Köp av fast egendom

Beskrivning saknas!

Rättsfall69

NJA 1989 s. 224: Condictio indebiti. Ett kommunalt bostadsföretag sålde nybyggda småhus. Företaget, som ansetts inte vara berättigat att utöver preliminärt beräknad köpeskilling erhålla ersättning för indexhöjningar, har av köpare som erlagt sådan ersättning krävts på återbetalning av denna. Köparens återkravstalan har med hänsyn till omständigheterna bifallits, trots att kravet inte framställts förrän omkring två och ett halvt år efter betalningen.
NJA 1987 s. 167: A sålde till B en fastighet för en avtalad köpeskilling av 280 000 kr. I köpehandlingarna angavs emellertid köpeskillingen till endast 180 000 kr. Återstående 100 000 kr skulle B betala enligt utfärdad revers. A väckte talan mot B och yrkade betalning enligt reversen. B bestred betalningsskyldighet under åberopande av att den riktiga köpeskillingen ej angetts i köpehandlingarna och att köpet därför var ogiltigt. A:s fordringsanspråk har, oaktat att B inte yrkat ogiltigförklaring av själva köpet, ansetts inte kunna göras gällande. 4 kap 1 § JB.
NJA 1986 s. 205: Fråga om betydelsen av att fastighetsköpare efter att ha erhållit lagfart på egendomen medgett säljarens talan om återgång eller hävning av fastighetsköpet.
NJA 2016 s. 689: Tolkning av avtal om köp av fast egendom. När köpekontrakt och köpebrev innehåller motstridiga uppgifter, bör köpekontraktet som regel läggas till grund för bedömningen av avtalsinnehållet.
NJA 2012 s. 1021: Rättsligt fel vid köp av fastighet. Det har vid tillämpning av 4 kap. 17 § jordabalken ställts högre krav på utredningen för att anse att köparen borde äga kännedom om en rättighets existens än vad som är fallet vid tillämpning av det motsvarande rekvisitet i 7 kap. 14 § jordabalken. Reklamationsfristen för rättsligt fel börjar löpa när ett krav från tredje man med anledning av ett rättsligt fel kan anses vara grundat på sannolika skäl.
NJA 1985 s. 573: Vid upprättande av köpekontrakt, varigenom A överlåter fast egendom till B och C, erlägger B av egna medel hela den i kontraktet överenskomna handpenningen. Enligt kontraktet äger A rätt att behålla handpenningen som skadestånd om köpet grund av kontraktsbrott på köparsidan inte fullföljs. Till följd av B:s sinnesbeskaffenhet vi köpeavtalets ingående är avtalet ogiltigt för B:s del enligt lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet. Fråga om rätt för B att återfå av honom erlagd handpenning. Tillika fråga om tillämpningen av 2 st i 1924 års lag.
NJA 1996 s. 584: Fråga om köpares undersökningsplikt vid fastighetsköp. 4 kap 19 § JB.
NJA 1982 s. 573: Preskriptionstid för fastighetsköpares fordran p g a dolt fel i fastigheten har - enligt 1862 års preskriptionsförordning - ansetts löpa från tiden för köpeavtalet och ej från den tidpunkt då felet upptäcktes.
RH 2012:69: Fråga om skyldighet för fastighetsmäklare att upplysa köparen om följderna av att köpeskillingen inte betalas och verka för att fastighetsköpet villkoras av att köparen beviljas lån.
NJA 1983 s. 808: Vid försäljning av en fastighet med en inte helt färdigställd bostadsbyggnad togs i det på säljarsidan upprättade köpekontraktet in en bestämmelse om att köparen skulle överta "säljarens rättigheter och skyldigheter gentemot säljarens entreprenörer". Säljarens tolkning, att bestämmelsen innefattat en friskrivning av honom för fel som uppkommit genom byggnadsarbetet före överlåtelsen, har inte godtagits. En i kontraktet intagen föreskrift att egendomen "överlåtes sådan den av köparen har besiktigats" har inte heller tillagts betydelse av friskrivningsklausul.
RH 1997:31: Vid fastighetsköp har i en annons och i en fastighetsbeskrivning angetts att en byggnads boyta var större än den verkliga. Uppgifterna har ansetts innebära en utfästelse av säljaren om boytan.
