Inkomstskattelag D. 1huvudbetänkande.

Till statsrådet Thomas Östros

Genom beslut den 2 maj 1991 bemyndigade regeringen statsrådet Erik Åsbrink att tillkalla kommitté med uppdrag att göra teknisk

en en översyn av inkomstskattelagstiñningen.

En förteckning över kommitténs ledamöter, sakkunniga och experter samt dess sekretariat bifogas.

Kommittén har antagit namnet Skattelagskommittén. Kommittén får härmed överlämna betänkandet Inkomstskattelag

SOU 1997:2. Betänkandet är enhälligt.

Det nu föreliggande huvudbetänkandet innehåller förslag till en ny inkomstskattelag och ikrañträdandelag till denna. Det fortsatta arbetet kommer att avse följdlagstiñning till inkomstskattelagen.

Stockholm i januari 1997

Bodil Hulgaard

Peter Melz Gustaf Sandström Barbro Ehrenberg-Sundin

/Mari Brissman Monika Linder

Ledamöter, sakkunniga, experter och sekretariat

Ledamot, tillika ordförande

fr.0.m. LOJTI. Departementsrådet Bodil Hulgaard 1993-11-12 Finansrádet Johan Salsbäck 1991-05-22 1993-11-11

Ledamöter

Hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt 1991-05-22 1992-01-31 Depanementsrådet Bodil Hulgaard l 99 l -05-22 1993-11-11 Professom Peter Melz l 99 l -05-22 Regeringsrådet Gustaf Sandström l 992-09-22 Kanslirådet Barbro Ehrenberg-Sundin l 99 l -05 -22

Sakkunnig

Ekonomiska rådet Peder André 1991-06-25 1993-12-31

Experter

Avdelningsdirektören Kerstin Boström 1993-01-26 Kammarrättsassessom Anita Saldén Enérus 1995-09-1 l 1996-07-31 Departementsrådet Roland Gustafsson 1991-08-20 Kanslirådet Olle Halldorf 1996-01-29 Kammarrättsassessom

Sekreterare Kanunarrättsassessom Mari Brissman 1991-07-01 Jur. kand. Monika Linder 1992-11-01

Innehåll

Missiv

Innehållsförteckning

Förkortningar

Sammanfattning

Författningsforslag

1 Inkomstskattelagen

AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser kommunal

om

och statlig inkomstskatt

2 kap. Definitioner och förklaringar

AVD. SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer 4 kap. Dödsbon

5 kap. Svenska handelsbolag

6 kap. Juridiska personer

7 kap. Stiftelser, ideella föreningar och vissa andra

juridiska personer

AVD. III UNDANTAGNA INKOMSTER OCH

UTGIFTER 42

8 kap. Inkomster som är skattefria 42

9 kap. Utgifter som inte skall dras av 49

14 kap. Beräkning överskott och underskott av

av

22 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i närings-

verksamhet 128 23 kap. Återföring värdeminskningsavdrag 131

av 24 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och

38 kap. Beräkning överskott och underskott för vissa

av

juridiska personer 189 39 kap. Tidigare års underskott 195

Innehåll 7 AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL 201

40 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget

46 kap. Avyttring av aktier och andra delägarrätter samt

51 kap. Förmåner och ersättningar från fåmansföretag

och fåmanshandelsbolag 251

52 kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i

AVD. X ÖVRIGA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

55 kap. Familjebeskattning 275

56 kap. Värdering av intäkter i annat än 278

pengar

AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG OCH GRUND-

AVDRAG 281

57 kap. Allmänna avdrag 281

58 kap. Grundavdrag 284

8 Innehåll

-AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN 287

59 kap; Skatteberäkningen 287

60 kap. Skatt på ackumulerad inkomst 290

Bilaga 34.1 297 Bilaga 34.2 299 Bilaga 36.1 300 Bilaga 36.2 302

2 Ikrañträdandelagen 303

1 kap. Allmänna bestämmelser 303

2 kap. Övergångsbestämmelser personförsäkringar 305

om

3 kap. Övriga Övergångsbestämmelser 310

Uppdraget och utredningsarbetet 339

Uppdraget 339

Utredningsarbetet 339

Utgångspunkter 341

2.1 I huvudsak teknisk bearbetning 341 2.2 Omfattningen 342 2.3 Dispositionen 344

2.3.1 En eller flera lagar 344

2.3.2 Inkomstskattelagens indelning 347 2.4 Språkliga frågor 351

2.4.1 Allmänna språkfrågor 351

2.4.2 Vissa skatterättsliga uttryck 355 2.5 Utlandsfrågor 366

2.5.1 Nuvarande oklarheter 366

2.5.2 Våra överväganden 367 2.6 Ikrañträdande- och övergångsfrågor 371

2.6.1 Ikraftträdandet 371

2.6.2¶Övergångsbestämmelser 372

Del II 3 Författningskommentar 3.1 Inkomstskattelagen 3.2 Ikrañträdandelagen

Del III Bilaga 1 Direktiven Bilaga 2 Paragrafregister

Forkortmngar

AU Arbetsmarknadsutskottet Bet. Betänkande BevU/BeU Bevillningsutskottet CU Civilutskottet Ds Departementsstencil ErFL Lagen 1990:663 om ersättningsfonder ExmL Lagen 1993:1537 om expansionsmedel FiU Finansutskottet FöU Försvarsutskottet IL Inkomstskattelagen 1998:000 ILP Lagen 1998:000 om införande av inkomst-

skattelagen 1998:000 JuU Justitieutskottet KapUL Lagen 1994:775 om beräkning av kapital-

underlaget vid beskattning av ägare i fåmans-

företag KL Kommunalskattelagen 1928:370 KrU Kulturutskottet LAU Lagen 1993:1539 om avdrag for underskott

i näringsverksamhet LSK Lagen 1990:325 självdeklaration och

om

kontrolluppgiñer

LU Lagutskottet

L2U Andra lagutskottet

Not. Notis NU Näringsutskottet OL Lagen 1994:1854 inkomstbeskattningen

om vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG

Prop. Proposition PFL Lagen 1993:1538 periodiseringsfonder

om Ref. Referat RFL Lagen 1993:1536 räntefördelning vid

om

beskattning RSV Riksskatteverket RÅ Regeringsrättens årsbok SAIL Lagen 1951:763 statlig inkomstskatt på

om

ackumulerad inkomst

SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet

SHBL Lagen 1992:1643 om särskilda regler för

beskattning inkomst från handelsbolag i

av

vissa fall SIL Lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt SkkL Skogskontolagen 1954:142 SkU Skatteutskottet SOU Statens offentliga utredningar SäU Särskilda utskottet 1SäU Första särskilda utskottet

Taxeringslagen 1990:324

Trañkutskottet UAL Lagen 1993:1469 uppskovsavdrag vid

om

bostad

byte av

UBL Uppbördslagen 1953 2272

UmkL Lagen 1979:611 om upphovsmannakonto

t

Sammanfattning

Betänkandet innehåller förslag till en ny inkomstskattelag. Den ersätter ett trettiotal skattelagar, i första hand 1928 års kommunalskattelag och 1947 års lag om statlig inkomstskatt. Enligt förslaget skall den nya lagen tillämpas första gången vid 2001 års taxering. Ikraftträdandelagen innehåller en sammanställning alla de över-

av gångsbestämmelser som avser de upphävda lagarna och skall

som fortsätta att gälla.

Det är fråga om en omfattande lagteknisk bearbetning bara ett

men fåtal materiella ändringar. Dessa syftar i huvudsak till att undanröja inkonsekvenser eller förbiseenden vid tidigare lagstiftning.

Inriktningen har varit att i den nya lagen samla alla bestämmelser om hur man beräknar underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt och om skatteberäkningen. Vissa lagar speciell natur, liksom

av lagar som snart förlorar sin aktualitet eller föreslagits bli upphävda, har dock lämnats utanför.

Samtliga bestämmelser har tagits i enda lag, eftersom de

en alternativ vi undersökt, uppdelning efter inkomstslag eller för fysiska respektive juridiska personer, alla medför nackdelar. Detta beror främst på att många bestämmelser är och att det därför

gemensamma skulle finnas ett omfattande behov hänvisningar eller dubbelregle-

av ring.

Lagen är indelad i tolv avdelningar med sammanlagt 60 kapitel. Den inleds med gemensamma grundläggande bestämmelser, definitioner och förklaringar samt bestämmelser skattskyldighet och

om om inkomster och utgifter är undantagna vid beskattningen. Därefter

som följer avdelning för varje inkomstslag. Efter dessa kommer

en ytterligare gemensamma bestämmelser kapitalvinster, fämansföre-

om tag, pensionssparande, familjebeskattning, naturainkomster, allmänna avdrag, grundavdrag, skatteberäkning och ackumulerad inkomst. Paragrafema är inte indelade i moment och det finns inte några anvisningar till paragrafema.

I den språkliga bearbetningen har vi haft mål förenkla

som att meningsbyggnaden och modernisera uttryckssätten. Vi har inte utformat texten könsneutralt utan använder maskulina former han,

honom, den skattskyldige beteckning på fysiska

som gemensam personer av båda könen och juridiska personer. Anledningen är att de

alternativ vi övervägt i alltför hög grad skulle komplicera texten eller medföra andra nackdelar.

Vi har bytt ut flera uttryck sedan länge har använts i skattelag-

som stiñningen. Som exempel kan nämnas att använder kapitalvinst och kapitalfbrlust i stället för realisationsvinst och realisationsförlust och att vi i stället for vederlag eller köpeskilling vid försäljning använder ersättning. Vi använder inte heller uttrycket finansiella instrument utan i stället andra alternativ beroende på sammanhanget.

I forfattningskommentaren finns uppgifter bestämmelserna

om var finns i dag, när de kom till och var man kan finna förarbetena.

Det finns register för varje paragraf i den nya lagen var

som anger bestämmelserna har hämtats ifrån och för de upphävda lagarna var bestämmelserna finns i den nya lagen.

F

Örfattningsförslag

1¶Förslag till Inkomstskattelag 1998:000

Härigenom föreskrivs följande.

AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER

1 kap. Grundläggande bestämmelser kommunal och

om statlig inkomstskatt

1 § I denna lag finns bestämmelser kommunal och statlig

om inkomstskatt.

I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. Definitioner och förklaringar vissa begrepp

av som används i lagen finns i 2 kap.

skattskyldighet

2 § Fysiska personer skall betala

kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet skatt på förvärvsinkomster,

statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital skatt på kapitalinkomster, och

statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond ex-

pansionsfondsskatt.

Juridiska personer skall betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet.

Närmare bestämmelser finnsd

om skattskyldighet i 3-7 kap.

3 § Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen, och, om hemortskommunen ingår i ett landsting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hemortskommun framgår av xx kap. yy § taxeringslagen 1990:324.

Fysiska personer som varit begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 14 § 2-4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket.

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt påförvârvsinkomster

4 § Fysiska skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på

personers den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på

följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.

Från den taxerade förvärvsinkomsten dras sådana avgifter enligt lagen 1994:1744 om allmänna egenavgifter som avser beskattningsåret samt grundavdrag eller särskilt grundavdrag. Det återstående beloppet är den beskattningsbara törvärvsinkomsten.

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster

5 § Fysiska personers skatt på kapitalinkomster skall beräknas på överskottet i inkomstslaget kapital.

Juridiska personers skatt

6 § Juridiska personers skatt skall beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Denna skall beräknas på följande sätt.

Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med

allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den taxerade och den beskattningsbara inkomsten.

För vissa ideella föreningar minskas den taxerade inkomsten med

gmndavdrag. Det belopp som då återstår är för dem den beskattningsbara inkomsten.

Bestämmelser för olika inkomstslag

7 § Bestämmelser om beräkning av överskott eller underskott i de olika inkomstslagen finns for

inkomstslaget tjänst i 10-12 kap.,

-

inkomstslaget näringsverksamhet i 13-39 kap., och

-

inkomstslaget kapital i 40 och 41 kap.

-

Gemensamma bestämmelser

8 § Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 57 kap. och om grundavdrag i 58 kap.

9 § Bestämmelser finns om

vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,

-

vissa utgiñer som inte skall dras av i 9 kap.,

-

kapitalvinster och kapitalförluster i 42-50 kap.,

-

fåmansföretag och fämanshandelsbolag i 51 och 52 kap.,

-

pensionsförsälcringar och pensionssparkonton i 53 kap.,

-

pensionssparavdrag i 54 kap.,

-

familjebeskattning i 55 kap., och

-

värdering av intäkter i annat än pengar i 56 kap.

-

Skáttens beräkning

10 § Bestämmelser om hur skatten skall beräknas samt om skattereduktion på grund av underskott i inkomstslaget kapital finns i 59 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt ackumulerad inkomst

finns i 60 kap.

Taxeringsår

ll § Taxeringsåret är det kalenderår då taxeringsbeslut om den årliga taxeringen enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen 1990:324 skall meddelas.

Beskattningsår

Fysiska personer

12 § Beskattningsåret är för fysiska personer kalenderåret fore taxeringsåret.

Om enskild näringsidkare är bokföringsskyldig enligt 1 §

en som bokföringslagen 1976:125 har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i 12 § bokföringslagen är beskattningsåret för näringsverksamheten i stället det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret.

Inkomster i handelsbolag

13 § Inkomster i ett svenskt handelsbolag skall tas upp till beskattning vid den taxering då handelsbolaget skulle ha beskattats om det hade varit skattskyldigt.

Juridiska personer

14 § Beskattningsåret är för juridiska personer det räkenskapsår som slutat närmast fore taxeringsåret. I fråga om verksamhet som bokforingslagen 1976:125 inte tillämpas på är dock kalenderåret före taxeringsåret alltid beskattningsår.

Hänvisning till andra lagar

15 § Bestämmelser om

förfarandet for att fastställa underlaget för skatten taxeringen

finns i taxeringslagen 1990:324,

skyldighet att lämna uppgifter till Skattemyndigheten till ledning

för taxeringen finns i lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgiñer, och

hur skatten fastställs och betalas finns i uppbördslagen - 1953:272.

2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa begrepp används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. De begrepp som anges nedan behandlas i följande paragrafer: aktiebolag i 4 § aktiv näringsverksamhet i 23 § andelshus i 16 § bankaktiebolag i 4 § barn i 22 § basbelopp i 25 § begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 14 § begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 § beskattningsâri 1 kap. 12-14 byggnadsinventarieri 19 kap. 18-20 delägarrätt i 46 kap. 2 § dödsbo i 3 § och 4 kap. egenavgifter i 24 § europeisk ekonomisk intressegmppering EEIG i 5 kap. l § fast driñställe i 27 § fastighet i 6 § fastighetsägare i 7 § fordringsrätt i 46 kap. 3 och 4 fysisk person i 4 kap. l och 2 fåmansföretag i 51 kap. 2 och 3 fåmanshandelsbolag i 51 kap. 4 § företagsledare i 51 kap. 5 § försäkringsaktiebolag i 4 § förvaltningsföretag i 34 kap. 13 § giñ i 20 § handelsbolag i 3 § samt 5 kap. 1 § hyreshusenhet i 15 § industrienheti 15 § inventarieri 18 kap. l § investrnentföretag i 38 kap. 14 § juridisk person i 3 §

kapitaltörsälcring i 53 kap. 2 § kapitaltillgång i 22 kap. 3 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 40 kap. 1-3

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet

i22 kap. 3-5 § koncern i 5 § kooperativ förening i 38 kap. 18 § lantbruksenheti 15 §

livförsälcringstöretag i 38 kap. 2 §

make i 20 § markinventarier i 20 kap. 15 och 16 näringsbostadsrätt i 19 § näringsfastighet i 14 § närstående i 51 kap. 6 § obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3 § obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 § option i42 kap. 10 §

passiv näringsverksamhet i 23 §

pension i 10 kap. 6 §

pensionstörsälcring i 53 kap. 2 § pensionssparkonto i 53 kap. 19 §

privatbostad i 8-12

privatbostadsfastighet i 13 § privatbostadstöretagi 17 § privatbostadsrätt i 18 §

sambo i 21 § sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i 10 kap. 8 § skadeförsälcringsföretag i 38 kap. 2 § skattemässigt restvärde i 18 kap. 8 § skattemässigt värde i 29 § småhusi 15 § småhusenheti 15 § statslåneränta i 26 § svensk fordringsrätt i 46 kap. 3 § svensk koncern i 5 § Sverige i 28 § taxeringsåri 1 kap. 11 § termin i 42 kap. 9 § utländsk fordringsrätt i 46 kap. 4 § utländsk juridisk person i 6 kap. 7 § utländskt bolag i 6 kap. 8 och 9

uttagsbeskattning i 15 kap. 2 §

återföring i 30 §

Utländska motsvarigheter

2 § De begrepp som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om inte annat anges.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte i fråga om staten, landsting, kommuner och församlingar.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte heller bestämmelser

som grundar sig vad som har skett eller som skall ske vid beskattning eller fastighetstaxering.

Juridisk person

3 § Bestämmelserna om juridiska personer skall inte tillämpas på

dödsbon,

-

svenska handelsbolag, och

-

-juridiska personer som förvaltar samfälligheter och i

som avses 6 kap. 6 § andra stycket.

Bestämmelserna om juridiska personer skall tillämpas också på svenska värdepappersfonder.

Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som inte var obegränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3

Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också for europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 1

I vilka fall utländska associationer juridiska

anses som personer framgår av 6 kap. 7

Aktiebolag

4 § Bestämmelserna om aktiebolag skall tillämpas också på

bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

Svensk koncern

5 § Med svensk koncern avses en sådan företag eller andra

grupp av näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar koncern.

en

Fastighet

6 § Bestämmelserna om fastigheter skall tillämpas också på en byggnad är lös egendom och på tillbehör till byggnaden av det

som slag i 2 kap. 2 och 3 jordabalken, om de tillhör

som avses byggnadens ägare.

Fastighetsägare

7 § Bestämmelserna i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen 1979:1152

som skall anses som ägare till en fastighet gäller också vid om vem

tillämpning av denna lag.

Privatbostad

8 § Med privatbostad avses småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas ägaren eller någon närstående till

av honom för permanent boende eller som ñitidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad två familjer, räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med småhus likställs vid tillämpning av detta stycke motsvarande byggnad utomlands, dock inte byggnad som motsvarar småhus på lantbruksenhet.

Med privatbostad avses också bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadstöretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas ägaren eller någon närstående till honom

av för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning detta stycke en motsvarande

av utländsk juridisk person.

9 § Om ägaren begär det räknas ett småhus på lantbruksenhet inte

en

privatbostad, småhuset har en storlek om minst 400 kvadratsom om meter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma

i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen 1979:1152.

som

Ett sådant småhus på lantbruksenhet är inrättat till bostad

en som åt än två familjer, räknas inte heller som privatbostad.

mer

10 § Frågan bostad skall räknas som privatbostad under ett

om en visst kalenderår, skall bestämmas på grundval av förhållandena vid

årets utgång. Om bostaden överlåts under året, skall i stället förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande.

11 § Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte längre skall anses som privatbostad, skall den ändå behandlas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat.

Första stycket tillämpas också när en bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente, bodelning eller gåva.

12 § Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privatbostad, skall den behandlas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret etter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad.

Privatbostadsfastighet

13 § Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset är en privatbostad,

småhus med mark som är småhusenhet, småhus på annans mark, och småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet.

Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken tillämpas vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§.

Med småhus och småhusenhet likställs vid tillämpning av första stycket motsvarande byggnad och fastighet utomlands, dock inte byggnad som motsvarar småhus på lantbruksenhet.

Näringsfastighet

14 § Med näringsfastighet avses fastighet som inte är privatbostadsfastighet.

Småhus, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet och lantbruksenhet

15 § Med småhus, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet och lantbruksenhet avses detsamma som i fastighetstaxeringslagen 1979:1152.

Andelshus

16 § Med andelshus avses sådan fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter minst tre delägare.

Privatbostadsföretag

17 § Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet

till klart övervägande del består i att sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, eller

uteslutande eller så gott som uteslutande består i att sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.

Privatbostadsrätt

18 § Med privatbostadsrätt avses aktie eller andel i ett privatbostadsföretag, om den till aktien eller andelen knutna bostaden är en privatbostad.

Näringsbostadsrätt

19 § Med näringsbostadsrätt avses aktie eller andel i ett privatbostadsföretag, om den inte är en privatbostadsrätt.

Gift och make

20 § De som lever tillsammans utan att vara giña skall behandlas som makar, om de tidigare har varit gifta med varandra eller om de har eller har haft barn tillsammans.

Sambo

21 § Med sambor avses två personer som sammanbor i ett äktenskapsliknande eller homosexuellt förhållande och som inte skall behandlas som makar.

Barn

22 § Med barn avses också styvbam och fosterbam.

Aktiv och passiv näringsverksamhet

23 § Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i Sverige i vilken den skattskyldige har arbetat i inte oväsentlig omfattning. Med passiv näringsverksamhet avses annan näringsverksamhet än aktiv näringsverksamhet.

Egenavgifter

24 § Med egenavgiñ avses

egenavgift enligt 3 kap. lagen 1981:691 om socialavgifter,

-

särskild löneskatt enligt 2 § lagen 1990:659 om särskild löne-

skatt på vissa förvärvsinkomster, och

allmän löneavgift enligt 2 § lagen 1994:1920 om allmän löne-

avgiñ.

Basbelopp

25 § Med basbelopp avses det basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen

som 1962:381 om allmän försäkring gäller för året före taxeringsåret.

Statslåneräntan

26 § Med statslâneräntan vid en viss tidpunkt den statslåneränta

avses som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten infaller.

Fast driftställe

27 § Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt

plats för företagsledning, -

filial, -

kontor, -

fabrik, -

verkstad, -

olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för ut-

- gruva, vinning av naturtillgångar,

plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet,

och

fastighet är lagertillgång i näringsverksamhet.

- som en

Om någon är verksam för näringsverksamhet i Sverige och har

en fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, fast driftställe också finnas här.

anses

Fast driftställe däremot inte finnas i Sverige bara därför att

anses någon bedriver affärsverksamhet här förmedling av mäklare,

genom kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga verksamhet.

Sverige

28 § Med Sverige Sveriges land- och sjöterritorium och varje

avses annat område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige, i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med utländska stater, har rätt att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

skattemässigt värde

29 § Med skattemässigt värde avses det värde som en tillgång enligt denna lag tas upp till eller har tagits upp till vid inkomstberäkningen.

3 25

kap.

Återföring

30 § Att ett avdrag återfors innebär att ett belopp som motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.

AVD. II SKATTSKYLDIGHET

3 kap. Fysiska personer

1 § Detta kapitel gäller för fysiska personer.

Det finns bestämmelser

om

obegränsat skattskyldiga i 3-13 §§,

-

begränsat skattskyldiga i 14-18 §§, och

-

skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska

intäkter i 19 och 20 §§.

För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för

delägare i svenska handelsbolag i 5 kap.,

-

delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, och

-

delägare i andra utländska juridiska personer än utländska bolag

i6 kap. 12 och 13 §§.

Obegränsat skattskyldiga

3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:

Den som är bosatt i Sverige. Den som stadigvarande vistas i Sverige. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare

har varit bosatt här.

Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och på

som grund av sin tjänst är bosatt utomlands.

Make och bam under 18 år till en sådan i

person som avses om de bor hos denne och är svenska medborgare.

Vad som sägs i första stycket gäller inte sådana

personer som enligt 14 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.

4 § För att avgöra har väsentlig anknytning till Sverige

om en person skall det beaktas

om han är svensk medborgare,

-

hur länge han har varit bosatt här,

-

om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,

-

han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,

- om

bostad inrättad för åretruntbruk här,

- om han har en

han harsin familj här,

- om

han bedriver näringsverksamhet här,

- om

han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar

- om

direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i som,

näringsverksamhet här,

han har en fastighet här, och

- om

-liknande förhållanden.

Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller

som stadigvarande vistats här.

Huvudregel

5 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och utomlands.

Befrielse från skattskyldighet vid vistelse utomlands

6 § En obegränsat skattskyldig person som i minst sex månader har anställning och vistas utomlands, är befriad från skattskyldighet for inkomst av anställningen till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet sexmånadersregeln.

Om anställningen och vistelsen utomlands i minst ett år i

varar samma land, är den skattskyldige befriad från skattskyldighet även om inkomsten inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än dubbelbeskattningsavtal ettårsregeln. Ettårsregeln gäller dock inte for anställningar hos staten, landsting, kommuner eller församlingar annat än i fråga om tjänsteexport.

7 § Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte är förlagda till början eller slutet av anställningen utomlands

räknas i den tid för vistelse som anges i 6 Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar dagar för

sex varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.

8 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.

9 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning ombord på fartyg.

Den som har anställning ombord på utländskt fartyg är befriad från skattskyldighet för inkomst av anställningen

om

anställningen och vistelsen utomlands varar minst 183 dagar

sammanlagt under en tolvmånadersperiod,

arbetsgivaren är obegränsat skattskyldig, och

-

anställningen utövas ombord på ett fartyg som huvudsakligen

går i oceanfart.

Med oceanfart avses fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på utomeuropeiska orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22° N, på Kanarieöarna och på ön Madeira.

10 § Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att han skulle komma att befrias från skattskyldighet för inkomsten av anställningen enligt 6 § eller 9 § andra stycket men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som medför att förutsättningar för befrielse inte finns, skall han ändå vara befriad från skattskyldighet om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig.

Befiielseñån skattskyldighet för anställda vid utländsk stats beskickning eller konsulat

11 § En person som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal, är befriad från skattskyldighet för inkomst sin

av tjänst hos den utländska staten, även om han inte är begränsat

skattskyldig enligt 14

12 § En utländsk honorärkonsul är befriad från skattskyldighet för de förmåner han får på grund av sin tjänst hos den utländska staten.

som Detta gäller oavsett om han är svensk eller utländsk medborgare.

Befrielse från skattskyldighet för medlemmar kungahuset

av

13 § Medlemmar kungahuset är befriade från skattskyldighet för

av anslag som anvisas av staten.

Begränsat skattskyldiga

14 § Följande personer är begränsat skattskyldiga:

Den inte är obegränsat skattskyldig men som har sådan

som inkomst eller skall göra sådant avdrag som anges i 15-17 §§.

Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och inte obegränsat skattskyldig när han kom att tillhöra beskick-

var ningen eller konsulatet eller dess personal.

Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i om de bor hos denne och inte är svenska medborgare.

Den är personlig tjänare hos sådan som avses i

som en person

han bor hos denne och inte är svensk medborgare.

om

Huvudregler

15 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för

inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,

inkomst av näringsverksamhet i form av återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,

inkomst av näringsverksamhet i form av återförda avdrag för egenavgiñer,

inkomst av kapital i form av ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driñställe eller en näringsfastighet i Sverige,

inkomst av kapital i form av löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,

inkomst kapital i form kapitalvinst på fastighet i

av av en Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt innefattar

som nyttjanderätt till ett hus eller en del ett hus i Sverige, och

av

inkomst av näringsverksamhet eller kapital i form utdelning

av på andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för rätten att utnyttja materiella eller immateriella tillgångar

anses som inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i Sverige,

om ersättningen är intäkt av näringsverksamhet och intäkten kommer

om från en verksamhet med fast driftställe här.

Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 7 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 14 § 2-4.

16 § Den som är begränsat skattskyldig är också skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser i andra

som avses stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten skall tas och även ett

upp sådant belopp som motsvarar en kapitalvinst och enligt 48 kap.

som

3 och 4 skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.

Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar:

aktier och andelar i svenska aktiebolag, svenska handelsbolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag för aktier och

andelar i privatbostadsföretag,

konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis

som getts ut av svenska aktiebolag,

köp- och teckningsoptioner utfärdats i förening med

som skuldebrev av svenska aktiebolag, och

terminer och optioner som avser sådana tillgångar som anges i 1-3.

Vid tillämpning av första och andra styckena likställs med avyttring sådana äganderättsövergångar testamente, gåva

genom arv, eller bodelning efter internationella aktiebyten, fusioner och ñssioner som avses i 46 kap. 26

17 § En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp skall dras av, om skattskyldighet hade förelegat för motsvarande

en kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp.

30 4

kap.

Hänvisning till andra lagar

18 § Bestämmelser skattskyldighet för personer som är begränsat

om skattskyldiga finns också i

lagen 1991:586 särskild inkomstskatt för utomlands bo-

- om satta,

lagen 1991:591 särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

om

artister m.f1., och

kupongskattelagen 1970:624.

-

skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska intäkter

19 § Om make överlåter pensionsförsäkring eller rätt enligt

en en en pensionssparavtal bodelning under äktenskapet utan att det

genom pågår något mål äktenskapsskillnad, är han i stället för

om förvärvaren skattskyldig under hela sin livstid för de pensions-

belopp faller ut. Detta gäller dock inte överlåtaren skulle ha

som om haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.

20 § Om skattskyldig överlåter sin rätt enligt en bindande

en förpliktelse att få periodiskt understöd eller liknande periodisk intäkt, är han -i stället för förvärvaren skattskyldig för utfallande belopp.

- Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha hañ rätt till avdrag för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd

han hade betalat ut det. om

4 kap. Dödsbon

Dödsåret

1 § Det beskattningsår då dör är dödsboet skattskyldigt för

en person den dödes och dödsboets inkomster.

skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas

Det som under dödsåret för dödsboet, det inte finns särskilda bestämmelser

om för dödsbon.

5 31

kap.

Senare beskattningsår

2 § För ett dödsbo efter obegränsat skattskyldig vid

en person som var dödsfallet, tillämpas för beskattningsår än dödsåret de bestäm-

senare melser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska

personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

3 § För ett dödsbo efter inte obegränsat

en person som var skattskyldig vid dödsfallet, tillämpas för beskattningsår än

senare dödsåret de bestämmelser som gäller for utländska bolag. De bestämmelser som finns i denna lag för dödsbon, gäller då inte för dödsboet.

5 kap. Svenska handelsbolag

1 § Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina

inkomster. Inkomstema skall i stället beskattas hos delägarna.

Att detsamma gäller i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning EEG

nr 2137/85 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar EEIG.

Vad som sägs om svenska handelsbolag samt delägare och

om andelar i dem gäller vid beskattningen också för europeiska eko-

nomiska intressegrupperingar, delägare och andelar i dem.

2 § Varje delägare skall beskattas for så stort belopp motsvarar

som hans andel av handelsbolagets inkomst.

När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas

3 kap. för fysiska personer, -

4 kap. för dödsbon, och -

6 kap. för juridiska - personer.

6 kap. Juridiska

personer

1 § Detta kapitel gäller för juridiska

personer.

Det finns bestämmelser

om

obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,

-

begränsat skattskyldiga i 7-15 §§, och

-

skattskyldighet for överlåtna periodiska intäkter i 16

-

Särskilda bestämmelser befrielse från skattskyldighet for

om stiñelser, ideella föreningar och vissa andra juridiska finns

personer i 7 kap.

32 6

kap.

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för

delägare i svenska handelsbolag i 5 kap.,

-

delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och

-

delägare i andra utländska juridiska personer än utländska bolag

i 12 och 13 §§.

Obegränsat skattskyldiga

3 § Juridiska är obegränsat skattskyldiga, om de på grund av

personer sin registrering eller, registrering inte har skett, platsen för

om styrelsens säte eller någon sådan omständighet är att anse som

annan svenska juridiska personer.

Huvudregel

4 § Den är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina

som inkomster i Sverige och utomlands.

Svenska värdepappersfonder

5 § Svenska värdepappersfonder är skattskyldiga för inkomst av tillgångar ingår i fonden.

som

Särskilda bestämmelser för samfälligheter

6 § Svenska juridiska har bildats enligt författning

personer som en eller på liknande sätt för att förvalta sådan marksamfällighet eller

en regleringssamfällighet särskild taxeringsenhet, är skatt-

som är en skyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4

Svenska juridiska har bildats för att förvalta andra

personer som samfälligheter än sådana i första stycket, är inte själva

som avses skattskyldiga. Intäkterna och kostnaderna fördelas i stället på del-

i samfälligheten med belopp för varje delägare motsvarar ägarna som hans andel.

Begränsat skattskyldiga

7 § Utländska juridiska är begränsat skattskyldiga, de har personer om sådan inkomst eller skall göra sådant avdrag i 10 som anges Med utländsk juridisk utländsk association enligt person avses om, lagstiftningen i den stat där associationen är hemmahörande,

den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter, den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga över associationens

förmögenhetsmassa.

Utländska juridiska personer delas i utländska bolag och andra utländska juridiska personer än utländska bolag.

8 § Med utländskt bolag avses utländsk juridisk en person som beskattas i den stat där den är hemmahörande, beskattningen är om likartad med den gäller för svenska aktiebolag. som Med utländskt bolag likställs utländsk stat och utländsk menighet. I 4 kap. 3 § finns bestämmelser att de bestämmelser gäller om som för utländska bolag skall tillämpas på vissa dödsbon.

9 § Som utländskt bolag anses alltid utländsk juridisk en person som är hemmahörande i någon av följande stater med vilka Sverige har

ingått dubbelbeskattningsavtal, om personen omfattas avtalets

av regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna

stat enligt avtalet: Amerikas förenta stater, - Argentina, - Bangladesh, - Barbados, - Belgien, - Bolivia, - Botswana, - Brasilien, - Bulgarien, - Danmark, - Egypten, - Estland, - Filippinerna, - Finland, - Frankrike, - Gambia, - Grekland, - Indien, -

2 16-158

Indonesien, -

Irland, -

Island, -

Israel, -

Italien, -

Jamaica, -

Japan, -

Kanada, -

Kenya, -

Folkrepubliken Kina, -

Republiken Korea, -

Lettland, -

Litauen, -

Luxemburg, -

Malta, -

Marocko, -

Mauritius, -

Mexiko, -

Namibia, -

Nederländerna, -

Norge, -

Nya Zeeland, -

Pakistan, -

Peru, -

Polen, -

Rumänien, -

Ryska federationen, -

Schweiz, -

Singapore, -

Slovakiska republiken, -

Sri Lanka, -

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, -

Sydafrika, -

Förenade republiken Tanzania, -

Tjeckiska republiken, -

Trinidad och Tobago, -

Tunisien, -

Turkiet, -

Tyskland, -

Ukraina, -

Ungern, -

Venezuela, -

Vietnam, -

6 35

kap.

Vitryssland, - Zambia, - Zimbabwe, -

Österrike, och

de f.d. delrepubliker i Sovjetunionen som inte nämnts här. -

H uvudregel

10 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt innefattar som nyttjanderätt till ett hus eller del ett hus i Sverige avyttras, och en av inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift for rätten att utnyttja materiella eller immateriella tillgångar anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, intäkten kommer från om en verksamhet med fast driftställe här. En kapitalförlust skall dras av, om skattskyldighet hade förelegat för en motsvarande kapitalvinst.

Särskilt om andra utländska juridiska än utländska bolag personer

11 § Andra utländska juridiska än utländska bolag skall från personer sina inkomster enligt 10 § dra av sådan del inkomsterna av som delägarna beskattas for enligt 12 och 13 §§.

12 § En obegränsat skattskyldig delägare i utländsk juridisk en annan person än ett utländskt bolag är skattskyldig för den juridiska personens inkomster under de förutsättningar i andra och som anges tredje styckena. Innehav ett svenskt handelsbolag likställs med genom direkt innehav vid tillämpning av denna och nästa paragraf. Beskattning av delägaren skall ske om delägarna i den stat där den juridiska personen är hemmahörande beskattas för sin del av inkomsterna. Delägaren skall beskattas också om minst 10 procent av den juridiska kapital eller personens av röstetalet för dess samtliga aktier eller andelar vid utgången året av före taxeringsåret innehades delägaren själv eller krets av av en av personer där delägaren ingår, bestående av en fysisk eller juridisk person, -

närstående, det är fråga fysisk person, och - om om en -juridiska direkt eller indirekt, innehades av den personer som, fysiska eller juridiska personen och de närstående, och minst 50 procent den utländska juridiska personens kapital av röstetalet för dess samtliga aktier eller andelar vid utgången eller av året före taxeringsåret innehades eller kontrollerades, direkt eller av indirekt, av obegränsat skattskyldiga personer.

13 § Varje delägare är skattskyldig enligt 12 § beskattas för så som stort belopp motsvarar hans andel av den juridiska personens som inkomst. När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas 3 kap. för fysiska personer, - 4 kap. för dödsbon, och - 3-6 för juridiska personer. -

Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst

14 § Regeringen får medge befrielse från skattskyldighet för inkomst fastighet tillhör utländsk fastigheten är avsedd av en som en stat om för den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara den andra staten åtar sig att medge motsvarande om befrielse.

Hänvisning till andra lagar

15 § Bestämmelser skattskyldighet för juridiska personer som är om begränsat skattskyldiga finns också i -lagen 1991:591 särskild inkomstskatt för utomlands bosatta om artister m.fl., och

kupongskattelagen 1970:624.

-

skattskyldighet för överlåtna periodiska intäkter

16 § Bestämmelserna i 3 kap. 20 § om skattskyldighet vid överlåtelse rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk intäkt gäller av också i fråga om juridiska personer.

7 kap. Stiftelser, ideella föreningar och vissa andra

juridiska personer

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om befrielse från skattskyldighet för

staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2

-

stiñelser i 3-6 §§,

-

ideella föreningar i 7-13 §§, och

-

vissa särskilda juridiska personer i 14-19 §§.

-

I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap.

Vid tillämpning av 7 och 14 räknas kapitalvinster och kapitalförluster inte till näringsverksamheten.

Helt skattebefriade juridiska personer

2 § Helt befriade från skattskyldighet är

staten,

landsting, kommuner, kommunalförbund och kyrkliga kommuner, och

pensionsstiftelser enligt lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfástelse m.m.

I lagen 1990:661 om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.

Stiftelser

3 § En stiftelse är skattskyldig bara for inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 om den uppfyller

ändamålskravet i 4

-

verksamhetskravet i 5 och

-

fullföljdskravet i 6

-

Särskilda bestämmelser om pensionsstiñelser finns i 2 § och om vissa andra stiftelser i 14-17 §§.

Ändamålskravet

4 § Stiftelsens bedrivna verksamhet skall ha till huvudsakligt ändamål att

främja vård och uppfostran av barn,

lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete, eller

stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet.

Ändamålen i första stycket 1-5 får inte begränsade

som avses vara till vissa familjer eller bestämda personer.

Verksamhetskravet

5 § Stiftelsen skall i den bedrivna verksamheten uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose sådana ändamål som anges i 4

F ullfdljdskravet

6 § Stiftelsen skall, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet skäligen motsvarar avkastningen av Stiftelsens

som tillgångar.

Ideella föreningar

7 § En ideell förening är skattskyldig bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 om den uppfyller

ändamålskravet i 8

-

verksamhetskravet i 9

-

fullföljdskravet i 10-12 §§, och

-

öppenhetskraveti 13

-

Föreningen är dock inte skattskyldig för sådan inkomst från en självständig näringsverksamhet eller särskild förvaltningsenhet

en avseende fastighet, inkomsten från denna till huvudsaklig del

om kommer från

verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål

avses i 8 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana som ändamål, eller

verksamhet som av hävd utnyttjats som fmansieringskälla för ideellt arbete.

Föreningen är inte heller skattskyldig för inkomst från innehav av fastigheter som tillhör föreningen och som används på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen 1979:1152.

Särskilda bestämmelser om vissa ideella föreningar finns i 14-16 §§.

Ändamålskravet

8 § Föreningen skall ha till huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål som anges i 4 § eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål.

Ãndamålen får inte begränsade till vissa familjers, före-

vara ningens medlemmars eller andra bestämda ekonomiska

personers intressen.

Verksamhetskravet

9 § Föreningen skall i den bedrivna verksamheten uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose sådana ändamål som anges i 8

F ullfbüdskravet

10 § Föreningen skall, period av flera âr, bedriva

sett över en en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar. i

11 § Skattemyndigheten får medge undantag från fullföljdskravet i 10 § för en förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används

av föreningen.

Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen skall ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt eller förmögenhetsskatt som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxeringama för de år

som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 12

Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

12 § Om föreningen inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i

beslutet, gäller inte undantaget i 11 § och föreningen är skattskyldig

undantaget inte hade medgetts. som om

Öppenhetskravet

13 § Föreningen får inte vägra någon inträde medlem, om ;let

som inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfatt-

föreningens verksamhet eller föreningens syñe eller annat. ningen av

Vissa andra skattebefriade juridiska personer

14 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av

sådan näringsverksamhet i 13 kap. l

som avses

församlingskyrkor och domkyrkor av stiñelsekaraktär,

-

sjukvårdsinrättningar inte bedrivs i vinstsyñe,

- som

barmhärtighetsinrättningar, och

-

hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av rege-

ringen eller den myndighet som regeringen bestämt.

15 § Följande juridiska är skattskyldiga bara för inkomst

personer från innehav av fastigheter:

akademier,

-

allmänna undervisningsverk,

-

sådana sammanslutningar av studerande vid svenska universitet

och högskolor som de studerande enligt lag eller annan författning är

skyldiga att vara medlemmar i samt samarbetsorgan för sådana

sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sam-

manslutningama enligt författningen ansvarar för,

regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen 1994:77

om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva

frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana

utvecklingsbolag,

allmänna försäkringskassor,

-

arbetslöshetskassor,

-

personalstiñelser som avses i lagen 1967:531 om tryggande av

pensionsutfástelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna

understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

kollektivavtalsstiftelser med ändamål att lämna avgångsersätt-

ning till friställda arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för

arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till

följd av drittsinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering

av företags verksamhet eller med ändamål att lämna permitterings-

löneersättning, och

bolag eller annan juridisk uteslutande har till uppgift - person som

att lämna pennitteringslöneersättning.

16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst

från innehav av fastigheter:

Aktiebolaget Tipstjänst, -

Aktiebolaget Trav och Galopp, -

Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, -

Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveck- ling m.m.,

Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, -

Dag Hammarskjölds minnesfond, -

Fonden för industriellt samarbete med u-länder, -

Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete, -

Handelsprocedurrådet, -

Industri- och nytöretagarfonden,

-

Jemkontoret, så länge kontorets vinstrnedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna;

Nobelstiñelsen, -

Norrlandsfonden, -

Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse - och gemensam säkerhet,

SIS Standardiseringen i Sverige, så länge dess vinstrnedel - används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till

medlemmarna,

Stiftelsen Industricentra, -

Stiñelsen industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland, -

Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling - och pro-

duktutveckling,

Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin - PROTEKO, -

Stiftelsen Samverkan universitet/högskola och näringsliv i - Stockholm och de sex motsvarande stiñelsema med säte i Luleå,

Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund,

Stiftelsen Svenska Filminstitutet, -

Stiftelsen Sveriges Nationaldag, -

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, -

Stiftelsen UV-huset, -

Stiñelsen ÖV-huset,

-

Svenska bibelsällskapets bibelfond, -

Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, -

Svenska Penninglotteriet Aktiebolag,

-

Svenska Penningspel Aktiebolag,

-

Svenska skeppshypotekskassan,

-

Svenska UNICEF-kommittén,

-

Sveriges exportråd, och

-

TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Pal-

mes minne.

17 § Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 14-16 tillämpas i fråga stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är

om uppfyllt. Om det finns särskilda krav i fråga om verksamheten eller liknande, tillämpas bestämmelserna begränsning i skattskyldig-

om heten bara stiñelsema i sin verksamhet uteslutande eller så gott

om

uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelsema som uteslutande skall bedriva viss verksamhet gäller dock det.

18 § Understödsföreningar är skattskyldiga bara för inkomst från innehav fastighet inte förvaltas i livförsäkringsverksamhet.

av som

I lagen 1990:661 avkastningsskatt på pensionsmedel finns

om bestämmelser avkastningsskatt för understödsföreningar.

om

19 § Producentorganisationer är befriade från skattskyldighet för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen 1994:1709 om EG:s förordningar om den gemensamma tiskeripolitiken.

AVD. III UNDANTAGNA INKOMSTER OCH UTGIFTER

8 kap. Inkomster som är skattefria

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vissa inkomster och andra förvärv som är skattefria vid inkomstbeskattningen.

Arv, gåva m.m.

2 § Förvärv testamente, gåva eller bodelning är skattefria.

genom arv,

Lotterivinster och tävlingsvinster

3 § Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premieobligationer är skattefria.

4 § Tävlingsvinster är skattefria. Detta gäller dock bara sådana vinster

som

inte hänför sig till anställning eller uppdrag,

-

inte består av kontanter eller liknande, och

-

avser minnesförmål eller har ett värde inte överstiger 3

- som procent av basbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.

Stipendier m.m.

5 § Stipendier är skattefria om de är avsedda för mottagarens utbildning. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria om de inte är ersättning för arbete har utförts eller skall utföras

som för utbetalarens räkning. Med stipendium inte periodiska

avses utbetalningar.

Bestämmelser om vissa periodiska understöd inte skall tas

som upp som intäkt finns i ll kap. 39

Bidrag från Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond är alltid skattefria om de betalas ut för mottagarens utbildning och för att fullfölja Stiftelsens ändamål.

Räntor

6 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:

61 § lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt,

-

69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket och 75 § fjärde

- a stycket uppbördslagen 1953:272,

36 § 3 mom. lagen 1958:295 om sjömansskatt,

-

5 kap. 13 § lagen 1984:151 om punktskatter och prisregle-

ringsavgifter,

40 och 42 lagen 1984:404 stämpelskatt vid inskriv-

- om ningsmyndigheter,

24 § lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från

arbetsgivare,

16 kap. 15 § mervärdesskattelagen 1994:200, och

-

33 och 35 tullagen 1994:1550.

-

7 § Räntor som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgiñer inte redovisas i kontrolluppgiñer är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

Barnbidrag m.m.

8 § Följande bidrag är skattefria:

allmänt barnbidrag enligt lagen 1947:529 om allmänt

barnbidrag,

förlängt barnbidrag enligt lagen 1986:378 om förlängt

barnbidrag,

bidragsförskott enligt lagen 1964:143 om bidragstörskott,

-

förlängt bidragsförskott enligt lagen 1984:1095 om förlängt

-

bidragsförskott för studerande,

bidrag enligt lagen 1984:1096 särskilt bidrag till vissa

- om adoptivbarn, och

bidrag enligt lagen 1988:1463 om bidrag vid adoption av

utländska bam.

Bostadsbidrag m.m.

9 § Följande bidrag är skattefria:

bostadsbidrag enligt lagen 1993:737 om bostadsbidrag,

-

bostadstillägg enligt lagen 1994:308 om bostadstillägg till

pensionärer, och

kommunalt bostadstillägg till handikappade.

-

Bistånd enligt socialtjänstlagen

10 § Bistånd enligt socialtjänstlagen 1980:620 är skattefritt.

Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet m.m.

11 § Studiestöd enligt 4 och 6 kap. studiestödslagen 1973:349 samt studielån och resekostnadsersättning enligt 7 kap. samma lag är skattefria.

12 § Särskilda bidrag kursavgiñer, läromedel, resor eller

som avser ökade levnadskostnader är skattefria de betalas ut enligt

om bestämmelser meddelats regeringen eller av en statlig

som av myndighet till deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller andra som är likställda med dem i fråga om rätt till sådana bidrag. Detsamma gäller för sådana bidrag i samband med annan utbildning eller omskolning från staten eller kommun till arbetslösa, partiellt

en

arbetsföra eller andra som är likställda med dem i fråga om rätt till sådana bidrag.

Statliga bidrag kost eller logi eller merkostnader på

för resor, grund av funktionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller hörselskadade eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar Rh-anpassad utbildning är skattefria.

13 § Flyttningsbidrag som lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet är skattefritt.

14 § Introduktionsersättning enligt lagen 1992:1068 om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar är skattefri.

15 § Bistånd enligt lagen 1994:137 om mottagande av asylsökande m.fl. är skattefritt.

Ersättningar vid sjukdom och olycksfall

F örsäkringsersättningar vid sjukdom och olycksfall

16 § Ersättning vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av en försäkring som inte tecknats i samband med tjänst är skattefri. Detta gäller dock inte ersättning

i fonn av pension, i form av livränta om inte annat följer av ll kap. 31 eller på grund av trafikförsäkring, någon annan ansvarighets-

försäkring eller skadeståndsförsäkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt.

I fråga om ersättning enligt lag eller någon annan författning tillämpas vad som sägs i 11 kap. 26

Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ger den försäkrade rätt till ersättning för skadestånd han har rätt till på

som grund av personskada vid överfall och liknande.

17 § Belopp som betalas ut på grund av kapitalförsäkring vid försäkringsfall eller återköp av försäkringen är skattefritt.

Vinstandelar, återbäringar och premieåterbetalningar

på grund av personförsäkring är skattefria. Detta gäller dock intei fråga

om pensionsförsäkringar och sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst.

Beträffande ersättning som betalas ut på grund avtalsgrupp-

av sjukförsäkring gäller särskilda bestämmelser i 11 kap. 16 § och 15 kap. 14

Offentliga ersättningar vid sjukdom och olycksfall

18 § Handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 lagen 1962:381 om allmän försäkring och ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap. 7 a § samma lag är skattefria.

19 § Bidrag från en allmän försäkringskassa till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för anskaffning eller anpassning av motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om

näringsbidrag i 26 kap.

20 § Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till vårdbehövande

en är skattefria.

21 § Assistansersättningar enligt lagen 1993:389 om assistansersättning och ekonomiska stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria.

22 § Ersättning vid dödsfall eller invaliditet på grund av statens riskgarantier för anställda i utlandsstyrkan inom försvarsmakten är skattefri.

Ersättningar till arbetsgivare

23 § Ersättning från en allmän försäkringskassa till arbetsgivare som enligt 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen 1962:381 om allmän försäkring har rätt att få arbetstagares sjukpenning från försäkringskassan är skattefri, om lönen till arbetstagaren och andra kostnader för denne inte skall dras av.

Ersättningar vid sakskador

24 § Försäkringsersättningar eller andra ersättningar för skada på tillgångar är skattefria.

Detta gäller dock inte till den del ersättningen avser byggnad, markanläggning, lager eller inventarier i näringsverksamhet, eller på något annat sätt motsvarar en intäkt eller ett avdrag i näringsverksamhet.

143 kap. 23 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet. i

25 § Vinstandelar och premieåterbetalningar på grund av sakskadeförsäkringar är skattefria om premien för försäkringen inte skall dras av.

Underhåll till patient eller till intagen

26 § Underhåll till en patient på sjukhus eller liknande eller till den som tagits på kriminalvårdsanstalt är skattefritt.

Begravningshjälp

27 § Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension som avser tid etter den pensionsberättigades död.

Ersättningar vid inställelse i domstol

28 § Ersättning som fastställs av en allmän domstol eller betalas av allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skattefri till den del ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.

Bär-, svamp- och kottplockning

29 § Intäkter vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor. Detta gäller inte

om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst.

Blodgivning m.m.

30 § Sedvanlig ersättning till den som lämnat blod, modersmjölk eller organ är skattefri.

Hittelön m.m.

31 § Följande ersättningar är skattefria:

hittelön,

ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och

ersättning till den som har bidragit till att personer som har begått brott avslöjas eller grips.

Inkomster från vissa fastigheter

32 § Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen 1979:1152 är befriad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten från sådan användning gör att byggnaden

som enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen skall indelas som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen är befriad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten från sådan användning som avses iden bestämmelsen.

Annan sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastig-

ägare av hetstaxeringslagen än en ideell förening som avses i 7 kap. 7 är befriad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån den används för ändamål som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen.

Sjöinkomster

33 § Lön eller annan förmån som skall beskattas enligt lagen 1958:295 om sjömansskatt är fri från inkomstskatt enligt denna lag.

9 kap. Utgifter som inte skall dras

av

1 § I detta kapitel finns bestämmelser vissa utgifter inte

om m.m. som skall dras av.

Levnadskostnader m.m.

2 § Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter skall inte dras av.

Som levnadskostnader räknas utgifter for gåvor, premier

för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem

3 § Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till personer i den skattskyldiges hushåll skall inte dras av.

Den skattskyldiges arbetsinsats m.m.

4 § Värdet av den skattskyldiges arbetsinsats skall inte dras

av. Avdrag for ränta på den skattskyldiges eget kapital skall göras bara enligt bestämmelserna i 31 kap. räntefördelning.

om

Svenska allmänna skatter

5 § Svenska allmänna skatter skall inte dras av. Med svenska allmänna skatter avses allmänna skatter till staten, landsting och kommuner.

Vissa särskilda förluster

6 § Förluster som inte har samband med något inkomstslag och förluster som visserligen har sådant samband inte kan

men anses normala för inkomstslaget i fråga

skall inte dras av.

Till förlust som avses i första stycket räknas inte

skada, förstörelse eller förlust brand eller

genom annan olyckshändelse eller brottslig handling, avyttring de skadade

om en av eller förlorade tillgångarna skulle ha beskattats i inkomstslaget näringsverksamhet,

skada på eller förstörelse av byggnader eller markanläggningar

olyckshändelse, genom brand eller annan

förluster på borgensförbindelser som betingas av näringsverksamhet bedrivs den skattskyldige eller någon annan som med

som av

hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden

kan anses stå den skattskyldige nära, och

utgifter för projektering byggnader och markanläggningar

av

är avsedda för stadigvarande bruk i näringsverksamhet, även om som byggnads- eller anläggningsarbetet inte genomförs.

Kostnader som motsvarar vissa beskattade inkomster

7 § Om den skattskyldige får sådant skattefritt bidrag vid utbildning eller arbetslöshet i 8 kap. 11, 12 eller 13 skall kostnader

som avses

bidraget är avsett att täcka inte dras av. som

Är ägaren fastighet enligt 8 kap. 32 § befriad från skatt för

av en inkomst fastigheten, skall kostnaderna inte dras av.

av

8 § Om intäkt inte skall beskattas i Sverige på grund av ett

en dubbelbeskattningsavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 14 skall inte heller kostnaderna dras av.

Första stycket gäller dock inte kostnader som avser utdelning från utländska bolag till svenska juridiska personer, om utdelningen skulle ha varit skattefri om också det utdelande bolaget varit svenskt.

Bär-, svamp- och kottplockning

9 § Utgifter i samband med plockning vilt växande bär, svamp och

av kottar skall inte dras av till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som enligt 8 kap. 29 § är skattefria.

Räntor

10 § Ränta enligt 8 kap. l § studiestödslagen 1973:349 skall inte dras av.

ll § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser skall inte dras av:

52, 52 a och 55 lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt,

-

32 § och 49 § 4 mom. uppbördslagen 1953:272, -

5 kap. 12 § lagen 1984:151 punktskatter och prisregle- - om ringsavgifter,

13 och 14 lagen 1984:668.om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

60 § fordonsskattelagen 1988:327, -

16 kap. 12 och 13 mervärdesskattelagen 1994:200, och -

31 och 35 tullagen 1995:1550. - Kvarskatte- och dröjsmålsavgifter beräknade enligt uppbördslagen

skall inte dras av.

Företagsbot och sanktionsavgifter

12 § Följande skall inte dras av:

företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken, -

straffavgifter enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken, -

överlastavgifter enligt lagen 1972:435 om överlastavgift, -

avgifter enligt 3 § lagen 1975:85 med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel

av varor,

avgifter enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen - 1975:1385,

avgifter enligt lagen 1976:206 felparkeringsavgift, - om

avgifter enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen 1977:1160, -

överförbrukningsavgifter enligt ransoneringslagen 1978:268, -

vattenföroreningsavgifter enligt lagen 1980:424 åtgärder - om

mot vattenförorening från fartyg,

avgifter enligt 26 § arbetstidslagen 1982:673, -

kontrollavgifter enligt lagen 1984:318 om kontrollavgift vid olovlig parkering,

lagringsavgifter enligt lagen 1984:1049 beredskapslagring - om av olja och kol eller lagen 1985:635 om forsörjningsberedskap på

naturgasområdet,

avgifter enligt 10 kap. plan- och bygglagen 1987:10, -

avgifter enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen 1989:529, och -

avgifter enligt 10 kap. 5 § lagen 1994:1776 skatt på energi. - om

Arbetsgivaransvar

13 § Belopp som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 75 §

uppbördslagen 1953:272

skall inte dras av.

AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST

10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget

tjänst

Avgränsningen

Till inkomstslaget tjänst räknas intäkter och kostnader på grund 1 § av tjänst. Med tjänst avses anställning, uppdrag, och inkomstgivande verksamhet varaktig eller tillfällig annan av natur. Vad sägs i andra stycket gäller inte till den del intäkterna och som kostnaderna skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller inkomstslaget kapital.

2 § Som tjänst behandlas rätt till

pension,

livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska intäkter inte är ersättning för avyttrade tillgångar, som ersättning på grund sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar av tecknats i samband med tjänst, som engångsbelopp personskada, grund av undantagsfönnåner, och sådana förmåner som avses i 11 kap. 27-30 §§.

3 § Som tjänst behandlas också förmåner och ersättningar från fåmansföretag i den m.m. utsträckning som anges i 51 kap., utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m. i företag som är eller har varit fåmansföretag, i den utsträckning som anges i 52 kap., kapitalvinster på andelar i handelsbolag i den utsträckning som anges i 47 kap. 10 penninglån i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen 1975:1385 eller 11 § lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfástelse m.m., avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 53 kap. 18 och avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 53 kap. 30

4 § Till inkomstslaget tjänst räknas också intäkter och kostnader vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 49 kap. i de fall som anges i 40 kap. 6

5 § Till inkomstslaget tjänst räknas inte

räntor skulder för utbildning eller andra skulder för tjänsten, och

2. vad delägare i handelsbolag fått i lön från detta. Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller intäkter och kostnader

på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen 1979:1152 likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en löneförmån.

Definitioner

Pension

6 § Med pension avses belopp som betalas ut

som folkpension eller tilläggspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring,

på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller

på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring.

Med pension avses också belopp som betalas ut från pensionssparkonto

till pensionsspararen,

till tönnånstagare på grund av förmånstagarforordnande,

till den som fått rätten till pension genom bodelning,

till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller

vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.

I 53 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsälcringar och pensionssparkonton.

Periodiskt understöd

7 § Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån från sådana stiftelser där stadgarna föreskriver att Stiftelsens intäkter för all framtid eller viss tid skall betalas ut till viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer.

Försäkring tecknad i samband med tjänst

8 § En sjuk- eller olycksfallsförsäkring anses ha tecknats i samband med tjänst om arbetsgivaren skall betala premierna för försäkringen och anmälan görs till försäkringsbolaget om att försäkringen tecknats i samband med tjänst.

Beskattningstidpunkten

Intäkter

9 § Intäkter skall tas upp det beskattningsår de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldigetill del, till exempel i form av bostads- eller kostfönnån.

Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten finns för

avskattning av pensionsförsälcring i 53 kap. 18 och

-

avskattning av pensionssparkonto i 53 kap. 30

-

10 § Förmån av fria inrikes tågresor som värderas enligt 56 kap. 9 § skall tas det år den skattskyldige disponerar över en handling

upp eller dylikt som berättigar till resan.

11 § Om den skattskyldige på grund av sin tjänst får förvärva värdepapper på förmånliga villkor, skall förmånen tas upp det år förvärvet sker.

Kostnader

12 § Kostnader skall dras av det beskattningsår den skattskyldige betalar dem eller något annat sätt har kostnaderna.

Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten i fråga om verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 35 § kap.

13 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig eller tillkommande skatt enligt uppbördslagen 1953 2272, skall dras av det beskattningsår då skatten debiteras.

Överskott och underskott

14 § Överskott eller underskott skall beräknas att intäkterna

genom minskas med avdragen.

Underskott uppkommer vid beräkningen skall dras av det

som följande beskattningsåret.

11 kap. Intäkter i tjänst

1 § Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner och alla andra ersättningar, förmåner eller annat erhålls på grund av tjänst skall

som tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet i

om

mervärdesskatti 15 kap. 11 och

-

återforing av avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18

-

Bestämmelser om värdering av intäkter i annat än pengar finns i 56 kap.

Förmåner vid tjänsteresa och vid representation

2 § Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och fri frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa skall inte tas upp som intäkt, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övemattningen. Förmån av kost vid representation skall inte heller tas upp som intäkt. I fråga om intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.

Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa skall inte tas upp som intäkt.

Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst

3 § Förmån av kost och av hemresa till sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands skall inte tas upp som intäkt.

Pensionskostnader

4 § Arbetsgivarens kostnader för att trygga en arbetstagares pension genom avsättning eller pensionsförsäkring skall inte tas upp som intäkt hos arbetstagaren.

Vissa varor och tjänster

5 § Förmån eller tjänster en anställd erhåller av

av varor som arbetsgivaren skall inte tas upp som intäkt om

eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den

- varan skattskyldige skall kunna utföra sina arbetsuppgifter,

förmånen är av begränsat värde för den anställde, och

-

förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från

nyttan i anställningen.

Kläder

6 § Förmån arbetskläder och uniform skall inte intäkt,

av tas upp som

förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte om lämpligen kan användas privat.

Statsministerns tjänstebostad

7 § Statsministerns förmån av tjänstebostad skall inte tas upp som intäkt, statsministern för sin privata disposition har en annan

om bostad som är inrättad för perrnanentboende.

Personalvårdsförmåner

8 § Personalvårdsförmåner skall inte intäkt. Med

tas upp som personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är

direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder en för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om.

Som personalvårdsförmåner räknas inte

rabatter,

förmåner den anställde får byta ut mot kontant ersättning,

som

förmåner som inte riktar sig till hela personalen, och

4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem.

9 § Till personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid. Hit räknas också möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård som

utövas inom en anläggning som regelbundet disponeras av

arbetsgivaren eller en till arbetsgivaren knuten personalstiñelse,

utövas enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och

betalas direkt av denne till anläggningens innehavare,

är av kollektiv natur, eller

-

i andra fall i ringa omfattning utövas av den anställde.

-

Rabatter

10 § Personalrabatt vid köp av varor eller tjänster från arbetsgivaren eller något annat företag i svenska koncern skall inte5tâs

samma upp som intäkt, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten

är en direkt ersättning för utfört arbete,

-

överstiger den största rabatt som en konsument kan få på

affärsmässiga grunder,

uppenbart överstiger personalrabatt som är sedvanlig i bran-

schen, eller

lämnas på sådant sätt som anges i 8 § 2-4.

