Ds 2017:57
Följdändringar till ändrade mediegrundlagar
1. Sammanfattning
Promemorian innehåller förslag till följdändringar i författningar där hänvisningar görs till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen, förkortad TF, och yttrandefrihetsgrundlagen, förkortad YGL, i huvudsak innebärande att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser föreslagna i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, som beslutades av regeringen den 22 juni 2017.
I promemorian finns vissa överväganden med anledning av de i lagrådsremissen föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen avseende vissa söktjänster som tillhandahåller känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser m.m. Därutöver behandlas den av Mediegrundlagskommittén föreslagna bestämmelsen om att kravet på regeringens medgivande för åtal för vissa brott ska gälla även vid ansökningar om internationellt rättsligt bistånd avseende sådana brott.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
2. Författningsförslag
2.1. Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 36 kap.5 och 8 §§ och 49 kap. 5 §rättegångsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
36 kap.
5 §
1
Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.
Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden samt auktoriserade patentombud och deras biträden såvitt avser patenträttsliga angelägenheter enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om auktorisation av patentombud, får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Medlare enligt denna balk, lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder eller lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister och deras biträden, får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem vid medlingen eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är
1 Senaste lydelse 2011:861.
Författningsförslag Ds 2017:57
medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.
Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.
Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för
1. advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
2. andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap.21 och 23 §§offentlighets- och sekretesslagen och
3. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.
Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.
Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 och 4 §§ tryckfrihetsförordningen eller 2 kap.
3 och 4 §§ yttrandefrihets-
grundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.
Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.
Ds 2017:57 Författningsförslag
8 §
2
Rätten må förelägga den som
skall höras som vittne att, innan
han infinner sig för avgivande
av vittnesmål, uppliva sin
kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska för
vittnet tillgängliga räkenskaps-
böcker, anteckningar eller andra handlingar eller besiktiga plats eller föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.
Om rätten enligt 3 kap. 3 §
andra stycket 4 eller 5 tryck-
frihetsförordningen eller 2 kap.
3 § andra stycket 4 eller 5
yttrandefrihetsgrundlagenskall pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla uppgift som avses där, ändå får höras som vittne därom, skall rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag, hos vilket han har
erhållit vetskap om uppgiften.
Rätten får förelägga den som
ska höras som vittne att, innan
han eller hon infinner sig för att
lämna vittnesmål, uppliva sin
kunskap om vad vittnesförhöret gäller genom att granska räkenskapsböcker, anteckningar eller andra handlingar som är
tillgängliga för vittnet eller
besiktiga en plats eller ett föremål, om sådant kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.
Om rätten enligt 3 kap. 4 §
första stycket 4 eller 5 tryck-
frihetsförordningen eller 2 kap.
4 § första stycket 4 eller 5
yttrandefrihetsgrundlagenska pröva om någon, som är skyldig att hemlighålla en uppgift som avses där, ändå får höras som vittne om det, ska rätten först, om inte särskilda skäl föranleder annat, inhämta yttrande från det företag, hos vilket han eller hon har fått vetskap om uppgiften.
49 kap.
5 §
3
En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet
1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett yrkande om detta,
2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om övertagande av ett käromål,
2 Senaste lydelse 1991:1561. 3 Senaste lydelse 1998:601.
Författningsförslag Ds 2017:57
3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap.
3 § andra stycket 4 eller 5 tryck-
frihetsförordningen eller 2 kap.
3 § andra stycket 4 eller 5
yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran,
3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt 3 kap.
4 § första stycket 4 eller 5 tryck-
frihetsförordningen eller 2 kap.
4 § första stycket 4 eller 5
yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran,
4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta rättegångskostnad,
5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan,
6. prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål om häktning, tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som avses i 25–28 kap. eller omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken,
7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit,
8. prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7,
9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild part
skall utgå av allmänna medel
enligt 36 kap. 24 § andra stycket eller
9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en enskild part ska
betalas av allmänna medel enligt
36 kap. 24 § andra stycket eller
10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden för vissa frihetsberövanden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.2. Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
Härigenom föreskrivs att 9, 11 och 12 §§kreditupplysningslagen (1973:1173)
1
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §
2
Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen.
Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2.
Första stycket gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a–c.
11 §
3
När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande om
1. vem som bedriver kreditupplysningsverksamheten,
2. ändamålen med behandlingen,
3. de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom eller henne,
1 Lagen omtryckt 1981:737. 2 Senaste lydelse 2010:1073. 3 Senaste lydelse 2014:970.
Författningsförslag Ds 2017:57
4. möjligheten att få rättelse av de uppgifter som rör honom eller henne, och
5. vem som har begärt upplysningen. Om kreditupplysningen lämnas ut till ett svenskt kreditinstitut eller värdepappersbolag, eller till ett motsvarande utländskt företag, för att användas endast som underlag för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker med en sådan metod som avses i artikel 143.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, får meddelandet sändas senare men utan onödigt dröjsmål och begränsas till information enligt första stycket 1, 2 och 5. Om den som avses med upplysningen begär det, ska även information enligt 3 och 4 sändas till honom eller henne.
Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag.
Första–tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 9 §yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke
1 och 2.
Första–tredje styckena gäller inte kreditupplysningar som lämnas genom offentliggörande på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningarna tillhandahålls ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke
2 a–c.
12 §
4
Finns det anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med denna lag, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.
4 Senaste lydelse 2010:1073.
Ds 2017:57 Författningsförslag
Visar det sig att uppgiften är oriktig eller missvisande, eller att den annars har behandlats i strid med lagen, ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller uteslutas ur registret.
Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 1 och 2.
Om en oriktig eller missvisande uppgift har tagits in i en kreditupplysning som lämnats ut, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Detta gäller inte offentliggörande av en kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, utom när upplysningen tillhandahållits ur en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen på sätt som avses i den paragrafens första stycke 2 a–c.
Har uppgiften under den senaste tolvmånadersperioden lämnats i en periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverksamhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvarande form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen.
Andra–fjärde styckena gäller inte om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.
Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställning från den som uppgiften avser, ska denne kostnadsfritt underrättas om huruvida en sådan åtgärd vidtagits.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Författningsförslag Ds 2017:57
2.3. Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
1 §
1
En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen omfattas dock inte av förbudet. Inte heller omfattas jordbruksverksamhet.
En gäldenär som är en fysisk person får inte under konkursen driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 eller 7 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap.
2 eller 3 § yttrandefrihetsgrund-
lagen omfattas dock inte av förbudet. Inte heller omfattas jordbruksverksamhet.
Om näringsförbud efter
särskild prövning finns det
bestämmelser i lagen (2014:836)
om näringsförbud.
Bestämmelser om närings-
förbud efter särskild prövning finns i lagen (2014:836) om näringsförbud.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
1 Senaste lydelse 2014:841.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.4. Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)
Härigenom föreskrivs att 3 § arkivlagen (1990:782) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, skall dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen.
En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, ska dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen.
Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser.
Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser.
1. rätten att ta del av allmänna handlingar,
2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och
3. forskningens behov.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Författningsförslag Ds 2017:57
2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden
1
dels att 3 kap. 29 § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 6, 11–13, 18, 19, 21, 23, 26–28
och 30 §§, 4 kap. 2 §, 5 kap. 3–7 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1, 3–5, 8 och 9 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2–4 och 6 §§, 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 §, rubrikerna närmast före 3 kap. 11 § och 5 kap. 3 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Om utgivare av program
m.m.”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
I denna lag finns bestämmelser
I denna lag finns bestämmelser om
om ägare och utgivare av
periodiska skrifter m.m. (2 kap.),
om utgivare av radioprogram
m.m. (3 kap.),
om utgivare m.m. av tekniska
upptagningar (4 kap.),
om bevarande av exemplar
och inspelningar m.m. (5 kap.),
om åtal och tvångsmedel
(6 kap.),
om rätt domstol i tryck-
frihetsmål och yttrandefrihets-
1. ägare och utgivare av
periodiska skrifter m.m. (2 kap.),
2. utgivare av program m.m.
(3 kap.),
3. utgivare m.m. av tekniska
upptagningar (4 kap.),
4. bevarande av exemplar och
inspelningar m.m. (5 kap.),
5. åtal och tvångsmedel (6
kap.),
6. rätt domstol i tryck-
frihetsmål och yttrandefrihets-
1 Lagen omtryckt 2002:911.
Ds 2017:57 Författningsförslag
mål (7 kap.),
om förberedande behandling
av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.),
om huvudförhandling inför
jury (9 kap.),
om överläggning och dom
m.m. (10 kap.) samt
övriga bestämmelser (11 kap.).
mål (7 kap.),
7. förberedande behandling
av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8 kap.),
8. huvudförhandling
inför
jury (9 kap.), och
9. överläggning och dom
m.m. (10 kap.).
I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser.
2 §
2
De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen.
Med radioprogram, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tvlagen (2010:696).
Med program, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och tvlagen (2010:696).
3 kap.
6 §
När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort skall hans namn anges i sändningen. Dessutom skall varje sändning av ett radioprogram i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet.
När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort ska hans
eller hennes namn anges i
sändningen. Dessutom ska varje sändning av ett program i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet.
2 Senaste lydelse 2015:663.
Författningsförslag Ds 2017:57
Andra trådlösa sändningar av
radioprogram
Andra trådlösa sändningar av
program
11 §
3
Vad som föreskrivs i 1 och
2 §§ gäller också i fråga om
1. radioprogram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige, och
2. andra radioprogram än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio-_och_tv-lagen (2010:696).
I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 2 och 3 §§. Inte heller tillämpas första stycket.
Bestämmelserna i 1 och 2 §§
gäller också i fråga om
1. program som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige, och
2. andra program än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt radio- och tvlagen (2010:696).
I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än 1 kap. 10–13 §§. Inte heller tillämpas första stycket.
12 §
Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio-_och_tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten.
Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio-_och_tv-lagen (2010:696) att sända program också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten.
3 Senaste lydelse 2010:737.
Ds 2017:57 Författningsförslag
13 §
4
Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts
till Myndigheten för press, radio och tv.
Den som utser en utgivare av andra program i trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla
utgivaren till Myndigheten för press, radio och tv.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första stycket.
18 §
5
Bestämmelserna i 12–15 §§ tillämpas också i fråga om sådant tillhandahållande av information som avses i 1 kap.
9 § första stycket yttrandefrihets-
grundlagen. Den som bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i
1 kap. 9 § första stycket 1 och 2
yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio-_och_tv-lagen (2010:696) att sända radioprogram också driver verksamhet enligt 1 kap. 9 §
första stycket yttrandefrihets-
grundlagen, ska i stället för vad
Bestämmelserna i 12–15 §§ tillämpas också när information tillhandahålls enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen
av
någon som avses i första stycket 1 a–c den paragrafen. Den som
bedriver sådan verksamhet ska till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio-_och_tv-lagen (2010:696) att sända program också driver verksamhet enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för vad som anges i 1 §
4 Senaste lydelse 2015:811. 5 Senaste lydelse 2015:811.
Författningsförslag Ds 2017:57
som anges i 1 § första stycket gälla att
första stycket gälla att
– utgivare ska utses för verksamheten, – uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställföreträdare, ska antecknas i register hos programföretaget.
19 §
6
Utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra
stycket
yttrandefrihetsgrund-
lagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten.
En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i
1 kap. 9 § första stycket 1 och 2
yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift.
Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förut-
Utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver verksamheten.
En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver verksamheten, från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår och vem som utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn eller motsvarande uppgift.
Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller förut-
6 Senaste lydelse 2015:811.
Ds 2017:57 Författningsförslag
sättningarna enligt 1 kap. 9 §
andra stycket yttrandefrihets-
grundlagen.
sättningarna enligt 1 kap. 4 och
5 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.
Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig uppdraget.
21 §
7
I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt
1 kap. 9 § tredje stycket yttrande-
frihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång.
I god tid innan ett utgivningsbevis förfaller enligt
1 kap. 6 § första stycket yttrande-
frihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset förfaller, om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före tioårsperiodens utgång.
Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses förfallet vid tioårsperiodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv.
En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har vunnit laga kraft.
En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis får göras tidigast ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft.
7 Senaste lydelse 2015:811.
Författningsförslag Ds 2017:57
23 §
8
I 1 kap. 9 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namn på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk.
I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namn på en annan verksamhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna risk.
Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt.
26 §
I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 §
första eller andra stycket
yttrandefrihetsgrundlagenskall en uppgift om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne lämnas. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna skall vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra.
I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagenska en uppgift lämnas om verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, ska det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna ska vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra.
8 Senaste lydelse 2015:811.
Ds 2017:57 Författningsförslag
27 §
9
Myndigheten för press, radio och tv ska föra register över verksamheter enligt 1 kap. 9 §
första och andra styckena
yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om
Myndigheten för press, radio och tv ska föra register över verksamheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla uppgifter om
1. databasens namn,
2. vem som bedriver verksamheten,
3. från vilken ort överföringarna eller uppspelningarna utgår,
4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren,
5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och
6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis.
28 §
Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 9 § första
och andra styckena yttrande-
frihetsgrundlagen.
Regeringen
får också meddela föreskrifter om
ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen.
Regeringen får meddela föreskrifter om
1. avgifter för utdrag ur
register över verksamheter enligt 1 kap. 4 §yttrandefrihetsgrundlagen, och
2. ansökningsavgifter i ären-
den om utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen.
9 Senaste lydelse 2015:811.
Författningsförslag Ds 2017:57
30 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas till
böter eller fängelse i högst ett år.
Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 §
andra stycket yttrandefrihets-
grundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 9 § första
stycket
yttrandefrihetsgrund-
lagen skall dömas till penning-
böter.
Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.
Till penningböter döms den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen
av
någon som avses i första stycket 1 a–c den paragrafen.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i första och andra styckena.
4 kap.
2 §
Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 13 § första stycket eller
15 § första stycket yttrande-
frihetsgrundlagen skall fullgöras genom att uppgifterna intas i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller anbringas på skivan,
Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap. 16 eller 20 § yttrandefrihetsgrundlagen ska fullgöras genom att uppgifterna tas in i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller sätts fast på skivan, kassetten eller motsvarande
Ds 2017:57 Författningsförslag
kassetten eller motsvarande föremål.
föremål.
5 kap.
Radioprogram och tekniska
upptagningar
Program
och tekniska
upptagningar
3 §
10
Den som sänder radio-
program till allmänheten eller
tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana radioprogram som avses i 1 kap. 7 § andra
stycket
tryckfrihetsförord-
ningen. Beträffande överföringar som omfattas av 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen och motsvarande överföringar enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls.
Den som sänder program till allmänheten eller tillhandahåller beställ-tv ska ombesörja att varje sådant program och
program i beställ-tv spelas in.
Denna skyldighet gäller också sådana program som avses i 1 kap. 5 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen. I fråga om överföringar som omfattas av 1 kap. 4 §yttrandefrihetsgrundlagen och motsvarande överföringar enligt 1 kap. 5 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen är det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid varje tidpunkt tillhandahålls.
En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst sex månader
1. från sändningen,
2. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap.
9 § första stycket 1 och 2
yttrandefrihetsgrundlagen, från det att informationen inte längre tillhandahölls, eller
3. i fråga om sådant
2. i fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap.
4 § första stycket 2 a–c yttrande-
frihetsgrundlagen, från det att informationen inte längre tillhandahölls, eller
3. i fråga om sådant
10 Senaste lydelse 2015:663.
Författningsförslag Ds 2017:57
tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen, från uppspelningen.
tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d yttrandefrihetsgrundlagen, från uppspelningen.
Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra detta enligt första stycket.
Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av
radioprogram genom trådnät.
Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vidaresändning av
program genom trådnät.
4 §
Den som här i landet skall utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap.
7 § andra stycket tryckfrihets-
förordningen.
Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap. 5 §tryckfrihetsförordningen.
5 §
11
Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, radioprogram, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1–4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett radioprogram. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern
Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, program, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt 1–4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett program. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få
11 Senaste lydelse 2015:663.
Ds 2017:57 Författningsförslag
med att få tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 1 §
första stycket yttrandefrihets-
grundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål.
tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål.
6 §
Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom i ett radio-
program eller att han har lidit
skada på grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att han inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande.
Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne i ett program eller att han eller
hon har lidit skada på grund av
ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att han eller hon inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han eller hon kan vara målsägande.
Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.
Första stycket skall tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut
Första stycket ska tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut
Författningsförslag Ds 2017:57
här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.
här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.
7 §
12
I radio-_och_tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av
radioprogram.
I radio-_och_tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av
program.
I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek.
6 kap.
2 §
I de fall som anges i 10 kap.
11 § andra stycket tryck-
frihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar.
I de fall som anges i 10 kap.
14 § andra stycket tryck-
frihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 8 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar.
7 kap.
1 §
De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 §tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva
De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 2 §tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål ska pröva
12 Senaste lydelse 2010:737.
Ds 2017:57 Författningsförslag
tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skall målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.
Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 2 §yttrandefrihetsgrundlagen.
tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta upp tryckfrihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.
Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap.
8 och 9 §§ tryckfrihetsförord-
ningen och 7 kap. 4 §yttrandefrihetsgrundlagen.
3 §
13
Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort
1. varifrån ett radioprogram har utgått för sändning,
2. varifrån överföringar eller uppspelningar som avses i 1 kap.
har utgått, eller
1. varifrån ett program har utgått för sändning,
2. varifrån överföringar eller uppspelningar som avses i 1 kap.
har utgått, eller
3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har förövats.
13 Senaste lydelse 2010:1437.
Författningsförslag Ds 2017:57
4 §
Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall talan mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 §tryckfrihetsförordningen eller 5 kap.
tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 § andra
stycket tryckfrihetsförordningen
eller 5 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet.
Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, ska talan mot honom eller henne om ansvar för brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller
tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 23 §tryckfrihetsförordningen eller 5 kap.
varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet.
