Byggkvalitet för framtiden : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Byggkvalitet

för

framtiden

Betänkande

av

Byggkvalitetsutredningen

___.____._._.

Öcc C

/rhx

i

Statens offentliga utredningar

WW 1997: 177

Eg Inrikesdepartementet

Byggkvalitet

för

framtiden

Slutbetänkande

av Byggkvalietsutredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets forvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20781-8 Stockholm1997 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för

Inrikesdepartementet

Regeringen beslutade i maj 1996 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att belysa frågor kvalitetssystem i byggprocessen och för-

om valtningen, göra en översyn av den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem, utvärdera lagen 1993:320 om byggfelsförsäkring, allsidigt analysera befintliga system med s.k. småhusgarantier och konsumentskyddsaspekter i anslutning härtill samt analysera behovet av statligt ekonomiskt stöd för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Utredningens övergripande syfte är att identifiera behov att förändra och komplettera befintliga systern som avses bidra till att förebygga och undanröja sådana förhållanden i byggnader som kan vålla ohälsa och medföra omfattande ekonomiska åtaganden m.m. Utredarens uppdrag preciseras i kommittédirektivet, Dir 1996: 39 se bilaga.

Utredare har varit hovrättsrådet Rolf Lundmark, Svea hovrätt. Som sekreterare har den 15 september förordnats departementssekreterare Kerstin Wennerstrand och den 1 oktober 1996 hovrättsassessor Marianne Wasteson.

Utredaren har den 27 september 1996 lämnat en delredovisning beträffande vissa småhusgarantifrågor. Redovisningen har inarbetats i föreliggande betänkande.

Utredningen har biträtts av en expertgrupp med följande ledamöter: direktör Perry Fredriksson, Skandia, avdelningschef Agneta Gillback, Konsumentverket, inspektör Simon Kristoferson till 16 oktober 1996, Finansinspektionen, inspektör Peter Kullgren från 16 oktober 1996, Finansinspektionen, entreprenadjurist Thomas Kruuse, Byggentrepre-

nörerna, enhetschef Bengt Lindström, Boverket, teknologie doktor Ingemar Samuelson, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB, civilingenjör Lennart Sjölander, Svenska Bostäder, ingenjör Jan Söderström, Villaägamas Riksförbund och civilingenjör Göran Träff, FFNS

- Guppen Sweco.

Utredningen har därutöver vid två referensgruppsmöten inhämtat uppgifter och synpunkter från företrädare för aktörer på byggområdet

organisationer och företag berörs och besitter särskilda kunska-

som av

de områden som utredningsuppdraget avser. per om

Särskilda yttranden har avgivits av experterna i utredningen Agneta Gillback, Thomas Kruuse och Jan Söderström.

Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Byggkvalitet för framtiden SOU 1997:177. Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm den 2 december 1997

Rolf Lundmark

/Kerstin Wennerstrand Marianne Wasteson

SOU 1997: 177 5

Innehåll

Innehåll 9 Bilaga 1 Kommittédirektiv 139 Bilaga 2 Lag om byggfelsiörsäkring 347

SOU 1997: 1977 ll

1 Sammanfattning

Inledning

Utredningen, som antagit namnet Byggkvalitetsutredningen, har haft i uppdrag

att inventera vilka heltäckande kvalitetssystem finns på byggom-

som

rådet och i förvaltningen i dag, utvärdera system och förslag

ge

hur de snabbt kan introduceras, att göra en översyn av den obligatoriska funktionskontrollen venti-

av

lationssystem, att belysa hur tecknade byggfelsförsälqingar uppfyller intentionerna i

lagen om sådan försäkring och bedöma behovet ändringar i la-

av

gen med inriktning på tillämpningsområdet och skyddet för boen-

de m.fl.,

att allsidigt redovisa och analysera befintliga system med s.k. småhus-

garantier och konsumentaspekter i anslutning härtill, varvid förslag skall lämnas ti-ll ett ändamålsenligt konsumentskydd, samt

att bedöma det fortsatta behovet statligt ekonomiskt stöd för att

av

avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus, varvid formerna

m.m.,

för verksamheten skall övervägas.

Utredningen redovisar, utifrån tillgängliga utredningar byggnadsbe-

om ståndet, hur situationen ser ut i fråga fel och brister i våra byggna-

om der. Här kan nämnas följ År 1992 hade 6 småhusen

ca procent av fukt- och mögelskador i källare eller på grundplanet och i vart femte småhus var luftfuktigheten under vissa delar året så hög att risken

av för allergiframkallande kvalster ökar. I 500 000 bostadslägenheter

ca fanns fuktskador i våtutrymmen. Bristfállig ventilation förelåg i totalt 2,4 miljoner bostäder. När det gäller lokalbyggnader noterades att det förelåg behov av reparation 4-5 procent den sammanlagda

av av arean ytterväggar och fönster. Störst reparationsbehov fanns i skolor. I fråga om ventilation i lokaler konstaterades att reparationsbehov förelåg i 12 procent av volymen, varav skolorna svarar för den största volymande-

12 Sammanfattning

len. Materialet visar vidare att samma typer av fel i byggandet återkommer genom åren. Utredningen konstaterar att ett ökat kvalitetsmedvetande inom byggområdet erfordras för att minska behovet av korrigeringar i efterhand. Utredningen anser att grundstenarna i arbetet på att förbättra kvaliteten i byggande och förvaltning utgörs yrkeskunnande och yrkesstolthet av hos aktörerna. Skall förbättring åstadkommas krävs kvalitetstrategier en hos aktörerna inom de olika leden i byggande och förvaltning. Enligt utredningens mening kan en samordning av kvalitetsarbetet hos de skilda aktörerna minska behovet av ingripanden från samhället.

Arbetet med kvalitetsfrågor

År 1995 ändrades byggnadslagstiftningen med inriktning på att tydliggöra rollerna och ansvaret i byggandet och därmed skapa förutsättningför bättre kvalitet. Boverket har haft i uppdrag att göra en utvärdear de nya byggbestämmelserna och har lämnat sin slutredovisning ring av till regeringen i oktober 1997. I föreliggande betänkande redovisas nuvarande läge i kvalitetsarbetet på byggområdet och i förvaltningen med uppdelning i proj ekteringsfas, byggfas och förvaltningsfas. Utredningen konstaterar att det för närvarande inte finns heltäckande kvalitetssystem i byggprocessen och förvaltningen. Många företag och även branscher har emellertid, med ISO- 9000 som utgångspunkt, utvecklat system inom sina områden, ISO liknande system. Sysegna temen är ofta branschanpassade eller framtagna för en viss produktionskedja eller ett särskilt produktionssystem. Enligt en bedömning gjorts utifrån det system som används i Utmärkelsen Svensk Kvasom litet U SK framgår att det inom de tillfrågade företag på byggområdet finns ett systematiskt angreppssätt för kvalitetsarbetet inom stora delar respektive företag. I bedömningen konstateras att byggentreprenöreav kommit längst i sitt kvalitetsarbete. Utredningens studier visar att det na i stor utsträckning saknas parametrar och metoder att mäta effekterna av olika sätt att säkra kvaliteten och därmed saknas förutsättningar att klarlägga effektiviteten i de skilda sätten. Utredningen konstaterar att många goda skäl talar för att arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete bör intensifie- Det främsta skälet är naturligtvis att få till stånd bättre byggnader ras. det kan också lyftas fram att undersökningar visar att det finns men stora möjligheter att minska kostnaderna i byggandet genom kvalitetsarbetet. Av utredningens studier kan utläsas att kvalitetsfelkostnaderna ofta bedöms uppgå till mellan 6 och 10 procent av produktionskostna-

SOU 1997: 177 Sammanfattning 13

den. Även törvaltningskosmaderna kan minska betydligt. Ett förbättrat kvalitetsarbete torde också öka konkurrenskraften och skapa exportmöjligheter.

Utredningen har kommit fram till att aktörerna i byggandet och förvaltningen bör bygga upp ett bättre samarbete i kvalitetsfrågoma med sikte på ett heltäckande kvalitetssystem. Utredningen föreslår att ett byggbranschens kvalitetsråd bildas i vilket ingår alla aktörer på byggområdet och i förvaltningen samt även försäkringsbolag och finansieringsinstitut. I betänkandet redovisas frågor som ett sådant råd bör ta upp och skapa samordning En huvudfrågoma gäller samordning

av av kvalitetsarbetet hos de skilda aktörerna och erfarenhetsåterföringen mellan dem. En stor fråga gäller kompetensen hos skilda

annan personalkategorier.

Den obligatorisk funktionskontrollen av

Ventilationssystem

Under årens lopp har ett omfattande arbete lagts på att komma till

ner rätta med miljöfaktorer som inverkar negativt på vår hälsa. Utredningen konstaterar att det endast är delvis känt hur inomhusmiljön medverkar till sjukdomstillstånd. För att fâ till stånd ett bra inomhusklimat kan slås fast att det är nödvändigt med ett fungerande Ventilationssystem, som är anpassat till den verksamhet bedrivs i byggnaderna. Beträffande

som arbetsläget för ventilationskontrollen konstateras att det inte finns underlag för att dra fullständiga slutsatser om i vilken omfattning ventilationssystemen i de skilda byggnadskategoriema har kontrollerats eller om utfallet av kontrollen. De slutsatser med säkerhet kan dras, är

som att den av Boverket föreskrivna tidplanen för kontrollen inte har infriats. I bästa fall har ventilationssystemen i flertalet byggnader funktionskontrollerats en gång vid utgången av år 1997. En mycket stor andel av de kontrollerade ventilationssystemen har dessutom påtagliga brister.

Mot bakgrund av de uppgifter som inhämtats och redovisas föreslår utredningen att den obligatoriska funktionskontrollen skall bestå. Problemet är främst att få genomslagskraft i kontrollen ventilationssys-

av temen. Kommunernas byggnadsnämnder har till uppgift att bevaka kontrollsystemet. Från kommunhåll har framförts att det inte finns förutsättningar eller resurser att närmare övervaka att byggnadsägarna följer uppställda kontrollkrav. Utredningen har i sina överväganden kommit fram till att kontrollbehovet från samhällets sida är olika för de skilda byggnadskategoriema och att byggnadsnänmdens övervakning

14 Sammanfattning SOU 1997: 177

bör inriktas på de områden där det finns störst anledning att följa utvecklingen. Utredningen konstaterar att byggnadsägare normalt har intresse av att byggnaderna bibehåller sitt värde och att funktionerna vidmakthålls, inte minst för att få god avkastning på kapitalet. Hyresgäster har intresse av att bostaden eller lokalen verkligen har de funktioner man betalar för. Utredningen har kommit fram till följande för

skilda kategorier.

När det gäller hyresbostäder visar undersökningar att det finns en påtaglig eftersläpning i kontrollen. Här finns visserligen ett partsförhållande men hyresgäster har förhållandevis svårt att göra sig gällande i underhållsfrågor av förevarande slag. För att få genomslagskraft i ventilationskontrollen föreslår utredningen därför att underlåtenhet från en hyresvärds sida att följa reglerna ventilations-

om kontroll skall få omedelbar effekt på hyressättningen i byggnaden. Detta kan enligt utredningens uppfattning göras genom ett tillägg till 12 kap. 55 § första stycket jordabalken hyreslägenhet

på sätt att en vid prövningen av skälig hyra enligt bestämmelserna i kapitlet skall anses sakna godtagbar ventilation om besiktning enligt bestämmelserna om ventilationskontrollen inte utförts eller kontrollen föranlett anmärkningar av betydelse för ventilationssystemets funktion och hyresvärden inte visar att bristerna avhj

Beträffande bostadsrätter konstaterar utredningen att de boende, till skillnad från hyresgäster, kan påverka skötseln huset vid före-

av ningsstämma och också skötselfrågor med den valda styrel-

ta upp sen. Bostadsrättshavama har ett ekonomiskt intresse av att huset underhålls. Utredningen menar att några särskilda åtgärder inte behöver vidtas för att förbättra efterlevnaden av kontrolllcravet. Utredningsunderlaget tyder på att efterlevnaden är förhållandevis bra hos bostadsrättsföreningarna och närmast är det information som behövs.

Vid lokalhyresförhållanden är partsförhållandena mera jämspelta. Lokalhyresgästerna torde i sina förhandlingar med byggnadsägaren ställa krav på att gällande föreskrifter om ventilation följs. Utbudet av lokaler för kontor och andra verksamheter är förhållandevis stort varför det finns anledning att anta att byggnadsägarna är angelägna att kunna visa att lokalerna uppfyller minst gällande krav. Till detta kommer att arbetsplatser omfattas av arbetsmiljölagstiftningen och att arbetstagare och deras organisationer har ett intresse av att bevaka arbetsmiljön. Även här kan den kommunala kontrollen begränsas.

Utredningen föreslår att samtliga småhus undantas från den åter-

kommande funktionskontrollen av ventilationssystem. Däremot bör

kravet på kontroll innan ett nytt ventilationssystemet tas i drift fin-

nas kvar. Utredningen konstaterar att det för småhusen är ägaren

och dennes familj som är berörda och att det ligger i ägarens eget

intresse att se till att ventilationen fungerar så att tillfredsställande

en

inomhusmiljö råder.

Vad gäller daghem, skolor, vårdlokaler etc. finns inga hyresavtal

mellan dem som vistas i byggnaderna och ägaren. Barn, ungdomar,

sjuka och gamla personer har begränsade möjligheter att själva

ställa krav på inomhusklimatet. I den här typen av byggnader är det

särskilt viktigt att samhället tillvaratar nyttjamas intressen och kon-

trollerar att ventilationen och inomhusmiljön fortlöpande är

avpas-

sad till den verksamhet som bedrivs. Utredningen anser att de övervakningsresurser som finns i kommunerna i första hand bör användas för den här typen av lokaler.

Beträffande utfommingen av den fortsatta ventilationskontrollen ger utvärderingen inte anledning att föreslå ändringar av besiktningsintervall.. Det ankommer på Boverket att följa utvecklingen och vid behov föreskriva ändringar. Ett exempel på förhållanden som kan ge anledning till längre besiktningsintervall är enligt utredningens mening att byggnadsägaren visar att ventilationssystemet ses över kontinuerligt.

Utredningen konstaterar att den kontrollfimlction som lagts på kommunerna är densamma som i övrigt gäller i fråga om övervakning av att byggnadslagstiftningen efterlevs. Skyldighet för kommunerna att ingripa uppkommer när det finns anledning att anta att överträdelse skett. Som ett led i en sådan kommunal tillsyn anser utredningen att endast protokoll från besiktningar som föranlett sådana anmärkningar att funktionslcraven som uppställs i kontrollförordningen inte är uppfyllda skall skickas till kommunen för kännedom.

Utredningen föreslår att vissa förtydliganden görs i förordningen såvitt gäller behöriga ventilationskontrollanters uppgifter. När protokoll över ventilationskontrollen skall skickas till kommuner skall detta utföras av funktionskontrollanten. Det föreskrivna intyget om utförd besiktning föreslås få en ny roll. Det bör föreskrivas att intyg om utförd besiktning inte får utfärdas och anslås förrän ventilationssystemet uppfyller de uppställda kraven och att intyget skall utfärdas och anslås av funktionskontrollanten.

Utredningen förutsätter att de skilda intresseorganisationema för fastighetsägare lämnar information till sina medlemmar om vikten av

16 Sammanfattning SOU 1997: 177

att ventilationssystemen i byggnaderna underhålls. Utredningen utgår även från att ventilationsbranschen medverkar med infonnation.

Byggfelsförsäkring och småhusgarantier

När det gäller frågorna om byggfelsförsälqing och smâhusgarantier har utredningen kommit fram till att verksamheten hos garantibolagen är att betrakta som försäkringsrörelse och därmed underkastad regleringen på försäkringsområdet. Utredningen konstaterar att det därför skulle krävas en särskild lagstiftning för verksamheten hos garantibolagen

om den skall finnas kvar i nuvarande bolagsfonn. Mot den bakgrunden har utredningen övervägt och funnit att bestämmelserna byggfelsför-

om säkring bör göras generellt tillämpliga även på småhus för permanentboende. För att därutöver stärka konsumentskyddet bör de standardavtal som används i konsumentförhållanden kompletteras så att det åligger anlitade entreprenörer och säljare att ställa säkerhet för sina produktionsätaganden. Enligt utredningens mening åstadkoms genom förslaget ett ändamålsenligt konsumentskydd. Utredningen förslår att de undantag från konsumenttjänstlagens, konsumentköplagens och jordabalkens annars tvingande avtalsvillkorsregler som idag gäller om sådant konsumentskydd finns ställs villkor för statlig bostadsfi-

som som nansiering, dvs. småhusgaranti i förening med konsumentanpassade Standardavtal, i stället bör avse det konsumentskydd som byggfelsförsäkringen ger i kombination med konsumentanpassade standardavtal. Byggfelsförsäkring i förening med ett kompletterat ABS 95 ger enligt utredningens uppfattning ett avsevärt bättre konsumentskydd än konsumenttjänstlagen.

När det gäller utvärderingen av systemet med byggfelsförsäkring konstaterar utredningen att det har gått för kort tid för att det skall vara möjligt att göra en fullständig utvärdering. Lagen har endast varit i kraft sedan den 1 juli 1993. Hittills har det nästan inte varit några skadefall. Det torde inte vara möjligt att få en riktig bild av systemet förrän det har varit i kraft under en dryg tioårsperiod, motsvarande tiden från det att byggfelsförsäkring tecknas till det att den har löpt ut. Det finns inte underlag för att föreslå att systemet med byggfelsförsäkringar skall utvidgas till att omfatta andra byggnader än permanentbostäder. Det kan dock redovisas att det förekommer att försäkringar tecknas även utanför obligatoriet och att den delen av marknaden inte är ringa. Vad gäller lagens tillämpningsområde i övrigt föreslår utredningen att den nuvarande kopplingen till näringsidkarbegreppet i första paragrafen tas bort och att avgränsningen av vilka ombyggnader som skall omfattas av

Sammanfattning 17

försäkringsobligatoriet förtydligas. Framför allt sistnämnda förslag har sin grund i påtalade tillämpningssvårigheter av nuvarande regel.

Analysen de förekommande försäkringarna samt förslaget att

av småhusen skall inordnas generellt i systemet har föranlett utredningen att föreslå vissa förändringar lagen såvitt avser tillåten självrisk. Ut-

av redningen föreslår att utrymmet för avtal om självrisk regleras. Beträffande småhus bör självrisken få vara högst ett basbelopp enligt lagen 1962:381 allmän försäkring och för flerbostadshus högst tre bas-

om belopp.

Utredningen föreslår även viss begränsning i möjligheten för försäkringsgivaren att friskriva sig från ersättningen för skador som normalt täcks av andra försäkringar

till av fukt- och mögelskador i Bidrag reparation

småhus

I frågan om fortsatt behov av statligt ekonomiskt stöd för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus konstaterar utredningen att det alltjämt föreligger ett stort behov sådant stöd för att komma till rätta med

av problem i hus som inte omfattas av småhusgaranti. Eftersom i princip alla hus byggda efter år 1989 omfattas sådana garantier finns inte

av anledning att ändra regeln att endast hus byggda före det året kan komma ifråga för stöd. Mot bakgrund av att fel som orsakar fukt- och mögelskador det slag omfattas ofta inte blir påtagliga förrän

av som omkring 10 år har gått, även om de kan uppdagas tidigare, föreslår utredningen att möjligheten att söka stöd bör finnas kvar under ytterligare

fyraårsperiod. Utredningen konstaterar att hanteringsordningen av en skadeärenden i sak fimgerar mycket bra vid småhusskadenänmden fonden för fukt- och mögelskador i småhus och att den i sak bör vara densamma under avslutningsperioden. Utredningen konstaterar vidare att reglerna om självrisk för sökandena är sådana att allt färre som behöver hjälp kommer i åtnjutande sådan. Utredningen föreslår därför

av att stödreglerna förbättras och förenklas. I korthet bör gälla att sökanden alltid själv skall för åtgärdskostnad till ett basbelopp. Är

svara upp kostnaden större för att få huset att fungera tillfredsställande som bostad, föreslår utredningen att bidrag lämnas med hälften av åtgärdskostnaden, dock att sökanden alltid svarar för ett basbelopp. En förenkling stödreglerna enligt förslaget medför att en ökad tillströmning av

av ärenden kommer att kunna hanteras med den personal som nu finns.

SOU 1997: 177 19

Lagförslag

Förslag till Lag om ändring i lagen 1993:320 om byggfels-

försäkring

Härigenom föreskrivs att 10 och 12 i lagen 1993:320 om byggfelsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§I

När näringsidkare uppför När byggnad helt eller

en en som byggnad helt eller till till övervägande del skall använen som övervägande del skall användas das som bostad för permanent bostad för permanent bruk bruk uppförs eller byggs till skall som

eller i fråga sådan byggnad det för byggnadsarbetet finnas en

om

utför åtgärder fordrar bygg- byggfelsförsälcring. Sådan för-

som anmälan och avsevärt för- säkring skall även finnas när som

länger byggnadens brukstid, någon på sådan byggnad ut-

en skall det för byggnadsarbetet för åtgärder i 9 kap. som avses

finnas byggfelsförsälqing. 2 § första stycket tredje punkten

en

plan- och bygglagen 19871 0.

Byggfelsförsäkring behövs

dock inte i fråga eller Det åligger den som för egen om entvåbostadshus när ett sådant räkning utför eller låter utföra garanti-, försäkrings- och avtals- sådant byggnadsarbete som av-

skydd finns utgör villkor för i första stycket byggherren

som ses statlig bostadsfinansiering att tillse att byggfelsförsäkring finns för arbetet.

1Senaste lydelse 1994:850

2 §

En byggfelsförsälcring skall omfatta

skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion,

i material som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet arbetet, och

av

skälig kostnad för att avhjälpa skador på byggnaden orsakats

som av felet.

Försäkringen behöver dock Försäkringen behöver dock inte omfatta fel eller skador inte omfatta fel eller skador

som som måste antas sakna betydelse för måste antas sakna betydelse för byggnaden eller dem bor byggnaden eller dem bor

som som eller vistas i byggnaden och inte eller vistas i byggnaden och inte heller skador nonnalt täcks heller skador normalt täcks

som som

av andra försäkringar såsom fastighetsförsäkring, villaför-

av

fastighetsförsälqing, maskinför- säkring och maskinförsäkring. säkring och allrislqörsäkring.

Med fel skall enligt försäkringen avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard vid den tid då arbetet utfördes.

6 §

En byggfelsförsälcring får innehålla villkor att

om

kostnader för fel vållats den är byggnadens ägare eller

som av som av hans anställda ersätts endast felet har vållats även någon

om av annan eller om det annars finns särskilda skäl för det,

kostnader inte ersätts i den mån ansvaret för felet eller skadorna

omfattas av ett i avtal lämnat garantiåtagande, såvida det inte visas den

att ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande,

ägaren skall svara för viss självrisk.

en

Självrisk som villkor i

en

byggfelsförsäkring får uppgå till högst ett halvt basbelopp enligt

lagen 1962:381 om allmän för-

säkring i fråga och tvåom enbostadshus som skall ägas av

fysisk eller upplåtas med

person bostadsrätt. För övriga bostads-

hus får självrisken uppgå till högst tre basbelopp.

10§

En Försäkringsgivare får inte En försäkringsgivare får inte vägra näringsidkare vägra den enligt 1 § andra en som en- som ligt 1 § är skyldig att ha bygg- stycket är skyldig att ha byggfelsfelsförsäkring att teckna sådan försäkring att teckna en sådan en försäkring, försäkringsgiva- försäkring, försäkringsgivaom om

marknadsför byggfelsförsäk- ren marknadsför byggfelsförsäk-

ren ringar. Försäkring får dock väg- ringar. Försäkring får dock vägdet med hänsyn till ska- det med hänsyn till skaras om ras om derisken eller någon annan sär- derisken eller någon annan särskild orsak ñnns skäl till detta. skild orsak ñnns skäl till detta.

Att byggnadsarbetet inte får

påbörjas förrän ett bevis om

byggfelsförsäkring har företetts

för den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter

inom plan- och byggnadsväsen-

det, framgår av 9 kap. 12 § planoch bygglagen 1987: 10.

Denna lag träder i kraft den...

2Senaste lydelse 1994:850

22 Lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i

konsumentköplagen 1990:932

Härigenom föreskrivs att 3 § konsumentköplagen 1990:932 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag till är nackdel för köparen är utan verkan mot denne, inte i om annat anges lagen.

Första stycket gäller inte vid Första stycket gäller inte vid köp av byggnadsdelar, köpa- köp byggnadsdelar, det om av om ren tillförsäkras ett sådant för köpet finns byggfelsförga- en ranti-, försäkrings- och avtals- säkring enligt lagen 1993:320 skydd som ställs som villkor för byggfelsförsäkring och konom statlig bostadsfinansiering. sumenten tillfársäkras sådant ett skydd i avtalsförhâllandet som är tillfredsställande med hänsyn till allmänna konsumentintressen.

Första stycket gäller inte heller vid köp levereras i ledning, av gas, som om de allmänna avtalsvillkor tillämpas vid sådana leveranser har som godkänts konsumentverket. av

Denna lag träder i kraft den...

SOU 1997: 177 Lagörslag 23

Förslag till Lag om ändring i konsumenttjänstlagen 1985:716

Härigenom föreskrivs att 3 § konsumenttjänstlagen 1985:716 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 3

Avtalsvillkor i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till

som nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen.

Första stycket gäller inte vid Första stycket gäller inte vid tjänster i 1 § tjänster avses i 1 § om det

som avses om som

konsumenten tillfbrsäkras ett för tjänsten finns en byggfelsför-

sådant garanti-, försäkrings- och säkring enligt lagen 1993:320

avtalsskydd ställs vill- byggfelsförsäkring och kon-

som som om kor för statlig bostadsfinansie- sumenten tillförsäkras ett sådant

ring. skydd i avtalsförhållandet som är tillfredsställande med hänsyn till

allmänna konsumentintressen.

Denna lag träder i kraft den...

3Senaste lydelse 1990:935

Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 19 d § och 12 kap. 55 § jordabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

19 d

En näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet sålt fastighet

en till konsument huvudsakligen för enskilt ändamål får inte kon-

en mot sumenten åberopa ett köpevillkor som i jämförelse med bestämmelserna i 11-19 är till nackdel for denne.

c

Första stycket gäller inte Första stycket gäller inte

om om

konsumenten tillförsäkras ett det för köpet bygjels-

finns en

sådant garanti-, försäkrings- och försäkring enligt lagen

avtalsskydd ställs vill- 1933:320 byggfelsförsäk-

som som om kor för statlig bostadsfinansie- ring och konsumenten tillförsäkring. ett sådant skydd i avtalsför-

ras

hållandet som är tillfredsställan-

de med hänsyn till allmänna kon-

sumentintressen.

Näringsidkaren och konsumenten kan utan hinder första stycket träf-

av fa avtal om att ersättning för skada enligt bestämmelserna i 12-19 skall omfatta förlust i näringsverksamhet.

12 Kap

55 § Om hyresvärden och hyresgästen tvistar hyrans storlek, skall

om hyran fastställas till skäligt belopp. Hyran är härvid inte

att anse som skälig, om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter med hän-

som syn till bruksvärdet är likvärdiga.

4 Senaste lydelse 1990:936 5 Senaste lydelse 1997:62

Lagörslag 25

Vid prövningen av bruksvärdet skall lägenheten anses sakna

tillfredsställande ventilation om sådan besiktning skall utfö-

som

ras enligt förordningen 1991:1273 om obligatorisk

ventilationskontroll inte har utförts eller har föranlett anmärkningar betydelse för ventilaav tionssystemets funktion och hyresvärden inte visar att brister-

na har avhjälpts.

Vid prövningen enligt första stycket skall främst beaktas hyran för lägenheter i hus ägs och förvaltas allmännyttiga bostadsföretag. som av Om jämförelse inte kan ske med lägenheter på orten, får i stället been aktas hyran för lägenheter på annan ort med jämförbart hyresläge och i övrigt likartade förhållanden på hyresmarknaden. Vid prövning enligt första stycket skall även bestämmelserna i 55 en b § iakttas. Om förhandlingsklausul i ett hyresavtal har slopats och det ingår en förhandlingsersättning i hyran enligt 20 § hyresförhandlingslagen 1978:304, har hyresgästen utan hinder bestämmelserna i första av tredje styckena rätt att få hyran sänkt med ett belopp som motsvarar ersättningen. Om tvisten gäller något annat villkor än hyran, skall villkor som hyresvärden eller hyresgästen har ställt upp gälla i den mån det är skäligt med hänsyn till hyresavtalens innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffande förhållanden och omständigheterna i övrigt. Hyrestiden skall obestämd, inte bestämd hyrestid av särvara om skild anledning är lämpligare. Om hyresvärden och hyresgästen kommer överens villkoren för om fortsatt uthyrning tvist enligt första eller femte stycket, gäller de i en överenskomna villkoren, oavsett vad som föreskrivs i nämnda stycken, i den mån inte annat följer bestämmelserna i övrigt i denna balk. av

Denna lag träder i kraft den

SOU 1977: 177 27

2¶Allmän till

bakgrund utredningens

arbete

2.1 av arbete

Uppläggning utredningens

Utredningen påbörjade sitt arbete under hösten 1996. I enlighet med sina direktiv överlämnade utredningen den l oktober 1996 till inrikesministern en belysning av vissa frågor beträffande verksamheten med lämnandet av småhusgarantier.

Materialinsamling

Utredningen har skriftligen och muntligen informerat aktörerna i byggandet och förvaltningen, intresseorganisationer, forskningsorgan, finansieringsinstitut samt försäkringsbolag om utredningsuppdraget. Mottagama av informationen har beretts möjlighet att komma in med material och synpunkter som underlag för utredningens arbete. Genom detta har värdefulla synpunkter och material kommit utredningen till del.

Utredningens nio experter har bidragit med underlagsmaterial och tillfört utredningen synpunkter från skilda verksamhetsfalt. Utredningskansliet har också intervjuat, aktörer, företag och intresseorganisationer. Kontakter har tagits med tjänstemän vid EU- kommissionen och hos regeringama i några av medlemsländerna i EU mil.

Under våren 1997 har utredningen med vissa angivna frågeställningar som grund till referensgruppsmöten inbjudit aktörer i byggandet och förvaltningen, forskningsorgan samt sammanslutningar som arbetar med olika sätt att säkra kvaliteten på byggområdet.

28 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977:177

2.2¶Bostads- och lokalbeståndens storlek

och sammansättning

Eftersom utredningsuppdraget till stora delar gäller förhållanden befintlig byggd miljö finns anledning att inledningsvis redovisa bebyggelsesituationen i landet.

Bostadsbeståndet består 1.7 miljoner småhus med eller två

av ca en lägenheter och ca 130 000 flerbostadshus med tre eller fler lägenheter. Ungefär hälften alla småhus har byggts efter år 1960. Ett stort

av antal stora flerbostadshus byggdes främst inom för det mil-

ramen s. jonprogrammet på .1960- och 1970-talen.

Småhus Flerbostadshus

600000 6°°°°

.,

å êaooooo

.. 330000å å

200000 20000

.. .

100000 10000

.. .

0 0

. .

.40 41- 61- 76- 40 41- 61- 70.

ao 75 aa 60 75 se

Figur Antal små- och flerbostadshus efter byggår

Det finns sammanlagt cirka 200 000 lokalbyggnader med drygt 140 miljoner uppvärmd area. I fråga om lokaler är de tekniska egenskaperna hos skolor, daghem, vård- och kontorsbyggnader särskilt intresse

av från skade- och inneklimatsynpunkt. Dessa lokaltyper upptar tillsammans ca 25% av antalet byggnader och ca 45% av den uppvärmda are-

an för samtliga lokalbyggnader.

Skolorna inkluderar grundskolor, gymnasier och högre utbildning, med totalt ca 20 700 byggnader. Ett stort antal skolor i landet byggdes under perioden 1941-60 i samband med grundskolereformen. Det allra största tillskottet, nästan 40% för undervisning, byggdes under

av arean perioden 1961-75.

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 29

Skolor Daghem

10000 10000 -- ..

8000-- 8000 ..

6000 8 6000.. 8 e 0

g ä

4000 g 4000

2000 2000 .. .

0. o -40 41- 61- 7s- 60 75 ae

várdbyggmder Kontorsbyggnader

1°°°°" 10000.

°°°° 6000 - ..

å 5°°° 6000 -- 8 o o s 1a å 4000 g 4000

2000 2000 ., .,

0 0 . . -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76- 60 75 aa 60 75 88

Figur Area för skolor, daghem, vård- och kontorsbyggnader efter

byggår

Det finns ca 6 700 daghem relativt ungt datum. Nästan 90% av av arean tillkom under perioden 1961-88.

Vårdbyggnadema inkluderar sjukhus, vårdcentraler, hälsovård, ål-

derdomshem och lcriminalvård. Totalt ñnns 12 100 vårdbyggnader. ca Den dominerande åldersklassen är 1961-75 som upptar 40% den ca av sammanlagda arean.

30 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

Åldersstrulcturen för de cirka 10 900 kontorsbyggnadema avviker från de övriga lokalbyggnadema. Här finns dels stor äldre

en grupp byggnader 20% av arean före 1940 bland andra kontoren i städernas centrala delar. De allra flesta kontoren är dock byggda fr.0.m. 1961, och den höga andelen från perioden 1976-88 39% återspeglar åttiotalets speciella satsningar.

Byggnadsbeståndet har genomgått enastående utveckling både

en utrymmes- och komfortmässigt under 1900-talet och är i stort i gott skick.

För att behålla byggnadsbeståndets goda skick krävs ett löpande

underhåll. Inte sällan krävs därutöver extra underhållsåtgärder, t.ex. på grund av sättningar i grunden, vattenläckage, skador från inträngande fukt eller helt enkelt på grund av att faktiska livslängder eller underhållsperioder för byggnadsdelar är kortare än beräknat.

Andra tekniska problem i bebyggelsen än traditionella underhållsproblem har uppmärksammats sedan tid tillbaka. Redan på 1970-

en talet började energiåtgärder att genomföras i stor skala. Något

senare började inneklimatproblem i bostäder och lokaler att uppmärksammas inte minst med anledning av ökning allergier och överkäns-

av arman lighet.

Förutom underhållsåtgärder behövs således särskilda riktade åtgärder för att tillgodose särskilda samhällsintressen avseende byggnadsbeståndets inneklimat-, energi- och milj öegenskaper.

En självklar utgångspunkt vid alla diskussioner rör bebyggelsen

som är en beskrivning av det aktuella problemets storlek och hur problemet fördelar sig på olika kategorier av byggnader.

Byggkvalitetsutredningen har givit institutionen för byggd miljö vid KTH BMG i uppdrag att beskriva bostads- och lokalbeståndens teknis-ka egenskaper från skadesynpunkt.

Den redovisning av byggnadsbeståndets tekniska egenskaper som KTH utfört baseras på två landsomfattande undersökningar, ELIB- och STIL undersökningama. Uppgifterna avser situationen år 1992 för

bostäder och år 1991 för lokaler. Omfattningen av ett antal skador och reparationsbehov i byggnadsbeståndet är enligt ELIB- och STIL-undersökningama sammanfattningsvis följande.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 31

Skada, reparations- eller åtgärdsbehov Procenttalen avser andel av beståndet i Sverige

År 1992 Småhus Flerbostadshus

Fuktskada i källare 93 000 hus

-eller på grundplan 6%

Ytterväggar som 44 000 hus 10 000 hus behöver repareras 3% 8%

Våtutrymmen med 0.3 milj lägenheter 0.2 milj lägenheter fuktskador 17% 12%

2 2

0-2 b" 0-1 b" Fönsterarea som behöver åtgärdas 51% 31%

normenlig 1.5 milj lägenheter 0.9 milj lägenheter ventilation 86% 50%

År 1991 Skolor Dag- Vård- Kontors- Alla lokal-

hem byggnader byggnader byggnader

2 2 2 2 2

Ventilation som behöver åtgärdas enligt förvalta- 30% 5% 21% 16% 12% ren volymandel Ventilation med dålig skötsel enligt besiktning 42% 13% 7% l 1% 19% volymandel

I rapporten analyseras i vilka typer byggnader och i vilka ålders-

av grupper som skador och reparationsbehov är särskilt vanligt förekommande. Bland annat visas att fukt- och mögelskador i våtutrymmen förekommer i lägenheter i alla åldersgrupper i både småhus och flerbostadshus. Vidare framgår att de största åtgärdsbehoven bland lokalerna finns i skolorna.

KTH:s redovisning baseras som nyss nämnts på de s.k. ELIB- och

STIL-undersökningarna av bostads- respektive lokalbestånden exld.

industri, som torde vara de för närvarande bästa nationella datamaterialen för beskrivning av bebyggelsens tekniska egenskaper. De båda undersökningama genomfördes på ett samordnat sätt i början 1990-

av

32 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

talet. Arbetsdelningen mellan de bägge undersökningarna var att alla befintliga bostadsbyggnader år 1988 där mer än hälften av den uppvärmda arean användes för bostadsändamål, fick tillhöra ELIBs undersökningsområde. STIL-undersökningen omfattade byggnader och delar av byggnader egentligen elabonnemang med lokaler för butiker, kontor, vård, samlingslokaler etc. STIL- undersökningens material har räknats om till att gälla hela byggnader där än hälften uppvärm-

mer av da arean är lokaler, för att ge en klar avgränsning gentemot ELIBundersökningen.

ELIB-studiens huvudsyfte var att beskriva bostadsbeståndets tekniska egenskaper, inneklimat och möjligheter att effektivisera energianvändningen, särskilt elanvändningen. STIL-studiens huvudsyfte var att beskriva lokalbeståndets tekniska egenskaper, installationer och elutrustning, användning avel och värme, möjligheter att vidta olika energihushållningsåtgärder och att beräkna tekniska och ekonomiska potentialer för sådana åtgärder.

Undersökningarna genomfördes i form av statistiska mvalsundersökningar av slumpmässigt utvalda objekt l 100 bostadshus och 900 lokaler spridda över hela landet. Data insamlades genom besiktningar och tekniska mätningar i de utvalda byggnaderna, enkäter till de boende respektive till lokalanvändama och genom datauttag från olika befintliga register.

I båda undersökningarna samlades in data om skadeförekomst, reparations- och servicebehov, inneklimat Vissa resultat som presen-

m.m. teras här har redovisats tidigare i rapporter från dåvarande statens institut för byggnadsforskning. Bostadsbeståndets inneklimat. ELIBrapport nr Norlén och Andersson, 1993, Bostadsbeståndets tekniska egenskaper. ELIB-rapport nr Tolstoy m 1993 och Lokalerna och energihushållningen. Rapport från STIL-studien inom "Uppdrag 2000", Göransson m 1994. I dessa rapporter beskrivs också undersökningamas uppläggning och genomförande på ett detaljerat sätt.

De redovisade resultaten i föreliggande sammanställning från KTH är generella och avser landets samlade bostads- och lokalbestånd. Resultatens kvalitet påverkas enligt KTH av följ ande faktorer:

Resultaten är baserade på ett urval. I redovisade antalsuppgifter finns

därför slumpmässiga fel. Dessa fel är emellertid relativt små vid de

aktuella urvalsstorlekama och under statistisk kontroll, se exempelvis

redovisningen i den ovan nämnda rapporten av Norlén och Andersson

1993.

Bostads- och lokalbyggnader som uppförts från .och med 1989 ingår

inte i undersökningarna. heller ingår industribyggnader. Resultaten

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 33

avser således hela bostads- och lokalbeståndet utanför industrisektom med undantag för den bebyggelse tillkommit under år. Där-

som senare emot ingår givetvis byggnader rivits sedan 1992. Vidare beskrivs

som situationen år 1992 för bostäder och år 1991 för lokaler då fältarbetet i ELIB- respektive STIL-undersökningarna genomfördes.

Konsekvenserna av skador och åldrande liksom reparation och

av underhåll under perioden 1993-97 har inte analyserats närmare. Inverkan av dessa faktorer på undersökningsresultaten är sannolikt liten med tanke på att tekniska egenskaper hos bebyggelsen förändras långsamt över tid. Viss reservation torde dock behöva göras för de förbättringar som rimligen bör ha skett beträffande ventilationen i byggnaderna

som resultat av den år 1992 startade obligatoriska fimktionskontrollen

av

ventilationssystem.

Under åren 1989-95 färdigställdes sammanlagt 188 000 lägenheter i

ca flerbostadshus och ca 97 000 lägenheter i småhus enligt bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 1996. Vidare byggdes cirka 110 000 lä-

om genheter i flerbostadshus under åren 1993-95. Under samma tidsperiod revs ca 7 000 lägenheter. Dessa antal är relativt små jämfört de 3.8

ca miljoner lägenheter i bostadsbeståndet som undersöktes i ELIB-studien. Vissa centralt belägna lokaler byggs ofta om. Dessa ombyggnader påverkar användningssätt och elinstallationer, de berör sällan husens

men klimatskärm och egenskaper i stort.

Vissa typer av skador ingår inte i redovisningen helt enkelt på grund

av att de inte studerades och STIL-undersökningama. I exempelvis STILundersökningen specialstuderades inte fukt-, mögel- och rötskador.

Skadeuppgifter m.m. insamlades okulärbesiktning för

genom av uppgiften särskilt utbildade tekniska konsulter som besiktningsmän. Dessa samlade in ett stort antal tekniska uppgifter om de utvalda husen inom en begränsad tid. Tidsbrist kan ha medfört att vissa insamlade uppgifter är bristfälligt dokumenterade eller helt enkelt felaktiga. För insamling av vissa uppgifter fick besiktningsmännen dessutom göra mer eller mindre svåra bedömningar, t upptäckt fuktskada

ex om en var ofarlig, om den var av det slaget att den behövde åtgärdas omedelbart eller om den behövde åtgärdas inom tre år. Vissa skador är det slaget

av att de idealt kräver ingående skadeutredningar som i vissa fall till och med skulle behöva kompletterats med exempelvis fuktmätningar inne i konstruktionen. Vidare är vissa byggnadsdelar alltid svåra att besiktiga, t.ex. svåråtkomliga vindsbjälklag och snötäckta yttertak. Sammantaget

34 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

innebär dessa faktorer och felkällor att vissa skador torde under-

vara

rapporterade i viss utsträckning.

Vid en samlad bedömning kan föreliggande sammanställning av KTH anses ge en grov bild skadeförekomster och reparationsbehov i

av byggnadsbeståndet. Beskrivningen kan möjligen ge en något för positiv bild av byggnadsbeståndets status på grund av att vissa skador inte upptäcktes vid besiktningama. Det är också svårt att bedöma i vilken utsträckning byggnadsbeståndet förändrats sedan 1992 på grund

av bl.a. den obligatoriska ventilationskontrollen, ordinarie underhåll och särskilda underhålls- och reparationsåtgärder. I det följande avsnitt 2.2 och 2.3 redovisas KTH:s sammanställning av resultat från de angivna

utredningarna.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 35

2.3¶Bostadsbeståndets tekniska

utformning

och skador

Grundläggning. Valet av grundläggningssätt har förändrats med åren. De flesta äldre småhus är försedda med källare eller har krypgrund. De flesta flerbostadshus har källare. Under tid har många småhus och flerbo-

senare stadshus byggts på betongplatta.

Småhus Flerbostadshus

4 g g g J: . Källare ä 300000 Antal .. .. ümypwund å å .Betongplalta

200000 20000 .. ..

100000 10000 .. .

0 4 0 - -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76- 60 75 88 60 75 aa

200000 g Småhus c Antalhus Antal med .2 å skador

.M

0 -40 41- 61- 76- 60 75 88 Figur 3. Grundens konstruktion i bostadsbeståndet upptill. Antal småhus med fukt-, mögel- eller rötskador i källare och/eller grundplan som behöver åtgärdas omedelbart eller senast inom tre år nedtill.

Eventuella skador i källaren eller grundplanet noterades för alla utvalda småhus av besiktningmannen och hänfördes till endera av följ ande kategorier

0 Ofarlig skada inte behöver åtgärdas från funktionssynpunkt som 0 Skada det är osäkert den behöver åtgärdas som om 0 Skada som behöver åtgärdas inom tre år

36 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

0 Skada som behöver åtgärdas omedelbart

Det finns sammanlagt ca 90 000 småhus 6% av alla småhus med minst en fukt-, mögel- eller rötskada som behöver åtgärdas omedelbart eller åtminstone inom tre år. Småhusen byggda före 1961 är skadedrabbade i dubbelt så stor utsträckning som senare byggda småhus.

Ytterväggar. Trä och tegel är de vanligaste materialen i fasadbeklädnaden på småhus och äldre flerbostadshus. Puts och tegel är de vanligaste mateuialen bland flerbostadshus byggda 1941 och senare.

Småhus Flerbostadshus 600000 60000 uTlä m. .Puts 50000.- gTegeI mm .Plåt mm 40000.. rn å 2 30000. . l - l C . . .him 20000A

10000..

o -40 41- 61- 76- 60 75 88 200000 20000 Smám-s Flerbostadshus g m .Antal : .c310000 100000 hus j E med å skador 0 0 40 41 61 76 -40 41- 51- 76- 60 75 88 60 75 88

Figur 4. Fasadbeklädnader i bostadsbeståndet upptill. Antal små- och

fler-bostadshus med skador på fasadbeklädnaden som behöver

repareras omedelbart eller inom tre år nedtill.

De allra flesta bostadshus har intakta fasader eller har endast smärre skador på fasaderna enligt besiktningama. Reparationsbehov föreligger främst för de äldre flerbostadshusen som är byggda 1940 eller tidigare.

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 37

Fönster. Den sammanlagda fönsterarean i småhusen 35 miljoner är ca kvadratmeter kannyttennått. Flerbostadshusen har sammanlagt 21 ca miljoner kvadratmeter fönsterarea. De flesta bostadshus har 2glasfönster. 3-glasfonster, Z-glasfönster med s k energiglas och t 0 m 4glasfönster förekommer emellertid i betydande utsträckning. Nästan alla flerbostadshus byggda efter 1975 är försedda med 3- eller 4glasfönster. Fönstren är på det hela taget i gott skick. Målningsbehov och enstaka rötskador på båge och karm föreligger för sammanlagt 4 miljoner kvadratmeter fönsterarea 8% av totalarean. Omfattande rötskador finns for endast 0.3 miljoner kvadratmeter fönsterarea 0.05%.

Småhus Flerbostadshus

n U3-och 4-9135 10 10 1.och .. .. . 2-glas

8 8 .. m m . 5 --

4 4..

2 2 . --

0 0. 4° ä -40 41- G1- 76g so 75 as

4 4 . Mál ln ngs eb m Flerbostadshus hovener .. rötskador 2 2 2 påbåge . ö .. c och/eller å å karm E .1,l,:, 0 o -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76eo 75 88 60 75 88

Figur Fönstertyper i bostadsbeståndet upptill och fönstrens skick

Yttertak. Betong och tegel är de vanligast förekommande materialen i takbeläggningama Bland äldre småhus är tegel det vanligaste takrnaterialet. Betong är vanligt takmaterial i byggda småhus. Takpapp senare är takmaterial i många flerbostadshus som byggdes under det s.k. miljonprogrammet på 1960- och 1970-talen.

38 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977:177

De flesta eller cirka 98% av yttertaken är intakta eller har mindre skador som lätt kan åtgärdas fastighetsskötaren eller husägaren. av Större och mer omfattande skador på takbeläggningen kräver insom sats av entreprenör eller omedelbara åtgärder av hela taket finns främst bland äldre små- och flerbostadshusen.

Småhus Flerbostadshus Tegel 500000 60000 .. uBetong

500000 50000-- gPlåt .. :Takoapp mm 400000 40000-- .. å å 300000 ä 30000 ä å

200000 20000 ..

100000 10000 .. ..

0 0 . .

201x300 20000 småm-s Flerbostadshus ,n g 3 .C f 100000 310000 .Antal 3 o: husmed å skador 0 0 -40 41 61- 76- 60 75 aa

Figur Material i takbeläggningen i bostadsbeståndet upptill. Antal små- och flerbostadshus med större skador på takbeläggningen nedtill.

Vind och innertak. I endast var 30:e bostadshus upptäckte besiktningsmännen en större fukt-, mögel eller rötskada på vinden eller innertaket. Den största skadefrekvensen finns bland äldre flerbostadshus byggda före 1961.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 39

Småhus Flerbostadshus

.ejE besiktiga 5°°°°° 60000 åtkomligt -- --

Eintakt 500000 50000 .

gSmärre skada 400000 40000.. - Skadasom behöver åtgärdas

.. ..

-40 41- 61- 76-

60 75 88

Figur Fukt-, mögel eller rötskador på vind eller innertak i bostadsbe-

ståndet som behöver åtgärdas

Lägenheter. Fukt-, mögcl- eller rötangrepp i våtutIymmet är den mest frekvent förekommande skadan av alla studerade skador. De finns i

var sjunde lägenhet och förekommer i alla åldersklasser. Skadorna syns i fonn av mögelpåväxt på väggen, flagnande färg, buktande väggmateri-

eller märken efter fukt som kommit in i skarvar.

Vissa fuktskador är skäligen harmlösa och borde relativt lätt kunna åtgärdas av småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren. Därutöver finns givetvis mer allvarliga skador som beror på vattenläckage, fuktinträngning och djupgående mögelangrepp som kräver omfattande reparationsarbeten och som armars kan orsaka kostsamma följ dskador.

Fuktskador förekommer mycket sparsamt eller i endast 1%

ca av fallen i andra utrymmen i lägenheten än våtutrymmena.

40 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

F uktskador i lägenheter Småhus Flerbostadshus 900000 900000 .. .. glntakta

.. .. 300000 300000

.. ..

0 .

40 41- 61- 76-

60 75 88

Figur 8. Fukt-, mögel- och rötskador i lägenheter i bostadsbeståndet

I flerbostadshusen har drygt 11 procent skador och fel i våtutrymmena och motsvarande uppgift beträffande småhus är nästan 16 procent. En förklaring till detta kan ligga i att duschning i allt större utsträckning ersatt bad och att våtutrymmena inte är anpassade till detta förhållande. Problemen varierande svårighetsgrad allt ifrån enkla till allvarliga

är av och kostsamma. Anmärkningsvärt är dock att problemen ligger på en fortsatt hög nivå i de hus är byggda efter 1975.

som

Var femte lägenhet har kondens på fönster vardagsrum

i sovrum, etc.; hän ingår inte kortvarig kondens på fönster i badrum och kök. Detta styrker den låga graden av ventilationseffektivitet som framgår i ELIB-undersökningen.

Husens insidor. Gips- och spånskivor förekommer i en betydande omfattning som material i innerväggar. Den från hälsosynpunkt betänkliga blåbetongen alun-skifferbaserad lättbetong finns i betydande omfattning i både små- och flerbostadshus i åldersklassema 1941-60 och 1961-75 se figur ll.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 41

Flerbostadshus

stram

000mm 60000

. ..

500000 50000

..

.Betydande

förekomstav

gipsskivor

c

20000 200MB.

1001110 10000 .. .

0 0 . . -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76eo 75 88 60 75 88

Figur 9. Gipsskivor i huskonstruktionens insidor i bostadsbeståndet

SWhUS Flerbostadhus

600000 50000 T 1-

500000 50000.. gBetydande förekomstav spánskivor 400000 40000 ..

å å

300000 330000 ä . . å å

200000J 20000 ..

100000 10000. --

0 0 . . -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76- 60 75 88 60 75 88

Figur 10. Spånskivor i huåkonstrulctiønens insidor i bostadsbeståndet

42 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

Småhus Herbosadsrm

600000 00000 ..

500000 51000 ..

400000-L 40000 . Baythüa g g füácrrstav .C ämm hämmg 5 300000 . E E

200000 20000 .. .

100000 10000 .. .

D g 0 .40 41- 01- 7a .40 41- 01. 7a 00 75 aa 00 75 aa

Figur 11. Blåbetong i huskonstruktionens insidor i bostadsbeståndet

Uppvärmningssätt. De flesta småhus har eget uppvärmningsystem, i form av antingen en oljepanna eller kombinationspanna för växelvis en uppvärmning med olja, och/eller ved. Värmepumpar förekommer också i stor utsträckning.

smhus Flerbostadshus

600000.. 5°°°° " .Direktverkande elvänne gFjärrvärme. 5°°°°- kvarterscentral

. Panna, värmepump 40000

c 20000..

..

0 . . -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76- 60 75 88 60 75 8B Figur 12. Huvudsakliga uppvärmningssâtt i bostadsbeståndet

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 43

De äldre elvärmda småhusen hade tidigare oljeparma. I byggda

senare småhus används eller direktverkande elvärme i ungefär lika

egen parma stor utsträckning. En mindre del småhusbeståndet har fjärrvärme.

av Bland flerbostadshusen dominerar fjärrvärme. Andelen flerbostadshus med oljeparmaor har minskat med tiden. Relativt få flerbostadshus byggda efter 1960 har egna uppvärrrmingssystem.

Ventilation. De flesta äldre småhus och flerbostadshus har självdragsventilation. Småhus som byggts 1976 eller är mekaniskt ventile-

senare rade och skiljer sig därmed markant från de äldre småhusen. Täthetsbestämmelserna i byggnorrnen 1975 medför i praktiken denna ventilationslösning för att minimikraven på ventilationen skall uppfyllda.

vara Ett stort antal småhus byggda efter 1975 har mekanisk till- och frånluñsventilation med eller utan vänneåtervirming.

De flesta mekaniskt ventilerade flerbostadshus byggda 1940 eller tidigare var förut älvdragsventilerade har sedan byggts Meka-

men om. nisk ventilation introducerades i stor skala redan på 1960-talet. Från och med 1975 ställdes krav i byggnorrnen att flerbostadshus skall

vara försedda med mekanisk ventilation.

småhus Flerbostadshus

600000 50000

..

500000 5°°°° I Mekanisklill-

ochfránluft

|:|Mekanisk

fránlufl

400000 40000 .sjäwdrag

.. -r

300000 30000-1-

..

200000 20000-

100000 1°°°° --

..

40 41 51 75. -40 41- G1- 76-

30 75 aa 60 75 88

Figur 13. Ventilationssystem i bostadsbeståndet

Uppmätt inneklimat. För att uppnå acceptabla värden på fukt, radon och andra föroreningar krävs fungerande ventilation. Innetemperatu-

en ren spelar också en viktig roll i sammanhanget eftersom den inverkar på luftens relativa fuktighet, på hastigheten i avgasningen förore-

av

44 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

ningar från material och på upplevelsen av det fysikaliska inneklimatet. Figuren i det följande överföringsfel-ñguren här visar skattade

syns fördelningar för ventilation, innetemperatur, luftfuktighet och radongashalt. Följande slutsatser drogs från ELLE-studien:

0 Ventilationen i fyra av fem småhus och i ungefär hälften av flerbostadshusen uppfyller inte ventilationsnonnen 0,35 liter per sekund och kvadratmeter. Ventilationen är lägst i sjävdragsventilerade hus. Husen byggs numera sannolikt tätare än tidigare, men i gengäld har allt fler bostäder försetts med mekanisk ventilation. 0 Innetemperaturen i bostadsbeståndet ligger i genomsnitt på 20,9 i småhusen och på 22,2 i flerbostadshusen. Den genomsnittliga innetemperaturen har stigit med 0,5 i både små- och flerbostadshusen

ca under den senaste IO-ârsperioden. 0 Luftfuktighet. En tredjedel av alla lägenheter i flerbostadshus har ganska låg luftfuktighet relativa luftfuktigheten mindre än 30%. I vart femte småhus är luftfuktigheten under vintersäsongen dock över 45%, vilket anses öka risken för förekomst av allergiframkallande kvalster. 0 Radongas. Radongashalten är högre än gränsvärdet för sanitär olägenhet 400 Bequerel per kubikmeter luft i 70-120 000 småhus och 20 000-80 000 lägenheter i flerbostadshus. Radongashalten är högre än gränsvärdet vid nybyggnad 140 Bequerel per kubikmeter luft i tre gånger så stor utsträckning. Höga radonhalter uppmättes i större utsträckning i hus byggda med blåbetong, i hus med självdragsventilation som i allmänhet har låg ventilation i källarförsedda småhus, i lägenheter på bottenplan i flerbostadshus samt i hus som ligger i mellersta Sverige.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 45

I i , ,

z ../ AN..- . 0.5 16 18 20 22 24 26 Ventilation: liter/sek,m2 lnnetemp.: Grader Celsius

i 20 40 60 0 2 4 6 8 % Relativ luftfuktighet Radonhalt: logBq/m3

Figur 14. Skattade fördelningar i bostadsbeståndet för uppmätt inneklimat i småhus heldragen kurva och flerbostadshus

streckad kurva

Upplevt inneklimat. Det upplevda inneklimatet visar en annorlunda bild bostadsbeståndet än det uppmätta inneklimatet enligt ELIBav undersölcningen. Trots betydande inneklimatbñster har de som bor i småhus få klagomål på inneklimatet. Nya och stora flerbostadshus uppvisar de högsta frekvensema klagomål på inneklimatet. Klagomålen av på inneklimatet i flerbostadshusen gäller framförallt torr luft, drag, instängd "då1ig" luft, buller samt damm och smuts.

46 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

Besvär inneldirratetav

Iâråhus m üHerbostadshLns

15°/

10%-

5%..

0%- -4 Drag Hög Vz-riermdeLåg Irstmgi Torrluñ händig statisk Andra Edler lxrrmoch tarrpaautetmaahrtenpetahr luft m electridfettotzalsük smuts

Figur 15. Besvärsfiekvenser i bostadsbeståndet

2.4¶Lokalbeståndets tekniska

utformning

och skador

Ägotörhållanden. Skolor och daghem ägs nästan uteslutande komav munerna och vårdlokalema landstingen. Kontoren har främst olika av statliga myndigheter och privata företag ägare. som

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 47

Ägare

Totalt

gAllm.host.

föreningar

i Privata m

nKommuner

. Landsting

I Staten

Alla

lokaler

Figur 16. Ägarkategorier i lokalbeståndet

Ytterväggar. Beständiga väggmaterial som framförallt tegel och i mindre grad betong dominerar lokalhusens fasader. Daghemmen har större andel träfasader än andra lokaltyper. Besiktningsmärmen har gjort egen bedömning av om fasaden behöver repareras omedelbart

en inom l år eller på sikt inom 5 år. Omedelbara reparationsbehov har mycket sällan noterats, men reparation inom 5 år bedöms nödvändig för drygt 4% alla lokalers ytterväggar. Andelen är högre for skolor

av och kontor ca 7% och lägre för daghem och vårdbyggnader. Besiktningsmärmens bedömning reparationsbehov stämmer i de flesta fall

av mycket väl överens med vad fastighetstörvaltama i en intervju i samband med besiktningen själva angivit om sina planer på fasadåtgärder.

48 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

Ytterväggsarea Tmâ"

m uTrä

I Puts

gTegel.betong

. Plåtm.m.

Skolor Vård Dag- Kontor

hem lokaler

Skador pá yttervägg

.Reparations m behovinom

5år

Skolor Vård Dag- Kontor

hem Figur 17. Fasadmaterial och reparationsbehov ilokalbeståndet

Fönster. Den sammanlagda fönsterarean i lokalhusen 15 miljoner

är ca karmyttennått. Därav är ca 30% 3-glasfönster eller Z-glasfönster med energiglas. Andelen är ännu högre i daghem och kontor. Behovet att byta fönster inom 1 eller 5 år har bedömts besiktningsmännen,

av och liksom för ytterväggar stämmer bedömningen för det mesta bra med fastighetsförvaltarnas egna planer. Totalt för alla lokaler bör knappt 5% bytas inom 5 år. För skolor behöver 7% bytas, för dag-

men hem, vård och kontor är bytesbehovet mycket litet.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 49

Fönsterarea Totalt

m ga-glas.2glasmed energiglas .1- ochZ-glas

SkolorVård Dag-Kontor hem lokaler

1 Fonsterskador m .Behov av byteinom P 5år

O Skolor Vård Dag- Kontor hem

Figur 18. Fönstertyper upptill och bytesbehov nedtill i lokalbeståndet

Uppvärmningssätt. Fjärrvärmen för nästan 50% av lokalytorsvarar nas uppvärmning, och direktelen för 15%. För skolor, daghem, vårdlokaler och kontor är fjärrvärmen ännu mer dominerande, särskilt för kontoren. Direktverkande elvärme är speciellt vanligt för daghem 28%, utgör mycket liten andel i skolor och vårdlokaler. Man men skall dock observera att klassningen här är gjord efter husets huvudsakliga värmesystem. Direktel finns i de flesta byggnader som kompletterande värme för speciella utrymmen och ändamål.

50 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977:177

värmesystem WW

30 ..1so

25..

no l m

- Dlrektverkande

ö. elvarme

gFjarrvarme

i Egenpanna.

10.. värmepump

Skolor Vård Dag- Kontor Alla

hem lokaler Figur 19. Huvudsakliga uppvärmningssätt i lokalbeståndet

Ventilation. Den mekaniska ventilationen med från- och tilluft

är som väntat helt dominerande i lokalerna. Av figur 20 i det följande framgår att ca 85% av volymen i skolor, daghem och vårdlokaler har mekanisk från- och tilluft, och det är större andel än för alla lokalerna

en sammantaget. Kontoren har lägre andel från- och tilluft ca 65%, och är i större omfattning försedda med självdragsventilation än skolor, daghem och vård. Skillnaderna beror i hög grad åldersfördelningen. Många

av kontor finns i äldre hus har självdrags- eller frånluftsventilation.

som

Ventilationsaggregatcn är i genomsnitt knappt 15 år gamla i hela lokalbeståndet. Fördelningen på åldrar är ganska jämn. Bland de olika lokaltypema har skolor och vård det äldsta beståndet ventilationsag-

av gregat. Daghemmen har modernare aggregat; över hälften är än

yngre 10 år.

Besiktningsmärmen har bedömt om ventilationsaggregaten behöver bytas ut. Det kan noteras att dessa bedömningar gjordes utifrån situationen före den obligatoriska ventilationskontrollen. Vårdbyggnadema visade sig ha största utbytesbehovet, omedelbart eller på några års sikt ca 15% behöver byte. Fastighetsförvaltama har fått besvara det

om behövs några åtgärder i ventilationssystemet aggregatbyte eller något annat. På grund av denna allmänt hållna frågeformulering erhölls

mer med största sannolikhet en större andel ja-svar än mot det

som svarar faktiska behovet. Cirka 30% skolorna behöver ventilationsåtgärder

av ansåg deras förvaltare. För vård är siffran 20% och för kontor 16%. Dessa kategorier av lokaler är i större behov åtgärder än

av genomsnittslokalen, där motsvarande uppgift är 12%.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 51

Typ av ventilationssystem

Skolor 939W"

35 35 . --

30 30.

25 25 ..

"E20 "E20 . - ..

i 15 §15.

10 10. .,

5 5. ..

O 0. . -40 41- 61- 76- 60 74 BB

Vårdbyggnader Kontorsbyggnader

35 35 ..

30.. 30..

25 25.. ..

§20 "E20 . ..2 lå å 2. §15 §15 . .

10.. 10 .

5 .. 5 .

0 . 0 . -40 41- 61- 76- -40 41- 61- 76- 60 74 8B 60 74 88

52 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

Alla lokaler

k O

hGO

.M ekanisk tlll- och

m fránluft

OC

gMekanisk fránluft

OO -Självdrag

OO

-40 41-60 61-74 76-88

Figur 20. Ventilationssystem i lokalbeståndet

5°"

||| 20år E .16-20 år §40 4311-15är g .e-10 är s .O-Sår

Skolor Värd Dag- Kontor Alla

hem lokaler Figur 21. Ventilationsaggregatens åldrar i lokalbeståndet

Besiktningsmännen ägnade stor del sitt arbete åt ventilationen. De

av ñck bland annat göra sammanfattande bedömning ventila-

en av tionsanläggningens status vad gäller underhåll och skötsel. Betyg sattes efter en S-gradig skala 5bäst, där varje betygssteg noggrant deñ-

var nierat vad gäller bl.a. fastighetsskötarens kompetens, förekomst och användning av driftsinstruktioner, styr- och reglerflmlctioner, balans i flöden, rengöring och ñlterbyten.

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 53

450 .,

400 ., ao.. ..350 .gewg 1 sämst 50 Betyg2 ..300 g å §40 250 üV9 3 . .. å E I Betyg4 200 30 .. I Betyg5 150 bast .. 5 . 100

AO

SkolorVård Dm- Kontor Alla hem lokaler Figur. 22 Betygssättning drift och underhåll ventilationssystemen i av av . lokalbeståndet

Skolorna fick de sämsta betygen. För 42% betyg 1 och alltså gavs misskötta och smutsiga anläggningar med obalans i luftflödena. Daghemmen hade bara 13% misskötta anläggningar, och en hög andel med

de bästa betygen. Sammantaget över alla lokaltyper är ca 20% missskötta enligt denna betygsättning. Vårdlokalema är på det hela taget

något sämre än genomsnittet, och kontoren något bättre. Vid besiktningen noterades också hur ofta man byter luftfilter och gör service och rengöring aggregaten enligt samtal med driftspersoav nalen. Dessa uppgifter en ljusare bild av skötseln än vad t.ex. uppger följningar ventilationskontrollen visar, och kan möjligen ifrågasätav tas. Skillnaderna mellan lokaltypema kan dock ändå stämma; här återkommer mönstret att skolorna är sämre än genomsnittet medan dag-

hemmen är bättre. Vid besiktningen intervjuades också skyddsombuden om inneklimatet. De fick bedöma inneklimatet och klassa det "Mycket bra", som "Bra", "Mindre bra" eller "Dåligt". De fick också rapportera om ñe-

kvensen klagomål på dålig luñ, obehaglig lukt, drag med mera, och av huruvida brukarna klagade på huvudvärk, trötthet etc., som man tror

hänger samman med inneklimatet. Skyddsombudens sammanfattande bedömning utföll sämst för skolorna, där drygt 50% bedömdes ha "Mindre bra" eller "Dåligt" innekli-

mat. Vårdlokalema hade bara 25% med så dåliga omdömen. De ca många deluppgiftema vad brukarna klagar på är svåra att samla i en om siffermässigt rättvisande redovisning. En grövre sammanfattning pekar

54 Allmän bakgrund till utredningens arbete

SOU 1977:177

ändå tydligt mot välkänd bild: Skolorna har tydligt fler problem

en än lokaler i genomsnitt och daghemmen har färre. Även vårdlokalemas brukare framför många klagomål på inneklimatet, medan motsvarande

uppgifter från kontoren är lika genomsnittet för alla lokaler i lan-

mer det.

2.5¶Undersökningar av byggnaders tekniska

utformning fallstudier

-

Av redovisningen från KTH framgår inte i vilken fas byggnadernas

av tillblivelse och förvaltning felen uppstått och skador inträffat, vil-

som ket skulle vara stort intresse för byggkvalitetsutredningen. I det

av följande redovisas exempel på andra utredningar belyser fel och

som skador i byggnader. Av exemplen framgår eller mindre tydligt

mer när felen begåtts.

l Uppföljning egenskaper hos P-märkta småhus. Statens

av provnings- och forskningsinstitut AB, SP har följt egenskaper hos P-

upp märkta småhus efter 3-4 år Ingemar Nilsson, Mats Tomevall,

Egenskaper hos P-märkta småhus efter 3-4 år, SP AR 1995:19. SP har undersökt 23 P-märkta småhus uppförda

åren 1990 och 1991 av skilda småhustillverkare. Husen har undersökts tidigare SP

av genom mätningar strax efter färdigställandet. Under april juni 1994

-

genomfördes SP ånyo undersökningar krypgrunder, vindsut-

av av rymmen, fasad, Våtrum och av ventilation. Målsättningen med

projektet har varit att utveckla systemet för kvalitetssäkring P-

av märkta hus med avseende på väsentliga funktioner och beständighet

samt att utveckla P- märkningssystemet. Här återges resultaten

av undersökningen mycket kortfattat.

Krypgrund: mögelpåväxt på blindbotten och syll finns i större omfattning ca tre år efter att husen färdigställts än i samband med uppförandet dvs. mögelpåväxten börjar tämligen omgående efter

fárdigställandet. I en uteluftventilerad lcrypgrund är generellt den relativa fuktigheten under vissa tider på året så hög att mögelpåväxt

sker. Detta gäller även om grunden är väl utförd och ventilerad

enligt de krav som finns. SP har under många år i olika sammanhang

påpekat att lcrypgrunder riskkonstruktion.

är en

Isolering av inkommande vattenledningar: I hus hade isole-

sex ringen "satt sig " så att vattenledningen oisolerad närmast bjälk-

var lageti kryputrummet. Isoleringen bör förankras bättre för att minska

risken att ledningarna fryser.

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 55

Kryssfanér på fasader och liggande brädor i fönsterspeglar: I liggande brädor i fönsterspeglar i burspråk var fuktkvoten mycket hög mer än 0,28 kg/kg. Risk för framtida skador föreligger. Limskikt i kryssfanér hade släppt och var missfárgat lcnutbrädor i flera hus. Även här finns risk för framtida skador. Värmeisolering vindsbjälklag: I elva hus som isolerats av sex av med lösull fanns mössgångar i stor omfattning. Isoleringen har därmed minskat i omfattning och sämre värmemotstånd och mössen ger kan åstadkomma skador på saker som förvaras på vinden. Mössen kommer troligen på vinden via luftspalten bakom fasaden, vilupp ket skulle kunna hindras med nät. Läckage i yttertak: Totalt noterades 14 läckage i yttertaket, varav 8 vid genomföringar för skorstenar, avluftare eller kanal för köksfläkt, två läckage nock, två vid valmning och ränndal, ett vid spikhål i underlagstak och ett i själva underlagstaket. Förbättringar bör vidtas vid genomföringar för att undvika att takläckage efter så kort tid

Våtrum: Anrnärkningama här gäller främst otäta och missfárgade svetsfogar och väggmattans anslutning mot golvmattan, som var otät och missfárgad. SP noterar att det inte är acceptabelt med dessa brister så kort tid efter fardigställandet. Några Våtrum hade redan reparerats och andra i behov av åtgärder. Branschorganisatiovar nema bör samråda beträffande förbättringar. Brister inte åtgärdats: Ett flertal brister som noterats vid som SP:s första undersökning i samband med fárdigställandet hade inte åtgärdats av husföretagen. Rutinema för den övervakande kontrollen bör ses över av berörda parter. Drift- och skötselinstruktioner: Förbättringar måste vidtas så att husägarna får tydliga och lättlästa drift- och skötselinstruktioner klargör vad behöver kontrolleras och hur ofta samt tecken som som på skada/nedsatt funktion och vad då kan göras. Exempel på som detta gäller lqyputrymme och vindsbjälklag, målning och underhåll fasad samt underhåll av ventilationssystem. av

2 Undersökning luftomsättning och lufttäthet m.m. ändras över av om tiden. SP har bl.a. mätt luftomsättning och lufttäthet direkt efter uppförandet i 44 småhus. Husen är byggda under åren 1982 till 1989. Under februari och mars år 1992 undersökte SP om luftomsättningoch lufttätheten förändrats från ursprungliga värden, vilka totalen halter av flyktiga organiska ämnen TVOC som förekommer i rumsluften och hur de boende upplever sin bostadsmiljö vad gäller luftkvalitet, termisk komfort m.m. Resultaten redovisas i SP Rapport 1993: 18, Luftkvalitet och ventilation i täta småhus, Nilsson, L Ro-

56 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

sell, E. Thorstensen. Mätningarna visar att luñomsätmingen i

genomsnitt har reducerats med 25 procent från det att husen

var nya.

27 hus har ändå luftomsättning uppfyller den byggnorm

en som som gällde vid tidpunkten då dessa hus uppfördes dvs. 0,5 omsättningar per timme enligt SBN 80. 10 hus ligger strax under kraven med 0,4- 0,5 oms/h och de återstående 7 husen har luftomsättning under

en 0,3 oms/h. Orsaken till reduceringen har inte klarlagts helt i undersökningen. I två av husen undersöktes hittades ett

som noggrannare elektriskt fel i regleringen frånluftsflälcten, vilket förklarar

av minskningen av luftflödet i dessa två hus. I undersökningen diskuteras följande som tänkbara orsaker, igensättning filter i frånlufts-

av kanaler, bristfälliga lager och fibrer på fläktvingama, damm och fibrer i frånluftskanaler samt igensatta insektsnät.

Husens luñtäthet har i de flesta fall inte förändrats. Undantaget var några hus där husägaren i efterhand inrett vinden och några hus där braskamin installerats. I dessa hus har inte lyckats få kli-

man matskärmen lufttät efter ingreppen. Detta visar på behov bättre

av drifc- och skötselinstruktioner för huset, med råd hur kli-

om matskärmens lufttäthet skall bibehållas.

Inga samband mellan TVOC-halter och luñomsättning kar kimnat påvisas. Inget i undersökningen har visat att luftomsätmingen i bostäder generellt skulle behöva högre än 0,5 oms/h. Enligt

vara en enkät Örebromodellen till de boende upplevs luftkvaliteten, med mycket få undantag, vara bra.

3 Effekter åtgärder i mögelskadade hus. I rapport SP 1987:31,

av en Arne Elmroth, Ingemar Samuelson Effekter åtgärder i mö-

av gelskadade hus har avsikten varit att öka ktmskapema vad

om som orsakar mögel- och luktproblem i främst gruppbyggda småhus. Utgångspunkten har varit 146 småhus med luktproblem i ett bostadsområde i Uddevalla. Husen uppfördes på 1970-talet med platta på mark med överliggande isolering. Undergrund är berg, sprängstensfyllning eller lera. Enligt utförd enkät till de boende har vidtagna

reparationsåtgärder medfört att luktproblemen i de allra flesta hus har försvunnit. Någon entydig bild skadeorsakema kan inte

av anges enligt rapporten. Att golvkonstruktionen med uppreglat golv ovanpå en kall betongplatta är olämplig och bör undvikas fastslås dock. Golvkonstruktion i detalj är följande, på betongplattoma ligger

mer

träreglar spikade eller skjutna fast i spikbrädor eller pallningar på

betongen. Mellan reglama finns värmeisolering mineralull. På

av träreglarna har undergolv av spånskiva limmats och spikats fast. På

undergolvet ligger golbeläggningama av plastmattor, lamellparkett

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 57

eller 1iknande.Runt ytterväggar och bärande mellanväggar finns ventilerande sockellister.

4 Fuktsäkerhet hos några typer av byggnadskonstruktioner redovisas i SP-Rapport 1996:34 Eva Sikander i form av fältmämingar for att utvärdera fuktsäkerheten hos några hus byggda

som anges vara "ekologis "miljöanpassat", "lcretsloppsanpassat" eller "med hänsyn till miljön". Projektet påbörjades hösten 1995. Konstruktionerna i de fem valda husen är byggda utan plastfolie i väggar och tak samt med cellulosaisolering eller med lättbetong. Konstruktionen får anses vara okonventionell. Fyra hus är försedda med förstärkt självdragsventilation och ett med mekanisk ñånluftsventilation. Resul-

taten från under-sökningarna av husen ger en viss uppfattning om

fuktsäkerheten i husen men ger inga underlag till generaliseringar då endast fem hus har undersökts. Resultaten visar emellertid att fyra av fem undersökta hus har fuktrelaterade problem. Två av fem hus skador av synlig mögeltillväxt i vindskonstruktioner och två har fuktskador orsakade av konvektion kondens på mindre ytor på un-

derlagstak. Fuktkonvektion innebär att vattenånga transporteras med en luftström. Luftströmmen genom de konstruktionsdelar som omsluter en byggnad beror på förekomst av otätheter och på tryckdifferensen över konstruktionsdelen. Tryckdifferensen orsakas av vind, temperaturskillnader mellen ute och inne samt av ventilationssystemet. Fuktsäkerheten minskar i ett otätt hus. Dålig luñtäthet kombinerad med ett invändigt övertryck i huset och ett fukttillskott i inneluften innebär att luft strömmar ut genom konstruktionen och för med fuktig inneluñ till konstruktionens kalla delar. Detta kan då leda till att kondens uppstår. Detta tyder på brister i fuktsäkerheten i dessa fyra hus vad gäller vinds- och takkonstruktionerna. Det femte undersökta huset har inga skador av denna typ. De konstaterade skadorna bedöms inte vara att hänföra till det valda isoleringsmaterialet utan hade sannolikt funnits i konstruktionema även om annat malerial hade valts. Ventilationens inverkan på fuktsäkerheten i husen har inte studerats i detalj. Luftomsättningen var hög i alla hus under den kalla perioden. I ett älvdragsventilerat hus är risken för invändigt övertryck vid taknivå större än för ett mekaniskt ñânluftventilerat hus. Detta förhållande medför att risken för konvektionsskador ökar i hus med självdrag. Den enda vind som var helt utan skador återfarms i huset med mekanisk ñånluftventilation. Underlaget är dock för litet för långtgående slutsatser.

