SOU 1988:22
Ny taxeringslag - reformerad skatteprocess : slutbetänkande
Ivtaxeringslag
—refurmerad skatteprncess
Laglum llluu
kommentar
lvtaxeringslag
—retermerad skattepreeess
llel 2 Lagtext med
ämm; kommentar
Slutbetä nnnnnnnn skatteförenkl iiiii kommittén
.t 't . |., ',.,'-',*.".t.|'* .,., .
.. : 4, up' '. . . .v!."'.'r”_ ”-'-» .. , . , _
& Statens offentliga utredningar %& 1988122 & Finansdepartementet
Ny taxeringslag — Reformerad skatteprooess
Del 2 Lagtext med kommentar
Slutbetänkande av skatteförenklingskommittén Stockholm 1988
Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst
106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30
Allmänna Förlagets bokhandel: lnformationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5, Stockholm Tel: 08/739 95 90
Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:
Regeringskansliets förvaltningskontor
SOU-förrådet
103 33 Stockholm
Tel. 08/763 23 20 Telefontid 8.10— 12.00 (externt och internt) 08/763 10 05 12.00—16.40 (endast internt)
Produktion Allmänna Förlaget Omslag ALLF/AD Hans Bergman ISBN 91-38-10159-9 ISSN 0375-250X Svenskt Tryck Stockholm 1988 815209
1. Förslag till Taxeringslag (1989:00)
1 kap. Inledande bestämmelser
1 5 Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt 1. lagen (1927:321) om utskiftningsskatt, . kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, . lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, . lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt och .lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt. Om en annan lag innehåller någon bestämmelse som avviker från den- na lag, gäller den bestämmelsen.
90qusz
2 & Bestämmelserna om taxering i denna lag, med undantag av bestäm- melserna i 4 kap. 10 och 13 55 samt 14 9 första stycket 3, gäller också för skattetillägg och förseningsavgift.
3 5 Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även avgift och avgiftsskyldig enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift.
4 5 Begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i kom- munalskattelagen (1928:370).
Med skattemyndighet avses i denna lag länsskattemyndighet och lokal skattemyndighet.
5 5 I lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter finns bestämmelser om skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för tax- ering. I fråga om debitering och uppbörd av skatt gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953z272).
8. Taxeringslag 2 kap. Taxeringsorganisationen
Skarteförvaltningen
1 & Riksskatteverket leder taxeringsarbetet i riket. Länsskattemyndigheten leder taxeringsarbetet i länet. I varje län finns en eller flera lokala skattemyndigheter. Taxeringsärendena fördelas mellan lokal skattemyndighet och läns- skattemyndighet på sätt som föreskrivs av regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer.
Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndigheten enligt 3 kap. 5, 7, 8,10,12,15 och 16 Gå.
Beslutande myndigheter
2 5 Beslut i taxeringsärende (taxeringsbeslut) fattas av skattemyndighet inom vars verksamhetsområde den skattskyldiges hemortskommun är belägen.
Taxeringsbeslut beträffande skattskyldig som saknar hemortskom- mun i riket fattas av den lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi.
Skattenämnden
3 5 I varje skattemyndighet finns en skattenämnd.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får be- sluta att Skattenämnden hos en myndighet skall vara indelad i avdelning- ar.
4 & Ärenden som ankommer på skattemyndigheten avgörs i skattenämn- den, om ärendet
1. avser omprövning av en tvistig fråga,
2. avser skälighets- eller bedömningsfrågor av väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyldige eller
3. av annan särskild anledning bör prövas av nämnden.
5 & Skattenämnden består av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Är nämnden indelad 1 avdelningar skall en ordförande finnas för varje avdelning. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, fastställer antalet vice ordförande som skall finnas hos varje skattemyndighet.
6 & Skattenämnden är beslutför när ordförande och fem övriga ledamö- ter är närvarande. Fler än ordförande och fem övriga ledamöter får inte delta i behandlingen av ett ärende.
Om det sedan ett nämndsammanträde har inletts inträffar förfall för annan ledamot än ordföranden är nämnden dock beslutför med ordfö- rande och fyra övriga ledamöter.
7 5 Ordförande och vice ordförande i skattenämnd skall vara tjänste- män i skatteförvaltningen. De förordnas för lokal skattemyndighet av
länsskattemyndighet och för länsskattemyndighet av riksskatteverket. Förordnande får avse högst tre år i taget.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, faststäl- ler det antal övriga ledamöteri Skattenämnden som skall finnas hos varje myndighet. Sådana ledamöter väljs för högst tre år. För val av övriga ledamöter gäller bestämmelserna i 7 kap. 5—7 55.
3 kap. Utredning i taxeringsärenden
Skattemyndighetens utredningsskyldighet 1 & Skattemyndigheten skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda.
2 5 Den skattskyldige skall beredas tillfälle att yttra sig innan hans ären- de avgörs, om det inte är onödigt.
3 & Taxeringsbeslut får fattas på grundval av en förenklad självdeklara- tion utan att den som avgett deklarationen underrättats om och beretts tillfälle att yttra sig över
1. vad som från folkbokföringsmyndighet har inhämtats i fråga om förutsättningarna för sådan skattereduktion enligt 2 & 4 mom. uppbörds- lagen (1953:272) som får åtnjutas av ogift skattskyldig eller
2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som avser in- komst av tjänst eller kapital eller avser räntetillägg.
4 5 Vill den skattskyldige lämna upplysningar muntligt inför skatte- nämnden i ett taxeringsärende som angår honom skall han få tillfälle till det om inte särskilda skäl talar emot det.
Föreläggande att lämna upplysning eller förete handling
5 5 Skattemyndigheten får förelägga den skattskyldige att lämna de yt— terligare upplysningar som behövs för utredningen. Sådana upplysning- ar skall lämnas skriftligt om inte annat anges i föreläggandet.
Skattemyndigheten får vidare förelägga den skattskyldige att förete kontrakt, kontoutdrag, räkning, kvitto eller liknande handling som be- hövs för utredningen.
Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte efterkommits får ett nytt föreläggande förenas med vite. Ett föreläggande får också förenas med vite om det finns skälig anledning att anta att den skattskyl— dige annars inte efterkommer föreläggandet.
6 & Länsrätten får på framställning av en skattskyldig som enligt 55 förelagts att lämna upplysning eller förete handling befria honom från denna skyldighet när det finns synnerliga skäl och
1. upplysningen eller handlingen avser förhållande som omfattas av den skattskyldiges tystnadsplikt eller
2. andra särskilda omständigheter gör att uppgiften eller handlingen inte bör komma till någon annans kännedom.
Taxeringsbesök
7 5 Behöver uppgifter i deklarationen kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar får skattemyndig- heten komma överens med den skattskyldige om att sådan avstämning skall göras vid besök hos honom eller annars vid personligt sammanträf- fande. Överenskommelse får även träffas om besiktning av fastighet, inventarier eller annat som är av betydelse för taxeringskontrollen.
Taxeringsre vision
8 & Skattemyndigheten får besluta om taxeringsrevision för att kontrolle- ra att skyldighet enligt lagen (l989:00) om självdeklaration och kontroll- uppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt. Taxeringsrevision får företas hos den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen(1976: 125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979: 141) och hos juridisk person som inte är dödsbo. Hos annan deklarations- eller uppgiftsskyldig får taxeringsrevision ske när särskilda skäl föranle- der det. Taxeringsrevision får inte äga rum hos myndighet.
Taxeringsrevisionen får även avse att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts av andra, till namnet kända personer eller av någon som ingått viss bestämd rättshandling med den hos vilken revisionen skall äga rum. Hos den som avses i första stycket andra meningen får taxeringsrevisionen dessutom avse att insamla uppgifter som en förberedande åtgärd för kontroll av andra än den som revisionen sker hos.
9 5 I ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän för- ordnas att verkställa revisionen.
10 5 En taxeringsrevision skall om möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid att den inte hindrar verksamheten för den som revisionen sker hos. Den får inte utan särskilda skäl verkställas hos enskild mellan kl. 19 och kl. 8.
Skattemyndigheten får, när det behövs, bestämma tid och plats för revisionen. Revisionen får verkställas hos den vars verksamhet skall granskas eller på annan plats. Om denne medger det får revisionen göras också i annat utrymme hos honom än sådant som huvudsakligen an- vänds för verksamheten. Skall revisionen göras på annan plats än hos den vars verksamhet skall granskas, skall räkenskaper och andra hand- lingar på begäran av den som skall utföra revisionen mot kvitto överläm- nas till denne.
Böcker och andra handlingar, som överlämnats för taxeringsrevision, får inte vara tillgängliga för annan än den som utför revisionen och denne underställt biträde samt den som i sin tjänst har att övervaka revisionen. Handlingarna skall återställas så fort det kan ske.
11 & Vid taxeringsrevision får granskning ske av räkenskaper och an- teckningar med därtill hörande verifikationer samt av korrespondens, protokoll och andra handlingar som rör verksamheten.
Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.
Taxeringsrevision får verkställas för kontroll även av det löpande be- skattningsårets räkenskaper och handlingar.
Vid taxeringsrevision hos den som är bokföringsskyldig enligt bokfö- ringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligtjordbruks— bokföringslagen (l979:l4l) får den som utför revisionen även inventera kassan samt granska varulager, maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk.
12 5 Vid taxeringsrevision är den som revisionen sker hos skyldig att tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar, som behövs för revisionen. Han skall också lämna tillträde till sådana utrymmen, som huvudsakligen används i hans verksamhet, samt ge den hjälp som behövs för granskning av handlingar och varulager samt maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier och för kassainventering.
Den som verkställer taxeringsrevision skall på begäran ges tillfälle att själv använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast med sådant hjälpmedel.
Underlåter den som revision sker hos att göra vad som åligger honom enligt första eller andra stycket får skattemyndigheten förelägga honom vid vite att fullgöra sina skyldigheter.
13 5 Den som verkställer taxeringsrevisionen har rätt att ta del av hand- lingar som är av betydelse för revisionen även om den som revisionen sker hos skall iaktta tystnad om deras innehåll. På framställning av den som revisionen sker hos får dock länsrätten, när det finns synnerliga skäl, besluta att sådana handlingar skall undantas från revisionen. Detsamma gäller om den, som revisionen sker hos, i annat fall begär att en handling skall undantas från revisionen med hänsyn till att dess innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans känne- dom. Görs en framställning om undantagande till den som verkställer taxeringsrevisionen skall denne genast lämna över framställningen till länsrätten.
Om handlingen utgörs av sådan upptagning som avses i 11 å andra stycket får rätten besluta om sådana begränsningar av rätten att använda den reviderades tekniska hjälpmedel som behövs för att handlingar som enligt första stycket bör undantas från granskning inte skall bli tillgängli- ga för den som verkställer revisionen.
Har den som revisionen sker hos gjort en framställning enligt första stycket skall handlingen som framställningen avser, om framställningen inte är uppenbart ogrundad, omedelbart förseglas och ställas till rättens förfogande.
14 å Skattemyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av revisionen till den, som revisionen skett hos, i vad angår hans beskatt- ning.
Uppgifter om utdelning på aktier m.m.
15 & Skattemyndighet får hos den, som har tagit emot uppgifter enligt 3 kap. 28 eller 29 5 lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrollupp- gifter, för taxeringskontroll ta del av dessa uppgifter. Den som uppgifter- na förvaras hos är skyldig att lämna det biträde som behövs för att ge- nomföra kontrollen.
Utlämnande av uppgifter
16 & Uppgift som en myndighet förfogar över och som behövs för tax- ering skall på skattemyndighetens begäran tillhandahållas denna.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 5 eller 3 kap. 1 5 sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för en uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen, föreligger uppgiftsskyldighet enligt första stycket endast om framställningen görs av länsskattemyndigheten. Om ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något allmänt eller enskilt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av läns- skattemyndigheten beslutar att uppgiften skall lämnas ut.
17 5 Uppgifter i deklarationer skall på begäran lämnas ut till de myndig- heter som utövar taxerings- eller skattekontroll om det behövs för kon- trollverksamheten. Detsamma gäller beträffande uppgifter i andra hand- lingar som har upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid taxeringskontroll eller lämnats till ledning för taxerings- beslut enligt bestämmelserna i lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Uppgifter som avses i första stycket skall på begäran lämnas ut till riksskatteverket för statistisk bearbetning. Fråga om att lämna ut uppgif- ter för sådant ändamål till annan myndighet skall prövas av regeringen, om inte annat följer av bestämmelser om uppgiftsskyldighet i annan lag eller i förordning.
Uppgifter som avses i 3 kap. 28 och 29 55 lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter får utan hinder av bestämmelserna om sekretess lämnas till dem, som betalat ut ränta eller utdelning och till deras med- hjälpare.
Uppgifter som avses i första stycket får tillhandahållas myndighet i främmande stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i skatteärenden.
4 kap. Taxeringsbeslut
] & Taxeringsbeslut är grundbeslut, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder.
2 & Grundbeslut och omprövningsbeslut fattas på grundval av 1. den skattskyldiges uppgifter i deklarationen,
2. de uppgifter som lämnats enligt lagen (1989200) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt
3. vad som i övrigt framkommit under ärendets utredning. Beslut om taxeringsåtgärder fattas på grundval av grundbeslut, om- prövningsbeslut eller beslut av domstol.
3 5 Kan underlag för att ta ut skatt inte beräknas tillförlitligt med ledning av uppgifter enligt 2 & första stycket eller saknas uppgifter från den skatt- skyldige skall det bestämmas till skäligt belopp.
Grundbeslut 4 5 Grundbeslut skall fattas för varje beskattningsår.
5 & Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration, får be- slut fattas på grundval av den, även om förutsättningarna enligt 2 kap. 10 och 11 (55 lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter för en sådan självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta gäller dock inte om uppgift skall lämnas om rörelse ellerjordbruksfastighet eller om annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 245 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370).
6 & Skattemyndigheten skall inte ta upp en inkomst till beskattning hos en skattskyldig, om han gör sannolikt att förutsättningarna för att han skall frikallas från skattskyldighet för inkomsten på grund av bestämmel- serna i 54 5 första stycket f kommunalskattelagen (1928:370) kommer att föreligga efter utgången av november månad taxeringsåret.
7 & Skattemyndigheten får avstå från att avvika från självdeklarationen, om avvikelsen skulle avse endast ett mindre belopp.
Omprövningsbeslut
8 & Skattemyndigheten skall ompröva taxeringsbeslut, som myndighe- ten fattat, i fråga som kan ha betydelse för beskattningen eller i annat ekonomiskt hänseende om den skattskyldige begär det eller skäl annars föreligger. Efter utgången av november månad taxeringsåret får ompröv- ningsbeslut meddelas även om inte något grundbeslut för beskattnings- året har fattats.
Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett be- slut om det endast i ringa män skulle ändra den påförda skatten.
9 5 Vill den skattskyldige begära omprövning skall han göra detta skrift- ligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av femte året efter taxeringsåret.
Har den skattskyldige gett in skrivelsen med begäran om omprövning inom den tid som anges i första stycket till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndig- het som fattat beslutet.
10 åSkattemyndigheten skall genom omprövning göra de följdändring- ari ett taxeringsbeslut som föranleds av
[. egna taxeringsbeslut avseende annat taxeringsår eller annan skatt- skyldig,
2. förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighets- taxering,
3. lokal skattemyndighets beslut om åtgärd enligt 28 kap. 12 & fastig- hetstaxeringslagen (1979:1152) eller om rättelse enligt 20 kap. 23 5 eller 28 kap. 10 & samma lag,
4. beslut av riksskatteverket, kammarrätt eller regeringsrätten angåen— de sjömansskatt eller
5. beslut om utländsk skatt.
11 & Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut skall omprövningsbeslutet meddelas före utgången av femte året efter tax- eringsåret. Beslut som är till nackdel för den skattskyldige får, utom i fall som avses i 13 och 14 åå, inte meddelas efter utgången av första året efter taxeringsåret. Har den skattskyldige inte gett in självdeklaration i rätt tid får ett omprövningsbeslut till nackdel för den skattskyldige meddelas även efter utgången av första året efter taxeringsåret, men senast två år från det att självdeklarationen kommit in till skattemyndigheten eller fem år efter utgången av taxeringsåret.
Omprövningsbeslut enligt 10 å som är till fördel för den skattskyldige får meddelas även efter utgången av femte året efter taxeringsåret, men senast sex månader efter det beslut som föranleder följdändringen.
12 & Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut till nackdel för den skattskyldige efter utgången av tid som anges i 11 & (eftertaxering) under de förutsättningar och på det sätt som anges i 13-17 55.
13 & Eftertaxering får ske om den skattskyldige
!. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringsbeslut,
2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller
3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift trots att han är uppgiftspliktig enligt lagen (l989:00) om självdeklaration och kon- trolluppgifter
och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett tax- eringsbeslut avseende den skattskyldige eller hans make, eller, i fråga om förmögenhetsskatt, annan med honom samtaxerad person blivit oriktigt.
14 & Eftertaxering får ske om
1. ett taxeringsbeslut blivit oriktigt på grund av felräkning, misskriv- ning eller annat uppenbart förbiseende och felaktigheten avser ett bety- dande belopp,
2. ett taxeringsbeslut blivit oriktigt på grund av att kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (l989:00) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig eller
3. en följdändring i ett taxeringsbeslut föranleds av beslut som anges i 10 5 1-5.
Skattemyndigheten får avstå från att besluta om eftertaxering beträf- fande annan skattskyldig enligt första stycket 3 om beslutet skulle fram- stå som uppenbart oskäligt.
15 5 Har eftertaxering skett i en fråga får skattemyndigheten inte fatta ett nytt beslut om eftertaxering i samma fråga.
16 5 Beslut om eftertaxering skall meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret.
Beslut om eftertaxering enligt 145 första stycket 3 får meddelas även efter den tid som anges i första stycket men senast sex månader efter det beslut som föranleder följdändringen. Beslut som avser ändring i tax- eringsbeslut för annan skattskyldig får dock inte meddelas efter utgång- en av sjätte året efter taxeringsåret.
Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i mål om taxering får meddelas efter den tid som anges i första stycket men senast inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vann laga kraft.
Har den skattskyldige avlidit skall beslut meddelas inom två år efter utgången av det kalenderår, då bouppteckning efter honom gavs in för registrering.
17 5 Har den skattskyldige, på sätt som anges i 14 5 andra stycket skatte- brottslagen (1971:69), delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser taxeringsbeslut rörande honom eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beslut om eftertaxering för det år som brottet avser meddelas av skattemyndigheten även efter utgången avi 16 & angiven tid. Detsamma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a & skattebrottslagen.
Beslutet får meddelas efter utgången av tid som anges i 16 5, om beslu- tet medför att den skattskyldige enligt 12 & skattebrottslagen är fri från ansvar för brott.
Beslut enligt första stycket skall meddelas före utgången av kalender- året efter det år då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Beslut enligt andra stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det då åtgärd som avses i 12 & skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige avlidit skall dock beslut om eftertaxering meddelas inom sex månader från dödsfallet.
Beslut om eftertaxering enligt första stycket skall undanröjas av skatte- myndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tids- förlängning eller, om åtal har väckts, åtalet inte bifalls till någon del. Vad nu sagts gäller dock inte, om den skattskyldige är fri från ansvar med stöd av 125 skattebrottslagen .
Första—fjärde styckena skall också tillämpas om brottet avser ett tax- eringsbeslut beträffande en juridisk person och åtgärd som avses i första stycket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen eller om företrädaren är fri från ansvar för sådant brott med stöd av 12 & skattebrottslagen .
Beslut om taxeringsåtgärder
18 å Skattemyndigheten skall i samband med ett grundbeslut eller ett omprövningsbeslut besluta om de taxeringsåtgärder som föranleds av beslutet om inte annat följer av 1915.
19 & Skattemyndigheten skall snarast efter det att domstol meddelat be- slut i ett överklagat taxeringsårende besluta om de taxeringsåtgärder som föranleds av beslutet. Detsamma gäller när omprövningsbeslut fattats av annan skattemyndighet än den som skall besluta om taxeringsåtgärder.
Underrättelse om taxeringsbeslut
20 & Underrättelse om taxeringsbeslut skall ske skriftligt.
5 kap. Särskilda avgifter
Skattetillägg
] 5 Har den som är skattskyldig i en deklaration eller ett annat skriftligt meddelande, som han avgett till ledning för taxeringsbeslut, lämnat en uppgift som befinns vara oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte godtagits efter pröv- ning i sak eller inte prövats.
Skattetillägg enligt första stycket utgår med fyrtio procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, vad angår förmögenhetsskatt, barn som samtaxerats med den skattskyldige. Skulle den oriktiga uppgiften, om den följts, ha föranlett att skattskyldigs make fått skattereduktion enligt 2 & 4 mom. uppbördslagen (1953:272) med för högt belopp, påförs den skattskyldige skattetillägg med fyrtio procent av detta belopp. Vad som nu sagts tillämpas även då dödsbo samtaxerats med annan skattskyl- dig.
Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent i fall då den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättats med ledning av kontrollmaterial, som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten före utgången av november månad taxeringsåret. Som normalt tillgäng- ligt kontrollmaterial anses inte meddelande från annan skattemyndighet.
2 5 Har avvikelse skett från deklarationen med stöd av 4 kap. 3 & påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver den skatt som annars skulle ha påförts honom. Vid beräkningen skall i övrigt bestäm- melsernai 1 & andra stycket tillämpas. Till den del uppskattningen inne- fattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall skattetillägg utgå enligt bestämmelserna i 1 (5.
Första stycket tillämpas också om skönsmässig uppskattning med stöd av 4 kap. 3 5 på grund av utebliven deklaration har skett och deklaration
inte kommit in trots att föreläggande sänts ut till den skattskyldige. Tillägget beräknas då på den skatt som till följd av uppskattningen på- förs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter, som den skattskyldige lämnat till ledning för tax- eringsbeslutet.
3 5 Beslut om skattetillägg enligt 2 5 andra stycket skall undanröjas om deklaration har kommit in till skattemyndighet eller förvaltningsdomstol före utgången av året efter det då beslutet fattades. Detsamma gäller om den skattskyldige gör sannolikt, att han inte fått del av skattsedel eller annan handling med uppgift om skattetilläggets storlek inom den tiden och deklaration har kommit in inom två månader från det han f'1ck sådan kännedom.
4 & Skattemyndigheten skall samtidigt med beslut om eftertaxering en- ligt 4 kap. 13 lj fatta därav föranlett beslut om skattetillägg.
5 5 Beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i omprövnings- ärende skall meddelas i samband med taxeringsbeslutet.
Beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om taxering skall meddelas senast inom ett år från utgången av den månad då dom- stolens beslut vann laga kraft.
6 5 Skattetillägg utgår inte i samband med rättelse av en felräkning eller en misskrivning, som uppenbart framgår av deklarationen eller av ett annat skriftligt meddelande från den skattskyldige. Detsamma gäller vid rättelse av oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kontrollupp- gift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1989:00) om själv- deklaration och kontrolluppgifter och som var tillgänglig för skattemyn- digheten före november månads utgång taxeringsåret.
Skattetillägg utgår inte heller i den mån avvikelsen avser bedömning av ett skriftligt yrkande, såsom fråga om yrkat avdrag eller värde av naturaförmån eller tillgång, och avvikelsen inte gäller uppgift i sak.
Har den skattskyldige frivilligt rättat en oriktig uppgift skall skattetill- lägg inte utgå.
7 & Ändras tidigare taxeringsbeslut skall utan yrkande vidtas den änd- ring av beslut om skattetillägg som det ändrade taxeringsbeslutet föranle- der.
Förseningsa vgift
8 5 Har deklarationsskyldig inte kommit in med självdeklaration inom föreskriven tid, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom. Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och annan skattskyldig med 500 kronor.
Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration, inte kommit in med deklarationen senast den 1 augusti under taxerings- året, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp som anges i första stycket.
Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har avgett en förenklad självdeklaration och som inte efterkommit ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid som före- skrivs i föreläggandet.
Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarations- handling, som inte är behörigen undertecknad, utgår förseningsavgift endast om handlingen inte fullständigas med underskrift inom den tid som föreskrivs i föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt förs- ta stycket.
Eftergift av särskild avgift
9 & Särskild avgift får helt efterges, om felaktigheten eller underlåtenhe- ten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjuk- dom, bristande erfarenhet eller därmed jämförligt förhållande att den framstår som ursäktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller underlå— tenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet.
Skattetillägg får helt efterges när det belopp som kunde ha undandra- gits genom felaktigheten eller underlåtenheten är ringa.
10 & Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som har före- kommit i ärendet eller målet om särskild avgift.
Övriga bestämmelser om särskild avgift
11 & Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige har avlidit.
Vid tillämpning av 72 5 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), 20 5 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller 20 ä 2 mom. lagen (1947 :577) om statlig förmögenhetsskatt får regeringen meddela befrielse från särskild avgift.
12 & Särskild avgift påförs som slutlig eller tillkommande skatt enligt uppbördslagen (1953 1272). Skattetillägg, som inte uppgår till 100 kronor, påförs inte. Särskild avgift tillfaller statsverket.
Skall någon vid taxering till statlig inkomstskatt påföras skattetillägg, som skall beräknas efter såväl fyrtio som tjugo procent uträknas först skatten på summan av de undanhållna beloppen. Skatten fördelas sedan vid tillämpningen av de skilda procentsatserna efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda un- danhållna beloppen.
Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också, när någon i annat fall än som avses där skall påföras skattetillägg efter skilda procentsatser.
6 kap. Överklagande
Överklagande av skattemyndighetens beslut
l & Skattemyndighetens taxeringsbeslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten av
1. skattskyldig i fråga om omprövningsbeslut och beslut om taxerings- åtgärd,
2. länsskattemyndighet i fråga om beslut som fattats av lokal skatte- myndighet,
3. riksskatteverket i fråga om beslut som fattats av länsskattemyndig- het,
4. kommun i fråga om beslut om taxering till kommunal inkomstskatt.
2 & Överklagande får avse viss fråga som kan ha betydelse för beskatt- ningen eller i annat ekonomiskt hänseende.
Länsskattemyndighet får i överklagande framställa yrkande om tax- eringsbeslut som lokal skattemyndighet inte fattat. Motsvarande gäller för riksskatteverket beträffande beslut som länsskattemyndighet inte fat- tat.
3 & Skrivelsen med den skattskyldiges överklagande skall ha kommit in före utgången av femte året efter taxeringsåret. Är det fråga om ett tax- eringsbeslut, som har meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser, får skrivelsen komma in efter denna tid men inom två månader från det att den skattskyldige fick del av beslutet.
4 5 En skrivelse med överklagande av länsskattemyndighet, riksskatte— verket eller kommun skall ha kommit in inom tidsfrist som enligt 4 kap. 11, 16 och 17 55 gäller för beslut av skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från det att det överklagade beslutet meddelades. Överklagas ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering och yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel skall skrivelsen med överklagan- det ha kommit in inom två månader från det beslutet meddelades.
5 5 Har länsskattemyndighet eller riksskatteverket överklagat ett tax- eringsbeslut skall därav föranledd talan om särskild avgift föras samti— digt.
6 5 Har klaganden i rätt tid gett in skrivelsen med överklagande till en annan skattemyndighet än den som meddelat det överklagade beslutet eller till en förvaltningsdomstol, får överklagandet ändå prövas. Skrivel- sen skall i sådant fall omedelbart sändas till den skattemyndighet som meddelat beslutet.
7 & Klaganden får vid överklagande av taxeringsbeslut yrka följdänd- ring i taxeringsbeslut för annat taxeringsår som föranleds av överklagan- det, trots att den för honom gällande tiden för överklagande gått ut. Följdändring får yrkas även av klagandens motpart.
Länsskattemyndighet och riksskatteverket får yrka följdändring be- träffande annan skattskyldig än den som det överklagade beslutet gäller. Sådant yrkande till nackdel för skattskyldig får dock inte framställas efter utgången av det sjätte året efter det taxeringsår som följdändringen avser.
Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut
8 & Länsrättens beslut rörande befrielse från skyldighet att lämna upp- lysning eller förete handling som behövs för utredning eller om undanta- gande av handling från taxeringsrevision får inte överklagas.
9 & Överklagar den skattskyldige länsrättens beslut i mål om taxering skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då han har fått del av beslutet.
Överklagas beslutet av länsskattemyndighet, riksskatteverket eller kommun skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
10 & Överklagas kammarrättens beslut i mål om taxering skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet.
11 5 Har part överklagat ett beslut i mål om taxering av länsrätt eller kammarrätt får även motparten överklaga beslutet, trots att den för ho- nom gällande tiden för överklagande gått ut. Motparten får överklaga beslutet inom en månad från utgången av den tid inom vilken det första överklagandet skulle ha gjorts.
Återkallas eller förfaller det första överklagandet av annan anledning, förfaller också motpartens överklagande.
Företrädare för det allmänna
12 5 Om en skattskyldig överklagat skattemyndighetens beslut är läns- skattemyndigheten den skattskyldiges motpart i länsrätt och i kammar- rätt.
13 & En länsskattemyndighet får uppdra åt viss tjänsteman vid lokal skattemyndighet inom länet eller en annan länsskattemyndighet att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden.
Riksskatteverket får om det föreligger särskilda skäl ta över uppgiften att föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av åren— den.
14 5 Riksskatteverket för det allmännas talan i regeringsrätten. Verket får uppdra åt viss tjänsteman vid skattemyndighet att föra det allmännas talan.
15 & Riksskatteverket och länsskattemyndigheten får föra talan till den skattskyldiges förmån. Riksskatteverket och länsskattemyndigheten har då samma behörighet som den skattskyldige.
Handläggning vid domstol
16 5 En talan får inte ändras i andra fall än som anges i 17 5. Som ändring av talan anses inte när klaganden inskränker sin talan eller, utan att frågan som är föremål för prövning ändras, åberopar en ny omständighet till stöd för talan.
17 & Klagande fåri länsrätten, inom den tid som gäller för överklagande, framställa ett nytt yrkande eller åberopa en ny omständighet om yrkan— det eller omständigheten har samband med den fråga som skall prövas och länsrätten finner att yrkandet eller omständigheten utan olägenhet kan prövas i målet.
I regeringsrätten och kammarrätten får klaganden inom den tid som avses i första stycket framställa ett nytt yrkande som stöder sig på väsent- ligen samma grund. Yrkandet får dock inte innebära en beloppsmässig utvidgning av överklagandet.
18 & Länsrätten skall meddela beslut om eftertaxering inom ett år från den dag yrkandet om eftertaxering senast skall ha kommit in till länsrät- ten.
19 & Länsrätten får pröva en talan mot skattemyndighetens beslut om taxeringsåtgärd enligt 4 kap. 19 5 till följd av domstols beslut först sedan domstolens beslut vunnit laga kraft.
20 & Domstolen får avstå från att besluta om följdändring enligt 7å tredje stycket om beslutet skulle framstå som uppenbart oskäligt.
21 5 Vid prövning av ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.
22 5 Finns flera frågor i samma mål får dom ges över någon av dem trots att handläggningen i övrigt inte har avslutats (deldom).
23 & Har i en fråga flera omständigheter var för sig omedelbar betydelse för utgången i ett mål och är det med hänsyn till utredningen lämpligt att sådan del av målet avgörs för sig får särskild dom ges däröver (mellan- dom).
Har mellandom meddelats får rätten förordna att målet i övrigt skall vila till dess domen har vunnit laga kraft.
24 5 Vid handläggningen i kammarrätt och länsrätt av mål om särskild avgift skall muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte om det inte finns anledning anta att avgift kommer att utgå.
7 kap. Övriga bestämmelser
Vite
1 & Vite får inte föreläggas staten, kommun eller annan menighet eller tjänsteman i tjänsten.
S räl/företrädare
2 5 Vid bedömningen av vem som är behörig ställföreträdare för skatt- skyldig enligt denna lag skall 4 kap. 2 & lagen (1989200) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter tillämpas.
Uppgift, som lämnats för en skattskyldig som ärjuridisk person, anses ha lämnats av den skattskyldige, om det inte var uppenbart att uppgifts- lämnaren saknade behörighet att företräda den skattskyldige.
Granskning av riksrevisionsverket
3 5 Vid granskning inom riksrevisionsverket av statens räkenskaper får anmärkning inte framställas i fråga om verkställd taxering.
Ändring i taxeringsbeslut till följd av bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal
4 5 Föranleder bestämmelse i avtal för att undvika eller lindra dubbelbe- skattning, som Sverige har träffat med annan stat, att ändring skall vidtas i fråga om taxeringsbeslut som rör statlig eller kommunal skatt eller i fråga om annan åtgärd varigenom sådan skatt har påförts, får regering- en, eller den myndighet regeringen bestämmer, vidta sådan ändring.
Val till skattenämnd
5 5 Val av ledamot i skattenämnd förrättas av landstinget. Om det i länet finns en kommun som inte ingår i landstingskommunen förrättas valet av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsskattemyndigheten bestämmer efter befolkningstalen. I Got- lands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.
Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många leda- möter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande leda- möter delas med det antal personer valet avser, ökat med l. Om förfaran- det vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.
6 & Valbar till ledamot i skattenämnd är den som har rösträtt vid val av kommunfullmäktige och är kyrkobokförd i en kommun som ingåri skat- temyndighetens verksamhetsområde.
Tjänsteman inom skatteförvaltningen eller vid allmän förvaltnings— domstol eller lagfaren domare eller nämndeman i allmän förvaltnings- domstol får inte väljas till ledamot i skattenämnd.
Den som har fyllt sextio år eller uppger giltigt hinder ärinte skyldig att ta emot uppdrag som ledamot.
Skattemyndigheten prövar självmant den valdes behörighet.
7 5 Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdrag att vara ledamot. Länsskattemyndigheten får entlediga ledamot om han visar gil- tigt hinder. Upphör ledamot att vara valbar, förfaller uppdraget.
När ledighet uppkommer, utses en ny ledamot för den tid som återstår.
Ändras antalet valda ledamöter, får nytillträdande ledamot utses för kor- tare tid än tre år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari l99l då taxeringslagen (l956z623) skall upphöra att gälla. Den nya lagen tillämpas första gången i ärenden eller mål som rör 1991 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i ärenden eller mål som rör 1990 och tidigare års taxeringar.
2. Förslag till Lag (l989z00) om självdeklaration och kontrolluppgifter
1 kap. Inledande bestämmelser
1 5 I denna lag ges bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxeringsbeslut enligt taxeringslagen (l989:00) samt de övri- ga ändamål som är särskilt föreskrivna.
Om en annan lag innehåller någon bestämmelse som avviker från den- na lag, gäller den bestämmelsen.
2 & Begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i kom- munalskattelagen (1928 2370), uppbördslagen (1953 :272) och taxeringsla- gen (1989100).
3 5 Riksskatteverket har samma befogenhet som skattemyndighet att meddela förelägganden.
2 kap. Självdeklaration m.m.
Allmänna bestämmelser
] & Uppgifter till ledning för egen taxering lämnas i form av självdeklara- tion.
2 5 Var och en som är skyldig att deklarera enligt bestämmelserna i 5-9 55 skall lämna självdeklaration.
Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den, som inte är skyldig att deklarera på grund av nämnda bestämmelser, lämna självde- klaration.
3 & Självdeklaration skall avges på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär för förenklad självdeklaration eller allmän självdekla- ration.
I 12-24 && finns bestämmelser om vad som skall tas upp i självdeklara- tion.
I 28-31 Qij finns bestämmelser om hur självdeklaration skall lämnas.
4 5 Var och en bör, utöver vad som framgår av deklarationsformuläret eller av annan blankett enligt fastställt formulär, meddela de ytterligare upplysningar som kan vara av betydelse för egen taxering.
Deklarationsskyldighet för fysiska personer
5 & Fysisk person skall, om inte annat följer av 7 &, lämna självdeklara- tion
1. när hans bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under be- skattningsåret uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor,
2. om han inte varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret eller under denna tid erlagt sjömansskatt, när bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. när hans tillgångar av den art som anges i 3 5 1 mom. lagen ( 1947:577 ) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger 400 000 kronor eller
4. när underlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas för honom.
Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken skattskyl- dighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928:370) , lagen ( 1947:576 ) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhets- skatt.
Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedö- mas med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.
Skall någon enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för för- mögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn tas därtill vid dekla- rationsskyldighetens bedömande.
6 5 Vid tillämpning av vad som stadgas i 5 & första stycket, skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisa- tion eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utom- lands, anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan per- sons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom.
En person, som under beskattningsåret har tillhört främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets betjäning, som inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt här i riket när han kom att tillhöra beskickningen eller konsu- latet eller beskickningens eller konsulatets betjäning, skall vid tillämp- ningen av bestämmelserna i 5 & första stycket inte anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.
7 5 Den, som uppburit folkpension, skall med de undantag som anges i fjärde stycket lämna självdeklaration endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året varit större än belopp motsvarande intäkten för person, som under beskattningsåret inte haft annan intäkt än ålderspension enligt 6 kap. 2 & första stycket lagen (1962z381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 5 lagen (19691205) om pensions- tillskott.
För gift person, som uppburit folkpension med belopp som tillkom- mer gift vars make uppbär folkpension, beräknas intäkten med utgångs- punkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga personer beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension utgöran- de 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också
för gift person som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpen- sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkom- mer gift vars make saknar folkpension.
Med folkpension avses folkpension i form av ålderspension, förtids— pension, änkepension och hustrutillägg. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om person vars make är skyldig att lämna självdeklaration eller för person som har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret. Bestämmelsen gäller inte helleri fråga om ogift person om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 90 000 kronor och i fråga om gift person om makarnas gemen- samma skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 180 000 kronor.
8 5 I fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter person, som har avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den avlidne.
Deklarationsskyldighet för juridiska personer
95. Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration
l. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig Skadeförsäk- ringsanstalt och aktiefond samt sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,
2. ideell "förening, som avses i 7 & 5 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret överstigit grundavdraget en- ligt 8 5 nämnda lag,
3. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera för- värvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
4. juridisk person, vilkens tillgångar av den art som anges i 3 ä 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets ut- gång haft ett värde som överstiger 400 000 kronor eller, såvitt angår så- dan juridisk person som avses i 6 & 1 mom. b nämnda lag, 25 000 kronor,
5. juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas.
Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket 2-4 skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Förenklad självdeklaration
10 & Fysisk person får, om inte annat följer av 11 &, lämna förenklad självdeklaration om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag avser endast
l. inkomst av annan fastighet beträffande högst två fastigheter vilka den skattskyldige innehaft hela beskattningsåret och för vilka dels intäk- ten skall beräknas enligt 24 ä 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) , dels taxeringsvärde har bestämts för beskattningsåret,
2. inkomst av tjänst och annat avdrag än som avses i 33 ä 2 mom. kommunalskattelagen inte yrkas för kostnader för fullgörande av tjäns- ten,
3. inkomst av kapital samt avdrag för kostnader yrkas endast för ränta och intäkten utgörs av
a) ränta eller
b) utdelning på svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder eller ekonomiska föreningar,
4. allmänt avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn eller för avgift för pensionsförsäkring,
5. sådant avdrag för nedsatt skatteförmåga, som avses i 50 lj 2 mom. andra eller fjärde stycket kommunalskattelagen .
11 & Förenklad självdeklaration får inte lämnas, om
1. den skattskyldige eller den med vilken den skattskyldige skall sam- taxeras inte varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret,
2. den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst av anställ- ning i utlandet eller annars från utlandet haft inkomst eller vid utgången av beskattningsåret där ägt skattepliktig förmögenhet,
3. den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö- mansskatt enligt lagen (19582295) om sjömansskatt,
4. den skattskyldige är företagsledare i fåmansföretag, närstående till sådan person eller delägare i fåmansföretag eller
5. den skattskyldige skall samtaxeras med person som är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om inkomst av rörelse ellerjordbruksfas- tighet eller av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 245 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) .
12 & Förenklad självdeklaration skall uppta
1. den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemorts- kommun,
2. de uppgifter som behövs för att bestämma om den skattskyldige skall samtaxeras eller inte,
3. de intäkter och avdrag som är att hänföra till inkomst av annan fastighet, varvid särskilt skall anges fastighetens taxeringsvärde för be- skattningsåret,
4. de intäkter som är att hänföra till inkomst av tjänst och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 57 &,
5. de intäkter som är att hänföra till inkomst av kapital och som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 57é samt de avdrag för ränta som den skattskyldige yrkar,
6. sådant räntetillägg som den skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 3 kap. 57 ä,
7. de avdrag som den skattskyldige yrkar för underhåll av icke hemma-
varande barn, för avgift för pensionsförsäkring eller för nedsatt skatte- förmåga enligt 50 ä 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) ,
8. den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid utgången av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhetstill- gångar uppgick till minst 90 000 kronor eller, om beskattningsbar förmö- genhet skall beräknas gemensamt för den skattskyldige och hans make eller barn enligt 12 & 1 mom. lagen ( 1947:577 ) om statlig förmögenhets- skatt, de sammanlagda skattepliktiga förmögenhetstillgångarna uppgick till minst 180 000 kronor,
9. de uppgifter som behövs för beräkning av pensionsgrundande in- komst enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring eller av fastighets- skatt enligt lagen (l984:1052) om statlig fastighetsskatt.
Skall den skattskyldige taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 8.
Allmän självdeklaration
135. Allmän självdeklaration skall uppta
]. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnum- mer, postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationali- tet, beträffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig, som bara under någon del av beskatt- ningsåret varit bosatt i riket, uppgift om den tid, han haft bostad här,
2. alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskatt- ningsåret åligger den skattskyldige; därvid skall i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt anges dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxerings- värde året näst före taxeringsåret eller, om fastigheten inte varit åsatt sådant värde det året, dess antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels också, om fastigheten inte ingått i förvärvskällan under hela beskatt- ningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, hur lång tid eller till vilken del fastigheten ingått i förvärvskällan,
3. de intäkter och de avdrag, som är att hänföra till varje förvärvskälla,
4. de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen,
5. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattnings- året, även om förmögenheten inte uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmögenhet,
6. beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret,
7. om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom när- stående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekommer, dock att uppgifter inte behöver lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget,
8. räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp.
Allmän självdeklaration skall dessutom innehålla de uppgifter, som för särskilda fall föreskrivs i 16—24 55 eller som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (19622381) om allmän försäk- ring eller för beräkning av skogsvårdsavgift enligt lagen ( 1946:324 ) om skogsvårdsavgift eller fastighetsskatt enligt lagen (198411052) om statlig fastighetsskatt.
Om skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.
Gemensamma bestämmelser om självdeklaration
145. I självdeklaration behöver uppgift inte lämnas beträffande
l. avyttring i fall som avses i 35 ä 3 mom. första stycket kommunalskat- telagen (1928:370), om det sammanlagda försäljningsbeloppet under be- skattningsåret uppgått till högst 1 000 kronor,
2. avyttringi fall som avses i 35 ä 3 mom. andra stycket kommunalskat- telagen, om det sammanlagda försäljningsbeloppet under beskattnings- året uppgått till högst 6 600 kronor eller
3. ersättning som, enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 lj 6, först efter före— läggande av skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.
15 & Yrkar skattskyldig avdrag för en skuldränta vid beräkning av in- komst av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 & 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), eller vid beräkning av in- komst av kapital, skall han lämna uppgift om skuldbeloppets storlek vid beskattningsårets utgång och om långivarens namn. Är långivaren en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller adress. Uppgifterna skall lämnas i självdeklarationen eller på annan blankett enligt fastställt formulär.
Ytterligare uppgiftsskyldighet avseende allmän självdeklaration
16 5 Har vid inkomstberäkningen avdrag gjorts för kostnader för repre- sentation och liknande ändamål skall vid självdeklarationen fogas upp- gift enligt fastställt formulär som visar hur kostnaderna fördelar sig på följande huvudgrupper:
1. kostnader för mat, dryck, betjäning, hotellrum, teaterbiljetter o.d. i samband med affärsförhandlingar och liknande, med angivande av hur mycket av kostnaderna, som avser representation i den skattskyldiges eller hos honom anställds hem,
2. kostnader som avses i l i samband med jubileum för företaget, invig- ning av anläggning för verksamheten, stapelavlöpning och jämförliga händelser, med angivande av hur mycket av kostnaderna som avser re- presentation i den skattskyldiges eller hos honom anställds hem,
3. kostnader i form av underhåll, hyra, löner m.m. avseende fastighet, våning och inventarier, som helt eller huvudsakligen nyttjas för represen- tationsändamål och liknande,
4. kostnader för representation gentemot anställda i samband med personalfester, informationsmöten o.d. och för annan till personalvård hänförlig representation,
5. kostnader för gåvor, som inte är att hänföra till reklam och som inte tagits upp såsom löneförmån på kontrolluppgift,
6. utgivna representationsersättningar och representationsbidrag, med angivande av hur mycket härav som tagits upp på kontrolluppgift, samt
7. övriga representationskostnader.
Kostnader för spritdrycker och vin skall —— oaktat kostnaderna inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen — anges särskilt.
17 5 Har den skattskyldige under beskattningsåret avyttrat fast eller lös egendom, skall han vid självdeklarationen foga erforderlig utredning på fastställt formulär för beräkning av skattepliktig realisationsvinst. Det- samma gäller, om skattskyldig under beskattningsåret överfört eller upp- låtit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller upplåtel- sen enligt 35 Q 2 mom. sista stycket eller punkt 4 av anvisningarna till 35 & kommunalskattelagen (1928:370) är i fråga om realisationsvinst jäm- ställd med avyttring av fastighet. Har vid avyttring av egendom bestämts att ytterligare ersättning under vissa förutsättningar skall utgå på grund av avyttringen skall uppgift om detta lämnas i självdeklarationen.
Har avyttring som avses i första stycket skett under beskattningsåret men skall realisationsvinst som uppkommit vid avyttringen inte tas till beskattning vid taxeringen för det året på grund av att inte någon del av köpeskillingen blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, skall i självdeklarationen likväl lämnas uppgift om den avyttrade egendomen, avyttringspriset och tidpunkten då köpeskillingen till någon del blir till- gänglig för lyftning.
18 5 Har överenskommelse enligt 3 kap. 25 andra stycket lagen (1962z381) om allmän försäkring träffats om att viss ersättning skall anses som inkomst av anställning, skall den som uppbär ersättningen ange detta i sin självdeklaration. Detsamma skall gälla om ersättning från arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person enligt överenskommelse som avses i 3 kap. 2 a & nämnda lag skall hänfö- ras till inkomst av annat förvärvsarbete.
Särskilda bestämmelser för verksamhet som redovisas enligt bokföringsmässiga grunder
19 5 Om inkomst avjordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäk- terna beräknas enligt 24 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse redovisas enligt bokföringsmässiga grunder med räkenskapsav- slutning genom årsbokslut, skall självdeklarationen utöver vad annars är föreskrivet innehålla:
1. uppgift om storleken av omsättningen,
2. uppgifter om hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,
3. uppgift om hur det bokföringsmässiga vinstresultatetjusterats för att
överensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stad- gade grunderna,
4. uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avdrag för värdeminsk- ning,
5. uppgifter rörande gjorda avdrag för avsättningar till pensions- eller andra personalstiftelser eller till fonder eller stiftelser av annat slag,
6. uppgift om vad den skattskyldige tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt använt för att bestrida lev- nadskostnader eller för andra utgifter, som inte är hänförliga till omkost- nader i verksamheten, samt om andra förmåner som den skattskyldige fått av fastigheten eller rörelsen,
7. uppgift om belopp, som vid inkomstberäkningen dragits av såsom resekostnader, i den mån sådant belopp inte betalts ut till anställda och tagits upp på kontrolluppgifter för dem, dock att, om lämnandet är för- enat med synnerliga svårigheter, uppgiften efter medgivande av läns- skattemyndigheten i det län, där den skattskyldige skall taxeras till statlig inkomstskatt, får lämnas först efter föreläggande,
8. uppgift om kostnader för reklam, som riktar sig till bestämda perso- ner och som har karaktär av gåva av mer än obetydligt värde,
9. uppgift om kontraktsnedskrivning och kontraktsavskrivning, 10. uppgifter rörande i räkenskaperna gjorda avsättningar för framti— da garantiutgifter samt
11. uppgifter rörande sådana i räkenskaperna gjorda avsättningar till internvinstkonto för vilka avdrag yrkats och den del av internvinsten enligt koncernredovisningen som belöper på avsättningarna i fråga.
Redovisas inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 5 1 mom. kommunalskattelagen eller rörel- se enligt bokföringsmässiga grunder men utan räkenskapsavslutning ge- nom årsbokslut, skall beträffande innehållet i självdeklaration i tillämp- liga delar gälla även vad som sägs ovan.
Vid redovisning av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet skall gift skattskyldig uppge art och omfattning av sitt och makens arbete i för- värvskällan samt i övrigt lämna de uppgifter som behövs för att tillämpa anvisningarna till 52 & kommunalskattelagen .
Bestämmelserna i denna paragraf skall av livförsäkringsanstalt, såvitt angår försäkringsrörelse, iakttas endast i vad gäller uppgifter om hur värdesättningen på lager och fordringar skett; härutöver skall iakttas vad som sägs i 21 5 om skyldighet att lämna där avsedda uppgifter.
20 5 Om ett fåmansföretag eller en näringsidkare som är fysisk person gjort avdrag vid inkomstbeskattningen för något av följande slag av er- sättningar vilka har tillgodoförts mottagare i utlandet, skall i självdekla- rationen lämnas uppgift om ersättningarnas sammanlagda belopp för varje land. Skyldigheten gäller ersättningar som avser
1. ränta, utom sådan som utgår därför att betalning inte erlagts i rätt tid,
2. royalty eller annan ersättning för upphovsrätt eller annan därmed
jämförlig rättighet såsom rätt till patent, varumärke, mönster samt litte- rärt och konstnärligt verk.
2] & lnländsk försäkringsanstalt, som är skattskyldig för inkomst av för- säkringsrörelse, skall i självdeklarationen också lämna uppgift i de avse- enden, som anges i 2 5 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Detsamma gäller beträffande utländsk livförsäkringsanstalt, som här i riket drivit försäkringsrörelse.
Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan ka- pitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänförlig till livförsäkring.
Utländsk skadeförsäkringsanstalt, som här i riket drivit försäkringsrö- relse, skall i självdeklarationen lämna uppgift om premieinkomsten häri riket, fördelad på dels sjöförsäkring samt land- och lufttransportförsäk- ring, dels annan försäkring. Vidare skall lämnas uppgift om den eller de kommuner, där sysslomannen (generalagenten) haft kontor samt, då fle- ra kontor funnits, uppgift om de vid varje kontor influtna premiekostna- derna, fördelade på nämnda olika slag av försäkring.
22 & I—lar deklarationsskyldig under beskattningsåret fört räkenskaper i jordbruk eller skogsbruk som bedrivits av honom, annan fastighet för vilken intäkterna beräknas enligt 24 & 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller rörelse, skall vid hans självdeklaration fogas en bestyrkt avskrift av balansräkningen för beskattningsåret och balansräkningen för det närmast föregående räkenskapsåret samt av resultaträkningen för beskattningsåret, om sådan räkning ingått i bokföringen. Har i bokfö- ringen tagits in ett särskilt balanskonto eller vinst- och förlustkonto och avviker detta konto från räkning som nyss sagts, skall vid deklarationen också fogas en bestyrkt avskrift av kontot. Har fåmansföretag i sin bokfö- ring använt annat samlingskonto för intäkter och kostnader, skall en bestyrkt avskrift av sådant konto bifogas. Redovisar fåmansföretag likvi- da medel i sammansatt post i balansräkningen, skall i självdeklarationen belopp som visar kassabehållningen uppges särskilt.
Vid självdeklarationen skall vidare fogas uppställningar enligt fast- ställt formulär med de uppgifter som behövs för att tillämpa gällande bestämmelser om avdrag för värdeminskning samt utdrag av räkenska- perna för att styrka dessa uppgifter.
För aktiebolag, ekonomisk förening och ömsesidigt försäkringsbolag skall lämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av förvaltnings- och revisionsberättelser, som avgetts för beskattningsåret. För fåmansföretag skall också lämnas förteckning som avses i 12 kap. 9 & aktiebolagslagen (1975 21385) samt förteckning över utbetald rörlig ränta till personer som avses i femte stycket av anvisningarna till 41 c & kommunalskattelagen .
För inländsk skadeförsäkringsanstalt skall lämnas bestyrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som visar hur resultaträkningen och ba- lansräkningen för beskattningsåret slutligt fastställts samt hur vinsten för samma år disponerats.
23 & Deklarationsskyldig, som avses i 22 å och som för beskattningsåret enligt lagen (1967z53l) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. i sin balansräkning redovisar pensionsskuld under rubriken Avsatt till pen- sioner, skall i självdeklarationen under den särskilda underrubriken Av- dragsgilla pensionsåtaganden redovisa vad som avser sådana pensions- åtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna till 29 & kommunalskattelagen (1928:370). Sådan redovisning skall avse förhållandena vid såväl be- skattningsårets ingång som dess utgång.
Särskilda bestämmelser för företagsledare m.fl. i fåmansföretag
24 & Företagsledare i fåmansföretag och närstående till sådan person samt delägare i företaget skall vid självdeklaration foga uppställning enligt fastställt formulär med de uppgifter som behövs för att tillämpa gällande bestämmelser rörande beräkningen av hans inkomst från före- taget. Därvid skall uppgift lämnas bl.a. om hans arbetsuppgifter i företa- get, om vad han tillskjutit till eller uppburit från företaget i form av pengar, varor eller annat, om utgifter för hans privata kostnader som företaget betalat samt om avtal eller andra därmed jämförliga förhållan- den mellan honom och företaget.
Särskild uppgiftsskyldighet för handelsbolag m.fl.
25 5 Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registrerings— pliktigt fartyg skall varje år till ledning för delägares taxering lämna särskild uppgift för varje delägare angående den delägaren tillkomman- de andelen av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet.
Särskild uppgift skall avfattas enligt bestämmelserna för allmän själv- deklaration. Till uppgiften skall fogas de i 22 5 första och andra styckena nämnda handlingarna.
Uppgiften skall lämnas i den ordning som anges i 28 och 29 Gå i fråga om självdeklaration.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även sådant oskiftat dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall anses som handelsbolag.
Särskild uppgiftsskyldighet för vissa stiftelser och föreningar
26 & Stiftelse eller förening, som är helt eller delvis frikallad från skatt- skyldighet, skall i fall som anges nedan lämna särskild uppgift om in- komst och förmögenhet, som inte uppgetts till beskattning i självdeklara- tion.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket åligger
1. pensionsstiftelse som avses i lagen (l967:53l) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
2. personalstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfäs-
telse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslös- het, sjukdom eller olycksfall,
3. stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar,
4. stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och upp- fostran av barn eller lämna understöd till undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,
5. förening, som är hänförlig under 7 5 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, samt
6. förening och stiftelse, som avses i 7 & 5 mom. nionde stycket och 6 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.
Särskild uppgift lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Blanket- ten eller bilaga till denna skall ta upp inkomster och utgifter under räken— skapsår, som gått till ända närmast före taxeringsåret, samt tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall lämnas upplysning om de omständigheter, som anses böra föranleda frikallelse från skattskyldighet.
Särskild uppgift lämnas varje är senast den 31 mars i den ordning som anges i 29 å i fråga om självdeklaration, om inte länsskattemyndigheten efter framställning medgett befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant medgivande får återkallas.
Det åligger stiftelse eller förening, som avses i denna paragraf, att efter föreläggande av skattemyndigheten meddela de ytterligare upplysning- ar, som kan behövas för att bedöma stiftelsens eller föreningens skatt- skyldighet.
A nmälningsskyldighet om nedsättning av utländsk skatt
27 5 Har skattskyldig fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomst- skatt eller förmögenhetsskatt enligt bestämmelser i dubbelbeskattnings— avtal eller enligt lagen ( 1986:468 ) om avräkning av utländsk skatt och nedsätts härefter den utländska skatten, är han skyldig att anmäla detta till länsskattemyndigheten. Anmälan skall göras inom tre månader från det att den skattskyldige fått del av det beslut genom vilket den utländska skatten nedsatts och skall avfattas på fastställt formulär. Till anmälan skall fogas beslutet eller bestyrkt kopia av detta.
Tidpunkt och sätt för att lämna självdeklaration m.m.
28 & Självdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, skall, om inte annat följer av andra stycket, lämnas senast den 15 februari under taxeringsåret.
Följande deklarationsskyldiga får lämna självdeklaration senast den 31 mars under taxeringsåret, nämligen
1. staten, landstingskommun, kommun och annan dylik menighet,
2. den som nästföregående år varit skyldig att föra räkenskaper, om
räkenskapsåret slutat senare än den 31 augusti året före taxeringsåret, 3. delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi om vid 2 angivna förutsättningar föreligger beträffande bolaget eller rederi- et, 4. person, som skall beskattas enligt för gift skattskyldig gällande be- stämmelser tillsammans med person som avses vid 2 eller 3,
5. hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid 2, 3 eller 4.
29 & Självdeklaration och därtill hörande handlingar skall lämnas till skattemyndigheten eller till mottagningsställe som godkänts av länsskat- temyndigheten.
30 5 De i 22å tredje och fjärde styckena omtalade handlingarna skall lämnas samtidigt med och fogas vid den eller de självdeklarationer, som den skattskyldige avger. Möter hinder därför, skall handlingarna lämnas inom två veckor efter det de upprättats.
31 & Självdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning för egen taxering, som skall lämnas först efter föreläggande, skall lämnas på det sätt och inom den tid, som anges i föreläggandet. Skyldighet förelig- ger dock inte att på grund av föreläggande lämna självdeklaration eller uppgift vid en tidigare tidpunkt än handlingen annars skulle ha lämnats.
Anstånd med att lämna självdeklaration
32 5 Visar någon att han är förhindrad på grund av särskilda omständig- heter att lämna självdeklaration inom föreskriven tid, får han efter ansö- kan beviljas anstånd med att lämna självdeklarationen. Anstånd får inte utan att synnerliga skäl föreligger medges längre än till utgången av maj månad under taxeringsåret.
Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av den lokala skatte- myndigheten inom vars verksamhetsområde sökandens hemortskom- mun för beskattningsåret är belägen eller, om sökanden saknar hemorts- kommun i riket, den lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Har ansökan gjorts hos en annan lokal skattemyndighet skall denna pröva ansökan om tiden inte medger att ansökan överlämnas till rätt myndig- het.
33 5 Den, som i varaktigt bedriven rörelse biträder deklarationsskyldiga med att upprätta självdeklaration, kan för sådana deklarationsskyldiga som avses i 28 å andra stycket efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan lämna deklarationer under tiden den 1 april — den 31 maj under tax- eringsåret. Vid ansökningshandlingen skall fogas förteckning över de deklarationsskyldiga. I förteckningen upptagen deklarationsskyldig skall, om tillståndet medges, anses ha fått anstånd med att lämna dekla- rationen till den dag då deklaration senast får lämnas enligt tidsplanen. Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av den lokala skatte- myndigheten i det fögderi inom vilket sökanden utövar sin rörelse.
Föreläggande att fullgöra deklarationsskyldighet
34 5 Den som inte har fullgjort sin deklarationsskyldighet i rätt tid får föreläggas av skattemyndigheten att lämna självdeklaration.
Är avlämnad självdeklaration inte upprättad så som föreskrivs i detta kapitel får skattemyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att komma in med de uppgifter som saknas eller, om deklarationen är brist- fällig i väsentliga avseenden, med ny, på behörigt sätt upprättad deklara- tion.
Vad som sägs i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar också de övriga uppgifter som anges i detta kapitel och lämnas till led- ning för taxeringsbeslut.
3 kap. Kontrolluppgifter m.m.
Allmänna bestämmelser
1 5 Uppgifter till ledning för annans taxering och för registrering av preliminär skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, lämnas i form av kontrolluppgift.
2 5 Den som är uppgiftsskyldig enligt bestämmelserna i detta kapitel skall, om inte annat föreskrivs, varje år lämna kontrolluppgift för det föregående kalenderåret.
I 53-60 åå finns gemensamma bestämmelser om utformning av kon- trolluppgifter och hur de skall lämnas.
3 & Länsrätten får på framställning av en uppgiftsskyldig som förelagts att lämna kontrolluppgift, som enligt bestämmelserna i detta kapitel skall lämnas först efter föreläggande, befria honom från denna skyldig- het när det föreligger särskilda skäl och
l. uppgiften omfattas av den skattskyldiges tystnadsplikt eller
2. andra särskilda omständigheter gör att uppgiften inte bör komma till någon annans kännedom.
K ontrolluppgifter om lön m.m.
4 & Kontrolluppgift om lön, arvode, annan ersättning eller förmån skall lämnas av
]. myndighet,
2. aktiebolag, ekonomisk förening, fond, stiftelse och annan juridisk person än dödsbo,
3. fysisk person och dödsbo, som bedrivit rörelse eller jordbruk eller som innehaft annan fastighet, i fråga om förmåner som utgått från sådan förvärvskälla.
Kontrolluppgift skall lämnas för
a) den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller upp- drag eller utfört tillfälligt arbete,
b) den som av den uppgiftsskyldige åtnjutit pension, livränta eller periodiskt utgående ersättning eller annan förmån.
Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i tillämpliga delar för
[. fysisk person som varit skyldig att göra skatteavdrag enligt upp- bördslagen (1953:272) ; avseende den på vilkens inkomst skatteavdrag skulle ha gjorts,
2. den som har gjort avdrag för preliminär A-skatt eller avdrag enligt lagen ( 1982:1006 ) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar; avseende den för vilken avdrag har gjorts.
Kontrolluppgift skall uppta utgiven ersättning eller förmån samt av- dragen preliminär skatt. I 6-12 59 lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.
5 & Uppgiftsskyldighet enligt 4 5 föreligger först efter föreläggande av skattemyndigheten beträffande
]. ersättning och förmån i anledning av tillfälligt arbete, om det som mottagaren sammanlagt åtnjutit haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året,
2. ersättning och förmån till någon i anledning av tillfälligt arbete på annan fastighet än jordbruksfastighet, om vad som sammanlagt getts ut har lägre värde än 300 kronor för hela året och det inte utgör avdragsgill omkostnad i förvärvskällan rörelse,
3. utbetalning till rörelseidkare av ersättning för tillfälligt arbete, om ersättningen utgör intäkt av rörelse för mottagaren och arbetsgivaravgif— ter inte skall beräknas på grundval av ersättningen,
4. i tjänst som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen (1928:370) utgiven förmån, som inte utgör skatte- pliktig intäkt för mottagaren,
5. förmåner i annat än pengar som enligt 32 5 3 e mom. första stycket kommunalskattelagen inte skall tas upp som intäkt,
6. kostnadsersättning för resa i tjänsten inom riket med allmänt kom- munikationsmedel eller taxi, motsvarande gjorda utlägg, annan kost- nadsersättning för resa i tjänsten som inte överstiger sammanlagt 1 000 kronor, och representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg, sam- manlagt inte överstigande 500 kronor, samt därjämte traktamentsersätt- ning vid vistelse i tjänsten utom tjänstgöringsorten, som sammanlagt inte överstiger 500 kronor eller inte avser mer än 24 dagar för år räknat, om i kontrolluppgiften anmärks att ersättning av nämnda slag utgått (se även 12 i),
7. förmån från stiftelse, om vad som utgetts uppenbarligen inte utgör skattepliktig intäkt för mottagaren,
8. ersättning eller förmån, för vilken mottagaren erlagt sjömansskatt,
9. ersättning för uppdrag enligt 4 5 1-3 lagen ( 1982:1006 ) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar i fråga om fastighet eller bostadslägenhet, som avses i 8 & första stycket nämnda lag, om avdrag för skatt inte har gjorts.
Är den uppgiftsskyldige ett fåmansföretag, eller en till ett sådant före- tag hörande personalstiftelse, skall dock uppgifter avseende företagsle- daren eller honom närstående person eller delägare i företaget lämnas utan föreläggande av skattemyndigheten.
6 5 I kontrolluppgift skall utgiven förmån tas upp oavsett om den utgått kontant eller som naturaförmån eller utgjort ersättning för kostnader som mottagaren betalat.
Har mottagaren haft att erlägga vederlag för åtnjuten naturaförmån, skall uppgift om förmånen och vederlaget lämnas.
Avser förmån endast en del av året, skall uppgift lämnas om den tid, för vilken förmånen utgått.
7 & Värdet av naturaförmån skall anges och beräknas i enlighet med bestämmelserna i 42 & kommunalskattelagen (1928:370) samt anvisning- arna utom punkt 2 tredje stycket andra meningen och punkt 4 andra stycket av anvisningarna. I fråga om annan bostadsförmån än förmån av semesterbostad skall värdet av förmånen anges och beräknas i enlighet med bestämmelserna i 8 & tredje stycket uppbördslagen (1953:272).
8 5 Om det när lön betalats ut gjorts avdrag för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften anges bruttolönen och vad som dragits av.
Avser livränta skadestånd till följd av personskada skall anges om livräntan utgör skattepliktig intäkt.
9 5 Av kontrolluppgift skall framgå om arbetsgivaren har att för utgett belopp betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981 :691) om socialavgif- ter.
I kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp representationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och trak- tamentsersättning.
I kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.
10 5 I kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har lämnats räntefritt, eller mot ränta som understiger sedvanlig ränta, till arbets- eller uppdragstagare, om det sammanlagda värdet av förmåner av detta slag uppgår till mer än 2 000 kronor. Uppgiften skall avse förmånens värde.
11 5 I kontrolluppgift, som tar upp särskild resekostnads- och trakta- mentsersättning, skall anges beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning samt den tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skall uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för för- rättningar utom riket.
I fråga om förrättningar inom riket skall uppgifter lämnas särskilt för
a) förrättningar som inte varit förenade med övernattning (endagsför- rättningar),
b) förrättningar som varit förenade med övernattning men inte med- fört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsför- rättningar), samt
c) övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättning uppges utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräk- nas inte sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar. Förrätt- ning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag. Längre förrättning räknas som hel dag.
För korttids- och långtidsförrättningar uppges utgiven traktamentser- sättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppges såsom korttidsförrättning.
I kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att ar- betsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställ- des bostad eller uppehälle under förrättningen.
12 & Om länsskattemyndigheten i det län där arbetsgivarens hemorts- kommun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt 11 & om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grun- der att den kan antas inte komma att överstiga avdragsgill ökning i lev- nadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffan- de resekostnadsersättning för färd med allmänt kommunikationsmedel.
Medgivande enligt första stycket lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet företar tjänsteresor, och medgivandet bedöms vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgi- vande får inte lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande före- tagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till en viss grupp av anställda.
Ansökan om medgivande enligt första stycket görs hos länsskattemyn- digheten senast den 31 oktober året före taxeringsåret.
K ontrolluppgifter om sjukpenning m.m. samt vissa bidrag, stöd och ersättningar
13 & Kontrolluppgift om sjukpenning, föräldrapenning, vårdbidrag, kontant arbetsmarknadsunderstöd samt annan förmån i form av bidrag, stöd eller ersättning som är skattepliktig intäkt för mottagaren skall läm- nas av 1. riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa, arbetslöshetskassa, . universitet och högskola, vuxenutbildningsnämnd, länsarbetsnämnd samt . den som utgett ersättning enligt 14 eller 15 5 lagen (1983:1070) om
4951-399!”
arbete i ungdomslag hos offentlig arbetsgivare eller stöd enligt 6 & förord- ningen (l983:1079) om statsbidrag till verksamheten med ungdomslag, m.m.
Kontrolluppgift skall lämnas för den som åtnjutit förmånen om det utbetalda beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall uppta utbetalt belopp och avdragen preli- minär A-skatt.
Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgif- ten ange om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.
Kontrolluppgifter om viss pension och livränta samt vissa försäkringar
14 & Kontrolluppgift om pension och livränta skall lämnas av försäk- ringsanstalt och understödsförening avseende
a) belopp som betalats ut på grund av försäkring av den art att skatte- plikt för beloppet föreligger och
b) livränta som getts ut till följd av personskada eller ersättning på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 & 3 a mom., punkt 16 av anvisningarna till 21 5 eller punkt 11 av anvisningarna till 285 kommunalskattelagen (1928 :370) även om utgett belopp inte är av skatte- pliktig natur.
Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken beloppet har betalts ut om det utbetalade beloppet uppgår till sammanlagt minst 200 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall uppta utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.
Har skattepliktigt engångsbelopp getts ut till följd av personskada skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp getts ut tidigare på grund av samma skada. Om så är fallet skall beloppets storlek och utbetalningsåret anges.
15 & Kontrolluppgift om försäkrings värde skall lämnas av försäkrings- anstalt och understödsförening avseende sådan livförsäkring som avses i punkt 6 av anvisningarna till 3 och 4 55 lagen ( 1947:577 ) om statlig för- mögenhetsskatt.
Kontrolluppgift skall lämnas för den som är ägare till försäkringen eller är förmånstagare med förfoganderätt till sådan försäkring, om vår- det av en eller flera försäkringar uppgår till minst 1 000 kronor. Kontroll— uppgiften skall uppta försäkringarnas värde vid årets utgång.
16 & Kontrolluppgift enligt 14 eller 15 (5, som avser pensionsförsäkring tagen på annat sätt än i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som fått förfoganderätten till försäkringen.
Kontrolluppgift enligt 14 eller 15 å, som avser pensionsförsäkring ta- gen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.
17 & Kontrolluppgift om ändring av pensionsförsäkring skall lämnas av försäkringsanstalt om försäkring, som meddelats med tillämpning av
äldre bestämmelser i punkt 1 av anvisningarna till 31 åkommunalskatte- lagen ( 1928:370 ), ändrats eller förmånstagare under beskattningsåret satts in till försäkringen, i strid mot de nya bestämmelserna i nämnda punkt.
Kontrolluppgift skall lämnas för försäkringstagaren. Kontrolluppgif- ten skall uppta vidtagen ändring samt den mot försäkringen svarande premiereserven och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för änd- ringen.
18 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall försäkringsanstalt eller understödsförening lämna kontrolluppgift beträffande en namngi- ven person. Kontrolluppgift skall avse arten av uppgiven försäkring, beloppet av premie eller annan avgift, tid då sådan mottagits, utbetalt försäkringsbelopp samt värdet och arten av åtnjutna förmåner i övrigt, som inte uppgetts enligt annan föreskrift.
K ontrolluppgifter om royalty, näringsbidrag och räntebidrag
19 & Kontrolluppgift om royalty eller liknande avgift skall lämnas av den som betalt ut royalty eller periodiskt utgående avgift för rättighet av goodwills natur, såsom varumärke, firmanamn o.d., eller för att utnyttja patent, mönster o.d.
Kontrolluppgift skall lämnas för den till vilken royaltyn eller avgiften betalats ut. Kontrolluppgiften skall uppta utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.
20 & Kontrolluppgift om näringsbidrag skall lämnas av den som lämnat stöd som avses i punkt 2 av anvisningarna till 19 & kommunalskattelagen (1928:370).
Kontrolluppgift skall lämnas för den som enligt beslut skall åtnjuta stöd. Kontrolluppgiften skall uppta näringsbidraget eller det belopp som eftergetts samt datum för utbetalningen av bidraget eller beslutet om eftergift och stödets ändamål.
21 & Kontrolluppgift om räntebidrag eller eftergift på räntelånefordran skall lämnas av bostadsstyrelsen.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person som erhållit bidrag eller eftergift. Kontrolluppgiften skall uppta debiterad ränta, räntebidrag, ef- tergiven ränta eller amortering samt lånenummer.
K ontrolluppgifter om räntor m.m.
22 & Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av
1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,
2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs- sigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,
3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,
4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning och
5. riksgäldskontoret i fråga om utbetalning av ränta på statens spar- obligationer.
vilken ränta betalats ut (borgenär). Kontrolluppgiften skall uppta den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären samt dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång.
Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den upp- giftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovi- sas enligt bestämmelserna i 55 å andra stycket skall dock den totala rän- tan och fordran redovisas utan fördelning.
Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldi- ge inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.
23 & Uppgiftsskyldighet enligt 22 & föreligger inte 1. då borgenären utgörs av bank, hypoteksinstitut, försäkringsanstalt, aktiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnum-
mer,
2. för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 5 första stycket,
3. för ränta som inte utgör skattepliktig inkomst enligt 3 Q' lagen (19781423) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (1983 2891) om skattelättnader för allemanssparande,
4. för ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om rän- tan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor eller _ om kontot innehas av mer än en person — räntan för var och en av kontohavarna understiger 100 kronor,
5. för ränta och fordran på konto om borgenärens sammanlagda ränta på ett eller flera konton uppgår till mindre än 100 kronor varvid ränta som enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från upp- giftsskyldighet inte skall medräknas,
6. för ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontola- gen (1954zl42), lagen ( 1979:611 ) om upphovsmannakonto eller lagen ( 1982:2 ) om uppflnnarkonto.
24 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall bankaktiebolag, sparbank eller annan penninginrättning lämna kontrolluppgift för namngiven person. Kontrolluppgift skall avse gottgjord ränta för föregå— ende år, beloppet av innestående medel vid viss angiven tidpunkt samt insättningar och uttag under viss tid.
25 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall annan än penning- inrättning, som betalt ut ränta eller haft skuld som inte gällt lån mot obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, lämna kontrolluppgift för varje borgenär. Kontrollupp- gift skall avse namn, hemvist, räntans belopp under föregående år och skulden vid viss angiven tidpunkt.
26 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall fysisk eller juridisk person, som haft fordran, lämna kontrolluppgift för namngiven person (gäldenär). Kontrolluppgift skall avse ränteinkomst från gäldenären och beloppet av hans skuld vid viss angiven tidpunkt.
K ontrolluppgifter m.m. om aktier och andra värdepapper
27 5 Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av
1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 5 aktiebolagslagen (l975:l385) eller lagen (19871623) om förenk- lad aktiehantering är tillämplig,
2. bank, som avses i 1 5 aktiefondslagen (1974:931) och som utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 5 sistnämnda lag,
3. fondbolag, som avses i l 5 aktiefondslagen och som förvaltar svensk aktiefond för vilken register förs enligt 31 5 sistnämnda lag samt
4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdel- ningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags för- sorg.
Kontrolluppgift skall lämnas för
a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället och
b) för fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i aktiefond eller utländsk juridisk person.
Kontrolluppgiften skall uppta utbetald utdelning och, för fysisk per- son som avses i andra stycket b, även innehavet vid årets utgång.
28 5 Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av den, som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 85 aktiebolagslagen (l975:l385), 3 kap. 8 5 försäkringsrörelselagen (19821713) eller 3 kap. 8 5 bankaktiebolagslagen (l987z619) inte är tillämplig, samt den som här i riket har fått
a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie- fond, för vilken register inte förs enligt 31 5 aktiefondslagen (1974:931) , eller, om den inte har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Ak- tiebolag, från utländsk juridisk person eller
b) ränta, vilken har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, på obliga- tion, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskriv- ning.
Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts beloppet för annans räkning, och överlämnas inte därvid en av denne avgiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den, som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet lyfts. Får någon utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall ock- så uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har förvär- vats.
Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och läm- nas till den, som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att uppgift lämnas, innan betalning sker.
29 5 Den som begär registrering hos Värdepapperscentralen VPC Aktie- bolag av värdepapper, som avses berättiga till utdelning från utländsk juridisk person eller som åsyftas i 28 5 första stycket b, skall samtidigt lämna uppgift om namn och hemvist på den, för vilkens räkning utdel- ningen eller räntan skall lyftas. Ändras förhållande om vilket sådan upp- gift har lämnats, skall den som har lämnat uppgiften utan dröjsmål an- mäla detta skriftligt till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier enligt lagen (1987 :623) om förenklad aktiehantering, är skyldig att lämna sådan uppgift som rör ränta efter anmodan från Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Sådan anmodan får inte göras senare än fem år efter det att räntan betalts ut.
30 5 Med uppgifter, som har lämnats enligt 28 eller 29 5 och rör utdel- ning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall förfaras enligt kupongskattelagen (1970:624) .
Övriga enligt 28 eller 29 5 avgivna uppgifter, som avser utdelning, skall av den som har tagit emot uppgifterna lämnas i den ordning som gäller för kontrolluppgifter. Har i något fall utdelning betalts ut utan att upp- giftsskyldigheten har fullgjorts, skall vid uppgifternas avlämnande läm- nas upplysning härom.
31 5 I den omfattning och ordning riksskatteverket bestämmer skall, utöver vad som framgår av 28 och 29 55, svenskt bolag eller svensk eko- nomisk förening lämna kontrolluppgift rörande utbetald utdelning. Det- samma gäller utgivare av obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar i fråga om utbetald ränta.
32 5 Föreligger särskilda skäl, kan riksskatteverketjämka uppgiftsskyl- dighet enligt 28 och 29 55.
33 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall den som har till- stånd att driva fondkommissionsrörelse enligt fondkommissionslagen (19792748) lämna kontrolluppgift för namngiven person. Kontrollupp- giften skall avse sådana uppgifter som enligt 19 5 lagen (1985z57l) om värdepappersmarknaden skall tas in i avräkningsnota och som avser avyttring av fondpapper enligt 4 5 samma lag eller av optioner som, utan att vara fondpapper, är föremål för marknadsmässig omsättning.
Efter föreläggande av riksskatteverket skall kontrolluppgift enligt första stycket lämnas också i fråga om ej namngivna personer. Sådant föreläggande får efter riksskatteverkets bestämmande utfärdas av läns- skattemyndigheten i det län där den uppgiftsskyldige har sitt säte eller driver verksamhet.
K ontrolluppgifter om ackordsöverskott och viss sjöinkomst
lag eller liknande grupp av personer i en summa uppburit visst avlönings- belopp såsom ackordsöverskott eller dylikt för att fördelas inom gruppen lämna kontrolluppgift för medlem av gruppen. Kontrolluppgift skall avse till medlem utgett belopp med upplysning om det åligger arbetsgiva- ren att för beloppet erlägga avgift enligt 19 kap. 1 5 lagen (1962z38l) om allmän försäkring.
35 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall redare lämna kon- trolluppgift för den som uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958z295) om sjömansskatt. Kon- trolluppgift skall avse åtnjutna förmåner.
Kontrolluppgifter om betalningar till näringsidkare m.m.
36 5 Kontrolluppgift om försäkringsersättning för liden skada skall läm- nas av försäkringsanstalt om
1. ersättning på minst 1 000 kronor för varje skadefall utgetts på grund av skada på byggnad, inventarier och maskiner, produkter från jordbru- ket eller skogsbruket, växande gröda, skog, varulager, varor under till- verkning, förbrukningsartiklar eller andra förnödenheter för produktio- nen eller
2. ersättning på minst 500 kronor för varje skadefall utgetts på grund av skada på levande djur.
Kontrolluppgift skall lämnas för
a) den som bedrivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
b) den som innehaft jordbruksfastighet eller annan fastighet. Kontrolluppgift skall uppta utbetalt belopp. Har delutbetalning av ersättning förekommit behöver kontrolluppgift inte lämnas förrän året efter det år då skadan slutreglerats.
Kontrolluppgift enligt denna paragraf behöver inte lämnas beträffan— de ersättning för personligt lösöre eller annan ersättning på grund av motorfordonsförsäkring än stilleståndsersättning.
37 5 Kontrolluppgift om vederlag för inköp skall lämnas av den som bedrivit verksamhet, vari ingått inköp av jordbruks- eller trädgårdspro- dukter eller husdjur eller från husdjur erhållna produkter. Kontrolluppgift skall lämnas för den från vilken inköp skett. Kontroll- uppgiften skall uppta utgett vederlag i pengar, naturaprodukter eller an- nat. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas om vederlag som gott- gjorts bokföringsskyldig rörelseidkare för annat än slakt- eller livdjur.
38 5 Kontrolluppgift om pristillägg skall lämnas av köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus, kontrollslakteri och fristående sanitetsslakteriavdel- ning.
Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått pristillägg enligt lagen (197421021) om utbetalning av pristillägg på kött. Kontrolluppgiften skall uppta utgett belopp.
395. Kontrolluppgift om vederlag för avverkningsrätt eller försäljning av skogseffekter skall lämnas av den som bedrivit verksamhet, vari ingått
förvärv av avverkningsrätt eller inköp av virke eller andra skogseffekter.
Kontrolluppgift skall lämnas för den som ägt eller brukat fastighet, från vilken upplåtelse av avverkningsrätt eller försäljning av skogseffek- ter ägt rum. Kontrolluppgiften skall uppta vederlag som utgetts eller gottgjorts samt uppgift om vederlag som enligt avtal skall utges under senare år.
40 5 Kontrolluppgift om ersättning eller vederlag som förmedlats skall lämnas av den som bedrivit förmedlingsverksamhet eller annan därmed jämförlig verksamhet.
Kontrolluppgift skall lämnas för den som genom verksamheten erhål- lit anställning, uppdrag eller tillfälligt arbete eller har försålt egendom. Kontrolluppgiften skall uppta ersättning eller vederlag som förmedlats eller varom uppgift annars finns tillgänglig.
41 5 Uppgiftsskyldighet enligt 36-40 55 behöver fullgöras endast om och iden omfattning regeringen förordnar. Efter föreläggande av skattemyn- digheten skall dock kontrolluppgift lämnas för namngiven person.
425. Efter föreläggande av skattemyndigheten skall
]. den som bedrivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
2. den som innehaft annan fastighet än jordbruksfastighet samt
3. den som varit innehavare av lägenhet med bostadsrätt lämna kon- trolluppgift för namngiven näringsidkare.
Kontrolluppgift skall avse
a) belopp för vilket den uppgiftsskyldige i förvärvskällan under viss angiven tid köpt eller sålt varor, eller
b) belopp som den uppgiftsskyldige under viss angiven tid utbetalt eller fått såsom ersättning för utförda tjänster,
allt dock under förutsättning att beloppet i mottagarens eller utgiva- rens hand är skattepliktig intäkt eller avdragsgill utgift.
Om det begärs i föreläggande enligt första stycket, skall i kontrollupp- giften även anges varuslag och mängd, verkställda likvider med uppgift om tidpunkt och sätt för betalning samt arten och omfattningen av utför- da arbeten.
Efter föreläggande av länsskattemyndigheten skall uppgiftsskyldig en- ligt första stycket lämna kontrolluppgift också i fråga om ej namngivna näringsidkare.
Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte beträffande inom detaljhandeln verkställda köp eller försäljningar av varor över disk och liknande fall inom detaljhandeln, där uppgiftsskyldigheten uppen- barligen inte kan fullgöras.
K ontrolluppgifter om bostadsrätter m.m.
43 5 Kontrolluppgift om upplåten lägenhet skall lämnas av 1. bostadsförening, 2. bostadsaktiebolag, 3. ekonomisk förening eller aktiebolag som enligt punkt 2 femte styc-
ket av anvisningarna till 38 5 kommunalskattelagen (1928:370) likställs med bostadsförening eller bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen beträffande sådan lägenhet som helt eller till övervägande del upplåtits till annan än medlem eller delägare under hela eller större delen av be- skattningsåret.
Kontrolluppgift skall lämnas för den som upplåtit lägenhet som till- kommer honom i egenskap av medlem i föreningen eller delägare i bola- get. Kontrolluppgiften skall uppta belopp som medlemmen eller deläga- ren betalt in till föreningen eller bolaget och hur mycket därav som utgör kapitaltillskott.
Efter föreläggande av skattemyndigheten skall uppgiftsskyldig enligt första stycket, i den omfattning som anges i föreläggandet, lämna kon- trolluppgift om värdet av medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet.
44 5 Kontrolluppgift om överlåten bostadsrätt skall lämnas av den som är uppgiftsskyldig enligt 43 5 beträffande sådan överlåtelse som har an- mälts till den uppgiftsskyldige.
Kontrolluppgift skall uppta
a) lägenhetens beteckning,
b) överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, organi- sationsnummer eller adress,
c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tid- punkten för överlåtarens förvärv och vederlaget vid förvärvet,
d) storleken av sådana kapitaltillskott som överlåtaren enligt punkt 2 c av anvisningarna till 36 5 kommunalskattelagen (1928 :370) får räkna in i omkostnadsbeloppet,
e) bostadsrättens andel av innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstidpunkten samt
f) bostadsrättens andel av föreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974 beräknad enligt punkt 2 c av anvisningarna till 36 5 kommu- nalskattelagen, om överlåtarens förvärv skett före år 1974.
Efter föreläggande av skattemyndigheten skall uppgiftsskyldig lämna ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisa- tionsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.
Uppgiftsskyldig skall, utöver vad som följer av 4 kap. 1 5, bevara det underlag som behövs för uppgiftslämnande enligt denna paragraf.
45 5 Uppgiftsskyldighet enligt 44 5 föreligger endast om bostadsrättsför- eningen vid ingången av det beskattningsår som är i fråga var av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 5 kommunal- skattelagen (1928:370) .
I fråga om uppgifter enligt 44 5 andra stycket c och e gäller följande undantag från uppgiftsskyldigheten. Avser överlåtelsen en bostadsrätt som har förvärvats före den 1 juli 1982 behöver uppgift om köpeskilling- en vid förvärvet inte lämnas. Avser överlåtelsen en andel eller aktie som avses i fjärde stycket behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas om förvärvet skett före den 1 januari 1984. Har en bostadsrätt
eller en andel eller aktie som nyss nämnts förvärvats före år 1974 behöver uppgift inte lämnas om innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvstidpunkten.
46 5 Kontrolluppgift enligt 43 5 första stycket samt 445 första stycket skall lämnas senast den 15 februari under taxeringsåret. Uppgiften skall lämnas till den lokala skattemyndighet inom vilkens verksamhetsområde föreningens eller bolagets fastighet är belägen och avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på det sätt som länsskattemyndigheten be- stämmer.
Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i första stycket andra meningen.
Den som skall lämna uppgift utan föreläggande av skattemyndigheten skall senast den 8 februari under taxeringsåret sända meddelande till varje medlem eller delägare med de upplysningar som lämnas i kontroll- uppgiften för honom.
K ontrolluppgifter om utdelning m.m. till delägare isamfällighet
47 5 Kontrolluppgift för delägare i samfällighet skall lämnas av juridisk person som förvaltar samfällighet. Kontrolluppgift skall uppta det som anges för varje uppgiftsskyldig under 1-3.
1. Sådan juridisk person som avses i 6 5 1 mom. första stycket b lagen ( 1947:576 ) om statlig inkomstskatt: Utdelning till delägare samt upplys- ning i det avseende som behövs för tillämpning av 2 5 sista stycket skogs- kontolagen (19542142).
2. Annan juridisk person än vid ]: Delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheten. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 300 kronor, och inte heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 300 kronor sedan därifrån andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid tax- eringen dragits av.
3. Annan juridisk person än sådan som avses i 65 1 mom. första styc- ket b lagen ( 1947:577 ) om statlig förmögenhetsskatt: Delägares andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten inte sär- skild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande fastigheter- nas taxeringsvärde inte inräknas. Kontrolluppgift behöver dock inte lämnas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belö- per på fastighet understiger 5 000 kronor.
48 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall juridisk person, som förvaltar samfällighet och som inte är skattskyldig för förmögenhet, läm- na kontrolluppgift till ledning för värdesättningen av delarna i samfällig- heten. Kontrolluppgift skall avse samfällighetens tillgångar och skulder samt andra omständigheter av betydelse för värdesättningen.
Särskild uppgiftsskyldighet för värdesättning av aktier och andelar 49 5 Efter föreläggande av skattemyndigheten skall aktiebolag till led-
ning vid värdesättning av aktier i bolaget lämna särskild uppgift enligt fastställt formulär om bolagets tillgångar och skulder samt andra om- ständigheter av betydelse för värdesättningen. Motsvarande skyldighet åligger ekonomisk förening.
Särskild upplysningsskyldighet m.m.
50 5 Det åligger skattskyldig, vars make skall taxeras för inkomst enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 5 kommunalskattelagen (1928:370) , att lämna denne de uppgifter om verksamheten som behövs för beräkning av inkomsten.
51 5 Det åligger fåmansföretag att lämna företagsledaren och delägare i företaget samt dem närstående personer alla uppgifter som behövs för att de skall kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget.
52 5 Försäkringsanstalt, som meddelat tjänstepensionsförsäkring avse- ende arbetsgivares pensionsutfästelse gentemot arbetstagare, skall på be- gäran av försäkringstagaren utfärda intyg i det hänseende som anges i punkt 2 e sjunde stycket av anvisningarna till 29 5 kommunalskattelagen (1928:370) .
Gemensamma bestämmelser om kontrolluppgifter
53 5 Bestämmelserna i 54-58 55 skall tillämpas för kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av skattemyndigheten, om inte annat föreskrivs i detta kapitel.
54 5 Kontrolluppgift skall lämnas för varje person på blankett enligt fastställt formulär.
Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i första stycket.
55 5 I kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt person- nummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser.
För dödsbo fåri stället för organisationsnummer den avlidnes person- nummer anges. Kan personnummer eller organisationsnummer inte anges för den som uppgiften avser skall redovisas dennes födelsetid eller, i fråga om kontrolluppgifter enligt 225 och borgenären är en juridisk person, namn, postadress och personnummer för den som får förfoga över räntan eller fordran. Innehas ett konto av flera än fem personer får, i stället för uppgifter rörande samtliga innehavare, uppgifter lämnas om en person som förfogar över kontot samt i förekommande fall om den beteckning på innehavarkretsen som används för kontot. Har den upp- giftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 5 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta anges i stället för den uppgiftsskyl- diges personnummer eller organisationsnummer.
I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om perso- nen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.
56 5 Kontrolluppgift skall lämnas senast den 31 januari under taxerings- året till den lokala skattemyndighet hos vilken den uppgiftsskyldige är registrerad som arbetsgivare.
Den som har tilldelats särskilda redovisningsnummer enligt 53 5 1 mom. uppbördslagen (1953:272) och på grund härav registrerats hos flera lokala skattemyndigheter skall lämna kontrolluppgifterna till myn- digheterna i enlighet med denna registrering. Är den uppgiftsskyldige inte registrerad eller saknar han kännedom om till vilken lokal skatte— myndighet kontrolluppgifterna skall lämnas enligt vad som har sagts nu, får han lämna uppgifterna till den lokala skattemyndighet i det fögderi där han är bosatt.
Andra kontrolluppgifter än de som anges i 58 5 skall vid avlämnandet vara ordnade kommunvis. Vilken kommun kontrolluppgifterna avser skall vara tydligt utmärkt.
57 5 Uppgiftsskyldig skall senast den 31 januari under taxeringsåret översända meddelande med de upplysningar som lämnas i kontrollupp- giften till den uppgiften avser.
58 5 Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt 4, 13 eller 145 skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant samman- drag skall anges namn, postadress och personnummer eller organisa- tionsnummer för den uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgif- ter samt det sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verk- ställts för preliminär A-skatt under året före taxeringsåret. Har den upp- giftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 5 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta anges i stället för personnummer eller organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostnader enligt 2 kap. 4 5 6 lagen (1981 :691) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget. I sam- mandraget skall också anges det sammanlagda beloppet av semesterme- del som har betalts in till en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i kontrolluppgift.
Redovisning av konto som avses i 55 5 andra stycket tredje meningen skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.
59 5 I fråga om inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 325 kommunalskattelagen (1928:370) får riksskatteverket föreskriva att kon- trolluppgift skall lämnas i särskild ordning.
60 5 Kontrolluppgift och annan uppgift eller upplysning till ledning för annans taxering, som skall avges efter föreläggande, skall avges på det sätt och inom den tid som anges i föreläggandet.
Kontrolluppgifter för person med skatterättsligt hemvist utanför riket
61 5 Har här i riket bosatt person eller här verksamt företag gottgjort någon i utlandet belopp eller förmån, som beträffande mottagare här i riket skulle ha föranlett skyldighet att lämna kontrolluppgift, skall den
som utgett beloppet eller förmånen på sätt och i den omfattning riksskat- teverket föreskriver lämna kontrolluppgift till ledning vid beloppets eller förmånens beskattning utom riket.
Föreläggande att fullgöra uppgiftsskyldighet
62 5 Har kontrolluppgift inte lämnats eller inte upprättats enligt före- skrifterna i detta kapitel, får skattemyndigheten förelägga den uppgifts- skyldige att lämna eller fullständiga uppgifterna.
4 kap. Övriga bestämmelser
Skyldighet att göra anteckningar m.m.
l 5 Den som enligt denna lag är skyldig att lämna självdeklaration, kon- trolluppgift eller annan uppgift till ledning för taxeringsbeslut är också skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för att fullgöra deklara- tions- eller uppgiftsskyldigheten och för kontroll av den.
Fåmansföretag är skyldigt att sörja för att underlag finns för kontroll av vad företagsledaren eller honom närstående person eller delägare till- skjutit till och tagit ut ur företaget av pengar, varor eller annat. Företaget skall vidare som underlag för kontroll av traktamentsersättning, som betalats ut till företagsledaren eller honom närstående person eller del- ägare, bevara verifikation av övernattningskostnader, om ersättningen varit avsedd att täcka sådan kostnad.
Underlag skall bevaras under sex år efter utgången av det kalenderår underlaget avser.
Om skyldighet att föra räkenskaper är särskilt stadgat.
Stål/företrädare för deklarations- och uppgiftsskyldig
25. Skyldighet att lämna självdeklaration, kontrolluppgift eller annan uppgift till ledning för taxeringsbeslut skall fullgöras
1. för omyndig av förmyndare eller god man, som förordnats enligt 11 kap. 1 5 föräldrabalken , beträffande vad förmyndaren eller gode man- nen har under sin förvaltning,
2. för sådan person, för vilken god man eller förvaltare har förordnats enligt 11 kap. 3, 4 eller 7 5 föräldrabalken , av gode mannen eller förvalta- ren beträffande vad han har under sin förvaltning,
3. för avliden person och hans dödsbo av dödsbodelägare eller testa- mentsexekutor, som har att förvalta den dödes egendom, dock att där egendomen avträtts till förvaltning av boutredningsman, denne har att fullgöra deklarations- eller uppgiftsskyldigheten,
4. för dödsbo, som inte längre består, av den som vid tidpunkten för dödsboets upplösning haft att förvalta boets egendom,
5. för annan deklarations- eller uppgiftsskyldig än enskild person och
dödsbo av vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, förvaltare eller ombud, om inte beträffande staten, landsting, kommun eller annan så- dan menighet regeringen bestämmer annat, 6. för aktiefond av det fondbolag, som handhar förvaltningen av fon- den eller, om förvaltningen övergått till förvaringsbank, av denna, samt 7. för annan än här ovan omtalad juridisk person, som inte längre består, av den som senast haft att förvalta dess angelägenheter.
Uppgiftsskyldighet beträffande tid före beskattningsåret
3 5 För de fall, då i denna lag stadgats skyldighet att efter föreläggande lämna uppgift eller upplysning till ledning för taxeringsbeslut, föreligger sådan skyldighet också i fråga om förhållanden, som avser tid före be- skattningsåret och som har betydelse för taxeringsbeslut.
Uppgift eller upplysning enligt första stycket skall lämnas efter före- läggande som utfärdats med stöd av bestämmelserna i taxeringslagen (l989z00).
Undantag från uppgiftsskyldighetförfämansföretag
4 5 Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i denna lag om uppgiftsskyldighet för fåmansföretag om särskilda skäl föreligger med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.
Vite
5 5 Föreläggande får förenas med vite. Vite får dock inte föreläggas staten, kommun eller annan menighet eller tjänsteman i tjänsten.
Överklagande
6 5 Lokala skattemyndighetens beslut enligt denna lag får inte överkla- gas.
Länsskattemyndighetens beslut enligt 2 kap. 27 5 får inte överklagas. Länsskattemyndighetens beslut enligt 3 kap. 12 5 får överklagas till riks- skatteverket.
Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas. Länsrättens beslut enligt 3 kap. 3 5 får inte överklagas.
A nsvarsbestämmelser
7 5 Den som till arbetsgivare eller annan, som är skyldig att avge kon- trolluppgift angående honom, uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, som har betydelse för skyldighetens fullgörande skall dömas till böter.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.
8 5 Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra skyldighet beträffande ]. särskild uppgift enligt 2 kap. 26 5 eller
2. kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande av skattemyn- dighet
skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med straff enligt skattebrottslagen (1971 :69).
9 5 Den som inte fullgör skyldighet
1. att lämna handlingar och uppgifter enligt 2 kap. 22 eller 30 5,
2. att utan föreläggande lämna särskild uppgift som avses i 2 kap. 265 rörande inkomst och förmögenhet och som inte uppgetts till beskattning i självdeklarationen,
3. att enligt 3 kap. 28, 29 55, 30 5 andra stycket samt 31 5 lämna särskil- da uppgifter eller kontrolluppgifter om utdelningar och räntor,
4. att utan föreläggande enligt 3 kap. 43, 44 eller 47 5 lämna kontroll- uppgifter från bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller sådan juri- disk person som förvaltar samfällighet,
5. att enligt 3 kap. 61 5 lämna kontrolluppgift till ledning vid beskatt- ning utom riket
skall dömas till böter, högst femhundra kronor. I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt första stycket inträder inte, om gärningen är belagd med straff enligt skattebrottslagen (1971 :69).
10 5 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom före- skriven tid göra anmälan om nedsättning om utländsk skatt enligt 2 kap. 27 5 skall dömas till böter. I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.
Formulär och blanketter
11 5 Riksskatteverket fastställer formulär till blanketter enligt denna lag. Blanketter, som formulär fastställts för, tillhandahålls kostnadsfritt i den ordning riksskatteverket föreskriver.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 då taxeringslagen (1956:623) skall upphöra att gälla. Den nya lagen skall tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 1990 och tidigare års taxeringar.
3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1908:128 s.l) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1908:128 s.l) om bevillnings- avgifter för särskilda förmåner och rättigheter' att 45 15 och 16 mom. samt 65 skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
4 5
15 mom.2 Den som har att erlägga eller att svara för erläggande av bevillningsavgift skall på anmodan av länsskattemyndighet lämna upp- gift om verksamhet som drivits av honom och i vilken avgiftsskyldighet förelegat, om uppburen eller utgiven ersättning och om erlagd bevill- ningsavgift.
På anmodan av länsskattemyndighet åligger det den som är avgifts- skyldig eller ansvarig för erläggande av avgift att för kontroll av avgifts- skyldigheten tillhandahålla sina räkenskaper med tillhörande handling- ar, inbegripet sådana anteckningar som avses i 14 mom.
För kontroll av ansöknings-, deklarations- eller uppgiftsskyldighet en- ligt denna lag får länsskattemyndigheten förordna om revision hos den som är avgiftsskyldig eller ansvarig för erläggande av avgift. Revision får verkställas också hos den som bedriver förmedlingsverksamhet eller an- nan verksamhet av sådan beskaffenhet att uppgifter av betydelse för kontrollen kunna hämtas ur anteckningar eller andra handlingar som föras vid verksamhetens bedrivande. Nu varande lydelse
I fråga om revision enligt tredje stycket gällai tillämpliga delar be- stämmelserna om taxeringsrevi- sion i 56 5 taxeringslagen (1956:623).
16 mom.3 Underlåter den som har att erlägga eller att svara för erläggande av bevillningsav- gift att hörsamma anmodan enligt 15 mom., äger länsskattemyndig- heten förelägga den försumlige lämpligt vite. Vite mä ej bestämmas under 100 kronor eller över 5 000 kronor.
Om uttagande av vite förordnar länsskatterätten efter anmälan av länsskattemyndigheten.
Bestämmelserna om vite i 835 andra, fjärde och femte styckena
I fråga om revision enligt tredje stycket gälleri tillämpliga delar be- stämmelserna om taxeringsrevi- sion i 3kap. 8—14 ”taxeringslagen (198900).
I 6 m 0 m . Underlåter den som har att erlägga eller att svara för erläggande av bevillningsavgift att hörsamma anmodan enligt 15 mom., får länsskattemyndigheten förelägga den försumlige lämpligt vite.
Bestämmelserna om vite i 835 och i 855 ] mom. uppbördslagen
'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z855. 2Senaste lydelse l986:1303. JSenaste lydelse l986:1303.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
samt i 865 uppbördslagen (1953:272) gälleri tillämpliga delar ( 1953:272 ) äga motsvarande till- i fråga om vite som avses i detta Iämpningi fråga om vite som avses moment.
i detta moment.
6 54 Talan mot länsskattemyndighe- Länsskattemyndighetens beslut tens beslut om fastställande av be— om fastställande av bevillningsav- villningsavgift enligt denna lag gift enligt denna lagfär överklagas föres hos kammarrätten genom be- hos länsrätten. svär.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.
”Senaste lydelse l986:1303.
4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1927:321) om utskiftningsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1927:321 ) om utskiftnings- skattl att 7 och 9 55 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
752
Vad i 114 och 116 55 taxeringsla- gen stadgas om eftertaxering till statlig inkomstskatt skall i tillämpli- ga delar lända till efterrättelse med avseende ä eftertaxering till utskift- ningsskatt. Eftertaxering till ut- skiftningsskatt mä ej ske med mindre fråga därom prövats inom fem år efter det år, bolagets upplös- ning ägt rum.
Beslut om eftertaxering till ut- skiftningsskatt skall meddelas inom fem år efter det år bolaget upplösts.
9 53 Uppgift till ledning för egen taxering (deklaration) till utskiftnings- skatt skall i enlighet med formulär, som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, innehålla upplysning angående såväl vad i bolaget tillskjutits som vad därifrån utskiftats.
Deklaration för taxering enligt 6 5 andra stycket skall lämnas efter anmaning. Härvid gäller bestäm- melserna i 51 5 första stycket tax- eringslagen (1956:623) om anma- ning att lämna självdeklaration.
Deklaration för taxering till ut- skiftningsskatt i andra fall än i andra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för bo- lags deklaration för statlig in- komstskatt finnes stadgad, utan anmaning avlämnas under det år, då taxeringen skall äga rum.
Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration avgivas av det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden mä av moderbolaget övertagas, skall deklarationen innehålla uppgifter för beräkning av det belopp var-
Deklaration för taxering enligt 6 5 andra stycket skall lämnas efter föreläggande.
Deklaration för taxering till ut- skiftningsskatt i andra fall än i andra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som gäller för bolags deklaration för statlig inkomstskatt, lämnas under det år, då taxeringen skall äga rum.
Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration lämnas av det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgetts, att utskiftningsskatteskulden får tas över av moderbolaget, skall deklarationen innehålla uppgifter för beräkning av det belopp var-
|Senaste lydelse av lagens rubrik 19871659. 2Senaste lydelse 1957:67. 3Senaste lydelse 1979z492.
Nuvarande lydelse
med moderbolagets tillskjutna be- lopp skall minskas.
I övrigt skola de uti gällande tax- eringslag rörande taxering till stat- lig inkomstskatt givna bestämmel- seri tillämpliga delar lända till ef- terrättelse även med avseende å taxering till utskiftningsskatt.
Över riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i l 5 2 mom. andra stycket, må klagan icke föras.
Föreslagen lydelse
med moderbolagets tillskjutna be- lopp skall minskas.
I övrigt gäller bestämmelserna i lagen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt tax- eringslagen (l989:00)i tillämpliga delar.
Riksskatteverkets beslut i ären- de, som avses i 1 5 2 mom. andra stycket, får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
5. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) ' dels atti ] 5 orden ” taxeringslagen (1956:623) ” skall bytas ut mot ”tax-
eringslagen (l989:00)”,
dels att 62 5 samt 75 5 1 och 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 62 5 skall utgå, dels att 3, 19, 28 och 4955, 50 5 2 mom., punkterna 2 d och 4 av anvis- ningarna till 29 5, punkt 3 av anvisningarna till 33 5 samt punkt 3 av anvisningarna till 35 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
352
Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verk- ställes, och med b e s k a t t - nin g s å r det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, el- ler, där räkenskapsår icke sam- manfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den I mars under taxeringsåret.
Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verk- ställs, och med b e s k a t t - n i n g s ä r det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, el- ler, där räkenskapsår inte sam- manfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända närmast före tax- eringsåret.
19 53
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvär— vats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 5 3-4 mom.;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på häri riket utfärda- de premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (19622381) om allmän försäkring, lagen ( 1954:243 ) om yrkesskadeförsäkring eller lagen ( 1976:380 ) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977 :265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977 :267) om krigs- skadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsin- komst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning,
'Senaste lydelse av 1 5 1984:1060 755 1 mom. 19791169 75 5 2 mom. 1953z400. 2Senaste lydelse l986:1304. 3Senaste lydelse 198721204.
vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skatteplik- tig inkomst räknas ersättning i form av pension elleri form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 325 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angi- vet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skade- ståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;
ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast- ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser drift- byggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 245 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha in- flutit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke före- legat;
ersättning jämlikt lagen ( 1956:293 ) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år;
periodiskt understöd eller därmedjämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 205 eller punkt 5 av anvisningarna till 46 5 icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;
stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (19732349), internatbi- drag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning en- ligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till del— tagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bi- drag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av föreva- rande slag;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag; lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (19581295) om sjömansskatt;
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 55 lagen om allmän försäk- ring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 5 samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;
kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962 :392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadsbidrag som avses i förordningen (l987z818) om bostadsbidrag till barnfamiljer eller förordningen (1987 2870) om bostadsbidrag till vissa hushåll utan barn;
ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid tax- ering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skatt- skyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;
ränta enligt 61 5 lagen (19412416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 5 1 och 2 mom., 69 a 5 tredje stycket eller 75 a 5 fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36 5 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22 5 tullagen (1973:670), 205 lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 5 lagen (1984:]51) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 5 lagen (19842404) om stäm- pelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 5 lagen (l984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 55 tullagen (1987 : 1065);
ränta som enligt bestämmelser- ränta som enligt bestämmelser- nai37 58mom.c)och d)taxerings- na i 3 kap. 23 5 4 och 5 lagen lagen ( 1956:623 ) inte redovisas i ( 1989:00 ) om självdeklaration och kontrolluppgift om sådan ränta kontrolluppgifter inte redovisas i för den skattskyldige under ett be- kontrolluppgift om sådan ränta
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skattningsår sammanlagt inte upp- går till 500 kronor.
för den skattskyldige under ett be- skattningsår sammanlagt inte upp- går till 500 kronor.
Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, skogs- brukare, yrkesfiskare, renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 5 och i punkt 11 av anvisningarna till 28 5.
28 54
Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:
vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor; värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushålls- medlemmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke till- hört rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit honom tillgodo.
Ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnytt- jande av materiella eller immateriella tillgångar är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av fastighet eller av tjänst.
Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.
Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettoin- täkt av rörelse.
Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.
Redovisar arbetsgivare enligt la- gen ( 1967:531 ) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 305 2 mom. tax- eringslagen (1956:623) , under den särskilda underrubriken Avdrags- gilla pensionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana pensions- åtaganden för vilkas tryggande av- dragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av an- visningarna till 29 5 denna lag. Är
Redovisar arbetsgivare enligt la- gen (1967z531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 2 kap. 23 5 lagen (198900) om självdeklaration och kontrolluppgifter, under den sär- skilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtagan- den för vilkas tryggande avdrags- rätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvis-
4Senaste lydelse 198411060.
Nuvarande lydelse
vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående be- skattningsår, räknas skillnaden som intäkt av rörelse. Finns dispo- nibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyss- nämnda intäkt dock beräknas lägst till summan av avdragsgill avsättning under året till pensions- stiftelse och avdragsgill avgift un- der året för pensionsförsäkring — varvid dock beaktas endast avsätt- ning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik —— samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattnings- år. Räknas disponibla pensions— medel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik mot- svarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som in- täkt.
Föreslagen lydelse
ningarna till 29 5 denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mind- re än motsvarande belopp vid ut- gången av föregående beskatt- ningsår, räknas skillnaden som in- täkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till sum- man av avdragsgill avsättning un- der året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring — varvid dock beaktas endast avsättning eller av- gift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild un- derrubrik — samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid ut- gången av närmast föregående be- skattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som re- dovisas under särskild underru- brik motsvarande vad som sålun- da tagits till beskattning icke räk- nas som intäkt.
Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsme- del som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum.
Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskatt- ningsårets ingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas un- der särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med ar- betsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall här- vid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen ( 1947:577 ) om statlig förmögenhetsskatt. Dis- ponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
49 55
Därest delägarna i boet efter av- liden person, som vid dödsfallet varit här i riket bosatt, levt i oskift bo och varit för sitt uppehälle hu- vudsakligen beroende av dödsbo- ets inkomst, må dödsboet efter tax- eringsnämndens eller. om besvär anförts eller ock särskildframställ— ning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, läns- rättens beprövande kunna för sena- re beskattningsår än det, då döds- fallet inträffade, tillerkännas kom- munalt grundavdrag med samma belopp, som den avlidne skulle hava åtnjutit i avdrag, därest han fortfarande levt.
Om delägarna i boet efter en av- liden person, som vid dödsfallet varit bosatt här i riket, levt i oskift bo och varit för sitt uppehälle hu- vudsakligen beroende av dödsbo- ets inkomst, kan dödsboet för se- nare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, få kommu- nalt grundavdrag med samma be- lopp, som den avlidne skulle ha fått om han fortfarande levt.
50 5 2 mom.6 För fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, utgörs den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall anges i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som inte uppgår till helt hundratal kronor, bort- faller.
Finnes skattskyldigs skatteför- måga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshän- delse, ålderdom, underhåll av and- ra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, mä efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxerings- året, länsrättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10 000 kronor.
Har den skattskyldiges skatte- förmåga under beskattningsåret varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshän- delse, ålderdom, underhåll av and- ra närstående än barn, för vilka den skattskyldige varit berättigad till allmänt barnbidrag, eller an- nan därmed jämförlig omständig- het, får den skattskyldiges taxera- de inkomst minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med yt- terligare ett efter omständigheter- na avpassat belopp, dock högst 10 000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt fått avdrag för nedsatt skatteförmåga, skal] av- drag, som avses i detta stycke,
5Senaste lydelse 19791169. ”Senaste lydelse l986:1113.
Nuvarande lydelse
Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjö-
Föreslagen lydelse
minskas med det belopp, varmed jämkning medgetts.
mansskatt åtnjutit avdrag för ned- satt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.
Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understi- git vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.
Även skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folk- pension, är — om särskilda omständigheter icke föranleda annat — be- rättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.
Vad i andra stycket sägs angåen- de tid och ordning för särskild fram- ställning om avdrag samt angående minskning av avdraget med be- lopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga motsvarande tillämpningi fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.
Vad i andra stycket sägs om minskning av avdraget med be- lopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall också tillämpasi fråga om av- drag enligt tredje och fjärde styc- kena.
Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.
Anvisningar till 29 5
2 d.7 Redovisar arbetsgivare enligt lagen (19671531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och är vad som enligt 30 5 2 mom. tax- eringslagen (1956:623) skall redo- visas under den särskilda underru- briken Avdragsgilla pensionsåta- ganden och avser sådana pensions- åtaganden för vilkas tryggande av- dragsrätt föreligger enligt bestäm- melserna i e större än motsvarande
2 d. Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967z53l) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och är vad som enligt 2 kap. 23 5 lagen (198900) om självdeklaration och kontrolluppgifterskall redovisas un- der den särskilda underrubriken Av- dragsgilla pensionsåtaganden och avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt bestämmelserna i
7Senaste lydelse 1976:1099.
Nuvarande lydelse
belopp vid utgången av föregåen- de beskattningsår, får han avdrag för skillnaden mellan de båda be— loppen.
4.8 Skattskyldig kan efter yrkan- de hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt att tills vidare få av- drag för värdeminskning av sina inventarier enligt reglerna i denna
Föreslagen lydelse
e större än motsvarande belopp vid utgången av föregående be- skattningsår, får han avdrag för skillnaden mellan de båda belop- pen.
4. Skattskyldig kan efter yrkan- de medges rätt att tills vidare få av- drag för värdeminskning av sina inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om r ä k e n - s k a p 5 e n 1 i g avskrivning. Som
anvisningspunkt om r ä k e n - s k a p 5 e n 1 i g avskrivning. Som förutsättning för detta gäller
förutsättning för detta gäller
a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;
b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;
e) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte- mässiga restvärde;
d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet fö- religger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning; samt
e) att — om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret — det bokförda värdet av inventarierna före avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga restvärde vid beskattningsårets ingång.
Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verkli- ga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall föl- jande iakttas. Har inventarierna ingåtti en rörelse, som den skattskyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämför- ligt fång, skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kun- na tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsavseende åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.
Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som an- skaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare
&Senaste lydelse 1985:1017.
medgivna avdraget. Detta skall gälla även när investeringsreserv e.d. tagits i anspråk för anskaffning av inventarier under beskattningsåret.
Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna en- ligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaff- ningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaf- fats.
Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till för- säkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under beskatt- ningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i an- ledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäkten. Av- draget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.
Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande om- ständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.
Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång tillhörde rörelsen, sedan från detta värde har avräknats en beräk- nad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skattskyldige att inventari- ernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat värde, med- ges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av detta.
Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaff- ningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur rörelsen för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 285 framgår att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av rörelse.
Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde, på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskjutan- de beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt av- gjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efter det under vilket avskrivningen i frå- ga verkställdes.
Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan av- drag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt rå-
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
kenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till rä- kenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodo- göra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.
Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgo- doräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt räken- skaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inven- tariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.
Anvisningar till 33 5
3.9 Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kost- naden för själva resan utan jämväl för den 6 k nin g i levnadskost- naden, som den skattskyldige kan hava fått vidkännas på den grund, att han vistats utom sin vanliga verksamhetsort, såsom för hotell- rum, ö k a d kostnad för föda o.s.v. Därest i tjänst, som avses i punkt 4 andra stycket av anvis- ningarna till 32 5, anvisats särskild ersättning för kostnaderna, får av- drag dock icke äga rum. Havajäm- likt 25 5 första stycket 3) taxerings- lagen traktamentsersättningar och andra ersättningar icke upptagits såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostna- derna avdragas.
3. Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kost- naden för själva resan utan jämväl för den 6 k ni n g i levnadskost- naden, som den skattskyldige kan hava fått vidkännas på den grund, att han vistats utom sin vanliga verksamhetsort, såsom för hotell- rum, 6 k a d kostnad för föda o.s.v. Därest i tjänst, som avses i punkt 4 andra stycket av anvis- ningarna till 32 5, anvisats särskild ersättning för kostnaderna, får av- drag dock icke äga rum. Har enligt 2 kap. 14 5 3 lagen (198900) om självdeklaration och kontrolluppgif- ter traktamentsersåttningar och andra ersättningar icke upptagits såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostna- derna avdragas.
I första stycket avsedd ökning i levnadskostnaden skall, där den skatt- skyldige icke visar större ökning, anses hava uppgått till ett belopp mot- svarande den ersättning som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens täckande (traktamente), dock högst till belopp som i enlighet med vad
9Senaste lydelse l986:1244.
nedan i detta stycke sägs motsvarar största normala ökning i levnads- kostnaden. Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår ett belopp (normalbelopp) motsvarande största normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Har resan varit förenad med övernattning skall den anses hava varat det antal dygn som motsvarar antalet övernattningar. Har resan ägt rum utan samband med övernattning skall såsom största nor- mala ökning i levnadskostnaden räknas: fyra tiondels normalbelopp, när förrättningen varat mer än tio timmar i följd, samt två tiondels nor- malbelopp, när förrättningen eljest varat mer än fyra timmar i följd. Omfattar vistelse på en och samma ort längre tid än 15 dygn i följd, skall från och med det sextonde dygnet såsom största normala ökning i lev- nadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbeloppet. Vid 1984— 1989 års taxeringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen fortlöpande haft sin arbetplats förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verksamhetsorten under längre tid än två år för tid därefter såsom största normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppet som avser kost vid förrättning som pågått längre tid än 15 dygn ökat med faktisk kostnad för logi på arbetsorten. Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen i en och samma tjänst varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda tjänst under beskattningsåret; dock att i fråga om avdrag för ökning i levnadskostnaden från och med det sextonde dygnet i följd på en och samma ort eller under förrättning å utrikes ort levnadskostnadsökningen må beräknas för varje förrättning för sig.
Avdrag för ökade levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart på den grund, att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den, där han har sin bostad. Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har tjänst eller anställning, eller antagit arbete, som skall utföras på annan ort än den, där han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag medgives dock för det fall, att anställningen avser endast en kortare tid eller skall bedrivas å flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen kan ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta till den ort, där arbetet skall utföras.
Oavsett vad i nästföregående stycke sägs äger skattskyldig, som på grund av sitt arbete bosatt sig på annan ort än den där hans familj är bosatt, därest det med avseende på makes förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa familjebostad eller annan därmed jämförlig omständighet icke skäligen kan ifrågasättas, att familjen skall avflytta till den skattskyl- diges bostadsort, åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föranledes av den skilda bosättningen. Om båda makarna äro berättiga- de till sådant avdrag, skall, där makarna ej överenskommit om annan fördelning, det sammanlagda avdraget tillkomma dem hälften var. Vad här sagts skall, såvitt avser makar, icke äga tillämpning i fall som i 52 5 2 mom. sägs.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar till 35 5
3.10 Har egendom avyttrats mot vederlag i form av en livsvarig livränta skall intäkten beräknas till det kapitaliserade värdet av livräntan med tillämpning av tabell 111 till lagen ( 1947:577 ) om statlig förmögenhets- skatt. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död bestäms kapitalvärdet efter den äldstes levnadsålder. Skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död be- räknas värdet efter den yngstes ålder. Har i överlåtelseavtalet överenskommits att livräntan skall utgå livsva- rigt, dock högst ett avtalat antal år, bestäms intäkten med tillämpning av tabell II till lagen om statlig förmögenhetsskatt med utgångspunkt i det antal år livräntan högst skall utgå om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är lägre än vad som följer av första stycket. Skall livrän- tan i stället utgå livsvarigt, dock minst ett avtalat antal år, bestäms intäk- ten med tillämpning av tabell II till nämnda lag om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är högre än vad som följer av första stycket.
Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar
Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar
inom fem år från utgången av det år skattskyldighet inträdde på grund av avyttringen får som in- täkt i stället för vad som anges i första och andra styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäkten därmed blir lägre. 1 fall som nu sagts får talan föras genom besvär i särskild ordning inom fem år efter tax- eringsåret om sådan ändring av taxeringen som föranleds av döds- fallet. Motsvarande rätt tillkommer taxeringsintendent som för talan till den skattskyldiges förmån. Ifråga om besvär som här avses gäller 103 och 104 55 taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar.
inom fem år från utgången av det år skattskyldighet inträdde på grund av avyttringen får som in- täkt i stället för vad som anges i första och andra styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäkten därmed blir lägre.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.
'OSenaste lydelse 19841498.
6%m%m1
Lag om ändring i lagen (19331395) om ersättningsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1933 :395) om ersättningsskatt' dels att 5 och 6 55 skall upphöra att gälla, dels att 4, 7 och 8 55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
452
Fråga om taxering till ersätt- ningsskatt prövas, efter framställ- ning från länsskattemyndighet, av den länsrätt, som har att upptaga besvär rörande företagets taxering till statlig inkomst- och förmögen- hetsskatt.
Framställning om taxering skall ske hos länsrätten senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för sin in- komst under deti ] 5 avsedda verk- samhetsåret.
Fråga om taxering till ersätt- ningsskatt prövas av den skatte- myndighet som skall taxeraföreta- get till statlig inkomstskatt.
Taxeringsbeslut skall meddelas senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skulle ha taxe- rats till statlig inkomstskatt för sin inkomst under det i 1 5 avsedda verksamhetsåret.
753
Därest företaget före augusti månads utgång året efter det, då ersättningsskatt påförts företaget, till delägarna utdelar sålunda be- skattat belopp, må restitution ske av dårå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas av läns- rätt, som i 4 5 sägs, och verkställes av länsskattemyndigheten. Till länsrätten ställd ansökan om så- dan restitution skall senast den 1 september vara inkommen till rät- tens kansli.
Om företaget före augusti må- nads utgång året efter det, då er- sättningsskatt påförts företaget, utdelar det beskattade beloppet till delägarna, skall därpå belöpande ersättningsskatt betalas tillbaka. Beslut om återbetalning fattas av den skattemyndighet som taxerat företaget till ersättningsskatt. An- sökan om återbetalning skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 1 september.
Vid bedömande av frågan, huruvida utdelningen avsett genom ersätt- ningsskatt beskattat belopp, skall iakttagas, att senare intjänad vinst, i den mån den ej använts för lagstadgad avsättning till reservfond eller för erforderlig avsättning till på vinsten belöpande skatter, skall anses utde- lad före tidigare intjänad vinst.
Å medel, som ienlighet med vad ovan sagts restitueras, utgår ej rän- ta.
På belopp, som betalas tillbaka, utgår inte ränta.
lSenaste lydelse av lagens rubrik 198411077. ZSenaste lydelse l986:1305. 3Senaste lydelse l986:1305.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 5 Med iakttagande av vad ovan 1 övrigt gäller för taxering till er- stadgats skola taxeringslagens be- sättningsskatt taxeringslagens stämmelser om taxering till statlig (1989:00)bestämmelser i tillämpli- inkomst- och förmögenhetsskatt i ga delar. tillämpliga delar lända till efterrät-
telse med avseende å taxering till
ersättningsskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
7. Förslag till Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1941:416 ) om arvsskatt och gåvoskattl att 67 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
67 52
Skattskyldig eller annan må av beskattningsmyndighet genom vite till- hållas att fullgöra vad enligt denna lag åligger honom, dock ej såvitt avser gäldande av fastställd skatt.
Underrätt må vid vite tillhålla den, som uppgivit dödsbo, att med ed fästa riktigheten av lämnade uppgifter. Edgång må åläggas jämväl del- ägare eller efterlevande make, som ej uppgivit boet, ävensom annan, som med boet tagit befattning.
Bestämmelserna i 123 5 tax- Vite får inte föreläggas staten, eringslagen (1956:623) skall tilläm- kommun eller annan menighet eller pas vid vitesföreläggande enligt tjänsteman i tjänsten. denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
lSenaste lydelse av lagens rubrik l974:857. 2Senaste lydelse l974:857.
8 Förslag till Lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1946:324 ) om skogsvårdsav- gift' att 2 och 3 55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 52 Skogsvårdsavgiften är för varje beskattningsår 8 promille av skogs- bruksvärdet. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskatt- ningsåret, skall underlaget för avgiften jämkas med hänsyn härtill.
Skogsvårdsavgtft utgår i helt an- tal kronor. A vgiftsbeloppet avrun- das till närmast lägre krontal.