5 §
Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrund-
Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap.
22 eller 23 § tryckfrihetsför-
ordningen eller 5 kap. 4 eller 5 §
Ds 2017:57 Författningsförslag
lagen, skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har sitt hemvist.
yttrandefrihetsgrundlagen, ska målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har hemvist.
Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist eller saknar han hemvist i landet, skall målet prövas av den tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars uppehåller sig.
Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har hemvist eller saknar han eller
hon hemvist i landet, ska målet
prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han eller hon har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han
eller hon har gripits eller annars
uppehåller sig.
8 §
Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål
skall
få
tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern föra
talan mot beslutet.
En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 §
första stycket yttrandefrihets-
grundlagen har överlämnat sina
Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål ska handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål ska få tillfälle att yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får överklagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast Justitiekanslern
överklaga beslutet.
En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina åklagaruppgifter
Författningsförslag Ds 2017:57
åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren föra talan
mot beslutet.
i yttrandefrihetsmålet. Har rätten avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren
överklaga beslutet.
9 §
Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål.
Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 1 §
första stycket yttrandefrihets-
grundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet.
Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrandefrihetsmålet.
8 kap.
2 §
I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare skall rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden.
Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket.
I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott ska rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare ska rätten i mål om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 9 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot svaranden.
Om så krävs ska rätten meddela beslut i de frågor som avses i första stycket.
Ds 2017:57 Författningsförslag
9 kap.
2 §
Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen skall anges den tid inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall.
Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn ska genom rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen ska den tid anges inom vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen ska också innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra stycket kan åläggas jury-
ledamoten om han eller hon
uteblir utan laga förfall.
3 §
Om en juryman har styrkt laga förfall, skall en suppleant från samma grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.
Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall, skall
jurymannen underrättas om det.
Om en juryledamot har styrkt laga förfall, ska en suppleant från samma grupp av
juryledamöter inkallas till tjänst-
göring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.
Finner rätten att en jury-
ledamot inte har styrkt laga
förfall, ska juryledamoten underrättas om det.
4 §
Uteblir en juryman från
huvudförhandlingen, skall en suppleant tillkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.
Har den uteblivne inte laga förfall, skall han åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans för-
Om en juryledamot uteblir
från huvudförhandlingen, ska en suppleant inkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.
Har den uteblivna ledamoten inte laga förfall, ska han eller hon åläggas att ersätta staten och parterna de kostnader som hans
Författningsförslag Ds 2017:57
summelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp.
eller hennes försummelse orsakat
om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp.
6 §
Vid huvudförhandlingen får
jurymännen med rättens till-
stånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.
Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet.
Vid huvudförhandlingen får
juryledamöterna med rättens
tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.
Vid fortsatt huvudförhandling ska juryn bestå av samma medlemmar som före avbrottet.
10 kap.
1 §
Juryn skall omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryman, skall juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller företa omröstning.
Juryn skall besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.
Juryn ska omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryledamot, ska juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro överlägga om sitt svar eller företa omröstning.
Juryn ska besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.
Ds 2017:57 Författningsförslag
11 kap.
1 §
Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättning till juryledamöter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Författningsförslag Ds 2017:57
2.6. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument
Härigenom föreskrivs att 5, 6, 7, 19 och 28 §§ och rubriken närmast före 5 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen
Skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen
5 §
Av skrift som avses i 1 kap.
5 §
och som har framställts och
utgivits här i landet skall sju
pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av 7, 8 eller 9 §.
Av en skrift som avses i 1 kap.
2 §
tryckfrihetsför-
ordningen och som har framställts och getts ut här i landet
ska sju pliktexemplar lämnas,
om annat inte följer av 7, 8 eller 9 §.
6 §
Av skrift som avses i 1 kap.
5 §
och som har framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas,
1. om skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas, eller
Av en skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands ska sju pliktexemplar lämnas,
1. om skriften är en sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller ska finnas, eller
2. om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 §.
Ds 2017:57 Författningsförslag
7 §
1
Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift, ska endast ett pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 §§.
Av skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 §.
Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett radioprogram eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen ska jämställas med en bilaga till en periodisk skrift.
Av en skrift som har framställts i punktskrift ska två pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 §.
Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar inte ett program eller en teknisk upptagning som enligt 1 kap. 5 eller 6 § tryckfrihetsförordningen ska jämställas med en bilaga till en periodisk skrift.
19 §
Pliktexemplar av skrift, som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen, skall lämnas
1. när det gäller skrift, som har framställts här i landet, av framställaren,
2. när det gäller periodisk skrift, som har framställts utomlands, av utgivaren här i landet,
3. när det gäller annan skrift än periodisk skrift, som har framställts utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av
Pliktexemplar av en skrift, som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen, ska lämnas
1. när det gäller en skrift, som har framställts här i landet, av framställaren,
2. när det gäller en periodisk skrift, som har framställts utomlands, av utgivaren här i landet,
3. när det gäller någon annan skrift än en periodisk skrift, som har framställts utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av
1 Senaste lydelse 2012:491.
Författningsförslag Ds 2017:57
den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet.
den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet.
28 §
2
Pliktexemplar ska lämnas av
1. annan skrift som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen än tryckt dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket skriften gavs ut,
2. videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet, och
3. skrift i mikroform, film eller annat dokument för elektronisk återgivning än videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes tillgängligt för allmänheten här i landet.
1. annan skrift som avses i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen än en tryckt dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket skriften gavs ut,
2. ett videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet, och
3. en skrift i mikroform, film eller annat dokument för elektronisk återgivning än videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes tillgängligt för allmänheten här i landet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2 Senaste lydelse 2010:1880.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.7. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden
Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1996:242) om domstolsärenden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
37 §
1
Ett beslut som inte innebär att ärendet avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av ett beslut som innebär att ärendet avgörs. Överklagande får dock ske särskilt, när domstolen
1. ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning,
2. avvisat ett ombud eller ett biträde,
3. beslutat i en fråga om säkerställande av det som ärendet gäller eller beslutat att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas eller i övrigt beslutat tills vidare rörande saken,
4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför domstolen och en underlåtenhet att följa föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom eller henne,
5. vid prövning enligt 3 kap.
3 § andra stycket 5 tryckfrihets-
förordningen eller 2 kap. 3 §
andra stycket 5 yttrandefrihets-
grundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör,
5. vid prövning enligt 3 kap.
4 § första stycket 5 tryckfrihets-
förordningen eller 2 kap. 4 §
första stycket 5 yttrandefrihets-
grundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör,
6. beslutat i en fråga om undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om någon annan liknande åtgärd,
7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff
7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff
1 Senaste lydelse 1997:395.
Författningsförslag Ds 2017:57
för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon skall ersätta en kostnad för förfarandet,
för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon ska ersätta en kostnad för förfarandet,
8. beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan i ärendet eller
9. beslutat i annat fall än som avses i 8 i en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619).
Ett beslut genom vilket ärendet återförvisas till en lägre domstol eller till en förvaltningsmyndighet får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.8. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
1
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 22 § första stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
1 Senaste lydelse 2009:480.
Författningsförslag Ds 2017:57
6 §
2
Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Av 2 kap. 17 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag.
Av 2 kap. 22 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2 Senaste lydelse 2009:480.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.9. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 3 kap. 8 § och 6 kap. 19 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
2 §
För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program i ljudradio
eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihets-
grundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras.
För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras.
Regeringen eller,
efter
regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela
föreskrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §.
Regeringen eller
den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela före-
skrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §.
3 kap.
8 §
1
När antalet tillstånd har begränsats enligt 7 §, ska tillståndsprövningen ske efter allmän inbjudan till ansökan, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som
1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat
1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program som avses i 1 kap. 2 §
1 Senaste lydelse 2010:497.
Författningsförslag Ds 2017:57
som anges i 1 kap. 1 § tredje
stycket
yttrandefrihetsgrund-
lagen,
2. är avsedd för privat bruk, eller
3. behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa.
Prövning enligt första stycket ska ske efter ett jämförande urvalsförfarande, efter ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan enligt första stycket, vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i andra stycket 3 och om förfarande enligt tredje stycket.
6 kap.
19 §
2
En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs, om verksamheten avser tillhandahållande av
1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program i
ljudradio eller annat som anges i
1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen, eller
1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett för utsändning till allmänheten av program som
avses i 1 kap. 2 § yttrande-
frihetsgrundlagen, eller
2. tjänster inom ett allmänt kommunikationsnät vilka består av
a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta
a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala, nationella och internationella samtal, telefax och datakommunikation med en viss angiven lägsta
2 Senaste lydelse 2012:285.
Ds 2017:57 Författningsförslag
datahastighet, som medger funktionell tillgång till Internet, eller
datahastighet, som medger funktionell tillgång till internet, eller
b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst till mobil nätanslutningspunkt.
Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar
före-
skrifter om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall medge undantag från kravet i första stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter
om frågor som avses i första och andra styckena samt får i enskilda fall medge undantag från kravet i första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Författningsförslag Ds 2017:57
2.10. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
1
Upptagning eller uppteckning av uppgifter som inhämtats enligt denna lag ska omgående förstöras om innehållet
1. berör en viss fysisk person och har bedömts sakna betydelse för verksamhet som avses i 1 §,
2. avser uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller enligt 3 kap.
eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller som omfattas av efterforskningsförbudet i 3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen,
2. avser uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller enligt 3 kap.
3 och 4 §§ tryckfrihets-
förordningen eller 2 kap. 3 och
4 §§ yttrandefrihetsgrundlagen,
eller som omfattas av efterforskningsförbudet i 3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen,
3. omfattar uppgifter i sådana meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare vilka skyddas enligt 27 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken, eller
4. avser uppgifter lämnade under bikt eller enskild själavård, såvida det inte finns synnerliga skäl att behandla uppgifterna för syften som anges i 1 § andra stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
1 Senaste lydelse 2016:558.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.11. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att 6 kap.1, 2 och 8 §§, 10 kap.4, 4 a, 7, 9, 13, 14 §§, 12 kap. 2 §, 13 kap.1 och 3–5 §§, 15 kap.5 och 6 §§, 16 kap. 3 §, 17 kap. 8 §, 18 kap. 19 §, 21 kap. 8 §, 22 kap. 6 §, 23 kap. 8 §, 24 kap. 9 §, 25 kap. 18 §, 26 kap. 15 §, 27 kap. 10 §, 28 kap. 17 §, 29 kap. 14 §, 30 kap. 30 §, 31 kap. 26 §, 32 kap. 11 §, 33 kap. 5 §, 34 kap. 11 §, 35 kap. 24 §, 36 kap. 8 §, 38 kap. 9 §, 39 kap. 6 §, 40 kap. 8 §, 42 kap. 11 §, 43 kap. 11 § och 44 kap.1–5 §§offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
1 §
I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar.
I 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar.
2 §
Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet.
Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet.
Författningsförslag Ds 2017:57
8 §
1
Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra–femte styckena.
Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta förvaltningsdomstolen.
Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen.
Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen.
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen.
Av 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen.
10 kap.
4 §
2
När en domstol eller någon annan myndighet enligt 3 eller 3 a § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära ett förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna en muntlig upplysning till en part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde.
Ett förbehåll som görs enligt 6 kap. 1 § eller 23 kap. 21 a §rättegångsbalken får inte innebära ett förbud för parten eller den misstänkte att själv ta del av materialet. Det får inte heller innebära att den misstänkte eller försvararen nekas sin rätt enligt 23 kap.
1 Senaste lydelse 2010:1507. 2 Senaste lydelse 2017:178.
Ds 2017:57 Författningsförslag
21 a § första stycket rättegångsbalken att få en kopia av protokoll eller anteckningar från förundersökningen.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första och andra styckena inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-
lagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första och andra styckena inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
4 a §
3
Sekretess hindrar inte att en tilltalad i ett mål, som slutligt har avgjorts, tar del av uppgifter i den förundersökning som har föregått avgörandet eller av annan uppgift som har tillförts målet och som har haft betydelse för beslutet i åtalsfrågan eller för avgörandet av målet i sak. Samma sak gäller för uppgifter som inte har haft någon sådan betydelse, om det inte av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att den sekretessbelagda uppgiften inte röjs, och det står klart att det intresset har företräde framför den enskildes intresse av att ta del av uppgiften.
Sekretess hindrar inte heller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, att den som har godkänt ett strafföreläggande eller ett föreläggande av en ordningsbot tar del av uppgifter i en sådan brottsutredning som har utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som har föregått föreläggandet.
När en domstol eller någon annan myndighet lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild enligt första eller andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i tredje
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i tredje
3 Senaste lydelse 2017:178.
Författningsförslag Ds 2017:57
stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
7 §
Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
9 §
Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrande-
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
Ds 2017:57 Författningsförslag
frihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
13 §
När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndighet göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla
beträffande
förbehållet.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla i fråga om förbehållet.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och
7 §§
tryckfrihets-
förordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
14 §
Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.
Författningsförslag Ds 2017:57
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
12 kap.
2 §
En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.
Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
13 kap.
1 §
Av 1 kap. 1 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
1 och 2 §§ yttrandefrihets-
Av 1 kap. 1, 2 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrande-
Ds 2017:57 Författningsförslag
grundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i
radioprogram, film, tekniska
upptagningar eller därmed jämställt medium.
frihetsgrundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i program, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium.
3 §
Av 7 kap. 3 § första stycket 1
och 4 § 1–8 tryckfrihets-
förordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrund-
lagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten.
Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 §
första stycket yttrandefrihets-
grundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.
Av 7 kap. 10, 12–18 §§ och
22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § och 4 § första
stycket 1 yttrandefrihetsgrund-
lagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten.
Av 7 kap. 20 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 2–19 §§ tryckfrihetsförordningen.
4 §
Av 7 kap. 3 § första stycket 2
och 5 § 1 tryckfrihets-
förordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första
Av 7 kap. 20 § 1 och 22 §
första stycket 2 och andra stycket
tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 2
Författningsförslag Ds 2017:57
stycket 2 yttrandefrihetsgrund-
lagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.
och andra stycket yttrande-
frihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.
5 §
4
Av 7 kap. 3 § första stycket 3
och 5 § 2 tryckfrihetsför-
ordningen samt 5 kap. 1 § första
stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag.
Av 7 kap. 20 § 2 och 22 §
första stycket 3 och andra stycket
tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag.
En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap. 4 § första stycket, 4 a § tredje stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV–VI. Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av
4 Senaste lydelse 2017:178.
Ds 2017:57 Författningsförslag
bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII.
15 kap.
5 §
Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.
Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.
6 §
5
Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.
Den tystnadsplikt som följer av 1 b § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av
Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.
Den tystnadsplikt som följer av 1 b § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av
5 Senaste lydelse 2013:972.
Författningsförslag Ds 2017:57
7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1–8
och 20 § 3 tryckfrihetsför-
ordningen samt 5 kap. 1 § första
stycket och 3 § första stycket 1
7 kap. 5 § 3 och 10, 12–18 §§ och
22 § första stycket 1 och andra stycket tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § och 4 § första
stycket 1 yttrandefrihetsgrund-
lagen.
16 kap.
3 §
Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken.
Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken.
17 kap.
8 §
6
Den tystnadsplikt som följer av 7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 7 § andra stycket och 7 a § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Lydelse enligt prop. 2016/17:208 Föreslagen lydelse
18 kap.
19 §
Den tystnadsplikt som följer av 5–10 §§, 11 § första stycket, 12 och 13 §§ inskränker rätten
Den tystnadsplikt som följer av 5–10 §§, 11 § första stycket, 12 och 13 §§ inskränker rätten
6 Senaste lydelse 2012:846.
Ds 2017:57 Författningsförslag
enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare.
Att den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra stycket följer av 7 kap. 3 § första
stycket 1, 4 § 1–8 och 5 § 3
tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 §
första stycket 1 yttrandefrihets-
grundlagen.
Att den tystnadsplikt som följer av 1–3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra stycket följer av 7 kap. 10,
12–18 §§, 20 § 3 och 22 § första stycket 1 och andra stycket
tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.
Författningsförslag Ds 2017:57
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
21 kap.
8 §
Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-
lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
22 kap.
6 §
Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
23 kap.
8 §
Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om
Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om
Ds 2017:57 Författningsförslag
uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier.
uppgift som hänför sig till annat än ett ärende om tillrättaförande av en elev eller skiljande av en elev från vidare studier.
24 kap.
9 §
7
Den tystnadsplikt som följer av 2 a och 8 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2 a och 8 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och
7 §§
tryckfrihetsför-
ordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke.
25 kap.
18 §
8
Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16, 17 och 17 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16, 17 och 17 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1–5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.
7 Senaste lydelse 2013:795. 8 Senaste lydelse 2013:626.
Författningsförslag Ds 2017:57
Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Inspektionen för vård och omsorg eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
26 kap.
15 §
9
Den tystnadsplikt som följer av 5, 13 och 14 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-
lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 5, 13 och 14 a §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1, 3, 4, 6 och 10 a §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård.
27 kap.
10 §
10
Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 8 § tredje stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra
Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3–5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som
har gjorts med stöd av 8 § tredje
stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra
9 Senaste lydelse 2012:664. 10 Senaste lydelse 2011:739.
Ds 2017:57 Författningsförslag
uppgifter. uppgifter.
28 kap.
17 §
11
Den tystnadsplikt som följer av 12 a § och av ett förbehåll som gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-
lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 12 a § och av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
29 kap.
14 §
12
Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 5 a och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
1 och 2 §§ yttrandefrihets-
grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 5 a och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
30 kap.
