Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Regeringen beslutade den 7 maj 2015 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur EU:s nya varumärkesdirektiv ska genomföras i svensk rätt och utarbeta de författningsförslag som behövs för att anpassa svensk rätt till ändringarna i EU:s varumärkesförordning. Utredaren fick också i uppdrag att analysera vissa närliggande frågor och, i mån av tid, göra en redaktionell översyn av firmalagstiftningen.

Till särskild utredare förordnades justitierådet Dag Mattsson. Till sakkunniga förordnades från och med den 20 maj 2015 numera kanslirådet Linda Kullberg (Justitiedepartementet), departementssekreteraren Magnus K Jonsson (Näringsdepartementet) och departementssekreteraren Kristin Olsson (Utrikesdepartementet). Magnus K Jonsson entledigades den 29 september 2015, och från och med samma dag förordnades departementssekreteraren Anna Ax (Näringsdepartementet) till sakkunnig. Kristin Olsson entledigades den 14 augusti 2016.

Som experter i utredningen förordnades från och med den 20 maj 2015 juristchefen Magnus Ahlgren (Patent- och registreringsverket), avdelningsjuristen Lena Göransson Norrsjö (Bolagsverket), rådmannen Stefan Johansson (Patent- och marknadsdomstolen), jur. kand. Patrick Krassén (Svenskt Näringsliv), advokaten Anders Kylhammar (Sveriges advokatsamfund) och professor Marianne Levin (Svenska Föreningen för Immaterialrätt). Jur. kand. Carolina Lion (Svenskt Näringsliv) har varit förordnad som expert från och med den 1 januari 2016 till och med den 30 september 2016.

Som sekreterare anställdes kanslirådet Liv Bernitz och rättsakkunniga Josefin Park.

• Sida 4
•  Original

Utredningen har antagit namnet 2015 års varumärkesutredning (Ju 2015:05).

Utredningen överlämnar härmed betänkandet En känneteckens-

rättslig reform (SOU 2016:79). Till betänkandet har fogats ett sär-

skilt yttrande.

Uppdraget är härigenom slutfört.

Stockholm i november 2016

Dag Mattsson

/Liv Bernitz och Josefin Park

• Sida 5
•  Original

Sammanfattning

I betänkandet föreslår utredningen en känneteckensrättslig reform. Utredningens förslag omfattar en rad ändringar i varumärkeslagen, en ny lag om företagsnamn, en ny lag om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter m.m. och vissa ändringar i mönsterskyddslagen.

Ändringarna i varumärkeslagen syftar huvudsakligen till att genomföra EU:s nya varumärkesdirektiv. Direktivet är resultatet av den översyn av EU:s varumärkesreglering som har pågått mellan åren 2013 och 2015. Även om det inte är fråga om någon fullharmonisering av hela rättsområdet, medför direktivet att varumärkesrätten i stor utsträckning blir likalydande inom unionen. Att varumärkesrätten blir mer enhetlig underlättar för de många företag som bedriver verksamhet på den inre marknaden. Varumärken spelar en avgörande roll för företagens möjligheter att nå framgång. Många varumärken motsvarar betydande ekonomiska värden grundat på stora investeringar. Ett varumärke är inte sällan ett företags mest värdefulla tillgång.

I sak innebär ändringarna i varumärkeslagen i flera avseenden att lagen moderniseras och förenklas. Den centrala varumärkesrätten – t.ex. vad som kan utgöra ett varumärke och vad som krävs för att kunna få och behålla en varumärkesregistrering – utformas i nära anslutning till EU-direktivet. Det underlättar en tillämpning och tolkning av lagen i enlighet med direktivet. Vidare ansluter de svenska reglerna till EU:s varumärkesförordning, vilket förenklar för dem som använder både det nationella registeringsförfarandet och förfarandet för EU-varumärken. Flera av ändringarna syftar till att kodifiera EU-domstolens praxis. Att EU-domstolens praxis bättre återspeglas i lagen gör det tydligare vad som gäller.

Ett förslag är att varumärkeslagen blir mer teknikneutral. Det nuvarande kravet på att ett tecken måste återges grafiskt slopas. I stället

• Sida 14
•  Original

införs ett mera allmänt tillämpbart krav på att ett varumärke kan bestå av alla tecken som tydligt kan återges i varumärkesregistret.

En annan betydelsefull ändring är att ensamrätten utvidgas till att omfatta även transitering och liknande tullåtgärder. På detta sätt kommer man mera effektivt åt handeln med varumärkesförfalskade varor. I dag krävs att varorna ska importeras till Sverige för att det ska kunna utgöra varumärkesintrång. Tullverket får därmed ökade möjligheter att ingripa mot förfalskningar.

Bland övriga förslag kan nämnas följande. Reglerna om ingivningsdag blir tydligare, vilket har betydelse för giltigheten av en varumärkesregistrering. Registreringen ska gälla i tio år från ingivningsdagen. Patent- och registreringsverket ska kunna häva en registrering efter invändning endast om det finns något hinder mot registrering på grund av andras rättigheter, dvs. de relativa registreringshindren. De absoluta hindren ska inte längre kunna åberopas i invändningsförfarandet. En förlikningsfrist införs under invändningsförfarandet hos Patent- och registeringsverket, vilket leder till färre tvister. Det ställs högre krav på användningen av ett varumärke vid en invändning mot registrering, en talan om hävning och en talan om intrång. En hävning av en registrering ska inte bara gälla från beslutet om hävning och framåt i tiden utan också för förfluten tid, med vissa begränsningar. Reglerna om överlåtelse av varukännetecken och ansökningar om registreringar blir tydligare.

Den andra delen av reformen är en ny lag om företagsnamn. Den nya lagen ska ersätta den nuvarande firmalagen. Det rör sig om en redaktionell översyn och en språklig modernisering av lagstiftningen. Den nya lagen är utformad med varumärkeslagen som förebild. Vissa sakliga ändringar görs som innebär att den nya lagen samordnas med varumärkeslagen, för att åstadkomma en bättre balans mellan lagarna. En annan ändring är att registreringsmyndigheten ska kontrollera så ett företagsnamn inte kommer i strid med lagen om företaget skulle ändra sin verksamhet. En moderniserad och förenklad lag gör reglerna mer tillgängliga och praktiskt hanterbara för företagen. Liksom varumärkeslagen har lagen om företagsnamn stor betydelse för näringslivet. De flesta näringsidkare kommer i kontakt med lagen och kan utnyttja det skydd som den ger för ett företagsnamn.

Den tredje delen av reformen är en ny lag om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter m.m. I den nya lagen samlas bestäm-

• Sida 15
•  Original

melser om civilrättsliga sanktioner vid intrång i beteckningar som skyddas inom unionen enligt EU-förordningar och internationella handelsavtal. Genom lagen kommer beteckningar som skyddas av handelsavtal att få ett väsentligt starkare skydd än de har i dag.

Ändringarna i mönsterskyddslagen innebär att registeringshindren anpassas bättre till de förändringar som har gjorts på det varumärkesrättsliga området.

I betänkandet görs också överväganden om skyddet för konstnärsnamn och likartade namn. Utredningen gör bedömningen att någon lagändring inte är motiverad.

Reformen föranleder följdändringar i ett stort antal andra författningar. Den föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 16
•  Original

• Sida 17
•  Original

1. Författningsförslag

1.1. Förslag till lag om företagsnamn

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Grundläggande bestämmelser

Inledande bestämmelser

1 § Företagsnamn är den benämning under vilken en näringsidkare driver sin verksamhet. Om en del av verksamheten drivs under en särskild benämning, utgör denna ett särskilt företagsnamn. Vad som sägs om företagsnamn i denna lag gäller även för ett särskilt företagsnamn.

Annat kännetecken som en näringsidkare använder för sin verksamhet vid sidan av ett företagsnamn kallas sekundärt kännetecken.

Företagsnamn och sekundärt kännetecken kallas gemensamt näringskännetecken.

Förvärv av ensamrätt

Ensamrätt genom registrering eller inarbetning

2 § En näringsidkare kan förvärva ensamrätt till ett företagsnamn genom registrering eller inarbetning. Ensamrätt till ett sekundärt kännetecken kan förvärvas genom inarbetning.

Ett företagsnamn registreras enligt bestämmelserna i denna lag och vad som föreskrivs i annan författning om registrering av visst slags företagsnamn. Ensamrätten till ett registrerat företagsnamn gäller inom det område som registreringen omfattar.

• Sida 18
•  Original

Ett näringskännetecken ska anses inarbetat om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för den verksamhet som bedrivs under kännetecknet. Om näringskännetecknet är inarbetat endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.

Ensamrätt till varukännetecken och namn som näringskännetecken

3 § Den som innehar ett varumärke eller ett annat varukännetecken har ensamrätt till kännetecknet som näringskännetecken. Om varukännetecknet är skyddat endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.

Den som använder sitt namn som näringskännetecken har ensamrätt till kännetecknet som näringskännetecken, om namnet har särskiljningsförmåga för den verksamhet som det används för. Om namnet används endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.

Ensamrättens innebörd

4 § Ensamrätten till ett näringskännetecken enligt 2 och 3 §§ innebär att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken som är

1. identiskt med näringskännetecknet och används för verksamhet av samma slag,

2. identiskt med eller liknar näringskännetecknet och används för verksamhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av näringskännetecknet, eller

3. identiskt med eller liknar ett näringskännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till skada för näringskännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om användningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag.

• Sida 19
•  Original

Ensamrätten till ett registrerat företagsnamn hindrar inte att någon annan i näringsverksamhet använder ett tecken som avses i första stycket inom det område där företagsnamnet är skyddat, om det visas att innehavaren av företagsnamnet inte kan lida skada av detta.

Begränsning av ensamrätten

5 § Ensamrätten till ett näringskännetecken ger inte något självständigt skydd för en del av kännetecknet som saknar särskiljningsförmåga.

Ensamrätten till ett näringskännetecken hindrar inte att någon annan, när det sker i enlighet med god affärssed, i näringsverksamhet använder

1. sitt namn eller sin adress,

2. uppgifter om verksamhetens art eller en i verksamheten utbjuden varas eller tjänsts art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan är framställd eller när tjänsten är utförd, eller

3. ett allmänt brukat ortsnamn.

Kolliderande rättigheter

Företrädesrätt

6 § Gör flera anspråk på ensamrätt till näringskännetecken som är identiska eller liknar varandra på det sätt som anges i 4 §, ska den ha företräde som har tidigaste grund för sitt anspråk, om inte annat följer av 7 §.

Verkan av passivitet m.m.

7 § Rätten till ett inarbetat näringskännetecken ska gälla vid sidan av en äldre rätt till ett näringskännetecken som är identiskt eller likartat på det sätt som anges i 4 §, om innehavaren av den äldre rätten inte inom rimlig tid har vidtagit åtgärder för att hindra användningen av det yngre kännetecknet. I dessa fall hindrar inte rätten till det yngre näringskännetecknet användningen av det äldre.

• Sida 20
•  Original

På yrkande av någon av parterna får en domstol i de fall som avses i första stycket om det är skäligt besluta att ett av kännetecknen, eller båda, endast får användas på särskilt sätt, såsom i ett visst utförande eller med tillägg av ortsangivelse eller innehavarens namn.

2 kap. Registrering av företagsnamn

Allmänna registreringsvillkor

1 § Ett företagsnamn får registreras endast om det kan särskilja innehavarens verksamhet från andras.

Vid bedömningen av om ett företagsnamn har särskiljningsförmåga ska hänsyn tas till den tid och omfattning som namnet har varit i bruk. Om företagsnamnet består enbart av en allmän benämning på verksamhetens art eller på en i verksamheten utbjuden vara eller tjänst eller om företagsnamnet utgörs enbart av ett allmänt brukat ortsnamn eller liknande, ska namnet i och för sig inte anses ha särskiljningsförmåga. Om en sådan beteckning som aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening eller en förkortning av en sådan beteckning ingår i företagsnamnet, ska vid bedömningen bortses från denna beteckning.

Hinder mot registrering på grund av hänsyn till allmänna intressen

2 § Ett företagsnamn får inte registreras om det

1. strider mot lag eller annan författning eller mot goda seder eller allmän ordning,

2. utan tillstånd innehåller en sådan statlig eller internationell beteckning som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen som företagsnamn, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning,

3. utan tillstånd innehåller ett sådant kännetecken som enligt lagen (2014:812) om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten inte får användas obehörigen som företagsnamn, eller något som kan förväxlas med ett sådant kännetecken,

• Sida 21
•  Original

4. innehåller eller i väsentliga delar återger en äldre växtsortbenämning som avser en växtsort av samma eller närstående växtart, i den utsträckning som det föreligger skydd för växtsorten enligt växtförädlarrättslagen (1997:306) eller unionsrätten, eller

5. i annat fall är ägnad att vilseleda allmänheten. Ett företagsnamn får inte heller registreras om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan.

Hinder mot registrering på grund av andra rättigheter

3 § Ett företagsnamn får inte registreras om det

1. är identiskt med ett äldre näringskännetecken för verksamhet av samma slag,

2. är identiskt med eller liknar ett äldre näringskännetecken för verksamhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av företagsnamnet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder företagsnamnet och innehavaren av näringskännetecknet, eller

3. är identiskt med eller liknar ett äldre näringskännetecken, som är känt inom en betydande del av omsättningskretsen och användningen av företagsnamnet utan skälig anledning skulle dra otillbörlig fördel av eller vara till skada för näringskännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om användningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag.

4 § De hinder för registrering av ett företagsnamn som anges i 3 § gäller på motsvarande sätt i fråga om

1. ett varumärke som är registrerat enligt 2 kap. varumärkeslagen (2010:1877) eller en internationell varumärkesregistrering som gäller i Sverige,

2. ett varumärke som är registrerat enligt rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om EU-varumärken eller en internationell varumärkesregistrering som gäller i Europeiska unionen, samt

3. ett inarbetat varukännetecken.

• Sida 22
•  Original

5 § Om det företagsnamn som ansökan om registrering avser ska gälla i hela landet och den äldre rättigheten utgörs av ett inarbetat näringskännetecken eller av ett sådant namn eller inarbetat varukännetecken som är skyddat enligt 1 kap. 3 §, finns det hinder mot registrering endast om skyddet för den äldre rättigheten gäller inom en väsentlig del av landet.

6 § Ett företagsnamn får inte registreras om det innehåller eller består av

1. något som är ägnat att uppfattas som någon annans efternamn som har särskilt skydd eller någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett likartat namn, om användningen av företagsnamnet skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden,

2. något som kränker någon annans upphovsrätt till ett litterärt eller konstnärligt verk, eller

3. något som är ägnat att uppfattas som benämning på en stiftelse, ideell förening eller liknande sammanslutning.

7 § Bestämmelserna i 3, 4 och 6 §§ utgör inte hinder mot registrering, om den som innehar den äldre rättigheten medger registreringen.

Registrering på annat språk

8 § Ett företagsnamn får registreras på två eller flera språk, under förutsättning att varje språkversion till sitt innehåll stämmer överens med övriga versioner. Vad som sägs om företagsnamn i denna lag ska gälla för var och en av språkversionerna.

Registreringens giltighet

9 § Registreringen gäller från den dag då ansökan kom in till registreringsmyndigheten.

• Sida 23
•  Original

Granskning vid ändrad verksamhet

10 § När en näringsidkare anmäler att den verksamhet som bedrivs under det registrerade företagsnamnet har ändrats, ska registreringsmyndigheten pröva om det finns något hinder mot registrering av ändringen enligt 1–7 §§. Om det finns ett sådant hinder, får ändringen inte registreras.

3 kap. Hävning av registrering

Grunder för hävning

Allmänna grunder

1 § En registrering av ett företagsnamn får hävas om

1. företagsnamnet har registrerats i strid mot denna lag,

2. registreringen fortfarande strider mot lagen,

3. rätten till företagsnamnet ändå inte får bestå enligt 1 kap. 7 §, och

4. annat inte följer av 3 §. En registrering får vidare hävas om

1. innehavaren har upphört att vara näringsidkare,

2. företagsnamnet har förlorat sin särskiljningsförmåga,

3. företagsnamnet har kommit att strida mot lag eller annan författning eller mot goda seder eller allmän ordning, eller

4. företagsnamnet har blivit vilseledande. Vid bedömningen av om företagsnamnet har särskiljningsförmåga ska beaktas endast sådan särskiljningsförmåga som företagsnamnet har förvärvat genom användning före ansökan om hävning.

Underlåten användning

2 § En registrering av ett företagsnamn får hävas om innehavaren inte har gjort verkligt bruk av företagsnamnet i Sverige för den verksamhet som det registrerats för inom fem år från den dag då frågan om registrering slutligt har avgjorts eller inom en period av fem år i följd. Registreringen får dock inte hävas på grund av underlåten användning om det finns giltiga skäl till att företagsnamnet inte har använts.

• Sida 24
•  Original

Med sådant bruk som avses i första stycket likställs att företagsnamnet används

1. i en annan form än det registrerade, om avvikelsen avser endast detaljer som inte förändrar företagsnamnets särskiljningsförmåga, och

2. av någon annan med innehavarens samtycke. Registreringen får inte hävas om företagsnamnet har använts under tiden mellan utgången av femårsperioden och ingivandet av ansökan om hävning av registreringen. Användning som påbörjas eller återupptas efter femårsperiodens utgång och inom tre månader före ingivandet av ansökan om hävning ska dock lämnas utan avseende, om förberedelserna för att påbörja eller återuppta användningen vidtogs efter det att innehavaren fått kännedom om att en ansökan om hävning kunde komma att göras.

3 § En registrering av ett företagsnamn får hävas på den grunden att det enligt 2 kap. 3 § finns hinder mot registreringen, när hindret utgörs av ett äldre registrerat företagsnamn, endast om användningen av det äldre tecknet uppfyller kraven på verkligt bruk enligt 2 § för den verksamhet som ligger till grund för hävningen eller det finns giltiga skäl till att företagsnamnet inte har använts.

Användningen enligt första stycket ska ha skett inom de fem år som föregår ansökan om hävning. Om det vid ingivningsdagen för det yngre företagsnamnet hade gått minst fem år sedan frågan om registrering av det äldre företagsnamnet blev slutligt avgjord, ska det äldre företagsnamnet dessutom ha använts inom de fem år som föregår denna dag.

Tillvägagångssätt

4 § Den som vill inleda ett förfarande för att häva en registrering kan föra talan vid domstol, eller ansöka om hävning av registreringen hos registreringsmyndigheten enligt 5–19 §§ (administrativ hävning). En talan om hävning som grundas på ett hinder mot registrering enligt 2 kap. 3, 4 eller 6 § får föras endast av den som har ett eget intresse i saken. Detsamma gäller i fråga om en sådan ansökan om administrativ hävning.

• Sida 25
•  Original

Ett förfarande för att häva en registrering med stöd av 1 § andra stycket eller 2 § eller 2 kap. 1 eller 2 § får också inledas av en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som får göra detta.

Administrativ hävning

Ansökans innehåll

5 § En ansökan om administrativ hävning ska innehålla

1. uppgifter om parterna i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken,

2. ett yrkande om hävning och uppgift om den registrering som yrkandet avser, och

3. en redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet om hävning.

Sökanden ska betala föreskriven ansökningsavgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vad ansökan i övrigt ska innehålla.

Brister i ansökan

6 § Är ansökan så bristfällig att den inte kan läggas till grund för handläggning av ärendet, ska registreringsmyndigheten förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Detsamma gäller om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften.

Följer sökanden inte föreläggandet, ska ansökan avvisas. Sökanden ska upplysas om detta i föreläggandet.

Ansökan ska också avvisas om den avser någon annan åtgärd än hävning av en registrering eller om det finns något annat hinder mot att den tas upp till prövning.

Avskrivning vid återkallelse

7 § Återkallar sökanden ansökan, ska ärendet avskrivas.

• Sida 26
•  Original

Ogrundad ansökan

8 § Om det kan antas att ansökan är ogrundad, ska ansökan behandlas som om innehavaren har bestritt den. I sådant fall ska 12 § tillämpas.

Föreläggande för innehavaren att yttra sig

9 § Tar registreringsmyndigheten upp ansökan till prövning, ska myndigheten förelägga innehavaren av registreringen att yttra sig inom en viss tid från det att ansökan delgavs innehavaren.

I föreläggandet ska innehavaren uppmanas att

1. ange om ansökan medges eller bestrids och, om ansökan bestrids, skälen för bestridandet, och

2. lämna de uppgifter om sig själv som avses i 33 kap. 1 § första– tredje styckena rättegångsbalken, i den utsträckning uppgifterna i ansökan är ofullständiga eller felaktiga.

I föreläggandet ska det upplysas om att ärendet kan komma att avgöras även om innehavaren inte svarar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vad föreläggandet i övrigt ska innehålla.

Delgivning av föreläggandet

10 § Föreläggandet enligt 9 § ska delges innehavaren. Delgivningen ska ske på det sätt som enligt rättegångsbalken gäller för delgivning av stämning i tvistemål.

En kopia av ansökningshandlingarna ska fogas till föreläggandet när handlingarna innehåller något utöver vad som framgår av föreläggandet.

Ska sökanden se till att delgivning sker, tillämpas 32 kap. 2 § rättegångsbalken.

11 § Har registreringsmyndigheten inte kunnat delge föreläggandet, ska myndigheten pröva om försöken till delgivning ska fortsätta eller om sökanden ska erbjudas att själv se till att delgivning sker.

Hänsyn ska tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts

• Sida 27
•  Original

ned på delgivningen, förutsättningarna för att fortsatta försök ska lyckas samt omständigheterna i övrigt. Antar sökanden inte erbjudandet, ska ansökan avvisas.

Ska sökanden se till att delgivning sker, tillämpas 32 kap. 2 § rättegångsbalken.

Överlämnande till domstol

12 § Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska registreringsmyndigheten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till domstol.

En begäran om överlämnande ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis. Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som åberopas.

Om sökanden har begärt överlämnande i rätt tid, ska registreringsmyndigheten överlämna ärendet till domstolen. Om sökanden inte har begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas.

13 § En underrättelse om att innehavaren har bestritt ansökan enligt 12 § första stycket ska innehålla en upplysning om

1. att sökanden kan begära överlämnande till domstol,

2. inom vilken tid en sådan begäran ska ges in,

3. vad en sådan begäran ska innehålla, och

4. vad som i övrigt anges i 12 §.

Hävning av registreringen

14 § Har innehavaren inte bestritt ansökan i rätt tid, ska registreringsmyndigheten häva registreringen i enlighet med ansökan.

• Sida 28
•  Original

Återvinning

15 § Innehavaren av en registrering som hävts enligt 14 § får ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad från dagen för beslutet.

Om innehavaren har ansökt om återvinning i rätt tid, ska registreringsmyndigheten överlämna ärendet till domstolen. I annat fall ska myndigheten avvisa ansökan.

Underrättelser

16 § Underrättelse om hävning ska sändas till sökanden och innehavaren.

Avvisas en ansökan om hävning, ska registreringsmyndigheten underrätta sökanden om detta. Avvisas en ansökan om återvinning, ska myndigheten underrätta innehavaren om detta. Meddelar myndigheten något annat beslut som innebär att ärendet avgörs, ska både sökanden och innehavaren underrättas om beslutet, om det inte är uppenbart onödigt.

Rättskraft

17 § Sedan tiden för ansökan om återvinning löpt ut, har ett beslut om hävning enligt 14 § rättskraft i enlighet med vad som gäller för en dom i ett tvistemål som har vunnit laga kraft.

Den fortsatta handläggningen i domstolen

18 § Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska talan anses väckt när ansökan om administrativ hävning kom in till registreringsmyndigheten. De handlingar som sökanden har gett in ska anses som en stämningsansökan. Stämning ska anses utfärdad när domstolen beslutar om målets handläggning.

19 § Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska käranden betala föreskriven tilläggsavgift. I ett sådant fall ska det som anges i 42 kap.3 och 4 §§rättegångsbalken om ansökningsavgift gälla tilläggsavgiften.

• Sida 29
•  Original

Om ett mål där registreringsmyndigheten har beslutat om hävning avvisas av domstolen på grund av att tilläggsavgiften inte har betalats, ska domstolen samtidigt undanröja myndighetens beslut.

Avförande av registrering

20 § Om registreringen av ett företagsnamn har hävts av registreringsmyndigheten enligt 14 § eller av en domstol, ska registreringen avföras ur registret när avgörandet har vunnit laga kraft. Beslutet ska kungöras.

Om en registrering hävs, kan det beslutas att registreringen av företagsnamnet får stå kvar i registret under viss tid som skäligen behövs för att anta ett nytt företagsnamn och ansöka om dess registrering.

4 kap. Överlåtelse m.m.

1 § Ett företagsnamn får överlåtas endast i samband med en överlåtelse av den näringsverksamhet där det används.

Vid överlåtelse av verksamheten omfattas även företagsnamnet, om inte något annat har avtalats. Detta gäller dock inte om företagsnamnet innehåller överlåtarens eller, vid överlåtelse av ett handelsbolags verksamhet, en bolagsmans efternamn.

Ett företagsnamn som ingår i ett dödsbo och som innehåller den avlidnes efternamn får inte överlåtas av boutredningsmannen utan dödsbodelägarnas samtycke.

2 § Rätten till ett företagsnamn får inte utmätas.

Försätts innehavaren i konkurs, ingår rätten till ett företagsnamn i konkursboet, om inte företagsnamnet innehåller gäldenärens eller, vid ett handelsbolags konkurs, en bolagsmans efternamn. Ett företagsnamn som inte ingår i konkursboet får användas under den tid verksamheten fortsätter för boets räkning.

• Sida 30
•  Original

5 kap. Straffansvar, vitesförbud, skadestånd m.m.

Straffansvar

1 § Gör någon intrång i rätten till ett näringskännetecken och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, ska han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 3 § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.

Förverkande av egendom och av hjälpmedel vid brott

2 § Egendom med avseende på vilken brott föreligger enligt 1 § ska förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Även utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt 1 §.

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 1 § får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt 1 §, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat.

Vitesförbud

3 § På yrkande av den som har lidit intrång i rätten till ett näringskännetecken får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att fortsätta med det.

Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaran-

• Sida 31
•  Original

den genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till näringskännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden till dess att målet slutligt har avgjorts eller något annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.

I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet.

Skadestånd

4 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör intrång i rätten till ett näringskännetecken ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört.

När storleken på ersättningen för ytterligare skada bestäms ska hänsyn särskilt tas till

1. utebliven vinst,

2. vinst som den som har begått intrånget har gjort,

3. skada på näringskännetecknets anseende,

4. ideell skada, och

5. rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås.

• Sida 32
•  Original

Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör intrång i rätten till ett näringskännetecken, ska betala ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet, om och i den mån det är skäligt.

Begränsning av straffansvar och skadeståndsskyldighet i vissa fall

5 § Grundas en talan om intrång på registrering enligt denna lag, ska 1 och 2 §§ inte tillämpas för tid före registeringsdagen. Inte heller 4 § ska i dessa fall tillämpas för tid före registreringsdagen, om inte intrånget gjorts uppsåtligen.

Preskription av rätten till skadestånd

6 § Rätten till ersättning för skada preskriberas, om talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom. Rätten till ersättning med anledning av intrång i ett företagsnamn som är skyddat enbart på grund av registrering preskriberas dock inte i något fall tidigare än ett år från registreringsdagen.

Åtgärder med egendom och hjälpmedel

7 § På yrkande av den som har lidit intrång i rätten till ett näringskännetecken får domstolen, efter vad som är skäligt, besluta att egendom på vilken näringskännetecken olovligen förekommer ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas med den. Detsamma gäller i fråga om hjälpmedel som har använts eller varit avsett att användas vid intrånget.

Sådan egendom som avses i första stycket får tas i beslag om det skäligen kan antas att ett brott enligt 1 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

Ett beslut om åtgärd enligt första stycket får inte innebära att den som har lidit intrång i rätten till ett näringskännetecken ska betala ersättning till den som åtgärden riktas mot.

• Sida 33
•  Original

Åtgärder enligt första stycket ska bekostas av svaranden om det inte finns särskilda skäl mot detta.

Ett beslut som avses i denna paragraf ska inte meddelas, om förverkande eller någon åtgärd till förebyggande av missbruk ska beslutas enligt 2 § eller enligt brottsbalken.

Spridning av information om dom i mål om intrång

8 § På yrkande av käranden får domstolen, i mål om intrång, besluta att den som har gjort eller medverkat till intrånget ska bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet.

Första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

6 kap. Informationsföreläggande och intrångsundersökning

Informationsföreläggande

Grundläggande bestämmelser

1 § Om en sökande visar sannolika skäl för att någon har gjort ett intrång i rätten till ett näringskännetecken, får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller (informationsföreläggande).

Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av den som har lidit intrånget. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna.

Skyldigheten att lämna information omfattar den som

1. har gjort eller medverkat till intrånget,

2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller,

3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller,

4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller

5. har identifierats av någon som anges i 2–4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget gäller.

• Sida 34
•  Original

Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse

1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna,

2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och

3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna.

Första–tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

2 § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

Skyldigheten att lämna information enligt 1 § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling.

I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas.

Handläggningen av frågor om informationsföreläggande

3 § Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.

En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om föreläggandet.

• Sida 35
•  Original

Rätt till ersättning samt underrättelseskyldighet

4 § Den som på grund av 1 § andra stycket 2–5 har förelagts att enligt första stycket samma paragraf lämna information, har rätt till skälig ersättning för kostnader och besvär. Ersättningen ska betalas av den som har framställt yrkandet om informationsföreläggande.

Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst och som till följd av ett informationsföreläggande har lämnat ut information som avses i 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska sända en skriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidigast efter en månad och senast efter tre månader från det att informationen lämnades ut. Kostnaden för underrättelsen ersätts enligt första stycket.

Intrångsundersökning

Grundläggande bestämmelser

5 § Om det skäligen kan antas att någon har gjort eller medverkat till ett intrång, får domstolen för att bevisning ska kunna säkras om intrånget besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för en utredning om intrånget (intrångsundersökning). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av den som lider skada av kännetecknet eller dess användning. Om en rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

Handläggningen av frågor om intrångsundersökning

6 § Innan ett beslut om intrångsundersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess att annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som

• Sida 36
•  Original

har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då en rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har uppkommit under en rättegång.

Ställande av säkerhet och överklagande av beslut

7 § Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria sökanden från det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av motparten.

I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersökning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Beslut om intrångsundersökning

8 § Ett beslut om intrångsundersökning ska innehålla uppgifter om

1. vilket ändamål undersökningen ska ha,

2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och

3. vilka utrymmen som får genomsökas. Om det behövs, ska domstolen även besluta om andra villkor för verkställandet.

Verkställighet av ett beslut om intrångsundersökning

9 § Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, upphör det att gälla.

10 § Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av Kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har beslutat och med tillämpning av 1–3 kap., 17 kap.1–5 §§ samt 18 kap.utsökningsbalken.

• Sida 37
•  Original

Sökandens motpart ska underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.

En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.

Juridiskt biträde och rätt att närvara vid intrångsundersökningen

11 § När ett beslut om intrångsundersökning ska verkställas har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om

1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller

2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.

Vid verkställigheten får Kronofogdemyndigheten anlita det biträde av en sakkunnig som behövs.

Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är närvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, ska myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om förhållanden som kommer fram.

Återgång av en åtgärd vid intrångsundersökning

12 § Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken, ska en åtgärd som företagits vid verkställigheten av intrångsundersökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma gäller om ett beslut om intrångsundersökning hävs sedan verkställighet genomförts.

• Sida 38
•  Original

Hantering av material från intrångsundersökningen

13 § Kronofogdemyndigheten ska förteckna fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar från intrångsundersökningen. Materialet ska hållas tillgängligt för sökanden och motparten.

7 kap. Övriga bestämmelser

Verkan av en hävning och förbud att döma till ansvar m.m.

1 § Om en registrering av ett företagsnamn har hävts på grund av 3 kap. 1 § första stycket, ska registreringen anses aldrig ha haft någon verkan.

Om en registrering har hävts på grund av 3 kap. 1 § andra stycket eller 3 kap. 2 §, ska registreringen anses ha förlorat sin verkan den dag då ansökan om hävning kom in. Domstolen får dock bestämma att registreringen i stället ska anses ha förlorat sin verkan den dag då det hinder som utgör grund för hävningen uppstod. Vid administrativt hävningsförfarande får registreringsmyndigheten fatta ett sådant beslut.

Om en registrering har hävts på grund av 3 kap. 1 § första stycket, får domstolen inte döma till ansvar eller besluta om ersättning eller annan åtgärd enligt 5 eller 6 kap. Om en registrering har hävts på grund av 3 kap. 1 § andra stycket eller 3 kap. 2 §, får domstolen inte döma till ansvar enligt 5 kap. 1 §.

Invändning om grund för hävning m.m.

2 § Förs talan om intrång i ett registrerat företagsnamn och gör den mot vilken talan förs gällande att det finns grund för att häva registreringen, får denna fråga prövas endast sedan talan om hävning har väckts. Domstolen får förelägga den som gör gällande att det finns grund för att häva registreringen att inom viss tid väcka sådan talan. Det sagda tillämpas också om det i ett mål som gäller fastställelsetalan avseende ett registrerat företagsnamn görs gällande att det finns grund för att häva registreringen. Detta stycke tillämpas inte i brottmål.

• Sida 39
•  Original

En talan om intrång i ett registrerat företagsnamn får bifallas endast om företagsnamnet vid tidpunkten för talans väckande uppfyllde kraven på verkligt bruk i 3 kap. 2 §, för den verksamhet som ligger till grund för talan eller det finns giltiga skäl till att företagsnamnet inte har använts. Användningen av företagsnamnet ska ha skett inom de fem år som föregår talans väckande. Om svaranden är en innehavare av ett yngre företagsnamn, ska företagsnamnet dessutom ha använts inom de fem år som föregår ingivningsdagen för det yngre företagsnamnet.