Slutsatsen från projektet är att fuktdimensionering måste göras för de undersökta konstruktionerna, liksom för alla konstruktioner, och i enlighet med dagens lclmskap. Detta inkluderar självfallet ock-

58 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

så de s.k. ekologiska konstruktionema. Material för ekologiskt byggande fungerar utmärkt de används på ett rätt sätt och del i

om som ett system. För att nå god fuktsäkerhet bör hänsyn, enligt undersökningen, tas till följande: 0 Systemsyn måste finnas så att konstruktioner, material och

ven-

tilation samverkar till fuktsälcra konstruktioner. 0 Fuktberäkningar bör göras så att byggnadens ftmktion med hän-

syn till fuktdiffusion kan förutses. 0 Arbetsutförandet måste ske noggrant för att t.ex. uppnå lufttäthet.

Planeringen/projekteringen för detta måste tas på allvar. 0 Materialhantering före och under byggskedet måste ske på ett

sådant sätt så att fukt och föroreningar undviks. 0 Konstruktionema måste utformas så att byggfukten kan torka ut

byggskador.

utan att ge 0 Erfarenheter från tidigare byggande måste tas tillvara

5¶Sundbo Ett allergianpassatflerbostadhus i Göteborg utvärdering

- av innemiljön Åke Blomsterberg, Thomas Carlsson. På initiativ

av BFR, som också svarat för finansieringen, har SP utfört teknisk

en utvärdering av ett allergianpassat flerbostadshus i Göteborg. Riksbyggen i Göteborg har låtit uppföra ett flerbostadhus med 27 lägenheter i östra Göteborg avsett främst för familj med astma och/eller

er luftvägsallergier. Inflyttning skedde i mars 1993. Förevarande utvärdering av SP omfattar projekterings-, bygg-, idrifttagnings- och boendeskedena och genomfördes under åren 1990 till 1996. I förstudien till byggprojektet uppställdes rad tekniska krav på bygg-

en naden en kravspecifikation utfonnade mätbara funktionskrav

- som

bl.a. krav på husets täthet, ventilation, tennisk komfort, luftkvali- tet, ljus och ljud. För att åstadkomma allergianpassning genomfördes en rad åtgärder bl.a. ställdes under byggprocessen krav på utökad byggplatskontroll och kontroll uttorkning fukt i betong in-

av av nan mattpåläggning. Byggherrens och entreprenöremas kvalitetssäkring under projektering och byggande har varit traditionellt

av slag vid bostadsbyggande, dock har kvalitetssäkringen beträffande fukt förbättrats. Under byggskedet medgavs i princip inga avvikelser från byggnads- och VVS-beskrivningen.

Fuktmätningar gjordes på alla plan för att följa uttorkningen

upp av betongbjälklagen. Jämförelser gjordes med ett angivet "gränsvärde " på 85 procent relativ fuktighet RF före mattpåläggning. Uttorkningen av bjälklagen bedöms i stort sett ha följt det förväntade förloppet och målet beträffande låg RF bedöms ha uppnåtts i stor utsträckning före mattläggningen. Vissa brister fanns dock i regnskyddet undet byggtiden. I undersökningen betonas vikten

av

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 59

en noggrarm planering av att olika arbetsmoment samordnas. I Sundbo uppfylldes enligt mätningarna alla uppställda krav utom

partikelhalt enligt kravspeciñkationen. En enkät till de boende visar

att inte alla boende är nöjda på alla punkter för vilka funktionskrav uppställts och trots att kraven infriats t.ex. beträffande luftrörelser, ljud och temperatur. En checklista redovisas för kvalitetssäkring allergianpassade

av bostäder.

Under projekteringsskedet: Strategiska ritningar granskas utifrån lqavspeciñkationerna. Byggherren utarbetat en plan för hur drift och underhåll ska ske. De färdiga anbudshandlingarna skall följande.

ange a De ambitioner som finns i projektet beträffande hög luftkvalitet och allergianpassning skall redovisas. Ett kvalitetssäkringssystem och en kvalitetsplan för hur byggandet skall genomföras skall redovisas. Den kvalitetsplan anbudsgivaren lämnar

som skall bl.a. visa hur angiven tidplan tar hänsyn till t.ex. extra uttork-

ev. ningstider som kan behövas på grund av arbetsuttörandet ange metoder för att hålla kritiska byggnadsdelar skyddade från nedñiktning redovisa rutiner för mottagning och uppläggning/övertäclcning

av byggnadsmaterial, hantering ñbennaterial etc.

av redovisa rutiner för kontroll av att föreskrivna byggnadsmaterial används och för att information når fram till projektledare ut-

om byte av något skäl önskas beskriva städmtiner för byggarbetsplatsen b Metod för mätning av fukt i betongbj älklag, samt vilken maximal fukthalt i bjälklaget som tillåts innan golvläggningen skall

anges. c De fasta installationer behövs för mätning inomhuskli-

som av matet skall redovisas. d Det skall anges Vilka moment, utöver det som är standard, som skall ingå i slut- respektive garantibesiktningen, t.ex. täthetsprovning

av ventilationskanaler och byggnad, kontroll att ventilationskanalema

av ar rena.

När byggnaden är färdig skall följande gälla.

a Det skall finnas genomtänkta och lättförståelig skriftlig information till de boende dels om hur de kan påverka värme och ventilation i sin bostad och vilken skötsel som de bör utföra sitt värme- och

av ven-

60 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

tilationssystem och dels om vilka material ingår i bostaden och

som anvisningar om lämpliga rengöringsmetoder och -medel. b Förvaltaren skall fortlöpande övervaka driften värme- och

av

ventilationssystemet.

6 Utvärdering av kvalitetsstyming i ett byggprojekt det s.k. Sätunaprojektet redovisas CTH i intern skrift 1991:8 Anna Kade-

av en fors. Byggprojektet är ett forskningsprojekt stötts BFR.

som av Projektet har finansierats med hjälp av bidrag och lån avseende forsningsinriktat experimentbyggande. Byggprojektet omfattar 26 lägenheter för äldreboende och uppfördes som totalentreprenad. Byggherren har en central roll i byggprocessen att definiera

genom "rätt kvalitet" och ställa krav på den färdiga byggnadens egenskaper. En viktig fråga är, hur byggherrens kvalitetsstyming skall bedrivas för att säkerställa att den färdiga byggnadens egenskaper mot

svarar användarens behov. I projektet har hela händelseförloppet från ide till idrifttagandet följts upp och beskrivits. Program- och projekteringsskedena har rekonstruerats i efterhand. Från och med produktionsstarten i augusti 1989 till inflyttning och idrifttagning under år 1991 har projektet följts kontinuerligt. utgångspunkterna för

En av projektet var att kvalitetet i den färdiga byggnaden åstadkoms i ett samspel mellan olika aktörer. I byggprojekt samlas många olika specialiserade företag för att genomföra sin bit i ett i tiden

var avgränsat projekt. Varje företag är en permanent organisation med egna traditioner, metoder och hjälpmedel för sitt arbete. Samtidigt måste alla företag medverkar i ett projekt sig till

som anpassa pro-

jektets förutsättningar och krav. Byggprojektets kvalitetsstyming

måste därför anpassas till såväl projektets de enskilda företa-

som gens krav och behov.

I forskningsprojektet har man vid utvärderingen av kvalitetsstyr-

ningen utgått från en modell för utvärdering av statliga åtgärder Nilstun 1980 som i projektet anpassats till byggprocessen.

Kvalitetssatsningen i projektet innebar att byggherren utarbetade en kravspecifikation med mätbara funktionskrav på inomhusklimat

och energiförbrukning vilka ingick i entreprenaduppgörelsen. Funk-

tionslcraven skulle verifieras genom funktionprovningar vid överlämnandet. Detta beskrevs också i kravspecifikationen. För att ytterligare öka entreprenörens motivation att uppfylla ftmktionskraven innehöll byggherren en kvalitetsbonus på 700 000 kr. Entreprenadsumman uppgick till 25 milj. kr. Bonussumman skulle betalas

ca ut tre år efter efter färdigställandet under förutsättning att byggnaden fortfarande uppfyllde de uppställda fimktionskraven. I projektet krävdes att entreprenören skulle upprätta en plan för kvalitetssäk-

SOU 1977:177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 61

ring, som skulle godkännas av beställaren. I planen skulle redovisas

vilka prövningar och kontroller skulle genomföras i olika ske-

som

den samt entreprenörens organisation för att genomföra kvalitets-

styrningen.

I projektet uppnåddes kvalitetsmålen på de områden omfat-

som

tades av kvalitetsbonus, medan omfattande störningar har kunnat

noteras på installationsområden som låg utanför bonussystemet.

Analyser av orsakerna till störningama vid handen att många

gav av

dem kLmde förklaras av brister i kommunikationen mellan olika parter. Andra forskningsresultet åberopas som visat att behovet

av

kommunikation ökar i en organisation med situationens osäkerhet

och organisationens heterogenitet. I Sätunaproj ektet osäkerheten

var

större än normalt genom att det ett experimentbyggnadsprojekt

var

med flera ovanliga inslag både vad gäller tekniska lösningar

och an-

svarsfrågor.

2.6 inom m.m.

Företag byggområdet

Utredningens uppdrag att redovisa bl.a. arbetsläget beträffande kvalitetsverksamheten på byggområdet berör alla aktörer inom området. Vid diskussioner om kvalitetsarbete och utveckling inom området är det

av betydelse att känna till hur fördelningen företag i storleksklasser

av ser ut.

Syftet med de följande sammanställningarna över storleken på företagen som är aktörer i byggandet och förvaltningen är att bak-

ge en grund till redovisningen av kvalitetsarbetet hos företag i olika branscher m.m. i avsnitt De många enmansföretagen och andra små företag i branschen förklarar till viss del att ISO- certiñeringar kommit till

användning i så ringa omfattning. Det är andra sätt att säkra kvaliteten som i första hand används, vilket torde bli fallet även framgent. Företagsstrukturen hos anlitade företag måste självfallet beaktas när beställare/byggherrar ställer krav på sätt att säkra kvaliteten.

Uppgifterna i följande tablå företag och anställda inom byggin-

om dustrin avser situationen hösten 1995 och är hämtade Statistiska

ur centralbyråns publikation avseende företagsregistret. Byggindustrin sysselsätter många människor och har stor betydelse för samhällsekonomin. Mer än hälften av de närmare 48 000 företagen har inga anställda och 40 procent av de sysselsatta återfinns i företag med färre än 20 anställda. Samtidigt finns drygt 30 procent de anställda i några få

av företag med mer än 500 anställda. Samma fördelning återfinns hos alla specialentreprenörer dvs. många enmansföretag och tyngdpunkten

av företag och anställda i företag med färre än 20 anställda. Husbyggnad-

62 Allmän bakgrund till utredningens arbete SOU 1977: 177

sentreprenadföretag avviker från detta mönster med tyngdpunkten i antal anställda i företag med fler än 500 anställda, fortfarande är dock det största antalet företag sådana med mindre än 20 anställda.

Procent företag i storleksklasser/ Totalt anställda iprocent

Målerier och 59 39/ 2,2/ 0,1/ 0,02/ 5500/ glasmästerier 54 28 6 12 15400

Andra aktörer är byggherrar/fastighetsägare/fastighetsförvaltare och

konsulter. I det följande redovisas en sammanställning av andelen foretag fördelade på storleksklasser samt fördelningen de anställda på

av företagen. Av sammanställningen han bl.a. utläsas att mer än hälften av de anställda ca 30 000 i förvaltningsbolag och hos förvaltare återfinns i företag med färre än 100 anställda och att 80 procent av de totalt 38 500 företagen inte har någon anställd. En finare uppdelning som anger vilken typ av byggnader fastighetsbolagen förvaltar åt sig själva visar samma bild. Beträffande företag med uppdragsförvaltning kan noteras inslag av några relativt stora företag.

SOU 1977: 177 Allmän bakgrund till utredningens arbete 63

Till sammanställningen har också fogats uppgifter arkitektkontor

om och byggkonsultbyråer dvs. de företag vanligen projekterar bygg-

som nadema. Mer än hälften företagen har inga anställda och merparten

av av företagen och antalet anställda finns i företag med mindre än 100 anställda.

Procent företag i storleksklasser/ anställda i procent

0 1-19 20- 100- 500- Totalt antal

99 499 företag/anställa Fastighetsbolag, 80 19/ 0,8/ 0,2/ 0,01 38500/ och förvaltare 35 25 29 / 50600 varav 1 l Egna fastighets- 82 17/ 0/ 0,01/ 32282/ förvaltare 37 28 29 6 32694 varav

Fastighetsbolag

b0städer, 77 20/ 2/ 0,6/ 0,03/ 6600/

19 35 39 7 19900 industr-i, 92 0,2/ 5960/

- -

76 24 1600 andra lokaler 87 12/ 0,8/ 0,1/ 0,02/ 5974/

-

konsultbyråer

3¶Allmän översikt av

regelsystemet avseende byggkvalité, inomhusmiljö och felansvar

3.1¶Inledning

I utredningens arbete ingår att söka svar på ett antal skiftande frågor som alla på olika sätt anknyter till byggkvalité i vid mening:

1 Hur kan man genom användandet olika kvalitetssäkringssystem i

av

byggprocessen i projekteringsstadiet, byggskedet och förvaltnings-

-

fasen öka kvalitén i byggandet

- 2 Vilken effekt har reglerna obligatorisk ventilationskontroll fått

om

och hur skall de vara utformade i framtiden för att nå en rationell

och väl fungerande lösning uppfyller syftet att hålla fukt- och

som

radonvärden m.m. i byggnader på en acceptabel nivå

3¶Hur fungerar konsumentskyddet och garanti/försälqingssystemen i

form den s.k. småhusgarantin och den obligatoriska byggfelsför-

av säkringen och kan dessa system förbättras

4 Vilket behov finns verksamheten med statlig bidragsgivning till

av

åtgärder för avhjälpande fukt- och mögelskador i småhus och hur

av

skall denna verksamhet utformas fortsättningsvis

Medan förslag till lösningar av de två första problemstälhiingarna syftar till att undvika uppkomsten av fel och skador i byggnader så

avser analysen av frågorna 3 och 4 att leda till lösningar på de problem som uppstår när förekomsten av fel och skador i hus redan är ett faktum. Det gäller att på bästa möjliga sätt dels förebygga och dels undanröja missförhållanden i byggnader som kan vålla ohälsa hos människor som vistas i byggnaderna och som kan vara mycket dyra att åtgärda.

De frågor som utredningen har haft att bedöma påverkas av ett tämligen omfattande regelverk bestående lagar och förordningar, frivil-

av

66 Allmän översikt av regelsystemet... SOU 1997: 177

liga branschöverenskommelser samt garanti- och försäkringssystem. Före redovisningen av utredningsuppdraget följer här en översikt över några av de viktigaste reglerna. Avsikten med denna presentation är att ge läsaren en överblick över systemet samt att visa på olika samband, inte minst mellan frivilliga överenskommelser och tvingande författningar. Komplexiteten i regelsystemet motiverar en sammanfattande bakgrundsbeskrivning. Flertalet av här upptagna föreskrifter kommer att behandlas även i senare avsnitt av betänkandet.

3.2¶Gällande rätt

3.2.1¶Samhällets krav

på byggnader

3.2.1.1 Byggnaders tekniska standard

Det är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads- rivnings- eller markarbeten som skall se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen 1987:10 och enligt föreskrifter och beslut som meddelas med stöd av lagen. Ansvaret ligger alltså på byggherren. Denne skall även till att kontroll och provning utförs i

se tillräcklig omfattning. 9 kap. 1 § PBL.

Av 3 kap. 3 § PBL framgår att färdiga byggnader skall uppfylla de krav som anges i 2 § lagen 1994:84 7 om tekniska egenskaper på byggnadsverk m.m. BVL och som följer av föreskrifter som utfärdats med stöd av den lagen. BVL föreskriver allmänt vilka krav som i tekniskt avseende ställs på byggnader som uppförs eller ändras. Det sägs att en byggnad med normalt underhåll och under ekonomisk rimlig

en livslängd skall uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga

om vissa grundläggande funktioner såsom bärfönnåga, stadga och beständighet, säkerhet vid brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, m.m. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela sådana närmare föreskrifter som behövs för att byggnader skall uppfylla de tekniska egenskapskraven i 2 § BVL. Tillämpningsföreslqifter för BVL finns i förordningen 1994:1215 teknis-

om ka egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Vidare finns särskilda förordningar gällande krav på hissar och andra motordrivna anordningar, om el-, vatten- och värrnemätare och kontroll av ventilationssystem. Enligt förordningen 1991:1274 om funktionskontroll av ventilations-

SOU 1997: 177 Allmän översikt regelsystemet... 67

av

system se vidare kap. 5 är det byggnadens ägare skall till att

som se funktionskontroll ventilationssystem sker. BVL innehåller närmare

av föreskrifter om vilka behörighetskrav gäller för funktionskon-

som en trollant.

Sedan en byggherre senast tre veckor före arbetenas påböijande har gjort en bygganmälan till byggnadsnänmden skall nämnden normalt kalla bl.a. byggherren till samråd. Därvid skall bl.a. gås igenom vilka åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll är nödvändiga

som för att byggnaden skall kunna antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskraven föreskrivs i 2 § BVL 9 kap. 2 och 8 PBL.

som Byggnadsnämnden skall om det inte är uppenbart obehövligt besluta om en kontrollplan för arbetena. I kontrollplanen skall vilken

anges kontroll som skall utföras, vilka intyg och övriga handlingar skall

som företes för nämnden samt vilka anmälningar skall göras till nämn-

som

den 9 kap. 9 § PBL. Byggherren skall kvalitetsansvarig

utse en som skall till att erforderliga kontroller utförs 9 kap. l3 § PBL. Även

se denne skall kallas till byggsamrådet. Om det krävs byggfelsförsäkring för projektet så får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän bevis att

om en sådan försäkring har tecknats har företetts för byggnadsnärrmden. Försäkxingsgivaren skall beredas tillfälle att delta vid byggsamrådet. När byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen och byggnadsnämnden inte har funnit skäl att ingripa på grund någon

av överträdelse skall nämnden utförda ett bevis detta, ett s.k. slutbevis

om som markerar att byggnadsärendet är avslutat hos nämnden 9 kap. 10 § PBL.

3.2.1.2 Föreskrifter rörande byggprodukter

m.m.

Material, konstruktioner eller anordningar kan enligt BVL typgodkännas för användning i byggnader. Detta kan antingen ske frivilligt efter ansökan eller också kan ett sådant godkännande uppställas krav

som för användning, s.k. obligatoriskt typgodkännande.

BVL innehåller även regler generella lämplighetskrav på bygg-

om produkter och om märkning av sådana. Om en byggprodukt inte överensstämmer med de krav gäller för märkningen kan tillverkare,

som importör eller den saluför byggprodukten föreläggas att upphöra

som med märkningen, återkalla osålda produkter eller ta bort märkningen.

Produktsäkerhetslagen 1988:1604 har till ändamål att motverka att

produkter orsakar skada på eller egendom. För detta ändamål får

person en näringsidkare

68 Allmän översikt av regelsystemet... SOU 1997: 177

åläggas att lämna säkerhetsinfonnation förbjudas att tillhandahålla varor och tjänster åläggas att lämna vamingsinfonnation åläggas att återkalla varor och tjänster förbjudas att exportera varor.

Konsumentverket utövar tillsyn över att lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av den efterlevs. Lagen tillämpas i fråga

om varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet och som konsumenter i inte obetydlig omfattning nyttjar eller kan komma att nyttja. Det är inte nödvändigt konsument i det enskilda fallet brukar

att en produkten. Även produkt har kommit utgöra fast egendom

en som att hos brukaren, t.ex. byggnadsmaterial, omfattas lagens bestämmelser.

av Beror skada i en byggnad på fel i byggnadsmaterialet skall ingripande enligt lagen avse varan, men om skadan beror på felaktigt uppförande av byggnaden så är det tjänsten som skall angripas.

Särskilda bestämmelser för hantering, import och export av kemiska ämnen och beredningar finns i lagen 1985:426 om kemiska produkter. Syftet med lagen är att förhindra att människors hälsa eller miljön skadas av kemiska ämnen. För detta ändamål föreskrivs vissa allmänna skyldigheter avseende säkerhet och information samt regler om tillsyn. Mer detaljerade bestämmelser återfinns i förordningar som har utfärdats med stöd av lagen, ex förordningen 1985:835 om kemiska produkter.

3.2.1.3 Närmare om inomhusmiljö

Häsoskyddslagstiftningen är inriktad på att skydda människors hälsa. Enligt hälsoskyddslagen 1982:1080 skall ägaren eller nyttjanderättshavare till berörd egendom vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av sanitär olägenhet och för att undanröja sådan olägenhet. Med egendom även fast egendom. Det finns inte

avses närmare preciserat när det ankommer på ägaren eller brukaren att vidta

åtgärd. Detta får bedömas från fall till fall. Med sanitär olägenhet en avses en störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa eller helt tillfällig. Sådana åtgärder som kan komma i fråga är t.ex. avledande och renande av avloppsvatten och skadedjursbekämpning. Kommunernas miljö- hälsoskyddsnämnder utövar tillsyn enligt lagen och skall därvid ägna särskild uppmärksamhet bl. a. bostäder och lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande.

Enligt hälsoskyddsförordningen 1983:616 gäller vissa krav avseende

exempelvis temperatur och ventilation, särskilt för bostäder. Miljö- och

Allmän översikt av regelsystemet... 69

hälsoskyddsnämnden får meddela de förelägganden och förbud

som behövs för att trygga efterlevnaden av hälsokyddslagen eller bestämmelser som meddelats med stöd lagen. Föreläggande och förbud

av som är av större betydelse och som har förenats med vite om minst ett basbelopp kan antecknas i fastighetsregistret av inskrivningsmyndigheten så att det får verkan även ägare till fastigheten.

mot ny

Ändamålet med arbetsmiljölagen 1977:1160 är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall bl.a. tillse att lokalerna och tekniska anordningar underhålls väl 2 kap. 9 §. Vad gäller konstruktion och utformning av byggnader hänvisas till PBL 3 kap. 9 §. I 3 kap. 14 § anges dock att den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbeten vid projekteringen skall se till att arbetsmiljösynpunkter, avseende såväl byggskedet som det framtida brukandet, beaktas och att olika delar av projekteringen samordnas. Den som tillverkar monteringsfärdiga hus skall på samma sätt se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid

projekteringen. Även arkitekter, konstruktörer och andra medverkar

som vid projekteringen, skall inom ramen för sina uppdrag se till att arbetsmilj beaktas. Bland arbetstagarna skall utses ett skyddsombud som kan påkalla Yrkesinspektionens uppmärksamhet på missförhållanden i arbetsmiljön. I egenskap tillsynsmyndighet får Yrkesin-

av spektionen gentemot den som har skyddsansvar meddela förelägganden och förbud behövs för att lagen skall efterlevas. Arbetsgivare skall

som anmäla till Yrkesinspektionen när en arbetslokal eller ett personalrum som det inte krävs bygglov för skall tas i bruk för stadigvarande användning i verksamhet där arbetsmiljölagen är tillämplig l §arbetsmiljöförordningen 1977:1166.

3.2.2 Allmänna regler

avtalsrättsliga

I samband med att byggnader projekteras, byggs, förvaltas, hyrs ut och säljs m.m. sluts en mängd olika typer av avtal som berör fel- och skadeproblematiken. I ett senare avsnitt 33 kommer översiktligt att redogöras för de vanligaste standardavtalen som används i byggbranschen. Dessförinnan skall något beskrivas brukarens, köparens och beställarens krav på en byggnads kvalité. Vilken standard som kan krävas och vilka åtgärder som kan fordras när fel och skador visar sig styrs

av lagar och av avtal mellan olika parter. Det finns tvingande lagstiftning som ovillkorligt reglerar vissa förhållanden och dispositiv lagstiftning som gäller om något annat inte har överenskommits mellan parterna. Utformningen, tolkningen och tillämpningen av förekommande avtals-

70 Allmän översikt av regelsystemet... SOU 1997: 177

villkor kan också påverkas av lagstiftning. I detta avsnitt beskrivs i korthet vissa generella lagregler angående avtalsvillkor.

36 § lagen 1915:218 avtal och andra rättshandlingar på för-

om mögenhetsrättens område avtalslagen s.k. generalklausul

är en som stadgar att oskäliga avtalsvillkor och hela avtal kan jämkas eller lämnas utan avseende. Denna bestämmelse har tillämpats t.ex. på fiislqiv-

en ningsklausul i avtal mellan en kommun och privatperson avseende

en

försäljning av en villa.

Lagen 1994:1512 avtalsvillkor i konsumentförhållanden

om avtalsvillkorslagen innehåller sedan 1995 civilrättsliga regler som när det gäller avtal mellan näringsidkare och konsument kompletterar och begränsar reglerna i avtalslagen. Om innebörden ett avtalsvill-

av kor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar, skall vid en tvist villkoret tolkas till konsumentens fördel. För avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell prövning gäller vidare att

omständigheter som har inträffat efter det att avtalet har ingåtts inte får beaktas till konsumentens nackdel på så sätt att ett avtalsvillkor

som annars vore att anse som oskäligt inte kan åsidosättas eller jämkas. Jämkas ett avtalsvillkor eller lämnas det utan avseende skall vidare,

om villkoret strider mot god sed och medför betydande obalans till kon-

en sumentens nackdel, avtalet gälla utan andra ändringar konsumenten

om begär det och om avtalet kan bestå med i övrigt oförändrat innehåll.

Avtalsvillkor mellan näringsidkare och konsument står även under samhällets tillsyn. Är villkor näringsidkare i samband med sin nä-

som ringsverksamhet använder när de erbjuder tjänster eller andra

varor, nyttigheter till konsument för huvudsakligen enskilt bruk, med hänsyn till pris och övriga omständigheter att oskäligt mot konsu-

anse som menten, kan marknadsdomstolen på talan i första hand konsumen-

av tombudsmannen, om det är påkallat från allmän synpunkt eller

annars ligger i konsumenternas eller konkurrentemas intresse, vid vite meddela näringsidkaren förbud att i framtiden i liknande fall använda

samma eller väsentligen samma villkor. Konsumentombudsmannen får utfärda förbudsföreläggande för godkännande i fall inte är större

som av vikt.

Enligt lagen 1984:1512 om avtalsvillkor mellan näringsidkare kan marknadsdomstolen efter ansökan förbjuda näringsidkare att fort-

en sättningsvis använda sig av ett avtalsvillkor beñnns oskäligt

som gentemot annan näringsidkare, om ett sådant förbud är påkallat från allmän synpunkt.

SOU 1997: 177 Allmän översikt regelsystemet... 71

av

3.2.3¶Brukarens krav

på byggnaden

I 12 kap. jordabalken "hyreslagen9 föreskrivs de minimikrav

som en

hyresgäst har rätt att ställa pä hyreslägenhetens standard. Huvudregeln

är att en bostadslägenhet skall vara fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Hyresvärden är skyldig att hålla lägenheten i sådant skick under

hyrestiden och skall därvid ombesörja underhåll och sedvanliga

reparationer. Om skada på lägenheten uppstår utan hyresgästens vållande kan denne begära rättelse av hyresvärden och beroende på omständigheterna ha rätt att avhjälpa skadan på hyresvärdens bekostnad eller säga

upp hyreskontraktet. Hyresgästen kan berättigad till nedsättning

även vara av hyran och skadestånd. Undantag från de tvingande reglerna

annars avseende bostadslägenheter görs för de fall hyresavtalet innehåller

en

förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen 1978:304 och be-

stämmelser om lägenhetens skick har tagits in i förhandlingsöver-

en enskommelse enligt nämnda lag. Hyreslagens regler lägenhetens

om skick är således dispositiva i förhållande till överenskommelser

som träffats för de enskilda parternas räkning mellan hyresgästorganisa-

en tion och hyresvärd eller organisation fastighetsägare i enlighet med

av

en fastlagd förhandlingsordning. Även bostadsrättslagen 1991:614 innehåller regler om lägenhe-

tens sldck. Vid bostadsrätt har dock bostadsrättshavaren ett större

ansvar under hyrestiden; det är denne på bekostnad skall hålla

som egen lägenheten i gott skick, om inte annat har bestämts i bostadsrättsföreningens stadgar eller om det rör sig reparationer stamledningar

om av för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, brand eller vattenledningsskada eller om ohyra.

3.2.4 och beställarens krav

Köparens på byggnaden

I 4 kap. jordabalken finns regler köp, byte och gåva fast

om av egendom. Fel i fastighet vid köp anses föreligga fastigheten inte stäm-

om mer överens med vad följer köpeavtalet eller den

som av om armars avviker från vad köparen med fog har kunnat förutsätta. Som fel får inte åberopas en avvikelse köparen borde ha upptäckt vid sådan

som en

undersökning av fastigheten varit påkallad med hänsyn till fastigsom

hetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter

samt omständigheterna vid köpet. Om fel föreligger har köparen rätt att

göra avdrag på priset eller häva köpet. Köparen har även rätt till skadestånd om felet eller förlusten beror på försummelse ñån säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får ha ut-

anses fäst. En köpares fordran på grund fel i fastighet preskriberas tio år

av

72 Allmän översikt av regelsystemet... SOU 1997: 177

efter tillträdet. Han måste dock reklamera inom skälig tid från det att han upptäckte felet. I konsumentförhållanden är reglerna tvingande till konsumentens fördel. Detta gäller dock inte om konsumenten tillförsäkras ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd ställs

som som villkor för statlig bostadsfmansiering, se vidare avsnitt 3.2.6 angående 8 § förordningen 1992:986 om statlig bostadsbyggnadssubvention.

För upplåtelse av tomträtt finns inga särskilda felregler i 13 kap. jordabalken. Om tomträtten sedan överlåts gäller dock samma regler som för fast egendom i 4 kap. j ordabalken.

I 1 § köplagen 1990:931 föreskrivs att vid köp av byggnad på annans mark, som sådeles är lös egendom, skall jordabalkens regler om faktiska fel och påföljder för sådant fel tillämpas i stället för köplagens regler. Eftersom konsumentköplagen endast är tillämplig på lösa saker får denna hänvisning till jordabalken verkan även i konsumentförhållanden. Jordabalkens regler fel i fast egendom än-

om anses vara mer damålsenliga än köplagens bestämmelser även vid köp av byggnad som är lös egendom. Preslcriptionstid för säljarens felansvar blir dessutom längre tio år i stället för två. Till skillnad från köplagens dispositiva regler är de aktuella lagrummen i jordabalken tvingande till fördel för en konsument som köper byggnad på annans mark av en näringsidkare, om inte konsumenten tillförsälcras ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd som ställs som villkor för statlig bostadsfmansiering.

Konsumenttjänstlagen 1985:716 omfattar entreprenadavtal mellan näringsidkare och konsument. Avtalsvillkor i jämförelse med be-

som stämmelserna i lagen är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat i lagen. Detta gäller dock inte om ent-

anges reprenaden omfattas av en småhusgaranti och om det konsumentanpassade standardavtalet ABS 95 har använts i avtalsförhållandet mellan näringsidkaren och konsumenten detta motsvarar de krav på garanti-, försäkrings- och avtalsskydd som ställs som villkor för statlig bostadsñnansiering. Lagens tillämpningsområde begränsas därmed i praktiken till entreprenader som avser uppförande av fritidshus, frifmansierade småhus för perrnanentboende samt reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten. Konsumenttjänstlagen definierar bl.a. vad som skall anses vara fel i tjänsten och vilka påföljder som konsumenten då kan göra gällande mot näringsidkaren. Fel föreligger i första hand om resultatet avviker från ett fackmässigt utförande, men tjänsten kan även anses felaktig bl.a. med hänsyn uppgifter om tjänsten som näringsidkaren har lämnat eller utelämnat. När fel förekommer finns det, beroende på omständigheterna, ett antal möjligheter för konsumenten; han kan innehålla betalning, kräva rättelse av felet, göra avdrag på priset eller häva avtalet. Ibland har konsumenten även rätt till skadeståndsersättning.

SOU 1997: 177 Allmän översikt regelsystemet... 73

av

Konsumentköplagen 1990:932 är enbart tillämplig på lösa saker.

En konsuments köp av byggnadsdelar, t ex husbyggsatser från nä-

en ringsidkare omfattas av denna lag. En vara skall anses felaktig E den avviker från vad som har eller skall ha avtalats, säljaren inte

anses g har upplyst köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst under förutsätt-

om, ning av att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, gnvaran avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, har sålts

om varan i strid mot försäljningsförbud, varan är så bristfällig att dess an-

orn

vändning medför påtaglig fara för liv eller hälsa, marknadsföring

om och infonnationsgivning brustit på vissa angivna sätt samt om varan försämras på sätt som omfattas av ett garantiåtagande från säljaren. Möjliga påföljder vid fel i är avhjälpande, omleverans, prisav-

varan drag, ersättning för att avhjälpa felet eller hävning av köpet samt skadestånd. I de fall som köparen tillförsälqas ett sådant garanti- försäkringsoch avtalsskydd som ställs som villkor för statlig bostadsñnansiering är avtalsvillkorsreglema inte som annars tvingande till konsumentens fördel. Som framgår i det följ ande tillämpas dock konsumentköplagen fullt ut även när småhusgaranti har utfärdats för köp husbyggsatser och

av när allmänna avtalsvillkor vid köp av monteringsfárdigt husmaterial AA 94 används, se avsnitt 6.4.2 gällande GARBO AB:s verksamhet.

3.2.5 Allmänna

skadeståndsrättsliga regler

Enligt produktansvarslagen 199218 skall den som har tillverkat, importerat eller marknadsfört en produkt, samt under vissa förutsättningar var och en som har tillhandahållit en produkt, betala skadestånd för personskada och för sakskada som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist på egendom som till sin typ vanligen är avsedd och används för enskilt ändamål. Bl.a. omfattas konsumentägda småhus av lagen. Ersättning utgår även vid personskador som orsakas dem som bor eller vistas i flerbostadshus. Skador på älva produkten ersätts inte. Med produkt avses i lagen lös sak. Trots att en produkt har infogats eller på annat sätt blivit beståndsdel i någon annan lös eller fast egendom skall den alltjämt i lagens mening anses utgöra en produkt i sig. Om skada har orsakats av ett byggnadsmaterial eller kemiska produkter som har infogats i en byggnad kommer därför den som ansvarar för materialet att bli skadestândsskyldig. Skadeståndsskyldigheten enligt produktskadelagen är strikt, d.v.s. oberoende av vållande.

74 Allmän översikt regelsystemet... SOU 1997: 177

av

Skadeståndslagen är dispositiv och gäller endast inte annat före-

om skrivs i avtal eller i regler skadestånd i avtalsförhållande. Oskäliga

om avtalsvillkor kan dock, framgått jämkas enligt 36 §

som ovan, av-

talslagen eller enligt avtalsvillkorslagen. Enligt skadeståndslagen före-

ligger skadeståndsskyldighet för den uppsåtligen eller oaktsam-

som av het vållar person- eller sakskada. Arbetsgivare är ansvarig för

personoch sakskada arbetstagare vållar fel eller försummelse i

som genom tjänsten. Endast i undantagsfall blir arbetstagaren skadeståndsskyldig i en sådan situation. För att ersättningsskyldighet skall föreligga för

ren förmögenhetsskada så krävs att denna har uppkommit följd

som av en

brottslig gärning.

3.2.6 särskilda och

Regler om garantier försäkringar

Under den långa och komplicerade från projektering och

processen byggande till och med förvaltningen byggnader uppstår tyvärr ofta

av fel och skador i byggnaden kan påverka de människor vistas i

som som byggnaderna negativt och kan mycket kostsamma att åtgärda.

som vara Till skydd för den kan lida skada eller drabbas skadestånds-

som av skyldighet på grund av fel i byggnader erbjuds mängd olika försäk-

en ringar. Försäkringsgivama, försäkringsbolagen, lyder under försäkringsrörelselagen 1982:713 och står under Finansinspektionens tillsyn. Försäkringsavtalen omfattas av lagen 1927:77 om försäkringsavtal. När en konsument huvudsakligen för enskilt ändamål tecknar

en

hemförsäkring, villaförsäkring eller fritidshusförsälcing gäller dessutom konsumenøörsäkringslagen 198038 vars avtalsvillkorsregler är

tvingande till den ersättningsberättigades fördel.

Förutom fastighets-, allrisk- och ansvarsförsäkringar

m.m. som tecknas på frivillig väg eller i enlighet branschöverenskommelser så finns det en försäkring tecknande föreskrivs i lag och inte är

vars som kopplad till någon person, utan till själva byggnaden. När näringsid-

en kare uppför, bygger till eller företar större ombyggnadsåtgärder beträffande en byggnad huvudsakligen skall användas permanent-

som som bostad skall enligt lagen 1993:320 byggfelsförsäkring bygg-

om en felsförsälcring finnas för arbetet. Byggfelsförsäkringen skall under tio år efter arbetenas godkännande täcka skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, material eller i utförandet arbete samt för

av skador på byggnaden orsakats sådant fel. Försäkringsbolaget

som av har sedan regressrätt mot den kan ha för felet gentemot

som ansvar fastighetsägaren. Syftet med att införa en obligatorisk byggfelsförsäkring var att skydda de boende mot skadliga följder fel i byggnader.

av Genom byggfelsförsälcringen skall snabb handläggning säkras när

en

SOU 1997: 177 Allmän översikt regelsystemet... 75

av

fel och skador uppstår. Bevissvårigheter med att styrka vållande från någons sida och sådana problem som uppstår när ett ansvarigt bolag har upphört p.g.a. konkurs m.m. undviks genom byggfelsförsäkringen.

För en- och tvåfamilj har sedan länge funnits typ

en av garanti/försäkringsskydd som kan tecknas vid uppförande sådan bygg-

av nad, s.k. smâhusgaranti. Småhusgarantin innebär dels garanti för att

en husbygget färdigställs och dels en utfästelse att avhjälpa motsvarande skador som avses med byggfelsförsäkring och anmäls inom tio år

som efter slutbesiktningen. Småhusgarantin har i förening med konsumentanpassade avtalsvillkor utvecklats för att skydda konsument

en som förvärvar ett nyproducerat småhus. Förekomsten småhusgaranti

av en och ett förvärvsavtal som är godtagbart konsumentskyddsaspekter

ur gäller som villkor för beviljande statliga räntebidrag, 8 § förord-

av se ningen 1992:986 statlig bostadsbyggnadssubvention. Är dessa

om villkor uppfyllda så krävs inte någon byggfelsförsäkring.

Både byggfelsförsäkringen och småhusgarantin undantar skador som omfattas av en entreprenörs garantiåtagande.

Byggbranchens allmänna bestämmelser

3.3¶AB-systemet

Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB, framtas genom förhandlingar mellan olika aktörer på byggområdet inom Föreningen Byggandets Kontraktskommitté BKK. I BKK har medverkat företrädare för Byggentreprenörema, Byggherreföreningen, Elektriska Installatörsorganisationen, Föreningen Ventilation-Klimat-Miljö, HSB:s Riksförbund, Isoleringsfirmomas förening, Kylentreprenöremas Förening, Landstingsförbundet, Riksbyggen, Rörfirmomas Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Fastighetsägarförbund, VVSinstallatörerna samt Staten Byggnadsstyrelsen, Statens Fastig-

genom hetsverk, Fortiñkationsförvaltningen, Banverket, Luftfartsverket och Vägverket.

Bestämmelserna är avsedda att användas vid upphandling och avtal avseende entreprenader. Ett avtal entreprenad måste innehålla

om en rad detaljföreslcrifter av olika slag. I stor utsträckning är dessa föreskrifter av sådan art att de kan användas på alla entreprenadavtal. För att slippa att i varje enskilt entreprenadavtal skriva in dessa standardföreskrifter har man samlat de allmärma bestämmelserna

gemensamma för entreprenader. Ett annat skäl att sammanställa standardföreskrifter

av

är att det praktiskt taget helt saknas lagbestämmelser att hämta ledning ur vid en tvist mellan parterna i ett entreprenadavtal.

AB kan tillämpas på i princip alla entreprenader inom byggområdet och oberoende av upphandlingsfonn delad entreprenad eller

- generalentreprenad och ersättningsform fast pris eller löpande räkning.

- -

AB innehåller inte bestämmelser speciell natur för den enskilda

av entreprenaden. Vissa frågor måste lösas i avtal mellan parterna

ex.

entreprenadåtagandet, tid för påbörjande och färdigställande, vite vid

försening, kontraktsumrna, kostnadsreglering, reglering ändringar

av

och tilläggsarbeten, betalningsplan Nämnda frågor kan lämpligen

m.m. behandlas i de administrativa föreskrifter för entreprenaden bör

som

ingå i förfrågningsunderlaget.

Hjälpmedel för att upprätta sådana föreskrifter finns i AF AMA, som innehåller modell för och standardtexter till administrativa före-

en slqifter. Motsvarande föreskrifter i form olika AMA, Allmänna

av Material och Arbetsbeskrivningar, finns för frågor beträffande mark, hus, VVS, kyl kyl- och vännepumpsystem och elanläggningar. Syftet är att förenkla beställarens arbetet med att formulera krav på den färdiga produkten och dess olika delar. Om bygghandlingarna är ofullständiga skapar detta problem. Ett villkor för att lyckas i kvalitetshänseende är att kraven på kvalitet fonnuleras så att de går att föra vidare genom hela byggprocessen. AMA innehåller beprövade alternativa utföranden olika konstruktioner. Därifrån kan hämtas texter

av som passar för det aktuella projektet.

AMA ges ut av Svensk Byggtjänst, som främst ägs av ett fyrtiotal branschorganisationer. Den första generationen AMA utkom under år 1950. Den senaste generationen AMA härrör från år 1992. Till AMA hör Råd och Anvisningar, RA, som ger kompletterande aspekter på vad som bör beaktas i beskrivningen. Två gånger år AMA-nytt ut,

per ges som bl. a. ger information eller ändrade regler påverkar

om nya som texterna i AMA. AMA utgör tillsammans med RA och AMA-nytt de grundläggande hjälpmedlen vid framställning av en beskrivning. De krav som ställs i AMA och RA på material och utförande är överenskommelser mellan byggsektoms olika parter framför allt tillgodo-

som ser beställarens krav.

Utvecklingen av AB-systemet har pågått under flera decennier. 1954 utarbetades i Svenska Teknologföreningens STF:s regi AB 54. Genom AB 65 gjordes stora förändringar. Målsättningen att denna utgåva skulle bli gemensam för hela branschen kunde inte uppnås. Allmänna bestämmelser och kontraktsfonnulär som innebar en avvikelse från AB 65 användes. För att uppnå enighet inleddes överläggning-

nya ar mellan STF:s kontraktskommitté och berörda parter. Detta förhandlingsarbete ledde fram till AB 72. Genom att göra ändringar och tillägg

SOU 1997: 177 Allmän översikt av regelsystemet... 77

till AB 72 utarbetades sedan särskilda Allmänna bestämmelser avseende totalentreprenader för byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten, ABT 74. Så småningom utkom speciella Allmänna bestämmelser för olika typer av underentreprenader med huvudbeteckningen AFU. Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader där enskilt konsument är köpare, ABS 80, framtogs tillsammans med Bostadsstyrelsen, Konsumentverket och Svenska kommunförbundet. År 1992 färdigställdes BKK den gällande utformningen AB, av av AB 92. Flera ändringar infördes. Bl.a. har beställaren givits större möjligheter att påtala fel i entreprenadarbetet, besiktningsinstitutet har förändrats och besiktningens roll begränsats, föreskrifterna om försäkringsskyddet har omarbetats och tidsfristema för anspråk på ersättning ändrats. Till AB 92 bifogades ett antal kommentarer till vägledning vid tolkning och tillämpning av vissa villkor. I ett försök att tillgodose de speciella förhållanden som råder mellan entreprenör beställer arbeten entreprenör utarbetaen som av en annan des inom BKK gemensamma bestämmelser för underentreprenader. AFU 92, Allmänna Bestämmelser för underentreprenader, har antagits av Betongelementföreningen, Dykentreprenörerna, Entreprenörföreningen, Hiss- och Rulltrappssektionen inom Sveriges Verkstadsindustrier, Håltagningsentreprenörema, Isoleringsentreprenörema, Maskinentreprenörema, Plattsättnings Entreprenörers Riksförening, Putsentreprenörema, Pålentreprenörföreningen, Saneringsentreprenörema, Snickerifabrikemas Riksförbund, Ställningsentreprenörema, Svenska Mobillcranföreningen, Sveriges Fogentreprenörers Riksförening, Sveri- Trädgårdsanläggningsförbund, Takentreprenörema och Undertaksges föreningen.

Entreprenörföreningen och Industrins Byggmaterialgrupp har utarbetat Allmänna bestämmelser för köp till yrkesmässig byggav varor verksamhet, ABM 92. Allmänna Bestämmelser för Totalentreprenader har omarbetats inom BKK och heter numera ABT 94. AA 94, Allmänna Avtalsvillkor vid köp av monteringsfärdigt husmaterial, anknyter till och kompletteras av konsumentköplagen. De Allmänna Bestämmelserna för Småhusentreprenader där enskild konsument är beställare har reviderats under på mitten av l990-talet. ABS 95 är ett resultat av förhandlingar mellan Konsumentverket och företrädare för byggbranschen. ABS tillämpas i stället för den annars tvingande konsumenttj änstlagen när arbetena omfattas av en småhusgaranti. På konsultsidan gäller Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996, ABK 1996. Dessa

78 Allmän översikt av regelsystemet... SOU 1997: 177

bestämmelser med kommentarer har tillkommit ett resultat för-

som av handlingar mellan BKK, som företrädare för beställare, och Arkitekt-

och Ingenj örsföretagen, företrädare för konsulter.

som

Uppgiñema till detta avsnitt 3.3 har till viss del hämtats från

- - Motiv till AF AMA 92 Lennart Hultenberger och Folke Molin.

av

4 Kvalitetssystem

1 Inledning

4.1.1¶Bakgrund

4.1.1.1 Näringsdepartementets seminarium om kvalitet i

byggandet och förvaltningen

I januari 1996 bjöd Näringsdepartementet, som vid den tiden var ansvarigt departement för byggfrågor, in företrädare för alla aktörerna på byggområdet inklusive förvaltning samt försäkringsbolag och fmansieringsinstitut till ett seminarium om kvaliteten inom byggsektorn. I sitt inledningsanförande sade den ansvarige ministern för byggñ-ågor, att seminariet skulle ses som ett led i regeringens mycket stora intresse för vad händer på kvalitetsornrådet inom bygg- och bostadssektom.

som Han erinrade därvid om de miljardbelopp som anvisats för att förbättra inomhusmiljön i skolor, daghem och bostäder m.m. Seminariet skulle

avstamp för att få ett underlag för att aktivt klarlägga vilka vara en mer medel erfordras för att öka betydelsen av kvalitetssäkring och

som kvalitetstänkande inom byggområdet. Som inledning till diskussionerna klarlades att seminariet inte skulle avse de ändringar av bygglagstiftningen som hade införts från den 1 juli 1995, dvs. bl. a. systemet med att i byggprojekt utse kvalitetsansvarig. Syftet med seminariet an-

en

främst att försöka identifiera eventuella luckor i kvalitetsargavs vara betet.

I det följande återges några de huvudpunkter som, enligt en do-

av kumentation från seminariet Finns kvalitetssystem i byggandet , bygg- och bostadsenheten, Näringsdepartementet, 1996 diskussionen uppehöll sig omlqing.

80 Kvalitetssystem

Byggprocessen är mycket komplicerad och består många aktörer.

av Detta har lett till svårigheter i arbetet med kvalitetsfrågor och resulterat i att inte kommit så långt. Å andra sidan borde just komplexiteten

man vara ett tungt vägande skäl för att arbeta över hela byggområdet med kvalitetsfrågor. Till skillnad från andra branscher är incitamentet inte lika påtagligt inom byggbranschen att kvalitetssäkra. En felaktig

produkt inom andra branscher påverkar försäljningsresultatet. Fel

i ett byggprojekt får inga konsekvenser vid nästa upphandling. Många de

av vanligaste orsakerna till problem i våra byggnader beror på inte

att man tar tillvara erfarenheter. Utförandet på plats måste rätt för

vara att byggnaden skall fungera. Det kommer att ta tid att lära sig beskriva befintliga rutiner i rätta kvalitetstermer. Kvalitetsarbetet måste på

ut att finna metoder för att förhindra fel och osäkerheter, t.ex. att använda tåliga konstruktioner eller ett bra kontrollsystem. Ett sätt att arbeta med kvalitetssäkring är att man som verksam i byggbranschen gör

upp en lista på fel kan uppstå under arbetets gång och sedan har listan

som som checklista i kvalitetsarbetet.

Från projektörshåll framfördes bl.a. följande. Många arkitektkontor och tekniska konsulter har kvalitetssystem de är sällan heltäckande

men och systematiskt uppbyggda. Debatten är alltför fokuserad på ISO

systemet och certifiering enligt detta. Intresset för ett sådant förfarande är litet hos de små företagen, då kostnaderna alltför höga. Kvali-

anses tet i byggandet och minskning skador handlar inte enbart kvali-

av om tetsstyming. Det handlar bl.a. bristfällig kompetens, dålig plane-

om ring, för lite samordning och samarbete, pressade byggtider och

en fragmentariserad byggprocess. Det behövs ökade planeringsinsatser och en koncentration på tidiga skeden i projekteringen. Brister finns i kopplingen mellan projektorer och förvaltare. Beträffande installationsprojektering behövs erfarenhetsåterföring och utvecklingsarbete för att samla rätt kunskap är väl underbyggd. Ofta är många konsulter

som inblandade i byggprojekt. Detta gäller även små projekt. Det verkligt stora problemet är brister i kommunikationen mellan de ofta många projektörema, beställaren och entreprenörerna. Även de och

om. var en har ett kvalitetssystem så är de sällan samordnade med varandra. Från arkitekthåll framfördes att metoder måste skapas för att införa uppföljningsmöten i varje enskilt byggprojekt för att föra tillbaka erfarenheter till proj ektörema.

Företrädare för byggherrar tog bl.a. följande. Byggherren har

upp otvivelaktigt helhetsbilden i sin hand och styr planerings- och proj ekteringstider med krav på korta byggtider och snabb inflyttning i byggnaderna. Det handlar härvid kompetens i hela organisationen, att kun-

om na beställa rätt saker av rätt konsult och i samråd med förvaltningsorganisationen. Kompetensen både hos byggherren och i andra led måste

Kvalitetssystem 81

förstärkas för att de nya redskapen som finns i kvalitetsarbetet skall kunna användas på rätt sätt. Kvalitetssäkringstelcnologin har i mångt och mycket fått ersätta och överbrygga "den mänskliga faktorn" i den nuvarande situationen med korta projekterings- och byggtider. Kvalitetssäkringssystemen måste dock baseras på erfarenhet. Det är tveksamt om det är på grund av de korta projekterings- och byggtidema som felen uppstår; många fel som begås återfinns i det ena projektet efter det andra och handlar mer om yrkeskompetens och ett professionellt utförande. Ett exempel på detta är det inte sällan förekommande bakfallet mot golvbrunnen i badrum.

En relativt ingående diskussion utsparm sig omkring vad som skall avses med "rätt kvalitet" och ansvaret för kvaliteten Diskussionen i denna del kan sammanfattas med att man inte får förledas tro att kvalitetssystem .ersätter tekniska och funktionella krav som måste specificeras för bl.a. konstruktion och utförande av en byggnad. Man får den produkt man beställer. Kvalitetssystemen är hjälpmedel för att säkerställa detta.

Kreditgivarnas syn på branschens kvalitetsarbete kan sammanfattas på följande sätt. Man välkomnar att kvalitetsarbetet ökar hos olika aktörer på byggområdet och i förvaltningen. Kreditprövningen går stegvis från en inriktning på det enskilda projektet och säkerheten mot att man ser mer på låntagaren och dennes ekonomiska förmåga att stå emot olika typer av kriser och att behålla verksamheten på lång sikt. Häri ingår förmågan att sköta drift, underhåll och förvaltning och pantens värde på lång sikt. Framöver behöver också vägas in vad hyresgästerna är beredda att betala för och hur mycket. Frågor om att kreditgivarna för att känna sig tryggare vid kreditgivningen skall ställa krav på kvalitetssäkringssystem har ännu inte behandlats närmare.

Företrädares för försäkringsbolag syn på byggbranschens kvalitet-

sarbete kan summeras enligt följande. Kännedom måste finnas om hur beställaren kvalitetssäkrar sina objekt. God kvalitetssäkring bör premie-

lägre försäkringspremien Försäkringsbolagen måste fundera ras genom på vilka krav som de framöver skall ställa på byggobjekten. Detta skall myrma ut i en kvalitetsplan. En total dokumentation kom-mer att begäras om att man genomfört alla mått och steg man utfäst sig att vidta för att säkra kvaliteten.

Vid seminariet konstaterades att bygg- och fastighetsornrådet inte kommit särskilt långt i kvalitetsarbete och att det är nödvändigt att detta arbete intensifieras. Fråga framställdes av företrädare för Näringsdepartementet om man kan förutsätta att branschen själv genom samarbete finner helhetslösningar vad gäller olika sätt att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen. Samtidigt påpekades att staten kan ställa sig frågan det är rimligt att lämna statliga kreditgarantier och

om

82 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

ekonomiskt stöd till bostadsbyggandet utan det finns

att veta om ordentliga kvalitetssäkringssystem i projekten. Företrädare för hyresgäströrelsen ansåg en koppling rimlig mellan statliga ekonomiska åta-

ganden och kvalitetssystem.

De aktörer som var närvarande vid seminariet och uttalade sig

som var eniga om att lagstiftning skulle undvikas.

4.1.1.2¶Byggregleringen nuvarande ordning

-

Samhällets krav på byggnadsverk och byggprodukter

m.m.

Enligt 3 kap. 3 § PBL skall byggnader uppfylla de krav i

som anges 2 § BVL. Enligt sistnämnda paragraf skall byggnadsverk uppförs

som eller ändras, under förutsättning normalt underhåll, under eko-

av en nomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om

bärförmåga, stadga och beständighet,

säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, skydd mot buller, energihushållning och vänneisolering, lämplighet för avsett ändamål, tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse-

eller orienteringsförmåga och

hushållning med vatten och avfall.

De tekniska egenskapslcraven skall iakttas med beaktande de

av varsamhetskrav som finns i 3 kap. 10-14 plan- och bygglagen. Enligt lagen skall byggnadsverk underhållas så att de nämnda väsentliga

nyss egenskaperna i huvudsak bevaras.

BVL innehåller förutom bestämmelser tekniska egenskapskrav

om på byggnadsverk också bestämmelser om byggprodukter. Med byggprodukt avses enligt lagen produkt är avsedd att stadigvarande

en som ingå i ett byggnadsverk och som har betydelse för byggnadsverkets egenskaper i de avseenden i punkterna l-6 i de redovi-

som anges nyss sade tekniska egenskapskraven. Beträffande byggprodukter att

anges de skall vara lämpliga för avsedd användning för att få ingå i byggnadsverk. En byggprodukt är lämplig, den har sådana egenskaper

om

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 83

att det byggnadsverk i vilket den skall ingå rätt projekterat och

- uppfört kan uppfylla de tekniska egenskapskraven.

-

Beträffande typgodkännande och tillverkningskontroll föreskrivs i 18 § BVL bl.a. följande. Efter ansökan kan prövas om vissa slag av material, konstruktioner eller anordningar fâr användas i byggnadsverk frivilligt typgodkännande. Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, får regeringen föreskriva att material, konstruktioner eller anordningar får användas i byggnadsverk endast efter godkännande obligatoriskt typgodkännande. Beslut typgodkännande fär

om innehålla bestämmelse om fortlöpande kontroll, tillverkningskontroll. Beslut om enbart tillverkningskontroll får lämnas efter ansökan. Beslut om typgodkännande och tillverkningskontroll lämnas av de organ som har aclqediterats för detta ändamål enligt lagen 1992:1119 teknisk

om kontroll 20 §.

Lagen 1985:426 om kemiska produkter har en generell tillämpning på kemikalieområdet. Lagens syfte är att förebygga skador på människor och miljön. I lagen betonas särskilt tillverkares och importörers ansvar för att tillräcklig undersökning och dokumentation finns. Det är också dessa aktörer som skall svara för information och lämna upplysningar för att förebygga att kemikaliehanteringen förorsakar skada. För lagens tillämpning har utfärdats en rad förordningar. Central i sammanhanget är förordningen 1985:835 om kemiska produkter, som bl.a. innehåller de grundläggande bestämmelserna om det av Kemikalieinspektionen förda produktregistret. Här bör också nämnas förordningen 1985:997 om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar. Bland föreskrifter utfärdade på myndighetsnivå med stöd av bemyndiganden i lagen och förordningar bör följande nämnas: Kemikalieinspektionens föreskrifter om anmälan till produktregister KIFS 1986:2, om tillstånd för livsfarliga och mycket farliga kemiska produkter KIF S 1986:5, om fonnaldehyd i träbaserade skivor KIF S 1989:5, om klassificering och märkning av kemiska produkter KIF S 1994:12 och om varuinformationsblad KIF S 1994:3.

Produktansvarslagen l992:l8 reglerar skadeståndsansvaret när bristfälliga produkter orsakar personskador och skador på konsumentegendom. Skador på älva produkten omfattas inte av lagen.

Byggherrens ansvar

I 9 kap. 1 § PBL föreskrivs att den som för egen räkning utför eller läter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten byggherren skall

se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL och enligt föreskrifter eller beslut har meddelats med stöd PBL. Byggherren

som av

84 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

skall vidare se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning. De egenskapskrav i BVL gäller den färdiga byggna-

som anges den.

Tillsyn och kontroll

För vissa arbeten såsom uppförande eller tillbyggnad byggnad

av en krävs enligt 9 kap. 2 § att byggherren bygganmälan till bygg-

gör en nadsnämnden minst tre veckor innan byggnadsarbetena påbörjas.

Byggherren skall för dessa byggnadsarbeten kvalitetsansvarig,

utse en

9kap. 13

När en bygganmälan har kommit in till byggnadsnämnden BN skall den det inte är uppenbart obehövligt kalla till ett byggsam-

- om råd, 9 kap. 7 Till byggsamrådet skall byggherren, den kvalitetsansvarige och andra som bestäms BN kallas, t.ex. försäkringsgivaren

av av byggfelsförsäkring om sådan krävs enligt lagen 1993:320 bygg-

om felsförsäkring. Byggnadsarbetena får inte påbörjas i de fall försäkring behövs förrän bevis om att försäkring tecknats företetts för BN.

Vid byggsamrådet eller snarast möjligt därefter skall BN, det

om inte är uppenbart obehövligt, besluta kontrollplan för arbetena,

om en 9 kap. 9 §. I kontrollplanen skall vilken kontroll skall utfö-

anges som ras, vilka intyg och övriga handlingar skall företes och vilka

som anmälningar som skall göras till BN. Kontrollen kan göras på olika sätt

genom

dokumenterad egenkontroll, -.

av fristående sakktmnig, eller -

av BN, om det finns särskilda skäl. -

Den kvalitetsansvarige skall till att kontrollplanen följs och att

se annan nödvändig kontroll för att byggnaden eller anläggningen skall kunna antas komma att uppfylla kraven i PBL blir utförd 9 kap. 13 § andra

se

stycket. Han skall närvarande vid byggsamråd samt vid besikt-

vara ningar och andra kontroller. Till kvalitetsansvarig får utses endast den som har fått godkännande riksbehörighet av ett har ackre-

organ som diterats för detta ändamål enligt 14 § lagen 1992:1119 teknisk

om kontroll eller den BN godkänt för visst arbete.

som

När byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen skall BN utfärda ett bevis detta slutbevis, 9 kap. 10 §.

om - se

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 85

Samhällets ingripande vid överträdelse

I 10 kap. PBL återfinns regler om påföljder och ingripanden vid överträdelser Enligt 10 kap 3 § får BN förbjuda att ett visst byggnads-, m.m. rivnings- eller markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är uppenbart att arbetet eller åtgärden strider mot bestämmelserna i PBL eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd lagen. BN får också byggherren inte följer någon väsentlig del av om av kontrollplanen förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts innan de uppkomna bristerna avhjälpts. Om det är uppenbart att ett arbete eller en åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa, skall BN förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts. I 10 kap. 4- finns föreskrifter avgifter vid överträdelser. I om det här sammanhanget finns anledning att peka på bestämmelserna i 10 kap. särskild avgift. Sådan minst 200 kr och högst 1000 kr 6 § om skall tas ut om överträdelse sker genom att -

arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig bygganmälan inte görs trots att sådan krävs arbete utförs i strid mot något beslut som BN har meddelat enligt - PBL.

Om BN beslutar att byggnad eller del byggnad inte skall få en en av en användas innan bristerna avhj älpts, får beslutet förenas med vite 10 kap. 18a §.

4.1.1.3 Boverkets utvärdering av vissa ändringar i byggregleringen

Den l juni 1994 beslutade riksdagen om omfattande ändringar i PBL. De innebar att bygglovprövningen enligt PBL begränsas till att avse endast prövning lokaliseringen och den nämnare placeringen och av utformningen byggnader. Samtidigt infördes ett nytt och från byggav lovprövningen formellt fristående tillsyns- och kontrollförfarande, beträffande de tekniska egenskapslcraven på byggnader och andra anläggningar. Vidare sammanfördes huvuddelen de tekniska kraven på av byggnader och andra anläggningar i 3 kap. PBL samt bestämmelser om byggprodulcter i byggproduktlagen 1992:1535 till den nya BVL. Till den lagen fördes också från PBL reglerna om typgodkännande och nya tillverkningskontroll. I BVL togs vidare in vissa grundläggande be-

stämmelser om funktionskontroll ventilationssystem. De be-

av nya stämmelserna trädde i kraft den 1juli 1995.

Boverket fick våren 1995 i uppdrag att följa ändringarna i

upp byggregleringen. Arbetet skulle omfatta följ ande:

Byggkontrollen

Bostadsutfomming samt tillgänglighet och användbarhet för

personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsfönnåga Byggkostnader för bostäder Hygien, hälsa och miljö Brand tillagt på eget initiativ från Boverket

I regeringsuppdraget att det är väsentligt kännedom

anges att om syftet med förändringarna vad gäller bygglov, tillsyn och kontroll

uppnås och att åstadkomma ett regelsystem främjar bättre kvalitet i

som byggandet och tillgodoser väsentliga allmänna intressen, gt möjliggöra en smidigare byggprocess, teknisk utveckling och lägre byggkostnader, gt förbättra möjligheterna för kommunerna att effektivisera sin verksamhet och ät klargöra gränsdragningama mellan statens, kommunernas och enskildas

ansvar.

Boverket har lämnat delrapport 1996:l0 utvärderingen

en av av

tillsyns och kontrollsystemet oktober 1996 samt slutredovisning

per en 199719 i oktober 1997. Boverket pekar på att tillsyns- och kontrollsystemet har ännu inte kommit till användning i sådan utsträckning att erfarenheterna ger stöd för slutsatsen att det behövs omfattande ändringar. Några justeringar bedöms dock lämpliga att vidta beträffande "enkla åtgärder och kvalitetsansvariga". Boverket att det bör

anser vara möjligt att i vissa ärenden ta bort kravet på kvalitetsansvarig. Det bör vara fallet i ärenden där byggnadsnärrmden att det räcker med

anser en muntlig bygganmälan och att byggsamråd är uppenbart obehövligt. Exempel på sådana ärenden kan vara enkla ärenden där allmänna intressen saknas eller blir tillgodosedda utan annat kontrollsystem än byggherrens kvalitetskontroll.

egen

I det följande redovisas främst framkomna synpunkter vid delredovisningen. Av tidsskäl har endast vissa kompletteringar tillförts

avse-

ende slutredovisningen. Främst frågor byggsamråd, kontrollplan

om enligt PBL, kvalitetsansvarig enligt PBL, Boverkets föreskrifter samt fristående, saldcunniga kontrollanter fem områdena utgör rubriker i

de

det följande redovisas. Även Boverkets kommentarer till Synpunkterna redovisas. Vad som framkommit i slutredovisningen särskilt.

anges

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 87

Boverkets utvärdering Byggsamrâd

- Kommunala handläggare har framfört stark kritik mot attdet inte finns

någon uttrycklig lagbestämmelse om byggsamråd under projekteringen.

Kontroll av projekteringen kommer in för sent i processen. Från något håll har förslag lämnats att bestämmelser införs om separat byggsamråd och kontrollplan för projekteringen. Boverkets kommenterar i utvärderingen dessa synpunkter och framhåller därvid med hänvisning till aktuell proposition prop. 1985/86:l, s. 313 att det ingår i byggherrens ansvar att välja projektörer och byggproducenter som har tillräckliga medel for att åstadkomma de önskade kvaliteterna och även att kontrollera att de uppnås. Byggherrens ansvar omfattar både projektering och utförande. Boverket att lagändring inte i detta skede är moti-

anser verat, men att förtydligande information är angelägen.

Boverket bedömer i sin slutrapport att oavsett byggherrens ansvar ,g att välja projektörer och producenter som har tillräckliga medel för att åstadkomma de önskade kvalitetema och även att kontrollera att de

uppnås bör byggherrens kontroll projekteringen avhandlas på

av

byggsamrådet.

Boverkets utvärdering Kontrollplan enligt PBL

- Enligt utvärderingen råder det osäkerhet och olika uppfattningar vad gäller kontrollplanens utfornming, innehåll och omfattning. Kommunala handläggare uppger att byggherramas kontrollplaner ofta är gene-

rella och svepande. Flertalet byggherrar och byggentreprenörer anser

att kontrollplanema enligt PBL varit av lagom omfattning, men vissa anser att BN inte anpassar innehållet i kontrollplanen till byggherrens

kompetens, egenkontroll eller projektets art och komplexitet. I vissa

kommuner hanteras alla ärenden oavsett komplexitet efter samma mall. Det anges att det ännu är ovanligt att byggherrar har egenkontroll genom eget kvalitetssystem. Många byggherrar förlitar sig i stor utsträckning på entreprenörens kvalitetssälcring. Enligt byggherrar och entreprenörer är det vanligt att kontrollplanen enligt PBL samordnats med byggherrens och byggentreprenörens egna kvalitetssystem. Flera anger att kvalitetssystem är under utarbetande. Projektörer uppger att det allt oftare krävs att derme till byggherren skall redovisa sin egenkontroll av projekteringen. Förslag har lämnats till Boverket att benämningen kontrollplan enligt PBL bör få en amian benämning för att inte förväxlas

med andra kontrollplaner i byggprocessen.

88 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Boverket har i slutrapporten föreslagit vissa förtydliganden vad

av kontrollplanen bör innehålla, i första hand berör den kvali-

som tetsansvariges roll och uppgifter.

Boverkets utvärdering Kvalitetsansvarig enligt PBL

-

Enligt utvärderingen är kvalitetsansvarigs enligt PBL roll och

ansvar oklar, det gäller t.ex. närvaro vid byggsamråd, besiktningar och kontroller. Det råder skilda uppfattningar i dessa frågor hos kommunala handläggare, byggherrar, entreprenörer och kvalitetsansvariga. Verksamma kvalitetsansvariga vill, anges det, ha reglerat i lag att den kvalitetsansvarige skall medverka redan i projekteringen. Av utvärderingen framgår att det är allt vanligare att den kvalitetsansvarige finns med i projekteringsskedet. Benämningen kvalitetsansvarig ifrågasätts. Från kommunhåll redovisas ståndpunkten att den kvalitetsansvarige enligt PBL skall vara fristående från byggproj ektet; anställda i ett byggföretag skall inte kunna åta sig rollen kvalitetsansvarig enligt PBL. Frågor

som ställs ofta om vilket den kvalitetsansvarige har för att de väsent-

ansvar liga egenskapskraven infrias. Den kvalitetsansvarige bör enligt vissa fungera som egen företagare med ansvarsförsäkring och det skulle ingå i BNs uppgift att kontrollera att erforderlig försäkring finns. Den kvalitetsansvariges uppdrag bör noggrant preciserat för att BN skall

vara kunna bedöma om denne sköter sin uppgift enligt PBL.

Beträffande den kvalitetsansvariges kompetens och utbildning framförs ståndpunkten från kommunhåll att den kvalitetsansvarige ibland har mycket dålig uppfattning sin roll både gentemot byggherren och

om BN. De certifierade kvalitetsansvariga kritiseras för att ha alltför

en

ensidig teoretisk utbildning. Fler generalister efterfrågas. Utbildningen

anges vara dyr och ha en ojämn kvalitet. Det också att certifie-

anges ringsorganen ställer olika krav och är så olika hos

processen organen att det finns risk att respekten för riksbehörighet sänks.

I slutrapporten föreslår Boverket att det i den kvalitetsansvariges uppgift skall ingå att till att byggherrens egenkontroll vad gäller

se samhällskraven som redovisats under byggsamrådet också har

genomförts och dokumenterats på ett tillfredsställande sätt. En fördel med ett sådant förfarande, anges det, är att den kvalitetsansvariges uppdrag blir tydligare. Detta förutsätter att kontrollplan enligt PBL alltid upprät-

en tas efter ett byggsamråd. Vidare föreslås att den kvalitetsansvariges enligt PBL närvaroplikt vid kontroller och besiktningar alltid skall

framgå av kontrollplanen.

Kvalitetssystem 89

Boverkets utvärdering Boverkets föreskrifter

- Utvärderingen visar att Boverkets föreskrifter och allmänna råd om

certifiering av kvalitetsansvariga BFS 1995:5 KA 1 i vissa delar upp-

fattas som oklara. Föreskrifternas indelning av de kvalitetsansvariga i kompetensnivåer bör över. Enligt föreskrifterna är behörighetsni-

ses våer följande, behörighetsnivå E för kontroll av enkla ärenden, nivå N för kontroll av nonnala ärenden samt nivå K för kontroll ärenden

av av komplicerad art. Lämpligheten att i föreslqiftema ange timtid för inhämtande av erforderlig kunskap kvalitetssäkring och byggnadslag-

om stiftning ifrågasätts. Kritik riktas mot vissa av de krav som ställs för att erhålla behörighet bl.a. anses kraven för höga vad avser kimskaper om kvalitetssäkring. Ett flertal byggherrar, entreprenörer, kvalitetsansvariga och kommunala handläggare anser att föreskrifterna måste ändras så att kompetenta och ytterst kvalificerade personer, som under längre tid arbetat med kvalitetssystem och kvalitetssäkringsfrågor i byggprocessen, inte utestängs från möjligheten att erhålla riksbehörighet p.g.a. formell brist i utbildningshänseende. Kravet i föreskrifterna på utbildning i kvalitetssystem och kvalitetssäkring enligt ISO 9001 anses för ensidigt och anges ha medfört att kontrollplaner enligt PBL upprättas i för liten utsträckning. I stället för kontrollplan enligt PBL lämnas till kommunen kvalitetssäkringssystem och allmänt hållna kvalitetsplaner, dvs. material som inte är konkret inriktat på det aktuella projektet. I vissa delar av landet finns liten tillgång på riksbehöriga kvalitetsansvariga och förteckning över dem som finns saknas fortfarande. Boverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om certi-

nya fiering av riksbehöriga kvalitetsansvariga BFS 1996:55 KA 2. Vidare kommer varje halvår att publiceras förteckning över certifierade

en kvalitetsansvariga enligt PBL.

Boverkets kommentar till inhämtade synpunkter i utvärderingen

Boverket framhåller att den kvalitetsansvariges enligt PBL uppgift inte är att övervaka den totala kvaliteten i byggproj ektet, utan enbart den del av byggherrens kontrollsystem som syftar till att säkerställa att samhällskraven uppfylls. Den kvalitetsansvarige har till uppgift att bistå byggherren för att säkerställa att samhällslcraven uppfylls 9 kap. 8 § första stycket 2 PBL. Beträffande begreppet "kvalitetsansvarig enligt PBL" anser Boverket att de oklarheter och tillämpningproblem som redovisats är av övergående art och har inte funnit skäl att föreslå ändringar i lagstiftningen.

Boverket anser att det i nuläget skulle skapa viss begreppsförvirring att ändra benämningen då det dessutom finns nästan 4000

personer som är certifierade riksbehöriga.

Boverkets utvärdering Fristående, sakkunniga kontrollanter

- m.m.

Enligt utvärderingen måste vissa frågor beträffande fristående, sakkunniga kontrollanter klaras ut. Det gäller både kan sakkun-

vem som vara nig, när och varför intyg krävs samt hur blir fristående sakktmnig.

man Innebörden av begreppet fristående tas liksom betydelsen BNs

upp av godkännande. Det skiljer sig mellan nämnderna hur ofta krav ställs på verifiering genom fristående sakkunnig. Det framförs att krav på kontroll genom sakkunnig ställs även i de fall när det är fråga kompe-

om tenta välrenommerade konsulters arbete, vilket leder till att sakkunniggranskningen ombesörjs konkurrenter till den utfört arbetet.

av som Resultatet av en enkät från Boverket till byggherrar och byggentreprenörer ger vid handen att kraven på sakkunnigkontroll är

numera mer nyanserad.

I slutredovisningen anger Boverket att det är angeläget att uppmärksamma frågorna om fristående sakkunnigkontroll och bedömning

av erforderlig kompetens hos dessa kontrollanter. Som ett led i detta har Boverket bl.a. givit ut föreskrifter för fristående sakkurmiga kontrollanter inom brandområdet. Skriften "Boken lov, tillsyn och kon-

om troll kommer att kompletteras med allmänna råd för fristående sakkunniga kontrollanter där frågor roll och kompetens att

om m.m. avses behandlas. Boverket har också för avsikt att i ett särskilt informationsblad till byggnadsnämnderna frågor fristående sakkunniga

ta upp om kontrollanter.

4.1.2¶Internationella standarder, ISO 9000 serien

När två parter skall samarbeta krävs tydlig kommunikation och

en en ömsesidig förståelse. De internationella standarderna i ISO 9000 serien har utvecklats för en kvalitetsmässig samverkan. ISO 9000 kan användas för att klarlägga samarbetsförhållanden mellan två affärsparter, men också för att utveckla kundinriktad styrning verksamheten.

en av Standardema, snabbt fått genomslag runt i världen, kan bidra

som om till förståelse över nationsgränsema att kunder och leverantörer

genom kan arbeta med referensram. Målet är främst att kunden skall

samma tillfredsställas att leverantörer har förmåga att utforma och le-

genom verera rätt produkt. ISO 9000-serien innehåller riktlinjer för val och

Kvalitetssystem 91

användning av olika standarder samt tre standarder ställer krav på

som kvalitetssystem, nämligen SS-EN ISO 9001, 9002, 9003.

0 SS-EN ISO 9001 är avsedd att användas då överensstämmelse med krav måste säkerställas av leverantören under konstruktion, utveckling, produktion, installation och service. Samtliga led i byggprocessen täcks av ISO 9001. Byggherrar, konsulter och entreprenörer kan utgå från ISO 9001 när de skall bygga upp sina kvalitetssystem. ISO 9001 är avsedd att användas vid kvalitetsledning, upphandling och kontrakt, vid kundens bedömning av leverantören och vid certifiering. ISO 9001 kan användas för att kunden skall tillfredsställas extern kvalitetssäkring eller för kvalitetsledning intern kvalitetssäkring. 0 SS-EN ISO 9002 är avsedd att användas då överensstämmelse med krav måste säkerställas av leverantören under produktion, installation och service. Standarden är lämplig för entreprenadföretag

som enbart åtar sig utförandeentreprenader dvs., projektering. 0 SS-EN ISO 9003 är avsedd att användas då överensstämmelse med krav endast behöver säkerställas av leverantören vid slutkontroll och slutprovning. Standarden är följaktligen inte lämplig för byggherrar, proj och entreprenörer. 0 ISO 9001 innehåller ett antal krav på kvalitetssystemet, i

sammanfattning enligt följande. 0 Ledningen ansvarar för att företagets policy, mål och åtaganden läggs fast med avseende på kvalitet. 0 Kvalitetssystemet skall säkerställa att produkten uppfyller bestämda krav. 0 Kvalitet i affärsavtal; innan kontrakt tecknas, skall leverantören granska handlingarna för att säkerställa att krav blir klarlagda och förvissa sig om att man har förmåga att uppfylla kraven. 0 Kvalitet i projekteringen; projekteringen skall genomföras på ett planerat och styrt sätt så att kvalitetskrav uppfylls. 0 Dokumentstyrning skall säkerställa att rätt information finns tillgänglig på rätt plats vid rätt tidpunkt. Kvalitetsdokument skall bevaras för att visa att specificerade krav uppfyllts och att kvalitetssystemet fungerat på avsett sätt. 0 Kvalitet i upphandlingen; rutiner skall säkerställa att upphandlade tjänster, entreprenader och varor uppfyller specificerade krav. 0 Kvalitet i produktion; produktion skall planeras och styras så att specificerade krav uppfylls. 0 Kontroll och provning; entreprenören skall genomföra kontroll och provning för att verifiera att krav uppfylls.