30 §
13
Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 4 a § första stycket 2, 4 b § första stycket, 6 b § första stycket, 12 § första stycket och andra stycket 2, 12 a § första stycket och andra stycket 2, 12 b § första stycket 2, 13 §,
Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 4 a § första stycket 2, 4 b § första stycket, 6 b § första stycket, 12 § första stycket och andra stycket 2, 12 a § första stycket och andra stycket 2, 12 b § första stycket 2, 13 §,
11 Senaste lydelse 2010:208. 12 Senaste lydelse 2014:57. 13 Senaste lydelse 2017:651.
Författningsförslag Ds 2017:57
15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2, 23 a § och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-
lagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2, 23 a § och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.
31 kap.
26 §
Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20–22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20–22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som
har gjorts med stöd av 14 §
andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att
Ds 2017:57 Författningsförslag
meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.
32 kap.
11 §
14
Den tystnadsplikt som följer av 1 och 2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en registrerads förhållanden.
Den tystnadsplikt som följer av 1 och 2 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en registrerads förhållanden.
Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling.
Den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som har gjorts med stöd av 10 § andra meningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
33 kap.
5 §
Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter
Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter
14 Senaste lydelse 2011:739.
Författningsförslag Ds 2017:57
34 kap.
11 §
Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som
har gjorts med stöd av 5 § andra
stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
35 kap.
24 §
Den tystnadsplikt som följer av 11 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 11 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som
har gjorts med stöd av 9 § andra
stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men.
36 kap.
8 §
15
Den tystnadsplikt som följer av 3 § första och andra styckena samt 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap.
1 §
Den tystnadsplikt som följer av 3 § första och andra styckena samt 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsför-
15 Senaste lydelse 2011:864.
Ds 2017:57 Författningsförslag
och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
ordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild.
38 kap.
9 §
Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
39 kap.
6 §
16
Den tystnadsplikt som följer av 1, 5 a och 5 b §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrund-
lagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning av 5 §.
Den tystnadsplikt som följer av 1, 5 a och 5 b §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning av 5 §.
40 kap.
8 §
Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryck-
Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§
16 Senaste lydelse 2010:85.
Författningsförslag Ds 2017:57
frihetsförordningen och 1 kap.
1 och 2 §§ yttrandefrihets-
grundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
42 kap.
11 §
Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap.
1 §
och 1 kap. 1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om enskilds personliga förhållanden.
Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om någon enskilds personliga förhållanden.
43 kap.
11 §
Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och
2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
44 kap.
1 §
17
Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
Rätten enligt 1 kap. 1 och
och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
17 Senaste lydelse 2014:806.
Ds 2017:57 Författningsförslag
1. beslut enligt 10 kap. 12 § tredje stycket andra meningen regeringsformen,
2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,
3. 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,
2. 3 kap. 3 och 4 §§ tryckfrihetsförordningen,
3. 2 kap. 3 och 4 §§ yttrandefrihetsgrundlagen,
4. 6 kap. 8 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt, och
5. beslut enligt 7 kap. 20 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.
2 §
18
Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
1 och 2 §§
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § sjunde stycketrättegångsbalken, och
Rätten enligt 1 kap. 1 och
och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. beslut som meddelats med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § sjunde stycketrättegångsbalken, och
2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken.
3 §
19
Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
Rätten enligt 1 kap. 1 och
och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. 6 kap.12–14 §§patientsäkerhetslagen (2010:659), och
18 Senaste lydelse 2011:739. 19 Senaste lydelse 2010:679.
Författningsförslag Ds 2017:57
2. 15 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).
4 §
20
Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
Rätten enligt 1 kap. 1 och
och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. 2 kap. 14 § första stycket 1 och 3 postlagen (2010:1045),
2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och
3. 6 kap. 21 § lagen om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare eller om inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
5 §
21
Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska
Rätten enligt 1 kap. 1 och
och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. beslut som meddelats med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska
20 Senaste lydelse 2012:288. 21 Senaste lydelse 2013:626.
Ds 2017:57 Författningsförslag
säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet,
säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet,
2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap,
3. 4 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och
4. 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Författningsförslag Ds 2017:57
2.12. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §
1
I denna lag avses med
handlingar: sådana handlingar
som avses i 2 kap. 3 § första
stycket första meningen tryck-
frihetsförordningen,
handlingar: sådana handlingar
som avses i 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,
vidareutnyttjande: användning av handlingar för andra ändamål
än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
1 Senaste lydelse 2015:289.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.13. Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 16 kap. 16 § radio-_och_tv-lagen (2010:696) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §
För sändningar genom tråd som når 100 hushåll eller färre gäller bara 9 kap. 1–4 §§ och i yttrandefrihetsgrundlagen bara 1 kap. 2 och 3 §§.
För sändningar genom tråd som når 100 hushåll eller färre gäller bara 9 kap. 1–4 §§ och i yttrandefrihetsgrundlagen bara 1 kap. 10–13 §§.
16 kap.
16 §
1
En behörig myndighet i Sverige ska, om en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran, uppmana ett programföretag under svensk jurisdiktion att följa den andra EESstatens bestämmelser om
1. programföretaget tillhandahåller en tv-sändning som helt eller huvudsakligen är riktad mot den andra EES-staten, och
2. det är fråga om överträdelse av en bestämmelse i allmänhetens intresse som är mer långtgående än AV-direktivets bestämmelser, i den ursprungliga lydelsen.
Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap.
2 och 3 §§ yttrandefrihetsgrund-
lagen.
Bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet och om förbud mot censur finns i 1 kap.
10–13 §§ yttrandefrihetsgrund-
lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
1 Senaste lydelse 2015:662.
Författningsförslag Ds 2017:57
2.14. Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 17 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
17 §
Vid utgivning av lexikon, handböcker eller andra liknande tryckta skrifter är skriftens författare, utgivare eller förläggare, på begäran av den som innehar ett registrerat varumärke, skyldig att se till att varumärket inte återges i skriften utan att det framgår att varumärket är skyddat genom registrering. Detsamma gäller om en sådan skrift görs tillgänglig elektroniskt av någon som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen.
Vid utgivning av lexikon, handböcker eller andra liknande tryckta skrifter är skriftens författare, utgivare eller förläggare, på begäran av den som innehar ett registrerat varumärke, skyldig att se till att varumärket inte återges i skriften utan att det framgår att varumärket är skyddat genom registrering. Detsamma gäller om en sådan skrift görs tillgänglig elektroniskt av någon som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen.
Den som inte följer en begäran enligt första stycket är skyldig att medverka till att en rättelse offentliggörs på det sätt och i den omfattning som är skäligt samt att bekosta detta.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.15. Förslag till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket inom tre månader från tillgängliggörandet.
Skyldigheten enligt första stycket gäller dock bara om
1. tillgängliggörandet haft grundlagsskydd enligt 1 kap. 6 §
eller 9 § första stycket yttrande-
frihetsgrundlagen, eller
1. tillgängliggörandet haft grundlagsskydd enligt 1 kap.
3 eller 4 § yttrandefrihetsgrund-
lagen, med undantag för när
informationen tillhandahålls allmänheten av någon som avses i 1 kap. 4 § första stycket 1 d samma lag, eller
2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 9 §
första stycket yttrandefrihets-
grundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden.
2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och tillgängliggörandet har skett på det sätt som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Författningsförslag Ds 2017:57
2.16. Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2014:836) om näringsförbud ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §
Den som har näringsförbud får, trots förbudet, såsom enskild näringsidkare utöva sådan grundlagsskyddad rättighet som avses i
– 2 kap. 1 § regeringsformen, – 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §tryckfrihetsförordningen, eller
– 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller
8 § eller 10 kap. 1 § yttrande-
frihetsgrundlagen.
– 1 kap. 1 och 7 §§, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, eller
– 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 och 3 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.17. Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring
Härigenom föreskrivs att 1 och 20 §§ lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och om förvaring av handlingarna sedan de överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om de enskilda organens skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 21 §tryckfrihetsförordningen och om förvaring av handlingarna sedan de överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om de enskilda organens skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
I fråga om allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar finns bestämmelser i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
20 §
I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar.
Författningsförslag Ds 2017:57
I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess.
Av 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar.
Av 2 kap. 21 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med en myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.18. Förslag till förordning om ändring i förordningen (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket
Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket och 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Förordning om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till kungl. biblioteket och
riksdags-
biblioteket
Förordning om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till Kungl. biblioteket och
Riksdags-
biblioteket
1 §
Med skrift förstås i denna förordning tryckt skrift och annan skrift som avses i 1 kap.
Med skrift förstås i denna förordning tryckt skrift och annan skrift som avses i 1 kap.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
Författningsförslag Ds 2017:57
2.19. Förslag till förordning om ändring i arkivförordningen (1991:446)
Härigenom föreskrivs att 3 § arkivförordningen (1991:446) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Sedan ett ärende hos en myndighet har slutbehandlats
skall de allmänna handlingarna i
ärendet arkiveras. I samband därmed skall myndigheten pröva i vilken omfattning sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningenskall tas omhand för arkivering.
Allmänna handlingar som inte tillhör ett ärende skall arkiveras så snart de har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.
I fråga om diarier och journaler samt register och förteckningar som förs fortlöpande skall varje införd anteckning anses arkiverad i och med att den har gjorts.
Riksarkivet får meddela ytterligare föreskrifter om när en handling skall anses vara arkiverad.
Sedan ett ärende hos en myndighet har slutbehandlats
ska de allmänna handlingarna i
ärendet arkiveras. I samband därmed ska myndigheten pröva i vilken omfattning sådana handlingar som avses i 2 kap.
12 § tryckfrihetsförordningenska tas om hand för arkivering.
Allmänna handlingar som inte hör till ett ärende ska arkiveras så snart de har justerats av myndigheten eller
färdigställts på annat sätt.
I fråga om diarier och journaler samt register och förteckningar som förs fortlöpande
ska
varje införd
anteckning anses arkiverad i och med att den har gjorts.
Riksarkivet får meddela ytterligare föreskrifter om när en handling ska anses vara arkiverad.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.20. Förslag till förordning om ändring i förordningen (1991:1712) om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ förordningen (1991:1712) om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
1
Av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 9 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår att tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall tas upp av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen har sitt säte.
Av 12 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen och 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår att tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål ska tas upp av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen har sitt säte.
Även Eskilstuna, Norrköpings och Helsingborgs tingsrätter får ta upp sådana mål.
2 §
I de län, i vilka domkretsen för en tingsrätt som anges i 1 § andra stycket ingår, skall de uppgifter som beskrivs i 12 kap.
4, 6, 8 och 9 §§ tryckfrihets-
förordningen fullgöras av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen har sitt säte. Vad
nu sagts skall gälla i fråga om
både tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.
Tingsrätt som avses i 1 §
I de län i vilka domkretsen för en tingsrätt som anges i 1 § andra stycket ingår, ska de uppgifter som beskrivs i 12 kap.
9, 11, 13 och 14 §§ tryck-
frihetsförordningen fullgöras av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen har sitt säte. Detta gäller i fråga om både tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.
En tingsrätt som avses i 1 §
1 Senaste lydelse 1997:1113.
Författningsförslag Ds 2017:57
första stycket skall sända över gällande
jurymannalista
till
annan tingsrätt inom länet som
också får ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.
första stycket ska sända över gällande juryledamotslista till
andra tingsrätter inom länet som
också får ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.21. Förslag till förordning om ändring i förordningen (2002:916) om avgifter i vissa yttrandefrihetsärenden
Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (2002:916) om avgifter i vissa yttrandefrihetsärenden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
1
Den som hos Myndigheten för press, radio och tv ansöker om utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 9 § andra
stycket
yttrandefrihetsgrund-
lagen, bevis om ändrat namn på sådan verksamhet, bevis om ändrade tekniska förutsättningar för verksamheten eller bevis om ändrad ort som överföringar i sådan verksamhet utgår från ska betala en avgift på 2 000 kronor.
Den som hos Myndigheten för press, radio och tv ansöker om utgivningsbevis för verksamhet enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, bevis om ändrat namn på sådan verksamhet, bevis om ändrade tekniska förutsättningar för verksamheten eller bevis om ändrad ort som överföringar i sådan verksamhet utgår från ska betala en avgift på 2 000 kronor.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
1 Senaste lydelse 2015:620.
Författningsförslag Ds 2017:57
2.22. Förslag till förordning om ändring offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)
Härigenom föreskrivs att rubriken närmast före 1 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) ska lyda ”Föreskrifter med stöd av 2 kap. 17 § tryckfrihetsförordningen”.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
Ds 2017:57 Författningsförslag
2.23. Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv
Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 3 §§ förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
1
Myndigheten för press, radio och tv ska verka för yttrandefrihet inom sitt verksamhetsområde och främja möjligheterna till mångfald och tillgänglighet inom press, radio och tv.
Myndigheten ska även följa och analysera utvecklingen inom medieområdet och sprida kunskap om den till allmänheten.
Myndigheten har vidare till uppgift att besluta om presstöd, tillstånd, avgifter och registrering samt utöva tillsyn i frågor som rör tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv och ljudradiosändningar i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan myndighet.
Myndigheten ska också besluta i frågor om utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § andra
stycket
yttrandefrihetsgrund-
lagen.
Myndigheten ska också besluta i frågor om utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen.
2 §
2
Myndigheten ska särskilt
1. pröva frågor om
a) tillstånd enligt radio-_och_tv-lagen (2010:696) att sända tv eller sökbar text-tv och om överlåtelse av sådana tillstånd,
b) tillstånd enligt radio-_och_tv-lagen att sända närradio, att det samtidigt får sändas mer än ett närradioprogram i en kommun,
1 Senaste lydelse 2015:618. 2 Senaste lydelse 2016:138.
Författningsförslag Ds 2017:57
större sändningsområden för närradio än en kommun, fastställande av sändningstider för närradio om tillståndshavarna inte kan enas om fördelning av sändningstid eller om en tillståndshavare begär att myndigheten ska fastställa sändningsschemat i dess helhet och att en sändningstid för närradio inte får användas av någon annan under en tid av högst tre månader om en innehavare av ett tillstånd, som har fått ett föreläggande enligt radio-_och_tv-lagen, avstår sändningstid eller avsäger sig sitt sändningstillstånd,
c) tillstånd enligt radio-_och_tv-lagen att sända kommersiell radio, överlåtelse av sådana tillstånd och sändningsområdenas omfattning för analog kommersiell radio, och
d) tillstånd enligt radio-_och_tv-lagen att sända ljudradio, som inte är kommersiell radio eller närradio, under en begränsad tid,
2. upprätta och föra register enligt radio-_och_tv-lagen, över dem som bedriver en sändningsverksamhet som omfattas av lagen och över satellitentreprenörer och godkänna sändningsbeteckningar enligt lagen,
3. utöva tillsyn enligt radio-_och_tv-lagen och över verksamhet enligt 1 kap. 9 §
andra stycket yttrandefrihets-
grundlagen och utöva tillsyn enligt förordningen (1998:32) om standarder för sändning av radio- och tv-signaler,
3. utöva tillsyn enligt radio-_och_tv-lagen och över verksamhet enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagenom
det finns utgivningsbevis för verksamheten och utöva tillsyn
enligt förordningen (1998:32) om standarder för sändning av radio- och tv-signaler,
4. pröva frågor om återkallelse och ändring av tillstånd att sända tv, sökbar text-tv, närradio och kommersiell radio,
5. besluta enligt radio-_och_tv-lagen om krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i fråga om tv-sändningar, beställ-tv och sökbar text-tv,
6. förordna lokala kabelsändarorganisationer enligt radio-_och_tv-lagen och besluta om återkallelse av sådana förordnanden samt besluta om undantag från nätinnehavares skyldigheter enligt lagen,
7. handlägga frågor om ledigt sändningsutrymme att sända kommersiell radio enligt 13 kap. 6 och 24 §§ radio-_och_tv-lagen, och
Ds 2017:57 Författningsförslag
8. pröva frågor om stöd enligt presstödsförordningen (1990:524) och enligt förordningen (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar.
3 §
3
Myndigheten ska även
1. pröva frågor om utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen och föra register över verksamhet enligt samma paragraf,
1. pröva frågor om utgivningsbevis enligt 1 kap. 5
och 6 §§ yttrandefrihetsgrund-
lagen och föra register över verksamhet enligt samma
paragrafer,
2. upprätta och föra register över utgivare enligt lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,
3. meddela föreskrifter enligt förordningen ( 1998:32 ) om standarder för sändning av radio- och tv-signaler,
4. meddela föreskrifter enligt förordningen ( 2010:1059 ) med bemyndigande för Myndigheten för press, radio och tv att meddela vissa verkställighetsföreskrifter,
5. handlägga
frågor om
särskild avgift, sändningsavgift och avgifter enligt övergångsbestämmelserna till radio-_och_tv-lagen (2010:696),
6. samarbeta enligt 16 kap.
15 och 16 §§ radio-_och_tv-lagen med behöriga myndigheter i andra EES-stater i fråga om överträdelser av vissa bestämmelser i allmänhetens intresse,
7. följa innehållet i utländska
3. handlägga
frågor om
särskild avgift, sändningsavgift och avgifter enligt övergångsbestämmelserna till radio-_och_tv-lagen (2010:696),
4. samarbeta enligt 16 kap.