-

Gåvor

11 § Följande gåvor skall inte tas upp som intäkt, om de inte lämnas i pengar eller andra kontanta medel:

Ljulgåvor av mindre värde till anställda,

sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, och

minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger 6 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock högst vid ett tillfälle utöver när anställningen upphön

Förvärv av aktier

12 § Om en anställd i ett aktiebolag förvärvar aktier i bolaget eller i ett bolag som ingår i samma svenska koncern som bolaget, till ett pris

understiger marknadsvärdet, skall förmånen inte tas upp som som intäkt om

aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas även av andra än bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra bolag som ingår i samma koncern som bolaget, på samma villkor som gällt för de anställda,

sådana anställda och aktieägare som nämns under 1 sammanlagt inte förvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier, och

den anställde grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor.

Vid beräkningen enligt första stycket 2 skall även sådana aktier medräknas beträffande vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna.

Vad sägs om aktier gäller också konvertibla skuldebrev,

som vinstandelsbevis, skuldebrev förenade med option och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier.

Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Utbildning vid omstrukturering m.m.

13 § Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta skall inte tas upp som intäkt hos den som riskerar att bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.

Första stycket gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, den anställde är företagsledare eller delägare

om i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare, gäller första stycket inte i fråga om förmåner till anställda som är närstående till arbetsgivaren.

Hälso- och sjukvård

14 § Förmån av hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel skall inte tas upp som intäkt om förmånen avser

hälso- och sjukvård eller tandvård i Sverige som inte är offentligt

finansierad,

hälso- och sjukvård eller tandvård utomlands,

-

läkemedel vid vård utomlands,

-

företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,

-

vaccination som betingas av tjänsten, eller

-

tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn

till tjänstens krav för försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden.

Grupplivförsäkringar m.m.

15 § Förmån av grupplivförsäkring skall inte tas upp som intäkt.

Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda, skall den dock tas upp som intäkt till den del den utgår enligt förmånligare grunder än vad som gäller för statligt anställda.

Belopp som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring skall inte tas intäkt till den del

upp som beloppet inte väsentligt överstiger vad utgår för statligt anställda.

som

Gruppsjukförsäkringar

16 § Fönnån av gruppsjukförsäkring enligt grunder fastställts i

som kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer skall inte tas upp som intäkt. Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring skall däremot intäkt.

tas upp som

Ersättningar till UD- och SIPRI-anställda

17 § Utlandstillägg och liknande kostnadsersättningar och förmåner, såsom förmån av bostad och bostadskostnadsersättning, till sådan personal vid den svenska utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet som är stationerad utomlands skall inte tas upp som intäkt.

Kostnadsersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad från Styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI skall inte tas upp som intäkt av sådana forskare vid SIPRI som

är utländska medborgare,

-

är kontraktsanställda på bestämd tid, och

-

vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta i

- Sverige.

Ersättningar till utländska forskare

18 § Sådana ersättningar och förmåner som avses i 19 § och som lämnas på grund tillfällig anställning eller ett tillfälligt uppdrag

av en i Sverige till forskare inte är svensk medborgare skall inte tas

en som upp som intäkt, om

anställningen eller uppdraget kvalificerat forsknings- eller

- avser utvecklingsarbete med sådan inriktning eller sådan kompetensnivå att det finns betydande svårigheter för rekrytering inom landet, och

en

forskaren omedelbart innan han började arbeta i Sverige var

bosatt och verksam utomlands eller vistades här kortare tid för

en uppdrag inom sitt verksamhetsområde utan att vara att anse som bosatt här.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara under en tid av högst två år eller om det finns särskilda skäl- högst fyra år under

-

en tioårsperiod.

Frågan det finns förutsättningar att inte ta upp sådana ersätt-

om ningar och förmåner som intäkt prövas av Forskarskattenämnden enligt lagen 1998:000 Forskarskattenärnnden.

om

19 § Bestämmelserna i 18 § gäller i fråga om

ersättning för kostnader som forskaren på grund av vistelsen i Sverige har haft

för bostad i Sverige,

-

för flyttning till eller från Sverige,

-

för och familjemedlemmars resor mellan Sverige och

- egna hemlandet, eller

-i avgifter för bams skolgång i Sverige, och

form av

förmån av bostad i Sverige.

Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret

20 § Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret skall tas upp som intäkt.

21 § Totaltörsvairspliktigas naturalörmåncr, lagcrsättningar och tillägg till sådana crsäittningzir. lvclattningstwciiiiingzir, :wgångsvederlag. utbildningsprciiiicr. utryckningsbidrag samt tiilttraktamenten skall inte intäkt.

tas upp som

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga skall tas upp som intäkt bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan person. Familjebidrag i form av näringsbidrag skall tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs juridisk

av en person eller ett handelsbolag som den vämpliktige inte är delägare i och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet.

Det som sägs i första och andra styckena tillämpas också i fråga om annan personal vid det svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga.

Förmåner vid anställningsintervju

22 § Förmån av resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna till eller från anställningsintervju skall inte tas upp som intäkt. Detta gäller också kostnadsersättning för sådan resa till den del ersättningen inte överstiger de faktiska resekosmaderna och i fråga om resa med egen bil inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 26

Flyttningsersättningar

23 § Ersättning för flyttningskostnader när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort skall inte tas upp som intäkt, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren i verksamheten på den nya orten. Omfattar ersättningen för flyttningskostnader också ersättning för körning med bil,

egen skall denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 26

Som flyttningskostnad räknas kostnader för emballering, packning, transport och uppackning den skattskyldiges och hans

av familjs bohag och övriga lösa saker, transport den skattskyldige

av och hans familj från den gamla till den nya bostadsorten samt liknande kostnader för flyttningen. Som flyttningskostnad räknas däremot inte andra kostnader i samband med flyttningen såsom kostnader för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning och förlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.

Ersättningar till företrädare i Europaparlamentet

24 § De fasta resekostnads- och traktamentsersättningar som betalas

Europaparlamentet till företrädare i Europaparlamentet skall inte av tas intäkt. Detta gäller inte till den del ersättningen

upp som väsentligen kan antas överstiga de kostnader som den är avsedd att täcka.

Ersättningar vid arbetskonflikt

25 § Understöd på grund av arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisation som han tillhör skall inte tas upp som intäkt.

Sjukpenning m.m.

26 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. skall tas upp som intäkt om de grundar sig på förvärvsinkomst av tjänst:

sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring,

sjukpenning enligt lagen 1954:243 om yrkesskadeförsäkring, lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring, lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd och lagen 1977:267 om krigsskadeersättning till sjömän,

ersättning enligt 20 § lagen 1991:1047 om sjuklön,

smittbärarpenning enligt lagen 1989:225 om ersättning till smittbärare, och

ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och Vårdbidrag m.m.

27 § Följande ersättningar i samband med vård av närstående skall tas upp som intäkt:

föräldrapenningförmåner och Vårdbidrag enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, och

ersättningar enligt lagen 1988:1465 om ersättning och ledighet för närståendevård.

Vårdbidrag skall dock inte tas upp som intäkt till den del det utgör ersättning för merkostnader.

28 § Särskilt pensionstillägg enligt lagen 1990:773 särskilt

om pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt och handikappat barn skall inte tas upp som intäkt.

Studiestöd

29 § Följande ersättningar i samband med studier skall tas

upp som intäkt:

korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode

enligt studiestödslagen 1973:349,

sådant utbildningsbidrag för doktorander som avses i 4 kap. 3 § studiestödslagen,

timersättning vid kommunal vuxenutbildning komvux enligt 1 kap. 3 § vuxenutbildningslagen l984zl 1 18,

timersättning vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda Särvux enligt 1 kap. 3 § vuxenutbildningslagen, och

a

timersättning vid svenskundervisning för invandrare sfi enligt 13 kap. skollagen 1985:1100.

Arbetslöshetsbid rag

30 § Följande bidrag i samband med arbetslöshet

skall tas upp som intäkt:

dagpenning från svensk arbetslöshetskassa,

kontant arbetsmarknadsunderstöd enligt lagen 1973:371 om kontant arbetsmarknadsunderstöd, och

statsbidrag som motsvarar dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning och som lämnas till den som startar egen näringsverksamhet för att han skall kunna försörja sig under inledningsskedet av verksamheten.

Detta gäller också dagpenning som betalas ut enligt bestämmelser som meddelats av regeringen eller statlig myndighet till deltagare

av i arbetsmarknadsutbildning och till andra är likställda med dem

som i fråga om rätt till sådan dagpenning.

Livräntor m.m.

31 § Följande gäller i fråga om livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av en försäkring som inte har tecknats i samband med tjänst och inte heller är trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring

eller obligatorisk försäkring enligt lagen 1954:243 om yrkesskadel försäkring eller försäkring enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäluing. Som intäkt skall den del av livräntans belopp tas upp

framgår följande tabell, nämligen livräntetagaren under som av om beskattningsåret fyllt: högst 35 år 80 % 36 till och med 47 år 70 % 48 " 56 år 60 % 57 " 63 år 50 %

Andra livräntor på grund personskada än sådana som avses i

av första stycket skall tas intäkt till den del de avser ersättning

upp som för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.

Engångsbelopp

32 § Om engångsbelopp på grund personskada avser ersättning för

av framtida förlust inkomst skulle ha tagits upp som intäkt, skall

av som bara 60 procent beloppet intäkt. Om någon får två

av tas upp som eller flera sådana belopp till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För personskada får dock den del som inte

samma tas intäkt inte överstiga 15 basbelopp. Denna del skall

upp som uttryckas i basbeloppet för det år engångsbeloppet kunde

som disponeras.

33 § Om någon byter ut en livränta eller del av en livränta som betalas till följd personskada och som skall tas upp som intäkt mot

av ett engångsbelopp, tillämpas bestämmelserna i 32 Vid utbyte av

livränta eller del livränta skall tas upp som intäkt annan av en som skall hela engångsbeloppet tas upp som intäkt.

Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta än sådana som avses i första stycket skall inte tas upp som intäkt. Detta gäller också engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 31 § första stycket.

Barnpension

34 § Barnpension enligt lagen 1962:381 allmän försäkring skall

om inte tas upp som intäkt till den del pensionen för varje månad den avser inte överstiger en tolftedel av 40 procent av basbeloppet eller, vid pension etter båda föräldrarna, 80 procent av basbeloppet. Detta gäller också efterlevanderänta enligt annan författning till den del livräntan enligt 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring medfört minskning av en sådan del av bampensionen som inte skall tas

upp som intäkt.

Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk

35 § Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller livränta från arbetsgivare när denne står s.k. självrisk enligt lagen 1954:243 om yrkesskadeförsäkring eller lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt sistnämnda lag.

Ersättningar för sjukvårdskostnader

36 § Ersättning för sjukvårds- eller läkarkostnader inom den icke offentligt finansierade vården i Sverige eller för vård utomlands

som betalas i annan form än livränta på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst, skall inte tas upp som intäkt.

Egenavgifter

37 §1 12 kap. 34 § och 57 kap. 5 § finns bestämmelser om återföring av avdrag för egenavgifter och i 57 kap. 6 § om återföring av avdrag

för utländska socialförsäkringsavgiñer.

Förbjudna lån

38 § Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen 1975:1385 eller 11 § lagen 1967:531 tryggande

om av pensionsutfástelse m.m., skall lånebeloppet tas intäkt hos

upp som låntagaren, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

3 16-1581

Periodiska understöd

39 § Periodiska understöd eller liknande periodiska intäkter skall inte

intäkt till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 57 kap. tas upp som 7 § inte skall dra av det utbetalade beloppet.

Som intäkt skall inte heller sådana periodiska understöd tas upp

betalas ut från stiftelse är befriad från skattskyldighet som en som enligt 7 kap. 3-6 eller från ideell förening har till uppgift

en som att främja de ändamål anges i 7 kap. 4 om stiftelsen eller

som föreningen uppfyller övriga villkor i 7 kap. 7-13 för befrielse helt eller delvis från skattskyldighet. Detta gäller dock bara om utbetalningen görs för att fullfölja något av de nyss nämnda ändamålen.

12 kap. Avdrag i tjänst

1 § Kostnader för att förvärva och bibehålla intäkter skall dras av om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 55 kap.

I detta kapitel finns bestämmelser om att avdrag också skall göras på grund av vissa andra utgifter som har samband med tjänsten.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om

avdrag för utgifter för representation i 16 kap. 3

-

mervärdesskatt i 16 kap. 16 och

-

avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19

-

Inskränkningar i avdragsrätten

Beloppsgränser

2 § Kostnader som avses i följande paragrafer skall dras av utan någon beloppsmässig begränsning, nämligen kostnader

vid tjänsteresor enligt 4-16 §§,

-

vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning

enligt 17-21 och 29 §§,

för hemresor enligt 23 och 29 §§,

-

för egenavgifter enligt 34 och

-

i hobbyverksamhet enligt 35

-

Kostnader för inställelseresor enligt 24 § och för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 25-29 skall dras av bara till den

del de sammanlagt överstiger 6 000 kronor. Övriga kostnader skall dras av bara till den del de sammanlagt överstiger 1 000 kronor.

Kostnader som motsvarar vissa skattefria ersättningar

3 § Om den skattskyldige får sådan kostnadsersättning som enligt 11 kap. 17 eller 24 § inte skall tas upp som intäkt, skall de kostnader

som ersättningen är avsedd att täcka inte dras av.

Kostnader som täcks av sådana ersättningar till utländska forskare som enligt 11 kap. 18 och 19 inte skall tas upp som intäkt skall inte heller dras av.

Tjänsteresor med egen bil

4 § Kostnader för resor med egen bil i tjänsten skall dras av med 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer.

Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor

5 § Ökade levnadskostnader den skattskyldige har på grund

som av att han i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, skall dras av i den utsträckning som följer av 6-16 §§. Avdrag skall göras bara vid resor som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, kostnadsökning för måltider samt diverse småutgiñer.

När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och samma ort under mer än tre månader i en följd, skall de ökade levnadskostnadema i stället dras enligt bestämmelserna i

av 17-21 §§. En löpande tjänsteresa bruten bara uppehåll

anses av som beror på att arbetet förläggs till ort under minst fyra veckor.

en annan

Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente,

om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom.

Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe

6 § Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe.

Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges bostad.

7 § Tjänsteställe är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen

sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser av

hela tiden växlar, tjänsteställe i regel den plats där den som anses som skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter.

Om arbetet på varje plats pågår en begränsad tid enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe.

För reservoñicerare bostaden som tjänsteställe.

anses

8 § En skattskyldig under begränsad tid arbetar vid någon av

som en Europeiska unionens institutioner eller organ eller vid Europaskoloma

får den huvudsakliga lönen för arbetet från en annan men som arbetsgivare han begär det under längst tre år ha sitt

anses - om tjänsteställe hos sistnämnda arbetsgivare.

sådan skattskyldig tillämpas inte 6 § andra stycket i fråga

För en om en bostad på arbetsorten om

denna bostad är tillfällig och beror enbart på tjänsteutövningen,

och

den skattskyldige har en annan pennanentbostad.

-

Maximibelopp och normalbelopp

9 § Vid beräkningen avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett

av maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget beräknas för hel eller halv dag.

Som hel dag behandlas också avresedagen resan påbörjas fore

om klockan 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller och hemkomstdagen resan avslutas kl. 19.00 eller

senare om tidigare.

10 § Maximibeloppet är 0,5 procent basbeloppet, avrundat till

av närmaste tiotal kronor.

Normalbeloppet for varje land motsvarar den normala ökningen

levnadskostnadema under hel dag for frukost, för lunch och av en middag består rätt på restaurang av normal standard samt

som av en för småutgiñer. Om det finns särskilda skäl, får nonnalbeloppet avse kostnadsökning för måltider på en restaurang av bättre standard.

Vistelse i mer än ett land

ll § Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller for vistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen 06.00-24.00.

Kostnader för logi

12 § Den faktiska utgiñen för logi skall dras av. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden, skall ett belopp som motsvarar ersättning från arbetsgivaren nattraktamente dras av. I sådant fall skall dock inte mer än ett halvt maximibelopp per natt dras av vid tjänsteresa i Sverige och ett halvt nonnalbelopp vid tjänsteresa utomlands.

Kostnadsökningen för måltider och småutgifter

13 § Om den skattskyldige fått ersättning for kostnadsökning för måltider och småutgifter dagtraktamente för en tjänsteresa i Sverige, skall ett belopp som motsvarar ersättningen dras av. För varje hel dag som tagits i anspråk för resan skall avdraget dock uppgå till högst ett maximibelopp och för varje halv dag till högst ett halvt maximibelopp.

Visar den skattskyldige att den sammanlagda faktiska kostnadsökningen under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, skall ett belopp som motsvarar den faktiska kostnadsökningen dras av.

14 § Om den skattskyldige fått dagtraktamente for tjänsteresa utomlands, skall ett belopp som motsvarar ersättningen dras av. För varje hel dag som tagits i anspråk för resan skall avdraget dock uppgå till högst ett normalbelopp och for varje halv dag till högst ett halvt normalbelopp.

Visar den skattskyldige att den faktiska kostnadsökningen under en tjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, skall ett belopp som motsvarar den faktiska kostnadsökningen dras av.

15 § Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att han hatt ökade kostnader för måltider och småutgiñer, skall avdrag göras för varje hel dag med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.

Minskning på grund av kosçförmåner

16 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 5-15 skall minskas med värdet kostförmåner tillhandahållits den skattskyldige.

av som Detta gäller dock inte sådana kostformåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte skall tas upp som intäkt.

Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på ort eller

annan vid dubbel bosättning m.m.

Tillfälligt arbete på annan ort

17 § Ökade levnadskostnader på grund att den skattskyldige har

av sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad skall dras av bara om

arbetet avser endast en kortare tid,

arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till den tidigare bostadsorten,

arbetet skall bedrivas på flera olika platser, eller

det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten.

Dubbel bosättning

18 § Ökade levnadskostnader skall även dras om den skattskyldige

av på grund av sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning skälig på grund av

makens eller sambons törvärvsverksamhet, svårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten, eller någon annan särskild omständighet.

Ytterligare förutsättningar för avdrag

19 § Ökade levnadskostnader enligt 17 och 18 skall dras bara

av under förutsättning att den skattskyldige övernattar arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.

Ökade levnadskostnader enligt 17 § skall dras under längst två

av år och enligt 18 § längst tre år for gifta och sambor och under längst ett år for övriga skattskyldiga. I den angivna tiden skall sådan tid räknas under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 5-16 §§.

Ökade levnadskostnader skall dock för längre tid

dras av om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det.

Beräkningen av avdragen

20 § Ökade kostnader for logi skall dras av med belopp som motsvarar den faktiska utgiften. I fråga om tjänsteresor som har pågått under längre tid än tre månader gäller dock bestämmelserna i 12 om logikostnaden inte kan visas.

Kostnadsökning för måltider och småutgifter på arbetsorten skall dras av antingen med den faktiska kostnadsökningen eller med

en kostnadsökning som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga kostnadsökningen beräknas för

skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 5-16 och som fortfarande får kostnadsersättning från arbetsgivaren, till ett belopp motsvarar denna ersätt-

som ning, dock högst 70 procent maximibeloppet hel dag

av per om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,

skattskyldiga med arbetsorten i Sverige gör avdrag enligt

som 17 till 50 procent av maximibeloppet per hel dag under de tre första månaderna av vistelsen och till 30 procent av maximibeloppet hel

per dag därefter,

skattskyldiga med arbetsorten utomlands gör avdrag enligt

som 17 till 50 procent av nonnalbeloppet per hel dag under de tre första månaderna av vistelsen och till 30 procent normalbeloppet hel

av per dag for tiden därefter, och

skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 till 30 procent hel

per dag av maximibeloppet arbetsorten ligger i Sverige eller till 30

om procent per hel dag av nonnalbeloppet arbetsorten ligger

om utomlands.

Minskning på grund av kosgförmåner

21§ Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 17-20 skall minskas med värdet kostförmåner tillhandahållits den

av som skattskyldige. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel enligt 11 kap. 2 § inte skall tas upp som intäkt.

som

Utgifter för barns skolgång

22 § Om skattskyldig vid vistelse utomlands har rätt till avdrag for

en ökade levnadskostnader under viss tid enligt 6-16 §§, skall utgifter

en för medföljande bams grundläggande skolgång under samma tid dras av.

Hemresor

23 § När skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort

en än den där han eller hans familj bor, skall kostnader för hemresor dras

om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 av, kilometer. Avdrag skall göras för högst en hemresa per vecka och bara för kostnader för resor inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema.

Avdraget skall beräknas efter kostnaden för det billigaste färdsättet. Skäliga kostnader för flygresa och inte oskäliga kostnader för tågresa skall dock alltid dras Om det saknas godtagbara kommuni-

av. kationer, skall kostnader för med bil dras av med det belopp

resa egen som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 26

Inställelseresor

24 § Kostnader för särskilda inom eller mellan Europeiska

resor unionens medlemsländer eller EES-ländema i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst skall dras av. Bestämmelserna i 23 § andra stycket tillämpas också i fråga om sådana avdrag.

Arbetsresor

25 § Skäliga kostnader for resor mellan bostaden och arbetsplatsen arbetsresor skall dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant

avstånd från den skattskyldiges bostad, att han behöver använda och även använt något transportmedel.

26 § Kostnader för arbetsresor med egen bil skall dras av bara om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och detrklart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Kostnader för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen har använts i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den använts i tjänsten minst 60 dagar under året, skall kostnaderna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.

Avdrag skall göras med 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer.

Kostnader för väg-, bro- och färjeavgifter skall också dras av.

27 § Bestämmelserna i 26 § första-tredje styckena tillämpas inte för skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp tvingas använda bil. De tillämpas inte heller för skattskyldiga som

egen tvingas använda en större bil på grund av skrymmande last.

28 § Skattskyldiga som har förmån av fri eller delvis fri bil skall, under den tid de har förmånen, inte av andra kostnader för arbetsresor med bil än kostnader för väg-, bro- och färjeavgifter.

Kostnader för utbildning vid omstrukturering m.m.

29 § Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 13 § har rätt till avdrag enligt 2 § och 25-28 §§ för kostnader för resor till eller från den plats där utbildningen eller åtgärden tillhandahålls. Om den skattskyldige har kostnader för både sådana resor och arbetsresor, skall begränsningen i 2 § andra stycket avse de sammanlagda kostnaderna.

Om skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för ökade levnadskostnader och kostnader för hemresor, skall avdrag göras för ökade levnadskostnader enligt de regler som gäller för skattskyldiga som avses i 17 § och för kostnader för hemresor enligt 23 Avdraget för ökade levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de schablonbelopp som anges i 20 §§.

Avdrag skall inte göras för tid efter utgången av första året efter

uppsägningstidens utgång.

Skyddsutrustning och skyddskläder

30 § Kostnader för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs för tjänsten skall dras av. Med skyddsutrustning avses bland annat hjälmar, skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana kläder som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen, mekaniska skador eller mot våta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på annat än klimatförhållanden.

Förluster på grund av redovisningsskyldighet

31 § Förluster på grund av ersättnings- eller återbetalningsskyldighet för medel som den skattskyldige i sin tjänst ärredovisningsskyldig för, skall dras av. Detta gäller dock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten beror att den skattskyldige har förskingrat medel eller begått något annat brott.

Pensionskostnader

32 § Avgiñer som den skattskyldige betalar i samband med tjänsten för sin egen eller eñerlevandes pensionering på annat sätt än genom försäkring, skall dras av bara om pensioneringen är utformad på ett sådant sätt som överensstämmer med villkoren i 53 kap. 4-15 för en pensionsförsälcring.

Avgifter till arbetslöshetskassa

33 § Avgifter till svensk arbetslöshetskassa skall dras av. Kan avdrag komma i fråga i flera inkomstslag, skall de dras av i det inkomstslag där intäkterna är störst.

Egenavgifter

34 § Debiterade egenavgiñer skall dras av till den del de avser intäkter i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned genom ändrad debitering, skall motsvarande del av avdraget återföras.

Vidare skall ett avdrag göras för egenavgiftema för beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget skall dock vara högst 18 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget skall återföras till beskattning det följande beskattningsåret.

Underlaget utgörs av sådana intäkter som enligt 11 kap. 3 § lagen 1962:381 om allmän försäkring är inkomst av annat förvärvsarbete minskade med andra kostnader som skall dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknade ersättningar i 11 kap.

som avses 3 § första stycket d i den lagen.

Hobbyverksamhet

35 § För varje verksamhet som bedrivs självständigt inte

men som skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet skall avdrag för kostnaderna under beskattningsåret inte göras med större belopp än som motsvarar årets intäkter.

I sådan verksamhet skall avdrag göras även för kostnaderna under de föregående fem beskattningsåren till den del dessa överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag skall dock inte göras med högre belopp än vad som återstår intäkterna efter avdrag

av för årets kostnader.

AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET

13 kap. Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet

1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas intäkter och kostnader på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt

av awerkningsrätt till skog räknas alltid till inkomstslaget näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i näringsverksamhet.

2 § Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse är särskilda former av näringsverksamhet. I 24 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa tillgångar anses bedriva byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Där finns också bestämmelser om vad som räknas som tomtrörelse.

Juridiska personer

3 § För juridiska personer räknastill inkomstslaget näringsverksamhet också övriga intäkter och kostnader på grund innehav

av av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster.

4 § Penninglån som lämnas till en juridisk person i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen 1975:1385 eller 11 § lagen 1967:531 om tryggande pensionsutfästelse räknas till inkomstslaget

av m.m., näringsverksamhet.

Handelsbolag

5 § Bestämmelserna i 3 och 4 gäller också i fråga om intäkter och kostnader hos svenska handelsbolag.

För delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter till inkomstslaget kapital samt handelsbolagets penninglån som avses i 4 § till inkomstslaget tjänst.

Vissa handelsbolagsavyttringar

6 § I 48 kap. finns bestämmelser om belopp som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet i vissa fall när en fysisk person avyttrar en andel i ett handelsbolag.

Enskilda näringsidkare

Kapitalvinster och kapitalfbrluster på näringsfastigheter och

näringsbostadsrätter

7 § För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och kapitalför-

luster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter till inkomstslaget

kapital.

Om näringsidkaren begär det, skall dock kapitalvinster på närings-

fastigheter vid sådana avyttringar enligt 28 kap. 5 § medför rätt

som till avdrag för avsättning till ersättningsfond räknas till inkomstslaget

näringsverksamhet.

Vissa tillgångar och skulder

8 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar i 49 kap. räknas inte som tillgångar i

som avses näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

De skall dock räknas tillgångar i näringsverksamheten om de

som är

lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande

-

tillgångar,

inventarier eller fordringar på grund avyttring av inventarier,

- av

banktillgodohavanden som hör till näringsverksamheten, eller

-

andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av an-

-

delarna betingas av näringsverksamheten.

9 § För enskilda näringsidkare skall en skuld inte räknas till näringsverksamheten, det lånade kapitalet har använts för att

om anskaffa tillgångar enligt 8 § inte skall räknas till näringsverk-

som samheten.

Rabatt och pristillägg

10 § Även aktie eller andel i ekonomisk förening enligt

om en en en 8 § inte räknas tillgång i näringsverksamheten, skall utdelning

som en från aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet, utdelningen lämnas i förhållan-

om de till köp rabatt eller försäljningar pristillägg som gjorts i

näringsverksamheten.

Samfälligheter

11 § Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från samfälligheten för enskilda näringsidkare till inkomstslaget näringsverksamhet.

I fråga om andra samfälligheter än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket tillämpas för enskilda näringsidkare bestämmelserna i 5 § i stället för bestämmelserna i 7-9 §§. Samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den fastighet som har del i samfälligheten är en lagertillgång.

Royalty m.m.

12 § Den som får ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet. Omgroyaltyn eller avgiften grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet, räknas den dock till inkomstslaget tjänst.

Delägare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

13 § För en delägare i ett fämanstöretag eller ett fåmanshandelsbolag eller en närstående till en delägare räknas avyttringar av hyresrätter, patent eller andra sådana rättigheter som avses i 18 kap. 1 § andra stycket l till inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller dock bara om ersättningen för rättigheten skulle ha räknats till inkomstslaget näringsverksamhet, om verksamheten i företaget hade bedrivits av den som avyttrar rättigheten.

14 kap. Beräkning av överskott och underskott av

näringsverksamhet

l § I detta kapitel finns bestämmelser om

beskattningstidpunkten i 2-11 §§,

-

gemensam eller särskild beräkning i 12-18 §§,

-

överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner mil. i 19 och

- 20 §§,

oriktig prissättning m.m. i 21 och 22 §§, och

-

överskott och underskott i 23 och 24 §§.

-

Beskattningstidpunkten

Bolçföringsmässiga grunder

2 § Överskottet eller underskottet skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Vid beräkningen skall intäkter tas upp och kostnader dras det beskattningsår de hänför sig till enligt god

av som redovisningssed, om inte något annat är särskilt töreskrivet. Detta innebär bland annat att

kundfordringar skall tas upp som intäkt det beskattningsår de uppkommer och värdet levererade varor skall tas upp som fordran

av

fakturering inte skett, även om

räntor skall tas upp respektive dras av det beskattningsår som de belöper sig på,

in- och utgående lager, pågående arbeten, fordrings- och skuldposter samt avsättningar skall tas upp som intäkts- respektive avdragsposter,

värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordrings- och skuldposter samt avsättningar skall bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång, och

värdet av ingående lager, pågående arbeten, fordrings- och skuldposter samt avsättningar skall tas upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång.

I fråga om kapitalvinster och kapitalforluster finns särskilda bestämmelser om beskattningstidpunkten i 42 kap. 21-25 §§.

Räkenskaperna

3 § Om räkenskaper törs för näringsverksamheten, skall dessa läggas till grund för inkomstberälcningen i fråga om beskattningstidpunkten.

Reserv i lager och liknande skall beaktas bara vid tillämpning av 17 kap. 4 och 5 samt 30 § andra stycket.

4 § Om ränteutgiñer i räkenskapema räknas i anskaffningsutgiften för en tillgång och denna utgift skall dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall ränteutgiñema räknas i anskafñiingsvärdet for tillgången i stället för att dras av det beskattningsår som de belöper sig på.

Justeringar

5 § Om en intäkts- eller avdragspost i räkenskapema hänförs till ett visst beskattningsår i strid med bokföringslagen 1976:125, med någon annan svensk lag som skall tillämpas på räkenskapema, med god redovisningssed i övrigt eller med särskilda bestämmelser i denna lag, skall resultatet enligt räkenskapema justeras. Motsvarande justering skall i ett sådant fall göras ett tidigare eller

senare beskattningsår, om det behövs för att undvika att någon intäkts- eller avdragspost utelämnas eller dubbelräknas.

6 § Även lager, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande

om tas upp till för lågt belopp eller avsättningar, leverantörsskulder eller liknande till för högt belopp, skall justering inte ske till den del justeringsbeloppet motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra tillgångar än lagertillgångar den skattskyldige skulle ha

som kunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock bara om den skattskyldige begär det.

Karaktärsbyte

7 § Om en tillgång som hör till inkomstslaget kapital blir tillgång i

en näringsverksamhet, skall den skattskyldige sådana ingående

ta upp intäkts- och avdragsposter som behövs för att inte någon intäkt eller kostnad skall utelämnas eller dubbelräknas.

Internationella aktiebyten, fusioner och fissioner

8 § Bestämmelser om beskattningstidpunkten när aktier som är lagertillgångar avyttras genom internationella aktiebyten, fusioner eller fissioner finns i 17 kap. 13-18 §§.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

9 § Fordringar och skulder i utländsk valuta skall tas upp till ett värde som beräknas med utgångspunkt i kursen vid beskattningsårets utgång. Om en sådan värdering strider mot god redovisningssed, skall fordringen eller skulden dock till det värde följer god

tas upp som av

redovisningssed.

Om fordringar tas upp till lägre belopp eller skulder till högre belopp än kursen vid beskattningsårets utgång, skall 54 procent av mellanskillnaden multiplicerad med statslåneräntan vid beskattningsårets utgång tas upp som intäkt. Om det finns ett terminskontrakt eller någon annan liknande valutasälcringsåtgärd i fråga om en sådan fordran eller skuld, skall en intäkt tas upp bara till den del fordringen eller skulden inte har tagits upp till ett värde som motiveras av

valutasälcringen.

Tantiem från fåmansföretag

10 § Ett fåmansföretag skall göra avdrag för tantiem eller liknande ersättning till en företagsledare eller någon närstående till en företagsledare törst det beskattningsår då ersättningen betalas ut eller kan disponeras av mottagaren..

Utgifter före verksamhetens påbörjande

1 l § När en fysisk person påbörjar en enskild näringsverksamhet skall avdrag göras det första beskatmingsåret även lör sådana utgifter för näringsverksamheten som han halt dessförinnan. Avdrag skall göras för utgifter som han haft under det kalenderår verksamheten påbörjas och under det föregående kalenderåret. Avdrag skall göras bara för utgifter som är av det slaget att omedelbart avdrag för dem skall göras

i en näringsverksamhet.

Avdrag skall inte göras för utgifter till den del dessa

dragits av på annat sätt,

räknas in i anskaffningsvärdet för tillgångar som tillförs näringsverksamheten när denna påbörjas, eller

motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under den tid som avses i första stycket och som inte har tagits upp som intäkt.

Avdrag skall göras bara om den skattskyldige visar att förut- . sättningarna för avdrag är uppfyllda.

Gemensam eller särskild beräkning

Juridiska personer

12 § För juridiska personer skall överskottet eller underskottet beräknas gemensamt för den skattskyldiges hela näringsverksamhet. Om den juridiska är delägare i ett svenskt handelsbolag,

personen skall även överskott eller underskott därifrån tas med vid beräkning-

I fråga underskott från vissa utländska juridiska personer finns en. om särskilda bestämmelser i 13 § och i fråga underskott från kom-

om manditbolag och vissa andra handelsbolag i 17 och 18 §§.

13 § Underskott från utländsk juridisk person vars inkomster enligt

en 6 kap. 12 § tredje stycket skall beskattas hos delägarna skall inte dras av.

Underskott inte skall dras grund av bestämmelserna i

som av första stycket, skall dras vid beräkning överskott eller under-

av av skott från den utländska juridiska personen det följande beskattningsâret.

Fysiska personer

14 § För enskilda näringsidkare skall överskott eller underskott beräknas gemensamt för hela den enskilda näringsverksamheten.

Bedriver näringsidkaren självständig näringsverksamhet utomlands, skall överskott eller underskott dock beräknas särskilt för all sådan verksamhet som han bedriver.

15 § För fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag beräknas överskott eller underskott från varje handelsbolag för sig.

Bedriver handelsbolaget självständig näringsverksamhet utomlands, skall överskott eller underskott beräknas särskilt för all sådan verksamhet som bolaget bedriver.

Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag, skall överskott eller underskott därifrån tas med vid beräkningen i det ägande bolaget. För underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag och vissa juridiska personer finns särskilda bestämmelseri 17 och 18 §§.

16 § När beräkningen skall ske särskilt for viss del av näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om intäkter, avdrag och annat på varje sådan del för sig.

Underskott för kommanditdelägare och vissa andra

handelsbolagsdelägare

17 § En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag skall inte dra underskott från kommanditbolaget till den del summan av

av avdraget och de avdrag gjorts tidigare beskattningsår skulle

som överstiga ett belopp som motsvarar vad delägaren satt eller åtagit sig att sätta i bolaget.

En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser skall dra sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans

av ansvar.

18 § Underskott som inte skall dras av på grund av bestämmelserna i 17 skall dras av vid beräkning av överskott eller underskott från bolaget det följande beskattningsåret.

Överlåtelser verksamhet till staten, kommuner m.fl.

av

19 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvudsakliga delen av sin verksamhet eller sina tillgångar till staten eller en kommun, skall bestämmelserna i 20 § tillämpas. Detsamma gäller om överlåtelsen sker till ett bolag till övervägande del

som innehas, direkt eller indirekt, av staten eller en kommun.

Bestämmelserna i 20 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet.

Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del överlåts,

som skall hänsyn tas till hela den verksamhet bolaget eller föreningen

som bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens allmänna art och inriktning.

20 § En beräkning av överskott eller underskott görs som om ett beskattningsår hade avslutats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de tillgångar som finns kvar efter överlåtelsen inte tas till

upp högre värde än marknadsvärdet.

Om denna beräkning resulterar i ett underskott, resultatet

anses vara noll, och den återstående delen av beskattningsåret behandlas då som ett särskilt beskattningsår. I annat fall beräknas överskottet eller underskottet för hela beskattningsåret eñer vanliga regler.

Sådana underskott ett tidigare beskattningsår än det då överlåtelsen sker som inte har kunnat dras det följande beskattningsåret

av

på grund av bestämmelserna i 39 kap., skall inte dras av ett senare beskattningsår än det då överlåtelsen

Oriktig prissättning m.m.

21 § Om överskottet av en näringsverksamhet, beräknat enligt övriga bestämmelser i denna lag, blir lägre eller underskottet högre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, skall överskottet eller underskottet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om

den som på grund av avtalsvillkoren får en högre inkomst inte skall beskattas för denna i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett dubbelbeskattningsavtal,

det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och

det inte omständigheterna framgår att villkoren kommit till

av av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.

22 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 21 § anses föreligga om

en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller

övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i

detta företags kapital, eller

samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller

övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags

kapital.

Överskott och underskott

23 § Överskott eller underskott skall beräknas att intäktspos-

genom terna minskas med avdragspostema.

I fråga om makar som tillsammans deltar i näringsverksamhet finns särskilda bestämmelser i 55 kap.

24 § Bestämmelser om avdrag för underskott som skall göras

samma beskattningsår finns i fråga om

avdrag från kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 43

kap. 26 och

avdrag från kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i

- 44 kap. 13

Bestämmelser om avdrag för underskott som får göras samma

beskattningsår finns i fråga om

avdrag för delägare i andelshus i 41 kap. 35

-

avdrag för nystartad verksamhet i 57 kap. 3 och

-

avdrag för litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 57 kap.

- 4

.

Bestämmelser om avdrag för underskott som skall göras ett senare beskattningsår finns i fråga om

avdrag i näringsverksamheten följande år i 39 kap., och

-

avdrag för kvarstående underskott av avslutad näringsverksam-

heti4l kap. 36 i

.

15 kap. Intäkter i näringsverksamhet

l § Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra intäkter i verksamheten skall tas upp som intäkt.

Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om intäkter i 17-3 42-44, 46-49 och 55 kap.

Bestämmelser om värdering av intäkter i annat än pengar finns i 56 kap.

Uttag

2 § Uttag av tillgångar skall beskattas som om dessa avyttrades mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet uttagsbeskattning. Detta gäller dock bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring av tillgången skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet och det inte finns särskilda skäl mot uttagsbeskattning.

Vad som sägs i första stycket gäller också vid uttag av tjänster, om värdet är mer än ringa. Uttag i form av användande av bil skall värderas enligt bestämmelserna om bilförmån i 56 kap. 4-6 §§.

Med uttag avses att den skattskyldige tar ut en tillgång eller tjänst ur näringsverksamheten för egen del eller för att föra över den till en annan näringsverksamhet eller genom att överlåta eller tillhandahålla den till någon annan utan ersättning eller mot ersättning

som understiger marknadsvärdet utan att detta är marknadsmässigt

betingat.

3 § Som uttag av tillgångarna i en näringsverksamhet behandlas också att

den skattskyldige upphör att bedriva näringsverksamheten,

skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,

näringsverksamheten inte lägre skall beskattas i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal, eller

tillgångarna förs över från en del av näringsverksamheten till en annan del och den senare delen men inte den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal.

I sådana fall som avses i första stycket 2 och 3 skall uttagsbeskattning dock inte ske till den del tillgångarna i näringsverksamheten knyts till ett fast driftställe i Sverige. Undantas bara en del av näringsverksamheten från beskattning grund av ett dubbelbeskattningsavtal, gäller första stycket 3 i fråga om de tillgångar som hör till motsvarande del av näringsverksamheten.

4 § Uttag av andra aktier än sådana som enligt 24 kap. 6 § är lagertillgångar skall inte beskattas, om aktierna delas eller skiftas ut enligt 4l kap. l6 eller 20

5 § Uttag av bränsle från fastighet är taxerad som lant-

en som bruksenhet skall inte beskattas, bränslet aifvänds för uppvärmning

om av den skattskyldiges privatbostad fastigheten. Undantaget gäller också i fråga om sådan bostad som på grund av den skattskyldiges begäran enligt 2 kap. 9 § första stycket inte skall räknas som privatbostad.

6 § I 24 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om uttagsbeskattning i byggnadsrörelse.

Medlemsavgifter

7 § Föreningar skall inte ta upp intlutna medlemsavgifter som intäkt.

Förbjudna lån

8 § Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen 1975:1385 eller 11 § lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfästelse m.m., skall lånebeloppet tas upp som intäkt hos låntagaren, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Förmåner fdr delägare i privatbostadsföretag

9 § Förmån fastighet som den skattskyldige har fått i egenskap av

av delägare i ett privatbostadsföretag skall inte tas upp som intäkt. Sådana inbetalningar till företaget som är kostnader i näringsverksamheten skall ändå dras av.

Ersättningar från personalstiftelser

10 § Ersättning för utgifter eller kostnader arbetsgivare får

som en från en personalstiñelse skall tas upp som intäkt. Detta gäller inte ersättning som lämnas av medel som arbetsgivaren har satt avtill stiftelsen utan att göra avdrag för avsättningen.

arbetsgivaren inte har gjort avdrag för skall i

Sådana medel som första hand anses använda när stiftelsen lämnar ersättning.

Mervärdesskatt

11 § Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen 1994:200 skall inte tas upp som intäkt. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om avdrag för det fall att skatten ändå har tagits upp som intäkt och om återföring av avdrag vid nedsättning av mervärdesskatt som har dragits av.

Egenavgifter och vissa skatter

12 § I 16 kap. 17, 18 och 28 finns bestämmelser om återföring av avdrag för avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av skatter och avgifter som har dragits av.

Sjukpenning m.m.

13 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. skall tas upp som intäkt, om de grundar sig förvärvsinkomst av näringsverksamhet:

sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring,

sjukpenning enligt lagen 1954:243 om yrkesskadeförsäkring, lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring, lagen 1977:265 om

statligt personskadeskydd och lagen 1977:267 om krigsskade-

ersättning till sjömän, och

smittbärarpenning enligt lagen 1989:225 om ersättning till smittbärare.

Grupplivförsäkringar m.m.

14 § Förmån .av fri grupplivförsälcring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsälcring vid arbetsskada skall inte tas upp som intäkt, om försäkringen grundar sig på avtal som träffats mellan försäkringsanstalten och Lantbrukarnas riksförbund åren 1978 och 1986, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund år 1986, Sveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska sarnemas riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut pä grund av sådana

avtalsgruppsjukförsäkringar och trygghetsförsälcringar skall däremot

tas upp som intäkt.

Intäkter i samfällighet

15 § Har en näringsfastighet del i en annan svensk samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, behöver fastighetens andel av samfällighetens intäkter och avdrag inte tas upp, om intäkterna med mindre än 300 kronor överstiger de kostnader skall dras av

som omedelbart.

Vad som sägs i första stycket gäller endast i fråga om andra

intäkter och avdrag än kapitalvinster och kapitalförluster på närings-

fastigheter och näringsbostadsrätter.

16 kap. Avdrag i näringsverksamhet

l § Kostnader för att förvärva och bibehålla intäkter samt andra ränteutgiñer och kapitalförluster i näringsverksamheten skall dras av.

Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om avdrag i 17-22, 25-39, 42-44, 46-49, 51 och 55 kap.

2 § En tillgång eller tjänst som tas ut ur en näringsverksamhet och förs över till näringsverksamhet anskaffad i den

en annan anses senare verksamheten mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt 15 kap; 2§.

Representation

3 § Utgifter för representation och liknande ändamål skall dras av bara om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då det uteslutande är fråga att inleda eller upprätthålla añärsförbindelser

om eller liknande, eller då utgiñema avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. I fråga om utgiñer för lunch, middag eller supé får avdraget inte överstiga 180 kronor och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den

per person del denna inte skall dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10

kap. mervärdesskattelagen 1994:200.

Framtida garantiutgifter

4 § Avdrag skall göras för framtida garantiutgifter enligt 5 eller 6 § med belopp som sätts av i räkenskapema för att täcka risker med anledning garantiåtagandena vid beskattningsârets utgång. Av-

av draget skall återtöras det följande beskattningsåret.

Huvudregeln

5 § Avdraget för framtida garantiutgifter får inte överstiga det sammanlagda beloppet för är räknat av de utgifter på grund av garantiåtaganden som redovisas i räkenskapema under beskattningsåret. Om garantitiden är kortare än två år, får avdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av det sammanlagda beloppet av utgiñer garantitiden utgör i månader. Brutet mänadstal bortfaller.

som

Utredningsregeln

6 § Avdrag skall göras med skäligt belopp den skattskyldige visar

om att det behövs ett betydligt större avdrag än vad som skulle följa av 5 § på grund av att

näringsverksamheten är nystartad,

-

garantiåtagandena ett eller ett fåtal mycket stora till-

- avser verkningsobjekt eller arbeten,

betydande ökning garantiåtagandenas omfattning skett

- en av under beskattningsåret,

produktsammansättningen avsevärt ändrats under året,

-

en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som betydligt

överstiger två år, eller

någon annan liknande omständighet föreligger.

-

Utbränt kärnbränsle

7 § Företag som driver en kämkrañsanläggning skall göra avdrag för belopp som sätts av i räkenskapema för att täcka sådana utgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall och liknande som belöper sig på verksamheten före beskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag som mot förskottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för sådan hantering. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret.

Hanteringsutgiñer som företaget kan räkna med att få ersättning för enligt 8 § lagen 1992:1537 om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall inte dras av.

Forskning och utveckling

8 § Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten skall dras Detta gäller även

av. utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.

Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa tillgångar skall dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket.

Bidrag till Tekniska museet

9 § Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet skall dras av.

Avgifter till Svenska Filminstitutet

10 § Avdrag skall göras för sådana avgifter och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet som avses i ett avtal träffats den 3

som september 1992 mellan å ena sidan staten och å andra sidan Sveriges Biografágareförbund, Folkets Husföreningamas Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening

u.p.a., Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Videodistributörers Förening VHF, VideoHandelns samarbetsorganisation VHS,

VIDSAM-Videouthyramas samarbetsorganisation VIDSAM, Sveriges Television AB och Nordisk Television AB.

Bidrag till utvecklingsbolag

11 § Bidrag lämnas utan villkor till ett regionalt utvecklingsbolag

som eller dess moderbolag skall dras utvecklingsbolaget med stöd

av, om

1 § lagen 1994:77 beslutanderätt för regionala utvecklingsboav om lag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare.

Avgifter till arbetsgivarorganisationer

12 § Avgifter till arbetsgivarorganisationer skall dras av till den del de avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgiñema avser skall grundas på uppgifter i organisationens budget, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgiñema alltid i första hand anses bli använda för den övriga organisationsverksamheten.

Avsättning till personalstiftelser

13 § Avdrag skall göras for medel som sätts av till personalstiñelser enligt lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

14 § Avsättning till personalstittelse som görs av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag skall dras av bara om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskrañer.

Skattemyndigheten får medge undantag från vad som sägs i första stycket, om det finns särskilda skäl. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Arbetsrättsliga skadestånd

15 § Skadestånd skall inte dras av, om de grundas på lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet eller någon annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och avser annat än ekonomisk skada.

Mervärdesskatt

16 § Avdrag skall inte göras för sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen 1994:200 som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. nämnda lag.

Avdrag skall göras för mervärdesskatt som betalas till staten om skatten avser

utgående skatt som i strid med 15 kap. 11 § har räknats med vid

inkomstberäkningen, eller

skatt som återförs enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen.

-

Om mervärdesskatt som har dragits av enligt andra stycket sätts ned, skall motsvarande del av avdraget återföras.

Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel

17 § Fastighetsskatt, arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt på pensionskostnader samt andra särskilda skatter och avgifter för näringsverksamheten skall dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned genom ändrad debitering, skall motsvarande del av avdraget återföras.

Avkastningsskatt som beräknas på kontoavsättning med tillämpning av 3 § femte stycket lagen 1990:661 om avkastningsskatt på pensionsmedel, skall dras av. Om skatten sätts ned genom ändrad debitering, skall motsvarande del av avdraget återföras. Om skatten sätts ned genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att avdrag görs för hela skattebeloppet.

I 28-30 finns bestämmelser om egenavgifter.

Utländska skatter

18 § Betald utländsk skatt skall dras av enligt bestämmelserna i 19 Avdrag skall inte göras för skatt som avser intäkter som skall undantas från beskattning i Sverige på grund av dubbelbeskattningsavtal.

Återbetalas skatten, skall motsvarande avdraget återföras.

del av

19 § Utländsk speciell skatt näringsverksamheten skall dras

som avser av.

Allmän skatt till en utländsk stat skall dras av, omden har betalats

obegränsat skattskyldig person på intäkter som anses ha sitt av en

i den utländska staten. Med allmän skatt till en utländsk stat ursprung likställs utländsk delstat, provins eller kommun.

skatt till en

Med skatt på intäkter likställs skatt på sådan förmögenhet som de intäkter som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt.

Brandförsäkringar för all framtid

20 § Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien enligt försäkringsavtalet betalas på gång, skall bara fem procent av

en premien dras av.

Om premien enligt försäkringsavtalet i stället skall betalas under ett bestämt antal år med lika stort belopp per år, skall avdrag göras vart och ett av dessa år enligt följande tabell:

Det hela antal år från avtalets ingående Avdrag i procent avden för året under vilka premien skall betalas betalda premien

högst 4 år 5 %

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 till och med 7 år 10 %

. . . . . . . . . . .

8 10" 15%

. . . . . . . . . .. ll 13 20%

. . . . . . . . . .. 14 " 16 25 %

. . . . . . . . . .. 17 19 30%

. . . . . . . . . .. 20 " 23 35 %

. . . . . . . . . . . minst 24 år 40 %

. . . . . . . . . . .

Hälso- och sjukvård m.m.

21 § Utgifter för sådan hälso- och sjukvård eller tandvård i Sverige som inte är offentligt finansierad skall inte dras av utom när utgiftema avser en anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring eller någon annan svensk författning.

Utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel utomlands skall dras av under förutsättning att de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.

22 § Utgifter för företagshälsovård, för vaccinationer som betingas av verksamheten och för sådan nödvändig tandbehandling som avses i 11 kap. 14 § skall dras av.

23 § Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder skall dras av, om arbetsgivaren skall svara för dem enligt 22 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring eller om den skattskyldige kan visa att rehabiliteringen syñar till att den anställde skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter skall också göras av en enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt handelsbolag, om den skattskyldige kan visa att rehabiliteringen syñar till att han skall kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Avdrag skall även göras för utgiñer för förebyggande behandling, om den skattskyldige kan visa att behandlingen har ett sådant syñe.

Grupplivförsäkringar

24 § Premie för grupplivförsäkring för näringsidkare skall dras av.

Om försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för statligt anställda, skall avdrag göras bara för den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för statligt anställda.

Reseskyddsfirsäkringar

25 § Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor i näringsverksamheten skall dras av.

Bilkostnader

26 § Kostnader för resor med egen bil i näringsverksamheten skall dras av med 1 krona och 30 öre för varje körd kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.

Arbetsresor

27 § I fråga om kostnader för resor till och från arbetsplatsen och om begränsning i avdragsrätten för sådana kostnader tillämpas 12 kap. 2 och 25-28 §§. Om den skattskyldige har kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet, skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.

Egenavgifter

28 § Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser näringsverksamheten. Om avgiñema sätts ned genom ändrad debitering, skall motsvarande del av avdraget återtöras.

Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag skall dessutom göra avdrag for ett belopp som sätts av för att täcka egenavgiñerna för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret.

Den som är skyldig att upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen 1976:125 eller jordbruksbokforingslagen 1979:141 skall göra avdrag bara om en motsvarande avsättning görs i räkenskapema.

29 § Avdrag enligt 28 § andra stycket skall beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten fore avdraget minskat med

sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 13 och

intäkt som räknas som inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen 1962:381 om allmän försäkring.

Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. I fråga om sådana inkomster som avses i 2 § lagen 1990:659 särskild

om löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 18 procent.

Avdrag skall göras bara i fråga näringsverksamhet här i landet.

om

30 § I fråga om svenska handelsbolag skall avdraget för egenavgiñer beräknas för varje delägare för sig och avsättningama göras hos delägarna.

Pensionstörsäkringar och pensionssparkonton

31 § Premier for pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton skall dras av i den omfattning i 54 kap.

som anges

Avdrag skall göras bara av den som är obegränsat skattskyldig under beskattningsåret. Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret skall göra de avdrag den

som avser tiden.

Avgifter till arbetslöshetskassa

32 § I fråga avgifter till arbetslöshetskassa tillämpas bestämmel-

om semai 12 kap. 33

Arbete i bostaden

33 § Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten, skall en skälig del av kostnaderna för hyra, värme m.m. dras Avdrag skall göras även för andra kost-

av. nader för denna del, om de direkt orsakas av näringsverksarnheten.

34 § Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, skall avdrag göras för kostnader för bostaden, även något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag

om skall göras med 2 000 kronor per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor

år i annat fall. Är beskattningsåret längre eller kortare än tolv per månader skall timantalet och beloppet justeras.

I antalet arbetade timmar skall bara sådant arbete medräknas som det med hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i bostaden. Även tillfälligt arbete räknas till inkomstslaget tjänst skall

som medräknas om det har nära samband med näringsverksamheten. Arbete som utförs av den skattskyldiges barn skall medräknas bara

barnet har fyllt 16 år. Arbete som utförs av den skattskyldiges om make skall medräknas bara om makarna driver verksamheten gemensamt.

Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare

35 § En yrkesfiskare som gör frskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten skall göra avdrag för de ökade levnadskostnader han har på grund att han vistas utanför sin

som av hemort.

17 kap. Lager och pågående arbeten

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

lager i 3-25 §§, och

-

pågående arbeten i 26-35 §§.

-

Auskaffningsvärde och verkligt värde

2 § Med anskaffningsvärde och verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket boktöringslagen 1976:125 eller i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena årsredovisningslagen 1995:1554, 4 kap. 5 § lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag, om den bestämmelsen skall tillämpas på räkenskapema.

Lager

3 § En tillgång är avsedd för omsättning eller förbrukning som lagertillgång får inte tas till lägre värde än det lägsta av upp anskaffningsvärdet och verkliga värdet, inte annat följer av 4 eller om 5 Bestämmelser nedskrivning på rätt till leverans finns i 25 om När anskañhingsvärdet bestäms, skall de lagertillgångar som finns kvar i lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de som anskaffats eller tillverkats senast.

4 § Lagret får tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångamas sammanlagda anskañhingsvärde trots bestämmelserna i 3 § första stycket. Detta gäller dock inte lager av fastigheter och liknande tillgångar och inte heller lager av aktier, obligationer, lânefordringar och liknande tillgångar.

Djur

5 § Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som lagertillgångar. Sådant lager får inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre värde än som motsvarar djurens sammanlagda verkliga värde. Om den genomsnittliga produktionskostnaden uppenbarligen inte motsvarar anskaffningsvärdet, t.ex. for särskilt dyrbara avelsdjur, skall djuret tas till lägst 85 procent av det lägsta av anskaffupp ningsvärdet och verkliga värdet.

4 l6-I58I

Aktier som erhålls genom vissa utdelningar och utskiftningar

6 § För aktier som erhålls genom sådan utdelning aktier i dotterbo-

av lag som avses i 41 kap. 16 § anses som anskaffningsvärde så stor del av det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet ut-

som delningen inneburit för dessa aktier. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktiema i det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån.

Om den som erhåller aktier i utdelning utan att äga aktier i det utdelande bolaget har lämnat ersättning för rätten till utdelning,

anses ersättningen som anskaffningsvärde. Om någon ersättning inte har lämnats, är anskaffningsvärdet noll.

7 § För aktier som erhålls genom sådan utskifming från en ekonomisk förening som avses i 41 kap. 20 § skall anskaffningsvärde för

som aktierna anses anskaffningsvärdet för andelama i den förening

som skiftat ut aktiema.

Vissa aktieförvärv

8 § Om någon förvärvar aktier i ett svenskt aktiebolag och det inte är uppenbart att han genom förvärvet får tillgång verkligt och

en av särskilt värde med hänsyn till hans näringsverksamhet, gäller bestämmelserna i 9 och 10 §§.

9 § Aktierna får inte på grund av en nedgång i deras värde tas upp till lägre värde än anskaffningsvärdet, om nedgången beror på utdelning till förvärvaren av medel som fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp. Om aktierna, innan

en sådan utdelning sker, har tagits upp till lägre värde än anskaffningsvärdet, får de vid utgången av det beskattningsår som utdelningen sker, inte tas upp till lägre värde än det skattemässiga värdet vid ingången av samma år, med tillägg av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan anskañhingsvärdet och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet.

10 § Om sådan utdelning som avses i 9 § sker utan att det skattemässiga värdet på aktiema påverkas och detta medför att den skattskyldige etter överlåtelse av aktierna eller upplösning av bolaget redovisar en förlust, skall förlusten minskas med ett belopp motsvarar

som utdelningen.

11 § Vad som sägs om aktier i 8-10 gäller även andelar i svenska ekonomiska föreningar. Med tillskjutet belopp avses då inbetald insats. Bestämmelserna gäller också vid förvärv av aktier eller andelar i utländska juridiska och tillämpas då även om förvärvaren

personer får en tillgång av verkligt och särskilt värde.

12 § Vid tillämpning av 9-11 anses utdelning i första hand ske av andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp.

Internationella aktiebyten

13 § Avyttras aktier genom ett internationellt aktiebyte tillämpas bestämmelserna i 14-17 §§, om ersättningen överstiger de avyttrade aktiernas skattemässiga värde och mellanskillnaden är större än den kontanta ersättningen. med internationellt aktiebyte

Vad som avses framgår av 46 kap. 21

Vad sägs i 14-17 aktier gäller också i fråga om andra

som om andelar.

14 § Det beskattningsår då aktierna avyttras skall inte högre belopp tas upp som intäkt än vad som motsvarar summan av de avyttrade aktiernas skattemässiga värde och mottagen kontant ersättning.

15 § Återstående del intäkten på grund avyttringen skall tas

av av upp det beskattningsår då de mottagna aktierna avyttras. Om inte samtliga mottagna aktier avyttras, skall så stor del av den återstående intäkten tas upp som motsvarar förhållandet mellan antalet aktier som avyttrats under beskattningsåret och antalet mottagna aktier.

16 § De mottagna aktierna anses anskaffade för ett belopp som motsvarar de avyttrade aktiernas marknadsvärde vid aktiebytet.

17 § Bestämmelserna i 46 kap. 25 § skall tillämpas om de förvärvade aktierna avyttras genom ett internationellt aktiebyte, eller vid en internationell fusion eller ñssion.

Vad som sägs i 46 kap. 25 § om den del av kapitalvinsten som avses i 24 § skall i stället tillämpas på den del av ersättningen på grund av avyttringen som avses i 15 § i detta kapitel.

Vid tillämpning av 15 § och 46 kap. 25 § skall som avyttring behandlas också att aktierna övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning.

100 1 7 kap.

Internationella fusioner och fissioner

18 § När 13-17 på grund av bestämmelserna i 36 kap. 17 § andra stycket eller 18 § tillämpas i fråga om aktieägare i ett överlåtande företag vid en internationell fusion eller fission, skall vad som sägs om de avyttrade aktiema och de mottagna aktiema gälla aktiema i det överlåtande företaget respektive de aktier i det Övertagande bolaget som lämnats som ersättning vid fusionen.

Sammanläggning och delning värdepappersfonder

av

19 § Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder enligt 33 a § lagen 1990:1114 om värdepappersfonder skall inte leda till att delägarna skall ta upp en intäkt.

Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsvärde för de nya andelama det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelama. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, skall det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelama fördelas på de nya andelama i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.

För fonderna finns bestämmelser i 38 kap. 16

F örsäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag

20 § Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag skall behandlas som lagertillgångar. Placeringstillgångama får tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om de tagits till

upp ett högre värde i räkenskapema.

21 § Vad som sägs i 20 § gäller inte i fråga kontorsfastigheter

om som huvudsakligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte heller i fråga om aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag.

22 § Kreditinstitut och värdepappersbolag får lager

ta upp av överlåtbara värdepapper till det lägsta anskaffningsvärdet och

av verkliga värdet även om tillgångarna tagits upp till ett högre värde i räkenskapema.

23 § Om ett företag övergår från kollektiv värderingsmetod till

en en post-för-post-metod, skall det värde tillgångarna tas till

som upp

1 7 kap. 101

enligt 20 eller 22 § höjas med ett belopp motsvarar skillnaden

som mellan kollektiv värdering och post-tör-post-värdering för tillgångarna det föregående beskattningsåret.

24 § Bestämmelserna i 20 och 22 tillämpas inte i den mån företaget har delat ut medel eller på något annat sätt förfogat över vinst på ett sätt som inte lagligen hade kunnat ske om tillgångarna tagits upp till värde i räkenskapema vid beskattningen.

samma som

Kontraktsnedskrivning

25 § Avdrag får göras för nedskrivning värdet på rätten till

av leverans av lagertillgångar, om de köpts men ännu inte levererats kontraktsnedskrivning. Avdrag får göras bara om den skattskyldige visar att inköpspriset för tillgångar slag vid beskattnings-

av samma årets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar skillnaden.

Pågående arbeten

26 § Den i räkenskapema gjorda redovisningen av pågående arbeten i byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse skall följas vid beskattningen om den inte strider mot bestämmelserna i 27-35 §§.

