SOU 1993:110

Integritet och effektivitet på kreditupplysningsområdet : slutbetänkande

Till statsrådet Reidunn Laurén

Genom beslut den 27 juni 1991 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över kreditupplysningslagen. Justitierådet Staffan Magnusson förordnades till utredare i oktober 1991. Till sekreterare åt utredningen förordnades i november 1991 hovrättsassessorn Boel Havelius.

Till sakkunniga i utredningen förordnades i november 1991 kanslirådet Per-Anders Broqvist, J ustitiedepartementet, kanslirådet Per Holmstrand, Finansdepartementet, och departementssekreteraren Bengt Wennerstein, Näringsdepartementet. Till experter förordnades samtidigt avdelningsdirektören Ulla Ahlqvist, Riksskatteverket, byråchefen Britt—Marie Arne—Hellström, Datainspektionen, advokaten Tom Ekelund, Finansbolagens Förening, direktören Allan Eriksson, Grossistförbundet Svensk Handel, verkställande direktören Ulla Lundquist, Svenska Bankföreningen, byråchefen Ulf Malmström, Konkurrensverket, direktören Walter Sköldefors, Sveriges Köpmanna— förbund, och enhetschefen Carina Törnblom, Finansinspektionen.

I februari 1993 förordnades kanslirådet Mats Walberg, Finans- departementet, som sakkunnig i utredningen, varvid Per Holmstrand samtidigt entledigades. I augusti 1993 förordnades advokaten Claes Månsson, Finansbolagens Förening, som expert i utredningen.

Utredningen har antagit namnet Kreditupplysningsutredningen. Utredningen behandlade i en första etapp frågan om en EES- anpassning av kreditupplysningslagen. Resultatet av arbetet redovisa— des i mars 1992 idelbetänkandet (SOU 1992:22) EES-anpassning av kreditupplysningslagen. Förslaget har lett till lagstiftning (SFS 1992:1110, jfr även SFS 1992:1616).

Utredningen har i en andra etapp fortsatt översynen av kreditup- plysningslagen. Arbetet har skett med särskild inriktning på att undersöka hur intresset av en effektiv kreditupplysning kan främjas utan att kraven på personlig integritet och sekretess träds för när.

Utredningen får härmed lämna över sitt slutbetänkande (SOU 1993:

110) Integritet och effektivitet på kreditupplysningsområdet.

Britt-Marie Arne—Hellström, Allan Eriksson och Walter Sköldefors har avgett särskilda yttranden. Dessa har tagits in i en bilaga till betänkandet.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i december 1993

Staffan Magnusson

/B0el Havelius

Sammanfattning

Utredningen har haft i uppdrag att se över 1973 års kreditupplys- ningslag (1973:1173). En huvuduppgift för utredningen har varit att undersöka hur intresset av en effektiv kreditupplysningsverksamhet kan främjas utan att hänsynen till personlig integritet och sekretess träds för när. En annan uppgift har varit att pröva i vad mån utvecklingen i fråga om data- och informationsteknik påkallar ändringar i kreditupplysningslagen.

Utredningen har dessutom haft i uppdrag att undersöka hur den svenska lagstiftningen skall anpassas till EG:s regler och därutöver i vilken utsträckning utländska företag bör ges möjlighet att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige.

Den sist nämnda delen av utredningsuppdraget har redovisats i delbetänkandet (SOU 1992:22) EES-anpassning av kreditupplysnings— lagen. Utredningen föreslog där bl.a. att man skulle avskaffa det gällande förbudet för utlänningar och utländska företag att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige. Särskilda bestämmelser föreslogs för det fallet att ett kreditinstitut från ett annat EES-land än Sverige hade en hemlandsauktorisation som innefattade rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Kreditinstitutet skulle då, utan särskilt tillstånd, få bedriva sådan verksamhet även i Sverige.

De förslag som utredningen lade fram i delbetänkandet har lagts till grund för lagstiftning. Ikraftträdandet av de nya reglerna har delvis gjorts beroende av när EES— avtalet träder i kraft

Idet slutbetänkande som nu läggs fram föreslår utredningen en rad nya ändringar 1 kreditupplysningslagen. Ändringsförslagen berör bl. a. lagens tillämpningsområde, vilka uppgifter om fysiska personer som bör få förekomma i kreditupplysningssammanhang och rätten till insyn i kreditupplysningsföretagens verksamhet. Utredningen lägger också fram förslag som är avsedda att stärka konkurrensen på kreditupplysningsområdet.

För närvarande är det bortåt trettio företag som bedriver kreditupp- lysningsverksamhet i Sverige. Marknaden domineras av två företag, Upplysningscentralen (UC), som ägs av bankerna, och Soliditet, som ingår i den internationella Dun & Bradstreet-koncernen.

Kreditupplysningsverksamhet bedrivs till stor del med hjälp av automatisk databehandling. Det innebär att kreditupplysningsföretagen är skyldiga att följa inte bara kreditupplysningslagen utan också

datalagen. Utredningen anser det emellertid önskvärt att kreditupplys— ningslagen så fullständigt som möjligt reglerar vad som skall gälla på kreditupplysningsområdet. Utredningen förordar därför att det tas in vissa bestämmelser om datahantering i kreditupplysningslagen, motsvarande en del av de föreskrifter som för närvarande finns i datalagen.

Kreditupplysningslagen innehåller i dag regler om en s.k. frikrets. Kreditupplysningar som förmedlas inom denna krets faller utanför lagens föreskrifter. Till frikretsen hör främst banker och vidare sådana kreditupplysningsföretag som står under Finansinspektionens tillsyn, dvs. i praktiken UC. Andra kreditupplysningsföretag, t.ex. Soliditet, står utanför frikretsen. Detsamma gäller finansbolagen.

Intresset av att åstadkomma ett gott integritetsskydd talar för att kreditupplysningslagen får en så generell tillämpning som möjligt. Behålls frikretsen, kommer en stor del av kreditupplysningsverksam- heten att falla utanför lagens skyddssystem. Under senare år har allt fler typer av kreditinstitut kommit att ingå i frikretsen. och dess omfång kommer att öka ytterligare, om finansbolagen - eller i framtiden kreditmarknadsbolagen - i enlighet med sina önskemål inkluderas.

Utredningen föreslår att man slopar systemet med en frikrets och låter kreditupplysningslagen gälla beträffande alla företag som bedriver kreditupplysningsverksamhet. Iden mån det behövs speciella regler för banker och andra kreditinstitut, kan detta åstadkommas inom ramen för kreditupplysningslagen.

De största kreditupplysningsföretagen för i dag register över en mycket stor del av den svenska befolkningen. Uppgifter samlas in och lagras oavsett om de behövs med anledning av en aktuell kredit- prövning eller ej. Utredningen diskuterar om man inte, för att stärka integritetsskyddet, bör begränsa den nuvarande registreringsverksam- heten och exempelvis införa ett krav på samtycke från den enskilde för att han eller hon skall kunna registreras. Utredningen har emellertid kommit fram till att ett sådant system, liksom andra liknande inskränkningar i registreringen av uppgifter, skulle innebära så stora praktiska problem att de inte bör genomföras.

Kreditupplysningslagen innehåller för närvarande en rad be- stämmelser som begränsar möjligheterna att använda känsliga uppgifter i kreditupplysningssammanhang. Så t.ex. råder ett prin- cipiellt förbud mot att ta in uppgifter om brottslighet och om sjukdom, hälsotillstånd m.m. i kreditupplysningar. Utredningen föreslår att detta förbud behålls i stort sett oförändrat. Den nuvarande möjligheten för Datainspektionen att ge dispens från förbudet tas emellertid bort.

Enligt vad som har kommit fram under utredningsarbetet är det av stort intresse för olika kreditgivare att få reda på vad den som ansöker

om en kredit har för kreditengagemang. För närvarande utväxlas uppgifter om kreditengagemang enbart inom en sluten användarkrets, som består av banker och finansbolag. Förmedlingen av uppgifterna sker via UC. Andra kreditupplysningsföretag, t.ex. Soliditet, har inte tillgång till uppgifterna. Vidare gäller till följd av avtal som har ingåtts mellan bankerna och finansbolagen samt UC att information om kreditengagemang inte får spridas till företag utanför den slutna användarkretsen. Kreditgivare inom t.ex. handeln kan alltså inte få del av uppgifterna.

Det angivna systemet beträffande förmedling av uppgifter om kreditengagemang grundar sig på hänsyn till bank- och finans- bolagssekretessen. Utredningen har emellertid funnit att man utan att sekretesshänsynen alltför mycket äventyras - bör kunna låta en större krets av företag få del av informationen. För detta talar intresset av att få till stånd en effektiv kreditupplysningsverksamhet. Ett förfarande som innebär att UC men inte andra kreditupplysnings— företag får information om kreditengagemang torde också stå i strid mot den nya konkurrenslagen.

Utredningen föreslår att det i kreditupplysningslagen förs in en bestämmelse om att reglerna om banksekretess m.m. inte hindrar att uppgifter om lämnade krediter utväxlas inom en krets som utgörs av banker och andra kreditinstitut samt kreditupplysningsföretag. Det föreslås inte någon regel om skyldighet för kreditinstituten att lämna ut den berörda informationen. Utredningen förutsätter emellertid att alla kreditupplysningsföretag i fortsättningen skall behandlas lika och att alltså inte bara UC skall få del av uppgifter om kreditengagemang.

Utredningen anser att kreditinstituten liksom hittills bör kunna träffa avtal om begränsningar i kreditupplysningsföretagens rätt att utnyttja den erhållna informationen.

För närvarande gäller vissa inskränkningar i kreditupplysningsföre- tagens möjligheter att ta in uppgifter om betalningsförsummelser i kreditupplysningar om privatpersoner. Det skall i princip vara fråga om betalningsförsummelser som har slagits fast av domstol. I utred- ningsförslaget kvarstår dessa regler i stort sett oförändrade. Ut- redningen föreslår emellertid en kompletterande regel om att kredit- upplysningar om privatpersoner inte får innehålla uppgifter om kreditmissbruk i andra fall än då krediten har lämnats av en bank eller ett annat kreditinstitut och missbruket är gravt. Uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk föreslås på samma sätt som har föreslagits beträffande uppgifter om kreditengagemang - utan hinder av sekretess kunna utväxlas inom en krets som utgörs av banker och andra kreditinstitut samt kreditupplysningsföretag.

I linje med vad som för närvarande gäller enligt datalagen förordar utredningen att det i kreditupplysningslagen förs in en allmän bestämmelse om att uppgifter om fysiska personer skall gallras ut ur

kreditupplysningsregister, när uppgifterna inte längre behövs med hänsyn till ändamålet med registret. Den nuvarande regeln om att kreditupplysningar om privatpersoner inte får innehålla uppgifter om ekonomiska förhållanden m.m. som är äldre än tre år behålls oförändrad.

Utredningen föreslår att var och en, på samma sätt som i dag, skall ha rätt att mot skälig avgift få besked om de uppgifter som finns lagrade om honom hos ett kredimpplysningsföretag. Beskedet skall innehålla information om från vilken källa uppgifterna har hämtats. I enlighet med vad som nu föreskrivs i datalagen skall fysiska personer kunna få besked kostnadsfritt en gång per år.

När en kreditupplysning om en privatperson lämnas ut, skall, enligt kreditupplysningslagens nuvarande regler, den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt få ett skriftligt meddelande om de uppgifter, omdömen och råd som upplysningen innehåller om honom (kreditupplysningskopia). Den omfrågade skall också under- rättas om vem som har begärt upplysningen (beställaruppgift). En person som är näringsidkare eller på annat sätt knuten till ett företag har en motsvarande rätt att få besked om vilka faktiska uppgifter som har lämnats om honom. Han har däremot inte rätt att få veta vilka omdömen och råd som har lämnats och han har inte heller rätt att få någon beställaruppgift.

Under utredningsarbetet har framkommit att det ofta är en källa till irritation att näringsidkare omfrågas utan att de kan få veta vem beställaren är. En rätt för näringsidkare att erhålla beställaruppgift har, konstaterar utredningen, bl.a. den fördelen att de liksom privat- personer får möjlighet att rätta felaktiga och missvisande uppgifter direkt hos beställaren.

Mot bakgrund av det anförda förordar utredningen att näringsidkare och näringsanknutna fysiska personer skall få samma rätt till kredit— upplysningskopior och beställaruppgifter som privatpersoner. När det gäller juridiska personer föreslås inte några motsvarande regler.

För närvarande gäller som huvudregel att kreditupplysnings- verksamhet får bedrivas bara efter tillstånd av Datainspektionen. Utredningen föreslår att tillståndskravet behålls och att Datainspektio— nen skall stå kvar som tillståndsmyndighet. Banker och andra kreditinstitut skall dock kunna bedriva kreditupplysningsverksamhet utan tillstånd från Datainspektionen, om de enligt sitt grundläggande tillstånd har rätt att bedriva sådan verksamhet.

Datainspektionen föreslås också få huvudansvaret för tillsynen på kreditupplysningsområdet. Tillsynsansvaret beträffande banker och andra kreditinstitut skall dock även i fortsättningen att ligga hos Finansinspektionen då det gäller dessa instituts kreditupplysnings- verksamhet.

Datainspektionens beslut enligt kreditupplysningslagen överklagas för närvarande hos regeringen, medan Finansinspektionens belut överklagas till regeringen eller kammarrätten. Utredningen föreslår att överklagande av båda myndigheternas beslut enligt kreditupplys- ningslagen i fortsättningen skall ske hos länsrätten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

Summary

The Commission was set up to review the 1973 Credit Information Act (1973: 1173). One of its main tasks has been to investigate ways of achieving efficient credit information activities without excessive encroachment on personal privacy and secrecy. Another task has been to consider the extent to which developments in computer and information technology call for amendments to the Credit Information Act.

The Commission has also had the task of investigating ways in which Swedish law is to be harmonised with the rules of the European Union and, furthermore, the extent to which foreign agencies should be enabled to carry on credit information activities in Sweden.