15 och 16 §§ radio-_och_tv-lagen med behöriga myndigheter i andra EES-stater i fråga om överträdelser av vissa bestämmelser i allmänhetens intresse,
5. följa innehållet i utländska
3 Senaste lydelse 2015:618.
Författningsförslag Ds 2017:57
ljudradio- och tv-sändningar som riktas mot den svenska allmänheten,
8. publicera statistik och
annan information om ägande- och branschstruktur, teknik, innehåll och ekonomiska förhållanden inom medieområdet,
9. tillhandahålla uppgifter om
dagstidningars spridning enligt kungörandeförordningen (1977:827),
10. årligen rapportera till
regeringen om den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper, förändringar i tidningsägandet, utvecklingen av och förutsättningarna för tidningsdistributionen samt övriga väsentliga förändringar inom dagspressen,
11. handlägga frågor om
europeiska produktioner i tvsändningar och beställ-tv, och
12. sprida information om
gällande regler och beslut av större vikt eller principiell betydelse till berörda aktörer och till allmänheten.
ljudradio- och tv-sändningar som riktas mot den svenska allmänheten,
6. publicera statistik och
annan information om ägande- och branschstruktur, teknik, innehåll och ekonomiska förhållanden inom medieområdet,
7. tillhandahålla uppgifter om
dagstidningars spridning enligt kungörandeförordningen (1977:827),
8. årligen
rapportera till
regeringen om den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper, förändringar i tidningsägandet, utvecklingen av och förutsättningarna för tidningsdistributionen samt övriga väsentliga förändringar inom dagspressen,
9. handlägga
frågor om
europeiska produktioner i tvsändningar och beställ-tv, och
10. sprida information om
gällande regler och beslut av större vikt eller principiell betydelse till berörda aktörer och till allmänheten.
Myndigheten har också uppgifter enligt
1. förordningen ( 1998:32 ) om standarder för sändning av radio- och tv-signaler, och
2. förordningen ( 2010:1059 ) med bemyndigande för Myndigheten för press, radio och tv att meddela vissa verkställighetsföreskrifter.
Ds 2017:57 Författningsförslag
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
3. Bakgrund
Den 26 juni 2014 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området (dir. 2014:97). Kommittén antog namnet Mediegrundlagskommittén (Ju 2014:17). I september 2016 överlämnade kommittén betänkandet Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58).
En uppgift för kommittén har varit att göra en språklig och strukturell översyn av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i syfte att göra grundlagarna så tydliga och lättillämpade som möjligt. I betänkandet föreslås, utöver att språket moderniseras och meningsbyggnaden förenklas, bl.a. redaktionella ändringar som innebär att strukturen i grundlagarna och numreringen av paragraferna ändras. Det innebär bl.a. att längre paragrafer delas upp och att vissa bestämmelser flyttas. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, som beslutades av regeringen den 22 juni 2017, föreslås att dessa ändringar i huvudsak ska genomföras. Ändringarna medför att det finns ett behov av att se över författningar där det förekommer hänvisningar till grundlagarna. I denna promemoria lämnas förslag till sådana följdändringar.
Kommittén har även haft i uppdrag att analysera vilka konflikter med skyddet för den personliga integriteten som uppkommer när information tillhandahålls ur databaser med utgivningsbevis och ta ställning till om förändringar behövs för att tillgodose integritetsskyddet. I betänkandet föreslås att det införs undantagsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som avser offentliggörande av känsliga personuppgifter samt uppgifter om lagöverträdelser och andra liknande uppgifter. Regeringens förslag i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar överensstämmer i huvudsak med kommitténs förslag. I
Bakgrund Ds 2017:57
promemorian finns vissa överväganden med anledning av förslaget i denna del.
I kommitténs uppdrag har även ingått att utreda möjligheterna att lämna internationell rättslig hjälp och annat internationellt rättsligt bistånd på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Kommittén har föreslagit bl.a. en bestämmelse i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden som innebär att det gällande kravet på regeringens medgivande för åtal för vissa brott blir tillämpligt även vid internationellt rättsligt bistånd. Promemorian innehåller överväganden i frågan om en sådan bestämmelse ska införas.
4. Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna
4.1. Behovet av följdändringar
De språkliga och strukturella ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som föreslås i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar innebär att ändringar behöver göras i andra författningar som innehåller hänvisningar till dessa grundlagar.
Hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen förekommer i flera författningar. Det är fråga om hänvisningar till grundlagarna som helhet, vissa kapitel eller enskilda paragrafer. Alla hänvisningar föranleder dock inte följdändringar. Ett exempel på när någon följdändring inte behövs är då hänvisningen avser tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen som helhet (som fallet är i bl.a. 1 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], förkortad OSL). Någon följdändring behövs inte heller om hänvisningen avser ett visst kapitel och detta har motsvarande innehåll enligt den nya lydelsen (se t.ex. 1 kap. 1 § tredje stycket OSL). Motsvarande gäller även i fråga om hänvisningar till enskilda paragrafer om dessa behåller sin numrering och har samma materiella innehåll. Ett exempel på en sådan hänvisning där det relevanta innehållet är oförändrat, trots att den paragraf som hänvisningen avser enligt förslaget i lagrådsremissen delas upp, finns i 27 kap. 20 e § rättegångsbalken. Inte heller i ett sådant fall föreslås därför någon följdändring.
I det följande kommer, utöver följdändringar med anledning av att paragrafer byter plats, delas upp eller struktureras om, vissa ändringar att behandlas särskilt. Det är fråga om ändringar som föranleds av införandet av nya termer, materiella förändringar i
Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna Ds 2017:57
rättsläget, ändringar i databasregeln samt utvidgningen av bilageregeln och möjligheten att ansöka om borttagande av vissa yttranden i databaser som omfattas av denna regel. Några frågor med anledning av ändringarna i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, i fortsättningen benämnd tillämpningslagen, kommer att behandlas särskilt.
4.2. Följdändringar med anledning av att paragrafer byter plats, delas upp eller struktureras om
Promemorians förslag: Hänvisningar till olika bestämmelser i
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som görs i rättegångsbalken, kreditupplysningslagen, konkurslagen, arkivlagen, tillämpningslagen, lagen om pliktexemplar av dokument, lagen om domstolsärenden, lagen om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m., lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, offentlighets- och sekretesslagen, lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, radio-_och_tv-lagen, lagen om pliktexemplar av elektroniskt material, lagen om näringsförbud, lagen om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring, förordningen om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket, arkivförordningen, förordningen om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål och offentlighets- och sekretessförordningen ersätts med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i deras nya lydelser.
Skälen för promemorians förslag: I Mediegrundlags-
kommitténs betänkande görs en översyn av språket och strukturen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Lagtexten anpassas till det språk som i dag används i författningar och ges en könsneutral utformning. Översynen innebär bl.a. att längre paragrafer delas upp i flera, att vissa bestämmelser flyttas till andra delar av grundlagarna och att det införs nya punktuppställningar i
Ds 2017:57 Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna
ett antal paragrafer. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att kommitténs förslag i dessa delar ska genomföras.
De föreslagna ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen behöver följas av ändringar i författningar som hänvisar till bestämmelser i grundlagarna, så att hänvisningarna sker till rätt lagrum efter lagändringarna. Som exempel kan nämnas ändrade hänvisningar som föranleds av ändringar i portalparagrafen i 1 kap. 1 § TF. Bestämmelsen anger dels tryckfrihetens syfte och innebörd (första och andra styckena), dels grundläggande bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet (tredje och fjärde styckena). Enligt förslaget i lagrådsremissen flyttas bestämmelserna om meddelar- och anskaffarfrihet till en annan paragraf i samma kapitel (1 kap. 7 § enligt förslaget). Även i yttrandefrihetsgrundlagen flyttas motsvarande bestämmelser, vilka finns i 1 kap. 2 §, längre fram i samma kapitel (1 kap. 10 § enligt förslaget). I denna del kan även nämnas att bestämmelsen med de grundläggande reglerna om tillämpningsområdet i 1 kap. 5 § TF byter plats inom kapitlet (1 kap. 2 § enligt förslaget). De nu nämnda ändringarna medför att det finns behov av att göra följdändringar i flera författningar, bl.a. i bestämmelser om tystnadsplikt i offentlighets- och sekretesslagen.
I flera författningar finns även hänvisningar till bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. TF. Enligt lagrådsremissens förslag struktureras detta kapitel om, vilket medför att numreringen ändras på de flesta paragraferna. I det fall då en författning hänvisar till någon av dessa paragrafer bör hänvisningarna därför ändras till att avse motsvarande bestämmelse i den föreslagna lydelsen. Ett exempel på detta är hänvisningen i 3 § arkivlagen (1990:782) till bestämmelsen om minnesanteckningar, utkast och koncept i 2 kap. 9 § TF, som enligt lagrådsremissens förslag flyttas till 12 § i samma kapitel.
I några författningar förekommer hänvisningar till bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihetsbrott i 7 kap. TF och 5 kap. YGL. Enligt lagrådsremissens förslag disponeras dessa båda kapitel om, med följden att de flesta paragraferna byter plats. I dessa fall bör hänvisningarna ändras till att avse motsvarande bestämmelser enligt de nya lydelserna. Följdändringar behövs även vid hänvisningar till bestämmelser om rättegången i tryck- och yttrande-
Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna Ds 2017:57
frihetsmål, då dessa bestämmelser enligt förslaget byter plats i både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Utöver de nämnda exemplen förekommer även flera andra hänvisningar till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som enligt förslaget struktureras om eller byter numrering. Även i dessa fall bör hänvisningarna ändras så att de sker till rätt lagrum eller stycke efter författningsändringarna.
På de ovan angivna grunderna finns det skäl att ändra hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i rättegångsbalken, kreditupplysningslagen (1973:1173), konkurslagen (1987:672), arkivlagen (1990:782), lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, lagen (1996:242) om domstolsärenden, lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m., lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, radio-_och_tv-lagen (2010:696), lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, lagen (2014:836) om näringsförbud, lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring, förordningen (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till kungl. biblioteket och riksdagsbiblioteket, arkivförordningen (1991:446), förordningen (1991:1712) om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål och offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641).
4.3. Termerna juryman och radioprogram ersätts med juryledamot respektive program
Promemorians förslag: Termen juryman ersätts med termen
juryledamot i tillämpningslagen och i förordningen om behörighet för vissa tingsrätter att ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål.
Ds 2017:57 Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna
Termen radioprogram ersätts med termen program i tillämpningslagen, i lagen om pliktexemplar av dokument, i lagen om elektronisk kommunikation och i offentlighets- och sekretesslagen.
Skälen för promemorians förslag: Mediegrundlagskommittén
har föreslagit bl.a. att några av de termer som används i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska ersättas av nya termer. Kommittén föreslår t.ex. att termen radioprogram ska ersättas med termen program i yttrandefrihetsgrundlagen och att termen juryman ska ersättas med termen juryledamot i tryckfrihetsförordningen. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att kommitténs förslag i dessa delar ska genomföras.
I flera författningar används termerna med hänvisning till tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Motsvarande ändringar som i grundlagarna bör därför göras i dessa fall. Som exempel på författningar där termen radioprogram förekommer i detta avseende kan nämnas 7 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, 2 kap. 2 §, 3 kap. 8 § och 6 kap. 19 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och 13 kap. 1 § OSL. Termen används också i flera paragrafer i tillämpningslagen, där även termen juryman förekommer. Frågor om användningen av termen program i tillämpningslagen behandlas även i avsnitt 4.8.
4.4. Materiella ändringar i grundlagarna får genom hänvisningar genomslag i andra författningar
Promemorians förslag: Bestämmelsen i tillämpningslagen om
att utlänningar får vara utgivare av radioprogram på samma villkor som svenska medborgare upphävs.
Promemorians bedömning: De materiella ändringar i tryck-
frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som föreslås i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar dels i form av att det genomgående anges att skyddet i grundlagarna riktar sig till var och en och inte, som enligt dagens ordning, till svenska medborgare, dels att reglerna om tystnadsplikt i yttrandefrihetsgrundlagen anpassas till reglerna i tryckfrihetsförordningen, bör
Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna Ds 2017:57
få genomslag även i de författningar som hänvisar till de aktuella bestämmelserna. Det innebär i vissa fall att skyddet utökas.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Översynen
av lagtexten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har i två fall föranlett Mediegrundlagskommittén att föreslå förändringar som enligt kommittén kan tänkas ändra rättsläget något. Det rör dels vilket skydd i fråga om tryck- och yttrandefriheten som ska gälla för andra än svenska medborgare, dels om det ska vara någon skillnad när det gäller tillämpningsområdet för tystnadsplikten i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslår regeringen att kommitténs förslag ska genomföras.
I det första fallet innebär förslaget i lagrådsremissen att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samordnas med hur fri- och rättighetsregleringen har utformats i 2 kap. regeringsformen. Enligt förslaget anges det genomgående i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att skyddet riktar sig till var och en eller varje fysisk eller juridisk person och inte, som enligt nuvarande ordning, till svenska medborgare. Av särskilda bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen följer dock enligt förslaget att för andra än svenska medborgare ska särskilda begränsningar få göras genom lag i fråga om tryck- och yttrandefriheten.
I det andra fallet föreslås att bestämmelsen om tystnadsplikt i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att den stämmer överens med vad som anges i tryckfrihetsförordningen (2 kap. 3 § andra stycket YGL enligt förslaget).
I flera författningar förekommer hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i nu aktuella avseenden. Som exempel kan nämnas att följden av att grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen riktar sig till var och en är att även andra än svenska medborgare träffas av undantagen från förbudet mot att driva näringsverksamhet i lagen (2014:836) om näringsförbud och konkurslagen (1987:672). När det gäller den utökade tystnadsplikten innebär den bl.a. att fler personer kommer att träffas av det s.k. frågeförbudet i 36 kap. 5 § rättegångsbalken. De materiella ändringarna som
Ds 2017:57 Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna
föreslås i grundlagarna i dessa avseenden bör få genomslag även i de författningar som hänvisar till bestämmelser i grundlagarna.
Med anledning av att skyddet i yttrandefrihetsgrundlagen enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar riktar sig till var och en finns det inte skäl att i 3 kap. 29 § tillämpningslagen särskilt reglera att utlänningar får vara utgivare av program. Paragrafen bör därför upphävas.
4.5. Hänvisningar till databasregeln
Promemorians förslag: Hänvisningar till databasregeln i
yttrandefrihetsgrundlagen som görs i kreditupplysningslagen, tillämpningslagen, varumärkeslagen, lagen om pliktexemplar av elektroniskt material, förordningen om avgifter i vissa yttrandefrihetsärenden och förordningen med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv anpassas så att hänvisningarna avser de paragrafer där motsvarande bestämmelser tas in i grundlagen i dess nya lydelse.
Skälen för promemorians förslag: Mediegrundlagskommittén
har gjort en omfattande översyn av databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. Enligt kommitténs förslag delas bestämmelsen upp i fyra paragrafer (1 kap. 4–7 §§). Av 4 § följer att grundlagens bestämmelser om sändningar av program även ska tillämpas på tillhandahållanden ur databaser. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 § första stycket och andra stycket första meningen. I paragrafen finns en uppräkning av aktörer med automatiskt grundlagsskydd för databasverksamhet och de olika medieformer som omfattas. Det anges även att grundlagsskyddet gäller för någon annan än dessa aktörer om det finns utgivningsbevis för verksamheten (det frivilliga grundlagsskyddet). I 1 kap. 5–7 §§ finns särskilda bestämmelser om databaser med utgivningsbevis: 5 § anger förutsättningarna för att utgivningsbevis ska utfärdas (nuvarande 9 § andra stycket andra meningen), 6 § innehåller regler om upphörande, förnyelse och återkallelse (nuvarande 9 § tredje stycket) och 7 § anger att varje databas ska ha ett namn samt att vissa föreskrifter får meddelas i lag (nuvarande 9 § fjärde stycket). I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att kommitténs förslag ska genomföras.
Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna Ds 2017:57
De hänvisningar som görs i olika författningar till databasregeln i 1 kap. 9 § YGL ser olika ut. Vissa hänvisningar avser 9 § med ett kvalificerande tillägg, såsom att det som avses är ”överföringar som omfattas av” bestämmelsen. Andra hänvisningar tar sikte på något eller några stycken i paragrafen, vanligen det första eller andra stycket. I vissa fall avser hänvisningen endast en del av dessa stycken. När det gäller första stycket finns hänvisningar till punkterna 1 och 2 respektive punkten 3. I de flesta av dessa fall avses något av sätten för tillhandahållandet av informationen som anges 4 § första stycket 2 a–d i lagrådsremissens lagförslag. I de fall när hänvisning görs till 9 § andra stycket avses antingen det frivilliga grundlagsskyddet eller de närmare förutsättningarna för att utgivningsbevis ska utfärdas (4 och 5 §§ enligt förslaget). I något fall avser hänvisningen båda dessa bestämmelser. Det förekommer även hänvisningar till bestämmelserna om upphörande, förnyelse och återkallelse av utgivningsbevis. I samtliga fall bör hänvisningarna ändras så att de avser rätt lagrum, stycke eller punkt enligt lagförslaget i lagrådsremissen.
På de ovan angivna grunderna finns det skäl att ändra hänvisningar till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i kreditupplysningslagen (1973:1173), lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, varumärkeslagen (2010:1877)
58
, lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt
material, förordningen (2002:916) om avgifter i vissa yttrandefrihetsärenden och förordningen (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv.
4.6. En utvidgad bilageregel
Promemorians förslag: När en tryckt skrift som inte är
periodisk distribueras i form av databasinnehåll som omfattas av bilageregeln i tryckfrihetsförordningen ska bilagan inte omfattas av skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt lagen om plikt-
58 2015 års varumärkesutredning har i betänkandet En känneteckensrättslig reform föreslagit att hänvisningen till yttrandefrihetsgrundlagen i 1 kap. 17 § varumärkeslagen ska tas bort (SOU 2016:79 s. 162 och 462–463). Enligt förslaget ska författningsändringen träda i kraft den 1 januari 2019.
Ds 2017:57 Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna
exemplar av dokument. Tillämpningslagens bestämmelser om inspelning och dokumentation ska tillämpas också på sådana bilagor till en tryckt skrift.
Promemorians bedömning: Det utökade tillämpnings-
området för bilageregeln för periodiska skrifter i tryckfrihetsförordningen, avseende det fall när en tryckt tidning distribueras som en taltidning genom tillhandahållande av databasinnehåll, bör få genomslag även i de författningar som hänvisar till bestämmelsen.
