Till statsrådet Maria Arnholm

Regeringen beslutade den 27 september 2012 kommittédirektiv om frågor som rör män och jämställdhet (dir. 2012:97). Tilläggsdirektiv beslutades den 18 april 2013(dir. 2013:50).

Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 september 2012 tillsatte därefter statsrådet som har till uppgift att föredra ärenden om jämställdhet vår utredning.

Till särskild utredare förordnades den 27 september 2012 Per Magnus Nilsson. Han efterträddes den 2 april 2013 av Svend Dahl.

Till sakkunnig förordnades den 6 maj 2013 Karolina Vrethem. Hon efterträddes den 27 augusti 2013 av Linda Österberg.

Till experter förordnades den 6 maj 2013 Andreas Bergström, Inti Chavez Perez, Fataneh Farahani, Thomas Johansson, Göran Johnsson, Marie Nordberg och Petra Ulmanen.

Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 1 december 2012 Claes Sonnerby och den 15 december 2012 Niclas Järvklo. Claes Sonnerby har varit huvudsekreterare.

Vi har haft namnet Utredningen om män och jämställdhet (U 2012:10).

Härmed överlämnar vi betänkandet Män och jämställdhet (SOU 2014:6).

Vi har härmed slutfört vårt uppdrag.

Stockholm den 31 januari 2014

Svend Dahl

Claes Sonnerby Niclas Järvklo

5

Innehåll

Till läsaren ........................................................................ 11

Förkortningar ..................................................................... 13

Sammanfattning ................................................................ 19

Summary .......................................................................... 31

1 Utredningsdirektiven och arbetets uppläggning m.m. ..... 45

1.1 Direktiven ................................................................................. 45 1.2 Vår utrednings arbete .............................................................. 45 1.3 Samverkan ................................................................................. 46 1.4 Remissyttrande ......................................................................... 47 1.5 Våra avgränsningar ................................................................... 47 1.6 Disposition av resultatet av vårt arbete .................................. 47

2 Om utredningen ......................................................... 49

2.1 Vilket har mitt uppdrag varit? ................................................. 50 2.2 Vad menas med ”jämställdhet”? .............................................. 50 2.3 Varför utreda män och jämställdhet? ...................................... 51 2.4 Vad har hänt och händer i vårt samhälle som påverkar jämställdheten? ......................................................................... 55

Innehåll SOU 2014:6

6

2.5 Män finns i samhällets topp men tillhör också de mest utsatta ........................................................................................ 56 2.6 Mäns skilda villkor behöver uppmärksammas ........................ 57

3 Maskuliniteter i förändring ........................................... 59

3.1 Från ”i princip” till i praktik? .................................................. 60 3.2 Betydelsen av begreppet maskulinitet ..................................... 62 3.3 Maskulinitet och makt ............................................................. 64 3.4 Sårbarhet och riskbeteenden .................................................... 65 3.5 Intimitet, förändring och normkritik ..................................... 66 3.6 Välfärdspolitik och globalisering ............................................. 68 3.7 Migration, främlingsfientlighet och demografi ...................... 69 3.8 Utmaningar ............................................................................... 70

Min sida – Andreas Bergström ............................................. 71

4 Mäns skilda villkor ...................................................... 73

4.1 Om begreppet intersektionalitet ............................................. 74 4.2 Mäns maktpositioner i siffror .................................................. 75 4.3 Män och ekonomiska resurser ................................................. 82 4.4 Män och klass ........................................................................... 89 4.5 Män och demografi .................................................................. 92 4.6 Män och geografi ...................................................................... 96 4.7 Etnicitet och segregation ....................................................... 104 4.8 Heteronormer och hbt-personer ........................................... 112

Min sida – Inti Chavez Perez ............................................. 115

Innehåll

7

5 Män och utbildning .................................................. 117

5.1 Utredningar om jämställdhet och utbildning ....................... 119 5.2 Maskulinitet i skolan .............................................................. 120 5.3 Förskolan ................................................................................ 122 5.4 Grundskolan och gymnasiet .................................................. 124 5.5 Högre utbildning ................................................................... 136 5.6 Utmaningar ............................................................................ 137

Min sida – Fataneh Farahani ............................................. 139

6 Mäns betalda och obetalda arbete .............................. 141

6.1 En översikt ............................................................................. 143 6.2 Förvärvsarbete ........................................................................ 144 6.3 Hemarbete och övrig tidsanvändning ................................... 169 6.4 Summering.............................................................................. 182

Min sida – Thomas Johansson ........................................... 185

7 Män, familj och föräldraskap ..................................... 187

7.1 Föräldraledighet och pappapolitik ........................................ 188 7.2 Separationer och vårdnadsfrågor ........................................... 202 7.3 Faderskapspresumtion för samboende och möjligheter för hbt-föräldrar ..................................................................... 208 7.4 Utmaningar ............................................................................ 209

Min sida – Göran Johnsson ............................................... 211

8 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet ...................... 213

8.1 Skillnader i mäns och kvinnors hälsa .................................... 214 8.2 Jämlikhet när det gäller hälsa och vård? ............................... 215 8.3 Mäns normer om hälsa........................................................... 216

Innehåll SOU 2014:6

8

8.4 Skillnader mellan män ............................................................ 217 8.5 Kroppens yttre ........................................................................ 218 8.6 Psykisk hälsa ........................................................................... 220 8.7 Sjukpenning – män, kvinnor och ansvar för barn ................. 223 8.8 Arbete och hälsa ..................................................................... 225 8.9 Självmord ................................................................................ 230 8.10 Medellivslängd och överdödlighet ......................................... 232 8.11 Mäns sociala utsatthet ............................................................ 233 8.12 Jämställdhet och hälsa ............................................................ 235 8.13 Utmaningar ............................................................................. 236

Min sida – Petra Ulmanen ................................................. 239

9 Män och våld ........................................................... 241

9.1 Män som förövare och offer .................................................. 243 9.2 Män och våldsnormer ............................................................. 246 9.3 Mäns våld mot kvinnor .......................................................... 249 9.4 Sexuellt våld och trakasserier ................................................. 254 9.5 Hatbrott .................................................................................. 255 9.6 Hedersrelaterat våld ............................................................... 256 9.7 Våldspreventivt arbete med killar och män .......................... 257 9.8 Jämställdhet minskar våld ...................................................... 260 9.9 Utmaningar ............................................................................. 260

10 Män och sexualitet.................................................... 263

10.1 Frågor om sex och jämställdhet ............................................ 264 10.2 Mäns sexuella hälsa ................................................................. 265 10.3 Sex- och samlevnadsundervisning ......................................... 268

Innehåll

9

10.4 Pornografi och kränkningar på internet ............................... 271 10.5 Prostitution och sexköp ........................................................ 272 10.6 Utmaningar ............................................................................ 274

11 Mäns attityder .......................................................... 275

11.1 Politiska preferenser .............................................................. 276 11.2 Att bearbeta attityder till jämställdhet ................................. 278 11.3 Mäns – och kvinnors – attityder till jämställdhet ................ 279 11.4 Män och främlingsfientliga attityder .................................... 287 11.5 Utmaningar ............................................................................ 290

12 Forskning om och verksamheter kring män och jämställdhet ............................................................ 293

12.1 Forskning om män och maskulinitet .................................... 294 12.2 Verksamheter som arbetar med män och jämställdhet ........ 296

13 Avslutande perspektiv och slutsatser .......................... 305

13.1 Föreställningar om manskris ................................................. 305 13.2 En växande jämställdhetsklyfta ............................................. 306 13.3 Vad betyder samhällsförändringarna för män? .................... 307 13.4 Ansvaret för en jämställd framtid ......................................... 309 13.5 Våra övergripande slutsatser ................................................. 310

Referenser ...................................................................... 315

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 2012:97 .............................................. 337 Bilaga 2 Tilläggsdirektiv 2013:50 .................................................. 345 Bilaga 3 Maskuliniteter i förändring ............................................. 347

Innehåll SOU 2014:6

10

Bilaga 4 Känslan och platsens betydelse för mäns sociala

organisering ...................................................................... 383

Bilaga 5 Män, föräldraledigheten och föräldraförsäkringen ........ 399 Bilaga 6 Män, kropp och hälsa ...................................................... 431 Bilaga 7 Män och social utsatthet – en översikt ........................... 465 Bilaga 8 Män, våld och jämställdhet ............................................. 519

Bilagor på www.sou.gov.se

9. Mäns maktpositioner i siffror 10. Mäns ekonomiska resurser 11. Män, demografi och geografi 12. Män utanför städerna – om konstruktionen av rurala maskuliniteter och identiteter under förändring 13. Jämställdhet, etnicitet och ”andra män” – ett intersektionellt perspektiv på förändringar av maskulinitet efter migration 14. Mäns sexualitet och hbt-personer 15. Män och förvärvsarbete 16. Mäns användning av tiden 17. Föräldraskap och arbetsliv – om lojalitetskonflikter i familjelivets vardag 18. Män i tvister om vårdnad, boende och umgänge 19. Kompetensen inom andrologi och tillgängligheten till andrologisk vård i Sverige 2013 20. Män tycker, tänker och gör 21. Översikt kring svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning 22. Etablerade verksamheter som idag arbetar med män och jämställdhet – en svensk kartläggning med internationell utblick 23. Den svenska jämställdhetsdiskursens exkluderingar – en intervjustudie om jämställdhet, den nye mannen och andra män

11

Till läsaren

Välkommen att ta del av resultatet av det utredningsarbete jag har haft glädjen att leda.

Vi i utredningen – sakkunnig, experter, sekreterare och jag själv, har haft i uppdrag att kartlägga och analysera frågor om män och jämställdhet – mer om detta i kapitel 2.

Det har varit ett roligt och samtidigt krävande arbete. Roligt därför att det varit lärorikt och spännande att ta sig an jämställdhetsfrågan utifrån ett mansperspektiv. Krävande därför att området är mycket stort och för att jämställdhet ibland är ett område som väcker starka känslor.

Vi har, även om många forskare varit inblandade, försökt skriva på ett språk och med termer som ska göra att de allra flesta ska kunna förstå och förhålla sig till det vi skrivit. Detta därför att en viktig ambition med vårt arbete är att så många som möjligt ska kunna vara delaktiga i jämställdhetsdebatten – det behövs. Jämställdhet är ett mycket brett område. Det handlar om människors lika möjligheter och det handlar om framtiden för oss och våra barn.

Du som vill ta del av våra resultat, och det hoppas vi verkligen du vill, kan göra det med olika fördjupningar.

 Vill du ta del av vår sammanfattning har vi en sådan som du finner några sidor framåt.

 Vill du därtill ta del av våra avslutande perspektiv och slutsatser finner du dem i kapitel 13.

 Vill du därtill ta del av de fakta vi arbetat med och våra resonemang finner du detta i kapitel 1–12. I inledningen till varje kapitel 2–12 finner du en ruta med huvudbudskapen i kapitlet.

 Vill du därtill ta del av referenserna till dessa kapitel finner du dem samlade efter kapitel 13.

Till läsaren SOU 2014:6

12

 Vill du därtill ta del av ett antal av de underlagsrapporter vi beställt finner du dem i bilaga 3–8.

 Vill du därtill ta del av alla de underlagsrapporter vi beställt och själva tagit fram finner du dem i bilaga 9–23 på regeringens hemsida. Där finns för övrigt hela vårt betänkande.

Experterna i utredningen har i personliga inlägg redovisat sina tankar kring män och jämställdhet. Deras tankar finner du under ”Min sida” som, i bokstavsordning efter respektive författare, ligger mellan kapitlen. Jag har dock inte skrivit en sådan sida eftersom jag som särskild utredare haft förmånen att ensam få bestämma över allt annat som publicerats1.

Vi hoppas att du, när du tagit del av fakta och våra tankar, lärt dig mer om män och jämställdhet och engagerar dig mer i den viktiga fråga vi haft i uppdrag att utreda.

Svend Dahl

1 Beslutandesrätten regleras i kommittéförordningen (1998:1474). Där framgår också att sakkunniga har rätt att foga särskilt yttranden till betänkandet. Vidare framgår att, om den särskilde utredaren går med på det, får den som är expert foga ett särskilt yttrande till betänkandet i frågor som omfattas av expertuppdraget. Vad gäller vårt betänkande har en av experterna aktualiserat denna möjlighet i en fråga, se kapitel 7.

13

Förkortningar

A AAS ADHD

AKU

Arbetsmarknadsdepartementet Anabola androgena steroider Attention deficit hyperactivity disorder Arbetskraftsundersökningar (SCB)

AMV ART ATV AU

Arbetsmiljöverket Aggression Replacement Training Alternativ till våld Arbetsmarknadsutskottet

Bet.

betänkande

Bil.

bilaga

BITB BP

Bringing in the Bystander budgetproposition

Brå BUP BVC

c CSM CTS

Deja

Dir.

Brottsförebyggande rådet Barn- och ungdomspsykiatri Barnavårdscentral

Centerpartiet Critical Studies on Men Conflicts and Tactics Scale

Delegationen för jämställdhet i högskolan

direktiv

DO

Diskrimineringsombudsmannen

Ds

EC EGGE

Departementsskrivelse

European Commission European Commission Expert Group on Gender & Employment

Förkortningar SOU 2014:6

14

EIGE

European Institute for Gender Equality

EMHF EMU

EP

European Men's Health Forum Den ekonomiska och monetära unionen Europaparlamentet

ESS EU

European Social Survey European Union

FFV FHI

Frihet från våld Statens folkhälsoinstitut

FI FK

Finansinspektionen Försäkringskassan

FLH fp

GU

Forum för levande historia Folkpartiet

Göteborgs universitet

Hbt

Hbtq

Homosexuella, bisexuella, transpersoner Homosexuell, bisexuella, transpersoner och queer

HD

Högsta domstolen

HPV

IFAU

Humant papillomvirus

Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering

Iffs

Institutet för Framtidsstudier

ISF

Inspektionen för socialförsäkringen

JA-delegationen

Delegationen för jämställdhet i arbetslivet

Ju JämI

Justitiedepartementet Program för jämställdhetsintegrering i staten, placerat vid Nationella sekretariatet för genusforskning

JämO

Jämställdhetsombudsmannen

SOU 2014:6 Förkortningar

15

KAST kd KI

Köpare av sexuell tjänst Kristdemokraterna? Konjunkturinstitutet

LO

Landsorganisationen i Sverige

m MfJ

Moderaterna Män för Jämställdhet

MI

Medlingsinstitutet

mp MVC MVP MVU

NCK NFH NFMM

NGO

Miljöpartiet de gröna Mödravårdscentral Mentors in Violence Prevention Mansmottagningen mot Våld

Nationellt centrum för kvinnofrid Nationella folkhälsoenkäten Nordisk forening for forskning om menn og maskuliniteter Non-governmental organization

NIKK

Nordisk information för kunskap om kön

NOU nr NTU

OECD

Norges offentlige utredninger nummer Nationell trygghetsundersökning

Organisation for Economic Cooperation and Development

PLENT

Prop.

Parental Leave Equal & Non-Transferable proposition

RAMS

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (SCB)

RF

Riksidrottsförbundet

RFSL

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter

RFSU

Riksförbundet för sexuell upplysning

Förkortningar SOU 2014:6

16

RK Roks

RPS

Regeringskansliet Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Rikspolisstyrelsen

Rskr.

riksdagsskrivesle

RUT

s s.

Riksdagens utredningstjänst

Socialdemokraterna sida

sd SACO

Sverigedemokraterna Sveriges akademikers centralorganisation

SAF

Svenska arbetsgivareföringen

SCB

Statistiska centralbyrån

SEI SILC

SKL

Socioekonomisk indelning Statistics on income and living condition(SCB) Sveriges kommuner och landsting

SKR

SOM SOU

Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund Samhälle Opinion Medier Statens offentliga utredningar

SoS

Socialstyrelsen

STI St. meld.

SU

Sexuellt överförda infektioner Stortingsmelding (motsvarande proposition i Norge) Stockholms universitet

TA

TCO

Tidsanvändningsundersökning (SCB) Tjänstemännens Centralorganisation

U UHR UHÄ UKÄ

Utbildningsdepartementet Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskoleämbetet Universitetskanslersämbetet

ULF

Undersökningar av levnadsförhållanden (SCB)

UN

United Nations

SOU 2014:6 Förkortningar

17

US

Ungdomsstyrelsen

UO

utgiftsområde

v ValU

Vänsterpartiet vallokalundersökning

WB

World Bank

WEF

World Economic Forum

19

Sammanfattning

Vi har haft i uppdrag att kartlägga och analysera frågor om män och jämställdhet i Sverige.

Vi skulle enligt våra direktiv undersöka hur mäns livsituation förändrats under senare år och hur detta relaterar till jämställdhet och brist på jämställdhet. Det har vi gjort.

Vi skulle enligt våra direktiv inte lämna förslag till åtgärder utan beskriva och analysera mäns livssituation i Sverige. Vi har därför redovisat våra uppfattningar i form av slutsatser.

I kapitel 1 och 2 diskuterar vi vårt uppdrag och varför vi ser det som viktigt att uppmärksamma frågor om män i jämställdhetspolitiken och i samhällsdebatten.

Vi lyfter också fram att det sker en mängd förändringar i samhället som rör frågor bl.a. om demografi, ekonomi och arbetsmarknad, familj, hem och faderskap, individualisering, nation, klass och etnicitet samt sexualitet. Män och kvinnor har att möta och hantera dessa förändringar, vare sig man uppskattar dem eller inte. De påverkar direkt och indirekt jämställdheten och möjligheterna att leva ett jämställt liv.

Inom en rad samhällsområden utmanas därför idag mäns självbilder. Samtidigt lever många traditionella normer kvar och hyllas, trots samhällelig förändring och politiska insatser.

Jämställdhet som samhällelig fråga har i huvudsak drivits, och med framgång, av kvinnor. Jämställdheten har på många plan kommit långt, även om det fortfarande finns många brister. Många män har bejakat medan andra har observerat, förhållit sig passiva eller gjort motstånd. Det är hög tid att fler män tar ett större ansvar för ett jämställt samhälle och blir mer delaktiga i jämställdhetsarbetet. I vår utredning beskriver vi varför.

Jämställdhet är i sig en enkel fråga. Den utgår från värderingen att människor, oavsett kön, ska ha samma möjligheter i livet. Har

Sammanfattning SOU 2014:6

20

man den värderingen kan man se vilka förändringar som behöver ske i samhället.

Jämställdhetsdebatten fokuserar med rätta på mäns större makt och större resurser. Män gynnas fortfarande generellt av könsordningen i samhället. Detta är uppenbart utifrån vår utredning. Men de könsnormer och handlingsmönster som begränsar kvinnors livschanser kan även påverka mäns livschanser negativt. Det är därför viktigt att mäns roller, insatser och villkor uppmärksammas i det jämställdhetspolitiska arbetet.

Pojkars möjligheter i skolan, hur män balanserar arbete och familj, uttag av föräldrapenning och vårdnadsfrågor, mäns hälsa och ohälsa, social utsatthet och riskbeteenden, mäns våldsutövande och våldsutsatthet, attityder till sexualitet och till jämställdhet – allt detta är frågor som vi belyser i vår utredning.

Det finns stora skillnader mellan olika mäns villkor i samhället. Mäns olika resurser och möjligheter får konsekvenser, i mäns och kvinnors liv, och påverkar mäns självbilder och beteenden. Män är överrepresenterade i samhällets topp men samtidigt också när det gäller exempelvis självmord, missbruk och kriminalitet. Vi anser att förändrade mansnormer möjliggör förbättringar, i samhället generellt, och när det gäller de svårigheter som kan drabba män.

Synen på män kan ibland bli ensidig och onyanserad när man talar om jämställdhetsfrågor. Det kan leda till att många män och kvinnor inte känner igen sig i diskussionen och därmed inte engagerar sig i den eller rentav tar avstånd från den. Vi har velat ge en fördjupad bild av män som tar hänsyn till både den generella bristen på jämställdhet i samhället och den mångsidighet som präglar mäns liv.

Vi vill tro att alla pappor och mammor, mor- och farföräldrar önskar att deras barn och barnbarn ska ha samma möjligheter i livet alldeles oavsett om barnet eller barnbarnet råkar födas som pojke och flicka. Detta förpliktar.

Män, maskuliniteter och mansnormer i förändring

Det finns många goda tecken på en mer jämställd utveckling i samhället. Många män tar ett ansvar för såväl förvärvsarbete som hem- och omsorgsarbete. Kvinnor bryter sig in alltmer på typiskt manliga områden. Men, enligt vår uppfattning går förändringarna för långsamt. De kan inte bara ”väntas in” utan inom flera områden behövs samhälleliga, ibland strukturella, insatser för att driva på i jämställd riktning.

SOU 2014:6 Sammanfattning

21

I kapitel 3, Maskuliniteter i förändring, förklarar vi vad som menas med begreppet maskulinitet; ett begrepp som vi använder när vi diskuterar de sociala föreställningar som påverkar mäns liv.

I kapitlet diskuterar vi hur analyser av män och jämställdhet kan balansera frågor om män och makt, män och sårbarhet, exempelvis mäns riskbeteenden och hierarkier mellan olika grupper av män.

Förändrade maskulinitetsnormer utmanar patriarkala mönster och därför behövs uppmärksamhet på hur män och pojkar på olika sätt ger uttryck för intimitet, omsorg och förändring. Avgörande för förändring är dock att det i samhället ställs samma krav och förväntningar på män och kvinnor, pojkar och flickor när det gäller arbete, utbildning, omsorgsansvar, avståndstagande från våld, etc. Det är viktigt att synliggöra både den förändring av mansnormer som äger rum och det motstånd som finns mot denna förändring. Vi tar även upp hur hbtq-perspektiv och normkritiska metoder behövs för förändringsarbete tillsammans med män i skolan och i samhället. Avslutningsvis i kapitlet sätter vi män och jämställdhet i relation till frågor om välfärdspolitik, globalisering, migration, främlingsfientlighet och demografiska förändringar i samhället.

För kapitel 4 har vi valt rubriken Mäns skilda villkor. Vi lyfter fram att män, även om förändringar skett, har en överväldigande del av maktpositionerna och den ekonomiska makten. De skilda villkoren inom gruppen män är samtidigt synliga i frågor om klass, medellivslängd, geografi, etnicitet, ålder, sexualitet, m.m. Det är också skillnader för samme man under hans livscykel. Olika position, resurser och grad av inkludering i samhället påverkar hur maskulinitet uttrycks och hur mäns livschanser ser ut.

Vi menar att frågor om segregation och ojämlikhet mellan grupper i samhället behöver uppmärksammas mer i jämställdhetsarbetet. Politiken behöver granska de normer i samhället som premierar exempelvis medelklass, urbanitet och vithet och som underbygger exkludering. Män i glesbygd, arbetarklassmän och framförallt män med invandrarbakgrund kan ofta stereotypiseras eller betraktas som ”andra män”.

Samtidigt behöver olika specifika villkor uppmärksamhet. Det gäller exempelvis hur män i glesbygd hanterar arbetslöshet och hälsofrågor. Det gäller också hur invandrade män kan uppleva statusförlust efter migration och reagera på maktförskjutningar i familjen, när normer från deras ursprungsländer kolliderar med normer i Sverige.

Alla dessa frågor diskuterar vi fördjupat i kapitlet.

Sammanfattning SOU 2014:6

22

Män och utbildning

I kapitel 5 diskuterar vi hur genusnormer, anti-pluggkulturer, pojkars bristande motivation, elevers och lärares interaktion samt institutionella faktorer påverkar pojkars möjligheter i skolan. Diskussionen täcker pojkar och män i förskola, grundskola och gymnasium samt högre utbildning. När det gäller förskola lyfter vi fram betydelsen av genuspedagogik och behovet av att öka andelen män i förskolemiljön.

Kapitlet tar upp olika hypoteser som förts fram de senaste åren om varför pojkar som grupp i genomsnitt presterar sämre i skolan än flickor som grupp och vad som kan förändra och öka pojkars motivation och investering i skolarbete. Här behöver dock sägas att även om betygsskillnaderna mellan pojkar och flickor är betydande har föräldrarnas utbildningsbakgrund en större betydelse än om eleven är pojke eller flicka.

Vi lyfter också fram hur pojkar kan påverkas av de mönster på arbetsmarknaden som signalerar att män fortfarande kan klara sig bättre i arbetslivet trots att de generellt har sämre resultat i skolan. Dessa mönster förändras, exempelvis genom strukturomvandling och kvinnors inbrytningar i traditionellt manliga högskoleutbildningar och yrkeskategorier. Många pojkar behöver därför tydligt förberedas mer på ett framtida yrkesliv i omvandling och på att kraven på utbildning fortsatt kommer att öka. Frågor om pojkars och flickors könsspecifika utbildningsval lyfter vi fram med fokus på vikten av att öka möjligheterna för pojkar att söka sig till traditionellt kvinnodominerade utbildningar.

Pojkar gör sig skyldiga till trakasserier i större utsträckning än flickor. Vi tydliggör att det ska råda nolltolerans mot sexism, trakasserier och ”skojbråk” i skolan och att detta är viktigt för både pojkars och flickors studiemiljö.

Dessutom nämner vi skolor som fått medial uppmärksamhet när det gäller att förbättra skolmiljö och prestationer. Arbetet vid dessa skolor framstår som positiva exempel och kan fungera som inspiration för fortsatt jämställdhetsarbete i skolan. Vi lyfter även fram behovet av att diskutera effekterna av segregation och bristande likvärdighet mellan skolor när det talas om hur elevers prestationer kan förbättras.

SOU 2014:6 Sammanfattning

23

Arbete och ansvar i förvärvslivet och familjen

Kapitel 6 ägnar vi åt mäns förvärvsarbete, hemarbete och övriga användning av tiden. Vi visar att traditionella mönster för mäns och kvinnors arbetsfördelning lever kvar men att skillnaderna minskar.

En hög nivå på förvärvsarbetet i samhället är angelägen för att skapa resurser och välfärd.

Problemet ur jämställdhetssynpunkt är att det finns en påtaglig skillnad mellan mäns och kvinnors förvärvsarbete. Män förvärvsarbetar ungefär 25 procent mer faktisk tid än kvinnor. Detta avspeglas i skillnaden mellan könen när det gäller deltidsarbete och i sin tur när det gäller frågan om mäns och kvinnors ekonomiska beroende eller oberoende.

Kvinnor gör många inbrytningar på traditionellt manliga yrkesområden, män gör inte motsvarande på traditionellt kvinnliga områden.

Ett i stora delar traditionellt mönster lever även kvar när det gäller mäns och kvinnors hem- och omsorgsarbete, delvis avhängigt mäns mer omfattande förvärvsarbete. Män i åldersgruppen 20–64 år hemarbetar 45 minuter mindre per dag än kvinnor räknat på veckans alla dagar.

Män lägger cirka halva tiden jämfört med kvinnor på omsorg om de egna barnen. På vardagar ägnar män 2 timmar mindre tid åt detta jämfört med kvinnorna. Av en undersökning framgår att var sjätte sammanboende man anser sig göra för litet när det gäller hushållsarbete och var fjärde kvinna anser sig göra för mycket.

Ska verklig jämställdhet uppnås krävs de facto i stort lika många timmars förvärvsarbete för män och kvinnor och fullt ut delat ansvarstagande för hem m.m.

Vi diskuterar även frågor om män i omsorgsyrken och hur de framtida demografiska förändringarna kommer att öka behovet av personal inom vård och omsorg. Att fler män arbetar i dessa sektorer framstår som viktigt både ur jämställdhetssynpunkt och för att bredda och öka rekryteringen av personal till vården.

Kapitel 7 handlar om män, familj och föräldraskap. Mäns uttag av föräldraledighet ökar men utvecklingen går långsamt. Ansvar för vård av små barn har traditionellt varit och är fortfarande i hög utsträckning kvinnors ansvar, vilket framgår av tidsfördelningen ovan, men många män söker efter en förändring av detta. I kapitlet diskuterar vi mäns inställning till föräldraskap, den svenska pappapolitikens historia,

Sammanfattning SOU 2014:6

24

mäns uttag i föräldraförsäkringen samt mäns erfarenheter vid separationer och vårdnadstvister.

Pappor tar i snitt ut 9 procent av mammans och pappans totala uttag av föräldrapenningdagarna upp till det att barnet fyllt 1 år och 17 procent upp till det att barnet fyllt 2 år. Det finns stora skillnader i mäns uttag av föräldraledighet, drygt 10 procent av männen delar lika idag, men ca 25 procent av männen tar fortfarande knappt ut någon föräldraledighet alls innan barnen börjar förskola. För att markant öka mäns andel i syfte att dels ge barnen möjlighet att på ett bra sätt knyta an till såväl pappan som mamman, dels skapa mer jämställda förhållanden som också ger mamman samma utvecklingsmöjligheter på arbetsmarknaden som pappan, behövs sannolikt en individualiserad föräldraförsäkring. Detta menar vi, med stöd i våra forskningsunderlag, skulle ha mycket goda jämställdhetseffekter. Flexibiliteten i föräldraförsäkringen och möjligheten att sprida ut dagar, vilket de flesta föräldrar gör, innebär att en förälder, i de flesta fall, fortfarande kan vara hemma uppemot ett år, även om rätten att överföra dagar mellan föräldrar togs bort. En tredelning av föräldraförsäkringen framstår i ljuset av detta som en relativt mild förändring. Enbart en ytterligare ”pappamånad” har troligen en begränsad effekt på mäns uttag.

Anledningen till att vi ställer oss positiva till reformering av föräldraförsäkringen är att vi anser att samhället här har ett gripbart och verkningsfullt verktyg för att möjliggöra jämställdhet. Detta inkluderar då också att t.ex. arbetsgivare inte längre ska kunna ha inställningen att det, med tanke på närvaro-på-jobbet, är ”säkrare” att anställa en man i 25–30-årsåldern än en kvinna i samma ålder.

Föräldraledighet behöver också ses som en rättighetsfråga för män. Mycket tyder på att föräldraledighet har positiva effekter i mäns liv. Det förstärker kontakten mellan pappor och deras barn genom livet och särskilt efter en eventuell separation.

De flesta män är ogifta när de blir föräldrar idag, men sammanboende med barnets mamma. Faderskapet måste då godkännas hos socialtjänsten och dessa rutiner borde förenklas. Hbtq-föräldrar och regnbågsfamiljers möjligheter att dela på föräldraledighet på fler än två vårdnadshavare är också en fråga att undersöka närmare.

Vi har även lyft fram frågan om vårdnadstvister. En starkt ökande andel barn lever idag växelvis boende hos sina föräldrar efter en separation. Kvinnor är fortfarande oftast boförälder. Antalet vårdnadstvister har också ökat markant på senare tid. Vi pekar på hur vissa män beskriver ett könsstyrt bemötande i familje-

SOU 2014:6 Sammanfattning

25

rätten och att nuvarande lagstiftning upplevs som konfliktdrivande. Män kan uppleva att de ifrågasätts som föräldrar och att kvinnor premieras som boförälder och vårdnadshavare. Även kvinnor upplever många gånger problem i familjerätten och behovet av att ytterligare stötta föräldrar som har vårdnadskonflikter framstår som stort, framförallt med tanke på barnens situation.

Det förefaller som om socialtjänsten kan underlätta vårdnadsprocesser och minska konfliktsituationer genom att se över sina sätt att arbeta. Nya arbetssätt där domstol och familjerätt har ett tätare samarbete och som ger föräldrar bättre verktyg för att ta ansvar, acceptera varandras föräldraskap och nå bättre samförståndslösningar har också utarbetats inom socialtjänsten. Vi anser att dessa arbetssätt och vårdnadsfrågor generellt behöver uppmärksammas mer i samhällsdebatten. Förväntningarna på regeringens kommande utvärdering av vårdnadslagstiftningen är höga och bör beakta hela vårdnadsprocessen och mäns och kvinnors ibland liknande och ibland skilda erfarenheter.

Mäns hälsa, ohälsa och social utsatthet

Kapitel 8 handlar om mäns hälsa, ohälsa och social utsatthet. Män och hälsa är ett omfattande forskningsområde. Vi lyfter fram två sammanfogade perspektiv som återfinns inom forskningsfältet. Dels att normer för maskulinitet påverkar mäns hälsobeteende, dels att analyser av socioekonomiska villkor är avgörande för rättvisande beskrivningar av frågor om män, kropp och hälsa. Hälsa och ohälsa är tydligt kopplad till bl.a. socioekonomi.

Kvinnor är mer drabbade av ohälsa än män i samhället. Men normer om manlighet inverkar i onödan på mäns relation till vården. Normer som bygger på att män ska vara tuffa, osårbara, robusta och inte visa svaghet har konsekvenser för mäns hälsa. Många män tenderar att inte söka vård i tid och i större utsträckning ägna sig åt ohälsosamma och riskfyllda vanor och aktiviteter.

Forskning pekar även på hur hälso- och sjukvård kan bidra till synen på män som osårbara och starka genom att den ställer färre frågor till män eller att inte se exempelvis riskbeteende som tecken på psykisk ohälsa. Att förbättra möjligheterna för män att få prata om hälsa och ohälsa är därför en viktig åtgärd. Som exempel har det visat sig att unga killar med depression har färre relationer och miljöer där man kan prata om sin situation.

Sammanfattning SOU 2014:6

26

Vi behandlar frågor om mäns förändrade attityder till utseende och kroppens yttre. Här presenteras diskussioner om vissa mäns estetisering av sina kroppar och hur det bidrar till synen på mäns kroppar och identiteter.

Ett annat område är hälsofrågor knutna till arbetet. Där pekar vi bl.a. på att män är sjukskrivna i mindre grad än kvinnor. Vi pekar också på att män råkar ut för en större andel arbetsolyckor än kvinnor och en betydligt större andel dödsfall i arbetet än kvinnor.

Vi lyfter dessutom fram frågor om mäns självmord – som utgör 70 procent av totala antalet självmord samt frågor om social utsatthet exempelvis hemlöshet, kriminalitet och missbruk – där män är överrepresenterade, och hur detta kan relateras till frågor om maskulinitet. Avslutningsvis pekar vi på att jämställdhet tycks innebära fördelar för män i form av bättre hälsa och minskade riskbeteenden.

Män och våld

Kapitel 9 handlar om mäns våld. I kapitlet diskuterar vi mäns våld mot kvinnor men även mäns våld mot andra män och mäns utsatthet för våld. De flesta män utövar inte våld, något som är viktigt att framhålla. En liten grupp män står för en stor del av det grova våldet i samhället. Men mäns våld mot kvinnor och mot andra män är utbrett och kampen mot våld borde engagera alla män.

Ur jämställdhetssynpunkt är det av flera anledningar viktigt att ifrågasätta former av ”accepterat” våld mellan män. Dels är det rimligt att anta att våld mot kvinnor riskerar att öka i sammanhang där våld mellan män normaliseras. Dels borde inte våld mellan män vara något som accepteras, lika litet som våld mot kvinnor. Att våld mellan män i vissa sammanhang kan ses som normala inslag i unga mäns vardag sker på bekostnad av att omsorg och jämställdhet minskar i status; något som kan påverka unga mäns möjligheter att identifiera sig med jämställda livsmönster.

Mäns våld mot kvinnor behöver uppmärksammas, både generellt och med fokus på särskilt utsatta grupper av kvinnor. Vi lyfter fram att ”jämställda” män som utövar våld många gånger har svårt att acceptera en självbild som misshandlande man och att detta kan leda till att våldet slätas över eller att man undviker att söka behandling.

Att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor motsäger inte att män som utsatts för relationsbaserat våld uppmärksammas, något som

SOU 2014:6 Sammanfattning

27

skett på senare tid. Men fenomenen ser olika ut och kan inte likställas. Våldet mot kvinnor i nära relationer är allvarligare, grövre och betydligt farligare. Arbetet mot våld inkluderar frågor om sexuellt våld och trakasserier samt hatbrott och hedersvåld. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck, samt sexuellt våld, lyfter vi fram att detta även drabbar män, inte minst när det gäller hbtq-män.

Forskning om män och våld framstår som ett fält som behöver ges mer fokus. Det handlar både om våld i nära relationer och kollektivt våld som utövas av män i grupp, exempelvis vid huliganbråk. Sexuellt våld och trakasserier framstår också som ett område som behöver mer uppmärksamhet. Dessutom presenteras olika preventiva insatser för att minska mäns våld och hur jämställdhet påverkar mäns våldsutövande där mycket tyder på att stärkt jämställdhet i samhället minskar mäns våld.

Män och sexualitet

I kapitel 10 diskuterar vi mäns syn på sexualitet och frågor om mäns sexuella hälsa. Det finns idag en växande medvetenhet om mäns behov av vård och rådgivning när det kommer till sexuell hälsa. Ett ökat fokus på mäns sexuella hälsofrågor kan ses som en del i ett jämställdhetsarbete som gynnar män och förändrar stereotypa föreställningar om mäns sexualitet.

I kapitlet diskuterar vi även heteronormer och hbtq-frågor, däribland frågor om hiv. Vi diskuterar också frågor om pornografi och internet och hur sexuella kränkningar av kvinnor på internet framstår som ett växande samhällsproblem. För att inkludera killar i sexualundervisning och för att problematisera normer och ojämställdhet på ett sätt som inte enbart pekar ut problem utan som också visar på positiva förhållningssätt redogör vi för respekttekniker som går att använda i sexualundervisning.

Därtill diskuterar vi mäns roll i prostitution och sexköp. Vi lyfter fram betydelsen av den svenska sexköpslagstiftningen. Vi uppmärksammar även mottagningar som arbetar med sexköpande män och att det är viktigt att uppmärksamma situationen för unga män som säljer sex.

I debatten har det pekats på att det i hög utsträckning saknas tillräckligt med kunskaper om andrologi både inom läkarutbildningen och inom hälsovården i Sverige. Det har anförts att detta bidrar till att mäns sexuella ohälsa riskerar att försummas liksom

Sammanfattning SOU 2014:6

28

att goda behandlingsmöjligheter inte tillvaratas för att förbättra mäns livskvalitet. Detta bekräftas i vår utredning där vi diskuterar behoven av mottagningar för män och bättre andrologisk kunskap inom vården.

Mäns attityder och uppfattningar om jämställdhet

I kapitel 11 behandlar vi mäns attityder till jämställdhet och andra samhällsfrågor som relaterar till jämställdhet.

Vi lyfter fram att män röstar mer borgerligt än kvinnor. Män är också mindre intresserade av ”mjuka” frågor.

Inställningen till jämställdhet tycks bli alltmer positiv hos flertalet män och det finns en positiv koppling mellan mäns attityder kring jämställdhet och jämställt handlande. Samtidigt gäller fortfarande när man diskuterar konkreta jämställdhetspolitiska åtgärder att många män, och även i viss mån kvinnor, har en ”i-princip”-inställning till jämställdhet. Det finns därför anledning fråga sig om jämställdhetseffekterna av attitydpåverkande insatser, i syfte att bryta normer och strukturer, är begränsade i jämförelse med konkreta åtgärder som t.ex. en reformerad föräldraförsäkring.

Det finns män som engagerar sig aktivt i jämställdhetsfrågor och feminism. Det finns också ett synligare, men inte självklart större, motstånd, inte minst i digitala media, mot jämställdhetsutvecklingen och i synnerhet mot feminism. Motståndet kan grunda sig i principiella ställningstaganden men också i bristande kunskap eller ovilja att behöva problematisera ojämställda strukturer i samhället och mäns traditionella positioner.

Män är överrepresenterade bland de som har främlingsfientliga åsikter. Frågor om främlingsfientlighet och invandringsmotstånd hänger många gånger samman med motstånd mot jämställdhet och feminism. I vissa främlingsfientliga subgrupper odlas ett hat mot kvinnor, flyktingar och homosexuella. Dessa attityder kan kopplas till försvaret av traditionella former för dominant maskulinitet som vissa män anser sig ha rätt att uttrycka. Det finns också grupper, inte minst bland unga män, som kan formulera både invandringsmotstånd och kritik mot jämställdhet som ett sätt att hantera en upplevd marginalisering i samhället.

När det gäller frågor om mäns attityder till jämställdhet ger vi uppmärksamhet åt såväl förändring som motstånd och behovet att koppla attityder till bredare samhälleliga förändringar.

SOU 2014:6 Sammanfattning

29

Forskning och organisationer

I kapitel 12 beskriver vi forskning om män samt organisationer och verksamheter som arbetar med frågor om män och jämställdhet.

Forskning om män, genus och maskulinitet är idag ett omfattande och väletablerat vetenskapligt område. Inom ramen för maskulinitetsforskning har en rad områden som rör män och samhälle analyserats och kontinuerligt utforskats. Forskningen bedrivs globalt och Sverige och Norden har en stark ställning inom forskningsfältet. Forskning om män och maskulinitet uppmärksammas också i politiska sammanhang internationellt. Ett omfattande utredningsarbete om frågor om män och jämställdhet har bedrivits av Europeiska kommissionen i samarbete med ett stort antal europeiska forskare inom forskningsfältet maskulinitet.

Det finns flera organisationer och grupper som arbetar med jämställdhetsfrågor och män i Sverige och internationellt. En inventering av dessa återfinns i kapitlet. Inte minst finns mycket verksamhet som inriktar sig på frågor om män och våld. Framförallt är det organisationen Män för Jämställdhet som bedriver ett långsiktigt arbete i Sverige och som samarbetar med flera andra organisationer på den internationella arenan, däribland organisationen MenEngage. Dessa verksamheter uppmärksammas alltmer inom nationellt jämställdhetsarbete och internationellt utvecklingsarbete. Ett problem för ideella organisationer är att förändringsarbetet ofta endast bedrivs i projektform. Ideella organisationer som arbetar med män och jämställdhet och som uppnår goda resultat bör därför ges förutsättningar för god kontinuerlig verksamhet.

Vi diskuterar också behovet av att förstärka och utveckla pappa- och föräldrautbildningar och behovet av att stödja verksamheter i vilka män och yngre män arbetar tillsammans för att motverka mäns våld.

Män, jämställdhet och samhällsförändring

Våra avslutande perspektiv och övergripande slutsatser presenterar vi i kapitel 13. Här diskuteras föreställningar om en samtida manskris och begynnande kvinnodominans i samhället. Vi anser att dessa föreställningar på många sätt missar målet. Kvinnors framsteg på många samhällsområden är snarare en demokratisk och samhällelig

Sammanfattning SOU 2014:6

30

seger. En utveckling där jämställdhet som norm förhoppningsvis kan stärkas förändrar synen på män och kvinnor till det bättre.

Vi problematiserar samtidigt frågan om jämställdhetsutvecklingen och ställer frågan om Sverige riskerar att se en ökande jämställdhetsklyfta. Det finns tecken på att ett jämställt leverne framförallt kommer att återfinnas i grupper med god utbildning och goda inkomster medan möjligheterna att leva jämställt för de med en svagare och alltmer osäker position i arbetslivet kanske rentav minskar. Detta gäller både kvinnors framtida möjligheter i service- och omsorgsyrken men även stora grupper av män som kan riskera att drabbas av strukturomvandling eller som inte klarar skolan och har problem att etablera sig i arbetslivet.

Samtidigt ser vi att det även i familjer med riktigt goda inkomster jämförelsevis ofta förekommer ojämställda mönster, bl.a. när det gäller uttaget av föräldrapenning.

Frågor om globalisering, hållbar tillväxt, den åldrande befolkningen, migration och integration, demokrati och den sociala sammanhållningen har pekats ut som centrala framtidsfrågor för Sverige. Vi anser att arbetet med jämställdhetsfrågor i bred mening och särskilt frågor om män och mansnormer lägger en grund för att möta dessa utmaningar.

Vi trycker på behovet av att uppmärksamma hur mansnormer påverkar individer och samhället, vikten av att synliggöra frågor om män i jämställdhetsarbetet och mäns ansvar för jämställdhet. Dessutom krävs att frågor om jämställdhet sätts i relation till breda samhällspolitiska perspektiv. God välfärd, barn- och äldreomsorg, en inkluderande arbetsmarknad och ett likvärdigt utbildningssystem krävs för att män såväl som kvinnor ska ha lika makt och lika möjligheter att forma samhället och sina egna liv.

31

Summary

Our remit was to survey and analyse issues concerning men and gender equality in Sweden.

Under our terms of reference, we were to examine how the circumstances in which men live have changed in recent years and how this relates to gender equality and shortcomings in terms of gender equality. We have now done this.

Under our terms of reference, we were not to present proposals for measures, but instead describe and analyse the circumstances in which men live in Sweden. We have therefore presented our views in the form of conclusions.

In Chapters 1 and 2 we discuss our remit and why we consider it important to highlight issues concerning men in gender equality policy and in the public debate.

We also point out that a whole host of changes are taking place in society concerning issues such as demography, economy and the labour market, families, home and fatherhood, individualisation, nation, class and ethnicity, and sexuality. Men and women are confronted with these changes, whether they like it or not. Directly and indirectly, they affect gender equality and the possibilities of living a life based on gender equality.

Men’s self-image is therefore currently being challenged in a number of areas of society. At the same time, many traditional norms still survive and are embraced in other areas, despite social changes and political action.

Gender equality as a social issue has mainly been driven – successfully – by women, although the goal of gender equality has not actually been achieved. Many men have welcomed the change, but many have observed, remained passive or resisted. It is high time for more men to take greater responsibility for a society based on gender equality and become more active in gender equality efforts. In this report we explain why.

Summary SOU 2014:6

32

Gender equality is actually a simple issue. It is based on the value that people, regardless of gender, are to have the same opportunities in life. If one accepts this value, the changes in society that then must take place seem rather natural.

The gender equality debate quite rightly focuses on men’s greater power and greater resources. Men are favoured by the gender order in society. The gender norms and behaviour patterns that restrict women’s life opportunities can also have a negative impact on men’s life opportunities. It is therefore important that men’s rolls, actions and conditions are highlighted in gender equality policy work.

Boys’ opportunities at school, how men balances between work and family, share of parental leave taken, custody disputes, men’s health, men’s ill health, social vulnerability and risk behaviour, men’s violence against others and men’s exposure to violence, attitudes towards gender equality and perceptions of gender equality – these are questions we have examined.

There is a large disparity between the conditions of different men. Men’s different resources and opportunities have consequences for men’s and women’s lives, and affect men’s self-image and behaviour. Men are overrepresented at the top level of society but at the same time also when it comes to suicide, substance abuse and crime. Changing the norms of masculinity is important to achieve gender equality in general as well as with regard to the difficulties that can affect men.

The view of men can at times be one-sided and undifferentiated, when it comes to questions about gender equality. As a result, many men and women may not be able to identify with the discussion and so do not get involved or simply reject it. It has been our desire to provide a more in-depth view of men that takes account of both the general lack of gender equality in society and the diversity that characterises men’s lives.

We want to believe that all parents and grandparents want their children and grandchildren to have the same opportunities in life regardless of whether the child or grandchild happens to be born a boy or a girl. With that belief comes a commitment.

Summary

33

Men, forms of masculinity and men’s norms undergoing change

There are many positive signs indicating that society point is moving towards more gender equality. Many men assume responsibility for both gainful employment and work in the home. Women are increasingly breaking into areas traditionally dominated by men. But we feel that the pace of change is too slow. It is not enough to simply wait for change to come; instead, there are many areas that need social – at times structural – measures to move towards greater gender equality.

In Chapter 3, Changing forms of masculinity, we explain what is meant by the term ‘masculinity’; a term we use when we discuss the social conceptions that affect men’s lives.

In the chapter we discuss how analyses of men and gender equality can balance questions concerning men and power, men and vulnerability and hierarchies between different groups of men.

Altered masculinity norms challenge patriarchal patterns and so attention must be given to the different ways in which men and boys express intimacy, care and change. However, it is vital for change that society places the same demands and expectations on men and women, boys and girls regarding work, education, responsibilities as a care provider, rejecting violence, etc. We have also considered the need for a LGBT perspective and norm-critical methods in the process of change concerning men in both school and society. The chapter concludes by considering men and gender equality in relation to issues regarding welfare policy, globalisation, migration, xenophobia and demographic changes in society.

The title we have chosen for Chapter 4 is Differing conditions for men. This refers to the fact that in many respects, there is a difference in the conditions for men and women, but also that there is a difference in the conditions for various groups of men in society. We point out that, although changes have occurred and are occurring, men hold an overwhelmingly large share of the positions of power and of economic power). At the same time, the differences in conditions for men are apparent in issues of class, life expectancy, geography, ethnicity, age, sexuality, etc. Different positions, resources and degrees of social inclusion affect the way masculinity is expressed and the situation concerning men’s life opportunities.

Summary SOU 2014:6

34

It is our opinion that more attention must be given to issues concerning segregation, inequality and ethnic discrimination to provide better conditions for gender equality. It is therefore important to examine the social norms that reward certain groups of men and exclude others. For example, men in rural areas, working class men, or immigrants are often stereotyped or considered to be ‘other’ men.

At the same time, attention must be given to various specific conditions. This concerns matters such as how men in rural areas deal with unemployment and conceptions of ‘rural men’. Another concern is how immigrant men may experience loss of status after migrating, and how they react to shifts of power in the family.

Men and education

In Chapter 5 we discuss how gender norms, ‘anti-study’ cultures, boys’ lack of motivation, interaction between pupils and teachers, and institutional factors affect boys’ opportunities in school. The discussion covers boys and men in preschool, compulsory school, upper secondary school and higher education. Regarding preschool, we highlight the need for gender pedagogy and the issue of increasing the proportion of men in the preschool environment.

The chapter considers various hypotheses presented in recent years as to why boys as a group generally perform worse in school than girls as a group, and what could change and increase boys’ motivation and investment in school work.

Here we emphasise how boys can be affected by the patterns in the labour market signalling that it is still possible for men to do better in working life even though their school results are generally poorer. These patterns change, for example through restructuring and the inroads made by women into higher education programmes and professional categories that are traditionally male-dominated. Many boys therefore need to be clearly prepared more for a future working life under transformation and for the requirement of a good education continuing to increase in the future. We highlight issues regarding boys’ and girls’ gender-specific educational choices, focusing on the importance of greater opportunities for boys to apply to educational programmes that are traditionally female dominated.

Boys are more often guilty of harassment than girls. We make clear that there is to be zero tolerance regarding sexism, harassment and

Summary

35

play fighting in school and that this is important for both boys’ and girls’ study environment.

In addition, we spotlight schools that have received attention in the media due to improved school environment and performance. The work at these schools represents positive examples and can act as a source of inspiration for continued gender equality efforts in schools. We also highlight the need to discuss the effects of segregation and the lack of equivalence between schools in the discussion on how to improve pupil performance.

Work and responsibility in working life and the family

In Chapter 6 we focus on men’s gainful employment, work in the home and use of time. We show that traditional patterns for men and women still exist but that the differences are decreasing.

The problem from a gender point of view is that there is a significant difference between men’s and women’s gainful employment. Men spend about 25 per cent more actual time in gainful employment than women. This is reflected in the gender gap in part-time work, with consequences for men's and women's economic dependence or independence.

Women are making many inroads into areas traditionally dominated by men, but men are not making corresponding inroads into areas traditionally dominated by women.

A traditional pattern also still exists regarding men’s and women’s work in the home. Men in the age group 20–64 spend 45 minutes less per day working in the home than women, based on all 7 days of the week.

Compared with women, men devote about half as much time to caring for their own children. On weekdays, men spend two hours less on this compared with women. One in six cohabiting men feel that they do too little when it comes to work in the home. One in four women feel that they do too much.

In broad terms, achieving true gender equality in fact requires that men and women spend an equal number of hours in gainful employment and that they fully share responsibilities in the home, etc.

We also discuss issues concerning men in caring professions and how future demographic changes will increase the need for staff in health and social care. Having more men working in these sectors

Summary SOU 2014:6

36

is important both from a gender equality perspective and to broaden and increase recruitment of staff to health services.

Chapter 7 deals with men, families and parenthood. The amount of parental leave taken by men is increasing, but this development is slow. Responsibility for care of small children has traditionally been – and still remains – largely the responsibility of women, but many men are in favour of changing this. In the chapter, we discuss men’s attitudes to parenthood, the history of the Swedish fatherhood policy, men who take parental leave and men’s experiences of separations and custody disputes.

Fathers take 9 per cent of the parents’ total allocation of parental benefit days up until the child’s first birthday and 17 per cent of the days up until the child’s second birthday. There are large differences in men’s parental benefit claims and over 20 per cent of men still take hardly any parental leave at all before the child begins preschool. An individualised parental insurance system is necessary to significantly increase men’s share. This is partly to give the child a good opportunity to bond with both the father and mother, and partly to create more gender-equal relations that also give the mother the same equal opportunities in the labour market as the father. This, we believe, supported by our research reports, would be very beneficial for gender equality. Flexibility in the parental insurance system and the possibility of spreading out days – which most parents do – mean that a parent in most cases can still be at home for close to a year, even if the right to transfer days between parents is removed. In light of this, dividing parental insurance into thirds seems like a relatively modest change. An additional ‘father’s month’ alone would probably have a limited effect on the amount of leave men take.