3 53 Vad som föreskrivs i 15 5 2 mom. Ifråga om förfarandet för att be- första stycket lagen ( 194 7.5 76) om stämma underlaget för skogsvårds- statlig inkomstskatt om ansvarighet avgift gäller taxeringslagens för sådan skatt gäller också beträf- (198900) bestämmelser.
fande skogsvårdsavgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
'Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:185. 2Senaste lydelse 19861491. 3Senaste lydelse 19861491.
9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1947:576 ) om statlig inkomst- skattl
dels att 10 b 5, 13 5 samt 15 5 1 och 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 13 5 skall utgå, dels att 2 5 4 mom., 75 5 mom., 9 5 2 mom. och 1055 mom. skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 mom.2 Bestämmelserna i andra — åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt
1. 14 kap. 8 5 aktiebolagslagen (1975 :1385) under förutsättning att inget av bolagen bedriver handel med fastigheter eller penningrörelse,
2. 12 kap. 1 och 3 55 lagen (l987:667) om ekonomiska föreningar under förutsättning att ingen av föreningarna bedriver handel med fastigheter eller annan penningrörelse än sådan som består i att förvalta medlem- marnas medel,
3. 11 kap. 1 och 2 55 bankaktiebolagslagen (19872618), 4. 7 kap. 1 och 2 55 sparbankslagen (1987:619) , 5. 10 kap. 1 och 2 55 föreningsbankslagen (l987:620). I-Iar lager, fordringar och liknande tillgångar i rörelse hos det överta- gande företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskatt- ningsavseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.
Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, pa- tenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och överta- gande företag utgjort en skattskyldig.
Har inventarier eller andra till- gångar som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig av- skrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, får det övertagande företaget efter yrkan- de hos taxeringsnämnd eller, om be- svär har anförts, hos länsrätt med- ges rätt att även efter fusionen till- lämpa räkenskapsenlig avskriv- ning. Som förutsättning gäller att
Har inventarier eller andra till- gångar som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig av- skrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, får det övertagande företaget medges rätt att även efter fusionen tillämpa rä- kenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskill- naden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen ge-
lSenaste lydelse av lagens rubrik 19742770 10 b 5 l982:416 13 5 1957160 155 1 mom. 1979zl71. 2Senaste lydelse 198721149.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
mellanskillnaden tas upp som in- nomförs eller, om företaget begär täkt under det beskattningsår då det, med en tredjedel för nämnda fusionen genomförs eller, om före- beskattningsår och vart och ett av taget begär det, med en tredjedel de två närmast följande åren. för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast föl- jande åren.
Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande före- tag utgjort en skattskyldig.
Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.
Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför- lust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag ut- gjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshy- poteksföreningar samt då ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag.
Restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt 1 mom. andra stycket skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för det överlåtande företaget, skall i stället utgöra skattepliktig intäkt för det övertagande företaget. Vidare får det övertagande företaget avdrag för skatt som skulle ha varit avdragsgill för det överlåtande företaget enligt 4 5. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget inte tar upp beloppet till beskattning respektive avstår från att yrka avdrag.
Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk för- ening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall — där ej annat följer av bestämmelserna i 355 3 mom. åttonde stycket kommunalskattelagen (1928:370)— beskattning av realisations- vinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värde- papper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall det företag som övertagit aktien eller andelen anses ha förvärvat den vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det företag som överlåtit aktien eller andelen. Om överlåtelsen sker till ut- ländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelser-
na i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttringar av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.
Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening en till- gång och skulle vid en försäljning av tillgången köpeskillingen ha varit skattepliktig i förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomst som om tillgången sålts till ett pris motsvarande tillgångens verkliga värde vid utskiftningen. Vad nu sagts gäller inte vid utskiftning i samband med sådan fusion som avses i första stycket.
Har aktiebolag eller ekonomisk förening mottagit utdelning i form av tillgång, för vilken det utdelande företaget vid avyttring skulle ha beräk- nat vinst eller förlust enligt 35 och 36 55 kommunalskattelagen , och är mottagande företag frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt 7 5 8 mom., skall skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisa- tionsförlust vid avyttring av tillgången liksom värdeminskningsavdrag beräknas som om det utdelande företaget och det mottagande företaget utgjort en skattskyldig.
7 5
5 mom.3 Ideella föreningar som uppfyller i fjärde stycket angivna vill- kor frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet och rörelse. Sådana föreningar är också frikallade från skatt- skyldighet för inkomst av fastighet som tillhör föreningen och som har använts på sätt anges i 3 kap. 4 5 fastighetstaxeringslagen (1979: 1 152) och för sådan inkomst av fastighet och av rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens all- männyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet, utom inkomster som avses i 7 mom., och av rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.
Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplå- telse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade perso- ner. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlem- marna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exem- pelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer för- friskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksam- het, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål.
3Senaste lydelse 198711149.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försälj- nings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att till- handahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d.
En ideell förening är skattebefriad enligt första stycket om
a) föreningen har till huvudsakligt syfte att — utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen — främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella än- damål,
b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutan- de tillgodoser ändamål som anges under a,
c) föreningen inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller för- eningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det, samt
d) föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkast- ningen av föreningens tillgångar.
Länsskattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket (1 angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst— eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de beskattnings- år medgivandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överkla- gas genom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad från det föreningen fick del av det överklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får inte överklagas.
Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anlägg- ningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.
Har förening inte inom föreskri- ven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt fem- te eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet vill- kor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet
Har förening inte inom föreskri- ven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt fem- te eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet vill- kor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet
Nuvarande lydelse
avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i
Föreslagen lydelse
avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap. 16 och 1755 samt 6 kap. 18 5 taxeringslagen (1989.00)i tillämp- liga delar.
115 och 11655 taxeringslagen (l956.'623)i tillämpliga delar.
Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 145 lagen ( 1987:668 ) om införande av lagen ( 1987:667 ) om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening.
Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, efter ansökan för- klara att förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av den- na lag skall anses jämställd med förening som avses i första stycket. Sådant beslut får, när omständigheterna ger anledning till det, av riks- skatteverket återkallas. Beslut, som riksskatteverket meddelat enligt det- ta stycke, får inte överklagas.
9 5 2 mom.4 För fysisk person, som har varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, utgörs den beskattningsbara inkoms- ten av den taxerade inkomsten minskad med statligt grundavdrag.
Har den skattskyldiges skatte- förmåga varit väsentligen nedsatt under beskattningsåret av sådan anledning, som anges i 505 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370), får — efter taxerings- nämndens eller, om besvär anförts eller om särskild framställning där- om gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, länsrättens prövning —— den skattskyldiges tax- erade inkomst minskas, förutom med statligt grundavdrag, med yt- terligare avdrag enligt bestämmel- serna i nämnda lagrum.
Har den skattskyldiges skatte— förmåga varit väsentligen nedsatt under beskattningsåret av sådan anledning, som anges i 505 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) , får den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, för- utom med statligt grundavdrag, med ytterligare avdrag enligt be- stämmelserna i nämnda lagrum.
Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och
utgör beskattningsbar inkomst.
För förening, som äger rätt till grundavdrag enligt 8 5, utgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med
statligt grundavdrag.
4Senaste lydelse l986:508.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
105
5 m 0 m . 5 Underskott av jord- bruksfastighet, annan fastighet som avses i 24 5 1 mom. kommu- nalskattelagen (1928:370) eller rö- relse får — om den skattskyldige yrkar det — avräknas vid beräk- ning av underlag för tilläggsbe- lopp vid en senare taxering, dock högst med belopp motsvarande den vid taxeringen fastställda in- komsten av samma förvärvskälla. Avräkning får ske senast vid den taxering som sker sjätte året efter det då taxering för underskottsåret har ägt rum. Avräkningen får för- delas på två eller flera år. Avräk- ning får ske bara för underskott som har uppkommit under be- skattningsår för vilket den skatt- skyldige enligt 22 5 1 mom. första stycket 3 eller 4 eller tredje stycket taxeringslagen (1956:623) har varit skyldig att avlämna självdeklara- tion och även har fullgjort deklara- tionsskyldigheten under taxerings- året. Den skattskyldige skall visa i vad mån rätt till avräkning förelig- ger.
5 m 0 m. Underskott av jord- bruksfastighet, annan fastighet som avses i 24 5 1 mom. kommu- nalskattelagen (1928:370) eller rö- relse får —- om den skattskyldige yrkar det - avräknas vid beräk- ning av underlag för tilläggsbe- lopp vid en senare taxering, dock högst med belopp motsvarande den vid taxeringen fastställda in- komsten av samma förvärvskälla. Avräkning får ske senast vid den taxering som sker sjätte året efter det då taxering för underskottsåret har ägt rum. Avräkningen får för- delas på två eller flera år. Avräk- ning får ske bara för underskott som har uppkommit under be- skattningsår för vilket den skatt- skyldige enligt 2 kap. 5 5 första stycket 1 eller tredje stycket eller 9 5 första stycket 3 lagen (198900) om självdeklaration och kontrolluppgif- ter har varit skyldig att avlämna självdeklaration och även har full- gjort deklarationsskyldigheten un— der taxeringsåret. Den skattskyldi- ge skall visa i vad mån rätt till av- räkning föreligger.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.
sSenaste lydelse l984:1087.
10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1947:577 ) om statlig förmö-
genhetsskattl dels att 11 53 mom., 13 5 samt 15 5 1 och 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 13 5 skall utgå.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.
lSenaste lydelse av lagens rubrik 1974:859 11 53 mom. l953:276 13 5 1957:65 15 5 1 mom. 1979:172.
11. Förslag till Lag (1951z442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19512442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor'
dels att 11 5 skall upphöra att gälla, dels att i 1 och 9 55 ordet ”riksskatteverket” skall bytas ut mot ”rätts-
nämnden”,
dels att i 5 5 ordet ”länsskattemyndighet” skall bytas ut mot ”riksskat-
teverket”,
dels att 2-4 och 6-8 55 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
252
Förhandsbesked sökes skriftli- gen hos riksskatteverket. Ansökan må icke ingivas senare än den dag, då deklaration senast skall avläm- nas till ledning för taxering varom fråga är. Ansökan om förhandsbe- sked rörande tillämpning av för- ordningen om ersättningsskatt må, därest beskedet är avsett att åbero- pas vid sådan taxering till ersätt- ningsskatt som kan föranledas av beslutad vinstdisposition för visst verksamhetsår, icke ingivas efter den dag, då sökanden senast är pliktig avlämna deklaration till led- ning för taxering till statlig in- komstskatt för inkomst under sam- ma verksamhetsår.
Vid ansökan skall fogas all den utredning i ärendet, som står sö- kanden till buds. Efter anmaning av riksskatteverket eller hos verket anställd tjänsteman är sökanden skyldig, i den mån sådant är för honom möjligt, att inom i anma- ningen angiven tid inkomma med de ytterligare upplysningar, som finnas erforderliga för meddelande av förhandsbesked, vid äventyr att ansökningen eljest avvisas.
Förhandsbesked söks skriftligen hos rättsnämnden. Ansökan får inte ges in senare än den dag, då deklaration senast skall lämnastill ledning för taxering varom fråga är. Ansökan om förhandsbesked rörande tillämpning av lagen ( 1933:395 ) om ersättningsskattfår, om beskedet är avsett att åberopas vid sådan taxering till ersättnings- skatt som kan föranledas av beslu- tad vinstdisposition för visst verk- samhetsår, inte ges in efter den dag, då sökanden senast är skyldig att lämna deklaration till ledning för taxering till statlig inkomst- skatt för inkomst under samma verksamhetsår.
Vid ansökan skall fogas all den utredning i ärendet, som står sö- kanden till buds. Efterföreläggan- de av rättsnämnden är sökanden skyldig, i den mån sådant är för honom möjligt, att inom iföreläg— gande! angiven tid komma in med de ytterligare upplysningar, som behövs för att meddela förhandsbe- sked, vid äventyr att ansökningen annars avvisas.
353
Över inkommen ansökan skall, där ej denna omedelbart avvisas
Över inkommen ansökan skall, om denna inte omedelbart avvisas
'Senaste lydelse av lagens rubrik 19801866 1 5 l984:1089 5 5 1986:1290 9 5 19842359 1151986:1290. 2Senaste lydelse 1970:9l4. 3Senaste lydelse l986:1290.
Nu varande lydelse
jämlikt 4 5 första stycket, yttrande inhämtas av länsskattemyndighet, som är behörig att taga befattning med ifrågavarande taxering. Avser ansökningen fråga av särskilt in- tresse för kommun, mä denna be— redas tillfälle att avgiva yttrande över ansökningen. Riksskatteverket äger, där så fin- nes påkallat, bereda sökanden ävensom vederbörande länsskatte- myndighet tillfälle att muntligen lämna upplysningar inför verket.
Föreslagen lydelse
jämlikt 4 5 första stycket, riksskat- teverket yttra sig. Avser ansökning- en fråga av särskilt intresse för kommun,fårdenna beredas tillfäl- le att yttra sig över ansökningen.
Rättsnämndenfår, när det är på- kallat, bereda sökanden och riks- skatteverket tillfälle att muntligen lämna upplysningar inför nämn- den.
454
Finner riksskatteverket med hänsyn till ansökningens innehåll förhandsbesked icke böra medde- las, skall ansökningen avvisas.
Upptages ansökningen till pröv- ning, meddelar verket, i den om- fattning sådantfinnes böra ske, be- sked huru den till verket hänskjut- na frågan skall vid taxering bedö- mas. Da'rest särskilda omständig- heter icke till annat föranleda, må i förhandsbeskedet angivas allenast de grunder, som skola följas vid taxeringen.
Finner rättsnämnden med hän- syn till ansökningens innehåll att förhandsbesked inte bör meddelas, skall ansökningen avvisas.
Tas ansökningen upp till pröv- ning, meddelar nämnden, i den omfattning det anses böra ske, be- sked hur den till nämnden hän- skjutna frågan skall bedömas vid taxering. Om inte särskilda om- ständigheter föranleder annat, skall i förhandsbeskedet anges en- dast de grunder, som skall följas vid taxeringen.
655
Över beslut, varigenom riksskat- teverket meddelat förhandsbesked, må besvär anföras av sökanden och vederbörande länsskattemyndig- het. Rätt att anföra besvär tillkom- mer även vederbörande kommun och landstingskommun, om för- handsbeskedet avser taxering av fastighet eller såvitt detsamma av- ser taxering till kommunal in- komstskatt. Besvär som nu sagts skola upptagas och avgöras av rege- ringsrätten.
Över beslut, varigenom riks- skatteverket avvisat ansökan om
Beslut om förhandsbesked får överklagas hos regeringsrätten av
I . sökanden
2. riksskatteverket
3. kommun och landstingskom- mun ifråga om taxering av fastig- het eller taxering till kommunal in- komstskatt.
Beslut varigenom rättsnämnden avvisat ansökan om förhandsbe-
”Senaste lydelse 1970:9l4. 5Senaste lydelse l986:1290.
Nuvarande lydelse
förhandsbesked, må besvär ej an- föras.
Föreslagen lydelse
sked får inte överklagas.
756
Besvär enligt 65 första stycket skall anföras inom en månad från den dag, då klaganden erhållit del av förhandsbeskedet.
En skrivelse med överklagande enligt 65 första stycket skall ha kommit in inom en månad från den dag, då klaganden fått del av för- handsbeskedet.
857
Av riksskatteverket meddelat förhandsbesked eller, om besvär däröver anförts, regeringsrättens i anledning av besvären meddelade beslut skall lända till efterrättelse vid taxering, som med beskedet avses, om och i den mån den, på vilkens begäran förhandsbeskedet meddelats, därom framställer yr- kande. Därvid har denne att med- dela erforderliga upplysningar till bedömande av beskedets tillämp- lighet.
Vad i första stycket är stadgat skall dock icke gälla, därest efter beskedets lämnande vidtagits för- fattningsändring av beskaffenhet att på verka taxeringen i det avseen- de beskedet angår.
Av rättsnämnden meddelat för- handsbesked eller, om det överkla- gats, regeringsrättens i anledning av överklagandet meddelade be- slut skall följas vid den taxering, som avses med beskedet, om och i den mån den, på vilkens begäran förhandsbeskedet meddelats, yr- kar det. Denne skall lämna de upp- lysningar som behövs för att bedö- ma beskedets tillämplighet.
Vad som sägsi första stycket gäl- ler dock inte om författningsänd- ring efter det att beskedet lämnats påverkar den fråga som beskedet avser.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.
(*Senaste lydelse 19841359. 7Senaste lydelse 1971 :312.
12. Förslag till Lag om åldring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldgheten för den som icke tillhör svenska kyrkan
Härigenon föreskrivs i fråga om lagen ( 1951:691 ) om viss lindring i skattskyldigieten för den som icke tillhör svenska kyrkan' att i 5 5 ordet ”beskattningsnämnd” skall bytas ut mot ”skattemyndighet”.
Denna la; träder i kraft den ljanuari 1991.
]Senaste lydelse av 55 1967:633.
13. Förslag till Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1951:763 ) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst'
dels att 6, 7 och 9 55 skall upphöra att gälla, dels att 4 och 8 55 samt anvisningarna till 4 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
452
Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning en- ligt l 5, har att därom göra ansö- kan. I fråga om sådan ansökan och beslut i anledning därav skall vadi taxeringslagen (1956:623) är före- skrivet om yrkanden och beslut rö- rande taxering tillämpas, om icke annat följer av bestämmelserna i denna lag.
Skattskyldigfår ansöka om skat- teberäkning enligt 1 5. I fråga om sådan ansökan och beslut i anled- ning därav gällerbestämmelserna i lagen (198900) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt i tax- eringslagen (198900), om inte an- nat följer av denna lag.
853
Föreligger förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 5 först ef- ter meddelandet av sådant beslut av länsrätt, kammarrätt eller rege- ringsrätten, som i 7 5 sägs, eller har den beräknade ackumulerade in- komsten höjts genom sådant be- slut, äger den skattskyldige inkom- ma med ansökan enligt 45 inom ett år från det ifrågavarande beslut meddelades. Detsamma gäller i fråga om beslut som meddelas av taxeringsnämnd eller av lokal skat- temyndighet enligt 72 a eller 72 b 5 taxeringslagen (1956:623) , om för- utsättningar för skatteberäkning enligt 1 5 föreligger först efter med- delandet av beslutet.
Ager skattskyldig enligt 99 5 tax- eringslagen (1956:623) i särskild ordning anföra besvär hos länsrätt, får han tillika inom där angiven tid inkomma med ansökan enligt 4 5.
Föreligger förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 5 först ef- ter beslut av skattemyndighet eller förvaltningsdomstol eller har den beräknade ackumulerade inkoms- ten höjts genom sådant beslut, får den skattskyldige komma in med ansökan enligt 4 5 inom ett år från det att beslutet meddelades, om inte längre tid för ansökan följer av bestämmelserna i taxeringslagen (198900).
'Senaste lydelse av lagens rubrik l974:860 6 5 1979:l73 7 5 1983:445 9 5 19831445. 2Senaste lydelse l986:1292. 3Senaste lydelse l986:1292.
Nu varande lydelse
Har skatteberäkning enligt 1 5 skett och visas att skatteberäkning- en med hänsyn till sedermera framkomna omständigheter har grundats på oriktiga förutsättning- ar, äger vederbörande länsskatte- myndighet i särskild ordning anföra besvär rörande skatteberäkningen. Härvid tillämpas bestämmelserna i 103 5 taxeringslagen (1956:623) . Ny skatteberäkning i anledning av besvär som nu sagts får icke verk- ställas med mindre fråga därom prövats inom fem år efter utgången av det kalenderår, under vilket den ansökan, som har föranlett skatte- beräkningen enligt 1 5, har inkom- mit till taxeringsnämnden eller länsrätten. Har den skattskyldige avlidit, får sådan ny skatteberäk- ning som här avses icke verkställas med mindre fråga därom har prö- vats inom två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bo- uppteckning efter honom har blivit ingiven för registrering.
Föreslagen lydelse
Har skatteberäkning enligt 15 skett och visas att skatteberäkning- en med hänsyn till sedermera framkomna omständigheter har grundats på oriktiga förutsättning- ar, får skattemyndigheten besluta om ny skatteberäkning inom fem år efter utgången av det kalender- år, under vilket den ansökan, som har föranlett skatteberäkningen enligt 1 5 kom in till skattemyndig- heten. Har den skattskyldige avli- dit, skall beslut om ny skatteberäk- ning fattas inom två år efter ut— gången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom getts in för registrering.
Anvisningar till 4 54
Ansökan om skatteberäkning görs hos den taxeringsnämnd, som har att åsätta den skattskyldige tax- ering till statlig inkomstskatt för det taxeringsår, då inkomsten tas till beskattning. Ansökan bör göras i den skattskyldiges själv- deklaration. Skattskyldig som icke har kommit in med ansöknings- handling före utgången av novem- ber månad under taxeringsåret får göra ansökan om skatteberäkning hos den länsrätt som har att uppta- ga besvär rörande den taxering som förut har sagts. Ansökningshand— lingen skall, med undantag för fall som i8 eller 9 5 sägs, före utgången
Ansökan om skatteberäkning görs hos den skattemyndighet som skall besluta om taxering till statlig inkomstskatt för det taxeringsår, då inkomsten tas till beskattning. Ansökan bör göras i den skattskyl- diges självdeklaration.
4Senaste lydelse l986:1292.
Nuvarande lydelse
av året efter taxeringsåret ha kom- mit in till lokala skattemyndigheten i det fögderi där den skattskyldiges hemortskommun för det taxerings- år dä inkomsten tas till beskattning är belägen. Den omständigheten att ansökningshandlingen har getts in till en annan taxeringsnämnd eller lokal skattemyndighet än nu har sagts eller till en länsskattemyndig- het eller en länsrätt, utgör inte hin- der för ärendets prövning. Hand- lingarna skall då omedelbart över- sändas till den taxeringsnämnd el- ler lokala skattemyndighet som skall ta emot ansökningen.
Har ansökningshandlingen kom- mit in till taxeringsnämnd inom fö- reskriven tid men efter utgången av september månad under taxerings- året får taxeringsnämnden, när ärendets särskilda beskaffenhet på- kallar det, genom särskilt beslut överlämna ärendet till den lokala skattemyndigheten för prövning av länsrätten.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången i fråga om ackumulerad inkomst som skall tas till beskattning vid 1991 års taxering.
14. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (l953:272)' dels att 49 5 5 mom. och 72 a 5 skall upphöra att gälla, delsatti 1 5, 2 5 1 mom. och 4 mom., 13 5, 27 53 mom. samt68 54 mom. orden ” taxeringslagen (1956:623) ” skall bytas ut mot ” taxeringslagen (l989:00)”,
dels att i 2 5 2 mom. ordet ”taxeringsnämnds” skall bytas ut mot ”skat- temyndighets”,
dels att 3 5 2 mom. 1, 22 5, 27 5 1 mom., 30 5, 49 5 1-4 mom., 50, 72 och 73 55, 785 1 mom., 83 5, 85 5 1 mom., 865 1 mom. och 86 a 5 samt punk- terna 1-3 av anvisningarna till 49 5 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 62 a, 86b och 86 c 55, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 5 2 mom.
1.2 Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av vad nedan i detta moment ochi 10 5 sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans hu- vudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbets- anställning hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse. Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension, livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom, ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, samt undantagsför- måner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämför- lig periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 5 kommunalskat- telagen är berättigad till avdrag. Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell, som avses i 4 5, eller enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40 5. Beträffande preliminär A-skatt för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12 av anvisningarna till 325 kommunalskattelagen må regeringen föreskriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skattemyndighet föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräk- nas å viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten. Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jäm- väl för annan inkomst eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda, föreskriva att preliminär A-skatt skall erläggasjämväl för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Därvid
'Lagen omtryckt l972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 19741771 1 5 l984:1056
25 1 mom. 1986:1288 2 5 2 mom. l984:669 254 mom. 19861514 13 5 1982:1209 27 5 3 mom. 19851404 49 5 5 mom. l979z999 68 5 4 mom. l986:1288 72 a 5 1974t77l. 2Senaste lydelse l986:1288.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss pro- cent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.
Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter, må lokal skattemyndighet före- skriva, att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.
Öretal som uppkommer vid be- räkning av skatteavdrag skall jäm- nas till närmast högre hela krontal.
Skatteavdrag skall beräknas i helt antal kronor, varvid öretal bort-
faller.
22 53
Lokal skattemyndighet beslutar ifråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av prelimi- när B-skatt och slutlig, kvarståen- de och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för egenavgifter.
Beslut som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyn- digheten i det fögderi där hemorts- kommunen är belägen. Om den skattskyldige saknar hemortskom- mun beslutar lokala skattemyndig- heten i Stockholms fögderi.
Lokal skattemyndighet beslutar ifråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av prelimi- när B-skatt och slutlig, kvarståen- de och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet eller länsskatte- myndighet fastställer avgiftsunder- lag för egenavgifter.
Beslut som avses i första stycket meddelas av skattemyndighet inom vars verksamhetsområde den skatt- skyldiges hemortskommun är belä- gen. Om den skattskyldige saknar hemortskommun beslutar lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi.
Länsskattemyndigheten medverkar i debiteringsarbetet enligt före-
skrifter som meddelas av regeringen.
27 5 1 mom! Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas: att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;
att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebe- loppet vid öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;
att egenavgifter enligt lagen ( 1981:691 ) om sociala vgifter debite-
att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, samt
3Senaste lydelse l986:1288. 4Senaste lydelse l984z361.
Nuvarande lydelse
ras på grundval av uppgifter om för- säkringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskas- san, varvid öretal bortfaller; samt
att i l 5 nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera annuiteter, summan av dessa på- förs i helt antal kronor, varvid öre- tal bortfaller.
Föreslagen lydelse
att skatt påförs i helt antal kro- nor, varvid öretal bortfaller.
30 55
Skall enligt 11 kap. 6 5 första styc- ket lagen (1962z381) om allmän för- säkring pensionspoäng för visst års inkomst av annat förvärvsarbete tillgodoräknas den skattskyldige trots att tilläggspensionsavgift för året inte till fullo betalas inom den tid som anges i 29 5 andra stycket, får länsrätten efter framställning från den skattskyldige eller, om denne avlidit, dödsboet medge be- frielse helt eller delvis från skyldig- het att betala avgiften, om ömman- de omständigheter föreligger.
Skall enligt 11 kap. 6 5 första styc- ket lagen ( 1962:381 ) om allmän för- säkring pensionspoäng för visst års inkomst av annat förvärvsarbete tillgodoräknas den skattskyldige trots att tilläggspensionsavgift för året inte till fullo betalas inom den tid som anges i 29 5 andra stycket, får skattemyndigheten efter fram- ställning från den skattskyldige medge befrielse helt eller delvis från skyldighet att betala avgiften, om ömmande omständigheter fö- religger.
Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bode/ägare, som vid hans död varit beroende av honom för sin försörjning och skall dödsboet efter dödsfallet betala kvarstående eller tillkommande skatt, får skattemyndigheten efter framställning helt eller delvis befria dödsboet från skyldigheten att beta- la skatten, om det föreligger öm- mande omständigheter. Befrielse får avse skatt, som påförts den av- lidne eller, såvitt angår det beskatt- ningsår varunder dödsfallet inträf- fade, oskift dödsbo efter honom. Befrielsefår inte avse skatt som på- förts på grund av eftertaxering och som rätteligen skulle ha betalats före dödsfallet.
5Senaste lydelse l984:669.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
495
l m 0 m . 6 Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten be- viljas anstånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta,
1 ) om länsskattemyndigheten har anfört besvär över taxeringen med yrkande om ändring till den skatt- skyldiges förmån: till det belopp som betingas härav,
2) om den skattskyldige har an- fört besvär över taxeringsnämndens beslut om taxering och länsskatte- myndigheten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd eller det — utan att yttran- de har inhämtats från länsskatte- myndigheten — kan med skäl antas att besvären kommer att bifallas helt eller delvis: till det belopp som betingas härav,
3) om den skattskyldige har an- fört besvär över länsrätts eller kam- marrätts beslut om taxering och länsskattemyndigheten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller ansökan om anstånd: till det belopp som betingas härav,
4) om taxeringen har blivit oriktig på grund av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som betingas av förbi- seendet,
5) om den skattskyldige har taxe- rats på mer än en ort för samma in- komst eller förmögenhet: till det be- lopp som svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har på- förts med anledning av taxeringen,
6) om avgiftsunderlag för egenav- gifter har bestämts tillför högt be- lopp: till det belopp som betingas av felaktigheten,
7) om skatt har påförts obehöri- gen eller medför högt belopp på
1 m 0 m . Skattemyndigheten får medge skattskyldig anstånd med att betala skatt, kvarskatteav- gift eller ränta som kan antas kom- ma att avkortas.
(Senaste lydelse l986:1288.
Nu varande lydelse
grund av fel vid debiteringen: till det belopp som betingas av felaktighe- ten i debiteringen,
8) om preliminär skatt, som enligt 27 5 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige, kan beräknas översti- ga motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 5 samt den skattskyldige inte har erhållit jämk- ning enligt bestämmelserna i 45 5 1 mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan antas bli avkortad.
2 m 0 m . 7 Skattskyldig må av länsskattemyndigheten erhålla an- stånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta
1) om den skattskyldige anfört besvär över taxering och erläggan- det av skatt, som påförts i anledning av den icke lagakraftvunna tax- eringen, skulle för den skattskyldige medföra betydande skadeverkning- ar eller eljest framstå såsom obil— ligt: till belopp som betingas av den skattskyldiges yrkande i fråga om taxeringen,
2) om ansökan gjorts angående skatteberäkning för ackumulerad inkomst, angående uppskov med beskattning av intäkt av skogsbruk, angående avräkning av utländsk skatt eller angående befrielse från erläggande av skatt, som påförts avliden person eller hans dödsbo, el- ler om skattskyldig eller dödsbo an- fört besvär över beslut med anled- ning av sådan ansökan: till belopp som betingas av ansökningen eller besvären,
3) om ansökan gjorts angående nedsättning enligt 85 5 2 mom. av kvarskattea vgt'ft eller om besvär an- förts över beslut i anledning av så- dan ansökan: till belopp som beting- as av ansökningen eller besvären,
Föreslagen lydelse
2 m 0 m . Föreligger inte skäl för anstånd enligt 1 mom. får skatte- myndigheten ändä medge anstånd om den skattskyldige begärt om- prövning av eller överklagat ett tax- eringsbeslut eller ett beslut om sär- skild avgift och nägon av följande förutsättningar är för handen
] ) sakläget är komplicerat, 2) rättsfrågan är oviss eller 3) erläggandet av skatten skulle för den skattskyldige medföra bety- dande skadeverkningar eller annars framstå som obilligt.
7Senaste lydelse l986:1288.
Nu varande lydelse
4) om kvarstående eller tillkom- mande skatt har påförts på grund av att 3 5 lagen ( 1980:865 ) mot skat- teflykt har tillämpats: till belopp som betingas av vad som sålunda
påförts.
Anstånd enligt första stycket vid 1) eller 4) får medges endast om den skattskyldige ställer nöjaktig säkerhet hos länsskattemyndighe- ten, om inte med hänsyn till an- ståndstidens varaktighet, den skattskyldiges förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antas, att det belopp som avses med anståndet ändå kommer att behörigen erläggas.
3 m 0 m . 8 Anstånd får, utom i sådana fall som avses i 1 mom. punkt 8, meddelas att gälla längst intill dess tre månader har förflutit från dagen för beslut med anled- ning av ansökningen eller besvären. Ett meddelat anstånd får omedel- bart återkallas, när skäl föreligger.
4 m 0 m . 9 Den som ånjutit an- stånd med inbetalning av skatt en- ligt 2 mom. 1) eller 4) skall erlägga ränta (anståndsränta) för den del av skatten som skall erläg- gas senast vid anståndstidens ut- gång. Vid ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 32 5 första stycket.
Föreslagen lydelse
Anstånd skall medges med det belopp som betingas av den skatt- skyldiges yrkande i omprövnings- ärendet eller överklagandet.
Anstånd enligt detta moment får medges endast om den skattskyldi- ge ställer nöjaktig säkerhet, om inte med hänsyn till anståndsti- dens varaktighet, den skattskyldi- ges förhållanden och omständig- heterna i övrigt kan antas, att det belopp som avses med anståndet ändå kommer att behörigen erläg- gas.
3 m 0 m . Anstånd får, utom när fråga är om debiterad, obetald preliminär skatt, meddelas att gälla längst intill dess tre månader har förflutit från dagen för skattemyn- dighetens beslut i omprövnings- ärendet eller domstols beslut i den överklagade frågan. Ett meddelat anstånd får omedelbart återkallas, när skäl föreligger.
4 m 0 m . Den som haftanstånd med att betala skatt enligt denna paragraf skall erlägga ränta (3 n - ståndsränta) för den del av skatten som skall erläggas senast vid anståndstidens utgång. Vid ränteberäkningen gäller i tillämp- liga delar bestämmelserna i 325 första stycket.
Vid beräkning av anståndsränta gäller,
att ränta utgår från utgången av den månad, då skatten skulle ha er-
att ränta utgår från utgången av den månad, då skatten skulle ha
8Senaste lydelse l979z999. ”Senaste lydelse 1980z868.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lagts om anstånd icke medgivits, till betalats om anstånd inte medgetts, och med den månad, då anstånds— till och med den månad, då an- tiden gått till ända; samt ståndstiden gått ut; samt
att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.
Bifalles den skattskyldiges be- Bifallsden skattskyldiges yrkan- svär, skall erlagd ränta återbetalas de i omprövningsärendet av skatte- sedan taxeringen vunnit laga kraft. myndigheten skall erlagd ränta
återbetalas. Bifaller domstol den skattskyldiges överklagande skall erlagd ränta återbetalas sedan be- slutet vunnit laga kraft
Bestämmelserna i denna lag om Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt äga motsva- tillkommande skatt gäller även för rande tillämpning beträffande an- anståndsränta. ståndsränta.
50 glo Beslut om anstånd enligt 48 & el- Beslut om anstånd enligt 48 & ler 4959 1 mom. meddelas av den meddelas av den lokala skatte- lokala skattemyndighet, som har myndighet, som har utfärdat skatt- utfärdat skattsedel på den skatt sedel på den skatt som anståndet som anståndet avser. avser.
Beslut om anstånd enligt 49 9" meddelas av den skattemyndighet, som har fattat det beslut som utgjort grund för debitering av den skatt som anståndet avser.
Ansökan om anstånd enligt 48 ä 2 mom. skall ställas till den lokala skattemyndighet, som avses i första stycket, samt inges eller insändas till familjebidragsnämnden i den kommun, som har att utge familjebidrag enligt familjebidragslagen (194699). Sådan ansökan bör av den värn- pliktige göras snarast möjligt och senast inom en månad efter utgången av först infallande uppbördsmånad, som anståndet skall avse. Har ansö- kan inte inkommit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgöringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning.
Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.
I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestämmelserna i 46 & 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 & tillämpas.
62aé
För preliminär B-ska tt samt kvar- stående och tillkommande skatt som påförts avliden person eller, så-
10Senaste lydelse l979:489.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
vitt angår det beskattningsår varun- der dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. svarar dödsbo- et inte med mera än tillgångarna i boet. Är boet skiftat, svarar bodel- ägare inte för mera än den på hans lott belöpande skatten och inte i nå- got fall med mera än hans lott iboet utgör.
72 å” Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verksam- het enligt denna lag och lagen (l984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Länsskattemyndigheten leder och ansvarar för verk- samheten i länet.
Det åligger riksskatteverket att efter framställning från länsskatte- myndighet, lokal skattemyndighet, arbetsgivare eller när anledning därtill eljest uppkommer meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för uttagande av preliminär skatt samt om verkstäl— lande av skatteavdrag.
Ärenden enligt andra stycket skall avgöras inom riksskatteverket av den särskilda nämnd, som avses i 19 5 taxeringslagen .
Talan får ej föras mot beslut som avser bindande förklaring.
73 512
Bestämmelserna i 50 9" ] och 3mom. taxeringslagen ( 1956:623 ) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i preliminära självdekla- rationer och andra handlingar, som har avlämnats eller tillhanda- hållits enligt bestämmelserna i denna lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.
Handlingar som avses i första stycket skall förvaras under samma tid som motsvarande självdeklara- tioner vid årlig taxering.
Bestämmelserna i 3 kap. 1759 taxeringslagen (l989:00) gäller i tillämpliga delar i fråga om upp- gifter i preliminära självdeklara- tioner och andra handlingar, som har avlämnats eller tillhandahål- lits enligt bestämmelserna i denna lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.
"Senaste lydelse l986:1288. ”Senaste lydelse 198021088.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
78 ij
] mom.13 Arbetsgivare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall ha sin bokföring så ordnad att därav framgår arbetstagares namn, lönebelopp och skatteavdrags belopp. Om skattsedel eller skattekort har företetts för arbetsgivaren skall också framgå arbetstagares födelsetid och mantalsskrivningsadress samt nummer på för honom utfärdad skatt- sedel.
Också annan arbetsgivare än i första stycket sägs, som har att verkstäl- la skatteavdrag på arbetstagares lön, är skyldig atti enahanda omfattning föra anteckningar i hänseenden som har sagts nyss.
För kontroll av att bestämmel- serna om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos sådan arbetsgivare, som avses i första och andra styckena. Beslut om re- vision meddelas av riksskattever- ket, länsskattemyndigheten eller 10- kalskattemyndighet. ] övrigt gäller ifråga om revision i tillämpliga de- lar bestämmelserna i 56 och 58 55 taxeringslagen (1956:623) .
För kontroll av att bestämmel- serna om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos sådan arbetsgivare, som avses i första och andra styckena. Beslut om re- vision meddelas av riksskattever- ket eller skattemyndighet. I övrigt gälleri fråga om revision i tillämp- liga delar bestämmelserna i 3 kap. 8-14 få taxeringslagen (1989-00).
83 gm Hörsammar inte skattskyldig anmaning att avlämna preliminär självdeklaration eller att komplettera sådan deklaration eller att för jämkning inkomma med för den skattskyldige utfärdad skattsedel på preliminär skatt, eller
underlåter någon att hörsamma anmaning enligt 19 eller 54 &, eller underlåter arbetsgivare, som är skyldig att göra skatteavdrag, att full- göra sådan skyldighet eller gör han skatteavdrag med för lågt belopp, eller
fullgör arbetsgivare inte vad som åligger eller åläggs honom enligt 43 5, 55 5 1 mom. första stycket eller 78 &,
får den lokala skattemyndighe- ten eller länsskattemyndigheten förelägga den försumlige vite. Vite får ej bestämmas under femhundra kronor.
Vite får icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej heller tjänsteman i tjänsten.
Om uttagande av förelagt viteför- ordnar länsrätten efter anmälan av riksskatteverket, länsskattemyndig- heten eller den lokala skattemyn- digheten.
får den lokala skattemyndighe- ten eller länsskattemyndigheten förelägga den försumlige vite.
Vite får inte föreläggas staten, kommun eller annan menighet el- ler tjänsteman i tjänsten.
”Senaste lydelse l986:1288. |4Senaste lydelse l986:1288.
Nuvarande lydelse
Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringsla- gen ( 1956:623 ) prövas fråga om ut- tagande av den länsrätt som är be- hörig enligt nämnda lag.
Har ändamålet med vitet förfal- lit, när fråga uppkommer om utdö- mande därav, fa'r vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan enligt tredje stycket har inkommit, skall ända- målet med vitet icke anses hava för- fallit därigenom.
Vid prövning av anmälan enligt tredje stycket får även bedömas
Föreslagen lydelse
Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringsla- gen (1989.'00) eller i lagen ( 1 98900) om självdeklaration och kontroll- uppgifter prövas fråga om uttagan- de av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lagar.
Vid prövning av ansökan om ut- dömande av vite får även vitets
fråga, huruvida och med vilket be- lämplighet bedömas. lopp vitet hade bort föreläggas. 85 &
l m 0 m . 15 Den lokala skatte- myndighetens beslut enligt denna lag överklagas hos länsrätten ge- nom besvär, om inte annat följer av andra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgiftsunder- lag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i ll 5 lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrun- dande inkomst enligt lagen (l962:38l) om allmän försäkring.
Beslut om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skat- teavdrag och anstånd med inbetal- ning av skatt överklagas hos läns- skattemyndigheten genom besvär. Vad som sagts nu gäller dock inte lokal skattemyndighets beslut med anledning av en begäran enligt 44 5 om besked angående skyldigheten att verkställa skatteavdrag.
De allmänna ombuden får över- klaga lokala skattemyndigheters
] mom. Skattemyndighetens beslut enligt denna lag överklagas hos länsrätten, om inte annat följer av andra stycket. I fråga om beslut om fastställande av avgiftsunder- lag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i ll-13 55 lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst en- ligt lagen (19621381) om allmän försäkring.
Beslut om revision enligt 78 5 1 mom. och beslut varigenom vite har förelagts får inte överklagas. Inte heller länsskattemyndighetens beslut enligt 55 5 1 mom. första stycket och 55 5 2 mom. andra styc- ket samt Iänsskattemyndighetens beslut rörande framställning om försättande i konkurs, ackordsför- slag och avskrivning av skatt får överklagas.
IsSenaste lydelse l986:1288.
Nuvarande lydelse
beslut endast ifråga om arbetsgiva- res ansvarighet för arbetstagares skatt.
Lokala skattemyndigheters be- slut om revision enligt 78 9" 1 mom. eller varigenom vite har förelagts får inte överklagas.
Föreslagen lydelse
86é
1 m 0 rn . ”* Talan får ej föras mot länsskattemyndighets beslut enligt 55 9" ] mom. första stycket, 55 5 2 mom. andra stycket eller 85 5? 1 mom. andra stycket. Ej heller får talan föras mot annat beslut av länsskattemyndighet ifråga om an- stånd med inbetalning av skatt eller mot länsskattemyndighets beslut rörande framställning om försät- tande ikonkurs, ackordsförslag, av- skrivning av skatt, revision enligt 78 5 1 mom. eller föreläggande av vite.
Mot annat beslut av länsskatte- myndighet än som avses i första stycket förs talan hos kammarrät- ten genom besvär.
l m 0 m. Länsskattemyndighe- ten får överklaga beslut som den 10- kala skattemyndigheten har fattat och riksskatteverket får överklaga beslut som länsskattemyndigheten har fattat. Skrivelsen med överkla- gandet skall ha kommit in inom tre veckor från det beslutet meddela- des. Ändring får yrkas även till den
skattskyldiges eller arbetsgivarens fördel.
Länsskattemyndigheten får hos länsrätten yrka att arbetsgivare åläggs ansvarighet för arbetstaga- res skatt.
86 a &”
I fråga om besvär över länsrät- tens eller kammarrättens beslut be- träffande beräkning av avgiftsun- derlag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i I] 5 lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst en- ligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring.
[ fråga om besvär över länsrät- tens eller kammarrättens beslut be- träffande beräkning av avgiftsun- derlag för egenavgifter gäller vad som föreskrivs i 12—13 59" lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst en- ligt lagen (1962c38l) om allmän försäkring.
86bé
Länsrättens beslut om preliminär taxering, sättet för att ta ut prelimi- när skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och anstånd med att betala in skatt får inte överklagas.
l*)Senaste lydelse l986:1288. ”Senaste lydelse l986:1288.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
86cé
Om en arbetsgivare eller en skatt- skyldig överklagar skattemyndighe- tens beslut är länsskattemyndighe- ten motpart i länsrätt och i kammar- rätt.
En Iänsskattemyndighet får upp- dra åt viss tjänsteman vid lokal skattemyndighet inom länet eller en annan länsskattemyndighet att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden.
Riksskatteverket får om det före- ligger särskilda skäl ta över uppgif- ten att föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.
Riksskatteverket för det allmän- nas talan i regeringsrätten. Verket
får uppdra åt viss tjänsteman vid skattemyndighet att föra det all- männas talan.
Anvisningar till 49 (j
1.18 När skäl föreligger får den 10- kala skattemyndigheten begära yttrande av länsskattemyndighet ellerriksförsäkringsverket över an- sökan om anstånd.
Skall ansökan om anstånd prö- vas på grund av att den skattskyldi- ge har anfört besvär över den lokala skattemyndighetens beslut om skat- tetillägg eller förseningsa vgift enligt taxeringslagen ( I 95 6.623 ), skall be- stämmelsen i 49 9" 1 mom. punkt 3 tillämpas. Vad som har sagts nu gäller dock inte om besvären bara avser sådant förbiseende som anges i punkt 4 samma moment.
2.” Isådantfall som avses i 49 9" 1 mom. punkt 5 bör anståndet avse skatten enligt den taxering, som kan beräknas bli undanröjd. Har
]. Skattemyndigheten får begära yttrande av riksförsäkringsverket över ansökan om anstånd.
2. Då fråga är om anstånd med betalning av preliminär skatt, som enligt 27 5? 2 mom. skall gottskrivas den skattskyldige, och den prelimi-
laSenaste lydelse l986:1288. ”'Senaste lydelse 19791999.
Nuvarande lydelse
preliminär skatt avräknats på slut- lig skatt enligt nämnda taxering, får anstånd beviljas även med betal- ning av så stor del av skatten på grund av den på rätt ort påförda taxeringen, som motsvaras av den preliminära skatten.
3. Till ledning för prövning av ansökan om anstånd enligt 499" 2mom. första stycket ]) angives följande. Om skattebeloppet är förhållandevis ringa eller om den skattskyldiges ekonomi allmänt sett är god, torde — om förutsätt- ningar för anstånd eljest föreligga — anstånd ofta kunna medgivas utan att säkerhet stål/es. Detsam- ma är förhållandet om det kan an- tagas, att besvären över taxeringen komma att avgöras inom en nära framtid. Om så anses lämpligt kan anståndstiden begränsas; förläng- ning av anståndstiden medges då först efter förnyad ansökan och prövning av den skattskyldiges för- hållanden. Anstånd mä begränsas till att avse en del av skattebelop- pet.
Föreslagen lydelse
nära skatten kan beräknas översti- ga motsvarande slutliga skatt och bli avkortad enligt 65 5 , får anstånd medges endast om den skattskyldi- ge inte har erhållit jämkning enligt bestämmelserna i45 5 ] mom. sista stycket.
3. Till ledning för prövning av ansökan om anstånd enligt 49 5 2 mom. anges följande. Om skatte- beloppet är förhållandevis ringa eller om den skattskyldiges ekono- mi allmänt sett är god, torde — om övriga förutsättningar för anstånd föreligger — anstånd ofta kunna medges utan att säkerhet ställs. Detsamma gäller om det kan antas, att omprövningsärendet eller den överklagade frågan kommer att avgöras inom en nära framtid. Om så anses lämpligt kan anståndsti- den begränsas; förlängning av anståndstiden medges då först ef- ter förnyad ansökan och prövning. Anstånd får begränsas till att avse en del av skattebeloppet.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för framställningar enligt 30 å som kommit in till läns— rätten före ikraftträdandet och såvitt angår 49 ä 4 mom. i fråga om skatt som enligt debitering förfallit till betalning före ikraftträdandet.
15. Förslag till Lag om ändring i lagen (l954z40) om särskild fartygsfond
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l954z40) om särskild fartygs- fondl att 10 och 11 55 skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.
' Senaste lydelse av lagens rubrik l984zl075 105 l986:1308 11919841075.
16. Förslag till Lag om ändring i skogskontolagen (l954zl42)
Härigenom föreskrivs i fråga om skogskontolagen (1954: 142)' att 1 och 5 (55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
] &
Vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt kan fysisk person och dödsbo som avses i 105 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt, på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få upp- skov med beskattning av intäkt av skogsbruk för medel som sätts in på ett särskilt bankkonto (skogskonto eller skogsskadekonto). Uppskov med- ges inte delägare i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas, för inkomst av bolagets eller dödsboets verksamhet.
Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges endast om storm- fällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter hänför sig till avverkning som nu har sagts.
Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges inte om den skatt- skyldige för det beskattningsår och den förvärvskälla som uppskovet avser också yrkar uppskov för insättning på skogskonto.
Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grund av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den skattskyldige, när taxeringen har vunnit laga kraft, anföra besvär med yrkande om uppskov för in- sättning på skogskonto i särskild ordning. Besvären skall ha inkom- mit senast sex månader efter det att taxeringen har vunnit laga kraft.
Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grund av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den skattskyldige framställa yr- kande om uppskov för insättning på skogskonto. Sådan framställ- ning skall ha kommit in till skatte- myndigheten senast inom sex må- nader från det att beslut meddela- des om att rätt till skogsskadekon- touppskov inte föreligger, om inte längre tid för framställningen följer av bestämmelserna i taxeringslagen (l989:00).
Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank samt
föreningsbank.
En skattskyldig får för ett visst beskattningsår och en viss förvärvskälla göra insättning på endast ett skogskonto eller skogsskadekonto. Har den skattskyldige i strid mot denna bestämmelse gjort insättning på skogs-
'Lagen omtryckt l982z325. Senaste lydelse av lagens rubrik l975:263. 2Senaste lydelse l984:1070.
Navara nde lydelse
Föreslagen lydelse
konto eller skogsskadekonto i mer än en bank medges uppskov endast för insättning på det först öppnade kontot.
Uppskov medges endast om de ifrågavarande medlen har betalats in till banken senast den dag som den skattskyldige enligt 34 & tax- eringslagen (1956:623) skall avläm- na allmän självdeklaration.
Har den skattskyldige yrkat uppskov för insättning på skogs- konto med stöd av bestämmelser- na i l 5 fjärde stycket skall de me— del, som betalats in på skogsskade- kontot, anses inbetalade på skogs- konto den dag då betalningen på skogsskadekontot gjordes. I fråga om medel på skogsskadekonto som inte tagits ut när yrkandet om uppskov för insättning på skogs— kontot kom in till rätten, gäller vad nu sagts dock endast om den skatt- skyldige fört över medlen på skogsskadekontot till skogskonto hos samma bank. Överföring som har skett senare än tio år efter in- gången av det år då medlen enligt första stycket senast skall ha beta- lats in beaktas inte.
Uppskov medges endast om de ifrågavarande medlen har betalats in till banken senast den dag som den skattskyldige enligt 2 kap. 28 59 lagen ( ] 989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifterskall avlämna allmän självdeklaration.
Har den skattskyldige yrkat uppskov för insättning på skogs- konto med stöd av bestämmelser- na i l & fjärde stycket skall de me- del, som betalats in på skogsskade- kontot, anses inbetalade på skogs- konto den dag då betalningen på skogsskadekontot gjordes. [ fråga om medel på skogsskadekonto som inte tagits ut när yrkandet om uppskov för insättning på skogs- kontot kom in till skattemyndighe- ten, gäller vad nu sagts dock en- dast om den skattskyldige fört över medlen på skogsskadekontot till skogskonto hos samma bank. Överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt första stycket senast skall ha betalats in beaktas inte.
Denna lag träder i kraft den 1 januari l99l.
17. Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:686) om taxeringsväsen- det under krigsförhållanden m.m.' att i 2é orden ”taxeringslagen(1956:623)” skall bytas ut mot ”taxeringslagen (l989:00)".
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.
]Senaste lydelse av lagens rubrik l986:1309 25 l986:1309.
18. Förslag till Lag om ändring i lagen (19581295) om sjömansskatt
Härigenom föreskriVS i fråga om lagen (1958 :295) om sjömansskatt' att 19, 25 och 30 åå skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
19 52
Redare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid och mantalsskrivningsadress, lö- nebelopp och skatteavdrags be- lopp samt, därest sjömannen upp- visat debetsedel å preliminär skatt, numret å denna debetsedel.
Jämväl annan redare än i första stycket sågs, som har att verkställa avdrag för sjömansskatt, är skyl- dig att i enahanda omfattning föra anteckningar i hänseenden som nyss sagts.
Efter anmaning av riksskatte- verket, länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet åligger det sådan redare, som avses i första el- ler andra stycket, att meddela de upplysningar som finnes erforderli- ga för kontroll av skatteavdrag. Redare skall tillika efter anmaning förete alla handlingar som finnes erforderliga för sådan kontroll, så- som kontrakt, kontoutdrag, räk- ning eller kvitto.
För kontroll av att bestämmel- serna om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos redare som avses i första eller andra styc- ket. Beslut om revision meddelas av riksskatteverket, länsskatte- myndighet eller lokal skattemyn- dighet. I övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga delar bestäm- melserna i 56 och 58 595 taxerings- lagen ( 1956:623 ).
Redare, som enligt lag är skyldig att föra handelsböcker, skall ha sin bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid och mantalsskrivningsadress, lö— nebelopp och skatteavdrags be— lopp samt, om sjömannen uppvisat skattsedel på preliminär skatt, numret på denna skattsedel.
Även annan redare än i första stycket sågs, som skall göra avdrag för sjömansskatt, är skyldig att föra anteckningar i samma omfatt- ning.
Efter anmaning av riksskatte- verket, länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet åligger det sådan redare, som avses i första el- ler andra stycket, att meddela de upplysningar som behövs för kon- troll av skatteavdrag. Redare skall också efter anmaning förete alla handlingar som behövs för sådan kontroll, såsom kontrakt, kontout- drag, räkningar eller kvitton.
För kontroll av att bestämmel- serna om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos redare som avses i första eller andra styc- ket. Beslut om revision meddelas av riksskatteverket, länsskatte- myndighet eller lokal skattemyn- dighet. I övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga delar bestäm- melsernai 3kap. 8-14 55 taxerings- lagen (198900).
'Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik l974:777. 2Senaste lydelse l986:1293.
N u varande lydelse
Föreslagen lydelse
25 &
Bestämmelserna i 505 1 och 3 mom. taxeringslagen ( 1956:623 ) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i ansökningar om jämk- ning av sjömansskatt och andra handlingar som har avlämnats el- ler tillhandahållits enligt bestäm- melserna i denna lag eller upprät- tats eller för granskning omhän- dertagits av en myndighet vid skat- tekontroll.
Bestämmelserna i 3 kap. 175 taxeringslagen (l989:00) gäller i tillämpliga delar i fråga om upp- gifter i ansökningar om jämkning av sjömansskatt och andra hand- lingar som har avlämnats eller till- handahållits enligt bestämmelser- na i denna lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.
Uppgift om en sjömans beskattningsbara inkomst enligt denna lag, om den på inkomsten erlagda sjömansskatten samt om den tid inkomsten avser får lämnas ut till enskilda utan hinder av bestämmelserna om sekre-
tess.
30 54 Underlåter redare att hörsamma anmaning enligt 145 3 mom., 165 eller 19 & tredje stycket första meningen, eller underlåter redare, som är skyldig göra avdrag för sjömansskatt, att fullgöra sin skyldighet, eller gör han avdrag med för lågt belopp, eller fullgör redare icke vad honom åligger enligt 11 5,
kan riksskatteverket och i fall som anges i 19 & tredje stycket förs- ta meningen, länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet före- lägga den försumlige lämpligt vite. Vite får ej bestämmas under 500 kr. Om uttagande av förelagt vite förordnar länsrätten efter anmälan a v riksskatteverket, länsskattemyn- dighet eller lokal skattemyndighet. Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen ( 1956:623 ) prövas fråga om utta- gande av den länsrätt som är behö- rig enligt nämnda lag. Bestämmelserna i 83 5 andra, fjärde och femte styckena upp- bördslagen tillämpas också i fråga om vite som avses i denna para- graf.
kan riksskatteverket och i fall som anges i 19 & tredje stycket förs- ta meningen, länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet före- lägga den försumlige lämpligt vite.
Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringsla- gen ( 1989-00) eller lagen (1989-00) om självdeklaration och kontroll- uppgifter prövas fråga om uttagan- de av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lagar.
Bestämmelserna i 835 andra och fjärde styckena uppbördsla- gen ( 1953:272 ) tillämpas också i fråga om vite som avses i denna paragraf.
Denna lag träder i kraft den ljanuari l99l.
3Senaste lydelse 198011089. 4Senaste lydelse l986:1293.
19. Förslag till Lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19581575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m.m.1 att 7 5 3 mom. skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
7Ö
3 m 0 m . 2 Det åligger översty- relsen för ekonomiskt försvar att utfärda intyg utvisande den lager- mängd, som enligt vad i 1 mom. sägs skall anses utgöra skattskyl- digs tvångslager, samt huruvida den skattskyldige fullgjort sin lag- ringsskyldighet. Sådant intyg skall överstyrelsen senast den 1 april un- der taxeringsåret tillställa dels den skattskyldige dels ock länsskatte- myndigheten för att överlämnas till den taxeringsnämnd, som har att taxera den skattskyldige till statlig inkomstskatt.
Föreslagen lydelse
3 m 0 in. Det åligger översty- relsen för ekonomiskt försvar att utfärda intyg utvisande den lager- mängd, som enligt vad i 1 mom. sägs skall anses utgöra skattskyl- digs tvångslager, samt huruvida den skattskyldige fullgjort sin lag- ringsskyldighet. Sådant intyg skall överstyrelsen senast den 1 april un- der taxeringsåret tillställa den skattskyldige och länsskattemyn- digheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
'Lagen omtryckt l977z940. Senaste lydelse av lagens rubrik l977:940. 2Senaste lydelse l986:1310.
20. Förslag till Lag om ändring i lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962z38l) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (19622381) om allmän försäk-
ring]
dels att nuvarande 12 5 skall betecknas 15 5, dels att 1-3, 5, 6, 8 a, 10, 11 och nya 15 55 skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 12-14 55, av följande
lydelse.
Nu varande lydelse
För här i riket bosatt eller man- talsskriven försäkrad skall pensionsgrundande inkomst en- ligt lagen om allmän försäkring bestämmas av den lokala skatte- myndighet, inom vars tjänstgö- ringsområde den försäkrade taxe- rats till statlig inkomstskatt eller skulle hava taxerats till sådan skatt, därest han varit bosatt i riket eller icke haft att erlägga sjömans- skatt.
Föreslagen lydelse
För här i riket bosatt eller man- talsskriven försäkrad skall pensionsgrundande inkomst en- ligt lagen om allmän försäkring bestämmas av den lokala skatte- myndighet eller länsskattemyndig- het, inom vars tjänstgöringsområ- de den försäkrade taxerats till stat- lig inkomstskatt eller skulle ha tax- erats till sådan skatt, om han varit bosatt i riket eller inte haft att er- lägga sjömansskatt.
Pensionsgrundande inkomst för sjöman, som icke är bosatt eller man- talsskriven i riket, skall bestämmas av den lokala skattemyndigheten i
Göteborg.
För annan försäkrad än som i första eller andra stycket sägs skall den pensionsgrundande inkomsten bestämmas av den lokala skattemyndig- heten i Stockholm.
253
Pensionsgrundande inkomst skall, i den mån den utgöres av an- nan inkomst än som avses i 3 5, be- stämmas med ledning av den för- säkrades taxering till statlig in- komstskatt eller, såvitt gäller för- säkrad som avses i 1 5 första styc- ket lagen (l958z295) om sjömansskatt, med ledning av re- dares redovisning enligt 145 nämnda lag. Vid taxeringsändring,
Pensionsgrundande inkomst skall, i den mån den utgörs av an- nan inkomst än som avses i 3 5, be- stämmas med ledning av den för- säkrades taxering till statlig in- komstskatt eller, såvitt gäller för- säkrad som avses i l 5 första styc- ket lagen (19582295) om sjömans- skatt, med ledning av redares redovisning enligt 145 nämnda lag. Ändras ett taxeringsbeslut av
'Lagen omtryckt 1976:1015. 2Senaste lydelse l984:672.
Nuvarande lydelse
varom beslut har meddelats av an- nan än taxeringsnämnden, eller ef- tertaxering skall verkställd beräk- ning av pensionsgrundande in- komst ändras endast om taxerings- ändringen eller eftertaxeringen f ör- anleder avvikelse från nämnda beräkning med minst 1 000 kro- nor.
Föreslagen lydelse
förvaltningsdomstol eller — efter utgången av november månad tax- eringsåret — av skattemyndighet, skall verkställd beräkning av pensionsgrundande inkomst änd- ras endast om ändringsbeslutet för- anleder avvikelse från nämnda be- räkning med minst 1 000 kronor.
353
Inkomst av anställning, för vil- ken den försäkrade inte är skatt- skyldig häri riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndig- het, som avses i 37 5 4 mom.första stycket taxeringslagen ( 1956:623 ). 1 uppgiften skall anges den försäk- rades fullständiga namn, födelse- tid och adress ävensom beloppet av den utbetalade lönen eller er- sättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgif- ten anges, huruvida den försäkrade åtnjutit skattepliktiga naturaför— måner. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av ar- betsgivaren sändas till den försäk- rade.
Inkomst av anställning, för vil- ken den försäkrade inte är skatt- skyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndig- het, som avses i 3 kap. 56 5 lagen (l989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter. I uppgiften skall anges den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress även- som beloppet av den utbetalade lö- nen eller ersättningen och den tid- rymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften anges, om den för- säkrade fått skattepliktiga natura- förmåner. Ett exemplar av uppgif- ten skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den för- säkrade.
Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2 5 första stycket m) lagen (l962:38l) om allmän försäkring.
Inkomst av anställning, som avses i 11 kap. 2 5 första stycket 0) lagen om allmän försäkring, skall bestämmas med ledning av uppgift om det värde som den försäkrade tillgodoförts som följd av bidraget. Sådan uppgift skal] av arbetsgivaren lämnas
1. för en försäkrad, som inte är skattskyldig häri riket, i särskild upp- gift enligt första stycket,
2. för en försäkrad, som avses i l 5 första stycket lagen (19582295) om sjömansskatt, i redares redovisning enligt 14 & samma lag,
3Senaste lydelse l987:l3l6.