Behandling av personuppgifter

3 § Trots förbudet i 21 § personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 5 kap. 1 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras.

Behörig domstol

4 § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål och ärenden enligt denna lag, om de inte ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.

Underrättelse om dom

5 § Domstolen ska underrätta registreringsmyndigheten om en dom som gäller

1. hävning av en registrering av ett företagsnamn, eller

2. intrång i ett registrerat företagsnamn. Domstolen ska även underrätta registreringsmyndigheten om en dom i ett mål i vilket förts fastställelsetalan avseende ett registrerat företagsnamn.

• Sida 40
•  Original

Firmateckning m.m.

6 § Firmateckning sker genom en tydlig angivelse av det fullständiga företagsnamnet och en underskrift med namn av firmatecknare. Vid teckning av ett särskilt företagsnamn anges även företagsnamnet för hela verksamheten.

Under likvidation eller konkurs ska firmateckning ske med ett tillägg som anger det ändrade förhållandet.

Om firmateckning gäller i övrigt vad som är särskilt föreskrivet i andra författningar.

7 § En myndighet för vilken regeringen har fastställt ett företagsnamn har ensamrätt till detta som om företagsnamnet hade blivit registrerat enligt denna lag.

Överklagande

8 § Ett beslut enligt 3 kap. 14 § om administrativ hävning av en registrering av ett företagsnamn får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut om överlämnande till domstol eller avskrivning enligt 3 kap. 12 § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.

Bemyndigande

9 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om administrativ hävning av en registrering enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019, då firmalagen (1974:156) upphör att gälla.

2. Lagen ska tillämpas även på näringskännetecken som har inarbetats, firmor som har registrerats och firmaregistreringar som har sökts före ikraftträdandet, om inte annat följer av 3 och 4.

3. Bestämmelserna i firmalagen om behörig domstol och överklagande gäller även i fortsättningen för mål och ärenden i allmän

• Sida 41
•  Original

domstol som har inletts före den 1 september 2016, med undantag för Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt.

4. Bestämmelserna i firmalagen gäller även i fortsättningen i fråga om åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet.

5. Nationella och internationella varumärken som genom registrering har beviljats skydd enligt äldre bestämmelser ska anses utgöra sådana varumärken som avses i 2 kap. 4 § 1.

6. Sveriges riksbank och Svenska Skeppshypotekskassan samt annan inrättning eller sammanslutning som har fått sitt namn fastställt enligt 27 § firmalagen ska även i fortsättningen ha ensamrätt till namnet som om detta hade blivit registrerat som ett företagsnamn enligt denna lag.

• Sida 42
•  Original

1.2. Förslag till lag om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Bestämmelserna i 8 kap.3–8 §§, 9 kap. och 10 kap. 3 §varumärkeslagen (2010:1877) ska tillämpas vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, i den ursprungliga lydelsen,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89, i den ursprungliga lydelsen,

3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, i den ursprungliga lydelsen, eller

4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, i den ursprungliga lydelsen.

2 § Bestämmelserna i 8 kap.3–8 §§, 9 kap. och 10 kap. 3 §varumärkeslagen (2010:1877) ska också tillämpas vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av

1. frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, den 6 oktober 2010,

2. handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, den 26 juni 2012,

• Sida 43
•  Original

3. avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, den 29 juni 2012,

4. associeringsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, den 27 juni 2014,

5. associeringsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan, den 27 juni 2014, eller

6. associeringsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan, den 27 juni 2014.

3 § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål och ärenden enligt denna lag, om de inte ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2. Lagen ska tillämpas även på beteckningar som har erhållit skydd före ikraftträdandet, om inte annat följer av 3.

3. Hänvisningen i 2 § till bestämmelserna i 8 kap.4–6 och 8 §§varumärkeslagen (2010:1877) ska inte tillämpas när intrånget, eller försöket eller förberedelsen till intrånget, har begåtts före ikraftträdandet.

• Sida 44
•  Original

1.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2015/16:180 Föreslagen lydelse

5 §

En ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse ska vara skriftlig och

a) innehålla en uppgift om sökandens fullständiga namn,

firma och postadress samt, om

sökanden tidigare haft ett annat efternamn, detta,

a) innehålla en uppgift om sökandens fullständiga namn,

företagsnamn och postadress

samt, om sökanden tidigare haft ett annat efternamn, detta,

b) för sökande, som är enskild person, innehålla en uppgift om födelsetid och yrke eller titel samt ett bevis att han eller hon inte är underårig eller i konkurstillstånd eller har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

c) innehålla en uppgift om fullständigt namn, födelsetid och yrke eller titel för den som utsetts till föreståndare eller ersättare samt ett bevis att han eller hon inte är underårig eller har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

d) innehålla en uppgift om var den byggnad eller lägenhet där rörelsen ska drivas ligger, det största antal gäster som ska kunna tas emot samtidigt och det största antal gästrum som rörelsen ska omfatta.

Om ett bygglov har meddelats för hotellet eller pensionatet, ska till ansökan bifogas handlingar som visar att så har skett.

Om tillstånd beviljas, ska ett skriftligt bevis utfärdas. Om ett bygglov inte har meddelats och det inte är uppenbart att ett bygglov inte behövs, ska beviset innehålla en upplysning om att ett bygglov kan krävas. Om det inte finns någon godkänd ersättare eller, i de fall när det ska finnas en föreståndare enligt 3 §, en godkänd föreståndare, ska det i beviset anges att tillståndet inte får utnyttjas förrän en ersättare eller en föreståndare har utsetts och godkänts. En kopia av beviset ska skickas till den eller de kommunala nämn-

• Sida 45
•  Original

der som fullgör uppgifter inom räddningstjänsten, inom plan- och byggnadsväsendet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Det ska utfärdas ett skriftligt bevis om godkännande av en föreståndare eller en ersättare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 46
•  Original

1.4. Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)

Härigenom föreskrivs att 4 och 36 §§mönsterskyddslagen (1970:485) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §¹

Det finns hinder mot mönsterrätt, om

1. mönstret strider mot goda seder eller allmän ordning,

2. det i mönstret utan tillstånd tagits in statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem, statlig kontroll- eller garantibeteckning, annan beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger mönstret en officiell karaktär, svenskt kommunalt vapen eller sådan internationell beteckning som är skyddad enligt lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar eller något som lätt kan förväxlas med vapen, flagga, emblem eller beteckning som nu nämnts,

3. mönstret strider mot ett annat mönster som visserligen inte var allmänt tillgängligt före den dag som anges i 2 § andra stycket men som framgår av en ansökan om registrering i Sverige eller vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet för vilken en tidigare ansöknings- eller prioritetsdag gäller, förutsatt att detta mönster sedermera har gjorts allmänt tillgängligt,

4. mönstret utan tillstånd innehåller

a) någon annans i Sverige skyddade firma eller varukännetecken eller något som kan upp-

fattas som ett kännetecken som i näringsverksamhet har inarbetats i Sverige för annan,

a) någon annans i Sverige skyddade näringskännetecken eller varukännetecken,

b) någon annans porträtt eller

något som kan uppfattas som annans släktnamn, konstnärsnamn eller likartat namn, om inte

b) någon annans porträtt om inte porträttet uppenbart syftar på någon sedan länge avliden,

¹ Senaste lydelse 2016:372.

• Sida 47
•  Original

porträttet eller namnet uppenbart syftar på någon sedan länge avliden person,

c) något som är ägnat att uppfattas som någon annans efternamn som har särskilt skydd eller någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett likartat namn, om användningen av mönstret skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden,

c) något som kan uppfattas som titel på annans i Sverige skyddade litterära eller konstnärliga verk i fall då titeln är egenartad eller

något som kränker annans upphovsrätt till sådant verk eller annans rätt till fotografisk bild som är skyddad i Sverige,

d) något som kränker annans

upphovsrätt till ett litterärt eller

konstnärligt verk eller annans rätt

till fotografisk bild som är skyddad i Sverige.

36 §²

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör mönsterintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av mönstret samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När

ersättningens storlek bestäms ska hänsyn särskilt tas till

1. utebliven vinst,

2. vinst som den som har begått intrånget har gjort,

3. skada på mönstrets anseende,

4. ideell skada, och

5. mönsterhavarens intresse av

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör mönsterintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av mönstret samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört.

² Senaste lydelse 2009:112.

• Sida 48
•  Original

att intrång inte begås.

När storleken på ersättningen för ytterligare skada bestäms ska hänsyn särskilt tas till

1. utebliven vinst,

2. vinst som den som har begått intrånget har gjort,

3. skada på mönstrets anseende,

4. ideell skada, och

5. mönsterhavarens intresse av att intrång inte begås.

Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör mönsterintrång ska betala ersättning för utnyttjandet av mönstret, om och i den mån det är skäligt.

Rätten till ersättning för mönsterintrång preskriberas, om talan inte väcks inom fem år från det skadan uppkom.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2. De nya bestämmelserna ska tillämpas även på mönster som har registrerats och mönsterregistreringar som har sökts före ikraftträdandet.

• Sida 49
•  Original

1.5. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 25, 28, 29 och 67 §§ och rubriken närmast före 25 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Registrering, stadgar och firma Registrering, stadgar och företagsnamn

25 §³

En samfällighetsförening registreras hos den statliga lantmäterimyndigheten.

Hos den statliga lantmäterimyndigheten ska det föras ett samfällighetsföreningsregister för införing av de uppgifter som enligt denna lag eller någon annan författning ska anmälas för registrering eller annars tas in i registret. I registret ska uppgifterna föras separat för varje län. Uppgifter om en samfällighetsförening ska föras i den del av registret som avser det län där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte. I fråga om registrering i samfällighetsföreningsregistret gäller 15 kap. 4 § första–tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Hänvisningen i den paragrafens tredje stycke ska gälla klandertalan som avses i 23 §

Hos den statliga lantmäterimyndigheten ska det föras ett samfällighetsföreningsregister för införing av de uppgifter som enligt denna lag eller någon annan författning ska anmälas för registrering eller annars tas in i registret. I registret ska uppgifterna föras separat för varje län. Uppgifter om en samfällighetsförening ska föras i den del av registret som avser det län där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte. I fråga om registrering i samfällighetsföreningsregistret gäller 15 kap. 4 § första–tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Hänvisningen i den paragrafens tredje stycke ska gälla klandertalan som avses i 23 §

³ Senaste lydelse 2008:544.

• Sida 50
•  Original

första stycket och 53 § andra stycket denna lag. Ett beslut om en sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte ska flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om samfällighetsföreningens firma på grund av bestämmelsen i 29 § första stycket andra meningen denna lag inte får föras in i den delen av samfällighetsföreningsregistret.

första stycket och 53 § andra stycket denna lag. Ett beslut om en sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte ska flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om samfällighetsföreningens företagsnamn på grund av bestämmelsen i 29 § första stycket andra meningen denna lag inte får föras in i den delen av samfällighetsföreningsregistret.

Närmare bestämmelser om samfällighetsföreningsregistret och om avgifter för registrering meddelas av regeringen.

28 §⁴

Stadgar för samfällighetsförening skall ange

1. föreningens firma,

Stadgarna för samfällighetsförening ska ange

1. föreningens företagsnamn,

2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen,

3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

3. den ort där styrelsen ska ha sitt säte,

4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutförhet,

4. hur styrelsen ska vara sammansatt och hur den ska utses samt grunderna för dess beslutförhet,

5. hur revision av styrelsens förvaltning skall ske,

5. hur revision av styrelsens förvaltning ska ske,

6. föreningens räkenskapsperiod,

7. grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 § andra stycket,

8. hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas,

8. hur ofta ordinarie föreningsstämma ska hållas,

9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom även

9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma ska ske och

hur andra meddelanden ska komma till medlemmarnas känne-

⁴ Senaste lydelse 1989:727.

• Sida 51
•  Original

som den tid före sammanträde

då kallelseåtgärd senast skall vid-

tagas.

dom samt den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast ska

vidtas.

Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning.

Stadgarna får inte innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning.

29 §⁵

En samfällighetsförenings fir-

ma ska innehålla ordet samfällig-

hetsförening. Firman ska tydligt skilja sig från andra registrerade ännu bestående samfällighets-

föreningsfirmor i samma län. För

registrering av en samfällighetsförenings firma gäller i övrigt bestämmelserna i firmalagen

( 1974:156 ).

En samfällighetsförenings före-

tagsnamn ska innehålla ordet sam-

fällighetsförening. Företagsnam-

net ska tydligt skilja sig från andra

registrerade ännu bestående före-

tagsnamn för samhällighetsföreningar i samma län. För registre-

ring av en samfällighetsförenings

företagsnamn gäller i övrigt be-

stämmelserna i lagen (2019:000)

om företagsnamn.

Någon annan än en samfällighetsförening får inte använda ordet samfällighetsförening i sin firma. Den som bryter mot det som nu sagts döms till böter.

Någon annan än en samfällighetsförening får inte använda ordet samfällighetsförening i

sitt företagsnamn. Den som bryter

mot det som nu sagts döms till böter.

67 §⁶

Lantmäterimyndighetens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut av den statliga lantmäterimyndigheten att vägra registrering av

en firma överklagas dock till

Patent- och marknadsdomstolen. Ett beslut som gäller avskrivning av en ansökan eller anmälan om

Lantmäterimyndighetens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut av den statliga lantmäterimyndigheten att vägra registrering av

ett företagsnamn överklagas dock

till Patent- och marknadsdomstolen. Detsamma gäller ett beslut

att vägra registrering på grund av

⁵ Senaste lydelse 2008:544. ⁶ Senaste lydelse 2016:196.

• Sida 52
•  Original

registrering eller vägrad registrering får överklagas inom två månader från dagen för beslutet.

2 kap. 10 § lagen (2019:000) om företagsnamn. Ett beslut som

gäller avskrivning av en ansökan eller anmälan om registrering eller vägrad registrering får överklagas inom två månader från dagen för beslutet.

Länsstyrelsens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 53
•  Original

1.6. Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)

Härigenom föreskrivs att 2, 4–8, 13, 15, 16 och 21 §§handelsregisterlagen (1974:157) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §⁷

Följande näringsidkare kan registreras i handelsregistret:

1. enskilda personer som utövar eller avser att utöva näringsverksamhet (enskilda näringsidkare),

2. handelsbolag,

3. ideella föreningar som utövar eller avser att utöva näringsverksamhet,

4. registrerade trossamfund som utövar eller avser att utöva näringsverksamhet, och

5. bolagsmän i enkla bolag, om bolagsmännen utövar eller avser att utöva näringsverksamhet i bolaget.

Registrering i handelsregistret sker efter ansökan. Näringsidkare som avses i första stycket 1, 3, 4 eller 5 och som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta en årsredovisning skall ansöka om registrering.

Bestämmelserna i denna lag om enskild näringsidkare skall tillämpas på de bolagsmän i ett enkelt bolag som förs in i handelsregistret, dock med följande undantag:

1. Någon firma skall inte registreras för verksamheten.

2. Bolagsmännen skall regi-

Registrering i handelsregistret sker efter ansökan. De

näringsidkare som avses i första

stycket 1, 3, 4 eller 5 och som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta en årsredovisning ska ansöka om registrering.

Bestämmelserna i denna lag om enskilda näringsidkare ska tillämpas på de bolagsmän i ett enkelt bolag som förs in i handelsregistret, dock med följande undantag:

1. Något företagsnamn ska inte registreras för verksamheten.

2. Bolagsmännen ska registre-

⁷ Senaste lydelse 2006:865.

• Sida 54
•  Original

streras under sina namn.

Bestämmelserna i denna lag om registrerade trossamfund skall tillämpas även på registrerade organisatoriska delar av ett trossamfund.

ras under sina namn.

Bestämmelserna i denna lag om registrerade trossamfund ska tillämpas även på registrerade organisatoriska delar av ett trossamfund.

4 §⁸

Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om:

Handelsregistret ska innehålla följande uppgifter om:

Enskild näringsidkare:

1. näringsidkarens firma, 1. näringsidkarens företags-

namn,

2. näringsidkarens fullständiga namn, personnummer eller, om sådant saknas, av Skatteverket tilldelat registreringsnummer, och postadress,

3. näringsverksamhetens art,

4. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets postadress,

5. om näringsidkaren enligt 2 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. skall ha en föreståndare, föreståndarens fullständiga namn, personnummer och postadress,

6. om näringsidkaren enligt revisionslagen (1999:1079)skall ha en auktoriserad eller godkänd revisor

5. om näringsidkaren enligt 2 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska ha en föreståndare, föreståndarens fullständiga namn, personnummer och postadress,

6. om näringsidkaren enligt revisionslagen (1999:1079)ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor

– revisorns namn, personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum,

– revisorns postadress och, om postadressen avviker från revisorns hemvist, hemvist, och

– om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, bolagets organisationsnummer och vem som är huvudansvarig för revisionen.

⁸ Senaste lydelse 2006:865.

• Sida 55
•  Original

Handelsbolag:

1. bolagets organisationsnummer och firma,

1. bolagets organisationsnummer och företagsnamn,

2. näringsverksamhetens art,

3. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets postadress,

4. bolagsmännens fullständiga namn, personnummer eller organisationsnummer och postadresser,

5. om en stiftelse med egen förvaltning eller en ideell förening är bolagsman, fullständiga namn, personnummer och postadresser för styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i stiftelsen eller föreningen,

6. om en stiftelse med anknuten förvaltning är bolagsman, förvaltarens namn, organisationsnummer och postadress samt fullständigt namn, personnummer och postadress för en ställföreträdare för förvaltaren,

7. av vem och hur firman tecknas, om firman inte får tecknas av varje bolagsman ensam,

8. om bolaget utgör kommanditbolag, vilken eller vilka av bolagsmännen som är kommanditdelägare och beloppet av varje sådan bolagsmans utfästa insats,

9. om bolaget enligt revisionslagen (1999:1079)skall ha en auktoriserad eller godkänd revisor

9. om bolaget enligt revisionslagen (1999:1079)ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor

– revisorns namn, personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum,

– revisorns postadress och, om postadressen avviker från revisorns hemvist, hemvist, och

– om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, bolagets organisationsnummer och vem som är huvudansvarig för revisionen.

Ideell förening och registrerat trossamfund:

1. den firma under vilken föreningen eller trossamfundet utövar eller avser att utöva näringsverksamhet,

2. föreningens eller trossamfundets namn, om det inte sammanfaller med firman, och organisationsnummer,

1. det företagsnamn under

vilket föreningen eller trossam-

fundet utövar eller avser att utöva näringsverksamhet,

2. föreningens eller trossamfundets namn, om det inte sammanfaller med företagsnamnet, och organisationsnummer,

• Sida 56
•  Original

3. näringsverksamhetens art,

4. det län och den ort där föreningens eller trossamfundets styrelse eller motsvarande organ i samfundet har sitt säte samt föreningens eller samfundets postadress,

5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständiga namn, personnummer och postadresser,

6. av vem och hur föreningens, eller trossamfundets namn tecknas, om namnet inte tecknas av styrelsen eller motsvarande organ ensamt,

7. om föreningen eller trossamfundet enligt revisionslagen (1999:1079)skall ha en auktoriserad eller godkänd revisor

7. om föreningen eller trossamfundet enligt revisionslagen (1999:1079)ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor

– revisorns namn, personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum,

– revisorns postadress och, om postadressen avviker från revisorns hemvist, hemvist, och,

– om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, bolagets organisationsnummer och vem som är huvudansvarig för revisionen.

5 §

Näringsidkare registreras un-

der den firma under vilken han driver sin verksamhet. Firma registreras enligt bestämmelserna i

firmalagen (1974:156) med iakt-

tagande av vad som sägs i 6 och 7 §§ nedan.

En näringsidkare registreras

under det företagsnamn under

vilket näringsidkaren driver sin

verksamhet. Ett företagsnamn registreras enligt bestämmelserna i

lagen (2019:000) om företagsnamn med iakttagande av vad

som sägs i 6 och 7 §§ nedan.

6 §

Handelsbolags firma skall

innehålla ordet handelsbolag eller, om kommanditdelägare finns, ordet kommanditbolag. I bifirma får dock ej intagas något av orden handelsbolag eller kommanditbolag.

Ett handelsbolags företagsnamn ska innehålla ordet handels-

bolag eller, om kommanditdelägare finns, ordet kommanditbolag. I ett särskilt företagsnamn får dock inte tas in något av orden handelsbolag eller kommanditbolag.

• Sida 57
•  Original

7 §⁹

En firma skall tydligt skilja

sig från andra i handelsregistret förut registrerade och ännu bestående firmor registrerade för samma län. Detta gäller även om

firmorna inte avser verksamhet

av samma eller liknande slag.

Ett företagsnamn ska tydligt

skilja sig från andra i handelsregistret förut registrerade och ännu bestående företagsnamn registrerade för samma län. Detta gäller även om företagsnamnen inte avser verksamhet av samma eller liknande slag.

8 §¹⁰

Har näringsidkare som in-

förts i handelsregister meddelat

prokura, får prokuran registreras under näringsidkarens firma. Prokura får dock ej registreras om den innehåller annan begränsning eller annat förbehåll än som följer av 1 eller 2 § prokuralagen (1974:158).

För registrerad prokura skall registret innehålla uppgifter om prokuristens fullständiga namn, personnummer och postadress.

Har prokuristen särskilt bemyndigande att överlåta huvudmannens fasta egendom eller tomträtt eller att söka inteckning eller upplåta rättighet i denna,

skall registret även innehålla upp-

gift härom. Detsamma gäller om prokuran meddelats som kollektivprokura.

Har en näringsidkare som förts

in i handelsregister meddelat en

prokura, får prokuran registreras under näringsidkarens företags-

namn. En prokura får dock inte

registreras om den innehåller annan begränsning eller annat förbehåll än vad som följer av 1 eller 2 § prokuralagen (1974:158).

För en registrerad prokura ska registret innehålla uppgifter om prokuristens fullständiga namn, personnummer och postadress.

Har prokuristen ett särskilt bemyndigande att överlåta huvudmannens fasta egendom eller tomträtt eller att ansöka om inteckning eller upplåta rättighet i denna, ska registret även innehålla uppgift om detta. Detsamma gäller om prokuran meddelats som kollektivprokura.

⁹ Senaste lydelse 2003:866. ¹⁰ Senaste lydelse 1992:1448.

• Sida 58
•  Original

13 §¹¹

Upphör näringsidkare med sin verksamhet eller överlåts verksamheten eller sätts den under likvidation eller ändras i annat fall uppgift som registrerats, skall anmälan om det utan dröjsmål göras till Bolagsverket.

Anmälan görs och handläggs i den ordning som gäller för ansökan om registrering, om ej annat följer av vad nedan i denna paragraf sägs eller av vad regeringen bestämmer.

Har enskild näringsidkare avlidit, är den som har vård om boet skyldig att göra anmälan med anledning av dödsfallet. Har delägare i handelsbolag avlidit, åligger anmälningsskyldigheten övriga bolagsmän. Om domstol utsett likvidator i handelsbolag, är han anmälningsskyldig beträffande bolaget.

Bolagsman som lämnat bolaget

har rätt att göra anmälan om sin avgång. Återkallelse av prokura får anmälas av varje bolagsman som ej är utesluten fran rätten att företräda bolaget.

Omfattar överlåtelse av näringsverksamhet även firman,

skall anmälan om överlåtelsen

göras av den nye innehavaren.

Upphör en näringsidkare med sin verksamhet eller överlåts verksamheten eller sätts den under likvidation eller ändras i annat fall en uppgift som har registrerats, ska anmälan om det utan dröjsmål göras till Bolagsverket.

Anmälan görs och handläggs i den ordning som gäller för ansökan om registrering, om

inte annat följer av vad som sägs

nedan i denna paragraf eller av vad regeringen bestämmer.

Har en enskild näringsidkare avlidit, är den som har vård om boet skyldig att göra anmälan med anledning av dödsfallet. Har

en delägare i ett handelsbolag

avlidit, åligger anmälningsskyldigheten övriga bolagsmän. Om

en domstol har utsett likvidator

i ett handelsbolag, är han eller

hon anmälningsskyldig beträffan-

de bolaget. En bolagsman som lämnat bolaget har rätt att göra anmälan om sin avgång. Återkallelse av en prokura får anmälas av varje bolagsman som inte är utesluten från rätten att företräda bolaget.

Omfattar en överlåtelse av näringsverksamheten även före-

tagsnamnet, ska anmälan om

överlåtelsen göras av den nye innehavaren.

¹¹ Senaste lydelse 2004:239.

• Sida 59
•  Original

15 §

Om förbud mot användning av firma och om hävande av

firmaregistrering finns bestäm-

melser i firmalagen (1974:156).

Menar någon i annat fall att registrering i handelsregister länder honom till förfång, får talan föras mot näringsidkaren om hävande av registreringen och om skadestånd.

Om förbud mot användning av ett företagsnamn och om hävande av en registrering av ett

företagsnamn finns bestämmel-

ser i lagen (2019:000) om före-

tagsnamn.

Menar någon i annat fall att

han eller hon lider skada av en

registrering som gjorts i handelsregistret, får talan föras mot näringsidkaren om hävande av registreringen och om skadestånd.

16 §¹²

Om en bolagsman genom dom har skilts från rätten att teckna bolagets firma, ska uppgift om detta registreras även om domen inte har vunnit laga kraft.

Om en näringsidkare har försatts i konkurs, ska konkursbeslutet registreras i handelsregistret tillsammans med uppgift om vem som har utsetts till konkursförvaltare. Har konkursbeslutet upphävts eller har konkursen avslutats, ska även detta registreras.

Registrering ska också ske när det har meddelats ett beslut om företagsrekonstruktion som avser en näringsidkare. Har beslutet om företagsrekonstruktion upphävts eller har företagsrekonstruktionen upphört, ska även detta registreras.

Om det i en dom som har vunnit laga kraft har förklarats, att registrering inte borde ha skett eller att det beslut som har registrerats är ogiltigt eller att i annat fall ett visst förhållande som har registrerats inte föreligger, ska avregistrering ske.

I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avregistrering av firma från handelsregistret sedan dom om hävande av firma-

registrering har vunnit laga kraft.

I lagen (2019:000) om före-

tagsnamn finns bestämmelser om

avregistrering av ett företagsnamn från handelsregistret sedan dom om hävande av en registrering av

¹² Senaste lydelse 2008:92.

• Sida 60
•  Original

ett företagsnamn har vunnit laga

kraft.

21 §¹³

Registreringsmyndighetens beslut att skriva av en ansökan eller anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller i fråga om beslut enligt 15 a eller 17 §. Ett beslut av registreringsmyndigheten att vägra registrering av

en firma överklagas dock till

Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

Registreringsmyndighetens beslut att skriva av en ansökan eller anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller i fråga om beslut enligt 15 a eller 17 §. Ett beslut av registreringsmyndigheten att vägra registrering av

ett företagsnamn överklagas dock

till Patent- och marknadsdomstolen. Detsamma gäller ett beslut

att vägra registrering på grund av 2 kap. 10 § lagen (2019:000) om företagsnamn. Ett överklagande

ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

¹³ Senaste lydelse 2016:198.

• Sida 61
•  Original

1.7. Förslag till lag om ändring i prokuralagen (1974:158)

Härigenom föreskrivs att 4 § prokuralagen (1974:158) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Prokurist bör teckna firman med ett tillägg som anger prokurauppdraget (per prokura, p.p. eller annan förkortning av dessa ord). I övrigt gäller om firmateckning bestämmelserna i firma-

lagen ( 1974:156 ).

Prokurist bör teckna firman med ett tillägg som anger prokurauppdraget (per prokura, p.p. eller annan förkortning av dessa ord). I övrigt gäller om firmateckning bestämmelserna i lagen

( 2019:000 ) om företagsnamn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 62
•  Original

1.8. Förslag till lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 4, 18 och 19 §§ och rubriken närmast före 18 § lagen (1975:417) om sambruksföreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §¹⁴

Sambruksförenings stadgar

skall ange

1. föreningens firma,

En sambruksförenings stad-

gar ska ange

1. föreningens företagsnamn,

2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

3. den ort inom riket där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

4. den insats med vilken varje medlem skall deltaga i föreningen och hur insatserna skall göras,

5. om regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen

skall förekomma, avgifternas be-

lopp eller det högsta belopp vartill de får bestämmas,

6. antalet styrelseledamöter och revisorer, tiden för deras uppdrag och, om suppleanter

skall finnas, motsvarande upp-

gifter beträffande dem,

3. den ort inom riket där föreningens styrelse ska ha sitt säte,

4. den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen och hur insatserna ska göras,

5. om regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen

ska förekomma, avgifternas be-

lopp eller det högsta belopp vartill de får bestämmas,

6. antalet styrelseledamöter och revisorer, tiden för deras uppdrag och, om suppleanter

ska finnas, motsvarande upp-

gifter beträffande dem,

7. föreningens räkenskapsår,

8. hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas och tiden för sådan stämma,

8. hur ofta ordinarie föreningsstämma ska hållas och tiden för sådan stämma,

¹⁴ Senaste lydelse 1987:1253.

• Sida 63
•  Original

9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden till medlemmarna skall tillställas dem samt den tid före stämma då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna,

10. de värderingsgrunder som

skall tillämpas när förening skall

inlösa medlems andel,

11. de grunder enligt vilka föreningen skall förfoga över uppkommen vinst och hur det skall förfaras med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning.

9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma ska ske och hur andra meddelanden ska förmed-

las till medlemmarna samt den

tid före stämma då föreskrivna kallelseåtgärder senast ska vara vidtagna,

10. de värderingsgrunder som

ska tillämpas när förening ska

inlösa medlems andel,

11. de grunder enligt vilka föreningen ska förfoga över uppkommen vinst och hur det ska förfaras med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Föreningens firma Föreningens företagsnamn

18 §¹⁵

Sambruksförenings

firma

skall innehålla ordet ”sambruks-

förening”.

Sambruksförenings firma får

ej innehålla ordet ”bolag” eller

annat ord som kan föranleda till antagande att firman innehas av ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig

från andra hos Bolagsverket förut registrerade och ännu bestående

föreningsfirmor med säte i sam-

ma län. För registrering av sam-

En sambruksförenings företagsnamn ska innehålla ordet ”sam-

bruksförening”.

Sambruksföreningens

företagsnamn får inte innehålla

ordet ”bolag” eller annat ord som kan föranleda till antagande att

företagsnamnet innehas av ett

bolag.

Företagsnamnet ska tydligt

skilja sig från andra hos Bolagsverket förut registrerade och ännu bestående företagsnamn för

föreningar med säte i samma län.

¹⁵ Senaste lydelse 2004:250.

• Sida 64
•  Original

bruksförenings firma gäller i övrigt bestämmelserna i firma-

lagen (1974:156).

Annan än sambruksförening får ej i sin firma eller annars vid beteckning av rörelsen använda ordet ”sambruksförening”.

För registrering av en sambruksförenings företagsnamn gäller i övrigt bestämmelserna i lagen

(2019:000) om företagsnamn.

Annan än sambruksförening får inte i sitt företagsnamn eller annars vid beteckning av rörelsen använda ordet ”sambruksförening”.

Bestämmelserna i 14 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.

19 §¹⁶

Bestämmelserna i 15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om sambruksföreningens firma på grund av bestämmelserna i 18 § tredje stycket denna lag inte får föras in i Bolagsverkets register.

Inskrivning av uppgifter angående sambruksföreningar skall ske i en särskild avdelning av det föreningsregister som avses i 15 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar.

Bestämmelserna i 15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte ska flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om sambruksföreningens företagsnamn på grund av bestämmelserna i 18 § tredje stycket denna lag inte får föras in i Bolagsverkets register.

Inskrivning av uppgifter angående sambruksföreningar ska ske i en särskild avdelning av det föreningsregister som avses i 15 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar.

Bolagsverkets beslut enligt 16 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

¹⁶ Senaste lydelse 2004:250.

• Sida 65
•  Original

1.9. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

Härigenom föreskrivs att 30 § lagen (1976:997) om vattenförbund ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 §

Stadgar för vattenförbund

skall ange

1. förbundets firma, vilken

skall innehålla ordet vattenför-

bund,

Stadgar för vattenförbund

ska ange

1. förbundets företagsnamn,

vilket ska innehålla ordet vatten-

förbund,

2. grunderna för förvaltningen,

3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutförhet,

5. hur revision av styrelsens förvaltning skall ske,

3. den ort där styrelsen ska ha sitt säte,

4. hur styrelsen ska vara sammansatt och hur den ska utses samt grunderna för dess beslutförhet,

5. hur revision av styrelsens förvaltning ska ske,

6. förbundets räkenskapsperiod,

7. hur ofta ordinarie förbundsstämma skall hållas,

8. det sätt på vilket kallelse till förbundsstämma skall ske och andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas kännedom samt den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast skall vid-

tagas.

Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning.

7. hur ofta ordinarie förbundsstämma ska hållas,

8. det sätt på vilket kallelse till förbundsstämma ska ske och

hur andra meddelanden ska komma till medlemmarnas känne-

dom samt den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast ska

vidtas.

Stadgarna får inte innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 66
•  Original

1.10. Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 3 kap. 9 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §¹⁷

Ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret.

Bestämmelser om firma för handelsbolag finns i firmalagen

(1974:156) och handelsregister-

lagen (1974:157).

Bestämmelser om företags-

namn för handelsbolag finns i

handelsregisterlagen (1974:157) och lagen (2019:000) om före-

tagsnamn.

3 kap.

9 §

Om kommanditbolaget ingår ett avtal med tredje man och denne vid avtalets ingående varken kände till eller borde ha känt till att förbehåll skett enligt 1 kap. 2 §, svarar den kommanditdelägare som förbehållet avser såsom komplementär för de förbindelser som uppkommit för bolaget genom avtalet.