NJA 1983 s. 858: Från säljarsidan under köpeförhandlingarna lämnad uppgift om en försåld fastighets areal har ansetts innebära en utfästelse som befriar köparen från undersökningsplikt i detta hänseende, om inte andra omständigheter talar däremot.
NJA 1987 s. 211: Fråga huruvida köp av område av fastighet blivit ogiltigt, då ansökan om fastighetsbildning inte gjorts inom sex månader från den dag då köpekontraktet upprättades. 4 kap 7 § JB.
NJA 1984 s. 772: Under äktenskap har mannen i eget namn köpt en villafastighet och erhållit lagfart på fånget. Mellan makarna har varit förutsatt att också hustrun skulle bli ägare. Av hustrun åberopat förvärv av andel i fastigheten har, när det inte manifesterats genom en formenlig överlåtelse från mannen - eller genom en lagakraftvunnen dom på äganderätt för hustrun - ansetts inte kunna göras gällande mot mannens borgenärer vid utmätning eller konkurs.
NJA 2010 s. 286: En fritidsfastighet har inte ansetts avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid förvärvet i ett fall där golvkonstruktionen i huset kunde ge upphov till fuktskador. Det har beaktats bl.a. att huset inte var nybyggt samt att golvkonstruktionen stämde överens med den byggnorm som gällde när huset uppfördes och att byggnadssättet var vedertaget vid den tiden.
RH 1996:154: Formföreskrifterna vid köp av fast egendom har inte ansetts utgöra hinder mot att ålägga en avtalskontrahent skadeståndsskyldighet p.g.a. vållande under förhandlingar som inte lett till giltigt avtal. Käromålet har dock ogillats eftersom det inte förelegat skadeståndsgrundande uppsåt eller oaktsamhet.
NJA 1996 s. 242: Vid tillämpning av 8 § 1 st 9 rättshjälpslagen har ansetts att en köpare av en fastighet inte behövt ha fastighetsförsäkring, med rättsskydd, innan han tillträtt fastigheten.
NJA 1998 s. 407: Fråga i mål angående ansvar för fel i faS.het i vad mån köpare till stöd för att han fullgjort sin undersökningsplikt kan åberopa innehållet i ett av honom före köpet anskaffat besiktningsutlåtande. 4 kap 19 § 2 st JB.
NJA 1984 s. 562: Stämpelskattemål. Byggnadsföretag sålde en fastighet till två makar, varjämte avtal träffades om att säljaren skulle uppföra ett bostadshus på fastigheten åt köparna. Sedan hustrun, som var utländsk medborgare, underlåtit att inom föreskriven tid söka förvärvstillstånd, blev förvärvet i den delen ogiltigt enligt 5 § 3 st lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m m. Köpet bekräftades därefter, sedan byggnaden uppförts, av parterna genom anteckning på köpehandlingarna, varefter förvärvstillstånd beviljades. Hustruns fastighetsförvärv har vid stämpelskattens bestämmande ansetts inte ha skett förrän köpeavtalet bekräftades. Vid det förhållandet att fastigheten under byggnadstiden tillhört byggnadsföretaget och mannen gemensamt, medan byggnaden - efter hand som den uppförts - blivit makarnas gemensamma egendom, har byggnaden vid tiden för hustruns förvärv av fastighetsandelen ansetts inte utgöra tillbehör till fastigheten.
NJA 1986 s. 258: Innehavaren av samtliga aktier i ett tomtexploateringsbolag har i eget namn men för bolagets räkning köpt en fastighet, som därefter till största delen exploaterats av bolaget. Vid köparens frånfälle har bolaget väckt talan mot dödsboet med yrkande om bättre rätt till fastigheten. Frågan huruvida bolaget genom köparens fång förvärvat äganderätten till fastigheten har med beaktande av lagen (1925:219) angående förbud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva fast egendom och lagen (1925:221) om bulvanförhållande i fråga om fast egendom besvarats nekande.
NJA 1994 s. 23: När en köpare på grund av påstådda fel i egendomen kan väcka talan både om hävning av köpet och om avdrag på köpeskillingen, har en ogillande dom angående ett av yrkandena ansetts ha rättskraft beträffande båda yrkandena även om det andra yrkandet aldrig har framställts eller om käranden återtagit det. På grund härav har ett återtagande av ett av yrkandena bedömts som en inskränkning av talan och inte som en återkallelse. 13 kap 3 § 3 st och 17 kap 11 § RB.