Nuvarande lydelse
3. för annan försäkrad, i kon- trolluppgift enligt 37 5 1 mom. tax- eringslagen .
Föreslagen lydelse
3. för annan försäkrad, i kon- trolluppgift enligt 3 kap. 4 5 lagen om självdeklaration och kontroll-
uppgifter.
55
Efter anmaning av riksförsäk- ringsverket eller lokal skattemyn- dighet åligger det försäkrad och hans arbetsgivare att i den omfatt- ning och inom den tid, som i an- maningen angivits, meddela de upplysningar, som/innas erforder- liga för beräkning av pensions- grundande inkomst för den för- säkrade.
Efter föreläggande av riksför- säkringsverket, länsskattemyndig- het eller lokal skattemyndighet åligger det försäkrad och hans ar- betsgivare atti den omfattning och inom den tid, som angettsiföreläg- gandet, meddela de upplysningar, som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst för den försäkrade.
654
Den lokala skattemyndigheten skall se till att utredning görs och att den försäkrade bereds tillfälle att yttra sig när det behövs för myn- dighetens beslut.
Den lokala skattemyndigheten och länsskattemyndigheten skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda och att den försäkrade be- reds tillfälle att yttra sig innan hans ärende avgörs, om det inte är onö- digt.
8a55
Den lokala skattemyndigheten skall ompröva sitt beslut när den försäkrade begär det eller skäl an- nars föreligger. Därvid gäller be- stämmelserna i 6 5. Underrättelse om det nya beslutet skall sändas till den försäkrade med angivande av skälen för beslutet och möjligheten till omprövning. Sådana beslut får dock inte meddelas efter utgången av november månad under tax- eringsåret. Ett beslut får inte om- prövas om den försäkrade har an- fört besvär över det och särskilda skäl för prövning inte föreligger.
Den lokala skattemyndigheten eller länsskattemyndigheten skall ompröva sitt beslut när den försäk- rade begär det eller skäl annars fö- religger. Efter utgången av novem- ber månad taxeringsåret får om- prövningsbeslut fattas även om nå- got beslut inte fattats tidigare.
Vill den försäkrade begära om- prövning skall han göra detta skrift- ligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av femte året efter taxeringsåret.
"Senaste lydelse 1984z865. 5Senaste lydelse l984z865.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
Omprövar skattemyndigheten självmant ett beslut skall ompröv- ningsbeslutet meddelas före ut- gången av femte året efter tax- eringsåret. Beslut som år till nack- del för den försäkrade får dock inte meddelas efter utgången av det första året efter taxeringsåret om inte förutsättningar för ändring en- ligt 7 5 föreligger.
10 56
Handlingar, som har upprättats för beräkning av pensionsgrun- dande inkomst eller som har av- lämnats eller tillhandahållits enligt någon bestämmelse i denna lag, får inte tillhandahållas annan tjänsteman än den som för sin be- fattning bör få del av dessa. Leda- möter i taxeringsnämnden, länsrät- ten eller mellankommunala skatte- rätten får ta del av handlingar som nyss har sagts.
Den som får ta del av sådana handlingar, som avses i första styc- ket, får också ta del av självdekla- rationer och andra uppgifter eller handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, hand- lingar som har upprättats vid tax- eringskontroll enligt taxeringsla- gen ( 1956:623 ), samt handlingar som har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt, om han behöver det för att kunna fullgöra sina skyl- digheter enligt denna lag.
Handlingar, som har upprättats för beräkning av pensionsgrun- dande inkomst eller som har av- lämnats eller tillhandahållits enligt någon bestämmelse i denna lag, får inte tillhandahållas tjänsteman än den som för sin be- fattning bör få del av dessa. Leda- möter i skattenämnden eller läns- rätten får ta del av handlingar som nyss har sagts.
annan
Den som får ta del av sådana handlingar, som avses i första styc- ket, får också ta del av självdekla- rationer och andra uppgifter eller handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, hand- lingar som har upprättats vid tax- eringskontroll enligt taxeringsla- gen (I989:00), samt handlingar som har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt, om han behöver det för att kunna fullgöra sina skyl- digheter enligt denna lag.
1157
Den lokala skattemyndighetens beslut enligt denna lag får överkla- gas hos länsrätten genom besvär.
Den försäkrade får överklaga lo- kala skattemyndighetens och läns- skattemyndighetens omprövnings- beslut hos länsrätten. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in före utgången av femte året efter taxeringsåret. Är det fråga om ett
*Senaste lydelse 1980zl89. 7Senaste lydelse l984z865.
Nuvarande lydelse
Den lokala skattemyndighetens, länsrättens och kammarrättens be- slut får överklagas även av riksför- säkringsverket. Verket får även be- gära ändring enligt 8 a 5. Verket får överklaga också till förmån för en enskild part. 1 ett mål, där en enskild part överklagar ett beslut hos länsrätt eller kammarrätt, be- stämmer verket om verket skall vara part imålet. Om verket har beslutat att inte vara part får rätten ändå få- relägga verket att svara imålet, om det föreligger skäl till det. Om en enskild part klagar till kammarrät- ten och verket har varit part i läns- rätten, är verket alltid motpart i kammarrätten.
Riksförsäkringsverket får över- klaga ett avgörande av länsrätten eller kammarrätten även om verket inte har varit part där. Om en en- skild part klagar över kammarrät- tens avgörande, är verket alltid motpart i regeringsrätten.
Besvärshandlingen skall, om inte annat följer av femte stycket, ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av det överklagade beslutet eller, om besvären har anförts av riksförsäk- ringsverket, inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
Besvär av den försäkrade över den lokala skattemyndighetens be- slut betråffande beräkning av
Föreslagen lydelse
beslut, som har meddelats efter den 30 juni femte året efter det tax- eringsår som beslutet avser, får skri- velsen med överklagandet komma in efter denna tid men inom två må- nader från det att den försäkrade fick del av beslutet.
Den lokala skattemyndighetens och länsskattemyndighetens beslut får överklagas av riksförsäkrings- verket. Verket får även begära ändring enligt 8 a 5. Verket får överklaga också till förmån för en enskild part.
En skrivelse med överklagande av riksförsäkringsverket skall ha kommit in inom tidsfrist som enligt 8 a 5 tredje stycket gäller för beslut av lokal skattemyndighet eller läns- skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från det att det överklagade beslutet medde- lades.
Nuvarande lydelse
pensionsgrundande inkomst som meddela ts under taxeringsåret skall ha inkommit före utgången av feb- ruari månad året efter taxerings- året. Inkommer den försäkrades be- svär efter denna tid men före ut- gången av juni månad året efter taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om riksförsäkringsverket helt eller delvis tillstyrker besvären i sak. Besvär av riksförsäkringsver- ket skall ha inkommit före utgången av juni månad året efter taxerings- året. Har den försäkrade inte under taxeringsåret fått sådan underrät- telse som föreskrivs i8 5 första styc- ket eller8 a 5, får han överklaga be- slutet hos länsrätten intill utgången av året efter taxeringsåret. Har den försäkrade inte under taxeringsåret fått en skattsedelpå slutlig skatt el- ler särskild underrättelse enligt 8 5 andra stycket får han anföra besvär inom ett år efter det han fått en så- dan skattsedel eller underrättelse.
Den lokala skattemyndighetens, länsrättens och kammarrättens be- slut skall gälla även om beslutet har överklagats.
Föreslagen lydelse
125
I ett mål, där en enskild part överklagar ett beslut hos länsrätt el— ler kammarrätt, bestämmer riksför- säkringsverket om verket skall vara part i målet. Om verket har beslutat att inte vara part får rätten ändå fö- relägga verket att svara i målet, om det föreligger skäl till det. Om en enskild part klagar till kammarrät- ten och verket har varit part i läns- rätten, är verket alltid motpart i kammarrätten.
Riksförsäkringsverket får över- klaga ett avgörande av länsrätten eller kammarrätten även om verket
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
inte har varit part där. Om en en- skild part klagar över kammarrät- tens avgörande är verket alltid mot- part i regeringsrätten.
135
Riksskatteverket får överklaga beslut enligt denna lag inom de tids- frister som enligt 11 5 tredje stycket gäller för överklagande av riksför- säkringsverket. Överklagar enskild part mål där riksskatteverket fört talan i länsrätten är riksskattever- ket den enskildes motpart i kam- marrätt och regeringsrätten.
145
12 5
De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpning- en av denna lag, meddelas av rege- ringen eller, efter regeringens be- myndigande, av riksförsäkrings- verket.
Den lokala skattemyndighetens, länsskattemyndighetens, länsrät- tens och kammarrättens beslut skall gälla även om beslutet har överkla- gats.
15 5
De närmare föreskrifter, som behövs för tillämpningen av denna lag, meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991 och tillämpas första gången vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1990.
21. Förslag till Lag om ändring i lagen (l960:63) om förlustavdrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l960:63) om förlustavdragl dels att 1, 2, 5 och 11 55 samt punkt 1 av anvisningarna till 2 5 skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 5, av följande lydel-
SC.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
152
Skattskyldig må, i enlighet med vad i denna lag sägs, vid taxering till statlig och kommunal inkomst- skatt åtnjuta avdrag för förlust, hänförlig till tidigare beskattnings- år.
Skattskyldig får, i enlighet med vad i denna lag sägs, vid taxering till statlig och kommunal inkomst- skatt avdrag för förlust, som hän- för sig till tidigare beskattningsår.
Förlust, som berättigar till för- lustavdrag, skall bestämmas vid taxering för förluståret på grundval av den för förluståret avgivna själv- deklarationen.
2 53
Med förlust, som enligt vad i l 5 sägs må genom förlustavdrag utnyttjas för förlustutjämning, förstås det belopp, varmed summan av skattskyl- digs underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag visst beskatt- ningsår (förluståret) överstigit sammanlagda beloppet av den skattskyl- diges inkomster från olika förvärvskällor samma år. I nämnda summa inräknas ej underskottsbelopp som enligt 4651 mom. tredje stycket kommunalskattelagen(1928:370) får avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse.
Till förlustavdrag berättigar en- dast sådan förlust som hänför sig till beskattningsår, för vilket den skattskyldige enligt 22 5 1 mom. första stycket 1 taxeringslagen(1956:623) har varit skyldig att av- lämna självdeklaration, eller un- der vilket den skattskyldiges brut- tointäkter av en eller flera för- värvskällor uppgått till sådant be- lopp att han enligt bestämmelser- na vid 2, 3 eller 4 nämnda stycke har varit skyldig att avlämna själv- deklaration. Vid bedömande av fråga om rätt till förlustavdrag fö- religger skall beträffande äkta ma-
Till förlustavdrag berättigar en- dast sådan förlust som hänför sig till beskattningsår, för vilket den skattskyldige enligt 2 kap. 9 5 förs- ta stycket 1 lagen ( 198900) om självdeklaration och kontrolluppgif- ter har varit skyldig att avlämna självdeklaration, eller under vilket den skattskyldiges bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor uppgått till sådant belopp att han enligt bestämmelserna i2 kap. 5 5 första stycket 1 eller 2 eller 9 5 förs- ta stycket 2 eller 3 nämnda lag har varit skyldig att avlämna självde- klaration. Vid bedömande av frå-
'Senaste lydelse av lagens rubrik l983z987. ZSenaste lydelse 1978253. 3Senaste lydelse l986:1115.
Nu varande lydelse
kar och dödsbo också iakttas vad som föreskrivs i tredje och sjätte styckena i nämnda moment. För rätt till förlustavdrag krävs också att deklarationsskyldigheten för förluståret har fullgjorts under ve- derbörligt taxeringsår.
Rätten till förlustavdrag bortfal- ler, om förlusten för förluståret inte uppgår till I 000 kronor.
Föreslagen lydelse
ga om rätt till förlustavdrag före- ligger skall beträffande äkta ma- kar och dödsbo också iakttas vad som föreskrivs i 2 kap. 5 5 tredje stycket och 8 5 i nämnda lag. För rätt till förlustavdrag krävs också att deklarationsskyldigheten för förluståret har fullgjorts under ve- derbörligt taxeringsår.
Rätten till förlustavdrag bortfal- ler, om förlusten för förluståret inte uppgår till 5 000 kronor.
554
Skattskyldig, som önskar få för- lustavdrag, skall framställa yrkan- de om detta. Om tid och sätt för framställande av sådant yrkande gäller vad i taxeringslagen ( 1956:623 ) i allmänhet föreskrivs om yrkanden beträffande skatt- skyldigs taxering.
Skattskyldig, som önskar få för- lustavdrag, skall framställa yrkan- de om detta. Om tid och sätt för att framställa sådant yrkande gäller vad i lagen (l989:00) om självde- klaration och kontrolluppgifter samt i taxeringslagen (l989:00) i allmänhet föreskrivs om yrkanden beträffande taxering.
Det åligger den skattskyldige att lämna erforderliga upplysningar om förutsättningarna för förlustavdraget. Uppgifterna skall lämnas på sär- skild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.
1155
Ändras genom dom taxeringen till statlig eller kommunal inkomst- skatt på sådant sätt att rätten till förlustavdrag eller beräkningen av avdragets storlek påverkas, får an- nan taxering, vid vilken förlustav- draget utnyttjats eller hade kunnat utnyttjas, överklagas även om den- na taxering vunnit laga kraft. 1 be- svären får endast sådana ändringar yrkas som föranleds av domen. Rätt att överklaga har skattskyldig, läns- skattemyndighet och, i fråga om taxering till kommunal inkomst- skatt, kommunen.
Besvären skall anföras av skatt- skyldig eller kommun inom sex må-
Ändras ett taxeringsbeslut på så- dant sätt att rätten till förlustav- drag eller beräkningen av avdra- gets storlek påverkas får den skatt- skyldige yrka att annat taxerings- beslut, vid vilket förlustavdraget utnyttjats eller hade kunnat utnytt- jas, ändras i motsvarande mån. Yr- kande om ändring skall framställas inom sex månader från den dag be- slutet meddelades om inte längre tid följer av reglerna i 4 kap. taxerings- lagen (l989:00).
4Senaste lydelse l983:987. SSenaste lydelse l986:13l4.
Nu varande lydelse
nader och av länsskattemyndighet inom åtta månader från den dag då domen meddelades.
Besvären får inte avgöras förrän den taxering som domen avser slut- ligt avgjorts.
Ifråga om besvär, som här avses, ska/1103 och 104 55 taxeringslagen ( 1956:623 ) tillämpas. Även i övrigt skall, där inte annat framgår av denna lag, taxeringslagens före- skrifter tillämpas.
Föreslagen lydelse
I övrigt skall, där inte annat framgår av denna lag, föreskrifter- na i taxeringslagen (1989-00) och lagen (19:39:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter tillämpas.
125
Får skattemyndigheten, efter det att tiden för omprövning av tax- eringsbeslut för förluståret till den skattskyldiges nackdel enligt 4 kap. taxeringslagen (198900) gått ut, kännedom om att den skattskyldige lämnat oriktiga uppgifter, som för- anlett att förlust bestämts till för högt belopp, får förlustavdrag väg- ras. Förlustavdrag får vägras med belopp, som överstiger vad som skulle ha medgetts om förlusten fastställts med kännedom om de oriktiga uppgifterna.
Anvisningar till 2 &
1.6 Förlust, som berättigar till för- lustavdrag, skall beräknas på grundval av den för förluståret av- givna självdeklarationen men får bestämmas till större eller mindre belopp än vad deklarationen utvi- sar. Avdrag för värdeminskning av tillgång i förvärvskälla och på grund av avyttring av skog får dock inte tillgodoräknas den skattskyldige med större belopp än han har yrkat i deklarationen för förluståret. Har särskild nyanskaffnings- fond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investe-
1. Har särskild nyanskaffnings— fond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investe-
ÖSenaste lydelse l986:1115.
Nu varande lydelse
ringsfond än allmän investerings- fond återförts till beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som berättigar till förlustavdrag, bortses från det belopp, som på grund av återföringen upptagits som skattepliktig intäkt. Vad nu sagts gäller endast i den mån det till beskattning återförda beloppet inryms i den för förluståret fast- ställda beskattningsbara inkoms- ten.
Föreslagen lydelse
ringsfond än allmän investerings- fond återförts till beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som berättigar till förlustavdrag, bortses från det belopp, som på grund av återföringen upptagits som skattepliktig intäkt. Vad nu sagts gäller endast i den mån det till beskattning återförda beloppet inryms i den för förluståret fast- ställda beskattningsbara inkoms- ten.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om förlust som hänför sig till 1990 och tidigare års taxeringar.
22. Förslag till Lag om ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19631587) om inkomstbeskatt- ning av fideikommissbo, m.m.'
dels att 3 och 5 55 skall upphöra att gälla, dels att 4 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 52
Om handläggning av framställ— I fråga om framställning som ning som avses i denna lag och om avses i denna lag och om överkla- fullföljd av talan mot beslut röran- gande av beslut rörande tillämp- de tillämpning av lagen skall i ning av lagen gäller taxeringsla- tillämpliga delar gälla vad i tax- gens (l989:00) bestämmelser i eringslagen ( 1956:623 ) är stadgat tillämpliga delar. rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om fullföljd av talan mot länsrätts beslut rörande taxering.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
,Senaste lydelse av lagens rubrik l986:1294 3 5 l986:1294 551986:1294. 2Senaste lydelse l986:1294.
23. Förslag till Lag om ändring i lagen (l965z269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1965:269 ) med särskilda be- stämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.' att i 4 och 4 a 55 ordet ”taxeringsnämnd” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
lLagen omtryckt l973z437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191 45 l987z564 4 a51987z564.
24. Förslag till Lag om ändring i lagen (l967z96) om särskild nyanskaffningsfond
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967z96) om särskild nyan- skaffningsfond' att 8 5 skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
'Senaste lydelse av lagens rubrik 1984:1074 85 l986:1316.
25 Förslag till Lag om ändring i folkbokföringslagen (19671198)
Härigenom föreskrivs i fråga om folkbokföringslagen (19671198)l att 3 a, 41 och 45-47 55 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
3a52
Det allmännas talan i ärenden om kyrkobokföring eller mantals- skrivning enligt denna lag förs av ett allmänt ombud.
Det allmänna ombudet får även föra talan till enskilds eller kom- muns förmån.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förord- nar det allmänna ombudet och er- sättare för denne.
Det allmännas talan i ärenden om kyrkobokföring eller mantals- skrivning enligt denna lag förs i länsrätt och kammarrätt av läns- skattemyndigheten.
En länsskattemyndighet får upp— dra åt viss tjänsteman vid lokal skattemyndighet inom länet att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden.
Riksskatteverket får om det före- ligger särskilda skäl ta över uppgif- ten att föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.
Riksskatteverket för det allmän- nas talan i regeringsrätten. Verket får uppdra åt viss tjänsteman vid länsskattemyndighet eller lokal skattemyndighet att föra det all- männas talan.
Länsskattemyndigheten och riks- skatteverket får även föra talan till enskilds eller kommuns förmån.
41 53
Ansökan om mantalsskrivning med avvikelse från vad som uppta- gits i stomme till mantalslängd får göras av enskild person i fråga om hans mantalsskrivning och av kommun i fråga som rör kommu- nen samt av det allmänna ombudet.
Ansökan om mantalsskrivning med avvikelse från vad som uppta- gits i stomme till mantalslängd får göras av enskild person i fråga om hans mantalsskrivning och av kommun i fråga som rör kommu- nen samt av länsskattemyndighe- ten.
Ansökan göres senast den 5 februari mantalsåret hos den lokala skatte- myndighet som skall vidtaga den yrkade åtgärden. Ansökan bör vara skriftlig men får göras muntligen vid inställelse hos den lokala skatte-
myndigheten.
'Senaste lydelse av lagens rubrik 198521121. 2Senaste lydelse l985:1121. 3Senaste lydelse 198511121.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
45 54 Beslut i kyrkobokföringsärende som underställs länsrätt eller domka- pitel eller avser föreläggande av pastorsämbete enligt 30 eller 33 5 eller 57 5 andra stycket får inte överklagas.
Beslut i annat kyrkobokförings- ärende överklagas genom besvär
Beslut i annat kyrkobokförings- ärende överklagas
a) hos länsrätten om beslutet meddelats av pastorsämbete och avser fråga om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokfö- ring under viss rubrik eller registrering i obefmtligregister,
b) hos domkapitlet om beslutet meddelats av pastorsämbete och avser annan fråga,
c) länsrätten om beslutet meddelats av den lokala skattemyndigheten i Stockholm eller Göteborg.
Frågor om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrko- bokföring under viss rubrik eller registrering i obefintligregister får överklagas av den vars kyrkobok- föring berörs av beslutet, av kom- munen och av det allmänna ombu- det. Besvär av det allmänna ombu- det skall anföras inom tre veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades.
I annan fråga än som avses i tredje stycket får talan föras av den som beröres av beslutet. Talani så- dan fråga får föras utan inskränk- ning i tiden.
Frågor om kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet, kyrko- bokföring under viss rubrik eller registrering i obefmtligregister får överklagas av den vars kyrkobok- föring berörs av beslutet, av kom- munen och av länsskattemyndighe- ten. En skrivelse med överklagande av länsskattemyndigheten skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades.
En annan fråga än som avses i tredje stycket får överklagas av den som berörs av beslutet. Överkla- gandei sådan fråga får ske utan in- skränkning i tiden.
46 55 Lokal skattemyndighets beslut i ärende om mantalsskrivning som un- derställs länsrätt får inte överklagas.
Beslut av lokal skattemyndighet i annat mantalsskrivningsärende får överklagas genom besvär hos länsrätten. Talan får föras av den vars mantalsskrivning berörs av beslutet, av kommunen och av det allmänna ombudet.
Besvären skall ha inkommit se- nast den 15 april mantalsåret.
Beslut av lokal skattemyndighet i annat mantalsskrivningsärende får överklagas hos länsrätten. Ta- lan får föras av den vars mantals- skrivning berörs av beslutet, av kommunen och av länsskattemyn- digheten.
Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in senast den 15 april mantalsåret.
”*Senaste lydelse 198511121. SSenaste lydelse l985:1121.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
47 56
Innan underställt ärende av- görs, skall person, kommun och allmänt ombud som får föra talan i ärendet beredas tillfälle att yttra sig över det som är av betydelse för avgörandet.
Innan länsrätt eller domkapitel avgör besvärsärende inhämtas ytt- rande från beslutsmyndigheten och beredes den som, förutom kla- ganden, får föra talan i ärendet till- fälle att avge yttrande över det som är av betydelse för avgörandet.
Innan underställt ärende av- görs, skall person, kommun och länsskattemyndighet som får föra talan i ärendet beredas tillfälle att yttra sig över det som är av bety- delse för avgörandet.
Innan länsrätt eller domkapitel avgör ett överklagat ärende inhäm- tas yttrande från beslutsmyndighe— ten och bereds den som, förutom klaganden, får föra talan i ärendet tillfälle att yttra sig över det som är av betydelse för avgörandet.
Denna lag träder i kraft den ljanuari l99l.
('Senaste lydelse 198511121.
26. Förslag till Lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1967:752 ) om avdrag vid in- komsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet' att 10 5 skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
1Senaste lydelse av lagens rubrik 19761345 105198611318.
27. Förslag till Lag om ändring i lagen (l968z430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19682430) om mervärdeskattl dels att 50, 56, 57, 62, 64 och 64 c 55 skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 38 och 50 55 skall utgå, dels att nuvarande 34 5 skall betecknas 40 c 5, dels att 22-30, 32, 33, 35-40, nya 40 c, 41, 46, 47, 51, 52, 54, 55, 63, 64 a, 64 e, 64 g, 64 h, 64 k, 69 och 74 55 samt rubrikerna närmast före 30 och 51 55 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 22 a, 34, 38 a, 40 a och 40 b 55 av följande lydelse,
dels att närmast före 33, 40 a, 40 b och 63 55 skall införas nya rubriker av följande lydelse.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
225
Den som är redovisningsskyldig skall utan anmaninglämna uppgift (deklaration) för mervärdeskatt för varje verksamhet för vilken särskild registrering skall ske en- ligt 195. Deklaration lämnas för varje redovisningsperiod så länge redovisningsskyldighet föreligger. Redovisningsperiod omfattar två kalendermånader. Redovisnings-
Den som är redovisningsskyldig skall lämna uppgift (deklaration) för mervärdeskatt för varje verk- samhet för vilken särskild regist- rering skall ske enligt 19 5. Dekla- ration lämnas för varje redovis— ningsperiod sålänge redovisnings- skyldighet föreligger. Redovis- ningsperiod omfattar två kalen- dermånader. Redovisningsperio-
perioder är januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti, september och okto- ber samt november och december.
der år januari och februari, mars och april, maj och juni,juli och au— gusti, september och oktober samt november och december.
Kan det antas att ingående skatt för viss skattskyldig regelmässigt kommer att överstiga utgående skatt med minst 1 000 kronor varje må— nad kan länsskattemyndigheten besluta att redovisningsperiod tills vida- re skall vara en kalendermånad. När särskilda skäl föreligger kan läns- skattemyndigheten för viss skattskyldig besluta att redovisningsperiod tills vidare skall vara halvt eller helt beskattningsår.
Deklaration skall lämnas till länsskattemyndigheten i det län, där den skattskyldige registrerats, senast den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod som deklarationen avser, om ej annat följer av anvisningarna. Sker inbetalning av skatt enligt 42 5 andra stycket i behörig ordning, anses deklarationen ha lämnats till länsskattemyndig- heten den dag inbetalningskort eller försändelse som innehåller gire- ringshandling kommit in till postanstalt. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att skattskyldig eller grupp av skattskyldiga får lämna deklaration senare än som nu nämnts.
'Lagen omtryckt 19792304. Senaste lydelse av 56 5 l984z357 625 l986:1289.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
Deklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blan- kett enligt fastställt formulär.
Efter anmaning skall deklara- tion lämnas även av den som icke enligt första stycket är deklara- tionsskyldig.
Bestämmelserna i 47 5 tax- eringslagen ( 1956:623 ) gäller i tillämpliga delar i fråga om dekla- ration för mervärdeskatt.
Efter föreläggande skall dekla- ration lämnas även av den som inte enligt första stycket är deklara- tionsskyldig.
Bestämmelserna i 4 kap. 2 5 la- gen (1989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller i tillämpliga delar i fråga om dekla- ration för mervärdeskatt.
22a5
Länsskattem yndigheten får med- ge den skattskyldige anstånd med att lämna deklaration om han på grund av sjukdom eller annan oför- vållad omständighet är förhindrad att för en viss redovisningsperiod lämna deklaration i rätt tid.
Ansökan om anstånd skall ha kommit in senast den dag då dekla- ration skulle ha lämnats.
Ändras förutsättningarna för an- stånd innan anståndstiden har gått ut skall anståndet omprövas.
235
Underlåter den som är deklara- tionsskyldig enligt 22 5 första styc- ket att lämna deklaration eller är deklaration ofullständig, kan läns- skattemyndigheten anmana den deklarationsskyldige att fullgöra vad som brister.
[ anmaning enligt första stycket eller enligt 22 5 femte stycket kan vite föreläggas.
Underlåter den som är deklara- tionsskyldig enligt 22 5 första styc- ket att lämna deklaration eller är deklaration ofullständig, kan läns- skattemyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att fullgöra vad som brister.
Föreläggande enligt första styc- ket eller enligt 225 femte stycket får förenas med vite.
245
Deklarationsskyldig skall i skä- lig omfattning genom räkenska- per, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörande av deklara- tionsskyldigheten, för kontroll av
Deklarationsskyldig skall i skä- lig omfattning genom räkenska- per, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörande av deklara- tionsskyldigheten, för kontroll av
Nuvarande lydelse
deklaration och förfastställelse av skatt.
Föreslagen lydelse
deklaration och för beskattnings- beslut.
Underlaget skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Om skyldighet i vissa fall att föra räkenskaper gäller särskilda bestäm- melser.
25 52
Bestämmelserna i 50 5 I och 3 mom. taxeringslagen ( 1956:623 ) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i deklarationer för mer- värdeskatt och andra handlingar som har avlämnats till ledning för fastställelse av sådan skatt eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.
Bestämmelserna i 3 kap. 17 5 taxeringslagen (198900) gäller i tillämpliga delar i fråga om upp- gifter i deklarationer för mervär- deskatt och andra handlingar som har avlämnats till ledning för be- skattningsbeslut eller upprättats el- ler för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekon- troll.
Handlingar som avses i första stycket skall förvaras hos länsskatte- myndigheten. Handlingarna skall förstöras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända, om inte regering-
en föreskriver annat.
265
Efter anmaning skall deklara- tionsskyldig lämna de upplysning- ar som behövs för kontroll av de- klaration eller för att fastställa mer- värdeskatt. I anmaning får vite fö- reläggas.
Deklarationsskyldig skall efter anmaning förete handling som be- hövs för fastställelse av mervärde- skatt, såsom kontrakt, kontout- drag, räkning eller kvitto.
Efter föreläggande skall dekla- rationsskyldig lämna de upplys- ningar som behövs för utredning- en.
Deklarationsskyldig skall efter föreläggande förete kontrakt, kon- toutdrag, räkning, kvitto eller lik- nande handling som behövs för ut- redningen.
Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte efterkom- mits får ett nytt föreläggande för- enas med vite. Ett föreläggande får också förenas med vite om det finns skälig anledning att anta att den skattskyldige annars inte efterkom- mer föreläggandet.
Bestämmelserna i 3 kap. 6 5 tax- eringslagen (198900) gäller ifråga
2 Senaste lydelse 1980:1090.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
om skyldigheten att lämna upplys- ning eller förete handling.
275
Efter anmaning skall näringsid- kare lämna uppgift om skatteplik- tig vara eller tjänst som han förvär- vat av, sålt till eller tillhandahållit annan näringsidkare. Bestämmel- sernai 39 5 4 mom. taxeringslagen ( 1956:623 ) om befrielse från upp- giftsskyldighet gäller i tillämpliga delar.
Bestämmelserna i 46 5 tax- eringslagen gäller i tillämpliga de— lar i fråga om kontroll av mervär- deskatt.
Efter föreläggande skall nå- ringsidkare lämna uppgift om skattepliktig vara eller tjänst som han förvärvat av, sålt till eller till— handahållit annan näringsidkare. Bestämmelserna om befrielse från uppgiftsskyldighet i 3 kap. 3 5 och 4 kap. 6 5 fjärde stycket lagen (l989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller i tillämpli- ga delar.
Bestämmelserna i 3 kap. 16 5 taxeringslagen (1989-00) gäller i tillämpliga delar i fråga om kon- troll av mervärdeskatt.
28 53
För kontroll av att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten har full- gjorts riktigt och fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning till ledning för fastställelse av skatt, får skatterevision göras hos den som är deklarations- eller upp- giftsskyldig. Skatterevision får också göras hos den som har an- mält sig för registrering för kon- troll av att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.
För kontroll av att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten har full- gjorts riktigt och fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning till ledning för beskattningsbeslut, får skatterevision göras hos den som är deklarations- eller upp- giftsskyldig. Skatterevision får också göras hos den som har an- mält sig för registrering för kon- troll av att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga.
Beslut om skatterevision meddelas av länsskattemyndigheten eller riksskatteverket.
I övrigt gäller i fråga om skatte- revision i tillämpliga delar bestäm- melserna om taxeringsrevision i 56 och 58 55 taxeringslagen .
I övrigt gälleri fråga om skatte- revision i tillämpliga delar bestäm- melserna om taxeringsrevision i 3 kap. 8—14 55 taxeringslagen (198900).
295
Anmaning enligt 26 eller 275 göres av länsskattemyndigheten el- ler riksskatteverket.
Länsskattemyndigheten eller riksskatteverket meddelar föreläg- gande enligt 26 eller 27 5.
3 Senaste lydelse 1981 :1276.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Fastställelse av skatt Fastställelsebeslut 30 5
Skatt fastställes för varje redo- visningsperiod.
Fastställelse sker med ledning av deklaration och övriga tillgängliga handlingar.
Kan skatten icke beräknas tillför- litligt med ledning av handling som avses i andra stycket fastställes skatten efter skälig grund.
Fastställelsebeslut fattas för var- je redovisningsperiod.
325
Har den skattskyldige lämnat deklaration enligt 22 5 anses skat- ten fastställd i enlighet med dekla- rationen. Har deklaration icke läm- nats anses skatten fastställd till noll kronor.
Skatt anses fastställd enligt förs- ta stycket utan att beslut meddelas.
Har den skattskyldige lämnat deklaration enligt 225 eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklaration anses fastställelsebeslut ha medde- latsi enlighet med deklarationen.
Har deklaration inte lämnats anses skatten genom fastställelse- beslut ha bestämts till noll kronor. Kommer deklarationen in till läns- skattemyndigheten vid en senare tidpunkt än som anges i första styc- ket anses fastställelsebeslut ha meddelats i enlighet med deklara- tionen om inte ett omprövningsbe- slut har meddelats dessförinnan.
Omprövningsbeslut
33 54
Föranleder framkomna omstän- digheter omprövning av fastställd skatt meddelar länsskattemyndig- heten beslut om fastställelse av skatten. A v beslutet skall framgå att den skattskyldige kan erhålla slut- ligt beslut enligt 36 5.
Länsskattemyndigheten skall ompröva beskattningsbeslut, som myndigheten fattat, ifråga som kan ha betydelse för beskattningen eller i annat ekonomiskt hänseende när den skattskyldige begär det eller skäl annars föreligger.
Länsskattemyndigheten får av- stå från att på eget initiativ ompröva ett beslut om det endast i ringa män skulle ändra den fastställda skat- ten.
** Senaste lydelse 1981 :1276.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
345
V ill den skattskyldige begära om- prövning skall han göra detta skrift- ligt. Begäran skall ha kommit in till länsskattemyndigheten senast sjät- te året efter utgången av det kalen- derår under vilket beskattningsåret har gått till ända.
Har den skattskyldige gett in skrivelsen med begäran om ompröv- ning inom den tid som anges i första stycket till en annan länsskattemyn- dighet än den som fattat beslutet el- ler till en förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat be- slutet.
35 55
Fråga om beslut enligt 33 5 skall väckas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända.
Har slutligt beslut meddelats får fråga om beslut enligt 33 5 inte prö- vas.
Länsskattemyndigheten skall ge- nom omprövning göra deföljdänd- ringar i ett beskattningsbeslut avse- ende annan redovisningsperiod el- ler annan skattskyldig som föran- leds av beslut som myndighetenfat- tat.
36 56
Slutligt beslut om fastställelse av skatt skall meddelas, om den skatt- skyldige begär sådant beslut inom sex år från utgången av det kalen- derår under vilket beskattnings- året har gått till ända. Har beslut enligt 33 5 meddelats skall dock slutligt beslut meddelas, om den skattskyldige begär ett sådant be- slut inom två månader från den dag då han fått del av det meddelade beslutet. Föreligger särskilda skäl får slutligt beslut meddelas även om
den skattskyldige inte har begärt det.
Omprövar länsskattemyndighe- ten självmant ett beslut skall om- prövningsbeslutet meddelas senast sjätte året f rån utgången av det ka- lenderår under vilket beskatt- ningsåret har gått till ända. Beslut som är till nackdel för den skattskyl- dige skall, utom i fall som avses i 37 5. meddelas senast andra året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända. Har den skattskyldi- ge inte gett in deklaration i rätt tid får ett omprövningsbeslut till nack- del för den skattskyldige meddelas
5 Senaste lydelse 1981 :1276. '” Senaste lydelse 198111276.
Nuvarande lydelse
Har slutligt beslut meddelats får fråga om nytt sådant beslut icke prövas.
Föreslagen lydelse
även efter utgången av det andra året, men senast två år från det att deklarationen kommit in till skatte- myndigheten eller sex år efter ut- gången av det kalenderår under vil- ket beskattningsåret gått till ända. Omprövningsbeslut enligt 35 5 som är till fördel för den skattskyldi- ge får meddelas även efter den tid som anges i första stycket, men se- nast sex månader efter det beslut som föranleder följdändringen.
375
Beslut om fastställelse av skatt meddelas av länsskattemyndighe- ten i det län, där den skattskyldige är registrerad eller, om han icke är registrerad, där han bort vara regist- rerad.
Länsska ttemyndighetenfår med- dela ett omprövningsbeslut till nack- del för den skattskyldige efter tid som anges i 36 5 (efterbeskattning) under de förutsättningar och på det sätt som anges i 38-40 5 5 .
385
Har skattskyldig i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning förfastställelse av skatt eller underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift samt har detta föranlett att skatt fastställts tillför lågt belopp eller medfört att skatt återbetalats med för högt belopp, sker efterbeskatt- ning. Detsamma gäller när skatt- skyldig harlämnat oriktig uppgift i mål om skatt.
Efterbeskattning får ske om den skattskyldige
]. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till led- ning för beskattningsbeslut,
2. lämnat oriktig uppgift i mål om skatt eller
3. underlåtit att lämna deklara- tion eller infordrad uppgift
och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten föranlett att ett be- skattningsbeslut blivit oriktigt.
Efterbeskattning får även ske om
] . ett beskattningsbeslut blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende och felaktigheten avser ett betydande belopp,
2. en följdändring föranleds av ett beskattningsbeslut avseende an- nan redovisningsperiod eller annan skattskyldig som länsskattemyndig- heten fattat.
Nuvarande lydelse
Efterbeskattning får icke ske om det belopp som den skattskyldige skulle ha att erlägga är att anse som ringa eller det med hänsyn till om- ständigheterna framstår som upp- enbart oskäligt att efterbeskattning sker.
Kan uppgift som den skattskyldi- ge lämnat icke läggas till grund för en tillförlitlig beräkning får efterbe- skattning ske efter skälig grund.
Bestämmelserna i 34 5 gäller i tillämpliga delar vid efterbeskatt- ning.
Föreslagen lydelse
Skattemyndigheten får avstå från att besluta om efterbeskatt- ning om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt.
38a5
Har efterbeskattning skett i en fråga får länsskattemyndigheten inte fatta ett nytt beslut om efterbe- skattning i samma fråga.
395
Utan hinder av bestämmelserna i 55 -5 7 55 äger länsskattemyndighe- ten från skatt som skall betalas en- ligt beslut om efterbeskattning för viss redovisningsperiod avräkna skatt som den skattskyldige kan återfå för annan redo visningsperiod under samma beskattningsår.
Beslut om efterbeskattning skall meddelas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända.
Beslut om efterbeskattning enligt 38 5 andra stycket 2 får meddelas även efter den tid som anges i första stycket men senast sex månader ef- ter det beslut som föranleder följd- ändringen. Beslut om följdändring i beskattningsbeslut för annan skatt- skyldig skall dock meddelas senast under sjunde året efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt- ningsåret gått till ända.
Beslut om efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i mål om skatt får meddelas efter den tid som anges i första stycket men senast inom ett år efter utgången av den
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
månad då beslut i målet vunnit laga kraft.
Har den skattskyldige avlidit skall beslut om efterbeskattning meddelas senast under andra året efter utgången av det kalenderår då bouppteckningen efter honom läm- nats inför registrering.
40 57
Efterbeskattning får ske först se- dan slutligt beslut om fastställelse av skatt har meddelats. Fråga om efterbeskattning skall väckas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt- ningsåret har gått till ända. Efter- beskattning på grund av oriktig upp- gift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft.
Har den skattskyldige avlidit, på- föres efterbeskattning hans dödsbo. Sådan efterbeskattning får ske en- dast om fråga därom prövats senast under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket boupp- teckning efter den skattskyldige lämnats in för registrering.
Har den skattskyldige, på sätt anges i 145 andra stycket skatte— brottslagen (1971 :69), delgetts un— derrättelse om misstanke om brott som avser mervärdeskatt för ho- nom eller har åtal väckts mot ho- nom för sådant brott, får efterbe- skattning ske för den redovisnings- period som brottet avser även efter utgången av i första stycket angi- ven tid. Detsamma gäller, om ti- den för att ådöma den skattskyldi- ge påföljd för sådant brott har för- längts genom beslut enligt 14a5 skattebrottslagen.
Har den skattskyldige, på sätt anges i 145 andra stycket skatte- brottslagen (1971 :69), delgetts un- derrättelse om misstanke om brott som avser mervärdeskatt för ho- nom eller har åtal väckts mot ho- nom för sådant brott, får beslut om efterbeskattning meddelas för den redovisningsperiod som brottet avser även efter utgången av i 39 5 första stycket angiven tid. Detsam- ma gäller, om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för så- dant brott har förlängts genom be- slut enligt 14 a 5 skattebrottslagen.
7 Senaste lydelse 1985:110.
Nuvarande lydelse
Efterbeskattning får också ske efter utgången av i första stycket angiven tid, om efterbeskattningen medför att den skattskyldige enligt 12 5 skattebrottslagen är fri från ansvar för brott.
Efterbeskattning enligt tredje stycket får ske endast om fråga där- om prövats före utgången av kalen- deråret efter det då någon av de där angivna åtgärderna först vid- togs. Efterbeskattning enligtfjärde stycket får ske endast om fråga där- om prövats före utgången av kalen- deråret efter det då åtgärd som avses i 125 skattebrottslagen vid- togs. Har den skattskyldige avlidit, skall dock fråga om efterbeskatt- ning av dödsboet prövas inom sex månader från dödsfallet.
Efterbeskattning som har åsatts enligt tredje stycket skall undanrö- jas av länsskattemyndigheten om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett un- derrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet inte bifalls till någon del. Vad som har sagts nu gäller dock inte, om den skattskyldige är fri från ansvar med stöd av 12 5 skattebrottslagen .
Tredje-sjätte styckena skall ock- så tillämpas om brottet avser mer- värdeskatt för en juridisk person och åtgärd som avses i tredje styc- ket har Vidtagits mot den som har företrättden juridiska personen el- ler om företrädaren är fri från an- svar för sådant brott med stöd av 12 5 skattebrottslagen .
Föreslagen lydelse
Beslut om efterbeskattning får också meddelas efter utgången av i 39 5 första stycket angiven tid, om beslutet medför att den skattskyl- dige enligt 125 skattebrottslagen är fri från ansvar för brott.
Beslut om efterbeskattning en- ligt första stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret ef- ter det då någon av de där angivna åtgärderna först vidtogs. Beslut om efterbeskattning enligt andra styc- ket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det då åtgärd som avses i 125 skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige av- lidit, skall dock beslut om efterbe- skattning meddelas inom sex må- nader från dödsfallet.
Beslut om efterbeskattning som har meddelats enligt första stycket skall undanröjas av länsskatte- myndigheten om åtal inte väcks på grundval av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet inte bifalls till någon del. Vad som har sagts nu gäller dock inte, om den skattskyldige är fri från ansvar med stöd av 125 skattebrottslagen .
Första-fjärde styckena skall ock- så tillämpas om brottet avser mer- värdeskatt för en juridisk person och åtgärd som avses i tredje styc- ket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen el— ler om företrädaren är fri från an- svar för sådant brott med stöd av 12 5 skattebrottslagen .
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Beslut om skatteberäkning
40a5
Länsskattemyndigheten skall snarast efter beslut av riksskattever- ket eller domstol i ett överklagat be- skattningsårende fatta det beslut om skatteberäkning som föranleds av riksskatteverkets eller domsto- lens beslut.
Gemensamma bestämmelser om beskattningsbeslut
40b5
34 5
Efter utgången av den tid inom vilken deklaration för den sista re- dovisningsperioden under be- skattningsåret skall lämnas enligt 22 5 får sådan ändring av fastställd skatt som berör mer än en redovis- ningsperiod under beskattnings- året hänföras till den sista redovis-
K an den skattskyldiges uppgifter inte läggas till grund för ett tillförlit- ligt beskattningsbeslut eller saknas uppgifter från den skattskyldige får beslutet fattas efter skälig grund.
40 c 5
Efter utgången av den tid inom vilken deklaration för den sista re- dovisningsperioden under be- skattningsåret skall lämnas enligt 22 5 får sådan ändring av beskatt- ningsbeslut som berör mer än en redovisningsperiod under beskatt- ningsåret hänföras till den sista re-
ningsperioden under beskatt- dovisningsperioden under be- ningsåret. skattningsåret. Vad som sägs i första stycket gäl- ler ej om slutligt beslut har medde- lats för någon redovisningsperiod under beskattningsåret. 41 5
Beslut om efterbeskattning med- delas av länsskattemyndigheten i det län där den skattskyldige är registrerad eller, om han icke är registrerad, där han bort vara re- gistrerad.
Beskattningsbeslut meddelas av länsskattemyndigheten i det län där den skattskyldige är registre- rad eller, om han inte är registre- rad, där han bort vara registrerad.
465
Har besvär anförts över slutligt beslut om fastställelse av skatt eller
Länsskattemyndigheten får medge skattskyldig anstånd med
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att betala skatt som kan antas kom- ma att sättas ned.
beslut om efterbeskattning eller be- slut av länsrätt eller kammarrätt, kan den skattskyldige av länsskat- temyndigheten få anstånd med be- talning av skatt. Bestämmelserna i 49 5 l , 2 och 3 mom. uppbördslagen ( 1953:272 ) om anstånd vid besvär över beslut rörande taxering äger motsvarande tillämpning. Föreligger inte skäl för anstånd enligt första stycket får anstånd medges under de förutsättningar och på det sätt som anges i 49 5 2 och 3 mom. uppbördslagen ( 1953:272 ).
47 58
Betalas icke skatt i behörig ordning inom den tid då deklaration för den redovisningsperiod skatten avser skall lämnas enligt 22 5 tredje styc- ket, utgår restavgift på sålunda icke betalat belopp. Har anstånd med betalning av skatt beslutats enligt 45 5, utgår dock restavgift endast på skattebelopp som betalas sedan anståndstiden gått till ända.
Restavgiften är sex öre för varje hel krona av den skatt som icke beta- lats, dock minst femtio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräk-
ning jämnas till närmast högre hela krontal.
Bestämmelserna i 585 2 mom. uppbördslagen ( 1953:272 ) om be- frielse från restavgift gäller i tillämpliga delar beträffande rest- avgift för mervärdeskatt. Bestäm- melserna i denna lag om beslut om fastställelse av skatt gäller i tillämpliga delar om beslut i fråga om befrielse från restavgift.
Besvär
Bestämmelserna i 585 2mom. uppbördslagen ( 1953:272 ) om be- frielse från restavgift gäller i tillämpliga delar beträffande rest- avgift för mervärdeskatt. Bestäm- melserna i denna lag om beskatt- ningsbeslut gäller i tillämpliga de- lar om beslut i fråga om befrielse från restavgift.
Överklagande
5159
Följande beslut får överklagas hos länsrätten genom besvär: 1. slutligt beslut,
2. beslut att inte meddela beslut
enligt 33 eller 36 5, 3. beslut enligt 195 fjärde styc- ket i fråga om registrering, samt
Följande beslut får överklagas hos länsrätten:
l. omprövningsbeslut,
2. beslut om skatteberäkning,
3. beslut enligt 195 fjärde styc- ket i fråga om registrering, samt
8 Senaste lydelse 1982:1211. 9 Senaste lydelse 1981 :1276.
Nu varande lydelse
4. beslut om efterbeskattning, skattskyldighet, redovisningsskyl- dighet eller restavgift.
Följande beslut får ej överkla- gas:
] . beslut enligt 33 5,
2. beslut om skatterevision, samt
3. länsskattemyndighetens be- slut i fråga om föreläggande av vite.
Länsskattemyndighetens beslut i övrigt enligt denna lag överklagas hos riksskatteverket genom besvär. Riksskatteverkets beslut får ej överklagas.
Föreslagen lydelse
4. beslut om skattskyldighet, re- dovisningsskyldighet, restavgift eller anstånd med att betala skatt.
Följande beslut får inte överkla- gas:
1. beslut om skatterevision, samt
2. länsskattemyndighetens be- slut i fråga om föreläggande av vite.
Länsskattemyndighetens beslut i övrigt enligt denna lag överklagas hos riksskatteverket. Riksskatte- verkets beslut får inte överklagas.
52510
Besvär enligt 51 5 första stycket skall ha inkommit inom två måna- der från det klaganden fått del av det överklagade beslutet.
En skrivelse med överklagande av skattskyldig enligt 51 5 första stycket skall ha kommit in inom sex år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Är det fråga om ett beslut som fattats efter den 30 juni sjätte året efter det kalenderår under vil- ket det beskattningsår som beslutet avser gått till ända, får skrivelsen med överklagandet komma in efter denna tid men inom två månader från det att den skattskyldige fick del av beslutet.
545
Bestämmelserna i 96 och 98 55 taxeringslagen om besvär över läns- rätts och kammarrätts beslut gäller i tillämpliga delar i fråga om mål eller ärenden rörande mervärde- skatt.
Riksskatteverket får överklaga beslut enligt 32 5 och 51 5 första stycket. Skrivelsen med överklagan-
det skall ha kommit in inom tidsfrist
för beslut som enligt 36, 39 och
40 55 gäller för länsskattemyndig- heten eller efter sådan tid men inom två månader från det att det över- klagade beslutet meddelats.
Överklagas ett beslut om efterbe- skattning och yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel skall skrivel— sen med överklagandet ha kommit in inom två månader från det beslu- tet meddelades.
'" Senaste lydelse l986:1289.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
555
Skattskyldig får anföra besvär i särskild ordning om
I ) skatt fastställts i strid med be- stämmelserna om vem som är skatt- skyldig eller om vad som är skatte- pliktigt.
2) skatt fastställts mer än en gång för samma omsättning,
3) beskattningen blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
4) någon till följd av underlåten- het att lämna deklaration eller in- fordrad uppgift, felaktighet i dekla- ration eller annan uppgift som han lämnat eller i uppgift eller handling som legat till grund för sådan dekla- ration eller uppgift fått skatten för viss redovisningsperiod fastställd till belopp som väsentligt avviker från vad som rätteligen bort fast- ställas för perioden,
5) någon i annat fall kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda att skatten fastställts till belopp som väsentligt avviker från vad som fastställts.
Besvär enligt första stycket 4 och 5 får upptagas till prövning endast om besvären kan grundas på om- ständighet eller bevis, varom känne- dom saknats när skatten fastställts, och det framstår som ursäktlig! att den som söker rättelse icke i annan ordning åberopat omständigheter- na eller beviset för att få rättelse.
Besvär som avses i första stycket får anföras senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända.
Allmänt ombud får enligt första och tredje styckena anföra besvär till den skattskyldiges förmån och i
Bestämmelserna i 6 kap. tax- eringslagen (l989:00) gäller i tillämpliga delar ifråga om mål en— ligt denna lag.
Vad som sägs i 6 kap. 19 5 tax- eringslagen skall gälla beslut om skatteberäkning enligt 40 a 5.
Nuvarande lydelse
fall som avses i första stycket 3 även till den skattskyldiges nackdel.
Bestämmelserna i 34 5 gäller i tillämpliga delar vid prö vning av be- svär i särskild ordning.
Föreslagen lydelse
Förhandsbesked
63 gu
Riksskatteverket kan på ansö- kan av den som bedriver eller äm- nar bedriva verksamhet som med- för skyldighet att erlägga mervär- deskatt meddela förhandsbesked i fråga som avser sökandens skatt- skyldighet. Förhandsbesked får meddelas om det finns vara av vikt med hänsyn till sökandens intresse eller för en enhetlig lagtolkning el- ler rättstillämpning.
Förhandsbesked sökes skriftligt hos riksskatteverket före ingången av den första redovisningsperiod som beröres av den fråga förhands- beskedet gäller.
I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 25 andra styc- ket, 3-8 samt I] och 1255 lagen ( 1951:442 ) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.
Rättsnämnden kan på ansökan av den som bedriver eller ämnar bedriva verksamhet som medför skyldighet att erlägga mervärde- skatt meddela förhandsbesked i fråga som avser sökandens skatt- skyldighet. Förhandsbesked får meddelas om det finns vara av vikt med hänsyn till sökandens intresse eller för en enhetlig lagtolkning el- ler rättstillämpning.
Förhandsbesked söks skriftligt hos rättsnämnden före ingången av den första redovisningsperiod som berörs av den fråga förhandsbeske- det gäller.
I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 25 andra styc- ket, 3-8 och 12 55 lagen (1951 :442) om förhandsbesked i taxeringsfrå- gor.
64a5
Har skattskyldig i deklaration eller annat skriftligt meddelande, avgivet till ledning för länsskatte- myndighetens beslut om hans skatt, lämnat uppgift som befinnes oriktig, påförs honom särskild av- gift (skattetillägg) med tju- go procent av det skattebelopp, som ej skulle ha påförts eller som felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäller när skattskyldig skriftligen har lämnat sådan uppgift i mål om skatt.
Har skattskyldig i deklaration eller annat skriftligt meddelande, avgivet till ledning för länsskatte- myndighetens beskattningsbeslut, lämnat uppgift som befinns orik- tig, påförs honom särskild avgift (skattetillägg) med tjugo procent av det skattebelopp, som ej skulle ha påförts eller som felak- tigt skulle ha tillgodoräknats ho- nom om den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäller när skattskyldig skriftligen har lämnat sådan uppgift i mål om skatt och
" Senaste lydelse l984z357.
Nuvarande lydelse
Har deklaration lämnats men avvikelse skett från denna med stöd av 30 5 tredje stycket eller 38 5 tredje stycket, påförs den skattskyl- dige skattetillägg med tjugo pro- cent av den skatt som till följd av uppskattning påförs den skattskyl- dige utöver vad som annars skulle ha påförts eller ej tillgodoräknats honom. Till den del uppskattning- en innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall dock skattetillägg utgå enligt första stycket.
Har uppskattning skett med stöd av 30 5 tredje stycket eller 38 5 tredje stycket på grund av utebli- ven deklaration, påförs den skatt- skyldige skattetillägg med tjugo procent av den skatt som påförs honom till följd av uppskattningen utöver den skatt som skulle ha på- förts enligt de skriftliga uppgifter han har lämnat till ledning för be- skattningen. Till den del uppskatt- ningen innefattar rättelse av orik- tig uppgift från den skattskyldige skall dock skattetillägg utgå enligt första stycket.
Föreslagen lydelse
uppgiften inte godtagits efter pröv- ning i sak eller inte prövats.
Har deklaration lämnats men avvikelse skett från denna med stöd av 40b 5, påförs den skatt- skyldige skattetillägg med tjugo procent av den skatt som till följd av uppskattning påförs den skatt- skyldige utöver vad som annars skulle ha påförts eller ej tillgodo- räknats honom. Till den del upp- skattningen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyl- dige skall dock skattetillägg utgå enligt första stycket.
Har uppskattning skett med stöd av 40 b 5 på grund av utebli- ven deklaration, påförs den skatt- skyldige skattetillägg med tjugo procent av den skatt som påförs honom till följd av uppskattningen utöver den skatt som skulle ha på- förts enligt de skriftliga uppgifter han har lämnat till ledning för be- skattningen. Till den del uppskatt- ningen innefattar rättelse av orik- tig uppgift från den skattskyldige skall dock skattetillägg utgå enligt första stycket.
64e5
Har skattskyldig, som har att avge deklaration för skatt utan an- maning, underlåtit att inom före- skriven tid fullgöra denna skyldig- het, påförs honom särskild avgift (förseningsavgift) med 100 kronor.
Hari fall som avses i första styc- ket den skattskyldige antingen an- manats att lämna deklaration men icke fullgjort denna skyldighet inom tid som föreskrivits i anma-
Har skattskyldig, som har att avge deklaration för skatt utan fö- reläggande, underlåtit att inom fö- reskriven tid fullgöra denna skyl- dighet, påförs honom särskild av- gift (förseningsavgift) med 100 kronor.
Har i fall som avses i första styc— ket den skattskyldige antingen fö- relagts att lämna deklaration men icke fullgjort denna skyldighet inom tid som föreskrivits iföreläg-
Nuvarande lydelse
ningen eller underlåtit att avge deklaration inom föreskriven tid även för minst en av de tre närmast föregående redovisningsperioder- na, bestäms förseningsavgiften till 200 kronor.
Skattskyldig, som varit skyldig avlämna deklaration endast efter anmaning, påförs förseningsav- gift, om han underlåtit att lämna deklaration inom tid som föreskri— vits i anmaning. Avgiften utgår med 200 kronor.
Föreslagen lydelse
gandet eller underlåtit att avge deklaration inom föreskriven tid även för minst en av de tre närmast föregående redovisningsperioder- na, bestäms förseningsavgiften till 200 kronor.
Skattskyldig, som varit skyldig avlämna deklaration endast efter föreläggande, påförs förseningsav- gift, om han underlåtit att lämna deklaration inom tid som föreskri- vits i föreläggande. Avgiften utgår med 200 kronor.
64g5
Fråga om särskild avgift prövas av länsskattemyndigheten. Fråga om skattetillägg på grund av orik- tig uppgift i mål om skatt prövas dock av länsrätten på talan av all- mänt ombud. Sådan talan får föras, om den oriktiga uppgiften ej har godtagits efter prövning i sak el- ler ej har prövats i målet, och skall väckas inom ett år från utgången av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.
Har skattskyldig hemställt om eftergift av beslutad avgift, medde- las nytt beslut i avgiftsfrågan även om hemställan icke bifallits.
Utan hinder av vad som eljest fö- reskrivs om besvär, skall skattskyl- digs yrkande ifråga om särskild av- gift prö vas, om beslut om skatten för den redovisningsperiod som avgif- ten avser icke har vunnit laga kraft. Detsamma gäller sådant yrkande av allmänt ombud till förmån för skattskyldig. Om yrkande som har sagts nuframställsförst i regerings- rätten eller kammarrätt, kan dom- stolen förordna att målet om sär- skild avgift skall upptagas och vida- re handläggas av länsrätt.
Fråga om särskild avgift prövas av länsskattemyndigheten. Beslut om skattetillägg på grund av orik- tig uppgift i mål om skatt skall meddelas senast inom ett år från utgången av den månad då dom el- ler slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.
Har skattskyldig hemställt om eftergift av beslutad avgift, medde- las nytt beslut i avgiftsfrågan även om hemställan inte bifallits.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
64 h 5'2 Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande härom ej har framställts, i den mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift.
Finnes vid prövning av beslut om skatt att skatten skall nedsättas eller tillgodoräknas med ytterligare belopp, skall även vidtas därav föranledd
ändring i beslut om skattetillägg.
Vid handläggningen i kammar- rätt och länsrätt av mål om särskild avgift skall muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om det inte finns anled- ning anta att avgift kommer att utgå.
64k5
Om ej annat framgår av vad som föreskrivs i 64 a-64j 55 gäller be- stämmelserna i denna lag, med un- dantag av 38-41 55 och 76 5 första stycket, i tillämpliga delar i fråga om särskild avgift.
Om ej annat framgår av vad som föreskrivs i 64 a-64j 55 gäller be- stämmelserna i denna lag, med un- dantag av 38 5 första stycket och andra stycket 2 samt 765 första stycket, i tillämpliga delar i fråga om särskild avgift.
69 513
Efter anmälan av länsskattemyn- digheten förordnar länsrätten om uttagande av vite. [ övrigt gäller [23 och 124 55 taxeringslagen ( 1956:623 ) om vite i tillämpliga de- lar. Har vite förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringsla- gen prövas fråga om uttagande av vitet av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lag.
Vite får inte föreläggas staten, kommun eller annan menighet eller tjänsteman i tjänsten. Har vite fö- relagts också med stöd av bestäm- melse i taxeringslagen (l989:00) el- ler lagen (] 989.'00) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter prövas fråga om uttagande av vitet av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lagar.
74 än
Beslut som avses i 33 5 denna lag skall sändas till den skattskyldige i vanligt brev. Sådana försändelser får i särskilda fall rekommenderas eller delges den skattskyldige. Ifrå- ga om delgivning av beslut eller ut- slag enligt denna lag äger 54 och
Vid tillämpning av bestämmel- serna i denna lag skall meddelande, som lämnats för skattskyldig som är juridisk person, anses vara lämnat av den skattskyldige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknat behörighet att företräda den
'2 Senaste lydelse 198721218. '3 Senaste lydelse l984z357. '4 Senaste lydelse 1983:1052.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
55 55 taxeringslagen ( 1956:623 ) skattskyldige. motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991 då förordningen (1982:24) om anstånd med att lämna deklaration för mervärdeskatt skall upphöra att gälla.
28. Förslag till Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)
Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624) ' dels att i 245 orden ” taxeringslagen ( 1956:623 )” skall bytas ut mot orden ” taxeringslagen (l989:00)”,
dels att 25 5 skall upphöra att gälla, dels att 14, 17 och 23 55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
145
När uppgift om aktieutdelning enligt 43 5 ] mom. taxeringslagen ( 1956:623 ) avges, skall uppgifts- lämnaren på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär besvara frågor till ledning för be- dömande om den utdelningsberät- tigade är skattskyldig. Är ej svaren sådana att därav uppenbarligen framgår att den utdelningsberätti- gade icke är skattskyldig för utdel— ningen, skall kupongskatt för ut- delningen innehållas vid utbetal- ningen. Den som utbetalar utdel- ningen skall teckna erkännande att kupongskatten innehållits och tillställa uppgiftslämnaren erkän- nandet.