Skälen för promemorians förslag och bedömning: Medie-
grundlagskommittén har föreslagit dels en utvidgning av den nuvarande bilageregeln för periodiska skrifter i 1 kap. 7 § andra stycket TF (1 kap. 5 § TF i föreslagen lydelse), dels en ny bilageregel som träffar skrifter som inte är periodiska (1 kap. 6 § TF i föreslagen lydelse). Förslagen innebär att bestämmelserna, under vissa närmare angivna förutsättningar, även ska omfatta fall när en tryckt tidning distribueras som en taltidning genom tillhandahållande av databasinnehåll och när en tryckt skrift som inte är periodisk distribueras i form av databasinnehåll. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att kommitténs förslag ska genomföras.
Hänvisningar till den nuvarande bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF finns i 5 kap. 3 och 4 §§ tillämpningslagen och 7 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. De nuvarande hänvisningarna till bilageregeln bör, som anges i avsnitt 4.2, ersättas med hänvisningar till den nya bestämmelsen. Utvidgningen av tryckfrihetsförordningens bilageregel får därmed genomslag även i dessa andra författningar.
För närvarande följer av 7 § fjärde stycket lagen om pliktexemplar av dokument att skyldigheten att lämna pliktexemplar inte gäller ett program som omfattas av bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF. Bestämmelser om skyldigheten att spela in sådana program finns i dag i 5 kap. 3 § tillämpningslagen. I dessa fall bör samma reglering gälla för bilagor till både periodiska och icke-periodiska skrifter. Bestämmelserna bör därför ändras till att även omfatta den nya bilageregeln i tryckfrihetsförordningen (1 kap. 6 § enligt förslaget).
Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna Ds 2017:57
4.7. Reglerna om gemensam handläggning utvidgas till att omfatta ansökningsmål om borttagande
Promemorians förslag: Bestämmelsen i tillämpningslagen om
gemensam handläggning av tryck- och yttrandefrihetsmål utvidgas till att gälla även ansökningsmål om borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen.
Skälen för promemorians förslag: Mediegrundlagskommittén
har föreslagit att det i tryckfrihetsförordningen ska införas en möjlighet för Justitiekanslern eller en målsägande att, i stället för att väcka åtal, ansöka om borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar föreslås att kommitténs förslag ska genomföras.
I 7 kap. 1 § tillämpningslagen finns bestämmelser om behörig domstol i tryck- och yttrandefrihetsmål. I andra stycket regleras behörighetsfrågor när det finns ett samband mellan olika mål om ansvar och enskilt anspråk pga. tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott. När det finns ett sådant samband får målet handläggas av någon av de tingsrätter som är rätt domstol. I bestämmelsen i andra stycket följer att detsamma gäller i fråga om ansökningsmål om konfiskering av en skrift eller teknisk upptagning.
Det bör vara möjligt att ta upp ansökningsmål om borttagande till gemensam handläggning på samma sätt som gäller för andra tryck- och yttrandefrihetsmål enligt 7 kap. 1 § tillämpningslagen. Bestämmelsen i tillämpningslagen bör därför utvidgas så att den omfattar även mål om borttagande efter ansökan (9 kap. 9 § TF enligt förslaget).
4.8. Användningen av termen program anpassas i tillämpningslagen
Promemorians förslag: Språkliga anpassningar görs i
tillämpningslagen med anledning av införandet av den nya termen program i yttrandefrihetsgrundlagen.
Ds 2017:57 Följdändringar med anledning av översynen av mediegrundlagarna
Skälen för promemorians förslag: Mediegrundlagskommittén
har föreslagit att vissa nya bestämmelser införs i tillämpningslagen med anledning av de ändringar i sak som görs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa förslag behandlas i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I denna promemoria redovisas de förslag till följdändringar som bedöms behövliga med anledning av förslagen i lagrådsremissen. När det gäller tillämpningslagen är det bl.a. fråga dels om ändringar med anledning av införandet av termerna juryledamot och program i tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen, dels om ändringar när det gäller hänvisningar till olika delar av databasregeln i 1 kap. 9 § YGL, dels om ändrade hänvisningar till bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF. I dessa delar hänvisas till avsnitten 4.2–4.5. Skäl finns dock att något beröra användningen av termen program i tillämpningslagen.
I 1 kap. 2 § andra stycket tillämpningslagen anges bl.a. att med radioprogram avses detsamma som i yttrandefrihetsgrundlagen. Som framgår av avsnitt 4.3 föreslås denna term ersättas med termen program, som används i yttrandefrihetsgrundlagen. Termen ges därigenom även den innebörd som följer av 1 kap. 2 § YGL i den lydelse som föreslås i lagrådsremissen, dvs. ”innehållet i ljudradio, tv eller i andra sådana överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor samt innehållet i offentliga uppspelningar ur en databas”. I tillämpningslagen i nuvarande lydelse används omväxlande termerna radioprogram och program. Promemorians bedömning är att det inte finns någon skillnad i betydelse mellan termerna, dvs. att även termen program har den innebörd som termen radioprogram har i yttrandefrihetsgrundlagen (se t.ex. 3 kap. 1, 2 och 17 §§). I någon bestämmelse behövs dock följdändringar för att terminologin inte ska bli felaktig. Så är fallet med 5 kap. 3 § första stycket där en åtskillnad bör göras mellan program och program i beställ-tv.
5. Personlig integritet och grundlagsskydd
5.1. Bakgrund
En del av Mediegrundlagskommitténs uppdrag har varit att göra en översyn av grundlagsskyddet enligt databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. Kommittén har haft i uppdrag att analysera vilka konflikter med skyddet för den personliga integriteten som uppkommer när information tillhandahålls ur databaser med utgivningsbevis och ta ställning till om förändringar behövs för att tillgodose integritetsskyddet. Skälet är att det på senare tid har blivit allt vanligare att tillhandahålla personuppgifter på internet, bl.a. genom att det på vissa webbplatser i stor omfattning publicerats inkomstuppgifter och uppgifter om brottmålsdomar (dir. 2014:97 s. 14–15).
Mediegrundlagskommittén har föreslagit att det ska införas bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär. Enligt förslaget ska på det undantagna området i stället gälla vad som följer genom lag om förbud mot offentliggörande av särskilt angivna personuppgifter i uppgiftssamlingar av visst närmare preciserat slag. När kommittén lämnade sitt betänkande hade Dataskyddsutredningen (Ju 2016:04) ännu inte redovisat sina förslag om anpassningar och kompletterande bestämmelser till EU:s nya dataskyddsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG [dataskyddsförordningen]), se SOU 2017:39. Med hänsyn till den pågående lagstiftningsprocessen på området för skydd av personuppgifter (dataskydd)
Personlig integritet och grundlagsskydd Ds 2017:57
har kommittén inte ansett det möjligt att i detalj beskriva hur de föreslagna undantagen kommer att tillämpas. Kommittén har dock dragit slutsatsen att rättsläget kommer att bestämmas dels av dataskyddsförordningen, dels av den nationella författningsreglering som ska komplettera förordningen. I denna del har kommittén framhållit betydelsen av den närmare utformningen av undantaget för journalistisk verksamhet på dataskyddsområdet, det s.k. journalistundantaget (se SOU 2016:58 s. 395–396 och 405–406).
I avsnitt 5.2 behandlas de regler som gäller för skydd av personuppgifter som inte omfattas av grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare behandlas frågan om hur reglerna om dataskydd påverkas av ny lagstiftning i EU. I avsnitt 5.3 redovisas promemorians bedömning av behovet av kompletterande lagstiftning. Utgångspunkterna för övervägandena är, utöver de förslag som presenterats av Mediegrundlagskommittén och i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, dataskyddsförordningen och Dataskyddsutredningens betänkande med förslag till kompletterande lagstiftning.
5.2. Förhållandet mellan tryck- och yttrandefriheten och integritetsskyddet
5.2.1. EU:s dataskyddsdirektiv och personuppgiftslagen
Den unionsrättsliga regleringen på personuppgiftsområdet utgörs för närvarande av EU:s dataskyddsdirektiv (Europaparlamentet och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter [dataskyddsdirektivet]). Direktivet har genomförts i svensk rätt bl.a. genom personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL. Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.
I 9 § PUL anges de grundläggande krav som ställs på behandlingen av personuppgifter. I 10 § PUL finns en uttömmande uppräkning av i vilka fall det är tillåtet att behandla sådana uppgifter. Behandlingen är tillåten om den registrerade har lämnat sitt samtycke eller om den är nödvändig för vissa i paragrafen uppräknade syften. Är det fråga om vad som i lagen betecknas som
Ds 2017:57 Personlig integritet och grundlagsskydd
känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser och andra liknande uppgifter finns det särskilda villkor och begränsningar som måste beaktas. Av 13 § PUL följer ett principiellt förbud mot att behandla känsliga personuppgifter. Det är uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv. Sådana uppgifter får behandlas endast enligt vissa angivna undantag, bl.a. om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till det. I 21 § PUL regleras behandlingen av uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel och administrativa frihetsberövanden. Som huvudregel får dessa uppgifter behandlas endast av myndigheter.
Förhållandet till tryck- och yttrandefriheten regleras i 7 § PUL. Bestämmelsen har sin grund i skäl 37 och artikel 9 i dataskyddsdirektivet. I skäl 37 anges bl.a. att det för sådan behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för konstnärligt eller litterärt skapande bör fastställas undantag eller begränsningar så långt detta är nödvändigt för att förena enskilda personers grundläggande rättigheter med yttrandefriheten. I artikel 9 slås vidare fast en skyldighet för medlemsstaterna att besluta om undantag och avvikelser från vissa bestämmelser i direktivet för behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. Detta under förutsättning att det är nödvändigt för att förena rätten till privatlivet med reglerna om yttrandefriheten. EUdomstolen har i målet C-101/01 uttalat att det ankommer på nationella myndigheter och domstolar som ska tillämpa de nationella bestämmelser genom vilka direktivet har genomförts att garantera en rättvis balans mellan de rättigheter och skyldigheter som är i fråga. Det ska alltså göras en proportionalitetsbedömning. Det har under tidigare utredningsarbete ansetts innebära att det är i rättstillämpningen i det enskilda fallet som den angivna balansen ska beaktas och garanteras. Att det i lagtext skulle komma till uttryck att denna avvägning ska göras har dock inte ansetts nödvändig (SOU 2004:6 s. 236–237).
I 7 § första stycket PUL finns en upplysningsbestämmelse som anger att lagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihets-
Personlig integritet och grundlagsskydd Ds 2017:57
förordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Detta följer redan av principen om grundlags företräde framför vanlig lag. För medier som omfattas av grundlagsskyddet gäller därför inte bestämmelserna i personuppgiftslagen för den publicistiska verksamheten (jfr SOU 1997:39 s. 254–261). Såvitt nu är av intresse kan denna effekt uppnås för en databasverksamhet t.ex. genom att innehavaren ansöker om och beviljas utgivningsbevis enligt bestämmelsen om det frivilliga grundlagsskyddet i 1 kap. 9 § andra stycket YGL. För att utgivningsbevis ska utfärdas uppställs endast vissa formella kriterier och det finns inget krav på att verksamheten ska ha ett visst syfte eller innehåll. Avsikten med att införa det frivilliga grundlagsskyddet var att grundlagsskydd inte skulle vara förbehållet traditionella massmedieföretag, utan också kunna ges till andra aktörer (prop. 2001/02:74 s. 48–49). Vid införandet uttryckte konstitutionsutskottet oro för att det kunde uppstå konflikter med de bestämmelser som finns i syfte att skydda den personliga integriteten. Enligt utskottet riskerade grundlagsskyddet i värsta fall att omfatta databaser som utgör rena personregister (bet. 2001/02:KU21 s. 32). Frågan har därefter fortsatt att vara aktuell och har, som framgår av avsnitt 5.1, ingått i Mediegrundlagskommitténs uppdrag.
Av 7 § andra stycket PUL, vilken blir tillämplig endast i situationer som faller utanför grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, följer att vissa bestämmelser i lagen inte ska tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. I sådana fall gäller i praktiken endast lagens bestämmelser om säkerhet vid behandlingen. I förarbetena till bestämmelsen konstateras att det torde råda enighet om att seriös journalistisk, konstnärlig och litterär verksamhet är skyddsvärd oavsett genom vilket medium resultatet av verksamheten sprids. Vidare anges att sådan verksamhet har särskild betydelse för yttrandefriheten i vid mening även när den inte har skydd av de preciserade bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I förarbetena uttalas att betydelsen är så stor att verksamheten ska kunna bedrivas obehindrat, varför det undantag som dataskyddsdirektivet medger bör utnyttjas fullt ut. Tolkningen av undantaget, vilket ska ha samma innebörd som artikel 9 i direktivet, ska göras med hänsyn
Ds 2017:57 Personlig integritet och grundlagsskydd
till att Sverige i samband med att direktivet antogs i ministerrådets protokoll fått intaget att Sverige anser att begreppet konstnärliga och litterära uttryck mera syftar på uttrycksmedlen än kommunikationens innehåll eller dess kvalitet. Det kunde enligt regeringens i förarbetena utryckta uppfattning få betydelse särskilt för kommunikation som inte bedrivs av yrkesverksamma journalister (prop. 1997/98:44 s. 51–53 och 118).
5.2.2. Mediegrundlagskommitténs förslag
Mediegrundlagskommittén har gjort en genomgång av databaser med utgivningsbevis (se SOU 2016:58 s. 388–391). En liknande genomgång har tidigare gjorts av Yttrandefrihetskommittén (se SOU 2009:14 s. 38–107 och SOU 2012:55 s. 430). Syftet har varit att undersöka i vilken mån det förekommer integritetskränkningar i databaser som har fått utgivningsbevis. Enligt Mediegrundlagskommittén är det samlade intrycket att verksamheterna i allt väsentligt bedrivs på ett seriöst och ansvarsfullt sätt. Kommittén anser dock att det i visst avseende finns anledning till oro. Det rör sådana kommersiella databaser som utgör rena söktjänster och som innebär att allmänheten ges tillgång till information om enskilda som hämtats ur offentliga handlingar och register. Kommittén anser att det i dessa fall finns en ökad risk för att enskilda drabbas av allvarliga integritetsintrång, särskilt om de uppgifter som behandlas anses känsliga i andra sammanhang, t.ex. att någon har varit tilltalad i ett brottmål. Verksamheter av detta slag ligger enligt kommittén långt från själva kärnan för det område som grundlagarna är tänkta att omfatta och därmed också från de ändamål som de avser att skydda, dvs. att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. En ordning där sådan verksamhet får grundlagsskydd riskerar att minska den allmänna förståelsen och acceptansen för den tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regleringen. Mot den bakgrunden har kommittén föreslagit att det ska införas en möjlighet att i vanlig lag meddela föreskrifter om undantag från tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för uppgiftssamlingar med vissa personuppgifter (SOU 2016:58 s. 369– 406).
Personlig integritet och grundlagsskydd Ds 2017:57
Undantagen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har enligt förslaget utformats som delegationsbestämmelser, dvs. bestämmelser som medger reglering i lag om offentliggörande av särskilt känsliga uppgifter om enskilda i vissa typer av uppgiftssamlingar (1 kap. 13 § TF och 1 kap. 20 § YGL i föreslagna lydelser). Samtliga uppgiftssamlingar som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa vissa särskilt angivna personuppgifter omfattas av delegationsbestämmelserna, förutsatt att det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. De angivna uppgifterna är dels uppgifter om lagöverträdelser, fällande domar i brottmål och straffprocessuella tvångsmedel, dels uppgifter om ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa och sexualliv samt genetiska och biometriska uppgifter.
Vid prövningen av om det finns särskilda risker för otillbörliga integritetsintrång ska enligt kommittén en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet göras. Bedömningen ska ske med utgångspunkt i verksamheten och de former under vilka uppgiftssamlingen hålls tillgänglig. Enligt kommittén ska det exempelvis beaktas om en söktjänst vänder sig till den breda allmänheten samt om uppgiftssamlingen har en ”personuppgiftsanknuten struktur” och därmed möjliggör sökning på just de aktuella personuppgifterna. Även karaktären av de personuppgifter som söktjänsten ger tillgång till har betydelse (SOU 2016:58 s. 401–402). Som exempel nämner kommittén att det normalt inte ska vara tillåtet att tillhandahålla uppgifter om enskildas hälsa eller sexualliv. Riskerna för integritetsintrång med en sådan verksamhet framstår enligt kommittén som så påtagliga att undantagen blir tillämpliga och offentliggörandet därmed ska regleras enligt vanlig lag.
Bestämmelserna är generella och avser alla medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det är alltså inte så att endast de av kommittén särskilt utpekade söktjänsterna med utgivningsbevis omfattas av undantagen. Enligt kommittén är anledningen till detta att regleringen annars skulle riskera att inte få avsedd verkan. Det kan t.ex. inte uteslutas att integritetskänslig sökverksamhet bedrivs även i andra medieformer och att en reglering som enbart omfattar verksamheter med
Ds 2017:57 Personlig integritet och grundlagsskydd
frivilligt grundlagsskydd relativt enkelt skulle kunna kringgås (SOU 2016:58 s. 395). Ett sådant kringgående skulle enligt kommittén kunna ske genom att samma aktör ger ut en periodisk skrift eller startar webbradiosändningar och då erhåller automatisk grundlagsskydd enligt 1 kap. 9 § första stycket YGL (jfr Justitiekanslerns beslut 2017-09-12, dnr 4037-17-3.2).
Avsikten är att undantagen ska möjliggöra att lagstiftningen på personuppgiftsområdet tillämpas på offentliggörande genom sådana rena söktjänster som innebär särskilda integritetsrisker. Söktjänster som riktar sig till professionella aktörer inom rättsväsendet eller nyhetsredaktioner bör dock enligt kommittén under vissa förutsättningar falla utanför undantaget, då dessa grupper har ett berättigat behov av uppgifterna och tjänsterna inte kan anses medför särskilda risker för otillbörliga integritetsintrång (SOU 2016:58 s. 402). Inte heller ska framställningar av mer redaktionell natur, såsom löptext i en artikel eller en sammanställning i anslutning till en sådan, träffas av undantagen.