This latter part of the remit forms the subject of the interim report (SOU l992:22) EES—anpassning av kreditupplysningslagen, in which the Commission recommended, among other things, abolishing the current disqualification of aliens and foreign companies from credit information activities in Sweden. Special provisions were proposed in the event of a credit institute from an EEA country other than Sweden having authorisation in its country of registration which included the right to engage in credit information activities. The credit institute would then be allowed to carry on such activities in Sweden as well, without special permission.

The proposals put forward by the Commission in its interim report have been made a basis of legislation. The entry into force of the new rules has been made partly dependent on when the EEA Agreement enters into force.

In the final report now presented, the Commission recommends a number of further amendments to the Credit Information Act, relating among other things to the scope of the Act, the particulars concerning private individuals which should be allowed to occur in credit in- formation contexts, and the right of insight into the activities of credit information enterprises. The Commission also puts forward proposals aimed at enhancing competition in the field of credit information.

There are today some thirty business agencies engaged in credit information activity in Sweden. The market is dominated by two agencies, viz Upplysningscentralen (UC), which is owned by the

banks, and Soliditet, which is a part of the international Dun & Bradstreet group.

Credit information activities are extensively based on automatic data processing, which means that the credit information companies have to comply, not only with the Credit Information Act but also with the Data Act. The Commission, however, fmds it desirable that the Credit Information Act should give as complete an indication as possible of the rules to be observed in the credit information sector, and it therefore recommends that the Credit Information Act be made to include certain provisions on data processing, corresponding to various provisions at present to be found in the Data Act.

The Credit Information Act at present includes rules concerning a "circle" (frikrets) in which credit information provided comes beyond the scope of the Act. This circle mainly includes banks and, moreo— ver, certain credit information agencies coming under the supervision of the Financial Supervisory Authority, which in practice means UC. Other credit information agencies, e.g. Soliditet, are excluded from the circle, as are the finance companies.

Interest in achieving good protection for personal privacy argues in favour of the Credit Information Act being given the widest possible application. If the franchise is retained, a large part of credit information activity will be beyond the range of the statutory safeguards. In recent years the franchise has come to include an increasing variety of credit institutes, and its range will expand still further if the finance companies - or in future, the credit market companies are included, as they wish to be.

The Commission recommends that the franchise system be abolished and that the Credit Information Act be made to apply to all undertakings engaging in credit information activities. Insofar as special rules are needed for banks and other credit institutes, this can be achieved within the framework of the Credit Information Act.

The biggest credit information agencies today keep registers of a very large proportion of Sweden's population. Data are collected and stored regardless of whether or not they are needed for a current credit assessment. The Commission discusses whether, as a means of strengthening the protection of privacy, existing registration activities should be restricted and, for example, registration of the individual be made conditional on his or her consent. The Commission has, however, come to the conclusion that a system of this kind, like other restrictions on the registration of data, would entail practical problems of prohibitive magnitude.

The existing Credit Information Act contains a number of pro- visions limiting the use of sensitive information in credit information contexts. For example, the inclusion of data concerning criminal behaviour and concerning illnesses, health status etc. in credit

information is basically prohibited. The Commission recommends that this prohibition be retained virtually unaltered. The present power of the Data Inspectorate to waive the prohibition should, however, be abolished.

It has become apparent in the course of the inquiry that various credit providers have a great interest in ascertaining the credit commitments of a person applying for credit. As things now stand, particulars concerning credit commitments are exchanged only within a limited circle of users consisting of banks and finance companies. These particulars are transmitted through UC. Other credit in- formation agencies, e.g. Soliditet, do not have access to them. Furthermore, under agreements between the banks, the finance companies and UC, credit commitment information may not be divulged to companies outside the closed circle of users. Thus they are not available, for example, to credit providers in retail trade.

This system for the transmission of particulars concerning credit commitments is based on considerations of bank and finance company secrecy. The Commission has found, however, that it should be possible, without unduly jeopardising secrecy, for & wider circle of undertakings to be allowed access to this information. Concern to bring about efficient credit information activities argues in favour of so doing. A procedure whereby UC but not other credit information agencies can obtain information on credit commitments would also appear to be at variance with the new Competition Act.

The Commission recommends that the Credit Information Act be made to include a provision to the effect that the rules of banking secrecy etc. do not preclude the exchange of particulars concerning credits advanced within a circle comprising banks and other credit institutes as well as credit information agencies. The Commission does not recommend a rule making it the duty of credit institutes to divulge the information concerned, but it does assume that in future all credit information agencies will be treated equally, so that access to particulars concerning credit commitments will not be reserved for UC.

In the Commission's opinion, the credit institutes should be able, as they are at present, to conclude agreements restricting the use which credit information agencies are entitled to make of the information obtained.

Certain restrictions apply at present to the ability of credit in- formation agencies to include particulars of payment defaults in their credit information concerning private persons, the principle being that only defaults affirmed by a court of law may be thus included. The Commission”s recommendations leave these rules essentially unalte- red, but the Commission recommends an additional rule to the effect that credit information concerning private persons may not include

particulars of credit abuse except in cases where the credit has been advanced by a bank or some other credit institute and the abuse is of a serious nature. It is recommended - just as has been proposed concerning particulars of credit commitments — that particulars concerning payment defaults and abuse of credit, confidentiality notwithstanding, be exchangeable within a circle consisting of banks, other credit institutes and credit information agencies.

In keeping with the existing provisions of the Data Act, the Commission recommends that the Credit Information Act be made to include a general provision whereby particulars concerning in- dividuals are to be deleted from the registers of credit information agencies when they are no longer needed for the purpose of the register. The present rule whereby credit information relating to private persons may not include particulars concerning financial circumstances etc. which are more than three years old is retained unaltered.

The Commission recommends that each individual, just as today, shall be entitled on payment of a reasonable charge to obtain a statement of the particulars concerning himself which are stored by a credit information company. The statement shall contain information concerning the source from which the particulars have been obtained. In keeping with existing provisions of the Data Act, individuals shall be entitled to one statement per year free of charge.

When credit information concerning a private person is divulged, the existing rules of the Credit Information Act lay down that the person to whom the information refers shall simultaneously and free of charge receive written notice of the particulars, ratings and recommendations which the information contains about him (a copy of credit information). The person about whom the inquiry is made shall also be told who has requested the information (client identifica— tion). A person who is a tradesman or otherwise connected with a business undertaking is correspondingly entitled to be told what particulars of fact have been supplied concerning him. On the other hand he is not entitled to know what ratings and recommendations have IDeen supplied, nor is he entitled to obtain client identification.

In the course of the inquiry it has emerged that being inquired about without being allowed to know the identity of the client is a frequent cause of annoyance among tradesmen. The Commission notes that if tradesmen were entitled to obtain client identification, this would for example have the advantage of enabling them, like private persons, to rectify incorrect or misleading particulars to the client direct.

The main rule at present is that credit information activities may only be carried on by permission of the Data Inspectorate. The Commission recommends that the stipulation of permission be

retained and that the Data Inspectorate remain the supervisory authority. Banks and other credit institutions, however, will be able to carry on credit information activities without permission from the Data Inspectorate if their basic permits entitle them to engage in such activities.

It is also recommended that the Data Inspectorate be made primarily responsible for supervision of the credit information sector. Supervisory responsibility with regard to banks and other credit institutions, however, shall continue to be vested in the Financial Supervisory Authority where the credit information activities of these institutions are concerned.

Decisions made by the Data Inspectorate pursuant to the Credit Information Act can at present be contested by appeal to the Govern— ment, whereas appeals against decisions by the Financial Supervisory Authority are filed with the Government or the administrative courts of appeal. The Commission recommends that decisions by both authorities under the Credit Information Act in future be contestable by appeal to county administrative courts.

It is proposed that the new rules enter into force on lst January 1995.

l .. , .. _l, . _.— . 1 -r . i . i:; | ' t.. » . r " r ' , . _ _ u . — ' " ....l ' 1 ' . . .. 'li' ”. * . ,. ' . ' L., 1 ' . ' . ' ' . 4 . . . =.! . , - _ . , |. . - J . , . .

rr! 'i _ ,. |. '

— ' | I, . .. ii ' '

. . . . . ,... . ,! . '. . .b ». ,. ( . ' i * . : C * .' . ., .

.. u . t'?!

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973zll73)

Härigenom föreskrivs i fråga om kreditupplysningslagen (1973: 1173) dels att 17 a & i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:1616) om ändring i kreditupplysningslagen skall betecknas 18 å och ha följande lydelse, dels att 1 och 3 %% i dess lydelse enligt lagen (1992:1616) om ändring i kreditupplysningslagen skall ha följande lydelse, dels att 2, 4-11, 13-20, 22 och 23 55 samt rubriken före 5 5 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5a och 18 a åå, av följande lydelse, dels att närmast före 6, 7, 8, 9, 10, 13, 14 och 23 55 skall införas nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser 1 &

Denna lag gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupp— lysningsverksamhet, om den är av större omfattning.

Lagen omfattar inte förmed- ling av kreditupplysningar inom en krets som utgörs av Sveriges riksbank och sådana kreditin- rättningar eller för kreditupp- lysningsverksamhet inrättade företag som står under Finans-

! lagen avses med kreditupp— lysning uppgift, omdöme eller råd som lämnas till ledning för mottagarens bedömning för egen del av annans kreditvär- dighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende.

inspektionens tillsyn och inte är kreditmarknadsbolag enligt lagen (1992:1610) om kredit- marknadsbolag.

Lagen gäller inte heller för- medling av kreditupplysningar mellan företag inom samma koncern.

I lagen avses med kreditupplysning: uppgift, om- döme eller råd som lämnas till ledning för bedömning av an- nans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekono- miskt hänseende, personupplysning:kreditupplys— ning om annan enskild person än den. som är näringsidkare eller annars har så väsentligt inflytande i viss näringsverk- samhet att uppgift om hans egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekono- miska ställning.

Tillstånd m.m

Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter till- stånd av datainspektionen.

Med näringsidkare avses i lagen även sådana fysiska personer som, utan att vara näringsidkare, har ett så vä- sentligt inflytande i en viss näringsverksamhet att uppgifter om deras egna förhållanden behövs för att belysa verksam- hetens ekonomiska ställning.

Lagen gäller inte när en myn- dighet lämnar ut uppgifter med stöd av lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen eller myndighet som regeringen har bestämt.

Lagen omfattar inte heller förmedling av uppgifter mellan företag inom samma koncern utom i sådana fall då det före- tag som lämnar uppgifterna har tillstånd enligt 3 & första styck- et att bedriva kreditupplys- ningssverksamhet.

Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter till— stånd av Datainspektionen. Till- stånd fär meddelas endast om verksamheten kan antas bli be— driven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.

Något tillstånd behövs dock inte för 1. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet med stöd av 1 kap. 5 % bankrörel— selagen (l987:617), om kredit- upplysningsverksamhetomfattas av det i hemlandet meddelade tillståndet att driva bankrörel- se, 2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet med stöd av 2 kap. 95 lagen (1992: 1610) om kreditmarknadsbolag, om kreditupplysningsverksamhet omfattas av det i hemlandet meddelade tillståndet att driva finansieringsverksamhet.

Tillstånd av Datainspektio— nen behövs dock inte för föl— jande kreditinstitut, under förutsättning att kreditupplys— ningsverksamhet omfattas av institutets grundläggande till- stånd, nämligen ] . en bank med svensk oktroj, 2. ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 4 & bankrörelselagen (198761 7),

3. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet i Sveri- ge enligt 1 kap. 5 % bankrörel- selagen,

4. ett kreditmarknadsbolag,

5. ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva finansieringsverksamhet i Sveri— ge enligt 2 kap. 8å lagen (1992:1610) om kreditmark- nadsbolag eller

6. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sveri- ge enligt 2 kap. 9 & lagen om kreditmarknadsbolag.

Tillstånd behövs ej för kreditupplysningsverksamhet, iden mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Tillstånd att bedriva kreditupp- lysningsverksamhet får med- delas endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt.

Tillstånd får förenas med föreskrift om hur verksamheten

45

Datainspektionen får förena tillstånd enligt 3 & första styck—

skall bedrivas och om skyl- dighet att anmäla ändring av förhållanden som har haft betydelse för tillståndet.

Verksamhetens bedrivande m. m.

Kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas så att den ej leder till otillbörligt intrång i personlig integritet genom in- nehållet i de upplysningar som förmedlas eller på annat sätt eller till att oriktiga eller miss— visande uppgifter lagras eller lämnas ut.

55

et med villkor för hur verksam— heten skall bedrivas och om skyldighet att anmäla ändring av förhållanden som har haft betydelse för tillståndet. Finansinspektionen får med- dela villkor för hur banker och andra kreditinstitut som avses i 3 & andra stycket skall bedriva kreditupplysningsverksamhet.

Allmänt om kreditupplysnings- verksamhet

Kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas så att den inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet eller till att oriktiga eller missvisande upp— gifter lagras eller lämnas ut.

Automatisk databehandling får användas i verksamheten. Vidare får registrering av personnummer ske.

Den som har rätt att be- driva kreditupplysningsverk- samhet är ansvarig för data- behandlingen och skall vidta lämpliga tekniska och organisa- toriska säkerhetsåtgärder för att hindra att behandlingen sker på ett otillåtet sätt och att uppgifterna utsätts för otillåten insyn.

I fråga om fysiska personer gäller att uppgifter, omdömen och råd får samlas in, lagras

Uppgift om någons politiska eller religiösa uppfattning, ras eller hudfärg får icke insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet. Uppgift om att någon miss- tänks eller har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller har varit föremål för åtgärd enligt socialtjänstlagen

65

och lämnas ut i kreditupplys- ningsverksamhet endast om det är påkallat av kreditupplys- ningsändamål och med de begränsningar i övrigt som följer av denna lag eller av villkor som har meddelats med stöd av lagen.

Sää

Vad som gäller om sekretess i bankers och andra kreditinsti- tuts verksamhet hindrar inte att upgifter om lämnade krediter och om betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av sådana banker och andra kreditinstitut samt kreditupplysningsföretag som avses i 3 &.

Ifråga om användningen av uppgifter om betalningsförsum- melser och kreditmissbruk finns ytterligare bestämmelseri 7 5.