The reason we take a positive approach to reform of parental insurance is that we feel this provides society with a tangible and effective tool for increasing gender equality. This also means that employers would no longer be able to take the attitude that – taking account of attendance at work – it is ‘safer’ to employ a man aged 25–30 than a woman of the same age.

We also emphasise that men’s parental leave must be seen as a rights issue for men, and that considerable evidence suggests that parental leave has a positive impact on men’s lives. It enhances the contact between fathers and their children throughout life, and in particular if the parents separate.

Summary

37

We also point out that most of the men who become parents today are not married but are cohabiting with the child’s mother. Fatherhood must then be confirmed by the social services, and these routines should be simplified. The opportunities for LGBT parents and rainbow families to share parental leave among more than two guardians is also an issue for closer examination.

We have also raised the issue of custody disputes. There is a sharp increase in the proportion of children who currently alternate their residence between their parents following a separation. It is still most common for women to be the resident parent. We point to the fact that certain groups of men have reported experiences of gender-oriented treatment in family courts and that current legislation is felt to be a driver of conflict. Women also often experience problems in family courts, and there appears to be a significant need to provide further support to parents caught up in custody disputes. It seems that social services could facilitate custody processes and reduce conflict situations by reviewing their working methods. New methods are currently developed by social services and this needs to be given public attention together with questions about custody disputes in general. There are high expectations for the Government’s coming evaluation of custody legislation, which should consider the entire custody process.

Men’s health, ill health and social vulnerability

Chapter 8 deals with men’s health, ill health and social vulnerability. Men and health is an extensive research area. We highlight two combined perspectives found in this field of research. One is how norms for masculinity affect men’s health behaviour, the other how analyses of socio-economic conditions are crucial for correct descriptions of issues concerning men, physique and health. Health and ill health are clearly linked to matters such as socio-economic conditions.

Women, in general, are more affected by ill health. Norms for masculinity, however, have an unnecessary impact on men’s relation to health services. Norms based on the view that men should be tough, invulnerable, robust and not show weakness have consequences for men’s health. Many men tend not to seek care in time and to a greater extent devote themselves to unwholesome and risky habits and activities.

Summary SOU 2014:6

38

Research also points to ways in which health and medical care can contribute to the perception of men as invulnerable and strong by not asking men as many questions or not viewing risky behaviour as a sign of psychological ill health. Improving opportunities for men to talk about health and ill health is therefore an important measure. For example, it has emerged that young men suffering from depression have fewer relations and environments where they can talk about their situation.

We also address issues concerning men’s changed attitudes to the way they look and their physique. Discussions are presented here on the aestheticisation by certain men of their bodies and how this contributes to the view of men’s bodies and identities.

Another area is health issues associated with the work. We point to the fact that men are less on sick leave than women. We also point to the fact that men suffer a great proportion of accidents at work compared to women and a significantly larger proportion of the fatal accidents.

We also highlight issues concerning male suicide – which represents 70 per cent of the total number of suicides and issues concerning social vulnerability such as homelessness, criminality and substance abuse, and how these can be related to issues concerning masculinity. Finally, we point out that gender equality appears to entail advantages for men in the form of better health and reduced risk behaviour.

Men and violence

Chapter 9 deals with men’s violence. The discussion in the chapter looks at men’s violence against women as well as men’s violence against other men and men’s exposure to violence. Most men do not exercise violence, but men’s violence against women and against other men is widespread and the fight against violence should be of concern to all men.

From a gender equality perspective, there are a variety of reasons why it is important to question forms of ‘accepted’ violence between men. It is reasonable to assume there is a risk that violence against women will increase in contexts where violence between men is normalised. In addition, violence between men is not something that should be accepted, just as violence against women should not be accepted. The fact that violence between

Summary

39

men in certain contexts can be seen as normal elements of young men’s ordinary lives comes at the expense of a reduced status for health care and gender equality, which can affect the opportunities for young men to identify with gender-equal life patterns.

Further attention must be given to men’s violence against women, both generally and with focus on particularly vulnerable groups of women. We emphasise that ‘gender-equal’ men who exercise violence often have difficulty accepting a self-image as an abusive man, and that this can lead to violence being covered up or to their avoiding seeking treatment.

Highlighting men’s violence against women is not contradictory to calling attention to men exposed to relation-based violence, something that has occurred in recent years. But these phenomena have different forms and cannot be equated. Violence against women in close relationships is more serious, more vicious and much more dangerous. The work against violence includes issues regarding sexual violence, harassment, hate crimes and honourrelated violence.

Research on men and violence stands out as a field that requires greater attention. It is a matter of both violence in close relationships and collective violence exercised by men in groups, for example hooligan disturbances. In addition, we present various preventive measures to reduce men’s violence, and we look at how gender equality affects the way men exercise violence; strong evidence suggests that enhanced gender equality in society reduces men’s violence.

Men and sexuality

In Chapter 10 we discuss men’s view of sexuality and issues concerning men’s sexual health. Today there is a growing awareness of the needs men have in terms of care and counselling regarding sexual health. Increased focus on men’s sexual health issues can be seen as a part of gender equality efforts that benefit men and change stereotypical ideas of men’s sexuality.

Also discussed in the chapter are heteronormativity and LGBT issues, including HIV. In addition, we discuss issues regarding pornography and the internet, and how sexual abuse of women on the internet appears to be a growing social problem. In order to include boys in sex education and to problematise norms and

Summary SOU 2014:6

40

gender inequality in a way that not only highlights problems but also provides examples of positive approaches, we describe respect techniques that can be used in sex education. The concept of ‘respect techniques’ can be used as a tool to discuss masculinity norms and gender equality.

In addition, we discuss men’s role in prostitution and the purchase of sexual services. We highlight the significance of the Swedish legislation on the prohibition of the purchase of sexual services and of companies clearly signalling their opposition to prostitution and the sex trade in their codes of conduct in connection with business trips. We also call attention to clinics that work with men who purchase sexual services and the fact that it is important to highlight the situation of young men who sell sex.

In the debate, it has been pointed out that that in Sweden, there is neither enough of andrology in medical education, nor knowledge of andrology in the health care system in Sweden. It has been argued that this contributes to men’s sexual health risks being neglected and an underutilization of existing treatment options to improve men’s quality of life. This is confirmed in our study where we discuss the needs of clinics for men and better andrological knowledge in health care.

Men’s attitudes towards and perceptions of gender equality

Chapter 11 deals with men’s attitudes towards gender equality and other social issues that in various ways are related to gender equality.

We point out that men vote for conservative parties more often than women and are less interested in ‘soft’ issues.

The attitude towards gender equality appears to be increasingly positive among the majority of men and there is a positive link between men’s attitudes towards gender equality and gender equal actions. At the same time, it still holds true that many men – and to a certain degree even women – have an ‘in principle’ attitude towards gender equality when discussing concrete gender equality policy measures. In this context, there is reason to ask whether the gender equality aspects of attitude-changing measures – aimed at breaking norms and structures – are limited compared with concrete measures such as reformed parental insurance.

Summary

41

There are men who are actively involved in gender equality issues and feminism. There is also a more visible, although not necessarily larger, resistance – not least in digital media – against the move towards gender equality, and in particular against feminism. Resistance may be based on principles, but also a lack of knowledge or an unwillingness to have to problematise genderunequal structures in society and men’s traditional positions.

Men are overrepresented among people with xenophobic views. Issues concerning xenophobia and opposition to immigration are often related to opposition to gender equality and feminism. Hatred of women, refugees and homosexuals is cultivated in certain xenophobic subgroups. These attitudes can be linked to the defence of traditional forms of dominant masculinity, which some men feel they have the right to express. There are also groups – not least among young men – that can express both opposition to immigration and criticism of gender equality as a way of dealing with a perceived marginalisation in society.

Regarding the issue of men’s attitudes towards gender equality, attention is given to both change and opposition, and to the need to link attitudes to broader societal changes.

Research and organisations

In Chapter 12 we describe research on men, organisations and activities that work with issues concerning men and gender equality.

Research on men, gender and masculinity is at present an extensive and well-established scientific field. Within the framework of masculinity research, a number of fields concerning men and society have been analysed and continuously explored. The research is conducted globally, and Sweden and the Nordic countries have a strong position in the field. Research on men and masculinity also receives attention in international political contexts. Extensive investigative work on issues concerning men and gender equality has been produced by the European Commission in cooperation with a large number of European researchers in the field of masculinity research.

There are a number of organisations and groups in Sweden and internationally working on gender equality issues and men. In particular, there are many activities that focus on issues concerning men and violence. The chapter contains an inventory of these. It is

Summary SOU 2014:6

42

primarily the organisation Män för jämställdhet (Men for gender equality) that conducts long-term work in Sweden and that cooperates with several other organisations in the international arena, including the organisation MenEngage. These activities are gaining increasing attention in national gender equality work and international development work. One problem for non-profit organisations is that work to bring about change is often conducted in project form and can be difficult to evaluate. Nonprofit organisations whose work focuses on men and gender equality and that achieve good results should therefore be provided with the right conditions to conduct positive, continuous activities.

We also discuss the need to strengthen and develop father and parent education and the need to support activities in which men and younger men work together to combat men’s violence.

Men, gender equality and social change

We present our concluding perspectives and overall conclusions in Chapter 13. Conceptions of a current masculine identity crisis and the beginning of female dominance in society are discussed here. We believe that these conceptions in many ways are off mark. If anything, women’s progress in many areas of society is a democratic and social victory. A development that can – hopefully – strengthen gender equality as the norm would alter the perception of men and women for the better.

At the same time, we problematise the issue of developments concerning gender equality and raise the question of whether there is a risk of an increasing gender equality gap emerging in Sweden. There are signs that a gender-equal lifestyle exists and will continue to exist primarily in groups with good levels of education and good incomes, while the opportunities to live a gender-equal life may actually be decreasing for those whose position in working life is weak and increasingly insecure. This applies to future opportunities for women in service and health care professions as well as to large groups of men at risk of being affected by restructuring or who fail at school and have problems establishing themselves in working life.

At the same time, we see that also in high-income families, rather frequent gender unequal patterns exist, for example when it comes to parental leave.

Summary

43

Issues concerning globalisation, sustainable growth, the ageing population, migration and integration, democracy and social cohesion have been identified as key future issues for Sweden. We consider that work on gender equality issues in a broad sense, and in particular issues concerning men and men’s norms, lay the foundation for tackling these challenges.

We stress the need to highlight how men’s norms affect individuals and society, the importance of giving visibility to issues concerning men in gender equality efforts and men’s responsibility for gender equality. In addition, gender equality issues must be put in relation to broad social policy perspectives. Good welfare, child and elderly care, an inclusive labour market and an equivalent educational system are needed for men and women to have equal power and equal opportunities to shape society and their own lives.

45

1 Utredningsdirektiven och arbetets uppläggning m.m.

1.1 Direktiven

Direktiven (dir. 2012:97 och 2013:50) för vårt arbete finns i bilaga 1 och 2.

1.2 Vår utrednings arbete

Vi (utredningen) har mötts vid fyra tillfällen. Före, under och efter mötena har vi författat underlag till texter, diskuterat idéer och ställningstaganden, kommenterat underlag till texter och författat detta betänkande.

I syfte att hämta in kunskap, sprida information och samtala har vi bl.a. arrangerat seminarier, presenterat vårt arbete externt, medverkat och deltagit i externa arrangemang och mött företrädare för olika verksamheter.

Vi har för utredningen och särskilt inbjudna arrangerat fem seminarier som behandlat flera av utredningens områden. Tillsammans med Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (JA-delegationen, A 2011:5, dir. 2011:80) har vi arrangerat konferensen Matcha män med omsorg.

Vi har presenterat vårt arbete för JA-delegationen, jämställdhetsministerns jämställdhetsråd, Liberala kvinnor, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt UN Women Nationell Kommitté Sverige.

Vi har medverkat och deltagit i Almedalsveckan 2013, European Institute for Gender Equalitys (EIGE) konferens om Men and Gender Equality, JA-delegationens seminarium ”Stafettpinnen”, Kommunals fackliga konferens om män i omsorgsyrken, Länsstyrelsens i Örebros län konferens om maskulinitet i skolan,

Utredningsdirektiven och arbetets uppläggning m.m. SOU 2014:6

46

Nordiska ministerrådets tvärnordiska konferens om framtidens jämställdhetspolitik, Realstars arrangemang på Anti-trafficking-dagen 2013, Svensk andrologisk förenings konferens om andrologi och mäns hälsa samt i seminarium med Talmannens referensgrupp för jämställdhetsfrågor

Vi har deltagit i Nationella sekretariatet för genusforsknings seminarium ”Ty makten är din” samt i presentationer av undersökningar om föräldraledighet genomförda av dels Försäkringskassan (FK), dels Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Vi har mött företrädare för Bayer Health Care, Eli Lilly, JAdelegationen, Man- och familjejouren, Män för jämställdhet (MfJ), Nationella samordnaren mot våld i nära relationer (Ju 2012:05, dir. 2012:38), PappaBarn, Pappamanualen, Riksdagens manliga nätverk Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), Skolverket, Sveriges Kvinnolobby samt Ungdomsstyrelsen.

Vi har, utöver ovan nämnda myndigheter och organisationer, via email och telefon, hämtat in uppgifter från bl.a. AllBright, Domstolsverket, Finansdepartementet, Försvarsmakten, Landsorganisationen (LO), Riksidrottsförbundet (RF), Rikspolisstyrelsen (RPS), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Skolverket, Socialdepartementet, Socialstyrelsen (SoS), SOM-institutet, Statistiska centralbyrån (SCB), Statsrådsberedningen, Svenska Kyrkan, Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Åklagarmyndigheten.

Vi har hämtat in uppgifter från ett stort antal hemsidor. Vi har beställt totalt 16 underlagsrapporter från huvudsakligen forskare och själva författat 5 (se Till läsaren).

Vi har haft en hemsida, www.mänochjämställdhet.se, där vi presenterat vårt arbete.

I vårt arbete har vi haft särskilt stort stöd av dels vår statistik- och jämställdhetskunniga konsult Lena Johansson, dels Kommittéservice inom Regeringskansliet.

1.3 Samverkan

Vi har samverkat med JA-delegationen.

SOU 2014:6 Utredningsdirektiven och arbetets uppläggning m.m.

47

1.4 Remissyttrande

Vi har yttrat oss över Pensionsåldersutredningens slutbetänkande (SOU 2013:24) Åtgärder för ett längre arbetsliv.

1.5 Våra avgränsningar

Vi har haft i uppdrag att kartlägga och analysera frågor om män och jämställdhet. Området är synnerligen omfattande och vi har därför behövt göra avgränsningar vilka framgår av innehållsförteckningen.

Vi ska, enligt våra direktiv, inte lämna förslag. Dock, de kunskaper och de erfarenheter vi haft och har tillgodogjort oss under utredningens gång har gjort det naturligt och närmast oundvikligt att inom många områden dra slutsatser och peka ut en tydlig riktning.

Vårt fokus ska, enligt våra direktiv, vara på andra aspekter och frågeställningar än mäns våld mot kvinnor. Vårt uppdrag har handlat om män och jämställdhet. En del i detta är, tyvärr, mäns våld. Detta riktar sig mot såväl män som kvinnor. Vi har studerat frågan med fokus på mäns våld mot män men för att ge en bred bild av manligt våld har vi även behövt behandla frågor om mäns våld mot kvinnor.

Vi ska, enligt våra direktiv, inte behandla frågor som omfattas av det arbete som bedrivs av JA-delegationen.

Förvärvsarbetets roll och den identitet den skapar för män – och kvinnor – är så stor och viktig att vi ändå vill behandla frågan om män och arbete. Detta så mycket mer som att förvärvsarbete – eller inte förvärvsarbete – påverkar stora delar av mäns – och kvinnors övriga liv och därmed är en mycket central, om inte den mest centrala faktorn, när det gäller jämställdhet.

Vi har, mot bakgrund av våra direktiv, när det gäller förvärvsarbete valt att begränsa oss till att presentera en stor del fakta, väsentligen statistik, och till att analysera endast vissa förhållanden.

1.6 Disposition av resultatet av vårt arbete

Dispositionen av resultatet av vårt arbete har vi redovisat ovan (”Till läsaren”) och den framgår mer i detalj av innehållsförteckningen.

49

2 Om utredningen

Slutsatser

1. Jämställdhet som samhällelig fråga har i huvudsak drivits av kvinnor. Många män har förhållit sig passiva och vissa har gjort motstånd. Det är hög tid att fler män tar ett större ansvar för ett jämställt samhälle. 2. Det är viktigt att mäns roller, insatser och villkor uppmärksammas i det jämställdhetspolitiska arbetet och att män blir mer delaktiga. 3. De könsnormer och handlingsmönster som begränsar kvinnors livschanser kan även påverka mäns livschanser negativt. Detta är ett perspektiv som måste uppmärksammas i arbetet för jämställdhet. 4. På en rad samhällsområden utmanas idag mäns självbilder. Samtidigt lever många traditionella normer kvar och hyllas på andra områden, trots förändring i samhället och politiska insatser. 5. Män är överrepresenterade i samhällets topp och också i flera av de kategorier som vi uppfattar som de mest utsatta i samhället. 6. Jämställdhetsdebatten fokuserar ofta med rätta på mäns makt och resurser. Det är samtidigt viktigt att ta upp skillnader mellan mäns olika villkor i samhället och hur deras olika resurser, möjligheter och beteenden får konsekvenser.

Om utredningen SOU 2014:6

50

2.1 Vilket har mitt uppdrag varit?

Jag har, som framgår av ”Till läsaren”, haft regeringens uppdrag att, som särskild utredare, kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet.

I mitt arbete har jag haft stor hjälp från dem som regeringen utsett att stödja mig i mitt arbete, nämligen den sakkunniga, de sju experterna och de två sekreterarna (se under ”Till statsrådet”).

Även om jag har varit ensam beslutande i utredningen kommer jag oftast att i detta betänkande använda ”vi”, därmed menandes alla de ovan nämnda.

I vårt arbete har vi också haft stöd av en rad myndigheter, organisationer och personer som vi på olika sätt haft kontakt med. De flesta av dessa har presenterats i kapitel 1.2.

Vi har också haft stöd av forskare m.fl. från vilka vi beställt underlagsrapporter. Vad de skrivit om framgår av bilageförteckningen.

Att utreda frågan om män och jämställdhet är komplext. En del av uppdraget har varit att studera mäns livssituation och livsvillkor. Det säger sig självt att det är ett närmast oöverskådligt arbete. Därför har vi under arbetets gång tvingats göra en rad avgränsningar, samtidigt som vi inte alltid haft möjlighet att fördjupa oss på det sätt som kanske varit önskvärt.

Genom vårt arbete vill vi visa hur jämställdhet och brist på jämställdhet påverkar både mäns och kvinnors möjligheter att forma sina egna liv. Därigenom hoppas vi kunna bidra till ett bättre kunskapsunderlag för politiska beslut inom en mängd samhällsområden.

Vår ambition är också att göra det enklare för män att relatera till jämställdhetsdebatten och engagera sig i frågorna om hur vi kan nå ett jämställt samhälle.

2.2 Vad menas med ”jämställdhet”?

Även om de flesta torde ha en god uppfattning om vad som avses när det talas om ”jämställdhet” ser vi ändå anledning att här redovisa en definition.

Följande beslutades av riksdagen 20081:

SOU 2014:6 Om utredningen

51

Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Utifrån detta arbetar regeringen med fyra delmål:

En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Det jämställdhetspolitiska målet och delmålen är utgångspunkten för vårt arbete. I utredningen har vi därför valt att tala om jämställdhet som lika livschanser för kvinnor och män. I detta ryms både möjligheten att forma sitt eget liv och möjligheterna att på lika villkor delta och påverka när det gäller ekonomi, politik, kultur, omsorgsuppgifter, hushållsarbete, dagligt ansvarstagande för barn, familj och anhöriga samt andra delar av samhällslivet.

2.3 Varför utreda män och jämställdhet?

Det finns idag en stor uppslutning, även bland många män, bakom feministiska samhällsanalyser och kring behovet av att män engagerar sig mer i jämställdhetsfrågor. Det finns samtidigt många män och kvinnor som upplever att mäns villkor sällan uppmärksammas i den jämställdhetspolitiska diskussionen. Det finns också de som upplever att ökad jämställdhet lett till vad de ibland beskriver som ett mansfientligt samhälle eller att mäns utsatthet i samhället osynliggörs. Ibland leder sådana reaktioner till direkt kvinnohat.

Vi delar inte bilden av att samhället skulle vara mansfientligt eller att feminismen missgynnat män. Tvärtom är vår utgångspunkt att de normer och handlingsmönster som begränsat och begränsar kvinnors livschanser också påverkar män negativt. Att många mäns självbild är starkt kopplad till yrkeslivet bidrar både till bristande jämställdhet i arbetslivet och vad gäller hemarbetet, men också till

Om utredningen SOU 2014:6

52

höga trösklar för män som exempelvis under en längre eller kortare tid vill prioritera tid med de egna barnen framför karriären. Att manlighet i många sammanhang förknippas med våld begränsar såväl mäns som kvinnors aktiviteter, liv, rörelsemöjligheter och erfarenhetsinhämtande. Både män och kvinnor måste förhålla sig till män som potentiella förövare. Detta begränsar mäns liv, då de måste leva med att bli betraktade som potentiella våldsmän.

Feministiskt engagemang har varit avgörande för den jämställdhetsutveckling som vi idag i många sammanhang tar för given och har tillsammans med jämställdhetspolitiken och de insatser som prövats bidragit till större möjligheter för både män och kvinnor.

Vi har i vår utredning tagit fasta på att frågor om mäns villkor på många sätt uppmärksammats för litet i jämställdhetsarbetet. Dessutom har vi velat problematisera och komplicera den rådande beskrivningen och bilden av män i jämställdhetsdebatten som ibland blivit både ensidig och onyanserad.

I debatten sägs ibland att män är si och så och kvinnor är si och så – ”Män är …”, ”Män gör …”, ”Män slår”, etc. Utsagorna kan ibland vara korrekta på ett aggregerat plan men på denna enbartkön-nivå riskerar de att förgrova debatten och att fel åtgärder diskuteras. Många män och många kvinnor, kanske med rätta, känner inte igen sig själva eller sina nära i dessa utsagor, och risken är då att de fjärmar sig från jämställdhetsdebatten.

I vårt arbete lyfter vi därför fram en rad områden där vi menar att frågor om män och maskulinitet kan fördjupa jämställdhetsarbetet.

I utredningen kommer vi exempelvis att diskutera frågor som:

 Män och utbildning, bland annat pojkars prestationer i skolan och elevers könsstereotypa utbildningsval (kapitel 5).

 Män och arbetsliv, där vi pekar på mäns balans mellan förvärvsarbete och familj (kapitel 6).

 Män och föräldraskap, där vi pekar på föräldraledighetens betydelse för män och på mäns upplevelser av vårdnadstvister (kapitel 7).

 Mäns ohälsa och sociala utsatthet, bland annat mäns högre dödlighet och riskbeteenden, men även hur normer för maskulinitet påverkar mäns vårdsökande och sjukvårdens syn på män (kapitel 8).

SOU 2014:6 Om utredningen

53

 Mäns utsatthet för våld och utövande av våld mot kvinnor och andra män (kapitel 9).

 Mäns sexualitet, vilket förutom frågor om heteronormer handlar om dels mäns sexuella hälsa, dels hur man kan arbeta med pojkars attityder till sexualitet (kapitel 10).

Dessutom har vi belyst mäns attityder till jämställdhet (kapitel 11), och presenterar en överblick över dels dagens maskulinitetsforskning, dels organisationer som arbetar med frågor om män och jämställdhet (kapitel 12).

Vi visar på såväl att män kan gynnas av den rådande genusordningen som att föreställningar om manlighet kan kringskära mäns livschanser. Bakom de problemområden som vi pekar på ovan är det rimligt att tänka sig att det finns föreställningar om maskulinitet som bidrar till att minska mäns livschanser eller val av roller. En ökad medvetenhet om hur föreställningar om manlighet, eller normer för maskulinitet, påverkar män ser vi som en central del i det fortsatta jämställdhetsarbetet. Begreppet maskulinitet, som vi använder för att beskriva mansnormer, beskrivs närmare i kapitel 3.

Vi vill också visa på hur de förändringar som sker inom många samhällsområden också påverkar jämställdheten och att män på olika sätt är delaktiga i förändringsprocesser. Att visa på förändring är viktigt för att det understryker att jämställda livsmönster är möjliga – att det går att förändra och nå framgångar.

Kvinnor har alltjämt inom de allra flesta områden sämre möjligheter i samhället än män. Men det faktum att kvinnor generellt är mer missgynnade i samhället betyder inte att man ska bortse från mäns villkor. Könsanalyser av män och manlighet handlar både om privilegier och maktutövning men också om mäns sinsemellan skilda villkor, om sårbarhet och svårigheter. Möjligheterna för män att omsätta jämställda ideal i sin vardag är olika. För att uppnå en generell jämställdhetsutveckling krävs därför en fördjupad förståelse för hur män i olika sammanhang påverkas av både jämställdhet och brist på jämställdhet.

En reaktion när vi under arbetets gång talat med andra om vårt uppdrag har varit, inte minst från kvinnor: ”Så bra! Det är på tiden att männen också tar plats i debatten.”

En annan reaktion har varit att vissa kvinnor varit oroliga för att män som engagerar sig i jämställdhetsdebatten utan att beakta de skillnader och skiljelinjer som finns mellan mäns och kvinnors

Om utredningen SOU 2014:6

54

positioner ska ta över och på ett onyanserat sätt osynliggöra kvinnors situation och erfarenheter, bl.a. genom att fokusera på mäns utsatthet.

Jämställdhetsfrågan har under många år varit – och är – till stor del kvinnornas. Detta visas bl.a. av deltagandet vid de seminarier och konferenser om jämställdhet vi medverkat i eller bevistat. I de flesta fall har publiken till 90 procent bestått av kvinnor och bland talarna har det varit en tydlig kvinnodominans. Ett annat exempel; varje länsstyrelse har en sakkunnig i jämställdhetsfrågor – 20 av 21 av dem är kvinnor. I sig är det inte konstigt, kvinnor har haft – och har – goda skäl att agera för att få ett mer rättvist samhälle där mäns och kvinnors röster är lika viktiga och makten jämnt fördelad.

Männen lyser alltså ofta med sin frånvaro i jämställdhetsdebatten och antyder inte sällan att de inte ”känner igen” sig själva i den. Detta kan ibland bero på att många män inte vill ha jämställdhet, inte aktivt reflekterar om maktstrukturer eller tycker att debatten ibland är alltför grov eller stereotypiserande och därmed inte gäller dem.

Vi menar alltså att männen till stor del har stått vid sidan om den jämställdhetspolitiska debatten. Enkelt kan det uttryckas som att många män observerat kvinnors arbete och kamp för mer jämbördiga förhållanden och möjligheter. Många män har hållit fast vid det invanda medan många kvinnor agerat och rört sig. Kvinnor har på många områden flyttat fram sina positioner. Det gäller t.ex. utbildning, inbrytningar på typiskt manliga yrkesområden och vissa maktpositioner.

Vi menar att det är hög tid även för alla män att sätta sig in i och inse värdet av jämställdhet och ta ansvar för utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Vi tror oss veta att många män de facto redan, kanske utan att reflektera över det, är involverade och delaktiga genom att de mer eller mindre dagligen diskuterar arbetsfördelning med sin partner. De är delaktiga genom att också ta ansvar för barn och för hemarbete.

SOU 2014:6 Om utredningen

55

2.4 Vad har hänt och händer i vårt samhälle som påverkar jämställdheten?

Frågor om män, maskulinitet, manlighet och mansroll väcker alltmer uppmärksamhet.2 Det gäller i såväl forskningen som den internationella debatten. Frågor om manligheter i kris och förändring i relation till könsrelationer är ofta de övergripande, men spridningen är stor och handlar om en rad olika områden som exempelvis:

Demografi: den åldrande befolkningen innebär utmaningar för såväl finansieringen och organiseringen av välfärdsstaten som obetald anhörigomsorg, vilka påverkar förutsättningarna för jämställdhet.

Ekonomi och arbetsmarknad: den successiva övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle förändrar en traditionellt könsuppdelad arbetsmarknad och utmanar mäns identiteter som traditionellt varit starkt förknippade med arbetslivet och vissa yrkesområden.

Familj, hem och faderskap: med nya jämställdhetsnormer och samlevnadsformer utmanas klassiska manliga försörjar- och faderskapsideal.

Individualisering: i ett mer individualiserat samhälle blir det allt tydligare hur olika föreställningar om manlighet existerar sida vid sida.

Nation, klass och etnicitet: det mångkulturella samhället för med sig nya frågor om manlighetsnormer, klass och kulturell tillhörighet.

Sexualitet: hbtq-frågor har haft ett mycket stort genomslag under de senaste åren. Det utmanar heteronormer och ställer frågor kring manlig heterosexualitet och homofobi.

Som i all samhällelig analys måste det till synes snabbt föränderliga ställas mot bristen på förändring och tröghet på andra områden. Det gäller exempelvis mäns våldsutövning, skev makt- och förmögenhetsfördelning. Skillnaden mot tidigare historiska skeenden är dock att manlighet och maskulinitet idag inte är lika självklart accepterad som samhällsstyrande norm.

2I detta avsnitt, 2.4, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Ulf Mellström, Jeff Hearn och Keith Pringle, Översikt kring svensk, nordisk och internationell maskulinitetsforskning, bilaga 21 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Mellström, Hearn och Pringle 2014.

Om utredningen SOU 2014:6

56

Jämställdhetsdiskussionen och stor del av teoribildningen bygger på mamma, pappa, barn och heterosexuella män och kvinnor och tydliga könsidentiteter. Vi vet att det finns fler familj- och könsmönster än så3 och att fler och fler personer dessbättre vågar offentliggöra det. Vi har därför också sökt belysa dessa personers villkor. Jämställdhetsarbetet behöver uppmärksamma hur föreställningar om kön många gånger grundar sig på stereotypa heteronormativa uppfattningar. Det är inte minst viktigt i arbetet med mansnormer och något som vi lyfter fram genom utredningen.

2.5 Män finns i samhällets topp men tillhör också de mest utsatta

Män har generellt sett mer makt och resurser än kvinnor. Den generella jämställdhetsfrågan är därmed given.

Jämställdhetsfrågan handlar om makt. Det hävdas ibland att både män och kvinnor har att vinna på ökad jämställdhet. Vi tror att det är så generellt men tror också att det inte är så för alla, särskilt män – annars vore jämställdhetsengagemanget större hos många. Jämställdhet måste därför utgå från vars och ens värdering om mäns och kvinnors rätt till lika möjligheter och makt.

Mäns samhälleliga dominans tar sig många uttryck. Det handlar om att män många gånger utgör normen i arbetsliv och organisationer. Det handlar om att många kvinnor har erfarenhet av sexism eller diskriminerande behandling, något män kan vara delaktiga i eller inte behöver kännas vid eller uppleva. Det motsatta förhållandet att kvinnor diskriminerar etc. förekommer också men omfattningen bedömer vi vara klart mindre. Mansdominansen handlar framför allt om bristande jämställdhet när det gäller makt och resurser i samhället. Detta behandlar vi i kapitel 4.2 och 4.3.

Det finns dock andra faktorer som gör att det finns anledning att diskutera och komplettera den generella bilden av mannen som det dominerande könet; faktorer som talar till mäns nackdel men som vi menar hör till jämställdhetsdebatten.

Det är sant att män är överrepresenterade i samhällets topp, men män är också överrepresenterade bland de mest utsatta i samhället.

3 Som ett exempel: Sedan 2009 då det blev möjligt för homosexuella att gifta sig och fram t.o.m. 2012 hade drygt 2 100 män och närmare 3 300 kvinnor gift sig med en person av samma kön. Totalt fanns det cirka 2 200 barn som hade en eller två föräldrar som levde i ett samkönat äktenskap eller registrerat partnerskap. Källa: SCB 2013, Fler kvinnor än män ingår samkönade äktenskap, 2013-11-14

SOU 2014:6 Om utredningen

57

Så t.ex. är cirka 95 procent av styrelseordförandena och verkställande direktörerna i de svenska börsbolagen män.4 Ungefär samma siffra gäller för dem som är dömda till fängelsestraff.5

Därför är det också angeläget att föra diskussionen om män och jämställdhet vidare och nyansera och komplicera bilden av män som en enhetlig grupp. Det behöver inte påpekas men vi gör det för säkerhets skull – detsamma gäller kvinnor.

2.6 Mäns skilda villkor behöver uppmärksammas

Enligt våra direktiv ska vi, med fokus på jämställdhet, beskriva och analysera mäns livssituation i förhållande till kvinnor i dagens Sverige och hur den har förändrats under senare år.

Mäns livssituationer skiljer sig naturligtvis åt beroende på en rad sammanhang. Därtill, den position en man har som just man i samhället hänger samman med en rad faktorer. Är han homosexuell så bemöts han annorlunda än om han är heterosexuell, invandrade män bemöts annorlunda än infödda män, utbildningsnivå, position i arbetslivet och ekonomiska resurser ger män olika möjligheter att forma sina liv. Bostadsort, om man bor i landsbygd eller storstad, förort eller innerstad, påverkar också mäns livssituationer. Och inte minst ålder är betydelsefull för hur mäns liv ser ut.

Mäns skilda livssituationer påverkar också möjligheten att leva jämställt. Det kan handla om attityder, ekonomiska möjligheter och förväntningar på hur en man ska bete sig. I analyser av jämställdhetsfrågor och män är det därför avgörande att ta avstamp i mäns skilda villkor som hänger samman med faktorer som exempelvis socioekonomi, klass, utbildning ålder, geografi, etnicitet och sexuell läggning. Det är också av betydelse att notera att dessa faktorer inte sällan varierar för en och samma man under hans livscykel.

I kapitel 4 diskuteras frågor om mäns skilda villkor mer ingående och om hur begreppet intersektionalitet, som används inom forskning om kön eller genus hänger samman med andra sociala kategorier. Ett sådant förhållningssätt kommer att komplicera bilden av mäns och kvinnors villkor. Samtidigt ser vi denna typ av kunskaper som avgörande för verkningsfulla åtgärder inom jämställdhetspolitiken och andra berörda politikområden.

4 Se vidare kapitel 4.2. 5 Se vidare kapitel 9.1

59

3 Maskuliniteter i förändring

Slutsatser

1. Synen på män är i omvandling men bilder av ”nya män” existerar parallellt med rapporter om kvarstående brist på jämställdhet i samhället. 2. Avgörande för förändring är att samhället ställer samma krav och förväntningar på män och kvinnor, pojkar och flickor, när det gäller arbete, utbildning, omsorgsansvar, avståndstagande från våld, etc. 3. Jämställdhetsarbete behöver uppmärksamma hur normer för maskulinitet påverkar individer och samhället. Det handlar om effekten av manliga maktstrukturer i samhället men också om mäns riskbeteenden och sårbarhet. Dessutom finns tydliga hierarkier mellan olika grupper av män. 4. Det är viktigt att visa hur förändrade maskulinitetsnormer utmanar patriarkala mönster och uppmärksamma hur män och pojkar på olika sätt ger uttryck för intimitet, omsorg och förändring. 5. Hbtq-perspektiv och normkritiska metoder behövs för förändringsarbete tillsammans med män i skolan och i samhället. 6. Välfärdsstaten har varit och förblir en förutsättning för ökad jämställdhet. Det är därför angeläget att se hur förändringar i välfärden påverkar män och kvinnor. 7. Strukturomvandling, migration och demografiska förändringar ökar behovet av att diskutera frågor om maskulinitet i förändring.

Maskuliniteter i förändring SOU 2014:6

60

I det här kapitlet beskrivs begrepp och perspektiv som används inom området män och jämställdhet. Det är viktigt att både synliggöra den förändring av mansnormer som äger rum och det motstånd som finns mot denna förändring. I kapitlet förklaras vad som menas med begreppet maskulinitet vilket används flitigt i debatt och forskning om män och jämställdhet. Därefter diskuteras hur analyser av män och jämställdhet behöver balansera frågor om mäns makt, mäns sårbarhet och olika gruppers skilda villkor. Avslutningsvis sätts män och jämställdhet i relation till frågor om välfärdspolitik, globalisering, migration och demografiska förändringar i samhället.

3.1 Från ”i princip” till i praktik?

Det finns många tecken på att det under de senaste decennierna skett en positiv förändring av manlighetsnormer och av mäns praktiker i Sverige. Här kan man nämna förändringar i mäns inställning till vardagsliv, hem och familj, inte minst uppfattningen om vad det innebär att vara förälder och ta delat ansvar för omsorg om barn och relationer. Sexism och homofobi ifrågasätts i den offentliga debatten. Det finns också en ökande medvetenhet hos män om vikten av att ha fördjupade vänskapsrelationer både till kvinnor och andra män, kunna hantera känslor och ta hand om sin hälsa. Tanken att ”ensam är stark” och att en riktig man inte visar känslor har i många avseenden utmanats.

Samtidigt präglas dagens Sverige också av antifeministiska strömningar, hat mot kvinnor på internet, rapporter om sexuella trakasserier och våld. Maskulinitetsforskaren Thomas Johansson pekar på att bilden av ”ny manlighet” krockar med rapporter om våld och sexuella övergrepp och att det ofta är svårt att kombinera iakttagelserna av positiva förändringar med statistik om kvinnors lägre löner och större hushållsansvar och den segregerade arbetsmarknaden. Tecken på att mansnormer förändras syns parallellt med att ojämställdheten kvarstår och tar sig nya former.1

Frågor om män och jämställdhet är inte nya. I Sverige lanserades idéer om att båda parter i en relation skulle lönearbeta redan på 1930talet i och med makarna Myrdals socialpolitiska arbete.2 Det var däremot först på 1960- och särskilt 1970-talet, då den moderna

1

Se en av underlagsrapporterna till vår utredning; Thomas Johansson, Maskuliniteter i förändring,

bilaga 3 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Johansson 2014a. 2 Johansson 2014a.

SOU 2014:6 Maskuliniteter i förändring

61

svenska jämställdhetspolitiken institutionaliserades, som jämställda män blev en politisk målsättning. Sedan 1980-talet har också frågor om män och jämställdhet utretts i flera omgångar.3

Startskottet för svenska utredningar om män och jämställdhet var rapporten ”Om svenska män” som publicerades 1983, skriven av psykologen Lars Jalmert.4 Där myntades begreppet ”i-princip-man”. Jalmert visade att attityderna bland män i Sverige generellt var positiva till jämställdhet, men i princip. Även om män skrev under på jämställdhetsmål så menade de nästan alltid att det fanns individuella skäl till att just de inte kunde vara föräldralediga eller ta större del av hushållsarbetet. Under 1980-talet fortsatte Jalmert att arbeta inom den statliga arbetsgruppen om mansrollen, som publicerade en rad rapporter på olika teman. Under 1990-talet utreddes frågor om män och jämställdhet i regeringens pappagrupp som var verksam 1993-1995 samt i projektet Män och Jämställdhet 1998-2002. Samtliga utredningar har bidragit med kunskaper och olika perspektiv på frågor om män och jämställdhet.5 Genomgående har dessa utredningar om män och jämställdhet tagit upp frågor om mäns privilegier i samhället men också hur föreställningar om män har negativa konsekvenser för män själva. Mäns hälsa och riskbeteenden, våldsutövning, sociala relationer, vänskap och framförallt ansvar för och kontakt med barn har diskuterats.

Sedan 1980-talet har mycket hänt vad gäller jämställdhet men utvecklingen är också begränsad. Ser man exempelvis till föräldrapenningsuttaget, som ofta används som måttstock i jämställdhetssammanhang, är mäns andel av uttagna dagar upp till det att barnet är 2 år endast 17 procent. Därutöver finns stora skillnader i mäns uttag. En stor grupp män tar fortfarande inte ut någon föräldrapenning alls under barnens första 2 år. Det finns en ökande, men alltjämt liten, grupp män som har eller närmar sig ett jämställt mönster vad gäller föräldraskap, ca 12 procent av barnen har föräldrar som delar lika (se kapitel 7). Förändring sker och är med andra ord möjlig. Men utvecklingen är kopplad till en rad faktorer, som mönster i det könssegregerade arbetslivet och kvinnors större deltidsarbete, men också till utformningen av föräldraförsäkringen och betoningen på valfrihet.

Det är viktigt att analysera hur män förändrar sig och hur män motsätter sig jämställdhet.

Att vara för jämställdhet ”i-princip”, men

3 Johansson 2014a. 4 Ds A 1983:2. 5 Johansson 2014a, Järvklo 2011.

Maskuliniteter i förändring SOU 2014:6

62

nonchalera frågor om jämställdhet i realiteten är fortfarande en möjlighet för de flesta män. I kapitel 11 diskuteras mer ingående mäns attityder till jämställdhet och där lyfts fram hur män engagerar sig och kan engagera sig för jämställdhet eller feminism, men också mäns olika former av motstånd till jämställdhet och i synnerhet feminism.

En viktig skillnad från 1980-talet är att mäns position som samhällsnorm har ifrågasatts alltmer och att det rent av finns diskussioner om att kvinnor framstår som mer anpassade till framtidens kunskapsbaserade arbetsliv och samhälle än vad män gör (se kapitel 13). Detta slår igenom framförallt i debatten om pojkars skolprestationer (se kapitel 5). Den komparativa fördel som män har haft i sina kroppskrafter blir av mindre och mindre värde, och inte minst utbildningsfrågor gör att frågor om män och jämställdhet uppmärksammas mer idag.

Det är uppenbart att samhället fortfarande inte ställer samma förväntningar och krav på kvinnor och män, pojkar och flickor, vad gäller arbete, utbildning, omsorgsansvar, men också vad gäller avståndstagande från olika former av våld.

Vikten av att uppmärksamma män i jämställdhetspolitiken har betonats länge och i de nordiska staterna och inom EU har det på senare tid tagits fram rapporter och underlag för hur frågor om män kan hanteras inom jämställdhetspolitiken.6

3.2 Betydelsen av begreppet maskulinitet

För att visa hur uppfattningar om manlighet påverkar mäns beteende och förväntningarna män möter i samhället använder vi begreppet maskulinitet. Begreppet maskulinitet eller olika maskuliniteter, en modernare version av begreppet mansroll, har lyfts fram inom forsking kring män och genus, så kallad maskulinitetsforskning. Att tala om eller forska om maskulinitet utesluter inte frågor om kropp och biologi men tonvikten ligger på det socialt och kulturellt föränderliga. 7

Inom maskulinitetsforskning har begreppet maskulinitet i flera sammanhang kopplats till makt och upprätthållandet av patriarkala strukturer. Inom internationell forskning, och även i Sverige, har teorin om hegemonisk maskulinitet haft stor betydelse särskilt

6 European Commission 2013, NOU 2012:15, Wickman 2012. 7 För en fördjupad diskussion om begreppet maskulinitet se Mellström, Hearn och Pringle 2014.

SOU 2014:6 Maskuliniteter i förändring

63

under 1990- och början av 2000-talet.8 Hegemonisk maskulinitet kan i vardagligt tal översättas till dominerande maskulinitet och avser de normer för män som i en viss tid och plats legitimerar en könsordning där män överordnas kvinnor och där vissa grupper av män överordnas andra, marginaliserade eller underordnade, grupper av män. Begreppet hegemonisk maskulinitet har också använts för att peka på hur maskulinitet också kringskär mäns egna handlingsmönster och kan inverka negativt på mäns liv. Maskulinitetsforskning har lyft fram mäns ”rädsla att falla”, oviljan att framstå som feminina eller beroende och hur detta påverkar mäns beteende.9

Inom forskningen om män och maskulinitet har teoribildningen särskilt på senare tid utvecklats och tidigare relativt entydiga och stereotypa bilder av mäns över- och kvinnors underordning har förändrats. Forskare inom Norden studerar hur maskulinitet förändras i linje med jämställdhetsutvecklingen, inte minst kopplat till förändrade familjestrukturer.10 Mäns maktposition har i allt större utsträckning problematiserats och den akademiska begreppsapparaten har också blivit mer dynamisk. Alltmer fokus läggs på hur föreställningar om maskulinitet och mäns positioner i samhället behöver kopplas till frågor om klass, sexualitet, etnicitet funktionsförmåga, ålder, m.m.

I och med jämställdhetsutvecklingen utmanas normer för hegemonisk maskulinitet. I dagens Sverige och i vår omvärld går det att se tecken på en hoppfull utveckling men också på försvar för de traditionella strukturer som ger män en dominerande ställning i familj och samhällsliv.

Även om jämställda normer vinner kraft kan hierarkier inom gruppen män kvarstå och inte minst mäns maktpositioner och ekonomiska resurser fortsätta att vara starka, i Sverige som i andra länder (se kapitel 4.2 och 4.3). När det gäller frågor om mansnormer eller maskulinitet är det också viktigt att peka på hur olika män ges olika förutsättningar att både vara som och betraktas som män. Vissa grupper kan lättare än andra tillgodogöra sig en livsstil och uttryckssätt som representerar jämställdhet. Andra män kan oftare på förhand pekas ut som hotfulla eller problematiska. Inte sällan förläggs dagens ”maskulinitetsproblem” bland icke-vita män, eller män på landsbygden (se kapitel 4.6 och 4.7 ). Det gör att många män i

8 Connell 1995. 9 NOU 2012:15 s. 65. 10 Johansson 2014a, Johansson och Ottemo 2013.

Maskuliniteter i förändring SOU 2014:6

64

majoritetsgrupper kan undgå att granska sina egna genusmönster och privilegier.

I dag används en rad olika former av begrepp inom maskulinitetsforskning.11 I utredningen använder vi därför kort och gott ordet maskulinitet när vi diskuterar normer och föreställningar som påverkar mäns liv.

3.3 Maskulinitet och makt

Maskulinitet och mäns praktiker, dvs. hur män de facto beter sig är kopplat till makt och privilegier. Att vara man är i många sammanhang liktydigt med att ges/ha/få fördelar i samhället. Det kan handla om allt från arbetslivets strukturer till omgivningens förväntningar på kompetens eller möjligheten att ta plats i sociala sammanhang. Män är många gånger omedvetna om dessa mönster och kan uppleva sig ifrågasatta eller kritiserade om mönstren påtalas. Grundläggande för jämställdhetspolitiska analyser är insikten att motstånd måste kopplas till frågor om makt, inte enbart när det gäller frågor om attityder. Löne- och inkomstskillnader, strukturer i organisationer och familjeliv, möjligheten till inflytande och att ta plats i offentliga rum kringskär kvinnors liv i större utsträckning än mäns.12 Frågor om hur vissa män använder våld för att utöva makt över kvinnor eller andra män diskuteras i kapitel 9.

En aspekt av frågan om män och makt handlar om hur män i organisationer och socialt liv skapar manliga nätverk, informella eller i föreningar, där man bekräftar varandra och knyter affärskontakter. Homosocialitet används inom forskning som begrepp för hur män många gånger söker bekräftelse från andra män på bekostnad av att kvinnor utesluts. Det kan som nämnt gälla i arbetslivet, men också i killgäng på jobbet eller i vänskapslivet. Begreppet homosocialitet kan användas för att beskriva mäns både ekonomiska och känslomässiga investering i manliga gemenskaper, som manliga klubbar och nätverk i näringslivet.13 Homosocialitet är en term som också används för att visa mäns kollektiva agerande när det gäller våld. Huliganbråk, att slåss på stan eller manliga

11 Mellström, Hearn och Pringle 2014. 12 Holgersson, Wahl, Höök och Linghag 2011. 13 Se en av underlagsrapporterna till vår utredning; Robert Hamrén, Känslan och platsens betydelse för mäns sociala organisering, bilaga 4 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Hamrén 2014.

SOU 2014:6 Maskuliniteter i förändring

65

initiationsriter på skolor kan ses som processer där en manlig gemenskap svetsas samman genom former av våldsutövning och grupptryck.14 Men homosocialitet kan även användas för att beteckna hur män gemensamt förhandlar fram andra typer av normer kring genus/maskulinitet – exempelvis kring omsorg och vänskap.15

Samtidigt ger genusforskning om män, som nämnts ovan, nyanserade analyser av kopplingen mellan maskulinitet och makt. Det finns en stor variation i mäns livssituationer. Mäns faktiska makt och resurser varierar mellan olika individer och grupper av män. Män kan – liksom kvinnor – uppleva vanmakt eller maktlöshet. Mäns fördelar varierar beroende på situation och sammanhang.

Frågor om män och marginalisering handlar bland annat om hur män påverkas av att befinna sig i utsatta positioner, det kan gälla allt från arbetslöshet eller erfarenheter av diskriminering till frågor om ohälsa, våld eller missbruk.

3.4 Sårbarhet och riskbeteenden

Män kan på många sätt betala ett pris för det risktagande och den livsstil som kan kopplas till maskulinitet. Om man inte uppmärksammar hur maskulinitet relaterar till sårbarhet är risken att vissa frågor som rör mäns liv och villkor negligeras. Dessutom är det viktigt att koppla bilden av män till sårbarhet för att förändra en stereotyp syn på män och därmed öka möjligheterna för jämställdhet och förändrade mansnormer.

Detta är bland annat viktigt inom sjukvården för att inte underskatta mäns hjälpbehov, exempelvis vad gäller depression och psykisk ohälsa. Dessutom är frågor om mäns utsatthet för våld värda att uppmärksamma i större utsträckning. Genom att fokusera på hur män både utövar våld i samhället men också faller offer för våld, många gånger utan att i tillräcklig grad hantera upplevelser av våldsutsatthet, ges möjligheter att ifrågasätta invanda föreställningar om män och tuffhet.16 Mäns liv begränsas många gånger av strukturer och normer som leder män bort från omsorgsgivande och närhet.

14 Se en av underlagsrapporterna till vår utredning; Lucas Gottzén, Män, våld och jämställdhet, bilaga 8 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Gottzén 2014. 15 Johansson 2014a. 16 Gottzén 2014.

Maskuliniteter i förändring SOU 2014:6

66

Homosociala mönster i manliga vänskapsrelationer kan både leda till bekräftelse och positioner men också ha en begränsande inverkan då de kopplas till olika former av dominans och våld. Att män inte delar omsorgen om små barn på samma sätt som kvinnor påverkar mäns kontakt med barnen genom livet. Efter separationer har män generellt mindre kontakt med sina barn, jämfört med kvinnor. Och mången pappa har efter arbetslivet med sorg fått notera att hans barns intresse och närhet för honom inte alls når upp till barnens relationer med mamman. Detta kan ses som en utsatthet som både drabbar män, om umgänget med barnen begränsas eller förhindras, och kvinnor som kan lämnas med ensamt föräldraansvar.

Stärkt jämställdhet och starkare normer för jämställd manlighet framstår som ett sätt att minska mäns riskbeteenden och sårbarhet. I vår utredning uppmärksammar vi också hur många av de riskbeteenden som hänger ihop med maskulinitet, även hänger samman med socioekonomiska faktorer. Frågor om maskulinitet behöver med andra ord kopplas till vidare välfärdsfrågor och graden av jämlikhet i samhället. De mest utmärkande dragen i mäns riskbeteende, som drog- och alkoholmissbruk, kriminalitet eller våldsutsatthet kan kopplas till en ekonomisk utsatthet och till upplevelsen av begränsade möjligheter i livet.17 Om män, hälsa, ohälsa och social utsatthet kan man läsa mer i kapitel 8.

3.5 Intimitet, förändring och normkritik

Mäns identiteter är under omvandling. Både män och kvinnor reflekterar idag kring genus och jämställdhet. Synen på manligt och kvinnligt ifrågasätts och omförhandlas. Detta är inte minst tydligt när det gäller hbtq-frågor. Maskulinitetsforskning har länge betonat hur ett grundläggande drag i skapandet av mansnormer varit, att män ska distansera sig från kvinnlighet, intimitet och framförallt homosexualitet. På många sätt är detta mer ifrågasatt idag, även om hbtq-personer fortfarande upplever en rad problem, har sämre psykisk hälsa och drabbas av hat-brott.18

17 Se en av underlagsrapporterna till vår utredning; Marcus Herz, Män och social utsatthet – en översikt, bilaga 7 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Herz 2014. 18 Se en av underlagsrapporterna till vår utredning; Inti Chavez Perez, Mäns sexualitet och hbt-personer, bilaga 14 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Chavez Perez 2014. Se även kapitel 4.8.

SOU 2014:6 Maskuliniteter i förändring

67

Hbt- och queerperspektiv behövs när man diskuterar och synliggör förändring av mansnormer för det bryter upp de förutfattade meningar och normer som finns kring vad en man är och hur människor kan utforma sina identiteter.