När uppgift om aktieutdelning enligt 3 kap. 28 5 lagen (l989:00) om självdeklaration och kontroll- uppgifter avges, skall uppgiftsläm- naren på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär besvara frågor till ledning för be- dömande om den utdelningsberät- tigade är skattskyldig. Är ej svaren sådana att därav uppenbarligen framgår att den utdelningsberätti- gade icke är skattskyldig för utdel- ningen, skall kupongskatt för ut- delningen innehållas vid utbetal- ningen. Den som utbetalar utdel- ningen skall teckna erkännande att kupongskatten innehållits och tillställa uppgiftslämnaren erkän- nandet.
Riksskatteverket får medge den, som är skyldig att innehålla kupong- skatt och som förutsättes kunna bedöma om skattskyldighet enligt 45 föreligger, att i det fall skattskyldighet uppenbarligen icke föreligger ut- betala utdelning utan att kupongskatt innehålles, även om svaren på frågorna skulle ge anledning till sådant innehållande.
Vid utbetalning av utdelning i utlandet skall kupongskatt alltid inne- hållas.
17 52
Blanketter med uppgift om ut- delning, som lämnas enligt 15 5, skall vara ordnade enligt 375 4 mom. andra stycket taxeringslagen ( 1956:623 ). Blanketter, vid vilkas avgivande kupongskatt innehål- lits, skall dock vara skilda från övriga blanketter, och sammanlag-
Blanketter med uppgift om ut- delning, som lämnas enligt 15 5, skall vara ordnade enligt 3 kap. 56 5 tredje stycket lagen (198900) om självdeklaration och kontroll- uppgifter. Blanketter, vid vilkas av- givande kupongskatt innehållits, skall dock vara skilda från övriga
lSenaste lydelse av lagens rubrik 19742996 255 l986:1320. ZSenaste lydelse l986:1320.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
da beloppet av den utdelning upp- blanketter, och sammanlagda be- gifterna i dessa blanketter avser loppet av den utdelning uppgifter-
skall anges särskilt. na i dessa blanketter avser skall anges särskilt.
Senast den 31 januari varje år skall de blanketter som nämns i första stycket och som gäller det årets taxering av riksskatteverket tillställas länsskattemyndigheten i det län, där den som avses med uppgiften enligt kommunalskattelagen (1928:370) har sin hemortskommun.
23 53 Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna lag än skyldig- heten att innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ord- ning, kan riksskatteverket förelägga bolaget att vid vite fullgöra först- nämnda skyldighet. Försuttet vite utdömes efter anmälan av riksskatte- verket av länsrätten i det län där bolagets styrelse har sitt säte.
I fråga om vite enligt första styc- I fråga om vite enligt första styc- ket gäller i övrigt 123-125 55 tax- ket gäller i övrigt 6kap. 21 5 och 7 eringslagen ( 1956:623 )i tillämpliga kap. 1 5 taxeringslagen (198900). delar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
3Senaste lydelse 19791182.
29. Förslag till Lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1970:940 ) om kyrkliga kostna- der| att i 4 5 ordet ”taxeringsnämnds” skall bytas ut mot ”skattemyndig- hets”.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.
'Lagen omtryckt l982z379. Senaste lydelse av 4 5 1984:509.
30. Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971269)
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebrottslagen(1971269) att 2 5 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
25l
Föreslagen lydelse
Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranle- der att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknas med för högt belopp dömes för skattebedrägeritill fängelse i högst två år.
Detsamma gäller den som med avsikt att skatt eller avgift skall påföras med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed jämför— lig handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han företräder.
För skattebedrägeri skall också den dömas som med avsikt att skatt skall påföras med för lågt be- lopp överenskommer med sin ar- betsgivare eller annan som är upp- giftsskyldig enligt 37 5 taxeringsla- gen (l956:623), att denne skall un- derlåta att fullgöra sin uppgifts- skyldighet, och som därigenom föranleder att skatt på grundval av förenklad självdeklaration påförs honom med för lågt belopp.
För skattebedrägeri skall också den dömas som med avsikt att skatt skall påföras med för lågt be- lopp överenskommer med sin ar- betsgivare eller annan som är skyl- dig att utan föreläggande lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. lagen (l989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter, att denne skall underlåta att fullgöra sin uppgifts- skyldighet, och som därigenom för- anleder att skatt på grundval av förenklad självdeklaration påförs honom med för lågt belopp.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.
'Senaste lydelse 19852409.
31. Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19712289) om allmänna för- valtningsdomstolar' att 18 5 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
18 52
Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam
1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,
2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980:376) som begärts med stöd av 57 5 samma lag,
3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort eller om vägran tills vidare att godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas,
5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957 :297) om försättande ur kraft av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas,
6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av full- sutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.
Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av
1. mål om utdömande av vite,
2. mål enligt bevissäkringslagen ( 1975:1027 ) för skatte- och avgifts- processen, enligt lagen (l978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) , om handlings undan- tagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan gransk- ning och om befrielse från skyldig- het att lämna kontrolluppgift en- ligt taxeringslagen (1956:623) ,
2. mål enligt bevissäkringslagen ( 1975:1027 ) för skatte— och avgifts- processen, enligt lagen (l978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) , om handlings undan- tagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan gransk- ning och om befrielse från skyldig- het att lämna uppgift eller förete handling enligt taxeringslagen (198900), lagen ( 1 968 :4 30) om mervärdeskatt eller lagen
(l984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter samt om be- frielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt lagen
'Lagen omtryckt 1981 :1323. 2Senaste lydelse 1987:33l.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
(198900) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 65 lagen (l980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga och 8 5 lagen (198111243) om vård av missbrukare i vissa fall,
4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med un- dantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (l984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgi- vare,
5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15 5 fastighets- taxeringslagen(197911 152),
6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,
7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över- ensstämmer med parternas samstämmiga mening,
8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet,
9. mål enligt körkortslagen (19772477), om beslutet innebär att något körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall åter- kallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,
10. mål enligt luftfartslagen , om beslutet innebär att varning meddelas eller om detär uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets- bevis skall återkallas,
11. mål i vilket saken är uppenbar.
Denna lag träder i kraft den ljanuari l99l.
32. Förslag till Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971 :291)
Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningsprocesslagen(19712291) att 8 och 35 55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Rätten skall tillse att mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver.
Vid behov anvisar rätten hur ut- redningen bör kompletteras. Överflödig utredning får avvisas.
Vid behov anvisar rätten hur ut- redningen bör kompletteras. Där- vid skall beaktas att otydligheter och ofullständigheter i parternas
framställningar avhjälps. Överflö- dig utredning får avvisas.
35 5'
Besvär över kammarrättens beslut i ett mål som har anhängiggjorts hos kammarrätten genom överklagande eller underställning prövas av rege- ringsrätten endast om regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd.
Meddelas ej prövningstillstånd, står kammarrättens beslut fast. Erin- ran därom skall intagas i regeringsrättens beslut.
Vad som sägs i första stycket gäl- ler ej talan i mål om utlämnande av allmän handling samt talan som riksdagens ombudsmän eller justi- tiekanslern för i mål om disci— plinansvar eller om återkallelse el- ler begränsning av behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjuk- vården, tandvården eller detalj- handeln med läkemedel eller om återkallelse av behörighet att utöva veterinäryrket.
Vad som sägs i första stycket gäl- ler ej
1. talan i mål om utlämnande av allmän handling,
2. talan som riksdagens om- budsmän ellerjustitiekanslern föri mål om disciplinansvar eller om återkallelse eller begränsning av behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln med läkemedel eller om återkallelse av behörighet att utöva veterinäryrket,
3. talan som förs av riksskattever- ket i mål enligt uppbördslagen(19532 72), folkbokföringslagen (I967:198), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, vägtrafikskattela- gen ( ] 973.601 ), lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersätt- ningar, lagen (l984:668) om upp- börd av sociala vgifter från arbetsgi- vare eller taxeringslagen( 1 989.'00).
33. Förslag till Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (19732601)
Härigenom föreskrivs i fråga om vägtraflkskattelagen (l973:601)1 att 3, 30 b och 31 55 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
3 52 Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen i det län, där fordonets ägare har sin adress enligt bilregistret eller, om fordonet ej är registrerat, i det län där fordonets ägare har sin hemvist. Saknar ägaren hemvist inom landet, är länsstyrelsen i Stockholms län beskattningsmyndighet. Beskattningsmyndigheten får anlita sakkunnig i enlighet med reglerna i 1 kap. 6 5 lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Det allmännas talan hos förvalt- ningsdomstol i mål och ärenden enligt denna lag förs av ett allmänt ombud. Ombudet skall också yttra sig i mål och ärenden hos riksskat- teverket om förhandsbesked.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förord- nar allmänna ombud och ersättare för dessa.
Det allmännas talan hos förvalt- ningsdomstol i mål och ärenden enligt denna lag förs av länsskatte- myndighet. Länsskattemyndighe- ten skall också yttra sig i mål och ärenden hos rättsnämnden om för- handsbesked.
Riksskatteverket får om det före- ligger särskilda skäl ta över uppgif- ten att föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.
Riksskatteverket för det allmän- nas talan i regeringsrätten. Verket får uppdra åt viss tjänsteman vid länsskattemyndighet att föra det allmännas talan.
30b5
Bestämmelserna om förhands- besked i 6 kap. lagen (19841151) om punktskatter och prisregle- ringsavgifter gäller även för väg- traflkskatt. Vad där sägs om be- skattningsmyndighet gäller riks- skatteverket, och vad som sägs om allmänt ombud gäller allmänt om- bud enligt 3 5.
Bestämmelserna om förhands- besked i 6 kap. lagen (l984:151) om punktskatter och prisregle- ringsavgifter gäller även för väg- trafikskatt. Vad där sägs om all- mänt ombud gäller länsskattemyn- dighet.
3153
Beslut som avses i 23-27 55, 28 5 andra eller tredje stycket eller 40 5 eller som avser rättelse får över—
Beslut som avses i 23-27 55, 28 5 andra eller tredje stycket eller 40 5 eller som avser rättelse får överkla-
'Lagen omtryckt l984z256. 2Senaste lydelse l986:1296. 3Senaste lydelse l986:214.
Nuvarande lydelse
klagas av den skattskyldige och av allmänna ombudet genom besvär hos kammarrätten. Allmänna om- budets besvärstid räknas från be- slutets dag.
Föreslagen lydelse
gas av den skattskyldige och av länsskattemyndigheten genom be- svär hos kammarrätten. Länsskat- temyndighetens besvärstid räknas från beslutets dag.
Beslut enligt 16 5 tredje stycket eller 21 5 sjätte stycket får överklagas av den skattskyldige genom besvär hos regeringen.
Bestämmelserna i 8 kap 2, 3, 4, 6, 11 och 13 55 lagen (l984:15l) om punktskatter och prisregleringsav- gifter gäller även för vägtrafik- skatt. Vad där sägs om allmänt om- bud gäller då allmänt ombud enligt 3 5. Vid tillämpningen av 8 kap. 65 år motpartens besvärstid dock två veckor.
Bestämmelserna i 8 kap 2, 3, 4, 6, 11 och 13 55 lagen(l984:151) om punktskatter och prisregleringsav— gifter gäller även för vägtrafik- skatt. Vad där sägs om allmänt om- bud gäller då länsskattemyndighet. Vid tillämpningen av 8 kap. 6 5 är motpartens besvärstid dock två veckor.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.
34. Förslag till Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen
Härigenom föreskrivs i fråga om bevissäkringslagen ( 1975:1027 ) för skatte- och avgiftsprocessenl att i 1 5 orden " taxeringslagen ( 1956:623 )” skall bytas ut mot ” taxeringslagen (l989:00)”.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.
'Senaste lydelse av 1 5 l987:1230.
35. Förslag till Lag om ändring i lagen (l978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l978:880) om betalningssäk- ring för skatter, tullar och avgifter att 3, 9 och 17-19 55 skall ha följande
35]
lydelse- Nuvarande lydelse Fråga om betalningssäkring
prövas av länsrätt på framställning av allmänt ombud som har förord- nats att föra det allmännas talan i mål enligt denna lag.
95
Föreslagen lydelse
Fråga om betalningssäkring prövas av länsrätt på framställning av länsskattemyndigheten.
Beslut om betalningssäkring får genast verkställas.
Verkställighet begärs hos krono- fogdemyndigheten av allmänt om- bud som avses i 3 5.
Verkställighet begärs hos krono- fogdemyndigheten av länsskatte- myndigheten.
17 52
Har egendom tagits i förvar en- ligt 16 5, skall anmälan därom omedelbart göras till allmänt om- bud som avses i 3 5. Det allmänna ombudet prövar genast om egen- domen skall bli kvar i förvar. Be- slutar det allmänna ombudet att egendomen skall bli kvar i förvar, skall han snarast göra framställ- ning om betalningssäkring hos länsrätten. Görs ej sådan fram- ställning eller lämnas framställ- ningen utan bifall, skall egendo- men omedelbart återställas. Med- delas beslut om betalningssäkring skall, om inte rätten bestämmer annat, egendomen bli kvar i förvar till dess beslutet verkställs.
Har egendom tagits i förvar en- ligt 16 5, skall anmälan därom omedelbart göras till länsskatte- myndigheten. Länsskattemyndig- heten prövar genast om egendo- men skall bli kvari förvar. Beslutar länsskattemyndigheten att egendo- men skall bli kvar i förvar, skall myndigheten snarast göra fram- ställning om betalningssäkring hos länsrätten. Görs ej sådan fram- ställning eller lämnas framställ- ningen utan bifall, skall egendo- men omedelbart återställas. Med— delas beslut om betalningssäkring skall, om inte rätten bestämmer annat, egendomen bli kvari förvar till dess beslutet verkställs.
18 5 Har beslut om betalningssäkring överlämnats till kronofogdemyndig- het för verkställighet, får myndigheten i stället för att genast verkställa beslutet ta emot säkerhet som gäldenären eller, där gäldenären kan antas medge det, annan erbjuder sig att ställa.
'Senaste lydelse l979zl86. 2Senaste lydelse 19792186.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Är i annat fall fråga om betal- Är i annat fall fråga om betal- ningssäkring, får kronofogdemyn— ningssäkring, får kronofogdemyn- dighet som anvisas av allmänt om- dighet som anvisas av länsskatte- bud som avses i3 5 ta emot säker- myndigheten ta emot säkerhet. het.
Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller vid den senare tidpunkt som har medgivits. I övrigt skall bestämmelserna i lagen ( 1978:882 ) om säkerhet för skat- tefordringar m.m. tillämpas.
19 5 Allmänt ombud som avses i 3 5 En länsskattemyndighetfår upp- förordnas av regeringen eller myn- dra åt en annan länsskattemyndig- dighet som regeringen bestämmer. het att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av åren- den.
Denna lag träderi kraft den ljanuari l99l.
36. Förslag till Lag om ändring i lagen (l978z970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l978z970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst
dels att i 7 5' ordet ”taxeringsnämnden” skall bytas ut mot ”skattemyn-
digheten”,
dels att 9 och 12-14 55 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
952
Har skattskyldig, som erhållit
uppskov enligt 75 första stycket, inte inom föreskriven tid uppfyllt kraven på förvärv av ersättnings- fastighet och — i förekommande fall —— bosättning, skall realisa- tionsvinsten upptagas till beskatt- ning på samma sätt som vid efter- taxering enligt taxeringslagen ( 1956:623 ) för det beskattningsår då skattskyldighet för realisations- vinsten uppkom (efterbeskatt- ning). Detsamma skall, såvida ve- derlaget för den avyttrade fastig- heten överstiger vederlaget för er— sättningsfastigheten, gälla i fråga om den del av realisationsvinsten som svarar mot det överskjutande beloppet.
Framställning om efterbeskatt- ning skall ha inkommit inom sex månader från den dag då anmälan enligt 8 5 första stycket kommit in till länsskattemyndigheten. ] intet fall får emellertid sådan framställ- ning ha inkommit senare än två år efter den dag då en ersättningsfas- tighet enligt 5 5 senast skall förvär- vas.
Har framställning om efterbe- skattning inte gjorts skall garanti- förbindelse, som avses i 7 5, åter- lämnas till den skattskyldige så snart tiden för avlämnande av så- dan framställning gått till ända. Länsskattemyndigheten får, om
Har skattskyldig, som fått upp- skov enligt 7 5 första stycket, inte inom föreskriven tid uppfyllt kra- ven på förvärv av ersättningsfas- tighet och _ i förekommande fall — bosättning, skall realisations- vinsten tas upp till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering enligt taxeringslagen (1989-00) för det beskattningsår då skattskyldig- het för realisationsvinsten upp- kom (efterbeskattning). Detsam- ma skall, såvida vederlaget för den avyttrade fastigheten överstiger vederlaget för ersättningsfastighe- ten, gälla i fråga om den del av rea- lisationsvinsten som svarar mot det överskjutande beloppet.
Beslut om efterbeskattning skall fattas av skattemyndigheten inom sex månader från den dag då an- mälan enligt 8 5 första stycket kommit in till länsskattemyndig- heten. Sådant beslut får dock aldrig fattas senare än två år efter den dag då en ersättningsfastighet en- ligt 5 5 senast skall förvärvas.
Har beslut om efterbeskattning inte fattats skall garantiförbindel- se, som avses i 7 5, återlämnas till den skattskyldige så snart tiden för att fatta sådant beslut gått till ända. Länsskattemyndigheten får, om skäl därtill föreligger, medge att
]Senaste lydelse l986:1330. ZSenaste lydelse l986:1330.
Nu varande lydelse
skäl därtill föreligger, medge att förbindelsen återlämnas vid tidi- gare tidpunkt.
Föreslagen lydelse
förbindelsen återlämnas vid tidi- gare tidpunkt.
12 53
Uppskov erhålles endast om den skattskyldige framställer ett yr- kande om detta hos taxerings- nämnden eller, såvida besvär har anförts, hos länsrätten. Yrkandet skall göras på blankett enligt ett formulär som riksskatteverket fastställer. Till självdeklarationen skall fogas två exemplar av blan- ketten.
Uppskov fås endast om den skattskyldige framställer ett yr- kande om detta hos skattemyndig- heten. Yrkandet skall göras på blankett enligt ett formulär som riksskatteverket fastställer. Till självdeklarationen skall fogas två exemplar av blanketten.
13 54
Taxeringsnämnd skall, sedan den skattskyldiges taxering prövats, till länsskattemyndigheten över- lämna ett exemplar av den i 12 5 an- givna blanketten samt — i förekom- mande fall — garantiförbindelse enligt 7 5.
Beslut rörande uppskov skall re- gistreras hos länsskattemyndighe- ten.
Beslut rörande uppskov skall re- gistreras hos länsskattemyndighe- ten. Garantiförbindelser enligt 7 5 skall förvaras hos länsskattemyn- digheten.
145
Om taxeringen ändras för det år då den fastighet till vilken realisa- tionsvinsten hänför sig avyttrades, får besvär med yrkande om upp- skov eller ändring av ett uppskovs- beslut, som betingas av taxerings- ändringen, anföras i särskild ord- ning. Besvären skall vara inkomna inom sex månader från den dag då beslutet om ändringen i taxeringen meddelades men får inte avgöras förrän beslutet rörande taxeringen har vunnit laga kraft.
Om ett taxeringsbeslut ändras för det år då den fastighet till vil- ken realisationsvinsten hänför sig avyttrades, får den skattskyldige framställa det yrkande om upp- skov eller ändring av ett uppskovs- beslut, som föranleds av taxerings- ändringen. Framställningen skall ha kommit in till skattem yndigheten inom sex månader från den dag då beslutet om ändringen i taxerings- beslutet meddelades, om inte lång- re tid för framställningen gäller en- ligt taxeringslagen (1989-00).
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.
3Senaste lydelse l986:1330. 4Senaste lydelse l986:1330.
37. Förslag till Lag om ändring i lagen (l979z362) om skatteutjämningsbidrag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979z362) om skatteutjäm- ningsbidrag att i 2 5 ordet ”taxeringsnämnds” skall bytas ut mot ”skatte- myndighets”.
Denna lag träder i kraft den ljanuari l99l.
38. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1979:609 ) om allmän investe- ringsfond att 15 och 17 55 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
15 5'
Företag som vid beskattningsårets utgång har allmän investeringsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna investe- ringsfond skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om fondens stor- lek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till dekla- rationen skall fogas besked från riksbanken rörande insättning på konto för investering.
Taxeringsnämnden skall, ifråga om företag som nämnden skall tax- era till statlig inkomstskatt, lämna uppgifter till länsskattemyndighe- ten om allmänna in vesteringsfonder som finns vid beskattningsårets ut- gång och allmänna in vesteringsfon- der som har avvecklats under be- skattningsåret.
Riksbanken skall lämna bevis till företaget om inbetalning till konto för investering.
Riksbanken skall till länsskattemyndigheten och — om det begärs — till statens industriverk lämna uppgifter om inbetalningar till och utbetal- ningar från konton för investering.
17 52
Besvär överstatens industriverks beslut enligt denna lagförs hos re- geringen.
Mot beslut av länsskattemyndig- heten enligt denna lag förs talan hos kammarrätt genom besvär. Mot kammarrätts beslut får talan inte föras.
Statens industriverks beslut en- ligt denna lag överklagas hos rege- ringen.
Länsskattemyndighetens beslut enligt 14 5 överklagas hos länsrät- ten. Länsrättens beslut får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den ljanuari l99l.
lSenaste lydelse l986:1333. 2Senaste lydelse l986:1333.
39. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1979:610 ) om allmän investe- ringsreserv att 3 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Avdrag medges inte med högre belopp än som har betalats in på särskilt konto i bank (allmänt in- vesteringskonto). För att medföra rätt till avdrag skall inbetalning ha gjorts senast den dag, då den skattskyldige enligt 345 1 mom. eller 34 5 2 mom. taxeringslagen ( 1956:623 ) skall ha avlämnat all- män självdeklaration för det be- skattningsår som avsättningen av- ser eller, om avsättningen görs av handelsbolag, senast den 31 mars det år då taxering i första instans sker för beskattningsåret i fråga.
Föreslagen lydelse
Avdrag medges inte med högre belopp än som har betalats in på särskilt konto i bank (allmänt investeringskonto). För att medfö- ra rätt till avdrag skall inbetalning ha gjorts senast den dag, då den skattskyldige enligt 2 kap. 28 eller 32 5 lagen (198900) om självdekla- ration och kontrolluppgifterskall ha avlämnat allmän självdeklaration för det beskattningsår som avsätt- ningen avser eller, om avsättning- en görs av handelsbolag, senast den 31 mars det år då taxering i första instans sker för beskatt- ningsåret i fråga.
Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och
föreningsbank.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.
40. Förslag till Lag om ändring i lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1979:611 ) om upphovsmanna- konto att 2 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
25
Uppskov medges endast för den del av upphovsmannaintäkten, dock lägst 10 000 kronor, som har inbetalats på särskilt konto i bank (upphovsmannakonto). För att medföra rätt till uppskov skall in- betalning ha gjorts senast den dag då den skattskyldige enligt 34 5 1 mom. eller 34 5 2 mom. taxeringsla- gen ( 1956:623 ) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för det be— skattningsår som inbetalningen avser.
Föreslagen lydelse
Uppskov medges endast för den del av upphovsmannaintäkten, dock lägst 10 000 kronor, som har inbetalats på särskilt konto i bank (upphovsmannakonto). För att medföra rätt till uppskov skall in- betalning ha gjorts senast den dag då den skattskyldige enligt 2 kap. 28 eller 32 5 lagen ( 1989:00 ) om självdeklaration och kontrolluppgif- ter skall ha avlämnat allmän själv- deklaration för det beskattningsår som inbetalningen avser.
Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och
föreningsbank.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
41. Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen ( 1979:1152 ) att 18 kap. 13 och 16 55 samt 28 kap. 12 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 kap. 13 5'
Bestämmelserna i 465 tax- eringslagen ( 1956:623 ) gäller i tillämpliga delar i fråga om tax- eringskontroll enligt denna lag.
Bestämmelserna i 3 kap. [65 taxeringslagen (198900) gäller i tillämpliga delar i fråga om tax- eringskontroll enligt denna lag.
16 52
Bestämmelserna i 505 1 mom. taxeringslagen ( 1956:623 ) gäller i tillämpliga delar i fråga om upp- gifter i fastighetsdeklarationer och andra handlingar, som enligt be- stämmelserna i denna lag har av— lämnats till ledning för fastighets- taxering eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid taxeringskontroll.
Bestämmelserna i 50 5 2 mom. taxeringslagen tillämpas på hand- lingar som avses i första stycket.
Bestämmelserna i 3 kap. 17 5
första—tredje styckena taxerings- lagen ( 1989:00 ) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i fastig- hetsdeklarationer och andra hand- lingar, som enligt bestämmelserna i denna lag har avlämnats till led- ning för fastighetstaxering eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid taxeringskontroll.
28 kap. 12 53
Den lokala skattemyndigheten skall i anledning av förvaltningsdom- stols beslut avseende visst taxeringsår, för efterföljande år under den löpande taxeringsperioden i fastighetslängden föra in de ändringar i eller tillägg till fastighetstaxering som följer av beslutet. Denna åtgärd skall dock inte vidtas för år då ny taxering har skett och inte heller för åren därefter.
Åtgärden skall vidtas inom fem månader från den dag beslutet medde- lades.
Den lokala skattemyndigheten skall inom två veckor efter vidta- gen åtgärd tillställa fastighetens ägare underrättelse i den ordning som avses i 20 kap. 19 5. Länsskat- temyndigheten samt vederböran- de fastighetstaxeringsnämnd, tax-
Den lokala skattemyndigheten skall inom två veckor efter vidta- gen åtgärd tillställa fastighetens ägare underrättelse i den ordning som avses i 20 kap. 19 5. Länsskat- temyndigheten samt vederböran- de fastighetstaxeringsnämnd och
'Senaste lydelse 1980:1087. 2Senaste lydelse 1980:1087. 3Senaste lydelse l986:1300.
Nu varande lydelse
eringsnämnd och kommun skall underrättas om åtgärden.
Föreslagen lydelse
kommun skall underrättas om åt- gärden.
Underrättelsen skall innehålla upplysning om 1. den rätt att anföra besvär över den särskilda fastighetstaxeringen som följer av 31 kap. 1 5,
2. den rätt att anföra besvär över inkomst- och förmögenhetstaxe- ringen som skattskyldig har enligt 102 5 taxeringslagen ( 1956:623 ) och vad han därvid har att iaktta,
3. den lokala skattemyndighe- tens skyldighet att ändra inkomst- och förmögenhetstaxeringen en- ligt 72 b 5 taxeringslagen , samt
4. bestämmelserna i 16 kap. om ny taxering.
2. skattemyndighetens skyldig- het att ändra inkomst- och förmö- genhetstaxeringen enligt 4 kap. 10 och 14 55 taxeringslagen (l989:00), samt
3. bestämmelserna i 16 kap. om ny taxering.
Det som sägs om förvaltningsdomstols beslut gäller även om den loka- la skattemyndighetens beslut om rättelse enligt 10 5 och 20 kap. 23 5.
Närmare föreskrifter om förfarandet enligt denna paragraf meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.
42. Förslag till Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343) ' att 75 l, 2, 12 och 14 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
752
l. Sådana uppgifter om ägarför- hållandena i fåmansföretag som avses i 25 5 8) taxeringslagen ( 1956:623 ).
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 31 5 2 mom. tredje stycket taxeringsla- gen eller 26a5 lagen (l968z430) om mervärdeskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskatt- ningsperiod, skatteslag, myndig- hets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgär- den samt uppgift huruvida bokfö- ringsskyldighet har fullgjorts.
12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 375 1 mom. 1-3, 3b-3f, 4, 4a, 8 och 10, 8mom. samt 425 1 mom. och 3 mom. första stycket taxeringslagen samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 5 la- gen ( 1959:551 ) om beräkning av pensionsgrundande inkomst en- ligt lagen (l962:38l) om allmän försäkring.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skat- teslag som denna avser samt upp- gift om tid för planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt
1. Sådana uppgifter om ägarför- hållandena i fåmansföretag som avses i 2 kap. 13 5 första stycket 7 lagen (198900) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 75 taxeringslagen (198900) eller 26 a 5 lagen (l968z430) om mervär— deskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anled- ning av åtgärden samt uppgift hu- ruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv- deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 5lagen (l959:551)om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (l962z381) om allmän försäkring.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skat- teslag som denna avser samt upp- gift om tid för planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande enligt 3
' Lagen omtryckt l983:l43. 2 Senaste lydelse l986:1301.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
31 5 2 mom. tredje stycket tax- kap. 7 5 taxeringslagen eller 26 a5 eringslagen eller 26 a5 lagen om lagen om mervärdeskatt. mervärdeskatt.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.
43. Förslag till Lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1980:865 ) mot skatteflykt dels att 3 5 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 5, av följande lydelse.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
35'
Om 2 5 tillämpas skall taxering- en bestämmas som om rättshand- lingen inte hade företagits. Fram- står förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet — bort- sett från skatteförmånen — som en omväg i förhållande till det när- mast till hands liggande förfaran- det, skall taxeringen i stället ske som om den skattskyldige hade valt det förfarandet. Om de nu an- givna grunderna för taxeringen inte kan tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat, skall taxering- en bestämmas till skäligt belopp.
Om 2 5 tillämpas skall taxerings- beslut fattas som om rättshand- lingen inte hade företagits. Fram- står förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet — bort- sett från skatteförmånen — som en omväg i förhållande till det när- mast till hands liggande förfaran- det, skall taxeringsbesluteti stället fattas som om den skattskyldige hade valt det förfarandet. Om de nu angivna grunderna för tax- eringsbeslutetinte kan tillämpas el- ler skulle leda till oskäligt resultat, skall taxeringsbeslutet fattas med tillämpning av 4 kap. 3 5 taxerings- lagen (1 98900).
45
Fråga om tillämpning av denna lag prövas av länsrätten efter fram- ställning av länsskattemyndighet eller riksskatteverket. Om hand- läggning av framställning om till- lämpning av lagen och om överkla— gande av beslut i anledning av så- dan framställning gäller i tillämpli- ga delar bestämmelserna i 6 kap. taxeringslagen (198900).
Framställning enligt första styc- ket får göras inom de frister som en- ligt 4 kap. 16 och 17 55 taxeringsla- gen gäller för beslut om eftertaxe- ring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
]Senaste lydelse 1985:1013.
44. Förslag till Lag om ändring i lagen (1981 :296) om eldsvådefonder
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981 :296) om eldsvådefonderl att 12 5 skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
'Senaste lydelse av 12 5 1986:1336.
45. Förslag till Lag om ändring i lagen (1981 :691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981 :691) om socialavgifter att 5 kap. 1 5 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap. 1 5' Om eftergift i vissa fall av skyldighet att betala arbetsgivaravgifter föreskrivs i 22 d5 lagen (l984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
Har den som är skyldig att betala annan egenavgift än tilläggspen- sionsavgift avlidit, skall 75 5 1 mom. kommunalskattelagen(19283 70) tillämpas beträffande befrielse från skyldighet att betala avgiften.
Ifråga om befrielse i vissa fall från skyldighet att betala egenav- gift för tilläggspension gäller sär- skilda bestämmelser.
Om befrielse i vissa fall från skyldighet att betala egenavgifter föreskrivs i 30 5 uppbördslagen (1953.-2 72).
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.
'Senaste lydelse l986:1139.
46. Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:2) om uppfinnarkonto
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:2) om uppfmnarkonto att 2 5 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
Uppskov medges endast för den del av uppflnnarintäkten, dock lägst 10 000 kronor, som har inbe- talats på särskilt konto i bank (uppflnnarkonto). För att medföra rätt till uppskov skall inbetalning ha gjorts senast den dag då den skattskyldige enligt 34 5 1 eller 2 mom. taxeringslagen ( 1956:623 ) skall ha avlämnat allmän självde- klaration för det beskattningsår som inbetalningen avser.
Föreslagen lydelse
Uppskov medges endast för den del av uppfmnarintäkten, dock lägst 10 000 kronor, som har inbe- talats på särskilt konto i bank (uppflnnarkonto). För att medföra rätt till uppskov skall inbetalning ha gjorts senast den dag då den skattskyldige enligt 2 kap. 28, 32 eller 33 5 lagen (198900) om själv- deklaration och kontrolluppgifter skall ha avlämnat allmän självde- klaration för det beskattningsår som inbetalningen avser.
Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och
föreningsbank.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.
47. Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:423) om allmän löneavgift
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1982:423 ) om allmän löneav- gift att i 45 orden ” taxeringslagen ( 1956:623 )” skall bytas ut mot ”tax- eringslagen (l989:00)”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
48. Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
dels att i 3 5 orden ” taxeringslagen ( 1956:623 )” skall bytas ut mot ”tax- eringslagen (l989:00)”,
dels att 7, 9, 11, 18, 27, 28, 30 och 31 55 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 5 I fråga om inbetalning och redovisning av ett innehållet belopp skall bestämmelserna i 24 5 2 mom. samt 52-55 och 83 55 uppbördslagen ( 1953:272 ) om arbetsgivares inbetalning och redovisning av preliminär A-skatt gälla i tillämpliga delar.
Bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om den ut— betalade ersättningen finns i 375 1 mom. taxeringslagen ( 1956:623 ).
Bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om den ut- betalade ersättningen finns i 3 kap. lagen om självdeklaration och kon-
trolluppgifter (] 989.00).
På ett innehållet belopp som inte har betalats i rätt tid och ordning skall restavgift och tilläggsavgift utgå enligt 58 5 1 mom. uppbördslagen . Därvid skall bestämmelserna i 58 5 2 mom. samma lag tillämpas.
95]
Är uppgift som den uppgifts- skyldige lämnat ofullständig, får taxeringsnämnden, länsskattemyn- digheten eller den lokala skatte- myndigheten anmana den upp- giftsskyldige att avhjälpa bristen.
Är uppgift som den uppgifts- skyldige lämnat ofullständig, får skattemyndigheten förelägga den uppgiftsskyldige att avhjälpa bris- ten.
1152
Om en uppgiftsskyldig inte hör- sammar en anmaningenligt 9 5, får taxeringsnämnden, länsskattemyn- digheten eller den lokala skatte- myndigheten förelägga vite. Be- stämmelserna i 835 uppbördsla- gen ( 1953:272 ) om vite gäller i tillämpliga delar. Anmaning vari vite har förelagts skall delges den uppgiftsskyldige.
Om en uppgiftsskyldig inte hör- sammar ett föreläggande enligt 9 5, får skattemyndigheten meddela ett vitesföreläggande. Bestämmelser- na i 83 5 uppbördslagen ( 1953:272 ) om vite gäller i tillämpliga delar. Ett vitesföreläggande skall delges den uppgiftsskyldige.
18 53 En uppdragsgivare som är bokföringsskyldig skall ha sin bokföring så ordnad att det av denna framgår uppdragstagarens namn och postadress,
'Senaste lydelse l986:1337. 2Senaste lydelse l986:1337. 3Senaste lydelse l986:1337.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
personnummer, organisationsnummer eller registreringsnummer till mervärdeskatt samt ersättning. Har avdrag gjorts på ersättningen enligt 5 5, skall också det avdragna beloppet framgå. Uppdragsgivare som inte
är bokföringsskyldiga skall föra motsvarande anteckningar.
En uppdragsgivare är skyldig att efter anmaning lämna uppgift om anlitade uppdragstagare, utbetala- de ersättningar och beloppen av gjorda avdrag. Hörsammas inte anmaningen gäller bestämmelser- na i 83 5 uppbördslagen (1953 :272) om vite.
Revision får verkställas hos en uppdragsgivare för kontroll av att bestämmelserna om avdrag eller uppgiftsskyldighet har följts. Där- vid gäller i tillämpliga delar be- stämmelserna i 56 och 58 55 tax- eringslagen ( 1956:623 ) om tax- eringsrevision.
Behörig att besluta om anma- ning, föreläggande av vite eller re- vision är riksskatteverket samt den länsskattemyndighet och lokala skattemyndighet som får besluta om revision hos uppdragsgivaren enligt 78 5 uppbördslagen .
En uppdragsgivare är skyldig att efter föreläggande lämna uppgift om anlitade uppdragstagare, utbe- talade ersättningar och beloppen av gjorda avdrag. Hörsammas inte föreläggandet gäller bestämmel- serna i 83 5 uppbördslagen ( 1953:272 ) om vite.
Revision får verkställas hos en uppdragsgivare för kontroll av att bestämmelserna om avdrag eller uppgiftsskyldighet har följts. Där- vid gäller i tillämpliga delar be- stämmelserna i 3 kap. 8-14 55 tax- eringslagen (1989-00) om tax- eringsrevision.
Behörig att besluta om föreläg- gande eller revision är riksskatte- verket och den skattemyndighet som får besluta om revision hos uppdragsgivaren enligt 785 upp- bördslagen .
27 54
Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas genom besvär hos länsrätten. Beslut enligt 6 5 överklagas dock genom besvär hos länsskattemyndigheten.
Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrät- ten.
Följande beslut av den lokala skattemyndigheten får inte överklagas: beslut om revision, beslut varigenom vite har förelagts.
Taxeringsnämndens beslut vari- genom vite harförelagtsfår inte hel- ler överklagas.
Länsskattemyndigheten får överklaga den lokala skattemyndig- hetens beslut. Skrivelsen med över- klagandet skall ha kommit in inom tre veckor från det beslutet medde- lades. Länsskattemyndigheten får hos länsrätten yrka att betalnings-
4Senaste lydelse l986:1337.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skyldighet enligt 12 eller 13 5 åläggs uppdragsgivaren eller den uppgifts- skyldige.
Överklagande får ske till upp- dragstagarens, uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldiges förmån.
28 55 Följande beslut av länsskattemyndigheten får inte överklagas:
beslut som meddelats med anled- ning av besvär över beslut enligt 6 5 ,
beslut som avser sättet för redovisning eller inbetalning av ett innehål- let belopp, beslut om revision, beslut varigenom vite har förelagts.
Andra beslut av länsskattemyn- digheten får överklagas hos kam- marrätten genom besvär.
Andra beslut av länsskattemyn- digheten får överklagas hos läns- rätten.
Beslut av länsrätten i anledning av överklagande enligt 6 5 får inte överklagas.
Riksskatteverket får överklaga länsskattemyndighetens beslut. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till länsskattemyndig- heten inom tre veckor från det att beslutet meddelades.
Överklagande får ske till upp- dragstagarens, uppdragsgivarens eller den uppgiftsskyldigesförmån.
30 55)
Hos länsskattemyndigheten för- ordnat allmänt ombud som avses i 72 a 5 uppbördslagen (19532 72) skall föra det allmännas talan i mål enligt denna lag och får hos den 10- kala skattemyndigheten yrka att betalningsskyldighet enligt 12 eller 13 5 åläggs uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige.
Allmänt ombud får överklaga till uppdragstagarens, uppdragsgiva- rens eller den uppgiftsskyldigesför-
Överklagas ett beslut av upp- dragstagaren, uppdragsgivaren el- ler den uppgiftsskyldige är länsskat- temyndigheten motpart i länsrätt och i kammarrätt.
En länsskattemyndighet får upp- dra åt viss tjänsteman vid lokal skattemyndighet inom länet eller en
SSenaste lydelse l986:1337. " Senaste lydelse l986:1337.
Nuvarande lydelse
män. Den lokala skattemyndighe- tens beslut får allmänt ombud överklaga endast vad avser upp- dragsgivarens eller den uppgifts- skyldiges betalningsskyldighet en- ligt 12 eller 13 5.
Föreslagen lydelse
annan länsskattemyndighet att föra det allmännas talan i visst ärende eller en viss grupp av ärenden.
Riksskatteverket får om det före- ligger särskilda skäl ta över uppgif- ten att föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.
Riksskatteverket för det allmän- nas talan i regeringsrätten. Verket får uppdra åt viss tjänsteman vid skattemyndighet att föra det all- männas talan.
3157
Besvär över beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldigheten att betala det belopp som besvären avser.
Överklagas ett beslut enligt den- na lag inverkar detta inte på skyl- digheten att betala det belopp som överklagandet avser.
Ändras eller upphävs ett beslut, på vilket utmätning eller annan verk- ställighet följt hos uppdragsgivaren eller den uppgiftsskyldige skall verk- ställigheten såvitt möjligt återgå.
Ett beslut varigenom uppdragsgi- varens eller den uppgiftsskyldiges betalningsskyldighet har bestämts till ett lägre belopp än det allmänna ombudet har yrkat eller medgivit, får inte föranleda återbetalning in- nan det har vunnit laga kraft, om det allmänna ombudet har anmält hinder mot detta. Om sådant hinder har anmälts får dock länsskatte- myndigheten på ansökan medge återbetalning. Därvid skall bestäm- melserna i49 5 2 mom. sista stycket uppbördslagen ( 1953:272 ) om stål- lande av säkerhet tillämpas.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.
7Senaste lydelse l986:1337.
49. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1983:1086 ) om vinstdelnings- skatt att 8 och 1055 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
85
Vinstdelningsunderlaget avrundas nedåt till helt tusental kronor.
Vinstdelningsskatt utgår i helt antal kronor, varvid öretal bortfal- ler.
Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370) och la- gen (1947z576) om statlig inkomstskatt har samma betydelse i denna lag om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.
10 5]
Bestämmelserna i taxeringsla- gen ( 1956:623 ) om taxering för in- komst och förmögenhet skall gälla i fråga om bestämmande av vinst- delningsunderlaget. Bestämmel- serna om särskilda avgifter i nämnda lag skall dock inte tilläm- pas. Andras taxeringen till statlig inkomstskatt genom dom av läns- rätt, kammarrätt eller regeringsrät- ten skall domstolen även besluta om den ändring av vinstdelningsunder- laget som föranleds härav.
Bestämmelserna i taxeringsla- gen (1989.'00) om taxering för in- komst och förmögenhet skall gälla i fråga om bestämmande av vinst- delningsunderlaget. Bestämmel- serna om särskilda avgifter i nämnda lag skall dock inte tilläm— pas.
] fråga om debitering och uppbörd av skatten gäller bestämmelserna i uppbördslagen(1953:272). Vidare tillämpas 3 kap. 65 lagen (19812691) om socialavgifter på vinstdelningsskatten. Riksförsäkringsverket får dock som förskott tillgodoföra sig 70 procent av summan av den vinst- delningsskatt som kan beräknas bli debiterad under året. Riksskattever- ket skall före utgången av juli månad lämna riksförsäkringsverket upp- gift om den beräknade skatten.
Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.
'Senaste lydelse 1984:863.
50. Förslag till
Lag om ändring i lagen (19841151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984: 1 51) om punktskatter och
prisregleringsavgifter'
dels att 4 kap. 14 och 1555, 7 kap. 3 5, 8 kap. 4, 5, 7-13 55 och 9 kap. 25 skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 8 kap. 1, 7 och 11 55 skall utgå, dels att nuvarande 4 kap. 4 5 skall betecknas 15 5 samt att nuvarande 8 kap. 2 och 3 55 skall betecknas 5 respektive 4 5,
delsatt ] kap. 7 5, 2 kap. 10 5, 3 kap. 3, 6 och 1455, 4 kap. 1-14 55 och nya 15 5, 5 kap. 5 5, 6 kap. 1-3 55, 7 kap. 1, 7 och 855, 8 kap. 1-3, nya 4 och 5 samt 6 55, 9 kap. 3 5 samt rubrikerna till 4 och 8 kap. och rubriken när- mast före 4 kap. 1 5 skall ha följande lydelse,
dels att deti lagen skall införas fyra nya paragrafer, 4 kap. 4 och 4 a 55, 8 kap. 2 och 3 55, samt närmast före 4 kap. 3 5 en ny rubrik av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål och ärenden enligt denna lag. Ombu- det skall också yttra sig i sådana ärenden hos beskattningsmyndig- heten som avser förhandsbesked enligt 6 kap.
Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål och ärenden enligt denna lag. Ombu- det skall också yttra sig i ärenden hos rättsnämnden och statens jord- bruksnämnd som avser förhands- besked enligt 6 kap.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar det allmänna ombudet och ersättare för denne.
2 kap. 10 5
Bestämmelserna i 47 5 tax- eringslagen ( 1956:623 ) om vem som skall fullgöra deklarations- skyldigheten för omyndiga, döds— bon och andra gäller i tillämpliga delar.
Bestämmelserna i 4 kap. 2 5 la- gen (1989-00) om självdeklaration och kontrolluppgifter om vem som skall fullgöra deklarationsskyldig- heten för omyndiga, dödsbon och andra gäller i tillämpliga delar.
Uppgift som lämnats för en skatt- skyldig som är juridisk person skall anses ha lämnats av den skattskyl- dige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörig- het att företräda den skattskyldige.
' Senaste lydelse av 8 kap. 55 l986:1302.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
35
Beskattningsmyndigheten får om det behövs för skattekontrol- len förelägga den deklarations- skyldige att lämna upplysningar utöver deklarationen samt prov och beskrivning på varor som an- vänds, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Ett så- dant föreläggande får förenas med v1te.
Beskattningsmyndigheten får om det behövs för skattekontrol- len förelägga den deklarations- skyldige att lämna upplysningar utöver deklarationen samt prov och beskrivning på varor som an- vänds, säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten.
Beskattningsmyndigheten får vidare förelägga den deklarationsskyl- dige att förete de handlingar som behövs för kontroll av deklarationen, såsom kontrakt, kontoutdrag, räkningar och kvitton.
öå
Bestämmelserna i 50 5 I och 3mom. taxeringslagen ( 1956:623 ) om utlämnande av uppgifter gäller i fråga om uppgifter i deklaratio- ner och andra handlingar som har
Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte efterkom- mits får ett nytt föreläggande för- enas med vite. Ett föreläggande får också förenas med vite om det finns skälig anledning att anta att den skattskyldige annars inte efterkom- mer föreläggandet.
Länsrätten får på framställning av skattskyldig som förelagts att lämna upplysning eller förete hand- ling befria honom frän denna skyl- dighet när det finns synnerliga skäl och
I . upplysningen eller handlingen avser förhållande som omfattas av den skattskyldiges tystnadsplikt el- ler
2. andra särskilda omständighe- ter gör att uppgiften eller handling- en inte bör komma till någon an- nans kännedom.
Bestämmelserna i 3 kap. 17 5 taxeringslagen (l989:00) om ut— lämnande av uppgifter gäller i frå— ga om uppgifter i deklarationer och andra handlingar som har av-
Nuvarande lydelse
avlämnats till ledning för beslut om skatt enligt denna lag eller har upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.
Föreslagen lydelse
lämnats till ledning för beslut om skatt enligt denna lag eller har upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.
Handlingar som avses i första stycket skall förvaras hos beskattnings- myndigheten under sju år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända, om inte regeringen föreskriver annat.
1452
Den som verkställer skatterevi- sionen får ta del av handlingar som är av betydelse för revisionen även om den hos vilken revisionen sker har att iaktta tystnad om deras innehåll. På framställning av den- ne får dock länsrätten, när det finns synnerliga skäl, besluta att sådana handlingar skall undantas från revisionen. Detsamma gäller om den, hos vilken revisionen sker, i annat fall begär att en hand- ling skall undantas från revisionen med hänsyn till att dess innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom.
Den som verkställer skatterevi- sionen får ta del av handlingar som är av betydelse för revisionen även om den hos vilken revisionen sker har att iaktta tystnad om deras innehåll. På framställning av den- ne får dock länsrätten, när det finns synnerliga skäl, besluta att sådana handlingar skall undantas från revisionen. Detsamma gäller om den, hos vilken revisionen sker, i annat fall begär att en hand- ling skall undantas från revisionen med hänsyn till att dess innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom. Görs en framställning om undantagande till den som verk- ställer taxeringsrevisionen skall denne genast lämna över framställ- ningen till länsrätten.
Om handlingen utgörs av sådan upptagning som avses i 11 5 tredje meningen får rätten besluta om sådana begränsningar av rätten att an- vända den reviderades tekniska hjälpmedel som behövs för att handling- ar som enligt första stycket bör undantas från granskning inte skall bli tillgängliga för den som verkställer revisionen.
Har den hos vilken revisionen sker gjort en framställning enligt första stycket skall handlingen som framställningen avser, om fram- ställningen inte är uppenbart ogrun- dad, omedelbart förseglas och stäl- las till rättens förfogande.
2 Senaste lydelse l987:1229.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Framställning som avses i denna paragraf prövas av länsrätten i det län där den, hos vilken revisionen sker, är bosatt.
4 kap. Fastställande av skatt, efter- beskattning, m.m.
Fastställande av skatt
Skatten skall fastställas för varje redovisningsperiod eller, om skat- teredovisningen inte avser redo- visningsperioder, för varje skatte- pliktig händelse.
25
Har den skattskyldiges deklara- tion kommit in till beskattnings— myndigheten inom den tid som anges i 2 kap. 8 5 eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklarationen, an- ses skatten fastställd till det de- klarerade beloppet.
Om deklarationen inte har kom- mit in till beskattningsmyndighe- ten inom den tid som anges i första stycket, anses skatten fastställd till noll kronor. Kommer deklaratio- nen in till beskattningsmyndighe- ten vid en senare tidpunkt anses skatten i stället fastställd till det deklarerade beloppet, om ett beslut inte dessförinnan har meddelats enligt 3 eller 5 5" .
35
Beskattningsmyndigheten skall meddela beslut om fastställande av skatten, om deklarationsgransk- ning, skatterevision eller något an- nat förhållande ger anledning till det. Sådant beslut skall också med-
4 kap. Beskattningsbeslut
Fastställelsebeslut
Fastställelsebeslut skall fattas för varje redovisningsperiod eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, för varje skattepliktig händelse.
Har den skattskyldiges deklara- tion kommit in till beskattnings- myndigheten inom den tid som anges i 2 kap. 8 5 eller inom den tid som anges i ett beslut om anstånd med att lämna deklarationen, anses fastställelsebeslut ha medde- lats i enlighet med deklarationen.
Om deklarationen inte har kom- mit in till beskattningsmyndighe- ten inom den tid som anges i första stycket, anses skatten genom fast- ställelsebeslut ha bestämts till noll kronor. Kommer deklarationen in till beskattningsmyndigheten vid en senare tidpunkt anses faststäl- lelsebeslut ha meddelats i enlighet med deklarationen, om inte ett om- prövningsbeslut dessförinnan har meddelats.
Omprövningsbeslut
Beskattningsmyndigheten skall ompröva beskattningsbeslut, som myndigheten fattat, avseende fråga — som kan ha betydelse för beskatt- ningen eller i annat ekonomiskt hänseende när den skattskyldige
Nuvarande lydelse
delas om den skattskyldige begär det.
Beslut som avses i första stycket får inte meddelas senare än tredje året efter utgången av det kalender- år under vilket beskattningsåret har gått till ända eller, om skatteredo- visningen inte avser redovisningspe- rioder, den skattepliktiga händelsen har inträffat. Inkommer från den skattskyldige en begäran om sådant beslut senare än två månader före utgången av den angivna tiden, skall framställningen anses som en begäran om slutligt beslut enligt 5 5.
A v beslut som avses i första styc- ket skall framgå att den skattskyldi- ge kan få ett slutligt beslut enligt
55.
45
Föreslagen lydelse
begär det eller skäl annars förelig- ger.
Beskattningsmyndighetenfår av- stå från att på eget initiativ ompröva ett beslut om det endast i ringa män skulle ändra den fastställda skat- ten.
Vill den skattskyldige begära om- prövning skall han göra detta skrift- ligt. Begäran skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast sjätte året efter utgången av det ka- lenderår under vilket beskattnings- året gått till ända eller, när skatte- redovisningen inte avser redovis— ningsperioder, den skattepliktiga händelsen har intråfat.
4a5
Så
Slutligt beslut om skatt skall meddelas om den skattskyldige eller
Beskattningsmyndigheten skall ge- nom omprövning göra de följdänd- ringar i ett beskattningsbeslut avse— ende annan redovisningsperiod som
föranleds av ett beslut som myndig-
heten fattat.
Omprövar beskattningsmyndig- heten självmant ett beslut skall om-
allmänna ombudet begär det inom prövningsbeslutet meddelas senast den tid som anges i 3 5" andra styc- ket första meningen. Har denna tid
under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt—
Nu varande lydelse
gått ut skall slutligt beslut ändå meddelas, om begäran härom in- kommer från den skattskyldige inom två månader från den dag då han fått del av beslut enligt 3 5 eller från allmänna ombudet inom två månader från den dag då sådant beslut meddelades. Föreligger sär- skilda skäl får slutligt beslut medde- las inom den tid som anges i 3 5 andra stycket första meningen även om den skattskyldige eller allmän- na ombudet inte har begärt det.
Sedan slutligt beslut har medde- lats för en viss redovisningsperiod eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, en viss skattepliktig händelse, får beslut enligt 3 5 eller5 5 första stycket inte meddelas för samma period eller händelse.
Föreslagen lydelse
ningsåret har gått till ända. Beslut som är till nackdel för den skattskyl- dige skall, utom i fall som avses i 7 5, meddelas senast under andra året efter utgången av det kalender- året under vilket beskattningsåret har gått till ända. Har den skatt- skyldige inte gett in deklaration i rätt tid får ett omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel fattas även efter utgången av det andra året, men senast inom två år från det att deklarationen kommit in till beskattningsmyndigheten eller inom sex år efter utgången av det kalenderår under vilket beskatt- ningsåret har gått till ända. Omprövningsbeslut enligt 4 a 5 som är till fördel för den skattskyldi- ge får meddelas även efter den tid som anges i första stycket men se- nast sex månader efter det beslut som föranleder följdändringen.
Om skatteredovisningen inte av- ser redovisningsperioder skall tids— fristerna i första stycket räknas från utgången av det kalenderår under vilket den skattepliktiga händelsen har inträjfat.
64?
Kan skatten inte bestämmas till- förlitligt med ledning av deklaration eller annan föreliggande utredning skall den beräknas efter skälig grund.
Har den skattskyldige
Beskattningsmyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut till nackdel för den skattskyldige efter utgången av tid som anges i5 5 ( ef- terbeskattning) under de förutsätt-
ningar och på det sätt som anges i 7-12 5 5.
75
Efterbeskattning får ske om den skattskyldige
1. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för
beskattningen,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. lämnat oriktig uppgift i mål om skatt, 3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift eller
4. underlåtit att tillhandahålla begärt varuprov, skall beskatt— ningsmyndigheten besluta om efter- beskattning om den oriktiga upp- giften eller underlåtenheten med- fört att skatt inte utgått eller utgått medför lågt belopp eller medfört att skatt återbetalats medför högt be-
lopp.
8 &
Efterbeskattning får inte ske om det skattebelopp som avses är att anse som ringa eller om det med hänsyn till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt att efterbeskattning sker. Avser prövningen flera redovisningsperio- der under samma beskattningsår, skall frågan om skattebeloppet är att anse som ringa bedömas med hänsyn till det sammanlagda belop- pet för perioderna.
9 & Bestämmelserna i 4 5 tillämpas även vid efterbeskattning.
4. underlåtit att tillhandahålla begärt varuprov,
och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att be- skattningsbeslutet blivit oriktigt.
Efterbeskattning får även ske om
1 . beskattningsbeslutet blivit orik- tigt på grund av felräkning, miss- skrivning eller annat uppenbart för- biseende och felaktigheten avser ett betydande belopp,
2. följdändring föranleds av ett beskattningsbeslut för en annan re- dovisningsperiod avseende samma skattskyldig som beskattningsmyn- digheten fattat.
Beskattningsmyndigheten får av- stå från att besluta om efterbeskatt- ning om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt.
Har efterbeskattning skett i en
fråga får beskattningsmyndigheten
inte fatta ett nytt beslut om efterbe- skattning isamma fråga.
105
Beskattningsm yndigheten får be- sluta om efterbeskattning sedan
Beslut om efterbeskattning skall meddelas senast under sjätte året
Nu varande lydelse
slutligt beslut om skatt har medde- lats eller, om så inte har skett, när slutligt beslut inte längre kan med- delas. Efterbeskattning får ej ske om inte beskattningsmyndigheten meddelar beslut om detta senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket be— skattningsåret har gått till ända el- ler, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har in- träffat.
Efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den månad då avgörandei må- let har vunnit laga kraft.
Föreslagen lydelse
efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända eller, när skatteredo- visningen inte avser redovisnings- perioder, den skattepliktiga hän- delsen har inträffat.
Beslut enligt 7 5 andra stycket 2 får meddelas även efter den tid som anges i första stycket men senast inom sex månader efter det beslut som föranleder följdändringen.
Beslut om efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i mål om skatt får meddelas efter den tid som anges i första stycket men se- nast inom ett år efter utgången av den månad då avgörandeti målet har vunnit laga kraft.
115
Har den skattskyldige avlidit, skall efterbeskattningen påföras hans dödsbo. Beslut om sådan ef- terbeskattning får inte meddelas av beskattningsmyndigheten efter utgången av det andra året efter det kalenderår under vilket bo- uppteckningen efter den skattskyl— dige har lämnats in för registre- ring.
Har den skattskyldige avlidit får beslut om efterbeskattning inte meddelas av beskattningsmyndig- heten efter utgången av det andra året efter det kalenderår under vil- ket bouppteckningen efter den skattskyldige har lämnats in för re- gistrering.
12 53
Har den skattskyldige, på sätt anges i 14 5 andra stycket skattebrottsla- gen (1971:69), delgetts underrättelse om misstanke om brott som avser skatt enligt de författningar som anges i 1 kap. 1 5 första stycket 1 eller enligt lagen (1984z409) om avgift på gödselmedel eller har åtal väckts mot honom för sådant brott, får beskattningsmyndigheten meddela beslut om efterbeskattning för den redovisningsperiod eller den skattepliktiga händelse som brottet avser även efter utgången av i 105 angiven tid.
3 Senaste lydelse 19852115.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Detsamma gäller om tiden för att ådöma den skattskyldige påföljd för sådant brott har förlängts genom beslut enligt 14 a 5 skattebrottslagen. Beskattningsmyndigheten får också meddela beslut om efterbeskatt- ning efter utgången av i 10 5 angiven tid, om efterbeskattningen medför att den skattskyldige enligt 12 5 skattebrottslagen är fri från ansvar för brott.
Beslutet om efterbeskattning en- ligt första stycket får inte meddelas senare än under kalenderåret efter det då någon av de där angivna åt- gärderna först vidtogs. Beslutet om efterbeskattning enligt andra styc- ket får inte meddelas senare än un- der kalenderåret efter det då åt- gärd som avses i 12 5 skattebrotts- lagen vidtogs. Har den skattskyldi- ge avlidit, får beskattningsmyn- digheten dock inte meddela beslut om efterbeskattning av dödsboet senare än sex månader från döds- fallet.
Efterbeskattning som har på- förts enligt första stycket skall un- danröjas av beskattningsmyndig- heten, om åtal inte väcks på grund- val av den förundersökning som föranlett underrättelsen om brotts- misstanke eller beslutet om tids- förlängning eller, om åtal har väckts, åtalet inte bifalls till någon del. Vad som har sagts nu gäller dock inte om den skattskyldige är fri från ansvar med stöd av 12 5 skattebrottslagen.
Beslutet om efterbeskattning en- ligt första stycket får inte meddelas senare än under kalenderåret efter det då någon av de där angivna åt- gärderna först vidtogs. Beslutet om efterbeskattning enligt andra styc- ket får inte meddelas senare än un- der kalenderåret efter det då åt- gärd som avses i 12 5 skattebrotts- lagen vidtogs. Har den skattskyldi- ge avlidit, får beskattningsmyn- digheten dock inte meddela beslut om efterbeskattning senare än sex månader från dödsfallet.
Beslut om efterbeskattning som har meddelats enligt första stycket skall undanröjas av beskattnings- myndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersök- ning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet inte bifalls till nå- gon del. Vad som har sagts nu gäl- ler dock inte om den skattskyldige är fri från ansvar med stöd av 12 5 skattebrottslagen.
Första—fjärde styckena skall också tillämpas om brottet avser en juri- disk persons skatt och åtgärd som avses i första stycket har vidtagits mot den som har företrätt den juridiska personen eller om företrädaren är fri från ansvar för sådant brott med stöd av 12 5 skattebrottslagen.
135
Kan den skattskyldiges uppgif— ter inte läggas till grund för en till- förlitlig beräkning eller saknas uppgifter från den skattskyldige, får efterbeskattningen ske efter skä- lig grund.
Kan den skattskyldiges uppgif- ter inte läggas till grund för en till- förlitlig beräkning av skatten eller saknas uppgifter från den skatt- skyldige, får omprövningsbeslutet fattas efter skälig grund.
Nu varande lydelse Föreslagen lydelse
145
Finner beskattningsmyndigheten att beslut enligt 3, 5 eller 7 5 blivit uppenbart oriktiga på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende skall myndigheten meddela beslut om rättelse, om inte beslut kan meddelas enligt 3 5.
4 5
Efter utgången av den tid inom vilken deklarationen för den sista redovisningsperioden under be- skattningsåret skall lämnas får så- dan ändring av skatten som berör mer än en redovisningsperiod un-
Beskattningsmyndigheten skall snarast efter ett beslut av domstol i ett överklagat beskattningsårende fatta det beslut om skatteberäkning som föranleds av domstolens beslut.
15 5
Efter utgången av den tid inom vilken deklarationen för den sista redovisningsperioden under be- skattningsåret skall lämnas får så- dan ändring av beskattningsbeslut som berör mer än en redovisnings-
der beskattningsåret hänföras till period under beskattningsåret den sista redovisningsperioden hänföras till den sista redovis- under beskattningsåret. ningsperioden under beskatt- ningsåret.
