublir
Det är naturligtvis angeläget att i så stor utsträck— ning som möjligt skapa förutsättningar för heltids— tjänster, varför ett kompletterande tjänstgöringsun— derlag kan behövas. Liksom hittills kan ett sådant kompletterande underlag komma från skolan. Utredningen föreslår således att en kyrkomusiker skall kunna ha en del av sin tjänstgöring förlagd till skolan on1överens- kommelse träffas om det och om kyrkomusikern är behö— rig till en lärartjänst i vilken den tilltänkta under— visningen kan ingå (avsnitt 14.2.5).
I normalfallet kommer, om utredningens förslag genom- förs, kyrkan att svara för den största delen av tjänst— göringsunderlaget. Det är i sådana fall naturligt att också kyrkan blir arbetsgivare för kyrkomusikern.
Det bör i sammanhanget påpekas att det nuvarande tvång— et för skolan att ställa upp med visst underlag bort— faller i utredningens förslag. I stället bör frivillig— het råda för berörda parter att komma överens om den lämpligaste ordningen, utifrån vars och ens utgångs—
punkter.
Mellan Svenska kommunförbundet och Svenska kyrkans församlings— och pastoratsförbund finns en överenskom— melse om ett normalavtal angående kyrkomusikers fyll— nadstjänstgöring inom kommunal musikundervisning en— ligt 13 S 2 KMF (jfr avsnitt 13.1.2). På samma sätt som anges i överenskommelsen bör det vara möjligt att för— orda i en central rekommendation att en överenskommel—
se enligt 3 S 2 skall avse en period om tre — fem år.
4 5 När en kyrkomusiker tjänstgör som lärare vid en skola gäller vad som föreskrivs om skyldigheter för lärare vid skolan.
I skolförordningen och i andra författningar finns regler om lärares skyldigheter. Dessa bör vara till— lämpliga även på de kyrkomusiker som har tjänstgöring
i skolan.
5 5 I en tjänst som lärare vid en skola eller vid skolväsendet i kommun får ingå fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker i ett pastorat om
1. läraren är behörig till en tjänst som kyrkomusiker och
2. kyrkorådet och styrelsen för skolan kommit överens om det.
I paragrafen föreslås den ordning som bör gälla i de fall då den kyrkomusikaliska delen av en tilltänkt tjänst understiger skoldelen. I sådant fall kan, enligt förslaget, fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker före— komma i en lärartjänst. Villkoren motsvarar dem som
föreslås gälla i det omvända fallet.
Skolans huvudman blir enligt förslaget ensam arbetsgi— vare, men en del av tjänstgöringen förläggs till kyrko— musikerområdet. Enligt nuvarande regler kan den närmas— te motsvarigheten till denna konstruktion, skolkantorn, endast vara lärare 1 (för klass på lågstadiet) eller lärare 2 (för klass på mellanstadiet). Även denna ord— ning torde i första hand ha historiska orsaker. Tidiga— re fanns i allmänhet knappast några andra lärartjänster
i skolväsendet.
Inte heller härvidlag finns det enligt utredningens be— dömning några skäl att behålla de hittillsvarande in— skränkningarna. Av skolorganisatoriska skäl är det sna— rast en fördel om fyllnadstjänst ingår i en ämneslärar— tjänst jämfört med om den skulle ingå i en klasslärar— tjänst, eftersom ju ämnesläraren har sin undervisning
fördelad på flera klasser. Särskild anledning finnsdet naturligtvis att skapa denna möjlighet för musiklärare.
I den nuvarande ordningen har skolkantorn dels hel lä— rartjänstgöring, dels tjänstgöring som kyrkomusiker. Detta kan naturligtvis vara betungande. Det kan också vara svårt att få de olika delarna att passa ihop.För— slaget med fyllnadstjänstgöring innebär att undervis— ningen i lärartjänsten minskas i relation till de kyr— komusikaliska uppgifternas omfattning. Därmed minskar
Angående lämplig avtalsperiod, se specialmotiveringen till 3 5.
En lärare som har fyllnadstjänstgöring på det sätt ut— redningen föreslagit skulle kunna sägas upp på grund av arbetsbrist på samma sätt som vilken annan lärare som helst. Detta skapar en otrygg situation vad gäller kyrkomusiken. Det är naturligtvis angeläget att den kyrkomusikaliska verksamheten kan bedrivas utan onödi— ga avbrott eller personbyten. För att uppnå detta fö— reslår utredningen att de lärare som har fyllnads— tjänstgöring som kyrkomusiker turordningsmässigt pla— ceras förmånligare än andra lärare. Det kan ske genom att en ny turordningsgrupp VI införs i förordningen (1984:762) om turordning vid uppsägning av vissa lära— re med statligt reglerad anställning i kommun m.m. Den skulle kunna ges följande lydelse: "Lärare som har fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker;". Den nuvarande turordningsgruppen VI får därmed nummer VII.
6 5 Om fyllnadstjänstgöring enligt 5 S avses ingå i en ledig tjänst som lärare skall det anges i ledigan— mälan.
I så fall får i första hand en lärare som är behörig till en tjänst som kyrkomusiker komma i fråga till tjänsten som lärare, om han eller hon också är behörig till lärartjänsten.
I fråga om lärartjänster gäller att de måste ledigar— mälas i särskild ordning.
Om fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker avses ingå i en lärartjänst bör det anges i lediganmälan, efterscm det är fråga om en relativt ovanlig företeelse som de
flesta lärare inte är kvalificerade för.
I så fall bör, med avsteg från de meritvärderingsreg- ler som eljest gäller i fråga om lärare, företräde få ges en lärare som också är behörig till kyrkomusiker—
tjänsten.
7 5 En lärare är skyldig att ha fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker om läraren förklarat sig villig till tjänstgöringen eller fyllnadstjänstgöringen angetts i lediganmälan av tjänsten.
Under vissa villkor bör en lärare vara skyldig att ha fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker. Om en sådan skyldighet föreligger för en enskild lärare på grund av att han eller hon förklarat sig villig till tjänst— göringen bör denna villighetsförklaring inte kunna
återkallas.
27 FÖRSLAGET TILL FÖRORDNING (0000:0000) OM FÖR— ORDNANDE AV ORDINARIE SKOLKANTORER PÅ TJÄNSTER SOM LÄRARE M.M.
1 5 Den som innehar en ordinarie tjänst som skolkan— tor skall av länsskolnämnden förordnas på en ordinarie tjänst som lärare om skolkantorn ansöker om det.
De som innehar ordinarie tjänster som skolkantorer har antingen konstitutorial på sina tjänster eller förord— nande med konstitutorials rättsverkningar. Det betyder att de inte kan sägas upp på grund av arbetsbrist. De tjänster som har ordinarie innehavare kommer därföratt finnas kvar till dess att de nuvarande innehavarnaslu— tar och i takt därmed avvecklas de ordinarie skolkan— torstjänsterna (avsnitt 14.2.4 och 14.2.5). Jämföräven avsnitt 14.3.
Enligt utredningens mening är det angeläget att en re- formering av de kyrkomusikaliska tjänsterna genomförs så snabbt som möjligt. Det är också angeläget att de som nu innehar skolkantorstjänster bereds möjlighetatt komma i åtnjutande av de mera rimliga arbetstider som utredningens förslag innebär. Utredningen föreslårdär— för att den som har ordinarie skolkantorstjänst skall
kunna förordnas på en ordinarie tjänst som lärare.
Utredningen förutsätter att regeringen uppdrar åtläns— skolnämnderna att aktivt verka för att de ordinarie
skolkantorerna övergår till lärartjänster.
Ordinarie tjänster som lärare inrättas eller återbe— sätts inte numera, med undantag för lektorstjänster i gymnasieskolan. Utredningens förslag innebär ett av-
steg från detta, vilket kan motiveras med att lärar—
tjänsterna bör vara så attraktiva att skolkantorerna accepterar dem. Förslaget innebär inte att skolan kom- mer att ha ordinarie tjänster under en längre tid än vad som eljest skulle ha blivit fallet, eftersom ju
skolkantorstjänsten är ordinarie och kan behållas.
En övergång av ifrågavarande slag förutsätter att skol— kantorn är villig till det. Någon skyldighet att låta sig förflyttas till lärartjänsten föreligger, enligt
utredningens mening, inte.
2 S Förordnandet skall avse en tjänst som lärare av samma slag som den som ingått i tjänsten som skolkan— tor.
En skolkantorstjänst kan antingen innehålla en tjänst som lärare 1 (för klass på lågstadiet), eller en tjänst som lärare 2 (för klass på mellanstadiet). Förordnan— det på en lärartjänst bör avse en sådan tjänst som fak— tiskt ingår i skolkantorstjänsten.
3 S Förordnandet skall avse en tjänst som lärare vid grundskolan i den kommun som är huvudman för skolkan— torn.
Givetvis skall skolkantorn förordnas på en lärartjänst i den kommun där han eller hon har sin nuvarande lä—
rartjänst.
Det bör påpekas att förordnandet på lärartjänsten inte medför någon ökad risk för övertalighet bland lärarna i en kommun, eftersom ju skolkantorstjänsten innefat—
tar en hel lärartjänst.
4 5 Äldre bestämmelser om konstitutorial skall till— lämpas på förordnandet. En erinran härom skall tas in i förordnandet.
Som nämnts tidigare är det angeläget att skolkantorer— na finner det förmånligt att gå över till lärartjäns— terna. I fråga om anställningstrygghet bör därför sam—
ma villkor gälla som för de nuvarande ordinarie skol—
kantorerna, varför utredningen föreslår att äldre be— stämmelser om konstitutorial skall tillämpas på för— ordnandet.
5 5 En lärare som förordnats enligt 1 S är skyldigatt ha fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker i ett pasto— rat.
Av omsorg om den kyrkomusikaliska verksamheten finner utredningen det angeläget att de som går över tilllä— rartjänster även fortsättningsvis skall kunna utnytt- jas för denna. Utredningen förordar således att densom gått över till en lärartjänst skall vara skyldig att
åta sig fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker.
.a,"-
'—J 31%
1"
a., 11.-I . . .11 . ' 1' f"- "N*I ' ',,1! "'. ' ?. .
28 FÖRSLAGET TILL FÖRORDNING (0000:0000) OM FÖR— ORDNANDE Av EXTRA ORDINARIE SKOLKANTORER PÅ TJÄNSTER SOM LÄRARE
1 5 Den som innehar en extra ordinarie tjänst som skolkantor skall förordnas på en extra ordinarie tjänst som lärare i den kommun som är huvudman för skolkan— torn.
Förordnandet skall avse en tjänst med samma nummer som den som ingår i skolkantorstjänsten och gälla fr.o.m. den
2 S Skolstyrelsen i den kommun som är huvudman för skolkantorn skall meddela förordnandet. Förordnandet skall meddelas endast om skolkantornan— söker om det.
3 5 Den som förordnats enligt 1 5 får förenatjänster— na som skolkantor och lärare och är tjänstledig från tjänsten som lärare så länge han eller hon innehar tjänsten som skolkantor.
De tjänster som har extra ordinarie innehavare kan av— vecklas i ett sammanhang, eftersom innehavarna kan så— gas upp (avsnitt 14.3). Utredningen föreslår att de
skall erbjudas förordnande på tjänster som lärare ide kommuner som är huvudmän för tjänsterna.
Eftersom skolkantorstjänsten innehåller en hel lärar- tjänst innebär detta inte att något ytterligare utrym— me behövs för lärartjänsten. Inte heller innebär det några försämringar från trygghetssynpunkt för redanan— ställda lärare. Om skolstyrelsen och kyrkorådet kommer överens om det kan givetvis fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker ingå även i dessa lärartjänster. I så fall uppkommer ett ökat utrymme för lärartjänster, eftersom ju tjänstgöringen i skolan blir mindre än tidigare för
den som haft en skolkantorstjänst.
Om emellertid en faktisk arbetsbristsituation skulle föreligga vid den tidpunkt då skolkantorn avses gå över från skolkantorstjänsten till lärartjänsten kan övergången inte äga rum, eftersom man inte gärna kan anställa någon när man samtidigt skall säga upp någon annan från en likadan tjänst som den nyanställningen avser. Förordnandet på lärartjänsten bör därför medde— las före indragningen av skolkantorstjänsterna. I så fall finns ju alltid ett ledigt underlag för tjänsten, nämligen det som ingår i skolkantorstjänsten. För att kunna åstadkomma detta behövs inte bara bestämmelser om själva förordnandet, utan också föreskrifter om att lärartjänsten och skolkantorstjänsten får förenas och om att skolkantorn är tjänstledig från lärartjänsten
under den tid skolkantorstjänsten fortfarande innehas.
Skolkantorstjänsterna innefattas inte i de nuvarande bestämmelserna om turordning för lärare. Inte heller får tid som skolkantor tillgodoräknas vid turordning. Vid en övergång till en lärartjänst försätts den tidi— gare skolkantorn således i en sämre situation än dem som haft samma slag av lärartjänstgöring. Förordningen (1984:762) om turordning vid uppsägning av vissa lära— re med statligt reglerad anställning i kommun m.m. bör därför ändras så att även tid som skolkantor får till— godoräknas vid turordning för uppsägning från lärar-
tjänster.
29 ÖVRIGT
Inom 1982 års kyrkokommitté pågår för närvarande arbe— te med en översyn av LFKS. Bl.a. kan de särskilda be— stämmelserna om Stockholms kyrkliga samfällighet komma att slopas, vilket har betydelse bl.a. för inrättandet av kyrkomusikertjänster. Samfällighetens framtida kom— petens torde bli fastlagd genom beslut av regeringen.
Något förslag till ändring i LFKS presenteras därför
inte nu.
En följd av utredningens förslag blir att KMF bör upp— hävas. Behovet av övergångsbestämmelser kan med större säkerhet överblickas tidigast när utredningens förslag har remissbehandlats. Utredningen avstår därför från
att lägga fram förslag till övergångsbestämmelser. Re— dan nu kan påpekas att särskilda föreskrifter behövs
för det fåtal kyrkomusiker på äldre stat för vilka KMF integällen Bestämmelserna i 24 S 4 mom. och 25 5 KMF om behörighet till fyllnadstjänstgöring har redan mot— svarigheter i SkolF. Särskilda föreskrifter behöver
alltså inte utfärdas för dessa fall.
Vidare bör förordningen (1982:375) med provisoriska bestämmelser om skolkantorer upphävas. Detsamma gäller bestämmelserna om Musikaliska akademiens befattning med frågor om utbildning av kyrkomusiker. Bestämmelser om detta finns i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt i kungörelsen (1940:961) om ex— amina som avläggas under inseende av Musikaliska aka—
demiens styrelse.
Även cirkuläret (1952:804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst och cirkuläret den 6 september 1967 angående rätt att i vissa fall ur skolkantors—
tjänst avskilja däri ingående lärartjänst bör upphävas.
SÄRSKILDA YTTRANDEN
Särskilt yttrande av Sven Arnström
Till huvuddragen i utredarens principiella och praktis— ka uppläggningar av förslaget till hur den nuvarande detaljregleringen av den kyrkomusikaliska verksamheten
skall avvecklas ansluter jag mig.
Enligt 5 S i lagförslaget skall minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje pastorat fastställas av stiftsstyrelsen. Jag anser att resp. pastorat bör få bestämma vilken omfattning verksamheten skall ha. En sådan ordning överensstämmer bättre med principerna för den kyrkokommunala självstyrelsen.
Kyrkomusikerutredningen bygger i några hänseenden sina lösningar på organisationsförslag som kyrkokommittén aviserat som sina förslag. Kyrkokommittén föreslår att till pastoraten förs däri ingående församlingars ar— betsgivarfrågor. Församlingarnas angelägenheter sonlar— betsgivare skall således generellt sett handläggas av pastoraten. Detta torde komma att innebära en föränd— ring och förstärkning av pastoratens roll på det lokala planet.
Enligt kyrkokommitténs förslag skall den nuvarande dom— kapitelsfunktionen att fastställa tjänstgöringsföre— skrifter för präster ligga på framtida i särskild ord— ning inrättade domkapitel. Dessa skall ha särskild prästerlig representation med hänsyn främst synes det, till domkapitlets uppgift att behandla frågor om sven—
ska kyrkans lära. Utgångspunkten torde här ha varit den allmänt erkända principen om svenska kyrkan som en funktion av folkligt förankrad självstyrelse och präs—
terlig ämbetsförvaltning.
Stiftsstyrelsens uppgift i lagförslagets 5 5, att fast— ställa minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verk— samheten, borde ha ersatts av en regel av följande in— nebörd. Pastoraten skall ha skyldighet att anställa kyrkomusiker för den kyrkomusikaliska verksamhet som följer av genomförandet av de gudstjänster och förrätt— ningar som domkapitlet ålägger församlingsprästerna i tjänstgöringsföreskrifter att utföra.
En sådan enkel regel bygger på en uppfattning om att den kyrkomusikaliska verksamheten bäst utvecklas om de som fått förtroendet att ansvara för den i ekonomiskt hänseende också får ta det hela och fulla ansvaret. Med en sådan ordning kommer också ett antal byråkratiska processer att elimineras vilkas värde kan ifrågasättas.
Svenska kyrkans centralstyrelse har i förslaget erhål- lit vissa uppgifter, bl.a. att vara besvärsinstans vid överklagande av stiftsstyrelsens beslut om minimiom— fattning av verksamheten. Till följd av vad jag ovan föreslagit anser jag att besvärsmöjligheten enligt 5 S i nämnda hänseende inte är erforderlig.
Staten skall, liksom för närvarande ha ansvaret förut— bildningen av kyrkomusiker. Jag kan därför ansluta mig till utredarens uppfattning att stiftsstyrelsen som en statlig förvaltningsuppgift skall bestämma lägsta be— hörighet för "grundtjänsten" som kyrkomusiker i resp.
pastorat.
Särskilt yttrande av Zaid Bjurek
"Det tog närmare ett halvt sekel för kyrkomusikerorga— nisationen i vårt land att få vår nuvarande kyrkomusi- kerförordning. Medan denna statliga förordning varit gällande, har Sverige kyrkomusikaliskt blivit ett av de mest framstående länderna i världen. Även mycket små orter i landet har haft en utbildad musiker för sitt musikliv. Detta har bl.a. lett till en unikt stor körverksamhet, förnämligt orgelbestånd och ett rikt kyrkomusikaliskt gudstjänstliv. ——— anställningsvill— koren måste vara sådana, att de lockar människor att utbilda sig till kyrkomusiker och sedan vilja söka och inneha tjänst som sådan. Vi är fullt övertygade om att just ett slopande av den statliga regleringen skulle utgöra en vändpunkt av oanat slag för det rika kyrko— musikaliska livet i vårt land. Ett slopande av den statliga regleringen medför ——— försämrade anställ—
ningsvillkor."
Citaten är hämtade ur Kyrkomusikernas riksförbunds/ Sveriges lärarförbunds yttrande över diskussionsbetän— kandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden.
Sammanställning av mina förslag:
1. Ny kyrkomusikerförordning behövs.
2. Alla tjänster skall organiseras som kyrkomusiker— tjänster och vara statligt reglerade.
3. Domkapitlen skall ha övergripande ansvar för kyrko—
musikerverksamheten.
Utredningens förordningsförslag kan inte biträdas. Obligatoriska åligganden måste anges i förordning. Ny tjänst som kyrkomusiker och lärare tillskapas. Ordinarieskapet behålls.
wleNU'lb
Specialregler behövs i fråga om besvär över tjäns—
tetillsättning enligt kyrkokommunala regler.
ko Utredningens lagförslag behöver ändras.