92 Kvalitetssystem

0 Kontrollstatus; märkning skall säkerställa att endast kompo-

varor,

nenter och arbeten som godkänts kommer att ingå del i ent-

som en

reprenaden. 0 Kontrollutrusming; instrument för kontroller, mätning och provning

skall underhållas och användas så att man kan lita på resultatet. 0 Hantering av fel; fel skall dokumenteras och åtgärdas. 0 Korrigerande och förebyggande åtgärder; orsaker till fel skall analy-

seras och elimineras. 0 Kvalitetsrevisioner skall visa hur kvalitetssystemet fungerar och

ge

underlag för förbättringsåtgärder. 0 Kompetensutveckling; behov av utbildning skall dokumenteras, ut-

bildningsplaner fastläggas och genomföras.

Det är viktigt att hålla i minnet att de krav på kvalitetssystem som anges i ISO 9001 är komplement och inte alternativ till de tekniska och funktionella krav som specificeras för konstruktion, utförande och färdig byggnad eller anläggning.

l Definitioner

Med ett företags kvalitetssystem organisation, rutiner och

avses ansvar, resurser för att leda och styra verksamheten med avseende på kvalitet.

Kvalitetsmanual är det dokument som används vid beskrivning

av kvalitetssystemet. Manualen är även ett hjälpmedel för personalen att

förstå och tillämpa kvalitetssystemet.

Med kvalitetsstyrning avses de metoder och aktiviteter som tilläm-

för att uppfylla krav på kvalitet. pas

I en kvalitetsplan dokumenteras företagets organisation, kontrollprogram, rutiner för att avhjälpa fel och brister För varje projekt

m.m. upprättas en anpassad kvalitetsplan.

Kvalitetssäkring är allt det som företaget behöver göra för att skapa tilltro till sin förmåga att uppnå rätt kvalitet.

Certifiering av produkt eller kvalitetssystem innebär att en kompetent och oberoende tredje part bedömer, intygar och följer upp att produkt eller kvalitetssystem uppfyller en standard eller andra accepterade regler.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 93

4.1.4¶Läget beträffande kvalitetsarbetet

på byggområdet och förvaltningen

4.1.4.1 Svenska förbundet för kvalitet, SFK

Svenska förbundet för kvalitet är ideell sammanslutning region-

en av föreningar, företag, myndigheter, institutioner och enskilda

personer, med intresse att främja framtagning produkter och tjänster med rätt

av kvalitet. SFK bildades år 1952 och har 3 000 personliga medlemmar,

ca som tillsammans representerar än 1 500 företag och organisationer

mer inom de allra flesta branscher i svenskt näringsliv. SFK är Sveriges representant i ett antal internationella kvalitetsorganisationer. Inom SFK finns sedan år 1987 sektionen SFK bygg med 200 medlem-

- ca mar. SFK bygg skall enligt sin arbetsordning medverka till

-

debatt om kvalitetsfrågor i byggandet, 0 tillämpning av principer och metoder i kvalitetsfrågor,

samarbete mellan myndigheter, institutioner, företag, organisationer, föreningar m.m. som arbetar med kvalitetsfrågor, Standardisering av kvalitetstelcniska begrepp, deltagande i verksamheten inom byggsektionen European Orga-

av nisation for Quality EOQ,

0 arrangerandet av konferenser och seminarier, 0 utvecklings- och utredningsverksamhet SFK har sedan år 1991 givit ut årskrönikor beskriver pågående

som kvalitetsarbete i byggsektorn. Den första årskrönikan redovisar

en översikt över branschorganisationemas kvalitetsarbete, den andra årskrönikan for år 1992 belyser hur kvalitetsfrågor i projekteringsfasen hanteras. Kvalitetsläget i byggproduktionen redovisas i 1993 års krönika och kvalitetsarbetet i forvaltningsfasen i årskrönikan för år 1994. I årslcrönikan för år 1995 redovisas samlad bild utvecklingen

en av av kvalitetsarbetet under första hälften 1990-talet. År 1996 återges i

av årskrönikan artiklar som belyser utvecklingen och kvalitetsläget inom byggsektorn.

4.1.4.2 Spegling av branschorganisationemas kvalitetsarbete år

199 1-1 995

1991 års årslcrönika från SFK redovisas i det följande. Rapporten har utförts som examensarbete vid institutionen för byggnadsekonomi och

94 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

byggnadsorganisation vid KTH. Examensarbetet baseras b1.a. på intervjuer med SFK-byggs medlemmar och kvalitetsansvariga i branschorganisationema. Sammanfattningsvis kan följande utläsas.

0 Det är främst kraven från beställaren och önskan om bättre lönsam-

het som gör att branschorganisationema arbetar med kvalitetsfrågor.

0 Det bästa sättet att öka byggkvaliteten är att åstadkomma förbätt-

ringar inom följande områden: utbildning, motivationshöjande åt-

gärder, kvalitetssystem och beställarkrav. 0 Stor oenighet råder mellan arkitekter, konsulter och entreprenörer

om de viktigaste orsakerna till kvalitetsproblem. Nämnda grupper anser att just den egna gruppens kompetens inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning, vilket missgynnar kvaliteten. Parterna delar

inte var-

andras uppfattning vilket speglar motsättningar beträffande rollfördelningen i byggprocessen.

Byggentreprenörema branschorganisationen har antagit en kvalitetspolicy där det förkunnas att man skall medverka till fortgående kvalitetsutveckling i byggandet. Något hjälpmedel för medlemmarna att ta fram kvalitetssystem har inte utarbetats eftersom kvalitetssystem utgör konkurrensmedel.

Byggherreföreningen arbetar inte med kvalitetsfrågor och anser att kvalitetssystem är pappersprodukter. Föreningen anser sig dock behöva kunna en del om dessa frågor eftersom t.ex. byggentreprenörema arbetar med olika sätt att säkra kvaliteten

Elektriska Installalörsorganisationen, EIO, enligt SFK-byggs

var årslcrönika 1991 den första branschorganisationen tog fram

som en branschgemensam vägledning i kvalitetssäkring. Ett ISO-baserat kvalitetssystem har utarbetats. EIO, R och KYL har antagit en gemensam kvalitetspolicy där vikten av en bra samordning mellan delbranschema betonas.

Föreningen V ventilationsbranschen har angett att den inte arbetar med kvalitetsfrågor. Medlemsföretagen arbetar på egen hand med att ta fram kvalitetssystem som utnyttjas i konkurrenssyfte.

Golvbranschens Riksorganisation, GBR, har sedan slutet av 1980talet en kvalitetssäkring i form Golvbranschens Våtrumskontroll,

av GVK, som dock inte är baserad på ISO-standard. En ISO-baserad objektspänn för hela golvbranschen finns sedan år 1992.

Industrins Byggmaterialgrupp angav år 1991 att de enskilda medlemsföretagen arbetar med kvalitetsfrågor som ett konkurrensmedel.

Isoleringsfirmornas Förening, IF, påbörjade kvalitetsutvecklingsar-

bete under år 1991.

Kylentreprenöremas Förening, KYL, hade vid tidpunkten

för undersökningen, dvs. år 1991, utarbetat ett material, Kurs i kvalitetssäkring, med EIO:s vägledning som stöd.

Målaremästarnas Riksförbund har utarbetat ett material anslu-

som ter till ISO 9000 och fungera hjälp till självhjälp. Med-

som avses som lemsföretagens frihet att utveckla sina idéer mycket

egna anses vara

viktig.

Plåtslageriemas Riksförbund, PLR, har utarbetat två kvalitetshandböcker, till viss del baserade på ISO 9000, samt material

som anpassats

till plåtslageribranschen. Tyngdpunkten i kvalitetsmaterialet ligger i

egenkontrollen. PLR har för medlemmarnas räkning beslutat vad

om egenkontrollen skall innefatta. För att få använda PLR:s system måste

medlemsföretagen gå en kurs i kvalitetssäkring, vilket 45 % med-

av lemmama redan gjort år 1991. Medlemsiöretagen och även beställama

har visat sig positiva till systemet.

Rörfirmornas Riksförbund, R, har använt sig EIO:s vägledning

av vid framtagning kvalitetsmaterial. För att få använda materialet

av krävs att kvalitetskurs genomgåtts. År 1991 bedömdes

ca 5 procent av medlemmarna ha kvalitetssystem. Förbundet samordning mycket

anser viktig för att uppnå bättre byggande. Därav samordningen med EIO, KYL och R.

Sveriges Fastighetsägareförbund uppgav sig delta i olika projekt

med kvalitetssäkring, bl.a. i tidigare nämnda GBR:s våtrumskontroll,

GVK, och Målarbranschens våtrumskontroll, MVK.

Sveriges Praktiserande Arkitekter, SPA, har modellbok år

gett ut en 1992, vilken är en kvalitetsmanual följer ISO-900l. Vid denna

som tidpunkt bedömdes mellan 20 och 30 400 företag ha kvalitets-

av egna system.

.

Svenska konsulyöreningen, SKIF, har antagit kvalitetspolicy.

en Föreningen sig i övrigt arbeta mycket lite med kvalitetsfrågor

uppger med hänvisning till att dessa är företagsinterna. SKIF att ISO

anser 9000 inte passar för kunskapsföretag t.ex. för konsultverksamhet.

som Övriga byggbranschens anammande ISO-standardema har därför

av

lett till stora svårigheter i samarbetet kvalitetsfrågor.

om

96 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Varför arbetar de olika branschorganisationema med kvalitet

Förklaring till siffrorna 1-8 som anges i tablån nedan

Krav från beställaren 5.För branschens överlevnad

Krav från myndighet Effektivisera byggprocessen

Utvecklingsansvar Styra upp byggprocessen

Bättre lönsamhet Företagen bör själva arbeta med

kvalitet

Elektriska installatörsorganisationen

Golvbranschens

K Målarmästamas riksförbund

riksförbund Rörfirmomas riksförbund

Sv. Praktiserande arkitekter

Summa

Hur skall branschen förbättra kvaliteten

De kvalitetsansvariga i respektive branschorganisation har oftast nämnt utbildning, motivation, kvalitetssystem och beställarkrav som viktiga led för att förbättra kvaliteten.

Hur långt har de olika delbranscherna kommit i praktiken 7

De bedömningar som företrädare för de olika branschorganisationema gör och redovisas i det följande är oña rena gissningar, enligt ut-

som talande i årskrönikan för år 1991.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 97

0 Byggentreprenörerna bedömer att entreprenörerna har kommit längst i kvalitetsarbetet. Spridningen bland företagen är dock stor. 0 SPA anger att hälften av arkitektföretagen arbetar aktivt med kvalitetssäkring. SPA arbetar för att få igång övriga företag. Inget företag anges ha något komplett kvalitetssystem ännu, och det bedöms dröja flera år innan några företag kan certifiera sig. 0 SKIF anser att konsultema ligger väl framme mätt andel

som av konsultema har kvalitetssystem och använder kvalitetsplaner.

som 0 EIO var först med branschgemensam vägledning i kvalitetssäk-

en ring, men är inte nöjd med resultatet. Det finns företag kommit

som långt, men i det stora hela har, enligt årskrönikan, genomslaget i elbranschen blivit dåligt. Det uttrycks att den åtgärdslista finns i

som vägledningen och som visar hur elinstallation bör kvalitetssäkras

en borde användas i högre utsträckning. Beträffande egenkontrollen anges att facket inte vill låta sina medlemmar signera sin egenkontroll med mindre än att extra betalning utgår för detta. Enligt EIO behövs bättre utbildning i planeringstelcnik i byggbranschen

en som helhet. En bättre kvalitetsstyrning erfordras hos proj ektörer och bättre metoder behövs för upphandling och styrning projekteringen.

av 0 R har noterat att medlemsföretagen inte sätter igång med kvalitetssäkringsarbete med mindre än att beställaren kräver kvalitetssäkring. Man bör dock minska pappersmängdema i detta arbete. 0 Inom KYL och IF bedöms att prispressen leder till att kvaliteten blir lidande. Därför behövs menar kontroller tredje part, via

man av certifieringsorgan. Vad gäller nivån på kvalitetsarbetet anser KYL att man ligger på samma nivå övriga installationsbranschen. De

som stora företagen har dock kommit längre. Isoleringsfinnomas Förening, som samarbetar med KYL, att de flesta delbranscher

anser kommit längre i kvalitetsarbetet än vad de älva gjort. 0 PLR har noterat att medlemsföretagen har positiv inställning till

en den framtagna kvalitetspännen och användningen den har ökat.

av

Information kvalitetssystemet från PLR till medlemsföretagen

om har rönt uppmärksamhet även hos beställare och konsulter. Det sammanfattande omdömet om hur långt medlemsföretagen nått i kvalitetsarbetet anges som att branschen kommit långt känslomässigt, vilket bedöms vara väl så viktigt. 0 Föreningen V att kvalitetsarbetet i medlemsföretagen ligger i

menar

nivå med de stora entreprenadföretagen.

0 Målarmästamas Riksförbund bedömer att måleriföretagen ligger på samma nivå som övriga delbranscher. Målarentreprenörema det

ser som svårt att arbeta med kvalitetssäkring inte de lämnar

om som över till målama har kvalitetssäkrat sina arbeten.

98 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

0 GBR anför att golvbranschen var först i byggsektorn med funge-

en

rande kvalitetssäkring, GVK. Alla våtrumsarbeten görs ett

som av GVK-auktoriserat företag skall anmälas till AB Svensk Våtrumskontroll. Det händer alltmer sällan att så inte görs. Stickprovskont-

roller på 3 procent av anmälda våtrumsarbeten visar att antalet fel

minskar. I de fall fel begås beror det oftast på att fel teknik har

an-

vänts. Detta läggs till grund för teknikförbättring. Ännu har inga fö-

retag uteslutits ur GVK, detta övervägs beträffande några, vilka

men

då förlorar sin auktorisation. Anslutning till GVK krävs inte sällan

av beställare och entreprenörer. Allmänt bedöms GVK ha gett golv-

branschen ett försprång på fyra år i kvalitetsarbetet jämfört med den

övriga byggbranschen. 0 Byggherreföreningen kan sägas inta en avvaktande hållning till

kvalitetsarbetet. Om entreprenörerna vill använda sig kvalitets-

av

planer är det upp till dem. Entreprenörema sägs inte vilja ta det ju-

ridiska ansvaret för kvalitetssäkringen och får gärna använda sina

kvalitetssystem bara det inte ökar kostnaderna. Föreningen anser att

det har börjat hända en del hos medlemmarna. Det är lätt att ta fram

manualer, men svårt att få dem att fungera i praktiken. Detta förut-

sätter en attitydförändring på arbetsplatserna. I årskrönikan anges

vidare att om entreprenören vill ha en månads längre byggtid för att

kunna uppnå rätt kvalitet, så kommer han förmodligen att få det. De

stora statliga beställama såsom tidigare Byggnadsstyrelsen, FortF

och Vägverket ställer i stor utsträckning krav på kvalitetssäkring

av

entreprenörerna. I årslcrönikan uttalas dock att medlemmarna i

Byggherreföreningen förefaller endast att ha inlett kvalitetsarbetet.

De flesta branschorganisationer anordnar någon form av utbildning i kvalitetsfrågor, antingen internt i företagen eller branschgemensamt. Benägenheten hos branschorganisationerna att sprida information om kvalitetsñågor är dock, enligt årskrönikan 1991, mycket skiftande.

I 1995 års årskrönika tar SFK-bygg sikte på de viktigaste frågorna i tidigare års undersökningar för att få en samlad bild av utvecklingen

av kvalitetsarbetet under l990-talet. Därtill har lagts frågor om miljöaspekter. 1995 års undersökning genomfördes telefonintervjuun-

som en dersökning med i första hand personer som ingått i undersökningarna under åren 1992, 1993 och 1994. Urvalet togs från bruttour-

personer valet från de tidigare undersökningama. Arkitekter respektive tekniska konsulter valdes främst från 1992 års undersökning med komplettering från medlemsmatrikeln för det nybildade Arkitekt och ingenjörsföretagen, AI AB. Specialentreprenörer hämtades från 1993 års undersökning, dvs. medlemmar i Elektriska Installatörsorganisationen, Rörfirmornas riksförbund och föreningen Ventilation-Klimat-Miljö. Från

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 99

1993 års undersökning valdes två kategorier inom byggentreprenörerna som ett representativt urval av plats- och arbetschefer i byggprojekt påbörjade under år 1993. Fastighetsförvaltare, såväl privata, offentliga, allmännyttiga och andra förvaltare, valdes 1994 års undersökning

ur och bland de företag under år 1994 startat ett större byggprojekt.

som Totalt intervjuades i början av januari år 1996 30 personer från varje målgrupp. Frågeformulering och analysmetodik har hållits enhetlig över åren.

Av undersökningen framgår följande. De flesta företag i branschen har någon form av kvalitetssäkringssystem. Fastighetsförvaltama utgör undantag och särskilt de kommunala förvaltningsföretagen sakna

anges system. Vad gäller arkitekter och tekniska konsulter tycks nedgång

en ha skett i arbetet med kvalitetssäkringssystem. Detta kan, enligt redovisningen, förklaras av att urvalet år 1992 inte helt slumpmässigt

var utan man vände sig till företag som visat intresse för kvalitetsarbetet. 1995 års undersökning omfattar slumpmässigt utvalda arkitekter

mer från nuvarande AI AB. Kvalitetssäkringssystem med ISO-9000

som utgångspunkt var tidigare och är alltjämt det förhärskande. Många branscher och företag har dock utvecklat egna system, vilka också har ISO 9000 som bas. De system används är ofta branschanpassade

som eller framtagna för viss produktionskedja eller visst produktionssystem. Det anges i årskrönikan att den översiktlig bild kvalitetsarbe-

ger en av tet. Det konstateras också att kvalitet i byggandet överlevnadsfrå-

är en ga och att det inte på en köparens marknad går att ha dålig kvalitet. Tendensen, anges det, är att ansvaret för kvalitet förskjuts från statligt reglerade nonner till ett större egenansvar.

Många företag säger sig ha planer på att certifiera sig och att de är i färd med detta. Byggentreprenörema säger sig arbeta aktivt med detta. För närvarande år 1995 finns det enligt årskrönikan två tredjepartscettiñerade byggentreprenadföretag. I vart tredje byggentreprenadföretag mäts kvalitetsbristkostnaden att notera fel vid slutbesikt-

genom ningar och andra kontroller. Ett annat mått är garantikostnader. Inom fastighetsförvaltningen mäts mycket sällan kvalitetsbristkostnader. För arkitekter och tekniska konsulter har inte mätningen kvalitetsbrist-

av kostnader ökat under första hälften av l990-talet. Många företag

som säger sig mäta kvalitetsbristkostnader kan inte hur de gör det.

ange Kvalitetsbristkostnaden anges ofta ligga på 3-4 procent, vilket skulle betyda ca 60 000 kronor för ett småhus och 4 miljoner för ett köp-

ca centrum. Till detta skall läggas olägenheter och skador som uppträder senare. I åtta fall av tio ställer kunderna krav på att tekniska konsulter och entreprenörer har kvalitetssäkrad verksamhet. Motsvarande krav på arkitekterna har ökat under 90-talet, kommer inte till

men upp samma nivå. De flesta företag säger sig ha kännedom om att byggherren skall

100 Kvalitetssystem

ha en kvalitetsansvarig enligt PBL, certifierade sådana finns främst hos byggentreprenörerna men också hos arkitekter och tekniska konsulter. En bedömning utfördes av hur långt företagen kommit i kvalitetsarbetet enligt det system som används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Systemet beskrivs närmare i avsnitt 4.4.3.

Förklaring till siffrorna inledningsvis 1 8 i tablån i det följande

- Arkitekt 95 Teknisk konsult 95

o. Specialentreprenör 93 resp. 95

o. Byggentreprenör 93 resp.95 0. 8 Fastighetsförvaltare 94 resp. 95

1 2 3 4 5 6 7 8

Medelvärde skala l-5 95 95 93 95 93 95 94 95 Företagsledning 3,5 3,2 3,4 3,1 4,0 4,0 2,9 2,8 Medarbetamasi engagemang 3,0 2,8 3,0 3,3 3,6 3,6 2,8 3,3 och delaktighet Resultat av 3,0 2,9 3,0 3,0 3,4 3,4 2,6 3,1 arbetet Fokusering 3,1 3,0 3,1 3,4 3,6 3,5 2,8 3,7 på kimdnyttan

1,0 man gör inte särskilt mycket och har inget systematiskt angrepps-

sätt 3,0 man har ett systematiskt angreppssätt i stora delar av organisatio-

nen 5,0 -man ser även tydliga resultat av sitt sätt att angripa kvalitetsarbetet

Som framgår av sammanställningen har fokuseringen på kundnyttan ökat under senare år särskilt inom fastighetsförvaltande företag. Företagsledningama hos byggentreprenörerna har kommit längst i sitt kvalitetsarbete

Den viktigaste orsaken till kvalitetsproblem f.n. anges vara den optimistiska tidsplaneringen under projekteringen. Arkitekter, konsulter och fastighetsförvaltare är överens om detta. Entreprenörema anger

Kvalitetssjystem 101

som den viktigaste orsaken till kvalitetsproblem att olika specialister producerar ritningar oberoende varandra utan tillräcklig samordning.

av Arkitektemas största problem var enligt deras egen uppfattning tidigare att deras roll var alldeles för begränsad vilket uppfattning

- var en som ingen av de övriga aktörerna inom byggsektorn delade. En förskjutning från denna uppfattning har skett hos arkitekterna mot att problemet numera är att byggherrama har svårt att formulera vilka lqav som skall ställas på slutprodukten. Bristande samordning mellan de olika parterna i byggprocessen uppfattas ett allt större problem för fastighetsför-

som valtama och det största kvalitetsproblemet ligger i bristande ktmskap om byggmaterialens beteende på längre sikt. Det sistnämnda delas

av allt fler aktörer inom byggområdet.

De intervjuade 150 svarande fick öppen fråga vad de ville

en om ändra på för att få högre kvalitet. Arkitekterna vill främst förändra

projekteringsfasen för att få längre tid och färre aktörer. Tekniska konsulter vill ha en hårdare styrning. Entreprenörema tycker att byggtiden är för kort. Fastighetsförvaltama vill ha större lyhördhet mellan olika parter i processen och bättre kunskap materials långtidsegenskaper

om och beständighet.

l Standardiseringsarbete

Staten lämnar bidrag över statsbudgeten till standardiseringsverksamheten i Sverige. Detta bidrag lämnas till SIS Standardiseringen i Sve-

rige. Det övergripande målet för stödet anges vara att verksamheten skall bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom tillgodoses. Den svenska standardiseringsorganisationen består av SIS och åtta av SIS auktoriserade standardiseringsorgan. Totalt deltar ca 6000 experter i svenska och internationella tekniska kommittéer. Cirka 95 procent av allt standardiseringsarbete har en intemationell inriktning och de svenska kommittéerna fungerar då som referensgrupper till de internationella kommittéerna.

Inom bygg- och anläggningsområdet ligger genom ett auktorisationsavtal med SIS merparten standardiseringsarbetet på BST

av Byggstandardiseringen. Enligt avtalet skall BST svara för det standardiseringsarbete som intressentema efterfrågar och finansierar. Verksamheten finansieras bland annat med medlemsavgifter, statsanslag, BFR- medel samt projektbundna medel från näringsliv, myndigheter m.fl. Standardiseringsarbetet sker huvudsakligen inom tekniska kommittéer TK. Byggstandardiseringen syftar primärt till att ge instru-

ment för rationalisering och effektivisering i byggprocessen samt att underlätta kommunikation, avtal och handel mellan byggsektoms många aktörer. Enligt BST prioriteras miljö- och kvalitetsfrågor. Genom EG-direktiv och svensk lagstiftning offentlig upphandling för-

om stärks, enligt BSTs verksamhetsberättelse för år 1996, Standardiseringens betydelse som underlag för dessa upphandlingar. BST har hela den svenska byggsektorn som sina intressenter. Alla berörda parter erbjuds att medverka i utarbetandet byggstandarder. BST skall opartisk

av vara i standardiseringsprocessen och skall verka för att alla intressen beaktas. I det europeiska harmoniseringsarbetet inom CEN och det internationella standardiseringsarbetet inom ISO skall BST verka för att de samlade svenska intressena så långt möjligt tillvaratas.

De tekniska kommittéema nationellt för standardiseringen A

ansvarar inom ett visst teknikområde och utser normalt ledamöter till CEN- och ISO- grupper. I det följande återges exempel på arbetsområden för några av de ca 100 för närvarande arbetande tekniska kommittéema:

geotekniska provningsmetoder, murverk, brand, golv, golvavjämningsmas-

sor, värmeisolering, betong, takskydd, väggbeklädnader, värme- och

luftbehandlingssystem, byggakustik, vatten- och avloppssystem samt livslängdsplanering av byggnader.

l Miljömärkning

Hösten 1989 beslutade Nordiska MinisterråâeTsäiñf Sveriges regering och riksdag att införa en gemensam nordisk miljömärkning. Regeringen har uppdragit åt SIS att sköta arbetet i Sverige. Miljömärkningens syfte är att vägleda konsumenter att välja de minst miljöbelastande produkterna. Företagen stimuleras därigenom att ta fram produkter med större hänsynstagande till hälsa och miljö. För varje produktgnipp utarbetas miljölcriterier som produkterna skall uppfylla för att kunna åsättas ett Svanmärke. Vid utvecklingen kriterierna bedöms produktens mil-

av jöpåverkan under hela dess livscykel, från råvara till avfall. De krav som ställs kan omfatta produktionens utsläpp till luft och vatten, energioch resursförbrukning samt produktens innehåll miljöfarliga kemi-

av kalier. Kraven arbetas fram genom att för varje produktområde tillsätts en expertgrupp som kan bestå av representanter från näringsliv, miljöorganisationer, myndigheter och en ansvarig från SIS Miljömärkning eller från miljömärkningen i Norge eller Finland. Beträffande kvalitetskrav skall produkterna uppvisa god funktion och väl uppfylla sitt syfte. I kriterierna kan därför firmas krav på effektivitet, hållbarhet, livslängd och prestanda. Kriterierna gäller i högst tre år. Därefter utvärderas kraven och skärps i takt med att nya möjligheter öppnar sig.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 103

Olika miljöstymingssystem har utvecklats under tid för att

senare möta olika miljökrav; ett internationellt system, ISO 14001, ett brittiskt systern, BS 7750, ett inom EU utvecklat frivilligt system, EMAS.

4.2¶Proj ekteringsfasen

4.2.1 i

Hantering av kvalitetsfrågor proj ekteringsfasen

Svenska Förbundet för Kvalitet, SFK Bygg har i sin årskrönika för år

- 1992 redovisat hur kvalitetsfrågor i projekteringsfasen hanteras. Redovisningen utgörs av ett examensarbete vid institutionen för byggnadsekonomi och byggnadsorganisation vid KTH. I det följande redovisas resultat enkätsvar projektering från proj och entreprenö-

av om rer. Sammanfattningsvis kan följande utläsas.

Ett verksamhetsprogram upprättas sällan trots att beställaren påstår det. Konsultema uppfattar att beställaren pliktskyldigast efterfrågar kvalitetssäkringssystem men hänsyn tas inte till sådant finns eller

om inte vid upphandling konsulter. Vad gäller projektering och samord-

av ning anges att stor förvirring råder är projekteringsledare

om vem som och installationssamordnare; frågan är hur ofta det finns ut-

personer sedda för dessa funktioner. Enligt årskrönikan är överens att

man om entreprenören är installationssamordnare vid totalentreprenad frå-

men gan ställs om och i så fall för hur mycket han sig i samord-

engagerar ningen under projekteringen eller han löser samordningen först när

om installationerna utförs.

Av sammanfattningen framgår vidare att projektörema är dåliga på att uppskatta hur lång tid de behöver för projekteringen. "När arvodet inte räcker till minskar sökandet efter optimala lösningar". Projekteringstidplaner görs inte upp för varje proj ekt. Enligt proj ektörema beror brister i bygghandlingama främst på bristande samordning mellan olika konsulter, därefter följ tidsbrist. Ett ytterligare problem är att beställa-

er ren inte preciserar sina krav. Kraven måste redovisas så tidigt

som möjligt för att undvika ändringar i efterhand. Projekteringsgenomgångar före byggstart är, enligt redovisningen, ovanliga. Sådana borde vara ett enkelt sätt att minska problemen vid övergången mellan

projektering och byggande. Beträffande ersättningsformens påverkan på kvaliteten råder oenighet. De flesta konsulter även beställare

men anser att löpande räkning bäst kvalitet och fast pris sämst. Konsulter och

ger

104 Kvalitetssystem

entreprenörer är inte ense om vilken entreprenadform som ger den bästa kvaliteten på den färdiga byggnaden. Konsultema att det är

menar generalentreprenad eller samordnad entreprenad, medan entreprenörerna anser att det är totalentreprenad. Ganska många beställare är kritiska till totalentreprenad och att den måste styras hårt resultatet

anser om skall bli bra.

I stort sett alla företag som utför projektering har checklistor, interna handböcker och genomför utbildning. De flesta företag har också kvalitetssystem och CAD. Väldigt få företag har dock, enligt undersökningen, tagit fram någon parameter för att mäta kvaliteten på sitt arbete. Både arkitekter och tekniska konsulter arbetar med kvalitetsutveckling för att öka sin egen effektivitet och produktivitet. Cirka hälften av projekteringsföretagen har oavsett storlek på företaget en formell kva-

- litetschef i företaget.

Det konstateras att det är nödvändigt att projektering och produktion samordnas för att få en god kvalitet på slutprodukten. Att vidta ändringar under projekteringen kostar mindre än att ändra under produktionen. Uppgifter ur en felutredning som utförts vid CTH återges i årskrönikan. Enligt denna är den totala felkostnaden 5,4 procent

av produktionskostnaden och cirka 25 procent kvalitetsfelen för ett färdigt

av objekt kan hänföras till projekteringen.

Vilka mått och steg tas i anslutning till och under projekteringsfasen

När beslut tagits om att ett byggprojekt skall genomföras vidtar en period då syftet och målet för projektet skall ställas upp. En projektgrupp utses som utformar projekttidplan, verksamhetsprogram med kravspecifikation och eventuell kvalitetsplan. I projektgruppen ingår

en projektledare, som har till uppgift att skapa en laganda inom gruppen. En viktig uppgift för projektledaren är samordningen av tekniska konsulter och arkitekter för att få till stånd god kvalitet på bygghandlingar och hos slutprodukten. Det är viktigt att projektet följs under hela

upp projekteringsfasen. Viktigare än kontrollåtgärder anges dock vara att laganda och engagemang skapas hos alla inblandade. Den ideala projekteringsprocessen kan innehålla följande moment.

En utredning som klargör förutsättningarna för ett byggørojekt och -

ger underlag för byggherrens beslut en verksarnhetsanalys.

-

Ett byggnadsprogram upprättas när byggherren fattat beslut om att -

genomföra projektet. I programmet skall de krav såväl estetiska,

-

tekniska som funktionella byggherren ställer på det färdiga

- som

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 105

objektet preciseras. I detta skede låses som regel ca 80 procent

av den totala kostnaden för ett nytt projekt. Vid bestämmandet av byggnadens fysiska utformning för att göra den ändamålsenlig för den verksamhet skall bedrivas inleds

som projekteringsarbetet, gestaltningen. Arkitekten har huvudansvaret för gestaltningen, men även andra projektörer måste medverka; det gäller t.ex. vid val byggnadens konstruktion, också påverkar

av som byggnadens utfomining. Genom att successivt omarbeta och förbättra förslagen med hjälp av de tekniska konsultema och beställaren får man fram ett huvudaltemativ. Detta utgör underlag för förslagshandlingar på vilka byggherren fattar beslut om fortsatt projektering. I systemugformningsskedet bör byggherren besluta sig för vilken entreprenadform skall välj Entreprenadformen påverkar både

som as. uppläggning och utformning av bygghandlingama. Detaljutformning av objektet ligger till grund för nästa fas, nämligen -

upphandlingen. Detaljutformningen resulterar i bygghandlingar be-

stående av ritningar, beskrivningar och specifikationer. Före

upphandlingen måste byggherren tidplan som innehåller upp-

göra en handling, byggstart, leveranstidpunkter och färdigställande.

Upphandlingen startar med att byggherren/beställaren infordrar ett

anbud från ett antal entreprenörer. Därvid skall följande ha lagts fast. Val av entreprenadform gjorts med hänsyn till byggherrens re-

arbetets omfattning och önskemål detaljstyming. Åtsurser, om gärdsprogram upprättats som inkluderar bygghandlingar, kvalitetsambitioner, kravspeciñkationer, ritningar, systemhandlingar samt viktiga konstruktionslösningar. Kvalitetsambitionerna skall ha översatts i en kontrollplan som preliminärt redovisar hur byggherren avser att kontrollera begärda funktioner. Det skall anges hur anbuden i första hand kommer att utvärderas t.ex. med hänsyn till beräknade årskostnader.

Entreprenören upprättar en anbudskalkyl avseende utförande och överlämnande av den färdiga byggnaden samt lämnar ett anbud med

pris och villkor. Därefter vidtar byggherrens/beställarens anbudspröv-

ning och ett anbud väljs. I det följande redovisas resultatet från examensarbetet mer detaljerat. Grunden för arbetet utgörs av resultatet av en enkät som skickats till 28 arkitekter, 35 tekniska konsulter och 20 entreprenörer spridda över landet. Valet av byggentreprenörer var inte helt slumpmässigt, utan enkäten gick till sådana som visat visst intresse för kvalitetsarbete, vilket troligen ger en för bra bild. Enkäten till byggentreprenörema innehöll mest frågor om hur de uppfattade projekteringen. Svarsfrekven-

106 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

sen var ca 80 procent. Som komplement till enkätema utfördes ett tiotal intervjuer med olika beställare, i huvudsak allmännyttiga bostadsbolag

och privata fastighetsbolag.

Hur ofta upprättas ett verksamhetsprogram med kravspecifikation innan handlingarna påbörjas

En förklaring till att arkitekter och tekniska konsulter inte alltid utfor-

mar verksamhetsprogram kan vara att man har små skissuppdrag, eller

små beräkningsuppdrag som inte leder fram till färdiga proj ekt.

Hur ofta efterlyser beställaren kvalitetssäkringssystem och vilken typ av system används

Enligt arkitekter och tekniska konsulter efterfrågar beställaren nästan aldrig kvalitetssäkringssystem. Entreprenörema säger sig efterfråga kvalitetssälqingssystem hos projektörema vid totalentreprenader. Beställama säger sig ganska ofta fråga efter kvalitetssäkringssystem åtminstone vid stora projekt, vilket enligt årskrönikan inte verkar gälla vid upphandling arkitekter och tekniska konsulter.

av Hur konsultema och arkitekterna byggt sina kvalitetssystem samt

upp förekomsten av sådana framgår enligt sammanställningen i det följande.

Kvalitetssystem uppbyggt efter SS-

Har något

kvalitetssystem 20 4

Enligt enkäten är det främst företag med över 100 anställda i storstadsområdena som lagt upp sitt kvalitetssystem efter ISO-9000. Av dem som inte lagt upp sitt system med ISO-9000 grund ligger alla utom

som ett företag utanför Stockholm.

Varför gör projektörerna kvalitetsplaner

upp

Arkitektema att sådan är bra i det enskilda fallet. De tekniska

menar en konsulterna delar den åsikten, men menar också i nästan lika stor

omfattning att skälet till att en kvalitetsplan upprättas är att beställaren kräver det. Att upprätta kvalitetsplan ingår enligt årskrönikan inte

en som en rutin.

I vilken utsträckning hjälper projektörerna beställaren att utforma kvalitetsplanen för produktionsskedet

Flera av de tekniska konsulterna har angivit att de medverkar till att utforma kvalitetsplaner för produktionsskedet i sina projekt. Merparten av entreprenörerna säger sig inte kunna verifiera detta.

Bristande samordning utpekas ofta ett de största problemen,

som av både mellan olika projektörer och mellan olika parter i byggprocessen. Det råder olika uppfattning är projektledare i projekten.

om vem som Vid generalentreprenad arkitekterna att de är projektledare i de

anser flesta projekten. De tekniska konsulterna uppfattning

är av en annan och anser att någon ur byggherrens organisation är projektledare. Entreprenörema delar de tekniska konsulternas uppfattning. Det råder dock större enighet om att det är entreprenören som är projektledare vid to-

talentreprenad. Att installationssamordningen vid generalentreprenad

sköts av de tekniska konsulterna både dessa och arkitekterna.

anser

De största problemen vid samordningen ett projekt

av anges av arkitekterna först tidsbrist och därefter dålig respekt och förståelse

vara för varandras behov. De tekniska konsulterna likvärdigt att

anger som man inte kommunicerar tillräckligt med varandra och tidsbrist. En sådan bedömning gör även entreprenörerna. Deltagandet i projekteringsmötena kunde vara bättre vad gäller berörda aktörer. Det konstateras att det finns brister i bygghandlingama. Detaljerade anvisningar vad

om bygghandlingama skall innehålla saknas. Konsultema att inne-

anger hållet i bygghandlingama baseras på erfarenhet. Som förbättring

anges någon form av checklistor och kvalitetsplaner. Den tredje viktigaste faktom vad gäller brister i bygghandlingama att beställaren

anges vara inte preciserar sina krav. Det bedöms viktigt att beställaren bestämmer

108 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

sig för vad han vill och inte redovisar ändringar fortlöpande. Konsulterna måste hjälpa beställaren att definiera projektet och därvid anses ett väl genomarbetat program vara till stor hjälp. Några beställare anser att konsulterna har bristande kompetens och engagemang.

När konsultarvodet inte räcker till minskar arkitekterna på platsbesök och sedan på sökandet efter optimala lösningar. Tekniska konsulter minskar först på sökandet efter optimala lösningar, därefter på detaljritningar och platsbesök. i

Hur ofta görs en genomgång projektet mellan projektör och

av

byggare

Både arkitekter och tekniska konsulter upplever att det sällan eller aldrig sker en genomgång före byggstart. Genomgång projekten före

av byggstart anger en tredjedel av entreprenörerna sker vid varje projekt, men lika många anger att det sker sällan eller aldrig.

De flesta arkitekter och tekniska konsulter gör besök på byggarbetsplatsen en gång i månaden. Orsaken till besöket anges för arkitekterna främst vara utbildningssyfte och därefter byggmöte. De tekniska konsulterna anger byggmöte och kontroll utförande uttalat kontrollupp-

av drag som orsak. Det är enligt undersökningen inte särskilt vanligt att projektörema följer med ut på arbetsplatsen som byggledare eller kontrollant. Arkitektema är till övervägande del aldrig med på kvalitetsronder, ett förhållande som också kan sägas gälla de tekniska konsultema.

Vart sjätte företag mäter kvalitet. Endast 16 procent av arkitekterna och 17 procent av de tekniska konsulterna hade tagit fram parametrar för att mäta kvaliteten på sitt arbete. Arkitektema tittar på beställare som återkommer, kontrollplaner, kvalitetsplaner och checklistor. Tekniska konsulter använder checklistor, reklamationsstatistik, kon-

sig av troll av färdig anläggning, anträffbarhetsstatistik, uppföljning extra-

av räkningar i produktionen och uppföljning av färdiga handlingar. Kvalitetsarbete måste pågå ytterligare ett antal år innan det genomsyrar företagen bedömde de flesta företagen år 1992.

Felkostnaden för egna fel för byggprojektet anges av arkitekterna till mellan 0,5 och 15 procent. Motsvarande uppgift för de tekniska konsulterna ligger mellan 0,05 och 5 procent. Vikten av att skaffa sig olika parametrar för att kunna mäta felen och att kunna påvisa orsak och urspnmget till dem är uppenbara. Entreprenörema anser att kostnaderna för projektöremas fel uppgår till mellan 1-10 procent produk-

av tionskostnaden i det enskilda projektet.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 109

4.2.2¶Summering

Några punkter som betonas

Beställaren måste ställa högre och mer preciserade krav. - Tekniska konsulter och arkitekter måste samordna ritningar, precise- tidsåtgången för projekteringen och skapa kanaler för effektiv ra kommunikation. Kvalitetssystem gör ingen nytta ingen kan eller vill använda - om dem.

4.2.3 olika sätt att säkra kvaliteten i

Exempel på proj ekteringsfasen

Kvalitetssystem har utarbetats och publicerats för FFNS Gruppen AB daterat 1996-01-01. Kvalitetssystemet omfattar FFNS verksamhet i Sverige inom områdena arkitektur, byggtelmik och projektteknik. Som kvalitetspolicy anges att utifrån samlade erfarenheter infria beställarens förväntningar, vilket innebär att leverera produkter /tjänster med överenskommen kvalitet. Kvalitetssystemet anges vara anpassat till svensk och internationell kvalitetsstandard SS-EN ISO 9001. FFNS noterar att ISO 9001 ursprungligen är avsett för kvalitetsstyming inom den tillverkande industrin. FFNS är ett kunskaps- och tjänsteföretag och anpassstandarden till FFNS verksamhet har medfört vissa omdisponening av ringar av innehållet. Kraven i standarderna anges dock vara uppfyllda i erforderlig utsträckning. Det i publikationen bl.a. att all personal ansvarar för att eget anges arbete är utfört enligt angivna direktiv och att lämnade uppgifter är riktiga. För tillämpliga arbetsuppgifter utförs egenkontroll med namnteckning/signatur kvitteras. All personal för att egen dagbok som ansvarar förs tidrapportering sker. Kvalitetsplan skall finnas i alla och att egen uppdrag med beställare utanför FFNS. Kvalitetsplanen fastställer de specifika kvalitetspåverkande aktiviteterna, deras ordningsföljd och de resurser som avses användas för uppdraget. Uppdragsutvärdering skall ske för minst hälften de uppdrag leder till färdiga handlingar för av som utförande. Utvärderingen delges uppdragets medarbetare samt kontorschef. Kontorschef för att erfarenheter från alla uppdrag minst svarar gång varje år sammanställs och redovisas för all personal på kontoen ret vid särskilt möte. Åtgärder med anledning av erfarenheterna diskuteras. Tidigare beslut om åtgärder analyseras för att avgöra om de haft

l 10 Kvalitetssystem

SOU 1997: l 77

avsedd effekt. För att verifiera efterlevnaden kvalitetssystemets krav

av och för att fastställa dess effektivitet skall regelbundna planerade revisioner hållas. Revisionema vidtas kvalitetschefens försorg och

genom för olika nivåer i organisationen. Interna kvalitetsrevisorer utför revisionen. Kvalitetsrevisioner företas på kontors- och uppdragsnivå. Rapport från revisionema, utförd enligt skrivna instruktioner,

delges ansvarig för det reviderade området, respektive kontorschef/kvalitetsansvarig

samt ledningens kvalitetsansvarige och kvalitetschefen.

FFNS uppger sig satsa fortlöpande betydande på kompe-

resurser tensutveckling. Syftet är att utveckla de kunskaper marknaden ef-

som

terfrågar. Tyngdpunkten i utbildningsinsatsema knutna till

anges vara uppdrag.

Confortia har utarbetat ett kvalitetssystem, som bygger på SS-EN ISO 9001, varvid anpassning skett till Confortias tjänsteproduktion. Systemet omfattar byggprocessens alla faser, behovsanalys, tekniska

och ekonomiska utredningar, byggledning, kontroll och besiktning.

Kvalitetssäkrande kontroll sker vid skedesväxlingar med hjälp kon-

av trollplan samt checklista stämmer uppdraget gentemot tidigare

som av skede vad gäller förutsättningar och krav. Confortia strävar efter att alla medarbetare skall följa företagets kvalitetsmanual. En viktig del i kvalitetssystemet anges vara att hålla all personal informerad teknik,

om ny lagar och föreskrifter m.m.

I publikationen Kvalitetsplanera SBUF93:42 beskrivs hur

gene-

rella och projektanpassade kvalitetsplaner kan utfonnas enligt ISO

9000. Vid projekteringen läggs tonvikten vid att undvika samord-

ningsmissar, ansvarsfördelning och checklistor för produktutforrrming.

Exempel ges på hur kontrollstationer kan upprättas i olika faser

av projekteringen för att stämma av att rätt kvalitet nås och att i vissa fall verifiera detta.

Publikationen Kvalitet tidig samverkan SBUF 95:58 be-

genom skriver hur rätt kvalitet kan uppnås tidig samverkan mellan be-

genom ställare, projektörer och entreprenörer. Mest centralt för projekteringsskedet anges systematisk egenkontroll, speciellt för kvali-

vara en tetskritiska punkter. Det att resultatet projektörens arbete är

anges av centralt för den motivation och det kommer att finnas

engagemang som i kvalitetsarbetet i nästkommande faser i projektet. QFD-teknik och kvalitetsmärkta ritningar rekommenderas.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem ll 1

4.2.4 vissa kompetensfrågor i andra Belysning av

länder

Arkitektkompetens

Arkitektemas forum för forskning och utveckling, ARKUS, har år 1991 beskrivit bl.a. arkitektens roll i Norge, Danmark, Tyskland, England, Frankrike och Nederländerna. PM från Arkus november 1991, Hanne Weiss Lindencrona och Mikaela Eckered. Arkitekttiteln är inte skyddad i Norge, men genom "kongelig resolution" den 25 april 1986 och den 5 augusti 1988 är det bestämt att arkitektexamen från NTH i Trondheim och Arkitekthögskolan i Oslo samt liknande läroanstalter ger rätt till titeln sivilarkitekt. Utbildningstiden är fem år, varav de tre första åren omfattar obligatoriska kurser, de följ ande 1,5 åren ges valfri inriktning och därefter följer diplomarbete. I Danmark finns inget krav på legitimation för arkitekter. Akitekttiteln är inte skyddad. Det finns heller inga krav på att vissa arbetsuppgifter skall skötas av arkitekter. Ansvarsförsäkring krävs inte för arkitektemas yrkesutövning. I Danmark finns fortbildningsavtal efteruddannelseaftale mellan arbetsgivarrådet och arbetstagarrådet garanterar anställda arkitekter fem avlönade fortbildningsdagar per som år samt en viss summa för täckning av kursavgifter 5 100 kr år 1991. Arkitekttiteln är lagskyddad iSt0rbritannien sedan år 1931. Samtidigt inrättades arkitektregistret, ARCUK Architects Registration Council of UK. Arkitektskoloma 36 stycken år 1991 står under över- - inseende av arkitektorganisationen RIBA och arkitektregistret. Kompetenskraven är desamma för registrering i registret och medlemskap i RIBA. Inför upptagning i RIBA och/eller registrering i ARCUK genomgår man ett test och en personlig intervju, som kontrollerar kompetensen. Endast den är registrerad i ARCUK kan kalla sig arkisom tekt. Arkitekter med utländsk kan bli medlem i RIBA och/eller examen registrerade i ARCUK mot uppvisande av erforderliga kvalifikationer. Det finns ingen lag föreskriver att arkitekt skall anlitas i ett byggsom projekt. Av tradition har arkitekten en stark roll i projekterings- och byggprocessen beställarens ombud. Ansvarssituationen vid fel och som skador är oklar, vilket medfört att arkitekter har svårigheter att försäkra sig och premierna år höga. Dock uppges 80 procent ha ansvarsförsäkringar år 1991. Det tar minst sju år att bli arkitekt, fem år akademiska studier och två år praktik. Praktiken sker under handledning och "loggbok" förs.

112 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

IFrankrike finns arkitektlag från 1977 Loi No 77-2 du 3 Janvier

en 1977 sur Farchitecture. Enligt lagen föreskrivs bl.a. endast den

att som

uppfyller vissa krav får kalla sig arkitekt, offentliga byggherrar

g

måste utlysa arkitekttävlingar enligt vissa regler, att i varje departement

Frankrike är indelat i 22 regioner, 96 departement och 36 500 kommuner skall bildas ett råd för arkitektur, stadsbyggande och miljö

ochät

endast arkitekten kan söka bygglov. År 1991 farms 24 skolor

som utbildar arkitekter i landet. Bostadsministeriet Ministêre de LEquipment har överinseende över skolorna. Utbildningen är i teorin femårig och innehåller inte någon obligatorisk praktik. Efter fullföljda studier diplomeras vilket inte är tillräckligt för att få kalla sig

man, arkitekt. Enligt 1977 års arkitektlag måste den vill kalla sig arkitekt

som och självständigt utöva arkitektyrket också registrerad i lOrdre

vara des Architectures. Det enda formella havet för registrering är dock

att sökanden kan uppvisa godkänt diplom från arkitektskola. De registrerade arkitekterna måste följa de etiska reglerna orden utfärdat

som Code des devoirs professionels des architectes. Enligt reglerna

är arkitekten t.ex. i princip inte tillåten att ha några bindningar till andra aktörer i processen, till entreprenörer eller materialleverantörer.

som För arkitekter inom EU gäller regler för registrering för

samma som inhemska arkitekter. Det är endast arkitekten kan söka bygglov,

som vilket innebär att i praktiskt taget alla byggprojekt är arkitekter anlitade. Undantagna är småhus där byggherren själv skall bo samt vissa lantbruksbyggnader. Arbetsinsatsen kan dock begränsad till att arki-

vara tekten undertecknar bygglovhandlingama. I övrigt privat byggande är

det inte ovanligt arkitekt undertecknar bygglovhandlingarna,

att en medan andra aktörer genomför projektet. Vid offentligt byggande är det ett villkor att en arkitekt utses.

Arkitektutbildningen i Tyskland sker på tekniska högskolor i stark integration med ingenjörsutbildningen. Bygglov kan endast sökas

av arkitekt eller ingenjör vissa undantag finns. Skiljelinjen mellan arkitekt och ingenjör är inte så markant i Tyskland. Fortbildningen

av arkitekter har diskuterats sedan mitten l970-talet. Ett skälen till

av av detta torde vara olikheterna i grundutbildningen arkitekter. Arkitekt-

av titeln är skyddad i Tyskland. För att få kalla sig arkitekt måste ha

man en godkänd arkitektexamen och för att arbeta arkitekt måste

som man vara registrerad i Architektenliste i delstatemas Architektenkammer. Det krävs registrering i respektive delstats "kammer" för att få arbeta

Bundesarchitektenlcammer är det överordnande organet. Utländska arkitekter kan, de inte har kontor i Tyskland, ansöka att bli

om om upptagna på listan för utländska arkitekter. För att få arbeta i offentlig tjänst måste tysk arkitekt ha två års praktik följd examination.

en av en "Arkitektkamrama" utarbetar bl.a. de etiska reglerna för arkitektkåren.

SOU 1997: l 77 Kvalitetssystem l 13

Arkitekten är ofta byggledare och deltar i stor utsträclming i samordnings- och administrativt arbete.

I Nederländerna är sedan år 1988 arkitekttiteln skyddad. Endast de arkitekter finns angivna i ett särskilt register får kalla sig arkitekt.

som För att bli registrerad krävs att man har ett intyg/certifikat utfärdat av arkitektskoloma eller har klarat ett prov med goda betyg. Praktisk erfarenhet krävs inte för att bli registrerad. Registreringen i sig innebär ingen direkt kvalitetsgaranti, men man vet dock att registrerad arkitekt genomgått en viss utbildning. I Nederländerna ställs inga krav på att man måste anlita arkitekter för vissa arbeten.

Medlem i Bond van Nedelandse architekten, BNA, kan man bli om

är registrerad arkitekt och har varit BNA-kandidat i minst två år man och av BNA:s styrelse bedöms ha tillräckligt god praktisk erfarenhet. Med god praktisk erfarenhet avses att man under de två närmaste åren före ansökan skall ha arbetat med projektering och byggande under handledning BNA-arkitekt. I Nederländerna kan man bli arkitekt

av en på två olika sätt. Det ena sättet är att genomgå heltidsstudier under fyra år vid de tekniska universiteten i Delft eller Eindhoven. Detta kan man komplettera med en tvåårig kurs. Ingen praktik ingår i studieplanen. Utbildningen resulterar i titeln byggkunnig ingenjör, men medger rätt till registrering som arkitekt. Den andra utbildningsvägen är deltidsstudier under sex år vid någon de Arkitektakademiema. Utbild-

av sex ningen kräver teknisk grundutbildning technical college och en

en anställning på ett arkitektkontor eller liknande som ger praktik under dagtid.

Tekniska konsulters kompetens

I promemorian från ARKUS redovisas för vissa länder i korthet också några uppgifter beträffande tekniska konsulter.

De tekniska konsulterna/ingenjörema i Storbritannien är något mer specialiserade än t.ex. i Sverige och Frankrike. Utbildningen består av tre års studier vid teknisk högskola, därefter tre praktikår inom olika godkända företag med specialistinriktning och slutligen en examen som

rätt att bli medlem i professionell organisation och den son blir ger en medlem får då medlemstitel t.ex. VVS-ingenjör. Ingenjörstiteln är

en inte skyddad på annat sätt än genom medlemstitlama. Vid sidan av högskoleutbildade ingenjörer finns också andra tekniker/ingenjörer bl.a. Quantity Surveyor, QS, har till uppgift att bl.a. upprätta

en som den s.k. bill of quantity, dvs mängdberäkningar av olika slag i Sverige m.fl. länder finns inte någon motsvarighet på konsultsidan.

114 Kvalitetssjystem

I Frankrike har ingenjörer stark ställning. Redan år 1747 startade en en civilingenjörsutbildning Ecole des Ponts et Chausse ungefär mot-

svarande väg- och vatten. Utbildningen är femårig. specialisering sker

det tredje året. Den franska ingenjören är mindre specialist den än t.ex. engelska och mer lik den svenska. Civilingenjörstiteln ingénieur diplome är lagskyddad sedan är 1934. Ingenjörer och arkitekter konkurrerar om uppgiften som projektledare, och uppgiften ligger oftare på en ingenjör än på arkitekt. en Beträffande Tyskland har redan nämnts att skiljelinjen mellan arkitekter och ingenjörer inte är så stor. Många arkitekter är utbildade på fackhögskolor och har därmed teknisk inriktning på sin utbildning. en

Summering

Av materialet kan utläsas följande:

0 Några länder har lagskyddat arkitekttiteln. 0 Bevis på genomgång av viss utbildning krävs ofta för att få använda en titel. Utbildningstidens längd varierar högst avsevärt mellan länderna. Huvudinriktning framgår i vissa fall, dvs. arkitekternas att ut-

bildning har teknisk inriktning eller med betoning på

mer mer ge-

staltning/design.

0 Praktik ingår i vissa länder i utbildningen eller måste följa efter den teoretiska utbildningen för att vederbörande skall upptas medsom lem i organisation samt anges i register. 0 Fortbildning garanterad i visst fall genom avtal. 0 Vissa arbetsuppgifter skall i något land utföras arkitekt; byggloav vansökan skall undertecknas arkitekt och projektledning ske av av arkitekt.

Förhållandena i de redovisade enskilda länderna beträffande främst arkitekter kan ha förändrats sedan början 1990-talet. Aktualiteten i av uppgifterna i sig är dock inte så väsentlig i sammanhanget. Materialet tjänar mer som exempel på hur i de olika länderna har sökt man "garantera" viss kompetens hos konsultema, dvs. i form utbilden av ning, praktisk erfarenhet, legitimationer och lagskydd viss titel etc. av

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem l 15

4.2.5 för

Exempel på kvalitetssystem har betydelse för byggherrar/beställare som såväl som efterföljande proj

faser

Vägverket har utarbetat en handbok för funktionsentreprenader Byggande och skötsel på funktionsentreprenad, handbok, Vägverket november 1995. I handboken finns en kontraktsmodell för funktionsentreprenad, AKF, vägar, modellen kan användas som avser men för andra ändamål. Vidare finns mallar och exempel på anbudsformulär för drift och byggande samt allmänna kontraktsvillkor för skötsel och byggande. Funktionsentreprenaden entreprenadform där beställaär en beskriver produkten med mätbara fimktionsegenskaper och anger ren minimikrav varefter entreprenören välj er teknisk lösning och svarar för funktionen skötsel och underhåll under viss tid. Funktionsentreprenad innebär större möjlighet till teknisk utveckling genom att produktens funktion sätts i fokus och inte detaljerade lösningar. FortF har utarbetat ett ISO-baserat kvalitetssystem för byggande och förvaltning i form en handbok. Syftet med arbetet anges vara att styav ra kostnaderna från byggfasen till projekteringen för att få en bättre slutprodukt. Härvid betonas betydelsen av tydliga programhandlingar och att det senast vid programfasens slut skall finnas en kvalitetsplan. I handboken redovisa att konstruktionsstyming bör ske i nära samverkan mellan beställare och brukare i programfasen. Erfarenhetsåterföring sker verifiering mot program i processens alla faser inkl. förgenom valtning. Kvalitetsplaner upprättas för alla skeden i processen med en övergripande kvalitetsplan bas. Processer som kräver speciell som kontroll i kvalitetsplaner, exempelvis med risk för dolanges processer da fel. Krav finns på fortlöpande uppföljning och revidering av rutiner i byggprocessen. Detta betecknas processtyming. Dokumentstyrning sker att alla upprättade handlingar förtecknas fram till garangenom tibesiktningen och återfinns i ett slutdokument som upprättas av projektledaren. Krav på aktörer innebär bl.a. att projektörema skall göra uppföljningar under byggfasen, projektgruppen skall medverka under garantibesiktningen och kundleverantörsförhållande skall upprätthållas i alla situationer då någon slutfört sitt arbetsmoment och överlämnar till någon i arbetsprocessen. Beträffande överlämnandefasen anges annan att oavsett skede i processen skall leverantör av en produkt efter kontraktsgenomgång informationsöverlämnare i kundgrupockså ingå som för nästa fas i Förutsättningen för att säkra kvaliteten pen processen. vid överlämnandet är att leverantören i sitt arbetet har styrning och kontroll samt verifierat detta genom dokumentation.

Exempel på projektanpassad kvalitetsplan baserad på SS-EN ISO 9001 upprättad Anders Bodin förvaltnings AB redovisas i det följan-

av de. Planen är upplagd projekthandbok för hela projektet där

som en varje aktör beskrivs. Med utgångspunkt från denna upprättar varje deltagare i projektet egna planer. Vägledning ges för planering och

genomförande av projektet. Förvaltningserfarenhet skall vägas in i planeringen, vilket anges säkras att har förvaltning. I pla-

genom man egen nen fmns detaljerade riktlinjer för projekteringen mark, hus, VVS

av m.m. Projektorganisation och ansvarsområden specificeras under hela projektet. Omfattande listor med namngivna aktörer och ansvarsornråden finns specificerade i checklistor. Mötesplaner har upprättats

som beskriver mötesfrekvens för deltagande aktörer och vad skall

som avhandlas. Projektering- och byggledning handhas i projektet

av samma person. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är ett övergripande kontrollprogram preciserar vad aktörerna skall göra ingår i kvali-

- - som tetsplanen. Varje aktör upprättar med utgångspunkt från det övergripande programmet i samråd med andra aktörer. Förutom

egna program kontrollprogrammen finns checklistor som bestyrker att byggreglema inñias. Checklistoma granskas projekt- och byggledare. Svenska

av Bostäder har lagt sitt kvalitetsarbete på ett i huvudsak liknande sätt.

upp

I BFR rapport Rapport nr 26 1991 beskrivs arbetsmodell för

en er-

farenhetsåterföring från byggprocessen. Basen för modellen är doku-

mentation från fem endagarsseminarier då proj ektens olika aktörer samt brukare och förvaltare samlats för att delge, utbyta och ta tillvara erfarenheter. Rapporten visar hur ett seminarium kan förberedas och

genomföras. Ett startseminarium redan i programskedet skulle kunna säkra en bra uppföljning byggprocessen. De företag använt sig

genom som av arbetsmetoden säger sig ha goda erfarenheter. Arbetsmodellen

omfattar tio steg bl.a. insamlas och sammanställs synpunkter vad

om som varit bra och vad som fungerat mindre bra i projektet.

4.3¶Byggfasen

4.3.1 i

Hantering av kvalitetsfrågor byggfasen

Svenska Förbundet för Kvalitet redovisar i sin årskrönika för år 1993

en enkätundersökning om kvalitetsläget i byggproduktionen.

De grupper som ingår i undersökningen är tre specia-

grupper lentreprenörer, nämligen el-, ventilations- och rörentreprenörer samt

två personalkategorier inom byggentreprenörema, arbetschefer och platschefer. Totalt har ca 200 personer besvarat enkätema.

Hur ofta efterfrågar beställaren kvalitetsplaner

Sådana efterfrågas alltid i 25 till 40 procent av byggprojekten samt mesällan i 25-50 procent projekten. Platschefer och arbetschefer i ra av byggföretag ställs oftare inför krav på kvalitetsplaner än specialentreprenörema.

Kräver byggentreprenörer kvalitetsplaner av underentreprenörerna

Hälften de tillfrågade byggentreprenörema har begärt att alla undeav rentreprenörer skall redovisa kvalitetsplan. Skillnaderna är svåra att förklara.

Följer beställare upp om ni följer kvalitetsplanema er

På det hela taget följer inte kvalitetsplanema särskilt noga. man upp Byggentreprenörerna att de följ till närmare 80 procent om anger er upp specialentreprenörema följer kvalitetsplanen. Motsvarande uppgift enligt underentreprenöremas uppfattning ligger ca 50 procent. Kvalitetsplanema följs totalt sett inte än i vart tredje fall vid slutbeupp mer siktningen. Avsaknad kvalitetssystem är störst i ventilationsbranschen. Det är av inte så många använt sig ISO-9000 vid uppbyggnad av kvalisom av tetssystemen. ISO används delvis eller också andra system. Bland specialentreprenörema har elbranschen anpassat sig bäst till ISO-9000 och är också den bransch där kvalitetssystem förekommer mest. Företagen säger sig ha viss nytta kvalitetsplanema och vart fjärde företag anser av sig ha stor nytta.

Varför har inte alla stor nytta av kvalitetsplanema Hur stora är

kvalitetsfelen

Enligt många bedömare är kostnaden för kvalitetsfelen mellan l och 3 procent omsättningen. Var tredje tror att kostnaden för kvalitetsfelen av uppgår till mellan 6 och 10 procent. Få företag mäter felen. Endast 22 200 företag har angett någon mätmetod. Den vanligaste är antal beav siktningsanmärkningar. Någon speciella uppföljningar under anger

l 18 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

produktionen samt garantikostnader. De flesta företag tror mellan l att och 5 procent av felen kvarstår efter överlämnandet. Merparten anser att det finns anledning att öka ansträngningarna för minska kvalitetsatt

felen i byggandet. De tillfrågades bedömning hur långt det företaget

av man anser egna kommit i kvalitetsarbetet vid handen att byggentreprenörema beger döms ha kommit längst. Man tycker att företagsledningen har ett systematiskt angreppssätt och att tydliga resultat detta. Det man ser av lägsta värdet återfinns hos ventilationsentreprenörerna, inte som anses ha ett systematisk angreppssätt. 70 de procent av större företagen i ventilationsbranschen att de inte kommit särskilt långt när det uppger

gäller fokusering på kundnyttan.

De främsta skälen till varför arbetar med kvalitetsfrågor man uppges vara följande: det ger bättre lönsamhet; för att sänka kostnaderna; för att öka effektiviteten/produktiviteten; för anpassning till kundens krav. Enligt tidigare undersökning gör arkitekter och tekniska konsulter en

liknande bedörrming.

Att åstadkomma en riktig informationsöverföring mellan i parterna byggprocessen bedöms mycket stor vikt. I syfte klarlägga vara av att brister i detta avseende ställdes bl. frågan, vilken kategori ansåg a. man det vara svårast att föra över information till/från. Sådana brister finns mellan olika aktörer. I det följande redovisas kommunikationsproblem där 30 procent eller fler inom el, ventilation, rörinstallatörer, arbetschefer och platschefer anger den det är svårast att föra över inforgrupp mation till:

E1 uppger arkitekter och byggentreprenörer Ventilation uppger byggherrar, arkitekter och byggentreprenörer

Rörinstallatörer byggentreprenörer

uppger Arbetschefer arkitekter uppger Platschefer uppger arkitekter och tekniska konsulter

Det konstateras att hänsyn inte tas i tillräcklig omfattning till varandras behov vid samordning projekten. Stor samstämmighet råder av om att problemen vid samordningen ett projekt ligger i av

att man inte pratar tillräckligt ofta med varandra tidsbrist - p.g.a. att man har dålig respekt för andras behov att olika parter tänker och pratar olika -

Entreprenörema lämnar inte sällan drift- och skötselinstruktioner förrän vid slutbesiktningen ibland t.o.m. efter. Detsamma gäller relationsritningar.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 119

Beträffande materialleveranser uppger byggentreprenörema att det är fel på 5 procent. Det vanligaste är därvid leverans vid fel tidpunkt. Kvalitetsfelen upptäcks företrädesvis vid mottagning men nästan lika ofta när materialen redan satts på plats. Ankommande material kontrolleras av arbetsledare i åtta fall av tio. Var tionde platschef anger dock att de inte har någon speciell mottagningskontroll. I sex byggprojekt av tio anges att man haft kontraktsgenomgångar, dvs säkerställt att man klarar jobbet och att kraven inte är oklara. Samtliga underentreprenörer är med på byggmötena med beställaren i fyra projekt av tio. Kvalitetsronder förekommer i sju projekt av tio enligt byggentreprenörema och specialentreprenörema anger att de deltar i dessa i ca 20 procent av projekten. Elentreprenörema är oftare med än ventilations- och rörentreprenörerna. Enligt undersökningen anser de 200 aktiva bygg- och specialentreprenörema att brukare, byggherrar och förvaltare kommer att få ett större inflytande på det framtida byggandet. På frågan vad man skulle vilja ändra på för att minska kvalitetsfelen anges ofta att få bättre produktionsförutsättningar och öka samverkan mellan alla parter i processen.

4.3.2 som används för

Exempel på kvalitetssystem

att säkra kvaliteten i

byggfasen

I byggskedet används ofta ISO-baserade kvalitetssystem. Exempel på hur sådana utformats samt andra sätt att sålda kvaliteten redovisas i det följande.

JM har utarbetat ett kvalitets- och miljöledningssystem som bygger på SS-EN ISO 9001 och SS ISO 14001 och som omfattar anvisningar hur projekt skall bedrivas från marlcnadsbearbetning och

om från första kundkontakt till färdig produkt och eftermarlmad. Vid sidan om momentsom finns inskrivna i kvalitets- och miljöledningssystemet finns särskilda krav i funktionsvisa handledningar som beskriver hur arbetet skall bedrivas samt projektspecifika checklistor. Anlitade företags system kompletterar, vilket skrivs in i avtal. Handledningarna bilda stommen i kvalitetssystemet och om-

anses fattar information, erfarenhetsåterföring, kvalitet, miljö m.m. Vid totalåtaganden omfattar kvalitets- och miljöplanerna även projekteringsfasen. Projektledaren ansvarar för att upprätta kvalitets- och miljöplan tillsammans med produktions-, sälj- och projekteringsledare. Innehållet i planerna gås igenom vid startrnöte för projekteringen och produktionen. I planerna anges krav på egenkontroll,

120 Kvalitetssystem

SOU 1997: 177

kvalitetsronder, start- arbetsberedningsmöten, för överläm-

program nande. Ansvar för egenkontroll åläggs underentreprenörer, konsulter, hantverkare, och arbetsledare. Som morot finns resestipendium för personer som utvecklat företagets miljö och kvalitetsarbete. Uppsatta mål i projektet stäms kvalitetsronder, kontroll

av genom och besiktningar. Statistiska metoder används för att följa

upp antalet felfria produkter vid överlämnandet. Kundundersökningar utförs och skickas till projekt-, projekterings- och produktionsledaren. I

inköpshandledning finns bl.a. mall för leverantörsbedömning. Ruti-

ner finns samlade för avtal, bestämmelser, checklistor

m.m.

Skanska arbetar med ett kvalitetssystem benämnt 3 T Totalt Tids

- Tänkande. Systemet beskrivs ett förändringsprogram eller kon-

som tinuerlig process för att korta ned tider/effektivisera arbetet, öka

engagemang hos medarbetare, sänka kostnaderna samt få nöjda kunder. Den strävan att uppnå kortare tider sägs förena

gemensamma

samtliga medarbetare att arbeta åt håll. Resultatförbättring-

samma arna mäts med hjälp av nyckeltal för tid och kvalitet. Tidsåtgång relateras till produktionstider före det att 3 T infördes. Kvalitet mäts som antalet fel i förhållande till projektets storlek, tidsåtgång för åtgärdande m.m. Det att produktionstider minskat med 20

anges procent, antalet besiktningsanmärkningar har halverats och att tiden för att avhjälpa fel har minskat med 75 procent. Engagemang för

programmet skapas genom utbildning och medverkan från samtliga

av medarbetare. Större och respekt för yrkeskunnandet skall

ansvar

skapas.

Kvalitetsarbetet inom PEAB till för att åstadkomma fel-

anges vara fria entreprenader. Rutinema i kvalitetssystemet stödja med-

avses arbetarna i arbetet med att fullfölja företagets kvalitetspolicy och kvalitetsmål, fastställda företagsledningen. Medarbetarnas

av engagemang och kvalitetskänsla uppmuntras och stöds med utbildning av de enskilda medarbetarna samt med genomtänkta rutiner för planering, styrning och kontroll de aktiviteter skall genomföras.

av som Kvalitetssystemet inom PEAB upprättat enligt Svensk

anges vara Standard SS-EN ISO 9004. PEAB:s kvalitetssystem för kontraktssituationer följer SS-EN ISO 9001. Företagets policy, system och rutiner redovisas i en kvalitetshandbok. Innehållet i handboken följer kapitelindelningen i SS-EN ISO 9001. Rutinerna är anpassade till byggbranschen. För varje projekt upprättas projektanpassad

en kvalitetsplan som redovisar kvalitetssäkringens omfattning och

anpassning av kvalitetsrutiner, vilka är aktuella för projektet. De

moment som kan skapa kvalitetsproblem identifieras genom riskanalys.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 121

För sådana moment upprättas arbetsberedningar och anvisningar för egenkontroll. I kvalitetssystemet ingår i princip allt från metoder och rutiner till organisation och ansvarsfördelning. Kvalitetssystemet är dokumenterat i kvalitetshandboken, vilket ger förutsättningar för revisioner. Vid kvalitetsrevisionema stäms verksamheten av mot kraven i standardema och mot projektets kvalitetsplan. Detta ger underlag för förbättringar systemet och kvalitetsstyrningen.

av av PEAB anger att kvalitetssäkring under byggprocessen medför ökad kostnadseffektivitet och konkurrenskraft samt bidrar till att färdigställa projekt med rätt kvalitet.

NCC använder sig av ett i huvudsak liknande system.

4. P-märkning av småhus, genom Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB, SP. Särskilda certifieringsregler har utarbetats för P märkning av småhus. Certiñeringen utförs av SP Certifiering.

- Certifieringen sker mot särskilt utformade specifikationer, som har tagits fram av SP efter samråd med berörda intressenter. Reglerna för P-märkning av småhus har anpassats till kvalitetssystem enligt ISO 9000-standardema, bl.a. för att i tillämpliga delar svara mot kommande europeisk harmonisering och internationella regler. Certifieringen handläggs vid ñån provning och kontroll skild

SP av en enhet, som är underställd en certifieringsstyrelse bestående av representanter från berörda industriområden. P-märket innebär att produkten eller kvalitetssystemet uppfyller de krav som ställs i lagar, föreskrifter och allmänt vedertagna branschregler m.m. samt att det finns en fortlöpande kontroll produkten. För byggprodukter gäl-

av ler alltid lägst Boverkets krav i olika avseenden enligt tillämpligt avsnitt i Boverkets Byggregler 94, BBR 94. Certifierade produkter eller kvalitetssystem införs i en av SP upprättad förteclming, som publiceras som regel två gånger per år.

För att kunna P-märka ett småhus krävs, som grundförutsättning, att en kvalitetssäkring sker i alla led från projektering till det färdi-

ga huset pâ plats och omfattar

-

projektering, l

arbetsutiörande,

funktionskontroll samt

drift- och skötselinstruktioner

Detta innebär bl.a. att ansvarsfördelningen vad gäller egenkontrollen måste klarlagd för de projekt omfattas P-märkningen. I

vara som av SP:s P-märkningssystem bevakar SP att egenkontrollema fimgerar

genom kontroll på fabrik, på byggarbetsplats under byggtiden samt kontroll och mätningar i det färdigställda huset.

P-märlmingssystemet är tillgängligt för alla tillverkare prefab-

av ricerade småhus. Olika projektformer kan förekomma såsom styckehus, grupphus och flerbostadshus samt olika entreprenadfor-

mer.

Certifieringsreglerna innehåller också anvisningar för egenkontroll och övervakande kontroll. Den övervakande kontroll och besiktning som ingår i P-märlmingssystemet syftar till att säkerställa att egenkontrollen fungerar effektivt och att huset mot de

svarar krav som uppställts för P-märlmingen.

P-märkningssystemet syftar till att bygga hus med hög kvalitet samt att förebygga fel i husen. Genom den kvalitetskontroll P-

som märkningen innebär, kan man minimera risken för kostsamma

reparationer och långdragna tvister i framtiden. P-märkningen innebär alltså inte någon garantiutfástelse i juridisk mening. Innehavare

av certifikat, som har en giltighetstid på fem år, är ansvarig för att de produkter omfattas certifikatet och är märkta, uppfyller

som av som

alla fordringar i certifieringsreglerna. SP kan med omedelbar verkan

definitivt eller temporärt under vissa förutsättningar återkalla certifikat. Innehavare av certifikat förbinder sig att certifikatet åter-

om kallas på grund allvarliga missförhållanden, vid vite mil-

av om en jon kronor, omedelbart upphöra att åberopa eller utföra märkning med SP:s P-märke.

I redovisning av en kartläggning fel vid VS-installationenKvali-

av tetsfel i rörbranschen, SBUF 95:24, att slutbesiktningar visar

anges att 51 procent felen uppstod vid montering, främst beroende på

av bristande Kartläggningen är baserad dagböcker, slut-

engagemang. besiktningsprotokoll och enkätsvar. Lämpliga åtgärder

som anges för att öka kvaliteten är uppföljning viktiga fel, tydliggörande

av av fel i förebyggande syfte samt egenkontroll.

Rapporten, Kvalitetsvärdering byggarbetsplatsen, SBUF 94:35,

av beskriver hur arbetet på byggarbetsplats kan utvärderas enligt

en en modell från Institutet för Kvalitetsutveckling. Ett formulär har utarbetats med åtta kriterier bl.a. ledarskap, erfarenhetsbearbetning, projekt- och kvalitetsmål. En mall för utvärdering formuläret

av finns.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 123

4.4¶Förvaltningsfasen

4.4.1 i

Hantering av kvalitetsfrågor förvaltningsfasen

Svenska Förbundet för Kvalitet, SFK-Bygg, har i sin årskrönika för år 1994 belyst kvaliteten i förvaltningsfasen. Förvaltama har flera olika roller i byggprocessen. Båda gränssnitten i törvaltningsfasen byggher-

re och brukare är viktiga för totalkvaliteten. Det gäller rollen

- som ansvarig för den totala kvaliteten i slutprodukten och för hur kommunikationen fungerar mellan alla aktörer i byggprocessen. Undersökningen baseras på byggprojekt som startats under mars till augusti 1994 och som överstiger en investeringskostnad 10 miljoner kronor. Utsänd

om enkätundersökning omfattar alla typer av byggnader och anläggningar och har besvarats av ca 200 personer 70 procents svarsfrekvens. An-

talet svarande fördelar sig enligt följande.

Antal svarande

De senaste åren har kvalitetsarbetet blivit allt viktigare. Detta kan noteras främst i statliga och landstingskommunala förvaltningsföretag. Denna tendens är inte lika stark i de kommunala och allmärmyttiga företagen. Byggherrar/förvaltare deklarerar en entydig uppfattning att ansträngningama måste öka för att minska kvalitetsfelen.