Vissa känsliga uppgifter

(1980:620), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (l988z870) om vård av missbrukare i vissa fall, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991 :l 129) om rättspsykiatrisk vård, lagen (1967:940) angåen- de omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, 11—14 åå polislagen (1984z387), lagen (19761511) om omhänderta- gande av berusade personer m.m. eller utlänningslagen (l989z529) får ej utan med— givande av datainspektionen in— samlas, lagras eller vidarebe- fordras i kreditupplysnings- verksamhet. Detsamma gäller uppgift om sjukdom, hälsotill- stånd eller liknande.

Medgivande som avses i andra stycket får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.

Vad som anges i andra stycket utgör ej hinder för att uppgift om näringsförbud insamlas, lagras eller vidare— befordras i kreditupplysnings— verksamhet.

Personupplysning får ej inne- hålla uppgift om annan betal- ningsförsummelse än sådan som fastslagits genom domstols eller annan myndighets avgör-

75

tjänat straff eller undergått annan påföljd för brott eller har varit föremål för åtgärd enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, lagen (19671940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings- störda, 11-14 åå polislagen (19841387), lagen (1976:511) om omhändertagande av be- rusade personer m.m. eller utlänningslagen (19891529).

Vad som anges i första stycket utgör ej hinder för att uppgift om betalningsförsum- melse, kreditmissbruk eller näringsförbud samlas in, lagras eller lämnas ut i kreditupplys- ningsverksamhet.

Uppgifter om betalningsförsum- melse m.m.

Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsid— kare får inte innehålla uppgift om andra betalningsförsummel— ser än sådana som

ande eller åtgärd eller som lett till betalningsinställelse, kon- kursansökan eller ackord.

Regeringen eller, efter rege— ringens bestämmande, datain- spektionen får föreskriva un- dantag från bestämmelserna i första stycket, om det finns särskilda skäl.

Uppgift som enligt det sagda ej får lämnas ut får icke heller lagras.

Personupplysning får ej inne— hålla uppgift om omständighet eller förhållande som är av be— tydelse för bedömningen av nå- gons vederhäftighet i ekono- miskt hänseende, om tre år förflutit från utgången av det år då omständigheten inträffade eller förhållandet upphörde.

85

]. har fastslagits genom dom— stols eller annan myndighets avgörande eller åtgärd eller

2. har lett till betalningsin- ställelse, konkursansökan eller ackord.

En kreditupplysning som avses i första stycket får inte heller innehålla uppgift om kreditmissbruk, utom då kredi- ten har lämnats av en bank eller ett annat kreditinstitut och missbruket är gravt. Finans- inspektionen får meddela när- mare föreskrifter om i vilka fall ett sådant missbruk är att anse som gravt.

Datainspektionen eller, såvitt gäller banker och andra kredit- institut, Finansinspektionen får föreskriva undantag från be- stämmelserna i första och andra styckena, om det finns särskilda skäl.

Uppgift som enligt det sagda ej får lämnas ut får inte heller lagras i register som används i kreditupplysningsverksamhet.

Äldre uppgifter

Uppgifter om fysiska perso— ner i register som används i kreditupplysningsverksamhet skall gallras ut ur registret när de inte längre behövs med hän- syn till ändamålet med regi- stret.

Kreditupplysningar om fysis— ka personer som inte är nä—

Uppgift som enligt det sagda ej får lämnas ut skall efter den angivna tiden gallras ut ur register som används i kredit— upplysningsverksamhet. Gall- ringen skall göras så snart det kan ske och i vart fall innan upplysning lämnas om den som uppgiften avser.

Personupplysning får ej lämnas ut, om det finns anledning anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av liknande anledning har behov av upplysningen. Vad nu sagts gäller ej offentliggörande av personupplysning på sådant sätt som avses i tryckfrihetsför- ordningen och yttrandefrihets— grundlagen.

ringsidkare får inte innehålla uppgift om omständighet eller förhållande som är av betydelse för bedömningen av personens vederhäftighet i ekonomiskt hänseende, om tre år förflutit från utgången av det år då om— ständigheten inträffade eller förhållandet upphörde. Uppgift som inte får lämnas ut skall efter den angivna tiden gallras ut ur register som används i kreditupplysningsverksamhet. Gallringen skall göras så snart det kan ske och i vart fall innan upplysning lämnas om den som uppgiften avser.

Utlämnande av kreditupplys— ningar

Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är närings- idkare får inte lämnas ut, om det finns anledning anta att upplysningen kommer att an- vändas av någon annan än den som på grund av ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av liknande anledning har behov av upplysningen. Vad som nu sagts gäller inte offentliggöran- de av kreditupplysning på sådant sätt som avses i tryckfri- hetsförordningen och yttrande- frihetsgrundlagen.

Var och en har rätt att mot skälig avgift hos den som be- driver kreditupplysningsverk- samhet få skriftligt besked om huruvida det i verksamheten finns uppgifter lagrade om honom och, om det finns såda- na uppgifter, vad de har för innehåll.

När personupplysning lämnas, skall den som avses med upp- lysningen samtidigt och kost- nadsfritt tillställas ett skriftligt meddelande om de uppgifter, omdömen och råd som upplys- ningen innehåller rörande honom och om vem som har begärt upplysningen.

När annan kreditupplysning rörande enskild person lämnas, skall den som avses med upp- lysningen samtidigt och kost- nadsfritt tillställas ett skriftligt

10å

llå

Insyn och rättelse

Var och en har rätt att mot skälig avgift hos den som be— driver kreditupplysningsverk— samhet få skriftligt besked om huruvida det i verksamheten finns uppgifter lagrade om honom och, om det finns såda- na uppgifter, varifrån de in— hämtats och vad de har för innehåll. En fysisk person har rätt till kostnadsfritt besked en gång om året.

Begäran från en fysisk per— son om besked enligt första stycket skall framställas skrift- ligen och vara egenhändigt undertecknad.

Besked enligt första stycket skall lämnas senast en månad efter det att begäran har gjorts.

När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, skall den som avses med upplys— ningen samtidigt och kostnads— fritt tillställas ett skriftligt med— delande om de uppgifter, om- dömen och råd som upplys- ningen innehåller rörande honom och om vem som har begärt upplysningen.

30 SOU1993:110 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse meddelande om de uppgifter som upplysningen innehåller rörande honom. Första och andra styckena Första stycket gäller inte kre— gäller ej kreditupplysning som ditupplysning som lämnas ge- lämnas genom offentliggörande nom offentliggörande i tryckt i tryckt skrift eller annan skrift skrift eller annan skrift som som avses i 1 kap. 5 å tryck- avses i 1 kap. 5 å tryckfrihets- frihetsförordningen. förordningen eller sådant of-

fentliggörande som avses i 1 kap. ] å yttrandefrihetsgrund— lagen.

12å

Förekommer anledning till misstanke att en uppgift i kreditupplysning som lämnats under den senaste tolvmånadersperioden eller i register som används i kreditupplysningsverksamhet är oriktig eller miss- visande, skall den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet.

Visar sig uppgiften vara oriktig eller missvisande, skall den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller uteslutas ur registret. Har uppgiften tagits in i en kreditupplysning som lämnats på annat sätt än som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefri- hetsgrundlagen, skall rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Har uppgiften under den senaste tolvmånaderspe- rioden lämnats i periodisk skrift eller i en kreditupplysningsverk- samhet som bedrivs genom återkommande offentliggöranden enligt yttrandefrihetsgrundlagen, skall rättelse eller komplettering så snart det kan ske införas i ett följande nummer av skriften eller motsvaran- de form av offentliggörande enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Vad som sägs i detta stycke gäller dock icke, om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse för bedömningen av vederbörandes vederhäftighet i ekonomiskt hänseende.

Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter fram- ställning från den som uppgiften avser, skall denne kostnadsfritt underrättas om huruvida sådan åtgärd vidtagits.

Register som används i kredit— upplysningsverksamhet får överlåtas eller upplåtas till annan endast efter medgivande av Datainspektionen.

Den som upphör att bedriva kreditupplysningsverksamhet eller som avser att flytta sådan verksamhet till ett annat land eller att kassera ett register som används i sådan verksamhet skall anmäla detta till datain- spektionen. Inspektionen före- skriver i sådana fall hur det skall förfaras med register som berörs av åtgärden.

Den som är eller har varit verksam i kreditupplysnings- verksamhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd därav fått veta om enskil— das personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärs- hemligheter.

Överlåtelse och upplåtelse av register

13å

Register som används i kredit- upplysningsverksamhet får överlåtas eller upplåtas till annan endast efter medgivande av Datainspektionen eller, såvitt gäller kreditupplysnings— register som förs av banker och andra kreditinstitut, Finansin- spektionen.

Den som upphör att bedriva kreditupplysningsverksamhet eller som avser att flytta sådan verksamhet till ett annat land eller att kassera ett register som används i sådan verksamhet skall anmäla detta till Datain- spektionen eller, såvitt gäller banker och andra kreditinstitut, Finansinspektionen. Datain- spektionen eller Finansinspek- tionen meddelar i sådana fall villkor för hur det skall förfaras med register som berörs av åt— gärden.

Tystnadsplikt 14 å

Den som är eller har varit verksam i kreditupplysnings- verksamhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd därav fått veta om enskil- das personliga eller ekonomiska förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter.

Tillsyn m.m.

Datainspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag.

15å

Tillsynen över att lagen efter— levs utövas av Datainspektionen såvitt gäller företag som avses i 3 å första stycket och av F [nansinspektionen såvitt gäller företag som avses i 3 å andra

stycket.

Tillsynen skall utövas så, att den icke vållar större kostnad eller olägenhet än som är nödvändig.

Datainspektionen har rätt att företa inspektion hos den som bedriverkreditupplysningsverk- samhet och att ta del av samt- liga handlingar som rör verk- samheten.

Den som bedriver kreditupp— lysningsverksamhet skall lämna datainspektionen de upplys- ningar om verksamheten som inspektionen begär för sin tillsyn.

16å

Datainspektionen och Fi- nansinspektionen skall samråda i tillsynsfrågor.

Datainspektionen har rätt att företa inspektion hos den som har tillstånd enligt 3 å första stycket att bedriva kreditupplys- ningsverksamhet och att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten.

Den som har sådant tillstånd skall lämna Datainspektionen de upplysningar om verksam- heten som inspektionen begär för sin tillsyn.

Ifråga om banker och andra kreditinstitut finns bestämmel- ser om undersökning och skyl- dighet att lämna upplysningar i 7 kap. I å bankrörelselagen (1987-617) och 5 kap. ] å lagen (1992:1610) om kredit- marknadsbolag.

Bedrivs kreditupplysningsverksamhet genom offentliggörande av kreditupplysning på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skall den som bedriver verksamheten

inom en vecka efter offentliggörandet se till att Datainspektionen kostnadsfritt får del av det som offentliggjorts.

Om den som fått tillstånd att bedriva kreditupplysningsverk— samhet åsidosätter bestämmelse i denna lag eller en föreskrift som meddelats med stöd av lagen, får datainspektionen i mån av behov ändra föreskrift som tidigare meddelats eller meddela ny föreskrift. Om inte rättelse kan åstadkommas på något annat sätt, får datainspek- tionen återkalla tillståndet. Det- samma gäller, om förutsätt- ningarna för tillståndet i övrigt inte längre föreligger.

I7aå

17å

Om den som fått tillstånd enligt 3 å första stycket att bedriva kreditupplysningsverksamhet åsidosätter någon bestämmelse i denna lag eller ett villkor som har meddelats med stöd av lagen, får Datainspektionen i mån av behov ändra ett villkor som tidigare har meddelats eller meddela ett nytt villkor. Om inte rättelse kan åstadkom- mas på något annat sätt, får Datainspektionen återkalla till- ståndet. Detsamma gäller, om förutsättningarna för tillståndet i övrigt inte längre föreligger.

I8å

Om en bank eller ett annat kre— ditinstitut åsidosätter bestäm— melserna [ denna lag eller villkor som har meddelats med stöd av lagen, får Finansin- spektionen i mån av behov ändra ett villkor som tidigare har meddelats eller meddela ett nytt villkor.

Om rättelse inte kan åstad- kommas på något annat sätt, får Finansinspektionen, såvitt gäller sådana banker och andra kreditinstitut som avses i 3 å andra stycket 1, 2, 4 eller 5 förbjuda kreditinstitutet att be—

Om ett företag som avses i 3 å andra stycket överträder denna lag eller föreskrift som meddelats med stöd av lagen får Datainspektionen förelägga företaget att vidta rättelse.

Om företaget inte följer före- läggandet, skall Datainspektio- nen underrätta behörig myndig- het i institutets hemland.

Om rättelse ändå inte sker, får Datainspektionen förbjuda institutet att göra nya åtaganden här i landet. Innan förbud med- delas skall inspektionen under- rätta behörig myndighet i in- stitutets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregående under- rättelse till hemlandsmyndig- heten. Denna skall underrättas så snart det kan ske.

driva kreditupplysningsverksam- het.

Om en bank eller ett annat kreditinstitut som avses i 3å andra stycket 3 eller 6 inte vidtar rättelse, skall Finansin- spektionen underrätta behörig myndighet i institutets hem- land. Om rättelse ändå inte sker, får Finansinspektionen förbjuda institutet att göra nya åtaganden här i landet. Innan förbud meddelas skall inspek- tionen underrätta behörig myn— dighet i institutets hemland. I brådskande fall får inspektionen meddela förbud utan föregåen— de underrättelse till hemlands- myndigheten. Denna skall un- derrättas så snart det kan ske.

18aå

Regeringen får föreskriva om skyldighet för den som bedriver kreditupplysningsverksamhet enligt 3 å första stycket att betala avgift för Datainspektio- nens tillsynsverksamhet enligt denna lag.

Avgift påförs av Datainspek- tionen.

Straff och skadestånd m.m.

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåt- ligen eller av oaktsamhet

1. bedriver kreditupplysnings- verksamhet utan föreskri vet till- stånd,

2. bryter mot 6-9 å, 13 åförsta stycket eller andra stycket första meningen eller 16 å tredje stycket,

3. bryter mot föreskrift som meddelats enligt 4 å andra stycket, 13 å andra stycket andra meningen eller 17 å, eller

4. lämnar osann uppgift i såda— na fall som avses i 10 å eller 16å andra stycket eller i ett meddelande enligt 11 å.

