Förvaltningsprocesslag (1971:291)

(FPL)

Departement
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1971-06-04
Ändring införd
SFS 1971:291 i lydelse enligt SFS 2020:319
Ikraft
1971-07-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2020-05-26

Lagens tillämpningsområde

1 §  Denna lag gäller rättskipning i Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätt och förvaltningsrätt. Lag (2010:1400).

2 §  Har i lag eller i författning som beslutats av regeringen meddelats bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. Lag (1980:275).

  • MIG 2020:7:Bestämmelsen om inhibition i 16 j § tillfälliga lagen utesluter inte att verkställigheten av ett avlägsnandebeslut avbryts med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen i ett mål om förlängt uppehållstillstånd för studier enligt 16 d § eller 16 h § tillfälliga lagen.
  • MIG 2012:11:Bestämmelserna om återreseförbud i utlänningslagen har inte ansetts röra sådana civila rättigheter som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Att en migrationsdomstol beslutat om återreseförbud med tillämpning av specialbestämmelserna i 8 kap. 21 § andra stycket utlänningslagen har därför inte ansetts strida mot konventionen. Återreseförbud har även ansetts kunna meddelas utan att det framställts något yrkande härom. Att domstolen därvid underlåtit att ge den enskilde möjlighet att yttra sig över frågan om återreseförbud har inte ansetts utgöra en sådan brist i handläggningen som skulle utgöra skäl att undanröja avgörandet och återförvisa målet till domstolen.
  • MIG 2010:1:Trots att Migrationsverket har ställning som part i migrationsdomstol i frågan om ersättning till offentligt biträde saknar verket rätt att överklaga migrationsdomstolens beslut i denna fråga till Migrationsöverdomstolen.
  • RÅ 1996:36:Försäkringskassa har funnit att en person saknade rätt till efterlevandepension enligt lagen om allmän försäkring. Efter överklagande har länsrätt i dom förklarat att sådan rätt förelåg och återförvisat målet till försäkringskassan för erforderlig utredning och nytt beslut. Domen har ansetts innefatta en tillämpning av lagen om allmän försäkring och därför gälla omedelbart enligt 20 kap. 13 § lagen. Inhibition har på grund härav kunnat meddelas.
Ändrad: SFS 1980:275 (om ny instansordning i kommunalbesvärsmål)

Måls anhängiggörande m.m.

3 §  En ansökan, ett överklagande, en anmälan, en underställning och varje annan åtgärd som inleder ett mål ska vara skriftlig.

[S2]En ansökan eller ett överklagande från en enskild ska innehålla uppgift om hans eller hennes

  1. personnummer eller organisationsnummer,
  2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där han eller hon kan anträffas för delgivning genom stämningsman,
  3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rätten begär det,
  4. e-postadress, och
  5. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne.

[S3]Om den enskildes talan förs av en ställföreträdare, ska motsvarande uppgifter lämnas även om ställföreträdaren. Har den enskilde ett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.

[S4]En ansökan eller ett överklagande från en enskild ska dessutom innehålla uppgifter om enskild motpart, om det finns en sådan, i de hänseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om motpartens eller hans eller hennes ställföreträdares arbetsplats, telefonnummer, e-postadress och ombud behöver lämnas endast om uppgiften utan särskild utredning är tillgänglig för den enskilde. Saknar motparten känd adress, ska uppgift lämnas om den utredning som gjorts för att fastställa detta.

[S5]Uppgifter som avses i andra-fjärde styckena ska gälla förhållandena när uppgifterna lämnas till rätten. Ändras något av dessa förhållanden eller är en uppgift ofullständig eller felaktig, ska det utan dröjsmål anmälas till rätten. Lag (2013:86).

3-4 §§ hör ihop och beskriver vissa formföreskrifter, dessa bdåa regler riktar sig till parterna. Jämför 29-30 §§ som riktar sig till domstolarna. Denna paragraf tar upp vilka kontaktuppgifter om ska ingå i ett överklagande.


Prop. 2012/13:45: En ansökan, ett överklagande, en anmälan, en underställning och varje annan åtgärd som inleder ett mål ska vara skriftlig.

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka kontaktuppgifter som parterna är skyldiga att lämna till rätten.

  • HFD 2014:28:Ett mål om utfående av allmän handling har inte kunnat inledas när talan förs anonymt.
Ändrad: SFS 2010:1940 (Ny delgivningslag), 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 1995:1692 (Tvåpartsprocess m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1985:271 (om effektivare delgivning)

4 §  I en ansökan eller ett överklagande eller en därmed jämförlig handling skall anges vad som yrkas samt de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet. I överklagandet anges dessutom det beslut som överklagas. Om prövningstillstånd krävs, skall även anges de omständigheter som åberopas till stöd för att ett sådant tillstånd skall meddelas.

[S2]Sökande eller klagande bör vidare uppge bevis som han vill åberopa och vad han vill styrka med varje särskilt bevis. Lag (1994:436).

Paragrafen beskriver vad ett överklagande ska innehålla.

  • RÅ 2002:29:Anteckningar på ett delgivningskvitto har ansetts utgöra ett överklagande av det avgörande som delgivningen avsåg, när det av anteckningarna framgick att adressaten var missnöjd med avgörandets innebörd.
  • RÅ 2009:69:I mål om ingripande enligt lagen om offentlig upphandling gäller som huvudprincip att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ska ange på vilka omständigheter han grundar sin talan.
Ändrad: SFS 1994:436 (Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna)

5 §  Om en ansökan eller ett överklagande innehåller en sådan brist att handlingen inte kan läggas till grund för prövning i sak, ska rätten förelägga sökanden eller klaganden att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att hans eller hennes talan annars avvisas. Detsamma gäller om ansökan eller överklagandet inte uppfyller föreskrifterna i 3 §, om bristen inte är av ringa betydelse för frågan om delgivning. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Om en ansökan eller ett överklagande innehåller en sådan brist att handlingen inte kan läggas till grund för prövning i sak, ska rätten förelägga sökanden eller klaganden att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att hans eller hennes talan annars avvisas. Detsamma gäller om ansökan eller överklagandet inte uppfyller föreskrifterna i 3 §, om bristen inte är av ringa betydelse för frågan om delgivning.

Paragrafen behandlar ...

  • HFD 2014:28:Ett mål om utfående av allmän handling har inte kunnat inledas när talan förs anonymt.
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 1985:271 (om effektivare delgivning)

6 §  Ett mål tas inte upp till prövning, om en ansökan, ett överklagande eller en annan åtgärd som inleder ett mål inte har skett inom föreskriven tid. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Ett mål tas inte upp till prövning, om en ansökan, ett överklagande eller en annan åtgärd som inleder ett mål inte har skett inom föreskriven tid.

Paragrafen behandlar en ansökan m.m. som inte skett inom föreskriven tid.

Paragrafen ändras endast språkligt.

Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess)

6 a §  Ett överklagande ska ges in till den myndighet som har meddelat det beslut som överklagas. Om ett överklagande kommer in till den domstol som ska pröva överklagandet i stället för till den myndighet som har meddelat beslutet, ska domstolen sända överklagandet till myndigheten och samtidigt lämna uppgift om vilken dag överklagandet kom in till domstolen.

[S2]Överklagandet ska ha kommit in inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet.

[S3]Om klaganden är en enskild och ett beslut av en förvaltningsrätt eller kammarrätt har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades.

[S4]Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut meddelades. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Ett överklagande ska ges in till den myndighet som har meddelat det beslut som överklagas. Om ett överklagande kommer in till den domstol som ska pröva överklagandet i stället för till den myndighet som har meddelat beslutet, ska domstolen sända överklagandet till myndigheten och samtidigt lämna uppgift om vilken dag överklagandet kom in till domstolen.

Överklagandet ska ha kommit in inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. ...

  • HFD 2011 not 14:Beslut av kyrkonämnd i frågor om upplåtelse eller överlåtelse av gravrätt innebär myndighetsutövning varför överklagandetiden för nämnden i sådana frågor räknas från dagen för domstols beslut
  • RÅ 2010 not 55:Överklagande som enligt intyg hade lämnats i kammarrättens brevlåda under sista dagen i överklagandefristen ansågs ha kommit in i rätt tid
  • HFD 2011:65:En förvaltningsrätts bedömning att ett överklagande kommit in i rätt tid har ansetts bindande för kammarrätten.
  • HFD 2011 not 3:När klaganden var en kommunal nämnd räknades tiden för att överklaga kammarrättens avgörande från beslutsdagen
  • HFD 2011:76:En förvaltningsrätt beslutade att skriva av ett mål med anledning av att klaganden hade återkallat sitt överklagande. Beslutet, som meddelades innan överklagandetiden gått ut, har inte hindrat att klaganden inom den tiden fått komma in med ett nytt överklagande.
Ändrad: SFS 2009:783 (En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans)

6 b §  Den myndighet som har meddelat det beslut som överklagas prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet har kommit in för sent, ska det avvisas.

[S2]Överklagandet ska dock inte avvisas om förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat klaganden en korrekt underrättelse om hur man överklagar. Överklagandet ska inte heller avvisas om det inom överklagandetiden har kommit in till den domstol som ska pröva överklagandet.

[S3]Om överklagandet inte avvisas enligt denna paragraf, ska den myndighet som har meddelat beslutet överlämna det och övriga handlingar i ärendet till den domstol som ska pröva överklagandet. Lag (2017:901).

Prop. 2012/13:45: Den myndighet som har meddelat det beslut som överklagas prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet har kommit in för sent, ska det avvisas.

Överklagandet ska dock inte avvisas om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Överklagandet ska inte heller avvisas om det inom överklagandetiden har kommit in till den domstol som ska pröva överklagandet. ...

Införd: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess)
Ändrad: SFS 2017:901 (En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag)

7 §  Om rätten finner att den saknar behörighet att som första domstol handlägga ett mål men att en annan allmän förvaltningsdomstol är behörig, ska handlingarna i målet lämnas över till den domstolen, om det inte finns något skäl mot det.

[S2]Handlingarna ska anses ha kommit in till den andra domstolen samma dag som de kom in till den domstol som först tog emot handlingarna. Den domstol som handlingarna har lämnats över till ska underrätta parterna om överlämnandet. Lag (2018:1960).

Prop. 2017/18:279: Om rätten finner att den saknar behörighet att som första domstol handlägga ett mål men att en annan allmän förvaltningsdomstol är behörig, ska handlingarna i målet lämnas över till den domstolen, om det inte finns något skäl mot det.

Handlingarna ska anses ha kommit in till den andra domstolen samma dag som de kom in till den domstol som först tog emot handlingarna. Den domstol som handlingarna har lämnats över till ska underrätta ...

Prop. 2012/13:45: Om en förvaltningsrätt eller kammarrätt i samband med att ett mål inleds finner att den saknar behörighet att handlägga målet men att en annan motsvarande domstol skulle vara behörig, ska handlingarna i målet lämnas över till den domstolen, om det inte finns något skäl mot det. Handlingarna ska anses ha kommit in till den senare domstolen samma dag som de kom in till den domstol som först tog emot handlingarna. Den domstol som handlingarna har lämnats över ...

  • HFD 2013:41:Sedan ett mål avgjorts i en förvaltningsrätt ska kammarrätten inte på eget initiativ pröva om saken bort tas upp av annan förvaltningsrätt.
Införd: SFS 1998:374 (Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m.)
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 2009:783 (En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans), 2018:1960 (Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1982:333 (om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar m.m.), 1986:224 (om ny förvaltningslag)

7 a §  Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets beslut skall den myndighet som först beslutade i saken vara den enskildes motpart sedan handlingarna i ärendet överlämnats till domstolen.

[S2]Första stycket gäller inte i fråga om beslut som överklagas direkt hos kammarrätt. Lag (1995:1692).

  • RÅ 2008:4:I mål om en friskolas rätt till bidrag från kommunen är friskolan - men inte Skolverket - kommunens motpart när denna överklagat Skolverkets beslut.
  • RÅ 2002:68:I mål om socialnämnds rätt att uppbära enskilds ersättningar från försäkringskassan är den enskilde - men inte försäkringskassan - nämndens motpart i länsrätt när nämnden överklagat kassans beslut.
  • RÅ 2006:34:Länsstyrelses beslut om ersättning enligt lagen om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag skall överklagas hos kammarrätt i enlighet med vad som föreskrivs i 1 § 4 lagen om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål.
  • MÖD 2012:22:Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
  • HFD 2011:51:Fråga om statlig myndighets ställning som part i förvaltningsprocessen.
  • MÖD 2004:54:Länsstyrelses talerätt vid beslut om dispens från strandskydd-----En länsstyrelse hade beviljat en privatperson dispens från strandskyddsbestämmelserna. Naturvårdsverket överklagade till miljödomstolen, som ändrade beslutet. Privatpersonen och länsstyrelsen överklagade miljödomstolens dom med yrkande om att dispensen skulle beviljas. Miljööverdomstolen avvisade länsstyrelsens överklagande då myndigheten inte kunde anses ha rätt att överklaga domen i den aktuella situationen.
  • RÅ 2010 not 82:Plan- och miljönämnd ansågs ha talerätt i kammarrätt mot ett av länsrätten meddelat beslut varigenom länsrätten fastställt länsstyrelsens beslut att upphäva nämndens beslut om bygglov
  • RÅ 2004:22:Jordbruksverket saknar rätt att överklaga domstols avgörande i mål om förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen, när länsstyrelse meddelat första beslutet i saken.
  • MIG 2010:1:Trots att Migrationsverket har ställning som part i migrationsdomstol i frågan om ersättning till offentligt biträde saknar verket rätt att överklaga migrationsdomstolens beslut i denna fråga till Migrationsöverdomstolen.
  • RÅ 2006:1:En kommunal nämnd, i vars ärende en kammarrätt beviljat resning, har ansetts sakna rätt att överklaga kammarrättens resningsbeslut.
  • MÖD 2003:19:Förbud att utan tillstånd uppföra vindkraftverk; nu fråga om talerätt -----En anmälan om uppförande av vindkraftverk föranledde ingen åtgärd från miljönämnden (ett s.k. 0-beslut). En granne klagade till länsstyrelsen och miljödomstolen, varav den sistnämnda undanröjde nämndens beslut och förbjöd uppförandet av vindkraftverket. Nämnden överklagade och fråga uppkom om dess talerätt. Miljööverdomstolen fann att enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen blev miljönämnden part i samband med att målet överklagades till miljödomstolen och genom domen har nämndens beslut upphävts. Miljödomstolens avgörande ansågs därmed ha gått nämnden emot i den mening som avses i 16 kap. 12 § 1 st. 1 miljöbalken (jfr RÅ 1999 not. 17) och nämnden hade därför rätt att överklaga miljödomstolens dom.
Införd: SFS 1995:1692 (Tvåpartsprocess m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna)

Måls handläggning

8 §  Rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver.

[S2]Genom frågor och påpekanden ska rätten verka för att parterna avhjälper otydligheter och ofullständigheter i sina framställningar.

[S3]Rätten ska se till att inget onödigt förs in i målet. Överflödig utredning får avvisas. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver.

Genom frågor och påpekanden ska rätten verka för att parterna avhjälper otydligheter och ofullständigheter i sina framställningar.

Rätten ska se till att inget onödigt förs in i målet. Överflödig utredning får avvisas.

Paragrafen behandlar rättens utredningsansvar. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2012/13:45#S9-2" ...

  • RK 2011:1:Bestämmelserna om preklusion i 8 kap. 24 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation hindrar inte att nya rättsliga argument som inte i sig tillför nya omständigheter eller nya bevis åberopas först i kammarrätten.
  • HFD 2015:55:Förvaltningsdomstols utredningsansvar i upphandlingsmål har ansetts innebära att domstolen kan vara skyldig att fordra in uppgifter från upphandlande myndighet.
  • MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
  • MIG 2013:2:Frågan om ett internt flyktalternativ föreligger ingår som en del i prövningen av om en person är flykting eller skyddsbehövande. Det ankommer på migrationsdomstolen att se till att detta blir prövat i målet.
  • RH 2008:87:Fråga om innebörden av begreppet personuppgift i personuppgiftslagen samt skadeståndsskyldighet enligt samma lag för staten på grund av att domstol enligt käranden åsidosatt lagens krav på personuppgifter vid utformningen av domskäl. Tillika fråga om skadeståndsskyldighet enligt nämnda lag för staten med anledning av underlåtenhet att rätta uppgift i domskäl.
  • MIG 2012:18:Fråga om vilka krav som kan ställas på parterna när det gäller att presentera landinformation till stöd för sin talan, samt fråga om domstolens utredningsskyldighet.
  • RÅ 2002:22:Kammarrätt har åsidosatt sitt utredningsansvar enligt 8 § förvaltningsprocesslagen genom att avgöra ett mål utan att ha tillgång till av klaganden åberopade intyg.
  • MIG 2016:14:Om migrationsdomstolen överväger att, som handläggande myndighet, fatta beslut om förvar bör domstolen se till att alla omständigheter av betydelse för frågan om förvar blir tillräckligt utredda. En sådan utredning bör helst ske inom ramen för en muntlig förhandling i migrationsdomstolen.
  • MIG 2012:2:En migrationsdomstols utredningsskyldighet har ansetts aktualiserad när den utlänning målet rör till domstolen gett in ett läkarintyg som indikerar att han eller hon i hemlandet kan ha varit utsatt för tortyr.
  • RÅ 2010 not 64:Inväntat en av klaganden förutskickad komplettering / Kammarrätt avgjorde mål utan att invänta en av klaganden förutskickad komplettering (återförvisning) / Kammarrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd undanröjdes och målet återförvisades då kammarrätten inte
  • MIG 2019:14:Inom ramen för bedömningen av en asylsökandens skyddsbehov kan även frågan om det finns en säker resväg till hemorten eller annan säker plats i hemlandet aktualiseras. Denna prövning måste göras med beaktande av den sökandes individuella omständigheter samt aktuell och relevant landinformation.
  • MIG 2019:7:Ett beslut om avlägsnande som överklagats måste som regel överprövas av domstolen även om utlänningen har lämnat landet och därmed verkställt sig själv.
  • MIG 2006:1:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar skyddsbehov och till stöd för detta ingivit handlingar som bedömts kunna vara äkta av svensk ambassad samt där klagandens trovärdighet är avgörande för bedömningen, åligger det migrationsdomstolen att se till att målet blir tillräckligt utrett, t.ex. genom att hålla muntlig förhandling eller på annat sätt utreda oklarheterna i målet.
  • MÖD 2000:20:Ansökan om befrielse från hämtning av hushållsavfall; nu fråga om återförvisning på grund av rättegångsfel-----Miljööverdomstolen återförvisade mål om avgift och dispens från sophämtningsskyldighet eftersom länsstyrelsen och miljödomstolen inte fullgjort sin utredningsskyldighet enligt förvaltningsprocesslagen.
  • MIG 2014:22:Migrationsverkets och migrationsdomstolens utredningsansvar liksom de principer som gäller för bevisning måste beaktas vid bedömningen av om det är uppenbart att det inte finns grund för att bevilja uppehållstillstånd.
  • MIG 2008:5:Svenskt medborgarskap har nekats av migrationsdomstol med hänvisning till att sökanden enligt Rikspolisstyrelsens misstankeregister var misstänkt för brott. Registerutdraget var dock inaktuellt vid tidpunkten för migrationsdomstolens prövning. Fråga om domstolens utredningsskyldighet.
  • RÅ 1993:106:Patentbesvärsrätten har efter besvär avslagit en patentansökan med flera självständiga krav, sedan den funnit att ett av dessa krav inte angav en uppfinning med erforderlig uppfinningshöjd. Patentbesvärsrätten har inte ansetts skyldig att samtidigt bedöma även övriga självständiga patentkrav. Tillika fråga om handläggningen i Patentbesvärsrätten.
  • MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
  • MIG 2014:1:En asylsökande som påstår sig vara underårig har bevisbördan för att göra sin uppgivna ålder sannolik. Han eller hon kan erbjudas möjligheten att använda en läkarundersökning som ett bevismedel för att uppfylla sin bevisbörda. Det finns ingen skyldighet för Migrationsverket att erbjuda en läkarundersökning, endast en skyldighet att informera om möjligheten att genomgå en sådan. En medicinsk åldersbedömning är dock endast ett av flera bevismedel som den enskilde kan använda sig av för att uppfylla sin bevisbörda vad åldern beträffar.
  • MIG 2018:15:Innan ett permanent uppehållstillstånd beviljas på grund av arbete måste migrationsdomstolen säkerställa att det finns tillräcklig information i målet för att avgöra om utlänningen har gjort sig skyldig till sådan brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet som ska beaktas vid prövningen av ansökan om uppehållstillstånd
  • MIG 2012:11:Bestämmelserna om återreseförbud i utlänningslagen har inte ansetts röra sådana civila rättigheter som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Att en migrationsdomstol beslutat om återreseförbud med tillämpning av specialbestämmelserna i 8 kap. 21 § andra stycket utlänningslagen har därför inte ansetts strida mot konventionen. Återreseförbud har även ansetts kunna meddelas utan att det framställts något yrkande härom. Att domstolen därvid underlåtit att ge den enskilde möjlighet att yttra sig över frågan om återreseförbud har inte ansetts utgöra en sådan brist i handläggningen som skulle utgöra skäl att undanröja avgörandet och återförvisa målet till domstolen.
  • MIG 2014:21:En utlänning har till Migrationsverket gett in ett läkarintyg, som indikerar att han i hemlandet kan ha varit utsatt för tortyr eller annan illabehandling. Detta har ansetts aktualisera verkets utredningsansvar.
  • MIG 2011:15:Vid bestämmandet av mot vilket land asylskäl ska prövas kan en språkanalys - beroende på omständigheterna i det enskilda fallet - ha ett betydande bevisvärde.
  • NJA 2013 s. 842:Statens skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen och enligt Europakonventionen när en miljösanktionsavgift har dömts ut trots att tillräckliga påståenden rörande förutsättningarna för ett sådant ansvar inte hade framställts i målet.
  • MIG 2006:7:Ett förordnande enligt 8 kap. 6 § utlänningslagen borde inte ha meddelats i Migrationsverkets beslut och därefter ha fastställts i migrationsdomstolens dom, dels på grund av att rättsliga förutsättningar för ett sådant förordnande saknades, dels då det förelåg brister i förfarandet hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Fråga också om migrationsdomstolen kunnat läka bristerna i Migrationsverkets handläggning samt hur migrationsdomstolar och Migrationsverket skall hantera landinformation.
  • RÅ 2006:82:De s.k. tilltrosparagraferna i rättegångsbalken har inte ansetts analogt tillämpliga i förvaltningsprocessen.
  • RÅ 2009:69:I mål om ingripande enligt lagen om offentlig upphandling gäller som huvudprincip att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ska ange på vilka omständigheter han grundar sin talan.
  • RÅ 2006:46:Förvaltningsdomstols utredningsskyldighet avseende kostnad för boende i mål om avgift enligt 8 kap. socialtjänstlagen. Prövningstillstånd i kammarrätt.
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess)

9 §  Förfarandet är skriftligt.

[S2]I handläggningen får det ingå muntlig förhandling om en viss fråga när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet.

[S3]Förvaltningsrätten ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är uppenbart obehövligt.

[S4]Kammarrätten ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är obehövligt och inte heller särskilda skäl talar mot det. Lag (2018:1960).

Prop. 2017/18:279: Förfarandet är skriftligt.

I handläggningen får det ingå muntlig förhandling om en viss fråga när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet.

Förvaltningsrätten ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det och det inte är uppenbart obehövligt.

Kammarrätten ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär ...

  • MIG 2009:30:Behovet av muntlig förhandling är särskilt framträdande i mål som rör avvisning eller utvisning av en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd på grund av uppgivet flyktingskap eller såsom skyddsbehövande i övrigt och där en bedömning av trovärdigheten i den lämnade berättelsen har omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd. Är innehållet i de åberopade uppgifterna och utlänningens agerande sådant att det framstår som klart att uppgifterna är oförenliga och inte överensstämmer med verkligheten behöver inte någon muntlig förhandling hållas, trots att utlänningen begärt detta.
  • RÅ 1997:62:Fråga angående muntlig förhandling i socialförsäkringsmål; Europamål.
  • RÅ 1996:80:Frågor angående muntlig förhandling i mål om gravsättning av aska. Europamål.
  • MIG 2006:9:Migrationsdomstol borde ha hållit muntlig förhandling i mål om förvar, eftersom den förvarstagne yrkat att förhandling skulle hållas och några särskilda skäl mot att hålla muntlig förhandling inte förelåg.
  • MIG 2006:1:I mål om uppehållstillstånd, där klaganden åberopar skyddsbehov och till stöd för detta ingivit handlingar som bedömts kunna vara äkta av svensk ambassad samt där klagandens trovärdighet är avgörande för bedömningen, åligger det migrationsdomstolen att se till att målet blir tillräckligt utrett, t.ex. genom att hålla muntlig förhandling eller på annat sätt utreda oklarheterna i målet.
  • RÅ 2002:23:Yrkande om muntlig förhandling i ett mål om återbetalning av arbetslöshetsersättning borde ha bifallits redan med tillämpning av 9 § tredje stycket förvaltningsprocesslagen när de faktiska förhållandena i flera hänseenden framstod som oklara. Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • RÅ 1996:83:Fråga om utrednings- och beviskrav i mål om meddelande av varning enligt lagen (1984:81) om fastighetsmäklare. Tillika fråga om skyldighet för kammarrätt att hålla muntlig förhandling.
  • MÖD 2003:2:Tillstånd till enskild avloppsanläggning; nu fråga om återförvisning m.m.-----I mål om tillstånd enligt hälsoskyddslagen till en enskild avloppsanläggning vägrade miljödomstolen några klagande, som var grannar till den fastighet där avloppsanläggningen fanns, muntlig förhandling. Miljööverdomstolen ansåg att varken målets natur eller det faktum att muntlig förhandling hade hållits i länsrätten ett år tidigare med samma parter i ett annat mål om ingripande mot anläggningen utgjorde sådana särskilda omständigheter att muntlig förhandling kunde vägras. Miljödomstolens dom undanröjdes och målet återförvisades.
Ändrad: SFS 2009:783 (En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans), 1978:29 (med förslag till ändrad organisation för besvärsprövning inom socialförsäkringen m.m.), 1991:211 (None), 1986:1322 (om ändringar i taxeringsorganisationen), 1979:167 (om ändring i lagen (1971:380) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.), 1973:1107 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om nya regler för allmänna fastighetstaxering, m.m.), 2018:1960 (Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1983:461 (med förslag till åtgärder för att åstadkomma snabbare avgöranden i skattebrottmål)

10 §  En ansökan, ett överklagande eller en annan handling som inleder ett mål och det som hör till handlingen ska skickas till motparten. Han eller hon ska föreläggas att svara inom viss tid vid påföljd att målet ändå kan komma att avgöras.

[S2]Underrättelse enligt första stycket behövs inte,

  1. om det inte finns anledning anta att talan kommer att bifallas helt eller delvis,
  2. om underrättelse annars är uppenbart onödig,
  3. om motparten är en förvaltningsmyndighet och en underrättelse är onödig eller
  4. om det kan befaras att underrättelse skulle avsevärt försvåra genomförandet av beslut i målet. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: En ansökan, ett överklagande eller en annan handling som inleder ett mål och det som hör till handlingen ska skickas till motparten. Han eller hon ska föreläggas att svara inom viss tid vid påföljd att målet ändå kan komma att avgöras.

  • RÅ 2007:80:Kammarrätt har inte ansetts skyldig att sakpröva en överklagad dom om tillstånd till åtgärder enligt lagen om tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet när åtgärderna redan verkställts vid tiden för kammarrättens prövning.
  • RÅ 2002:26:Kammarrätt, som för kännedom översänt överklagandehandling till klagandens motpart, hade inte bort avskriva målet efter återkallelse utan att dessförinnan enligt 18 § förvaltningsprocesslagen ha kommunicerat återkallelsehandlingen med motparten och därigenom berett honom tillfälle att framställa yrkande om ersättning för rättegångskostnader.
  • MIG 2007:3:I mål om uppehållstillstånd på grund av anknytning har migrationsdomstolen underlåtit att med Migrationsverket kommunicera handling som den klagande gett in, trots att handlingen återgetts i domen. Migrationsdomstolens dom har undanröjts, och målet har återförvisats till migrationsdomstolen på grund av allvarliga brister i handläggningen.
  • RÅ 1996:37:Bestämmelserna i 10 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) om kommunikation av handling har ansetts tillämpliga i mål om återställande av försutten tid. Plenum.
  • MÖD 2007:26:Klagan över domvilla-----Några sakägare hade fört talan i länsstyrelsen och där fått bifall genom att ett bolags ansökan om att få uppföra vindkraftverk avslogs. Bolaget överklagade och miljödomstolen ändrade länsstyrelsens beslut och meddelade tillstånd. Hos Miljööverdomstolen (MÖD) ansökte en av sakägarna om återställande av försutten tid. MÖD fann att miljödomstolen borde ha låtit berörda sakägare få tillfälle att yttra sig över bolagets överklagande till miljödomstolen eftersom de kunde anses bli berörda av ett beviljat tillstånd. Domvilla ansågs ha förekommit. Miljödomstolens dom upphävdes och återförvisades för erforderlig behandling.
  • HFD 2013:24:En leverantör som i en sådan situation som förelåg i HFD 2011 ref. 29 förelagts att yttra sig i ett mål om offentlig upphandling har ansetts vara part.
  • MÖD 2009:27:Återförvisning på grund av bristande kommunicering ----- Ett bolag ansökte om att få villkor angående bl.a. släntlutning ändrade i sitt tillstånd till täktverksamhet. Ett antal enskilda, däribland klaganden, yttrade sig under målets handläggning hos länsstyrelsen och klaganden motsatte sig en ändring av villkoret angående släntlutning. Sedan bolaget överklagat länsstyrelsens beslut biföll miljödomstolen bolagets begäran om ändring av villkoret angående släntlutning utan att på något sätt kommunicera överklagandet eller underrätta om syn som hölls. Miljööverdomstolen fann att den bristande kommuniceringen utgjorde ett så allvarligt förfarandefel att målet återförvisades till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
  • MÖD 2020:7:Kommunicering med sakägare inför återförvisning av mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en byggnadsnämnds beslut att avslå en ansökan om bygglov och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Domen föregicks inte av kommunicering med berörda sakägare. MÖD har, till skillnad från vad som varit fallet i tidigare avgöranden, bedömt att den underlåtna kommuniceringen inte innefattar ett grovt rättegångsfel enligt 50 kap. 26 § rättegångsbalken.
  • HFD 2011:85:I ett upphandlingsmål har en leverantör ansetts sakna rätt att föra talan mot domstols förordnande om rättelse som inte varit av sådant slag som avses i HFD 2011 ref. 29.
  • HFD 2011 not 64:Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Leverantör vars anbud antagits men som uteslöts efter överprövning medgavs inte talerätt vid överprövning av den upphandlande enhetens nya tilldelningsbeslut då giltighetstiden för leverantörens anbud gått ut
  • HFD 2011:29:I ett mål om offentlig upphandling har förvaltningsrätten beslutat att en leverantör ska uteslutas från förnyad anbudsutvärdering på grund av brister i anbudet som påtalats i ansökan om överprövning. Leverantören borde ha beretts tillfälle att yttra sig över ansökningen och hade rätt att överklaga beslutet.
  • NJA 2007 s. 862:Fråga om underlåtelse att kommunicera en ansökan om rättsprövning har utgjort skadeståndsgrundande fel eller försummelse.
  • RÅ 2006:1:En kommunal nämnd, i vars ärende en kammarrätt beviljat resning, har ansetts sakna rätt att överklaga kammarrättens resningsbeslut.
  • RÅ 1995:51:Fråga om tillräckliga skäl förelegat för åtgärder enligt 5-8 §§ lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet (s.k. överraskningsrevision); m.m.
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 1995:1692 (Tvåpartsprocess m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1987:332 (om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291), m.m.)

11 §  Den part som har förelagts att svara ska göra det skriftligen, om inte rätten beslutar att svaret får lämnas muntligen.

[S2]Parten ska i svaret ange om han eller hon medger eller bestrider yrkandena i målet eller, om målet har inletts genom en anmälan eller en underställning, den åtgärd som målet gäller. Om parten bestrider yrkandena eller åtgärden, ska han eller hon ange skälen för bestridandet och de bevis som åberopas.

[S3]Svaret ska innehålla uppgift om vilket mål det avser. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Den part som har förelagts att svara ska göra det skriftligen, om inte rätten beslutar att svaret får lämnas muntligen.

Parten ska i svaret ange om han eller hon medger eller bestrider yrkandena i målet eller, om målet har inletts genom en anmälan eller en underställning, den ...

Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess)

12 §  Rätten skall ge sökande eller klagande tillfälle att ta del av svar och det som hör till svaret och att inom viss tid yttra sig skriftligen över detta, om det ej är obehövligt. Rätten får förelägga honom att yttra sig över svaret vid påföljd att målet ändå kan komma att avgöras.

13 §  Om det behövs, skall rätten inhämta yttrande från förvaltningsmyndighet som tidigare beslutat i saken.

  • RÅ 2006:1:En kommunal nämnd, i vars ärende en kammarrätt beviljat resning, har ansetts sakna rätt att överklaga kammarrättens resningsbeslut.

14 §  Till en muntlig förhandling ska sökanden eller klaganden och den som har att svara i målet kallas. En enskild får föreläggas att inställa sig personligen vid vite eller vid påföljd att hans eller hennes utevaro inte utgör hinder för målets vidare handläggning och avgörande. En förvaltningsmyndighet eller annan part, som enligt föreskrift i lag företräder det allmänna, får föreläggas att inställa sig vid påföljd att partens utevaro inte utgör hinder för målets vidare handläggning och avgörande.

[S2]Sökanden eller klaganden och den som har att svara i målet får delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring under samma förutsättningar som gäller enligt 5 kap. 10 § rättegångsbalken. Lag (2008:652).

15 §  Enskild part, som inställt sig till muntlig förhandling, får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om rätten finner att han skäligen bör ersättas för sin inställelse. Rätten får bevilja förskott på ersättningen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen. Lag (l980:275).

  • HFD 2015 not 37:Ersättning medgavs inte för kostnader i samband med inställelse vid muntlig förhandling i mål om rättsprövning / Förutsättningar för meddelande av s.k. förundersökningstillstånd enligt 7 kap. 6 § expropriationslagen (avslag) / Förutsättningar för meddelande av s.k. förundersökningstillstånd enligt 7 kap. 6 § expropriationslagen (rättsprövning, avslag)
  • HFD 2012 not 27:Ersättning till vittne och företrädare för sameby medgavs i mål om bearbetningskoncession enligt minerallagen / Regeringens beslut innehöll inte någon intresseavvägning mellan riksintressena renskötsel och mineralutvinning (bifall) / Regeringens beslut innehöll inte någon intresseavvägning mellan riksintressena renskötsel och mineralutvinning (rättsprövning, bifall) / Ersättning till vittne och företrädare för sameby medgavs i mål om rättsprövning av ett beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen
  • MÖD 2010:25:Dispens från utförselförbud för kvicksilver ----- Miljööverdomstolen har efter inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen åsidosatt ett i nationell rätt uppställt förbud mot export av kvicksilver. Miljööverdomstolen avslog yrkande om ersättning för rättegångskostnader.
  • RÅ 1995:17:Fråga i rättsprövningsärende om ersättning för enskild parts kostnader för inställelse i Regeringsrätten.
  • RÅ 2010 not 31:Beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen i område av riksintresse för rennäringen (avslag) / Fråga om sakägare i tillräcklig utsträckning fått komma till tals i detaljplaneärende (rättsprövning, avslag) / Ersättning medgavs inte för kostnader i samband med inställelse vid muntlig förhandling i mål om rättsprövning / Beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen i område av riksintresse för rennäringen (rättsprövning, avslag)
  • RÅ 2010 not 69:Ersättning medgavs inte för kostnader i samband med inställelse vid muntlig förhandling i mål om rättsprövning
Ändrad: SFS 1980:275 (om ny instansordning i kommunalbesvärsmål)

16 §  I fråga om offentlighet och ordning vid en muntlig förhandling gäller 5 kap.1-5, 9-9 d och 12-15 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten besluta att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att läggas fram en uppgift, för vilken det hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2019:300).

Prop. 2018/19:81: Paragrafen innehåller bestämmelser om offentlighet och ordning vid en muntlig förhandling. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I paragrafen hänvisas det till ytterligare paragrafer i 5 kap. rättegångsbalken (9 a–d och 13–15 §§). Det innebär att det vid muntliga förhandlingar i allmän förvaltningsdomstol blir möjligt att bl.a. avvisa störande ...

Prop. 2007/08:139: Paragrafen innehåller bestämmelser om offentlighet och ordning. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

I paragrafen införs en hänvisning till 5 kap. 12 § RB, vilket innebär att det vid en muntlig förhandling i allmän förvaltningsdomstol blir möjligt att vid behov, dvs. vid platsbrist, följa förhandlingen från en sidosal. För ...

Ändrad: SFS 2009:409 (Offentlighets- och sekretesslag), 1980:104 (med förslag till sekretesslag m.m.), 2008:647 (En modernare rättegång - några ytterligare frågor)

17 §  Vid en muntlig förhandling ska följande antecknas:

  1. yrkanden,
  2. medgivanden,
  3. bestridanden,
  4. invändningar,
  5. vitsordanden,
  6. i korthet de omständigheter som parterna åberopar och bemötandena av dessa omständigheter, samt
  7. den utredning som läggs fram vid förhandlingen. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Paragrafen behandlar protokollföring. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

Kravet på att det vid en muntlig förhandling ska upprättas protokoll tas bort. I stället anges vad som ska antecknas. Om anteckningarna vid en muntlig förhandling görs i ett protokoll eller i någon annan form får rätten avgöra (jfr prop. 1999/2000:26 ...

  • RÅ 2001:61:Fråga om kammarrätt förfarit felaktigt när endast referenten och föredraganden lyssnat på en av klaganden åberopad bandupptagning från länsrättens muntliga förhandling samt fråga om betydelsen av att klaganden delvis svävat i villfarelse om vad upptagningen innehållit.
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess)

18 §  Innan mål avgöres, skall part ha fått kännedom om det som tillförts målet genom annan än honom själv och haft tillfälle att yttra sig över det, om det ej föreligger sådana skäl däremot som anges i 10 § andra stycket.

  • MIG 2007:3:I mål om uppehållstillstånd på grund av anknytning har migrationsdomstolen underlåtit att med Migrationsverket kommunicera handling som den klagande gett in, trots att handlingen återgetts i domen. Migrationsdomstolens dom har undanröjts, och målet har återförvisats till migrationsdomstolen på grund av allvarliga brister i handläggningen.
  • MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
  • RÅ 1998:1:Kammarrätten har ansetts böra meddela prövningstillstånd i mål där länsrätten till kommunal nämnd för kännedom överlämnat sakuppgifter - som lagts till grund för länsrättens avgörande - från enskild part men inte berett nämnden tillfälle att inom viss tid yttra sig över sakuppgifterna.
  • RÅ 2002:26:Kammarrätt, som för kännedom översänt överklagandehandling till klagandens motpart, hade inte bort avskriva målet efter återkallelse utan att dessförinnan enligt 18 § förvaltningsprocesslagen ha kommunicerat återkallelsehandlingen med motparten och därigenom berett honom tillfälle att framställa yrkande om ersättning för rättegångskostnader.
  • MIG 2006:7:Ett förordnande enligt 8 kap. 6 § utlänningslagen borde inte ha meddelats i Migrationsverkets beslut och därefter ha fastställts i migrationsdomstolens dom, dels på grund av att rättsliga förutsättningar för ett sådant förordnande saknades, dels då det förelåg brister i förfarandet hos Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Fråga också om migrationsdomstolen kunnat läka bristerna i Migrationsverkets handläggning samt hur migrationsdomstolar och Migrationsverket skall hantera landinformation.
  • RÅ 2007:80:Kammarrätt har inte ansetts skyldig att sakpröva en överklagad dom om tillstånd till åtgärder enligt lagen om tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet när åtgärderna redan verkställts vid tiden för kammarrättens prövning.

19 §  I fråga om underrättelseskyldighet enligt 10 § första stycket, 12 eller 18 § gäller de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:409).

Vissa bevismedel

20 §  Skriftlig handling, som åberopas till bevis, skall tillställas rätten utan dröjsmål. I fråga om sådant bevis gäller i övrigt 38 kap.1--5 och 7--9 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till annan än part för tillhandahållande av skriftlig handling utgår dock alltid av allmänna medel. Lag (1980:104).

21 §  Åberopas till bevis föremål, som lämpligen kan ges in till rätten, skall föremålet utan dröjsmål överlämnas dit. I fråga om sådant bevis gäller 39 kap. 5 § rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till annan än part för tillhandahållande av föremål utgår dock alltid av allmänna medel.

22 §  Åberopar part skriftlig handling eller föremål till bevis, får rätten förelägga honom att inom viss tid tillställa rätten handlingen eller föremålet vid påföljd att målet ändå kan komma att avgöras.

23 §  Rätten får besluta om syn på stället för besiktning av fastighet eller plats eller av föremål som inte lämpligen kan ges in till rätten. Vid sådan syn får yrkeshemlighet röjas endast om det finns synnerlig anledning till det.

[S2]I fråga om syn på stället gäller bestämmelserna om muntlig förhandling samt 5 kap. 11 § rättegångsbalken i tillämpliga delar. Lag (2008:647).

Prop. 2007/08:139: Paragrafen innehåller bestämmelser om syn. Den berörs i avsnitt 4.2.

Första stycket ändras endast i språkligt hänseende. I andra stycket föreskrivs att 5 kap. 11 § RB gäller i tillämpliga delar i allmän förvaltningsdomstol. Den paragrafen innehåller bestämmelser om användning av ljudöverföring och ljud- och bildöverföring vid syn. ...

Ändrad: SFS 2008:647 (En modernare rättegång - några ytterligare frågor)

24 §  Rätten får inhämta yttrande över fråga, som kräver särskild sakkunskap, från myndighet, tjänsteman eller den, som eljest har att gå till handa med yttrande i ämnet, eller anlita annan sakkunnig i frågan.

[S2]I fråga om sakkunnig gäller 40 kap.2--7 och 12 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar.

[S3]Ersättning för utlåtande av myndighet, tjänsteman eller den som eljest har att gå till handa med yttrande utgår endast om det är särskilt föreskrivet. Annan sakkunnig är berättigad till ersättning av allmänna medel för sitt uppdrag. Rätten får bevilja förskott på sådan ersättning.

  • HFD 2018:28:Fråga om omfattningen av en förvaltningsdomstols

25 §  Rätten får förordna om förhör med vittne eller sakkunnig. Sådant förhör äger rum vid muntlig förhandling. Förhöret får hållas under ed. Om förhör gäller 36 kap.1-18 och 20-23 §§ samt 40 kap.9-11, 14, 16 och 20 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar.

[S2]Vittne och sakkunnig får delta i en muntlig förhandling genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring under samma förutsättningar som gäller enligt 5 kap. 10 § rättegångsbalken. Lag (2008:652).

Prop. 1999/2000:142: Vittne och sakkunnig får medverka per telefon i muntlig förhandling under samma förutsättningar som gäller enligt 43 kap. 8 § fjärde stycket rättegångsbalken. Bestämmelserna i denna lag om kallelser och förelägganden och om påföljder vid utevaro gäller inte i fråga om vittne och sakkunnig, som kallas att medverka per telefon i muntlig förhandling.

I andra stycket har införts bestämmelser om hörande av vittne ...

Ändrad: SFS 2005:695 (En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol), 1987:748 (om ett reformerat tingsrättsförfarande), 1975:1298 (med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.), 2008:652 (En modernare rättegång - några ytterligare frågor), 2001:27 (Videokonferens och telefon i allmän förvaltningsdomstol, m.m.)

26 §  Vittne eller sakkunnig har rätt till ersättning av allmänna medel för kostnad för sin inställelse. Rätten får bevilja förskott på ersättning för kostnad för resa och uppehälle. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.

[S2]Har vittnet eller den sakkunnige inkallats på begäran av enskild part och visar det sig att parten saknade godtagbart skäl för sin begäran, får rätten ålägga honom att återbetala ersättningen till statsverket. Lag (1980:275).

  • HFD 2012 not 27:Ersättning till vittne och företrädare för sameby medgavs i mål om bearbetningskoncession enligt minerallagen / Regeringens beslut innehöll inte någon intresseavvägning mellan riksintressena renskötsel och mineralutvinning (bifall) / Regeringens beslut innehöll inte någon intresseavvägning mellan riksintressena renskötsel och mineralutvinning (rättsprövning, bifall) / Ersättning till vittne och företrädare för sameby medgavs i mål om rättsprövning av ett beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen
  • RÅ 2008:76:Ett vittne har fått ersättning för resa med förhyrt flygplan.
Ändrad: SFS 1980:275 (om ny instansordning i kommunalbesvärsmål)

27 §  Finner förvaltningsrätt att förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör hållas av annan förvaltningsrätt, får rätten efter samråd med denna besluta härom.

[S2]I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap.10 och 11 §§rättegångsbalken i tillämpliga delar. Lag (2009:783).

Beslut

28 §  Den domstol som ska pröva ett överklagande får besluta att det överklagade beslutet, om det annars skulle gälla omedelbart, tills vidare inte ska gälla och även i övrigt besluta rörande saken. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Den domstol som ska pröva ett överklagande får besluta att det överklagade beslutet, om det annars skulle gälla omedelbart, tills vidare inte ska gälla och även i övrigt besluta rörande saken.

Paragrafen behandlar inhibition och övriga interimistiska beslut.

Paragrafen ändras endast språkligt.

  • RÅ 2000:55:I ett mål enligt lagen (1993:389) om assistansersättning har försäkringskassan beviljat ersättning men förordnat att utbetalning inte får ske förrän beslutet vunnit laga kraft. I avsaknad av särskilt förordnande om verkställigheten har länsrättens dom, varigenom Riksförsäkringsverkets överklagande avslagits, ansetts gälla omedelbart enligt 17 § andra stycket nämnda lag.
  • HFD 2014:13:Ett interimistiskt yrkande i fråga om ett avtals ogiltighet i ett mål om offentlig upphandling har prövats med ledning av 28 § förvaltningsprocesslagen.
  • MIG 2020:7:Bestämmelsen om inhibition i 16 j § tillfälliga lagen utesluter inte att verkställigheten av ett avlägsnandebeslut avbryts med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen i ett mål om förlängt uppehållstillstånd för studier enligt 16 d § eller 16 h § tillfälliga lagen.
  • RÅ 2004:118:Beslut om åläggande för kommun att utge särskild avgift enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade länder inte till efterrättelse omedelbart och kan därför inte bli föremål för inhibition.
  • MÖD 2005:13:Inhibition m.m.-----Försvarsmakten hade ansökt om tillstånd till militär verksamhet vid Malmens flygplats i Linköpings kommun. Miljödomstolen hade genom det överklagade beslutet prövat ett inhibitionsyrkande, framställt av Försvarsmakten, trots att ärendet enligt 21 kap. 7 § miljöbalken skulle överlämnas till regeringen för avgörande. Miljööverdomstolen (MÖD) undanröjde beslutet och återförvisade frågan om inhibition till miljödomstolen för fortsatt handläggning. I skälen anförde MÖD att miljödomstolen inte var behörig att slutligt avgöra målet och då inte heller kunde anses behörig att meddela inhibition eller i övrigt förordna rörande saken.
  • MÖD 2002:91:Interimistiskt förordnande i beslut om täkttillstånd enligt 12 kap. miljöbalken-----Frågan i målet gällde om ett täkttillstånd fick tas i anspråk innan det vunnit laga kraft under förutsättning att detta skedde på tillståndshavarens egen risk så som varit praxis enligt naturvårdslagen. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att när det gäller miljöfarlig verksamhet är utgångspunkten att ianspråktagande får ske först när tillståndsbeslutet vunnit laga kraft. Miljöbalkens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet gäller i tillämpliga delar även täkter. Ett täkttillstånd får således inte tas i anspråk på tillståndshavarens egen risk. Bestämmelsen om verkställighetsförordnande i 22 kap. 28 § miljöbalken gäller inte täkter. 28 § förvaltningsprocesslagen bör i stället tillämpas. Härigenom kan miljödomstolen förordna att länsstyrelsens tillståndsbeslut skall gälla omedelbart utan hinder av att det inte vunnit laga kraft. MÖD fann slutligen att miljödomstolen inte tagit ställning till bolagets yrkande om interimistiskt beslut och återförvisade målet för prövning i denna del.
  • MIG 2009:10:En dom avseende uppehållstillstånd på grund av studier då ansökan gjorts från ett annat land än Sverige tillhör inte det slags avgörande som enligt någon bestämmelse i utlänningslagen eller av annat skäl gäller omedelbart. En sådan dom ska således vara lagakraftvunnen för att vara verkställbar. Möjlighet för migrationsdomstol att förordna om omedelbar verkställighet saknas.
  • RÅ 1996:26:I en av de måltyper, för vilka det i särskild författning är föreskrivet att kammarrätt får pröva ett överklagande endast om kammarrätten har meddelat prövningstillstånd, laglighetsprövning enligt kommunallagen, har kravet på prövningstillstånd ansetts skola gälla även vid överklagande av beslut under handläggningen som avses i 34 § förvaltningsprocesslagen. Plenimål.
  • HFD 2016:12:Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande.
  • RÅ 1998:48:Länsrätten har funnit att ett förbud i förordningen (1991:1289) om vissa klorerade lösningsmedel inte är förenligt med Romfördraget och har på grund härav upphävt ett av Kemikalieinspektionen meddelat beslut om avslag på en ansökan om dispens från förbudet. Kammarrätten har därefter interimistiskt förordnat att länsrättens dom skall gälla omedelbart. Fråga om förutsättningar förelegat för sådant förordnande. EG-mål.
  • RÅ 2009:51:Fast praxis i fråga om förutsättningarna för beslut om inhibition gäller även i mål enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m.
  • RÅ 2006:12:Ett i konkurs försatt bolag, som överklagat beskattningsbeslut avseende skattebelopp som utgjorde fordringar i konkursboet, har rätt att ansöka om anstånd med inbetalning av skatten.
  • MÖD 2003:21:Interimistiskt förordnande-----Miljööverdomstolen meddelade verkställighetsförordnande för tillstånd till täktverksamhet med hänvisning till att täkten bedrivits på platsen under ansenlig tid, att de enskilda motstående intressena inte hade sådan tyngd att de i sig talade emot samt att det saknades skäl att anta att det skulle uppkomma beaktansvärda, irreversibla verkningar pga. förordnandet.
  • MIG 2011:14:En utlänning för vilken gäller ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har bedömts kunna tas i förvar trots att uppehållsrätt åberopats.
  • RÅ 2006:77:Prövningstillstånd borde ha meddelats i kammarrätt i mål angående anstånd med inbetalning av skatt och skattetillägg då fråga var om eftertaxering för betydande belopp med stöd av skatteflyktslagen.
  • RÅ 2005:61:I ett mål om flyttningsförbud enligt 24 § lagen med särskilda bestämmelser om vård unga har länsrätten bifallit socialnämndens ansökan och förordnat om omedelbar verkställighet. Kammarrätten har, med ändring av länsrättens dom avslagit ansökan om flyttningsförbud. I avsaknad av särskilt förordnande om verkställigheten har kammarrättens dom ansetts inte gälla omedelbart. Det har därför saknats förutsättningar för inhibition av kammarrättens dom.
  • HFD 2011:5:Interimistiskt beslut enligt förvaltningsprocesslagen om att omedelbart avbryta en inledd vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga kan bara komma i fråga om det står klart att en sådan åtgärd är nödvändig av hänsyn till barnets bästa och inte kan anstå till dess dom meddelas i målet.
  • RÅ 1996:24:Förutsättning för inhibition i mål om ersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning.
  • MÖD 2003:52:Tillstånd till grustäkt; nu fråga om verkställighetsförordnande-----En omfattande täktverksamhet skulle bedrivas i närheten av skola, kyrka och bostadsbebyggelse. Ett stort antal närboende och den kommunala miljönämnden hade ifrågasatt tillåtligheten av verksamheten. Då dessa invändningar framstod som befogade och starka intressen stod emot varandra kunde utgången av den kommande prövningen vid miljödomstolen inte bedömas. Miljööverdomstolen medgav inte verkställighetsförordnande.
  • RÅ 1996:36:Försäkringskassa har funnit att en person saknade rätt till efterlevandepension enligt lagen om allmän försäkring. Efter överklagande har länsrätt i dom förklarat att sådan rätt förelåg och återförvisat målet till försäkringskassan för erforderlig utredning och nytt beslut. Domen har ansetts innefatta en tillämpning av lagen om allmän försäkring och därför gälla omedelbart enligt 20 kap. 13 § lagen. Inhibition har på grund härav kunnat meddelas.
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess)

29 §  Rättens avgörande får ej gå utöver vad som yrkats i målet. Om det föreligger särskilda skäl, får dock rätten även utan yrkande besluta till det bättre för enskild, när det kan ske utan men för motstående enskilt intresse.

  • RÅ 2008:41:Inkomst vid avyttring av andelar i ett kommanditbolag har beskattats som inkomst av tjänst hos den som arbetat i bolaget trots att andelarna har varit knutna till en av den anställde ägd kapitalförsäkring hos kommanditdelägaren - ett försäkringsföretag i Isle of Man - och avyttrats av försäkringsföretaget under beskattningsåret. Även fråga om kammarrätten ägt ändra inkomstslag utan yrkande om detta. Eftertaxering för inkomst för 1995.
  • RÅ 1995:25:Fråga om s.k. servicehus skulle anses utgöra hyreshus eller vårdbyggnad. Allmän fastighetstaxering 1988.
  • NJA 1991 s. 363:Sedan försäkringskassa beslutat om återbetalningsskyldighet av utgivna bidrag, har försäkringsrätt i dom lämnat besvär över beslutet utan bifall. Fråga om domen utgör exekutionstitel.
  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
  • MIG 2007:41:Fråga om enskild har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om uppsikt trots att uppsiktsbeslut inte är överklagbara enligt 14 kap. utlänningslagen. Tillika fråga om migrationsdomstol, som är handläggande myndighet, även efter överklagande av enskild av ett uppsiktsbeslut kan förordna om förvar utan hinder av 29 § förvaltningsprocesslagen.
  • MIG 2015:16:En utlänning har förklarats vara flykting i en annan EU-stat och Migrationsverket har därför beslutat att avvisa hans ansökan om uppehållstillstånd m.m. och utvisa honom dit. Verkets beslut borde ha innehållit en tidsfrist för frivillig avresa. En migrationsdomstol ska inte själv meddela en sådan tidsfrist, utan lämna över denna fråga till Migrationsverket.
  • RÅ 1994:11:Bestämmande av skatteplikt och skatteunderlag i fråga om fastighetskatt då brutet räkenskapsår tillämpats beträffande fastigheten och denna under året varit föremål för fastighetstaxering, som även innefattat ändring beträffande skattepliktsförhållandena. Taxering till statlig fastighetsskatt år 1989.
  • RÅ 1993:21:I en byggnad fanns ett tidningstryckeri och utrymmen för tidningens redaktionella verksamhet. Fråga vid indelning i byggnadstyper enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) om byggnaden var att anse som industribyggnad eller hyreshus. Tillika fråga om tillämpning av 29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291). - Allmän fastighetstaxering 1988.
  • HFD 2016:24:Kammarrätten har utan yrkande och till klagandens nackdel upphävt förvaltningsrättens dom i viss del. Kammarrättens avgörande har undanröjts med tillämpning av 29 § förvaltningsprocesslagen.
  • HFD 2013:1:När ett mål har återförvisats till en polismyndighet av utredningsskäl har myndigheten inte haft rätt att fatta beslut till den enskildes nackdel i förhållande till det tidigare beslutet.
  • RÅ 1993:76:Fråga om res judicata i mål om körkortsingripande. Enligt godkänt ordningsföreläggande hade körkortsinnehavare vid visst tillfälle framfört fordon mot rött ljus. En länsrätt lämnade allmänna ombudets ansökan om körkortsingripande på grund av stoppliktsförseelse vid det ifrågavarande tillfället utan bifall, enär körkortsinnehavaren inte gjort sig skyldig till sådan förseelse. Allmänna ombudet har ansetts förhindrad att under åberopande av ordningsföreläggandet ånyo ansöka om körkortsingripande på grund av rödljuskörning.
  • RÅ 2001:23:Plenimål. Fråga om ramen för Regeringsrättens prövning då Riksskatteverket i överklagande av förhandsbesked endast yrkat fastställelse av detta.
  • NJA 2013 s. 413:Sedan Försäkringskassan beslutat om återkrav av utbetalad ersättning har en förvaltningsrätt, efter överklagande av den enskilde, angett vilket belopp som ska betalas tillbaka. - Om ett myndighetsbeslut, som inte kan anses innefatta en betalningsförpliktelse i den mening som avses i 1 kap. 1 § utsökningsbalken, efter överklagande av den enskilde överprövas av en förvaltningsdomstol, utgör domstolens dom inte någon verkställbar exekutionstitel. (Jfr NJA 1991 s. 363.) (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok).
  • MIG 2012:11:Bestämmelserna om återreseförbud i utlänningslagen har inte ansetts röra sådana civila rättigheter som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Att en migrationsdomstol beslutat om återreseförbud med tillämpning av specialbestämmelserna i 8 kap. 21 § andra stycket utlänningslagen har därför inte ansetts strida mot konventionen. Återreseförbud har även ansetts kunna meddelas utan att det framställts något yrkande härom. Att domstolen därvid underlåtit att ge den enskilde möjlighet att yttra sig över frågan om återreseförbud har inte ansetts utgöra en sådan brist i handläggningen som skulle utgöra skäl att undanröja avgörandet och återförvisa målet till domstolen.
  • RÅ 2009:7:Fråga om kammarrätts avgörande i mål om vårdbidrag gått utöver yrkandena i målet.
  • HFD 2012:36:Kostnad för logi och aktiviteter vid lägervistelse har ansetts ingå i insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 § 6 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Även fråga om s.k. reformatio in melius.
  • HFD 2019:6:Fråga om det förekommit osanna fakturor i näringsverksamhet (jfr HFD 2012 ref. 69). Även fråga om s.k. reformatio in melius.

30 §  Rättens avgörande av mål skall grundas på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt förekommit i målet.

[S2]Av beslutet skall framgå de skäl som bestämt utgången.

  • MIG 2007:7:Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks (anknytningspersonen). Migrationsdomstolen har i målet endast haft tillgång till sökandens dossié trots att Migrationsverket i sitt beslut även beaktat uppgifter i anknytningspersonens dossié. Målet har på denna grund, allvarliga brister i handläggningen, och uppenbart oriktig rättstillämpning återförvisats till migrationsdomstolen för fortsatt handläggning.
  • RH 2008:87:Fråga om innebörden av begreppet personuppgift i personuppgiftslagen samt skadeståndsskyldighet enligt samma lag för staten på grund av att domstol enligt käranden åsidosatt lagens krav på personuppgifter vid utformningen av domskäl. Tillika fråga om skadeståndsskyldighet enligt nämnda lag för staten med anledning av underlåtenhet att rätta uppgift i domskäl.
  • MIG 2012:12:En migrationsdomstol får inte som första instans, utan att Migrationsverket har prövat frågan, besluta om resedokument. Vidare har tre systrar förklarats vara flyktingar eftersom de bedömts känna en välgrundad fruktan för att utsättas för könsstympning vid ett återvändande till hemlandet.
  • RÅ 1997:24:Bygglov för tillfällig åtgärd beviljades för att anordna uteservering under sommarperioden. Kammarrätten avskrev, när dess prövning av överklagande av bygglovet aktualiserades, målet med åberopande av att tiden för det beviljade bygglovet löpt ut. Med hänsyn till att bygglovsfrågan hade aktualiserats för tredje året i följd och det kunde antas att bygglov för åtgärden skulle komma att begäras även kommande år, har kammarrätten ansetts böra pröva överklagandet i sak.
  • RÅ 1995:26:Ett beslut av en myndighet har överklagats till kammarrätt. Sedan handlingarna överlämnats till kammarrätten har myndigheten omprövat beslutet. Kammarrätten har ansetts inte kunna bortse från omprövningsbeslutet vid sin prövning av överklagandet.
  • RÅ 1993:76:Fråga om res judicata i mål om körkortsingripande. Enligt godkänt ordningsföreläggande hade körkortsinnehavare vid visst tillfälle framfört fordon mot rött ljus. En länsrätt lämnade allmänna ombudets ansökan om körkortsingripande på grund av stoppliktsförseelse vid det ifrågavarande tillfället utan bifall, enär körkortsinnehavaren inte gjort sig skyldig till sådan förseelse. Allmänna ombudet har ansetts förhindrad att under åberopande av ordningsföreläggandet ånyo ansöka om körkortsingripande på grund av rödljuskörning.
  • MIG 2016:22:Frågan om uteslutande från att anses som flykting ingår som en del i prövningen av om en utlänning är flykting. Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.
  • RÅ 2009:69:I mål om ingripande enligt lagen om offentlig upphandling gäller som huvudprincip att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt ska ange på vilka omständigheter han grundar sin talan.

31 §  Ett beslut genom vilket rätten avgör målet ska skickas till parterna. Om det finns en skiljaktig mening ska den bifogas.

[S2]Ett beslut som får överklagas ska innehålla upplysning om hur det ska ske. Om det krävs prövningstillstånd i högre rätt, ska beslutet innehålla upplysning om det och om de grunder som ett sådant tillstånd meddelas på. Lag (2013:86).

32 §  Om domstolen finner att en dom eller ett beslut innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av domstolens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende, får domstolen besluta om rättelse.

[S2]Har domstolen av förbiseende underlåtit att fatta ett beslut som skulle ha meddelats i samband med ett avgörande, får domstolen komplettera sitt avgörande inom sex månader från det att avgörandet vann laga kraft. En komplettering senare än två veckor efter det att avgörandet meddelades får dock ske endast om en part begär det och ingen annan part motsätter sig kompletteringen.

[S3]Innan beslut om rättelse eller komplettering fattas, skall parterna även i annat fall än som avses i andra stycket andra meningen ha fått tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt. Beslutet skall om möjligt antecknas på varje exemplar av den dom eller det beslut som rättas eller kompletteras. Lag (2001:27).

Prop. 1999/2000:142: Har domstolen av förbiseende underlåtit att fatta ett beslut som skulle ha meddelats i samband med ett avgörande, får domstolen komplettera sitt avgörande inom sex månader från det att avgörandet vann laga kraft. En komplettering senare än två veckor efter det att avgörandet meddelades får dock ske endast om en part begär det och ingen annan part motsätter sig kompletteringen.

Innan beslut om rättelse eller komplettering fattas, skall parterna även i annat fall än som avses i ...

  • RH 2008:87:Fråga om innebörden av begreppet personuppgift i personuppgiftslagen samt skadeståndsskyldighet enligt samma lag för staten på grund av att domstol enligt käranden åsidosatt lagens krav på personuppgifter vid utformningen av domskäl. Tillika fråga om skadeståndsskyldighet enligt nämnda lag för staten med anledning av underlåtenhet att rätta uppgift i domskäl.
  • RÅ 1997:39:Ett körkort har återkallats tills vidare med anledning av misstanke om trafikbrott men återlämnats innan dom förelåg i brottmålet. Vid slutligt avgörande av återkallelsefrågan har spärrtiden - trots ordalydelsen i 38 § andra stycket körkortsförordningen (1977:722) - ansetts skola räknas från dagen för delgivning av det slutliga avgörandet i återkallelsefrågan. - Kammarrätten har i domslutet upplyst att spärrtiden löpt ut men därefter genom rättelse enligt 32 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) angivit att den löpte ut en viss angiven dag som i tiden låg efter dagen för domslutet. Då rättelsen kunnat uppfattas som ett nytt ställningstagande i sak, har förutsättningar för rättelse av dom ej ansetts föreligga.
Ändrad: SFS 1990:452 (om några processrjättsliga frågor), 2001:27 (Videokonferens och telefon i allmän förvaltningsdomstol, m.m.)

Överklagande

33 §  Förvaltningsrättens beslut överklagas till kammarrätten. Kammarrättens beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

[S2]Ett beslut får överklagas av den som det angår, om det gått honom eller henne emot.

[S3]Kammarrättens beslut att meddela prövningstillstånd får inte överklagas.

[S4]Om ett överklagande eller en begäran om omprövning har avvisats på grund av att överklagandet eller begäran har kommit in för sent och rätten efter överklagande har prövat avvisningsbeslutet eller vägrat prövningstillstånd i fråga om ett sådant överklagande, får rättens beslut inte överklagas. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Förvaltningsrättens beslut överklagas till kammarrätten. Kammarrättens beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Ett beslut får överklagas av den som det angår, om det gått honom eller henne emot.

Kammarrättens beslut att meddela prövningstillstånd får inte överklagas. Om ett överklagande eller en begäran om omprövning har avvisats på grund av att överklagandet eller begäran har kommit in ...

  • HFD 2013 not 80:Kammarrätts icke överklagbara beslut till vilket fogats besvärshänvisning
  • RÅ 2002:68:I mål om socialnämnds rätt att uppbära enskilds ersättningar från försäkringskassan är den enskilde - men inte försäkringskassan - nämndens motpart i länsrätt när nämnden överklagat kassans beslut.
  • HFD 2017:54:Fråga om Allmänna ombudet hos Skatteverkets rätt att överklaga.
  • RÅ 2006:10:Ett barn, som är under 15 år, har genom sin ställföreträdare rätt att överklaga länsrätts dom att avslå socialnämnds ansökan om att barnet skall beredas vård enligt 2 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
  • HFD 2011:85:I ett upphandlingsmål har en leverantör ansetts sakna rätt att föra talan mot domstols förordnande om rättelse som inte varit av sådant slag som avses i HFD 2011 ref. 29.
  • MIG 2009:35:Ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats av migrationsdomstol har ansetts vara överklagbart av utlänning som yrkat permanent uppehållstillstånd.
  • HFD 2017:24:Landsting har inte talerätt i mål enligt lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
  • RÅ 1993:5:Smittskyddsläkare har ansetts äga rätt att överklaga länsrätts dom genom vilken smittskyddsläkarens ansökan om tvångsisolering enligt smittskyddslagen (1988:1472) ogillats.
  • RÅ 1994:80:Vid bedömning av vad som är skälig levnadsnivå enligt 6 § socialtjänstlagen har socialnämnd ansetts inte äga rätt att för familj med fler än två barn tillämpa en reducerad socialbidragsnorm med hänvisning enbart till barnantalet.
  • HFD 2014 not 83:Kammarrätts avgörande hade inte gått klaganden emot då / En av arbetslöshetskassan åberopad grund för att neka arbetslöshetsersättning inte godtagits av kammarrätten och kammarrätten återförvisat målet till kassan för prövning av om övriga förutsättningar för ersättning förelåg
  • HFD 2017:45:En upphandlande myndighet har inte rätt att överklaga ett domstolsavgörande enbart av det skälet att avgörandets motivering medför att en process om upphandlingsskadeavgift ska initieras.
  • HFD 2011:29:I ett mål om offentlig upphandling har förvaltningsrätten beslutat att en leverantör ska uteslutas från förnyad anbudsutvärdering på grund av brister i anbudet som påtalats i ansökan om överprövning. Leverantören borde ha beretts tillfälle att yttra sig över ansökningen och hade rätt att överklaga beslutet.
  • MÖD 2004:54:Länsstyrelses talerätt vid beslut om dispens från strandskydd-----En länsstyrelse hade beviljat en privatperson dispens från strandskyddsbestämmelserna. Naturvårdsverket överklagade till miljödomstolen, som ändrade beslutet. Privatpersonen och länsstyrelsen överklagade miljödomstolens dom med yrkande om att dispensen skulle beviljas. Miljööverdomstolen avvisade länsstyrelsens överklagande då myndigheten inte kunde anses ha rätt att överklaga domen i den aktuella situationen.
  • RÅ 2002:5:Den som enligt den upphandlande enhetens beslut antagits som leverantör har inte ansetts ha rätt att överklaga en därefter meddelad dom av länsrätten av innebörd att upphandlingen får avslutas först sedan viss rättelse skett.
  • RÅ 2004:13:Fråga i mål om eftertaxering för inkomst dels om innebörden av kammarrättens dom, dels - i sak - om tillämpning av den s.k. korrigeringsregeln i 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (jfr 14 kap. 19 § inkomstskattelagen).
  • HFD 2018:10:Fråga om vilka omständigheter som ska vägas in vid bedömningen av om ett visst område utgör kyrkotomt enligt kulturmiljölagen (I och II). Även fråga om en förening som tillvaratar miljöskyddsintressen har rätt att överklaga ett beslut enligt kulturmiljölagen som inverkar på miljön (II).
  • RÅ 2006:35:Ett resningsmål har handlagts som tvåpartsmål när den i resningsansökan påstådda felaktiga handläggningen haft betydelse för utgången i två nära förbundna, samtidigt avgjorda förvaltningsärenden, det ena med sökanden och det andra med motparten som adressat. Kammarrättens beslut om beviljande av resning har på talan av motparten i kammarrättens mål upphävts av Regeringsrätten.
  • RÅ 1995:50:Ny ägare av fastighet har ägt övertaga den tidigare ägarens talan i ett mål om en grannes rätt till bygglov.
  • MIG 2010:1:Trots att Migrationsverket har ställning som part i migrationsdomstol i frågan om ersättning till offentligt biträde saknar verket rätt att överklaga migrationsdomstolens beslut i denna fråga till Migrationsöverdomstolen.
  • RÅ 1995:77:En ljusreklamskylt har stått uppställd invid en bensinstation enligt avtal mellan skyltägaren och fastighetsägaren. Ett mot fastighetsägaren riktat föreläggande enligt 10 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:10) att omedelbart upphöra med åtgärden och att avlägsna skylten har ansetts inte kunna överklagas av skyltägaren.
  • HFD 2013 not 79:Kammarrätts avgörande hade inte gått klaganden emot då / Denne inte själv överklagat förvaltningsrätts dom och domen inte ändrats av kammarrätten
  • HFD 2011 not 70:Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Klagande som inte tidigare varit part i målet var inte berättigad att först hos Högsta förvaltningsdomstolen träda in som part i rättegången genom att överklaga kammarrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd
  • MÖD 2000:4:Närboendes talerätt enligt miljöskyddslagen-----Miljööverdomstolen fann att sakägare kan överklaga beslut eller dom om tillstånd trots att denne inte fört talan i underinstans. I mål som avgörs i Miljööverdomstolen enligt förfarandereglerna i rättegångsbalken kan en juridisk person (ideell förening) inte vara ombud för sakägare.
  • HFD 2011 not 1:Kammarrätts avgörande hade inte gått klaganden emot då / Denne inte själv överklagat förvaltningsrättens dom som inte ändrats av kammarrätten
  • RÅ 2010 not 68:Kammarrättens avgörande hade inte gått klaganden emot då / Klaganden inte tidigare fört talan i målet och redan länsrättens avgörande gått denne emot
  • RÅ 2001:3:En patient, som genomgår rättspsykiatrisk vård, har ansetts ha rätt att föra talan mot ett beslut varigenom länsrätten avslagit en ansökan av chefsöverläkaren om delegation till denne av rätten att besluta om permission för patienten.
  • HFD 2014 not 73:Kammarrätts avgörande i mål om vård av unga hade inte gått de unga emot då inte de men väl deras vårdnadshavare överklagat förvaltningsrättens dom och domen inte ändrats av kammarrätten
  • HFD 2014 not 49:Kammarrätts avgörande hade inte gått klaganden emot då / Denne inte själv överklagat förvaltningsrätts dom och domen inte ändrats av kammarrätten
  • MIG 2007:42:Tillståndstidens längd för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd tillhör inte saken, utan grunderna för saken. Migrationsverket saknar rätt att överklaga en migrationsdomstols dom, genom vilken ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats för en längre tid än den som Migrationsverket ansåg skulle medgivas.
  • MÖD 2012:22:Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
  • RÅ 2010 not 124:Kammarrätts avgörande hade inte gått klaganden emot då / Denne inte själv överklagat förvaltningsrätts dom och domen inte ändrats av kammarrätten
  • RÅ 1999:27:Fråga om ägare av en fastighet haft rätt att överta talan i ett ärende om strandskyddsdispens och om de varit behöriga att ansöka om rättsprövning av regeringens beslut i ärendet.
  • HFD 2011 not 105:Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet
  • MIG 2018:10:Saken i målet är uppehållstillstånd m.m. Migrationsdomstolens dom att bevilja ett tidsbegränsat tillstånd kan därför inte överklagas av Migrationsverket när verket endast överklagat tillståndstiden och anser att domstolen har beviljat en tillståndstid för ett uppehållstillstånd som är längre än vad lagen medger. Skäl för resning har inte heller ansetts föreligga.
  • HFD 2018:7:Fråga om förutsättningar för skyddsjakt efter järv.
  • HFD 2011 not 22:Kammarrätts avgörande hade inte gått klaganden emot då
  • HFD 2012 not 72:Kammarrätts beslut att undanröja myndighets beslut om tillsynsavgift på annan grund än den av myndigheten åberopade
  • RÅ 2010 not 131:Kammarrätts avgörande hade inte gått klaganden emot då / Denne inte själv överklagat länsrättens dom och kammarrättens avgörande, i förhållande till den av kammarrätten prövade domen, inte var till klagandens nackdel
  • RÅ 2002:58:En intressent som inte överklagat länsrätts dom fastän denna gått intressenten emot är inte berättigad att först hos Regeringsrätten träda in som part i rättegången genom att överklaga kammarrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd.
  • HFD 2013 not 53:Överklagande av T.A. av beslut ang. prövningstillstånd i kammarrätt
  • RÅ 1994:101:Beslut om allmän rättshjälp i mål om återbetalningsskyldighet enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall överklagas hos Försäkringsöverdomstolen.
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 2009:783 (En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans), 2010:1400 (Utnämning av ordinarie domare), 1995:22 (Fortsatt reformering av instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1978:29 (med förslag till ändrad organisation för besvärsprövning inom socialförsäkringen m.m.), 1998:374 (Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m.), 1991:211 (None), 1994:436 (Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1986:1322 (om ändringar i taxeringsorganisationen), 1979:167 (om ändring i lagen (1971:380) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.), 1973:1107 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag om nya regler för allmänna fastighetstaxering, m.m.)

34 §  Mot beslut, som ej innebär att målet avgöres, får talan föras endast i samband med talan mot beslut i själva målet. Talan får dock föras särskilt när rätten

  1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om att hinder föreligger för talans prövning,
  2. avvisat ombud eller biträde,
  3. förordnat rörande saken i avvaktan på målets avgörande,
  4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför rätten och underlåtenhet att iakttaga föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom,
  5. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet eller ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försummelse eller tredska,
  6. förordnat angående undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om annan liknande åtgärd,
  7. förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet,
  8. utlåtit sig i annat fall än som avses i 7 i fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) eller i fråga om offentligt biträde enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde eller
  9. beslutat i fråga om förlängning av tidsfrist enligt 46 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

[S2]Mot beslut, varigenom mål återförvisas till lägre instans, får talan föras endast om beslutet innefattar avgörande av fråga, som inverkar på målets utgång. Lag (2011:1304).

  • RÅ 1995:59:Reglerna i 34 § förvaltningsprocesslagen om talan mot beslut som ej innebär att målet avgörs har ansetts tillämpliga på sådant beslut i rättsprövningsmål.
  • RÅ 1996:26:I en av de måltyper, för vilka det i särskild författning är föreskrivet att kammarrätt får pröva ett överklagande endast om kammarrätten har meddelat prövningstillstånd, laglighetsprövning enligt kommunallagen, har kravet på prövningstillstånd ansetts skola gälla även vid överklagande av beslut under handläggningen som avses i 34 § förvaltningsprocesslagen. Plenimål.
  • RÅ 1996:64:Part har inte ansetts ha rätt att föra särskild talan mot beslut varigenom en för sent framställd jävsinvändning avvisats.
  • MIG 2017:28:En utlännings ansökan om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå ska prövas i sak även om utlänningen inte uppfyller en eller flera av de i 16 e § tillfälliga lagen uppställda förutsättningarna. Migrationsverket är därför skyldigt att ta upp en sådan ansökan till prövning i sak och inte avvisa den.
  • HFD 2013 not 54:Kammarrätts beslut som inte ansetts kunna överklagas särskilt / Beslut i fråga om invändning om jäv som inte avsåg ledamot av rätten /OK-Lm
  • RÅ 2005:83:Länsstyrelses beslut att återförvisa ett ärende om bygglov till byggnadsnämnden har ansetts överklagbart på grund av de riktlinjer för bygglovsfrågans prövning som länsstyrelsen uppställt i beslutet. Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • HFD 2013 not 74:Överklagande av SOS Alarm Sverige AB (bolaget) av beslut om återförvisning i mål ang. offentlig upphandling
  • RÅ 2006:20:Kammarrätt har inte ägt att återförvisa ett mål om företrädaransvar till länsrätt enbart i syfte att parterna skulle pröva om förutsättningar finns att ingå en överenskommelse om betalningsskyldigheten. Ingående av en sådan överenskommelse har ansetts möjlig även om målet är under handläggning i kammarrätt.
  • MÖD 2005:27:Avvisning av överklagande-----Miljödomstolen fann att miljökonsekvensbeskrivningen inte kunde godtas i förevarande skick och beslutade därför att återförvisa målet till länsstyrelsen för komplettering. I beslutet angavs att beslutet enligt 34 § andra stycket förvaltningsprocesslagen inte kunde överklagas. Bolaget överklagade emellertid beslutet och anförde bl.a. att beslutet var överklagbart. Miljööverdomstolen fann att återförvisningsbeslutet inte innefattade avgörande av fråga som inverkade på målets utgång och avvisade därför överklagandet.
  • HFD 2015 not 28:Kammarrätts beslut att återförvisa mål till underinstans för ny prövning
  • HFD 2013:2:Förutsättningarna för rätt till arbetsskadelivränta måste inte prövas i en viss ordning.
  • MIG 2008:36:I mål där utlänning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen beviljats ny prövning av frågan om uppehållstillstånd är prövningen begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige. Det är också nödvändigt att även de skyddsskäl som utlänningen åberopat i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen.
  • RÅ 2006:9:Ett läkemedelsföretag, som saluför ett originalläkemedel, har ansetts äga rätt att överklaga Läkemedelsverkets beslut att med tillämpning av ett s.k. förenklat förfarande meddela godkännande för försäljning av ett annat företags läkemedel som ansetts i huvudsak motsvara originalläkemedlet. Också fråga om kammarrätts återförvisningsbeslut varit överklagbart.
  • RÅ 2004:15:Ett beslut om återförvisning för ytterligare utredning har ansetts överklagbart, eftersom det grundats på ett principiellt ställningstagande i en sakfråga, vilket kunde komma att ligga till grund för de nya bedömningar som skulle göras med anledning av återförvisningen.
  • HFD 2012 not 47:Kammarrätts beslut som inte ansetts kunna överklagas särskilt / Beslut att återförvisa mål om medlemskap i arbetslöshetskassa
  • RÅ 2002:61:En försäkringskassa förfor riktigt när den i ett ärende om livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring avvisade den försäkrades förnyade ansökan i en sak som redan avgjorts genom länsrätts lagakraftvunna dom. Res judicata.
  • MÖD 2000:8:Förvaltningsbesluts överklagbarhet-----Länsstyrelses beslut att återförvisa ett tillsynsärende enligt miljöskyddslagen till förnyad handläggning i kommunens miljönämnd är enligt allmänna förvaltningsrättsliga grundsatser inte ett överklagbart beslut (trots att länsstyrelsen lämnat fullföljdshänvisning).
  • HFD 2011 not 18:Kammarrätts beslut att återförvisa mål till förvaltningsrätt för ny prövning
  • HFD 2012 not 75:Kammarrätts avvisningsbeslut upphävdes då det grundades på uppfattningen att förvaltningsrätts återförvisningsbeslut inte innefattade fråga som påverkat målets utgång (återförvisning) / F örvaltningsrätts beslut som innehöll ett principiellt uttalande i fråga om regleringen om omprövning och som innebar att Försäkringskassan på nytt måste pröva en ansökan om arbetsskadeersättning ansågs kunna överklagas av Försäkringskassan
  • MÖD 2014:21:Avvisning av miljönämnds överklagande vid återförvisning i mål ang tillsynsåtgärder mot buller ----- En miljönämnd har beslutat att inte vidta någon åtgärd med anledning av en boendes klagomål om buller från trafik. Efter överklagande har länsstyrelsen undanröjt beslutet och visat ärendet åter till nämnden för utredning av klagomålet. Fråga om länsstyrelsens beslut varit överklagbart har tidigare prövats och tas nu åter upp av Mark- och miljööverdomstolen. Eftersom länsstyrelsens avgörande inte innefattar något ställningstagande som inverkar på ärendets utgång är det enligt Mark- och miljööverdomstolen inte överklagbart.
  • HFD 2012 not 38:Kammarrätts beslut att återförvisa mål till underinstans för ny prövning
  • RÅ 1996:36:Försäkringskassa har funnit att en person saknade rätt till efterlevandepension enligt lagen om allmän försäkring. Efter överklagande har länsrätt i dom förklarat att sådan rätt förelåg och återförvisat målet till försäkringskassan för erforderlig utredning och nytt beslut. Domen har ansetts innefatta en tillämpning av lagen om allmän försäkring och därför gälla omedelbart enligt 20 kap. 13 § lagen. Inhibition har på grund härav kunnat meddelas.
  • RÅ 1994:101:Beslut om allmän rättshjälp i mål om återbetalningsskyldighet enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall överklagas hos Försäkringsöverdomstolen.
  • MÖD 2012:15:Överklagande av nekad inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstols beslut att inte meddela inhibition i ett överklagat mål rörande bygglov får överklagas särskilt.
Ändrad: SFS 2011:1304 (Följdändringar med anledning av införandet av skatteförfarandelagen), 1996:1635 (Ny rättshjälpslag), 1979:243 (med förslag till ändring i rättshjälpslagen (1972:429), m.m.), 1974:357 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om alimänna förvaltningsdomstolar, m.m.), 1989:1001 (om ändringar i betalningssäkringslagen)

Prövningstillstånd i kammarrätt

34 a §  För de mål där det är särskilt föreskrivet krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva ett överklagande av ett beslut som förvaltningsrätten har meddelat i målet. Detsamma gäller förvaltningsrättens beslut i en fråga som har ett direkt samband med ett sådant mål. Något sådant tillstånd krävs dock inte när talan förs av Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern.

[S2]Prövningstillstånd ska meddelas om

  1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
  2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
  3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
  4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

[S3]Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss del av ett beslut, om utgången i den delen inte kan påverka andra delar av det överklagade beslutet.

[S4]Om prövningstillstånd inte meddelas, står förvaltningsrättens beslut fast. En upplysning om detta ska tas in i kammarrättens beslut. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: För de mål där det är särskilt föreskrivet krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva ett överklagande av ett beslut som förvaltningsrätten har meddelat i målet. Detsamma gäller förvaltningsrättens beslut i en fråga som har ett direkt samband med ett sådant mål. Något sådant tillstånd krävs dock inte när talan förs av Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern.

  • RÅ 2005:83:Länsstyrelses beslut att återförvisa ett ärende om bygglov till byggnadsnämnden har ansetts överklagbart på grund av de riktlinjer för bygglovsfrågans prövning som länsstyrelsen uppställt i beslutet. Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • RÅ 2010 not 58:Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Prövningstillstånd i kammarrätt krävdes inte beträffande länsrätts beslut om ersättning för kostnader i skattemål
  • HFD 2013 not 63:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Studier på halvfart under sex terminer utgjorde hinder för att söka och ta ett heltidsarbete (ändringsskäl) / Arbetslöshetsförsäkring (fråga om studier på halvfart under sex terminer utgjorde hinder för att söka och ta ett heltidsarbete, ändringsskäl)
  • RÅ 1997:69:Prövningstillstånd har krävts vid överklagande hos kammarrätten dels när länsrätten i ett mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen avvisat ett för sent inkommet överklagande av ett kommunalt beslut (I), dels när länsrätten i ett mål om bistånd enligt socialtjänstlagen avvisat ett för sent inkommet överklagande av länsrättens egen dom (II).
  • HFD 2013 not 75:Kammarrätt borde ha beviljat prövningstillstånd i mål som gällde / Folkbokföring (fråga om egentligt hemvist för person som efter inflyttning till Sverige arbetade utomlands, prejudikat- och ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha beviljat prövningstillstånd i mål som gällde fråga om egentligt hemvist för person som efter inflyttning till Sverige arbetade utomlands (prejudikat- och ändringsskäl)
  • RÅ 1996:26:I en av de måltyper, för vilka det i särskild författning är föreskrivet att kammarrätt får pröva ett överklagande endast om kammarrätten har meddelat prövningstillstånd, laglighetsprövning enligt kommunallagen, har kravet på prövningstillstånd ansetts skola gälla även vid överklagande av beslut under handläggningen som avses i 34 § förvaltningsprocesslagen. Plenimål.
  • MÖD 2002:52:Avvisande av överklagande; nu fråga om prövningstillstånd-----En miljödomstol hade avgjort ett dit överklagat mål. Därefter avvisade miljödomstolen ett överklagande såsom för sent inkommet. Fråga uppkom om prövningstillstånd erfordrades i Miljööverdomstolen (MÖD). Domstolen fann att bestämmelserna i 20 kap. 3 § tredje stycket och 23 kap. 1 § andra stycket miljöbalken jämfört med 34 a § förvaltningsprocesslagen borde förstås så att de är tillämpliga även vid desertionsbeslut och att prövningstillstånd sålunda krävs.
  • HFD 2011 not 37:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Då det måste ha stått klart att klaganden övervägde att komma in med ytterligare handlingar (synnerliga skäl) / Arbetsskadeförsäkring (då det måste ha stått klart att klaganden övervägde att komma in med ytterligare handlingar, synnerliga skäl)
  • MÖD 2009:24:Partiellt prövningstillstånd ----- I ett mål om tillstånd till och villkor för täktverksamhet har såväl verksamhetsutövaren som länsstyrelsen överklagat miljödomstolens dom i olika hänseenden. Bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen skulle tillämpas i målet. Miljööverdomstolen har funnit det möjligt att i sådana mål meddela s.k. partiella prövningstillstånd. Prövningstillstånd har meddelats endast i frågan om säkerhetsbeloppets storlek. En ledamot var skiljaktig i frågan om det är möjligt att meddela partiellt prövningstillstånd.
  • RÅ 2002:98:Riksförsäkringsverket har inte ägt utnyttja ett bemyndigande att meddela verkställighetsföreskrifter i fråga om beräkning av bostadskostnad till att besluta en föreskrift om rätt till bostadstillägg. Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • RÅ 1998:1:Kammarrätten har ansetts böra meddela prövningstillstånd i mål där länsrätten till kommunal nämnd för kännedom överlämnat sakuppgifter - som lagts till grund för länsrättens avgörande - från enskild part men inte berett nämnden tillfälle att inom viss tid yttra sig över sakuppgifterna.
  • HFD 2014 not 60:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Fråga om beslut från Kammarkollegiet var ett sådant förvaltningsbeslut som kunde överklagas hos allmän förvaltningsdomstol / Personskadeförsäkring (fråga om beslut från Kammarkollegiet var ett sådant förvaltningsbeslut som kunde överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
  • RÅ 2010 not 106:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Sjukersättning (genom material som tillfördes i kammarrätten fanns synnerliga skäl att pröva överklagandet)
  • RÅ 2010 not 51:Prövningstillstånd i kammarrätt meddelades sedan ny utredning tillkommit (synnerliga skäl) / Prövningstillstånd i kammarrätt meddelades i mål om underhållsstöd sedan ny utredning tillkommit (synnerliga skäl)
  • HFD 2015 not 50:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bistånd (fråga om större normöverskott skulle beaktas vid bedömningen av en enskilds rätt till bistånd flera månader efter det att medlen förbrukats, prejudikatskäl) / Bistånd enligt socialtjänstlagen (fråga om större normöverskott skulle beaktas vid bedömningen av en enskilds rätt till bistånd flera månader efter det att medlen förbrukats, prejudikatskäl)
  • HFD 2011 not 79:Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. / Inkomstskatt (återköp av pensionsförsäkring, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Ersättning kunde inte beviljas i mål om återköp av pensionsförsäkring / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då frågan gällde om återköp av en pensionsförsäkring var helt avgörande för möjligheten att undvika konkurs (prejudikatskäl)
  • RÅ 2002:85:Omfattningen av Vägverkets utredningsskyldighet vid registrering av ny ägare till fordon. Fråga om kammarrätt bort meddela prövningstillstånd.
  • RÅ 2010 not 93:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Särskild avgift för kommun som inte tillhandahåller en insats som någon är berättigad till enligt domstols avgörande (fråga om hur avgiften skulle beräknas, prejudikat- och ändringsskäl) / Särskild avgift för kommun som inte tillhandahåller en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som någon är berättigad till enligt domstols avgörande (fråga om hur avgiften skulle beräknas, prejudikat- och ändringsskäl)
  • HFD 2014 not 63:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bistånd (fråga om beviljad assistansersättning som inte omfattade kvällstid utgjorde hinder för beslut om bistånd i form av hemtjänstinsatser under kvällstid, prejudikatskäl) / Bistånd enligt socialtjänstlagen (fråga om beviljad assistansersättning som inte omfattade kvällstid utgjorde hinder för beslut om bistånd i form av hemtjänstinsatser under kvällstid, prejudikatskäl)
  • RÅ 2010 not 132:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Allmän kameraövervakning (fråga om kamerautrustningens faktiska kapacitet eller dess programmering skulle ligga till grund för bedömningen av möjligheterna till personövervakning, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde om kamerautrustningens faktiska kapacitet eller dess programmering skulle ligga till grund för bedömningen av möjligheterna till personövervakning (prejudikatskäl)
  • RÅ 2004:69:Försäkrads förnyade talan om rätt till livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring skall inte avvisas på grund av res judicata, när talan inte avser samma tidsperiod som prövats i domstols tidigare lagakraftvunna avgörande. Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • HFD 2011 not 20:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om / Bistånd i form av s.k. särskilt boende åt en 90-årig kvinna / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bistånd enligt socialtjänstlagen (s.k. särskilt boende åt en 90-årig kvinna)
  • RÅ 2008:50:Fråga om en läkares brott mot tystnadsplikten kan föranleda disciplinpåföljd (I) respektive om en anmälan mot en läkare som utfärdat intyg om någons hälsotillstånd bort prövas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som en fråga om disciplinpåföljd (II). Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • RÅ 2006:77:Prövningstillstånd borde ha meddelats i kammarrätt i mål angående anstånd med inbetalning av skatt och skattetillägg då fråga var om eftertaxering för betydande belopp med stöd av skatteflyktslagen.
  • HFD 2014 not 70:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Statsbidrag för nationella minoriteter (fråga om bidrag av detta slag är en sådan civil rättighet som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde om statsbidrag för nationella minoriteter är en civil rättighet som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen (prejudikatskäl)
  • RÅ 2003:14:En s.k. arvodesberedning, som anförtrotts att självständigt avgöra vissa ärenden, har i denna verksamhet inte ansetts utgöra en sådan fullmäktigeberedning vars beslut faller utanför tillämpningsområdet för kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning. Fråga om kammarrätt bort meddela prövningstillstånd.
  • HFD 2012 not 40:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Talerätt mot beslut enligt jaktförordningen (prejudikat- och ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde talerätt mot beslut enligt jaktförordningen (prejudikat- och ändringsskäl)
  • RÅ 2006:46:Förvaltningsdomstols utredningsskyldighet avseende kostnad för boende i mål om avgift enligt 8 kap. socialtjänstlagen. Prövningstillstånd i kammarrätt.
  • HFD 2016:34:Förutsättningar för granskningsdispens i kammarrätt.
  • HFD 2011 not 98:Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Personlig assistans (förvaltningsrätten hade inte prövat sökandens samlade behov av personlig assistans, ändringsskäl)
  • RÅ 2010 not 26:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bistånd enligt socialtjänstlagen (fråga om bistånd borde ges i form av behandling på visst behandlingshem, ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om bistånd i form av behandling på visst behandlingshem (ändringsskäl)
  • RÅ 1998:3:Fråga i mål angående förtidspension/sjukbidrag om kammarrätten bort meddela prövningstillstånd enligt 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291).
  • RÅ 2010 not 127:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om bygglov / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Då föreläggande att rätta åtgärd som utan bygglov vidtagits på en fastighet hade riktats mot personer som inte längre var ägare till fastigheten (ändringsskäl) / Bygglov (föreläggande att rätta åtgärd som utan bygglov vidtagits på en fastighet hade riktats mot personer som inte längre var ägare till fastigheten, ändringsskäl)
  • RÅ 2010 not 128:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då fråga var om / Knäbesvär uppkommit genom skadlig inverkan i arbetet (ändringsskäl) / Arbetsskadeförsäkring (fråga om knäbesvär uppkommit genom skadlig inverkan i arbetet, ändringsskäl)
  • RÅ 2010 not 66:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bostadsanpassningsbidrag (fråga om spisvakt kunde anses nödvändig för att bostaden skulle vara ändamålsenlig för en funktionshindrad, ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då fråga var om spisvakt kunde anses nödvändig för att bostaden skulle vara ändamålsenlig för en funktionshindrad (ändringsskäl)
  • HFD 2011 not 38:Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Rätt för en facklig organisation att överklaga kommunal nämnds beslut, ändringsskäl / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då det framstod som osäkert om en facklig organisation hade rätt att överklaga en kommunal nämnds beslut, ändringsskäl
  • RÅ 2010 not 27:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bostad med särskild service och daglig verksamhet (fråga om förflyttning till nytt boende, ändringsskäl)
  • HFD 2014 not 32:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Beslut om återkrav och uteslutning ur arbetslöshetskassa grundats på riktiga förutsättningar (granskningsskäl) / Arbetslöshetsförsäkring (oklart om beslut om återkrav och uteslutning ur arbetslöshetskassa grundats på riktiga förutsättningar, granskningsskäl)
  • HFD 2011 not 40:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bistånd (fråga om socialnämnd kunde besluta att en person måste sälja sin andel i en fritidsfastighet för att vara aktuell för bistånd, prejudikatskäl) / Bistånd enligt socialtjänstlagen (fråga om socialnämnd kunde besluta att en person måste sälja sin andel i en fritidsfastighet för att vara aktuell för bistånd, prejudikatskäl)
  • HFD 2011 not 56:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Laglighetsprövning enligt kommunallagen (fråga om i vilken utsträckning styrdokument som t.ex. verksamhetsplaner och befattningsbeskrivningar kan vara så preciserade att de kan anses innefatta en delegation, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde i vilken utsträckning styrdokument som t.ex. verksamhetsplaner och befattningsbeskrivningar kan vara så preciserade att de kan anses innefatta en delegation (prejudikatskäl)
  • HFD 2012 not 1:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bostadstillägg till pensionärer (fråga om utländsk gottgörelseförmån skulle beaktas vid beräkningen av bostadstillägget, prejudikatskäl)
  • HFD 2011 not 83:Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Personlig assistans (fråga om kommunen är skyldig att på den enskildes begäran anordna en del av en insats som till huvuddelen tillhandahålls av en privat anordnare, prejudikatskäl)
  • HFD 2012 not 36:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Jobb- och utvecklingsgarantin (fråga om hänsyn ska tas till den enskildes personliga omständigheter vid bedömningen av om han missköter sig eller stör verksamheten) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då fråga var om hänsyn ska tas till den enskildes personliga omständigheter vid bedömningen av om han missköter sig eller stör verksamheten (prejudikatskäl)
  • RÅ 2010 not 32:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Prövningstillstånd i kammarrätt beviljades i fråga om rättshjälp vid återkrav av assistansersättning (prejudikatskäl) / Rättshjälp (fråga om funktionshindrad hade bort beviljas rättshjälp vid återkrav av assistansersättning, prejudikatskäl)
  • HFD 2014 not 38:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då fråga var om / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bistånd (fråga om litauisk medborgare som till följd av rättspsykiatrisk vård vistades i en svensk kommun kunde nekas försörjningsstöd för vårdavgifter, prejudikatskäl) / Bistånd enligt socialtjänstlagen (fråga om litauisk medborgare som till följd av rättspsykiatrisk vård vistades i en svensk kommun kunde nekas försörjningsstöd för vårdavgifter, prejudikatskäl)
  • HFD 2011 not 43:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om befrielse från tilläggsavgift vid felaktig betalning av skatt (prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde -befrielse från tilläggsavgift vid felaktig betalning av trängselskatt (prejudikatskäl)
  • HFD 2012 not 39:Fråga om uppskjuten villkorlig frigivning (prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde fråga om uppskjuten villkorlig frigivning (prejudikatskäl)
  • HFD 2011 not 9:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Aktivitetsstöd (fråga om Försäkringskassan kan grunda beslut om aktivitetsstöd omedelbart på de uppgifter som erhållits från arbetslöshetskassan eller om Försäkringskassan ska göra en egen prövning, prejudikatskäl)
  • HFD 2012 not 43:Avgiftsuttag enligt avgiftsförordningen (prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde avgiftsuttag enligt avgiftsförordningen (prejudikatskäl)
  • HFD 2011 not 39:Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Tillstånd till ändring av föreståndare i viss verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde fråga om tillstånd till ändring av föreståndare i viss verksamhet (prejudikatskäl)
  • RÅ 2010 not 44:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bistånd till begravningskostnader till asylsökandes dödsbo (prejudikatskäl) / Bistånd enligt socialtjänstlagen (fråga om bistånd till begravningskostnader till asylsökandens dödsbo, prejudikatskäl)
  • HFD 2011 not 68:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Statlig ersättning för flyktingmottagande (fråga om vilka slags kostnader som omfattas av kommunens rätt till ersättning, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om statlig ersättning för flyktingmottagande (fråga om vilka slags kostnader som omfattas av kommunens rätt till ersättning, prejudikatskäl)
  • HFD 2011 not 24:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Fråga var om uppgift som hänförde sig till särskild rättsverkan av brott (prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om rättelse av uppgift i utsöknings- och indrivningsdatabasen då / Rättelse av uppgift i utsöknings- och indrivningsdatabasen (fråga om uppgift som hänförde sig till särskild rättsverkan av brott, prejudikatskäl)
  • HFD 2011 not 47:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Bistånd (fråga hur bistånd i form av boende påverkas av bedömning av fortsatt behov av vård enligt annan lagstiftning än socialtjänstlagen, prejudikatskäl) / Bistånd enligt socialtjänstlagen (fråga hur bistånd i form av boende påverkas av bedömning av fortsatt behov av vård enligt annan lagstiftning än socialtjänstlagen, prejudikatskäl)
  • RÅ 2010 not 3:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Rättshjälp skulle beviljas en sökande med stora språksvårigheter (prejudikatskäl) / Rättshjälp i mål om arbetslöshetsförsäkring (sökanden hade stora språksvårigheter, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde i mål om arbetslöshetsförsäkring ha meddelat prövningstillstånd rörande frågan om rättshjälp åt en sökande med stora språksvårigheter (prejudikatskäl)
  • RÅ 2010 not 40:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Färdtjänst för resor till och från Rh-anpassad utbildning (prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då fråga var om resor till och från Rh-anpassad utbildning (prejudikatskäl)
  • RÅ 2010 not 118:Beräkning av semesterlön/semesterersättning i livränteunderlag / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då fråga var om / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Arbetsskadeförsäkring (beräkning av semesterlön/semesterersättning i livränteunderlag, prejudikatskäl)
  • HFD 2011 not 82:Skäl för muntlig förhandling förelåg inte i mål om / Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Tillstånd till utökning av verksamhet med särskild service för barn och ungdomar (prejudikatskäl) / Personlig assistans (vilka krav som ska ställas på bostad med särskild service för barn och ungdomar, prejudikatskäl) / Prövningstillstånd i kammarrätt i mål om tillstånd att utöka verksamhet med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
  • HFD 2013:55:Ett beslut att inte meddela prövningstillstånd för en klagande hindrar inte domstolen att ta ställning till om prövningstillstånd ska meddelas beträffande en annan klagandes överklagande av samma underrättsavgörande.
Införd: SFS 1994:436 (Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna)
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 2009:783 (En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans), 1998:374 (Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m.), 1994:1486 (En reformerad datalag)

Särskilda regler om överklagande hos Högsta förvaltningsdomstolen

35 §  Ett överklagande av kammarrättens beslut i ett mål som har inletts i kammarrätten genom överklagande, underställning eller ansökan prövas av Högsta förvaltningsdomstolen endast om prövningstillstånd har meddelats.

[S2]Om prövningstillstånd inte meddelas, står kammarrättens beslut fast. En upplysning om detta ska tas in i Högsta förvaltningsdomstolens beslut.

[S3]Första stycket gäller inte

  1. talan som Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern för i mål om disciplinansvar eller om återkallelse eller begränsning av behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården, detaljhandeln med läkemedel eller djurens hälso- och sjukvård, eller
  2. talan som Justitiekanslern för i mål enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) eller inkassolagen (1974:182). Lag (2013:459).

Prop. 2012/13:45: Ett överklagande av kammarrättens beslut i ett mål som har inletts i kammarrätten genom överklagande, underställning eller ansökan prövas av Högsta förvaltningsdomstolen endast om prövningstillstånd har meddelats.

Om prövningstillstånd inte meddelas, står kammarrättens beslut fast. En upplysning om detta ska tas in i Högsta förvaltningsdomstolens beslut.

Prop. 1998/99:34: Ändringen föranleds av att lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision upphävs.

Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 2010:1400 (Utnämning av ordinarie domare), 1995:22 (Fortsatt reformering av instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1982:125 (om åtgärder for att förbättra försäkringsdomstolarnas arbetsläge m.m.), 2013:459 (En ny kameraövervakningslag), 1990:486 (om övervakningskameror m. m.), 1994:436 (Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1998:151 (Lag om allmän kameraövervakning), 1998:736 (Polisens register), 1987:999 (om riksdagens ombudsmäns och justitiekanslerns ställning som åklagare, m.m.), 1999:98 (Behandling av personuppgifter i skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet, m.m.), 1980:14 (om samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.), 1977:1034 (om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, m.m.), 1980:275 (om ny instansordning i kommunalbesvärsmål), 2009:305 (Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård), 1994:1400 (En reformerad datalag)

36 §  Prövningstillstånd meddelas,

  1. om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen eller
  2. om det finns synnerliga skäl till en sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

[S2]Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål, får prövningstillstånd meddelas även i övriga mål. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: 1. om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen eller

2. om det finns synnerliga skäl till en sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål, får prövningstillstånd meddelas även i övriga mål. ...

  • RÅ 2006:72:Regeringsrätten har i ett mål om mervärdesskatt vägrat prövningstillstånd under hänvisning till bl.a. skattebetalningslagens bestämmelser om omprövning hos Skatteverket vid ny regeringsrättspraxis.
  • MÖD 2009:24:Partiellt prövningstillstånd ----- I ett mål om tillstånd till och villkor för täktverksamhet har såväl verksamhetsutövaren som länsstyrelsen överklagat miljödomstolens dom i olika hänseenden. Bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen skulle tillämpas i målet. Miljööverdomstolen har funnit det möjligt att i sådana mål meddela s.k. partiella prövningstillstånd. Prövningstillstånd har meddelats endast i frågan om säkerhetsbeloppets storlek. En ledamot var skiljaktig i frågan om det är möjligt att meddela partiellt prövningstillstånd.
  • HFD 2015 not 32:Kammarrätt underlät i mål om livränta att ta ställning till åberopad muntlig bevisning (återförvisning) / Kammarrätt underlät i mål om arbetsskadelivränta att ta ställning till åberopad muntlig bevisning (återförvisning)
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 2010:1400 (Utnämning av ordinarie domare)

36 a §  Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga) eller en viss del av målet.

[S2]I avvaktan på att prövning sker i enlighet med ett prövningstillstånd som har begränsats enligt första stycket får Högsta förvaltningsdomstolen förklara frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt helt eller delvis vilande.

[S3]I den utsträckning som prövningstillstånd inte meddelas och frågan om prövningstillstånd inte heller förklaras vilande, ska det överklagade beslutet stå fast. En upplysning om detta ska tas in i Högsta förvaltningsdomstolens beslut. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga) eller en viss del av målet.

I avvaktan på att prövning sker i enlighet med ett prövningstillstånd som har begränsats enligt första stycket får Högsta förvaltningsdomstolen förklara frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt helt eller delvis vilande. ...

Införd: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess)

36 b §  Om Högsta förvaltningsdomstolen med tillämpning av 36 a § har prövat en prejudikatfråga får domstolen, om ytterligare prövning krävs, helt eller delvis grunda sitt avgörande av målet i övrigt på kammarrättens bedömning eller, med undanröjande av lägre rätts eller myndighets avgörande, besluta om återförvisning av målet för fortsatt behandling. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Om Högsta förvaltningsdomstolen med tillämpning av 36 a § har prövat en prejudikatfråga får domstolen, om ytterligare prövning krävs, helt eller delvis grunda sitt avgörande av målet i övrigt på kammarrättens bedömning eller, med undanröjande av lägre rätts eller myndighets avgörande, besluta om återförvisning av målet för fortsatt behandling.

Paragrafen, som är ny, reglerar Högsta förvaltningsdomstolens handlingsalternativ om den prövat en ...

Införd: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess)

37 §  I mål där prövningstillstånd krävs får omständighet eller bevis, som klaganden åberopar först i Högsta förvaltningsdomstolen, beaktas endast om det finns särskilda skäl.

[S2]Föreskrifter om hinder mot att beakta nya omständigheter i vissa mål finns i 13 kap. 7 § kommunallagen (2017:725). Lag (2017:730).

Prop. 2016/17:171: I första stycket görs en språklig uppdatering . I andra stycket ändras hänvisningen och paragrafhänvisningar till kommunallagen. Ingen ändring i sak är avsedd.

  • HFD 2014:29:Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011.
  • HFD 2016:4:Ny bevisning som åberopats först i Högsta förvaltningsdomstolen har avvisats i ett mål om offentlig upphandling.
  • RÅ 2009:19:Länsrätten borde i mål om vårdbidrag inte ha avvisat ett överklagande i vad det avsåg ersättning för merkostnader som gick utöver dem som prövats av Försäkringskassan.
  • RÅ 2007:54:En ideell förening har ansetts uppfylla kravet på öppenhet enligt 7 kap. 7 § inkomstskattelagen.
  • RÅ 2000:54:Riksskatteverket har först som motpart i Regeringsrätten framställt yrkande om tillämpning av lagen (1980:865) mot skatteflykt. Yrkandet har ansetts inte innefatta otillåten taleändring men däremot stå i strid med instansordningsprincipen och avvisats. Inkomst- och förmögenhetstaxering 1993.
Ändrad: SFS 2010:1400 (Utnämning av ordinarie domare), 1991:1653 (Följdlagstiftning till den nya kommunallagen), 2017:730 (En ny kommunallag), 1999:934 (Staten och trossamfunden - stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m.), 1994:436 (Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna), 1992:343 (Ny kyrkolag), 1988:193 (om följdlagstiftning till reformen av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftplanet), 1980:275 (om ny instansordning i kommunalbesvärsmål)
37 a § har upphävts genom lag (1995:22).

Resning och återställande av försutten tid

37 b §  Resning får beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Lag (1995:22).

  • NJA 2008 s. 1022:Högsta domstolen har prövat ansökan om extraordinärt rättsmedel beträffande ett beslut som fattats av en myndighets personalansvarsnämnd i ett disciplinärende. Vid prövningen, som skett enligt 11 kap. 11 § regeringsformen, har förvaltningsprocesslagens bestämmelse om resning beaktats.
  • NJA 2007 s. 82:Vid prövning enligt 11 kap. 11 § regeringsformen av resningsärende som gäller advokats disciplinansvar är rättegångsbalkens regler om resning i brottmål en utgångspunkt för prövningen men därutöver bör denna ske med analog tillämpning av 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291).
  • RÅ 2010 not 126:Återkallelse av överklaganden av kammarrättes dom i mål om arbetslöshetsersättning hade grundats på felaktiga uppgifter från arbetslöshetskassan (bifall) / Återkallelse av överklaganden av kammarrättes dom i mål om arbetslöshetsersättning hade grundats på felaktiga uppgifter från arbetslöshetskassan (resningsärende, bifall)
  • RÅ 2010 not 76:Fråga om detaljplan borde ha antagits av kommunfullmäktige (avslag) / Fråga om detaljplan borde ha antagits av kommunfullmäktige (resningsärende, avslag)
  • HFD 2012 not 46:Återkallelse av läkarlegitimation (resningsärende, avslag) / Återkallelse av läkarlegitimation (avslag) Läkarlegitimation
  • HFD 2011 not 6:Resning- Migrationsöverdomstolen fattade beslut om att inte meddela prövningstillstånd innan tiden för att komma in med läkarintyg löpt ut (avslag) / Hos Migrationsöverdomstolen i mål om uppehållstillstånd m.m. (beslut att inte meddela prövningstillstånd fattades innan tiden för att komma in med läkarintyg löpt ut, avslag)
  • HFD 2014 not 59:Ne bis in idem (resning beviljades i mål där en skattskyldig påförts skattetillägg avseende samma faktiska omständigheter som de som legat till grund för ett tidigare åtal för skattebrott)
  • HFD 2011 not 41:Ansökan av Migrationsverket rörande dom från Migrationsöverdomstolen (avslag)
  • HFD 2011 not 54:Skönsmässigt beräknad inkomst av tjänst undanröjdes för person som bott och varit verksam i Spanien / I mål om skönstaxering (Skatteverket fick inte del av en till kammarrätten ingiven kopia av en i Spanien lämnad självdeklaration, bifall)
  • HFD 2011 not 10:Ansökan av T.A. och T.H. om resning
  • RÅ 2006:76:Fråga om förutsättningar för resning på grund av uppenbart oriktig rättstillämpning.
  • NJA 2001 s. 31:Fråga om avvisande av skadeståndstalan mot staten med anledning av en dom av RegR. 3 kap. 7 § skadeståndslagen (1972:207).
  • HFD 2015 not 14:Ne bis in idem (resning beviljades inte i mål om skattetillägg då beskattning för förbjudet lån inte ansågs som straff i Europakonventionens mening)
  • RÅ 2003:19:En person, som inte framfört invändning i ett namnärende och därmed inte haft rätt att överklaga beslutet i ärendet, har ändå ansetts ha talerätt i resningsärende, då hon på ett väsentligt sätt berörts av beslutets verkningar och haft ett i namnlagen erkänt intresse i saken.
  • HFD 2013 not 76:Ne bis in idem (skäl att bevilja resning i mål om alkoholskatt m.m. förelåg inte när förundersökning avseende misstänkt smuggling av alkoholvaror lagts ned)
  • HFD 2015 not 4:Ne bis in idem (resning beviljades inte då förfarandet i mål om skattetillägg hade avslutats innan Europadomstolen ändrade rättsläget beträffande dubbelbestraffningsförbudet)
  • HFD 2015 not 52:Skadestånd som medgetts i civilprocess föranledde inte resning i mål om inkomsttaxering
  • HFD 2011 not 44:Överklagande av byggnadsnämnds beslut hade lämnats in i kommunens reception inom överklagandefristen men inkomststämplats först sedan denna frist gått ut (bifall)
  • RÅ 2010 not 18:Att Migrationsöverdomstolen avvisat överklagande av migrationsdomstols på bristande processbehörighet grundade avvisningsbeslut föranledde inte resning när det framgick av Migrationsöverdomstolens beslutsskäl att processbehörigheten prövats
  • HFD 2013 not 59:Enbart den omständigheten att en annan domstol än den som varit behörig handlagt ett mål om inkomsttaxering m.m. utgjorde inte skäl för resning
  • HFD 2014 not 57:Ne bis in idem (resning beviljades i mål där en skattskyldig påförts skattetillägg avseende samma faktiska omständigheter som de som legat till grund för ett tidigare åtal för skattebrott)
  • RÅ 2010 not 2:Ansökan av Skatteverket till förmån för den skattskyldige (annan bedömning av den materiella frågan hade gjorts av skattemyndigheten i beslut om mervärdesskatt, avslag)
  • HFD 2014 not 56:Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägget)
  • RÅ 2010 not 116:I mål om företrädaransvar enligt skattebetalningslagen (avslag)
  • HFD 2016:59:Fråga om ett visst beslut av en myndighet utgör ett normbeslut eller ett förvaltningsbeslut i ett enskilt fall.
  • HFD 2013 not 81:Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när de oriktiga uppgifter som låg till grund för dom på grovt skattebrott inte var desamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg)
  • RÅ 1996:54:En byggnadsnämnd hade i samband med beviljat bygglov meddelat föreskrift om att byggherren sedermera skulle komma in med markplaneringsritning som skulle godkännas av nämnden. Föreskriften sattes som villkor för att byggnadsarbeten skulle få påbörjas. Byggnadsnämndens förfarande har - i mål om överklagande av byggnadsnämndens beslut att inte godkänna ingiven markplaneringsritning - inte ansetts förenlig med plan- och bygglagen. - Regeringsrätten har ansett sig behörig att ex officio bevilja resning i bygglovsärendet, trots att beslutet om bygglov inte överprövats.
  • HFD 2013 not 77:Skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägg / Skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägget / Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägget)
  • HFD 2011 not 52:Ansökan av F.W. om resning i mål ang. assistansersättning
  • RÅ 2003:54:Länsrätt har avvisat ett aktiebolags överklaganden av beslut i mål om arbetsgivaravgifter och avgiftstillägg med hänvisning till att bolaget numera efter avslutad konkurs var upplöst. Resning har beviljats i länsrättens mål med hänsyn till att de omständigheter som legat till grund för påförandet av avgiftstillägg inte blivit föremål för domstols prövning och att de dessutom ligger till grund för en väckt talan om företrädaransvar för en f.d. styrelseledamot.
  • RÅ 2010 not 53:Återbetalning av mervärdesskatt med ytterligare belopp (bifall) / Återbetalning av mervärdesskatt skulle medges med ytterligare belopp (resningsärende, bifall)
  • RÅ 1995:76:Frågor ang. skyldighet för jordbrukare att återbetala utgivet s.k. omställningsstöd. Resningsmål.
  • HFD 2014 not 54:Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl för Högsta förvaltningsdomstolen att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när åtal väckts efter det att Skatteverket påfört skattetillägget)
  • HFD 2013:85:Fråga om tillämpligheten av bestämmelser om tidsfrister för beskattning i samband med en domstols bedömning att beskattning kan ske redan enligt inkomstskattelagen trots att Skatteverket endast yrkat en prövning enligt skatteflyktslagen. Resning.
  • HFD 2015 not 29:Ansökan om resning i ärende som slutligt avgjorts av Utlänningsnämnden skulle prövas av Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
  • RÅ 2010 not 75:I mål om rivningsföreläggande enligt plan- och bygglagen (kammarrätt hade inte expedierat beslut om att inte hålla muntlig förhandling till båda parterna, avslag)
  • RÅ 2006:24:Fråga om ett beslut av Migrationsverket är behäftat med sådana brister att resning bör beviljas i verkets ärende.
  • RÅ 2006:35:Ett resningsmål har handlagts som tvåpartsmål när den i resningsansökan påstådda felaktiga handläggningen haft betydelse för utgången i två nära förbundna, samtidigt avgjorda förvaltningsärenden, det ena med sökanden och det andra med motparten som adressat. Kammarrättens beslut om beviljande av resning har på talan av motparten i kammarrättens mål upphävts av Regeringsrätten.
  • RÅ 2010 not 72:Rättsligt bistånd genom offentligt biträde i ärende om uppehållstillstånd omfattade inte ansökan om resning i ärendet
  • HFD 2013 not 57:Ändamålet med en resningsansökan hade förfallit när Högsta förvaltningsdomstolen i mål angående avvisad talan upphävt kammarrättens avvisningsbeslut och återförvisat målet till kammarrätten (avskrivning)
  • HFD 2015 not 3:Ne bis in idem (resning beviljades till den del förfarandet avseende skattetillägg inte avslutats innan det svenska systemet blev oförenligt med tilläggsprotokollets förbud mot dubbelbestraffning)
  • HFD 2014 not 76:Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när de oriktiga uppgifter som låg till grund för ogillat åtal inte var desamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg)
  • HFD 2012 not 69:Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) / Ändrad verkställighet av insats i form av bostad med särskild service (resningsärende, avslag) / Ändrad verkställighet av insats enligt 9 § 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (avslag)
  • HFD 2012 not 67:Ansökan om resning m.m. i mål ang. inkomsttaxering
  • HFD 2011 not 49:Resning beviljades sedan kammarrätts beslut om beskattning av en utomlands bosatt person enligt bestämmelserna för obegränsat skattskyldiga lett till ett förhöjt skatteuttag
  • HFD 2014 not 48:Ansökan av P.A. om resning i mål om skattetillägg
  • HFD 2014 not 68:Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när de faktiska omständigheter som låg till grund för dom i brottmål inte var desamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när de faktiska omständigheter som låg till grund för dom i brottmål inte var detsamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg) / Ne bis in idem (skäl att bevilja resning i mål om skattetillägg förelåg inte när de faktiska omständigheter som låg till grund för dom i brott mål inte var detsamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg)
  • HFD 2014 not 34:Klagande hos Migrationsöverdomstolen hade inte beretts tillfälle att slutföra sin talan (bifall)
  • HFD 2013 not 55:Ändamålet med resningsansökningen hade förfallit (avskrivning)
  • HFD 2015:37:Om skattetillägg har påförts innan åtal väckts för skattebrott kan inte förbudet mot dubbel lagföring och dubbla straff föranleda att en lagakraftvunnen dom i skattemålet undanröjs. Det gäller även om det skatterättsliga förfarandet avslutades sist och oberoende av om domen i brottmålet var friande och när den vann laga kraft (I och II).
  • HFD 2012 not 68:Ansökan om att bli befriad från förbehåll som bestämts vid utlämnande av allmänna handlingar (avslag) / Ansökan om att bli befriad från förbehåll som bestämts vid utlämnande av allmänna handlingar (resningsärende, avslag)
  • HFD 2014 not 50:Fråga om försäkring som tecknades i samband med biluthyrning skulle anses utgöra en särskild försäkringstjänst eller underordnas biluthyrningstjänsten (resningsärende, avslag) / Fråga om försäkring som tecknades i samband med biluthyrning skulle i mervärdesskattehänseenden anses utgöra en särskild försäkringstjänst eller underordnas biluthyrningstjänsten (avslag)
  • HFD 2015 not 55:Ansökan om återställande av försutten tid för att överklaga Migrationsöverdomstolens beslut att inte bevilja prövningstillstånd avvisades eftersom beslutet inte var överklagbart
  • HFD 2012 not 33:Tillräckliga skäl för resning förelåg inte trots att sökanden hade blivit beskattad två gånger för ett mycket högt belopp
  • HFD 2013 not 61:Klagande hos Migrationsöverdomstolen hade inte beretts tillfälle att slutföra sin talan (bifall)
  • HFD 2014 not 51:Ne bis in idem (skäl att bevilja resning förelåg inte när de faktiska omständigheter som låg till grund för åtal inte var desamma som de som låg till grund för beslut om skattetillägg)
  • HFD 2012 not 61:Beslut av Högsta förvaltningsdomstolen att inte meddela prövningstillstånd undanröjdes sedan det framkommit att skrivelse inte var avsedd som ett överklagande av kammarrätts dom (resningsärende)
  • RÅ 2003:18:I mål om utlämnande av allmänna handlingar ingående i ett vid universitet förvarat forskningsmaterial har varken universitetet, vars beslut att vägra utlämnande upphävts av kammarrätt (I), den för forskningsprojektet ansvarige (II) eller person om vilken uppgifter lämnas i materialet (III) ansetts ha rätt att ansöka om resning.
  • HFD 2013 not 83:Grund för resning ansågs inte föreligga när ett justitieråd som tidigare som tjänsteman i Finansdepartementet företrätt Sverige i kontakter med EU:s mervärdesskattekommitté rörande viss fråga deltagit i avgörandet av ett mål där samma fråga aktualiserades
  • HFD 2015 not 16:Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs sakna partshabilitet i mål om resning
  • HFD 2015 not 9:Ledamöter i Högsta förvaltningsdomstolen ansågs inte ha varit jäviga vid avgörandet av mål om ledningsprövning i fondbolag (resningsärende) / Ledamöter i Högsta förvaltningsdomstolen ansågs inte ha varit jäviga vid avgörandet av mål om ledningsprövning i fondbolag (resningsärende, också fråga om oriktig rättstillämpning) /OK-Lm
  • RÅ 2010:61:I ett mål om uppskovsavdrag vid byte av bostad har kammarrätten inte medgett avdrag med hänvisning till att det då gällande kravet att ersättningsbostaden skulle vara belägen i Sverige inte uppfyllts. Att EU-domstolen senare funnit detta krav oförenligt med unionsrätten har inte ansetts utgöra grund för resning.
  • HFD 2011:15:Den omständigheten att en ledamot av kammarrätten objektivt sett varit jävig har inte ansetts utgöra grund för resning.
  • HFD 2015 not 36:Resning beviljades inte när förundersökning avseende misstänkt brott lagts ned / Resning beviljades inte i mål om skattetillägg när förundersökning avseende misstänkt brott lagts ned
Införd: SFS 1995:22 (Fortsatt reformering av instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna)

37 c §  Om tiden för överklagande eller en därmed jämförbar åtgärd har försuttits på grund av omständighet som utgör giltig ursäkt, får tiden återställas. Lag (1995:22).

  • RÅ 2010 not 115:Ansökan av E.Å. om återställande av försutten tid
  • RÅ 1996:37:Bestämmelserna i 10 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) om kommunikation av handling har ansetts tillämpliga i mål om återställande av försutten tid. Plenum.
  • HFD 2013 not 58:Ändamålet med en resningsansökan hade förfallit när Högsta förvaltningsdomstolen i mål angående avvisad talan upphävt kammarrättens avvisningsbeslut och återförvisat målet till kammarrätten (avskrivning)
  • RÅ 2010 not 16:Återställande av försutten tid, försenad postgång m.m.
  • HFD 2015 not 31:Högsta förvaltningsdomstolen ansåg sig inte behörig att pröva frågan om återställande av försutten tid rörande ett inte överklagat beslut av länsstyrelse om upphävande av strandskydd
  • HFD 2014 not 39:Ansökan av E.E. om återställande av försutten tid
  • HFD 2012 not 49:Ärende hade före beslut inte kommunicerats med sökanden och beslutet inte försetts med överklagandehänvisning (bifall)
  • RÅ 2003:82:Ansökan om återställande av försutten tid har avslagits i fall där partens ombud, en advokat (I) respektive en bankjurist (II), uppgett att en överklagandeskrift postats i god tid före klagotidens utgång men skriften inte kommit in till beslutsmyndigheten.
  • HFD 2012 not 18:Ansökan av N.A. om återställande av försutten tid, m.m
  • RÅ 2002:71:Ett överklagande måste inte först avvisas som för sent inkommet för att en ansökan om återställande av försutten tid skall kunna prövas.
  • HFD 2015 not 20:Tidsfristen för att ansöka om rättsprövning ansågs vara av beskaffenhet att kunna återställas / Invändning om att regeringens beslut skickats till den enskilde utan att dennes ombud underrättats (avslag)
  • RÅ 2010 not 24:Ansökan av P.A. om återställande av försutten tid
  • RÅ 2010 not 74:Den s.k. tiodagarsregeln vid offentlig upphandling kunde inte återställas
  • RÅ 1996:20:Återställande av försutten tid har beviljats i ett fall då skrivelsen med överklagandet, trots att den avsänts på en onsdag i sådan tid att den kunnat postbehandlas samma dag, inte kommit in till beslutsmyndigheten ännu på fredagen, då tiden för överklagande gick ut, utan först påföljande måndag. Plenimål.
  • HFD 2015 not 11:Sökanden hade begärt omprövning av kammarrätts dom hos Skatteverket, som efter utgången av överklagandefristen upplystes om att avsikten med skrivelsen var att överklaga domen (avslag)
  • HFD 2011 not 19:Ansökan av Laholms kommun om återställande av försutten tid
  • RÅ 2010 not 125:Klagande som enligt egen uppgift inte fått del av en fullföljdshänvisning, som enligt det överklagade beslutet fogats till detta, ansågs ha haft tid att själv ta reda på när tiden för överklagande gick ut (avslag)
  • RÅ 2010 not 28:Ansökan av C.H. om återställande av försutten tid
  • HFD 2015 not 55:Ansökan om återställande av försutten tid för att överklaga Migrationsöverdomstolens beslut att inte bevilja prövningstillstånd avvisades eftersom beslutet inte var överklagbart
  • HFD 2012 not 33:Tillräckliga skäl för resning förelåg inte trots att sökanden hade blivit beskattad två gånger för ett mycket högt belopp
  • RÅ 2010 not 39:Skrivelse som angavs vara ett överklagande av ett regeringsbeslut ingavs till Utbildningsdepartementet och översändes till Regeringsrätten sedan tiden för ansökan om rättsprövning gått ut (bifall)
  • RÅ 2002:66:Tid för begäran hos skattemyndigheten om omprövning av taxeringsbeslut, däribland tid för ansökan om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst, har ansetts kunna återställas. Inkomsttaxering 1991.
Införd: SFS 1995:22 (Fortsatt reformering av instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna)

Straff

38 §  Den som vid en muntlig förhandling stör förhandlingen eller bryter mot en föreskrift eller ett förbud som har meddelats med stöd av 16 §, jämfört med 5 kap.9 eller 9 c §rättegångsbalken, döms till penningböter. Till samma straff döms den som muntligen inför rätten eller i en skrivelse till rätten uttalar sig otillbörligt.

[S2]Första stycket ska tillämpas också i fråga om en sidosal som används i enlighet med vad som föreskrivs i 16 § och 5 kap.12 eller 13 §rättegångsbalken.

[S3]I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Lag (2019:300).

Prop. 2018/19:81: Paragrafen innehåller bestämmelser om straff för ordningsstörningar m.m. Paragrafen har i huvudsak utformats enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Första stycket anpassas till att möjligheten att förbjuda ljudupptagning och ljudöverföring flyttas från 5 kap. 9 § andra stycket andra meningen till 5 kap. ...

Ändrad: SFS 1987:748 (om ett reformerat tingsrättsförfarande), 1991:298 (om ändring i brottsbalken m.m. (böter)), 2019:300 (Stärkt ordning och säkerhet i domstol), 1980:263 (None)

/Upphör att gälla U: 2020-07-01/

38 a §  Den som tar upp bild i strid med 16 § jämfört med 5 kap. 9 b § rättegångsbalken döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

[S2]Första stycket ska tillämpas också i fråga om en sidosal som används i enlighet med vad som föreskrivs i 16 § och 5 kap.12 eller 13 §rättegångsbalken.

[S3]I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Lag (2019:300).

Prop. 2019/20:88: Första stycket ska tillämpas också i fråga om en sidosal som används i enlighet med vad som föreskrivs i 16 § och 5 kap. 12 eller 13 § rättegångsbalken.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om straff för brott mot fotograferingsförbudet. Övervägandena finns i avsnitt 5. ...

Prop. 2018/19:81: Den som tar upp bild i strid med 16 § jämfört med 5 kap. 9 b § rättegångsbalken döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Första stycket ska tillämpas också i fråga om en sidosal som används i enlighet med vad som föreskrivs i 16 § och 5 kap. 12 eller <a href="https://lagen.nu/1942:740#P13" ...

Ändrad: SFS 2019:300 (Stärkt ordning och säkerhet i domstol), 2020:319 (Ett förbud mot spridning av bilder från rättegångar)

/Träder i kraft I: 2020-07-01/

38 a §  Den som tar upp eller sprider bild i strid med 16 § jämfört med 5 kap. 9 b § rättegångsbalken döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Första stycket ska tillämpas också i fråga om en sidosal som används i enlighet med vad som föreskrivs i 16 § och 5 kap.12 eller 13 §rättegångsbalken.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Lag (2020:319).

39 §  Den som utan giltigt skäl röjer vad som enligt rättens förordnande ej får uppenbaras dömes till böter. Lag (1980:104).

40 § har upphävts genom lag (1987:748).

Övriga bestämmelser

41 §  I fråga om jäv mot den som handlägger mål enligt denna lag gäller bestämmelserna i 4 kap.rättegångsbalken om jäv mot domare.

  • HFD 2020:16:En domare i kammarrätten som fått anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning har ansetts jävig att delta i det slutliga avgörandet av ett mål som Skatteverket var part i. Domen har undanröjts och målen visats åter till kammarrätten för ny handläggning.
  • RÅ 1996:64:Part har inte ansetts ha rätt att föra särskild talan mot beslut varigenom en för sent framställd jävsinvändning avvisats.
  • RÅ 2009:8:Adjungerad ledamot i kammarrätt som är tjänstledig från Skatteverket har inte ansetts jävig i ett mål där Skatteverket är part.
  • RÅ 1993:31:Part har gjort gällande att en domare varit jävig bl.a. därför att han deltagit i arbetet med tillämplig lagstiftning. Jävsinvändningen har ogillats.
  • HFD 2011:14:En domare har inte ansetts jävig att handlägga ett mål rörande inkomsttaxering och skattetillägg enbart på den grunden att han tidigare prövat frågan om anstånd med att betala den aktuella skatten.
  • HFD 2015 not 9:Ledamöter i Högsta förvaltningsdomstolen ansågs inte ha varit jäviga vid avgörandet av mål om ledningsprövning i fondbolag (resningsärende) / Ledamöter i Högsta förvaltningsdomstolen ansågs inte ha varit jäviga vid avgörandet av mål om ledningsprövning i fondbolag (resningsärende, också fråga om oriktig rättstillämpning) /OK-Lm
  • HFD 2011:15:Den omständigheten att en ledamot av kammarrätten objektivt sett varit jävig har inte ansetts utgöra grund för resning.
  • RÅ 2005:1:I ett mål, vari huvudfrågan är om lotterilagen står i överensstämmelse med EG-rätten, har Regeringsrätten ogillat en invändning om jäv för en ledamot som var expeditions- och rättschef då en likartad fråga behandlades i en proposition om ändring av en bestämmelse i lotterilagen.

42 §  Rätten skall självmant upptaga fråga om ansvar för förseelse under förfarandet och om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag.

43 §  Sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts målet med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:409).

  • HFD 2019:24:En handling som översänts till domstol för prövning av om sekretess föreligger är inkommen och därmed allmän hos domstolen (I). En sådan handling anses däremot inte tillförd målet och en klagande har därför inte rätt att ta del av den med stöd av bestämmelsen om partsinsyn (II).
Ändrad: SFS 2009:409 (Offentlighets- och sekretesslag), 1980:104 (med förslag till sekretesslag m.m.)

44 §  En handling anses ha kommit in till domstolen den dag handlingen eller en avi om betald postförsändelse som innehåller handlingen anlänt till domstolen eller nått en behörig tjänsteman. Om domstolen underrättas särskilt om att ett meddelande till domstolen anlänt till ett telebefordringsföretag, anses meddelandet ha kommit in redan när underrättelsen nått en behörig tjänsteman.

[S2]Om det kan antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har lämnats hos domstolens kansli eller avskilts för domstolen på ett postkontor, anses den ha kommit in den dagen om den nått en behörig tjänsteman närmast följande arbetsdag.

[S3]En handling ska bekräftas av avsändaren om rätten anser att det behövs. Lag (2013:86).

Prop. 2019/20:189: En handling har kommit in till domstolen den dag som handlingen når domstolen eller en behörig befattningshavare.

Om en handling genom en postförsändelse eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller handlingen har nått domstolen eller en behörig befattningshavare en viss dag, ska handlingen dock anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som osannolikt att handlingen eller avin redan den ...

Prop. 2012/13:45: En handling anses ha kommit in till domstolen den dag handlingen eller en avi om betald postförsändelse som innehåller handlingen anlänt till domstolen eller nått en behörig tjänsteman. Om domstolen underrättas särskilt om att ett meddelande till domstolen anlänt till ett telebefordringsföretag, anses meddelandet ha kommit in redan när underrättelsen nått en behörig tjänsteman.

Om det ...

Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 1973:246 (Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m.)

45 §  Är någon som kallats till muntlig förhandling hindrad att inställa sig, skall han omedelbart anmäla det till rätten.

46 §  I fråga om laga förfall äger 32 kap.6 och 8 §§rättegångsbalken motsvarande tillämpning.

  • RÅ 2003:82:Ansökan om återställande av försutten tid har avslagits i fall där partens ombud, en advokat (I) respektive en bankjurist (II), uppgett att en överklagandeskrift postats i god tid före klagotidens utgång men skriften inte kommit in till beslutsmyndigheten.

47 §  Om rätten ska underrätta någon om innehållet i en handling eller om något annat, får det göras genom delgivning. Delgivning ska användas om det är särskilt föreskrivet eller om det med hänsyn till syftet med bestämmelsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske, men bör i övrigt användas bara om det är påkallat med hänsyn till omständigheterna.

[S2]Bestämmelserna i 24 § delgivningslagen (2010:1932) hindrar inte att en kammarrätt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under handläggningen i förvaltningsrätten har informerats om att sådan delgivning kan komma att användas i kammarrätten om förvaltningsrättens avgörande överklagas dit.

[S3]Andra stycket gäller även för Högsta förvaltningsdomstolen om informationen har lämnats i förvaltningsrätten eller i kammarrätten. Lag (2018:1960).

Prop. 2017/18:279: Om rätten ska underrätta någon om innehållet i en handling eller om något annat, får det göras genom delgivning. Delgivning ska användas om det är särskilt föreskrivet eller om det med hänsyn till syftet med bestämmelsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske, men bör i övrigt användas bara om det är påkallat med hänsyn till omständigheterna.

Bestämmelserna i 24 § delgivningslagen ...

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om delgivning i allmän förvaltningsdomstol. Övervägandena finns i avsnitt 10.7.3.

Ändrad: SFS 2010:1940 (Ny delgivningslag), 1990:1412 (om några delgivningsfrågor), 2018:1960 (Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna)

48 §  Den som för talan i mål får som ombud eller biträde anlita någon som är lämplig för uppdraget.

[S2]Om den som är ombud eller biträde visar oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig får rätten avvisa honom eller henne som ombud eller biträde i målet. Rätten får också förklara honom eller henne obehörig att vara ombud eller biträde vid rätten antingen för viss tid eller tills vidare.

[S3]Om den som avvisas eller förklaras obehörig enligt andra stycket är advokat, ska åtgärden anmälas till advokatsamfundets styrelse. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Den som för talan i mål får som ombud eller biträde anlita någon som är lämplig för uppdraget.

Om den som är ombud eller biträde visar oskicklighet eller oförstånd eller annars är olämplig får rätten avvisa honom eller henne som ombud eller biträde i målet. Rätten får också förklara honom eller henne obehörig att vara ombud eller biträde vid rätten antingen för viss tid eller tills vidare.

Om den som ...

  • HFD 2015:56:Vid bedömningen av om ett ombud i ett mål i förvaltningsdomstol är lämpligt för uppdraget har bristande redbarhet utgjort grund för avvisning av ombudet. I ett mål som endast avser behörighet att uppträda som ombud i domstol kan ersättning för kostnader inte beviljas.
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess), 1987:748 (om ett reformerat tingsrättsförfarande), 1983:461 (med förslag till åtgärder för att åstadkomma snabbare avgöranden i skattebrottmål)

49 §  Ett ombud ska ha fullmakt.

[S2]Om rätten anser att ombudets behörighet behöver styrkas, ska ombudet eller huvudmannen föreläggas att visa upp en skriftlig fullmakt. En sådan fullmakt ska innehålla ombudets namn. Om ombudet får sätta någon annan i sitt ställe, ska detta framgå av fullmakten.

[S3]Om ansökan eller överklagandet har getts in av ombudet, ska det i föreläggandet anges att talan tas upp till prövning endast om detta följs. Har ombudet vidtagit någon annan åtgärd, ska det i föreläggandet anges att åtgärden beaktas endast om detta följs. Lag (2013:86).

Prop. 2012/13:45: Ett ombud ska ha fullmakt.

Om rätten anser att ombudets behörighet behöver styrkas, ska ombudet eller huvudmannen föreläggas att visa upp en skriftlig fullmakt. En sådan fullmakt ska innehålla ombudets namn. Om ombudet får sätta någon annan i sitt ställe, ska detta framgå av fullmakten.

Om ansökan eller överklagandet har getts in av ombudet, ska det i föreläggandet anges att talan tas upp till ...

  • MIG 2010:4:Den som på grund av bristande processbehörighet fått sin talan avvisad i migrationsdomstolen måste kunna utverka Migrationsöverdomstolens prövning av beslutets riktighet.
Ändrad: SFS 2013:86 (En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess)

50 §  Om en part, ett vittne eller någon annan som ska höras inför rätten inte behärskar svenska, ska rätten vid behov anlita en tolk. Rätten får även i annat fall vid behov anlita en tolk eller översätta handlingar.

[S2]Rätten ska under samma förutsättningar anlita en tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt vid kontakter med den som har en funktionsnedsättning som begränsar förmågan att se, höra eller tala. Om det är lämpligt får ett tekniskt hjälpmedel användas i stället för att en tolk anlitas.

[S3]Rätten ska, om det är möjligt, anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad. I annat fall ska en annan lämplig person anlitas.

[S4]Den som står i ett sådant förhållande till saken eller till en part att det kan anses minska hans eller hennes tillförlitlighet får inte anlitas som tolk. Lag (2018:1960).

Prop. 2017/18:279: Om en part, ett vittne eller någon annan som ska höras inför rätten inte behärskar svenska, ska rätten vid behov anlita en tolk. Rätten får även i annat fall vid behov anlita en tolk eller översätta handlingar.

Rätten ska under samma förutsättningar anlita en tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt vid kontakter med den som har en funktionsnedsättning som begränsar förmågan att se, höra ...

Ändrad: SFS 1990:452 (om några processrjättsliga frågor), 1987:748 (om ett reformerat tingsrättsförfarande), 2018:1960 (Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna)

51 §  Den som anlitas som tolk vid muntlig förhandling skall inför rätten avlägga ed, att han efter bästa förstånd skall fullgöra sitt uppdrag. Finnes anledning antaga att han skall erhålla ytterligare sådana uppdrag av rätten, får han avlägga ed som avser även framtida uppdrag. Lag (1975:1298).

52 §  Den som fullgör ett uppdrag som tolk eller översättare annat än i tjänsten har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om en taxa som ska tillämpas när ersättning till tolk bestäms.

[S3]Kostnaden för tolkning och översättning ska betalas av staten. Lag (2018:1960).

53 §  Vad i denna lag sägs om enskild part gäller i tillämpliga delar även den som är ställföreträdare för parten.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förvaltningsprocesslag (1971:291)

Ändring, SFS 1973:246

Ändring, SFS 1973:1107

Ändring, SFS 1974:357

Ändring, SFS 1975:1298

Lag (1977:1034) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1978:29) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1979:167) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1979:243) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1979:290) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1980:14) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1980:104) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1980:263) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1980:275) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1982:125) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Förarbeten
    Prop. 1981/82:88
    Omfattning
    ändr. 31 §, rubr. närmast före 35 §; ny 37 a §

Lag (1982:333) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1983:461) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Förarbeten
    Prop. 1982/83:134
    Omfattning
    ändr. 9, 48 §§
    Ikraftträder
    1983-07-01

Lag (1985:271) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1986:224) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1985/86:80
    Omfattning
    ändr. 7 §
    Ikraftträder
    1987-01-01

Lag (1986:1322) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. I fråga om besvär över beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller den äldre lydelsen av 33 §.
    Förarbeten
    Prop. 1986/87:47
    Omfattning
    ändr. 1, 9, 27, 33 §§
    Ikraftträder
    1988-07-01

Lag (1987:332) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1987:748) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:89
    Omfattning
    upph. 40 §; ändr. 25, 48, 50 §§, rubr. närmast före 38 §
    Ikraftträder
    1988-01-01

Lag (1987:999) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1988:193) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1989:1001) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:3
    Omfattning
    ändr. 34 §
    Ikraftträder
    1990-01-01

Lag (1990:452) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:71
    Omfattning
    ändr. 32, 50 §§
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:486) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1990:1412) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1991:211) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i mål som handläggs av försäkringsdomstol efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:80
    Omfattning
    ändr. 1, 9, 33, 37 a §§
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:298) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Ändring, SFS 1991:363

    Omfattning
    ikrafttr. av 1991:211

Lag (1991:1653) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1992:343) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Lag (1993:575) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål som avgjorts av kammarrätt före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:372, Prop. 1992/93:215, Bet. 1992/93:JuU33
    Omfattning
    ändr. 37 a §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1994:436) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft, i fråga om 35 § den 1 juli 1994 och i övrigt den 1 oktober 1994. Äldre lydelse av 35 § gäller fortfarande i fråga om mål som avgjorts av kammarrätt före den 1 juli 1994.
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:319, Prop. 1993/94:133, Bet. 1993/94:JuU24
    Omfattning
    ändr. 4, 31, 33, 35, 37 §§, rubr. närmast före 35 §; nya 34 a §, rubr. närmast före 34 a §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1400) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:36, Prop. 1993/94:217, Bet. 1994/95:KU20
    Omfattning
    ändr. 35 §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:1486) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:35, Prop. 1993/94:217, Bet. 1994/95:KU10
    Omfattning
    ändr. 34 a §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1995:22) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft, såvitt gäller 35, 37 b och 37 c §§ samt rubriken närmast före 37 b § den 1 april 1995 och i övrigt den 1 juli 1995. Beslut som har meddelats före den 1 april 1995 överklagas enligt äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:165, Prop. 1994/95:27, Bet. 1994/95:JuU6
    Omfattning
    upph. 37 a §; ändr. 1, 33, 35 §§, rubr. närmast före 33, 35 §§; nya 37 b, 37 c §§, rubr. närmast före 37 b §
    Ikraftträder
    1995-04-01

Lag (1995:1692) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996. För beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Detsamma gäller även om beslutet har överprövats av en annan förvaltningsmyndighet efter ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:55, Prop. 1995/96:22, Bet. 1995/96:JuU7
    Omfattning
    ändr. 10, 14 §§, rubr. närmast före 3 §; ny 7 a §
    Ikraftträder
    1996-05-01

Lag (1996:1635) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:55, Prop. 1996/97:9, Bet. 1996/97:JuU3
    Omfattning
    ändr. 34 §
    Ikraftträder
    1997-12-01

Lag (1998:151) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:170, Prop. 1997/98:64, Bet. 1997/98:JuU14
    Omfattning
    ändr. 35 §
    Ikraftträder
    1998-07-01

Lag (1998:374) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. Bestämmelsen i förutvarande 7 § första stycket skall tillämpas i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 33 § fjärde stycket gäller inte om det överklagade avvisningsbeslutet har meddelats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:226, Prop. 1997/98:101, Bet. 1997/98:JuU17
Omfattning
nuvarande 7 § betecknas 6 a §; ändr. 33, 34 a §§; ny 7 §
Ikraftträder
1998-10-01

Lag (1998:736) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998. Om datalagen (1973:289) även efter denna tidpunkt skall tillämpas på viss behandling av person-uppgifter, gäller dock 35 § i dess äldre lydelse för sådan behandling.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:276, Prop. 1997/98:97, Bet. 1997/98:JuU20
Omfattning
ändr. 35 §
Ikraftträder
1998-10-24

Lag (1999:98) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999. Om lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. även efter denna tidpunkt skall tillämpas på viss behandling av personuppgifter, gäller dock 35 § i dess äldre lydelse för sådan behandling.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:145, Prop. 1998/99:34, Bet. 1998/99:SkU9
Omfattning
ändr. 35 §
Ikraftträder
1999-04-01

Lag (1999:934) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:45, Prop. 1998/99:124, Bet. 1999/2000:KU5
Omfattning
ändr. 37 §
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (2001:27) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:132, Prop. 1999/2000:142, Bet. 2000/01:JuU5
Omfattning
ändr. 14, 25, 32 §§
Ikraftträder
2001-04-01

Lag (2005:695) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:307, Prop. 2004/05:131, Bet. 2004/05:JuU29
Omfattning
ändr. 14, 25 §§
Ikraftträder
2008-11-01

Förordning (2007:636) om ikraftträdande av lagen (2005:695) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Omfattning
ikrafttr. av 2005:695

Lag (2008:647) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:251, Prop. 2007/08:139, Bet. 2007/08:JuU31
Omfattning
ändr. 16, 23 §§
Ikraftträder
2008-11-01

Lag (2008:652) om ändring i lagen (2005:695) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:251, Prop. 2007/08:139, Bet. 2007/08:JuU31
Omfattning
ändr. 14, 25 §§ i 2005:695

Lag (2009:305) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:197, Prop. 2008/09:94, Bet. 2008/09:MJU20
Omfattning
ändr. 35 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:409) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 16, 19, 43 §§
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2009:783) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:290, Prop. 2008/09:165, Bet. 2008/09:JuU23
Omfattning
ändr. 1, 6 a, 7, 9, 27, 33, 34 a §§
Ikraftträder
2010-02-15

Lag (2010:1400) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:31, Prop. 2009/10:181, Bet. 2010/11:JuU3
Omfattning
ändr. 1, 33, 35, 36, 37 §§, rubr. närmast före 35 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1940) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
  2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:30, Prop. 2009/10:237, Bet. 2010/11:JuU2
Omfattning
ändr. 3, 47 §§
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2011:1304) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för beslut i fråga om förlängning av tidsfrist enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.
Förarbeten
Rskr. 2011/12:29, Prop. 2010/11:166, Bet. 2011/12:SkU4
Omfattning
ändr. 34 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2013:86) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
  2. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
  3. De nya bestämmelserna i 34 a § tredje stycket samt 36 a och 36 b §§ gäller inte i fråga om beslut som en förvaltningsrätt respektive kammarrätt har meddelat före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:154, Prop. 2012/13:45, Bet. 2012/13:JuU15
Omfattning
ändr. 3, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 17, 28, 31, 33, 34 a, 35, 36, 44, 48, 49 §§; nya 6 b, 36 a, 36 b §§
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2013:459) om ändring i lagen (2013:86) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:252, Prop. 2012/13:115, Bet. 2012/13:JuU22
Omfattning
ändr. 35 § i 2013:86

Lag (2017:730) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:335, Prop. 2016/17:171, Bet. 2016/17:KU30
Omfattning
ändr. 37 §
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2017:901) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:2, Prop. 2016/17:180, Bet. 2017/18:KU2
Omfattning
ändr. 6 b §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1960) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:40, Prop. 2017/18:279, Bet. 2018/19:JuU5
Omfattning
ändr. 7, 9, 47, 50, 52 §§
Ikraftträder
2019-03-01

Lag (2019:300) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:227, Prop. 2018/19:81, Bet. 2018/19:JuU23
Omfattning
ändr. 16, 38 §, ny 38 a §
Ikraftträder
2019-07-01

Lag (2020:319) om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:260, Prop. 2019/20:88, Bet. 2019/20:JuU39
Omfattning
ändr. 38 a §
Ikraftträder
2020-07-01