Kvalitetsarbetet i ett företag måste omfatta alla delar i företaget

från företagsledning till brukarnas användning i slutskedet. För att få ett mått på var i företaget tyngdpunkten i kvalitetsutvecldingen ligger delades ett tänkt företag in i fyra grupper/nivåer. Medelvärden av den bedömning på en femgradig skala som de tillfrågande gjorde framgår i det följ ande.

124 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Totalt Typ av företag

Privat Stat Allmän- Kom- Lands- Annat

nyttigt mun ting Företagsledning 2,93,7 3,3 3,3 2,8 2,4 3,2 3,4 Medarbetarna 2,83,3 3,4 3,1 2,8 2,6 2,8 2,7 Resultatet 2,63,2 3,1 2,6 2,7 2,3 2,6 2,6 Fokusering på kundnyttan 2,83,3 3,5 2,4 3,0 2,6 3,1 2,9

Rubrikema bygger på de svenska kriterierna för Utmärkelsen Svensk Kvalitet från Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ. Här har för-

en enkling gjorts. En etta står för att man inte gör särskilt mycket, man har inte något systematiskt angreppssätt. En trea betyder att har

man systematiska angreppssätt i stora delar organisationen och femma

av en står för att man också tydliga resultat sättet att angripa kvalitets-

ser av problem. Resultatet vid handen att det inte finns så stora skillnader

ger mellan olika led i kvalitetsarbetet, alla värden ligger strax under 3,0. Man har systematiska angreppssätt, inte några tydliga

men man ser resultat av arbetet.

Kvalitetsarbetet förefaller ha kommit något längre i medelstora förvaltningsföretag 10 000-100 000 m2 yta att förvalta Man kan också

. konstatera att byggherrar/förvaltare inte kommit lika långt i kvalitetsarbetet entreprenörerna. Medelvärdet låg enligt undersökning 1993

som för de sistnämnda mellan 3,2 och 3,7. De flesta företag har någon form av kvalitetssäkring. Knappt hälften använder sig av kvalitetssystem. Hälften av dem som har kvalitetssystem baserar dessa på ISO 9000. Inom den kommunala sektorn finns det nästan inga kvalitetssystem. Resultatet framgår mer i detalj i det följ ande.

Kvalitetssystem 125

företag

Typ av

Statligt 4. Kommun

Privat Landsting

Allmännyttigt Annat

Svar % Totalt l 2 3 4 5 6

Ja, enligt ISO 9000 21 16 60 3 7 21 30 Ja,annat system 17 40 13 34 7 21 9 Ja, på annat sätt 29 28 13 31 34 50 26

Nej 3 l 16 10 3 1 51 7 35

Enligt årskrönikan tas erfarenheter från tidigare byggprojekt ganska väl tillvara. Brukama kommer in redan i programskedet inom landstingssektorn och till viss del inom den kommunala sektorn. Inom statligt byggande och inom allmännyttiga företags byggande kommer brukarna in senare, ibland efter byggskedet.

126 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Hur ser ni till att förvaltningsaspekter kommer in i byggprocessen

Förklaring till siffrorna l -7 i sammanställningen i det följande

Typ av företag

Totalt Kommun Privat Landsting Statligt Annat Allmännyttigt

Procent som svarat alltid eller ibland

T y p a V f ö r et a g

1 2 3 4 5 6 7 Vi är Själva föwa 77 88 73 76 78 78 74 med: F medihela 66 88 45 66 70 86 61

pm cessen F med i pmjekte 77 88 55 76 85 100 70 ringsfasen Erfarenhetsbalm 54 52 43 69 56 72 48

Egen projekterings avdelning F kopplas in först vic 21 12 33 20 20 7 22 entreprenadöverlämning F tar hand projek 36 28 48 48 37 7 30

om tet när det är färdigt

Var fjärde byggherre/förvaltare för byggledningen själva. Anli-

svarar tas byggledningsföretag ställs krav på att de har erfarenhet av att hantera frågor om kvalitetssäkring hos leverantören. I statliga och landstingskommunala företag anlitar oftare byggledningsföretag än.i

man allmännyttiga företag. Störst krav på kvalitetssystem har man på byggentreprenörer och specialentreprenörer. Krav på system ställs i sex fall av tio. Landstingens byggherrar ställer nästan alltid krav på kvalitetssystem. De statliga byggherrama kräver sina byggentreprenörer

av kvalitetssystem anpassade till ISO-9001 i sex fall av tio. Landsting och kommunerna kräver ofta andra dokumenterade kvalitetssystem. Revision av kvalitetssystem gör byggherrarna/förvaltarna sällan eller aldrig och om det görs sker det oftast med egen personal.

Kvalitetssystem 127

Vid tekniska och administrativa förvaltningstjänster ställs sällan krav på dokumenterade kvalitetssystem.

Kvalitetsplaner kräver man ofta byggentreprenörema. Hälften

av av

de tillfrågade byggherrarna/förvaltarna gör detta i alla projekt. Något

mer sällan ställs sådant krav på konsulterna. Stat och landsting ställer oftare krav på kvalitetsplaner än andra. Kvalitetsplanema följs

upp ganska noga.

Inom statlig och landstingskommunal förvaltning ställer star-

man

kast krav på kvalitetssystem vid upphandling. Inom allmännyttiga fö-

retag är man minst noga med att leverantören har ett kvalitetssystem. Enligt årskrönikan anges lägsta pris det centrala. Enligt reglerna

vara för offentlig upphandling skall vilka faktorer anbudet

man ange som värderas efter. Tio olika faktorer graderades på tiogradig skala. Re-

en sultatet blev att de tre viktigaste faktorerna blev pris, produktkvalitet

och kompetens. De privata byggherrama/förvaltama satte kompetens

och produktivitet före pris, medan de kommunala förvaltningföretagen betonade priset starkt.

De flesta bedömer att kostnaden för att rätta till kvalitetsbrister ligger mellan l och 6 procent, vilket stämmer överens med andra bedömningar. Bedömningarna baseras dock sällan på mätningar. Endast

var tionde byggherre/förvaltare mäter kvalitetsbristkostnaden i den

egna verksamheten. Det mått använder är kostnaden med anledning

man av

anmärkningar vid slut- eller garantibesiktningen. Kvalitetsmätning är mer ovanligt hos byggherrar/förvaltare än hos byggentreprenörer, där

nivån låg på 30-40 procent. Man bedömer att den totala kostnaden för ett byggprojekt skulle minska med mellan 3 och 6 procent kvalitets-

om felen i byggprocessen upphörde. Av de tillfrågade har 25 procent svarat att de har nytta av sina kvalitetssystem. Störst nytta sig den

egna uppger statliga förvaltningen ha.

4.4.2 olika sätt att säkra kvaliteten i

Exempel på förvaltningsfasen

Exempel på olika sätt att säkra kvaliteten i förvaltningsskedet är följande: ISO standarder, TQM, QFD, handböcker, manualer för förfrågningsunderlag m.m. USK-baserade utmärkelser, personcertiñering. Deklaration av inomhusmilj ön och milj öinventeringar. Några sätten

av som bidrar till att säkra kvaliteten beskrivs i det följande.

HSB har utarbetat ett kvalitetssystem, hittills införts i några

som av

HSB:s 47 föreningar. Avsikten är att kvalitetssystemet skall ett

vara

verktyg för att stärka HSB föreningarnas position på den hårt kon-

128 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

kurrensutsatta marknaden för fastighetsförvaltning. HSB arbetar huvudsakligen med utvärderingsverktyget Utmärkelsen HSB Kvalitet UHK. UHK skall ses som ett internt verktyg med syfte att sporra och utveckla HSB:s eget kvalitetsarbete och också fungera som en språngbräda på vägen mot de på marknaden erkända kvalitetssystemen. Under innevarande år har examinations-verksamheten omfattat tre föreningar. Examinationen innefattar USK:s samtliga sju utvärderingskriterier exklusive vissa av delfrågorna. Under åren 1996- 1997 har inom HSB två examinationsutbildningar enligt USK:s metodik genomförts inom UHK projektet. Ett av HSB:s servicebolag har under år 1997 tredjepartscertifierats enligt ISO 9002. Två HSB föreningar uppges arbeta med inriktning på att under år 1998 certifiera sina förvaltningsverksamheter enligt ISO 9001.

Kvalitet till 1000, TQM-kvalitetsutveckling i offentliga fastighetsföretag, är en rapport utgiven Kommunförbundet. TQM Kvalitet till

av 1000-kvalitetsutveckling i offentliga fastighetsföretag innebär enligt publikationen satsning på förbättring i alla led med tvärfimlctio-

en nella mål avseende bl.a. kvalitet, kostnader, utveckling av medarbetare och tjänster för att åstadkomma bättre kundtillfredsställel-

en se. För att förbättra kvaliteten krävs, anges det, nyckelparametrar för uppföljning av kvalitetsinsatserna hos samtliga medarbetare.

För att uppnå ett kvalitetsorirenterat offentligt fastighetsföretagande erfordras i korthet stegvis förändring enligt följande. Man går från

teknisk skötsel till kostnadseffektiv skötsel genom ekonomiskt -

styrsystem

kostnadseffektiv skötsel till teknisk ekonomisk skötsel genom att -

omfördela resurser till ekonomiska analyser av verksamheten i ett helhetsperspektiv teknisk ekonomisk skötsel till fastighetsföretagande där

-

fastigheter ses som en del i en produktionsprocess som innebär långsiktiga strategier och affárskoncept som kopplas till TQM service management till totalkvalitet, vilket innebär att arbeta

-

med maximal nytta för kunden med minimala resursinsatser; hjälpmedel för detta är processtyrning. Service management innebär att mjuka värden tas tillvara såsom förvaltning av kundkontakter, noggrann planering och utveckling av tjänster.

Mätning av resultatet av TQM kan, enligt publikationen, ske med hjälp av de kriterier som används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet USK, som redovisas närmare i avsnitt 4.4.3. De kriterier som be-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 129

döms viktigast i utvärderingen är följande: kundtillfredsställel-

som se, verksamhetens processer och resultat samt medarbetarnas utveckling och engagemang.

I publikationen beskrivs älvtest för att starta omvandlingen

mot bättre kvalitet enligt följande:

A. Processkartläggning kartläggning felavhjälpning enligt

- av en

mall.

B. Förenklad kvalitetsbedömning företagets organisation och

av

verksamhet "vad görs och hur det görs" besvaras i enkät

- en som

sammanställs till kvalitetsprofil.

en C. Förändringar identifiering av hinder och möjligheter för att

-

uppnå total kvalitet.

Upphandlingsförfarande vid val interna och externa tjänster när

av det gäller kommunal fastighetsförvaltning beskrivs i Det

rapporten medvetna valet fastighetsförvaltning i regi och på entrepre-

- egen nad Svenska Kommunförbundet 1994, Sandgren m.fl.. Kommunal fastighetsförvaltning utförs till ca 80 procent i egen regi. I boken diskuteras mallar för förfrågningsunderlag En på för-

m.m. ny syn valtning belyses som inte längre leder till monopolsituationer. Förfrågningsunderlag bör utformas centralt så att underlaget blir enhetligt. I rapporten föreslås att upphandlingen skall skötas centralt i kommunen för att öka kompetensen hos denna beställare. Tre

som olika utvecklingslinjer för förvaltning beskrivs enligt följande.

Aktivitetsentreprenader där beställaren exakt formulerar - vad som

skall ingå anges som svårt och dyrbart.

Funktionsentreprenad i vilken önskemål funktioner fastställs - om

bedöms leda till billigare förfrågningsunderlag leda till

men

svårare avvägning vid upphandling.

Förtroendeentreprenad där förtroendet mellan parterna är det -

väsentliga och närmast liknar samarbete med vissa

avtalsförbindelser bedöms kunna snedvrida konkurrensen.

4. QFD Quality Function Developement Kundcentrerad projektering och produktion. Detta ett system för att förstå kundens

anges vara önskemål. QFD utvecklades i Japan under 1970-talet och blev under 1990-talet ett viktigt hjälpmedel i projektering och produktion. QFD är en systematiskt kvalitetsutvecklingsprocess kartlägger kund-

som behoven och hur väl kan uppfylla dem. Dessa ktmdbehov

man omvandlas därefter till tekniska specifikationer för såväl byggobjektet i sin helhet som för detaljer och anvisningar för byggproduktion och

130 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

arbetsutförande. Hörnstenama i QFD-metoden är speciellt tillsatta projektgrupper som gör arbetet. sammansättningen av grupperna varierar självfallet beroende på projekten. I grupperna bör ingå olika intressenter såsom beställare/brukare, förvaltare, arkitekt, konstruktör och andra projektörer, byggentreprenör, planerare, underentreprenör och inköpare.

I rapporten Det levande husets ekonomi, Livscykelekonomiska perspektiv på drift och förnyelse BFR A3:1996, Håkan Bejrum, Rune Hanson, Bertil G Johnson försöker man lägga en grund för praktiskt tillämpbara långtidsekonomiska analyser och prognoser. I detta syfte har 20 fastigheters flertalet bostadshus ekonomi studerats under en tioårsperiod. Hyresintäkter samt driñ- och underhållskostnader har jämförts med uppgifter från tidigare studier och antaganden inom branschen. De tjugo studieobjekten har alla minst 20 års drifttid. Ett vanligt antagande är att byggnader med tiden blir allt

krävande att driva och att kostnaderna för driften kontinuerligt mer ökar. En väl underhållen byggnad visar emellertid ofta en annan utveckling. Enligt rapporten följer de studerade byggnaderna både vad gäller hyror och driftkostnader i stort sett den allmänna kostnadsutvecklingen. Avvikelsema från detta mönster beror i första hand på ändrade taxor och varupriser. Skillnaderna mellan relativt likartade byggnader kan dock, anges det, vara mycket stora. Hög- respektive lågkostnadsbyggnader har totala driftkostnader som kan ligga 25 procent över respektive under genomsnittet. I projektet har ingått som en central del att identifiera byggnadsdelar med enhetlig funktion och livslängd. Den i förvaltningen traditionella produktionsorienterade indelningen har inte detta som utgångspunkt. En viktig del

arbete har varit att bygga redovisningsstzruktur som uppav upp en fyller de nämnda kraven. Uppdelningen på byggnadsdelar ger inte bara ett instrument för den löpande förvaltningen. Den möjliggör också utvärdering av teknisk-ekonomiska prestanda som ledning för förnyelse och nybyggnad, t.ex. underlag för hur väl olika utföranden

mot krav på livslängd och underhållsbehov. I rapporten slås svarar fast att i den praktiska förvaltningen är de ekonomiska livslängderna

brukstiden intressanta än de tekniska. Brukstiden påverkas - - mer av faktorer som klimat, skötsel och nyttjande. Det konstateras att publicerade uppgifter om vad en byggnadsdel kostar att reparera och byta ut är sällsynta. Inte kostnaden vid nyproduktion är enkelt

ens åtkomlig, eftersom indelningen av kostnadskalkylerna avviker från de enheter är ändamålsenliga i förvaltningen. I projektet har

som beträffande fem av de tjugo byggnaderna underhållet under en tioårsperiod delats på 50 identifierade byggnadsdelar. Den detal-

upp

Kvalitetssystem 131

jerade redovisningen har sedan använts för analys av livslängder och brukstider samt reparations- och utbyteskostnader för varje byggnadsdel. Det konstateras därvid att de invändiga ytskikten

svarar för ca 27 procent av byggnadens totala livscykelkostnad. Om därtill läggs fönster samt utrustning i bad och kök omfattas än

mer 40 procent av livscykelkostnaden.

I rapporten konstateras att ekonomiredovisningen måste för att medge bättre erfarenhetsåterföring struktureras på annat sätt än vad som nu är brukligt. Särskilt viktigt är därvid följande. 0 Periodisering av större driftkostnader oljeinköp, förbruknings-

avgifter för och vatten måste göras. 0 Avgränsningen mellan drift och underhåll måste vara definierad. 0 Underhållet måste delas upp på byggnadsdelar.

Högskolan i Borås har i form av ett examensarbete B9/ 1996 Fredrik Skoglund Anders Efraimsson i en publikation benämnd Kvalitetssäkring av innemiljö i hyreslägenheter redovisat ett system för klassning av befintliga bostadslägenheter för att kvalitetssäkra inomhusmiljön. De egenskaper mäts är ventilation, radonhalter,

som buller, termisk komfort, ljusförhållanden, emissioner och städbarhet. Samtliga egenskaper är mätbara och kan verifieras och deklareras. Inom ramen för examensarbetet har ett dokument utarbetats i vilket det framgår vilka undersökningar fastighetsägaren måste vidta för att kunna klassa en bostadslägenhet. Gränsvärdena för de skilda faktorerna har i examensarbetet hämtats från standarder, och

normer rekommendationer. Mot bakgrund av mätningar är avsikten att dela in lägenheterna i tre klasser enligt följande:

Klass A: Lägenheten är godkänd och uppfyller grundkrav och

rekommendationer på inomhusmiljön. Klass B: Lägenheten är godkänd och klarar grundkraven på inomhusmilj ön. Klass C: Lägenheten är underkänd på ett eller flera grundkraven

av och åtgärder bör vidtas för att säkerställa att minst grundkraven blir

uppfyllda.

I projektet har provmätningar och på grundval därav provklassningar utförts av några lägenheter. Tanken är att fastighetsägarens personal skall utföra de mätningar som erfordras samt svara för enkäter till hyresgäster och ha planer för hur klagomål och mätresultat, dokumentation och arkivering skall hanteras.

Den övervakande parten i ldassningsarbetet bör, enligt examensarbetet, utföra stickprovskontroller i vissa lägenheter för att säkerställa att uppställda krav verkligen infrias. Om avsikten är att P-

märka lägenheterna bör, anges det, den övervakande parten SP

vara AB. Klassningen av en lägenhet eller rättare en byggnad är inte definitiv utan skall ske "fortlöpande" för att säkerställa kvaliteten över tiden. Verksamheten utföras enligt följande.

avses

Utlovad kvalitet säkerställs genom ett effektivt kontrollprogram. - Uppfylls inte utlovad kvalitet skall hyresvärden inom en snar framtid avhjälpa bristerna. Hyresvärden skall snarast kontrollera klagomål från hyresgäst. - Oberoende part skall övervaka kvalitetsarbetet och stickprovsvis kontrollera använda mätmetoder. Hyresvärden förbinder sig att fortlöpande, ex. vart tredje år, ställa frågor till hyresgästerna om inomhusmilj ön. Vid nyinflyttning bör sådan förfrågan ske efter tre till sex månader. Hyresvärden garanterar att använda endast milj ödeldarerade metoder och material vid underhåll och reparation. Hyresgästen skall ha tillgång till ändamålsenliga och heltäckande städ- och skötselinstruktioner.

Personcertifiering som medel att säkerställa kvalitet i förvaltningsfasen har hittills förekommit endast i liten omfattning. Ett exempel är certifiering av ventilationsrengörare, som bygger på att säkerställa en viss kunskapsnivå och kvalitet hos rengörarna. Certifieringen omfattar, allmän teknisk kunskap, erfarenheter från praktiskt arbete och kunskaper om lagstiftning m.m. Certifikatet gäller i fem år. Förteckning upprättas över dem som erhållit certifikat av certifieringsorgan.

4.4.3 Kvalitetsutmärkelser i Sverige och andra

m.m.

länder

Under år 1990 fonnades Intressentföreningen Kvalitetsutveckling av ett tjugotal företag, myndigheter och organisationer. Samma år slöt intressentföreningen och regeringen ett avtal som innebar att Institutet för Kvalitetsutveclding bildades, SIQ. Institutet har fått den övergripande uppgiften att stimulera och bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska samhället samt att vara ett samlande, pådrivande och resursskapande organ för den nationella utvecklingen inom kvalitetsomrâdet och verka för ett effektivt svenskt deltagande i intemationellt samarbete. SIQ arbetar inom följande programområden. Information och opinionsbildning, forskning och utveckling, utbildning, SIQ Benchmarking Center samt Utmärkelsen Svensk Kvalitet, USK utmärkelsen är i första hand ett verktyg med vars hjälp en

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 133

organisation kan utvärdera och förbättra sin verksamhet. Utmär-

egen kelsen är också en tävling, syfte är att lyfta fram goda exempel och

vars

att väcka medvetenheten om kvalitetsfrågomas betydelse.

Beträffande information och opinionsbildning är målet att sprida kunskap om och väcka engagemang för kvalitetsarbete i hela det svenska samhället. SIQ samarbetar med andra kvalitetsorganisationer, fackliga organisationer, konsulter och högskolor samt samlar infonnation om "goda föredömen" på kvalitetsområdet både i Sverige och i utlandet.

Inom programområdet forskning och utveckling är uppgifterna bl.a. att undersöka behoven av nya forskningsinsatser inom kvalitetsområdet samt att finansiera dessa. SIQ prioriterar följande områden för kvali-

tetsforskning.

TQM Implementering och effekter. - -

Samband mellan kvalitetsutveckling och ekonomiska mått. -

Processorientering.

-

Kartläggning av forskning som redan bedrivs.

-

Vidareutveckling av metoder för kvalitetsutveckling. -

Programområdet utbildning har som målsättning att dels öka utbudet

av och förbättra standarden på utbildning inom kvalitetsområdet, dels för-

bättra kvaliteten i utbildningsprocessen. SIQ stimulerar utbildningsgi-

vare till att låta kvalitetsutveckling ingå både i kursplaner och i utbildningsprocesser. Svenska Kommunförbundet har i samarbete med SIQ lanserat Kvalitetsutmärkelsen Svensk Skola, bygger på Utmärkel-

som sen Svensk Kvalitet.

Programområdet SIQ Benchmarking Center har, utöver att sprida kunskap om benchmarking som metod, som främsta uppgift att hjälpa organisationer att identifiera lämpliga benchmarkingpartners. Benchmarking är, enligt SIQ:s definition att systematiskt jämföra sig med, utvärdera och lära av goda förebilder, oavsett bransch och

geografiskt läge. Syftet är att få insikt och kunskap omsätts i effektiva

som förbättringar i den egna verksamheten. Benchmarking kan användas internt inom ett företag, enligt SIQ bättre förutsättningar för ett

men ger framgångsrikt utbyte om den bedrivs med organisationer inom helt andra branscher än den Detta kan leda fram till problemlösningar

egna. som är oprövade i den egna branschen leder till betydande

men som förbättringar. Ett par exempel på detta återges här. Ett företag som tillverkar och säljer högspänningskomponenter sprött keramiskt mate-

av rial åstadkom en drastiskt reduktion spillet i produktionen att

av genom bedriva benchmarking med tillverkare exklusivt matporslin. Ett

en av annat exempel är ett flygföretag reducerade servicetiden för flyg-

som

134 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

plan mellan flygningar från 40 till 10 minuter efter benchmarking med mekanikema i ett racerbilstall. SIQ är grundarna ett globalt

en av av nätverk för benchmarking "the Global Benchmarking Network" och kan ett omfattande kontaktnät identifiera goda förebilder även

genom utanför Sverige.

Programområdet Utmärkelsen Svensk Kvalitet USK, vergyget. Som nämnts tidigare är USK i första hand ett verktyg med vars hjälp en organisation kan beskriva och analysera sin verksamhet men också en tävling. Det sistnämnda beskrivs längre fram. Med hjälp detta

av system USK, verktyget kan en organisation utveckla en kundorienterad

- verksamhet.

Följande områden av verksamheten, vilka benämns utmärkelsens kriterier och åsätts poäng samlingspoäng för områdena anges inom parentes är föremål för analysen: Ledarskap 90, Information och analys 80, Strategisk planering 60, Medarbetamas utveckling 150, Verksamhetens processer 160, Verksamhetens resultat 160 och Kundtillfredsställelse 300.

Med hjälp av fyra frågor leds analysen genom de olika kriterierna.

Hur gör du I vilken omfattning gör du det Vilka resultat leder det till Hur gör du för att utvärdera och förbättra det du gör

Ständig förbättring bygger på att dessa frågor ställs återkommande och regelbundet. Utmärkelsen bygger på principerna för offensiv kvalitetsutveckling och sammanfattas i 13 grundläggande värderingar.

Flera företag och branscher har instiftat kvalitetsutmärkelser

egna som helt eller delvis bygger på USK. Många framgångsrika företag använder USK i sitt förbättringsarbete. Detta gäller även byggområdet.

Regioner, branscher och organisationer har inspirerats att driva på kvalitetsutveckling med verktyg och utmärkelser som helt eller delvis grundar sig på USK. I det följande återges några exempel.

Kvalitetsutmärkelsen Svensk Skola, instiftad av Svenska kommunförbundet för att stimulera och stödja kvalitetsutvecklingen i den svenska skolan.

Kriterier och anvisningar för Qvalitet Utveckling Ledarskap är framtagna av Landstingsförbundet för att stödja och stimulera kvalitetsarbetet inom svensk hälso- och sjukvård.

Utmärkelsen SABO Kvalitet är instiftad för att göra arbetet med ständiga förbättringar till en naturlig del i det dagliga arbetet.

Kvalitetssystem 135

Utmärkelsen Kvalitet i Norr är ett instrument för utvärdering den

av egna verksamheten och samtidigt ett sätt att hitta och lyfta fram förebilder.

Programområde Utmärkelsen Svensk Kvalitet, tävlingen. Ett sätt att få en kvalificerad och objektiv utvärdering är att anmäla organisationen till den årliga tävlingen USK. Tävlingen har två syften, dels skall

om den identifiera och lyfta fram goda exempel, dels de deltagande

ge organisationerna en objektiv och kompetent utvärdering verksamheten

av av SIQ:s examinatorer. De bästa organisationerna får vid slutlig ut-

en värdering även platsbesök. En domarkommitté beslutar det finns

om en värdig mottagare USK. Varje deltagare erhåller återföringsrap-

av en port som visar på starka sidor och förbättringsmöjligheter.

Det krävs en stor arbetsinsats för att bedriva ett förbättiingsarbete även internt i företagen. Det är dock en insats enligt SIQ, snabbt

som, ger avkastning i form av större kundtillfredsställelse och högre effektivitet. Kriterierna för USK är skrivna för att kunna användas i alla

organisationer. Beträffande kund att det är kundens uttalade behov,

anges krav, önskemål och förväntningar skall styrande för organi-

som vara sationen, dess medarbetare och verksamhet.

De organisationer som erhåller USK åtar sig att sprida kunskap

om

det förbättringsarbetet.

egna

Följ ande har erhållit Utmärkelsen Svensk Kvalitet:

1992 Tillverkningsdivisionen inom IBM Svenska AB

1993 Utmärkelsen delades inte ut 1994 ABB Atom Bränsledivisionen och LM Ericsson Data AB 1995 Telekabeldivisionen inom Ericsson Cables AB 1996 Lungmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping

och Volvo Aero Corporation

Kvalitetsutmärkelser i världen i övrigt

I USA finns sedan år 1987 kvalitetsutmärkelsen Malcolm Baldrige National Quality Award. För europeiska företag finns The European Quality Award, är jämnårig med den svenska Utmärkelsen Svensk

som Kvalitet. USK bygger på den amerikanska utmärkelsen. Likhetema mellan de olika utmärkelsesystemen är stora. Det japanska Demingpriset, som har funnits i mer än 40 år, bygger dock på ett annat utvärderingskoncept och har inte fått någon större spridning utanför Japan.

Exempel på tillämpning av utmärkelsesystemen

Det har kommit till byggkvalitetsuuedningens kännedom att det i Finland nyligen genomförts utredning den finska industrin står

en av var för närvarande i kvalitetshänseende och för att få en bas för en nationell kvalitetsstrategi. Finska Handels- och industriministeriet samt Teknologiutvecklingscentralen, Tekes, har finansierat projektet. En forskargrupp vid Helsingfors handelshögskola har genomfört utredningen. Utredningens resultat, som redovisas i korthet i det följande är forskargruppens slutsatser. Handels- och industriministeriet kommer att behandla utredningen senare.

Det konstateras att Finlands kvalitetskonkurrensförmåga kan förbättras betydligt. Analysen har omfattat fyra industrisektorer, nämligen skog-, metall-, byggnads- och telesektorerna. Metall- och telesektom uppnår delvis en s.k. övertygande kvalitetsnivå medan byggindustrin är minst utvecklad av de undersökta. I utredningen noteras också att enligt ett liknande poängsystem det nyligen nämnda krite-

som rie/poängsystemet, de bästa företagen i Japan uppnår 900 poäng följt av de främsta i USA med 800 poäng. I Europa och Norden uppnår de bästa 700 poäng samt de bästa företagen i Finland 600 poäng. Det noteras vidare beträffande de undersökta industrisektorema att tele och metall ligger i intervallet 300 500 poäng med det främsta företaget på

- 500 poäng, att skog ligger i intervallet 250 400 poäng med det främsta

företaget på 400 poäng slutligen att byggindustrin ligger i in-

samt - tervallet 200 350 poäng. Det kan noteras att undersökningen, enligt

uppgift, kritiserats bl.a. av den finska byggbranschen. Man menar att forskarna inte har tillräcklig kännedom om branschens speciella förhållanden.

4.5¶Kvalitetsarbetet inom

Europeiska

Unionen m.m.

4.5.1¶Kvalitetsarbetet inom EU

4.5.1.1 Bakgrund

Kommissionen inom EU introducerade kvalitetsbegreppet i sin vitbok "Tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning" av den 5 december 1993

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 137

KOM/93/700 slutligt för att främja verksamheter med högt förädlingsvärde och föreslog att kvalitet skulle räknas till de immateriella investeringarna i "En politik för Europeiska unionens konkurrenskraft" KOM/94/319 slutligt, 14 september 1994. Ministerrådet godkände initiativet till en kvalitetsfrämj ande politik i sitt beslut den 21 november 1994 94/C 343/01, EGT C 343/1, 6.12. 1994, s.1 Europeisk

nr om konkurrenskraft. Kommissionens tjänsteenheter har utarbetat ett

arbetsdokument l8/09/ 1996 mot nämnda bakgrund och även utifrån att det är en logisk uppföljning rådets beslut den metoden för

av om nya teknisk hannonisering 7 maj 1985, EGT C 136, 1985 och

nr helhetsmetoden för överensstämmelseprövning 21 december 1989, EGT nr C 10, 1990. Dessa två beslut, antogs inom för

som ramen programmet för den inre marknaden, har bidragit till att omfördela

ansvaret för hälsa och säkerhet etc. mellan de offentliga myndigheterna och de ekonomiska beslutsfattarna att grunda överensstämmelse

genom

med gemenskapens kvalitetsverktyg kvalitetssälding, produktcertifie-

ring m.m..

Kvalitet har många innebörder och implikationer, alltifrån kvalitet i formgivning och tillverkning av varor samt tjänsters offentliga och privata kvalitet till kvaliteten hos företagen själva. Men oberoende

av vilken form det är fråga så förblir, enligt arbetsdokumentet, kvali-

om teten ett medel för att uppnå ett mål och inte ett mål i sig. Det är fråga om ett medel för att överleva på marknaden och framför allt ett medel för att säkra bestående konkurrenskraft i föränderlig omgivning.

en

Beträffande innebörden i europeisk kvalitetsfrämjande politik anförs bl.a. att det är de ekonomiska beslutsfattarna ytterst måste bära

som huvudansvaret för kvalitetsstrategiema medan de offentliga myndigheterna behåller rollen garanter för rättslig, politisk och allmän

som en ekonomisk omgivning som gynnar näringslivets ekonomiska utveckling och utveckling konkurrenslcraften. Den europeiska kvalitets-

av främjande politiken har huvudmål att politik för medve-

som vara en tenhet, att politiskt synliggöra och stödja uppsättning kvalitetsin-

en strument och -åtgärder över hela Europa. Denna rampolitik syftar till att uttryckligen ställa det mänskliga elementet i ekonomiskt beslutsfattande i förgrunden. Konkurrensförmågan måste leda till positiva resultat även för medborgarna, konsumenterna och arbetstagarna för att den skall uppfattas positiv för samhället helhet. Det är för

som som en ram en ständig förstärkning de tekniska kvalitetsinfrastrukturerna

av kvalitetssäkring, certifiering, ackreditering, för industriella och ekonomiska initiativ benchmarking, kvalitetsutmärkelser, självvärdering, formgivningskvalitet etc och för att skapa sammanhang och

en gemensam inriktning på europeisk nivå för de olika initiativ tas och

som som

138 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

kan ha betydelse för dessa frågor statliga bidrag, regionala utvecklingsprogram, olika statliga subsidier, regleringspolitik etc.

typer av

Målsättningen att stärka den inre marknaden och öka konkurrensförmågan är kännetecknande för den europeiska kvalitetsfrämjande politiken. År 1985 beslöt ministerrådet att minska gemenskapens lagstiftningsbörda genom att anta den "nya metoden", dvs. att reducera lagstiftningen till det absolut nödvändigaste och till de ekonomiska beslutsfattarna, standardiseringsorgan överlåta uppgiften att handha detalj föreskrifterna om standardmärkning m.m. Denna satsning intensifierades åren 1989-1990 då rådet beslöt att lägga ut kraven på kontrollen av överensstämmelse med uppställda krav på antingen kompetenta tredje parter eller på tillverkarna själva på vissa villkor, bl.a. att de kimde visa att de hade genomfört särskilda kvalitetssystem.

Den europeiska kvalitetspolitiken är ett steg på vägen från överensstämmelse med säkerhetsföreskriñer till konkurrenskraft och företagsekonomisk fulländning strategier för kvalitetsledning.

genom

Kraven på EG- märkning har börjat skapa enhetlighet och konsekvens på marknaden och synliggöra gemenskapens säkerhetsföreslcrifter. Med tiden borde de, enligt kommissionens arbetsdokument, leda till

en minskning av olika slags märkningar, när marknaden insett det verkliga mervärdet i EG-märkningen och inte längre känner behov av privata märkningar.

En koncentration på certifiering av kvalitetssäknngssystem har på en del håll på marknaden skapat intrycket att ett sådant system är svaret på frågan om ekonomisk överlevnad.

4.5.1.2 Särskilda kvalitetsorienterade verksamheter inom

gemenskapen

Gemenskapens aktiviteter har hittills varit koncentrerade på att genomföra den metoden och på att förstärka de nödvändiga kvalitetsin-

nya frastrukturerna för att fullborda en integrerad inre marknad. Inom kommissionens program och politik finns det ett antal verksamheter som är kvalitetsorienterade. I det följ ande återges några i korthet.

På yrkesområdet stöder programmet Leonardo da Vinci utformning- -

en av innovativa transnationella pilotprojekt för utbildning i tekniker och strategier för kvalitetsledning samt spridning av utbildningspro-

dukter på området. Frågan om kvalitet i yrkesutbildningen håller på

att bli ett huvudtema i debatten om de nya utmaningarna för yrkes-

utbildningspolitiken.

De små och medelstora företagens särskilda behov har beaktats ge- -

nom bl.a. teknikstimulerande åtgärder som en del av det fjärde ram-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 139

programmet. Ett särskilt program, Euromanagement, har introduce-

rat ca 800 små och medelstora företag i kvalitetsteknik och hjälpt

dem att förbättra sin kvalitetshantering. Ticqa och Ticqa

H- pro-

jekten har konstruerats för att underlätta små och medelstora före-

tags tillträde till de olika kvalitetsinfrastrrukturema. Ticqa består

av

en förteckning över de olika enheter och instanser tillhanda-

som

håller tjänster på kvalitetsområdet och analys företagens be-

en av

hov i relation till utbudet. Förteckningen står till marknadens för-

nu

fogande EOTC Europeiska organisationen för provning och

genom certifiering. Analysresultaten från projekten torde offentliggöras under loppet av år 1997.

Forskningen utgör ett viktigt område där kvalitet har stor roll. - en

Kvalitetsprinciper och metoder för att nå kvalitet bör tillämpas på

forskningsområdet. I det fjärde ramprogrammet för forskning, teknologisk utveckling, och demonstrationsprojekt ingår ett särskilt

program för utveckling av standarder, mätning och provning i syfte

att uppmuntra forskning och utveckling av nya metoder för produktionsledning och bättre metoder för mätning och kontroll

av pro-

dukter.

Aktärema i den europeiska kvalitets/främjande politiken är de nationella och europeiska kvalitetsorganisationema. Hit hör inte minst Europeiska organisationen för kvalitet EOQ och Europeiska stiftelsen för kvalitetsledning EFQM. Vidare kan nämnas nationella och europeiska näringslivsorganisationer, Europeiska nmdabordsorganisationer och universitet samt fackföreningar och representativa konsumentorganisationer. Hit hör också EOTC, de europeiska organisationerna för ackreditering av provningslaboratorier och certifieringsorgan EAL och EAC med nationella och regionala förgreningar samt också de

euro-

peiska standardiseringsorganisationema CEN/CENELEC/ETSI. Ge-

menskapens institutioner bär ansvaret för att sammanföra de olika

nationella handlingslinjerna, offentliga och privata, och för att säkerställa att de på gemenskapsnivå bildar grunden för helhetssynergi. En

en av deras viktigaste uppgifter är att minska de negativa effekterna av från varandra avvikande nationella linjer och att främja och försvara den europeiska dimensionen på gemenskapsnivå.

4.5.1.3 Konkreta åtgärder inom Kommissionen

Europeiska utmärkelsen för kvalitet instiftades år 1992 av näringsli-

vet EFQM och EOQ med stöd av kommissionen. Utmärkelsen är

avsedd att ge uppmuntran och erkännande företag kommit

som särskilt långt beträffande kvalitetsledning. Den innebär att företagen

140 Kvalitetssystem

tillämpar kriterierna för töretagsekonomisk fulländning

- som

täcker alla olika företagsstrategiska managementområden,

använder sig av älvvärdering.

- Utmärkelsen är ett kraftfullt instrument för benchmarking. Detta gäller speciellt om de olika nationella och regionala utmärkelsesystemen i europeiska unionen tillämpar samma lqiterier. Kommissionen stöder detta arbete. Europeiska utmärkelsen för kvalitet har utvidgats till att omfatta offentliga tjänster samt även små och medelstora företag.

Benchmarking: Förutom utmärkelsen för kvalitet finns det andra sätt att sprida de bästa sätten att bedriva företagsledning så att näringslivet i allmänhet och små och medelstora företag i synnerhet kan dra nytta av varandras erfarenheter utan att bryta mot gemenskapens konkurrensregler. Det finns ett antal privata och offentliga benchmarkinginitiativ som är utformade just för ett sådant ändamål. Kommissionen understöder benchmarking på området för elektroniska komponenter inom ramen för programmen för små och medelstora företag. En del medlemsländer stöder sådana och i

program den privata sektorn finns ett antal initiativ. T.ex. i Sverige och Italien förekommer nätverk for benchmarking. På europeisk nivå undersöker EFQM möjligheterna att inrätta en europeisk informationscentral för benchmarking. Det finns ett globalt nätverk för benchmarking för att utbyta information om bästa praxis. De europeiska medlemmarna i det globala nätverket har nyligen inrättat

en utmärkelse, European Best Practice Benchmarking Award.

Ett europeiskt nätverk håller på att bildas omfattande små och medelstora företag. Verksamheten avses omfatta branschspecifika aktiviteter,

bl.a. inom byggområdet.

En europeisk kvalitetsvecka: I november 1995 organiserades mer än 90 olika tillställningar i medlemsstaterna under mottot "Kvalitet i Europa vägen mot fulländning". Tillställningama omfattade inter-

nationella konferenser, aktiviteter i skolor, utställningar samt TVoch radioprogram. En sådan kvalitetsvecka ordnas nu årligen.

4. Ett europeiskt kvalitetsobservatorium: Det finns i dag ingen organiserad mekanism för att fånga upp marknadens reaktioner på framstegen beträffande kvalitet i Europa, inte heller finns det något övergripande system för att sprida information på ett organiserat sätt. Det finns ett antal verksamheter, såsom index över kundtillfredsställelse, för att värdera kvalitetsframsteg, men de är få sådana

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 141

existerar endast i ett fåtal medlemsländer, t.ex. i Sverige och Tyskland och håller på att introduceras i en del andra länder.

Ett europeiskt system för utbildning kvalitetsexperter: I kommis-

av sionens handlingsprogram uttalas att det bör säkerställas att utbildningsprogrammen i hela europeiska unionen utarbetat liknande metoder på kvalitetsområdet och möter den ständigt växande efterfrågan från företagen på ingenjörer med relevant utbildning och företagsledare med europeisk vision. Det är inte kommissionens

en avsikt, anges det, att utarbeta sådana program, men den kommer att uppmuntra kompetenta organisationer på området att undersöka möjligheterna att bygga upp ett öppet, tydligt och trovärdigt

europeiskt utbildningssystem på kvalitetsområdet. Det noteras att det arbete som redan utförts av organ som EOQ, som har utvecklat ett hannoniserat system på europeisk nivå för utbildning kvalitets-

av experter kvalitetsingenjörer, -företagsledare och -revisorer, kan tjäna som exempel det öppnas och omvandlas till ett system

om upp på europeisk nivå.

Enligt kommissionens arbetsdokument bör de nämnda fem åtgärderna ses som prioriteringar för att skapa jämvikt i och synliggöra kvalitetssatsningen i sin helhet. Det är nödvändigt, anges det, att förena åtgärderna med andra vad gäller förbättring av innovation, forskning och utbildning i kvalitetsfrågor.

Gemenskapens institutioner och medlemsstaterna bör enligt kommissionens arbetsdokument fortsätta arbetet med att stärka kvalitetsinfrasuulcturema och göra dem tillgängliga för små och medelstora företag. EAL och EAC bör vidare enligt dokumentet inbjudas att fortsätta att komplettera och fördjupa sitt europeiska nätverk av ackreditörer, sina avtal om ömsesidigt erkännande och att fortsätta arbetet på ett fullständigt enhetligt ackrediteringssystem i Europa inom ramen för EOTC.

Utbildning och universitetsundervisning i kvalitet har enligt kommissionens dokument ännu inte blivit tillräckligt etablerade i alla medlemsstater. Det finns enligt dokumentet endast ett fåtal institutioner som inkluderar kvalitet i sina grundutbildningar eller i högskoleutbildningen av ingenjörer. De få som gör det har börjat samverka i nätverk för att ömsesidigt dra fördel av uppnådda erfarenheter. Utbildning i kvalitet är, enligt arbetsdokumentet, med all sannolikhet ett område gemenskapsprogrammen måste kon-

som centrera sig på i framtiden.

142 Kvalitetssystem

4.5.1.4 Erfarenheter av kvalitetsarbete

En rapport finansierad av The European Foundation for Qalitity och EU-Kommissionen DG IH, The European Way to Exellence belyser kvalitetsarbetet inom 35 små och stora företag och organisationer belägna inom EU. Byggindustriföretag är inte representerade. Insamling av data och analyserna har utförts av universitet och handelshögskolor i EU-ländema eller av representanter för nationella kvalitetsorganisationer. Arbetet påbörjades under år 1995. Syftet var att söka få fram nyckelelementen till framgång hos de 35 skilda företagen och organisationerna. Elementen skulle definieras och beskrivas så att andra företag och organisationer kunde lära av arbetet. Generella mönster och erfarenheter skulle identifieras i att introducera kvalitetsarbetet.

processen Organisationerna och företagen har olika omgivningar, kompetensområden, problem, utmaningar och ambitioner, varför självfallet lösningarna på upplevda problem varierar. Många företag och organisationer har i sin förändringsprocess använt sig EAQ- modellen, Malcolm

av Baldrige National Quality Award eller ISO 9000-seriemas standarder för att definiera vad "quality management" betyder för dem. De beskrivna organisationerna har alla det gemensamt att de betonar ledarskap, kontinuerlig förbättring, personutveckling, management baserad på fakta och kundorientering. I redovisningen beskrivs för vart och ett av de 35 företagen och organisationerna bl.a. skäl till förändring, framgångar respektive utrnaningar/hot beträffande ledarskap

och process, använd teknik och modeller för att åstadkomma förändringar och kvantitativa respektive kvalitativa resultat.

I rapporten The European Way to Exellence från EUkommissionen har företagen och organisationerna angett förändringsbehov till följd olika problem. Bland annat har behoven formulerats

av som krav på bättre beständighet hos produkten, att kundorienteringen inte är tillräcklig, att andra och villkor dyker för länder inom

nya upp EU och utanför. Ytterligare exempel på problemforrnuleringar

är negativ framtoning av organisationen, företagets överlevnad på lång sikt, arbetskonflikt och dåligt resultat, produktkvalitetsproblem, intemationalisering av marknaden, finansiella problem, ökad komplexitet i företagsledning och organisation p.g.a. snabbt växande företag och globali-

sering av marknaden, förändringar i kimdbehov, företagslednings-

problem till följd av utvidgning av organisationen samt decentralisering.

Efter att ha tagit i anspråk olika hjälpmedel för att lösa angivna

problem har alla företag nått bättre resultat. Bland de hjälpmedel

som använts och varit positiva nämns

benchmarking en metod att på ett systematiskt sätt lära av goda - -

förebilder, tillämpning såväl internt i företagen som inhämtning från

omvärlden,

styrgrupp för totalkvalitetsstrategi, -

ISO 9000, -

kvalitetsmanualer, -

mätning av tillfredsställelsen hos kunder och anställda, -

processanalyser, -

erfarenhetsåterföring,

-

utbildning,

-

European Quality Award, -

auktorisering/licensiering,

-

kvalitetshandböcker, -

egen bedömning av kvalitet, -

utveckling av mätteknik och metoder, -

analys av de tio största problemen, -

insikt att verktyg, tekniker och modeller är hjälpmedel för företaget -

att uppnå sitt syfte och inte är ändamålen i sig älva, belöningar samt

-

Malcolm Baldrige National Quality Award-model. -

Som exempel på kvantitativa resultat av arbetet i företagen kan följ ande nämnas: Förbättring av produktiviteten med 30%, reduktion av kvali-

tetsfelkostnader med 50%, ökning av mervärdet i produktionen, ökning av vinsten med 14%, årlig minskning inköpspriser, försäljningsök-

av ning, minskning av leveransförseningar, ökning av elevantal, minskning av sjukfrånvaro, minskning arbetsolyckor från 66 till 21 % på

av ca fyra år, sjunkande kvalitetsfelkostnader.

Ett antal studier som genomförts av Eurobarometem på begäran

av EU-kommissionen om kvalitetssystemens effekter på företagens ekonomiska resultat visar att tillämpningen av strategier för kvalitetsledning leder till resultatförbättzringar minskar fel och kasseringar, förbätt-

rar processer. Resultatet av dessa förbättringar uppskattas till i genomsnitt 6 procent av företagens omsättning.

4.5.1.5 Kvalitetssäkring i byggindustriföretag i Europa

Europeiska byggindustrins sammanslutning European Construction

Industry Federation FIEC utförde under slutet av år 1995 en undersökning On quality assurance in construction enterprises in Europe,

FIEC, februari 1996 av hur många byggindustriföretag, främst inom EU, som hade anammat kvalitetssäkringssystem och var certifierade.

Undersökningen visade en markerad ökning antalet certifierade fö-

av retag jämfört med resultatet liknande undersökning utfördes

av en som två år tidigare. Inom Europeiska unionen uppskattas 700 byggindust-

ca riföretag vara ISO 9000/EN 29000 certifierade. Siffran nästan fördubblas de företag är certifierade enligt det franska

om som QUALIBAT systemet inkluderas. QUALIBAT systemet medger certifiering om 13 principiella kriterier uppfylls jämfört med 17 totalt 20

av enligt ISO 9000/EN29000 standarderna. Om företagen i Schweiz och Norge inkluderas kan ytterligare 100 företag läggas till. Som

ca exempel på den ökning av certifierade företag som skett under de två senaste åren kan nämnas följande: Belgien från 7 till 60 företag, Schweiz från 2 till 80, Tyskland från 15 till 150, Spanien från 1 till 15 företag, Storbritannien från 100 till 130, Irland från 25 till 120 och Nederländerna från 10 till 130 företag.

Totala antalet ISO 9000/EN 29000 certifierade byggindustriföretag i

Europa enligt undersökningen vid slutet år 1995 framgår följande

av av

sammanställning.

QUALIBAT systemet

Vid tidpunkten för undersökningen torde det i Sverige ha funnits ett ISO 9002- certifierat företag.

En klar majoritet av de svarande i de olika länderna bedömer att den ökande trenden till certifiering kommer att hålla i sig. Man måste dock hålla i minnet att många byggföretag, speciellt de små och medelstora, anser att ISO 9000/EN 29000 är standarder är bättre anpassade för

som tillverkningsindustrin och sämre till byggprocessens behov. Detta gäller också Sverige, vilket framkommit vid intervjuer m.m.. I mycket få länder finns dock, enligt undersökningen, system för att mäta effekterna hos byggföretag som har anammat sådana system. Enligt undersökningen är situationen sådan i vissa länder att ett ökande antal beställare

efterfrågar kvalitetscertiñering vid upphandlingen, speciellt vid upp-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 145

handling av byggnadsteknisk kompetens. Nästan alla nationella byggnadstekniska intresseorganisationer har enligt FIECC:s undersökning uttalat ett klart nej till förslag om att kvalitetscertifikat skulle vara ett villkor vid anbudslämnande.

4.5.1.6 Arbete med kvalitetsfrågor i Storbritannien

Byggministem i Storbritannien och byggindustrin där kom år 1994 överens att bilda en "Quality Liaison Group" QLG. Både industrin

om och regeringen oroade över att industrins framtoning inte förknip-

var pades med kvalitet, trots många utmärkta byggprojekt. Resultatet av gruppens arbetet presenteras i rapporten "Constructing Quality, A strategy for Quality in Construction" Departement of the Environment, Consultation Document, November 1995. I rapporten anges det att BS EN ISO Brittisk standard BS 5750 har starkt stöd inom några områden och utgör basen för de flesta certifieringssystem. ISO kritiseras också starkt för överbyråkratiskt, dyrt, känsligt för olika tolk-

att vara ningar, olämpligt för små firmor/företag och att existera snarare som ett mål än som ett medel för att nå ett mål.

Gruppens uppgift var att försöka identifiera byggindustrins problem och föreslå strategi för att förbättra kvaliteten. QLG diskuterade fyra

en fundamentala frågor som berör en kvalitetsstrategi för industrin. De fyra frågorna upphandligsproceduren, kritik av existerande stan-

var: darder, kvalitet i små företag samt utbildning, medvetenhet och "training".

Det påpekas att effektivitet kräver att kvalitet inte nödvändigtvis betyder bästa tillgängliga kvalitet utan snarare lämplig kvalitet för att tillfredsställa beställarens behov. Lämplig appropriate kvalitet inbegriper bästa "value for money". Detta i sin tur måste inbegripa livslängdskostnad i motsats till initialkostnad eller lägsta initialpris.

QLG redovisar en översikt av problem som gruppen funnit i sitt arbete. Bl.a. nämns att en majoritet av beställare var "barely" nöjda med kvaliteten inom byggprocessen for närvarande. En minoritet beställare uttalade ett klart missnöje. Det finns en spridd skepsis inom byggindustrin till registrering och kvalificeringssystem. Beställare, yrkesverk-

och entreprenörer vill enligt rapporten helt klart lita till sin egen samma erfarenhet, omdöme och urvalsprocedurer. Gruppen anger att det måste ske åsiktsändringar om de rekommendationer som lämnas i rapporten "Constructing the Team" Sir Michel Latham, Govemment/industry review of procurement and contractual arrangements in the UK construction industry, July 1994, redovisas i längre fram skall kunna implementeras. Medan entreprenörer anammat BSI ISO 9000 med en-

146 Kvalitetssystem

tusiasm har bara hälften de "the professionals" och minoritet

av en av beställama gjort det eller ämnar göra det. Forskning visar enligt vad som uppges i rapporten att ca 90 procent alla misstag är att hänföra

av till projekterings- och byggprocessen, fördelat till lika delar.

Det anges

att kvalitetsproblemen i byggandet är tydliga. I fråga om påtryckningar för att åstadkomma förändringar nämns

att det i den nämnda Sir Michael Latham rapporten, Constructing the Team, sattes ut ett mål för byggindustrin att minska byggkostnadema med 30 procent. I rapporten att det börjar finnas växande tro

uppges en

på att bearbetning alla aspekter på dålig projektering, slöseri med

av material under byggandet, fel och bristande effektivitet i handhavandet av hela byggprocessen kan medföra avsevärda besparingar. QLG drog slutsatsen att effektiv förbättring kvaliteten i brit-

en av tisk byggindustri kräver att följande punkter beaktas i det fortsatta

arbetet.

Vid situation med konkurrens kontrakt måste kommersiella

en om organisationer kunna fördelar med samarbete för att förbättra

se kvaliteten. Kontrakt måste innehålla formulering tydliggör

en som och belönar dem bidrar till förbättring och uppnående

som en av kvalitet.

Lägsta initialkostnad är knappast detsamma bästa användning

som av pengar. Beställare måste inse detta faktum de önskar få ut det

om optimala av hela "byggteamets" erfarenhet. Kvalitetskrav, med mål att mäta enhetlighet, måste bli klart identifierade i kontraktet tillsammans med en medvetenhet och belöning angetts i punkt

som l ovan.

Skicklighet/professionalism och erfarenhet hos bygglaget

llcela är en

värdefull tillgång. Tidig integration hela lagets skicklighet och

av kunnande måste vara kärnan i all strategi för upphandling.

Kvalitetsstandarder är ett, värdefullt utvärderingsverktyg och utgör

basen för de flesta sektorscertiñeringssystem. Engagemang för kva-

litet måste uppmuntras utveckling ytterligare certifie-

genom av ringssystem. Emellertid måste oberoende certifierad kvalitetssäkring ses som endast ett element i en vidare kvalitetsstrategi, mäste

som

ha kontinuerlig förbättring sin huvudsakliga ledstj

som

Små företag är både kärnan i byggindustrin och fröet till framtiden. Inovationen, kreativiteten och entusiasmen i mindre företag fär inte

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 147

kväsas. De medel genom vilka en organisation tillåts visa sitt engaför kvalitet måste vara flexibla. gemang

En samlad koordinerad strategi för utbildning krävs, som matchar industrins behov och de studerandes strävan samt utbildamas plikter mot sina elever. Teoretikema, industrin och de yrkeskunniga måste arbeta nära tillsammans inom området utbildning praktik för att skapa arbetsplatser med den nödvändiga sammansättningen av teknisk och verkställande skicklighet.

Enligt QLG:s rapport har byggindustrin inget gemensamt kvalitetsfocus och ett Kvalitetscentrum måste etableras utan dröjsmål för att åstadkomma ledarskap och riktning vid implementeringen av den strategi följ de här återgivna punktvisa rekommendationerna. som er av

4.5.1.7 Arbete med kvalitetsfrågor i Norge

I Norge trädde bestämmelser i plan- och bygglagen i kraft den nya l juli 1997. Enligt bestämmelserna skall företag som "på byggherrens vägnar tar på sig ansvaret för byggprojekt" som faller inom plan- och bygglagens tillämpningsområde visa att de har tillräcklig kompetens att genomföra projektet. Kommunerna skall i varje ärende pröva och godkänna kompetensen hos den ansvarige sökande av bygglov ansvarig söker, ansvariga projektörer, ansvarig samordnare, ansvarigt kontrollföretag och ansvariga utförande företag lokalt godkännande. Endast i särskilda fall lämnas godkännande avseende enskild person. Godkännande kompetensen hos de ansvariga företagen kan också av göras i förväg vid ett centralt godkännande. Ett sådant godkännande, täcker det aktuella uppdraget, innebär att det normalt inte behövs som någon ytterligare bedömning kommunen. Ett centralt godkännande av för två år. Förnyelse godkännandet sker företaget kan dokuges av om mentera att det fortsättningsvis uppfyller uppställda kvalifikationskrav. Godkännandet kan dras in företaget väsentligt överträtt plan- och om bygglagen och bestämmelser utfärdade med anledning av lagen. De centralt godkända företagen redovisas i ett öppet och offentligt register. En särskild central nämnd, Godkjenningsnenmda, har tillsätts med representanter från bl.a. olika aktörer inom byggområdet för att behandla frågor centralt godkännande, förnyelse och indragning av om centralt godkännande. Nämndens kansli tillhandahålls av en statlig myndighet, Statens bygningstekniske etat. Godkärmandeverksamheten älvfinansierande. skall dock vara

148 Kvaliteissystem

För att söka godkännande måste kompetensen dokumenteras i relation till de krav i föreskriñer för godkännandet GOF. som anges Dokumentationen skall visa att utbildningskravet är uppfyllt, tiden för att praktisk erfarenhet infrias, att relevanta uppgifter med sökt som avses godkännande utförts under hela tiden för praktisk erfarenhet och i den företagsklass som godkännandet I korthet gäller följande krav på avser. de skilda funktionerna.

Utbildning/examen från fackuppläming motsvarande fackprov eller lärlingsprov; eller

motsvarande utbildning enligt 1-3 i tillämpliga delar teknisk fackskola, mästarbrev

ingenjörshögskola 4. universitetsnivå, civilingenjör, civilarkitekt

Ansvarig Utbildning teknisk Praktisk erfarenexamen 1 2 3 4 het sökande SÖK

projektering Företagsldass 1 4 år

2 6 år 3 8 år proj ektör PRO

Företagsklass 1 4 år

2 6 år 3 8 år kontrollant proj ekterings- KPR kontroll 1 4 år 2 6 år 3 8 år samordnare Projekt-, anlägg-

SAM ningsledning eller

1 samordning 5 år

2 5 år 3 8 år utförare UIF 1 2 år 2 3 år 3 5 år kontroll utfö- uttörandekontroll av rande KUT 1 2 år 2 3 år 3 5 år

Kvalitetssjystem 149

4.6 överväganden och förslag

4.6. 1 Allmänt

4.6.1.1¶Inledning

samhällsutvecklingen ställer fortlöpande stora och nya krav på mark-

planering, byggande och förvaltning byggnader för att behovet av av ändamålsenliga bostäder, lokaler och infrastruktur skall tillgodoses.

Sarnhällsbyggandet har stor betydelse för svenskt näringsliv och en

avgörande betydelse för utvecklingen i samhället. Den årliga omsättningen inom planering, byggande och förvaltning motsvarar omkring 20 procent BNP. Byggnader och anläggningar representerar värden av överstiger 5000 miljarder kronor. Utvecklingen och fömyelsen som

inom samhällsbyggnadsområdet är viktig för ett effektivt utnyttjande

våra Detta ställer krav på kompetens men också på att av resurser. ny alla aktörer på byggområdet och i förvaltningen tar tillvara tidigare generationers kunnande. Utredningen har enligt sina direktiv att belysa och komma med förslag som bidrar till att byggnader uppförs, byggs och underhålls så resurseffektivt möjligt genom att kvaliteten om som säkras. Byggindustrin är sammantaget den största industrisektom inom EU och svarade år 1996 för nästan ll procent av ländernas sammanlagda

bruttonationalprodukt. Av produktionen svarar nybyggnad av bostäder

för 26 procent, byggnadsunderhåll för 33 procent, byggande andra av byggnader än bostäder för 20 procent och anläggningar 21 prosvarar cent. Byggindustrin är också den enskilda sektor som har flest sysselsatta, 8,8 miljoner, vilket motsvarar 7 procent av de sysselsatta. Läggs därtill de sysselsatta är beroende byggindustrin omfattas ca 20 som av procent de civila arbetena inom EU. Inom byggindustrin är de små av och medelstora företagen mycket stor betydelse. Av totalt drygt två av miljoner byggföretag inom EU har 97 procent mindre än 20 anställda och 93 procent mindre än 10 anställda. Företag med färre än 20 anställda för 47 procent produktionsvolymen. Det kan också noteras svarar av att det inom EU finns endast 100 byggföretag med mer än 2 000 anställda. I Sverige sysselsattes år 1996 inom byggsektorn, enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån, 182 800 personer i 47 800 företag. Även i Sverige spelar de små företagen stor roll. Av företagen har en ca 26 500 inga anställda. I 20 300 företag finns mellan l 19 anställda och -

150 Kvalitetssystem

SOU 1997: 177

dessa företag har totalt 73 300 anställda. En tredjedel av de anställda finns i företag med än 500 anställda. Vad gäller fastighetsbolag mer och fastighetsförvaltare finns totalt 50 600 anställda; det finns ca 38 400 företag, varav 30 600 inte har någon anställd. I arkitektkontor, tekniska konsultbyråer och liknande finns 45 400 anställda i 8 500

företag;

det finns totalt ca 20 000 företag avsnitt 2.

se

Den hittillsvarande utvecklingen med ökande allergier och annan överkänslighet har föranlett staten att göra ingripanden olika slag av som gällt byggnadernas misstänkta bidrag till problemen. Som exempel på detta kan nämnas bidrag till åtgärder för att komma tillrätta med fukt- och mögelskador i småhus, lag krav på

en om att en tioårig bygg-

felsförsälcring skall ha tecknats vid nybyggnad flerbostadshus till av skydd för de boende samt ett motsvarande skydd beträffande småhus

som villkor för statligt ekonomiskt stöd vid nybyggnad småhus, s.k. av småhusgaranti. Införandet obligatorisk funktionskontroll av en av praktiskt taget alla ventilationssystem kan ytterligare nämnas som exempel. Ett ökat kvalitetsmedvetande inom byggområdet bör minska behovet av korrigeringar i efterhand. Grundstenama i detta arbete utgörs av yrkeskunnande och yrkesstolthet hos alla inblandade aktörer.

Kvalitetsstrategier hos aktörerna kan bidra till självreglering mark-

av naden och därmed minska behov ingripanden från samhället av genom lagstiftning eller på annat sätt.

Inom bygg- och förvaltningsområdet kan systematiskt kvaett mera litetsarbete sägas ha kommit igång först på l990-talet. Från olika håll

sägs att arbetet startade på allvar i samband med införandet kramer av vet i PBL på att byggherren skall utse kvalitetsansvarig för de arbeen ten där bygganmälan krävs. Den kvalitetsansvarige skall bl.a. till se att den av kommunen beslutade kontrollplanen följs och nödvänatt annan dig besiktning, tillsyn och övrig kontroll utförs för byggnaden skall att

uppfylla de väsentliga tekniska egenskapskraven i 2

som anges §BVL. Det ligger emellertid inte inom byggkvalitets utredningens

uppdrag att utvärdera effekterna de sedan den l juli 1995 gällande av nya byggbestämmelsema. Boverket har i uppdrag att göra sådan en uppföljning. Syftet med det systemet bl.a. att tydliggöra rollernya var na och ansvaret i byggandet och därmed också skapa förutsättningar för bättre kvalitet i byggandet. Erfarenheterna det dock av nya systemet är begränsade med hänsyn till de relativt långa ledtider gäller från som faserna före projektering, bygglov över byggande till färdig byggnad. I

avsnitt har resultatet Boverkets delrapport angående tillsyn och av kontroll redovisats samt i korthet tillfogats vissa noteringar från den

nyligen redovisade slutrapporten. Av delredovisningen framgår

per oktober 1996 att Boverket vissa justeringar lämpliga vidta anser att redan Det bör enligt Boverket möjligt bort kravet på kvalinu. vara att ta

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 151

tetsansvarig enligt PBL i ärenden där byggnadsnämnden anser att det räcker med en muntlig bygganmälan och byggsamråd är uppenbart obehövligt. Boverket har som nämnts nyligen lämnat en slutredovisning regeringsuppdraget varför någon analys inte medhunnits i av förevarande utredningsarbete.

4.6.1.2 Hur skall kvalitet definieras

Det är svårt att klart definiera vad avses med eller vad vi menar som med kvalitet, del påstår till och med att det är omöjligt att definiera. en Oftast förlmippas kvalitet produkt och brukar då inte sällan bemed en tyda att produkten har en högre standard än andra motsvarande produkter är utförd med precision och perfektion. Enligt ISO 8402 -1994 definieras kvalitet som alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller företeelse dess förmåga att tillfredsställa uttalade och en som ger underförstådda behov. Utvecklingen har generellt gått från synsättet att inspektera och kontrollera med fokus på varor/produkter till att det inte endast är vaerbjuds utan också servicen och sättet på vilket man gör det. rorna som Vidare har man kommit till insikt om att det är konsumentens/brukarens krav och specifikationer organisation har att som en möta och infria vill vara kvar på marknaden och inte bli utom man konkurrerad. Denna ansats brukar kallas "Total Quality Management" TQM. Med rätt kvalitet utredningen följande. Beställaren avser /byggherren får den beställda kvaliteten infriad. Detta inbegriper att de aktörer är involverade i projektet agerar faclcmässigt. som

4.6.2¶Skäl för att arbeta med kvalitetsfrågor

4.6.2.1 Fel och skador i byggnader

Merparten våra byggnader de 1,7 miljonerna småhusen, de ca av - ca 130 000 flerbostadshusen innehållande ca 2,3 miljoner bostäder samt de 200 000 lokalbyggnadema skolor, daghem, sjuhus och kontorsca byggnader är på det hela taget välbyggda, väl underhållna samt har god inomhusmiljö. Det finns dock anledning att fundera över vilket bidrag byggnaderna till den konstaterade ökningen allergier och ger av överkänslighet. Fel och skador uppträder i byggnaderna torde vara som

152 Kvalitetssystem

SOU 1997: 177

centrala i sammanhanget och inte sällan förekommer bristande under-

håll och felaktig användning byggnaderna. Utredningen har i det

av föregående redovisat uppgifter detta. Som framgår

om av redovisning-

en av de s.k. ELIB och STIL undersökningama avsnitt 2.3 2.4

se -

hade ca 93 000 6% småhus fuktskador i källare eller på grundplanet. Fuktskador i våtutrymmen noterades i sammanlagt 500 000 bostadslä-

genheter. En tredjedel alla lägenheter i flerbostadshus har låg luftav fuktighet relativ luftfuktighet mindre än 30%. I vart femte småhus är luftfuktigheten under vissa delar året över 45%, vilket bedöms öka av risken för allergiframkallande kvalster. Otillräcklig ventilation fanns enligt undersökningen i sammanlagt 2,4 miljoner lägenheter. Fortfaran-

de, trots möjligheter under lång tid att erhålla statligt ekonomiskt stöd för att komma till rätta med radon i bostäderna, finns många hus med radonhalter överstigande gällande gränsvärden och byggregler. I fråga

om hur de boende upplever inomhusklimatet kan bl.a. följande utläsas. De som bor i småhusen framför få klagomål på inomhusklimatet trots att det redovisats finns betydande brister. Högsta frekvensen som nyss klagomål framförs dem bor i nybyggda år 1988 och av som stora flerbostadshus. De klagomål framförs boende i flerbostadshus som av gäller främst torr luft, drag, instängd luft, buller damm och samt smuts. En liknande bild vad gäller klagomål på inomhusklimatet underger en sökning som Stockholms stad ombesörjt i 610 flerbostadshus och 500

småhus, totalt omfattande 15 000 lägenheter. Klagomålen ligger på en sammantaget hög nivå i de yngsta bostadshusen, det gäller hus färdigställda åren 1985 1990. Det måste noteras att frekvensen klagomål varierar avsevärt mellan de bästa husen i den åldersgruppen och yngsta de sämsta. I sammanhanget bör noteras att riksdagen vid flertal tillett fällen under 1990- talet anvisat medel för att brister och skador i bl.a. bostäder samt i ventilationssystemen skall rättas till.

STIL- undersökningen avseende tillståndet i lokalbyggnaderna

uppförda år 1988 och tidigare visar på reparationsbehov - av ytterväggar och fönster i omfattningen 4-5 procent den sammanlagda av arean. Det största reparationsbehovet finns i skolorna. Ventilationssystemen behöver åtgärdas i 12 procent hela volymen lokaler. av Den största volymandelen erfordrar reparationer ventilationssystemen uppvisom av sar skolorna 30%.

I avsnitt 2.5 har redovisats några undersökningar byggprojekt av som härrör från början l990-talet. Av bl.a. dessa projekt, fallstudier, av framgår att samma fel över åren. Exempel på detta är uteluftupprepas ventilerade krypgrunder, hög relativ fuktighet i betongbjälklag och oskyddade väggsyllar på betong. Detta är fel och skador borde ha som kunnat undvikas med hjälp olika sätt att säkra kvaliteten rutiner av samt för uppföljning och återföring erfarenheterna från byggobjekten. De av

redovisade förhållandena beträffande ventilation ger vid handen att den år 1992 införda obligatoriska ventilationskontrollen var befogad.

4.6.2.2 Kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen i

praktiken

Utredningen konstaterar att det äxmu inte finns några heltäckande system som säkrar kvaliteten i byggandet och förvaltningen.

Det uppdrag som Byggkvalitetsutredningen fått i frågan om byggkva-

litet är att inventera vilka heltäckande kvalitetssäkringssystem som finns i byggbranschen idag och att utarbeta förslag om hur sådana system snabbt skulle kunna introduceras i byggprocessen och förvaltningen.

Utredningen har inventerat och i det föregående redovisat pågående kvalitetsarbete inom olika områden samt exempel på sätt som används för att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen. Av materialet, främst SFK-byggs årskrönika för år 1995, kan bl.a. följande utläsas. De flesta företag som är engagerade i byggandet har någon form av kvali-

tetssäkringssystem. Bland förvaltningsföretagen saknas däremot oftast

kvalitetssälaingssystem, särskilt gäller detta de kommunala förvaltningsföretagen. Kvalitetssälcringssystem med ISO -9000 som utgångspunkt är det förhärskande. Många företag och branscher inom byggandet har med ISO 9000 som bas utvecklat egna system och benämner dem ISO-liknande system. Systemen är ofta branschanpassade eller

framtagna för en viss produktionskedja eller ett visst produktionssys-

tem. Få företag på byggområdet i Sverige är ISO-certifierade av tredjepart jämfört med övriga Europa. För närvarande är, enligt vad utredningen funnit, endast ett byggentreprenadföretag i Sverige ISOcertifierat. Genom företagsfusioner under senare tid har några företag "blivit av" med sina certifikat.

Bedömningen i SFK- byggs årskrönika för år 1995 av hur långt företag av skilda slag inom byggandet har kommit i kvalitetsarbetet har utförts enligt det system används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet.

som

Ca 30 personer i var och en av företagsgrupperna arkitektföretag, tek-

niska konsulter, specialentreprenörer, byggentreprenörer och fastighetsförvaltare har intervjuats. Man har därvid bedömt företagsledning, medarbetarnas och delaktighet, resultat av arbetet samt i

engagemang vilken grad man fokuserar på kundnyttan. Bedömningen har graderats i en skala på mellan 1 där 5 innebär att man kommit så långt att man

kan se tydliga resultat av sitt sätt att angripa kvalitetsarbete. Av resultatet framgår bl.a. att företagen generellt, dvs på alla punkter ligger

omkring vilket innebär att det i tillfrågade företag finns

ett systematiskt angreppssätt i stora delar respektive företag. Inte i något

av företag

kunde uppnå Under år har fokusering på

man senare ktmdnyttan

ökat, särskilt i fastighetsförvaltande företag. Vidare har enligt bedöm-

ningen företagsledningarna hos byggentreprenörema kommit längst i

sitt kvalitetsarbete.

I andra länder är ISO-certifiering byggföretag vanligare här.

av än Inom EU var ca 700 byggindustriföretag ISO 9000/EN 29000 certifierade vid slutet av år 1995. Uppgifterna är hämtade i undersökning

en som den Europeiska byggindustrins sammanslutning, FIEC, har utfört. Det framgår att i mycket få länder finns det system att mäta effekterna hos byggföretag ISO certifiering. Ett allt större antal beställare,

av -

anges det, efterfrågar kvalitetscertifiering. Enligt undersökningen be-

dömer merparten de svarande byggföretagen att trenden till fortsatt

av ökning av certifiering kommer att hålla i sig. Det kan anmärkas

att speciellt små och medelstora företag att ISO standarder är bättre

anser -

anpassade för tillverkningsindustrin och sämre till byggprocessens be-

hov. Detta är ståndpunkt framförts också i Sverige liksom

en som att certifiering är förenat med relativt höga kostnader.

Det förefaller som om ISO-certifikaten har ett stort "symbolvärde" i Europa, eftersom certifieringsverksamheten är omfattande, trots

att man inte har metoder eller har mätt effekterna verksamheten. Som

av exempel på sätt att säkra angiven kvalitet och där dessutom uppfölj-

en ning av effekten skett kan nämnas det s.k. VASKA- projektet. På Bostadsmässan i Umeå år 1987 uppfördes experimentbyggnadspro-

som jekt vattenskadesäkra bostadsbygganader. Genom att projektera och bygga med hänsyn taget till kända vanliga orsaker till vattenskador samt genom att granska alla konstruktioner och utföranden mot särskilt upprättade VASKA-regler avsikten att erhålla installationer, Våtrum

var och kök där ett vattenläckage snabbt kan upptäckas

så att en vattenläcka inte omedelbart leder till stor skada och att alla installationer är

en bl.a. lätt åtkomliga för att reparera eller byta ut. Efter tio års brukstid

av bostäderna har berörda fastighetsägare, konsulter, entreprenörer, försäkringsbolag, myndigheter och brukare intervjuats. Resultaten

av uppföljningen, bekostad Boverket och BFR, kommer att redovisas under

av år 1997. Det vattensäkra byggandet omfattar 200 lägenheter till

en produktionskostnad 130 miljoner kronor. Tilläggskostnaden för de s.k.

av VASKA-åtgärdema bedöms uppgå till 0,5 procent produktionskost-

av naden. Uppföljningen vid handen att efter tio år har inte enda

ger en vattenskada inträffat. Erfarenhetsmässigt drabbas 3 bo-

ca procent av stadslägenhetema i allmänhet av vattenskador varje år; 1987 enligt

var, uppgift, medelskadekostnaden lägenhet 20 700 kronor. För de lä-

per genheter som ingår i VASKA-projektet skulle detta innebära att extra-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 155

kostnaden för det vattenskadesäkra utförandet skulle finansierad

vara inom kortare tid än tre år. Ett annat exempel på att kvalitetsarbete bidragit till att kvalitetsbristkostnader minskat är de erfarenheter av Pmärkningssystemet som kan dras efter en ca åttaårig användning.

Utgångspunkten för alla förändringar av arbetssätt och arbetsorganisation m.m. måste rimligen vara att ett problem skall lösas eller missförhållanden rättas till. Detta är givetvis fallet också när det gäller att använda sig av olika hjälpmedel att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen. Som framgått av bl.a. SFK-byggs årskrönikor efterfrågas ofta kvalitetssystem av beställare i olika led. Utarbetade system upplevs dock av de berörda ha ringa betydelse vid valet av den som skall få konsultuppdraget eller entreprenaden. Dessutom följs sällan eller aldrig kvalitetsdokumentet Under sådana förhållanden är det inte svårt

upp. att förstå uttalanden som att kvalitetsdokumenten är en massa pärmar som står i bokhyllan och samlar damm. Det är naturligtvis meningslöst att upprätta dokument och rutiner för kvalitetsarbetet om de inte används.

Inom byggområdet i Sverige kan kvalitetsarbetet sägas ha kommit igång på allvar under l990-talet. Några erfarenheter kvalitetsarbetet

av i den meningen har kunnat konstatera de praktiska effekterna

att man av detta i form av bättre byggnader kan inte sägas föreligga. Heltäckande system finns inte i den meningen att ett enda system skulle inkludera alla faser på byggområdet och förvaltningen samt också den personliga kompetensen och agerandet. Däremot skulle de olika delsystemen som finns kunna fogas samman till en större enhet. Kvarstående brister är dock att mätmetoder saknas och uppföljningar har inte utförts för att med säkerhet kunna dra slutsatser att systemen och sätten att säkra kvaliteten ftmgerar som det var tänkt, dvs. att byggnaderna blivit bättre. Det finns således behov av att utveckla mätmetoder m.m. för att kunna avläsa resultatet av kvalitetsarbetet.

Av det redovisade materialet framgår att sätten att säkra kvaliteten i de enskilda företagen riktar in sig på delar av produktionskedjan eller vissa processer.

Utredningens bedömning: För närvarande finns inte inom vare sig byggområdet eller byggnadsförvaltningen heltäckande system som kan introduceras. Utredningen tar därför i det följande upp frågor om den fortsatta utvecklingen av arbetet med kvalitetsfrågor.

156 Kvalitetssystem

Fortsatt arbete med kvalitetssystem

Aktörerna i byggandet och förvaltningen bör söka få till

stånd en samordnad analys av problemen i de skilda leden i byggandet med inriktning på samordning av kvalitetsarbetet mellan de olika aktörema. Förslag till heltäckande system bör därvid tas fram.