Till böter döms den som ge- nom oriktiga uppgifter uppsåt- ligen föranleder att någon som bedriver kreditupplysningsverk— samhet, i annat fall än som aves i 9 å andra meningen, lämnar ut en personupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 å. Till samma straff döms den som genom att ut— nyttja uppgifter hos någon som bedriver kreditupplysningsverk- samhet uppsåtligen bereder sig tillgång till en personupplys- ning utan att ha grund till detta enligt 9 å. I ringa fall döms dock inte till ansvar.

19å

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåt- ligen eller av oaktsamhet

1. bedriver kreditupplysnings- verksamhet utan att ha rätt till det enligt 3 å,

2. bryter mot 6—9 å, 13 åförsta stycket eller andra stycket första meningen eller 16 å fjärde stycket,

3. bryter mot ett villkor som meddelats enligt 4 å, 13 å andra stycket andra meningen 17 å eller 18 å första stycket, eller

4. lämnar osann uppgift i såda- na fall som avses i 10 å första stycket eller 16 å andra stycket eller i ett meddelande enligt 11 å.

Till böter döms den som ge- nom oriktiga uppgifter uppsåt- ligen föranleder att någon som bedriver kreditupplysningsverk— samhet, i annat fall än som aves i 9 å andra meningen, lämnar ut en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 å. Till samma straff döms den som genom att ut- nyttja uppgifter hos någon som bedriver kreditupplysningsverk- samhet uppsåtligen bereder sig tillgång till en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 å. I ringa fall döms dock inte till ansvar.

Den som har överträtt ett vitesföreläggande som har med-

Har kreditupplysningsverksam- het bedrivits utan föreskrivet tillstånd, skall register som an— vänts i verksamheten förklaras förverkat, om det ej är upp- enbart obilligt. Detsamma gäller, om register överlåtits eller upplåtits i strid med 13 å första stycket eller om före- skrift som meddelats enligt 13 å andra stycket andra meningen ej följts.

20å

21å

delats enligt 22 å får inte dö— mas till straff för en handling som omfattas av förbudet.

Har kreditupplysningsverksam— het bedrivits utan föreskrivet tillstånd, skall register som an- vänts i verksamheten förklaras förverkat, om det ej är upp- enbart obilligt. Detsamma gäller, om register överlåtits eller upplåtits i strid med 13 å första stycket eller om villkor som meddelats enligt 13 å andra stycket andra meningen ej följts.

Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet skall ersätta skada som till följd av verksamheten tillfogas någon genom otillbörligt intrång i hans personliga integritet eller genom att oriktig uppgift lämnas om honom, om icke den som bedriver verksamheten kan visa att tillbörlig omsorg och varsamhet iakttagits. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått tages hänsyn även till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Om den som bedriver kredit— upplysningsverksamhet inte fullgör vad som åligger honom enligt 10, 11 eller 12 å, får da- tainspektionen förelägga vite. Detsamma gäller, om den som bedriver sådan verksamhet un— derlåter att lämna tillgång till handling eller att lämna upp-

22å

lysning i fall som avses i 16 å

första eller andra stycket.

Talan mot datainspektionens beslut föres hos regeringen genom besvär. Justitiekanslern får föra talan för att tillvara- taga allmänna intressen.

23å

stånd förelägga den som be— driver verksamheten vite.

Överklagande

Datainspektionens och Finans— inspektionens beslut enligt denna lag får överklagas till länsrätten. Justitiekanslern får föra talan för att ta tillvara allmänna intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Föreskrifter som har meddelats av Datainspektionen med stöd av äldre bestämmelser gäller, om inte annat beslutas av inspektionen, även efter ikraftträdandet, dock längst till utgången av juni 1995.

Direktiven

Regeringen beslutade den 27 juni 1991 att tillkalla en särskild utredare för att se över kreditupplysningslagen.

Huvuduppgifterna för utredningen är enligt direktiven att undersöka - hur intresset av en effektiv kreditupplysningsverksamhet kan

främjas utan att hänsynen till personlig integritet och sekretess träds för när, - hur den svenska lagstiftningen skall anpassas till EG regler och därutöver i vilken utsträckning utländska företag bör ges möjlighet att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige samt - i vad mån utveckligen i fråga om data- och informationsteknik påkallar ändringar i kreditupplysningslagen. Regeringen beslutade den 15 april 1993 om tilläggsdirektiv för ut- redningen. Enligt dessa skall utredningen överväga om kreditupplys- ningslagen bör ändras så att också näringsidkare m.fl. ges rätt till s.k. beställaruppgift, dvs. uppgift till den omfrågade om vem som har begärt en kreditupplysning.

Direktiven bifogas betänkandet som bilaga 1 .

Utredningsarbetet

Utredningen påbörjade sitt arbete i december 1991. Den första etappen inriktades på att åstadkomma en anpassning av den svenska kreditupplysningslagens regler till EES—avtalet. Resultatet av arbetet redovisades i mars 1992 i delbetänkandet (SOU 1992:22) EES anpass- ning av kreditupplysningslagen. Förslaget har lett till lagstiftning (SFS 1992:1110, jfr även SFS 1992:1616).

Utredningsmannen och andra företrädare för utredningen besökte i februari 1992 Köpenhamn och sammanträffade med företrädare för Registertilsynet och Finanstilsynet. Vid besöket fick utredningen information om dansk kreditupplysningsverksamhet och synpunkter på dansk EG-anpassning av reglerna för denna verksamhet.

I en andra etapp av utredningsarbetet har utredningen fortsatt översynen av bestämmelserna i kreditupplysningslagen.

Utredningsmannen och andra företrädare för utredningen har företagit studiebesök på kreditupplysningsföretagen UC och Soliditet. Fortlöpande diskussioner har ägt rum med företrädare för dessa kreditupplysningsföretag. Utredningen har härvid informerat sig bl.a. om företagens uppfattning om behovet av ändringar i kreditupplys- ningslagen.

Företrädare för såväl grossist- som detaljhandelsföretag har deltagit i överläggningar med utredningen. Vidare har en hearing hållits med representanter för banker och för Sveriges Bankkunders Riksorganisa— tion. Vid dessa sammankomster har det bl.a. diskuterats vilka uppgifter som är av särskilt intresse i samband med kreditbedömning och vilka sekretesshänsyn som gör sig gällande.

Utredningsmannen och andra företrädare för utredningen företog i september 1992 en studieresa till Bryssel och sammanträffade där med företrädare för olika EG-direktorat, bl.a. för DG XV som sysslar med utarbetandet av EG-direktivet om skydd för enskilda vid behandlingen av personuppgifter. Ett besök företogs också på den belgiska nationalbanken, där en företrädare för banken redogjorde för bankens kreditupplysningsverksamhet.

I maj 1993 företog utredningsmannen och andra företrädare för utredningen en studieresa till London och Wiesbaden. I London sammanträffade utredningen med företrädare för kreditupplysnings- företagen Dun & Bradstreet och Equifax och fick information om hur kreditupplysningsverksamhet bedrivs i England beträffande företag

respektive privatpersoner. I Wiesbaden besökte utredningen Bundes- Schufa och fick bl.a. ta del av hur Schufa-företagens system att utväxla kreditinformation inom slutna användargrupper fungerar.

Sekreteraren har vid ett flertal tillfällen besökt Datainspektionen och inhämtat information om inspektionens verksamhet. Sekreteraren har också i samband med att företrädare för det norska Datatilsynet besökte inspektionen fått information om kreditupplysningsverksam- heten i Norge.

1. Gällande rätt

1.1. Kreditupplysningslagen (1973: 1173)

Vid kreditupplysningslagens tillkomst angavs att lagen i första hand syftade till att undanröja riskerna för att kreditupplysning skulle medföra otillbörligt intrång i de kreditsökandes personliga integritet. Samtidigt var lagen avsedd att bidra till en effektivt fungerande kreditupplysningsverksamhet.

Enligt 1 å gäller lagen i första hand sådan kreditupplysnings- verksamhet som innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksam- het. Även annan kreditupplysningsverksamhet omfattas av lagen, under förutsättning att verksamheten är av större omfattning.

Med kreditupplysning avses enligt lagens definition i 2 å uppgift, omdöme eller råd, som lämnas till ledning för bedömning av annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende.

Från lagens tillämpningsområde är enligt 1 å andra och tredje styckena viss kreditupplysningsverksamhet undantagen. Så är fallet vad gäller förmedling av kreditupplysningar mellan företag inom samma koncern samt inom den s.k. frikretsen. Denna krets utgörs enligt nu gällande lagtext av Sveriges Riksbank, Sveriges investe- ringsbank AB och sådana kreditinrättningar eller för kreditupplys- ningsverksamhet inrättade företag som står under Bankinspektionens tillsyn och som inte är finansbolag.

Sveriges investeringsbank finns inte längre (jfr SOU 1992:22 s. 55). Genom lagen (1991:936) med anledning av Finansinspektionens inrättande har förskrivits att bestämmelser i lag eller annan författning om Bankinspektionen skall avse Finansinspektionen. Riksdagen har med hänsyn härtill beslutat att Sveriges investeringsbank AB skall utgå ur uppräkningen och att ordet Bankinspektionen skall utbytas mot Finansinspektionen (SFS 1992:1616). Denna ändring kommer att träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen har också beslutat att ändra paragrafens lydelse så att kreditmarknadsbolag enligt lagen (1992:1610) om kreditmark- nadsbolag skall undantas från frikretsen i stället för finansbolagen (SFS 1992:1616). Som närmare kommer att utvecklas i avsnitt 7.2 skall kreditmarknadsbolagen ersätta de nuvarande finansbolagen och

kreditaktiebolagen som företagsform. Såväl lagen om kreditmark— nadsbolag som denna ändring träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Under kreditupplysningslagens tillämpningsområde faller i första hand den affärsmässigt organiserade kreditupplysningsservice som bedrivs av kreditupplysningsföretag i egentlig bemärkelse. Vidare omfattas sådan kreditupplysning som banker och andra kreditinstitut under Finansinspektionens tillsyn lämnar till mottagare utanför den ovan nämnda frikretsen. Lagen gäller också kreditupplysningsservice som lämnas av t.ex. branschföreningar och liknande företagarorgani- sationer, oavsett om denna sker mot betalning eller ej.

Som exempel på sådan i enstaka fall lämnad kreditupplysning som normalt faller utanför lagens tillämpningsområde kan nämnas den kreditupplysningsservice som förekommer hos advokat- och revisions- byråer.

Den kreditupplysningsverksamhet som omfattas av lagen får enligt 3 å bedrivas endast efter tillstånd från Datainspektionen. Sådant tillstånd får meddelas om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt (4 å första stycket).

Datainspektionen har möjlighet att förena tillstånd med föreskrift om verksamhetens bedrivande och anmälningsskyldighet beträffande ändrade förhållanden av betydelse för tillståndet (4 å andra stycket).

För verksamhet som bedrivs genom offentliggörande av kreditupp- lysningar på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen krävs inte Datainspektionens tillstånd (3 å andra stycket). Hit hör publicering av kreditupplysningar i tidskrifter men också offentliggörande av kreditupplysning i radio eller jämställ— da medier.

I samband med de ovan nämnda ändringarna av 1 å har riksdagen också beslutat att i 3 å inta ett nytt andra stycke med innehåll att banker och andra kreditinstitut från EES-länderna skall ha rätt att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige med stöd av sin hemlandsauktorisation (SFS 1992: 1616; se avsnitt 7.2). Datainspektio- nens tillstånd skall alltså inte krävas för versamheten. Även denna ändring kommer att träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Regler för hur kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas finns i 5 - 14 åå. Detta avsnitt inleds med den grundläggande bestämmelsen att kreditupplysningsverksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att den inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet genom innehållet ide uppgifter som förmedlas eller på annat sätt eller till att oriktiga eller missvisande uppgifter lagras eller lämnas ut. Personliga uppgifter av särskilt ömtålig natur får i princip inte insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet. Vissa typer av sådan ömtålig information kan dock undantagsvis få förekomma i kreditupplysningssammanhang. Datainspektionen kan, då synnerliga

skäl föreligger, medge att uppgifter om brott, sjukdom, hälsotillstånd och liknande insamlas, lagras eller vidarebefordras i sådan verksamhet (6 å).

Lagen skiljer enligt 2 å mellan begreppen kreditupplysning och personupplysning. Med kreditupplysning avses, som tidigare nämnts, uppgift, omdöme eller råd som lämnas till ledning för bedömning av annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Sådan upplysning kan avse såväl fysisk som juridisk person. Med personupplysning avses kreditupplysning om enskilda personer som varken är näringsidkare eller annars har så väsentligt in- flytande i viss näringsverksamhet att uppgift om deras förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska ställning. En kredit- upplysning om näringsidkare eller näringsanknutna brukar benämnas företagsupplysning och kan avse även juridiska personer. Termen förekommer inte i lagen.

Om personupplysningar finns särskilda bestämmelser i olika av- seenden. Personupplysningar får i princip inte innehålla uppgift om andra betalningsförsummelser än sådana som fastslagits av domstol eller annan myndighet eller som lett till betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord (7 å). Då särskilda skäl föreligger får regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Datainspektionen medge undantag från denna regel.

Uppgifter om betalningsförsummelser måste gallras efter viss tid. Personupplysningar får nämligen inte grundas på omständigheter eller förhållanden av betydelse för bedömningen av personens vederhäftig- het i ekonomiskt hänseende, om tre år förflutit från utgången av det år då omständigheten inträffade eller förhållandet upphörde (8 å). Personupplysningar får lämnas ut endast då det på grund av ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller i samband med andra ekonomiska riskbedömningar finns behov av upplysningen (9 å). Då en person- upplysning lämnas, skall den omfrågade kostnadsfritt få ett skriftligt meddelande om innehållet i den upplysning som lämnats om honom, s.k. personupplysningskopia. Den omfrågade skall också få veta vem som har begärt upplysningen (11 å första stycket).