27 § Inkomsten av de pågående arbetena skall beräknas för

arbeten på löpande räkning enligt 29, 34 och 35 §§, och

-

arbeten till fast pris enligt 30-35 §§.

-

En enskild näringsidkare får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris under förutsättning att den årliga bruttoomsättningen i verksamheten normalt understiger 20 gånger det basbelopp gäller vid

som beskattningsårets utgång.

Löpande räkning eller fast pris

28 § Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och de

102 17 kap.

eventuella faktiska utgifterna för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Löpande räkning

29 § Värdet pågående arbeten som utförs på löpande räkning

av behöver inte tas tillgång. Om det inte tas upp, skall i stället

upp som de belopp den skattskyldige under beskattningsåret fakturerar för

som

intäkt. arbetena tas upp som

Fast pris

30 § Pågående arbeten utförs till fast pris och som inte har

som slutredovisats får inte tas till lägre värde än det lägsta anskaff-

upp av ningsvärdet och verkliga värdet.

För byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse får de pågående arbetena trots bestämmelserna i första stycket tas upptill 97 procent

det sammanlagda anskaffningsvärdet. av

31 § Om den skattskyldige får ersättning for arbeten som avses i 30 skall beloppet inte tas intäkt utan som en skuld till den för

upp som vars räkning arbetet utförs.

32 § Vid beräkning anskaffningsvärdet for pågående arbeten skall

av värdet sådan arbetsinsats utförts av den skattskyldige, dennes

av som make eller barn under 16 år inte beaktas.

Om uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, skall värdet av den arbetsinsats utförts delägare i handelsbolaget inte beaktas.

som av

33 § Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för någon

räkning, skall inkomsten av arbetet beräknas efter vad som är annans skäligt, det finns intressegemenskap mellan den skattskyldige

om en och uppdragsgivaren och det finns anledning att anta att bestämmel-

i 30-32 utnyttjats for att den skattskyldige eller uppdragsserna givaren skall få obehörig skatteförmån.

en

Underlåtenhet att slutredovisa eller fakturera

34 § Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed

18 kap. 103

hade kunnat slutredovisas eller faktureras, skall de belopp

som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras tas upp som intäkt.

Justering

35 § Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som enligt bestämmelserna i detta kapitel skall tas upp som intäkt av pågående arbeten överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, skall intäkten i skälig utsträckning justeras nedåt.

18 kap. Inventarier

l § Bestämmelserna i detta kapitel gäller for maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att byggnads- och markinventarier behandlas som inventarier framgår 19 kap. 18 §

av och 20 kap. 15

Vad som sägs om inventarier gäller också

koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon och

annan,

anslutningsavgift eller anläggningsbidrag nyttighet

som avser en som är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen.

Reparation och underhåll

2 § Utgifter för reparation och underhåll inventarier skall dras

av av omedelbart.

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

3 § Utgifter för att anskaffa inventarier skall dras årliga

av genom värdeminskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt bestämmelserna i 14-23 om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.

Värdeminskningsavdrag skall inte göras i fråga om sådana konstverk och med dem jämförbara tillgångar kan beräknas ha

som ett bestående värde.

104 18 kap.

Omedelbart avdrag

4 § I fråga inventarier är av mindre värde eller kan antas ha

om som

ekonomisk livslängd på högst tre år, får hela utgiften dras av en omedelbart. Detta gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.

5 § Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut ur näringsverksamheten beskattningsår som de anskaffas, skall

samma hela utgiñen dras av omedelbart.

Nyttjanderättshavares avdragsrätt

6 §1 19 kap. 26 och 27 finns bestämmelser om arrendators och

nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier. annan

Anskajfhingsvärde och skattemässigt restvärde

7 § Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de förvånas köp, byte eller på liknande sätt. Om de förvärvas på

genom annat sätt, marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvär-

anses de.

8 § Det skattemässiga restvärdet är inventariemas anskañhingsvärde minskat med gjorda värdeminskningsavdrag.

9 § Om inventariema ingår i näringsverksamhet som den skattskyl-

en dige förvärvar testamente, gåva, bodelning eller på

genom arv, liknande sätt, det skattemässiga restvärde som gällde för den

anses tidigare ägaren anskafñringsvärde, om inte särskilda skäl talar

som mot det.

10 § Om avdrag för kontraktsavskrivning har gjorts enligt 24 är anskaffningsvärdet utgiñen för förvärvet minskad med avdraget.

11 § Av 40 kap. 8 § avskattning vid karaktärsbyte framgår hur

om anskaffningsvärdet skall bestämmas för inventarier som förs över till

en näringsverksamhet. Om avskattning inte sker, är anskaffningsvärdet för byggnads-

eller markinventarier hör till en fastighet som var privatbostads-

som fastighet under det föregående beskattningsåret, den ursprungliga

18 kap. 105 i

anskaffningsutgiñen minskad med 20 procent av denna utgift för varje beskattningsår den skattskyldige innehañ inventariema och som

fastigheten har varit en privatbostadsfastighet.

12 § Om den skattskyldige eller någon som står honom nära har vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig högre anskaffningsvärde än framstår som rimligt och det ett som kan antas att detta har skett för att någon dem skall få en obehörig av förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet justeras i skälig mån.

Hänvisningar

13 § Särskilda bestämmelser anskaffningsvärde m.m. för om inventarier finns i fråga om ränteutgiñer i 14 kap. 4 näringsbidrag i 26 kap. 6 ianspråktagande ersättningsfond i 28 kap. 18 - av skattefri utdelning i 34 kap. 24 svenska fusioner i 35 kap. 6 internationella fusioner och fissioner i 36 kap. 8-10 §§, och internationella verksamhetsöverlåtelser i 37 kap. 9 -

Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning

Huvudregel

14 § Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår göras vid räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid restvärdesavskrivning med högst 25 procent år avskrivningsper av underlaget. Avskrivningsunderlaget består av följande: värdet på inventariema vid det föregående beskattningsårets utgång, vid räkenskapsenlig avskrivning värdet enligt balansräkningen och vid restvärdesavskrivning det skattemässiga restvärdet, ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats under beskattningsåret och vid utgången av detta fortsom farande tillhör näringsverksamheten, minskat med avdrag enligt 16 och 17 §§. Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, skall värdeminskningsavdraget justeras i motsvarande mån.

106 18 kap.

Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning

15 § Bestämmelserna räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas

om under förutsättning att den skattskyldige har ordnad bokföring

som avslutas med årsbokslut och att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskapema.

Avyttringar

16 § Ett särskilt avdrag får inventarier som anskaffats före

göras om beskattningsårets ingång avyttras under beskattningsåret eller den skattskyldige har rätt till försäkringsersättning för inventarier har

som gått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den intäkt som uppkommit med anledning av avyttringen eller försäkringsfallet. Avdraget får dock inte överstiga avskrivningsunderlaget enligt l4 § före avdraget.

Särskilt hög utgift

17 § Om en särskilt hög utgift för inventarier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfálle eller liknande, får merutgiften dras av under anskaffningsåret.

Kompletteringsregeln

18 § Oavsett vad som föreskrivs i 14, 16 och 17 får vid räkenskapsenlig avskrivning avdrag göras med ett så högt belopp att det skattemässiga restvärdet inte överstiger anskaffningsvärdet

av inventariema, minskat med beräknad årlig avskrivning med 20

en procent.

Verkliga värdet

19 § Om den skattskyldige visar att det verkliga värdet på inventarierna understiger det skattemässiga restvärdet efter avdrag enligt övriga bestämmelser i detta kapitel, får ytterligare avdrag göras med ett belopp som motsvarar skillnaden.

18 kap. 107

Överavskrivn ing

20 § Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om avskrivning har gjorts med högre belopp i räkenskapema än vad som får dras av vid beskattningen. Värdet inventariema enligt balansräkningen vid beskattningsårets utgång skall ligga till grund för beräkning av avskrivningsunderlaget för nästa beskattningsår. Det överskjutande beloppet skall i stället dras av genom avskrivning med 20 procent per år, räknat från och med beskattningsåret eñer det då avskrivning gjordes med för högt belopp.

Övergång till räkenskapsenlig avskrivning

21 § Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning anses inventariemas skattemässiga restvärde vid det föregående beskattningsårets utgång värdet på inventariema enligt balansräkningen, om som årsbokslut inte upprättats. Om årsbokslut upprättats och värdet på inventariema i detta inte stämmer överens med det skattemässiga restvärdet, tillämpas bestämmelserna i 22 och 23 §§.

22 § Eñer övergång till räkenskapsenlig avskrivning skall särskilt avdrag göras för sådana avskrivningar har gjorts i räkenskapema som före övergången inte har dragits av vid beskattningen. men som Avdrag för sådant belopp görs genom avskrivning med 20 procent för helt år.

23 § Om skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig en avskrivning har gjort högre värdeminskningsavdrag vid beskattningen än i räkenskapema, skall skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och inventariemas skattemässiga restvärde tas upp som intäkt. Intäkten skall tas det första beskattningsår då räkenskapsenlig avupp skrivning tillämpas eller, den skattskyldige begär det, fördelas om med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.

Kontraktsavskrivning

24 § Avdrag får göras för avskrivning på rätten till leverans av inventarier, om de köpts men ännu inte levererats kontraktsavskrivning. Avdrag får göras bara om den skattskyldige visar att inköpspri-

108 19 kap.

set för tillgångar slag vid beskattningsårets utgång av samma understiger det avtalade priset och med ett belopp motsvarar som skillnaden. Första stycket gäller inte i fråga om sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.

19 kap. Byggnader

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om byggnader i 2-24 §§, och nyttjanderättshavares anskaffningar av byggnader, markanlägg- ningar och inventarier i 25-28 §§.

Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten

2 § Utgifter för reparation och underhåll byggnad skall dras av en av omedelbart. Utgiñer för sådana ändringsarbeten på en byggnad kan som anses normala i näringsverksamheten behandlas utgifter för reparation som och underhåll. Hit räknas inte åtgärder innebär väsentlig som en förändring av fastigheten. I 23 och 24 finns särskilda bestämmelser reparation och om underhåll i samband med statliga räntebidrag.

Andelshus

3 § En delägare i ett andelshus skall inte dra utgifter för reparation av och underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgiñema överstiger hans andel tio procent fastighetens av av taxeringsvärde året före taxeringsåret.

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

4 § Utgifter för att anskaffa en byggnad skall dras av årliga genom

värdeminskningsavdrag.

19 kap. 109

5 § Värdeminskningsavdragen skall beräknas enligt avskrivningsplan efter viss procentsats per år på byggnadens anskañhingsvärde. en Procentsatsen skall bestämmas med hänsyn till den tid byggnaden kunna utnyttjas. Beräkningen skall göras från den tidpunkt då anses

byggnaden färdigställs eller törvärvas.

Omedelbart avdrag

6 § Om byggnad är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela en utgiften dras av omedelbart.

Utrangering

7 § Utrangeras byggnad, skall avdrag göras för den del av en anskañningsvärdet inte har skrivits av tidigare. som

Anskaffningsvärdet

Byggnadsinventarier och ledningar

8 § I anskañningsvärdet för byggnad är avsedd för annat en som ändamål än bostadsändamål skall inte utgifter för byggnadsinventarier räknas in. Vad som menas med byggnadsinventarier framgår av 18-20 §§. Av 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa fall inte som markinventarier utan räknas till byggnad. anses

Byggnad som uppförs av den skattskyldige

9 § Om byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaffningsen värdet utgiñen för att uppföra den. i I fråga arbeten i byggnadsrörelse räknas som utgift det belopp om som tas upp som intäkt enligt 24 kap. 8

Köp m.m.

10 § Anskaffningsvärdet för byggnad som törvärvas genom köp, en byte eller på liknande sätt, är utgiften för förvärvet.

110 19 kap.

11 § Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som bn ligger på, anses så stor del av ersättningen for fastigheten

avse byggnaden som det vid fastighetstaxeringen fastställda värdet byggnaden utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Har något taxeringsvärde inte fastställts, skall beräkningen ske med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering.

Ingår i förvärvet sådana industritillbehör som avses i 2 kap. E § jordabalken, skall ersättningen för dessa räknas bort före beräkningen enligt första stycket.

Om det belopp som enligt beräkningen enligt första stycket avser byggnaden även omfattar byggnadsinventarier, utgörs anskaffningsvärdet för byggnaden av beloppet minskat med ersättningen för dessa.

12 § Anskaffningsvärdet för byggnaden skall justeras om det visas att den del av ersättningen för fastigheten som enligt beräkningen i § avser annat än byggnaden och byggnadsinventariema mera avsevärt över- eller understiger värdet av mark, skog, naturtillgångar, särskilda förmåner förvärvas. f:

m.m. som "

Har fastigheten del i en samfällighet som är en särskild taxeringsenhet, skall fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde beaktas vid beräkningen enligt 1 1 om inkomsterna i samfälligheten beskattas hos delägarna.

Förbättringar m. m.

13 § Till anskaffningsvärdet skall läggas

utgifter för till- eller ombyggnad,

sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som enligt 28 § skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet för fastighetsägaren, och

utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i 23 och 24 om statligt räntebidrag.

Justering av anskafningsvärdet

14 § Om den skattskyldige eller någon som står honom nära har vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde framstår rimligt och det

än som som kan antas att detta har skett för att någon dem skall få obehörig

av en

19 kap. 111

förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet justeras i skälig mån.

Arv, gåva m.m.

15 § Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation i fråga om värdeminskningsavdrag.

Hänvisningar

16 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för byggnader finns i fråga om

ränteutgifter i 14 kap. 4

-

avyttringar till närstående företag i 22 kap. 8

-

näringsbidrag i 26 kap. 6

-

ianspråktagande av ersättningsfond i 28 kap. 18

-

skattefri utdelning i 34 kap. 26

-

svenska fusioner i 35 kap. 8

-

internationella fusioner och fissioner i 36 kap. 8 och 9 §§, och

- -internationella verksamhetsöverlåtelser i 37 kap. 9

Karaktärsbyte

17 § Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare beskattningsår och avskattning inte sker enligt 40 kap. 8 anses avdrag för värdeminskning ha gjorts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet varje sådant beskattningsår.

Byggnadsinventarier

18 § Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden. Hit räknas således inte sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning.

För byggnadsinventarier gäller vad som sägs om inventarier.

19 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både en byggnads användning i närings-

112 19kap. SOU 19972

verksamheten och byggnadens allmänna användning, skall

aiskaffningsvärdet fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen betjänar verçsamheten respektive byggnadens allmänna användning.

En ledning räknas i sin helhet som byggnadsinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden.

20 § En konstruktion anses som byggnadsinventarier, om ett byggnadsvärde har fastställts för den vid fastighetstaxeringen och den i sin helhet eller till viss del tjänstgör maskin eller redskap, något

som som kan vara fallet med oljecistemer och siloanläggningar.

Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag

21 § Bestämmelser om anslutningsavgiñer och anläggningsbidrag finns i 18 kap.

Statliga räntebidrag

22 § Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål finns i 26 kap. 14

Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag

23 § Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband med sådan ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, skall dras av omedelbart bara till den del dessa utgifter tillsammans med utgiñema för ombyggnad överstiger den i bidragshänseende godkända eller beräknade kostnaden bidragsunderlaget.

24 § Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, skall rätten till omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya beslutet.

Innebär beslutet att ytterligare belopp skall dras av omedelbart, skall underlaget för värdeminskningsavdrag minskas med detta belopp. Om värdeminskningsavdrag tidigare har gjorts på grundval av detta belopp, skall det omedelbara avdraget minskas med värde-

minskningsavdragen.

19 kap. 113

Innebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med för högt belopp, skall underlaget for värdeminskningsavdrag ökas med det överskjutande beloppet. Samma belopp skall tas som intäkt upp näringsverksamhet. De värdeminskningsavdrag som skulle ha av gjorts tidigare år skall avräknas från intäkten. Rättelse skall ske det beskattningsår då det nya beslutet meddelas.

Nyttjanderättshavares förbättringar

Nyttjanderättshavarens, beskattning

25 § Om nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till- eller en ombyggnad eller liknande förbättring fastighet som han annan av en innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad utförs, skall nyttjanderättshavaren dra dessa utgifter som av årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget skall beräknas enligt genom avskrivningsplan till fem procent år. I fråga täckdiken skall per om dock avdraget beräknas till tio procent per år. Är byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiñen dras av omedelbart.

nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa sådana 26 § Om en byggnadsinventarier, markinventarier eller andra inventarier som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad anskaffas, skall nyttjanderättshavaren dra av dessa som utgiñer enligt bestämmelserna i 18 kap.

27 § Om nyttjanderättshavare får ersättning fastighetsägaren för en av förbättringar eller anskaffningar i 25 eller 26 skall som avses ersättningen tas intäkt hos nyttjanderättshavaren. Denne upp som skall samtidigt göra avdrag för den del anskaffningsvärdet som inte av har skrivits tidigare, dock inte med högre belopp än ersättningen. av En nyttjanderättshavare skall göra avdrag det beskattningsår då nyttjanderätten upphör, för den del anskaffningsvärdet som inte av har skrivits av tidigare.

F astighetsägarens beskattning

28 § Värdet sådan till- eller ombyggnad eller annan liknande av ny-, förbättring i 25 § och bekostats av en nyttjanderättshasom avses som skall tas intäkt för fastighetsägaren det beskattningsår vare upp som

114 20 kap.

då nyttjanderättshavarens rätt till fastigheten upphör, förbättringen

om utförts under den tid fastighetsägaren ägt fastigheten. Intäkten

som skall beräknas på grundval tillgångens värde vid den tidpunkt då

av nyttjanderätten upphör.

20 kap. Markanläggningar och substansminskning

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

markanläggningar i 2-16 §§,

-

frukt- och bärodlingar i 17-19 §§, och

-

substansminskning i 20-28 §§.

-

Bestämmelser om anslutningsavgiñer och anläggningsbidrag finns i 18 kap.

Definition

2 § Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar

som inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att användas i ägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, parkeringsplatser, fotbollsplaner och planteringar. Hit räknas också sådant arbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast.

Brunnar, källare och tunnlar räknas markanläggningar till den

som del de inte är sådana som vid fastighetstaxering räknas till byggnad.

Reparation och underhåll

3 § Utgifter för reparation och underhåll markanläggning skall

av en dras av omedelbart.

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

4 § Utgifter för att anskaffa markanläggningar skall dras

av genom

årliga värdeminskningsavdrag.

5 § Värdeminskningsavdragen skall beräknas enligt avskrivningsplan till tio procent per år av anskaffningsvärdet för täckdiken och skogs-

20 kap. 115

vägar och till fem procent för andra markanläggningar. Beräkningen skall göras från den tidpunkt då anläggningen färdigställs.

6 § Avdrag skall göras bara for utgifter för arbeten utförs under som tid då den skattskyldige är ägare till fastigheten, inte annat följer om 12 § eller någon de bestämmelser som nämns i 13 av av av

7 § När fastighet övergår till ägare köp, byte eller på en en ny genom liknande skall överlåtaren göra avdrag för den del av anskaffsätt, ningsvärdet inte har skrivits tidigare. Detta gäller också när som av den på fastigheten bedrivna verksamheten läggs ned och fastighetens markanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare.

Omedelbart avdrag

8 § Om anläggning är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela en utgiften dras av omedelbart.

Nyttjanderättshavares anskaffningar

9 § I 19 kap. 25-28 finns bestämmelser om nyttjanderättshavares anskaffning markanläggningar. av

Anskaffningsvärdet

Markinventarier

10 § I anskaffningsvärdet för markanläggning skall inte utgiñer för en markinventarier räknas in. Vad med markinventarier som menas framgår av 15 och 16 §§.

Markanläggningar anskafas av den skattskyldige som

1 1 § Anskaffningsvärdet för markanläggning är den skattskyldiges en utgifter for att anskaffa anläggningen. Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjanderättshavares förbättringskostnader enligt 19 kap. 28 § skall tas som intäkt näringsverksamhet för fastighetsägaren. upp som av

Arv, gåva m.m.

12 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation i fråga värdeminskningsavdrag. om

Hänvisningar

13 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde iör m.m. markanläggningar finns i fråga om ränteutgifter i 14 kap. 4 avyttringar till närstående företag i 22 kap. 8 -

näringsbidrag i 26 kap. 6

ianspråktagande av ersättningsfond i 28 kap. 18 skattefri utdelning i 34 kap. 26 svenska fusioner i 35 kap. 8 - -internationella fusioner och fissioner i 36 kap. 8 och 9 §§, och -internationella verksamhetsöverlåtelser i 37 kap. 9

Karaktärsbyte

14 § Om den fastighet markanläggningen hör till varit som

privatbostadsfastighet under tidigare beskattningsår och avskattning

inte sker enligt 40 kap. 8 anses avdrag för värdeminskning ha gjorts för varje sådant beskattningsår.

Markinventarier

15 § Som markinventarier räknas sådana anordningar eller anläggningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa inventarier i näringsverksamheten. Som markinventarier räknas också ledningar, stängsel och liknande avspärrningsanordningar samt inventarier som används för viss verksamhet såsom fundament och liknande. För markinventarier gäller vad som sägs inventarier. om

16 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, eller gas liknande är avsedd för både den på fastigheten bedrivna näringsverksamheten och en byggnads allmänna användning, skall anskaffningsvärdet fördelas mellan markinventarier och byggnad i for-

20 kap. 117

hållande till den omfattning i vilken ledningen betjänar verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.

En ledning räknas i sin helhet som markinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden.

Frukt- och bärodlingar

17 § Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukteller bärodling får dras av antingen under anskañhingsåret eller genom årliga värdeminskningsavdrag.

18 § Värdeminskningsavdrag skall beräknas enligt avskrivningsplan eñer en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens anskaffningsvärde. Procentsatsen skall bestämmas med hänsyn till den tid odlingen anses kunna utnyttjas. Beräkningen skall göras från den tidpunkt då odlingen färdigställs.

19 § Bestämmelserna i 7 och 12 tillämpas också på frukt- och bärodlingar.

Avdrag för substansminskning

Förutsättningar för avdrag

20 § Avdrag får göras för substansminskning vid utvinning av naturtillgångar på en fastighet som inte är lagertillgång.

I fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses trots bestämmelsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen 1979:1152 en fastighetsägare som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning, ägare till täktmarken även efter det att

som upplåtelsen skett.

Inträdd substansminskning

21 § Avdrag för substansminskning som har inträtt på grund av utvinning av naturtillgångar får göras med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag har gjorts tidigare beskattningsår,

som

118 20 kap.

motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela tillgången som belöper sig på utvinningen före beskattningsårets utgång.

Framtida substansminskning

22 § Om en fastighetsägare genom skriftligt avtal har upplåtit en rätt till utvinning av naturtillgångar och har fått betalning för framtida utvinning, skall avdrag göras för belopp som sätts av i räkenskapema för framtida substansminskning. Avdrag får göras med högst den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången som kan anses avse den återstående utvinning som fastighetsägaren har fått betalning för. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret.

23 § Avdrag enligt 22 § skall inte göras, om upplâtelseavtalet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare i intressegemenskap moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning. Som närstående till fysisk person räknas också sådana fåmansföretag och fåmanshandelsbolag där den fysiska personen eller någon närstående till är

honom

företagsledare eller, direkt eller indirekt, äger aktier eller andelar. Vad som sägs om fysisk person gäller inte dödsbo.

Anskafhingsvärdet

24 § Anskañhingsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt skall beräknas med utgångspunkt i utgiñen för förvärvet.

Om fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, skall anskaffningsvärdet beräknas med utgångspunkt i utgiften vid närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv.

25 § Om den skattskyldige begär det, skall som anskañiiingsvärde anses det omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda,

om han när utvinningen började hade avyttrat täktmarken mot

en ersättning som motsvarade marknadsvärdet. Detta får dock inte leda till att anskañningsvärdet för naturtillgången till högre belopp

tas upp än 75 procent av täktrnarkens marknadsvärde vid tidpunkt.

samma

26 § Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts för utvinning av en tillgång, skall anskaffningsvärdet beräknas bara för

21 kap. 119

det område som omfattas av tillståndet och, vid tillämpning av 25 på grundval av förhållandena när utvinningen började på detta område.

27 § I anskaffningsvärdet skall räknas in, förutom belopp som har beräknats enligt 24-26 §§, även utgifter för tillgångens exploatering till den del utgiñema inte har dragits av som kostnad tidigare och inte heller ingår i det omkostnadsbelopp som beräknats enligt 25

28 § Om en fastighet på vilken en naturtillgång har börjat utvinnas övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation i fråga om avdrag för substansminskning.

21 kap. Skogsfrågor

l § I detta kapitel finns bestämmelser om

ersättningar för awerkningsrätt i 2 -

anläggning av skog och diken i 3 -

skogsavdrag i 4-21 §§, och -

skogskonto och skogsskadekonto i 22-40 §§. - Vad som avses med skogsbruk framgår av 22

Ersättningar för awerkningsrätt under flera år

2 § Om ersättning för awerkningsrätt till skog skall betalas under flera år, får den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del som han fått under året.

Anläggning av skog och diken

3 § Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogsbruk skall dras av omedelbart.

Bestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i 20 kap.

120 21 kap.

Skogsavdrag

4 § Avdrag på grund av avyttring av skog på en fastighet som är taxerad lantbruksenhet och inte är en lagertillgång Skogsavdrag

som får göras enligt bestämmelserna i 5-21 §§.

Skogsavdrag får inte göras på grund av en intäkt som tas upp till beskattning efter det att all skogsmark ingår i näringsverksam-

som heten har förvärvats av en ny ägare.

Anskafningsvärde, återstående anskaffningsvärde och avdragsgrundande skogsintäkt

5 § Skogsavdrag skall beräknas med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde och återstående anskaffningsvärde samt den avdragsgrundande skogsintäkten.

6 § Anskaffningsvärde är det värde avser skog och skogsmark

som vid förvärv av en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet.

Återstående anskaffningsvärde är anskaffningsvärdet minskat med gjorda skogsavdrag.

Avdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter. Med intäkt avses också försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Avdragets storlek för juridiska personer

7 § En juridisk person får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 25 procent anskaffningsvärdet. Avdrag för ett visst

av beskattningsår får göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.

Avdragets storlek för handelsbolagsdelägare

8 § I fråga om svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 Avdraget skall beräknas för bolaget.

1997:2 21 kap. 121 SOU

Avdragets storlek för hsiska personer

9 § En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 50 procent anskaffningsvärdet. Med av undantag för rationaliseringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent den avdragsgrundande skogsintäkten. av För ett dödsbo skall 7 § tillämpas i fråga om fastigheter som dödsboet förvärvar efter dödsfallet.

10 § En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst ett

belopp motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, om

som han förvärvat fastigheten köp, byte eller liknande sätt eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar att förvärvet utgör genom led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering rationaliett seringsförvärv. Det sammanlagdaavdragsbeloppet får inte överstiga det anskaffningsvärde rationaliserings- 50 procent av som avser förvärvet. Avdrag enligt denna paragraf får göras bara det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och de följande fem beskattningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas förvärvstidpunkt som den tidpunkt för tillträde gäller enligt fastighetsbildningslagen som 1970:988 eller, den skattskyldige begär det och fastigom hetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde gäller enligt som skriftligt avtal.

Beloppsgränser

Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kr och 11 § bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket bedrivs i form av ett enkelt bolag eller under samäganderätt får dock avdraget för varje uppgå till lägst 3 000 kronor, ett beräknat avdrag för hela delägare om bedrivna verksamheten skulle ha uppgått till minst den gemensamt 15 000 kronor. Beloppsgränsema i första stycket gäller inte i fråga om avdrag som omfattar hela det återstående avdragsutrymmet.

Anskafningsvärde vid köp m.m.

fastighet förvärvas köp, byte eller liknande 12 § Om en genom anskaffningsvärde så stor del ersättningen för sätt, anses som av

122 21 kap.

fastigheten som den del fastighetens taxeringsvärde av som avser skogsbruket utgör hela taxeringsvärdet vid förvärvet. Till av skogsbruket räknas skogsmark med växande skog och sådana markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk.

13 § Om regeln i 12 § inte kan tillämpas eller det är uppenbart att en tillämpning skulle ge ett värde avviker från den verkliga som ersättningen för skog och skogsmark, skall anskafñringsvärde som tas upp ett belopp som kan motsvara den verkliga ersättningen. anses Detta gäller också för ersättning betalas vid fastighetsreglering som eller klyvning på grund att värdet den skog och skogsmark av av som har tillagts den skattskyldiges fastighet överstiger värdet den skog av och skogsmark har frångått denna. som

14 § Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat företag inom samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena samt 17 Dessa bestämmelser tillämpas dock inte på sådana avyttringar som avses i 22 kap. 6

15 § Vid rationaliseringsförvärv skall i anskaffningsvärdet räknas såväl ersättningen för skog och skogsmark den del övriga som av kostnader med anledning förvärvet belöper sig på den av som förvärvade skogen och skogsmarken.

Anskajfningsvärde och återstående anskafningsvärde vid arv m.m.

16 § Om en fastighet förvärvas testamente, gåva, genom arv, bodelning eller på liknande sätt gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den tidigare ägarens näringsverksamhet, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation i fråga skogsavdrag. om Omfattar förvärvet bara del skogsmarken, en av anses som anskaffningsvärde och återstående anskañningsvärde för förvärvaren så stor del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde och återstående anskaffningsvärde värdet den förvärvade skogen och skogssom av marken utgör av värdet all skog och skogsmark i dennes av näringsverksamhet när förvärvet sker. Omfattar förvärvet mindre än 20 värdet all skog och procent av av skogsmark i förvärvskällan, och är det inte fråga ideell andel om en av en fastighet, anses den ägarens anskaffningsvärde och åternye stående anskaffningsvärde vara noll.

21 kap. 123

17 § En skattskyldig förvärvar en del av en tidigare ägares som skogsmark det sätt i 14 § första stycket eller 16 § tredje som anges stycket ha gjort skogsavdrag med ett belopp som motsvarar anses skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det återstående anskaff-

ningsvärdet vid förvärvet.

Anskafhingsvärde och återstående anskafningsvärde vid delavyttring, allframtidsupplåtelse m.m.

18 § Om del den skattskyldiges skogsmark förvärvas av en ny en av den skattskyldiges anskaffningsvärde och återstående ägare, anses

anskañhingsvärde minska i proportion som minskningen av

samma värdet skogen och skogsmarken. Detta gäller också om värdet av av

fastighetens skog och skogsmark minskar på grund av fastighetsregle-

ring eller klyvning. Omfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av värdet skogen och skogsmarken, och är det inte fråga om en ideell av

fastighet, skall den skattskyldiges anskaffningsvärde och

andel av en återstående anskaffningsvärde dock inte minskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte sådana förvärv som avses i 14

19 § Bestämmelserna i 18 § tillämpas också i ett sådant fall då en fastighet enligt 24 kap. 11 § blir lagertillgång i en tomtrörelse som den skattskyldige bedriver. Fastigheten då ha förvärvats av en anses ny ägare.

20 § Om den skattskyldige får sådan engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse i 43 kap. 6 § för skog och skogsmark, som avses det vid tillämpningen 18 § att skogen och skogsmarken anses av förvärvas av en ny ägare. I 43 kap. 8-§ finns bestämmelser att ersättning för upplåtelse om avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i samband med av allframtidsupplåtelse kan behandlas engångsersättning för denna. som

Hänvisningar

21 § Särskilda bestämmelser om anskañningsvärde m.m. för skog finns i fråga om avyttringar till närstående företag i 22 kap. 9 skattefri utdelning i 34 kap. 27 § svenska fusioner i 35 kap. 9 § -

124 21 kap.

-internationella fusioner och ñssioner i 36 kap. 8 och 9 §§, och -internationella verksamhetsöverlåtelser i 37 kap. 9

Skogskonto och skogsskadekonto

22 § En enskild näringsidkare har intäkt skogsbruk som av skogsintäkt får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-40 för belopp som sätts på ett särskilt bankkonto skogskonto eller skogsskadekonto. Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar sin eller egen en arrenderad lantbruksenhet för skogshantering. Som skogsbruk räknas också awerkning av skog på en lantbruksenhet på grund av en avverkningsrätt som den skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en fastighet eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan avverkningsrätt.

Skogsskadekonto

23 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får göras bara om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel skogen bör awerkas i förtid av och den skattskyldige visar att den huvudsakliga delen beav skattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.

24 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte den göras om skattskyldige samma beskattningsår också gör avdrag för insättning på skogskonto. Om avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats på grund av bestämmelserna i 23 får den skattskyldige begära avdrag för insättning på skogskonto. En sådan begäran skall ha kommit till Skattemyndigheten inom sex månader eñer det att det beslut meddelades som innebär att rätt till avdrag för insättning på skogsskadekonto inte föreligger, inte längre tid följer om av bestämmelserna i taxeringslagen 1990:324.

Avdragets storlek

25 § Om inte annat följer av 26 och 27 f°ar avdraget ett visst beskattningsår motsvara högst summan av

21 kap. 125

60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av av-

verkningsrätt,

40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och

40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter för förädling i annan näringsverksamhet.

26 § Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse medför att en betydande del av skogen bör awerkas i förtid, får den skattskyldige, till den del han visar att intäkten kommerfrån sådan awerkning, göra avdrag med högst ett belopp som motsvarar summan av

80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,

2. 50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogs-

produkter, och

50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter för förädling i annan näringsverksamhet.

27 § Avdrag med belopp som anges i 26 § får göras också i fråga om sådan ersättning för skog eller skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelser som avses i 43 kap. 8 § och som tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

28 § Vad som sägs i 25-27 tillämpas också på försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

29 § Om utdelning från en samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket tas som intäkt av näringsverksamheten, likställs den del

upp av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför sig till, med intäkt av skogsbruk som den skattskyldige själv bedrivit.

30 § Avdrag får inte göras med så högt belopp att det uppkommer ett underskott.

31 § Avdraget ett visst beskattningsår får inte understiga 5 000 kronor för skogskonto eller 50 000 kronor för skogsskadekonto. Avdraget skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Insättning på kontot

32 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i bara en bank. Om insättning görs på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank, får avdrag göras bara för insättning på det först öppnade kontot.

33 § Avdrag får göras bara om medlen betalas in till banken senast den dag som den skattskyldige enligt lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämna självdeklaration.

34 § Om den skattskyldige begär avdrag for insättning skogskonto enligt 24 § andra stycket, anses de medel som betalats på skogsskadekontot inbetalade på skogskonto den dag då betalningen på skogsskadekontot gjordes. Detta gäller dock bara om medlen på skogsskadekontot, till den del de inte redan har tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran om avdrag för insättning på skogskonto kommer till skattemyndigheten. Överföring som har skett än tio år efter ingången av det år då medlen enligt 33 §

senare senast skall ha betalats in, beaktas inte.

35 § Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos svensk bank eller utländsk banks filial i Sverige för vilket

en en ränta tillgodoräknas minst en gång per år.

I lagen 1990:676 om skatt ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan.

Uttag från kontot

36 § Uttag från skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader etter inbetalningsdagen. Uttag f°ar avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

Sedan tio år eller, i fråga om skogsskadekonto, tjugo år har gått från ingången det år då inbetalning enligt 33 § senast skulle göras,

av skall banken betala ut kvarstående medel.

37 § Avdraget skall återföras och resterande ränta på det insatta beloppet skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet det beskattningsår då utbetalning från skogskontot eller skogsskadekontot sker eller skulle ha skett enligt 36 § andra stycket.

21 kap. 127

Med resterande ränta avses ränta efter avdrag för skatt som avses i 35 § andra stycket.

Byte av bank

38 § Medel på skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till en annan bank utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mottagande banken.

Vid överföring av kontomedel skall den överförande banken lämna den mottagande banken de uppgifter behövs för att den

som mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgiñer.

Arv m.m.

39 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, skall gjorda avdrag återföras och resterande ränta på insatta belopp

tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Detta gäller dock bara fastigheten

om utgjorde den övervägande delen näringsverksamheten.

av

Vad som sägs i första stycket gäller inte om äganderätten övergår genom gåva.

Överlåtelse och pantsättning

40 § Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning medel på

av skogskonto eller skogsskadekonto, skall gjorda avdrag återföras och resterande ränta på beloppet intäkt näringsverksamhet.

tas upp som av Det anses inte som överlåtelse eller pantsättning att skattskyldig på

en begäran av en skogsvårdsstyrelse förbinder sig att inte förfoga över medlen utan styrelsens tillstånd.

128 22 kap.

22 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i

näringsverksamhet

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

vad med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomst-

- som avses

slaget näringsverksamhet i 3-5 §§,

avyttringar med kapitalförlust till närstående företag i 6-10 §§,

och

avyttringar med kapitalvinst av delägarrätter till närstående

företag i 11-14 §§.

Hänvisningar

2 § I 42 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. I 43, 44, 46, 47 och 49 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa slag av tillgångar.

Särskilda bestämmelser anskaffningsvärde m.m. finns i fråga

om om

ränteutgifter i 14 kap. 4

-

ianspråktagande av ersättningsfond i 28 kap. 18

-

skattefri utdelning i 34 kap. 25

-

svenska fusioner i 35 kap. 7

-

-internationella fusioner och fissioner i 36 kap. 8 och 9 §§, och

-internationella verksamhetsöverlåtelser i 37 kap. 9

Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust

3 § Med kapitalvinst och kapitalförlust avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar.

Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten an

lageitillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande

tillgångar, och

inventarier.

-

4 § Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och förlust på grund förpliktelser enligt terminer och köp- eller säljoptioner,

av när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med lagertillgångar.

22 kap. 129

5 § Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 42 kap. 27 § tredje stycket.

Avyttringar med kapitalförlust till närstående företag

6 § Kapitalförluster skall inte dras av när en juridisk person avyttrar tillgångar till en annan juridisk person och de juridiska personerna är moder- och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Om en kapitalförlust inte skall dras av, skall avdrag för förbättrande reparationer och underhåll inte återtöras enligt 23 kap. Vidare skall 7-10 tillämpas.

Första stycket gäller bara om

-tillgångarna är kapitaltillgångar också hos förvärvaren,

förvärvaren är skattskyldig för en kapitalvinst vid avyttring av

tillgångarna, och

en kapitalvinst vid förvärvarens avyttring av tillgångarna inte är

undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal.

Vad som avses med förbättrande reparationer och underhåll framgår av 23 kap. 2 § andra stycket och 10 § andra stycket.

7 § Om en kapitalförlust inte skall dras av på grund av bestämmelserna i 6 inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation i fråga om anskañningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning.

8 § Om det är byggnader eller markanläggningar som avyttras, inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation också i fråga om värdeminskningsavdrag och avdrag för förbättrande reparationer och underhåll.

9 § Om det är skog som avyttras, inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation också i fråga om skogsavdrag.

10 § Om det är näringsbostadsrätter som avyttras, inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation också i fråga om avdrag för förbättrande reparationer och underhåll.

5 l6-l58l

Avyttringar med kapitalvinst av delägarrätter till närstående företag

11 § Kapitalvinster skall inte tas upp som intäkt när en juridisk person avyttrar näringsbetingade aktier eller andelar i svenska aktiebolag, svenska handelsbolag, svenska ekonomiska föreningar eller utländska juridiska personer det avyttrade företaget till en svensk juridisk person inom samma svenska koncern.

Första stycket gäller bara om

moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk

förening, en Sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag,

tillgångarna är kapitaltillgångar också hos förvärvaren,

-

förvärvaren är skattskyldig för en kapitalvinst vid avyttring av

tillgångarna, och

en kapitalvinst vid förvärvarens avyttring av tillgångarna inte är

undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal.

12 § En aktie eller andel anses näringsbetingad om

det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det avyttrade företaget vid avyttringen motsvarar 25 procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det avyttrade företaget, eller

det görs sannolikt att innehavet aktien eller andelen i det

av avyttrade företaget betingats av verksamhet som bedrivits av företaget eller av annat företag inom koncernen.

13 § Om en kapitalvinst inte skall tas upp som intäkt på grund av bestämmelserna i 11 inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation i fråga om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning.

14 § Om en avyttring som sker till en utländsk juridisk person i övrigt är sådan som anges i 11 får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att en uppkommen kapitalvinst inte skall tas upp som intäkt.

23 kap. 131

23 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att gjorda värdeminskningsavdrag m.m. skall återföras när näringsfastigheter och näringsbostadsrätter avyttras eller blir privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter.

Bestämmelserna i 2-11 gäller i fråga om fastigheter och bostadsrätter som är kapitaltillgångar medan bestämmelserna i 12 och 13 gäller i fråga om fastigheter och bostadsrätter som är lagertillgångar.

Kapitaltillgångar

Fastigheter

2 § Vid avyttring av en näringsfastighet skall följande avdrag återföras:

värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar, skogsavdrag, avdrag för substansminskning, avdrag för avskrivningar av byggnader och markanläggningar

i samband med att en ersättningsfond eller liknande fond har tagits i anspråk, och

avdrag det beskattningsåret och de fem föregående beskattningsâren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av byggnader och markanläggningar.

Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del fastigheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller vid förvärvet, om detta skedde senare.

3 § Avdragen som anges i 2 § skall inte återföras till den del de avser tiden före år 1952.

4 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten har skrivits i samband med att ersättningsfond har

av en tagits i anspråk och fonden var avsatt av en enskild näringsidkare enligt 28 kap. 5 gäller följande vid tillämpning 2 § första stycket

av

Avdraget för avskrivning skall återföras bara till den del det motsvarar det belopp som återfördes enligt detta kapitel vid den avyttring som låg till grund för avsättningen.

132 23 kap.

5 § Om ersättningen för fastigheten understiger omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen, skall det belopp skall återföras

som enligt 2 § första stycket 1-4 minskas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet och ersättningen.

Avser en del av ersättningen mark- eller byggnadsinventarier, skall den delen inte räknas med i ersättningen.

Vid tillämpning av denna paragraf skall omkostnadsbeloppet beräknas utan avräkning enligt 43 kap. 14 § av belopp som inte återförs och enligt 43 kap. 24 § och 45 kap. 11 § av uppskovsbelopp.

6 § Med avyttring likställs sådan överföring av mark som

m.m. avses i43 kap. 5 § samt sådan allframtidsupplâtelse som avses i 43 kap. 6 om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.

7 § Om det bara är en del av fastigheten som avyttras, skall beräkningen av de belopp som skall återföras grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning av 5 § beräknas i sådana fall omkostnadsbeloppet enligt 43 kap. 17

8 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 tillämpas också när en näringsfastighet hos samma ägare blir privatbostadsfastighet.

Vid tillämpningen av 5 § anses ersättningen för fastigheten uppgå till ett belopp som motsvarar dess marknadsvärde vid beskattningsårets utgång. Om det bara del av en fastighet som blir privat-

är en bostadsfastighet, beräknas omkostnadsbeloppet enligt 43 kap. 18 om den skattskyldige begär det.

9 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 tillämpas också när

en näringsfastighet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning och den blir privatbostadsfastighet i och med övergången.

Vid tillämpningen av 5 § anses ersättningen för fastigheten uppgå till ett belopp som motsvarar dess marknadsvärde vid äganderättsövergången.

Bostadsrätter

10 § Vid avyttring av en näringsbostadsrätt skall avdragen det beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av bostadsrättslägenheten återforas.

24 kap. 133

Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del lägenheten på grund åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än av vid ingången det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller av vid förvärvet, detta skedde senare. om

11 § Bestämmelserna i 10 § tillämpas också näringsbostadsrätt när en hos samma ägare blir privatbostadsrätt, eller övergår till ägare genom arv, testamente, gåva eller bo- - en ny delning och den blir privatbostadsrätt i och med övergången.

Lagertillgångar

12 § Vid avyttring näringsfastighet, skall värdeminskningsav en avdragen återföras om de gjorts vid beskattningen men inte i räkenskapema.

13 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 samt 9 § andra stycket respektive 10 § tillämpas också när näringsfastighet eller en näringsbostadsrätt övergår till ägare testamente eller en ny genom arv, bodelning med anledning makes död och den blir privatav bostadsfastighet respektive privatbostadsrätt i och med övergången.

Hänvisningar

14 § Bestämmelser att värdeminskningsavdrag m.m. inte skall om återföras finns i fråga om avyttringar kapitaltillgångar mellan närstående företag i 22 - av kap. 6 fusioner i 35 kap. 4 internationella fusioner och fissioner i 36 kap. 7 och internationella verksamhetsöverlåtelser i 37 kap. 7 -

24 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och

tomtrörelse

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om byggnadsrörelse och handel med fastigheter i 2-8 och 18 §§, och tomtrörelse i 3 och 9-18 §§. -

Byggnadsrörelse och handel med fastigheter

2 § I 4-7 anges i vilka fall fastigheter, aktier och andelar som förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt blir lagertillgångar i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Den som innehar en tillgång som skall lagertillgång anses som en enligt någon av dessa bestämmelser, alltid bedriva antingen anses byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. I 18 § finns bestämmelser om att den får fastigheter, aktier som eller andelar som är lagertillgångar i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter genom arv, testamente eller bodelning på genom grund av makes död i vissa fall anses bedriva sådan rörelse.

Avyttring av byggnadstomt

3 § Om en byggnadstomt avyttras någon bedriver byggav som nadsrörelse eller handel med fastigheter, avyttringen ingå i den anses verksamheten. Om den skattskyldiges huvudsakliga verksamhet består av tomtrörelse, anses avyttringen i stället ingå i tomtrörelsen. Vad som avses med byggnadstomt framgår 9 av

Lagerfastigheter

4 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, blir fastigheten en lagertillgång hos förvärvaren. Detsamma gäller om en fastighet förvärvas på sådant sätt maken till den bedriver av som byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Bestämmelserna i första stycket gäller också om förvärvaren eller dennes make är företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och fastigheten skulle ha varit lagertillgång i en byggnadsrörelse eller handel med fastigheter den hade förvärvats om av företaget.

5 § Bestämmelserna i 4 § gäller inte om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till huvudsaklig del användas stadigvarande i näringsverksamhet än en annan fastighetsförvaltning som bedrivs av fastighetsägaren, dennes make eller av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller maken är företagsledare, eller

24 kap. 135

2. i fråga om byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med byggnadsrörelsen.

Lageraktier och Iagerandelar ifastighetsförvaltande företag

6 § Aktier och andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, om fastigheten hade ägts direkt den innehar aktien eller andelen. av som Detta gäller dock bara om företaget är ett fåmansföretag och innehavaren är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren, det finns en intressegemenskap mellan innehavaren och företaget, eller företaget är ett svenskt handelsbolag.

7 § I sådana fall som avses i 6 § 3 anses inte bara andelen i handelsbolaget utan också en mot andelen svarande del av handelsbolagets fastigheter lagertillgång hos delägaren. Detta gäller dock bara de som av bolagets fastigheter som skulle ha varit lagertillgângar om fastigheterna hade ägts direkt av delägaren.

Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte är lagertillgångar

8 § Om fastighet inte är lagertillgång har varit föremål för en som byggnadsarbeten i en byggnadsrörelse som fastighetsägaren bedriver direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, skall värdet av arbetena tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen. Bedrivs byggnadsrörelsen, direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, av en fysisk person, skall dock värdet av hans eget arbete tas upp som intäkt bara om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i samband med arbetet.

Tomtrörelse

9 § Med tomtrörelse avses näringsverksamhet som består i avyttring av mark för bebyggelse byggnadstomt. Tomtrörelse kan vara kvalificerad eller enkel.

136 24 kap.

I 10-17 finns bestämmelser om när en skattskyldig anses bedriva tomtrörelse. I 3 § finns bestämmelser om att avyttringar av byggnadstomter i vissa fall ingår i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

I 18 § finns bestämmelser om att den som får fastigheter som är lagertillgångar i tomtrörelse genom arv, testamente eller genom bodelning på grund av makes död i vissa fall anses bedriva tomtrörelse.

Vad som är kvalificerad tomtrörelse

10 § Med kvalificerad tomtrörelse avses verksamhet som huvudsakligen består i avyttring av byggnadstomter från fastigheter som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markavyttring.

Vad som är enkel tomtrörelse

ll § En enkel tomtrörelse uppkommer när en skattskyldig under tio kalenderår har avyttrat minst 15 byggnadstomter som kan räknas samman till en tomtrörelse. Vid beräkningen skall avyttringar av byggnadstomter på olika fastigheter eller på olika delar av en fastighet räknas samman till en tomtrörelse bara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse.

12 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter skall den som är eller har varit gift räkna också makens avyttringar under

äktenskapet under tioårsperioden.

Om en fastighet har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom gåva, skall förvärvaren räkna också överlåtarens avyttringar under tidsperioden, om förvärvaren är

överlåtarens förälder, far- eller morförälder, make, avkomling eller avkomlings make,

ett dödsbo där överlåtaren eller någon person som nämns i 1 är delägare, eller

ett aktiebolag, ett svenskt handelsbolag eller en ekonomisk förening där överlåtaren ensam eller tillsammans med någon person som nämns i l på grund av det sammanlagda innehavet av aktier eller andelar har ett bestämmande inflytande.

13 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter skall upplåtelser av mark för bebyggelse likställas med avyttring.

24 kap. 137

Avyttringar det slag som berättigar till avdrag för avsättning till av ersättningsfond enligt 28 kap. 5 § skall inte räknas in.

14 § Avyttringar byggnadstomter som huvudsakligen skall av användas av anställda för gemensamt ändamål och avyttringar av byggnadstomter till anställda för bostadsändamål ingår inte i enkel tomtrörelse. Detta gäller dock inte om den skattskyldige bedriver kvalificerad tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

15 § En enkel tomtrörelse anses påbörjad i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten. Om flera byggnadstomter avyttras den dag då den femtonde byggnadstomten avyttras, får den skattskyldige välja i vilken ordning tomterna skall anses avyttrade.

Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse

16 § Om återstoden av lagret i en enkel tomtrörelse avyttras, anses avyttringen inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringen skall i stället behandlas enligt bestämmelserna för kapitalvinster. Om lagret vid utgången av beskattningsâret före det beskattningsår då avyttringen skall tas till beskattning har tagits upp till ett lägre upp värde än anskañhingsvärdet, skall mellanskillnaden tas upp som intäkt i tomtrörelsen. Första och andra styckena gäller inte sådan del av vinsten som avser mark inom detaljplan. De gäller inte heller om avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att obehörig skatteförmån till ge en den skattskyldige eller förvärvaren eller till någon som en av dem har intressegemenskap med.

När enkel tomtrörelse avbryts

17 § Om skattskyldig bedriver enkel tomtrörelse eller dennes en som make inte har avyttrat några byggnadstomter i rörelsen under tio kalenderår, anses avyttringar som sker däreñer inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringarna skall i stället behandlas enligt bestämmelserna för kapitalvinster. Bestämmelserna i första stycket gäller dock inte avyttringar av byggnadstomter inom detaljplan. De gäller inte heller om avytt-

138 25 kap.

ringarna sker under sådana förhållanden att en tomtrörelse nytt skall anses påbörjad.

Avyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till ersättningsfond enligt 28 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i första stycket.

Gemensamma bestämmelser om arv m.m.

18 § Om någon genom arv, testamente eller genom bodelning på grund av makes död förvärvar fastigheter, aktier eller andelar har

som varit lagertillgångar i byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse hos den avlidne, behåller tillgångarna sin karaktär hos förvärvaren bara om denne

vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha varit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp, eller

avser att fortsätta den avlidnes verksamhet.

Om tillgångarna är lagertillgångar hos förvärvaren, anses denne bedriva antingen byggnadsrörelse eller handel med fastigheter eller tomtrörelse.

25 kap. Arbetsgivares pensionskostnader

1 § I detta kapitel finns bestämmelser arbetsgivares

om

avdragsrätt för tryggande av pensionsutfástelser i 2-15 §§,

-

-intäkter och avdrag vid kostnadsutjämning mellan arbetsgivare i 16

-intäkter vid ersättning från pensionsstiñelse i 17

återföring av avdrag för kontoavsättning i 18-20 §§, och - -intäkter vid Övertagande och upphörande av näringsverksamhet,

m.m. i21

Pensionskostnader som skall dras av

2 § Arbetsgivares kostnader för att trygga pensionsutfástelser

genom pensionsförsäkring, avsättning till pensionsstiñelse enligt lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfástelse och

m.m. kontoavsättning skall dras av i den utsträckning i 4-15 §§.

som anges

En pensionsutfästelse skall beaktas bara försäkring för

om en utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring i 53

en som avses kap.

25 kap. 139

3 § Med kontoavsättning särskild redovisning av pensionsskuld avses under rubriken Avsatt till pensioner eller Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser enligt lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med avdragsgrundande kontoavsättning avses kontoavsättning till den del den avser sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt 4-1 1 och 15 §§. I lagen 1990:661 avkastningsskatt på pensionsmedel finns om bestämmelser om avkastningsskatt för arbetsgivare som tryggat pensionsutfästelse genom kontoavsättning. I 16 kap. 17 § finns bestämmelser om avdrag för avkastningsskatt.

Allmän pensionsplan

4 § Kostnader för att trygga pensionsutfästelser enligt en allmän pensionsplan skall dras Om allmän pensionsplan träder i kraft av. en stegvis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning planen, skall även kostnader på grund av denna av utfästelse dras av.

5 § Med allmän pensionsplan avses detsamma som i 4 § lagen 1967:531 om tryggande av pensionsutfästelse m.m. I 6 och 7 finns bestämmelser att utfästelser i vissa fall anses gjorda enligt om allmän pensionsplan, även om någon pensionsutfästelse enligt sådan pensionsplan inte har gjorts.

6 § Som allmän pensionsplan behandlas pensionsbestämmelser som rekommenderats Svenska kommunförbundet, Landstingsför- - av bundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund, och antagits som pensionsreglemente av en kommun, ett kommunal- förbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, det för kommunerna och landstingen organet för adminigemensamma stration av personalpension, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut eller någon annan arbetsgivare för vars av pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet en kommun, ett kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund har tecknat borgen eller liknande garanti. Pensionsutfästelser som har lämnats av ett statligt företag och som staten har tecknat borgen eller liknande garanti för anses gjorda enligt allmän pensionsplan.

Ryms-inom-regeln

7 § Utfistelser för pensionsförmåner inom vad enligt

som ryms som en allmän pensionsplan är sedvanligt inom branschen för arbetstagare med motsvarande uppgifter eller dennes efterlevande anses gjorda enligt allmän pensionsplan. Om tryggandet sker genom kontoavsättning, gäller detta bara till den del utfástelsema tryggas

genom kreditförsäkring.

F örmånstak för allmän pensionsplan

8 § Kostnader för tryggande skall dras av enligt 4 § bara om

den högsta pensionsgrundande lönen enligt planen inte

överstiger 30 basbelopp eller det högre pensionsgrundande belopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977, och

livsvarig ålderspension vid full intjänandetid enligt planen inte

avses komma att överstiga den procentuella andel av olika delar av den pensionsgrundande lönen som anges i nedanstående tabell eller det högre pensionsbelopp som gällde vid utgången av år 1977.

Del av pensionsgrundande Procentuell lön andel

som inte överstiger 7,5 basbelopp 15 %

som överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp 70 %

som överstiger 20 basbelopp 40 %

Om planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som inte överstiger 7,5 basbelopp, hindrar detta inte att avdrag görs enligt 4 den överskjutande pensionen

om är avsedd att ersätta tilläggspension enligt lagen 1962:381

om allmän försäkring.

25 kap. 141

Anställningstid som får räknas in

9 § Vid bedömningen avdrag enligt 4 § får såväl arbetstagarens av sammanlagda anställningstid hos samma arbetsgivare innan utfästelsen gjordes och anställningstid hos tidigare arbetsgivare räknas i utfästelsen. Vad sagts gäller även om detta inte har som nu medgetts i den allmänna pensionsplanen. När avdraget beräknas skall dock sådan pension arbetstagaren räknas tidigare har utfästs av som och tryggats någon arbetsgivarna under den anställningstid som av av räknas i utfästelsen. i

Pension före 65 års ålder

10 § Kostnader för att trygga pensionsutfästelse som innebär rätt en till pension före 65 års ålder inklusive kostnader som är avsedda att trygga pensionsförmåner motsvarar dem som arbetstagaren som skulle få han pensionerades vid 65 års ålder skall dras av i den om utsträckning sådana förmåner kan ges enligt allmän pensionsplan. I fråga arbetstagare i aktiebolag eller ekonomiska föreningar som om har bestämmande inflytande över företaget, får dock sådana kostnader pensionering före 60 års ålder dras bara efter som avser av medgivande enligt 15 Vid bedömningen arbetstagare har av om en bestämmande inflytande beaktas arbetstagarens och hans närståendes sammanlagda innehav av aktier eller andelar i företaget.

Avdragets storlek

ll § Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser genom pensions-

försäkring skall göras med den del kostnaderna som behövs för att av trygga utfästelser som avses i 4-10 §§.

För tryggande pensionsstiñelse skall avdrag göras för vad

genom sätts dock högst till vad som motsvarar arbetsgivarens som av, upp pensionsreserv för sådana utfästelser. Jämförelsen skall göras med Stiftelsens tillgångar efter avdrag för dess skulder. För tryggande genom kontoavsättning skall det belopp dras av som motsvarar ökningen den redovisade pensionsskulden för sådana av utfästelser från det föregående beskattningsårets utgång till beskattningsårets utgång.

142 25 kap.

Avdrag för utfästelser utöver allmän pensionsplan

12 § Om pensionsutfástelsema avser förmåner innebär awikelser som från en gällande allmän pensionsplan, skall avdrag göras utöver vad som framgår av 11 om utfástelsema till den del de sådana awikelser har tryggats - avser

genom pensionsförsälcring,

arbetsgivaren visar att det bara är fråga smärre awikelser, - om och uttästelsema har lämnats före utgången år 1977. - av Första stycket gäller även i fråga utfästelser till arbetstagare om som har anställts hos arbetsgivare efter år 1977, motsvarande en om utfästelser har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre awikelser avses sådana förmånsbelopp utöver allmän pensionsplan som ligger inom för den högsta

ramen

. , pensionsgrundande lönen enligt planen. Dettägäller dock bara om den genomsnittliga kostnaden för fönnånsbeloppen inte överstiger åtta procent av kostnaden för pensionsutfástelsen enligt den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för fönnånsbeloppen avses den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas samtliga omfattas den allmänna som av

pensionsplanen. Överstiger kostnaden för fönnånsbeloppen

vad som sagts nu, får avdrag inte göras för någon del av den kostnad som överstiger kostnaden för pensionsutfástelse enligt den allmänna pensionsplanen.

Alternativregeln

13 § Kostnader för pensionsutfastelse arbetsgivare gjort för en som en arbetstagare och inte skall dras enligt 4-12 §§, skall dras som av av enligt bestämmelserna i andra stycket utfästelsen tryggats om genom pensionsförsäkring. Avdraget skall beräknas på arbetstagarens lön från arbetsgivaren under beskattningsår eller under det samma

föregående beskattningsåret.

Avdraget får inte överstiga 35 procent av lönen till den del denna inte överstiger 20 -

basbelopp, och

25 procent av lönen till den del denna överstiger 20 inte 30 - men

basbelopp.

25 kap. 143

Pensionsförsäkring på grund av avslutad näringsverksamhet

14 § Om arbetsgivare avslutar sin näringsverksamhet, enligt en som

25 § lagen 1967:531 tryggande pensionsutfästelse m.m. skall

om av

pensionsutfästelse pensionsiörsäkring, skall hela

trygga en genom en kostnaden för försäkringen dras Detta gäller dock inte om av. utfästelsen sådana arbetstagare i aktiebolag eller ekonomiska avser föreningar har bestämmande inflytande över företaget. som

Dispens

15 § Om det finns särskilda skäl, får Skattemyndigheten medge att avdrag fär göras med ett högre belopp än följer av 4-7 och som 10 §§. Skattemyndighetens beslut enligt första stycket får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut târainte överklagas.

Kostnadsutjämning mellan arbetsgivare

16 § Om arbetsgivare tryggat pensionsutfástelser enligt en allmän en pensionsplan kontoavsättning och planen innehåller genom

bestämmelser utjämning pensionskostnaden mellan olika

om av

arbetsgivare, skall

avgifter arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser - som och dras av, arbetsgivaren tillgodoförs enligt dessa bestämmelser - medel som intäkt. tas upp som

Ersättning från en pensionsstiftelse

17 § Ersättning för utgiñer eller kostnader som en arbetsgivare får från pensionsstiftelse skall tas intäkt. Detta gäller inte en upp som ersättning lämnas medel arbetsgivaren har satt av till som av som stiftelsen utan att göra avdrag för avsättningen. Sådana medel arbetsgivaren har gjort avdrag för samt som avkastning stiftelsen har fått skall i första hand anses använda när som stiftelsen lämnar ersättning.

144 25 kap.

Återföring av avdrag för kontoavsättning

18 § Om den avdragsgrundande kontoavsättningen uppgår till ett lägre belopp vid beskattningsårets utgång än den avdragsgrundande kontoavsättningen vid det föregående beskattningsårets utgång, skall mellanskillnaden intäkt. tas upp som

19 § Om det finns disponibla pensionsmedel vid beskattningsårets utgång, får arbetsgivaren i stället för det belopp följer 18 § - som av -ta upp som intäkt lägst summan av -tio procent av de disponibla pensionsmedlen vid det föregående

beskattningsårets utgång, och beskattningsårets avdrag för premier för pensionsförsäkringar,

och avsättning till pensionsstiñelse till den del dessa avser samma pensionsutfastelser som den avdragsgrundande kontoavsättningen. Om beskattning sker enligt första stycket, skall minskningar senare

av den avdragsgrundande kontoavsättningen inte tas intäkt

upp som till den del de motsvarar de belopp redan tagits intäkt. som upp som

Disponibla pensionsmedel

20 § Med disponibla pensionsmedel skillnaden mellan avses den avdragsgrundande kontoavsättningen vid det föregående beskattningsårets utgång ökad med förmögenheten vid beskattningsårets utgång i sådan pensionsstittelse tryggar en som samma pensionsutfästelser, beräknad enligt den upphävda lagen 1947:577 om statlig förmögenhetsskatt, och pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana pensionsutfástelser som avses i 1 till den del dessa inte är tryggade genom pensionsförsälcring ökad med medel då står kvar i som stiftelsen och som arbetsgivareninte har gjort avdrag för vid av-

sättningen.