Det finns många bidragande orsaker till att kvalitetsarbetet inom byggområdet inte kommit särskilt långt jämfört med många andra sektorer. Ett förhållande är byggnad produceras många olika produkter,

att en av komponenter och aktörer. Byggprocessen består många olika faser

av och ställer stora och vitt skilda anspråk på sätten att säkra kvaliteten i slutprodukten, dvs. byggnaden. Aktörema kommer från många olika företag och delbranscher med vitt skilda företagskulturer. Aktörema som deltar i projekten måste ha rätt teoretisk och praktisk kunskap såväl inom som utanför det yrkesornrådet. De material och ämnen

egna som används i byggnaden måste fungera för avsett ändamål och tillsammans med andra material och ämnen utan att negativt påverka hälsa och säkerhet etc. Produkterna och komponenterna tillverkas rad

av en olika företag. Det finns uppskattningsvis 50 000 olika material och

ca komponenter att välja bland. De utvecklade standarderna är ursprungligen avsedda för produkter. Varje material i sig kan uppfylla ställda krav enligt överenskomna standarder kan tillsammans med andra

men också standardiserade produkter ett icke önskvärt slutresultat. Pro-

ge duktkombinationen skall dessutom fungera för sitt ändamål under lång tid. Detta förutsätter underhåll, vilket det sker felaktigt kan förstöra

om eller försämra produkters eller produktkombinationers prestanda och bidra till att t.ex. skapa dålig inomhusmiljö. De flesta vistas i

en av oss någon inomhusmiljö under 90 procent vår livstid. Inomhusluften

ca av har således stor betydelse för Våra byggnader betingar stora eko-

oss. nomiska värden. Byggnaderna och anläggningarna har vidare lång

en livslängd och skall fungera trots varierande påfrestningar.

Försök att beskriva mångfalden aktörer i ett byggprojekt.

Projektering m.m. Byggande Förvaltning Byggherre/

beställare Byggentreprenör Fastighetsägare

Konsulter: Underentreprenörer: Förvaltningsbolag

Arkitekt ventilation Teknisk förvaltning Tekniska konsulter rörinstallation Ekonomisk förvaltgrundläggning el, mark, målare ning

statiker mattläggare

installation ventilation

Möjligheten att uppnå en ändamålsenlig slutprodukt, en färdig byggnad

eller anläggning, kräver att val material och metoder baseras på erfa-

av renhet. Erfarenhet kan byggas upp i efterhand tidigare misslyckan-

av den förutsatt att erfarenheten tas tillvara, ett förfarande vanligt

som var i bl.a. bondesamhället med lokala timmermän. I vår tids byggande med ett otal specialister, utvecklade beräkningsmetoder och simuleringsmodeller borde inom byggandet t.ex. nya material och konstruktionslösningar kunna utprovas i liten skala före full marknadsinüodillction. Det måste konstateras att erfarenhetsåterföringen inom byggområdet fLmge-

rar dåligt trots att uppföljning och erfarenhetsåterföring är grundstenar

för att utarbeta sätt att säkra kvaliteten i hela byggandet och förvalt-

ningen. Denna uppföljning och erfarenhetsåterföring inbegriper själv-

fallet såväl former för samarbete och kommunikation som praktiskt

arbete. Uppföljning och erfarenhetsåterföring "de goda exemplen"

av samt rapportering där skador finns eller uppkommer ger uppslag till checklistor, egenkontroller och andra sätt att säkra kvaliteten.

Utredningen har som nämnts i uppdrag att utarbeta förslag hur

om heltäckande system snabbt skulle kunna introduceras i bygg- och för-

valtningsprocessen. I det föregående har utredningen konstaterat att det

inte finns några heltäckande system på byggområdet och inom förvaltningen. Innan ställning kan tas till hur ett sådant system skulle kunna

se ut och på vilket sätt det skall introduceras måste enligt utredningens uppfattning kvalitetsarbetet utvecklas i vissa avseenden och intensifieras. Med hänsyn till det redovisade är det lämpligt och nödvändigt att aktörerna i byggandet och förvaltningen ges möjlighet att komma med

förslag till hur bl.a. beställarkompetens, vissa nyckelpersoners kompe-

tens samt kommunikationsproblemen skulle kunna lösas och kvaliteten

158 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

säkras i byggandet. I det följande diskuteras formerna för och innehållet i ett sådant samarbete.

Inriktning av kvalitetsarbetet mot ett heltäckande kvalitetssystem

De olika sätten att säkra kvaliteten kan för närvarande in-

sägas vara riktade på olika delområden byggandet och förvaltningen. Ett hel-

av täckande system måste i byggandet och förvaltningen inbegripa alla nivåerna, från den enskilda standardiserade byggprodukten eller komponenten, som skall vara lämplig för sitt ändamål och dessutom lämplig tillsammans med andra omgivande produkter, till de enskilda aktörerna, som sammantaget på byggområdet är många. Alla aktörer måste ha ett eget yrkeskunnande för att bidra med sin speciella pusselbit arbetsmoment och också kunna den till andra i pusslet

avpassa byggobjektet ingående bitar. Slutligen krävs en uppföljning den

av totala färdiga produkten med hänsyn taget till kundsynpunkter

m.m. och en tillbakaföring erfarenheterna till alla aktörer.

av I det följande görs ett försök att i punktforrn beskriva ingredienserna i ett heltäckande kvalitetssystem.

Säkring av enskild produkt till innehåll och prestanda genom ut-

veckling av mättelmik och metoder, Standardisering, stickprovsupp-

följning. Ytterst sällan eller aldrig har hittills vidtagits uppföljningar för hur produkten passar tillsammans med andra produkter i

att se sin omgivning. Standarden är ett utslag av vilka prestanda man provat produkten mot. Exempelvis pågår inom EU ett omfattande

arbete med att komma fram till den frivilliga CE- märkningen av byggprodukter enligt kraven i byggproduktdirektivet. I byggproduktdirektivet, som har inarbetats i BVL 2 §, ställs tekniska egenskapskrav på den färdiga byggnaden. Byggprodukter skall

vara lämpliga för avsedd användning och anges vara det de har såda-

om na egenskaper att det byggnadsverk i vilket de skall ingå kan

uppfylla de tekniska egenskapskraven. Byggproduktema

avses provas på olika sätt för att få klarlagt de uppfyller krav på t.ex. bärför-

om måga, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö etc.

Säkring av de enskilda aktörernas yrkeskunnande genom, auktorise-

ring/licensiering, erfarenhetsåterföring. Fungerande procedurer bör

kunna utarbetas för att utfärda intyg eller dylikt på att någon besitter både teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet verifierad

genom uppföljning av verkliga objekt. Forsknings- och utbildningsorgani-

Kvalitetssystem 159

sationer på alla nivåer samt byggbranschen själv inklusive byggnadsförvaltning måste ha ansvaret för att ett fruktbart utbyte sker mellan forskning, utbildning, praktisk tillämpning och utförande. I detta ligger också att hitta vägar och former för att fortlöpande förse certifieringsorgan eller liknande med underlag för innehållet i certiñkaten eller intygen. I de fall certifieringsformer används bör också formerna för att förnya och frånta någon ett utfärdat certifikat/ intyg utarbetas.

Säkring inom de enskilda företagen av olika processer, t.ex. administrativa och andra rutiner genom certifiering enligt ISO- systemet m.m., manualer/handböcker, processanalyser, utbildning, benchmarking. Kvalitetsarbetet måste ha sin bas i att företagsledningen formulerar och beslutar om mål och åtaganden med

avseende på kvalitet. Detta utgör grund för att företaget skall utarbeta olika sätt att säkra kvaliteten i t.ex. arbeten som utförs på entreprenad. Mest vanligt för närvarande är att företag sig ha ISO- lik-

uppger nande eller ISO-baserade system. Som framgått kan uttolk-

egna ningar av ISO-standardema, speciellt det inte hur tolkning

om anges skett, försvåra samarbetet. Intressentema inom byggsektom har effektiviserat byggprocessen genom att utarbeta branschgemensamma handlingar och system för upphandling, kontrakt och genomförande av entreprenader. Möjligheter finns måhända att ISO 9000 på liknande sätt kan bidra till en effektivisering av byggprocessen

om gemensamma uttollcningar görs av innehåll i ISO- strukturen avseende t.ex. delar byggprocessen. Som ett led i den riktningen, har

av med bl.a. ekonomiskt stöd från BST och BFR m.fl., utarbetats vägledning för uttolkningen SS-EN ISO 9001 för användning inom

av byggsektorn Rätt kvalitet i byggprocessen, ISO 9001, Björkman/Ranhem, 1995.

Den sista fasen är en utvidgning av punkt 3 när nått ett steg

man längre, nämligen till att också inbegripa kunden omvärlden i sitt kvalitetsarbete. För detta krävs användning procedurer tar

av som sikte på att säkra kvaliteten med hänsyn till förhållanden ligger

som utanför företagets verksamhet men som påverkar verksamheten,

exempel på detta är TQM, QFD, olika utrnärkelsesystem såsom USK m.m., erfarenhetsåterföring, benchmarking. Denna samordning med andra aktörer måste anses vara särskilt betydelsefull inom byggområdet.

160 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Utgångspunkter för branschsamarbete brister i pr0jekterings-, bygg-

-

och förvaltningsprocessen

Enligt tidigare redovisade undersökningar och inhämtade synpunkter kan följande frågor utgöra de största problemen i kvalitetsarbetet:

anses

formulering av beställarlcrav samt kommunikationsproblem mellan alla

aktörerna i hela byggprocessen och förvaltningen. Utredningen har i det föregående redovisat det pågående kvalitetsarbetet fördelat

på projekterings-, bygg- samt förvaltningsskedena. Av redovisningen kan bl.a. följande förhållanden och meningsskiljaktigheter utläsas:

A. Projekteringsskedet

0¶Verksamhetsprogram upprättas sällan.

0 Konsulterna uppfattar att beställaren endast pliktskyldigt efterfrågar

kvalitetssystem. Hänsyn till om sådant finns eller inte tas inte vid

upphandlingen av konsulter.

0 Projektörema är dåliga på att uppskatta hur lång tid de behöver för

projekteringen. Proj ekteringstidplaner görs inte i varje projekt.

upp 0 Beställaren preciserar inte sina krav. Detta måste ske tidigt för att

undvika ändringar i efterhand. 0 Vid projekteringen råder inte sällan stor oklarhet om vem är

som

projektledare och installationssamordnare. 0 Brister finns i bygghandlingar-na, vilket främst beror på bristande

samordning mellan olika konsulter och därefter på tidsbrist. 0 Projekteringsgenomgångar förekommer sällan före byggstart, vilka

borde ske för att minska problemen vid övergång mellan projektering och byggande.

Skilda uppfattningar vilken betydelser ersättningsforrnen har för 0 om

kvaliteten. Många konsulter och beställare att löpande räkning

anser

ger bäst kvalitet och fast pris sämst. 0 Det råder också skilda uppfattningar om vilken entreprenadform

som leder till bäst kvalitet. Enligt konsultema ger generalentrepre-

nad eller samordnad entreprenad bäst kvalitet medan entreprenörer-

na förespråkar totalentreprenad. Beställare å sin sida att tota-

menar

lentreprenad måste styras hårt för att bli bra. 0 Parametrar för att mäta kvaliteten på utfört arbete saknas i stor ut-

sträckning.

B. Byggskedet

Bättre överföring av information krävs mellan olika aktörer i hela

processen. 0 Olika specialister producerar ritningar oberoende av varandra utan

samordning, vilket leder till kvalitetsbrister.

0 Brister i bygghandlingama. Det saknas detaljerade anvisningar

om vad bygghandlingama skall innehålla. 0 Brister i kontraktsgenomgångar för att säkerställa klarar

att man arbetet och att kraven är klara och entydiga. 0 Byggtiden är för kort. 0 Översyn behöver göras lämpliga deltagare för

av representanter

-

underentreprenörema m.fl.- vid byggmöten med beställaren. Det-

samma gäller kvalitetsronder. 0 Beställaren efterfrågar ganska ofta kvalitetsplaner, följer sällan

men upp dem. Entreprenörerna efterfrågar kvalitetsplaner hos underentreprenörema och följer upp dem jämförelsevis något oftare. Kvalitetsplanema följs totalt sett inte än i tredje byg-

upp mer vart

gobjekt vid slutbesikmingen.

0¶Kvalitetssystem saknas ofta hos specialentreprenörer; i elbranschen

förekommer kvalitetssystem mest och avsaknad i

av system är störst ventilationsbranschen. 0 Metoder för mätning kvalitetsfel bör utarbetas.

av 0 Drift- och skötselinstruktioner samt relationsritningar lämnas

sent, inte sällan förrän vid slutbesiktningen. 0 Materialleveranser är fel i fem procent leveranserna. Vanligast

av därvid är leverans vid fel tidpunkt. Kvalitetsfelen upptäcks lika ofta vid mottagningen materialet vid den tidpunkt då de redan

av som satts på plats. 0 Brister anges finnas i kontroll material kommer till byggar-

av som betsplatsen samt i förvaring och skydd material och konstruktio-

av ner. 0 Bättre samverkan mellan alla parter i erfordras.

processen 0 Fler aktörer borde närvarande vid överlämnandet projektet.

vara av

0¶Brister i avslutning projektet. Uppsamlingsmöte med lämpliga

av aktörer byggherre, projektörer, byggare, underentreprenörer måste hållas för att klarlägga vad varit bra i projektet respektive måste

som förbättras.

C. Förvaltning m.m. Byggherren/beställaren/förvaltaren har ofta flera olika roller i bygg-

processen. Rollen som byggherre och brukare, ansvarig för den

som totala kvaliteten hos slutprodukten samt ansvarig för hur kommunikationen fungerar mellan alla aktörer i byggprocessen. Inte minst viktig är

erfarenhetsåterföringen från förvaltningen till och ombyggnad

ny- av byggnader. 0 Kvalitetsarbetet har ökat i främst statliga och landstingskommunala företag. En sådan tendens är inte lika tydlig i de kommunala och

162 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

allmännyttiga företagen. Alla är dock ense om att kvalitetsfelen

måste minska. 0 Inom den kommunala sektorn finns nästan inga kvalitetssystem. 0 Byggledning sköts inte sällan av byggherre/förvaltare. I statliga och

landstingskommunala företag anlitas oftare byggledningsföretag än

vad fallet är i allmännyttiga företag. 0 Statliga och landstingskommunala byggherrar kräver ofta kvalitets-

system av bygg- och specialentreprenörer. Revision av systemen görs dock mera sällan.

0 Brister föreligger vad gäller krav på dokumenterade kvalitetssystem

vid tekniska och administrativa förvaltningstj änster. 0 Kvalitetsplaner avlcrävs ofta byggentreprenörer men däremot något

mer sällan konsulter. Stat och landsting ställer oftare krav på kvalitetsplaner än andra byggherrar/ förvaltare.

0 Krav på kvalitetssystem vid upphandling ställs oftast av statliga och

landstingskommunala förvaltningar. 0 Kvalitetsbristkostnader mäts sällan i den egna verksamheten av

byggherrar/iörvaltare. Mätrnetoder behöver utarbetas. Större ly-

hördhet önskas mellan olika parter i processen och bättre kunskap

om materialens långsiktiga egenskaper och beständighet. 0 Den ekonomiska redovisningen av drift- och underhållskosmader

över tiden måste till funktionella byggnadsdelar till nytta

anpassas

vid ny- och ombyggnad. 0 Behov föreligger av att utveckla formulering av långsiktiga fLmktio-

nella och tekniska krav på byggnader och anläggningar.

De redovisade punkterna torde kunna utgöra ett av underlagen i ett branschsamarbete för att nå fram till vilka problemen är och med vilka medel de kan lösas. Exempelvis kan klarläggas vilken betydelse avsaknad av verksamhetsprogram har för aktörerna i objektet och slutligen på den färdiga byggnaden avseende kvalitet, kostnader etc. Vilken effekt har oförmågan hos projektörema att ange tidplan och tidsåtgång för projekteringen i sammanhanget, när det ofta sägs att det enda klart

uttalade krav byggherren/beställaren har är tidpunkten för färdigstäl-

landet Aktörema är oeniga om entreprenadfonnens betydelse för kvaliteten. Frågan borde lämpligen klarläggas genom uppföljning av faktiska objekt.

SOU 1997: 177 Kvalitetssjystem 163

4.6.2.3 Kvalitetsfelkostnader

m.m.

Det finns flera tungt vägande skäl att öka systematiskt arbete

ett mer för att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen. Som främsta skäl bör nämnas bättre byggnader, möjligheten att minska kostnaderna i byggandet och förvaltningen och att erhålla nöjdare kunder. Vidare torde konkurrenskraften utanför landet öka och skapa exportmöjlighe-

ter.

Inom andra områden än byggandet har ett uttalat kvalitetsarbetet pågått under längre tid. I många rapporter och undersökningar att arbe-

anges tet med kvalitetsfrågor är mycket lönsamt. Lönsamt i den meningen att det bland annat ekonomiska resultat, lcundtillfredsställelse och

ger or-

ganisationsutveckling. Institutet för strategisk planering i USA The

Strategic Planning Institut att investeringar i kvalitet är den enda

anser investeringen som under alla omständigheter leder till ett bättre fmansiellt resultat.

I en rapport från EU-kommissionen, The European Way to Exellence, redovisat tidigare i detta kapitel, har företagen, dock inga

byggbranschföretag, och organisationerna angett förändringsbehov till

följd av olika problem. Bland annat har behoven formulerats krav

som på bättre beständighet hos produkten, behov bättre kundorientering-

av en och behov att kunna homogen Verksamhetsinriktning till

av ge en

hela företagsgruppen. Ytterligare exempel på problemfonnuleringar är

följande. Negativ framtoning organisationen, företagets överlevnad

av på lång sikt, arbetskonflikt och dåligt resultat, produktkvalitetsproblem,

internationalisering av marknaden, finansiella problem, förändringar i kundbehov, företagsledningsproblem till följd utökning organisa-

av av

tionen samt decentralisering.

Efter att ha tagit i anspråk olika hjälpmedel för att lösa angivna

problem har alla företag nått bättre resultat. Bland de hjälpmedel

som använts och varit positiva kan nämnas benchmarking, ISO 9000, mätning av tillfredsställelsen hos kunder och anställda, erfarenhetsåterföring, utbildning, European Quality Award kvalitetsutmärkelse och auktori-

sering/licensiering,

Företag och institutioner m.m. uppnådde förbättrade kvantitativa

resultat. Som exempel kan nämnas förbättring produktiviteten med

av 30%, reduktion kvalitetsfelkostnader med 50%, ökning mervärdet

av av i produktionen, ökning av vinsten med 14%, årlig minskning in-

av

köpspriser, försäljningsökning, minskning leveransförseningar, ök-

av ning av elevantalet, minskning sjukfrånvaron, minskning

av av arbetsolyckor från 66 till 21% på fyra år, kvalitetsfelkostnadema sjun-

ca ker stadigt.

164 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

Ett antal studier som genomförts av Eurobarometem på begäran av EU- kommissionen om kvalitetssystemens effekter på företagens ekonomiska resultat visar att tillämpningen av strategier för kvalitetsledning leder till resultatförbättringar genom dels färre fel och kasseringar och dels förbättrade processer. Betydande kostnadsbesparingar har konstaterats.

Olika studier har utförts för att bedöma felkostnader i byggandet och inom andra områden. Ofta uppskattas kostnader för fel i andra industrier till 10 40 % av företagets omsättning.

-

Svenska studier vari undersökts omfattningen av kvalitetsfelkostnadema i byggindustrin har utförts av bl.a. FoU-Väst och CTH med stöd av bland annat BFR och SBUF. Resultatet av undersölmingarna leder till slutsatsen att det är mycket lönsamt att arbeta med kvalitetsfrågor och minska kvalitetsfelkostnaderna.

Kostnader för fel uppträder under produktionsskedet har av en

som del forskare angivits till ca 6% av produktionskosmaden bl.a. Augustsson m.fl., Kvalitet i byggandet-kvalitetsfelkosmader, rapport 21, CTH 1989. En felkostnad som är underskattad enligt andra forskare. Belopp motsvarande 4% produktionskostnaden bedöms dessutom under

ca av förvaltningsskedet behövas för att rätta fel bl.a. Hammarlund och Josephson, CTH 1991. Till detta skall läggas kostnader för fel som uppträder och rättas under program- och projekteringsskedet samt under material- och maskintillverkning. Sammantaget uppskattas felkostnaden för ett byggprojekt avsevärt överstiga 10% av dess totalkostnad, vilket skulle betyda ca 100 000 kr vid byggande av ett småhus.

I ett annat projekt har sökt identifiera förbättringsmöjligheter i

man byggandet Josephson och Hammarlund, Kvalitetsfelkostnader på 90talet, FoU-Väst 9608. Studien är baserad på sju faktiska byggprojekt. Totalt registrerades 2879 fel. Kostnaden för att rätta till felen motsvarade 4,4% av produktionskostnaden. Tidsåtgången för felkorrigeringen motsvarar 7,1% av yrkesarbetamas arbetstid. Projektering och produktionsledning svarade för 25% var av felkostnaden. Till vardera av arbetsutförande respektive materialleveranser kunde hänföras 1/5 av felkostnaden.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 165

Felkostnadema är att Orsaker %

per ursprung hänföra till följ ande Projektering Produktions- Arbetsutfaktorer % ledning utförande

Bristande 50 35 42 70

engagemang orsak: "glömska 55 %, slarv 40 % och "medvetna fel 5 %

Bristande klmskap 29 44 34 12 orsak: bristande kunskap 55 %, bristande färdighet 27 % samt bristande erfarenhet 18 %

Bristande information 12 18 11 6

Därtill skall läggas risktagande 6% samt stress 3%. Här återges inte fördelning per ursprung.

Resultatet speglar respektive arbetsuppgifter. Projekterings-

grupps uppdrag är omfattande och kräver bred kimskap samt kontakt med många aktörer.

Väl värt att notera är att hälften felkostnaden i de undersökta

av projekten är att hänföra till bristande Ett bristande

engagemang. engagemang definierat glömska, slarv och medvetna fel återfinns

som främst i arbetsutförandet 70 procent också i alltför hög grad i

men - projektering och produktionsledning. Enligt utredningens uppfattning torde denna typ fel kunna avsevärt minskas med kvalitetshj älpmedel

av såsom checklistor och egenkontroller baserade på fellistor. En tredjedel av felkostnadema i de sju objekten kan hänföras till bristande kunskap, vilket i sin tur förklaras till 80 procent bristande ktmskap hos

ca av

proj ektörer och produktionsledning.

I andra undersökningar har framkommit att tyngdpunkten i kvalitetsfelen ligger i de tidigare faserna byggprocessen dvs. projekte-

av ringsfasen. Brittiska forskningsresultat indikerar att 90 procent

ca av felen är att hänföra till proj ekterings- och byggprocessen med lika fördelning.

166 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

4.6.2.4 Behov av samarbete i hela byggprocessen och

förvaltningen

Ett byggbranschens kvalitetsråd bör bildas. I rådet bör medverka aktörer på byggområdet och i förvalmingsverksamhet samt försäkringsbolag och finansieringsinstitut. Arbetet i ett sådant råd bör inriktas på samordning av kvalitetsarbetet hos aktörerna för att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen. Inriktningen bör vara att åstadkomma ett heltäckande kvalitetssystem.

Allt samarbete kräver en tydlig kommunikation och förutsätter att parterna förstår innebörden i den begreppsapparat skall användas.

som Även i vardagliga situationer missförstår och misstolkar vi varandra, vilket kan förklaras av att vi har skilda bakgrunder, erfarenheter och traditioner att relatera till. Detta blir särskilt tydligt när vi skall knyta t.ex. affärskontakter med länder. De kulturella skillnaderna måste

nya vi lära oss att överbrygga. Det är dock betydligt svårare att utan hjälpmedel hitta vägar för att "prata språk" t.ex. inom avancerade

samma tekniska områden. Den beställda produktens prestanda måste fortlöpande överensstämma med den levererade. Utveckling av intemationella standarder är därvid ett gångbart språk. Ett bra exempel på internationella standarder är noter till musikstycken. För att man skall kunna spela tillsammans förutsätts dock de musicerande kunna hantera ett instrument och i vissa fall till och med samma typ av instrument samt kunna läsa noter. Ju mer avancerad musikutövning desto mer utbildning och övning erfordras. Orkestem är dessutom ofta en sammansvetsad grupp med samma ingående deltagare som för att nå framgång och bli efterfrågade har arbetat tillsammans under lång tid.

En orkesters arbete från inövning av musikstycken i ett konsertprogram skulle kunna jämföras med arbetsmomenten i ett byggprojekt från program, projektering, byggande till färdigställande. I flera avseenden skulle arbetet med musikprogrammet kunna utgöra ett exempel på benchmarking för byggprojekt. Jämförelsen kan visa på behov och metoder att överbrygga "luckor" mellan aktörer inom och mellan de olika faserna i ett byggprojekt. I ett byggprojekt är det oftast så att aktörerna varierar. Byggentreprenörema ställer upp med det folk som finns tillgängligt för tillfället. De underentreprenörer som anlitas varierar och ställer naturligtvis också med de medarbetare som inte är upptagna

upp i andra projekt. För att något överbrygga detta och samtidigt, i brist på erfarenhetsåterföringar och uppföljningar av utförda projekt, försöka "säkra" kvaliteten förekommer det inte sällan att beställaren/byggherren under hand kräver att vissa namngivna nyckelpersoner skall ingå i arbetslaget.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 167

För att åstadkomma ett byggnadsverk är momenten i från

processen start till färdig produkt mycket längre än att öva in ett konsertprogram. I byggprocessen pågår arbetet under lång tid och alla aktörer vistas inte ens i samma rum samtidigt. I verkligheten har inte aktörerna alltid

ens tillgång till samma bygghandlingar/noter förväntas ändå slutföra

men

byggprojektet/musikstycket till beställarens/publikens belåtenhet. Hur

skall det då bli möjligt att med dessa förutsättningar åstadkomma

en

färdig fungerande helhet Vid inövning musikstycket finns det

av en dirigent, som bl.a. med hjälp av partituret har hela orkestem i sin hand och som har tänkt ut tolkning tonsättarens verk. Det blir säkert

en av inte samma tolkning tonsättaren tänkt sig och det blir olika tolk-

som ningar beroende på dirigent. Men det blir helhet och dirigenten får

en genomföra sin tanke till slut. I ett byggprojekt kan dirigenten liknas vid

beställaren/byggherren.

En viktig förutsättning för ett bra resultat i byggprocessen är självfallet att aktörerna åtminstone för sig är kunniga på sitt område. En

var annan att man kan hitta ett sätt att kommunicera med varandra.

Till att börja med måste i varje fall så långt möjligt sä-

man vara - ker på att de i projektet ingående aktörerna har viss kompetens. Det som står till buds därvidlag är viss utbildning på något sätt kan

som veriñeras, t.ex. med visst innehåll, ett certifikat/intyg på

en examen att man genomgått viss teoretisk och/eller praktisk utbildning. För att försäkra sig om viss yrkeskompetens måste självfallet praktisk erfarenhet också ingå i certifikatet. Det kanske finns anledning att undersöka hur musikutbildningen är upplagd vad gäller teoretiska och praktiska inslag i utbildningen. För att kunna ta emot information inte förstöra

eller skada det som utförts i tidigare arbetsmoment bör jag också kun-

na tillräckligt mycket om dessa moment. För att utföra mitt arbetsmoment väl och överlämna detta till den skall ta vid dämäst bör jag

som även känna till tillräckligt mycket dennes moment. I mitt kunnande

om bör ingå en viss del i byggprojekt normalt närmast omgivande

av arbetsmoment. Överföring information mellan olika yrkeskategorier

av anges i undersökningar av kvalitetsfel som ett stort problem. I detta inbegrips då ofta svårigheter för beställaren/byggherren att formulera rätt krav på slutprodukten. Att den färdiga byggnaden skall fungera som system måste stå klart för alla ingående aktörer i projektet.

Omedelbart efter att konserten genomförts får orkestem och inte minst dirigenten möta resultatet sin prestation åhörarnas

av genom reaktion. Recensentema berömmer påpekar också skoningslöst

men felsteg och misslyckanden. Ett förfarande är del utövningen

som en av av verksamheten. Inom byggområdet borde ett flertal de

av moment och inslag återfinnas som finns i processen att förbereda, inöva och framföra ett musikstycke med ojämförligt störst tidsåtgång för de tidi-

gare faserna. Tidsmässigt bör även inom byggområdet, vilket också betonas i handböcker i kvalitetstänkande, mer tid läggas på de

m.m. tidigaste skedena i ett byggprojekt. Det kan vara svårt och t.o.m. omöjligt och förenat med onödiga kostnader att i sena faser av byggprojektet rätta till fel begåtts tidigt, t.ex. under projekteringsfasen.

som

Byggherren/beställarens roll och kompetens kan inte nog betonas.

Denne har dessutom ansvaret för byggnadsverket, vilket betonas i PBL. Har inte byggherren/beställaren själv den kompetens som erfordras måste han eller hon anlita en konsult för ändamålet. Att upphandla

sådan kräver också kunskap. Vilka faktorer är viktiga vid urvalet en och hur skall man få kännedom om konsultens skicklighet Det bästa sättet att få klarhet i konsultens eller någon annan aktörs kompetens är självfallet att resultatet tidigare utförda arbeten kan uppvisas. Inom

av byggområdet och förvaltning saknas praktiskt taget systematisk erfarenhetsåterföring. Många är de byggprojekt där samma fel som tidigare begås.

På många håll har man insett att beställarens kompetens att formulera/precisera krav och genomföra upphandlingar är avgörande för utvecklingen inom byggande och förvaltning. Byggherren har dessutom ansvaret för att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL, att provning och kontroll utförs i tillräcklig omfattning samt att väsentliga tekniska egenskapskrav som ställs upp i lagstiftningen uppfylls; egenskapskrav torde sammanfalla med byggherrens egna önskemål och in-

som tressen. Det framstår också allt klarare att samspelet mellan ktmd, beställare och utförare måste utvecklas för att en bättre helhetssyn och ett tydligare produktansvar skall uppnås. Byggsektorns aktörer har med stöd BFR utfört kompetensutredning för bygg- och fastighets-

av en sektorn, KOMPUT. I utredningen bekräftas efterfrågan på utbildning för beställare inom sektorn. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har i programmet "Kompetens inom samhällsbyggnad" lyft fram just beställarrollen. Projektet "Beställarrollen i byggande och förvaltning" syftar till att strukturera synpunkter på beställarrollen och analysera behov av kompetensutveckling. Tankegångama redovisas i skriften Kompetensutveckling inom samhällsbyggnad, Byggherren i fokus, IVA 1997.

Som ett led i att förbättra beställarens/byggherrens roll har Byggandets Kontrakts Kommitte BKK, Arkitekt- och Ingenj örsföretagen AI AB samt Arkitektförbundet utarbetat en handledning "Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänster" februari 1997. Handledningen vänder sig primärt till offentliga upphandlare.

Svenska kommunförbundet m.fl. arbetar med utveckling av beställarfunktionen. Kommunerna, landstingen, Svenska kyrkan och staten äger och förvaltar ett omfattande fastighetsbestånd. Kostnaderna för

lokalbeståndet är stora och behovet utveckling fastighetsverk-

av av samheten påtagligt. Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-

anses bundet, Fortverket och Försvarsmakten, Svenska Kyrkans församlingsoch pastoratsförbund, Statens Fastighetsverk och Byggforskningsrådet har tecknat ett treårigt samarbetsavtal med syfte att på olika sätt effektivisera fastighetshanteringen. Arbetet spänner över ett brett spektrum av förvaltningsprocessen och omfattar i korthet följande. Frågor omkring beställarrollen och upphandling, innehållande utveckling för-

av

frågningsunderlag och anbudsutvärdering vid upphandling av förvalt-

ningstjänster m.m. Arbetet sker i samarbete också med SABO och Sve-

riges Fastighetsägareförbund. Utveckling pågår branschgemen-

av en sam standard och struktur för förvaltningshandlingar i samarbete med BST och Svensk Byggtjänst. Andra samarbetsprojekt omfattar driñteknik, energi och inomhusmiljöfrågor, ekonomisk styrning, informa-

tionsteknik, kretsloppsfrågor samt analyser av krav på kompetensprofil

för förvaltare. Det sistnämnda projektet görs i samarbete med de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund samt BFAB m.fl.

Mot bakgrund av redovisade missförhållanden i projekteringen, byggandet och förvaltningen samt konsekvenser i form kvalitetsfel

av och kostnader för att rätta till dessa torde det stå klart att alla är

som inblandade i ett byggobjekt och dess förvaltning, inklusive finansieringsinstitut och försäkringsbolag, borde gemensamt klarlägga de

problem som finns och också bli ense om vilka problemen Därefter bör man diskutera hur problemen skall lösas och eller vilka. Bran-

av vem

schen har tidigare på ett förtjänstfullt sätt fonnerat sig kring kretslopps-

frågor. Ett viktigt inslag i hållbar utveckling är resurssnålhet och

en en

effektiv användning våra Inom byggandet

av gemensamma resurser.

och förvaltningen kommer detta bl.a. till uttryck i återanvändning och återvinning av byggmaterial, inredning och utrustning och inte minst, vilket framgått tidigare, de stora besparingar ligger i att "bygga rätt

som från början". Kretsloppstanken, dvs. återanvändning och återvinning, utgör en viktig del byggandet och förvaltningen och ställer andra

av krav på kompetens för att byggnaderna skall bli ändamålsenliga och kostnadseffektiva i drift- och underhållsskedet. Det på olika håll på-

började arbetet med livstidsbestärnning av byggprodukter och kompo-

nenter och därmed byggnader, samt bedömning av livstidskostnader är viktiga inslag i arbetet.

Försälcringsbolagen har en given roll i kvalitetssamarbete i byggan-

det och förvaltningen. Bolagen tecknar ansvarsförsälq-ingar

med pro-

jektörer, byggherrar, huvudentreprenörer, underentreprenörer samt fastighetsförsäkring avseende förvaltningsfasen. Försäkringspremierna

per objekt uppgår till ganska stora belopp enligt vissa uppgifter till

caen procent av entreprenadsumman. Därtill skall läggas den vid uppförande

och vissa om- och tillbyggnader av flerbostadshus obligatoriska byggfelsförsäkringen avseende en tioårsperiod med premiestorlek på 0,5

en

1,5 procent av produktionskostnaden. Premierna är eller borde åt- minstone vara uttryck för bedömd risk för fel och skador förorsakade av de skilda aktörerna som deltar i byggobjektet. Försäkringsbolag har

påbörjat ett arbete med kvalitetsklassning inom bygg- och fastighets-

sektorn. Klassningen omfattar alla delar av byggprojektet, såsom be-

dömning av hur kvalitetssäkring sker vid administration byggpro-

av jektet etc. En bra säkring av kvaliteten leder till en positiv klassning av byggnaden och en låg försäkringspremie. Kvalitetsklassen kommer att redovisas i försäkringsbeviset. Det är naturligtvis stor vikt att de

av aktörer som har anledning att ställa krav på kvalitetssäkring är något så när ense om vilka uttryck kvalitetssäkringen skall ta sig. Detta för att undvika att t.ex. byggherren och försäkringsbolag samt finansieringsinstitut ställer olika krav på hur proj skall säkra sin kvalitet.

Ett byggobjekt som uppförts med användning lämpliga kvalitets-

av

hjälpmedel borde betinga en jämförelsevis låg produktionskostnad, ett

högt marknadsvärde, lång livslängd, leda till låga drift- och underhållskostnader och därmed påverka lånevillkoren i positiv riktning. Finan-

sieringsinstituten bör av samma skäl försäkringsbolagen delta i ett

som

samarbete om kvalitetsfrågor inom byggandet. Enligt utredningens uppfattning bör samtliga aktörer i byggandet

och förvaltningen tillsammans arbeta vidare med rad frågor

en som bidrar till att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen och stegvis nå fram till ett "heltäckande" kvalitetssystem. Enligt utredningens

uppfattning bör ett byggbranschens kvalitetsråd bildas. Initiativ till ett samarbete om kvalitetsfrågor torde kunna förvänta sig att intres-

man sentema själva tar. Framför allt byggherrar och förvaltare samt kreditoch försäkringsföretag torde ha intresse att till stånd ett intensiñe-

av rat utvecklingsarbete på kvalitetsområdet.

Frågor för branschen att samarbeta omkring

En grundläggande uppgift för ett kvalitetsråd bör vara att det i branschen så långt möjligt skapas enhetlighet i företeelser, t.ex. informationsflöden administrativa. Många företag säger sig ha ISO-baserade eller ISO-liknande kvalitetssystem för olika företeelser. Detta kan dock betyda avvikelser beroende på utformning och uttollcning hos det

enskilda företaget. Som framgått i redovisningen i det föregående olika

av sätt att säkra kvaliteten i byggandet och förvaltningen finns det branschorganisationer som påpekat att samarbetet mellan olika branscher försvåras av att man använder sig av skilda kvalitetssystem. En gemen-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 171

sam uttollcning bör åstadkommas t.ex. hur infonnationsflöden bör

av hanteras i olika faser projektering och byggande.

av

Ett samarbete över aktörsgränsema torde förutsättning för

vara en att inledningsvis bli överens vari problem består. Kvalitetssystemen

om

kan därefter väljas med hänsyn till förändringsbehoven. De sätt och

system som de olika företagen väljer kan även fortsättningsvis ett

vara konkurrensmedel, sätten och metoderna måste ha

men det gemensamt att de skall lösa åtminstone grundproblem. Byggher-

samma ren/beställaren skall i förfrågningsunderlag kunna begära att det i

anbudet skall anges hur, och när t.ex. fukt kommer att mätas i

var byggskedet samt hur rutiner och kontroller vid mottagning material

av etc. avses fimgera. Utgångspunkt i problemdiskussionen kan de

vara missförhållanden och frågeställningar utredningen funnit vid

som genomgång av undersökningar inom byggområdet och redovisas

som sammanfattningsvis tidigare i detta kapitel.

Som belysts tidigare i detta avsnitt förutsätter skapande ett hel-

av täckande system att säkra kvaliteten insatser på många nivåer, nämligen den personliga kompetensen A, administrativ nivå

företagsgenomgripande system B och utförandenivå C.

A. Personlig kompetens

Enligt PBL skall den för räkning utför eller låter utföra bygg-

som egen nads-, rivnings- eller markarbeten dvs. byggherren till att arbetena

se utförs enligt bestämmelserna i lagen och enligt föreskrifter utfär-

m.m. dats med stöd av lagen. Byggherren skall vidare till att byggnadsver-

se ket under rimlig livslängd uppfyller väsentliga tekniska egenskap-

en skrav angivna i BVL. Även byggproduktema skall lämpliga för

vara avsedd användning för att få ingå i byggnadsverk.

Om inte byggherren besitter den kompetens förutsätts anlitar

som han eller hon konsulter till hjälp. Hur skall beställaren/byggherren för

det första veta vilken/vilka konsulter är lämpliga att anlita för vissa

som uppdrag Yrkesbenämningen är sällan till hjälp eftersom den oftast inte ger uttryck för moment i byggprocessen. Hur skall vidare byggherren/beställaren kunna förvissad att den anlitas har både

vara om som teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet

I olika sammanhang har från t.ex. konsulter framförts behov erfa-

av renhetsåterföring av praktiskt utfört arbete. Svårigheter har också

angetts beträffande möjligheter att få kännedom om forskningsresultat och att tillägna sig tekniska rön. Behov fortlöpande utbildning

nya av och information samt "betyg" på den yrkesskickligheten bör gälla

egna generellt för alla aktörer på byggområdet och i förvaltningen. Ett bevis i någon form, uttryck för visst teoretiskt och praktiskt kunnande, är

som till stor hjälp för den önskar anlita professionella yrkesutövare.

som

172 Kvalitetssystem

Som exempel på yrkeskategorier inom byggområdet där sådana förfaranden tillämpas kan nämnas elektriker och rörmokare. Som ytterligare exempel på s. k. tredjepartscertifiering av yrkesutövare kan nämnas rengörare av ventilationskanaler. Andra exempel är behörigförklaring av de ventilationskontrollanter som skall utföra den obligatoriska kontrollen av ventilationssystem, där staten föreskrivit kompetenskraven se avsnitt 5 samt också kvalitetsansvarig enligt PBL. En viktig och betydelsefull fråga i sammanhanget gäller hanteringen fortvarig-

av hetstillståndet, dvs. hur och vilka krav bör och kan ställas för att efter viss tid få förnyad behörighet. På vilket sätt och på vilka grunder skall någon fråntas sin behörighet Enligt utredningens uppfattning finns inte inom byggområdet för närvarande någon invändningsfri och bra modell för dessa förfaranden. Utredningen redovisar de problem i bl.a. dessa avseenden som framförts beträffande kvalitetsansvarig enligt PBL se Boverkets uppföljning av byggregleringen, inledningsvis i avsnitt 4 samt ventilationskontrollanter se avsnitt 5. I den redovisning som lämnats i det föregående om krav på arkitekter i olika länder i Europa finns inte heller någon lösning beträffande fortvarigheten att peka på.

Kompetens, engagemang och yrkesstolthet hos alla aktörer på byggområdet och i förvaltningsverksamheten utgör grunden för utveckling

och konkurrensfönnåga. Komplexiteten och svårighetsgraden i verk-

samheten kräver att branschen i likhet med andra områden inleder arbetet med att certifiera vissa nyckelpersoner inom några områden som har stor betydelse för en byggnads funktion och beständighet. Sådana områden är grundläggning och dränering samt ventilation. Ett kvalitetsråd bör överväga och redovisa vilka nyckelpersonernalkompetenserna är, vari kompetensen skall bestå samt hur legitimering skall gå till i en första omgång och hur förlängning av legitimation skall prövas.

Inom andra områden tillämpas intyg, legitimation, diplom, mästarbrev eller liknande som bevis på viss kompetens. Bevisen är uttryck för avlagd examen där viss teoretisk kunskap inhämtats och omfattar i varierande grad praktisk erfarenhet. Förebilder finns också att hämta i mästar-lärlingsystem. Ett sådant system fanns tidigare inom olika hantverksyrken och kan förtjäna att återupplivas i någon liknande form inom alla områden i byggandet och förvaltningen, dvs. såväl för tekniska konsulter med högskoleutbildning som för betongarbetare. Andra sätt att Visa den praktiska erfarenheten kan vara genom uppföljning av faktiska projekt där byggaktören ingått. Hur en sådan uppföljning bör gå till samt under hur lång tid mätningar och kontroller bör göras bör kunna övervägas.

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 173

B. Administrativ nivå -företagsnivå Ett kvalitetssystem av något slag bör kunna tas fram som tar sikte på hur en företagsledning kan lägga och besluta organisation,

upp om ansvar och rutiner för att leda och styra en verksamheten med avseende på kvalitet. Utgångspunkten måste att något problem skall lösa.

vara Erfarenhetsåterföring och utvärdering bör ske fortlöpande. En viktig fråga är hur och på vilket sätt ett specialföretag specialentreprenör skall ta till sig kunskap avseende omgivande arbetsmoment t.ex. snick-

are-målare-golvläggare.

C. Utförande nivå En personlig kompetens dokumenterad på beskrivs och förut-

sätt som sätts under punkten A. torde skapa goda förutsättningar för att minska eller eliminera "engagemangsbrister". Verksamma hjälpmedel torde olika checklistor baserade på kritiska moment och vanligt förekommande fel vara.

Sammanfattande synpunkter på den fortsatta hanteringen av

byggkvalitetsfrågor

Utredningen har konstaterat att det för närvarande inte finns några heltäckande system för att säkra kvaliteten i byggandet. Av den tidigare redovisningen framgår att arbetet med kvalitetsfrågor successivt har förbättrats och intensifierats under l990-talet. Det kan emellertid konstateras att kvalitetsarbetet inom byggsektorn inte har kommit så långt som inom många andra sektorer. Ett särskilt problem inom byggsektorn när det gäller kvalitetsarbete är att så många aktörer är inblandade och att dessa, för att den insatsen skall bli fullgod, i långa stycken är

egna beroende av kvaliteten på arbetet hos aktörerna i tidigare och även efterföljande led i ett byggprojekt. Det förekommer inte sällan att de inblandade i felfrågor hänvisar till varandra och att svårigheter föreligger för byggherrar och även andra beställare arbeten i ett projekt att reda

av ut ansvarsfrågoma eftersom kontrolldokumentation saknas.

I bygglagstiftningen har utvecklingen gått mot ett ökat ansvar för byggherrar och därmed även dem som anlitas i skilda byggprojekt att se till att samhällets krav på byggnader uppfylls i samband med utförande av byggnadsarbeten. Förr följdes i högre utsträckning i vart fall nybyggandet av byggnadsinspektionen i kommunerna.. Det säger sig självt att samhället inte hade möjlighet att kontinuerligt följa utvecklingen i pågående byggprojekt på sätt att kvalitetsfrågoma bevakades i erforderlig omfattning. Den överföring av ansvar på byggherrar med krav på kvalitetsansvariga i byggprojekten införts är enligt utred-

som

174 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

ningens uppfattning ett steg i rätt riktning. En återgång till ökad

myndighetskontroll i byggandet är inte någon lösning på frågan bättre

om kvalitet i samband med utförandet. Det är aktörerna är inblandade i

som det enskilda projektet som har att svara för att slutprodukten blir rätt

av kvalitet. En förutsättning för detta är att de inblandade aktörerna strävar i samma riktning, att tillräcklig kunskap finns och att aktörerna har

en kommunikation ñ-ämjar samarbetet mot enbra slutprodukt. Det är

som mot denna bakgrund som utredningen föreslagit att ett brett samarbetsforum tillskapas ñr utveckling och samordning de skilda aktörernas

av

arbete med kvalitetsñågor. Redan i dag finns olika sammanslutningar

och grupper arbetar med kvalitetsfrågor på byggområdet i vid

som mening. Här kan nämnas SFK-bygg, SIQ, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB samt BFAB m.fl. Vidare kan pekas på sådana forsk-

ningsorgan som SBUF och BFR. Inom de skilda branschorganisatio-

nerna pågår också utvecklingsarbeten av skilda på kvalitetsområdet. En intensifiering av arbetet på gemensamma utveckling- och samarbets-

frågor är enligt utredningens mening en grundläggande förutsättning

för att få till stånd snabbare utveckling mot heltäckande system på

en kvalitetsområdet.

De sammanställningar av utredningar och rapporter om kvalitetsfel i byggandet som redovisats ger belägg för att det finns mycket stora ekonomiska incitament för byggbranschen i sin helhet att förbättra kvalitetskontrollema i byggandets olika skeden. Det kan räcka med att peka på att utredningar gång efter annan kommer fram till genomsnittliga felkostnader i byggprojekt på mellan 5 och 10 procent produk-

av tionskostnaden. Som framgått står orsakerna till stor del felkostna-

av dema att finna redan i projekteringsfasen. Det säger sig självt att brister i bygghandlingama som måste rättas till under själva byggskedet kan

orsaka förseningar av den efterföljande byggprocessen, vilket för med

sig stora extrakosmader. Upptäcks inte konstruktionsfel i tid utan leder till att även utförandet blir fel blir fördyringama ännu större.

Det torde råda en ganska stor enighet om att byggherrar i förening med finansiärer och försäkringsbolag har nyckelroll i frågan att

en om ställa krav på kvalitet i byggandet. Inom utredningen har diskuterats

frågor om kvalitetsklassiñcering av byggherrar/beställare och av sådana konsultföretag som biträder byggherrar vid upphandling av bygg-

projekt. Ett sådant klassificeringssystem skulle kunna ha som förebild det som förekommer inom den finansiella sektorn s.k. rating.

genom

Om sådan klassificering utvecklas skulle möjlighet föreligga att i ökad utsträckning differentiera ñnansieringsvillkor och försäkringspremier

på sätt att kvalitetsarbete främjas. I diskussionerna har skilda parametrar för ett klassiñceringssystem förts fram, såsom tydliga och

program förutsättningar för projekt,- kompetensen hos medarbetarna i byggher-

SOU 1997: 177 Kvalitetssystem 175

reorganisationen, hantering av hälsa, miljö och säkerhet, medvetenhet om byggnaders "livscykel". val av konsulter och entreprenörer utifrån kompetens och behov för skilda projekt, väl avvägda tidsramar för

projektering och produktion, m.m. En utveckling av klassificeringen

skulle också kunna leda till att det vid bedömningen byggher-

av re/beställare även vägdes in om denne i sin tur anlitar konsulter, entreprenörer, leverantörer fl. är klassificerade kvalitetsmed-

m. som som vetna. Det kan här anmärkas differentiering av premier för bygg-

att en felsförsäkringar förekommer redan nu med utgångspunkt i kvalitets-

frågor. Om klassificeringssystem av här skisserat slag är framkomlig

en väg och vilka parametrar som då skall ingå i bedömningarna kräver mera djupgående överväganden. Frågor om konkurrensförhållanden, handelshinder måste studeras närmare. Frågor detta slag skulle

m.m. av kunna övervägas närmare inom ett kvalitetsråd av det slag utredningen

skisserat tidigare.

Det förtjänar att här påpeka att britterna har fört ñam bildande ett

av byggherreforum som ett viktigt led i kvalitetsarbetet på byggområdet. I Storbritannien diskuteras också samarbete mellan staten och byggindustrin om att bilda ett nationellt kvalitetscentmm för byggområdet.

I den mån kvalitetssystem av heltäckande slag utvecklas av branschen fmns anledning för samhället användning härav. Det före-

gynna faller rimligt att anta att byggherrar ställer krav på väl utvecklade

som kvalitetssystem hos anlitade företag också har sådant underlag för prövningen av lov hos kommunen att granskningen där underlättas. Det bör t.ex. kunna övervägas att i fortsättningen differentiera byggnadsnämndsavgifter så att dessa återspeglar nämndens faktiska arbete

mera med olika ärenden. Bristfälliga ansökningar bör föranleda högre avgifter. I detta sammanhang kan nämnas att i Norge gäller sedan l juli 1977 en ordning som innebär att kommunen vid bygglovgivningen skall pröva och godkänna kompetensen hos ett antal företag som skall ingå i projektet, t.ex. hos ansvariga projektörer, samordnare, kontrollföretag och ansvarigt utförande företag lokalt godkännande. Godkännande

av kompetensen hos de särskilt utpekade "ansvariga" företagen kan också göras i förväg, vid ett centralt godkännande. Godkärmandet/behörigheten kan lämnas i tre olika klasser beroende på svårighets-

graden hos byggprojektet. Ett centralt godkännande av de i projektet

ingående företagen för vilka godkännande krävs förenklar den kommu-

nala hanteringen vid bygglovgivningen.

Enligt utredningens mening finns anledning att utgå från att samordningsinitiativ för utveckling av kvalitetsarbetet kommer att tas av intressenterna inom byggandet. Frågan bör emellertid noga följas från regeringens sida så att erforderliga kontakter och initiativ kan tas från

176 Kvalitetssystem SOU 1997: 177

berörda statsråd om utvecklingen samarbetet i kvalitetsfrågoma inte

av kommer till stånd.

Initiativ kan självfallet omedelbart tas till vidgat samarbete kva-

om

litetsfrågor inom byggandet. Mot bakgrund vad kommit fram

av som om kostnaderna för kvalitetsfel i byggandet är varje förbättring kva-

av litetsarbetet inom de skilda leden i byggandet och samordningen mellan dem mycket lönsam.

Vad man kan förvänta sig ett arbete inom ett sådant kvalitetsråd

av

som skisserats i det tidigare är bl.a. kartläggningar nödvändiga kon-

av troller för att garantera kvaliteten i de olika faserna från projektering

till färdig byggnad-, hur dokumentationen sådan kontroll bör

av vara och hur kontrollen hos de skilda yrkeskategorierna skall samordnas när arbeten går in i varandra eller följer på varandra. Frågor detta slag

av har omedelbar betydelse för ansvarsfrågor för uppkommande fel. Ett tydliggörande av kraven på skilda aktörer och led i byggprocessen bör kunna medverka till ökad ansvarsmedvetenhet hos alla inblandade.

För det fall att frivilliga initiativ inte tas för att få till stånd

en samordnad utveckling kvalitetsarbetet inom byggsektorn får andra lös-

av ningar sökas. En sådan skulle kunna att via lagstiftning framtvinga

vara bättre dokumentation utförande och kontroll. Föreskrifter att den

av om som deltagit i ett byggprojekt i vilket fel uppkommit för att undgå ekonomiskt ansvar själv måste visa att han inte någon oaktsamhet

genom varit medverkande till felets uppkomst skulle medföra att de inblandade av självbevarelsedrift tvingades följa och dokumentera alla led i arbete-

na. Utredningen vill inte förorda lagstiftning i den här riktningen. En

nu sådan skulle kräva omfattande undersökningar lämplig avgränsning,

av av följdverkningar m.m. Den hittills tillämpade ordningen med standardavtal om bl.a. tas fram torde ha

ansvar som av partsorganisationema

överlägsna fördelar. Det kan för övrigt nämnas att det förekommer diskussioner om bevisbördefrågor bland dem deltar i arbetet med

som avtalskonstruktionema inom byggområdet.

5¶Funktionskontroll av

ventilationssystem

5.1 och

Bakgrund gällande ordning

5.1.1¶Bakgrund

5.1.1.1 Inomhusmiljö och hälsa

Frågor omkring vilka faktorer och förhållanden som påverkar vår hälsa har varit föremål för relativt omfattande utredning och forskning inom skilda sektorer. Jämförande studier mellan länder visar att Sverige

generellt sett har god miljö och ett gott hälsotillstånd. Under årens lopp

en har omfattande arbete lagts ner på att successivt begränsa miljöfaktorer som inverkar negativt på vår hälsa. Samtidigt förändras innehållet i och

omfattningen av de miljöfaktorer som påverkar oss. Som exempel på

detta kan nämnas effekterna på milj ön av bilismen, utsläpp från industrier, utsläpp från uppvärmning av våra byggnader. Det är inte sällan förorenad utomhusluft som förs in i våra byggnader. Innehållet i den luft vi andas inomhus måste stor betydelse eftersom vi

anses vara av vistas inomhus under ca 90 procent av vår livstid. I byggnaderna förorenas inomhusluften av emissioner från byggmaterial och andra ämnen samt av dem som vistas i byggnaderna. Det säger sig självt att ett fungerande ventilationssystem, som är anpassat till den verksamhet som bedrivs i byggnaderna, erfordras för att få till stånd en god inomhusmiljö.

Det är endast delvis känt hur inomhusmiljön medverkar till sjukdomstillstånd. Sannolikt är det alltid fråga om multifaktoriella processer, vilket gör det ytterst svårt att dra slutsatser om enskilda faktorers betydelse. Allergiutredningen SOU 1989:76 visade att var tredje in-

178 Funktionskontroll av ventilationssystem

vånare i Sverige hade eller hade haft allergi eller överkänslighet.

annan Folkhälsoinstitutets ktmskapssammanställning inför det särskilt utlysta Allergiåret 1995 visade att allergier hos barn vid tiden för skolstart och hos värnpliktiga fördubblades under l970-talet. Under 1980-talet har ytterligare en fördubbling skett. Allergier är i dag enligt Folkhälsoinstitutet den största folksjukdomen bland barn. Ca 40 procent skol-

av barnen har eller har haft astma, eksem eller hösnuva när de börjar skolan. Miljöhälsoutredningen har belyst inomhusluften hälsorisk

som Miljö för en hållbar hälsoutveckling; Förslag till nationellt handlingsprogram, SOU 1996:124. Bland faktorer har betydelse för männi-

som skors hälsa nämns radon, tobaksrök, forrnaldehyd, husdammskvalster, s.k. "fuktiga byggnader oftast är dåligt ventilerade byggnader

som m.m. Vidare anges att till överkänslighetsreaktionerna räknas även de ospecifrka retningssymtom benämns "sjuka hus- syndromet" SBS,

som Sick Building Syndrome. Med SBS avses att människor får olika former av symtom eller besvär när de vistas i byggnad, t.ex. irritation i

en ögon, näsa och hals, en känsla av torrhet i hud och slemhinnor, hudrodnad, hudutslag och trötthetskänsla. Dessa symtom har ökat i omfattning. Symtomen är enligt betänkandet inte ovanliga bland befolkningen, men är särskilt framträdande hos dem vistas i de s.k. "sjuka" husen. Symtomen kan försvinna lärrmar byggnaden återkommer

när man men när man kommer tillbaka till den. Den andel astma och/eller nedre

av luftvägskatarr hos små barn som enligt betänkandet kan förklaras med föräldrars rökning inomhus uppgår till 20 33 procent, med pälsdjur i

hemmet till 6 26 procent och med bristande ventilation i bostaden till

- 12 17 procent.

- Utomhusluften kan när den tas in i byggnad tilluftssyste-

en genom

met renas i viss utsträckning men också förorenas fibrer från

av m.m. filter samt invändig isolering och lagrad smuts i ventilationskanalema m.m. Förekomst fukt i byggmaterial och konstruktioner byggfukt

av -

ger ökad emission av flyktiga organiska ämnen till inomhusluften,

som kan påverka hälsan negativt.

5.1.1 Obligatorisk kontroll ventilationssystem

av

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen tagit frågor brister i in-

upp om omhusmiljön och begärde hösten 1988 att en bred översyn skulle göras med syfte att komma till rätta med sådana brister och med problemen i de s.k. sjuka husen 1988/89:BoU2. Den förordade översynen skulle bl. a. omfatta åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders ventilationssystem får en fullgod funktion under byggnadens hela brukstid. E n särskild arbetsgrupp, arbetsgruppen för frågor rör s.k.

som

Funktionskontroll ventilationssystem 179

av

sjuka hus sjuka hus-gruppen, fick i uppdrag att belysa frågorna och bl.a. föreslå åtgärder syftar till att förebygga och undanröja sådana

som förhållanden som kan vålla ohälsa. Gruppen föreslog Ds 1990: 14 Byggnaders inomhusmiljö m.m. bl.a. att en obligatorisk ftmktionskontroll av ventilationssystem skulle införas. Regeringen begärde hos riksdagen och fick mandat att utfärda bestämmelser om en obligatorisk funktionskontroll ventilationssystem 1990/91:145, l990/91BoUl9,

av rskr. 1990/91:353. Med stöd av bemyndigandet utfärdades förordningen 1991:1273 om funktionskontroll av ventilationssystem.

5.1.2¶Ventilationssituationen före den

obligatoriska

kontrollen

Situationen beträffande ventilationssystemen i våra byggnader vid tidpunkten före införandet av ventilationskontrollen kan utläsas av de s.k. ELIB- och STIL- undersökningarna se avsnitt bostäders och lo-

2 om kalers tekniska utformning och skador. Undersökningarna omfattar år 1988 befintliga byggnader.

Beträffande bostäder kan följande utläsas. Merparten av de äldre flerbostads- och småhusen har självdragsventilation S ventilation.

- Småhus byggda åren 1976 1988 är mekaniskt ventilerade,

- varav ca 100 000 med från och tilluftssystem FT ventilation. Praktiskt taget

- alla tidigare byggda småhus är försedda med självdragsventilation. För flerbostadshus med fler än två våningar och som är uppförda år 1975 och därefter krävs enligt byggbestämmelsema mekanisk ventilation.

Beträffande ventilationssituationen i bostadshusen anges följande. I fyra av fem småhus och i ungefär hälften av flerbostadshusen infrias inte ventilationskraven. Ventilationen är lägst i självdragshusen. Luftfuktigheten är, i varje fall vintertid, hög i vart femte småhus en relativ luftfuktighet högre än 45 %. En tredjedel av alla lägenheter i flerbostadshus har ganska låg luftfuktighet en relativ luftfuktighet lägre än 30 %. I flerbostadshusen har drygt 11 procent av lägenheterna skador i Våtutryrnmena och motsvarande uppgift för småhusen är nästan 16 procent. Var femte lägenhet har kondens på fönster häri inräknas inte kortvarig kondens på fönster i badrum och kök. Uppgifterna ger belägg för uppgifterna om dålig ventilationen.

Av den s.k. STIL- studien framgår följande beträffande lokaler. Ca 85 procent av volymen skolor, daghem och vårdlokaler är försedda med FT ventilation. Kontorslokalerna har lägre andel FT-ventilation,

ca 65 procent, och är i större omfattning försedda med självdragsventilation än de förstnämnda byggnaderna. Skillnaderna kan förklaras till viss del åldersfördelningen. Många kontor finns i äldre hus med S-

av

180 Funktionskontroll ventilationssystem SOU 1997: 177

av

ventilation eller fläktstyrd frånluftsventilation ventilation. År 1992

var ventilationsaggregaten i genomsnitt 15 år gamla i hela lokalbeståndet. De äldsta aggregaten finns i skolor och vårdlokaler. Vid besikt-

ningen av lokalbeståndet fick fastighetsförvaltama besvara vissa frågor

beträffande ventilationssystemen. Detta bl.a. vid handen i 30

gav att ca procent av skolorna behövde ventilationsåtgärder vidtas.

Besiktningsmännen gjorde sammanfattande bedömning

en av ventilationssystemens status vad gäller underhåll och skötsel. Betygssättning skedde efter en S-gradig skala, 1 sämst och 5 bäst. Varje betygssteg var noggrant definierat vad gäller t.ex. fastighetsskötarens kompetens, förekomst och användning driftinstrtllctioner, styr- och regler-

av funktioner, balans i flöden, rengöring och filterbyten. Skolorna fick de sämsta betygen. För 42 procent av skolorna gavs betygen l eller vilket ger vid handen att systemen är misskötta och smutsiga med obalans i luñilödena. Bland daghemmen fick 13 procent betygen 1 eller 2

medan en hög andel daghemmen har fått de högsta betygen. Generellt

av är 20 procent av samtliga lokaler misskötta enligt denna betygssättning. Vid besiktningama intervjuades också skyddsombuden inomhusk-

om limatet, vilket skulle klassas på fyrgradig skala från "Mycket bra" till

en "Dåligt". Skyddsombuden tillfrågades också frekvensen klagomål

om på dålig luft, obehaglig lukt, drag brukarna

etc. samt om angav symptom som huvudvärk, trötthet Skydds ombudens samlade bedöm-

m.m. ning utföll sämst för skolorna, där drygt 50 procent bedömdes ha "Mindre bra" eller "Dåligt" inomhusklimat. Motsvarande uppgift för vårdlokalema är 25 procent. De många deluppgifterna gör det svårt

att få en helt rättvisande redovisning. En sammanfattande bedömning

grov ger dock vid handen att skolorna har betydligt fler problem än lokaler i genomsnitt och daghemmen färre. Brukare vârdlokaler framför ock-

av så många klagomål på inomhusklimatet, medan kontoren uppvisar samma bild som genomsnittet för alla lokaler i landet.

5.1.3¶Gällande bestämmelser

m.m.

5.1.3.1 Gällande bestämmelser för den obligatoriska

ventilationskontrollen

Enligt 2 § första stycket BVL skall byggnadsverk uppförs eller

som ändras, under förutsättning normalt underhåll, under ekonomiskt

av en rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskaper i fråga

om bl.a. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt lämplighet för

SOU 1997: 177 Funktionskontroll av ventilationssystem 181

avsett ändamål. Enligt paragrafens tredje stycke skall byggnadsverk underhållas så att deras egenskaper enligt första stycket i huvudsak bevaras. För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader skall enligt 15 § BVL funktionskontroll i de fall detta är särskilt föreskrivet utföras av en sakkunnig funktionskontrollant. Till funk- tionskontrollant får utses endast den som har fått godkännande riksbehörighet av ett organ som ackrediterats för detta ändamål enligt lagen 1992:1119 teknisk kontroll eller den fått godkännande om som för viss kontroll den eller de kommunala nämnder som fullgör av

kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsende 16 §.

Om den kommunala nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet finner att funktionskontrollanten har åsidosatt sina skyldigheter får nämnden besluta att en annan ftmktionskontrollant skall utses. Nämnden skall, i de fall kontrollanten har riksbehörighet, anmäla sitt beslut till det som meddelat beslut om organ riksbehörighet. Nänmdens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Föreskrifter om ventilationskontroll finns i förordningen 199l:l273; ändrad senast 1994:1216 om funktionskontroll av ventilationssystem samt i Boverkets föreskrifter BFS 1992:15; ändrade 1994:1216 och 1996:56 och allmänna råd l992:3 och 1995:4. Enligt tillämpliga bestämmelser gäller i huvudsak följande. För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader skall byggnadens ägare till att fimktionskontroll av ventilationssysse tem sker enligt bestämmelserna i förordningen.

Vilka byggnader omfattas den obligatoriska fimktionskontrollen

av

Enligt förordningen omfattas i princip ventilationssystemen i alla

byggnader av den obligatoriska funktionskontrollen. Boverket har bemyndigats undanta vissa typer av ventilationssystem i vissa slag av byggnader från bestämmelserna kontroll 2 § . Boverket har med om

stöd av bemyndigandet undantagit följande byggnader se BFS

1992:15. En- och tvåbostadshus med älvdragsventilation, - En- och tvåbostadshus med enbart mekanisk frånluftsventilation, -

Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig

narmg, Industribyggnader dock ingår industrins kontors- och personalut- -

rytmnen i kontrollen

Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.

l 82 Funktionskontroll ventilationssystem

av SOU 1997: l 77

Med en- och tvåbostadshus bostadshus innehåller eller

avses som en

två bostadslägenheter och är friliggande eller sammanbyggda till

som rad- eller kedjehus på samma eller skilda fastigheter.

Funktionskontroll skall enligt förordningen ske första gång innan

en ett ventilationssystem tas i bruk första besiktning och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen återkommande besiktning. Vid den första besiktningen skall kontrolleras

att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överens-

stämmer med gällande föreskrifter,

att systemet inte innehåller föroreningar kan spridas i byggna-

som

den,

att instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för

dem skall sköta systemet samt

som att systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

Vid återkommande besiktning skall kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter gällde när systemet togs i bruk kraven

som samt att enligt de ovan angivna punkter 2 4 är uppfyllda.

-

En funktionskontroll skall enligt 3 § förordningen utföras sak-

av kunnig med viss behörighet enligt beslut och utfärdat bevis från

av organ som ackrediterats för ändamålet enligt lagen 1992:1119 tek-

om nisk kontroll riksbehörighet. Beslut får också fattas kontrollant för

om viss kontroll den eller de kommunala nämnder fullgör kommu-

av som nens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Den sistnämnda behörigheten brukar benämnas, lokal behörighet 16 § BVL.

se

Enligt förordningen skall protokoll föras vid varje besiktning. I

protokollet skall resultatet kontrollen antecknas. Ett exemplar

av av protokollet skall lämnas till byggnadens ägare och ett exemplar sändas till sådan nämnd fullgör kommunens uppgifter inom plan- och

som byggområdet. I förordningen vidare att intyg skall utfärdas

anges om genomförd besiktning med angivande datum för besiktningen.

av Byggnadens ägare skall anslå intyget på väl synlig plats i byggnaden se 6 § .

Om besiktningen föranlett anmärkningar i något avseende beträffande de ovan angivna punkterna skall byggnadens ägare snarast möjligt avhjälpa påtalade brister 7 § .

Sådan nämnd har att fullgöra kommunens uppgifter inom plan-

som

och byggnadsväsendet skall övervaka att ägare till byggnader fullgör sina skyldigheter enligt förordningen och enligt de föreskrifter

som meddelats med stöd förordningen 8 § .

av

SOU 1997: 177 Funktionskontroll ventilationssystem 183 av

Boverket har utfärdat föreskrifter BFS 1992:15 funktionskonom trollen av ventilationssystem. I föreskrifterna vilka byggnader anges som är undantagna från funktionskontroll, senaste tidpunkt för den första besiktningen av befintliga byggnader samt besiktningsintervall.

Innehållet i föreskrifterna framgår i följande sammanställning.

Byggnadskategorier 1-5 Senaste tidpunkt Besikt-

för 1:a besikt- ningsning i befintlig intervall byggnad Daghem, skolor, vårdlokaler, o. dyl. 31 december 2 år 1993 2.Flerb0stadshus, kontors- 31 december 3 år byggnader 0.dyl. 1994 FT-ventilation Flerbostadshus, kontors- 31 december 6 år byggnader o. dyl. 1995 F ventilation - 4.Flerbostadshus, kontorsbyggna- 31 december 9 år der o. dyl 1995 S ventilation - En- och tvåbostadshus 31 december 9 år FT ventilation 1995 -

kommentarer och förklaringar till sammanställningen anges följande.

A. Till gruppen daghem, skolor etc hör även förskolor, gymnasier, fritidshem och servicehus för äldre. Högskolor och universitet har hänförts till kategorin kontorsbyggnader. B. I gruppen flerbostadshus och kontorsbyggnader ingår även samlingslokaler, butikslokaler, teatrar, biografer, idrottshallar, terminaler, utställningshallar, hotell, restauranger, bensinstationer museer, och garage.

Om det finns särskilda skäl, får den kommunala nämnd som fullgör kommunens uppgift enligt Boverkets föreskrifter inom plan- och byggnadsväsendet oftast byggnadsnämnden besluta om senareläggning av besikmingstidpunktema BFSl994:40, 4§. Som ett skäl för en sådan senareläggning anges en nära förestående ombyggnad av aktuell byggnad. Kommunen har också getts möjlighet att anpassa de föreskrivna kontrolltidpunkterna till och samordna kontrollen med annan myndig-

l 84 Funktionskontroll ventilationssystem

av SOU 1997: 177

hetskontroll. Detta kan bl. gälla lokaler och byggnader där det gäller

a. särskilda och högre krav på luftkvalitet t.ex. produktionslokaler, livsmedelslokaler, laboratorier och operationsrum.

5.1.3.2 Krav på ventilation vid nybyggnad,

m.m.

Flerbostadshus

Totalt i landet finns det 130 000 flerbostadshus omfattande 1,8 mil-

ca joner bostadslägenheter och yta på 400 miljoner kvadratmeter. I

en ca 60 procent av flerbostadshusen finns S-ventilation, i 30 procent Fventilation och i resterande 10 procent FT-ventilation. Fram till början av 1950-talet försågs merparten flerbostadshusen med S-ventilation.

av Vid den tiden introducerades s.k. kontrollventilation, F-

som är ett system med förhållandevis höga tryckfall i frånluftventilema. Det höga tryckfallet innebär att systemet är stabilt, dvs. approximativt kon-

ger stant luftflöde, och påverkas i ringa utsträckning exempelvis vind

av vindtryck mot fasaden. I byggbestämmelsema SBN 67 ställdes från år 1968 krav på mekanisk ventilation i nyuppförda flerbostadshus med

än två våningar. År 1977 infördes krav på FT- ventilation i mer nybyggda flerbostadshus i Supplement till SBN 75. Krav ställdes därvid att byggnader med fler bostadslägenheter 15 skulle förses med

än ca värmeåtervinning. Genom värmeväxling mellan utgående frånluft och inkommande tilluft kunde värrnebehovet för uppvärmning den in-

av kommande kalla uteluften reduceras med mellan 50 och 75 procent.

Lokaler

I landet finns totalt 270 miljoner kvadratmeter lokalyta exklusive

ca industrier. Sedan slutet 1960-talet har lokaler utförts med FT- venti-

av lation. Även äldre lokaler har ofta med sådan ventilation

kompletterats

vilket lett till att FT- ventilation är den helt dominerande ventilationstypen i lokaler. Flera olika typer FT-ventilation har utvecklats och in-

av stallerats under årens lopp, t.ex. tvåkanalsystem, högtryckssystem med eller utan s.k. fönsterapparater, fan coil system, variabelt flöde

- - - system. Samtliga system kan vara försedda med kylning luften. Det

av helt dominerande systemet är FT- system lågtryckstyp, där

numera av eventuellt behov kylning ombesörjs från ventilationen

av av en separerad kylvattenanordning, kylvattenanslutna kylbafflar. Utvecklingen har

SOU 1997: 177 Funktionskontroll av ventilationssystem 185

gått mot enklare ventilationssystem och mer mot en fokusering på luñföringen inom rum och lokaler.

I nuvarande byggregler, BBR 94, anges, till skillnad från tidigare, inte hur ventilationen skall utföras. Byggherren har frihet att själv välja typ av ventilationssystem. I BBR anges i stället vad som skall uppnås, dvs. en viss ventilationsgrad.

l Arbetsmiljöbestämmelser

Huvudsyftet med arbetsmiljölagen 1977:1160 är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö l kap. l §. Enligt 2 kap. 3 § skall arbetslokal vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. Enligt 4 § samma kapitel skall luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden vara tillfredsställande. Beträffande konstruktion och utfornming av byggnad hänvisas i 2 kap. 9 § till vad som är särskilt föreskrivet i PBL och med stöd av den lagen meddelade föreskrifter. Vissa generella och

allmänt hållna regler för arbetsmiljö finns i Boverkets byggregler mer BBR. Med stöd av arbetsmiljölagen har en arbetsmiljöförordning 1977:1166 utfärdats vari Arbetarskyddsstyrelsen ASS bemyndigas utfärda föreskrifter om arbetsmiljöfrågor. ASS har utfärdat bl. a. föreskrifter AFS 1993:5 om ventilation och luftkvalitet i arbetslokaler inklusive personalutrymmen samt allmänna råd om tillämpningen. Enligt föreskrifterna skall arbetslokal vara så ordnad och ha sådana installationer för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalen, att luñkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen skall ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas. För arbetslokaler där luftföroreningarna huvudsakligen uppkom-

genom personbelastning anges i föreskriftema att koldioxidhalten mer kan användas indikator på att luñkvaliteten är tillfredsställande. I

som dessa lokaler skall enligt föreskriftema eftersträvas att hålla koldioxidhalten under 1000 ppm 3 §. Vidare anges att ventilationsinstallationer skall kontrolleras och underhållas regelbundet. Kontroll och underhåll skall dokumenteras och dokumenteringen skall hållas tillgänglig vid anläggningen.

ASS har också utfärdat regler om funktionskontroll av ventilationssystem i tillverkningslokaler. Sådana lokaler, industribyggnader, har Boverket undantagit från OVK. Kontorslokaler ingår emellertid i OVK. Ibland uppkommer frågor om vilka bestämmelser som skall tillämpas beträffande ventilationskontroll i kontorsrum i industribyggnader. Andra byggnader där såväl Boverkets som ASS föreskrifter gäller är äldrebostäder och bostäder institutionskaraktär för handikappade. I

av

186 Funktionskontroll ventilationssystem SOU 1997: 177

av

dessa byggnader finns ofta anställd personal för tillsyn de bo-

m.m. av ende. Yrkesinspektionen, är uppdelad på ll distrikt, är regional

som tillsynsmyndighet på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet. Yrkesinspektionen bedriver inspektionsverksamhet på arbetsplatserna och får enligt

7 kap. 7 § arbetsmiljölagen meddela de förelägganden och förbud

som behövs för att lagen eller föreskrifter meddelats med stöd lagen

som av skall efterlevas.

l Hälsoskyddslagen

Enligt hälsoskyddslagen 1982:1080 skall ägaren eller nyttjanderättshavaren till berörd egendom vidta de åtgärder skäligen kan krävas

som för att hindra uppkomsten Sanitär olägenhet och för undanröja

av att

sådan olägenhet 6 §. I 3 5 hälsoskyddsförordningen 1983:616

finns bestämmelser bostäder. Bl.a. vissa krav avseende

om anges t.ex. temperatur och ventilation. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunerna har tillsynen över hälsoskyddet och får meddela de förelägganden och förbud behövs för att trygga efterlevnaden bestämmel-

som av serna. I Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1989:51 ventilation

om i bostäder m.fl. lokaler bl.a. följande: "Sanitär olägenhet

anges anses föreligga i lokaler där människor inte enbart tillfälligt uppehåller

sig om koldioxidhalten i till följd personbelastning vid normal använd-

rum av ning överstiger 1000 ppm. Koldioxiden som indikator används vanligen inte i bostäder utan i skolor, bamomsorgslokaler, samlingslokaler etc."

5.1.3.5 Behörighet för ventilationskontroll

Boverket har, med stöd 16 § BVL, utfärdat föreskrifter BFS

av 1994:40 om krav för riksbehörighet fimktionskontrollant. Av fö-

som reskrifterna framgår i korthet följande. Riksbehörighet funktions-

som kontrollant får lämnas avseende fyra kompetensnivåer, nämligen N och K. För att erhålla de fyra skilda riksbehörighetema ställs enligt Boverkets föreskrifter krav på allmän teknisk kunskap samt krav på erfarenhet från praktiskt arbete enligt följande.