Om ett avtal ingås för bolagets räkning och därvid med en kommanditdel ägares vetskap och vilja en firma används som inte innehåller ordet ”kommanditbolag”, svarar kommanditdelägaren såsom komplementär gentemot den med vilken avtalet ingicks, även om denne på grund av 19 § handelsregisterlagen

Om ett avtal ingås för bolagets räkning och därvid med en kommanditdel ägares vetskap och vilja ett företagsnamn används som inte innehåller ordet ”kommanditbolag”, svarar kommanditdelägaren såsom komplementär gentemot den med vilken avtalet ingicks, även om denne på grund av 19 § handelsregisterlagen

¹⁷ Senaste lydelse 1993:760.

• Sida 67
•  Original

(1974:157) skall anses ha haft vetskap om att förbehåll skett enligt 1 kap. 2 §.

(1974:157) ska anses ha haft vetskap om att förbehåll skett enligt 1 kap. 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 68
•  Original

1.11. Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 §, 4 a kap. 12 b §, 10 kap. 1–5 §§, 11 kap. 5 och 6 §§ och rubriken till 10 kap. sparbankslagen (1987:619) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §¹⁸

Reglementet skall ange

1. sparbankens firma,

Reglementet ska ange

1. sparbankens företagsnamn,

2. sparbankens verksamhetsområde,

3. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,

4. de rörelsegrenar som sparbanken avser att driva,

5. grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden eller del av denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta,

5. grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden eller del av denna ska betalas tillbaka med eller utan ränta,

6. antalet huvudmän,

7. den kommunala valkorporation som skall förrätta val av huvudmän och, där sådant val

skall förrättas av flera korpora-

tioner, fördelningen av antalet mandat dem emellan, samt ordningen för att åstadkomma en successiv förnyelse av huvudmannakåren och det närmare förfarandet i övrigt vid huvudmannavalen,

8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella ersättare, som skall utses av sparbanksstämman, samt tiden för

7. den kommunala valkorporation som ska förrätta val av huvudmän och, där sådant val

ska förrättas av flera korpora-

tioner, fördelningen av antalet mandat dem emellan, samt ordningen för att åstadkomma en successiv förnyelse av huvudmannakåren och det närmare förfarandet i övrigt vid huvudmannavalen,

8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella ersättare, som ska utses av sparbanksstämman, samt tiden för

¹⁸ Senaste lydelse 2000:39.

• Sida 69
•  Original

deras uppdrag, deras uppdrag,

9. sättet att sammankalla sparbanksstämman, samt 10. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.

Om banken skall ha euro som redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078),

skall detta anges i reglementet. I

så fall skall det i reglementet också anges att grundfondens belopp skall vara bestämt i euro.

10. vilka ärenden som ska förekomma på den ordinarie stämman.

Om banken ska ha euro som redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078),

ska detta anges i reglementet. I

så fall ska det i reglementet också anges att grundfondens belopp

ska vara bestämt i euro.

4 a kap.

12 b §¹⁹

Revisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om

1. bankens firma och organisationsnummer,

1. bankens företagsnamn och organisationsnummer,

2. vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser,

3. vilket eller vilka normsystem för redovisning som banken har tillämpat, och

4. revisorns etableringsort. Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

10 kap. Sparbanks firma 10 kap. Sparbank ens f öretagsnamn

1 §²⁰

En sparbanks firma skall innehålla ordet sparbank.

Firman skall registreras i

bankregistret.

Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje

En sparbanks företagsnamn

ska innehålla ordet sparbank.

Företagsnamnet ska registre-

ras i bankregistret.

Om företagsnamnet ska registreras på två eller flera språk,

¹⁹ Senaste lydelse 2016:434. ²⁰ Senaste lydelse 2004:304.

• Sida 70
•  Original

lydelse anges i bankens reglemente.

ska varje lydelse anges i bankens

reglemente.

2 §²¹

En sparbanks firma skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i bankregistret samt från benämningar på utländska bankföretag, som är allmänt kända i Sverige.

För registrering av firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i

firmalagen (1974:156).

En sparbanks företagsnamn

ska tydligt skilja sig från andra

ännu bestående företagsnamn som är införda i bankregistret samt från benämningar på utländska bankföretag, som är allmänt kända i Sverige.

För registrering av företags-

namn gäller i övrigt vad som före-

skrivs i lagen (2019:000) om före-

tagsnamn.

3 §²²

En sparbanks styrelse kan anta

bifirma. Bestämmelsen i 1 § andra

stycket och 2 § om firma gäller även bifirma. Ordet bank eller sparbank får bara användas i

bifirma för bankverksamhet.

En sparbanks styrelse kan anta

ett särskilt företagsnamn. Bestäm-

melsen i 1 § andra stycket och 2 § om företagsnamn gäller även

för ett särskilt företagsnamn. Ordet

bank eller sparbank får bara användas i ett särskilt företagsnamn för bankverksamhet.

4 §²³

Skriftliga handlingar, som utfärdas för en sparbank, bör undertecknas med bankens firma. Om styrelsen eller annan ställföreträdare för banken har utfärdat en handling utan firmateckning och det inte framgår av dess innehåll att den utfärdats på

Skriftliga handlingar, som utfärdas för en sparbank, bör undertecknas med bankens före-

tagsnamn. Om styrelsen eller

annan ställföreträdare för banken har utfärdat en handling utan firmateckning och det inte framgår av dess innehåll att den ut-

²¹ Senaste lydelse 2004:304. ²² Senaste lydelse 2004:304. ²³ Senaste lydelse 2004:304.

• Sida 71
•  Original

bankens vägnar, är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock inte om det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för banken och den till vilken handlingen ställts av banken får ett behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att detta begärts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

färdats på bankens vägnar, är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock inte om det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för banken och den till vilken handlingen ställts av banken får ett behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att detta begärts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

5 §²⁴

I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering.

I lagen (2019:000) om före-

tagsnamn finns bestämmelser om

förbud mot användning av ett

företagsnamn och om hävande av en registrering av ett företagsnamn.

11 kap.

5 §²⁵

I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avförande av

en firma ur registret sedan en

dom om hävande av firmaregi-

streringen har vunnit laga kraft.

I lagen (2019:000) om före-

tagsnamn finns bestämmelser om

avförande av ett företagsnamn ur registret sedan en dom om hävande av en registrering av ett

företagsnamn har vunnit laga

kraft.

²⁴ Senaste lydelse 2004:304. ²⁵ Senaste lydelse 2004:304.

• Sida 72
•  Original

6 §²⁶

Ett beslut av registreringsmyndigheten att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering enligt 3 § andra stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut enligt 7 kap. 7 § tredje stycket och 8 kap. 8 §. Ett beslut av registreringsmyndigheten att vägra registrering av en

firma överklagas dock till

Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

Ett beslut av registreringsmyndigheten att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering enligt 3 § andra stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut enligt 7 kap. 7 § tredje stycket och 8 kap. 8 §. Ett beslut av registreringsmyndigheten att vägra registrering av ett

företagsnamn överklagas dock

till Patent- och marknadsdomstolen. Detsamma gäller ett beslut

att vägra registrering på grund av 2 kap. 10 § lagen (2019:000) om företagsnamn. Ett överklagande

ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

²⁶ Senaste lydelse 2016:205.

• Sida 73
•  Original

1.12. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 5 kap. 4 §, 8 kap. 13 a §, 12 kap. 4, 24 och 31 §§, 14 kap. 1–3 §§, 15 kap. 5 och 6 §§ och rubriken till 14 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §²⁷

Föreningens stadgar ska ange

1. föreningens firma, 1. föreningens företagsnamn,

2. den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,

3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

4. den insats som varje medlem ska delta med i föreningen, hur insatserna ska fullgöras samt i vilken utsträckning en medlem får delta i föreningen med en insats utöver vad han eller hon är skyldig att delta med,

5. för det fall att regelbundna avgifter till föreningen eller avgifter till föreningen som är beroende av särskilda beslut om uttaxering ska förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp som de får bestämmas till,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem ska utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall ska ske,

7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 1 § andra stycket ska finnas, deras befogenhet, hur de ska utses och tiden för deras uppdrag,

8. inom vilken tid och hur en föreningsstämma ska sammankallas samt hur andra meddelanden ska förmedlas till medlemmarna eller fullmäktige,

9. vilka ärenden som ska förekomma på en ordinarie föreningsstämma,

²⁷ Senaste lydelse 2016:108.

• Sida 74
•  Original

10. vilken tid föreningens räkenskapsår ska omfatta, 11. grunderna för fördelning av föreningens vinst och hur man ska göra med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, och

12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemission som avses i 10 kap. 21 § ska förekomma, vad som ska gälla för dessa.

Första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Om föreningen ska ha euro som redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska detta anges i stadgarna. I så fall ska det i stadgarna också anges att den insats som varje medlem ska delta med i föreningen ska vara bestämd i euro.

Vid byte av redovisningsvaluta får ändring av uppgift som avses i första stycket 4 om insatsbelopp anstå till den första ordinarie föreningsstämman efter det att beslutet om byte av redovisningsvaluta fick verkan.

5 kap.

4 §²⁸

För varje förlagsinsats ska föreningen utfärda ett förlagsandelsbevis. Beviset ska ställas till viss man, till innehavaren eller till viss man eller order och innehålla uppgift om

1. föreningens firma, 1. föreningens företagsnamn,

2. nummer eller annan beteckning för beviset,

3. insatsens storlek,

4. den rätt till utdelning som insatsen medför,

5. det sätt på vilket utdelning ska utbetalas och inlösen ske,

6. föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt

7. erinran enligt 2 § andra stycket. Förlagsandelsbeviset ska undertecknas av föreningen. Styrelseledamöters eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt. Bestämmelsen i 1 kap. 7 § ska inte tillämpas.

I stadgarna kan det bestämmas att föreningen får registrera förlagsandelar hos en svensk värdepapperscentral enligt lagen (1998:1479)

²⁸ Senaste lydelse 2016:47.

• Sida 75
•  Original

om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument i stället för att utfärda förlagsandelsbevis. Detta gäller dock inte förlagsandelar för vilka det gäller förvärvsbegränsningar enligt 2 § första stycket första meningen.

Av 4 kap. 5 § lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument följer att förlagsandelsbevis inte får utfärdas för förlagsandelar som har registrerats enligt den lagen.

Ett beslut som innebär att en förlagsandel inte längre ska vara registrerad hos en värdepapperscentral blir giltigt endast om den som har panträtt i förlagsandelen skriftligen har samtyckt till beslutet.

8 kap.

13 a §²⁹

Revisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om

1. föreningens firma och organisationsnummer,

1. föreningens företagsnamn och organisationsnummer,

2. vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser, och

3. revisorns etableringsort eller hemort. Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

12 kap.

4 §³⁰

Styrelserna för överlåtande och, vid absorption, övertagande föreningar ska upprätta en gemensam, daterad fusionsplan. Planen ska undertecknas av styrelsen i var och en av föreningarna.

I fusionsplanen ska det för varje förening anges

1. firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,

1. företagsnamn, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,

2. den planerade tidpunkten för överlåtande förenings upplösning,

3. de särskilda förmåner som, i förekommande fall, medlemmar i någon av föreningarna ska ha, och

4. vilka rättigheter i den övertagande föreningen som innehavare av värdepapper med särskilda rättigheter i en överlåtande förening

²⁹ Senaste lydelse 2016:432. ³⁰ Senaste lydelse 2016:108.

• Sida 76
•  Original

ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna.

I fusionsplanen ska det även lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för föreningarna. Om medlemmar i någon av föreningarna ska ha särskilda förmåner i samband med fusionen, ska det framgå av redogörelsen hur förmånerna har bestämts.

Vid kombination ska fusionsplanen även innehålla

1. stadgar för den övertagande föreningen, och

2. fullständigt namn, personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum samt postadress för styrelseledamot och revisor och, i förekommande fall, styrelsesuppleant och revisorssuppleant.

24 §³¹

Fusionsplanen enligt 23 § ska innehålla uppgift om

1. de fusionerande föreningarnas form, firma och säte,

1. de fusionerande föreningarnas form, företagsnamn och säte,

2. utbytesförhållanden mellan andelar och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande förening och eventuell kontant betalning,

3. de villkor som ska gälla för tilldelning av andelar och förekommande värdepapper i den övertagande föreningen,

4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor andelar och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i den övertagande föreningen,

6. från vilken tidpunkt de fusionerande föreningarnas transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i den övertagande föreningen,

7. vilka rättigheter i den övertagande föreningen som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i överlåtande förening eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare eller till den som utför granskning enligt 26 § eller 29 § 2,

³¹ Senaste lydelse 2008:3.

• Sida 77
•  Original

9. stadgar för den övertagande föreningen, 10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till den övertagande föreningen och de överväganden som har gjorts vid värderingen, och

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för fastställandet av villkoren för fusionen.

I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla uppgift om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i den övertagande föreningen beslutas.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgift om den övertagande föreningens form, firma och säte.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgift om den övertagande föreningens form, företagsnamn och säte.

31 §³²

Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 6 § att ge in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av den svenska förening som deltar i fusionen. Om flera svenska föreningar deltar, ska skyldigheten fullgöras av den svenska förening som är övertagande förening eller, om den övertagande föreningen inte är en svensk förening, av den äldsta av de överlåtande svenska föreningarna.

Om fusionsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska sökanden ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.

I anmälan om registrering ska lämnas uppgift om

1. form, firma och säte för var och en av de fusionerande föreningarna,

1. form, företagsnamn och säte för var och en av de fusionerande föreningarna,

2. de register där föreningarna är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,

3. hur borgenärer och, i förekommande fall, medlemmar ska förfara för att utöva sina rättigheter samt de adresser där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas, och

4. föreningarnas adresser.

³² Senaste lydelse 2008:3.

• Sida 78
•  Original

När registreringen kungörs enligt 15 kap. 2 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.

14 kap. Föreningens firma 14 kap. Föreningens

företagsnamn

1 §³³

En ekonomisk förenings firma

skall innehålla orden ”ekono-

misk” och ”förening” eller förkortningen ”ek.för.”. I firman får inte ordet ”bolag” eller något annat som betecknar ett bolagsförhållande tas in på ett sådant sätt som kan leda till missförståndet att ett bolag innehar firman.

Firman skall tydligt skilja sig från

andra ännu bestående firmor som är införda i det föreningsregister som avses i 15 kap. 1 §. Registreringen av en förenings firma gäller för hela landet. I övrigt finns bestämmelser om registreringen i firmalagen (1974:156).

Om föreningens firma skall registreras på två eller flera språk,

skall varje lydelse anges i stad-

garna.

Föreningens styrelse kan anta

bifirma. Bestämmelserna i första

stycket gäller även bifirma. Uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav får dock inte tas in i en bifirma.

En ekonomisk förenings före-

tagsnamn ska innehålla orden

”ekonomisk” och ”förening” eller förkortningen ”ek.för.” I före-

tagsnamnet får inte ordet ”bolag”

eller något annat som betecknar ett bolagsförhållande tas in på ett sådant sätt som kan leda till missförståndet att ett bolag innehar företagsnamnet. Företags-

namnet ska tydligt skilja sig från

andra ännu bestående företags-

namn som är införda i det före-

ningsregister som avses i 15 kap. 1 §. Registreringen av en förenings företagsnamn gäller för hela landet. I övrigt finns bestämmelser om registreringen i lagen

( 2019:000 ) om företagsnamn.

Om föreningens företagsnamn

ska registreras på två eller flera

språk, ska varje lydelse anges i stadgarna.

Föreningens styrelse kan anta

ett särskilt företagsnamn. Bestäm-

melserna i första stycket gäller även för ett särskilt företagsnamn. Uttrycket ekonomisk förening eller en förkortning av det får

³³ Senaste lydelse 1992:1449.

• Sida 79
•  Original

dock inte tas in i ett särskilt företagsnamn.

2 §

Skriftliga handlingar som utfärdas för en förening bör undertecknas med föreningens firma. Har styrelsen eller någon annan ställföreträdare för föreningen utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av handlingens innehåll att den har utfärdats på föreningens vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock inte, om

Skriftliga handlingar som utfärdas för en förening bör undertecknas med föreningens företags-

namn. Har styrelsen eller någon

annan ställföreträdare för föreningen utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av handlingens innehåll att den har utfärdats på föreningens vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock inte, om

1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att handlingen utfärdades för föreningen, samt

2. medkontrahenten har fått ett av föreningen behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en begäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har gjorts gällande mot undertecknarna.

3 §

Endast ekonomisk förening får i sin firma använda uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav.

I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering.

Endast en ekonomisk förening får i sitt företagsnamn använda uttrycket ekonomisk förening eller en förkortning av det.

I lagen (2019:000) om före-

tagsnamn finns bestämmelser om

förbud mot användning av ett

företagsnamn och om hävande av en registrering av ett företagsnamn.

• Sida 80
•  Original

15 kap.

5 §

I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avförande av

en firma ur registret sedan en

dom om hävande av firmaregi-

strering har vunnit laga kraft.

I lagen (2019:000) om före-

tagsnamn finns bestämmelser om

avförande av ett företagsnamn ur registret sedan en dom om hävande av en registrering av ett före-

tagsnamn har vunnit laga kraft.

6 §³⁴

Ett beslut av Bolagsverket att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering enligt 4 § andra stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller ett beslut av Bolagsverket som avses i 4 a §, 7 kap. 15 §, 8 kap. 2, 6, 9 eller 17 §, 11 kap. 18 §, 12 kap. 19 § eller 16 kap. 2 § samt beslut i ett tillståndsärende enligt 6 kap. 3, 4 eller 11 §, 8 kap. 3–5 §§, 10 kap. 14 § 2 eller 12 kap. 11 § eller beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 12 kap. 36 §. Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av en firma överklagas dock till Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

Ett beslut av Bolagsverket att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering enligt 4 § andra stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller ett beslut av Bolagsverket som avses i 4 a §, 7 kap. 15 §, 8 kap. 2, 6, 9 eller 17 §, 11 kap. 18 §, 12 kap. 19 § eller 16 kap. 2 § samt beslut i ett tillståndsärende enligt 6 kap. 3, 4 eller 11 §, 8 kap. 3–5 §§, 10 kap. 14 § 2 eller 12 kap. 11 § eller beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 12 kap. 36 §. Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn överklagas dock till Patent- och marknadsdomstolen. Detsamma

gäller ett beslut att vägra registrering på grund av 2 kap. 10 § lagen (2019:000) om företagsnamn. Ett

överklagande ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

³⁴ Senaste lydelse 2016:206.

• Sida 81
•  Original

Skatteverkets beslut enligt 12 kap. 13 § om hinder mot verkställande av fusionsplan får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 82
•  Original

1.13. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §³⁵

Naturvårdsverket skall föra register över vad som förekommer i ett avgiftsärende.

Från register som förs enligt första stycket får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Naturvårdsverket ska föra register över vad som förekommer i ett avgiftsärende.

Från register som förs enligt första stycket får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Uppgifter får lämnas ut om

1. namn och personnummer,

2. organisationsnummer, namn och firma,

2. organisationsnummer, namn och företagsnamn,

3. adress,

4. slag av verksamhet, och

5. tidpunkt för registrering samt i förekommande fall avregistrering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

³⁵ Senaste lydelse 2002:411.

• Sida 83
•  Original

1.14. Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5, 6, och 31 §§ och rubriken närmast före 9 kap. 6 § bostadsrättslagen (1991:614) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

5 §³⁶

Bostadsrättsföreningens stadgar ska ange

1. föreningens firma, 1. föreningens företagsnamn,

2. den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,

3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

4. om upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse kan tas ut,

5. grunderna för beräkning av årsavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse,

6. i det fall rätten att bestämma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse ska vara inskränkt, grunderna för beräkning av ersättning,

7. grunderna för avsättning av medel för att säkerställa underhållet av föreningens hus,

8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem ska utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det ska ske,

9. inom vilken tid och hur föreningsstämman ska sammankallas samt hur andra meddelanden ska komma till medlemmarnas kännedom,

10. vilka ärenden som ska förekomma på ordinarie stämma, 11. vilken tid föreningens räkenskapsår ska omfatta, samt 12. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man ska göra med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses.

Första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

³⁶ Senaste lydelse 2014:319.

• Sida 84
•  Original

Firma Företagsnamn

6 §³⁷

Bostadsrättsföreningens firma

skall innehålla ordet ”bostads-

rättsförening”.

I firman får inte ordet ”bolag”

eller något annat ord som betecknar ett bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd att ett bolag innehar firman.

Firman skall tydligt skilja sig

från andra hos Bolagsverket förut registrerade och ännu bestående

föreningsfirmor med säte i sam-

ma län. För registrering av förenings firma gäller i övrigt bestämmelserna ifirmalagen

( 1974:156 ).

Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bostadsrättsföreningar får använda ordet ”bostadsrätt” eller en sammansättning med detta ord i

sin firma eller i övrigt vid beteck-

ning av rörelsen.

Bostadsrättsföreningens före-

tagsnamn ska innehålla ordet

”bostadsrättsförening”.

I företagsnamnet får inte ordet

”bolag” eller något annat ord som betecknar ett bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd att ett bolag innehar företagsnamnet.

Företagsnamnet ska tydligt

skilja sig från andra hos Bolagsverket förut registrerade och ännu bestående företagsnamn för

föreningar med säte i samma län.

För registrering av en förenings

företagsnamn gäller i övrigt be-

stämmelserna i lagen (2019:000)

om företagsnamn.

Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bostadsrättsföreningar får använda ordet ”bostadsrätt” eller en sammansättning med detta ord i

sitt företagsnamn eller i övrigt

vid beteckning av rörelsen.

31 §³⁸

Bestämmelserna om registrering m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna att

Bestämmelserna om registrering m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna att

³⁷ Senaste lydelse 2004:247. ³⁸ Senaste lydelse 2004:247.

• Sida 85
•  Original

styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om bostadsrättsföreningens firma på grund av bestämmelserna i 6 § tredje stycket detta kapital inte får föras in i Bolagsverkets register.

styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om bostadsrättsföreningens företagsnamn på grund av bestämmelserna i 6 § tredje stycket detta kapital inte får föras in i Bolagsverkets register.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 86
•  Original

1.15. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §³⁹

Omregistrering får ske under förutsättning

1. att bostadsföreningen har beslutat ändra innehållet i sina stadgar i överensstämmelse med bestämmelserna i bostadsrättslagen (1991:614),

2. att bostadsföreningen har minst tre medlemmar och har utsett styrelse och revisor för bostadsrättsföreningen i enlighet med bestämmelserna i 9 kap.12 och 26 §§bostadsrättslagen,

3. att bostadsföreningen har beslutat ändra sin firma till överensstämmelse med bestämmelserna i 9 kap. 6 § bostadsrättslagen, samt

3. att bostadsföreningen har beslutat ändra sitt företagsnamn till överensstämmelse med bestämmelserna i 9 kap. 6 § bostadsrättslagen, samt

4. att en sådan ekonomisk plan som anges i 4 § denna lag har upprättats och registreras samtidigt med att föreningen omregistreras.

I fråga om omregisteringen tillämpas i övrigt bestämmelserna i 9 kap. 31 § bostadsrättslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

³⁹ Senaste lydelse 1993:315.

• Sida 87
•  Original

1.16. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 5, 5 a §, 7 och 27 §§ och rubriken närmast före 5 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Firma Företagsnamn

5 §⁴⁰

Det utländska företagets verksamhet genom filial i Sverige ska drivas under firma, som innehåller ordet filial.

Firman ska tydligt skilja sig

från andra bestående firmor som tidigare införts i aktiebolagsregistret eller filialregistret. Firman för ett utländskt bankföretags filial ska dessutom innehålla ordet bank. För registrering av en filials

firma gäller i övrigt vad som före-

skrivs i firmalagen (1974:156).

Det utländska företagets verksamhet genom filial i Sverige ska drivas under ett företagsnamn, som innehåller ordet filial.

Företagsnamnet ska tydligt

skilja sig från andra bestående

företagsnamn som tidigare införts

i aktiebolagsregistret eller filialregistret. Företagsnamnet för ett utländskt bankföretags filial ska dessutom innehålla ordet bank. För registrering av en filials före-

tagsnamn gäller i övrigt vad som

föreskrivs i lagen (2019:000) om

företagsnamn.

5 a §⁴¹

Filialens brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser ska innehålla uppgift om det utländska företagets rättsliga form och säte, det utländska register där företaget är registrerat, företagets

Filialens brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser ska innehålla uppgift om det utländska företagets rättsliga form och säte, det utländska register där företaget är registrerat, företagets

⁴⁰ Senaste lydelse 2011:722. ⁴¹ Senaste lydelse 2011:722.

• Sida 88
•  Original

nummer i detta register samt filialens firma och organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. och det svenska register där filialen är registrerad.

Om det finns särskilda skäl, får registreringsmyndigheten tillåta att en filial inte lämnar uppgift om sin firma på sina webbplatser. Ett sådant tillstånd ska begränsas till viss tid och får förenas med villkor.

nummer i detta register samt filialens företagsnamn och organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. och det svenska register där filialen är registrerad.

Om det finns särskilda skäl, får registreringsmyndigheten tillåta att en filial inte lämnar uppgift om sitt företagsnamn på sina webbplatser. Ett sådant tillstånd ska begränsas till viss tid och får förenas med villkor.

7 §

Om förbud mot användning av firma och om hävande av

firmaregistrering finns bestäm-

melser i firmalagen (1974:156).

Anser någon i annat fall än som avses i första stycket att han lider skada av registrering som gjorts i filialregistret, får han hos domstol föra talan om registreringens hävande och om skadestånd.

Om förbud mot användning av ett företagsnamn och om hävande av en registrering av ett före-

tagsnamn finns bestämmelser i lagen (2019:000) om företagsnamn.

Anser någon i annat fall än som avses i första stycket att han

eller hon lider skada av en registre-

ring som gjorts i filialregistret, får han eller hon hos domstol föra talan om registreringens hävande och om skadestånd.

27 §⁴²

En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. En förvaltningsmyndighets beslut att vägra registrering av en firma överklagas dock till

En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. En förvaltningsmyndighets beslut att vägra registrering av ett företagsnamn eller en änd-

⁴² Senaste lydelse 2016:208.

• Sida 89
•  Original

Patent- och marknadsdomstolen. rad verksamhet överklagas dock

till Patent- och marknadsdomstolen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 90
•  Original

1.17. Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 §, 8 kap. 1–4 §§, 10 kap. 2, 6, 10 och 13 §§, 11 kap. 2 och 4 §§ och rubriken till 8 kap. stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

6 §

En stiftelse skall ha ett namn. Namnet skall innehålla ordet stiftelse.

En stiftelse ska ha ett namn. Namnet ska innehålla ordet stiftelse.

Ingen annan än en stiftelse får i sitt namn använda ordet stiftelse eller en förkortning av detta ord.

Bestämmelser om stiftelses

firma finns i 8 kap.

Bestämmelser om en stiftelses företagsnamn finns i 8 kap.

8 kap. Stiftelse s firma 8 kap. Stiftelse ns företagsnamn

1 §

En stiftelses firma skall tydligt skilja sig från andra firmor som förut är införda i stiftelseregistret. I en firma som skiljer sig från stiftelsens namn får inte ordet stiftelse eller en förkortning av detta ord ingå. I övrigt finns bestämmelser om registreringen i firmalage n (1974:156).

En stiftelses företagsnamn ska tydligt skilja sig från andra före-

tagsnamn som förut är införda i

stiftelseregistret. I ett företags-

namn som skiljer sig från stiftel-

sens namn får inte ordet stiftelse eller en förkortning av detta ord ingå. I övrigt finns bestämmelser om registreringen i lagen

( 2019:000 ) om företagsnamn.

2 §

I firmalage n (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering.

I lagen (2019:000) om före-

tagsnamn finns bestämmelser om

förbud mot användning av ett

företagsnamn och om hävande av en registrering av ett företagsnamn.

• Sida 91
•  Original

3 §

Om en i stiftelseförordnandet

angiven firma inte kan registre-

ras, får styrelsens eller förvaltarens beslut om ny firma tillämpas utan att bestämmelserna i 6 kap. iakttas.

Om ett i stiftelseförordnandet

angivet företagsnamn inte kan re-

gistreras, får styrelsens eller förvaltarens beslut om ett nytt före-

tagsnamn tillämpas utan att be-

stämmelserna i 6 kap. iakttas.

4 §

Skriftliga handlingar som utfärdas för en stiftelse i dess näringsverksamhet bör undertecknas med angivande av stiftelsens firma. Vid angivande av firma som inte sammanfaller med stiftelsens namn skall på lämpligt sätt alltid anges att det är en stiftelse som innehar firman.

Skriftliga handlingar som utfärdas för en stiftelse i dess näringsverksamhet bör undertecknas med angivande av stiftelsens företagsnamn. Vid angivande av ett företagsnamn som inte sammanfaller med stiftelsens namn ska det på lämpligt sätt alltid anges att det är en stiftelse som innehar företagsnamnet.

Har styrelsen eller förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av handlingens innehåll att den har utfärdats på stiftelsens vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock inte, om

1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att handlingen utfärdades för stiftelsen, samt

2. medkontrahenten har fått ett av stiftelsen behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en begäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har gjorts gällande mot undertecknarna.

10 kap.

2 §⁴³

En stiftelses styrelse eller förvaltare ska anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret senast sex månader efter det att stiftelsen bildades.

⁴³ Senaste lydelse 2009:244.

• Sida 92
•  Original

Anmälan ska innehålla uppgift om

1. stiftelsens postadress och telefon,

2. styrelseledamöternas namn, personnummer, bostadsadress, postadress och telefon eller förvaltarens namn eller firma, organisationsnummer, postadress och telefon,

2. styrelseledamöternas namn, personnummer, bostadsadress, postadress och telefon eller förvaltarens namn eller företags-

namn, organisationsnummer,

postadress och telefon,

3. revisorns namn, personnummer och postadress samt, om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, vem som är huvudansvarig för revisionen och bolagets organisationsnummer.

Vid egen förvaltning ska anmälan vidare innehålla uppgift om den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas. Vid anknuten förvaltning ska uppgift i stället lämnas om den ort där förvaltaren har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om förvaltaren är ett handelsbolag, där bolaget har sitt huvudkontor inrättat.

Till anmälan ska det fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om det är möjligt. Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7 § fattat beslut om namn för stiftelsen, ska anmälan innehålla uppgift även om namnet.

6 §⁴⁴

Innan en stiftelse börjar utöva näringsverksamhet ska styrelsen eller förvaltaren lämna uppgift för registrering i stiftelseregistret om

1. den firma under vilken näringsverksamheten ska bedrivas, och

1. det företagsnamn under vilket näringsverksamheten ska bedrivas, och

2. näringsverksamhetens art. Stiftelsen får registreras även i stiftelseregister hos registreringsmyndighet för annat eller andra län, om verksamheten är avsedd att utövas där.

10 §

I firmalage n (1974:156) finns bestämmelser om avförande av

en firma ur registret sedan en

I lagen (2019:000) om före-

tagsnamn finns bestämmelser om

avförande av ett företagsnamn ur

⁴⁴ Senaste lydelse 2009:244.

• Sida 93
•  Original

dom om att häva firmaregistre-

ringen har vunnit laga kraft.

registret sedan en dom om att häva registreringen av företags-

namnet har vunnit laga kraft.

13 §⁴⁵

Registreringsmyndighetens beslut enligt denna lag och beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län enligt 12 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut av registreringsmyndigheten att vägra registrering av en

firma överklagas dock till Patent-

och marknadsdomstolen.

Registreringsmyndighetens beslut enligt denna lag och beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län enligt 12 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut av registreringsmyndigheten att vägra registrering av ett

företagsnamn överklagas dock

till Patent- och marknadsdomstolen. Detsamma gäller ett beslut

att vägra registrering på grund av 2 kap. 10 § lagen ( 2019:000 ) om företagsnamn.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

11 kap.

2 §⁴⁶

För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i 1 kap. (inledande bestämmelser): 4– 5 b §§, 6 § första stycket första meningen och 9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser, 3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §, 4 kap. (revision): 1– 4 §§, 6 §, 7 § första–tredje och femte styckena, 7 a–14 §§, 15 § första och andra styckena samt 16 §,

5 kap. (skadestånd): 1– 3 §§, 4 § första– tredje styckena samt 5 §, 6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser, 8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företags-

namn): samtliga bestämmelser,

9 kap. (tillsyn m.m.): 1–9, 11 och 12 §§, samt

⁴⁵ Senaste lydelse 2016:210. ⁴⁶ Senaste lydelse 2009:567.

• Sida 94
•  Original

10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser. En insamlingsstiftelses namn ska innehålla ordet insamlingsstiftelse.

En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

Bestämmelserna i 1 kap. 5– 5 b §§, 6 § första stycket, 2– 10 kap. samt andra stycket i denna paragraf gäller inte i fråga om insamlingsstiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.

4 §⁴⁷

För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i 1 kap. (inledande bestämmelser): 4– 5 b §§, 6 § första stycket första meningen och 9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser, 3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §, 4 kap. (revision): 1– 4 §§, 6 §, 7 § första, andra och femte styckena samt 7 a–16 §§,

5 kap. (skadestånd) : 1– 3 §§, 4 § första stycket 1– 4, andra oc h tredje styckena och 5 §,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser, 8 kap. (stiftelses firma): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företags-

namn): samtliga bestämmelser,

9 kap. (tillsyn m.m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1, 6 § första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 och 12 §§, samt

10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser. Utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen genom skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelseförordnandet. Vad som anges i 2– 10 kap. om föreskrifter i ett stiftelseförordnande ska i fråga om en kollektivavtalsstiftelse gälla även föreskrifter för stiftelsen som har meddelats genom en sådan överenskommelse.

En kollektivavtalsstiftelses namn ska innehålla ordet kollektivavtalsstiftelse.