En enskild person som är näringsidkare eller näringsanknuten har en motsvarande rätt att kostnadsfritt erhålla ett meddelande om vilka faktiska uppgifter som lämnats om honom. Han har däremot inte rätt att få veta rådets eller omdömets innehåll eller vem som begärt uppgifterna (11 å andra stycket).

Lagen innehåller också regler om rättelse då oriktiga eller miss— visande uppgifter lämnats i kreditupplysningsverksamhet (12 å) och om tystnadsplikt för den som är eller har varit verksam i kreditupp- lysningsverksamhet (14 å).

Datainspektionen utövar enligt 15 å tillsyn över den kreditupplys- ningsverksamhet som omfattas av lagen. Detta kan ske genom

inspektion eller på annat sätt. Den som bedriver kreditupplysnings— verksamhet är skyldig att lämna Datainspektionen de uppgifter om verksamheten som inspektionen begär för sin tillsyn (16å andra stycket).

Då kreditupplysning bedrivs genom sådant offentliggörande som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skall den som bedriver verksamheten inom en vecka se till att Datainspek- tionen kostnadsfritt får del av det som offentliggjorts (16 å tredje stycket).

Om den som har Datainspektionens tillstånd att bedriva kreditupp— lysningsverksamhet åsidosätter någon bestämmelse i lagen eller i meddelat tillstånd, får inspektionen ändra tidigare meddelade föreskrifter eller meddela en ny föreskrift. Kan rättelse inte åstadkom— mas på annat sätt, får Datainspektionen återkalla tillståndet (17 å).

Beträffande bankföretag och andra kreditinstitut från EES-länderna, som bedriver kreditupplysningsverksamhet i Sverige med stöd av sin hemlandsauktorisation gäller att huvudansvaret för tillsynen av deras verksamhet här i landet ligger på behörig myndighet i hemlandet. Riksdagen har dock beslutat att Datainspektionen skall ha viss möjligheter att ingripa mot dessa företag (SFS 1992:1616; jfr avsnitt 7.2). Bestämmelser härom har intagits i en ny 17 a å. Med stöd av paragrafen får Datainspektionen förelägga ett sådant företag att vidta rättelse om företaget har överträtt kreditupplysningslagen eller meddelade föreskrifter. Om företaget inte följer föreläggandet, skall Datainspektionen underrätta behörig myndighet i företagets hemland. Sker rättelse trots detta inte, får Datainspektionen förbjuda företaget att göra nya åtaganden här i landet. Paragrafen träder ikraft den dag regeringen bestämmer.

Underlåter ett kreditupplysningsföretag att ge en omfrågad person information i samband med kreditupplysning eller underlåter företaget att rätta oriktiga eller missvisande uppgifter, kan Datainspektionen förelägga företaget vid vite att fullgöra sitt åliggande. Vitesföreläg- gande kan också användas av Datainspektionen i syfte att få tillgång till handlingar eller uppgifter i samband med tillsynsverksamheten (22 5).

Lagen innehåller även regler om straff (19 å) och skadestånd (21 år).

Enligt lagens avslutande paragraf får Datainspektionens beslut överklagas hos regeringen.

1.2. Datalagen (19731289)

Då uppgifter om enskilda personer i kreditupplysningsverksamhet hanteras med hjälp av ADB (administrativ databehandling) gäller

datalagens regler. Datalagen gäller däremot inte för registrering som sker manuellt. Lagen gäller inte heller för registrering avseende juridiska personer, oavsett om dessa register förs med hjälp av ADB eller ej.

Datalagens bestämmelser avser personregister. Med termen avses enligt 1 å register m.m. som förs med hjälp av ADB och som innehåller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. Personuppgift definieras i sin tur som upplysning som avser enskild person.

Personregister får enligt 2 å inrättas och föras endast av den som har anmält sig till Datainspektionen och fått bevis om detta (licens). För vissa typer av register, som bedöms innebära särskilda risker för otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet, krävs utöver licens även ett särskilt tillstånd från Datainspektionen. Så är fallet om de registrerade inte har någon naturlig anknytning till den som för registret och vid s.k. samkörning av register. Detsamma gäller då registret innehåller omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade eller känsliga uppgifter om t.ex. brott, hälsotillstånd eller religiös tillhörighet.

Den som i kreditupplysningsverksamhet med hjälp av ADB vill föra ett register över enskilda personer måste alltså ha dels licens och dels ett tillstånd, eftersom ett kreditupplysningsregister normalt innehåller uppgifter om personer som inte har någon naturlig anknytning till kreditupplysningsföretaget.

För varje personregister skall det finnas någon som är registeran- svarig. Härmed förstås enligt datalagen den för vars verksamhet personregister förs, om han förfogar över registret. När det gäller kreditupplysningsverksamhet är den registeransvarige vanligtvis ett företag eller en organisation.

Datainspektionen utövar tillsyn över att automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig integritet (15 å). Finner Datainspektionen att så är fallet kan den meddela villkor eller, om rättelse inte kan åstadkommas på annat sätt, förbjuda fortsatt förande av personregistret (18 å).

Datalagen innehåller också bestämmelser om straff (20 och 21 åå) och skadestånd (23 å).

Datainspektionens beslut får överklagas hos regeringen (25 å).

Datalagsutredningen har i mars 1993 lagt fram ett förslag till en ny datalag (SOU 1993:10); se vidare avsnitt 13.

2. Kreditupplysningsmarknaden

2.1. Kreditupplysningsföretagen

För närvarande har 27 företag Datainspektionens tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet (hösten 1993). Som redovisats i föregående avsnitt får medlemmarna i den s.k. frikretsen lämna kreditupplysningar till varandra utan att detta kräver tillstånd av Datainspektionen.

Den svenska kreditupplysningsmarknaden domineras av två stora företag, Upplysningscentralen UC AB (UC) och Dun & Bradstreet Soliditet AB (Soliditet). Båda företagen har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö och bedriver verksamhet över hela landet. De sysslar med alla typer av kreditupplysningstjänster.

UC

UC ägs av bankerna och står enligt instruktionen för Finansin- spektionen under dess tillsyn. UC:s bolagsordning har godkänts av regeringen och får enligt lydelsen inte ändras utan regeringens tillstånd. Företaget tillkom som ett samordningsorgan för bankernas interna kreditupplysningsverksamhet. Genom en lagändring 1981 (SFS 1981:737) inkluderades företaget i frikretsen. Den bankinterna delen av UC verksamhet sker utanför kreditupp- lysningslagens ram. UC bedriver emellertid också extern kreditupp- lysningsverksamhet. För denna del av verksamheten gäller kreditupp— lysningslagens regler.

Soliditet

Soliditet köptes i april 1993 av det amerikanska kreditupplysnings- företaget Dun & Bradstreet. Sedan den 10 juli 1991 har företaget auktorisation som finansbolag. Som finansbolag står Soliditet under Finansinspektionens tillsyn. Företaget tillhör emellertid inte frikret- sen, eftersom finansbolagen i lagtexten uttryckligen uteslutits från denna krets (1 å andra stycket). För Soliditets kreditupplysnings— verksamhet gäller kreditupplysningslagens regler. Tillsynen av denna verksamhet utövas av Datainspektionen.

Övriga kreditupplysningsföretag

Störst av övriga kreditupplysningsföretag är AB Svensk Upplysnings- tjänst som är lokaliserat till Malmö men bedriver verksamhet över hela landet. Företaget har en viss specialinriktning på kreditupplys— ningspublikationer.

Frånsett de nämnda företagen och vissa banker som har tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet finns det i landet ytterligare cirka 20 företag i branschen. En del av dessa kreditupplysningsföretag har en mycket specialinriktad verksamhet. Det finns företag som tillhandahåller upplysningar om redare och fartygsägare till ledning för dem som bedriver verksamhet som skeppsklarerare. Vissa fackförbund lämnar kreditupplysningar till sina medlemmar angående tilltänkta arbetsgivare. Även några utvecklingsfonder har tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet.

2.2. Banker

Utredningen har från bankhåll inhämtat att den bankinterna kreditupp- lysningsverksamheten i princip bedrivs uteslutande via UC. Ett visst informationsutbyte förekommer emellertid också direkt mellan bankerna.

Bankerna bedriver inte själva någon kreditupplysningsverksamhet i egentlig mening. De vidarebefordrar emellertid i viss utsträckning kreditupplysningar från UC till mottagare utanför frikretsen. Enligt Datainspektionens praxis anses inte sådan vidarebefordran av uppgifter kräva tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet under förutsättning att banken inte tillför uppgiften från UC ytterliga- re faktauppgifter, råd eller omdömen. Skyldigheten att lämna personupplysningskopia anses åvila UC men ej den aktuella banken. Observeras bör att den aktuella kreditupplysningen inte får omfatta intern bankinformation utan endast sådan generell information som

UC har möjlighet att lämna ut till vem som helst som har behov därav (jfr avsnitt 3.2).

2.3. Kreditupplysning i tryckt skrift m.m.

För närvarande utkommer cirka tio kreditupplysningspublikationer. Samtliga ges ut av UC, Soliditet eller Svensk upplysningstjänst. Skrifterna har något olika inriktning. En närmare beskrivning härav kommer att göras i avsnitt 5.

Datainspektionen har vid ett tillfälle fått information om att en dagstidning publicerat kreditupplysningar (jfr 16 å tredje stycket kreditupplysningslagen). Sydsvenska Dagbladet hade låtit ett kredit— uppplysningsföretag göra en bedömning av några företag i Malmö. Tidningen innehöll därefter en artikel där uppgifterna publicerades.

Datainspektionen har hittills (hösten 1993) inte fått information om kreditupplysning som meddelats genom radio eller annat liknande medium.

3. Datainspektionens verksamhet

3.1. Inledning

Datainspektionens prövar frågor om tillstånd och utövar tillsyn enligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen (1974:182). Det ankommer på inspektionen att meddela licens enligt datalagen. Myndigheten utövar också tillsyn enligt lagen (1987:1231) om auto- matisk databehandling vid taxeringsrevision.

Chef för Datainspektionen är en generaldirektör. Inspektionens styrelse består av 10 personer. Generaldirektören är styrelsen ordförande. Inom inspektionen finns två sakenheter. Den ena svarar för inspektionens uppgifter i fråga om offentlig verksamhet och den andra i fråga om enskild verksamhet. Den senare enheten, sakenhet 2, svarar för tillstånds- och tillsynsverksamheten enligt kreditupplys- ningslagen. Datainspektionen har också en teknisk och en admini- strativ enhet.

På vissa områden har Datainspektionen meddelat generella verkställighetsföreskrifter som ges ut i en särskild författningssamling: Datainspektionens författningssamling "DIFS". Så har exempelvis föreskrifter utfärdats beträffande inkassoverksamhet, direktreklam, forskning och statistik. Grunden för denna föreskriftsrätt är l4å dataförordningen (1982z480). På kreditupplysningsområdet före- kommer inga sådana föreskrifter. Tidigare utarbetade inspektionen emellertid i vissa fall vägledande standardföreskrifter om tillämpning av kreditupplysningslagen. Föreskrifterna publicerades i inspektionens författningssamling (se DIFS 198112) och användes som riktlinjer då föreskrifter meddelades vid tillståndsgivningen. Man har numera gått ifrån detta förfarande.

Datainspektionen får med stöd av 8 å kreditupplysningsförord- ningen (l981:955) meddela föreskrifter för tillämpningen av kredit- upplysningslagen. Sådana tillämpningsföreskrifter har dock inte med— delats.

Inspektionen har utfärdat s.k. Allmänna råd beträffande inkasso- verksamhet, ADB-säkerhet för personregister och användningen av personregister i arbetslivet. Några sådana råd har dock inte utfärdats på kreditupplysningsområdet.

Inspektionen meddelar också föreskrifter i enskilda fall. Rätten att meddela sådana föreskrifter regleras i de tre inledningsvis nämnda lagarna.

Datainspektionen för fortlöpande diskussioner med företrädare för de största kreditupplysningsföretagen. Man löser vanligen underhand i samråd de speciella frågor som kommer upp. Några formliga branschöverenskommelser har inte träffats. Efter diskussioner har Datainspektionen och de tre största kreditupplysningsföretagen kommit överens om en cirkulerande rättelserutin beträffande felaktiga och missvisande uppgifter.

Under budgetåren 1986/87 - 1990/91 redovisade Datainspektionen sin verksamhet i en årsbok. Sedan budgetåret 1991/92 redovisas verksamheten dels i en verksamhetsberättelse och dels i ett nyhets- brev, Dlrekt, som utkommer tre gånger per år. Inspektionen ger också ut informationsskrifter och allmänna råd som dokumenterar praxis inom olika områden. Som exempel kan nämnas serien "Datainspektionen informerar".

3 .2 Tillstånd

För närvarande (hösten 1993) gäller 27 av Datainspektionen med- delade tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Det förhållandevis låga antalet förklaras bl.a. av att marknaden för närvarande domineras av de två stora företagen UC och Soliditet (se avsnitt 2.1).

Under åren 1974 - 1992 har sammanlagt 538 kreditupplysningstill- stånd (ny verksamhet) meddelats. Av dessa beviljades 426 stycken 1978 och avsåg tillstånd för föreningsbanker. Dessa tillstånd har upphört att gälla utan att förnyelse har begärts. Som beskrivits i avsnitt 2.2 anses enligt Datainspektionens praxis bankernas vida— rebefordran av kreditupplysningar från UC under vissa förutsättningar inte kräva tillstånd. Som exempel på företag som fått tillstånd under den senaste tiden kan nämnas inkassoföretag med specialinriktad kreditupplysningsverksamhet och kreditupplysningsföretag med utlandsinriktning.

I 4 å första stycket kreditupplysningslagen föreskrivs att tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Genom lagen (1992:1110) om ändring i kreditupp— lysningslagen slopades det tidigare gällande kravet att det från allmän synpunkt skulle finnas behov av verksamheten (jfr utredningens betänkande SOU 1992:22 och prop. 1992/93:12).