SOU 1997: 177 Funktionskontroll ventilationssystem 187

av

Behörighet for Teknisk kunskap Praktisk erfarenhet funktionskontroll efter erhållen utbild-

av ventilationssystem ning E Examen från lägst Arbete under minst två Lägenhetsaggregat i gymnasieskolans 2- år med ventilationsflerbostadshus eller 3-åriga yrkes- system inom

resp.

tekniska linje eller lik- behörighetsområde värdig utbi1dning,k0m- omfattande mätning

pletterad med ventila- och kontroll syste-

av tionsteknisk utbildning funktion

mens etc. Utbildningen inom 9 § lämpligt område, t.ex. bygg- el. installationslinje 7 §

S se E ovan se E ovan S-ventilation i flerbostadshus och kontorsbyggnader N Examen från, teknisk Arbete under minst tre Ventilationssystem högskola, ingenjörsut- år inom minst två

av enligt E och bildning tidigare 3- följande områden: F-ventilation i fler- 4-årigt tekniskt Produktionsledning

gynmabostadshus och kon- sium, gymnasiesko- Projektering torsbyggnader samt lans 4- el. 5-åriga Besiktning FT-ventilation i en- och tekniska linje, yrkes- Entreprenadkontroll tvåbostadshus teknisk högskole- ventilationssystem

av

utbildning,YII-I el. dyl. enligt behörighetsnivå

Lämpligt fackområde N 10 § :bygg- installationsteknisk linje 8 §

K se N ovan Arbete under minst fem Alla typer av venti- år inom minst tre

av

lationssystem följ ande områden:

Produktionsledning

Projektering

Injustering och flödes-

mätning

Besiktning

Entreprenadkontroll

av ventilationssystem

tyPFT11§

l 88 Funktionskontroll av ventilationssystem SOU 1997: l 77

Om den som ansöker om behörighet saknar yrkesmässig erfarenhet

av injustering och/eller besiktning och kontroll, krävs kompletterande utbildning för dessa verksamheter 12 § Boverkets föreskrifter. När så erfordras får sökandens kompetens bestämmas särskild kun-

genom skapsprövning. Enligt Boverkets föreskrifter 14 § ställs också krav på kunskaper om bygglagstiftningen och viss annan angränsande lagstiftning samt på att sökanden skall vara lämplig för uppgiften, vilket skall styrkas. Riksbehönghet för funktionskontroll får medges för period

en av högst fem år. Behörigheten utfärdas särskilda certifieringsorgan,

av som är ackrediterade av SWEDAC se lagen, 1992:1119, teknisk

om kontroll. För närvarande finns det tre stycken sådana ackrediterade certifieringsorgan. Antalet ventilationskontrollanter med riksbehörighet uppgår nu till ca 2 300. Kommunerna har enligt gällande bestämmelser möjlighet att besluta med kompetens kommunen be-

att person som stämmer får utföra kontroll ett visst objekt inom kommunen,vilket

av benämns lokal behörighet. I många kommuner har beslut fattats

om utfárdande av lokal behörighet med innebörd att denna gäller för viss tid och kontrollanten får utföra besiktningar alla eller vissa ventila-

av tionssystem inom kommunen. En del kommuner tillämpar Boverkets behörighetsklassning E, N, K av kontrollanterna medan andra har egna klassningssystem. I dagsläget finns ca 1 500 ventilationskontrollanter som av kommuner erhållit s.k. lokal behörighet.

5.2¶Erfarenheter från den

obligatoriska

ventilationskontrollen

5.2.1 för

Redovisning av arbetsläget

ventilationskontrollen

Det har visat sig svårt att få någon samlad och heltäckande bild hur

av läget är beträffande arbetet att fimktionskontrollera ventilationssystemen bl. a. beroende på låg svarsfrekvens i de förfrågningar och enkäter som sökt belysa situationen. Vissa delanalyser har dock utförts beträffande OVK och kan redovisas här.

Våren 1994 skickade Boverket en förfrågan till landets alla kommu-

ner för att klarlägga i vilken omfattning ventilationskontroll utförts

per den 31 december 1993 i skolor, daghem, sjukhus kategori

m.m.

l i Boverkets föreskrifter; se avsnitt 5.1.3.1. Ca 90 procent

av

SOU l 997: l 77 Funktionskontroll ventilationssystem 189

av

kommunerna svarade. Av svaren kan utläsas att i 104 kommuner 40% hade besiktningar utförts i enlighet med bestämmelserna för ventilationskontrollen. Av de ventilationssystem kontrollerats

som var ungefär hälften underkända. I 100 kommuner ca 40% de

av svarande hade kommunen beslutat medge att kontrollen fick ske vid senare tidpunkt än den föreskrivna. I 38 kommuner att

angavs inga besiktningar hade skett och i 104 kommuner hade mindre än hälften av erforderliga besiktningar genomförts. Av undersökningen kan inte utläsas någon skillnad i verksamheten mellan stora och små kommuner eller mellan olika län.

Enligt gällande bestämmelser skulle OVK genomförd i befint-

vara liga flerbostadshus, kontorsbyggnader m.m. med FT- ventilation kategori 2 en första gång senast den 31 december 1994. Boverket tillställde våren 1995 samtliga kommuner ett frågeformulär för att klarlägga omfattningen av genomförd OVK. Svar inkom från 237 kommuner, varav 208 kommuners fullständiga och kunde

svar var läggas till grund för en analys. Av de erhållna svaren kunde följande utläsas.

0 16 300 flerbostadshus hade kontrollerats och av dessa 76

var procent godkända. 0 Av 12 900 kontrollerade kontorsfastigheter har 64 procent godkända ventilationssystem. 0 Av övriga kontrollerade byggnader omfattande 14 300 byggnader t.ex. hotell, samlingslokaler, teatrar, butikslokaler hade 66 procent

godkända ventilationssystem.

Sammantaget anger Boverket att av de kontrollerade ventilationssystemen hade mer än fjärde byggnad ett icke godkänt ventilationssys-

var tem. På fråga om i hur stor grad de kontroller som skulle ha genomförts senast under år 1994 verkligen blivit utförda, varierar svaret från kommunerna. Boverket bedömer sammantaget att ventilationssystemet i mer än varannan byggnad inte hade kontrollerats.

I början av år 1996 skickade Boverket en enkät till samtliga kommuner för att klarlägga arbetsläget med OVK Vid denna tidpunkt

. den 31 december 1995 skulle alla ventilationssystem omfattas

- som av kontrollen vara besiktade en gång och kategori 1 skolor, daghem, vårdlokaler etc två gånger. Resultatet av en 76 procentig svarsfrekvens ger följande vid handen. Ca 70 kommuner har inte besvarat enkäten. I 130 kommuner är genomförandegraden högre

ca än 50 procent. Beträffande flerbostadshus med F- ventilation

var

190 Funktionskontroll ventilationssystem

av

enligt de protokoll som kommit in till BN 68 procent ventila-

av tionssystemen godkända. Motsvarande uppgift för S- ventilerade flerbostadshus 63 procent. Sammanlagt hade protokoll avseende

var 27 821 flerbostadshus med F- eller S- ventilation redovisats till BN. Boverket redovisar sammantaget följande beträffande flerbostadshus med F- eller S- ventilation. Totalt finns det 117 000 flerbo-

ca stadshus i landet. I de 220 kommuner besvarat enkäten bedöms

som det finnas 91 250 flerbostadshus. Till kommunerna hade fram-

som gått endast 27 82l protokoll inkommit, vilket motsvarar endast 30 procent av de byggnader som skulle ha besiktats. Boverket drar slutsatsen att ventilationen i mellan 75 000 och 95 000 flerbostadshus inte hade genomförts eller att fel och brister som konstaterats vid kontrollerna inte åtgärdats.

Beträffande skolor och daghem enkäten följande upplys-

gav ningar. Antalet byggnader inte besiktats någon gång

som anges vara 931 stycken 4%. De som besiktats en gång men inte godkänts och inte åtgärdats uppgick till 5167 byggnader. Daghem och skolor

som besiktats före utgången år 1995 inte har godkända ventila-

av men tionssystem uppgick till 1278. I sammanhanget bör noteras att det totalt i landet finns 21 500 skolor och daghem. Uppgifterna

ca ger vid handen att ca 30 procent av byggnaderna i gruppen skolor och daghem inte har fungerande eller godtagbara ventilationssystem.

4. Boverket genomförde också under januari 1996 telefonintervju

en med 282 fastighetsförvaltare med tillsammans 28 264 byggnader främst flerbostadshus men även kontor och affärsbyggnader,

varav knappt hälften försedda med FT ventilation. Intervjuerna föl-

- gav jande upplysningar. Av byggnader med FT-ventilation som inte godkändes vid kontrollen år 1994 har 63 procent åtgärdats före utgången av år 1995. Inom föreskriven tid, dvs. före utgången år

av 1995, uppges 90 procent av byggnaderna med F-och S-ventilation ha kontrollerats. Uppgifterna är något osäkra eftersom vissa basuppgifter om antal byggnader med FT-ventilation etc. inte har uppgivits av förvaltarna. Det kan dock noteras att trots att ventilationssystemen i 90 procent av byggnaderna anges vara kontrollerade

redovisas att en 1/3 systemen inte godkändes år 1994 inte

av som heller var åtgärdade vid slutet av år 1995.

Vidare har Boverket i samarbete med företaget JBS, För Bättre Miljö AB bearbetat besiktningsprotokoll beträffande 8119 ventilationssystem hämtade ur en databas som finns hos företaget. I databasen ingår protokoll avseende alla typer byggnader dock

av enbostadshus. Ventilationsbesiktningarna är utförda under åren 1992

-

Funktionskontroll ventilationssystem 191

av

1995. Bearbetningen av protokollen följande vid handen. När-

ger

mare 40 procent av ventilationssystemen är godkända 3013 styck-

en, varav F- ventilation för den relativt sett största andel

svarar godkända system, följt FT- ventilation och sämst utfall för S-

av systemen. Som förklaring till detta kan noteras att S-systemen

som regel är äldre system med lång brukstid. Byggnadsägama är måhända inte medvetna om att även S-systemen kräver skötsel. Av materialet kan utläsas att 2/3 av vårdlokalema inte har godtagbar ventilation samt att tre fyra bostadshus harunderkänd ventilation. An-

av delen godkända skolor vid besiktningen år 1995 jämfört med år 1993 har ökat till 42 procent från 35 procent. Vad gäller felen och

bristerna i ventilationssystemen kan utläsas att antalet anmärkningar

på systemen ofta är stort. I genomsnitt finns det fyra mindre och två allvarliga fel i de undersökta systemen. De vanligaste felen i ventilationssystemen enligt materialet är följ ande.

Felaktiga lufcflöden i 61 % av ventilationssystemen.

Avsaknad driftinstruktioner i 48 % systemen.

av av

Föroreningar i fläktar i 40 % systemen.

av

Fel på fläktama i 30% systemen.

av

Föroreningar i kanalerna i 37 % systemen.

av

Fel på styr- och reglerutrusming i 27 % systemen.

av

Smutsiga filter i 25 % systemen.

av

Fel på filtren i 20 % av systemen.

Fel på till- och üånluftdon i 23 % systemen och smuts i dem i

av

39 % av systemen.

Föroreningar i lufcintag i 22 % av systemen. Felen och bristerna i ventilationssystemen beror i stor utsträckning på bristande skötsel och underhåll men kan också förklaras felaktiga

av konstruktioner samverkan mellan nämnda faktorer.

samt en

Boverket har i undersökning vänt sig till 67 kommuner för att

en klarlägga arbetsläget beträffande ventilationskontrollema i april 1997. Svar har lämnats 47 kommuner. I 25 stycken kommu-

av av nerna, med sammanlagt 13 888 flerbostadshus, saknades den l

per april 1997 protokoll över genomförd besiktning för 5950 flerbostadshus 43 % hos BN. Boverket gör bedömningen 40

att ca pro-

flerbostadshusen i de aktuella kommunerna inte kontrollecent av rats och/eller att anmärkningar inte åtgärdats den 1 april 1997.

per Boverket noterar vidare att påfallande många kommuner förefaller sakna uppgifter om i första hand beståndet flerbostadshus 18 kommuner av 47 kunde inte hur många flerbostadshus finns

ange som inom kommunen. I några fall uppger kommunerna uppgifter

om antalet skolor och daghem avviker från de uppgifter finns

som som

192 Funktionskontroll av ventilationssystem

tillgängliga hos Skolverket respektive Socialstyrelsen. Beträffande skolor och daghem var per den 1 januari 1995 enligt undersölmingen 20 procent besiktade och/eller åtgärdade. Per den 1 april 1997 har till BN redovisats godkända protokoll för knappt

70 procent av de aktuella byggnaderna.

Kommunförbundet har försökt inhämta uppgifter angående skolor . och daghem från ett statistiskt säkerställt urval av kommuner, nämligen 70 stycken. Svar har inkommit från 28 kommuner som ger följande bild.

Kommuner Antal 1995 1997 1997 28 stycken godkänd/ej beräknas beräknas

en

besiktade

Av kommunförbundets kommentar till redovisningen kan utläsas att det förväntade resultatet av en kontroll som skall vara utförd per den 31 december 1997 är att merparten av skolorna skall befinnas ha godkända ventilationssystem då. Detta uttryck för att kommu-

ger nerna förväntas ha åtgärdat en stor del av de brister som farms år 1995. De fem procent av byggnaderna som inte förväntas bli besiktade eller godkända vid utgången år 1997 i samtliga fall bli

av avses föremål för ombyggnad eller andra förändringar så att det inte är meningsfullt att åtgärda ventilationssystemen. Beträffande daghemmen anges att under år 1997 skall hos de kommuner som svarat 1297 daghem besiktas samt att 226 daghem 17 % inte kommer att klara kraven eller inte besiktas. Förklaringen till detta är huvudsakligen att man i flera av kommunerna med de icke godkända daghemmen har besiktat dessa under år 1996, varför en ny besiktning under år 1997 anges vara meningslös. Vissa kommuner har hos BN begärt senareläggning av kontrollen p.g.a. att daghemmen står tornma, skall byggas om, rivas eller säljas.

Arbetarskyddsstyrelsen har i en rapport, Skolans arbetsmiljö, jämfö- . relsestudier 1992-1997, redovisat resultatet ett antal enkäter till

av

SOU 1997: 177 Funktionskontroll ventilationssystem

av 193

bl.a. rektorema i landets skolor arbetet med arbetsmiljöfrågor.

om

Av rapporten framgår att följande fysiska arbetsmiljöproblem har

angivits vid skyddsronder i landets skolor åren 1991, 1992 och 1996 här återges endast de fem områden oftast förorsaka

som anges ar-

betsmiljöproblem. Totalt redovisas 14 olika problemområden:

1ventilation, värme/kyla oftast förorsaka arbetsmil-

anges jöproblem, därefter följer 2 akustik och buller, 3 belysning och ljus, 4 olika fysiska förhållanden t.ex. trasiga tak, golv,

väggar etc., 5 mögel, fukt, vattenskada, damm etc. Det bör noteras

att sett över hela landet har förbättring skett inom de fem nämnda omrâ-

en dena i så måtto att frekvensen vid skyddsrondema påtalade problem och brister sjunker. Rektorema har ombetts göra bedömningar

av vilka fysiska arbetsmiljöfrågor är mest angelägna. Högst på

som listan kommer ventilation, värme/kyla, dock minskat successivt

som i angelägenhetsgrad. I sammanhanget kan noteras att frågor brist

om på eller felaktigt utformade lokaler enligt rektorema har ökat kraftigt som ett fysiskt arbetsmiljöproblem. Av rapporten kan också utläsas att 94 procent av rektorema att den obligatoriska funktions-

anger kontrollen ventilationssystem har genomförts under åren 1993

av

- 96. Av rektorema uppger 28 procent att kontrollen inte medfört nâg-

ra anmärkningar.

Av materialet i rapporten kan inte utläsas hur många gånger

ventilationskontroll skett och heller inte i vilken omfattning fel och

som brister i ventilationssystemen åtgärdats. Det bör noteras att redovisningen i rapporten torde situationen vid årsskiftet 1996/97 och

avse en tredje ventilationskontroll skall ha skett i skolor senast vid utgången av år 1997.

Åtta stora fastighetsförvaltare, främst lokalförvaltare,

har redovisat arbetsläget våren 1997 beträffande OVK till byggkvalitetsutredningen. Av materialet kan följande utläsas.

194 Funktionskontroll av ventilationssystem

Främst Förvaltad Typ av ve ntilations system Besiktat Åtgärder lokaler yta

1000m2 S F FT

Statens 1200 25 % 15% 60% klart klart

fastighets

verk

Vasakro- 4400 5% 35% 60% klart pågår nan

Postfas- 1052 1,3% 1,2% 97% klart klart gheter

Fort V 8000 90% 95 % 60%

Skanska 3700 94-98% 93-97 inld. JM godkänt

NCC 1105 95% 50 tusen

-

fastig- m2

heter återstår

Redovisningen omfattar 19,5 miljoner m2 lokalyta främst avse-

ca ende kontorsändamål, vilket utgör ca 90 procent av den totala kontorsytan i landet. Uppgifterna tyder på att besiktning av ventilationssystemen utförts i varje fall gång och att fel och brister i stor ut-

en sträckning redan åtgärdats eller att arbetet pågår med detta. Merparten byggnaderna är försedda med FT- ventilation och ventila-

av tionssystemen skall därför enligt gällande tidplan ha funktionskontrollerats en andra gång före utgången av år 1997.

l0.Vissa uppgifter beträffande funktionskontroll ventilationssystem

av

har erhållits ñån en av företaget IBS upprättad databas. I databasen

ingår protokoll från OVK av ca 4500 byggnader, exklusive en- och

tvåbostadshus, över hela landet. Viss överrepresentation föreligger

från storstäderna. Totalt omfattar protokollen ca ll 000 ventilations-

system. Ventilationssystem som var besiktade per den 31 december

1995 finns med till ca 70 procent vid förnyad besiktning per den 31

december 1996. Som jämförelse kan i sammanhanget nämnas att det

Funktionskontroll ventilationssystem 195

av

totalt i landet finns ca 200 000 lokalbyggnader och till detta skall

läggas ca 130 000 bostadshus med tre eller fler lägenheter.

Sammanställningen i det följande är baserad på uppgifter hämtade

ur JBS:s databas.

Kategori byggnader, Procent ventilationssystem godkända gk antal ventilations- underkända uk

resp. system 31 dec. 1995 31 dec. 1996

gk uk gk uk Samtliga i registret 1995: 8089 37 63 44 56 1997: 10289 Kategori 1 totalt 35 65 55 45 1995: 3107 1997: 3953 varav Sjukhusyårdlokaler 31 69 35 65 1995: 480 1997: 864 Dag- 0. fritidshem 48 52 68 32 1995: 332 1997: 645 Skolor 34 66 58 42 1995: 2299 1997: 2444 Kategori 2 totalt 41 59 43 57 1995: 2121 1997: 2719 varav flerbostadshus 25 75 35 65 Kategori 3 totalt 26 74 28 72 1995: 1228 1997: 1960 varav flerbostadshus 26 74 28 72 Kategori 4 totalt 21 79 21 79 1995: 325 1997: 633 varav flerbostadshus 21 79 21 79

Av sammanställningen ñamgår att av totalt ca 8 000 besiktade

ven-

tilationssystem per den 31 december 1995 var ca 40 procent god-

kända och 60 procent underkända. Motsvarande uppgift den 31 de-

196 Funktionskontroll av ventilationssystem

cember 1996, baserat på ca 10 300 protokoll, är 45 procent av systemen godkända och 55 procent underkända. Därvid bör noteras att vid sistnämnda tidpunkt skall enligt gällande bestämmelser ventilationssystemen i kategori l ha besiktats två gånger. Beträffande ventilationssystemen i kategori utifrån de protokoll ingår i data-

som basen, kan noteras att andelen godkända system har ökat totalt för gruppen. Denna förbättring gäller också var och en av de i gruppen ingående byggnaderna, nämligen skolor, daghem, sjukhus och andra vårdbyggnader. Flest andel godkända ventilationssystem finns i daghem och fritidshem följt skolor och sämst är enligt förevaran-

av de material situationen i sjukhus och andra vårdlokaler. Flerbostadshusen återfinns i kategorierna 3 och 4 och ventilationsprotokollen från dem omfattar totalt 22 450 lägenheter år 1995 och 34 500 lägenheter år 1996. Andelen godkända system i flerbostadshusen har ökat successivt men oavsett ventilationstyp är nivån godkända system hög 70-80%. Högst andel godkända system ca 35

procent återfinns i system med FT och FTX-ventilation.

-

ll.SABO har genom en enkät till sina medlemsföretag efterhört hur många bostadslägenheter som har godkända ventilationssystem. Uppgifterna torde situationen sommaren 1997. Arbetsläget av-

avse seende 70 procent lägenhetsbeståndet i SABO:s medlemsföretag

av kan sammanfattas enligt följ ande.

Kommunstorlek Andel godkända lägenheter De tre storstäderna 61 % av 170 000 Storstadsförorter 78 % av 104 000 Städer med fler än 90 000 inv. 85 % av ll6 000 Orter med 27 000-90 000 inv. 83 % av 125 000 Orter med mindre än 27 000 inv. 74 % av 109 000 Alla 75 % av 624 000 Sammantaget redovisningen vid handen att sommaren 1997 tor-

ger de i varje fall någonstans mellan 50 och 75 procent av bostadslägenheterna hos SABO:s medlemsföretag ha godkända ventilationssystem. Även HSB och Riksbyggen har enkäter till sina medlemsfö-

genom reningar begärt redovisning av läget beträffande ventilationskontrollen vid årsskiftet 1996/97. Den översiktliga slutsats som kan dras av svarsmaterialet är att besiktning har skett av ca 90 procent av bostadsrättslägenhetema och att uppskattningsvis två tredjedelar har godkända ventilationssystem

SOU 1997: 177 Funktionskontroll ventilationssystem 197

av

5.2.2¶Till inkomna

utredningen synpunkter på

ventilationskontrollen

Utredningen har berett aktörer som berörs av de frågor som ingår i direktiven möjlighet att inkomma med synpunkter. Synpunkter på verksamheten med den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem har kommit från b1.a. Kommunförbundet, Landstingsförbundet och intresseorganisationen för fimktionskontrollantema, FUNKIS. Synpunkter har också lämnats vid informella möten med företrädare för ägare och förvaltare bostäder och lokaler m.fl. Företrädare för före-

av tag och organisationer som berörs av ventilationskontrollen har inbju-

dits till referensgruppsmöte med utredningen. I det följande redovisas

de synpunkter som lämnats utredningen beträffande OVK.

5.2.2.1 Vilka byggnader och ventilationssystem skall omfattas

av

ventilationskontrollen

Som framgått av redovisningen i det föregående omfattas i princip alla

typer av byggnader med undantag för industribyggnader, och två-

enbostadshus med S-ventilation eller F- ventilation, ekonomibyggnader för jord- och skogsbruk o.dyl. samt byggnader hemlig natur avsedda

av för totalförsvaret. Från kommunhåll och från småhusägarhåll har ifrågasatts förhållandet att FT- ventilerade och tvåbostadshus omfattas

enav ventilationskontrollen. Kommuner menar att det är svårt att försvara att småhusen ingår i obligatoriet med hänsyn till att det bör ligga i byggnadsägarens ansvar och omedelbara intresse att underhålla sitt småhus så att inte familjens hälsa eller husets värde äventyras. Liknande synpunkter har framförts från småhusägare. Kommuner har vidare anfört att i en situation med begränsade ekonomiska tillgångar kan

man inte från kommunhåll motivera att resurser läggs på att bevaka att

ner FT-småhusen ventilationskontrolleras.

5.2.2.2 Hur ofta skall byggnaderna besiktas

Föreskrifter om besiktningsintervall har redovisats i avsnitt 5.1.3. Från kommunhåll har ifrågasatts rimligheten i att skolor och daghem skall besiktas med två-årsintlervall. Man ifrågasätter inte behovet kon-

av en troll med godkänt resultat, att sådan utförts borde

men menar om en besiktningar därefter kunna utföras med längre intervall t.ex. vart tredje år.

198 Funktionskontroll av ventilationssystem

5.2.2.3 Kommunala tillsynsfrågor m.m.

Allmänt

Kommunerna har flera roller i verksamheten med den obligatoriska fLmktionskontrollen ventilationssystem. De är dels fastighetsäga-

av re/fastighetsförvaltare av bl. a. skolor och daghem och dels skall de enligt 8 § förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem övervaka att ägare till byggnader i kommunen fullgör sina skyldigheter enligt de bestämmelser utfärdats funktionskontrollen. Över-

som om vakningen ankommer normalt på byggnadsnänmdema

Från kommunhåll diskuteras byggnadsnämndens roll och ifrågasätts

finns hos kommunerna att bedriva uppsökande verksamhet. om resurser Någon ifrågasätter om uppsökande verksamhet ingår i tillsynen. Synpunkter framförs också att kommunerna måste få avgöra hur tillsy-

om nen skall utövas. Från ägare till andra byggnader än kommunägda ifrågasätts lämpligheten i att kommunerna skall ha tillsyn över de egna byggnaderna. Dessutom framförs att kommunerna ofta är dåliga föredömen att inte hålla tidplanen för ventilationskontrollen i de

genom egna byggnaderna. Kommunerna, oftast genom byggnadsnämndema, pekar på grundläggande svårigheter med tillsynsverksamheten. Kommunerna har, sägs det, som regel inte kännedom om vilka byggnader

finns i kommunen och vilka installationer de är försedda med. Arsom bete pågår därför på många håll med att upprätta byggnadsregister i kommunerna. Det pekas också på vissa svårigheter att definiera vad en byggnad är och att klarlägga omfattning av ventilationssystem och aggregat. Vidare har framförts att det borde finnas en koppling mellan ett negativt resultatet enligt protokollet och vitesföreläggande enligt 10 kap. PBL.

Frågor angående hantering i kommunerna av protokoll från ventilationskontrollen.

Vid varje besiktning skall enligt gällande bestämmelser protokoll föras. I protokollet skall antecknas resultatet av kontrollen. Ett exemplar av protokollet skall länmas till byggnadens ägare och ett exemplar sändas till vederbörande nämnd hos kommunen, oftast BN. Från kommunhåll framförs ofta följande. Protokollen har inte samma utseende och det är svårt att tolka dem och sluta sig till om ventilationssystemet är godkänt eller underkänt. Kommunerna har också svårigheter att identifiera byggnaderna. Hanteringen av protokollen i kommunerna varierar. Vis-

kommuner att det är kommunen bör utfärda det intyg som sa anser som skall utfärdas enligt ventilationsförordningen om genomförd besiktning

Funktionskontroll ventilationssystem 199

av

med angivande av datum för besiktningen. Kommuner utfärdar

som intyg har framfört att det intyget bör framgå ventilationssystemet

av om är godkänt eller underkänt.

Kommunernas avg1fter för ventilationskontrollen.

Inte sällan klagar byggnadsägama över att kommunens avgift för verksamheten är alldeles för hög. Det finns exempel på avgifter från kommunerna som överstiger kostnaden för själva ventilationskontrollen. Vissa kommuner har motiverat sina initialt relativt höga avgifter med att kostnaderna för att upprätta byggnadsregister måste täckas och har aviserat att avgifterna kommer att sänkas. På några håll har initiativ tagits till att på olika sätt rationalisera hanteringen protokoll mellan

av byggnadsägare och kommuner. Tanken är att vissa stora fastighetsägare

som kan kontinuerligt visa att ventilationssystemen fungerar avsett

som med hjälp av datatekniken samt dokumenterade kvalitetssäkringssystem inte skulle behöva skicka in protokoll till kommunen. När det gäller stora fastighetsägare som har sin verksamhet spridd över stora delar av landet är tanken att endast ett sarnlingsprotokoll avseende hela landet skulle skickas in till den kommun där centralbevakningen syste-

av

men är belägen. Andra förslag som framförts i rationaliseringssyfte är

att besiktningsintervallen borde kunna ändras efter att det för byggnaden upprättats ett eller två på varandra följande godkända protokoll.

5.2.2.4 Tolkning av bestämmelser om OVK

Fråga har uppkommit om vem som skall fullgöra uppgiften att skicka protokollet över utförd besiktning till kommunen. I förordningen

anges att ett exemplar av protokollet skall lämnas till byggnadens ägare och ett exemplar sändas till den kommunala nämnd handhar tillsynen. I

som förordningen anges vidare att intyg skall utfärdas om genomförd besiktning med angivande av datum för besiktningen. Vidare att

anges byggnadens ägare skall anslå intyget på väl synlig plats i byggnaden. Synpunkter har framkommit med innebörd att det bör skrivas in i förordningen vem som skall utfärda intyget och att det av intyget bör framgå om ventilationssystemet är godkänt eller underkänt. För närva-

rande varierar hanteringen nämnda frågor. Från hyresgästhåll har

av framförts att inte är betjänt att endast veta att kontroll har

man av en utförts utan i ännu högre grad också utfallet den.

av

200 Funktionskontroll av ventilationssystem

5.2.2.5 Samordning OVK med annan ventilationskontroll.

av

Byggnaders ventilationssystem kan också bli föremål för besiktningar enligt arbetsmiljö- och hälsoskyddslagstiftningen. I vissa fall har det framställts att situationer uppkommit där bestämmelserna enligt de skilda lagstiftningama inte varit förenliga, eller att system som godkänts enligt en lagstiftning kort därefter underkänts enligt en annan. Det har också framställts besvärande att arbetsmiljölagen och hälso-

som skyddslagen krav på ventilationen medan den ob-

ger stöd för helt nya ligatoriska ventilationskontrollen enligt PBL och BVL endast avser kontroll av funktionen hos det en gång godkända systemet. Tidigare har skolor nämnts berörda skilda bestämmelser. Sko-

som av loma omfattas av såväl OVK som arbetsmiljöbestämmelserna. Ett vanligt problem är att skolsalar har för låg ventilation i förhållande till ASS bestämmelser, men att ventilationen ändå uppfyller byggreglerna, eftersom luftflödeskraven tidigare var lägre. Vid OVK kan då en sådan skollokal bli godkänd samtidigt ASS kan kräva ändrad ventilation.

som Det kan noteras i sammanhanget att den angivna gränsen på 1000 ppm koldioxidhalt indikator på luftkvalitet inte sällan felaktigt leder till

som att i t.ex. självdragsventilerade skolor installeras mekanisk ventilation,

frekvent fönstervädring kunde räcka. trots att en mer

5.2.2.6 Besiktningsmännens kompetens

Frågor omkring detta har också varit föremål för många diskussioner. Från olika håll efterlyses bättre utbildning av funktionskontrollantema. Frågor diskuteras i detta sammanhang är lämpligheten i att funk-

som tionskontrollera ett system som man själv har projekterat eller att fortlöpande kontrollera ventilationssystem. Vissa fastighetsägare

samma har låtit kontrollera kontrollanten med inte alltför gott resultat, t.o.m. så att system blivit godkända blev klart underkända vid överkontrol-

som len. En här aktuell fråga är hur disciplinåtgärder skall hanteras.

annan Vissa stora fastighetsägare har framhållit att enklare åtgärder borde kunna besiktas personal. Frågor har också uppkommit om for-

av egen

merna för förnyelse av behörigheten/certifikatet.

5.2.2.7 Informationsbehov.

Från del håll har uttalats skälen till att tidplanen beträffande

en att ett av ftmktionskontrollen ventilationssystemen inte hållits beror på att

av byggnadsägama inte känt till sådan skulle utföras.

att en

SOU 1997: 177 Funktionskontroll ventilatiønssystem 201

av

5.3 och

överväganden förslag

5.3.1¶Allmän behov

utgångspunkt av

-

ventilationskontrollen

Utredningen föreslår att den obligatoriska funktionskontrollen

av

ventilationssystem bibehålls.

Vikten av en god inomhusluft och betydelsen fungerande venti-

av en lation för att fortlöpande innehålla godtagbara värden på olika föroreningar och fukt i inomhusluften har betonats i det föregående. Ökade allergier och annan överkänslighet speciellt hos bam ett tungt vä-

var gande skäl till riksdagens beslut att år 1992 införa obligatorisk

om en kontroll funktionen hos praktiskt taget alla ventilationssystem.

av

Byggkvalitetsutredningen skall enligt sina direktiv i samråd med Boverket redovisa hittillsvarande erfarenheter ventilationskontrollen

av och på grundval härav föreslå de förändringar i verksamheten be-

som finns nödvändiga. Av den tidigare redovisningen framgår att det är svårt att fortlöpande få fullständiga underlag för att följa den obligatoriska ventilationskontrollen. Det viktiga för dem vistas i byggna-

som derna är att ventilationssystemen fortlöpande fungerar på avsett sätt. Insikten betydelsen att ha fungerande ventilation i sin bostad,

om av en på sin arbetsplats eller i andra byggnader där uppehåller sig ofta

man och under lång tid måste finnas hos dem som närmast berörs och därmed också har intresse av att bevaka att ventilationen fungerar. I annat fall riskerar den obligatoriska funktionskontrollen ventilationssys-

av tem att uppfattas som ett mer eller mindre klåfingrigt påfund från

myndighetshåll.

Betydelsen god inomhusluft torde det inte råda några

av en numera delade meningar Det diskuteras är effekter olika faktorer

om. som av och vilka dessa faktorer är. Utredningen har i det föregående i avsnitt 5.1.1 belyst dessa frågor.

Ventilationskontrollen har pågått i fem år. Enligt gällande tid-

nu ca plan för besiktningsverksamheten skulle funktionskontroller ha utförts enligt följ

I byggnadskategori 1 daghem, skolor, vårdlokaler och liknande skall ventilationssystemen kontrolleras med två-årsintervall och skall därmed den 31 december 1997 ha funktionskontrollerats tre gånger.

per Av redovisningen av arbetsläget i det föregående kan utläsas bl.a. att per den 31 december 1993, då ventilationssystemen skulle ha kontrolle-

202 Funktionskontroll ventilationssystem SOU 1997: 177

av

rats en första gång, hade så skett i 40 procent kommunerna 104

av kommuner och hälften av ventilationssystemen var underkända. Kommunerna hade i stor omfattning beslutat att medge senarelägg-

en ning av besiktningstidpunkter. Enligt vad som redovisats tidigare bedöms både skolor och daghem ha besiktats i varje fall gång vid ut-

en gången av år 1997. Det bedöms också att en betydligt högre andel ventilationssystem då skall vara godkända. Fortfarande kommer emellertid att i stor omfattning finnas kvarstående behov av åtgärder. Vad gäller vårdlokalema föreligger ingen aktuell heltäckande redovisning av arbetssituationen. Enligt redovisningen i det föregående förefaller det som om en hög andel ventilationssystem i sjukhus och vårdlokaler inte var godkända per den 31 december 1996, dvs. ett år innan systemen i dessa byggnader skall ha kontrollerats ytterligare en gång.

Byggnadskategori 2 flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT-ventilation skall kontrolleras med tre-årsintervall och skall därmed per den 31 december 1997 ha fimktionskontrollerats två gånger. Den tidigare redovisningen ger vid handen att det är förhållandevis många ventilationssystem i flerbostadshus som ännu inte kontrollerats och/eller är godkända. Flerbostadshus med FT- system förefaller i relativt stor omfattning vara godkända omkring 40 procent.

Merparten av kontorsbyggnadema bedöms av fastighetsägarna vara

funktionskontrollerade i varje fall en gång per den 31 december 1997 och då i hög grad med godkänt resultat; den sistnämnda slutsatsen motsägs i viss mån av andra undersökningar.

Byggnadskategori 3 flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med F-ventilation skall enligt gällande bestämmelser funktionskontrolleras med sex-årsintervall och skall ha kontrollerats en gång per den 31 december 1995. Av totalt ca 117 000 flerbostadshus kan bedömas att sammantaget per 31 december 1995 mellan 75 000 och 95 000 byggnader inte ftmktionskontrollerats eller att fel och brister inte rättats till.

Byggnadskategori 4 flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med S-ventilation skall funktionskontrolleras med nio-årsintervall. Första besiktningen i befintliga byggnader skulle ha genomförts före utgången av år 1995. Självdragsventilerade hus har, som framgått av redovisningen tidigare, den lägsta graden godkända ventilationssystem, vilket kan förklaras med att många byggnadsägare förefaller inte vara medvetna om att även sådana system behöver underhåll och skötsel. Det är främst de äldre byggnaderna som är försedda med S-ventilation.

Byggnadskategori 5 en- och tvåbostadshus med FT-ventilation skall enligt bestämmelserna funktionskontrolleras med nio-årsmtervall och system i befintliga byggnader skulle ha kontrollerats en första gång

Funktionskontroll ventilationssystem 203

av

före utgången av år 1995; det saknas närmare uppgifter genomfö-

om randefrekvens ventilationskontroll i denna byggnadskategori.

av

Som framgått finns inte underlag för att dra fullständiga slut-

mera satser om i vilken omfattning ventilationssystemen i de skilda byggnadskategorier som omfattas av bestämmelserna kontrollerats eller

om utfallet av kontrollen. De slutsatser med säkerhet kan dras är

som att den av Boverket föreskrivna tidplanen för kontrollen har inte infriats. I bästa fall har ventilationssystemen i flertalet byggnader funktionskontrollerats gång vid utgången år 1997.

en av

Det redovisade resultatet den obligatoriska funktionskontrollen

av av ventilationssystem i byggnadsbeståndet visar, förutom att bestämmelsema om kontroll efterlevs dåligt, att mycket stor andel de

en av kontrollerade systemen har påtagliga brister. Behov obligatorisk

av funktionskontroll finns uppenbarligen alltjämt.

Ägare till byggnader har enligt BVL ett för att bl.a. vidmakt-

ansvar

hålla ventilationssystemets funktion under byggnadens användningstid.

Systemen skall bibehålla de egenskaper föreskrevs när de togs i

som drift.

Kvalitetsarbetet på ventilationsomrâdet såväl hos förvaltama

av byggnaderna hos ventilationsbranschen måste sägas i ett

som vara första uppbyggnadsskede. Den obligatoriska fimktionskontrollen

av

ventilationssystem bör bestå. De frågor finns anledning att närma-

som re diskutera gäller omfattningen och genomförandefrågor.

5.3.2¶Skäl för kontroll i skilda

obligatorisk byggnadskategorier

5.3.2.1 Allmänt om kontroll

Det finns anledning att något beröra varför samhället skall kontrollera att byggnadsägare underhåller ventilationssystemen i sina byggnader. Bakgrunden var har beskrivits de ökade allergiema och

som annan överkänslighet samt starka misstankar att ventilationssystemen inte

om

underhölls i tillräcklig omfattning. Som nämnts skall enligt BVL

nyss byggnadsverk underhållas så att de väsentliga egenskapskraven i huvudsak bevaras. Detta gäller bl. med avseende på hygien, hälsa och

a. miljö. Dessa lagregler utgör grunden för utfärdade bestämmelser

om den obligatoriska fimktionskontrollen ventilationssystem.

av

Vad gäller ventilationskontrollen visar den tidigare redovisningen att obligatoriet behövs. Det går uppenbarligen inte att förlita sig på att

204 Funktionskontroll av ventilationssjøstem

byggnadsägarna lever upp till det angivna generella kravet på underhåll och vidmakthållande av de väsentliga egenskaperna hos Ventilationssystemen. Det kan emellertid finnas anledning att undersöka

om det kan finnas skillnader i behovet av och formerna för övervakningen. Förhållandena mellan berörda parter i de olika byggnadstypema är av vitt skilda slag och också möjligheterna att påverka att ventilationssystemen underhålls. Byggnadsägare har intresse av att byggnaden bibehåller sitt värde underhållsåtgärder för att få avkastning på insatt

genom kapital genom t.ex. hyresintäkter. Som hyresgäst torde man ha intresse

att bostaden eller byggnaden verkligen har de funktioner man förav väntar sig och är villig att betala för, såsom fungerande hiss, varmt- och kallt vatten, värme, en fungerande ventilation etc.

Det kan av redovisningen som lämnats om genomförandet av den obligatoriska ventilationskontrollen dras slutsatsen att det största problemet ligger i att få genomslagskraft i kontrollsystemet. Uppläggningen i nuvarande kontrollsystem är att genomförandet skall bevakas av byggnadsnämndema i kommunerna. Från kommunhåll har emellertid framhållits att det inte finns förutsättningar eller resurser att närmare övervaka att fastighetsägare följer de krav som finns uppställda om kontroll av ventilationssystemen. Från många håll har framförts kritik mot kommunernas sätt att debitera avgifter och åtskilliga kommuner försvarar avgifterna med nödvändigheten att bygga upp register om byggnader som omfattas av ventilationskontrollen och om byggnadernas ventilationssystem för att kunna svara för tillsynen. Det har också framförts att brister på hörsamhet mot kraven på kontroll har sin grund i okunskap reglerna. Det finns mot den bakgrunden anledning att

om närmare studera hur genomslagskraften ventilationskotrollen skall

av uppnås. I det följande görs en genomgång av förutsättningarna i de skilda byggnadskategorierna i Boverkets ventilationsbestämmelser.

5.3.2.2 Flerbostadshus, kontorsbyggnader m.m.

byggnadskategorierna 3 och 4

I byggnadskategorierna 3 och 4 ingår flerbostadshus, kontorsbyggnader, samlingslokaler, butikslokaler, teatrar, biografer, idrottshallar, terminaler, utställningslokaler, hotell, restauranger, garage,

museer, högskolor och universitet. Flertalet byggnader i kategorierna upplåts med ett hyresavtal antingen direkt mellan byggnadsägare och bostadshyresgäst eller ägaren och lokalhyresgäst driver en verksamhet i

som byggnaden. I åtskilliga lokaler vistas såväl anställda som tillfälliga besökare. Vid en genomgång av förutsättningarna för genomslagskraft av kontrollen finns anledning att närmare studera om bevakningen av den-

Funktionskontroll ventilationssystem 205

av

na kan förekomma på annat sätt än genom de kommunala myndighetema. Här spelar naturligtvis de ekonomiska incitamenten för att vidmakthålla en bra inomhusmiljö samt hyresgästernas intresse och möjligheter att tillse att hyresvärden uppfyller gällande föreskrifter om inomhusmiljö en stor roll.

Flerbostadshus

Bostadslägenheter upplåts vanligtvis med hyresrätt; byggnadsägaren/förvaltaren och hyresgästen tecknar hyresavtal. Ventilationssystemen i bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt skall enligt gällande regler ha funktionskontrollerats en gång per den 31 december 1995. Att så inte blivit fallet och att åtskilliga flerbostadshus besiktats har

som haft påtagliga brister i ventilationssystemen har redovisats i det tidigare. Som framgått saknas i kommunerna för att ha täckande

resurser en övervakning av efterlevnaden av ventilationskontrollen. I åtskilliga kommuner saknas kunskap husbeståndet och i den mån protokoll

om från besiktning inte sänds in finns i dag inte underlag för att förelägga byggnadsägare att vidta åtgärder.

Det har framkommit att åtskilliga byggnadsägare söker undvika att protokoll som visar brister i ventilationssystemet sänds in till kommunen. Många anser också att kommunerna tar ut för stora avgifter för att enbart registrera insända protokoll.

När det gäller hyresrätter kan konstateras att hyresgäster ofta har svårt att skaffa bostad eftersom de är på olika sätt bundna till det

annan område de bor Därmed är de också i viss utsträckning beroende av att hyresvärden verkligen uppfyller de krav på bostäder ställs i

som upp lagstiftningen. I den mån det finns brister i lägenheten bör detta återspeglas i hyran och en hyresgäst som är missnöjd med hyressättningen får vid den tidpunkt då han enligt bestämmelserna i 12 kap. jordabalken eller enligt avtal kan bringa hyresförhållandet att upphöra i stället, med iakttagande av den uppsägningstid som gäller, uppsäga hyresavtalet för ändring av hyresvillkoren. Kommer parterna inte överens hyra

om ny kan hyresgästen begära prövning av hyran hos hyresnämnden. För det fall hyresvärden och hyresgästen tvistar om hyrans storlek, skall hyran enligt 12 kap. 55 § jordabalken fastställas till skäligt belopp.

I paragrafen anges närmare vilka prövningsgrunder skall gälla vid hyres-

som sättningen. Det anges bl.a. att hyran inte är att anse som skälig om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter med hänsyn till

som bruksvärdet är likvärdiga.

Som anförts i det tidigare har betydelsen av ett bra inomhusklimat uppmärksammats i allt högre utsträckning under senare tid. Detta inne-

206 Funktionskontroll av ventilationssystem

bär självfallet att inomhusklimatet kommer att spela en stor roll vid bedömningen av bostadslägenheters bruksvärde, ett dåligt inomhusklimat torde komma att påverka hyressättningen i avsevärd grad. Det ligger härmed i byggnadsägamas intresse att se till att ventilationssystemen ñmgerar på tillfredsställande sätt. Ett problem för att få genomslagskraft åt de ekonomiska incitamenten för byggnadsägare att kontrollera och åtgärda ventilationssystemen är att det för hyresgästerna finns svårigheter att vid hyresförhandlingar visa att ventilationen är bristfällig i förhållande till den ventilation finns i jämförbara hus. En hyresgäst

som som bott länge i ett hus kanske inte heller lägger märke till den

successiva försämring av ventilationen som inträder om ventilationssystemet inte ses över och underhålls.

Ett sätt att få försumliga byggnadsägare att rätta sig efter de regler om ventilationskontroll som gäller är att se till att underlåtenhet att kontrollera ventilationssystem och att rätta till brister får omedelbar betydelse för hyressättningen i byggnaden. Detta kan åstadkommas genom att vid hyresförhandlingar lägga på hyresvärden att visa att byggnadens ventilationssystem är kontrollerat och överensstämmer med gällande föreskrifter, att systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden och att systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett, dvs att de sakomständigheter som enligt 5 § förordningen om fimktionskontroll ventilationssystem skall kontrolleras också

av innehålls.

Lagtekniskt kan en sådan ordning åstadkommas genom ett tillägg till 12 kap. 55 § jordabalken. Vid bestämmande bostadsstandard

av en är bl.a. av stor betydelse att huset inte har sådana brister i fråga om bl.a. Sanitära förhållanden inte skäligen kan godtas; enligt 12 kap.

som 18 a§ jordabalken kan upprustningsföreläggande komma ifråga när sådana brister firms. Som nämnts skall vid bestämmande den skäliga

av hyran en jämförelse göras med hyror för andra lägenheter med likvärdigt bruksvärde. I 55 § första stycket kan göras ett tillägg som medför att den aktuella lägenhetens bruksvärde vid jämförelseprövningen skall bedömas utifrån förutsättningen att lägenheten saknar godtagbar ventilation, om besiktning enligt förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem inte har utförts eller har föranlett anmärkningar av betydelse för ventilationssystemets funktion och hyresvärden inte visar att bristerna har avhj

Det kan naturligtvis synas drastiskt att på formella grunder vid hyressättningen bestämma en lägre hyra än vad som vore motiverat vid en noggrann undersökning av den faktiska ventilationen i bostadslägenheten i fråga. Å andra sidan är det mycket lätt för byggnadsägarna att undvika att så sker eftersom de endast behöver följa gällande föreskrifter. Om förslaget genomförs kommer övervakningen att venti-

av

Funktionskontroll ventilationssystem 207

av

lationskontrollen genomförs att i allt väsentligt skötas av hyresgästerna och deras organisationer.

Utredningen förordar att det här redovisade förslaget genomförs. På hyreshussidan torde det finnas ett mycket stort antal byggnader vars ventilationssystem inte är kontrollerade eller åtgärdade efter kontroll. Även samtliga hyresfastigheter redan år 1995 skulle ha besiktats

om och åtgärdats kan finnas skäl att ge byggnadsägarna viss tid att inrätta sig efter den här föreslagna ordningen. Enligt utredningens uppfattning bör därför den föreslagna lagändringen träda i kraft först något år efter

beslut om lagändring.

Förslaget innebär att byggnadsnämndernas kontroll kan rationaliseras betydligt som kommer att redovisas i det följ

När det gäller flerbostadshus där bostadslägenheterna är upplåtna med bostadsrätt kan konstateras att de boende inte på sätt i

samma som fråga om hyresrätt är utan direkt inflytande på förvaltningen av huset. Bostadsrättshavaren kan påverka skötseln av huset vid föreningsstämma och kan också ta skötselfrågor med den valda styrelsen. Om

upp misskötsel förekommer och om föreningens styrelse inte följer gällande regler kan bostadsrättshavaren vilket för övrigt gäller även för hyres-

gäster vända sig till kommunen och påtala saken. Bostadsrättshavama

har också ett omedelbart ekonomiskt intresse av att huset underhålls. Några närmare uppgifter om hur efterlevnaden av den obligatoriska kontrollen är hos bostadsrättsföreningar utanför de stora bostadsrättsorganisationema firms inte. Enligt utredningens mening kan man emellertid utgå från att ägarförhållandena och bostadsrättshavamas egna intressen medför att kontroll och underhåll sköts på tillfredsställande sätt. Några särskilda åtgärder torde enligt utredningens uppfattning inte behöva vidtas för att förbättra efterlevnaden av reglerna om ventilationskontroll. Kommunernas övervakning torde kunna begränsas till den allmänna uppsikten av att byggbestämmelser uppfylls.

Kontorsbyggnader m.

När det gäller övriga byggnader som ingår i kategori 3 och 4 är det naturligtvis betydelsefullt att ventilationskontrollen utförs men också att ventilationssystem fungerar tillfredsställande utifrån den verksamhet som bedrivs i lokalerna. Här kan ofta utöver de ventilationskrav som följer av byggnadslagstiftningen även andra kravregler göra sig gällande. Frågor om samordning av kontroll tas upp senare. När det gäller lokalhyresförhållanden är partsförhållandena oftast mera jämspelta än i fråga om bostadslägenheter. Det är rimligt att utgå från att lokalhyresgäster i sina förhandlingar med byggnadsägaren ställer krav på att gäl-

208 Funktionskontroll ventilationssystem

av

lande föreskrifter om ventilation följs. Utbudet lokaler för kontor

av och andra företagsverksamheter är förhållandevis stort och hyresgäs-

terna är mera lättrörliga än vad som gäller för bostadshyreslägenheter.

Detta torde innebära att ägarna till fastigheter med kontor och liknande är angelägna att kunna visa att lokalen uppfyller minst gällande krav.

Härtill kommer att arbetsplatser omfattas av arbetsmiljölagstiftningen

och att arbetstagare och deras organisationer har ett intresse att be-

av vaka att gällande kontrollföreslcrifter följs. De undersökningar ti-

som digare redovisats ger också vid handen att den obligatoriska ventilationskontrollen efterlevs i allt väsentligt beträffande byggnader

som innehåller kommersiella lokaler skilda slag. Utredningen att

av anser särskilda åtgärder inte behövs för att ventilationskontrollen skall

genomföras enligt föresla-ifterna. Även här torde den kommunala kontrollen kunna begränsas.

5.3.2.3 En- och tvåbostadshus byggnadskategori 5

Utredningen föreslår att mekaniskt från- och tilluftventilerade

en-

och tvåbostadshus undantas från den återkommande funktionskon-

trollen av ventilationssystem.

Med en- och tvåbostadshus bostadshus innehåller eller

avses som en-

två bostadslägenheter och som är friliggande eller sammanbyggda till

rad- eller kedjehus på samma eller skilda fastigheter. Vid införandet

av den obligatoriska ventilationskontrollen diskuterades frågan småhu-

om sen skulle omfattas av obligatoriet. Några remissinstanser, bl.a. villaägamas egna intresseorganisationer, ansåg det tillräckligt om småhu-

sens ventilationssystem kontrollerades vid nyinstallation. Regeringen

sade sig ha förståelse för denna ståndpunkt, bl. med hänsyn till de

a. kostnader som kan förenade med ventilationskontrollen. Rege-

vara ringen pekade också på arbetsbelasmingen för byggnadsnämndema.. Regeringen fann dock att det vikt att småhusen fanns med i

var av systemet. Det påpekades att intervallen mellan kontrollerna kunde göras längre än för andra byggnader. Vidare angavs att fritidshusen lctmde undantas från kontrollen. Boverket fick bemyndigande att utfärda föreskrifter om bl.a. vilka byggnader som kan undantas från den obligatoriska kontrollen och har, tidigare redovisats, utfärdat föreskrifter

som som beträffande småhusen innebär att nu endast och tvåbostadshus

enmed mekanisk från- och tilluñsventilation omfattas och att kontrollen skall ske vart nionde år.

Funktionskontroll av ventilationssystem 209

Det bedömdes uppenbarligen som orealistiskt att låta alla en- och tvåbostadshus, dvs. ca 1,8 2 miljoner byggnader, omfattas av funk-

tionskontrollen. Det bör emellertid noteras att i den redovisning av byggnaders skick lämnats i avsnitt 5.1.2 bedöms fyra av fem små-

som hus inte uppfylla gällande ventilationskrav enligt mätningar i början av 1990-talet.

I frågan om småhusen skall omfattas av obligatoriet bör enligt utredningens mening beaktas att det är ägaren och dennes familj som påverkas av ett bristande underhåll av huset. Ägaren har ett eget intresse av att tillse att ventilationen fLmgerar så att en tillfredsställande inomhusmiljö råder för familjen. Ägaren har också ett intresse av att underhålla byggnaden så att värdet bibehålls.

Det finns för närvarande ca 230 000 småhus med mekanisk frånoch tilluftsventilation. Hur stor del av dessa byggnader som före utgången av år 1995 lät funktionskontrollera ventilationssystemen och med vilket resultat finns inga uppgifter om. Från såväl småhusägarhåll som från kommuner har framhållits att såväl ansvaret för som intresset av att ha ett ftmgerande ventilationssystem i ett småhus ligger hos ägaren.

De här nämnda Synpunkterna om ansvar och intresse hos småhusägare att sköta den egna bostaden anser utredningen bör väga tungt vid bedömningen av om småhusen skall omfattas av kontrollobligatoriet. Det finns enligt utredningens uppfattning anledning att tro att småhusägare i allmänhet är måna om att deras egen bostad skall fungera och det är närmast information om behovet av översyn av ventilationen som behövs. Sådan information lämnas också direkt till småhusägama från deras organisationer och även från företag i ventilationsbranschen. Det finns dock enligt utredningens mening anledning att behålla kravet på första besiktning innan ett nytt ventilationssystem tas i bruk; en sådan kontroll kan samordnas med entreprenadbesiktning. Om förslaget godtas ankommer det på Boverket att med stöd av sina bemyndiganden på området utfärda föreskrifter att samtliga och tvåbostadshus un-

om endantas från den obligatoriska kontrollen.

5.3.2.4 Daghem, skolor och vårdlokaler m.fl.byggnadskategori l

Till byggnadskategori l hör daghem, skolor, vårdlokaler, förskolor, gymnasier, fritidshem och servicehus för äldre. I den här typen av byggnader finns inga hyresavtal mellan dem som vistas i byggnaderna och byggnadens ägare. Barn, ungdomar, sjuka och gamla personer har begränsade möjligheter att själva ställa krav på inomhusklimatet. Dålig inomhusluft där barn och ungdom vistas får konsekvenser även på sikt.

210 Funktionskontroll av ventilationssystem SOU 1997: 177

De som vistas i vårdlokaler måste kunna förlita sig på att inomhusluften är tillfredsställande. I de typer byggnader det här är fråga är det

av om särskilt angeläget att samhället tillvaratar nyttjamas intressen och kontrollerar att ventilationen och inomhusmiljön fortlöpande är avpassad till den verksamhet som bedrivs.

Regering och riksdagen har också vid olika tillfällen markerat det angelägna i att inomhusmiljön är god i lokaler där barn och ungdom vistas. Som exempel på detta kan nämnas att omfattande medel inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under 1990-talet ställts till

förfogande för bidrag för kostnader avseende ventilationsåtgärder. I

sammanhanget har också uttalats vikten att barn och ungdomar,

av som ännu inte utvecklat ett färdigt immunsystem, vistas i inomhusmiljö

en som inte påverkar dem negativt. Det finns vetenskapliga undersökningar som utvisar att inomhusluften och temperaturen i rummet har stor betydelse för inlärningen i skolan. Det är inte någon tillfällighet att lokaler det aktuella slaget har prioriterats när det gäller ventila-

av nu tionsåtgärder.

Av redovisningen från hittillsvarande kontrollverksamhet framgår att situationen vad gäller ventilationskontrollen skolor inte kan

av anses tillfredsställande. Vid utgången år 1997 skall skolor ha funktions-

av kontrollerats en tredje gång enligt gällande regler. Situationen är sådan att det inte är säkert att alla sådana lokaler genomgått den första

ens kontrollen. Det bör dock noteras att utfallet skiljer sig betydligt mellan olika kommuner.

Beträffande den kategori byggnader vi här talar finns inte några

om partsförhållanden som kan antas leda till förbättring kontroll och

av underhåll av ventilationssystemen. Visserligen torde i åtskilliga fall arbetsmiljölagstiftningen aktualiseras men i de här fallen finns anledning för samhället att särskilt sörja för god inomhusmiljö. Enligt

en

utredningens mening bör de övervakningsresurser finns hos kom-

som munemas byggnadsnämnder i första hand användas för att följa utvecklingen inom den byggnadskategori det här är fråga

om.

5.3.3 ventilationskontrollen

Utformningen av

5.3.3.1 Besikmingsintervall

Någon djupare kritik de intervall gäller har inte framförts.

av som nu

Skolor, daghem, vårdlokaler etc. skall enligt Boverkets föreskrifter besiktas vart armat år. Från kommunalt håll har ifrågasatts rimligheten i

SOU 1997: 177 Funktionskontroll av ventilationssystem 21 l

att dessa byggnader skall besiktas så ofta. Det anförs att i de fall en besiktning utförts med godkänt resultat bör besiktningar därefter kunna utföras med längre intervall. Frågan om besiktningsintervall hänger

med hur hårt belastade ventilationssystemen är i skilda byggsamman nader med anledning av de verksamheter som bedrivs. I sammanhanget kan noteras att i t.ex. skollokaler är omsättningen av personer som vistas där ganska hög och kraven på lokalerna ändras från år till år. Ventilationen skall vara avpassad till den personbelastning och verksamhet

bedrivs i lokalerna. Anmärkningsvärt är att ventilationskontrolsom lanterna inte sällan finner fler elever i klassrummen än vad ventilationssystemet har kapacitet för, vilket måste inverka menligt på inlärningsförmågan och på välbefinnandet hos elever och lärare. Utredning-

att det inte för närvarande finns anledning att vidta några änden anser ringar i besiktningsintervallen för daghem, skolor, vårdlokaler och lokaler för äldreomsorg.

Inte heller i övrigt finns underlag för att föreslå ändringar i besiktningsintervallen för övriga byggnader som omfattas av den obligatoriska ventilationskontrollen. Det vore önskvärt att den obligatoriska kontrollen leder till att fastighetsägare i ökad utsträckning underhåller byggnaders ventilationssystem mellan kontrollerna. En sådan utveckling bör kunna leda till att längre intervall kan accepteras för de fastighetsägare som visar att ventilationssystemet ses över kontinuerligt. Det ankommer på Boverket att följa utvecklingen och se över reglerna om besiktningsintervall.

Boverket har bemyndigande att besluta besiktningsintervall för

om skilda byggnadskategorier och har att utifrån sin uppföljning av kontrollverksamheten ge föreskrifter om förändringar som är lämpliga.

5.3.3.2 Kommunala tillsynsfrâgor

Enligt 8 § förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem skall den kommunala nämnd som handhar kontrollen i enlighet med vad föreskrivs i PBL övervaka att ägare till byggnader fullgör sina

som skyldigheter enligt förordningen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen.

Den kontrollfiuilction som lagts på kommunerna är således densam-

även i övrigt gäller i frågor om övervakning av att byggnadsma som lagstiftningen efterlevs. Vid sin tillsyn skall den kommunala nämnden

handhar frågorna tillämpa 10 kap. PBL. Enligt 10 kap. 1 § skall som nämnden ta upp frågan om påföljd eller ingripande enligt kapitlet så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av be-

212 Funktionskontroll av ventilationssystem SOU 1997: 177

stämmelserna om byggande i PBL eller någon föreskrift eller något

av beslut som meddelats med stöd dessa bestämmelser.

av

Kommunens roll enligt bestämmelserna obligatorisk ventila-

om tionskontroll är av renodlad tillsynskaraktär. Bestämmelserna i förordningen om att ett exemplar besiktningsprotokollet skall tillställas den

av kommunala nämnd handhar frågor inom plan- och byggnadsvä-

som sendet torde endast ha tillkommit för att underlätta kommunens tillsynsverksamhet.

Som anförts tidigare tyder föreliggande undersökningar

på att ventilationskontrollen när det gäller kommersiella lokaler har börjat fungera på godtagbart sätt. Det finns också enligt utredningens mening fog för att anta att partsställningen m.fl. faktorer leder till att föreslcriftema om ventilationskontroll kommer att efterlevas allt bättre när det gäller sådana lokaler. Genomförs utredningens förslag ändring i jordabal-

om ken torde efterlevnaden förbättras avsevärt även när det gäller hyres-

fastigheter. Kommunens tillsynsverksamhet kan dänned, tidigare

som föreslagits, inriktas på byggnadskategori dvs. daghem, skolor, vårdlokaler och lilcnande.

Kommunernas roll är som nämnts övervakningskaraktär och

av ren skyldigheten att ingripa inträder när det finns anledning att anta att överträdelse skett. Mot bakgrund att fastighetsägare i allmänhet tor-

av de komma att efterleva kontrollbestämmelsema bör enligt utredningens mening bestämmelsen att samtliga besiktningsprotokoll skall sän-

om das till kommunen ändras. Endast protokoll från besiktning föran-

som lett anmärkningar som innebär att kraven enligt 5 § förordningen

om funktionskontroll ventilationssystem inte är uppfyllda bör fortsätt-

av ningsvis tillställas kommunen för kännedom. Bestämmelsen i 6 § andra stycket förordningen bör ändras i enlighet härmed. Skäl finns inte att införa regler som ger kommunen rätt att avgiftsbelägga insändande

av sådana protokoll.

5.3.3.3 Frågor om funktionskontrollanter och hanteringen

om av

protokoll och intyg vid besiktningar

Till sådan funktionskontrollant i 16 § BVL och medför

som avses som riksbehörighet får enligt 3 § förordningen funktionskontroll

om av ventilationssystem endast den godkännas som har den utbildning och erfarenhet behövs och är lämplig för uppgiften. Enligt 16 § BVL

som som kan till funktionskontrollant för viss kontroll också fastighetens äga-

av re utses den som fått godkännande för kontrollen i fråga den kom-

av munala nämnd som fullgör kommunens uppgift inom plan- och byggnadsväsendet.

Funktionskontroll ventilationssystem 213 av

Ett beslut riksbehörighet skall tidsbegränsat och får begränom vara till ventilationssystem. Boverket har fått bemyndigande sas visst slag av att meddela närmare föreskrifter funktionskontrollanter med riksom

behörighet.

Som redovisats tidigare har klagomål framförts beträffande kompetens hos vissa fimktionskontrollanter. De föreskrifter som gäller för kontrollanter med riksbehörighet är sådana att de bör leda till god kompetens hos kontrollantema. Att vissa brister kan föreligga i ett uppbyggnadsskede är ofrånkomligt. Det ankommer på Boverket att följa utvecklingen och verket har också bemyndigande att meddela kompletterande föreskrifter så skulle erfordras. Det bör här anmärkas att om det förfaringssätt med utfärdande generell kommunal behörighet av förekommer i vissa kommuner knappast kan anses stå i överenssom stämmelse med regelsystemet. På sikt torde behovet minska av att godkänna besiktningsmän för viss kontroll i kommun. Även en om man kan förvänta sig att tillgången på ventilationskontrollanter med riksbehörighet kommer att växa finns emellertid inte för närvarande anledning att ta bort möjligheten för kommunerna att godkänna kontrollant för viss kontroll. Några ändringar av reglerna i nu berört avseende behövs inte enligt utredningens mening. Vid besiktningar skall enligt 6 § första stycket förordningen föras protokoll vari resultatet kontrollen enligt 5 § förordningen skall anav tecknas. Av detta följer att funktionskontrollanten beträffande helt nya system skall anteckna funktionen och egenskaperna hos ventilaom tionssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter och i fråga om äldre system att funktionen och egenskaperna hos systemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk. För såväl äldre system skall även redovisas om systemet nya som innehåller föroreningar kan spridas i byggnaden, om instruktioner som och skötselanvisningar finns tillgängliga för dem som skall sköta systemet och systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett. När om besiktning genomförts skall enligt paragrafen intyg utfärdas om geen nomförd besiktning med angivande datum för besiktningen. Byggav nadens ägare åläggs att anslå intyget på väl synlig plats i byggnaden. Enligt 7 § förordningen skall ägaren till en byggnad snarast möjligt avhjälpa påtalade brister besiktningen föranleder anmärkningar i om något de avseenden i 5 § förordningen. av som avses Som framgått det tidigare förekommer protokoll med varierande av utformning och det har framhållits att det ofta av protokollen inte går att utläsa det system besiktats har godkänts eller inte. Det har om som även framförts kritik mot att det inte det intyg skall utfärdas av som framgår systemet godkänts eller inte. Det har också uttalats tvekom

214 Funktionskontroll ventilationssystem SOU 1997: 177

av

samheter i frågorna om vem som skall sända in protokollet till kommunen och vem som skall utfärda intyg kontroll.

om

Vad först gäller frågan skall sköta protokollhantering-

om vem som en är det naturligtvis så att det är funktionskontrollanten har

som att föra protokoll över sin förrättning. Av 6 § följer också att han skall lämna ett exemplar protokollet till byggnadens ägare och det torde,

av även om det inte uttrycks direkt, förordningstexten följa att det är

av funktionskontrollanten har att tillställa kommunen protokoll. Med

som hänsyn till den tveksamhet uppkommit i frågan bör förordningen

som ändras så att det klart sägs ut att protokollshanteringen sköts kon-

av trollanten. Detsamma bör gälla beträffande intyg genomförd besikt-

om ning.

Som nämnts förekommer ett antal varianter protokoll. En vanligt

av förekommande ordning är att protokollen de skilda anordning-

tar upp ama som kontrolleras i ett ventilationssystem och att funktioner och egenskaper hos anordningama betygsätts enligt tregradig skala

en utan anmärkning, en etta l för anmärkningar som bör åtgärdas och

en

tvåa 2 för anmärkningar skall åtgärdas.

som

Förordningen om ñmktionskontrollen är framgått inte upplagd

som med ett system för godkännande eller underkännande ett ventila-

av tionssystem. I stället förutsätts enligt förordningen att de anmärkningar som kontrollen föranleder snarast skall avhjälpas. Enligt utredningens uppfattning finns inte anledning att ändra detta.

Det är naturligtvis av betydelse att de vistas i byggnad själva

som en kan kontrollera att byggnadens ägare sköter vad åligger honom i

som

fråga om underhåll och kontroll ventilationssystemet. Utredningen

av anser att det föreskrivna intyget utförd besiktning bör

om ges en ny roll. Lämpligen bör intyg kontroll inte utfärdas och sättas i

om upp byggnader förrän sådana brister uppdagats vid kontrollen och

som som inte är av endast bagatellartad karaktär har åtgärdats byggnadens

av ägare. Förordningen bör ändras i enlighet härmed. En lämplig ordning för detta kan vara att en funktionskontrollant haft anmärkningar

som av sådan karaktär att de enligt de vanligt förekommande protokollsutformningama renderat tvåa i protokollet inte utfärdar intyg förrän

en byggnadens ägare visar att de anmärkta bristerna har åtgärdats. I enklare fall bör detta kunna ske reparationsintyg eller liknande. Vid

genom mera omfattande och allvarliga anmärkningar bör det ankomma på kontrollanten att själv förvissa sig att bristerna undanröjts innan

om intyg utfärdas.

Funktionskontroll av ventilationssystem 215

5.3.3.4 Frågor samordning av kontroll enligt skilda lagar om

Som angetts tidigare har från skilda håll påpekats att ventilationssystem kan komma att kontrolleras enligt skilda regelsystem. Det har påpekats att ett ventilationssystem som godkänts enligt förordningen om kontroll ventilationssystem strax därpå kan komma att underkännas enligt de av regler gällt enligt arbetsmiljölagstiftningen. Enligt utredningens som uppfattning krävs inga ändringar i de gällande regelsystemen med anledning de påtalade samordningsfrågorna. Det bör också noteras att av de besök i byggnader sker yrkesinspektörer och miljö- och hälsom av soskyddsinspektörer ofta är föranledda av att bl.a. anställda anmält besvär att hänföra till inomhusmiljön. De inspektioner som anses vara vidtas därvid omfattar rad förhållanden om arbetsmiljön samt som en kontroll av eventuell förekomst av fukt- och mögelskador, städkvalitet Det vore rimligt och rationellt att den som utför sådana inspektiom.m. ner som görs med stöd av arbetsmiljö- och hälsoskyddslagstiftningama första fas i arbetet klarlägger om ventilationssystemet funksom en tionskontrollerats enligt bestämmelserna den obligatoriska funkom tionskontrollen ventilationssystem samt om brister som föranlett av anmärkningar betydelse för systemets funktion rättats till. Eftersom av inomhusmiljöns medverkan till sjukdomstillstånd sannolikt alltid är fråga om multifaktoriella processer torde det vara nödvändigt att t.ex. i situationer med godkänt ventilationssystem undersöka andra förhållanpåverkar inomhus- och arbetsmiljön. Det förekommer redan den som att en sådan ordning tillämpas vid arbetsmiljö och hälsoskyddsinspektionema. Utredningen har anledning att förlita sig på att ansvariga myndigheter inom arbetsmiljö- och hälsoskyddsornrådet på olika sätt informerar inspektörema lämpligheten i en sådan arbetsgång. om samordningsfråga har koppling till sotningsväsendet. Till En annan utredningen har inkommit uppgifter om att det förekommer fall där de s.k. imkanalema funktionskontrollerats och rengjorts som del av ventilationssystemet inom för den obligatoriska ventilationskontrolramen len. Därefter har även skorstensfejare inspekterat imkanalema som en del den kommunala räddningstjänsten brandskyddet. Det har påpeav kats att utöver dubbelarbetet har förfarandet lett till störningar i ventilationssystems funktion. Regeringen tillkallade i december 1996 en särskild utredare Dir. 1996:115 med uppgift att föreslå förändringar som utan att negativt påverka brandskyddet, befrämjar en ökad konkurrens och utvecklar fastighetsägarens inflytande över sotningen av den egna fastigheten. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 1998. Enligt direktivet har utredaren bl.a. att redovisa vilka åtgärder krävs för att kravet på bibehållen brandskyddsnivå skall upprättsom hållas. Vidare har utredaren att klarlägga vilka arbetsmoment som ingår

216 Funktionskontroll ventilationssystem

av

i brandskyddet. Vad gäller brandskyddets omfattning auktorisa-

samt tionsförfaranden för entreprenörerna bör enligt direktivet samråd ske med utredaren som har till uppgift att följa den obligatoriska

upp ventilationskontrollen. Enligt vad Byggkvalitetsutredningen erfarit vid samråd med utredningen om utveckling sotningsväsendet är utredar-

av na ense om att imkanalema i normalfallet är att hänföra till ventilationssystemet och därmed skall underhållas del detta.

som en av

5.3.3.5 Informationsbehov

Ett av skälen till att den Boverket föreskrivna tidplanen för kontroll

av inte har följts har från olika håll angetts bristande kunskap hos

vara byggnadsägarna om vad som gäller. Härtill bör sägas att skilda intresseorganisationer för fastighetsägare såsom Fastighetsägareförbundet,

-

HSB, Riksbyggen, SABO, Kommunförbundet, Landstingsförbundet

och Villaägamas Riksförbund hittills har informerat sina medlemmar

om ventilationskontrollen på lovvärt sätt. Det finns all anledning att förmoda att organisationerna skall fortsätta med sådan information till medlemmarna deras skyldigheter och vikten att ventilations-

om om av systemen i byggnaderna underhålls kontinuerligt. Den information

som ventilationsbranschen lämnar till fastighetsägarna bidrar också kraftigt till att medvetandegöra fastighetsägarna kontrollregler och behovet

om av kontroll. I den mån utredningens förslag att helt undanta småhusen från den obligatoriska kontrollen godtas, kan räkna med att Villa-

man ägamas riksförbund och andra sammanslutningar för småhusägare kommer att uppmärksamma småhusägama på behovet att över

av se funktionen hos husens ventilationssystem. Några särskilda insatser utanför de angivna informationskanalema torde inte erfordras.

nu

6¶Småhusgaranti

1 Bakgrund

Efter en överenskommelse mellan Sveriges Villaägareförbund numera Villaägarnas Riksförbund och Svenska Byggentreprenörtöreningen

Byggentreprenörerna tillkom år 1976 ett paket med konsument-

numera

skydd för småhusköpare kallat Småhus 76. Paketet bestod av ett nytt

konsumentanpassat entreprenadkontrakt, utökad byggkontroll med skärpta

besiktningsregler samt ett IO-årigt garantiâtagande, s.k. småhusgaranti.

Efter förhandlingar mellan bostadsstyrelsen, konsumentverket, Svenska kommunförbundet och parterna på småhusmarknaden tillkom "Allmätma bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är köpare", ABS 80, med tillhörande kontraktsfonnulär. Konsu-

mentskyddspaketet anpassades härefter och fick beteckningen Småhus

80.

Idag har ABS 80 ersatts ABS 95. En beskrivning av ansvarsbe-

av stämmelserna i detta Standardavtal följ er i avsnittet 7.5.3.3.

6.2¶Småhusgarantins utveckling, kopplingen till statliga bostadsbyggnadssubventioner

Garantiförbindelsen, den s.k. småhusgarantin, i Småhus 80 bestod av dels produktionsgaranti och dels ansvarsutfästelse. Produktions-

en en garantin och ansvarsförbindelsen lämnades av Aktiebolaget Bostadsga-

ranti som då ägdes Svenska Byggentreprenörlöreningen och ett antal

av byggföretag. Bara delägare kunde använda sig av AB Bostadsgarantis

produktionsgarantier och ansvarsåtaganden. Produktionsgarantin inne-

bar att AB Bostadsgaranti garanterade att byggtöretagets åtagande mot

beställaren enligt entreprenadkontraktet fullgjordes under byggtiden

och den avtalade garantitiden även om entreprenören på grund av obestånd eller annan anledning inte kunde fullfölja sitt åtagande. An-

svarsuçfástelsen innebar ett åtagande från AB Bostadsgaranti

att avhjälpa väsentliga fel som inträffade från och med garantitidens utgång till och med tio år från slutbesiktningen. År 1983 begränsades kostnadsansvaret till produktionskostnaden för det försäkrade huset och självrisken bestämdes till 35 % av basbeloppet enligt lagen allmän

om försäkring. Ansvarsutfästelsen försäkrades hos Konsortiet för försäk-

ring av småhusgaranti, en sammanslutning försäkringsbolagen

av Trygg-Hansa och Skandia. Konsortiet hade hand skaderegleringen

om enligt Småhus 80.

Inom den bostadskooporativa sektorn farms produktionsgaranti

en och försäkring förbehållna HSB, Riksbyggen och BPA

som gav samma skydd som småhusgarantin i Småhus 80. Ansvarsutfästelsen försäk-

var rad hos Folksam även handhade skadereglering för byggprojekt

som inom den kooperativa sektorn.

Från och med år 1979 fick under vissa förutsättningar kostnaden för det tioåriga konsumentskyddet beaktas i låneunderlaget för statliga bostadslån avseende småhus. I december 1983 beslutade riksdagen att ett konsumentskydd utformat i allt väsentligt på samma sätt produk-

som tionsgarantin och ansvarsutfästelsen i Småhus 80 skulle gälla vill-

som kor för statliga bostadslån för säljarbyggda egnahem eller småhus

som uppläts med bostadsrätt 1983/84:41, bet. 1983/84:BoU8, rskr.

se prop. l983/84:64. Eftersom praktiskt taget alla enskilda större och ekonomiskt stabila byggföretag delägare i AB Bostadsgaranti, bedömdes

var någon framtida konkurrens av betydelse med detta företag

vara osannolik. För att säkerställa att småhusgarantin skulle finnas att tillgå och för att få inflytande i verksamheten gick staten in hälftenägare i

som

bolaget.

Efter hand utökades villkoret för statlig belåning till att gälla även låntagarbyggda småhus uppförda på total- eller generalentreprenad samt därefter, från och med år 1989, även låntagarbyggda egnahem byggda av flera entreprenörer 19 § nybyggnadslåneförordningen

se

1986:692 för bostäder. För låntagarbyggda egnahem uppförda

i annan ordning än på total- eller generalentreprenad begränsades kravet på garanti och åtagande att avhjälpa fel till sådana grundläggningsarbeten, byggnadsdelar och installationer som utförs enligt avtal med husleverantör eller entreprenör.