⁴⁷ Senaste lydelse 2009:567.

• Sida 95
•  Original

Vid tillämpning a v 4 kap. 15 § ska en kollektivavtalsstiftelse behandlas som en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.

En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 96
•  Original

1.18. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar

Härigenom föreskrivs att 8, 9, 11 och 16 §§ och rubriken närmast före 8 § lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar ska ha följande lydelse.

Firma Företagsnamn

8 §

En intressegrupperings firma

skall innehålla orden ”europeisk

ekonomisk intressegruppering” eller förkortningen ”EEIG”. Fir-

man skall tydligt skilja sig från

andra ännu bestående firmor som är införda i det EEIG-register som avses i 11 §. I övrigt finns bestämmelser om registrering i

firmalagen (1974:156) .

En intressegrupperings firma får registreras på två eller flera språk, endast om varje lydelse anges i avtalet om att bilda intressegrupperingen.

En intressegrupperings före-

tagsnamn ska innehålla orden

”europeisk ekonomisk intressegruppering” eller förkortningen ”EEIG”. Företagsnamnet ska tydligt skilja sig från andra ännu bestående företagsnamn som är införda i det EEIG-register som avses i 11 §. I övrigt finns bestämmelser om registrering i

lagen ( 2019:000 ) om företagsnamn.

En intressegrupperings före-

tagsnamn får registreras på två

eller flera språk, endast om varje lydelse anges i avtalet om att bilda intressegrupperingen.

9 §

I firmalagen (1974:156)finns bestämmelser om förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering

I lagen (2019:000) om före-

tagsnamn finns bestämmelser om

förbud mot användning av ett

företagsnamn och om hävande av en registrering av ett företagsnamn.

• Sida 97
•  Original

11 §⁴⁸

Registreringsmyndighet för intressegrupperingar är Bolagsverket. Registreringsmyndigheten

skall föra ett register (EEIG-

registret) över

Registreringsmyndigheten ska föra ett register (EEIG-registret) över

1. sådana intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige, och

2. huvud- eller avdelningskontor i Sverige för sådana intressegrupperingar som inte har sitt säte i Sverige.

Registreringsmyndigheten

skall utan dröjsmål i Post- och

Inrikes Tidningar offentliggöra vad som införs i EEIG-registret.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registreringsmyndigheten får bestämma hur uppgifter enligt artikel 8 c i EEG-förordningen skall offentliggöras samt meddela föreskrifter om avgifter i registreringsärenden.

Registreringsmyndigheten ska utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar offentliggöra vad som införs i EEIG-registret.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registreringsmyndigheten får bestämma hur uppgifter enligt artikel 8 c i EEG-förordningen ska offentliggöras samt meddela föreskrifter om avgifter i registreringsärenden.

Bestämmelser om avförande av firman ur registret sedan en dom om hävande av firma-

registrering har vunnit laga kraft

finns i firmalagen (1974:156).

Bestämmelser om avförande av företagsnamnet ur registret sedan en dom om hävande av en

registrering av ett företagsnamn

har vunnit laga kraft finns i lagen

( 2019:000 ) om företagsnamn.

16 §⁴⁹

Registreringsmyndighetens beslut att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut enligt 13 § tredje stycket och 15 §. Ett beslut av registreringsmyndigheten

Registreringsmyndighetens beslut att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut enligt 13 § tredje stycket och 15 §. Ett beslut av registreringsmyndigheten

⁴⁸ Senaste lydelse 2004:243. ⁴⁹ Senaste lydelse 2016:212.

• Sida 98
•  Original

att vägra registrering av en firma överklagas dock till Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

att vägra registrering av ett före-

tagsnamn överklagas dock till

Patent- och marknadsdomstolen.

Detsamma gäller ett beslut att vägra registrering på grund av 2 kap. 10 § lagen (2019:000) om företagsnamn. Ett överklagande

ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 99
•  Original

1.19. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsbanker att 1 a kap. 3 §, 2 kap. 4 §, 5 kap. 4 §, 7 a kap. 12 b §, 12 kap. 1–5 §§ och 13 kap. 5 och 6 §§, rubriken närmast före 1 a kap. 3 § och rubriken till 12 kap. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a kap.

Firma Företagsnamn

3 §⁵⁰

Ett europakooperativs firma

skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från

andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 10 §.

Ett europakooperativs före-

tagsnamn ska innehålla beteck-

ningen SCE. Företagsnamnet ska tydligt skilja sig från andra ännu bestående företagsnamn som är införda i det register som avses i 10 §.

2 kap.

4 §⁵¹

Stadgarna skall ange

1. medlemsbankens firma,

Stadgarna ska ange

1. medlemsbankens företags-

namn,

2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,

2. den ort i Sverige där styrelsen ska ha sitt säte,

3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,

4. villkoren för medlemskap i banken,

5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken utsträckning medlem-

5. den insats med vilken varje medlem ska delta i banken och i vilken utsträckning medlemmar-

⁵⁰ Senaste lydelse 2006:608. ⁵¹ Senaste lydelse 2000:45.

• Sida 100
•  Original

marna får delta i banken med insats utöver vad de är skyldiga att delta med,

na får delta i banken med insats utöver vad de är skyldiga att delta med,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för deras uppdrag,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, som ska utses av stämman, samt tiden för deras uppdrag,

7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,

7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § ska finnas, deras befogenhet, hur de ska utses och tiden för deras uppdrag,

8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,

8. inom vilken tid och hur föreningsstämman ska sammankallas samt hur andra meddelanden ska komma till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,

9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

9. vilka ärenden som ska förekomma på ordinarie stämma,

10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upplöses, samt

10. vad som ska ske med bankens behållna tillgångar när den upplöses, samt

11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemission som avses i 8 kap. 2 a § skall förekomma, vad som

skall gälla för dessa.

11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemission som avses i 8 kap. 2 a § ska förekomma, vad som

ska gälla för dessa.

Om banken skall ha euro som redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslage n (1999:1078) ,

skall detta anges i stadgarna. I så

fall skall det i stadgarna också anges att den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen skall vara bestämd i euro.

Om banken ska ha euro som redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) ,

ska detta anges i stadgarna. I så

fall ska det i stadgarna också anges att den insats med vilken varje medlem ska delta i föreningen

ska vara bestämd i euro.

• Sida 101
•  Original

Vid byte av redovisningsvaluta får ändring av uppgift om insatsbelopp anstå till den första ordinarie föreningsstämman efter det att beslutet om byte av redovisningsvaluta fick verkan.

5 kap.

4 §⁵²

För varje förlagsinsats ska medlemsbanken utfärda ett förlagsandelsbevis. Beviset ska ställas till viss person, till innehavaren eller till viss person eller order och innehålla uppgift om

1. bankens firma, 1. bankens företagsnamn,

2. nummer eller annan beteckning för beviset,

3. insatsens storlek,

4. den rätt till utdelning som insatsen medför,

5. det sätt på vilket utdelning ska betalas ut och inlösen ske,

6. föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt

7. upplysning om va d 2 § andra stycket innehåller. Förlagsandelsbeviset ska undertecknas av banken. Styrelseledamöters eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt.

I stadgarna kan det bestämmas att medlemsbanken får registrera förlagsandelar hos en svensk värdepapperscentral enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument i stället för att utfärda förlagsandelsbevis. Detta gäller dock inte förlagsandelar för vilka det gäller förvärvsbegränsningar enligt 2 § första stycket första meningen.

Av 4 kap. 5 § lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument följer att förlagsandelsbevis inte får utfärdas för förlagsandelar som har registrerats enligt den lagen.

Ett beslut som innebär att en förlagsandel inte längre ska vara registrerad hos en värdepapperscentral blir giltigt endast om den som har panträtt i förlagsandelen skriftligen har samtyckt till beslutet.

⁵² Senaste lydelse 2016:49.

• Sida 102
•  Original

7 a kap.

12 b §⁵³

Revisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om

1. bankens firma och organisationsnummer,

1. bankens företagsnamn och organisationsnummer,

2. vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser,

3. vilket eller vilka normsystem för redovisning som banken har tillämpat, och

4. revisorns etableringsort Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

12 kap. Medlemsbank s firma 12 kap. Medlemsbank ens

företagsnamn

1 §⁵⁴

En medlemsbanks firma skall innehålla ordet medlemsbank.

Firman skall registreras i

bankregistret.

Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bankens stadgar.

En medlemsbanks företags-

namn ska innehålla ordet med-

lemsbank.

Företagsnamnet ska registre-

ras i bankregistret.

Om företagsnamnet ska registreras på två eller flera språk,

ska varje lydelse anges i bankens

stadgar.

2 §⁵⁵

En medlemsbanks firma skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i bankregistret samt från benämningar på utländska bankföretag, som är allmänt kända i Sverige.

En medlemsbanks företags-

namn ska tydligt skilja sig från

andra ännu bestående företags-

namn som är införda i bank-

registret samt från benämningar på utländska bankföretag, som är allmänt kända i Sverige.

⁵³ Senaste lydelse 2016:435. ⁵⁴ Senaste lydelse 2004:318. ⁵⁵ Senaste lydelse 2004:318.

• Sida 103
•  Original

För registrering av firma gäller i övrigt vad som föreskrivs i

firmalage n ( 1974:156 ).

För registrering av ett före-

tagsnamn gäller i övrigt vad som

föreskrivs i lagen (2019:000) om

företagsnamn.

3 §⁵⁶

En medlemsbanks styrelse kan anta bifirma. Bestämmelsen i 1 § andra stycket och 2 § om firma gäller även bifirma. Ordet bank eller medlemsbank får bara användas i bifirma för bankverksamhet.

En medlemsbanks styrelse kan anta ett särskilt företagsnamn. Bestämmelsen i 1 § andra stycket och 2 § om företagsnamn gäller även för ett särskilt företagsnamn. Ordet bank eller medlemsbank får bara användas i ett särskilt

företagsnamn för bankverksam-

het.

4 §⁵⁷

Skriftliga handlingar, som utfärdas för en medlemsbank, bör undertecknas med bankens firma. Om styrelsen eller annan ställföreträdare för banken har utfärdat en handling utan firmateckning och det inte framgår av dess innehåll att den utfärdats på bankens vägnar, är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock inte om det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för banken och den till vilken handlingen ställts av banken får ett behörigen undertecknat godkännande

Skriftliga handlingar, som utfärdas för en medlemsbank, bör undertecknas med bankens före-

tagsnamn. Om styrelsen eller

annan ställföreträdare för banken har utfärdat en handling utan firmateckning och det inte framgår av dess innehåll att den utfärdats på bankens vägnar, är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock inte om det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för banken och den till vilken handlingen ställts av banken får ett behörigen undertecknat god-

⁵⁶ Senaste lydelse 2004:318. ⁵⁷ Senaste lydelse 2004:318.

• Sida 104
•  Original

av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att detta begärts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

kännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att detta begärts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

5 §⁵⁸

I firmalagen (1974:156) finns

bestämmelser om förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering.

I lagen (2019:000) om företagsnamn finns bestämmelser

om förbud mot användning av

ett företagsnamn och om hävan-

de av en registrering av ett före-

tagsnamn.

13 kap.

5 §

I firmalage n (1974:156) finns bestämmelser om avförande av

en firma ur registret sedan en

dom om hävande av firmaregi-

streringen har vunnit laga kraft.

I lagen (2019:000) om före-

tagsnamn finns bestämmelser om

avförande av ett företagsnamn ur registret sedan en dom om hävande av en registrering av ett

företagsnamn har vunnit laga

kraft.

6 §⁵⁹

Ett beslut av registreringsmyndigheten att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering enligt 3 § andra stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller ett beslut av registreringsmyndigheten enligt 10 kap. 5 § tredje stycket. Ett beslut av registreringsmyndigheten att vägra registrering av en firma överkla-

Ett beslut av registreringsmyndigheten att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering enligt 3 § andra stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller ett beslut av registreringsmyndigheten enligt 10 kap. 5 § tredje stycket. Ett beslut av registreringsmyndigheten att vägra registrering av ett företagsnamn

⁵⁸ Senaste lydelse 2004:318. ⁵⁹ Senaste lydelse 2016:213.

• Sida 105
•  Original

gas dock till Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

överklagas dock till Patent- och marknadsdomstolen. Detsamma

gäller ett beslut att vägra registrering på grund av 2 kap. 10 § lagen (2019:000) om företagsnamn. Ett överklagande ska ha

kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 106
•  Original

1.20. Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

En arbetslöshetskassas firma

skall innehålla ordet arbetslös-

hetskassa.

Firman skall tydligt skilja sig

från andra bestående arbetslöshetskassors firma.

Endast arbetslöshetskassor enligt denna lag får i sin firma använda benämningen arbetslöshetskassa eller förkortningar därav.

En arbetslöshetskassas före-

tagsnamn ska innehålla ordet

arbetslöshetskassa.

Företagsnamnet ska tydligt

skilja sig från andra bestående arbetslöshetskassors

företagsnamn.

Endast arbetslöshetskassor enligt denna lag får i sitt företags-

namn använda benämningen

arbetslöshetskassa eller förkortningar därav.

5 §⁶⁰

En arbetslöshetskassas stadgar skall ange följande:

1. arbetslöshetskassans firma,

En arbetslöshetskassas stadgar ska ange följande:

1. arbetslöshetskassans före-

tagsnamn,

2. kassans verksamhetsområde,

3. uppgift om kassan är avsedd för anställda eller företagare eller båda kategorierna,

4. den ort i Sverige där kassans styrelse skall ha sitt säte,

4. den ort i Sverige där kassans styrelse ska ha sitt säte,

5. betalningssätt för arbetslöshetsersättning,

6. betalningssätt för avgifter,

7. påföljden för försummelse att till kassan betala avgift eller särskilt uttaxerat belopp,

⁶⁰ Senaste lydelse 2002:543.

• Sida 107
•  Original

8. antalet styrelseledamöter och revisorer samt deras suppleanter, sättet att tillsätta dem och tiden för deras uppdrag,

9. bestämmelser om föreningsstämma, 10. antalet ombud som skall utses till föreningsstämman, sättet att utse dem och tiden för deras uppdrag,

10. antalet ombud som ska utses till föreningsstämman, sättet att utse dem och tiden för deras uppdrag,

11. tid för ordinarie föreningsstämma, 12. den tid inom vilken föreningsstämman skall sammankallas, hur den skall sammankallas och hur andra meddelanden skall ges till känna för ombuden och medlemmarna, samt

13. den tid inom vilken en medlem som vill få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma skall begära det och hur det

skall göras.

12. den tid inom vilken föreningsstämman ska sammankallas, hur den ska sammankallas och hur andra meddelanden ska ges till känna för ombuden och medlemmarna, samt

13. den tid inom vilken en medlem som vill få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma ska begära det och hur det

ska göras.

Första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får medge att en arbetslöshetskassas stadgar innehåller annat än det som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 108
•  Original

1.21. Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § och 9 kap. 6 §växtförädlarrättslagen (1997:306) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

1 §

En registrerad växtsort skall ha en sortbenämning. Denna skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.

En registrerad växtsort ska ha en sortbenämning. Denna ska göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.

En sortbenämning får inte godtas, om den

1. består av enbart siffror, såvida det inte är fast praxis att beteckna sorter på det sättet,

2. uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten,

3. strider mot lag eller annan författning eller mot allmän ordning eller är ägnad att väcka förargelse,

4. kan förväxlas med en sortbenämning som för en sort inom växtarten eller en näraliggande växtart införts i eller föreslagits för införande i växtsortregistret, ett motsvarande utländskt register eller en annan officiell sortlista eller som används på förökningsmaterial av en sådan sort,

5. kan förväxlas med ett varumärke, ett namn, en firma eller någon annan beteckning för vilken någon annan än sökanden har skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke för material av en växtsort eller för varor av liknande slag,

5. kan förväxlas med ett varumärke, ett namn, ett företags-

namn eller någon annan beteck-

ning för vilken någon annan än sökanden har skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke för material av en växtsort eller för varor av liknande slag,

6. kan förväxlas med ett sådant varumärke för material av en växtsort eller för varor av liknande slag för vilket sökanden har skydd.

• Sida 109
•  Original

Regeringen får under förutsättning av ömsesidighet förordna att en sortbenämning som har registrerats eller sökts registrerad i en främmande stat skall registreras i Sverige trots första och andra styckena, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Regeringen får under förutsättning av ömsesidighet förordna att en sortbenämning som har registrerats eller sökts registrerad i en främmande stat ska registreras i Sverige trots första och andra styckena, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.

9 kap.

6 §⁶¹

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör intrång i en växtförädlarrätt ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av växtsorten samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När ersättningens

storlek bestäms ska hänsyn särskilt tas till

1. utebliven vinst,

2. vinst som den som har begått intrånget har gjort,

3. skada på växtsortens anseende,

4. ideell skada, och

5. innehavarens intresse av att intrång inte begås.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör intrång i en växtförädlarrätt ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av växtsorten samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört.

När storleken på ersättningen för ytterligare skada bestäms ska hänsyn särskilt tas till

1. utebliven vinst,

2. vinst som den som har begått intrånget har gjort,

3. skada på växtsortens anseende,

4. ideell skada, och

⁶¹ Senaste lydelse 2009:115.

• Sida 110
•  Original

5. innehavarens intresse av att intrång inte begås.

Den som gör intrång i en växtförädlarrätt utan uppsåt eller oaktsamhet ska betala ersättning för utnyttjandet av sorten, om och i den utsträckning det är skäligt.

Talan om ersättning får endast avse skada under de fem senaste åren innan talan väcktes. Om talan inte förs inom den tiden, är rätten till ersättning förlorad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 111
•  Original

1.22. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § och 10 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

3 §⁶²

Företrädaren för en försäkringsgivare från tredje land skall utan anmaning lämna Finansinspektionen

Företrädaren för en försäkringsgivare från tredje land ska utan anmaning lämna Finansinspektionen

1. en redogörelse för försäkringsgivarens verksamhet i Sverige för varje räkenskapsår, enligt formulär som fastställs av inspektionen,

2. ett intyg för varje räkenskapsår om att försäkringsgivarens deposition motsvarar kraven i 5 kap. 1– 3 §§,

3. försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring eller en ändring i riktlinjerna senast när de börjar användas,

4. uppgifter om de tvångsmedel som den behöriga myndigheten i försäkringsgivarens hemland har tillgripit mot försäkringsgivaren, samt

5. meddelande om ändring av försäkringsgivarens firma.

5. meddelande om ändring av försäkringsgivarens företagsnamn.

Till de försäkringstekniska riktlinjerna eller de ändrade försäkringstekniska riktlinjerna skall fogas en redogörelse för de konsekvenser som riktlinjerna får för försäkringsgivaren samt för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringarna.

Till de försäkringstekniska riktlinjerna eller de ändrade försäkringstekniska riktlinjerna ska fogas en redogörelse för de konsekvenser som riktlinjerna får för försäkringsgivaren samt för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringarna.

⁶² Senaste lydelse 1999:602.

• Sida 112
•  Original

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten enligt första och andra styckena.

10 kap.

1 §⁶³

Finansinspektionen skall i Post- och Inrikes Tidningar kungöra

Finansinspektionen ska i Post- och Inrikes Tidningar kungöra

1. förordnande av ett ombud enligt 3 kap. 6 § fjärde stycket, 8 § elle r 6 kap. 12 §,

2. beslut om att förbjuda eller begränsa en utländsk försäkringsgivares eller ett utländskt tjänstepensionsinstituts rätt att förfoga över sina tillgångar här i landet enligt 3 kap. 7 § första stycket, 9 § första stycket elle r 6 kap. 11 § första stycket,

3. koncession som beviljas en försäkringsgivare från tredje land enligt 4 kap. 5 § första stycket,

4. förlängning av koncession som beviljas en försäkringsgivare från tredje land enligt 4 kap. 6 §,

5. godkännande av en företrädare för en försäkringsgivare från tredje land enligt 4 kap. 5 § första stycket elle r 8 §,

6. ändring av firma för en försäkringsgivare från tredje land enligt 6 kap. 3 § första stycket 5,

6. ändring av ett företagsnamn för en försäkringsgivare från tredje land enligt 6 kap. 3 § första stycket 5,

7. förverkande av koncession enligt 6 kap. 2 elle r 13 § eller återkallande av koncession enligt 7 kap. 1 § för en försäkringsgivare från tredje land,

8. godkännande eller förordnande av ett ombud enligt 7 kap. 2 § andra stycket,

9. anbud om övertagande av ett försäkringsbestånd i ett administrationsbo enligt 7 kap. 6 § första stycket,

10. beslut om antagande av anbud enlig t 7 kap. 7 § första stycket, 11. ansökan om tillstånd till överlåtelse av försäkringsbestånd enligt 9 kap. 5 §, o ch

12. tillstånd till överlåtelse enligt 9 kap. 8 § första stycket.

⁶³ Senaste lydelse 2005:1123.

• Sida 113
•  Original

I 7 kap. 7 § fjärde stycket och 9 kap. 8 § andra stycket finns bestämmelser om offentliggörande av vissa överlåtelsebeslut i andra EES-länder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 114
•  Original

1.23. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring i finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring i finansiella instrument ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

9 §

Ett avstämningskonto för förvaltarregistrerade finansiella instrument skall innehålla

1. förvaltarens firma, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress,

Ett avstämningskonto för förvaltarregistrerade finansiella instrument ska innehålla

1. förvaltarens företagsnamn, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress,

2. anmärkning om att instrumenten förvaltas för annans räkning,

3. i fråga om aktier, de uppgifter som avses i 4 kap. 18 § första stycket 1–5 sam t andra stycket, o ch

4. i fråga om skuldförbindelser, de uppgifter som avses i 4 kap. 19 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 115
•  Original

1.24. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1593) om trossamfund

Härigenom föreskrivs att 7 och 14 §§ lagen (1998:1593) om trossamfund ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Ett trossamfund skall på egen begäran registreras av den myndighet som regeringen bestämmer, om trossamfundet har

Ett trossamfund ska på egen begäran registreras av den myndighet som regeringen bestämmer, om trossamfundet har

1. stadgar där det finns bestämmelser om trossamfundets ändamål och om hur det fattas beslut i trossamfundets angelägenheter, och

2. en styrelse eller motsvarande organ. Ett trossamfund får registreras bara om dess namn är ägnat att särskilja trossamfundets verksamhet från andras. Bestämmelserna i 10 § firmalagen (1974:156)om hinder mot registrering av

firma skall också tillämpas i fråga

om trossamfunds namn.

Ett trossamfund får registreras bara om dess namn är ägnat att särskilja trossamfundets verksamhet från andras. Bestämmelserna i 2 kap. 2–4 §§, 6 och 7 §§

lagen (2019:000) om företagsnamn om hinder mot registrering

av ett företagsnamn ska också tillämpas i fråga om trossamfunds namn.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser får inte registreras enligt denna lag.

14 §

Ett registrerat trossamfunds namn eller en benämning som är förväxlingsbar med detta namn får inte utan tillstånd offentligen användas av någon annan annat än som benämning på trossamfundet i fråga.

Vid överträdelse av första stycket tillämpas 15 och 18–20 §§

firmalagen (1974:156). Härvid skall vad som sägs om firma-

Vid överträdelse av första stycket tillämpas 5 kap. och 6 kap.

1–4 §§ lagen (2019:000) om företagsnamn. I dessa fall ska vad

• Sida 116
•  Original

intrång gälla intrång i trossam-

fundets namn. I fråga om registrerade trossamfunds namn skall även 16 § firmalagen tillämpas.

som sägs om intrång i företags-

namn gälla intrång i trossamfun-

dets namn. I fråga om registrerade trossamfunds namn ska även

3 kap. 1 § lagen om företagsnamn

tillämpas.

Första och andra styckena gäller också för registrerade organisatoriska delars namn.

Denna lag träder i kraft 1 januari 2019.

• Sida 117
•  Original

1.25. Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

Härigenom föreskrivs att 27 b och 33 §§revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 b §⁶⁴

Revisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om

1. företagets firma och organisationsnummer eller personnummer,

1. företagsnamnet och organisationsnummer eller personnummer,

2. vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser,

3. vilket eller vilka normsystem för redovisning som företaget har tillämpat, och

4. revisorns etableringsort eller hemort. Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

33 §⁶⁵

I fråga om koncernrevisionsberättelsen gälle r 27 § första stycket om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen, 27 a § första stycket första meningen och andra stycket om gemensam revisionsberättelse samt 27 b § första stycket 2 och 4 och andra stycket, 27 c, 27 d , 28 och 31 –32 §§ om revisionsberättelsens innehåll.

Revisorn ska på koncernredovisningen teckna en hänvisning till koncernrevisionsberättelsen. Om moderföretaget har fler än en revisor, gäller detta samtliga revisorer.

Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om moderföretagets firma och organisationsnummer eller personnummer och om vilket eller

Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om moderföretagets företags-

namn och organisationsnummer

eller personnummer och om

⁶⁴ Senaste lydelse 2016:433. ⁶⁵ Senaste lydelse 2016:433.

• Sida 118
•  Original

vilka normsystem för koncernredovisning som moderföretaget har tillämpat.

vilket eller vilka normsystem för koncernredovisning som moderföretaget har tillämpat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 119
•  Original

1.26. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 66 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

66 kap.

18 §

I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av

1. sådana inkomster genom vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verksamhet eller annan personlig, självständig näringsutövning som inte medför avdrag på grund av insättning på upphovsmannakonto,

2. inkomster vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke,

firmanamn och andra liknande

rättigheter av goodwills natur,

2. inkomster vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, före-

tagsnamn och andra liknande

rättigheter av goodwills natur,

3. ersättning som den skattskyldige får för att flytta från en lokal som används i näringsverksamheten,

4. återföring av värdeminskningsavdrag m.m. avseende näringsfastigheter enligt 26 kap. 2, 8, 9 eller 13 §,

5. återföring av avdrag för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll avseende näringsbostadsrätter enligt 26 kap. 10, 11 eller 13 §,

6. engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt, dock inte upplåtelse av rätt att avverka skog, eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, och

7. ersättning vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken och inkomster för en fastighetsägare som avser värdet av sådan förbättring som en nyttjanderättshavare bekostat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 120
•  Original

1.27. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §⁶⁶

Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Uppgifter får lämnas ut om

1. namn och personnummer,

2. organisationsnummer, namn, firma och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244),

2. organisationsnummer, namn, företagsnamn och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244),

3. registrering enligt skatteförfarandelagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer,

4. på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person,

5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter,

6. slag av näringsverksamhet,

7. beslut om likvidation eller konkurs, och

⁶⁶ Senaste lydelse 2011:1406.

• Sida 121
•  Original

8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 122
•  Original

1.28. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 25, 26 och 28 §§ och 6 kap. 2 § och rubriken närmast före 2 kap. 25 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Firma Företagsnamn

25 §⁶⁷

Föreningens firma skall innehålla beteckningen ”kooperativ hyresrättsförening”.

Föreningens företagsnamn ska innehålla beteckningen ”kooperativ hyresrättsförening”.

I firman får inte ordet ”bolag” eller något annat ord som betecknar ett bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförståndet att ett bolag innehar firman.

I företagsnamnet får inte ordet ”bolag” eller något annat ord som betecknar ett bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförståndet att ett bolag innehar företagsnamnet.

Firman skall tydligt skilja sig

från andra hos Bolagsverket förut registrerade och ännu bestående

föreningsfirmor med säte i samma

län. För registrering av föreningens firma gäller i övrigt bestämmelserna i firmalagen (1974:156).

Företagsnamnet ska tydligt

skilja sig från andra hos Bolagsverket förut registrerade och ännu bestående företagsnamn för

föreningar med säte i samma län.

För registrering av föreningens

företagsnamn gäller i övrigt be-

stämmelserna i lagen (2019:000)

om företagsnamn.

⁶⁷ Senaste lydelse 2004:246.

• Sida 123
•  Original

26 §

Endast en kooperativ hyresrättsförening eller en sammanslutning av kooperativa hyresrättsföreningar får använda beteckningen ”kooperativ hyresrätt” eller en sammansättning med dessa ord i sin firma eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.

Endast en kooperativ hyresrättsförening eller en sammanslutning av kooperativa hyresrättsföreningar får använda beteckningen ”kooperativ hyresrätt” eller en sammansättning med dessa ord i sitt företagsnamn eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.

28 §⁶⁸

Bestämmelserna om registrering m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar.

Ett beslut om en sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får inte registreras, om den kooperativa hyresrättsföreningens firma på grund av bestämmelserna i 25 § tredje stycket inte får föras in i Bolagsverkets register.

Ett beslut om en sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte ska flyttas från ett län till ett annat får inte registreras, om den kooperativa hyresrättsföreningens företagsnamn på grund av bestämmelserna i 25 § tredje stycket inte får föras in i Bolagsverkets register.

6 kap.

2 §⁶⁹

Det som sägs i 16 kap. 1 § första och tredje styckena och 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också i fråga om kooperativa hyresrättsföreningar.

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. inte för medlemsförteckning eller håller en sådan förteckning tillgänglig enligt 3 kap. 6 och 7 §§ lagen om ekonomiska föreningar,

2. tar emot förskott i strid med 2 kap. 12 §, eller

⁶⁸ Senaste lydelse 2004:246. ⁶⁹ Senaste lydelse 2016:116.

• Sida 124
•  Original

3. använder firma i strid med 2 kap. 26 §.

3. använder ett företagsnamn i strid med 2 kap. 26 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 125
•  Original

1.29. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 §, 10 kap. 35 och 36 §§ och 11 kap. 1 § och rubrikerna närmast för 1 kap. 9 § och 10 kap. 35 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Bank i firman m.m. Bank i företagsnamnet m.m.

9 §⁷⁰

Bara banker, Sveriges riksbank och utländska kreditinstitut får i

sin firma eller i övrigt vid be-

teckning av sin affärsrörelse använda ordet bank. Ett utländskt kreditinstitut får driva verksamhet i Sverige under den firma som institutet använder i det land där det har sitt huvudkontor.

En sammanslutning eller annan juridisk person med nära anknytning till någon som avses i första stycket får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda ordet bank i sin firma.

Vad som sägs i denna paragraf hindrar inte att ett företag som omfattas av pantbankslagen (1995:1000) använder ordet pant-

Bara banker, Sveriges riksbank och utländska kreditinstitut får i

sitt företagsnamn eller i övrigt vid

beteckning av sin affärsrörelse använda ordet bank. Ett utländskt kreditinstitut får driva verksamhet i Sverige under det företags-

namn som institutet använder i

det land där det har sitt huvudkontor.

En sammanslutning eller annan juridisk person med nära anknytning till någon som avses i första stycket får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda ordet bank i sitt företags-

namn.

Vad som sägs i denna paragraf hindrar inte att ett företag som omfattas av pantbankslagen (1995:1000) använder ordet pant-

⁷⁰ Senaste lydelse 2011:460.

• Sida 126
•  Original

bank i sin firma eller annars i sin rörelse.

bank i sitt företagsnamn eller annars i sin rörelse.

10 kap.

Firma Företagsnamn

35 §⁷¹

Ett bankaktiebolags firma skall innehålla ordet bank.

Ett bankaktiebolags företags-

namn ska innehålla ordet bank.

36 §⁷²

Ett bankaktiebolag som har övertagit en sparbanks rörelse vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda ordet sparbank i sin

firma. Detsamma gäller ett bank-

aktiebolag som senare har övertagit en sådan rörelse.

Ett bankaktiebolag som har övertagit en sparbanks rörelse vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda ordet sparbank i sitt

företagsnamn. Detsamma gäller

ett bankaktiebolag som senare har övertagit en sådan rörelse.

11 kap.

1 §⁷³

Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om fusion i 18 §, om likvidation i 31–34 §§ och om firma i 35 och 36 §§.

Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om fusion i 18 §, om likvidation i 31–34 §§ och om företagsnamn i 35 och 36 §§.

Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25 eller 40 § prövas av Finansinspektionen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

⁷¹ Senaste lydelse 2005:932. ⁷² Senaste lydelse 2005:932. ⁷³ Senaste lydelse 2009:711.

• Sida 127
•  Original

1.30. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag

Härigenom föreskrivs att 3 och 32 §§ och rubriken närmast före 3 § lagen (2004:575) om europabolag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Firma Företagsnamn

3 §

Ett europabolags firma skall innehålla beteckningen SE. Fir-

man skall tydligt skilja sig från

andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 7 §.

Ett europabolags företagsnamn

ska innehålla beteckningen SE. Företagsnamnet ska tydligt skilja

sig från andra ännu bestående

företagsnamn som är införda i det

register som avses i 7 §.

32 §⁷⁴

Bolagsverkets beslut att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 11 §, verkets beslut om att vägra att utfärda ett intyg enligt 6 eller 15 § samt verkets beslut enligt 28 eller 31 §. Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av en firma överklagas dock till Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

Bolagsverkets beslut att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 11 §, verkets beslut om att vägra att utfärda ett intyg enligt 6 eller 15 § samt verkets beslut enligt 28 eller 31 §. Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn eller en

ändrad verksamhet överklagas

dock till Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

⁷⁴ Senaste lydelse 2016:217.