Första stycket gäller inte om slut- ligt beslut har meddelats för någon redovisningsperiod under beskatt- ningsåret.
5 kap. 5 54
Har besvär anförts över beslut om skatt kan den skattskyldige av be- skattningsmyndigheten få anstånd med betalning av skatten. Bestäm- melserna i 49 5 I, 2 och 3 mom. upp- bördslagen(1953:272) om anstånd vid besvär över beslut rörande tax- ering skall då tillämpas. Det som sägs om länsskattemyndighet i upp- bördslagen gäller då det allmänna ombudet.
Beskattningsmyndigheten får medge skattskyldig anstånd med att betala skatt som kan antas kom- ma att sättas ned.
Föreligger inte skäl för anstånd enligt första stycket får anstånd medges under de förutsättningar och på det sätt som anges i 49 5 2 och 3 mom. uppbördslagen(19532 72). Det som sägs om skatte- myndighet i uppbördslagen gäller då det allmänna ombudet.
4 Senaste lydelse l986:1302.
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
6 kap.
Beskattningsmyndigheten får, efter ansökan av den som är skatt- skyldig eller avser att bedriva verk- samhet eller vidta åtgärd som kan medföra skyldighet att betala skatt, meddela förhandsbesked i frågor som rör beskattningen, om detär av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rätts- tillämpning.
Rättsnämnden eller — vad gäller de avgifter enligt ] kap. 1 5 första stycket 2 där statens jordbruks- nämnd är beskattningsmyndighet — statens jordbruksnämnd får, ef- ter ansökan av den som är skatt- skyldig eller avser att bedriva verk- samhet eller vidta åtgärd som kan medföra skyldighet att betala skatt, meddela förhandsbesked i frågor som rör beskattningen, om detär av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rätts- tillämpning.
I fråga om skatteplikt för trycksak enligt lagen (l972:266) om skatt på annonser och reklam kan förhandsbesked också meddelas efter ansökan av den som avser att beställa en trycksak av en skattskyldig.
I frågor som rör beskattning enligt lagen (1957:262) om allmän energi- skatt kan förhandsbesked meddelas även efter ansökan av den som i större omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen.
Ärenden hos riksskatteverket om förhandsbesked enligt denna lag skall avgöras av den särskilda nämnd som anges i 19 5 taxerings— lagen ( I 95 6 :623).
25
Förhandsbesked skall sökas skriftligt hos beskattningsmyndig- heten. Sökanden skall lämna de uppgifter som behövs för att för- handsbesked skall kunna medde- las. Myndigheten får begära varu- prov av sökanden. Görs undersök- ning eller anlitas sakkunnig för att utreda en varas beskaffenhet, skall sökanden betala kostnaden för detta om myndigheten inte medger undantag.
35
Finner beskattningsmyndigheten med hänsyn till ansökningens in-
Förhandsbesked skall sökas skriftligt hos myndighet som avses i 1 5. Sökanden skall lämna de upp- gifter som behövs för att förhands- besked skall kunna meddelas. Myndigheten får begära varuprov av sökanden. Görs undersökning eller anlitas sakkunnig för att utre- da en varas beskaffenhet, skall sö- kanden betala kostnaden för detta om myndigheten inte medger un— dantag.
Finner myndigheten med hän- syn till ansökningens innehåll, ut-
Nuvarande lydelse
nehåll, utredningens beskaffenhet eller andra omständigheter att för- handsbesked inte bör meddelas, skall ansökningen avvisas. Beslut om avvisning får fattas utan att det allmänna ombudet har yttrat sig över ansökningen.
Föreslagen lydelse
redningens beskaffenhet eller and- ra omständigheter att förhandsbe- sked inte bör meddelas, skall an- sökningen avvisas. Beslut om av- visning får fattas utan att det allmänna ombudet har yttrat sig över ansökningen.
7 kap.
Har den skattskyldige i en de- klaration eller ett annat skriftligt meddelande som avgetts till led- ning för fastställande av hans skatt, lämnat en uppgift som be- finns vara oriktig, skall han påfö- ras en särskild avgift (s k at te - till å g g ). Skattetillägget är tju- go procent av det skattebelopp som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits. Detsamma gäller om den skatt- skyldige har lämnat en sådan upp- gift i mål om skatt.
Har avvikelse från deklaration skett med stöd av 4 kap. 6 ellerl3 5, påförs den skattskyldige skattetill- 1ägg. Skattetillägget är tjugo pro- cent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skatt- skyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till den del uppskattningen innefattar rät- telse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetill- lägg enligt första stycket.
Har den skattskyldige inte läm- nat deklaration och har skatt be- slutats genom uppskattning enligt 4 kap. 6 eller 13 5, påförs den skatt- skyldige skattetillägg. Skattetilläg- get är tjugo procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver
Har den skattskyldige i en de- klaration eller ett annat skriftligt meddelande som avgetts till led- ning för beskattningsbeslut, lämnat en uppgift som befinns vara orik- tig, skall han påföras en särskild avgift (skattetillägg). Skat— tetillägget är tjugo procent av det skattebelopp som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om skatt och uppgiften inte godtagits efter pröv- ning i sak eller inte prövats.
Har avvikelse från deklaration skett med stöd av 4 kap. 13 5, på- förs den skattskyldige skattetill- lägg. Skattetillägget är tjugo pro- cent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skatt- skyldige utöver vad som annars skulle ha påförts honom. Till den del uppskattningen innefattar rät- telse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetill- lägg enligt första stycket.
Har den skattskyldige inte läm- nat deklaration och har skatt be- slutats genom uppskattning enligt 4 kap. 13 5, påförs den skattskyldi- ge skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver den skatt
Nuvarande lydelse
den skatt som skulle ha påförts en- ligt de skriftliga uppgifter han läm- nat till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen inne- fattar rättelse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetillägg enligt första stycket.
7?
Beskattningsmyndigheten prö- var fråga om särskild avgift. Kam- marrätten prövar dock, på talan av allmänna ombudet, fråga om skat- tetillägg på grund av oriktig upp- gift i mål om skatt. Sådan talan får föras om den oriktiga uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak el- ler inte har prövats i målet. Talan skall väckas inom ett år från ut- gången av den månad då domen eller det slutliga beslutet i målet har vunnit laga kraft.
Den skattskyldiges yrkande i frå- ga om särskild avgift skall utan hin- der av vad som annars gäller om be- svär prövas, om beslutet om den skatt som avgiften avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller om det allmänna ombudet fram- ställt ett sådant yrkande till förmån för den skattskyldige. Om yrkandet framställs först i domstol, kan dom- stolen förordna att målet om sär- skild avgift skall tas upp och vidare handläggas av beskattningsmyn- digheten.
Föreslagen lydelse
som skulle ha påförts enligt de skriftliga uppgifter han lämnat till ledning för beskattningen. Till den del uppskattningen innefattar rät- telse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetill- 1ägg enligt första stycket.
Beskattningsmyndigheten prö- var fråga om särskild avgift. Beslut om skattetillägg på grund av orik- tig uppgift i mål om skatt skal/prö- vas inom ett år från utgången av den månad då domen eller det slutliga beslutet i målet har vunnit laga kraft.
8 55 Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som har förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift. Beslutas ändring av tidigare beslut om skatt, skall även därav föran- ledd nedsättning i beslut om skattetillägg vidtas.
Vid handläggningen i kammar- rätt av mål om särskild avgift skall
5 Senaste lydelse 1987:1219.
Nuvarande lydelse
muntlig förhandling hållas, om den skattskyldige begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om det inte finns anledning anta att av— gift kommer att utgå.
8 kap. Besvär
Föreslagen lydelse
8 kap. Överklagande
lå
Beskattningsmyndighetens slut- liga beslut om skatt samt myndig- hetens beslut om efterbeskattning, om anstånd med att lämna dekla- ration eller betala skatt, om upp- delning av skattebetalning, om återbetalning av skatt och om rät- telse får överklagas av den skatt— skyldige och av det allmänna om- budet genom besvär hos kammar- rätten.
Den skattskyldiges besvär skall ha kommit in inom två månader från den dag då han fick del av be- slutet. Allmänna ombudets besvär skall ha kommit in inom två måna- der från den dag då beslutet medde- lades.
25
Beskattningsmyndighetens om- prövningsbeslut samt beslut om skatteberäkning, om anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt, om uppdelning av skattebe- talning, om återbetalning av skatt och om rättelse får överklagas hos kammarrätten av den skattskyldi- ge och av det allmänna ombudet.
Allmänna ombudet får även överklaga beslut enligt 4 kap. 2 5.
Skrivelsen med den skattskyldi— ges överklagande enligt 1 5 skall ha kommit in inom sex år efter utgång- en av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skatte- pliktiga händelsen har inträffat. Är det fråga om ett beslut som fattats efter den 30 juni sjätte året efter det kalenderår under vilket det beskatt- ningsår som beslutet avser gått till ända eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga händelsen har inträf- fat, får skrivelsen komma in efter denna tid men inom två månader
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
från det att den skattskyldige fick del av beslutet.
35
3 5
Ett beslut varigenom förhands- besked har meddelats får överkla- gas av den skattskyldige, annan sökande och det allmänna ombu- det genom besvär hos regerings- rätten.
Besvär av sökanden eller det all- männa ombudet skall ha kommit in inom en månad från den dag då den som klagar har fått del av för- handsbeskedet. Besvär av skatt- skyldig som inte är sökande skall ha kommit in inom en månad från den dag då förhandsbeskedet meddelades.
2 &
Ett beslut av länsrätten om utdö- mande av vite får överklagas av den som har förpliktats utge vitet och av det allmänna ombudet ge- nom besvär hos kammarrätten.
Besvären skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då den som klagar har fått del av beslutet.
En skrivelse med överklagande av det allmänna ombudet skall ha kommit in inom tidsfrist som enligt 4 kap. 5 och 10-12 55 gäller för be- slut av beskattningsmyndigheten el- ler efter sådan tid men inom två må- nader från det att det överklagade beslutet meddelades.
Överklagas ett beslut om efterbe- skattning och yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel skall skrivel- sen med överklagandet ha kommit in inom två månaderfrån det beslu- tet meddelades.
4 5
Ett beslut varigenom förhands- besked har meddelats får överkla- gas hos regeringsrätten av den skattskyldige, annan sökande och det allmänna ombudet.
En skrivelse med överklagande av sökanden eller det allmänna ombudet skall ha kommit in inom en månad från den dag då den som klagar har fått del av förhandsbe- skedet. En skrivelse med överkla- gande av skattskyldig som inte är sökande skall ha kommit in inom en månad från den dag då för- handsbeskedet meddelades.
Ett beslut om avvisande av ansö- kan om förhandsbesked får inte överklagas.
5 5
Ett beslut av länsrätten om utdö- mande av vite får överklagas hos kammarrätten av den som har för- pliktats utge vitet och av det all- männa ombudet.
Nuvarande lydelse
6?
Har en part överklagat ett beslut om fastställande av skatt eller om efterbeskattning får också motpar— ten överklaga beslutet, även om den för honom stadgade besvärstiden har gått ut. Motpartens besvär skall ha kommit in inom en månad från utgången av den tid inom vilken de först anförda besvären senast skulle ha anförts.
Återkallas eller förfaller på annat sätt den första besvärstalan, är även den senare besvärstalan för- fallen.
Föreslagen lydelse
Bestämmelserna i 6 kap. tax- eringslagen (l989:00) gäller i tillämpliga delar för mål enligt den- na lag. Vad som i taxeringslagen sägs om länsskattemyndighet och riksskatteverket skall gälla det all- männa ombudet. Vad som sägs i 6 kap. 19 5 taxeringslagen gäller vid kammarrättens prövning av beslut enligt 4 kap. 14 5.
9 kap.
35
Fråga om utdömande av vite prövas av länsrätten i det län där beskattningsmyndigheten är belä— gen. Har vite samtidigt förelagts med stöd av en bestämmelse i tax- eringslagen ( 1956:623 ) prövas frå- gan av den länsrätt som är behörig enligt den lagen. Har vite i annat fall samtidigt förelagts med stöd av denna lag och lagen ( 1968:430 ) om mervärdeskatt görs prövningen av den länsrätt som är behörig enligt sistnämnda lag. Frågor om utdö- mande av vite prövas efter anmälan från beskattningsmyndigheten.
Om ändamålet med vitet har för- fallit, då fråga om att döma ut vitet uppkommer, får vitet inte dömas ut. Ändamålet med vitet skall inte anses ha förfallit om vitesföreläg- gande! iakttagits först efter det att anmälan enligt första stycket kom- mit in till länsrätten.
Vid prövning av fråga om utdö- mande av vite får också fråga huru- vida och med vilket belopp vitet hade bortföreläggas komma under bedömande.
Fråga om utdömande av vite prövas av länsrätten i det län där beskattningsmyndigheten är belä- gen. Har vite samtidigt förelagts med stöd av en bestämmelse i tax- eringslagen (l989:00) eller enligt lagen ( ] 989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifterprövas frågan av den länsrätt som är behörig en— ligt dessa lagar. Har vite i annat fall samtidigt förelagts med stöd av denna lag och lagen (19681430) om mervärdeskatt görs prövningen av den länsrätt som är behörig enligt sistnämnda lag.
51. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:533) om
arbetsställenummer m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1984:533 ) om arbetsställenum- mer m.m. att 4 5 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
Sådana arbetsgivare som är skyldiga att lämna kontrolluppgift enligt 37 5 1 mom. första punkten taxeringslagen ( I 95 6 :623 ) skall, om de har tilldelats särskilda arbets- ställenummer, i kontrolluppgiften med ett sådant nummer utmärka arbetsstället för den arbetstagare kontrolluppgiften avser.
Föreslagen lydelse
Sådana arbetsgivare som är skyldiga att lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. 4-12 55 lagen (l989:00) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall, om de har tilldelats särskilda arbetsställe- nummer, i kontrolluppgiften med ett sådant nummer utmärka ar- betsstället för den arbetstagare kontrolluppgiften avser.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
52. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1984:668 ) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare'
dels att 30 5 skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 30 5 skall utgå, dels att 27, 29, 32, 44 och 50-53 55 samt rubriken närmast före 50 5 skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 53 a 5, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
27 52
För kontroll av att en arbetsgi- vare har fullgjort sin uppgiftsskyl- dighet får riksskatteverket, läns- skattemyndigheten eller den loka- la skattemyndigheten besluta om revision hos arbetsgivaren. Därvid gäller i tillämpliga delar bestäm- melserna i 56 och 58 55 taxerings- lagen (I956:623) om taxeringsrevi- sion.
För kontroll av att en arbetsgi- vare har fullgjort sin uppgiftsskyl- dighet får riksskatteverket, läns— skattemyndigheten eller den loka- la skattemyndigheten besluta om revision hos arbetsgivaren. Därvid gäller i tillämpliga delar bestäm- melsernai 3 kap. 8—14 55 taxerings- lagen ( 1989:00 ) om taxeringsrevi- sion.
295
Bestämmelserna i 50 5 1 mom. taxeringslagen ( 1956:623 ) gäller i tillämpliga delar i fråga om upp- gifter i uppbördsdeklarationer och andra handlingar, som har avläm- nats eller tillhandahållits enligt be- stämmelserna i denna lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid avgiftskontroll.
Bestämmelserna i 3 kap. [75
första—tredje styckena taxerings- lagen (l989:00) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i upp- bördsdeklarationer och andra handlingar, som har avlämnats el- ler tillhandahållits enligt bestäm- melserna i denna lag eller upprät- tats eller för granskning omhän- dertagits av en myndighet vid av- giftskontroll.
Uppgifter som avses i första stycket får tillhandahållas myndigheter i främmande stater med vilka Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i ärenden om avgift enligt system för social trygghet.
32 53 Länsskattemyndighetens behörighet enligt 11, 15 och 54 55 tillkommer länsskattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. I fråga om åtgärder ' Senaste lydelse av 305 som avses i 28 5 andra stycket meddelas beslut av länsskattemyndigheten 198611?” 88"
. .. ,. . , _ _ _ . 2 Senaste lydelse 1986:1388. 1 det lan dar målet om indrivning av avgiftsfordringen är anhängigt. 3 Senaste lydelse 1987:1208.
Nuvarande lydelse
Med allmänt ombud enligt 30 5 avses det allmänna ombudet enligt 24 5 lagen ( 1958:295 ) om sjömans- skatt.
Föreslagen lydelse
44 5 Frågor om avgiftstillägg som avser månadsavgift eller årsavgift som har fastställts av den lokala skattemyndigheten prövas av myndigheten.
Det allmänna ombudet får i den ordning som gäller för överkla- gande enligt denna lag hos länsrät- ten eller, när fråga är om redarav- gift, sjömansskattenämnden yrka att avgiftstillägg påförs.
Besvär m.m.
Riksskatteverket, länsskatte— myndigheten och det allmänna om- budet för sjömansskatt får i den ordning som gäller för överkla- gande enligt denna lag hos länsrät- ten eller, när fråga är om redarav- gift, sjömansskattenämnden yrka att avgiftstillägg påförs.
Överklagande m.m.
50 5'1
Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas genom besvär hos länsrätten. Beslut enligt 6 5 tredje stycket eller 19 5 andra styc- ket överklagas dock genom besvär hos länsskattemyndigheten. Beslut enligt nämnda stycken eller 22 a 5 får inte överklagas av det allmänna ombudet.
Sjömansskattekontorets beslut får överklagas genom besvär hos sjömansskattenämnden. Besvärs- handlingen skall ha kommit in se- nast två månader från den dag då klaganden tick del av beslutet.
Den lokala skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrät- ten.
Sjömansskattekontorets beslut får överklagas hos sjömansskatte- nämnden. Skrivelsen med överkla- gandet skall ha kommit in senast två månader från den dag då kla- ganden fick del av beslutet.
Den lokala skattemyndighetens eller Sjömansskattekontorets beslut om revision eller beslut varigenom vite har förelagts får inte överklagas. Detsamma gäller den lokala skattemyndighetens avvisningsbeslut enligt 22 a 5 andra stycket.
Länsskattemyndigheten får överklaga den lokala skattemyndig- hetens beslut. Skrivelsen med över- klagandet skall ha kommit in inom tre veckorfrån det beslutet medde- lades.
Länsskattemyndigheten får hos länsrätten yrka att arbetsgivarav— gifter påförs en arbetsgivare.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5155
Beslut av den lokala skattemyn- digheten eller sjömansskattekon- toret, som får överklagas, skall på ansökan av arbetsgivaren eller, när fråga är om beslut enligt 22 a 5, någon av sökandena omprövas av den lokala skattemyndigheten re- spektive sjömansskattekontoret. Ansökningshandlingen skall ha kommit in före besvärstidens ut- gång. Vad som har sagts nu gäller dock inte beslut enligt 6 5 tredje stycket eller 19 5 andra stycket.
Ett beslut får inte omprövas, om arbetsgivaren eller det allmänna ombudet eller, när fråga är om be- slut enligt 22 a 5, någon av sökan— dena har anfört besvär över beslu- tet.
Beslut av den lokala skattemyn- digheten eller sjömansskattekon- toret, som får överklagas, skall på ansökan av arbetsgivaren eller, när fråga är om beslut enligt 22 a 5, någon av sökandena omprövas av den lokala skattemyndigheten re- spektive sjömansskattekontoret. Ansökningshandlingen skall ha kommit in före överklagandetidens utgång.
Ett beslut får inte omprövas, om arbetsgivaren, länsskattemyndig- heten, riksskatteverket, det allmän- na ombudet för sjömansskatt eller, när fråga är om beslut enligt 22 a 5, någon av sökandena har överkla- gat beslutet.
52 56
Beslut av länsskattemyndighet får överklagas bara i den mån be- slutet gäller förseningsavgift, rest- avgift, tilläggsavgift, restitution el- ler avkortning. Överklagandet skall göras hos kammarrätten.
Beslut av länsskattemyndighet får överklagas bara i den mån be- slutet gäller förseningsavgift, rest- avgift, tilläggsavgift, restitution, avkortning eller anstånd enligt 54 5. Överklagandet skall göras hos länsrätten.
Riksskatteverket får överklaga länsskattemyndighetens beslut i den omfattning som anges i första stycket. Skrivelsen med riksskatte- verkets överklagande skall ha kom- mit in till länsskattemyndigheten inom tre veckor från det beslutet meddelades.
Sjömansskattenämndens beslut överklagas hos kammarrätten inom den tid som gäller vid överklagande hos kammarrätten av nämndens beslut enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt. Beslut enligt 65 tredje stycket eller 19 5 andra stycket får dock inte överklagas.
53 5 Beslut av riksskatteverket om revision eller föreläggande av vite får inte överklagas.
5 Senaste lydelse l986:1389. & Senaste lydelse l986:1388.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Länsrättens beslut i anledning av överklagande av beslut enligt 6 5 tredje stycket, 19 5 andra stycket el- ler 54 5 får inte överklagas.
5335
Överklagas ett beslut av arbetsgi- varen eller, när fråga är om beslut enligt 22 a 5, någon av sökandena, är länsskattemyndigheten motpart i länsrätt och i kammarrätt.
En länsskattem yndighet får upp- dra åt viss tjänsteman vid lokal skattemyndighet inom länet eller en annan länsskattemyndighet att föra det allmännas talan i visst ärende eller viss grupp av ärenden.
Riksskatteverket får om det före- ligger särskilda skäl ta över uppgif- ten att föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.
Riksskatteverket för det allmän- nas talan i regeringsrätten. Verket
får uppdra åt viss tjänsteman vid skattemyndighet att föra det all- männas talan.
Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.
53. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1984:947 ) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige att 13 5 skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
135
I kontrolluppgift enligt 375 1 mom. taxeringslagen(1956:623) skall arbetsgivaren lämna uppgift även om sådan lön, ersättning eller förmån som inte utgör skatteplik- tig intäkt på grund av bestämmel- serna i denna lag.
I kontrolluppgift enligt 3 kap. 4 5 lagen (1989-00) om självdekla- ration och kontrolluppgifter skall arbetsgivaren lämna uppgift även om sådan lön, ersättning eller för- män som inte utgör skattepliktig intäkt på grund av bestämmelser- na i denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
54. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:]052) om statlig fastig- hetsskatt
dels att 5 5 skall upphöra att gälla, dels att 6 5 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 & Fastighetsskatt utgår i helt antal Ifråga om förfarandet för att be- kronor. Skattebeloppet avrundas stämma underlaget för fastighets- till närmast lägre hela krontal. skatt gäller taxeringslagens
( 1 989.00) bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
55. Förslag till Lag om ändring i lagen (l987z560) om skatteutjämningsavgift
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:560) om skatteutjäm- ningsavgift att i 2 5 ordet ”taxeringsnämndens” skall bytas ut mot ”skat- temyndighetens”.
Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.
56. Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:561) om särskild skatteutjämningsavgift
Härigenom föreskrivs i lagen ( 1987:561 ) om särskild skatteutjäm- ningsavgift att i 1 5 ordet ”taxeringsnämndens” skall bytas ut mot ”skat- temyndighetens”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
11 Författningskommentarer
I den mån vi återger eller åberopar nu gällande lag i förslag eller kom- mentarer utgår vi i regel från lydelsen per den 1 januari 1988.
För närvarande finns ett stort antal olika överklagandetider i skatte- författningarna. Vi föreslår en ökad samordning härvidlag. Förslagets förenklingseffekt framgår av bilaga.
Taxeringslagen
Taxeringsförfarandet styrs sedan gammalt i vårt land av relativt detalje- rade regler som beslutas av riksdagen. Nuvarande taxeringslag (GTL) daterar sig från 1956 och var resultatet av ett omfattande utredningsarbe- te (SOU 1954:24 och SOU 1955:51). Därefter har mer eller mindre vä- sentliga ändringar gjorts i lagen. Bland de mer betydelsefulla kan till en början nämnas den översyn som aktualiserades av 1971 års förvaltnings- rättsreform. Därigenom gavs allmänna bestämmelser om förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna och förvaltningsdomstolarna genom FL resp. FPL. Dessa gäller om inte särskilda föreskrifter med annat innehåll finns i speciallagar. I samband med reformen kunde en stor del av förfa- randereglerna i GTL tas bort.
Nästa stora översyn av GTL gjordes 1978 med anledning av den s.k. RS-reformen. En annan väsentlig omdaning av GTL skedde när bestäm- melserna om fastighetstaxering 1979 bröts ut till en särskild fastighetstax- eringslag.
Trots de omfattande ändringarna av GTL har den inte ersatts med en helt ny lag även om frågan varit aktuell vid flera tillfällen. Så bör emeller- tid enligt vår mening ske nu när en stor del av de kvarvarande paragrafer- na måste ersättas med nya eller formuleras om.
Bestämmelserna om deklarations- och uppgiftsplikt har vi, sakligt oförändrade, brutit ut ur GTL till en särskild lag, lagen ( 1989:00 ) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK). Av de kvarvarande delar- na har vi utarbetat ett förslag till ny taxeringslag (NTL).
Av ålder har GTL haft en allmän föreskrift som kan sägas lägga fast målsättningen för taxeringsarbetet. Den finns i 1 5 och säger att det skall iakttas att ”taxeringarna bliva överensstämmande med skatteförfatt- ningarna samt i möjligaste måtto likformiga och rättvisa". Man kan ock- så se bestämmelsen som ett allmänt uttryck för att materiell rättvisa skall eftersträvas.
Vad bestämmelsen innebär mera konkret är något oklart. Det kan göras gällande att den i sitt första led uttrycker en självklarhet, nämligen att taxeringarna skall vara i enlighet med gällande bestämmelser. Det andra ledet om likformighet och rättvisa är knappast mer klargörande. Det får emellertid ses som främst riktat till TN och vara en anvisning för hur granskningsarbetet bör bedrivas. Det bör framhållas att motsvarande bestämmelse i 1928 års taxeringsförordning uttryckligen vände sig till ”beskattningsnämnderna”, varmed torde ha avsetts TN, den då existe- rande prövningsnämnden och fastighetstaxeringsnämnden (109 5).
Enligt vår mening behövs inte paragrafen i NTL med hänsyn till det förändrade läge som inträder när såväl deklarationsgranskningen som beslutsfattandet sker hos skattemyndigheterna. För myndigheterna gäl- ler enligt 1 kap. 9 5 RF den grundläggande principen att de skall iaktta saklighet och opartiskhet vid sin ämbetsutövning och beakta allas likhet inför lagen. Förhållandet behöver inte särskilt betonas för skatteförvalt- ningen. Det görs för övrigt inte heller för andra myndigheter i liknande lagstiftning.
Det har gjorts gällande att 1 5 GTL haft viss betydelse även för domsto- larna vid avgörande av skattemål. I så fall bör beaktas att 1 kap. 9 5 RF gäller även för domstolarna och vidare att det synes bli svårt att förena de allmänna normer som 1 5 GTL ställer upp med sakprocessens krav på att domstolen endast skall avgöra den sak som talan avser. Den fråga som förelagts domstolen till avgörande skall givetvis bedömas mot bakgrund av yrkandet och utredningen i målet samt gällande lagstiftning.
Vårt förslag till NTL saknar således motsvarighet till det nu diskutera- de stadgandet i 1 5 GTL.
] kap. Inledande bestämmelser
15
I första stycket bestäms begreppet taxering. Taxering är fastställelse av underlaget för att ta ut de skatter och avgifter som räknas upp. Med fastställelse av underlaget menas skattemyndighetens ställningstagande i sak genom ett grundbeslut eller ett omprövningsbeslut och de taxerings- åtgärder som ställningstagandet i sak för med sig (jfr 4 kap. 18 5).
Vad gäller de skatter som räknas upp i första stycket kan sägas att de redan i dag i allt väsentligt omfattas av GTL:s regler. Underlagen för skogsvårdsavgift, vinstdelningsskatt och fastighetsskatt skall enligt 68 5 GTL antecknas i skattelängden och ingår därmed i den årliga taxeringen (2 5 1 mom. tredje stycket GTL). I lagen om vinstdelningsskatt finns en uttrycklig hänvisning till förfarandereglerna i GTL men någon sådan finns inte i de båda andra lagarna. Även i dessa fall torde prövningen av underlagen ske som i vilken annan taxeringsfråga som helst (se beträf- fande fastighetsskatten prop. 1984/85:18 s. 63).
Två direkta skatter omfattas inte av förfarandereglerna i NTL, nämli- gen sjömansskatten och kupongskatten. RSV är beskattningsmyndighet
för båda dessa skatter och förfarandena avviker väsentligt från NTL:s regler. Lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt och lagen ( 1970:624 ) om ku- pongskatt innehåller visserligen hänvisningar till GTL, men bara i be- gränsad omfattning som t.ex. beträffande revision och viten.
Regler om hur underlaget för att ta ut skatt enligt de lagar som räknas upp i första stycket finns — förutom i de uppräknade lagarna — även i en mängd speciallagar. Möjligheterna att göra avsättning till fonder regle- ras i bl.a. lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och lagen (1981:296) om eldsvådefonder. 1 ett flertal lagar, t.ex. lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst och lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, finns bestämmelser om rätten att få uppskov med beskattningen av viss intäkt. Genom beslut enligt lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, beslut enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag samt beslut om avräkning av utländsk skatt och om förutsättning för skattereduktion enligt 2 54 mom. UBL bestäms också underlaget för att ta ut de skatter som anges i första stycket. Alla sådana beslut är således taxeringsbeslut.
Enligt nuvarande regler är begreppet taxering kopplat till skatteläng- den. Till årlig taxering hänförs enligt 2 5 1 mom. GTL inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och särskild fastighetstaxering samt vad som en- ligt 68 5 GTL skall antecknas i skattelängden. Begreppet är i dag dubbel- tydigt och avser såväl själva förfarandet som dess slutresultat. I NTL får begreppet taxering en något annan innebörd. Dels innefattar den före- slagna bestämningen inte särskild fastighetstaxering och begreppet är helt frikopplat från vad som antecknas i skattelängden. Dels är tanken att med taxering skall i NTL i princip avses fastställelse av ett beskattnings- underlag, inte själva beskattningsunderlaget.
Enligt andra stycket tar de speciella förfaranderegler som finns över NTL:s regler.
25
NTL:s regler om beslut, omprövning och överklagande till domstol bör vara tillämpliga även på de särskilda avgifterna. Enligt 116 t 5 GTL skall bl.a. 114 5 GTL om eftertaxering inte tillämpas på skattetilläggen. Moti- vet till detta är att oriktig uppgift i mål om särskild avgift, till skillnad från oriktig uppgift i mål om taxering, inte bör föranleda skattetillägg ( prop. 1977/78:136 s. 174 ). Detta bör gälla även fortsättningsvis. Bestäm- melserna om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i 4 kap. 13 5 före- slås därför inte gälla för skattetillägg. Däremot bör eftertaxeringsregler- na i 4 kap. 14 5 första stycket 1 inte undantas. Möjlighet till rättelse av uppenbart felaktiga skattetilläggsbeslut finns ju redan i dag genom LSKMzs extraordinära besvärsrätt enligt 116 o 5 andra stycket GTL. Vi- dare föreslås att 4 kap. 10 5 och 14 5 första stycket 3 angående följdänd- ring inte skall tillämpas på skattetilläggen, vilket avses motsvara det nu- varande undantaget i 116 t5 GTL för vissa delar av 105 5 GTL.
359
I NTL talas endast om skatt och skattskyldig. Vad som sägs om skatt och skattskyldig gäller även för skogsvårdsavgift och den som är skyldig att betala sådan avgift.
45
I stället för den uppräkning av begrepp med samma innebörd som i KL, som görs i 2 5 2 mom. GTL, hänvisas generellt till bestämningarna i KL.
Skattemyndighet används i lagtexten när såväl LSM som LSKM avses. I de fall även RSV innefattas används begreppet skatteförvaltning.
55
Paragrafen innehåller en hänvisning till den lag, LSK, som bildats ge- nom att bestämmelserna om deklarations- och uppgiftsskyldighet brutits ut från GTL. Vidare hänvisas till UBL i fråga om debitering och uppbörd av skatt.
2 kap. Taxeringsorganisationen
1.5
Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar 18 5 första stycket GTL. Vad gäller tredje stycket bygger våra förslag på att de nuvarande principerna för fördelning av deklarationsmaterialet mellan lokal och regional nivå behålls (se prop. 1976/77:100 bil. 18 s. 26). Fördelnings- grunderna finns numera också angivna i 6 5 TF. Vi föreslår inte någon möjlighet att flytta beslutsfattandet mellan LSM och LSKM (se avsnitt 5.3.1). Den skattemyndighet som granskat deklarationen skall fatta såväl grundbeslut som omprövningsbeslut. Det enda undantaget från denna regel är att skattemyndighet har möjlighet att besluta om följdändring även i taxeringsbeslut som fattats av annan skattemyndighet.
I fjärde stycket anges de fall där RSV har samma befogenhet som skattemyndighet, nämligen att förelägga den skattskyldige att lämna de ytterligare upplysningar eller förete de kontrakt, kontoutdrag m.m. som behövs för utredningen, att göra s.k. taxeringsbesök hos den skattskyldi- ge, att besluta om taxeringsrevision samt att ta del av uppgifter enligt 3 kap. 15 och 16 55 (jfr 18 5 andra stycket GTL).
25
Begreppet taxeringsbeslut omfattar förutom grundbesluten även om- prövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder (4 kap. 1 5). Att skatte- myndigheten, såväl LSM som LSKM, även skall fatta beslut om särskil- da avgifter framgår av denna bestämmelsejämförd med 1 kap. 2 5. Skat- temyndigheten har i princip befogenhet att fatta beslut i alla uppkom- mande taxeringsfrågor (se avsnitt 6). Det finns dock ett undantag,
nämligen beslut om tillämpning av lagen mot skatteflykt. Se vidare kom- mentaren till förslaget till lag om ändring i lagen mot skatteflykt.
Taxeringsbeslut skall fattas av den skattemyndighet inom vars verk— samhetsområde den skattskyldiges hemortskommun är belägen. Med verksamhetsområde avses för LSM fögderiet och beträffande LSKM lä- net. lnnebörden av begreppet hemortskommun anges i 66 5 KL.
Någon indelning av skattemyndigheternas verksamhetsområden i oli- ka distrikt föreslår vi inte (se vidare avsnitt 5.3.2).
35
I varje LSM och LSKM skall finnas en skattenämnd. Vid de större myn- digheterna blir det nödvändigt att dela in nämnden i avdelningar. Rege- ringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall besluta om sådan avdelningsindelning.
45
Regeln har kommenterats i avsnitt 5.3.2.
5.5
Vid varje skattemyndighet skall finnas åtminstone en ordförande och en vice ordförande i Skattenämnden. Är nämnden avdelningsindelad skall en ordförande finnas för varje avdelning. De vice ordförande som för- ordnas bör, i de fall nämnden är avdelningsindelad, inte vara knutna till någon viss avdelning utan bör kunna tjänstgöra vid samtliga avdelning- ar.
659
I prop. 1986/87:47 anförs att fem ledamöter skall kallas till varje sam- manträde. Hur många förtroendevalda som förutom ordföranden skall vara närvarande för att nämnden skall vara beslutför tas däremot inte ställning till.
Vi menar att det bör krävas fem ledamöter, förutom ordföranden, för beslutförhet i skattenämnd. Om en förtroendevald får förfall efter det att sammanträdet påbörjats genomjäv, sjukdom eller annat bör dock nämn- den under resten av sammanträdet vara beslutför med fyra lekmän. Självfallet skall en ledamot som är jävig i ett ärende återinträda vid be- handlingen av övriga ärenden.
Vi har inte föreslagit någon speciell regel för det fall ordföranden är jävig. Vid varje skattemyndighet finns fler än en ordförande/vice ordfö- rande och det får förutsättas att arbetet inom myndigheten planeras så, att en ordförande som inte är jävig behandlar ärendet.
739
De nuvarande bestämmelserna i 8 5 GTL att ordförande i TN skall vara en myndig svensk medborgare som inte fyllt sjuttio år eller är i konkurs-
tillstånd har utmönstrats. Det bör ankomma på den som förordnar ord- förande och vice ordförande att utse personer som är lämpliga för upp- draget. Normalt bör som ordförande och vice ordförande förordnas nå- gon lämplig tjänsteman, t.ex. enhets- eller gruppchef, vid den egna myn- digheten. Därigenom underlättas bl.a. kontakterna mellan nämnden och myndigheten i övrigt. Även en tjänsteman utanför den egna myndigheten bör dock kunna komma i fråga för uppdraget. Antalet förtroendevalda ledamöter får anpassas till antalet ärenden i nämnden så att ledamöterna får en rimlig arbetsbörda.
De förtroendevalda ledamöterna skall liksom i dag väljas för högst tre år. Vi har inte funnit det motiverat att ändra på mandatperioden. Det kan anmärkas att riksdagen nyligen beslutat att mandatperioden för nämn- demän, som för närvarande är sex år, skall förkortas till tre år (se prop. 1987/882138).
3 kap. Utredning i taxeringsårenden
15
I 65 5 GTL stadgas att TN skall se till att utredning görs. Normalt fattas beslut på grundval av deklaration och andra uppgifter från uppgiftsskyl- diga utan någon särskild utredning från skattemyndighetens sida. Bara om handlingarna ger upphov till det och frågan avser ett tillräckligt stort belopp företas utredning. Den föreslagna regeln innebär inte att den nuvarande utredningsskyldigheten utökas utan avses endast lagfästa vad som gäller i dag.
Det säger sig självt att de förtroendevalda i Skattenämnden kan kräva att ytterligare utredning skall göras innan beslut fattas. Någon särskild regel om detta är inte nödvändig.
Enligt 7 5 TF får LSKM förordna erforderligt antal lämpliga personer att lämna sakkunnigt biträde vid taxeringsarbetet. I förordnandet skall erinras om tystnadsplikten. Förordnandet får inte avse längre tid än ett år i sänder och kan när som helst återkallas. Några speciella regler i NTL, motsvarande dem i 14 och 15 55 GTL om att LSKM och TN får anlita sakkunnig för utredning av taxeringsfråga som kräver särskild sakkun- skap, har vi inte ansett nödvändiga.
255
Regeln avser inte att ändra på den nuvarande kommunikationsskyldig- heten i 65 5 GTL. Enligt 17 5 FL skall part normalt underrättas om upp- gift som tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och få tillfälle att yttra sig över den. Denna grundläggande regel gäller även på taxeringsområdet. Därutöver — utan att ärendet har tillförts något nytt — skall den skattskyldige få tillfälle att yttra sig om det inte är onödigt. Kommunicering kan aldrig anses onödig när den behövs för att frågan skall bli tillräckligt utredd eller för att den skattskyldige skall kunna ta tillvara sin rätt. Har den skattskyldige t.ex. i sin självdeklaration angett
att han haft en viss inkomst som han bedömt inte vara skattepliktig, skall skattemyndigheten, om den inte delar den skattskyldiges uppfattning, innan den fattar beslut först låta den skattskyldige yttra sig i frågan. Här kan också anmärkas att den särskilda regeln om kommunikation i skatte- tilläggsärenden föreslås utgå (se avsnitt 9.5). Regeln i 3 kap. 25 skall således även tillämpas i skattetilläggsärenden.
35
Bestämmelsen motsvarar 66 b 5 första stycket GTL.
45
Den skattskyldige har i dag en ovillkorlig rätt att personligen eller genom ombud företräda inför TN och lämna upplysningar till ledning för sin taxering. Den skattskyldige bör även i framtiden ha möjlighet att lämna muntliga upplysningar. Som vi utvecklat i avsnitt 5.4 menar vi att en ovillkorlig rätt till personlig inställelse inte är motiverad. Den skattskyl- dige bör dock alltid få tillfälle att lämna muntliga upplysningar om inte särskilda skäl talar emot det (jfr 18 kap. 22 5 tredje stycket lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring).
Det är viktigt att vad som kommer fram vid en personlig inställelse dokumenteras. Dokumentationsskyldigheten framgår av 15 5 FL och nå- gon speciell regel i NTL är inte nödvändig.
55
Paragrafen motsvarar 31 52 mom. första och andra styckena GTL. I den mån det redan när deklarationen lämnas framstår som klart att komplet- terande uppgifter utöver de obligatoriska behövs bör den skattskyldige lämna dem självmant enligt 2 kap. 4 5 LSK.
Möjligheten att anmana skattskyldig att förete handlingar som behövs för kontroll av deklarationen infördes 1961 på förslag av taxeringskon- trollutredningen. Vid taxeringsrevision har den skattskyldige editions- plikt. Enligt taxeringskontrollutredningen fick det anses uppenbart, att en effektiv och samtidigt i förhållande till de skattskyldiga smidigt arbe- tande taxeringskontroll krävde att taxeringsmyndigheten gavs formella möjligheter att få ta del av underlaget för den skattskyldiges deklaration utan att en tidskrävande och för den skattskyldige besvärande taxerings- revision skulle behöva göras. Möjligheten borde endast innebära en kon- troll av om de i deklarationen upptagna beloppen stämde överens med underlaget. Däremot borde bestämmelsen inte få utnyttjas så att själva underlagets riktighet också kontrollerades. Möjligheten skulle få sin främsta betydelse när det gäller icke-rörelseidkare.
Departementschefen anförde i prop. 1961 :100 om förbättrad tax- eringskontroll (s. 255) att det inte kunde komma i fråga att vid sidan av taxeringsrevisionsbestämmelserna införa nya bestämmelser om allmän editionsplikt. Anmaningsrätten borde endast omfatta ett fåtal uppräkna-
de handlingar som kontrakt, kontoutdrag, räkningar, kvitton eller andra därmed jämförliga handlingar. Anmaningsrätten borde självfallet inte omfatta handelsböcker o.d. För att ytterligare förebygga att befogenhe- ten användes till en med taxeringsrevision jämförlig granskning ansåg departementschefen att tvångsmedel inte borde få användas för att ge eftertryck åt anmaningen. Enligt reglerna i 53 5 GTL får endast föreläg- gande enligt 31 5 2 mom. första stycket GTL förenas med vite.
Vårt förslag innebär att även föreläggande enligt andra stycket får förenas med vite. Motivet till förändringen är främst de ändrade tax- eringsrevisionsreglerna. Taxeringsrevision får numera ske hos annan än bokföringsskyldig eller juridisk person som inte är dödsbo endast om särskilda skäl föranleder det. Skattemyndigheten kan därför inte i alla fall tillgripa taxeringsrevisionsreglerna som ett alternativ till föreläggan- de enligt andra stycket. Det finns därför skäl att införa en möjlighet att även förena ett sådant föreläggande med vite. Någon förändring av vilka typer av handlingar som föreläggandet får avse föreslås inte. Även fort- sättningsvis skall gälla att skyldigheten att förete handlingar begränsas till dem som behövs för att styrka riktigheten av de poster som tagits upp i den skattskyldiges självdeklaration.
Förslaget innebär vidare att det krävs särskilda skäl för att sätta ut vite i ett föreläggande, något som redan nu torde tillämpas även om det inte framgår av GTL. (Jfr uttalanden av departementschefen angående före- läggande att lämna självdeklaration i prop. 1978/79:161 s. 102.) Om den skattskyldige inte hörsammat ett tidigare föreläggande eller det finns grundad anledning att anta att den skattskyldige inte utan vitesföreläg- gande fullgör sina skyldigheter får ett föreläggande förenas med vite. Angående den skattskyldiges möjligheter att befrias från sina skyldighe- ter enligt denna paragraf, se 6 5. Ett vitesföreläggande är inte överklag- bart (jfr 6 kap. 1 5). Vitets lämplighet får bedömas i mål om utdömande av vite (6 kap. 21 5).
65
Den som anmanats att lämna kontrolluppgift kan enligt 395 5 mom. GTL efter beslut av länsrätt befrias från skyldigheten att lämna uppgift. Enligt 56 5 4 mom. GTL kan länsrätt besluta att handlingar skall undan- tas från taxeringsrevision. Någon motsvarande rätt för skattskyldig att befrias från skyldigheten att lämna upplysningar eller förete handlingar enligt 31 5 1 mom. första och andra styckena GTL finns emellertid inte för närvarande. Vi föreslår av rättssäkerhetsskäl att en sådan rätt införs. Länsrättens beslut i fråga om befrielse får inte överklagas (6 kap. 8 5).
75
Reglerna om s.k. taxeringsbesök infördes i 31 5 2 mom. tredje stycket GTL i samband med RS-reformen. Motsvarande bestämmelser föreslås införda i NTL.
85
Regeln motsvarar 56 5 1 mom. första och andra styckena samt 57 5 GTL. Det är skattemyndigheten som skall besluta om taxeringsrevision. Vem inom myndigheten som har befogenhet att fatta sådana beslut bör regle- ras genom arbetsordning. Att även RSV har befogenhet att besluta om taxeringsrevision framgår av 2 kap. 1 5 fjärde stycket.
1 57 5 femte stycket GTL finns ett undantag från jävsbestämmelserna i FL. Där stadgas att tjänsteman vid LSKM eller LSM, som i TN deltagit i slutlig handläggning av taxering, får utan hinder av 11 5 första stycket 3 FL utföra taxeringsrevision rörande taxeringen om särskilda skäl förelig- ger. Detsamma gäller kommunal taxeringsrevisor. ] motiven till regeln (prop. 1972: 145 s. 28) anfördes bl.a. att taxeringsrevisorer ofta förordna- des till ordförande i TN. Särskilt i mindre län kunde därigenom en tax- eringsrevisor komma att taxera en betydande del av t.ex. aktiebolagen i länet. När dessa personer i sitt ordinarie arbete förordnas att utföra tax- eringsrevision kommer förordnandet många gånger att gälla skattskyldig som de tidigare taxerat. Om inte arbetssituationen inom revisionsavdel- ningen lämpligen medgav att annan person förordnades att verkställa revisionen borde den som tidigare taxerat kunna utföra revisionen. En motsvarighet till regeln torde inte behövas i det framtida taxeringsförfa- randet.
95
Paragrafen motsvarar 575 fjärde stycket GTL. Enligt bestämmelsen i GTL får taxeringsrevision även uppdras åt annan i bokföring och tax- ering sakkunnig person, som har godkänts av LSKM. Godkännande kan t.ex. lämnas åt ordförande i TN. Någon motsvarande regel är inte befo- gad i NTL.
105
Regeln motsvarar 56 5 3 mom. första—tredje styckena GTL.
115
Regeln motsvarar 56 5 1 mom. tredje—sjätte styckena GTL.
125
Första och andra styckena motsvarar 56 5 2 mom. andra och tredje styc- kena GTL. Tredje stycket motsvarar 58 5 GTL.
135
Regeln motsvarar i stort 56 5 4 mom. GTL. Vi föreslår emellertid några förändringar. I bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts- processen förstärktes nyligen (prop. 1987/88:65, SFS 1987:1230) skyddet för känsliga uppgifter som bör tas undan från granskning. Det har nämli-
gen införts en möjlighet att direkt till den som utför förrättningen fram- ställa en begäran att visst bevismedel skall undantas från granskning. När en sådan framställning gjorts, och framställningen inte är uppenbart ogrundad, skall bevismedlet omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten. Det äri praktiken liten skillnad mellan taxeringsrevision och tvångsmedel i detta hänseende. Rättsskyddet bör inte vara sämre i NTL än i bevissäkringslagen. Vi föreslår därför att det i NTL införs bestäm- melser som motsvarar dem i bevissäkringslagen.
Att länsrättens beslut i fråga om undantagande inte får överklagas framgår av 6 kap. 8 5.
145
Regeln motsvarar 56 5 3 mom. sista stycket GTL.
155
Regeln motsvarar 43 5 5 mom. GTL.
16 5 Regeln motsvarar 46 5 GTL.
175
Regeln motsvarar 50 5 1 och 3 mom. GTL. I förhållande till 50 5 1 mom. andra stycket GTL föreslås den förändringen att RSV skall ha rätt att utan särskilt tillstånd av regeringen ta del av uppgifter som avses i första stycket för statistisk bearbetning. En sådan rätt är motiverad med hänsyn till RSV:s övergripande ansvar för taxeringsarbetet.
4 kap. Taxeringsbeslut
1.5
Vad som innefattas i begreppet taxering bestäms i 1 kap. 1 5 första styc- ket. Det finns tre olika typer av taxeringsbeslut, nämligen grundbeslut (4- 7 55), omprövningsbeslut (8-17 55) och beslut om taxeringsåtgärder (18- 1955). Eftertaxeringsbeslut och de beslut om följdändring som skatte- myndigheten kan fatta är, som framgår av lagtexten (10 och 12 55), om- prövningsbeslut.
25
Bestämmelsen saknar motsvarighet i GTL.
35
Regeln motsvarar 21 5 och 114 5 andra stycket GTL men den har formu- lerats om och knutits ihop med 2 5. Genom att beslut om eftertaxering
föreslås vara ett omprövningsbeslut, dvs. en ändring av det tidigare be- slutet och inte en tilläggstaxering, behövs inte en särskild regel för efter- taxeringsbesluten. Beslut om skönstaxering skall normalt fattas av myn- digheten med nämnd (se avsnitt 5.3.2).
45
Regeln kan sägas motsvara 66 5 GTL. Grundbeslut fattas så snart skatte- myndigheten tagit ställning till den skattskyldiges deklaration och senast under november taxeringsåret (8 5 första stycket andra meningen). Nå- gon reglering av inom vilken tidsperiod skattemyndighetens arbete med ett visst års taxering skall vara avslutat finns inte i NTL (jfr 71 5 GTL). Slutskattesedel skall ha sänts till de skattskyldiga senast den 15 december taxeringsåret (35 5 UBL). Därav följer att arbetet med den årliga tax- eringen i princip måste ha slutförts dessförinnan. För en liten grupp skattskyldiga kan emellertid granskningen komma att fortgå under året efter taxeringsåret eller, om det är fråga om en för sent lämnad deklara- tion, även därefter. Även för dessa skattskyldiga skall emellertid skattse- del utfärdas i december. Se vidare avsnitt 7.2.
5 59 Regeln har sin motsvarighet i 66 b 5 andra stycket GTL.
6.5
Regeln motsvarar 65 a5 GTL. Bestämmelsen tillkom 1985 i samband med de nya reglerna om beskattning av lön vid utlandstjänstgöring. En- ligt 54 5 första stycket f KL och punkt 3 av anvisningarna till paragrafen undantas en person som uppbär inkomst från utlandstjänstgöring från beskattning i Sverige för denna inkomst om tjänstgöringen pågått minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare som bedriver nä- ringsverksamhet från fast driftställe i det land där arbetet utförts. Den som inte är anställd hos sådan arbetsgivare skall ändå befrias från skatt i Sverige på inkomst från utlandstjänstgöring om vistelsen och anställ- ningen varat minst ett år i ett och samma land.
Om det finns förutsättningar att tillämpa sexmånadersregeln bör i all- mänhet stå klart före utgången av november taxeringsåret. Är det fråga om tillämpning av ettårsregeln och utlandsvistelsen påbörjats i slutet av beskattningsåret vet man emellertid inte innan grundbeslut måste fattas om förutsättningarna för skattebefrielse kommer att föreligga.
Departementschefen ansåg i prop. 1984/85:175, bl.a. i anledning av att RSV i remissyttrande menat att en lagreglering var onödig, att frågan måste lagregleras om man i normalfallet vill att den skattskyldige skall medges skattebefrielse innan förutsättningarna för detta är helt uppfyll- da. En regel är nödvändig även om det i det framtida förfarandet blir enklare att rätta felaktiga taxeringsbeslut.
759
Bestämmelsen motsvarar 65 5 andra stycket GTL.
8.5
Skattemyndigheten kan ompröva ett taxeringsbeslut efter begäran av den skattskyldige eller på eget initiativ. Omprövning kan ske så snart skattemyndigheten fattat ett grundbeslut. Efter utgången av november månad taxeringsåret kan omprövningsbeslut meddelas även om inte nå- got grundbeslut beträffande den skattskyldige fattats för beskattnings- året.
Genom uttrycket att omprövningen skall avse fråga som har betydelse för beskattningen eller i annat ekonomiskt hänseende markeras att skat- temyndigheten genom omprövningen tar ställning till en taxeringsfråga i sak. Det beslut om taxeringsåtgärder som skattemyndigheten fattar i samband med ett omprövningsbeslut, som innebär ändring av ett tidiga- re ställningstagande, ger besked om omprövningsbeslutets konsekvenser bl.a. för taxerad och beskattningsbar inkomst.
En fråga kan omprövas även om den inte har någon betydelse för den taxerade och beskattningsbara inkomsten. Så kan t.ex. en fråga i en för- lustdeklaration omprövas för förlustårets taxering liksom kostnad för reparation av fastighet under beskattningsåret även om inte något avdrag yrkas under taxeringsåret (jfr avsnitt 6.2.6—6.2.8). En förutsättning för prövning är emellertid att frågan har ekonomisk betydelse för den skatt- skyldige (jfr RÅ 1986 ref. 83).
Skattemyndigheten är i princip skyldig att fatta omprövningsbeslut om förutsättningarna föreligger. Skulle ett omprövningsbeslut påverka den påförda skatten i endast ringa mån får dock myndigheten underlåta att fatta beslut på eget initiativ.
95
Den skattskyldiges begäran om omprövning skall framställas skriftligt. Den skall tas upp till prövning om den har kommit in till skattemyndig- heten inom fem år efter taxeringsåret under förutsättning att saken inte prövas eller har prövats av domstol. Skattemyndighetens omprövnings- beslut kan således fattas efter utgången av femårsperioden. Vi föreslår inte någon tidsgräns inom vilken beslut i anledning av den skattskyldiges yrkande skall fattas. Att omprövningsärendena bör behandlas skynd- samt ligger i sakens natur även om detta inte kommit till direkt uttryck i lagtexten.
Besluten skall normalt sändas till den skattskyldige i vanligt brev. Be- slut som fattats efter den 30 juni det femte året efter taxeringsåret bör dock delges den skattskyldige. Regler om detta bör tas in i TF.
Har den skattskyldige inom omprövningsperioden gett in begäran om omprövning till fel skattemyndighet eller till en förvaltningsdomstol skall detta inte hindra att omprövning görs även om begäran överläm-
nats till beslutsmyndigheten först efter omprövningsperiodens utgång. Motsvarande regel finns för överklaganden (6 kap. 6 5).
105
Förslaget har kommenterats i avsnitt 7.5.1. Bestämmelsen reglerar skatte- myndighetens möjlighet och skyldighet att företa de följdändringar i tax- eringsbeslut som kan följa av andra beslut som skattemyndigheten själv fattat (punkt 1) eller som annan myndighet har fattat (punkterna 2-5).
Enligt punkt 1 skall skattemyndigheten besluta om de följdändringari ett taxeringsbeslut för annat taxeringsår eller för annan skattskyldig som kan följa av egna taxeringsbeslut. Regeln kan sägas vara en motsvarighet till 105 5 första stycket tredje och fjärde meningarna och andra stycket GTL nedflyttad på skattemyndighetsnivå. Den är emellertid mer hel- täckande än nämnda bestämmelser. Även sådana fall som enligt rätts- praxis inte anses kunna korrigeras med hjälp av 105 5 GTL omfattas, t.ex. överflyttning av avdrag mellan skattskyldiga (RÅ81 1:15). Det bör dock betonas att — liksom hittills gällt vid tillämpningen av 1055 GTL — följdändringen måste vara en klar konsekvens av bedömningen i det första ärendet.
Ett beslut om följdändring enligt punkt 1 kan även avse taxeringsbe- slut som fattats av annan skattemyndighet. Skattemyndighets befogenhet att fatta följdändringsbeslut avseende skattskyldig som taxerats av annan skattemyndighet får anses följa av bestämmelsen i punkt 1. Någon sär- skild regel torde inte vara nödvändig (jfr 1055 GTL). Beslut om tax- eringsåtgärder skall dock alltid fattas av ”rätt” myndighet. Om skatte- myndigheten t.ex. beslutar att en skattskyldig, som taxerats av annan skattemyndighet, skall beskattas för ett visst belopp ankommer det på den senare skattemyndigheten att fatta det beslut om taxeringsåtgärder som följdändringsbeslutet medför.
Bestämmelsen i punkt 1 ger skattemyndigheten befogenhet att fatta följdändringsbeslut till nackdel för den skattskyldige inom ett år efter taxeringsåret. Följdändringsbeslut till den skattskyldiges nackdel efter ettårspelioden fattas i form av eftertaxeringsbeslut (se 145 första styc- ket 3 ocl. 16 5 andra stycket). För följdändring i domstol krävs att yrkan- de framställts (se avsnitt 20).
Punkterna 2 och 3 motsvarar bestämmelserna i 72 b och 102 55 GTL. Skattemyndigheten ges således befogenhet att göra de ändringar som föranleds av ändrad fastighetstaxering även beträffande konventionellt beskattade fastigheter.
Punkt 4 motsvarar den extraordinära besvärsrätt LSKM har enligt 101 5 2 mom. GTL när RSV, kammarrätt eller regeringsrätten fattat be- slut angående sjömansskatt. Regeln förutsätter att skattemyndigheten underrättas om RSV:s eller domstols beslut angående sjömansskatten.
Punkt 5 motsvarar 101 5 3 mom. GTL.
115
Omprövningar som görs på myndighetens initiativ skall, om det är ett beslut till den skattskyldiges fördel, meddelas inom femårsperioden. Ett beslut anses meddelat när det har lämnats för expediering.
Det är bara vid ändring på eget initiativ efter utgången av året efter taxeringsåret som skattemyndigheten behöver bedöma om den ifrågasat— ta ändringen är till den skattskyldiges fördel eller inte. Ett beslut är i princip till den skattskyldiges fördel när det medför lägre skatt för ho- nom. Undantagsvis kan dock en skattskyldig föredra högre skatt för ett beskattningsår för att det i ett vidare perspektiv medför fördelar för ho- nom. Motsätter sig den skattskyldige en ändring på skattemyndighetens initiativ efter utgången av året efter taxeringsåret skall den inte genomfö- ras om eftertaxeringsrekvisit saknas.
För att skattskyldiga som lämnar in sin deklaration mycket sent inte skall komma i ett bättre läge än andra skattskyldiga har i första stycket sista meningen införts en särregel för dessa fall. Omprövningsbeslut till nackdel för den skattskyldige — utan krav på att eftertaxeringskriterier- na är uppfyllda — skall alltid kunna fattas under minst två år efter det att deklarationen kommit in till skattemyndigheten men inte senare än inom fem år efter taxeringsåret.
Av andra stycket framgår att följdändringsbeslut som är till fördel för den skattskyldige får fattas även efter utgången av femårsperioden, men inte senare än inom sex månader från det att det beslut meddelades som föranleder ändringen.
125
Alla beslut till den skattskyldiges nackdel, som kan fattas efter utgången av det första året efter taxeringsåret, har samlats under beteckningen eftertaxering och delats upp på två paragrafer. I det nya eftertaxeringsin— stitutet inbegrips, förutom den nuvarande eftertaxeringsregeln i 1145 GTL, även de möjligheter att ändra lagakraftvunna taxeringar till den skattskyldiges nackdel som för närvarande regleras i 72 b 5, 101 5 1-3 mom., 102 och 105 55 GTL. Motsvarigheten till 114 a 5 GTL har placerats i lagen mot skatteflykt. Ett beslut om eftertaxering är i det nya förfaran- det inte en tilläggstaxering utan ett omprövningsbeslut.
135
Regeln motsvarar 1145 GTL, men bestämmelsen har strukturerats om för att bli mer lättläst. Någon ändring i sak i förhållande till vad som gäller i dag beträffande förutsättningarna för eftertaxering enligt denna paragraf föreslås inte. Vi förordar emellertid vissa justeringar. Eftertaxe— ring kan enligt nuvarande regler endast ske om den oriktiga uppgiften medfört att skatt utgått med för lågt belopp. Av 12 5 framgår att eftertaxe- ringsbesluten är till den skattskyldiges nackdel. Man kan därför frångå den nuvarande förutsättningen att den debiterade skatten skall vara för
låg. Detta gör det t.ex. möjligt att fatta beslut om eftertaxering när en förlust eller ett avskrivningsunderlag bestämts till för högt belopp på grund av att den skattskyldige lämnat oriktig uppgift utan att det påver- kat debiteringen. Att slopa kravet att skatten skall ha bestämts till för lågt belopp stämmer också bättre överens med sakprocessen.
Det nuvarande beloppskriteriet har utmönstrats. Av 8 5 andra stycket framgår att skattemyndigheten får underlåta att ompröva ett beslut om det endast i ringa män skulle ändra den påförda skatten. RSV bör utfärda riktlinjer för skattemyndigheternas handlande.
Till skillnad mot vad som gäller beträffande skattetillägg kan beslut om eftertaxering fattas även när en oriktig uppgift lämnats muntligen i ärende eller mål om taxering.
145
Första stycket reglerar de fall där beslut om eftertaxering kan fattas utan att den skattskyldige lämnat oriktig uppgift. Som förutsättning gäller i stället att ett taxeringsbeslut blivit oriktigt på grund av någon av de om- ständigheter som nämns i första stycket. Punkterna 1 och 2 motsvarar 101 5 1 mom. GTL. Punkt 3 ger möjlighet att företa följdändringar till den skattskyldiges nackdel efter ettårsperiodens utgång (jfr kommentaren till 10 5). Följdändring i taxeringsbeslut som avser annan skattskyldig får inte vidtas efter utgången av sjätte året efter taxeringsåret (165 andra stycket). Som ett ytterligare skydd för skattskyldiga i dessa situationer föreskrivs i andra stycket att skattemyndigheten får avstå från att besluta om följdändring om det skulle framstå som uppenbart oskäligt.