Disponibla pensionsmedel skall dock aldrig uppgå till högre anses belopp än vad som motsvarar den avdragsgrundande kontoavsättningen vid det föregående beskattningsårets utgång.

Övertagande och upphörande näringsverksamhet av

21 § Ersättning till en näringsidkare tar över ansvaret för som pensionsutfástelser i samband med att han tar över näringsen verksamhet skall intäkt. tas upp som

26 kap. 145

arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, skall dis- Orm en ponibla pensionsmedel tas upp som intäkt det beskattningsår då verksamheten upphör. . Obm arbetsgivare träder i likvidation eller dödsboet efter en en om arbetsgivare skiftas, skall disponibla pensionsmedel tas upp som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattas eller boet skiñas.

26 kap. Näringsbidrag

l § I detta kapitel finns bestämmelser om näringsbidrag och vissa andra stöd till näringsidkare.

Näringsbidrag

2 § Med näringsbidrag stöd utan återbetalningsskyldighet som avses lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, landsting, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap. 15, 16 och 19 och allmänningsskogar enligt lagen 1952:167 om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

3 § Med stöd utan återbetalningsskyldighet likställs stöd som skall återbetalas bara under förutsättning att näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stödet, näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats när stödet beviljades, eller något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för stödet.

4 § Ett näringsbidrag skall inte tas upp som intäkt om det används för en utgift som inte skall dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag.

5 § Ett näringsbidrag skall tas intäkt om det används för en upp som utgift som skall dras av omedelbart. Om utgiften hänför sig till ett tidigare beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får avdraget göras det året. senare Återbetalas bidraget, skall det återbetalade beloppet dras av.

6 § Om ett näringsbidrag används för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång som skall dras av genom värdeminskningsavdrag, skall anskaffhingsutgiñen minskas med bidraget. Om bidraget är större än det skattemässiga restvärde återstår när minskningen skall göras, som skall mellanskillnaden tas upp som intäkt. Återbetalas bidraget, skall tillgångens avskrivningsunderlag ökas med det återbetalade beloppet, dock med högst det belopp som har påverkat anskaffningsvärdet. Om ett bidrag även har tagits upp som intäkt enligt första stycket, skall avdrag göras vid återbetalningen för den del motsvarar intäkten. som

7 § Om ett näringsbidrag används för att anskaffa lagertillgångar, skall den del lagret för vilken utgiften har täckts av bidraget inte av räknas med vid värderingen av tillgångarna. Återbetalas bidraget, skall tillgångarnas anskaffningsvärde ökas med det återbetalade beloppet.

8 § Om ett näringsbidrag skall användas ett senare beskattningsår än då det erhålls, skall tillämpningen av bestämmelserna i 5-7 skjutas upp till det senare beskattningsåret, om den skattskyldige begär det.

Befrielse från Villkorlig återbetalningsskyldighet

9 § Om ett stöd som skall återbetalas under andra villkor än sägs som i 3 § har lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från staten eller någon annan som avses i 2 tillämpas 10-12 om näringsidkaren helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldighet.

10 § Ett efterskänkt belopp skall inte tas upp som intäkt, stödet om har använts for en utgift som inte skall dras sig omedelbart av vare

eller i form av värdeminskningsavdrag.

11 § Ett eñerskänkt belopp skall tas upp som intäkt, stödet har om använts för en utgift som skall dras omedelbart eller i form av av värdeminskningsavdrag.

12 § Om stödet har använts för en sådan utgiñ för att anskaffa en tillgång som skall dras av genom värdeminskningsavdrag, får den skattskyldige det år då det efterskänkta beloppet skall tas upp som intäkt utöver ordinarie avskrivning göra ett extra värdeminskningsavdrag som motsvarar det efterskänkta beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga det skattemässiga restvärdet före avdraget.

27 kap. 147

13 § Om den skattskyldige inte kan visa vad stödet har använts till, skall det anses ha använts till utgifter som skall dras av omedelbart, och det efterskänkta beloppet skall tas som intäkt. upp

Statligt räntebidrag för bostadsändamål

14 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål skall tas upp som intäkt. Återbetalas bidraget skall det återbetalade beloppet dras av. Bestämmelser byggnadsarbeten i samband med räntebidrag om finns i 19 kap. 23 och 24 §§.

Avgångsvederlag till jordbrukare

15 § Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med sitt jordbruk skall tas intäkt utom när det betalas ut till en upp som jordbrukare har fått särskilt övergångsbidrag statsmedel till som av jordbruket eller hade varit berättigad att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket.

Familjebidrag till totaliörsvarspliktiga

16 § Särskilda bestämmelser om familjebidrag till totaltörsvarspliktiga i form av näringsbidrag finns i ll kap. 21.§

27 kap. Periodiseringsfonder

Avdrag för avsättningar

l § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till en periodiseringsfond. Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte för privatbostadsföretag, investmenttöretag, svenska värdepappersfonder och förvaltningsföretag.

2 § I fråga om svenska handelsbolag skall avdraget beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägama.

148 27 kap.

3 § Juridiska personer är skyldiga att upprätta årsbokslut enligt som bokföringslagen 1976:125 får göra avdrag bara motsvarande om avsättning görs i räkenskapema. När en juridisk person gör avsättning för andel i ett svenskt en handelsbolag och den juridiska personen och handelsbolaget inte har samma räkenskapsår, skall avsättningen göras i bokslutet för det räkenskapsår då handelsbolagets räkenskapsår löper ut. Beloppet skall dock alltid dras av vid taxeringen för det beskattningsår då handelsbolagets överskott eller underskott till beskattning. tas upp

4 § Varje års avsättning i näringsverksamheten skall bilda en egen fond.

Beloppsgränser

5 § Juridiska personer får dra högst ett belopp

av som motsvarar

procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.

6 § Enskilda näringsidkare och fysiska är delägare i personer som svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp motsvarar 25 som procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat. Med det för periodiseringsfond justerade resultatet överavses skottet eller underskottet näringsverksamheten före avdrag för av avsättning till periodiseringsfond ökat med avdrag för egenavgiñer enligt 16 kap. 28 och avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 30 kap., minskat med sjukpenning och liknande ersättningar i 15 kap. 13 - som avses återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 28 och återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 30 kap. -

Återföring av avdragen

7 § Avdrag för avsättning till en periodiseringsfond skall återföras senast vid taxeringen det femte taxeringsåret efter det då avdraget gjordes. Om taxering på grund förlängning räkenskapsår inte av av sker det året, skall avdraget återföras senast det följande taxeringsåret. I 8-10 finns bestämmelser att avdragen för avsättningama om i vissa fall skall återföras tidigare och i 11-14 att periodiserings-

27 kap. 149

fonderna i vissa fall får överföras till verksamhet i stället för att annan avdragen återförs.

8 § En juridisk skall återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § person inte har löpt ut, om

den upphör att bedriva näringsverksamheten,

den beskattas i Sverige bara såsom delägare i ett svenskt handelsbolag och handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten eller andelen avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt, skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör, näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal, den upplöses genom fusion, det beslutas att den skall träda i likvidation, eller den försätts i konkurs.

9 § En enskild näringsidkare skall återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om han upphör att bedriva näringsverksamheten, skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör, näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund ett dubbelbeskattningsavtal, eller av han försätts i konkurs.

10 § En fysisk är delägare i ett svenskt handelsbolag skall person som återföra sina avdrag, även tiden i 7 § inte har löpt ut, om om handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten, andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt, skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör, näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund ett dubbelbeskattningsavtal, av det beslutas att handelsbolaget skall träda i likvidation, eller delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.

I vilka fall fonderna får övertas

Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag

enskild näringsidkare överför sin näringsverksamhet eller 11 § Om en driñen näringsverksamheten till ett aktiebolag och det finns av

särskilda skäl mot uttagsbeskattning, får periodiseringsfondema övertas av aktiebolaget.

Från handelsbolag till aktiebolag

12 § Om näringsverksamheten i ett svenskt handelsbolag överförs till ett aktiebolag och det finns särskilda skäl mot uttagsbeskattning, får de periodiseringsfonder handelsbolaget hos delägarna som avser övertas av aktiebolaget.

Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet

13 § Om en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag tilldelas realtillgångar skifte vid bolagets upplösning och det genom finns särskilda skäl mot uttagsbeskattning, får avsättningama till periodiseringsfonder och de motsvarande avdrag han gjort för song andelen anses ha gjorts i enskild näringsverksamhet vid de taxeringar då han gjorde avdragen. Vad som är realtillgångar framgår 30 kap. 19 av

Från juridisk person till annan juridisk person

14 § Om näringsverksamheten i juridisk övertas en person av en annan juridisk person, får också periodiseringsfondema övertas vid fusioner som avses i 35 kap., -

ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen 1987:619, och

överlåtelse ett ömsesidigt livförsäkringsföretags hela för- - av säkringsbestånd till ett för ändamålet bildat forsäkringsaktiebolag. Om en ekonomisk förening skiñar ut aktier enligt 41 kap. 20 får det aktiebolag vars aktier skiftas ut överta den ekonomiska foreningens periodiseringsfonder.

Effekter hos den som övertar fonderna

15 § Om en periodiseringsfond övertas, den övertar fonden anses som själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna vid den taxering då avdraget gjordes.

28 kap. 151

28 kap. Ersättningsfonder

Avdrag för avsättningar

1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp

som sätts av till ersättningsfond för inventarier, ersättningsfond för byggnader och markanläggningar, ersättningsfond for mark, och ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel. - Med inventarier i detta kapitel inte sådana tillgångar som avses nämns i 18 kap. 1 § andra stycket.

2 § I fråga svenska handelsbolag skall avdraget beräknas för om bolaget.

3 § Den är skyldig att upprätta årsbokslut enligt bokföringslagen som 1976:125 eller jordbruksbokföringslagen 1979: 141 får göra avdrag bara motsvarande avsättning görs i räkenskapema. Detta om gäller dock inte i fråga ersättningsfonder för mark. om

Ersättningar som ger rätt till avdrag

4 § Avdrag för avsättning till en ersättningsfond får göras om en näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på inventarier, byggnader, markanläggningar, mark eller djurlager i jordbruk eller renskötsel.

5 § Avdrag för avsättning får också göras näringsidkare får om en ersättning för inventarier, byggnader, markanläggningar eller mark i samband med att fastighet tas i anspråk expropriation eller liknande en genom forfarande, fastighet avyttras under sådana förhållanden att det en annars måste tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att anses som en den skulle ha avyttrats även det inte hade funnits något tvång, om fastighet avyttras ett led i åtgärder för jordbrukets eller en som skogsbrukets yttre rationalisering, fastighet avyttras till staten därför att det på grund av flygen buller inte går att bo på den utan påtaglig olägenhet, eller förfoganderätten fastighet inskränks enligt naturvårdstill en lagen 1964:822 eller det sker motsvarande inskränkning enligt en

någon annan författning, under förutsättning att ersättningen är en engångsersättning.

6 § l fråga om byggnader, markanläggningar eller mark får avdrag göras bara om tillgångarna är kapitaltillgångar.

A vdragets storlek

7 § Avdraget får inte överstiga den ersättning skall tas som upp som intäkt. Om ersättningen avser en avyttrad fastighet, får avdraget inte överstiga summan av de belopp som tas i inkomstslaget upp näringsverksamhet som kapitalvinst vid avyttringen, och -

återförda värdeminskningsavdrag enligt 23 kap.

- m.m. Att sådan kapitalvinst som avses i andra stycket for enskilda näringsidkare kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet framgår av 13 kap. 7 § andra stycket.

8 § Om den skattskyldige med anledning skadan eller avyttringen av gör ett större avdrag för värdeminskning på inventarier, byggnader eller markanläggningar än han skulle haft rätt till, skall annars avdraget för avsättning till ersättningsfond för inventarier eller ersättningsfond för byggnader och markanläggningar minskas i motsvarande mån.

9 § Avdraget för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel får inte överstiga minskningen lagerav reserven under beskattningsåret. Om lagret har stigit i pris under beskattningsåret, får lagerreserven vid beskattningsårets ingång beräknas på grundval av den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt har skrivits ned och det återanskaffningsvärde lager skulle ha haft vid samma beskattningsårets utgång.

Ianspråktagande av fonderna

Vad fonderna får tas i anspråk för

10 § En ersättningsfond för inventarier får tas"i anspråk för

28 kap. 153

avskrivning och kostnader för underhåll och reparation av - av inventarier, och nedskrivning djurlager i jordbruk och renskötsel, med de - av begränsningar framgår av 13 § andra stycket. som

11 § En ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får tas

i anspråk för

avskrivning och kostnader för underhåll och reparation av - av byggnader och markanläggningar som är kapitaltillgångar, avskrivning och kostnader för underhåll och reparation av - av inventarier, och nedskrivning djurlager i jordbruk och renskötsel, med de - av begränsningar 13 § andra stycket. som framgår av

12 § En ersättningsfond för mark får tas i anspråk för anskaffning av

mark som är kapitaltillgång.

13 § En ersättningsfond för djurlager ijordbruk och renskötsel får tas i anspråk för nedskrivning av ett sådant djurlager. Fonden får tas i anspråk med högst ett belopp som motsvarar utgiñema under beskattningsåret för att anskaffa djur till ett sådant lager. Nedskrivningen får inte leda till ett lägre värde på lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång än annars skulle ha godtagits. som

När ianspråktagande får ske

14 § En ersätmingsfond får tas i anspråk för tillgångar som anskaffas och arbeten utförs efter utgången det beskattningsår då som av avsättningen gjordes. Fonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar och mark anskaffas under samma beskattningsår som en som ersättning skall tas intäkt. I sådant fall skall det anses att upp som avsättning till fonden görs och att fonden tas i anspråk omedelbart efteråt.

15 § Om arbete på byggnader eller markanläggningar sträcker sig över flera beskattningsår, får fonden tas i anspråk under det sista beskattningsåret för avskrivning tillgångarna eller för kostnader för av underhåll och reparationer dem under de aktuella åren, om avdrag av för utgifterna inte redan har gjorts de tidigare åren. Detta gäller också i fråga eller ombyggnad fartyg och luñfartyg och i fråga om om ny- av

byggnadsinventarier och markinventarier.

154 28 kap.

Turordning

16 § En tidigare avsättning anses ha tagits i anspråk före en senare avsättning till samma slags ersättningsfond.

Beskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk

17 § Om en ersättningsfond tas i anspråk enligt bestämmelserna i detta kapitel, skall det ianspråktagna beloppet inte intäkt.

tas upp som

18 § Sådana utgifter som en ersättningsfond tas i anspråk för, skall

i

inte dras av. i

Om fonden tas i anspråk för avskrivning inventarier, byggnader

av eller markanläggningar, räknas bara den del av utgifterna som inte täcks av det ianspråktagna beloppet som anskaffrrfngsvärde för tillgången vid beräkning av värdeminskningsavdrag.

Om fonden tas i anspråk för att anskaffa mark, skall anskaffningsvärdet för marken minskas med det ianspråktagna beloppet när omkostnadsbeloppet beräknas.

Om fonden tas i anspråk för att anskaffa lager, anses lagret nedskrivet med det ianspråktagna beloppet.

Återföring av avdragen

19 § Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under det tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen gjordes, skall avdraget återföras då. Om taxering på grund av förlängning av räkenskapsår inte sker det året, skall avdraget återföras senast det följande taxeringsåret.

Skattemyndigheten får, om det finns särskilda skäl, medge att fonden behålls under en viss tid därefter. Som längst får den behållas till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under det sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen gjordes.

20 § Avdraget skall återföras, även om tiden i 19 § inte har löpt ut, om

fonden tas i anspråk i strid med 10-15 §§,

den huvudsakliga delen näringsverksamheten överlåts,

av

den huvudsakliga delen av näringsverksamheten tillfaller

en eller flera nya ägare på grund testamente eller bodelning,

av arv,

28 kap. 155

4. den innehar fonden upphör att bedriva näringsverksamsom heten, skattskyldigheten for näringsverksamheten upphör, näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige grund av ett dubbelbeskattningsavtal, den som innehar fonden upplöses genom fusion, det beslutas att den innehar fonden skall träda i likvidation, som eller innehar fonden försätts i konkurs. den som Vad sägs i första stycket 2-4 gäller inte om avsättningen som grundas på sådan avyttring som avses i 5 § 1-4. en I 23 och 24 finns bestämmelser om att ersättningsfonder i vissa fall får övertas någon i stället för att avdragen återförs. av annan

21 § Om enskild näringsidkare eller en fysisk person som är en delägare i ett svenskt handelsbolag har fått avdrag for avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i sådana fall en i 5 skall återföringen göras i inkomsfáláget näringssom avses verksamhet till den del fonden motsvarar belopp som har tagits upp intäkt näringsverksamhet vid återföring av värdeminsksom av ningsavdrag enligt 23 kap. Avdraget i övrigt skall återföras i m.m. inkomstslaget kapital. En enskild näringsidkare och fysisk som är delägare i ett en person svenskt handelsbolag skall återföra avdrag för avsättning till en ersättningsfond för mark i inkomstslaget kapital.

22 § När avdraget återförs skall ett särskilt tillägg om 30 procent av det återförda beloppet tas intäkt i samma inkomstslag. upp som Om det finns synnerliga skäl skall det inte göras något tillägg.

I vilka fall fonderna får övertas

23 § Vid sådana fusioner som avses i 35 kap. får ersättningsfonder övertas. Om ekonomisk förening skiftar ut aktier enligt 41 kap. 20 får en ersättningsfonder i föreningen övertas av det aktiebolag vars aktier skiftas ut.

24 § Skattemyndigheten får, om det finns särskilda skäl, medge att ersättningsfonder i näringsverksamhet övertas av den som blir en ägare till den huvudsakliga delen av näringsverksamheten på grund

156 29 kap.

av arv, testamente eller bodelning i stället för att avdragen återförs enligt 20 § första stycket

25 § Skattemyndigheten får, om det finns särskilda skäl, medge att ett företags ersättningsfonder helt eller delvis övertas ett annat företag. av För ett sådant medgivande krävs att det ena företaget är ett moderföretag och det andra företaget är dess helägda dotterföretag, att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,.eller att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller svensk en ekonomisk förening vars aktier eller andelar till än 90 procent ägs mer av ett moderföretag tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget är ett annat sådant företag, moderföretaget, eller moderföretagets helägda dotterföretag. Med helägt dotterföretag ett svenskt aktiebolag eller avses en svensk ekonomisk förening vars aktier eller andelar till än 90 mer procent ägs av ett annat företag moderföretaget. Bara svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag kan räknas som

moderföretag.

Effekter hos den som övertar fonderna

26 § Om en ersättningsfond övertas, anses den som övertar fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna vid den taxering då avdraget gjordes.

Överklagande

27 § Skattemyndighetens beslut enligt 19 § andra stycket, 24 eller 25 § får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

29 kap. Upphovsmannakonto

1 § En enskild näringsidkare har intäkt i egenskap som av upphovsman enligt lagen 1960:729 upphovsrätt till litterära och om konstnärliga verk upphovsmannaintäkt får göra avdrag enligt

29 kap. 157

bestämmelserna i detta kapitel för belopp sätts ett särskilt som bankkonto upphovsmannakonto. Avdrag får inte göras i fråga om intäkt fotografiska verk. som avser Dödsbo får inte göra avdrag sig det beskattningsår dödsfallet vare sker eller senare.

2 § Utbetalat belopp från upphovsmannakonto anses inte som upphovsmannaintäkt.

3 § Som förutsättning för avdrag gäller att den skattskyldige är obegränsat skattskyldig i Sverige vid beskattningsårets utgång, och 2. att den skattskyldiges upphovsmannaintäkter under beskattningsåret med minst 50 procent överstiger hans upphovsmannaintäkter under något de två föregående beskattningsåren. av

Avdragets storlek

4 § Avdrag får ett visst beskattningsår göras med högst ett belopp motsvarar upphovsmannaintäk- - som ten, göras med högst ett belopp som motsvarar två tredjedelar av överskottet näringsverksamheten före avdraget och före avdrag för av avsättning för egenavgifter enligt 16 kap. 28 och inte göras med högre belopp än att överskottet, efter avdraget före avdraget för avsättning för egenavgifter, uppgår till minst men 30 000 kronor. Avdraget ett visst beskattningsår får inte understiga 10 000 kronor. Avdraget skall avrundas nedåt till helt tusental kronor.

Insättning på kontot

5 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår göra insättning på upphovsmannakonto i bara bank. Om insättning görs på en upphovsmannakonto i än bank, får avdrag göras bara för mer en insättning på det först öppnade kontot.

6 § Avdrag får göras bara medlen betalas till banken senast den om dag den skattskyldige enligt lagen 1990:325 om som självdeklaration och kontrolluppgiñer skall lämna självdeklaration.

7 § Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos svensk

en bank eller en utländsk banks filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år.

I lagen 1990:676 om skatt ränta skogskontomedel

m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan.

Uttag från kontot

8 § Uttag från upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter inbetalningsdagen. Uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.

Sedan fem år har gått från utgången av det år då inbetalning enligt 6 § senast skulle göras, skall banken betala ut kvarstående medel.

9 § Avdraget skall återföras och resterande ränta det insatta beloppet skall tas upp som intäkt näringsverksamhet det

av beskattningsår då utbetalning från upphovsmannakontot sker eller skulle ha skett enligt 8 § andra stycket.

Med resterande ränta avses ränta eñer avdrag for skatt

som avses i 7 § andra stycket.

Byte av bank

10 § Medel upphovsmannakonto får föras över till en annan bank utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mottagande banken.

Vid överföring av kontomedel skall den överförande banken lämna den mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande banken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall

11 § Medel på upphovsmannakonto skall intäkt

genast tas upp som av näringsverksamhet om

avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning medlen,

av

medlen övergår till den skattskyldiges make genom bodelning, eller

sou 1997:2 30 kap. 159

3. den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är

obegränsat skattskyldig i Sverige.

Om den skattskyldige dör, skall medel upphovsmannakonto tas upp som intäkt av näringsverksamhet senast det beskattningsåri då dödsboet skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än vid den taxering sker det tredje kalenderåret efter det då dödsfallet som inträffade.

30 kap. Expansionsfonder

Avdrag för avsättningar

1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel enskilda av näringsidkare och fysiska är delägare i svenska personer som handelsbolag för belopp som sätts av till en expansionsfond. Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i fråga om näringsverksamhet bedrivs europeisk ekonomisk intressesom av en gruppering eller utländsk juridisk person än ett utländskt av en annan

bolag.

2 § I fråga svenska handelsbolag skall avdraget beräknas för varje om delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.

Beloppsgränser

3 § Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för i expansionsfond justerat positivt resultat. Avdraget begränsas också på så sätt att expansionsfonden inte får överstiga det högsta belopp som anges i bestämmelserna om kapitalunderlaget i 5-9 §§.

Justerat resultat

4 § Med det för expansionsfond justerade resultatet avses överskottet eller underskottet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till expansionsfond ökat med avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 28 minskat med sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 13 och

160 30. kap.

återfört avdrag lör egenavgifter enligt 16 kap. 28 -

Kupan/underlag för enskilda näringsidkare

5 § För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst ett så stort belopp att 72 procent av expansionsfonden motsvarar kapitalunderlaget för expansionsfond.

6 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i närings-

verksamheten vid beskattningsårets utgång

ökat med underskott av näringsverksamheten till den del avdrag för under- skottet inte görs enligt någon av de bestämmelser i 14 kap. som anges 24 § första och andra styckena, och en sådan övergångspost som avses i 31 kap. 14 § första stycket, minskat med

kapitaltillskott under beskattningsåret.

- Bestämmelserna i 31 kap. 9-14 vilka tillgångar och skulder om som räknas till näringsverksamheten, hur tillgångarna värderas om samt om övergångsposten skall tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.

7 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 55 kap.

Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare

8 § För delägare i svenska handelsbolag får expansionsfonden inte uppgå till ett så högt belopp att kapitalunderlaget för expansionsfond är negativt.

9 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond delägarens avses justerade anskaffningsvärde för andelen i bolaget beräknat enligt 47

kap. vid beskattningsårets utgång

ökat med en sådan övergångspost som avses i 31 kap. 17 § första stycket, minskat med 28 procent av expansionsfonden, kapitaltillskott under beskattningsåret, och

4. lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till delägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig. Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med kapitalunderlaget för expansionsfond i stället andelens skattemässiga värde vid beskattningsårets utgång justerat med posterna 3 och 4 i första stycket. Bestämmelsen övergångsposten i 31 kap. 17 § skall tillämpas om också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.

Återföring av avdragen

10 § Avdrag för avsättning till expansionsfond skall återföras senast när det föreligger sådana förhållanden i 11-13 §§. som anges I 14-18 finns bestämmelser att expansionsfonden i vissa om fall får överföras till verksamhet stället för att avdragen annan återförs.

11 § Om expansionsfonden överstiger vad är tillåtet enligt 5 eller som 8 skall motsvarande del av avdragen återföras.

12 § En enskild näringsidkare skall återföra sina avdrag om han upphör att bedriva näringsverksamheten, skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör, näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal, 4. han är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret, eller han försätts i konkurs.

13 § En delägare i ett svenskt handelsbolag skall återföra sina avdrag om handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten, andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt, skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör, näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige grund ett dubbelbeskattningsavtal, av delägaren är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsâret, det beslutas att handelsbolaget skall träda i likvidation, eller delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.

6 16-1581

162 30 kap.

I vilka fall fonderna får övertas

Från enskild näringsidkare till enskild näringsidkare annan

14 § En expansionsfond får övertas om samtliga realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk testamente, person genom arv, gåva eller bodelning, och

mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han övertar expansionsfonden, eller

parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal - om övertagandet.

Expansionsfonden får dock inte övertas till den del den överstiger värdet av realtillgångama i näringsverksamheten vid övergången. Den får inte heller övertas till den del den överstiger värdet realtillav gångarna i näringsverksamheten vid utgången det tredje beav skattningsåret före det aktuella ökat med tredjedel. Värdet en av realtillgångama skall beräknas det sätt som i 31 kap. 12 § anges första stycket l-4 och

Om expansionsfonden övertas, den övertar fonden själv anses som ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

Från enskild näringsverksamhet till handelsbolag

15 § En expansionsfond får överföras om en enskild näringsidkare överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett svenskt handelsbolag han har som en andel i eller genom överlåtelsen får andel och en han lämnar en skriftlig förklaring att han för över fonden till - en expansionsfond för andelen. Om expansionsfonden överförs, delägaren ha gjort avsättanses ningama och avdragen för dem för andelen i handelsbolaget.

Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag

16 § En expansionsfond får överföras om en obegränsat skattskyldig enskild näringsidkare överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller överlåtelsen kommer aktier genom att äga han lämnar skriftlig förklaring att expansionsfonden skall - en ersättas av beskattat kapital i bolaget, och

30 kap. 163

han skjuter till kapital till bolaget och detta kapital motsvarar 72 procent av expansionsfonden.

Från handelsbolagsdelägare till handelsbolagsdelägare annan

17 § En expansionsfond får övertas om andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en obegränsat - en skattskyldig fysisk testamente, gåva eller bodelperson genom arv, ning, och mottagaren vid eller testamente skriftligen förklarar att han - arv

övertar expansionsfonden, eller

parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet. Expansionsfonden får dock inte övertas till den del den överstiger det justerade anskaffningsvärdet enligt 47 kap. Den får inte heller övertas till den del den överstiger det justerade anskafñiingsvärdet vid utgången det tredje beskattningsåret före det aktuella ökat med en av tredjedel. Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, gäller i stället att expansionsfonden inte får övertas till den del den överstiger andelens skattemässiga värde. Den får inte heller övertas till den del den överstiger motsvarande värde vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella ökat med en tredjedel. Om expansionsfonden övertas, anses den som övertar fonden själv ha gjort avsättningama och avdragen för dem.

Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet

18 § En expansionsfond får överföras om en delägare i ett svenskt handelsbolag tilldelas realtillgångar genom skiñe vid bolagets upplösning, delägaren lämnar en skriñlig förklaring att han för över expansionsfonden för andelen i bolaget till en expansionsfond för enskild näringsverksamhet, och det finns särskilda skäl mot uttagsbeskattning. - Om expansionsfonden överförs, anses delägaren ha gjort avsättningama och avdragen för dem i enskild näringsverksamhet.

164 31 kap.

Definition av realtillgångar

19 § Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, banktillgodohavanden och liknande tillgångar.

Expansionsfondsskatt

20 § Av 1 kap. 2 § och 59 kap. 9 § framgår att expansionsfondsskatt skall betalas vid avsättning till en expansionsfond och att ett motsvarande belopp skall dras av från den slutliga skatten vid återföring.

31 kap. Räntefördelning

Hur räntefdrdelning görs

1 § Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag skall göra räntefördelning enligt bestämmelsema i detta kapitel.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i fråga om näringsverksamhet som bedrivs av en europeisk ekonomisk intressegruppering eller av en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag.

Positiv och negativ räntefördelning

2 § Vid positiv räntefordelning får ett positivt fördelningsbelopp dras av i inkomstslaget näringsverksamhet. Av 41 kap. 9 § framgår att samma belopp skall tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital.

Vid negativ räntefördelning skall ett negativt fördelningsbelopp tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Av 41 kap. 9 § framgår att samma belopp skall dras av i inkomstslaget kapital.

Positivt och negativt fördelningsbelopp

3 § Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ,ett positivt kapitalunderlag för räntefordelning multipliceras med statslåneräntan

vid utgången november året före beskattningsåret ökad med tre av

procentenheter.

Ett negativt fordelningsbelopp beräknas att ett negativt genom kap italunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet. Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, skall fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån. Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8-17 §§.

Undantag från räntefördelning

4 § Räntefordelning skall inte det positiva eller negativa göras om kapitalunderlaget är högst 50 000 kronor. Om den skattskyldige skall beräkna än ett kapitalunderlag, gäller detta for summan av mer kapitalunderlagen.

Särskilt om positiv räntefördelning

5 § Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som motett för räntefördelning justerat resultat. svarar Med det för räntefördelning justerade resultatet avses överskottet eller underskottet näringsverksamheten fore räntefördelning av ökat med avdrag för egenavgiñer enligt 16 kap. 28 avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 27 kap., och avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 30kap., minskat med sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 13 återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 28 återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 27 kap., och återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 30 kap. -

6 § Den skattskyldige får helt eller delvis avstå från att dra av ett positivt fördelningsbelopp.

Sparat fördelningsbelopp

7 § Om inte hela det positiva fordelningsbeloppet dras av på grund av 5 eller 6 skall återstående belopp sparat fördelningsbelopp föras

166 31 kap.

vidare till nästa beskattningsår. Om den skattskyldige då har ett

negativt fördelningsbelopp, skall det sparade fördelningsbeloppet

kvittas mot detta.

Kapitalunderlaget

Enskilda näringsidkare

8 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för enskild näringsen idkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på

skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång

ökat med underskott av näringsverksamheten under det föregående be- skattningsåret till den del avdrag för underskottetinte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap.24 § första och andra

styckena,

kvarstående sparat fördelningsbelopp, och en sådan övergångspost som avses i 14 § första stycket, minskat med

72 procent av expansionsfonden enligt 30 kap. vid det föregåen- de beskattningsårets utgång, och kapitaltillskott under det föregående beskattningsåret. -

9 § Andelar i svenska handelsbolag räknas aldrig som tillgångar i näringsverksamheten.

10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser

statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt, egenavgifter, avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen 1990:661 om avkast- ningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 § lagen 1991:687 särskild - om löneskatt på pensionskostnader,

statlig fastighetsskatt,

mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen 1994:200, avgift enligt lagen 1994:1744 om allmänna egenavgifter, och -

31 kap. 167

skattetillägg och törseningsavgiñ enligt taxeringslagen - 1990:324.

ll § Till den del avdrag har gjorts vid beskattningen räknas också följande som skulder i näringsverksamheten: skuldreserveringar, avsättningar till periodiseringsfonder, och avsättningar till ersättningsfonder. -

12 § Vid värdering av tillgångarna skall fastigheter som är lagertillgångar tas upp till det skattemässiga värdet minskat med värdeminskningsavdrag som har gjorts vid

beskattningen men inte i räkenskapema,

andra lagertillgångar än fastigheter samt pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar tas upp till det skattemässiga värdet, inventarier tas upp till det skattemässiga restvärdet, fastigheter som är kapitaltillgångar tas upp till anskafñiingsvärdet för mark, byggnader och markanläggningar ökat med förbättringskostnader och minskat med gjorda värdeminskningsavdrag, fordringar i utländsk valuta tas upp till det värde som gäller vid

beskattningen,

6. medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet, och andra tillgångar tas upp till omkostnadsbeloppet vid en av-

yttring.

Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också i fråga om liknande avdrag såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder har tagits i anspråk.

13 § Fastigheter i Sverige som är kapitaltillgångar och som har förvärvats före utgången av år 1990 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1993. I sådant fall skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1993, utöver vad som anges i andra stycket. Anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt skall anses motsvara en viss del av fastighetens taxeringsvärde för år 1993 minskad med värdeminskningsavdrag och liknande avdrag vid 1982-1993 års taxeringar, om avdragen per år uppgått till minst 10 procent av nämnda del av taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet skall som användas är för småhusenheter 54 procent, -

168 31 kap.

hyreshusenheter 48 procent, industrienheter 64 procent, och lantbruksenheter 39 procent till den del taxeringsvärdet inte avser bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för privatbostadsfastighet. Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som anses förvärvade den 1 januari 1993 vid det föregående beskattningsårets utgång understeg 75 procent av anskaffningsvärdet enligt andra stycket, skall detta värde justeras i skälig mån.

14 § Med Övergångsposten avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten då, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering. Övergångsposten skall beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som gällde då, om beskattningsåret omfattade längre eller kortare tid än tolv månader. Om näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande sätt, övertar förvärvaren Övergångsposten.

15 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 55 kap. 11

Handelsbolagsdelägare

16 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för delägare i ett en svenskt handelsbolag avses det justerade anskaffningsvärdet för andelen i bolaget beräknat enligt 47 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång ökat med kvarstående sparat fördelningsbelopp, och en sådan övergångspost som avses i 17 § första stycket, minskat med värdet av kapitaltillskott under det föregående beskattningsåret, och lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till delägaren under det aktuella beskattningsåret, om räntan på lånet inte är marknadsmässig. Med kapitalunderlaget för räntefördelning för andel är avses som lagertillgång i stället det skattemässiga värdet.

32 kap. 169

17 § Med övergångsposten ett negativt fördelningsunderlag vid avses , 1995 års taxering. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten då, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering. Övergångsposten skall beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget gällde då, beskattningsåret omfattade som om längre eller kortare tid än tolv månader. Om delägarens nettouttag mellan uttag och tillskott från bolaget under de

skillnaden

beskattningsår taxerats åren 1991-1994 har överstigit såväl hans som nettoinkomst från bolaget vid beskattningen skillnaden mellan de inkomster tagits och de underskott som dragits av som hans som upp andel bolagets resultat, skall mellanskillnaden minska överav gångsposten. Om andelen övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, övertar förvärvaren övergångsposten.

32 kap. Koncembidrag

1 § Koncembidrag skall dras hos givaren och tas som intäkt av upp hos mottagaren, givaren visar att förutsättningarnarför avdrag i om detta kapitel är uppfyllda. Med koncembidrag inte betalning är kostnad för avses en som en givaren för att förvärva eller bibehålla intäkter.

Definitioner

2 § Med moderföretag ett svenskt aktiebolag, svensk avses en ekonomisk förening, svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt en skadetörsäkringsföretag äger mer än 90 procent av aktierna eller som andelarna i ett svenskt aktiebolag eller ensvensk ekonomisk förening och med helägt dotterföretag det ägda företaget.

Förutsättningar

Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag

3 § Ett koncembidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under förutsättning att

i

170 32 kap.

varken givaren eller mottagaren är privatbostadsföretag, invest-

mentföretag eller förvaltningsföretag,

både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i självdeklarationen vid års taxering, samma dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan det började bedriva verksamhet av något slag, mottagaren inte enligt ett dubbelbeskattningsavtal skall ha anses hemvist i en utländsk stat, och om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget,

utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget

inte skall tas upp

som intäkt hos moderföretaget.

Bidrag mellan helägda dotterföretag

4 § Ett koncembidrag från ett helägt dotterföretag till ett annat helägt dotterföretag till moderföretag skäll dras de samma av, om förutsättningar som anges i 3 § l-4 är uppfyllda och under

förutsättning att moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag, utdelning under beskattningsâret från det dotterföretag

som ger koncembidraget inte skall tas upp som intäkt moderföretaget, eller av utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag tar som emot koncembidraget skall intäkt moderföretaget. tas upp som av

Bidrag mellan företag kan fusioneras som

5 § Ett koncembidrag från ett moderföretag till ett svenskt aktiebolag som inte är ett helägt dotterföretag skall dras de förutsättningar av, om som anges i 3 § 2 och 4 är uppfyllda och ägarförhâllandena om under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterföretag har kunnat uppgå i moderföretaget. I sådana fall skall fusion anses kunna äga rum när ett moderföretag äger än 90 procent mer av aktierna i ett dotterföretag, inte i andra fall. men

33 kap. 171

Bidrag kunnat förmedlas som

6 § Ett koncembidrag skall dras av om givaren hade kunnat lämna ett koncembidrag till ett annat företag med rätt till avdrag enligt 4 eller 5 § och bidraget därefter, direkt eller förmedling av ytterligare genom företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren ett sådant sätt att varje törmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag för det

vidarebefordrade bidraget.

Ändrade ägarförhållanden

7 § Ett företag blir helägt dotterföretag till ett nytt moderföretag som och fortsätter att det till utgången givarens och mottagasom vara av beskattningsår trots ägarförändringen ha varit helägt under rens anses hela beskattningsåret, förhållandena mellan moder- och dotterföom retaget under hela den del bådas beskattningsår som föregick av ägarförändringen varit sådana att företagen skulle hañ rätt till avdrag för koncembidrag till varandra förhållandena hade bestått under om hela deras beskattningsår.

Dispens

8 § Regeringen får medge att ett bidrag dras hos givaren och tas av intäkt hos mottagaren även om en eller flera av de förutsättupp som ningar i detta kapitel inte är uppfyllda. Det gäller dock som anges bara om såväl givaren mottagaren är ett svenskt aktiebolag, en - som svensk ekonomisk förening, svensk Sparbank eller ett svenskt en ömsesidigt skadeförsäkringsföretag, givaren har intressegemenskap med mottagaren, bidraget lämnas för verksamhet är av väsentlig betydelse - en som från samhällsekonomisk synpunkt, och bidraget redovisas öppet. -

33 kap. Kommissionärsiörhållanden

1 § Om ett kommissionärsföretag bedriver verksamhet för ett en kommittentföretags räkning, får kommittentfciretaget ta upp överskottet kommissionärsverksamheten eller, om det uppkommer ett av

172 33 kap.

underskott, dra av detta, om förutsättningarna i detta kapitel är uppfyllda. Överskott eller underskott kommissionärsverksamheten skall av hos kommittentföretaget behandlas som om företaget självt hade bedrivit verksamheten. Bestämmelser om verksamhet för flera kommittentföretags räkning finns i 4 och 5 §§.

Definitioner

2 § Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver verksamhet i eget för namn ett eller flera andra svenska aktiebolags eller svenska ekonomiska föreningars räkning. Med kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räkning verksamheten bedrivs.

Förutsättningar

Ett kommittentföretag

3 § Överskottet eller underskottet kommissionärsverksamheten får av tas upp respektive dras av hos kommittentföretaget under förutsättning att kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal, kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagets räkning, kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan kommissionärsav verksamheten, verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel under båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärsföretaget började bedriva verksamhet av något slag, beskattningsåren för båda företagen slutar vid tidpunkt, samma och båda företagen skulle ha rätt till avdrag för koncembidrag enligt 32 kap. om de hade lämnat sådant till det andra företaget under beskattningsåret. Vid prövning av förutsättningen i första stycket 6 skall kommissionärsverksamheten ingå i båda företagens verksamhet. anses

34 kap. 173

Flera kommittenzföretag

4 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för två eller flera kommittentföretags räkning under samma beskattningsår, får överskottet eller underskottet tas respektive dras av upp hos dessa företag de förutsättningar i 3 § första stycket om som anges l och 3-6 är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag. Dessutom skall kommissionärsiöretaget bedriva kommissionärsverksamhet uteslutande för kommittentföretagens räkning.

5 § Skattemyndigheten får vid tillämpning av 4 § efter ansökan av kommittentföretagen medge undantag från förutsättningen i 3 § första stycket kommissionärsförhållandet har tillkommit av organisaom toriska eller marknadstekniska skäl eller om det finns andra synnerliga skäl. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte över-klagas.

34 kap. Räntor och utdelningar i näringsverksamhet

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om tillämpning vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 2 - av kapitalrabatt på optionslån i 3 avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i 4-9 §§, avdrag för lämnad utdelning i 10 skattefria utdelningar i 11-21 §§, och - -tillgångar har delats ut skattefritt i 22-28 §§. som En bestämmelse skattefrihet för utdelning från privatbostadsom företag finns i 15 kap. 9 Bestämmelser i vilken utsträckning ersättningar räknas som om ränta finns i fråga om -insättningsgaranti i 42 kap. 28 och ersättningar i form livränta för avyttrade tillgångar i 42 kap. - av 29-31 §§. i

2 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om skall ta ränta och utdelning som intäkt i 41 kap. - vem som upp 12 förvärv rätt till utdelning i 41 kap. 13 § första och andra - av styckena,

174 34 kap.

utnyttjande av företrädesrätt till teckning vinstandelslån i 41 - av kap. 15 utdelning av aktier i dotterbolag i 41 kap. 16 utbetalningar vid nedsättning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 41 kap. 17 utskiñning från ideella föreningar i 41 kap. 18 utskiftning från ekonomiska föreningar i 41 kap. 19-22 §§, utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska i - personer 41 kap. 23 utdelning och utskiftning från dödsbon efter inte - personer som var obegränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 41 kap. 24 skattetillgodohavanden i 41 kap. 25 och lotterier i 41 kap. 26 - Om aktierna i fall som avses i 41 kap. 16 eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, skall det lägsta aktiemas anskañningsvärde av och deras verkliga värde tas upp som intäkt mottagaren. I 17 kap. av 6 och 7 finns bestämmelser hur anskaiifningsvärdet skall om bestämmas i sådana fall.

Kapitalrabatt på optionslån

3 § Ett svenskt aktiebolag som ger ut skuldebrev förenade med köpeller teckningsoptioner avseende aktier, skall inte dra eventuell av en skillnad mellan emissionspriset och marknadsvärdet.

Avdragsrätt för ränta på vinstandelslån

4 § Ett svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening en som har tagit upp ett vinstandelslån, skall dra Vinstandelsräntan bara i av den utsträckning som följer av 5-9 §§. Med vinstandelsränta avses ränta storlek är beroende det vars av låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta. För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om rätt till avdrag för kostnader i näringsverksamheten.

Emissioner den allmänna marknaden

5 § Vinstandelsräntan skall dras lånet har bjudits ut till av om teckning på den allmänna marknaden.

34 kap. 175

Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, skall vinstandelsräntan dock inte dras till den del den betalas till av aktie- eller andelsägare i företaget, företagsledare i företaget, är närstående till någon i 1 eller eller person som som avses någon på grund har intressegemenskap med som annan företaget.

Riktade emissioner

6 § Om eller flera har fått ensamrätt eller företrädesrätt en personer till teckning lånet, skall vinstandelsräntan dras av om ensamrätten av eller företrädesrätten inte har lämnats till någon som är aktie- eller andelsägare i det låntagande företaget, har sådan intressegemenskap med företaget som avses i 14 kap. 22 är företagsledare i företaget det är ett fåmansföretag, eller om är närstående till företagsledare, aktieägare eller andelsägare en i företaget om det är ett fåmansföretag.

7 § Är aktiema eller andelarna i det låntagande företaget noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats, skall vinstandelsräntan dras även de äger aktier eller andelar i företaget har fått av om som företrädesrätt till teckning företrädesrätten har lämnats av lånet, om i förhållande till deras innehav aktier eller andelar. av Om räntan skall dras skall det sammanlagda värde som genom av, företrädesrättema kan ha tillförts aktie- eller andelsägama tas anses intäkt företaget. Intäkten skall tas upp det beskattningsår upp som av då teckningen av lånet avslutas.

8 § Skattemyndigheten får medge att vinstandelsräntan dras av även eller flera äger aktier eller andelar i företaget har förbehålom en som lits rätt till teckning av lånet. En förutsättning för ett sådant beslut är att lånevillkoren kan antas ha bestämts på affärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet togs upp. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

9 § Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, skall vinstandelsräntan inte dras även om förutsättningarna i 6-8 §§ av är uppfyllda -till den del den betalas till aktie- eller andelsägare i företaget,

176 34 kap.

företagsledare i företaget, person som är närstående till någon som avses i 1 eller eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget.

Avdrag för lämnad utdelning

10 § Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning skall dras av finns i fråga om investmenttöretag och värdepappersfonder i 38 kap. 15 kooperativa föreningar i 38 kap. 18-21 §§, -

sambruksföreningar i 38 kap. 25

samfálligheter i 38 kap. 26 och - Sparbankemas säkerhetskassa i 38 kap. 28 -

Skattefria utdelningar

11 § Med utdelning avses i 12-18 inte sådan utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg den som utdelande föreningen skall dra av enligt 38 kap. 19

Utdelning till förvaltningsföretag på svenska aktier och andelar

12 § Utdelning som ett förvaltningsföretag tar emot från ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening skall inte tas upp som intäkt till den del den utdelning som förvaltningsföretamotsvaras av get beslutar för samma beskattningsår. Sådan utdelning samtliga av aktier i ett svenskt aktiebolag i 41 kap. 16 § räknas inte som avses

i utdelningen från förvaltningstöretaget.

13 § Med förvaltningstöretag avses svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening som förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar och som i övrigt varken direkt eller indirekt bedriver än mer obetydlig verksamhet. Investmentföretag inte förvaltanses som ningsföretag.

34 kap. 177

Utdelning på svenska näringsbetingade aktier och andelar

14 § Utdelning på näringsbetingade aktier och andelar i svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar skall inte tas upp som intäkt, om den tas emot av

ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som

inte är investmentföretag eller förvaltningsföretag,

svensk Sparbank, eller

- en

ett svenskt ömsesidigt skadeförsälcringsföretag.

-

15 § Med näringsbetingad aktie och andel avses aktie och andel som inte är lagertillgång, under förutsättning att

-

det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarar 25 procent eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det

mer av utdelande företaget, eller

det görs sannolikt att innehavet aktien eller andelen betingas

av

verksamhet bedrivs företaget eller av företag som med av som av

hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden

kan anses stå det nära.

16 § Bestämmelserna i 14 § gäller inte för utdelning på aktier eller andelar från ett investmentföretag eller förvaltningsföretag .om det utdelande företaget än enstaka aktier eller andelar på vilka

äger mer utdelning skulle ha tagits upp som intäkt, om aktiema eller andelarna hade ägts direkt det företag som äger aktiema eller andelama i

av förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.

17 § Om ett företag förvärvar aktier eller andelar i ett annat företag och det inte är uppenbart att förvärvaren får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till sin verksamhet, gäller inte 14 § för utdelning sådana medel farms hos det utdelande företaget vid

av som förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald

som insats. Utdelning i första hand ske av andra medel än sådana

anses som motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.

18 § Bestämmelsen i 14 § gäller inte heller för sådan utdelning på förlagsinsatser som den utdelande kooperativa föreningen skall dra av enligt 38 kap. 20

178 34 kap.

Utdelning på utländska aktier och andelar

19 § Utdelning på aktier och andelar i utländsk juridisk

en person skall inte tas upp som intäkt av ett svenskt företag om

utdelningen på grund av 1 1-18 inte skulle ha tagits upp som intäkt om den utdelande juridiska personen hade varit svensk, och

inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen inte är väsentligt lindrigare än inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt företag med motsvarande inkomster.

20 § Förutsättningen i 19 § 2 skall alltid uppfylld

anses om

den utländska juridiska personen är hemmahörande i ett av de länder med vilka Sverige har ingått ett dubbelbeskattningsavtal

som omfattar inkomster i allmänhet avtalsländer,

den juridiska personens inkomster har uppkommit i verksamhet i Sverige eller i något avtalsland, och

inkomsterna beskattas med en inkomstskatt som är normal i det land eller de länder där verksamheten bedrivs.

Om inkomsterna till obetydlig del har uppkommit i verksamhet i andra länder än avtalsländer eller i någon särskilt skattemässigt gynnad verksamhet, hindrar inte detta att förutsättningarna i första stycket 2 och 3 anses uppfyllda.

21 § Aktier och andelar i ett företag som är hemmahörande i

en utländsk stat som är medlem i Europeiska gemenskapen

anses som näringsbetingade också om innehavet motsvarar 25 procent eller mer av aktie- eller andelskapitalet i företaget och även om aktierna eller andelarna är lagertillgångar.

Med företag som är hemmahörande i en utländsk stat som är medlem i Europeiska gemenskapen avses utländskt företag som

bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 34.1,

enligt skattelagstiñningen i en medlemsstat anses hemmahörande i den staten och inte enligt ett dubbelbeskattningsavtal med tredje land anses ha hemvist utanför gemenskapen, och

är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 34.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

Tillgångar som har delats ut skattefritt

22 § Bestämmelserna i 23-28 gäller i de fall då

en tillgång delas ut till en juridisk person,

-

SOU 1997:2. 34 kap. 179

utdelningen grund bestämmelserna i 11-21 inte skall

- av tas upp som intäkt, och

det finns särskilda skäl mot att uttagsbeskatta den utdelande

juridiska personen.

Lager

23 § Om lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar tas upp till ett högre skattemässigt värde hos mottagaren än hos utdelaren, skall mellanskillnaden tas upp som intäkt hos mottagaren.

Inventarier

24 § Om det år inventarier som delas ut, inträder mottagaren i utdelarens skattemässiga situation i fråga om värdeminskningsavdrag.

Kapitaltillgångar

25 § .Omdet är kapitaltillgångar som delas ut, inträder mottagaren i utdelarens skattemässiga situation i fråga om anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning.

Särskilt byggnader, markanläggningar, skog och bostadsrätter

om

26 § Om det är byggnader eller markanläggningar som delas ut, inträder mottagaren i utdelarens skattemässiga situation också i fråga

vårdeminskningsavdrag och avdrag för förbättrande reparationer om och underhåll.

27 § Om det är skog som delas ut, inträder mottagaren i utdelarens skattemässiga situation också i fråga om skogsavdrag.

28 § Om det är näringsbostadsrätter som delas ut, inträder mottagaren i utdelarens skattemässiga situation också i fråga om avdrag för förbättrande reparationer och underhåll.

180 35 kap.

35 kap. Svenska fusioner

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om fusioner enligt 14 kap. 22 § aktiebolagslagen 1975:1385, 12 kap. 3 och 8 lagen 1987:667 ekonomiska förom eningar, 11 kap. l och 18 bankaktiebolagslagen 1987:618, 7 kap. 2 och 8 sparbankslagen 1987:619, 10 kap. 2 och 8 lagen 1995:1570 om medlemsbanker, och . 15 a kap. l och 18 försäkringsrörelselagen 1982:713. Bestämmelserna i 4 och 7 gäller också när ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd i andra fall i första än som avses stycket övertas av ett annat försäkringsföretag. Vad som sägs i detta kapitel om det överlåtande företaget gäller, om det finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa.

Uttagsbeskattning

2 § Fusionen skall inte leda till uttagsbeskattning enligt 15 kap. 2

Kapitalvinster och kapitalförluster

3 § Kapitalvinster och kapitalförluster uppkommer vid fusionen som hos något av de deltagande företagen skall inte tas intäkt upp som respektive skall inte dras av.

Återföring av Värdeminskningsavdrag

4 § Värdeminskningsavdrag m.m. skall inte återföras enligt 23 kap. hos det överlåtande företaget.

Lager

5 § Om lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar tas upp till ett högre skattemässigt värde hos det Övertagande företaget än hos det överlåtande, skall mellanskillnaden tas upp som intäkt hos det Övertagande företaget. Motsvarande gäller om leverantörsskulder eller sådana förpliktelser är jämförbara som

35 kap. 181

med lagertillgångar till ett lägre värde hos det Övertagande

tas upp företaget än hos det överlåtande.

Inventarier

6 § Övertas inventarier, inträder det Övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation i fråga om värdeminskningsavdrag.

Om tillgångarna till ett högre värde i det Övertagande

tas upp företagets räkenskaper följer första stycket, får företaget

än som av tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas

intäkt. Intäkten skall det beskattningsår då fusionen upp som tas upp genomförs eller fördelas med lika belopp det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.

Kapitaltillgångar

7 § Övertas kapitaltillgångar eller motsvarande förpliktelser, inträder det Övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation i fråga anskañhingsvärde och annat som påverkar en

om

kapitalvinstberäkning.

Särskilt om byggnader, markanläggningar, skog och bostadsrätter

8 § Övertas byggnader eller markanläggningar, inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation också i fråga värdeminskningsavdrag och avdrag för förbättrande

om reparationer och underhåll.

9 § Övertas skog, inträder det Övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation också i fråga om skogsavdrag.

10 § Övertas näringsbostadsrätter, inträder det Övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation också i fråga om avdrag för förbättrande reparationer och underhåll.

182 36 kap.

Framtida utgifter

11 § Övertas betalningsansvaret för framtida utgifter det över-

som låtande företaget har dragit av, skall avdraget återföras hos det Övertagande företaget. Det Övertagande företagets avdragsrätt för utgifterna skall bedömas med utgångspunkt i förhållandena vid beskattningsårets utgång.

Kvarstående kapitalförlust på delägarrätter

12 § Det Övertagande företaget övertar det överlåtande företagets rätt till sådant avdrag för kvarstående kapitalförlust på delägarrätter som avses i46 kap. 34 § första stycket.

Om fusionen sker enligt 14 kap. 22 § aktiebolagslagen 1975:1385 och om moderbolaget är ett fåmansföretag vid utgången av det beskattningsår då fusionen sker eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det föregående beskattningsåret, gäller första stycket bara om moderbolaget vid sistnämnda tidpunkt ägde mer än 90 procent av aktierna i dotterbolaget.

Om fusionen sker enligt 12 kap. l eller 3 § lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar, gäller första stycket bara om båda föreningarna är kooperativa.

Hänvisningar

13 § Bestämmelser om fusion finns också i fråga om

periodiseringsfonder i 27 kap. 8 och l4 §§,

-

ersättningsfonder i 28 kap. 20 och 23 §§, och

-

underskott i 39 kap. 14-20 §§.

-

36 kap. Internationella fusioner och fissioner

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid internationella fusioner och fissioner.

Definitioner

2 § Med internationell fusion avses en ombildning uppfyller

som samtliga följande förutsättningar:

36 kap. 183

Ett eller flera företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser övertas ett annat befintligt företag, eller flera av företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser övertas ett av dem nybildat företag. av 2. Det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen upplöses utan likvidation. Ombildningen berör företag vid Övertagandet är hemmasom hörande i olika medlemsstater i Europeiska unionen. 4. Företagen bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 36.1. Företagen är skyldiga att betala någon av de skatter som anges i bilaga 36.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Ersättning till andra aktieägare i det överlåtande företaget eller de överlåtande företagen än det Övertagande företaget lämnas i form aktier i det Övertagande företaget och eventuellt kontant ersättning av motsvarar högst tio procent det nominella värdet på de aktier som av ersättning. Saknas nominellt värde på dessa aktier, som lämnas som skall den högsta tillåtna kontanta ersättningen i stället beräknas på den del det inbetalade aktiekapitalet i det Övertagande företaget av belöper sig på aktiema. som

3 § Med internationell fission avses en ombildning som uppfyller samtliga följande förutsättningar: Ett företags samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser två eller flera andra företag. övertas av Det överlåtande företaget upplöses utan likvidation. Ombildningen berör företag vid Övertagandet är hemmasom hörande i olika medlemsstater i Europeiska unionen. Företagen bedrivs i någon av de associationsformer som anges " i bilaga 36.1. Företagen är skyldiga att betala någon av de skatter som anges i bilaga 36.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Ersättning till andra aktieägare i det överlåtande företaget än de Övertagande företagen lämnas i form av aktier i det Övertagande företaget och eventuellt kontant ersättning som motsvarar högst tio procent det nominella värdet på de aktier som lämnas som av ersättning respektive företag. Saknas nominellt värde på dessa av aktier, skall den högsta tillåtna kontanta ersättningen i stället beräknas på den del det inbetalade aktiekapitalet i det Övertagande företaget av belöper sig på aktierna. som Vart och de Övertagande företagen lämnar ersättning till ett av andra aktieägare i förhållande till värdet av det som erhålls.

184 36 kap.

4 § Ett företag anses vara hemmahörande i viss medlemsstat

en om det enligt lagstiftningen i denna stat är hemmahörande i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en arman stat på grund av ett dubbelbeskattningsavtal. Om företaget enligt ett dubbelbeskattningsavtal anses ha hemvist i en annan medlemsstat, anses det vara hemmahörande i denna andra medlemsstat.

Om ett överlåtande företag har ett fast driftställe i Sverige och både det överlåtande och det Övertagande företaget är hemmahörande i andra medlemsstater, tillämpas 7-15 som om det överlåtande företaget hade varit hemmahörande i Sverige.

5 § Med fast driftställe i Sverige avses i detta kapitel en sådan plats för affärsverksamhet eller en sådan verksamhet är ett fast

som driftställe i Sverige enligt 2 kap. 27 § och, om det finns ett dubbelbeskattningsavtal med den stat där det Övertagande företaget är hemmahörande, enligt avtalet.

6 § Vad som sägs i detta kapitel om det överlåtande företaget vid fusioner gäller, om det finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa. Vad som sägs i detta kapitel om det Övertagande företaget gäller vid fissioner i stället de Övertagande företagen.

Vad som sägs om aktier i detta kapitel gäller också andelar.

Huvud regler

7 § En internationell fusion eller fission skall inte leda till att det överlåtande företaget skall ta upp intäkter eller göra avdrag, det

om inte framgår något annat av 11 eller 16

8 § Det Övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation, om det inte framgår något annat av 9-16 §§.

Tillgångar och förpliktelser

9 § I fråga om tillgångar och förpliktelser gäller 7 och 8 bara till den del

tillgångarna och förpliktelsema överförs från ett företag är

som hemmahörande i Sverige till ett företag är hemmahörande i

som en annan medlemsstat,

tillgångarna och törpliktelsema knyts till ett fast driñställe i Sverige för det Övertagande företaget, och

36 kap. 185

3. inkomsten från det fasta driftstället inte är undantagen från beskattning i Sverige grund av ett dubbelbeskattningsavtal.

Räkenskapsenlig avskrivning

10 § Om inventarier till ett högre värde i det Övertagande tas upp företagets räkenskaper än som följer av 8 får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten skall det beskattningsår då fusionen eller tas upp fissionen genomförs eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.

Fonder och reserveringar

11 § I fråga periodiseringsfonder, ersättningsfonder och reserveom ringar för framtida utgiñer gäller 7 och 8 bara om de förutsättningi 9 § föreligger i fråga någon del av tillgångarna och ar som anges om förpliktelsema. Vid fissioner skall periodiseringsfonder och ersättningsfonder fördelas de Övertagande företagen i förhållande till det nettovärde överförs till varje företag. Med nettovärde avses skillnaden som mellan värdet på tillgångarna och värdet på törpliktelsema i beskatt-

ningshänseende.

Underskott och kvarstående kapitalförlust

F usioner

12 § Vid fusioner gäller 8 § i fråga avdrag för underskott enligt 39 om kap. och avdrag för kvarstående kapitaltörlust på delägarrätter enligt 46 kap. 34 § första stycket bara när ett helägt dotterföretag går upp i sitt moderföretag eller när det överlåtande företaget är ett bankaktiebolag eller ett försäkringsaktiebolag. Dessutom krävs att de förutsättningar i 9 § föreligger i fråga om någon del av tillgångarna som anges och förpliktelsema.

13 § Underskott enligt 39 kap. det Övertagande företaget övertar som från det överlåtande företaget enligt 8 och 12 §§, skall dras av först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen skedde.

186 36 kap.

Om det överlåtande företaget är ett bankaktiebolag eller ett försäkringsaktiebolag, gäller beloppsspärren i 39 kap. 10-12 för det Övertagande företagets rätt till sådant avdrag. Med utgift i avses

sådana fall fusionsvederlaget.

14 § Om det överlåtande företaget var ett fåmansföretag vid ingången av beskattningsåret före det beskattningsår då fusionen skedde, skall kvarstående kapitalförlust på delägarrätter enligt 46 kap. 34 § första stycket dras av enligt 8 och 12 bara det Övertagande företaget om ägde mer än 90 procent aktierna i det överlåtande företaget vid av

samma tidpunkt.

F issioner

15 § Vid fissioner gäller inte 8 § i fråga avdrag för underskott om enligt 39 kap. och avdrag för kvarstående kapitalförlust på delägarrätter enligt 46 kap. 34 § första stycket.

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i medlemsstat en annan

16 § Om tillgångar och förpliktelser överförs internationell genom en fusion eller fission från ett företag är hemmahörande i Sverige som till ett företag som är hemmahörande i medlemsstat, gäller en annan andra och tredje styckena till den del tillgångarna och förpliktelsema är knutna till en plats i en tredje medlemsstat är ett fast driftställe som där enligt ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och den tredje staten eller det inte finns något dubbelbeskattningsavtal - om - som skulle ha varit ett fast driftställe där 2 kap. 27 § hade tillämpats i om denna stat. En fusions- eller fissionsförlust skall inte dras av. Det överlåtande företaget har vid tillämpning 16 kap. 18 och av 19 och lagen 1986:468 avräkning utländsk skatt rätt till om av avdrag respektive avräkning för utländsk skatt det hade som om betalat den skatt skulle ha tagits ut i den tredje staten det inte som om hade funnits sådan lagstiftning där skall finnas enligt det som av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om ett gemensamt beskattningssystem för ñision, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar berör bolag i olika som medlemsstater 90/434/EEG.