Att ha normkritiska perspektiv lyfts fram inte minst inom skolans jämställdhetsarbete. Att förändra normer handlar om att kritiskt granska de föreställningar som finns kring kön och då är sexualitet grundläggande. Föreställningar om att pojkar ska vara tuffa och ta för sig medan flickor förväntas vara försiktiga och ansvarsfulla skapar utrymme för trakasserier och sexism. Det påverkar även synen på hur pojkar och flickor förväntas engagera sig i skolarbetet. Pojkar kan uppleva ett behov att markera distans till skolarbete och skötsamhet medan flickor kan förväntas prestera och hålla efter pojkarna.

Ser man till skolans värld finns det samtidigt en risk att förutfattade uppfattningar om pojkars ointresse för skolan riskerar att leda till att dessa beteenden kan stärkas. Lärare och vuxna kan negligera hur pojkar faktiskt många gånger tar ansvar för relationer, skolprestationer och sociala sammanhang. Genom att arbeta normkritiskt och samtidigt inte bara uppmärksamma killar som förgivet tagna problem kan pojkars engagemang socialt och i skolan stärkas. Givetvis handlar detta också om att motverka en miljö med inslag av trakasserier och bråk, något som ökar trycket på pojkar att hävda sig i en traditionell manstävling (se kapitel 5).

Ett begrepp som lanserats inom genusforskning för att synliggöra hur traditionella mansstrukturer förändras är inkluderande maskulinitet. Traditionellt har män och killar uppmuntras, ja programmerats, att bygga upp gemenskap genom att tävla i att visa tuffhet, homofobi och sexism. Här sker också förändringar där pojkar idag i större utsträckning uppmuntras att värdera intimitet och inkludering. Framförallt betonar forskning att det är vuxenvärldens förväntningar på hur killar och tjejer ska vara som på många sätt påverkar ungdomar att bekräfta stereotypa mönster.19

Att uppmärksamma hur män engagerar sig i relationer, intimitet och omsorgsgivande behövs för att ge en rättvisande bild av män och även för att synliggöra hur förändring av mansnormer är möjlig. Ett ensidigt fokus på män som bristfälliga när det gäller frågor om relationer eller intimitet riskerar att förstärka bilden av stereotyp manlighet och därmed förväntningarna som män, inte

19 Anderson 2009.

Maskuliniteter i förändring SOU 2014:6

68

minst unga män, möter. Detta ska däremot inte ske på bekostnad av att problem och maktstrukturer förbises. Sexism och ojämställda attityder får inte tolereras i något sammanhang.

3.6 Välfärdspolitik och globalisering

Forskning om män och jämställdhet betonar hur institutionella förhållanden, politik och särskilt välfärdsstatens utformning påverkar normer för maskulinitet.20 Jämställdhetspolitik, föräldraledighet och utbyggd barnomsorg har inte bara inneburit att kvinnors position i arbetslivet förbättrats. Det har också inneburit att män i Sverige kunnat kombinera arbete och familj på ett sätt som står ut i internationella jämförelser.

Värdet av omsorgsinriktade män uppmärksammas alltmer över stora delar av världen men på få platser ges män den möjlighet att förverkliga detta som i Sverige och de övriga nordiska länderna. Utbyggda socialförsäkringar och en lång tradition av progressiv familje- och jämställdhetspolitik har också inneburit att de negativa kostnader som kan kopplas till maskulinitet begränsats.21 Den kris som exempelvis arbetslöshet kan innebära för en man – och en kvinna – ser annorlunda ut i Sverige jämfört med länder där kvinnor förvärvsarbetar i mindre utsträckning och där sociala skyddsnät är svagare.

Den svenska välfärdspolitikens betydelse för jämställdhetsutvecklingen kan betraktas ur olika perspektiv. Kvinnor har etablerat sig i arbetslivet men har fortsatt huvudansvar för obetalt arbete i hemmet. Deltidsnormen är stark i kvinnodominerade sektorer och män har inte i behövt axla samma ansvar för omsorg om barn som kvinnor (se kapitel 6). Forskning visar hur ojämställdheten reproducerats i Sverige, något som bland annat syns i skillnaderna mellan mäns och kvinnors inkomster (se kapitel 4.3).22 För att råda bot på detta behöver den svenska föräldraförsäkringen ses över. Att kvinnor tar en så stor del av försäkringen jämfört med män är något som återkommande lyfts fram som ett grundläggande jämställdhetsproblem. Mer om detta kan man läsa i kapitel 7, där vi lyfter fram behovet av att ytterligare reservera dagarna i föräldraförsäkringen.

20 Johansson 2014a. 21 European Commission 2013. 22 Blomberg och Niskanen 2013.

SOU 2014:6 Maskuliniteter i förändring

69

Dagens globalisering har inneburit stora förändringar inte minst i arbetslivet, något som innebär förändringar för både män och kvinnor. Krav på större flexibilitet, högre utbildningsnivå och strukturomvandlingar utmanar förutsättningarna för det som länge varit en traditionell manlig yrkesbana. Större osäkerhet i arbetslivet kan ge män anledning att tänka om vad gäller yrkesbana och i större utsträckning söka sig mot omsorgsarbeten, det kan leda till att mäns intresse att stärka sin identitet utanför arbetslivet, som i relationen till barn, ökar.

Detta kan gynna en jämställd utveckling och betyda att män i ökande grad kommer att omprioritera i sina liv och närma sig sättet kvinnor hanterat balansen mellan arbets- och familjeliv. Men utvecklingen kan också ha en betydligt mer negativ innebörd. Osäkerhet kan leda till att män i större utsträckning orienterar sig mot arbete och mindre till familjeliv. Arbetslöshet, osäkra arbetsförhållanden och låga inkomster kan försämra familjers möjligheter och påverka mäns roll som fäder samt kvinnors ekonomiska oberoende i de många fall då kvinnor har svagare arbetsmarknadsanknytning än män.23 Det finns en risk att vi står inför en växande jämställdhetsklyfta, där situationen för vissa grupper förbättras vad gäller jämställdhet, men där andra grupper rent av får det sämre. Detta utvecklas ytterligare i utredningens avslutande kapitel 13.

3.7 Migration, främlingsfientlighet och demografi

Många män och kvinnor i Sverige har erfarenheter av migration. Frågor om genus och migration har blivit ett växande forskningsområde i Sverige och internationellt.24 När det kommer till frågor om män handlar det om hur erfarenheter av migration präglar identiteten som man och hur bland annat diskriminering eller arbetslöshet kan påverka familjemönster och självuppfattning, men också hur män förhandlar de förväntningar på manlighet som finns i de olika kulturella sammanhang man ingår i. Det handlar också om hur synen på invandrarmän som ”andra män”, påverkar invandrade mäns möjligheter i det svenska samhället. Frågor om migration och invandring knyter också an till frågor om främlingsfientlighet och rasism. I kapitel 11 diskuterar vi hur män är överrepresenterade i främlingsfientliga grupper och hur det inte

23 European Commission 2013. 24 Darvishpour 2014, Farahani 2013.

Maskuliniteter i förändring SOU 2014:6

70

sällan finns kopplingar mellan ett motstånd till jämställdhet och invandringsmotstånd.

Migration sker även inom Sverige och gäller frågor om utflyttningen från landsbygd till storstad. Kopplat till detta finns frågor om huruvida männen blir kvar på landsbygden medan kvinnor söker sig därifrån. Detta är frågor som mer ingående diskuteras i kapitel 4.6.

De demografiska förändringarna med den åldrande befolkningen har tagits upp som en central framtida jämställdhetsutmaning.25 Med en åldrande befolkning ökar behovet av omsorg och risken att framförallt kvinnor kommer att behöva ta ett större ansvar för anhörigomsorg. Frågan om mäns ansvar för vård av barn kanske i framtiden alltmer kommer att förskjutas till att handla om mäns ansvar för vård av äldre anhöriga. Detta relaterar även till frågor om vård och omsorgssektorns finansiering, behov av att rekrytera personal och betydelsen av att fler män söker sig till denna form av arbete. Frågor om män i omsorgsarbeten berörs i kapitel 6.

3.8 Utmaningar

Frågor om mansnormer och maskuliniteter i förändring griper in i en rad samhällsområden. Som nämnts ovan och även i kapitel 2 sker en rad förändringar i samhället som pekar på att genusrelationer kommer att fortsätta att omformas. Behovet av att uppmärksamma hur föreställningar om maskulinitet formar och påverkar både män och kvinnor är därför stora. I de följande kapitlen beskrivs hur detta kan ske i en rad olika sammanhang och vilka kunskaper som kan ligga till grund för ett fortsatt jämställdhetspolitiskt arbete.

En utmaning för jämställdhetsdebatten är att synliggöra den förändring som äger rum, och inte minst mäns roll i dessa förändringar, utan att man därmed förlorar fokus på generella maktstrukturer i samhälle, familj och arbetsliv. Vi tror att maskulinitetsperspektiv har mycket att bidra med i detta arbete.

25 Se SOU 2005:66.

71

Min sida – Andreas Bergström

När jag vikarierade som politiskt sakkunnig med ansvar för bland annat jämställdhetsfrågor hos Nyamko Sabuni 2008–2009 blev det uppenbart för mig att jämställdhet fortfarande ofta tolkas som kvinnofrågor i Regeringskansliet. Det handlade om att få upp kvinnors representation i olika sammanhang, om (mäns) våld mot kvinnor, om kvinnor som prostituerar sig, kvinnors löner etc. Patriarkatet och männen som förövare, kvinnorna som offer. Det finns mycket kvar att göra på de områdena men mycket av analysen kändes mer 1970-tal än 2000-tal. För mig har feminismen alltid handlat om att ifrågasätta de invanda normer och roller som finns, hos män och kvinnor. Det är lika relevant att fundera över yrken där män är underrepresenterade, över män som utsätts för våld, över män som prostituerar sig. Genusaspekterna är lika tydliga där och vi måste begripa dem för att kunna motverka problemen på ett så bra sätt som möjligt.

Andreas har varit expert i utredningen. Han arbetar som vice VD för Fores.

73

4 Mäns skilda villkor

Slutsatser

1. Män har, även om förändringar skett och sker, en överväldigande del av maktpositionerna och den ekonomiska makten i samhället. 2. Den ojämställda representationen i börsbolagens styrelser och ledning bidrar till att befästa en bild av män som maktbevarande och föga jämställda. 3. Mäns skilda villkor är synliga i frågor om klass, medellivslängd, geografi, etnicitet, sexualitet, m.m. Olika position, resurser och grad av inkludering i samhället påverkar hur maskulinitet uttrycks och mäns livschanser. 4. Segregation och ojämlikhet mellan grupper i Sverige behöver uppmärksammas för att ge bättre förutsättningar för jämställdhet. 5. Vissa grupper av män riskerar stereotypisering, detta gäller inte minst föreställningar om män i glesbygd, arbetarklassmän och män med invandrarbakgrund. 6. Olika specifika villkor behöver uppmärksamhet. Det gäller exempelvis hur män i glesbygd hanterar arbetslöshet och hälsofrågor. Det gäller också hur invandrade män kan uppleva statusförlust efter migration och reagera på maktförskjutningar i familjen, när normer från deras ursprungsländer kolliderar med normer i Sverige. 7. Hbtq-personers situation behöver fortsatt förbättras.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

74

För detta kapitel har vi valt rubriken ”mäns skilda villkor”. Den syftar på att det i många avseenden är skillnad på villkoren för män och kvinnor. Den syftar också på det vi lyft fram i kapitel 2 och 3 – det är skillnad på villkoren bland männen.

I kapitlet kommer vi särskilt att studera skillnader när det gäller makt, ekonomiska resurser, klass, demografi, geografi och dess skilda normer, etnicitet och segregation samt sexualitet.

Kapitlets olika avsnitt är heterogena sinsemellan, vissa är mer deskriptiva, kartläggande och innehåller en myckenhet av statistik, andra mer analyserande.

4.1 Om begreppet intersektionalitet

Intersektionella analyser syftar till att synliggöra vilka maktstrukturer som medverkar till människors skilda villkor och att kritiskt granska dessa.1 Sådana intersektionella analyser handlar inte enbart om att konstatera skillnader mellan olika grupper. Det räcker inte att exempelvis uppmärksamma hur t.ex. klass, bostadsort eller hudfärg kan hänga samman med olika villkor i samhället. Man behöver koppla detta till de mönster som premierar exempelvis vithet, manlighet, medelklass, heterosexualitet, urbanitet och bostadsort och som kan vara diskriminerande.

Det här betyder att det inte är tillräckligt att t.ex. synliggöra att män med lägre utbildning tar ut mindre föräldrapenning än de med högre utbildning. Man behöver också försöka analysera och diskutera vad som påverkar detta och hur den specifika relationen mellan ekonomiska förutsättningar och strukturer i olika grupper samverkar med könsnormer. I intersektionella analyser ingår också att diskutera hur föreställningar om grupper och identiteter styr politiska problembeskrivningar och analyser.

Intersektionella perspektiv gör det också möjligt att se hur identiteter och positioner är situationsbundna. Betydelsen av könstillhörighet kan till exempel förstärkas eller försvagas i olika åldrar, situationer och relationer. Att vara man kan vara en tillgång i många sammanhang, men ha mindre betydelse eller rent av vara en nackdel i andra.

Och, vi kan förstås fråga oss i hur små grupper kan könen delas upp och beskrivningar m.m. fortfarande vara hanterbara. Extremen är ju att vi studerar varje individ – och än mer – varje individ under

1 de los Reyes och Mulinari 2005.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

75

den individens livscykel. Under en individs livscykel kan ju social status, ekonomi, utbildning, funktionsförmåga m.m. ändra sig och åldern ändrar sig.

Även en intersektionell ansats innebär generaliseringar men då i mindre grupper än bara män respektive kvinnor. Analyserna är därför användbara för att öka igenkännandet och förståelsen.

I utredningen har vi inte haft möjlighet att genomgående belysa alla frågor utifrån intersektionalitet. Vi väljer istället ofta att tala om och uppmärksamma mäns skilda villkor. Vi har trots detta önskat beskriva begreppet som har blivit alltmer frekvent och viktigt i jämställdhetspolitiska analyser.

4.2 Mäns maktpositioner i siffror

Vi har i tidigare kapitel talat om mäns makt utan att närmare gå in på vari denna består eller hur den ser ut. Det torde vara föga ifrågasatt att män generellt sett har större makt än kvinnor. Men då det förhållandet är så centralt i jämställdhetsdiskussionen har vi funnit skäl att tränga närmare ner i saken även om mäns och kvinnors makt behandlats i ett flertal andra statliga utredningar.2

I vår underlagsrapport har vi studerat mäns – och kvinnors – maktpositioner (formella makt) inom ett flertal områden.3 Vi har gjort det med den begränsningen att det huvudsakligen gäller den makt som låter sig mätas i form av antal, andelar och fördelning av maktpositioner.

Vi har alltså män och kvinnors representation. I diskussioner om mäns – och kvinnors representation brukar representation beskrivas som en nödvändig förutsättning för makt, men om representationen blir mer jämn innebär det inte per automatik att båda grupperna får lika stor makt.

Den reella makten är alltså svårare och mer delikat att bedöma och kan ibland sammanfalla med den mätbara – men långt ifrån alltid.

2 Bl.a. SOU 1987:19, Varannan damernas; SOU 1990:44, Demokrati och makt i Sverige; SOU 1994:3, Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap; SOU 2003:16, Mansdominans i förändring; SOU 2005:66, Makt att forma samhället och sitt eget liv samt SOU 2007:108, Kön, makt och statistik. Anita Göransson, som var särskild utredare i sistnämnda utredning, arbetar f.n. med en uppföljning av ett tidigare projekt från 2001 om makt och kön. 3Mäns maktpositioner i siffror, bilaga 9 till vårt betänkande. Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, resonemang och internationella jämförelser etc. än de som här presenteras.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

76

Vi har inte på djupet gett oss i kast med den kanske naiva men icke oviktiga frågan om varför och varifrån män har fått och har sin makt. Vi behandlar den dock kortfattat i kapitel 4.2.3.

Innan det vi funnit presenteras är det värt erinra om det mål för jämställdhetspolitiken som riksdagen beslutade hösten 20084:

Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Inom ramen för detta arbetar regeringen utifrån fyra delmål. Ett av dem är:

En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

Vår genomgång visar entydigt och odiskutabelt att det är ett kön som har klart större makt än det andra inom de flesta samhällsområden. Det kan vara behövligt att först slå fast detta. Kanske för att det är så självklart, traditionellt och ”normalt” att vi inte alltid reflekterar över att det är så.

En inte helt oviktig fråga i sammanhanget är hur man ska se på det så kallade jämställdhetsintervallet, dvs. då minst 40 procent av vardera könet är representerat. Om t.ex. en verksamhet har 80 procent anställda män är då målet/förväntan att ledningen ska utgöras av andelen 40–60? Vi lämnar inte här något svar på den frågan utan försöker i det följande hantera båda förhållandena när frågeställningen är relevant, dvs. då totala antalet anställda inom verksamheten ligger utanför jämställdhetsintervallet.

4.2.1 Resultat generellt

De stora linjerna, utöver den manliga dominansen, är i huvudsak följande när vi studerar maktpositioner:

 Det finns sammantaget vissa skillnader mellan könen när det gäller valdeltagande men de mer påtagliga skillnaderna syns när det gäller civilstånd, inkomst, socioekonomi, utbildningsnivå och inrikes/utrikes födda. Så t.ex. har personerna i 5:e, högsta, inkomstkvintilen 18 procentenheters högre valdeltagande än dem som ligger i 1:a, lägsta, inkomstkvintilen. Män röstar i

4 Prop. 2008/09:1 , bet. 2008/09: AU1, rskr. 2008/09:115 .

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

77

något lägre grad än kvinnor i alla kvintiler.5 Och, så t.ex. har de med eftergymnasial utbildning 15 procentenheter högre valdeltagande än de med enbart förgymnasial utbildning. Det finns liten könsskillnad inom dessa två grupper.6

 Män röstar sedan 1982 mer borgerligt än kvinnor och skillnaderna har ökat under de senaste 10 åren.7 (Se vidare kapitel 11.1).

 Män är något mer politiskt aktiva än kvinnor – i politiska diskussioner, i politiska partier etc.8

 Vid en jämförelse internationellt ligger Sverige, baserat på vårt urval, generellt långt framme när det gäller jämställdhet i maktpositioner. Ett exempel på detta är inom politiken. Från denna huvudiakttagelse finns undantag. Det gäller bl.a. totala andelen chefer där Sverige har lägre andelar – 64 procent män9 - än flera andra länder. En orsak till detta kan vara, som regeringen pekat på10, att det finns ett samband mellan generös familjepolitik och färre kvinnor i toppositioner. Män tar ut mindre del av föräldraförsäkringen och arbetar i mindre grad deltid (se kapitel 7 respektive 6).

 Det har hittills varit en generell utveckling i mer jämställd riktning över tid. Går vi tillbaka till 1950-talet är den enorm när det gäller t.ex. förekomsten av och andelen kvinnliga domare11, poliser12, präster13, statsråd14 och åklagare15.

 Under den senaste 10-årsperioden har påtagliga framsteg gjorts inom t.ex. verksamheter som styrelser för statliga företag, TCO och därutöver t.ex. statliga myndighetschefer. Utvecklingen vad gäller börsföretag är dock ett stort undantag.

5 SCB 2012d s. 55. 6 SCB 2012d s. 54. 7 I SCBs partisympatiundersökning november 2013 – SCB (2013c), fick c 4,6 procent mansröster och 2,6 procent kvinnoröster; fp 4,3 respektive 5,8; kd 2,9 respektive 3,0; m 30,1 respektive 25,7; mp 6,5 respektive 11,8; s 34,1 respektive 39,3; sd 9,5 respektive 3,8 och v 6,4 respektive 6,6. 8 SCB (ULF). 9 MI/SCB. 10Prop. 2013/14:1 bil. 2 s. 15. 11 Domaryrket öppnades för kvinnor 1947. 12 Första kvinnliga ordningspolisen utexaminerades 1958. 13 De första kvinnorna prästvigdes 1960. 14 Första kvinnliga statsrådet 1947. 15 Första kvinnliga åklagaren 1951.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

78

 Ett mycket vanligt mönster är att andelen män ökar successivt uppåt i hierarkin, må vara inom politiken, offentlig förvaltning eller näringsliv. Tydliga exempel på detta är kommunpolitiken och kommunförvaltningen, landstingsförvaltningen, privata sektorn generellt och LO. Undantag finns dock, t.ex. landstingens politiska ledning, Svenskt Näringsliv och delvis Riksidrottsförbundet.

 De absolut högsta posterna innehas vanligtvis av män. Exempel på detta är statschef, statsminister, riksåklagare, rikspolischef och överbefälhavare. Undantag finns dock, t.ex. ordföranden i Högsta domstolen, ärkebiskopen samt ordförandena i TCO och i Riksidrottsförbundet.

 Samhällsområden som är ”medlemsstyrda”, mer demokratiska till sin natur och beroende av sina röster och ”medlemmar”, har god könsmässig representativitet. Exempel på detta är politiken, (även rikspolitikens ”avläggare” statliga myndigheter), TCO och SACO. Dessa verksamheter är ofta föremål för aktiv insyn. Undantag finns dock, t.ex. LO.

 På nationell nivå är det i flera fall mer jämställt än på regional och lokal. Exempel på detta är politiken och statlig förvaltning. Även här gäller att dessa verksamheter oftare är föremål för aktiv insyn, det finns helt enkelt ett ”tryck”. Undantag finns dock, t.ex. vad gäller de absolut högsta posterna.

4.2.2 Resultat per samhällsområde

Inom respektive samhällsområde ser det i stort ut på följande sätt:

Politiken är jämförelsevis jämställd och i den kategorin skiljer landstingen ut sig som de mest jämställda och kommuner som de minst jämställda. I kommunpolitiken märks tydligast den hierarki vi tidigare nämnt. Det kan dock vad gäller politiken vara värt notera, särskilt i jämförelse med våra nordiska grannar, att Sverige hittills inte haft någon kvinnlig statsminister.

 Sverige har inte heller, även det i jämförelse med de flesta av våra nordiska grannar, i modern tid haft någon kvinnlig statschef.

I offentlig förvaltning skiljer staten ut sig som mest jämställd.

Siffror inom jämställdhetsintervallet har högsta chefer inom

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

79

kommun och landsting men i förhållande till könsfördelningen bland de anställda är situationen klart till männens ”fördel”.

Domare, åklagare och polis utvecklas i jämställd riktning, särskilt åklagarväsendet.

Styrelserna i de statliga företagen16 kontrasterar starkt positivt i jämförelse med dem inom den privata sektorn.

Börsföretagen är mycket ojämställda även om man beaktar att det är en större andel män än kvinnor som arbetar inom dessa företag. Ojämställdheten gäller såväl styrelser17 som verkställande direktör18. Så länge situationen fortsätter att se ut som den gör riskerar ojämställdheten, trots att det endast rör sig om en liten numerär - nästan exakt 1 000 manliga styrelseledamöter19, att befästa en bild av män som maktbevarande och föga jämställda – en bild som kan vara till skada för bilden av män generellt. Sverige tillhör dock de bästa vad gäller andelen kvinnor i styrelserna inom EU-27 – 3:e plats, men förändringstakten är låg – Sverige ligger bland de 5 länder som har lägst takt.20

Aktiebolagen är också ojämställda, dock i mindre omfattning än börsföretagen.21

Universitet och högskolor ”släpar efter” när det gäller professorer

– 76 procent är män att jämföra med 43 procent av samtlig forskande och undervisande personal.22

Svenska Kyrkan har gjort framsteg i jämställd riktning bland sina anställda inte minst när kyrkan nu har en kvinnlig ärkebiskop. Ett undantag är dock det ledande organet Kyrkostyrelsen.23

 Bland arbetstagarorganisationerna är TCO och SACO klart jämställda organisationer, särskilt SACO. LO är ett exempel på

16 Styrelseordförande 63 procent män 2013 mot 87 procent 2002, övriga styrelsen 53 procent mot 63 procent 2002. Källa: Regeringen, Verksamhetsberättelser för statliga företag. 17 Styrelseordförande 95 procent män 2013 mot 97 procent 2002, samtliga i styrelsen 79 procent 2013 mot 95 procent 2002. Källor: prop. 2013/14:1 bil. 3 s. 14 samt AllBright 2013b. 18 94 procent män 2013, 98 procent 2007. Källa: AllBright 2013b samt SOU 2007:108. 19 AllBright 2013b. 20 Europeiska kommissionen i SCB 2013b. 21 Styrelseordförande 84 procent män 2011 mot 86 procent 2009, samtliga i styrelsen 80 procent 2011 mot 81 procent 2009. Källor: SCB (RAMS) samt Bolagsverket. 22 SCB samt UKÄ. Sverige fick sin första ordinarie kvinnliga professor 1937. Lund fick sin första kvinnliga professor 1965. 23 67 procent män 2011, 60 procent 2003. Källa: Svenska Kyrkan.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

80

en organisation där andelen män ökar successivt uppåt i hierarkin.24

Ordenssällskap m.fl. är organisationer som i många fall är enkönade och ofta rekryterar män från samhällets högre skikt. Det kan därför antas att de erbjuder viktiga mötesplatser som ger tillfälle för maktskapande.

Vi har summerat de resultat vi funnit vad gäller mäns makt i diagram som återfinns i bilaga 9 avsnitt 17. Diagrammen har vi gjort dels per samhällsområde, dels i fallande ordning från 100 procent män till 0 procent män. Det skulle kanske vara möjligt att räkna fram ett index för att förenkla informationen i diagrammen men det har vi inte funnit en bra metod för att göra på ett rättvisande sätt. För att ge en bild av eventuella förändringar som skett över cirka ett 10-årsintervall, när vi haft tillgång till sådana uppgifter, har vi markerat detta i diagrammen.

4.2.3 Vilka är ”maktmännen”?

LO gör regelbundet undersökningar av ”makteliten” i Sverige – totalt 197 personer 2011.25 Andelen män i denna elit var 99 procent såväl 1950 som 1970. 20 år senare hade den minskat till 94 procent och ytterligare 20 år senare (2011) hade den minskat till 77 procent. Skulle utvecklingen fortsätta i samma takt pekar den på att 55 procent skulle uppnås 2070.

Tidningen Fokus gör liknande undersökningar av de 100 mäktigaste i Sverige.26 Såväl 2008 som 2013 var det cirka 70 procent män på den listan. 2013 hade män 100 procent av platserna 1–5, 80 procent av platserna 1–10 och 80 procent av platserna 1–25. Totalt sett hade män mätt på detta sätt högre positioner 2013 än 2008.

I Norge har flera undersökningar gjorts, bl.a. den s.k. elitundersökningen 2001.27 Resultaten, som torde ha viss relevans även för Sverige, visade bl.a. att de resursstarka i termer av utbildning och ekonomi dominerade bland eliten. 2010 följdes undersökningen upp och man fann då bl.a. följande om mansdominansen28:

24 2012; medlemmar 54 procent män, kongress 56, styrelse 83, ordförande 100. Källa: LO. 25 LO 2013b 26 Senast i Fokus 2013. 27 Se NOU 2012:15 kapitel 8.4.2. 28 NOU 2012:15 kapitel 8.4.2.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

81

Totalt har mannsdominansen krympet fra en mannsandel på 83 prosent til en mannsandel på 75 prosent over de siste ti årene. I dag er altså tre av fire toppledere menn. Mannsdominansen er med andre ord fortsatt formidabel, innenfor eliteutvalget som helhet. Mest påfallende er den endringen som har skjedd innenfor lederstrata som i all hovedsak tilhører offentlig sektor.

Och uppsummeringen och värderingen kom att fokusera på familjebakgrund och utbildning29:

Norske topposisjoner er sterkt klasseselekterte, i den forstand at det har vært en klar sammenheng mellom en privilegert sosial familiebakgrunn og rekruttering til disse lederposisjonene. Slik eliteutvalget er definert og avgrenset, omfatter det samtidig posisjoner som i stor utstrekning krever bestemte former for høyere utdanning. Norske topposisjoner er, i en samlebetraktning, ikke preget av mangfold, eller diversitet. I stedet tyder alt på at de stadig er dominert av middelaldrende menn med etnisk norsk bakgrunn.

Vi har vad gäller svenska förhållanden inte undersökt utbildning, ekonomi, familjebakgrund, familjesituation, etc. för dem med maktpositioner i Sverige.

Dock, den norska elitens könsfördelning liknar till stora delar den svenska. Bl.a. till följd av detta skulle vi vara förvånade om inte mycket av det som karakteriserar män – och kvinnor – med makt i Norge också är giltigt i Sverige.30

Det är nu inte vilka män som helst vi behandlat ovan i vår undersökning – kanske i storleksordningen 5 000–10 000 när vi talar om styrelser, högre chefer etc.

I jämställdhetsdebatten figurerar inte sällan som en slags manlig modell den vite, heterosexuelle, framgångsrike mannen. Om vi antar, utifrån den diskussion vi fört ovan och som enbart baserar sig på maktpositioner i siffror, att dessa i Sverige är 10 000 personer så skulle det motsvara 3 promille av männen i åldern 25–74 år. Givet detta, och därmed utrymmet är så ”trångt”, och än trängre om vi använder oss av tidningen Fokus eller LO:s beräkningar, kan man verkligen diskutera om denne modellman är ett rimligt utgångsobjekt i en jämställdhetsdebatt.

29 NOU 2012:15 kapitel 8.4.4. 30 Undersökningar av förhållandena i Sverige redovisas bl.a. i Ds 2005:12 och Göransson 2006.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

82

4.3 Män och ekonomiska resurser

Liksom vad gäller avsnitt 4.2 om mäns makt har vi i kapitel 2 och 3 talat om mäns resurser utan att närmare gå in på vari dessa består eller hur de ser ut. Även vad gäller resurser torde det vara föga ifrågasatt att män generellt sett har större resurser än kvinnor. I vår underlagsrapport har vi studerat mäns – och kvinnors – resurser.31Vi har gjort det med den begränsningen att det avser ekonomiska resurser.

Vi har inte heller här gett oss i kast med den kanske naiva men icke oviktiga frågan om varför och varifrån män har fått och har sina ekonomiska resurser.

Innan det vi funnit presenteras är det värt erinra om det mål för jämställdhetspolitiken som riksdagen beslutade hösten 200832:

Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Inom ramen för detta arbetar regeringen utifrån fyra delmål. Ett av dem är:

Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Att det finns en koppling mellan ekonomi och jämställdhet framgår inte minst i en norsk undersökning som belyste hur ekonomisk jämställdhet inom en relation har ett samband med jämställdhet i praktiken. Slutsatsen där var33:

 En mer jämn fördelning av resurserna i ett äktenskap och ett samboende ökar avsevärt möjligheterna till mer jämställda praktiker. Effekten är tydligast bland män, men framträder också bland kvinnor.

 En jämn resursfördelning inom paret ökar också sannolikheten för mer positiva attityder till jämställdhet.

 Pars resursfördelning har en starkare inverkan på jämställda praktiker än på attityderna.

31Mäns ekonomiska resurser, bilaga 10 till vårt betänkande. Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, resonemang och internationella jämförelser än de som här presenteras. 32 Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09: AU1, rskr. 2008/09:115. 33 Holter, Svare och Egeland 2009 s. 203.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

83

 Inkomstfördelningen är det element i parets resursfördelning som har den starkaste påverkan på jämställdheten. Även denna starka koppling påverkas dock av mellanliggande variabler som den subjektiva upplevelsen av vem eller vilka som ansvaret för familjens inkomster.

4.3.1 Mäns och kvinnors löner

Män har generellt sett högre löner än kvinnor. Det gäller inom majoriteten av de största yrkesgrupperna. I de 10 vanligaste yrkesgrupperna, där 40 procent av alla anställda män och 43 procent av alla anställda kvinnor fanns, hade 2012 män högre månadslön i 8, lika i 1 och kvinnor högre i 134 35.

Mäns högre löner gäller också när man studerar samhällssektorer. Detta även efter standardvägning, dvs. då hänsyn tagits till att män och kvinnor har olika ålder, utbildning, arbetstid, finns inom olika sektorer och tillhör olika yrkesgrupper. Störst är skillnaden inom privat sektor där mäns lön 2012 var 108 procent av kvinnors (privatanställda tjänstemän 111), lägst är den inom kommunal där mäns lön uppgick till 101 procent.36

I Norden har Sverige de minsta löneskillnaderna totalt sett.37 De svenska löneskillnaderna ligger nära genomsnitten i EU-2738 och OECD39.

Varför har då män högre löner än kvinnor även efter standardvägning?

Kvinnor tar fortfarande till stor del huvudansvar för barn och familj. Därför är det oftast så att när barnet kommer tar kvinnan ut största delen av föräldraförsäkringen (se kapitel 7) och inte sällan börjar hon sedan, eller fortsätter, arbeta deltid (se kapitel 6). Kvinnor tar också ut störst andel dagar när det gäller vård av barn (vab).40

Mot denna bakgrund är det inte att förvåna att en arbetsgivare, som rimligen betalar för den prestation som utförs på arbetsplatsen och inte någon annanstans, premierar den som ofta är på arbetsplatsen och som är ”pålitlig” med sin närvaro. Premieringsmöjlig-

34 Förskollärare och fritidspedagoger där män hade 97 procent av kvinnors lön. 35 MI/SCB 2013 och egna beräkningar. 36 MI/SCB 2013 och egna beräkningar. 37 Eurostat. 38Prop. 2013/14:1 bil. 3 s. 25 f. 39 OECD 2012. 40 64 procent av dagarna 2012. Källa: Försäkringskassan.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

84

heterna har ju dessutom ökat i och med den alltmer utbredda individuella lönesättningen.

En person som ofta är på sin arbetsplats ges också tillfälle att lära sig mer på arbetsplatsen – ett lärande som kan ta sig uttryck i rent hanteringsmässigt kunnande men som också kan innehålla tidsmässigt större möjligheter för sociala kontakter i och utanför arbetsplatsen. Till detta kommer, så länge könsmönstret i stora delar är som det är, att en arbetsgivare kan ha skilda förväntningar på en ung kvinnas respektive ung mans framtida huvudfokusering på arbetet och de facto premierar detta vid såväl rekrytering som befordran.

Med detta är inte sagt att kvinnor ska ha lägre lön men att det ur ett arbetsgivarperspektiv är rimligt att den som fokuserar mest på sitt arbete har större möjligheter att få en god lön än en person med annat fokus – detta oavsett kön. Men nu råder de förhållanden mellan könen som råder och ska de lösas upp i ordentlig jämställdhet krävs att närvaro och fokuseringen på arbetet inte styrs av kön eller förväntningar på kön utan endast på individens prestationer i arbetet – något som i sin tur mer eller mindre kräver en jämställd relation.

En ytterligare förklaring till löneskillnaderna, här avseende privatanställda tjänstemän, ges av regeringen41:

… det är större lönespridning i denna grupp. Tjänstemännen förhandlar också i högre utsträckning om sin lön individuellt, vilket ökar lönespridningen. Forskning visar dessutom att kvinnor är mer återhållsamma i sina löneanspråk jämfört med män. Därutöver antyder forskningen att kvinnor och män bedöms olika i en förhandlingssituation. Både kvinnor och män i chefsposition är mer återhållsamma med att tillmötesgå kvinnors löneanspråk och den negativa effekten för kvinnor som förhandlar mer aggressivt är större

En annan faktor torde vara traditionens betydelse. Här kan vara värt att t.ex. erinra om att först 1946 beslutades om rätt till lika lön för män och kvinnor när det gäller alla statliga tjänster. Vidare, 1960 beslutade LO och SAF att inom 5 år slopa de särskilda kvinnolönetarifferna.42

41Prop. 2013/14:1 bil. 3 s. 23. 42 För en ytterligare beskrivning se avsnitt 2.2.1 i bilaga 10 till vårt betänkande. Beträffande forskningsresultat om mäns och kvinnors konkurrensattityder se avsnitt 2.2.4 i bilagan.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

85

4.3.2 Mäns och kvinnors inkomster

Män har högre sammanräknad förvärvsinkomst än kvinnor – 126 procent av kvinnors 2011.43 En intressant grupp är åldersgruppen 25–29 år där mäns inkomst låg på 139 procent av kvinnors.44 I denna åldersgrupp är det färre män än kvinnor som studerar och många kvinnor har fått barn och är föräldralediga i större utsträckning än män. Skillnaden kan också ha betydelse för bl.a. senare val av deltid, framtida inkomstutveckling och pension.

I åldersgruppen 65 år och äldre var skillnaden i förvärvsinkomst större mellan könen än skillnaden för dem i yrkesverksam ålder.45

Män hade 2011 högre förvärvsinkomster i alla decilgrupper utom den lägsta (figur 4.1).

Källa: SCB (IoS) och egen bearbetning.

43 SCB 2013b. 44 SCB 2013b. 45 SCB 2013b.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Män Kvinnor

1 000-tal kr

Decilgrupp

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

86

Den reala inkomstutvecklingen har sett olika ut för olika inkomstgrupper under perioden 1991–2011. För dem i lägsta inkomstgruppen har den varit 0,4 procent per år, för dem i mittersta gruppen 1,7 procent per år och för dem i högsta gruppen 3,0 procent per år.46Summeras effekten av dessa siffror över hela perioden blir skillnaderna markanta.

De totalt sett ökade inkomstskillnaderna i Sverige under perioden 1991–2011 har av regeringen förklarats med framförallt de ökade kapitalvinsterna och kapitalinkomsterna.47 Även om de ökat kan dock vid jämförelse inom EU konstateras att Slovenien och Sverige hade de lägsta inkomskillnaderna 2011.48

Vi har tidigare berört löneskillnader. Dessa har förstås stark koppling till den sammanräknade förvärvsinkomst vi behandlat ovan. Skillnaderna i inkomst mellan män och kvinnor beror främst på att män i större utsträckning än kvinnor arbetar i yrken som ger högre inkomster, mer sällan arbetar deltid, har lägre sjuktal och är föräldralediga i mindre omfattning än kvinnor.49

Skillnader mellan könen i inkomst är dock lägre i Sverige än i EU-27 totalt.50

Förvärvsinkomsten har en stark koppling till den disponibla inkomsten. Mäns disponibla inkomst 2011 var 28 procent högre än kvinnors. Över tid har den individuella disponibla inkomsten utvecklats något långsammare för män jämfört med kvinnor 20–64 år. 1991 uppgick medianvärdet för mäns disponibla inkomst i förhållande till kvinnors till 132 och 2011 till 123. Detta beror i sin tur på männens långsammare ökning av arbetsinkomst.51

En del av den disponibla inkomsten för vissa utgörs av ekonomiskt bistånd, dvs. försörjningsstöd m.m. Bland de ensamstående som 2012 fick ekonomiskt bistånd var 47 procent ensamstående män utan barn. 20 procent var ensamstående kvinnor med barn.52 Bland de ensamstående med barn förefaller männen ha betydligt bättre ekonomi.

Den disponibla individuella inkomsten varierar med kön och ålder. Så t.ex. hade 2011 män 65 år eller äldre högre disponibel inkomst än kvinnor 20–64 år. Allra lägst disponibel individuell inkomst hade sammanboende kvinnor 80 år och äldre; cirka hälften av den

46Prop. 2012/13:100 bil. 2 s. 11. 47Prop. 2012/13:100 bil. 2 s. 7. 48Prop. 2012/13:100 s. 14 och s. 23. 49 SCB 2013b. 50 Eurostat. 51Prop. 2013/14:1 bil. 3 s. 28. 52 SCB 2012.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

87

disponibla inkomst som en kvinna i åldern 20–64 år hade. Sammanboende män 80 eller äldre hade en disponibel inkomst som var 74 procent högre än de sammanboende kvinnorna 80 år eller äldre.53

Män försörjer sig i högre grad än kvinnor på närings- och löneinkomster och i lägre grad än kvinnor på studiestöd, barnbidrag, underhållsbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning.

Utrikes födda har lägre inkomster än inrikes födda. Det finns dock, inte förvånande, ett starkt samband med hur länge man vistats i Sverige. Generellt gäller också att utrikes födda män har högre inkomster än utrikes födda kvinnor.

Vid jämförelse inom EU som tar sikte på personer med risk för fattigdom eller social utslagning kan bl.a. noteras att för Sveriges del uppgår riskgruppen till 14 procent av männen (EU-27, 23) och 18 procent av kvinnorna (EU-27, 25).54 Svenska män kommer alltså särskilt väl ut i denna jämförelse.

4.3.3 Mäns och kvinnors förmögenheter

Att studera förmögenhet har blivit svårare efter 2007 eftersom sådana uppgifter inte längre samlas in av staten. Vi får därför huvudsakligen basera oss på uppgifter från detta år.

De finansiella tillgångarna utgörs av bankkonton, aktier, fonder, obligationer, kapitalförsäkringar och andra finansiella instrument. Tillgångarna 2007 såg ut på följande sätt (figur 4.2):

53Prop. 2013/14:1 bil. 3 s. 29. 54 Eurostat (GEI).

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

88

Källa: SCB 2008

Vi ser bl.a. att de finansiella tillgångarna var relativt jämnt fördelade mellan könen i åldrarna fram till cirka 65 år. Vid jämförelse mellan könen bör dock beaktas att skatten vid avskaffandet var 1,5 procent av den del som översteg 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner för gifta och samboende (tillsammans).

I åldrarna över 65 år var nivåerna helt olika för män och kvinnor. Männens tillgångar växte för årskullarna fram till 90-åringarna. Kvinnornas blev i huvudsak mindre med ökad ålder.

De finansiella tillgångarna var mycket ojämnt fördelade i befolkningen. Den tiondel av befolkningen som hade störst finansiella tillgångar stod för 71 procent av dem år 2007. Den rikaste hundradelen ägde 32 procent. 55 56

Det var 2007 stor skillnad i finansiella tillgångar avhängigt i vilken kommun man bodde. Men mönstret att män hade större tillgångar än kvinnor gällde; män hade större medianvärde än kvinnor i 260 av landets 290 kommuner. Förmögenheten för en person i Danderyd var 15 gånger större än för en person i Jokkmokk. För männen var skillnaden lägre än för kvinnor; mäns relation var 12 till 1 och kvinnors 19 till 1.57

Finansiella tillgångar finns bl.a. i aktier och här har vi tillgång till mer aktuella uppgifter. 2012 hade män ett totalt aktieägande på 255 000 000 kr i bolag noterade på svensk marknadsplats, kvinnors

55 Se även Roine och Waldenström 2007. 56 Siffran var snarlik den i USA, 35 procent. 57 SCB (FS) och egna beräkningar.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

89

ägande var 140 000 000 kr. 17 procent av männen hade aktier och 13 procent av kvinnorna. Största aktieägandet bland männen fanns i åldersgruppen 65–74 år. Bland kvinnorna fanns största aktieägandet i åldersgruppen 55–64 år.58 Andelen män som aktiesparar är således större än andelen kvinnor. Mäns aktiesparande är större än kvinnors. Särskilt högt aktiesparande har äldre män och äldre kvinnor.

4.4 Män och klass

Ovan har vi behandlat makt och ekonomiska resurser. Dessa faktorer har en nära koppling till socioekonomi. Socioekonomi är i sin tur baserat på klass. Den socioekonomiska indelningen (SEI) baseras i huvudsak på uppgifter om individers yrken/jobb. De grundläggande klasserna på aggregerad nivå består av arbetare, tjänstemän och företagare. Viktiga kriterier för grupperingen är normala utbildningskrav för yrket, facklig tillhörighet för yrket, yrkesställning (anställd/företagare) och sysselsättningsstatus (förvärvsarbetande, studerande, pensionär etc.).59

Detta för oss alltså in på begreppet klass som har varit ett grundläggande begrepp inom politik och samhällsforskning under hela 1900-talet. Dels har det relaterat till en marxistisk förståelse av människors position i organiseringen av produktionen och av klassbaserade samhällskonflikter. Dels har det använts för att diskutera individers och gruppers resurser, materiella såväl som ickemateriella. Det senare har inte minst diskuterats av den franske sociologen Pierre Bourdieu, som utvecklat teorier om hur olika former av ekonomiskt, kulturell och socialt kapital påverkar människors handlingsutrymme. Klass kan användas både för att diskutera ekonomiska och sociala strukturer men också människors identitet, både självupplevd identitet och identitet som blir tillskriven individer och grupper. Klassbegreppet är viktigt för att kunna urskilja de strukturer som påverkar resursfördelningen i samhället men också frågor om status. Centralt för klassanalyser är att de inriktar sig på processer som skapar ojämlikhet.60

I en allmän mening handlar klassperspektiv om människors olika makt och möjligheter. En hög klassposition ger ofta större frihet, mer kreativa och mindre fysiskt krävande eller riskfyllda arbeten och social

58 FI/SCB2013. 59 SCB 1982. 60 NOU 2012:15 s. 76, Yazdanpanah 2008 s. 43.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

90

status, medan människor med lägre klasstillhörighet upplever större mått av maktlöshet, ekonomisk stress och brist på inflytande i arbetslivet. I Sverige har arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik, centrala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, den generella välfärdspolitiken m.m. syftat till att minska effekterna av klassskillnader. Inte minst har vikten av en starkt subventionerad och likvärdig skola, vård och omsorg varit avgörande för att främja jämlikhet.

Idag är det för många inte lika enkelt som tidigare att identifiera sig med en särskild klass enligt SEI ovan. Många långtidsarbetslösa, många med låg eller ingen formell utbildning alls, papperslösa, etc. gör att klassgrupperingarna borde ses över. (Intressant att notera att den indelning som fortfarande används inte har ändrats sedan 1982). Klasstillhörigheten var lättare att identifiera i det utpräglade industrisamhället.

Klass är komplicerat.61 Så är t.ex. den s.k. medelklassen inte homogen. Bland medelklassmanligheten finner vi dels dem som bejakar kvotering, tar ut lång föräldraledighet och menar att jämställdhet är ett centralt samhällsmål, dels dem som prioriterar arbetet, är motståndare till alla former av kvotering och som inte ser jämställdhet som ett centralt samhällsmål. Klass är centralt för att förstå attityder, men det är också komplext och kan slå på lite olika sätt. Vi behöver ta ett steg till, och studera hur olika former av intersektioner – klass, kön, etnicitet och ålder – slår och bildar olika mönster. De flesta attitydundersökningar bygger på relativt ”primitiva” klassifikationssystem och det saknas ofta en medvetenhet om risken att enbart se klass och kön som variabler.

Två termer som kan användas i klassanalyser är socialt arv respektive social mobilitet.62 Socialt arv avser hur personer präglas av den ekonomiska och sociala miljö man växer upp i. Det kan handla om värderingar och sociala koder som internaliseras och att barn i många fall följer i samma yrkesbanor som sina föräldrar. Främst handlar diskussioner om det sociala arvet om en negativ utveckling, där studier visar hur exempelvis långtidsarbetslöshet eller utanförskap riskerar att gå i arv mellan generationer. Samtidigt kan socialt arv lika gärna användas för att beskriva hur barn i resursstarka miljöer ärver inträde till arenor och yrkesliv med hög status. Social mobilitet avser i motsats till detta hur människor kan förflytta sig från uppväxt i en viss klassposition till en annan

61 I detta stycke återges text från Johansson 2014b. 62 NOU 2012:15.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

91

(”klassresa”). Ofta används föräldrarnas utbildningsbakgrund som indikation på klasstillhörighet och som förklaring till barns olika yrkesval eller skolresultat (se kapitel 7).

Inom jämställdhetspolitik har klass främst diskuterats i relation till lågavlönade kvinnors position i arbetslivet. Bland annat har analyser av lönerna i den kvinnodominerade offentliga sektorn kopplats till att traditionellt omsorgsarbete värderats lägre än arbete i den mansdominerade privata sektorn (se kapitel 6). Detta kan i sin tur förklaras utifrån att män utgjort normen för arbetslivet. Särskilt under den tidigare delen av 1900-talet var en manlig försörjarnorm stark och kvinnors inträde i arbetslivet sågs mer som en reserv och mindre som likvärdig arbetskraft. Analyser av klass inriktade sig också främst på relationen mellan män ur arbetar- respektive medel-/borgarklassen. Feministisk forskning har återkommande visat hur dessa analyser osynliggjorde kvinnors faktiska deltagande i arbetskraften.63

På sätt och vis har själva begreppet klass på det här sättet varit manligt kodat. Under den senare delen av 1900-talet har det å andra sidan satts större fokus på hur klassbegreppet feminiseras. Kvinnor utgör på många sätt majoriteten bland dem som har sämre villkor i arbetslivet, med lägre löner och ibland ofrivilliga deltidsarbeten (se kapitel 6). En ytterligare utveckling i dagens diskussion handlar om hur klassbegreppet också etnifieras i och med att grupper av invandrare i störst utsträckning är de som har osäkra anställningar, små ekonomiska resurser och drabbas hårdast av arbetslöshet och utanförskap. I dagens forskning betonas vikten av att analysera hur klasstrukturer samspelar med frågor om kön och etnicitet.64

När det gäller frågor om maskulinitet och klass är klassperspektiv viktiga i flera led. Det ger möjlighet att särskilja mäns olika resurser och makt i samhället och uppmärksamma hur ekonomisk sårbarhet drabbar män med sämre positioner. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur klasserfarenheter och klasspositioner på olika sätt formar och begränsar mäns val och möjligheter i livet, inte minst när det kommer till hur man investerar i jämställhet och förändrade mansnormer.

Flera teman går att urskilja i diskussionen om hur maskulinitet skapas i relation till klass:

 Investeringen i en position som familjeförsörjare.

63 Se exempelvis Hirdman 2007. 64 de los Reyes och Mulinari 2005.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

92

 Jämställt föräldraskap som medelklasspräglat (fast med distinktionen att arbetarklassmän kan värdera familjeliv mer än karriärorienterade medelklassmän).

 Gruppsammanhållning och socialisering in i olika yrkessektorer.

 Hur homosocialitet ser olika ut i olika samhällsgrupper.65

 Hur maskulint kapital eller status kan se ut med avseende på fysisk styrka eller kulturell status och position.

 Vikten av att diskutera marginalisering och erfarenheter av arbetslöshet hos män.

Till diskussionen om klass och kön hör frågan om vilket som är ”starkast”. Är exempelvis sammanhållningen och likheterna mellan personer i samma klass starkare än den mellan personer av samma kön? När det gäller privat umgänge finns det mycket som idag talar för ett starkare samband mellan klass än kön. Par från en klass umgås oftare med par från samma klass. När det gäller arbetsplatser finns det även där mycket som idag talar för ett starkare samband mellan klass/yrkesgrupper än kön.

4.5 Män och demografi

4.5.1 Medellivslängd

Ett väl valt område för en intersektionell ansats är medellivslängd. Det finns mycket statistik att ta del av och det är ett område där det inte är tillräckligt med ett studium av enbart skillnad mellan könen.66

Återstående förväntad medellivslängd, som är den fullständiga benämningen på ”medellivslängd”67, efter födelsen för män var 2012 79,9 år. Skillnaden i medellivslängd mellan könen i Sverige var 3,6 år; män lever kortare tid. Skillnaden har under de 10 senaste åren

65 Se en av underlagsrapporterna till vår utredning, Robert Hamrén; Känslan och platsens betydelse för männens sociala organisering, bilaga 4 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Hamrén 2014. 66 Detta avsnitt, 4.5.1, bygger på vår underlagsrapport Män, demografi och geografi, bilaga 11 till vårt betänkande, Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, resonemang och internationella jämförelser etc. än de som här presenteras. 67 För en diskussion av begreppet och hur medellivslängden räknas fram se SCB 2013c.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

93

dock minskat med 0,8 år och antas 2060 endast vara 1,9 år – vid en tid när nästan var fjärde svensk antas vara 65 år eller äldre.68

Under 2012 ökade mäns medellivslängd med 0,08 år medan kvinnors, för första gången sedan 1999 minskade – med 0,13 år.69

Svenska män lever 2,5 år längre än EU-genomsnittet. Inom EU-27 hade endast Italien högre medellivslängd 2011 (80,1). Svenska kvinnor lever 0,3 år längre än EU-genomsnittet.70

I ett historiskt perspektiv är två mycket positiva saker värda att nämna i detta sammanhang.

För det första, den förväntade återstående medellivslängden för såväl män som kvinnor har dubblerats sedan 1850.71

För det andra, spädbarnsdödligheten för pojkar har sedan 1960 gått ner från 19 till 3 per 1 000 födda pojkar och från 14 till 2 per 1 000 födda flickor.72 De vanligaste orsakerna till att spädbarn dör är perinatal dödlighet73 och dödlighet på grund av svåra medfödda skador. Plötslig spädbarnsdöd är en jämförelsevis ovanlig dödsorsak.74

Nära relaterat till medellivslängd är dödlighet. Mäns dödlighet är högre än kvinnors i alla åldersintervall. I intervallen 15–24 år och 25–44 år är mäns dödlighet dubbelt så stor som kvinnors. De, i förhållande till kvinnor, typiskt manliga dödsorsakerna olyckor, självmord och alkoholrelaterade sjukdomar förklarar till stor del detta.75 Mäns relativt sett tidigare dödlighet kopplas därmed delvis till mäns högre risktagande.