NJA 1987 s. 763: I avtal om köp av fast egendom och om entreprenad bestämdes en köpeskilling som beräknades med länsbostadsnämndens preliminära lånebeslut som underlag. Sedan nämnden i slutligt beslut fastställt ett lägre belopp, återbetalade säljaren/entreprenören i enlighet med bestämmelse i entreprenadkontraktet mellanskillnaden. Avkastningsränta enligt 2 § 2 st räntelagen (1975:635) har ansetts inte skola utgå på det återbetalade beloppet.
NJA 1995 s. 610: En dom genom vilken talan om hävning av fastighetsköp på grund av fel i fastighet ogillats därför att talan väckts för sent har ansetts ha rättskraft även beträffande ny talan med yrkande om nedsättning av köpeskillingen på grund av samma fel i fastigheten. 17 kap 11 § RB.
NJA 1986 s. 670: Fråga om tillämpning av 4 kap 19 § JB på grund av förekomst av radon i hus (I och II).
NJA 1994 s. 85: Sedan nya bestämmelser införts i fråga om sophantering har två fastigheter blivit föremål för inspektion av en företrädare för kommunen. Härvid har inspektionsrapporter upprättats. Rapporterna har inte ansetts utgöra sådana beslut av myndighet som avses i 4 kap 18 § JB.
NJA 1987 s. 553: I ett standardavtal, tillämpligt enligt ett avtal om köp av småhus mellan två sambor och ett husföretag, fanns en klausul om rätt för köparen att i vissa angivna undantagsfall häva köpeavtalet utan annan kostnad än erlagd handpenning. En av undantagssituationerna avsåg äktenskaps upplösning. Sedan samboförhållandet upplösts hävde samborna avtalet. Fråga om möjlighet för dem att - enligt avtalet eller med tillämpning av 36 § avtalslagen - undgå skadestånd utöver handpenningen.
NJA 1995 s. 178: Ett köpekontrakt avseende en fastighet innehöll en bestämmelse att äganderätten skulle övergå till köparen först på tillträdesdagen. Innan köpet fullbordades träffade de tre köparna en inbördes överenskommelse om fördelning av köpeskillingen och uppdelning av fastigheten. Överenskommelsen har ansetts innefatta ett giltigt förfogande över den rätt till fastigheten som köparna erhållit genom köpekontraktet.
NJA 1995 s. 183: Arvsskattemål. Arvlåtare har genom köpekontrakt sålt en fastighet till pris överstigande taxeringsvärdet. Vid arvlåtarens död hade ännu inte tillträdesdagen infallit och köparen fullgjort sina åtaganden enligt köpekontraktet. Det har ansetts att vid arvsskattens bestämmande dels obetald köpeskilling och inte fastigheten skall tas upp som tillgång, trots att enligt köpekontraktet parterna var överens om att den skatterättsliga äganderätten till fastigheten skulle övergå på tillträdesdagen, dels avdrag skall göras för den realisationsvinstskatt som följde av fastighetsförsäljningen.
NJA 1981 s. 1255: Vid köp av tre registerfastigheter, omfattande ett flertal skiften, utgick både köpare och säljare från den ekonomiska kartans visning beträffande fastigheternas areal och gränser. Sedan det efter köpet framkommit att ett av skiftena var väsentligt mindre än kartan utvisade, yrkar köparen nedsättning av köpeskillingen. Fråga huruvida köparen med hänsyn till omständigheterna, särskilt vad som förekommit vid ett samtal med säljaren, haft anledning att vid köpet räkna med att skiftet hade den omfattning som den ekonomiska kartan utvisade. 4 kap 19 § JB.
NJA 1993 s. 319: Ägarna av en fastighet har sålt den till ett av dem själva ägt handelsbolag för att uppnå skattemässiga fördelar. Säljaren har yrkat att köpet skall förklaras ogiltigt eftersom förutsättningen beträffande skatten brustit. Med hänsyn till dessa speciella omständigheter har talan, som väckts efter det att bolaget fått lagfart och som medgetts av bolaget, ansetts kunna bifallas.
NJA 1984 s. 3: Fråga om omfattningen av köparens undersökningsplikt vid fastighetsköp. 4 kap 19 § JB.
NJA 1997 s. 149: Såld fastighet var felaktigt taxerad. Detta har inte ansetts utgöra sådan avvikelse som avses i 4 kap 19 § JB.