Enligt kommittén är det normalt helt uteslutet att en uppgiftssamling som tillhandahålls inom ramen för traditionell massmedieverksamhet skulle träffas av undantagen. Som exempel på situationer som undantagen inte är tänkta att träffa nämner kommittén dels att det i anslutning till en redaktions granskning av kommunalpolitiker publiceras en lista över politiker i kommunfullmäktige som är dömda för brott, dels förteckningar över uppgifter om att olika personer har begått brott som publiceras i anslutning till en kartläggning av den organiserade brottsligheten. Inte heller bör en nyhetsbyrås verksamhet som vänder sig till professionella aktörer, t.ex. tidningsredaktioner, omfattas. Den nämnda typen av verksamhet kan enligt kommittén inte anses medföra särskilda risker för otillbörliga integritetsintrång för de personer som förekommer i sammanställningen, i det avseende som är aktuellt i undantagen. Kommittén framhåller i detta sammanhang att det är angeläget att en betydande marginal tillämpas i fråga om journalistisk verksamhet, så att yttrandefrihetsintresset inte får ge vika i gränsfall eller annars svårbedömda situationer (SOU 2016:58 s. 395 och 403).
Regeringens förslag i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar överensstämmer i huvudsak med Mediegrundlagskommitténs
Personlig integritet och grundlagsskydd Ds 2017:57
förslag. Regeringens förslag till lagtext är dock delvis annorlunda utformat samt innehåller inte uttrycket ”ras”.
5.2.3. EU:s dataskyddsförordning
EU:s dataskyddsförordning, som ersätter dataskyddsdirektivet, innehåller en generell reglering av personuppgiftsbehandlingen inom unionen och börjar gälla den 25 maj 2018. Syftet är att harmonisera skyddet av fysiska personers grundläggande rättigheter och friheter vid behandling av personuppgifter och att säkerställa det fria flödet av personuppgifter mellan medlemsstaterna. Till stor del baseras förordningen på dataskyddsdirektivet. Det görs dock flera förändringar, bl.a. förstärkta rättigheter för den registrerade avseende kontrollen över personuppgifterna, särskilda regler till skydd för barn och större sanktionsmöjligheter.
Enligt dataskyddsförordningen får behandling av personuppgifter ske bara om minst en av de rättsliga grunder som anges i artikel 6.1 är uppfyllda. Uppräkningen i artikeln är uttömmande. De grunder som anges motsvarar huvudsakligen uppräkningen i 10 § PUL. Behandlingen av personuppgifter måste även följa de principer som anges i artikel 5.1, vilka till stor del motsvarar vad som följer av 9 § PUL. Vidare innehåller förordningen i artikel 9.1 ett principiellt förbud mot behandling av vissa särskilt uppräknade kategorier av personuppgifter. Det är fråga om uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person och uppgifter som avser hälsa eller sexualliv. Bestämmelsen liknar 13 § PUL. Från förbudet görs undantag i artiklarna 9.1–9.4. För att vissa av undantagen ska vara tillämpliga krävs dock att lagstiftningsåtgärder vidtas på nationell nivå. I artikel 10 finns även särskilda begränsningar när det gäller behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder enligt artikel 6.1. I dessa fall får behandlingen endast utföras under kontroll av myndighet. Sådan behandling kan även tillåtas i unionsrätten eller i medlemsstaternas nationella rätt, förutsatt att det finns lämpliga regler till skydd för de registrerades fri- och
Ds 2017:57 Personlig integritet och grundlagsskydd
rättigheter. I artikeln anges även att ett fullständigt register över fällande domar i brottmål endast får föras under kontroll av en myndighet. Bestämmelsen motsvarar till stor del artikel 8.5 i dataskyddsdirektivet och 21 § PUL. I förhållanden till direktivets bestämmelse har dock tillämpningsområdet begränsats då endast fällande domar i brottmål omfattas och förordnigen inte reglerar behandling av uppgifter som rör administrativa frihetsberövanden.
Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig i Sverige men den både förutsätter och möjliggör kompletterande nationell lagstiftning. Av artikel 85.1 följer att medlemsstaterna i nationell lagstiftning ska förena den rätt till integritet som förordningen ger med yttrande- och informationsfriheten, inbegripet behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. För sådan behandling följer enligt artikel 85.2 att medlemsstaterna ska besluta om vissa undantag från förordningen om de är nödvändiga för att förena rätten till integritet med yttrande- och informationsfriheten. I skäl 153 anges samtidigt att det ska göras en bred tolkning av begreppet yttrandefrihet. Regleringen av förhållandet till yttrande- och informationsfriheten har sin motsvarighet i artikel 9 i dataskyddsdirektivet. Skillnader i förhållande till direktivet är dock att det inte längre anges att behandlingen ska ske ”uteslutande” för journalistiska ändamål för att undantag ska vara möjliga och att akademiskt skapande lagts till tillämpningsområdet för undantaget i artikel 85. I skäl 153 anges att behandling av personuppgifter ”enbart” för journalistiska ändamål bör undantas från vissa av kraven i förordningen för att sammanjämka bestämmelserna om yttrandefrihet och informationsfrihet med rätten till skydd för personuppgifter. Det framgår dock inte hur detta förhåller sig till formuleringen i artikel 85.
5.2.4. Dataskyddsutredningens förslag
Dataskyddsutredningen har haft i uppdrag att föreslå anpassningar och kompletterande författningsbestämmelser med anledning av EU:s dataskyddsförordning. Det har bl.a. varit fråga om att analysera hur bestämmelser som balanserar personuppgiftsskyddet mot yttrande- och informationsfriheten utanför tillämpnings-
Personlig integritet och grundlagsskydd Ds 2017:57
området för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen bör utformas (dir. 2016:15 s. 6 och 20–22). I sitt betänkande Ny dataskyddslag (SOU 2017:39) föreslår Dataskyddsutredningen bl.a. att personuppgiftslagen ska upphävas och att de kompletterande bestämmelser som är av generell karaktär och som behövs i den nationella rätten ska samlas i en ny övergripande lag om dataskydd (dataskyddslagen) och i en anslutande förordning.
I utredningens lagförslag tas det in en upplysningsbestämmelse, motsvarande 7 § första stycket PUL, som tydliggör att bestämmelserna i dataskyddsförordningen och i dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot grundlagsbestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet (1 kap. 4 § första stycket dataskyddslagen). Vidare föreslår utredningen att det, utanför det grundlagsskyddade området, införs ett undantag från vissa bestämmelser i förordningen och i dataskyddslagen för sådan behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande (1 kap. 4 § andra stycket dataskyddslagen). Undantagsbestämmelsens utformning följer förordningens ordalydelse i artikel 85.2 och motsvarar 7 § andra stycket PUL, med den skillnaden att det inte längre krävs att behandlingen ska ske ”uteslutande” för journalistiska ändamål för att undantag ska kunna göras och att även akademiskt skapande omfattas. Dataskyddsutredningen har ansett att förordningens reglering av förhållandet till yttrande- och informationsfriheten ger ett något större utrymme för undantag än direktivet och att möjligheten bör utnyttjas i princip så långt som är möjligt (SOU 2017:39 s. 100 och 102).
När det gäller personuppgifter som rör fällande domar i brottmål, lagöverträdelser som innefattar brott och straffprocessuella tvångsmedel föreslår Dataskyddsutredningen att dessa även fortsättningsvis ska få behandlas av myndigheter. För att andra ska få behandla sådana uppgifter krävs enligt förslaget uttryckligt stöd i lag, förordning eller föreskrifter från Datainspektionen (3 kap. 9–12 §§ dataskyddslagen).
Ds 2017:57 Personlig integritet och grundlagsskydd
5.2.5. Uttrycket journalistiska ändamål i praxis
Enligt både den nuvarande ordningen och den ordning som gäller från och med den 25 maj 2018 är behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål en viktig avgränsning för regleringen på personuppgiftsområdet. Uttrycket har varit föremål för prövning både av nationella domstolar och på unionsnivå.
I rättsfallet NJA 2001 s. 409 (den s.k. Ramsbro-domen) har Högsta domstolen prövat frågan om publicering av vissa personuppgifter på en webbsida skett ”uteslutande för journalistiska ändamål”, i den mening som uttrycket har i 7 § andra stycket PUL och artikel 9 i dataskyddsdirektivet. Omständigheterna i målet var att en privatperson hade skapat en webbplats, under namnet Stiftelsen mot Nordbanken, och där publicerat ett antal personuppgifter. På webbplatsen angavs att stiftelsen var ett ”forum för belysning av bankers, finansbolags och enskilda kapitalisters skadegörelse före, under och efter bankkrisen”. Vidare angavs att stiftelsen skulle ”förmedla kunskap, erfarenheter och råd för att förhindra en upprepning av denna genom tiderna största svenska samhällsskandal i sitt slag”. Syftet angavs vara att folk skulle ”kunna skydda sig mot skrupelfria banker och samvetslösa nätverkskapitalister som har satt i system att roffa åt sig ytterligare makt och medel på entreprenörers, uppfinnares och samhällets bekostnad”.
Högsta domstolen uttalade, efter att ha funnit att tolkningen av artikel 9 i dataskyddsdirektivet skulle göras med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, förkortad Europakonventionen, att uttrycket journalistiska ändamål inte kan anses ha använts i avsikt att privilegiera etablerade massmedier eller personer som är yrkesverksamma inom sådana medier. Enligt domstolen fick uttrycket antas vara avsett att betona vikten av en fri informationsspridning i frågor av betydelse för allmänheten eller för grupper av människor och en fri debatt i samhällsfrågor. Högsta domstolen uttalade vidare att det stod klart att avgränsningen inte skulle ske med tillämpning av någon form av kvalitetskriterium när det gäller
Personlig integritet och grundlagsskydd Ds 2017:57
innehållet, utan endast syftade till att ange karaktären av en bedriven verksamhet. Med beaktande av detta fick syftet med webbsidan anses ligga väl inom ramen för ett journalistiskt ändamål att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Om webbsidan kunde anses motsvara godtagbar standard enligt de kriterier som man brukar använda när man värderar etablerad journalistisk verksamhet saknade i sig betydelse för bedömningen. Högsta domstolen uttalade dock att publicering av uppgifter av rent privat karaktär normalt inte kan anses ha ett journalistiskt ändamål, helt oberoende av om publiceringen sker i ett sammanhang som i övrigt har ett sådant ändamål.
Direktivets begränsning till ”uteslutande” journalistiska ändamål syftar enligt Högsta domstolen till att klargöra att sådan personuppgiftsbehandling som sker inom massmedia och av journalister för annat än redaktionella ändamål faller utanför undantaget. Massmediernas behandling av personuppgifter för exempelvis fakturering, direktreklam eller kartläggning av läsarprofiler faller således utanför undantaget. Enligt Högsta domstolen saknas det dock stöd för att uttrycket ska tolkas så att det oberoende av att en publicering haft journalistiska ändamål skulle vara möjligt att med stöd av personuppgiftslagen bestraffa angrepp på annans goda namn och rykte. För undantagets tillämpning har det alltså inte någon betydelse om det vid sidan av ett journalistiskt ändamål även finns andra syften med en publicering (jfr Yttrandefrihetskommitténs slutsatser i SOU 2010:68 s. 268–269). Ramsbrodomen har ansetts visa att en betydande del av det som sker på internet omfattas av undantaget (se Öman och Lindblom, Personuppgiftslagen, 20 december 2016, Zeteo, kommentaren till 7 § PUL).
Satakunnan-målet
Efter Högsta domstolens avgörande har frågan hur uttrycket ”uteslutande för journalistiska ändamål” ska förstås prövats av EUdomstolen i målet C-73/07 (det s.k. Satakunnan-målet). Den verksamhet som var aktuell i målet innebar att företaget Satakunnan Markkinapörssi Oy samlade in offentliga uppgifter från
Ds 2017:57 Personlig integritet och grundlagsskydd
de finländska skattemyndigheterna för att sedan publicera utdrag av uppgifterna i en tidning. Uppgifterna, som avsåg fysiska personers inkomster och förmögenheter, lämnades då i en alfabetisk förteckning och var uppdelade efter kommun och inkomstklass. Tidningen innehöll också artiklar, sammanfattningar och annonser, men det huvudsakliga syftet var att offentliggöra beskattningsuppgifterna. Satakunnan lämnade även ut personuppgifterna till det närstående bolaget Satamedia Oy i form av cdromskivor för vidare spridning genom en sms-tjänst, där användare kunde beställa uppgifterna till sina telefoner.
Enligt EU-domstolens uttalanden i målet ska de begrepp som hör samman med yttrandefriheten, däribland journalistik, tolkas i vid mening. För att göra en balanserad avvägning mellan skyddet för privatlivet och yttrandefriheten – vilket artikel 9 i direktivet syftar till – fordras dock att undantag från eller begränsningar i förhållande till det skydd av personuppgifter som ges i direktivet inte går utöver gränserna för vad som är strikt nödvändigt (punkt 56 i domen). Vidare beaktade domstolen att undantaget för journalistiska ändamål inte endast ska tillämpas på medieföretag, utan på alla personer som är journalistiskt verksamma, att ett vinstsyfte inte utesluter att det rör sig om ett sådant ändamål samt att formen eller mediet för informationsspridningen inte är avgörande för hur behandlingen ska bedömas (punkterna 58–60 i domen). Domstolen fann därför att en sådan verksamhet som de båda bolagen bedrev skulle kunna anses ske uteslutande för journalistiska ändamål, om verksamheten endast syftade till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. Frågan om så var fallet gällande de aktuella verksamheterna var enligt EUdomstolen något som låg på den nationella domstolen att bedöma (punkt 62 i domen). Den finska Högsta förvaltningsdomstolen fann därefter, med hänsyn till EU-domstolens uttalande, att bolagens behandling av personuppgifter inte hade skett i ett sådant redaktionellt syfte som avsågs i den finska personuppgiftslagen (HFD 2009:82). Den verksamhet som bedrevs av Satakunnan och Satamedia var därför förbjuden.
Bolagen förde saken vidare till Europadomstolen och gjorde bl.a. gällande att förbudet utgjorde en kränkning av rätten till yttrandefrihet. Europadomstolens stora kammare fann att det var fråga om en inskränkning av yttrandefriheten, men att inskränk-
Personlig integritet och grundlagsskydd Ds 2017:57
ningen var tillåten enligt Europakonventionen (Satakunnan Markkinapörssi Oy and Satamedia Oy v. Finland, 931/13, dom 2017-06-27). Europadomstolen uttalade särskilt dels att bolagens publicering av uppgifterna inte endast syftade till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten, dels att publiceringen inte kunde anses ha bidragit till en debatt av betydelse för allmänheten (punkt 178 i domen).
5.3. Det finns inte något behov av kompletterande lagstiftning
Promemorians bedömning: Dataskyddsförordningens och den
föreslagna dataskyddslagens bestämmelser kommer att reglera de uppgiftssamlingar med vissa personuppgifter som omfattas av de föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Den behandling som omfattas av undantagen i grundlagarna bedöms inte träffas av undantaget för behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål i dataskyddslagen i sådan omfattning att några kompletterande regler behövs.
Skälen för promemorians bedömning: De föreslagna undantags-
bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär inte att det blir förbjudet att behandla och offentliggöra de personuppgifter som omfattas av undantagen, utan endast att det i dessa fall blir möjligt att reglera frågan utanför grundlagarna. Det krävs alltså att den underliggande regleringen begränsar utrymmet för sådant offentliggörande som avses med undantagen för att dessa ska få betydelse i praktiken.
Som anges i avsnitt 5.2.3 innehåller EU:s dataskyddsförordning regler som begränsar möjligheterna att behandla känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser. Bestämmelserna kommer, tillsammans med dataskyddslagens regler, att träffa sådana uppgiftssamlingar som avses i de föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De verksamheter som Mediegrundlagskommittén, och regeringen i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, har lyft fram som särskilt problematiska ur integritetssynpunkt kommer
Ds 2017:57 Personlig integritet och grundlagsskydd
därmed att bli föremål för denna reglering. Det innebär exempelvis att det, liksom enligt nu gällande personuppgiftsreglering, som huvudregel blir otillåtet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter som rör fällande domar i brottmål (artikel 10 i dataskyddsförordningen, 3 kap. 9 och 10 §§ dataskyddslagen samt 4 och 5 §§ i den anslutande förordningen). En tjänst som riktar sig till allmänheten och som gör det möjligt att söka på t.ex. namn eller adress för att få besked om enskilda personer förekommer i fällande domar i brottmål bedöms innefatta en behandling av personuppgifter som inte skulle vara tillåten enligt dessa regler.
Det sagda gäller dock under förutsättning att något undantag från personuppgiftsregleringen inte är tillämpligt. Vad som framför allt skulle kunna vara aktuellt är det undantag som görs för sådan behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål. Förordningen ger möjlighet till en sådan ordning och Dataskyddsutredningen har föreslagit ett undantag som huvudsakligen motsvarar dagens reglering i personuppgiftslagen. Enligt utredningens förslag kommer det alltså även i fortsättningen att göras betydande undantag från reglerna om behandling av personuppgifter när personuppgifterna behandlas för journalistiska ändamål utanför det grundlagsreglerade området. Som framgår av avsnitt 5.2.4 innehåller undantaget, till skillnad från den nuvarande regleringen, inte någon begränsning till behandling som sker ”uteslutande” för journalistiska ändamål. Med hänsyn till Högsta domstolens uttalande i Ramsbro-domen när det gäller innebörden av begränsningen bedöms denna förändring inte innebära någon påtaglig skillnad mot dagens reglering. Även den omständigheten att det i skäl 153 i dataskyddsförordningen anges att behandling av personuppgifter ”enbart” för journalistiska ändamål bör undantas talar i någon mån för att den ändrade skrivningen inte kommer att på något avgörande sätt förändra rättsläget. Den rättspraxis som finns på området bedöms därför vara fortsatt relevant.