Ibland hävdas att denna tidigare död är männens ”kostnad” för manligheten, en kostnad som skulle matchas av männens ”intäkt” i form av större makt, mera resurser, etc. jämfört med kvinnors.

Män har 1 hälsosamt år mer än kvinnor framför sig när de föds.76

Detta kan framstå som märkligt mot bakgrund av att män lever kortare tid än kvinnor. En förklaring som förts fram är att uppgifterna kommer från frågeundersökningar. Det finns vissa besvär som män ofta inte lider av men som förkortar livet ordentligt, främst alkohol-

68 SCB 2013f s. 20. 69 SCB (BS), SCB 2013a. 70 Eurostat (LE). 71 SCB 2012d s. 112. 72 SCB 2009 s. 20. 73 Dödlighet i samband med förlossningen på grund av förlossningskomplikationer eller sjukdomstillstånd som är specifika för foster eller nyfödda. 74 Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 2013 s. 17. 75 Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 2013 s. 17. 76 SCB 2012e s. 37 ff.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

94

och drogmissbruk. Män upplever normalt inte sådana vanor som ohälsa.77

Inom grupperingar av de båda könen finns stora skillnader.

Män med högre utbildning lever 5 år längre än män med kort utbildning. Att livslängd har en samvariation med utbildning gäller i stort inom hela EU-27.78 Män i Sverige i åldern 35–64 år med enbart grundskoleutbildning har 3 gånger högre dödlighet än män med eftergymnasial utbildning. Kön betyder dock inte allt – män i samma åldersintervall med eftergymnasial utbildning har betydligt lägre dödlighet än kvinnor med enbart gymnasial utbildning eller grundskoleutbildning.79

Alla stora dödsorsaker i befolkningen – hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning.80

Det skiljer 8 levnadsår mellan män beroende på i vilken kommun de bor.81 Ett samband finns med ekonomiska resurser. I de 5 kommuner där männen levde längst tid bland männen i hela Sverige 2012 hade männen en sammanräknad förvärvsinkomst (medianvärde) mellan 415 000 och 312 000 kr. Och, i de 5 kommuner där männen levde kortast tid bland männen i hela Sverige hade männen en sammanräknad förvärvsinkomst (medianvärde) mellan 219 000 kr och 238 000 kr.82

Faktorer som förklarar detta kan bl.a. vara att hög inkomst möjliggör hälsosammare kost och levnadsvanor. Vidare att högutbildade i allmänhet har högre inkomst än lägre utbildade. De 5 kommunerna med hög medellivslängd finns alla i närheten av de 3 största städerna. Här finns en annan arbetsmarknad än i de 5 kommunerna med låg medellivslängd. Boende i kommuner i närheten av storstäder kan antas att ha bättre tillgång till sjukvård, etc.

För att ytterligare beröra svårigheten med generaliseringar om män och kvinnor – eller förbättra analysmöjligheterna: I alla de 5 kommuner, där männen har högst medellivslängd bland männen i hela

77 Det finns andra sätt att mäta ohälsa och hälsa. Forskare som använder läkardiagnosticerad ohälsa (blir då sjukdom snarare än ohälsa) kommer fram till andra resultat. Det finns en viss kontrovers mellan olika sätt att mäta hälsan. Att mäta hälsa innehåller en påtaglig osäkerhet jämfört med att mäta dödlighet. 78 Eurostat. 79 Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 2013 s. 15 och s. 24. 80 Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut 2013 s. 7. 81 SCB 2012a. 82 SCB (IoS); Hitta statistik, Statistik efter ämne, Hushållens ekonomi, Inkomster och skatter, Inkomster, Sammanräknad förvärvsinkomst per kommun 2000 och 2010–2012. Medianinkomst i 2012 års priser.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

95

Sverige, deras medellivslängd var högre jämfört med alla de 5 kommuner där kvinnorna hade lägst medellivslängd bland kvinnorna i Sverige.83

Vi återkommer till frågan om medellivslängd när vi i kapitel 8 behandlar mäns hälsa, ohälsa m.m.

Sist, när det gäller demografi, kan nämnas att antalet män i

Sverige 2016 antas vara större än antalet kvinnor. Detta för första gången sedan befolkningsstatistiken påbörjades 1749. Förhållandet torde inte ha någon större betydelse ur jämställdhetssynpunkt utan får närmast sorteras som historiskt intressant.

4.5.2 Gifta, sambo och barn

När det gäller män och kvinnor som är gifta eller sambo finns ett varierande mönster beroende på ålder.84 Upp till 40 års ålder är män i mindre grad än kvinnor gifta eller samboende medan motsatsen gäller i högre åldrar.85Till följd av den påtagliga skillnaden mellan antalet och andelen äldre gifta män och äldre gifta kvinnor är de äldre män som behöver hjälpa sina fruar med olika vårdinsatser i hemmet betydligt färre än de kvinnor som behöver stötta sina män. Detta har, och torde med alltmer åldrande befolkning, ha påtaglig betydelse för mäns och kvinnors livskvalitet och för behovet av vård från anhöriga.86 (Se kapitel 6.)

Mäns kortare medellivslängd skulle möjligen ha betydelse för mannens val av ålder på sin kvinnliga partner och vice versa för de fall mannen och kvinnan reflekterar över att båda ska leva lika länge. Något större sådant övervägande synes dock inte finnas. Detta då vi kan konstatera att mannen är 2,5 år äldre än kvinnan vid sitt första gifte87 och att mannen också är 2,5 år äldre än kvinnan vid första barnets födelse88. Effekten av detta kan vara påtaglig för relationens och individens i relationens kommande livsutveckling. Skillnaden kan påverka uttag av föräldrapenning, deltidsarbete, löneutveckling,

83 SCB 2012a. 84 Detta avsnitt, 4.5.2, bygger på vår underlagsrapport Män, demografi och geografi, bilaga 11 till vårt betänkande, Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, resonemang och internationella jämförelser etc. än de som här presenteras. 85 SCB (AKU). 86 2012 var 17 procent av männen och 21 procent av kvinnorna 65 år eller äldre. 2050 bedöms 23 procent av männen och 25 procent av kvinnorna vara 65 år eller äldre: Källa: SCB 2013f. 87 SCB 2013d. 88 SCB, Hitta statistik, Statistikdatabasen, Befolkning, Demografisk analys, Medelåldern vid första barnets födelse.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

96

karriärutveckling, pensionsvillkor, etc.89 Ur ett krasst rationellt, kalkylerat, ja kanske t.o.m. jämställdhetsbefrämjande, perspektiv borde förhållandet vara det omvända. Det skulle då ”stämma bättre” med livslängd och jämställd ekonomi.

Män är barnlösa i högre grad än kvinnor. Vid 45 års ålder var 22 procent av alla Sverigefödda män 2011 barnlösa mot 13 procent av kvinnorna.90

Unga män bor kvar i föräldrahemmet i betydligt utsträckning än unga kvinnor. 2009–2010 gällde ”hemmaboendet” för 38 procent av männen i åldern 20–25 år. Motsvarande siffra för kvinnor var 27 procent. Ungdomar som bor i storstäder och i mindre kommuner bor kvar i föräldrahemmet i större utsträckning än ungdomar i större kommuner utanför storstadsområdena. Medianåldern vid flytten hemifrån är högre för unga med båda föräldrarna födda utomlands.91

4.6 Män och geografi

4.6.1 Tätort och glesbygd i siffror

Under många år skedde kraftiga förskjutningar mellan andelen befolkning i tätort respektive befolkning i glesbygd.921850 bodde närmare 90 procent i glesbygd och drygt 10 procent i tätort. Samma år bodde 2,5 procent av Sveriges befolkning i Stockholms stad.93 I slutet av 1930-talet var fördelningen 50/50 för att nu vara cirka 15 respektive 85 procent.94

I stort gäller idag att ju mer tätbefolkad kommunen är desto lägre andel män har den. Det är dock inte fråga om dramatiska skillnader. I genomsnitt har storstadskommuner 49,2 procent män och glesbygdskommuner 51,1 procent.

Den lägsta andelen män har Danderyd och Lidingö med 48,3 procent män – dessa två kommuner har f.ö. platserna 1 och 6 när det gäller högst medellivslängd för män. Högst andel män finns i

89 Se även Rothstein 2012. 90 SCB (HBR) och SCB (FGR). 91 SCB (ULF), Boverkets bearbetning i Ungdomsstyrelsen 2012. 92 Detta avsnitt, 4.6.1, bygger på vår underlagsrapport Män, demografi och geografi, bilaga 11 till vårt betänkande. Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, resonemang och internationella jämförelser etc. än de som här presenteras. 93 SCB 2013b. 94Ds 2013:8 s. 77.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

97

Dorotea, 52,8 procent – som har plats 10 när det gäller högst medellivslängd för män.95

I glesbygd råder generellt en negativ befolkningsutveckling.96I glesbygd är befolkningen relativt sett äldre och andelen 15–24åringar i relation till andelen 55–64-åringar lägre97, något som påverkar sysselsättning, serviceutbud och servicebehov.

Sysselsättningsgraden för män i t.ex. Västerbottens och

Norrbottens län var 2011 i paritet med den i riket och något högre i Norrbottens jämfört med Stockholms län. I riket och i de 3 länen var den ett par procentenheter lägre för kvinnor.98

Arbetslösheten för män i t.ex. Västerbottens och Norrbottens län var 2011 0,7 respektive 1,6 procentenheter högre än den i riket medan den i Stockholms län var 1,4 procentenheter lägre. I riket var kvinnornas arbetslöshet 0,1 procentenheter lägre än männens och 1,4 respektive 2,7 procentenheter lägre än den i Västerbotten respektive Norrbotten jämfört med Stockholms län.99

I alla län i Sverige är det en lägre andel män än kvinnor som har en utbildning som kvalificerar dem för eftergymnasial utbildning. Skillnaden är särskilt markant i glesbygd.100

Flyttningar inom Sverige sker i stort från norra Sverige till storstadsområden. Stockholms län hade mellan 1997 och 2007 i åldersgruppen 20–64 år landets högsta inflyttningsnetto, 9 procent och Norrbotten landets högsta utflyttningsnetto, 7 procent.101

Det är en mindre andel män som flyttar från sin födelsekommun jämfört med andelen kvinnor. Andelen återvändare är lika stora för män och kvinnor och därmed är andelen kvarboende män större – 37 procent mot kvinnors 32 procent.102

Bland förgymnasialt och gymnasialt utbildade är andelen män som flyttar lägre än andelen kvinnor. Denna skillnad mellan könen finns inte bland eftergymnasialt utbildade.103

Boende i glesbygd och främst i norra Sverige upplever sig mer politiskt alienerade än övriga Sverige, män mindre än kvinnor. Män i

95 SCB 2012a. 96 Nordregio. 97 Nordregio. 98 SCB ( RAMS) 2011. Åldersgruppen 16–64 år. 99 SCB (AKU) 2011. Åldersgruppen 15–74 år. 100 Nordregio. Se även kapitel 5 och bilaga 11, figur 24. 101 SCB 2010 s. 133. 102 SCB 2012b s. 16. 103 SCB 2012b s. 11 och s. 23.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

98

städer upplever sig mindre alienerade än kvinnor i storstad. Skillnaderna mellan stad och glesbygd är större än den mellan kön.104

I en undersökning 2010105 ställdes frågan ”Det politiska målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Anser du att detta mål är uppnått?”. Resultaten baserad på geografi var att fler storstadsbor svarade ja (13 procent) än personer i mindre städer (10 procent) eller på mindre orter/glesbygd (8 procent).

4.6.2 Män i glesbygd och rurala maskuliniteter

Med utgångspunkt i uppgifterna ovan kan vi se att det finns skillnader mellan tätort och glesbygd när dessa ”ställs mot” varandra. Det handlar dock inte om polariteter utan det finns många variationer i skalan storstad – påtaglig glesbygd.106

De skillnader vi här tar upp handlar om skillnader mellan män i tätort och män i glesbygd. Men, för att kunna göra en korrekt analys behöver vi också studera skillnader, t.ex. socioekonomiska, mellan alla boende i tätort och alla boende i glesbygd oavsett kön.

I debatten och i media målas ofta upp en bild av skillnaderna mellan stad och land.

I en studie av rural maskulinitet i svensk media107 visas hur den urbana maskuliniteten utgör en norm och är överordnad den rurala. Med fokus på tre dokusåpor i svensk TV visas hur den rurala mannen framställs som ojämställd, i behov av hjälp och avvikande. Denna bild skapas av programmakarna och programledarna, och en bärande idé är den rurala maskuliniteten som sårbar och utsatt, en man från landsbygden ska känna till sin position. Från att ha varit de starka och bestämmande ses männen nu som sårbara och utan möjlighet att förbättra sin tillvaro.

104 Oskarsson 2013. SCB (ULF) 2012 innehåller data som till viss del bekräftar det som Oskarsson funnit, bl.a. att kvinnor deltar i mindre utsträckning i politiska diskussioner än män i såväl städer som övriga kommuner. Måhända är det så att kvinnor har större förväntningar på politikerna än vad män har. Kvinnor deltar i mindre utsträckning än vad män gör i det aktiva (lokala) politiska arbetet och har därför inte den reella möjligheten att påverka beslut som de tycker är viktiga. 105 TNS/Sifo 2010. 106 I avsnitt 4.6.2–4.6.5 återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Susanne Stenbacka; Män utanför städerna – om konstruktionen av rurala maskuliniteter och identiteter under förändring, bilaga 12 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Stenbacka 2014. 107 Stenbacka 2014 avsnitt 2.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

99

Konstruktionen av landsbygden som livsmiljö kan kortfattat beskrivas som antingen en rural idyll eller som det motsatta, en plats kännetecknad av stagnation, konservatism och bakåtsträvande.108

Man kan säga att vi lever i en tid då det urbana utgör en norm medan det rurala, det som sker på landsbygden, betraktas som avvikande från normen. Denna norm visar sig också i skapandet av könsidentiteter. När det gäller t.ex. exemplet migrationsrörelser betyder det att det inte brukar framhållas som problematiskt att det bor fler kvinnor än män i städerna men att fler män än kvinnor på landsbygden är ett problem. Att stanna på landsbygden kan innebära att man betraktas som mindre ambitiös och utan mål. Om ett sådant synsätt blir utbrett kan det bidra till att förstärka bilden av en bygd eller region där individerna ses som problem snarare än som möjligheter och därmed som en plats man gärna lämnar.

Att utse vinnare och förlorare är inte något som låter sig göras i denna process. Distinktionen som ofta görs mellan de moderna migranterna och de kvarstannande ”backwaters” kan snarast betecknas som en utveckling av stereotyper.109 Männen som stannar kan finna arbeten som är bättre betalda än de kvinnor som flyttar till traditionellt ”kvinnliga” jobb i storstäderna.110 Med ett annat perspektiv skulle man kunna hävda att det är tur att männen stannar i högre utsträckning än kvinnorna, annars skulle befolkningsunderlaget vara ännu sämre.

En fråga vi ställer oss är om bilden av skillnaderna är större än de faktiska skillnaderna och om fokuseringen på det rumsliga – som glesbygden och den så kallade rurala maskuliniteten – riskerar att dölja andra aspekter som påverkar individers möjligheter. Det kan gälla sämre tillgång till institutioner och sammanhang som konstituerar välfärdssamhället och som påverkar möjligheterna till och synen på utbildning, arbete och hälsofrämjande åtgärder.

Ett område där konstruktioner av maskuliniteter väcker frågor är hälsa. Det finns studier som visar att rurala män utvecklar farliga sidor av maskuliniteten som till exempel att dricka för mycket och ta större risker inom t.ex. gruvarbete och jordbruk.111 Kanske är rurala män mer lättförförda av ett supermaskulint beteende. Viktigt att påpeka är dock att vissa yrken medför större risker än andra,

108 Stenbacka 2014 avsnitt 3.5. 109 Stenbacka 2014 avsnitt 1. 110 Stenbacka 2014 avsnitt 1. 111 Stenbacka 2014 avsnitt 5.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

100

men att det inte behöver betyda att män tar större risker för att förbli ”manliga”.

Ett annat område är jakt. Jakten är en arena som kan synliggöra relationen mellan män i urbana respektive rurala områden samt mellan män och kvinnor i rurala områden. För de unga jägarna är det de urbana männen som kommer för att jaga som utgör det främmande elementet i miljön; de anses vara självcentrerade och macho eftersom de inte visar någon respekt för de vilda djuren och hantering av naturen. De innehar helt enkelt inte rätt kunskaper för att anses kunna bli bra jägare. När de manliga jägarna relaterar sig till kvinnliga jägare är de mer inkluderande, jämfört med när de relaterar sig till de urbana männen .112

4.6.3 Mobilitet ett uttryck för ambitioner?

När det handlar om migration förmedlar debatten ibland ett synsätt som indirekt säger att det är männen som ”gör fel” och som hamnar i bakvattnet eftersom de inte flyttar, kvinnorna uppfattas som mer ambitiösa. En anledning till att mobilitet ses som positivt är att den sätts i samband med vilja till utbildning och lärande, problemet är att mobiliteten till största del sker i en riktning (se avsnitt 4.6.1).

Ytterligare en dimension i sammanhanget är att handlingen att stanna på en plats som kan definieras som landsbygd förknippas med en lägre ambitionsnivå. Med utgångspunkt i en intervjuundersökning113 kan man urskilja två olika livsmanus som kan sammanfatta synen på de tydligaste livsvägarna för unga på landsbygden. Det ena, positivt laddade, handlar om att resa, att skaffa sig utbildning och att ordna ett bra boende för att sedan bilda familj, efter en relativt sett förlängd ungdomstid. Det andra, negativt laddade, livsmanuset inbegriper tidigt etablerande av familj och försörjning (genom ett arbete som inte kräver hög utbildning), det anses inte vara ett ”rätt val”.

Kvinnor och män flyttar till utbildning, arbete såväl som sociala nätverk. Samma orsaker gör också att man inte flyttar från en plats, eller flyttar tillbaka till landsbygden. I en svensk studie kännetecknades flyttningar till landsbygden av familjeorienterade män

112 Stenbacka 2014 avsnitt 5. Se även Hamrén 2014 s. 14. 113 Stenbacka 2014 avsnitt 3.1.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

101

såväl som kvinnor.114 Man flyttade för att få en bra uppväxtmiljö för barnen, för att kunna idka fritidsintressen som djurhållning och odling och för att komma närmare sociala nätverk.

Det kan därutöver finnas andra tänkbara skäl. Man har kanske funnit en partner som också har samma värdering om boende i glesbygd. Man kanske vill ha ett relativt billigt boende – ett boende som i sig kanske kräver lägre inkomst. Man har kanske fått eller får ta över en bostad eller en gård. Man har kanske noterat att kommunikationer, inte minst via Internet, möjliggör att också vara del av ”den stora världen”. Man kanske har ett bra jobb på orten eller i dess närhet och man bedömer kanske att det finns goda framtidsutsikter för arbetsplatsen. Man har kanske kort sagt gjort ett aktivt val på samma sätt som den storstadsboende kanske har.

En återkommande tanke är att såväl arbetsplatser som fritidsaktiviteter på landsbygden skulle vara ”manliga” i ett sådant avseende att kvinnor inte känner sig hemma eller delaktiga där. Det är inte något som har bekräftats i forskningen, däremot utgör arbetsplatser som gruvor, skogsindustrin liksom lantbruket ofta symboler för landsbygdens näringsliv och när fritiden ska beskrivas inleds det ofta med ”jakt och fiske”. Det finns en stark medvetenhet om att offentliga sektorn och turistnäringen, med många anställda kvinnor, är av stor betydelse. Kvinnor vistas också i skog och mark115, äger hästar och är aktiva inom kultur och idrottsverksamhet. Men ”det manliga” är ofta det som syns och antas därför ibland förklara till exempel kvinnors migration från landsbygden. En fråga är om det också kan sättas i samband med den forskning som uppmärksammat en lägre flexibilitet hos män vad gäller arbetsmarknaden, en motvilja mot att närma sig otraditionella sektorer. Individers agerande hänger ihop med vilka alternativ som presenteras och synliggörs i det varjedagliga livet. Det finns också en tendens att det vi ser är det som bekräftar det vi redan vet. Synliggörande är ett viktigt begrepp – synliggörande av såväl kvinnors arbete och aktiviteter men också av mäns arbete inom exempelvis vård och omsorg.

114 Stenbacka 2014 avsnitt 4.3. 115 Se bilaga 16 till vårt betänkande, avsnitt 12.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

102

4.6.4 Strategier för att hantera arbetslöshet – anpassning, utmaning, tillbakadragande

Studier visar att näringslivet på en ort har betydelse för vilka genusrelationer som utvecklas, det utvecklas så kallade lokala genuskontrakt – informella och formella överenskommelser om vad som förväntas av män och kvinnor.116

Arbetslöshet kan vara en kombination av mismatch mellan arbetsmarknadens behov och individers utbildning och färdigheter, men det kan också bero på ett motstånd mot att närma sig (könsmässigt) icke-traditionella sektorer på arbetsmarknaden.117

Det behöver inte vara lika stigmatiserande att vara arbetslös i en rural region eftersom alla känner till arbetsmarknadens begränsningar.118 Men – när normen är att flytta och när normen är en urban boendemiljö kan det sannolikt vara stigmatiserande att bo kvar, ”man bör flytta till ett arbete”. Att vara arbetslös i en urban region behöver inte nödvändigtvis vara stigmatiserande eftersom man redan ”bor rätt” och har nära till en fungerande arbetsmarknad och strukturen på arbetsmarknaden är svår att påverka.

En intervjustudie i Norrbotten i början av 2000-talet med långtidsarbetslösa män visade på mångfacetterade individuella strategier för att hantera arbetslösheten.119Anpassning innebar att vidareutbilda sig inom den bransch som av till exempel arbetsförmedlingen angavs vara mest aktuell eller att långpendla till andra delar av Sverige eller Norge för att ha tillfälliga arbeten. Utmana innebar att vidareutbilda sig inom ett traditionellt sett kvinnligt yrke inom vårdsektorn. De intervjuade männen berättade om utmaningen i att inför omgivningen försvara sitt vägval men de reflekterade också över att de aldrig tidigare i livet tänkt på en sådan inriktning, liksom att nyckelpersoner inom arbetsmarknadens organisationer (som till exempel arbetsförmedlingen) aldrig nämnt detta som en möjlig framtidsbransch. Den tredje identifierade strategin benämndes tillbakadragande, och innebar att man inte såg sig ha någon plats på arbetsmarknaden – på grund av externa globaliseringsprocesser i kombination med lokala begränsningar. En lösning på en sådan situation var att finna en position i civilsamhället inom föreningslivet eller det sociala livet. Men tillbakadragande kan också betyda att man

116 Stenbacka 2014 avsnitt 4. 117 Stenbacka 2014 avsnitt 4. 118 Stenbacka 2014 avsnitt 3.5. 119 Stenbacka 2014 avsnitt 4.1.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

103

deltar allt mindre i lokalsamhället, en strategi som sannolikt påverkar såväl den enskilde som samhället negativt.

4.6.5 Jämställdhet och glesbygdspolitik – reflektioner

Geografin har betydelse men sambanden är inte ensidiga och det finns en risk att man begränsar synen på människors kapacitet genom en regional stigmatisering. Man måste beakta att den glesbygdsboende kanske gjort ett aktivt val på samma sätt som den storstadsboende kanske har.

Vissa förhållanden talar dock för att de traditionella könsrollerna upprätthålls i högre grad och saktare luckras upp i glesbygd än i tätort. Arbetsmarknadens utseende är en faktor som påverkar och arbeten inom primärnäringarna120 förknippas ofta med män och innehas i högre utsträckning av män. Men bilden av landsbygden som traditionell vad gäller könsroller konstrueras inte bara av levda praktiker utan också av idéer som utvecklas på andra platser. Det är därför vanskligt att dra för stora slutsatser kring detta.

Vår slutsats är att ämnet män i glesbygd är problematiserat på ett sådant sätt att det gränsar till stigmatisering och att frågor om glesbygd i stor grad berör såväl män som kvinnor. Det är knappast fråga om ett eventuellt förtryck från män visavi kvinnor eller från kvinnor visavi män som gör att glesbygden har den befolkning den har. Viktigt är hur män och kvinnor uppfattar sina möjligheter i rurala miljöer; om man kan se en framtid för sig som man eller kvinna under de förutsättningar man önskar sig.

Med utgångspunkt i politiska mål om landsbygdens utveckling kan man se positivt på dem som bor i glesbygdskommuner. Funnes de inte där skulle glesbygden vara än glesare. Det är sedan en politisk bedömning på vilket sätt landsbygden ska vara levande och vilka resurser statsmakterna är beredda att sätta in för att nå sina mål. I planeringen av hur resurser ska användas bör jämställdhet vara en central fråga, men utgångspunkten bör vara att det finns en potential till förändring i samband med strukturförändringar och nya användningar av landsbygdsmiljöer, snarare än att utgå från att landsbygden ter sig problematisk och ”bakåtsträvande”.

Män i glesbygd som även framgent vill leva där behöver dock sannolikt öppna sina sinnen för bl.a. bredare utbildningsval och

120 Jordbruk, husdjursskötsel, trädgårdsodling, renskötsel, skogsbruk, flottning, jakt, fiske, vattenbruk, m.m.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

104

bredare yrkesval inklusive val av arbeten inom vård och omsorg m.fl. traditionellt kvinnliga yrken.

4.7 Etnicitet och segregation

Kvinnors positioner har i många avseende förändrats i dagens samhälle.121 Frågan om förändringar i männens positioner är speciellt angelägen beträffande män som emigrerat från länder med hårdare patriarkala strukturer. Denna grupp kan i många fall uppleva drastiska förändringar av genusrelationer och manliga identiteter efter invandringen. Frågor om etnicitet, maskulinitet och jämställdhet är komplexa.

Män med invandrarbakgrund är olika. Det finns allt från feminister till förespråkare för traditionella patriarkala värderingar. Man kan lyfta fram en rad likheter mellan män med utländsk och svensk bakgrund, där socioekonomisk status, utbildning eller andra faktorer är viktigare än etnisk härkomst. Samtidigt präglas invandrade mäns situation och position när det gäller genusrelationer av en rad specifika faktorer som hänger samman med erfarenheter av migration. Exempelvis kan makt- eller statusförlust för många män som hänger samman med migration ha positiva men också många negativa effekter på jämställdhet.

4.7.1 Vithetsnormen

När det gäller invandrade mäns situation och erfarenheter i förhållande till jämställdhetsfrågor vill vi lyfta fram behovet av att reflektera över etnicitet i ett bredare perspektiv. Den som tillhör en minoritet blir ofta betraktad som representant för en grupp. Förväntningar på personer med invandrarbakgrund, och då framförallt länder i Mellanöstern eller utanför Västeuropa, kan se ut på olika sätt men har många gånger en nedvärderande eller misstänkliggörande karaktär, detta gäller inte minst bemötandet av invandrarmän. På ett liknande sätt som man inom jämställdhetspolitik uppmärksammat hur kvinnor som arbetar i mansdominerade yrken, möter en manlig norm och behöver hantera en minoritetsposition behöver många icke-vita

121 I detta avsnitt, 4.7, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Mehrdad Darvishpour, Jämställdhet, etnicitet och ”andra män” - ett intersektionellt perspektiv på förändringar av maskulinitet efter migration, bilaga 13 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Darvishpour 2014. Se även Farahani 2012, Farahani 2013.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

105

invandrare förhålla sig till en vithetsnorm i samhället. Icke-vita kan många gånger möta fördomar eller förväntningar som grundar sig i rasistiska stereotyper.122

Att tala om vithet är ett sätt att synliggöra hur många vita eller etniska svenskar sällan eller aldrig behöver betrakta sig själva som bärare av etnicitet. Att tala om vithet och icke-vithet kan användas för att synliggöra skillnader i arbetslivet för personer med olika etnisk bakgrund. Vithet är då ett begrepp som gör att man kan uppmärksamma ifall arbetsplatsen inte inkluderar personer med annan hudfärg och bakgrund eller om det finns olika erfarenheter eller villkor på arbetsplatsen för personer beroende på etnicitet.

4.7.2 Konstruktion av ”invandrarmän” som ”andra män”

Under de senaste decennierna har flera forskare beskrivit hur invandrade mäns och kvinnors syn på jämställdhet, heder, sexualitet och patriarkat skiljer sig från svenskars.123 Att uppmärksamma och motverka hedersrelaterat våld och förtryck är avgörande jämställdhetspolitiska frågor. Detta diskuterarar vi vidare i kapitel 9 om män och våld.

Många forskare har samtidigt uppmärksammat hur debatten om hedersmord, patriarkala familjer och utsatta flickors situation har bäddat för en diskussion som placerar etniska minoriteter utanför den svenska jämställdhetens gränser. Svenskheten associeras med ett land och med en kultur med jämställda principer och en unik frizon från könsförtrycket.124

Flera forskare har problematiserat bilden av ”invandrarmän” som ett enhetligt begrepp och uppmärksammat hur invandrarmän lätt betraktas som ”andra män”. Denna bild framställs ofta i media där ”invandrare” och framförallt invandrarmän från Mellanöstern och Afrika framställs som kollektiva, traditionella och förtryckande, vilket kontrasteras mot svenskheten som framställs som individuell, modern och jämställd. Exempelvis får våld av svenska män ofta en individuell förklaring medan invandrarmännens våld kollektiviseras ofta med hänvisning till religiösa och kulturella särdrag.125

122 Se Zolfagary 2013 samt Nationella sekretariatet för genusforskning. 123 Darvishpour 2014 avsnitt 2. 124 Darvishpour 2014 avsnitt 2. 125 Darvishpour 2014 avsnitt 2.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

106

På så sätt indelas invandrare i två kategorier och schabloner där den ena är offer (de hjälplösa flyktingarna och de utsatta förtryckta invandrarkvinnorna). Den andra schablonen är problemet (främlingen, kriminell invandrare, den kvinnoförtryckande och sexistiska ”invandrarmannen”). Denna typ av uppdelning öppnar för en berättigad och ”politisk korrekt” anledning att uttrycka fördomar mot ”invandrarmännens kultur” som förtrycker sina kvinnor samtidigt som den förstärker den positiva bilden av vår västerländska identitet genom att betona att de inte är jämställda som vi.126

4.7.3 Manlighet, migration och etnicitet utifrån ett intersektionellt perspektiv

Invandringen kan innebära omställningar som påverkar mäns upplevelser och attityder kring genus. Det finns forskning som visar att den stora invandringen till Sverige under de senaste decennierna har fört med sig annorlunda synsätt och värderingar, vilket skapar problem i mötet mellan olika kulturer och traditioner inte minst när det gäller frågor rörande kvinnosyn, barns villkor, familjelivet och individens rättigheter.127

Poängen med ett intersektionellt perspektiv är att det problematiserar bilden av män med annan etnisk tillhörighet och framförallt ”invandrade män” som avvikande män, samtidigt som problem med exempelvis drastisk förändring av maktrelationer i familjer eller statusförlust går att belysa.

Migration innebär stora förändringar och många utmaningar, ett brott i levnadsförloppet som för många människor medför att de mister sitt sociala sammanhang. Männens position och attityder i det nya landet skapas inte endast genom deras socioekonomiska förutsättningar utan även majoritetssamhällets bemötande har stor betydelse. Med andra ord bör man förutom socioekonomisk och kulturell bakgrund även studera andra viktiga faktorer såsom klassposition, ålder, upplevelse av migration, vistelsetid, diskriminering samt upplevelse av de intensifierade konflikter och maktförskjutningar som ofta sker i köns- och generationsrelationer inom familjer med utländsk härkomst.

126 Darvishpour 2014 avsnitt 2. 127 Darvishpour 2014 avsnitt 3.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

107

För en del av männen har invandringen inneburit en klassresa uppåt. Exempelvis visar en undersökning om iranska familjer i Sverige128 att många politiska flyktingar som kom från Iran ofta tillhörde en välutbildad modern och sekulär grupp som hade en större kulturell konflikt med de dominerande värderingarna i hemlandet. Det innebar att många strukturella barriärer motverkade deras karriärutveckling och de upplevde en ”intern exil” i hemlandet. När dessa människor kom till Sverige hade de bättre förutsättningar för att efter en tids vistelse känna sig mer ”hemma” i det moderna samhället och kunde ekonomiskt, socialt och kulturellt göra en bättre karriär i det nya landet.

Forskning har också visat att invandring för vissa män har inneburit att förutsättningar för att förstärka jämställda attityder har underlättats. 129 Den visar även att mindre grupper av män redan i hemlandet hade en relativt positiv syn på jämställdhet. Män och kvinnor från norra Iran har exempelvis friare syn på sexuella attityder och större tolerans med jämställdhetens principer än människor från de flesta övriga provinserna i Iran. En anledning kan vara att kvinnor i norra Iran har en stark position i produktion och arbete samt att religiös övertygelse är relativ svag i norra delen av Iran.

För många män innebär samtidigt migrationen många negativa konsekvenser. Det kan vara flyktingskap, främlingskap, osäkerhet och otrygghet, utanförskap och segregation, brist på språkkunnighet, kulturella påfrestningar, förlust av tidigare manliga privilegier och social status, upplevelse av diskriminering och att för första gången bli ”den andre”.

4.7.4 Migration och statusförlust

Flera studier130 tyder på att många män, liksom kvinnor med utländsk härkomst och framför allt utomeuropiska utrikesfödda, saknar arbete i Sverige, har låg inkomst, har dålig hälsa (se kapitel 6 och 8) och bor i segregerade områden. Med andra ord pågår en etnifiering av fattigdom och många invandrade män känner sig maktlösa. I det nya samhället får många av männen plötsligt en lägre status, speciellt om de är flyktingar. Att kvinnor med

128 Darvishpour 2014 avsnitt 4. 129 Darvishpour 2014 avsnitt 4. 130 Darvishpour 2014 avsnitt 6.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

108

utländsk härkomst generellt kan vara mer utsatta för mångfaldigt förtryck utsluter inte det faktum att flera män än kvinnor kan uppleva större maktförlust efter invandringen. Därför kan männen känna sig mest missnöjda efter invandringen.

Forskning om finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige tyder på att synen på genusrelationer, uppfostringsmiljö och klasstillhörighet påverkar valet av olika strategier för att kompensera maktförlusten efter invandringen och höja statusen i det nya landet.131 Denna forskning betonar att den största förlusten för de finska männen vid emigrationen till Sverige var den kraftiga minskningen av deras sociala status. Människor från medelklassen hade en lättare väg till integration tack vare högre utbildning.

Finska män har använt två huvudstrategier för att höja sin förlorade status: flykt och kamp. Flyktstrategin går ut på att acceptera sin roll som ”outsider” genom att förstärka sin position i en mindre gemenskap. Genom denna strategi kan man undvika fördomar och stämpling och diskriminering som man kan uppleva i mötet med majoritetssamhället. Man kan även etablera sig inom sitt egna etniska nätverk och etniska marknad. Däremot försämrar flyktstrategin möjligheterna till delaktighet i det svenska samhället och arbetsmarknaden. Kampstrategin utgår huvudsakligen från att man försöker identifiera sig med majoritetens kultur genom att tona ner sitt etniska ursprung och sin identitet. Forskningen visar emellertid att individuella satsningar på utbildning var de mest framgångrika strategierna.

4.7.5 Maktförskjutning i familjer och utmaningar av patriarkal maskulinitet

Undersökningar visar att konflikter inom familjer med annan etnisk bakgrund än svensk är mer intensifierade än konflikter i andra familjer.132 Undersökningarna tyder också på att dessa konflikter i större utsträckning leder till separation samt att andelen vårdnadtvister, familjekonflikter och separationer är högre bland många familjer med utländsk härkomst än etniskt svenska familjer. Utomeuropeiska invandrare separerar i större omfattning än europeiska och skilsmässofrekvensen är hög.

131 Darvishpour 2014 avsnitt 6. 132 Darvishpour 2014 avsnitt 7.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

109

De nämnda undersökningarna tyder på att en del av orsakerna till de intensifierade konflikterna kan ligga i de stora förändringar som ofta sker i maktstrukturen inom invandrade familjer. Män kan förlora i makt i förhållande till både kvinnorna och ungdomarna, och deras makt blir ifrågasatt – kvinnorna ställer krav på jämställdhet och ungdomar på rätten till egna beslut. Detta är en schematisk bild som enbart utgår ifrån köns- och generationsperspektiv. Det finns män som är betydligt mer moderna än kvinnor med traditionell bakgrund och låg utbildning. Klasstillhörighet, utbildningsnivå, kulturell bakgrund och individuella faktorer har mycket stor betydelse för mäns, kvinnors och barns synsätt och upplevelser av invandring och genusrelationer.

Det är inte ovanligt att män i familjer med annan etnisk härkomst och en hårdare patriarkal kultur i sitt bagage känner sig marginaliserade i det nya landet och till och med använder våld för att upprätthålla sin dominans och ”lösa” konflikter. Många män tenderar också – jämfört med invandrade kvinnor – att vara mer stränga gällande flickornas sexuella liv.133 Men det betyder däremot inte att man ska se allt våld och förtryck inom invandrade familjer som hedersrelaterat.134

Generellt pågar en generationskonflikt mellan ungdomar och föräldrar oavsett deras etniska bakgrund. Men inom en del familjer med utländsk härkomst kan dessa konflikter vara större. Ungdomar med utländsk härkomst kan ofta vara mer motiverade och har bättre förutsättningar att påskynda integrationsprocessen medan många invandrarföräldrar är skeptiska till att deras barn ”försvenskas”, vilket i sin tur kan leda till konflikter inom familjen.135 Denna konflikt kan vara mer intensifierad mellan föräldrar och ungdomar inom många invandrade familjer där föräldrarna förmedlar mer traditionella och strängare normer än vad samhällets moderna regler och normer gör. Medan den ”första invandrargenerationen” ofta har svårigheter med anpassningen i den nya kulturen, påverkas barnen lättare av nya normer. Föräldrarnas position försvagas vilket innebär att de får mindre makt över sina barn medan barnen får en ny roll. Barnen för in det nya samhällets värderingar i hemmet och kan därmed bidra till socialisationen av sina föräldrar. Det nya samhällets normer och

133 Darvishpour 2014 avsnitt 7. 134 Hedersrelaterat våld diskuteras i kapitel 9, se även en diskussion och problematisering av begreppet hedersvåld i Darvishpour 2014 avsnitt 3 och 7. 135 Darvishpour 2014 avsnitt 8.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

110

lagar som stödjer barnens rättigheter ökar barnens inflytande i förhandlingarna med föräldrarna. Unga invandrarbarn kan lätt bli ”föräldrar till sina föräldrar”. Risken för familjekonflikter kan öka ytterligare om könskonflikter samverkar med generationskonflikter. Risken för konflikter mellan fäder och döttrar kan med andra ord vara stor inom många familjer med utländsk härkomst. Fadern, vars ställning försämras i den nya situationen, kan dock tänkas föra fram den kulturella traditionen i ursprungslandet som ett argument för sin sak och därmed blir konflikten ännu mer akut.136

4.7.6 Olika former av familjemönster efter migration

Förändring av maskulinitet efter migrationen är inte ensidig. Det finns olika former av attityder och familjemönster i familjer som har migrerat.137 En schematisk indelning av olika familjemönster kan se ut på följande sätt: Det första är den stabila patriarkala familjen med traditionella värderingar och där det finns stor skillnad mellan makarnas resurser till mannens fördel. Där förekommer sällan öppna konflikter. Ett tydligt exempel är relationer i en del familjer som bildats genom ”importäktenskap” där männen har hunnit etablera sig betydligt mer i Sverige och där kvinnor som är mycket beroende av männen.

Det andra mönstret är den instabila patriarkala relationen. Där har kvinnors maktresurser ökat inom familjen efter invandringen. Många av de patriarkala värderingar som mannen står för, exempelvis synen på barnuppfostran, ifrågasätts och omvärderas. Medan männen i vissa familjer kan anpassa sig till kvinnorna motsätter sig män i andra familjer förandringarna, vilket kan intensifiera konflikterna i familjen och leda till skilsmässa. I dessa familjer är troligen sannolikheten för öppna konflikter större. Med andra ord kan sannolikheten vara stor att våld används som ett maktmedel för att ”lösa” konflikter. Män med högre socioekonomisk position i samhället kan också ha en mer positiv inställning till jämställdhet jämfört med sina hustrur, som kan ha betydligt lägre utbildning och status både i hemlandet och i Sverige.

Det tredje mönstret är mer jämställda familjer. I dessa familjer har båda parter mer lika inflytande och makt över varandra. Jämställda

136 Darvishpour 2014 avsnitt 8. 137 Darvishpour 2014 avsnitt 9.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

111

eller ”semi-jämställda” relationer förekommer oftare bland välutbildade par med goda socioekonomiska förutsättningar i samhället och framförallt i de fall då kvinnan hade stort inflytande i relationen samtidigt som männen anpassar sig till de nya genusmönstren. I dessa familjer finns även betydligt bättre förutsättningar för en mer demokratisk relation mellan föräldrar och ungdomar.

Att många invandrarkvinnors maktresurser kan öka i flera avseenden (inkomst, sysselsättning, utbildning och juridiska rättigheter) innebär att deras krav på jämställdhet ökar, vilket kan bidra till en jämlikare relation i familjen. Generellt tyder forskning på att det är kvinnornas maktresurser snarare än männens anpassningsförmåga till nya genusmönster som ligger bakom jämställdhetsutveckling efter migration.

4.7.7 Ungdomars upplevelse av social exkludering

Många ungdomar i familjer med utländsk bakgrund kan uppleva social exkludering och diskriminering, som kan förstärka deras etniska identifikation ytterligare och t.o.m. skapa legitimitet för patriarkala värderingar. Diskriminering kan med andra ord förstärka patriarkala värderingar även bland unga invandrare, särskilt pojkar. Den sociala exkludering och diskriminering som många unga med utländsk bakgrund upplever kan leda till att somliga av dem väljer att ställa sig utanför både samhällets och familjens normer och bilda egna gäng. Deras subjektiva upplevelse av diskriminering kan vara hårdare än första generationen som har invandrat. Anledningen kan vara att de har generellt högre förväntningar. Utanförskapet kan på så sätt intensifieras, och leda till ytterligare marginalisering. Samhällets stämpling och stigmatisering av unga invandrare kan leda till att de får en negativ bild av sig själva och/eller samhället. Många invandrarpojkar kan även känna sig pressade av föräldrarnas krav att reproducera en traditionell maskulinitet.138

Här ska poängteras att ungdomar med invandrarbakgrund inte är någon homogen grupp och har olika erfarenheter, livssituationer och olika sätt att hantera upplevelser av rasism eller exkludering. Problembeskrivningarna ovan är angelägna, men ska inte förstås förenklat eller generaliserande.

138 Darvishpour 2014 avsnitt 11.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

112

4.8 Heteronormer och hbt-personer

Heteronormer handlar om hur heterosexualitet förutsätts hos människor i samhället, eller ses som det ”normala”.139 Dessutom handlar begreppet heteronormer om att visa hur heterosexualitet på olika sätt konstrueras socialt. Sexualitet är inte frånskilt från sociala förväntningar och föreställningar. På många sätt skapas normer för ”rätt typ” av feminint eller maskulinit beteende. Att överträda dessa gränser kan ha sociala kostnader och möts ofta med korrigerande från omgivningen. När man talar om heteronormer handlar det om att synliggöra hur dessa gränser upprätthålls och bevakas och hur det normerar vissa beteenden och könsuttryck. Heteronormer har med andra ord mycket nära kopplingar till upprätthållandet av normer för hur män och kvinnor agerar.

Homo-, bisexuella och transpersoner har under senare år mött många förbättringar på ett institutionellt plan.140 Samkönade par har fått rätt att prövas som adoptivföräldrar och rätt att ingå äktenskap. Hbt-personer har blivit synligare, inte enbart med anledning av mediebevakningen kring nämnda förändringar, men också för att offentliga personer valt att komma ut som hbtpersoner.141

Trots nämnda förbättringar lever många hbt-personer i en värld där de på olika sätt möter osynliggörande, intolerans och diskriminering. Många ungdomar lever med en förväntan hemifrån om att prestera ett heterosexuellt beteende och leva ett heteronormativt liv. I enkäten Ung 08, kartläggning årskurs 9, fick Stockholmsungdomar svara på om deras föräldrar skulle tillåta dem att vara tillsammans med någon av samma kön. Det vanligaste svaret bland killar var “vet ej”. Fler killar svarade med alternativet “Nej, det är inte okej” än alternativet “Ja, det har mina föräldrar inget emot”. En undersökning gjord bland högstadie- och gymnasieelever visade att över en tredjedel av tillfrågade killar hade en intolerant eller tveksam syn på homosexuella. Detta kan nyanseras genom att påtala att över hälften av killarna faktiskt angav en tolerant syn på homosexualitet. I en annan undersökning svarade 14 procent av killar i årskurs 8 att de utsatts för homofobiska kränkningar. I den undersökning om sexuella

139 Se Nationella sekretariatet för genusforskning. 140 I detta avsnitt, 4.8, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Inti Chavez Perez, Mäns sexualitet och hbt-personer, bilaga 14 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Chavez Perez 2014. 141 Se också Regeringskansliet 2014.

SOU 2014:6 Mäns skilda villkor

113

trakasserier som tidigare nämnts svarade 53 procent av killar i årskurs 2 på gymnasiet att de kallats för ”bög” eller liknande ord det senaste året.142

Omfattningen av homofobiska kränkningar överstiger omfattningen av hbt-ungdomar, vilket betyder att även heterosexuella killar utsätts för homofobiska kränkningar. Homofobisk intolerans kan ses som en del av killars maskulintetsskapande. Intoleransen kan också tolkas som begränsande för killars handlingsutrymme eftersom heterosexuella killar som på olika sätt bryter mot förväntningar på maskulinitet kan drabbas av homofobisk intolerans.

Intoleransen kan ta sig uttryck genom våld. Homo- och bisexuella killar löper tre gånger högre risk än heterosexuella killar att ha upplevt fysiskt våld det senaste året och en fyra gånger så hög risk att ha utsatts för hot om våld.143

Brott som utförs mot hbt-personer med motivet att de är just hbt-personer klassas som hatbrott. Hatbrott är inte någon brottsrubricering i sig och innebär inte nödvändigtvis våldsbrott, men kan också innebära andra typer av brott, till exempel ärekränkning. Sedan 2001 har den statistiska kurvan för hatbrott med homofoba motiv pekat uppåt, men detta behöver inte betyda att antalet brott mot hbt-personer ökat. Benägenheten att anmäla hatbrott har ökat de senaste åren. Unga är mest utsatta för hatbrott. 2010 var 41 procent av de hbt-personer som utsatts för hatbrott i åldrarna 16–24 år. Förövarna är yngre än för hatbrott generellt. 2010 var nästan hälften av gärningspersonerna under 20 år.144

Hbt-personers utsatthet finns också på arbetsmarknaden, där hbt-personer riskerar att drabbas av diskriminering. Homosexuella män har statistiskt sett lägre inkomster än heterosexuella män. Samma diskriminering har inte hittats mot homosexuella kvinnor. Hbt-personer kan även ha sämre hälsa. Homo- och bisexuella killar mår sämre och löper större risk att ha försökt ta livet av sig än heterosexuella killar (Se kapitel 8).145

Homofobi riktas i större utsträckning mot killar och män. Dessutom är det killar och män som upprätthåller denna ordning. Därmed kan bekämpandet av homofobisk intolerans ses som en fråga som särskilt gäller män och den viktigaste målgruppen för arbete mot homofobisk intolerans är tonårskillar och unga män.

142 Chavez Perez 2014. 143 Chavez Perez 2014. 144 Chavez Perez 2014. 145 Chavez Perez 2014.

Mäns skilda villkor SOU 2014:6

114

Det är viktigt att uppmärksamma på vilket sätt homofobin förhandlas bort från mäns maskulinitetsskapande. Män som vill tillskriva sig själva en modern maskulinitet kan välja att ta avstånd från homofobi eller ta till sig attribut som tidigare klassats som homosexuella attribut för att på så sätt göra åtskillnad mellan sig själva och andra, mer gammeldags män. Om man tolkar homofobisk intolerans som ett skillnadsskapande mellan en vi-grupp av män och en dem-grupp har föraktet mot homosexuella vissa liknande drag med synen på andra grupper av män, till exempel män i glesbygd eller invandrarmän (se avsnitt 4.6 och 4.7).

Transpersoner är ett paraplybegrepp för olika transidentiteter. Kategorierna man och kvinna är institutionaliserade. Transpersoner är en grupp som lätt faller mellan stolarna i en värld som tolkas utifrån två statistiska könskategorier. Det är svårt att byta tillhörighet från den ena gruppen till den andra. Personer som betecknar sig som vare sig man eller kvinna saknar i dag en juridisk könskategori som passar deras könsidentitet.146

Många transpersoner efterfrågar vård för att korrigera sina kroppar så att de bättre stämmer överens med den egna könsuppfattningen. Trots att behovet av vård kan vara akut tar en utredning ofta två eller tre år, det kan finnas långa kötider för att få genomgå en utredning. Sjukvårdens bemötande av transpersoner behöver uppmärksamhet. Överhuvudtaget drabbas transpersoner på många sätt hårdast av heteronormerna i samhället. Här behövs solidaritet med transpersoners villkor och arbete för lika rättigheter.

146 Chavez Perez 2014.

115

Min sida – Inti Chavez Perez

Jag läste en artikel i min lokaltidning, där en tonårskille satt omgiven av sina polare på ungdomsgården och pratade om sina tankar kring sex. Tonårskillen sa att tjejer var horor och att han kontrollerade sin syster, bland annat genom våld.

I nästa nummer av lokaltidningen var killen tillbaka. Nu satt han ensam, utan sina kompisar. Han bad om ursäkt för det han sagt veckan innan. Han tycker inte att tjejer är horor. Och han kontrollerar heller inte sin syster. Systern och övriga familjen hade blivit arga när de läst artikeln. Killen hade därför kontaktat lokaltidningen och bett att få bli intervjuad igen. Men varför sa du som du gjorde, undrade reportern? Det bara blir så när man pratar inför sina kompisar, sa tonårskillen.

I den här anekdoten ryms kärnan i arbetet med maskulinitetsfrågor. Vi måste erbjuda killar och män redskap till att sluta låtsas att de är sämre än vad de egentligen är.

Killar och män står för majoriteten av kränkningar, oavsett om vi talar om sexism, homofobi eller rasism. Men de är inga monster. Tvärtom är det i de flesta fall schyssta killar som finns bakom masken. Helt vanliga och schyssta killar som förtrycker andra och gör att många uppfattar skolor som otrygga. Ett större resursslöseri än maskulinitetsnormer finns nog inte i vårt samhälle.

Killar som den i lokaltidningen har jag mött i tusental. Det är nu tio år sedan jag började hålla i sexualundervisning för tonårskillar ute på skolor. Att jag har valt sexualundervisning som min arena är ingen slump. Killars intresse är oftast stort. Även bråkiga killar som bygger sin maskulinitet i motstånd till skolan är intresserade av att delta, eftersom sexualiteten är en viktig del av deras identitetsskapande. Här är killar som mest öppna för genusförändrande budskap. Här finns en möjlighet att tala direkt till killen bakom masken. Därför är god sexualundervisning en nyckel för att minska antalet kränkningar och öka tryggheten i skolan och i samhället.

Inti har varit expert i utredningen. Han arbetar som journalist och författare.

117

5 Män och utbildning

Slutsatser

1. Pojkar och män utbildar sig mer idag än tidigare, men det stora betygsgapet mellan könen är konstant och kvinnor dominerar när det gäller högre utbildning. Föräldrars utbildningsnivå slår igenom markant när det gäller de egna barnens utbildningsresultat. 2. Jämställdhetspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken behöver verka för att särskilt pojkar och män investerar mer i utbildning och blir bättre förberedda på ett arbetsliv i kontinuerlig omvandling. Den fördel för pojkar som legat i att de lättare än flickor kunnat få arbete och bättre betalt, trots att många av dem haft sämre utbildning och betyg, bedömer vi är på väg att bli påtagligt mindre. Särskilt pojkar har anledning reflektera över detta. 3. Skolan behöver uppmärksamma och problematisera antipluggkulturer, arbeta normkritiskt och stötta samt synliggöra pojkars engagemang i utbildning. 4. Det ska råda nolltolerans mot sexism, trakasserier, och ”skojbråk” i skolan. 5. Det behövs större satsningar på att stötta pojkar och män att söka sig till traditionellt kvinnliga utbildningar. 6. Utbildningssystemet behöver förstärka likvärdigheten och motverka ökade kunskapsskillnader mellan skolor. Detta bedömer vi vara avgörande för att förbättra både pojkars och flickors prestationer i skolan.