Datainspektionen har tolkat kriteriet för tillstånd så att kravet på sakkunnighet avser erfarenhet av kreditupplysningsverksamhet och

kunskaper om aktuell lagstiftning, medan kravet på omdömesgillhet uppfattas som hänförligt till affärsverksamhet i allmänhet. Då företaget är en juridisk person bedöms den som formellt är ansvarig för verksamheten, t.ex. en verkställande direktör i ett aktiebolag.

Underlaget för bedömningen av sakkunnigheten utgörs ofta av betyg avseende ekonomisk eller juridisk utbildning men kan också bestå i intyg från en tidigare arbetsgivare som bedrivit kreditupplys— ningsverksamhet.

Beträffande kravet på omdömesgillhet består bedömningsunderlaget vanligen av den tillståndssökandes egna uppgifter eller olika slags intyg. Egna uppgifter om sakförhållanden godtas i princip om de lätt kan kontrolleras. Intygen utgörs ofta av betyg från tidigare arbets- givare. De kan också ha utfärdats av en tingsrätt, en advokat eller någon annan som har haft kontakt med den tillståndssökande. Vid bedömningen har särskild vikt lagts vid erfarenhet av att hantera personal mot bakgrund av att den tillståndssökandes anställda många gånger kommer att självständigt hantera känsligt material.

Under den tid som kreditupplysningslagen varit i kraft har ca tio avslagsbeslut meddelats.

Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet meddelas i ca 90% av fallen i samband med tillstånd enligt datalagen att föra personregister.

Före den 1 januari 1993 fick tillstånd meddelas för en tid av högst tio år i sänder. Tillstånden beviljas då regelmässigt för denna tidsperiod. Genom den ovan nämnda lagändringen (SFS 1992:1110) avskaffades denna tidsbegränsning.

Bankernas kreditupplysningsverksamhet inorn frikretsen faller utanför kreditupplysningslagens tillämpningsområde. Sker verksam- heten utanför frikretsen krävs emellertid Datainspektionens tillstånd. Tidigare har ett förhållandevis stort antal (ca 350) sådana tillstånd meddelats av Datainspektionen. Dessa tillstånd har numera upphört att gälla utan att förnyelse har begärts. Anledningen till detta är att bankerna anser sig i vissa avseenden kunna vidarebefordra upp- lysningar utan att ha inspektionens tillstånd till kreditupplysnings— verksamhet. Så är fallet då en bank från en extern beställare, t.ex. en kund i banken, får en begäran om kreditupplysning. Banken inhämtar uppgiften från UC, vanligtvis via terminalskrivare, och lämnar sedan upplysningen vidare till den externe beställaren.

Datainspektionen har i sin praxis ansett att bankernas vidarebefor- dran av upplysningar från UC inte är att betrakta som kreditupplys- ningsverksamhet i kreditupplysningslagens bemärkelse. Bedömningen har gjorts med reservation för att banken endast lämnar upplysning från UC vidare utan att tillföra den några ytterligare faktauppgifter, råd eller omdömen (jfr avsnitt 2.2).

3.3. Villkor för kreditupplysningsverksamhet

I samband med kreditupplysningsverksamhet har Datainspektionen rätt att meddela villkor i det särskilda fallet med stöd av såväl kreditupp— lysningslagen som datalagen. I båda lagarna används i detta samman- hang uttrycket föreskrift. Lagrådet har i ett annat lagstiftningsärende förordat att i lagtext uttrycket villkor används i stället för föreskrift som i princip bara skall användas då fråga är om normgivning (se prop. 1989/90 5.80). Utredningen använder fortsättningsvis termen villkor för att beteckna sådana föreskrifter som meddelas i ett enskilt ärende.

Den som har tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet är skyldig att följa de villkor Datainspektionen meddelat med stöd av kreditupplysningslagen. Villkoren syftar vanligen till att skydda enskilda personer mot integritetsintrång eller till att förhindra att felaktiga eller missvisande uppgifter lämnas ut. Idet sistnämnda fallet avser skyddet såväl fysiska som juridiska personer.

När kreditupplysningsverksamhet bedrivs med hjälp av ADB blir även datalagen tillämplig för databehandlingen av uppgifter om fysiska personer. Som redovisats i avsnitt 1.2 krävs för inrättande och förande av personregister licens av Datainspektionen_(2 å). Dessutom krävs tillstånd, eftersom ett kreditupplysningsregister normalt innehåller uppgifter om personer som inte har någon naturlig anknytning till kreditupplysningsföretaget (2 å 3) och innehåller värderande uppgifter om den registrerade (6 å).

Datainspektionen skall i samband med tillstånd att föra person- register meddela villkor för registrets ändamål (5 å). Ändamålet anges idet aktuella sammanhanget som "kreditupplysningsverksamhet", " att lämna uppgifter till ledning för annans kreditvärdighet eller veder- häftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende" etc. Ett kreditupplysnings- företag får inte använda ett kreditupplysningsregister för andra ändamål.

Vid tillstånd att föra personregister skall Datainspektionen enligt 6 å datalagen även meddela villkor i andra avseenden. Inspektionen anger sålunda ur vilka källor informationen får hämtas, vilka uppgifter som får ingå i registret och hur uppgifterna skall ADB- behandlas. Villkor meddelas också beträffande den tekniska ut- rustningen, kontroll och säkerhet samt om bevarande och gallring av uppgifter. Vidare regleras formerna för utlämnande av uppgifter och till vilka mottagare personuppgifterna får lämnas ut.

De föreskrifter som har meddelats i samband med UC:s och Soliditets tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet är mycket omfattande och delvis svåra att överblicka. Datainspektionen har meddelat ett åttiotal villkor för UC och ett femtiotal för Soliditet. Villkoren har meddelats i samband med respektive företags " grundtill-

stånd", kompletterats i företagens "förnyelsetillstånd" och i särskilda ärenden. I samband med förnyelse av företagens tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet har Datainspektionen sammanställt gällande villkor för respektive företag. Villkoren har i samman- ställningarna införts under olika rubriker, vilka också ger en upp- fattning om villkorens innehåll. Som exempel kan nämnas rubrikerna Ändamål, Upplåtelse, Registerinnehåll, Uppgiftslämnare, Bearbet— ning, Kreditkoder, Kreditbevakning, Utlämnande, Gallring, Rättelse och dementi, ADB-säkerhet, CD-rom och Creditscoring. Innehållet i villkoren kommer i begränsad omfattning att redovisas i anslutning till respektive sakfråga.

Med stöd av datalagen har Datainspektionen meddelat villkor även för den del av UC:s verksamhet som tar sikte medlemmarna i frikretsen. På motsvarande sätt har villkor meddelats för Soliditets kreditupplysning till mottagare inom Esselte-koncernen, till vilken koncern företaget tidigare hörde.

UC och Soliditet har till utredningen framfört klagomål över att Datainspektionens reglering för deras verksamhet är så omfattande och detaljerad.

Företagen har framställt önskemål om att bestämmelserna avseende registerändamål ändras så att företagen får möjlighet att utnyttja sina kreditupplysningsregister även för vissa andra ändamål, t.ex för identifieringstjänster avseende fysiska personer. Företagen har också påpekat att det med hänsyn till den tekniska utvecklingen upplevs som betungande att vara beroende av villkor om på vilket medium in- formation får hämtas in eller lämnas ut.

3 .4 Tillsyn

Datainspektionens tillsyn enligt kreditupplysningslagen utövas vanligen i samband med den tillsyn som utövas med stöd av datala— gen. Detta hänger samman med det i föregående avsnitt beskrivna förhållandet att datalagens bestämmelser är tillämpliga på de kredit- upplysningsregister som förs med hjälp av ADB och omfattar enskilda personer.

Datainspektionen har under de senaste tio åren mottagit mellan trettio och sjuttiofem klagomål från allmänheten per år. Ofta är an- ledningen till missnöjet att den klagande menar att ett kreditupplys- ningsföretag lämnat oriktiga eller missvisande uppgifter om honom. Andra vanligt förekommande grunder för klagomålen är att den klagande gör gällande att ett kreditupplysningsföretag lämnat ut uppgifter om honom utan att ett legitimt behov av uppgiften förelegat eller att han inte fått veta vem som begärt upplysningen.

Datainspektionen tar också på eget initiativ upp tillsynsärenden. Detta kan ske efter att Datainspektionen på olika sätt fått kännedom om förhållanden som kan föranleda ett ingripande enligt kreditupplys- ningslagen. Uppgifterna kan ha framkommit i massmedia, lämnats av allmänheten i samband med förfrågningar till Datainspektionen eller framgått av kreditupplysningsföretagens egen marknadsföring. I enstaka fall förekommer det också att andra myndigheter kontaktar Datainspektionen därför att de inom sitt eget område observerat något förhållande som eventuellt kan strida mot kreditupplysningslagens bestämmelser.

Tillsynsärendena kan handläggas muntligen, men det vanligaste är att handläggningen sker skriftligen. Datainspektionen begär då att ett kreditupplysningsföretag skall inkomma med yttrande över ett ifrågasatt missförhållande. I några enstaka fall har Datainspektionen också skriftligen inhämtat yttranden från andra myndigheter eller branschorganisationer.

Datainspektionen har också möjlighet att utöva tillsyn genom att företa inspektioner. Detta sker relativt sällan. Beträffande de två största företagen har inspektioner hittills skett ungefär vart femte år. Dessa inspektioner har innefattat en total genomgång av verksam- heten.

Efter Datainspektionens begäran om yttrande vidtar kreditupplys- ningsföretaget vanligen självmant en sådan rättelse i det enskilda ärendet som kan godtas av Datainspektionen. Det kan också handla om mer omfattande rutinförändringar. Då kan Datainspektionen bevilja en tidsfrist för att åtgärda felet. Det har aldrig förekommit att Datainspektionen har behövt återkalla ett tillstånd eller förelägga vite för att få ett företag att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen. I några fall har Datainspektionen anmält förseelser enligt 19 å andra stycket kreditupplysningslagen till åtal.

Datainspektionens tillsynsskyldighet omfattar även kreditupplys- ningsverksamhet som bedrivs genom offentliggörande på sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sådant offentliggörande sker för närvarande endast genom publicering i olika typer av tidskrifter och — i ett enstaka fall - i en dagstidning (se avsnitt 2.3). Datainspektionen har hittills (hösten 1993) inte fått meddelande om kreditupplysning som lämnas via radio eller annat liknande medium.

När kreditupplysningar lämnas inom frikretsen är kreditupplys- ningslagen inte tillämplig. Datainspektionen utövar inte någon tillsyn över sådan kreditupplysningsverksamhet. Vanligen innebär dock verksamheten att personuppgifter databehandlas. Datalagen blir då tillämplig och inspektionen utövar tillsyn med stöd av denna lag.

Det har aldrig förekommit att Datainspektionen har tvingats förelägga vite enligt kreditupplysningslagen.

4. Underlaget för kreditupplysning

4.1. Inledning

Merparten av faktaunderlaget för kreditupplysningar inhämtas från offentliga källor och register. Genom offentlighetsprincipen finns unika möjligheter att få samlad och lättillgänglig information om fysiska personer och företag här i landet. Vem som helst har enligt tryckfrihetsförordningen rätt att ta del av allmänna handlingar, såvida inte sekretesslagen föreskriver annorlunda. Myndigheterna har emellertid möjlighet att tillhandahålla information och sälja uppgifter utöver vad som åligger dem enligt tryckfrihetsförordningen (jfr avsnitt 16).

Vissa offentliga register har som ändamål att vara allmänheten till upplysning och hjälp, särskilt vid affärstransaktioner av olika slag. Inskrivningsregistret ger t.ex. uppgifter om fastighetsägare och inteckningar till hjälp för dem som vill förvärva fast egendom. Ett av aktiebolagsregistrets viktigaste uppgifter är att kunna ge aktuella uppgifter om vem som företräder ett aktiebolag.

Det finns också register som har inrättats direkt för försäljning av uppgifter till allmänheten. Så är fallet med det statliga person- och adressregistret, SPAR, som inrättats efter beslut av riksdagen (SFS 1976zlll4). Den som begår uppgifter hos en myndighet för att aktualisera, komplettera eller kontrollera personuppgifter skall enligt 28 å datalagen hänvisas till SPAR.

Det allmänna företagsregistret, BASUN, är inrättat av regeringen (SFS 1984z692) för försäljning av uppgifter om företag till allmän- heten.

Andra offentliga register är primärt avsedda som hjälpmedel i myndigheternas egen verksamhet. Samtidigt kan de uppgifter som finns lagrade där vara av intresse för andra än myndigheten. Så är exempelvis fallet med olika register hos Riksskatteverket (RSV), kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna. Dessa myndig- heter säljer uppgifter till bl.a. kreditupplysningsföretagen.

Underlag för kreditupplysningar hämtas emellertid i begränsad omfattning också från privata källor. Som exempel kan nämnas att UC från banker och finansbolag får uppgifter om kreditengagemang och missbrukade krediter.

Datainspektionen har med stöd av datalagen och kreditupplysnings- lagen genom föreskrifter reglerat vilka källor kreditupplysningsföre- tagen får använda då de inhämtar uppgifter för kreditupplysnings- ändamål. Inspektionen har också utförligt angett vilka uppgifter som får registreras för detta ändamål. I princip likalydande förskrifter har utfärdats för UC och Soliditet.

4.2. Information om privatpersoner

Kreditupplysningsföretagens register innehåller uppgifter om praktiskt taget hela Sveriges vuxna befolkning, dvs cirka sju miljoner männi- skor. Uppgifter om fysiska personer får enligt Datainspektionens föreskrifter samlas in tidigast i november månad året före det kalenderår då personen i fråga fyller sexton år.

Kreditupplysningsföretagen får veckovis uppdaterade grundupp- gifter om fysiska personer från Statens person- och adressregister, SPAR. Statens person- och adressregisternämd är registeransvarig för detta register. Informationen omfattar personnummer, namn, adress, folkbokföringsort och medborgarskap. Företagen får också veta om en person är gift eller ogift och tidpunkten för den senaste förändring- en i detta avseende. Det framgår emellertid inte om en förändring till ogift har skett på grund av skilsmässa eller dödsfall. SPAR lämnar också uppgift om s.k. samhörighetspersons personnummer. Med detta avses endast den registerades make eller maka. Uppgift om sambo anges inte - inte ens om det finns gemensamma barn. Inte heller får barn anges som samhörighetsperson till den registrerade.