Förutom kraven på produktionsgaranti och ansvarsutfästelse föreskrevs i nybyggnadslåneförordningen när det gällde bostadslån för säljarbyggda egnahem, att köparen skulle tillförsäkrad ett skydd i

vara avtalsförhållandet med säljaren tillfredsställande med hänsyn

som var till allmänna konsumentförhållanden. Härvid avsågs ABS 80. Nybyggnadslåneförordningen upphävdes den l januari 1992.

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 2 l 9

Sedan möjligheten till statliga bostadslån togs bort gäller motsvarande krav på småhusgaranti och konsumentskydd i avtalsförhållandet vid nybyggnad av egnahem och bostadsrättssmåhus som villkor för beviljande av statligt räntebidrag vid nybyggnad. Under huvudsakligen år 1992 prövades frågan om räntebidrag enligt förordningen 1991:1933 om statligt räntebidrag för och ombyggnader bostä-

ny- av der, men från och med år 1993 beviljas räntebidrag enligt förordningen 1992:986 om statlig bostadsbyggnadssubvention. Möjligheten för kreditinstitut att få statlig kreditgaranti är avhängig av att huset har beviljats bidrag enligt förordningen om statlig bostadssubvention 4 §

se

förordning 1991:1924 om statlig kreditgaranti för bostäder.

Räntebidragen till nyproducerade egnahem kommer enligt gällande systern att upphöra helt år 2000 se 13 § 2 st. förordningen om statlig bostadsbyggnads-subvention. För bostadsrättshus kommer enligt detta system bidragsandelen fortfarande att uppgå till 30 % av ett beräknat räntebelopp efter år 2000. Enligt det systern tillämpades under år

som 1992 upphör räntebidragen när den garanterade räntan överskrider den fastställda subventionsräntan. Detta inträffar för bostadsrättshus, beroende på räntenivån, 15-20 år efter det att byggandet bostadsfastig-

av heten påbörjats. För egnahem upphör räntebidragen enligt detta system inom 10-15 år, d.v.s. före år 2000 se Bostadspolitiska kommitténs beskrivning i SOU 1996:156 Bostadspolitik 2000 från produktion till

-

boendepolitik, s. 315.

Enligt förslag från Bostadspolitiska kommittén för närvarande

som behandlas i regeringskansliet föreslås g det gällande räntebidragssystemet bibehålls för egnahem, ät fastigheter som ägs av bostadsrättsföreningar som får värdeåret 2000 och senare inte skall få räntebidrag g att avtrappningen av samtliga räntebidrag till bostadsrättshus skall följa de regler som gäller för egnahem.

Med gällande regler för statliga bostadssubventioner kommer räntebidrag således inte att beviljas från och med år 2000 såvitt

avser egnahem. Enligt liggande förslag skall så bli fallet även för småhus

som upplåts med bostadsrätt.

Sedan juni 1996 är förekomsten av en produktionsgaranti inte längre ett absolut villkor för beviljande av statligt räntebidrag. Bidrag får,

om det finns särskilda skäl, lärrmas när uppförandet och färdigställandet

av huset är tryggat på annat sätt. En förutsättning härför är att ansvarsutfástelsen avser även fel och brister upptäcks under vad vid

som som tiden för ansökan återstår av den i köpe- eller entreprenadavtalet angivna garantitiden. I motiven uttalades att det bör ankomma på bidragsmyndigheten att i varje särskilt fall bedöma om ett konsumentskydd som ges i annan fonn än den dåvarande småhusgarantin kan anses tillfredsställa konsumentskyddskraven som gäller för beviljande av

220 Småhusgaranti SOU 1997: 177

statlig bostadsbyggnadssubvention. Ändringen motiverades av att det

sedan en tid hade varit möjligt att ansöka statligt räntebidrag även

om efter det att bostadshuset påbörjats eller fardigställts. Kraven på ett tillfredsställande konsumentskydd villkor för bidrag gäller för tiden

som efter det att beslut om räntestöd har fattats. En konsument skall alltså inte mista rätten till statligt stöd under driftsskedet på grund av brister i det konsumentskydd som avsåg att säkra fárdigställandet arbeten

av som vid beslutstidpunkten redan är utförda. Så länge ansvarsutfästelsen har utvidgats till att omfatta även återstående garantitid är det således möjligt att erhålla statlig bostadssubvention även när avtal annat

om

fárdigställandeskydd än den traditionella produktionsgarantin föreligger

eller, för det fall huset redan är färdigställt, utan att någon färdigställandegaranti finns över huvud taget. Det är upp till länsstyrelserna att i varje enskilt fall pröva huruvida ett tillräckligt konsumentskydd föreligger i enlighet med kraven i förordningen om statlig bostadsbyggnadssubvention.

6.3¶Gällande beträffande

ordning småhusgarantin

6.3.1¶Föreskrifter för

småhusgarantin

6.3.1.1 Vad är småhusgaranti

Småhusgarantin är ett frivilligt konsumentskydd för husägare vid

nybyggnad av egnahem, dvs. eller tvåbostadshus ägs eller

en- som av en flera fysiska personer, och vid nybyggnad av en- och tvåbostadshus som upplåts med bostadsrätt.

För att statliga räntebidrag skall beviljas för nybyggnation av egnahem eller småhus som skall upplåtas med bostadsrätt krävs att småhusgaranti finns se 8 § förordningen 1992:986 om statlig bostadsbyggnadssubvention. För egnahem som uppförs i annan ordning än på total- eller generalentreprenad får småhusgaranti begränsas till sådana grundläggningsarbeten, byggnadsdelar och installationer som utförs enligt avtal med husleverantör eller entreprenör. Skyddet behöver således inte omfatta arbeten som husägaren utför själv eller som han inte visar avtal på.

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 221

För egnahem räcker det inte med att småhusgaranti föreligger för att räntebidrag skall beviljas. Det krävs också att husägaren tillförsälcras ett skydd i avtalsförhållandet med säljaren eller entreprenören är till-

som fredsställande med hänsyn till allmänna konsumentintressen. ABS 95 och AA 94 uppfyller dessa krav. I de fall som småhusgaranti och angi-

vet avtalsskydd finns vid entreprenadavtal eller köpeavtal mellan nä-

ringsidkare och konsument, är avtalsvillkorsbestärmnelsema i konsu-

menttjänstlagen och konsumentköplagen inte, som armars, tvingande till konsumentens fördel. AA 94 tillämpas dock i praktiken parallellt med konsumentköplagen.

Boverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om statlig bo-

stadsbyggnadssubvention. Av dessa framgår att till ansökan om bostadsbyggnadssubvention skall fogas handling visar att kraven i 8

som § SBS är uppfyllda samt kopior skriftliga avtal reglerar uppfö-

av som randet av huset. Till ansökan som avser nybyggnad av egnahem

som uppförs för försäljning till fysisk skall dessutom fogas avtals-

person formulär kommer att användas vid försäljningen.

som

Prövningen av ansökningar om bidrag, innefattande kontroll att

av villkoren beträffande av konsumentskydd är uppfyllda, görs av länsstyrelsen i det län där byggprojektet är beläget.

Följande beskrivningen av hur småhusgarantin skall vara utfonnad hänför sig till de krav ställs för beviljande statlig bostadsbygg-

som av nadssubvention.

Småhusgarantin består av dels en produktionsgaranti och dels

en ansvarsutfästelse.

6.3.1.2¶Produktionsgaranti

Produktionsgarantin skall vara en betryggande garanti för att huset

uppförs och färdigställs i enlighet med vad den skall uppföra huset har

som åtagit sig i avtal. Den som utfärdar garantin får enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd statlig bostadsbyggnadssubvention inte

om själv vara säljare, husleverantör eller entreprenör. Syftet med produktionsgarantin är att skydda den enskilde småhusägaren eller bostadsrättsföreningen för det fall en entreprenör på grund obestånd el. dyl.

av inte kan fullfölja sina åtaganden att bygga huset eller för fel

att svara och brister som kan framträda under garantitiden. Enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd skall produktionsgarantin täcka de merkostnader som normalt kan antas uppstå till följd att kontrakterade arbe-

av ten avbryts därför att leverantören/ entreprenören går i konkurs eller kommer på obestånd. Kostnader till följd att färdigställandet blir

av försenat behöver inte omfattas av garantin.

222 Småhusgaranti SOU 1997: 177

Statlig bostadssubvention kan numera sökas efter det att en byggnad har påbörjats eller färdigställts och statens åtagande börjar tidigast från det att byggnaden är färdigställd. Det krav som gäller som villkor för beslut om statligt räntestöd för egnahem och bostadsrättssmåhus är att det finns ett tillfredsställande konsumentskydd för tiden efter det att beslut räntestöd har meddelats. Är uppförandet och fárdigställandet

om av huset tryggat på annat sätt än produktionsgaranti får bi-

genom en drag lämnas det finns särskilda skäl. Även alternativa färdigställan-

om deskydd kan således bli godkända, t.ex. att entreprenören har lämnat säkerhet för viss procent produktionskostnaden. Är byggnaden redan

av färdigställd vid tiden för ansökan om statlig bostadsbyggnadssubvention kan denna godtas något färdigställandeskydd inte förelig-

även om ger. Bidragsmyndigheten, länsstyrelsen i det län där det byggprojekt som ansökan avser är belägen, får i varje särskilt fall bedöma om ett konsurnentskydd som saknar en produktionsgaranti ryms inom villkoren för statlig subventionering nybyggnader. En förutsättning är att

av de åtaganden som återstår inom ramen för pågående och planerade entreprenadarbeten är säkrade på ett tillfredsställande sätt. Projektet måste alltså ha genomförts på ett sådant sätt att en garantigivare är beredd att erbjuda det avsedda skyddet för den tid återstår entreprenörens

som av eller leverantörens åtaganden. Ansvarsutfästelsen måste även avse fel eller brister som upptäcks och anmäls under vad vid tiden för

som ansökan återstår av den i köpe- eller entreprenadavtalet angivna garantitiden.

6.3.1 Ansvarsutfästelse

Ansvarsutfästelsen skall innehålla ett betryggande åtagande att avhjälpa skador på huset som består i eller som är en följd av fel eller brister i konstruktion, utförande eller material och som upptäcks eller anmäls under tiden från utgången av den garantitid som anges i köpe- eller entreprenadavtalet till dess tio år har gått, räknat från dagen för slutbesiktningen. Eftersom garantitiden vid småhusentreprenader där enskild konsument är beställare oftast är två år skall ansvarsutfástelse

en normalt täcka skador, fel och brister som framkommer inom åtta år efter garantitidens utgång. Om produktionsgaranti saknas måste ansvarsutfástelsen även omfatta den tid som vid ansökan återstår av den i köpeeller entreprenadavtalet angivna garantitiden. Ansvarsåtagandet eller motsvarande får enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd förenas med en självrisk högst ett halvt basbelopp per småhus. Har självrisk

om erlagts för viss skada och uppstår härefter ytterligare skador som tekniskt sammanhänger med samma fel och brist får ny självrisk inte tas

ut. Ansvarsåtagandet skall vidare vara försäkrat i skälig omfattning och husägaren skall vara tillförsäldad en rätt att få sina anspråk prövade

av en särskild skadenämnd eller motsvarande, där det ingår företrädare för konsumentintressena.

6.4 av de meddelar

Beskrivning bolag som småhusgarantier och av deras produkter samt av möjligheterna till insyn och

kontroll av verksamheterna

Aktiebolaget Bostadsgaranti

6.4.1 Bolagsbeskrivning

Verksamheten i Aktiebolaget Bostadsgaranti Bostadsgaranti började

år 1962. Bolaget ägdes då byggföretagens branschorganisation

av

Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Byggentreprenörer-

numera na. Verksamheten bestod i att utfärda garantier för åtaganden med-

av lemsföretag, innefattande dels säkerhet för färdigställande bygg-

av nadsprojekt i form av bostadsrätter i flerfamiljshus ägda byggmäs-

av tarbildade bostadsrättsföreningar och dels säkerhet för inbetalade förskottsavgifter till sådana föreningar.

Bakgrunden till företagsstarten var följande. Bostadsstyrelsen hade lagt fram ett förslag innebar att bostadsrättsföreningar, bildade

som av byggmästare eller andra företag med vinstintresse, skulle

medges avsevärt lägre statslån än kooperativt organiserade företag utan enskilt vinstsyfte, såsom HSB Riksförbund och Svenska Riksbyggen. Vidare föreslog Bostadsstyrelsen att kommunal insyn och anslutning till ett centralt tillsynsorgan borde utgöra förutsättning för lån för bostadsrättsföretag med vinstintresse. Anledningen till förslaget ett påtalat

var missbruk nämnda företagsfonn. Svenska Byggnadsentreprenörföre-

av ningen tog initiativ till bildande ett kontroll- och garantiföretag, Bo-

av stadsgaranti, med uppgift att bereda såväl bostadsrättshavama i ifrågavarande föreningar som staten i dess egenskap långivare ökad sä-

av kerhet. Bostadsstyrelsens förslag inte bifall utan i stället ändrades

vann reglerna för tertierlån till bostadsrättsföreningar på så sätt att lån endast fick beviljas under förutsättning av att betryggande garantier,

ex. ga-

224 Småhusgaranti SOU 1997: 177

rantiförbindelse från Bostadsgaranti, lärrmades. Erforderlig garanti skulle föreligga när lån söktes bostadsrättsförening tillhörande

anses av HSB:s riksförbund eller Svenska Riksbyggen.

1976 introducerade Bostadsgaranti småhusgarantier. Smähusgarantin ingick som en del Småhus 76, ett konsumentskyddspaket

av som tillkom genom en överenskommelse mellan Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, ägarna till Bostadsgaranti och Sveriges Villaägareförbund numera Villaägamas Riksförbund. Sedan år 1984 ägs Bostadsgaranti till lika delar av Bygg-entreprenörema och staten. Staten gick, som tidigare redovisats, in som hälftenägare sedan småhusgaranti blev ett villkor för statliga bostadslån avseende småhus.

Bostadsgaranti har totalt utfärdat cirka 45 000 småhusgarantier. Cirka 200 entreprenadföretag, som haft ansvaret för utförandet cirka 7

av 500 hus har gått i konkurs. Flertalet av konkurserna inträffade i början av 1990-talet.

En garantifond uppgående till cirka 150 miljoner kronor har byggts upp i bolaget.

Bostadsgaranti har i nuläget åtta fast anställda.

6.4. l Produktbeskrivning

Det är entreprenören som ansöker om småhusgarantin hos Bostadsgaranti. Entreprenören är garantitagare. Om det är första gången som entreprenören söker småhusgaranti hos Bostadsgaranti skall entreprenören inge registreringsbevis, företagets tre senaste årsredovisningar och lämna uppgifter om ägarförhållanden i bolaget samt lämna referen-

i fonn tidigare beställare, bankförbindelser och revisor. Är föreser av taget nytt tas kreditupplysningar. Bostadsgaranti kräver regelmässigt säkerhet av entreprenadföretaget i form bankgaranti eller dyl. mot-

av svarande 10 % av kontraktssumrnan under entreprenadtiden och 5 % av kontraktssumrnan under garantiåren. Säkerheten infordras Bostads-

av garanti för att säkra bolagets eventuella framtida regressanspråk mot entreprenören till följd av att Bostadsgaranti har fått fullgöra åtaganden gentemot husägaren med anledning av lämnad småhusgaranti. Säkerheten är i första hand avsedd att täcka risken i produktionsgarantin. Av de stora entreprenörerna krävs ingen säkerhet, eftersom risken för konkurs är så liten. Det är fä de sökande entreprenörerna som avvisas.

av

Bostadsgaranti tecknar ett avtal med entreprenören av vilket framgår att Bostadsgaranti, efter prövning i varje enskilt fall, tecknar garanti Rör fullföljande av entreprenörens åtagande gentemot beställaren enligt entreprenadkontraktet produktionsgaranti och åtgärdande av väsentliga fel efter garantitiden ansvarsutfästelse. Avtalet gäller för garantier

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 225

som utfärdas fr.o.m. dagen för parternas undertecknande. Om Bostads-

garanti har att infria krav på grund av länmad småhusgaranti, åligger det enligt avtalet entreprenören att utan dröjsmål fullgöra dessa åtaganden i enlighet med det kontraktsrättsliga entreprenören har

ansvar som gentemot beställaren enligt ABT 94 respektive ABS 95. Underlåter ent-

reprenören att fullgöra vad som sålunda åligger honom och tvingas i anledning därav Bostadsgaranti att utge ersättning på grund utfärdad

av småhusgaranti har Bostadsgaranti regressrätt mot entreprenören.

Entreprenören förbinder sig att gentemot beställaren stå för

ensam ett samlat ansvar för projektering, konstruktioner, funktioner och utförande avseende hela projektet. Bostadsgaranti lämnar nämligen små-

husgaranti enbart vid totalentreprenader, d.v.s. entreprenadåtaganden som omfattar ett samlat för konstruktion, material och utförande.

ansvar Visst egenarbete från beställaren godtas. Entreprenörens åtagande måste minst omfatta

grundläggning

-

dränering -

mur- och putsarbeten -

stomme t.o.m. taklag och verandor -

öppningar i stomme dörrar, fönster, takfönster, takkupor dyl. - o

balkonger, altaner etc. -

isoleringar

-

s.k. flytande golv -

bärande mellanväggar -

gjutna yttertrappor inklusive källartrappor -

vvs- och elinstallationer och -

plâtarbeten. -

Till ansökan om småhusgaranti skall i varje enskilt fall fogas kopia

av tecknat entreprenadkontrakt vid grupproduktion småhus typkon-

av trakt för entreprenaden, betalningsplan, bygglovsritningar, och

rums-

byggnadsbeskrivningar, teknisk beskrivning, kontroll och be-

avrop av siktning, godkänd kontrollplan enligt PBL, kvalitetsplan sådan finns

om samt uppgift om av byggnadsnärrmden godkänd kvalitetsansvarig enligt PBL.

Byggkontroll och besiktningar ingår i det som Bostadsgaranti kontrollerar innan småhusgaranti meddelas. Om entreprenadföretagen har egna utvecklade kvalitetssystem enligt bedömningen hos Bostads-

som garanti innebär tillfredsställande byggkontroll, krävs inga ytterligare

kontroller. I andra fall påkallar Bostadsgaranti att externa kontroller sker av bygget. Bostadsgaranti samarbetar i dessa avseenden vad

avser egnahem med VSAB kontroll och besiktning AB, är ett helägt

som

226 Småhusgaranti SOU 1997: 177

dotterbolag till Villaägarnas Riksförbund. Vad gäller besiktningar påkallas och bevakas från Bostadsgarantis sida att slut- och garantibesiktning sker. När en fysisk person är garantihavare skall en besiktningsman utses via VSAB. Detta krav ställs inte när en bostadsrättsförening är garantihavare.

När Bostadsgaranti har fått in, granskat och godkänt samtliga handlingar inklusive kopia av tecknat entreprenadkontrakt, fakturerar Bostadsgaranti garanitavgiften. Vid säljarbyggda småhus skickar Bostadsgaranti dock först en bekräftelse till entreprenören att garanti kommer att utfärdas för projektet. Entreprenören avropar sedan garantier för varje småhus att skicka kopior av tecknade kontrakt till

genom Bostadsgaranti, därefter fakturerar garantiavgiften. Sedan garanti-

som avgiften har betalats skickas en garantiförbindelse till beställaren. Det är beställaren som är garantihavare. Av garantiförbindelsen framgår dock att Bostadsgarantis åtagande gäller gentemot ny ägare av fastigheten enligt de förutsättningar som anges i entreprenadkontraktet. Vid bostadsrätt gäller inte åtagandet ovillkorligt ägare.

mot ny

Storleken på garantiavgiften påverkas entreprenörens ekonomi,

av kontraktssurnrnan i entreprenadkontraktet, storleken på byggprojektet vid större projekt blir administrationskostnaden förhållandevis mindre samt av Bostadsgarantis egen riskbedömning av projektet.

I garantiförbindelsen anges att Bostadsgaranti garanterar fullföljandet av entreprenadkontraktet, med undantag för entreprenörens ansvar för fel och brist efter garantitidens utgång, samt att ansvarsutfástelse lämnas. Bostadsgarantis småhusgaranti består alltid av en produktionsgaranti i kombination med ansvarsutfastelsen, även i de undantagsfall då småhusgaranti har lämnats för redan uppförda byggnader.

Produktionsgarantin gäller endast i det fall att entreprenören försatts i konkurs eller eljest är på sådant obestånd att han inte kan förväntas fullgöra sina åligganden samt under förutsättning av att beställaren till Bostadsgaranti överlåter alla sina rättigheter gentemot entreprenören när det gäller hävande entreprenaden eller entreprenörens återståen-

av de åtaganden. Bostadsgaranti går således i dessa avseenden in i beställarens ställe enligt entreprenadkontraktet. En ytterligare förutsättning för Bostadsgarantis åtagande enligt produktionsgarantin är att beställaren erlägger resterande del av betalningen för entreprenaden till Bostadsgaranti. Hur mycket som återstår av betalningen beror inte på hur mycket beställaren faktiskt har utgett till entreprenören utan av hur mycket betalningen resterar enligt till kontraktet fogad betal-

av som ningsplan, utan avdrag för vite/skadestånd på grund av uppkommande försening. Betalning som beställaren i strid mot gällande betalningsplan

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 227

har erlagt till entreprenören för arbeten som inte är utförda, skall erläggas till Bostadsgaranti, när Bostadsgaranti har utfört dessa arbeten.

Bostadsgaranti svarar för att entreprenaden, i den mån det ankommer på Bostadsgaranti, blir fullföljd inom skälig tid. Produktionsgarantin innefattar inte någon skyldighet för Bostadsgaranti att svara för att entreprenaden blir färdigställd inom den tid stadgas i entreprenad-

som kontraktet.

Bostadsgarantis åtagande enligt produktionsgarantin omfattar inte

torksprickor i ytskikt om dessa har uppträtt i Våtrum eller golv,

-

markarbeten mer än en meter utanför bostadshusets fasadliv samt -

finplanering av tomt dock ingår nödvändiga schacktarbeten för ledningar från bostadshuset till tomtgräns eller tillgång och kvalitet på vatten samt funktion icke kommunal

- av

avloppsanläggning.

Bostadsgaranti åtagande enligt produktionsgarantin är inte beloppsbegränsat.

Vill beställaren göra gällande åtagandena enligt produktionsgarantin måste anmälan härom göras till Bostadsgaranti inom fem år från utfärdandet av garantitörbindelsen.

Ansvarsutfästelsen gäller för de arbeten som enligt entreprenadkontraktet har utförts på den aktuella fastigheten. Åtagandet omfattar åtgärdande av eller ekonomisk gottgörelse för väsentlig skada på

egendom under förutsättning att skadan består i eller följd fel i kon-

är en av struktion, utförande eller material enligt entreprenadkontraktet. Till skillnad från entreprenörens kontraktsrättsliga felansvar gentemot beställaren efter garantitiden enligt ABS 95 respektive ABT 94, innefattar ansvarsåtagandet i småhusgarantin inte något subjektivt moment i form av vårdslöshet från entreprenörens sida. Bostadsgarantis regressrätt mot entreprenören är dock inte mera vittgående än dennes kontraktsrättsliga ansvar gentemot beställaren. Ansvarsutfástelse gäller för skador som upptäcks och anmäls från och med garantitidens utgång till och med tio år från den dag bostadshuset enligt besiktningsutlåtande har blivit godkänt och omfattar även skäliga merutgifter för kost och logi för beställaren och dennes familj under högst sex månader om skadan på huset medför att väsentliga delar av bostaden blivit obrukbara.

228 Småhusgaranti SOU 1997: 177

Ansvarsutfästelsen omfattar inte

skada som har eller borde ha upptäckts under garantitiden eller ska- -

da som beror på att sådan skada inte har åtgärdats tillräckligt och

beställaren har eller borde ha insett detta

skada på grund av ålder och bruk, vanvård, bristfälligt underhåll -

eller liknande

skada på kök- och tvättutrusming och inte heller på annan maskinell -

utrustning om ersättning härför utgår enligt särskilt garantiåtagande

skador som normalt ersätts av en konventionell villaförsälciring -

allriskskada om allriskförsälqing finns tecknad för fastighetsförsäk- -

ringen och

skada på annan egendom som ingår i eller är avsedd att ingå i ge- -

mensamhetsanläggning med individuella infarter.

än garage

Så kallade utvecklingsfel undantas inte.

Bostadsgarantis totala åtagande enligt ansvarsutfástelsen uppgår till högst ett belopp motsvarande kontraktssumman exklusive tomtkostnad. Dessutom begränsas Bostadsgarantis sammanlagda ansvar för samtliga ansvarsutfástelser som utfärdats under ett kalenderår till ett gemensamt garantibelopp som anges i garantiförbindelsen. Självrisken för skador hänförliga till ett och samma fel uppgår till hälften av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring gäller vid tidpunkten för skadeanmälan.

Reklamation skall ske utan oskäligt dröjsmål från det att beställaren har upptäckt eller borde ha upptäckt skadan och självrisken skall betalas till Bostadsgaranti inom tre månader från anfordran, annars förlorar beställaren sin rätt till åtgärd och ersättning enligt ansvarsutfästelsen.

Om Bostadsgaranti svarar för en skada enligt ansvarsutfástelsen skall Bostadsgaranti se till att skadan avhjälps. Bostadsgaranti har dock även rätt att i stället för avhjälpande lämna ekonomisk gottgörelse.

Tvist på grund av ansvarsutfästelsen skall i första hand hänskjutas till Skadenämnden för småhus. Part som inte är nöjd med nämndens beslut kan väcka talan vid allmän domstol.

Före april 1996 var ansvarsutfástelsen delvis försäkrad hos ett forsäkringskonsortium mellan Skandia och Trygg-Hansa. Försäkringen avsåg de fem sista åren av åtagandet. T.o.m. mars 1996 hade Bostadsgaranti under de fem sista åren som ansvarsutfástelsen löpte regressrätt mot entreprenören endast om denne hade orsakat en skada av grov vårdslöshet. Under de första fem åren hade Bostadsgaranti full

regressrätt mot entreprenören, d.v.s. regressrätten förelåg utan att något vållande kunde läggas entreprenören till last. Till följd av ett beslut från Konkurrensverket tvingades Skandia och Trygg-Hansa att upphöra med

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 229

ovan nämnda konsortieverksamhet fr. o. m. den 1 april 1996. Efter denna tidpunkt kunde Bostadsgaranti inte få någon godtagbar

annan försäkringslösning till stånd. Därför meddelade Bostadsgaranti fram till årsskiftet 1996/1997 enbart produktionsgarantier och förmedlade därtill Skandias byggfelsförsäkring. Från och med år 1997 meddelar dock Bostadsgaranti åter ansvarsutfástelser. Det är denna produkt utför-

som ligt har beskrivits Ansvarsutfåstelserna är delvis försäkrade hos

ovan. Wasa.

6.4.2 GAR-BO

Aktiebolag

6.4.2.1 Bolagsbeslqivning

År 1988 bildades STR-Garanti de till Sveriges

Aktiebolag av Trähus-

fabrikers Riksförbund STR knutna trähusfabrikantema. År 1993 ändrade bolaget namn till GAR-BO Aktiebolag GAR-BO. GAR-BO ägs av STR samt ett femtiotal enskilda trähusfabrikanter och entreprenörer.

Till skillnad från Bostadsgaranti meddelar GAR-BO småhusgaranti vid delad entreprenad. Bolaget startade denna verksamhet till följd

av att kravet på småhusgaranti för beviljande statliga lån år 1989 utvid-

av gades till att gälla även egna hem uppförda på delad entreprenad. I dessa fall får dock småhusgarantin begränsad till enbart sådana

vara

grundläggningsarbeten, byggnadsdelar och installationer utförs

som enligt avtal med husleverantör eller entreprenör. Ett problem har

som påtalats från GAR-BO:s sida är att det förekommer att oriktiga intyg insänds till länsstyrelserna att skriftliga avtal inte finns i olika

om avseenden för att byggherren skall undgå kravet på småhusgaranti för att få statliga subventioner och därmed minska sina boendekostnader.

GAR-BO har utfärdat drygt 20 000 småhusgarantier, de flesta under åren 1992-1994. Cirka 45 företag för vilkas arbeten GAR-BO har lämnat småhusgaranti, varav 35 ägarföretag, har gått i konkurs

I 2 500-3 000 fall har garantihavaren anhållit att GAR-BO skall

om vidta åtgärder till följd av meddelade produktionsgarantier. GAR-BO har inträtt i ett tusental fall. Anledningen till att inträde inte har skett i övriga fall har huvudsakligen varit att garantihavarens förlust bestått i att han i strid mot gällande betalningsplan har betalat säljaren /entreprenören för mer än levererat material och utfört arbete. Tio gånger har tvist om rätten till ersättning eller åtgärd prövats i domstol.

230 Småhusgaranti

I drygt ett tjugotal fall har GAR-BO fått krav till följd av utfärdade ansvarsutfástelser. Dessa krav har, efter en bedömning av garantihavarens rätt enligt villkoren, lett till utbetalningar endast vid några få tillfällen. GAR-BO:s bedömningar i dessa fall har inte lett till några domstolstvister. Vid två tillfällen har ärenden rörande ansvarsutfástelsen underställts GAR-BO:s skadenämnd. I båda fallen har anspråken ogillats. En stor anledning till att endast ett fåtal anspråk har riktats mot GAR-BO:s på grundval av meddelade ansvarsutfästelser torde vara att garantihavaren i första hand skall vända sig mot säljar/entreprenadföretaget och att GAR-BO dessutom under fem år efter slutbesiktningen har ovillkorad återkravsrätt mot detta företag for

ersättning som GAR-BO har tvingats utge till följd av att säljar/entreprenörföretaget inte har fullgjort sitt åtagande. Eftersom en övervägande del av de småhusgarantier som GAR-BO har meddelat tecknades under åren 1992-1994, så har tiden för den absoluta

regressrätten i de flesta fall inte löpt ut

Så länge säljar/entreprenadföretaget inte har försatts i konkurs skall en husköpare med småhusgaranti hos GAR-BO vid krav till följd av denna garanti i första hand vända sig till säljar/-entreprenadföretaget Eftersom detta företag har ansvar för sidoentreprenörer och GAR-BO har full regressrätt under de fem första åren efter slutbesiktningen, hamnar stora delar kostnaderna för småhusgarantin hos säljar/-

av

entreprenörföretagen och inte hos GAR-BO.

GAR-BO:s småhusgaranti är försäkrad hos Länsförsäkringsbolagens AB.

GAR-BO har fonderade tillgångar uppgående till cirka 110 miljoner kronor.

6.4.2.2 Produktbeskrivning

Det är både säljaren och köparen som ansöker om småhusgaranti hos GAR-BO. Ansökan innefattar även en förbindelse från säljaren till köparen om tioårigt konsumentskydd. Säljaren lämnar i denna handling produktionsgaranti och ansvarsutfästelse för sitt eget åtagande samt för entreprenad där kontrakt tecknas med entreprenör som har godkänts av säljaren sidoentreprenör. För denna säljarens förbindelse till köparen gäller motsvarande regler och förutsättningar som för de småhusgarantier som lämnas av GAR-BO se nedan och den gäller under förutsättning att tillhörande avtal har godkänts av säljaren. Förekommande avtal med köparen avseende trähusleverans, schaktarbete, grundläggningsarbete, stommontering, övrigt byggnadsarbete, VVS-installation och elinstallation skall anges i ansökan. Avtalen skall inges till GAR-BO. Sälja-

ren åtar sig att hos GAR-BO utverka och till köparen överlämna

produktionsgaranti och ansvarsutfástelse avseende säljarens eget åtagande samt för säljarens för kontrakterade entreprenader. Köparen för-

ansvar klarar sig helt införstådd med de villkor och förutsättningar gäller

som för produktionsgaranti och ansvarsutfåstelse.

GAR-BO sluter ett generellt avtal med säljar- och/eller entreprenadföretaget av vilket framgår gt GAR-BO, efter prövning i varje enskilt fall, ställer säkerhet för företagets fullgörande leveransavtal

av och/eller entreprenadkontrakt när företaget har gått i konkurs eller är på sådant obestånd att han inte kan förväntas fullgöra sitt åtagande produktionsgaranti samt att GAR-BO utfáster att för det åtagande som omfattas av produktionsgarantin åtgärda eller utge ekonomisk gottgörelse för väsentliga skador till följd brist eller fel framträder

av som efter garantitidens utgång, inom tio år från dag för slutbesiktning

men ansvarsutfästelse. Garantihavare är den till förmån produktions-

vars garanti och ansvarsutfästelse utfärdas.

Det sälj ar och/eller entreprenörföretag GAR-BO sluter generellt

som avtal med ansvarar i sin tur för sidoentreprenörers arbeten.

I avtalet mellan GAR-BO och sälj ar/entreprenadföretaget uppräknas förutsättningarna för att GAR-BO skall åta sig att lämna småhusgaranti i enskilda fall, nämligen företaget har sådan ekonomioch sådan

att

kompetens att det bedöms kunna fullgöra sina åtaganden gentemot

garantihavaren och gentemot GAR-BO, gt företaget årligen tillställer GAR-BO årsredovisning, ;att företaget lämnar GAR-BO de uppgifter som GAR-BO begär vid prövning garantiansökan eller vid annat

av tillfälle, ät företaget ställer godtagbar säkerhet när GAR-BO finner det erforderligt, att företaget lämnar garantihavare information rörande omfattning av och förutsättningar för småhusgarantin, gt företaget under den tid som småhusgarantin löper för ett objekt bevarar samtliga handlingar rörande detta samt låter GAR-BO vid anfordran ta del dessa

av eller överta dem samt att företaget använder sig GAR-BO fastställda

av avtals- och kontraktsformulär.

Av nya bolag krävs att de lärrmar säkerhet i form bankgaranti el-

av ler liknande eller deponerar med belopp motsvarande 10 %

pengar av entreprenadsurnrnan. Sedan eventuella fel har konstaterats vid

som slutbesiktning har åtgärdats får säkerheten nedskrivas till 5%. Den gäller därefter under garantitiden enligt köpe- och /eller entreprenadkontraktet till dess fel har framträtt under garantitiden har åtgärdats.

som

För det fall att säljar/entreprenadföretaget inte uppfyller någon

av ovan nämnda förutsättningar, säljar/entreprenadföretaget inte har

uppfyllt sina förpliktelser avseende löpande småhusgarantier eller säl-

om jar/entreprenadföretaget har lämnat GAR-BO vilseledande uppgifter, har GAR-BO rätt att vägra att lämna fler småhusgarantier för företagets

232 Småhusgaranti

åtaganden. En yttersta förutsättning för GAR-BO:s åtagande är naturligen att garantihavaren har betalat garantiavgiften till GAR-BO.

I avtalet mellan GAR-BO och säljar/entreprenadföretaget stadgas vidare att säljar/entreprenadföretaget ansvarar för eventuella oklarheter i omfattning och utförande av åtagande som ingår i småhusgarantin.

Det är säljar/-entreprenadföretaget som skall klarlägga ansvarsfrågan

och svara för alla därmed förenade kostnader. Om krav riktas på GAR- BO i anledning av utfärdad småhusgaranti ankommer det på säl-

jar/entreprenadföretaget att utan dröjsmål i GAR-BO:s ställe fullgöra

åtagandena kraven framställts inom fem år från slutbesiktningen av

om objektet. Inom samma tid har GAR-BO ovillkorad regressrätt mot säljar/entreprenadföretaget GAR-BO tvingas att utge ersättning till

om följd av att säljar/entreprenadföretaget inte har fullgjort sitt åtagande eller företaget har åsamkat GAR-BO annan kostnad. Efter angiven

om tid är regressrätten begränsad till kostnader hänförliga till fel eller brist

har sin grund i uppsåt eller grov vårdslöshet. som

Sälj ar/entreprenadföretaget godtar slutligen att GAR-BO upphandlar och genomför kontroll, slut- och garantibesiktning av varje objekt på sätt som bestäms av GAR-BO. Vad gäller byggkontroll och besiktningar gäller följande. GAR-BO lägger sig inte i byggkontrollen för det fall att bolaget känner till sedan tidigare att säljar/entreprenadföretaget sköter detta bra själv. I andra fall fordrar GAR-BO att bygget kontrolle-

dels vid grundläggningen och dels vid stomresningen, av en besiktras, ningsman som GAR-BO beställer. GAR-BO kräver alltid att slutbesiktning skall hållas. Krav på garantibesiktning framställs inte från GAR- BO:s sida. GAR-BO administrerar att en i bolagets ögon godkänd besiktningsman anlitas för att verkställa slutbesiktningen.

När sedan en småhusgaranti har tecknats för ett särskilt objekt utsänds ett garantibrev till säljar/entreprenadföretaget, som i sin tur har att vidarebefordra detta till garantihavaren. Småhusgarantin gäller gentemot ny ägare till fastigheten om denne är en fysisk person.

Även i förhållande till garantihavaren ställer GAR-BO vissa

upp allmänna förutsättningar för att garantihavaren med framgång skall kunna åberopa småhusgarantin från GAR-BO. Dessa utgör i viss mån en upprepning av de krav som enligt ovan beskrivna avtal ställs på säljaren:

leverans och/eller entreprenadavtal skall ha tecknats på av GAR-BO -

AB godkända fonnulär och i överensstämmelse med ABS och/eller AA

köparen skall ha betalat säljaren för mer än levererat material och -

utfört arbete

köparen skall tillåta GAR-BO att utföra den kontroll och besiktning -

som GAR-BO finner erforderligt

slutbesiktning skall hållas och förrättas av besiktningsman har - som

godkänts av GAR-BO köparen skall vid åberopande garantibrevet överlåta sin rätt enligt

- av

avtalen med sälj aren och/eller entreprenören till GAR-BO och

köparen skall till GAR-BO överlåta sin rätt att kräva ersättning hos -

den som är ansvarig för skadan.

Småhusgarantin gäller dock utan att någon dessa förutsättningar är

av för handen om köparen visar att den bristande förutsättningen inte är till men för GAR-BO.

Vad gäller avtalskravet kan anföras att AA, d.v.s. allmänna avtalsvillkor vid köp monteringsfárdigt husmaterial, GAR-BO inte

av av an-

ses till någon del strida mot avtalsvillkorsreglerna i konsumentköpla-

gen, utan anges gälla parallellt med dessa. AA används när det enda arbete som ingår i köpet är enkel stommontering, används ABS

armars 95. GAR-BO har angett att bolaget eventuellt kommer att kräva

användning av ABS 95 i samtliga fall, detta bl.a. till följd av ett beslut i Allmänna reklamationsnämnden.

GAR-BO:s småhusgaranti gäller inte

konstruktion, material, vara och arbete tillhandahålls - som av annan

än säljaren eller av annan entreprenör än den har angivits i

som ga-

rantibrevet

andra tilläggs- och ändringsarbeten än sådana köparen skriftli- - som

gen har anmält till GAR-BO och har godkänts bolaget

som av

väggbeklädnads- målnings- och golvläggningsentreprenad - med un-

dantag för fuktisolerande skikt i Våtrum

yttre markarbeten och ledningar, vatten- och avloppsanlägg- - egen

ning eller förekomst, kvantitet och kvalitet vatten från vattentäkt

av

konstruktion, material, och arbete avsetts ingå i - vara som gemen-

samhetsanläggning

betalning som köparen har erlagt till säljaren och/eller entreprenörer -

utöver ersättning för levererat material och utfört arbete kostnad som köparen har iklätt sig för avhjälpande fel före

- av an-

mälan till och godkännande ñån GAR-BO kostnad för skada och avbrott i rörelse eller ersättning för inkomst-

-

förlust ansvar och kostnad för försening eller dröjsmål

-

ansvar och kostnad för skada som kan eller skulle kunna ersättas - av

sådan allriskförsälcring eller ansvarsförsäkring som föreskrivs i ABS

samt

kostnad som kan uppstå p.g.a. så kallad force majeur. -

Under de förutsättningar som gäller för småhusgarantin och med de

undantag som har nämnts, innebär en utfärdad produktionsgaranti från GAR-BO följande. GAR-BO garanterar fullgörandet av säljarens leverans och/eller uppförandet byggnader enligt i garantibrevet angiven

av entreprenad med undantag för eventuellt ansvar mot tredje man, byggherrens kontrollansvar och för s.k. byggherrekosmader exempelvis kostnader för tomt, fastighetsbildning, grundundersölcning, utsättning, lagfart och inslcrivning, erforderliga lov och tillstånd, lån, bankavgifter,

myndighetsbesiklzningar samt kommunala taxor och avgifter samt för

fel som framträder efter garantitidens utgång.

För säljarens leverans gäller produktionsgarantin längst två år från leveransdagen. För entreprenad gäller produktionsgarantin längst två år från den tidigaste av dagen för slutbesiktning eller den dag huset

var

klart för inflyttning.

Produktionsgarantin gäller endast när säljaren försatts i konkurs och under förutsättning av att GAR-BO har rätt att träda i garantihavarens ställe när det gäller hävande och/eller utförande återstående arbeten.

av

Anmälan om produktionsgarantins tillämpning skall göras så snart köparen har fått kännedom om säljarens konkurs, annars förloras rätten till åtgärd eller ersättning.

GAR-BO:s åtagande enligt produktionsgarantin är beloppsbegränsat till två gånger det basbelopp som gällde vid tidpunkten för köparens avtal med säljaren såvitt åtgärdande eller ekonomisk gottgörel-

avser av se för skador som uppkommer till följd av fel. Produktionsgarantin är vidare villkorad av att köparen till GAR-BO erlägger den betalning

som armars skulle tillkomma säljaren och/eller entreprenören för motsvarande prestation utan avdrag för vite, skadestånd och dylikt och

som skall återstå av kontraktssumrnan om köparen inte har betalat säljaren och/eller entreprenören för mer än levererat material och utfört arbete.

Under tidigare angivna förutsättningar för småhusgarantin och med tidigare nämnda undantag från småhusgarantins omfattning innebär en utfärdad ansvarsutfästelse att GAR-BO garanterar att åtgärda eller utge ekonomisk gottgörelse för väsentlig skada på byggnad, uppkommen till följd av fel i säljarens leverans eller i entreprenad som angivits i

garantibrevet.

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 235

Ansvarsutfästelsen gäller för skada som har framträtt och anmälts efter garantitidens utgång inom tio år från den tidigaste dag för

men av slutbesiktning eller dag för inflyttning.

Köparen skall omgående anmäla skada till säljaren, eller denne

om är försatt i konkurs till GAR-BO. Vid oskälig fördröjning skadean-

av mälan, trots att köparen har upptäckt eller borde ha upptäckt skadan, förlorar köparen rätten till åtgärd eller ersättning. Vid anmälan till GAR-BO har bolaget rätt att avgöra om skadan skall avhjälpas eller

om ekonomisk gottgörelse skall lämnas. Vid ekonomisk gottgörelse sker

avdrag för förslitning.

GARBO:s ansvarsutfästelse är beloppsbegränsad till tjugofem gånger det basbelopp som gäller vid tidpunkten för anmälan skada. För

av åtgärdande av skada skall köparen efter anmodan inbetala självrisk

en om hälften av det basbelopp som gäller vid tiden för anmälan.

Ansvarsutfastelsen omfattar inte

skada som har upptäckts eller borde ha upptäckts under garantitiden -

eller otillräckligt åtgärdande av sådan skada, utvecklingsfel eller skada genom sådant med utvecklingsfel

- avses

här fel som vid leveransens/entreprenadens genomförande inte kun-

de förutses med då känd teknik och vetenskap skada orsakad av att köparen har gjort avsteg från gällande

- normer

och

skada på annans egendom. -

Ansvarsutfástelsen gäller heller inte i något fall skada hänförlig till

isolerglas eller annan vara som omfattas av särskild garanti eller -

försäkring,

elektrisk apparat eller maskin- eller hushållsutrustning samt - annan

datoriserade styr- och reglersystem,

utrustning för värme och ventilation, inklusive solvärme- och natur- -

värmesystem, kamin och öppen spis, annan orsak än fel i konstruktion, material, vara eller arbete,

-

olyckshändelse, normal förslitning, åldrande eller omständighet - som

är att hänföra till köparen,

utifrån kommande händelse och -

händelse som kan eller skulle kunna ersätttas genom konventionell -

villaförsälqing eller som omfattas förbindelse, utfástelse,

av annan garanti eller försäkring.

GAR-BO har sedan 1996 års ändring i 8 § förordningen om statliga bostadsbyggnadssubventioner i några fall utfärdat ansvarsutfástelse utan krav på att denna skall kombineras med en produktionsgaranti. Detta har skett i fall då bygget redan varit slutfört säljare/entreprenör

av för vilken GAR-BO AB normalt utfärdar garantier och garantisökanden först i det läget skall söka statliga bidrag. Ansvarsutfästelsen har i dessa fall utsträckts till att gälla även under den tid som återstår av garantitiden. Detta är enligt bolaget "nödprodukt" eftersom affärsidén går ut

en på att GAR-BO skall vara med redan från byggstart, eftersom det är dyrbart att kontrollera hus i efterhand.

6.4.3¶HSB Försäkring AB

6.4.3.1¶Bolagsbeskrivning

I samband med införandet av lagen om byggfelsförsälqing stadfäste

regeringen bolagsordning samt koncession för HSB Försäkringsaktie-

bolag. Bolaget skall enligt bolagsordningen ha till föremål för sin verksamhet att i direkt försäkring bl.a. meddela allmän egendomsförsäkring

samt kreditförsäkring avseende produktionsgarantier enligt räntebidragsreglema. Före bildandet av detta försäkringsbolag försäkrade

HSB lämnade småhusgarantier hos Folksam, men sedan dess drivs verksamheten i det egna försäkringsbolaget.

Fr.o.m. år 1993 t.o.m. år 1996 har småhusgaranti lämnats av HSB Försäkring AB för drygt 600 hus. Det rör sig alltid om bostadsrätter och vanligast förekommande är s.k. HSB-entreprenader, d.v.s. produktion i HSB:s egen regi. I dessa fall har försäluingsbolaget tillgång till

samtliga handlingar avseende bygget.

.

Sammantaget har småhusgarantier utfärdats för över 450 färdigställda projekt fram till 1997. Dessa projekt omfattar fler än 13 500 lägenheter. För knappt en tiondel av de färdigställda projekten har småhusgarantin löpt ut.

6.4.3.2 Produktbeskrivning

HSB Försäkrings AB:s småhusgaranti gäller för entreprenader avseen-

de utförande småhus är avsedda att upplåtas med bostadsrätt.

av som

Produktionsgarantin gäller när entreprenören försätts i konkurs eller eljest är på sådant obestånd att entreprenören inte kan förväntas fullgöra sina åligganden. Produktionsgarantin innebär att HSB Försäkrings AB svarar för fullföljandet entreprenaden på avtalade villkor intill

av garantitidens utgång. Vid HSB-entreprenader är garantitiden fem år.

Upptäcks fel eller brist vid garantibesiktningen gäller produktionsga-

rantin till dess felet eller bristen har avhjälpts. HSB Försäkrings AB skall ha rätt att träda in i beställarens ställe såvitt rätten att häva

avser entreprenadavtalet och/eller att utföra återstående arbeten. Denna övertaganderätt förutsätts enligt garantiförbindelsen inskriven i

vara entreprenadavtalet.

Ansvarsutfástelsen gäller för samtliga bostadslägenheter enligt entreprenadkontraktet jämte förråd, garage och ledningar fram till anslutningspunkt för ledning. Försäkringsbolaget åtar sig att

gemensam svara för åtgärdande av eller ekonomisk gottgörelse för väsentlig skada

om skadan är en följd fel eller brist i konstruktion, utförande eller mate-

av rial enligt entreprenadkontraktet och om skadan upptäcks och anmäls efter garantitidens utgång innan tio år har gått från slutbesikt-

men ningsdagen. En förutsättning för skadeersättning eller åtgärdande är vidare att skadan anmäls till försäkringsbolaget utan oskäligt uppehåll från det att den upptäcks eller borde ha upptäckts.

Utfästelsen omfattar inte skada på maskinell utrustning eller skada som omfattas av konventionell fastighetsförsäkiing. Vidare undantas allriskskada allriskförsälcring finns tecknad för fastigheten. Skada

om som upptäckts eller borde ha upptäckts under garantitiden och skada som beror på ålder och bruk, vanvård, bristfälligt underhåll eller liknande ersätts inte.

Om försäkringsbolaget efter besiktning finner uppkommen

att en skada omfattas av ansvarsutfástelsen skall bostadsrättsföreningen innan åtgärdande sker eller ersättning utbetalas utge en självrisk uppgående till 50 % av det basbelopp enligt lagen allmän försäkring är

som om gällande vid tiden för skadeanmälan. Om bostadsrättsföreningens

dröjsmål med inbetalning av självrisken innebär att skada förvärras

en och kostnaderna därmed ökar så får bostadsrättsföreningen

själv svara för kostnadsökningen. Självrisk tas ut vid varje skada och för varje bostadslägenhet. Uppstår på en och samma bostadslägenhet ytterligare skador som ur teknisk synpunkt härrör från fel och brist skall

samma

ytterligare självrisk inte utgå.

Vid ersättningsgill skada ges ersättning även för skäliga merutgifter avseende kost och logi för bostadsrättshavararen och dennes familj under sex månader om skadan har orsakat att väsentliga delar bostaden

av har blivit obrukbar. Kostnader uppstår till följd att bostadsrätts-

som av

föreningen har försökt begränsa eller avvärja skada ersätts i den utsträckning som åtgärderna med hänsyn till omständigheterna varit skäliga. Om bostadsrättsföreningen har underlåtit att vidta sådana åtgärder och skadan till följd av detta har förvärrats så får bostadsföreningen svara för de ytterligare kostnader som uppkommit med anledning därav.

HSB Försäkrings AB:s totala åtagande per lägenhet är begränsat till ett belopp motsvarande bostadsrättsföreningens slutliga anskaffningskostnad exklusive tomtkostnad dividerat med antalet bostadslägenheter.

HSB Försäkrings AB övertar bostadsrättsföreningens rätt till skadestånd för skada som avhjälps eller ersätts inom ramen för ansvarsutfästelsen.

Tvist i anledningen av HSB Försäkrings AB:s ansvarsutfästelse skall i första hand hänskjutas till HSB:s ansvarsnämnd. Om part inte är nöjd med nämndens beslut skall tvisten avgöras skilj edom enligt

genom svensk lag.

Än så länge har ansvarsutfástelsema alltid kombinerats med en pro-

duktionsgaranti. Bostadsrättsföreningar söker i allmänhet räntebidrag

när de startas eftersom det har betydelse vid försäljningen andelar att

av statliga subventioner har beviljat. På grund härav tecknas småhusgarantiema på ett tidigt stadium.

6.4.4¶Folksam

Riksbyggen -

Riksbyggen och Folksam har haft ett samarbete avseende utfärdande av småhusgarantier. Folksam har på begäran av Riksbyggen utfärdat produktionsgarantier dels till köpare av småhus där antingen Riksbyggen eller med Riksbyggen samverkande allmännyttiga bostadsföretag står som säljare och dels till anslutna bostadsrättsföreningar vid upplåtelse av småhusbostadsrätt. Riksbyggen har utfärdat ansvarsutfástelser som har försäkrats hos Folksam.

Folksam har även utfärdat småhusgarantier utan koppling till Riksbyggen. Under åren 1984-1987 avsåg småhusgarantiema endast bostadsrättshus, sedan utvidgades verksamheten till att omfatta även

men egnahem. En alldeles övervägande del av Folksams hittillsvarande kostnader för småhusgarantin har varit hänförliga till produktionsgarantin. Det var kostnaderna under slutet 1980-talet och början

av av 1990-talet som gjorde att Folksam upphörde med att utfärda nya småhusgarantier efter år 1995.

Inte heller Riksbyggen bedriver längre någon småhusgarantiverksamhet.

SOU 1997: 177 Smâhusgaranti 239

6.4.5 till insyn i och kontroll

Möjligheter av garantibolagens verksamhet

6.4.5.1 Tillsyn

Det finns ingen reglering av verksamheten hos de aktörer som lämnar

småhusgarantier och inte är försäkringsbolag. Regler om tillsyn finns

således inte. Med tillsyn i de här sammanhangen förstås myndigheternas arbete med att se till att gällande regler efterlevs.

Eftersom de småhusgarantier som finns att tillgå normalt anlitas för att statlig bostadsbyggnadssubvention skall utgå, är det naturligt att garantiema följer de krav som ställs för stödet i förordningen om statlig bostadsbyggnadssubvention och i Boverkets allmänna råd och föreskrifter avsnitt 6.3.1. Enligt vad som har inhämtats ñån Boverket

se

görs ingen närmare granskning eller revision av verksamheten hos de aktörer som nu utfärdar småhusgarantier vare sig av verket eller länsstyrelserna.

6.4.5.2 Särskilt om de olika bolagen

Beträffande de aktörer som för närvarande står till tjänst med småhusgarantier driver HSB sin verksamhet som törsäkringsrörelse. Av det följer att verksamheten står under Finansinspektionens tillsyn. Några särskilda tillsynsföreslcrifter finns inte för verksamheten hos de övriga aktörerna, Bostadsgaranti och GAR-BO. Det kan emellertid noteras att ansvarsutfästelsema, d.v.s. åtagandena tiden efter utgången

som avser av entreprenörernas garantiåtaganden enligt entreprenadavtal, är försäkrade hos skilda försäkringsgivare över vilka Finansinspektionen har tillsyn. Småhusgarantier som har ställts av de här redovisade aktörerna har godtagits av Boverket och länsstyrelserna alltsedan kraven på småhusgaranti infördes i författningama om statliga subventioner till småhusbyggande. Bostadsgaranti, som redan tidigare fanns som garantibolag, fick i det sammanhanget staten som hälftendelägare och de krav som ställdes på produktionsgaranti och ansvarsutfästelse hade den

upp garantiverksarnhet som bedrevs av Bostadsgaranti som förebild.

Det har tydligtvis inte funnits anledning för Boverket och länsstyrelserna att sätta i fråga att garantiverksamheten hos Bostadsgaranti, med den insyn staten har delägare, sköts på ett betryggande sätt. Även

som den Verksamhet på småhusgarantisidan som togs upp av småhusleverantörerna och drivs av GAR-BO, har med hänsyn till ägar-

som nu

240 Småhusgaranti SOU 1997: 177

struktur och försäkring godtagits betryggande garantier vid pröv-

som

ningen av bostadsbyggnadssubventioner, utan att någon myndighetstill-

syn finns över verksamheten.

6.4.5.3¶Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte finns någon myndighetstillsyn över verksamheten hos de aktörer lämnar småhusga-

som rantier utan att ha försäkringskoncession. Samtidigt kan konstateras att staten genom sitt delägarskap i Bostadsgaranti har full insyn i verksamheten där och att ägarstrulcturen och uppläggningen verksamheten

av hos GAR-BO är sådan att något uttalat behov tillsyn inte har förele-

av gat. Samtliga aktörer har i garantifallen fullgjort sina åtaganden. I de

sammanhang där frågan småhusgaranti har behandlats stats-

om av makterna tidigare se t.ex. prop. 1990/91:189 16 och

s. prop. 1995/961101 s. 25 har uttalats, att det system firms för småhusga-

som rantier fungerar väl.

Mot den här bakgrunden kan möjligen sättas i fråga det förelig-

om ger behov av särskild tillsyn över verksamheten hos Bostadsgaranti och GAR-BO. Såvitt nu kan bedömas är det inte troligt att ytterligare aktörer engagerar sig i verksamheten med småhusgarantier det slag det

av här är fråga och inte är försäkringsbolag. Verksamheten hos

om som Bostadsgaranti och GAR-BO med småhusgarantier ter sig emellertid närmast som ett slags försäkringsverksamhet, varför det finns skäl att närmare se på verksamheterna utifrån försäkringsaspelcter.

6.5¶Bedriver

garantibolagen försäkringsrörelse

6.5.1¶Definition

av begreppet försäkringsrörelse

6.5.1.1¶Försälcringsrörelselagen

Enligt 1 kap 1 § försäkringsrörelselagen 1982:713 får försälcringsrö-

relse drivas endast av försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som har fått tillstånd koncession till detta enligt

samma lag. Någon definition vad med försäkringsrörelse finns

av som avses

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 241

inte i lagen. I samband med ändringar i försäkringsrörelselagen som trädde i kraft den 1 januari 1985 diskuterades utförligt om en definition skulle införas. Det befanns emellertid inte lämpligt att i lag införa en sådan definition. Till ledning för rättstillämpningen angavs i stället i motiven vissa kriterier, utmärkande för försälcringsrörelse se prop. 1984/85:77 s. 40f.

De grundläggande kriterierna för försäkringsrörelse är enligt motiven att verksamheten går ut att yrkesmässigt göra åtaganden att mot vederlag utge ekonomisk ersättning eller att utföra en bestämd prestation vid ovissa händelsers inträffande. verksamhet uppfyller de

Om en angivna lcriteriema är det enligt motiven oftast befogat att hänföra den till försäkringsrörelse. Det framhålls emellertid att det även finns andra faktorer som bör påverka bedömningen. Här pekas på företeelser som egentligen faller under kriterierna för försäkringsrörelse men som ändå inte har kommit att betraktas som sådan. Som exempel nämns bl.a. försäkringslilcnande biåtaganden till huvudavtal rörande transport, entreprenad och försäljning av fast egendom. I bedömningen skall vidare enligt motiven behovet samhällskontroll tillmätas betydelse för frågan

av om viss verksamhet skall anses som försäkringsrörelse. Här framhålls att avgörande i det hänseendet bl.a. är verksamhetens omfattning och åtagandenas ekonomiska betydelse för de tilltänkta kLmdema. Det sägs också att även verksamhetens betydelse för andra än kunderna, ex. lcreditgivare, inteckningshavare och leverantörer, kan inverka på bedömningen huruvida samhällskontroll behövs. En viss betydelse bör också enligt motiven tillmätas det förhållandet att tillfredsställande kontroll i andra former är ordnad.

I lagmotiven tas även upp frågor om hur åtaganden som rubriceras garanti- och serviceavtal förhåller sig till gränsdragningen för försäkringsrörelse. I sin vanligaste form innehåller dessa avtal åtagande att mot vederlag utge ekonomisk prestation i vissa angivna fall och ve-

en derlaget är ofta inbakat i varans pris. I motiven till 1985 års lagändring-

i försäkringsrörelselagen konstateras att produktionsgarantiema ar begreppet här brukat i vid mening och inte för den särskilda produktionsgarantin ingår i småhusgarantin på flera sätt skiljer sig från

som en typisk försäkring. Ett åtagande av någon som tillverkar, säljer eller hyr ut en viss produkt som går ut på att ge ersättning vid förslitningsskador eller materialfel, bör därför enligt motiven inte klassas som försäkringsrörelse. Mot det ställs sådana åtaganden som avser en oviss yttre händelse, tillverkaren, reparatören inte i nämnvärd grad

som o.s.v. kan förhindra. Åtaganden det senare slaget kräver särskilda kalkyler

av för att beräkna sannolikheten att de ovissa händelserna inträffar.

av Åtagandena företer då typiska drag av försäkringsrörelse och i motiven utsågs också att koncession bör krävas för åtaganden av det slaget i den

mån de ekonomiska effekterna garantin inte kan bedömas ringa

av som

för konsumenten. I utredningen låg till grund för försäkringsrörel-

som selagen SOU 1983:5 s. 211 sammanfattades på följande sätt huvudlinjerna i en beskrivning vad krävs ett åtagande garanti

av som av om

och service för att försäkringsrörelse inte skall föreligga:

anses

l Företaget skall självt sälja, hyra ut eller de produkter

reparera som

åtagandet gäller.

2¶Åtagandet får inte huvudsakligen riskövertagande.

avse 3 Åtagandet får inte avse risker som beror ovissa händelser.

av

6.5.1.2 Praxis

I NJA 1958 s. 536 prövades om Volvo bedrev försäkiingsrörelse

ge-

att utfärda vagnskadegarantier. Även vagnskadegarantiema nom om inte bara omfattade fabrikationsfel utan omfattade risker väsentli-

som gen var sådana som täcktes vagnsakdeförsäkringar för motorfordon

av och riskövertagandet i mycket stor utsträckning fick ske mot

anses vederlag, befanns Volvo ändå inte ha bedrivit försäkringsrörelse med hänsyn till utformningen åtagandet och det naturliga och nära

av samband som förelåg mellan garantiåtagandet och bolagets verksamhet i form av bilfabrikation och service. Vagnskadegarantiema meddelades uteslutande i samband med försäljning bilar tillverkades

av som av Volvo. Vederlaget för garantin utgjorde inte någon bestämd del kö-

av peskillingen och garantin kunde inte förnyas. I förarbetena till ändringarna i försäkringsrörelselagen trädde i kraft den 1 januari 1985

som

diskuteras statusen på vagnskadegarantiema. Försäkringsverksamhets-

kommittén farm att dessa garantier föll under begreppet försäkringsrörelse mot bakgrund därför uppställda kriterier SOU 1983:5,

av se s. 47. Departementschefen menade dock att det inte fanns skäl att ändra på den mångåriga praxis som innebar att vagnskadegarantier inte be-

traktades som försäkringsrörelse. Motiven för detta depaitementssche-

fens ställningstagande Högsta domstolens bedömning i 1958 års

var rättsfall, att det inte kommit fram exempel på att bilköpare blivit lidande på att garantin inte fått formen av försäkring och att det inte kunde anses finnas ett sådant behov samhällskontroll att det det skälet

av av var motiverat att den aktuella garantigivningen skulle hänföras till försäkringsrörelse 1984/85 277, 42

se prop. s.

Regeringen har i ett beslut den 15 juni 1995 Gi 94/1535 tagit ställning till om försäkringsrörelse bedrivs den åtar sig att för ska-

av som svara dor som kan drabba beställare entreprenad till följd att ent-

en av en av

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 243

reprenören sätts i konkurs och därför inte kan fullgöra sina åtaganden enligt entreprenadavtalet. Bakgrunden var att det år 1992 inom byggbranschen uppstått brist på fullgörandegarantier till följd av krisen i det finansiella systemet. Byggentreprenörerna bildade då en stiftelse, Byggentreprenörernas försäkring BEEF, ändamål var att ställa egen vars

ut fullgörandegarantier för medlemsföretag hos Byggentreprenörerna.

Åtagandena innebar att BEEF skulle för den skada kunde svara som drabba beställare entreprenad till följd av att entreprenören en av en försattes i konkurs och därför inte kunde fullgöra sitt åtagande enligt

entreprenadavtalet. Entreprenadföretagen anslutit sig till BEEF:s

som garantisystem svarade solidariskt gentemot BEEF för de utbetalningar BEEF tvingades göra på grund utfärdade garantier. BEEF hade som av försäkrat sig mot risken att företagen inte kunde fullgöra sina åtaganden

mot BEEF. Finansinspektionen uppmärksammade verksamheten hos

BEEF och fann att den sådan som omfattas av försäkringsrörelselavar och således inte fick bedrivas utan koncession. Inspektionen föregen lade med stöd 19 kap. 12 § andra stycket försälqingsrörelselagen av BEEF att upphöra med verksamheten. Regeringen avslog i beslutet den

15 juni 1995 BEEF:s överklagande av Finansinspektionens föreläggan-

de med motiveringen Regeringen delade Finansinspektionens beav dömning, att den verksamhet BEEF bedrev utgjorde koncessionssom

pliktig försäkringsrörelse.

6.5.2¶Prövning av småhusgarantiema mot försäkringsrörelsebegreppet

Av den beskrivning småhusgarantiverksarnheten som tidigare har

av lämnats kan konstateras att aktörerna mot vederlag yrkesmässigt gör åtaganden gentemot bostadskonsumenter att fullfölja entreprenader och leveranser samt garantiåtaganden från entreprenörer och säljare som inte kan fullgöra sina åtaganden och för reparationer under att svara vissa förutsättningar efter utgången av entreprenörens och. säljarens eget åtagande enligt avtal. Verksamheten hos garantigivama faller in under de grundläggande kriterier som har ställts upp för bedömningen vad bör försälcringsrörelse. Som redovisats skall av som anses som emellertid även andra omständigheter vägas in vid bedömningen vad av

är försäkringsverksamhet. Det finns anledning att här betrakta de

som två delarna i garantierna produktionsgarantin och ansvarsutfástelsen - -

för sig när garantiverksamheternas förhållande till försäkringsrörel-

var sebegreppet skall studeras.

244 Småhusgaranti SOU 1997: 177

6.5.2. l Produktionsgarantiema

Produktionsgarantin innebär att garantigivaren åtar sig att fullfölja entreprenader eller leveranser i de fall entreprenören eller säljaren inte kan göra det och under samma förutsättning för att fel omfattas

svara som av garanti enligt entreprenad- eller leveransavtalet blir åtgärdade. Det är när entreprenörer och säljare går i konkurs produktionsgaranti-

som ema får tas i anspråk. De företag lämnar produktionsgaranti gör

som en klar riskbedörrming vid sina åtaganden. Detta tar sig också uttryck i

att entreprenörerna eller säljartöretagen avkrävs säkerheter i form

av bankgarantier eller på annat sätt för att garanti skall Kraven på sä-

ges.

kerhet är helt avhängig den riskbedömning garantitöretaget gör

av som i det enskilda fallet. Man kan konstatera att mindre och

mera oprövat ett entreprenad- eller säljartöretag är större kostnader uppkommer för att erhålla produktionsgaranti. Det blir också bostadskonsumenterna som slutligen får betala kostnaderna för garantiema. Frågor obe-

om stånd hos en entreprenör eller säljare är oviss händelse denne

en som själv inte alltid kan påverka och än mindre kan de företag ställer

som småhusgarantier påverka händelserna hos entreprenören eller säljarföretaget.

Konstruktionen av produktionsgarantin är sådan att byggherren/ småhusköparen i händelse av entreprenörens eller säljarföretagets konkurs kan vända sig direkt till garantitöretaget och begära att entreprenaden eller leveransen och sidoentreprenörers åtaganden skall fullföljas, liksom avtalade garantier. När fråga produktionsgaranti

är om som utfärdats av GAR-BO så säljartöretaget i första hand för att si-

svarar

doentreprenörers åtaganden fullgörs; GAR-BO:s produktionsgaranti

gäller endast när säljaren är försatt i konkurs, då omfattar den både

men fullgörandet säljarens leverans och uppförandet byggnader enligt

av av i garantibrevet angiven entreprenad. När i motiven till ändringar-

man na i törsäkringsrörelselagen talar att bl.a. entreprenadgarantier inte

om ansetts vara försäkringsrörelse, kan man utgå från att det syftas på

garantier som ställts ut av entreprenören själv enligt de entreprenadavtal som är brukliga på marknaden. De åtaganden görs småhusga-

som av rantiföretagen torde ligga utanför de sedvanliga garanti- och serviceåtaganden som enligt motiven inte utgör försäkringsrörelse.

I rättsfallet gällande vagnskadegarantier ett huvudskäl till att

var

Volvo inte bedömdes bedriva törsäkringsrörelse att garantigivningen

stod i ett naturligt och nära samband med den Volvo bedrivna bil-

av fabrikationen och den i anslutning därtill omfattande serviceorganisationen. Detta synsätt går inte att anlägga på garantibolagens verksamheter som uteslutande består i garantigivning.

Småhusgaranti 245

Den produktionsgaranti lämnas av Bostadsgaranti och GARBO som är snarlik den verksamhet som bedrevs av BEEF. Att produktionsgarantiema faller inom de generella kriterierna för försäkringsrörelse som har redovisats tidigare torde stå klart. Vid jämförelse med BEEF:s en verksamhet, i första hand var inriktad på underentreprenörers åtasom ganden gentemot total- eller generalentreprenör, kan sägas att samen behov tillsyn fmns i fråga företag lämnar produktionsma av om som garantier för småhus, särskilt som konsurnentintressen är direkt berörda i fråga om småhusgarantiema.

6.5.2.2 Ansvarsutfästelsema

Vad härefter gäller ansvarsutfästelsema omfattar dessa åtaganden att efter garantitid enligt köpe- eller entreprenadavtalet under en tioårsperiod från slutbesiktning avhjälpa skador består i eller följd av som är en väsentliga fel eller brister i konstruktion, utförande eller material. Om till de grundläggande kriterierna för försäkringsrörelse kan man ser visserligen sägas att ansvarsdelen av småhusgarantin normalt inte, som vid försälqingar i allmänhet, ovissa händelser som beror av utiavser från kommande orsaker. Felaktigheter det slag som omfattas av anav svarsutfästelser kan ofta undvikas genom noggrannhet och kontroll vid projektering och genomförande entreprenad. Felen beror å andra av en sidan inte sällan på samverkande orsaker kan svåra att förutsom vara Det kan här räcka med att peka på konstruktioner som är känsliga se. för fukt och som kan fungera väl på ett ställe utifrån omgivningsförutsättningarna inte alls på en annan plats med sämre förutsättningar. men Det är också svårt att helt komma ifrån brister och felaktigheter i utförande, kan medföra problem efter utgången av sedvanlig entrepresom nad- och/eller sälj argaranti. Härtill kommer att ansvarsgarantin kommer att gälla ett förhållande mellan garantiföretaget och småhusköpare och ingen dem kan sägas ha någon avgörande möjlighet att följa genomav förandet entreprenaden. Det bör i sammanhanget också noteras att av ansvarsutfästelsema utgöra ett sådant risktagande för garantigianses att "återförsäkring" av åtagandena anses nödvändiga. Det mesta vama talar mot den här bakgrunden för ståndpunkten att småhusgarantin även till den del den ansvarsutfästelserna är att betrakta som försäkavser ringsrörelse.

6.6¶Diskussion

kring småhusgarantins

framtid

Slutsatsen att utfärdande småhusgarantier innebär drivande för-

av av säkringsrörelse får till följd att garantibolagens verksamhet enligt

nu gällande bestämmelser inte kan fortgå vid sidan det omfattande

av regelverket som gäller för försäkringsrörelser. Försäkringsrörelse får nämligen endast drivas av försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga för-

säkringsbolag som har fått tillstånd till detta. Försälcringsrörelselagen

reglerar dessa bolagsfonner. Detta komplex lagstiftning

är en som nu också har anpassats till EU:s krav. Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av Finansinspektionen och registreras hos denna. Garantibolagen kan enligt uppgift från Finansinspektionen inte ombildas till försäkringsbolag. Sådana måste nybildas.

För att garantibolagen skall kunna fortsätta att meddela småhusgarantier i ordning hittills måste konstrueras särreglering

samma som en speciellt avpassat för denna verksamhet. Detta skulle innebära

ett omfattande lagstiñningsarbete. Svårigheter skulle uppstå t.ex. i frågan

om vilka företag som skulle tillåtas driva denna typ försäkringsrörelse.

av Att begränsa verksamheten till fungerande garantibolag står inte i

nu överensstämmelse med konkurrenslagstiftningen. Ett helt nytt system måste byggas upp. Det krävs mycket starka skäl för att sådan speci-

en ell lagstiftning skall införas vid sidan gällande system för försäk-

av ringsverksarnheter. Skäl finns dock: Den hittillsvarande ordningen har

som redovisats fungerat tillfredsställande. Småhusgarantiema fyller en viktig funktion, genom att erbjuda ett utvecklat tioårigt konsumentskydd vid förvärv småhus. Konsumentskyddet har utvecklats på

av nya frivillig väg och sedan sanktionerats staten att det blivit

av genom en

förutsättning för erhållande statlig bostadsbyggnadssubvention. Fö-

av rekomsten av småhusgarantin har framgått varit betydelsefull för

som att trygga färdigställande av påbörjade smâhusbyggen och åtgärdande

av fel i småhusproduktionen. Om det inte bildas försäkringsbolag

nya som lämnar småhusgarantier är risken stor att denna produkt inte längre kommer att vara allmänt tillgänglig. Det krävs i så fall att de redan etablerade försäkringsbolagen går ut på den marknaden.

Mot bakgrund att det lagen byggfelsförsälcring har in-

av genom om förts regler försäkringar uppvisar mycket stora likheter med

om som

småhusgarantiema så bör dock prövas inte ett lika ändamålsenligt

om konsumentskydd kan erbjudas inom ramen för detta system innan närmare överväganden görs beträffande införandet ett särskilt regelverk

av

för småhusgarantiema vid sidan försäkringsrörelselagen.

av

SOU 1997: 177 Småhusgaranti 247

I nästa kapitel beskrivs systemet med byggfelsförsälcringar. I avsnitt

jämförelse mellan småhusgarantin och byggfelsförsälqing- 7.4 görs en

och där behandlas också frågan om det är möjligt att samordna de en båda systemen inom ramen för lagen om byggfelstörsälqing.

SOU 1997: 177 249

7 Byggfelsförsäkring

7.1¶Bakgrund

7.1.1¶Lagen 1991:742 om byggnadsgaranti

År 1988 tillsattes inom bostadsdepartementet arbetsgrupp för frågor

en rörande så kallade sjuka hus, se Ds 1990:14. Med sjuka hus avsågs byggnader med sådana brister i utförande, drift, brukande eller underhåll som kan leda till besvär och hälsorisker hos människor som vistas i byggnaderna. En gruppens arbetsuppgifter var att belysa ansvars-

av systemet och dess ändamålsenlighet när olägenheter uppkommer i inomhusmiljö. Skador till följd av fel under byggtiden som inte framträdde förrän flera år senare visade sig vara ett stort problem. Enligt standardavtalen AB 72 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader och ABT 74 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggningsoch installationsarbeten var entreprenören efter garantitidens utgång fram till dess tioårig preskription inträdde ansvarig för fel endast om beställaren kunde visa grov vårdslöshet från entreprenörens sida. Arbetsgruppen föreslog att frågan om ett ökat ansvarstagande inom byggandet i första hand skulle lösas frivilliga ändringar av tillämp-

genom liga standardavtal. I andra hand föreslog arbetsgruppen att en lag om entreprenadgaranti skulle införas.

I likhet med arbetsgruppen fann departementschefen att det dåvarande på branschöverenskommelser grundande ansvarssystemet hade vissa påtagliga brister, framför allt avseende fel som framträdde efter garantitidens utgång. Mot bakgrund bl.a. sina kontakter med företrä-

av dare för entreprenad- och byggherresidan drog departementschefen slutsatsen att det erfordrades lagstiftning om ett ökat ansvar för fel och skador i byggnader för att trygga inomhusmiljön för boende samt för

. att öka förutsättningarna för god kvalité och funktionsduglighet i byggnadema. I 1990/91:l89 lades därför fram förslag till lag om

prop.

250 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

byggnadsgaranti efter modell av den av arbetsgruppen föreslagna lagen om entreprenadgaranti. Huvudsyftena med lagen att fel skulle

var avhjälpas snabbt, utan långa tvister ansvaret och att fel

om vems var, skulle kunna avhjälpas även om man inte farm någon ansvarig

som lcunde stå för kostnaden. Lagen skulle ytterst innebära ett skydd för de boende mot ohälsa på grund byggfel.

av

Lagen om byggnadsgaranti föreskrev en skyldighet att ha byggnadsgaranti när näringsidkare uppför eller i större omfattning bygger om flerbostadshus. Arbetsgruppens förslag till lag entreprenadga-

om ranti hade omfattat även kontor samt lokaler för vård eller

annan omsorg, men departementschefen ansåg att tillämpningsområdet inledningsvis borde begränsas till flerbostadshus. Småhusen undantogs med hänvisning till den befintliga småhusgarantin. tids erfarenheter

När en vunnits av det systemet borde enligt departementschefen utvär-

nya en

dering göras för huruvida utvidgning lagens tillämpnings-

att se en av område skulle ske.

Byggnadsgarantin skulle omfatta skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion eller material, fel i byggnadsarbetets utförande samt skador på byggnader orsakade felen, under förutsättning

av av att felet/skadan anmälts inom tio år efter det att byggnadsarbetet god-

Garantierna fick endast meddelas särskilda garantiföretag,

av som i sin tur skulle ha rätt att återkräva kostnaden den hade

av som orsakat felet. Garantibolagen skulle stå under tillsyn myndighet

av som regeringen bestämde och regeringen bemyndigades att meddela före-

skrifter tillsyn och garantiföretagens verksamhet. En byggnads-

om om garantinämnd skulle inrättas för att yttra sig i frågor byggnadsga-

om rantier. Meddelade garantier skulle tryggas genom särskild försäkring eller på likvärdigt sätt. Från försäkringshåll hade försäkringslös-

en ren ning i form av en obligatorisk byggfelsförsäkring efter modell den

av försäkringstyp som finns för miljöskador avvisats med hänvisning till svårigheterna att beräkna risken och att erhålla nödvändig återförsäk-

ring.

Våren 1991 antogs lagen om byggnadsgaranti för att träda i kraft den l januari 1992. Ikraftträdandetidpunkten sköts dock och

upp som framgår av det följande blev lagen aldrig satt i kraft.

7.1.2 till

Utvecklingen en obj ektsförsäkring

Under våren 1992 föreslog bostadsutskottet i betänkande 1990/91:BoUl9 att riksdagen sin mening skulle regeringen till

som ge känna att en översyn lagen byggnadsgaranti borde göras. Rege-

av om ringen borde enligt utskottet redovisa alternativ lösning eftersom

en

lagen om byggnadsgaranti i vissa avseenden ansågs ha fått en mindre rationell utfomming. Härvid nämndes att bildandet speciella garanti-

av

företag och en byggnadsgarantinänmd skulle skapa onödig administra-

tion, att lagens regler om återkrav skulle skapa ett dubbelförsälcringssystem för entreprenörer, materialtillverkare, konsulter m. fl. samt att svårigheter skulle kunna förekomma när det gällde att inordna lagen i EG:s rättssystem. Enligt bostadsutskottets betänkande borde övervägas en lösning med så kallad objektsförsälcring. Ett sådant system skulle i korthet innebära att en försäkringstagare och en försäkringsgivare träffar avtal om att skydda en byggnad mot vissa avtalade skaderisker. Försäkiingsgivaren kan sedan återkräva sina utlägg av den som kan göras ansvarig för fel och skador enligt avtal eller gällande skadeståndsrätt.

Efter riksdagsbeslut i enlighet med utskottets betänkande utarbeta-

des en promemoria inom näringsdepartementet, Byggfelsförsälcring

en garanti för sunda hus, Ds 1992:63. konstateras till en början att entreprenörens kontraktsrättsliga felansvar utökats i och med att Byggandets kontraktskommitté BKK, bestående av kommuner, staten,

byggherreföreningen, HSB, byggentreprenörer och installatörer m. fl.

enats om nya allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och

installationsentreprenader, AB 92, som ersatte AB 72. Vad gäller fel

och skador som visar sig efter garantitidens utgång krävdes i AB 72 att beställaren kunde visa att entreprenören hade vållat felet av grov vårdslöshet, men enligt AB 92 är entreprenören ansvarig för fel och följdskador om han har orsakat felet vårdslöshet och felet är

genom väsentligt. Bevisbördan ligger fortfarande på beställaren. Även ent-

om reprenörens kontraktsrättsliga ansvar således väsentligt utsträckts så kvarstod enligt departementspromemorian även med tillämpning av AB 92 sådana problem som man genom lagen om byggnadsgaranti sökt råda bot på. Det gällde enligt promemorian i situationer när entreprenören har gått i konkurs, när flera entreprenörer varit inblandade och när det tar lång tid att fastställa vem som bär ansvaret för fel och skador. I

departementspromemorian diskuterades möjligheten av att lösa dessa

problem genom frivilliga försäkringar. På marknaden hade dock dittills inte i erforderlig omfattning presenterats försäkrings- och garantisystem som kunde bidra till att avhjälpa förekommande brister i inomhusmiljön i flerbostadshus. I promemorian anges vissa kriterier som en sådan obligatorisk objektsförsälcring, s.k. byggfelsförsäkring, borde

uppfylla. Försäkringsbolagen Folksam, Skandia och Trygg-Hansa/SPP

presenterade ett förslag till sådan försäkring med tillhörande villkor. I departementspromemorian konstateras att det av skilda skäl inte var

troligt att byggherrar/fastighetsägare i tillräcklig omfattning frivilligt

skulle teckna en sådan försäkring, varför en lösning med lag om obligatorisk byggfelsförsäkring förordades.

I prop. 1992/93:121 om lag om byggfelsförsälqing konstaterar även departementschefen att varken lagstiftningen om byggherrars och fastighetsägares eller byggbranschens allmänna bestämmelser till-

ansvar godoser de viktiga kraven att fel skall kunna avhjälpas snabbt utan långvariga tvister om vems ansvaret är och även det inte går att fm-

om na någon ansvarig som kan ta på sig kostnaderna. För att uppfylla dessa krav skulle krävas någon form av garanti eller försäkring omgåen-

som de kan finansiera åtgärder för att avhjälpa fel och skador. Eftersom det vid denna tid inte ansågs troligt att byggherrar/fastighetsägare i tillräcklig omfattning frivilligt skulle teckna dylika försäkringar och då lagen om byggnadsgaranti hade vissa av bostadsutskottet påpekade nackdelar föreslogs att denna lag skulle ersättas med föreskrifter om

krav på byggfelsförsäkring. Riksdagsbeslut fattades i enlighet med för-

slaget l992/93:BoU 22 och rskr. 1992/93:302. Den l juli 1993 trädde lagen 1993:320 om byggfelsförsäkring i kraft.

7.2¶Gällande

ordning

7.2.1¶Ansvar för fel och skador samt

försäkringsskydd vid sidan av byggfelsförsälcringen

7.2.1.1 Inledning

I detta avsnitt lämnas en beskrivning av vad som gäller i fråga om ansvar och försäkringar när det finns fel i bostadshus och när det

uppkommer skador till följd av dessa fel. Beskrivningen tar olika faser

upp i en bostadsbyggnads tillkomst och användning.

Ansvarsfördelningen i konsumentförhållanden styrs ibland tving-

av ande lagstiftning. Ytterst begränsas alla avtal av vissa allmänna avtalsrättsliga regler se avsnitt 3.2.2 ovan.

De allmänna bestämmelser och avtalsvillkor som har utarbetats inom BKK AB-systemet spelar en väsentlig roll både vad gäller

ansvarsfördelning och försäkringsskydd. Försäkringsbolagen har på uppdrag av BKK enats om en minimiomfattning för de försäkringar

som föreskrivs i dessa allmärma bestämmelser. Härutöver finns stora möjligheter för entreprenörer och konsulter att teckna ett utvidgat försäkringsskydd, både såvitt avser omfattningen av föreskrivna försäkringar som andra typer försäkringar. Vad gäller försäkringsskydd för ent-

av

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 253

reprenörer och konsulter är dock följande beskrivning inriktad på vad som följer av bestämmelserna i AB och överenskommelser mellan försälqingsbolagen om minimiomfattningen av dessa försäkringar.

I regel torde byggnadsägare välja att skydda sin egendom att

genom

teckna fastighetsförsäkring. Här rör det sig sålunda ett försäkrings-

om skydd som är allmänt förekommande på frivillig basis.

Byggfelsförsäkringen kommer inte att behandlas i förvarande

avsnitt. Syftet är i stället på det befintliga skyddssystem finns

att se som

vid sidan byggfelsförsäkringen

av

7.2.1.2¶Projekteringsfasen

Vid uppförande av byggnad och vid ombyggnader anlitas ofta tekniska konsulter vid projekteringen. Vid totalentreprenad dock ent-

svarar reprenören i förhållande till beställaren för både projektering och byggande.

Om det är en konsument som beställer konsulttjänst blir konsu-

en menttjänstlagen tillämplig. Ansvarsreglema i konsumenttjänstlagen är beskrivna i avsnitt 6.3. När beställaren är konsument är det i princip uteslutande fråga småhus.

om

Vid arbeten på större byggnader sluts avtalen mellan näringsidkare. För konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsområdet används ABK 96, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996. Enligt dessa bestämmelser är konsulten inför beställaren under tio år efter det att uppdraget har upphört

ansvarig för skada som han, en underkonsult eller konsul-

annan person som ten har anlitat har orsakat vårdslöshet eller försummelse. Skador

genom som understiger ett halvt basbelopp ersätts inte. Om det sammanlagda värdet av flera skador överstiger ett basbelopp är dock den överskjutande delen ersättningsgill. Har det gått fem år efter det att uppdraget har upphört föreligger däremot skadeståndsskyldighet endast ska-

om dan överstiger två basbelopp. Den sammanlagda skadeståndsskyldigheten är vidare begränsad till 120 basbelopp, inte annat avtalas. En-

om ligt kommentaren till denna bestämmelse bör avtal träffas med utgångspunkt från vad som är skäligt med hänsyn till uppdragets art och omfattning. ABK 96 föreskriver att konsulten om inte annat avtalas

skall ha en ansvarsförsäkring med ett försäkringsbelopp motsvarar

som avtalat skadeståndsansvar. Enligt kommentar till avtalet torde avsaknaden av föreskriven försäkring utgöra ett väsentligt avtalsbrott

som ger

beställaren hävningsrätt.

254 Byggfelsförsälcñng

7.2.1.3 Byggskedet och förvaltningsfasen

När en konsument beställer entreprenad avseende uppförande av ett småhus eller köper husdelar gäller ABS 95 alternativt AA 94 och konsumentköplagen när projektet omfattas av en småhusgaranti se kapitel 6. Vid nyproduktion av fritidshus och ñifmansierade småhus förekommer knappast avtal om småhusgaranti och då gäller, vid sidan av träffade avtal, konsumenttjänstlagen för entreprenadarbeten, liksom vid reparationer och ombyggnader. ABS 95 innehåller föreskrifter om att entreprenören skall hålla allrisk- och ansvarsförsäkringar i samma omfattning som föreskrivs i allmänna bestämmelser vid entreprenader där beställaren är näringsidkare, se nedan. I de fall då ABS 95 används tryggas dock konsumentens skadeståndsanspråk i första hand genom garantibolagets ansvarsutfástelse inom ramen för småhusgarantin.

Vid entreprenad avseende flerbostadshus eller småhus där inte konsument är beställare bestäms entreprenörens anvar gentemot beställaren för fel enbart avtalet dem emellan. Avtalsvillkoren kan dock om de

av är oskäliga jämkas med stöd av 36 § avtalslagen. Generellt används de inom BKK utarbetade standardvillkoren i AB 92, vid totalentreprenad gäller ABT 94 och vid underentreprenad AFU 92. Enligt dessa allmän-

bestämmelser gäller i huvudsak följ ande. na

Under entreprenadtiden ansvarar entreprenören för skada på icke avlämnad del entreprenaden. Från entreprenadens godkännande löp-

av

inte annat avtalats, garantitid två år. För fel som framträer, om en om der under garantitiden ansvarar entreprenören. Med fel avses icke kontraktsenligt utförande. Efter garantitidens utgång till dess preskription inträder tio år efter entreprenadens godkännande, d.v.s. under ytterliga-

åtta år, entreprenören för väsentliga fel som visas ha sin re ansvarar grund i vårdslöshet från entreprenörens sida. I kommentaren till avtalet sägs att väsentlighetsbedömningen knyts till beställarens möjlighet att använda en byggnad för avsett ändamål, byggnadens goda bestånd och fara för hälsa och säkerhet. Det är beställaren vid tvist ska bevisa

som att entreprenören orsakat felet av vårdslöshet. Frågan om vårdslöshet föreligger kan bero på entreprenören har uppfyllt kravet på fack-

om mässigt utförande eller följt beställarens anvisningar. Ytterst görs bedömningen domstol eller skiljenämnd. Om entreprenören är ansvarig

av för fel så ansvarar han också för skada på entreprenaden på grund av fel. Om felet orsakat skada än på entreprenaden så ansvarar han

annan även för denna, men ersättningsskyldigheten är härvid begränsad till 15 % kontraktssurmnan, inte försäkring har tecknats till högre be-

av om lopp eller entreprenören har gjort sig skyldig till grov vårdslöshet.

om Denna ansvarsbegränsning gäller även sådana skador som entreprenö-

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 255

ren har orsakat av vårdslöshet eller försummelse inte är

men som följ dskador till fel.

Standardavtalen entreprenader innehåller likalydande villkor

om avseende entreprenörens skyldighet att hålla försäkringar. Dessa villkor gäller i förhållandet mellan näringsidkare inte armat har föreskrivits

om i övriga kontraktshandlingar. I avtalsförhållandet mellan näringsidkare

och konsument är försäkringsskyldigheten ovillkorlig vid användandet

av ABS 95. Entreprenören skall enligt nämnda allmänna bestämmelser ha en allrislçförsäkring för skador på entreprenaden. Beställaren skall vara medförsäkrad. Allriskförsäkringen skall gälla under entreprenadtiden samt under garantitiden för skador entreprenören för.

som ansvarar

Försäkringsbeloppet skall motsvara återanskaffningsvärdet entrep-

av renaden jämte material, och arbete beställaren tillhandahål-

varor som ler. självrisken får högst uppgå till ett basbelopp. Enligt minimivillkoren lämnas ersättning för plötslig och oförutsedd fysisk skada på eller förlust av försäkrad egendom. Den försäkrade egendomen utgörs

av "arbeten" egendom och arbetsprestationer ingår i den försäkrades

som avtalade åtaganden och "hjälpmedel" egendom erfordras för ut-

som förande av avtalat åtagande försäkringstagaren äger, enligt entrep-

som renadhandlingama är ersättningsskyldig för eller skriftligen har åtagit sig att försäkra. Allriskförsäkringen täcker kostnader för skador

som har uppstått följd ett fel, däremot inte kostnader för att lo-

som av men kalisera och frilägga fel eller brist har orsakat skada och inte heller

som kostnaden för att rätta till sådana fel eller brister.

Enligt de allmänna bestämmelserna skall entreprenören även ha

en ansvarsförsäkring för entreprenadverksamheten under entreprenadoch garantitiden. Denna försäkring täcker enligt minimivillkoren sakskada samt fönnögenhetsskada enligt miljöskadelagen. Ansvarsför-

ren säkringen täcker inte skador på produkt/egendom entreprenören

som har levererat och inte heller kostnad eller skada uppkommer till

som följd av åtgärdande fel i levererad egendom. Ansvarsförsäkringen

av omfattar således inte skador på själva entreprenaden levererad

- egendom och arbeten däremot skada uppstår på egendom

- men som annan på grund av fel eller brist i entreprenaden. Vid reparation, ombyggnad eller tillbyggnad omfattar ansvarsförsäkringen skada på beställa-

ex. rens befintliga fastighet och skada på egendom tillhör beställarens

som hyresgäst. Lägsta godtagbara försälcringsbelopp är 200 000 kronor och självrisken far vara högst ett basbelopp.

I de allmänna bestämmelserna finns inga föreskrifter försäkring-

om ar till täckande av entreprenörens fel- och skadeansvar efter garantitidens utgång. Likväl torde ett längre försälcringsskydd allmänt fö-

vara rekommande. Även i övrigt förekommer tecknar för-

att entreprenörer

256 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

säkringar utöver vad som framgår av AB-systemet, ex. åtkomst- och återställandeförsälqingar som komplement till allriskförsälqingen.

Kontraktshandlingarna för entreprenader innehåller regelmässigt villkor om att entreprenören skall ställa säkerhet för sina förpliktelser till tryggande av entreprenadens fullgörande och entreprenörens ansvar för fel och skador som framträder under garantitiden. Enligt AB 92, ABT 94 och AFU 94 skall, om inte annat avtalas, säkerheten gälla för ett belopp motsvarande 10 % av entreprenadsumrnan under entreprenadtiden och 5 % under garantitiden. Någon sådan bestämmelse återñnns inte i ABS 95. När det är fråga om nyproduktion av småhus och konsument är beställare finns det regelmässigt avtal om småhusgaranti och som framgått i föregående kapitel lämnar entreprenören motsvarande säkerhet till garantibolagen som i sin tur kan svara för fullgörande av entreprenörens/husleverantörens förpliktelser gentemot beställa-

ren/köparen.

Enligt standardavtalet i byggmaterialbranschen, ABM 92, har säljare av byggmaterial i förhållande till köparen under två år efter varans avlämnande ansvar för fel i materialet. Ansvaret faller dock bort om materialleverantören kan göra sarmolikt att felet beror på en olyckshändelse eller på bristfällig lagring, hantering eller montering av varan eller annat förhållande kan hänföras till köparen. När två år har gått be-

som gränsas materialleverantörens felansvar till att avse väsentliga fel som han vållat av vårdslöshet. Om materialet har levererats till en entreprenad så räknas presloiptionstiden från godkännandet av entreprenaden. Säljarens ansvar omfattar även skador som har uppstått på grund av materialfel för vilka ansvar föreligger. Ersättningsskyldigheten för sådana följdskador begränsas dock till köpesumman eller det

15 % av högre belopp som omfattas av säljarens ansvarsförsäkring. Denna begränsning gäller inte kostnader för lokalisering av felet, kostnader för åtkomst och montering reparerad eller utbytt vara samt kostnader

av som uppkommit genom reparation eller utbyte av den felaktiga varan.

ABM 92 föreskriver att säljaren, om inte annat avtalats, under två år från avlämnandet av varan skall ha en ansvarsförsäkring som täcker skador till följd av fel i varan. Försäkringsbeloppet skall vara lägst fem miljoner kronor och självrisken högst ett basbelopp. Eftersom materialleverantörens ersättningsskyldighet enligt ABM 92 även omfattar kostnader för lokalisering av fel samt för åtkomst och montering kan han teckna en åtkomst- och återställandekostnadsförsäkring.

En fastighetsägare försäkrar vanligen sin egendom genom en fastighetsförsäkring eller villaförsäkring som omfattar skador på system för vatten, värme, ventilation och el, skador på viss maskinell utrustning och skador genom brand och inbrott m.m.

7.2.1.4¶Sammanfattning

Olika aktörer i byggprocessen åläggs enligt de generellt använda standardavtalen och i konsumentförhållanden även enligt lag ett visst

ansvar för fel och skador. I byggbranschens allmänna bestämmelser föreskrivs dessutom vilka försäkringar den kan bli ansvarig för fel

som som och skador måste hålla och försäkringsbolagen har överenskommit

om vissa minimivillkor för dessa försäkringar. Detta system är dock inte heltäckande. Som exempel kan nämnas de beloppsbegränsningar i

som vissa fall gäller vid ersättningsskyldigheten enligt de allmänna bestämmelsema. Vidare kan anföras följande.

Det felansvar föreskrivs i de allmänna bestämmelserna omfat-

som tas inte av de branschöverenskomna försäkringarna gäller under

som entreprenad- och garantitid. Försäkringama täcker enbart skadekostnader. Om den ansvarige är på obestånd eller har upphört med sin verksamhet på grund konkurs så får vidare det föreskrivna och

av ansvaret forsäkringsskyddet som tecknas på årsbasis mindre betydelse. Till tryggande av entreprenörens avtalsenliga förpliktelser under entreprenad- och garantitid lämnas dock regelmässigt säkerhet till visst belopp när det är en näringsidkare är beställare. Beställaren är därigenom

som tryggad i den mån ersättningskraven inte överstiger 10 % kontrakts-

av summan under entreprenadtid och 5 % under

av samma summa garantitiden. Vad gäller konsuments förvärv nyproducerade småhus

av som

omfattas de statliga bostadsbyggnadssubventionema fram till

av var juni 1996 en produktionsgaranti ett obligatorium.

Efter garantitiden är ansvarsåtagandena enligt de allmänna bestämmelserna i AB 92, ABT 94, AFU 92 och ABM 94 avhängiga att be-

av ställaren/köparen kan visa att vårdslöshet har förelegat. Ansvaret är således begränsat och det föreligger uppenbar risk för att frågan

en om försumlighet blir föremål för tvist fördröjer åtgärdande förelig-

som av gande fel och skador på byggnaden. Vid tiden för utarbetande den

av

lagstadgade byggfelsförsäkringen förelåg enligt byggbranschens all-

männa bestämmelser fel- och skadeansvar efter garantitiden

endast om grov vårdslöshet förelegat. Ansvaret efter garantitiden fram till dess preskription inträder har således utökats väsentligt. Något material

som visar vilken praktisk påverkan detta har för åtgärdandet fel och ska-

av dor föreligger emellertid såvitt utredningen kunnat finna ännu inte. I

- de allmänna bestämmelserna föreskrivs inte någon skyldighet att hålla försäkringsskydd efter garantitidens utgång.

Även vid småhusentreprenader där konsument

är beställare har entreprenören enligt ABS 95 ansvar för fel och skador efter garantitidens utgång enbart om det kan visas att han har varit vårdslös. Vid entreprenader avseende nyproduktion permanentbostadshus får dock detta

av

258 Byggfelsförsälcring SOU 1997: 177

felansvar enbart subsidiär betydelse eftersom garantibolaget som har utfärdat småhusgaranti har ett ersättningsansvar mot konsumenten oavsett om vållande har förelegat. Vid konsumentköp eller entreprenader avseende ROT-arbeten så gäller i stället konsumentlagstifming som stadgar felansvar oberoende av vållande under tio år. Konsumenttjänstlagens felbegrepp är visserligen kopplat till att tjänsten har utförts fackmässigt, skulle så inte vara fallet så anses tjänsten felaktig

men även avvikelsen från fackmässigheten beror på en olyckshändelse

om eller därmed jämförlig händelse.

Lagstiftaren har funnit skäl för att införa krav på en objektsförsäkring avseende bostadsbyggnader för att skydda dem som vistas i byggnaderna mot ohälsa på grund byggfel och skador till följd av sådana

av fel. Genom byggfelsförsälcringen är det meningen att fel och skador i byggnader skall bli åtgärdade utan tidsutdräkt på grund av tvister om

är ansvarig och utan hinder att den som är ansvarig inte vem som av kan fullgöra sina förpliktelser på grund av obestånd.

7.2.2¶Lagen byggfelsförsälqing

om

7.2.2.1 Allmänt lagens uppbyggnad och innehåll

om

Lagen byggnadsgaranti förutsatte att ett nytt garantisystem byggdes

om

vid sidan försäkringsrörelseverksamheter. Garantiföretagens

upp av verksamhet innefattade myndighetsutövning och därför föreskrevs ett relativt komplicerat system för inflytande och kontroll över garantiverksamheten. Lagen byggfelsförsäkring innebär i stället en ren

om

försäkringslösning. I lagen uppställs vissa minimikrav som gäller för en

byggfelsförsälqing. Övriga försäkringsvillkor får lösas i avtalsförhandlingar mellan försäkringsgivaren och försäkringstagaren. Lagen 1927:77 försäkringsavtal blir tillämplig på detta avtalsförhållande.

om I stället för att skapa särskild försäkringsform föreskriver lagen om

en byggfelsförsäkring hur en försäkring i vissa avseenden skall vara utformad för att godtas byggfelsförsälcring. I övrigt är försäkring-

som en

att betrakta sedvanlig skadeförsäkring. Finansinspektionens en som en utövar tillsyn över försäkringsverksamheten enligt försäkringsrörelselagen. Departementschefen gjorde i l992/93:l21 s.29 bedöm-

prop.

ningen att försäkringsbolagens verksamhet med byggfelsförsäkringar

inte hade karaktären av myndighetsutövning.

Lagen byggfelsförsälcring innehåller föreskrifter om i vilka fall

om

byggfelsförsälcring skall finnas, allmänna regler om försäkringens en

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 259

omfattning, villkor inskränkningar i törsäkringshavarens rätt till

om ersättning, regler försäkringsgivarens regressrätt samt bestämmelser

om om rätt att teckna försäkring. Lagtexten är bifogad betänkandet, bi-

se laga

7.2.2.2 När skall byggfelsförsäkring finnas

Vid vissa byggnadsarbeten avseende pennanentbostadshus är avtal

om

byggfelsförsälqing obligatorisk. Förekomst byggfelsförsälcringen

av utgör i dessa fall ett villkor för byggstart och kontrolleras byggnads-

av nämnden.

När en näringsidkare uppför ett hus helt eller till övervägande

som del skall användas permanentbostad eller utför omfattande

som mer byggnadsåtgärder på ett sådant hus så måste innan byggnadsarbetena

påbörjas ett bevis om att byggfelsförsälcring har tecknats för byggnadsarbetet företes för byggnadsnämnden 1 och 12 §§. Byggfelsförsälcring

behövs dock inte när fråga är och tvåbostadshus omfattas

om en- som av en småhusgaranti och av sådant avtalsskydd utgör villkor för

som

statlig bostadsfmansiering l § 2 st..

7.2.2.3 Försäkringshavare

Försäkringsersättningen bör utgå till den äger fastigheten vid

som ersättningstillfället Ds 1992:6 21. Det är alltså fastighetsägaren

s. som är försäkringshavaren. Försäkringen bör dock enligt förarbetena Ds 1992:6 s. 21 kunna tecknas av annan än denne, entreprenör.

ex. en

Eftersom byggfelstörsälcringen är objektsförsälcring gäller

en som för huset så skall den innehålla villkor om att försäkringen gäller även om byggnaden övergår till ägare 3 § 2 st..

ny

7.2.2.4 Försäkringstid

Försäkringstiden är bestämd till tio år från det att byggnadsarbetet har godkänts vid en av försäkringsgivaren angiven besiktning 3 § 1 st..

7.2.2.5 Vad skall en byggfelsförsälcring omfatta

Efter anmälan inom försäkringstiden skall ersättning för skälig

utges kostnad för avhjälpande fel i byggnadens konstruktion, i material

av som har använts i byggnadsarbetet eller utförandet arbetet. Med fel

av

260 Byggfêlgörsälving SOU 1997: 177

skall avses avvikelse ifrån fackmässigt godtagbar standard vid den tid då arbetet utfördes. Felet skall vara ursprungligt. Fel som uppkommer byggnadens förvaltning skall inte omfattas av försäkringen Ds genom 1992:63, 20. Byggfelsförsäkringen skall även omfatta skador på s. byggnaden har orsakats fel se 3 §. som av

7.2.2.6 Inskränkningar i försäkringshavarens rätt till ersättning

Undantagfrån vad byggfelsförsäkñng skall omfatta får göras enligt en

följande.

Försäkringen behöver inte omfatta fel eller skador som måste antas sakna betydelse för byggnaden eller dem som bor eller vistas i

byggnaden 2 2 st..

Försäkringen får innehålla villkor om att byggnadens ägare skall svara för en viss självrisk 6 §.

Försäkringen får innehålla villkor om att försäkringsgivarens ansvar

för fel och skador är begränsat till ett visst belopp per byggnad 7 §- Försäkringen får innehålla villkor om att försäkringsgivarens ansvar för fel och skador är begränsat till ett visst belopp för samtliga av försäkringsgivaren under ett kalenderår utfärdade byggfelsförsäkringar 7 §. Försäkringen behöver inte omfatta skador som normalt täcks av andra försäkringar såsom fastighetsförsäkring, maskinförsälcring och alhiskförsälcring 2 § 2 st. Försäkringsersättning behöver inte utges i den mån ansvaret för felet eller skadorna omfattas ett i avtal lämnat garantiåtagande, såvida av det inte visas att den ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande. Försälaingsersättningen behöver inte utges för kostnader för fel som har vållats byggnadens ägare eller av dennes anställda om inte av felet har vållats även någon eller det annars finns särav annan om skilda skäl för det 6 §.

Försäkringsansvaret får inte inskränkas på annat sätt än som nu nämnts 4 §-

7.2.2.7 Försälcringsgivarens regressrätt

Försäkringshavaren/fastighetsägaren kan på grund av avtal eller all-

männa skadeståndsrättsliga bestämmelser ha rätt till ersättning av an-

sou 1997:177 Byggfezwrsämng 261

nan än försäkringsgivaren för fel och/eller skada omfattas

som av en

byggfelsförsäkring. Sådan försäkringshavarens han inte själv

rätt som

tari anspråk övertas försäkringsgivaren till byggfelsförsälaingen

av när denne har utgett ersättning på grund försäkringsfall. Fastighetsäga-

av ren får inte till nackdel för försäkringsgivaren avsäga sig sin rätt till anspråk mot arman.

Att en byggfelsförsälcring skall innehålla villkor Övertagande

om av rätt till ersättning stadgas i 8

7.2.2.8 Rätt att teckna försäkring

Om försäkringsplikt föreligger får försäkringsgivare marknads-

en som

för byggfelsförsälcringar inte vägra att ingå avtal byggfelsförsäkring

om i ett enskilt fall, det inte med hänsyn till skaderisken eller någon

om annan särskild orsak finns skäl till detta 10 §.

se

7.3¶Utbudet av

byggfelsförsälcringar på

marknaden

7.3.1 sedan ikraftträdande

Utvecklingen lagens

En förutsättning för att i lag uppställa ett krav på byggfelsförsälcring

som villkor för byggstart att det farms garantier för att sådan försäk-

var ring verkligen kunde erhållas. I propositionen till lagen byggfels-

om försäkring uttalade departementschefen att det fanns fog att anta att erforderliga försäkringar skulle komma att finnas tillgängliga på marknaden prop. 1992/931121 27. Detta uttalande grundades på följande

s. uppgiñer. Ett försäkringskonsortium bestående Skandia, Folksam,

av Trygg Hansa och Länsförsäkringar marknadsförde vid denna tid

en objektsförsälqing utformad i enlighet med lagens krav. HSB, Riksbyggen och SABO hade var för sig av regeringen beviljats koncession för att driva egna försäkringsbolag och enligt uppgift erbjöd ett tiotal ut-

ländska försäkringsbolag egendomsförsälcringar på den svenska mark-

naden.

Samtidigt som lagen om byggfelsförsälcring, d.v.s. den l juli 1993, trädde konkurrenslagen 1993:20 i kraft. Tillåtligheten konsortie-

av samarbetet avseende byggfelsförsälcring mellan Skandia, Folksam, Trygg-Hansa och Länsförälqingsbolagen kom att prövas Konkur-

av rensverket beslut 1994-05-18, Dnr 1045/93 och, efter överklagande,

av Stockholms tingsrätt slutligt beslut 1995-10-12, SÄ 695. Till en början konstaterar tingsrätten i sitt beslut att konkurrenslagen är fullt ut tillämplig på konkurrensbegränsande åtgärder på marknaden för byggfelsförsäkring. Något undantag för konkurrensbegränsande avtal på denna marknad var enligt tingsrätten inte avsedd. Tingsrätten anförde: "De tvingande moment som den aktuella lagen om försäkring innefattar innebär inte att samarbetsavtal försäkringsbolag emellan skulle

vara en direkt och avsedd effekt av lagstiftningen eller en ofrånkomlig följd av den." De samarbetande försäkringsbolagen orde gällande att de med hänsyn till riskemas omfattning inte hade möjlighet att vart och ett för sig meddela byggfelsförsäkring och ansökte därför om ett besked om att ingripande med stöd konkurrenslagen inte skulle ske mot kon-

av sortiet. Tingsrätten fann i likhet med Konkurrensverket att det inte var nödvändigt för de fyra största svenska försäkringsbolagen att samarbeta för att ha möjlighet att meddela byggfelsförsäkring, främst med hänsyn till förmodade möjligheter att erhålla erforderliga återförsäkringar. Bedömningen gjordes mot bakgrund av att försäkringsbolaget Wasa sedan år hand meddelade byggfelsförsäkring. Då de samarbe-

1994 på egen tande försäkringsbolagen antogs få en betydande marknadsandel fastslogs att konsortieavtalet påverkade konkurrensen på marknaden för byggfelsförsäkringar på ett negativt sätt. Denna bedömning ledde till att

försäkringskonsortiet fick upphöra från och med april 1996.

Sedan upplösandet försäkringskonsortiet mellan Skandia,

av Folksam, Trygg-Hansa och Länsförsäkringsbolagen har Skandia ensamt meddelat byggfelsförsäkring under namnet Byggnadsgaranti. För de byggfelsförsäkringar meddelades av konsortiet kvarstår de

som samarbetande fyra försäkringsbolagens gemensamma åtaganden. Wasa fortfar att meddela byggfelsförsäkring. Förutom Skandia och Wasa erbjuder även det HSB bildade försäkringsbolaget, HSB Försäkringar

av AB, byggfelsförsäkringar på marknaden. Försäkringsbolagets koncession är begränsad till risker med anknytning till HSB-organisationen.

Sveriges Allmänna Bostadsföretag, SABO, fick i september 1992

koncession för att driva försäkringsrörelse. SABO Byggnadsförsäk-

ringsaktiebolag skall enligt koncessionsbeslutet ha till föremål för sin verksamhet att i direkt försäkring meddela allmän egendomsförsäkring, allmän försäkring mot förlust och kostnad, ansvarsförsäkring samt återförsäkring i angivna områden. Bolagets verksamhet är begränsad till risker avseende byggnader uppförs, ägs eller förvaltas av med-

som

lemsföretag i SABO. SABO Byggnadsförsälcringsaktiebolag meddelar

dock inte direkt byggfelsförsäkring. Bolaget inledde ett samarbete med Wasa år 1993 som innebär att det senare försäkringsbolaget meddelar

byggfelsförsäkring till företagen i SABO. SABO Byggnadsförsäkrings-

aktiebolag står dock för riskerna, i viss utsträckning med återförsäkring hos Wasa.

Rjksbyggens Byggnadsförsälcringsbolag bildades aldrig. Koncessionen som gavs i samband med införandet av lagen för byggfelsförsäkring för ett sådant fösälcringsbolag utnyttjades således inte.

Såvitt utredningen har kunnat utröna så finns det inte något ut-

ländskt försäkringsbolag tillhandahåller byggfelsförsälcringar på

som den svenska marlmaden. Däremot är ett antal utländska försäkringsbolag engagerade på återförsälcingssidan.

7.3.2 för närvarande

Byggfelsförsälcringar som erbjuds på marknaden

7.3.2.1¶Inledning

I detta avsnitt redovisas uppgifter de olika byggfelsförsälcringama

om som idag finns tillgängliga på marknaden. Uppgifterna har inhämtats vid direkt kontakt med respektive försäkringsbolag och ansöknings-

ur och informationsmaterial rörande försäkringarna. Det rör sig inte

om

heltäckande beskrivningar produkterna. Frågor försäkringsvill-

av om koren står i överensstämmelse med reglerna i lagen byggfelsförsäk-

om ring behandlas i avsnitt 7.7.

7.3.2.2¶Skandia/Försäkringskonsortiet

Skandia har utfärdat lika många byggfelsförsälcringar under år 1996 som under åren 1993-1995 sammantagna. 25-30 % meddelade

av byggfelsförsäkxingar avser objekt som ligger vid sidan försäkrings-

av obligatoriet, som ex. kommunala byggen för äldrevård och skolor samt sjukvårdsbyggnader. Vidare meddelas byggfelsförsälcringen för småhus som ett alternativ till garantibolagens småhusgaranti.

Hittills har endast två försäkringsfall inträffat. Dessa har avsett skador som uppstått under garantitiden för entreprenaden,

men som garantigivaren inte har kunnat åtgärda.

Premien tas ut i förskott i samband med att bevis tecknad bygg-

om felsförsäkring utfärdas. Premiesättningen är avhängig objektets

av storlek och komplexitet samt rådande kvalitetssäkring. Skandia har uppfattat att lagen byggfelsförsäkringen inte utrymme för för-

om ger ändring av premien sedan den gång har bestämts och uttagits. Skan-

en

dia arbetar med att införa ett kvalitetsklassningssystem grundat på ett förfrågningsunderlag som beställaren får fylla i vid beställning av försäkringen. Ett antal frågor ställs rörande förekommande kvalitetssäkring, närmare bestämt angående projektadministration, kontroll av projektering och kontroll entreprenadgenomförande. Vidare inhämtas av ritningar, byggnadsbeskrivning, administrativa föreskrifter, beställningsslcrivelse/kontrakt samt teknisk beskrivning. Beställaren skall även lämna uppgifter om entreprenadform, entreprenör, vissa bygg-

nadsuppgifter samt beräkning av produktionskostnaden. När bygg-

en naden står färdig skall revision göras byggnadskvalitén mot bakav grund tidigare lämnade uppgifter. Denna kvalitetsrevision kan leda av till ändring självrisken. Självrisk tas ut med ett halvt basbelopp när av det gäller småhus och i övrigt med ett, tre eller fem basbelopp. Försäkringsbeloppet är lika med produktionskostnaden indexerat med byggnadsprisindex under den tioåriga försäkringsperioden. Högsta försälcringsbelopp är, efter samråd med Finansinspektiogemensamma nen, bestämt till 400 miljoner kronor per år. Sedan hösten 1996 meddelar Skandia även en egendomsförsäkring utformad byggfelsförsäkiing vid överlåtelse av befintliga byggsom en nader. Riskbedömningen grundar sig i dessa fall på en besiktning av objektet.

7.3.2.3 WASA

Wasa har meddelat byggfelsförsälcringar sedan år 1994. Endast ett fåtal dessa har avsett objekt inte omfattas av försäkringsobligatoriet. av som Övriga försäkringar uteslutande flerbostadshus. Då lägsta självavser risk är ett och ett halvt basbelopp så passar Wasas byggfelsförsäkring enligt uppgift från bolaget inte för småhus är dock medveten om - man kontraheringsplikten. Hittills har bara två skadefall anmälts Den ena mögelskada är en framträdde under garantitiden. Åtgärdskostnaden understeg självsom risken. Den andra är fukt- och luktskada som uppkommit efter gaen rantitiden och för vilken den uppskattade kostnaden uppgår till 500 000 kronor. Tidigare tillämpade Wasa ett system med valfri självrisk, vilket innebar att den i vissa fall kunde uppgå till betydande belopp. Numera gäller valfrihet mellan ett och ett halvt, tre eller fem basbelopp. Enligt uppgift från försäkringsbolaget bestäms premiens storlek till del produktionskostnaden efter bedömning av varje individuellt en av projekt. Vid ansökan inhämtas byggnadsuppgifter, underlag för beräkning produktionskostnaden och bygghandlingar såsom situationsav

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 265

plan/ritning, plan och fasad, kopia av byggnadslov och teknisk beslcrivning. Vidare inhämtas ett Wasa utformat frågeformulär rö-

genom av rande omfattning och utformning av byggnadsåtgärden uppgifter

om eventuella kvalitetssäkringssystem, uppgift angående entreprenadform, använda Standardavtal, anlitade konsulter och entreprenörer

samt vem som utför den tekniska kontrollen och hur den utförs. Det är enbart två personer hos Wasa som sköter handläggningen byggfelsförsälcring-

av arna. Dessa båda är byggnadssakktmniga, vilket förut-

uppges vara en sättning för att produkten skall fungera.

Försäkringsbeloppet per försäkring är lika med produktionskostnaden. Eftersom produktionskostnaden kan komma att ändras från det att försäkringen tecknas före byggstart till dess försäkringen börjar gälla så justeras premiesättningen i samband med slutbesiktningen sedan aktuella uppgifter har inhämtats. Under försäkringstiden sker sedan ingen förändring av försäkiingsbeloppet genom indexering eller dylikt. Wasa har ingen begränsning vad gäller skadeersättning under ett kalenderår med anledning av meddelade försäkringar.

7.3.2.4 HSB Försäkringar AB

HSB Försäkringar AB:s koncession är begränsad till risker med

anknytning till HSB-organisationen. Det är nästan uteslutande från och med år 1995 och framåt byggfelsförsäkringar har tecknats. Hittills

som har inget skadefall inträffat.

Premien kan variera, framför allt ligger skillnaden i det rör sig

om om en HSB-entreprenad, som har fem års garanti, eller inte. Försäkringsbolaget har tillgång till samtliga handlingar avseende bygget när det rör sig om en HSB-entreprenad.

Försäkringsgivarens ansvar är begränsat till högst det belopp

som utgör slutlig byggnadskostnad inklusive mervärdesskatt för varje försäkrad byggnad. Enligt försäkringsvillkoren är försäkringsgivaren skyldig att lämna uppgift om slutlig byggnadskostnad samt kopia

av protokoll från godkänd slutbesiktning till försäkringsgivaren senast inom tre månader från besiktningen. Någon begränsning till ett högsta gemensamt försäkringsbelopp per år förekommer inte. Självrisken kan uppgå till högst tre basbelopp.

7.3.2.5 Omfattningen tecknade byggfelsförsäkringar

av Sammantaget har cirka 3 000 byggfelsfösäkringar utfärdats samtliga

av försäkringsgivare inklusive försäkringskonsortiet. Det sammalagda

försäkringsbeloppet för dessa försäkringar uppgår till omkring 23 miljarder kronor.

7.3.3¶Orsaker till att andra försäkringsbolag inte

meddelar byggfelsförsälcringar

Utredningen har talat med företrädare för Folksam, Länsförsäkringar, Trygg-Hansa och SABO Byggnadsförsäluingsalctiebolag. Här presenteras en sammanställning av de synpunkter som har framförts från respektive bolag om engagemang på byggfelsförsälu-ingsmarlqiaden. Åsikterna har varit påfallande samstämmiga.

Följande skäl har anförts som grund till att bolagen inte meddelar

byggfelsförsälcdng.

Riskerna är svårbedömda, inte minst på grund av den långa försäk- -

ringstiden.

Tidigare har det varit svårt att hitta erforderliga återförsäkringslös-

-

ningar. Det byggs för lite för att marknaden för närvarande skall vara intres-

-

sant.

Byggfelsförsälqingen kräver byggnadstekniskt kunnande.

-

Långsiktiga affärer ger inte snabba resultat. -

Kontraheringsplikten kan verka avskräckande. -

Enligt samstämmiga uppgiñer, även från försäkringsmäklare, finns

idag åtskilligt större kapacitet på återförsäkringsmarluiaden än när la-

gen trädde i kraft och då försäkringskonsortiet avseende byggfelsförsäkring ännu verkade. Om försäkringsobligatoriet utvidgas till att t.ex. avse även småhus finns från något håll ökat intresse för att börja kon-

kurrera på byggfelsförsälningsmarlaiaden. Inget av försäkringsbolagen

har tagit definitiv ställning för framtiden. Av avgörande betydelse är utvecklingen av byggvolymens storlek

SOU 1997: 177 Byggfelvársäkring 267

7.4 och

Byggfelsförsäkringen småhusgarantin

7.4.1 Jämförelse de båda

av systemen

7.4.1.1 Syften

Småhusgarantin och utvecklingen konsumentavpassade standardav-

av tal togs fram för att öka konsumentskyddet vid förvärv nyproduce-

av rade småhus.

Småhusgarantin skall genom produktionsgarantin skydda konsumenten när entreprenören/husförsäljaren på grund av obestånd inte kan fullgöra sitt åtagande att uppföra byggnaden eller sina förpliktelser

enligt given garanti ansvarsutfästelsen därefter säkra konsu-

samt genom mentens möjlighet att få väsentliga skador på byggnaden avhjälpta. Konsumentskyddet är förutom av ekonomiskt slag även praktiskt

genom att garantibolaget ofta går in i konsumentens roll i förhållande till näringsidkaren. Genom att koppla småhusgarantin till användandet

av konsumentanpassade avtal har man velat stärka konsumentens ställning i avtalsförhållandet med näringsidkaren. Garantibolagen har även intresse av att byggkontroll och besiktningar sker i vederbörlig ordning, vilket gynnar konsumenten.

Syftet med införande obligatorisk byggfelsförsäkring att

av en var skydda de boende mot ohälsa på grund byggfel. Detta syfte skall

av uppnås genom att byggfel och skador till följd sådana fel snabbt blir

av avhjälpta. Långvariga tvister om vems ansvaret är skall undvikas; försäkringen skall träda in oavsett det finns någon ansvarig

om annan som kan bära kostnaden i slutänden. Det ligger i försäkringsgivarens intresse att aktivt delta i skaderegleringen., liksom att kontrollera att erforderlig byggkontroll sker och att besiktningar utförs. I förhållande till konsument används avtalsvillkor vid småhusgaranti.

samma som

Även de skäl anfördes vid införandet

om som av de båda systemen med småhusgaranti och byggfelsförsälcring inte är identiska så

sammanfaller de intressen som skyddas systemen. Orsakerna till att

genom systemen har ansetts nödvändiga är frekvensen uppkomna fel och

av skador i bostadsbyggnader, kan leda till allvarliga konsekvenser

som för enskilda både i fråga hälsa och ekonomi. Det har inte varit

om

268 Byggfelsförsäkring

ovanligt att byggnadens ägare inte har fått rättelse när fel förelegat på grund att den uppfört byggnaden har varit på obestånd eller inte av som funnits kvar på grund av konkurs.

7.4.1.2 Regleringen av småhusgarantin respektive byggfelsförsäkringen

Kravet på småhusgaranti i förordningen statlig bostadsbyggnadsom. subvention gäller endast uppförande av nya byggnader. Det är vidare endast och tvåbostadshus omfattas föreskriftema och bara en- som av sådana ägs av fysisk person eller upplåts med äganderätt. Vid uppsom förande egnahem på delad entreprenad behöver skyddet inte omfatta av annat än sådana grundläggningsarbeten, byggnadsdelar och installationer som utförs enligt avtal med husleverantör eller entreprenör. Lagen om byggfelsförsäkring skall omfattar alla typer av pennanentbostadshus, utom när småhusgaranti finns. Förutom uppförande av byggnad gäller lagen byggfelsförsäkring även tillbyggnader och om mer ingripande ombyggnader. Det görs ingen skillnad på omfattningen av försäkringar för olika entreprenadformer. Småhusgarantin är i grunden ett frivilligt konsumentskydd. Genom att förekomsten småhusgaranti och användandet av konsumentanav passade avtal är förutsättning för beviljande av statlig bostadsbyggen nadssuvention har systemet eller mindre blivit ett måste för en mer konsument eller bostadsrättsförening som ska förvärva ett nybyggt en småhus. Handling utvisar att småhusgaranti har tecknats skall fosom till ansökan räntebidrag. Det är länsstyrelsen som kontrollerar gas om att de föreskrivna kraven i förordningen om statlig bostadsbyggnadssubvention och Boverket utfärdade föreskrifter är uppfyllda. Ansöav kan. räntebidrag kan även göras sedan bostadsbygget har påbörjats om eller fárdigställts. Färdigställandeskyddet behöver då bara omfatta återstående arbeten. Byggfelsförsäkringen är obligatorisk. Det aktuella byggnadsarbetet får inte påbörjas förrän bevis byggfelsförsäkring har företetts för om

kommunens byggnadsnämnd.

Utredningens uppmärksamhet har fästs på det faktum att samordningen mellan de båda kontrollsystemen är otillräcklig. När byggnadsarbetena påbörjas skall avtal byggfelsförsäkring föreligga såvida om det inte finns ett sådant garanti-, försäkrings-, och avtalsskydd som utgör villkor för statlig bostadsfinansiering. Ansökan om statliga räntebidrag kan göras när byggnaden är påbörjad eller fårdigställd. När det gäller småhusen torde byggnadsnämnderna godta att arbetena igångsätts trots att avtal om byggfelsförsälcring saknas, om ägaren uppger att

avsikt finns att senare skaffa sådant konsumentskydd som krävs enligt

förordningen om statlig bostadsbyggnadssubvention. Om så inte var

fallet skulle möjligheten att söka räntebidrag efter byggets igångsättande motverkas. Om bostadsbyggnadssubventioner sedan inte söks eller om det i ansökan vid en delad entreprenad anges att några skriftliga avtal inte föreligger så kommer inga krav att ställas på förekomsten

av ett försäkringsskydd. Lagen om byggfelsförsälcring har då inte fångat upp de småhus avsedda för permanentboende som inte omfattas

av en småhusgaranti på det sätt som uttrycks i lagens första paragraf.

Bl.a. Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund STR har framhållit att kravet på garanti-, försäkrings- och avtalsskydd enligt förordningen

om statlig bostadsbyggnadssubvention kringgås när det gäller hus

som uppförs på delad entreprenad. Konsumentskyddet behöver i dessa fall endast omfatta sådana arbeten som utförs enligt avtal med husleverantör eller entreprenör för att statlig bostadssubvention skall beviljas. Kopior av skriftliga avtal skall fogas till ansökan om räntebidrag. Genom att underlåta att inge sådan avtal och i stället att sådana inte före-

ange kommer, kan köparen/beställaren undvika att skaffa småhusgaranti och erforderligt avtalsskydd men ändå erhålla räntebidragen se rapporten "Vem bygger småhusen", STR, juni 1996.

7.4.1.3 Jämförelse av produkterna

Småhusgarantin är konstruerad enligt följande. Garantibolaget åtar sig genom en produktionsgaranti att fullgöra säljarens/entreprenörens åtagande fram till garantitidens utgång mot erhållande av resterande köpeskilling enligt betalningsplan. Vidare utfärdar garantibolaget en ansvarsutfástelse som skall utgöra ett betryggande åtagande att avhjälpa skador på huset som består i eller är följd fel eller brister i

som en av konstruktion, utförande eller material och som upptäcks eller anmäls under tiden från utgången av den garantitid som anges i köpe- eller entreprenadavtalet till dess tio år har gått, räknat från dagen för slutbesiktning. GAR-BO:s ansvarsutfästelse gäller dock endast skada till följd

av fel i säljarens leverans eller i entreprenad som angivits i garantibrevet.

Försäkringstiden för en byggfelsförsälcring börjar först efter det att byggnadsarbetet blivit godkänt och varar sedan i tio år. Försäkringen gäller således parallellt med entreprenörens/husförsäljarens regelmässiga garanti, men träder i praktiken enbart in om den som utfärdat garantin inte kan fullgöra sitt åtagande. Byggfelsförsälqingen år utformad ungefär som en ansvarsutfästelse, förutom skador på byggnaden

som orsakats av fel i byggnadens konstruktion, materialet använts i

av som

270 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

byggnadsarbetet eller av utförandet av arbetet, omfattar den även själva felet.

I de småhusgarantiprodukter som finns på marknaden görs undantag

för skada som normalt täcks av en konventionell villaförsälcnng samt skada som omfattas av en befintlig allrislcförsälcring för GARBO:s del annan förbindelse, utfåstelse, garanti eller försäkring. AB Bostadsgaranti undantar skador på maskinell utrustning om ersättning utgår härför enligt särskilt garantiåtagande. GARBO undantar i sin ansvarsutfästelse generellt ersättning för skada som är hänförlig till maskinell utrustning. Ansvarsutfästelser som ges av HSB:s Försäkrings AB innefattar inte skada på maskinell utrustning. Ytterligare ett undantag ñån ansvarsutfästelsens omfattning görs AB Bostadsgaranti och

som av GARBO är för skada som har eller borde ha upptäckts under garantitiden eller skada som beror på att sådan skada inte blivit tillräckligt åtgärdad och konsumenten har eller borde ha insett detta. GARBO:s ansvarsutfästelse undantar utvecklingsfel eller skada genom sådant fel; med utvecklingsfel avses enligt villkoren fel som vid leve-

rans/entreprenadens genomförande inte kunde förutses med då känd teknik och vetenskap. Från rätten till försäkringsersättning enligt en byggfelsförsälcring

undantas regelmässigt skador som normalt omfattas andra fastig-

av

hetsägarens egendomsförsäkringar såsom fastighetsförsäkring, maskin-

försäkring och alhiskförsälcring. Vidare ersätter inte Skandias byggfelsförsäkring kostnader för fel på grundval det tekniska vetandet

som av vid den tidpunkt då arbetet utfördes inte var möjligt att upptäcka, eller skada som orsakats av sådant fel. Byggfelsförsäkringen innefattar inte

åtagande om färdigställning av huset.

En ansvarsutfästelse vid småhusgaranti får innehålla villkor

om självrisk med högst ett halvt basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.

Ägaren av byggnaden får enligt lagen om byggfelsförsälcring åläggas att svara för en viss självrisk. Självriskens storlek är inte reglerad i lagen, men uppgår nonnalt till ett halvt basbelopp såvitt avser småhus.

AB Bostadsgarantis åtagande enligt produktionsgarantin är inte beloppsbegränsat. Ansvarsutfästelsen täcker dock inte skadekostnader som överstiger kontraktssurnman exklusive tomtkostnad. GARBO:s produktionsgaranti omfattar inte skador till en högre kostnad än två basbelopp. Genom bolagets ansvarsutfástelse ersätts skadekostnader upp till 25 basbelopp. HSB Försäkrings AB:s totala åtagande för varje småhuslägenhet är begränsat till ett belopp motsvarande bostadsrättsföreningens slutliga anskaffningskostnad för byggnaden dividerad med

antalet bostadslägenheter.

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 271

I lagen om byggfelsforsälqing ges fösälamgsgivama möjlighet att begränsa sitt åtagande till ett belopp, dels för varje enskild försäkring och dels för samtliga av försäkringsgivaren under ett kalenderår utfär-

dade byggfelsförsäluingar. Försäkringsbelopp försäkring bestäms

per regelmässigt till produktionskostnaden. Endast Skandia utnyttjar möjligheten till att ha ett högsta gemensamt försäkringsbelopp.

7.4.2¶Möjlighet till samordning de båda

av

systemen

7.4.2.1 Inledning

Att, som idag ha två olika, mer eller mindre obligatoriska system för tioårigt iörsäkringsskydd avseende bostadshus är olämpligt ur flera aspekter. Det är svårförståeligt och det leder till praktiska tillämpningssvårigheter eftersom systemen inte är samordnade och handläggningen sker hos olika myndigheter, länsstyrelserna respektive byggnadsnärnndema. Av den tidigare redovisningen framgår att vissa objekt inte fångas upp av någondera systemet. Som också har framgått sammanfaller de båda systemens skyddsinstressen. Ett enhetligt systern ter sig därför mera ändamålsenligt både från administrativa och ekonomiska ut-

gångspunkter. Eftersom småhusgarantin och byggfelsiörsälcringen är

mycket lika torde en samordning inte bara vara möjlig utan även mycket lämplig. I det följande kommer ett antal frågor som uppkommer i detta sammanhang att behandlas.

7.4.2.2 Frågan om statusen på småhusgarantiverksamheten

Utredningen är av den åsikten att verksamheten med att meddela småhusgarantier är att betrakta som drivande av törsäkringsrörelse se avsnitt 6.5. Att fortfara med denna verksamhet vid sidan om försäkringsrörelselagen är inte tillåtligt utan ett nytt regelverk för garantiverksamheten. Genom att låta lagen om byggfelsförsälcring bli generellt tilllämplig även på småhussidan skulle småhusen omfattas av det redan gällande försäkringssystemet, med allt vad det innebär av kontroll och skydd.

7.4.2.3 Vissa skillnader i bolagens ägarstruktur

Garantibolagen AB Bostadsgaranti och GAR-BO AB medlem-

ägs av mar hos Byggentreprenörema och staten respektive STR, enskilda trähusfabrikanter och entreprenörer. Ägarnas förankring i branschen inne-

bär att det i bolagen finns saldctmskap byggprocessen och insikt i

om

byggbranschen. Företrädare för byggbranschen påverkar dock på så vis utformningen av garantiprodtüctema och står ytterst själva risk.

en

Försäkringsbolagens ägarstruktur är annorlunda och vinstintresset från älva försäkringsverksamheten är det dominerande.

7.4.2.4 Betydelsen av räntebidragens avveckling

Som har framgått under avsnitt 6.2 ovan är bostadsbyggnadssubventionema i nuvarande fonn under aweclding. Småhusgarantiemas kopp-

ling till räntebidragen är således inte ändamålsenligt på sikt målet

om med denna är att enskilda som förvärvar nyproducerad bostad skall

en förmås att skaffa sig ett långvarigt försäkringsskydd för att därmed trygga sina och statens investeringar samt att få garantier för en god

boendemiljö. Utredningen bedömer i likhet med vad som gjordes när lagen om byggfelsförsäkring infördes att det även fortsättningsvis

kommer att fordras ett tvångsinslag för att åstadkomma att sådant försäkringsskydd tecknas generellt. Så blir fallet om lagen om byggfelsförsäkring får gälla samtliga småhus. Småhusen skulle då inte få börja byggas förrän byggfelsförsäkring har tecknats och kontrollen av att så har skett skulle ske i byggnadsnämndema.

7.4.2.5¶Uppförande- och färdigställandeskydd

Den största skillnaden mellan innehållet i småhusgarantin och byggfelsförsälcringen är att den förra till skillnad ñån den senare innefattar

ett färdigställandeskydd; om en entreprenör eller husförsäljare går i

konkurs under pågående uppförande så går garantibolaget in och

svarar för att arbeten enligt kontraktet slutförs.

Garantibolagens åtaganden är villkorade av att garantihavaren betalar bolaget vad som armars skulle tillkomma entreprenören/säljaren för återstående prestation. Om garantihavaren inte har följt gällande betalningsplan utan betalat för mer än redan levererat material och utfört arbete så är det han själv som får stå för den förlusten. Garantihavaren har inte rätt att vid sin betalning till garantibolaget göra avdrag för vite

eller skadestånd på grund av försening. Kan garantibolaget fullfölja

arbetet och/eller leveransen för mindre än den avtalade kon-

en summa

traktssumrnan så är det garantibolaget som tar vinsten. Bolag svarar även för förlust som kan uppstå på grund av att arbetet och/eller leveransen kostar mer än vad som ursprungligen avtalats. För att täcka sådan förlust har garantibolagen regelmässigt infordrat säkerhet från entreprenören/husförsäljaren uppgående till tio procent av kontraktssumman. Ytterligare en förutsättningar för att garantibolaget skall åta sig att fullfölja kontrakterade arbeten avseende uppförande av huset är att bolaget får överta garantihavarens rättigheter mot entreprenören/husleverantören avseende hävande av kontraktet eller återstående åtaganden. Färdigställandeskyddet i småhusgarantin omfattar även ett åtagande att fullfölja det garantiåtagande som lämnats i kontraktet om uppförande av byggnad och/eller leverans av husdelar.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka är produktionsgaranti inte läng-

en re en absolut förutsättning för beviljande av statlig bostadsbyggnadssubvention. Kravet på att uppförande och färdigställande av byggnaden skall vara säkerställd kan uppfyllas på annat vis, t.ex. genom en bankgaranti eller motsvarande säkerhet. Länsstyrelserna gör en prövning av vad krävs i varje enskilt fall Är huset redan uppfört behövs inget

som färdigställandeskydd. Eftersom en byggfelsförsäkring uppfyller det andra kravet som ställs på garanti- och försäkringsskydd enligt förordningen om statlig bostadssbyggnadssubvention, nämligen att det finns ett betryggande åtagande att avhjälpa sådana väsentliga skador på huset som består i eller är följd fel eller brister i konstruktion, utförande

en av eller material och som upptäcks och anmäls inom tio år efter slutbesiktningsdagen, så kan småhusgaranti redan idag bytas ut mot en bygg-

en felsförsäkring.

Skulle kopplingen mellan det tioåriga konsumentskyddet vid uppförande av småhus och beslutande om statlig bostadsbyggnadssubvention tas bort och i stället ett generellt krav på byggfelsförsäkring införas även för småhus så skulle kravet på uppförande och färdigställandeskydd helt bortfalla. Beställaren/köparen kan naturligtvis ändå kräva att entreprenören/säljaren ställer betryggande säkerhet för sitt åtagande och därmed skydda sig mot den förlust som kan uppstå om entreprenören/säljaren på grund av konkurs eller annat obestånd inte kan fullfölja uppförandearbetena och/eller husleveransen. Sådana krav kan dock inte rimligen begäras att en konsument skall ta initiativ till på egen hand. Förutom att det kan vara svårt för en konsument att ställa sådana krav på en entreprenör eller husleverantör så skulle det också krävas att konsumenten är så kunnig och förutseende att han kan bedöma när infordrandet av sådan säkerhet erfordras. Förvärv av ett hus är en komplicerad och stor affär.

I AB 92 finns en klausul som reglerar situationen då entreprenören enligt kontraktshandlingama är skyldig att ställa säkerhet till motparten

för sina förpliktelser. Om inte annat föreskrivits i övriga kontraktshandlingar skall säkerheten uppgå till 10 % kontraktssurnman under

av entreprenadtiden och till 5 % under garantitiden. Sä-

av samma summa kerheten skall överlämnas till motparten inom två veckor efter det att avtal har träffats. Varken ABS 95 eller AA 94 innehåller några föreskrifter ställande säkerhet från entreprenörens/säljarens sida.

om av Anledningen till detta är troligen att det tidigare har rått ett absolut krav

på uppförande- och färdigställandegaranti för beviljande statlig bo-

av stadsbyggnadssubvention och att detta har uppfyllts produk-

genom tionsgarantidelen i småhusgarantin. Om det tioåriga konsumentskyddet vid förvärv av småhus i sin helhet flyttas till lagen byggfelsförsäk-

om ring borde enligt utredningens mening de Standardavtal som används i konsumentförhållande kompletteras med ett avtalsvillkor föreskri-

som ver att entreprenören/säljaren ska ställa säkerhet för sina förpliktelser under uppförande- och färdigställandetiden. En sådan förändring skulle innebära att konsumenten får ett ekonomiskt skydd i händelse

av en konkurs på entreprenör- eller säljarsidan under pågående bygge. I förhållande till vad gäller skulle detta innebära att konsument-

som nu skyddet utökas att skyddet under uppförande och färdigställan-

genom detiden blir regel. Idag kan en konsument vänta med att ansöka

om

statliga räntebidrag tills efter det att byggnaden påbörjats eller färdig-

ställts. Fram till denna tidpunkt sker ingen kontroll att färdigställan-

av deskydd föreligger. I standardavtalens villkor kan, på gäller

sätt som vid näringsidkarförhållanden, föreskrivas att säkerheten skall överlämnas till motparten inom viss tid. För entreprenören och husförsäljaren medför regler av detta slag inte någon större pålaga, eftersom säkerheter idag normalt får lärrmas till garantibolagen. Skillnaden blir att säkerheten i fortsättningen får lämnas direkt till konsumenten i varje

enskilt fall.

En kreditsäkerhet ger ett finansiellt skydd för konsumenten

men

däremot inte den praktiska hjälp produktionsgarantin

som ger genom att garantibolagen går in i konsumentens/beställarens ställe och handlar upp återstående arbeten. På så vis blir skyddet för konsumenten således sämre om en kreditgaranti ersätter produktionsgarantin. Det bör dock nämnas att det redan i dagens systern är möjligt med ett sådant utbyte. Vidare så kan kreditsäkerheten ställas i form försäkring sådana

av en försäkringsprodukter finns att tillgå på marknaden idag och då har försäkringsbolagen samma intresse som garantibolagen att i regleringssituationen in och lösa resterande upphandling på bästa sätt.

Vad som bör poängteras i resonemanget kring uppförande- och färdigställandegarantier, oavsett om det rör sig om produktionsgarantier eller någon typ av finansiell säkerhet, är att sådan aldrig skyddar

en beställaren/köparen mot förluster som beror på att betalning har skett i

förskott. Enligt gällande standardavtalsregler skall betalningsplan upprättas enligt vilken betalning endast skall utges för redan utfört arbete och levererat material. Konsumenter måste nås av erforderlig infonnation i dessa avseenden. Kreditgivama borde dessutom ha intresse av att se till att betalning inte utges för mer än utfört arbete och levererat

material. Om förskottsbetalning görs med lånade pengar och entreprenören eller husleverantören sedan går i konkurs utan att ha utfört den prestation som betalningen avsåg innebär det att låntagarens återbetalningsförmâga minskar på grund av förlusten och att pantens/husets värde riskerar att minska eller t.o.m. helt förlorat. Utredningen har framhållit detta vid ett möte med representanter för flera stora kreditinstitut.

7.4.2.6 Åtagandenas omfattning

När det rör sig om uppförande av hus på delad entreprenad så skiljer sig omfattning av åtagandet mellan småhusgarantin GAR-BO:s produkt och byggfelsförsälqingen. Vid småhusgranti från GAR-BO lämnas produktionsgaranti och ansvarsutfástelse enbart för sådana leveranser och arbeten som utförs enligt skriftligt avtal med säljare eller entreprenör. Det har kommit utredningen till del att det förekommer att husköpare inte uppger vilka avtal som har slutits vid ansökan om räntebidrag, se "Vem bygger småhusen Granskning av ansökningar för statlig bostadsbyggnadssubvention till egnahem", rapport från Sveriges Trähusfabrikanters Riksförbund i juni 1996. På så vis kan kostnaden för småhusgarantin undvikas. Det är vidare så att det i första hand är husförsäljaren och inte garantibolaget som köparen/beställaren har att vända sig till på grund av förbindelsen. Risken finns därmed att en husförsäljare som inte är seriös bidrar till att samtliga delavtal inte tas upp vid ansökan om småhusgaranti, eftersom det är detta bolag som får sva-

för fullgörande sidoentreprenörers förpliktelser samt svara för fel ra av och skador som orsakats av dessa.

Vid byggfelsförsäkring görs ingen skillnad på entreprenadform. Det är endast kostnader för fel som vållats av den som är byggnadens ägare eller hans anställda som inte behöver ersättas se 6 § .

av

En annan väsentlig skillnad mellan småhusgarantin och byggfelsförsäkringen är att den senare till skillnad mot den förra utöver uppförande av byggnad även omfattar mer omfattande ombyggnader.

Som har framgått i produktbeskrivningen ovan så omfattar Bostadsgarantis ansvarsutfästelse även vad kallar utvecklingsfel. I Skandi-

man as byggfelsförsälcring görs undantag för "Fel som på grundval av det vetenskapliga och tekniska vetandet vid den tidpunkt då arbetet utför-

des inte var möjligt att upptäcka, eller skada orsakats sådant

som av fel". Att undanta experimentbyggen från omfattningen skyddet

rena av kan enligt utredningens mening inte innebära någon nämnvärd in-

skränlcning.

7.4.2.7 Konkurrenssituationen

Om garantibolagen inte fortsätter med sin verksamhet i försäkringsbolagsfonn så är det just bara Skandia, Wasa och HSB Försäkrings AB

nu som är aktörer på byggfelsförsäkringsmarlmaden. Konkurrenssituationen kan då sägas bli försämrad även konkurrensen mellan garanti-

om bolagen och försäkringsbolagen inte varit speciellt påtaglig med de skilda systemen. Å andra sidan har vissa signaler givits kan tyda

som

på att försälqingsgivare idag inte meddelar byggfelsförsäkring kan

som vara intresserade att gå in på marknaden underlaget för försäkring-

om en ökar genom att småhusproduktionen i dess helhet förs in under lagens tillämpningsområde. Avgörande måste ändå sägas den fram-

vara tida utvecklingen av byggkonjunkturen. Vid ett ökat byggande kommer troligen fler försäkringsgivare intresserade att konkurrera på

vara av marknaden för byggfelsförsäkringar. Det finns anledning att närmare följa utvecklingen på detta område.

7.4.3 och

Sammanfattning förslag

I avsnitt 6.6 förs en diskussion kring småhusgarantins framtid. Där konstateras att utredningen två möjligheter; antingen att införa

ser en särskild lag för garantibolagens verksamhet eller att låta byggfelsförsäkringen helt ta över småhusgarantins roll. Om det alternativet

senare

är ändamålsenligt ur konsumentskyddssynpunkt är det enligt utredning-

en att föredra, eftersom införandet lagstiftning särskilt uppbyggd

av ny kring förekommande verksamheter med småhusgarantier skulle in-

nu nebära ett omfattande arbete innefattande ett flertal svårigheter exempelvis i fråga om vilka krav som skulle gälla för koncession.

I förevarande avsnitt har först jämförelse mellan systemen med

en småhusgaranti och byggfelsförsälcring gjorts; syften, regleringsforrner och produkter har jämförts. Härefter har ett antal frågor betydelse

av för utredningens ställningstagande behandlats.

Enligt utredningens mening visar den föregående genomgången att fördelarna av ett enhetligt system inom för lagen byggfels-

ramen om försäkring är klart övervägande. Produkternas likhet, räntebidragens avveckling, de positiva effekterna samordnad handläggning och

av en

det utökade skyddet vid ombyggnader och delade entreprenader talar med styrka för att göra byggfelsförsälciingen obligatorisk även för småhus i stället för att utarbeta en särreglering för småhusgarantiverk-

samheten vid sidan gällande försäkringslagstiñning. Även skydd i

om fråga uppförande och färdigställande kan lösas på ett ändamålsenom ligt sätt vid ett sådan lösning genom kompletteringar i förekommande Standardavtal se 7.4.2.5. Utredningen förslår i enlighet med som tidigare sagts att lagen om byggfelsförsälcring görs generellt tillämplig på småhus för permanentboende. I avsnitt 7.6 utvärderas lagen byggfelsförsäkring och ges förslag om till erforderliga ändringar i lagen.

7.5¶Skall från den tvingande undantag göras

verkan av viss konsument-

civilrättslig

till förmån för

lagstiftning byggfelsförsäkring och konsumentanpassade

avtal

7.5.1¶Inledning

Som konsument ställs ofta inför sitt livs största och mest kompliman cerade affär när skall förvärva sitt hem. Det egna hemmet är man egna de svenska hushållens största ekonomiska åtagande och det är konsumenten i egenskap byggherre som har det övergripande ansvaret för av att bygget fungerar. Ett väl fungerande och ändamålsenligt konsumentskydd är av stor vikt vid konsuments förvärv av småhus. I det följande följer redogörelse för uppkomsten konsumentskydd på området i en av lagar och i Standardavtal, beskrivning gällande systern följt av en av förslag om framtida ordning.

278 Byggfelsförsäkring SOU 1997: 177

Konsumentskyddets utveckling

7.5.2.1 Utveckling av konsumentanpassade Standardavtal i AB-

systemet

Före Småhus 76 tillämpades allmänt AB 72 även när beställaren

var enskild konsument. Enligt AB 72 svarade entreprenören för fel

som framträdde under garantitiden, vanligtvis två år efter entreprenadens godkännande. Efter garantitidens utgång in till dess preskription inträdde tio år efter arbetets slutförande, svarade entreprenören enbart för fel som han hade orsakat av grov vårdslöshet och detta endast under förutsättning av att felet inte hade märkts eller borde ha märkts före garantitidens utgång. Beställaren hade mycket svårt att göra gällande andra fel än sådana som hade konstaterats besiktningsman vid slut- eller

av en garantibesiktning. Sedan Konsumentombudsmannen initierat en prövning av skäligheten användandet ett dylikt entreprenadavtal i

av av konsumentförhållande upptogs förhandlingar resulterade i All-

som männa bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är beställare, ABS 80. Detta Standardavtal innebar förbättringar för konsumenten, bl.a. genom att han kunde göra gällande även andra

nu brister än sådana konstaterats besiktningsman vid slut- eller

som av en garantibesiktning om han påtalade felet inom två månader från det att

han hade fått besiktningsutlåtandet.

Efter förhandlingar mellan Konsumentverket och företrädare för byggbranschen har ABS 80 ersatts med ABS 95. Här återfinns regler om entreprenadens omfattning och utförande, arbetsledning, kontroll, besiktningar och godkännande entreprenaden, tider, priser,

av ansvar, betalningar samt påföljder. ABS 95 innebär i likhet med AB 92 att entreprenörens ansvar för fel som framträder efter garantitidens utgång har utökats. Tidigare kunde entreprenören göras ansvarig endast när det framgick att denne hade orsakat felet av grov vårdslöshet,

men nu räcker det med att det kan visas att entreprenören vårdslöshet har

av orsakat fel.

AA 94 är de alllmärma avtalsvillkor används vid köp monte-

som av ringsfárdigt husmaterial. Dessa villkor innebär ingen avvikelse från konsumenttj änstlagen utan anknyter till och kompletteras denna lag.

av Konsumentköplagen tillämpas alltså parallellt med standardavtalet.

SOU 1997: 177 Byggfelsförsäkring 279

7.5.2.2 Utvecklingen genom lagstiftning av avtalsskydd för

konsumenter

Den l juli 1986 trädde konsumenttjänstlagen 1985:716 i kraft. Utanför lagens tillämpningsområde föll arbete avseende nybyggnad för bostadsändamål, såväl fritidshus som byggnader för permanent boende. Andra arbeten på fast egendom, byggnader och anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker än sådana arbeten som den som uppförde byggnad utförde i samband därmed, omfattades dock av

en lagen. Konsumenttjänstlagen ordes alltså tillämplig på reparationsombyggnads- och tillbyggnadsarbeten samt sådana arbeten i samband med nybyggnation för bostadsändamål vilka inte utfördes av den näringsidkare uppförde själva byggnaden eller någon som denne i sin

som tur hade anlitat. Att entreprenader avseende nybyggnader av småhus undantogs från konsumenttjänstlagens tillämpningsområde motiverades av att en småhusköpsutredning hade tillkallats för att utreda behovet av civilrättsliga lagregler till konsumenternas skydd vid avtal om köp eller uppförande av småhus.

I SOU 1986:38 lade småhusköpsutredningen fram förslag till en lag

förvärv småhus, skulle tvingande till konsumenom av nya som vara tens förmån. Lagförslaget var till stora delar utformat efter mönster av konsumenttj änstlagen irmehöll också bl. vissa regler om besikt-

men a. ning. Lagen skulle gälla konsuments förvärv från näringsidkare av nya bostadshus för permanent boende eller fritidshus avsedda för en eller två familj oavsett avtalet innebar fastighetsköp, tomträttsupplåtel-

er om se eller köp av byggnad på ofti grund. Entreprenadavtal och köp av monteringsfárdigt hus skulle också omfattas av lagen. I betänkandet prövades frågan om möjligheten att i den föreslagna lagen införa regler

motsvarande skydd småhusgarantin erbjöd, eftersom fördelarom som

med detta skydd ansågs stora. På grund problem admina vara av av nistrativ och försälcringstelcnisk natur ansågs dock en försäkringsplikt i lag för avgörande.

inte mogen

Förslaget särskild lag förvärv av nya småhus fick ett ne-

om en om gativt bemötande av remissinstansema behovet av lagen ifrågasattes

med hänsyn till det konsumentskydd säkerställs inom ramen för

som det statliga bostadsfinansieringssystemet.

I 1989/90:77 konsumentskyddet vid förvärv av småhus

prop. om

uttalade departementschefen att garantin och ansvarsutfástelsen m.m.

ställs villkor för statlig bostadsfinansiering innebar ett m.m. som som gott skydd för den förvärvar ett nyproducerat småhus, vilket dock

som inte ansågs utesluta att det kimde finnas skäl att förbättra skyddet i något hänseende. Departementschefen höll med de remissinstanser som hade påpekat att garanti- och försäkringsskyddet har klara fördelar från

280 Byggfelsförsälding SOU 1997: 177

konsumentskyddssynpunkt framför en lagstiftning som i vissa detaljhänseenden erbjuder ñillständigt skydd, inte omfattar

ett mera men som en produktionsgaranti och en ansvarsutfástelse. Att lagreglera

om produktionsgaranti och ansvarsutfástelse ansågs inte görligt. En tvingande konsumentskyddslagstiftning utan sådana regler skulle enligt departementschefen kunna innebära att det inte skulle att bibehålla det

garanti- och försäkringssystem ställs villkor för statlig bostads-

som som finansiering och tillkommit på frivillig väg. Det anförda talade

som emot införande av regler för småhusproduktionen omfattades

som av småhusgarantin. Konsumentverket hade dessutom vid denna tid inlett ett förhandlingsarbete för att förbättra konsumentens avtalsskydd något som senare ledde fram till ABS 95. Departementschefen uttalade att det i vart fall tills vidare inte förelåg några tungt vägande kon-

- sumentpolitiska skäl att förbättra läget för dem omfattades det

som av

konsumentskydd som ställs som villkor för statlig bostadsfinansiering.

Departementschefen påpekade dock att ñifmansierade småhus samt

fritidshus föll utanför småhusgarantin och att lagstiftningsåtgärder bor-

de vidtas för att stärka konsumenternas ställning i dessa fall. Genom

en lagändring som trädde i kraft år 1991 SFS 1990:935 gjordes konsumenttjänstlagen därför tillämplig på entreprenader avseende småhus som uppförs utan det konsumentskydd är villkor för räntebidrag

som och på uppförande av fritidshus. Lagtekniskt har detta lösts på så vis att konsumenttjänstlagen enligt huvudregeln omfattar alla entreprenader som beställs av konsument, medan undantag från lagens tvingande karaktär görs i de fall konsumenten tillförsälcras ett sådant garanti-, försäkrings-, och avtalsskydd ställs villkor för statlig bostadsfi-

som som nansiering. Enligt uttalande i propositionen saknades skäl för att införa regler om besiktning i lagen eftersom de tvingande reglerna nä-

om ringsidkarens prestation kom att gälla för de arbeten omfattades

som av

konsumenttjänstlagen.

Den l januari 1991 trädde konsumentköplagen i kraft. Denna lag är tillämplig på köp monteringsfárdigt husmaterial. Även i konsument-

av köplagen har gjorts undantag från den till konsumentens förmån tvingande verkan av avtalsvillkorsreglerna för det fall köparen tillförsäkrias ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd ställs villkor

som som

för statlig bostadsfmansiering.

Vid samma tidpunkt infördes tvingande avtalsvillkorsregler i 4 kapitlet jordabalken som handlar köp fast egendom, i

om av men som denna del även är tillämpligt vid köp byggnad på ofri grund. Också

av här har den tvingande verkan av reglerna tagits bort när det finns ett sådant garanti, försäkrings- och avtalsskydd gäller villkor för

som som

statlig bostadsfinansiering