37 kap. 187

Skattekonsekvenser hos aktieägarna i det överlåtande företaget

17 § Om det Övertagande företaget hade aktier i det överlåtande företaget, skall det inte någon intäkt eller göra något avdrag ta upp grund att det överlåtande företaget upplöses. av Första stycket gäller dock inte röstetalet för aktierna understeg om 25 samtliga röster i det överlåtande företaget. I sådant fall procent av tillämpas 18

18 § I fråga andra aktieägare i det överlåtande företaget än det om Övertagande företaget tillämpas bestämmelserna internationella om aktiebyten i 17 kap. 13-18 på aktier är lagertillgångar och i som 46 kap. 20-28 aktier som är kapitaltillgångar.

37 kap. Internationella verksamhetsöverlåtelser

l § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid internationella verksamhetsöverlåtelser.

Definitioner

2 § Med internationell verksamhetsöverlåtelse avses en överlåtelse uppfyller samtliga följande förutsättningar: som Ett företags samtliga tillgångar i verksamheten eller i en eller flera verksamhetsgrenar överlåts till ett annat företag. Företagen är vid överlåtelsen hemmahörande i olika medlemsstater i Europeiska unionen. Företagen bedrivs i någon de associationsfonner som anges av i bilaga 36.1. Företagen är skyldiga att betala någon av de skatter som anges i bilaga 36.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Ersättningen lämnas i form av aktier i det Övertagande företaget. Om det överlåtande företaget har skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de överlåtna tillgångarna, får ersättningen lämnas också i form att det Övertagande företaget övertar ansvaret för dessa av förpliktelser. Med Verksamhetsgren sådan rörelsegren som omfattas av avses en 5 kap. 6 § årsredovisningslagen 1995:1554 eller, om den bestämmelsen inte är tillämplig, en motsvarande del av verksamheten. Vad aktier i detta kapitel gäller också andelar. som sägs om

188 37 kap.

g

3 § Bestämmelserna om var företag anses hemmahörande och om vad som avses med fast driftställe i Sverige i 36 kap. 4 och 5 tillämpas också vid internationella verksamhetsöverlåtelser.

Det överlåtande företaget

4 § Vid internationella verksamhetsöverlåtelser skall ersättningen inte tas upp som intäkt hos det överlåtande företaget. I stället skall följande tas upp som intäkt:

det skattemässiga värdet av fastigheter som är lagertillgångar

minskat med Värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskapema,

det skattemässiga värdet av andra lagertillgångar än fastigheter, av pågående-arbeten, av kundfordringar och av liknande tillgångar, och

det skattemässiga restvärdet av inventarier.

Om de överlåtna inventariema bara del av det överlåtande

är en företagets samtliga inventarier, skall en skälig del av restvärdet för samtliga inventarier tas upp som skattemässigt restvärde för de överlåtna inventariema.

5 § Överlåtelsen skall inte leda till uttagsbeskattning enligt 15 kap. 2 §hos det överlåtande företaget.

6 § Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer vid överlåtelsen hos det överlåtande företaget skall inte tas upp som intäkt respektive

skall inte dras av.

7 § Värdeminskningsavdrag m.m. skall inte återföras enligt 23 kap. hos det överlåtande företaget.

8 § Som anskaffningsvärde för de aktier som det överlåtande företaget får i ersättning, anses skillnaden mellan värdena i beskattningshänseende på de tillgångar som överlåts och de förpliktelser som övertas.

Det överlåtande och det Övertagande företaget

9 § Vid internationella verksamhetsöverlåtelser tillämpas också 36 kap. 8-11, och 16 §§. När det i dessa bestämmelser hänvisas till 36 kap. 7 § avses i stället 4-7 i detta kapitel.

38 kap. 189

Det Övertagande företaget skall inte överta avdrag för underskott enligt 39 kap. eller avdrag för kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 46 kap. 34 § första stycket.

10 § Vid tillämpning av 36 kap. ll § gäller föliande. Om överlåtelsen inte omfattar samtliga tillgångar i det överlåtande företaget, får högst så stor andel av periodiseringsfonder och en ersättningsfonder övertas som motsvarar förhållandet mellan nettovärdet av det som överförs och nettovärdet i det överlåtande företaget omedelbart före överlåtelsen. Bara sådana tillgångar och förpliktelser uppfyller förutsättningarna i 36 kap. 9 § räknas i nettovärdet som av det som överförs. Reserveringar för framtida utgifter skall övertas till den del de hänför sig till det som överlåts.

38 kap. Beräkning överskott och underskott för vissa av

juridiska personer

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

försäkringsföretag i 2-13 §§,

investmentföretag och värdepappersfonder i 14-17 §§, kooperativa föreningar i 18-21 §§, -

privatbostadsföretag i 22-24 §§,

sambruksföreningar i 25 samfälligheter i 26 och sparbanker och Sparbankemas säkerhetskassa i 27 och 28 §§. -

Försäkringsföretag

2 § Med livförsäkringsföretag avses livförsäkringsbolag enligt l kap. 4 § försäkringsrörelselagen 1982:713, och utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen 1950:272 om rätt för utländska försäkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige eller lagen 1993:1302 om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige, bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från fast driftställe här.

190 38 kap.

Livförsäkringsföretag

3 § Intäkter som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagamas räkning liksom influtna premier skall inte tas upp som intäkt hos livförsäkringsföretag. Kostnader som hänför sig till sådana intäkter och premier

skall inte dras av.

4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del intäkterna, premierna och kostnaderna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket l och 2 samt 3 b § första stycket l b och 4 försäkringsrörelselagen 1982:713. För dessa intäkter, premier och kostnader gäller i stället 6-9 §§.

5 § I lagen 1990:661 om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för livförsäkringsföretag.

Skadeförsäkringsföretag

6 § För svenska skadeförsälcringsföretag gäller, utöver vad följer

som av övriga bestämmelser i denna lag, att

följande skall tas upp som intäkt

minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,

minskning av säkerhetsreserv,

minskning av regleringsfond för trafikförsäkring, och

minskning av utjämningsfond,

följande skall dras av:

sådana avgifter och bidrag till kommuner, föreningar och sammanslutningar som avser att stödja verksamhet med syfte att förebygga skador som faller inom ramen för den rörelse som företaget bedriver,

ökning av försäkringstekniska avsättningar för räkning,

egen ökning av säkerhetsreserv, utbetald återbäring, och

verkställd premieåterbetalning.

7 § Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning

avses sådana avsättningar enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen 1982:713 premiereserv, avsättning för oreglerade skador, tilldelad återbäring och utjämningsavsättning för kreditförsäkring minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

38 kap. 191

8 § Med säkerhetsreserv avses en reserv för att täcka sådana förluster i försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller i övrigt svårbedömbara faktorer till den del reserven inte överstiger vad som behövs för en tillfredsställande konsolidering.

9 § Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster på själva försäkringsrörelsen och eñer att sådan förlusttäckning har skett förluster på rörelsen

- i sin helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen skall täckas av andra medel som är avsatta för framtida bruk. I fråga om sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen 1982:713 skall detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen.

Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, skall fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. I fråga om utjämningsfonder fanns den l januari 1929

som gäller detta bara det funnits bestämmelser inskränkt disposi-

om om tionsrätt.

10 § Som överskott av ett utländskt skadeförsäkringsföretags försäkringsverksamhet skall tas upp två procent av företagets premieinkomst av den försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige.

Med premieinkomst avses bruttobeloppet av årets försäkringspremier, det vill säga utan avdrag för återförsäkringspremier.

Fördelning av intäkter och avdrag

11 § Om ett försäkringsföretag skall dela upp en intäkt eller ett avdrag mellan olika delar av sin verksamhet, skall fördelningen göras på skäligt sätt.

Hänvisningar

12 § Bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar finns i 17 kap. 20, 21, 23 och 24 §§.

13 § Bestämmelser om fusioner mellan försäkringsföretag och om Övertagande av försäkringsbestånd mellan försäkringsföretag finns i 35 kap.

192 38 kap.

Investmentfiretag och värdepappersfonder

14 § Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening

som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värde-

-

eller liknande lös egendom, papper

uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepap-

- vars persinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning, och-

som ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar

-

15 § För investmentföretag och svenska värdepappersfonder gäller, utöver som följer av övriga bestämmelser i denna lag, att

kapitalvinster på delägarrätter inte skall tas upp som intäkt och kapitalförluster på delägarrätter inte skall dras av,

som intäkt skall tas upp ett belopp som för helt år motsvarar 2 procent för investmentföretag och 1,5 procent för värdepappersfonder av värdet på deras delägarrätter vid beskattningsårets ingång, och

utdelning som företaget eller fonden beslutar för beskattningsåret skall dras av, dock inte med så högt belopp att det uppkommer ett underskott.

Sådan utdelning g bolag i M

av samtliga aktier i ett annat som avses kap. 16 § skall dock inte dras av.

16 § Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder enligt 33 a § lagen 1990:1114 om värdepappersfonder skall inte leda till uttagsbeskattning enligt 15 kap. 2

Den eller de nya fonderna inträder i den eller de upphörda fondemas skattemässiga situation i fråga om tillgångarnas anskaffningsvärde och annat som påverkar en kapitalvinstberäkning.

Rättigheter och skyldigheter i fråga om skatt som avser tiden före ombildningen och som inte utnyttjats eller fullgjorts övergår till den eller de nybildade fonderna. Vid delning fördelas rättigheterna och skyldighetema mellan de nybildade fonderna i förhållande till fondemas värde vid delningen.

17 § Om ett företag upphör investmentforetag, skall 40

att vara procent av värdet på företagets delägarrätter vid ingången av beskattningsåret tas upp som intäkt. Om värdet på företagets delägarrätter var högre vid ingången av något av de fem föregående beskattningsåren och företaget var investmentföretag det året, skall intäkten i stället beräknas på det högsta av dessa värden.

I stället för vad som sägs i första stycket får företaget som intäkt ta upp summan av kapitalvinster på delägarrätter minskat med

38 kap. 193

motsvarande kapitalförluster som företaget haft under den summan av tid det har varit investmentföretag, dock tidigast från och med som ingången av år 1991.

Kooperativa föreningar

18 § Med kooperativ förening avses en ekonomisk förening som är öppen på det sätt i 3 kap. 1 § lagen 1987:667 om som anges ekonomiska föreningar och tillämpar lika rösträtt. Om en som ekonomisk förening bedriver försäljning till personer som inte uppfyller kraven för inträde i föreningen, skall föreningen för att öppen dem rätt till återbäring på köpta varor anses som ge samma medlemmarna får. som Kooperativa föreningars centralorganisationer anses som öppna även de beviljar inträde bara för sådana lokala föreningar som om uppfyller centralorganisationens krav på stadgar, skötsel och soliditet och även bara ett enda företag inom varje område antas som om medlem. När det gäller kravet på lika rösträtt anses centralorganisatiokooperativa rösträtten utövas i förhållande till förener som även om ningarnas medlemsantal.

19 § Utdelning en kooperativ förening lämnar av vinsten av sin som kooperativa verksamhet i form rabatt eller pristillägg i förhållande av till gjorda köp eller försäljningar skall dras av.

20 § Utdelning kooperativ förening lämnar i förhållande till som en inbetalda insatser enligt lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar skall dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 34 kap. 12-17 inte skall tas intäkt av mottagaren. Om den del som inte skall tas upp

upp som

intäkt mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, som av skall dock hela utdelningen dras av. Om en ekonomisk förening direkt eller indirekt är centralorganisation för kooperativa föreningar, skall utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralorganisationen inte är kooperativ enligt 18 Är föreningen ett förvaltningsföretag, skall utdelningen dock inte dras av till den del den enligt 34 kap. 12 § föranlett att utdelning som föreningen har tagit emot inte skall tas upp som intäkt.

21 § Avdraget för utdelning skall göras det beskattningsår för vilket utdelningen beslutas.

7 16-1581

194 38 kap.

Avdrag skall göras bara om föreningen visar att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda.

Privatbostadsiöretag

22 § I fråga om en fastighet i Sverige tillhör ett privatbostadsfö-

som retag

skall bara följande intäkter

tas upp:

ett belopp som for helt år motsvarar tre procent av fastighetens taxeringsvärde året före taxeringsåret, och

erhållna statliga räntebidrag för bostadsändamål,

skall bara följande kostnader dras av:

ränta på lånat kapital som har lagts ned i fastigheten,

återbetalning av statliga räntebidrag för bostadsändamål, och

tomträttsavgäld.

Om det inte fanns något taxeringsvärde fastställt för fastigheten, skall intäkten enligt första stycket 1 beräknas på ett värde som uppskattas enligt de grunder som gällde för att fastställa ett taxeringsvärde för året före taxeringsåret.

23 § Om fastigheten har del i en annan samfällighet än sådan

som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall också fastighetens andel

av intäkter och kostnader i samfällighetens verksamhet tas ;upp av privatbostadsföretaget. Dessa intäkter och kostnader skall dock tas upp bara om det är fråga om

sådana intäkter och kostnader som avses i 22

kapitalavkastning till den del den överstiger 300 kronor, eller

kapitalvinster och kapitalförluster.

Om samfälligheten är en särskild taxeringsenhet, skall fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde räknas i underlaget for intäktsberäkningen enligt 22 § första stycket

24 § Om fastigheten har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall också utdelning från samfälligheten tas upp som intäkt av privatbostadsföretaget.

Sambruksföreningar

25 § Lönetillägg och liknande ersättningar som en sambruksforening lämnar till en medlem eller någon med hänsyn till resutatet

annan av verksamheten skall dras av.

39 kap. 195

Samfálligheter

26 § Juridiska är skattskyldiga för inkomster i

personer som en samfällighet enligt 6 kap. 6 § första stycket, skall dra av utdelning till delägarna som beslutas för beskattningsåret.

Sparbankernas säkerhetskassa

27 § Bidrag Sparbank lämnar till Sparbankernas säkerhets-

som en kassa skall dras av.

Bidraget intäkt hos säkerhetskassan.

skall tas upp som

28 § Utdelning Sparbankernas säkerhetskassa lämnar till spar-

som bankema skall dras av.

39 kap. Tidigare års underskott

1 § Ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det föregående beskattningsåret skall dras av i den utsträckning det inte finns några begränsningar i detta kapitel.

I 2 § andra stycket, 13 § tredje stycket samt 19 och 20 finns bestämmelser om att avdrag för underskottet i stället skall göras ett senare år.

Begränsningar vid konkurs och ackord

2 § Om den skattskyldige är forsatt i konkurs, skall underskott inte dras av.

Om lonkursen läggs ned på grund av att borgenärema har fått full betalning, skall avdrag göras för underskott som på grund av konkursen inte har kunnat dras av tidigare.

3 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i får ackord utan konkurs eller skuldsanering enligt sklldsaneringslagen 1994:334, skall ett avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av de skulder i verksamheten fallit bort genom ackordet eller skuldsaneringen.

som

196 39 kap.

Definitioner

4 § Vid tillämpning av andra-åttonde styckena samt 5-20 har följande begrepp nedan angivna innebörd. Med företag avses ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk Sparbank, ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag eller ett utländskt bolag. Med underskottsjfêiretag avses ett företag som hade ett underskott det föregående beskattningsåret eller ett underskott från tidigare år som inte har fått dras av på grund av koncembidragsspärren i 13 § eller bestämmelserna om ombildningar i 19 och 20 §§. Med juridisk person avses också svenskt handelsbolag. Ett företag anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen 1975:1385, 1 kap. 4 § lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen 1987:618, 1 kap. 2 § sparbankslagen 1987:619, 1 kap. 5 § lagen 1995:1570 om medlemsbanker eller 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen 1982:713. Ett utländskt bolag och en sådan fysisk eller juridisk som person avses i 7 § anses ha e bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit till bolaget eller personen, om bolaget eller efätdåterföretaghad varit svenskt aktiebolag.

personen ett Med koncern avses vad som är koncern enligt någon de en av bestämmelser som nämns i femte stycket. Med moderföretag avses ett företag som är moderföretag enligt någon av de bestämmelser som nämns i femte stycket. Med ägarförändring avses sådana förändringar i fråga det om bestämmande inflytandet eller ägandet i 6-9 §§. som anges

Begränsningar hos företag efter ägarförändringar

5 § I 6-9 finns bestämmelser om att avdrag för underskott begränsas vid vissa ägarförändringar. Bestämmelser vad begränsom ningarna beloppsspärren och koncembidragsspärren innebär finns i 10-14 §§.

Ägarförändringar

6 § Vid sådana ägarförändringar innebär att ett företag förvärvar som det bestämmande inflytandet över ett underskottsförétag inträder dels

en beloppsspätr, dels en koncembidragsspärr för underskottsföretaget.

iSOU 1997:2 39 kap. 197

Beloppsspärren inträder dock inte om det företag som förvärvar det bestämmande inflytandet redan före ägarförändringen ingick i koncern underskottsföretaget. Koncembidragsspärren samma som inträder inte ägarförändringen berör bara företag som före ägarom förändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget. Av 18 § framgår att beloppsspärren kan inträda också vid fusioner enligt ll kap. 1 § bankaktiebolagslagen 1987:618 och 15 a kap. 1 §

försäkringsrörelselagen 1982:713.

7 § Beloppsspärren inträder också vid sådana ägarförändringar som inte i 6 § första stycket och innebär att det bestämmande avses som inflytandet över ett underskottsföretag förvärvas av fysisk eller fysisk person och dennes närstående, en person en 2. ett dödsbo, en svensk stiftelse, 4. en svensk ideell förening, utländsk juridisk än ett utländskt bolag, eller en annan person ett svenskt handelsbolag i vilket fysisk person eller en sådan en juridisk nämns i 2-5 är delägare direkt eller genom ett person som eller flera svenska handelsbolag. Som närstående till en fysisk person räknas, utöver vad som anges i 51 kap. 6 ett svenskt handelsbolag i vilket den fysiska personen själv eller närstående fysisk är delägare. En fysisk person en person och hans närstående räknas Vad som sägs om fysisk som en person. person gäller inte dödsbo.

8 § Beloppsspärren inträder också vid sådana ägarförändringar som inte i 6 § första stycket eller 7 § och som innebär att, under en avses period fem beskattningsâr för ett underskottsföretag, sådana av fysiska eller juridiska personer som avses i 7 § dels var och en har förvärvat aktier eller andelar med minst 5 procent av samtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat aktier eller andelar med än 50 procent av samtliga röster i underskottsmer företaget. Bestämmelsen i 7 § andra stycket gäller också vid tillämpning av denna paragraf. Som förvärv gjorts sådan person räknas också förvärv som av en

som gjorts av

ett företag i vilket direkt eller genom fönnedling av personen juridisk har ett bestämmande inflytanen annan person som personen de över innehar aktier eller andelar med minst 5 procent av röstetalet, eller juridisk ett sådant företag som avses i l har ett en person som bestämmande inflytande över.

198 39 kap.

Vid tillämpning av denna paragraf och 10 § första stycket 2 gäller följande. Förvärv genom emission med lika rätt för aktieägarna skall inte räknas i antalet förvärvade aktier. Med förvärv aktie eller av andel likställs avtal rätt att förvärva aktier eller andelar i ett om företag och avtal om rätt att besluta i företagets angelägenheter.

9 § Koncembidragsspärren inträder också vid sådana ägarförändringar som innebär att ett underskottsföretag eller ett moderföretag till ett underskottsföretag förvärvar det bestämmande inflytandet över ett annat företag. Koncembidragsspärren inträder inte om ägarförändringen berör bara företag som före ägarförändringen ingick i koncern samma som underskottsföretaget.

Beloppsspärren

10 § Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte skall dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till den del de överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i fall

som avses i 6 och 7 §§, eller aktier eller andelar med mer än 50 procent av rösterna i underskottsföretaget i fall som avses i 8 Om förvärvet omfattar flera underskottsföretag i koncern, samma skall avdragsutrymmet fördelas på dessa efter deras andel av koncernens sammanlagda underskott.

11 § Utgiñen enligt 10 § skall minskas med kapitaltillskott som under det beskattningsår då ägarförändringen skedde, före men ägarförändringen, och under de två föregående beskattningsåren lämnats till underskottsföretaget eller till någon juridisk annan person som såväl före som efter ägarförändringen ingick i koncern samma som underskottsföretaget. Detta gäller dock inte sådana kapitaltillskott som lämnats från en juridisk såväl före etter person som som ägarförändringen ingick i koncern underskottsföretaget. samma som

12 § Regeringen får medge undantag från beloppsspärren det om finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att den inte skulle annars genomföras.

Koncernbidragsspärren

13 § Koncembidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte skall dra underskott uppkommit före det beskattningsår då

av som spärren inträder, med högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat utan hänsyn till avdraget och till sådana mottagna koncernbidrag som skall tas upp som intäkt.

Om en del av underskotten inte skall dras av på grund av beloppsspärren, gäller första stycket i fråga om den återstående delen.

Belopp inte har kunnat dras på grund av bestämmelsen i

som av första stycket skall dras det följande beskattningsåret, om det inte

av

begränsning. Begränsningen i första stycket gäller finns någon annan under de första fem beskattningsåren efter det beskattningsår då spärren inträdde.

14 § Koncembidrag som lämnas av företag som ingick i samma koncern underskottsföretaget redan före ägarförändringen skall

som vid tillämpning 13 § räknas med i överskottet. Detta gäller dock

av inte ett företag som inte tillhörde samma koncern före ägar-

om förändringen, fusion har gått upp i det företag som lämnar

genom koncembidraget. Det gäller inte heller till den del koncembidraget motsvaras koncembidrag från något annat företag som inte ingick

av i samma koncern före ägarförändringen.

Avdrag efter fusioner m.m.

Grundläggande bestämmelser och definitioner

15 § Bestämmelserna om Övertagande och överlåtande företags underskotti 16-20 gäller vid

fusioner enligt någon de bestämmelser som anges i 35 kap.

av 1

ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen 1987:619, och

utskiñningar aktier i samband med upplösning av en eko-

av nomisk förening enligt 41 kap. 20

I tiga fusioner mellan ekonomiska föreningar gäller

om bestämmelserna dock bara om samtliga föreningar är kooperativa. Bestämmelserna i 19 och 20 gäller dock inte i fråga om fusioner mellan sidana föreningar enligt 12 kap. 1 eller 3 § lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar.

I 36 kap. 12 och 13 finns bestämmelser om rätt att överta underskott vid internationella fusioner.

200 39 kap.

16 § Med ombildningar avses i 17-20 sådana fusioner, ombildningar och utskiñningar som nämns i 15 § första stycket.

I fall som avses i 15 § första stycket 3 anses den ekonomiska föreningen som överlåtande företag och det aktiebolag vars aktier skiftas ut som Övertagande företag.

Det Övertagande företagets avdragsrätt

17 § Det Övertagande företaget övertar det överlåtande företagets rätt till avdrag för underskott enligt detta kapitel med de begränsningar som anges i 18-20 §§.

18 § I fråga om fusioner enligt ll kap. 1 § bankaktiebolagslagen 1987:618 och 15 a kap. 1 § försäkringsrörelselagen 1982:713 är det Övertagande företagets rätt till avdrag för det överlåtande företagets underskott begränsad enligt bestämmelserna om beloppsspärren i 10-12 §§. Med utgift avses i sådana fall fusionsvederlaget.

Om en viss del av underskottet inte skall dras av på grund av beloppsspärren, gäller 19 och 20 i fråga om den återstående delen.

19 § Om det Övertagande och överlåtande företaget inte ingick i samma koncern före ombildningen, skall det Övertagande företaget inte dra av sitt underskott som uppkommit före det beskattningsår då ombildningen genomfördes. Detta underskott, liksom det underskott som övertas från det överlåtande företaget, skall dras av först det sjätte beskattningsåret etter det beskattningsår då ombildningen genomfördes.

20 § Om det Övertagande och överlåtande företaget ingick i samma koncern före ombildningen och om det för något av företagen gällde en koncembidragsspärr och koncembidrag från det andra företaget enligt 14 § inte undantagslöst fick räknas med i överskottet, skall det Övertagande företaget inte dra av sitt underskott som uppkommit före det beskattningsår då ombildningen genomfördes. Detta underskott, liksom det underskott som övertas från det överlåtande företaget, skall dras av tidigast det beskattningsår då spärren skulle ha upphört om ombildningen inte hade genomförts.

40 kap. 201

Begränsningar efter överlåtelser av aktier i statliga banker m.m.

21 § Om staten överlåter aktier eller andelar i ett sådant kreditinstitut

kunnat få stöd enligt 3 § den upphävda lagen 1993:765 om som statligt stöd till banker och andra kreditinstitut och som staten äger samtliga aktier eller andelar skall underskott som uppkommit hos kreditinstitutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde, inte dras av.

Hänvisning

22 § I 14 kap. 19 och 20 finns bestämmelser om avdrag för underskott när ett aktiebolag eller ekonomisk förening överlåter sin

en verksamhet eller sina tillgångar till kommun eller till ett

staten, en

helt eller till övervägande del innehas direkt eller indirekt bolag som av staten eller en kommun.

AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL

40 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget

kapital

Avgränsningen

1 § Till inkomstslaget kapital räknas intäkter och kostnader

grund av innehav av tillgångar och skulder, och

-

i form vinster eller förluster vid avyttring av tillgångar

- av kapitalvinster och kapitalförluster.

Till inkomstslaget kapital räknas inte intäkter och kostnader som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

2 § Med kapitalvinst och kapitaltörlust avses också

valutakursvinst och valutakursförlust vid betalning av skulder i

utländsk valuta, och

vinst och förlust på grund förpliktelser enligt terminer och

- av köp- eller säljoptioner.

3 § Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 42 kap. 27 § tredje stycket.

202 40 kap.

4 § Till inkomstslaget kapital räknas också

återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt

tillägg i den omfattning som anges i 28 kap. 21 och 22 §§, och

återfört uppskovsavdrag och tillägg enligt 45 kap. 9 och 10 §§.

-

5 § Delägares och närståendes avyttring av tillgångar till fåmansföretag räknas enligt 51 kap. 8 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller har varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt 52 kap. 2 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

Kapitalvinster på andelar i handelsbolag räknas enligt 47 kap. 10 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

6 § Avyttring av sådana tillgångar som avses i 49 kap. räknas inte till inkomstslaget

kapital om

det uppkommer en vinst som till övervägandedel beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången, eller

tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige.

Av 10 kap. 4 § framgår att sådana avyttringar räknas till inkomstslaget tjänst.

7 § Följande räknas också till inkomstslaget kapital:

avgifter för pensionsförsäkringar och inbetalningar

på pensionssparkonton i den utsträckning som följer av 54 kap. 15

underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 41 kap. 35 43 kap. 26 § och 44 kap. 13 och

underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 41 kap. 36

Avskattning

8 § Om det inträffar något som gör att en avyttring av en tillgång hos samma ägare inte längre skall beskattas i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet karaktärsbyte, skall tillgången anses ha avyttrats och återanskaffats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet avskattning.

Om tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp skall den om den skattskyldige begär det- inte avskattas. Tillgång-

en behåller då sitt anskaffningsvärde ökat med förbättringskosmader och minskat med sådana avdrag som har gjorts för anskaffning,

40 kap. 203

värdeminskning eller liknande. I 18 kap. 11 19 kap. 17 § och 20 kap. 14 § finns bestämmelser värdeminskningsavdrag för

om byggnads- och markinventarier, byggnader och markanläggningar i sådana fall.

.

Privatbostadsfastighet som varit näringsfastighet

9 § Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, skall ränteutgifter avseende fastigheten dras av i inkomstslaget kapital till den del de tid efter övergången. Har sådana räntor betalats före

avser övergången, behandlas de de betalats omedelbart efter

som om övergången. Motsvarande gäller i fråga om ränteinkomster och hyresinkomster.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas också om en närings-

bostadsrätt blir privatbostadsrätt.

Beskattningstidpunkten

10 § Andra intäkter än kapitalvinster skall tas upp som intäkt det beskattningsår de kan disponeras.

Sådana bankräntor tillgodoräknas insättaren per den 31

som december anses disponibla den dagen.

ll § Andra kostnader än kapitaltörluster skall dras av det beskattningsår den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.

Förskottsräntor skall det beskattningsår de betalas dras av bara till den del de tid intill utgången av januari månad året efter

avser beskattningsåret. Den återstående delen skall dras av med lika belopp varje beskattningsâr under resten av den tid som förskottsbetalningarna avser.

I 41 kap. 36 § finns bestämmelser när avdrag skall göras för

om sådana underskott som avses i 7 §

12 § För kapitalvinster och kapitaltörluster finns bestämmelser om beskattningstidpunkten i 42 kap. 21-25 §§. I fråga om skulder i utländsk valuta regleras beskattningstidpunkten i stället i 50 kap.

204 41 kap.

Räntekompensation

13 § Räntekompensation som enligt 41 kap. 8 § behandlas som ränta skall dras av det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet skall betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan skall betalas, skall räntekompensationen dock dras av redan det beskattningsår som denna avyttring skall tas upp till beskattning.

Överskott och underskott

14 § Överskott eller underskott skall beräknas att intäkterna

genom minskas med avdragen.

Om det uppkommer ett underskott vid beräkningen, tillämpas bestämmelserna om skattereduktion i 59 kap. 10

41 kap. Intäkter och avdrag i kapital

1 § Ränteinkomster, utdelningar, intäkter vid uthyrning av privatbostäder och alla andra intäkter på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster skall tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.

Kostnader för att förvärva och bibehålla intäkter, andra ränteutgiñer och kapitalförluster skall dras av, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 55 kap. Begränsat skattskyldiga skall dock inte dra av ränteutgifter som inte är kostnader för att förvärva eller bibehålla intäkter.

2 § I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om

utgifter för representation i 16 kap. 3 - -amervärdesskatti 15 kap. 11 § och 16 kap. 16 och

utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§. -

3 § Bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i 42-50 kap.

Bestämmelser om värdering av intäkter i annat än pengar finns i .56 kap.

41 kap. 205

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

4 § Utdelning, kapitalvinst och avkastning på tillgångar på annan sådant pensionssparkonto avses i 1 kap. 2 § lagen 1993:931 om som individuellt pensionssparande skall inte tas upp som intäkt. Kostnader och kapitalförluster tillgångarna skall inte dras av. I lagen som avser 1990:661 avkastningsskatt pensionsmedel finns bestämmelom avkastningsskatt på tillgångar på sådana konton. ser om Ränta förfallna inte utbetalda belopp från sådan pensionsmen försäkring eller försäkring avses i 9 § andra stycket lagen annan som avkastningsskatt på pensionsmedel skall inte heller tas upp som om intäkt.

5 § Avgift för pensionsförsältring och för inbetalning på pensionssparkonto skall dras i den omfattning som anges i 54 kap. av

Förvaltningskostnader

6 § Förvaltningskosmader skall dras bara till den del de sammanav lagt överstiger l 000 kronor. Som förvaltningskostnader räknas bland

annat depåavgifter, bankfacksavgifter och aviseringsavgiñer.

Belopp som behandlas som ränta

Ersättning när lån återbetalas iförtid

7 § Ersättning låntagare betalar till långivaren när ett lån som en återbetalas i förtid behandlas som ränta.

Räntekompensation

8 § Räntekompensation förvärvaren ett skuldebrev betalar till som av överlåtaren för upplupen inte förfallen ränta behandlas som men ränta. Första stycket tillämpas också vid förvärv av andel i sådan värdepappersfond i 46 kap. 31 § andra stycket. som avses

206 41 kap.

Räntefördelningsbelopp

9 § Fördelningsbelopp som vid räntefördelning enligt 31 kap. skall dras av eller tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet skall tas upp som intäkt respektive dras i inkomstslaget kapital.

av

Hänvisningar

10 § Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar behandlas som ränta finns i fråga om

-insättningsgaranti i 42 kap. 28 och

ersättningar i form av livränta för avyttrade tillgångar i 42 kap.

- 29-31 §§.

Ränteförmån

ll § Ett belopp som motsvarar värdet enligt 56 kap. 10-12

av sådan räntefönnån som skall tas upp som intäkt av tjänst skall dras

av.

skattskyldighet för utdelning och ränta

12 § Utdelning och ränta skall tas intäkt hos den har rätt

upp som som till utdelningen respektive räntan när den kan disponeras.

Förvärv av rätt till utdelning eller ränta

13 § Om rätt till enbart utdelning förvärvas köp, byte eller på

genom liknande på sätt, skall utdelningen, minskad med vad den skattskyldige betalat för rätten, tas intäkt. Överlåts rätten vidare, skall

upp som ersättningen, minskad med vad som betalats vid förvärvet, tas

upp som intäkt.

Om vad den skattskyldige betalat rätten till utdelning vid

avser flera tillfällen, skall avdraget fördelas på dessa. Fördelningen skall göras med hänsyn till den tid rätten Är det avdragsbelopp

som avser. som då räknas fram vid något tillfälle större än utdelningsintäkten, skall den överskjutande delen avräknas från närmast följande utdelning eller utdelningar. Om förvärvet rätt till utdelning

avser under obestämd tid, skall avdraget fördelas på tio år, om det inte finns särskilda skäl till en annan fördelning.

41 kap. 207

Första och andra styckena tillämpas också vid förvärv av rätt till enbart ränta.

Vissa utdelningar och utskiftningar

Återbäring

14 § Utdelningar från ett aktiebolag eller en ekonomisk förening i förhållande till inköp, försäljningar eller efter liknande grunder återbäring skall inte intäkt till den del de bara innebär tas upp som att den skattskyldiges levnadskostnader minskar.

Vinstandelslån

15 § Utnyttjandet företrädesrätt att teckna ett sådant vinstanav en delslån i 34 kap. 4 § skall inte medföra att värdet tas upp som avses intäkt, den utnyttjar rätten fått den på grund av sitt som om som innehav aktier eller andelar i det låntagande företaget. av

Utdelning av aktier i dotterbolag

16 § Utdelningar från svenska aktiebolag i form av aktier i ett annat svenskt aktiebolag skall inte tas upp som intäkt, om utdelningen lämnas i förhållande till antalet innehavda aktier, 2. aktier i det utdelande bolaget är inregistrerade vid en svensk börs, det utdelande bolaget vid utdelningstillfället, direkt eller indirekt, äger samtliga aktier i det andra bolaget och har gjort det sedan det föregående beskattningsårets ingång eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag, 4. samtliga aktier i det andra bolaget delas ut, och den verksamhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget är av inte obetydlig omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget. Förutsättningarna i första stycket 2 och 5 gäller inte i fråga om utdelning iån bankaktiebolag. Vad som sägs i första och andra styckena gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger aktierna i det utdelande bolaget.

208 41 kap.

Nedsättning av aktiekapitalet m.m.

17 § Som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i samband med att ett svenskt aktiebolag sätter ned aktiekapitalet genom minskning aktiemas nominella belopp, av reservfonden, eller överkursfonden. Utbetalningar från en utländsk juridisk vid ett förfarande person som motsvarar något av dem som nämns i första stycket skall också behandlas som utdelning".

Utskiftning från ideella föreningar

18 § Som utdelning behandlas vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en ideell förening i samband med att föreningen upplöses eller när medlemmen utträder föreningen eller i liknande ur fall.

Utskiñningfån ekonomiska föreningar

19 § Vad som skiftas ut till en medlem i svensk ekonomisk en förening i samband med att föreningen upplöses behandlas som utdelning med de begränsningar som anges i 20-22 §§.

20 § Som utdelning behandlas inte ett högre belopp än motsvarar som vad medlemmen får i annat än aktier i ett svenskt aktiebolag, om den utdelande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag som avses i 52 kap.4 föreningen äger samtliga aktier i bolaget, samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och värdet av vad medlemmarna får utöver aktierna inte överstiger fem procent av aktiemas nominella värde.

21 § Vid sådana fusioner mellan ekonomiska föreningar i som avses 35 kap. behandlas som utdelning vad medlemmen får i annat än andelar i den Övertagande föreningen.

22 § I andra fall än som avses i 20 och 21 behandlas utdelsom ning vad som skiñas ut till en medlem utöver inbetald insats.

41 kap. 209

Utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer

23 § Utdelning från utländska juridiska personer skall inte tas upp intäkt till den del delägaren har beskattats för sin del av den som utländska juridiska personens inkomst enligt 6 kap. 12 och 13 §§.

Utdelning och utskifiningfån utländska dödsbon

24 § Vad delas eller skiftas ut till obegränsat skattskyldiga av som inkomst i ett dödsbo efter någon inte var obegränsat skattskyldig som vid dödsfallet, skall tas intäkt. Detta gäller dock inte till den upp som del dödsboet är skattskyldigt i Sverige för inkomsten.

Skattetillgodohavanden

25 § Som utdelning behandlas även skattetillgodohavanden. Med skattetillgodohavanden utbetalningar genom en utländsk stats avses försorg inom för ett system för nedsättning av skatten på ramen utdelad bolagsvinst. Sådana skattetillgodohavanden skall tas upp till beskattning år den utdelning på vilken skattetillgodosamma som havandet är grundat.

Lotterier

26 § Vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer skall tas intäkt vinsten överstiger 100 upp som om kronor. Utgifter för deltagande i svenska och utländska lotterier skall inte dras av.

Bostäder

Statliga räntebidrag

27 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål skall tas upp som intäkt. Återbetalas bidraget, skall det återbetalade beloppet dras av.

210 41 kap.

Tomträttsavgälder

28 § Tomträttsavgälder behandlas som ränteutgiñer.

Utdelning från privatbostadsföretag

29 § Bostadstörmån eller annan förmån fastighet den

av som skattskyldige har fått i egenskap delägare i ett privatbostadsföretag

av skall inte tas upp som intäkt. Annan utdelning från ett sådant företag skall tas upp som intäkt bara till den del den överstiger andra avgifter och inbetalningar till företaget under beskattningsåret än kapitaltillskott.

Första stycket gäller också förmåner från motsvarande utländsk

en

juridisk person.

Intäkter i samfällighet

30 § Om en privatbostadsfastighet har del i svensk

en annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall den del av fastighetens andel av samfällighetens intäkter är avkastning

som av kapital och som överstiger 300 kronor tas intäkt.

upp som

För fastighetens andel av samfällighetens statliga räntebidrag och tomträttsavgälder gäller bestämmelserna i 27 och 28 §§.

I fråga om fastighetens andel i samfällighetens kapitalvinster och kapitaltörluster tillämpas vad som skulle ha gällt för fastighetsägaren

vid en avyttring.

Uthyrning

31 § Ersättningar privatbostadsfastighet eller privatbostad

när en en upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras skall tas upp som intäkt. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt hyrs ut.

Kostnaderna för upplåtelsen eller produkterna

skall inte dras av. I stället skall avdrag göras med 4 000 kronor år för varje privat-

per bostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om intäkten

avser upplåtelse, skall ytterligare avdrag göras enligt bestämmelserna i 32 och 33 §§. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten.

I fråga om upplåtelse till fåmansföretag, fämanshandelsbolag eller

arbetsgivare finns särskilda bestämmelser i 34

41 kap. 211

32 § När privatbostadsfastighet upplåts, skall uthyraren göra en avdrag med ett belopp motsvarar 20 procent av upplåtelsesom intäkten. När bostad innehas med hyresrätt hyrs ut, skall uthyraren en som dra den del sin hyreskostnad belöper sig på den uthyrda av av som delen. När bostad innehas med bostadsrätt eller liknande en som besittningsrätt hyrs ut, skall uthyraren dra av ett belopp som motsvaden del vad han själv betalat i avgift eller hyra till privatbosrar av tadsföretaget belöper sig på den uthyrda delen. I avgiften skall då som inte kapitaltillskott uthyraren gjort till företaget räknas in. Andra som inbetalningar till företaget skall räknas bara till den del de överstisådan utdelning uthyraren har fått annat sätt än i förhållanger som de till sina andelar eller aktier i företaget. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning detta stycke en motsvarande utländsk av juridisk person.

33 § Med kapitaltillskott inbetalningar på insatser och aktier avses samt sådana andra inbetalningar är avsedda för fondering, som exempelvis kapitalavbetalning på skuld eller genom ny-, tillgenom eller ombyggnad eller liknande förbättring fastigheten eller genom av

någon annan stadigvarande kapitalplacering.

När medel fonderats utan att det framgår vilka medel som använts till fonderingen, i första hand andra medel använda än anses de inbetalningar medlemmarna eller delägarna gjort under som beskattningsåret, och sådana hyror betalats under beskattningsåret för lägensom heter varit uthyrda till andra än medlemmar och delägare i denna som deras egenskap. Om de fonderade medlen överstiger sådana medel som enligt bestämmelserna i andra stycket skall använda i första hand, anses gäller följande. Som kapitaltillskott så stor del av det överskjuanses tande beloppet belöper sig på sådana inbetalningar som gjorts för som lägenheter är upplåtna med bostadsrätt eller liknande besittningssom rätt i förhållande till vad sammanlagt betalats till föreningen som eller bolaget under beskattningsåret i form sådana inbetalningar av och hyror.

34 § Vad sägs uthyrning i 31 och 32 gäller inte när som om hyresintäkten enligt 51 kap. 12 § skall tas intäkt av tjänst. upp som Om uthymingen i annat fall sker till den skattskyldiges eller någon närståendes arbetsgivare, gäller i stället för bestämmelserna i 31 §

212 41 kap. v

andra stycket och 32 § att skäligt avdrag skall göras för den skattskyldiges kostnader för uthymingen.

Avdrag för underskott av näringsverksamhet

Underskott av andelshus

35 § Underskott av näringsverksamhet får dras med 70 procent till av dendel underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus skulle ha som

varit den skattskyldiges privatbostad han innehatt den med

om bostadsrätt, och underskottet inte dras av enligt 43 kap. 26 44 kap. 13 § eller 57 kap. 2-4 §§.

I fråga om avdraget tillämpas även bestämmelserna be-

om gränsningar vid konkurs och ackord i 39 kap. 2 och 3 §§.

Underskott av avslutad näringsverksamhet

36 § Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en enskild näringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten skall dras av med 70 procent till den del det inte dragits enligt 43 kap. av 26 44 kap. 13 § eller 57 kap. 2-4 och inte heller legat till grund för avdrag enligt 35 Detta gäller dock inte underskott självstänav digt bedriven näringsverksamhet utomlands. Om underskottet beror på att tillgångar eller skulder har tagits ut verksamheten utan att det ur skett någon uttagsbeskattning, skall avdrag dock inte göras. Underskottet skall dras av det följande beskattningsåret eller, om den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de två därefter

följande beskattningsåren.

I fråga om avdraget tillämpas även bestämmelserna beom gränsningar vid konkurs och ackord i 39 kap. 2 och 3 §§.

42 kap. 213

KAPITALFÖRLUSTER AVD. VII KAPITALVINSTER OCH

42 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster

och kapitalförluster

l § I detta kapitel finns de grundläggande bestämmelserna om

kapitalvinster och kapitalförluster. De gäller, om inte annat anges, i

fråga alla slag av tillgångar. om Särskilda bestämmelser för olika slag tillgångar finns i 43-49 av kap. I 50 kap. finns bestämmelser kapitalvinster och kapitalförom luster vid betalning skulder i utländsk valuta som gäller bara i av inkomstslaget kapital. Vad kapitalvinster i detta kapitel samt i 43, 44, 46, som sägs om 47 och 49 kap. gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster. I 22 kap. finns bestämmelser kapitalvinster som gäller bara i om

inkomstslaget näringsverksamhet.

Vad avses med avyttring som

2 § Med avyttring tillgångar försäljning, byte och liknande av avses överlåtelse av tillgångar.

3 § Som avyttring anses också att innehavaren fordran får betalt för denna, av en innehavaren option får betalt för att motpartens förav en pliktelse skall upphöra, innehavaren option får betalt utan att de underliggande av en tillgångarna överlåts, när optionen löper ut, tiden för utnyttjande option är lämpad för allmän av en som omsättning löper ut utan att optionen utnyttjas, parten i ett terminsavtal får betalt för att motpartens ena förpliktelse skall upphöra, eller i ett terminsavtal får betalt utan att de underliggande ena parten tillgångarna överlåts vid sluttidpunkten.

Utträde ekonomiska föreningar och upplösning av värdeur

pappersfonder

4 § En medlem utträder ekonomisk förening anses ha som ur en avyttrat andelen mot ersättning motsvarar vad han får från en som föreningen.

214 42 kap.

Om de behållna tillgångarna i en svensk värdepappersfond skiftas ut till fondandelsägama i samband med att fonden upplöses, anses varje andelsägare ha avyttrat sin andel mot ersättning en som motsvarar vad han får.

Likvidation

5 § Ett värdepapper avyttrat det företag gett ut det anses om som träder i likvidation. Som avyttring inte att andel i svensk ekonomisk anses en en förening definitivt förlorar sitt värde vid föreningens upplösning i fall som avses i 41 kap. 20

Konkurs, fusion, m.m.

6 § Ett värdepapper anses avyttrat det företag gett ut det om som försätts i konkurs, om det är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, upplöses genom konkurs, om det är juridisk än en annan person som anges under upplöses genom fusion enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen 1975:1385, 11 kap. 1 § bankaktiebolagslagen 1987:1618, 15 a

kap. 1 § försäkringsrörelselagen 1982:713, eller

upplöses genom ett förfarande motsvarar någon de som av fusioner som anges under det är ett utländskt bolag. om

Blankning

7 § Som avyttring anses inte att aktier lånas ut för blankning.

Utnyttjande av rätt att förvärva tillgångar

8 § Om en teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, tennin, option, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis utnyttjas för att förvärva aktier eller andra tillgångar, anses detta inte avyttring det utnyttjade värdepapsom av peret.

42 kap. 215

Vad avses med terminer och optioner som

9 § Med termin ett avtal, lämpat för allmän omsättning, om avses förvärv aktier, obligationer eller andra tillgångar vid en viss av framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller om betalning vars storlek beror på värdet på de underliggande tillgångarna, aktieindex eller liknande.

10 § Med option rättighet för innehavaren att förvärva eller avses en avyttra aktier, obligationer eller andra tillgångar till ett bestämt pris få betalning storlek beror värdet de underliggande eller att vars tillgångarna, aktieindex eller liknande.

Beräkningen

11 § Kapitalvinsten skall beräknas skillnaden mellan å ena sidan som ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med kostnaderna för avyttringen och å andra sidan omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp utgifter för anskaffning m.m. avses anskaffningsvärde ökade med utgifter för förbättring m.m. förbättringskostnader.

F örpliktelser enligt optioner

12 § I fråga förpliktelser enligt köp- eller säljoptioner anses den om premie erhölls när förpliktelsen uppkom som ersättning. Vad som ut för att förpliktelsen skall upphöra som anskaffningssom ges anses värde. Att premier i vissa fall i stället ingår i kapitalvinstberäkningen för den underliggande tillgången framgår av 25

Betalningar i utländsk valuta

13 § Om ersättning för avyttrade tillgångar erhålls i utländsk valuta växlas till svenska kronor inom trettio dagar från avyttringen, som skall kursen på växlingsdagen användas för beräkningen av värdet på ersättningen.

216 42 kap.

Utgifter täckts bidrag från stat eller kommun som genom

14 § I omkostnadsbeloppet skall inte sådana utgifter räknas som täckts genom näringsbidrag eller annat statligt eller kommunalt

bidrag.

Tillgångar som avyttras på grund att säljoption utnyttjas av en

15 § Till anskañhingsvärdet för tillgångar innehavaren som av en säljoption avyttrar att utnyttja optionen skall läggas vad han genom betalat för optionen.

Tillgångar som förvärvats genom att ett värdepapper utnyttjas

16 § Anskaffhingsvärdet för tillgångar den skattskyldige som förvärvar att utnyttja teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till genom en teckning av vinstandelslån, termin, option, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis omkostnadsbeloppet är summan av för det utnyttjade värdepapperet och annan ersättning.

Tillgångar förvärvats gåva som genom arv, m.m.

17 § Vid arv, testamente, gåva, bodelning och liknande förvärv inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation. I fråga om tillgångar som avses i 46 och 49 kap. skall som anskaffningsvärde räknas ett belopp motsvarar den tidigare som ägarens omkostnadsbelopp om denne i stället hade avyttrat till-

gångarna på dagen för äganderättsövergången.

En tillgång som förvärvas testamente eller bodelning genom arv, på grund av makes död och varit lagertillgâng hos den döde som men inte kommer att det hos förvärvaren i stället för vad vara anses, som anges i första och andra styckena, förvärvad för det bokförda värdet.

Kapitalförluster

18 § Kapitalförluster skall dras bara de är verkliga och av om definitiva.

42 kap. 217

19 § Kapitalförluster beror på att tillgångar avyttras mot en som ersättning understiger deras marknadsvärde, skall dras av bara som det framgår omständigheterna att säljaren inte hade för avsikt om av att öka köparens fönnögenhet.

20 § Om den skattskyldige eller någon närstående till honom på grund avyttringen, direkt eller indirekt, får rättighet eller en av en förmån trots att den särskilda skäl inte skall räknas in i som - av ersättningen vid kapitalvinstberäkningen ändå får antas ha ett värde, skall kapitalförlust minskas med ett belopp som motsvarar detta en värde.

Beskattningstidpunkten

21 § Kapitalvinster skall till beskattning det beskattningsår tas upp som tillgången avyttras. Om kapitalvinstens storlek beror på någon händelse i framtiden och därför inte kan fastställas det år tillgången avyttras, skall tillkommande belopp till beskattning det eller de år beloppets tas upp storlek kan beräknas. Inkomstberäkningen skall ske med utgångspunkt i förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de be-

räkningsregler gällde vid avyttringen.

som

Blankning

22 § Kapitalvinster på grund av att ett lånat värdepapper avyttras

blankningsaffär till beskattning det beskattningsår ett

skall tas upp värdepapper förvärvas och återställs till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår det lånade värdepapperet avyttrades. Detta gäller dock inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen om ägde värdepapper samma slag som det lånade. av

Terminer

23 § Kapitalvinster på grund termin skall tas upp till beskattav en ning det år avtalet fullföljs eller annars upphör att gälla.

218 42 kap.

Optioner

24 § Utfärdarens kapitalvinst på grund av en köp- eller säljoption

som är lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år skall tas upp till beskattning det beskattningsår han befrias från sina förpliktelser.

I fråga om andra köp- eller säljoptioner sker beskattning för utfärdandet det beskattningsår de utfärdas och för upphörandet det beskattningsår de upphör. Om förpliktelsen upphör beskatt-

samma ningsår som den utfärdas, skall en gemensam kapitalvinstberäkning göras för premien och vad som ges ut för att förpliktelsen skall upphöra.

25 § Om utfärdaren på grund köpoption är lämpad för

av en som allmän omsättning och som löper på högst ett år avyttrar den underliggande tillgången, skall ersättningen för denna ökas med premien. Om utfärdaren i stället förvärvar tillgång på grund

en av en sådan säljoption, skall premien räknas från anskaffningsvärdet för

av den förvärvade tillgången, om denna i sin tüinavyttras be-

samma skattningsår som premien skall tas till beskattning.

upp

Om utfärdaren på grund köp- eller säljoption är lämpad

av en som för allmän omsättning och löper på längre tid än ett år under

som samma beskattningsår som optionen utfärdas avyttrar den underliggande tillgången eller avyttrar tillgång han förvärvat på grund

en som av optionen, skall premien räknas från anskaffningsvärdet för den

av avyttrade tillgången.

Värdepapper som ansetts avyttrade på grund likvidation

av eller konkurs

Likvidation

26 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 5 § har ansetts avyttrat på grund av att det företag som gett ut det trätt i likvidation och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet vad som återstår av omkostnadsbeloppet vid den faktiska avyttringen.

Upphör likvidationen, anses anskañhingsvärdet därefter uppgå till vad som återstår av omkostnadsbeloppet när likvidationen upphör.

42 kap. 219

Konkurs

27 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 6 § har ansetts avyttrat på grund att det företag gett ut det försatts i konkurs

av som och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet noll.

Om ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls, skall ersättningen tas som kapitalvinst till den del den inte överstiger

upp avdraget för kapitalförlust när värdepapperet ansågs avyttrat. Om avdrag skulle göras bara för viss del kapitaltörlusten, skall bara en

av motsvarande del av ersättningen tas upp som kapitalvinst.

Om beslutet om konkurs upphävs eller konkursen läggs ner eller avslutas med överskott, skall avdraget återföras. Anskaffningsvärdet

därefter omkostnadsbeloppet när värdepapperet ansågs avanses vara yttrat. Vad sagts nu gäller inte till den del avdraget räknats av

som mot erhållen ersättning enligt andra stycket.

Ersättningar på grund av insättningsgaranti

28 § Ersättning som betalas ut av Insättningsgarantinämnden enligt lagen 1995:1571 om insättningsgaranti anses utbetald av det institut hos vilket insättningen gjorts. Ersättningen anses i första hand som ersättning för insatt kapitalbelopp. Till den del ersättningen avser upplupen ränta anses den som ränteinkomst.

Vid återbetalning av ersättning enligt 18 § lagen om insättningsgaranti likställs den del av det återbetalade beloppet som inte avser ersättning för det insatta kapitalbeloppet med ränteutgiñ.

Ersättningar i form av livränta

29 § När tillgångar avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta anses en del av den som ersättning vid kapitalvinstberäkningen och en del som ränta. Hur beräkningen skall göras framgår av 30 och 31 §§.

Ersättningen vid kapitalvinstberäkningen

30 § Om tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig

en livränta, räknas som ersättning det kapitaliserade värde av livräntan som framkommer med tillämpning av tabell III till den upphävda

220 42 kap.

lagen 1947:577 statlig fönnögenhetsskatt. Är livräntan beroende om av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, bestäms värdet etter den yngstes ålder. Ersättningen beräknas med tillämpning av tabell till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt, överlåtelseavtalet om innebär att livräntan skall utgå livsvarigt,A dock högst visst antal år, och ett en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir lägre än enligt första stycket, eller livräntan skall utgå livsvarigt, dock minst ett visst antal år, om en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir högre än enligt första stycket. Om en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom fem år från avyttringen skall, i stället för vad som sagts i första och

andra

styckena, det sammanlagda livräntebeloppet ersättning tas upp som om denna därmed blir lägre.

Ränta

31 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta, anses så stor del av den årliga ersättningen ränta som som framkommer vid tillämpning tabellen i 11 kap. 31 Är livräntan av beroende av flera personers liv så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, görs beräkningen med utgångspunkt i hur gammal den äldste Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, görs beräkningen etter den yngstes ålder. Om den person efter vars ålder beräkningen skall göras dör och livräntan skall fortsätta att utgå under viss tid, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den ålder den avlidne skulle ha uppnått om han hade levt under beskattningsåret. Om en tillgång avyttras mot en periodisk ersättning inte är som livsvarig men som kan likställas med livränta och utöver ett fast som årligt belopp dessutom omfattar tillägg som till sin storlek är beroende av förändringar i det allmänna prisläget eller liknande förhållande, anses tillägget som ränta. Belopp som anses som ränteinkomst för säljaren anses som ränteutgift för köparen.

43 kap. 221

43 kap. Avyttring av fastigheter

1 § I detta kapitel finns de särskilda bestämmelser om kapitalvinst

gäller vid avyttring fastigheter. De grundläggande bestämmelsom av serna fmns i 42 kap.

Bestämmelserna tillämpas även på tomträtter, strömfall och rättigheter till vattenkraft.

2 § I 45 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapitalvinsten för den som avyttrar en privatbostad.

Beräkningsenhet

3 § Kapitalvinsten skall beräknas särskilt för varje avyttrad taxerings-

taxeringsenhet. enhet eller del av

Omfattar taxeringsenhet både en privatbostadsfastighet och en

en näringsfastighet, skall kapitalvinsten beräknas för de båda fastigheterna var för sig.

I fråga om fastigheter utomlands skall beräkningen ske med utgångspunkt i motsvarande indelning av fastigheterna.

en

4 § Om två eller flera taxeringsenheter tidigare under innehavet helt eller delvis har ingått i taxeringsenhet, skall beräkningen göras

samma

de vid avyttringen fortfarande utgjorde en enda taxeringssom om enhet, den skattskyldige begär det. I fråga om en taxeringsenhet

om

bara delvis har ingått i den tidigare taxeringsenheten, gäller detta som om mer än 50 procent av enhetens taxeringsvärde vid avyttringen avser den del som har ingått i den tidigare taxeringsenheten.

Vid tillämpning av bestämmelserna om allframtidsupplåtelser i 7 och 21 §§ och om delavyttringar i 17-20 och 22 §§, anses som en fastighet varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund

bestämmelserna i första stycket behandlas som en enda taxeringsav enhet.

Fastighetsreglering, klyvning och inlösen

5 § Överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen 1970:988 och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. samma lag anses som avyttring av fastighet bara om överföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot kontant ersättning. Är den kontanta

222 43 kap.

ersättningen högst 5 000 kronor, skall kapitalvinsten

inte tas upp som intäkt.

Som intäkt skall bara så stor del av hela kapitalvinsten tas upp som den kontanta ersättningen minskad med 5 000 kronor utgör av den totala ersättningen för överföringen eller uppdelningen minskad med 5 000 kronor. Som intäkt skall dock inte ett högre belopp tas än

upp som motsvarar den kontanta ersättningen minskad med 5 000 kronor.

Avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. fastighetsbildningslagen anses som avyttring.

Allframtidsupplåtelser

6 § Om en ägare till en fastighet får engångsersättning för allframtidsupplåtelse, anses en så stor del av fastigheten avyttrad som ersättningen motsvarar av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för det beslut som ersättningen grundar sig på.

7 § Med engångsersättning för allframtidsupplåtelse avses ersättning på grund av

inskränkningar i förfoganderätten till fastigheten enligt natur-

vårdslagen 1964:822 eller motsvarande inskränkningar enligt andra författningar, eller

upplåtelse av nyttjanderätt till eller servitut i fastigheten för

obegränsad tid.

8 § Ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt i samband med en allframtidsupplåtelse skall behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen, om den skattskyldige begär det. Detsamma gäller i fråga om 60 procent av ersättningen för avyttrade skogsprodukter.

Vad som sägs i första stycket gäller dock bara om ersättningen för avverkningsrätten eller skogsproduktema skall tas upp till beskattning samma beskattningsår som engångsersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen.

Ersättning för inventarier

9 § Om en del av ersättningen för en avyttrad fastighet avser markeller byggnadsinventarier, skall den inte tas med vid kapitalvinstberäkningen. Detsamma gäller utgifter för sådana tillgångar.

43 kap. 223

Omkostnadsbeloppet

F örbättringskostnader

10 § Som förbättringskostnader räknas utgifter för

förbättring av fastigheten,

reparation och underhåll av en privatbostadsfastighet eller ett privatbostadsföretags fastighet, om fastigheten grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet förbättrande reparationer,

reparation och underhåll i samband med statligt räntebidrag, till den del de inte kunnat dras av på grund av 19 kap. 23 och

reparation och underhåll av andelshus som inte kunnat dras av på grund av 19 kap. 3

11 § Om en fastighet har varit föremål för förbättringsarbeten eller därmed likställda reparations- eller underhållsarbeten i ägarens byggnadsrörelse, skall som utgifter för arbetena räknas det belopp som enligt 24 kap. 8 § tagits upp som intäkt i näringsverksamhet på grund av byggnadsarbetet.

12 § Utgifter för förbättringar som inte har förts upp på värdeminskningsplan skall räknas som förbättringskostnader bara för beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor. Avser sådana utgifter förbättrande reparationer, skall de tas med bara till den del de hänför sig till beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren och bara till den del de medfört att fastigheten vid avyttringen är i bättre skick än vid förvärvet.

Utgifter som har förts upp på avskrivningsplan hänförs normalt till det år då de förts upp på planen. I andra fall skall utgifterna normalt hänföras till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet har erhållits.

13 § Som förbättringskostnader räknas även sådana utgifter för förbättrande reparationer som

skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet enligt 23 kap. 2-7 på grund av avyttringen, eller

2. togs upp som intäkt av näringsverksamhet enligt 23 kap. 9 eller 13 § när fastigheten blev privatbostadsfastighet.

Bestämmelserna i 12 § gäller inte i fråga om sådana utgifter som avses i första stycket.

224 43 kap.

Värdeminskningsavdrag och liknande

14 § Avyttras en näringsfastighet, skall anskaffningsvärdet minskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av 23 kap. 5 § inte skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet.

Avyttras en privatbostadsfastighet som tidigare har varit näringsfastighet, skall anskaffningsvärdet minskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av 23 kap. 5 och 9 eller 13 inte återfördes i näringsverksamhet när fastigheten blev privatbostadsfastighet.

Ersättningsfond

15 § Om byggnad eller en markanläggning på den avyttrade

en fastigheten har skrivits i samband med ersättningsfond tagits

av att en i anspråk gäller följande.

I fråga om en näringsfastighet skall anskaffningsvärdet minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som på grund av 23 kap. 4 § inte skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet.

I fråga en privatbostadsfastighet som tidigare har varit

om näringsfastighet skall anskañhingsvärdet minskas med den del av det ianspråktagna beloppet på grund 23 kap. 4 och 9 eller

som av 13 inte togs upp som intäkt i näringsverksamhet när fastigheten

blev privatbostadsfastighet.

16 § Av 28 kap. 18 § tredje stycket framgår att anskaffningsvärdet skall minskas när ersättningsfond tas i anspråk för förvärv av mark.

en

Omkostnadsbeloppet vid delavyttringar

17 § Avyttras en del av en fastighet, skall kapitalvinstberäkningen grundas på förhållandena på den avyttrade delen. Frågan om beloppsgränsen i 12 § första stycket är uppnådd skall dock avgöras med hänsyn till förhållandena på hela fastigheten.

18 § Om den skattskyldige begär det, skall omkostnadsbeloppet för den avyttrade delen, i stället för att beräknas enligt 17 §,..tas upp till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet som ersättningen utgör av hela fastighetens marknadsvärde vid avyttringen.