Män och utbildning SOU 2014:6

118

Idag riktas alltmer fokus på pojkars betyg och skolprestationer. Pojkar som grupp presterar i genomsnitt sämre i skolan än flickor som grupp och betygsgapet är påtagligt. Frågan om pojkars skolprestationer blir alltmer viktig i och med att utbildningens roll ökar och att allt större vikt läggs vid språklig förmåga och reflektion.1 Det är alltjämt så att män och kvinnor efter skolan går ut på en könssegregerad arbetsmarknad där man i stor utsträckning inte konkurrerar om samma arbeten men kraven på utbildning och förmåga att uttrycka sig språkligt och ta del av språklig information ökar även i traditionella manliga arbetssektorer. Dessutom finns idag ett fokus på att kunskaperna bland svenska elever vid internationell jämförelse är låga2och att särskilt pojkar som grupp behöver prestera bättre.

Det är också viktigt att skolan bidrar till demokratiska värderingar och en positiv självuppfattning hos eleverna. Skolan handlar om kunskaper men också om att bättre lära sig om vem man är som person och hur man umgås med och respekterar andra samt stärka allas möjligheter att få ett bra liv. Normer för jämställdhet bidrar både till skolans kunskapsmål men även skolans fostrans- och omsorgsuppdrag.3

Frågor om pojkar och skola handlar om flera saker. Dels hur pojkar hanterar undervisning, dels vilka former av maskulinitet som uppmuntras i skolan, dels hur lärares förväntningar på pojkar och flickor ser ut. Dessutom behöver uppmärksamhet också riktas mot de förväntningar, dominansordningar och normer som skapas och praktiseras i det dagliga umgänget mellan elever.4

I detta kapitel diskuterar vi genusnormer, anti-pluggkulturer, pojkars bristande motivation, elevers och lärares interaktion, hur institutionella faktorer påverkar pojkars möjligheter i skolan och vad som kan förändra och öka pojkars motivation och investering i skolarbete. Vi tar även upp olika hypoteser som förts fram de senaste åren om varför pojkar som grupp i genomsnitt presterar sämre i skolan än flickor som grupp. Frågor om pojkars och flickor könsspecifika utbildningsval är något vi lyfter fram med fokus på vikten av att öka möjligheterna för pojkar att söka sig till traditionellt kvinnliga utbildningar.

Dessutom uppmärksammas några framgångsrika exempel, Frejaskolan i Gnesta och Ronnaskolan i Södertälje, som båda fått

1 European Commission 2013. 2 Se t.ex. PISA-undersökningen 2013. 3 För en diskussion om skolans olika uppdrag se Jarl och Rönnberg 2010. 4 Nordberg 2008.

SOU 2014:6 Män och utbildning

119

medial uppmärksamhet när det gäller att förbättra skolmiljö och prestationer. Arbetet vid dessa skolor kan fungera som inspiration för fortsatt jämställdhetsarbete i skolan.

Diskussionen täcker pojkar och män i förskola, grundskola och gymnasium samt högre utbildning.5

5.1 Utredningar om jämställdhet och utbildning

Jämställdhetsdiskussioner om skolan har förändrats över tid. Tidigare handlade det främst om hur pojkar gavs mer utrymme än flickor i skolan, att stärka flickor som grupp samt att uppmuntra flickor att göra inbrytningar i manligt dominerade utbildningssektorer som teknik och naturvetenskap. Forskningen handlade i stor utsträckning om att undersöka och beskriva flickors situation i skolan och hur pojkar på olika sätt utgjorde hinder och försvårade för flickor att ta plats och avancera.

Med genuspedagogiken förflyttas fokus mer mot hur lärare talar till, bemöter och behandlar pojkar och flickor på skilda sätt. Fokus flyttas därmed från pojkarna och deras handlingar till läraren och bemötandet av såväl pojkar som flickor och hur detta påverkar barnen.6 Detta sker först i förskolan, men genuspedagogiken sprids sedan med satsningen på genuspedagoger i grundskolan och även gymnasiet. Det sker då ofta i kombination med problematisering av heteronormen och koppling till hbtq-frågor och normkritiska undervisningsmodeller.

Idag handlar diskussionen allt mer om pojkars prestationer och den växande kvinnodominansen i delar av högre utbildning. Satsningar på att få pojkar att göra otraditionella utbildningsval har skett i mycket mindre utsträckning.7

Även om flickors positioner vad gäller ovanstående frågor utvecklas i en positiv riktning är det viktigt att beakta att utvecklingen är mångfacetterad. Grundläggande jämställdhetsproblem i utbildningssektorn handlar även fortsättningsvis om ungdomars könsstereotypa utbildningsval och om hur trakasserier och bråk inverkar på skolarbetet och kan hämma både flickors och pojkars prestationer och trivsel.

5 Genomgången i detta kapitel bygger bl.a. på forskning och presentationer av Marie Nordberg, expert i vår utredning och docent i genusvetenskap. 6 Se Svaleryd 2003, Eidevald 2009, Eidevald 2011, Lenz Tagushi, Bodén och Orhlander 2011. 7 Herz och Johansson 2011 s. 55, Nordberg 2008 s. 8.

Män och utbildning SOU 2014:6

120

Frågor om jämställdhet i skolan har utretts grundligt under de senaste åren i flera statliga utredningar. Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) lämnade en rad delbetänkanden och ett slutbetänkande.8 Delegationen för jämställdhet i högskolan granskade både forskning och högskoleväsendet.9 Därutöver har Delegationen för jämställdhet i förskolan granskat betydelsen av jämställdhet och genus i förskolan.10 Förutom dessa har utvärderingar, utredningar och kunskapsunderlag tagits fram av Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och tidigare Högskoleverket.11 Frågan om betygsgapet mellan flickor och pojkar och dess konsekvenser för framtidens arbetsmarknad har utretts inom ramen för Framtidskommissonen.12Det finns också en omfattande och växande forskning om genus och pedagogik.13

I förhållande till tidigare utredningar vill vi framförallt lyfta fram hur diskussionen om maskulinitet och pojkar förts och vilka utmaningar vi ser i förhållande till det fortsatta arbetet med jämställdhet i skolan och utbildningsväsendet.

5.2 Maskulinitet i skolan

Normer för pojkar och män inverkar på pojkars handlingsmöjligheter, utbildningsval, kamratrelationer, skolprestationer och sätt att tillgodogöra sig utbildning.

När det gäller frågor om varför pojkar som grupp tenderar att prestera sämre än flickor som grupp i skolan är det viktigt att koppla detta till hur vissa typer av beteenden där pojkar förväntas intressera sig mindre för skolprestationer normaliseras och premieras socialt. Här blir frågor om genus och de förväntningar som riktas mot män och pojkar i högsta grad relevanta. Alltmer fokus läggs idag på frågor om det finns en ”antipluggkultur” bland pojkar. Detta diskuteras i avsnitt 5.4.3.

Frågor om genus, pojkar och pedagogik har exempelvis tagits upp och diskuterats specifikt i antologin Maskulinitet på schemat – pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola.14 Där beskrivs en rad olika

8SOU 2010:99. 9SOU 2011:1. 10SOU 2006:75. 11 Se Skolverket, bl.a. Öhrn 2002, Björnsson 2005. 12 Löfström 2012. 13 För en översikt och diskussion om forskning om skola och maskulinitet se Nordberg 2008 samt SOU 2010:35. 14 Nordberg 2008.

SOU 2014:6 Män och utbildning

121

etnografiska studier kring hur maskulinitet och genusrelationer präglar lärandet i olika klassrumssituationer. Det slås fast att förskolan och skolan är en viktig social miljö och därmed också en viktig normproducent där uppfattningar om kön skapas, förändras och utmanas. Författarna i antologin påpekar att maskulinitet och femininitet är relationella. Det handlar om relationer mellan pojkar och pojkar, mellan pojkar och flickor samt mellan elever och lärare.

Skolan och förskolan är en plats där det skapas såväl ”coola killar” och ”tuffa tjejer” som ”fegisar” och ”töntar”. Elever som inte beter sig på det sätt som det förväntas att pojkar respektive flickor ska göra, ofta grundade i stereotypa heteronormativa antaganden om vad som är manligt respektive kvinnligt, kan förlora i status och ifrågasättas. Men skolan är också en plats där normer och könsrelationer ifrågasätts och omformas.15

Forskning om hur lärare kan arbeta med genusfrågor i skolan betonar två viktiga delar. Först att det är viktigt att inse att kön spelar roll och att genusmönster präglar undervisningen på en rad sätt och att lärare behöver uppmärksamma detta. Genusskapandet sker såväl i den formella undervisningen som i de informella samtal som förs med elever i och utanför undervisningssammanhangen. Forskningen visar också att de könsrelationer, normer och rangordningar av elever som skapas i olika grupper och skolklasser kan se väldigt olika ut och att könsmönster varierar. Det är därför viktigt att såväl lärare som forskare utgår från de specifika sammanhang man verkar inom och studerar.16

Generellt trycker forskningen som bedrivits om pojkar och skola de senaste åren på vikten av att uppmärksamma förändring och pluralitet. När man diskuterar frågor om genusrelationer i skolan är det därför viktigt att inte göra antaganden om att pojkar alltid är på ett visst sätt och att flickor alltid är på ett annat. Många gånger kan utgångspunkten att pojkar dominerar och flickor anpassar sig stå i vägen för den variation som finns inom grupperna pojkar och flickor. Detta motsäger däremot inte att dominerande genusstrukturer uppmärksammas men att det är viktigt att se på hur barn och lärare interagerar på olika sätt som kan reproducera men också förändra dessa mönster. Både barn och vuxna reflekterar och förhandlar kring frågor om genus ett mångfacetterat sätt.

15 Nordberg 2008 s. 10. 16 Heikkilä 2013.

Män och utbildning SOU 2014:6

122

5.3 Förskolan

Jämställdhetsfrågor som rör förskolan handlar om två delar. Den första delen handlar om pojkars och flickors utrymme och möjligheter att utforska, leka, lära och göra sig hörda i förskolan. Detta är en fråga som kan kopplas till genus, barns lärande och pedagogik. Den andra delen handlar om satsningar på att öka andelen män i förskolan.

5.3.1 Genuspedagogiska utmaningar i förskolan

Förskolan har i uppdrag att motverka traditionella könsroller. Arbete med genusmedveten pedagogik har lyfts fram, särskilt på senare tid. Generellt handlar genusmedveten pedagogik om att ge barn breddade erfarenheter. Genom genuspedagogik ges barn möjligheter att, oavsett kön, pröva och utforska flera former av lek och lärande. Det handlar om att lägga till, inte dra ifrån. Överhuvudtaget framstår det som viktigt att i större utsträckning ge barn möjlighet att leka i könsblandade grupper något som ofta handlar om att variera gruppsammansättning och aktiviteter under dagen på förskolan.

Det finns flera former av genuspedagogik. En tidig form var den kompensatoriskt inriktade genuspedagogiken. Där delades ibland barnen vid vissa tillfällen in i flick- och pojkgrupper för att få erfarenheter och träna färdigheter som de förväntades sakna genom att pojkar och flickor behandlas olika och uppmuntras till skilda aktiviteter. Den kompensatoriska genuspedagogiken har problematiserats för att det finns risker att detta förhållningssätt snarare spär på föreställningar om pojkars och flickors olika förutsättningar och intressen.

En utmaning inom genuspedagogik är att inte premiera aktiviteter som traditionellt kopplas till pojkar eller flickor och samtidigt respektera olika barns olika intressen. På många sätt är detta självklarheter för lärare och pedagoger, däremot kan det se mycket olika ut på olika förskolor. Att synliggöra genusmönster i förskolearbetet bör vara ett kontinuerligt arbete på förskolorna.

I genuspedagogik ingår också genusrelaterade utvärderingar av verksamheten där barns lekar, leksaker, utformandet, användningen och möbleringen av lokaler, budskap i böcker och sagor samt de

SOU 2014:6 Män och utbildning

123

vuxnas bemötande av och budskap till barn undersöks och förändringar prövas.17

5.3.2 Behovet av att rekrytera fler män till förskolan

Att öka andelen män i kvinnodominerade arbetssektorer som skola, vård och omsorg har varit jämställdhetspolitiskt prioriterat under lång tid. Utvecklingen har dock gått långsamt. Medan andelen män i vården ökat har andelen män i förskola legat på 3–4 procent.18 Frågan om det är önskvärt i sig att öka andelen män har samtidigt inte varit given i svensk skolpolitik. I Delegationens för jämställdhet i förskolan betänkande19 betonades att frågan om genusmedvetenhet hos personalen i förskolan skulle premieras snarare än att insatser skulle göras för att öka andelen manlig personal. Vi anser dock att dessa frågor inte ska ställas i motsatsförhållande, något som också bekräftas i forskning om män och förskola.20

Män i förskolan möter på många sätt andra förväntningar än kvinnor, förväntningar som både kan vara positiva och negativa. Överhuvudtaget framstår det missriktat att frågan om män i förskola omgärdas av tveksamhet. Det har tidigare, särskilt under 1990-talet, funnits en utbredd diskussion om att män behövdes som personal i förskola och skola för att representera manliga förebilder eller identiteter främst för pojkar att identifiera sig med. Denna diskussion är mer frånvarande idag. I stället framstår det idag som en generell jämställdhetsåtgärd att öka möjligheterna för män att arbeta inom skolan. Dessutom som något som stärker kopplingen mellan män och omsorg på ett samhälleligt plan och i barnens uppväxtmiljö.21

Behovet av att stärka insatserna för att öka andelen män i omsorgsyrken generellt och särskilt vad gäller förskolan har uppmärksammats politiskt på senare tid. Skolverket har, på regeringens uppdrag, gjort en kartläggning och analys av insatser för att öka andelen män i förskola. I Skolverkets rapport22 betonas vikten av långsiktighet och synlighet

17 Baagøe Nielsen och Nordberg 2005, Nordberg 2008. För en fördjupad diskussion om genuspedagogik i förskolan se Lenz Tagushi, Bodén och Orhlander 2011. 18 2002 4 procent män, 2007 4 procent män, 2011 3 procent män. Totalt antal män och kvinnor 2011 58 400. Källor: SCB, yrkesregistret och SKL, förskollärare. Se även kapitel 6. 19SOU 2006:75. 20 För en diskussion om hur satsningar på män till förskola sett ut i Sverige och övriga Norden se Nordberg 2011 samt Wickman 2012. 21 Wickman 2012. 22 Skolverket 2012. Se även kapitel 6.

Män och utbildning SOU 2014:6

124

vad gäller frågor om män i förskola. Insatser behöver ha långsiktiga mål, uppföljning och synliggöras mer inom utbildningsväsendet.

Rapporten tar även fasta på utvecklingen i Norge. Där har frågan om att öka andelen män i förskolan getts stor politisk uppmärksamhet. Samordnade satsningar har bedrivits långsiktigt och utifrån en konkret politisk målsättning att 20 procent av de som arbetar inom förskolan ska vara män.23

Något som framstår som effektivt och som präglat arbetet i Norge är inrättandet av nationellt kunskapscentrum som arbetar med frågor om män och jämställdhet, bl.a. män i förskola.24

Skolverket har även getts tilläggsdirektiv att arbeta för att öka andelen män i förskolan och kommer att arrangera konferenser om frågan. Utmaningen att öka andelen män i förskolan kommer att behöva förhålla sig till flera frågor; det handlar om att få fler män att söka utbildning med förskole-inriktning, genomföra utbildningen och stanna i yrket. Idag finns nätverk för män inom förskola samt för högskolepersonal som arbetar med frågor om män i förskoleutbildning. Erfarenheterna från dessa nätverk och aktörer är viktiga att uppmärksamma i Skolverkets kommande arbete.25 Det finns även stor kunskap inom nordisk genusforskning om män i skola och omsorgsyrken som ger en god grund för kommande åtgärder.26

5.4 Grundskolan och gymnasiet

Deja slog fast att jämställdhetsutmaningarna i skolan är flera.27 Det handlar om att det finns stora skillnader i prestationer, preferenser och upplevelser mellan flickor och pojkar. Pojkar presterar generellt sämre än flickor, programvalen till gymnasiet är könsstereotypa och flickor är mer stressade och mår generellt sämre än pojkar. Pojkar gör sig också skyldiga till trakasserier av olika slag i större utsträckning än flickor.

När det gäller pojkar specifikt så lyfts det i betänkandet även fram att pojkar kan dominera på skolgården och i korridorer. Detta samtidigt som flickor har större chans att ta för sig i klassrummen och att pojkar inte bara trakasserar utan att de även utsätts för

23 Skolverket 2012. 24 Wickman 2012. 25 En digital nätverksplats som idag samlar aktörer i frågan är ”Män till förskolan”, http://mantillforskolan.wordpress.com/. 26 Baagøe Nielsen 2011. 27SOU 2010:99 s. 13.

SOU 2014:6 Män och utbildning

125

trakasserier, inte minst med homofobiska förtecken. Delegationen ställde även frågan om det kan vara så att grupper av pojkar som tidigt kommer efter i skolan får otillräckligt stöd. Här lyfts biologiska faktorer som att pojkar mognar senare än flickor fram för skolan att uppmärksamma.28

Delegationen slog även fast att pojkar och flickor inte kan ses som enhetliga grupper och att jämställdhetsarbetet måste förhålla sig till både strukturer och individer.29 Bland förslagen till ett förbättrat jämställdhetsarbete lyfte delegationen fram vikten av långsiktighet i jämställdhetsarbetet, att det inte enbart bedrivs i projektform utan integreras i verksamheten. Man tryckte på att arbetet mot kränkande behandling behöver stärkas och att det behövs tidiga insatser för att stödja pojkar och flickor med psykosociala problem. Dessutom diskuterades hur satsningar på läsning kan minska könsskillnaden i skolprestationer. Skillnaderna mellan pojkars och flickors betyg i svenska är större än i andra ämnen och läsning har en avgörande betydelse för skolframgång även i många andra ämnen.

Frågor om ADHD-diagnoser, något som är vanligare bland pojkar30, och möjligheterna att få stöd till elever med särskilda behov är en stor fråga inom dagens skola.

Könsfördelningen i gymnasieskolan är också en viktig jämställdhetsfråga. Vi ser i tabell 5.1 bl.a. att männen sprider sig mer bland programmen än vad kvinnorna gör. Det är en liten del, drygt 15 procent, som går i program inom jämställdhetsintervallet (40–60 procent).

28SOU 2010:99 s. 23. 29SOU 2010:99 s. 17. 30 Cirka 5 procent av barn i skolåldern beräknas ha ADHD. Hos pojkar är det 2-3 gånger vanligare än hos flickor. Källa: Socialstyrelsen 2010.

Män och utbildning SOU 2014:6

126

Källa: Skolverket

5.4.1 Betygsgapet mellan pojkar och flickor

Betygsgapet mellan pojkar och flickor har i stort sett varit konstant de senaste tio åren (figur 5.1).

Källa: Skolverket och egen bearbetning

Vi ser dock att det skedde en förbättring av pojkars meritvärde under 2013. Vad denna förbättring kan bero på är ännu svårt att uttala sig om.

Barn till högutbildade klarar sig bäst i skolan medan nyinvandrade elever har svårast att klara skolan.

140 150 160 170 180 190 200 210 220 230 240 250

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Samtliga Flickor Pojkar

Observera att värdeaxeln är bruten.

SOU 2014:6 Män och utbildning

127

Framförallt slår föräldrars utbildningsnivå igenom tydligt när det gäller elevers skolprestationer (figur 5.2). Betydelsen av kön behöver på det här sättet alltid även relateras till andra faktorer.31

Källa: Skolverket och egen bearbetning.

Av statistiken över pojkars och flickors meritvärden i grundskolan framstår flera mönster (figur 5.3). Störst skillnader syns i gruppen som ligger på och strax över gränsen för godkänt. Här dominerar pojkar, medan grupperna med högst meritvärde domineras av flickor. Bland grupper med sämst resultat är skillnaderna mellan pojkar och flickor tydliga, men det är långt ifrån något entydigt pojkproblem.32 Detta pekar på vikten av att diskussionen om elever som inte klarar skolan inte enbart kan fokusera på pojkar utan även på flickor.

31 Skolverket 2013. 32 Björnsson 2005. 140 150 160 170 180 190 200 210 220 230 240 250

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Flickor, förgymnasial Pojkar, förgymnasial Flickor, gymnasial Pojkar, gymnasial Flickor, eftergymnasial Pojkar, eftergymnasial

Observera att värdeaxeln är bruten.

Män och utbildning SOU 2014:6

128

Källa: Skolverket

I en rapport om könsgapet mellan pojkar och flickor som togs fram inom ramen för Framtidskommissionens arbete pekas på att skolan har många problem, varav den sjunkande kunskapsnivån är ett och att pojkar presterar sämre än flickor ett annat.33 Där pekas också på att det inte framstår som att det finns några enkla lösningar på problemen.

Det har länge funnits skillnader mellan pojkars och flickors prestationer i skolan, men det är först på senare tid som de börjat ses som mer allvarliga problem. Anledningen till detta framstår som relaterad till förändringar i den framtida arbetsmarknaden där högre utbildning får en större betydelse samt att ökad ungdomsarbetslöshet och sjunkande resultat i skolan generellt ökar behovet av att man tar allvarligt på frågan om pojkars prestationer.

33 Löfström 2012.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Procent

Pojkar

Flickor

SOU 2014:6 Män och utbildning

129

5.4.2 Hypoteser om pojkars prestationer

I rapporten Kön och skolframgång diskuteras olika hypoteser om varför pojkars skolprestationer utvecklas relativt sämre och hur detta är kopplat till institutionella förändringar i skolan. 34

En första hypotes är att utvecklingen hänger samman med förändringar i läroplaner. Det har spekulerats i om förändringar i skolans mål mot mer språkligt reflekterande kompetens, som led i en allmän samhällsutveckling, eventuellt stämmer överens mer med flickors traditionella könsmönster än med pojkars. Det har dock inte gått att hitta belägg för detta eller att skolan skulle ha blivit mer ”flickanpassad” till följd av senare tids förändringar i läroplaner.

En andra hypotes är att den ökande kvinnodominansen i lärarkåren35 påverkar pojkars prestationer, men inte heller detta går att belägga. Samtidigt framstår det som viktigt att barn träffar både manliga och kvinnliga lärare i skola och förskola. En breddad rekrytering till lärarkåren är viktig för att ge barn möjlighet att träffa olika vuxna och se att pedagogiskt arbete och omsorg är något som både män och kvinnor arbetar med.

En tredje hypotes handlar om pedagogisk inriktning i skolan där trenden gått mot att större ansvar för lärandet läggs på individen. Här uppmärksammas forskning som menar att denna utveckling gått på tvärs mot de krav som pojkar har i sin sociala vardag. Att elever i större utsträckning själva ska ansvara för och planera sitt arbete i skolan skulle kunna ha betydelse för pojkars skolprestationer, men som framhålls i rapporten handlar detta i slutänden om det pedagogiska sammanhanget – skolans och lärarnas sätt att hantera undervisningen. I de fall där elever inte stöds tillräckligt med handledning och uppföljning blir de elever som inte har tillräcklig motivation eller förståelse förlorare.

Även i rapporten till Framtidskommissionen tas olika hypoteser om pojkars prestationer och slutsatserna upp och de överensstämmer med de ovan nämnda. Någon specifik förklaring till pojkars sämre resultat är svår att finna. Där pekas dessutom på att svenska studier visar att pojkar inte diskrimineras i skolan vad gäller betyg, och att inte

34 Björnsson 2005 s. 60-63. 35 Förskollärare 2002 4 procent män, 2007 4 procent män, 2011 3 procent män. Totalt antal män och kvinnor 2011 58 400. Grundskollärare 2002 24 procent män, 2007 23 procent män, 2011 21 procent män. Totalt antal män och kvinnor 2011 78 200. Gymnasielärare 2002 47 procent män, 2007 46 procent män, 2011 45 procent män. Totalt antal män och kvinnor 2011 55 200. Källor: SCB, yrkesregistret och SKL, förskollärare.

Män och utbildning SOU 2014:6

130

heller detta skulle kunna förklara skillnaderna i resultat.36 Istället pekas på att den troligaste förklaringen till pojkars sämre prestationer helt enkelt ligger i att pojkar anstränger sig mindre än flickor. Frågan är dock varför. En anledning till detta har diskuterats i form av en antipluggkultur bland pojkar, ett begrepp som presenteras nedan.

5.4.3 Att uppmärksamma och problematisera antipluggkulturer

I båda de ovan nämnda rapporterna betonas att det är viktigt att skolan uppmärksammar och arbetar med att motverka de olika former av ”antipluggkultur” som kan återfinnas bland pojkar.

Generellt har begreppet använts för att beskriva hur pojkar kan sträva efter status och populäritet genom att investera i en form av maskulinitet där det är viktigt att visa tuffhet och distans till det som uppfattas som att vara en ”pluggis”. Detta medan de pojkar som är inriktade på ”stillasittande skolarbete” och som sätter skolans ideal högt riskerar att bli mobbade eller framställas som feminiserade.37 I rapporten Kön och skolframgång påpekas samtidigt att beskrivningar av antipluggkulturer kan bli förenklade eller förgivettagna och bortse från den stora variation som finns inom gruppen pojkar och inom gruppen flickor. Antipluggkultur kan finnas hos flickor och långt ifrån alla pojkar uttrycker någon form av antipluggkultur.38 Elevers sätt att hantera problem och uppvisa motstånd mot undervisning kan ta olika former och se olika ut beroende på en rad olika situationer och sammanhang. Det finns utåtagerande pojkar – och flickor). Det finns de som istället är tysta. Men begreppet är viktigt för att det synliggör normer som kan förklara pojkars generellt sämre prestationer i skolan.

I rapporten pekas också på att pojkar ofta får mer uppmärksamhet i undervisningen men att det många gånger kan handla om tillrättavisningar och negativ uppmärksamhet. Det kan finnas en förväntan hos både lärare och elever att pojkar uppför sig dåligt och att läraren behöver hålla koll på pojkarna i klassen. Pojkar kan på det här sättet ges mer uppmärksamhet i skolan, där lärare ställer frågor och riktar sig till pojkar för att hålla dem sysselsatta inom den planerade undervisningen. Detta kan leda till en ond cirkel där

36 Löfström 2012 s. 51. 37 Björnsson 2005 s. 8, s. 33 f. 38 Björnsson 2005 s. 34, s. 67.

SOU 2014:6 Män och utbildning

131

försöken att hantera pojkar som tar plats och är uppmärksamhetskrävande leder till att beteendet fortsätter. I rapporten beskrivs det på följande sätt: ”att skolans företrädare i vardagen kan reagera på pojkars beteende är fullt logiskt. Lika logiskt kan det vara att pojkar i vissa fall ser dessa tillrättavisningar som ett bevis på utövandet av en form av maskulinitet”.39

På senare tid har forskning om genus i skolan betonat hur frågor om pojkars prestationer och antiplugg-attityder måste problematiseras i större utsträckning. Framförallt betonas hur förväntningar på olika grupper av pojkar kan se olika ut och hur detta påverkar hur pojkar engagerar sig i utbildning och vilka möjligheter man har att lyckas i skolan. Forskning betonar också hur inte minst klass och föreställningar om etnicitet påverkar synen på pojkar som ointresserade eller studiemotiverade och att det påverkar hur elever engagerar sig. Att signalera motstånd eller ointresse i skolan kan ses som del i ett maskulinitetsgörande men också som uttryck för att man behöver mer pedagogiskt stöd.40

Det har även lyfts fram hur pojkar kan uppvisa en form av ”begåvningskultur” där man sätter stort värde på resultat och betyg, dock tillsammans med en vilja att framstå som att man inte behöver anstränga sig på samma sätt som flickor.41 Även här framstår med andra ord könsmönster som pekar på hur pojkar försöker maskera sitt skolengagemang. Samtidigt problematiseras synen på att pojkar generellt sett inte skulle eftersträva att lyckas i skolan.

5.4.4 Uppmärksamma normbrott och pojkars investering i skola och omsorg

Forskargruppen bakom antologin Maskulinitet på schemat lyfter fram vikten av att uppmärksamma och synliggöra fler bilder av pojkar i skolan än den gängse bilden av pojkars antipluggkultur. Genom att nyansera beskrivningarna av pojkar och lyfta fram hur pojkar på många sätt investerar i social omsorg och lärande öppnas flera möjligheter för att åskådliggöra och stötta förändring.42

Flera exempel ges på hur barns lekar på förskola eller elevers agerande i undervisningssituationer i skolan kan växla mellan könsstereotypa och könsöverskridande inslag. Detta behöver uppmärk-

39 Björnsson 2005 s. 61. 40 Nordberg 2008. 41 Nyström 2012. 42 Nordberg 2008.

Män och utbildning SOU 2014:6

132

sammas av lärare. Att i större utsträckning uppmärksamma och stödja normbrott bland elever, istället för att ensidigt fokusera på förgivettagna skillnader mellan pojkars och flickors engagemang för skolan öppnar, enligt forskarna, för en mer dynamisk förståelse av hur genus formas i skolan och hur det påverkar elevers välbefinnande och resultat. En generaliserande bild av pojkars ointresse i skolan leder lätt till bilden av att pojkar överlag skulle strunta i skolan och i betygen, något som motsägs av mycket forskning.43

Det är med andra ord viktigt att diskutera olika former av antiplugg-kultur hos pojkar – och grupper av flickor, men också att synliggöra och uppmärksamma andra bilder av pojkar i skolan. Här är det viktigt att lärare och skolan har ett nyanserat angreppssätt.

5.4.5 ”Det ordnar sig ändå”

Diskussioner om pojkars engagemang i studier behöver också relateras till en annan mer strukturell fråga som gäller arbetsmarknadens utformning. Så länge pojkar och flickor i stor utsträckning gör könssegregerade utbildnings- och yrkesval minskar effekten av pojkars sämre resultat i skolan, pojkar och flickor konkurrerar i många fall inte om samma arbeten. I rapporten till Framtidskommissionen poängteras att arbetsmarknadens utformning kan vara en förklaring till att pojkar anstränger sig mindre än flickor.44

Så länge arbetsmarknaden fortsätter att vara strukturerad efter kön vad gäller lön, karriär och yrkesstratifiering signalerar den något som pojkar och unga män kan tolka som att det inte är nödvändigt att prestera i skolan – det ordnar sig ändå.

Om detta är riktigt så pekar det på att en möjlig åtgärd för att förbättra pojkars intresse och engagemang för skolan handlar om att både arbetsliv och skola tydligare behöver signalera att utbildning kommer att vara av ökad vikt i arbetslivet i framtiden och att tiderna där ”det-ordnar-sig-ändå”-inställningen var riktig sannolikt håller på att påtagligt förändras.

43 Nordberg 2008 s. 13 ff., s. 219. 44 Löfström 2012 s. 79.

SOU 2014:6 Män och utbildning

133

5.4.6 Trakasserier och skojbråk

Samtidigt som antipluggkulturer behöver hanteras på nyanserade sätt så behöver skolan ha en tydlig nolltolerans mot trakasserier, sexism och olika former av ”skojbråk” eller ”maktlekar”. Detta skapar annars stora problem för både pojkar och flickor i skolan. Trakasserier mot flickor och mot grupper av pojkar är något Deja kopplade samman med att flickor mår dåligt i skolan, men även med att former av dominant maskulinitet blir normgivande.45

Skolor har skyldighet att arbeta förebyggande mot trakasserier och redogöra skriftligen för detta arbete i sin likabehandlingsplan. Det är viktigt att ha nolltolerans mot sexuella trakasserier eftersom det annars finns en risk att kränkningarna normaliseras och blir en del av skolmiljöns vardag.46 På grund av normativa uppfattningar om kön och heterosexualitet kan vuxna ha problem att känna igen och erkänna sexuella trakasserier mellan elever i skolan. Trakasserier kan felaktigt uppfattas som ett slags genusskapande spel som killar och tjejer förväntas delta i inför varandra i skolan. Kränkningar mellan killar handlar många gånger om kränkningar med homofob karaktär.

Normkritisk pedagogik har på senare tid tagits upp av flera aktörer i och utanför skolan som ett sätt att förebygga trakasserier. Ett exempel är Machofabriken, ett projekt av Män för Jämställdhet (MfJ) och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) som belyser maskulinitetsnormer och är del i ett våldsförebyggande arbete riktat till killar. Ett annat exempel är metodboken I normens öga av antimobbingorganisationen Friends vilken med sitt metodmaterial vill belysa hur normer påverkar tillkomsten av diskriminering och trakasserier.47 (Frågor om hur normkritiskt arbete kan användas i sex- och samlevnadsundervisning diskuterar vi i kapitel 10.)

5.4.7 Långsiktigt normkritiskt arbete kan ge resultat

Det finns tecken på att normkritiskt arbete i kombination med ytterligare åtgärder kan ha en positiv inverkan. De senaste åren har exempelvis Frejaskolan i Gnesta (årskurs 6 till 9)48 uppmärk-

45SOU 2010:99. 46 Chavez Perez 2014. 47 Chavez Perez 2014. 48 www.jämställ.nu 23 januari 2013.

Män och utbildning SOU 2014:6

134

sammats. Där har man sedan 2010 arbetat utifrån Program för hållbar jämställdhet och nått resultat.49

Skolan identifierade att det bland eleverna fanns uppfattningar att pojkar inte skulle vara intresserade av skolan eller av att plugga samt att flickor främst bedömdes utifrån sitt utseende. Skolan identifierade även problem med sex- och samlevnads-undervisningen som underbyggde heteronormativa stereotyper. Skolan undersökte också hur genusmönstren såg ut inom hela skolverksamheten, på lektioner, i korridorer och på raster. Man arbetade sedan aktivt med att diskutera dessa underliggande attityder kring kön samt förbjöd alla former av bråk, även ”skojbråk” som pojkar ägnade sig åt, och ökade närvaron av vuxna i korridorerna. Detta för att minska den form av statustävlan bland killar som man såg som en grund för problemen. Statustävlande bland tjejer var på ett motsvarande sätt att tävla i att framstå som sexig.

Maja Thorsén, biträdande rektor på skolan, anser att detta förklarar den tydliga förbättringen när det gäller pojkars prestationer i Frejaskolan. Pojkarna höjde sina betyg och från att ha legat under riksgenomsnittet ligger pojkarnas betyg på skolan nu betydligt över.50

5.4.8 Betydelsen av resurser och förväntningar

En annan skola som uppmärksammats är Ronnaskolan i Södertälje (förskoleklass till årskurs 9). I den skolan har nästan alla elever utländsk bakgrund och det är en skola som många elever som bor i området väljer bort till förmån för andra skolor. Skolan har under rektor Lina Axelsson Kihlblom på senare tid kraftigt höjt andelen elever som blir behöriga till gymnasiet, enligt uppgift från 52 procent till 76 procent på två år. I intervjuer beskriver rektorn hur utvecklingen handlat om att man infört en tvålärarmodell vilket betyder att det ska finnas två ämnesbehöriga lärare i klassrummet på alla lektioner. Detta framställs som resurskrävande men effektivt. Därutöver har man fokuserat på att kommunicera förväntningar på eleverna att de ska prestera i undervisning och förbättra sina betyg. Detta är något som gett resultat, även om pojkar framstår som svårare att nå än flickor. Rektorn för Ronnaskolan menar att arbetssättet är effektivt men riktar också

49 Program för hållbar jämställdhet (HÅJ), Sveriges Kommuner och Landsting. 50 www.jämställ.nu 23 januari 2013.

SOU 2014:6 Män och utbildning

135

stark kritik mot det fria skolvalet som enligt henne försvårar arbetet för att höja resultaten i skolan.51

Även om det i dagsläget är svårt att direkt belägga vad som påverkat utvecklingen både på Ronnaskolan och Frejaskolan ger dessa medialt uppmärksammade exempel indikationer på olika sätt att hantera frågor om skolprestationer och jämställdhet. Normkritik i kombination med att exempelvis skojbråk inte tolereras framstår som intressanta och viktiga sätt att arbeta efter. Samtidigt framstår även förväntningar på elevers skolresultat som avgörande för studieresultat och skolmiljö.

5.4.9 Fria skolval och skolsegregation

Något som är tydligt i fallet med Ronnaskolan är att skolan brottas med effekterna av fria skolval och ökande skolsegregation och att jämställdhetsarbete inte ensamt framstår som lösningen på utmaningarna i skolan. Frågor om jämställdhetsarbetet i skolan kan med andra ord inte isoleras från en vidare granskning av utvecklingen inom det svenska skolsystemet.

Frågor om segregation och utbildning kommer att fortsätta att vara viktiga skolpolitiska utmaningar. Detta diskuteras sällan i relation till jämställdhetspolitiska målsättningar men behöver få ökat fokus även inom jämställdhetsarbetet. I linje med intersektionella analyser av hur kön samspelar med klass, boendeort, etnicitet etc. lyfts fram mer i genusforskning och jämställdhetsanalyser så behöver frågor om pojkars och flickors möjligheter i skolan även inbegripa dessa perspektiv.52

5.4.10 Fler insatser för att få pojkar att välja traditionellt kvinnliga utbildningar

Fler insatser har gjorts för att öka möjligheterna för flickor att göra könsöverskridande utbildningsval än vad som har gjorts för att stötta pojkar att söka sig till traditionellt kvinnliga utbildningar. Detta gäller i både gymnasieskolan och högskolan. Bristen på åtgärder för att öka andelen män som gör könsöverskridande

51 www.lararnasnyheter.se 17 oktober 2013 52 En diskussion om segregation, utbildning och arbete för social inkludering finns i Dahlstedt 2007.

Män och utbildning SOU 2014:6

136

utbildningsval är också något som lyfts fram i rapporten till Framtidskommissionen.53

I ljuset av detta framstår det som viktigt att ytterligare utvärdera hur pojkar och män kan stödja pojkar att söka sig till utbildningar som idag domineras av flickor. Diskussioner om hur man stöttar pojkar och män att söka sig till framförallt servicesektorer kommer också att öka i betydelse i takt med att vård- och omsorgssektorerna kommer att behöva anställa personal till följd av de stora demografiska förändringarna med en åldrande befolkning.54

5.5 Högre utbildning

När det kommer till högskoleutbildning finns en trend att kvinnor drar ifrån män. Kvinnor har börjat dominera på tidigare mansdominerade utbildningar med hög status. Undantaget är bl.a. civilingenjörsutbildningar som fortfarande har manlig dominans.

Av samtliga antagna på högskolan hösten 2013 var 38 procent män och så har det i stort sett ut under de senaste åren.55 Andelen män bland doktorandnybörjare 2012 var 54 procent.56

Det är dock viktigt att slå fast att det inte skett en minskning av andelen manliga studenter över tid. Fler kvinnor och fler män studerar på högskola idag än för tjugo år sedan.57

Kvinnor tjänar däremot fortfarande inte nödvändigtvis på sina investeringar i utbildning på samma sätt som män. För stora grupper av kvinnor inom vård och omsorgsyrken är utdelningen senare i arbetslivet inte jämförbar med de lönenivåer som män med lägre utbildning får. En annan faktor som hämmar kvinnors löneutveckling är att kvinnor tar huvudansvaret för föräldraledighet, tillfällig föräldrapenning för vård av barn och obetalt hemarbete (se kapitel 4.3.1 och kapitel 7).

En delförklaring till att andelen kvinnor i högskolan ökat så starkt under senare tid handlar om att många yrken inom vård, skola och omsorg kräver högskoleutbildning. Den största ökningen bland studenter i högskolesektorn finns bland förskolepedagoger. Frågan om att män inte studerar på högskola i samma utsträckning

53 Löfström 2012. 54 Baagøe Nielsen 2011. Se även kapitel 4.5 och kapitel 6. 55 UHR 2013 56Män dominerar inom naturvetenskap och teknik, kvinnor inom humaniora, lantbruksvetenskap, medicin/hälsovetenskap och samhällsvetenskap. Källa: UKÄ 2013. 57SOU 2011:1 s. 52.

SOU 2014:6 Män och utbildning

137

som kvinnor kan därmed inte i sig ses som någon given indikation på ett manligt jämställdhetsproblem ur ekonomisk synvinkel. Män etablerar sig ofta tvärtom tidigare i arbetslivet och fortfarande i branscher med högre löner än i kvinnodominerade sektorer. Däremot är det inte givet att dessa mönster kommer att bestå över tid.

En ytterligare intressant aspekt är att män som gått samhällsvetenskaplig inriktning studerar vidare i mindre utsträckning än kvinnor från samma gymnasieinriktning. Delegationen för jämställdhet i högskolan påpekar i sitt slutbetänkande att dessa män, med samhällsvetenskaplig utbildning, borde vara en intressant grupp att rekrytera till lärar- och omsorgsyrken.58

Könsbalansen bland högskolans forskande och undervisande personal har successivt förbättrats.59 Tydligast är förändringen vad gäller lektorer.60 Samtidigt dröjer sig den vertikala ojämställdheten sig kvar. Andelen kvinnliga professorer har ökat kraftigt under 2000-talet men spås fortfarande inte nå till jämställdhetsintervallet inom överskådlig tid.61 Fördelningen av forskningsmedel fortsätter att gynna män, även om könsskillnaderna minskat.62

5.6 Utmaningar

Det framstår som svårt att urskilja en särskild metod eller åtgärd som ger tydliga förbättringar när det gäller pojkars skolprestationer. Vi anser att det framförallt är av vikt att Skolverket och utbildningssystemet kontinuerligt uppmärksammar frågan om pojkars underprestationer och arbetar för att utvärdera vad som kan ses som ”best-practice” på området.

Det går dock att skönja ett mönster utifrån tillgänglig kunskap som pekar på att ett normkritiskt arbetssätt som inkluderar nolltolerans mot sexism, trakasserier och skojbråk har betydelse. Pojkars och vissa flickors antipluggkulturer behöver uppmärksammas och tydliga förväntningar på pojkars prestationer behöver kommuniceras. Det handlar också om att uppmärksamma hur även pojkar är intresserade av utbildning och är delaktiga i omsorgsgivande. Former för inkluderande maskulinitet (se kapitel 3) kan

58SOU 2011:1, s. 61. 59 2002 61 procent män, 2007 58 procent och 2012 56 procent. 60 2002 68 procent män, 2007 61 procent och 2012 55 procent. 61 2002 86 procent män, 2007 82 procent och 2012 77 procent. 62SOU 2011:1.

Män och utbildning SOU 2014:6

138

troligen uppmuntras och uppmärksammas mer i skolan och av lärarna. Överlag behöver skolan tydligare arbeta med att informera pojkar om hur det framtida arbetslivet kommer att se ut och att det kommer att krävas mer utbildning oavsett vilken yrkesinriktning man tänker sig.

Satsningar på att öka läsförståelsen bland elever är troligtvis mycket viktigt och av särskild betydelse för pojkar. Även frågor om elevers ökade egna ansvar i skolan bör uppmärksammas mer. Det är här viktigt att särskilja problemen som gäller olika grupper av elever.

Pojkar som kommer från studiemotiverade hemmiljöer med föräldrar som har hög utbildningsnivå har inte samma problem i skolan som pojkar (och flickor) med andra förutsättningar. Detta även om det finns mönster i pojkars attityder till utbildning som gäller mer eller mindre generellt jämfört med flickor. Det är på det här sättet ofrånkomligt att frågan om pojkars sämre prestationer behöver sättas i relation till institutionella faktorer. Många skolor brottas med effekter av fria skolval och segregation som gör utmaningarna att öka elevers prestationer generellt stora och särskilt för pojkar som går i dessa skolor.

139

Min sida – Fataneh Farahani

En man förväntades bete sig som en man. Jag förväntades bete mig som en svart man (Frantz Fanon).

I mitt arbete med diasporiska och transnationella maskuliniteter och femininiteter ser jag feministisk förståelse som komplementärt med studier av män och maskulinitet. Det behövs dessutom intersektionella analyser av hur könade, klassbetingade och rasifierade villkor i vår globaliserade värld formar och påverkar vilka “val” som blir (o)möjliga i människors – mäns såväl som kvinnors – liv.

Enligt min mening är ett fokus på konstruktion av transnationella och translokala maskuliniteter nödvändigt för en bättre förståelse av obalansen mellan könen i samhället men också för att fylla luckor i nuvarande maskulinitetsforskning, som tenderat att analysera främst vita män. På liknande sätt har transnationell feministisk forskning, trots sin stora bredd och variation, främst behandlat kvinnors situation. I större utsträckning behövs studier av villkoren för ankomst och hemvist för män som lever i diasporan, sammanhang där etnisk tillhörighet konstrueras och omförhandlas, snarare än enbart att vara besatt av mäns ”kulturella bakgrund” och historia. I sådana studier behöver man också uppmärksamma hur föreställningar om invandrade män i olika sammanhang används för att åtskilja invandrade män från ”frigjorda och jämställda” västerländska män.

Föreställningen om den jämställde ”nye mannen” skapas genom kopplingar till svenskhet, medelklasstillhörighet, vithet och heteronormer. Vi behöver mer forskning om hur hudfärg, utbildning, ålder, språklig (o)förmåga, yrkestillhörighet, utseende, resurser och socialt och kulturellt kapital påverkar hur män inkluderas eller exkluderas från en normativ manlighet. Det ger möjlighet att visa hur män (och kvinnor) kan behöva försöka ”passera” för att få tillgång till priviligierade positioner eller hur ofta nedåtriktad klassmobilitet påverkar mäns självuppfattning.

Min sida SOU 2014:6

140

Vissa typer av maskulinitet ignoreras, marginaliseras eller tystas, medan andra uppmuntras och stärks. Etnografiska jämförande studier kan ge en fördjupad förståelse av olika hierarkier, inte bara mellan ”invandrade män” och ”etniskt svenska män”, utan även av hierarkier inom olika sorter av (o)önskade maskuliniteter, inom och mellan olika diasporiska grupper.

Fataneh har varit expert i utredningen. Hon arbetar som forskarassistent vid Stockholms universitet på Institutionen för etnologi, genusstudier och religionshistoria. Hon är fil.dr. i etnologi.

141

6 Mäns betalda och obetalda arbete

Slutsatser

1. Traditionella mönster mellan män och kvinnor lever kvar när det gäller förvärvsarbete (betalt arbete). Det gäller också hemarbete samt omsorg om såväl barn som annan anhörig. Skillnaderna mellan könen minskar dock. 2. Män gör mer traditionella yrkesval än kvinnor. Kvinnor gör inbrytningar på flera yrkesområden. 3. Män arbetar i betydligt högre omfattning än kvinnor i privata sektorn, kvinnor i betydligt högre omfattning än män i den offentliga. 4. Män arbetar betydligt mer heltid än kvinnor men skillnaderna minskar 5. Betydligt fler kvinnor än män arbetar deltid därför att kvinnorna saknar heltidsarbete eller vårdar barn. 6. Män arbetar cirka 25 procent mer faktisk tid än kvinnor. 7. Män står för en mindre del av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Skillnaden mellan könen minskar. 8. På vardagar tillbringar papporna 2 timmar mindre tid med barnen än mammorna. 9. Jämställdhet i hemarbetet har en koppling till mannens och kvinnans egen attityd till jämställdhet, till utbildningsnivå och till inkomstnivå.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

142

10. De skilda mönstren för män och kvinnor har stora effekter för mäns respektive kvinnors ekonomi. Den som väljer att ta större delen av föräldraledigheten väljer ofta senare att arbeta deltid. Detta kan påtagligt påverka löne-, inkomst- och karriärutveckling. Det får ekonomiska effekter på pensionen och vid en eventuell separation. 11. Vi ser således ett närmande mellan könen över tid och vi ser samtidigt ett tämligen traditionellt mönster när det gäller mäns och kvinnors användning av tid. Samtidigt anser var sjätte sammanboende man sig göra för litet när det gäller hushållsarbete och var fjärde kvinna anser sig göra för mycket. Givetvis kan det finnas en lång rad skäl till att man i ett hushåll väljer en viss uppdelning av sysslorna. Men det faktum att relativt många tycks ha valt en uppdelning av det obetalda arbetet i hemmet som man inte är nöjd med illustrerar styrkan i de normer som finns kring mäns och kvinnors arbete. Om det jämställdhetspolitiska målet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska kunna förverkligas krävs en förändring av de normer som påverkar fördelningen av betalt och obetalt arbete. Hur en sådan förändring kan uppnås, utan att det går ut över respekten för människors olika behov och önskemål, är en av de största jämställdhetspolitiska utmaningarna.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

143

6.1 En översikt

Ett vanligt vardagsdygn använder en genomsnittlig man respektive kvinna i åldern 20–64 sina tillgängliga 24 timmar på följande sätt (figur 6.1).

Källa: SCB TA 2010/11 och egen bearbetning

Betalt arbete 6 tim 38 min

Obetalt arbete

2 tim 43 min

Utbildning

21 min

Personliga

behov 9 tim 31 min Fri tid 4 tim 40 min

Annat 8 min

Män

Betalt arbete 5 tim 24 min

Obetalt arbete

3 tim 36 min

Utbildning

28 min

Personliga

behov 10 tim 2 min

Fri tid 4 tim 25 min

Annat 5 min

Kvinnor

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

144

Den påtagliga skillnad vi här ser mellan män och kvinnor rör tiden för betalt arbete – förvärvsarbete och obetalt arbete – hem- och omsorgsarbete. Bl.a. den skillnaden, som har stor betydelse för jämställdheten, kommer vi att på olika sätt att belysa i detta kapitel.

6.2 Förvärvsarbete

Med förvärvsarbete avser vi här arbete som utförs mot betalning, antingen av en avlönad arbetstagare eller av en egen företagare1.

Vi har när det gäller förvärvsarbete valt att begränsa oss till att presentera en stor del fakta, väsentligen statistik, och till att analysera vissa förhållanden.

Bakgrunden till denna begränsning är följande: Regeringen beslutade i oktober 2011 att bemyndiga chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild delegation för jämställdhet i arbetslivet (dir. 2011:80). Delegationen ska

 analysera vad regeringen och arbetsmarknadsparterna kan bidra med inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen för att nå jämställdhet i arbetslivet

 samla in och analysera goda exempel, såväl nationella som internationella, på jämställdhet i arbetslivet

 särskilt uppmärksamma och lämna förslag på hur kvinnors arbetskraftsdeltagande kan öka

 lämna förslag på insatser som kan främja jämställdhet i arbetslivet och minska lönegapet mellan kvinnor och män.

Delegationen (Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, JAdelegationen, A 2011:5) har således, till skillnad från oss, bl.a. i uppdrag att lämna förslag. Delegationen avser att presentera sitt huvudbetänkande i oktober 2014.

Förvärvsarbetets roll och den identitet den skapar för män – och kvinnor – är så stor och viktig att vi ändå vill behandla frågan om män och arbete. Detta så mycket mer som att ha, eller inte ha, ett förvärvsarbete påverkar stora delar av mäns – och kvinnors övriga

1 Detta avsnitt, 6.1, bygger på vår underlagsrapport Män och förvärvsarbete, bilaga 15. Rapporten innehåller mer av fakta, tidsserier, jämförelser inom Norden, EU och OECD, m.m. än de som presenteras i detta kapitel.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

145

liv. Det är därmed en mycket central, om inte den mest centrala faktorn, när det gäller jämställdhet.

6.2.1 Översikt

Till att börja med, en översikt av hur arbetsmarknadens terminologi och struktur kan se ut (figur 6.2):

Källa: SCB AKU och egen bearbetning.

Vi återkommer till de flesta av termerna och siffrorna i det följande. I så hög utsträckning som möjligt refererar vi till åldersgruppen 20–64 år och till SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) 2013. När vi avviker från detta markeras det.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

146

Personer 65 år och äldre finns inte med i statistiken ovan. Arbetskraftsdeltagandet i denna grupp ökar successivt och ligger 2013 i åldersgruppen 65–74 år på 19 procent för män och 11 procent för kvinnor.

6.2.2 Det är en större andel av männen som finns i arbetskraften jämfört med andelen av kvinnorna

Med arbetskraften avses här personer som är sysselsatta/förvärvsarbetande eller arbetslösa.2

Det relativa arbetskraftstalet anger andel av befolkningen som är i arbetskraften.

Även om det 2013 fanns en skillnad på 6 procentenheter (vilket motsvarar cirka 240 000 personer) mellan de relativa arbetskraftstalen för män och kvinnor kan vi konstatera att historiskt och i ett internationellt perspektiv är skillnaden liten. Det påtagliga som skett under de senaste decennierna i Sverige är den mycket kraftiga ökningen av kvinnornas arbetskraftsdeltagande (figur 6.3).3

2 SCB:s definition. 3 Om vi skulle studera kvinnans roll i bondesamhället (som exempel, 1930 var cirka 30 procent av befolkningen verksamma inom jordbruk och boskapsskötsel) skulle vi sannolikt finna att kvinnor, vid sidan av barn och hushåll, i stor omfattning deltog i arbetet kring gården, djuren m.m. Dock inte som förvärvsarbetande enligt definitionen – men det var ju inte heller den (självägande) bonde, som tillsammans med hustrun, drev eget jordbruk.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

147

Källa: SCB AKU och egen bearbetning

Andelen av männen som var i arbetskraften var således i stort konstant mellan 1970 och 1990. Detta till skillnad från kvinnor där en mycket kraftig ökning skedde under den perioden. Fram till mitten av 1990-talet minskade andelen män i arbetskraften, främst till följd av den ekonomiska krisen i början av 1990-talet, och har därefter legat på samma nivå fram till mitten av 2000-talet för att därefter öka något under senare år. (Vi återkommer till frågan om, särskilt kvinnors, deltidsarbete i avsnitt 6.2.13.)

När män och kvinnor blir föräldrar ökar skillnaden i arbetskraftstalen markant (figur 6.4).

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Män Kvinnor

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

148

Källa: SCB AKU

Vi ser alltså att medan pappornas arbetskraftstal ligger kvar på i stort samma nivå sjunker siffrorna för mammorna. Mammornas minskande arbetskraftsdeltagande, och i någon mån även pappornas, styrs också av antalet barn och av yngsta barnets ålder.

Det är tydligt vem som tar huvudansvaret för barnen. Sverige har, vilket indikeras i figuren, ett mycket högt arbetskraftsdeltagande bland män med barn under 7 år4 – högre än för hela gruppen män.5 Vi återkommer i avsnitt 6.3.3 till hur dessa småbarnspappors dygn ser ut.

4 97 procent. Uppgiften avser åldersgruppen 15-74 år. 5Prop. 2012/13:1 bil. 4 s. 15.

0

50 60 70 80 90 100

11–16 år 3–5 år 1–2 år 0 år 6–10 år

1–2 år 6–10 år 11–16 år

3–5 år

0 år

40 50 60 70 80 90 100

40 50 60 70 80 90 100

11-16 6-10 3-5 1-2 0

Kvinnor Män

1 barn

Procent

0 50 60 70 80 90 100

11–16 år 3–5 år 1–2 år 0 år 6–10 år

1–2 år 6–10 år 11–16 år

3–5 år

0 år

40 50 60 70 80 90 100

40 50 60 70 80 90 100

11-16 6-10 3-5 1-2 0

Kvinnor Män

2 barn

Procent

0 50 60 70 80 90 100 11–16 år

3–5 år

1–2 år 0 år 6–10 år

1–2 år 6–10 år 11–16 år

3–5 år

0 år

40 50 60 70 80 90 100

40 50 60 70 80 90 100

11-16 6-10 3-5 1-2 0

Kvinnor Män

3 eller fler barn

Procent

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

149

Utbildningsnivån slår igenom när det gäller arbetskraftstalen, så var t.ex. arbetskraftsdeltagandet 2013 för män med eftergymnasial utbildning högre än för dem med endast förgymnasial utbildning.6

Om man utgår från en traditionell mamma-pappa-barn-familj kan vi alltså konstatera att mannens traditionella roll i en relation att vara ensam familjeförsörjare7 när det gäller att få pengar till hushållet (”breadwinner”) har kraftigt förändrats. Med början av 1970-talet har det i Sverige utvecklats en ordning där båda vuxna i en parrelation förvärvsarbetar men där kvinnan i stor utsträckning arbetar deltid (se avsnitt 6.2.12 och figur 6.4).

Förtjänande och disponerande av egna pengar och därmed möjligheterna till ekonomiskt oberoende har stor betydelse för könsrollerna i en relation och i samhället. Jämlik eller ojämlik ekonomi påverkar starkt makten i en relation och tillfredsställelsen med den (se kapitel 4.3).

I figur 6.2 framgår andelen män och kvinnor som inte ingick i arbetskraften 2012. Majoriteten av dessa var i åldern 55–64 år.8 De flesta av dem som var utanför arbetskraften hade gymnasial utbildning.9 Vanligaste orsakerna för såväl män som kvinnor till att man inte befann sig i arbetskraften var sjukdom eller studier.

6.2.3 Män har högre sysselsättningsgrad än kvinnor

Med sysselsatta avses personer som utfört arbete minst en timme under en viss referensvecka eller då varit tillfälligt frånvarande från arbetet.10 (Notera alltså att det räcker med ”bara” en timme för att räknas till denna kategori).

Män i Sverige hade 2013 5 procentenheter högre sysselsättningsgrad än kvinnor.11

Mäns högre sysselsättningsgrad går igen när vi studerar skillnader mellan regioner, även om det finns län där män har lägre sysselsättningsgrad än kvinnor i ett annat län.12

6 91 procent mot 79. I åldersgruppen 15-74 år var skillnaden markant större, 84 procent respektive 48. 7 Begreppet syftar på att en person i en relation, vanligen mannen, drar in inkomster till hushållet. Begreppet bör dock ifrågasättas. I vart fall tidigare var det många gånger nödvändigt att en person skötte hemmet och en lönearbetade för att få familjen att fungera. Att då bara kalla den ena försörjande upplever vi vara diskriminerande. I bondesamhället, där de flesta inte lönearbetade, fanns inte denna uppdelning. 8 33 procent av männen, 32 procent av kvinnorna. 9 42 procent av männen, 41 procent av kvinnorna. 10 SCB:s definition. 11 Män 82 procent och kvinnor 77.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

150

Den går igen när vi studerar skillnader i förvärvsfrekvens13mellan och inom grupperna inrikes respektive utrikes födda – högst frekvens bland de fyra grupperna har inrikes födda män och lägst utrikes födda kvinnor.14

Den går igen när vi studerar skillnader i sysselsättningsgrad mellan åldersgrupper.15 Även i åldersgruppen 65 år och äldre är sysselsättningsgraden högre för män än för kvinnor.16

Den går igen när vi studerar skillnader beroende på utbildningsnivå.17

Den går igen vare sig man har barn eller inte.18Vid jämförelser inom EU har Sverige generellt höga siffror när det gäller sysselsättningsgrad.19

Här har vi berört sysselsättningsgrad och förvärvsfrekvens. Större skillnader mellan könen visar sig när vi senare i detta kapitel (avsnitt 6.2.12 och 6.2.13) behandlar deltidsarbete och faktiskt arbetade timmar (6.2.14).

12 SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). 13 Benämningen i SCB RAMS på i stort sett detsamma som i SCB AKU benämns sysselsättningsgrad. 14 Män inrikes födda 85 procent, utrikes födda 71; kvinnor inrikes födda 81 procent, utrikes födda 61. 15 Åldersgruppen 25-44 år; män 88 procent, kvinnor 82. Åldersgrupp 45-64; män 83 procent, kvinnor 78. 16 Män 19 procent, kvinnor 11. 17 OECD 2012 s. 237. 18 SCB AKU. 19 7 procentenheter högre för män, 13 procentenheter högre för kvinnor. Avser 2012. Källa: Eurostat.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

151

6.2.4 Män är arbetslösa i ungefär samma omfattning som kvinnor

Mätt som andel av arbetskraften (relativa arbetslöshetstalet) var män och kvinnor 2013 arbetslösa i ungefär samma omfattning.20 Sverige låg 2012 under EU-genomsnittet för såväl män som kvinnor.21

Det relativa arbetslöshetstalets utveckling sedan 1987 framgår av figur 6.5.

Källa: SCB AKU och egen bearbetning

Vi ser bl.a. att mäns och kvinnors arbetslöshet följer varandra tämligen väl. Orsaken till skillnaden i början av 1990-talet – krisår – beror huvudsakligen på att män i större utsträckning arbetar i konjunkturkänsliga sektorer i privata sektorn (mäns yrkesval behandlar vi i nästa avsnitt, 6.2.5).

Utrikes födda, såväl män som kvinnor, hade 2013 påtagligt högre arbetslöshet än inrikes födda.22

20 Män 7,4 procent, kvinnor 6,8 procent. 21 EU-27 2012: Män Sverige 8,2 procent, män EU-27 10,4 procent. Kvinnor Sverige 7,7 procent, kvinnor EU-27 10,5 procent. Källa: Eurostat. 22 Män inrikes födda 4,4 procent, utrikes födda 16,3; kvinnor inrikes födda 5,1 procent, utrikes födda 15,0.

0 2 4 6 8 10 12

1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011

Män Kvinnor

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

152

Män och kvinnor med eftergymnasial utbildning hade väsentligt lägre arbetslöshet23 än män och kvinnor med enbart förgymnasial utbildning24.

Vi såg ovan att det skilde 6 procentenheter mellan könen när det gällde arbetskraftsdeltagande och 5 procentenheter när det gällde sysselsättningsgrad. När det gäller arbetslöshet är dock skillnaden mycket liten mellan könen, knappt 1 procentenhet. En förklaring till detta kan vara könssegregeringen inom arbetsmarknaden (avsnitt 6.2.5), deltidsarbetet (avsnitt 6.2.12), m.m.

6.2.5 Män väljer andra typer av yrken än kvinnor

Det finns markanta skillnader i yrkesval mellan män och kvinnor – det finns traditionella mansyrken och det finns traditionella kvinnoyrken. Endast 3 av de 30 största yrkena hade 2011 en jämn könsfördelning. Detta år arbetade endast 12 procent av alla män och 13 procent av alla kvinnor i yrken med jämn könsfördelning (med detta avses inom det s.k. jämställdhetsintervallet, 40–60 procent).25

Män arbetar främst inom tillverkningsindustrin och byggnadsverksamhet. Kvinnor arbetar främst inom vård, omsorg och handel.

Könssegregeringen avtar dock något26, framförallt till följd av kvinnors inbrytningar i traditionella mansyrken. Männens inbrytningar på kvinnodominerade områden är av mindre omfattning.

Under 2001–2010 ökade antalet män och kvinnor i yrken som kräver högre utbildning med netto 200 000 personer. Av dessa var 32 procent män och 68 procent kvinnor vilket visar att kvinnors intresse för högre utbildning sätter sina tydliga spår. Till bilden hör att de största grupperna var förskollärare, sjuksköterskor och ekonomer.27

23 Arbetslöshet män 5,3 procent, kvinnor 4,8. 24 Arbetslöshet män 13,8 procent, kvinnor 18,4.. 25 SCB Yrkesregistret. 26 En beräkning av segregeringen i form av ett index visar att segregeringen 1997 låg på 63, 2002 på 59 och 2011 på 56. Ju högre index, desto mer segregerat. Segregeringsindex har ett samband med åldersgrupper; 2011 var index 51 för åldersgruppen 20-34 år och 62 för åldersgruppen 50-64 år, dvs. segregeringen är högre bland de något äldre. Källor: SCB 2013a, SOU 2004:43 s. 79 och Framtidskommissionen 2012 s. 66. 27 SCB, arbetsmarknadsstatistik publicerad i Framtidskommissionen 2012 s. 67.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

153

13 procent av de anställda är utrikes födda. Andelen utrikes födda är högst, för såväl män som kvinnor, i yrkesgruppen hotell- och kontorsstädare m.fl.28

Läkare är en yrkesgrupp som totalt sett har en mycket jämn könsfördelning.29 Den jämna könsfördelningen gällde såväl utrikes som inrikes födda läkare.30

Det tar viss tid innan en förändring av mäns och kvinnors utbildningsval och utbildningsframgångar får fullt genomslag. I många yrkesgrupper är män i majoritet i de äldre åldersgrupperna medan andelen kvinnor är högre i de yngre.

Ett intressant exempel på kraften i en sådan förändring ges i följande tabell (6.1):

Källa: Prop. 2012/13:1 bilaga 4 s. 13, prop. 2013/14:1 bilaga 3 s. 13 och egen bearbetning

Vi kan här se en tydlig utveckling där typiskt manliga höglöneyrken i stället utvecklas till kvinnliga (höglöne?)yrken och där förändringstakten är påtaglig.

Inom EU har Sverige en könssegregering något över genomsnittet.31 Dock, när det gäller könsegregeringen inom områdena utbildning, vård och socialt arbete har Sverige största segregeringen inom EU-28.32

28 63 procent av de anställda männen, 41 procent av kvinnorna. Källa: SCB 2012f s. 7. Det hade varit intressant att även studera utbildningsnivån eller yrke för dessa personer i deras respektive ursprungsland. 29 51 procent män, 49 procent kvinnor 2011. 30 31 procent av de manliga läkarna var utrikes födda män. Samma procentsats gällde för de kvinnliga läkarna. Källa: SCB 2012f s. 7. 31 European Commission 2009 s. 33. 32 EIGE 2013 s. 61.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

154

6.2.6 En låg andel män väljer omsorgsyrken

När vi studerar de 30 vanligaste yrkena 2011 närmare finner vi bl. a. att den manliga andelen undersköterskor och sjukvårdsbiträden är 7 procent, förskollärare och fritidspedagoger 8 procent, övriga sjuksköterskor 9 procent, barnskötare m.fl. 13 procent, vårdbiträden, personliga assistenter 18 procent samt skötare och vårdare 26 procent.33

Vi kan alltså se att det är en jämförelsevis låg andel män som väljer omsorgsyrken. Detta gäller dock inte läkare som också får anses ha ett slags omsorgsyrke.

Hinder för rekrytering av män till omsorgsyrken har bl.a. hävdats vara34:

 rekryteringskampanjer och skolböcker är ofta inriktade mot flickor och kvinnor

 det är inte bara män utan även kvinnor som finner omsorgsyrkena mindre attraktiva

 män som väljer könsotraditionellt riskerar att mötas av fördomar och stereotyper

 det finns få manliga kolleger. Som skäl för att det viktigt med män i omsorgsyrken har man bl.a. framhållit35 att

 den könsuppdelade arbetsmarknaden i Norden håller kvar och begränsar den enskildes möjligheter i arbetslivet

 man bör sträva efter att omsorgssektorn avspeglar befolkningens sammansättning.

 rekrytering av män till omsorgssektorn är en möjlig åtgärd för att motverka arbetslöshet bland män. En kommentar till den sista punkten är att rekryteringen inte kan motiveras av endast arbetslöshetsskäl. Givetvis krävs rätt utbildning och rätt kompetens även för denna typ av yrken.

Vid jämförelse inom EU-27 avseende år 2007 låg Sverige med 13 procent män strax över genomsnittet vad gäller ”care workers”.36

(Vi återkommer till frågan om äldreomsorg i avsnitt 6.2.13.)

33 SCB YR. 34 Nordiska ministerrådet 2012. 35 Nordiska ministerrådet 2012. 36 Care workers = home helpers in elderly care and care workers and teachers in pre-primary service.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

155

6.2.7 Män är i betydligt högre grad än kvinnor anställda i privat sektor

Män är i betydligt högre grad än kvinnor anställda i privat sektor och andelen ökar för både män och kvinnor.37 Detta är framförallt relaterat till privatisering av delar av den offentliga sektorn.

Medan det 2012 t.ex. fanns 1 440 000 privat fast anställda män var 870 000 kvinnor privat fast anställda. Och medan det fanns 280 000 fast anställda män i offentlig sektor fanns det 780 000 fast anställda kvinnor i sektorn.38 Detta knyter väl samman med att kvinnor så kraftigt dominerar inom vård, skola och omsorg.

En effekt av dessa olika sektorsval är att männens arbete är klart mer konjunkturberoende, något som visade sig bl.a. i 1990-talskrisen.39

6.2.8 En liten andel män är hemarbetande

Störst skillnad mellan könen när det gäller personer 20–64 år som inte tillhör arbetskraften råder i gruppen hemarbetande. Endast 3 000 män (0,1 procent av befolkningen i åldern 20–64 år) jämfört med 51 000 kvinnor (1,9 procent) var hemarbetande 2012.40

I detta sammanhang är det värt erinra om den enorma förändring som skett i samhället sedan 1970-talet och som vi delvis åskådliggjort ovan (figur 6.3). Under flera decennier dessförinnan var en stor andel av de gifta kvinnorna hemarbetande (hemmafruar).

6.2.9 Män arbetar i lägre grad än kvinnor som tidsbegränsat anställda

En lägre andel män än kvinnor är tidsbegränsat anställda.41 Den för männen vanligaste formen 2012 var timanställd med schema för viss tid medan för kvinnorna bl.a. vikariat, timanställd med schema för viss tid och ”kallas vid behov” var vanligast.42

37 SCB AKU. 38 SCB AKU 2012. 39 I denna klarade sig f.ö. högutbildade klart bättre än lågutbildade. Unga män klarade sig sämre än unga kvinnor. Källa: SOU 2001:79. 40 SCB, Hitta statistik, Temaområden, Jämställdhet, Indikatorer, Ekonomisk jämställdhet. 41 SCB AKU. 42 SCB, Hitta statistik, Temaområden, Jämställdhet, Indikatorer, Ekonomisk jämställdhet.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

156

Sverige låg 2011 över genomsnittet inom EU-27 när det gäller tidsbegränsat anställda.43

6.2.10 Män arbetar i högre grad än kvinnor som egna företagare

År 2013 var 13 procent av de sysselsatta männen företagare. Motsvarande siffra för kvinnor var 6 procent.44

Av Sveriges alla företag drivs ¾-delar av män. 6 av 10 av alla nystartade företag har män i ledningen.45

Vi ser även här ett mönster med män inom traditionellt manliga aktiviteter – bygg, industri m.m. och kvinnor inom traditionellt kvinnliga – vård, omsorg och utbildning.46

6.2.11 Män etablerar sig tidigare på arbetsmarknaden än kvinnor

Etableringsåldern på arbetsmarknaden – då 75 procent inom en ålderskull är i förvärvsarbete – har under de senaste decennierna ökat kraftigt. Det finns också en tydlig åldersskillnad mellan könen.

Mäns etableringsålder 1990 var 21 år, 2000 25 år och 2011 28 år. För kvinnor var motsvarande siffror 20, 30 respektive 30 år.47 En generell förklaring till ökningen är att utbildningstiden förlängts. Den ökande andel kvinnor som skaffar sig längre utbildning torde förklara skillnaden i siffror mellan könen.

Skillnaden i etableringsålder torde också ha påverkan på de roller i en parrelation som kan utvecklas när första barnet kommer (se kapitel 4.5.2).

43 Eurostat. 44 SCB AKU. 45Prop. 2013/14:1 bil.3. 46 SCB 2012c s. 65. 47 SCB 2012d s. 24 ff. SCB RAMS.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

157

6.2.12 Män arbetar heltid i betydligt högre grad än kvinnor – och deltid i lägre grad

År 2013 gällde att 89 procent av de sysselsatta männen arbetade heltid medan 69 procent av kvinnorna gjorde så (se även figur 6.2).

Utvecklingen av mäns och kvinnors hel – och deltidsarbete ser ut på följande sätt (figur 6.6).

Källa: SCB AKU och egen bearbetning

Vi ser bl.a. att andelen deltidsarbetande män och kvinnor närmat sig sedan slutet av 1980-talet och att andelen heltidsarbetande män och kvinnor närmat sig sedan 1990-talets början – något som bl.a. blev en effekt av 1990-talskrisen. Dock, skillnaden i genomsnittlig arbetstid är fortfarande betydande (se avsnitt 6.2.14).

Deltidsarbetet varierar mellan olika näringsgrenar. Det är högst inom vård och omsorg och lägst i industrin – typiska kvinno- respektive mansyrken.48

48 Baseras bl.a. på SOU 2004:43 s. 71.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Män heltid Kvinnor heltid Män deltid Kvinnor deltid

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

158

Sverige har hög andel deltidssysselsatta såväl män som kvinnor vid jämförelse inom EU-27. Andelen deltidssysselsatta män är högre endast i Nederländerna och i stort i samma nivå som i Danmark.49

Det finns ett samband mellan Sveriges höga sysselsättningsgrad (se avsnitt 6.2.3) och den höga andelen deltidssysselsatta. En hög sysselsättningsgrad kan ju enklast ”nås” genom hög andel deltidssysselsatta eftersom måttet sysselsättningsgrad inte tar hänsyn till hur mycket personer arbetar utan endast hur många som arbetar. En konsekvens av detta är dock att det möjliggör för fler män och kvinnor att förena förvärvsarbete och föräldraskap vilket är svårare i många länder utanför Norden.

Ungdomar i åldern 16–24 år arbetar mer deltid än genomsnittet. Det förklaras till stor del av tillfälliga anställningar vid sidan av studier.50 Deltidsarbete för såväl män som kvinnor är minst vanligt i åldersgruppen 45–54 år. Detta torde förklaras av att för de flesta är då småbarnsåren över och mer tid kan läggas på arbetslivet.

Det finns personer som har ett andra arbete. Det är rimligt att anta att det för de allra flesta är en fråga om två deltidsarbeten. 2011 gällde detta för 8 procent av dem som var anställda. Förekomsten av ett andra arbete är vanligare i Sverige än i EU-27.51

49 European Commission 2013a s. 6. 50Ds 2013:8 s. 105. 51 Eurostat.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

159

6.2.13 Mäns och kvinnors olika orsaker till deltidsarbete

Män och kvinnor har skilda orsaker till att arbeta deltid (figur 6.7).

Källa: SCB AKU och egen bearbetning

Av figuren framgår att männens vanligaste orsaker är ”lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid”, ”egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga” och ”studier”. De tre vanligaste orsakerna för kvinnor är ”lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid”, ”vård av barn” samt ”vill inte heltidsarbeta, uppger inget skäl”.

Går vi cirka tio år tillbaka i tiden och jämför ser vi ingen större skillnad när det gäller orsaker till deltidsarbete.52

0 30 60 90 120 150 180 210

Lämpligt heltidsarbete

saknas/söker heltid

Vård av barn

Vill inte heltidsarbeta,

uppger inget skäl Egen sjukdom/nedsatt

arbetsförmåga

Studier

Arbetet är fysiskt och/

eller psykiskt krävande

Har flera jobb

Vård av både barn och vuxna anhöriga/släktingar

Vård av vuxna anhöriga/släktingar

Övrigt

Uppgift saknas

Kvinnor Män

Antal i 1 000-tal

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

160

”Lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid”

I figur 6.7 framträder, särskilt för kvinnor, denna orsak. Av figuren framgår att orsaken anges av 70 000 män och cirka 210 000 kvinnor (att t.ex. jämföra med de cirka 1 440 000 kvinnor som har heltidsarbete). Det är alltså här fråga om stora resurser som av olika skäl inte används på arbetsmarknaden.

Talen blir än större om man inkluderar ytterligare grupper. Det görs beräkningar av arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande.53 Tillsammans kallas dessa för det outnyttjade arbetskraftsutbudet. I juli 2013 motsvarade det 540 000 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka. Männens andel av detta var cirka 55 procent54.

”Vård av barn”

Regeringen har, som ett av sina fyra delmål för jämställdhetspolitiken, ett delmål för hem- och omsorgsarbete55:

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

När det gäller vård av barn (som ingår i omsorgsdelmålet) kan vi se vi ett annorlunda mönster för män jämfört med kvinnor (tabell 6.2, se även figur 6.4 som dock avser arbetskraftsdeltagandet).

53 SCB AKU och egna beräkningar. 54 SCB och egna beräkningar. 55Prop. 2013/14:1 UO 14 s. 48.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

161

Källa: SCB AKU

För männen – och kvinnorna – har barnets ålder eller antalet barn inte stor betydelse för andelen som arbetar deltid, däremot kan den ju göra det i fråga om deltidens omfattning.

Andelen män respektive kvinnor som arbetar deltid skiljer sig dock kraftfullt.

Intressant att notera är också den höga andel kvinnor som arbetar deltid också när yngsta barnet är 11 år eller mer. Man kan anta att dessa kvinnor arbetat deltid i minst 11 år. Då har det rimligen också påverkat kvinnans (och mannens) utveckling på arbetsmarknaden och ekonomi under lång tid, något som det med sannolikhet kommer att göra även många år framöver.

Det är alltså här vi så tydligt ser de skilda mönster i hel- och deltidsarbete som bl.a. så starkt påverkar rollerna i familjen.

Vad gäller deltidsarbete är det värt notera det jämförelsevis omfattande deltidsarbetet bland kvinnor utan barn, något som

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

162

rimligen är kopplat till svårigheten att få heltidsarbete, men kanske också äldre kvinnors sämre hälsa p.g.a. arbete inom vård och omsorg.

Det finns många orsaker till att inte ännu fler småbarnspappor arbetar deltid. Forskning visar56 att dessa bl.a. är

 låga hushållsinkomster; försvårar möjligheterna arbeta föräldradeltid

 klass; pappor med högre tjänstemannayrken arbetar mer deltid

 antal anställningsår; kortare tids anställning kan försvåra ett uttag

 pappadeltid är ovanligare inom mansdominerade yrken

 förekomst av eventuell heltidsnorm på arbetsplatsen

 chefens attityd till pappadeltid

 prestationsförväntningarna på arbetsplatsen; höga sådana kan försvåra ett uttag.

”Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga”, ”Arbetet är fysiskt och/eller psykiskt krävande”

Dessa båda orsaker kan ha ett samband så till vida om t.ex. det fysiskt eller psykiskt krävande arbetet leder fram till nedsatt arbetsförmåga.

Vi ser att för båda grupperna dominerar kvinnorna kraftigt särskilt när det gäller krävande arbetsuppgifter.

Vi har inte gått djupare in i orsakerna men det hävdas ibland i debatten att deltidsarbete bland kvinnor är en individuell lösning på ett strukturellt problem där kvinnor för att orka med sitt arbete arbetar deltid. Utefter samma argumentationslinje hävdas att detta är ett betydligt mindre problem för män då arbetsmiljöproblem inom t.ex. industrin tagits på mycket större allvar och lett till anpassningar av arbetsmiljön m.m.

56 Larsson 2012.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

163

”Vård av vuxna anhöriga/släktingar”

Vad gäller vård av anhöriga och släktingar är det, igen, först värt erinra om ett av regeringens fyra delmål för jämställdhetspolitiken57:

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

Anhörigomsorg som orsak till deltidsarbete har en jämställdhetsdimension vilken också blir tydlig i skillnaden i omfattning mellan män och kvinnor (figur 6.7).

Det är ofta vuxna döttrar som har uppgift att vårda sina vuxna anhöriga, vanligtvis föräldrarna. Om de vårdande är i förvärvsaktiv ålder blir deras förvärvsarbete och försörjning därför påverkad.58

Jämställdhetspolitiska utredningen drogs slutsatsen att äldreomsorg måste synliggöras som jämställdhetspolitisk framtidsfråga59:

I Sverige innebär minskningen av offentlig äldreomsorg sedan 1980talet i kombination med framtidens demografiska utmaningar och välfärdstjänstesektorns organisering och finansiering ett politiskt vägskäl, där frågor om välfärd och jämställdhet är avgörande. Framtidens stora frågor är hur vi ska ha råd att ge den vård och omsorg som krävs för en åldrande befolkning, vilka som ska göra detta arbete och under vilka villkor det ska göras. I dessa frågor finns en tydlig könsdimension. Framförallt är kvinnor överrepresenterade som utförare av vård, både i det offentliga och privat. Både män och kvinnor vårdar äldre anhöriga, men kvinnor gör det mer.

Frågeställningen är än mer aktuell idag och debatten handlar i allt större utsträckning om hur omsorgen ska finansieras. Debatten utgår bl.a. från följande

 genom att det blir fler äldre i befolkningen kommer behovet av vård och omsorg att öka, dvs. det kommer att kosta mer att tillgodose behoven

 genom att antalet i förvärvsaktiv ålder i befolkningen minskar kommer skatteintäkterna från deras arbete att minska och därmed minskar möjligheterna att finansiera de ökande behoven av offentlig vård och omsorg

57Prop. 2013/14:1 UO 14 s. 48. 58 Szebehely, Ulmanen och Sand 2014. 59SOU 2005:66 s. 345.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

164

 givet dessa två punkter och den utveckling vi sett de senaste decennierna kommer behovet av anhörigomsorg att fortsätta att öka, en ökning som i sin tur riskerar att minska anhörigas förvärvsarbete och därigenom även minska skatteintäkterna. Detta är då bl.a. kopplat till att offentlig äldreomsorg har minskat.60

Till denna debatt hör också frågan om att män och kvinnor, bl.a. till följd av ökad medellivslängd, kan och bör arbeta längre, något som då påverkar bl.a. skatteintäkterna.

I kapitel 4.5.2 kunde vi konstatera att till följd av den påtagliga skillnaden mellan antalet och andelen äldre gifta män och äldre gifta kvinnor är de äldre män som behöver hjälpa sina fruar med olika vårdinsatser i hemmet betydligt färre än de kvinnor som behöver stötta sina män. Därtill påverkar inte bara skillnader i livslängd utan också skillnader mellan könen när det gäller sjukdomsmönster och partnerval utifrån ålder.

Äldre män får oftare än äldre kvinnor stöd av sina partners. För en kvinna kan det vara så att när hon behöver hjälp har hon mer sällan sin man kvar i livet eller är han för sjuk för att kunna hjälpa. Äldre kvinnor blir därför mer beroende av hjälp utanför hushållet bl.a. av döttrar.

Anhörigomsorgen är alltså en central utmaning på såväl familje- som samhällsnivå och den har i sig jämställdhetsaspekter. Den har också jämlikhetsaspekter med avseende på t.ex. skilda privata finanseringsmöjligheter.

60 Szebehely och Ulmanen 2012. .

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

165

6.2.14 Män förvärvsarbetar mer faktiskt tid än kvinnor

Ovan har vi bl.a. behandlat deltidsarbete. Ett kanske än mer intressant mått är de genomsnittligt faktiskt arbetade timmarna (figur 6.8)61

Källa: SCB AKU.

Det finns, som synes i figuren, en svag ökning uppåt under senare år totalt sett som beror på att kvinnors arbetstid har ökat stadigt. För män har istället arbetstiden per vecka minskat något och då framför allt under 2000-talet. Sett till hela perioden arbetar dock män nästan lika mycket 2011 som 1987.

Småbarnspappor arbetar i genomsnitt färre timmar per vecka sedan några år tillbaka än män utan barn (figur 6.9, notera i denna figur att timaxeln är bruten på annat sätt axeln i figur 6.8).

61 Faktiskt arbetade timmar = vanligen arbetade timmar – frånvaro + övertid.

20 22 24 26 28 30 32 34 36 38

1985 1990 1995 2000 2005 2010

Observera att värdeaxeln är bruten

Män

Kvinnor

Timmar per vecka

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

166

Källa: SCB AKU.

Vi ser bl.a. att arbetstiden för män med barn under 19 år minskat över perioden, att arbetstiden för män utan barn under 19 år ökat något – men ändå notabelt ligger 2–3 timmar lägre än pappornas. Måhända är den traditionella familjeförsörjarrollen en förklaring, måhända slår det i statistiken igenom att den omfattar män från 16 års ålder. Största minskningen gäller män med barn under 7 år, något som ur jämställdhetssynpunkt får beskrivas som positivt.

Till skillnad från småbarnspappornas arbetstid ökar den genomsnittliga arbetstiden för småbarnsmammor sedan länge.62

Skillnaden mellan könen i fråga om mäns och kvinnors genomsnittliga arbetstid minskar mest bland småbarnsföräldrar (figur 6.10).

62 29 timmar för kvinnor utan barn, 27 för kvinnor med barn under 19 år och 23 för kvinnor med barn under 7 år. Källa: SCB 2012e s. 14 ff.

30 31 32 33 34 35 36 37 38

1985 1990 1995 2000 2005 2010

Observera att värdeaxeln är bruten Timmar per vecka

Med barn under 19 år

Utan barn under 19 år

Med barn under 7 år

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

167

Källa: SCB AKU

Under slutet av 1980- och början av 1990-talet var skillnaden mellan småbarnsföräldrar något mer än två arbetsdagar per vecka, runt 17 timmar. Under framförallt 2000-talet minskar pappornas arbetstid relativt konstant medan mammornas ökar. Skillnaden på nästan två arbetsdagar har minskat till omkring 10 timmar. Skillnaden är fortfarande stor, men män och kvinnor närmar sig tydligt varandra vad gäller arbetstid.63

6.2.15 Män är i lägre grad än kvinnor frånvarande från sina arbeten

Män är genomgående mindre frånvarande från sina arbeten. Mäns lägre frånvaro 2012 förklaras till allra största delen av deras, i förhållandena till kvinnors, mindre uttag av föräldrapenning64 (se kapitel 7.1.2) och lägre sjukfrånvaro65 (se kapitel 8.7).

63 SCB AKU. 64 Män 1,6 procent, kvinnor 5,0 procent 2012. Källa: SCB AKUb. 65 Män 2,5procent, kvinnor 4,0 procent 2012. Källa: SCB AKUb.

0 5 10 15 20

Utan barn

under 19 år

Med barn under 19 år

Med barn under 7 år

Timmar per vecka

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

168

I åldersspannet 25–39 år var männens totala frånvaro betydligt lägre än kvinnors, med en största differens i åldersgruppen 30–34 år.66 Den stora skillnaden ligger i uttaget av föräldraledighet. Exempelvis hade kvinnorna i åldern 30–34 år fyra gånger så hög andel föräldrapenning som männen.

Detta förhållande har, som vi påpekar flera gånger i vårt betänkande, klara positiva konsekvenser för män som grupp och klara negativa för kvinnor som grupp. Det påverkar löne-, inkomst- och karriärutveckling, pensioner och kan därmed ha stor betydelse vid en eventuell separation.67

6.2.16 Män arbetar mer övertid än kvinnor

Män arbetar fler övertidstimmar (betalda och obetalda) per vecka än kvinnor.68

Orsaken till att personer arbetar mer än normal tid har undersökts i Norge.69 Bland de förvalda alternativen i en enkätundersökning valde de flesta ”Min arbetsplats erfordrar det”70. På andra plats kom ”Eftersom arbete har en viktig roll i mitt liv”71, på tredje ”Övriga skäl”72, på fjärde ”Jag gör så för att upprätthålla min eller min familjs levnadsstandard”73 och på femte ”Det är nödvändigt för min karriär”74. Könsskillnaderna i denna undersökning var inte markanta.

När man studerar undersökningsresultaten för föräldrar till småbarn (0–6 år) finner vi ett annat mönster. För dessa föräldrar ökar andelen män som svarar med ”karriäralternativet”75 medan det minskar för kvinnor76. När det gäller ”viktig-roll-alternativet” ökar männens siffra marginellt medan kvinnors minskar påtagligt.77

Så, när barnet eller barnen kommer blir arbetet relativt sett viktigare för mannen och relativt sett mindre viktigt för kvinnan. Alternativt uttryckt, när barnet kommer prioriterar mannen arbetet,

66 Män 21 procent, kvinnor 33 procent. SCB AKUb s. 13. 67 Som en indikation: 52 000 män gifte sig 2012 och samma år skilde sig 23 000 män. 68 Män 1,4 timmar, kvinnor 0,9 timmar. SCB AKUb s. 17. 69 Holter, Svare och Egeland 2009 s. 30 ff. 70 Män 42 procent, kvinnor 37 procent. 71 Män 28 procent, kvinnor 30 procent. 72 Män 13 procent, kvinnor 18 procent. 73 Män 12 procent, kvinnor 12 procent. 74 Män 5 procent, kvinnor 3 procent. 75 5 procent mot 9 procent. 76 3 procent mot 2 procent. 77 30 procent till 21 procent.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

169

det betalda (för familjens räkning?) medan kvinnan prioriterar familjen, det obetalda arbetet. (Se tidigare diskussioner om rollerna i familjen.)

6.2.17 Män arbetar i mindre grad än kvinnor obekväm arbetstid

Av samtliga sysselsatta var det 39 procent som arbetade obekväma arbetstider under 2012.78 Den vanligaste formen av obekväm arbetstid var helgarbete, 1/3-del av de sysselsatta arbetade helg under 2012. Nästan lika många arbetade kvällar. 20 procent arbetade skift medan 13 procent arbetade nätter. Det var färre män än kvinnor som arbetade på obekväma arbetstider.79

Helg-, kvälls- och skiftarbete var vanligare bland kvinnor avhängigt av att de arbetar inom vård och omsorg. Nattarbete var vanligare bland män.

6.3 Hemarbete och övrig tidsanvändning

I avsnitt 6.2 har vi behandlat förvärvsarbete – det betalda arbetet. Här ska vi, baserat på bl.a. SCB:s tidsanvändningsundersökningar80, förutom förvärvsarbete, även studera hemarbetet – det obetalda arbetet samt övrig tidsanvändning81. Vi kommer att se att det grundmönster vi tidigare sett – män förvärvsarbetar fler timmar än kvinnor – också, och föga förvånande går igen, när tidsstudier görs.

I begreppet hemarbete ingår här hushållsarbete, underhållsarbete (sköta tomt och trädgård, renovera hus, tvätta bil etc.), omsorg om egna barn, omsorg om andra, inköp av varor och tjänster, annat hemarbete och resor i samarbete med hemarbete.82

78 SCB AKU arbetad tid 2012 s. 21. 79 Män 37 procent, kvinnor 42 procent. 80 Framställningen bygger till stor del på SCB:s tidsanvändningsundersökningar, TA (bl. a. SCB 2012b). SCB TA 2010/11 bygger på tidsdagsböcker där 3 300 personer i åldern 15–84 år beskrivit sina aktiviteter under vardag och helg) samt data och undersökningar från European Institute for Gender Equality (EIGE), Europeiska kommissionen, Norge (undersökningen 2007 i Norge, som presenteras i Holter, Svare och Egeland 2009 ), redovisar i stora delar samma resultat vad gäller tidsanvändning som SCB TA och OECD. Vårt fokus på SCB TA innebär att klassificeringarna av tid m.m. i dessa undersökningar – som naturligtvis kan diskuteras, påtagligt påverkar presentationen i detta avsnitt. SCBs klassificering framgår av SCB 2012b. 147. Fokus i avsnitt 6.3 ligger på åldersgruppen 20–64 år. 81 Detta avsnitt, 6.3, bygger på vår underlagsrapport Mäns användning av tiden, bilaga 16 till vårt betänkande. Rapporten innehåller bl.a. mer av fakta, tidsserier, jämförelser inom Norden, EU och OECD, m.m. än de som här presenteras. 82 SCB 2012b s. 66.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

170

6.3.1 En översikt

Som vi tidigare sett, avsnitt 6.1, finns det markanta skillnader mellan hur män och kvinnor fördelar sin tillgängliga tid. Vi kan också här se hur tidsanvändningen förändrats under de senaste decennierna (figur 6.11).

Källa: SCB TA i SCB 2012c s.

38.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

171

Vi ser här och baserat på andra uppgifter från SCB83 bl.a. följande:

 Män förvärvsarbetar mer tid än kvinnor. Ett genomsnittligt vardagsdygn är skillnaden mellan män och kvinnor närmare 90 minuter (mannen arbetar 7 timmar och kvinnan 5,5). På veckosluten är situationen annorlunda. Då förvärvsarbetar män några minuter mindre än kvinnor.84

 Män har minskat sin förvärvsarbetstid med cirka 35 minuter per vardagsdygn sedan början av 1990-talet. Orsaken är att det är en mindre andel av männen som förvärvsarbetar 2010 jämfört med för 20 år sedan. Dessutom har den genomsnittliga förvärvsarbetstiden minskat med cirka 25 minuter per dygn för dem som verkligen förvärvsarbetat.85 Under samma period har kvinnor ökat förvärvsarbetstiden med cirka 30 minuter per vardagsdygn.86 Det sker därmed, som vi sett tidigare (avsnitt 6.2.14), ett närmande mellan könen när det gäller förvärvsarbetstiden.

 Män hemarbetar mindre tid än kvinnor. I genomsnitt hemarbetar männen cirka 45 minuter mindre än kvinnor per veckodag (på veckans alla dagar). Det finns en tendens till ett närmande mellan könen till följd av att sedan början av 90-talet män hemarbetar något mer och kvinnor markant mindre, minus 60 minuter.

 Män lägger mindre tid än kvinnor på sina personliga behov. Män ägnar sig cirka 20 minuter mindre per veckodag än kvinnor åt dessa. Kvinnor ökar sin tid för denna aktivitet. Tiden för personliga behovet sömn är i stort lika mellan könen.87

 Män lägger mer på sin fria tid än kvinnor. Män ägnar sig cirka 20 minuter mer per veckodag åt denna aktivitet. Den fria tiden har ökat för både män och kvinnor sedan början av 1990-talet.

83 SCB 2012b. 84 Att männen förvärvsarbetar mer än kvinnorna på vardagar beror på att dels det är en större andel män som är sysselsatta, dels män arbetar deltid i mindre omfattning än kvinnor. Att kvinnor arbetar mer vid veckosluten har att göra med att de arbetar inom vård och omsorg m.m. Källa: SCB 2012b s. 49. 85 SCB 2012b s. 45. 86 SCB 2012b s. 52. 87 SCB 2012b s. 86.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

172

 I jämförelse med kvinnor lägger män något mindre tid på utbildning. Män ägnar sig cirka 20 minuter per veckodag åt denna aktivitet. Tiden för utbildning har ökat med ett par minuter för både män och kvinnor sedan början av 1990-talet.

Över de 20 åren kan vi alltså se en utveckling där män förvärvsarbetar mindre och kvinnor förvärvsarbetar mer. Vi kan också se att mäns hemarbete är i stort konstant medan kvinnors har minskat. Detta är alltså bilden i stort – mycket liten skillnad mellan mäns och kvinnors totala arbete men inom ramen för detta ägnar sig männen mer åt betalt arbete och kvinnor mer åt obetalt.

6.3.2 Mål för hem- och omsorgsarbetet

Regeringen har, vilket vi tidigare berört som ett av sina fyra delmål för jämställdhetspolitiken, ett delmål för hem- och omsorgsarbete88:

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

Det är som framgår ovan en bit kvar innan detta mål är uppfyllt.

Även inom EU finns liknande mål89:

Employment – better participation of men in family life increases women’s opportunities for labour market participation. Social inclusion – increasing men’s share of care-giving and domestic work fosters men’s inclusion in family life as well as women’s inclusion in professional life.

Omfattningen av det obetalda hemarbetet uppmärksammas alltså även på europeisk nivå.90 I den grupperingen har Sverige den mest jämställda fördelningen. Men, kvinnor gör mer obetalt arbete än män i alla länder.91

88Prop. 2013/14:1 UO 14 s. 48. 89 European Commission 2010. 90 European Commission 2013b. 91 OECD 2011 s 15.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

173

6.3.3 Bland männen förvärvsarbetar de sammanboende mest

Det finns förutom skillnader mellan könen stora skillnader mellan individer och grupper av båda könen. En sådan skillnad mellan könen relateras till familjecykel.

Baserat på uppgifter från SCB92 kan vi bl.a. notera följande:

 De tre grupper som förvärvsarbetar flest timmar per dag är i ordning sammanboende män med barn (minst 7 år gamla), sammanboende män med småbarn (högst 7 år gamla) och sammanboende män 45–64 år som är barnlösa (jämför med avsnitt 6.2.1493). Bland männen är det alltså papporna som arbetar flest antal timmar. Mönstret sammanfaller delvis för kvinnor med den markanta skillnaden att tiden för förvärvsarbete för sammanboende kvinnor som är småbarnsföräldrar är betydligt lägre än för männen.

 De tre grupper bland män som hemarbetar flest timmar är, i ordning, sammanboende män med småbarn, därnäst sammanboende 65 år och äldre och sammanboende män med barn minst 7 år gamla. Kvinnorna i samtliga grupper hemarbetar mer än männen.

 Det finns ett tydligt mönster; sammanboende småbarnsföräldrar arbetar mest.

 Minst antal timmar för fritid har sammanboende småbarnsföräldrar och skillnaden mellan könen är liten. Fritiden för åldersgruppen 65 och äldre är, föga förvånande, den jämförelsevis högsta och skillnaden mellan könen i den gruppen är liten.

Totalt sett kan vi alltså bl.a. konstatera att de som förvärvsarbetar mest är de sammanboende männen 20–64 år94 och att, bland männen de män som är sammanboende, småbarnsföräldrarna ägnar sig mest åt obetalt arbete.

92 Främst 2012b. 93 Det finns här vissa skillnader i resultaten bl.a. till följd av att åldersgrupperna är olika. 94 SCB AKU visar samma resultat.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

174

6.3.4 Männen gör det mesta av underhållsarbetet, kvinnor det mesta av hushållsarbetet

I hushållsarbete ingår olika aktiviteter. SCB har valt en gruppering i åtta delaktiviteter95.

Baserat på uppgifter från SCB96 kan vi bl.a. notera följande:

 Män lägger påtagligt mindre tid per dag åt matlagning än kvinnor men ett klart närmande mellan könen sker genom att männen ökar sin tid och kvinnorna minskar sin.

 Män lägger påtagligt mindre tid per dag åt diskning och avdukning men ett klart närmande mellan könen sker genom att kvinnor minskar sin tid på denna aktivitet.

 Män lägger cirka hälften så mycket tid som kvinnor på städning av bostaden.

 Män lägger i förhållande till kvinnor 2/3-delar mindre tid på tvätt och strykning men ett klart närmande mellan könen sker genom att männen ökar sin tid och kvinnorna minskar sin. Tvättning och strykning är dock den mest ojämställda hushållssysslan.97

När det gäller underhållsarbetet lägger män lägger dubbelt så mycket tid som kvinnor på detta98 men en total minskning sker genom att både män och kvinnor minskar sin tid. Den mest ojämställda underhållsaktiviteten är reparationer och underhåll av hushållets fordon, den mest jämställda att rasta hunden.99

Även om skillnaderna i tidsåtgång per dag mellan könen kan vara liten är den totala skillnaden, 45 minuter per dag, inte liten. Detta inte minst om man beaktar hur mycket faktisk ”ledig tid” det finns tillgänglig för en heltids- eller näst intill heltidsarbetande person.

95 Matlagning, brödbakning, egenproduktion av matvaror, diskning och avdukning, städning av bostaden, tvätt och strykning, vård och tillverkning av kläder samt eldning och vedhuggning. 96 SCB 2012b. 97 SCB 2012a. 98 Sköta tomt och trädgård, renovera hus, tvätta bil, etc. 99 SCB 2012b s. 71 f.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

175

6.3.5 På vardagar tillbringar papporna 2 timmar mindre med barnen än mammorna

Det finns påtagliga skillnader mellan den tid pappor och mammor ägnar åt sina barn och hur de umgås med sina barn (figur 6.12).

Källa: SCB 2012b s.

74.

Vi ser här och baserat på andra uppgifter från SCB100 bl.a.

 att män ägnar mindre tid åt barnen än kvinnor

 att ett närmande mellan könen över tid sker genom att männen ökar sin tid för omsorg om barnen och kvinnorna minskar sin

 att män och kvinnor när det gäller barnomsorg ägnar mest tid åt tillsynen av barnen, männen mindre tid än kvinnorna

100 SCB 2012b s. 73 ff.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

176

 att småbarnsmammorna ägnar mer än 2 timmar per dygn åt barnomsorg, mammorna till äldre barn ½ timme.

För de män och kvinnor som lever i ett familjeförhållande gäller att föräldrar i genomsnitt tillbringar mellan 5 och 9 timmar av dygnet med sina barn beroende på vilken dag det är, vardag eller veckoslut. På vardagar tillbringar papporna cirka 2 timmar mindre med barnen än mammorna, något som till stor del beror på att papporna ägnar mer tid åt förvärvsarbete.

På veckosluten då papporna och mammorna ägnar i stort lika mycket tid åt förvärvsarbete tillbringar papporna närmare 1,5 timme mindre med barnen än mammorna.101

När det gäller skillnader mellan barnens kön kan bl.a. noteras att i familjer med endast flickor tillbringar mammorna i genomsnitt drygt 3 timmar mer per dygn med barnen än vad papporna gör.

Frågan om umgänget med barn gäller förstås inte bara tiden i timmar utan vad man gör när man tillbringar tid med barnen. Här kan vi bl.a. se

 att i familjer med pojke/pojkar pappor hemarbetar med sin/a pojke/ar i närheten cirka 30 minuter mindre per dygn än vad mammorna gör

 att i familjer med enbart pojke/ar papporna ägnar mer tid åt Tvtittande tillsammans med barnen än vad mammorna gör.

Sammantaget kan man av detta avsnitt, 6.3.5, konstatera, vilket vi tidigare gjort, att pappor ägnar mindre tid åt barnen än mammor. Detta kan delvis förklaras som en konsekvens av att pappor förvärvsarbetar mer men det förklarar inte skillnaden vid veckosluten. Värt att notera är också mammors tidsmässigt tätare koppling till sina döttrar.

6.3.6 Mäns olika inkomst, utbildning och uppfattningar om jämställdhet påverkar omfattningen av hemarbetet

Vid en stor svensk undersökning i början på 1980-talet fann man att de mest konservativa männen i fråga om arbetsfördelning i hemmet var de över 45 år och de med låg utbildning.102

101 SCB 2012b s. 75. 102 Ds A 1983:2 bil. 2 s. 15.

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

177

Baserat på uppgifter avseende 2010/2011 kan man se att i stort gäller att med stigande ålder ökar männen med förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning större än 2 år sitt hemarbete. Motsvarande gäller inte för män med eftergymnasial utbildning kortare än 2 år.

I stort gäller också att med stigande ålder i intervallen 18–29 år respektive 30–49 år och längre utbildning männen ökar sitt hemarbete. Något tydligt mönster finns dock inte vad gäller män i andra åldersintervall.103

I Norge har gjorts en detaljerad undersökning av sambanden mellan inkomst, utbildning och mäns andel av hushållsarbete och omsorgsarbete.104 Några av resultaten i denna var följande:

 För män med högre utbildning gäller att det är en tredjedel mer sannolikt (likely) att de gör en stor del av hushållsarbetet jämfört med män med lägre utbildning. För män med höga inkomster är det mindre sannolikt att de delar lika, speciellt inte om deras fruar eller partners har lägre inkomst.

 Sannolikheten att en man gör en stor del av arbetet med att ta hand om barn ökar med utbildning (cirka 40 procent). Sannolikheten minskar dock med inkomst (cirka 15 procent), särskilt om partnern har en lägre inkomst.

 Män med jämställdhetsnormer och -uppfattningar visade en tredjedel högre sannolikhet att delta i hushållsarbetet och en 10procentig högre sannolikhet att delta i omsorgen om barn, jämfört med män med mindre av jämställdhetsnormer.

 Det är inte en ensam faktor som är relaterad till mäns involvering i hemarbete utan flera. Det är normer och uppfattningar om att jämställdhet ska råda, jämställda inkomster och resurser i relationen, yngre ålder och icke-traditionell könsidentiteter.

 Även om 80 procent av männen höll med om att hushållsarbete och betalt arbete ska delas lika och 30–40 procent faktiskt uppnådde en någorlunda balans så beskrev de flesta av respondenterna en traditionell fördelning av ansvar.

Liknande resultat har noterats på EU-nivå.105

103 SCB 2013b. 104 Holter, Svare och Egeland 2013 s. 83. 105 European Commission 2012.

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

178

Vi ser alltså här en tendens som tonar fram när det gäller mycket av jämställdheten. Jämställdheten har en koppling till den egna attityden till jämställdhet – ju positivare attityd till jämställdhet desto mer jämställt handlande, till utbildningsnivå – ju högre utbildning desto mer jämställt i hemmet, till inkomstnivå – män med medelinkomster (vare sig högsta eller lägsta skikten) har ett mer jämställt agerande.

6.3.7 Var sjätte man anser sig göra för litet i hushållet

I avsnitt 6.3.1–6.3.6 har vi berört resultat från tidsundersökningar. Som komplement till detta är det intressant att studera hur sammanboende män och kvinnor upplever sin arbetsfördelning i hemmet (figur 6.13).106

Källa: SCB 2011.

Vi kan av detta bl.a. konstatera att när det gällde ”Delar lika” fanns en någorlunda samstämmig bild i undersökningen mellan könen men att upplevelserna i övrigt skiljde tämligen markant åt.

Vad gällde skillnader mellan nedan nämnda grupperingar fann man bl.a. följande:

106 SCB 2011.

0 10 20 30 40 50 60

Gör nästan allt

Gör mer

Delar lika Gör mindre

Gör

nästan inget

Kvinnor Män

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

179

 Region: de personer som bodde i mindre orter följde, och i viss mån förstärkte det mönster som finns i diagrammet ovan.

 Ålder: här var det svårt att finna någon tydlig skillnad.

 Utbildning: ju längre utbildning personerna hade desto jämnare var fördelningen av arbetsuppgifterna.

 Föräldraledighet: pappor som varit föräldralediga mer än en månad uppgav i större utsträckning att man delade hushållsarbete lika jämfört med dem som varit föräldralediga en kortare tid.

 Förvärvsarbete: bland de män som tjänade mer än sin maka/make/sambo var det en större andel som uppgav att de gjorde mindre hushållsarbete än sin partner jämfört med den grupp av män som tjänade mindre än sin maka/make/sambo.

Källa: SCB 2011.

Även här kan vi se en någorlunda samstämmig uppfattning om ”Delar lika” men i övrigt är det markanta skillnader i uppfattning mellan könen.

0 10 20 30 40 50 60

Gör nästan allt

Gör mer

Delar lika Gör mindre

Gör

nästan inget

Kvinnor Män

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

180

Källa: SCB 2011.

Igen, vi ser en stor samstämmighet när det gäller ”Delar lika” men en påtaglig skillnad i övrigt mellan könen. De män som varit föräldralediga mer än en månad uppgav i större utsträckning än övriga att de delade omsorgsarbetet lika med sin partner.107

Det finns således en del likheter mellan resultatet av denna undersökning och de resultat vi nämnde ovan (avsnitt 6.3.6).

I den svenska undersökningen fann man även en könsskillnad när det gällde tillfredsställelsen med fördelningen av arbetet i hushållet (tabell 6.2).

Källa: SCB 2011 s. 14.

Vi ser alltså att även om det rådde en samstämmighet mellan 71–79 procent av männen och kvinnorna om att arbetsfördelningen var bra, det rådde en annan ”samstämmighet” i att övriga män ansåg att

107 SCB 2011 s. 13.

0 10 20 30 40 50 60

Gör nästan allt

Gör mer

Delar lika Gör mindre

Gör

nästan inget

Kvinnor Män

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

181

de själva gjorde för litet och övriga kvinnor att de själva gjorde för mycket. Begreppet ”i-princip-mannen”108 får här en tydlig belysning.

6.3.8 Mäns – och kvinnors – största fritidsaktivitet är TV och radio

I SCB:s tidsanvändningsundersökningar delas fritidsaktiviteter upp i nio delaktiviteter.

Baserat på uppgifter från SCB109 kan vi bl.a. notera. följande:

 Mäns, i tid mätt, tre största fritidsaktiviteter är, i ordning, TV och radio, hobbies och social samvaro. Kvinnor har samma tre med undantaget att social samvaro för dem kommer på andra plats och hobbies på tredje.

 Män och kvinnor lägger numera ungefär lika mycket tid på idrotts- och friluftsaktiviteter. Det finns dock stora skillnader med avseende på familjecykel.

 Män lägger något mindre tid på social samvaro än kvinnor men båda minskar sin tid för detta.

 Män och kvinnor lägger mycket och allt mer tid på TV och radio. I genomsnitt lägger mannen cirka 120 minuter per dygn åt detta, kvinnan cirka 100 minuter. Minst tid lägger sammanboende småbarnsföräldrar, cirka 100 minuter.

6.3.9 Män ägnar sig mer åt motion utomhus, jakt och fiske än kvinnor

Som ovan konstaterats (avsnitt 6.3.8) lägger numera män och kvinnor ungefär samma tid på idrotts- och friluftsaktiviteter. Det finns dock stora skillnader mellan vad män och kvinnor ägnar sig åt relaterat till familjecykel.

Baserat på uppgifter från SCB110 kan vi bl.a. notera följande:

108 Ds A 1983:2 s. 53. 109 SCB 2012b. 110 SCB 2012b, SCB TA 2010/11

Mäns betalda och obetalda arbete SOU 2014:6

182

 Män ägnar sig påtagligt mer än kvinnor åt jakt, fiske, idrott och motion utomhus och bilutflykter. Kvinnor ägnar sig påtagligt mer åt promenader i skog och mark.

 När det gäller jakt och män är det bland männen särskilt sammanboende småbarnsföräldrar och barnlösa 45–64-åriga sammanboende män som ägnar sig åt detta.

 När det gäller fiske och män dominerar bland männen sammanboende småbarnsföräldrar och barnlösa 45–64-åriga sammanboende män.

 När det gäller idrott och motion utomhus dominerar bland männen gruppen barnlösa sammanboende i åldrarna 20–44 år.

 När det gäller bilutflykter dominerar bland männen gruppen barnlösa ensamstående 45–64 år. Totalt sett kan vi konstatera att även om skillnaderna mellan könen inte är stora det finns en traditionell fördelning av hur könen fördelar sin tid när det gäller idrotts- och friluftsaktiviteter. Klassiskt manliga aktiviteter som jakt och fiske ”står sig”.

6.4 Summering

I detta kapitel har vi presenterat en stor mängd fakta. Vi har också fört vissa analytiska resonemang men eftersom det pågår annat utredningsarbete kring jämställdheten i arbetslivet111 har vi begränsat våra analyser. Kortfattat kan vi summera att traditionella mönster mellan män och kvinnor till stor del lever kvar när det gäller såväl förvärvsarbete som hem- och omsorgsarbete men skillnaderna minskar.

Mer i detalj ser det ut på följande sätt.

 Män förvärvsarbetar i högre omfattning än kvinnor.

 Det är en större andel av männen som finns i arbetskraften jämfört med andelen av kvinnorna.

 Män har högre sysselsättningsgrad men skillnaderna minskar.

 Män och kvinnor är arbetslösa i ungefär samma omfattning.

111 JA-delegationen

SOU 2014:6 Mäns betalda och obetalda arbete

183

 Män gör mer traditionella yrkesval än kvinnor. Kvinnor gör inbrytningar på flera yrkesområden.

 Män arbetar i betydligt högre omfattning än kvinnor i den privata sektorn, kvinnor i betydligt högre omfattning än män i den offentliga.

 Män arbetar betydligt mer heltid än kvinnor men skillnaderna minskar

 Det är betydligt fler kvinnor än män som arbetar deltid därför att kvinnorna saknar heltidsarbete.

 Det är betydligt fler kvinnor än män som arbetar deltid därför att kvinnorna vårdar barn i större omfattning än män.

 Anhörigomsorg svarar kvinnor för i större omfattning av män.

 Män arbetar mer övertid och kvinnorna mer obekväm arbetstid.

 Bl.a. till följd av de ovanstående punkterna samt att män är mindre sjukskrivna än kvinnor är män mer närvarande på jobbet. Män arbetar cirka 25 procent mer faktisk tid än kvinnorna.

 Kopplat till det ovanstående är det kvinnorna som står för större delen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Skillnaden mellan könen minskar dock.

 I hemmet gör männen det mesta av underhållsarbetet och kvinnorna det mesta av hushållsarbetet. Skillnaderna minskar.

 På vardagar tillbringar papporna 2 timmar mindre med barnen än mammorna. Detta har en koppling till männens mer omfattande förvärvsarbete och kvinnornas deltidsarbete.

 Jämställdhet i hemarbetet har en koppling till den egna attityden till jämställdhet – ju positivare attityd till jämställdhet desto mer jämställt handlande, till utbildningsnivå – ju högre utbildning desto mer jämställt i hemmet, till inkomstnivå – män med medelinkomster (vare sig högsta eller lägsta skikten) har ett mer jämställt agerande.

 Var sjätte sammanboende man anser sig göra för litet när det gäller hushållsarbete och var fjärde kvinna anser sig göra för mycket. Här kan man fråga sig varför man likväl har det ordnat på det sättet i sina hushåll.

185

Min sida - Thomas Johansson

Mitt intresse för frågor om män, genus och jämställdhet väcktes mot slutet av 1980-talet under en kurs i kvinnopsykologi vid Lunds universitet. Jag var den enda mannen i en stor kursgrupp med kvinnor i olika åldrar. När vi diskuterade olika laddade frågor, som till exempel mäns våld mot kvinnor, vände sig alla mot mig och undrade – Vad tycker du om detta då Thomas?

Lite senare påbörjade jag en forskarassistenttjänst i Göteborg och arbetade parallellt med två forskningsstudier, en om gymkultur och en om deltidspappor. Många av de frågor och perspektiv som jag arbetade med i dessa forskningsstudier berörde på ett eller annat sätt genusfrågor och konstruktionen av maskulinitet. Vi startade då en studiegrupp kring dessa frågor. Detta resulterade så småningom i flera antologier (Bland annat Rädd att Falla, Gidlunds förlag), deltagande i ett nordiskt forskarnätverk om maskulinitet och en rad internationella publikationer och kontakter.

Mitt engagemang i dessa frågor har framför allt resulterat i mängder med forskningsstudier om män, familjer, faderskap, sexualitet och identitet. Samtidigt har denna forskning lett till en rad möten och föredrag med människor i olika verksamheter som arbetar med dessa frågor.

Viktigast kanske är att man som privatperson hela tiden har ett engagemang i dess frågor, som ju rör ett av de absolut viktigaste fundamenten för mänsklig samexistens.

En spännande utmaning framöver blir att utveckla framför allt teorier om genus, hegemonisk maskulinitet och förändring. Vi behöver utveckla ett dubbelseende idag, där vi både kan studera förändringar av genusmönster och de mer stabila och varaktiga mönster som strukturerar mäniskors villkor i det senmoderna samhället.

Thomas har varit expert i utredningen. Han är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap.

187

7 Män, familj och föräldraskap

Slutsatser

1. När barnet fyllt 1 år har pappan, i genomsnitt, svarat för 9 procent av föräldrarnas gemensamma uttag av föräldrapenningsdagar. När barnet fyllt 2 har han svarat för 17 procent. Det finns stora skillnader i pappors uttag och ca 25 procent av papporna tar inte ut någon dag alls under barnets 2 första år. 2. Att öka mäns uttag av föräldraledighet är avgörande för att öka jämställdheten och för att stärka mäns omsorgsgivande och kontakten med sina barn. 3. För att markant öka mäns uttag av föräldraledighet behöver föräldraförsäkringen sannolikt göras till en individuell rättighet för varje förälder utan möjlighet att föra över dagar till den andra föräldern. En ”tredelning” är ett möjligt alternativ, enbart en ytterligare ”pappamånad” framstår som en reform med begränsad betydelse.1

4. Föräldrautbildningar och information till pappor behöver göras mer tillgänglig och nå fler män. 5. Mäns och kvinnors erfarenheter av problem i vårdnadsprocesser behöver synliggöras. Växelvis boende för barn blir allt vanligare efter separationer men vårdnadstvisterna ökar. 6. Den kommande utvärderingen av vårdnadslagstiftningen är angelägen och bör beakta hela vårdnadsprocessen och hur konflikter vid vårdnad- och umgängesfrågor kan minskas.

1 En av experterna i utredningen, Andreas Bergström, har önskat markera att han inte är för en delad föräldraförsäkring. Han anser att en individualiserad föräldraförsäkring sannolikt skulle ge positiva effekter på jämställdheten men ser andra nackdelar med vår slutsats. Hans bedömning är att det finns en övertro på reformen då den inte skulle leda till ett jämnt uttag av tiden med barnet eftersom det tas ut mycket tid utöver de betalda dagarna och påverkan på mäns attityder till kvinnor, våld m.m. skulle vara rätt indirekt och därmed sannolikt inte så stor.

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

188

7. Fastställande av faderskap för ogifta män som är samboende med mamman borde förenklas, hbtq-föräldrars rättigheter som föräldrar och möjlighet att dela på föräldraförsäkringen behöver utredas.

Frågor om män, familj och föräldraskap rör vid centrala jämställdhetspolitiska utmaningar och personliga erfarenheter med stor betydelse för människors liv. Mäns uttag av föräldraledighet ökar men utvecklingen går långsamt. Ansvaret för vård av små barn har traditionellt varit och är fortfarande i hög utsträckning kvinnors men många män söker efter en förändring av detta. I det här kapitlet diskuterar vi mäns inställning till föräldraskap, den svenska pappapolitikens historia, mäns uttag av föräldraförsäkringen samt mäns erfarenheter vid separationer och vårdnadstvister.2

7.1 Föräldraledighet och pappapolitik

Att vara förälder i dag, drygt ett decennium in på 2000-talet, skiljer sig på flera sätt från tidigare generationers föräldraskap.3 En lång rad studier av det moderna familjelivet har visat hur förväntningarna på moderskapet och faderskapet successivt har förändrats, att valmöjligheterna i föräldraskapet har ökat och att familjen som samlevnadsform delvis fått en ny innebörd. Snäva och tydligt uppdelade föräldraroller har luckrats upp till förmån för en större öppenhet och flexibilitet i föräldraskapet. Dagens föräldrar, kvinnor såväl som män, förväntas många gånger leva jämställda liv och vara lika närvarande i barnens vardag samtidigt som verkligheten alltjämt sällan ser ut på det sättet.

Den heterosexuella kärnfamiljsnormen har också utmanats och förändrats. Homosexuella föräldrar har kämpat för och tillerkänts rättigheter. Många föräldrar är ensamstående eller lever i ombildade familjer med bonusbarn. Det har blivit vanligare att kvinnor inseminerar och skaffar barn på egen hand genom att t.ex. åka till nordiska grannländer där detta är tillåtet. Familjer som tidigare levt i skuggan av den traditionella kärnfamiljsnormen har därmed tagit

2 Frågan om tillfällig vård av sjukt barn (vab) har vi inte behandlat djupare. Frågan kommer att behandlas av JA-delegationen (A 2011:05). 3 Inledningen i detta avsnitt, 7.1, återger till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Lars Plantin, Föräldraskap och arbetsliv - om lojalitetskonflikter i familjelivets vardag, bilaga 17 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Plantin 2014.

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

189

större plats i offentligheten även om det fortfarande inte är ovanligt att de möter negativa attityder.

Det är kvinnor som tar det huvudsakliga ansvaret för omsorgen om barn (se avsnitt 7.1.2 och kapitel 6). Samtidigt visar forskning att många av dagens män söker en förändring på detta område, inte bara i Sverige utan i en rad länder. Den omfattande attitydundersökningen The European social survey (ESS), som genomförts i mer än 35 olika länder i Europa, visar exempelvis att många av dagens fäder ser det som angeläget att hitta en balans mellan arbete och familjeliv. De uttrycker också en vilja att minska sin arbetstid till förmån för mer tid med familjen. Familjelivet värderas således allt högre av fäderna och föräldraskapet är något som ofta beskrivs som djupt känslomässigt förankrat i mäns liv. I flera forskningsstudier framställs faderskapet som en mognadsprocess, något som ger en bredare handlingsrepertoar i takt med att man upptäcker nya sidor av sig själv och något som tydligt påverkar agerandet, inte bara i familjelivet utan också i arbetslivet.4

Den svenska välfärdsstaten har, sedan lång tid tillbaka, tagit ett stort ansvar för föräldrars möjligheter att kunna kombinera arbetsliv och familjeliv. Dagens fäder och mödrar har samma lagstadgade rättigheter i arbetslivet, ges tillgång till en väl utbyggd kommunal barnomsorg och erbjuds jämförelsevis stora möjligheter genom en generös föräldraförsäkring. Bakom denna utveckling ligger ett långvarigt och omfattande socialt förändringsarbete som bl.a. haft som syfte att trygga reproduktionen av arbetskraft och öka jämställdheten mellan könen. Ett mål med förändringsarbetet har även varit att trygga barnens utveckling och välfärd. Resultatet har blivit att svenska föräldrar, i ett internationellt perspektiv, ges stora förutsättningar att balansera mellan individuella önskemål och behov i arbetslivet och det gemensamma ansvaret kring barnen.5

Det finns emellertid stora skillnader i hur mödrar och fäder hanterar dessa möjligheter och även i hur familjepolitiken adresserar kvinnor och män. Även om andelen kvinnor i arbetskraften är nästan lika hög som andelen män, arbetar bara drygt hälften av alla småbarnsmödrar heltid (se vidare kapitel 6.2).6 Mäns uttag av föräldraledighet är också, trots en ungefärlig dubblering de senaste 15 åren, betydligt mindre än kvinnornas (se avsnitt 7.1.2). I ett bredare perspektiv är det

4 Plantin 2014. 5 Bäck-Wiklund och Plantin 2007, Plantin och Bäck-Wiklund 2009, Klinth och Johansson, 2010. 6 Av kvinnor med barn upp till 5 år arbetar cirka 53 procent heltid. Motsvarande för män är cirka 92 procent. Källa: SCB(AKU)

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

190

alltså kvinnorna som i högre utsträckning anpassar sitt lönearbete efter familjens behov (se kapitel 6).

I internationell jämförelse är svensk familjepolitik förknippad med lägre barnfattigdom och med ekonomisk jämlikhet. Detta förhållande motverkas av ett ojämställt uttag av föräldraledighet, av att kvinnor är hemma mycket längre än män (se avsnitt 7.1.2) och därtill inte sällan börjar eller fortsätter arbeta deltid (se kapitel 6).

Det har myntats ett begrepp pappapolitik för att beskriva och analysera hur den svenska föräldraförsäkringen syftat till att omforma mäns relation till familj och barn.7 Sedan 1974 då möjligheten till betald pappaledighet infördes i Sverige har staten, främst via Försäkringskassan, på olika sätt argumenterat för nyttan med mer närvarande pappor. Det har pekats på att den generella argumentationen framställt ett aktivt faderskap som en rättighet och möjlighet för män, snarare än en skyldighet eller ett ansvar. Kvinnors ansvar som föräldrar har tagits för givet medan mäns engagemang setts som valfritt. Denna valfrihetslinje har utmanats, särskilt under 1990-talet då den första kvoterade pappamånaden infördes 1995, och i samband med att maktfrågor artikulerades inom jämställdhetspolitiken i början av 2000-talet.8

7.1.1 Motsatta trender i familjepolitiken

Sedan 2006 har den svenska familjepolitiken utmärkts av en dubbelhet.9 Mäns ökade föräldraledighet har fortsatt setts som en viktig jämställdhetsfråga. Men istället för fortsatt kvotering av föräldraförsäkringen har den aktiva åtgärden från politiskt håll varit jämställdhetsbonusen. Denna har på senare tid reformerats och systemet har förenklats. Utvärderingar från Försäkringskassan visar dock att dessa åtgärder inte haft någon markant effekt på mäns uttag.10Parallellt med detta infördes möjligheten till vårdnadsbidrag – en reform som i praktiken stödjer familjer där en förälder är huvudförsörjare och en, oftast mamman, stannar hemma och vårdar barnen. Detta går med andra ord i motsatt riktning till det jämställdhets-

7 Klinth 2013. 8 Klinth 2013. 9 I avsnitt 7.1.1 till 7.1.7 återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Ann-Zofie Duvander, Män, föräldraledigheten och föräldraförsäkringen, bilaga 5 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Duvander 2014. 10 Duvander 2014.

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

191

politiska delmålet om att det ska vara en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.11

Den senaste tidens familjepolitik synes därmed ha prioriterat mäns och familjers valfrihet. Idag betonas ofta att ökad pappaledighet främst handlar om en attitydfråga. En föräldraförsäkring där betydligt fler dagar än idag reserveras för pappan respektive mamman har hamnat i skymundan för en tilltro till mäns vilja att ändra sig genom upplysning och bättre information.12 Forskning om föräldraförsäkringens utformning visar dock tydligt att det är genom att reservera dagar i försäkringen som både attityder och praktiker förändras i realiteten.13

7.1.2 Mäns uttag av föräldrapenning

I dag tar män i genomsnitt ut 24 procent av dagarna med föräldrapenning om man ser till samtliga uttag upp till barnet är 8 år. Bilden ser dock litet annorlunda när man tittar på pappans uttag de första viktiga åren. När barnet fyllt 1 år har pappan, i genomsnitt, svarat för 9 procent av föräldrarnas gemensamma uttag av föräldrapenningsdagar. När barnet fyllt 2 har han svarat för 17 procent. Det finns stora skillnader i pappors uttag och cirka 25 procent av papporna tar inte ut någon dag alls under barnets första 2 år.14

I vardagligt tal och när jämställdhet diskuteras så brukar man med föräldraledighet främst avse tiden föräldrar är hemma innan barn börjar på förskola, något som vanligen sker när barnet är 1–2 år gammalt. Det är därför viktigt att ha detta mått i tankarna när man diskuterar uttag av föräldrapenning.15

Det har med andra ord hänt en del sedan 1974 då möjligheten att ta ut pappaledighet infördes. Ser man på utvecklingen framtill idag (figur 7.1) syns en långsam men stadig ökning där införandet av kvoterade pappamånader, den första 1995 och den andra 2002 gör avtryck. Ökningen av mäns uttag av dagar har fortsatt på senare tid, dock i måttlig takt. Utvärderingar från Försäkringskassan visar att den senaste tidens ökning inte har att göra med jämställdhetsbonusen som

11Prop. 2013/14:1 UO 13 s. 50. 12 Klinth 2013 s. 256 ff. 13 Duvander 2014. 14 FK 2012, FK 2013a, FK 2013b. 15 FK 2013b.

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

192

infördes 2008 utan snarare med en allmän trend där positiva attityder till mäns uttag av föräldraledighet stärkts.16

Källa: Försäkringskassan officiell statistik och egen bearbetning.

Detta sätt att mäta behöver kompletteras med flera andra mått för att ge en rättvisande bild av hur män och kvinnor använder föräldraförsäkringen och hur länge män och kvinnor är föräldralediga.

Som nämnts ligger mäns uttag under barnets 2 första år på 17 procent. Uttaget av dagar därefter, upp till barnet är 8 år, delas relativt lika av föräldrarna och används främst till att exempelvis förlänga semestrar eller för att kunna ta ut strödagar (figur 7.2).17Detta är mindre viktigt utifrån jämställdhetspolitiska ambitioner eftersom ansvarsfördelningen mellan föräldrarna etableras främst under barnets första 1–2 år.

16 Duvander 2014. 17 Duvander 2014, FK 2013b. 0 10 20 30 40 50 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

193

Källa: Försäkringskassans statistikdatabas och egen bearbetning.

Något som dessutom är viktigt att lägga till är att både kvinnor och män sprider ut sina dagar. Det är vanligt att föräldrar exempelvis tar ut 5 dagar med föräldrapenning av 7 möjliga under en vecka. Den faktiska längden på mäns och kvinnors föräldraledighet är svår att beräkna exakt (se bilaga 5). En studie från Försäkringskassan visar att kvinnor i genomsnitt är hemma 15,3 månader och då tar ut 9,5 månader med föräldrapenning. Män är i genomsnitt hemma 3,8 månader och tar då ut 2,2 månader med föräldrapenning.18 Kvinnor är alltså hemma en lång sammanhållen period innan barn börjar förskola och män en betydligt kortare period.

Ser man på mäns uttag av föräldrapenning framstår också stora skillnader. Uppskattningsvis delar cirka 12 procent av föräldrarna jämställt på antalet dagar under barnets första 2 år. Båda tar då ut inom intervallet 40–60 procent av dagarna. Samtidigt tar fortfarande ca 25 procent av männen i Sverige inte ut någon dag alls under barnets första 2 år.19

18 FK 2013b. 19 FK 2012, 2013a. 0 50 100 150 200 250 300 350

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7

Barnets uppnådda ålder

2005

2005

Kvinnor

Män

1999

2002

2008

2011

2011

2008

2002

1999

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

194

Mäns uttag av föräldrapenning är med andra ord inte så stor som det ibland framställs i debatten. Jämställdhetseffekterna av mäns faktiska uttag av föräldrapenning framstår därmed som begränsade i och med att kvinnor fortfarande tar ut så stor del av tiden innan barn börjar förskola, en tid som är avgörande för att etablera mönster för omsorgsarbetet i familjen. Som nämnts har en minoritet, ca 12 procent, av föräldrarna delar på det sättet att det påtagligt påverkar mönstren för den rådande ojämställdheten.20

7.1.3 Varför delad föräldraledighet är viktigt

Både politiker, forskare och andra aktörer i samhället har länge lyft fram att pappors ökade föräldraledighet skulle innebära en rad vinster. Det handlar det om att avlasta kvinnors hemarbete och underlätta för kvinnor att återgå i förvärvsarbete tidigare. Jämställdhet i hemmet påverkar jämställdheten i arbetslivet och kvinnor och mäns beteende på arbetsmarknaden skulle bli mer lika och statistisk diskriminering21därför minska. Därutöver har det återkommande lyfts fram att delad föräldraledighet har positiva effekter för barn genom att barnet får bättre tillgång till två föräldrar och närhet till fler vuxna.22

När det gäller positiva effekter för män så är det framförallt att grundlägga pappans egna och självständiga relation till sitt barn som framstår som viktigt. Att erfarenheten av en längre tids föräldraledighet utvecklar mäns förmåga att ta hand om barn och sköta de hushållsuppgifter som krävs för att vara förälder framstår som givna.

Andra effekter för män som minskat riskbeteende, förbättrad hälsa och minskad dödlighet har också lyfts fram som positiva delar av att vara en närvarande förälder. Det kan vara svårt att visa de direkta effekterna av mäns föräldraledighet vad gäller jämställdhet och exempelvis fortsatt barnafödande och övriga familjedynamik.23 Det beror till stor del på svårigheter att studera detta. Dels behövs långa uppföljningstider, dels är det svårt att fastställa orsakssamband.24Detta sagt lyfts samtidigt fram hur flera studier visar på sambandet mellan pappans tidiga engagemang i barnens liv och kontakten och

20 FK 2013b. 21 Statistisk diskriminering innebär att individer diskrimineras på basis av vissa stereotyper om någon grupp som individerna tillhör 22 Duvander 2014. 23 Duvander 2014. 24 Duvander 2014.

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

195

engagemanget senare under barnets liv. Bland annat påverkar föräldraledighetsuttag kontakten med barn efter en separation.25

Andra studier har även visat på samband mellan mäns föräldraledighet och hälsa.26 Men i dessa studier är det svårt att veta om det är pappans föräldraledighet som leder till utfallet eller om det är livsstilen hos de män som sedan väljer att vara föräldralediga som påverkar. Troligen är verkligheten ofta en kombination av att vissa pappor tar ledigt men att också ledigheten i sig ökar sannolikheten för vissa utfall. Det är troligt att pappor som är intresserade av barn tar lång ledighet men att ledigheten också stärker kontakten med och intresset för barnet.27

Socialförsäkringar i Sverige är individuella rättigheter som inte kan överföras mellan individer, t.ex. inom familjen. Utifrån detta kan man argumentera att även föräldraförsäkringen, även om den har barnet i centrum, borde vara en individuell rättighet som inte kan överföras mellan individer i familjen. Föräldraförsäkringen skyddar för inkomstbortfall vid vård av barn, precis som sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och pension individuellt skyddar inkomsten vid annan frånvaro från arbete.

Att göra föräldraförsäkringen till en individuell rättighet för varje förälder utan möjlighet att föra över dagar till den andra föräldern är därmed en högst rimlig åtgärd.

Även om pappors föräldraledighet kan ses som ett ansvar är det samtidigt uppenbart att det har positiva effekter för män och mäns relation till sina barn. På ett samhälleligt och på ett individuellt plan är en jämställd föräldraförsäkring otvetydigt en grundstomme för mäns ökade omsorgsansvar.

7.1.4 Vad påverkar mäns uttag?

Även om normerna för föräldraskap förändrats går det fortfarande att argumentera för att förväntningarna på kvinnor att ta ut lång föräldraledighet är starka i samhället. Om inte det sker riskerar ibland en kvinna att ses som en sämre förälder. Samtidigt är förväntningarna på män att vara hemma lång tid svaga bl.a. på många arbetsplatser. Män förutsätts alltjämt i hög grad att orientera sig mer mot arbetslivet medan kvinnor förutsätts orientera sig mer

25 Duvander 2014. 26 Månsdotter, Lindholm och Winkvist, 2007, Månsdotter och Lundin, 2010. 27 Duvander 2014.

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

196

mot arbetslivet och omsorgen i hemmet. Den starka betoningen på valfrihet i föräldraförsäkringen åtföljs fortfarande av ett underförstått antagande att mäns aktiva föräldraskap inte ses som något självklart.

Hur länge män och kvinnor är hemma sammanfaller enligt undersökningar genomförda av Försäkringskassan och i forskning med frågor om ekonomi, utbildning och om man arbetar i offentlig eller privat verksamhet.28 Framförallt är det tydligt att det är föräldrar där båda har hög inkomst och hög utbildning som delar mest lika och använder flexibiliteten i försäkringen mest, det vill säga sprider ut sina dagar. Detta förklaras ibland med attitydskillnader mellan olika grupper av föräldrar. För män – och kvinnor – kan hög utbildning ofta sammanfalla med en friare arbetssituation och större möjlighet att vara föräldraledig. Samtidigt är det så att män med högst inkomst inte är de som tar flest dagar utan de tar något färre eller lika många som de med näst högst inkomst.29 Här framstår skillnader mellan olika grupper av pappor med hög inkomst, där män i olika sektorer i arbetslivet sannolikt har olika mönster. Bland föräldrar med lägre inkomster och lägre utbildning använder kvinnor större del av försäkringen och sprider ut dagarna mindre.30

Mammans inkomst och utbildning påverkar på det här sättet mäns uttag. En hög inkomst hos mamman kan kopplas till ett större uttag av föräldrapenning hos pappan. Mammor med hög inkomst tar också kortare ledighet. Samtidigt är det så att gruppen pappor som inte har en inkomst, en låg inkomst eller svag arbetsmarknadsanknytning är de som använder föräldrapenningen i minst utsträckning.31

Både män och kvinnor med privata anställningar tar ut kortare ledighet än de som arbetar i offentlig sektor. I offentlig sektor finns många kvinnodominerade arbetsplatser och de kan vara mer anpassade till att fungera även då anställda är frånvarande för föräldraledighet. I offentlig sektor har också kollektivavtalen för extra ersättningar varit mer generösa under längre tid. Ett större uttag kan även ha att göra med attityden till ledighet på dessa arbetsplatser och med typen av arbetsuppgifter.

28 Duvander 2014. 29 Duvander 2014. 30 Duvander 2014. 31 Duvander 2014.

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

197

När det gäller ekonomi är det viktigt att understryka att föreställningen att familjen förlorar på att mannen är hemma många gånger överdrivs eller förutsätts på felaktiga grunder.32

Vi ser alltså att hög utbildning och god ekonomi oftare sammanfaller med jämställda uttag. I förhållande till detta är det viktigt att diskutera hur förutsättningarna för jämställdhet hänger samman med ekonomisk jämlikhet. Sannolikheten för män och kvinnor med sämre arbetsmarknadsposition att välja jämställt framstår som mindre. Detta leder också till att kvinnor med svagare arbetsmarknadsanknytning riskerar att ytterligare försämra sin arbetsposition om de ensamt tar ansvar för föräldraledigheten.

I diskussionen om varför män inte tar ut mer föräldraledighet är det viktigt framhålla en mans eget ansvar för sin prioritering. Samtidigt ska man inte heller frånse kvinnors möjliga motstånd mot att dela på föräldraledigheten. Mäns ”i-princip”-inställning till jämställdhet har lyfts fram och rimligen har även många kvinnor, på motsvarande sätt, en ”i-princip”-inställning till att dela föräldraledigheten. Föreställningar om mäns sämre förmåga som föräldrar, omgivningens och föräldrars egna förväntningar på vem som bäst lämpar sig att vara hemma har alltjämt stor betydelse.

Ofta framförs också synpunkten att särskilt kvinnor som inte befinner sig i yrken med karriärmöjligheter ser föräldraledigheten som en möjlighet till uppehåll från arbetslivet. Men det finns forskning som visar att många män på motsvarande sätt motiverade ledighet med individuella skäl som till exempel att de behöver ett avbrott från arbetet.33

På detta sätt framstår det som viktigt att via föräldraförsäkringens utformning tydligare signalera att män och kvinnor tillsammans förutsätts dela på föräldraledigheten. Mönster som innebär att ledning och personal på arbetsplatser förväntar sig att kvinnor är frånvarande under längre tid samt kommer att arbeta deltid riskerar annars att fortsätta att reproduceras. Mönstret påverkar, som vi tidigare lyft fram, kvinnors ekonomiska situation, även när det gäller pension. Likaså gäller det för skillnaderna i uttag för män och kvinnor med lägst inkomster.

32 FK 2013a 33 Duvander 2014, Plantin 2014.

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

198

7.1.5 Information till föräldrar

Att ta hand om små barn kräver kunskaper. Unga män kan uppleva sig mindre förberedda på denna form av omsorgsuppgift än kvinnor. En studie bland unga män och unga kvinnor visade att män inte trodde att barn skulle påverka deras arbetsliv medan kvinnor förväntade sig att de måste planera för att förena moderskap och yrkesliv.34

Både män och kvinnor upplever också stress och osäkerhet i sitt föräldraskap, därför behövs stöd och utbildning för föräldrar.

Individualiserade månader framstår som den viktigaste åtgärden för att öka mäns uttag i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen. Mycket kan samtidigt även förbättras när det gäller den information som når föräldrar. Information om föräldrapenning går till den blivande mamman när hon bekräftats gravid på en mödravårdscentral och hon skickat in ett mödraskapsintyg. Den blivande pappan nås inte av information om sina rättigheter på samma sätt och främst inte lika tidigt. Det visar sig att pappor ofta får information om föräldrapenning genom mamman och att många föräldrar har stora brister i kunskap om sina rättigheter, särskilt pappor. Exempelvis visste bara en tredjedel av papporna i början av 2000-talet att de hade rätt till lika många dagar som mamman. Det fanns exempel på att män uppfattade att de enbart hade rätt till de två så kallade pappamånaderna. Kunskapsbrist kan leda till osäkerhet kring föräldraledigheten och mindre självklarhet kring hur, när och hur mycket som ledigheten ska omfatta.35

Informationen som når pappor och mammor inom mödra- och barnavården är viktig och i kapitel 12, om forskning och organisationer som arbetar med män och jämställdhet, diskuterar vi hur så kallade pappagrupper fungerar som ett uppskattat komplement inom MVC och BVC. Det är fortfarande så att fäder ges en sekundär roll och inte möts av samma information som mödrar. Pappagrupper ingår inte i ordinarie verksamhet utan beror på vårdcentralens val och ekonomiska situation. Utbildning om genus och särskilt kunskap om män och unga mäns roll som förälder efterfrågas inom barnmorskeutbildningen och bland personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar. Dessutom efterfrågar många möjligheten att utöka pappagruppsverksamhet till en del av den ordinarie verksamheten.36

34 Kugelberg 2004. 35 Duvander 2014. 36 Mfj 2014.

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

199

Vi anser det angeläget att det, i klart jämställdhetsyfte, behöver skapas ett brett utbud när det gäller föräldrautbildning. Man kan fråga sig om den lätt omvälvande situation som inträffar när ett par får barn och det därmed kommer in en tredje central part i relationen, inte skulle göra det motiverat att diskutera om en föräldrautbildning borde vara obligatorisk och exempelvis kopplas till föräldraförsäkringen. Detta skulle markera vikten av att föräldrar gemensamt ses som ansvariga för omsorgen om barnen. Vi är dock inte beredda att omedelbart ställa oss bakom en sådan idé men anser definitivt att frågan behöver utredas (se vidare kapitel 12).

7.1.6 Ett pappavänligt arbetsliv?

Möjligheten att ta ut längre föräldraledighet, vara tillfälligt hemma med sjukt barn (vab) eller att vara deltidsföräldraledig påverkas också av en rad förhållanden inom arbetslivet. Det är därför angeläget att i samband med föräldraförsäkringsfrågor diskutera hur arbetslivet på olika sätt stödjer föräldrar att kombinera arbete och familj. I bilaga 17 diskuteras hur lojalitetskonflikter kan uppstå för föräldrar i arbetslivet och hur många vittnar om att man inte får tillräcklig uppbackning. Det kan handla om att föräldrar som väljer att arbeta deltid fortfarande förväntas hantera samma arbetsbörda eller uppgifter.37 Det finns skäl att tro att detta på mansdominerade arbetsplatser uppmärksammas i mindre utsträckning än på kvinnodominerade arbetsplatser. Det betyder att arbetsgivares och arbetskamraters kunskaper och förhållningssätt när det kommer till att stödja män – och kvinnor – att kombinera arbete och familj behöver belysas.

7.1.7 Vad skulle en individualiserad föräldraförsäkring leda till?

Frågan om att reservera dagarna i föräldraförsäkringen är politiskt laddad. Samtidigt framstår detta som ett av de mest effektiva och ”gripbara” statliga styrinstrumenten för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och särskilt för att stärka mäns omsorgsgivande och kontakten med de egna barnen. Som alternativ till en fullt ut individualiserad föräldraförsäkring har en tredelning av föräldraledig-

37 Plantin 2014.

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

200

heten utretts38 och möjligheten att införa ytterligare en individualiserad pappamånad är något som återkommande förs på tal i politisk debatt. För den fortsatta debatten om föräldraförsäkringen tror vi att det är viktigt att lyfta fram att en fullt ut individualiserad försäkring inte behöver betraktas som något orimligt.

Om möjligheten att överföra dagar mellan föräldrar slopades skulle pappor använda mer föräldrapenning. Detta antagande kan göras med stöd i resultat om effekterna av tidigare reformer i Sverige. Det är också tydligt från de andra nordiska länderna att när tid reserveras till vardera föräldern så ökar användningen av denna tid bland män. Både Island och Norge är exempel på detta. Det är också uppenbart att attityder till jämställt föräldraskap påverkas av reglernas utformning. Det initiala motståndet mot reserverade månader i Sverige är inte alls lika starkt idag och det är en rimlig slutsats att reformen 1995 har gjort mycket för att svenska pappor ofta ses som världsbäst i att ta hand om sina barn. Det är därmed troligt att en individualiserad försäkring skulle leda till en betoning av ett jämställt föräldraskap.39

Då både mammor och pappor sprider på dagarna idag skulle troligen mammor fortfarande ta ut länge föräldraledighet än män i och med flexibiliteten i försäkringen. Om den ena föräldern, säg mamman, skulle använda sin hälft av de 480 dagarna med 5 föräldrapenningdagar i veckan skulle det göra det möjligt att vara hemma cirka 11 månader. Det är också troligt att den andre förälderns, säg pappans, uttag skulle förlängas samt bli mer sammanhållet och att flera dagar skulle användas innan barnet börjar på förskola. Invändningen mot detta är att flexibiliteten i föräldraförsäkringen skulle minska, främst för föräldrar med lägre inkomster.

En tredelning av föräldrapenningen som föreslogs av Föräldraförsäkringsutredningen framstår som ett bra sätt att balansera dessa aspekter. I den utredningen har även kostnadsberäkningar, en rad ytterligare aspekter och förslag på förändringar av försäkringen analyserats. En tredelning skulle leda till en förändring i samma riktning som en fullständig individualisering, men inte lika starkt. Effekterna av att öka den reserverade tiden med en månad är svårare att se. Erfarenheten från de två första reserverade månaderna leder till att man kan vänta sig en måttlig förändring av pappans uttag i och med att förändringen var mycket större vid den första jämfört med den andra reserverade månaden.

38SOU 2005:73. 39 Duvander 2014.

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

201

Från och med 2014 ska 80 procent av föräldrapenningen användas inom de första 4 åren och det kan också bidra till en mer sammanhållen tid för pappan innan barnet börjar förskola eftersom föräldrarna kommer behöva använda föräldrapenningdagarna mer intensivt i början av barnets liv.

Vidare finns det en grupp pappor som troligen inte skulle utnyttja sin del av försäkringen även om mamman inte kan använda den. Detta tas ofta som ett argument mot individualisering då barnen till dessa män skulle komma i kläm genom att barnen får börja i förskola tidigare. En individualisering av föräldraförsäkringen skulle behöva handskas med situationer där båda föräldrarna av särskilda skäl inte kan ta lika mycket ansvar. Detta är dock en situation som finns redan idag vid exempelvis en konflikt mellan föräldrarna. De reserverade månaderna kan inte utnyttjas, pappor kan neka mammor att ta mer än hälften av dagarna och vice versa. Att inte båda föräldrar använder föräldrapenning kan ha flera skäl och det är förstås så att föräldrar av båda könen kan vara både frånvarande, opassande eller ovilliga att sköta små barn. Då gemensam vårdnad om barnen är grundläggande i Sverige behöver detta lösas på annat sätt, oberoende av om en individualisering införs.40

Frågan om vad som är barnens bästa blir ofta infekterad och ofta svår att avgöra. Ibland är det en fråga om att kortsiktiga och långsiktiga fördelar ställs mot varandra. Barnens bästa på lång sikt är exempelvis att inte råka i fattigdom genom att mamman hamnar utanför arbetsmarknaden (särskilt vid separation) och att en djup kontakt även med pappan befästs från början i livet. Detta kan innebära en viss ekonomisk omprioritering i början av barnets liv och det förutsätter att samhället erbjuder en generös försäkring. Det förutsätter också att barnets bästa inte i alla lägen är att skjuta upp förskolestarten utan att en förskola av god kvalitet ses som en positiv del av barns liv.

Sammanfattningsvis är det viktigt att avfärda en del myter kring följderna av en fullt ut individualiserad föräldraledighet. Delade man upp den sammanlagda försäkringstidens 16 månader betyder det inte att endera föräldern enbart skulle kunna vara hemma 8 månader, utan snarare 11 månader eller mer, givet de uttagsmönster som finns idag. För de familjer som prioriterar att endera föräldern är hemma en lång sammanhållen period på uppemot ett år, efter

40 Duvander 2014.

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

202

barnafödseln så kommer möjligheterna till detta att vara goda även om föräldraförsäkringen skulle individualiseras.

I jämförelse med en fullständig individualisering, framstår en tredelning som en relativt mild förändring av försäkringen och enbart en ytterligare kvoterad ”pappamånad” som en reform med begränsad betydelse.

Mot en minskad, men fortsatt stor flexibilitet i systemet, kan ställas de uppenbara jämställdhetsvinster som en fullt ut individualiserad föräldraförsäkring skulle ge. Barn skulle få bättre kontakt med båda föräldrarna och ojämställda mönster i arbetslivet skulle utmanas på ett genomgripande sätt.

7.2 Separationer och vårdnadsfrågor

När det gäller män, separationer och vårdnadstvister kan två trender ställas bredvid varandra. Den första trenden är att det växelvisa boendet för barn efter en separation ökat kraftigt, särskilt på senare tid. Från att det vid mitten av 1980-talet in till början av 1990-talet enbart var några procent av barnen som bodde växelvis hos båda sina föräldrar är siffran idag drygt 30 procent.41

En allt större grupp män har efter en separation ett delat ansvar för sina barn. Det har med andra ord skett en förändring i praktik när det gäller mäns sätt att ta hand om barn efter en separation. Detta även om det är viktigt att poängtera att mammor alltjämt oftast är boförälder efter en separation även vid gemensam vårdnad som är den vanligaste vårdnadsformen efter separation i Sverige. Män är fortfarande också ofta mer osäkra på hur livet med barn ska gestalta sig efter separationen än vad kvinnor kan vara. Som exempel har mäns utmaningar efter en separation beskrivits i boken

Det blir bra: manual för skilda män.42 Det är angeläget att framhålla detta som en tydlig och genomgripande förändring som skett under de senaste decennierna. Mäns kontakt med sina barn efter en separation har med andra ord tydligt förstärkts.

Den andra trenden är att vårdnadstvisterna ökar. Organisationer som företräder pappor i vårdnadstvister pekar på att det särskilt efter 2006, då vårdnadslagstiftningen senast förändrades, har blivit svårare för män att få behålla vårdnaden och ha delat boende för barnen. Den generella trenden att män i större utsträckning än

41SOU 2011:51. 42 Ringdahl 2013.

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

203

tidigare har delad vårdnad, boende och umgänge med sina barn efter en separation kan ur dessa perspektiv ställas mot eventuellt stärkta eller kvarvarande problem för somliga män i vårdnadstvister.

När det gäller tvister om vårdnad, boende och umgänge framkommer att43:

 Ca 50 000 barn har föräldrar som separerar årligen. Flertalet separationer leder inte till vårdnadstvist.

 Gemensam vårdnad är den vanligaste vårdnadsformen samt huvudregel i svensk lag.

 Gemensam vårdnad betyder inte växelvis boende. Det vanligaste är att barn bor hos mamman.

 Vårdnadslagstiftningen ändrades 1998 och sedan 2006 med förändringar i hur domstolen kan döma till ensam samt gemensam vårdnad mot en förälders vilja och vid samarbetssvårigheter.

 Under 2000-talet har andelen barn som bor med en förälder men som har två vårdnadshavare ökat från ca 65 procent till 72 procent 2011.

 Vid en separation ska föräldrarna först försöka nå en överenskommelse inom socialtjänstens familjerätt. Till denna vänder sig föräldrar när de inte kommer överens om den gemensamma vårdnaden efter en separation.44 Föräldrarna erbjuds samarbetssamtal men dessa är frivilliga. En förälder kan avstå från att delta i samarbetssamtal.

 Nås inte en överenskommelse går fallet vidare till domstol.

 Vårdnadstvisterna har ökat sedan 2006. Enligt Domstolsverkets statistik inkom 5 300 stämningsansökningar till tingsrätterna 2012, en fördubbling jämfört med 2004.

 Det saknas tillräcklig statistik över vårdnadstvister och domstolsutslag. Men det framstår som att samarbetssvårigheter är den vanligaste orsaken till domar om ensam vårdnad, vid sidan om anklagelser om våld eller övergrepp.

43 Dessa punkter återger till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning; Johanna Schiratzki, Män i tvister om vårdnad, boende och umgänge, bilaga 18 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Schiratzki 2014. 44 Hur familjerätten bör arbeta vid frågor om vårdnad, boende och umgänge framgår av Socialstyrelsen 2012.

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

204

 Vid avgörande av mål om vårdnad, boende och umgänge har en förälders position som boförälder eller umgängesförälder betydelse. En boförälder åläggs – oavsett kön – ett mer omfattande ansvar än en förälder som inte bor med barnet. En umgängesförälder har – oavsett kön – men med reservation för barnets vilja, mycket svårt att bli boförälder så länge boföräldern lyckas ge barnet en godtagbar stabil och riskfri tillvaro som inte alltför mycket präglas av föräldrakonflikt eller föräldraförlust.

 Män som varit föräldralediga genomgår i mindre utsträckning vårdnadstvister.

Det framstår inte utifrån det underlag vi haft att domstolar kan beskrivas som specifikt mamma- eller pappavänliga utan att domstolarna dömer efter barnens behov och föräldrarnas ”positionalitet” som omvårdare. Dock, de könade mönster som finns bland föräldrar – att kvinnor i större utsträckning än män tagit ansvar för barnen, visat genom bl.a. uttag av föräldrapenningdagar – förklarar till del varför mammor i större utsträckning än pappor tilldöms att bli boföräldrar efter separationer.

7.2.1 Mäns erfarenheter från vårdnadstvister

Det finns ett flertal organisationer som arbetar för att uppmärksamma mäns erfarenheter i vårdnadstvister och som är kritiska till hur både familjerätt och domstolar bemöter män i tvister om vårdnad boende och umgänge, eller i fall där män anser att modern till barnet är olämplig som förälder.45 Utredningen har även mött advokater som arbetat med vårdnadstvister och som pekat på svårigheter för män i domstolsprocesser.

De erfarenheter män, som organiserat sig i dessa frågor, för fram kan summeras på följande sätt: Det nuvarande regelverket i vårdnadstvister premierar konflikt snarare än konfliktlösning. Om det inte framstår som möjligt för föräldrarna att samarbeta så tilldöms den ena föräldern antingen vårdnad eller att bli boendeförälder vid gemensam vårdnad. Detta är något dessa män anser framför allt gynnar mammor.46

45 Utredningen har mött representanter från Föreningen PappaBarn, Mans- och familjejouren samt Pappamanualen.se . 46 Se www.pappamanualen.se, www.pappabarn.se

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

205

Organisationerna som företräder pappor i vårdnadstvister har också fört fram att det saknas sanktioner mot föräldrar som umgängessaboterar. Trots att gemensam vårdnad innebär att man inte får fatta avgörande beslut om barnet utan den andre vårdnadshavarens medhåll kan exempelvis en förälder som flyttar och därmed försvårar för den andre föräldern att träffa barnet undgå sanktioner.

Organisationerna rapporterar även om problem i bemötandet inom socialtjänstens familjerätt. Att många handläggare är kvinnor anses gynna kvinnor i vårdnadsprocesser och behovet av fler manliga handläggare i vårdnadsärenden har lyfts fram.

På ett av våra seminarier rapporterade Röda korset om en pågående verksamhet kring stödgrupper för pappor och mammor i vårdnadsprocesser. Denna typ av verksamhet framstår som viktig i och med att män som upplever problem i vårdnadsfrågor har få professionella verksamheter att söka information och stöd hos. Att exempelvis söka sig till kriscentrum för män eller liknande verksamheter kan upplevas som inte det bästa då dessa organisationer främst arbetar med män som har en våldsproblematik eller annan form av stödbehov.

Dessutom rapporteras om hur män som har erfarenheter av en tidigare kvinnlig partner som haft olika former av problem, som gör denne mindre lämplig som förälder, kan mötas av ifrågasättande på ett annat sätt än när kvinnor rapporterar motsvarande typ av problem.

Man har även fört fram problem med att vårdnadstvister drar ut på tiden och att detta kan leda till att barnet under en lång tid bor med den ene föräldern vilket senare gynnar denne förälder i tvistemålet. Kortare vårdnadsprocesser och mer intervention från familjerätten kring samarbetsavtal lyfts fram som ett stort behov.

Samtliga ovanstående punkter framstår som relativt okontroversiella och borde därför uppmärksammas inom berörda myndigheter och på politisk nivå. Vi anser att mäns möjliga sårbarhet i vårdnadsfrågor är en fråga som i för stor utsträckning negligerats inom jämställdhetspolitiken.

Att vårdnadstvister har en särskild laddning kan förklaras på flera plan. En handlar om svårigheten att hantera vårdnadstvister där det förekommer uppgifter om våld eller missbruk. Socialtjänsten har i uppgift att inledningsvis avgöra om det föreligger något hot för barnens säkerhet när man inleder en vårdnadsprocess. Men om något sådant inte är fallet, borde den efterföljande processen kunna utformas så att den minskar risken att konflikten förvärras eller att endera föräldern premieras på ovidkommande grunder.

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

206

Det är samtidigt noterbart att få av företrädarna för olika intressegrupper för män och vårdnadsfrågor lyfter fram betydelsen av föräldraledighet för att förbättra mäns position i vårdnadstvister.

7.2.2 Kvinnors erfarenheter från vårdnadstvister

Vi har inte på något omfattande sätt inventerat kvinnors erfarenheter vid vårdnadstvister men vi har funnit en rad frågor som är värda att ta upp i sammanhanget.

Företrädare för organisationen Makalösa föräldrar, som inte uteslutande företräder kvinnor utan även män som är ensamstående, beskriver på många sätt en problematik liknande den vi behandlat ovan.47 Många kvinnor som upplever vårdnadstvister rapporterar missnöje med familjerätten även om det finns undantag. Organisationen Makalösa föräldrar efterfrågar bl.a följande inom familjerätten:

 Personal med mångfald (kön, ålder, etnicitet osv.) samt genus-

/mångfaldskompetens.

 Tillgänglig familjerätt, där väntetider minimeras.

 Personal som utbildats om våld i familjen och som reagerar mot kommentarer eller former av hot (från män eller kvinnor) som inte är acceptabla.

 Mer intervention från personalen i familjerätten under vårdnadsprocessen och samtal om samarbete.

 Obligatorisk deltagande i stödgrupp för föräldrarna (separata grupper för föräldrarna var för sig som dock gärna kan vara könsblandade).

 Kompetensutveckling till personal i skola, förskola samt BVC och MVC kring deras roller under en separation.

 Särskilt utbildade domare eller en särskild familjedomstol.

47 www.makalosa.org

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

207

7.2.3 Reflektioner kring vårdnadstvister

En vårdnadstvist är en dramatisk situation. Man kan ta en enklare utgångspunkt, nämligen en situation där en separation ska ske eller har skett och där båda parter inte är överens om separationen – den kan vara nog så laddad. Lägger man till att ett eller flera barn finns med i bilden och att sannolikheten är hög för att båda föräldrarna riskerar att få mindre tid med barnen ökar komplexiteten. Lägger man till detta möjligheten att den ena föräldern, mot det andre partnerns vilja, får majoriteten av tiden med barnet kan man förstå de spänningar som kan uppstå. Att därtill säga att en sådan situation för barnen är mycket påfrestande är ett understatement.

Det är här dock angeläget att understryka att det i första hand är föräldrarnas ansvar att, med barnets/barnens bästa för ögonen, komma fram till en lösning – detta så mycket mer som föräldrar och barn ska kunna umgås även många år efter själva tvisten.

Vi tror att viss del av kritiken mot familjerätten ska ses i ljuset av det i sig konfliktfyllda utgångsläget mellan pappan och mamman.

Ändå framstår det för oss som angeläget att genusperspektiv (som inkluderar frågor om mäns erfarenheter) görs än tydligare i kompetensutvecklingen inom familjerätten och att stärkta insatser där kan ha stor betydelse för att minska antalet tvister.

Nya arbetssätt där domstol och familjerätt har ett tätare samarbete och som ger föräldrar bättre verktyg för att ta ansvar, acceptera varandras föräldraskap och nå bättre samförståndslösningar har också utarbetats inom socialtjänsten på senare tid.48Vi anser att dessa arbetssätt och vårdnadsfrågor generellt behöver uppmärksammas mer i samhällsdebatten.

Därtill, regeringen avser att under 2014 tillsätta en utredning som utvärderar den vårdnadslagstiftning som trädde i kraft 2006. Denna utredning är angelägen och bör beakta hela vårdnadsprocessen. Det framstår som centralt att utredningen på ett allsidigt sätt inventerar de problem som kan uppstå i vårdnadstvister och beaktar hur män respektive kvinnor kan uppleva likartade men också skilda problem.

48 Advokaten nr 9 2013.

Män, familj och föräldraskap SOU 2014:6

208

7.3 Faderskapspresumtion för samboende och möjligheter för hbt-föräldrar

Fastställande av faderskap kan underlättas för samboende.49 Detta har skett på Island där samboende par kan registrera sitt samboende och efter detta gäller samma presumtion om faderskap som för en gift man om kvinnan föder barn.

I Sverige har idag 65 procent av de barn som föds ogifta föräldrar.50 Är den födande kvinnan heterosexuellt gift blir hennes man automatisk rättslig far till barnet. Är fadern ogift måste faderskapet utredas av socialnämnd. Socialtjänsten har ett omfattande uppdrag i samband med dessa faderskapsfrågor. En förenklad process för fastställande av faderskap för majoriteten av männen som blir pappor i Sverige skulle kunna frigöra resurser från socialtjänsten och vara ett led i en modernisering av den rättsliga synen på föräldraskap.

En annan fråga vi i utredningsarbete uppmärksammats på är frågan om ”pappa mot sin vilja”. Det finns män som anser sig lurade av sin partner eller vid en tillfällig kontakt. Och liknande situation kan kvinnor råka ut för. En kvinna har dock möjligheten till abort. Det rimliga är förstås att mannen liksom kvinnan tar sitt fulla ansvar vid sexuellt umgänge. Samtidigt ser verkligen inte alltid ut på detta sätt. Hur denna mycket svåra problematik skulle kunna behandlas har vi inte gått in på i vårt arbete.

Värdet av en individualiserad föräldraförsäkring är stort. När denna fråga ses över, vilket vi anser måste göras, är det samtidigt angeläget att man även ser över behoven för de som lever i mer otraditionella familjebildningar. I många s.k. regnbågsfamiljer51finns en önskan att kunna dela föräldraledighetsdagarna på fler personer än de biologiska föräldrarna. Här skulle en överlåtelsemöjlighet till tredje part kunna utgöra en möjlighet.

49 Schiratzki 2014. 50 Schiratzki 2014, Socialstyrelsen 2012. 51 Barnet kan t.ex. ha samkönade föräldrar och kan ha kommit till genom assisterad befruktning (till exempel i en familj med två mammor), genom surrogat (till exempel i en familj med två pappor) eller genom assisterad befruktning där till exempel en familj med två mammor och en familj med två pappor delar på föräldraskapet.

SOU 2014:6 Män, familj och föräldraskap

209

7.4 Utmaningar

Den politiska diskussionen om föräldraförsäkringen präglas idag i vårt tycke av en överdriven försiktighet. Män kan ta hand om små barn, detta bevisas bl.a. av det faktum att vissa barn faktiskt har föräldrar som gör ett jämställt uttag av föräldrapenningdagarna. Men att endast en avgränsad och liten grupp har ett jämställt uttag visar också på begränsningarna i dagens valfrihetsbetonade föräldraförsäkring.

Sättet föräldrar delar på ansvaret för perioden innan barn börjar förskola är också det som generellt påverkar jämställdheten både i familjen och på arbetsmarknaden. Kvinnor som tar ut största delen av föräldraförsäkringen börjar ofta arbeta deltid och tar även ut störst andel dagar när det gäller vård av barn. Detta påverkar kvinnors ställning på arbetsmarknaden negativt sett till karriärmöjligheter och löneutveckling. För att statsmakterna ska nå det jämställdhetspolitiska målet om jämn fördelning av det obetalda hem-och omsorgsarbetet är det svårt att se ett bättre och mer gripbart styrmedel än föräldraförsäkringen.

Vi har även lyft fram frågan om vårdnadstvister. En starkt ökande del av barn lever idag växelvis boende hos sina föräldrar efter en separation men kvinnor är fortfarande oftast boförälder. Vi pekar på hur män rapporterar om upplevelser av könsstyrt bemötande i familjerätten men även att kvinnor rapporterar om problem i familjerätten. Det tycks som om socialtjänsten kan underlätta vårdnadsprocesser och minska konfliktsituationer genom att se över sina arbetssätt och stötta föräldrar mer.

211

Min sida – Göran Johnsson

När jag började jobba – på 1960-talet – var det uselt ställt med jämställdheten. Det är bättre nu, men långt ifrån bra.

Vi som vill jämställdhet och jämlikhet måste kämpa för det. Kampen måste föras i vardagslivet, arbetslivet och inom de organisationer vi är verksamma. Målet är att varje människa ges förutsättningen att få ett rikt och meningsfullt liv.

Det viktigt att männen inser att de måste bli positiva till förändring, inte minst när det gäller jämställdhet. Det är inte synd om män, men det kan bli det om de missar jämställdhetståget.

Jag hörde om ung kille som var med i ett samtal om utbildning. På frågan om pojkars sämre betyg så sa han lite kaxigt – det gör inget, vi får jobb ändå. Risken är att han blir grundligt besviken i framtiden.

Strukturomvandlingen har varit genomgripande de senaste 50 åren, precis som jämställdhetsutvecklingen, och inget tyder på att den kommer att avstanna.

Politiken behöver bejaka strukturomvandlingen och möta den med utbildningssatsningar och bättre möjligheter för alla att lära hela livet. Därför måste samhället erbjuda möjligheter till omställning så att folk inte håller sig fast när man behöver utvecklas. Arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik krävs för att vi ska kunna utveckla den generella och solidariska välfärdspolitiken. Men framförallt tror jag att delad föräldraledighet och bättre föräldrautbildning är det bästa sättet att skapa jämställdhet. Det gör män mer delaktiga i livet, inte bara arbetslivet. Vi män är ofta mindre öppna för förändring än kvinnor och det är synd. Jag brukar säga att det är bra med en backspegel, men inte om den tar upp hela framrutan.

Göran har varit expert i utredningen. Han har bl.a. varit ordförande i IF Metall.

213

8 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

Slutsatser

1. Män lever i genomsnitt 3,6 år kortare än kvinnor men skillnaderna minskar successivt. 2. Män är sjukskrivna ungefär hälften så mycket som kvinnor. 3. Medellivslängd och hälsa är tydligt kopplade till socioekonomiska faktorer. Så är t.ex. hälsoskillnaden mellan könen mindre än skillnaden mellan dem med exempelvis olika utbildningsnivå. 4. Mansnormer påverkar mäns relation till vård och hälsa. Den manliga normen att vara ”stark och osårbar” har bl.a. som effekt att män söker vård sent, kanske i ett stadium, när sjukdomen utvecklats onödigt långt. Att bryta denna norm skulle alltså ha stor effekt även när det gäller hälsans område 5. Mäns ovilja att söka hjälp och vård i tid leder till ökade samhällsekonomiska kostnader, högre dödlighet och onödigt individuellt lidande. 6. Män behöver få än mer målgruppsinriktad information om sin överdödlighet, som bl.a. är knuten till risktagande, alkohol, våld, olyckor, depression och självmord. 7. Män, inte minst yngre, behöver medvetandegöra sig om vad deras riskbeteende kostar dem själva och samhället. 8. Mäns generella position i samhället gör det svårt att föreställa sig män som svaga, utsatta eller som ett offer för omständligheter omkring dem.

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

214

9. Bland hemlösa och utslagna är en överväldigande majoritet män. Akut hemlöshet är också vanligare bland män, 10. Unga män, män som arbetat inom industrierna och män med kort formell utbildning eller långtidssjukskrivna män riskerar att relativt snabbt hamna utanför samhällets skyddsnät. 11. Jämställdhet i samhället tycks innebära fördelar för män i form av bättre hälsa, minskade riskbeteenden, etc.

I detta kapitel tar vi upp frågor om skillnader mellan mäns och kvinnors hälsa, skillnader inom gruppen män, frågor om den manliga kroppens yttre – ”estetisering” och andra frågor relaterade till hälsa – arbete, hälsa, självmord, social utsatthet samt jämställdhet.

Vi har i viss mån tidigare berört hälsofrågor (kapitel 4.5.1 om medellivslängd). Sexuell hälsa tar vi upp i kapitel 10.2.

8.1 Skillnader i mäns och kvinnors hälsa

Mäns hälsa och sätt att hantera och uppleva sina kroppar är viktiga frågor att sätta i relation till normer för maskulinitet och jämställda livsmönster.1 Det gäller normer för mäns ideal och beteenden med kopplingar mellan maskulinitet, hårdhet och risktagande; normer som inverkar på mäns villighet att söka vård och prata om hur man mår. Dessa återfinns hos enskilda män, grupper av män och även inom sjukvårdens professioner.

Män lever, som vi tidigare sett (kapitel 4.5.1) i genomsnitt 3,6 år kortare än kvinnor. Även om skillnaden successivt minskar är det en viktig utgångspunkt för en diskussion om lika livschanser för män och kvinnor.

Något paradoxalt dock är uppgifterna att män har ett hälsosamt år mer än kvinnor framför sig när de föds (se avsnitt 4.5.1).

Män är mindre sjukskrivna än kvinnor (se avsnitt 8.7 och 8.8.2). Kvinnor rapporterar i högre grad både fysisk och psykisk ohälsa än vad män gör. Av tradition har detta ofta förklarats av kvinnors

1 I detta kapitel återges text från en av underlagsrapporterna till vår utredning, Linn Sandberg

Män, kropp och hälsa, bilaga 6 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som

Sandberg 2014. I kapitlet återges till del även text från en annan av underlagsrapporterna till vår utredning, Marcus Herz Män och social utsatthet – en översikt, bilaga 7 till vårt betänkande. Rapporten refereras i fortsättningen som Herz 2014.

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

215

dubbelarbete, det vill säga att ha ansvaret för både hemmets dagliga skötsel och sitt arbetsliv.2

Samtidigt tyder forskning om män och hälsa på att män underdiagnosticeras när det gäller exempelvis depression och att män söker vård senare än vad kvinnor gör, något som påverkar såväl samhällets kostnader som dödligheten. 3

Män söker hjälp, särskilt vad gäller psykisk hälsa, i mindre utsträckning än kvinnor. Sjukvården uppmärksammar dessutom i mindre utsträckning mäns psykiska hjälpbehov.

Avgörande skillnader finns också mellan olika grupper av män när det gäller hälsoaspekter.

Det ovanstående belyser komplexiteten när det kommer till jämförelser mellan mäns och kvinnors hälsa och ohälsa.

Frågorna om mäns, och kvinnors hälsa och därtill relaterad jämställdhet är inte bara ”svensk” utan belyses också i flera EUrapporter m.fl.4

8.2 Jämlikhet när det gäller hälsa och vård?

Ovan har vi berört skillnader mellan könen när det gäller hälsa och vård. Det finns dock all anledning att även studera andra skillnader.5

Det finns regionala skillnader i Sverige. Ett sådant exempel är behandling av cancer där det finns stora variationer inom Sverige.

Det finns sociala skillnader. Risken för förtida död, före 65 års ålder, är mer än dubbelt så hög bland personer med enbart grundskoleutbildning, vilket gäller både män och kvinnor. Stora skillnader i förtida död finns såväl när det gäller dödlighet i hjärt – och kärlsjukdomar, cancer, skador, alkoholrelaterad sjuklighet, diabetes och sjukdomar i andningsorganen.

Det finns andra skillnader, så t.ex. har män och utlandsfödda högre dödlighet i behandlingsbara sjukdomar jämfört med kvinnor och svenskfödda. Undvikbar slutenvård6 är mer än dubbelt så vanligt bland lågutbildade än högutbildade.

Även om förtida död i behandlingsbara sjukdomar minskar i alla utbildningsgrupper sker förbättringen snabbare för högutbildade. Det

2 Herz 2014 avsnitt 4.3. 3 Sandberg 2014 avsnitt 4. 4 Se bl.a. European Commission 2013a, European Commission 2013b, OECD 2013a. 5 I detta avsnitt återges till del text från Socialstyrelsen 2011 s. 7 ff. Frågorna har sedan tagits upp i bl.a. SOU 2013:44. 6 Sjukdomar och tillstånd som kan behandlas framgångsrikt inom öppna vårdformer.

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

216

har medfört att skillnaderna mellan grupperna har ökat under senare år.

8.3 Mäns normer om hälsa

Män och hälsa är ett omfattande forskningsområde.7 Ett perspektiv rör normer för maskulinitet som påverkar mäns hälsobeteende.

Sådana normer om manlighet som bygger på att män ska vara tuffa, osårbara, robusta och inte visa svaghet får konsekvenser för mäns hälsa genom att män tenderar att inte söka vård och ägnar sig åt ohälsosamma och riskfyllda praktiker.8 Män kan distansera sig från hjälp och visa att man inte bryr sig om hälsa och risker p.g.a. att det associerar till kvinnlighet, beroende och sårbarhet. Män kan eftersträva dominans och makt genom ett stereotypt manligt beteende som inbegriper risktagande. Samtidigt finns det ett pris för detta som blir särskilt uppenbart för dem som är eller blir marginaliserade grupper av män.

Det har t.ex. visats hur unga män inte söker hjälp vid könssjukdomar förrän de får tydliga symtom och inte testar sig i den utsträckning som behövs (se kapitel 10.2.1).9 I förlängningen leder detta inte bara till att de inte får den hjälp de behöver utan att det också dröjer innan medicinsk hjälp kan sättas in. Sjukdomar kan både förvärras och hinna spridas på grund av att en specifik form av maskulin ideologi reproduceras.

Detta leder till större samhällsekonomiska kostnader och ökat individuellt lidande samt bidrar till mäns högre dödlighet.

Mäns ovilja att söka hjälp för både medicinska och sociala problem har föranlett en omfattande diskussion avseende hur denna ovilja och mäns riskbeteenden ska förstås.10 Ibland talas det om hur en maskulin ideologi och livsstil per se är en riskfaktor.11

Förhållandet kopplas även till sjukvårdens bemötande av män. Forskning pekar på hur hälso- och sjukvård kan bidra till synen på män som osårbara och starka genom att den ställer färre frågor till män eller att inte se exempelvis riskbeteende som tecken på psykisk ohälsa.12

7 I detta avsnitt, 8.3, återges till del text från Sandberg 2014 och Herz 2014. 8 Sandberg 2014 avsnitt 6. 9 Se även Sandberg 2014 avsnitt 5. 10 Herz 2014 avsnitt 4.3. 11 Herz 2014 avsnitt 4.3. 12 Statens folkhälsoinstitut 2011.

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

217

8.4 Skillnader mellan män

Forskning om män och folkhälsa i Sverige pekar på att ensidiga jämförelser av män och kvinnor leder till en överbetoning av könsskillnad och en underbetoning av skillnader inom grupperna män och kvinnor. Hälsoskillnaderna är t.ex. större mellan utbildningsgrupper än mellan kön.13 Det går även att se en rad sammanhang där ålder, utbildningsnivå, socioekonomi, utländsk bakgrund, sexualitet och geografi påverkar mäns hälsa.14 En tydlig illustration av detta förhållande finns i statistik kring mäns och kvinnors medellivslängd och dödlighet. Detta behandlade vi i kapitel 4.5.1 och tar vidare i avsnitt 8.10.

Att ”män” behöver förstås i relation till andra kategorier än kön poängteras i svensk forskning och i t.ex. rapporter från Europeiska kommissionen.15 I rapporterna beskrivs hur sociala omständigheter påverkar mäns hälsa och livsstil och att dessa påverkar både dödlighet och sårbarhet. Som exempel nämns att rökning är störst bland fattiga män i Europa och att arbetslöshet påverkar mäns hälsa negativt. Mäns hälsoproblem beskrivs som ”en kombination av social ojämlikhet och socialisering mot hårdhet, yrkesarbete och icke-omsorg”.16 I rapporterna betonas också att de kostnader och de privilegier som följer med maskulinitet är ojämnt fördelade inom gruppen män.

Skillnader i hälsa kan visa sig i att priviligierade män kan ha ekonomiska och andra förutsättningar som möjliggör en hälsosam livsstil medan mindre priviligierade män inte har samma möjligheter till detta. Dessutom kan manligt ohälsobeteende, exempelvis alkoholberoende och riskbeteende bland socialt utsatta män också förstås som en form av motstånd mot en marginaliserad position.17

Det finns en stor skillnad mellan till exempel män med arbetarklass- respektive medelklassbakgrund.18 Samma sak gäller förändrade livsvillkor bland män som exempelvis förändringar i diet, träning eller livsstil. Ofta är förändringarna medelklassfenomen eftersom det krävs resurser för att kunna lägga om sin livsstil. Fattigdom och hälsa samvarierar i olika hög utsträckning i

13 Folkhälsomyndigheten 2014. 14 Sandberg 2014 avsnitt 6. 15 European Commission 2013a, European Commission 2013b. 16 European Commission 2013a s.129. 17 Sandberg 2014 avsnitt 6. 18 Herz 2014 avsnitt 4.3.

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

218

olika länder men även i olika regioner, där både sociala och ekonomiska faktorer påverkar.19

Det finns i Sverige också skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Inrikes födda män anser sig ha bäst allmänt hälsotillstånd, följda av utrikes födda män och inrikes födda kvinnor. Sämst hälsotillstånd anser sig utrikes födda kvinnor ha. Svår värk är vanligast hos utrikes födda kvinnor, därnäst utrikes födda män. När det gäller psykisk hälsa kommer tillfredsställensen med hälsan i samma ordning som det allmänna hälsotillståndet.20

Det är dock värt nämna att det finns många positiva trender när det gäller mäns hälsa. Föreställningar om den robuste mannen som inte bör visa känslor och inte tar hand om sin kropp gäller inte i lika stor utsträckning som tidigare.21 Det knyter bl.a. till medellivslängd som vi återkommer till (avsnitt 8.10) och till avsnittet nedan (8.5) om kroppens yttre.

Det finns statistik som visar på minskade könsskillnader i dödlighet, vilket beror på att mäns dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar minskar.22 Trender som pekar mot ett ökat hälsomedvetande och minskad dödlighet behöver dock ställas i relation till sociala skillnader mellan olika grupper av män. Maskulinitet framstår som en tydlig riskfaktor i kombination med social utsatthet eller marginalisering men, i jämförelse med kvinnors ohälsa, som en friskfaktor i kombination med resurser och inkludering.

8.5 Kroppens yttre

På 1990-talet diskuterades flitigt det fenomen som går under beteckningen estetisering av manlighet.23 En rad forskare konstaterade att män i allt större utsträckning börjat ägna sig åt utseende, kropp, smink och kläder. Denna diskussion har fortsatt in på 2000-talet och nu handlar det inte enbart om yttre attribut, utan om att med hjälp av träning och diet göra om kroppen.

Idag finns det också en ökad hälsomedvetenhet i många länder, inte minst i Sverige, där ansvaret för individens hälsa allt tydligare

19 Herz 2014 avsnitt 4.3. 20 SCB (ULF/SILC). 21 Sandberg 2014 avsnitt 6. 22 Folkhälsoinstitutet 2012. 23 I de första fyra styckena i detta avsnitt, 8.5, återges till del text från en av underlagsrapporterna till vår utredning, Thomas Johansson Män tänker, tycker och gör, bilaga 20 till vår utredning. Rapporten refereras i fortsättningen som Johansson 2014b.

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

219

hamnar på den enskilde personen. Delar av denna förändringsprocess har ett starkt samband med och historiska rötter i bodybuilding och ideal, där män är starka, välbyggda och muskulösa. Men det finns också andra nyanser i denna förändring. Det starka fokus som riktas mot kroppen idag för också med sig ett ökat hälsomedvetande och en ökad självmedvetenhet.

Detta är en förklaring till den enorma utbyggnaden av gym- och fitnessindustrin. Det blir allt vanligare att människor skaffar sig personliga tränare, årskort på gym och att man också regelbundet konsulterar experter när det gäller hälsa, träning och livsstil.

Samtidigt måste frågor om träning, kropp, vikt och hälsa alltid sättas in i ett sociokulturellt sammanhang där inte minst klass förklarar en hel del av variationen i beteenden och attityder. Denna nya kroppskultur kan ses som ett led i en omfattande individualisering och en allt mer accentuerad individkult. Ansvaret för hälsa och välbefinnande läggs i allt större utsträckning på individen. Träningen på gym passar väl in i en modern och medelklassbaserad livsstil. I denna övergång från en kollektiv till en individuell kropp sker det också en rad förändringar vad gäller genusstrukturer och hur människor gör kön. Gymkulturen förstärker vissa drag och skillnader, samtidigt som den också innefattar en subversiv kraft, som kan upplösa en del distinktioner och skillnader. Kroppen ses som mer plastisk och görbar, och kön utgör inget hinder för att tänja på utformandet av en viss kropp. Muskler har också blivit något som är attraktivt för både män och kvinnor. Vissa människors besatthet av att forma, skulptera och definiera kroppen har ett könsneutralt drag över sig.

Vi uppfattar att en stor del av detta handlar om att behålla eller förbättra hälsan. Vi uppfattar också att en del handlar om just estetisering som ibland, paradoxalt nog, t.o.m. kan ta sig uttryck i att klart ohälsosamma metoder tas till för att förändra kroppens yttre.

En annan paradox – i en tid när fysisk styrka allt mindre är en viktig egenskap på arbetsmarknaden och i andra liknande sammanhang, bygger många män – och även en del kvinnor, upp klassiskt maskulina, muskulösa kroppar. Motivet torde mer vara att försköna och ”förmanliga” kroppen än att använda musklerna.

En form av estetisering är piercing; en håltagning på kroppen som följs av fästning av ett smycke, ofta ringar eller stavar av metall, och då främst titan. Piercingar görs av olika skäl, såsom estetiska, sociala, magiska eller medicinska skäl. Företeelsen har

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

220

funnits i flera tusen år och har under de senaste två decennierna blivit vanligare bland män och kvinnor i Sverige men förefaller under de senaste åren ha minskat i omfattning.

Tatuering, som till stora delar förefaller ha ”tagit över” efter piercing, är ett annat exempel på estetisering av kroppen. Även denna företeelse har funnits i tusentals år i många kulturer runt om i världen. Efter att de tidiga europeiska kulturerna övergått till kristendom var det i västvärlden nästan uteslutande sjömän och kriminella som bar tatueringar fram till dess att det åter blev ett mode på 1980-talet. I dag är det mycket vanligt och vanligare hos män än kvinnor. Frågan är om tatuering kan ses som ett ”jämställt mode”. I många fall synes det med tanke på motivval istället tydligare markera könstillhörighet; klassiskt maskulina respektive klassiskt feminina motiv är vanliga.

Det finns grupper av män som lägger allt mer tid och resurser på sitt utseende, t.ex. smink och hårfärgning och därmed tenderar att ta sig an typiskt kvinnliga mönster och det finns grupper av män som genom plastikoperationer, ja rent av penisförlängningar, gör sig mer klassiskt maskulina. Måhända ska detta dock inte ses som en paradox utan som exempel på ökad mångfald i samhället?

8.6 Psykisk hälsa

Män lider mindre av psykisk ohälsa än kvinnor och rapporterar i mindre utsträckning besvär av ängslan, oro eller ångest.24 Kvinnor diagnostiseras och behandlas i dubbelt så hög utsträckning för depression som män och varannan kvinna och var fjärde man förväntas någon gång under livet drabbas av depression.25

Unga har sedan 1990-talet haft en sämre hälsoutveckling än övriga befolkningen, framförallt när det gäller den psykiska hälsan.26 Könsskillnaderna i psykisk hälsa är som störst under ungdomstiden.27 Den försämrade psykiska hälsan är framförallt utbredd bland unga kvinnor.28 Detta kan ha att göra med att de

24 Män 15 procent, kvinnor 22 procent. Källa: SCB (ULF/SILC). 25 I detta avsnitt, 8.6, återges till del text från Sandberg 2014 avsnitt 4. 26 Ungdomsstyrelsen 2013 s. 169. 27 Ungdomsstyrelsen 2013 s. 175. 28 I åldersgruppen 16-25 år upplever 5 procent av killarna att de är stressade varje dag mot 17 procent av tjejerna. Tjejer i gymnasieskolan är de som känner sig allra mest stressade i skolan. Källa: Ungdomsstyrelsen 2013 s. 172.

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

221

ställer högre krav på sig själva än killar.29 Pojkar upplever i högre utsträckning att de har ett mycket bra hälsotillstånd.30

Den tilltagande psykiska ohälsan tar sig bl.a. uttryck i förtida pensionering bland unga. Förtida pensionering i åldersgruppen 20– 34 år ökade mellan 1997 och 2007 med 61 procent för män och 71 procent för kvinnor.31

Mäns psykiska ohälsa skiljer sig vidare mellan män beroende på sexualitet; homo- och bisexuella män har sämre psykisk hälsa än heterosexuella män i Sverige.32 (Se även kapitel 3.5.)

Inom forskning om skillnader i psykisk hälsa mellan män och kvinnor påpekas dock återkommande att skillnaderna delvis måste förstås i relation till sociokulturella omständigheter där uttryck för psykisk ohälsa är sammankopplat med kön. Detta innebär bland annat att mäns psykiska ohälsa i högre utsträckning tar sig uttryck genom aggressivitet, utåtagerande beteende och missbruk av droger och alkohol. Dessa uttryck har förbisetts som symptom för depression och leder till underdiagnostisering av mäns psykiska ohälsa, något som påpekas i såväl nationella som internationella studier. Denna underdiagnostisering kan också kopplas till att män står för drygt 70 procent av alla självmord (se vidare avsnitt 8.9) trots den lägre frekvensen av rapporterad psykisk ohälsa.

Det finns när det gäller psykisk hälsa i Sverige också skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Inrikes födda män har minst besvär av ängslan, oro och ångest, följda av utrikes födda män och inrikes födda kvinnor. Mest besvär har utrikes födda kvinnor.33

Det har vid studier inom EU konstaterats att skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjälpsökande är än större när det gäller fysisk hälsa än psykisk ohälsa vilket bland annat relateras till dominerande normer kring manlighet som lyfter fram oberoende, undantryckande av känslor, självbehärskning och kontroll.34

Det anknyter till forskning som menar att depression genom uttryck som maktlöshet och brist på kontroll kan förstås som en feminiserad sjukdom och att män därför tenderar att underbetona och dölja sina depressioner. Intervjuer med primärvårdspatienter visar exempelvis att män i större utsträckning rapporterade

29 På gymnasiet uppger 55 procent av tjejerna att de ofta är stressade över sina egna krav på att prestera väl i skolan. För killarna är siffran 33 procent. Källa: Ungdomsstyrelsen 2013 s. 174. 30 39 procent jämfört med flickornas 26 procent. Källa: Ungdomsstyrelsen 2013 s. 169. 31 Försäkringskassan. Se även Olofsson och Östh 2011 s. 10 32 Socialstyrelsen 2011 s. 139. 33 SCB 2013 s. 94. 34 European Commission 2013b.

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

222

kroppsliga symptom som bröstsmärtor, andning, hjärta eller högt blodtryck medan kvinnor snarare beskrev depressionen i termer av känslomässiga uttryck och återkom till känslor av skam och skuld. Familj och arbete spelade olika roll i mäns och kvinnors berättelser där män med hög utbildning talade om arbetet. Kvinnor med hög utbildning kände sig pressade av både hem och arbete medan kvinnor ur arbetarklassen framför allt talade om familj, gav uttryck för pessimism och självkritik, bl.a. relaterat till upplevelser av misslyckanden som mamma. De könsrelaterade uttrycken märktes även i hur män beskrev känslor av aggressivitet och irritation och hur depressionen stod i motsättning till vad det innebar att vara man.35

Om mäns depressioner till stor del varit frånvarande i debatten, har de senaste årens ökning av neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis ADHD, som innebär koncentrationssvårigheter, överaktivitet och bristande impulskontroll, fått desto större uppmärksamhet.

Bland de som diagnostiseras med ADHD är pojkar överrepresenterade.36 En ökad medvetenhet och ökad diagnostisering av ADHD kan bl.a. påverka brottsbenägenheten. Det är sedan tidigare känt att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i kriminalitet. En studie har visat att brottsligheten sjunker med 32 procent under perioder med medicinering.37 Denna studie bygger på att individerna jämförts med sig själva vilket gör att resultaten sannolikt inte beror på andra skillnader mellan de som får läkemedelsbehandling och de som inte får det (se även kapitel 9.1)

Vad denna studie illustrerar är de stora potentiella vinster både för enskilda och samhälleligt, som är förenade med en ökad medvetenhet kring och behandling av neuropsykiatriska diagnoser.

Mäns psykiska ohälsa och många mäns ovilja att söka hjälp för psykisk ohälsa är en stor utmaning. Det handlar om att män i högre grad behöver ”tillåta sig” och tillägna sig ett språk för tunga känslor och kunna uttrycka sig inför nära. Det handlar också om satsningar på sammanhang där män enkelt kan tala om sin psykiska hälsa och det handlar om en större medvetenhet inom vårdens professioner om könskodade beskrivningar av exempelvis depressioner.

35 Sandberg 2014 avsnitt 4. 36 Cirka 5 procent av barn i skolåldern beräknas ha ADHD och att det hos pojkar är 2–3 gånger vanligare än hos flickor. Källa: Socialstyrelsen 2010. 37 Lichtenstein et al. 2012. Studien omfattade 25 000 personer med ADHD under perioden 2006–2009.

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

223

8.7 Sjukpenning – män, kvinnor och ansvar för barn

Det finns en påtaglig skillnad i antalet sjukpenningfall mellan män och kvinnor (figur 8.1).

Källa: SCB/Försäkringskassan

2013a och egen bearbetning.

Vi ser bl. a. att män har nästan hälften så många sjukpenningfall som kvinnor. Det gäller såväl sjukpenningfall som pågått över ett halvår och sådana som pågått kortare tid.

Av dem som hade sjuk- och aktivitetsersättning december 2012 var 41 procent män och 59 procent kvinnor.38

Det finns också en påtaglig skillnad mellan pappor och mammor knutet till antalet sjukdagar (figur 8.2).

38 Försäkringskassan 2013b.

0 20 40 60 80 100 120

1974 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014

Kvinnor: 180 dagar och mer Män: 180 dagar och mer Kvinnor: 60-179 dagar Män: 60-179 dagar

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

224

Källa: Prop. 2012/13:1 bil. 4 s.

19.

Förekomsten av barn i hushållet är förknippad med högre sjukfrånvaro för förvärvsarbetande kvinnor men inte för förvärvsarbetande män.39

Kvinnor har ungefär dubbelt så många sjukfrånvarodagar som män efter första barnets födelse. Skillnaden finns kvar tills barnen blir 16 år och gäller kvinnor i alla inkomstgrupper. Motsvarande gäller inte för män.40 Regeringen har därför låtit utreda förhållandet och då bl.a. kommit fram till att skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukfrånvaro är komplex. Det verkar finnas en koppling kanske till första barnet, tydligt till det andra men också att det finns en högre sjukfrånvaro hos kvinnan redan före familjebildningen. Dock, det finns inte finns någon skillnad om kvinnan fött barn eller inte. Könsskillnaderna kan inte förklaras med ökade könsskillnader när det gäller självskattad hälsa eller i förändrad arbetsmiljö.41

39Prop. 2012/13:1 bilaga 4 s. 18. 40 IFAU 2011. 41 Regeringskansliet 2014.

0 0,5

1 1,5

2 2,5

3 3,5

4 4,5

5

-2 0 2 4 6 8 10 12

Kvinnor Män

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

225

Ett skäl som ofta förs fram för kvinnors högre sjukfrånvaro är, som vi tidigare berört (avsnitt 8.1), förhållandet att många kvinnor vid sidan av sitt arbete ofta har huvudansvaret för barn och familj och att detta får konsekvenser.

8.8 Arbete och hälsa

Ett område inom vilket hälsa särskilt uppmärksammas är hälsan kopplad till arbete. Detta bl.a. då dels arbetsplatsen är en plats där det är lättare ”fånga in” hälsa och ohälsa genom bl.a. sjukskrivningar, dels för att det finns ett tydligt partsförhållande, dels för att det finns en omfattande lagstiftning och myndighetsverksamhet.

8.8.1 Arbetsmiljöförhållandena för män och kvinnor ser olika ut

Det är vanligare med arbetsorsakade besvär bland kvinnor än bland män. För män är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär påfrestande arbetsställningar och stress eller andra psykiska påfrestningar. För kvinnor är den vanligaste orsaken stress och andra psykiska påfrestningar.42

Män är överrepresenterade vad gäller buller och tunga lyft medan kvinnorna är överrepresenterade vad gäller hot om våld, sömnsvårigheter och övriga arbetsmiljöproblem.43

De yrkesgrupper bland männen som har mest besvär av arbete är byggnads- och anläggningsarbetare samt byggnadshantverkare.44

De yrkesgrupper bland kvinnorna som har mest besvär av arbete är grundskollärare samt kontorssekreterare och dataregistrerare.45

De åldersgrupper som har mest besvär är bland männen 35–44 åringar och 45–54 åringar och bland kvinnorna 45–54 åringar.46

40 procent av dem som arbetar upplever det egna arbetet som psykiskt ansträngande. Andelen är högre bland dem med eftergymnasial utbildning jämfört med dem som har lägre utbildning.

42 Arbetsmiljöverket 2012 s. 15 f. 43 Arbetsmiljöverket. I SCB 2012 s. 67. I SCB 2008 s. 69. 44 26 respektive 24 procent av de sysselsatta i respektive yrkesgrupp. Källa: Arbetsmiljöverket 20131a. 45 27 respektive 27 procent av de sysselsatta i respektive yrkesgrupp. Källa: Arbetsmiljöverket 2013a. 46 19 respektive 26 procent. Källa: Arbetsmiljöverket 2013a.

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

226

Skillnaden mellan könen är inte markant i någon av dessa båda grupper.47

Inom EU-28 ligger Sverige näst högst när det gäller uppfattningen att risken för hälsa och säkerhet är i fara till följd av arbete. Män bedömer risken något högre än kvinnor.

8.8.2 Män har lägre antal sjukpenningfall än kvinnor

Det är skillnad mellan män och kvinnor när det gäller sjukpenningfall men det är också stora skillnader inom gruppen män.48 Så t.ex. inleds 3 gånger fler sjukskrivningar bland anställda män i yrken utan formella krav på yrkesutbildning än bland män som arbetar i lednings- och chefspositioner.

Bland kvinnor inleds mer än dubbelt så många sjukskrivningar bland anställda inom process- och maskinoperatörsarbete än bland kvinnor som arbetar i lednings- och chefspositioner (figur 8.3).

Mönstret att det är färre sjukskrivningar i lednings-och chefspositioner går således igen bland könen. Några av orsakerna torde vara att personer i sådana funktioner har större möjligheter att styra över sin arbetstid och har ett fysiskt, men inte nödvändigtvis psykiskt, lättare arbete (se avsnitt 8.8.1 om personer med eftergymnasial utbildning).

47 SCB 2013b. 48 Försäkringskassan 2011.

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

227

49

Källa: Försäkringskassan 2011 s.

12, SCBs yrkesregister 2011 och egen bearbetning.

Vi ser här att inom alla yrkesområden männens andel är markant lägre. En del av detta kan förklaras med att omkring 9 procent av alla startade sjukskrivningar beror på en graviditetsrelaterad sjukdom (se avsnitt 8.7).

Bland de vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna år 2009 finns exempelvis ryggvärk, där yrken som övriga servicearbetare, olika typer av montörsarbete och byggnadsarbete samt fordonsförare startar flest sjukskrivningar. Även psykiska diagnoser förekommer bland de vanligaste diagnoserna, där präster, psykologer, socialsekreterare och behandlingsassistenter inleder allra flest sjukskrivningar med dessa diagnoser (figur 8.4).

49 Andel män i respektive yrkesgrupp 0. Militärt arbete 93 procent, 1. Ledningsarbete 66, 2. Arbete som kräver teoretisk specialkompetens 47, 3. Arbete som kräver kortare högskoleutbildning46, 4. Kontors- och kundservicearbete 33, 5. Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 25, 6. Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk m.m. 72, 7. Hantverksarbete inom byggverksamhet m.m. 95, 8. Process- och maskinoperatörsarbete m.m. 84, 9. Arbete utan krav på yrkesutbildning 47. Totalt (alla yrken) 51 procent män.

0 20 40 60 80 100 120 140 160

0. Militärt arbete

1. Ledningsarbete

2. Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens

3. Arbete som kräver kortare högskoleutbildning e.l.

4. Kontors- och kundservicearbete

5. Service-, omsorgs- och försäljningsarbete

6. Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk m.m.

7. Hantverksarbete inom byggverksamhet, m.m.

8. Process- och maskinoperatörsarbete m.m.

9. Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning

Män Kvinnor

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

228

Källa: Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2011:17 s.

13

Vi noterar här bl.a. att männens vanligaste orsak är sjukdomar i rörelseorganen m.m. samt skador och psykiska sjukdomar. Kvinnors vanligaste är sjukdomar i rörelseorganen m.m., psykiska sjukdomar, skador och graviditetssjukdomar.

8.8.3 Män har mindre grad av sjukersättning än kvinnor

Arbetsmiljön kan också kopplas till förekomsten av sjukersättning (tidigare förtidspension). Många lämnar arbetslivet före 65 års ålder. Sjukersättning är fram till dess en inte ovanlig försörjningskälla (tabell 8.1).

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

229

Källa:

Pensionsåldersutredningen 2011 s. 6.

Notera: Tabellen inkluderar dem som inte hade tagit ut inkomstpension, tilläggspension eller garantipension året före de fyller 65 år. De kan ha tagit ut premiepension.

Vi ser bl.a. att cirka 50 procent av männen och 40 procent av kvinnorna går direkt från arbete till ålderspension. Vi ser också att 30 procent av männen och 40 procent av kvinnorna lämnar arbetslivet med en sjukersättning före 65 års ålder.

Det är kvinnor inom mansdominerade yrken som lackerare, slaktare och styckare, slipare och valsverksoperatörer som har de högsta andelarna som beviljas sjukersättning.50

Yrken med störst andel som beviljas sjukersättning sammanfaller delvis för män och kvinnor. Det gäller yrken som lackerare, kafépersonal, övriga servicearbeten utan krav på yrkesutbildning, hotell- och kontorsstädare samt handpaketerare och andra fabriksarbetare utan krav på yrkesutbildning. En stor andel män som beviljas ersättning har även arbetat i traditionellt mansdominerade hårda fysiska arbeten.51

50 Pensionsåldersutredningen 2011 s. 12. 51 Pensionsåldersutredningen 2011 s. 11.

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

230

8.8.4 Män har större andel arbetsolyckor än kvinnor och dör i betydligt större utsträckning än kvinnor som följd av arbetet

Män råkar ut för en större andel arbetsolyckor52 än kvinnor.53Vanligaste orsaken till arbetsolycksfallet för män är förlorad kontroll över handverktyg och förlorad kontroll över transportmedel54 och för kvinnor fallolyckor. Bland männen är åldersgruppen 16–24 år markant överrepresenterad och bland kvinnorna åldersgruppen 55–59 år. De näringsgrenar som hade högst olycksfrekvens bland män var vattenförsörjning (avloppsrening, avfallshantering o.d.) och utvinning av mineral, bland kvinnor transport och magasinering samt tillverkning.55

Mäns andel av antalet anmälda dödsfall i arbetet bland arbetstagare (ej egenföretagare) ligger konstant mycket högt:

 2012 dog 36 personer varav 89 procent män

 2007 dog 65 personer varav 89 procent män

 2002 dog 47 personer varav 90 procent män.

Totalsiffrorna har dessbättre minskat markant över åren, så t.ex. dog 1 955 425 personer, varav 97 procent män.56

Här kan man spekulera om orsak till mäns överrepresentation, en kan vara att män tar större risker, vilket vi berört ovan, en annan kan ju faktiskt vara att många män arbetar i miljöer som är mer riskfyllda.

8.9 Självmord

Mellan 1 400 och 1 500 personer tar sitt liv i Sverige varje år – siffrorna kan t.ex. jämföras med antalet döda i trafikolyckor som 2012 var 286 personer.57

Som vi tidigare nämnt (avsnitt 8.5) svarar män för cirka 70 procent av självmorden. Sett över en längre period har självmordstalet minskat.

52 Plötslig fysisk eller psykisk skada som inträffat på arbetsplatsen eller på annan plats där den skadade vistats i eller för arbete. Källa: Arbetsmiljöverket 2013a. 53 Män 7,2 olyckor med sjukfrånvaro 2012, kvinnor 5,6. Källa: Arbetsmiljöverket 2013a. 54 Kontroll över maskin, transportutrustning, verktyg eller djur. 55 Arbetsmiljöverket 2013a. 56 Arbetsmiljöverket 2013b. 57 Trafikanalys 2013.

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

231

Mäns självmordstal (antalet självmordstal per 100 000 invånare) låg 2012 på 23 och kvinnors på 10.58

Vad som kanske är mindre allmänt känt är att det högsta självmordstalet finner man bland män 85 år och äldre (56), näst högsta bland män 45–64 år (34), därnäst män 65–79 år (31).

Bland kvinnor 85 år eller äldre finns ingen motsvarighet till de äldsta männens självmordstal. Kvinnors högsta självmordstal finner man i åldersgruppen 45–64 år (16).59

Även i åldersgruppen 15–24 år svarar män för cirka 70 procent av självmorden.60 Däremot gör i den åldersgruppen kvinnor fler än dubbelt så många självmordsförsök som män.61l

Region kan ha betydelse men det finns inget tydligt mönster.62Det svenska självmordstalet ligger något under medianvärdet inom EU-2763 och i alla EU-länder och OECD-länder svarar män för betydligt större andel självmord än kvinnor.64

Att män begår självmord i högre utsträckning än kvinnor, vilket uppmärksammats som en ”könsparadox”, diskuteras som ett uttryck för att män inte söker psykiatrisk vård av rädsla för att tappa status och visa sig sårbara.65

Ofta antas en maskulin ideologi ligga bakom antalet självmord bland män. Och viss sanning i det påståendet tycks det finnas. Exempelvis har studier visat att en vanlig väg att gå för många män med depression är att försöka återskapa en självkänsla som ofta innefattar deras maskulinitet. Anledningen till detta tros vara att depression ofta förknippas med maktlöshet och svaghet som i sin tur sällan förknippas med dominerande maskulina ideal. Men, depression behöver naturligtvis inte leda till självmord. Möjligheten att återfå en maskulin självkänsla kan visserligen lindra depressionen men leder samtidigt till att risken för självmord ökar, om dessa strategier baseras på dominerande maskulina ideal. Anledningen, tror man, är att dessa ideal skapar en stress om att anpassa sig efter dessa ideal. Män som istället finner andra uttryck

58 Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik. 59 SCB 2009a, SCB 2009b, Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik. 60 www.ki.se 61 Ungdomsstyrelsen 2013 s. 177. 62 Vi har studerat åren 2008, 2010 och 2012 men finner då inget tydligt mönster. Högst självmordstal 2012 bland män fanns i Gotlands län (39) och för kvinnor även där i Gotlands läm (35). Bland 85 år och äldre fanns högsta talet bland män i Kalmar län (148) och bland kvinnor i Gotlands län (91). Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik. Se dock Sandberg 2014 avsnitt 4. 64 Se bl.a. European Commission 2013a s. 126 och OECD 2013b. 65 I resterande del av detta avsnitt, 8.9, återges text från Herz 2014 avsnitt 4.3.

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

232

för sin depression och på så sätt åter kan bygga upp en självkänsla löper mindre risk för självmord. På liknande sätt är det möjligt att förstå förekomsten av självmord i organisationer där maskulina ideal dominerar, som inom den amerikanska militären.

Vissa talar till och med i termer av mäns heder och att en förlust av heder helt enkelt kan leda till att män tar sitt liv, och i vissa fall även sin partners och sitt/sina barns. När även närstående mördas har man kunnat se två olika förklaringsmodeller, dels förlusten av heder, vilket exempelvis kan vara vid skilsmässa, dels också en känsla hos mannen att han inte kan lämna sin partner kvar om han själv tar livet av sig. Vad detta beror på går naturligtvis bara att spekulera om men troligen spelar även här en självbild in som påverkas av dominerande maskulina ideal.

Det finns dock varningar för att dessa förklaringsmodeller är otillräckliga för att förstå varför pojkar och unga män begår självmord. Anledningen är ett vanligt förhållningssätt vid exempelvis behandling där maskulinitet tillskrivs pojkarna istället för att pojkarnas många gånger förhandlande av positioner och deras lokala förhållanden analyseras. Det har pekats på uppfattningen att män inte vill eller kan prata om depression är en generalisering som inte stämmer, men att män förhåller sig till maskulina ideal på olika sätt vilket kan få konsekvenser för upptäckt och behandling av depression och självmordstankar. Vad som vidare pekats på är att det finns en fara med att tillskriva enskilda män och pojkar maskulina ideal, utan att det snarare handlar om att lyssna till deras personliga förhållande till dessa ideal. Här finns en utmaning för behandlande aktörer som skola, socialtjänst och sjukvård att utveckla förståelsen för hur maskulinitet kan hänga ihop med förekomsten av självmord bland män utan för den skull att förutsätta att alla män och pojkar förhåller sig lika till dessa ideal.

8.10 Medellivslängd och överdödlighet

Vi har tidigare berört mäns – och kvinnors medellivslängd (kapitel 4.5.1).66 Vi konstaterade då bl.a. att mäns dödlighet är högre än kvinnors i alla åldersintervall. Vidare konstaterade vi att de typiskt manliga dödsorsakerna olyckor, självmord och alkoholrelaterade sjukdomar till stor del förklarar detta. Män har ansetts leva sämre

66 I detta avsnitt, 8.10, återges till del text från Herz 2014 avsnitt 4.3.

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

233

med bland annat högre alkoholintag och sämre kost. De har också rökt mer men rökning är dock numera vanligare bland kvinnor. Mäns levnadsvanor leder till att vissa sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, är betydligt vanligare bland män och tros därför påverka mäns medellivslängd. Sjukdomar som prostatacancer har också fått ökat fokus på senare tid.

En grupp som ofta sticker ut är frånskilda män som har en högre överdödlighet än andra män och kvinnor. Denna överdödlighet hänger både ihop med självmord men även med olyckor och vissa sjukdomar. Detta kan hänga ihop med att män generellt har ett betydligt svagare socialt nätverk än kvinnor. Detta i sin tur resulterar i att män oftare saknar kontakt med en nära vän, 17 procent av männen uppger att de saknar nära vän medan siffran för kvinnor är 10 procent.67 Även kontakten med barn från tidigare relationer har varit lägre bland fäder men mycket tyder på att detta allt mer förändras i takt med ett allt mer jämställt föräldraskap. Detta kan exempelvis ses i att andelen barn som bor växelvis hos föräldrarna har ökat (se kapitel 7.2). Vissa studier engelska studier tyder dessutom på att ensamstående fäder ofta har ett sämre socialt nätverk och ett sämre socialt stöd.

8.11 Mäns sociala utsatthet

Mäns positioner i samhället gör det för många ibland svårt att föreställa sig män som svaga, utsatta eller som ett offer för omständigheter omkring dem.68 Män som grupp förfogar över mera maktpositioner och större ekonomiska resurser (se kapitel 4.2 och 4.3).

Manlighet förknippas många gånger med destruktivitet, våld och fara, dvs. det ses som och förutsätts vara en stark orsak till uppkomsten av många av samhällets ”sociala problem”. En anledning till denna association är att män ofta är överrepresenterade som förövare när det gäller avseende bl.a. fysiskt och sexuellt våld men även då det handlar om att utsätta sig själva för risker. För den enskilde mannen får detta konsekvenser, som att denne i mötet med andra kan ses som en aktör eller förknippas med begrepp som makt, aggressivitet eller risk oavsett grad av utsatthet. Samtidigt drabbas män

67 SCB (ULF/SILC). 68 I detta avsnitt, 8.11, återges till del text från Herz 2014 avsnitt 4.6.

Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet SOU 2014:6

234

i hög grad av konsekvenserna av de beteenden som förknippas med manlighet.

När det gäller arbetsmarknaden och ekonomi drar män som grupp mest nytta av befintliga strukturer. Män tjänar mer, förvärvsarbetar mer, mäns utbildningar värdesätts högre och män får därmed generellt sett en bättre ekonomi.

I kontrast till detta - män är klart överrepresenterade vad gäller all brottslighet (se kapitel 9.1). Män har även en högre överdödlighet (se avsnitt 8.10). Generellt sett är män överrepresenterade vad gäller både bruk och missbruk av alkohol69 och narkotika70. Bruket av läkemedel är dock undantaget detta.

Det finns ett starkt samband mellan arbetslöshet och ohälsa hos både män och kvinnor71. Kopplingen mellan alkoholbruk och arbetslöshet bland män är särskilt tydlig.72

Några grupper tycks relativt snabbt falla ur skyddsnätet. Det gäller unga män, män som arbetat inom industrierna och män utan utbildning eller långtidssjukskrivna män. Här finns en framtida utmaning, hur de grupper av män som halkar efter i utbildningsnivå och på arbetsmarknaden ska hanteras utan att det innebär att kvinnors förbättrade villkor äventyras.

Bland hemlösa och utslagna är en överväldigande majoritet män, många av dem har också missbruksproblematik. Akut hemlöshet är också vanligare bland män.73

Även om män är överrepresenterade som orsak till många av de ”sociala problem” samhället står inför drabbas samtidigt också män av dessa förhållanden. Dels går det att se att en ”manlig” livsstil kan stå i vägen för många män, exempelvis oviljan att söka hjälp, dels kan förväntningar på män leda till att de inte uppmärksammas och får den hjälp de behöver, exempelvis har depression bland män, inte minst äldre (se avsnitt 8.5) länge osynliggjorts.

69 Om man räknar bort de vuxna som inte dricker alkohol alls är alkoholkonsumtionen i storleksordningen 16 liter ren alkohol för en man och 8 liter per kvinna. Riskabla alkoholvanor bedöms föreligga hos 17 procent av männen och 10 procent av kvinnorna. kvinnor. Källa: Statens folkhälsoinstitut 2011a s. 40, s. 44. 70 Användning av cannabis 2009 – 2012, senaste året 3 procent män, 1 procent kvinnor; någon gång i livet 15 procent män, 9 procent kvinnor. Källa: Folkhälsomyndigheten 2014. Den narkotikarelaterade dödligheten 2009 uppgick bland män till cirka 300 och bland kvinnor till cirka 100. Källa: SOU 2011:35 s. 521. Mätt i ålderstandardiserade dödstal per 100 000 var siffran 2012 för män cirka 11 och för kvinnor cirka 4. Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksstatistik. 71 Sandberg avsnitt 3. 72 Sandberg avsnitt 3. 73 Herz 2014 avsnitt 4.6.

SOU 2014:6 Män, hälsa, ohälsa och social utsatthet

235

Kön analyseras och problematiseras sällan i relation till att insatser mot social utsatthet eller ”sociala problem” initieras och genomförs. Dessutom organiseras sociala verksamheter oftast på ett sätt där ”sociala problem” och kön väldigt starkt associeras till olika idealbilder. Det kan leda till att könsspecifika mönster oreflekterat sprids vidare, men också till att enskilda står utan adekvat stöd om de inte matchar idealbilden. Detta är möjligt att se avseende manlig prostitution74 men även fysiskt och sexuellt våld mot män eller till och med depression. Samma problem uppstår även för männen själva. Det är möjligt att tala i termer av att män saknar ett språk som tillåter dem att vara utsatta. Det kan vara svårt, ja t.o.m. mycket svårt, för många män att uttrycka och att uppfattas som utsatta utan att samtidigt bryta mot en mer ”traditionell” manlighet eller de förväntningar som finns på män.

Vidare fokuserar mycket forskning på skillnaden mellan män och kvinnor. Dels kan likheter mellan könen och skillnaderna mellan män eller mellan kvinnor på så sätt förminskas. Dels kan vissa könsspecifika mönster reproduceras. När fokus uteslutande ligger på det biologiska könet och eventuella skillnader mellan män och kvinnor, finns det nämligen en risk för att könets betydelse för utfallet övertolkas.

Som vi tidigare berört är skillnaderna ofta större inom kategorin man och inom kategorin kvinna än vad den är emellan dem. De skillnader som syns mellan kön har istället många gånger att göra med vilken social position personen har än vilket kön de har.

8.12 Jämställdhet och hälsa

Det forskas mycket kring hur jämställdhet och ojämställdhet påverkar mäns och kvinnors hälsa.75 Resultatet av svensk forskning pekar på att uttag av pappaledighet kan leda till minskad dödlighet och positiva hälsoeffekter för män. Detta betyder att jämställdhet både var positiv för mäns livssammanhang och kostnadseffektiv för samhället. Omsorgsinriktade fäder var också mindre riskutsatta vad gäller alkoholmissbruk.76 Omsorg om barn tycks med andra ord leda till mindre hälsovådliga praktiker bland män.

74 Se Ungdomsstyrelsen 2013 s. 212. 75 I detta avsnitt, 8.12, återges till del text från Sandberg 2014 avsnitt 3. 76 Månsdotter och Nordin 2010.