• Sida 128
•  Original

Finansinspektionens beslut enligt 9 b § och Skatteverkets beslut om hinder mot flyttning av säte enligt 11 a § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 129
•  Original

1.31. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:551) att 1 kap. 1 §, 3 kap. 1 och 11 §§, 6 kap. 2 §, 9 kap. 29 och 38 §§, 23 kap. 7, 28, 38 och 42 §§, 24 kap. 8 §, 26 kap. 3 och 7 §§, 27 kap. 7 §, 28 kap. 1–7 §§, 31 kap. 2 §, 32 kap. 17 §, rubriken till 28 kap. och rubrikerna närmast före 27 kap. 7 §, 28 kap. 1, 3, 4 och 5 §§ och 32 kap. 17 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §⁷⁵

Denna lag innehåller bestämmelser om aktiebolag. Bestämmelserna avser

– bildande av aktiebolag (2 kap.), – bolagsordning (3 kap.), – aktierna (4 kap.), – aktiebok (5 kap.), – aktiebrev (6 kap.), – bolagsstämma (7 kap.), – bolagets ledning (8 kap.), – revision (9 kap.), – allmän och särskild granskning (10 kap.), – ökning av aktiekapitalet, utgivande av nya aktier, upptagande av vissa penninglån, m.m. (11 kap.),

– fondemission (12 kap.), – nyemission av aktier (13 kap.), – emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier (14 kap)

– emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier (14 kap.),

– emission av konvertibler med åtföljande konvertering till nya aktier (15 kap.),

– vissa riktade emissioner m.m. (16 kap.), – värdeöverföringar från bolaget (17 kap.), – vinstutdelning (18 kap.),

⁷⁵ Senaste lydelse 2005:812.

• Sida 130
•  Original

– förvärv av egna aktier m.m. (19 kap.), – minskning av aktiekapitalet och reservfonden (20 kap.), – lån från bolaget till aktieägare m.fl. (21 kap.), – inlösen av minoritetsaktier (22 kap.), – fusion av aktiebolag (23 kap.), – delning av aktiebolag (24 kap.), – likvidation och konkurs (25 kap.), – byte av bolagskategori (26 kap.), – registrering (27 kap.), – aktiebolags firma (28 kap.), – aktiebolagets företagsnamn (28 kap.), – skadestånd (29 kap.), – straff och vite (30 kap.), – överklagande (31 kap.), samt – aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (32 kap.).

3 kap.

1 §⁷⁶

Bolagsordningen ska ange

1. bolagets firma, 1. bolagets företagsnamn,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,

4. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen ska kunna bestämmas till ett lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,

5. antalet aktier eller, om det i bolagsordningen har angetts ett minimikapital och ett maximikapital, ett lägsta och högsta antal aktier, varvid relationen mellan minimikapitalet och det lägsta antalet aktier ska vara densamma som relationen mellan maximikapitalet och det högsta antalet aktier,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter,

7. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelsesuppleanter, om sådana ska finnas,

8. antalet eller lägsta och högsta antalet revisorer, om revisor ska finnas enligt 9 kap. 1 §,

9. hur bolagsstämma ska sammankallas, och

⁷⁶ Senaste lydelse 2010:834.

• Sida 131
•  Original

10. den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta. När antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter anges enligt första stycket 6 och 7, ska arbetstagarrepresentanter som utses enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda inte räknas med.

I fråga om publika aktiebolag gäller även 11 §.

11 §

I fråga om publika aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter firman.

I fråga om publika aktiebolag, vars företagsnamn inte innehåller ordet publikt, ska i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter företagsnam-

net.

6 kap.

2 §⁷⁷

Ett aktiebrev ska ange

1. bolagets firma, organisationsnummer och bolagskategori,

1. bolagets företagsnamn, organisationsnummer och bolagskategori,

2. aktieägarens namn och personnummer, organisationsnummer eller annat identifieringsnummer,

3. nummer på de aktier som avses med brevet,

4. aktiernas slag, om det enligt bolagsordningen kan finnas aktier av olika slag,

5. förbehåll enligt 4 kap. 6, 8, 18 eller 27 § eller 20 kap. 31 §, om aktierna omfattas av ett sådant förbehåll, och

6. vilken dag aktiebrevet lämnades ut. I det fall som avses i 5 kap. 6 § tredje stycket ska aktiebrevet i stället för fondandelsägarna ange fondens förvaltare liksom fondens beteckning.

En uppgift som avses i första stycket 5 kan anges i förkortad form. Förkortningsformer fastställs av regeringen.

⁷⁷ Senaste lydelse 2013:576.

• Sida 132
•  Original

9 kap.

29 §⁷⁸

Revisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om

1. bolagets firma och organisationsnummer,

1. bolagets företagsnamn och organisationsnummer,

2. vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser,

3. vilket eller vilka normsystem för redovisning som bolaget har tillämpat, och

4. revisorns etableringsort. Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

38 §⁷⁹

I fråga om koncernrevisionsberättelsen gäller 28 § första stycket om tidpunkten för lämnande av revisionsberättelsen, 28 a § första stycket första meningen och andra stycket om gemensam revisionsberättelse samt 29 § första stycket 2 och 4 och andra stycket, 30 §, 31 § första och andra styckena, 31 a §, 32 § första stycket 1 och 35– 36 §§ om revisionsberättelsens innehåll.

Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om moderbolagets firma och organisationsnummer samt om vilket eller vilka normsystem för koncernredovisning som moderbolaget har tillämpat.

Koncernrevisionsberättelsens inledning ska innehålla uppgift om moderbolagets företagsnamn och organisationsnummer samt om vilket eller vilka normsystem för koncernredovisning som moderbolaget har tillämpat.

På koncernredovisningen ska revisorn göra en hänvisning till koncernrevisionsberättelsen. Om revisorn anser att koncernbalansräkningen eller koncernresultaträkningen inte bör fastställas, ska också detta antecknas på koncernredovisningen. Om moderbolaget har fler än en revisor, gäller detta samtliga revisorer.

⁷⁸ Senaste lydelse 2016:431. ⁷⁹ Senaste lydelse 2016:431.

• Sida 133
•  Original

23 kap.

7 §

I fusionsplanen skall det för varje bolag anges

1. firma, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas för ett angivet antal aktier i överlåtande bolag och vilken kontant ersättning som skall lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för utlämnandet av fusionsvederlaget,

I fusionsplanen ska det för varje bolag anges

1. företagsnamn, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,

2. hur många aktier i det övertagande bolaget som ska lämnas för ett angivet antal aktier i överlåtande bolag och vilken kontant ersättning som ska lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som ska gälla för utlämnandet av fusionsvederlaget,

4. från vilken tidpunkt och på vilka villkor de aktier som lämnas som fusionsvederlag medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,

5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,

6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna, och

7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen skall lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 11 §.

6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som ska tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna, och

7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 11 §.

• Sida 134
•  Original

28 §

Om ett moderbolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan bolagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget. De skall därvid upprätta en fusionsplan. Planen skall för vart och ett av bolagen ange

1. firma, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

Om ett moderbolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan bolagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget ska gå upp i moderbolaget. De ska därvid upprätta en fusionsplan. Planen ska för vart och ett av bolagen ange

1. företagsnamn, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,

2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,

3. vilka rättigheter i moderbolaget som skall tillkomma innehavare av teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i dotterbolaget eller vilka åtgärder som i övrigt skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen skall lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör eller till en revisor som utför granskning enligt 29 §.

I fusionsplanen skall det lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen.

3. vilka rättigheter i moderbolaget som ska tillkomma innehavare av teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i dotterbolaget eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör eller till en revisor som utför granskning enligt 29 §.

I fusionsplanen ska det lämnas en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen.

• Sida 135
•  Original

38 §⁸⁰

Fusionsplanen ska innehålla uppgift om

1. de fusionerande bolagens form, firma och säte,

1. de fusionerande bolagens form, företagsnamn och säte,

2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och eventuell kontant betalning,

3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och förekommande värdepapper i det övertagande bolaget,

4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för sysselsättningen,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,

6. från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i det övertagande bolaget,

7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som ska tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare eller till den som utför granskning enligt 11, 40 eller 41 §,

9. bolagsordning för det övertagande bolaget, 10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras till det övertagande bolaget och de överväganden som har gjorts vid värderingen, och

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för fastställandet av villkoren för fusionen.

I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla uppgift om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande bolaget beslutas.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgift om det övertagande bolagets form, firma och säte.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgift om det övertagande bolagets form, företagsnamn och säte.

⁸⁰ Senaste lydelse 2008:12.

• Sida 136
•  Original

42 §⁸¹

Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt 14 § att ge in fusionsplanen med bifogade handlingar för registrering fullgöras av det svenska bolag som deltar i fusionen. Om flera svenska bolag deltar ska skyldigheten fullgöras av det svenska bolag som är övertagande bolag eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag, av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.

Om fusionsplanen eller de handlingar som är fogade till planen är avfattade på annat språk än svenska, ska sökanden ge in en översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet. Bolagsverket får medge att någon översättning inte ges in.

I anmälan för registrering ska lämnas uppgift om

1. form, firma och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen,

1. form, företagsnamn och säte för vart och ett av de fusionerande bolagen,

2. de register där bolagen är registrerade och de nummer som används för identifiering i registren,

3. hur borgenärer och, i förekommande fall, minoritetsaktieägare ska förfara för att utöva sina rättigheter samt de adresser där fullständig information om detta förfarande kostnadsfritt kan erhållas, och

4. bolagens adresser. När registreringen kungörs enligt 27 kap. 3 §, ska kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket 1–3.

24 kap.

8 §

I delningsplanen skall det för varje bolag anges

1. firma, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,

2. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som

skall överföras till vart och ett av

I delningsplanen ska det för varje bolag anges

1. företagsnamn, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där styrelsen ska ha sitt säte,

2. en noggrann beskrivning av de tillgångar och skulder som

ska överföras till vart och ett av

⁸¹ Senaste lydelse 2008:12.

• Sida 137
•  Original

de övertagande bolagen eller, vid delning enligt 1 § andra stycket 2, behållas av det överlåtande bolaget med uppgift om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde,

3. hur många aktier i övertagande bolag som skall lämnas för ett angivet antal aktier i det överlåtande bolaget och vilken kontant ersättning som skall lämnas som delningsvederlag,

4. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för utlämnandet av delningsvederlaget,

de övertagande bolagen eller, vid delning enligt 1 § andra stycket 2, behållas av det överlåtande bolaget med uppgift om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde,

3. hur många aktier i övertagande bolag som ska lämnas för ett angivet antal aktier i det överlåtande bolaget och vilken kontant ersättning som ska lämnas som delningsvederlag,

4. den tidpunkt och de övriga villkor som ska gälla för utlämnandet av delningsvederlaget,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor de aktier som lämnas som delningsvederlag medför rätt till utdelning i övertagande bolag,

6. den planerade tidpunkten för upplösningen av det överlåtande bolaget, om detta skall upplösas,

7. vilka rättigheter i övertagande bolag som skall tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt

skall vidtas till förmån för de

nämnda innehavarna,

8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av delningen skall lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 13 §,

9. om någon på något annat sätt skall få särskilda rättigheter

6. den planerade tidpunkten för upplösningen av det överlåtande bolaget, om detta ska upplösas,

7. vilka rättigheter i övertagande bolag som ska tillkomma innehavare av aktier, teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i det överlåtande bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt

ska vidtas till förmån för de

nämnda innehavarna,

8. arvode och annan särskild förmån som med anledning av delningen ska lämnas till en styrelseledamot eller en verkställande direktör i överlåtande eller övertagande bolag eller till en revisor som utför granskning enligt 13 §,

9. om någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter

• Sida 138
•  Original

eller förmåner av övertagande bolag som bildas i samband med delningen, och

10. kostnaderna för delningen och hur dessa skall fördelas på deltagande bolag.

eller förmåner av övertagande bolag som bildas i samband med delningen, och

10. kostnaderna för delningen och hur dessa ska fördelas på deltagande bolag.

26 kap.

3 §

Ett beslut enligt 1 § skall anmälas för registrering i aktiebolagsregistret.

Ett beslut enligt 1 § ska anmälas för registrering i aktiebolagsregistret.

Beslutet får registreras endast om

1. bolagets registrerade aktiekapital uppgår till minst det belopp som anges i 1 kap. 14 §,

2. ett yttrande visas upp, undertecknat av en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag, av vilket det framgår att det finns täckning för det registrerade aktiekapitalet, och

3. bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 28 kap. 1 och 7 §§ om ett publikt aktiebolags

firma.

3. bolagets företagsnamn inte strider mot föreskrifterna i 28 kap. 1 och 7 §§ om ett publikt aktiebolags företagsnamn.

7 §

Ett beslut enligt 6 § skall anmälas för registrering i aktiebolagsregistret.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 28 kap. 1 och 2 §§ om ett privat aktiebolags

firma.

Ett beslut enligt 6 § ska anmälas för registrering i aktiebolagsregistret.

Beslutet får registreras endast om bolagets företagsnamn inte strider mot föreskrifterna i 28 kap. 1 och 2 §§ om ett privat aktiebolags företagsnamn.

• Sida 139
•  Original

27 kap.

Avregistrering av firma Avregistrering av

ett företagsnamn

7 §

I firmalagen (1974:156) finns

bestämmelser om avregistrering av firma ur aktiebolagsregistret sedan en dom om hävande av

firmaregistrering har vunnit laga

kraft.

I lagen (2019:000) om företagsnamn finns bestämmelser om

avregistrering av ett företagsnamn ur aktiebolagsregistret sedan en dom om hävande av en registre-

ring av ett företagsnamn har

vunnit laga kraft.

28 kap. Aktiebolag s firma 28 kap. Aktiebolag ets

företagsnamn

Firma Företagsnamn

1 §

Ett aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag eller förkortningen AB.

Firman skall tydligt skilja sig

från annan firma som tidigare har registrerats i aktiebolagsregistret eller filialregistret och ännu är bestående.

Om bolagets firma skall registreras på två eller flera språk,

skall varje lydelse anges i bolags-

ordningen.

Ett aktiebolags företagsnamn

ska innehålla ordet aktiebolag

eller förkortningen AB.

Företagsnamnet ska tydligt

skilja sig från annat företagsnamn som tidigare har registrerats i aktiebolagsregistret eller filialregistret och ännu är bestående.

Om bolagets företagsnamn ska registreras på två eller flera språk,

ska varje lydelse anges i bolags-

ordningen.

2 §

Ett privat aktiebolags firma får inte innehålla ordet publikt.

Ett privat aktiebolags före-

tagsnamn får inte innehålla ordet

publikt.

• Sida 140
•  Original

I fråga om publika aktiebolags

firma finns bestämmelser i 7 §.

I fråga om publika aktiebolags

företagsnamn finns bestämmelser

i 7 §.

Bifirma Särskilt företagsnamn

3 §

Bolagets styrelse kan anta

bifirma. Bestämmelserna i 1 § om firma gäller även bifirma. Orden

aktiebolag, privat eller publikt eller förkortningen AB får dock inte tas in i en bifirma.

Bolagets styrelse kan anta ett

särskilt företagsnamn. Bestämmel-

serna i 1 § om företagsnamn gäller även ett särskilt företagsnamn. Orden aktiebolag, privat eller publikt eller förkortningen AB får dock inte tas in i ett särskilt

företagsnamn.

Övriga bestämmelser om firma Övriga bestämmelser

om företagsnamn

4 §

För registrering av aktiebolags firma gäller, utöver vad som framgår av 1–3 §§, vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156). I den lagen finns också bestämmelser om förbud mot användning av firma och om hävande av

firmaregistrering.

För registrering av ett aktiebolags företagsnamn gäller, utöver vad som framgår av 1–3 §§, vad som föreskrivs i lagen (2019:000)

om företagsnamn. I den lagen

finns också bestämmelser om förbud mot användning av ett före-

tagsnamn och om hävande av en registrering av ett företagsnamn.

• Sida 141
•  Original

Uppgifter om firma m.m. i brev, fakturor och orderblanketter samt på webbplatser

Uppgifter om företagsnamn m.m. i brev, fakturor och orderblanketter samt på webbplatser

5 §⁸²

Ett aktiebolags brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser skall ange bolagets firma, den ort där styrelsen har sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har gått i likvidation, skall också detta anges.

Om det finns särskilda skäl, får Bolagsverket tillåta att ett aktiebolag inte lämnar uppgift om bolagets firma på sina webbplatser. I så fall skall uppgift i stället lämnas om att bolaget är ett aktiebolag och om bolagskategori. Ett sådant tillstånd skall begränsas till viss tid och får förenas med villkor.

Ett aktiebolags brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser ska ange bolagets företags-

namn, den ort där styrelsen har

sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har gått i likvidation, ska också detta anges.

Om det finns särskilda skäl, får Bolagsverket tillåta att ett aktiebolag inte lämnar uppgift om bolagets företagsnamn på sina webbplatser. I så fall ska uppgift i stället lämnas om att bolaget är ett aktiebolag och om bolagskategori. Ett sådant tillstånd ska begränsas till viss tid och får förenas med villkor.

6 §

Skriftliga handlingar som utfärdas för ett aktiebolag skall undertecknas med bolagets firma, om firman inte framgår på något annat sätt.

Skriftliga handlingar som utfärdas för ett aktiebolag ska undertecknas med bolagets före-

tagsnamn, om företagsnamnet inte

framgår på något annat sätt.

Om styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget har utfärdat en handling utan firmateckning, är de som har undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelser enligt handlingen som för egen skuld. Detta gäller dock inte, om det av handlingens

⁸² Senaste lydelse 2006:486.

• Sida 142
•  Original

innehåll framgår att den har utfärdats på bolagets vägnar. Det gäller inte heller, om

1. det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för bolaget, och

2. mottagaren av handlingen får ett behörigen undertecknat godkännande av handlingen så snart som möjligt efter det att han eller hon har begärt det eller gjort personlig ansvarighet gällande mot undertecknarna av handlingen.

7 §

Ett publikt aktiebolags firma

skall följas av beteckningen

(publ), om det inte av bolagets

firma framgår att bolaget är pub-

likt. Firman får inte innehålla ordet privat.

Ett publikt aktiebolags före-

tagsnamn ska följas av beteck-

ningen (publ), om det inte av bolagets företagsnamn framgår att bolaget är publikt. Företags-

namnet får inte innehålla ordet

privat.

31 kap.

2 §⁸³

Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol:

1. beslut i ärenden enligt 7 kap. 17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 § eller 10 kap. 22 §,

2. beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 § eller 24 kap. 22 §,

3. beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 § eller 24 kap. 29 § att förklara att frågan om fusion eller delning har fallit,

4. beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §,

5. beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,

6. beslut att avregistrera företrädare enligt 27 kap. 6 §,

7. beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,

8. beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §. Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av en firma en-

Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företags-

⁸³ Senaste lydelse 2016:219.

• Sida 143
•  Original

ligt 27 kap. 2 § överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.

namn enligt 27 kap. 2 § över-

klagas till Patent- och marknadsdomstolen. Detsamma gäller

ett beslut enligt 27 kap. 2 § att vägra registrering på grund av 2 kap. 10 § lagen ( 2019:000 ) om företagsnamn.

Ett överklagande ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

32 kap.

Bolagets firma Bolagets företagsnamn

17 §⁸⁴

Firman för ett aktiebolag med

särskild vinstutdelningsbegränsning skall följas av beteckningen (svb), om det inte av bolagets

firma framgår att det är ett så-

dant aktiebolag.

Företagsnamnet för ett aktie-

bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning ska följas av beteckningen (svb), om det inte av bolagets företagsnamn framgår att det är ett sådant aktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

⁸⁴ Senaste lydelse 2005:812.

• Sida 144
•  Original

1.32. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ

Härigenom föreskrivs att 3 och 40 §§ och rubriken närmast före 3 § lagen (2006:595) om europakooperativ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Firma Företagsnamn

3 §

Ett europakooperativs firma

skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från

andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 10 §.

Ett europakooperativs före-

tagsnamn ska innehålla beteck-

ningen SCE. Företagsnamnet ska tydligt skilja sig från andra ännu bestående företagsnamn som är införda i det register som avses i 10 §.

40 §⁸⁵

Bolagsverkets beslut att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 16 §, verkets beslut om att vägra utfärda ett intyg enligt 8 eller 20 § samt verkets beslut enligt 36 eller 39 §. Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av en firma överklagas dock till Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader

Bolagsverkets beslut att skriva av en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 16 §, verkets beslut om att vägra utfärda ett intyg enligt 8 eller 20 § samt verkets beslut enligt 36 eller 39 §. Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn eller

en ändrad verksamhet överklagas

dock till Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska

⁸⁵Senaste lydelsen 2016:222.

• Sida 145
•  Original

från dagen för beslutet. ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

Finansinspektionens beslut i ett ärende enligt 6 eller 13 § och Skatteverkets beslut om hinder mot flyttning av säte enligt 16 a § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 146
•  Original

1.33. Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Härigenom föreskrivs att 18 § marknadsföringslagen (2008:486) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

En näringsidkare får i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelsen

1. inte är vilseledande,

2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,

3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,

4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken,

firmor eller andra kännetecken,

5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, firma eller andra kännetecken,

4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken,

företagsnamn eller andra känne-

tecken,

5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, företags-

namn eller andra kännetecken,

6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,

7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, firma eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och

7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, före-

tagsnamn eller andra kännetecken

eller varans ursprungsbeteckning, och

• Sida 147
•  Original

8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller firma.

8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller företagsnamn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 148
•  Original

1.34. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:990) om företagshypotek

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § lagen (2008:990) om företagshypotek ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

10 §

En ansökan om företagsinteckning ska innehålla uppgift om det belopp på vilket inteckningen ska lyda.

Inteckningens belopp ska anges i svenska kronor eller i sådan utländsk valuta för vilken det löpande finns tillgång till en tillförlitlig kurs för växling mellan den aktuella valutan och svenska kronor.

Sökanden ska lämna styrkt uppgift om namn eller firma och person- eller organisationsnummer. Om uppgifterna redan finns registrerade hos inskrivningsmyndigheten behöver sökanden inte styrka dessa.

Sökanden ska lämna styrkt uppgift om namn eller företags-

namn och person- eller organi-

sationsnummer. Om uppgifterna redan finns registrerade hos inskrivningsmyndigheten behöver sökanden inte styrka dessa.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 149
•  Original

1.35. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §⁸⁶

Lagen påverkar inte utövandet av sådan ensamrätt som följer av patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485),

firmalagen (1974:156), lagen

(1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter, växtförädlarrättslagen (1997:306)

eller

varumärkeslagen

(2010:1877).

Lagen påverkar inte utövandet av sådan ensamrätt som följer av patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter, växtförädlarrättslagen (1997:306), varumärkeslagen (2010:1877)

eller lagen

(2019:000) om företagsnamn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

⁸⁶ Senaste lydelse 2015:289.

• Sida 150
•  Original

1.36. Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § radio-_och_tv-lagen (2010:696) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §⁸⁷

Den som bedriver en sändningsverksamhet som det inte behövs tillstånd för enligt denna lag eller som tillhandahåller beställ-tv, ska anmäla sig för registrering hos Myndigheten för press, radio och tv. Detsamma gäller den som för någon annans räkning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller upplåter satellitkapacitet (satellitentreprenör).

I anmälan ska följande anges:

1. namn, firma eller motsvarande,

1. namn, företagsnamn eller motsvarande,

2. ställföreträdare för juridisk person,

3. postadress, telefonnummer, e-postadress och webbplats, och

4. uppgift om den verksamhet som bedrivs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

⁸⁷ Senaste lydelse 2015:808.

• Sida 151
•  Original

1.37. Förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622)

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 2 § alkohollagen (2010:1622) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap.

2 §

Registret får innehålla uppgifter om dem som har tillstånd eller bedriver verksamhet enligt denna lag.

I registret får behandlas uppgifter om

1. namn eller firma, person-, samordnings-, registrerings- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer, och

1. namn eller företagsnamn, person-, samordnings-, registrerings- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer, och

2. den verksamhet som tillståndet avser och om villkor som har meddelats för denna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 152
•  Original

1.38. Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom förskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043) att 11 kap. 50 §, 12 kap. 11 och 88 §§, 13 kap. 39 § och rubrikerna närmast före 11 kap. 50 §, 12 kap. 88 § och 13 kap. 39 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

Försäkringsaktiebolag s firma Försäkringsaktiebolag ets

företagsnamn

50 §

Ett försäkringsaktiebolags

firma ska innehålla ordet försäk-

ring.

Ett försäkringsaktiebolags

företagsnamn ska innehålla ordet

försäkring.

12 kap.

11 §

Ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning ska ange

1. bolagets firma, 1. bolagets företagsnamn,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det ska anges särskilt om rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som mottagen återförsäkring,

4. om försäkringsrörelse ska drivas utanför EES,

5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter, revisorer och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman, samt tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,

6. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare, om inte bara försäkringstagarna är delägare,

7. garantikapitalet,

8. regler för hur rösträtten och förslagsrätten ska utövas och hur beslut ska fattas på stämman, varvid det ska anges särskilt

• Sida 153
•  Original

– om och hur fullmäktige ska utses samt i vilken utsträckning delägarnas rösträtt ska utövas genom fullmäktige, och,

– i vilken utsträckning garanterna ska ha rösträtt,

9. för vilka försäkringar, i vilka situationer, intill vilket belopp och i vilken ordning uttaxering kan ske hos delägarna i skadeförsäkringsföretag samt hur uttaxeringen ska genomföras,

10. i vilken ordning garanterna ska betala in det tecknade garantikapitalet,

11. om och i vilken ordning vinst ska delas ut till garanterna och i vilken ordning garantikapitalet ska återbetalas,

12. sättet att sammankalla bolagsstämman, 13. vilka ärenden som ska förekomma på den ordinarie stämman, 14. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst eller, i ett livförsäkringsbolag, på annat sätt täcka bolagets förlust,

15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som ska vara tecknade innan bolaget kan anses bildat,

16. hur tillgångarna ska fördelas mellan delägarna vid bolagets upplösning, och

17. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska förekomma, vad som ska gälla för dessa.

Om försäkringsbolaget ska ha euro som redovisningsvaluta, ska detta anges i bolagsordningen.

Firma Företagsnamn

88 §

Ett ömsesidigt försäkringsbolags firma ska innehålla orden ömsesidig och försäkring. Om verksamheten avser att meddela försäkring av egendom bara inom ett begränsat geografiskt område, ska firman ange området för bolagets verksamhet men ordet ömsesidig får utelämnas.

Ett ömsesidigt försäkringsbolags företagsnamn ska innehålla orden ömsesidig och försäkring. Om verksamheten avser att meddela försäkring av egendom bara inom ett begränsat geografiskt område, ska företagsnamnet ange området för bolagets verksamhet men ordet ömsesidig får utelämnas.

• Sida 154
•  Original

Bolagets styrelse får anta bi-

firma. Bifirma får inte innehålla

ordet ömsesidig.

Firman ska tydligt skilja sig

från firmor som är införda i det register som avses i 14 kap. 1 §. I övrigt finns bestämmelser om registreringen i firmalagen

( 1974:156 ).

Bolagets styrelse får anta ett

särskilt företagsnamn. Ett särskilt företagsnamn får inte innehålla

ordet ömsesidig.

Företagsnamnet ska tydligt

skilja sig från företagsnamn som är införda i det register som avses i 14 kap. 1 §. I övrigt finns bestämmelser om registreringen i lagen (2019:000) om företags-

namn.

13 kap.

Firma Företagsnamn

39 §

I stället för bestämmelsen i 14 kap. 1 § första stycket första meningen och tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om förenings firma gäller för försäkringsföreningar att dess firma ska innehålla ordet försäkringsförening och att ordet försäkringsförening eller förkortning av det uttrycket inte får tas in i en bifirma.

Endast försäkringsföreningar får i sin firma använda uttrycket försäkringsförening.

I stället för bestämmelsen i 14 kap. 1 § första stycket första meningen och tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om en förenings före-

tagsnamn gäller för försäkrings-

föreningar att dess företagsnamn ska innehålla ordet försäkringsförening och att ordet försäkringsförening eller förkortning av det uttrycket inte får tas in i

ett särskilt företagsnamn.

Endast försäkringsföreningar får i sitt företagsnamn använda uttrycket försäkringsförening.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 155
•  Original

1.39. Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring

Härigenom föreskrivs att 6 § och rubriken närmast före 6 § lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anmälan av firmaändring Anmälan om ändring av ett företagsnamn

6 §

Om ett enskilt organ som förvarar allmänna handlingar från en statlig myndighet ändrar sin

firma, ska organet genast anmäla

ändringen till den statliga arkivmyndigheten.

Om ett enskilt organ som förvarar allmänna handlingar från en statlig myndighet ändrar sitt

företagsnamn, ska organet genast

anmäla ändringen till den statliga arkivmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 156
•  Original

1.40. Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)

Härigenom föreskrivs⁸⁸ i fråga om varumärkeslagen (2010:1877)

dels att 2 kap. 27 § och 5 kap. 14 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 27 § ska utgå,

dels att nuvarande 1 kap. 16 och 17 §§ och 2 kap. 29–35 §§ ska

betecknas 1 kap. 17 och 18 §§ och 2 kap. 30–36 §§,

dels att 1 kap. 1, 2, 4, 5, 8–11 och de nya 17 och 18 §§, 2 kap. 1, 4,

7–11, 24, 28 och de nya 32–34 §§, 3 kap. 1, 3 och 5 §§, 5 kap. 3 och 15 §§, 6 kap. 1–3 §§, 8 kap. 1 och 4 §§, 10 kap. 1, 2, 7 och 8 §§, rubrikerna närmast före 1 kap. 1 §, 6 kap. 2 och 3 §§ och 10 kap. 1, 2, 7 och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 1 kap. 16 och 17 §§ och 2 kap.

29–33 och 35 §§ ska sättas närmast före 1 kap. 17 och 18 §§ och 2 kap. 30–34 och 36 §§,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 1 kap. 16 §, 2 kap. 1 a §,

2 kap. 27 §, 2 kap. 29 §, 3 kap. 2 a § och 5 kap. 14 §, och närmast före 1 kap. 16 § och 2 kap. 1 a och 27 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Varumärken och andra varukännetecken m.m.

Varumärken och andra varukännetecken

1 §

I denna lag finns bestämmelser om varumärken och andra varukännetecken för varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet och som var och en kan förvärva ensamrätt till.

Lagen innehåller också bestämmelser om särskilda beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel som är skyddade i Euro-

⁸⁸ Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (omarbetning), i den ursprungliga lydelsen.

• Sida 157
•  Original

peiska unionen.

2 §

En förening, ett bolag eller en annan sammanslutning kan förvärva ensamrätt för sina medlemmar att använda gemensamma varumärken (kollektivmärken) och andra varukännetecken i näringsverksamhet.

En myndighet som meddelar föreskrifter om eller kontrollerar varor eller tjänster kan förvärva ensamrätt till varumärken (ga-

ranti- eller kontrollmärken) och

andra varukännetecken för användning för sådana varor eller tjänster som föreskrifterna eller kontrollerna avser. Detsamma gäller för stiftelser, föreningar, bo-

lag och andra sammanslutningar

som fastställer krav för eller kontrollerar varor eller tjänster.

En myndighet som meddelar föreskrifter om eller kontrollerar varor eller tjänster kan förvärva ensamrätt till varumärken (ga-

ranti- eller kontrollmärken) och

andra varukännetecken för användning för sådana varor eller tjänster som föreskrifterna eller kontrollerna avser, under förut-

sättning att myndigheten inte i näringsverksamhet tillhandahåller varor eller tjänster av detta slag.

Detsamma gäller för andra som fastställer krav för eller kontrollerar varor eller tjänster.

4 §

Ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges gra-

fiskt, särskilt ord, inbegripet per-

sonnamn, samt figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknen har särskiljningsförmåga.

Ett varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och tydligt kan återges i

det varumärkesregister som förs av Patent- och registreringsverket.

Med tecken avses särskilt ord,

inbegripet personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning.

5 §

Ett varukännetecken ska anses ha särskiljningsförmåga om det kan skilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan.

• Sida 158
•  Original

Bristande särskiljningsförmåga kan bero på att ett varukännetecken endast består av tecken eller benämningar som

1. i handeln visar varans eller tjänstens art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan eller tjänsten är framställd, eller

1. i handeln visar varans eller tjänstens art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan är framställd eller när tjänsten är utförd, eller

2. i dagligt språkbruk eller enligt branschens vedertagna handelsbruk kommit att bli en sedvanlig beteckning för varan eller tjänsten.

Vid bedömningen av om ett varukännetecken har särskiljningsförmåga ska hänsyn tas till att det kan förvärva förmågan genom användning.

8 §

Den som innehar en firma eller ett annat näringskännetecken har ensamrätt till kännetecknet som varukännetecken. Om näringskännetecknet är skyddat endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.

Den som innehar ett företags-

namn eller ett annat närings-

kännetecken har ensamrätt till kännetecknet som varukännetecken. Om näringskännetecknet är skyddat endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.

Den som använder sitt namn som varukännetecken har ensamrätt till kännetecknet som varukännetecken, om namnet har särskiljningsförmåga för de varor eller tjänster som det används för. Om namnet används endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det området.

9 §

Ensamrätt kan inte förvärvas till kännetecken som endast består av en form som följer av varans art, en form som är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde.

Ensamrätt kan inte förvärvas till kännetecken som endast ut-

görs av en form eller en annan egenskap som följer av varans art,

är nödvändig för att varan ska uppnå ett tekniskt resultat eller ger varan ett betydande värde.

• Sida 159
•  Original

10 §

Ensamrätten till ett varukännetecken enligt 6–8 §§ innebär att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken som är

1. identiskt med varukännetecknet för varor eller tjänster av samma slag,

2. identiskt med eller liknar varukännetecknet för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av varukännetecknet, eller

3. identiskt med eller liknar ett varukännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen avser varor eller tjänster och drar otillbörlig fördel

av eller utan skälig anledning är

till skada för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende.

Ensamrätten till ett varukännetecken enligt 6–8 §§ innebär att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken för varor eller tjänster, om tecknet är

1. identiskt med varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma slag,

2. identiskt med eller liknar varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av varukännetecknet, eller

3. identiskt med eller liknar ett varukännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen utan skälig

anledning drar otillbörlig fördel av eller är till skada för varu-

kännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om

användningen avser varor eller tjänster av samma, liknande eller annat slag.