Uppgifterna om medborgarskap från SPAR anger bara om en person är svensk medborgare och i förekommande fall vilket år medborgarskapet har erhållits. Beträffande utländska medborgare lämnas endast uppgift huruvida de kommer från ett annat nordiskt land eller ej. Annan information om hemlandet ges inte. Kreditupplys- ningsföretagen får information om tidpunkten för en persons invand- ring till Sverige eller utvandring till ett annat land från riksavise- ringsbandet.

En gång var fjortonde dag får kreditupplysningsföretagen uppgifter från Statistiska centralbyråns äktenskapsregister om datum för registrering av äktenskapsförord, gåvor mellan makar och bodel- ningar.

Från skatteregistren hämtar kreditupplysningsföretagen en gång per år uppgifter om taxerad inkomst och förmögenhet. För dessa register är RSV och de lokala skattemyndigheterna registeransvariga. Uppgifterna avser inkomstår, den sammanräknade nettoinkomsten, statligt och kommunalt taxerad inkomst samt beskattningsbar förmögenhet. Informationen kan också avse taxeringskod, uppgift om

skönstaxering, inkomstens fördelning på olika förvärvskällor, under- skottsavdrag avseende fastigheter, övriga underskottsavdrag, övriga allmänna avdrag och förlustavdrag. Det är alltså fråga om de offentliga uppgifterna i deklarationen.

Uppgifter om fysiska personers fastighetsinnehav hämtas en gång om året från fastighetstaxeringsregistren. De lokala skattemyndig- heterna har ansvaret för dessa register. Informationen omfattar fastighetens beteckning, belägenheten, taxeringsvärdet, ägarandel och datum för lagfart. Enligt Datainspektionens förskrifter får kreditup- plysningsföretagen inte registrera genom vilken typ av förvärv (köp, gåva etc) en fysisk person har blivit ägare till en fastighet. Inte heller får uppgift om köpeskilling registreras. Inteckningsbelastning får däremot anges.

Kreditupplysningsföretagen får varje vecka uppgift från de olika kronofogdemyndigheterna beträffande mål om betalningsförläggande. Förutsättningen är att kapitalbeloppet överstiger 500 kronor. Upp— gifterna hämtas från registret för betalningsföreläggande och hand- räckning som förs av varje kronofogdemyndighet. Informationen omfattar uppgift om gäldenären, borgenären, datum för utslaget och skuldbeloppet. Då det gäller fysiska personer sker rapporteringen först då ett utslag föreligger. Beträffande juridiska personer rapporte— ras både ansökningar om betalningsföreläggande och utslag.

En gång i veckan lämnar RSV uppgifter ur utsökningsregistret (REX) till kreditupplysningsföretagen. Information lämnas om restförda inkomst- och företagarskatter som uppgår till minst 2.500 kr. Det är endast uppgifter om allmänna mål som lämnas. Uppgifter om enskilda mål lämnas bara från registret för betalningsföreläggande och handräckning.

När ett utsökningsmål avslutas med att skulden blir betald genom betalning eller utmätning - rapporteras det inte. Avslutas målet däremot med att kronofogdemyndigheten konstaterar att gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar eller att gäldenären är okänd sker en rapport till kreditupplysningsföretagen. Vad som rapporteras är bara det faktum att gäldenären saknar tillgångar eller är okänd. Någon information om vilken sorts mål det är fråga om, skuldsumman eller antalet mål framgår inte.

Kronofogdemyndigheterna lämnar inte några uppgifter om handräckningar. I återtagningsmål får kreditupplysningsföretagen dock information om att gods har återtagits eller att det inte har anträffats. Betalar gäldenären eller anses godset ingå i hans beneficium rapporte- ras målet inte.

Från registret över näringsförbud erhåller kreditupplysningsföre- tagen underrättelse då ett näringsförbud meddelas. Detta register förs manuellt av RSV och innehåller för närvarande uppgift om cirka 150 näringsförbud. RSV skickar ett meddelande på en blankett till

kreditupplysningsföretagen då verket underrättats om att ett närings- förbud har meddelats. Av meddelandet framgår vilken domstol som meddelat förbudet och om detta är slutligt eller tillfälligt. Det finns också uppgift om hur länge förbudet gäller. Beträffande den person som meddelats näringsförbud anges namn, adress och personnummer. Uppgift lämnas också om vilka företag denna person har företrätt. Någon ny underrättelse lämnas inte då näringsförbudet upphör att gälla.

I rapporteringen från kronofogdemyndigheterna och RSV delas uppgifterna upp i olika grupper beroende på om de avser fysiska eller juridiska personer. Fysiska personer som är näringsidkare eller näringsanknutna specialrapporteras inte.

Från tingsrätternas målregister får kreditupplysningsföretagen meddelande på blankett om inkomna konkursansökningar. Tidigare hade kreditupplysningsföretagen ombud som på tingsrätterna samlade in uppgifter om lagsökningar, betalningsföreläggande och tredsko- domar.

Genom Post- och Inrikes Tidningar och dagstidningar får kredit— upplysningsföretagen uppgifter om konkurser och förordnade förvalta— re. UC och Soliditet får del av de cirkulärbrev med uppgifter om betalningsinställelser, ackordsförslag och ackord som Ackords- centralerna skickar till berörda borgenärer. Sådan information erhålls inte från andra handläggare av motsvarande ärenden, t.ex. advokater. Inte heller får kreditupplysningsföretagen kännedom om s.k. tysta betalningsinställelser.

Både UC och Soliditet har enligt Datainspektionens föreskrifter rätt att inhämta vissa uppgifter från banker och finansbolag om krediten- gagemang och missbrukade krediter. I praktiken är det emellertid bara UC som har tillgång till dessa uppgifter (jfr avsnitt 10).

Enskilda personer rapporterar ofta själv per telefon eller brev till kreditupplysningsföretagen att en ID—handling har förkommit. Varje kreditupplysningsföretag har tillgång till sina egna uppgifter om vilka kreditupplysningsförfrågningar som har gjorts beträffande en viss person.

4.3. Information om företagare och företag

Beträffande fysiska personer som är näringsidkare eller näringsan— knutna inhämtar kreditupplysningsföretagen i princip samma uppgifter som då det gäller privatpersoner. Informationskällorna är också desamma. I vissa avseenden kan emellertid kreditupplysningsföretagen få utförligare information om näringsidkare och näringsanknutna än om privatpersoner. De får t.ex., som ovan nämnts, uppgift om betalningsföreläggande redan på ansökningsstadiet.

Även uppgifter om företag hämtas till stora delar från de nyss angivna källorna. Så är fallet beträffande uppgifter om fastighetstaxe- ring, betalningsförelägganden (såväl ansökningar som utslag), kronofogdeärenden och protesterade växlar. Detsamma gäller konkurser, betalningsinställelser, ackordsförslag och ackord.

Kreditupplysningsföretagen får information om företagare och företag också från andra källor. Från det allmänna företagsregistret, BASUN, får kreditupplysningsföretagen en gång i månaden uppgifter om s.k. basvariabler. Informationen omfattar vissa grunduppgifter såsom ett företags namn, postadress, besöksadress och telefonnum- mer. I kod anges län, kommun och A—region. Företagets organisa— tionsnummer och juridiska form framgår också. Vidare anges hur många anställda företaget har. Denna redovisning sker inte i exakta siffror utan med angivandet av ett visst intervall.

Beträffande en enskild firma anges företagarens personnummer och namn samt vilken eller vilka andra enskilda firmor han driver. Av uppgifterna från BASUN framgår inte vilka personer som företräder en juridisk person.

Från BASUN hämtas också uppgifter om ideella och ekonomiska föreningars namn och organisationsnummer.

Statistiska Centralbyrån, SCB, har en uppdelning av näringslivets branscher på nio huvudgrupper. Av BASUNS:s informationen till kreditupplysningsföretagen framgår vilken huvudgrupp företaget tillhör.

Från Patent- och registreringsverkets aktiebolagsregister får kreditupplysningsföretagen grunduppgifter om aktiebolag. Aviseringen sker veckovis med magnetband. Informationen kan omfatta bolagets namn, organisationsnummer, adress och sätesort. Den kan också innehålla uppgifter ur bolagsordningen om vilken verksamhet bolaget skall bedriva och om det finns särskilda förbehåll (t.ex. hembudsskyl- dighet). Namn, personnummer och adress anges beträffande styrelse- ledamöter, suppleanter, verkställande direktör och revisor. Vidare anges vem som tecknar bolagets firma. UC och Soliditet abonnerar på ett urval av dessa uppgifter. Företagen kan också göra speciella beställningar avseende denna information och får då del av upp- gifterna på papperskopia.

Kreditupplysningsföretagen får också bokslutsinformation från Patent och registreringsverket. Den omfattar aktiebolagens för— valtningsberättelser, resultaträkningar och balansräkningar. Då boksluten godkänts av räkenskapsavdelningen mikrofilmas de. Informationen uppdateras genom att kreditupplysningsföretagen får kopior av dessa mikrofilmer.

Såvitt gäller handelsbolag hämtas uppgifter om vem som är delägare från handelsregistret. Den 1 januari 1993 fördes ansvaret för förandet av handelsregistret över från länsstyrelserna till Patent- och

registreringsverket (SFS 1992:1498). Överförandet sker successivt och skall enligt övergångsbestämmelserna vara helt genomfört den 1 januari 1995.

Kreditupplysningsföretagen får uppgifter från tingsrätterna om vilka oprioriterade fordringar som upptagits i konkursbouppteckningen då ett företag gått i konkurs. Uppgifter om företagsinteckningar erhålls från Malmö tingsrätts företagsregister.

Som framgått ovan får ansökningar om betalningsföreläggande insamlas och registreras beträffande företag och företagare. Uppgifter om leverantörsskulder får dock inte samlas in såvida de inte varit föremål för sådan ansökan (regeringens beslut 91-2520).

Kreditupplysningsföretagen kan också köpa information från SCB:s koncernregister beträffande aktiebolagens och handelsbolagens koncernförhållanden.

SCB fastställer s.k. nyckeltal för olika branscher. Kreditupplys- ningsföretagen kan med ledning av den ovan nämnda bokslutsin— formationen avseende aktiebolag på motsvarande sätt beräkna nyckeltal för enskilda företag. Med utgångspunkt från BASUN— uppgiften om vilken huvudgrupp företaget tillhör kan en jämförelse göras med det nyckeltal som enligt SCB gäller för branschen som helhet.

Det kan i sammanhanget observeras att då det gäller handelsbolag och enskilda firmor finns ingen offentlig bokslutsinformation att tillgå.

4.4. Insamlingen av uppgifter

Den aktuella informationen hämtas från myndigheterna huvudsakligen med hjälp av ADB. Det vanligaste är att kreditupplysningsföretagen får uppgifterna genom avisering vid bestämda tidpunkter.

I andra fall sker insamlingen manuellt så till vida att uppgifterna lämnas genom att myndigheterna fyller i blanketter. Som ovan har framgått är detta fallet beträffande t.ex. uppgifter om konkursansök- ningar och näringsförbud.

Aviseringsutredningen (dir.l992: 12) - som beräknas lägga sitt slutbetänkande före utgången av år 1993 - har till uppgift att se över myndigheternas aviseringar. Utredningen skall också ta ställning till om SPAR skall bibehållas eller avskaffas.

5. Kreditupplysningstj änster

5.1. Kreditupplysningar

Kreditupplysningar innehåller ett urval av de faktauppgifter som beskrivits i föregående avsnitt. Ibland kombineras faktaunderlaget med någon form av råd eller omdöme. De kreditupplysningsföretag som bedriver verksamhet med inriktning på särskilda intressegrupper selekterar och utformar informationen efter den aktuella målgruppens intressen. De tre största kreditupplysningsföretagen tillhandahåller ett brett utbud av olika typer av kreditupplysningar för beställaren att välja emellan.

Merparten av UC:s och Soliditets kreditupplysningar lämnas ut till kunder som har abonnerar på företagens tjänster. Det förekommer sällan att företagsupplysningar lämnas ut till någon som inte abonne- rar på kreditupplysningstjänster.

Kreditupplysningsföretagen lämnar i praktiken inte heller ut enstaka kreditupplysningar om privatpersoner till andra privatpersoner. När UC får in en sådan begäran hänvisar företaget beställaren till hans bankkontakt. Banken förmedlar sedan - under de förutsättningar som beskrivits i avsnitt 2.2 - kreditupplysningar från UC till sin kund utan att denna förmedling enligt Datainspektionens praxis anses som kreditupplysningsverksamhet i kreditupplysningslagens bemärkelse.

Den som vill ha en enstaka kreditupplysning om en privatperson kan också vända sig till ett inkassoföretag eller en advokat som abonnerar på kreditupplysningar. Inkassoföretaget eller advokaten kan då på motsvarande sätt som en bank förmedla kreditupplysningen till beställaren.

Utlämnandet av kreditupplysningar sker vanligen via terminal. Kreditupplysningsföretaget kan lämna informationen direkt från sin dator till abonnentens dator. Utlämnandet kan också ske via upp- ringbara linjer och modern, s.k. videotex, eller via Alfaskop eller skrivande terminal.

Kreditupplysningsföretagen lämnar också ut kreditupplysningar per telefon. Beställaren ringer då upp kreditupplysningsföretaget och får kreditupplysningen uppläst för sig. Upplysningen kan också skickas till beställaren med brev eller telefax.

Som ovan nämnts finns det många olika typer av kreditupplys- ningar på marknaden. Vissa upplysningar innehåller endast faktaupp- gifter, medan andra kompletteras med olika slag av råd och om- dömen. Redovisningen av fakta kan vara mer eller mindre om- fattande.