RH 1994:136: Vid försäljning av en fastighet har en mäklare upprättat en s.k. objektbeskrivning som säljarna av fastigheten fick ta del av. En uppgift i beskrivningen har ansetts utgöra del av avtalet mellan säljarna och köparna av fastigheten vid bedömningen av huruvida fastigheten varit felaktig. Dessutom fråga om beräkning av prisavdragets storlek.
NJA 1985 s. 274: Fråga om köpares undersökningsplikt vid fastighetsköp. 4 kap 19 § JB.
NJA 1990 s. 77: Enligt gåvobrev erhöll A en fastighetsandel taxerad till 36 750 kr på villkor att A övertog betalningsansvaret för lån om 33 711 kr i andelen. A erhöll dessutom genom gåvobrevet ett kontantbelopp om 5 000 kr. Fråga om kontantbeloppet skulle avräknas på låneskulden, så att vederlaget kom att understiga 85 % av fastighetens värde. 5 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
RH 1994:91: Köp av fast egendom. I köpekontrakt föreskrevs villkor som innebar att för det fall avstyckning ägde rum inom viss tid tillföll avstyckningen säljaren, men om så inte skedde erhöll köparen hela fastigheten. Villkoret har ansetts som ett s.k. svävarvillkor enligt 4 kap. 3 § 1 jordabalken och köparen har i tvist mot säljaren om bättre rätt till fastigheten inte ägt rätt att åberopa villkoret, eftersom villkoret inte upprepats i köpebrevet. Det har därvid ansetts sakna betydelse att köpebrevet kan ha tillkommit i tiden före eller samtidigt som köpekontraktet.
NJA 1985 s. 292: Sedan beslut av kommun att utöva förköpsrätt beträffande viss fastighet anmälts till inskrivningsmyndigheten och antecknats i fastighetsboken, har köparna anfört domvillobesvär över inskrivningsmyndighetens beslut. Spörsmål dels huruvida kommunen i samband med anmälningen företett bevis att underrättelser om förköpsbeslutet avsänts till köparen dels - när så antas vara förhållandet - om betydelsen av att underrättelserna, vilka köparna erhållit vid sådan tidpunkt att de kunnat inom föreskriven frist bestrida förköpsrätten, blivit sända till dem under annan adress än deras vanliga. 7 och 15 §§ förköpslagen (1967:868), 19 kap 3 § JB samt 59 kap 1 § RB.
NJA 1998 s. 99: Att överenskommelse om hävning av fastighetsköp träffats efter den i 4 kap 12 § JB angivna preskriptionsfristen har inte ansetts medföra att överenskommelsen är ogiltig.
NJA 1989 s. 117: Makarna Å köpte av makarna C en fastighet för bostadsändamål. Det befanns emellertid att fastigheten vid tiden för köpet saknade stabilitet och att risk förelåg för sättningar. Dessa brister i marken ledde till att fastigheten måste utrymmas till följd av överhängande risk för skred. Då fastigheten över huvud taget inte kunde användas till det vid köpeförhandlingarna av såväl säljare som köpare förutsatta bostadsändamålet, har fastigheten befunnits sakna egenskap som, ehuru utfästelse ej lämnats, ändå kunde anses utfäst. Även fråga om köparnas undersökningsplikt. 4 kap 19 § JB.
NJA 1982 s. 500: Stämpelskattemål. Vid kommuns försäljning av fast egendom har i överlåtelsehandlingen intagits föreskrift om att köparen hade att erlägga viss avgift för anslutning till allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Föreskriften har inte ansetts utgöra ett villkor om vederlag för fastighetsförvärvet.
NJA 1984 s. 482: Fråga, i visst fall, huruvida en som köpeavtal betecknad handling kunde anses uppfylla föreskriften i 4 kap 1 § JB att köpehandling skall innehålla förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen.
NJA 1992 s. 618: Ett aktiebolag har mot vederlag förvärvat samtliga andelar i ett dödsbo, som vid förvärvstillfället omfattade endast en fastighet jämte penningmedel motsvarande sådan avkastning av fastigheten som uppsamlats efter dödsfallet. Bolaget har ansetts skyldigt att betala stämpelskatt för förvärvet såsom för köp av fast egendom.
NJA 1986 s. 741: A köper i eget namn en hyresfastighet. B och C för talan mot A med yrkande om att det skall fastställas att A, B och C äger fastigheten gemensamt på den grunden att A köpt fastigheten för deras gemensamma räkning. Frågan om B:s och C:s förvärv är ogiltiga enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m m har ansetts skola prövas utan invändning av part. Vid prövningen har förvärven befunnits ogiltiga i följd varav talan har ogillats.