Som användning anses

1. att förse varor eller deras förpackningar med tecknet,

2. att bjuda ut varor till försäljning, föra ut dem på markna-

Som användning anses att

1. förse varor eller deras förpackningar med tecknet,

2. bjuda ut varor till försäljning, föra ut dem på marknaden,

• Sida 160
•  Original

den, lagra dem för dessa ändamål eller bjuda ut eller tillhandahålla tjänster under tecknet,

3. att importera eller exportera varor under tecknet, eller

lagra dem för dessa ändamål eller bjuda ut eller tillhandahålla tjänster under tecknet,

3. importera eller exportera varor under tecknet,

4. att använda tecknet i affärs-

handlingar och reklam.

4. transitera eller vidta liknande tullåtgärd med varor av samma slag under ett tecken som är identiskt med eller som i väsentliga drag inte kan särskiljas från varukännetecknet, om inte innehavaren av varukännetecknet enligt lagen i destinationslandet saknar rätt att hindra att varorna släpps ut på marknaden där,

5. använda tecknet som ett företagsnamn eller ett annat näringskännetecken eller som en del av ett företagsnamn eller ett annat näringskännetecken, eller

6. använda tecknet i affärs-

handlingar och reklam.

11 §

Ensamrätten till ett varukännetecken ger inte något självständigt skydd för en del av kännetecknet som saknar särskiljningsförmåga.

Ensamrätten till ett varukännetecken hindrar inte att någon annan, när det sker i enlighet med god affärssed, i näringsverksamhet använder

1. sin firma, sitt namn eller sin adress,

2. uppgifter om varans eller tjänstens art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan eller tjänsten är framställd, eller

3. varukännetecknet, om det

1. sitt namn eller sin adress,

2. uppgifter om varans eller tjänstens art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när varan är framställd eller när tjänsten är utförd, eller

3. varukännetecknet för att

• Sida 161
•  Original

är nödvändigt för att ange varans eller tjänstens avsedda ändamål, särskilt när det rör sig om tillbehör eller reservdelar.

identifiera eller hänvisa till innehavarens varor eller tjänster.

Ensamrätten till ett varukännetecken hindrar inte heller att tecknet används i jämförande reklam på ett sätt som är förenligt med marknadsföringslagen (2008:486) .

Ensamrätten till ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke hindrar inte att någon annan i näringsverksamhet använder sig av tecken eller benämningar som anger geografiskt ursprung, om det sker i enlighet med god affärssed. Ensamrätten till ett sådant märke hindrar inte att den som har rätt att använda ett geografiskt namn gör detta.

Mellanliggande rättigheter

16 §

Rätten till ett registrerat varumärke ska gälla vid sidan av en äldre rätt till ett varukännetecken om

1. det äldre varukännetecknet inte hade särskiljningsförmåga på ingivningsdagen, eller i förekommande fall prioritetsdagen, för det yngre varumärket,

2. det äldre varukännetecknet, när det är identiskt eller likartat på det sätt som anges i 10 § första stycket 2, inte hade tillräcklig särskiljningsförmåga så att det förelåg en risk för förväxling på ingivningsdagen, eller i förekommande fall prioritetsdagen, för det yngre varumärket, eller

3. det äldre varukännetecknet,

• Sida 162
•  Original

när det är identiskt eller likartat på det sätt som anges i 10 § första stycket 3, inte var känt inom en betydande del av omsättningskretsen på ingivningsdagen, eller i förekommande fall prioritetsdagen, för det yngre varumärket.

16 §

I de fall som avses i 14 och

15 §§ hindrar inte rätten till det

yngre varukännetecknet användningen av det äldre.

17 §

I de fall som avses i 14–16 §§ hindrar inte rätten till det yngre varukännetecknet användningen av det äldre.

På yrkande av någon av parterna, får en domstol i de fall som avses i 15 § om det är skäligt besluta att ett av kännetecknen, eller båda, endast får användas på särskilt sätt, såsom i ett visst utförande eller med tillägg av ortsangivelse eller innehavarens namn. Ett sådant beslut får dock inte avse ett registrerat varumärke.

17 §

Vid utgivning av lexikon, handböcker eller andra liknande tryckta skrifter är skriftens författare, utgivare eller förläggare,

på begäran av den som innehar ett registrerat varumärke, skyldig

att se till att varumärket inte

återges i skriften utan att det framgår att varumärket är skyddat

genom registrering. Detsamma gäller om en sådan skrift görs tillgänglig elektroniskt av någon som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Den som inte följer en begäran enligt första stycket är skyldig att medverka till att en rättelse offent-

18 §

Vid utgivning av lexikon, handböcker och andra liknande tryckta skrifter är författaren, utgivaren och förläggaren skyldig att se till att ett registrerat varumärke inte återges i skriften utan

uppgift om att varumärket är

skyddat genom registrering, om

innehavaren av varumärket begär att uppgiften ska finnas med och

återgivningen ger intryck av att varumärket är en sedvanlig beteckning för de varor eller tjänster för vilka varumärket är registrerat. Detsamma gäller om en sådan

skrift görs tillgänglig elektroniskt.

Om innehavaren av varumärket begär att en uppgift enligt första stycket ska återges, ska detta

• Sida 163
•  Original

liggörs på det sätt och i den omfattning som är skäligt samt att bekosta detta.

ske utan dröjsmål. För tryckt skrift ska det ske senast i nästa utgåva.

2 kap.

1 §

Den som vill registrera ett varumärke ska ansöka om detta hos Patent- och registreringsverket. Ansökan ska innehålla

1. uppgifter om sökandens namn eller firma och adress,

1. uppgifter om sökandens namn eller företagsnamn och adress,

2. uppgifter om ombuds namn och adress,

3. en tydlig återgivning av varumärket, och

4. en förteckning över de varor eller tjänster som varumärket avser och vilka klasser dessa tillhör (varu- eller tjänsteförteckning).

En ansökan om registrering av ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke ska dessutom innehålla uppgifter om de villkor som gäller för att varumärket ska

få användas.

4. en tydlig förteckning över de varor eller tjänster som varumärket avser och vilka klasser dessa tillhör (varu- eller tjänsteförteckning).

En ansökan om registrering av ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke ska dessutom innehålla uppgifter om vem som

har rätt att använda varumärket och de övriga villkor som gäller för varumärkets användning. I fråga om kollektivmärke ska uppgift lämnas om vilka förutsättningar som gäller för medlemskap i sammanslutningen.

Sökanden ska betala föreskriven ansökningsavgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet.

Ingivningsdag

1 a §

Ingivningsdagen för en ansökan är den dag då följande har getts in till Patent- och registreringsverket:

• Sida 164
•  Original

1. en uppgift om att det som getts in är en ansökan om registrering,

2. uppgifter som gör det möjligt för Patent- och registreringsverket att avgöra vem sökanden är,

3. en tydlig återgivning av varumärket och

4. en förteckning över de varor eller tjänster som varumärket avser.

4 §

Ett varumärke får inte registreras om det endast består av en form som följer av varans art,

en form som är nödvändig för att

uppnå ett tekniskt resultat eller

en form som ger varan ett bety-

dande värde.

Ett kännetecken får inte registreras som varumärke om det endast utgörs av en form eller en

annan egenskap som följer av

varans art, är nödvändig för att

varan ska uppnå ett tekniskt re-

sultat eller ger varan ett betydande värde.

7 §⁸⁹

Ett varumärke får inte registreras om det

1. strider mot lag eller annan författning eller mot goda seder eller allmän ordning,

2. är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens art, kvalitet, geografiska ursprung eller någon annan omständighet,

3. utan tillstånd innehåller en sådan statlig eller internationell beteckning eller ett sådant kommunalt vapen som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen som varumärke, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning eller

3. utan tillstånd innehåller en sådan statlig eller internationell beteckning eller ett sådant kommunalt vapen som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen som varumärke, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning eller

⁸⁹ Senaste lydelse 2014:814.

• Sida 165
•  Original

ett sådant vapen, eller ett sådant vapen,

4. utan tillstånd innehåller ett sådant kännetecken som enligt lagen (2014:812) om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten inte får användas obehörigen som varumärke, eller något som kan förväxlas med ett sådant kännetecken.

4. utan tillstånd innehåller ett sådant kännetecken som enligt lagen (2014:812) om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten inte får användas obehörigen som varumärke, eller något som kan förväxlas med ett sådant kännetecken,

Ett varumärke får inte heller registreras om märket innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som en geografisk ursprungsbeteckning för vin eller spritdrycker och det avser vin eller spritdrycker av annat ursprung.

5. innehåller en ursprungsbeteckning, en geografisk beteckning, ett traditionellt uttryck för vin eller en garanterad traditionell specialitet, i den utsträckning som det föreligger skydd för beteckningen enligt unionsrätten,

6. innehåller en geografisk beteckning för vin eller spritdrycker och varumärket avser vin eller spritdrycker av annat ursprung, eller

7. innehåller eller i väsentliga delar återger en äldre växtsortbenämning som avser en växtsort av samma eller närstående växtart, i den utsträckning som det föreligger skydd för växtsorten enligt växtförädlarrättslagen (1997:306) eller unionsrätten.

Ett varumärke får inte heller registreras om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan.

Avser varumärket ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke, får det inte registreras om villkoren för märkets användning strider mot goda seder eller allmän ordning. Ett kollektivmärke får inte

• Sida 166
•  Original

registreras om villkoren inte tillåter medlemskap i sammanslutningen för den som tillhandahåller varor eller tjänster som har sitt ursprung i det geografiska område som märket avser.

8 §⁹⁰

Ett varumärke får inte registreras om det

1. är identiskt med ett äldre varukännetecken för varor eller tjänster av samma slag,

2. är identiskt med eller liknar ett äldre varukännetecken för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av varumärket leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder varumärket och innehavaren av varukännetecknet,

3. är identiskt med eller liknar ett äldre varukännetecken som är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, och användningen av varumärket skulle

dra otillbörlig fördel av eller utan skälig anledning vara till skada

för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, eller

4. kan förväxlas med ett kännetecken som användes här i landet eller i utlandet av någon annan

2. är identiskt med eller liknar ett äldre varukännetecken för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av varumärket leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder varumärket och innehavaren av varukännetecknet, eller

3. är identiskt med eller liknar ett äldre varukännetecken, som är känt inom en betydande del av omsättningskretsen och användningen av varumärket utan

skälig anledning skulle dra otillbörlig fördel av eller vara till skada

för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oav-

sett om användningen avser varor eller tjänster av samma, liknande eller annat slag.

⁹⁰ Senaste lydelse 2016:374.

• Sida 167
•  Original

vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande används, om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan.

Med ett varukännetecken avses i första stycket 1–3

Med ett varukännetecken avses i första stycket

1. ett varumärke som är registrerat enligt detta kapitel,

2. ett varumärke som är registrerat genom en internationell varumärkesregistrering som enligt 5 kap. fått giltighet i Sverige,

3. ett varukännetecken som är inarbetat, om det inarbetade skyddet gäller inom en väsentlig del av landet, samt

4. ett EU-varumärke.

Ett varumärke får inte heller registreras om det kan förväxlas med ett äldre varukännetecken som är skyddat i ett annat land och sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan.

9 §

De hinder för registrering av varumärken som anges i 8 § första stycket 1–3 gäller på motsvarande sätt i fråga om

1. en registrerad firma som används i näringsverksamhet, och

2. ett sådant namn eller ett sådant annat näringskännetecken än en registrerad firma som är skyddat enligt 1 kap. 8 §, om skyddet gäller inom en väsentlig del av landet.

1. ett registrerat företagsnamn som används i näringsverksamhet, och

2. ett sådant namn eller ett sådant annat näringskännetecken än ett registrerat företagsnamn som är skyddat enligt 1 kap. 8 §, om skyddet gäller inom en väsentlig del av landet.

• Sida 168
•  Original

Lydelse enligt prop. 2015/16:180 Föreslagen lydelse

10 §

Ett varumärke får inte registreras om det innehåller eller består av

1. något som är ägnat att uppfattas som någon annans firma,

1. något som är ägnat att uppfattas som någon annans före-

tagsnamn,

2. något som är ägnat att uppfattas som någon annans efternamn som har särskilt skydd eller någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett likartat namn, om användningen av märket skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden,

3. en bild av någon annan som uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden, eller

3. en bild av någon annan som uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden,

4. något som kränker någon annans upphovsrätt till ett litterärt eller konstnärligt verk eller någon annans rätt till en fotografisk bild eller ett mönster.

4. något som kränker någon annans upphovsrätt till ett litterärt eller konstnärligt verk eller någon annans rätt till en fotografisk bild eller ett mönster,

eller

5. en äldre ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som skyddas enligt 1 § lagen ( 2019:000 ) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Bestämmelserna i 8–10 §§ utgör inte hinder mot registrering, om den som innehar den äldre rättigheten medger registreringen.

Bestämmelserna i 8 och 9 §§

samt 10 § 1–4 utgör inte hinder

mot registrering, om den som innehar den äldre rättigheten medger registreringen.

• Sida 169
•  Original

24 §

När Patent- och registreringsverket har kungjort en registrering av ett varumärke får invändning göras mot den. Invändningen ska ha kommit in till verket inom tre månader från kungörelsedagen. Om invändningen inte har kommit in i rätt tid, ska den avvisas.

Invändningen ska innehålla

1. uppgifter om invändarens namn eller firma och adress,

1. uppgifter om invändarens namn eller företagsnamn och adress,

2. uppgifter om ombuds namn och adress,

3. uppgift om den registrering som invändningen avser, och

4. uppgift om de omständigheter som åberopas till grund för invändningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om invändningsförfarandet.

27 §

På begäran av invändaren och innehavaren av det registrerade varumärket ska Patent- och registreringsverket bestämma en frist för att parterna ska komma överens. Fristen ska vara minst två månader. Under fristen får Patent- och registreringsverket inte besluta om invändningen.

28 §

Har en invändning gjorts ska

Patent- och registreringsverket,

om det finns något hinder som

avses i 4–10 §§ mot registrering-

en, häva registreringen helt eller

delvis.

En invändning som helt eller delvis grundas på ett hinder som avses i 8–10 §§ ska avslås i mot-

Finns det något hinder som avses i 8–10 §§, ska Patent- och registreringsverket häva registreringen helt eller delvis om inte

annat följer av 29 §. Samförståndslösning

• Sida 170
•  Original

svarande utsträckning om den har gjorts av någon som inte invänder i eget intresse och innehavaren av det registrerade varumärket begär det.

Om registreringen på grund

av en invändning har hävts helt

eller delvis, ska registreringen avföras ur varumärkesregistret i motsvarande utsträckning när avgörandet har vunnit laga kraft. Beslutet ska kungöras.

Om registreringen har hävts helt eller delvis, ska registreringen avföras ur varumärkesregistret i motsvarande utsträckning när avgörandet har vunnit laga kraft. Beslutet ska kungöras.

29 §

Patent- och registreringsverket ska inte häva registreringen, om invändningen gjorts av någon som inte har ett eget intresse i saken och innehavaren av det registrerade varumärket begär att invändningen avslås.

Grundas invändningen på ett hinder som utgörs av ett äldre registrerat varumärke enligt 8 § första stycket, ska Patent- och registreringsverket häva registreringen, endast om användningen av det äldre varumärket uppfyller kraven på verkligt bruk i 3 kap. 2 § för de varor eller tjänster som ligger till grund för invändningen eller det finns giltiga skäl till att varumärket inte har använts. Om det äldre varumärket är ett EUvarumärke, regleras kravet på verkligt bruk i stället av artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om EU-varumärken.

• Sida 171
•  Original

Användning enligt andra stycket ska ha skett inom de fem år som föregår ingivningsdagen, eller i förekommande fall prioritetsdagen, för det yngre varumärket.

31 §

Om det efter registreringen görs någon ändring av de villkor som gäller för att ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke ska få användas, ska innehavaren anmäla detta till Patent- och registreringsverket.

32 §

Om det efter registreringen görs någon ändring av de villkor som gäller för att ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke ska få användas, ska innehavaren anmäla detta till Patent- och registreringsverket.

De ändrade villkoren ska föras in i varumärkesregistret och kungöras.

De ändrade villkoren ska föras in i varumärkesregistret och kungöras, under förutsättning att de

uppfyller kraven i 1 § andra stycket och att det inte föreligger hinder enligt 7 § tredje stycket.

32 §

Registreringen gäller från den

dag då ansökan om registrering kom in till Patent- och registreringsverket och i tio år från registreringsdagen.

33 §

Registreringen gäller i tio år från ingivningsdagen för ansökan om registrering.

33 §

Registreringen kan förnyas varje gång för en period om tio år räknat från utgången av föregående registreringsperiod. En ansökan om förnyelse ska ha kommit in till Patent- och registreringsverket tidigast ett år före och senast sex månader efter registreringsperiodens utgång.

34 §

Registreringen kan förnyas

helt eller delvis varje gång för en

period om tio år räknat från utgången av föregående registreringsperiod. En ansökan om förnyelse ska ha kommit in till Patent- och registreringsverket tidigast sex månader före och senast sex månader efter registreringsperiodens utgång.

• Sida 172
•  Original

Den som ansöker om förnyelse ska betala föreskriven förnyelseavgift. En inbetalning av förnyelseavgiften som görs inom

den frist som anges i första stycket

ska anses utgöra en ansökan om förnyelse.

Den som ansöker om förnyelse ska betala föreskriven förnyelseavgift inom den frist som

anges i första stycket. En inbetal-

ning av förnyelseavgiften som görs inom denna frist ska anses utgöra en ansökan om förnyelse.

Ett beslut att förnya en registrering ska föras in i varumärkesregistret och kungöras.

3 kap.

1 §

En registrering av ett varumärke får hävas om

1. märket har registrerats i strid mot denna lag,

2. registreringen fortfarande strider mot lagen, och

2. registreringen fortfarande strider mot lagen,

3. rätten till märket ändå inte får bestå enligt 1 kap. 14 eller 15§.

3. rätten till märket ändå inte får bestå enligt 1 kap. 14–16 §§,

och

4. annat inte följer av 2 a §.

En registrering får vidare hävas om

1. varumärket, till följd av innehavarens handlande eller passivitet, i handeln har blivit en allmän beteckning för sådana varor eller tjänster som registreringen avser,

2. varumärket har kommit att strida mot lag eller annan författning eller mot goda seder eller allmän ordning, eller

3. varumärket har blivit ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens art, kvalitet, geografiska ursprung eller någon annan omständighet och detta är en följd av det bruk innehavaren eller någon med hans eller hennes samtycke gjort av märket för sådana varor eller tjänster som det är registrerat för.

I de fall som avses i första stycket får registreringen inte hävas på den grunden att det enligt 2 kap. 8 § finns ett hinder mot den, om hindret utgörs av ett äldre registrerat varumärke och det äldre märket inte uppfyller kraven på användning enligt 2 §.

• Sida 173
•  Original

Vid bedömning av om varumärket har särskiljningsförmåga ska beaktas endast sådan särskiljningsförmåga som varumärket har förvärvat genom användning före ansökan om hävning.

2 a §

En registrering av ett varumärke får hävas på den grunden att det enligt 2 kap. 8 § första stycket finns hinder mot registreringen, när hindret utgörs av ett äldre registrerat varumärke, endast om användningen av det äldre märket uppfyller kraven på verkligt bruk i 2 § för de varor eller tjänster som ligger till grund för hävningen eller det finns giltiga skäl till att varumärket inte har använts. Om det äldre varumärket är ett EU-varumärke regleras kravet på verkligt bruk i stället av artikel 15 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om EU-varumärken.

Användningen enligt första stycket ska ha skett inom de fem år som föregår ansökan om hävning. Om det vid ingivningsdagen eller, i förekommande fall prioritetsdagen, för det yngre varumärket hade gått minst fem år sedan frågan om registrering av det äldre varumärket blev slutligt avgjord, ska det äldre varumärket dessutom ha använts inom de fem år som föregår denna dag.

• Sida 174
•  Original

3 §

En registrering av ett kollektiv-, garanti- eller kontrollmärke får hävas, förutom på de grunder som anges i 1 eller 2 §, om

1. villkoren för användning av märket har ändrats och innehavaren inte har anmält detta till Patent- och registreringsverket enligt 2 kap. 31 §, eller

1. villkoren för användning av märket har ändrats och innehavaren inte har anmält detta till Patent- och registreringsverket enligt 2 kap. 32 §,

2. märket har använts på ett sätt som inte är förenligt med villkoren för användningen och innehavaren inte har vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra den användningen.

2. märket har använts på ett sätt som inte är förenligt med villkoren för användningen och innehavaren inte har vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra den användningen, eller

3. en ändring av villkoren för användningen har förts in i varumärkesregistret i strid mot 2 kap. 32 § andra stycket.

5 §⁹¹

Den som vill inleda ett förfarande för att häva en registrering kan föra talan vid domstol, eller ansöka om hävning av registreringen hos Patent- och registreringsverket enligt 6–21 §§ (administrativ hävning). I 2 kap. 28 § finns det bestämmelser om att en registrering av ett varumärke får hävas efter det att någon gjort en invändning mot registreringen.

Den som vill inleda ett förfarande för att häva en registrering kan föra talan vid domstol, eller ansöka om hävning av registreringen hos Patent- och registreringsverket enligt 6–21 §§ (administrativ hävning). En talan

om hävning som grundas på ett hinder mot registrering enligt 2 kap. 8–10 §§ får föras endast av den som har ett eget intresse i saken. Detsamma gäller i fråga om en sådan ansökan om administrativ hävning. I 2 kap. 28 § finns

det bestämmelser om att en registrering av ett varumärke får hävas efter det att någon gjort

⁹¹ Senaste lydelse 2014:253.

• Sida 175
•  Original

en invändning mot registreringen.

Ett förfarande för att häva en registrering med stöd av 1 § andra stycket, 2, 3 eller 4 § eller 2 kap. 4, 5 eller 7 § får också inledas av en myndighet. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som får göra detta.

5 kap.

3 §

En ansökan om internationell varumärkesregistrering ska vara ställd till Internationella byrån men ges in till Patent- och registreringsverket. Ansökan ska vara skriven på engelska och innehålla

1. uppgifter om sökandens namn eller firma och adress,

1. uppgifter om sökandens namn eller företagsnamn och adress,

2. uppgifter om ombuds namn och adress,

3. uppgifter om nummer och datum för den svenska registre-

ring eller ansökan om registrering

som den internationella ansökan bygger på,

3. uppgifter om nummer och datum för den svenska registre-

ringen eller ansökan om regi-

strering som den internationella ansökan bygger på,

4. en tydlig återgivning av varumärket,

5. en förteckning över de varor eller tjänster som varumärket begärs registrerat för och vilka klasser dessa tillhör (varu- eller tjänsteförteckning),

5. en tydlig förteckning över de varor eller tjänster som varumärket begärs registrerat för och vilka klasser dessa tillhör (varu- eller tjänsteförteckning),

6. uppgift om i vilka länder den internationella varumärkesregistreringen ska gälla, och

7. de övriga uppgifter om återgivningen av varumärket, sökandens anknytning till Sverige och annat som en ansökan ska innehålla enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

Sökanden ska betala föreskriven ansökningsavgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet.

• Sida 176
•  Original

14 §

På begäran av invändaren och innehavaren av den internationella registreringen ska Patent- och registreringsverket bestämma en frist för att parterna ska komma överens. Fristen ska vara minst två månader. Under fristen får Patent- och registreringsverket inte besluta om invändningen.

15 §

Har en invändning gjorts ska

Patent- och registreringsverket,

om det finns något hinder som

avses i 2 kap. 4–11 §§ mot att den internationella varumärkesregistreringen gäller i Sverige, besluta att registreringen helt eller delvis inte ska gälla här. Annars ska invändningen avslås.

En invändning som helt eller delvis grundas på ett hinder som avses i 2 kap. 8–10 §§ ska avslås i motsvarande utsträckning, om den har gjorts av någon som inte invänder i eget intresse och innehavaren av registreringen begär det.

Finns det något hinder som avses i 2 kap. 8–10 §§ mot att den internationella varumärkesregistreringen gäller i Sverige ska Patent- och registreringsverket, besluta att registreringen helt eller delvis inte ska gälla här. Annars ska invändningen avslås. En in-

vändning ska också avslås om den har gjorts av någon som inte invänder i eget intresse och innehavaren av registreringen begär det.

Vad som sägs i 2 kap. 29 § andra och tredje styckena tillämpas även i fråga om internationella registreringar. I stället för vad som där sägs om hävning ska Patent- och registreringsverket besluta att en registrering inte ska gälla här.

Ett beslut att registreringen inte ska gälla i Sverige får grundas endast på en omständighet som meddelas till Internationella byrån inom 18 månader från dagen för underrättelsen enligt 8 § första

• Sida 177
•  Original

stycket. Har tiden för invändning enligt 11 § löpt ut efter denna frist, får beslutet dock grundas på omständigheter som meddelas till Internationella byrån inom en månad från det att tiden för invändning löpt ut. Detta gäller under förutsättning att Patent- och registreringsverket inom 18-månadersfristen har underrättat Internationella byrån om att ett meddelande om ett sådant beslut kan komma att översändas senare.

Om Patent- och registreringsverket på grund av en invändning beslutar att registreringen helt eller delvis inte ska gälla i Sverige, ska registreringen avföras ur varumärkesregistret i motsvarande utsträckning när avgörandet har vunnit laga kraft. Beslutet ska kungöras.

6 kap.

1 §

Ett sådant varukännetecken som avses i 1 kap. 6 och 7 §§ kan överlåtas, separat eller i samband med en överlåtelse av den näringsverksamhet där det används.

Ett sådant varukännetecken som avses i 1 kap. 6 och 7 §§ kan överlåtas helt eller delvis. Över-

låtelsen kan ske separat eller i sam-

band med en överlåtelse av den näringsverksamhet där varukän-

netecknet används.

Vid överlåtelse av en näringsverksamhet ingår ett sådant varukännetecken som avses i första stycket och som hör till näringsverksamheten i överlåtelsen, om inte något annat har avtalats.

Vad som sägs i första och andra styckena om varukännetecken tillämpas även på en ansökan om registrering av ett varumärke.

Anteckning om överlåtelse av ett registrerat varumärke

Anteckning om överlåtelse

2 §

En överlåtelse av ett registrerat varumärke ska på begäran antecknas i varumärkesregistret och kungöras. En anteckning och kungörelse ska också göras på begäran av den som genom

En överlåtelse av ett registrerat varumärke ska på begäran antecknas i varumärkesregistret och kungöras. En anteckning och kungörelse ska också göras på begäran av den som genom

• Sida 178
•  Original

en dom som har vunnit laga kraft fått fastställt att han eller hon har bättre rätt till ett registrerat varumärke.

Den som begär att en anteckning enligt första stycket görs i

registret ska betala föreskriven

avgift.

en dom som har vunnit laga kraft fått fastställt att han eller hon har bättre rätt till ett registrerat varumärke. En över-

låtelse av en ansökan om registrering av ett varumärke ska på begäran antecknas i Patent- och registreringsverkets diarium.

Den som begär en anteckning enligt första stycket ska betala föreskriven avgift.

Verkan av anteckning om innehavare

Verkan av anteckning

3 §

I ett mål eller ärende om ett nationellt registrerat varumärke ska den som är antecknad som innehavare i varumärkesregistret anses vara innehavare av varumärket.

I ett mål eller ärende om ett nationellt registrerat varumärke ska den som är antecknad som innehavare i varumärkesregistret anses vara innehavare av varumärket. I ett mål eller ärende om

en nationell ansökan om registrering av ett varumärke ska den som är antecknad som sökande i Patent- och registreringsverkets diarium anses som sökande av varumärket.

I ett mål eller ärende om ett internationellt registrerat varumärke ska den som är antecknad som innehavare i det internationella varumärkesregistret anses vara innehavare av varumärket.

8 kap.

1 §

Gör någon intrång i rätten till ett varukännetecken (varumärkesintrång) och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsam-

Gör någon intrång i rätten till ett varukännetecken (varumärkesintrång) och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsam-

• Sida 179
•  Original

het, ska han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 3 § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.

het, ska han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Detta gäller dock inte vid intrång i den rätt till ett varukännetecken som avses i 1 kap. 10 § andra stycket 4. Den som har överträtt

ett vitesförbud enligt 3 § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.

4 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör varumärkesintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av varukännetecknet samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När ersättningens

storlek bestäms ska hänsyn särskilt tas till

1. utebliven vinst,

2. vinst som den som har begått intrånget har gjort,

3. skada på varukännetecknets anseende,

4. ideell skada, och

5. rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör varumärkesintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av varukännetecknet samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört.

När storleken på ersättningen för ytterligare skada bestäms ska hänsyn särskilt tas till

1. utebliven vinst,

2. vinst som den som har begått intrånget har gjort,

• Sida 180
•  Original

3. skada på varukännetecknets anseende,

4. ideell skada, och

5. rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås.

Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör varumärkesintrång ska betala ersättning för utnyttjandet av varukännetecknet, om och i den mån det är skäligt.

10 kap.

Förbud att döma till påföljd m.m.

Verkan av en hävning och

förbud att döma till ansvar m.m.

1 §

Om en registrering av ett varumärke har hävts genom ett be-

slut eller en dom som har vunnit laga kraft, får domstolen inte döma till påföljd eller besluta om ersättning eller annan åtgärd enligt 8 eller 9 kap.

Om en registrering av ett varumärke har hävts på grund av

3 kap. 1 § första stycket, ska registreringen anses aldrig ha haft någon verkan.

Om en registrering har hävts på grund av 3 kap. 1 § andra stycket eller 3 kap. 2 §, ska registreringen anses ha förlorat sin verkan den dag då ansökan om hävning kom in. Domstolen får dock bestämma att registreringen i stället ska anses ha förlorat sin verkan den dag då det hinder som utgör grund för hävningen uppstod. Vid administrativt hävningsförfarande får Patent- och registreringsverket fatta ett sådant beslut.

Om en registrering har hävts på grund av 3 kap. 1 § första stycket, får domstolen inte döma till ansvar eller besluta om ersättning eller annan åtgärd enligt 8 eller 9 kap. Om en registrering har hävts

• Sida 181
•  Original

på grund av 3 kap. 1 § andra stycket eller 3 kap. 2 §, får domstolen inte döma till ansvar enligt 8 kap. 1 §.

Invändning om ogiltighet Invändning om grund för

hävning m.m.

2 §

Förs talan om intrång i ett registrerat varumärke och gör den mot vilken talan förs gällande att registreringen är ogiltig, får frågan om ogiltighet prövas endast sedan talan om hävning har väckts. Domstolen får förelägga den som gör gällande att registreringen är ogiltig att inom viss tid väcka sådan talan.

Första stycket ska också tillämpas om det i ett mål som gäller fastställelsetalan avseende ett registrerat varumärke görs gällande att registreringen är ogiltig.

Förs talan om intrång i ett registrerat varumärke och gör den mot vilken talan förs gällande att det finns grund för att häva registreringen, får denna fråga prövas endast sedan talan om hävning har väckts. Domstolen får förelägga den som gör gällande att det finns grund för att häva registreringen att inom viss tid väcka sådan talan. Det sagda

tillämpas också om det i ett mål som gäller fastställelsetalan avseende ett registrerat varumärke görs gällande att det finns grund för att häva registreringen. Detta stycke tillämpas inte i brottmål.

En talan om intrång i ett registrerat varumärke får bifallas endast om varumärket vid tidpunkten för talans väckande uppfyllde kraven på verkligt bruk i 3 kap. 2 § för de varor eller tjänster som ligger till grund för talan eller det finns giltiga skäl till att varumärket inte har använts. Användningen av varumärket ska ha skett inom de fem år som föregår talans väckande. Om svaranden är en innehavare av ett yngre varu-

• Sida 182
•  Original

kännetecken, ska varumärket dessutom ha använts inom de fem år som föregår ingivningsdagen, eller i förekommande fall prioritetsdagen, för det yngre varukännetecknet.

En talan om intrång får inte heller bifallas om det yngre varukännetecknet är ett EU-varumärke och det inte skulle finnas grund för att häva registreringen av EUvarumärket enligt artiklarna 53.1, 53.3, 53.4, 54.1, 54.2 eller 57.2 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om EU-varumärken.

Särskilda beteckningar på jordbruksprodukter och

livsmedel

Särskilda beteckningar på jordbruksprodukter m.m.

7 §⁹²

Bestämmelserna i 3 § samt 8 kap. 3–8 §§ och 9 kap. ska tillämpas vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, i den ursprungliga lydelsen,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt

I lagen ( 2019:000 ) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter m.m. finns bestämmelser om denna lags tillämpning i fråga om sådana beteckningar.

⁹² Senaste lydelse 2015:767.

• Sida 183
•  Original

skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89, i den ursprungliga lydelsen,

3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, i den ursprungliga lydelsen, eller

4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, i den ursprungliga lydelsen.

Skyldighet för licenstagare och andra att underrätta innehavaren

Förutsättningar för väckande av talan m.m.

8 §

Innehavaren av ett varukännetecken eller av en sådan särskild beteckning som avses i 7 § ska underrättas innan en talan om varumärkesintrång väcks. Detta gäller dock endast om den som

En licenstagare får, om inte något annat avtalats, väcka talan om intrång eller fastställelse avseende varukännetecknet endast om innehavaren av varukännetecknet samtycker till det. Även utan

• Sida 184
•  Original

vill väcka talan är

1. en licenstagare,

2. en panthavare som vill väcka talan med anledning av intrång i den pantsatta egendomen,

3. någon som är berättigad att använda ett sådant varukännetecken som avses i 1 kap. 2 §, eller

4. någon som är berättigad att använda en sådan särskild beteckning som avses i 7 § och som vill väcka talan enligt 8 kap. 4 eller 7 §.

Underrättelse enligt första stycket ska också ske när en licenstagare eller en panthavare vill väcka talan om fastställelse avseende ett varukännetecken.