Med hänsyn till det nu sagda är en viktig fråga för hur stor betydelse de föreslagna undantagen kommer att få i praktiken hur dessa förhåller sig till ”journalistiska ändamål”, i den betydelse uttrycket ges i dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen. Här kan exempelvis nämnas frågan vilken betydelse det får om en söktjänst som behandlar uppgifter om att enskilda förekommer i fällande domar i brottmål, eller andra integritets-
Personlig integritet och grundlagsskydd Ds 2017:57
känsliga personuppgifter, även skulle innehålla visst redaktionellt material. Liknande frågeställningar har förekommit i remissvaren som har lämnats vid remitteringen av Mediegrundlagskommitténs betänkande, men då gällande de föreslagna undantagsbestämmelserna
(se
dnr Ju2016/06394/L6).
Av de ovan redovisade avgörandena från Högsta domstolen och EU-domstolen följer att undantaget för journalistiska ändamål inte är begränsat till journalister och traditionella massmedier, utan gäller för alla personer som är journalistiskt verksamma. Det kan vidare konstateras att omständigheterna i Satakunnan-målet liknar vad Mediegrundlagskommittén anger som det främsta exemplet på en integritetskänslig söktjänst, dvs. en tjänst som behandlar uppgifter om att enskilda förekommer i domar i brottmål. I båda dessa fall är det fråga om omfattande publicering av offentliga uppgifter i en verksamhet som riktar sig till allmänheten och som bedrivs i vinstsyfte. Enligt EU-domstolens uttalande kan alltså en sådan verksamhet falla under undantaget för journalistiska ändamål i artikel 9 i dataskyddsdirektivet, förutsatt att verksamheten endast syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten.
Enligt Mediegrundlagskommitténs förslag tar undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen sikte på rena söktjänster som innebär att registerliknande uppgiftssamlingar av vissa känsliga personuppgifter hålls tillgängliga för allmänheten. Bestämmelserna är dock inte avsedda att omfatta traditionell massmedieverksamhet, där sammanställningar av sådana personuppgifter bl.a. kan förekomma i anslutning till olika typer av granskande artiklar. Som anges i avsnitt 5.2.2 framhåller kommittén att en betydande marginal ska tillämpas i fråga om journalistisk verksamhet, så att yttrandefrihetsintresset inte får ge vika i gränsfall eller annars svårbedömda situationer. Betydelsen av detta framhålls även av regeringen i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Det ligger även i linje med den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF och 1 kap. 5 § YGL. Enligt dessa bestämmelser bör den som ska döma över missbruk av tryck- och yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att grundlagarna efterlevs alltid ha i åtanke att tryck- och yttrandefriheten är grundvalar för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttryckets lagstridighet, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall
Ds 2017:57 Personlig integritet och grundlagsskydd
hellre fria än fälla. Någon närmare definition av vad som avses med journalistisk verksamhet ges dock inte av kommittén. Utifrån de av kommittén redovisade utgångspunkterna kan det ändå antas att ett betydande område kommer att falla utanför undantagsbestämmelserna i grundlagarna. Den praktiska innebörden torde i vart fall ligga nära det Högsta domstolen talade om som ett journalistiskt ändamål i Ramsbro-domen, dvs. att informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Begreppen journalistisk verksamhet och journalistiskt ändamål får alltså anses vara till stor del överlappande.
Vid denna bedömning är det svårt att föreställa sig en situation där det av kommittén nämnda typfallet på en uppgiftssamling som träffas av undantagen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – en till allmänheten riktad renodlad söktjänst avseende fällande brottmålsdomar – med tillämpning av den av EUdomstolen anvisade proportionalitetsbedömningen skulle anses falla under journalistundantaget i dataskyddslagen. Detta med beaktande av att uppgifterna helt uppenbart är mycket integritetskänsliga och då ett sådant register inte kan sägas informera, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Det torde därför gå för långt att hävda att ett undantag från personuppgiftsskyddet i ett sådant fall är strikt nödvändigt. Så får även anses vara fallet med andra känsliga personuppgifter avseende exempelvis etnisk bakgrund, sexuell läggning eller religiös övertygelse.
Som anges i avsnitt 5.2.2 är det av betydelse om söktjänsten i fråga också innehåller redaktionellt material. Det torde dock krävas att kopplingen mellan personuppgifterna och det redaktionella inslaget framstår som tydlig och relevant för att undantaget för journalistisk verksamhet ska kunna åberopas. När det gäller exemplet med ett privat belastningsregister riktat till allmänheten görs bedömningen att detta inte rimligen kan falla under journalistundantaget bara för att det i anslutning till registret även förekommer fristående artiklar och rättsliga analyser. En annan ordning skulle innebära att integritetsskyddet enkelt kan kringgås på ett sätt som inte kan anses svara mot den balanserade avvägning mellan skyddet för privatlivet och yttrandefriheten som EUdomstolen anvisat i Satakunnan-målet.
Personlig integritet och grundlagsskydd Ds 2017:57
Mot bakgrund av dessa överväganden görs den bedömningen att det inte behövs några kompletterande regler i dataskyddslagen för att de särskilt integritetskänsliga verksamheter som de föreslagna undantagsbestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tar sikte på ska bli föremål för regleringen på dataskyddsområdet. Utvecklingen i rättspraxis bör dock noga följas i syfte att säkerställa att regleringen vid behov kan anpassas för att uppnå en godtagbar balans mellan intresset av informations- och yttrandefrihet och integritetsskydd.
6. Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området
6.1. Bakgrund
Av 9 kap. 2 § andra stycket TF och 7 kap. 1 § första stycket YGL följer att det i lag får föreskrivas att regeringens medgivande krävs för allmänt åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrott. För närvarande gäller enligt 6 kap. 1 § tillämpningslagen krav på regeringens medgivande för åtal för vissa brott mot rikets säkerhet och allmän ordning (bl.a. spioneri och uppvigling).
Mediegrundlagskommittén har föreslagit att kravet på regeringens medgivande ska gälla även vid internationellt rättsligt bistånd för de i tillämpningslagen angivna brotten. Frågan har inte berörts av remissinstanserna vid remitteringen av kommitténs betänkande. I lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar uttalar regeringen att frågan ska övervägas inom ramen för arbetet med följdändringar med anledning av översynen av grundlagarna.
6.2. Krav på regeringens medgivande bör inte gälla vid internationellt rättsligt bistånd
Promemorians bedömning: Det bör inte införas ett krav på
regeringens medgivande för att bevilja internationellt rättsligt bistånd avseende vissa politiska brott.
Skälen för promemorians förslag: I lagrådsremissen Ändrade
mediegrundlagar föreslås att det i tryckfrihetsförordningen och
Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området Ds 2017:57
yttrandefrihetsgrundlagen införs bestämmelser som gör det möjligt att lämna internationellt rättsligt bistånd på det grundlagsskyddade området enligt vad som anges i lag. Bistånd får dock inte lämnas i strid med svenska allmänna rättsprinciper på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Enligt förslaget i lagrådsremissen införs det i tillämpningslagen en bestämmelse om att Justitiekanslern ska ges tillfälle att yttra sig innan internationellt rättsligt bistånd beviljas i frågor som rör ansvar för brott. Regeringens förslag överensstämmer i dessa delar med Mediegrundlagskommitténs. Som anges i föregående avsnitt har kommittén även föreslagit att det ska införas en bestämmelse som innebär att det gällande kravet på regeringens medgivande för åtal för vissa brott blir tillämpligt även vid internationellt rättsligt bistånd.
För det fall ett krav på regeringens medgivande för att bevilja internationellt rättsligt bistånd ska införas måste en sådan ordning ta hänsyn till kravet i regeringsformen på domstolars och myndigheters självständighet i förhållande till andra myndigheter (se 12 kap. 2 § och 11 kap. 3 §regeringsformen). En begäran om medgivande bör i förekommande fall därför inte göras i ett alltför tidigt skede i förfarandet. I annat fall uppkommer en risk för att regeringen genom sitt ställningstagande direkt eller indirekt skulle kunna komma att påverka den domstolens eller myndighetens ställningstagande i en fråga som innefattar myndighetsutövning mot någon enskild eller som rör tillämpning av lag. Domstolen eller myndigheten skulle alltså i dessa fall först själv behöva ta ställning till om en framställning kan behöva avslås och i så fall lämna över ärendet till regeringen för beslut. I de fall domstolen eller myndigheten efter en självständig prövning bedömt att en begäran bör kunna beviljas skulle regeringens formella medgivande ändå behöva inhämtas. Det mest naturliga i ett sådant fall vore att regeringen begränsade sin prövning till att avse frågan om det i det enskilda fallet är möjligt att lämna bistånd eller om de allmänna principerna på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området hindrar detta. Frågan är då om ett sådant krav kan och bör införas i tillämpningslagen.
De brott som omfattas av kommitténs förslag om krav på regeringens medgivande är till sin karaktär politiska. Beslut i ärenden om att bevilja internationellt rättsligt bistånd kan i sådana
Ds 2017:57 Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området
fall vara politiskt känsliga och riskera att få utrikespolitiska följder, särskilt om beslutet innebär att en begäran avslås.
Att det är fråga om ett politiskt brott är en traditionell grund för att avslå en ansökan om rättsligt bistånd. Bestämmelser med denna innebörd finns bl.a. i 6 § första stycket lagen (1957:668) om utlämning för brott och 2 kap. 14 § andra stycket 1 lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. Beslut i anledning av en framställning enligt lagen om utlämning för brott meddelas av regeringen (om den som avses med framställningen inte har samtyckt ska Högsta domstolen först pröva om det finns hinder mot utlämning, se 15 § lagen om utlämning för brott). När det gäller en ansökan enligt lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål är utgångspunkten att denna handläggs av en åklagare eller en domstol, som har att pröva om det finns förutsättningar att bevilja rättslig hjälp. Beslut om avslag på den grunden att gärningen har karaktär av ett politiskt brott, liksom i vissa andra fall, fattas dock av regeringen (2 kap. 15 § första stycket lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål). Om en åklagare eller domstol finner att en ansökan bör avslås på denna grund ska ansökan därför överlämnas dit.
Det finns inget hinder mot att tillämpa dessa regler på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området efter att förslaget i lagrådsremissen om att möjliggöra en sådan reglering i vanlig lag har genomförts. På det området kan därför behovet av en särskild regel om regeringens medgivande ifrågasättas. I praktiken skulle en sådan regel innebära att regeringen i vissa fall, som rör tryck- och yttrandefrihetens område, alltid skulle behöva ta någon form av befattning med en begäran om internationellt rättsligt bistånd, endera genom att besluta om avslag eller genom att lämna medgivande till bistånd.
Enligt både lagen om utlämning för brott och lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål är ett avslag på den grunden att gärningen har karaktären av politiskt brott inte möjligt om det skulle strida mot en internationell överenskommelse som gäller mellan Sverige och den ansökande staten. Av 2 kap. 14 § tredje stycket lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål följer att vägransgrunden inte heller gäller ansökan från en stat som är medlem i Europeiska unionen eller från Norge eller Island. Det ska ses mot bakgrund av att utvecklingen när det gäller straffrättsligt
Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området Ds 2017:57
samarbete mellan medlemsstaterna i EU har inneburit att politiska brott som huvudregel inte ska kunna åberopas som vägransgrund. Rättsakter som antagits på detta område saknar numera politiska brott som vägransgrund (se bl.a. rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området
59
). Några
andra vägransgrunder än de som rättsakterna innehåller får inte åberopas (jfr EU-domstolens uttalande i dom av den 26 februari 2013 i mål C-399/11 [Melloni]). Mot den bakgrunden är frågan om ett krav på regeringens medgivande när det gäller internationellt rättsligt bistånd för politiska brott på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området kommer i konflikt med EU-rätten. Av betydelse vid den bedömningen är även de krav som unionsrätten ställer på att det ska vara rättsliga myndigheter som agerar inom ramen för det straffrättsliga samarbetet (se bl.a. skäl 8 och 9 i rambeslut 2002/584/RIF och EU-domstolens uttalanden i målen C-168/13, C-452/16 och C-477/16).
Det är angeläget att den nationella regleringen om internationellt rättsligt bistånd i brottmål är utformad så att den är förenlig med EU-rätten. Av EU-domstolens praxis följer att det inte är möjligt att ge regeringen, eller något organ som är knutet till den verkställande makten, behörighet att fatta beslut om utfärdande av en arresteringsorder (se t.ex. mål C-477/16, särskilt p. 42–43). Även om ett krav i nationell rätt på regeringens medgivande för verkställighet inte innebär att beslutanderätten i fråga om erkännande och verkställighet av en arresteringsorder överlämnas till den verkställande makten, innebär ett sådant krav att den verkställande makten ges behörighet att pröva vissa sakliga förutsättningar för verkställbarhet, något som rambeslutet i princip avsett att förhindra. Övervägande skäl talar därför för att EUrätten hindrar att regeringen ges behörighet att ta befattning med frågor om förutsättningarna både för att begära och för att bevilja överlämnande när det gäller den europeiska arresteringsordern.
59 Direktivet kommer att genomföras i svensk rätt genom lagen om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området, som träder i kraft den 1 december 2017, se prop. 2016/17:218. Lagen kommer i huvudsak att ersätta lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål i förhållande till EU:s medlemsstater, undantaget Danmark och Irland.
Ds 2017:57 Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området
Samma bedömning måste rimligen göras även när det gäller annat rättsligt bistånd inom ramen för det straffrättsliga samarbetet i EU. Mot den bakgrunden görs i denna promemoria bedömningen att kommitténs förslag att, genom ändring i tillämpningslagen ställa upp krav på regeringens medgivande för att bevilja internationellt rättsligt bistånd rörande vissa politiska brott, inte kan genomföras i fråga om förfaranden på EU-rättens område. Frågan är då om ett sådant krav kan och bör ställas upp för att bevilja internationellt rättsligt bistånd utanför EU-rättens område.
När utrymmet att lämna internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området utvidgas, på så sätt som föreslås i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar, är det av vikt att säkerställa att villkoren för att lämna rättsligt bistånd prövas noga i varje enskilt fall. Från grundlagssynpunkt saknas i princip bärande skäl för att göra någon skillnad i detta avseende mellan olika typer av brott. De skäl som motiverat kravet att regeringen ska lämna medgivande till åtal i Sverige för vissa särskilt uppräknade brott med särskilt politisk prägel (se prop. 1977/78:62 s. 23–25 och 1990/91:179 s. 52) gör sig inte gällande på samma sätt när det gäller åtal för brott i något annat land eller för att bevilja det landet rättsligt bistånd vid utredningen av brottet eller för verkställighet av en utdömd påföljd. Även om det ur utrikespolitisk synvinkel alltjämt finns skäl att behålla den nuvarande ordningen med krav på beslut av regeringen för ett avslag, i förekommande fall, på en begäran om rättsligt bistånd för ett politiskt brott utanför EU-rättens område, görs i promemorian bedömningen att de utrikespolitiska hänsynen inte motiverar att regeringen involveras i bedömningen när sådant bistånd ska beviljas. Det är med andra ord enbart rättsliga och inrikespolitiska hänsyn som behöver övervägas vid bedömningen av frågan om krav på regeringens medgivande för rättsligt bistånd i vissa fall bör införas.
Med hänsyn till de ovan redovisade övervägandena görs i promemorian bedömningen att en reglering som förutsätter att Justitiekanslern involveras i förfarandet i syfte att vaka över tillämpningen av grundlagarna i tillräcklig grad tillgodoser behovet av hänsynstagande till de allmänna principerna på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Att regleringen på detta område utformas på ett enhetligt sätt framstår också som mest ändamålsenligt och lämpligt ur ett tillämpningsperspektiv. Mot den
Internationellt rättsligt bistånd på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området Ds 2017:57
bakrunden görs bedömningen att ett krav på regeringens medgivande för att bevilja internationell rättsligt bistånd i fråga om vissa politiska brott, som Mediegrundlagskommittén föreslagit, inte bör införas i tillämpningslagen.
7. Ikraftträdande
Promemorians förslag: De föreslagna författningsändringarna
ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Skälen för promemorians förslag: I lagrådsremissen Ändrade
mediegrundlagar föreslås att ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska träda i kraft den 1 januari 2019. De följdändringar som föreslås i denna promemoria är kopplade till dessa ändringar i grundlagarna och bör därför träda i kraft vid samma tidpunkt.
Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser för de föreslagna följdändringarna.
8. Konsekvenser av förslagen
Promemorians bedömning: Förslagen medför inga kostnads-
ökningar för statliga myndigheter. De får inte heller i övrigt några ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter, kommuner och landsting eller enskilda.
Skälen för promemorians bedömning: De ändringar som
föreslås i denna promemoria är en följd av de förslag till språkliga och redaktionella ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som lämnas i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Följdändringarna innebär i allt väsentligt att hänvisningar till grundlagarna i ett antal författningar ändras så att hänvisningar görs till motsvarande bestämmelser föreslagna i lagrådsremissen.
De följdändringar som föreslås bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser för statliga myndigheter, kommuner och landsting eller enskilda. Förslagen bedöms inte heller påverka jämställdheten mellan kvinnor och män eller medföra några konsekvenser för brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.
9. Författningskommentar
Författningsförslagen innebär i huvudsak att hänvisningar som görs i lagar till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ersätts med hänvisningar till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. I övrigt görs även språkliga och redaktionella ändringar.
9.1. Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken
36 kap.
5 §
I paragrafen finns bestämmelser om det s.k. frågeförbudet. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.
Ändringen i sjätte stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att frågeförbudets omfattning sträcks ut så att det även gäller för den som utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå (se 2 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen). Motsvarande reglering gäller sedan tidigare enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen.
Författningskommentar Ds 2017:57
8 §
I paragrafen regleras vissa frågor om vad rätten har att ta hänsyn till inför att någon ska höras som vittne. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
49 kap. 5 §
I paragrafen regleras när en tingsrätts beslut får överklagas särskilt. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i punkten 3 innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
9.2. Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
9 §
I paragrafen regleras när en kreditupplysning om en fysisk person som inte är näringsidkare får lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
11 §
I paragrafen finns bestämmelser om att den som avses med en kreditupplysning ska informeras när en upplysning lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Ds 2017:57 Författningskommentar
Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
12 §
I paragrafen regleras hur den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska agera när uppgifter är oriktiga, missvisande eller annars har behandlats i strid med kreditupplysningslagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
9.3. Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
6 kap. 1 §
I paragrafen finns bestämmelser om näringsförbud för en fysisk person under konkurs. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget från förbudet mot att driva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet vidgas så att det omfattar var och en i stället för enbart svenska medborgare.
Ändringen i andra stycket är endast språklig.
Författningskommentar Ds 2017:57
9.4. Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)
3 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om arkivbildningen och dess syften. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om minnesanteckningar, utkast och koncept i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
9.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden
1 kap.
1 §
Paragrafen innehåller en uppräkning av de områden som regleras i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
I paragrafen ersätts termen radioprogram med program. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella.
2 §
I paragrafen regleras vilka skrifter som lagen ska tillämpas på och hur vissa termer i lagen ska förstås. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i andra stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.
3 kap.
6 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som ska anges i en sändning. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
I paragrafen ersätts termen radioprogram med program. Övriga ändringar är endast språkliga.
Ds 2017:57 Författningskommentar
11 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om andra trådlösa sändningar av program. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelserna om meddelar- och anskaffarfrihet samt censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
12 §
I paragrafen regleras vilka bestämmelser i lagen som ska tillämpas om ett programföretag som har tillstånd att sända tv och sökbar text-tv eller ljudradio också driver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen innebär att termen radioprogram ersätts med program.
13 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om utgivare av program i trådsändningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.
Övriga ändringar är endast språkliga.
18 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om databasverksamhet. Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.5.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt ersätts termen radioprogram med program.
Författningskommentar Ds 2017:57
19 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om utfärdande av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
21 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om förfall och förnyelse av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om förfall av utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
23 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av utgivningsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om återkallelse av utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
26 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas vid tillhandahållande ur databaser. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.5.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
Ds 2017:57 Författningskommentar
27 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om register över verksamheter som faller under regeln om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
28 §
Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om vissa avgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast redaktionella.
30 §
I paragrafen finns bestämmelser om straff för den som bryter mot föreskrivna skyldigheter bl.a. att anmäla utgivare. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna om tillhandahållande ur databaser och utgivningsbevis i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
4 kap.
2 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur skyldigheten att förse tekniska upptagningar, skrifter och bilder med vissa uppgifter ska fullgöras. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna om skyldighet att lämna vissa uppgifter i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i den
Författningskommentar Ds 2017:57
grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
5 kap.
3 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att spela in program och på annat sätt dokumentera vissa överföringar. Övervägandena finns i avsnitten 4.3, 4.5 och 4.6.
Ändringarna i första stycket innebär bl.a. att termen radioprogram ersätts med program och att det förtydligas att även program i beställ-tv ska spelas in. Ändringarna innebär vidare att hänvisningarna till bestämmelserna om bilagor till trycka skrifter i tryckfrihetsförordningen och till bestämmelserna om tillhandahållande av databaser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningarna görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär även att bestämmelsen utvidgas så att den omfattar bilagor till tryckta skrifter som inte är periodiska.
I andra stycket 2 ändras hänvisningen till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om tillhandahållande ur databaser som sker till allmänheten på särskilt begäran eller annars enligt överenskommelser i förväg så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I andra stycket 3 ändras hänvisningen till bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om tillhandahållande ur databaser som sker till allmänheten genom offentlig uppspelning så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ändringen i fjärde stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.
Övriga ändringar är endast språkliga.
Ds 2017:57 Författningskommentar
4 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten att bevara tekniska upptagningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.6.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna om bilagor till trycka skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
5 §
Paragrafen innehåller bestämmelser som rätt för bl.a. Justitiekanslern att få del av vissa handlingar som har bevarats. Övervägandena finns i avsnitten 4.2, 4.3 och 4.6.
Ändringen innebär att termen radioprogram ersätts med program och att hänvisningen till den bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen som ger Justitiekanslern rätt att överlämna mål till allmän åklagare ändras så att hänvisning görs till motsvarande bestämmelser i den lagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
6 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt för den som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot honom eller henne att ta del av en inspelning av programmet. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.
Övriga ändringar är endast språkliga.
7 §
Paragrafen innehåller en upplysning om att bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar och att till bibliotek lämna skrifter och upptagningar finns i annan lag. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i första stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program.
Författningskommentar Ds 2017:57
6 kap.
2 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om villkor för att ta en tryckt skrift eller en teknisk upptagning i förvar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
7 kap.
1 §
Paragrafen innehåller forumregler för tryck- och yttrandefrihetsmål. Övervägandena finns i avsnitt 4.2 och 4.7.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen som anger vilka domstolar som är tryckfrihetsdomstolar i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär även att bestämmelsen utvidgas så att den omfattar ansökningsmål som avser borttagande av yttranden som utgör tryckfrihetsbrott i sådana databaser som omfattas av bilagereglerna i tryckfrihetsförordningen.
Övriga ändringar är endast språkliga.
3 §
I paragrafen finns bestämmelser om vilka omständigheter som ska vara avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp. Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.5.
Ändringen i punkten 1 innebär att termen radioprogram ersätts med program.
Ändringen i punkten 2 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om tillhandahållande ur databaser i yttrandefrihets-
Ds 2017:57 Författningskommentar
grundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
4 §
Paragrafen innehåller bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om brott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
5 §
Paragrafen innehåller bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och anskaffare. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om brott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
8 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten för Justitiekanslern och, i vissa fall, allmän åklagare att begära gemensam handläggning av mål. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i yttrandefrihetsgrundlagen om Justitiekanslerns möjlighet att överlämna målet till allmän åklagare ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
Författningskommentar Ds 2017:57
9 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som ska vara åklagare då olika mål handläggs i samma rättegång. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i yttrandefrihetsgrundlagen om Justitiekanslerns möjlighet att överlämna målet till allmän åklagare ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
8 kap.
2 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad rätten ska utreda i mål om ansvar pga. tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till kapitlet om skadestånd i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande kapitel i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
9 kap.
2 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelse av den som har utsetts att tjänstgöra i juryn. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen innebär att termen juryman ersätts med juryledamot. Även övriga ändringar är endast språkliga.
3 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av laga förfall för den som har utsetts att tjänstgöra i juryn och kallelse av suppleanter. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen innebär att termen juryman ersätts med juryledamot. Även övriga ändringar är endast språkliga.
Ds 2017:57 Författningskommentar
4 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller när en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i första stycket innebär att termen juryman ersätts med juryledamot.
Även övriga ändringar är endast språkliga.
6 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten att ställa frågor och juryns sammansättning vid fortsatt huvudförhandling. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i första stycket innebär att termen juryman ersätts med juryledamot.
I övrigt görs en språklig ändring.
10 kap.
1 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om överläggningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i första stycket innebär att termen juryman ersätts med juryledamot.
Även övriga ändringar är endast språkliga.
11 kap.
1 §
I paragrafen regleras att bestämmelser om ersättning meddelas av regeringen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen innebär att termen juryman ersätts med juryledamot. Paragrafen ändras även i övrigt endast språkligt och redaktionellt så att den utformas som upplysningsbestämmelser om regeringens normgivningskompetens brukar vara utformade.
Författningskommentar Ds 2017:57
9.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument
5 §
I paragrafen regleras skyldigheten att lämna pliktexemplar för skrift som tryckfrihetsförordningen är tillämplig på och som har framställts och utgivits här i landet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
6 §
I paragrafen regleras skyldigheten att lämna pliktexemplar för skrift som tryckfrihetsförordningen är tillämplig på och som har framställts utomlands. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
7 §
Paragrafen innehåller vissa undantag från huvudreglerna i 5 och 6 §§ om skyldigheten att lämna pliktexemplar. Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.6.
Ändringen i fjärde stycket innebär att termen radioprogram ersätts med program och att hänvisningen till bestämmelsen om bilagor i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen innebär även att bestämmelsen utvidgas så att den omfattar bilagor till tryckta skrifter som inte är periodiska.
I övrigt görs en språklig ändring.
Ds 2017:57 Författningskommentar
19 §
I paragrafen regleras vem som ska lämna pliktexemplar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
28 §
I paragrafen finns bestämmelser om när pliktexemplar ska lämnas av vissa skrifter och videogram. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i punkten 1 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade skrifter i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
9.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden
37 §
I paragrafen regleras under vilka förutsättningar en domstols beslut får överklagas särskilt. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket 5 innebär att hänvisningen till bestämmelser om undantag från tystnadsplikten, bl.a. för dem som är verksamma inom förlag och medieföretag, i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
Författningskommentar Ds 2017:57
9.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
1 §
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen, med bemyndigande för regeringen att besluta om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan utan att handlingarna upphör att vara allmänna, ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
6 §
I paragrafen anges skyldigheter för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar mot allmänheten när det gäller befattningen med allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen, som i visst avseende jämställer Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar med myndighet, ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
9.9. Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
2 kap. 2 §
I paragrafen finns bestämmelser om undantag från anmälningsplikten för den som avser att tillhandahålla allmänna kommunikationsnät för kommersiellt bruk eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i
Ds 2017:57 Författningskommentar
yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ändringen i andra stycket innebär att subdelegationsbemyndigandet anpassas så att det överensstämmer med andra liknande delegationsbestämmelser i lagen.
3 kap. 8 §
I paragrafen finns bestämmelser om hur prövningen av tillstånd att använda radiosändare ska göras i fall då antalet tillstånd har begränsats. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i andra stycket 1 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
6 kap. 19 §
I paragrafen regleras skyldigheten att anpassa vissa verksamheter så att beslut om hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och så att verkställandet inte röjs. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
Ändringen i första stycket 1 innebär att hänvisningen till bestämmelsen om vad som utgör grundlagsskyddade program i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ändringen i tredje stycket är språklig och redaktionell och innebär att bestämmelsen utformas som upplysningsbestämmelser om regeringens normgivningskompetens numera utformas.
I övrigt görs en språklig ändring.
Författningskommentar Ds 2017:57
9.10. Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
7 §
I paragrafen finns bestämmelser om att vissa uppgifter som upptagits eller upptecknats omgående ska förstöras. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.
Ändringen i punkten 2 innebär att hänvisningen till bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot efterforskning i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att tillämpningsområdet för bestämmelsen om förstöring sträcks ut så att den även gäller för de uppgifter som omfattas av tystnadsplikt för den som utan att ha tagit del i tillkomsten eller spridningen av en framställning, har varit verksam inom ett företag som ger ut tekniska upptagningar eller sänder program eller på en nyhetsbyrå (se 2 kap. 3 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen). Motsvarande reglering gäller sedan tidigare enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen.
9.11. Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
6 kap.
1 §
I paragrafen finns en upplysning om att det i tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om rätten att ta del av allmänna handlingar på stället i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ds 2017:57 Författningskommentar
2 §
I paragrafen finns en upplysning om att det i tryckfrihetsförordningen anges att den myndighet som förvarar en viss handling ska pröva frågan om utlämnande, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen om prövningen av en begäran om att ta del av en allmän handling i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
8 §
I paragrafen finns bestämmelser om vilka överinstanser som ska pröva överklaganden av vissa beslut rörande utlämnande av allmän handling eller uppgifter från myndigheter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i femte stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om överklagande av beslut av ett statsråd i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
10 kap.
4 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om förbehåll som en myndighet kan ställa upp när vissa sekretesskyddade uppgifter lämnas ut. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.
Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
4 a §
I paragrafen finns regler om möjlighet för den som har varit tilltalad i ett brottmål som avgjorts slutligt att ta del av uppgifter i
Författningskommentar Ds 2017:57
det bakomliggande utredningsmaterialet. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.
Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
7 §
I paragrafen regleras möjligheten för regeringen att förena ett beslut om att medge dispens från en sekretessbestämmelse med villkor att visst förbehåll ska göras vid utlämnande av uppgiften. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
9 §
I paragrafen regleras möjligheten för riksdagen att, när det gäller uppgift hos riksdagen eller myndigheter under denna, förena ett beslut om att medge dispens från en sekretessbestämmelse med villkor att visst förbehåll ska göras vid utlämnande av uppgiften. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
13 §
I paragrafen regleras möjligheten för en myndighet att, när myndigheten lämnar ut vissa sekretessbelagda uppgifter som en del i informationslämnande till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud eller studerandeskyddsombud, göra ett
Ds 2017:57 Författningskommentar
förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Övriga ändringar är endast språkliga.
14 §
I paragrafen regleras möjligheten för en myndighet att i vissa fall, i förhållande till en enskild, lämna ut sekretessbelagda uppgifter med ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
12 kap. 2 §
I paragrafen finns bestämmelser om möjligheterna för en enskild att helt eller delvis häva sekretess till skydd för honom eller henne. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.
Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
13 kap.
1 §
Paragrafen innehåller en hänvisning till bestämmelserna om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen
Författningskommentar Ds 2017:57
och yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitten 4.2–4.4.
Ändringen innebär att termen radioprogram ersätts med program samt att hänvisningen till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
3 §
I paragrafen finns hänvisningar till vissa inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som framgår av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
4 §
I paragrafen finns hänvisningar till vissa inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som framgår av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om offentliggörandebrott och brott av meddelare i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ds 2017:57 Författningskommentar
5 §
I paragrafen finns bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om offentliggörandebrott och brott av meddelare i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
15 kap.
5 §
I paragrafen upplyses om att det i tryckfrihetsförordningen anges att regeringen kan föreskriva att bara en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande av handlingar som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelsen i tryckfrihetsförordningen, om bl.a. vilken myndighet som prövar en begäran att få del av en allmän handling, ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
6 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringarna i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ändringarna i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Författningskommentar Ds 2017:57
Ändringarna i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
16 kap. 3 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av viss sekretessbestämmelse i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringarna innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
17 kap. 8 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringarna innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
18 kap. 19 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så
Ds 2017:57 Författningskommentar
att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ändringen i fjärde stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt meddelar- och anskaffarbrott i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
21 kap. 8 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
22 kap. 6 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
23 kap. 8 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i
Författningskommentar Ds 2017:57
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ändringen i andra stycket är endast språkliga.
24 kap. 9 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
25 kap. 18 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ändringen i tredje stycket är endast språklig.
26 kap. 15 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i
Ds 2017:57 Författningskommentar
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
27 kap. 10 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
28 kap. 17 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
29 kap. 14 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Författningskommentar Ds 2017:57
30 kap. 30 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
31 kap. 26 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
32 kap. 11 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ds 2017:57 Författningskommentar
33 kap. 5 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av viss sekretessbestämmelse i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
34 kap. 11 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
35 kap. 24 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
36 kap. 8 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att
Författningskommentar Ds 2017:57
meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
38 kap. 9 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
39 kap. 6 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
40 kap. 8 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till
Ds 2017:57 Författningskommentar
motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
42 kap. 11 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av viss sekretessbestämmelse i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
43 kap. 11 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
44 kap.
1 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter samt om tystnadsplikt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Författningskommentar Ds 2017:57
2 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i rättegångsbalken inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
3 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i patientsäkerhetslagen och socialtjänstlagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
4 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i postlagen och lagen om elektronisk kommunikation inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
5 §
I paragrafen finns bestämmelser om när den tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser i annan lagstiftningen än den som angetts tidigare i kapitlet inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ds 2017:57 Författningskommentar
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
I övrigt görs en språklig ändring.
9.12. Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen
6 §
I paragrafen definieras vad som i lagen avses med handlingar och vidareutnyttjande. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till definitionen av handling i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
9.13. Förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696)
1 kap. 4 §
I paragrafen anges, för trådsändningar som når 100 hushåll eller färre, att endast vissa bestämmelser i lagen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet, censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Författningskommentar Ds 2017:57
16 kap. 16 §
I paragrafen finns bestämmelser om hur en myndighet i Sverige ska agera när en behörig myndighet i en annan EES-stat har lämnat en motiverad begäran. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser om meddelar- och anskaffarfrihet, censurförbud och förbud mot andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
9.14. Förslaget till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)
1 kap. 17 §
I paragrafen finns bestämmelser om skyldigheten att vid återgivande av ett varumärke i tryckt skrift ange att varumärket är skyddat genom registrering. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
9.15. Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material
3 §
I paragrafen finns bestämmelser om när pliktexemplar ska lämnas för elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten genom överföring via nätverk. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.5.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
Ds 2017:57 Författningskommentar
9.16. Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud
14 §
I paragrafen anges vissa grundlagsskyddade verksamheter som en person med näringsförbud får utöva trots förbudet. Övervägandena finns i avsnitten 4.2 och 4.4.
Ändringen i andra och tredje strecksatserna innebär att hänvisningen till bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelser i de båda grundlagarna i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar. Ändringen får till följd att undantaget från förbudet att som enskild näringsidkare utöva grundlagsskyddad rättighet vidgas så att det omfattar var och en i stället för enbart svenska medborgare.
9.17. Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring
1 §
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om allmänna handlingar hos enskilda organ i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
20 §
I paragrafen finns regler om utlämnande av allmänna handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till bestämmelsen om allmänna handlingar hos enskilda organ i tryckfrihetsförordningen ändras så att hänvisningen görs till motsvarande bestämmelse i den grundlagen i sin lydelse enligt förslaget i lagrådsremissen Ändrade mediegrundlagar.