RH 1997:22: Sedan köpare av fastighet tillträtt en i vart fall 170 år gammal byggnad på fastigheten har det visat sig att det förelåg rötskador och angrepp av skadeinsekter på bl.a. golvbjälkar. Fråga om fastighetens skick avvikit från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet.
NJA 1990 s. 331: Fråga om god tro hos köpare av fastighet beträffande nyttjanderätt som upplåtits av tidigare ägare. 7 kap 14 § JB.
NJA 1981 s. 894: Fastighetsköpare åberopar som grund för yrkande om avdrag på köpeskillingen, att fastigheten efter köpslutet utsatts för opåräknade trafikstörningar till följd av en gatuomläggning, som grundats på ett vid köpslutet föreliggande. men ännu inte fastställt stadsplanebeslut. Förhållandet har bedömts enligt bestämmelsen om faktiskt fel i fastigheten i 4 kap 19 § JB.
RH 2003:49: Talan om bättre rätt till fastighetsandel på grund av köp har bifallits. Trots det har talan om förpliktande för säljaren att vid äventyr av vite underteckna och överlämna en ny köpehandling avseende fastighetsandelen ogillats.
RH 2001:36: Fel i fastighet. Fråga om felet varit tillräckligt betydande för att kunna föranleda nedsättning av köpeskillingen.
RH 1996:25: Sedan köpeavtal om överlåtelse av tomträtt underskrivits har säljaren inte längre ägt rätt att utan särskild överenskommelse härom upplåta lägenheter med hyresrätt.
NJA 1982 s. 613: Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen beträffande bestämmelse i avtal om köp av fast egendom om förverkande av överenskommen handpenning.
NJA 1997 s. 610: När förvärv av fast egendom sker genom inrop på exekutiv auktion skall förvärvet, vid tillämpning av lagen (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall, anses ha skett vid auktionen.
NJA 1983 s. 865: Kommun sålde på auktion fastighet med 50-årig villabyggnad. I annonsen om auktionen angavs att huset var "nyrenoverat och moderniserat" ett par år före försäljningen. Renoveringen och moderniseringen omfattade bl a läggande av nytt golv i undervåningen. Sedan köparna tillträtt, befanns att bjälklaget mellan undervåning och källare var svårt skadat genom röta och insektsangrepp. Fråga huruvida säljaren genom annonsen jämte vad som kunde iakttagas vid besiktning av huset kunde anses ha utfäst, att bjälklaget blivit försatt i godtagbart skick. 4 kap 19 § JB. - Även frågor om räckvidden av friskrivningsklausul och om tillämpning av 36 § avtalslagen.
NJA 1987 s. 19: Räntebidrag för bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) har, oaktat betalningsansvaret för bostadslånen i samband med överlåtelse av fastigheterna övertagits av köparna samt säljaren erhållit ersättning av köparna motsvarande räntebidrag för tiden fram till tillträdet, utbetalats till säljaren. Denne har ansetts gentemot köparna redovisningsskyldig för medlen i den mening som avses i lagen (1944:181) om redovisningsmedel. Tillika fråga huruvida dröjsmål med avskiljande förelegat.
NJA 1995 s. 135: Vid köp år 1986 av fastighet lämnades i köpehandlingarna oriktig uppgift om köpeskillingen, varför köpet enligt dåvarande lydelse av 4 kap 1 § JB blev ogiltigt. Förvärvare i senare led har ansetts ha rätt att till skydd för sitt förvärv åberopa 34 § avtalslagen.
NJA 1997 s. 290: Köpare av småhus i vilka fukt- och mögelskador uppkommit har ansetts berättigade till nedsättning av köpeskillingarna, trots att de åtgärder som vidtagits till skydd mot fukt ansågs tillfredsställande och fackmannamässiga vid den tid då husen byggdes och även överensstämde med då gällande byggnormer.
NJA 1997 s. 629: Fråga huruvida en köpt fastighet har varit behäftad med rådighetsfel som avses i 4 kap 18 § JB. - Dessutom fråga om ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen för juridiskt sakkunnigutlåtande.
NJA 1990 s. 669: Stämpelskattemål. Fråga om uppskattning av fastighets värde då det saknas särskilt taxeringsvärde för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. Av parterna i HovR:n och i HD åberopade nya omständigheter har beaktats vid prövningen av målet.