Om någon underrättelse enligt första eller andra stycket inte har skett, ska talan avvisas.

samtycke får den som har en exklusiv licens väcka sådan talan, om innehavaren av varukännetecknet inte själv väcker talan inom skälig tid från det att licenstagaren underrättade innehavaren om att licenstagaren avser väcka talan. Väcker innehavaren av varukännetecknet talan, får en licenstagare alltid väcka sådan talan som avses i 8 kap. 4 §.

Det som sägs i första stycket första och tredje meningen om licenstagare tillämpas också i fråga om den som har rätt att använda ett sådant varukännetecken som avses i 1 kap. 2 §. Innehavaren av ett varukännetecken enligt 1 kap. 2 § har rätt till ersättning enligt 8 kap. 4 § för intrång i den rätt som en användare av kännetecknet har.

En panthavare får väcka talan om intrång eller fastställelse avseende varukännetecknet endast om innehavaren av varukännetecknet har underrättats om det.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2. De nya bestämmelserna ska tillämpas även på varukännetecken som har inarbetats, varumärken som har registrerats och varumärkesregistreringar som har sökts före ikraftträdandet, om inte annat följer av 3–5.

3. Bestämmelsen i 2 kap. 1 a § ska inte tillämpas på varumärken som har registrerats eller varumärkesregistreringar som har sökts före ikraftträdandet.

4. Ett garanti- eller kontrollmärke som har registrerats före ikraftträdandet får inte hävas på grund av att det inte uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 2 § andra stycket.

• Sida 185
•  Original

5. Äldre bestämmelser gäller även i fortsättningen i fråga om åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet.

• Sida 186
•  Original

1.41. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2015/16:181 Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §

Patent- och marknadsdomstolen handlägger mål och ärenden enligt det som föreskrivs i

1. lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, patentlagen (1967:837), lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar, lagen (1978:152) om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens område m.m. och växtförädlarrättslagen (1997:306),

2. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen

(1974:156), lagen (1992:1685)

om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter och varu-märkeslagen (2010:1877),

2. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, mönsterskyddslagen (1970:485), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter,varumärkeslagen (2010:1877), lagen (2019:000)

om företagsnamn och lagen ( 2019:000 ) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter m.m.,

3. konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter, lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden, lagen (2014:836) om näringsförbud, lagen (2014:1344) med kompletterande bestämmelser till EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerar-

• Sida 187
•  Original

förordningar och lagen (2016:000) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, och

4. annan lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 188
•  Original

1.42. Förslag till förordning om ändring i utsökningsförordningen (1981:981)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 23 § utsökningsförordningen (1981:981) ska ha följande lydelse.

6 kap.

23 §⁹³

När ett patent, en mönsterrätt eller ett varumärke har utmätts, ska Kronofogdemyndigheten genast underrätta Patent- och registreringsverket. I underrättelsen anges patentets, mönsterregistreringens eller varumärkesregistreringens nummer. Har utmätningen upphävts, ska verket också underrättas.

När ett patent, en mönsterrätt, ett varumärke eller en an-

sökan om en sådan rätt har ut-

mätts, ska Kronofogdemyndigheten genast underrätta Patent- och registreringsverket. I underrättelsen anges patentets, mönsterregistreringens, varumärkesregistreringens eller an-

sökans nummer. Har utmätning-

en upphävts, ska verket också underrättas.

När en växtförädlarrätt har utmätts, ska Kronofogdemyndigheten genast underrätta Statens jordbruksverk. I underrättelsen anges registreringens nummer. Har utmätningen upphävts, ska verket också underrättas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

⁹³ Senaste lydelse 2011:598.

• Sida 189
•  Original

1.43. Förslag till förordning om ändring i varumärkesförordningen (2011:594)

Härigenom föreskrivs följande i fråga om varumärkesförordningen (2011:594)

dels att 1 kap. 8 och 16 §§, 2 kap. 2 och 3 §§, 3 kap. 1, 3, 5, 7 och

9–11 §§, 4 kap. 1 §, 5 kap. 1–3 och 5 §§ och 6 kap. 11 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 8 a § och 3 kap.

12 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

8 §

I varumärkesregistret ska det, utöver vad som framgår av 2 kap. 23 § varumärkeslagen (2010:1877), antecknas uppgift om

1. varumärkets registreringsnummer,

2. ansökningsnummer,

3. dagen för ansökan om registrering och registreringsdagen,

4. innehavarens namn eller

firma och postadress,

4. innehavarens namn eller

företagsnamn och postadress,

5. de varor eller tjänster som varumärket är registrerat för och de klasser som varorna eller tjänsterna tillhör,

6. hur figurelementen i varumärket har klassificerats,

7. sådant undantag från skydd för en del av varumärket som avses i 2 kap. 12 § varumärkeslagen,

8. prioritet,

9. att märket är registrerat såsom i hemlandet, och 10. ombuds namn eller firma och postadress.

10. ombuds namn eller före-

tagsnamn och postadress.

Om en beskrivning av varumärket har getts in, får beskrivningen tas in i registret.

I registret får uppgift om innehavarens och ombuds e-postadress antecknas.

• Sida 190
•  Original

8 a §

Patent- och registreringsverket ska anteckna i varumärkesregistret den dag då frågan om registrering slutligt har avgjorts enligt 3 kap. 2 § första stycket varumärkeslagen (2010:1877) .

16 §

Har rätten till ett registrerat varumärke utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk genom betalningssäkring, ska det efter anmälan antecknas i varumärkesregistret.

Har rätten till en ansökan om registrering av ett varumärke blivit föremål för en sådan åtgärd som avses i första stycket, ska det efter anmälan antecknas i diariet.

2 kap.

2 §⁹⁴

Patent- och registreringsverket får meddela föreskrifter om att en handling som avses i 1 § får överföras elektroniskt till verket och på vilket sätt detta ska ske.

En handling som överförs elektroniskt ska vara undertecknad med en elektronisk underskrift.

Verket får meddela föreskrifter om vilka elektroniska underskrifter som får användas.

Verket får meddela föreskrifter om i vilka fall en handling ska vara undertecknad med en elektronisk underskrift och vilka elektroniska underskrifter som får användas.

3 §

Om någon samtidigt ansöker om registrering av flera varumärken eller i övrigt begär någon åtgärd som berör flera varumärken, ska en särskild ansökan göras för varje märke, om inte något annat föreskrivs i denna förordning.

En ansökan om ändring av en anteckning om sökandens, inne-

En ansökan om ändring av en anteckning om sökandens, inne-

⁹⁴ Senaste lydelse 2016:593.

• Sida 191
•  Original

havarens eller ombudets namn,

firma eller adress får avse flera

ansökningar eller registreringar om ansöknings- eller registreringsnumren för dessa anges.

havarens eller ombudets namn,

företagsnamn eller adress får avse

flera ansökningar eller registreringar om ansöknings- eller registreringsnumren för dessa anges.

3 kap.

1 §

Den återgivning av ett varumärke som enligt 2 kap. 1 § varumärkeslagen (2010:1877) ska finnas i en ansökan om registrering av ett varumärke, ska i fråga om andra märken än ordmärken innefatta en för reproducering lämpad avbildning av märket i ett format som inte överstiger 21 x 29,7 cm (A 4). Om ett sådant märke begärs registrerat i färg, ska avbildningen ges in i färg.

Patent- och registreringsverket får meddela närmare föreskrifter beträffande den återgivning av ett varumärke som avses i 2 kap. 1 § varumärkeslagen (2010:1877) .

3 §

I fråga om indelning i klasser tillämpas Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid registrering av varumärken den 15 juni 1957, reviderad i Stockholm den 14 juli 1967 och i Genève den 13 maj 1997 (SÖ 1978:29).

I fråga om indelning i klasser tillämpas Niceklassifieringen en-

ligt Niceöverenskommelsen om

internationell klassificering av varor och tjänster vid registrering av varumärken den 15 juni 1957, reviderad i Stockholm den 14 juli 1967 och i Genève den 13 maj 1997 (SÖ 1978:29).

I förteckningen över varor eller tjänster enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 varumärkeslagen (2010:1877) ska sökanden ange de klasser som varorna eller tjänsterna hör till enligt Niceklassi-

• Sida 192
•  Original

ficeringen. Varorna eller tjänsterna ska anges i den ordning som följer av klassnumreringen.

5 §

En kungörelse av ett beslut om registrering ska innehålla en avbildning av varumärket eller, om märket är ett ordmärke, det ord som har registrerats samt de uppgifter som avses i 1 kap. 8 §.

En kungörelse av ett beslut om registrering ska innehålla en avbildning eller annan återgivning av varumärket eller, om märket är ett ordmärke, det ord som har registrerats samt de uppgifter som avses i 1 kap. 8 §.

Kungörelsen ska också innehålla uppgift om tidsfristen för invändning och vad invändningen ska innehålla.

7 §

En invändning enligt 2 kap. 24 § varumärkeslagen (2010:1877)

och andra handlingar som åbe-

ropas till stöd för invändningen ska ges in i två exemplar.

Patent- och registreringsverket får begära att de handlingar som

åberopas till stöd för en invändning enligt 2 kap. 24 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ges in i fler än ett exemplar.

9 §

En ansökan om ändring i ett registrerat varumärke ska innehålla

1. sökandens namn eller firma och postadress,

2. uppgift om ombuds namn eller firma och postadress, om en tidigare antecknad uppgift har ändrats,

1. sökandens namn eller före-

tagsnamn och postadress,

2. uppgift om ombuds namn eller företagsnamn och postadress, om en tidigare antecknad uppgift har ändrats,

3. uppgift om varumärkets registreringsnummer, och

4. tydlig uppgift om den ändring i varumärket som sökanden vill göra.

Om ansökan avser ett annat märke än ett ordmärke, ska ansökan även innehålla en sådan

avbildning av märket som avses i

1 §.

Om ansökan avser ett annat märke än ett ordmärke, ska ansökan även innehålla en sådan

återgivning av märket som avses

i 1 §.

• Sida 193
•  Original

Är sökanden någon annan än den som är antecknad som innehavare i varumärkesregistret, ska sökanden bifoga en handling som styrker sökandens rätt till märket.

10 §

En ansökan om delning av en registrering ska innehålla

1. sökandens namn eller firma och postadress,

2. uppgift om ombuds namn eller firma och postadress, om en tidigare antecknad uppgift har ändrats,

1. sökandens namn eller före-

tagsnamn och postadress,

2. uppgift om ombuds namn eller företagsnamn och postadress, om en tidigare antecknad uppgift har ändrats,

3. uppgift om varumärkets registreringsnummer, och

4. tydlig uppgift om hur varorna eller tjänsterna ska fördelas. Är sökanden någon annan än den som är antecknad som innehavare i varumärkesregistret, ska sökanden bifoga en handling som styrker sökandens rätt till märket.

11 §

En ansökan om förnyelse av en registrering ska innehålla

1. sökandens namn eller firma och postadress,

2. uppgift om ombuds namn eller firma och postadress, om en tidigare antecknad uppgift har ändrats, och

1. sökandens namn eller före-

tagsnamn och postadress,

2. uppgift om ombuds namn eller företagsnamn och postadress, om en tidigare antecknad uppgift har ändrats, och

3. uppgift om varumärkets registreringsnummer. En ansökan som avser endast en del av en registrering ska innehålla uppgift om de varor eller tjänster som sökanden vill att registreringen ska omfatta efter förnyelsen samt vilka klasser registreringen då enligt sökanden kommer att omfatta.

Är sökanden i ett sådant fall som avses i andra stycket någon annan än den som är antecknad som innehavare i varumärkesregistret, ska sökanden bifoga en handling som styrker sökandens rätt till märket.

Om en förnyelse görs genom en inbetalning av förnyelseavgiften, ska samtidigt varumärkets registreringsnummer anges.

• Sida 194
•  Original

12 §

Patent- och registreringsverket ska underrätta innehavaren av ett registrerat varumärke om att varumärket kommer att upphöra senast sex månader innan varumärket skulle ha upphört.

4 kap.

1 §

En ansökan om administrativ hävning och de handlingar som

bifogas ansökan ska ges in i två

exemplar.

Patent- och registreringsverket får begära att de handlingar som åberopas till stöd för en ansökan

om administrativ hävning ska ges in i fler än ett exemplar.

5 kap.

1 §

En ansökan om anteckning om överlåtelse eller annan övergång av rätten till ett registrerat varumärke ska innehålla uppgift om

1. sökandens namn eller firma och postadress,

2. ombuds namn eller firma och postadress, och

3. varumärkets registreringsnummer.

En ansökan om anteckning om överlåtelse eller annan övergång av rätten till ett registrerat varumärke, eller till ett varumärke

som är föremål för en ansökan om registrering, ska innehålla uppgift

om

1. sökandens namn eller före-

tagsnamn och postadress,

2. ombuds namn eller före-

tagsnamn och postadress, och

3. varumärkets registreringsnummer eller, om anteckningen

avser en varumärkesansökan, ansökningsnummer.

Tillsammans med ansökan ska sökanden ge in en handling som styrker varumärkesrättens övergång.

Gäller en överlåtelse eller annan övergång flera registrerade varumärken, får en enda ansökan göras, om såväl den tidi-

Gäller en överlåtelse eller annan övergång flera registrerade varumärken eller registrerings-

ansökningar, får en enda ansökan

• Sida 195
•  Original

gare som den nya innehavaren är densamma för samtliga märken och märkenas registreringsnummer anges.

göras, om såväl den tidigare som den nya innehavaren eller sökan-

den är densamma för samtliga

märken och märkenas registreringsnummer anges eller, för

varumärkesansökningar, ansökningsnummer.

2 §

En ansökan om anteckning om licens som avser ett registrerat varumärke eller ett varumärke som är föremål för en ansökan om registrering ska innehålla uppgift om

1. licenshavarens namn eller

firma och postadress,

2. ombuds namn eller firma och postadress, och

1. licenshavarens namn eller

företagsnamn och postadress,

2. ombuds namn eller före-

tagsnamn och postadress, och

3. varumärkets registreringsnummer eller, om anteckningen avser ett varumärke som är föremål för en ansökan om registrering, ansökningsnummer.

Begär sökanden en anteckning om att licenshavarens rätt är begränsad, ska ansökan också innehålla en uppgift om denna begränsning.

Tillsammans med ansökan ska sökanden ge in licensavtalet i original eller kopia eller ett utdrag ur handlingen.

Har licens upplåtits för flera varumärken, får en enda ansökan göras om anteckning av detta förhållande. Detta gäller under förutsättning att såväl varumärkets innehavare eller den som ansöker om registrering av varumärket som licenshavaren är densamma beträffande samtliga märken och att märkenas registreringsnummer eller ansökningsnummer anges.

3 §

En ansökan om registrering av panträtt i ett registrerat varumärke eller i en ansökan om registrering av ett varumärke ska innehålla uppgift om

• Sida 196
•  Original

1. panthavarens namn eller

firma och postadress,

2. ombuds namn eller firma och postadress,

1. panthavarens namn eller

företagsnamn och postadress,

2. ombuds namn eller före-

tagsnamn och postadress,

3. dagen för pantupplåtelsen, och

4. varumärkets registreringsnummer eller, om pantsättningen avser en varumärkesansökan, ansökningsnummer.

Tillsammans med ansökan ska sökanden ge in pantavtalet i original eller en bestyrkt kopia.

En begäran om anteckning av ny panthavare ska innehålla uppgift om den nya panthavarens namn eller firma och postadress samt det registrerings- eller ansökningsnummer som anteckningen avser.

En begäran om anteckning av ny panthavare ska innehålla uppgift om den nya panthavarens namn eller företagsnamn och postadress samt det registrerings- eller ansökningsnummer som anteckningen avser.

5 §

En ansökan om anteckning om ombud ska innehålla uppgift om

1. sökandens namn eller firma och postadress,

2. ombudets namn eller firma och postadress, och

3. ansöknings- eller registreringsnummer för den ansökan eller registrering som anteck-

ningen avser.

En ansökan om anteckning om ombud får avse flera ansökningar eller registreringar, om ansöknings- och registreringsnumren för dessa anges och det är samma sökande eller innehavare och ombud för samtliga märken.

En anmälan av ombud ska innehålla uppgift om

1. sökandens namn eller före-

tagsnamn och postadress,

2. ombudets namn eller före-

tagsnamn och postadress, och

3. ansöknings- eller registreringsnummer för den ansökan eller registrering som anmälan avser.

En anmälan av ombud får avse flera ansökningar eller registreringar, om ansöknings- och registreringsnumren för dessa anges och det är samma sökande eller innehavare och ombud för samtliga märken.

• Sida 197
•  Original

6 kap.

11 §

En invändning enligt 5 kap. 11 § varumärkeslagen (2010:1877)

och andra handlingar som åbe-

ropas till stöd för invändningen ska ges in i två exemplar.

Patent- och registreringsverket får begära att de handlingar som

åberopas till stöd för en invändning enligt 5 kap. 11 § varumärkeslagen (2010:1877) ska ges in i fler än ett exemplar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 198
•  Original

• Sida 199
•  Original

2. Inledning

2.1. Utredningsuppdraget

Den 16 december 2015 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 för tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (varumärkesdirektivet). Direktivet är en omarbetning av 2008 års varumärkesdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar) och ett resultat av den översyn av EU:s varumärkeslagstiftning som har pågått mellan åren 2013 och 2015. Översynen har också omfattat ändringar i EU:s varumärkesförordning, rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om EU-varumärken. Förordningen gör det möjligt att registrera ett varumärke med giltighet i hela unionen. Ändringarna i förordningen antogs samtidigt som varumärkesdirektivet och regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2424 av den 16 december 2015 om ändring av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken och av kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke samt om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2869/95 om de avgifter som skall betalas till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).

Regeringen beslutade den 7 maj 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur varumärkesdirektivet ska genomföras i Sverige och utarbeta de författningsförslag som behövs för att anpassa svensk rätt till ändringarna i varumärkesförordningen. Regeringens direktiv finns i bilaga 1.

En allmän utgångspunkt för utredaren skulle vara att sträva efter lösningar som ansluter till nuvarande principer och systematik i varumärkeslagen (2010:1877). Utredaren skulle också analysera hur de

• Sida 200
•  Original

ändringar i varumärkeslagen som föranleds av varumärkesdirektivet förhåller sig till firmarätten. Utredaren skulle vidare analysera en fråga som Bolagsverket väcker i en framställning till regeringen och som rör reglerna om skydd för allmänt kända konstnärsnamn i varumärkeslagen och firmalagen (ärende Ju2014/7252/L3). I mån av tid skulle uppdraget omfatta också en redaktionell översyn av firmalagstiftningen, liksom en analys av om regleringen av skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar i varumärkeslagen behöver ändras med hänsyn till vissa internationella handelsavtal.

Om det finns behov av det och det ryms inom tiden för uppdraget, skulle utredaren föreslå författningsändringar som inte direkt föranleds av de nya EU-reglerna men som ändå bedöms lämpliga i samband med genomförandet. Patent- och registreringsverket väcker i en framställning till regeringen vissa frågor som har koppling till genomförandet, bl.a. rörande varumärkens särskiljningsförmåga och administrativ hävning (ärende Ju2015/3440/L3).

2.2. Utredningsarbetet

Utredningen inledde sitt arbete med att analysera ändringarna i EU:s varumärkesförordning, eftersom dessa ändringar skulle träda i kraft redan den 23 mars 2016. För att regeringen skulle hinna vidta eventuella lagstiftningsåtgärder i tid redovisade utredningen sitt arbete i denna del den 18 juni 2015 i promemorian Författningsändringar till följd av ändringar i EU:s varumärkesförordning.

Parallellt med arbetet med promemorian påbörjade utredningen sitt arbete med att analysera varumärkesdirektivet och bedöma i vilken utsträckning detta föranleder ändringar i svensk rätt. Därefter har arbetet fortsatt med övriga frågor i uppdraget.

Utredningen har kunnat överväga de frågor som enligt direktiven bara skulle tas upp om det fanns tid till det.

Utredningens arbete har bedrivits i samråd med experter och sakkunniga. Tio sammanträden har hållits.

Utredningen har hållit sig informerad om förhandlingar och arbete i EU och i Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (World Intellectual Property Organization, WIPO). Vidare har utredningen beaktat relevant arbete som pågått i Regeringskansliet, bl.a. arbetet med en ny lag om personnamn.

• Sida 201
•  Original

Utredningen har varit i kontakt med de ansvariga departementen i Danmark, Finland och Norge med anledning av anpassningarna till EU:s varumärkesförordning och genomförandet av varumärkesdirektivet. Det svenska lagstiftningsarbetet ligger före arbetet i de andra länderna. Tiden för utredningens slutförande har därmed inte medgett något gemensamt nordiskt lagstiftningsarbete. Utredningens betänkande kan läggas till grund för fortsatta nordiska diskussioner, om detta bedöms lämpligt.

• Sida 202
•  Original

• Sida 203
•  Original

3. Varumärken och företagsnamn – en överblick

3.1. Inledning

Varumärken och firmor (företagsnamn) utgör sådana slags förmögenhetsrätter som brukar kallas för immateriella. Varumärkes- och firmarätten hör till den del av immaterialrätten som betecknas det industriella rättsskyddet. Dit hör också bl.a. mönster och patent.

Varumärkesrätten ger innehavaren av ett varukännetecken en ensamrätt att använda kännetecknet som symbol för varor eller tjänster som tillhandahålls i näringsverksamheten. Firmarätten ger en ensamrätt att använda ett näringskännetecken som benämning för den näringsverksamhet som innehavaren bedriver.

Genom sitt kännetecken kan innehavaren särskilja och framhäva sina varor eller tjänster eller sin verksamhet i förhållande till övriga varor, tjänster eller verksamheter på marknaden. Många kännetecken har också ett självständigt kommersiellt värde, grundat på betydande investeringar. Även för konsumenterna fyller kännetecknen en viktig funktion genom att underlätta identifieringen av varorna, tjänsterna och verksamheterna.

Bestämmelser om varukännetecken finns främst i varumärkeslagen (2010:1877). Kompletterande bestämmelser om bl.a. förfarandet i varumärkesärenden finns i varumärkesförordningen (2011:594). Firmalagen (1974:156) innehåller generella bestämmelser om firmarättens uppkomst, innehåll och rättsskydd. I de lagar som finns om olika former för näringsutövning, t.ex. aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, finns vissa huvudsakligen formella registreringsföreskrifter.

I avsnitt 13.1 föreslår utredningen att en ny lag om företagsnamn ska ersätta den nuvarande firmalagen. Det föreslås också att ”firma”

• Sida 204
•  Original

ersätts med det mera lättillgängliga begreppet företagsnamn. Begreppen har samma betydelse och i betänkandet används båda.

3.2. Ensamrättens uppkomst och innebörd

En rätt till ett varumärke med verkan i Sverige kan uppkomma på olika sätt. Ett sätt att uppnå skydd är genom en nationell registrering hos Patent- och registreringsverket (1 kap. 6 § första stycket varumärkeslagen). Registrering kan också ske genom en internationell varumärkesregistrering (1 kap. 6 § andra stycket). Registreringen sker då hos WIPO. Slutligen finns möjligheten till registrering hos EU:s immaterialrättsmyndighet (European Union Intellectual Property Office, EUIPO).

Ensamrätt på varumärkesområdet kan även förvärvas genom inarbetning (1 kap. 7 §). Rättigheten kan gälla i hela landet eller inom vissa områden. Ett varukännetecken ska anses inarbetat om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet.

På firmaområdet kan rätt till en firma uppkomma genom registrering, vilket huvudsakligen sker hos Bolagsverket (2 § första stycket firmalagen samt t.ex. 1 och 5 §§handelsregisterlagen, 1974:157, och 27 kap. 1 § och 28 kap. 1 §aktiebolagslagen). Ensamrätt kan också uppkomma genom inarbetning (2 § andra stycket firmalagen). För flertalet firmainnehavare råder dock registreringstvång, vilket följer av de associationsrättsliga författningarna som finns för olika former av näringsutövning.

Den som innehar en firma eller ett annat näringskännetecken har ensamrätt till kännetecknet som varukännetecken (1 kap. 8 § första stycket varumärkeslagen). På motsvarande sätt har den som innehar ett varumärke eller annat varukännetecken ensamrätt till kännetecknet som näringskännetecken (2 a § första stycket firmalagen). Detta brukar benämnas det korsvisa skyddet mellan varumärke och firma. Även den som använder sitt namn kan ha ensamrätt till namnet som varukännetecken respektive näringskännetecken (1 kap. 8 § andra stycket varumärkeslagen och 2 a § andra stycket firmalagen).

Ensamrätten till ett varukännetecken innebär att ingen annan än innehavaren utan tillstånd i näringsverksamhet får använda ett tecken

• Sida 205
•  Original

som är identiskt eller liknar det skyddade varumärket för varor eller tjänster av samma eller liknande slag (1 kap. 10 § första stycket 1 och 2 varumärkeslagen). Ensamrätten till ett näringskännetecken innebär på motsvarande sätt att ingen annan än innehavaren får använda ett identiskt eller liknande tecken för verksamhet av samma eller liknande slag (3 § första stycket 1 och 2 firmalagen). Ensamrätten till en registrerad firma hindrar dock inte användning av ett tecken om innehavaren inte lider skada av användningen (3 § andra stycket firmalagen).

Utöver detta grundläggande skydd finns ett utökat skydd för varukännetecken och firmor som är kända i Sverige. I fråga om sådana kännetecken gäller att innehavaren har rätt att hindra användning av ett identiskt eller liknande tecken om användningen drar otillbörlig fördel av eller utan skälig anledning är till skada för kännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende. Skyddet gäller oberoende av för vilka varor, tjänster eller verksamheter som det andra kännetecknet används (1 kap. 10 § första stycket 3 varumärkeslagen och 3 § första stycket 3 firmalagen).

Vid en tvist om rätt till kännetecken som är identiska eller liknande har den företräde som har tidigast rättsgrund (1 kap. 13 § varumärkeslagen och 7 § firmalagen). Innehavaren av den äldre rättigheten kan dock genom passivitet förlora rätten att vidta åtgärder mot användningen av ett förväxlingsbart kännetecken (1 kap.14 och 15 §§varumärkeslagen och 8 § firmalagen).

3.3. Närmare om registrering av varumärken och firmor

Varumärken

De grundläggande reglerna om registrering av varumärken finns i 2 kap. varumärkeslagen. Flera förutsättningar måste vara uppfyllda för att en ansökan om registrering ska bifallas. Ansökningen måste för det första uppfylla vissa grundläggande krav, såsom att varumärket har särskiljningsförmåga för de varor eller tjänster som det avser (2 kap. 5 §). Vidare måste vissa formella krav vara uppfyllda, bl.a. ska ansökningen innehålla en tydlig återgivning av varumärket och uppgifter om de varuslag som märket avser. En ansökningsavgift måste också betalas (2 kap. 1 §). Vidare får det inte finnas några hinder

• Sida 206
•  Original

mot registrering av hänsyn till allmänna intressen (s.k. absoluta hinder, 2 kap. 7 §). Inte heller får det finnas några hinder av hänsyn till andra rättigheter (s.k. relativa hinder, 2 kap. 8–11 §§).

Patent- och registreringsverket undersöker om ansökningen uppfyller alla formella krav och om det finns några absoluta eller relativa hinder mot registrering. Om ansökningen uppfyller kraven och det inte finns något hinder mot registrering, ska myndigheten föra in märket i varumärkesregistret och kungöra registreringen (2 kap. 23 §).

När ett varumärke har registrerats, får den som vill framställa invändning mot registreringen (2 kap. 24 §). Det innebär att den som anser att det finns något hinder mot registreringen kan begära att denna upphävs. Invändningen ska ha kommit in till Patent- och registreringsverket inom tre månader från dagen då registreringen kungjordes. Finns det hinder mot registreringen, ska Patent- och registreringsverket häva registreringen (2 kap. 28 §).

Bestämmelser om överklagande finns i 10 kap. 10 §. Den som är missnöjd med Patent- och registreringsverkets beslut får överklaga det till Patent- och marknadsdomstolen.

Firmor

De grundläggande bestämmelserna om registrering av firma finns i 9–12 §§firmalagen. Vidare finns det bestämmelser om registrering i flera associationsrättsliga författningar. Av det sätt på vilket firma definieras följer att endast näringsidkare kan förvärva ensamrätt till firma. Med näringsidkare förstås var och en som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art, oavsett om verksamheten syftar till att ge vinst eller inte (jfr SOU 1967:35 s. 150 f., prop. 1974:4 s. 165 f. och prop. 2009/10:225 s. 72).

Firma registreras i olika register beroende på vilket rättssubjekt som firman avser. Enskilda näringsidkare, handelsbolag och ideella föreningar som utövar näringsverksamhet samt deras firmor registreras t.ex. i handelsregistret (2 § handelsregisterlagen) medan aktiebolag registreras i aktiebolagsregistret (27 kap. 1 § aktiebolagslagen). Merparten av firmaregistreringen sker hos Bolagsverket. Registrering sker i vissa fall hos andra myndigheter, t.ex. registreras en stiftelse hos den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet för stiftelsen (10 kap.1 och 6 §§stiftelselagen, 1994:1220).

• Sida 207
•  Original

Liksom för varumärken gäller att en ansökan om registrering måste uppfylla vissa formella krav. En del av dessa krav uppställs i de associationsrättsliga författningarna. Ett krav som förekommer i flera författningar är att en firma måste tydligt skilja sig från en annan tidigare registrerad firma som fortfarande består (se t.ex. 28 kap. 1 § andra stycket aktiebolagslagen).

På motsvarande sätt som för varumärken gäller att det inte får finnas några hinder mot registrering av hänsyn till allmänna intressen (absoluta hinder, 9 § och 10 § första stycket 1–4 firmalagen). Inte heller får det finnas några hinder av hänsyn till enskilda intressen (relativa hinder, 10 § första stycket 5–11 och andra stycket).

Även vid den fortsatta hanteringen av en ansökan liknar förfarandet vid Bolagsverket och de andra registreringsmyndigheterna i stort förfarandet vid Patent- och registreringsverket. En viktig skillnad är att något invändningsförfarande inte förekommer efter en firmaregistrering.

Registreringsmyndigheternas beslut att vägra registrering av en firma överklagas till Patent- och marknadsdomstolen (se bl.a. 21 § första stycket handelsregisterlagen och 31 kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen).

3.4. Ensamrättens upphörande

En varumärkesregistrering gäller i tio år, men registreringen kan förnyas ett obegränsat antal gånger (2 kap. 32 § varumärkeslagen). Ensamrätten till ett varukännetecken som inte är registrerat upphör när varukännetecknet inte längre är så känt som krävs för att det ska anses inarbetat.

Ensamrätten till ett varukännetecken kan upphöra på olika sätt. En varumärkesregistrering kan upphävas efter invändning hos Patent- och registreringsverket (2 kap. 28 §). Den kan också upphävas efter en talan vid allmän domstol eller efter en ansökan om administrativ hävning vid Patent- och registreringsverket (3 kap. 5 §). Registreringen kan också upphöra om innehavaren inte förnyar registreringen eller begär att den ska avföras ur varumärkesregistret (2 kap. 35 §).

En firmaregistrering kan bestå under obegränsad tid. Den behöver alltså, till skillnad från vad som gäller för varumärkesregistreringar, inte förnyas.

• Sida 208
•  Original

I de associationsrättsliga författningarna finns regler om avförande av firma, bl.a. om näringsidkaren upphör med sin verksamhet (se t.ex. 13 och 14 §§handelsregisterlagen). Vidare kan registreringen av en firma upphävas av domstol eller av registreringsmyndigheten efter en ansökan om administrativ hävning (16 b § firmalagen).

3.5. Sanktioner

Till skyddet för varukännetecken är knutet olika sanktioner. Det finns bestämmelser om straffansvar och skadeståndsskyldighet för den som gör intrång i ensamrätten (8 kap.1 och 4 §§varumärkeslagen). Vidare kan en domstol vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till ett varumärkesintrång att fortsätta intrånget (8 kap. 3 §). Det finns också bestämmelser om andra skydds- och säkerhetsåtgärder, såsom förstörande av egendom, informationsföreläggande och intrångsundersökning (8 kap. 7 § och 9 kap.).

En förutsättning för att åklagare ska väcka åtal för varumärkesintrång är att målsäganden anger brottet till åtal och att åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt (8 kap. 1 § tredje stycket).

Motsvarande gäller för näringskännetecken (se 18 § firmalagen om straffansvar, 19 § om skadeståndsskyldighet, 15 § om vitesförbud, 18 a–18 e §§ och 20–20 h §§ om övriga skydds- och säkerhetsåtgärder samt 18 § femte stycket om allmänt åtal).

3.6. Internationella överenskommelser och EU-rätt

3.6.1. Varumärkesrätten

Inledning

Immateriella rättigheter är nationella, dvs. det skydd som svensk rätt ger omfattar som princip endast Sverige. Ensamrätten är med andra ord territoriellt begränsad. Det innebär att varje land, med de begränsningar som följer av internationella åtaganden, bestämmer vad som kan utgöra ett varukännetecken och vad ensamrätten innebär. Den omfattande internationella handeln har medfört att varumärkesrätten ändå har en hög internationell prägel. Många näringsidkare väljer att skydda sina varumärken i andra länder genom nationella

• Sida 209
•  Original

eller internationella förfaranden. Någon möjlighet till internationella förfaranden för att få skydd för firmor finns inte. Varumärkesrätten har också i avsevärt högre grad än firmarätten varit föremål för internationell harmonisering.

Pariskonventionen

Det finns flera internationella konventioner på området som Sverige är anslutet till. Den mest grundläggande är Pariskonventionen den 20 mars 1883 för industriellt rättsskydd, SÖ 1970:60. Pariskonventionen är i dag nära nog världsomfattande. Konventionen har reviderats flera gånger. Den senaste versionen är Pariskonventionens Stockholmstext från år 1967. De länder som är anslutna till konventionen bildar den s.k. Parisunionen. Konventionen slår fast flera grundläggande principer, bl.a. principen om nationell behandling. Vidare regleras s.k. konventionsprioritet som innebär att om en ansökan om registrering av ett varumärke först görs i ett unionsland eller i ett land som är medlem av Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO) och därefter inom sex månader i ett annat anslutet land, så kan sökanden begära att den senare ansökningen ska anses vara gjord samtidigt som den första.

Madridsystemet

Madridsystemet består av dels Madridöverenskommelsen den 14 april 1891 om den internationella registreringen av varumärken (Madridöverenskommelsen), dels Protokollet den 27 juni 1989 till Madridöverenskommelsen den 14 april 1891 om den internationella registreringen av varumärken, SÖ 1994:82 (Madridprotokollet). Parterna till överenskommelsen och protokollet bildar en union, Madridunionen. Sverige är part till Madridprotokollet, men inte till Madridöverenskommelsen. EU är också anslutet till protokollet.

Grundtanken i Madridsystemet är att man genom en enda ansökan till WIPO ska kunna få varumärkesskydd i en eller flera av de stater som har anslutit sig till systemet. En internationell varumärkesregistrering består av ett knippe nationella varumärken i de stater som sökanden designerat. I varje sådan stat får varumärket samma rättsställning som om det hade meddelats av den nationella varu-

• Sida 210
•  Original

märkesmyndigheten med rättsverkningar enligt den nationella lagstiftningen.

TRIPs-avtalet

Av medlemskapet i WTO följer det för alla medlemmar bindande avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, SÖ 1995:30 (Agreement on Trade-Related Aspects on Intellectual Property Rights, förkortat TRIPs-avtalet). Avtalet trädde i kraft år 1995 och Sverige har varit medlem sedan dess. I TRIPs-avtalet finns bl.a. bestämmelser om vilka tecken som ska kunna skyddas som varumärken, vilken omfattning ensamrätten ska ha och vilka sanktioner som ska finnas.

Trademark Law Treaty och Singaporekonventionen om varumärkesrätt

År 1994 antogs en internationell varumärkeskonvention, Trademark Law Treaty. Konventionens övergripande syfte är att förenkla förfarandet och sänka kostnaderna för varumärkesregistrering vid nationella myndigheter. Den materiella varumärkesrätten regleras inte.

Inom WIPO har det därefter utarbetats en reviderad varumärkeskonvention – Singaporekonventionen om varumärkesrätt (Singapore Treaty on the Law of Trademarks) – vilken antogs år 2006. Konventionen är begränsad till förfarandefrågor. Sverige har tillrätt Singaporekonventionen men inte Trademark Law Treaty.

EU-rättsliga bestämmelser

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har stor betydelse för utformningen och tillämpningen av medlemsstaternas nationella varumärkesrätt. Av särskild vikt är artikel 18 om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet, artikel 34 om förbud mot kvantitativa importrestriktioner och liknande åtgärder samt artiklarna 101 och 102 med konkurrensregler. I artikel 17 i den Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna finns bestämmelser om rätt till ”immateriell egendom”.

• Sida 211
•  Original

Det finns två centrala rättsakter som reglerar varumärkesrätten inom EU. Den första är 2008 års varumärkesdirektiv, som är en kodifiering av alla de ändringar som har gjorts i rådets direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988. Syftet med direktivet är att ta bort vissa skillnader i de olika medlemsstaternas nationella varumärkesrätt. Direktivet innebär inte att varumärkesrätten harmoniseras helt. Harmoniseringen har begränsats till sådana nationella bestämmelser som på ett mera direkt sätt kan motverka den fria rörligheten för varor eller tjänster. Framför allt reglerar direktivet frågor om vad som behövs för att kunna få och vidmakthålla en ensamrätt till ett varumärke och frågor om omfattningen av ensamrätten.

Det ursprungliga varumärkesdirektivet genomfördes som en följd av Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet). (Angående genomförandet, se prop. 1992/93:48 och bet. 1992/93:LU17.)

Den 16 december 2015 antogs det nya varumärkesdirektivet, som är en omarbetning av 2008 års varumärkesdirektiv. I betänkandet behandlas hur det nya direktivet ska genomföras i svensk rätt.

Den andra rättsakten är EU:s varumärkesförordning. Förordningen är en kodifiering av alla de ändringar som gjorts i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken. Den 16 december 2015 antogs ändringar i förordningen. Ändringarna trädde ikraft den 23 mars 2016 och ledde till lagändringar den 1 juni 2016 (prop. 2015/16:123 och bet. 2015/16:NU18).

Varumärkesförordningen ger möjlighet att genom en ansökan hos EUIPO få registrering av ett varumärke – ett EU-varumärke – som har rättsverkan i hela unionen. Förutsättningarna och förfarandet för registrering regleras uteslutande av förordningen. Flera av bestämmelserna har sina motsvarigheter i 2008 års varumärkesdirektiv och därmed i sakligt hänseende också varumärkeslagen.

Ytterligare en rättsakt av betydelse för varumärkesrätten är Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Det s.k. civilrättsliga sanktionsdirektivet syftar till att underlätta för rättighetshavare att med hjälp av det civilrättsliga sanktionssystemet ingripa mot dem som gör intrång.

• Sida 212
•  Original

3.6.2. Firmaområdet

Firmarätten har inte varit föremål för någon internationell harmonisering på samma sätt som varumärkesrätten och övrig immaterialrätt. Det finns inte heller någon möjlighet till internationell registrering av företagsnamn eller registrering via något förfarande inom EU.

Enligt artikel 8 i Pariskonventionen ska dock varje unionsland utan villkor av anmälan eller registrering bereda skydd åt företagsnamn. Det gäller oavsett om företagsnamnet utgör del av ett varumärke eller inte.

Inom EU finns inte någon särskild reglering av firmarätten. Rätten till företagsnamn berörs dock i både i varumärkesdirektiven och i varumärkesförordningen när det gäller regleringen av vad som kan utgöra hinder mot registrering av varumärken och vad som kan leda till förbud mot användning av varumärken.

Enligt artikel 5.4 a i det nya varumärkesdirektivet kan en medlemsstat besluta att ett varumärke inte får registreras eller, om det redan är registrerat, att registreringen ska kunna upphävas, bl.a. på grund av rätten till andra kännetecken än varumärken som används i näringsverksamhet. Det krävs då att rätten till ett sådant kännetecken har förvärvats före tidpunkten för ansökningen om registrering av varumärket eller före tidpunkten för den företrädesrätt som åberopats till stöd för ansökningen. Det krävs också att kännetecknet i fråga ger innehavaren rätt att utverka förbud mot användningen av varumärket. (Se också artikel 5.4 b iv enligt vilken medlemsstaterna får föreskriva att även andra äldre industriella rättigheter kan utgöra registreringshinder och hävningsgrunder.) Motsvarande bestämmelser om hinder mot registrering av ett varumärke på grund av en firma finns för svensk del i 2 kap. 9 § och 10 § 1 varumärkeslagen.

Enligt det nya varumärkesdirektivet kan en varumärkesinnehavare förbjuda användning av ett tecken som firma eller som en del av en firma om tecknet används för varor eller tjänster (artikel 10.2 och 10.3 d). Vidare framgår av artikel 10.6 och skäl 18 till direktivet att för det fall ett kännetecken används i annat syfte än att särskilja varor eller tjänster – t.ex. som firma – är det rättsordningen i den berörda medlemsstaten som är relevant vid fastställelsen av omfattningen av och i förekommande fall innehållet i det skydd som ges den varumärkesinnehavare som påstår sig lida skada till följd av att tecknet används på

• Sida 213
•  Original

detta sätt. (Se även EU-domstolens domar den 16 november 2004 i mål nr C-245/02, Anheuser-Busch och den 11 september 2007 i mål nr C-17/06, Céline.)

I artikel 8.4 i EU:s varumärkesförordning anges att ett EU-varumärke inte får registreras om innehavaren av ett annat kännetecken än varumärke, som används i näringsverksamhet i mer än lokal omfattning, gör invändning mot ansökningen på grund av denna rättighet. Det fordras då att rätten till kännetecknet förvärvats före tidpunkten för ansökningen om registrering av gemenskapsvarumärket eller före tidpunkten för den prioritet som åberopas som grund för ansökningen. Det krävs också att kännetecknet ger innehavaren rätt att utverka förbud mot användningen av ett yngre varumärke. En registrering får upphävas på grund av en sådan äldre rättighet (artikel 53.1 c). Vidare får medlemsstaterna ha bestämmelser om förbud mot användningen av EU-varumärken om dessa gör intrång i en rättighet av detta slag (artikel 110.1).

Enligt ett uttalande från Europeiska kommissionen om artikel 2 i det civilrättsliga sanktionsdirektivet ska direktivet tillämpas på företagsnamn om dessa är skyddade som ensamrätt i den berörda nationella lagstiftningen. Det innebär för svensk del att det civilrättsliga sanktionsdirektivet har betydelse för firmaområdet, precis som för varumärkesområdet.

• Sida 214
•  Original

• Sida 215
•  Original

4. Varumärkesdirektivet

Det övergripande syftet med omarbetningen av 2008 års varumärkesdirektiv är att främja innovation och ekonomisk tillväxt genom att göra regleringen mer tillgänglig och ändamålsenlig för användarna. Befintliga bestämmelser har därför moderniserats och förbättrats för att öka rättssäkerheten och förutsebarheten, t.ex. vad gäller varumärkesskyddets omfattning och begränsningar. Vidare har fler materiella regler införts, bl.a. om varumärken som förmögenhetsobjekt, liksom nya regler om förfaranden vid registrering och hävning. Syftet med detta är att åstadkomma ytterligare harmonisering av medlemsstaternas nationella varumärkeslagstiftning och att uppnå större likhet med regleringen för EU-varumärken. En sådan harmonisering underlättar för de varumärkesanvändare som är verksamma på den inre marknaden.

Det nya varumärkesdirektivet är indelat i fem kapitel och innehåller sammanlagt 57 artiklar. Till detta kommer 46 skäl i direktivets ingress.

Direktivets första kapitel anger tillämpningsområdet (artikel 1) och vissa definitioner (artikel 2). Bland annat framgår att direktivet är tillämpligt på registrerade varumärken.

I det andra kapitlet finns materiella bestämmelser om varumärken. Det kapitlet är i sin tur uppdelat i sex avsnitt. Det första avsnittet reglerar vad som kan utgöra ett varumärke (artikel 3). Det andra innehåller bl.a. bestämmelser om hinder för registrering och grunder för ogiltigförklaring av ett varumärke med hänsyn till allmänna intressen (artikel 4) och äldre rättigheter (artikel 5). Det tredje avsnittet handlar om innebörden av varumärkesskyddet och föreskriver vilka rättigheter som är knutna till ett varumärke (artikel 10), vilka begränsningar som gäller i varumärkets rättsverkan (artikel 14) och vilket krav på användning som måste uppfyllas (artikel 16). I det fjärde avsnittet regleras på vilka grunder ett varumärke kan upphävas (artik-

• Sida 216
•  Original

larna 19–21). Det femte avsnittet, som har rubriken varumärken som förmögenhetsobjekt, innehåller bl.a. bestämmelser om överlåtelse (artikel 22) och licens (artikel 25). I det sjätte avsnittet regleras kollektiv-, garanti- och kontrollmärken (artiklarna 27–36).

Tredje kapitlet, som är helt nytt, handlar om förfaranden vid registrering och hävning av varumärken. Det kapitlet är uppdelat i fyra avsnitt, där det första innehåller bestämmelser om ansökan och registrering av varumärken (artiklarna 37–42). I det andra regleras förfaranden för invändning, upphävande och ogiltighet. Bland annat framgår att det numera är obligatoriskt med ett invändningsförfarande (artikel 43) och att en varumärkesregistrering måste kunna hävas vid den nationella varumärkesmyndigheten (s.k. administrativ hävning) och inte bara vid domstol (artikel 45). I avsnittet regleras också rättsverkningarna vid upphävande och ogiltighet (artikel 47). Det tredje avsnittet innehåller bestämmelser om en registrerings giltighetstid (artikel 48) och förnyelse av en registrering (artikel 49). Det fjärde avsnittet tar upp kommunikation med den nationella registreringsmyndigheten (artikel 50).

Bestämmelser om samarbete mellan de nationella registreringsmyndigheterna och EUIPO finns i kapitel fyra.

Det femte kapitlet innehåller slutbestämmelser. Där anges när direktivet träder i kraft och när det ska vara genomfört (den 14 januari 2019, med undantag för artikel 45 som ska vara genomförd den 14 januari 2023).

Direktivet finns i bilaga 2.

• Sida 217
•  Original

5. Utgångspunkter för genomförandet av varumärkesdirektivet

Inledning

Utredningen har i uppdrag att analysera varumärkesdirektivet och bedöma i vilken utsträckning direktivet föranleder ändringar i svensk rätt. Vidare ska utredningen lämna de författningsförslag och förslag på andra åtgärder som behövs för att genomföra direktivet inom det handlingsutrymme som följer av EU-rätten. I utredningsdirektiven anges också vissa andra allmänna utgångspunkter för genomförandet.

Allmänt om genomförande av EU-direktiv

Inom EU-rätten skiljer man på primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten är den högsta normnivån och utgörs av de grundläggande fördragen, i första hand Fördraget om Europeiska unionen, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Till sekundärrätten hör främst förordningar, direktiv och beslut. Förordningar är till alla delar bindande och direkt tillämpliga, medan direktiv måste genomföras i medlemsstaterna.

Syftet med direktiv är att harmonisera (tillnärma) den nationella lagstiftningen i de olika medlemsstaterna. Ett direktiv är alltså bindande för medlemsstaterna med avseende på det resultat som ska uppnås men överlåter åt medlemsstaterna att bestämma formen och tillvägagångssätt för genomförandet (artikel 288 tredje stycket i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). Direktivet är inte heller avsett att ha någon direkt effekt i förhållandet mellan enskilda, dvs. det grundar inte några rättigheter eller skyldigheter för enskilda.

• Sida 218
•  Original

En annan sak är att enskilda i vissa fall kan åberopa direktivet gentemot det allmänna om en medlemsstat inte har genomfört det på det sätt som krävs.

Vid genomförandet av ett direktiv ska medlemsstaten vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att direktivet får full verkan i enlighet med det mål som eftersträvas (EU-domstolens domar den 17 juni 1999 i mål nr C-336/97, kommissionen mot Italien och dom den 8 mars 2001 i mål nr C-97/00, kommissionen mot Frankrike). Genomförandet ska vara så klart och precist att enskilda kan identifiera sina rättigheter och göra dem gällande inför domstol (EU-domstolens dom den 23 mars 1995 i mål nr C-365/93, kommissionen mot Grekland och dom den 10 maj 2001 i mål nr C-144/99, kommissionen mot Nederländerna).

Medlemsstaterna är i allmänhet inte är bundna av ett direktivs terminologi och systematik. Avgörande är i stället att den nationella regleringen i sak uppnår det resultat som direktivet avser. Det innebär att ett direktiv ska genomföras genom nationellt bindande regler på lämplig normnivå på det sätt som bäst överensstämmer med medlemsstatens lagstiftningstradition och rättsordning i övrigt. Uppfyller nationell rätt redan vad som krävs enligt direktivet, behövs normalt inga genomförandeåtgärder. Det är dock som regel inte tillräckligt att domstolar och myndigheter i praxis rent faktiskt tillämpar det som direktivet föreskriver.

Genomförandet av varumärkesdirektivet

En första utgångspunkt för utredningen är att svensk rätt ska överensstämma med direktivet. I den mån det finns utrymme för att ta andra hänsyn – vilket direktivet delvis ger – beaktar utredningen också de allmänna utgångspunkter som anges i utredningsdirektiven. Här bör särskilt beaktas att Sverige har en modern och ändamålsenlig varumärkeslagstiftning. Utredningen eftersträvar därför så långt det är möjligt lösningar som ansluter till nuvarande principer och systematik i varumärkeslagen. En annan allmän utgångspunkt är att den föreslagna lagstiftningen ska vara enkel, överskådlig och konsekvent.

Det nya direktivet är en omarbetning av 2008 års varumärkesdirektiv. Många bestämmelser kvarstår oförändrade från detta direk-

• Sida 219
•  Original

tiv. Skyldigheten att genomföra det nya direktivet gäller bara de bestämmelser som innebär ändringar i förhållande till tidigare; skyldigheten att genomföra de oförändrade bestämmelserna följer av 2008 års direktiv. I de delar varumärkesdirektivet är oförändrat har det redan genomförts i svensk rätt. I dessa delar bör som utgångspunkt inga nya ställningstaganden göras. I vissa fall kan det ändå finnas behov av författningsändringar som inte direkt föranleds av det nya direktivet.

Genom 2008 års direktiv harmoniserades de materiella bestämmelser som främst ansågs påverka den inre marknadens funktion. Det gäller framför allt vad som behövs för att kunna få och vidmakthålla en ensamrätt till ett varumärke och vilken omfattning ensamrätten har. Det nya direktivet innebär dels en fördjupad harmonisering av den materiella EU-rätten, dels en harmonisering av förfarandet vid registrering och hävning. Förfarandet reglerades tidigare helt nationellt. Vidare finns det nya regler om kollektiv-, garanti- och kontrollmärken, liksom regler om varumärken som förmögenhetsobjekt, t.ex. om överlåtelse. Även om det inte är fråga om någon fullharmonisering av hela rättsområdet, innebär direktivet att varumärkesrätten i stor utsträckning nu blir likalydande inom unionen. Direktivet reglerar i princip uttömmande vad som krävs för att få och vidmakthålla en registrering. Detsamma gäller omfattningen av ensamrätten. Vidare är grunderna för registrering och hävning uttömmande, låt vara att vissa grunder är frivilliga för medlemsstaterna att införa.

Direktivet omfattar bara registrerade varumärken. Inarbetade varumärken regleras endast med avseende på deras förhållande till registrerade varumärken. I varumärkeslagen tillämpas med några undantag samma bestämmelser för såväl registrerade som inarbetade varukännetecken. Utredningens utgångspunkt är därför att direktivets bestämmelser ska vara tillämpliga även för inarbetade varukännetecken, om det inte finns skäl som talar för att undanta sådana kännetecken.

I likhet med vad som gäller för andra direktiv finns det inget hinder mot att medlemsstaterna antar nationella bestämmelser på de områden som inte omfattas av direktivet. Direktivet hindrar alltså som utgångspunkt inte att den svenska firmarätten är samordnad med varumärkesrätten och att firman har ett varumärkesrättsligt skydd. En annan sak är att en sådan reglering måste vara förenlig

• Sida 220
•  Original

med de bestämmelser i direktivet som reglerar just förhållandet mellan varumärken och firmor. Det gäller främst bestämmelserna om att en äldre firma kan utgöra registreringshinder för ett varumärke och att användningen av en firma kan omfattas av ensamrätten till ett varumärke.

Genomgående bör direktivets artiklar analyseras utifrån direktivets och respektive artikels syfte och harmoniseringsgrad. I vissa fall – främst i fråga om den materiella varumärkesrätten – är artiklarna utformade på ett sådant sätt att handlingsutrymmet för medlemsstaterna är ganska litet. I andra fall – särskilt när det gäller förfaranderegler – är artiklarna mer allmänt hållna.

Ibland står det klart att svensk rätt redan uppfyller direktivets krav, varför någon genomförandeåtgärd inte behövs. De flesta artiklar kräver dock anpassningar i svensk rätt. Detta bör göras med ändringar i varumärkeslagen. Vissa bestämmelser som gäller handläggningen vid Patent- och registreringsverket kan dock genomföras på förordningsnivå, eftersom regeringens normgivningskompetens kan tillämpas (8 kap. 3 § första stycket och 8 kap. 7 § första stycketregeringsformen).

En del artiklar är frivilliga för medlemsstaterna att genomföra. Så är fallet i fråga om bestämmelserna om garanti- och kontrollmärken, medan motsvarande bestämmelser om kollektivmärken är obligatoriska. Utgångspunkten bör vara att de frivilliga bestämmelserna om garanti- och kontrollmärken genomförs så att regleringen motsvarar vad som gäller för kollektivmärken.

Flera bestämmelser som tidigare har varit frivilliga för medlemsstaterna, t.ex. om utökat skydd för kända varumärken, blir nu obligatoriska att införa. Dessa bestämmelser har i stor utsträckning redan genomförts i svensk rätt.

Många nyheter syftar huvudsakligen bara till att kodifiera EUdomstolens tolkning av 2008 års direktiv. I och för sig kan man hävda att någon lagändring därmed egentligen inte behöver göras utan att lagen i fortsättningen borde kunna tillämpas utifrån domstolens tolkning av direktivet. Enligt utredningens mening är det dock lämpligt att domstolens praxis som utgångspunkt kommer till uttryck i lagändringar på motsvarande sätt som har gjorts med ändringarna i direktivet.

En särskild fråga är hur nära den svenska lagtexten ska ansluta till texten i varumärkesdirektivet. Många centrala bestämmelser i

• Sida 221
•  Original

varumärkeslagen är i dag utformade i nära överensstämmelse med 2008 års direktiv. Det är därför en naturlig utgångspunkt att den materiella varumärkesrätten även fortsättningsvis bör vara utformad i nära anslutning till direktivet. Det gäller särskilt bestämmelser som innebär rättigheter och skyldigheter för enskilda, t.ex. de som reglerar det grundläggande immaterialrättsliga skyddet. En sådan lagstiftningsteknik är numera vedertagen på det immaterialrättsliga området och den underlättar en EU-konform tolkning, dvs. en tolkning i enlighet med de bakomliggande EU-reglerna. Utgångspunkten bör därför vara att den svenska regleringen bör ligga nära direktivet särskilt när det gäller den materiella varumärkesrätten, dvs. vad som kan utgöra ett varumärke, vad som utgör registreringshinder, ensamrättens omfattning och begränsningar i ensamrätten.

Det bör i sammanhanget också beaktas att varumärkesrätten – mer än många andra rättsområden – har en tydlig internationell prägel. Även om varumärkesrätten är nationell, är varumärket sådant att det lätt kan användas i andra länder. Många svenska företag skyddar därför sina varumärken utomlands. På motsvarande sätt registrerar utländska företag sina varumärken i Sverige. Det finns även ett nära samband mellan den nationella varumärkesrätten och systemet för EU-varumärken. Många bestämmelser i varumärkesdirektivet och varumärkesförordningen är likalydande. En av de bärande tankarna bakom reformen är att direktivet – och därmed den nationella varumärkesrätten – ska närma sig vad som gäller för EU-varumärken. Förfarandet för registrering av EU-varumärken används i betydande utsträckning av svenska företag. Att varumärkesrätten är likalydande inom unionen underlättar för de företag som verkar på den inre marknaden. Även detta talar för att den centrala varumärkesrätten bör ligga nära direktivets lydelse.

Några bestämmelser i direktivet avviker en del från den varumärkesrättsliga systematiken. Ett tydligt exempel på detta är bestämmelsen om varumärkesskyddets omfattning i transitsituationer, som ligger nära en mera tullrättslig reglering. I dessa fall är det lämpligt att försöka anpassa genomförandet till varumärkeslagens struktur och terminologi.

De nya reglerna om varumärken som förmögenhetsobjekt innebär att direktivet delvis anpassas till vad som gäller för EU-varumärken. Bestämmelserna i direktivet är generellt utformade och överlämnar

• Sida 222
•  Original

i mycket till nationell rätt att avgöra de närmare förutsättningarna, t.ex. för giltigheten av en överlåtelse.

De nya förfarandereglerna i direktivet är med vissa undantag utformade som allmänna principer. Det står medlemsstaterna fritt att fastställa mer specifika förfarandebestämmelser (jfr skäl 9 till direktivet). Det är alltså inte fråga om någon uttömmande reglering av förfarandet. När det gäller handläggningen vid Patent- och registreringsverket och domstol eftersträvar utredningen att regleringen ska vara förenlig med svenska förvaltningsrättsliga och processrättsliga principer. I likhet med vad som gäller för den materiella varumärkesrätten finns det dock som utgångspunkt fördelar med att vissa förfarandebestämmelser utformas i nära anslutning till direktivet. Det gäller t.ex. bestämmelsen om vad som är ingivningsdagen för en varumärkesansökan.

Varumärkesdirektivet är, i likhet med många andra EU-direktiv, skrivet på ett mer utförligt och detaljerat sätt än vad som är brukligt i svensk författningstext; på vissa ställen är texten ganska svårtillgänglig. Utredningen bedömer att det i många fall inte är nödvändigt att överföra alla detaljer i en artikel till svensk rätt. I stället bör den lagstiftning som genomför regleringen utformas på ett mer kortfattat och koncist sätt i enlighet med svensk lagstiftningstradition. I en del artiklar innehåller direktivet sålunda bara uppräkningar av exempel på något som föreskrivs eller omskrivningar av det som redan sägs. Sådana exempel eller omskrivningar bör i allmänhet inte tas in i den svenska lagtexten, låt vara att det någon gång kan framstå som motiverat att göra det. I stället kan exempel på vanligt sätt ges i författningskommentaren till lagen. Denna utgångspunkt har stöd i EU-domstolens avgörande i överträdelseärendet rörande det svenska genomförandet av direktivet om oskäliga avtalsvillkor (dom den 7 maj 2002 i mål nr C-478/99, kommissionen mot Sverige). Men det kan givetvis inte komma i fråga att genom förarbetsuttalanden utvidga tillämpningsområdet för en bestämmelse; det gäller särskilt när denna avser att skapa rättigheter och skyldigheter för enskilda.

I något fall kan direktivets innebörd vara svår att slå fast på ett entydigt sätt. Det gäller t.ex. artikeln om mellanliggande rättigheter som försvar i intrångsmål. Det är otillfredsställande om tolkningsproblem förs vidare till den nationella lagstiftningen. I sådana fall får direktivet ges en rimlig innebörd efter vad som kan antas ha varit

• Sida 223
•  Original

avsikten. Viss ledning kan hämtas i ingressen till direktivet och i olika språkversioner. När det finns oklarheter redovisar utredningen den tolkning som utredningen menar är den riktiga och utformar en tydlig svensk lagtext utifrån detta.

Över huvud taget bör lagtexten vara så generellt utformad att EU-domstolens tolkningsavgöranden kan få fullt genomslag.

I författningskommentaren strävar utredningen efter att – så långt det är möjligt – ge vägledning för tolkningen och tillämpningen av de svenska bestämmelserna. Samtidigt är utredningen försiktig så att kommentarerna inte riskerar att komma i konflikt med EU-domstolens framtida tolkning av direktivet.

• Sida 224
•  Original

• Sida 225
•  Original

6. Ensamrättens omfattning m.m.

6.1. Inledning

De grundläggande bestämmelserna om varukännetecken finns i det första kapitlet i varumärkeslagen. Här regleras bl.a. vad som kan utgöra ett varumärke (1 kap. 4 §) och hur ensamrätt till varukännetecken förvärvas. Vidare finns bestämmelser om vad ensamrätten omfattar (1 kap. 10 §), vilka begränsningar i ensamrätten som finns (1 kap. 11 §) och vad som gäller om flera gör anspråk på ensamrätt (1 kap. 13–16 §§).

Det nya direktivet innebär ändringar när det gäller vilka tecken som kan utgöra ett varumärke (artiklarna 3), vilka rättigheter som är knutna till varumärket (artikel 10), vilka begränsningar som finns i varumärkets rättsverkan (artikel 14) och vilka krav som gäller vid återgivning av varumärket i lexikon (artikel 12). Vidare införs nya bestämmelser om s.k. mellanliggande rättigheter (artiklarna 8 och 18) och om användning av varumärken på förfalskade varor (artikel 11).

6.2. Vad som kan utgöra ett varumärke

Förslag: Ett varumärke ska kunna bestå av alla tecken som har

särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i det varumärkesregister som förs av Patent- och registreringsverket. Det ska inte längre krävas att ett tecken kan återges grafiskt för att kunna utgöra ett varumärke.

Färger och ljud ska läggas till i uppräkningen av exempel på tecken som kan utgöra ett varumärke.

• Sida 226
•  Original

Enligt 1 kap. 4 § varumärkeslagen kan ett varumärke bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknen har särskiljningsförmåga. Regleringen bygger på 2008 års varumärkesdirektiv.

I det nya direktivet är bestämmelsen om av vad som kan utgöra ett varumärke ändrad i ett par avseenden (artikel 3).

Till att börja med läggs färger och ljud uttryckligen till i uppräkningen. Detta innebär ingen ändring i sak. Färger och ljud anses redan kunna utgöra varumärken. Uppräkningen i direktivet är inte uttömmande utan ger bara exempel på vilka slags tecken som kan utgöra varumärken.

Av större betydelse är att det nuvarande kravet om grafisk återgivning slopas. Kravet på återgivning i just en grafisk form har med tiden blivit föråldrat. Det har lett till osäkerhet om rättsläget när det gäller återgivning av varumärken som inte är traditionella, t.ex. ett varumärke i form av ljud. Kravet på en grafisk återgivning har i praktiken inneburit att ett varumärke måste kunna uppfattas visuellt på ett papper eller en dataskärm. Sådana varumärken som inte i sig kan uppfattas visuellt, t.ex. ett ljud, måste därför i dag återges grafiskt med hjälp av figurer, linjer eller bokstäver.

Nu införs i stället ett mera allmänt tillämpbart krav. Tecknet måste kunna återges i varumärkesregistret på ett sätt som gör det möjligt för andra att avgränsa föremålet för skyddet. I direktivet sägs att tecknet ska presenteras på ett sätt som är klart, precist, fullständigt, lättillgängligt, tydligt, beständigt och objektivt. Det blir därmed lättare att registrera varumärken som inte består av traditionella ord eller figurer. Exempelvis kan en notbild återges genom en ljudfil, vilket kan leda till en tydligare återgivning.

Den nya regleringen innebär också att kravet på återgivning blir teknikneutralt. Vilka tecken som kan utgöra varumärken kan alltså förändras över tid beroende på teknikens utveckling.

Utredningen föreslår att varumärkeslagens bestämmelse om vad som kan utgöra ett varumärke ändras så att den utformas i enlighet med direktivet. Ett varumärke bör alltså kunna bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i det varumärkesregister som förs av Patent- och registreringsverket. Vidare bör – som i direktivtexten – lämpligen färger och ljud läggas till

• Sida 227
•  Original

i uppräkningen av exempel på tecken som kan utgöra ett varumärke.

Det kan framhållas att varumärkesregistret förs med hjälp av automatiserad behandling. Registret hålls tillgängligt hos Patent- och registreringsverket via internet. Det är alltså möjligt för enskilda att på ett enkelt sätt söka i registret efter registrerade varumärken.

6.3. Kännetecken som inte kan omfattas av ensamrätt

Förslag: Ensamrätt ska inte kunna förvärvas till ett kännetecken

som utgörs endast av en form eller en annan egenskap som följer av varans art, är nödvändig för att varan ska uppnå ett tekniskt resultat eller ger varan ett betydande värde.

Enligt 1 kap. 9 § varumärkeslagen kan ensamrätt inte förvärvas till ett kännetecken som består bara av en form som följer av varans art, en form som är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat eller en form som ger varan ett betydande värde. Sådana varumärken får inte heller registreras (2 kap. 4 §). Ordningen kan sägas vara motiverad främst av konkurrensskäl. Man vill undvika att näringsidkare genom en varumärkesregistrering får monopol på området. Regleringen bygger på 2008 års direktiv, som innehåller bestämmelser om förbud mot att registrera varumärken som innehåller sådana tecken.

Enligt det nya direktivet är det inte möjligt att registrera ett kännetecken som består endast av en form eller en annan egenskap som följer av varans art, en form eller en annan egenskap som är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat eller en form eller en annan egenskap som ger varan ett betydande värde (artikel 4.1 e). Skillnaden är alltså bara att ”en annan egenskap” nu har lagts till i bestämmelsen. Tillägget innebär att det inte går att få ensamrätt till särskilda egenskaper hos varan. Tanken är att regleringen på detta sätt ska bli mera heltäckande. Tillägget har också ansetts nödvändigt med hänsyn till att kravet på att ett varumärke ska kunna återges grafiskt tas bort (jfr avsnitt 6.2).

För att åstadkomma en anpassning till direktivet föreslår utredningen att det alltså inte ska vara möjligt att få ensamrätt till ett

• Sida 228
•  Original

varumärke som utgörs endast av en form eller en annan egenskap som följer av varans art, är nödvändig för att varan ska uppnå ett tekniskt resultat eller ger varan ett betydande värde. Sådana varumärken bör inte kunna få skydd vare sig genom registrering eller genom inarbetning.

6.4. Rättigheter knutna till ett varukännetecken

Förslag: Det ska klargöras att ensamrätten till ett varukänne-

tecken endast omfattar användning av tecknet för varor eller tjänster.

Ensamrätten till ett varukännetecken som är känt inom en betydande del av omsättningskretsen ska omfatta användning av identiska eller liknande varukännetecken som utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till skada för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om användningen avser varor eller tjänster av samma, liknande eller annat slag.

I exemplifieringen över vad som utgör användning ska läggas till – att transitera eller vidta liknande tullåtgärd med varor av samma

slag under ett tecken som är identiskt med eller som i väsentliga drag inte kan särskiljas från varukännetecknet, om inte innehavaren av varukännetecknet enligt lagen i destinationslandet saknar rätt att hindra att varorna släpps ut på marknaden där, och – att använda tecknet som en firma eller ett annat näringskänne-

tecken eller som en del av en firma eller ett annat näringskännetecken.

Vidare ska det införas bestämmelser om att rätten till ett yngre registrerat varumärke ska gälla vid sidan av en äldre rätt till ett varukännetecken om den yngre rättigheten är en s.k. mellanliggande rättighet.

Den som begår varumärkesintrång genom transitering eller en liknande tullåtgärd ska inte kunna dömas till ansvar för brott.

• Sida 229
•  Original