43 kap. 225

19 § Om delavyttringen gäller eller ett fåtal tomter som är avsedda en att bebyggas med bostadshus och försäljningspriset understiger tio procent fastighetens taxeringsvärde, får omkostnadsbeloppet för av den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till en kvadratmeter. Omkostnadsbeloppet får dock inte beräknas krona per till högre belopp än ersättningen.

20 § Vad sägs i 17 och 18 gäller även vid marköverföringar som

enligt fastighetsbildningslagen 1970:988.

Omkostnadsbeloppet vid allfiamtidsupplåtelser

21 § Om fastighetsägaren får sådan engångsersättning för allframtidsupplåtelse som avses i 6 § gäller följande. Så stor del omkostnadsbeloppet för fastigheten anses avse den av del fastigheten avyttrad som ersättningen utgör av av som anses fastighetens hela värde vid tiden för inskränkningen eller upplåtelsen. Den skattskyldige får i stället beräkna kapitalvinsten för samtliga engångsersättningar han fått under beskattningsåret till deras som sammanlagda belopp minskat med 5 000 kronor.

Omkostnadsbeloppet efter delavyttringar

22 § Om fastighetsägaren under innehavstiden avyttrat en del av en fastighet, skall detta beaktas vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för resten fastigheten. Går det inte att utreda hur stor andel av av omkostnadsbeloppet avser den tidigare avyttrade fastighetsdelen, som denna andel ha motsvarat 50 procent av ersättningen för anses fastighetsdelen. Den på detta sätt beräknade andelen får dock inte överstiga omkostnadsbeloppet för hela fastigheten omedelbart innan

fastighetsdelen avyttrades.

Vad sägs i föregående stycke tillämpas också om fastigsom hetsägaren under innehavstiden har fått sådan engångsersättning for allframtidsupplåtelse som avses i 6 Om fastighetsägaren under innehavstiden har avstått från mark marköverforing enligt fastighetsbildningslagen 1970:988, genom omkostnadsbeloppet för fastigheten ha minskat med så stor anses andel omkostnadsbeloppet för den avstådda marken som den av kontanta ersättningen utgjort den totala ersättningen för marken. av

8 l6-l58l

226 43 kap.

Skadeersättningar

23 § Om fastighetsägaren har fått skattefri försäkringsersättning eller skattefri annan ersättning för förbättringsarbeten, skall utgifterna för arbetena medräknas bara till den del de inte täcks ersättningen. Har

av ersättningen överstigit utgiftema, skall anskaffningsvärdet minskas med det överskjutande beloppet.

Tidigare uppskov

24 § I 45 kap. 11 § finns bestämmelser minskning anskaff-

om av ningsvärdet när uppskovsavdrag har gjorts.

Om uppskov har erhållits enligt lagen 1968:276 uppskov i

om vissa fall med beskattning av realisationsvinst eller lagen 1978:970 om uppskov med beskattning av realisationsvinst, skall anskaffnings-

värdet för ersättningsfastigheten minskas med uppskovsbeloppet.

Fastigheter förvärvade före år 1952

25 § En fastighet som har förvärvats före år 1952 skall

anses förvärvad den 1 januari 1952. Vid beräkningen omkostnads-

av beloppet skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag tiden

som avser före år 1952.

Som anskaffningsvärde 150 procent fastighetens

anses av taxeringsvärde för år 1952. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsvärde om den överstiger 150 procent

av taxeringsvärdet för år 1952.

Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1952, skall ett motsvarande värde beräknas med ledning taxeringsvärdet för den

av fastighet som den avyttrade fastigheten ingick eller det närmast därefter fastställda taxeringsvärdet.

Första och andra styckena gäller inte i fråga fastigheter

om utomlands. Sådana fastigheter anses i stället förvärvade den 1januari 1952 för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet vid

samma tidpunkt, om den skattskyldige visar detta värde. I sådant fall skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag tiden dessförinnan.

som avser

44 kap. 227

Underskott i näringsverksamhet

26 § I inkomstslaget kapital skall enskild näringsidkare eller en en fysisk är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring person som näringsfastighet göra avdrag från kapitalvinsten med underskott av en beskattningsâr i den näringsverksamhet dit fastigheten hörde. samma Avdraget får inte överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget.

Kvotering

inkomstslaget kapital

27 § I inkomstslaget kapital skall 50 procent av kapitalvinsten på en privatbostadsfastighet och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsfastighet tas upp som intäkt. Uppkommer kapitalförlust, skall i det förra fallet 50 procent av en förlusten och i det fallet 63 procent dras av. senare

lnkomstslaget näringsverksamhet

28 § I inkomstslaget näringsverksamhet skall 90 procent av kapitalvinsten på näringsfastighet tas upp som intäkt. Detta gäller dock en inte enskild näringsidkare enligt 13 kap. 7 § begär att vinsten om en skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Uppkommer kapitalförlust, skall 90 procent av denna dras av. en Har förlusten uppkommit i ett handelsbolag, skall dock bara 63 procent av denna dras av.

44 kap. Avyttring av bostadsrätter

1 § I detta kapitel finns de särskilda bestämmelser om kapitalvinst gäller vid avyttring privatbostadsrätter och näringsbostadssom av rätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 42 kap. Vid tillämpningen första stycket skall frågan om ett företag är av ett privatbostadsföretag avgöras med utgångspunkt i förhållandena vid avyttringsårets ingång.

2 § I 45 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapitalvinsten för den avyttrar en privatbostad. som

228 44 kap.

Ersättning för lägenhetsutrustning och fond

3 § Om den skattskyldige får särskild ersättning för lägenhetsutrustning som han äger skulle ha varit byggnadstillbehör men som enligt 2 kap. 2 § jordabalken om den hade ägts privatbostadsav företaget, skall den särskilda ersättningen räknas i ersättningen för bostadsrätten. Detta gäller dock inte den tillgångar om avser som behandlats som inventarier i näringsverksamhet. Sådan särskild ersättning den skattskyldige får för andel i inre som reparationsfond eller någon fond hos privatbostadsföretaget annan som är avsedd för reparation och underhåll upplåtna lägenheter, av räknas inte i ersättningen för bostadsrätten. Om någon sådan särskild ersättning inte avtalas, skall ersättningen för bostadsrätten minskas med ett belopp som motsvarar den del fonden vid av som avyttringen avser bostadsrätten.

Omkostnadsbeloppet

Anskafningsvärdet

4 § Om bostadsrätten har förvärvats upplåtelse från privatgenom bostadsföretaget, anses den insats angetts i upplåtelseavtalet som som anskafñringsvärde. Har insatsen för lägenheten sänkts efter det att bostadsrätten förvärvades, skall anskaffningsvärdet minskas med motsvarande belopp. Upplåtelseavgiñer, inträdesavgifter och andra avgifter som betalades till företaget i samband med förvärvet bostadsrätten skall av

också räknas i anskaffningsvärdet.

Med den insats som anges i upplåtelseavtalet likställs i fråga om andra föreningar än bostadsrättsföreningar: den insats i föreningen som var fastställd när andelen uppläts, och aktiebolag: den inbetalning för aktien gjordes i anslutning som till att aktien gavs ut.

5 § Sådan särskild ersättning som den skattskyldige betalade för andel i inre reparationsfond eller någon fond hos privatbostadsföretaannan get som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte i anskaffningsvärdet för bostadsrätten. Om någon sådan ersättning inte avtalades, skall den ersättning den skattsom skyldige vid förvärvet betalade för bostadsrätten minskas med ett belopp som motsvarar den del fonden vid förvärvet avsåg av som bostadsrätten.

44 kap. 229

Kapitaltillskott

6 § Andra kapitaltillskott som har lämnats till privatbostadsföretaget under innehavstiden än insatser i 4 § skall räknas i som anges omkostnadsbeloppet bara tillskotten har varit avsedda att om användas företaget för amortering lån eller för finansiering av av av förbättringar på fastigheten. Tillskotten för amorteringar ha uppgått till ett belopp som anses bostadsrättens andel de amorteringar företaget har motsvarar av som gjort under innehavstiden. Om företaget har finansierat amorteringen ett lån att ta ett nytt lån, skall den amorteringen inte av genom upp medräknas vid beräkning den del kapitaltillskottet som skall av av räknas i omkostnadsbeloppet. Andelsförhållandena vid avyttringen avgör hur stor del tillskotten för amorteringar avser bostadsav som rätten. För att ett tillskott för förbättringar skall beaktas krävs att tillskottet har använts för bestämd förbättring och att de tillskott en bostadsrättshavama har lämnat för arbetet i fråga sammanlagt har som uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter.

F örbättringskostnader

7 § Som förbättringskostnader räknas utgifter som den skattskyldige haft för förbättring av lägenheten, och reparation och underhåll lägenheten om den på grund åtav gärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet förbättrande reparationer. Sådana utgifter vid beskattningen behandlats som kostnader som

i näringsverksamhet räknas inte som förbättringskostnader.

8 § Utgifter för förbättringar skall räknas förbättringskostnader som bara för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor. Avser utgifterna förbättrande reparationer, skall de tas med bara till den del de hänför sig till beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren och bara till den del de har medfört att bostaden vid avyttringen är i bättre skick än vid förvärvet. Utgiñema hänförs normalt till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet erhållits.

i 230 44 kap.

9 § Som förbättringskostnader räknas även sådana utgifter för förbättrande reparationer som skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet enligt 23 kap. 10 § på grund av avyttringen, eller togs upp som intäkt av näringsverksamhet enligt 23 kap. 11 eller 13 § när bostadsrätten blev privatbostadsrätt. Bestämmelserna i 8 § gäller inte i fråga sådana utgifter. om

10 § Om särskild ersättning för lägenhetsutrustning skall räknas i ersättningen för en bostadsrätt enligt bestämmelserna i 3 § första stycket, gäller följande. Har utrustningen förvärvats tillsammans med bostadsrätten, skall utgiften för utrustningen räknas i anskaffningsvärdet för bostadsrätten. Har utrustningen i stället förvärvats under innehavstiden, anses utgiften för utrustningen som en utgift för förbättring eller för reparation eller underhåll av lägenheten. Om utgiften får räknas med i omkostnadsbeloppet, avgörs enligt bestämmelserna i 7-9 §§.

Tidigare uppskov

11 § I 45 kap. 11 § finns bestämmelser minskning anskaffom av ningsvärdet när uppskovsavdrag har gjorts.

Bostadsrätter förvärvade före år 1974

12 § En bostadsrätt som har förvärvats före år 1974 skall anses förvärvad den 1 januari 1974. Vid beräkningen omkostnadsav beloppet skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag tiden som avser före år 1974. Som anskaffningsvärde anses 150 procent bostadsrättens andel av av privatbostadsföretagets behållna förmögenhet nämnda dag. Förmögenheten skall beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet på företagets fastighet för år 1974 och med hänsyn till företagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före ingången år 1974. Fanns det inget taxeringsav värde fastställt för år 1974, beräknas ett motsvarande värde med ledning av det taxeringsvärde som fastställts närmast därefter. Ersättningen vid förvärvet får dock användas anskaffningssom värde, om den överstiger 150 procent andelen i företagets behållna av förmögenhet den l januari 1974. När ersättningen skall bestämmas

45 kap. 231

bortses i detta fall från det vid förvärvet lägenheten fanns om av medel på sådan inre reparationsfond eller annan fond hos företaget är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter. som

Underskott i näringsverksamhet

13 § I inkomstslaget kapital skall enskild näringsidkare eller en en fysisk är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring person som näringsbostadsrätt göra avdrag från kapitalvinsten med underav en beskattningsår i den näringsverksamhet dit bostadsrätten skott samma hörde. Detta gäller inte till den del underskottet skall dras av enligt 43 kap. 26 § från kapitalvinst avseende en näringsfastighet. Avdraget får inte överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget.

Kvotering

Inkomstslaget kapital

14 § I inkomstslaget kapital skall 50 procent av kapitalvinsten på en privatbostadsrätt och 90 procent kapitalvinsten en näringsav bostadsrätt tas som intäkt. upp Uppkommer kapitalförlust, skall i det förra fallet 50 procent av en förlusten och i det fallet 63 procent dras av. senare

Inkomstslaget näringsverksamhet

15 § I inkomstslaget näringsverksamhet skall 90 procent av kapitalvinsten på en näringsbostadsrätt tas upp som intäkt. Uppkommer kapitalförlust, skall 90 procent av denna dras av. en Har förlusten uppkommit i ett svenskt handelsbolag, skall dock bara 63 procent av denna dras av.

45 kap. Uppskovsavdrag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om uppskovsavdrag vid avyttring privatbostad och om hur uppskovsavdraget beaktas av en vid en senare avyttring.

232 45 kap.

Förutsättningar för uppskovsavdrag

2 § En skattskyldig får göra uppskovsavdrag han om kapitalvinst på grund avyttring ursprungsbostad tar upp av av en som intäkt, har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad, och har bosatt sig eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden. I 14 och 15 finns särskilda bestämmelser om dödsbos rätt till uppskovsavdrag när den som avyttrat sin bostad dör innan förutsättningarna för avdrag uppkommer.

Ursprungsbostad

3 § Med ursprungsbostad avses en sådan privatbostad i Sverige som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad. Med pennanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst ett år närmast före avyttringen, eller under minst tre av de senaste fem åren. Om den skattskyldige förvärvar bostad innan han avyttrar en ny den tidigare, skall frågan om den tidigare bostaden är hans permanentbostad avgöras med utgångspunkt i förhållandena när den nya bostaden förväwas, om han begär detta. En bostad som vid avyttringen ägs ett dödsbo kan inte av vara ursprungsbostad.

4 § En privatbostad i Sverige räknas som ursprungsbostad även om den inte är permanentbostad, om den skattskyldige är bosatt i bostaden men ännu inte har bott där ett år och den tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande, den annars avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något tvång, eller den avyttras till staten därför att det grund tlygbuller inte av går att bo i den utan påtaglig olägenhet.

Ersättningsbostad

5 § Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige vid som förvärvet är småhus med mark är småhusenhet, som

45 kap. 233

småhus på annans mark,

småhus som är inrättat till bostad en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, eller

tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller

Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföretag.

Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.

Beloppsgränser

6 § Uppskovsavdrag får göras bara om kapitalvinsten uppgår till minst 50 000 kronor. I fall som aves i 4 § får uppskovsavdrag dock göras om vinsten uppgår till minst 10 000 kronor.

Beräkning och återiöring

Definitivt uppskovsavdrag

7 § Om den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden och bosätter sig där senast den 15 februari året därefter, uppgår uppskovsavdraget

om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen vid avyttringen av ursprungsbostaden, till ett belopp som motsvarar den del av kapitalvinsten som tas upp som intäkt, eller

om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, till ett belopp som motsvarar så stor del av den del av kapitalvinsten som tas upp som intäkt som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden.

Preliminärt uppskovsavdrag

8 § Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden, är uppskovsavdraget lika stort som den del kapitalvinsten tas

av som upp som intäkt. Detta gäller också han innan dess förvärvar ersätt-

om en ningsbostad men inte bosätter sig där senast den 15 februari året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades.

234 45 kap.

Av 9 och 10 framgår att uppskovsavdraget under vissa förutsättningar skall återföras och att ett särskilt tillägg då skall

tas upp.

Å terförin g

9 § Har ett uppskovsavdrag gjorts enligt 8 skall avdraget återföras nästa år om det inte framgår något annat andra stycket.

av

Om den skattskyldige senast året efter det år då ursprungsbostaden avyttrades förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 15 februari andra året eñer avyttringen, skall

om ersättningen for ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, ingen del av uppskovsavdraget återtöras, eller

om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen for ursprungsbostaden, uppskovsavdraget, minskat med så stor del av detta som ersättningen for ersättningsbostaden utgör

av ersättningen för ursprungsbostaden, återföras.

10 § När ett uppskovsavdrag helt eller delvis återförs enligt 9 skall även ett särskilt tillägg som motsvarar tio procent av det återförda beloppet tas upp som intäkt.

Avyttring av ersättningsbostaden

11 § Om ett uppskovsavdrag har gjorts, skall anskaffningsvärdet vid avyttring av ersättningsbostaden minskas med ett belopp

som motsvarar kapitalvinsten när ursprungsbostaden avyttrades,

om ersättningen för ersättningsbostaden var minst lika stor ersätt-

som ningen för ursprungsbostaden.

Understeg ersättningen for ersättningsbostaden ersättningen för ursprungsbostaden, skall anskaffningsvärdet minskas med så stor del av kapitalvinsten för ursprungsbostaden som ersättningen för ersättningsbostaden utgjorde av ersättningen for ursprungsbostaden.

Beräkning av ersättningarna

12 § Vid jämförelse mellan ersättningen för ursprungsbostaden och ersättningen för ersättningsbostaden skall den förra minskas med försäljningsprovision och liknande kostnader för avyttringen och den senare ökas med stämpelskatt och liknande kostnader för förvärvet.

46 kap. 235

w.

13 § Är ersättningsbostaden fastighet gäller följande.

en

Ersättningen för ersättningsbostaden skall ökas också med utgifter för till- eller ombyggnad under tiden mellan förvärvet av

ny-, ersättningsbostaden och den dag då bosättning senast skall ha skett enligt bestämmelserna i 7 eller 9

Om den skattskyldige inom den tid som anges i 7 § förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där, skall 8 § tillämpas om han begär det och han har haft eller att ha utgifter för ny-, till- eller

avser ombyggnad under tiden mellan den dag då han senast skulle ha bosatt sig där enligt 7 § och den dag då han senast skulle ha bosatt sig där enligt 9

Dödsfall efter avyttring av ursprungsbostaden

14 § Om skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad dör

en innan han har förvärvat ersättningsbostad, har dödsboet rätt till

en avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, efterlevande

om en make eller sambo uppfyller de villkor i fråga om förvärv av en ersättningsbostad och bosättning där skulle ha gällt för den döde.

som

Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad och förvärvat en ersättningsbostad dör innan han har bosatt sig i ersättningsbostaden, har dödsboet rätt till avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, efterlevande make eller sambo bosätter sig i

om en ersättningsbostaden och den då ägs av dödsboet eller genom arv, testamente eller bodelning övergått till den efterlevande.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller bara om den efterlevandes bosättning i ursprungsbostaden uppfyller bosättningskraven i 3 eller 4

15 § Om ett dödsbo begär uppskovsavdrag och en efterlevande make eller sambo enligt 14 § förvärvat en ersättningsbostad, krävs den efterlevandes samtycke för att bostaden skall anses som ersättningsbostad.

46 kap. Avyttring av aktier och andra delägarrätter samt

fordringsrätter

l § I detta kapitel finns de särskilda bestämmelser om kapitalvinst som gäller vid avyttring av delägarrätter och fordringsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 42 kap.

236 46 kap.

Definitioner

Delägarrätter

2 § Med delägarrätt avses aktie, rätt på grund av teckning av aktier, teckningsrätt, delrätt, andel i en svensk värdepappersfond, andel i en ekonomisk förening, vinstandelsbevis avseende lån i svenska kronor, konvertibelt skuldebrev i svenska kronor, termin och option avseende aktier eller aktieindex, och annan tillgång med liknande konstruktion och verkningssätt. - Aktie och andel i privatbostadsföretag anses inte som delägarrätt.

F ordringsrätter

3 § Med svensk fordringsrätt avses fordran i svenska kronor, och termin och option vars underliggande tillgångar kan hänföras till fordran i svenska kronor eller som avser ränteindex. Som fordringsrätt räknas inte tillgång som enligt 2 § är en

delägarrätt.

4 § Med utländsk fordringsrätt avses utländsk valuta, fordran i utländsk valuta, och - -termin och option vars underliggande tillgångar kan hänföras till utländsk valuta, fordran i utländsk valuta eller som avser index

beroende av sådan valuta.

Marknadsnotering

5 § Ett värdepapper anses marknadsnoterat det är noterat på om svensk eller utländsk börs eller är föremål för kontinuerlig annan notering på grundval av marknadsmässig omsättning.

sou 1997:2 46 kap. 237

Undantag från skatteplikt

6 § Kapitalvinster på sådan utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskost-

som nader under tillfällig vistelse utomlands skall inte tas upp som

en intäkt.

Omkostnadsbeloppet

Genomsnittsmetoden

7 § Vid beräkningen skall det genomsnittliga Omkostnadsbeloppet för samtliga värdepapper av samma slag som det avyttrade användas. Detta värde skall beräknas med utgångspunkt i anskaffningsvärdena och med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.

Aktier som erhålls genom utdelning i vissa fall

8 § För aktier som erhålls genom sådan utdelning av aktier i dotterbolag som avses i 41 kap. 16 § anses som anskaffningsvärde så stor del av omkostnadsbeloppet vid en avyttring av aktierna i det utdelande bolaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet på dessa aktier som utdelningen medför. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån.

Om den som erhåller aktier i utdelning utan att äga aktier i det utdelande bolaget lämnat ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som anskaffningsvärde. Om någon ersättning inte lämnas, är de utdelade aktiernas anskaffningsvärde noll.

Andelar i ekonomiska föreningar som erhålls genom fusion

9 § Efter en sådan fusion mellan ekonomiska föreningar som avses i 35 kap. skall den inbetalda insatsen i den överlåtande föreningen anses som inbetald insats i den Övertagande föreningen.

238 46 kap. .

Aktier erhålls utskiftning i vissa fall som genom

10 § För aktier som erhålls genom sådan utskiñning från ekoen nomisk förening som avses i 41 kap. 20 § anskañhingsväranses som de för aktierna den inbetalda insatsen i den förening skiftat ut som aktierna.

Överföring av expansionsfond

11 § Om en expansionsfond överförs till ett aktiebolag enligt 30 kap. 16 skall det tillskott är förutsättning för överföringen inte som en

räknas med vid beräkning omkostnadsbeloppet för aktierna i

av

bolaget.

Delrätter och teckningsrätter

12 § För delrätter och teckningsrätter grundas på aktieinnehav i som bolaget är anskaffningsvärdet noll. Detsamma gäller delrätter och teckningsrätter grundas som innehav ett konvertibelt skuldebrev eller liknande rätt till av en förvärv aktier i bolaget, innehavaren vid tilldelningen likställs av om med en aktieägare.

Skuldebrev med köp- eller teckningsoption

13 § Om en köp- eller teckningsoption erhålls förvärv ett genom av skuldebrev förenat med option, skall anskaüuingsvärdet för skuldebrevet beräknas till dess marknadsvärde vid förvärvet. Detta anskaffningsvärde får dock inte överstiga det sammanlagda anskaffningsvärdet för skuldebrevet och optionen. Anskaffningsvärdet för optionen skall beräknas till vad som återstår av det sammanlagda anskatfningsvärdet.

Schablonmetoden

14 § För marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen efter avdrag för kostnader i samband med denna. Detta gäller dock inte terminer

46 kap. 239

och optioner och inte heller sådana delrätter och teckningsrätter som avses i 12

Äldre andelar i värdepappersfonder

15 § För sådana andelar i andra svenska värdepappersfonder än allemansfonder förvärvats före år 1995 får fysiska personer som

som omkostnadsbelopp använda andelens marknadsvärde den 31 december 1992. Detsamma gäller i fråga fondandelsbevis vars innehava-

om

registreras efter utgången år 1994. Motsvarande värde för andel re av i fond bildats under åren 1993 eller 1994 är det först noterade en som marknadsvärdet.

För andelar i svenska allemansfonder som förvärvats före år 1991 får anskafñiingsvärdet bestämmas till andelens marknadsvärde den 3 1 december 1990.

Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder

16 § Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder enligt 33 § lagen 1990:1114 värdepappersfonder skall inte leda till

a om att delägarna tar upp kapitalvinster eller drar av kapitalförluster.

Efter sådan ombildning anses som anskañhingsvärde för de nya

en andelama det omkostnadsbelopp sammanlagt gällde för de äldre

som andelama. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än nybildad fond, skall det omkostnadsbelopp som gällde för de

en äldre andelama fördelas på de nya andelama i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.

Ersättning i form av nyemitterade aktier

17 § Avyttras aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag mot ersättning består nyemitterade aktier i det

som av köpande bolaget och eventuellt kontant ersättning som motsvarar

de nyemitterade aktiemas nominella värde, skall högst tio procent av den kontanta ersättningen kapitalvinst. Detta gäller också

tas upp som vid avyttring av andelar i ekonomiska föreningar. Som anskaffningsvärde för de mottagna aktierna anses det omkostnadsbelopp som gällde för de avyttrade aktierna eller andelama.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om personer

är obegränsat skattskyldiga vid utgången av det beskattningsår som

240 46 kap.

då avyttringen sker. De tillämpas dock inte i fråga om personer som etter utflyttning från Sverige är obegränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 3 § 3 grund väsentlig anknytning hit. av I fråga om internationella aktiebyten tillämpas i stället 20-27 §§.

18 § Om aktier eller andelar i ett sådant fåmansföretag som avses i 52 kap. 4 § avyttras, skall bestämmelserna i 17 § tillämpas bara om Skattemyndigheten medger detta. Skattemyndigheten får lämna ett sådant medgivande om ingen del av kapitalvinsten skall tas upp som intäkt av tjänst på grund av bestämmelserna i 52 kap. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

19 § Om bestämmelserna i 17 § har tillämpats på avyttring till ett en utländskt bolag och den skattskyldige sedan flyttar utomlands, skall sådan del av en kapitalvinst inte redan beskattats tas till som upp

beskattning vid utflyttningen.

Internationella aktiebyten

20 § Vid internationella aktiebyten tillämpas bestämmelserna i 21-27 §§, om det uppkommer kapitalvinst överstiger en som mottagen kontant ersättning. Det sägs aktier gäller också i som om fråga om andra andelar.

21 § Med internationellt aktiebyte avses en avyttring uppfyller som

samtliga följande förutsättningar:

Aktier de avyttrade aktierna i ett företag det avyttrade företaget avyttras till ett annat företag det förvärvande företaget. Ersättningen lämnas i form aktier i det förvärvande företaget av de mottagna aktierna och eventuellt kontant ersättning som motsvarar högst tio procent de mottagna aktiemas nominella värde. av Saknas nominellt värde på dessa aktier, skall den högsta tillåtna kontanta ersättningen i stället beräknas på den del det inbetalade av aktiekapitalet i det förvärvande företaget belöper sig på aktierna. som Företagen är vid aktiebytet hemmahörande i olika medlemsstater i Europeiska unionen eller någon aktieägare i det avyttrade företaget är hemmahörande i Sverige och det förvärvande företaget i en annan medlemsstat. Företagen bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 34.1.

46 kap. 241

Företagen är skyldiga att betala någon av de skatter som anges i bilaga 34.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

22 § Vid bedömningen det avyttrade och det förvärvande av var företaget samt aktieägare är hemmahörande tillämpas 36 kap. 4 §

första stycket.

23 § Det beskattningsår då aktiebytet sker skall bara så stor del avi kapitalvinsten motsvarar mottagen kontant ersättning tas upp till som beskattning.

24 § Återstående del kapitalvinsten skall tas upp till beskattning av det beskattningsår, då de mottagna aktiema avyttras. Om inte samtliga mottagna aktier avyttras, skall så stor del den återstående kapitalav vinsten motsvarar förhållandet mellan antalet aktier som tas upp som avyttrats under beskattningsåret och antalet mottagna aktier.

25 § Om även de mottagna aktiema avyttras ett internationellt genom aktiebyte, skall den del kapitalvinsten som avses i 24 § istället tas av till beskattning när de aktier erhålls i utbyte vid det senare upp som aktiebytet avyttras. Om det förvärvande företaget upplöses genom en internationell fusion eller fission, skall den del av kapitalvinsten som i 24 § i stället tas till beskattning när de aktier som erhålls avses upp ersättning vid fusionen eller fissionen avyttras. Motsvarande som ytterligare aktiebyten, fusioner eller fissioner sker. gäller om Vad med internationell fusion och ñssion framgår av 36 som avses kap. 2 och 3

26 § Vid tillämpning 24 och 25 skall avyttring behandlas av som också att aktiema övergår till ägare genom arv, testamente, gåva en ny eller bodelning.

27 § De mottagna aktierna anskaffade för ett belopp som anses motsvarar de avyttrade aktiemas marknadsvärde vid aktiebytet.

Internationella fusioner och fissioner

28 § När 20-27 grund bestämmelserna i 36 kap. 17 § andra av stycket eller 18 § tillämpas i fråga aktieägare i ett överlåtande om företag vid internationell fusion eller fission, skall vad som sägs en de avyttrade aktiema och de mottagna aktierna gälla aktiema i det om

242 46 kap.

överlåtande företaget respektive de aktier i det Övertagande bolaget som lämnats som ersättning vid fusionen eller fissionen.

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

29 § I inkomstslaget kapital skall 70 kapitalförlust dras

procent av en av, om inte något annat anges i 30-32 §§.

Att kapitalförluster i vissa fall inte skall dras följer 6

av av

30 § Kapitalförluster andra marknadsnoterade delägarrätter än andelar i svenska värdepappersfonder skall dras

av i sin helhet mot kapitalvinster på marknadsnoterade delägarrätter.

31 § Kapitalförluster på andelar i marknadsnoterade svenska värdepappersfonder skall dras av i sin helhet mot kapitalvinster på marknadsnoterade delägarrätter, värdet fondens innehav

om av av delägarrätter inte annat än tillfälligtvis understi-git 75 procent

av

fondförmögenheten.

Kapitalförluster på andelar i svenska värdepappersfonder

som innehåller bara marknadsnoterade svenska fordringsrätter skall dras av i sin helhet.

32 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade svenska fordringsrätter än premieobligationer skall dras i sin helhet.

av

Inkomstslaget näringsverksamhet

33 § I inkomstslaget näringsverksamhet skall kapitalförlust dras

en av i sin helhet, om inte något annat i 34 eller 35

anges

34 § Kapitalförluster när juridiska avyttrar delägarrätter skall

personer dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter. Om del

en av en förlust inte kan dras mot sådana kapitalvinster, behandlas den

av som en ny kapitalförlust vid avyttring delägarrätter det följande

av beskattningsåret.

Kapitalförluster när juridiska avyttrar delägarrätter skall

personer dock dras av i sin helhet, innehavet de avyttrade tillgångarna

om av betingats av verksamhet bedrivs den skattskyldige eller

som av av

47 kap. 243

företag med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisasom toriska förhållanden kan stå den skattskyldige nära. anses Kapitalförluster när sådana svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar inte är investmentföretag eller förvaltningsföresom svenska sparbanker och svenska ömsesidiga skadeförsälcringstag, företag aktier eller andelar skall dras i sin helhet, om det avyttrar av sammanlagda röstetalet för deras innehav vid avyttringen motsvarade eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar i 25 procent mer av företaget.

35 § I fråga kapitalförluster i svenska handelsbolag tillämpas om 29-32 §§. på sådana tillgångar och förpliktelser vars innehav

Kapitalförluster

betingats verksamhet bedrivs handelsbolaget eller av någon av som av

med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska

som förhållanden kan stå den skattskyldige nära, skall dock alltid anses i sin helhet. dras av

47 kap. Avyttring andelar i svenska handelsbolag av

1 § I detta kapitel finns de särskilda bestämmelser om kapitalvinst gäller vid avyttring andelar i svenska handelsbolag. De som av grundläggande bestämmelserna finns i 42 kap.

Avyttring

2 § Om andel i ett handelsbolag inlöses eller bolaget upplöses, en andelen avyttrad. anses Som avyttring behandlas också att andel övergår till en ny ägare en testamente, gåva, bodelning eller liknande sätt, om det genom arv, justerade anskaffningsvärdet är negativt.

Omkostnadsbeloppet

3 § Vid beräkning omkostnadsbeloppet skall anskaffningsvärdet av justeras enligt bestämmelserna i 5-9 §§. Blir det justerade anskaffningsvärdet negativt, anses omkostnadsbeloppet noll. Ersättningen för andelen skall då ökas med det vara negativa justerade anskaffningsvärdet. I de fall som avses i 2 § andra

244 47 kap.

stycket anses ett belopp motsvarar det negativa justerade som anskaffningsvärdet utgöra ersättningen.

4 § Om en äganderättsövergång genom arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande förvärv har behandlats avyttring på som en grund av bestämmelserna i 2 § andra stycket, den ägarens anses nya anskaffningsvärde vara noll.

5 § Anskaffningsvärdet skall ökas med den skattskyldiges tillskott till bolaget, belopp som den skattskyldige tagit sin andel - upp som av bolagets inkomster, positivt fördelningsbelopp som enligt 41 kap. 9.§ tagits i - upp

inkomstslaget kapital,

28 procent av avdrag for avsättning till expansionsfond enligt 30 kap., och 72 procent av expansionsfond förs över från andel i - som handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 30 kap. 18 Anskaffningsvärdet skall minskas med den skattskyldiges uttag ur bolaget, belopp som den skattskyldige dragit sin andel - av som av bolagets underskott, negativt fördelningsbelopp enligt 41 kap. 9 § dragits i - som av

inkomstslaget kapital,

28 procent av återförda avdrag for avsättning till expansionsfond enligt 30 kap., och 72 procent av expansionsfond förs över från enskild - som näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 30 kap. 15

6 § För en andel i ett handelsbolag innehas ett annat handelssom av bolag skall anskaffningsvärdet justeras enligt bestämmelserna i 5 § som om ägarbolaget var skattskyldigt för bolagens inkomster. För andelen i ägarbolaget skall anskaffningsvärdet justeras med hänsyn till överskott och underskott i båda bolagen.

Vissa äldre förvärv

7 § Om en andel har förvärvats före utgången det räkenskapsår för av handelsbolaget som avslutades närmast före den 1 år 1988, skall mars först det justerade anskaffningsvärdet beräknas vid utgången det av räkenskapsåret bokslutsdagen. Beräkningen skall göras med utgångspunkt i andelens anskaffningsvärde och den ökning eller

47 kap. 245

minskning i den skattskyldiges kapitalbehållning i bolaget som hade inträffat fram till bokslutsdagen. Om saldot blir negativt, skall det justerade anskaffningsvärdet på bokslutsdagen anses vara noll. Det anskañhingsvärdet bokslutsdagen skall sedan läggas till

justerade

grund för justeringar enligt 5 och 6 for tiden därefter. När kapitalbehållningen bokslutsdagen bestäms skall lager, arbeten, fordringar och skulder tas till de skattemässiga

pågående upp

värdena. Om inkomstberäkningen vid beskattningen inte skedde enligt bokföringsmässiga grunder, skall förutbetalda kostnader och intäkter upplupna intäkter och kostnader inte medräknas. samt Avyttrade handelsbolaget före utgången år 1989 sådana av i 8 gäller därutöver vad sägs där. tillgångar som avses som

handelsbolaget före utgången år 1989 avyttrade tillgångar 8 § Om av vilka bestämmelserna i 35 § 2-4 den upphävda kommunalpå mom. skattelagen 1928:370 i deras lydelse före den 1 juli 1990 var tillämpliga, och tillgångarna anskaffats före den 19 augusti 1988 om och beskattning på grund avyttringen tillgångarna skedde senast av av vid 1990 års taxering, skall andelens anskaffningsvärde justeras på grundval det bokföringsmässiga resultatet av avyttringen, även om av detta inte följer 7 Från resultatet skall ett belopp som motsvarar av den avskrivning eller nedskrivning tillgången som gjorts i räkenav skapema efter bokslutsdagen dras av.

9 § Om den skattskyldige begär det, skall 7 och 8 inte tillämpas.

Vissa avyttringar

10 § Om fysisk avyttrar andel i ett handelsbolag som, en person en direkt eller indirekt, äger aktie skulle ha varit en kvalificerad en som aktie i 52 kap. eller därmed likställd delägarrätt om aktien som avses direkt den fysiska gäller följande. Av den del av ägts av personen, vinsten aktiens marknadsvärde i förhållande till som motsvarar ersättningen för andelen skall 50 procent tas intäkt av tjänst. upp som Vad sagts tillämpas dock inte i fråga om sådana avyttringar som nu avses i 48 kap. som

11 § I 48 kap. finns bestämmelser att en fysisk person som om andel i ett handelsbolag till någon annan än en obegränsat avyttrar en skattskyldig fysisk i vissa fall skall ta ett belopp som person upp motsvarar kapitalvinsten som intäkt av näringsverksamhet.

246 48 kap.

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

12 § I inkomstslaget kapital skall 70 kapitalforlust dras procent av en av.

Inkomstslaget näringsverksamhet

13 § I inkomstslaget näringsverksamhet skall kapitalforlust dras en av i sin helhet, inte något annat i 14 om anges

14 § En kapitalförlust som uppkommer när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett annat svenskt handelsbolag skall dras med av 70 procent av förlusten. En kapitalförlust på andel innehav en vars betingats verksamhet bedrivs handelsbolaget eller någon av som av av som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan stå handelsbolaget nära, skall dock alltid dras anses av i sin helhet. .

48 kap. Vissa handelsbolagsavyttringar

Förutsättningar för tillämpning bestämmelserna av

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller om en fysisk avyttrar andel i ett svenskt handelsbolag, person en andelen är en kapitaltillgång hos överlåtaren, förvärvaren inte är obegränsat skattskyldig fysisk och en person, verksamheten i handelsbolaget varit sådan som anges i 2 Vid inlösen gäller bestämmelserna, i stället for vad i som anges första stycket någon de kvarvarande delägarna i handelsom av bolaget inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person.

2 § Bestämmelserna gäller bara om verksamheten i handelsbolaget under det räkenskapsår då avyttringen sker är aktiv näringsverksamhet för överlåtaren, någon närstående till överlåtaren varit delägare i handelsbolaget och verksamheten under räkenskapsåret är aktiv näringsverksamhet för denne, någon närstående till överlâtaren varit anställd hos handelsbolaget under räkenskapsåret, eller

1997:2 48 kap. 247 SOU

överlåtaren eller någon närstående under räkenskapsåret på motsvarande sätt bedrivit verksamhet i en juridisk person genom

handelsbolaget. Vid tillämpning första stycket också tidigare innehavare av anses andelen under räkenskapsår överlåtare, avyttringen av samma som om föregåtts eller flera avyttringar från obegränsat skattskyldiga av en fysiska Frågan verksamheten varit aktiv personer. om näringsverksamhet skall bedömas med hänsyn till förhållandena före

avyttringen.

Belopp motsvarar kapitalvinsten tas upp i som näringsverksamhet

Ett belopp kapitalvinsten på grund avyttringen 3 § som motsvarar av skall hos överlåtaren överskott aktiv näringsverktas upp som av samhet från handelsbolaget. Om avyttringen har föregåtts eller flera avyttringar under av en räkenskapsår från obegränsat skattskyldiga fysiska personer, samma skall beloppet ökas med kapitalvinstema vid dessa summan av avyttringar.

4 § Bestämmelsen i 3 § första stycket tillämpas också på kapitalvinst på grund tillkommande ersättning erhålls efter det räkenskapsav som år för handelsbolaget då avyttringen skedde. Detta gäller dock bara överlåtaren eller någon närstående, direkt eller indirekt, varit om verksam i handelsbolaget efter avyttringen och det inte är uppenbart att verksamheten saknat betydelse för storleken av ersättningen.

5 § Vid beräkningen det belopp enligt 3 och 4 skall tas upp av som överskott näringsverksamhet, skall andelens anskaffningsvärsom av de inte ökas med beloppet utan detta görs först vid den därefter följande beräkningen kapitalvinst eller kapitalförlust i inkomstslaav get kapital.

Inkomsten tas upp av överlåtaren

6 § Bestämmelserna i 3-5 skall inte tillämpas om överlåtaren enligt överenskommelse med förvärvaren överskott eller drar tar upp underskott i handelsbolaget som belöper sig på tiden före avav yttringen eller tiden före tillträdesdagen samt tar upp kapitalvinster

248 49 kap.

och drar av kapitalförluster vid avyttringar handelsbolagets av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter före tidpunkt. samma Första stycket gäller inte om överlåtaren eller någon närstående, direkt eller indirekt, varit verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt för inkomstberäkningen överlâtaren valt enligt första som stycket. Det gäller inte heller handelsbolaget, direkt eller indirekt, om äger aktier eller andelar som, om de ägts direkt överlåtaren, hade av varit sådana kvalificerade aktier eller därmed likställda andra delägarrätter i 52 kap. som avses Med förvärvare avses vid inlösen de kvarvarande delägarna i

handelsbolaget.

7 § En förutsättning för att 3-5 inte skall tillämpas är att ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 6 Bokslutet skall upprättas handelsbolaget hade ett beskattsom om ningsår som avslutats vid den sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt 6 Bokslutet och sådana uppgifter till ledning för taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen 1990:325 självdeklaration och kontrollom uppgifter skall ha godkänts skriftligen förvärvaren eller, vid av inlösen, av de kvarvarande delägarna i handelsbolaget.

Närståendebegreppet

8 § När en avyttring sker från ett dödsbo också delägare i anses dödsboet som närstående.

49 kap. Avyttring andra tillgångar

av

1 § I detta kapitel finns de särskilda bestämmelser kapitalvinst om som gäller vid avyttring av andra tillgångar än sådana i 43, som avses 44, 46 och 47 kap. De grundläggande bestämmelserna finns i 42 kap.

Omkostnadsbeloppet

2 § För tillgångar som den skattskyldige innehaft för personligt bruk

personliga tillhörigheter får omkostnadsbelopp räknas 25

som procent av ersättningen minskad med försäljningsprovision och andra kostnader för avyttringen.

49 kap. 249

Kapitalvinster vid avyttring personliga tillhörigheter skall tas av intäkt bara till den del de for beskattningsåret sammanlagt upp som överstiger 50 000 kronor. En avlidens personliga tillhörigheter skall behandlas som personliga tillhörigheter också hos hans dödsbo.

3 § För andra tillgångar än personliga tillhörigheter skall kapitalvinsten vid avyttring beräknas med tillämpning av genomsnittsen metoden i 46 kap. 7 de är del av ett samlat innehav av om en tillgångar med enhetligt värde.

4 § Anskaffningsvärdet skall minskas med gjorda avdrag for tillgångarnas anskaffning, värdeminskning eller liknande.

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

5 § I inkomstslaget kapital skall 70 procent av en kapitalförlust dras

av. Förluster vid avyttring personliga tillhörigheter skall dock inte av dras Ett dödsbos förluster vid avyttring av sådana tillgångar som av. boet förvärvat for delägares privata bruk skall inte heller dras av. en

Inkomstslaget näringsverksamhet

6 § I inkomstslaget näringsverksamhet skall en kapitalförlust dras av i sin helhet, inte något annat anges i 7 om

7 § I fråga kapitalförluster i svenska handelsbolag tillämpas beom stämmelserna i 5 Kapitalförluster på sådana tillgångar eller förpliktelser vars innehav betingats verksamhet bedrivs av handelsbolaget eller av som med hänsyn till äganderättsforhållanden eller organiav någon -som satoriska förhållanden kan stå handelsbolaget nära, skall dock anses alltid dras av i sin helhet.

50 kap. Betalning av skulder i utländsk valuta

1 § I detta kapitel finns bestämmelser låntagares kapitalvinster på

om grund av valutakursförändringar vid betalning skulder i utländsk

av valuta. Bestämmelserna gäller bara i inkomstslaget kapital.

Som betalning av skulder också att skulder mot ersättning

anses övertas av annan låntagare.

Vad som sägs om kapitalvinster gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster.

2 § Om en skuld har övertagits som ett led i ett förvärv genom arv, testamente, gåva eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare låntagarens skatterättsliga situation.

Beräkningen

3 § Kapitalvinsten skall beräknas som skillnaden mellan det återbetalade beloppets värde vid upplåningen och dess värde vid återbetalningen. Värdet vid upplåningen skall beräknas som ett genomsnitt

av värdena av olika upplånade belopp i valuta och med beaktan-

samma de av de återbetalningar gjorts.

som

Undantag från skatteplikt

4 § Kapitalvinster på skulder i utländsk valuta är avsedd för den

som skattskyldiges personliga levnadskostnader under tillfällig vistelse utomlands skall inte intäkt.

tas upp som

Beskattningstidpunkten

5 § Kapitalvinster vid betalning av skulder i utländsk valuta skall tas upp till beskattning det beskattningsår då återbetalningen görs.

Kapitalförluster

6 § Kapitalförluster vid betalning skulder i utländsk valuta skall

av dras av med 70 procent förlusten. Att kapitalförluster i vissa fall

av inte skall dras följer 4

av av

51 kap. 251

AVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH FÅMANSHANDELSBOLAG

51 kap. Förmåner och ersättningar från fåmansföretag och

fåmanshandelsbolag

l § I detta kapitel finns bestämmelser om i vilken utsträckning förmåner och ersättningar från fåmansföretag och fåmanshandelsbolag skall tas upp som intäkt av tjänst. Kapitlet innehåller också bestämmelser om att fåmansföretag i vissa fall skall uttagsbeskattas eller inte skall göra avdrag när företagsledare, delägare eller närstående skall beskattas enligt bestämmelserna i detta kapitel. Särskilda bestämmelser utdelning och kapitalvinst på aktier i om fåmansföretag och företag har varit fåmansföretag finns i 52 kap. som I övrigt finns särskilda bestämmelser som berör fâmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare m.fl. i de bestämmelser som anges i 15

Definitioner

F åmansföretag

2 § Med fåmansföretag svenska aktiebolag och svenska avses ekonomiska föreningar där fysisk eller ett fåtal fysiska äger aktier eller en person personer andelar motsvarar än 50 procent rösterna för samtliga som mer av aktier eller andelar i företaget, eller 2. verksamheten är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende varandra och där fysisk person genom innehav av av en aktier eller andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten sådan Verksamhetsgren och självständigt över en kan förfoga över dess resultat. Vad sägs fysisk person gäller inte dödsbo. som om

3 § Aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk börs och privatbostadsföretag anses inte som fåmansföretag.

F åmanshandelsbolag

4 § Med fåmanshandelsbolag svenska handelsbolag där avses

252 51 kap.

en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer genom innehav av andelar eller på liknande sätt har ett bestämmande inflytande, eller verksamheten är uppdelad på verksamhetsgrenar är som oberoende av varandra och där en fysisk innehav person genom av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhetsgren. Vad som sägs om fysisk person gäller inte dödsbo.

Ägare, företagsledare och närstående

5 § Som ägare anses vid tillämpning av 2 och 4 den som direkt eller indirekt äger eller på liknande sätt innehar aktier eller andelar i företaget. Med företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag avses den eller de fysiska eget eller personer som genom närståendes innehav av aktier eller andelar i företaget eller på någon liknande grund har ett väsentligt inflytande i företaget. I fråga om företag som avses i 2 § första stycket 2 och 4 § första stycket 2 anses som företagsledare den som har den faktiska bestämmanderätten över en viss Verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat. Vad som sägs om fysisk person gäller inte dödsbo.

6 § Med närstående avses make, förälder, mor- och farförälder, -

avkomling och avkomlings make,

syskon, syskons make och avkomling, och dödsbo som den skattskyldige eller någon de tidigare nämnda - av personerna är delägare Med avkomling avses även styvbam och fosterbam.

Förvärv för privat bruk

7 § Om ett fåmansföretag förvärvar en tillgång från någon inte som är delägare eller närstående till en delägare och tillgången uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för privat bruk för företagsen ledare i företaget eller någon som är närstående till företagsledare, en skall ett belopp motsvarar utgiften för förvärvet tas som upp som

51 kap. 253

intäkt av tjänst hos företagsledaren. Företaget skall inte dra av utgiften för anskaffningen. Första stycket tillämpas inte vid förvärv av en bil, om den privata användningen medför beskattning för bilförrnån.

Delägares avyttringar till företaget

8 § Om delägare i ett fåmansföretag eller någon närstående till en en delägare avyttrar tillgångar till företaget mot en ersättning som överstiger marknadsvärdet, skall mellanskillnaden tas upp som intäkt tjänst hos överlåtaren. Företagets anskañhingsvärde för tillgångarav na skall minskas med samma belopp. I fråga sådan tillgång i 49 kap. skall hela om en som avses ersättningen, även om den inte överstiger marknadsvärdet och utan avdrag för något omkostnadsbelopp, tas upp som intäkt av tjänst hos överlåtaren. Företaget skall inte dra utgiñen för anskaffningen. av Andra stycket tillämpas inte om tillgången är eller kan väntas bli till nytta för företaget.

9 § Beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust skall i fall som avses i 8 § första stycket göras med utgångspunkt i den del av ersättningen motsvarar marknadsvärdet. I fall som avses i 8 § andra stycket som sker ingen beskattning i inkomstslaget kapital.

Delägares förvärv från företaget

10 § Om delägare i ett fåmansföretag eller någon närstående till en en delägare förvärvar tillgångar från företaget mot en ersättning som understiger marknadsvärdet, skall mellanskillnaden tas upp som intäkt tjänst hos förvärvaren. Företaget skall uttagsbeskattas enligt av 15 kap. 2 Första stycket tillämpas inte i fråga om företagsledare som har beskattats på grund 7 § när företaget förvärvade tillgången. av

11 § Om delägare i ett fåmanshandelsbolag eller någon närstående en till delägare förvärvar tillgångar från bolaget mot en ersättning som en understiger marknadsvärdet, skall mellanskillnaden tas upp som intäkt av tjänst hos förvärvaren, om tillgången omfattar ett sådant hus eller sådan lägenhet i och med förvärvet - en som blir eller kan antas komma att bli privatbostad, eller tomtmark förvärvaren att bygga en privatbostad på. - som avser

254 51 kap.

Hyresersättningar

12 § Om en företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag eller någon närstående till en företagsledare får hyra eller

annan ersättning från företaget för en lokal som ägs eller disponeras

av företagsledaren eller någon närstående till honom, gäller följande

om ersättningen inte skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet hos uthyraren. Uthyraren skall ta upp ersättningen som intäkt tjänst och

av göra skäligt avdrag för kostnader på grund att företaget utnyttjat

av lokalen. Fåmansföretaget skall inte dra den del hyran eller

av av annan ersättning som överstiger marknadsmässig ersättning.

Räntefria lån m.m.

13 § Om ett fåmansföretag lämnar en förmån i form av räntefritt lån till en företagsledare eller någon närstående till en företagsledare, skall värdet av förmånen tas upp som intäkt tjänst hos låntagaren.

av Detta gäller också en förmån i form av lån.med en ränta som understiger marknadsräntan. Fönnånens värde :skall beräknas enligt 56 kap. 10-12 §§. Avdrag med motsvarande belopp enligt 41 kap. 11 § skall inte göras. Företaget skall uttagsbeskattas enligt 15 kap. 2§.

Nedskrivning av lån

14 § Om ett fåmansföretag har lämnat ett lån till en företagsledare eller någon närstående till en företagsledare och lånet skrivs ned i företagets räkenskaper, skall det nedskrivna beloppet tas upp som intäkt av tjänst hos låntagaren. Företaget skall inte dra det

av nedskrivna beloppet.

Första stycket gäller dock inte sådana lån som avses i l l kap. 38

Hänvisningar

15 § I fråga om fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare m.fl. finns även särskilda bestämmelser om

förmån av utbildningi 11 kap. 13

-

delägares avyttring av hyresrätter, patent m.m. i 13 kap. 13

-

avdrag för tantiem i 14 kap. lO

-

avdrag för avsättning till personalstiñelser i 16 kap. 14

-

52 kap. 255

avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23

-

när en fastighet, aktie eller andel är lagertillgång i 24 kap. 4:6 §§,

avdrag för ränta på vinstandelslån i 34 kap. 6 och 9 §§, -

fusioner i 35 kap. 12 - -internationella fusioner i 36 kap. 14

ersättning i form av nyemitterade aktier i 46 kap. 18 -

pensionssparavdrag i 54 kap. 10, och 15 §§, -

familjebeskattning i 55 kap. 12-14 §§, -

grundavdrag i 58 kap. 6 och -

ackumulerad inkomst i 60 kap. 3 -

52 kap. Utdelning och kapitalvinst på aktier i

fåmansföretag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om i vilken utsträckning utdelningar, räntor och kapitalvinster på aktier och andra delägarrätter som getts ut av fåmansföretag och tidigare fåmansföretag skall tas upp som intäkt av tjänst i stället för som intäkt av kapital.

2 § Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier skall hos fysiska personer tas upp som intäkt av tjänst i den omfattning som anges i 7 och 12 §§. Som utdelning behandlas även vinst vid nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier.

Vad som sägs om aktie i detta kapitel gäller också andel. Med aktie och andel likställs andra delägarrätter som getts ut av företaget och med utdelning likställs ränta på sådana delägarrätter.

Definitioner

3 § Med kvalificerad aktie avses aktie i ett fåmansföretag under förutsättning att

aktieägaren eller någon närstående till denne under beskattningsåret eller något av de tio föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller

2. företaget, direkt eller indirekt, äger aktier i ett annat fåmansföretag och aktieägaren eller någon närstående till denne under beskattningsåret eller något de tio föregående beskattningsåren

av varit verksam i betydande omfattning i detta företag.

256 52 kap.

Dör ägaren till en kvalificerad aktie, anses aktien kvalificerad även hos dödsboet, om den avlidne, någon närstående till den avlidne eller någon delägare i dödsboet varit verksam på det sätt som anges i första stycket.

4 § Vid bedömningen av om ett företag är fåmansföretag gäller vid tillämpningen av detta kapitel, utöver vad som sägs i 51 kap. 2 och 3 §§, följande.

Utländska juridiska personer likställs med svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar. Detta gäller dock inte dödsbo efter den som inte var obegränsat skattskyldig vid dödsfallet.

Sådana ägare som själva eller genom någon närstående är eller under något av de tio föregående beskattningsåren har varit verksamma i företaget i betydande omfattning anses som en person.

Som ägare anses den som direkt eller indirekt eller på liknande sätt innehar aktier eller andelar i företaget.

5 § Upphör ett företag att vara fåmansföretag, anses en aktie ändå kvalificerad under längst tio beskattningsår därefter. Detta gäller dock bara om aktieägaren eller någon närstående till denne

ägde aktien när företaget upphörde att vara fåmansföretag och aktien då var kvalificerad, eller

har förvärvat aktien med stöd av en sådan aktie som avses i

Undantag på grund av utomstående delägare

6 § Om aktieägaren visar att utomstående i betydande omfattning äger del.i företaget och har rätt till utdelning, skall 2 § inte tillämpas, om det inte finns särskilda skäl. Vid bedömningen skall förhållandena under beskattningsåret och de tio föregående beskattningsåren beaktas.

Med företag avses här det företag där aktieägaren eller någon närstående till honom varit verksam i betydande omfattning under den tid som anges i första stycket.

Ett företag anses ägt av utomstående till den deldet varken direkt eller indirekt ägs av fysiska personer som äger kvalificerade aktier i företaget eller i ett annat fåmansföretag som avses i 3

52 kap. 257

Utdelning

7 § Utdelning på kvalificerade aktier skall tas upp som intäkt av tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. Gränsbeloppet är summan av underlaget för gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid utgången november året före beskattningsåret ökad med fem av

procentenheter, och

sparat utdelningsutrymme enligt 10 I fråga andra delägarrätter än aktier och andelar skall statslåneom räntan dock ökas med en procentenhet.

8 § Underlaget för gränsbelopp är summan av det omkostnadsbelopp skulle ha använts om aktien hade som avyttrats vid tidpunkten för utdelningen, sparat utdelningsutrymme enligt 10 och lönesummetillägg enligt 14 Omkostnadsbeloppet för aktierna skall i vissa fall beräknas efter

uppräkning enligt 19 § eller på grundval kapitalunderlaget enligt

av 20

9 § Om någon avyttrar kvalificerad aktie till en närstående och en utdelning aktien redan har lämnats under beskattningsåret, är förvärvarens gränsbelopp för det året noll.

Sparat utdelningsutrymme

10 § Om utdelningen understiger gränsbeloppet, skall mellanskillnaden sparat utdelningsutrymme föras vidare till nästa beskattningsår, Lämnar företaget inte någon utdelning, skall hela gränsbeloppet, beräknat vid beskattningsårets utgång, föras vidare.

11 § Om kvalificerad aktie övergår till en ny ägare genom arv, en testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, skall förvärvaren överta den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme.

Kapitalvinst

12 § Av kapitalvinst på kvalificerade aktier skall 50 procent av den en del överstiger beskattningsårets återstående gränssom summan av

9 16-1581

258 52 kap.

belopp och det sparade utdelningsutrymmet intäkt tas upp som av tjänst. Vid tillämpning av första stycket skall omkostnadsbeloppet för aktierna i vissa fall beräknas efter uppräkning enligt § eller på grundval av kapitalunderlaget enligt 20 En kapitalvinst skall inte tas upp som intäkt tjänst till den del av det skulle medföra att den skattskyldige och närstående till honom under avyttringsåret och de tio föregående beskattningsåren som intäkt av tjänst sammanlagt tagit högre belopp än motsvarar upp som 100 basbelopp för avyttringsåret.

Skatteberäkning inom familjen

13 § Om aktieägarens make eller, om aktieägaren fyller högst 18 år under beskattningsåret, hans förälder är eller under någon del den av senaste tioårsperioden har varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag som avses i 3 § och om aktieägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från vad enligt detta kapitel skall tas som upp som intäkt av tjänst tjänsteintäkten, understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst gäller följande. Skatten på tjänsteintäkten skall beräknas enligt 59 kap. 6 § aktieägasom om rens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från tjänsteintäkten, motsvarade makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.

Lönesummetillägg

14 § I underlaget för gränsbeloppet skall tio procent ett löneav underlag enligt 15-18 räknas lönesummetillägg. Ökningen av gränsbeloppet får dock inte överstiga sådan ersättning till aktieägaren som avses i 17 Första stycket gäller inte i fråga om andra delägarrätter än aktier och andelar och inte heller omkostnadsbeloppet beräknas med om tillämpning av 20

15 § Löneunderlaget skall beräknas på grundval sådan ersättning av som ingår i underlaget för beräkning avgifter enligt 2 kap. 3 § av lagen 1981:691 om socialavgiñer och under året före beskattsom ningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag inte som

52 kap. 259

är helägt, medräknas så stor del av ersättningen som motsvarar moderföretagets andel antalet aktier eller andelar i dotterföretaget. av

16 § Vid beräkningen skall följande ersättningar inte medräknas: Ersättningar täcks statliga bidrag för lönekostnader. som av Ersättningar till arbetstagare som har en delägarrätt som getts ut företaget eller ett annat företag inom samma svenska koncern, av av detta kapitel skall tillämpas på utdelning, ränta eller kapitalvinst om på rätten.

17 § Löneunderlaget skall beaktas bara aktieägaren året före beom skattningsåret har fått sådan ersättning ingår i underlaget för som beräkning avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen 1981:691 om socialav avgifter från företaget eller dess dotterföretag med belopp som sammanlagt motsvarar minst 150 procent av den högsta löneunderlagsgrundande ersättningen samma år till en arbetstagare.

18 § Löneunderlaget är den del den sammanlagda ersättningen av överstiger tio basbelopp. Löneunderlaget fördelas med lika som belopp på antalet aktier i företaget.

Aktier förvärvade före år 1990

19 § För aktier har förvärvats före år 1990 skall anskaffningssom utgittema räknas med hänsyn till förändringarna i det allmänna upp prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott gjorts före år 1990. som Vad sägs i första stycket gäller inte andra delägarrätter än som aktier och andelar och inte heller omkostnadsbeloppet beräknas om med tillämpning av 20

Aktier förvärvade före år 1992

20 § För aktier har förvärvats före år 1992 får som anskaffsom ningsutgiñ det justerade kapitalunderlaget i företaget enligt tas upp 21-29 fördelat med lika belopp på aktierna i företaget- Som förutsättning gäller att denna beräkning används för samtliga de aktier i företaget aktieägaren förvärvat före år 1992. I sådant fall skall som hänsyn inte tas till ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före utgången av det beskattningsår som avses i 21

260 52 kap.

Vad som sägs i första stycket gäller inte i fråga om andra delägarrätter än aktier och andelar och inte heller i fråga om utländska juridiska personer.

Beräkning av kapitalunderlaget

21 § Kapitalunderlaget är skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i företaget vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering skedde är 1993. Om företaget inte taxerades då, är kapitalunderlaget i stället motsvarande skillnad det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1992.

22 § Som skuld räknas 28 procent av en avsättning till skatteutjämningsreserv enligt den upphävda lagen 1990:654 om skatteutjämningsreserv, sådant uppskovsbelopp som avses i den upphävda lagen 1990:655 om återföring av obeskattade till den del det vid reserver beskattningsårets utgång inte har återtörts, och avsättningar till ersättningsfonder och liknande fonder. Som skuld räknas också skuldreserveringar till den del avdrag har gjorts vid beskattningen.

23 § Aktier och andelar i svenska dotterföretag inte är handelsbosom lag skall tas upp till ett värde som motsvarar kapitalunderlaget i dotterföretaget. Om dotterföretaget inte var helägt, skall så stor del av detta värde tas upp som motsvarar moderföretagets andel aktierna av

eller andelarna i dotterföretaget.

24 § Vid värdering av andra tillgångar än som avses i 23 § skall fastigheter som var lagertillgångar tas till det skattemässiga upp värdet, minskat med värdeminskningsavdrag hade gjorts vid som beskattningen men inte i räkenskapema, andra lagertillgångar än fastigheter samt pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar tas upp till det skattemässiga värdet, inventarier tas upp till det skattemässiga restvärdet,

fastigheter som var kapitaltillgångar tas till anskaffnings-

upp värdet för mark, byggnader och markanläggningar, ökat med förbättringskostnader och minskat med gjorda värdeminskningsavdrag, delägarrätter som var kapitaltillgångar tas till omkostnadsupp beloppet vid en avyttring,

52 kap. 261

fordringar i utländsk valuta tas upp till det värde som gällde vid beskattningen,

7. andelar i handelsbolag till det justerade anskaffnings-

tas upp värdet enligt 47 kap., och

andra tillgångar tas till omkostnadsbeloppet vid en

upp avyttring.

Vad sägs värdeminskningsavdrag gäller också i fråga om

som om liknande avdrag såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder tagits i anspråk.

25 § Fastigheter i Sverige som var kapitaltillgångar och som hade förvärvats före utgången år 1990 får i stället anses förvärvade den

av 1 januari 1991. I sådant fall skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1991, utöver vad anges i andra stycket.

som

Anskaffningsvärdet vid denna tidpunkt skall anses motsvara en viss fastighetens taxeringsvärde för år 1991 minskad med

del av värdeminskningsavdrag och liknande avdrag vid 1982-1991 års taxeringar, om avdragen per år uppgått till minst 10 procent av nämnda del taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som skall

av användas är för

småhusenheter 70 procent, hyreshusenheter 60 procent, industrienheter 75 procent, och lantbruksenheter 100 procent. Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar

förvärvade den 1januari 1991 vid beskattningsårets utgång som anses understeg 75 procent av anskañhingsvärdet enligt andra stycket, skall detta värde justeras i skälig mån.

Justering kapitalunderlaget

av

26 § Om företaget gjorde avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års taxering, får 28 procent av det belopp som enligt lagen 1993:1540 om återföring av skatteutjämningsreserv minst skall återföras vid 1995-2002 års taxeringar tas upp som skuld i stället för vad som anges i 22 § första stycket Om avdraget för avsättning är lägre än det avdrag som avses i 22 § första stycket skall kapitalunderlaget minskas mellanskillnaden.

med 28 procent av

27 § Kapitalunderlaget skall minskas med vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1993 eller,

om

53 kap. sou 1997:2

företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1992.

28 § Vinstutdelning som lämnas för senare räkenskapsår än

som avses i 27 § skall minska kapitalunderlaget till den del det utdelade beloppet överstiger nettovinsten enligt fastställd balansräknhg, eller i förekommande fall, fastställd koncembalansräkning.

Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp

som motsvarar utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden, utbetalningen skett

om efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.

Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp som motsvarar utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp eller enligt 4 kap. 3 § samma lag vid återbetalning av överskjutande medlemsinsatser. Detta gäller bara

om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.

29 §När kapitalunderlaget justeras på grund av utdelningar och andra utbetalningar som avses i 28 tillämpas det kapitalunderlaget på

nya

utdelningar som sker efter den utbetalning medfört

som

justeringen, och

kapitalvinster som uppkommer efter denna utbetalning.

AVD. IX PENSIONSSPARANDE

53 kap. Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

l § I detta kapitel finns bestämmelser om

pensionsförsäkringar i 2-18 och 31 §§, och

-

pensionssparkonton i 19-31 §§.

-

Pensionsförsäkring m.m.

Pensionsförsäkring eller kapitalfêirsäkring

2 § En försäkring är en pensionsförsäkring den uppfyller de

om villkor som anges i 4-15 §§. Med kapitalförsälcring livför-

avses

säkring som inte är pensionsförsäkring.

53 kap. 263

3 § En försäkring uppfyller kraven för pensionsförsäkring i

som en detta kapitel kapitalförsäkring om så bestämts när

anses som en avtalet ingicks.

En premiebefrielseförsäluing tillhöra samma slag av

anses försäkring som huvudförsäkringen.

4 § En pensionsförsäkring skall ha meddelats i en försäkringsrörelse

bedrivs i Sverige och medför skattskyldighet enligt denna som som lag eller enligt lagen 1990:661 avkastningsskatt på

om pensionsmedel.

Om det finns särskilda skäl, får Skattemyndigheten medge att en försäkring har meddelats i försäkringsrörelse som bedrivs

som en utomlands, skall pensionsförsäkring. Ett sådant

anses som en medgivande får lämnas bara under förutsättning att villkoren för försäkringen i huvudsak stämmer överens med bestämmelserna i detta

kapitel pensionsförsäkring. Har ett sådant medgivande lämnats,

om kan försäkringen inte övergå till att vara en kapitalförsäkring.

5 § En pensionsförsäkring får medföra rätt bara till belopp som betalas ut

till den försäkrade när denne uppnått en viss ålder ålderspension,

till den försäkrade när dennes arbetsförmåga är nedsatt helt eller

delvis sjukpension, eller

efter den försäkrades död till sådana efterlevande som avses i 12 § efterlevandepension.

6 § Med försäkrad avses den vars liv försäkringen har tecknats eller, i fråga om sjukpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen gäller.

Tjänstepensionsförsäkring

7 § Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala premierna för.

Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som sedan en anställd dött -tecknats av arbetsgivaren till förmån

för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala premierna för.

Den försäkrade

8 § l fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsälcring skall den försäkrade vara försäkringstagare.

Om försäkringstagaren eller hans make eller sambo har bam under 20 är, får försäkringstagaren dock teckna en försäkring

;om avser efterlevandepension på makens eller sambons liv, om barnet sätts in som förmånstagare. Detta gäller dock inte i fråga om homosexuella sambor.

Om det finns särskilda skäl, får Skattemyndigheten medge att dödsboet efter en skattskyldig som direkt eller indirekü, bedrivit näringsverksamhet i Sverige får teckna en försäkring

som avser efterlevandepension. Ett sådant medgivande får lämnas bara om den efterlevande inte har något betryggande pensionsskydd och försäkringen tecknas i samband med att boet upphör att bedriva näringsverksamheten.

Ålderspension

9 § Ålderspension fär inte börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.

Utbetalning får dock göras tidigare om den försäkrade har fått rätt till förtidspension enligt lagen 1962:381 allmän försäkring. Om

om det i annat fall finns särskilda skäl får Skattemyndigheten medge att pensionen får börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.

Fönnånstagare får inte sättas till annan ålderspensionsförsähing än tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring skall vara den anställde, som var den försäkrade när avtalet ingicks. Ett sådant fönnånstagarförordnande skall oåterkalleligt.

vara

10 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem år. Om utbetalningarna skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, får den inte betalas ut under kortare tid än tre år. Pensionen skall, under den första femårsperioden som den betalas ut, uppgå till samma belopp vid varje utbetalningstillfálle eller till stigande belopp. Pensionen skall alltid upphöra när den försäkrade dör, den bestämda

även om utbetalningstiden inte har löpt ut.

För sådan ålderspension enligt allmän pensionsplan skall

som upphöra under den försäkrades livstid, gäller i stället för vad sägs

som i första stycket det som anges i planen. Vad med allmän

som avses pensionsplan framgår av 25 kap. 5

53 kap. 265

.üukpension

ll § Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det att försäkringsavtalet ingicks. Pensionen får dock betalas ut bara så länge den försäkrade helt eller delvis saknar arbetsförmåga. Förmånstagare får inte sättas till annan ukpensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring skall den anställde, den försäkrade när avtalet ingicks. vara som var Ett sådant förrnånstagarförordnande skall vara oåterkalleligt.

Efterlevandepension

12 § Efterlevandepension får betalas till varit den försäkrades make eller sambo, och person som barn till den försäkrade eller till som avses i en person Efterlevandepension grund försäkring som tecknats av av arbetsgivare med stöd 7 § andra stycket eller av dödsbo enligt av medgivande i 8 § tredje stycket får betalas ut som om den som avses döde hade varit den försäkrade. Fönnånstagare till försäkring som avser efterlevandepension skall sådan i första stycket. Ett sådant vara en person som avses fönnånstagarförordnande skall vara oåterkalleligt.

13 § Efterlevandepension får betalas ut högst så länge den efterlevande lever. Pensionen skall, under den första femårsperioden den betalas ut, uppgå till samma belopp vid varje som utbetalningstil-lfälle eller till stigande belopp. Efterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte upphöra förrän fem år förflutit från den försäkrades död med följande undantag: Efterlevandepension till som avses i 12 § första en person stycket 1 får upphöra om denne gifter sig. Om den försäkrade har dött mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen enligt avtalet annars skulle ha upphört att gälla, får efterlevandepensionen upphöra vid sistnämnda tidpunkt. Om utbetalning efterlevandepension till barn under 20 år har av påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år. Efterlevandepension till barn på grund av försäkring som avses i 8 § andra stycket, skall upphöra senast när barnet fyller 20 år.

Försäkringar med anknytning till värdepappersfonder

14 § För försäkringar enligt lagen 1989:1079 om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder skall det vid bedömning

av minsta utbetalning under den första femårsperioden för utbetalningarna enligt 10 och 13 bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på andelamas kursutveckling.

F örsäkringsavtalets utformning

15 § Alla försäkringsvillkor som avgör om en försäkring är

en pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i detta kapitel, skall tas i försäkringsavtalet. Avtalet skall också innehålla villkor att försäkringen inte får

pantsättas eller belânas,

ändras sådant sätt att den inte längre uppfyller förutsättningarna för pensionsförsäkring i detta kapitelg-.eller

3. överlåtas eller återköpas i andra fall än som avses i 16 eller 17

Försäkringsavtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna om pensionsförsäkring i detta kapitel.

Överlåtelse

16 § Under den försäkrades livstid får en pensionsförsäkring överlåtas bara

till följd av ändring av anställningsförhållanden, förutsatt att försäkringen före eller efter överlåtelsen tjänstepensions-

är en

försäkring,

grund av utmätning, ackord eller konkurs, eller

genom bodelning.

En ny ägare till pensionsförsäkringen skall omedelbart underrätta försäkringsgivaren om förvärvet av försäkringen.

Återköp

17 § En pensionsförsäkring får köpas tillbaka trots bestämmelserna i detta kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av basbeloppet. Återköp får också ske om

det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett basbelopp,

53 kap. 267

försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmåns-

tagarförordnande, och

premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren. Om det i andra fall finns synnerliga skäl för återköp och sådant får ske enligt försäkringstekniska grunder, får återköp medges av Skattemyndigheten. Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13

kap. 4 § äktenskapsbalken av försäkringstagarens tillgodohavande.

Avskattning av pensionsförsäkring

18 § Det kapital hänför sig till en pensionsförsäkring skall tas som intäkt avskattning, om försäkringen upp som överlåts till försäkringsgivare inte meddelar pensionsen som försäkring enligt detta kapitel, eller 2. överförs till sådan del av försäkringsgivarens verksamhet en pensionsförsäkring enligt detta kapitel. som inte avser Avskattningen skall i fall i första stycket 1 ske när som avses ansvaret för den överlåtna försäkringen övergår på den Övertagande försäkringsgivaren och i fall som avses i första stycket 2 när överföringen sker.

Pensionssparkonto

19 § Ett pensionssparkonto är ett konto som avses i l kap. 2 § lagen 1993:931 individuellt pensionssparande och som uppfyller de om villkor som anges i 20-28 §§..

Pensionssparavtal, pensionssparinstitut, pensionssparare och

kontoinnehavare har samma innebörd i detta kapitel som i lagen om

individuellt pensionssparande.

20 § Pensionssparkonto skall föras ett svenskt pensionssparinstitut av eller av ett utländskt instituts filial i Sverige.

Utbetalning från pensionssparkonto

21 § Utbetalning från pensionssparkonto får inte avse annat än belopp betalas ut till en pensionssparare när denne uppnått som

viss ålder ålderspension,

263 53 kap

belopp som betalas ut efter pensionsspararens död till sådana efterlevande i 24 § efterlevandepension, som avses behållning som skall avskattas enligt 30 utbetalning på grund av jämkning av ett fönnånstagarförordnande, och återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken. Utbetalning får dessutom avse skatter och avgifter för kontot samt ersättning för att förvärva tillgångar till kontot.

Ålderspension

22 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år. Utbetalning får dock göras tidigare pensionsspararen har fått om rätt till förtidspension enligt lagen 1962:381 allmän försäkring. om Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skattemyndigheten medge att pensionen får börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år.

23 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem år. Om pensionssparavtalet skall upphöra när pensionsspararen fyller 65 år, får pensionen inte betalas ut under kortare tid år. Pensionen än tre skall, under den första femårsperioden den betalas ut, uppgå till som

samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller till stigande belopp.

Pensionen skall alltid upphöra när pensionsspararen dör, den även om bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut.

Efterlevandepension

24 § Efterlevandepension får betalas ut till person som varit pensionsspararens make eller sambo, och barn till pensionsspararen eller till i person som avses F örmånstagare får inte sättas till rätt enligt pensionsannan sparavtal än efterlevandepension. Fönnånstagare till sådan pension skall vara en sådan i första stycket. person som avses

25 § Efterlevandepension får betalas ut högst så länge den efterlevande lever. Pensionen skall, under den första femårsperioden som den betalas ut, uppgå till belopp vid varje samma utbetalningstillfálle eller till stigande belopp.

53 kap. 269

Om pensionsspararen har dött mindre än fem år fore den tidpunkt då utbetalningarna skulle ha upphört, får etterannars

levandepensionen dock upphöra vid sistnämnda tidpunkt.

Om utbetalning efterlevandepension till barn under 20 år har av påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.

Sparande i fondpapper m.m.

26 § För sparande i fondpapper och inlåning i utländsk valuta skall det vid bedömning minsta utbetalning under den första femårsav perioden för utbetalningarna enligt 23 och 25 §§ bortses från sådana förändringar beloppen beror på fondpapperens eller den av som utländska valutans kursutveckling.

Pensionssparavtalets utformning

27 § Alla pensionssparvillkor som avgör om ett sparavtal är ett

pensionssparavtal enligt bestämmelserna i detta kapitel, skall tas i pensionssparavtalet. Avtalet skall också innehålla villkor att rätten enligt avtalet eller tillgångarna på pensionssparkontot inte får pantsättas eller belånas. Pensionssparavtalet får inte ändras på sådant sätt att det inte längre uppfyller de föreskrifter för ett sådant avtal i lag eller som anges innehålla villkor är otörenliga med bestämmelserna om som

pensionssparavtal i detta kapitel.

Överlåtelse pensionssparkonto

av

28 § Rätt till behållning på pensionssparkonto får överlåtas bara grund utmätning, ackord eller konkurs eller på det sätt som anges av i 4 kap. 12 och 16 lagen 1993:931 om individuellt pensionssparande. Den förvärvat rätt till behållning på pensionssparkonto eller som rätt till utbetalning från ett sådant konto skall omedelbart underrätta det pensionssparinstitut som för kontot om förvärvet.

270 54 kap.

Avslutning av konto iförtid

29 § Ett pensionssparkonto får avslutas utbetalning i förtid genom en vid den tidpunkt pensionen får börja betalas behållningen då ut, om uppgår till högst 30 procent basbeloppet. Utbetalning får också ske av om behållningen på kontot uppgår till högst ett basbelopp, kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, och inbetalning på kontot inte har gjorts under de senaste tio åren. Om det i andra fall finns synnerliga skäl, får Skattemyndigheten medge att kontot får avslutas utbetalning i förtid. genom

Avskattning av pensionssparkonto

30 § Behållning på pensionssparkonto skall intäkt tas upp som avskattning till den del pensionssparavtalet upphör att gälla enligt 4 kap. 6 eller 14 § eller 6 kap. 5 § lagen 1993:931 individuellt om pensionssparande eller till den del behållningen tas i anspråk grund av utmätning, konkurs eller ackord. Med behållning på pensionssparkonto marknadsvärdet på avses tillgångarna på kontot efter avräkning för den skatt enligt lagen 1990:661 om avkastningsskatt på pensionsmedel kontot. som avser Avskattningen skall ske när pensionsparavtalet upphör att gälla för tillgångarna.

Överklagande

31 § Skattemyndighetens beslut enligt 17, 22 eller 29 § får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

54 kap. Pensionssparavdrag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser avdrag för premier för om pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton pensionssparavdrag. Pensionssparavdrag skall inte göras för försäkring ägs som av arbetsgivare. I fråga avdrag för sådan försäkring gäller om bestämmelserna i 25 kap.

54 kap. 271

2 § Pensionssparavdrag skall göras bara för premier för pensionsförsäkring den skattskyldige äger, och som -

inbetalningar på pensionsspararens eget pensionssparkonto.

- Avdrag skall inte göras för pensionsförsäkring som förvärvats bodelning under äktenskapet utan att det pågått något mål om genom äktenskapsskillnad.

Beräkning av pensionssparavdrag

Den skattskyldiges högsta pensionssparavdrag ett visst 3 § beskattningsår skall beräknas med utgångspunkt i hans avdragsgrundande inkomster. Beräkningen skall grundas inkomsterna beskattningsår eller det föregående beskattningsåret. antingen samma

Avdragsgrundande inkomster

4 § Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses överskott aktiv näringsverksamhet beräknat före av

pensionssparavdraget,

avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser -

pensionssparavdrag, och

avdrag för avsättning för egenavgiñer, överskott tjänst minskat med sådana utdelningar, kapitalav vinster och förmåner i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag m.m. enligt 47, 51 eller 52 kap. skall tas intäkt tjänst, och som upp som av lön eller ersättning enligt lagen 1958:295 om sjömansannan skatt.

5 § Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 0,5 basbelopp med tillägg enligt andra-fjärde styckena. I fråga avdragsgrundande inkomst av tjänst eller om annan inkomst enligt lagen 1958:295 om sjömansskatt än sådan som avses i tredje stycket är tillägget 5 procent till den del inkomsten överstiger 10 men inte 20 basbelopp. I fråga avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget om dock, den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och om inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som han har sådant bestämmande inflytande i som avses i 25 kap. 10 högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger 20 basbelopp, och

272 54 kap.

högst 25 procent av inkomsten till den del den överstiger 20 men -

inte 30 basbelopp.

I fråga om avdragsgrundande inkomst aktiv näringsverksamhet av

är tillägget

25 procent av inkomsten till den del den inte överstiger 20 -

basbelopp, och

20 procent av inkomsten till den del den överstiger 20 men inte - 40 basbelopp.

Flera näringsverksamheter

6 § Om den skattskyldige har avdragsgrundande inkomst aktiv av näringsverksamhet från flera näringsverksamheter, får pensionssparavdraget inte överstiga det avdrag som kunnat göras inkomom sten avsett en enda näringsverksamhet.

Avdrag beskattningsår ett senare

7 § Om en premie eller en inbetalning helt eller delvis inte skall dras av enligt 3-6 §§, skall återstående belopp dras nästa av beskattningsår. Avdrag skall då i första hand göras för de betalningar som görs under det beskattningsåret. Det sammanlagda avdraget får inte vara större än som följer 3-6 för sistnämnda av

beskattningsår.

Dispens

8 § Om det finns särskilda skäl, får Skattemyndigheten medge att pensionssparavdrag görs med ett högre belopp än i 3-7 §§. som anges Bestämmelser om detta finns i 9-12 §§. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Tjänst

9 § För skattskyldiga har avdragsgrundande inkomst tjänst som av och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, iår pensionssparavdraget beräknas högst till belopp för sådana samma som inkomster som avses i 5 § tredje stycket. För

skattskyldiga som fått

54 kap. 273

särskild ersättning i samband med att anställning upphört och som en inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag medges med ett högre belopp. Vad sägs i första stycket gäller inte i fråga om inkomster från som ett aktiebolag eller ekonomisk förening den skattskyldige har en som sådant bestämmande inflytande i som avses i 25 kap. 10

Näringsverksamhet som upphör

10 § För skattskyldiga bedrivit näringsverksamhet direkt eller som indirekt, upphört med driften denna och som inte har skaffat som av sig ett betryggande pensionsskydd under verksamhetstiden, får pensionssparavdraget beräknas också på intäkt kapital i form av kapitalvinster vid avyttring av - av näringsverksamheten minskade medgmotsvarande kapitalförluster, överskott av passiv näringsverksamhet före pensionssparavdrag, och sådana utdelningar och kapitalvinster i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som enligt 47 eller 52 kap. skall tas upp som intäkt av tjänst. Avdraget skall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige bedrivit näringsverksamheten, dock högst tio år. Vid beräkningen skall hänsyn tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag.

11 § Pensionssparavdrag som avses i 10 § får inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger basbeloppet för det då driften näringsverksamheten upphörde. Det får inte av heller överstiga för beskattningsåret av sådan intäkt av summan kapital vinst med anledning av avyttring av som avser näringsverksamheten och överskottet av näringsverksamheten före av

pensionssparavdraget,

avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och avdrag för avsättning för egenavgifter. -

Dödsbon

12 § Om Skattemyndigheten enligt 53 kap. 8 § medger att ett dödsbo tecknar pensionsförsäkring, skall Skattemyndigheten också besluta med vilket belopp pensionssparavdrag för försäkringen högst får

274 54 kap.

göras. Detta belopp skall beräknas med ledning bestämmelserna

av i 10 och l 1 om avdrag för en skattskyldig upphört med driften

som i en näringsverksamhet.

Avdrag i inkomstslag eller allmänt avdrag

13 § Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott närings-

av verksamhet eller intäkt av kapital skall göras i inkomstslaget näringsverksamhet och annat pensionssparavdrag som allmänt avdrag,

om inte annat sägs i 14 eller 15

14 § Om den skattskyldige skall göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, skall avdraget upp till 0,5 basbelopp fördelas efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av de sammanlagda avdragsgrundande inkomsterna.

15 § Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund att

av aktier och andelar i ett fåmansföretag avyttrats, skall i första hand göras som allmänt avdrag. Det allmänna avdraget skall dock inte uppgå till högre belopp än den del av kapitalvinsten skall tas

som upp som intäkt av tjänst och skall inte heller överstiga överskottet

av tjänst. Om inte hela pensionssparavdraget skall allmänt

göras som avdrag, skall återstående del dras i inkomstslaget kapital.

av

Pensionssparavdrag som medges grund att andelar i ett

av

fåmanshandelsbolag avyttrats, skall alltid göras i inkomstslaget

kapital.

Begränsning av pensionssparavdrag allmänt avdrag

som

16 § När pensionssparavdrag görs allmänt avdrag får det inte i

som något fall överstiga skillnaden mellan överskott

summan av av inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet och andra allmänna avdrag än pensionssparavdrag. Belopp inte skall dras på

som av grund av denna begränsning skall dras beskattningsår, dock

av senare senast det sjätte beskattningsåret efter det då betalningen gjordes. Avdrag skall inte något beskattningsår göras med högre belopp än som anges i första meningen och avdrag skall alltid i första hand göras för det aktuella beskattningsårets betalningar.

1997:2 55 kap. 275

SøOU

ÖVRIGA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER AVD. X

55 kap. Familjebeskattning

1 § I detta kapitel finns bestämmelser ersättningar till barn och om make för utfört arbete uppdelning inkomster i övrigt inom samt om av familjen. Bestämmelser om ersättningar till bam och make i enskild näringsverksamhet samt i inkomstslagen tjänst och kapital finns i 2 och 3 §§, tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet finns - makar som i4-11 §§, och fåmansföretag och fåmanshandelsbolag finns i 12-14 §§. -

Enskild näringsverksamhet samt inkomstslagen tjänst och kapital

Ersättning till barn

2 § Ersättning för arbete utförs den skattskyldiges barn under som av 16 år eller värdet barnets arbetsinsats skall inte dras av i enskild av näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital. Avdrag för ersättning för arbete utförs barn har fyllt 16 år får inte som av som överstiga marknadsmässig ersättning för arbetsinsatsen. Ersättning enligt första stycket inte skall dras av, skall inte tas som upp som intäkt hos barnet.

Ersättning till make

3 § Ersättning för arbete utförs den skattskyldiges make eller som av värdet makens arbetsinsats skall inte dras av i enskild av näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital. Ersättning enligt första stycket inte skall dras av, skall inte tas som upp som intäkt hos maken.

Makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet som

4 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den ena är företagsledande make medan den andra är medhjälpande

276 55 kap.

make, tillämpas 6-9 och 11 §§. Om båda är företagsledande makar eller ingen av dem är företagsledande make, tillämpas 10 och 1 l §§.

5 § En make anses som företagsledande make han med hänsyn till om utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan ha anses en ledande ställning i näringsverksamheten. En make inte har som en sådan ledande ställning, anses som medhjälpande make.

Verksamhet med företagsledande och medhjälpande make en en

6 § Om den ena maken är företagsledande make och den andra är medhjälpande make, anses verksamheten bedriven den föreav tagsledande maken. Hela överskottet eller underskottet skall hos den företas upp tagsledande maken, om det inte framgår något annat 7-9 §§. av

7 § Makama får fördela inkomsten så, del överskottet att en av av näringsverksamheten, beräknat utan avdrag för avsättning för egenavgiñer, tas upp hos den medhjälpande maken. Denna del får inte överstiga vad som motsvarar marknadsmässig ersättning för den medhjälpande makens arbete, ökad med denna makes sjukpenning och annan ersättning som avses i 15 kap. 13

8 § Om den medhjälpande maken äger del i näringsverksamheten eller i det kapital är nedlagt i näringsverksamheten, tår han som ta upp ytterligare en del överskottet. Denna del får inte överstiga vad av som motsvarar skälig ränta på grund äganderätten eller av kapitalinsatsen.

9 § Avdrag för avsättning för egenavgiñer skall göras hos vardera maken för sig.

Gemensamt bedriven verksamhet

10 § Om båda makarna är företagsledande makar eller ingen om av dem är företagsledande make, de bedriva verksamheten anses gemensamt. Vardera maken skall då ta den del intäktema och upp av kostnaderna i verksamheten är skälig med hänsyn till hans arbete som och övriga insatser i verksamheten.

55 kap. 277

Expansionsfond och räntefördelning

ll § För makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet, som skall kapitalunderlaget för expansionsfond och fördelningsunderlaget för räntefördelning delas mellan dem på grundval av deras upp andelar av kapitalet i verksamheten.

Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

12 § Om ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag betalar ersättning för arbete utförs företagsledarens eller hans makes som av bam under 16 år, skall ersättningen tas den makarna som upp av av har den högsta inkomsten från företaget. Om makarna har lika stor inkomst från företaget, skall den makarna som är äldst ta upp av ersättningen. Om barnet har fyllt 16 år, skall det självt ta upp ersättningen till den del den är marknadsmässig. För överskjutande del tillämpas första stycket. Första och andra styckena gäller inte om också barnet är företagsledare i företaget.

13 § Om den maken är företagsledare i ett fâmansföretag eller ena fåmanshandelsbolag och den andra maken inte är företagsledare där, skall den make inte är företagsledare själv ta ersättning för som upp han utför i företaget till den del den är marknadsmässig. arbete som Överskjutande del skall företagsledaren. tas upp av

14 § För ett bam är delägare i ett fåmanshandelsbolag där hans som förälder eller förälders make är företagsledare och för en make som är delägare i ett fämanshandelsbolag där hans make är företagsledare, gäller följande i fråga beräkningen överskott eller underskott om av från handelsbolaget. Till den del inkomsten motsvarar ersättning för utfört arbete tillämpas 12 och 13 §§. Till den del inkomsten motsvarar skälig ersättning för kapitalinsatsen i bolaget skall den tas upp hos delägaren. Resterande del skall tas upp hos företagsledaren. I fråga ett barns inkomst tillämpas 12 § den resterande delen, om om också företagsledarens make har inkomst från bolaget. Första och andra styckena gäller inte om också delägaren är företagsledare i handelsbolaget.

278 56 kap. SOU .997:2

56 kap. Värdering av intäkter i annat än pengar

1 § Intäkter i annat än exempelvis i form tjänster pengar, av varor, och andra förmåner, skall värderas till marknadsvärdet.

Med marknadsvärde avses det pris den skattskyldige skulle som ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.

I fråga om varor, tjänster eller andra förmåner från det egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det belopp den scm skattskyldige skulle ha fått han sålt eller tillhancahållit om motsvarande kvantiteter under liknande förhållanden.

2 § Särskilda bestämmelser finns om förmån av kost kostförmån i 3 förmån av bil bilförmån i 4-6 §§, förmån av resor reseförmån med inskränkande villkor i 7-9 §§, förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan räntefönnån i 10-12 §§, och

-justering av förmånsvärdet i 13-15 §§.

Kostförmån

3 § Kostförmån skall för hel dag beräknas till ett belopp avundat till närmaste tiotal kronor som motsvarar 250 procent - av genomsnittspriset i Sverige för en normal lunch. Förmånsvärdet fr lunch av eller fri middag är 40 procent värdet för kostförmån för hel dag. av Fönnånsvärdet av fri frukost är 20 procent värdet för kostförmån av för hel dag.

Om den skattskyldige lämnar ersättning för kosten, skall fömånsvärdet beräknas till värdet för kosten enligt första stycket ninskat med vad han betalat.

Om en anställds kostnader för måltid är lägre än det lelopp en som motsvarar förmånsvärdet enligt första stycket på grund att av arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna, skall förmånan behandlas som en kostförmån med ett värde motsvarar nellansom skillnaden.

Bilförmån

4 § Värdet av bilförmån skall för helt år beräknas till 70 procant av basbeloppet med tillägg 20 procent nybilspriset fo årsav av

56 kap. 279

modellen. Värdet skall dock minst 32 procent och högst 40 vara procent nybilspriset för årsmodellen. av I fråga bilar årsmodeller är år eller äldre skall vid om av som sex beräkningen formånsvärdet nybilspris anses 70 procent av ett av som uppskattat nybilspris för beskattningsårets årsmodell de bilar som av är vanligast bland dem ägs juridiska personer. Om den som av skattskyldige begär det, skall förmånsvärdet dock beräknas på grundval nybilspriset för årsmodellen. I sådant fall gäller inte av begränsningen i första stycket sista meningen att förmånsvärdet om inte får överstiga 40 procent av nybilspriset. Vid beräkning fönnånsvärdet enligt första och andra styckena av skall anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning läggas till

det angivna nybilspriset.

5 § Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel för den privata användningen förmånsbilen, skall förmånsvärdet sättas ned med av 20 procent. I fråga förmån den skattskyldige haft under bara en del om en som året, skall värdet sättas ned med tolftedel för varje kalenderav en den skattskyldige inte halt förmånen. månad som

6 § Om den skattskyldige lämnar ersättning för förmånen, skall förmånsvärdet beräknas till värdet för bilförmånen enligt 4 och 5 minskat med vad han betalat. Sådan bilförmån den skattskyldige haft i bara ringa omfattsom ning skall värderas till noll.

Reseförmån med inskränkande villkor

7 § Värdet reseförmåner på grund anställning eller särskilt av av uppdrag inom eller trañkbranschen skall, om inskränkande resevillkor gäller för beräknas enligt bestämmelserna i 8 när resorna, reseförmånen flyg, och 9 när reseförrnånen avser inrikes tåg. avser Med inskränkande villkor avses att får göras bara under vissa tider, på vissa avgångar eller om - resan det finns plats vid resans avgång, och villkoren dels väsentligen avviker från vad gäller för resor - som säljs på allmänna marknaden, dels innebär en påtaglig olägenhet. som

8 § En flygresa med sådana inskränkande villkor att resan får göras bara det finns plats vid avgången skall värderas till 40 procent av om det lägsta normalt förekommande pris som en konsument har fått

280 56 kap.

betala för motsvarande bokningsbara resa utan inskränkande villkor under perioden från och med oktober andra året före beskattningsåret till och med september året före beskattningsåret. Flygresor med andra inskränkande villkor skall värderas till 75 procent nämnda av pris. När det lägsta normalt förekommande priset för motsvarande en resa utan inskränkande villkor skall bestämmas, skall jämförelse en göras med priser för flygresor med samma destinationsort, eller, när detta medför svårigheter, med en likartad resesträcka.

9 § Fria inrikes tâgresor skall värderas till 5 procent det pris av som en konsument får betala för ett årskort som ger rätt till motsvarande resor utan inskränkande villkor under beskattningsåret. För bam som under beskattningsåret fyller 16, 17 eller. 18 år skall förmånen värderas till 50 procent av detta värde. För barn under som beskattningsåret fyller högst 15 år skall förmånen värderas till noll.

Ränteförmån

10 § Värdet av ränteförmån vid lån i svensk valuta med fast en räntesats eller med en räntesats som står i fast förhållande till marknadsräntan för motsvarande lån skall beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan när lånet plus togs upp en procentenhet och den avtalade räntesatsen.

11 § Värdet av ränteförmån vid annat lån i svensk valuta än lån som avses i 10 § skall beräknas på grundval skillnaden mellan av statslåneräntan vid utgången november året före beskattningsåret av plus en procentenhet och den avtalade räntan för beskattningsåret. Om statslåneräntan vid utgången maj under beskattningsåret av har ändrats med minst två procentenheter sedan utgången av november året före beskattningsåret, skall fönnånens värde för tiden juli-december under beskattningsåret beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången maj under av beskattningsåret plus en procentenhet och den avtalade räntan.

12 § För ränteförrnåner vid lån i utländsk valuta skall 10 och 11 tillämpas med den ändringen att i stället för statslåneräntan skall närmast motsvarande ränta för lån i den aktuella valutan användas.

57 kap. 281

Justering ñirmånsvärdet av

13 § Värdet kostförmån enligt 3 § och bilförmån enligt 4-6 får av justeras uppåt eller nedåt, det finns synnerliga skäl. Som om synnerliga skäl för att justera värdet bilförmån nedåt att bilen av anses används arbetsredskap eller att körningen i tjänsten är som omfattande eller liknande omständigheter.

14 § Värdet tjänstebostad är större än vad den skattskylav en som dige och hans familj behöver skall beräknas värdet av en normal som bostad för dem. Detta gäller dock bara bostadens storlek beror på om den skattskyldiges representationsskyldighet eller på annat sätt beror

på tjänsten.

15 § Om praktikant eller motsvarande får kostfönnån, bostadsen förmån eller liknande förmån och inte får någon ersättning eller arman bara obetydlig ersättning, får förmånens värde justeras till annan skäligt belopp.

AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG OCH GRUNDAVDRAG

57 kap. Allmänna avdrag

1 § I detta kapitel finns bestämmelser allmänna avdrag för om underskott i 2-4 §§, egenavgifter i 5 utländska socialförsäkringsavgiñer i 6 periodiska understöd i 7 och 8 §§, och premier för pensionsförsälcringar och inbetalningar på pensions- sparkonton i 9 Bestämmelser för dem inte är obegränsat skattskyldiga hela som året finns i 10 § och för dem som betalar sjömansskatt i 11

Underskottsavd rag

2 § Underskott aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt av avdrag i den omfattning som anges i 3 och 4 §§. Avdrag får inte göras till den del underskottet dras av enligt 41

kap. 35 43 kap. 26 § eller 44 kap. 13 Kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag och sådan delägare i ett svenskt handelsbolag i förhållande till övriga som

282 57 kap.

delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser får inte göra avdrag i vidare utsträckning i 14 kap. 17

än som anges och 18 §§.

3 § Allmänt avdrag får göras för underskott det beskattningsår den skattskyldige började bedriva näringsverksamheten startâret och de fyra följande beskattningsåren. Avdrag får vart och ett av åren göras med högst 100 000 kronor.

Avdrag får inte göras om

den skattskyldige någon gång under de fem beskattningsåren närmast före startåret direkt eller indirekt bedrivit liknande verksamhet, eller

en fastighet på ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § ingår i näringsverksamheten i stället för att vara privatbostadsfastighet.

Den som förvärvar en näringsverksamhet från en närstående inträder i den tidigare ägarens skatternässiga situation när det gäller förutsättningarna för rätt till avdrag och i fråga beloppsgränsen

om det beskattningsår då äganderätten övergår. Detta gäller dock

-inte om förvärvet sker genom köp, byte eller liknande förvärv från den skattskyldiges förälder, eller far- eller morförälder.

4 § I fråga om näringsverksamhet som uteslutande eller så gott

som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får allmänt avdrag för underskott göras utan de begränsningar

som anges i 3 Avdrag får göras bara till den del underskottet överstiger avdraget enligt 39 kap. för föregående beskattningsårs underskott.

Avdrag enligt första stycket får göras bara den skattskyldige

om under den period som omfattar beskattningsåret och de tre föregående beskattningsåren har haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. Vid bedömningen skall även intäkter som räknas till inkomstslaget tjänst beaktas.

Påförda egenavgifter

5 § Allmänt avdrag skall göras för påförda egenavgifter inte skall

som dras av i något av inkomstslagen. Om avgifterna sätts ned

genom ändrad debitering, skall motsvarande belopp i inkomstslaget

tas upp tjänst.

57 kap. 283

Utländska socialförsäkringsavgifter

6 § Allmänt avdrag skall göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter under förutsättning att den avgiftsgrundande intäkten skall tas som intäkt för upp beskattningsåret i Sverige, och den skattskyldige på grund av utfört arbete enligt slutligt fastställd debitering eller liknande skall betala avgifterna i överenstämmelse med den konvention som avses i för- ordningen 1993:1529 tillämpning av en nordisk konvention den om 15 juni 1992 om social trygghet, eller -till följd att den skattskyldige enligt rådets förordning EEG av 1408/71 den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för nr av social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen skall omfattas av ett annat lands lagstiftning om social trygghet. Om avgifterna sätts ned ändrad debitering, skall motgenom svarande belopp tas upp som intäkt av tjänst.

Periodiska understöd

7 § Allmänt avdrag skall göras för periodiska understöd och liknande utbetalningar under beskattningsåret som inte skall dras av i något av inkomstslagen, om utbetalningen avser skadestånd, reglerat underhållsbidrag till make eller tidigare make, utbetalning till tidigare anställd, utbetalning grund föreskrift i testamente, eller av sådan utbetalning från juridiska personer och dödsbon som inte är ersättning för avyttrade tillgångar. Avdrag för skadestånd vid personskada skall göras bara med belopp ersättning för förlust av inkomst som skulle ha som avser tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll. Vad som sägs i första stycket 2-5 gäller inte utbetalningar till mottagare som är under 18 år eller som inte avslutat sin utbildning. Bestämmelser om utbetalningar till hushållsmedlemmar finns i 9 kap. 3§.

8 § Särskilda bestämmelser om utbetalningar från familjestiñelser finns i 10 kap. 7

284 58 kap.

Pensionssparavdrag

9 § Allmänt avdrag skall göras för beskattningsårets premier för pensionsforsälcringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som anges i 54 kap.

Obegränsat skattskyldiga

10 § Rätt till avdrag i 5-7 och 9 har bara de som är obe-

som avses gränsat skattskyldiga under beskattningsåret. Om de är obegränsat skattskyldiga bara under del beskattningsåret, har de rätt till de

en av avdrag som avser den tiden.

Begränsning vid sjömansskatt

11 § Allmänt avdrag skall inte göras för underskott, periodiskt understöd, premier för pensionsförsäkringar eller inbetalningar på pensionssparkonton till den del betalningen har beaktats vid beräkningen av sjömansskatt.

58 kap. Grundavdrag

l § I detta kapitel finns bestämmelser om grundavdrag och särskilt grundavdrag.

Juridiska personer

2 § Ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § har rätt till grundavdrag med 15 000 kronor.

Andra juridiska personer har inte rätt till grundavdrag.

Fysiska personer

3 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret har rätt till grundavdrag beräknat enligt 4-7 eller särskilt grundavdrag beräknat enligt 8-13 §§. Bestämmelserna om särskilt grundavdrag tillämpas bara om de leder till högre avdrag.

58 kap. 285

Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträffade.

Avdraget skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Grundavdrag

4 § För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret uppgår grundavdraget till följande belopp.

Taxerad Grundavdrag

l förvärvsinkomst l

överstiger inte 0,24 basbelopp 1,86 basbelopp

överstiger 0,24 basbelopp ökat med 25 procent av det 1,86 men inte belopp med vilket den taxerade förvärvsin- 2,89 basbelopp komsten överstiger 1,86 basbelopp

överstiger 0,4975 basbelopp 2,89 men inte 3,04 basbelopp

överstiger 0,4975 basbelopp minskat med 10 procent 3,04 men inte av det belopp med vilket den taxerade tör- 5,615 basbelopp värvsinkomsten överstiger 3,04 basbelopp

överstiger 0,24 basbelopp 5,615 basbelopp

5 § För dem som får lön eller annan ersättning som beskattas enligt lagen 1958:295 om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje trettiodagarsperiod de får sådan lön eller

som ersättning.

6 § Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges sammanlagda överskott av aktiv näringsverksamhet och av tjänst, minskat med hans allmänna avdrag.

Vid denna beräkning skall överskottet av tjänst minskas med sådana kapitalvinster, utdelningar och förmåner som enligt 47, 51 eller 52 kap. skall intäkt av tjänst.

tas upp som

286 58 kap.

Vidare skall vid beräkningen de allmänna avdragen minskas med sådana avdrag som på grund av dispens enligt 54 kap. 8 och 10-12 grundas på

överskott av passiv näringsverksamhet, eller

-

sådana kapitalvinster och utdelningar som enligt 47 eller 52 kap.

skall tas upp som intäkt av tjänst.

7 § För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsäret är grundavdraget en tolñedel av 0,24 basbelopp för varje kalendennånad eller del av kalendennånad som de är obegränsat skattskyldiga.

Bestämmelserna i 5 och 6 gäller också i dessa fall.

Särskilt grundavdrag

8 § Skattskyldiga vars inkomster till inte obetydlig del utgjorts av folkpension har rätt till särskilt grundavdrag. N

9 § Folkpension anses utgöra en inte obetydlig del av inkomsten, om pensionen uppgår till minst 6 000 kronor eller minst 20 procent av summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet. Som folkpension räknas inte barnpension eller Vårdbidrag.

Som folkpension behandlas också

tilläggspension till den del den enligt lagen 1969:205 om

pensionstillskott medfört avräkning av pensionstillskott, och

ålders-, förtids- eller eñerlevandepension enligt utländsk lag-

stiftning om social trygghet, om den betalas ut enligt grunder är

som jämförbara med vad gäller för folkpension och mottagaren är

som skattskyldig för pensionen i Sverige.

10 § Om folkpensionen enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen 1962:381 om allmän försäkring har samordnats med yrkesskadelivränta eller annan livränta som anges där, skall vid tillämpningen

av 9 och 11 samt 13 § andra stycket det särskilda grundavdraget beräknas med utgångspunkt i den folkpension som skulle ha betalats ut om någon sådan samordning inte gjorts.

11 § För gifta skattskyldiga är det särskilda grundavdraget 134 procent av 0,98 basbelopp.

För övriga skattskyldiga är det särskilda grundavdraget 151,5 procent av 0,98 basbelopp. Detta gäller också gifta skattskyldiga

som

59 kap. 287

under någon del av beskattningsåret har fått folkpension med belopp för ogifta.

12 § Det särskilda grundavdraget skall minskas med 65 procent av den del av den skattskyldiges pension som överstiger avdraget enligt 1 1 Pension på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring eller från pensionssparkonto skall dock inte minska det särskilda grundavdraget. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 53 kap. 7

För den inte hade folkpension vid utgången av året före

som beskattningsåret skall det särskilda grundavdraget i stället minskas med 65 procent av den del av den taxerade förvärvsinkomsten som överstiger avdraget enligt 11

13 § Det särskilda grundavdraget får inte överstiga summan av den pension som ligger till grund för minskning enligt 12 § första stycket, om den skattskyldige

hade folkpension vid utgångenav både beskattningsåret och det

föregående beskattningsåret,

inte under beskattningsåret hade folkpension i form av

förtidspension eller tre tjärdedels, halv eller en fjärdedels ålderspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring,

var obegränsat skattskyldig under hela beskattningsåret, och

-

inte dött under året.

-

I annat fall än som avses i första stycket får det särskilda grundavdraget inte överstiga den skattskyldiges folkpension och pensionstillskott enligt 2 eller 2 a § lagen 1969:205 om pensionstillskott.

Om den skattskyldige får sådan livränta som avses i 10 tillämpas andra stycket i stället för första stycket om detta leder till högre avdrag.

AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN

59 kap. Skatteberäkningen

l § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt. Bestämmelser avrundning skatten

om av finns i uppbördslagen 1953:272.

2 § Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst 100 kronor.

288 59 kap.

Juridiska personer

3 § För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 28 procent av den beskattningsbara inkomsten.

För värdepappersfonder är skatten i stället 30 procent.

Fysiska personer

Kommunal inkomstskatt

4 § För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och landstingsskatt som gäller i hemortskommunen för året före taxeringsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

5 § För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 14 § 2-4 tillämpas dock 4

Statlig inkomstskatt

6 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster 200 kronor plus 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger Skiktgränsen. För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 7

Skiktgränsen var 170 000 kronor vid 1992 års taxering. Vid de därpå följande taxeringama uppgår Skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående taxeringsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober andra året före taxeringsåret och prisläget i oktober tredje året före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången andra året före taxeringsåret

av och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

7 § För dödsbon skall den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster beräknas enligt 6 § med följande ändringar.

59 kap. 289

Från och med beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade skall beloppet 200 kronor betalas bara om den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar ett grundavdrag beräknat enligt 58 kap. 4 och 6 §§. Från och med det fjärde beskattningsåret eñer det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten på törvärvsinkomsten, utöver vad som i andra stycket, 20 procent hela den beskattningsbara sägs av förvärvsinkomsten.

8 § För fysiska är den statliga inkomstskatten på kapitalpersoner inkomster 30 procent överskottet i inkomstslaget kapital. av

9 § Expansionsfondsskatten är 28 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 30 kap. När avdraget återförs, skall ett belopp motsvarar 28 procent av det återförda som beloppet behandlas betalad preliminär skatt. som

Skattereduktion

10 § Om det uppkommer ett underskott av kapital skall skatten minskas med 30 procent den del av underskottet som inte av överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet skattereduktion. För den under beskattningsåret är skattskyldig till sjömanssom skatt enligt lagen 1958:295 sjömansskatt och som fått om sjömansskatten nedsatt enligt 12 § 4 mom. samma lag på grund av underskott i inkomstslaget kapital, skall motsvarande belopp minska skattereduktionen. skattereduktion skall räknas mot statlig och kommunal av inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen 1984: 1052 om statlig fastighetsskatt.

Hänvisningar

11 § Bestämmelser skatteberäkning inom familjen i fämansom töretagsförhållanden finns i 52 kap. 13 Bestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för inkomst hänför sig till minst två beskattningsår finns i 60 kap. som Bestämmelser om begränsning av skatten finns i den upphävda lagen 1970:172 begränsning skatt i vissa fall. om av

|0 l6-l58I

290 60 kap.

Gemensamma bestämmelser

12 § Om en skattskyldig beskattats för inkomst både i Sverige samma och utomlands får regeringen, för att undanröja eller lindra dubbelbeskattningen, medge nedsättning eller befrielse från statlig inkomstskatt, det finns ömmande omständigheter eller om annars synnerliga skäl.

13 § I lagen 1986:468 avräkning utländsk skatt finns om av bestämmelser avräkning utländsk skatt för obegränsat om av skattskyldiga.

60 kap. Skatt på ackumulerad inkomst

Förutsättningar för särskild skatteberäkning

1 § Om en fysisk person ett visst beskattningsår får förvärvsen inkomst som tjänats under eller på något annat sätt hänför sig till minst två beskattningsår ackumulerad inkomst, får särskild en beräkning av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster göras enligt bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna gäller inte för dödsbon för vilka skatten beräknas enligt 59 kap. 7 § tredje stycket.

2 § Särskild skatteberäkning skall göras bara den skattskyldige om begär det. Skatteberäkningen skall omfatta all ackumulerad inkomst i ett inkomstslag. Ackumulerad inkomst uppkommit även i ett som annat inkomstslag får däremot undantas vid skatteberäkningen.

Om förutsättningarna är uppfyllda både för skatteberäkning enligt

detta kapitel och för nedsättning av skatten enligt den upphävda lagen 1970:172 om begränsning skatt i vissa fall, tillämpas de av bestämmelser som leder till lägst skatt.

3 § I fråga om inkomstslaget tjänst får särskild skatteberäkning göras för all ackumulerad inkomst med undantag av sådant engångsbelopp till följd personskada i 11 av som avses kap. 32 § eller 33 § första stycket första meningen, och sådana förmåner från fåmansföretag eller fåmanshandelsm.m. bolag som avses i 51 kap. I fråga om inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för inkomster i 19-22 §§. som avses

60 kap. 291

Den särskilda beräkningen

4 § Vid den särskilda skatteberäkningen skall skatten beräknas dels nettobeloppet den ackumulerade inkomsten enligt 6 och 7 §§, av dels på den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad med nettobeloppet. Summan skattebeloppen utgör den av statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster. Nettobeloppet den ackumulerade inkomsten skall delas upp i av så många lika belopp motsvarar det antal år som inkomsten som hänför sig till årsbelopp, dock högst tio. Skatten beräknas på ett årsbelopp det hade lagts till genomsnittlig beskattningsbar som om en förvärvsinkomst beräknad enligt 11-15 §§. Det på så sätt framräknade skattebeloppet multipliceras med antalet årsbelopp och utgör skatten nettobeloppet den ackumulerade inkomsten. av

Spärregler

5 § Särskild skatteberäkning får göras bara om nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten uppgår till minst 50 000 kronor och den beskattningsbara förvärvsinkomsten, inklusive nettobeloppet, överstiger skiktgränsen enligt 59 kap. 6 § med minst 50 000 kronor. Omfattar den särskilda skatteberäkningen flera ackumulerade inkomster, skall deras sammanlagda nettobelopp vara minst 50 000 kronor.

Nettobeloppet den ackumulerade inkomsten av

6 § Nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten är den ackumulerade inkomsten minskad med sådana kostnader för dess förvärvande som skall dras av samma beskattningsår, eller den till statlig inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten, om denna är lägre.

7 § När nettobeloppet den ackumulerade inkomsten beräknas, skall av intäkt av skogsbruk minskas med skogsavdrag som görs samma beskattningsår. När intäkt avser avyttring av en tillgång som kan vara föremål en för värdeminskningsavdrag, anses som nettobeloppet skillnaden mellan ersättningen och tillgångens skattemässiga restvärde. I fråga om intäkt genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel anses som nettobeloppet skillnaden mellan djurens marknadspris vid

292 60 kap.

beskattningsårets ingång och deras skattemässiga värden vid det

föregående beskattningsårets utgång.

F ördelningstiden i vissa fall

8 § Engångsbelopp som ersättning för årlig pension skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år.

Intäkt av skogsbruk skall anses hänföra sig till det antal år

som motsvarar förhållandet mellan nettobeloppet den ackumulerade

av inkomsten och värdet av ett års skogstillväxt på fastigheten.

Inkomst i ett svenskt handelsbolag skall inte hänföra sig till

anses tid innan den skattskyldige förvärvade andelen utom i sådana fall

som avses i 9

9 § Har en efterlevande make dödsbodelägare övertagit

som ensam en näringsverksamhet eller en andel i ett svenskt handelsbolag vid den andra makens död, anses han, han begär det, ha bedrivit

om näringsverksamheten eller innehañ andelen även under den tid

som den andra maken innehade den. Detta gäller

dock bara i fråga om sådana beskattningsår då makarna varit gifta hela eller en del av året.

10 § Lägger den skattskyldige inte fram utredning klarlägger det

som antal år som den ackumulerade inkomsten hänför sig till, skall inkomsten anses hänföra sig till tre år, inte särskilda

om omständigheter föranleder något annat.

Den genomsnittliga beskattningsbaraförvärvsinkomsten

ll § Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten räknas fram med utgångspunkt i den beskattningsbara förvärvsinkomsten för taxeringsåret, minskad med nettobeloppet den ackumulerade

av inkomsten och de beskattningsbara förvärvsinkomstema för så många av de närmast föregående taxeringsåren att det sammanlagda antalet år motsvarar antalet årsbelopp.

12 § För taxeringsår då den skattskyldige inte taxerats eftersom han ändrat räkenskapsår eller inte varit obegränsat skattskyldig, skall den beskattningsbara förvärvsinkomsten till noll.

tas upp

Om det under ett taxeringsår fattats beslut två taxeringar för

om den skattskyldige på grund att han ändrat räkenskapsår, skall dessa

av taxeringar behandlas två skilda taxeringsår.

som

60 kap. 293

Justering den genomsnittliga beskattningsbaraförvärvsinkomsten

av

13 § Om den ackumulerade inkomsten helt eller delvis hänför sig till tid före beskattningsåret, skall den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten justeras enligt bestämmelserna i 14 och 15 §§. Justering skall dock inte göras den ackumulerade inkomsten om hänför sig till bara tvâ år.

14 § Om den ackumulerade inkomsten hänför sig enbart till beskattningsåret och tid dessförinnan, skall den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten justeras med ett belopp som motsvarar skiktgränsens förändring mellan det aktuella taxeringsåret och det närmast föregående taxeden ackumulerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra ringsåret, om beskattningsår, 2. det aktuella taxeringsåret och det andra taxeringsâret före taxeringsåret, den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem om eller sex beskattningsår, det aktuella taxeringsåret och det tredje taxeringsåret före taxeringsåret, den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller om åtta beskattningsår, eller 4. det aktuella taxeringsâret och det fjärde taxeringsåret före taxeringsåret, den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller om tio beskattningsår.

15 § Hänför sig den ackumulerade inkomsten till tid både före och efter beskattningsåret, till sammanlagt inte än tio år, skall men mer justering göras bara antalet år till och med beskattningsåret om överstiger antalet därefter med minst tre. Justering skall göras enligt 14 § inkomsten fördelade sig på det antal år som som om motsvarar skillnaden. Hänför sig den ackumulerade inkomsten till tid både före och efter beskattningsâret till sammanlagt än tio år, skall först antalet men mer år före och efter minskas proportionellt så att summan blir tio och avrundas till helt tal. Därefter skall justeringen för skiktgränsens förändring göras på det sätt som sägs i första stycket.

Beräkning av skatten

16 § Skatten på den ackumulerade inkomsten skall beräknas enligt de regler gäller för det beskattningsår då den skall tas upp till som beskattning.

294 60 kap.

17 § Om en skattskyldig under ett och beskattningsår får flera samma olika ackumulerade inkomster hänför sig till olika antal år, skall som inkomsterna fördelas, oberoende varandra, på de år de hänför av som sig till. Skatten skall först beräknas på den ackumulerade inkomst som hänför sig till tio eller flera år och sist på den som hänför sig till minst antal år. Vid beräkning skatten på varje ackumulerad av inkomst skall till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten läggas ett årsbelopp de tidigare fördelade av ackumulerade inkomsterna. Detta gäller även beträffande ackumulerade inkomster som hänför sig til tid efter beskattningsårets ingång.

Inkomstslaget näringsverksamhet

18 § Om ackumulerad inkomst uppkommer i näringsverksamhet som enligt 55 kap. 6 § anses bedriven av den maken med den andra ena som medhjälpande, anses den ackumulerade inkomsten ingå i den inkomst som skall beskattas hos den make bedriver

som närings-

verksamheten. " i

19 § I fråga om inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av sådana intäkter genom vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verksamhet eller annan personlig, självständig näringsutövning som inte medför avdrag på grund av insättning på upphovsmannakonto, intäkter vid överlåtelse av hyresrätt samt varumärke, av firmanamn och andra liknande rättigheter goodwills natur, av ersättning som den skattskyldige får för att flytta från lokal en som används i näringsverksamheten, återföring av värdeminskningsavdrag avseende näringsm.m. fastigheter enligt 23 kap. 9 eller 13 återföring av avdrag för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll avseende näringsbostadsrätter enligt 23 kap. 10, 11 eller 13 engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande nyttjanav derätt, dock inte upplåtelse av rätt att avverka skog, eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, och ersättning vid avräkning enligt 9 kap. 23 §j0rdabalken och intäkter för en fastighetsägare värdet sådan förbättring som avser av som en nyttjanderättshavare bekostat.

20 § I fråga om inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras också för ackumulerad inkomst i form av

60 kap. 295

försäkringsersättning, skadestånd eller liknande ersättning för inkomstbortfall, ersättning för att tillgångar som tas i anspråk genom expropriation eller under sådana förhållanden att det måste anses annars som en tvångsavyttring, försäkringsersättning eller annan ersättning för skada genom brand olyckshändelse på byggnader, markanläggningar eller annan eller växande skog, och 4. intäkter avyttring av skog och skogsprodukter, om genom awerkningen nödvändig på grund av brand, stonnfällning, torka, var insektsskador eller liknande eller på grund vattenuppdämning eller av framdragande av krañledning. Särskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför avdrag för avsättning till ersättningsfond eller avdrag grund av insättning på skogskonto.

21 § I fråga inkomstslaget näringsverksamhet får särskild om skatteberäkning göras också för ackumulerad inkomst i form av engångsersättning vid avyttring patenträtt eller liknande av rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling, intäkter vid avyttring av maskiner och andra inventarier i samband med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling, och intäkter vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i samband med att djurskötseln upphör. Vad sägs i första stycket 1 och 2 om att näringsverksamhet som överlåts, läggs ned eller upplåts ett led i verksamhetens som avveckling skall gälla även för flera verksamheter i en en av näringsverksamhet. Med intäkt vid avyttring likställs i fall avses i första stycket som 2 och 3 försäkringsersättning och skadeersättning vid förlust annan av sådana tillgångar, om ersättningen inte föranleder avdrag för avsättning till ersättningsfond. I fråga inkomst i första stycket 1 och 2 får särskild om som avses skatteberäkning för ackumulerad inkomst göras endast under förutsättning att det vid beskattningsårets utgång finns kvar bara ett fåtal inventarier som inte har avyttrats eller arrenderats ut. Vidare krävs att avdrag som har gjorts för avsättning till ersättningsfond har återförts eller att fonden tagits i anspråk vid nämnda tidpunkt.

296 60 kap.

22 § I fråga om inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras också för ackumulerad inkomst i form av

avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförs enligt 27 kap. 9 § 1 eller 10 §

avdrag för avsättning till ersättningsfond som återförs på grund av att näringsverksamheten överlåtits eller lagts ned, och

avdrag för avsättning till expansionsfond återförs enligt 30

som kap. 12 eller 13

Bilaga 34.1 297

Bilaga 34.1

Associationsformer i 34 kap. 21 § andra stycket som avses bolag enligt belgisk rättsordning kallas société ano- - som nyme/naamloze vennootschap", société en commandite par actions"/commanditaire vennootschap aandelen eller société op privée á responsabilité limitée/besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid och sådana offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler, enligt dansk rättsordning kallas aktieselskab eller - bolag som anpartsselskab, enligt tysk rättsordning kallas Aktiengesellschaft, - bolag som Kommanditgesellschaft auf Aktien, Gesellschaft mit beschränkter Hañung eller "Bergrechtliche gewerkschañ, bolag enligt grekisk rättsordning kallas avrbvupn - som

eroupia,

enligt spansk rättsordning kallas sociedad anönima, - bolag som sociedad comanditaria acciones eller sociedad de por responsabilidad limitada och de offentligrättsliga som fungerar organ enligt civilrättsliga regler, enligt fransk rättsordning kallas société anonyme, - bolag som société commandite actions eller société â responsabilité en par limitée och industriella och affärsdrivande offentliga organ och företag, enligt irländsk rättsordning kallas public companies - bolag som limited by guarantee, private companies limited by by shares or shares by guarantee, registrerade enligt the Industrial and or organ Provident Societies Acts eller byggnadsforetag registrerade enligt the Building Societies Acts, bolag enligt italiensk rättsordning kallas societä per - som azioni, societâ accomandita per azioni eller "societâ a responsabilitâ limita och offentliga och privata organ som bedriver industriell och kommersiell verksamhet, bolag enligt luxemburgsk rättsordning kallas société - som anonyme, société commandite par actions eller société å en responsabilité limitée, bolag enligt nederländsk rättsordning kallas naamloze - som vennootschap eller besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid, handelsforetag eller bolag är bildade enligt civillagstiftning - som har handelsföretagsform, kooperativ och offentliga företag, och som bildade i enlighet med portugisisk rätt,

298 Bilaga 34.1

bolag som bildats enligt lagstiñningen i Förenade konungariket - Storbritannien och Nordirland,

bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas Aktiengesell- schañ eller Gesellschañ mit beschränkter Hañung, och

bolag som enligt finsk rättsordning kallas osakeyhtiö/aktie- bolag, osuuskunta/andelslag, säästöpankki/sparbank eller

°vakuutusyhtiö/försäluingsbolag.

Bilaga 34.2 299

Bilaga 34.2

Skatter som avses i 34 kap. 21 § andra stycket

impöt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien, -

selskabsskat i Danmark, -

Körperschaftsteuer i Tyskland, -

cpöpoç etooöñuaroç voutmñv rtpoodmmv Kepöookontkoü

-

xoøpocictñpa i Grekland,

impuesto sobre sociedades i Spanien, -

impöt sur les sociétés i Frankrike, -

Corporation tax i Irland, -

imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien, -

impöt des collectivités i Luxemburg, - sur revenu

vennootschapsbelasting i Nederländerna, -

imposto sobre rendimento das colectivas i Portugal, - o pessoas

Corporation tax i Förenade konungariket Storbritannien och - Nordirland,

Körperschañsteuer i Österrike,

-

yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland, och -

statlig inkomstskatt i Sverige. -

300 Bilaga 36.1

Bilaga 36.1

Associationsformer som avses i 36 kap. 2 § 4 och 3 § 37 kap. 2 § första stycket 3 samt 46 kap. 21 § 4:

bolag som enligt belgisk rättsordning kallas Société - anonyme/naamloze vennootschap, Société commandite en par actions/commanditaire vennootschap aandelen eller Société op privée å responsabilité limitéefbesloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid och sådana oifentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler, bolag som enligt dansk rättsordning kallas "aktieselskab eller anpartsselska , bolag som enligt tysk rättsordning kallas Aktiengesellschañi - "Kommanditgesellschañ auf Aktien, Gesellschaft mit beschränkter . Haftung eller Bergrechtliche gewerkschaft,

bolag som enligt grekisk rättsordning kallas "avdwvpn -

etaipioá,

bolag som enligt spansk rättsordning kallas sociedad anönima, sociedad comanditaria por acciones eller sociedad de responsabilidad limitada och de offentligrättsliga fungerar organ som

enligt civilrättsliga regler,

bolag som enligt fransk rättsordning kallas "Société anonyme", - Société en commandite par actions eller "Société å responsabilité limitée och industriella och affärsdrivande offentliga och organ

företag,

bolag som enligt irländsk rättsordning kallas public companies limited by shares or by guarantee", "private companies limited by shares or by guarantee, organ registrerade enligt "the Industrial and Provident Societies Ac eller byggnadsföretag registrerade enligt

the Building Societies Acts, bolag som enligt italiensk rättsordning kallas "societâ .- per azioni, societâ in accomandita azioni eller societå per a responsabilitâ limitata och offentliga och privata bedriver organ som industriell och kommersiell verksamhet,

bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas Société anonyma, "société en commandite actions eller Société â par responsabilité limitée, bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas naamloze vennootschap eller besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid,

handelsföretag eller bolag som är bildade enligt civillagstiñning

och som har handelsföretagsfonn liksom också andra juridiska

Bilaga 36.1 301

bedriver handel eller industriell verksamhet, bildade i personer som enlighet med portugisisk rätt,

bildats enligt lagstiñningen i Förenade konungariket

- bolag som Storbritannien och Nordirland, enligt österrikisk rättsordning kallas Aktiengesell- - bolag som scha eller Gesellschaft mit beschränkter Hañung, bolag enligt finsk rättsordning kallas osakeyhtiö/aktie- - som bolag, osuuskunta/andelsla , säästöpankki/sparbank eller

vakuutusyhtiö/försälcringsbolag, och

bolag enligt svensk rättsordning kallas "aktiebolag, - som

bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag.

302 Bilaga 36.2

Bilaga 36.2

Skatter som avses i 36 kap. 2 § 5 och 3 § 37 kap. 2 § första stycket

4 samt 46 kap. 21 §5:

impöt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien,

selskabsskat i Danmark, - Körperschañsteuer i Tyskland, -

pöpoç etooöñparoç voutxiâv npooofmmv KEpÖOOKOTtlKOÖ

xapaicrñpa i Grekland,

impuesto sobre sociedades i Spanien, impöt sur les sociétés i Frankrike, - Corporation tax i Irland, imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien, impöt sur revenu des collectivités i Luxemburg, -

vennootschapsbelasting i Nederländerna,

imposto sobre rendimento das colectivas i Portugal, - 0 pessoas corporation tax i Förenade konungariket Storbritannien och - Nordirland,

Körperschañsteuer i Österrike, yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland, och statlig inkomstskatt i Sverige. -

2¶Förslag till Lag om ikraftträdande av inkomstskattelagen

1998:000

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

l § Inkomstskattelagen 1998:000 och denna lag träder i kraft den och tillämpas första gången vid 2001 års taxering. De tillämpas ---dock inte i fråga beskattningsår har påbörjats före den till om som -den del de leder till högre skatt än äldre bestämmelser.

2 § Genom denna lag upphävs kommunalskattelagen 1928:370, lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt, lagen 1951:763 statlig inkomstskatt på ackumulerad om inkomst,

skogskontolagen 1954: 142,

förordningen 1962:42 om skattefrihet för belopp, som utgår

på grund av vissa riskgarantier,

lagen 1963:173 avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska om Filminstitutet, m.m., lagen 1969:739 avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag om till Oljeprospektering Aktiebolag, m.m., lagen 1972:78 skatt för gemensamt kommunalt ändamål, om lagen 1974:990 den skattemässiga behandlingen med om anledning övergång från aktiebolag till annan företagsform, m.m., av 10. lagen 1978:188 avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift om

för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m.m., 11. lagen 1979:61 1 om upphovsmannakonto,

12. lagen 1982:60 beräkning avdrag på grund av avyttring om av av skog vissa fall, 13. lagen 1990:663 om ersättningsfonder, 14. lagen 1990:696 avdrag för bidrag till Stiftelsen Sveriges om Tekniska Museum, 15. lagen 1992:702 om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m., 16. lagen 1992:1061 om inkomstskatteregler vid ombildning av föreningsbank till bankaktiebolag,

17. lagen 1992:1091 om inkomstskatteregler vid utskiñning av aktier i vissa fall, 18. lagen 1992:1643 om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall, 19. lagen 1993:5 inkomstskatteregler vid statligt stöl till om vissa kreditinstitut,

20. lagen 1993:541 om inkomstbeskattning vid ombildning

av värdepappersfond, 21. lagen 1993:1469 om uppskovsavdrag vid byte bostrd, av 22. lagen 1993:1536 om räntefördelning vid beskattning, 23. lagen 1993:1537 om expansionsmedel, 24. lagen 1993:1538 om periodiseringsfonder, 25. lagen 1993:1539 om avdrag för underskott näringsverkav samhet, 26. lagen 1994:775 om beräkning kapitalunderlage1 vid av

beskattning av ägare i fåmansföretag,

27. lagen 1994:1850 om direktavdrag för byggnader m.m.. 28. lagen 1994:1853 om beskattning europeiska ekonomiska av

intressegrupperingar,

29. lagen 1994:1854 inkomstbeskattningen vid gränsom överskridande omstruktureringar inom EG, 30. lagen 1995:1592 Skatteregler för ersättning från irsättom ningsgaranti, och 31. lagen 1996:161 med vissa bestämmelser tillämpningen om

av dubbelbeskattningsavtal.

3 § De upphävda lagarna tillämpas alltjämt såvitt 2000 och avser tidigare års taxeringar samt vid senare taxeringar i fråga skattskylom diga som taxeras för beskattningsår påbörjats före till den del som --detta leder till lägre skatt. Bestämmelser om ytterligare tillämpning äldre bestämmelser av finns i fråga om personförsälcringar i 2 kap. och i övrigt i 3 kap:

4 § Avdrag som har gjorts eller beskattning har skett enligt som någon bestämmelse i de upphävda lagarna motsvaras som av en

bestämmelse i inkomstskattelagen 1998:000 behandlas den

som om senare lagen hade tillämpats. Motsvarande gäller i fråga utgående om

poster det sista beskattningsåret innan inkomstskattelagen skall

tillämpas.

5 § Begrepp som används i denna lag har betydelse i samma som

inkomstskattelagen 1998:000.

6 § Förekommer i lag eller författning hänvisning till en annan bestämmelse i någon de upphävda lagarna som har ersatts av en av bestämmelse i inkomstskattelagen 1998:000 eller denna lag, skall hänvisningen i stället den nya bestämmelsen. avse

2 kap. Övergångsbestämmelser om personförsäkringar

Personförsäkringar meddelade före år 1951

1 § I fråga personförsälcringar meddelade före år 1951 tillämpas om de bestämmelser försäkringstagares beskattning som gällde före om ikraftträdandet den 1 januari 1951 lagen 1950:308 om ändring av i kommunalskattelagen 1928:370 med följande undantag: Avdrag skall inte göras för avgifter för sådana försäkringar som avsågs i punkt 5 anvisningarna till 28 § den upphävda av kommunalskattelagen 1928:3 70 i dess lydelse före ikraftträdandet s.k. ledareförsäkringar. Belopp utfaller på grund av sådan spm skall intäkt endast till den del det enligt försäkring tas upp som en försäkringsteknisk beräkning motsvarar de avgifter som betalats före

år 1951. Sådant avdrag från livränta på grund av pupillförsäkring som avsågs i 32 § 2 första stycket den upphävda kommunalmom. a skattelagen i dess lydelse före ikrañträdandet skall inte göras, om livräntan utbetalas på grund dödsfall inträffat eñer år 1950. av som Avdrag skall inte göras enligt 46 § 2 första stycket 3 den mom. upphävda kommunalskattelagen i dess lydelse före ikraftträdandet.

Förmånstagarförordnanden före år 1959

2 § I fråga belopp uppburits på grund ett fönnånstagarom som av förordnande gjorts före år 1959 tillämpas de bestämmelser som som gällde före ikraitträdandet den 27 maj 1959 lagen 1959:171 om av ändring i kommunalskattelagen 1928:370 och lagen 1959:172 om ändring i lagen 1947:576 statlig inkomstskatt, det visas att om om förordnandet inte kunnat återkallas efter ingången av år 1959.

Personförsäkringar meddelade före år 1960

3 § En försäkring meddelats före den l juli 1960 och som enligt som de bestämmelser gällde före ikrañträdandet den 31 mars 1960 av som

lagen l960:43 om ändring i kommunalskattelagen 1928:370 var att anse som pensionsförsäkring skall anses som en sådan även efter ikrañträdandet. Motsvarande gäller försäkringen enligt de äldre om bestämmelserna var att kapitalförsäkring. anse som en

Försäkringsfall före år 1962

4 § I fråga om livräntebelopp på grund försäkringsfall inträffat av som före år 1962 tillämpas de bestämmelser gällde före ikraftträdansom det den l januari 1962 av lagen 1961:42 ändring i kommunalom skattelagen 1928:370.

Försäkringsfall före år 1963

5 § I fråga om försäkringsfall som inträffat före år 1963 tillämpas de bestämmelser i punkt l av anvisningarna till 31 § den upphävda kommunalskattelagen1928:370 som gällde före ikrañträdandet den 9 april 1963 av lagen 1963:50 ändring i nämnda lag. om

Försäkringar meddelade utomlands före år 1969

6 § Försäkring som meddelats före år 1969 i utomlands bedriven en försäkringsrörelse och som enligt de bestämmelser gällde före som ikraftträdandet den 1januari 1970 lagen 1969:754 ändring av om i kommunalskattelagen 1928:370 att pensionsförvar anses som en säkring skall även efter ikraftträdandet pensionsanses som en försäkring om hela premien för försäkringen i enlighet med försäkringsavtalets lydelse den 31 december 1968 betalades senast

den dagen.

Skulle premie enligt avtalets lydelse den 31 december 1968 betalas även efter utgången år 1968 försäkringen den l av anses januari 1969 ha delats på pensionsförsäkring och kapitalupp en en

försäkring. Som pensionsförsäkring sådan del försäkringen

anses av som motsvarar premie som i enlighet med försäkringsavtalets lydelse den 31 december 1968 hade betalats eller skulle ha betalats före år 1969.

SOU l9°97z2 Ikraftträdandelagen 307

Överlåtelser pensionsförsäkring före år 1973 av

7 § I fråga överlåtelser pensionsförsälcringar före år 1973 om av tillämpas de bestämmelser gällde före ikraftträdandet den 16 juni som 1973 lagen 1973:374 ändring i kommunalskattelagen av om 1928:370 och lagen 1973:375 ändring i lagen 1947:576 om om statlig inkomstskatt.

Oåterkalleliga förmånstagarförordnanden före den 9 november 1973

8 § I fråga belopp uppburits på grund ett oåterkalleligt om som av

förmånstagarförordnande gjorts före den 9 november 1973

som tillämpas de bestämmelser gällde före ikrañträdandet den 1 som januari 1974 lagen 1973:1113 ändring i kommunalskatteav om lagen 1928:370 och lagen 1973:1114 om ändring i lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt.

Överlåtelser pensionsförsäkring mellan makar före år 1974 av

överlåtelse från sin make förvärvat äganderätten 9 § Den som genom till pensionsförsälcring före år 1974 och vid taxering åren en 1971-1973 gjort avdrag helt eller till övervägande del för de premier betalats under åren 1970-1972 anses som ägare till försäkringen som utan hinder bestämmelserna i 53 § 4 andra stycket den av mom. upphävda kommunalskattelagen 1928:370 och 6 § 4 mom. andra stycket den upphävda lagen 1947:576 statlig inkomstskatt, i de om båda lagrummens lydelse enligt lagen 1973:374 och lagen 1973:375 om ändring i nämnda lagar. Om den förvärvat försäkring enligt föregående mening som en under år 1976 återförde denna till den tidigare innehavaren, skall detta ha skatterättslig verkan.

Pensionsiörsäkringar på ansökan före den 21 januari 1975

10 § I fråga om pensionsförsälcringar som tagits på grund avansökan kom in till försäkringsgivarens huvudkontor före den 213januari som 1975 skall det högsta belopp för avdrag gäller enligt 54 kap. 5 som och 6 inkomstskattelagen 1998:000 alltid anses uppgå till minst 25 000 kronor.

Pensionsförsäkringar på ansökan före år 1976

ll §1 fråga om pensionsförsäkringar tagits i överensstämmelse som med ansökan som kom till försäkringsgivarens huvudkontor Iöre år 1976 tillämpas punkt l anvisningarna till 31 § den upphävda av kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse före ikraftträdandet den 1januari 1976 av lagen 1975:1347 ändring i nämnda lag. om

Överenskommelse, medför ökad premieförpliktelse totalt

som sett

eller tidigareläggning av premiebetalning, skall vid tillämpning

av denna paragraf anses som ett nytt försäkringsavtal.

12 § Om försäkringsavtalet för pensionsförsäkring i § som avses ändras eller fönnånstagare sätts efter år 1976 i strid mot punkt 1 av anvisningarna till 31 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse enligt lagen 1975:1347 ändring i om nämnda lag, skall den mot försäkringen svarande premiereserven och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för ändringen på anses som grund av försäkringen utbetalat belopp under det beskattningsår då ändringen sker. Vad som sägs i första stycket tillämpas inte försäkringstagaren om utan kännedom om bestämmelserna satt förmånstagare men återkallar förmånstagarförordnandet utan dröjsmål sedan han underrättats om påföljden förordnandet. av

13 § Överlåts pensionsförsäkring i § efter som avses ell den 31 december 1976 i strid mot bestämmelserna i punkt 1 femtonde stycket av anvisningarna till 31 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse enligt lagen 1975:1347 ändring i om nämnda lag, skall den mot försäkringen svarande premiereserven och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för överlåtelsen på anses som grund av försäkringen utbetalat belopp under det beskattningsår då överlåtelsen sker. Återbetalning försäkringstagarens tillgoioav havande enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken skall inte strida anses mot de angivna bestämmelserna.

14 § I fråga om pensionsförsäkring i 1l § tillämpas 53 å 4 som avses mom. den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 och 6 § 4 mom. den upphävda lagen 1947:576 statlig inkomstskatt, ide om båda lagrummens lydelse före ikraftträdandet den l januari 1976 av lagen 1975:1347 och lagen 1975:1350 ändring i nämnda lagar. om

1997:2 Ikraftträdandelagen 309

SOU

Utländska försäkringar före år 1976

15 § Om Riksskatteverket enligt punkt 3 av Övergångsbestämmeltill lagen 1969:754 ändring i den upphävda kommunalserna om skattelagen 1928:370 har förklarat att försäkring som meddelats en utomlands bedriven försäkringsrörelse skall anses som en i en pensionsförsäkring, tillämpas 10-14 i fråga försäkringen. om

Livräntor fastställda före år 1976

16 § I fråga livräntor utbetalas på grund av personskada, som om som ersättning för förlorat underhåll och fastställts före år inte avser som 1976 finns bestämmelsem i 3 kap. 23

Sjuk- eller olycksfallsförsäkringar tagna i samband med tjänst

före år 1988

17 § Avdrag medges i inkomstslaget tjänst för avgifter som en arbetstagare betalat för sjuk- eller olycksfallsföfáälcring som tagits i

samband med tjänst före år 1988. En sjuk- eller olycksfallsförsäkring tagits före år 1988 tagen i samband med tjänst under som anses förutsättning det enligt avställningsavtalet förelåg skyldighet för att en arbetstagaren att ha sådan försäkring eller om sådan skyldighet en inte förelåg att premierna för försäkringen skulle betalas av arbetsgivaren eller denne och arbetstagaren samt att anmälan av gjordes till försäkringsanstalten att försäkringen hade tagits i om samband med tjänst.

Gruppsjukförsäkringsfall före år 1991

18 § I fråga ersättning på grund gruppsjukförsäluing tillämpas, om av försäkringsfallet inträffade före år 1991, den upphävda om kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse före ikraftträdandet

den 1juli 1990 lagen 1990:650 ändring i nämnda lag. av om

Överlåtelser pensionsförsäkring bodelning före år 1994 av genom

19 § I fråga pensionsförsäkring som överlåtits före år 1994 genom om bodelning under äktenskapet utan att mål om äktenskapsskillnad

pågått tillämpas punkt 6 första stycket anvisningarna till 46 § :len av upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse iöre ikraftträdandet den 1januari 1994 lagen 1993:938 ändring av om i nämnda lag i dess lydelse enligt lagen 1993:1542 ändring i om sistnämnda lag.

3 kap. Övriga Övergångsbestämmelser

Förvärv från vissa upplösta aktiebolag

1 § Om ett aktiebolag, aktiekapital inte uppgick till 50 000 vars kronor, upplöstes genom likvidation under tiden den 1 januari 1975-den 31 december 1981 eller avregistrering enligt punkt 4 eller 5 av övergångsbestämmelsema till lagen 1973:303 ändring i om lagen 1944:705 om aktiebolag och den upphävda lagen 1974:990 om den skattemässiga behandlingen med anledning övergång från av aktiebolag till företagsform, skulle tillämpas på annan m.m. upplösningen, skall den övertog tillgångar vid upplösningen som

anses ha inträtt i aktiebolagets skattemässiga situation i fråga till-

om gångarna.

Övertagande av bankrörelse före den 1 juli 1987

2 § I fråga om Övertagande bankrörelse före den 1juli 1987 finns av bestämmelser i 60

Likvidationer och fusioner före år 1991

3 § Har likvidation eller fusion föranlett utskiftning före den 1 januari 1991 tillämpas i fråga aktieägarna vad gällde enligt den om som upphävda kommunalskattelagen 1928:3 70 och den upphävda lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt före ikraftträdandet den 1 januari 1991 av lagen 1990:1421 och lagen 1990:1422 ändring i om nämnda lagar.

Internationella omstruktureringar före år 1995

4 § Bestämmelserna internationella fusioner, fissioner, om verksamhetsöverlåtelser och aktiebyten i 17 kap. 13-18 §§, 36 kap.,

37 kap. och 46 kap. 20-28 tillämpas inte på förfaranden som

genomförts före år 1995.

Mervärdesskatt

5 § I fråga skatt och ränta enligt den upphävda lagen 1968:430 om mervärdeskatt tillämpas de bestämmelser i den upphävda om kommunalskattelagen 1928:370 gällde före ikraftträdandet den som l juli 1994 lagen 1994:201 ändring i nämnda lag. av om

Övertagande bankrörelse enligt äldre lag av

utländskt bankföretag enligt 5 § den upphävda lagen 6 § Om ett 1992:702 inkomstskatteregler med anledning vissa omstrukom av tureringar inom den finansiella sektorn har övertagit hela den m.m. rörelse bedrevs ett svenskt bankaktiebolag hade bildats som av som före den 1 augusti 1990 och ägdes direkt eller genom förmedling som helägt dotterbolag, skall 2 § 4 andra-fjärde, sjunde och av ett mom. åttonde styckena den upphävda lagen 1947:576 statlig om inkomstskatt tillämpas.

Direktavdrag för byggnader och markanläggningar

7 § Har direktavdrag gjorts för utgifter för anskaffning eller förbättring byggnader eller markanläggningar enligt lagen av 1994:1850 direktavdrag för byggnader m.m., skall, utom vid om beräkning värdeminskningsavdrag, hela utgiften anses som av anskaffningsvärde och direktavdraget som värdeminskningsavdrag.

Vinstdelningsskatt

8 § Debiterad skatt enligt den upphävda lagen 1983:1086 om vinstdelningsskatt skall dras Om skatten sätts ned, skall av. motsvarande del avdraget återföras. Efter fusion och då ett av försäkringsbolag övertar ett annat försäkringsbolags hela försäkringsbestånd tillämpas 2 § 4 mom. åttonde stycket den upphävda lagen 1947:576 statlig inkomstskatt i dess lydelse före om ikraftträdandet den l juli 1990 lagen 1990:651 om ändring i av nämnda lag.

En begränsat skattskyldig juridisk är skattskyldig för person

återfört avdrag för vinstdelningsskatt.

Till 6 kap.

Utländska bolag

9 § Bestämmelserna i 6 kap. 9 § inkomstskattelagen 1998:000 tillämpas såvitt avser Venezuela från och med den 1januari året efter det att dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Venezuela träder i kraft.

Till 7 kap.

Förening som fått bestå registrerad som

10 § Det förhållandet att en ekonomisk förening med stöd 14 § av lagen 1987:668 om införande lagen 1987:669 ekonomiska av om föreningar fått bestå registrerad förening hindrar inte som att

föreningen vid tillämpning 7 kap. 7-13 inkomstskattelagen

av 1998:000 behandlas som en ideell förening.

Till 8 kap.

Ränta på skatter, tullar och avgifter

11 § Räntor på återbetalade skatter, tullar och avgifter enligt den upphävda lagen 1982:1006 avdrags- och uppgiñsskyldighet om beträffande vissa uppdragsersättningar och den upphävda tullagen 1987:1065 är skattefria.

Stipendier vid vuxenutbildning

12 § Stipendier enligt den upphävda förordningen 1995:559 om stipendium efter genomfört basår inom kommunal vuxenutbildning är skattefria.

Ikraftträdandelagen 313

Till 9 kap.

Ränta är undantagen från beskattning som

13 § I fråga inkomst utgörs ränta på utlånade medel och om som av undantagen från beskattning på grund dubbelsom är av beskattningsavtal tillämpas lånet har beviljats före den 1 juli - om 1986 74 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 och - 22 § den upphävda lagen 1947:576 statlig inkomstskatt i deras om lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1986 lagen 1986:465 och av lagen 1986:466 ändring i nämnda lagar. om

Avgifter för olovligt byggande före den 1 juli 1987

14 § Avgifter enligt den upphävda lagen 1976:666 påföljder och om ingripanden vid olovligt byggande m.m. skall inte dras av.

Avgifter avseende studiemedel

15 § Avgifter enligt 8 kap. studiestödslagen 1973:349 i dess lydelse fore den 1januari 1989 skall inte dras av.

Ränta på skatt m.m. för tid före år 1993

16 § Bestämmelserna i 9 kap. 11 § inkomstskattelagen 1989:000 om avdrag for ränta på skatter, tull och avgifter tillämpas inte på ränta belöper sig på tid före år 1993. som

Avgifter avseende oljeprodukter

17 § Avgift enligt 13 och 14 den upphävda lagen 1992:1438 om dieseloljeskatt och användning vissa oljeprodukter skall inte dras av av.

Ränta på tull

18 § Sådan ränta på tullar enligt den upphävda tullagen 1987:1065 belöper sig på tid efter år 1992 skall inte dras av. som

Underlåtet avdrag

19 § Avdrag skall inte göras för belopp för vilket betalningsskyldighet föreligger grund underlåtenhet att göra avdrag enligt av den upphävda lagen 1982: l 006 avdrags-och uppgiñsskyldighet om

beträffande vissa uppdragsersättningar.

Avgifter avseende elektriska anläggningar

20 § Avgift enligt den upphävda 18 § lagen 1902:7l: l s. innefattande vissa bestämmelser elektriska anläggningar skall inte om dras av.

Till 11 kap.

Ersättningar på grund arbetsgivares självrisk enligt 1916 års lag av om olycksfall i arbete

21 § I fråga om ersättning vid sjukdom eller olycksfall i arbete från arbetsgivare på grund att denne stått s.k. självrisk enligt den av upphävda lagen 1916:235 försäkring för olycksfall i arbete om tillämpas de bestämmelser gällde före ikraftträdandet den 1 som januari 1955 av lagen 1954:204 ändring i kommunalskattelagen om 1928:370.

Ersättningar vid sjukdom och olycksfall enligt lagstiftningen före år 1955

22 § I fråga om sådana livräntor enligt lag eller författning på annan grund av sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring som fastställts enligt de bestämmelser gällde före den 1 som januari 1955 tillämpas de bestämmelser gällde före ikraftsom trädandet den 1 juni 1955 lagen 1955:245 ändring i av om

kommunalskattelagen 1928:3 70.

Livräntor fastställda före år 1976 eller på grund skada före juli av 1977

23 § I fråga om livräntor som utbetalas på grund av personskada, som inte ersättning för förlorat underhåll och som fastställts före år avser 1976 gäller vad sägs i andra och tredje styckena. I fråga om som livräntor enligt den upphävda lagen 1954:243 yrkesskadeom försäkring eller motsvarande ersättning som utbetalas enligt annan författning eller på grund regeringens förordnande och som av bestäms eller utbetalas från Riksförsäkringsverket gäller vad som av sägs i andra och tredje styckena även beträffande livränta som har fastställts på grund skadefall har inträffat före den 1 senare av som juli 1977. Vid tillämpning 11 kap. 31 § inkomstskattelagen 1989:000 av skall hälften det livräntebelopp hänför sig till ett beskattningsav som år, till den del detta inte överstiger ett basbelopp, anses avse-ersättning för annat än förlorad inkomst skulle ha tagits upp som intäkt som del livräntan. Om den skattskyldige under beskatt-

skattefri av

ningsåret fått flera sådana livräntor, skall för totalbeloppet på motsvarande sätt beräknas skattefri del skall hänföras till de en som olika livräntoma i förhållande till deras storlek. sådan livränta helt eller delvis byts ut mot ett engångs- Om en belopp, skall vid tillämpningen 11 kap. 33 § inkomstskattelagen så av stor del engångsbeloppet anses utgöra ersättning för annat än av förlorad inkomst skulle ha tagits upp som intäkt som motsvarar som förhållandet mellan den skattefria delen av det livräntebelopp som hänför sig till året för utbytet och hela detta livräntebelopp, beräknat livräntan utbetalats hela året på oförändrade villkor. som om

Skadestånd fastställda före år 1977

24 § I fråga periodisk utbetalning av skadestånd som har fastom ställts före år 1977 tillämpas punkt 5 av anvisningarna till 46 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse före ikraftträdandet den 2 1977 av lagen 1977:41 om ändring i nämnda mars lag.

Avgångsbidrag när anställningen upphört före år 1991

25 § I fråga avgångsbidrag tillämpas, om anställningen upphörde om före år 1991, 32 § 1 tredje stycket och punkt 11 av anvisningarmom.

na till 32 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i deras lydelse före ikraftträdandet den 1juli 1990 lagen 1990:650

av om ändring i nämnda lag.

Till 14 kap.

Juridisk persons underskott i kommanditbolag

26 § Vid tillämpning av 14 kap. 17 § inkomstskattelagen 1998:000 skall för juridiska personer inte beaktas underskott som har dragits

av ett beskattningsår som påbörjats före år 1989.

Lån med uppslquten ränta

27 § Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta skall göras det beskattningsår då räntan betalas.

Till 16 kap.

Allmännyttiga bostadsföretag

28 § Om ett sådant bostadsföretag som avsågs i 2 § 7 fjärde

mom. stycket den upphävda lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den 1januari 1994 lagen 1993:670

av om ändring i nämnda lag i balansräkningen för det sista beskattningsår för vilket taxering skedde enligt de äldre bestämmelserna redovisade en särskild tillgångspost enligt lagen 1972:175 med vissa bestämmelser om bokföring bostadslån skall företaget göra

av m.m., avdrag med tre procent om året av tillgångspostens belopp enligt särskild plan.

Till 17 kap.

Vissa aktier och andelar

29 § Det finns särskilda bestämmelser

om

aktier som erhållits skifte föreningsbank i 84

- genom av

aktier som utskiñats från löntagarfond i 85 och

-

andelar har erhållits vid ombildning av landshypoteksorga-

- som nisationen i 88

Till 18 kap.

Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag före mars 1991

30 § I fråga utgifter för anslutningsavgiñer och anläggningsbidrag

om

i 18 kap. 1 § inkomstskattelagen 1998:000 före den 1juli som avses 1990 eller under ett beskattningsår för vilket taxering

senare men skedde år 1991 tillämpas bestämmelserna i den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i deras lydelse före ikrañträdandet den 1juli 1990 lagen 1990:650 ändring i nämnda lag.

av om

Överavskrivning före taxeringsåret 1991

31 § I fråga sådan avskrivning för öyerskjutande belopp som

om

i 18 kap. 20 § inkomstskattelagen 1998:000 gäller att avdrag avses medges först sedan taxeringen i fråga blivit slutligt avgjord, om det överskjutande beloppet hänför sig till 1990 eller tidigare års taxering.

Till 19 kap.

Värmepannor, hissmaskineri 0. anskafade före mars 1991

32 § I fråga värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maski-

om nell utrustning har anskaffats före den 1 juli 1990 eller senare

som

under ett beskattningsår för vilket taxering skedde år 1991 men tillämpas bestämmelserna avdrag för värdeminskning i punkt 2 b

om

anvisningarna till 25 § den upphävda kommunalskattelagen av 1928:370 i dess lydelse före ikrañträdandet den 1juli 1990 av lagen 1990:650 ändring i nämnda lag. Om utrustningen byts ut och

om den skattskyldige på grund härav har rätt till avdrag för reparation av byggnad medges dock inte avdrag för utrangering. I sådant fall skall ett belopp motsvarande vad återstår oavskrivet av anskaffnings-

som värdet för utrustningen läggas till anskaffningsvärdet för byggnaden till den del beloppet överstiger vad inflyter genom avyttring av

som material eller dylikt i samband med utbytet.

Nyttjanderättshavares förbättringar före 1991

mars

33 § I fråga om utgifter som avses i 19 kap. 25 eller 26 § inkomstskattelagen 1998:000 och arrendator eller nyttjande-

som en annan rättshavare haft före den l juli 1990 eller senare men under ett beskattningsår för vilket taxering skedde år 1991 tillämpas bestämmelserna i den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i deras lydelse fore ikraftträdandet den l juli 1990 lagen 1990:650

av om ändring i nämnda lag.

Reparation och underhåll vid statligt stöd beslutat före 1992

34 § I fråga om avdrag för reparation och underhåll i samband med statliga lån och bidrag tillämpas punkt 4 andra-fjärde styckena

av anvisningarna till 23 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i deras lydelse före ikraftträdandet den 1januari

1992 av lagen 1991:1832 om ändring i nämnda lag, om det ursprungliga beslutet om lån och bidrag fattats före år 1992.

Till 20 kap.

Utvinning av naturtillgång påbörjad före april 1981

35 § Har utvinning av naturtillgång påbörjats före den l april 1981 tillämpas i stället för bestämmelserna i 20 kap. 21-28 §§ inkomstskattelagen 1998:000 vad gällde enligt den upphävda

som kommunalskattelagen 1928:370 före ikraftträdandet den l april 1981 av lagen 1981:256 om ändring i nämnda lag. Detta gäller dock inte om den skattskyldige vid 1982 års taxering eller han då inte

- om gjorde avdrag för substansminskning avseende fyndigheten vid den första taxering därefter då han gjorde sådant avdrag begärde att

bestämmelserna i sin lydelse etter ikrañträdandet skulle tillämpas. I sådana fall skall beräkningen ske utvinning hade

som om en ny påbörjats vid ingången av det beskattningsår då avdrag första gången gjordes enligt de nya bestämmelserna. Om tillstånd enligt lag har getts för utvinning vid skilda tillfällen och för skilda områden skall tidpunkten för utvinningens början bestämmas särskilt för varje område.

SOU 1 997:2 Ikrafträdandelagen 3 19

Diken och skogsvägar färdiga före 1983

mars

36 § I fråga om avdrag för diken och skogsvägar som har färdigställts under ett beskattningsår för vilket taxering har skett senast år 1983 tillämpas vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 före ikrañträdandet den 1juli 1982 av lagen 1982:323 om ändring i nämnda lag.

Markanläggningar anskafade före mars 1991

37 § I fråga om markanläggning som har anskaffats före den 1 juli 1990 eller senare men under ett beskattningsår för vilket taxering skedde år 1991 tillämpas bestämmelserna i den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i deras lydelse före ikraftträdandet den 1juli 1990 av lagen 1990:650 om ändring i nämnda lag.

Till 21 kap.

Äldre skogsinnehav

38 § I fråga om skog som fanns på fastigheten vid ingången av det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1981, eller om taxering inte skedde då år 1982, övergångstillfället skall anskaffningsvärdet och det återstående anskaffningsvärdet bestämmas med utgångspunkt i skogens ingångsvärde enligt vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen l928:3 70 i dess lydelse före ikraftträdandet den 23 juli 1979 av lagen 1979:500 ändring i nämnda lag.

om

Som anskafhingsvärde anses ingångsvärdet vid övergångstillfället till den del sistnämnda värde grundade sig på ersättning vid köp, byte eller liknande förvärv efter år 1951 och, i fråga om annat förvärv på taxeringsvärdet för år 1952 eller senare år. Anskaffningsvärdet eller del av detta får inte i något fall beräknas med stöd av bestämmelserna i punkt 7 andra stycket sista meningen anvisningarna till 22 § den

av upphävda kommunalskattelagen i dess lydelse före ikraftträdandet den 23 juli 1979 av lagen 1979:500 ändring i nämnda lag 20-

om årsregeln.

Som återstående anskafningsvärde anses anskaffningsvärdet, beräknat enligt det föregående stycket, minskat med avdrag som den skattskyldige vid 1952 eller års taxering "har gjort för

senare minskning skogens ingångsvärde o.d. Är enligt punkt 7 andra

av stycket av anvisningarna till 22 § den upphävda kommunalskattelagen

i dess lydelse före ikraftträdandet den 23 juli 1979 av lagen 1979:500 om ändring i nämnda lag makes eller skyldemans förvärv avgörande för beräkningen av ingångsvärdet, skall avdrag som förvärvaren, eller i törkommande fall senare ägare, har gjort, anses som avdrag som den skattskyldige själv har gjort. Det återstående anskaffningsvärdet skall dock inte tas upp till lägre belopp än 50 procent av anskaffningsvärdet eller, i fråga om juridisk person som avsågs i punkt 7 femte stycket av anvisningarna till 22 § den upphävda kommunalskattelagen i dess lydelse etter ikrañträdandet den 23 juli 1979 av lagen 1979:500 om ändring i nämnda lag, 25 procent av anskaffningsvärdet. Kan den skattskyldige göra sannolikt att belopp, varmed avdrag har gjorts, hänför sig till en fastighet för vilken något anskaffningsvärde inte skall beräknas enligt denna paragraf, skall hänsyn inte tas till beloppet vid tillämpning av detta stycke.

Förvärv skogsfastighet under år 1981

av

39 § Vid tillämpning av bestämmelserna om skogsavdrag i 21 kap. 4-21 inkomstskattelagen 1998:000 skall en skattskyldig, om han begär det, anses ha förvärvat en fastighet genom köp, byte eller på liknande sätt om

fastigheten förvärvades under år 1981, fastigheten då var taxerad som jordbruksfastighet, överlåtelsen var betecknad som köp, byte eller liknande, och den avtalade ersättningen inte understeg fastighetens taxerings-

värde för år 1980.

Om den överlåtna fastigheten utgjorde en del av en taxeringsenhet vid 1980 års fastighetstaxering, skall den del av taxeringsvärdet som belöpte sig på fastigheten anses som dess taxeringsvärde vid tillämpning av första stycket

Till 23 kap.

Avyttringar av fastigheter före år 2000

40 § Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring närings-

av en fastighet enligt 73 skall värdeminskningsavdrag hänför

m.m. som sig till tid före år 1991 inte återföras enligt 23 kap. 2-7 inkomstskattelagen 1998:000.

41 § Om en fastighet i inkomstslaget jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse eller fastighet utomlands som övergick till att privatbostadsfastighet den l januari 1991 avyttras före år 2000, vara skall avdrag i 23 kap. 2 § 1-4 inkomstskattelagen som anges 1998:000 återföras. Detta gäller dock inte om omkostnadsbeloppet beräknas enligt 73

Till 24 kap.

Fastigheter förvärvade före mars 1983

42 §1 fråga fastigheter förvärvats före det beskattningsår for om som vilket taxering skedde år 1984 och inte är privatbostadsfastigheter gäller inte annat följer 43 § i stället för bestämmelserna i - om av - 24 kap. 5 och 18 inkomstskattelagen 1998:000 att de utgör lagertillgångar de sådana vid 1983 års taxering, om var att anse som eller taxering inte skedde då vid 1982 års taxering, enligt vad som om gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 före ikraftträdandet den 1 juli 1981 lagen 1981:295 om ändring i av nämnda lag.

En- och tvåfamiljsfastigheter förvärvade före år 1983

43 § En eller tvåfamiljsfastighet fysisk innehade en- som en person den 1januari 1983, utgjorde lagertillgång i rörelse och som den som fysiska bosatt på under hela åren 1981 och 1982 utgör personen var inte lagertillgång om fastigheten inte nedskriven vid utgången år 1982, eller var av den fysiska personen tog upp det belopp varmed fastigheten var nedskriven vid utgången av år 1982 som intäkt vid 1984 års taxering. Första stycket gäller inte fastigheten under år 1981 eller 1982 om föremål för annat byggnadsarbete än normalt underhåll i var byggnadsrörelse bedrevs den skattskyldige, dennes make eller som av fåmansföretag i vilket den skattskyldige eller dennes make var av

företagsledare.

ll 16-1581

Aktier och andelar ifastighetwrvaltande företag förvärvade före år 1983

44 § I fråga om aktier och andelar i fastighetsförvaltande företag som förvärvats före den l januari 1983 tillämpas i stället för bestämmelserna i 24 kap. 7 och 18 inkomstskattelagen 1998:000 vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 före ikraftträdandet den 1 juli 1981 lagen av 1981:295 om ändring i nämnda lag.

Lagerfastigheter förvärvade före år 1991

45 § Om en fastighet utgör lagertillgâng i tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter har påbörjats före år 1991 som och fastigheten hade förvärvats innan verksamheten påbörjades, skall fastighetens värde vid tiden for verksamhetens början beräknas enligt bestämmelserna beräkning kapitalvinst i punkterna 1 och 2 om av a av anvisningarna till 36 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i deras lydelse före ikraftträdandet den l juli 1990 av lagen 1990:650 om ändring i nämnda lag. Detta värde utgör därefter fastighetens anskaffningsvärde.

Till 25 kap.

Pensionsutfästelser före år 196 7

46 § Vid beräkning av avdrag för avsättning till pensionsstiñelse och för ökning av posten Avsatt till pensioner enligt punkt 2 av anvisningarna till 29 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:3 70 och av disponibla pensionsmedel skall tas intäkt enligt som upp som 28 § 1 mom. samma lag, i de båda lagrummens lydelse enligt lagen 1967:546 om ändring i nämnda lag skall utöver vad sägs i de som nämnda lagrummen följande gälla. Har utfastelse om pension inte är förenad med fribrev lämnats som fore den 1 januari 1967, skall vid beräkning arbetsgivares - av pensionsreserv enligt lagen 1967:531 tryggande om av pensionsutfästelse och vid beräkning upplupen del utfäst m.m. av av pension tryggas pensionsstiftelse hänsyn till sådant som av tas även utfäst tillägg som föranleds levnadskostnademas ökning fram till av den tidpunkt beräkningen Vid beräkningen pension, avser. anses som

börjat utbetalas före den 5 juni 1955, alltid utbetalad på grund av utfästelse.

Pensionsutfästelser före år 1976

47 § En arbetsgivare får tillämpa 19 28 § 1 mom., punkt l av anvisningarna till 22 punkt 6 av anvisningarna till 25 § och punkt

anvisningarna till 29 § den upphävda kommunalskattelagen 2 av 1928:370 i deras lydelse före ikraftträdandet den 1januari 1976 av lagen 1975:1347 ändring i nämnda lag i fråga om utfästelse om

om pension som lämnats skriftligen före år 1976 av arbetsgivaren eller den anställdes tidigare arbetsgivare. Detta gäller dock endast under förutsättning att han inte samtidigt gör avdrag enligt 25 kap. 13 inkomstskattelagen 1998:000.

Vad sägs i första stycket gäller inte i fråga om pensions-

som utfästelse till arbetstagare med sådant bestämmande inflytande i aktiebolag eller ekonomisk förening som avses i 25 kap. 10 § inkomstskattelagen. Avdrag för pensionskostnad som hänför sig till sådan arbetstagares avgång före 60 års ålder medges dock även utan beslut som avses i 25 kap. 15 § samma lag, om skriftlig utfästelse om lägre pensionsålder har lämnats före den 23 november 1976.

Om det föreligger särskilda skäl får Riksskatteverket medge att avdrag för kostnad som avser tid före ikraftträdandet av lagen

i 1975:1347 om ändring i kommunalskattelagen 1928:370 får göras med högre belopp än som följer av denna paragraf. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Till 26 kap.

Näringsbidrag m.m. före mars 1984

48 § I fråga stöd till näringsidkare för deras näringsverksamhet,

om

lämnats före den 1 juli 1983 eller senare men under ett som beskattningsår för vilket taxering har skett år 1984 tillämpas vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse före ikraftträdandet av lagen 1983:311 om ändring i nämnda lag.

324 Ikraftträdandelagen

Räntebidrag före år 1992

49 § Avdrag enligt 26 kap. 14 eller 41 kap. 27 § inkomstskatte-

lagen 1998:000 vid återbetalning sådant statligt räntebidrag för

av bostadsändamål uppburits före år 1992 medges bara för

som belopp

som tidigare har avräknats från ränteutgiñ.

Stöd till Icreditinstitut

50 § Återbetalas stöd avsågs i den upphävda som lagen 1993:765 om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut skall det återbetalade beloppet dras av.

Bidrag från Stiftelsen Svenska Filminstitutet före år 1994

51 § I fråga medel betalats ut från Stiftelsen Svenska om som Filminstitutet före år 1994 tillämpas 3 § den upphävda lagen 1963:173 om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m. i dess lydelse före ikraftträdandet den l januari 1994 av lagen 1993:1552 ändring i nämnda lag. om

Till 27 kap.

Reservfond hos landshypoteksinstitutionen

52 § Vid beräkning enligt 27 kap. 5 § inkomstskattelagen 1998:000

av högsta avdrag för avsättning till periodiseringsfond skall

överskottet näringsverksamheten minskas med belopp av som återförs enligt 2 § den upphävda lagen 1994:760 om inkomstskatteregler vid

ombildning av landshypoteksinstitutionen.

Äldre övertaganden

av periodiseringsfond

53 § Har periodiseringsfonder övertagits

vid Övertagande enligt 5 §

den upphävda lagen 1992:702 inkomstskatteregler

om med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. eller vid ombildning eller tillskott enligt 2 § respektive 3 § första meningen lagen 1994:758

om ombildning av landshypo-

teksorganisationen anses den övertar fonden själv ha gjort som

avsättningama och avdragen för avsättningama vid de taxeringar då avdragen för avsättningama gjordes.

Till 30 och 31 kap.

Skatteutjämningsreserv

54 § Vid beräkning kapitalunderlaget för expansionsfond enligt 30 av kap. 6 § inkomstskattelagen 1989:000 och för räntefördelning enligt 31 kap. 8 § lag skall avsättningar till skatteutjämningsreserv samma enligt den upphävda lagen 1990:654 om skatteutjämningsreserv räknas som skuld.

Till 31 kap.

Återfört avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv

55 § Vid beräkning av det för räntefördelning justerade resultatet enligt 31 kap. 5 § skall överskottet eller underskottet minskas med avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv som återförs enligt lagen 1993:1540 om återföring av skatteutjämningsreserv.

Till 34 kap.

Tillgångar förvärvade genom utdelning beslutad före år 1986

56 § I fråga tillgångar förvärvats genom utdelning beslutad om som före år 1986 gäller, i stället för vad som sägs i 34 kap. 22-28 inkomstskattelagen 1998:000, att tillgångarna anses anskaffade mot ersättning motsvarande marknadsvärdet då utdelningen kunde en disponeras.

Utdelning under år 1994

57 § I fråga om utdelning som lämnats under år 1994 tillämpas 2 § 4 mom. sista stycket den upphävda lagen 1947:476 om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikrafrträdandet den l januari 1995 av lagen 1994:1859 om ändring i nämnda lag.

Till 35 kap.

F usioner mellan ekonomiska föreningar före mars 195 6

58 § I fråga om fusioner mellan ekonomiska föreningar som genomförts före den 1 1956 tillämpas vad som gällde enligt den

mars upphävda kommunalskattelagen 1928:370 före ikraftträdandet den 5 april 1957 lagen 1957:72 ändring i nämnda lag.

av om

F usioner mellan jordbrukskassor enligt äldre lag

59 § Bestämmelserna i 2 § 4 mom. lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt i dess lydelse etter ikraftträdandet den 1 juli 1987 av lagen 1987:65 7 om ändring i nämnda lag tillämpas också i fråga om sådana fusioner enligt 87 § 1 mom. den upphävda lagen 1956:216 om jordbrukskasserörelsen som avsågs i lagrummet före ikraftträdandet.

F usioner mellan sparbanker enligt äldre lag och Övertagande av bankrörelse före juli 1987

60 § I fråga om fusioner enligt 78 § den upphävda lagen 1955:416 om sparbanker och i fall då ett bankaktiebolag fore den l juli 1987 övertagit ett annat bankaktiebolags hela bankrörelse tillämpas 2 § 4 mom. lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1987 av lagen 1987:657 om ändring i nämnda lag.

F usioner mellan ekonomiska föreningar enligt äldre lag

61 § I fråga om fusion enligt 96 § den upphävda lagen 1951:308 om ekonomiska föreningar tillämpas bestämmelserna i 2 § lagen

4 mom. 1947:576 om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den l januari 1988 av lagen l987:1 149 ändring i nämnda lag.

om

Till 36 och 37 kap.

Skatteutjämningsreserv till och med 2002 års taxering

62 § Bestämmelserna i 36 kap. 8 och 11 samt 37 kap. 8 och 9

periodiseringsfond tillämpas till och med 2002 års taxering också om i fråga skatteutjämningsreserv enligt den upphävda lagen

om 1993:1540 återföring av skatteutjämningsreserv.

om

Till 38 kap.

Reserv hos skadeförsäkringsföretag före år 1982

63 § I fråga sådan reserv hos skadeförsäkringsföretag som avses

om i 17 § lagen 1982:728 införande av försäkringsrörelselagen

om 1982:713 tillämpas bestämmelserna säkerhetsfond i punkt 2 av

om anvisningarna till 30 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse före ikraftträdandet den l januari 1983 av lagen 1982:1087 ändring i sistnämnda lag.

om

Till 39 kap.

Ägarförändringar, fusioner m.m. före år 1994

64 § Bestämmelserna i 39 kap. 4-20 tillämpas inte i fråga om ägarförändringar, fusioner, ombildningar och övertaganden som skett före år 1994.

Övertagande av bankrörelse

65 § Bestämmelserna i 39 kap. 17, 19 och 20 inkomstskattelagen l 9982000 tillämpas också efter Övertagande av bankrörelse enligt 5 § den upphävda lagen 1992:702 om inkomstskatteregler med anledning vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn,

av m.m.

Överlåtelse aktier eller andelar i statliga banker före juli

av 196

66 § Bestämmelserna i 39 kap. 21 § inkomstskattelagen 1998:00 tillämpas inte i fråga överlåtelser före den 1juli 1996.

om

Till 40 och 41 kap.

Räntekompensation åren 1991-1993

67 § Har förvärvare av skuldebrev eller av andel i värdepappersbnd som avses i 46 kap. 31 § andra stycket inkomstskattelagen l989:00 under åren 1991-1993 lämnat överlåtaren kompensation för uppllpen men inte förfallen avkastning, tillämpas 3 § 6 mom. den upphävda lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikrañträdandet den 1januari 1994 lagen 1993:1543 ändring

av om i nämnda lag.

Till 41 kap.

Räntebidrag före år 1992

68 § Bestämmelser om återbetalning räntebidrag uppburits

av som före år 1992 finns i 49

Till 42 kap.

Periodisk ersättning på grund avyttring före den I juli 1984

av

69 § I fråga om periodisk ersättning grund avyttringar före den

av 1juli 1984 tillämpas vad gällde enligt den upphävda kommunal-

som skattelagen 1928:370 före ikraftträdandet den 1juli 1984 lagen

av 1984:498 om ändring i nämnda lag.

Avyttringar före år 1991 beskattats år 1991

som senast

70 § Om en tillgång har avyttrats före år 1991 och vinst på grund

av avyttringen skulle tas intäkt enligt 35 § den upphävda

upp som kommunalskattelagen 1928:3 70 i dess lydelse före ikraftträdandet den 1juli 1990 lagen 1990:650 ändring i nämnda lag

av om men

beskattning på grund av bestämmelserna i 41 § den förstnämnda lagen i den angivna lydelsen inte skedde senast vid 1991 års taxering, gäller följande. Beskattning på grund av avyttringen skall ske det första beskattningsår då någon del av ersättningen kan disponeras. Om ersättningens storlek är beroende av viss framtida händelse och intäktens totala belopp därför inte kan fastställas då, skall tillkommande belopp beskattas det beskattningsår då beloppet kan disponeras.

Tillkommande ersättningar vid avyttringar före år 1991

71 § Om en avyttring beskattades vid 1991 eller tidigare års taxering men en viss del av ersättningen inte kunde beaktas då, skall tillkommande ersättning tas upp till beskattning när den kan disponeras. Beräkning av kapitalvinst eller kapitaltörlust skall då göras enligt de regler som tillämpades när den första delen av ersättningen togs upp till beskattning med undantag av 35 § 3 mom. andra stycket den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse före ikraftträdandet den l juli 1990 av lagen 1990:650 om ändring i nämnda lag. Bestämmelserna i 52 kap. inkomstskattelagen 1998:000 tillämpas inte i fall som avses i denna paragraf.

Till 43 kap.

F astighetsförvärv från närstående m.fl. före år 1968

72 § Har en fastighet förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt före år 1968 och har lagfart på förvärvet sökts efter den 8 november 1967, skall fastigheten vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust anses förvärvad genom det köp, byte eller liknande förvärv som skett närmast dessförinnan från någon annan person än en sådan som nämns nedan om

den skattskyldige förvärvade fastigheten från föräldrar, far- eller

morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make eller från aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige ensam eller tillsammans med sådana direkt

personer, eller indirekt, på grund av det samlade innehavet av aktier eller andelar hade ett bestämmande inflytande, eller

fastigheten genom förvärvet övergick på aktiebolag, handels-

bolag eller ekonomisk förening, vari säljaren ensam eller tillsammans

I7.16-1581

med nämnda personer, direkt eller indirekt, hade ett sådant inflytande, eller på dödsbo, vari säljaren eller sådan person var delägare.

Med lagfartsansökan likställs annan ansökan hos en myndighet om en viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen.

Avyttringar av fastigheter före år 2000

73 § Avyttras en fastighet före år 2000 får i andra fall än när en

delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag eller någon som är närstående till en delägare avyttrar en fastighet till företaget

omkostnadsbeloppet beräknas genom att det omkostnadsbelopp som hade kunnat användas om avyttringen skett den 31 december 1990 ökas med sådana förbättringskostnader m.m. som avses i 43 kap. 10-13 inkomstskattelagen 1998:000 och som lagts ned på fastigheten under tiden mellan ingången av år 1991 och avyttringstillfället. Vid tillämpning av punkterna 6 a och 6 b av anvisningarna till 36 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i deras lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1990 av lagen 1990:650 om ändring i sistnämnda lag skall dock följande gälla.

Ingångsvärde samt förbättringskostnader och därmed likställda belopp räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter det år då fastigheten förvärvades respektive kostnaden lades ned.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärdet visst år skall omräkningen ske med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter sistnämnda år.

Värdeminskningsavdrag som belöper på det år som den kostnad vartill avdraget hänför sig lades ned eller på något av de sju följande åren räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter det år kostnaden lades ned.

Fidigareläggning får inte ske med mer än åtta år. Tidigareläggning får ske endast i fråga om den del av ingångs-

värde och förbättringskostnader för ersättningsfastigl1eten som inte överstiger ett belopp motsvarande vederlaget vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten minskat med förbättringskostnader som under den skattskyldiges innehav har lagts ned på denna fastighet under det år då fastigheten avyttrades eller under något de sju

av närmast föregående åren. Sådan minskning med hänsyn till förbättringskostnader på den ursprungliga fastigheten skall dock ske endast för år då de nedlagda kostnaderna har överstigit tio procent

av vederlaget vid avyttringen av denna fastighet.

Tidigareläggning får ersättningsfastigheten förvärvats före

- om avyttringen den ursprungliga fastigheten inte leda till att

av ersättningsfastigheten förvärvad före förvärvet av den ursprung-

anses liga fastigheten eller tidigare än åtta år före avyttringen av nämnda fastighet.

Beräknas omkostnadsbeloppet enligt bestämmelserna i denna paragraf skall sådan kvotering vinsten som .avses i 43 kap. 27 och

av 28 inkomstskattelagen inte ske.

Fastigheter förvärvade före år 1980 och avyttrade före år 2000

74 § Vid tillämpning av 73 § gäller följande i fråga om fastigheter som forvärvats före år 1980. En jämförelse skall göras mellan det belopp som efter omräkning framkommer när summan av ingångsvärdet och förbättringskostnadema minskas med värdeminskningsavdrag, och det motsvarande belopp, som skulle ha framkommit vid en avyttring av fastigheten år 1980 efter omräkning enligt bestämmelserna i punkt 2 a tionde stycket av anvisningarna till 36 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse före ikrattträdandet den 1januari 1981 av lagen 1980:998 om ändring i nämnda lag. Den skattskyldige skall använda det högsta dessa

av belopp.

Avyttring av ersättningsfastighet före år 2000

75 § Vid tillämpning av 73 § gäller följande vid avyttring av en ersättningsfastighet om den ursprungliga fastigheten avyttrats något av åren 1981, 1982 och 1983. Vid omräkning av ingångsvärde, förbättringskostnader och värdeminskningsavdrag för ersättningsfastigheten skall tidigareläggning enligt punkt 6 b femte stycket

av anvisningarna till 36 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse efter ikrañträdandet av lagen 1980:998 om ändring i nämnda lag ske med högst ett, två respektive tre år.

Reparation och underhåll vid statligt stöd

76 § Bestämmelserna i 43 kap. 10 § 3 utgifter för reparation och

om underhåll i samband med statlig räntebidrag tillämpas också i fråga om utgifter för reparation och underhåll med statligt stöd inte

som kunnat dras på grund motsvarande äldre bestämmelser.

av av

Till 44 kap.

Bostadsrätter förvärvade från närstående år 1983

77 § Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat under år 1983 från en närstående person genom köp, byte eller på liknande sätt,- skall kapitalvinst eller kapitalförlust beräknas som om han hade förvärvat bostadsrätten genom närmast föregående förvärv av nämnda slag från någon än närstående person eller före annan en år 1983. Första stycket tillämpas inte om det visas att kapitalvinst som skulle tas som intäkt uppkom för den upp närstående personen på grund av överlåtelsen till den skattskyldige eller att den närstående personens bosättning i lägenheten upphörde eller den skattskyldige bosatte sig i lägenheten i nära anslutning till nämnda överlåtelse. Som närstående personer räknas den skattskyldiges make, barn och föräldrar.

78 § Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, skall den skattskyldige vid tillämpning 77 § ha förvärvat bostadsav anses rätten genom det köp, byte eller liknande förvärv skett närmast som dessförinnan. Frågan om detta tidigare förvärv har skett från en närstående person enligt 77 § avgörs med hänsyn till förhållandet mellan dem som då avyttrade respektive förvärvade bostadsrätten.

Till 46 kap.

Ej marknadsnoterade värdepapper förvärvade före den 2 april 1971

79 § För aktier, andelar i ekonomiska föreningar och andelar i värdepappersfonder som förvärvats före den 2 april 1971 och som inte är marknadsnoterade får anskaffningsvärdet vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust bestämmas till tre fjärdedelar i fråga om aktie som var noterad på börs eller föremål för liknande notering den 31 december 1975 och andelar i värdepappersfonder två tredjedelar av det värde till vilket aktien eller andelen skulle - tas upp vid taxeringen till statlig förmögenhetsskatt år 1976. Härvid tillämpas bestämmelserna i 42 kap. 17 § inkomstskattelagen 1998:000.

Vissa aktieförsäljningar och återköp under åren 1973 och 1974

80 § Om skattepliktig kapitalvinst uppkom vid avyttring av aktier under år 1973 enligt 35 § 3 mom. nionde stycket den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse efter ikraftträdandet den 26 december 1973 lagen 1973:1057 om ändring i nämnda av vinsten enligt övergångsbestämmelsema till den sistnämnda lag men lagen undantogs från skatteplikt grund av att återköp skedde senast den 30 september 1974 till köpeskilling och i övrigt samma oförändrade villkor, skall beskattningen vid senare avyttring av aktiema ske den tidigare avyttringen och återköpet inte hade som om ägt rum.

Konvertibla skuldebrev förvärvade före den 2juli 1980

81 § För konvertibla skuldebrev som förvärvats före den 2 juli 1980 får anskaffningsvärdet vid beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust bestämmas till marknadsvärdet den 1juli 1985.

Andelar i aktiesparfonder förvärvade genom insättningar före år 1984 eller under första kvartalet 1984

82 § Om andel i sådan aktiesparfond som avsågs i den upphäven en da lagen 1978:423 skattelättnader för vissa sparformer har om förvärvats genom insättningar före år 1984 skall som anskaffhingsvärde vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust, om den skattskyldige begär det, anses andelens marknadsvärde vid utgången av det femte kalenderåret efter det år för vilket sparskattereduktion medgavs, eller värdet på andelen vid utgången det år för vilket sparskatte- - av reduktion medgavs ökat med avkastningen under de därpå följande fem åren. Om andelen förvärvades under första kvartalet 1984 skall som anskañhingsvärde vid beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust, den skattskyldige begär det, anses om andelens marknadsvärde vid utgången av år 1988, eller värdet på andelen vid utgången av mars 1984 ökat med avkast- ningen till och med år 1988.

Optionsskuldebrev förvärvade före den I juli 1985

83 § I fråga om kapitalförlust vid avyttring av ett skuldebrev utgivet i förening med optionsrätt utan att optionsrätten avyttras tillämpas beslut utgivning skuldebrevet fattats av bolagsstämma eller om om av bolagets styrelse efter den 5 december 1984 och skuldebrevet förvärvats före den l juli 1985 punkt 4 fjärde stycket av anvisning- arna till 36 § den upphävda kommunalskattelagen 1928:370 i dess lydelse före ikrafcträdandet den 1juli 1985 av lagen 1985:307 om ändring i nämnda lag.

Aktier förvärvade år 1993 genom skifte av föreningsbank

84 § För aktier som erhållits genom skifte av den centrala föreningsbankens tillgångar enligt 11 kap. 10 § den upphävda föreningsbankslagen 1987:620 skall som anskaffhingsvärde anses anskaffningsvärdet för andelarna i den centrala föreningsbanken.

Aktier som skiftats ut från löntagarfond

85 § För aktier som erhållits från Delegationen för utskiftning av vissa medel ur förutvarande löntagarfondema skall anskañhingsvärdet anses vara noll. Detsamma gäller aktier som erhållit genom sådan överföring som avsågs i den upphävda lagen 1992:1091 om inkomstskatteregler vid utskiftning aktier i vissa fall. av

F usioner mellan ekonomiska föreningar före år I 993

86 § I fråga om fusioner mellan ekonomiska föreningar skett före som år 1993 tillämpas i stället för bestämmelserna i 46 kap. 9 § inkomstskattelagen 1998:000 vad som gällde anskaffningsvärde för om andelar i den Övertagande föreningen före ikraftträdandet den 1 januari 1993 av lagen 1992:1344 ändring i lagen 1947:576 om om statlig inkomstskatt.

Kapitalfbrluster vid 1994 års taxering på grund inlösen aktie av av

87 § Om det vid 1994 års taxering uppkom en kapitalförlust som var hänförlig till inlösen aktie vid nedsättning aktiekapitalet eller av av

reservfonden i ett aktiebolag, skall belopp som senare skiftas ut till aktieägaren tas kapitalvinst med ett belopp som svarar mot upp som avdraget för kapitaltörlust. Gjordes avdrag för viss del kapitalförav lusten skall bara motsvarande del det utskiftade beloppet tas upp av

som kapitalvinst.

Andelar förvärvade vid landshypoteksinstitutionens ombildning vid

årsskiftet 1994/1 995

88 § För andelar låntagare erhållit till följd ombildning enligt som av lagen 1994:758 ombildning landshypoteksinstitutionen i den om av ekonomiska förening i 2 § lag skall anskaffningssom avses samma värdet anses vara noll.

Aktiebyten under år 1994

89 § Har sådan avyttring i 46 kap. 17 § inkomstskattelagen som avses 1998:000 skett under år 1994 och var de avyttrade aktierna eller andelarna det slag avsågs i 3 § 1 fjärde stycket b den av som mom. upphävda lagen 1947:576 statlig inkomstskatt i dess lydelse före om ikraftträdandet den l januari 1995 lagen 1994:1859 om ändring av i nämnda lag, skall de mottagna aktierna anses förvärvade till det anskaffningsvärde gällde för de avyttrade aktiema med tillägg for som den skattepliktiga kapitalvinst uppkom vid avttringen. som

Kapitalförluster på andelar i värdepappersfonder

90 § Vid tillämpning bestämmelserna i 46 kap. 31 § första stycket av inkomstskattelagen 1998:000 avdrag för kapitalförlust på om andelar i värdepappersfonder skall hänsyn inte tas till sammansättningen fondens förmögenhet före år 1995. Under tiden den 1 av januari den 30 juni 1995 skall i stället för nivån 75 procent för andelen aktier o.d. förmögenheten tillämpas en gräns på 60 proav cent.

Till 47 kap.

Skatteutjämningsreserv i handelsbolag

91 § Vid justering av anskaffningsvärdet för andel i handelsbolag enligt 47 kap. 5-9 inkomstskattelagen 1998:000 skall ett belopp motsvarande den del avsättning till skatteutjämningsreserv av en som inte skall återföras till beskattning enligt lagen 1993:1540 om återföring av skatteutjämningsreserv ändå sådan inkomst anses som i bolaget som delägarna har tagit intäkt. upp som

Till 52 kap.

Sparat utdelningsunymme till och med år 1993

92 § Vid beräkning av sparat utdelningsutrymme enligt 52 kap. 10 § inkomstskattelagen 1998:000 för tiden till och med år 1993 får 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 den upphävda lagen 1947:576 statlig om inkomstskatt tillämpas i dess lydelse före ikrañträdandet den 1 juli 1994 av lagen 1994:778 om ändring i nämnda lag.

Sparat utdelningsutrymme till och med år 1994

93 § Vid beräkning av sparat utdelningsutrymme enligt 52 kap. 10 § inkomstskattelagen 1998:000 till och med år 1994 får den skattskyldige tillämpa bestämmelserna i 9 § den upphävda lagen 1994:775

om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning ägare i

av fåmansföretag i dess lydelse före ikraftträdandet den 1januari 1995 av lagen 1994:1859 om ändring i nämnda lag.

Till 56 kap.