155
Skattemyndigheten är normalt oförhindrad att fatta flera beslut i samma fråga. Beträffande beslut om eftertaxering gäller dock ett undantag: skat- temyndigheten får inte efter att eftertaxering skett fatta ännu ett beslut om eftertaxering i samma fråga och därigenom höja skatteunderlaget ytterligare. Däremot är skattemyndigheten oförhindrad att fatta ett om- prövningsbeslut till den skattskyldiges fördel. Avsikten med bestämmel- sen är att de skattskyldiga i det nya förfarandet inte skall komma i ett sämre läge än i dagens skatteprocess. Länsrätten kan inte fatta flera efter- taxeringsbeslut i samma fråga. Bestämmelsen hindrar naturligtvis inte att skattemyndigheten fattar ett nytt eftertaxeringsbeslut när sådana väsent- ligt nya omständigheter kommit till att det får anses vara en ny fråga.
[65
Paragrafen motsvarar i stort 115 5 andra stycket GTL. Tredje t.o.m. sjun— de styckena har brutits ut till en särskild paragraf, 17 5.
Beslut om eftertaxering skall i princip fattas av den skattemyndighet som meddelat det grundläggande taxeringsbeslutet. Att beslut om efter- taxering efter överklagande kan fattas av länsrätt som första instans föl-
jer av reglerna för överklagande (6 kap. 2 5 andra stycket). Beträffande när ett beslut anses meddelat, se kommentaren till 11 5.
Beslut om sådana följdändringar som avses i 14 5 första stycket 3 får fattas även efter femårsperiodens utgång, men inte senare än inom sex månader från det att det beslut som föranleder följdändringen meddela- des (jfr 11 5 andra stycket). Beslut om följdändring till nackdel i tax- eringsbeslut för annan skattskyldig får aldrig meddelas efter utgången av det sjätte året efter taxeringsåret. Vad gäller tidsfristen för följdändring till nackdel i taxeringsbeslut för annan skattskyldig kan bestämmelsen sägas anknyta till och lagfästa regeringsrättens praxis vid tillämpningen av 105 5 GTL (se RÅ85 1:20).
Enligt nuvarande bestämmelser (1 15 5 andra stycket GTL) får ansökan om eftertaxering på grund av oriktigt meddelande i taxeringsmål tas upp till prövning om ansökan kommit in till länsrätt inom ett år från utgång- en av den månad då dom eller slutligt beslut i målet vann laga kraft. Tiden inom vilken beslut skall fattas stämmer överens med tiden för att påföra skattetillägg vid oriktig uppgift i mål om taxering. Det framgår inte av förarbetena om domstolens beslut måste ha vunnit laga kraft innan fråga om eftertaxering kan aktualiseras. Vi menar, i likhet med vad vi anfört beträffande möjligheterna att påföra skattetillägg på grund av oriktig uppgift i taxeringsmål, att skattemyndigheten får besluta om ef- tertaxering på grund av oriktig uppgift i ett taxeringsmål även om beslu- tet inte vunnit laga kraft. Skattemyndighetens beslut skall — om femårs- perioden gått ut — meddelas senast inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vann laga kraft.
17;
Paragrafen motsvarar 115 5 tredje t.o.m. sjunde styckena GTL. Skatte- myndigheten skall meddela beslut om eftertaxering inom de tidsfrister som enligt nuvarande regler gäller för LSKM:s ansökan om eftertaxe- ring.
185
Genom omprövningsbeslutet tar skattemyndigheten ställning till tax- eringsfrågorna i sak, men inte till t.ex. de taxerade och beskattningsbara beloppen. För att räkna ut dessa när omprövningsbeslutet innebär en ändring krävs normalt flera taxeringsåtgärder, dvs. åtgärder som på grund av det ändrade ställningstagandet i sak följer av lag eller RSV:s anvisningar eller föreskrifter (se avsnitt 7.6). Åtgärderna avser taxerings- beslutet för det aktuella taxeringsåret.
Skattemyndigheten skall i direkt anslutning till omprövningsbeslutet göra de taxeringsåtgärder som beslutet kan medföra. Det finns emellertid ett undantag från denna regel. Har skattemyndigheten genom ompröv— ning gjort en följdändring i ett taxeringsbeslut som fattats av en annan skattemyndighet skall den skattemyndighet som meddelat grundbeslutet ändå besluta om taxeringsåtgärder. Taxeringsåtgärdsbeslutet kommer i
sådana fall att fattas en tid efter följdändringsbeslutet (se 195 andra meningen).
195
Enligt våra förslag i avsnitt 21 skall domstolarna i framtiden inte räkna ut taxerade och beskattningsbara inkomster. De taxeringsåtgärder som för- anleds av domstolens beslut i taxeringsfrågan skall utföras av skattemyn- digheten.
205
[ GTL finns omfattande regler om hur underrättelse av ett taxeringsbe- slut skall gå till (69 5 1, 2 och 4 mom. samt 70 5). Vi anser att de detaljerade reglerna bör överföras till TF.
5 kap. Särskilda avgifter
15
Regeln motsvarar 116 a 5 GTL. Skattetillägg kan utgå även när den orik- tiga uppgiften lämnats i en begäran om omprövning eller i ett yttrande i ett sådant ärende. Även dessa meddelanden år lämnade till ledning för taxeringsbeslut.
I första stycket har gjorts ett tillägg som flyttats från 116 n5 tredje stycket GTL. Vi föreslår nämligen att skattemyndigheten skall som första instans fatta beslut om skattetillägg även i de fall där den oriktiga uppgif- ten har lämnats i ett taxeringsmål.
Tredje stycket har också förändrats i förhållande till vad som gäller i dag. Exemplifieringen av vad som är normalt tillgängligt kontrollmateri- al har mönstrats ut. Vidare har kravet på att materialet faktiskt varit tillgängligt under taxeringsperioden utgått (se avsnitt 9.3).
25
Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 116 b och 116 e 55 GTL och reglerar skattetillägget vid skönstaxering. Innehållet i de två paragrafer- na är till stor del gemensamt. De bör därför lämpligen föras samman i en paragraf.
35
Regeln motsvarar 116 d 5 GTL. Enligt 2 5 andra stycket skall skattetillägg påföras skattskyldig som har skönstaxerats på grund av att han inte har lämnat självdeklaration. Skattetillägget har i dessa fall en vitesfunktion. Det är avsett att få den skattskyldige att deklarera. Som vi närmare redo- gjort föri avsnitt 9.7 menar vi att skattetillägget bör undanröjas om de- klaration har kommit in till skattemyndighet eller förvaltningsdomstol före utgången av året efter det då skattetilläggsbeslutet fattades. Den
nuvarande avtrappningsregeln i 116 d 5 andra stycket GTL föreslås upp- hävd.
455
Taxeringsreglerna är i princip tillämpliga på skattetillägg (1 kap. 25). Därav följer att beslut om skattetillägg kan fattas och omprövas till den skattskyldiges nackdel inom ett år efter taxeringsåret eller, om den skatt- skyldige inte lämnat deklaration i rätt tid, inom två år från det att dekla- rationen kommit in till skattemyndigheten. Kommer det efter denna tid upp fråga om eftertaxering enligt 4 kap. 13 5 skall det beslut om skattetill- lägg som kan föranledas av eftertaxeringsbeslutet fattas samtidigt. De tidsfrister som gäller enligt 4 kap. 16 och 17 55 gäller då även för avgifts- beslutet. Ändring av ett skattetilläggsbeslut till den skattskyldiges fördel kan beslutas inom femårsperioden. Lämnar den skattskyldige oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller i ett taxeringsmål gäller särskilda tidsfrister, se 5 5.
55
Andra stycket motsvaras av 116 n 5 tredje stycket GTL. Regeln har kom- menterats i avsnitt 9.10. I likhet med vad som gäller när oriktig uppgift lämnas i ett taxeringsmål i domstol kan skattetillägg utgå när den skatt- skyldige lämnat en oriktig uppgift i ett omprövningsärende. I sådana fall kan den ettåriga omprövningsperioden ha gått ut. Beslut om skattetillägg skall då fattas i samband med taxeringsbeslutet.
Det bör även i framtiden — till skillnad mot vad som gäller för beslut om eftertaxering — krävas att den oriktiga uppgiften lämnas skriftligen. Det finns anledning att understryka vad departementschefen uttalade i samband med att möjligheten att påföra skattetillägg på grund av oriktig uppgift i taxeringsmål infördes (prop. 1977/78:136 s. 160), nämligen att försiktighet måste iakttas vid bedömningen av om uppgift, som lämnats i mål, utgör sådan oriktig uppgift som kan föranleda skattetillägg. Detta gäller särskilt material som presenteras argumentationsvis. Meddelan— den som därvid innehåller vissa överdrifter eller förskjutningar av verkli- ga förhållanden bör inte föranleda att skattetillägg påförs. Visserligen saknas ofta någon klar gräns mellan sakupplysningar och argumenta- tion. Å andra sidan utgör just detta förhållande ett starkt skäl att iaktta återhållsamhet vid bedömningen av om en uppgift sakligt sett är oriktig. Samma syn på vad som är oriktig uppgift bör gälla de uppgifter som lämnas i ett omprövningsärende hos skattemyndighet.
6 5 Regeln motsvarar 116 f 5 GTL.
7 59 Regeln motsvarar 116 p 5 andra stycket GTL.
8 5 Regeln motsvarar 116 g5 GTL.
9 5 Regeln motsvarar 116 h 5 GTL.
10;
Regeln motsvarar 116 p 5 första stycket GTL.
115
Regeln motsvarar 116 i 5 första och tredje styckena GTL. Hänvisningen i andra stycket denna paragraf till bestämmelserna i KL om dödsbobefri- else har utgått eftersom bestämmelserna i KL föreslås upphävda. Regler- na om dödsbobefrielse har i stället lagts in i 305 andra stycket UBL. Begreppet skatt enligt UBL omfattar skattetillägg (1 5 första stycket UBL). Det följer därför av den föreslagna bestämmelsen i UBL att skatte- tillägg kan omfattas av dödsbobefrielse.
12;
Regeln motsvarar 116 r 5 GTL. Första stycket har justerats med hänsyn till att förseningsavgiften inte längre skall vara relaterad till inkomsten och till den generella avrundningsregel som föreslås i 27 5 1 mom. UBL.
6 kap. Överklagande
lf
LSM:s och LSKM:s beslut får överklagas till länsrätten. [ denna para— graf regleras vilka som har rätt att överklaga och vilka beslut som är överklagbara. Överordnad myndighet får överklaga underordnad myn- dighets taxeringsbeslut. Överklagande får ske även till den skattskyldiges förmån (15 5). I motsats till de skattskyldiga får LSKM och RSV även överklaga grundbeslut.
Beslut om att förelägga vite och om taxeringsrevision får, liksom enligt dagens regler, inte överklagas. Frågan om och med vilket belopp vite hade bort föreläggas kan emellertid prövas i samband med frågan om utdömande av vite (se 21 5).
Den skattskyldige har rätt att överklaga skattemyndighetens ompröv- ningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder under förutsättning att be- slutet har gått emot honom (22 5 FL). Även beslut som meddelas efter utgången av november månad taxeringsåret utan att något grundbeslut fattats för den skattskyldige är definitionsmässigt ett omprövningsbeslut och är således direkt överklagbart av den skattskyldige. Detta är visserli- gen ett undantag från regeln att endast omprövade beslut skall vara överklagbara. Det torde emellertid röra sig om mycket få fall.
Överordnad myndighet får enligt andra stycket, om underordnad myndighet inte fattat något grundbeslut, i överklagande framställa yr- kande om att länsrätten fattar ett beslut som underordnad myndighet inte fattat.
25
Ett taxeringsbeslut innehåller ställningstaganden i en mängd olika del- frågor. Bestämmelsens första stycke avser att markera att överklagande får avse varje enskild taxeringsfråga. Vidare är avsikten att göra överkla- ganderätten oberoende av om det framställda yrkandet påverkar den skattskyldiges taxerade och beskattningsbara inkomst eller den uträkna- de skatten. Taxeringsbeslut som t.ex. innebär att ett avskrivningsunder- lag eller en förlust bestäms kan således överklagas även när beslutet inte har någon effekt på den taxerade inkomsten. Även domskäl bör kunna överklagas och bli prövade i högre instans om bedömningen har ekono- misk betydelse för klaganden i ett eller annat avseende. Se även kommen— taren till 4 kap. 8 5.
35
Den skattskyldiges skrivelse med överklagande skall normalt ha kommit in till den skattemyndighet som fattat det överklagade beslutet — LSM eller LSKM — före utgången av femte året efter taxeringsåret. Beslut som fattas efter den 30 juni femte året efter taxeringsåret skall delges den skattskyldige för att garantera honom en tid för överklagande på två månader från delgivningen. Skattemyndigheten skall pröva om skrivel- sen kommit in i rätt tid. Har den kommit in för sent skall myndigheten avvisa överklagandet (24 5 FL). Att skrivelsen med överklagandet getts in till fel skattemyndighet eller till förvaltningsdomstol hindrar inte att må- let prövas efter överlämnande till rätt myndighet (6 5).
459
Överordnad myndighet har rätt att överklaga underordnad myndighets taxeringsbeslut, såväl grundbeslut som omprövningsbeslut. Även om nå— got taxeringsbeslut beträffande den skattskyldige inte fattats kan den överordnade myndigheten yrka att länsrätten skall fatta ett visst tax- eringsbeslut.
Fristerna för överordnad myndighet att överklaga beslut motsvarar i princip skattemyndighetens frister när den självmant omprövar ett taxeringsbeslut. Klaganden är dock alltid tillförsäkrad en tid för överkla- gande på två månader. Samtliga överklaganden föreslås — i enlighet med den princip som numera allmänt gäller på förvaltningsrättens områ- de — ges in till den myndighet som fattat det överklagade beslutet (23 5 FL).
55
Fristerna för överordnad myndighet att överklaga underordnad myndig- hets beslut om skattetillägg eller att själv yrka att skattetillägg påförs är desamma som för taxeringbeslut (1 kap. 25). Har LSKM eller RSV överklagat ett taxeringsbeslut skall därav föranledd talan om särskild avgift föras samtidigt.
65
Regeln motsvarar i stort 755 GTL. Att skrivelsen med överklagandet getts in till en annan skattemyndighet än den som har fattat det överkla- gade beslutet eller till en förvaltningsdomstol hindrar inte att målet prö- vas även om tiden för överklagande hinner gå ut innan skrivelsen kom- mer in till rätt myndighet.
75
Som vi redogör för i avsnitt 20 anser vi att domstolen först efter yrkande av part skall fatta beslut om sådana följdändringar som kan föranledas av domstolens ställningstagande i saken. Sådan följdändring får yrkas i den process där följdändringen aktualiseras även sedan tiden för över- klagande gått ut. Är det fråga om följdändringar beträffande en och samma skattskyldig gäller inte någon tidsgräns. Ett yrkande som innebär att en tredje man dras in i processen får däremot inte framställas efter utgången av det sjätte året efter taxeringsåret om det är till nackdel för den skattskyldige. (Jfr fristerna vid följdändring på skattemyndighetsni- vå i 4 kap. 16 5 andra stycket.)
859
Alla beslut av länsrätt är överklagbara utom beslut enligt 3 kap. 6 5 angå- ende befrielse från skyldighet att lämna uppgift eller förete handling och beslut enligt 3 kap. 13 5 om att undanta handling från taxeringsrevision.
939
Regeln motsvarar 96 5 GTL. Överklagandetiden på två månader gäller taxeringsbeslut. För beslut i mål om utdömande av vite gäller FPL:s regler och tiden för överklagande är då tre veckor från det klaganden fick del av beslutet.
10 5 Regeln motsvarar 98 5 GTL.
11 5 Regeln motsvarar 108 5 GTL.
125
LSKM är den skattskyldiges motpart i länsrätt och kammarrätt om den skattskyldige överklagat en skattemyndighets beslut. RSV är däremot motpart i regeringsrätten, se 14 5.
135
LSKM får uppdra åt en viss tjänsteman vid en LSM inom länet, normalt en tjänsteman som deltagit i det överklagade beslutet, att föra det allmän- nas talan.
RSV har, med hänsyn till verkets övergripande ansvar för skatteför- valtningen i landet, rätt att ta över uppgiften att föra det allmännas talan om det föreligger särskilda skäl. Detta gäller oavsett om målet ligger i länsrätt eller i kammarrätt och om LSKM tidigare fört processen. Sär- skilda skäl föreligger t.ex. om mål som rör skattskyldiga inom olika län innehåller någon gemensam fråga av central betydelse för prejudikat- bildningen. Härigenom skapas förutsättningar att utveckla en gemensam linje i de för rättstillämpningen viktiga frågorna.
1455
Endast RSV får föra det allmännas talan i regeringsrätten. Verket har dock möjlighet att uppdra åt en viss tjänsteman vid skattemyndighet att föra det allmännas talan. Se vidare avsnitt 12.2.
15 5 Regeln motsvarar 106 5 GTL.
16 och 17 ;;
Bestämmelsen i 16 5 motsvarar 13 kap. 3 5 första stycket första meningen och tredje stycket RB. Huvudregeln är att en talan inte får ändras. Från denna regel görs vissa undantag i 17 5.
I 16 5 andra stycket har tagits in två legaldefinitioner om vad som inte skall anses utgöra en ändring av talan. Som ändring av talan anses inte när klaganden inskränker sin talan eller åberopar nya omständigheter utan att den fråga som är föremål för prövning ändras.
Klaganden kan inskränka sin talan eller åberopa nya omständigheter enligt 16 5 andra stycket i den domstol där talan är föremål för prövning så länge domstolen inte har dömt i målet. Några tidsfrister av det slag som enligt 17 5 gäller för taleändring finns således inte.
I detta sammanhang kan erinras om att nya omständigheter, som åbe- ropas först i regeringsrätten i mål som kräver prövningstillstånd och som avser den fråga som överklagats, prövas endast om regeringsrätten fin- ner särskilda skäl föreligga (37 5 FPL).
I 17 5 första stycket regleras i vilka fall taleändring är tillåten i länsrätt. Som grundläggande förutsättning för prövning i länsrätt beträffande
överklagande av skattskyldig gäller att det överklagade taxeringsbeslutet är omprövat av skattemyndighet. Regeln i 17 5 gör det möjligt att under vissa förutsättningar ta in en ny fråga som inte är omprövad i en pågåen- de process i länsrätt. Klaganden får framställa ett nytt yrkande eller en ny omständighet som har samband med den fråga som skall prövas. Sådan ändring av talan får göras inom den tid som gäller för överklagande, dvs. inom fem år efter taxeringsåret vid överklagande av den skattskyldige och inom ett år efter taxeringsåret när det allmänna överklagar till den skattskyldiges nackdel. Som förutsättning gäller vidare att länsrätten fin- ner att prövning kan ske utan olägenhet. Vid bedömningen av om olä- genhet föreligger skall hänsyn tas till t.ex. processekonomi, möjligheter- na att införskaffa utredning i frågan o.d. Regeln innebär bl.a. att belopps- mässiga höjningar i princip är tillåtna i länsrättsprocessen.
] paragrafens andra stycke behandlas taleändring i kammarrätt och regeringsrätten. Regeln har sin förebild i 13 kap. 3 5 första stycket tredje punkten andra ledet RB. Ett nytt yrkande får framställas om det stöder sig på väsentligen samma grund som det ursprungliga yrkandet. Enligt ett uttryckligt förbud får beloppsmässiga utvidgningar av yrkandet inte göras i överinstans. Med beloppsmässiga utvidgningar avses höjningar av det beloppsmässiga yrkande som framställts i föregående instans. Vid taleändring enligt 17 5 andra stycket gäller samma tidsfrist som vid tale- ändring i länsrätt enligt paragrafens första stycke. Detta innebär att ett nytt yrkande måste framställas inom den tid som gäller för överklagande i länsrätt. Nya omständigheter som avser den fråga som är föremål för prövning kan i princip åberopas så länge domstolen inte dömt i målet (jfr 37 5 FPL).
185
Regeln motsvarar 116 5 första stycket GTL. Den blir i det nya förfarandet tillämplig endast när länsrätten efter överklagande beslutar om eftertaxe- ring som första instans.
195
Regeln behandlar när länsrätten får pröva en talan mot skattemyndig- hets beslut om taxeringsåtgärder till följd av domstols beslut. För sådan prövning krävs att domstolens beslut i den aktuella frågan har vunnit laga kraft. I annat fall kan länsrätten inte garanteras ett aktuellt underlag.
205
Domstolen har, liksom skattemyndigheten enligt 4 kap. 14 5 andra styc- ket, möjlighet att avstå från att fatta ett beslut om följdändring beträffan—
de annan skattskyldig om ett beslut skulle framstå som uppenbart oskä- ligt.
21;
Beträffande motiven till att ta in en särskild bestämmelse i NTL om att vitets lämplighet får prövas i mål om utdömande av vite, hänvisas till kommentaren till 7 kap. 1 5 NTL.
225
Beträffande skälen för att införa ett deldomsinstitut i skatteprocessen, se avsnitt 19.5. Bestämmelsen har utformats efter mönster från 17 kap. 45 RB. Begreppet deldom har tagits in i lagtexten eftersom detär ett vederta- get begrepp.
235
Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 19.5. Som mönster har 17 kap. 5 5 andra stycket RB använts. Det allmänt vedertagna begreppet mellan- dom har tagits in i lagtexten.
245
Bestämmelsen motsvarar 116 p 5 tredje stycket GTL.
7 kap. Övriga bestämmelser
159
Regeln motsvarar 123-125 55 GTL. Skattemyndigheten får sätta ut vite i samtliga förelägganden enligt NTL.
1985 infördes en generell lagstiftning om viten genom lagen (1985 2206) om viten. Den är tillämplig på bl.a. sådana förfarandeviten som kan föreläggas enligt GTL. De bestämmelser om viten i GTL som är gemen- samma med viteslagens regler bör därför mönstras ut för att undvika en dubbelreglering.
Regeln i 123 5 första stycket GTL, att vite skall bestämmas till belopp, som med hänsyn till den skattskyldiges eller uppgiftsskyldiges ekonomis- ka förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att iaktta föreläggandet, har sin motsvarighet i 3 5 viteslagen. Någon beloppsgräns finns dock inte i viteslagen.
De minimi- och maximibelopp för viten vid domstol som tidigare före- skrevs i 9 kap. 8 5 RB har nyligen upphävts. Även 40 5 första stycket FPL har upphävts. Som motiv (prop. l986/87289 s. 126) angavs att det i vites- lagen inte gjorts några beloppsmässiga begränsningar i fråga om vitets storlek, utan det har ansetts kunna anförtros åt de tillämpande myndig- heterna att själva bestämma lämpliga belopp utifrån de allmänna riktlin- jer som lagstiftaren meddelat. Det fanns ingen anledning att ha ett annat synsätt på viten enligt RB.
I motiveringen till 3 5 lagen om viten framhölls (prop. l984/85196 s. 49) att myndigheten vid bestämmandet av vitets storlek kunde ta hänsyn
till tidigare ådagalagd tredska och till vad som är känt om adressatens förmögenhetsförhållanden men även till värdet av det föremål som avses med föreläggandet och till samhällsintresset av att föreläggandet vinner efterrättelse. På vissa områden torde man få räkna med en schablonise- rad tillämpning. Vidare sades (s. 27) att det låg i sakens natur och fick anses följa av den princip som uttryckts i 3 5 att ett vite bör bestämmas så högt att det inte blir ekonomiskt fördelaktigt att underlåta att iaktta det.
Någon beloppsgräns bör inte införas i NTL. Vi menar att det i stället bör ankomma på skattemyndigheterna och RSV att bestämma lämpliga vitesbelopp.
I 123 5 andra stycket GTL förskrivs att vite inte får föreläggas staten, kommun eller annan menighet eller tjänsteman i tjänsten. Någon mot- svarighet finns inte i viteslagen. Frågan diskuterades i förarbetena bl.a. av lagrådet (prop. 1984/85:96 s. 86) och departementschefen som ansåg att någon generell regel inte borde införas utan att frågan borde överläm- nas till rättstillämpningen (s. 100). Någon förändring i förhållande till vad som gäller i dag ärinte avsedd. Vi föreslår därför att en motsvarighet till 123 5 andra stycket GTL förs in i NTL.
Regeln i 124 5 första stycket GTL om att länsrätten förordnar om utta- gande av vite efter anmälan av LSKM eller LSM motsvarar 6 5 vitesla- gen. Bestämmelsen behövs således inte i NTL.
Enligt 124 5 andra stycket GTL får, om ändamålet med vitet har förfal- lit, vitet inte dömas ut. Har vitesföreläggandet iakttagits först efter det att anmälan om utdömande av vite kommit in till länsrätten anses inte ända- målet med vitet ha förfallit därigenom. Det förtydligandet gjordes 1960 sedan regeringsrätten, till skillnad mot högsta domstolen, intagit den ståndpunkten att vitet inte skulle dömas ut om den begärda prestationen fullgjorts innan beslut om utdömande av vite meddelats (prop. 1960:100 5. 298 och 307). Liknande regler gäller enligt LPP, ML och UBL.
l 9 5 första stycket viteslagen stadgas att vitet inte skall dömas ut om ändamålet med vitet förlorat sin betydelse. [ motiveringen till bestäm- melsen sägs (prop. 1984/85:96 s. 55) bl.a. följande.
Det är att märka att ändamålet med vitet enligt vedertagen praxis nor- malt inte anses ha förfallit, om det är adressaten själv som, efter den tidsfrist som har satts ut för honom, genom sina egna åtgärder har fram- kallat en situation där vitesföreläggandet inte längre fyller sitt ursprung- liga ändamål. Ett typfall är att adressaten utfört den prestation som före- lagts honom men gjort detta först efter det att den för honom utsatta tidsfristen har löpt ut. I det fallet skall ju vitet i princip dömas ut, även om det —— som strax skall beröras närmare — stundom kan föreligga skäl att jämka vitet. I det fallet att föreläggandet avser en prestation vid en be- stämd tidpunkt har naturligtvis inte ändamålet med vitet förfallit enbart av det skälet att denna tidpunkt har passerats.
Lagrådet ansåg (s. 88) att även fallet att föreläggandet väl har iakttagits men att det skett för sent rymdes inom uttrycket att ändamålet med vitet har förfallit. Departementschefen anförde (s. 107) att detta stred mot vedertagen tolkning av uttrycket. Att deti UBL och vissa andra skatteför-
fattningar tagits in särskilda bestämmelser om detta synes inte behöva föranleda någon motsvarande reglering i en allmän lag, något som skulle kunna ge upphov till obefogade motsatsslut i tillämpningen.
I NTL bör endast tas in sådana bestämmelser om vite som avviker från viteslagen. Vad som sägs i 1245 andra stycket andra meningen GTL följer av de generella reglerna i viteslagen. Vi föreslår därför inte någon särskild reglering i NTL.
Till skillnad mot vad som normalt gäller får vitesförelägganden inom skatteområdet inte överklagas (jfr 6 kap. 1 5). Denna brist kompenseras av att föreläggandet i hela dess vidd i stället prövas i mål om utdömande av vitet. Prövningen är då inte begränsad till kontroll av föreläggandets laglighet i sak och form utan den skall även omfatta dess lämplighet. En motsvarighet till 1245 tredje stycket GTL är alltså nödvändig även i framtiden. Vi föreslår att den tas in i 6 kap. 21 5 NTL.
Enligt 555 GTL skall anmaning vari vite förelagts delges den som avses med föreläggandet. Vitesförelägganden skall delges även i framti- den men detta kan, i likhet med vad som gäller för punktskatter och prisregleringsavgifter, regleras i förordning. Någon regel ärinte nödvän- digi NTL.
25
Den regel som för närvarande finns i 116 e5 GTL och endast avser till- lämpningen av bestämmelserna om särskilda avgifter har generaliserats till att avse tillämpningen av NTL.
3 5 Regeln motsvarar 126 5 GTL.
4 5 Regeln motsvarar 127 5 första stycket GTL.
55
Valet skall förrättas av landstinget. Så är redan i dag fallet beträffande val av TN i särskilt taxeringsdistrikt där mer än en kommun ingår (6 5 tredje stycket GTL). Andra stycket har en direkt motsvarighet i 6 5 fjärde stycket GTL. Förslaget överensstämmer även med bestämmelserna om val av nämndeman till kammarrätt och länsrätt i 19 5 första och andra styckena lagen ( 1971:289 ) om allmänna förvaltningsdomstolar (LAF).
65
l paragrafen anges villkoren för valbarhet till ledamot i skattenämnd. Ledamot skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. Vidare skall han vara kyrkobokförd i en kommun som ingår i skattemyndighetens verksamhetsområde. Vid en jämförelse med de nuvarande bestämmel-
serna i 8 5 andra stycket GTL framgår att kravet på svenskt medborgar— skap har tagits bort och ersatts med ett krav att ledamoten skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige (jfr betänkandet Förenklad taxering s. 71). Diskrimineringsutredningen föreslog i sitt delbetänkande (Ds A l984:6) Om utlänningars rättsliga ställning, att kravet på svenskt med- borgarskap för bl.a. ordförande, annan ledamot och suppleant i TN skul- le avskaffas och föreslog att den skulle vara behörig som har rösträtt vid val till kommunfullmäktige, dvs. har varit bosatt tre år i landet. Utländs- ka medborgare är samtidigt valbara till kommunala beslutande organ.
Kravet på att ledamot skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i taxeringsdistriktet har, i enlighet med vad som gäller enligt 20 5 LAF, ändrats till att ledamoten skall vara kyrkobokförd inom skattemyndighetens verksamhetsområde.
En åldersgräns på sjuttio år finns för närvarande i GTL vid val till TN. Riksdagen har nyligen beslutat att den nuvarande åldersgränsen i LAF och RB tas bort (prop. 1987/88:138). Vi föreslår därför inte någon ålders- gräns för lekmännen i skattenämnd.
I 8 5 tredje stycket GTL stadgas att till ledamöter i TN bör utses perso- ner som har insikt i de beskattningsfrågor som ankommer på TN. Det är skattemyndigheten som skall svara för sakkunskapen i de ärenden som behandlas i Skattenämnden. Någon särskild regel om att de förtroende— valda ledamöterna bör ha särskilda kunskaper om skattefrågor är därför inte nödvändig i NTL.
I nämnden bör finnas kännedom om olika delar av skattemyndighe- tens verksamhetsområde och om olika grupper av skattskyldiga. Till le- damöter bör därför väljas personer med erfarenhet från olika områden inom samhällslivet. Någon speciell lagreglering om detta har vi inte an- sett nödvändig. Det kan förutsättas att valmyndigheterna beaktar förhål- landet utan uttryckliga föreskrifter.
lGTL finns inte några bestämmelser om yrkeskategorier som diskvali- ficeras som ledamöter i TN. 1 20 5 LAF finns en uppräkning av dem som inte får vara nämndemän i allmän förvaltningsdomstol, nämligen tjäns— teman vid allmän förvaltningsdomstol, länsstyrelse, LSKM eller under länsstyrelse eller LSKM lydande myndighet, lagfaren domare, åklagare, polisman, advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta. Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.
Naturligtvis bör så få grupper som möjligt uteslutas från möjligheten att vara ledamöter i Skattenämnden. Nämnden bör ju vara så allsidigt sammansatt som möjligt. Det är därför knappast motiverat att utesluta alla de kategorier som räknas upp i LAF. Endast fyra grupper, nämligen tjänstemän inom skatteförvaltningen eller vid allmän förvaltningsdom- stol samt lagfaren domare eller nämndeman vid allmän förvaltnings- domstol bör enligt vår mening diskvalificeras, eftersom dessa grupper typiskt sett kommer i kontakt med ärendena på sådant sätt att de lämp- ligen inte bör vara lekmannaledamöter i Skattenämnden. Att generellt utesluta andra kategorier anser vi inte motiverat. I andra fall träder jävs-
reglernai 11 5 FL in så att t.ex. en revisor som upprättat deklaration för en skattskyldig ärjävig vid behandlingen av deklarationen i skattenämn- den.
Bestämmelsen i 6 5 tredje stycket motsvarar 8 5 fjärde stycket GTL. Skattemyndigheten skall självmant pröva den valdes behörighet. Pröv- ningen bör främst avse de nyvalda ledamöterna och gå ut på en kontroll av att varje nyvald ledamot uppfyller behörighetskraven i första och andra styckena. Däremot kan man knappast kräva att myndigheten skall löpande kontrollera att samtliga behörighetsvillkor för varje ledamot är uppfyllda. Regeln ger dock skattemyndigheten möjlighet att på förekom- men anledning ingripa om behörighetsvillkoren brister. Enligt 7 5 förfal- ler uppdraget om ledamoten upphör att vara valbar.
Enligt 10 5 första stycket GTL skall överklagande av val av förtroende- valda ske genom kommunalbesvär. Fr.o.m. 1977 gäller generellt att val av förtroendevalda överklagas genom kommunalbesvär enligt 7 kap. 1 5 kommunallagen (SFS 19772179, prop. 1975/76264 s. 42). Någon uttryck- lig bestämmelse om detta anser vi därför inte vara nödvändig i NTL. Inte heller i RB eller LAF finns någon speciell regel om överklagande.
75
Första stycket motsvarar 9 5 första och andra styckena GTL. Till skillnad mot GTL skall LSKM, inte den som utsett ledamoten, fatta beslut om entledigande av ledamot.
Andra stycket kan sägas motsvara bestämmelserna i 9 5 fjärde stycket GTL. Om antalet valda ledamöter behöver ökas under mandatperioden kan det finnas behov av en regel motsvarande den i 21 5 tredje stycket LAF, nämligen om antalet valda ledamöter ändras så får nytillträdande ledamot utses för kortare tid än tre år. Vi föreslår en sådan regel.
Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter
De bestämmelser i GTL som behandlar uppgiftsskyldighet (20-50 55) har brutits ut till en särskild lag. I samband därmed har en redaktionell över- syn gjorts som bl.a. inneburit att de tabeller som för närvarande finns i 37 5 1 och 8 mom. samt i 39 5 1 mom. GTL har arbetats om till lagregler med sedvanlig utformning.
I det följande anges vilka bestämmelser i GTL som de nya reglerna motsvaras av (”Nyckel” LSK-GTL).
Bestämmelse i LSK Bestämmelse i GTL
] kap. Bestämmelserna är nya
2 kap.
1 5 22 5 1 mom. första stycket första meningen 2 5 första stycket 225 1 mom. första stycket första meningen
andra stycket 22 5 2 mom. 3 5 första stycket 23 5 första meningen samt 245 1 mom. första stycket 45 31 5 1 mom. 5 5 22 5 1 mom. första stycket 4-6 och andra—fjärde styckena 6 5 22 5 1 mom. femte stycket 7 5 22 5 3 mom. 8 5 22 5 1 mom. sista stycket 9 5 225 1 mom. första stycket 1-3 och 5-6 samt andra stycket 10 5 24 5 2 mom. 1 l 5 24 5 3 mom. 12 5 28 5 13 5 25 5 145 1 och 2 25 d 5 14 5 3 255 första stycket 3, undantaget, 28 5 första stycket 4, undantaget
15 5 25 c5 16 5 25 a 5 17 5 25 b 5 18 5 25 e 5 19 5 26 5 20 5 26 a 5 21 5 27 5 22 5 30 5 1 mom. 23 5 30 5 2 mom. 24 5 30 5 3 mom.
Bestämmelse i LSK
255 265 275 285 295 305 315 325
335
345
3 kap.
1 5 2 5 3 5 4 5 5 Ö 6 5 första stycket
andra stycket
tredje stycket 7 5
8 5 första stycket andra stycket
9 5 första och andra styckena tredje stycket 105 11 5 12 5 13 5 145 15 5 16 5 17 5 18 5 19 5 20 5 21 5 22 5
Bestämmelse i G TL
38 5 1-3 mom. 33 5 31 5 3 mom. 345 1 mom. 35 5 34 5 3 mom. 34 5 4 mom. 34 5 2 mom. första och andra styc- kena 34 5 2 mom. tredje och fjärde styc- kena 36 5
37 5 1 mom. första stycket 37 5 1 mom. första stycket 39 5 5 mom. 37 5 1 mom. punkterna ], 2 och 8 37 5 1 mom. punkt 1, undantagen 37 5 1 mom. punkt 1, första me- ningen i högerspalten 37 5 1 mom. punkt 1, fjärde mening- en i högerspalten 37 5 2 mom. andra stycket 37 5 1 mom. punkt 1, andra och tredje meningarna i högerspalten 37 5 2 mom. femte stycket 37 5 1 mom. punkt 1, sista mening- en före undantagen i högerspalten 37 5 2 mom. sjätte stycket 37 5 2 mom. sjunde stycket 37 5 2 mom. tionde stycket 37 5 2 mom. tredje stycket 37 5 2 mom. fjärde stycket 37 5 1 mom. punkterna 3 b-3 h 37 5 1 mom. punkt 3 (första delen) 37 5 1 mom. punkt 3 (andra delen) 37 5 2 mom. nionde stycket 37 5 6 mom. 39 5 1 mom. punkt 6 37 5 1 mom. punkt 4 37 5 1 mom. punkt 9 37 5 1 mom. punkt 10 37 5 8 mom. uppställningen (exkl. undantagen) samt tredje och fjär— de styckena
Bestämmelse i LSK Bestämmelse i G TL 23 5 37 5 8 mom. uppställningen, un- dantagen 245 39 5 1 mom. 3 och 4 mom. 25 5 39 5 1 mom. punkt 4 26 5 39 5 1 mom. punkt 5 27 5 37 5 1 mom. punkt 4 a 28 5 43 5 1 mom. första—andra styc- kena 29 5 43 5 1 mom. tredje stycket 30 5 43 5 2 mom. 31 5 43 5 3 mom. 32 5 43 5 4 mom. 33 5 första stycket 39 5 1 mom. punkt 9 andra stycket 39 5 3 mom. och 51 5 tredje stycket 345 39 5 1 mom. punkt 2 35 5 39 5 1 mom. punkt 10 36 5 37 5 1 mom. punkt 3 a 37 5 37 5 1 mom. punkt 5 38 5 37 5 1 mom. punkt 5 a 39 5 37 5 1 mom. punkt 6 405 37 5 1 mom. punkt 7 41 5 Delvis ny (jfr vänsterspalten i 37 5 1 mom. punkterna 5, 6 och 7) 425 39 5 1 mom. punkt 7, 39 5 2 mom. och 51 5 andra stycket 43 5 första—andra styckena 42 5 1 mom. tredje stycket 42 5 2 mom. 44 5 42 5 3 mom. första, andra och sjätte styckena 45 5 42 5 3 mom. tredje, fjärde och fem- te styckena 46 5 42 5 4 mom. 47 5 42 a 5 1 mom. 48 5 42 a 5 2 mom. 49 5 41 5 50 5 38 5 4 mom. 51 5 42 5 5 mom. 52 5 30 5 4 mom. 53 5 Ny 54 5 första stycket 37 5 2 mom. elfte stycket m.fl. lag- rum andra stycket 37 5 2 mom. tolfte stycket 55 5 37 5 2 mom. åttonde stycket, 37 5 8 mom. andra stycket 56 5 första—andra styckena 37 5 4 mom. första stycket m.fl. lag-
rum
Bestämmelse i LSK Bestämmelse i GT L 56 5 tredje stycket 37 5 4 mom. andra stycket 57 5 37 5 5 mom. m.fl. lagrum 58 5 37 5 7 mom. och 8 mom. femte styc- ket 59 5 37 5 4 mom. tredje stycket 60 5 Delvis ny 61 5 44 5 62 5 45 5 4 kap. 1 5 20 5 2 5 47 5 3 5 första stycket 49 5 andra stycket Nytt 4 5 2 5 3 mom. andra stycket 5 5 första meningen 53 5 andra meningen 123 5 andra stycket 6 5 Ny 7 5 119 5 8 5 120 5 första, tredje och fjärde styc- kena 9 5 120 5 andra—fjärde styckena 10 5 121 5 11 5 första stycket 128 5 andra stycket 48 5 1 kap. 1 55
l bl.a. lagen om utskiftningsskatt och lagen om vinstdelningsskatt, som omfattas av NTL:s regler (1 kap. 1 5 NTL), finns särskilda regler om uppgiftsskyldighet. Sådana regler finns också i t.ex. de lagar som reglerar avsättningar till olika fonder. Bestämmelserna i LSK är alltså inte uttöm- mande. Vi har emellertid inte ansett att det är nödvändigt eller lämpligt att föra över alla regler om uppgiftsskyldighet till LSK. Den skulle då bli alltför omfångsrik och svåröverskådlig. Enligt andra stycket tar de sär- skilda regler som finns i vissa lagar över LSK:s regler.
39"
RSV innefattas inte i begreppet skattemyndighet. Verket har redan i dag befogenhet att meddela förelägganden (18 5 andra stycket och 51 5 GTL).
2 kap.
Reglerna om deklarationsskyldighet (22-36 55 GTL) har strukturerats om. Deklarationsskyldigheten för fysiska resp. juridiska personer har
brutits ned i en reglering för vardera kategorin. Reglerna om förenklad självdeklaration har samlatsi 10-12 55. Bestämmelsen i 13 5 avser allmän självdeklaration, medan 14-16 55 gäller för båda deklarationstyperna.
RSV har i rapporten (RSV Rapport 1987z7) Ett reformerat uppgifts- lämnande föreslagit en särskild lag om räkenskapsutdrag. Mycket talar för att dessa regler i stället bör tas in i ett nytt kapitel i LSK. Bestämmel- serna i 20—24 55 bör då mönstras ut helt eller delvis.
359
Enligt 23 5 GTL har den, som inte är obligatoriskt deklarationsskyldig men likväl anmanats att deklarera, rätt att muntligen lämna erforderliga upplysningar. Vi föreslår inte någon motsvarighet till denna bestämmel- se. Reglerna i FL om myndigheternas serviceskyldighet och om muntlig handläggning (4 och 14 55 FL) torde vara tillräckliga.
Vi har genomgående bytt ut ordet anmaning till det modernare ut- trycket föreläggande.
3 kap.
Reglerna om kontrolluppgiftsskyldighet har grupperats efter vad som kontrolluppgift skall lämnas för. Inom varje grupp regleras först när kontrolluppgift skall lämnas utan föreläggande, därefter uppgiftsskyl- dighet efter föreläggande.
145
I 37 5 GTL finns olika beloppsgränser för när uppgiftsskyldighet inträ- der. Vi föreslår inte någon ändring av dessa. Det kan dock vara lämpligt att se över reglerna för att få enhetligare beloppsgränser.
225
Vi föreslår inte någon motsvarighet till 405 GTL. Efter införandet av generell kontrolluppgiftsskyldighet för räntor är regeln överflödig.
36—41 55
Dessa bestämmelser motsvarar 37 5 1 mom. 5-7 GTL. Skyldigheten inträ- der — utom vad gäller 5 a — i den mån regeringen förordnar enligt kungörelsen (19552671) om skyldighet i vissa fall att avlämna kontroll- uppgifter för inkomsttaxeringen. I (RSV Rapport 1986:7) Ett reformerat uppgiftslämnande har föreslagits att uppgift skall lämnas först efter an- maning. Som skäl anges att dessa kontrolluppgifter för närvarande har ett begränsat värde och med tiden ytterligare skulle förlora i betydelse. RSV har i en skrivelse hemställt att en ändring görs i samband med behandlingen av rapporten. Vi föreslår, i anslutning till nuvarande reg- ler, att uppgiftsskyldigheten behöver fullgöras endast om och i den mån regeringen förordnar om det. Efter föreläggande av skattemyndighet skall dock kontrolluppgift lämnas för namngiven person.
465
Vi föreslår inte någon ändring av tidpunkterna när kontrolluppgift enligt 435 första stycket och 445 första stycket skall lämnas. Det kan dock ifrågasättas om inte även dessa uppgifter bör kunna lämnas den 31 janu- ari.
475
Reglerna motsvarar 42 a 5 1 och 2 mom. GTL. Kontrolluppgift skall en- ligt dagens regler lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för att lämna självdeklaration. Eftersom detär fråga om en uppgift till ledning för annans taxering föreslår vi att avlämnande skall ske enligt de regler som gäller för kontrolluppgifter.
575
Vi föreslår en generell skyldighet för uppgiftslämnare att underrätta den som uppgiften avser.
4 kap.
5 5 Se kommentaren till 7 kap. 1 5 NTL.
Lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
45
15 mom. Hänvisningen till 56 5 GTL motsvarar 3 kap. 8-14 55 NTL. Ge- nom den något ändrade dispositionen av bestämmelserna om taxerings- revision i NTL kommer emellertid även regeln i 58 5 GTL om att skatte- myndigheten kan förelägga den hos vilken revisionen sker att vid vite fullgöra sina skyldigheter (3 kap. 12 5 tredje stycket NTL) att kunna till- lämpas på bevillningsavgifter. Vi har inte funnit någon anledning att göra undantag för denna bestämmelse.
16 mom. Momentet har ändrats i anledning av bestämmelserna i vites- lagen. Motsvarande ändringar har gjorts i andra lagar. Se kommentaren till 7 kap. 1 5 NTL. Den nuvarande hänvisningen i tredje stycket till reglerna om vite i 83 5 UBL tar inte upp det sjätte stycket i denna para- graf, som stadgar att domstolen vid prövning av anmälan om uttagande av vite även får bedöma om och med vilket belopp vitet hade bort före- läggas. Att ett vitesföreläggande enligt lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter inte får överklagas framgår av hänvis- ningen till nuvarande 86 5 UBL (85 5 1 mom. UBL i vårt förslag). I likhet med vad som gäller på skatteområdet i övrigt böri samband med att vitet
döms ut också vitets lämplighet kunna bedömas. Den nuvarande hänvis- ningen till 83 5 UBL justeras.
65
LSKM :s beslut överklagas för närvarande enligt många författningar till kammarrätten. Vi har genomgående föreslagit att såväl LSM:s som LSKM:s beslut skall överklagas till länsrätten (se bl.a. UBL, AUL och USAL). En ändring är motiverad även här.
Lagen om utskiftningsskatt
75
Omprövningsförfarandet i NTL är tillämpligt på ärenden om utskift- ningsskatt (] kap. 1 5 NTL, 9 5 femte stycket lagen om utskiftningsskatt). Någon särskild hänvisning till eftertaxeringsreglerna behövs inte. Första meningen i 7 5 bör utmönstras.
959
Någon direkt motsvarighet till 51 5 första stycket GTL finns inte i LSK. Det är skattemyndigheten som skall meddela förelägganden. Den all- männa hänvisningen till LSK:s regler i femte stycket är tillräcklig. Andra meningen i andra stycket kan utgå.
Kommunalskattelagen
35
Bestämningen av begreppet beskattningsår har justerats så att det aldrig kan gå in på taxeringsåret. Därmed kommer omprövningsperioderna enligt NTL, ML och LPP att överensstämma även för skattskyldiga som har ett räkenskapsår som slutar under januari eller februari. Förslaget utvecklas i avsnitt 10.33.
49;
Beslut om grundavdrag för dödsbo skall fattas av skattemyndigheten som första instans. Den nuvarande särskilda tiden för framställning om grundavdrag har ersatts med den generella omprövningsperioden.
50;
Beslut om avdrag för nedsatt skatteförmåga skall i första hand fattas av skattemyndigheten. För yrkande om avdrag gäller den vanliga femåriga omprövningsfristen.
625
I det nya förfarandet är ett beslut om eftertaxering inte en tilläggstaxe- ring, utan ett omprövningsbeslut som innebär ändring i det tidigare tax- eringsbeslutet. Den särskilda regeln i 62 5 är därför inte längre nödvän- dig utan bör utmönstras.
75 5 I och 2 mom.
Bestämmelserna upphävs. 75 5 1 mom. ersätts med en ny förenklad regel i 30 5 andra stycket UBL gemensam för de skatter och avgifter som tas ut enligt UBL. Se vidare avsnitt 6.2.3. Regeln i 75 5 2 mom. ersätts med en ny paragrafi UBL, 62 a 5, som också är gemensam för de skatter och avgifter som tas ut enligt UBL.
Anvisningarna till 35 5
De tre sista meningarna i tredje stycket kan utgå eftersom den femåriga omprövningsperioden möjliggör ändring utan särskilda regler.
Lagen om ersättningsskatt
459
Skattemyndighet, inte länsrätt, skall som första instans besluta om ersätt- ningsskatt. Taxeringsbeslut skall meddelas av skattemyndigheten inom den period som enligt nuvarande regler gäller för framställning om tax- ering hos länsrätten.
5och655
För ersättningsskatt är förfarandereglerna i NTL tillämpliga. Skatte- myndigheten skall enligt 4 kap. 18 och 19 55 NTL vidta de taxeringsåtgär- der som föranleds av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol. De särskilda reglerna i 5 och 6 55 kan därmed utgå.
755
Beslut om återbetalning av ersättningsskatt skall fattas av den skattemyn- dighet som fattat taxeringsbeslutet.
85
Hänvisningen till NTL medför bl.a. att omprövningsförfarandet och skattetilläggsreglerna blir tillämpliga på ersättningsskatten.
Lagen om arvsskatt och gåvoskatt
67 5 Se kommentaren till 7 kap. 1 5 NTL.
Lagen om skogsvårdsavgift
259
Andra stycket upphävs och ersätts med en ändrad lydelse av 27 5 1 mom. UBL.
35
15 5 2 mom. SIL föreslås upphävd och ersatt med en ny bestämmelse i UBL, 62 a 5, gemensam för de skatter som tas ut enligt UBL. Skogsvårds- avgift omfattas av UBL:s regler (1 5 första stycket UBL).
I lagen om skogsvårdsavgift finns för närvarande inte några förfaran- deregler eller någon hänvisning till GTL. Lagen finns med i uppräkning- en i 1 kap. 1 5 NTL. Det är motiverat med en hänvisning till förfarandeti NTL.
Lagen om statlig inkomstskatt
254mom.
Beslut enligt fjärde stycket skall alltid fattas av skattemyndigheten som första instans.
95
Beslut om nedsatt skatteförmåga skall fattas av skattemyndigheten som första instans (jfr 50 5 KL).
10135
Paragrafen föreslås upphöra att gälla eftersom den ersätts av en reglering i 27 5 1 mom. UBL som är gemensam för alla de skatter och avgifter som avsesi 1 5 UBL.
13;
Beslut om eftertaxering är i det nya förfarandet inte en tilläggstaxering utan ett omprövningsbeslut. Bestämmelsen kan därför utgå (jfr 62 5 KL och 13 5 SFL).
15 59 I och 2 mom.
1 mom. föreslås upphävt eftersom reglerna om dödsbobefrielse flyttas till 30 5 andra stycket UBL. Bestämmelsen i 15 52 mom. har ersatts av en ny regel i UBL. Se vidare kommentaren till 62 a 5 UBL.
Lagen om statlig förmögenhetsskatt
]] 5 3 mom.
Bestämmelsen ersätts av 27 5 1 mom. UBL.
135
Se kommentaren till 13 5 SFL.
15 39 1 och 2 mom.
1 mom. föreslås upphävt eftersom reglerna om dödsbobefrielse flyttas till 30 5 andra stycket UBL.
Regeln i 15 52 mom. ersätts med en ny paragrafi UBL, 62 a 5, gemen- sam för de skatter och avgifter som tas ut enligt UBL.
Lagen om förhandsbesked i taxeringsfrågor
25
Ändringarna föranleds främst av att nämnden för rättsärenden vid RSV förutsätts bli funktionellt fristående i förhållande till verket och kallas rättsnämnden (se avsnitt 12.2.3).
359
RSV föreslås vara den skattskyldiges motpart vid ansökan om förhands- besked (se avsnitt 12.2.3).
659
Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande regel med undantag för att RSV — som en följd av att verket enligt 3 5 skall vara den skatt- skyldiges motpart _ får rätt att överklaga beslut om förhandsbesked.
115
Paragrafen föreslås upphävd med hänsyn till att AO enligt ML avskaffas (se avsnitt 13.3). Den skattskyldiges motpart i förhandsbeskedsärenden blir även för mervärdeskattefrågor RSV.
Lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst
45?
Handläggning av ärende enligt LSB innefattas i begreppet taxering. Hänvisningen till såväl NTL som LSK innebär inte någon förändring i sak utan följer av att reglerna om uppgiftsskyldighet brutits ut till en särskild lag.
659
Paragrafen, som behandlar vilandeförklaring av ansökan på grund av att tidigare taxering som inverkar på skatteberäkningen inte har vunnit laga kraft, föreslås upphävd. Beslut om särskild skatteberäkning skall kunna fattas även om taxeringarna inte har vunnit laga kraft (se avsnitt 6.210).
75
Enligt vårt förslag skall skattemyndigheterna i framtiden besluta om de taxeringsåtgärder som föranleds av beslut av domstol och av skattemyn- dighet (avsnitt 7.6 och 21.2.4). Skattemyndigheten skall därvid göra de ändringar av skatteberäkningen för ackumulerad inkomst som kan kom- ma i fråga efter en ändring av den beskattningsbara inkomsten eller underlaget för tilläggsbelopp. Detta följer redan av 4 kap. 18 och 19 55 NTL. Den särskilda regeln i LSB kan därför utgå.
835
Paragrafen har anpassats till omprövningsförfarandet i NTL. Enligt första stycket garanteras den skattskyldige alltid en ettårsfrist för ansö- kan om särskild skatteberäkning från det att förutsättningar för skattebe— räkningen föreligger. Det nuvarande andra stycket konsumeras av den femåriga omprövningstiden. Andra stycket i förslaget ger skattemyndig- heten möjlighet att besluta om ny skatteberäkning till den skattskyldiges nackdel inom fem år om det visar sig att den tidigare skatteberäkningen grundats på oriktiga förutsättningar.
95
Bestämmelsen konsumeras av den femåriga omprövningsperioden och föreslås upphävd.
Anvisningarna till 4 5
Skattemyndigheten skall besluta om särskild skatteberäkning i första in- stans. Ansökan måste, enligt de vanliga reglerna i NTL, komma in inom fem år efter taxeringsåret för att prövas om inte 85 är tillämplig. Att ansökan skall prövas även om den ges in till fel skattemyndighet eller till
en förvaltningsdomstol framgår av reglerna i 4 kap. NTL. Den särskilda regeln i LSB kan därför utgå.
Uppbördslagen
Våra huvudförslag vad gäller UBL är att AO i uppbördsmål avskaffas, att förenklade regler om anstånd med att betala skatt införs, att institutet bindande förklaring avskaffas och att de olika besvärsgångarna ersätts av en gemensam — beslut av såväl LSM som LSKM överklagas till läns- rätten. Därutöver kommer vi med tre förslag som vi anser motiverade av förenklingsskäl, nämligen om avrundning av öretal vid debitering av skatt, om ansvarighet för skatt som påförts avliden person eller dödsbo och om dödsbobefrielse. Reglerna flyttas från de olika skattelagarna till en gemensam och enhetlig reglering i UBL.
359
Vad gäller avrundning vid debitering av slutlig skatt, se kommentaren under 27 5 1 mom.
För preliminär skatt gäller att B-skatt avrundas nedåt till helt krontal (26 5 första stycket). Skattetabellerna för A-skatt anger skattebeloppet i helt krontal. För de mindre vanliga fall då preliminär A-skatt tas ut med viss procent av inkomsten gäller enligt 35 2 mom. 1 sjätte stycket att öretal avrundas uppåt. Denna regel med avrundning uppåt har väckt kritik. Den har mycket liten betydelse för staten och bör ändras så att avrundningen sker nedåt.
22;
Ändringarna innebär att även LSKM får behörighet att fastställa avgifts- underlag för egenavgifter (se avsnitt 6.2.5). Med begreppet skattemyndig- het avser vi, liksom i NTL, såväl LSKM som LSM. Enligt 2 5 1 mom. har begrepp som används i NTL samma betydelse i UBL om inte annat anges.
279" 1 mom.
Vid debitering av skatt avrundas de ingående skatteposterna till helt krontal. Detta sker dock inte på ett enhetligt sätt. Inkomstskatter och förmögenhetsskatt avrundas uppåt eller nedåt till närmaste hela krontal. Underlaget för utskiftningsskatt och ersättningsskatt anges i helt hundra- tal kronor. Skattesatsen är helt procenttal — 40 resp. 25 % — och till följd härav kan öretal inte uppkomma vid debitering av dessa skatter. För övriga skatter och för avgifter gäller att öretal alltid avrundas nedåt till helt krontal. Detta framgår av denna uppställning.
Avrundning av öretal vid debitering av skatt
50—öres— Öretal Öretal Öretal Lagrum avrundning bort- avrundas förekom- faller uppåt mer inte
Statlig
inkomstskatt X 10 b & SIL
Kommunal 27 5 1 mom. UBL inkomstskatt
Statlig 11 & 3 mom. SFL
förmögenhets-
skatt
Utskiftnings— 1 5 1 mom skatt lagen om utskift- ningsskatt
Ersättnings— 2 5 lagen om skatt ersättningsskatt
Skogsvårds- 2 & lagen om
avgift skogsvårdsavgift
Vinstdelnings- 8 5 lagen om skatt vinstdelnings— skatt
Egenavgift 27 5 1 mom. UBL
Statlig 6 5 lagen om
fastighets— statlig fastig-
skatt hetsskatt
Skattetillägg 116 r & GTL
Försenings- 116 r & GTL
avgift
Annuitet 27 ä 1 mom. UBL
Preliminär B-skatt 26 & UBL
Preliminär A-skatt
— enligt skattetabell X — enligt %-sats X 3 5 2 mom. UBL
Det oregelbundna avrundningssystemet försvårar skattedebiteringen. Det är till fördel för de skattskyldiga och för skattemyndigheterna om reglerna är enhetliga. 1 förenklingssyfte föreslår vi därför att öretal alltid avrundas nedåt för alla skatter och avgifter. De särskilda avrundnings- reglerna i de lagar som omfattas av UBL kan därmed slopas.
Vad gäller avrundning i de fall då preliminär A-skatt tas ut med viss procent av inkomsten, se kommentaren till 3 5 2 mom. 1.
De statsfinansiella kostnaderna för denna reform kan beräknas enligt följande. Underlaget för statlig inkomstskatt — såväl beskattningsbar inkomst som underlag för tilläggsbelopp — beräknas i helt hundratal
kronor. Skattesatsen i inkomstskikten är helt procenttal. Öretal uppkom- mer därför inte vid debitering av statlig inkomstskatt så länge skattesat- sen utgör helt procenttal. Underlaget för statlig förmögenhetsskatt anges i helt tusental kronor. Skattesatsen i förmögenhetsskikten är 1,5, 2, 2,5 och 3 %. Öretal uppkommer därför inte heller vid debitering av statlig förmögenhetsskatt. Den föreslagna avrundningsregeln innebär därför inte något inkomstbortfall för staten i fråga om statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt.
Skattesatsen för kommunal inkomstskatt beslutas av kommun, lands- tingskommun och kyrklig församling eller samfällighet och är regelmäs- sigt fastställd med öretal, vilket medför att öretal uppkommer vid debite- ringen. Antalet debiterade poster uppgår till ca 6 miljoner. Om man antar att hälften av dessa poster avrundas uppåt blir inkomstbortfallet till följd av förslaget ca 3 milj. kr. Statens utbetalning av kommunalskattemedel sker inte med ledning av den debiterade skatten utan på grundval av det totala skatteunderlaget i kommunen multiplicerat med den kommunala skattesatsen (4 och 4 a 55 lagen med särskilda bestämmelser om kom- muns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., SFS 1965:269). Staten svarar således för det beräknade inkomstbortfallet på ca 3 milj. kr.
305
Skattemyndigheten föreslås få behörighet att som första instans fatta beslut om befrielse från tilläggspensionsavgift enligt första stycket.
Förslaget till det nya andra stycket har kommenterats i avsnitt 6.2.3. Överflyttningen av reglerna till UBL innebär att ärenden om dödsbobe- frielse fortsättningsvis är att anse som uppbördsärenden.
49 5 1 mom.
Reglerna om anstånd med att betala in skatt har utformats enligt det förslag som lades fram i betänkandet Förenklad taxering (s. 151).
Såväl LSKM som LSM föreslås få fatta beslut om anstånd. Bestäm- melsen har utformats som en generell regel att anstånd kan medges med att betala in skatt, kvarskatteavgift eller ränta som kan antas komma att avkortas. Anstånd kan meddelas ex officio eller på ansökan av skattskyl- dig.
49 5 2 mom.
Villkoren för anstånd enligt 2 mom. har mildrats. Anstånd kan — utöver de s.k. obillighetsfallen — medges i ärenden eller mål som är svårbedöm- da, antingen på grund av att sakläget är komplicerat eller för att rättsfrå- gan är oviss. Enligt nuvarande bestämmelser (49 5 2 mom. 4) skall an- stånd ges om kvarstående eller tillkommande skatt har påförts på grund av att 3 5 lagen (1980:865) mot skatteflykt har tillämpats. Har denna lag tillämpats torde regelmässigt rättsfrågan kunna bedömas som oviss och anstånd kan medges även med den föreslagna utformningen av bestäm- melsen.
49 5 4 mom.
Anståndsränta utgår oavsett enligt vilket moment i 49 5 UBL anstånd har medgetts.