Den vanligast förekommande kreditupplysningen om en privat- person innehåller endast fakta och kan se ut på följande sätt. Upplysningen innehåller uppgift om den omfrågades namn, adress och folkbokföringsort. Vidare framgår om personen i fråga är svensk medborgare eller inte (svensk/nordbo/ej svensk). För en utländsk person anges inte nationaliteten. Upplysningen innehåller uppgift om den omfrågades civilstånd (gift/ej gift) och senaste datum för förändring av civilståndet. I förekommande fall finns uppgift om datum för registrering av äktenskapsförord eller bodelning. Kreditup- plysningen innehåller också vissa uppgifter som hämtats från de två senaste årens taxering, nämligen uppgift om taxerad inkomst, under- skottsavdrag och beskattningsbar förmögenhet. Uppgifter om fastig- hetsinnehav (fastighetsbeteckning, ägarandel och taxeringsvärde) finns också med. Vidare redovisas eventuella betalningsamnärkningar. Sådana anmärkningar kan beträffande privatpersoner avse utslag i mål om betalningsföreläggande, tredskodom eller vissa restförda skatter. Av upplysningen framgår vidare vem som är fordringsägare och skuldsummans storlek. Om ett utmätningsförsök gjorts utan att de utmätta tillgångarna har täckt utmätningsskulden, lämnas uppgift härom. Det anges också om någon annan under de tre senaste åren har begärt kreditupplysning på personen i fråga.

En mer utförlig kreditupplysning om en privatperson kan även innehålla upplysningar om namn och personuppgifter beträffande omfrågades make eller maka om makarna bor på samma adress.

Till en sluten användargrupp av banker och finansbolag lämnar UC ut vissa uppgifter om enskilda personers kreditengagemang och kreditmissbruk (jfr avsnitt 21 och 22).

Då det gäller privatpersoner gör kreditupplysningsföretagen inte någon allmän bedömning av personens betalningsförmåga. I samman- hanget kan nämnas att Datainspektionen har föreskrivit att s.k. kreditkoder inte får åsättas enskilda personer som inte är näringsid- kare. Vid kreditgivning till privatpersoner används i stället olika former av standardiserade beslutsmodeller (jfr avsnitt 5.2).

Beträffande kreditupplysningar om företag varierar faktainnehållet beroende på om den som omfrågas är ett aktiebolag, en annan juridisk person (handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening etc) eller en enskild firma.

En vanlig typ av kreditupplysning om ett aktiebolag innehåller uppgift om namn, adress, telefonnummer och organisationsnummer. Om bolaget har bytt namn finns det tidigare namnet med. Av

upplysningen framgår också vilken bransch bolaget tillhör och var det har sitt säte. Datum för registrering och senaste bolagsordning anges, liksom uppgift om vem som är styrelseledamot och firmatecknare. Koncernförhållanden redovisas med angivande av moder- och dotterbolag. Upplysningen innehåller uppgift om aktiekapitalets storlek, eventuell ändring av detta belopp samt vilket år boksluts- information senast lämnats in. Om fusion eller likvidation av bolaget är aktuellt framgår detta. Företagets omsättning anges, iförekomman— de fall relaterad till antalet anställda. Betalningsanmärkningar, däribland ansökningar om betalningsföreläggande, framgår också. Upplysningen innehåller även uppgifter om fastighetsinnehav, oprioriterade konkursfordringar och företagsinteckningar.

En kreditupplysning med faktauppgifter om ett aktiebolag kan kompletteras med upplysningar om enskilda styrelseledamöter och vissa andra personer som har anknytning till bolaget. Utredningen återkommer strax till vilken information som anges om dessa personer.

Beträffande andra juridiska personer än aktiebolag kan uppgifter inte i samma omfattning inhämtas ur offentliga källor. Sålunda är t.ex bokslutsinformation beträffande handelsbolag inte offentlig.

En vanlig typ av kreditupplysning om ett handelsbolag innehåller uppgift om namn, adress, organisationsnummer och telefonnummer. Av upplysningen framgår i vilken bransch handelsbolaget är verksamt och vilka betalningsanmärkningar, däribland ansökningar om betalningsföreläggande, bolaget har ådragit sig. Liksom för aktiebola- get ingår uppgifter om fastighetsinnehav och företagsinteckningar i informationen.

Upplysningen om ett handelsbolag kan - på motsvarande sätt som beskrivits beträffande aktiebolag - kompletteras med uppgifter om delägare eller andra personer som har inflytande i bolaget.

Information i kreditupplysningar om personer som har anknytning till ett aktiebolag eller ett handelsbolag motsvarar i stora drag de uppgifter som lämnas ut om fysiska personer som bedriver rörelse under enskild firma. Det är här delvis fråga om samma information som lämnas ut i kreditupplysningar om privatpersoner, nämligen uppgifter om namn, adress, personnummer, medborgarskap, civil- stånd, äktenskapsförord och bodelning, taxering, betalningsan- märkningar och senaste omfrågningar i kreditupplysningssamman- hang. Då det gäller betalningsanmärkningar kan erinras om att beträffande näringsidkare eller näringsanknutna personer krävs inte att betalningsanmärkningarna skall ha fastslagits på det sätt som anges i 7 å kreditupplysningslagen.

En företagsupplysning avseende en fysisk person innehåller också s.k. intressentinformation, dvs uppgift om personens övriga pågående styrelseuppdrag, delägarengagemang e dyl. Det kan också framgå om

den aktuella personen har haft näringsanknytning till något företag som har gått i konkurs.

Beträffande enskilda företagare anges namnet på rörelsen och vilken bransch företaget tillhör. Dessutom framgår eventuella företagsinteckningar och oprioriterade konkursfordringar.

Uppgift om tidigare omfrågningar som gjorts hos kreditupplys- ningsföretaget beträffande företaget respektive företagaren finns vanligen med i företagsupplysningar.

Till medlemmarna i en sluten användargrupp bestående av banker och finansbolag lämnar UC också i en vanlig typ av kreditupplysning ut vissa uppgifter om kreditengagemang och missbrukade krediter (jfr avsnitten 21 och 22).

En företagsupplysning kan kompletteras med olika former av råd och omdömen. Kreditupplysningsföretagen har utvecklat olika system för sådana bedömningar av den förväntade betalningsförmågan hos företag och företagare. Soliditet använder i detta sammanhang termen rating. UC använder däremot i sina system för omdömen beträffande företag inte denna term.

Kreditupplysningsföretaget arbetar på grundval av den information som finns i kreditupplysningsregistret fram någon form av kreditråd. Härvid används en metod som bygger på bearbetningar och analyser av sådana faktorer som generellt sett har visat sig ha betydelse för ett företags framtida betalningsförmågan. Vilka faktorer som används vid bedömningen varierar. Några faktorer som kan ingå är tidigare betalningsanmärkningar och ett företags ålder. Analys av det omfrågade företagets bokslut och en jämförelse med de nyckeltal som enligt SCB gäller för branschen kan också utgöra underlag för be- dömningen.

De kreditråd som kreditupplysningsföretagen lämnar kan innebära att det omfrågade företaget bedöms tillhöra en viss definierad riskklass eller åsätts en viss definierad kreditrating. Kreditupplys- ningen kan också innehålla delomdömen i olika avseenden.

Bedömningar av företag kan också utföras manuellt av kreditupp— lysningsföretagen, men denna typ av tjänster blir alltmera sällsynt.

Kostnaden för en kreditupplysning varierar beroende på innehållet och på omfattningen av abonnentens förfrågningar. En kreditupplys- ning om en privatperson som endast innehåller fakta kan för närvaran- de (hösten 1993) kosta strax över 50 kronor. Priset för en upplysning som innehåller enbart fakta om ett företag eller en företagare kan kosta cirka 150 kronor eller mer. Priset är beroende av hur utförlig upplysningen är.

5.2. Andra typer av kreditupplysningstjänster

Kreditupplysningsföretagen kan stå till tjänst med kreditbevakning beträffande sådana fysiska eller juridiska personer som anges av beställaren. Kreditbevakningen innebär att beställaren fortlöpande underrättas om vilka förändringar i ekonomiskt hänseende som har inträffat och som kan påverka den bevakades betalningsförmåga.

Som framgått av avsnitt 5.1 tillhandahåller kreditupplysningsföre- tagen standardiserade beslutsmodeller som kan användas av kredit- givare vid kreditbeslut av olika slag.

En sådan beslutsmodell som används beträffande privatpersoner är kreditmallsprövning. Det är i första hand företag med ett stort antal kreditprövningar eller med decentraliserad kreditprövning som använder kreditmallar för sina kreditbeslut. Faktaunderlaget för prövningen utgörs av den information som företagets kunder lämnar vid sin kreditansökan. Detta underlag kan kompletteras med in- hämtade kreditupplysningar avseende de kreditsökande.

En kreditmall bygger på kreditgivarens egen uppfattning om vilka kriterier som skall vara avgörande vid kreditprövningen. Av betydelse kan vara t.ex. kundernas inkomst, ålder och anställning och före- komsten av betalningsanmärkningar. Med utgångspunkt från det angivna underlaget och kreditmallen utarbetar kreditupplysnings- företaget med hjälp av ADB ett förslag till kreditbeslut.

Kreditmallsprövningen kan mynna ut i en rekommendation att en ansökan om kredit skall beviljas eller avslås. Den kan också resultera i ett förslag att sökt kredit skall beviljas till ett lägre belopp än det sökta eller mot säkerhet. Förslaget kan också gå ut på att ansökningen bör prövas ytterligare.

Det kreditgivande företaget anses ha registeransvaret för personre- gistret med uppgifterna om de kreditsökande. Kreditupplysnings- företaget bearbetar uppgifter ur personregistret — ofta tillsammans med information från en kreditupplysning som man tillhandahåller - med hjälp av kreditgivarens kreditmall. Bearbetningen har av Datainspek- tionen bedömts utgöra en servicebyråfunktion.

Kreditupplysningsföretagen använder också s.k. credit scoring vid utarbetandet av standardiserade beslutsmodeller. Credit scoring är en metod för kreditbedömning där den kreditsökandes kreditvärdighet poängsätts enligt ett särskilt system. Systemet bygger på analyser och statistiska bearbetningar av ett omfattande material av "historiska" uppgifter och på undersökningar av betalningsmönster hos olika grupper av personer. Man har statistiskt funnit ett samband mellan vissa faktiska förhållanden och hur en kund eller kredittagare i framtiden kommer att sköta sina betalningsåtaganden. Som exempel kan nämnas att förändringar i en persons livssituation såsom skilsmäs- sa, ny anställning eller flyttning, ökar sannolikheten för att personen

inte skall betala sina skulder. Ett kreditupplysningsföretag kan med utgångspunkt från sitt kreditupplysningsregister ta fram ett generellt s.k. scorekort. Scoringmodeller kan också utarbetas på grundval av uppgifter om kreditgivarens egna kunder.

Inom vissa branscher ges s.k. spärrlistor ut. Listorna innehåller en förteckningar över fysiska eller juridiska personer som anses ha misskött sina mellanhavanden med en uthyrare eller en kreditgivare i den aktuella branschen. Utgivningen sker vanligen i form av tryckt skrift. Tillstånd krävs alltså inte enligt kreditupplysningslagen.

Olika former av kreditupplysningspublikationer ges också ut. Kalenderföretaget i Stockholm AB ger ut Taxeringskalendern, som innehåller uppgifter om fysiska och juridiska personers taxerade inkomst och förmögenhet. Därutöver utkommer för närvarande cirka tio skrifter som ges ut av de tre största kreditupplysningsföretagen. Skrifterna har något olika inriktning. Nedan anges inom parentes vem som ger ut de olika publikationerna och hur många gånger per år de utkommer.

Den vanligaste typen av kreditupplysningspublikation innehåller en sammanställning av betalningsanmärkningar för belopp som överstiger 500 kr. Sammanställningarna sker med utgångspunkt från den försumliges namn eller adress. En ny utgåva av skriften ersätter vanligen en tidigare. Denna typ av publikationer används i stor omfattning vid direktförsäljning.

De flesta sammanställningarna redovisar både privatpersoners och företags betalningsanmärkningar. Detta gäller Kreditfakta (UC 4 ggr/år), Svensk Handelstidning Justitia (Soliditet 50 nr/år), Justitia kreditregister (Soliditet ca 50 nr/ år), Kreditarkivet (AB Svensk Upp- lysningstjänst 4 ggr/år) och Kreditrapporten med Företagsfakta (AB Svensk Upplysningstjänst ca 50 ggr/år).

Andra publikationer innehåller enbart betalningsanmärkningar beträffande företag. Så är fallet beträffande Svar direkt (Soliditet årsbok) och Kundfakta (Soliditet 6 ggr/år). Spärrkatalogen (Soliditet 6 ggr/år) innehåller däremot enbart uppgifter om fysiska personer.

UC utger årligen skriften "Sveriges företag" (fyra delar), som innehåller kreditkoder och olika faktauppgifter om företag och företagare. Kreditupplysningsföretaget ger också ut "UC Select" (4 ggr/år) som innehåller bokslutsuppgifter för olika företag.

Soliditet ger årligen ut Kredi-kod (två delar) som innehåller kredit- koder för företag och företagare.

Som tidigare nämnts har Datainspektionen bara vid ett enstaka tillfälle fått kännedom om att kreditupplysningar har publicerats i en dagstidning. Inte heller har man fått meddelande om att kreditupplys- ningar har offentliggjorts i radio eller TV (jfr avsnitt 2.3).

De publikationer som ovan har nämnts ges ut i form av tryckta skrifter. UC Select levereras emellertid också som en CD-ROM-skiva

att anslutas till en persondator. Även Soliditet ger ut CD-ROM-skivor med kreditinformation om företag, CD Market och CD Svar Direkt. Genom skivorna upplåter kreditupplysningsföretagen den del av sitt register som avser juridiska personer. Upplåtelsen innebär möjlighet för abonnenter att för eget bruk selektera fram informationen ur den upplåtna registerdelen. Den information som på detta sätt lämnas ut kan även innehålla uppgifter om s.k. näringsanknutna personer, t.ex. personer som ingår i ett aktiebolags styrelse eller som är delägare i ett handelsbolag. I sådana fall får informationen bara lämnas ut till mottagare i Sverige. Uppgifter om näringsanknutna personer är dock inte sökbara för abonnenten.