10. Stiftsmusikertjänst inrättas som statligt reglerad tjänst hos domkapitel. 11. Närmare tillsyn utövas av pastoratskyrkorådet en— samt.
12. Beslut av domkapitel överklagas hos regeringen i stället för svenska kyrkans centralstyrelse. Kommentarer till vissa av förslagen
Punkterna 1 — 3
Enligt utredningens mening skall staten även fortsätt— ningsvis ha ett visst inflytande och en viss tillsyn över utformningen av den kyrkomusikaliska organisatio— nen, medan den statliga regleringen av kyrkomusiker—
tjänsterna har spelat ut sin roll.
Alltsedan utredningen inledde sitt arbete, har jagnmt—n satt mig ett slopande av den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna och hävdat behovet av enrevide— rad och förenklad kyrkomusikerförordning och att dom— kapitlen bör behålla ett avsevärt inflytande över kyr— komusikerorganisationen. Det finns knappast någon tvingande anledning att avskilja kyrkomusikerna från gemenskapen med prästerna inom det statligt reglerade tjänstesystemet, som tagit sig uttryck i bl.a. TFK. Ut— redningsdirektivens formuleringar om att kyrkomusiker— ärenden bör kunna "handläggas av färre organ och på.ett enklare sättän för närvarande", innebär i och för sig inte något hinder mot bibehållen men förenklad statlig
reglering.
Domkapitlet bör vara central myndighet med tanke på de statligt reglerade tjänsterna, men även på grund avatt förslag om inrättande av stiftsstyrelse ännu inte ge—
nomförts.
Därför finns det anledning att i en nykyrkomusikerför— ordning föreskriva, att domkapitlet bl.a. skall fast— ställa tjänstetyp, instruktion och veckotimtal, pröva behörighet, upprätta förslag, bevilja längreledigheter
samt pröva frågor om disciplinansvar m.m.
Svenska kyrkans behov av tjänster för kyrkomusikalisk verksamhet skall utgå från kyrkan själv. Alla sådana tjänster, även kombinationstjänster, skall således in— rättas som kyrkomusikertjänster. I direktiven nämns också kyrkomusikalisk tjänst före lärartjänst. Detta
gagnar tryggheten för kyrkan och de anställda.
Punkt 4
Jag kan därför inte biträda utredningens förslag till
förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring soulkyrko— musiker m.m. och om förordnande av ordinarie resp.ex— tra ordinarie skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Dock har innehållet i 2 — 4 55 i den förstnämnda för—
ordningen överflyttats till 23 och 24 55 i mitt förslag till ny kyrkomusikerförordning.
Punkt 6
En ny heltidstjänst som kantor tillskapas och bestårav kyrkomusikalisk verksamhet och tjänst som klasslärare, speciallärare, musiklärare eller annan lärartjänst i
grundskolan (kantor 2).
Punkt 7 Domkyrkoorganist och organist med full kyrkomusikalisk
tjänstgöring skall vara ordinarie.
Punkt 8 En sökande som inte är bosatt i det pastorat, där den sökta tjänsten finns, bör kunna överklaga ett tillsätt—
ningsbeslut.
Punkt 9 I fråga om utredningens lagförslag föreslår jag
dels att 2 S andra stycket skall utgå, dels att i 2 S tredje stycket orden "eller andra" skall
utgå, dels att 3 S i stället skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 4, 5, 9, 11 och 12 55 ordet "stiftsstyrel—
sen" resp. "stiftsstyrelsens" skall bytas ut mot "dom- kapitlet" resp. "domkapitlets", dels att i 4 5 första stycket ordet "följa" skall bytas
ut mot "ha tillsyn över" samt ordet "stiftssamfällig— heten" skall bytas ut mot "domkapitlet", dels att i 4 5 andra stycket första meningen orden
"Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelba— ra tillsynen" skall bytas ut mot "Pastoratskyrkorådet har den närmare tillsynen" samt att i andra meningen orden "och kyrkoherden" skall utgå,
dels att 8 5 skall utgå samt dels att i 12 S orden "svenska kyrkans centralstyrel—
se" skall bytas ut mot "regeringen" samt att andra me—
ningen-skall utgå. Föreslagen lydelse:
3 S Sådana anställnings— och arbetsvillkor för kyrko—
musiker som får bestämmas genom avtal fastställes, ef—
ter av riksdagen godkända grunder, under medverkan av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Om kyrkomusikers anställande och kyrkomusikernas
verksamhet gäller i övrigt vad regeringen förordnar.
Punkterna 1 — 3, 5 — 7 och 11
Mitt ställningstagande att tjänsterna skall vara stat— ligt reglerade medför ett behov av en reviderad kyrko— musikerförordning som direkt kan kopplas till utred— ningens förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan.
Mitt förslag till ny kyrkomusikerförordning presenteras i det följande först i form av en sammanfattning och
därefter i form av ett författningsförslag.
Verksamhetsområde Verksamhetsområdet för en kyrkomusiker är pastoratet. Beslut i kyrkomusikerfrågor fattas, där ej annat sägs,
av pastoratskyrkorådet eller samfällighetens kyrkoråd.
Kyrkomusikalisk verksamhet
Utöver den verksamhet som i dag normalt förekommer, skall kyrkorådet kunna föreslå även annan kyrkomusika— lisk verksamhet, som tidigare inte kunnat ingå i en
kyrkomusikertjänst.
Kyrkomusikertjänster
I varje pastorat skall finnas en eller flera kyrkomu- sikertjänster. Två tjänstetyper förekommer: Organist- tjänst och kantorstjänst.
Organisttjänst kan bestå av enbart kyrkomusikalisk verksamhet eller en kombination av sådan verksamhetoch fyllnadstjänstgöring. I domkyrkopastorat skall finnas
en organisttjänst som benämnes domkyrkoorganisttjänst.
Kantorstjänst kan bestå av enbart kyrkomusikaliskverk— samhet. Kantorstjänst kan även bestå av en kombination av kyrkomusikalisk verksamhet och fyllnadstjänstgöring (kantor 1) eller kyrkomusikalisk verksamhet och tjänst
som klasslärare, speciallärare eller musiklärare i grundskolan (kantor 2). Om särskilda skäl föreligger kan även annan lärartjänst i grundskolan ingå i sådan
kantorstjänst.
Anställningsformer Beträffande anställningsformer (ordinarieskap etc.) tillämpas nuvarande bestämmelser på ovanstående tjäns—
ter.
Tillsyn över den kyrkomusikaliska verksamheten
Domkapitlet har den allmänna tillsynen över den kyrko— musikaliska verksamheten i stiftet, medan den närmare
tillsynen inom varje pastorat sköts av kyrkorådet.
Tjänstetyp och instruktion Domkapitlet fastställer tjänstetyp på förslag av kyr— korådet. Föreslås tjänst som kantor 2, skall kyrkorådet inhämta medgivande från skolstyrelsen.
För varje kyrkomusikertjänst skall domkapitlet på för— slag av kyrkorådet fastställa en instruktion i vilken samtliga kyrkomusikaliska åligganden skall anges samt omfattningen av eventuell fyllnadstjänstgöring eller lärartjänst. Instruktionen omprövas varje gång tjänsten
blir ledig och i övrigt då anledning finns.
Tjänståliggandenas omfattning
Med ledning av instruktionen för varje tjänstfaststäl— ler domkapitlet tjänstens omfattning i antal veckotim— mar. Normer för beräkning av veckotimtal framgår av kollektivavtal mellan statens arbetsgivarverk ochcen—
tral arbetstagarorganisation.
Tjänstgöringsskyldighetens omfattning Kyrkomusikertjänst kan omfatta högst heltid. Dettagäl— ler även tjänst som kantor 2, där tjänsten totaltskall
utgöra heltid.
Tjänstgöring vid gudstjänster och kyrkliga handlingar
Kyrkomusiker skall svara för den kyrkomusikaliskaverk— samhet som framgår av instruktionen, t.ex. att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlings— sången samt utföra orgelmusik enligt de kyrkliga böck— er, som kyrkomötet beslutar att gälla inom svenskakyr—
kan.
Körer, konfirmander och musikinstrument
I instruktionen skall införas skyldighet att öva och leda kyrkokörer, undervisa konfirmander i kyrkansmusik samt ha tillsyn över de musikinstrument som används i
tjänsten.
Fri musikundervisning
I kyrkomusikertjänst skall ingå skyldighet att bedriva fri musikundervisning i huvudsak åt ungdom det antal timmar per vecka som framgår av instruktionen. Under— visningen skall ha särskild anknytning till kyrkansmu— sik och vara ett komplement till den kommunala musik— undervisningen. Elever antas av kyrkomusikern efter
kyrkorådets anvisningar.
Annan kyrkomusikalisk verksamhet Kyrkorådet ges möjlighet att få även andra kyrkomusi— kaliska uppgifter införda i instruktionen.
Fyllnadstjänstgöring
Fyllnadstjänstgöring kan fullgöras som lärare i musik vid grundskola, annan skolform eller kommunal musik- skola. Vidare kan fyllnadstjänstgöring bestå av vissa arbetsuppgifter inom kyrkans verksamhetsområde eller utgöras av kyrkomusikalisk verksamhet inom angränsande pastorat. Avtal om fyllnadstjänstgöringen sluts mellan
pastoratet och annan berörd arbetsgivare.
Behörighetsvillkor Behörighetsvillkoren utom för tjänst som kantor 2fram— går av utredningens förslag till lag on1kyrkomusikalisk
Behörig till tjänst som kantor 2 är den som dels avlagt kantorsexamen eller organist— och kantorsexamen, dels är behörig till den lärartjänst som ingår i kantors—
tjänsten.
Tjänstetillsättning
Vakant kyrkomusikertjänst utom tjänst som kantor 2 skall av kyrkorådet kungöras ledig. Ansökan skall sän— das till kyrkorådet, som efter ansökningstidens utgång översänder handlingarna till domkapitlet.
Domkapitlet prövar sökandenas behörighet och upprättar förslag med tre behöriga sökande, om så många finns. I
annat fall kan förslaget omfatta en eller två sökande.
Om tre behöriga sökande finns skall kyrkorådet inom en månad från det förslaget vunnit laga kraft utse en av dem som uppförts på förslaget till innehavare av tjäns— ten. Om endast en eller två sökande uppförts på för— slag, får kyrkorådet ledigkungöra tjänsten en andra gång, varefter innehavare skall utses.
Kyrkorådet är ej skyldigt ledigkungöra tjänst mer än två gånger. Saknas behörig sökande, får tjänsten under högst två år uppehållas av vikarie, varefter nytttill— sättningsförfarande skall genomföras.
Tjänst som kantor 2 tillsättes i samma ordning som den lärartjänst som ingår i kantorstjänsten. Vid prövning av ansökningshandlingar till tjänst som kantor 2 skall sökandes kyrkomusikaliska meriter tillmätas lika stor betydelse som lärarmeriterna. Innan skolstyrelsen till— sätter sådan kantorstjänst, skall kyrkorådet ges möj— lighet till yttrande i tillsättningsärendet.
Tjänstledighet och semester
Tjänstledighet och semester beviljas av kyrkorådet. I vissa fall beviljas dock tjänstledighet avdomkapitlet. Beträffande tjänst som kantor 2 beviljas ledighet av skolstyrelsen, medan kyrkorådet har rätt att bevilja
ledighet och semester från den kyrkomusikaliska delen av tjänsten.
Disciplinansvar Fråga om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, av—
stängning eller läkarundersökning prövas avdomkapitlet.
Huvudmannaskap Pastoratet är huvudman för kyrkomusiker utom för kan—
tor 2, som har kommunen som huvudman.
Material, instrument och lokaler
Församling skall tillhandahålla kyrkomusiker material och lämpliga lokaler, som erfordras för den kyrkomusi— kaliska verksamheten.
Fördelning av kostnader
Det pastorat, där kyrkomusikern är anställd, skall vara löneutbetalare. Om fyllnadstjänstgöring ingår, skall ersättning från berörd arbetsgivare utgå till pastora— tet. För tjänst som kantor 2 är skolstyrelsen löneut— betalare och har rätt till ersättning från berört pas— torat.
Besvär
Talan mot kyrkorådets beslut om tillsättning av kyrko— musikertjänst förs enligt lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Rätt att föra sådan talan tillkommer även sådan sökande som uppförts på förslag till tjänsten.
Talan mot domkapitlets beslut förs hos regeringen ge— nom besvär. Kyrkorådet har rätt att besvära sig över domkapitlets beslut om förslag till tjänstetillsätt— ning.
övergångsbestämmelser
Kyrkomusikers förmåner omedelbart före förordningens ikraftträdande får inte försämras.
Skolkantor har rätt att kvarstå i sin tjänst.
Kyrkomusiker som är behörig till nyinrättad tjänst, överförs till denna, om tjänsten omfattar i stort de arbetsuppgifter som utförts i den tidigareanställning—
en.
Förslag till Kyrkomusikerförordning (0000:0000)
Verksamhetsområden
1 5 För kyrkomusikerverksamheten i riket enligt lagen (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan skall verksamhetsområden för kyrkomusiker sam—
manfalla med stiftens indelning i pastorat.
2 5 Med kyrkoråd avses i denna förordning pastorats— kyrkoråd.
Om pastorat ingår i kyrklig samfällighet tillsammans med annat pastorat, avses med pastorat och kyrkoråd i stället samfälligheten respektive samfällighetens kyr- koråd. Detta gäller endast om det är fråga om angelä— genheter som ankommer på samfälligheten enligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfällighe— ter, bestämmelser som avses där eller beslut som har
fattats med stöd av den lagen.
3 S Befogenheter och skyldigheter enligt denna för- ordning avseende kyrkomusikertjänsterna skall, om ej
annat föreskrivs, ankomma på pastorat och kyrkoråd som
avses i 2 5.
Kyrkomusikalisk verksamhet 4 5 Med kyrkomusikalisk verksamhet avses i denna för— ordning kyrkomusikers samtliga åligganden enligt 18 — 22 55, 23 5 andra stycket 4 och fastställd in—
struktion.
Kyrkomusikertjänster
5 5 I varje pastorat skall finnas minst en tjänst som organist eller kantor.
Med tjänstetyp avses organisttjänst och kantors— tjänst.
6 S Organisttjänst avser tjänstgöring som kyrkomusi— ker i pastorat.
I organisttjänst får ingå fyllnadstjänstgöringenligt 23 5.
I pastorat som omfattar stiftsstads domkyrkoförsam— ling skall finnas en organisttjänst benämnd domkyrko-
organisttjänst.
7 S Kantorstjänst avser tjänstgöring som kyrkomusiker i pastorat.
I kantorstjänst får ingå
1. fyllnadstjänstgöring enligt 23 S (tjänst sonikan- tor 1) eller
2. tjänst som lärare i grundskolan enligt något av numren 1 — 4 och 6 eller, om särskilda skäl föreligger, enligt annat nummer (tjänst som kantor 2), varvid be— stämmelser i skolförordningen (1971:235) tillämpas på
lärartjänsten.
Anställningsformer 8 S Domkyrkoorganisttjänst och organisttjänst medkyr— komusikalisk tjänstgöring motsvarande heltid skall vara ordinarie enligt 8 5 första stycket anställningsför— ordningen (1965z601).
Annan kyrkomusikertjänst skall vara extra ordinarie. Sådan kyrkomusiker anställs med förordnande tills vi—
dare.
9 5 Den som tillfälligt skall utöva tjänst som orga— nist eller kantor utom kantor 2 anställs som innehava— re av extra tjänst för viss tid, högst ett år, eller arvodestjänst.
Behörig att anställas som innehavare av extra tjänst
är den som avlagt lägst organist- och kantorsexamen.
Tjänstetyp och instruktion 10 5 För varje kyrkomusikertjänst skall kyrkorådet till domkapitlet inge förslag till tjänstetyp tillsam— mans med förslag till instruktion som skall innehålla samtliga kyrkomusikaliska åligganden samt uppgift om omfattningen av fyllnadstjänstgöring eller lärartjänst
i förekommande fall.
Kyrkorådet får föreslå tjänst som kantor 2, om skol— styrelsen medger det.
Innan förslagen insändes till domkapitlet skall kyr— korådet inhämta yttrande av
annan arbetsgivare i fråga om kyrkomusikertjänst med fyllnadstjänstgöring,
skolstyrelsen i fråga om tjänst som kantor 2 och
tjänstinnehavaren, om sådan finns.
11 5 Kyrkorådet skall anmäla ledig organisttjänst el— ler kantorstjänst till domkapitlet. Om kyrkorådet i samband därmed eller i annat fall finner anledning till ändring av tjänstetyp och instruktion, skall förslag därom inges.
Instruktionen omprövas av domkapitlet varje gång tjänsten blir ledig och i övrigt, då anledning finns.
I pastorat, där det finns kyrkomusiker medfyllnads- tjänstgöring, skall domkapitlet ompröva tjänstetyp och instruktion i god tid innan avtal som avses i 23 5 första stycket upphör att gälla. I fråga om fyllnads— tjänstgöring skall samråd ske med annan berörd arbets-
givare.
12 S Domkapitlet fastställer tjänstetyp och instruk—
tion.
13 S Kyrkomusiker är skyldig att fullgöra de åliggan—
den som anges i fastställd instruktion.
14 S Kyrkorådet skall tillse att tider för kyrkomusi— kaliska åligganden samordnas med fyllnadstjänstgöring
eller lärartjänst i förekommande fall.
15 S Kyrkomusiker är skyldig att underkasta sig de
ändringar i sina tjänståligganden som föranleds av
ändringar i denna förordning eller i instruktionenför
tjänsten.
Tjänståliggandenas omfattning
16 5 Med ledning av instruktionen för varje kyrkomu— sikertjänst skall domkapitlet enligt normer i kollek— tivavtal mellan statens arbetsgivarverk och central
arbetstagarorganisation fastställa tjänstgöringens om—
fattning uttryckt i ett antal veckotimmar.
Tjänstgöringsskyldighetens omfattning 17 S Kyrkomusiker skall vara skyldig att fullgöra tjänstgöring motsvarande högst heltid, varvid fyllnads—
tjänstgöring eller tjänst som lärare får inräknas.
Tjänstgöring vid gudstjänster och kyrkliga handlingar
18 S Kyrkomusiker är skyldig att
1. vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda för— samlingssången samt utföra orgelmusik enligt de kyrkli— ga böcker som kyrkomötet beslutar att gälla inom sven— ska kyrkan,
2. biträda vid gudstjänster som anges i tjänstgö— ringsföreskrifter för pastoratets präster samt
3. biträda vid kyrkliga handlingar inom pastoratet.
Körer, konfirmander och musikinstrument
19 S Kyrkomusiker är skyldig att öva och leda minst en kör samt undervisa konfirmander i kyrkomusik. Årsredo— görelse i detta avseende skall av kyrkomusikern avges till kyrkorådet och domkapitlet.
20 S Kyrkomusiker är skyldig att ha tillsyn över orgel och förekommande andra instrument och till kyrkorådet anmäla fel och brister. Innan kyrkorådet medger annan än kyrkomusikern att använda orgeln, skall kyrkomusi— kern beredas tillfälle att yttra sig.
Vidare skall kyrkomusikern ansvara för material av—
sett att användas i tjänsten.
Fri musikundervisning
21 S Organist är skyldig att bedriva fri musikunder— visning i huvudsak åt ungdom minst fem och kantor minst två heltimmar i veckan under 39 veckor årligen. Undervisningen skall förläggas till de tider av året då undervisning i grundskolan pågår.
Den fria musikundervisningen skall ha särskild an— knytning till kyrkans musik och vara ett komplement till den kommunala musikundervisningen.
Elever antas av kyrkomusikern enligt kyrkorådets an— visningar.
Årsredogörelse skall av kyrkomusikern avges till kyrkorådet och domkapitlet.
Annan kyrkomusikalisk verksamhet 22 S Kyrkomusiker är skyldig att utöva annan kyrkomu—
sikalisk verksamhet enligt fastställd instruktion.
Fyllnadstjänstgöring 23 S Fyllnadstjänstgöring får ingå i kyrkomusiker- tjänst om pastoratet och annan berörd arbetsgivare träffat avtal om det.
I kyrkomusikertjänst får ingå fyllnadstjänstgöring
1. som lärare i musik vid en kommuns grundskola, gymnasieskola eller vuxenutbildning eller vid en folk- högskola,
2. som lärare inom kommunal musikundervisning,
3. inom församlingsvård och administration i pasto— ratet eller i annat pastorat eller
4. som kyrkomusiker i angränsande pastorat.
När en kyrkomusiker tjänstgör som lärare enligt and— ra stycket 1 gäller vad som föreskrivs om skyldigheter
för lärare.
Särskilda behörighetsvillkor i vissa fall
24. S Behörig att fullgöra fyllnadstjänstgöring enligt 23 5 andra stycket 1 är den som är behörig till en
tjänst som lärare i vilken tjänstgöringen kan ingå.
25 S Behörig till tjänst som kantor 2 är den som dels har avlagt kantorsexamen eller organist— och kantors— examen, dels är behörig till den lärartjänst som ingår i kantorstjänsten.
Tjänstetillsättning
26 5 Vid tillsättning av tjänst som organist eller kantor gäller inte 4, 5, 6 och 28 55 lagen (1982:80) om anställningsskydd och inte heller 4 och 9 SS an— ställningsförordningen (1965:601).
27 S Kyrkomusikertjänst utom tjänst som kantor 2till— sätts enligt 28 — 34 55.
28 S Tjänst skall av kyrkorådet kungöras ledig iPost— och Inrikes Tidningar. Ansökan skall tillsammans medde handlingar sökanden vill åberopa ställas till kyrkorå— det. Efter ansökningstidens utgång skall kyrkorådet
översända ansökningshandlingarna till domkapitlet.
29 S Domkapitlet skall pröva behörigheten hos de sö— kande och upprätta förslag med tre behöriga sökande,om så många behöriga sökt tjänsten. I annat fall får för— slaget omfatta en eller två sökande. Förslaget skall anslås på domkapitlets anslagstavla
och delges kyrkorådet och de sökande.
30 5 Om ingen behörig sökande finns, skall domkapitlet underrätta kyrkorådet som skall kungöra tjänsten ledig på nytt.
31 5 Senast inom en månad från det förslaget vunnit laga kraft skall kyrkorådet utse en av dem som uppförts
på förslaget till innehavare av tjänsten.
32 S Omfattar förslaget en eller två sökande får kyr— korådet utse innehavare eller kungöra tjänsten ledig
på nytt.
33 5 Finns endast en eller två sökande på förslaget efter andra kungörandet skall kyrkorådet utse inneha—
vare av tjänsten.
34 S Kyrkorådet skall sända meddelande om beslut an— gående tillsättning till domkapitlet och till sökande
som uppförts på förslaget.
35 S Tjänst som kantor 2 tillsätts av skolstyrelsen enligt bestämmelser i 17 kap. skolförordningen (1971:235) för den lärartjänst som ingår i kantors— tjänsten.
Före ledigkungörande och beslut om tillsättning skall skolstyrelsen bereda kyrkorådet möjlighet att yttra sig.
Vid bedömning av sökande skall hänsyn tas till meri—
ter som kyrkomusiker och lärare.
Tjänstledighet och semester
36 S Tjänstledighet och semester avseende kyrkomusika— lisk tjänstgöring beviljas av kyrkorådet, om inte annat
anges i 37 S.
37 5 Har kyrkomusiker varit tjänstledig för offentligt uppdrag, militärtjänst eller styrkt sjukdom under ett år i följd eller av annan anledning 30 dagar i följd, skall fortsatt tjänstledighet beviljas av domkapitlet. För kantor 2 beviljas sådan tjänstledighet av skol— styrelsen i fråga om lärartjänsten.
Disciplinansvar m.m. 38 S Frågor enligt 10 — 13 kap. lagen (1976:600) om offentlig anställning prövas av domkapitlet.
Huvudmannaskap 39 S Pastoratet skall vara huvudman för kyrkomusiker.
Dock skall kommunen vara huvudman för kantor 2.
Material, instrument och lokaler
40 S Församling skall tillhandahålla kyrkomusiker not— material, instrument och lämpliga lokaler för den kyr—
komusikaliska verksamheten.
Kostnader 41 S Pastoratet skall svara för kostnader för kyrko—
musikers avlöningsförmåner och pensionering.
42. S Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänsten skallkost— naderna fördelas enligt avtal mellan pastoratet och an—
nan berörd arbetsgivare.
43 S Pastoratet skall ersätta kommunen för kostnader som avser den kyrkomusikaliska tjänstgöringen i en
tjänst som kantor 2.
44 5 Församlingen skall svara för kostnader för till— handahållande av notmaterial, instrument och lokaler
m.m.
Besvär 45 5 Kyrkorådets beslut om tillsättning av kyrkomusi— kertjänst får överklagas hos kammarrätten genom besvär enligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.
Besvär över sådant beslut får även anföras av sökan-
de, som uppförts på förslag till tjänsten.
46 S Skolstyrelsens beslut om tillsättning av tjänst som kantor 2 får överklagas genom besvär i den ordning
som framgår av 19 kap. 1 och 7 SS skolförordningen (1971:235).
47 S Domkapitlets beslut enligt denna förordning får
överklagas hos regeringen genom besvär.
48 S Besvär över domkapitlets beslut om förslag till tillsättning av kyrkomusikertjänst får även anföras av
kyrkorådet.
49 5 Att sådana beslut som domkapitlet har meddelat enligt 47 S i ärenden om tjänstledighet överklagas hos statens arbetsgivarverk följer av förordningen (1983:341) om överklagande av beslut i ärenden om tjänstledighet m.m.
Att rätten att överklaga beslut som avses i 47 5 kan vara inskränkt följer av lagen (1965:276) om inskränk— ning i rätten att föra talan mot offentlig arbetsgiva—
res beslut.
övergångsbestämmelser
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari1989.
2. Förekommer i författning eller i annan bestämmelse hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmel— se i denna förordning, tillämpas i stället den nya be— stämmelsen, om ej annat anges särskilt.
3. Genom förordningen upphävs kyrkomusikerförordning— en (1950:375), förordningen (1982:375) medprovisoriska bestämmelser om skolkantorer och kungliga cirkuläret den 6 september 1967 om rätt att i vissa fall ur skol— kantorstjänst avskilja däri ingående lärartjänst.
4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i tillämp— liga delar i fråga om ordinarie eller extra ordinarie tjänst som skolkantor. Sådan tjänst får finnas kvar till dess att den som innehar tjänsten avgår.
5. I fråga om-den som vid utgången av december 1988 innehar ordinarie eller extra ordinarie tjänst som skolkantor i ett kyrkomusikerdistrikt inom ett pastorat och som skall kvarstå i tjänst under tid därefter skall konstitutorial respektive förordnande på tjänsten avse tjänst som kantor 2 i pastoratet om skolkantorn önskar få ett sådant förordnande. I tjänsten som kantor Zskall ingå en tjänst som lärare med samma nummer som den som ingått i tjänsten som skolkantor.
6. I fråga om den som vid utgången av december 1988 innehar ordinarie tjänst som organist eller domkyrko— organist eller extra ordinarie tjänst som organist,
kyrkokantor eller biträdande kyrkomusiker i ett kyrko—
musikerdistrikt inom ett pastorat och som skall kvar— stå i tjänst under tid därefter skall konstitutorial eller förordnande på tjänsten avse motsvarande tjänst i pastoratet enligt 6 och 7 55. Med motsvarande tjänst avses
a. organisttjänst i fråga om sådan biträdande kyrko— musiker som är behörig att anställas som organist en— ligt lagen (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan eller
b. kantorstjänst i fråga om kyrkokantor samt i fråga om sådan biträdande kyrkomusiker som är behörig att an— ställas som kantor enligt samma lag.
Första stycket tillämpas också i fråga om långtids— vikariat.
7. Den som den 31 december 1988 är förordnad på en extra tjänst som kyrkokantor eller biträdande kyrkomu— siker i ett kyrkomusikerdistrikt inom ett pastorat tills vidare längst till viss tidpunkt på grund av att behörig kyrkomusiker inte kunnat anställas skall för- ordnas tills vidare på en tjänst som kantor i pastora— tet om den förordnade före förordnandetidens utgång uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten och önskar få ett sådant förordnande.
8. Den som den 31 december 1988 innehar en eller fle— ra arvodestjänster som biträdande kyrkomusiker eller orgelspelare och med tjänstgöring som sammanlagtomfat— tar minst 40 procent av heltidstjänstgöring i ett eller flera kyrkomusikerdistrikt inom ett pastorat skall för— ordnas på en tjänst som kantor i pastoratet om
a. det finns sådant underlag för tjänsten som avses i 18 — 23 55,
b. tjänstinnehavaren är behörig att anställas som kantor enligt lagen (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan och
c. tjänstinnehavaren önskar få ett sådant förordnan— de.
9. Sådan tjänstinnehavare som avses i punkten 8 men
som inte är behörig att anställas som kantor enligt
lagen (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i sven— ska kyrkan skall förordnas på en extra tjänst sonikantor i pastoratet om villkoren i punkten 8 a och c är upp— fyllda och tjänstinnehavaren avlagt organist— och kan— torsexamen. Förordnandet skall meddelas tills vidare dock längst till och med utgången av december 1992.
Om tjänstinnehavaren före den 1 januari 1993 uppfyl— ler behörighetsvillkoren och skall kvarstå i tjänsten efter utgången av december 1992, skall förordnande på tjänsten meddelas tills vidare. Villkoren i punkten 8 a och c skall också vara uppfyllda.
10. Den som den 31 december 1988 innehar kyrkokommu— nal anställning som församlingsmusiker med tillsvida— reförordnande och med tjänstgöring som omfattar minst 40 procent av heltidstjänstgöring i ett pastorat skall förordnas på en tjänst som organist eller kantor i pas- toratet om
a. det finns sådant underlag för tjänsten som avses i 18 - 23 55.
b. församlingsmusikern är behörig att anställas som organist respektive kantor enligt lagen (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan och
c. församlingsmusikern önskar få ett sådant förord— nande.
11. Sådan församlingsmusiker som avses i punkten 10 men som inte är behörig att anställas som kantorenligt lagen (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i sven— ska kyrkan skall förordnas på en extra tjänst som kan— tor i pastoratet om villkoren i punkten 10 a och c är uppfyllda och församlingsmusikern avlagt organist— och kantorsexamen. Förordnandet skall meddelas tills vidare dock längst till och med utgången av december 1992.
Om församlingsmusikern före den 1 januari 1993 upp— fyller behörighetsvillkoren och skall kvarstå i tjäns— ten efter utgången av december 1992, skall förordnande på tjänsten meddelas tills vidare. Villkoren i punkten
10 a och c skall också vara uppfyllda.
12. Förordnanden som avses i punkterna 7— 11 får med—
delas utan att tjänsterna anmäls lediga.
Särskilt yttrande av Bengt Broman
Den nuvarande statliga regleringen av kyrkomusiker— tjänsterna har givetvis sina stora nackdelar vilket utredaren klart visar. Utredaren föreslår därför att tjänsterna i framtiden skall vara kyrkokommunala, dock med ett begränsat statligt inflytande. Som jag ser det innebär den ändrade ordningen en nackdel för kyrkomusi— kerna främst därför att möjligheterna att genom besvär åstadkomma ändring i kyrkokommunala tillsättningsbeslut är små. De stora fördelar som förslaget i övrigt inne- bär kan mycket väl tas till vara även om tjänsterna är
statligt reglerade.
Utredaren anser inte att kyrkomusikern måste vara med— lem i svenska kyrkan. Jag anser att det är principiellt fel att man skall kunna inneha en så central tjänst inom ett pastorat utan att vara medlem. Kyrkomusikern kommer i kontakt med många människor som representant för församlingen i dess gudstjänstfirande funktion. Det måste uppfattas som egendomligt om denne representant inte är medlem i det samfund han representerar. Noteras kan även att den som inte är medlem givetvis inte beta— lar full medlemsavgift. Vidare betonas numera lagarbe— tet inom kyrkan. Detta talar för att alla medlemmar i ett kyrkligt arbetslag bör tillhöra samma kyrka.
r _ * "m"". n ' nu ,. ' .,...111 11.413 11.151 1114, '>'? -
.u.'
. ., H,. ...,11 1; '
,,... *... ,
Bilaga 1 Kommittédirektiv Organisationen av kyrkomusikernas verksamhet m.m.
Dir 1980:85
"'#'...' .,'. .",""" ..l '.' " "" . .. ,,. h .,. ..,. ..
1.1, 'N. ,,-J1 1ll'1|.'1l 11
'.'" .1'| . "..'-,'.",|..1
"""".""1 ,,
.
..,,,1,, _"1 |.
11,"11'.',,"","",', "
I '.. ".. .. . . .,
,'., "',,',',,
|:. "1.1
. .. . '.1" .'
Kommittédirektiv &&
Dir 1980:85 Organisationen av kyrkomusikernas verksamhet, m. m.
Dir 1980:85 '
Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-11
Departementschefen. statsrådet Boo. anför. Den kyrkomusikaliska verksamheten är i dag kringgärdad av detaljerade författningsbestämmelser. De grundläggande reglerna finns i lagen (1947:275) om kyrkomusiker (ändrad senast 19701941). I lagen föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling finnas anställd kyrkomusiker. Närmare bestämmelser finns i kyrkomusikerförordningen, ursprungligen benämnd kyrkomusikerstadgan (1950:375. omtryckt 19731681. ändrad senast 1978:877).
Genom arbetsrättsreformen år 1976 blev lagen (1976:600) om offentlig anställning och anställningsförordningen (1965:601) tillämpliga på kyrkomu- sikerna. Enligt 2 a & kyrkomusikerförordningen gäller bestämmelserna i 4, 8 och 9 åå anställningsförordningen inte för anställning som organist, kyrko- kantor. extra ordinarie eller extra biträdande kyrkomusiker. De undantagna paragraferna innehåller huvudsakligen tjänstetillsättningsbestämmelser. För skolkantorerna gäller i tillämpliga delar skolförordningen(1971:235, omtryckt 1979:717) och övriga för lärare 1 och 2 utfärdade föreskrifter, dock endast i den mån de inte strider mot kyrkomusikerförordningen. I lagen om kyrkomusiker stadgas att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal faställs. efter av riksdagen godkända grunder, under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ( arbetsgivarverket). De viktigate avtalen för kyrkomusikerna är huvudavtal den 2 mars 1978, allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänster (AST). tjänsteförteckningsavtal för kyrkliga tjänster resp. för undervisnings- området (TFK och "IT-'U) samt allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (PA).
För kyrkomusikerverksamheten skall stiften vara indelade i kyrkomusi- kerdistrikt. Huvudregeln är att varje territoriell församling utgör ett distrikt. Regeringen kan emellertid föreskriva att en församling skall uppdelas på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med en annan församling eller del därav till ett distrikt. I slutet av år 1978 var landet indelat i 2 192
kyrkomusikerdistrikt.
Kyrkomusikerförordningen innehåller bestämmelser om de olika slag av kyrkomusikertjänster som kan finnas. I varje kyrkomusikerdistrikt skall normalt finnas en organisttjänst eller en kantorstjänst. Organisttjänst får inrättas i distrikt med mer än 5 000 invånare och kantorstjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet kan dock medge undantag från denna regel. I princip ankommer det på domkapitlet att — efter förslag av kyrkorådet — fastställa distriktets tjänstetyp.
Organisttjänsten kan vara ordinarie eller extra ordinarie och är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I tjänsten kan emellertid ingå fyllnads- tjänstgöring som lärare i musik antingen vid statliga eller vissa statsunder- stödda läroanstalter eller vid kommunal musikundervisning till vilken statsbidrag inte utgår. I de distrikt som omfattar en domkyrkoförsamling skall det &nnas en ordinarie organisttjänst, vars innehavare kallas domkyr— koorganist och har vissa särskilda åligganden.
Kantorstjänsten är antingen en ordinarie tjänst som kyrkomusiker ocn lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller mellanstadiet (lärare 1 resp. 2), s. k. skolkantorstjänst, eller en självständig kyrkomusikalisk tjänst, s. k. kyrkokantorstjänst. Denna är en extra ordinarie tjänst avsedd för minst halvtidstjänstgöring.
I ett kyrkomusikerdistrikt, där arbetsuppgifterna är av ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas. får i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare. Enligt Kungl. Maj:ts cirkulär den 6 september 1967 kan domkapitlet vidare medge att en lärartjänst. som ingår i en ledig skolkan- torstjänst, får avskiljas ur kantorstjänsten för att tillsättas med ordinarie innehavare och att en orgelspelare får anställas för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Detta får ske under förutsättning att tjänsten har visat sig vara svårbesatt.
Vid sidan av organist- eller kantorstjänst kan iett distrikt, där arbetsupp- gifterna kräver det, efter domkapitlets medgivande inrättas en eller flera tjänster som biträdande kyrkomusiker. I kyrkomusikerdistrikt får för. särskilda kyrkomusikaliska uppgifter anställas s. k. församlingsmusiker. Sådana musiker faller emellertid utanför den författningsmässiga regleringen på det kyrkomusikaliska omrädet.
Någon fullständig och aktuell statistik över kyrkomusikertjänsterna finns inte. Tillgängliga uppgifter visar emellertid att det vid slutet av år 1978 fanns sammanlagt 2 449 kyrkomusikertjänster. varav 432 organisttjänster, 1 072 skolkantorstjänster (därav 630 med avskild lärartjänst). 412 kyrkokantors- tjänster. 268 tjänster för biträdande kyrkomusiker och 265 orgelspelartjän- ster.
Kyrkomusikerförordningen innehålleri 2 kap. allmänna bestämmelser om
kyrkomusikemas tjänsteåligganden. I en organists åligganden ingår först och främst att biträda vid gudstjänster och förrättningar. öva och leda kyrkokör. undervisa konhrmander i psalmsång och vårda orgeln. Dessutom har organisten att meddela fri musikundervisning åt ungdom fem timmar i veckan under 39 veckor årligen. Under vissa förutsättningar och med viss begränsning kan organisten åläggas fyllnadstjänstgöring som musiklärare. När det gäller sådan tjänstgöring vid statlig eller statsunderstödd skola bestäms omfattning och förläggning av länsskolnämnden. Fyllnadstjänstgö- ring vid kommunal musikundervisning regleras genom överenskommelse mellan församlingen och kommunen. En domkyrkoorganist har utöver de nu angivna uppgifterna vissa stiftsomfattande funktioner, främst att vara musiksakkunnig i domkapitlet.
Kantorer och orgelspelare hari princip samma kyrkomusikaliska åliggan- den som organister. Endast kyrkokantorer har dock skyldighet att meddela fri musikundervisning (två veckotimmar). Skolkantorer får inte tas i anspråk för kyrkomusikaliska åligganden på sådana tider att de hindras att fullgöra sin lärartjänst. Biträdande kyrkomusikers åligganden bestäms omedelbart av den instruktion som gäller för tjänsten. I sådan tjänst kan också ingå fyllnadstjänstgöring och fri musikundervisning.
För varje kyrkomusikertjänst fastställer domkapitlet en instruktion. Förslag till sådan instruktion upprättas av kyrkorådet. som har att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall skolrnyndig- heterna. Kyrkomusiker är skyldig underkasta sig de jämkningar i sina tjänsteåligganden som föranleds av ändringari kyrkomusikerförordningen, i instruktionen för tjänsten eller i indelningen i kyrkomusikerdistrikt.
Domkapitlet bestämmer för varje kyrkomusikertjänst ett veckotimtal för den kyrkomusikaliska verksamheten (vari även inräknas den fria musik- undervisningen) enligt nomier som anges i 23 5 kyrkomusikerförordningen. Dessa bygger på en omräkning av tjänstgöringstiden i visst antal veckotim- mar, olika alltefter distriktens folkmängd och göromålens omfattning. Omprövning av veckotimtalet sker vart femte år samt vid vakans på tjänsten. Organists, extra ordinarie biträdande kyrkomusikers och kyrkokantors tjänstgöringsskyldighet får inte överstiga 34 veckotimmar. 30 veckotimmar motsvarar full tjänstgöring.
När det gäller utbildningen av kyrkomusiker finns det sedan år 1972 för utbildning på högskolenivå kyrkomusikerlinjer vid musikhögskolan i Stock- holm samt vid universiteten i Lund och GöteborgLägre musikutbildning meddelas bl. a. vid sommarkurser för avläggande av organist- och kantors- examen samt brev- och sommarkurser för avläggande av pedagogisk examen för kyrkokantorer. Dessa kurser organiseras av Musikaliska akademiens styrelse. Statsunderstödda kurser anordnas också vid Sköndalsinstitutets kyrkomusikerlinje.
Av den föregående redogörelsen framgår att den kyrkomusikaliska verksamheten regleras av bestämmelser som är mycket detaljerade och delvis komplicerade. Under årens lopp har därför aktualiserats mer eller mindre genomgripande ändringar av författningsbestämmelsema. Jag skall något redogöra för de önskemål om ändringar som har framförts.
Riksdagen anhöll år 1963 om en översyn av kyrkomusikerstadgan. Samma år begärde kyrkomötet ändringar i stadgan. På uppdrag av Kungl. Maj:t verkställde en särskild utredare den begärda översynen. I ett betänkande (ecklesiastikdepartementet. stencil 19662) som lades fram är 1966 lämnades dels förslag till en helt ny och väsentligt förkortad kyrkomusikerstadga, dels förslag till provisoriska ändringar i stadgan. Enligt förslaget till ny stadga skulle bl. a. pastorat i stället för församling utgöra kyrkomusikerdistrikt. Beslutanderätten i en hel del frågor skulle överflyttas från Kungl. Maj:t till domkapitlen. Skolkantorstjänsterna borde successivt avvecklas vid uppkom- mande ledigheter. Förslaget till provisoriska ändringar i stadgan innehöll huvudsakligen en ny metod för veckotimtalsberäkningen.
Utredningsförslagen ledde inte till någon mera fullständig revision av kyrkomusikerstadgan, Frågan om den kyrkomusikaliska utbildningen. som samtidigt behandlades av organisationskommittén för högre musikutbild- ning (OMUS), kunde nämligen komma att påverka den slutliga utforrningen av stadgan. Däremot företogs vissa smärre ändringar. År 1967 ändrades sålunda kyrkomusikerstadgan bl. a. så att beslutanderätten i vissa ärenden flyttades från Kungl. Maj:t till domkapitlen (SFS 1967:189). Vidare anpassades år 1973 behörighetsvillkoren till den nya högre utbildningen på en särskild kyrkomusikerlinje vid musikhögskoloma (SFS 1973:681).
Under senare år har flera framställningar gjorts om ändringar i kyrkomu- sikerförordningen. Sålunda har Sveriges lärarförbund i skrivelser den 1 mars 1973, den 31 oktober 1978 och den 6 februari 1979 framfört ett antal förslag till ändringar i förordningen gällande bl. a. den fria musikundervisningen, veckotimtalsberäkningen och verksamheten för den s. k. sommarkyrkan.
Vidare har Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund i skrivelser den 10 maj 1973 och den 13 december 1979 anhållit om en genomgripande revision av förordningen. I sistnämnda skrivelse framhåller förbundet bl. a. att en rad bestämmelser i förordningen lämnar utrymme för olika tolkningari väsentliga frågor. Enligt förbundets mening bör delar av förordningen kunna föras över till eller anknytas till kollektivavtal. De olika tjänstetypema i förordningen bör enligt förbundet också ses över. Förbundet har vidare i en skrivelse den 3 oktober 1980 understrukit angelägenheten av att det företas en utredning som syftar till en avveckling av kyrkomusikerförordningen. I skrivelsen hänvisar förbundet till att dess kongress i september 1980 har ansett att kyrkomusikeranställningama i framtiden bör vara kyrkokommu— nala anställningar.
Även 1975 års allmänna kyrkomöte har begärt en grundlig revision av kyrkomusikerförordningen (andra tillfälliga utskottets betänkande l975:14, kskr 1975z40).
I några framställningar behandlas särskilt skolkantorsfrågan. Länsskol— nämnden i Hallands län har i en skrivelse den 26 juli 1973 och länsskolnämn- den i Jämtlands län i en skrivelse den 21 januari 1977 särskilt pekat på svårigheterna att återbesätta vakanta skolkantorstjänster. Sveriges lärarför- bund har i en skrivelse den 30 januari 1975 anhållit om åtgärder för att kantorernas tjänstgöringsförhållanden ändras. Vidare har domkapitlet i Linköping i en skrivelse den 12 februari 1975 hemställt om vissa reformer, främst med anknytning till skolkantorssituationen. Dessutom har 1979 års allmänna kyrkomöte anhållit om sådan ändringi kyrkomusikerförordningen att högstadielärare med kyrkomusikalisk utbildning kan få skolkantorstjän— ster (första tillfälliga utskottets betänkande 1979:14, kskr 1979219).
Av det anförda framgår att den nuvarande regleringen av den kyrkomu- sikaliska verksamheten. som till stor del har tillkommit under 1950-talet, i olika avseenden är föråldrad. Sedan tillkomsten av kyrkomusikerförordning- en har genomgripande förändringar skett i det regelsystem som gäller för de offentligt anställda. Mycket som förut reglerades i statliga tjänstereglemen- ten har numera överförts till avtal. Viktiga förändringar har skett på det arbetsrättsliga omrädet. Dessa har inte avspeglats i de bestämmelser som gäller för kyrkomusikerna. Reformer på skolans område har medfört att den kombination av lärartjänst och kyrkomusikalisk tjänst som skolkantorstjän- sten utgör dåligt svarar mot de nya förhållandena. Det stora antalet vakanta skolkantorstjänster ger klart belägg härför.
Enligt min mening bör en särskild utredare nu tillkallas för att göra en fullständig och förutsättningslös översyn av organisationen av kyrkomusi- kernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor, som bl. a. aktualiseras i de framställningar som har gjorts i ämnet under senare år.
Utgångspunkt för övervägandena bör vara församlingarnas behov av kyrkomusikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusikalisk standard. Det är angeläget att finna ett system som bättre än det nuvarande kan anpassa den kyrkomusikaliska tjänsteorganisationen till olika församlingars varierande behov. Den nuvarande metoden att beräkna underlag för bestämmande av tjänstetyp och veckotimtal för kyrkomusikerns tjänstgöring tar inte hänsyn till vissa församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. iden s. k. sommarkyrkoverksamheten, eller till det rika kyrkomusikaliska utbud som kan förekomma i cityförsamlingar med litet befolkningsunderlag men med tillgång till förnämliga orglar och förutsätt- ningar för stora körframträdanden o. d.
Utöver församlingslivets behov bör emellertid också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Jag vill erinra om att
det i propositionen om den statliga kulturpolitiken (prop. 1974:28) framhölls att kyrkomusikerna utgör en mycket stor faktisk tillgång i musiklivet. De står för en omfattande och varierad musikutövning och utnyttjas också i många fall för andra uppgifter än de kyrkomusikaliska. Det kunde därför vara av intresse från kulturpolitisk synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförordningen erbjuder. Jag delar denna uppfattning men vill understryka att även den rent kyrkomusikaliska verksamheten i församling- arna mycket väl ansluter sig till de av riksdagen fastställda målen för den statliga kulturpolitiken, sådana som de angavs i den nämnda propositionen ( s. 295). Ansträngningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusikernas musikaliska kompetens.
Jag vill i detta sammanhang framhålla värdet av den fria musikundervis- ning som organister, kyrkokantorer och en del biträdande kyrkomusiker meddelar som ett led i sin tjänstgöring och den omfattande körverksamhet som de utövar. Den kör- och musikcirkelverksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi har stor betydelse för rekryteringen av framtida musikutövare. Detta är tillgångar som bör tas till vara också i en ändrad organisation. Det är också väsentligt att omvårdnaden av det värdefulla orgelbeståndet i våra kyrkor inte blir eftersatt.
Den nära samverkan mellan kyrka och skola som är utmärkande för den hittillsvarande organisationen har varit av värde för båda parter och har bl. a. gett skolungdom tillfälle till sång- och musikutövning också utanför skolans ram. Det finns goda skäl att räkna med att huvuddelen av kyrkomusikerna även i framtiden kommer att behöva användas i läraruppgifter. Det är därför angeläget att öppna möjligheter att i vidare utsträckning än vad kyrkomu- sikerförordningen nu medger förena kyrkomusikalisk tjänst med lärartjänst inom det allmänna skolväsendet eller vid den kommunala musikskolan. Möjligheterna att kombinera deltidsanställning som kyrkomusiker med andra tjänster i kyrka och samhälle bör också kartläggas.
En första uppgift för utredaren bör vara att klarlägga i vilken omfattning det behövs statliga bestämmelser för att tillgodose de kyrkliga Och samhälleliga intressen som jag här inledningsvis har berört elleri vad mån de kan tryggas på annat sätt. En del bestämmelseri kyrkomusikerförordningen — t. ex. de förut berörda reglerna om fastställande av veckotimtal - är av den art att det i dag kan te sig naturligt att ta in demi kollektivavtal. Åtskilligt bör också kunna överlämnas åt de kyrkliga kommunerna att själva bestämma om.
Enligt kyrkomusikerförordningen har såväl regeringen som domkapitlen och församlingarnas eller de särskilda kyrkomusikerdistriktens kyrkoråd att besluta i ärenden som rör kyrkomusrkerorganisationen och tillsättandet av enskilda tjänster inom den. Utredaren bör överväga i vad mån sådana
ärenden kan handläggas av färre organ och på ett enklare sätt än f. n. En viktig fråga i detta sammanhang ari vad mån den nuvarande uppdelningen av arbetsgivarfunktionen mellan domkapitlen och de lokala kyrkoråden kan ersättas av en mera enhetlig ordning. Vidare bör övervägas vilken kyrkokommunal enhet — församling, pastorat eller annan — som på det lokala planet är lämpligast som anställningsmyndighet för kyrkomusikerna.
Som jag i det föregående har nämnt finns det tjänster för vilka huvudmannaskapet delas mellan kyrka och skola eller någon annan arbetsgivare. När det gäller dessa tjänster bör utredaren studera frågan om ansvars- och kostnadsfördelning för de olika arbetsgivarna och söka finna ett system med så enkla och enhetliga regler som möjligt. Den utjämning av kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten som nu sker inom den kyrkliga organisationens ram genom avräkningen mellan pastoraten och kyrkofonden bör inte behandlas i detta sammanhang. Den berör den mera vidsträckta frågan om kyrkofondens ställning och funktion. Denna torde komma att behandlas i den utredning rörande kyrkofonden som regeringen har aviserat i propositionen om besparingar i statsverksamheten. m.m. ( prop. 1980/81:20 . bil. 7. s. 5) och som jag i annat sammanhang avser att föreslå.
En förutsättning för utredningsarbetet skall vara att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna inte skall medföra andra kostnader för staten än sådana som kan följa av att statliga myndigheters medverkan alltjämt bedöms vara nödvändig för att administrera kyrkomusikemas verksamhet. Möjligheten att genom en rationellare organisation göra besparingar för det allmänna bör tas till vara.
Utredaren bör också studera och ange de kompetenskrav som skall ställas för de olika slag av kyrkomusikaliska tjänster som kan bli aktuella i framtiden. I samband därmed kommer också utbildningsfrågorna in i bilden. En arbetsgrupp inom universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) arbetar f. 11 med en översyn av den högre kyrkomusikerutbildningen och har därvit också behandlat frågan om en integration av lägre och högre kyrkomusika lisk utbildning. Vid sina överväganden beträffande kompetenskraven bö utredaren hålla nära kontakt med UHÄ och andra för utbildningsfrågorn ansvariga organ. så att en samordning kan ske mellan utbildar- oc avnämarintressen. Om en reform av utbildningen sker. bör särskilt beakta frågan om meritvärderingen vid en jämförelse mellan olika sökande till e tjänst som har genomgått den äldre resp. den nyare utbildningen.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag efter samråd me. chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Mogård att regeringei bemyndigar chefen för kommundepartementet
att tillkalla en särskild utredare för att se över organisationen av kyrkomusikernas verksamhet m. m..
att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns kommittéanslag.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Kommundepartementet)
"ll...
Utredningsarbetet
Utredningen inledde sitt arbete med en omfattande ge— nomgång av de problem som är förbundna medorganisatio— nen av kyrkomusikernas verksamhet. Med sikte på en del— reform granskade utredningen särskilt möjligheternaatt tills vidare konstruera om de nuvarandeskolkantorernas tjänster så att lättnad i tjänstgöringen skulle kunna erhållas. Dessa planer fick emellertid läggas åt sidan. Härefter har utredningen sysslat med att utarbeta ett sammanhållet förslag till organisationsreform avsett
att presenteras i ett sammanhang.
Under arbetets gång har regeringen till utredningen
överlämnat ett stort antal skrivelser som företrädesvis behandlar olika förslag till ändringar beträffande den kyrkomusikaliska verksamheten. Även från andra håll har utredningen fått ta emot ett antal skrivelser i sådana frågor. Skrivelserna har beaktats i utredningensarbete och besvaras genom de förslag som utredningenpresente—
rar.
Bland de skrivelser som regeringen har överlämnat till utredningen fanns ett förslag från Svenska kyrkans för— samlings— och pastoratsförbund om attavlöningsförmåner för kyrkomusiker vid tjänstledighet på grund avuppdrag som fackliga förtroendemän skulle få bestridas ur kyr— kofonden. I en skrivelse den 25 november 1983 till re— geringen föreslog utredningen att de kostnader för de
fackliga förtroendemännens verksamhet som beror på be—
stämmelser i författning och/eller avtal skall få tas
ut av kyrkofonden. I linje härmed har riksdagen senare beslutat att kostnader för fackliga förtroendemän för kyrkomusiker får bestridas ur kyrkofonden (prop. 1983/84:175, KrU 20, rskr 327).
För att bl.a. ta reda på olika önskemål om framtida kombinationer av kyrkomusikalisk och annan tjänstgö— ring har utredningen genomfört två omfattande enkäter. Utredningen vände sig dels till ett antal yrkesverksam— ma kyrkokantorer, dels till studerande vid olika skolor med huvudsaklig inriktning på organist— och kantorsex— amen/kyrkokantorsexamen. Enkätsvaren ingår i utredning—
ens underlag för förslagen om kombinationstjänster.
Utredningen har fortlöpande samrått med 1982 års kyrko— kommitté (Kn 1982:05). Tillsammans med denna kommitté har utredningen även avgett diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och remissammanställ— ningen (SOU 1984:75) Församlingarna om framtiden. Andra kontakter har utredningen haft med kyrkoförfattnings— utredningen (Kn 1982:06) och skolförfattningsutredning— en (U 1979:12).
Utredningen har även haft ett stort antal kontakter med myndigheter och andra på central—, regional— och lokal— plan, vilka berörs av utredningens arbete. Utredningen har fört diskussioner med företrädare för UHÄ, SÖ, Mu— sikaliska akademiens kyrkomusikkommitté ochkyrkomusi— kerlinjerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Utredning- en har besökt folkhögskolorna i Mellansel, Oskarshamn, Ransäter (Geijerskolan) och Skara stifts folkhögskola i Hjo. Vidare har utredningen deltagit i en linje— nämndskonferens om den högre kyrkomusikerutbildningen i Sigtuna samt haft två sammanträden med företrädare för Domkyrkoorganisternas förening. Vid två tillfällen har utredningen träffat företrädare för De handikappa—
des riksförbund.
Utredningen har under hand yttrat sig till regeringen i fråga om provisoriska bestämmelser om skolkantorer, jämför förordningen (1982:375) med provisoriska bestäm— melser om skolkantorer. Vidare har utredningen yttrat sig i fråga om decentralisering av beslutanderätten i ärenden om indelning i kyrkomusikerdistrikt, jämför
förordningen ( 1983:566 ) om ändring i KMF.
I sitt arbete har utredningen även beaktat direktiven (Dir 1984z5) till samtliga kommittéer och särskilda ut—
redare angående utredningsförslagens inriktning.
."vi +— w,.”
Bilaga 3 Schematisk översikt över ändringar i pasto—
ratsindelningen åren 1910 — 1950
SOU 1985:55 Bilaga 3 Schematisk översikt över ändringar i pastoratsindel— ningen åren 1910 — 1950*
Stift Antal Antal därav genom Antal pasto— pastorat pasto— rat berörda del- sam— över— rat 1910 av indel— ning man— flytt—1/11950
ningsänd— lägg— ning
ring ning av för— sam— ling
Uppsala 1711 61 36 % 8 42 11 130
Linköping 150 49 33 % 2 45 2 129
Skara 124 19 15 % 1 18 — 115 Strängnäs 1072 24 22 % 10 14 — 100
Västerås 105 29 27 % 4 25 — 96
Växjö 141 36 26 % 17 19 — 146 Lund 2403 88 37 % 10 56 22 220
Göteborg 113 16 14 % 16 — — 126
Karlstad 63 11 17 % 11 - — 77
Härnösand 75 19 25 % 17 2 — 90 Luleå 474 7 16 % 7 — — 58
Visby 44 28 64 % — 28 — 30 Stockholm 135 3 23 % 3 — — 50
Summa 1 393 390 106 249 35 367
1 Härav en del överflyttade till det nybildade Stock— holms Stift.
2 Från Brännkyrka pastorat som utbrutits från Huddinge pastorat år 1913, Enskede pastorat,
har sedermera år 1930 utbrutits vilket icke här redovisats.
3 Från V. Skrävlinge församlings pastorat, som utbru- tits från Husie och V. Skrävlinge församlingars pas— torat, har avskilts Möllevångens församlings pasto— rat.
4 Skellefteå pastorat har delats i Skellefteå stads— församlings pastorat och Skellefteå landsförsamlings pastorat. Från sistnämnda pastorat har därefter ut— brutits Kågedalens pastorat och Bureå pastorat.
5 Stockholms stad. * SOU 1953:11 s. 34.
; 111 » ' 1.1 '911'1b11,_ '
13111 . ' 111.1561 11 .., 1 . ,! 1 ,4 .1 _ 1' -' "1111; (' 11 111—11 1 *., * .,_ 1 f. ' ' ..» 1.1 — 11 1 14 '. u ' 1 1 1 r” *. ' 1 » : pi;
'-..i 1 * '" ' '1 'ILUJ *I-Hlnh ' '
Bilaga 4 Pastoraten fördelade efter folkmängd 1985—01—01
Pastoraten fördelade efter folkmängd 1985—01—011
Stift 1 000— 1 500— 2 000— 4 000— 6 000— 10 000— 15 000- 20 000— Summa —999 1 499 1 999 3 999 5 999 9 999 14 999 19 999
_
Uppsala 6 8 31 17 13 Linköping 1 6 9 30 13 10 Skara 4 5 19 29 10 9 Strängnäs 24 11 9 14 15 12 11 45 21 15 10 59 28 25 6 28 28 25 10 18 13 8 12 29 7 7 4 15 12 11 4 8 1 4 3 8 5 6
95 85 88 70 79 113 168 132 70 81 71 21 65
lxoo 1—1— ,—
Västerås 1 Växjö 1 Lund
Göteborg Karlstad
Härnösand
QNMkaDkaOQ'
Ommlmet—MXDPKD NN
P.—
,_ MQ'Q'
Luleå Visby 1 Stockholm 3
kDLDkOLnQ'Qt'LnkDQ'Q'Lnt—Q'
oovmooooolxv—
m
,. 03 00
Summa 22 77 109 334 178 152 107 70 138
1 Matrikel för Svenska kyrkan 1985.
31 1'11'111'1
11.-*11'” 1'1111111 RJJ .1
#11
.-_1 , 1111 .11.
"! .
51.1 111'117 1»11 en
iaåé-eé-aj1
11111 111111
ng*95 GKFWX 1031
QÄSEQU ;
Bilaga 5 Antalet totala samfälligheter stiftsvis
1 ' 1 ., 1 ' _ili1'111 | 151-1:11”! 1
1 11141» 111-113111». =
”"I"
'U'h j
Antalet totala samfälligheter stiftsvis
Stift År 1977 År 1980 År 1983
Ant.samf. Ant.förs. Ant.samf. Ant.förs. Ant.samf. Ant.förs.
Uppsala 17 67 18 76 23 93 Linköping 13 55 15 64 19 79 Skara 11 38 13 46 16 59 Strängnäs 15 50 18 56 20 65 Västerås 12 53 12 53 13 56 Växjö 9 24 9 24 12 31 Lund 28 128 36 149 40 163 Göteborg 11 56 11 56 11 56 Karlstad 9 20 10 23 11 28 Härnösand 8 18 9 20 9 20 Luleå 16 37 17 39 17 39 Visby 1 2 1 2 1 2 Stockholm 7 18 7 18 7 18 157 566 176 626 199 709
1-"111 . _
- 1111-11
112114” I
.1111 _lll'll
_111r 1111.-
11.. . 11' .. 11111
' _-.—."1 |" .1
111 _'_")_'111”' .
_lål ||| "; 1111__1__11_ 11 _:11
Bilaga 6 Antalet partiella samfälligheter stiftsvis
11
"IFL (I
"u."111 1,1 1111
I. 1 ' '11'11'1'.1 1 1, l- 1 111 -11'1'1'_'1' ' .. 1 .1...
111 1
Antalet partiella samfälligheter stiftsvis
Stift
År 1977 År 1980 År 1983
Ant.samf. Ant.förs. Ant.samf. Ant.förs. Ant.samf. Ant.förs.
Uppsala Linköping Skara Strängnäs Växjö Lund Göteborg Karlstad Härnösand Stockholm
QQNNLDMOODv—(r
16 15 57 13 35 23 20 35
12 10
18 15 62 24 54 41 26 39
27 10 19 16
18 11 78 11 28 54 50 24 39
69
222
91
291
98
316
11 1
Bilaga 7 Församlingarna fördelade efter folkmängd 1985—01—01
"11- F TI m.f- Mh Ira. v
JI :|
Församlingarna fördelade efter folkmängd 1985—01—01
Stift —99
100— 500— 1 000— 2 000— 3 000— 5 000— 10 000— 15 000— 20 000— 30 000—
499 999
1 999
Uppsala 1 Linköping 5 Skara 27 Strängnäs 3 Västerås 1 Växjö 3 Lund 10 Göteborg Karlstad 1 Härnösand Luleå
Visby 3 Stockholm 1
Summa 55
63 72 197 29 18 70 137 64 33 20 3 69 13
788
46 50 66 29 17 60 86 50 34 26
7 13 8
492
Icke—territoriella församlingar har förts
32 32 35 32 28 46 69 57 27 36 13
5 3
415
2 999 15 18 10 9 8 22 33 26 7 15 11 1 4
179
1 Matrikel för Svenska kyrkan 1985.
4 999 25 13 11 16 15 27 34 25 14 9 14
2 =!" 0
1
9 999
m 01 ,...
18 11 12 10 18 14 33 25 12 13 16 11
14 999
& rx N rx > fn © (V # UW m ROC) 01
19 999 29 999
Summa
,_
5 2 1 7 6 6 4 2
1
m
4 4 4 3 2 3 4 6 3 2 5 1 18
Ol'—N
1
16
216 215 367 146 122 254 436 287 136 129
80 92 85
66 59 24 2 565
-.—4 4.1 .—1
(L 0) Q) &; O') 41 4) Ha
L-a * 1. ** ”51 131,11,” , 41-19-11 1 om 1. 1 , _,1 1 'i ;1
11." 11- _ _ ___» f'h ._F'1_ %#, .u1.:1111"1'r111*
.., ,111? 1'i- .
" " Fl n 111 1
a,?___ , 1 1111111 —- . * 5'11 , '.,_1_11 111—., * 151 .1
.__1__ _ _'__1 1-_ __,_11_1____11_,___ ':. _ :'1L11_1_'|,' *
Bilaga 8 Kyrkomusiker fördelade på tjänstetyper 1985—09-12
* Kyrkomusiker fördelade på tjänstetyper 1985-09-12
Stift do 0 kk sk bt osp osp f övr Summa sk Uppsala 1 29 58 28 56 30 3 11 1 217 Linköping 1 26 35 31 62 42 2 5 0 204 Skara 1 16 56 40 23 82 63 13 0 294 Strängnäs 1 26 38 20 25 19 3 7 0 139 Västerås 1 28 38 26 17 15 10 14 0 149 Växjö 1 23 42 64 58 72 4 13 0 277 Lund 1 72 123 16 39 25 11 19 3 309 Göteborg 1 67 81 31 41 18 28 46 0 313 Karlstad 1 16 24 28 16 56 4 3 1 149 Härnösand 1 18 29 24 15 45 8 5 4 149 Luleå 1 34 32 13 38 10 4 5 0 137 Visby 1 0 15 3 6 1 37 2 0 65 Stockholm 1 58 6 7 67 2 5 31 2 179 Summa 13 413 577 331 463 417 182 174 11 2 581
* Uppgifter från Kyrkomusikernas riksförbund.
,— .
Bilaga 9 Uppskattning av behovet avutbildningsplatser för blivande kantorer i den av utredningen
* föreslagna framtida tjänsteorganisationen
Källor: Årsbok med matrikel 1984 från Kyrkomusikernas riksförbund
SCB:s personalstatistik över statsanställda mars 1984
Med ledning av SCB:s personalstatistik över statsan— ställda mars 1984, tab. 160 S, kan antalet kyrkomusi— ker med olika kompetens härledas ur lämnade uppgifter
om lönegradsplacering (se även tabell sist i bilagan).
* Bilagan utarbetad av Zaid Bjurek och Olle Johansson.
11111,1_',HI*|1'TII 3!” 'i * 11
1.11 *!
5111”. M
Tjänstetyp etc. K o m p e t e n s
kyrko— organist— oexaminerade kantors— och behöriga kantors-
examen Vikarierande o 57 10 Kk 416 Vikarierande kk 53 12 Osp sk + osp 306 217 Bt 122 133 50 Övriga utan löne— gradsplacering 193 538 549 482
Korrigering av anta— let kyrkomusiker be— roende pa innehav av mer än en kyrkomusi— kertjänst:
0, kk eller sk, som samtidigt innehar en annan tjänst — 19
Sk eller vikarierande kk med vardera två
andra tjänster
(4 pers. x 2tjänster) — 8
Innehavare av två tjänster, varav hälf— ten förutsätts exami—
nerade — 44 — 43
Innehavare av tre tjänster, varav hälf— ten förutsätts exami— nerade (8 pers. x 2 tjänster resp. 7 pers. x 2
tjänster) — 16 — 14
538 462 425 Tillkommer:
163 församlings—
musiker, varav ca
hälften förutsätts examinerade + 80 + 83
538 542 508
Kompetensresursen 538 kyrkokantorsbehöriga täcker be- hovet av kyrkokantorer till nuvarande besatta, vika—
riebesatta och vakanta tjänster.
Enligt beräkningarna ovan finns det för närvarande 542 tjänsteinnehavare med organist— och kantorsexamen. Av dessa kan ca 135 beräknas gå i pension under perioden 1986 — 1995. Av de återstående ca 400 bör de med lång tjänstgöringstid kunna erbjudas dispens för kyrkokan— torsexamen. Dock bör minst 250 av de 400 erbjudas kom— pletterande utbildning av samma typ som dagens kyrko— kantorsutbildning på sommarkurs. För att täcka behovet, 657 st, av nya kyrkokantorer,dvs. kantorer enligt ut— redningens förslag,behövs då förutom de ca 400 dels 115 nyutbildade (657 — 542), dels 135 som ersätter de
pensionerade.
Skolkantorernas pensioneringssituation i Strängnäs, Karlstads och Luleå stift visar, att 65 % av de besat— ta tjänsterna kommer att bli vakanta under den närmas— te tioårsperioden. Samma slutsatser kan med ledning av senare undersökningar göras för landet i stort. Detta får till följd, att 107 av 164 skolkantorstjänster med 10 vt och däröver direkt kan förändras till kyrkokan— torstjänster. Likaledes kan förhoppningsvis 80 nya kyrkokantorstjänster bildas på följande sätt: 65 % av 122 skolkantorstjänster under 10 vt sammanläggs med 80 av de 191 tjänsterna med beteckningen "arnan tjänst". — Återstående utbildningsbehov skulle kurna tänkas va— ra en kyrkokantorstjänst på tre a—tjänster, dvs.
(191 — 122): 3: 23 kyrkokantorstjänster.
Det behov som därmed uppstår av nyexamination exkl. pensioneringseffekter erhålls för perioden 1986 — 1995 därmed som 115 + 107 + 80 + 23= 325 (jfr tabellen ne— dan).
Under perioden 1996 — 2005 kan ytterligare 99 kyrko- kantorstjänster bildas av kvarvarande skolkantors-
tjänster och a—tjänster.
Det totala antalet kyrkokantorstjänster skulle kunna beräknas till ca 1 400 fram till år 1995 (erhålls ur 657 + 474 + 37 + 26 + 107 + 80 + 23; jfr materialet ovan jämte tabellen på bilagans sista sida) och ca
1 500 fram till år 2005.
Behovet av kyrkokantorsutbildade för nya tjänster kan enligt ovan beräknas till 325 för perioden 1986 — 1995 och till 100 för perioden 1996 — 2005.
För att erhålla ett mått på behovet av antalet utbild— ningsplatser görs här följande antaganden; allt rela—
terat till resp. tioårsperiod:
1. Alla utexaminerade kantorer kommer inte att gå in på arbetsmarknaden som kyrkomusiker. Bl.a. går en relativt stor grupp vidare till högre studier. Det antas, liksom beträffande den högre kyrkomusikerut— bildningen, att ca 70 % av de utbildade verkligen kommer att ägna sig åt yrket. Dock höjs siffrantill 80 % för den första tioårsperioden (jfr koefficien— terna 0,8 och 0,7 i ekvationerna nedan). Detta mo— tiveras med att yrkesbenägenheten sannolikt blir ovanligt hög i början av uppbyggnadsskedet av den nya organisationen, antalet tjänster kommer då att vara stort och förhoppningsvis kan nyheterna inne— bära ett visst attraktionsvärde. Den allmänna ut— vecklingen av arbetsmarknaden under senare tid med bl.a. övertalighet bland lärare borde också bidra till ett högt procenttal.
2. Den genomsnittliga tjänstgöringstiden för en kyrko— kantor är 40 år, dvs. pensionsavgången är 2,5 % av det totala antalet tjänster. Den summa som skulle bli aktuell med denna förutsättning, minskas med hänsyn tagen till att ålderspyramiden under upp—
byggnadsskedet ej blir linjär på grund av att me-
delåldern i början kommer att vara lägre än normalt.
En analys av siffrorna ovan visar, att man kan för—
utsätta en pensionsavgång på ca 135 kyrkokantorer för perioden 1986 — 1995 och att motsvarande antal bör sättas till 270 för perioden 1996 — 2005 och till 350 för perioden 2006 — 2015.
Bland tjänsteinnehavare med organist— och kantors— examen beräknas 135 personer bli pensionerade under den första tioårsperioden. Under senare perioder
inräknas pensionering av kyrkomusiker med denna be— hörighet i antalet pensionerade kyrkokantorer.
Behovet av utbildade för nya tjänster beräknas till 1995 och till 100 under perioden 1996 — 2005, varefter behovet av nyutbil— 325 under perioden 1986 —
dade beräknas vara täckt. Ca 20 kantorer antas söka tjänst i frikyrkan. Ca 30 kantorer förutsätts avgå av oförutsedda skäl.
Tillfällig avgång på grund av barnledighet, stu-
dier m.m. antas bli ca 40.
Om antalet årsstudieplatser är x, erhålls för resp.
tioårsperiod: Pens. Pens. Ut— Fri- Oför— Tillf. kk o/k—ex. bildade kyr— uts. avgång för nya kan skäl tjänster 1986—1995 0,8 x = (135 + 135 + 325 + 20 + 30 + 40) : 10 x = 86 1996—2005 0,7 x = (270 + 0 + 100 + 20 + 30 + 40) : 10 x = 67 2006—2015 0,7 x = (350 + 0 + 0 + 20 + 30 + 40) : 10
x = 63
Behovet av helt nyutbildade kyrkokantorer kan eventu— ellt minska något dels om 1982 års kyrkokommittés för— slag om avveckling av merparten av 208 pastorat med
mindre än 2 000 invånare genomförs, dels om kyrkomusi— ker bereds möjlighet till kyrkomusikalisk fyllnads— tjänstgöring i annat pastorat.
Frågan om ett ytterligare tillskott på ca 100 kantorer — i dagsläget utan formell kyrkomusikalisk utbildning — under perioden 1986 — 1995 behandlas i avsnitt 23.
Underlag för beräkning av behovet av kantorer efter en omorganisation
Stift
Uppsala Linköping Skara Strängnäs Västerås Växjö Lund Göteborg Karlstad Härnösand
Luleå Visby Stockholm
Tjänster som kan slopas
pa sk vakanta kyrkomusiker
äldre stat
mmoomu—uom
osp sk
30 63
101
25 16 88 25 18 69 40 11
osp
76 3 10 6 10 27 3 8
4
48 4
bt 9 vt
17 14 29
6 5
15
0 2
bt 10—25 vt
31 34 17 32 20
18 17
bt 26— Vt
omoo—m
10 15 15 18 42
28
kk nyinrättade
Behov
54 76 95 39 22 93 48 55 42 36 36 21 40
kk besatta
LDMQOW Q'NVN
mo mm
112
74 19 24 24
11 4
kk vakanta kk med vikarie
(rv—
sk 10— vt besatta :
mono v—N
(PON '_m
19 10
sk
m cu ua # -9vt besattac— .— =—
€)le ,—
11 14 12
annan tjänst
14 15 18 18 22 28 12 19 19
srooooomsr
491 211 137 205
OOMMOOO
163 657 474
F- 9 f- o 1— rn _ _ © INCNJl—CN1fxllx=?'Lf10C>LF1'—1—|X
m
164 122 191
Bilaga 10 Utkast jämte kommentarer till vägledande utbildningsplan för tvåårig kantorsutbild— ning vid folkhögskola
Utkast jämte kommentarer till vägledande utbildnings— plan för tvåårig kantorsutbildning vid folkhögskola
1. Allmänna riktlinjer för tvåårig kantorsutbildning vid folkhögskola — i tillämpliga delar gällande
även motsvarande utbildning vid Sköndalsinstitutet.
Kantorsutbildningen skall rent allmänt stå i överens—
stämmelse med vad som stadgas i 2 — 4 SS folkhögskole—
förordningen (1977:551). Därav framgår att
— folkhögskolan har till uppgift att främja allmänmed— borgerlig utbildning
- verksamheten vid folkhögskolan till innehåll och form
skall vara sådan att den
ökar den studerandes medvetenhet om sina egna och
omvärldens villkor,
vidgar förmågan att känna och uppleva, utvecklar
kritiskt omdöme, självständighet och samarbetsförmå—
ga,
ökar den studerandes möjligheter att vara skapande
samt
stärker viljan och förmågan att i solidaritet med
andra aktivt påverka arbetsliv och samhälle.
Under förutsättningar som anges ovan kan folkhögskolan i begränsad omfattning även ge yrkesinriktad utbild—
ning.
Varje folkhögskola får inom ramen för ovanstående all—
männa föreskrifter själv bestämma sin verksamhet med
hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga
inriktning. Verksamheten skall dock alltid bedrivas i en anda av tolerans och respekt för oliktänkande samt utformas så, att allsidighet i undervisningen efter—
strävas.
Kantorsutbildning inom folkhögskola skall syfta till kantorsexamen som sker i former som UHÄ fastställer. Denna utbildning skall därför av folkhögskolans sty— relse anordnas som en lokal utbildningslinje om 80 po— äng vilken av styrelsen bedöms jämställd med högskole— utbildning. Den som har genomgått denna kantorsutbild— ning blir efter examen likställd med den som har ge— nomgått allmän utbildningslinje för kantorer om 80 po— äng vid högskola (se avsnitt 20.2). En allmän utbild— ningslinje skall enligt högskoleförordningen "utformas så att den förbereder för verksamhet inom ett visst
yrkesområde eller en viss sektor av arbetslivet".
Kantorsutbildning avslutad med kantorsexamen är alltså en inom folkhögskolans ram genomförd yrkesutbildning för kyrkomusikalisk verksamhet inom svenska kyrkan och
andra trossamfund.
2. Allmänt om utbildningens syfte, mål och innehåll
samt tillträde till densamma
Vid folkhögskola skall utbildning, som bedöms jämställd med högskoleutbildning, uppfylla vissa villkor:
a) För tillträde krävs allmän behörighet till högsko— leutbildning enligt 5 kap. högskoleförordningen (1977:263).
b) Utbildningen skall bygga på vetenskaplig grund. I kommentar härtill säger SÖ i skrivelse den 15 de— cember 1984: "Det är av vikt att skolan håller tät kontakt med den eller de institutioner inom högsko— lan som ägnar sig åt forskning kring relevanta av—
snitt i utbildningen." Det synes kyrkomusikerutred—
ningen naturligt att beträffande den nu aktuella kantorsutbildningen de ifrågavarande skolorna har ett kontinuerligt samarbete med de högskolor som svarar för kyrkomusikerutbildning.
c) Skolorna bör arbeta utifrån en vägledande utbild- ningsplan, som enligt kyrkomusikerutredningens upp— fattning lämpligen fastställs av Sö efter samråd med UHÄ. Ramen för innehållet i en sådan plan fram— går av 3 kap. 14 S högskoleförordningen. Vägledning om vad som gäller delkurser som ingår i den s.k. lokala planen (se nedan) finns i 3 kap. 20 och 21 55 högskoleförordningen (1977:263). Poängtalet motsva— rar antalet veckor med heltidsstudier.
d) Utbildningsråd för kyrkomusikerutbildning — motsva— rande linjenämnd vid högskola — skall inrättas vid varje berörd skola. I detta skall ingå företrädare för verksamheten inom yrkesområdet, för den fackli— ga organisation som organiserar kyrkomusiker, för anställda och studerande samt för skolans styrelse. Styrelserepresentanterna skall ha majoritet i rådet.
e) För lärare vid högskoleutbildning krävs behörighet av annat slag än för folkhögskollärartjänst. Det är därför av värde om skolan medverkar till att allt fler lärare vid här avsedd kurs skaffar sig den be— hörighet som krävs av lärare vid högskola.
Utbildningsplanen — fastställd av Sö efter samråd med
UHÄ — med tillhörande allmänna råd skall tjäna som vägledning vid utformning av lokal plan och kursplaner,
som fastställs av utbildningsrådet för kyrkomusikerut—
bildning.
Då utbildningen av folkhögskolans styrelse har bedömts vara jämställd med högskoleutbildning ankommer det på
huvudmannen att svara för utbildningens kvalitet.
3. Riktlinjer för antagning av studerande
Inom ramen för de angivna allmänna behörighetskraven
(se 2 a här ovan) beslutar folkhögskolans styrelse ef— ter hörande av lärarråd och utbildningsrådet för kyr— komusikerutbildning om riktlinjer rörande vilka av de sökande som skall antas till utbildningen. Det förut— sätts att inträdesprov normalt skall anordnas beträf— fande åtminstone de mest grundläggande av kursens hu— vudämnen, nämligen orgelspel, pianospel, sång och ge—
hörslära.
Antalet elever som antas till kantorsutbildning skall anpassas till den examinationskapacitet, som angetts
som normal för de aktuella skolorna (se avsnitt 20.2). 4. Utbildningens mål och innehåll
Utbildningen skall ge en grund för yrkesverksamhet på det kyrkomusikaliska området. Utbildningen skall också ge färdigheter för pedagogisk verksamhet inom exempel— vis kyrkans fria musikundervisning, den kommunala mu—
sikskolan och folkbildningen samt för funktioner av
liknande slag inom musiklivet i övrigt.
Utbildningen skall ge de studerande sådana kunskaper, färdigheter och attityder, att de kan gestalta musik inom det kyrkomusikaliska repertoarområdet och att de kan förmedla musikaliska upplevelser i olika sociala miljöer, särskilt inom församlingsarbetet i svenska
kyrkan och andra trossamfund.
Utbildningen skall främja de mål för den statliga kul— turpolitiken som har angetts av riksdagen (prop. 1974:28, KrU 15, rskr 248).
Kursen skall omfatta 80 poäng och förslagsvis innehål—
la följande:
Solistiskt orgelspel Liturgiskt orgelspel
Pianospelning (klassiskt spel och gehörsspel) Sång
Enklare ackordsspel på gitarr Kör— och ensembleledning med körsång Gehörsskolning och satslära
Musiklära, musikhistoria (40 p) Kulturhistoria och kommunikativ beredskap ( 5 p)
Liturgisk sång
Liturgik ( 6 p) Religionskunskap ( 5 p) Orgelkunskap
Praktisk instrumentkännedom ( 4 p)
Undervisningsmetodik i något eller några av ämnena orgel, piano och sång ( 5 p)
Psykologi, pedagogik ( 5 p)
Resterande tio poäng får fördelas lokalt dels med hän— syn till resp. skolas speciella resurser, dels med be— aktande av individuella önskemål från de studerande och med hänsyn till att s.k. allmänna ämnen skall ingå i folkhögskolekurser.
Kurs i färdighetsämne kan anordnas på flera nivåer. Vid fastställande av kursplaner anges vilka kurser som skall vara nivågraderade. Samråd med övriga skolor i
landet med motsvarande utbildning bör härvid ske. 5. Examination
Examination sker inom högskolan på sätt som UHÄ fast— ställer. Examen skall betygsättas. Examensbevis skall
utfärdas av högskolan.
1.11- . _ 11 .. * 1 1_ 11 1 1 ' 1»1 1 1 . ,. . I" ' _ » 1 |, ._'1
”'i _jf' 1 1 ,1 , , _ ,. 11. - .1 91715. _'1 ' 1 ,, ,1 _1:
.» l.,
läsår namn:; _,K_L'J'ij____ 114; ö...? " " 'wAaä'mmå
(U j' '1 .:FK'HIIVWLUÖ ' i'mlitnmrn'm 11111":
' 111.241; 11. :»..u. " .. 1' 11 ' '.;zoémåxmånåam'agn'u '- '110 31171", 19 _,,1 " '1 1 *, ' j. 53111" :" " '- uH—V ' ' 1'1'— - 1 » "71" 113-511 "”: '.'Å få?" —-1 ”(#-'t) "". 1u__,£,_1 1, _ . —_1]1_4 ..1'1 '.'—10"? ?4'1115'1141-_1 , _ —1.'11:- , , W,... 1.L' 15.111
1.14 n,”)! 4 år* : , ' .. -'- "1'. _ 1 3'*.#1.115f11?'2"1.
3112811'111'31'91 1112111513151301- mia-113 11'51 "amn-11.11.5181; |.
i . . Huru? 115911? "13 11.11.1111 1.1":311ILIHAWH mZinga-ms EFM—I'll? 11.1.1..-.'-:518n£mr—;rs ua.-1.1 xi; RAM"nåruxäxt.E1-.'1.»£xuumn£tb .. 111—11. ”115111 våtmamirlmjlumndaa :D.-.: 15151.
"un '» li. ' F . 5111: ' ”*. . .1'1. |:" *.:'=;. " . '1 Lamrés,- ”1:91;
1'” "1 1'11 - . 1 :l 1'_. = '.'
' ,1 _ 148.111! 51 =1' åt:; :;u.*1h'1.ru:1'» .r.s,=1 13.1-11.11.1656
_ i : safu-#12). 'wu'fs Tua". ,'31- " km.-m =;
r
. 51. :""?113715.?GE'ÄV-llhwä'ärlfi:.*1 12! 1!" 1. 131111?me
'». _' _1*.' * _11141—21151-1'511'11' 1311" 11:31.— gilmigt—i .»i 'N.- ..10 1.151)";
F 1_ , . , 1_— ,. --*'_—_ ',: 911.111" , ' . ,.- _ — "3153 33145. (%u.; mai—:Mapcm harm! . 21.512: .! :. Haden-lernen ..?... 1.11 ;; 553111 1 .52" . "i": '.'131 1. 1. ' '
Bilaga 11 Nivåer och betyg inom kantorsutbildningen
" 1 .""1
» ; 111); 11 . ,,
1 'I
. 1, 115!
"1 . 911
11. 11,11, .,”..1121' :|. 1 " I. 111) "3.1 111
1 1,11 . 1 ' l,, , ' H11 &. 131 , : -:. '
Nivåer och betyg inom kantorsutbildningen
För att möjliggöra en samordning mellan högre och lägre kyrkomusikerutbildning samt erhålla en likformig utvär— dering av den lägre utbildningen föreslås att följande färdighetsämnen nivågraderas enligt samma system, som
sedan år 1972 tillämpas vid högskolorna:
Solistiskt orgelspel Liturgiskt orgelspel Pianospel
Gehörsskolning med satslära Sång
Kör— och ensembleledning med körsång
En kursplan skall upprättas som definierar innehållet i de olika nivåerna. I praktiken innebär detta i all— mänhet en definition av repertoarområden och reperto—
armängd.
Vid högskolorna tillämpas sex nivåer, benämnda A — F där A är den lägsta nivån och utgör inträdeskrav till organistutbildningen. Här föreslås, att nivå A får ut— göra lägsta nivå för att erhålla kantorsexamen medan
nivå B utgör överkurs.
I princip bör högre nivåer kunna avläggas inom kantors— examen — dock endast efter prov vid någon av högskolor—
na.
Varje nivå betygsätts med något av uttrycken godkänd,
väl godkänd eller underkänd.
Här föreslås även, att ämnena
Musikhistoria
Orgelkunskap Liturgik
betygsätts med något av uttrycken godkänd eller väl godkänd för att därmed uppnå en analogi med praxis vid
högskolorna.
Även ämnet undervisningsskicklighet bör betygsättas på sätt motsvarande musikhögskolornas system. För närva— rande används en betygsskala med uttrycken ett, två och tre där ett är det lägsta betyget.
Bilaga 12 Sammandrag av svar på enkäter som utredning-
en har genomfört
,, 1" 11,1- . Fia _ . ,'1'11." 111'4' LJULW ," ,,,” ': . .. -1-' "1.1 191'1'1'1116'111???” 5.111 ',1; ."
"'1114. 1117111'1
, .-1"'1.. , _'1 . 111 _. ' . 1,,|v1j1' Wie 1'fh3'11"1iJ1 ' ,, 11:1111-.1»1,1..', . .” . :
1' .1941 "1 "
.,11. ."" ""M" ,11,"
1111
11", 111. 111111, .
:. '! 1'1E1'
Sammandrag av svar på enkäter som utredningen har ge—
nomfört
För att bl.a. ta reda på önskemål om framtida kombina— tioner av kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring ge— nomförde utredningen i början av år 1983 två omfattan— de enkäter. Den första enkäten riktades till en tred— jedel av de yrkesverksamma kyrkokantorerna med extra ordinarie tjänst. Med denna urvalsmetod sändes enkä— ten till 141 kyrkokantorer. Med den andra enkäten vil— le utredningen ha svar från kyrkomusikstuderande med inriktning på organist— och kantorsexamen/kyrkokan— torsexamen. För att få svar från denna grupp vände sig utredningen till eleverna — drygt 100 personer — vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna i Mellansel,
Oskarshamn och Ransäter (Geijerskolan).
Utredningen frågade de yrkesverksamma kyrkokantorerna om deras inställning till fyra kombinationsalternativ, vart och ett omfattande högst heltid tillsammans med den kyrkomusikaliska tjänstgöringen. Alternativen var tjänst i församlingsvården (t.ex. församlingsassi- stent, studieledare, ungdomsledare, förskollärare, barntimmeledare eller diakonala tjänster), administra— tionen inom kyrkan (t.ex. kanslist, kontorist eller kyrkoskrivare), det allmänna skolväsendet (t.ex. äm— neslärare, musiklärare, speciallärare eller klasslära—
re) och den kommunala musikskolan.
Antalet svar på enkäten uppgick till 110, motsvarande 78,0 % av de tillfrågade.
Gruppen med svar som "kanske", "vet ej" eller utelämnat svar omfattade mellan 21,1 % och 24,1 % för de olika
alternativen.
Av dem som tog ställning för eller emot svarsalterna— tiven var 30,8 % positiva och 48,1 % negativa till tjänst i församlingsvården. 20,2 % var positiva och 57,7 % negativa till administrativ tjänst inom kyrkan. Vidare var 33,7 % positiva och 42,3 % negativa till tjänst i det allmänna skolväsendet. Slutligen var
48,0 % positiva och 27,9 % negativa till tjänst i den
kommunala musikskolan.
Det enda svarsalternativ som fick ett övervägande po— sitivt mottagande var således tjänst i den kommunala musikskolan. I ordning följde därefter tjänst i det allmänna skolväsendet, församlingsvårdenocnadmini—
strationen inom kyrkan.
Utredningen frågade kyrkomusikstuderandena om deras
inställning till fem kombinationsalternativ, vart och ett omfattande högst heltid tillsammans med den kyrko— musikaliska tjänstgöringen. Alternativen var tjänst i församlingsvården (t.ex. församlingsassistent, studie— ledare, ungdomsledare, förskollärare, barntimmeledare eller diakonala tjänster), administrativ tjänst inom kyrkan (t.ex. kanslist, kontorist eller kyrkoskrivare), tjänst i det allmänna skolväsendet (t.ex. ämneslärare, musiklärare, speciallärare eller klasslärare), tjänst i den kommunala musikskolan eller annat arbete (t.ex.
egen företagare eller privat musikpedagog).
Antalet svar på enkäten uppgick till 104. Uzredningen räknade med att praktiskt taget samtliga av de till— frågade besvarade enkäten.
Gruppen med svar som "kanske", "vet ej" eller uteläm— nat svar omfattade mellan 17,3 % och 27,9 % för deoli—
ka alternativen.
Av dem som tog ställning för eller emot de olikasvars— alternativen var 44,2 % positiva och 37,5 % negativa till tjänst i församlingsvården. Vidare var 13,5 % po— sitiva och 69,2 % negativa till administrativ tjänst inom kyrkan. När det gäller tjänst i det allmännaskol— väsendet var 49,0 % positiva och 27,8 % negativa.
76,0 % var positiva och 4,8 % negativa till tjänst i den kommunala musikskolan. Slutligen var 51,9 % posi— tiva och 20,2 % negativa till alternativet annat arbe— te.
Rangordningen mellan de alternativ som fick ett över— vägande positivt mottagande blev således tjänst i den kommunala musikskolan, annat arbete, tjänst i det all— männa skolväsendet och i församlingsvården. Endast al- ternativet administrativ tjänst inom kyrkan fick ett
övervägande negativt mottagande.
Bilaga 13 Möjliga ändringar av kyrkomusikertjänster— nas organisation i Strängnäs och Luleå stift samt i ett kontrakt i Lunds stift
|| :| | || |||| | . .,"| | , ___,Ju ||| ||| .! | || ||" | | | ||HH1| ' | ||||I ||. || h |'-.' | . || '|' ; 1 | | | * ||I .- * I 'N' | . | 1 H- || . .|'* n| . I:.” ' |” -|| .-..|| &! ?!” 1431 | ' FH _ ,. | , | | .* WH |*I ' I * .| | M || ;,H— .|| | M.. | * ' ” | ”H:-%*FELH ,' '=”'. ._ 1.|.| '-| || ”| '- || , L , .'|* |: | . . _ || || . ., m . || . nl || ||" ||| '| ; * : ” l'rl ' H -' * I * |* -”—”.'_ . IFL ,, __F. |., frq|||||||za IHJ-Hå?” |. ' -| | |||=|'|'%L:.';|— . || | ,, ' '_umlm |||. . |||f,||- ! ||1 * l
Möjliga ändringar av kyrkomusikertjänsternas organisa—
tion i Strängnäs och Luleå stift samt i ett kontrakt i * Lunds stift
Inledning
I denna undersökning behandlas möjliga ändringar av kyrkomusikertjänsternas organisation i Strängnäs och Luleå stift samt i Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads kontrakt i Lunds stift vid övergång från kyrkomusiker— distrikt till pastorat som grund för indelningen av
den kyrkomusikaliska verksamheten.
Principer för undersökningen
Kyrkomusikerutredningen föreslår, att en eller flera församlingar inte längre skall utgöra ett kyrkomusiker— distrikt utan att pastoratet som helhet skall utgöra minsta enhet. Därmed kan begreppet kyrkomusikerdistrikt slopas. Samtidigt minskas antalet enheter väsentligt.
I pastoraten avses kunna inrättas i huvudsak organist—
tjänster och kyrkokantorstjänster. (Kyrkokantorstjänst motsvarar kantorstjänst enligt utredningens förslag.)
Skolkantorstjänster med fast innehavare behålls oför— ändrade i undersökningen medan vakanta sådana tjänster slopas där det är möjligt. Hänsyn tas även till möjlig— heten att bilda tjänster innehållande kyrkomusik och andra lärartjänster än lärare 1 och lärare 2. Dessa nämnda tjänster med kyrkomusikalisk fyllnadstjänstgö— ring motsvaras i tabellmaterialet av beteckningarna(32
och C 3, vilket beror på tidpunkten då undersökningen
* Bilagan utarbetad av Zaid Bjurek.
utfördes. I undantagsfall kan någon annan form av kyr— komusikertjänst komma i fråga. Här avses motsvarighe— ter till dagens orgelspelare. Beteckningarna biträdan— de kyrkomusiker och församlingsmusiker kan bortfalla, då sådana tjänster kan övergå till eller genom samman— slagning kan ändras till kyrkokantorstjänster eller någon enstaka gång organisttjänster. Det nuvarande an— talet tjänstetyper kommer således att minska.
Församlingarnas behov av kyrkomusiker i gudstjänster, förrättningar/kyrkliga handlingar, körverksamhet, or— gelvård och fri musikundervisning m.m. skall tillgodo— ses. Detta behov samt förekomst av fritidskyrka, city— församlingsverksamhet, större orglar m.m. skall vara vägledande i valet mellan organist— eller kyrkokan— torstjänst, avsedd för innehavare med högre kyrkomusi—
kerutbildning resp. kyrkokantorsbehörighet.
Då möjligheten att inrätta kyrkokantorstjänster till— kom år 1958, avsågsdärmedi prircip halvtidstjänster. Tjänsterna har emellertid sedan dess tenderat att öka i omfång. Utredningen anser därför att kyrkokantors— tjänster får omfatta mellan 40 % och 100 % av heltid,
|
och att ett så stort sysselsättringsunderlag som möj— ligt i form av kyrkomusikalisk verksamhet bör efter-
strävas.
Organisttjänsterna förutsätts ncrmalt vara heltids— tjänster, i förekommande fall med fyllnadstjänstgöring
inräknad.
Nuvarande kyrkomusikertjänster av olika slag omfattan— de högst elva veckotimmar motsvsrande mindre än 40 % av heltid kan beräknas bli sammanslagna och bilda nya kyrkokantorstjänster. Inom ramer för heltid kan en kyrkokantorstjänst även utökas ned en tjänst med lågt veckotimtal. Någon gång kan en nera bärkraftig tjänst bildas med hjälp av tillskott ax veckotimmar från an—
nan nuvarande tjänst i samma pastorat.
Om volymen av enbart kyrkomusikalisk verksamhet inte förmår göra tjänster bärkraftiga, bör möjligheten att inrätta kombinationstjänster prövas. Fyllnadstjänstgö— ring avses kunna ingå i såväl organisttjänst som kyr— kokantorstjänst och fullgöras i det allmänna skolvä— sendet och den kommunala musikskolan, i församlings- vården samt i administrationen inom kyrkan. Beträffan— de organisttjänst torde de två första alternativen
närmast komma i fråga.
Geografiska faktorer bör beaktas, då tjänster ombildas. Normalt torde pastoraten utgöra lämpligt avpassade en— heter. thidd saknar egentlig betydelse för en kyrko— musiker. Mera väsentligt är att eftersträva ett rimligt avstånd mellan de kyrkor, där en och samma kyrkomusiker avses duplicera gudstjänster. Duplikation av gudstjäns— ter har under senare år blivit allt vanligare bland kyrkomusiker.
Sammanläggning av nuvarande tjänster kan således oftast medföra tjänstgöring i ytterligare någon kyrka, varvid gudstjänsttider i vissa fall kan behöva ändras. Tre kyrkor kan betjänas av samma kyrkomusiker, om huvud— gudstjänst anordnas varje söndag i pastoratets huvud— kyrka och varannan söndag i de övriga kyrkorna växel—
vis.
Pastoratet bör även anses utgöra lämpligt område för ett fungerande arbetslag. En kyrkomusiker bör normalt kunna ingå i ett arbetslag tillsammans med en å två präster. I större pastorat kan det erfordras, att en kyrkomusiker tjänstgör tillsammans med tre å fem präs—
ter eller att mer än ett arbetslag bildas.
Till sist förutsätts i denna undersökning, att kyrko— musiker skall fullgöra alla kyrkomusikaliska åligganden
i ett och samma pastorat, jfr dock avsnitt 14.2.5.
Åtgärder
Med tillämpning av ovanstående principer har tänkbara åtgärder samlats och systematiserats i en särskild sammanställning, som visar de nya tjänsternas ursprung, tab. 1. Varje åtgärd har erhållit en beteckning, som sedan återfinns i en särskild kolumn i tabellerna över kyrkomusikertjänsternas organisation, där antal kyrko— musikerdistrikt och olika tjänster redovisas pastorats- vis, tab. 8, 13 och 16.
Vid inventeringen har uppgifter om församlingar, nuva— rande kyrkomusikerdistrikt, tjänstetyper, veckotimtal, fyllnadstjänstgöring samt skolkantorers födelsenummer, hämtade ur Kyrkomusikernas riksförbunds Årsbok med ma— trikel 1984, utgjort underlag för val av lämplig åt— gärd. För bedömning av rimliga avstånd har Motormännens riksförbunds vägvisare och KAK:s bilatlas använts. Upp— gifter om folkmängd har hämtats ur Matrikel för Svenska kyrkan 1984.
I tab. 3, 9 och 14 redovisas nummer och namn på kon— trakt fördelade på län. Pastorat och kontrakt fördelas på borgerliga kommuner i tab. 4, 10 och 14, varvid ge— mensamma kontrakts— och pastoratsgränser skär kommuner i fyra fall i vardera av Strängnäs och Luleå stift. I Strängnäs stift finns dels två kommuner med var sin del i angränsande stift, dels två tvåförsamlingspasto— rat, där församlingarna tillhör olika kommuner. Vidare redovisas antal pastorat i varje kontrakt och kontrak—
tens kommunsammansättning, tab. 5, 11 och 14.
Fördelningen av antalet församlingar, en— och flerför— samlingspastorat på kontrakt redovisas i tab. 6 för Strängnäs stift och i tab. 14 för kontraktet i Lunds stift. Luleå stift består av 62 enförsamlingspastorat och endast 9 pastorat med två församlingar. Tab. 7, 12 och 15 upptar folkmängdsuppgifter för varje pastorat och specifikationer beträffande ingående församling—
ar.
Resultat
Som ett allmänt omdöme om undersökningen gäller, att uppställda principer visat sig kunna tillämpas och ges ett konkret innehåll under arbetet med att reformera
tjänsteorganisationen i de skilda pastoraten.
Gemensamt för Strängnäs och Luleå stift har framtagits en jämförande frekvenstabell över systematiserade åt— gärder, tab. 2. Närmare hälften av åtgärderna avser re— dan fungerande organist— och kyrkokantorstjänster, som kunnat bibehållas oförändrade enligt åtgärdsbeteckning A 1 och B 1. Därnäst följer 34 fall, då biträdandekyr— komusikertjänst med minst tolv veckotimmar föreslåsom— bildade till kyrkokantorstjänster enligt B 5. Av 20 bi— behållna skolkantorstjänster med fast innehavare enligt C 1 återfinns 75 % i Strängnäs stift. I Luleå stift finns däremot 16 vakanta skolkantorstjänster enligt(22 och C 3, som inte kunnat sammanslås med någon annan
tjänst.
Ett tiotal åtgärdsbeteckningar i tab. 1 har inte kom— mit till användning i undersökningen men kan däremot vara tänkbara i andra stift och därvid anpassas till lokala förhållanden.
Beträffande rimliga reseavstånd mellan kyrkor har inga problem uppstått i Strängnäs stift och i kontraktet i
Lunds stift. I 2 a 3 av de 18 fall, som tjänster före— slås sammanslagna i Strängnäs stift, har reseavståndet till ytterligare någon kyrka uppmätts till högst ca 20 km. I övriga fall rör det sig endast om korta avstånd. I Luleå stift har en möjlig minskning med tio tjänster medfört, att reseavstånd uppmätts till högst ca 10 km i fyra fall, 20 — 25 km i tre fall, 70 km i ett fall
samt 100 km i två fall.
Principen, att kyrkomusiker skall fullgöra sin tjänst i ett och samma pastorat har medfört, att möjligheten att inrätta "annan tjänst" tillgripits i fyra fall i
Strängnäs stift och i åtta fall i Luleå stift. Ett av— steg från denna princip* skulle i Strängnäs stift med mindre pastorat och kortare avstånd få följande konse— kvenser. Om en kyrkomusiker ges möjlighet att tjänst— göra även i angränsande pastorat skulle en a—tjänst i Oxelösunds pastorat, tab. 8, kunna läggas samman med en av tre nybildade kyrkokantorstjänster i Nyköpings båda pastorat enligt åtgärdsbeteckning B 20. Vidare skulle två biträdande kyrkomusikertjänster i Salems resp. Västertälje pastorat tillsammans kunna bilda en kyrkokantorstjänst enligt åtgärdsbeteckning B 21 samt en biträdande kyrkomusikertjänst i Kumla pastorat läg— gas samman med en nybildad kyrkokantorstjänst i Halls— bergs pastorat enligt åtgärdsbeteckning B 3 + D 2.Där— med skulle de fyra a-tjänsterna i Strängnäs stift inte
behöva inrättas. Sammanfattning
I Strängnäs stift finns 70 pastorat med 110 kyrkomusi— kerdistrikt. I dessa tjänstgör 27 organister, 35 kyr— kokantorer, 20 skolkantorer, 25 orgelspelare som vika— rierar på skolkantorstjänst, 3 självständiga orgelspe— lare, 23 biträdande kyrkomusiker och 7 församlingsmu—
siker, summa 140 tjänster.
40 av 110 områden bortfaller, om pastoratet blir enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Endast fyra mot nuvarande sju tjänstetyper erfordras, trots att totala antalet tjänster minskar med endast ca 13 %. I kolum— nen pastorat som indelningsgrund redovisas 122 tjäns— ter fördelade på 28 organist—, 73 kyrkokantors—, 17
skolkantorstjänster och 4 andra tjänster.
I Luleå stift finns 71 pastorat med 95 kyrkomusikerdi— strikt. I dessa tjänstgör 35 organister, 32 kyrkokan—
torer, 13 skolkantorer, 11 orgelspelare som vikarierar
* Jämför avsnitt 14.2.5.
på skolkantorstjänst, 4 självständiga orgelspelare, 37 biträdande kyrkomusiker och 5 församlingsmusiker, summa
137 tjänster.
24 av 95 områden bortfaller, om pastoratet blir minsta enhet. Endast fyra mot nuvarande sju tjänstetyper er-
fordras, trots att totala antalet tjänster minskar obe— tydligt. I kolumnen pastorat som indelningsgrund redo— visas 127 tjänster fördelade på 35 organist—, 63 kyrko—
kantors—, 21 skolkantorstjänster och 8 andra tjänster.
I Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads kontrakt i Lunds stift finns 8 pastorat med 16 kyrkomusikerdistrikt. I dessa tjänstgör 3 organister, 8 kyrkokantorer, 1 skol— kantor, 2 orgelspelare som vikarierar på skolkantors— tjänst och 2 självständiga orgelspelare, summa 16
tjänster.
8 av 16 områden bortfaller, om pastoratet läggs till grund för indelningen. Antalet tjänster minskar med
18,75 %. I kolumnen pastorat som indelningsgrund redo— visas 13 tjänster fördelade på2 organist— och 9 kyrko-
kantorstjänster,1 skolkantorstjänst och 1 annan tjänst.
Slutord
Undersökningen talar således för att kyrkomusikerutred— ningens förslag om pastoratet som indelningsgrund kom— mer att kunna medföra avsevärda förenklingar och dess— utom har den fördelen, att det med lätthet kan anpassas
till en situation med vidgade pastorat.
Tabell
Sammanställning av förslag till tjänstetyper inom pas—
torat i förhållande till nuvarande tjänstetyper inom
kyrkomusikerdistrikt
A A
10
11
Organisttjänst (0) kan utgöras/bildas av
nuvarande organisttjänst biträdande kyrkomusikertjänst med organistbe— hörighet församlingsmusikertjänst med organistbehörighet
Kyrkokantorstjänst (kk) kan utgöras/bildas av
nuvarande kyrkokantorstjänst
skolkantorstjänst med avgångsskyldig innehavare och med minst 12 veckotimmars kyrkomusikalisk del
vakant skolkantorstjänst med orgelspelare på den kyrkomusikaliska delen — osp sk — medlninst 12 veckotimmar
självständig orgelspelartjänst med minst 12 veckotimmar
biträdande kyrkomusikertjänst med högst kyrko— kantorsbehörighet och med minst 12 veckotimmar församlingsmusikertjänst med högst kyrkokan— torsbehörighet och med minst 12 veckotimmar vakant organisttjänst i pastorat med lågt in— vånarantal
+ biträdande kyrkomusikertjänst enligt D 2 kyrkokantorstjänst
+ vakant skolkantorstjänst enligt C 2 kyrkokantorstjänst
+ självständig orgelspelartjänst enligt D 1 kyrkokantorstjänst
+ biträdande kyrkomusikertjänst enligt D 2 kyrkokantorstjänst
+ församlingsmusikertjänst enligt D 3
B 12
13 14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24 25
vakant skolkantorstjänst med eller utan orgel— spelare med högst 11 veckotimmars kyrkomusika— lisk del (C 2 eller C 3)
+ tillskott från annan skolkantorstjänst med högt veckotimtal inom samma pastorat två vakanta skolkantorstjänster enligt C 2 vakant skolkantorstjänst enligt C 2 + självständig orgelspelartjänst enligt D 1 vakant skolkantorstjänst enligt C 2 + biträdande kyrkomusikertjänst enligt D 2 vakant skolkantorstjänst enligt C 2 + församlingsmusikertjänst enligt D 3
två självständiga orgelspelartjänster enligt
D 1
självständig orgelspelartjänst enligt D 1 + biträdande kyrkomusikertjänst enligt D 2 självständig orgelspelartjänst enligt D 1 + församlingsmusikertjänst enligt D 3 biträdande kyrkomusikertjänst enligt B 5
+ biträdande kyrkomusikertjänst enligt D 2 två biträdande kyrkomusikertjänster enligt D 2 biträdande kyrkomusikertjänst enligt D 2
+ församlingsmusikertjänst enligt D 3 församlingsmusikertjänst enligt B 6
+ församlingsmusikertjänst enligt D 3 två församlingsmusikertjänster enligt D 3
kombination av tre mindre tjänster
Skolkantorstjänst (sk) kan utgöras/bildas av nuvarande skolkantorstjänst med fast innehavare vakant skolkantorstjänst med orgelspelare på den kyrkomusikaliska delen — osp sk — medhögst 11 veckotimmar
helt vakant skolkantorstjänst med högst 11 veckotimmars kyrkomusikalisk del
D Annan tjänst (a) kan bildas av
D 1 självständig orgelspelartjänst med högst 11 veckotimmar
D 2 biträdande kyrkomusikertjänst med högst orga- nist— och kantorsexamen och med högst 11 vecko- timmar
D 3 församlingsmusikertjänst med högst 11 veckotim— mar
D 4 två biträdande kyrkomusikertjänster enligt D 2 med tillsammans högst 11 veckotimmar
D 5 två självständiga orgelspelartjänster medtill— sammans högst 11 veckotimmar
Förkortningar
distr kyrkomusikerdistrikt
o organisttjänst kk kyrkokantorstjänst sk skolkantorstjänst osp sk vakant skolkantorstjänst med orgelspelare på den kyrkomusikaliska delen osp självständig orgelspelartjänst bt biträdande kyrkomusikertjänst f församlingsmusikertjänst
a annan tjänst
Tabell 2
Strängnäs och Luleå stift
Jämförande frekvenstabell över systematiseradeåtgärder
Åtgärdsbeteckning Strängnäs stift Luleå stift A 1 27 34 A 2 1 1 B 1 32 29 B 2 — 1 B 3 3 1 B 4 — 2 B 5 15 19 B 6 6 3 B 7 — 1 B 8 3 1 B 10 — 2 B 12 1 — B 13 7 — B 14 2 — B 18 1 1 B 20 1 1 B 21 — 1 B 23 — 1 B 25 2 - C 1 15 5 C 2 2 9 C 3 — 7 D 1 — 1 D 2 4 5 D 4 — __2
_. N M _| N xl
Tabell 3
Strängnäs stift
Kontrakt fördelade på län
Län Kontrakt Kontrakt nr D 76 Domprosteriet 77 Villåttinge 78 Oppunda 79 Nyköping 80 Daga och Hölebo AB 81 Södertälje D 82 Rekarne T 83 Örebro 84 Asker 85 Glanshammar 86 Kumla
87. Edsberg
Tabell 4
Strängnäs stift
Fördelning av pastorat och kontrakt på borgerliga kom—
muner
Län Kommun nr
C
AB
_|_| #OkomxIOWU'IQ-LAJN
_'_a.._||_|_.| GXUIDWN
Kommun
Strängnäs Flen Katrineholm Vingåker Nyköping Oxelösund Eskilstuna Södertälje Botkyrka, del av Nynäshamn
Salem
Örebro
Kumla
Hallsberg Askersund
Laxå, del av
Antal pastorat
O—lU'lU'lU'l
xlOO
Kontrakt
nr
76 77 78 78 79, 79 82 81 81 81 81 83, 84, 84, 86 87
80
84, 86 86,
85,
87
87
Tabell 5
Strängnäs stift
Fördelning av pastorat och kommuner på kontrakt
Län Kontrakt Antal Kommun nr pastorat nr D 76 5 1 77 5 2 78 6 3, 79 7 del av 5, 80 4 del av 5 AB 81 1 8, del av 9, 10, 11 D 82 8 7 T 83 6 del av 12 84 4 del av 12, del av 13, del av 14 85 3 del av 12 86 5 del av 13, del av 14, 15 87 5 del av 12, del av 14, del av 16 3 12 70 16
Kontraktens kommunsammansättning
3 kontrakt består av 1
2 ||__ 3 ||_ 1 "_
||
||
_a..a_s
3 1 1 1 2 3
kommundel
kommundelar
kommun
kommun och 1 kommundel
kommun och 2 kommundelar
kommuner
kommuner och 1 kommundel
Tabell 6
Strängnäs stift
Fördelning av enförsamlings— och flerförsamlingspasto—
rat på kontrakt
Kontrakt Antal Antal pastorat med Antal för— nr pastorat angivet antal för— samlingar samlingar 1 2 3 76 5 1 2 1 12 77 5 2 2 11 78 6 2 4 10 79 7 3 1 22 80 4 2 2 10 81 12 7 4 1 18 82 8 3 2 1 20 83 6 5 1 7 84 4 3 1 9 85 3 2 10 86 5 3 2 7 87 5 1 3 1 10
70 27 25 10 146
Tabell 7
Strängnäs stift
Folkmängd 1984—01—01 i pastorat och församlingar
Kontrakt Pastorat Kontrakt Pastorat nr nr 76 Strängnäs
domkyrkofs 12 398 (77) Bettna 964 513 251 12 911 131 Mariefred 3 471 376 Vansö 319 ——ZZZ 842 1 949 531 78 Katrineholm 20 710 & Stora Ma1m 1 301 1 976 1_632 Ytterse1ö 1 148 2 908 320 Björkvik 1 522 1 052 2_520 Skö1dinge 3 089 & Åker 3 150 3 396
& 3 634 F1oda 1 855 77 Han 6 962 398— 3 423
He1gesta 592 __
LE iiåägier 9 018 1 868 _7_69 Li11a Malma 2 579 9 778 & 79 Tuna 1 631 3 204 1 201 Me11ösa 3 596 1 096 13%
5162
Kontrakt
nr
(79)
80
Pastorat
Nyköpings S:t Nicolai
Nyköpings östra
Oxelösund
Stigtomta
Tunaberg
Runtuna
Gryt
Frustuna— Kattnäs
10 886
18 309 1 937 &
21 128
13 439
2 614 141 83 172 916 _am 4 226
1 903
703 95 176 477 116 459 2 025
1 002 1 418 _932 3 352
4 955 652 5 607
Kontrakt
nr
(80)
81
Pastorat
Trosa— Vagnhärad
Tystberga
Enhörna Grödinge
Hölö
Nynäshamn Salem Sorunda
Södertälje
Östertälje Västertälje
Turinge
Ösmo
Överjärna
4 360 3 952
596 8 908
1 268 281 1 549
2 115 4 212
1 676 428 2 104
11 795 12 470 4 122
21 987 6 936 28 923
18 658 12 253 6 484
358
6 842
4 340 474 4 814
6 718
552
1 388 8 658
Kontrakt nr
82
83
Pastorat
Eskilstuna Fors
Eskilstuna Kloster
Torshälla
Hällby
Husby- Rekarne
Kjula
Stenkvista
Almby Längbro Mikael
örebro Nikolai
24 761
36 227 8 008
3 471 1 070 & 4 731
951 689 1 360 & 3 564
3 908 789 4 697
1 587 725 392 314 415
&
3 633
1 264 2 102 3 366
12 813 16 119
18 244
18 997
Kontrakt
nr
(83)
84
85
Pastorat
örebro Olaus Petri
Mosjö
Asker
Ekeby
Sköllersta
Stora Mellösa
Axberg
Glanshammar
Vintrosa
16 556
2 117 336 2 453
2 882 994 3 876
1 187 1 215 2 402
3 955
746 _599 5 249
2 653 553 3 206
1 894 5 477 1 069 ut 9 548
1 703
447 _25 2 925
1 986 2 610 & 4 721
Kontrakt Pastorat nr
86 Askersund
Hallsberg
Hammar
Kumla
Lerback
87 Edsberg
Knista
Kvistbro
Ramundeboda
Viby
4 453 8 474 3 310
15 920 744 16 664
3 197 752 3 949
708 332 _AL5 1 455
2 476 1 060 3 536
1 719
5 503 858 6 361
3 304 90 3 394
tabell 8 Strängnäs stift
Kyrkomusikertjänsternas organisation
Kontrakt Pastoratsnamn Nuvarande nr kyrkomusikerdistrikt
osp distr 0 kk sk sk
76. Strängnäs 1 1 domkyrkofs
Mariefred 1 1 Vansö 2 1 1 Ytterselö 1 1
Åker 2 1 1
77. Flen 1 1 Helgesta 1 1 Lilla Malma 2 1 1
Mellösa 1 1 Bettna 2 2
osp
bt
Pastorat som indelningsgrund
0 kk
sk
Åtgärd
Strängnäs stift Kyrkomusikertjänsternas organisation
Kontrakt Pastoratsnamn Nuvarande Pastorat som Åtgärd nr kyrkomusikerdistrikt indelningsgrund
distr 0 kk sk sk osp bt f 0 kk sk &
78. Katrineholm 1 1 1 1 1 A 1, B 5
Stora Malm 2 1 1 1 1 B 1, C 1 Björkvik 1 1 1 B 1
Sköldinge 1 1 1 2 B 1, B 5 Floda l 1 1 2 B 1, B 5 Västra Vingåker 1 1 1 1 1 A 1, B 5
79 Tuna 3 2 1 2 B 1, B 8
Nyköpings S:t Nicolai 1 1 1 1 1 A 1, B 5 Nyköpings östra 1 1 2 1 2 A 1, B 5, B 5
Oxelösund 1 1 1 1 1 A 1, D 2 Tunaberg 1 1 1 B 1 Stigtomta 2 1 1 1 1 B 1, C 1 Runtuna 2 1 1 1 1 B 1, C 1
btrangnas :; u.; |.
Kyrkomusikertjänsternas organisation
Kontrakt Pastoratsnamn Nuvarande nr kyrkomusikerdistrikt
osp distr 0 kk sk sk
80. Gryt 1 1
Frustuna— Kattnäs 2 1 1
Trosa— Vagnhärad 3 2 1
Tystberga 1 1
81. Enhörna 1 1 Grödinge 1 1 Hölö 1 1 Nynäshamn 1 1 Salem 1 1 Sorunda 1 1 Södertälje 1 1 Östertälje 1 1 Västertälje 1 1 Turinge 1 1 Ösmo 1 1 Överjärna 2 1 1
osp
bt
Pastorat som
indelningsgrund
0 kk
sk
a
Åtgärd
A 1, B 1, B 6 B 1, B 8
B 1, B 5
A 1, B 3 inkl tillskott
Strängnäs stift
Kyrkomusikertjänsternas
Kontrakt Pastoratsnamn
Eskilstuna Fors Eskilstuna Kloster
Torshälla Hällby
Öja Husby—Rekarne Kjula
Stenkvista
Almby Längbro Mikael
örebro Nikolai Örebro Olaus Petri
Mosjö
organisation
Nuvarande kyrkomusikerdistrikt
osp distr 0 kk sk sk
osp
bt
Pastorat som indelningsgrund
0 kk sk &
Åtgärd
B 1, c 1, c 2
A 1, B 5
B 14 variant (av— gångsskyldig skol—
Strängnäs stift
Kyrkomusikertjänsternas
Kontrakt Pastoratsnamn nr
84. Asker Ekeby
Sköllersta
Stora Mellösa
85. Axberg
Glanshammar
Vintrosa
86. Askersund Hallsberg Hammar Kumla
Lerbäck
organisation
Nuvarande
kyrkomusikerdistrikt
distr 0 kk
osp
bt
Pastorat som
indelningsgrund
0 kk sk
,_ (N'
('N'
a
Åtgärd
B 18, c 1 B 1, B 15 B 1, B 14, c 1
B 1, B 15 variant (B 2 + 0 5)
B 1, C 1
B 15 A 1, c 1, D 2
B 25 (= B 15 + D 5)
Strängnäs stift Kyrkomusikertjänsternas organisation
Pastorat som indelningsgrund
Kontrakt Pastoratsnamn Nuvarande nr kyrkomusikerdistrikt
osp distr 0 kk sk sk Osp bt f 0 kk sk a 87 Edsberg 5 5 1
Knista 2 2 1
Kvistbro 1 1 1 Ramundeboda Viby 2
______________________________________________________________________________
110 27 55 20 25 5 25 7 28 75 17 4
Totalt antal tjänster i 110 nuvarande kyrkomusikerdistrikt: 140 Efter vidtagna åtgärder vid tillämpning av principen om pastoratet som indelningsgrund
utgör det totala antalet tjänster i 70 nuvarande pastorat 122
Åtgärd
B 25 (= 5 x 0 2)
B 15 variant (B 2 + 0 5)
B 1 A 1, B 5
B 15 variant (B 5 + 0 2)
Tabell 9 Luleå stift
Kontrakt fördelade på län
Län Kontrakt nr
AC 251 252 255
254
BD 255 256 257 258 AC 259 260 ED 261
262
Kontrakt
Öre
Ume
Bure
Skellefte
Pite
Lule
Kalix
Torne
Lycksele
Sorsele
Jokkmokk
Jukkasjärvi
Tabell 10
Luleå stift
Fördelning av pastorat och kontrakt på borgerliga kommuner
Län Kommun Kommun Antal Kontrakt nr pastorat nr AC 1 Nordmaling 1 251 2 Vindeln 1 252 3 Robertsfors 2 253 4 Norsjö 1 254 5 Malå 1 260 6 Storuman 2 260 7 Sorsele 1 260 8 Bjurholm 1 251 9 Vännäs 1 252 10 Vilhelmina 1 259 11 Åsele 2 251, 259 12 Dorotea 1 259 13 Umeå 7 251, 252 14 Lycksele 3 251, 259 15 Skellefteå 10 253, 254 BD 16 Arvidsjaur 1 261 17 Arjeplog 1 261 18 Jokkmokk 2 261 19 Överkalix 1 257 20 Kalix 2 257 21 övertorneå 3 258 22 Pajala 5 258 23 Gällivare 4 262 24 Älvsbyn 1 255 25 Luleå 4 256 26 Piteå 4 255 27 Boden 3 256 28 Haparanda 2 258 29 Kiruna 3 262
1
Tabell 11
Luleå stift
Fördelning av pastorat och kommuner på kontrakt
Län Kontrakt Pastorat Kommun
nr 1984-01—01 nr AC 251 5 1, 8, del av 11, del av 13, del av 14 252 8 2, 9, del av 13 253 5 3, del av 15 254 8 4, del av 15 BD 255 5 24, 26 256 7 25, 27 257 3 19, 20 258 10 21, 22, 28 AC 259 5 10, del av 11, 12, del av 14 260 4 5, 6, 7 80 261 4 16, 17, 18 262 7 23, 29 2 12 71 29
Kontraktens kommunsammansättning
kontrakt består av 1 kommun och 1 kommundel
||
2 4 1 "- 1 1 3
2 kommuner
2 kommuner och 1 kommundel
2 kommuner och 2 kommundelar 2 kommuner och 3 kommundelar 3 kommuner
Tabell 12
Luleå stift
Folkmängd 1984-01-01 i pastorat och församlingar
Kontrakt Pastorat
fll”
251
252
253
Nordmaling Bjurholm Hörnefors Fredrika Örträsk
Umeå landsfs
Vindeln
Sävar
Vännäs Umeåstadsfs Ålidhem Holmsund Teg
Bygdeå
Nysätra
Lövånger
8 001 3 215 3 547 785 592
8 556 2 029 10 585
5 897 966 6 863
5 388
118 5 506
8 119 23 708 19 132
8 233 13 006
2 778 2 774 5 552
2 239 2 859
Kontrakt Pastorat
nr (253)
254
255
256
Burträsk
Bureå
Skellefteå landsfs
Norsjö Jörn
Byske
Skellefteå S:t Olov
Skellefteå S:t örjan
Kågedalen Boliden
Piteå landsfs Älvsby
Piteå stadsfs Norrfjärden Hortlax Nederluleå Råneå
Gunnarsbyn
5 377 321 5 698
4 860
18 991 5 545 2 734
4 693 1 206 5 899
17 637
7 686 4 912 2 971 16 695 9 616 10 078 6 110 5 817 23 552 4 723 1 030
Kontrakt nr
(256)
257
258
259
260
Pastorat
Överluleå Edefors
Luleå domk.fs Örnäset Nederkalix Överkalix Töre
Nedertorneå— Haparanda
Övertorneå Pajala Tärendö Junosuando Muonionalusta Hietaniemi Korpilombolo Svanstein Karl Gustav Lycksele Björksele Åsele
Dorotea
Vilhelmina
Sorsele
25 2 15
23
16
3 3
448
3 8 2
911
3
874 114 146 091 534 964 994
511 245 944 303 156 600 199 760 902 433 521 196 718 434
882 649 931
842
Kontrakt nr
(260)
261
262
Pastorat
Stensele Tärna Malå
Jokkmokk
Vuollerim Arvidsjaur Arjeplog Jukkasjärvi Vittangi Karesuando Gällivare Malmberget Hakkas Nilivaara
Totalt
6 407 1 868 4 294
4 592 666 5 258
1 769
8 331
3 960
23 771 2 751
1 232
11 123 10 952 1 272
646
509 709
Mellan 1983—01—01 och 1984-01-01 har folkmängden ökat i 27 pasto—
rat och minskat i 44 pastorat
Under samma period har stiftets
totala folkmängd minskat med
693 personer
Tabell 13
Luleå stift
KyrkomusikertjänsternasVorganisation
Kontrakt Pastoratsnamn
nr
251 252
Nordmaling Bjurholm Hörnefors Fredrika
Örträsk
Umeå landsfs Vindeln Sävar
Vännäs
Umeå stadsfs Ålidhem Holmsund
Teg
Nuvarande
kyrkomusikerdistrikt
distr
0
kk sk
osp sk osp
bt
Pastorat som indelningsgrund
0 kk sk a
Åtgärd
A 1, B 18, D 2
A 1, B 1, B 5 A 1, B 10 c 1, c 1, D 1 A 1, B 5, B 23 A 1, B 5 A 1, B 5
Luleå stift
Kyrkomusikertjänsternas organisation
Kontrakt Pastoratsnamn
nr
257 258
Nederkalix Överkalix Töre Nedertorneå- Haparanda Övertorneå Pajala Tärendö Junosuando Muonionalusta Hietaniemi
Korpilombolo
Svanstein
Karl Gustav
Nuvarande
kyrkomusikerdistrikt
distr
0
kk sk
osp
bt
Pastorat som
indelningsgrund
0 kk sk a
Åtgärd
A1,D2
Luleå stift
Kyrkomusikertjänsternas organisation
Kontrakt Pastoratsnamn Nuvarande nr kyrkomusikerdistrikt
distr 0 kk sk sk 259 Lycksele 1 1 Björksele 1 1 Åsele 1 1 Dorotea 2 1 1
Vilhelmina 2 1 1
260. Sorsele 3 1 1 1 Stensele 5 1 2 Tärna 1 1
Malå 1 1
261. Jokkmokk 1 1 Vuollerim 1 1 . Arvidsjaur 1 1
Arjeplog 2 1 1
Pastorat som indelningsgrund
Åtgärd
osp
131,02
C 2, C 5
02,02
B 5 inkl tillskott från B 1
D2,D2,D4
B 5. B 5
Luleå stift
Kyrkomusikertjänsternas organisation
Kontrakt Pastoratsnamn Nuvarande Pastorat som Åtgärd nr kyrkomusikerdistrikt indelningsgrund
osp distr 0 kk sk sk osp bt f 0 kk sk a
262 Jukkasjärvi 2 1 1 1 1 2 A 1, B 5, B 4 inkl till— skott från B 5 Vittangi 1 1 1 B 1 Karesuando 1 1 1 C 3 Gällivare 1 1 5 1 2 A 1, B 5, B 21 Malmberget 1 1 1 A 1 Hakkas 1 1 1 B 4 Nilivaara 1 1 1 C 5
_____________._______________________________________________________________ 95 55 52 15 11 4 57 5 55 65 21 8
Totalt antal tjänster i 95 nuvarande kyrkomusikerdistrikt: 157
Efter vidtagna åtgärder vid tillämpning av principen om pastoratet som indelningsgrund utgör det totala antalet tjänster i 71 nuvarande pastorat 127
Tabell 14
Lunds stift. Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads kontrakt
Fördelning av pastorat och kontrakt på borgerliga kommuner
Län Kommun Antal Kontrakt pastorat nr M Skurup 3 155 Ystad 5 155 8
Fördelning av pastorat och kommuner på kontrakt
Län Kontrakt Antal Kommun nr pastorat M 155 8 Skurup och Ystad Kontraktet består av 2 kommuner
Fördelning av enförsamlings— och flerförsamlingspastorat på kontrakt
Kontrakt Antal Antal pastorat med an- Antal nr pastorat givet antal församlingar församlingar
1 2 3 4 5 6 155 8 1 1 1 5 32
Tabell 15
Lunds stift, Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads kontrakt
Folkmängd 1984-01-01 i pastorat och församlingar
Kontrakt
nr
155
Pastorat
Skurup
Villie
Skivarp
Balkåkra
Ystad
Sövestad
6 941 85 7 026
714 849 833 130 & 2 723
2 010 288 370 184
&
3 074
826 283 547 413 _192 2 255
14 585
555 277 442 108 141 1 523
Kontrakt nr
(155)
Pastorat
Stora Köpinge 2 050
474 28 _162 2 712
Löderup 974 332
545
611
364
2 826
Tabell 16
Lunds stift, Vemmenhögs,Ljunitsoch Herrestads kontrakt
Kyrkomusikertjänsternas organisation
Kontrakt Pastoratsnamn Nuvarande Pastorat som Åtgärd nr kyrkomusikerdistrikt indelningsgrund
-r— U
_ ,— mx—NMx—r—MNM
kk sk &
O O. V! O Ad Lh ;( Ul Ad X 0 S— ...i
155. Skurup Villie Skivarp Balkåkra Ystad Sövestad
_ (_
B 1 C 1 inkl osp sk
7 9 9 ,
D 5 B 1
Stora Köpinge
Löderup o ändras till kk,
A 1 B 1 B 1 B 1 1 1 A 1 B 1 B 1 B 1, därefter B 8
16 3 8 1 2 2 2 9 1 1
Antal tjänster 1 kontraktets 16 nuvarande kyrkomusikerdistrikt: 16
Efter vidtagna åtgärder vid tillämpning av principen om pastoratet som indelnings— grund utgör antalet tjänster i kontraktets 8 nuvarande pastorat 13
t '. . .....in .
»'vv",|'l., . . .
.. ." 14.51 't
Kronologisk förteckning
959598???pr
999.339”?
18.
19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44.
45.
46.
47.
48.
49.
50. 51. 52.
Församlingari samverkan. C. Livsmedelsforskning II. Jo.
Leva som äldre. 5.
Rättshjälp. Ju. Barn genom befruktning utanför kroppen m. m. Ju. Förköp av bostadsrätter. B. Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde. A. Beredskapsarbete ] AMS-regi. A. Kulturarbetsförmedling. A. Pantsättning av patent. Ju. Ny räntelag. Ju. . Skolbarnsomsorgen. S.
Fornlämningar och exploatering. U. Den barn— och ungdomspsykiatriska verksamheten. S. Handel med alkoholdrycker. S. Den svenska psalmboken, Texter och melodier, Volym 1. C. Den svenska psalmboken. Historik, principer, motiveringar. Volym 2. C. Den svenska psalmboken. Text och musikkommentarer. Volym 3. C. Den svenska psalmboken. Ackompanjemang. Volym 4. C. Sammanhållen skatteförvaltnlng. Fi. Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna. S. Förskola — skola. U. Svensk säkerhetspolitik inför 90-talet. Fö. Ordningslag m. rn. Ju. Kunskap för kemikaliekontroll. Jo. JO-ämbetet. R. Gripen anhållen häktad. Ju. Aktivt folkstyre i kommuner och landsting. C. Principer för ny kommunallag. C. Skola för delaktighet. C. Dagens äldre. S. Hushållning för välfärd. Fi. Några barn- och ungdomsfrågor 1982—1985. SB. Gruppiörsäkring. Fi. Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret. Fö. Värnplikten i samhället. Fö. Om smittskydd. S. Reavinstuppskov fastigheter. Del 1. Fi. Reavinstuppskov fastigheter. Del 2. Fi. Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning. C. Affärsverken och deras företag. C. Förenklad taxering. Fi, Med sikte på nedrustning. Ud. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 6. C. Veckans och kyrkoårets bönegudstjänster. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 7. C. Vignings-, mottagnings- och invigningshandlingar. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 8. C. Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Kyrkliga hand- lingar. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 9. C. Musik. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 6. C. Vägen in i kyrkan. Dop, konfirmation, kommunionaktuella liturgiska utvecklingslinjer. Svenska Kyrkans gudstjänst. Bilaga 7. C. Vägen in i kyrkan. Dop, konfirmation, kommunionaktuella liturgiska utvecklingslinjer. Bred datautbildning. C. Upphovsrätt och datorteknik. Ju. Översyn av valutaregleringen. Fi.
53. 54. 55.
Sverige och den europeiska patentorganisationen. l. Oversyn av arbetsskadeförsäkringen. S. Musiken i svenska kyrkan. Framtida organisation och utbild ning. C.
Systematisk förteckning
Riksdagen JO-ämbetet. [26]
Statsrådsberedningen Några barn och ungdomsfrågor 1982—1985. [33]
Justitiedepartementet Rättshjälp. [4]
Barn genom befruktning utanför kroppen m. m. [5] Fantsättning av patent. [10] Ny räntelag. [11] Ordningslag rn. rn. [24] Gripen anhållen häktad. [27] Upphovsrätt och datateknik. [51]
Utrikesdepartementet Med sikte på nedrustning. [43]
Försvarsdepartementet
Svensk säkerhetspolitik inför 90-talet. [23] Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret. [35] Värnplikten i samhället. [36]
Socialdepartementet
Leva som äldre. [3]
Skolbarnsomsorgen. [12] Den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten [14] Handel med alkoholdrycker [15] Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna. [21] Dagens äldre. [31] Om smittskydd. [37] Översyn av arbetsskadeförsäkringen. [54]
Finansdepartementet Sammanhållen skatteförvaltning [20] Hushållning för välfärd. [32] Gruppförsäkring. [34]
Reavinstuppskov fastigheter. Del 1. [38] Reavinstuppskov fastigheter. Del 2. [39] Förenklad taxering. [42] Översyn av valutaregleringen. [52]
Utbildningsdepartementet Fornlämningar och exploatering [13] Förskola — skola [22]
Jordbruksdepartementet Livsmedelsforskning ||. [2] Kunskap för kemikaliekontroll. [25]
Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde. [7] Beredskapsarbete i AMS—regi. [8] Kulturarbetsförmedling. [9]
Bostadsdepartementet Förköp av bostadsrätter. [6]
lndustridepartementet Sverige och den europeiska patentorganisationen. [53]
Civildepartementet
Församlingar i samverkan. [1] Den svenska psalmboken. Texter och melodier. Volym 1. [16] Den svenska psalmboken. Historik, principer, motiveringar. Vo- lym 2. [17] Den svenska psalmboken. Text och musikkommentarer. Volym 3. [18] Den svenska psalmboken. Ackompanjemang. Volym 4. [19] Aktivt folkstyre i kommuner och landsting. [28] Principer för en ny kommunallag. [29] Skola för delaktighet. [30] Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning. [40] Affärsverken och deras företag. [41] Svenska kyrkans gudstjänst. Band 6. [44] Veckans och kyrkoårets bönegudstjänster. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 7. [45] Vignings-, mottagnings- och invigningshandlingar, Svenska kyrkans gudstjänst. Band 8. [46] Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Kyrkliga handlingar. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 9. [47] Musik. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 6. [48] Vägen in i kyrkan. Dop, konfirmation, kommunionaktuella litur- giska utvecklingslinjer. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 7. [49] Vägen in i kyrkan. Dop, konfirmation, kommunionaktuella litur- giska utvecklingslinjer. Bred datautbildning. [50] Musiken i svenska kyrkan. Framtida organisation och utbildning.
[55]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen.
Liber ISBN 91-38-09039-2
AllmännaFörlaget ISSN 0375-25OX