Ett taxeringsbeslut som inte överklagas vinner laga kraft vid utgången av femte året efter taxeringsåret. Att taxeringsbeslutet skall ha vunnit laga kraft kan därför inte behållas som krav för att erlagd ränta skall återbetalas. Det kan inte heller anses motiverat att avvakta ett lagakraft- vunnet beslut eftersom överordnad myndighet i det nya systemet endast undantagsvis torde ha anledning att överklaga beslutet. Bifalls den skatt- skyldiges begäran i omprövningsärendet av skattemyndigheten skall räntan återbetalas. För det fall den skattskyldiges yrkanden bifalls först av domstol är det däremot lämpligt att ha kvar den nuvarande ordningen att erlagd ränta betalas tillbaka först sedan domen vunnit laga kraft.
49 5 5 mom.
Momentet föreslås upphävt. Skattetillägg och förseningsavgift inklude- ras i begreppet skatt enligt 1 5 UBL. Att anstånd kan medges med att betala in skattetillägg följer därför redan av 1 mom.
505
Beslut om anstånd enligt 48 5 skall även fortsättningsvis fattas av LSM. Anståndsbeslut enligt 49 5 föreslås däremot fattas av den skattemyndig- het som fattat taxeringsbeslutet.
62a5
Bestämmelser om ansvarighet för skatt som påförts avliden person eller, såvitt gäller det beskattningsår under vilket dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom finns i ett flertal lagar, nämligen 75 5 2 mom. KL, 15 52 mom. SIL, 15 5 2 mom. SFL, 3 51agen om skogsvårdsavgift och 55 lagen om statlig fastighetsskatt. För skattetillägg och förseningsavgift, egenavgifter samt annuiteter på avdikningslån, som också innefattas i begreppet skatt enligt UBL, finns inte någon motsvarande reglering. Vi föreslår att de ovannämnda lagrummen upphävs och att deti UBL införs en gemensam reglering som omfattar skatt enligt UBL. Av 27 5 3 mom. sista stycket och 32 5 sista stycket framgår att reglerna om dödsbobefriel- se även kommer att bli tillämpliga på kvarskatteavgift och respitränta.
725
RSV kan genom nämnden för rättsärenden enligt nuvarande regler med- dela bindande förklaringar i vissa uppbördsfrågor. Institutet utnyttjas ytterst sparsamt. Bindande förklaringar har en så generell karaktär att de bör betraktas som författningar (prop. l975/76:112 s. 63). Möjligheten att meddela bindande förklaringar infördes under den tid då 1809 års regeringsform gällde. Enligt nya RF kan riksdagen inte delegera sin be-
fogenhet att stifta skattelag. De bindande förklaringarna strider således mot nya RF. Förklaringar kan dock meddelas enligt punkt 6 i övergångs- bestämmelserna till RF. Enligt den punkten får bemyndigande som be— slutats av Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam utnyttjas även fortsättningsvis tills riksdagen bestämmer annorlunda. Några nya bemyndiganden torde däremot inte kunna ges.
Vi förutsätter i avsnitt 12.2 att rättsnämnden skall bli funktionellt fri- stående från RSV och fatta beslut i eget namn. Det är tveksamt om en förändring av 72 5 som innebär att beslutsbehörigheten förs över från RSV till rättsnämnden är möjlig med hänsyn till RF:s bestämmelser. Institutet har dessutom spelat ut sin roll. Vi föreslår därför att andra — fjärde styckena upphävs.
72a5
Paragrafen föreslås upphävd med hänsyn till att A0 i uppbördsfrågor föreslås avskaffad (se avsnitt 13.4). Att det allmänna även fortsättnings- vis skall kunna överklaga till den enskildes förmån framgår av förslaget till 865 1 mom.
735
Den nuvarande regeln i 50 5 2 mom. GTL om förvaring av självdeklara- tioner saknar motsvarighet i LSK, eftersom vi ansett det vara en fråga som inte bör regleras i lag. I konsekvens härmed föreslår vi att andra stycket skall utgå och att regleringen i stället sker genom förordning.
785
Med begreppet skattemyndighet avser vi, liksom i NTL, såväl LSKM som LSM (25 1 mom. UBL och 1 kap. 45 NTL).
835
Bestämmelsen har justerats på motsvarande sätt som vitesbestämmelser- na i NTL (se kommentaren till 7 kap. 1 5 NTL). Någon ändring i sak är inte avsedd.
85 5 1 mom.
Enligt nuvarande ordning överklagas LSM-beslut till LSKM eller läns- rätt, medan de LSKM-beslut som är överklagbara överklagas till kam- marrätt. Förslaget innebär att beslut av skattemyndighet — oavsett om det har fattats av LSM eller LSKM — överklagas till länsrätt. Andra stycket reglerar vilka skattemyndighetsbeslut som inte får överklagas. Undantagen överensstämmer med dagens regler (855 lmom. fjärde stycket, 865 1 mom. första stycket UBL). De beslut av LSM, som kan överklagas till LSKM men inte längre, föreslås i stället få överklagas till länsrätt. Länsrättens beslut är däremot inte överklagbart, se 86 b 5.
86 5 ] mom.
AO-funktionen föreslås avskaffad (se avsnitt 13.4). Överordnad myndig- het skall få överklaga underordnad myndighets beslut.
Någon begränsning i överklaganderätten motsvarande den som för närvarande finns för A0 i fråga om LSM-beslut, kan inte anses motive- rad.
lUBL finns för närvarande inga bestämmelser om tid för överklagan- de. FL:s regler gäller därför och överklagandet skall ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från det klaganden fick del av beslu- tet. 1 dag delges AO i uppbördsmål i princip alla beslut som kan överkla- gas av ombudet (61 5 uppbördsförordningen). Ordningen med delgiv— ning av beslut är inte praktisk, vilket påtalats av RSV i en skrivelse till regeringen. Regeringen har överlämnat skrivelsen till oss för att övervä- gas inom ramen för vårt arbete.
AO delges beslut i en mängd ärenden som avser bagatellbelopp och som AO i praktiken inte har någon möjlighet att sätta sig in i. Tiden för överklagande för det allmänna bör därför inte knytas till delgivningen av beslutet utan till beslutsdagen. Den överordnade myndigheten bör själv avgöra vilka beslut den vill ta del av, t.ex. beslut som avser mycket stora belopp, svåra rättsfrågor eller tillämpningen av ny lagstiftning. Regler, som möjliggör för överordnad myndighet att föreskriva vilka typer av beslut den skall tillsändas, bör tas in i uppbördsförordningen. Tiden för överklagande bör även fortsättningsvis vara tre veckor.
8655
Denna nya paragraf reglerar vilka beslut som kan överklagas till länsrätt men inte längre. Dessa beslut motsvaras av de LSM-beslut som enligt nuvarande regler kan överklagas till LSKM men inte längre (85 5 1 mom. andra stycket, 86 5 1 mom. första stycket).
8605
LSKM föreslås — liksom i taxeringsmål — vara den skattskyldiges eller arbetsgivarens motpart vid överklagande. RSV för det allmännas talan i regeringsrätten. Bestämmelsen motsvaras av 6 kap. 12-14 55 NTL beträf- fande taxeringsmål. Se vidare avsnitt 13.4.
Skogskontolagen
159
Den skattskyldige är enligt förslaget garanterad en sexmånadersfrist från meddelandet av beslutet om att rätt till skogsskadeuppskov inte förelig- ger för att framställa yrkande om uppskov för insättning på skogskonto.
559
Ändringen föranleds bl.a. av att bestämmelserna om deklarations- och uppgiftsskyldighet brutits ut från NTL och bildat en egen lag, LSK.
Lagen om sjömansskatt
305
Ändringarna i första och andra styckena utgör anpassningar till vad som föreslås beträffande vitesreglerna i UBL och NTL. Se kommentarerna till 7 kap. 1 5 NTL. Den nuvarande hänvisningen i tredje stycket till 83 5 UBL har justerats.
Lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring
/ 59 Enligt riksdagens principbeslut skall även LSKM fatta beslut om PGI.
259
Ändringen innebär inte någon förändring i sak, utan föranleds av det nya taxeringsförfarandet och att TN avskaffas. Beslut om eftertaxering innebäri den nya ordningen en ändring i taxeringsbeslut, inte en tilläggs- taxering, och behöver därför inte anmärkas särskilt i lagtexten.
65
Bestämmelsen har utformats efter mönster från 3 kap. 2 5 NTL. Se kom- mentaren till denna paragraf.
8:15
Bestämmelsen motsvarar 4 kap. 8 5 första stycket, 9 5 första stycket och 11 5 första stycket NTL. Reglerna om omprövning lappar delvis över bestämmelsen om ändring enligt 7 5.
1159
Den nuvarande 11 5 struktureras om och innehållet fördelas på flera paragrafer. Vi föreslår att — i samstämmighet med taxeringsförfarandet — den försäkrade skall kunna överklaga omprövningsbeslut hos länsrät- ten. Tiden för överklagande föreslås överensstämma med den enligt NTL. RFV kan överklaga även ej omprövade beslut (jfr 6 kap. 1 5 NTL).
125
Den nuvarande 12 5 har flyttats till 15 5. Innehållet i förslaget till ny 12 5 motsvarar nuvarande 11 5 andra stycket fjärde—sjätte meningarna och tredje stycket.
13;
Förslaget att även RSV skall kunna överklaga beslut om beräkning av PGI har kommenterats i avsnitt 13.5.
145
Denna nya paragraf motsvarar nuvarande 11 5 sista stycket.
15;
Bestämmelsen motsvarar nuvarande 12 5.
Lagen om förlustavdrag
15
Som vi utvecklat i avsnitt 6.2.6 anser vi att en förlustdeklaration skall behandlas som en vanlig deklaration och att förlusten skall bestämmas för förluståret genom taxeringsbeslut. Ett sådant taxeringsbeslut skall följa de vanliga förfarandereglerna t.ex. vad gäller omprövning och överklagande.
25?
Vi föreslår en uppjustering av beloppsgränsen för när rätten till förlust- avdrag bortfaller (se avsnitt 6.2.6).
55
Yrkande om förlustavdrag bör framställas i deklarationen. Genom den femåriga omprövningsperioden är det dock möjligt att under fem år efter taxeringsåret begära omprövning och yrka förlustavdrag.
115
Reglerna om följdändring i NTL ger skattemyndigheten möjlighet att ändra i taxeringsbeslut för andra taxeringsår, t.ex. när en tidigare be- stämd förlust minskas genom ett omprövningsbeslut och förlustavdrag vid senare års taxeringar behöver justeras.
Ett ändrat taxeringsbeslut kan också t.ex. innebära att den tidigare bestämda förlusten fastställs till ett högre belopp. Genom bestämmelsen i denna paragraf kan den skattskyldige även efter femårsperiodens utgång
begära att taxeringsbeslut för andra taxeringsår ändras i motsvarande mån.
125
Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 6.2.6. Den ger möjlighet att vägra avdrag för förlust, trots att avdraget håller sig inom ramen för den tidiga— re bestämda förlusten och tiden för omprövning av förlustårets taxering till den skattskyldiges nackdel har gått ut. Förutsättningarna är att den skattskyldige lämnat oriktig uppgift som medfört att förlusten bestämts till för högt belopp och att skattemyndigheten fått kännedom om detta först sedan omprövningsperioden gått ut. Avdrag kan då vägras men endast till den del det omfattas av den oriktiga uppgiften. Regeln ger däremot ingen rätt att riva upp och ändra taxeringsbeslutet för förlust- året.
Anvisningarna till 2 5
Första stycket utgår till följd av att förlusten skall bestämmas vid förlust- årets taxering, se avsnitt 6.2.6.
Lagen om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.
3och455
Beslut föreslås fattas av skattemyndighet i stället för av länsrätt. Fråga om tillämpning av lagen bör följa reglerna om beslut, omprövning och överklagande i NTL. De särskilda reglerna i 3 5 om beslutsbehörighet m.m. är därför inte längre nödvändiga och 3 5 kan utmönstras.
53?
Skattemyndigheten, inte länsrätt, skall göra den ändring i taxeringsbe- slut som föranleds av beslut enligt 2 5. Detta följer av reglerna om tax- eringsåtgärder i 4 kap. 18 och 19 55 NTL. Vi föreslår därför att 5 5 utgår.
Folkbokföringslagen
De föreslagna ändringarna har kommenterats i avsnitt 13.9.
Lagen om mervärdeskatt
22a5
Reglerna om anstånd med att lämna deklaration finns för närvarande i en särskild förordning, förordningen ( 1982:24 ) om anstånd med att läm- na deklaration för mervärdeskatt. På taxerings- och punktskatteområde-
na är däremot anståndsreglerna intagna i förfarandelagarna i direkt an- slutning till bestämmelserna om deklaration och deklarationstider. Av förenklingsskäl är det fördelaktigt med en likartad reglering på de tre områdena och att reglerna om deklarationsinlämnande samlas. Även våra förslag i avsnitt 10.4.2 om att beslut om anstånd skall överklagas till länsrätti stället för till RSV motiverar denna överflyttning av reglerna till en ny paragrafi ML. Den särskilda förordningen om anstånd föreslås upphävd.
265
De tre första styckena har utformats efter mönster från 3 kap. 5 5 NTL. Se kommentaren till denna paragraf. I ett nytt fjärde stycke hänvisas till NTL:s regel om befrielse från skyldighet att förete handling eller lämna uppgift. Angående motiven till denna bestämmelse, se kommentaren till 3 kap. 6 5 NTL.
305
Vi föreslår att beskattningsförfarandet för mervärdeskatt utformas i en— lighet med taxeringsförfarandet. Som framgår av kommentaren till 32 5 föreslås att fastställelsebeslut skall anses vara fattat i de fall skatten för närvarande anses vara fastställd utan att beslut fattats. LSKM föreslås kunna fatta tre typer av beskattningsbeslut: fastställelsebeslut (motsva- rande grundbeslut i NTL), omprövningsbeslut och beslut om skattebe- räkning (beslut om taxeringsåtgärder i NTL). Ett fastställelsebeslut skall meddelas för varje redovisningsperiod. Det meddelas i enlighet med de- klarationen, om deklaration har lämnats, eller till noll kronor (32 5).
Andra stycket föreslås upphävt, eftersom det av 32 5 framgår att fast- ställelsebeslut skall fattas enligt deklarationen. Tredje stycket upphävs, eftersom det aldrig i ett fastställelsebeslut kan bli fråga om skönsbeskatt- ning.
325
Förslaget har kommenterats i avsnitt 10.3.2. Andra meningen i andra stycket har utformats efter mönster från 4 kap. 25 andra stycket LPP. Kommer en mervärdeskattedeklaration in för sent måste LSKM för när- varande i princip fatta ett särskilt beslut om fastställelse och underrätta den skattskyldige om detta. 1 prop. 1983/ 84:71 (5. 96) föreslog departe- mentschefen att skatten vid en för sen punktskattedeklaration skall anses beslutad till noll kronor till dess deklaration kommit in eller nytt beslut har meddelats. Inkommer deklarationen med några dagars försening får skatten anses beslutad enligt deklarationen utan att något särskilt beslut meddelas och utan att den skattskyldige behöver underrättas. Vi föreslår motsvarande ordning även för mervärdeskattens del.
335
Bestämmelserna i 33-40 b 55 har utformats efter mönster från reglerna om taxeringsbeslut i 4 kap. NTL. Denna paragrafhar sin motsvarighet i 4 kap. 8 5 NTL. Första stycket avser bl.a. att understryka att omprövningen gäller en fråga i beslutet och inte, som hittills varit fallet, storleken av den fastställda skatten. Den skattskyldiges begäran om omprövning kan även innebära att ytterligare skatt skall betalas in till statsverket.
Andra stycket ger LSKM rätt att underlåta att fatta ett omprövnings- beslut på eget initiativ om beslutet skulle ändra den fastställda skatten i endast ringa mån. RSV bör utfärda föreskrifter i frågan. Begär en skatt- skyldig omprövning är LSKM däremot skyldig att fatta ett omprövnings- beslut även om den fastställda skatten ändras helt obetydligt. LSKM är skyldig att på begäran ompröva varje fråga som kan ha betydelse för beskattningen eller i annat ekonomiskt hänseende, även om det inte på— verkar den för redovisningsperioden fastställda skatten. Som framgår av 38 5 föreslås att det nuvarande beloppskriteriet för efterbeskattning slo- pas.
345
Paragrafen motsvarar 4 kap. 9 5 NTL. Nuvarande 34 5 första stycket har flyttats till en ny paragraf, 40 c 5. Andra stycket föreslås upphävt (se kommentaren till 40 c 5).
Omprövningsfristen är för den skattskyldige sex år efter utgången av det kalenderår beskattningsåret gått till ända. Den skattskyldiges begä- ran måste komma in inom sexårsperioden. LSKM kan dock meddela beslutet efter fristens utgång. Flera omprövningsbeslut kan fattas under fristen, även avseende samma fråga och redovisningsperiod. Har en sak beträffande viss redovisningsperiod prövats av domstol kan samma sak för samma redovisningsperiod däremot inte prövas av LSKM.
355
Bestämmelsen avser följdändringar och motsvaras av 4 kap. 10 5 1 NTL. Den har kommenterats i avsnitt 10.33.
365
Tar LSKM själv upp en fråga om ändring skall beslut till den skattskyldi- ges fördel meddelas senast under sjätte året och beslut till den skattskyl- diges nackdel senast under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Har den skattskyldige inte lämnat någon deklaration gäller en speciell tidsfrist. I dag räcker det att LSKM väcker fråga om beslut inom sex år. Det fordrar att ifrågasatta beslut i slutet av perioden delges den skattskyldige. I likhet med vad vi föreslår i 4 kap. 11 5 första stycket NTL menar vi att beslut på LSKM:s initiativ också måste meddelas inom perioden. För att ett beslut skall anses meddelat måste det ha lämnats för expediering.
För de fall den skattskyldige lämnar in sin deklaration för sent, eller inte alls ger in någon deklaration, finns en särskild regel i första stycket sista meningen. Omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel kan då fattas inom två år från det deklarationen kom in till LSKM utan att förutsättningarna för efterbeskattning föreligger, men inte senare än sex år efter beskattningsåret.
Följdändringsbeslut till den skattskyldiges fördel får enligt andra styc- ket fattas även efter den tidsfrist som anges i första stycket. Att även följdändringsbeslut till den skattskyldiges nackdel får fattas efter tvåårs- perioden framgår av 39 5 andra stycket.
37;
Den nuvarande bestämmelsen i 37 5 omfattas av 41 5 i vårt förslag. Ompröv- ningsbeslut till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperiodens utgång är efterbeskattningsbeslut. Sådana beslut får fattas om vissa förutsätt— ningar är uppfyllda. Begreppet efterbeskattning får en annan och vidare innebörd än hittills genom att LSKM:s möjligheter att på eget initiativ ändra ett beslut till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperioden inne- fattas i begreppet efterbeskattning. Eftersom efterbeskattningsbesluten är en typ av omprövningsbeslut krävs inte längre den ”dubbelreglering” som hittills varit nödvändig på grund av att efterbeskattningsbesluten har varit en tilläggsbeskattning.
385
Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar beslut om efterbeskatt— ning får fattas. Första stycket motsvarar den nuvarande 38 5. En förut- sättning enligt nuvarande regler är att skatten fastställts till för lågt be- lopp eller återbetalats till för högt belopp till följd av den oriktiga uppgif- ten. Att efterbeskattningsbesluten är till den skattskyldiges nackdel f ram- går av 37 5. Regeln har därför formulerats så att uppgiften skall ha föranlett att beslutet blivit oriktigt. Det nya andra stycket motsvarar 4 kap. 145 första stycket 1 NTL. Bestämmelserna om besvär i särskild ordning föreslås upphävda. Det innebär att även det allmännas möjlig- het till extraordinära besvär till den skattskyldiges nackdel när beskatt- ningen blivit oriktig på grund av uppenbart förbiseende (56 5 fjärde styc- ket) utmönstras. I likhet med förslaget till 4 kap. 14 5 första stycket ] NTL föreslår vi att sådana felaktigheter i stället skall kunna rättas genom ett beslut om efterbeskattning. Efterbeskattningsmöjligheten avses även er- sätta det allmännas kvittningsrätt (se avsnitt 7.4.3). Felaktigheten måste avse ett betydande belopp. Ett belopp bör för att vara betydande uppgå till ungefär ett basbelopp. Är det en felaktighet som avser flera redovis- ningsperioder bör beslut om efterbeskattning kunna fattas även om be- loppet per period understiger ett basbelopp.
Som framgår av tredje stycket jämfört med 37 5 är följdändringar till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperioden efterbeskattningsbeslut.
Förslaget har kommenterats i avsnitt 10.3.3. Följdändring får göras även efter sexårsfristens utgång (39 5 andra stycket).
1 fjärde stycket slopas det nuvarande kravet på att skatten som skulle ha erlagts skall avse ett mer än ringa belopp för efterbeskattning. Det har ersatts av en generell rätt i 33 5 andra stycket för LSKM att avstå från att fatta omprövningsbeslut på eget initiativ när det rör sig om små belopp. Föreskrifter bör utfärdas i administrativ ordning. Även bestämmelserna i de nuvarande tredje och fjärde styckena föreslås slopade och ersatta av regler som gäller alla omprövningsbeslut (40 b och 40 c 55). Detta är möj- ligt eftersom efterbeskattningsbesluten inte längre skall ha karaktär av tilläggsbeskattning.
38a5
Bestämmelsen motsvarar 4 kap. 15 5 NTL. Som framgår av kommenta- ren till den paragrafen är avsikten att de skattskyldiga inte skall komma i ett sämre läge i det nya förfarandet jämfört med dagens skatteprocess.
395
Enligt den nuvarande regeln i 39 5 får LSKM, utan hinder av bestämmel- serna om besvär i särskild ordning, från skatt som skall betalas enligt beslut om efterbeskattning för viss redovisningsperiod avräkna skatt som den skattskyldige kan återfå för annan redovisningsperiod under samma beskattningsår. I-lar slutligt beslut fattats för den redovisningsperioden kan ju ett nytt f astställelsebeslut till den skattskyldiges fördel inte fattas. 1 och med att de slutliga besluten avskaffas kan bestämmelsen utgå.
Nuvarande 40 5, som behandlar inom vilken tid efterbeskattning får ske, har i likhet med vad som föreslås för motsvarande bestämmelser i NTL, delats upp i två paragrafer. De ”vanliga” tidsperioderna har förts till 39 5. Beslut skall enligt första stycket meddelas inom sex år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända.
I andra stycket ges tidsgränser för följdändringsbeslut till nackdel. Även på mervärdeskatteområdet föreslås en yttersta tidsgräns för följd- ändring i beskattningsbeslut till nackdel för annan skattskyldig. Tredje stycket motsvarar nuvarande 40 5 första stycket tredje meningen. Fjärde stycket motsvarar 40 5 andra stycket.
405
De två första styckena i nuvarande 40 5 har flyttats till 39 5. I den nya 40 5 behandlas tidsperioderna för efterbeskattning vid skattebrott. I övrigt har endast redaktionella ändringar av paragrafen gjorts.
40a5
Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 10.3.4. Beslut om skatteberäk- ning motsvarar beslut om taxeringsåtgärder i NTL.
40b5
Bestämmelsen motsvarar nuvarande 305 tredje stycket och 38 5 tredje stycket.
40a5
Regeln motsvarar nuvarande 34 5 första stycket och 38 5 fjärde stycket. Eftersom efterbeskattningsbesluten föreslås vara omprövningsbeslut, inte tillägg till tidigare beskattningsbeslut, behövs endast en regel.
Enligt nuvarande regler får en ändring av fastställd skatt som berör mer än en redovisningsperiod under beskattningsåret hänföras till den sista redovisningsperioden under beskattningsåret om inte slutligt beslut har meddelats för någon redovisningsperiod under beskattningsåret. I så fall skall skatten hänföras till de rätta perioderna. För den period där slutligt beslut har meddelats kan inte ett nytt beslut om fastställelse fattas. Ordningen med slutliga beslut föreslås avskaffad. Nuvarande 34 5 andra stycket kan därmed utgå. Någon begränsning av möjligheterna att hän- föra rättelserna till den sista redovisningsperioden under beskattnings- året, t.ex. i det fall beslutet för en redovisningsperiod överklagats till någon del, är knappast motiverad.
415
Ändringen medför att bestämmelsen är tillämplig på alla beskattnings- beslut. Den nuvarande regeln i 37 5 föreslås därför slopad.
465
Anståndsreglerna i UBL har utformats enligt det förslag vi lade fram i betänkandet Förenklad taxering (s. 151). Vi föreslår att motsvarande ord— ning skall gälla för mervärdeskatt.
51;
Första stycket reglerar de beslut som överklagas till länsrätt. Beslut om anstånd med att betala skatt föreslås få överklagas till länsrätt i stället för som för närvarande till RSV. Motiven till förslaget framgår av avsnitt 10.42. För att den skattskyldige skall ha rätt att överklaga gäller den allmänna principen att beslutet skall ha gått emot honom (22 5 FL). Att RSV kan överklaga även till den skattskyldiges förmån framgår av 55 5 jämförd med 6 kap. 15 5 NTL.
525
För beslut som anges i 51 5 första stycket gäller en överklagandetid på sex år efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Motsvarande tid för överklagande gäller också enligt NTL och LPP. Även för beslut om anstånd med att betala skatt kommer den fem- åriga överklagandetiden att gälla (jfr 8 kap. 1 och 2 55 LPP). För de beslut
som överklagas till RSV gäller FL:s tid för överklagande på tre veckor från det att klaganden fått del av beslutet. De beslut som kan överklagas till RSV måste även fortsättningsvis delges de skattskyldiga. Delgivning av beslut blir i övrigt överflödigt i det nya förfarandet, utom när beslut fattas i anslutning till utgången av sexårsperioden. Vi föreslår därför att det i förordningen (l968z431) om mervärdeskatt tas in en bestämmelse om att delgivning skall ske av beslut som fattas efter den 30juni det sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända.
5459
Den allmänna ombudsfunktionen föreslås avskaffad (se avsnitt 13.3). I stället får RSV överklaga LSKM :s beslut. Om den skattskyldige överkla- gar skall LSKM vara motparti målet (55 5jämförd med 6 kap. 12 5 NTL).
Tiderna för överklagande överensstämmer i princip med de frister som gäller för LSKM:s beslut på eget initiativ. RSV är alltid garanterad en minsta överklagandetid på två månader från det att beslutet meddelades. RSV skall således i det nya systemet aldrig behöva delges beslut. Som framgår av avsnitt 10.4.1 föreslår vi att RSV skall lämna föreskrifter om vilka beslut verket skall underrättas om. På en punkt föreligger det en skillnad i förhållande till LSKM :s möjlighet att fatta beslut på eget initia- tiv. Ett beslut om efterbeskattning måste överklagas inom två månader från det att LSKM meddelade beslutet.
RSV får till skillnad mot skattskyldiga även överklaga fastställelsebe- slut.
555
Bestämmelserna i 6 kap. NTL gäller i tillämpliga delar vid överklagande och handläggning vid domstol av mål enligt ML. Detta innebär att alla regler utom 6 kap. 1, 3 och 455 NTL gäller även för mervärdeskatt. Beträffande innebörden av reglerna, se kommentaren under resp. para- graf.
Enligt en uttrycklig hänvisning skall vad som sägs i 6 kap. 19 5 NTL gälla vid beslut enligt 40 a 5 ML. Detta innebär att länsrätt får pröva en talan mot LSKM:s beslut enligt nämnda bestämmelse i ML till följd av domstols beslut först sedan domstolens beslut vunnit laga kraft. Skälet är att annars kan det inte garanteras att länsrätten har ett aktuellt underlag.
635
Vi förutsätter att RSV:s nämnd för rättsärenden skall bli i vart fall funk- tionellt fristående från RSV och fatta beslut i eget namn. Detta innebär förändringari ML.
RSV kan för närvarande genom nämnden för rättsärenden meddela beslut om s.k. bindande förklaringar, en möjlighet som utnyttjas ytterligt sällan. Vi föreslår att RSV:s rätt att meddela bindande förklaringar enligt
UBL skall upphöra. Även rätten att meddela bindande förklaringar en- ligt ML bör slopas. Beträffande motiven till förslaget hänvisas till kom- mentaren under 72 5 UBL.
64a5
Ändringen i första stycket föranleds av att LSKM föreslås kunna påföra skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt (jfr 64 g 5).
64g5
LSKM föreslås få fatta beslut om skattetillägg på grund av oriktig upp- gift i mål om skatt. Beslutet skall fattas inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vunnit laga kraft. LSKM skall inte behöva avvakta att beslutet vinner laga kraft för att fatta beslut om skattetillägg. Tredje stycket föreslås upphävt. Ifråga om motiven till förslaget hänvisas till vad som sägs beträffande 116 m 5 tredje stycket GTL i avsnitt 9.8.
64115
Andra stycket föreslås utgå. Regeln i 6 kap. 24 5 NTL skall genom hän- visningen i 55 5 ML tillämpas även på skattetillägg enligt ML.
695
Förslaget motsvarar bestämmelserna i 7 kap. 1 5 NTL. Vi hänvisar till kommentaren under denna bestämmelse.
745
Den nuvarande bestämmelsen i 74 5 föreslås upphävd. Vilka beslut som skall delges bör regleras i förordningen om mervärdeskatt. Till 74 5 har i stället flyttats den nuvarande 64 c 5, som har gjorts generellt tillämplig på meddelanden från juridiska personer (jfr 7 kap. 2 5 andra stycket NTL).
Lagen om allmänna förvaltningsdomstolar
185
Ändringen föranleds av att den skattskyldige enligt 3 kap. 6 5 NTL, 26 5 fjärde stycket ML och 3 kap. 3 5 fjärde stycket LPP föreslås ha möjlighet att hos länsrätten begära att han befrias från skyldighet att lämna uppgift eller förete handling som han förelagts att lämna eller förete. Se vidare kommentaren till 3 kap. 5 5 NTL. Reglerna om kontrolluppgiftsskyldig- het har brutits ut från GTL till en särskild lag, LSK.
Förvaltningsprocesslagen
859
Förslaget har kommenterats i avsnitt 19.3.
355
Motiven till förslaget har utvecklats i avsnitt 13.
Vägtrafikskattelagen
Förslagen har kommenterats i avsnitt 13.7.
Lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
Förslagen har kommenterats i avsnitt 13.6.
Lagen om uppskov med beskattning av realisationsvinst
9 och 12 55
Riksdagens principbeslut innebär bl.a. att skattemyndigheten som första instans skall fatta beslut om uppskov med beskattning av realisations- vinst. Skattemyndigheten föreslås även få behörighet att fatta beslut om efterbeskattning.
145
Även i det framtida förfarandet bör den skattskyldige ha möjlighet att efter de ordinarie fristerna kunna framställa yrkande om uppskov eller ändring i ett tidigare uppskovsbeslut om förutsättningar för uppskov eller ändring föreligger först efter det att taxeringsbeslut har ändrats. Har tiden för omprövning gått ut skall den skattskyldiges framställning ha kommit in till skattemyndigheten inom sex månader från det taxerings- beslutet meddelades. I det nya taxeringsförfarandet vinner taxeringsbe- sluten inte laga kraft gentemot den skattskyldige förrän vid utgången av det femte året efter taxeringsåret. Man kan därför inte längre kräva att taxeringsbeslutet skall ha vunnit laga kraft för att pröva en fråga om uppskov eller ändring i ett tidigare uppskovsbeslut. Skattemyndigheten får genom ett beslut om taxeringsåtgärder (4 kap. 18 och 19 55 NTL) göra den ändring i uppskovsbeslutet som ett ändrat taxeringsbeslut kan med- föra.
Lagen om allmän investeringsfond
175
I likhet med vad vi föreslagit på andra områden anser vi att även LSKM :s beslut enligt lagens 14 5 skall överklagas till länsrätt i stället för kammarrätt. Länsrättens beslut i sådan fråga bör inte vara överklagbart.
Lagen mot skatteflykt
45
Skattemyndigheten bör i princip ha befogenhet att fatta beslut i alla upp- kommande taxeringsfrågor. Det finns dock ett undantag, nämligen be- slut om tillämpning av lagen mot skatteflykt.
Sådana beslut skall fattas av länsrätt som första instans efter f ramställ- ning av LSKM eller RSV. Även om det i en framtid kan finnas skäl att innefatta beslut om tillämpning av skatteflyktslagen i skattemyndighe- tens beslutskompetens anser vi att det inte finns anledning till en sådan förändring nu. Lagen är tidsbegränsad och har nyligen förlängts att till- lämpas på rättshandlingar som företagits fram till utgången av 1989. En översyn av lagens tillämpningsområde kommer att äga rum. Frågan om beslutskompetensen bör prövas i samband med den (prop. 1987/88:150 bil. 3 s. 30). Undantaget påverkar inte systemet i övrigt eftersom skatte— flyktslagen tillämpas mycket sällan.
Beträffande framställning om tillämpning av skatteflyktslagen skall, liksom hittills, de vanliga reglerna för överklagande gälla. Enligt 114 a 5 GTL skall, utöver vad som följer av 1145 GTL, eftertaxering ske, när rättelse påkallas av att lagen mot skatteflykt är tillämplig. Bestämmelsen infördes i GTL på ett förslag av lagrådet (prop. 1980/81 :17 s. 192). Det fanns enligt lagrådet anledning att, även om oriktigt meddelande i den mening som avses i GTL inte förelåg, medge rättelse genom eftertaxering när skatteflyktsklausulen är tillämplig. Skatteflyktsklausulens praktiska betydelse skulle i annat fall bli avsevärt försvagad. Motsvarande regel bör gälla även i den nya ordningen så att en framställning om tillämp- ning av lagen mot skatteflykt kan göras inom fem år efter utgången av taxeringsåret.
Lagen om socialavgifter
5 kap.
19"
Vi har i avsnitt 6.2.3 föreslagit att reglerna om dödsbobefrielse skall sam- manföras till en regel i UBL. Se kommentaren till 30 5 UBL.
Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
959
Uttryck som används i AUL och som förekommer i NTL har samma innebörd som i NTL (3 5 AUL). I 1 kap. 45 NTL definieras begreppet skattemyndighet som LSM och LSKM. Med skattemyndighet avses såle- des även i AUL såväl LSM som LSKM.
275
AO i uppbördsmål föreslås avskaffat (se avsnitt 13.4). I stället skall över- ordnad myndighet ha rätt att överklaga underordnad myndighets beslut. Om ett beslut överklagas av enskild är LSKM motpart. Besluten skall inte delges överordnad myndighet. Tiden för överklagande föreslås räknas från det beslutet meddelades. Den överordnade myndigheten bör själv avgöra vilka beslut den vill ta del av, se kommentaren under 86 5 1 mom. UBL.
285
Förslagen har kommenterats i avsnitt 13.4.
305
RSV föreslås få föra talan i regeringsrätten utan prövningstillstånd (jfr förslaget till 35 5 FPL).
315
I 87 5 GTL fanns tidigare en motsvarighet till 31 5 tredje stycket. Den upphävdes i samband med att processföringen lades på LSKM som en myndighetsuppgift. Motivet var att det inte borde tillkomma LSKM — som också skulle ha hand om processföringen — att få bestämma att verkställigheten av en domstols beslut i taxeringsfrågan skall anstå (prop. 1986/87:47 s. 177). Samma skäl talar för att bestämmelserna i 31 5 tredje stycket bör slopas.
Lagen om vinstdelningsskatt
85
Andra stycket kan utgå på grund av förslaget i UBL om generella avrund- ningsregler för skatter som omfattas av uppbördsförfarandet. Se kom- mentaren till 275 1 mom. UBL.
105
Skattemyndigheten skall besluta om de ändringar i vinstdelningsunder— laget som kan föranledas av ett taxeringsbeslut av skattemyndigheten eller av domstol. Detta följer redan av bestämmelserna om taxeringsåt- gärder i 4 kap. 18 och 19 55 NTL. Den särskilda regeln i lagen om vinst- delningsskatt kan därför utgå.
Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter
] kap.
75
Ändringen föranleds av att RSV:s nämnd för rättsärenden, som nu med- delar förhandsbesked enligt de författningar som anges i 1 5 första styc- ket 1, förutsätts bli i vart fall funktionellt fristående från RSV och fatta beslut i eget namn.
2 kap.
105
Det nya andra stycket motsvarar nuvarande 7 kap. 3 5. Den bestämmel- sen gäller endast vid tillämpning av reglerna om särskilda avgifter. I likhet med vårt förslag i NTL och ML (se 7 kap. 2 5 andra stycket NTL och 74 5 ML) har regeln gjorts generell och föreslås gälla för alla uppgif- ter som lämnas för juridiska personer.
3 kap.
359
Bestämmelsen motsvaras av 3 kap. 5 5 NTL och 265 ML. Första och andra styckena har emellertid inte ändrats för att bli helt likalydande med reglerna i NTL och ML.
Enligt tredje stycket föreslås att även föreläggande enligt andra stycket får förenas med vite. Angående skälen för detta förslag, se kommentaren till 3 kap. 5 5 NTL. En sådan möjlighet fanns tidigare i lagen ( 1959:92 ) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning, som upphörde att gälla när LPP trädde i kraft. Motivet till att möjligheten inte infördes i LPP var bl.a. att större enhetlighet skulle skapas mellan de olika skatterna (SOU 1981183 5. 208). Nu talar samma skäl för att återinföra bestämmelsen i punktskatteförfarandet.
I fjärde stycket föreslås att länsrätten på framställning av den skatt- skyldige skall kunna befria honom från skyldigheten att lämna upplys- ning eller förete handling. Motsvarande regel föreslås gälla på mervärde-
skatte- och taxeringsområdet (265 fjärde stycket ML och 3 kap. 65 NTL). Förslaget kommenteras under 3 kap. 6 5 NTL.
145
Regeln motsvaras av 3 kap. 13 5. Se kommentaren till denna paragraf.
4 kap.
loch255
Vi föreslår att punktskatteförfarandet utformas i enlighet med vad vi föreslagit på taxerings- och mervärdeskatteområdena. Skatten anses för närvarande fastställd utan att särskilt beslut meddelas. Vi föreslår att skatten skall fastställas genom fastställelsebeslut för varje redovisnings— period. Utöver fastställelsebeslut föreslås beskattningsmyndigheten kun— na fatta två typer av beskattningsbeslut, nämligen omprövningsbeslut och beslut om skatteberäkning. Motsvarande beslut på taxeringsområdet är grundbeslut, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder.
35
Regeln har motsvarigheter i 4 kap. 8 5 NTL och 33 5 ML. Reglerna om omprövning på den indirekta skattens område föreslås som framgår av avsnitt 10.3.3 utformas som på taxeringsområdet. Genom första stycket stryks under att varje fråga som har betydelse för beskattningen eller i annat ekonomiskt hänseende är omprövningsbar. Frågan behöver inte ha omedelbar betydelse för den fastställda skatten för perioden. Den skattskyldiges yrkande behöver inte heller gå ut på att få lägre fastställd skatt.
Bestämmelsen i andra stycket ger beskattningsmyndigheten rätt att avstå från att fatta ett omprövningsbeslut på eget initiativ när beslutet skulle påverka den fastställda skatten i endast ringa mån. Regeln är tillämplig på alla omprövningsbeslut som myndigheten fattar på eget initiativ, även efterbeskattningsbesluten. Beloppskriteriet i nuvarande 8 5 har mönstrats ut. Begär en skattskyldig omprövning är myndigheten skyldig att fatta ett beslut även om den fastställda skatten ändras helt obetydligt.
435
Nuvarande 4 5 första stycket har flyttats till 15 5. Andra stycket föreslås upphävt, se kommentaren till 15 5. Förslaget motsvarar 4 kap. 9 5 första stycket NTL och 345 första stycket ML.
Omprövningsperioden för den skattskyldige är sex år efter utgången av det kalenderår beskattningsåret gått till ända. Det räcker att den skatt- skyldiges begäran om omprövning kommer in till myndigheten under perioden. Myndighetens beslut kan då fattas efter periodens utgång. Tar
myndigheten upp en fråga på eget initiativ gäller dock att beslut också måste meddelas inom fristen. Myndigheten kan fatta flera omprövnings- beslut avseende samma redovisningsperiod. Även samma fråga kan om- prövas flera gånger. En fråga i ett beskattningsbeslut som prövas eller har prövats av domstol kan emellertid inte omprövas av beskattningsmyn— digheten.
4a5
Bestämmelsen motsvaras av 4 kap. 10 5 1 NTL och 35 5 ML och reglerar myndighetens möjlighet —— och skyldighet — att göra de följdändringar i beskattningsbeslut för andra redovisningsperioder som kan följa av ett beslut. Till skillnad mot vad som föreslås för mervärdeskatt och taxering finns ingen regel om följdändring i beskattningsbeslut för annan skatt- skyldig. Skälet till denna skillnad är att i LPP har en möjlighet att göra följdändringar i andra redovisningsperioder ansetts vara tillräcklig (8 kap. 12 5). Möjligheten bör vara tillräcklig även i det framtida systemet. Se vidare avsnitt 10.33.
555
Tar beskattningsmyndigheten själv upp en fråga om ändring skall beslut till den skattskyldiges fördel meddelas senast under sjätte året och beslut till den skattskyldiges nackdel senast under andra året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. Ett beslut anses normalt vara till den skattskyldiges fördel om det innebär att den fastställda skatten sänks.
Har den skattskyldige inte lämnat någon deklaration gäller en speciell tidsfrist. Omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel kan då fattas inom två år från det deklarationen kom in till beskattningsmyndigheten utan att förutsättningar för efterbeskattning föreligger.
Som framgår av paragrafens andra stycke får följdändringsbeslut till den skattskyldiges fördel även fattas efter sexårsperioden. Att även följd- ändringsbeslut till den skattskyldiges nackdel får fattas efter tvåårsperio- den framgår av 7 5 tredje stycket.
65
Omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperiodens utgång, efterbeskattningsbeslut, får fattas om vissa förutsättningar är uppfyllda. Begreppet efterbeskattning får en annan och vidare innebörd än hittills genom att beskattningsmyndighetens möjligheter att på eget initiativ ändra ett beslut till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperio- dens utgång hänförs till efterbeskattningsinstitutet.
759
Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar efterbeskattningsbeslut kan fattas. I första stycket föreslås den förändringen att den oriktiga
uppgiften eller underlåtenheten skall ha medfört att beskattningsbeslutet blivit oriktigt. Ändringen är motiverad av att det redan av 6 5 framgår att det är fråga om beslut till den skattskyldiges nackdel. Det nya andra stycket motsvaras av 4 kap. 14 5 första stycket NTL och 38 5 andra stycket ML. Bestämmelsen om rättelse av uppenbara felaktigheter i 4 kap. 14 5 föreslås upphävd. Rättelse skall i stället ske inom omprövningsförfaran- det. I likhet med vad vi föreslagit i NTL och ML anser vi att rättelser till den skattskyldiges nackdel av uppenbara felaktigheter efter tvåårsperio- dens utgång skall göras i form av efterbeskattningsbeslut om fel- aktigheten avser ett betydande belopp. Vi menar att ett belopp för att vara betydande på taxerings- och mervärdeskatteområdena bör uppgå till ungefär ett basbelopp. Motsvarande bör gälla även för punktskatter- na.
Som framgår av tredje stycket är följdändringar till den skattskyldiges nackdel efter tvåårsperioden efterbeskattningsbeslut. Följdändring får göras även efter sexårsfristens utgång (105 andra stycket). Se avsnitt 10.33.
85
Liksom hittills bör på den indirekta skattens område gälla att beslut om efterbeskattning inte skall få meddelas om det med hänsyn till omstän- digheterna framstår som uppenbart oskäligt. Beloppskravet för efterbe- skattning har slopats. Det är ersatt av en allmän rätt för beskattnings- myndigheten att avstå från att fatta omprövningsbeslut på eget initiativ om det endast i ringa män skulle ändra den fastställda skatten (3 5 andra stycket).
9 9" Se kommentaren under 4 kap. 15 5 NTL.
10;
Det nya andra stycket reglerar tidsgränserna för följdändringsbeslut till den skattskyldiges nackdel. Det är för punktskatternas del endast fråga om följdändringar i andra redovisningsperioder för samma skattskyldig.
115
Ändringen föranleds av att efterbeskattningsbesluten i framtiden inte skall anses vara ett tillägg till det tidigare beskattningsbeslutet utan en ändring av det tidigare beslutet. Omprövningsbeslutet kommer att avse den skattskyldige, inte hans dödsbo.
145
Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 10.3.4. Beslut om skatteberäk- ning motsvaras av beslut om taxeringsåtgärder i NTL.
15;
Den nuvarande bestämmelsen om att AO skall underrättas om vissa be- slut föreslås utgå. Som framgår av avsnitt 1041 anser vi att AO själv skall bestämma vilka typer av beslut han vill få del av som underlag för sin rätt att överklaga. Detta bör regleras i förordningen ( 1984:247 ) om punkt- skatter och prisregleringsavgifter.
Den föreslagna lydelsen av 15 5 motsvarar 45 första stycket och 9 5. Eftersom efterbeskattningsbesluten föreslås vara omprövningsbeslut, inte tillägg till tidigare beslut, behövs endast en regel.
Enligt nuvarande regler får en ändring av fastställd skatt som berör mer än en redovisningsperiod under beskattningsåret hänföras till den sista redovisningsperioden under beskattningsåret om inte slutligt beslut har meddelats för någon redovisningsperiod under beskattningsåret. I så fall skall skatten hänföras till de rätta perioderna. För den period slutligt beslut har meddelats kan inte ett nytt beslut om fastställelse fattas. Ord- ningen med slutliga beslut föreslås avskaffad. Andra stycket i 15 5 kan därmed utgå. Någon begränsning av möjligheterna att hänföra rättelser- na till den sista redovisningsperioden under beskattningsåret, t.ex. för det fall beslutet för en redovisningsperiod överklagats till någon del, är knappast motiverad.
5 kap.
55
Vi föreslår en förenkling och uppmjukning av anståndsreglerna i UBL i enlighet med vårt förslag i betänkandet Förenklad taxering (SOU 1985:42 s. 151). Motsvarande regler bör gälla på punktskatteområdet. Ett anståndsbeslut kan även avse ränta, restavgift, skattetillägg och förse- ningsavgift (1 kap. 4 5 andra stycket).
6 kap.
1?
Ändringen föranleds av att RSV:s nämnd för rättsärenden förutsätts bli i vart fall funktionellt fristående från RSV (se avsnitt 12.2).
7 kap.
15
Ändringen föranleds av att beskattningsmyndigheten föreslås kunna fat- ta beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt (jfr 7 5).
759
Beskattningsmyndigheten föreslås få fatta beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt. Beslutet skall fattas inom ett år från utgången av den månad då domstolens beslut vunnit laga kraft. Myndigheten skall inte behöva avvakta att besluten vinner laga kraft för att få besluta om skattetillägg.
839
Tredje stycket föreslås utgå eftersom 6 kap. 24 5 NTL, som reglerar munt- lig förhandling i mål om särskild avgift, enligt 8 kap. 6 5 LPP skall tilläm- pas på särskild avgift enligt LPP.
8 kap.
15
Fastställelsebesluten är inte överklagbara för de skattskyldiga. Däremot kan AO överklaga även sådana beslut (jfr 51 och 54 55 ML). Beslut om skatterevision och föreläggande av vite är inte överklagbara.
25
Den nuvarande 2 5 första stycket har flyttats till 5 5.
För beslut enligt 1 5 gäller en överklagandetid på sex år. Motsvarande tid för överklagande gäller enligt NTL och ML. Även för t.ex. beslut om anstånd med att betala skatt kommer den sexåriga överklagandetiden att gälla. Delgivning av beslut enligt 1 5 blir inte nödvändigt i det nya förfa- randet, utom när beslut fattas i anslutning till utgången av sexårsperio- den. En bestämmelse om att delgivning skall ske av beslut, som fattas efter den 30 juni det sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningåret gått ut, bör tas in i förordningen om punktskatter och prisregleringsavgifter.
35
Den nuvarande 3 5 har flyttats till 4 5.
Tiderna för överklagande överensstämmer i princip med de frister som gäller för beskattningsmyndighetens beslut på eget initiativ. En skillnad är dock att ett beslut om efterbeskattning måste överklagas inom två månader från det beslutet meddelades. AO är alltid garanterad en minsta överklagandetid på två månader. AO skall således i det nya systemet aldrig behöva delges beslut. Som framgår av avsnitt 10.4.1 föreslår vi att AO skall bestämma vilka typer av beslut som han skall underrättas om.
459
Nuvarande 3 5 föreslås flyttad hit med endast redaktionella ändringar. Huvuddelen av bestämmelserna i nuvarande 4 5 har utmönstrats. Att
beslut enligt 3 kap. 145 inte får överklagas framgår av 6 kap. 8 5 NTL, som enligt 6 5 gäller för punktskatterna. Fastställelsebeslut kan inte överklagas av de skattskyldiga men av AO, vilket framgår av 1 5. Av ] 5 framgår också indirekt att beslut om skatterevision och föreläggande av vite inte är överklagbara. En regel om att beslut om avvisande av ansökan om förhandsbesked inte får överklagas behövs emellertid även fortsätt- ningsvis i LPP.
559
Första stycket i nuvarande 5 5 ersätts av 6 kap. 10 5 NTLjämförd med 8 kap. 6 5 LPP. Andra stycket följer FPL:s regler. Den nuvarande 5 5 kan därför utmönstras. Förslaget till ny 5 5 motsvaras av 25 första stycket. Någon motsvarighet till nuvarande 2 5 andra stycket föreslås däremot inte eftersom bestämmelsen överensstämmer med FPL:s regler.
651
Nuvarande 6 5 omfattas av bestämmelserna i 6 kap. 11 5 NTL och kan därför utgå. I stället föreslås en regel att 6 kap. NTL skall gälla i tillämpli- ga delar vid handläggningen av mål enligt LPP. Detta innebär att 6 kap. 2, 5, 7, 8, 10, 11, 15-17 och 19-24 55 NTL skall tillämpas för punktskatter— na. Beträffande innebörden av bestämmelserna i NTL hänvisas till kom- mentaren under resp. paragraf.
Part måste framställa ett yrkande om följdändring i ett annat beskatt- ningsbeslut för att domstolen skall kunna besluta om sådan ändring (jfr 6 kap. 75 NTL). Bestämmelsen blir närmast aktuell i de fall som i dag regleras i 8 kap. 12 5 LPP och avser en möjlighet för domstol att rätta periodiseringsfel (jfr 105 5 första stycket tredje punkten GTL).
Huvudregeln i 6 kap. 16 5 NTL om att en talan inte får ändras gäller i punktskatteprocessen. Som ändring av talan anses inte att talan in- skränks eller att klaganden, utan att frågan som är föremål för prövning ändras, åberopar en ny omständighet. Ett nytt yrkande får framställas i kammarrätt och regeringsrätten inom den tid som gäller för att överklaga beskattningsmyndighetens beslut enligt 8 kap. 2 och 3 55 LPP, om det stöder sig på väsentligen samma grund som den fråga som är föremål för prövning. En beloppsmässig utvidgning kan inte ske av överklagandet. I övrigt hänvisas till kommentaren till 6 kap. 16 och 17 55 NTL.
Genom en direkt hänvisning skall vad som sägs i 6 kap. 19 5 NTL gälla vid kammarrättens prövning av talan mot beskattningsmyndighetens be- slut om skatteberäkning. Detta innebär att kammarrätten får pröva en talan mot RSV:s beslut först sedan domstolens beslut vunnit laga kraft. I annat fall kan inte kammarrätten garanteras ett aktuellt underlag.
8-10 55
Bestämmelserna avser besvär i särskild ordning och kan utmönstras.
11;
Regeln ersätts av 6 kap. 15 5 NTL jämförd med 8 kap. 6 5 LPP och före- slås därför upphöra att gälla.
125
Bestämmelsen ersätts av de regler om följdändring som föreslås i 6 kap. 75 NTL jämförd med 8 kap. 65 LPP samt 4 kap. 4 a5 och 7 5 andra stycket 2 LPP.
135
Att mål får visas åter till lägre instans följer av allmänna regler. Paragra- fen kan därför slopas.
Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
30 och 32 55
AO enligt UBL föreslås avskaffad. Överordnad myndighet föreslås i stål- let få rätt att överklaga underordnad myndighets beslut, medan LSKM är motpart när den enskilde överklagar. Motsvarande ordning föreslås gälla enligt USAL (avsnitt 13.4).
44;
I de fall RSV fattar beskattningsbesluten har vi inte föreslagit någon ändring i de nuvarande AO-funktionerna. AO för sjömansskatt, kupong- skatt och punktskatter påverkas således inte av våra förslag.
505
Samtliga beslut föreslås överklagas hos länsrätten. LSKM får överklaga LSM:s beslut. Beträffande det allmännas processföring på arbetsgivar- avgiftsområdet, se avsnitt 13.4. Beslut skall inte delges LSKM, utan överklagandetiden för det allmänna föreslås vara tre veckor från det beslutet meddelades, se kommentaren under 865 1 mom. UBL. För de enskilda föreslås inga förändringar. Tiden för överklagande skall för dem alltjämt räknas från delgivningsdagen.
52;
Beslut om anstånd enligt UBL och ML föreslås få överklagas till länsrät- ten men inte längre. Motsvarande ordning bör gälla arbetsgivaravgifter.
53;
Beslut enligt 6 5 tredje stycket och 19 5 andra stycket får för närvarande överklagas till LSKM men inte längre (505 första stycket, 52 5 första
stycket). Vi föreslår att LSM :s beslut skall överklagas hos länsrätt. Någon rätt att överklaga länsrättens beslut är inte motiverad för den typ av beslut det här är fråga om. Samma sak bör gälla anståndsbeslut enligt 54 5.
53115
Se avsnitt 13.4.
Lagen om statlig fastighetsskatt
559
Bestämmelsen i 15 5 2 mom. SIL föreslås upphävd och ersatt med en ny regel i UBL, 62 a 5, gemensam för de skatter och avgifter som tas ut enligt UBL. Fastighetsskatt omfattas av UBL:s regler (1 5 första stycket UBL). Den nuvarande 55 kan därför utgå. (Se kommentaren under 62 a5 UBL.)
65
Den nuvarande 6 5 föreslås ersatt av en ändrad lydelse av 27 5 1 mom. UBL. (Se kommentaren till denna paragraf.)
Lagen om statlig fastighetsskatt omfattas av reglerna i NTL (1 kap. 1 5 NTL). Det är därför motiverat med en hänvisning till NTL:s regler.
Bilaga
Översikt över överklagandetider
_l—
feb maj juni dec l.Taxering A. Skaltskvldiga: taxerings- rättelse ordinarie besvär eo—besvär avdrag för ned- satt skatteförm. dödsbobefrielsex
grundavdrag för dödsbo
ansökan om sär- skild skatteber. eo-besvär p.g.a. att livsvarig liv- ränta upphör B. LSKM: ordinarie besvär eo-besvär eftertaxering
eo—besvär p.g.a. att livsvarig Iiv- ränta upphör C. Kommun: ordinarie besvär eftertaxering
II. Skattetillägg A. Skattskyldiga: ordinarie besvär eo—besvär B. LSKM: ordinarie besvär
eo-besvär vid eftertaxering
III. PGI A. Försäkrade: B. RFV:
Nuvarande ordning
28 31
X
30
Året efter taxeringsåret
31
X]
XZ
XZ
Vårt förslag
31 dec %] 2 män från Lagrum året efter delfående taxerings- eller året beslut —1 r —+ Skattskyldiga/ 72 a 5 TL försäkrade: 5 år efter 76 5 TL taxeringsåret X 99, 100 55 TL eller, för beslut 505 2 mom. KL som fattas efter m.fl. 30 juni 5:e året 75 5 1 mom. efter taxerings- KL m.fl. året, 2 män från 49 5 KL delfåendet av beslutet. Anv. till 4 5 LSB Det allmänna: X Anv.punkt 1 år efter tax- 3 till eringsåret. 5 år 35 5 KL efter taxerings— året vid 76 5 TL överklagande X 101 5 TL till den skatt- X4 115 5 TL skyldiges/ försäkrades X Anv.punkt 3 förmån och vid till 35 5 yrkande att LR KL som första in- stans skall be— 76 5 TL sluta om efter- X4 115 5 TL taxering. Minsta överklagandetid 2 mån från det beslutet med— X5 116 m 5 TL delades. X 116 o 5 TL 1 16 n, 116 m 55 TL X 1 16 o 5 TL X4 1 16 n 5 TL X I 5 LBP7 X 11 5 LBP
SOU 1988:22 Bilaga 271 [_ Nuvarande ordning [_ Vårt förslag _l— I_31 dec 6:e [Tmån från Lagrum året efter delfående utgången av eller det kalen- beslut derår besk.året gått till ända L_ .. _f IV. Mervardeskatt/ Punktskatter A. Skattskyldiga: ordinarie besvär X 52 5 ML, 8 kap. Tiderna för över- 1 5 LPP klagande överens- eo—besvär X 55 5 ML, 8 kap. stämmer med dem 8 5 LPP som gäller för B. AO: taxering, alltså ordinarie besvär X 52 5 ML, 8 kap. 6 resp. 2 år 1 5 LPP från utgången av eo-besvär X 55 5 ML, 8 kap. det kalenderår 8 5 LPP under vilket besk.år efterbeskattning 40 5 ML, 4 kap. gått ut. 10 5 LPP 1_ _L
' Om motparten tillstyrker i sak. 3 Eller inom ett år från delfåendet av skattsedeln. 3 1 8 och 9 55 LSB finns ytterligare frister för ansökan i speciella fall. i 1 115 5 TL finns ytterligare frister för eftertaxering i särskilda fall. 5 Om LSM :s beslut meddelats efter taxeringsåret. Den skattskyldige kan föra talan om skattetillägg så länge den taxering som avgiften avser inte har vunnit laga kraft. b LSKM kan föra talan om särskild avgift i samband med kvittningsinvändning och till den skattskyldiges förmån så länge taxeringen inte har vunnit laga kraft. 7 Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring. ” Framställning om befrielse ska dödsåret.
ll lämnas senast under andra kalenderåret efter
Kronologisk förteckning
Översyn av utlänningslagstiftningen. A. Konare väntan. A. Arbetsolycka — "olycka" eller arbetsmiljöbrott? A. Kunskapsöverföring genom företagsutveckling. UD. Samerätt och sameting. Ju. Provning och kontroll i internationell samverkan. 1. Frihet från ansvar. .lu. En ny skyddslag. Fö. Sverigeinformation och kultursamarbete. UD.
10. Rätt adress. Fi. ll. Öppenhet och minne. U. 12. Civil personal i försvaret. Fö. 13. Handel med optioner och terminer. Fi. 14. Översyn av bostadsrättslagen. 80. 15. Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexport. SB. 16. SÄPO —— Säkerhetspolisens inriktning och organisation. Ju, 17. Reklamskatten. Fi. 18. Rapport av den parlamentariska kommissionen med anled- ning av mordet på Olof Palme. Ju. 19. U-lands- och biståndsinformation. UD. 20. En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområ- det. U. 21. Ny taxeringslag — Reformerad skatteprocess. Del 1. Fi. 22. Ny taxeringslag — Reformerad skatteprocess. Del 2. Fi.
?OFOF'PP'Fl-"NT'
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen
Medborgarkommissionens rapport om svensk vapenexport. [15]
Justitiedepartementet
Samerätt och sameting. [5] Frihet från ansvar. [7] SÄPO—Säkerhetspolisens inriktning och organisation. [16] Rapport av den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. [18]
Utrikesdepartementet
Kunskapsöverföring genom företagsulveckling. [4] Sverigeinformation och kultursamarbete. [9] U-lands— och biståndsinformation. [19]
Försvarsdepartementet
En ny skyddslag. [8] Civil personal i försvaret. [12]
F inansdepartementet
Rätt adress. [10] Handel med optioner och terminer. [13] Reklamskatten. [17] Ny taxeringslag — Reformerad skatteprocess. Del 1. [21] Ny taxeringslag — Reformerad skatteprocess. Del 2. [22]
Utbildningsdepartementet
Öppenhet och minne. [] I] En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. [20]
Arbetsmarknadsdepartementet
Översyn av utlänningslagstiftningen. [l] Kortare väntan. [2] Arbetsolycka — "olycka" eller arbetsmiljöbrott? [3]
Bostadsdepartementet
Översyn av bostadsrättslagen . [14]
Industridepartementet
Provning och kontroll i internationell samverkan. [6]
_n-__-_—7____.___._ s ' ...... __________________ '|-l"'.| —_
_ _ __|______ _1£"".__ ___'_|_|[ |_ __ _ __ ..!” '__ !" ' '.. ..|T _ .| .. . ___. . _ _..._r_ | |. - ':lij' .:. rl" _| | _” ' __ ' :l ' _ ||| _ '| _' ll-L |__|_l"J__ |:! ., _ |||| ||| | _ | _ ||-',|J _ __ _ __ . u- . _ . . ”'_u _ .- |-_ | | |" . |."l." d' | ull. - | " ;i,—|- "'.. " . :. |»-,|_._ ...'.'| 153 . — .. "_| ' _ __ . "_ . .. ||. ||_ ||_ | ' _ __ _ '__.]|'|'__'_ l_l .. I II
||_|j_ _
...i._
_"__l.;.'__ |___._|___ Elin-fiir |- _'_'___|;!'_'__
ALLMÄNNA FÖRLAGET
BESTÄLLNINGAR: ALLMÄNNA FÖRLAGET. KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM, TEL: 08-739 9630. FAXI 08-739 95 48. INFORMANUNSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 (vu) BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.