NJA 1987 s. 845: Fastighetsköp har återgått på den grund att köpeskillingen i köpekontraktet angetts lägre än det verkliga beloppet och köpet därför enligt 4 kap 1 § JB är ogiltigt. Fråga om skyldighet dels för köparen att ersätta skada på fastigheten som vållats genom hans vanvård (I), dels för säljaren att ersätta köparen för nedlagda kostnader på fastigheten (II), dels för köparen att utge ersättning för avkastning under tid då han innehaft fastigheten (II).
RH 2003:63: Fråga om Sjöfartsverkets tillstånd att dumpa förorenade kvicksilverhaltiga muddermassor på vattenområde tillhörigt en försåld fastighet utgjort s.k. rådighetsfel enligt 4 kap. 18 § jordabalken. - Även fråga om förekomsten av en nedlagd soptipp på fastigheten utgjort fel enligt 4 kap. 19 § jordabalken.
RH 1996:130: Fråga om köpare av en fastighet reklamerat fel i fastigheten inom skälig tid efter det att de märkt eller borde ha märkt felet.
NJA 1987 s. 137: Sedan en person köpt en fastighet och ensam fått lagfart, har det genom dom fastställts att hans make har bättre rätt till hälften av fastigheten. Makens dolda äganderätt har alltså gjorts öppen. Maken har därefter beviljats lagfart på hälften av fastigheten. Skyldighet att erlägga stämpelskatt har då ansetts inträda.
NJA 2000 s. 747: När köp av fast egendom skett genom att parterna undertecknat köpehandlingen vid skilda tillfällen, har köpet inte ansetts fullbordat redan genom den andra underskriften. Köpet har dock blivit bindande genom att köpehandlingen utgivits till den anlitade mäklaren (I) men inte genom att den överlämnats till den sist undertecknande partens ombud (II).
NJA 1998 s. 610: En kommun överlät genom ett köpekontrakt ett område av en fastighet med förbehåll för kommunfullmäktiges godkännande. Fastän de kommunala representanter som undertecknade köpekontraktet inte var behöriga att binda kommunen vid köpet och kommunen hade obegränsad frihet att tillträda eller förkasta avtalet, har ett villkorligt köp enligt 4 kap 4 § JB ansetts föreligga när köpekontraktet undertecknats. Fristen för ansökan om fastighetsbildning enligt 4 kap 7 § JB har börjat löpa från samma tidpunkt.
NJA 1986 s. 482: Sedan köp av fast egendom genom dom förklarats ogiltigt, har återvinning av stämpelskatt medgivits i fall då den tidigare meddelade lagfarten inte undanröjts i domen men väl till följd därav. 42 § 1 mom b stämpelskattelagen (1964:308) samt 19 kap 20 § 2 st JB.
RH 1998:102: Lagen (1996:837) om tillfällig nedsättning av stämpelskatt i vissa fall har ansetts tillämplig då en fastighet förvärvats genom ett köpekontrakt, som dagtecknats den 31 maj 1996 men undertecknats av säljarna tidigast den 17 juni samma år.
NJA 2003 s. 302: Säljaren av en fastighet väcker skadeståndstalan mot köparen på grund av att köpeavtalet är ogiltigt. Preskriptionstid för säljarens fordran har ansetts löpa från den dag då fastigheten vidareförsåldes och säljarens möjlighet att hävda äganderätt upphörde.
RH 1999:121: Ett golv i en tillbyggnad till ett småhus hade utförts utan erforderlig luftspalt och ångspärr, varför omfattande fukt- och mögelskador hade uppstått. Köparen av huset har inte ansetts ha haft anledning att räkna med felet, trots att utförandefelet var vanligt förekommande på 60- och 70-talen, när golvet gjordes.
NJA 1985 s. 871: Fråga om tillämpning av 4 kap 19 § JB.
RH 1997:39: I ett avtal om köp av fast egendom har köparen förbundit sig att under vissa i avtalet angivna förutsättningar betala en tilläggsköpeskilling som skall beräknas på sätt anges i avtalet. Bestämmelsen om tilläggsköpeskilling har, i ärendet om lagfart, inte ansetts medföra att köpeavtalet skall anses vara ogiltigt på grund av i 4 kap. 1 § första stycket jordabalken föreskriven uppgift om köpeskilling.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator