Prop. 1993/94:178

Ändring i plan- och bygglagen, m.m.

Regeringens proposition 1993/ 94: 178 1383

Ä"1-hbl,-- Prop' ndrmglpan OC ygg age" mm 1993/94zl78

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 mars 1994

Carl Bildt

Görel Thurdin (Miljö— och namnesursdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om att ett nytt och ' från bygglovsprövningen fristående tillsyns- och konu'ollfdrhrande införs beträffande de tekniska egenskapskraven på byggnader och andra anläggningar. Bygglovsprövningen enligt plan- och bygglagen (1987:10), PBL, kommer därmed att begränsas till att avse endast en prövning av lokaliseringen och den närmare placeringen och utformningen av byggnader m.m. Bestämmelserna om de tekniska egenskapskraven förenklas och föreslås flyttas från PBL och sammanföras med reglerna i byggproduktlagen (1992: 1535) till en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

För områden inom detaljplan föreslås att kommunen skall kunna besluta att byggande i enlighet med planen inte skall behöva undergå en särskild bygglovsprövning.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i haft den 1 januari 1995.

1 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 178

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut ...................... 5 Lagtext ................................. 6

2.1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (l987:10) ............................ 6 2.2 Förslag till lag om tekniska egenskapskrav på bygg- nadsverk, m.m. ........................ 27 2.3 Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (l960:74) ............................ 32 2.4 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (19641822) ........................... 34 2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (197921152) .......................... 35 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993z320) om byggfelsförsäkring ...................... 36 3 Ärendet och dess beredning .................... 37 4 Gällande rätt .............................. 38 4.1 Plan- och bygglagen ..................... 38 4.1.1 Inledning ........................ 38 4.1.2 Särskilt om bygglov ................. 39 4.1.3 Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning ....................... 40 4.1.4 Förutsättningar för bygglov ............. 40 4.1.5 Kraven på byggnader ................ 41 4.1.6 Föreskrifter meddelade med stöd av PBL . . . . 42 4.1.7 Handläggningen av lovärenden .......... 43 4.1.8 Förhandsbesked ................... 45 4.1.9 Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning ..... 45 4.2 Byggproduktlagstiftningen .................. 46 4.2.1 Byggproduktlagen .................. 47 4.2.2 Byggproduktfo'rordningen .............. 47 5 Reformbehovet ............................. 47 5.1 Avreglering och förenkling ................. 47 5.1.1 Inledning ........................ 47 5.1.2 Förnyelse och utveckling .............. 48 5.1.3 Förhållandet mellan stat och kommun ..... 49 5.1.4 Friare kommunal förvaltning på byggområdet ...................... 50 5.2 Öppet kontrollsystem ..................... 51 5.3 Samordning .......................... 52 5.4 Klarare ansvarsfördelning .................. 52 5.5 Bygglovsprövningen - en sammansatt process ...... 53 5.6 Byggkostnadema ....................... 54

Prop. 1993/94: 178

10

5.7 Byggfrågor och miljö .................... 54 Prövning och kontroll, m.m. .................... 55 6.1 Inledning ............................ 55 6.2 Lokaliseringsprövning m.m ................. 55 6.3 Bygglovsplikten inom område med detaljplan ...... 56 6.4 Byggherrens ansvar för de teknislm egenskaperna . . . 61 6.5 Det nya kontrollsystemet .................. 63 6.5.1 Bygganmälan ..................... 63 6.5.2 Utstakning ....................... 67 6.5.3 Kontrollen ....................... 68 6.5.4 Byggsamråd ...................... 69 6.5.5 Kontrollplan ...... ' ................ 73 6.5.6 Slutbevis ........................ 75 6.5.7 Sanktioner ....................... 77 6.5.8 Kvalitetsansvarig ................... 79 6.5.9 Tillsyn, ingripanden, m.m. ............. 82 6.6 Tillämpningen av det föreslagna systemet ........ 83 6.6.1 Förslagets allmänna lämplighet .......... 85 6.6.2 Förhandsprövning .................. 88 6.6.3 Kontrollorgan m.m. ................ .- 90 6.6.4 Radon .......................... 91 6.6.5 Förhandsbesked ................... 91 6.6.6 Fastighetsregistrering och arkivering ....... 92 6.7 Avgifter ............................. 92 Samordning mellan plan- och bygglagen (1987:10) och byggproduktlagstifmingen, m.m. .................. 93 7.1 Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. .............................. 93 7.2 Ombyggnadsbegreppet .................... 95 7.3 Tekniska egenskapskrav .................. 100 7.3.1 Kravens innebörd .................. 100 7.3.2 Reglering i lag eller förordning ......... 104 7.4 Vissa bemyndiganden m.m. ............... 106 7.4.1 Typgodkännanden och tillverkningskontroll . . 106 7.4.2 Vissa värmeanordningar, hissar m.m ...... 106 Ikraftträdande ............................ 108 Följdfrågor .............................. 109 9.1 Konsekvensbedömning ................... 109 9.2 Ändringar i annan lagstiftning .............. 110 Förfatmingskommentar ....................... 1 10 10.1 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (l987:10) ........................... 110

10.2 Förslaget till lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. .................... 127

Prop. 1993/941178

10.3

10.4

10.5

10.6

Bilaga 1

Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) ........................... Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822) .......................... Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1 152) .......... Förslaget till lag om ändring i lagen (l993:320) om

byggfelsförsälcring ..................... '

Anpassad kontroll av byggandet .........

Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet (SOU 1993:94)

Anpassad kontroll av byggandet .........

Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som yttrat

sig över betänkandet (SOU 1993: 94) Anpassad kontroll av byggandet ...............

Bilaga 4 De till lagrådet remitterade lagförslagen . . . . Bilaga 5 Lagrådets yttrande .................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1994 .......................... Rättsdatablad .............................

Sammanfattning av betänkandet (SOU 199394)

131 132

132

134

140

190 199 224

238 239

Prop. 1993/94:178

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:178

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i plan- och bygglagen (l987:10), lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74), lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822), lag om ändring i fasdghetstaxeringslagen (1979:1152), lag om ändring i lagen om byggfelstörsäkring (1993z320).

ave?»—

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtåt.

2.1 (l987:10)

Förslag till lag om ändring i plan— och bygglagen

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (l987:10)l dels att 3 lap. 4—9 55, 8 kap. 29-31, 9 lap. samt 16 kap. 2 och 3 55 skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 3 lap. 10 5 skall utgå, dels att 1 lap. 4 och 9 55, 3 1ap.3, 10,11, 13,14 och 16 55, 5 kap. 7, 16, 26 och 36 55, 8 kap. 1, 4, 5, 11—13 och 26 55, 10 lap. 3 och 6 åå, 11 kap. 5 &, 13 lap. 2, 4 och 7 55 och 16 lap. 1 5 samt rubriken närmast före 3 lap. 1 & slall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in ett nytt kapitel, 9 kap., samt en ny paragraf, 10 kap. 18 a &, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lkap. 45

Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning, trädfällning och skogs- plantering fordras tillstånd i form av bygglov, rivningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.

Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning, trädfällning och skogs- plantering fordras tillstånd i form av bygglov, rivningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag. Vidare skall den nämnd som avses i 7å under— rättas om byggnadsarbeten m.m. genom mm i den omfatt- ning som följer av denna lag.

Beträffande åtgärder som häver bygglov får ges förhandsbesked huruvida byggande kan tillåtas på den avsedda platsen.

95

Särskilda bestämmelser om bygg- produkter finns i byggpmduktlagen 0992-1535).

1Lagen omtryckt 1992: 1769.

Särskilda bestämmelser om tek— niska egenskapskmv på byggnader och andra anläggningar samt om byggprodukter finns i lagen (0000-000) om tekniska egenskaps— krav på byggnadsverk, m.m.

Prop. 1993/94: 178

3 kap.

Nya bygnader

Byggnader

35

Byggnader skall medge god hushållning med energi. I områden där knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma skall bygg— nader dessutom medge god hus— hållning med vatten.

I byggnader som innehåller bo- städer eller arbetslokaler skall uppvärmningssystemet i skälig utsträckning utformas så att skilda energislag som är lämpliga från allmän energisynpunla kan använ- das utan omfattande ändringar.

En- eller tvåbostadshus som i huvudsak skall värmas upp med el eller naturgas skall i skälig ut- sträckning uyföras så att ett byte till uppvärmning med annat energislag underlättas. Sådana byggnader får förses med uppvännningssystem för direktverkande elvärme endast om det finns särskilda skäl.

Byggnader skall uppfylla de krav som anges i 2 5 lagen (0000:000) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m. m. i den ut- sträckning som följer av föresknfier utfärdade med stöd av 21 å den lagen.

105

Tillbyggnaden ombyggnader och andra ändringar av en byggnad

skall utföras varsamt så att bygg- nadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistorisla, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.

Härutöver skall tillses att

I . tillbyggnader som kräver bygglov uppfyller kraven i 1-8 55 och att andra tillbyggnader upp- hller dessa krav i skälig utsträck- ning,

2. ombyggnader utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 55 angivna egenskaperna i den omfattning som följer av föreskrif— ter meddelade med stöd av denna

Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess bygg- nadstekniska, historisla, kultur- historiska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.

Prop. 1993/942178

lag.

3. andra ändringar än tillbygg- nad eller ombyggnad utförs så att ändringarna i skälig utsträckning uppfyller kraven i 1-8 55.

I detaljplan eller områdesbestäm- melser kan kommunen ställa lägre krav än vad som följer av andra stycket 2 under förutsättning att bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara egenskaper.

Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall hänsyn tas till byggnadens fönasättningar. Vid ändring av fkitidshus med högst två bostäder gäller inte bestämmelser- na i 3 5 första stycket första me- ningen, andra och tredje styckena samt 7 och 8 55 och skall, även såvitt avser tillbyggnader som kräver bygglov och ombyggnader, kravet i 3 & första stycket andra meningen gälla endast i skälig utsträckning.

115

Med ombyggnad avses åtgärder som fordrar bygglov och avsevärt förlänger brukstiden för byggnaden eller en del av den. Även sådant inredningsarbete som sjyiar till en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller en del av den utgör ombyggnad.

Ifråga om byggnadsåtgärder som får vidtas utan bygganmälan skall 1, 2 och 10 55 tillämpas i den utsträckning som kan krävas med hänsyn till åtgärdens art och om- fattning.

135

Byggnader skall underhållas så att deras egenskaper i de hänseen- den som avses i 3-7 55 i huvudsak bevaras. Anordningar som avser att tillgodose kraven i 6 och 7 59 skall hållas i stånd. Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick.

Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till

Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet slall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljö-

Prop. 1993/94: 178

omgivningens karaktär. mässig och konstnärlig synpunkt Prop. 1993/942178

samt till omgivningens karaktär.

Byggnader som avses i 12 & slall underhållas så att deras särart beva-

ras.

145

I fråga om anläggningar för vilka bygglov krävs skall vad som före- skrivs om byggnader i 14355 tillämpas. I ftåga om övriga an- läggningar som anges i 8 kap. skall 1—1355 tillämpas i skälig utsträckning.

I fråga om anläggningar som anges i 8 kap. 2 5 första stycket skall föreskriftema i 1—3 och 10—13 55 om byggnader tillämpas.

16 5 På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 5 första stycket 6 samt andra och tredje styckena tillämpas i skälig utsträckning.

Vid tillbyggnad som kräver bygg- Vid sådan ändring av en byggnad lov eller vid ombyggnad skall för vilken bygganmälan krävs skall tomten anordnas så att den upp- fyller kraven i 155 i skälig ut- sträckning.

tomten anordnas så att den upp- fyller kraven i 15 å i den utsträck- ning som efter omständighetema kan krävas med hänsyn till kost- naderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

5 kap.

7 5 Utöver vad som enligt 3 5 skall redovisas i detaljplanen får i planen meddelas bestämmelser om

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 lap. 5 5 första stycket, 6 & första stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 5 första och tredje styckena samt 9 5 första och andra styckena,

2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan får ske och, om det finns särskilda skål med hänsyn till bostadsförsörj- ningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske

3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader lan bestäm- mas andelen lägenheter av olika slag och storlek,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter, varvid

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter, varvid

ombyggnadsbestänvnelser enligt 3 får meddelas skyddsbestämmelser kap. I 0 & tredje stycket, skyddsbe- stämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 å och rivnings-

för byggnader som avses i 3 kap. 12 å och rivningsförbud för sådana byggnader samt sådana bestämmel-

förbud för sådana byggnader för ser i fi'åga om andra ändringar av Prop. 1993/941178 meddelas, byggnader än tillbyggnader som får

utfärdas med stöd av föreskrifter enligt 21 5 lagen (0000:000) om

tekniska egenskapskrav på bygg-

nadsverk, m.m. ,

5 . vegetation samt markytans utformning och höjdläge,

6. användning och utformning av allmänna platser för villa kommunen inte skall vara huvudman,

7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,

8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 5 första stycket 6,

9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,

10. marlcr'eservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik— och väganordningar,

ll. skyddsanordningar för att motverla störningar från omgivningen och, om det änns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387),

12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemen- samhetsanläggningar.

Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.

I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssam- verlan enligt 6 kap. 2 5. Om en detaljplan antas efter det att ett ex- ploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den slall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.

Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till syftet med den.

16 &

För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdes- bestärnmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (l987:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras

1. i vad mån åtgärder kräver lov 1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 5 första stycket, 6 5 första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 5, 8 5 andra och tredje styckena samt 9 & tredje stycket,

enligt 8 kap. 5 5 andra stycket, 6 5 första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 5, 8 5 andra och tredje styckena samt 9 & tredje stycket,

2. grunddragen för användningen av mark— och vattenområden för

10

bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra

jämförliga ändamål,

3. största tillåtna byggnads— eller bmksarean för fritidshus och storle- ken på tomter till sådana hus,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar eller tomter, varvid ombyggnadsbestärnrnelser enligt 3 kap. 10 & tredje stycket, skyddsbe- stämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 å och rivnings- förbud för sådana byggnader får meddelas,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter, varvid får meddelas skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 Q' och rivningsförbud för sådana byggnader samt sådana bestämmel- ser ifråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader som får utfärdas med stöd av föreskn'jier enligt 21 5 lagen (0000-000) om tekniska egenskapskrav pä bygg- nadsverk, m.m.,

5 . användning och utformning av allmänna platser,

6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 & tredje stycket,

7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,

8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 5.

26 5 Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av 1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,

2. samrådsredogörelsen,

3. program för planen, miljökonsekvensbeslo'ivning, grundkarta och fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats, 4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse

för en bedömning av förslaget.

I planbeskrivningen skall redovi- sas planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen till pla- nens utformning. Beskrivningen skall åtföljas av illusuationsmate- rial, om det inte är uppenbart onödigt. Om planförslaget avviker från översiktsplanen, skall avvikel- sen och skälen till denna redovisas i beskrivningen.

I planbeskrivningen skall redovi— sas planeringsförutsättningama, planens syfte och skälen till pla- nens utformning sarnt de övervä- ganden som legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet. Beskrivningen skall åtföljas av illustrationsmate- rial, om det inte är uppenbart onödigt. Om planförslaget avviker från översiktsplanen, skall avvikel- sen och skälen till denna redovisas ibeslcrivningen.

Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör också

ställas ut.

Prop. 1993/94: 178

11

36 å . Av 8 lap. 11, 12, 16 och 18 åå följer att bygglov, rivningslov och marklov inte får meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmel—

ser i vidare mån än som sägs där.

Åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra an- läggningar, tomter och allmänna platser slall utföras så att de inte strider mot detaljplan eller om- rådesbestämmelser. Detta gäller dock inte sådana åtgärder som anges i 8 kap. 45 första stycket 3-6 och som inte kräver lov.

Åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra an- läggningar, tomter och allmänna platser slall utföras så att de inte strider mot detaljplan eller om- rådesbestämmelser. Detta gäller dock inte sådana åtgärder som anges i 8 kap. 45 första stycket och som inte kräver lov.

Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra författningar än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser.

8kap. 15

Bygglov krävs för att 1. uppföra byggnader, 2. göra tillbyggnader,

3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för vä- sentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats,

4. göra sådana ändringar av byggnader som berör konstruldio— nen av de bärande delarna eller som avsevärt påverkar byggnader- nas planlösning,

5. i byggnader installera eller väsentligt ändra eldstäder, rökka- naler eller anordningar för venti- lation,

5 a. i byggnader eller inom tomter installera eller väsentligt ändra anordningar för vattenför— sörjning eller avlopp,

6. i byggnader installera eller väsentligt ändra hissar.

Kravet på bygglov för de åtgär- der som anges i första stycket 4, 5 och 5 a gäller inte i fråga om byggnader eller tomter som tillhör staten eller landstingskormnuner.

4. göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri.

I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförhg näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

Prop. 1993/94:178

12

I 4 och 10 åå finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5—7 && kan kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

4 5 . Bestämmelserna i l—3 åå gäller inte i fråga'om nedan angivna åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

]. installera eller ändra anord- ningar för vattenförsörjning eller avlopp, om byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning för vattertförsörjning eller avlopp,

2. göra andra invändiga änd— ringar, som inte innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon lokal för handel, hant- verk eller industri och ej heller berör konstruktionen av byggna- dens bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,

3. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om bygg- nadens karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

4. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1, 8 me- ter, inte sträcker sig mer än 3, 0 meter ut från huset och inte place- ras närmare gränsen än 4, 5 meter,

5. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12, 0 kvadratmeter och inte sträck- er sig närmare gränsen än 4,5 meter,

6. uppföra högst två komple- mentbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10, O kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3, 0 meter och byggnaderna inte place- ras närmare gränsen än 4, 5 meter.

I . färga om byggnader inom områden med detaljplan, om bygg- nadens karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

2. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1, 8 me- ter, inte sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte place- ras närmare gränsen än 4, 5 meter,

3. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12, O kvadratmeter och inte sträck- er sig närmare gränsen än 4,5 meter,

4. uppföra högst två komple— mentbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10, 0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3, 0 meter och byggnaderna inte place- ras närmare gränsen än 4, 5 meter.

Prop. 1993/94:178

13

Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komple- mentbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse undantagna från bestämmelserna i 1 och 2 55 även i fråga om följande

åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än 4, 5 meter,

2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig nämtare gränsen än 4, 5 meter,

3. utföra sådana åtgärder som avses i I & första stycket 4, 5 och 5 a.

Om de grannar som berörs med- ger att åtgärder som avses i första stycket 46 och i andra stycket 1 och 2 utförs närmare gränsen än 4, 5 meter, krävs inte bygglov.

Enligt 6 & får kommunen be- stämma att de åtgärder som avses i första stycket 3 och andra stycket ] och 2 kräver bygglov.

Om de grannar som berörs med- ger att åtgärder som avses i första stycket 2—4 och i andra stycket utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte bygglov.

Enligt 6 5 får kommunen be- stämma att de åtgärder som avses i första stycket 1 och andra stycket kräver bygglov.

Kommunen får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta att bygglov inte krävs för att på det sätt som närmare anges i planen eller bestämmelserna

Kommunen får i en detaljplan besluta att bygglov inte krävs för att på det sätt och under den tid som närmare anges i planen utföra åtgärder som avses i I och 2 55.

Kommunen får i områdesbe- stämmelser besluta att bygglov inte krävs för att på det sätt som när- mare anges i bestämmelsema

1. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader,

2. göra mindre tillbyggnader,

3. utföra sådana åtgärder som aVses i ] & första stycket 4, 5 och 5 a,

4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 5, 5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader, 6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus, kolonistugor och lilmande byggnader,

7. udöra sådana åtgärder som avses i 3 5 första stycket 2. Bestämmelser enligt första stycket får inte meddelas, om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Inte heller får sådana bestämmelser

Beslut enligt första och andra stycket får inte fattas, om bygglov lo'ävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

Prop. 1993/94:178

14

meddelas beträffande åtgärder som avser arbetslokaler eller personal- rum i andra byggnader än industri- byggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspektionen samt skydds- ombud, skyddskommitté eller orga- nisation som företräder arbets- tagarna har tilLsty rkt bestämmelser- na. Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om åtgärder som avses i första stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.

Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om åtgärder som avses i andra stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.

11 & Ansölmingar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan

skall bifällas om

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas,

2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras

a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, eller

b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygg- lovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 & första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (l970:988), och 3. åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 lap.

3. åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och ]0—189'5.

Om fastigheten i annat fall än som avses i försa stycket 2 b inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av genomförandetiden för detaljplanen, slall sölanden föreläggas att inom viss tid visa att ansökan om förrättning gjorts för att

genomföra den fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.

Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 & första stycket 4-6 och sådana yttre åt- gärder på byggnader som anges i 3 & första stycket 1 skall bygglov lämnas även om förutsättningama i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i l & första stycket 4 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 5 första stycket 1 skall bygglov lämnas även om förutsättningama i första stycket 2 inte är uppfyllda.

Även om förutsättningama i första stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.

Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning och

Prop. 1993/94: 178

15

ansökningen avser bostadslägenhet som behövs för bostadsförsörjningen, får bygglov inte lämnas för sådana åtgärder som anges i 1 5 första stycket 3.

Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. I fall som avses i första stycket 2 b och 17 kap. 18 a 5 skall en samlad bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare godtagits.

12 &

Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden

1. uppfyller kraven i 2 kap., -

2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmel- serna i 5 kap. 1 &,

3. inte strider mot områdesbestämmelser och

4. kan antas uppfylla kraven i 3 4. upleler haven i 3 kap. 1, 2 kap. och 10—18 55.

Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar om bygglov till kompletteringsåtgärder som anges i 13 & bifallas, om åtgärden uppfyller kraven i första stycket 4 och inte strider mot sådana områdesbestämmel— ser som anges i 5 lap. 16 5 3 eller 4.

Bestämmelserna i andra stycket gäller även andra byggnader än en- eller tvåbostadshus, om ansök- ningen avser sådana inre åtgärder i byggnader som anges i ] 5 första stycket 4—6, sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 5 första stycket 1 eller underhållsåt- gärder på sådana byggnader som avses i 3 kap. 12 &.

Bestämmelserna i andra stycket gäller även andra byggnader än en- eller tvåbostadshus, om ansök- ningen avser sådana åtgärder på byggnader som anges i 3 & försa stycket 1 eller underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap. 12 &.

Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med bestämmelserna.

13 5 Med kompletteringsåtgärder avses att

1. uppföra komplementbyggnader,

2. göra mindre tillbyggnader,

3. utföra sådana inre åtgärderi byggnader som anges i I 5 första stycket 4—6 och sådana yttre åt- gärder på byggnader som anges i 3 5 första stycket 1,

3. utföra sådana åtgärder på byggnader som anges i 3 & första stycket 1,

4. utföra underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap. 12 &.

Prop. 1993/94: 178

16

265

Beslut varigenom ett ärende om lov avgörs, skall innehålla skälen till beslutet i enlighet med vad som föreskrivs i 20 & förvaltningslagen (1986-223).

Beslut varigenom lov lämnas, skall ange

]. lovets giltighetstid,

2. de anmälningar och besila- ningar som behövs för tillsyn och kontroll enligt 9 kap. och

3. de villkor och upplysningar i övrigt som behövs.

I ett beslut varigenom lov läm— nas, skall anges lovets giltighetstid sarrtt de villkor och upplysningar i övrigt som behövs.

9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll

.15

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads—. rivnings- eller markarbeten (bygg- herren) skall se till att arbetena utförs enligt bestårnmelsema i denna lag och enligt föresknfter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfatt- ning.

Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhet så att perso- ner och egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag upp— står.

25

2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178

Minst tre veckor innan arbetena påbörjas skall byggherren göra en anmälan till byggnadsnämnden (bygganmälan), om arbetena avser

]. uppförande eller tillbyggnad av en byggnad,

2. åtgärder som anges i 8 kap. 2 5 första stycket,

Prop. 1993/94: 178

17

3. sådana ändringar av en bygg- Prop. 1993/941178 nad som berör konstruktionen av de bärande delarna eller som avsevärt påverkar dess planlösning,

4. installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rök- kanaler eller anordningar för ventilation i byggnader,

5. installation eller väsentlig ändring av anordningar för vatten- försörjning eller avlopp i byggna- der eller inom tomter,

6. underhåll av sådan bebyggel— se med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestärnrnel— ser som utfärdats med stöd av 5 kap. 7 åförsta stycket 4 eller 16 å 4,

7. rivning som omfattas av krav på rivningslov.

Byggnadsarbetena för påbörjas tidigare än som anges i första stycket om byggnadsnämnden särskilt medger det.

3 &

Krav på bygganmälan gäller inte

I . sådana åtgärder som rör en- eller tvdbostadshus och till dessa hörande komplementbyggnader och som enligt 8 kap. 4 & undantagits från krav på bygglov,

2. uppförande, tillbyggnad eller annan ändring av ekonomibyggna- der för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan,

3. sådana åtgärder beträffande anläggningar som anges i 8 kap. 2 & andra stycket,

4. sådana åtgärder som anges i 2 5 första stycket 3-5 i höga om byggnader eller tomter som tillhör staten eller ett landsting,

5. åtgärder som rör sådana byggnader eller andra anläggning- 13 ar som är avsedda för totalförsva-

ret och som är av hemlig natur.

4 Bygganmälan skall vara skriftli g. För enkla åtgärder räcker det med muntlig anmälan. Iill anmälan skall fogas en beskrivning av pm- jektets art och omfattning.

5 5

Om byggnadsåtgärder som anges i 2 5 första stycket I—5 och som kräver bygganmälan avser arbets- lokaler eller personalrum för verk- samheter där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning och det är känt för vilket slag av verksamhet utrymmena är avsedda, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över åt- gärdema.

Om byggnadsåtgärdema avser tillfälliga personalbostäder för sammanlagt minst tio boende, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän organisation samföreter arbetstagama har fått tillfälle att yttra sig över åtgärderna.

6 5

När en bygganmälan har kommit in skall byggnadsnämnden skynd- samt låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till för- hållandena på platsen och omstän- digheterna i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till sitt läge direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, skall grannen kallas till utstakningen.

Prop. 1993/94:178

19

75 Prop. 1993/94zl78

När en bygganmälan har kommit in skall byggnadsnämnden skynd— samt kalla till samråd (byggsam- råd), om det inte är uppenbart obehövligt. Iill byggsarnrådet skall byggherren, den som enligt [35 anmälts som kvalitetsansvarig och andra som bestäms av nämnden kallas. Vid behov skall även yrkes- inspelaionen kallas. Om en sådan försäkring för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (1991-320) om byggfelsförsäkring, skall byggnadsnämnden bereda försäkringsgivaren tillfälle att närvara vid samrådet.

Om byggnadsnämnden funnit byggsamråd obehövligt, skall nämnden meddela byggherren detta utan oskäligt dröjsmål och samti- digt lämna sådana upplysningar som avses i 8 & tredje stycket.

Byggsarnråd skall alltid hållas när en byggherre begär det.

8 5

Vid byggsarnrådet skall en ge- nomgång göras av

]. arbetenas planering,

2. de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att byggnaden eller anläggningen skall kunna antas komma att uppfylla de krav som avses i 3 kap.,

3. den samordning som behövs. Över samrådet skall föras pro— tokoll.

Om byggnadsnämnden finner anledning anta att ett projekt som inte kräver bygglov, fordrar till- stånd av någon annan myndighet, skall nämnden under samrådet upplysa bygghenen om detta.

20

9 5

Vid byggsamrådet eller snarast möjligt därefier skall byggnads- nämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, besluta om en kontroll- plan för arbetena. I kontrollplanen skall anges vilken kontroll som skall utföras, vilka intyg och övriga handlingar som skall företes för nämnden samt vilka anmälningar som skall göms till nämnden. Kontrollen kan utföras genom dokumenterad egenkontroll, av fristående sakkunniga eller, om det finns särskilda skäl, av byggnads— nämnden.

Byggnadsnämnden får enligt 16 kap. 7 5 första stycket även i andra fall än som avses i första stycket andra meningen besikta byggpro— jektet. '

Byggnadsnämnden får i samband med ingripanden enligt 10 kap. 3 & besluta om ändring av kontrollpla- nen.

10 &

När byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen och byggnadsnämnden inte funnit skäl att ingripa enligt 10 kap., skall nämnden utförda ett bevis om detta (slutbevis).

Om byggnadsnämnden finner att det brister i förutsättningama för att utfärda slutbevis, skall bygg— nadsnämnden utan oskäligt dröjs- mål ta ställning till i vilken omfatt— ning byggnaden skall få användas innan bristerna avhjälpts.

II &

Byggnadsnämndens beslut i fråga om byggsamråd och kontrollplan upphör att gälla om byggnadsarbe- tena inte påbörjats inom två år från dagen för bygganmälan.

Prop. 1993/94: 178

21

Prop. 1993/94zl78 12 5

Om en sådan försäkring för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (I993:320) om byggfeLs- försäkring, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän bevis om försäkringen företetts för bygg— nadsnämnden. Detsamma gäller om ett besked om skyddsrum krävs enligt 325 civilförsvarslagen (1960:74).

13 5

För sådana byggnadsåtgärder som anges i 2 5 första stycket 1—6 och som kräver bygganmälan skall en kvalitetsansvarig utses av bygg- herren. För skilda delar av ett byggprojekt kan olika kvalitetsan- svariga utses. En av dem skall samordna deras uppgifter. Bygg- herren skall underrätta byggnads- nämnden om vem som är kvalitets- ansvarig.

Den kvalitetsansvarige skall, om det finns sådan kontrollplan som avses i 9 5, se till att planen föl/'s och att annan kontroll som avses i 8 & första stycket 2 utförs. Han skall vara närvarande vid bygg- samråd enligt 7 5 samt vid besikt- ningar och andra kontroller.

14 &

Till kvalitetsansvarig för utses endast den som har fått godkän— nande (riksbehörighet) av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt 14% lagen (I992:1119) om teknisk kontroll eller den som byggnadsnämnden godkänt för visst arbete.

22

155

Om byggnadsnämnden inner att den kvalitetsansvarige har åsidosatt sina skyldigheter, får nämnden besluta att en annan kvalitetsan- svarig skall utses. Nämnden skall, i de fall den kvalitetsansvarige har riksbehörighet, anmäla sitt beslut till det organ som meddelat riksbe— hörigheten.

10 kap. 3 &

Byggnadsnämnden får förbjuda att ett visst byggnads-, rivnings— eller markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är upp- enbart att arbetet eller åtgärden strider mot denna lag eller mot någon föreslo'ift eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen.

Byggnadsnämnden får förbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är upp- enbart att arbetet eller åtgärden strider mot denna lag eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggnadsnämnden får ock- så, om nämnden inner att bygg- herren inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts innan de uppkomna bristerna avhjälpts.

Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första stycket äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts, även om de förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.

Förbud enligt första eller andra stycket får förenas med vite. Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.

65

Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4 & första stycket, en överträdelse sker ge- nom att

1. arbete utförs utan ansvarig arbetsledare i strid mot bestäm- melserna i 9 kap. 3 5,

2. någon underlåter att göra sådana anmälningar till byggnads— nämnden som avses i 9 kap. 45 eller

Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4 5 första stycket, en överträdelse sker ge- nom att

1. arbete utförs utan att det inns någon kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 13 ä,

2. någon underlåter att göra bygganmälan när sådan anmälan skall göras eller

3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har

Prop. 1993/94: 178

23

meddelat enligt denna lag.

Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000 kronor. Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.

l8aå

Om byggnadsnämnden enligt 9 kap. 10 & beslutar att en byggnad

.eller en del av en byggnad inte

skall få användas innan bristerna avhjälpts, får byggnadsnämnden förena sitt beslut med vite.

11 kap. 55

Byggnadsnämnden får ta ut avgift i ärenden angående lov och för- handsbesked samt i andra ärenden som föranleder upprättande av nybyggnadskarta, ritningsgransk— ning, besiktning, framställning av arlcivbeständiga handlingar eller andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.

Lämnas bygglov för uppförande, tillbyggnad eller ombyggnad av en byggnad eller annan anläggning, får byggnadsnämnden dessutom ta ut en planavgift för att täcka kost- naderna för sådana åtgärder som erfordras för att enligt denna lag upprätta eller ändra detaljplaner, områdesbestämmelser och fastig- hetsplaner. Planavgift får tas ut endast om fastighetsägaren har nytta av planen eller bestämmel— serna.

Byggnadsnämnden får ta ut avgift i ärenden angående lov och för- handsbesked och i ärenden som föranleds av en bygganmälan enligt 9 kap. 2 5 samt i andra ärenden som föranleder upprättande av nybyggnadskarta, ritningsgransk- ning, besiktning, framställning av arkivbeständiga handlingar eller andra tids- eller kosmadslcrävande åtgärder.

Byggnadsnämnden får dessutom, qier det att bygganmälan som avser åtgärder som anges i 9 kap. 2 & första stycket 1 eller 2 inkom- mit avseende uppförande, tillbygg- nad eller annan ändring av en byggnad eller annan anläggning, ta ut en planavgift för att täcka kost- naderna för sådana åtgärder som erfordras för att enligt denna lag upprätta eller ändra detaljplaner, områdesbestärnmelser och fastig- hetsplaner. Planavgift får tas ut endast om fastighetsägaren har nytta av planen eller bestämmel- senta

Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av avgifterna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.

Prop. 1993/94: 178

24

13 kap. 2 5

Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommunala nämnder än de som anges i 1 5 får överklagas genom besvär hos läns- styrelsen.

Sådana beslut får dock inte över- Sådana beslut får dock inte över- klagas till den del de avser frågor klagas till den del de avser som redan är avgjorda genom 1. frågor som redan är avgjorda detaljplan, områdesbestämmelser genom detaljplan, områdesbestäm- eller förhandsbesked. melser eller förhandsbesked,

2. behovet av byggsamråd. -

4 &

Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 & huruvida prövning skall ske eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 5 första stycket samt länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 5 andra stycket att lov eller förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.

Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i första stycket får överklagas genom besvär hos kammarrätten om beslutet avser

1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,

2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av detaljplan och besvären avser frågan om åtgärderna utgör komplette- ringsåtgärder enligt 8 kap. 13 &, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot områdesbestämmelser,

3. rivningslov eller marklov och besvären avser frågan om åtgärderna strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,

4. förordnanden enligt 6 kap. 19 5 att avstå eller upplåta mark eller enligt 6 kap. 22 & om skyldighet att bekosta anläggande av gator och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp,

5. ingripanden mot försumlig 5. i'åga enligt 9 kap., arbetsledare enligt 9 kap. 3 & fjärde stycket,

6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,

7. debitering av avgifter som 7. debitering av avgifter som angesillkap.55 angesillkap.55,

samt genom besvär hos regering- hos regeringgn i övriga fall. en i övriga fall.

7 52 Ett beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds- eller säkerhetsområden som avses i 8 kap. 9 & tredje stycket får över— klagas av Luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av till- synsmyndigheten, om beslutet berör en kärnreaktor eller annan kärn— energianläggning, och i övriga fall av Försvarsmakten, Överstyrelsen för

2Senaste lydelse 1993 : 1609.

Prop. 1993/94: 178

25

civil beredskap eller Statens räddningsverk eller de myndigheter de Prop. 1993/941178 bestämmer.

Avser ett beslut om bygglov eller förhandsbesked sådana arbetsloka- ler eller personalrum som avses i 8 kap. 30 &, får beslutet överklagas av huvudskyddsombud eller, om sådant ombud inte inns, annat skyddsombud inom verksamheten. Finns inget skyddsombud, för beslutet i stället överklagas av den eller de arbetstagamrganisationer som har yttrat sig över ansök- ningen.

16 kap. 1 53 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreslnifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelsema i 3 kap. behövs

1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, 2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt tomter och allmänna platser,

3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.

Regeringen bestämmer vilka organ som får besluta om god- kännande (riksbehörighet) för den som skall utföra sådan kontroll som föreskrivits med stöd av första stycket 3.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i fråga om 3 kap. 75, i enskilda au medge undantag från bestämmelserna i 3 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskriier om kva- litetsansvariga som behövs utöver bestämmelserna i 9kap. 13—15 åå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3 kap.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ila'aftträdan- det, skall äldre bestämmelser tillämpas.

3Senaste lydelse 1993 :695 .

26

2.2 Förslag till lag om tekniska egenskapskrav på bygg- nadsverk, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

l & Denna lag gäller telmiska egenskapskrav på byggnadsverk (bygg- nader och andra anläggningar) och byggprodukter.

Med byggprodukt avses i lagen en produkt som är avsedd att stadig- varande ingå i ett byggnadsverk och som har betydelse för byggnads- verkets egenskaper i de avseenden som anges i 2 5 första stycket 1—6.

Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

2 & Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av nomtalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, lämplighet för avsett ändamål, .tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse— eller orienteringsförmåga, och 9. hushållning med vatten och avfall. De tekniska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de var- samhetskrav som finns i 3 kap. 10—14 åå plan- och bygglagen (l987:10). Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de hänseen— den som avses i första stycket i huvudsak bevaras.

?”???”PPPP

3 5 Särskilda bestämmelser om byggnadsarbeten, tillsyn, kontroll och påföljder finns i 9 och 10 kap. plan— och bygglagen (l987:10).

Byggprodukter Lämplighetskrav

4 & Byggprodukter skall vara lämpliga för avsedd användning för att få ingå i byggnadsverk. En byggprodukt är lämplig, om den har sådana egenskaper att det byggnadsverk i vilket den skall ingå, rätt projekterat och uppfört, kan uppfylla kraven enligt 2 5 första stycket 1—6.

5 & Byggprodukter som uppfyller kravet på lämplighet enligt 4 5 eller

Prop. 1993/94:178

27

enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 22 5 får släppas ut på Prop. 1993/94:178 marknaden och användas för avsett ändamål.

Märkning

6 & Om en byggprodukt skall EG—märkas enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 22 & 3 gäller bestämmelserna 1 lagen (1992:1534) om EG—märket. -

Tillsyn

7 5 Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva tillsyn över att bestämmelsema i 4—6 55 och de föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 & följs.

8 & En tillsynsmyndighet har rätt att hos den som tillverkar, importerar, saluför eller använder byggprodukter som omfattas av tillsynen

1. få tillgång till produkter för kontroll,

2. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och

3. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

En tillsynsmyndighet får begära handräckning av kronofogdemyndig— heten för att genomföra de åtgärder som avses i första stycket.

9 5 Om det är motiverat från skyddssynpunkt får en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att 5 5 och de föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 & skall följas.

10å Om en byggprodukt har EG—märkts trots att den inte överens- stämmer med de krav som gäller för EG—märkning, får en tillsynsmyn- dighet förelägga tillverkare, importör eller den som saluför bygg- produkten att

1. upphöra med användningen av EG—märket,

2. återkalla osålda produkter, eller

3. ta bort EG—märket. Ett sådant föreläggande gäller till dess att produkten överensstämmer med kraven.

11 & Förelägganden och förbud enligt 9 eller 10 & får förenas med vite.

Överklagande och verkställith

12 & En tillsynsmyndighets beslut enligt 9 eller 10 5 eller enligt före— skrifter som meddelats med stöd av 225 får överklagas hos allmän . 28

förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut om förbud gäller omedelbart.

Anordningar i byggnadsverk

13 & Anordningar som avser att tillgodose kraven i 2 5 första stycket 2—4, 6 och 8 skall hållas i stånd. '

14 5 För hissar och värmeanordningar skall bestämmelserna i 6—12 55 gälla i tillämpliga delar. '

Funktionskontroll

15 5 Om det är särskilt föreskrivet att funktionen hos ventilationssystem skall kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader i enlighet med 25 första stycket 3-6 skall funktionskon- trollen utföras av en sakkunnig (funktionskontrollant). Funktionskon- trollanten skall utses av byggnadens ägare.

16 & Till funktionskontrollant får utses endast den som har fått god— kännande (riksbehörighet) av ett organ som ackrediterats för detta ända- mål enligt 14 5 lagen (1992: 1 1 19) om teknisk kontroll eller den som fått godkännande för viss kontroll av den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet.

17 5 Om den kommunala nämnd som avses i 16 5 finner att funktions- kontrollanten har åsidosatt sina skyldigheter får nämnden besluta att en annan funktionskontrollant skall utses. Nämnden skall, i de fall funk- tionskontrollanten har riksbehörighet, anmäla sitt beslut till det organ som meddelat riksbehörigheten. Nämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd lqävs vid överklagande till kammarrätten.

Typgodkännande och tillverkningskontroll

18 5 Efter ansökan kan prövas om vissa slag av material, konstruktioner eller anordningar får användas i byggnadsverk (frivilligt typgodkännan- de).

Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, får regeringen föreskriva att material, konstruktioner eller anordningar får användas i byggnadsverk endast efter godkännande (obligatoriskt typ- godkännande).

Vid meddelande av typgodkännande får bestämmas att fortlöpande

Prop. 1993/94zl78

29

kontroll skall utföras (tillverlmingskontroll). Även utan samband med typgodkännande får efter ansökan bestämmas att tillverlmingskontroll skall utföras.

195 Typgodkända eller tillverkningskontrollerade material, konstruk- tioner och anordningar skall förutsättas uppfylla kraven enligt 2 5 i de avseenden som godkännandet eller kontrollen gäller.

20 5 Typgodkännande och beslut om tillverkningskontroll som avses i 18 5 meddelas av de organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt 14 5 lagen (1992:1119) om telmisk kontroll.

Bemyndiganden

21 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de närmare föreskrifter som behövs för att byggnadsverk skall uppfylla kraven enligt 2 5 första stycket.

22 5 För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES—avtalet) får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter

1. om krav på byggprodukter för att de enligt 4 5 skall vara lämpliga för avsedd användning,

2. om bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav på bygg- produkter, hissar eller värmeanordningar,

3. om märkning av byggprodukter, hissar och värmarnordningar som förutsättning för att de skall få släppas ut på marknaden och användas, och

4. om sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn till hälsa och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om byggprodukternas överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad teknik.

23 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för kontroll av att före— skrifter utfärdade med stöd av 21 5 följs och att sådana anordningar som avses i 13 5 hålls i stånd.

245 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om funktionskontrollanter som behövs utöver bestämmelserna i 15—17 55.

Prop. 1993/94: l78

30

255 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får Prop. 1993/941178 meddela närmare föreskrifter om typgodkännanden och tillverlmings- kontroll.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då byggproduktlagen (1992:1535) skall upphöra att gälla.

2. Den nya lagen skall inte tillämpas i ärenden enligt plan- och bygglagen (l 987:10) som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet.

31

2.3 Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs att 32 och 33 55 civilförsvarslagen (1960:74)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 52 Avser någon att uppföra, bygga till eller bygga om en anläggning eller en byggnad inom en skyddsrumsort, skall han anmäla detta till kommu- nen. Undantag från sådan anmälningsskyldighet får föreskrivas av rege- ringen eller, efter regeringens bemyndigande, av kommunen. Det åligger kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked huruvida skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta. Avvikelse från det besked som avses i första stycket får göras endast om 1. den som har gjort anmälan medgiver det, 2. bygglov eller godkännande 2. bygglov inte har sökts inom enligt 33 5 andra stycket icke har två år från beskedets dag, sökts inom två år från beskedets dag eller 3. bygganmälan inte har gjorts inom den tid som anges i 2 och det är fråga om åtgärder som får vidtas utan bygglov eller 3. i fråga om anläggning eller 4. ombyggnaden inte har påbör- byggnad som tillhör staten och som jats inom den tid som anges i 2 och får byggas om utan bygglov, om— det är fråga om anläggning eller byggnaden inte har påbörjats inom byggnad som tillhör staten och den tid som anges i 2. denna får byggas om utan att bygganmälan görs.

'Lagen omtryckt 1984:1026.

2Senaste lydelse 1987:152.

Prop. 1993/942178

32

33 53

Föreligger skyldighet att söka bygglov för anläggning eller bygg- nad inom skyddsrumsort, ankom- mer det på byggnadsnämnden att vid prövning av ansökan om sådant lov tillse, att byggnadsföretaget överensstämmer med besked enligt 325 samt med bestämmelserna i 29 och 30 55 och med stöd av dessa meddelade föreskrifter.

Vill någon, då skyldighet ej föreligger att söka bygglov, utföra sådant byggnadsföretag som avses i 32 5, åligger det honom att i förväg inhämta länsstyrelsens godkännande av byggnadsföretaget i omfönnälda hänseenden, dock ej i fråga om byggnad som tillhör staten.

Föreligger ej besked enligt 32 5, må bygglov eller godkännande enligt andra stycket ej meddelas.

Byggherren skall se till att ett byggnadsföretag inom en skydds- rumsort överensstämmer med besked enligt 325 samt med be- stämmelserna i 29 och 30 55 och med stöd av dessa meddelade föreskrifter.

Vid byggsamråd enligt 9 kap. 7 5 plan- och bygglagen (l987:10) skall en genomgång göras av de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att ett skyddsrum skall kunna antas komma att uppfylla de kmv som ställs med stöd av 29 och 30 55.

Bestämmelserna i 9 kap. 9 och 10 55 plan— och bygglagen (l987:10) om kontroll m.m. och om slutbevis skall tillämpas på arbetet med att utföra skyddsrum- met.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

3Senaste-lydelse 1987: 152.

3 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 178

Prop. 1993/94: 178

33

2.4 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

Härigenom föreskrivs att 225 natrrrvårdslagen (1964:822)l skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 5

Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämföng anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad utomhus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myn- dighet som regeringen bestämmer.

Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upp- lysning om på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och ej heller anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägen- heter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt. Dock får hos myndighet som avses i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning som här avses. Har sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i strid mot givet tillstånd och finnes den vara uppenbart vanpry- dande i landskapsbilden, får myndigheten meddela föreläggande om avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig åtgärd därmed.

Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda eller liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa anordningen avlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen be- stämmer medgivit annat. Vad nu sagts gäller ej anordning eller på anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra stycket.

Bestämmelserna i denna paragraf Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte anordningar inom väg- område eller för vilka bygglov krävs eller har lämnats. Bestäm- melserna gäller inte heller sådana åtgärder som inte kräver bygglov efter beslut enligt 8 kap. 5 5 första stycket 7 plan- och bygglagen (l987:10).

gäller inte anordningar inom väg- område eller för vilka bygglov krävs eller har lämnats. Bestäm- melserna gäller inte heller sådana åtgärder avseende skyltar och ljusanordningar som inte kräver bygglov efter beslut enligt 8 kap. 5 5 första stycket eller andra styck- et 7 plan— och bygglagen (l987:10).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

'Lagen omtryckt 1991:641.

Prop. 1993/94: 178

34

2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 11 & fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 11 5'

Den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet skall i be- hövlig omfattning, enligt närmare föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, lärnna skattemyndigheten uppgift om arten och omfattningen av den byggnadsverksamhet som avses med lämnade bygglov, riv- ningslov, marklov eller tillstånd enligt förhandsbesked.

Uppgift skall lämnas för varje fastighet för sig senast två veckor efter utgången av varje kvartal och omfatta de lov och tillstånd som lämnats under kvartalet.

Den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet skall i be- hövlig omfattning, enligt närmare föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, lämna skattemyndigheten uppgift om arten och omfattningen av den byggnadsverksamhet som avses med bygglov, rivningslov, marklov, bygganmälan eller till- stånd enligt förhandsbesked enligt plan— och bygglagen (l987:10).

Uppgift skall lämnas för varje fastighet för sig senast två veckor efter utgången av varje kvartal och omfatta de lov och tillstånd som lämnats samt de bygganmälningar som kommit in under kvartalet.

Länsstyrelsen skall, enligt föreskrifter av regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer, lämna skattemyndigheten uppgift om sådana beslut av länsstyrelsen som är av betydelse för fastighetstaxe— ringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1Senaste lydelse 1991 : 1679.

Prop. 1993/94: 178

35

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:320) om

byggfelsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 1 och 12 55 lagen (19931320) om byggfels- försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15

När en näringsidkare uppför en byggnad som helt eller till över- vägande del skall användas som bostad för permanent bruk eller i fråga om sådan byggnad utför ombyggnadsåtgärder som fordrar bygglov och som avsevärt förlänger byggnadens brukstid, skall det för byggnadsarbetet finnas en bygg— felsförsäkring.

När en näringsidkare uppför en byggnad som helt eller till över- vägande del skall användas som bostad för permanent bruk eller i fråga om- sådan byggnad utför åtgärder som fordrar bygganmälan och som avsevärt förlänger bygg— nadens brukstid, skall det för byggnadsarbetet finnas en bygg- felsförsäkring.

Byggfelsförsäkring behövs dock inte i fråga om en- eller tvåbostadshus när ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd finns som utgör villkor för statlig bostadsänansiering.

125

Att byggnadsarbetet inte får Att byggnadsarbetet inte får påbörjas förrän ett bevis om bygg- felsförsäkring har företetts för den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, framgår av 9 kap. 1 5 andra stycket plan- och bygglagen (l987:10).

påbörjas förränett bevis om bygg- felsförsäkring har företetts för den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, framgår av 9 kap. 12 5 plan— och bygglagen (l987:10).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Prop. 1993/94: 178

36

3 Ärendet och dess beredning

Utredningen om översyn av plan- och bygglagen (l987:10), PBL, m.m. (M 1992:03), Plan- och byggutredningen, påbörjade sitt arbete i januari 1993 (dir. 1992:104). Vissa frågor, som enligt direktiven skall behandlas i en första etapp, redovisades i oktober 1993 i betänkandet Anpassad kontroll av byggandet (SOU 199394). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. De lagförslag som lagts fram ibetänkandet finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. Närmare 170 remissyttranden har avgivits. En förteckning över remissinstansema änns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena änns tillgänglig i Miljö- och naturresursdepartementet (Dnr M93/3512).

Enligt direktiven skulle den första etappen av utredningsarbetet omfatta överväganden och förslag i fråga om samordningen av reglerna i PBL med den nya byggproduktlagen (1992:1535). Utredningen fann det ändamålsenligt att samtidigt behandla frågor om bygglov, tillsyn och kontroll i hela dess vidd. Därigenom har förslag också presenterats som har samband med äera frågor som kommer att behandlas i kommande etapper av utredningsarbetet.

Nästa utredningsetapp skall enligt direktiven behandla frågor bl.a. om miljöhänsyn i den fysiska planeringen, detaljplaneprocessen och med- borgarinäytande. Däri ingår att skapa förutsättningar för att underlätta tillämpningen av den s.k. kretsloppsprincipen. I december 1993 äck utredningen dessutom tilläggsdirektiv rörande bl.a. förutsättningama att skydda parker och grönområden i våra städer och tätorter (dir. 1993:122). Utredningen har nyligen överlämnat sitt andra betänkande Miljö och fysisk planering (SOU 199436).

I detta ärende, som grundar sig på utredningens första betänkande, föreslås i korthet följande. Bygglovsprövningen inskränks till att avse endast en prövning av lokaliseringen och den närmare placeringen och utformningen av byggnader m.m. Beträffande de tekniska egenskapskra- ven på byggnader och andra anläggningar föreslås ett från lovprövningen fristående tillsyns- och kontrollförfarande som mer liknar vad som gäller på andra områden. Bestämmelserna om de tekniska egenskapskraven föreslås flyttas från PBL och sammanföras med reglerna i byggprodukt- lagen till en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. För områden inom detaljplan föreslås att kommunen skall kunna besluta att byggande i enlighet med planen inte skall behöva föregås av en särskild bygglovsprövning. Därutöver föreslås vissa mindre ändringar som föranleds av förenklings- och rationaliseringsskäl.

[ fråga om bygglovsplikten föreer utredningen omfattande ändringar i förhållande till dagens ordning. Förslagen i denna del skall enligt utredningen ses som ett fullföljande av principen att den fysiska plane- ringen i huvudsak är en kommunal angelägenhet. Det innebär att den enskilda kommunen utifrån sina lokala förutsättningar i ökad utsträckning skall få möjlighet att avgöra vilken prövning som behövs i enskilda fall. För områden utanför detaljplan skall lov hävas bara i viss grundläggande omfattning. Lovpliktens omfattning därutöver skall kunna beslutas av kommunen i översiktsplan. Den av utredningen föreslagna grundnivån för

Prop. 1993/94:178

37

lovplikten är således av ett annat slag än dagens över landet generella Prop. 1993/94cl78 regler om bygglovsplikt. Idag innebär beslut i områdesbestämmelser om ökning eller minskning av lovplikten att det görs undantag från vad som kan betraktas som normala krav på bygglov. Den av utredningen föreslagna ordningen är av en helt annan karaktär. Norrngivnings- kompetensen är enligt förslaget genom delegation delad mellan riksdagen och kommunerna. De i lagen uppställda minimikraven på bygglov förutsätter kompletteringar genom kommunala beslut. För att göra det möjligt att lägga förslag och genomföra önskvärda förändringar i detta avseende har regeringen i prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m. föreslagit riksdagen att bemyndigandet i 8 kap. 75 regeringsformen ändras så att regeringen i lag bemyndigas att meddela föreskrifter om bl.a. bygglovsplikt för byggande. Mot den redovisade bakgrunden har regeringen valt att inte nu lägga förslag i här berörda hänseenden. Av nyss nämnda proposition framgår dock att regeringen gör den bedömningen att utredningens förslag i denna del är väl ägnat att ligga till grund för fortsatta överväganden.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 mars 1994 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som änns i bilaga 4. Lagrådets yttrande änns i bilaga 5. lagrådets förslag till ändringar har godtagits.

4 Gällande rätt

4.1 Plan- och bygglagen 4.1.1 Inledning

Plan- och bygglagen (l987:10), PBL, innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Här redovisas i huvudsak de bestämmelser som rör byggande.

I PBL änns således bestämmelser om och på vilka villkor som vissa åtgärder får vidtas när det gäller olika slag av byggnader och andra anläggningar och annat som ingår i bebyggelse. Bland dessa villkor ingår att anläggningarna m.m. skall ges vissa egenskaper. Kommunerna skall övervaka att villkoren efterlevs. I ett stort antal fall får arbetena inte påbörjas utan ett särskilt tillstånd - bygglov - från kommunen.

PBL reglerar rätten att vidta vissa åtgärder. Sådana åtgärder är att bygga, riva, schakta och fylla respektive att vidta annan åtgärd. Åtgärden att bygga indelas i sin tur i nybyggnad och ändring av byggnad. Nybyggnad benämns ibland uppförande. Begreppet ändring av byggnad delas upp i tillbyggnad och annan ändring. Tillbyggnad är att utöka en beäntlig byggnad, t.ex. genom påbyggnad. Att vidta annan ändring beskrivs som att ta i anspråk, inreda, installera, färga om m.m. I två fall deänieras annan ändring som ombyggnad. Det ena är om byggnaden ändras på ett sätt som dels fordrar bygglov, dels avsevärt förlänger 38

brukstiden för byggnaden eller en del av den. Det andra är om byggna- den eller en del av byggnaden inreds i syfte att väsentligt förändra användningen.

4.1.2 Särskilt om bygglov

Bestämmelserna om bygglov änns i 8 kap. PBL. Kapitlet inleds med ett antal bestämmelser som anger bygglovspliktens omfattning för olika situationer. Därvid gäller särskilda regler för områden med detaljplan och för en- eller tvåbostadshus, småhus. Beträffande de sistnämnda gäller olika regler beroende på om åtgärden skall vidtas inom detaljplan eller utom detaljplan och - när huset inte ligger inom detaljplan - om det är fråga om ett område med samlad bebyggelse eller inte. Samlad be- byggelse föreligger om bebyggelsegruppen utgörs av 10—20 hus och de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark o.d. (bet. 1986/87:BoU1 s. 100). Kommunen kan genom föreskrifter i detaljplan eller områdesbestämmelser i viss utsträckning reglera bygglovspliktens omfattning.

Den materiella prövningen av en ansökan om bygglov sker mot PBL:s regler i 2 och 3' kap. och de bestämmelser i dessa avseenden som utfärdats med stöd av bemyndiganden i PBL.

Det krävs bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader och för att ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilken byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov lämnats. Vidare krävs bygglov för vissa väsentliga ändringar av byggnaders konstruktion, för installation och väsentliga ändringar av va-anläggningar och hissar. För småhus gäller vissa undantag. Bygglov krävs t.ex. inte för s.k. friggebodar och anord- nande av mindre uteplatser i anslutning till småhus, om de uppförs längre från gränsen till granntomten än 4,5 m.

I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan, krävs bygglov endast för att ta i anspråk eller inreda byggnaden helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål. Vidare är va-installationer bygg- lovsfria om ett småhus skall vara anslutet till en egen anläggning, liksom vissa ändringsåtgärder beträffande sådana hus.

För småhus utanför samlad bebyggelse gäller att också mindre till- byggnader och alla komplementbyggnader, murar och plank som uppförs längre från gräns till granntomt än 4,5 m samt vissa mera omfattande ändringsåtgärder är bygglovsbefriade. De bygglovsbefriade åtgärderna får vidtas närmare tomtgränsen än 4,5 m om den berörde grannen samtyck- er. Inom områden med detaljplan gäller en utökad bygglovsplikt. Bygglov krävs för vissa åtgärder som innebär att en byggnads yttre utseende avsevärt påverkas. De eljest bygglovsfria ekonomibyggnadema för jordbruk m.m. är bygglovspliktiga inom detaljplan.

Bygglov krävs aldrig för uppförande av eller åtgärder med de av totalförsvarets byggnader som är av hemlig natur.

Prop. 1993/94: 178

39

4.1.3 Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning

Kommunen kan som nämnts i viss utsträckning reglera bygglovspliktens omfattning genom bestämmelser i detaljplaner eller områdesbestärnmel— ser. Sådan reglering kan göras både i mildrande och skärpande riktning. Således får kommunen besluta att bygglov inte krävs för att på det sätt som närmare anges iplanen eller områdesbestämmelserna uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader och göra mindre tillbyggnader, bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader samt vissa ytterligare installations— och ändringsåtgärder.

För områden som utgör en värdefull miljö får kommunen bestämma att bygglov krävs också för vissa åtgärder som eljest skulle få utföras utan bygglov, t.ex. omfärgning av småhus inom ett område som omfattas av en detaljplan. Vidare får kommunen, om det änns särskilda skäl, bestämma att bygglov krävs för att inom områden som inte omfattas av detaljplan uppföra eller ändra eljest bygglovsfria ekonomibyggnader. Som nämnts är åtgärder med försvarets hemliga anläggningar alltid bygglovs- fria.

Generellt gäller bygglovsplikt för vissa angivna idrotts— och fritidsan- läggningar, upplag och materialgårdar, tunnlar och bergrum, cisterner m.m. för kemiska produkter, master och tom, större vindkraftverk, murar och plank, parkeringsplatser som anordnas utomhus samt för begravningsplatser. Vissa mindre anläggningar är undantagna. Vidare kan kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser bestämma att bygglov inte krävs för att utföra eller ändra anläggningar som eljest är bygglovspliktiga.

4.1.4 Förutsättningar för bygglov

Ansökningar om bygglov inom områden med detaljplan skall bifallas om åtgärden inte strider mot den gällande detaljplanen, om den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området och om åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. PBL. Ansökningar skall bifallas även om fastigheten eller anläggningen avviker från planen i de fall avvikelsen godtagits som mindre avvikelse vid en bygglovsprövning enligt PBL eller vid en fastighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen (l970:988). Vidare skall lov lämnas till vissa - i huvudsak inre - åtgärder oavsett om avvikelsen godtagits som mindre avvikelse eller ej. Slutligen får lov lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om av- vikelserna är förenliga med syftet med planen.

Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden uppfyller kraven i 2 kap. PBL - dvs. de allmänna intressen som skall beaktas —, inte omfattas av krav på detaljplan, inte strider mot områdesbestämmelser och kan antas uppfylla kraven i 3 kap. PBL. Vissa lättnader gäller för kompletteringsåtgärder. Dessa lättnader är större för småhus än för andra byggnader. Med

Prop. 1993/941178

40

kompletteringsåtgärder avses att uppföra komplementbyggnader, göra Prop. 1993/94: 178 mindre tillbyggnader, utföra vissa inre och yttre åtgärder med byggnader samt underhållsåtgärder på särskilt värdefulla byggnader. Bygglov får vidare lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med bestämmelserna.

4.1.5 Kraven på byggnader

I 3 kap. 1-8 55 föreskrivs ett antal krav på byggnader: De är samman-

fattningsvis följande:

Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kultur- värdena på platsen (1 å)- Byggnader skall ha en yttre form och färg, som är lämplig för bygg- naderna som sådana och ger en god helhetsverkan (1 5). Byggnader skall placeras och utfomras så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på traäksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen (2 5). - Inverkan på grundvattnet som kan vara skang för omgivningen skall begränsas (2 5). - I fråga om byggnader som skall placeras under markytan skall i skälig omfattning beaktas att användningen av marken över byggnaderna inte försvåras (2 5). Byggnader skall medge god hushållning med energi. Denna bestäm- melse kompletteras med särskilda regler om övergång mellan olika uppvärrnningssystem m.m. (3 5). I områden där knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma skall byggnader medge god hushållning med vatten (3 5). - Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar skall ha betryggande bärförmåga, stadga och beständighet (4 5). - Övriga byggnadsdelar skall ha en med hänsyn till ändamålet tillfreds- ställande hållfasthet (4 5). - Byggnader skall vara lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet till trevnad, god hygien, en god arbetsmiljö och ett tillfredsställande inomhusklimat (5 5). Byggnader skall ge ett tillfredsställande skydd mot olycksfall, mot uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand (6 å)- Avfall skall kunna tas om hand och forslas bort från byggnader på ett tillfredsställande sätt (6 5). Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde, skall vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och inrättade så att bostäder- na och lokalema blir tillgängliga för och kan användas av dessa personer. Denna bestämmelse kompletteras med särskilda bestämmel- ser om hissar i vissa fall (7 5). _ Byggnader skall utföras med sådant material och på sådant sätt att 41

reparations-, underhålls- och driftkostnader begränsas (8 5). Dessa krav gäller ny- och tillbyggnader, som fordrar bygglov för att få utföras.

Vissa avsteg från tillgänglighetskravet i 7 5 får göras vad gäller småhus, om det är befogat med hänsyn till terrängen och vad gäller arbetslokaler med hänsyn till arten av verksamheten.

De tidigare angivna kraven skall vidare uppfyllas i skälig utsträckning när det gäller ny- och tillbyggnader, som får utföras utan lov, och andra ändringar av en befintlig byggnad än till- och ombyggnad (3 kap. 9 och 10 åå)-

Bestärnmelsema i 3, 7 och 8 55 avseende energihushållning, tillgäng- lighet samt reparations-, underhålls- och driftekonomi omfattar dock inte fritidshus med högst två bostäder. För sådana hus gäller vattenhus- hållningskravet endast i skälig utsträckning (3 kap. 9 och 10 55).

Beträffande takskyddsanordningar, portar och liknande samt avfalls- hämtning gäller vissa speciella bestämmelser för äldre hus (17 kap. 20 5).

Det förhållandet att tillbyggnader och ändringar av byggnader i större eller mindre utsträckning skall uppfylla samma krav som nybyggnader innebär att byggherren kan tvingas ändra även delar av byggnaden som inte direkt berörs av den planerade tillbyggnaden eller ändringen. Änd- ringar på det översta planet 1 ett hus kan t. ex. fordra att ledningarna byts i hela huset eller att huset måste förses med hiss - s.k. följdkrav.

När det gäller ombyggnader är regleringen något annorlunda upp— byggd. Här har föresla-iftsrätten - inom de ramar som anges i 3 kap. 1-8 55 - delegerats till regeringen eller den myndighet regeringen bestäm- mer (3 kap. 10 5, 16 kap. 1 5). Med stöd av detta bemyndigande har regeringen i 3 5 plan- och byggförordningen (19871383), PBF, föreskrivit att de ombyggda delarna av en byggnad skall tillföras vissa egenskaper.

Vid alla ändringar av byggnader gäller att hänsyn skall tas till bygg— nadens särdrag och förutsättningar samt till historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden, vilket framgår av 3 kap. 10 och 12 55 (varsamhetskravet).

Vad som nu sagts om byggnader gäller på motsvarande sätt också för andm anläggningar än byggnader (3 kap. 14 5).

4.1.6 Föreskrifter meddelade med stöd av PBL

Enligt 16 kap. 1 5 PBL har regeringen rätt att meddela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs till skydd för liv, persoan säkerhet eller hälsa eller för en lämplig utformning av bl.a. byggnader och andra anläggningar. Denna möjlighet har inte utnyttjats utom då det gäller ombyggnader. Sådana regerings- föreskrifter förutsätts nämligen i 3 kap. 10 5 PBL, eftersom PBL inte innehåller några krav på ombyggnader utöver varsamhetskravet. Föreskriftema om ombyggnader finns i PBF.

Kommunen kan genom föreskrifter i detaljplan eller områdesbestäm- melser bestämma lägre krav på ombyggnader än de som anges i 3 5 PBF

Prop. 1993/94: 178

42

under förutsättning att bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara egenskaper (3 kap. 10 5 PBL).

Regeringen har en generell rätt att medge undantag från föreskrifterna i 3 5 PBF.

När ombyggnaden sker i etapper får byggnadsnämnden medge anstånd under viss tid (senare ombyggnadsetapp) med uppfyllandet av ett eller flera av egenskapskraven i 3 5 PBF.

Som nämnts har regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer enligt 16 kap. 1 5 PBL rätt att meddela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa eller för en lämplig utformning av bl.a. byggnader och andra anläggningar. Med stöd härav har regeringen bemyndigat Boverket att meddela de föreskrifter som behövs för till- lämpningen av ett antal av föreskrifterna i PBL och PBF.

Med stöd av regeringens bemyndigande har Boverket i byggreglema (BFS 1993157), BBR, och konstruktionsreglema (BFS 199358), BKR, meddelat rillämpningsföreskrifter till ett antal av bestämmelserna i 3 och 9 kap. PBL. Bestämmelserna gäller för sådana nybyggnader som kräver bygglov. De skall i skälig utsträckning tillämpas också i fråga om nya byggnader som får uppföras utan lov. Dessutom innehåller bestämmel- serna vissa krav beträffande tomter och byggnadsarbeten.

4.1.7 Handläggningen av lovärenden

Ansökningar om lov skall göras hos byggnadsnämnden. De skall vara skriftliga, om det inte är fråga om enkla åtgärder. I samband med in- gripande mot olovligt byggande kan byggnadsnämnden utan ansökan pröva frågor om lov.

När ansökan görs skall de ritningar och beskrivningar och uppgifter 1 övrigt lämnas in som behövs för prövningen. Är ansökningshandlingama ofullständiga kan byggnadsnämnden förelägga sökanden att komplettera dem.

För ärenden om bygglov gäller att byggnadsnämnden får anpassa sin granskning av ritningar och övriga handlingar till den sökta åtgärdens art och omfattning och till byggherrens kvalifikationer. Nämnden skall i beslutet om bygglov fastställa de ritningar och övriga handlingar som legat till grund för lovet.

Enligt PBL-propositionen (prop. 1985/86:l s. 310 ff), bygger lagens bestämmelser om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll på principen att byggherren har huvudansvaret för att bestämmelserna iakttas.

Byggnadsnämnden skall alltid godta typgodkända eller tillverknings- kontrollerade material m.m. ide avseenden godkännandet eller kontrollen gäller.

Innan lov lämnas skall byggnadsnämnden bereda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs samt känd hyresgästorganisation eller förening av hyresgäster som är berörd tillfälle att yttra sig över ansökan, om åtgärden innebär mindre avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller om den skall utföras

Prop. 1993/94: 178

43

i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser. Ett ärende om lov får inte avgöras utan att sökanden underrättats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfalle beretts honom att yttra sig över det.

Begärs tillstånd till expropriation eller påbörjas arbete med att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör byggnad eller mark som omfauas av ansökan om lov, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess att ärendet om expropriation avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökan om lov kom in till byggnadsnämnden skall dock ansökan avgöras utan dröjsmål. När det gäller ärenden om rivningslov. skall nämnden meddela beslut om anstånd om upprustningsåläggande begärts enligt bostadssa- neringslagen (l973:531)..

Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för verksamheter, där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivarens räkning, får lämnas endast om det föreligger ett yttrande från yrkesinspektionen över åtgärdens lämplighet från arbetsmiljösynpunkt och - i de en det är känt vilket slag av verksamhet det är fråga om - det av yttrandet framgår att skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över ansökan. Organisation som företräder arbetstagare skall också yttra sig över ansökningar som avser tillfälligt bygglov för personalbostäder för sammanlagt mer än tio boende. Vidare får bygglov lämnas endast efter medgivande av hyres- nämnden för åtgärder utöver lägsta godtagbara standard enligt bostads— saneringslagen, om en organisation av hyresgäster motsatt sig att åt— gärderna vidtas. '

Om byggnadsnämnden finner anledning anta att en åtgärd som kräver lov fordrar tillstånd även av någon annan myndighet skall nämnden upplysa sökanden om detta.

Beslut varigenom ett ärende om lov avgörs skall innehålla skälen till beslutet i enlighet med vad som gäller enligt förvaltningslagen (l986:223). Vidare skall i beslut om lov anges lovets giltighetstid, de anmälningar och besiktningar som behövs för tillsyn och kontroll samt de villkor och upplysningar i övrigt som behövs. De villkor som kan föreskrivas med stöd av lagen kan t.ex. gälla att en åtgärd skall utföras på visst sätt eller att en viss byggnad skall rivas. Det kan också vara fråga om att vissa handlingar skall ges in till nämnden.

I beslutet om bygglov eller senare kan nämnden bestämma att kon— struktionshandlingar och andra handlingar skall ges in till nämnden innan arbetena påbörjas. Sådana handlingar skall granskas av nämnden. Byggherren skall underrättas om resultatet av granslmingen. Nämnden kan även i beslutet om lov föreskriva att handlingar som beskriver byggnaden i färdigt skick skall ges in till nämnden när arbetena har avslutats.

Byggnadsnämndens granskning kan således ske i två led. I PBL-propositionen (s. 321 f och 741 f) anges mera i detalj vad departementschefen ansåg borde prövas av byggnadsnämnden.

Prop. 1993/94: 178

44

Sökanden och andra berörda skall omedelbart underrättas om innehål- let i det beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Om beslutet gått någon emot skall han även underrättas om hur man överklagar och om eventuella sldljaktiga meningar.

Ett bygglov upphör att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov.

4.1.8 Förhandsbesked

I fråga om lokalisering av åtgärder som häver bygglov kan besked i lokaliseringsfrågan på ansökan lämnas i form av förhandsbesked (8 kap. 34 5).

Den bedömning som görs i ett ärende om bygglov irmefattar ofta såväl tillåtligheten från planmässig synpunkt av den sökta åtgärden som den närmare utfommingen i estetiskt avseende och det tekniska utförandet. För att undvika kostsam och onödig projektering infördes med PBL möjligheten att erhålla ett bindande förhandsbesked. I ett ärende om förhandsbesked prövas således i första hand om en byggnadsåtgärd över huvud taget kan tillåtas på platsen, dvs. närmast en prövning av platsens lämplighet för den avsedda åtgärden. Även andra aspekter kan emellertid tas med i bedömningen, t.ex. om den tilltänkta platsen är lämplig med hänsyn till de krav i 3 kap. PBL som rör anpassningen till omgivningen.

Om förhandsbesked givits att åtgärden kan tillåtas är byggnadsnämn- den vid bygglovsprövningen bunden av sitt ställningstagande i förhands- beskedet. Den senare prövningen får då avse endast sådana frågor som inte omfattas av förhandsbeskedet.

Ett förhandsbesked gäller i två år. Om bygglov inte söks inom den tiden förfaller tillståndet.

4.1.9 Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads—, rivnings— eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL och enligt föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av lagen. Han skall också se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning. Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhet så att personer och egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppkommer.

För arbeten som kräver lov skall det finnas en ansvarig arbetsledare som har utsetts av byggherren. Om arbetena är av mindre omfattning kan dock byggnadsnämnden bestämma att ansvarig arbetsledare inte skall utses. Till ansvarig arbetsledare får utses endast den som har s.k. riksbehörighet eller den som byggnadsnämnden godkänner för visst arbete. Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på rätt sätt. Han skall också vara närva— rande vid byggnadsnämndens besiktningar.

Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, hålla samråd. Till detta skall bl.a.

Prop. 1993/94: 178

45

den ansvarige arbetsledaren, entreprenören och projektören kallas. Vid samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 lap. PBL samt den samordning som behövs. Över samrådet skall föras protokoll. Bestäm- melsen om detta samråd infördes som ett led i försöken att lösa pro- blemen med s.k. sjuka hus (prop. 1990/91:145, bet. 1990/91:BoU19, rskr. 1990/91:353). Syftet var att byggnadsnämnden tillsammans med den ansvarige arbetsledaren och övriga i byggprocessen inblandade parter skulle gå igenom byggprojektet och därvid uppmärksamma en byggnads egenskaper och funktioner med inriktning särskilt på ventilationssystem, byggmaterial och fuktskydd.

När en byggnad eller annan anläggning skall uppföras, byggas till eller på annat sätt ändras eller när den skall rivas och åtgärden kräver bygglov eller rivningslov skall den ansvarige arbetsledaren göra anmälan till byggnadsnämnden innan arbetena påbörjas och när de har slutförts. Om ansvarig arbetsledare inte har blivit utsedd skall byggherren göra anmälningarna. Byggnadsnämnden får medge befrielse helt eller delvis från anmälningsskyldigheten. Nämnden får också i beslutet om lov föreskriva att anmälan får göras vid andra tillfällen.

När en anmälan kommer in till byggnadsnämnden att en byggnad slall uppföras eller byggas till eller att en annan anläggning skall utföras eller väsentligt ändras skall nämnden skyndsamt låta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och utmärka dess höjdläge, om det är motiverat med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till sitt läge direkt beroende av gränsen till en grannes fastighet skall grannen kallas till utstakningen.

Byggnadsnämnden skall i erfordeng omfattning besikta arbeten som kräver bygglov. Slutbesiktning skall göras, om det inte är uppenbart onödigt, och skall alltid göras om bygghenen eller yrkesinspektionen begär det. Byggnadsnämnden får, om byggnaders och andra anlägg- ningars egenslaper och funktioner inte på ett enkelt sätt kan iakttas och bedömas vid nämndens besiktningar, begära att byggherren skall förete bevis av sakkunnig om att egenslaperna och funktionema uppfyller kraven i 3 kap. PBL. Byggnadsnämnden skall utfärda skriftligt bevis om vad som förekommit vid besiktningar.

4.2 Byggproduktlagstiftningen

EES-avtalets ikraftträdande har medfört ett stort antal betydelsefulla förändringar inom byggsektorn. Bl.a. gäller harmoniserade krav på byggprodukter inom hela EES-området.

Med anledning av att Sverige i EES-avtalet förbinder sig att genomföra EG:s byggproduktdirektiv (89/106/EEG) antog riksdagen i december 1992 en ny byggproduktlag (1992:1535). Den nya lagen trädde i kraft den ljanuari 1994.

Prop. 1993/94:178

46

Byggproduktlagen innehåller i stor utsträckning bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om införandet av byggproduktdirektivets krav i Sverige. Byggprodukt definieras i lagen som en produkt som är avsedd att sta- digvarande ingå i en byggnad eller annan anläggning och som har be- tydelse för byggnadsverkets egenslaper med avseende på sex väsentliga krav som ett byggnadsverk bör kunna uppfylla. I lagen stadgas dels att byggprodukter skall vara lämpliga för avsedd användning för att få ingå i ett byggnadsverk, dels att byggprodukter som uppfyller kravet på lämplighet enligt lagen eller enligt föreslo'ifter som meddelats med stöd av lagen får släppas ut på marlmaden och användas för avsett ändamål. Lagen innehåller slutligen regler om tillsyn och överklaganden m.m.

I anslutning till lagen har regeringen i september 1993 utfärdat en byggproduktförordning (1993:1051) med närmare föreskrifter om förut- sättningama för att byggprodukter skall åtnjuta fri cirkulation i enlighet med lagen och direktivet.

4.2.2 Byggproduktförordningen

I byggproduktförordningen finns föreskrifter om

1. krav på byggprodukter för att de skall vara lämpliga för avsedd användning utifrån de sex väsentliga kraven,

2. bestyrkande om överensstämmelse med gällande krav beträffande byggprodukter,

3. märkning av byggprodukter som förutsättning för att produkterna skall få släppas ut på marknaden och användas och

4. sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn till hälsa och säkerhet och där tillverlaren har utfärdat en försäkran om byggprodukternas överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad teknik.

Boverket bemyndigas i förordningen att meddela de ytterligare före- skrifter som behövs för genomförande av direktivet.

5 Reformbehovet

5.1 Avreglering och förenkling

5.1.1 Inledning

Bebyggelseplanering och byggnadsreglering förekommer i alla utvecklade samhällen. Det har exempelvis varit en nödvändig förutsättning för att människor skall kunna bo och verla i tätorter. Syftet har i första hand varit att skydda människors liv och hälsa, men också - i ett vidare perspektiv att säkerställa en från allmän synpunkt lämplig markan- vändning sarnt att reglera ekonomisla mellanhavanden. Av praktisla och principiella skäl har byggregleringen i vårt land successivt delegerats från

Prop. 1993/941178

47

staten till kommunerna, även om utvecklingen ingalunda följt någon rät linje. Detta har medfört att staten kommit att bestämma de yttre ramarna för kommunerna, dels i förhållande till övergripande statliga intressen, dels i förhållande till sådana enskilda intressen som staten ansett vara ett allmänt intresse att värna om. Utvecklingen har - med vissa avbrott - gått mot en alltmer detaljerad styming och reglering.

Mycket tyder på att regelsystemet på området i vissa avseenden med tiden kommit att utgöra en hämmande aktör på utveckling och tillväxt utan att vi alltid fått den önskvärda kvaliteten i byggandet. Samtidigt måste konstateras att regelsystemet i andra avseenden fungerar tillfreds— ställande och åtnjuter en betydande legitimitet hos medborgama. En angelägen uppgift för att behålla denna legitimitet är därför att mönstra ut regler som inte bedöms nödvändiga, som har förlorat i aktualitet eller som kan utgöra ett hinder mot en önskvärd samhällsutveckling. Regel- systemet bör utformas så att bättre kvalitet i byggandet främjas och väsentliga allmänna intressen tillgodoses.

Innan vi går in på förslagen i detta ärende finns det anledning att belysa några av de utvecklingstendenser som lan ha betydelse särskilt inom byggområdet och som därmed påverkar reformbehovet.

5.1.2 Förnyelse och utveckling

Omprövningen och fömyelsen av den offentliga sektorn och olika regel- system är ett led i den politik som angavs redan i regeringsförklaringen i oktober 1991 och som nu stegvis utvecklas och genomförs. Detta arbete är en viktig del i den förnyelse av Sverige som regeringens politik är ett samlat uttryck för. De förändringar som pågår syftar till att skapa en grund för och bidra till förverkligandet av de övergripande mål för samhällsutvecklingen som riksdagen och regeringen har lagt fast.

Offentliga regelsystem bör omprövas för att ge den enskilde större valfrihet och ett ökat handlingsutrymme. Det är också viktigt att åstad- komma tydliga gränser för statens och kommunernas åtaganden och ansvar inom olika sektorer. Onödig byråkrati måste ersättas med en mindre och samtidigt mer effektiv offentlig förvaltning. Markrradslik— nande förutsättningar bör så långt det är möjligt introduceras i den offentliga verksamheten utan att rättssäkerhet, demokratisk kontroll eller andra väsentliga allmänna intressen åsidosätts. Självfallet måste föränd- ringsarbetet också ske med beaktande av att samhället måste ha effektiva instrument för att skydda liv, hälsa och miljö. Det innebär att behovet av avreglering och förenkling måste vägas mot andra allmänna intressen. Det hindrar emellertid inte att också de områden där de allmänna intressena är starka bör utsättas för krav på rationalisering och att regelsystemen hela tiden måste omprövas. Detta gäller också myn- dighetsutövningen.

Regeringens utgångspunkt kan sammanfattas med den till synes själv- klara ståndpunkten att de regleringar som inte är nödvändiga skall avskaffas. De regler som måste finnas kvar skall ha en sådan utformning att en önskvärd samhällsutveckling - med bl.a. tillväxt i ekonomin - inte

Prop. 1993/94: 178

48

onödigtvis försvåras. '

Under det senaste året har takten i arbetet med avregleringar ökat. En särskild delegation, knuten till Näringsdepartementet, för avregle- ringsfrågor och för genomförande av regeringens avregleringsprogram (dir. 1993: 1 13) tillkallades av regeringen i september 1993. Delegationen har till uppgift att ställa samman och konkretisera regelförändringar och andra åtgärder för ökad konkurrens och tillväxt i ett avreglerings- program. Delegationen har lämnat en första rapport till regeringen den 29 november 1993. '

Bland de åtgärder som vidtas kan nämnas att provnings- och certifie- ringsverksamheten avregleras och förändras bl.a. för att underlätta företagens import och export av produkter. En fortlöpande reformering pågår också beträffande byggproduktreglerna.

Vidare fortsätter avregleringen inom bostadssektom. En mängd statliga regleringar som begränsat valfriheten för bostadsproducenter och bostadskonsumenter och som inte behövs för ekonomisk och annan stabilitet inom området har avskaffats. Stödsystem som motverkar eko- nomisk stabilitet och kostnadseffektivitet har avvecklats eller är under avveckling. Andra stödsystem har konstruerats om. Den statliga bo- stadsadministrationen har setts över och effektiviserats. Reforrneringen av stödsystemen måste följas av ändringar av de byggregler som ingått som en del i stödsystemet.

5.1.3 Förhållandet mellan stat och kommun

Sedan lång tid har det funnits en strävan att decentralisera offentliga uppgifter och att öka den kommunala självstyrelsen. Kommunema har successivt fått allt större kompetens och bättre förutsättningar att själva organisera, prioritera och utforma sin verksamhet.

Den tidigare statliga detaljstymingen hade främst sin grund i kraven på rättssäkerhet och likvärdig service för medborgarna. Den bidrog dock till att försvåra förnyelse och effektivitet i och lokal anpassning av den kommunala verksamheten. Behovet av flexibilitet och av att kunna utforma verksamheten efter lokala förutsättningar har nu ökat. En för- sämrad samhällsekonomi har också bidragit till att verksamheter måste omprövas. Begränsade resurser ställer allt större krav på förnyelse och effektivisering. Stora förändringar har därför vidtagits under de senaste åren när det gäller förutsättningama för den kommunala verksamheten och statens styrning av denna.

Ett viktigt syfte har varit att åstadkomma en tydligare ansvarsför- delning mellan staten och den kommunala sektorn.

Reglerna för kommunernas verksamhet finns i kommunallagen (l99l:900). Lagen, som trädde ikraft den 1 januari 1992, ger kommu- nerna en betydande frihet att utforma sin organisation och att välja former för sin förvaltning.

Den nya kommunallagen är uttryck för strävandena att avreglera den kommunala sektorns organisation och verksamhetsformer. Kommunerna är fria att bestämma om sin nämndorganisation. Lagen innehåller också

4 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 178

Prop. 1993/941178

49

viktiga preciseringar när det gäller förtroendevaldas arbetsförutsättningar och demoloatiska principer. Medborgarnas möjligheter till insyn och inflytande förbättras.

Med den nya lagstiftningen har flertalet kommuner genomfört föränd- ringar i såväl nämnd- som förvaltningsorganisationen för att åstadkomma bättre samordning och ökad effektivitet i verksamheten.

5.1.4 Friare kommunal förvaltning på byggområdet

Kommunernas frihet att själva besluta om sin egen organisation innebär bl.a. att tvånget att ha en särskild byggnadsnänmd upphört. Kommuner- nas uppgifter på plan- och byggområdena sköts numera på många håll av en eller flera nämnder med andra benämningar och andra sidoordnade uppgifter.

Av Plan- och byggutredningens betänkande framgår att kommunerna under lång tid upphandlat olika tjänster utanför den kommunala för- valtningen. Vid sidan av den interna kommunala verksamheten har sålunda alltid konsulter anlitats för att bistå kommunerna. I de mindre kommunerna har det varit vanligt att anlita stadsarkitekt på konsultbasis. Även för detaljplanearbetet har konsulter använts i stor utsträckning. Också när kommunerna haft egna arkitekter anställda har konsultinsatser ofta behövts för vissa planarbeten. Under senare tid har behovet att effektivisera kommunernas verksamhet gjort att allt större delar av deras verksamhet lagts på resultatenheter med eget kostnadsansvar. I vissa fall väljer kommunema också att upphandla verksamheter i konkurrens med privata företag. Generellt sett har det dock varit mindre vanligt att utsätta planverksamheten och byggnadskontrollen för konkurrens än vad som gäller andra kommunala verksamheter. Där det förekommer har det i första hand varit planläggningsuppdrag som lämnats till särskilda resultatenheter.

Byggnadsnärnndsuppgiftema har enligt utredningen en något speciell ställning genom att de till stor del innefattar myndighetsutövning. Något principiellt hinder mot att anlita privata organ vid beredningen av byggnadsnämndsuppgifter föreligger dock inte så länge beslutanderätten ligger kvar hos kommunen och de utomstående konsulter som anlitas har en fristående ställning i förhållande till den byggherre eller entreprenör som är aktuell i projektet. Förändringar i systemet i riktning mot mindre byggnadsnämndskontroll behövs för att privata organ i större utsträckning skall kunna användas för kontrollen. Formth lan mycket väl ett byggkontrollsystem med stora möjligheter att lita till privata organ konstrueras.

l strävandena att förenkla bygglovsprövningen har alla kommuner i större eller mindre utsträckning delegerat beslutanderätt till sina tjänste- män. Detta ligger helt i linje med de rationaliseringssträvanden som för närvarande gör sig gällande och med strävandena att renodla förtroende- manna- respektive tjänstemannarollema bl.a. genom politisk målstyrning i stället för detaljstyrning. Väsentliga delar av bygglovsprövningen in- nehåller normalt inga politiska ställningstaganden utan är ren författ-

Prop. 1993/94: 178

50

ningstillämpning. De politiska mål för verksamheten som kan sättas upp gäller därför i första hand prioriteringar och resursutnyttjande. Genom de förslag som regeringen nu lägger fram kan också kommunernas kostnader begränsas.

5 .2 Öppet kontrollsystem

Utredningen framhåller att det inom det tekniska tillsyns- och kontroll- området sedan en tid pågår en genomgripande förändring av det svenska systemet. Bl.a. kommer riksprovplatsema att avskaffas och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB och Svenskt Byggodkännande AB har övertagit de uppgifter som tidigare åvilat Statens provningsanstalt och Boverkets typgodkännandekontor. Ett mer uttryckligt produktansvar har lagts på tillverkarna, bl.a. genom den nya produktsäkerhetslagen(198811604) och lagen (l993z320) om byggfelsförsäkring. Konkurrensen på marknaden har gynnats genom en rad åtgärder, bl.a. den nya kon- kurrenslagstiftningen och reglerna för oäentlig upphandling.

De nya regler som införs på tillsyns- och kontrollområdet bygger i huvudsak på EG:s helhetssyn på provning och kontroll. Det innebär att staten skall fastställa de egenskapskrav som en produkt skall uppfylla. Dessa krav skall, liksom inom EU, begränsas till krav som är av vä— sentligt allmänt intresse - huvudsakligen hälso-, säkerhets- och miljö- aspekter.

EG:s system innebär fullt utbyggt att det i harmoniserade standarder eller i ett europeiskt tekniskt godkännande (ETA) framgår både hur kraven på produkten kan uppfyllas och på vilket sätt kravuppfyllandet skall kontrolleras under tillverkningen. Kontrollformen avgörs med hänsyn till hur farlig produkten är. Kontrollen kan ske som produkt- certiäering, systemcertiäering, inspektion eller laboratorieprovning. Överensstämmelsen bestyrks sedan antingen genom EG-försäkran (till- verkarförsäkran) eller med ett EG-certiäkat.

Rätten att vara certiäeringsorgan respektive provningsorgan skall tillkomma varje statligt, kommunalt eller privat organ som uppfyller kraven för ackreditering. Deras verksamhet skall änansieras genom avgifter från dem som anlitar organen.

De nu beskrivna principerna avser sådana produkter som är föremål för marknadsföring i vanlig mening. Dit hör bara i begränsad omfattning byggnader - t.ex. prefabricerade småhus - men det skulle vara klart olämpligt om inte byggkontrollen i största möjliga utsträclming ut- formades med hänsyn till dessa allmänna principer. Annars änns risk för att förlora de samordningseäekter som kan uppnås och man skulle riskera att hamna i en situation med skilda kontrollsystem för t.ex. de fabriksällverkade och de platsbyggda småhusen.

Mot den nu redovisade bakgrunden anser vi i likhet med utredningen att PBL:s bygglovsförfarande och det till detta knutna kontrollsystemet är föråldrat. Det änns en klar risk att PBL:s regler blir ett hinder för eller i vart ärll en broms mot en önskvärd utveckling. Det änns också anledning befara att utvecklingen på marknaden leder till att nya system

Prop. 1993/94: 178

51

byggs upp utan statlig kontroll och styrning och att dessa faktiska om- ständigheter tar över PBL:s regler. Redan nu förekommer parallella kontrollsystem mellan vilka möjligheten till samordningsvinster försvåras.

5 .3 Samordning

Traditionellt har frågor om produktsäkerhet och teknisk kontroll reglerats utifrån vid varje tid uppkommande behov och efter vad som då ansetts mest lämpligt inom varje produktorruåde. Ett exempel på detta är enligt utredningen just bygg- och anläggningsverksamheten. För byggnader har det utarbetats specifika regler om bl.a. bygglov, byggkontroll och tillsyn.

På senare år har utvecklingen gått mot en samordning av de historiskt uppkomna specialreglerna. Till slut har man funnit ett antal övergripande principer som ansetts kunna tillämpas inom alla sektorer. Fördelen med detta är att systemet blir överskådligt och enhetligt och därmed lättare att tillämpa. Samtidigt kan betydande samordningsvinster göras genom att det inte blir så betydelsefullt till vilket produktområde en produkt skall hänföras. Reglerna är desamma för alla produktområden. '

Som exempel på en typ av produkter där ett uppenbart behov av samordning av olika regelsystem uppkommit kan man nämna prefabri- cerade småhus.

5.4 Klarare ansvarsfördelning

PBL:s regler syftar till att skapa garantier för att samhället på goda grunder skall kunna anta att byggherrarna uppfyller de krav som ställs på byggnader. [ praktiken har det enligt utredningen fått till följd att kommunerna får ett med byggherrarna delat ansvar för att kraven uppfylls, nämligen i de avseenden som byggnadsnämnden efter gransk- ning godtagit ett visst utförande. Tvärt emot lagstiftningens syfte får det i praktiken konsekvensen att ju mer arbete nämnden ägnar åt att kon- trollera om byggherren tar sitt ansvar för bygget desto mindre blir byggherrens eget ansvar för detta.

Till dessa oklara ansvarsförhållanden kommer att PBL inte klart skiljer mellan förfarandet för att erhålla tillstånd att uppföra en byggnad och förfarandet för att kontrollera att byggnaden uppförs i enlighet med tillståndet. Inte heller görs det någon klar skillnad mellan bedömningar av en byggnads lämplighet och väsentliga krav på byggnaden eller mellan kommunala och väsentligen statliga krav på byggnader. Detta bidrar enligt regeringens bedömning inte till att säkerställa en god kvalitet i byggandet.

Den omedelbara kostnaden med anledning av byggregleringen upp— kommer i samband med bygglovet. Uppbyggnaden av systemet för bygglovsavgifterna stimulerar emellertid inte, som utredningen ser det, till kostnadsbesparingar i det enskilda ärendet. Tvärt om kan det vara lönsamt för byggherren att i så stor utsträckning som möjligt förlita sig på byggnadsnämndens kontroll - som många gånger är skattesubventio—

Prop. 1993/94zl78

52

nerad - för att därigenom slippa kostnader för egenkontroll.

Vi anser i likhet med utredningen att byggnadskontrollen måste ut- formas så att man gör en klar skillnad mellan de statliga egenskapskraven på byggnader och ansvaret för att uppfylla dessa krav. Tillsynen och kontrollen bör i största möjliga utsträckning kunna utövas av fristående organ som har en kompetens och ett oberoende som gör dem lämpliga för en sådan uppgift. Samtidigt änns det dock ingen anledning att i alla sammanhang bygga upp ett system som helt liknar det som håller på att införas på byggproduktområdet. Det änns inget behov av att exempelvis den som själv bygger sitt fritidshus skall tvingas styrka att detta hus uppfyller kraven enligt lika stränga regler som den som yrkesmässigt saluför en produkt på marknaden. Huvudprincipen bör dock vara att det alltid åvilar byggherren att vid behov bestyrka att byggnaden uppfyller egenskapskraven, medan samhället beslutar om hur detta skall ske.

Ett system där bygghenen själv har ansvaret för att uppfylla de statliga kraven på en byggnad förutsätter att dessa krav är distinkta och inte lämnar utrymme för alltför vida tolkningar.

5.5 Bygglovsprövningen - en sammansatt process

Som framgått av vad som tidigare sagts prövas inom ramen för dagens bygglovsförfarande såväl lokaliserings- och planenlighetsfrågor som tekniska egenskapskrav på byggnader och anläggningar. Reglemas innehåll har styrts av önskemålet att i varierad omfattning ha en för- handskontroll från samhällets sida av en rad skilda aspekter på ett byggnadsf'oretag. Lokaliseringsprövningen är emellertid till sin karaktär annorlunda än prövningen av om tillstånd äll uppförande av byggnaden skall ges med hänsyn till om byggnaden kan förväntas uppfylla de tekniska kraven. Båda dessa prövningar skiljer sig dessutom från prövningen av om en byggnad under uppförande faktiskt fyller de uppställda kraven. Ambitionen att fånga upp all samhällelig kontroll inom ramen för ett och samma förfarande har inneburit att utrymmet för anpassning till behovet av kontroll i det enskilda fallet blivit mycket litet. När det änns ett svagt samhällsintresse av att bevaka en byggnads lokalisering kan intresset av uppföljning av hälso— och säker— hetsaspektema i byggnaden vara stort. Den omvända situationen kan lika gärna föreligga. Kommunernas möjligheter att variera bygglovspliktens omfattning enligt bestämmelserna i PBL är mot denna bakgrund ytterst begränsade. Dessutom visar hittillsvarande erfarenheter att kommunerna i mycket liten utsträckning utnyttjat möjligheten att minska bygglovsplik- ten eller att överlåta byggkontrollen åt byggherren. Vad gäller bygg- kontrollen är det som tidigare nämnts uppenbart att den i mycket liten utsträckning är anpassad till och samordnad med de övriga kontrollsystem som änns på byggområdet och de nya principer som utvecklats på detta område.

Mot denna bakgrund anser regeringen i likhet med utredningen att det är nödvändigt att bättre anpassa samhällets tillstånds— och kontrollsystem till det verkliga behovet. Det är också viktigt att de samhällsintressen

Prop. 1993/94: 178

53

som skall hävdas är väl underbyggda och förutsebara för medborgarna. Prop. 1993/94:178 Inte heller bör underskattas den tröghet som ett dåligt anpassat prövnings-

system kan förorsaka för samhällsutvecklingen. För att uppnå en bättre anpassning av samhällets kontroll rörande planläggning och byggande till

de verkliga behoven, bör reglerna för lokaliseringsprövningen slciljas från

de regler som bör ännas för att kontrollera att byggherren tar sitt ansvar

för att byggnaden uppförs enligt de byggnadstekniska kraven.

5 .6 Byggkostnadema

Kostnaderna för byggproduktionen steg kraftigt under slutet av 1980— och början av 1990—talet. Orsakerna var självfallet många och orsaks— sambanden komplicerade. Uppenbart har dock incitamenten att begränsa kostnadema varit för svaga. Det tidigare subventionssystemet stimulerade inte till kostnadsbesparingar och medförde en detaljerad reglering av bostadsbyggandet som i sin tur i sig själv var kostnadsdrivande i vissa avseenden.

De förslag som läggs fram i detta ärende syftar till att ompröva och avveckla sådana regler för byggandet som vi menar är onödiga och kostnadsdrivande. Redan här - innan vi kommer in på förslagen vill vi dock stryka under att regler som kan försvaras från allmän synpunkt, dvs. sådana regler som hävdar väsentliga allmänna och enskilda intres- sen, också skall bevaras och till och med hävdas med större kraft än tidigare. Det torde dock stå klart att även sådana regler som anses väsentliga från allmän synpunkt, kan behöva bli föremål för omprövning i den meningen att det egentliga syftet med dessa regler skall preciseras och målet med regleringen tydliggöras. Ett allmänt syfte med förslagen är att öka kostrradsmedvetandet bland byggprocessens aktörer och öppna möjligheter till rationaliseringar och samordningsvinster utan att några väsentliga allmänna intressen efterges.

5.7 Byggfrågor och miljö

Som tidigare framgått (avsnitt 3) skall utredningen enligt sina direktiv bl.a. tillgodose kraven på större miljöhänsyn i fysisk planering och byggande. Dessa frågor behandlas i utredningens andra delbetänkande Miljö och fysisk planering (SOU 1994z36). Betänkandet remissbehandlas under våren 1994. Regeringen vill emellertid redan här erinra om att byggandet nu måste riktas in mot ett mer effektivt resursutnyttjande, bl.a. genom återanvändning och återvinning (kretsloppsprincipen).

Här är det bl.a. fråga om att inom ramen för det europeiska sanrarbe- tet påverka utvecklingen så att vi får sådana krav på produkter att de inte skadar hälsa och miljö och att de kan ingå i ett kretslopp. Vidare bör svenska tillverkare och importörer utveckla system för återanvändning och återvinning och se till att skadliga material och produkter byts ut. Mot den bakgrunden bör berörda parter intensifiera sina insatser, inte minst genom forskning och utveckling, i syfte att bl.a. underlätta 54

kretsloppsprincipens tillämpning inom byggområdet.

6 Prövning och kontroll, m.m. 6.1 Inledning

Utredningen har haft 1 uppdrag att se över bl. a. bygglovsförfarandet med inriktning på avreglering och förenkling. Både r regeringens direktiv till utredningen och i betänkandet markeras att samhället även framdeles skall ha möjlighet att hävda viktiga intressen i fråga om fysisk planering och byggande. Som exempel på sådana viktiga allmänna intressen nämns i utredningen hälsa och säkerhet, miljöhänsyn, hänsyn till kulturmiljön, hushållning med naturresursema och tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.

Som framgått av avsnitt 5 förestår, utöver de överväganden som nu görs i detta ärende, ett omfattande refonnbehov, dels i form av avregle- ring och förenkling, dels också för att tillgodose behovet av ökad miljö- hänsyn samt demokratisk insyn och kontroll av samhällsbyggandet. Som Lagrådet har påpekat är det angeläget att man under den fortsatta översynen av PBL försöker komma till rätta med tillämpningsproblem som beror på den valda lagstiftningstekniken. Regeringen avser att låta utreda den frågan särskilt.

I detta ärende behandlar vi i första hand utfonnningen av samhällets prövning, tillsyn och kontroll av tekniska frågor i samband med byg- gandet. Först tar vi upp frågan om bygglovsprövningen och kontrollen av de tekniska egenskaperna. Därefter behovet av tillståndsprövning för genomförandet av en detaljplan, för att sedan övergå till utformningen av tillsyn och kontroll av byggandet m.m.

6.2 Lokaliseringsprövning m.m

Regeringens förslag: Den nuvarande bygglovsprövningen in- skränks till att avse endast en prövning av lokaliseringen samt den närmare placeringen och utformningen av byggnaden m.m. Ett särskilt system införs för kontrollen av de tekniska egenskapskra- ven. Möjligheten att få ett särskilt förhandsbesked behålls.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag utom vad gäller förhandsbesked.

Remissinstanserna: En stor majoritet av renrissinstansema tillstyrker en uppdelning av bygglovet i en lokaliseringsprövning och ett fristående tillsyns- och kontrollförfarande. Några, framför allt kommuner, anser dock att väsentliga sarnhällskrav på bebyggelsen, såsom bl.a. handi- kappanpassning, skall förhandsprövas i samband med lokaliseringspröv— ningen.

Skälen för regeringens förslag: Utredningen har pekat på en rad

Prop. 1993/94: 178

55

brister i PBL:s nuvarande prövnings— och kontrollsystem. Bl.a. nämns sarnmanblandningen av tillståndsgivning och kontroll, den ologiska kopplingen mellan lokaliseringsfrågan och de tekniska egenskapskraven samt det nuvarande systemets ofömråga att säkerställa en god kvalitet i byggandet. Utredningen pekar också på att det nuvarande systemet avviker från moderna principer när det gäller provning och kontroll av teknislm egenskaper.

Till de förstnämnda bristerna hör att själva bygglovsprövningen - förutom lokaliseringen i praktiken endast omfattar ett fåtal tekniska egenskaper. Övriga egenskaper kontrolleras ofta, men inte alltid, genom att byggnadsnämnden granskar ingivna handlingar efter det att bygglov givits. Vidare förekommer det, efter det att bygglov givits, ett samråd mellan bl.a. byggnadsnämnden och byggherren, där nämnden lämnar råd och anvisningar om hur byggnaden bör utföras. Därutöver gör byggnads- nämnden i viss omfattning besiktningar på platsen efter det att en åtgärd utförts. När det gäller bygglovsbefriade åtgärder sker emellertid ingen kontroll alls av att byggnaderna uppfyller gällande lqav, utom då det i efterhand uppkommit en misstanke om brott mot f'oreskriftema.

Bygglovskravet är oftast motiverat av behovet att pröva byggnadens eller anläggningens lokalisering. Därför varierar bygglovskravet i PBL med hänsyn till byggnaders och andra anläggningars påverkan på om- givningen. Bygglovskravet kan också variera till följd av kommunala beslut med hänsyn till de lokala förhållandena. Därmed blir prövningen av de tekniska egenskapslu'aven också beroende av lokaliseringsfrågan i stället för av behovet av teknisk prövning.

Regeringen delar i allt väsentligt, i likhet med en praktiskt taget enig remissopinion, utredningens uppfattning och anser det nödvändigt att sldlja kontrollen av de tekniska frågorna från lokaliseringsfrågoma. Två olika förfaranden bör byggas upp. Förhandsprövningen genom bygglov bör bara omfatta lokaliseringsfrågoma i vid bemärkelse. Detta gör det också möjligt att ta fram ett modernt system för kontrollen av de tekniska egenskaperna, vilket samtidigt ger bättre garantier för kvaliteten i byggandet.

De invändningar som gjorts från remissinstansernas sida riktar sig främst mot själva utformningen av tillsyns- och kontrollförfarandet. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 6.5 som behandlar kontrollen av de tekniska egenskaperna m.m.

6.3 Bygglovsplikten inom område med detaljplan

Regeringens förslag: Kommunerna skall genom beslut i detaljplan kunna helt befria från kravet på bygglov inom planområdet. I beslutet får som villkor uppställas att åtgärderna skall utföras på det sätt och inom den tid som anges i beslutet. Bygglovsbefrielse får dock inte medges om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

Prop. 1993/94zl78

56

Utredningens, förslag: Överensstämmer i princip med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstansema är positiva till att kommunen ges ökade möjligheter att variera bygglovsplikten inom områden med detaljplan. Bland annat anför Länsstyrelsen i Jönköpings län att det är angeläget att den offentliga sektorns krympande resurser används på bästa sätt och genom insatser i sådana frågor som det är angeläget att styra. Många instanser bl.a. Riksrevisionsverket och Bygg- forskningsrådet anser dock att en ändring av reglerna bör avvakta till dess att dagens möjligheter att variera lovplikten ytterligare har prövats och utvärderats. Andra instanser, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge län, anser att de eftersträvade effekterna kan uppnås genom betydligt mindre ingrepp i det nuvarande PBL-systemet. En del kommuner, bl.a. Gävle, Nyköping och Luleå, har påpekat att en slopad lovplikt lan medföra att eventuella problem vid byggandet upptäcks alltför sent. Flera kommuner anför en oro för att det framtida detaljplanearbetet kommer att bli mycket betungande och kostnadskrävande utan motsvarande nytta. Kammarrätten i Jönköping, Justitieombudsmannen och Villaägama påpekar att grannars möjligheter att få sin "rätt" prövad lan komma att minskas. Kammarrät- ten anger att frågan om t.ex. grannes intresse av att kunna överklaga beslut om bygglov, som i och för sig inte strider mot detaljplan, borde ha analyserats närmare.

Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt kan bygglovs- prövningen nästan aldrig bli bara en upprepning av vad som har bestämts i detaljplanen, eftersom bygglovsprövningen omfattar en prövning mot alla bestämmelser i 3 kap. PBL, således även de tekniska kraven på byggnader och andra anläggningar. Som framgår av föregående avsnitt (avsnitt 6.2) föreslår vi att bygglovsprövningen inte längre skall omfatta en förhandsprövning av att de tekniska haven på byggnader och andra anläggningar lan antas bli uppfyllda. Därmed kommer relationen mellan detaljplanen och bygglovsprövningen att förändras avsevärt.

Detaljplanema har ofta kommit att bli mycket inriktade på genomfö- randet. De omfattar således vanligen mycket begränsade områden och är ofta så detaljerade att de kan sägas motsvara den prövning som avses föregå ett bygglov.

Enligt 13 kap. 2 & andra stycket PBL får ett beslut om bygglov inte överklagas till den del det avser frågor som redan har avgjorts genom detaljplan. Bestämmelsen kan antas leda till att det ofta inte änns något att klaga över när det gäller det efterföljande lovbeslutet. Mot denna bakgrund framstår det som onödigt med en särskild lovprövning i dessa fall.

Förutsättningar för undantag från bygglovsplikt

För att det slall vara möjligt att slopa krav på lov för åtgärder inom ett område som omfattas av en detaljplan är det naturligtvis nödvändigt att planen är direkt bindande för fastighetsägaren på samma sätt som ett lovbeslut. En bestämmelse om detta änns i 5 kap. 36 å andra stycket.

Prop. 1993/94: 178

57

Där stadgas att åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser, med vissa undantag, skall utföras så att de inte strider mot detaljplan. Ett planbeslut har alltså från kontrollsynpunkt samma rättsliga effekter som ett lovbeslut och det änns därför från den synpunkten inte några hinder mot att kravet på en efterföljande lovprövning efterges i vissa fall.

Alla detaljplaner är emellertid inte av det detaljerade slag som nu har beskrivits. Planemas detaljeringsgrad varierar i ganska stor utsträckning och det änns i många fall starka skäl som talar mot en hög detaljerings- grad. Ökad flexibilitet minskar emellertid möjligheterna att avstå från en särskild lovprövning. Om viktiga frågor rörande den närmare lokali- seringen och utformningen har lämnats öppna i planen, krävs inte minst av hänsyn till grannarnas intressen att planbeslutet följs av ytterligare ett överklagbart beslut.

Behovet av en efterföljande lovpröng varierar således med hänsyn till planens detaljeringsgrad och därmed till omfattningen av återstående frågor som kan behöva prövas. Regeringen delar därför utredningens bedömning att det är omöjligt att direkt i lagen ange fall då krav på en särskild lovprövning skall kunna slopas. För att uppnå en rimlig an- passning till behovet av kontroll måste det således överlåtas på kommu— nen att pröva frågan från fall till fall genom beslut i varje detaljplan. Med denna utgångspunkt torde detaljplanearbetet inte onödigtvis tyngas genom den utökade möjligheten till bygglovsbefrielse.

Vid tillämpningen av en bestämmelse som ger kommunen möjlighet att besluta om befrielse från krav på bygglov för genomförande av en detaljplan gör sig skilda, till synes motstridiga önskemål gällande. Det är å ena sidan angeläget att kommunerna verkligen utnyttjar möjligheterna att besluta om undantag från bygglovsplikten. Å andra sidan får krav på bygglov inte efterges när de frågor som inte har avgjorts genom planen är av sådant intresse för grannar och det allmänna att de bör bli föremål för en särskild bygglovsprövning. Slutligen måste tillses att en sådan reform inte leder till att planerna blir ännu mer detaljerade än i dag bara för att en särskild bygglovsprövning skall kunna underlåtas.

Detta lan lösas genom att kommunen inte driver detaljeringen för långt utan i stället preciserar förutsättningama för bygglovsbefrielse. Som exempel kan tas en plan avseende nyexploatering. Om projekteringen har drivits så långt att de som berörs har fått en klar uppfattning om hur det hela kommer att se ut, skulle detaljplanen i och för sig kunna göras mycket detaljerad och kombineras med ett beslut om befrielse från bygglovsplikt. Å andra sidan kan det vara olämpligt att frågor rörande t.ex. användningen och utformningen låses alltför mycket. Planen kan då ges en äexibel utformning i dessa hänseenden samtidigt som det som villkor för bygglovsbefrielse anges att byggnadsprojektet i huvudsak skall utföras på det sätt som framgår av i planen angivna projekteringshand- lingar, som då måste förses med uppgift att de tillhör beslutet. Eventuella avvikelser från villkoren kan förväntas uppdagas under det kontrollförfa- rande som följer på bygganmälan (Se avsnitt 6.5.1). Villkor av det här slaget hindrar naturligtvis inte framtida förändringar som ligger inom ramen för planen, men sådana förändringar måste då föregås av en

Prop. 1993/94: 178

58

bygglovsprövning. Regeringen anser att den föreslagna lösningen Prop. 1993/94:178 härigenom uppfyller kravet på rättssäkerhet och förutsebarhet. I planärendet slall grannar och andra kunna bilda sig en uppfattning om förändringarnas art och omfattning. I många fall torde det erfordras att fasadritningar ligger till grund för bygglovsbefrielse för att tydlig-

hetskravet slall anses vara uppfyllt.

Genomförandetid

Bygglovsbefrielse bör kunna villkoras med avseende på inte bara sättet för utförandet utan också tiden. I beslutet slall således kunna anges att befrielse från bygglovsplikten bara gäller under planens genomförandetid. Detta innebär inte bara att en slutpunkt lan sättas för bygglovsbefrielse utan även att en begynnelsepunkt lan anges. Enligt 8 lap. ll & första stycket 1 utgör det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen inte har börjat löpa hinder mot att bygglov lämnas. Genom att olika genomförandetider bestäms för olila delar av planen kan t.ex. en etappvis utbyggnad åstadkommas. I ett system med bygglovsbefrielse kan det i ett sådant fäll beslutas att krav på bygglov bortfaller först när de olika genomförandetidema börjar löpa.

Förbud mot igångsättande av byggnadsarbete

Den här föreslagna ordningen kan leda till vissa problem med anknytning till regeln i 8 kap. 23 5. Enligt denna bestämmelse får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet av en ansökan om lov dels om det begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som ansökan avser, dels om arbete påbörjas för att bl.a. ändra eller upphäva en detaljplan som är aktuell i ärendet. Om befrielse från krav på bygglov har beslutats i detaljplanen, bortfaller möjligheten att fatta beslut om anstånd. En ändring av planen medför visserligen hinder mot att vidta åtgärder som strider mot planen, men om det inte änns något krav på bygglov, kan fastighetsägaren sätta spaden i marken kort tid efter en bygganmälan och kommunen hinner alltså inte fatta något beslut om ändring. Möjligheterna att ändra eller upphäva en plan kan alltså omin- tetgöras. Möjligheten till expropriation försvinner däremot inte men ersättrtingsnivån lan påverkas. I lagrådsremissen föreslogs därför att kommunen skulle ges möjlighet att besluta om förbud mot att vidta de lovbefriade åtgärderna, senast inom en vecla från det att en bygganmälan kommit in till byggnadsnämnden. Lagrådet har ifrågasatt om en sådan bestämmelse behövs. Det änns enligt lagrådet anledning utgå från att kommunerna kommer att begränsa beslutet om bygglovsbefrielse till den genomförandetid som gäller för detaljplanen dvs. minst fem och högst femton år. Regeringen delar lagrådets uppfattning att något behov av en säkerhetsventil liknande den som anståndsmöjligheten utgör knappast föreligger. Regeringen vidhåller därför inte förslaget i lagrådsremissen. Genom att bygglovsbefrielse kan begränsas till genomförandetiden 59 torde frågor om expropriation eller planändring sällan aktualiseras.

Förutsättningama för att under genomförandetiden ändra eller upphäva en detaljplan är enligt 5 kap. 11 5 mycket begränsade och om ett sådant beslut ändå fattas, är fastighetsägaren r princip berättigad till ersättning. Även frågor om expropriation torde vara sällsynta under genomförande- tiden. Motsvarighet till den säkerhetsventil som anståndsmöjligheten innebär bör dock ännas kvar. I annat fall lan det medföra att kommu— nerna avstår från att besluta om bygglovsbefrielse.

Problemet kan lösas genom att kommunen ges rätt att förbjuda igång- sättandet av arbeten för genomförande av planen. Förbudet skall kunna meddelas när som helst, men senast i samband med att en bygganmälan enligt den ordning vi föreslår i avsnitt 6.5.1 inkommer. I överensstäm- melse med vad som gäller för nuvarande anståndsbeslut skall ett förbud som är föranlett av planarbete inte få gälla under längre tid än två år. Sldllnaden för fastighetsägarna mellan anståndsbeslut och förbud torde bli av begränsad betydelse. Ett anståndsbeslut träffar fastighetsägaren i samband med att han ger in en ansökan om bygglov, vilket sker när projekteringen är klar. Ett förbud lan i sämsta fall inträda i ett något senare skede när förberedelserna för arbetenas genomförande har kommit längre. Men det får förutsättas att kommunen meddelar förbud så snart tillstånd till expropriation begärs eller arbete med att ändra eller upphäva detaljplanen påbörjas och i ett sådant fall får fastighetsägaren besked tidigare än i dag. Under alla förhållanden har fastighetsägaren en principiell rätt till ersättning om förbudet utfärdas under genomföran— detiden.

Mindre avvikelse

Fastighetsägarens handlingsutrymme vid bygglovsbefrielse begränsas i första hand av detaljplanen. Enligt 5 kap. 36 5 skall åtgärderna utföras så att de inte strider mot planen. Vid en bygglovsprövning kan enligt 8 kap. ll & sista stycket bygglov ges även vid mindre avvikelse från planen. Något utrymme för mindre avvikelser änns däremot av naturliga skäl inte i regeln i 5 kap. 36 5. Det går ju knappast att till fastig- hetsägaren överlåta bedömningen av om en avvikelse är av mindre omfattning och är förenlig med planens syfte. Om det vid genomförande av en plan uppstår behov av att göra en mindre awikelse, blir således fastighetsägaren tvungen att ansöka om bygglov.

I andra hand kan fastighetsägarens handlingsutrymme vara begränsat av i planen angivna villkor för befrielse från bygglovsplikten. Även i detta fall blir fastighetsägaren tvungen att ansöka om bygglov, om det skulle uppstå behov av att avvila från villkoren.

Utredningen har, för att möjligheten till begränsning av bygglovsplik- ten verkligen skall utnyttjas, föreslagit att det i 5 kap. PBL skulle tas in en bestämmelse som ålägger kommunerna att alltid i en detaljplan ta upp frågan om förutsättningama för bygglovsbefrielse beträffande åtgärder som behövs för genomförandet. Utredningen har också föreslagit att det i planbeskrivningen alltid skall tas in en redogörelse för skälen till den valda nivån för bygglovspliktens omfattning. Regeringen anser att den

Prop. 1993/94: 178

sistnämnda bestämmelsen är tillräcklig för att uppnå det tänkta syftet att få en öppen belysning av kommunens överväganden i denna fråga.

Granneintressen

Regeringen anser i likhet med utredningen att det bör ännas ett skydd för andra enskilda som kan drabbas av en alltför generös bygglovsbefrielse. En sådan reglering änns redan i 8 lap. 5 5 för de åtgärder som enligt gäHande bestämmelser kan-bygglovsbefrias. En lämplig samordning lan därför, enligt regeringens mening, göras genom att den av utredningen föreslagna bestämmelsen som medger att kommunerna helt bygglovsbe- friar inom en detaljplan, tas in som ett nytt första stycke i 8 lap. 5 5 och de bestämmelser som nu är tillämpliga på både detaljplan och områdesbe- stämmelser, görs tillämpliga enbart på områdesbestämmelser. Enligt nuvarande andra stycket, tredje stycket i paragrafens föreslagna lydelse, får bestänrrnelser om bygglovsbefrielse inte meddelas om bygglov krävs för att tillvarata grarmars intressen eller allmänna intressen. En ny uppgift för länsstyrelsen blir att under samrådet påtala alltför långtgående lovfrihet. Regeringens förslag innebär dock inte någon förändring av länsstyrelsens ingripandemöjligheter enligt 12 kap. Grannar m.fl. måste även i detta avseende Själva bevala sina intressen.

Rätt att överklaga bör ännas om kommunen i en detaljplan har befriat från krav på bygglov trots att väsentliga frågor har lämnats öppna i planen och tillräckliga villkor inte har angetts för bygglovsbefrielse. Detta följer redan av gällande bestämmelser. Regeringen anser vidare, i likhet med utredningen, att ett beslut inte bör kunna överklagas på den grunden att kommunen inte tillräckligt utnyttjat möjlighetema till bygg- lovsbefrielse. Regeringen anser emellertid att det inte behövs någon särskild lagreglering i frågan, eftersom bygglovsbefrielse inte kan anses vara en rättighet och varje sådant beslut får anses vara gynnande för den som har fördel av det. Bestämmelserna i 12 lap. 1 & bör kunna utgöra grund för staten att ingripa på gnrnd av att staten genom för långtgående undantag från bygglOvsloav har berövats möjligheterna att bevaka där angivna statliga intressen.

6.4 Byggherrens ansvar för de tekniska egenskaperna

Regeringens förslag: Byggherren ges det fulla ansvaret för att byggnaden eller anläggningen uppfyller de tekniska egenskapskra- ven, medan byggnadsnämnden får ett renodlat tillsynsansvar.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstansema: Av remissinstansema har ett femtiotal yttrat sig i frågan. Nästan alla är positiva till principen att byggherren slall ha det fulla ansvaret, även om det föreligger olika synpunkter på frågan i vilken utsträckning utredningsmannens förslag till kontrollsystem verkligen

Prop. 1993/94: 178

61

tillgodoser denna princip. Några remissinstanser, bl.a. Boverket, länsstyrelserna i Jönköpings och i Göteborgs och Bohus län, Stockholms stad samt Malmö och Borås kommuner, anser inte att utredningens förslag till kontrollsystem är tillräckligt klarläggande i ansvarsfrågan. Föreningen för samhällsplanering anser att nuvarande regler är tillräck- liga. Några remissinstanser, bl.a. Konsumentverket, Föreningen Sveriges bygglovgranskare och byggnadsnämndssekreterare, Sveriges bygg- nadsinspektörer och Föreningen Sveriges VVS-inspektörer och ett antal kommuner, är inne på tanken att principen inte är lämplig beträä'ande engångsbyggare och små företag och prefabricerade småhus. Närings- och tekrrikutvecklingsverket anser att huvudansvaret bör vila på entreprenören. De handilappades riksförbund och Handikappförbundens samarbetsorgan anser att det är byggnadsnämnden som skall garantera byggnadens egenskaper.

Skälen för regeringens förslag: Till de brister i nuvarande pröv- nings- och kontrollsystem som utredningen har pekat på hör det oklara ansvarsförhållande som råder mellan byggnadsnämnden och byggherren, bl.a. till följd av den sammanblandning av deras roller som redovisats i tidigare avsnitt.

Enligt 9 kap. 1 & PBL slall byggherren se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL och enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. I propositionen med förslaget till PBL framhålls att bestämmelserna i PBL om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll skall vila på principen att byggherren har huvudansvaret för att bestämmelserna iakttas och att byggnadsnämndens tillsyn bör inriktas på att kontrollera att byggherren tagit sitt ansvar (prop. l985/86:l s. 310 tfoch 755 ff). Detta återspeglas också i 8 kap. 11 och 12 55 PBL där det sägs att ansökningar om bygglov slall bifallas om åtgärden "lan antas" uppfylla egenskapskraven i 3 kap. Utvecklingen har emellertid blivit den att både byggherrar och allmänhet ofta uppfattar ett bygglov och förfarandet lo'ing detta så att byggnadsnämnden i alla avseenden granskat och godkänt byggnaden och därmed garanterar dess kvalitet när det gäller föreskrivna egenskaper. Det är vidare oklart vilket ansvar byggnadsnämnden tar på sig om den granskat och godkänt en felaktig teknisk konstruktion av en byggnad. Byggherren för sin del är ju skyldig att följa beslut som meddelats av byggnadsnämnden. Särskilt oklar är situationen om byggnadsnämnden under samrådet lämnat felaktiga råd och rekommendationer, som byggherren sedan följt, eller om nänmden under bygglovsprocessen eller vid besiktningar inte uppmärksammat och påtalat sådana fel som det kan anses att den rimligen borde ha upptäckt.

Regeringen anser att ansvaret gentemot det allmänna för att en bygg- nad eller annan anläggning uppfyller gällande teknisla egenskapskrav självklart helt skall åvila byggherren. Det klargörs bäst genom att bygg- nadsnämndens förhandsprövning av projekten tas bort och nämnden åläggs ett renodlat tillsynsansvar. Hur detta sedan bör utformas dis- kuteras i det följande.

En sådan lösning har också andra fördelar genom att den möjliggör en avbyråkratisering och förenklingar för den enskilde. Även dessa aspekter tas upp i det följande.

Prop. 1993/94zl78

62

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra bygg- nadsarbeten (9 kap. l & PBL). I många länder änns ett lagstadgat ansvar för entreprenörer, arkitekter och andra. Regeringen änner dock inte anledning att i detta sammanhang gå ifrån den svensla traditionen att det är den som låter uppföra byggnaden som har ansvaret gentemot det allmänna för att uppfylla de statliga kraven. Ansvarsförhållandena mellan beställaren och hans uppdragstagare och leverantörer samt mellan beställaren och brukare och köpare av byggnaden får regleras i civil- rättslig ordning.

6.5 Det nya kontrollsystemet

Ett nytt kontrollsystem bör utformas från den utgångspunkten att bygg- herren bestämmer byggnadens utformning och kvalitet i tekniskt avseende och har ansvaret för byggnadens egenskaper gentemot köpare, brukare och tredje man. Byggherrens valfrihet måste dock begränsas inom av staten uppställda ramar med hänsyn till väsentliga allmänna intressen när det gäller hälsa, säkerhet, miljö och sociala behov. Endast byggnader, som håller sig inom dessa ramar, bör få förekomma. Byggherren skall därför ha en skyldighet att för byggnadsnämnden styrka att hans byggnad uppfyller dessa statliga krav. Bestyrkandet bör ske genom att byggherren företer intyg om utförd kontroll av byggnaden utfärdat av någon person som byggnadsnämnden har förtroende för.

Kontrollsystemet bör alltså gå ut på att en byggherre inför byggnads- nämnden skall visa att han låtit det hus som han uppför undergå kontroll i de avseenden som krävs med hänsyn till de väsentliga allmänna intres- sena. Från denna principiella utgångspunkt bör ett system utformas med de modiäeringar som en praktisk tillämpning fordrar.

6.5.1 Bygganmälan

Regeringens förslag: Bygglov omfattar inte en prövning av en byggnads eller annan anläggnings tekniska egenskaper. Vissa i lag angivna åtgärder får dock inte vidtas förrän tre veckor efter det att byggnadsnämnden underrättats om arbetena genom en byggan- mälan. Bygganmälan kan göras separat eller som en del av en anmälan om bygglov. Byggnadsnämnden kan medge att arbetena påbörjas tidigare än tre veckor efter underrättelsen. I de fall bygg- felsförsäkring krävs får arbetena inte påbörjas innan bevis om sådan försäkring getts in till byggnadsnämnden. Arbetena får inte heller påbörjas utan sådant yttrande från skyddsombud m.fl. som nu krävs för bygglov.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag med den skillnaden att utredningen föreslår att anmälningsplikten också skall omfatta de areella näringamas ekonomibyggnader utanför detaljplan,

Prop. 1993/94: 178

63

vissa ändringar av en- och tvåbostadshus utanför detaljplan och områden med samlad bebyggelse samt anordnande av tunnlar för tunnelbana. Utredningen föreslår också att en bygganmälan skall förfalla efter två år.

Remissinstanserna: De äesta remissinstansema har haft synpunkter på anmälningsfrågan. I den mån de inte tillstyrkt förslaget eller tagit avstånd från det föreslagna systemet som helhet har följande synpunkter framförts: Några rerrrissinstanser anser att bygganmälan inte bör krävas då bygglov krävs. En rad remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsmän (JO), Jordbruksverket, Länsstyrelserna i Malmöhus och i Göteborgs och Bohus län, Norrtälje, Västerås och Sundsvalls kommuner samt lant- brukarnas riksförbund anser att anmälningsskyldigheten inte bör omfatta sådana åtgärder som idag inte kräver bygglov. Andra, bl.a. Vägverket, har motsatt uppfattning. Linköpings kommun hävdar att statliga och landstingsägda byggnader inte bör undantas från anmälningsplikten. Ett par remissinstanser, bland dem exempelvis Gotlands kommun föreslår att kommunen bör kunna besluta om anmälningspliktens omfattning. Många remissinstanser, bl.a. Enköpings, Helsingborgs och Västerås kommuner, anser att treveckorsfristen är för kort. Andra såsom exempelvis Svenska arkitekters riksförbund föreslår att fullständiga ritningar och tekniska beskrivningar skall bifogas anmälningen. Arbetarskyddsstyrelsen anser att yttrandet från arbetstagarna bör vara skriftligt och ges in till bygg- nadsnämnden samtidigt med bygganmälningen. Ett antal remissinstanser, såsom exempelvis Räddningsverket, länsstyrelsen i Malmöhus län och Tingsryds kommun, har påpelat att det i förslaget saknas en koppling till reglerna om skyddsrum.

Skälen för regeringens förslag: För att byggnadsnämnden slall kunna utöva sin tillsyn över byggnadsverksamheten och vid behov kunna ingripa på ett tidigt stadium är det rimligt att större byggnadsåtgärder inte får vidtas utan att nämnden underrättats om dem och haft tid att eventuellt reagera.

I det fall bygglov krävs är bygglovsansökningen i sig en tillräcklig underrättelse till byggnadsnämnden om byggnadsarbetena, om hand- lingarna innehåller en uppgift också om planerad byggstart. I sådana fall bör någon separat bygganmälan inte krävas. Inget bör dock hindra att byggherren ämnar in en sådan anmälan separat, t.ex. före ansökningen om bygglov i syfte att kunna påbörja arbetena omedele när bygglov föreligger. I vissa fall, då bygglov inte krävs, är det nödvändigt att en särskild bygganmälan görs för byggnader och andra anläggningar där det normalt är angeläget med en något skärpt kontroll av de tekniska egenskaperna.

När det gäller de areella näringamas ekonomibyggnader och vissa ändringar av småhus delar regeringen utredningens principiella uppfatt- ning att det bör vara åtgärdemas karaktär och inte den plats där de vidtas som bör vara styrande för kravet på teknisk kontroll. Emellertid har dessa åtgärder sedan länge varit befriade från bygglov och den teknisla kontroll som följer med ett sådant. Regeringen känner inte till att detta medfört några påtagliga olägenheter. Det änns därför av praktiska skäl inte någon anledning att nu skärpa kontrollreglerna genom att i dessa fall kräva en bygganmälan.

Prop. 1993/94zl78

Tunnelbanetunnlar omfattas idag inte av krav på bygglov. Med an- ledning av att stadsbyggnadskontoret i Stockholm framhållit det angeläg- na i att byggnadsnämnden ges möjligheter att ställa krav på framför allt tätning av sådana tunnlar för att skydda grundvattnet föreslår utredningen att anmälningsplikt skall införas beträffande dessa tunnlar. Utredningen anser däremot att man bör avvakta pågående lagstiftningsarbete rörande järnvägar innan anmälningsplikt införs för jämvägstunnlar (betänkandet s. 210-211). Regeringen noterar att både tunnelbane- och järnvägstunnlar omfattas av föresla-iften i 3 kap. 2 & PBL om utformning så att inverkan på grundvattnet, som kan vara slmdlig för omgivningen, begränsas. Krav på tunnlamas utformning till skydd för grundvattnet finns alltså. Frågan är därför bara om tunnlarna skall omfattas av det nya kontrollsystemet. Regeringen konstaterar därvid att landstingsägda anläggningar generellt undantagits från nuvarande telmiska byggslovprövning och föreslagits bli undantagna från den nya anmälningsplikten. Det kan mot den bakgrunden inte anses angeläget att nu införa en anmälningsplikt för sådana tunnel- banetunnlar som inte tillhör något landsting. Frågan bör avvakta tills resultatet av övervägandena om jämvägstunnlar lett till resultat.

Anmälningsplikt bör alltså föreligga beträffande samma åtgärder som för närvarande kräver bygglov. Det bör gälla även i de fall bygglovsbe- frielse meddelats genom beslut i detaljplan eller onuädesbestämmelser.

Regeringen ser inget behov av att anmälningsplikten skall kunna varieras genom kommunala beslut. I enkla fall är ju anmälningsplikten ytterst lindrig. Det kan i de allra enklaste fallen räcka med ett telefon- samtal där bygghenen talar om- vad han tänker bygga och var, varefter en tjänsteman hos byggnadsnämnden dokumenterar samtalet genom en tjänsteanteckning.

I enklare fall bör anmälan alltså kunna göras muntligt, men för att missförstånd och osäkerhet skall undvikas bör det normala vid större projekt dock vara en skriftlig anmälan.

Det faller sig naturligt att en anmälning av byggnadsarbeten innehåller upplysning om deras art och omfattning samt fastighetens beteckning och byggherrens namn och adress. Det bör också framgå när byggherren avser att starta arbetena. Om denna tidpunkt ligger längre fram än tre veckor kan det ha betydelse för nämndens planering av tidpunkt för byggsamrådet (se avsnitt 6.5.4). Det bör dock inte finnas något krav på att en viss dag när arbetena skall påbörjas måste anges. Det kan ex- empelvis räcka med att bygghenen uppger att han avser att påbörja arbetena inom viss tid efter det att bygglov beviljats. De närmare före- skriftema om bygganmälningar bör meddelas i förordning.

Det kan naturligtvis många gånger underlätta handläggningen hos byggnadsnämnden om anmälan innehåller relativt utförliga uppgifter om byggnadsarbetena. Nämnden kan då t.ex. tidigt avgöra om byggsamråd behövs eller inte. Är nämnden osäker om projektets utformning riskerar byggherren att nämnden kallar till samråd även i fall då sådant egentligen inte behövs.

Innehållet i anmälningen bör inte mer än beträffande vissa grund- läggande uppgifter regleras i föreskrifter utan överlåtas till byggherrens eget omdöme och eventuella råd från den berörda byggnadsnämnden.

5 Riksdagen 1993/94. 1 ram/. Nr 178

Prop. 1993/94:17s

65

I de fall då bygglov inte krävs för lokaliseringsprövningen eller då Prop. 1993/941178 bygglov redan har meddelats bör arbetena få starta vid den tidpunkt som byggherren själv bestämmer. Detta underlättar väsentligt hans tids- planering av arbetena, beställning av leveranser, upphandling av tjänster etc. Man skulle kunna tänka sig att byggnadsarbetena skulle få påbörjas genast efter det att dessa anmälts till byggnadsnämnden. Det finns emel- lertid ett berättigat intresse för både byggnadsnämnden och byggherren att nämnden får en begränsad tid på sig för att hinna förvarna byggherren om det redan av anmälningen framgår att arbetena av någon anledning inte kommer att kunna uppfylla gällande krav och därför inte bör påbörjas. Nämnden behöver också viss tid för att ta ställning till behovet av samråd. Denna tid kan lämpligen vara tre veckor, såvida nämnden inte själv i det enskilda fallet finner att den inte behöver utnyttja hela denna tidsfrist. En sådan tidsfrist gör att det ändå blir byggherren som bestämmer när arbetena kan börja.

Tre veckor torde vara en fullt tillräcklig tid för att nämnden skall hinna bedöma om byggnadsföretaget är av sådan beskaH'enhet att något samråd och någon kontrollplan (se avsnitt 6.5.5) inte behövs, om ut- stakning behövs (se avsnitt 6.5.2) eller om byggnadsföretaget förefaller vara så uppenbart felaktigt att byggherren bör varnas för att påbörja det.

Till en bygganmälan, vare sig den sker separat eller som en del av en bygglovsansökan, kan i förekommande fall fogas ett sådant bevis om byggfelsförsäkring enligt lagen (1993z320) om byggfelsförsäkring som skall ges in före byggstart samt sådant yttrande från skyddsombud m.fl. som för närvarande krävs för bygglov. Något krav på att så skall ske bör dock inte ställas. Det räcker med en bestämmelse om att byggnadsarbeten inte får påbörjas innan bevis om försäkring respektive att skyddsombud m.fl. beretts tillfälle att yttra sig. Motsvarande bör gälla för besked om skyddsrum enligt 32 & civilförsvarslagen (1960:74). Kravet på yttrande från skyddsombud m.fl. ansluter till bestämmelser i arbetsmiljölagen, enligt vilka skyddsombud och skyddskommitté skall delta i planering av nya och ändrade arbetslokaler. Det är viktigt att den samverkan som sålunda skall ske äger rum på ett så tidigt stadium som möjligt. Yttrandet är en slutlig bekräftelse på att erforderlig samverkan har skett.

Att byggnadsarbetena inte får påbörjas i strid mot ett sådant beslut om gatuersättning m.m. som avses i 8 kap. 32 & PBL framgår av det lagrummet.

Eftersom förutsättningama för ett byggnadsarbete kan förändras med tiden bör ny bygganmälan göras om bygghenen inte hunnit starta arbe- tena inom två år. Till skillnad från utredningen anser regeringen dock att denna tidsfrist inte bör kopplas till bygganmälan, som är en relativt formlös underrättelse, utan till det formella beslutet om kontrollplan (se avsnitt 6.5.5).

6.5.2 Utstakning

Regeringens bedömning: Den nuvarande regleringen i fråga om utstakning bör bibehållas.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens be- dömning.

Remissinstanserna: Bara ett par remissinstanser, däribland Lant- mäteriverket och länsstyrelsen i Stockholms län, har yttrat sig i denna fråga. De synpunkter som framförts är att förslaget bör förtydligas så att det framgår att utstalmingen inte är ett kommunalt monopol.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande bestämmelser, 9 kap. 5 5, skall byggnadsnämnden, när en byggnad skall uppföras eller byggas till eller när en annan anläggning skall utföras eller väsentligt ändras, skyndsamt låta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller an- läggningen och utmärka dess höjdläge, om detta är motiverat med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till sitt läge direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, skall grannen kallas till utstakningen.

I PBL-propositionen anförde föredragande statsrådet följande (prop. 1985/86:l, s. 762).

”Enligt min mening bör det ankomma på byggnadsnämnden att pröva om utstakning och utmärkning erfordras. Behovet av sådana förrätt- ningar gör sig starkast gällande i fråga om bygglovspliktiga åtgärder inom områden med samlad bebyggelse. För mindre byggnader, tillbygg- nader och anläggningar av mindre omfattning eller för byggnadsåtgärder inom glest bebyggda områden bör byggherren själv kunna ta ansvar för att placeringen blir riktig. I sådana fall bör byggnadsnämnden alltså avstå från utstakning och utmärkning. Det bör också kunna ske i fråga om projekt där bygghenen eller entreprenören är ett välrenommerat företag e.d. med tillgång till mätteknisk kompetens."

I propositionen framhölls också (s. 84 f) att byggnadsnämnden borde kunna underlåta bl.a. utsättningar som fördyrar projektet för den enskil- de.

Regeringen delar bedömningen i PBL-propositionen av när byggnads- nämnden bör tillse att utstakning sker. Det är också naturligt att bygg- nadsnämnden skall tillse att grannar som berörs av utstakningen kallas till denna. Det änns därför inte någon anledning att ändra nuvarande regler. Vanligen torde det finnas tid för utstakningen inom den treveckorsfrist som enligt huvudregeln löper mellan bygganmälan och byggstart.

Remissinstansemas påpekande bygger enligt regeringens mening i viss män på ett missförstånd. Bestämmelsen ålägger inte byggnadsnämnden att själv göra utstakningen utan att tillse att utstakning sker under sådana former att det änns rimliga garantier för att det som skall utföras placeras på exakt rätt plats när placeringen har stor betydelse. Bygg- nadsnämnden skall givetvis godta att arbetet med utstalmingen utförs av någon med tillräcklig kompetens som föreslås av byggherren.

Prop. 1993/94zl78

67

6.5.3 Kontrollen

Regeringens förslag: Byggnadsnämndens tillsyn skall anpassas till det enskilda projektets art och komplexitet, förtillverkningsgrad, annan myndighetskontroll samt byggherrens kompetens och eget kontrollsystem. Byggherren kan av byggnadsnämnden åläggas att bestyrka att egenskapskraven uppfyllts. Bestyrkanden skall ske genom fristående sakkunniga eller dokumenterad egenkontroll. Övergångsvis och i enklare fall kan också besiktningar av bygg— nadsnämnden användas för bestyrkande.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Förslaget har i denna del mött ett övervägande positivt mottagande från remissinstansema. De synpunkter som framförs går delvis tvärt emot varandra. Ett par remissinstanser, bland dem Statskontoret, anser att utredningen lagt för liten vikt vid bestyrkandena genom fristående sakkunniga. Något äer remissinstanser, såsom ex- empelvis Göteborgs komrnun, anser att större vikt bör läggas vid de kompetenta byggherramas egenkontroll. Ett antal kommuner, bland dem Vänersborgs och Hudiksvalls kommuner, liksom Svenska kommunaltek- niska föreningen anser att större utrymme bör ges för byggnadsnämndens besiktningar. Flera remissinstanser, t.ex. Boverket, Konkurrensverket, Sveriges provnings— och forskningsinstitut, Linköpings kommun och Byggentreprenörerna, betonar att det aldrig eller endast undantagsvis bör få förekomma att byggnadsnämnden själv utför besiktningar.

Skälen för regeringens förslag: När det gäller produkter som omfat— tas av byggproduktlagen skall producenten respektive importören ta ansvar för produktens egenskaper och själv låta den undergå den kontroll som staten anser behövlig. Den kontroll som myndigheterna utövar inriktas helt på en markrtadsövervakning som går ut på att undersöka om tillverkaren respektive importören tagit sitt ansvar för de produkter som han saluför. Komponentema i en byggnad omfattas av detta system. Kontrollen av att själva byggnaden uppfyller de statliga kraven bör lämpligen anpassas till denna förutsättning och i görligaste mån bygga på samma principer.

För närvarande råder det en viss oklarhet om vem som skall bevisa att en byggnad uppfyller statens krav. En grundläggande allmän s.k. bevisbörderegel är att den som påstår att något förhåller sig på ett visst sätt också är den som måste bevisa detta. Det är av många skäl lämpligt att i princip utgå från denna regel också i detta sammanhang. Eftersom rätten att uppföra en byggnad är beroende av att byggnaden får vissa egenskaper, är det också rimligt att byggherren åläggs att visa att tömt- sättningama för denna rättighet är uppfyllda.

Regeringen änner utredningens förslag ändamålsenligt från dessa utgångspunkter. Av ekonomiska och praktiska skäl skall naturligtvis byggnadsnämnden inskränka sin kontroll till frågor där nämnden erfa— renhetsmässigt eller på andra grunder har anledning att anta att en

Prop. 1993/94:178

68

kontroll gör mest nytta. Avgörande faktorer är därvid projektets art och komplexitet, förtillverkningsgraden, den kontroll som utövas av andra myndigheter, byggherrens kompetens och kvaliteten och arten av den kontroll som bygghenen själv utövar i relation till entreprenörer och andra. Kontroll kan helt undvaras då bygglovsbefrielse meddelats med stöd av 8 kap. 5 & PBL beträffande sådana åtgärder som anges i nuva- rande lydelse av paragrafen. Detsamma gäller många av de åtgärder som anges i 8 kap. 2 &.

I den utsträckning som behövs bör byggnadsnämnden kräva att bygg- herren styrker att egenskapslnaven uppfylls genom att för nämnden visa resultatet av besiktningar och andra kontroller. Lämpligenlan det ofta ske genom att byggherren redovisar resultatet av den kontroll som ingår i hans eget eller hans entreprenörs kvalitetssäloingssystem eller i en entreprenadkontroll. Är inte detta tillräckligt bör nämnden kunna kräva intyg från besiktningar eller kontroller av fristående, oberoende personer med tillräcklig kompetens. Iden mån sådana personer inte änns att tillgå bör byggnadsnämnden i undantagsfall också själv kunna åta sig att mot ersättning utföra vissa besiktningar genom sin personal. Detta kan av praktiska skäl också bli aktuellt när det gäller enklare s.k. självbyggen, där byggherren kan föredra att bebyggnadsnämnden kontrollera vissa förhållanden i stället för att anlita en fristående kontrollant.

Regeringen delar visserligen den uppfattning som framförts av ett par remissinstanser att stor vikt bör fästas vid kontroll genom oberoende sakkunniga. Regeringen anser dock att det också är angeläget att upp— muntra företagens egen kvalitetssäkring.

När byggherren ger in ett kontrollintyg skall byggnadsnämnden godta detta som bevis på att egenskapskraven är uppfyllda i de avseenden som de kontrollerats. Bara om byggnadsnämnden har anledning att ifrågasätta intygets riktighet bör den kunna begära in annan bevisning eller själv kontrollera förhållandena.

6.5.4 Byggsamråd

Regeringens förslag: Omfattningen, sättet och formen för be— styrkande av byggnadens eller anläggningens överensstämmelse med egenskapskraven skall bestämmas i samband med ett sam- rådsmöte mellan byggnadsnämnden, byggherren och dennes entre- prenörer m.ä. Ett sådant byggsamråd kan påkallas av byggherren. Byggnadsnämnden är skyldig att kalla till byggsamråd utom då projektet är mycket enkelt eller då egenskapskraven bevakas av en annan myndighet. Vid byggsamrådet skall byggnadsnämnden informera byggherren om nämnden har anledning att anta att arbetena kräver tillstånd av annan myndighet. I de fall byggsamråd inte behövs enligt byggnadsnämndens bedömning, skall nämnden snarast undenätta byggherren om detta.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag

Prop. 1993/94: 178

69

med den skillnaden att utredningen inte föreslagit någon skyldighet för byggnadsnämnden att underrätta byggherren då samråd inte behövs.

Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga anser att samrådet är mycket värdefullt. Många är dock kritiska till detaljer i den föreslagna regleringen. Ett par remissinstanser, såsom exempelvis Sala och Östersunds kommuner befarar att samrådet blir än mer byråloatiskt än nuvarande bygglovsprövning. Många remissinstanser, t.ex. Värnamo kommun, anser att det kommer för sent i processen. Det hävdas också av Byggentreprenörerna och Riksbyggen att samrådet bör initieras av byggherren och inte av byggnadsnämnden och att dess syfte att klarlägga behovet av bestyrkanden av byggnadens egenskaper, i stället för att klarlägga byggnadens egenskaper, bör framgå tydligare. Det ifrågasätts också, bl.a. av Stockholms stad, hur frågor om godtagbara avvikelser från gällande föreskrifter skall hanteras. Det påpekas vidare att större byggnadsarbeten ofta upphandlas successivt och att entreprenörer för senare etapper ofta inte är utsedda när den första etappen startaS. Ett par remissinstanser tar upp byggnadsnämndens serviceskyldighet och säger att denna innebär att nämnderna genom samrådet kan få ett ansvar för byggnadernas utformning och egenskaper. Det påpekas också, bl.a. av Boverket, att övergången till att ange de tekniska egenskapskraven i funktionstermer i stället för genom före- skrifter om tekniska lösningar som tillgodoser vissa funktioner, ökar byggherramas behov av besked från byggnadsnämnden om en viss teknisk lösning kan godtas. Slutligen anser Handikappförbundens sam- arbetsorgan att handikapporganisationerna bör vara representerade vid samrådsmöten.

Skälen för regeringens förslag: När en byggnad väl är färdigställd är det ofta för sent att kontrollera vissa egenskaper, t.ex. grundläggningen. Det är då också ofta för sent att på ett ekonomiskt rimligt sätt rätta till uppkomna fel, t.ex. avsaknad av hiss. Kontrollen måste därför vanligen ske successivt under byggets gång. Såväl byggherren som byggnadsnämn- den har därmed ett starkt intresse av att på ett så tidigt stadium som möjligt få klarhet i vilka kontroller och veriäkationer som behövs. Detta är också angeläget för att byggherren skall kunna rationellt samordna de bestyrkanden, som byggnadsnämnden kräver, med de veriäkationer som han själv behöver från t.ex. entreprenören. Likaså änns det ett behov på myndighetssidan att samordna olika myndigheters kontroller.

För detta ändamål änner regeringen i likhet med utredningen det lämpligt att de berörda parterna vid ett, eller vid behov fiera, möten går igenom projektet och på ett uttömmande och för byggnadsnämnden bindande sätt klarlägger vilka krav på bestyrkanden som nämnden har. Detta syfte med samrådet kan enligt regeringens mening uttryckas klarare i lagtexten än vad utredningsförslaget gör. Vidare anser vi att samrådet inför byggstarten bör kallas byggsamråd för att skilja det från det samråd om planer som skall ske enligt 4 och 5 kap. PBL.

Fördelen med sådana samrådsmöten är också att byggnadsnämnden då kan informera byggherren om gällande regler och delge honom nämndens erfarenheter av liknande projekt eller av sådana tekniska lösningar som byggherren tänkt sig. Byggherren kan också begära upplysningar av

Prop. 1993/94: 178

70

nämnden i frågor som är av betydelse för honom.

Byggnadsnämndens rådgivande verksamhet

Enligt 11 kap. l & PBL skall byggnadsnämnden lämna råd och upplys- ningar i frågor som rör nämndens verksamhet. Denna bestämmelse sägs i propositionen med förslaget till PBL (prop. 1985/86:1, s. 306 och 307) ha tillkommit mot bakgrund av att en väl fungerande infomtation om gällande regler för byggandet är en förutsättning för att bestämmelserna följs i praktiken. Byggnadsnämnden bör därför enligt propositionen ge råd samt upplysa om och förklara de regler som den byggande måste följa. Byggnadsnämndens information och rådgivning bör dock, enligt vad som sägs i propositionen, inte gå så långt att den kan jämställas med projektering eller att nämnden upprättar färdiga tekniska förslag.

Regeringen anser att denna informations- och rådgivningsskyldighet alltjämt bör gälla. Den bör ingå som en väsentlig del i byggsamrådet. Som framgår av den nämnda propositionen bör skyldigheten inriktas på innehållet i gällande regler och krav och inte utövas på ett sådant sätt att byggnadsnämnden faktiskt tar ansvaret för byggnadernas projektering eller fungerar som teknisk konsult. Också information om innehållet i gällande produktregler kan bli aktuell.

Byggsamråd

Byggherren bör kunna begära samråd när han änner behov av det. Det kan till exempel ske redan på projekteringsstadiet och ligga till grund för byggherrens överväganden om han skall söka bygglov eller inte. Samråd kan också ske först sedan arbetena påbörjats, om byggherren bedömer att samrådet inte har någon betydelse för t.ex. schaktning och förbe- redelserna för grundläggningen. Vid behov kan byggsamrådet delas upp i etapper och genomföras successivt under arbetenas gång. Eftersom byggherren är den som har det fulla ansvaret för byggnadens egenskaper och skall tillhandahålla den verifiering av dessa som behövs, är det naturligt att detär byggherren som tar initiativet till samrådet och lämnar förslag på veriäeringssätt. Byggnadsnämnden bör dock ha en skyldighet att kalla till samråd då nämnden anser att det behövs för att kunna utöva en effektiv tillsyn över att gällande regler följs. Kallelsen bör då ske så snart som möjligt efter det att bygganmälan gjorts. Bygghenen bör få kännedom om att byggnadsnämnden påkallar byggsamråd innan han börjar byggnadsarbetena.

Frågan om tillämpningen av funktionsnormer bör vid samrådet teore- tiskt hanteras så att byggnadsnämnden vid behov informerar byggherren om normens innebörd. Med denna utgångspunkt redovisar byggherren en teknisk lösning som han anser tillgodoser nonnens krav. Byggnads- nämnden kan då många gånger konstatera att lösningen är sådan att nämnden saknar anledning att begära någon särskild kontroll av att den tillgodoser egenskapskraven. I andra fall kan nämnden känna osäkerhet om den tekniska lösningens ändamålsenlighet. I så fall kan nämnden

Prop. 1993/94: 178

71

begära att byggherren genom ett sakkunnigintyg bestyrker att den tekniska lösningen uppfyller normens krav. Nämnden kan då också behöva klargöra hur den anser att veriäkationen bör ske. Byggherren har i så fall att lämna förslag på en sakkunnig som han anser vara lämplig att göra bedömningen. Om byggnadsnämnden godtar detta förslag är nämnden också skyldig att godta den slutsats som den sakkunnige kommer fram till i sitt intyg. I det" fall den sakkunnige skulle änna att den av byggherren föreslagna tekniska lösningen inte är godtagbar, får byggherren söka en annan teknisk lösning. Han har också möjlighet att begära prövning av en annan sakkunnig, som byggnadsnämnden kan godta. Det är givetvis i byggherrens intresse att frågor av detta slag klarasut så tidigt som möjligt. Det är bl.a. därför som han bör ha rätt att påkalla samråd redan på projekteringsstadiet.

Byggnadsnämnden bör ha en skyldighet att vid byggsamrådet infor— mera byggherren om nämnden änner anledning att anta att arbetena kräver tillstånd av någon annan myndighet. Detta får ses som ett led i byggnadsnämndens allmänna serviceskyldighet och skall inte uppfattas så ' att nänmden garanterar att tillstånd inte krävs av myndigheter som nämnden inte pekat ut. Syftet med informationen är att underlätta för båda parter att samordna tillsyns- och kontrollverksamheten på ett ratio— nellt och kostnadsbesparande sätt.

Formerna för byggsamrådet

Fönitom byggherren själv och en representant för byggnadsnämnden kan det vara lämpligt att entreprenörer, berört försäkringsbolag samt berörda representanter för yrkesinspektionen och andra berörda myndigheter och kommunala förvaltningar deltar i byggsamrådet. Byggherrens kvalitetsan- svarige (se avsnitt 6.5.8) bör alltid närvara. Yttrandet från skyddsom- budet m.fl. bör kunna visas upp vid samrådet. I övrigt har nämnden att bevaka de tekniska egenskapskraven, inklusive tillgänglighetsfrågoma.

Formerna för byggsamrådet bör inte detaljregleras i lag eller före- skrifter utan kunna anpassas till förutsättningama i varje enskilt fall. Byggnadsnämnden måste dock få en så pass omfattande redovisning av projektet att nämnden kan ta ställning till bestyrkandefrågorna. Många gånger kräver detta att byggherren ger in handlingar i god tid före samrådsmötet eller att detta delas upp i etapper. Det ligger i parternas eget intresse att från fall till fall änna den mest praktiska formen för samrådsförfarandet.

Samrådsförfarandet bör, som redan framhållits, göras så enkelt som möjligt. Någon risk för att det skall kunna bli mer komplicerat än den komplicerade process, som ' dagens bygglovshantering kan göras till, föreligger inte. Både i det nuvarande och det föreslagna systemet år kom- plexiteten ytterst beroende på de enskilda individernas förmåga och vilja att hantera ärendena på ett smidigt sätt. Det föreslagna systemet har dock den fördelen att det ger byggherren större möjligheter än dagens system att påverka handläggningen.

Om byggnadsnämnden änner att samråd inte är nödvändigt, bör

Prop. 1993/94: 178

72

bygghenen underrättas om detta. Det behövs för att undvika oklarheter Prop. l993/94:178 och missförstånd. Underrättelsen bör givetvis lämnas så snart som möjligt.

Byggnadsnämnden kan för närvarande i samband med bygglov medge mindre avvikelser från gällande tekniska föreskrifter (8 5 PBF). Behovet av sådana avvikelser minskar när egenskapskraven uttrycks i funktions- krav i stället för som föreskrifter om tekniska lösningar. Ett stort steg i den riktningen har tagits i Boverkets nya bygg- och konstruktionsregler (BFS l993z57 resp. 58) som trädde i kraft den 1 januari 1994. Det är emellertid uppenbart att denna avvikelsemöjlighet behöver behållas ärmu en tid. Ett sådant medgivande kan lämpligen dokumenteras i protokollet från samrådsmötet.

6.5.5 Kontrollplan

Regeringens förslag: Omfattningen, sättet och formen för att bestyrka en byggnads eller anläggnings överensstämmelse med egenskapskraven skall i samband med byggsamrådet dokumenteras i en kontrollplan om detta inte på grund av omständigheterna är obehövligt. Beslut om en kontrollplan kan överklagas hos länssty- relsen. Beslutet förfaller om arbetena inte påbörjas inom två år. Det gör också ett besked från byggnadsnämnden att kontrollplan inte behövs.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag, även om utredningen använder beteckningen "kvalitetsplan" och uttrycket "godkänna" planen. Utredningen har inte föreslagit att beslutet om kontrollplanen skall förfalla efter två år, men väl att bygganmälan skall förfalla.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är ingen helt negativ till förslaget, men ett antal frågor och synpunkter framförs. En invändning från ett antal remissinstanser är att kvali- tetsplanen innebär att byggnadsnämnden tar ett ansvar för byggnadens egenskaper, trots att detta skall vila på byggherren. Boverket föreslår att byggherrens förslag till kvalitetsplan skall lämnas in till byggnadsnämn- den samtidigt med bygganmälan för att ge byggnadsnämndens personal mer tid att granska den och vid behov ta upp den i nämnden. En re- missinstans anser det oklart i vad mån en kvalitetsplan kan överklagas. Sveriges fästighetsägareförbund uttrycker oro för att kommunerna kan komma att ställa mycket olika lo'av på kontrollplaner. Också beteck- ningen "kvalitetsplan" kritiseras.

Skälen för regeringens förslag: Omfattningen, sättet och formen för bestyrkande av byggnadens eller anläggningens överensstämmelse med egenskapskraven bör, som nyss sagts, på ett uttömmande och för bygg- nadsnämnden bindande sätt bestämmas i samband med byggsamrådet. För detta ändamål änner regeringen i likhet med utredningen det lämpligt 73 att byggnadsnämnden vid eller strax efter mötet beslutar om en plan för

kontrollen av arbetena. Kontrollplan är då en mer adekvat benämning än Prop. l993/94: 178 kvalitetsplan.

Kontrollplanen - inklusive handlingar som legat till grund för den - måste av ordningsskäl dokumenteras på lämpligt sätt. Ansvaret för detta bör vila på byggnadsnämnden, som har att besluta om planen. Underlaget för planen tillhandahålles dock lämpligen av byggherren.

I enklare fall kan kontrollplanen givetvis bli mycket kortfattad eller helt undvaras. Samrådet kan ju till och med resultera i att någon kon- trollplan inte anses behövlig. Även detta bör i så fall dokumenteras 1 ett beslut.

Även om det sällan förekommer att byggnadstekniska frågor tas upp i den samfällda byggnadsnämnden (dessa avgörs vanligen av tjänstemän efter delegation) kan det givetvis inträffa att ett behov av nämndbehand- ling av kontrollplanen uppkommer. I dessa nu kommer alltså beslutet om kontrollplanen att dra ut på tiden. Byggherren kan dock i någon mån motverka detta genom att lämna in ett väl underbyggt förslag i god tid. Att beslut om kontrollplan inte fattats hindrar inte heller att byggherren på egen risk startar arbetena, kanske i okontroversiella delar.

Det vanliga bör vara att beslut om kontrollplanen fattas av någon

tjänsteman efter delegation från byggnadsnämnden. Nämndens befattning med planerna bör i första hand bestå i att meddela riktlinjer för tjänste- männens handläggning. Det är en viktig uppgift för nämnden att genom sådana riktlinjer prioritera kontrollinsatsema till sådana frågor där kontroll är mest angelägen. Nämnden får därmed ett avgörande in- flytande på hur smidigt det nya systemet fungerar. Tvärt emot vad en av remissinstansema ansett bör kraven på kontroll- planer kunna variera från kommun till kommun beroende på lokala omständigheter och prioriteringar. Byggherren bör dock ha en möjlighet att angripa alltför långtgående krav. För det fall att byggherren anser att byggnadsnämnden går för långt i sina önskemål om kontroll, bör det gå att få byggnadsnämndens beslut i fråga om kontrollplanen överprövat. Ett sådant överklagande bör, i vart fall i avvaktan på utredningens fortsatta överväganden rörande överklagandefrågor, följa samma instansordning som för närvarande gäller för överprövning av frågor enligt 3 kap. PBL. Första instans bör därför vara länsstyrelsen. Dess beslut bör kunna överklagas till kammarrätten. Även i detta fall gäller att frånvaron av en kontrollplan inte hindrar att byggherren på egen risk påbörjar byggnads- arbetena.

Det ligger i sakens natur att överprövningen inte kan avse ett yrkande om utökad kontroll.

Kontrollplanens uppgift är att bl.a. ange hur och av vem bestyrkanden skall göras. Det kommer att vara en fördel för byggherren att då kunna hänvisa till kvalitetssäkringssystem och kontrollanter som certiäerats för sådana ändamål. Om så inte sker, måste byggnadsnämnden själv göra en bedömning i det ensldlda fallet. Vanligen torde detta inte medföra några problem på grund av nämndemas kännedom om olika företag och personer som är verksamma inom kommunen. Också den bedömning som byggherrens kvalitetsansvarige (se avsnitt 6.5.8) gör bör ha stor betydelse 74 i sammanhanget.

Regeringen anser inte att byggnadsnämnden påtar sig något ansvar för byggnadens egenskaper genom att besluta om vilka bestyrkanden av byggnadens egenskaper som nämnden önskar för att försäkra sig om att bygghenen kan antas ta sitt ansvar att uppfylla gällande egenskapskrav. Det av utredningen föreslagna uttrycket "godkänna" planen anger vis- serligen att det är byggherren som lämnar ett förslag som sedan godänns av nänmden. Men för att helt undvika att planen kan uppfattas som något slags godkännande av byggnadens egenskaper bör uttrycket "godkänna" inte användas.

Eftersom förhållandena ändras över tiden bör byggnadsnämndens beslut om en kontrollplan eller besked att en kontrollplan inte behövs gälla bara under två år, om byggnadsarbetena inte påbörjas dessförinnan. Löper denna tidsfrist ut, måste således en ny bygganmälan göras. Det innebär att byggnadsnämnden då kan kalla till nytt samråd och besluta om en ny kontrollplan.

En kontrollplan kan också behöva revideras om grundläggande förut- sättningar för byggnadsarbetena ändras under arbetenas gång, t.ex. genom byte av byggherre eller entreprenör.

Frågan om kontrollplanens utformning vid etappindelningar av bygg- nadsarbeten och vid etappindelad ombyggnad tas upp i avsnitt 6.5.7. En kontrollplan kan givetvis inte krävas vid rivningsarbeten.

6.5.6 Slutbevis

Regeringens förslag: När byggherren bestyrkt byggnadens eller anläggningens egenskaper på föreskrivet sätt och byggnadsnämn— den inte har funnit någon särskild anledning till ingripande skall byggnadsnämnden utfärda ett bevis om detta (slutbevis). Ett beslut att inte utfärda ett Slutbevis kan av byggherren överklagas hos länsstyrelsen.

Utredningens förslag: När arbetena slutförts, skall byggnadsnämnden utan onödigt dröjsmål lämna ett slutgodkännande under förutsättning att det kan antas att samhällskraven uppfyllts. Denna prövning grundas normalt på byggnadsnämndens uppföljning av kontrollplanen. I enklare fall får byggnadsnämnden besluta att slutgodkännande inte erfordras. Slutgodkännanden överklagas hos länsstyrelsen.

Remissinstansema: Slutgodkännandet är den del i det föreslagna kontrollsystemet som rönt mest kritik från remissinstansema. Några remissinstanser, såsom exempelvis Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Helsingborgs kommun, Byggentreprenörema och Föreningen Sveri- ges byggnadsinspektörer har påtalat att slutgodkännandet i väsentliga avseenden liknar det godkännande som ett bygglov innebär och därmed ger byggnadsnämnden ett ansvar för byggnadens egenskaper. trots att detta bör åvila byggherren. Ansvarsfrågan anses därför oklar. Också termen "godkännande" anses missvisande i sammanhanget, bl.a. av Boverket. Flera remissinstanser, såsom exempelvis Kalmar kommun och

Prop. 1993/94: 178

75

Svenska konununaltekniska föreningen anser att ett slutgodkännande inte rimligen kan lämnas utan att byggnadsnämnden själv besiktat arbetena. Det har också påpekats att en så viktig handling som slutgodkännandet bör utfärdas omgående. En remissinstans anser det oklart i vad mån ett slutgodkännande kan överklagas. Mörbylånga kommun anser att den kvalitetsansvarige (se avsnitt 6.5.8) bör utfärda slutgodkännandet. Skälen för regeringens förslag: Utredningen-har anfört (s. 251):

”Av hänsyn till byggherren och hans kreditgivare m.fl. bör bygg- nadsnämnden, när de intyg och de besiktningar skett, som framgår av kvalitetsplanen, utfärda ett bevis om att nämnden för sin del saknar anledning att inte tillåta att byggnaden tas i bruk. Ett sådant slutgod- kännande innebär inte att byggnadsnämnden ikläder sig något ansvar för att byggnaden uppfyller samhällets lcrav.”

Regeringen delar i sak utredningens uppfattning men anser att denna kan formuleras tydligare än vad som skett i utredningsförslaget. Bl.a. bör det klart framgå att det inte är fråga om något godkännande av byggna- den som kan liknas vid det nuvarande bygglovet. Ordet slutgodkännande bör därför bytas mot slutbevis. Detta skall enbart utgöra ett kvitto på att byggherren har fullgjort vad på honom ankommer i förhållande till byggnadsnämnden i samband med byggnadsarbetena. Slutbevis skall således utfärdas så snart alla de bestyrkanden som anges i kontrollplanen kommit in till nämnden och befunnits vara i sin ordning. Det ligger i sakens natur att ett sådant kvitto endast kan utfärdas av byggnadsnämn- den. '

Under vissa omständigheter kan det dock inträffa att slutbevis inte bör utfärdas, trots att förutsättningama föreligger enligt kontrollplanen. Det kan vara fallet om byggnadsnämnden i sin egenskap av tillsynsmyndighet får kännedom om att byggnaden, trots att kontrollplanen följts, ändå saknar väsentliga egenskaper. I så fall bör denna fråga klaras ut innan slutbevis utfärdas.

Slutbeviset bör utfärdas snarast möjligt. Till sldllnad mot utredningen anser regeringen att det inte är nödvändigt att vänta till dess byggnaden färdigställts. Det räcker med att alla begärda bestyrkanden kommit in till nämnden och det spelar ingen-roll att en del åtgärder av mindre betydelse då kanske återstår. I-Iar nämnden inte i konlrollplanen krävt bestyrkande av dem får de anses vara av mindre betydelse från kontrollsynpunkt. Syftet med byggnadsnämndens kontroll är ju att den varken skall utgöra någon förhandskontroll av en tillärnnad byggnad eller en efterhands— kontroll av en färdig byggnad utan en parallellt med byggnadsarbetena löpande kontroll av att byggherren förvissar sig om att med hänsyn till de föreskrivna egenskapskraven viktiga moment i arbetena utförs på rätt sätt. Regeringen delar inte utredningens uppfattning att byggnadsnämnden i enklare fall skall få underlåta att utfärda slutbevis. Har en kontrollplan upprättats behövs en kvittens på att den fullföljts. Slutbeviset har den rättsliga innebörden att byggnadsnämnden inte kan kräva ytterligare bestyrkanden av byggnadens egenskaper. Inte heller kan byggnadsnämn—

Prop. 1993/94:178

76

den därefter kräva några ändringar av byggnaden utan att inleda ett nytt Prop. 1993/941178 förfarande enligt 10 kap. 12 5 PBL.

Av rättssäkerhetsskäl bör byggherren kunna överklaga en vägran från byggnadsnämnden att utföra ett slutbevis.

6.5.7 Sanktioner

Regeringens förslag: Om byggnadsarbeten påbörjas utan före- skriven anmälan skall en särskild avgift på mellan 200 och 1 000 kronor betalas. Om byggherren till byggnadsnämnden gett in de bestyrkanden som krävs enligt kontrollplanen, men nämnden finner

att det brister i förutsättningama för att utfärda ett slutbevis, skall nämnden utan oskäligt dröjsmål ta ställning till i vilken omfattning byggnaden skall få användas till dess att bristerna åtgärdats. Ett därvid beslutat användningsförbud kan förenas med vite.

Utredningens förslag: En byggnad får inte användas förrän slutgod- kännande lämnats, om inte byggnadsnämnden särskilt medger det. Om en byggnad tas i bnrk utan att ett sådant godkännande meddelats i ett fall då slutgodkännande skulle ha krävts får byggnadsnämnden inom fem år från det bygganmälan gjordes eller skulle ha gjorts meddela ett vitessanktionerat användningsförbud. Såvitt avser sanktioner mot under- låtenhet att inge bygganmälan överensstämmer utredningens förslag med regeringens.

Remissinstanserna: Uppfattningen om användningsförbudet är split- trad och övervägande negativ bland de remissinstanser som yttrat sig i frågan. Flera remissinstanser, bland dem Boverket, har ifrågasatt värdet av ett slutgodkännande som påtryckningsmedel för att uppnå god kvalitet i byggandet, eftersom de anser att det blir praktiskt taget omöjligt att förhindra en användning. Andra, t.ex. Sala kommun, Byggentreprenö- rema, Hyresgästernas riksförbund och Villaägarnas riksförbund, anser att användningsförbudet är alltför drastiskt och föreslår att det omvända skall gälla, det vill säga att byggnaden skall få användas om inte bygg- nadsnämnden förbjuder detta. Det påpekas också att det finns en risk att ett användningsförbud drabbar brukarna hårdare än bygghenen. Ett par remissinstanser, bl.a. Östersunds kommun, anser å andra sidan att det automatiska användningsförbudet innebär en förbättring i förhållade till dagens system. Ett par remissinstanser, t.ex. Arvidsjaurs kommun och Sveriges fästighetsägareförbund, önskar ett klarläggande av hur systemet med slutgodkännande skall fungera vid etappindelning av byggandet eller vid successiv inflyttning i ett större bostadsbestånd. Ett par remissinstan— ser, bl.a. Linköpings kommun och Hyresgästernas riksförbund, påpekar att tidsfristen fem år är för kort om byggnadsarbetena drar ut på tiden eller om felen är allvarliga. Ett par kommuner liksom HSB riksförbund, Hyresgästernas riksförbund samt Föreningen Sveriges bygglovsgranskare och byggnadsnärnndssekreterare samt Föreningen Sveriges byggnadsin- 77 spektörer anser att avgiften för underlåten bygganmälan är för låg och att

åtgärden i stället bör jämföras med olovligt byggande.

Skälen för regeringens förslag: Den naturliga sanktionen om en byggnad eller anläggning inte uppfyller de egenskaper som krävs är, såsom utredningen framhållit, att den inte får tas i bruk. En byggnad är emellertid en mycket komplex och dyrbar konstruktion. Det bör därför finnas en möjlighet för bygghenen att helt eller delvis få ta den i bruk även om vissa smärre brister, som lätt kan avhjälpas i efterhand, återstår. Detta är bakgrunden till utredningens förslag att byggnadsnämnden skall få medge att byggnaden tas i bruk trots att ett slutgodkännande inte föreligger.

Regeringen delar i gnrnden utredningens bedömning men anser att den föreslagna regleringen är onödigt drastisk och att den skulle bli svår att tillämpa vid etappvisa utbyggnader och särskilt vid ombyggnader som utförs utan att huset evakueras.

Om rätten att ta byggnaden i bruk knyts till tidpunkten för Slutbeviset i stället för färdigställandet blir användningsförbudet mindre drastiskt än i utredningens förslag. Regeringen anser dock att det över huvud taget inte är behövligt med ett särskilt användningsförbud för tiden innan byggnadsarbetena kommit så långt att huset praktiskt blir beboeligt och användbart. Om ett hus ändå skulle komma att användas under denna tid finns det möjligheter både för byggnadsnämnden och andra myndigheter att ingripa med stöd av redan befintliga bestämmelser i PBL och annan lagstiftning.

Behov av ett användningsförbud uppstår först då byggnadsarbetena kommit så långt att de närmar sig sin fullbordan.

Mot denna bakgrund finner regeringen att regelverket bör konstrueras så att byggnadsnämnden åläggs att ta ställning till om byggnaden skall få användas när byggherren gett in de veriäkationer och andra handlingar som kontrollplanen föreskriver. Finns det då inga invändningar mot arbetena skall slutbevis utfärdas. Men om verifikationema inte är tillfredsställande eller byggnadsnämnden av annan anledning känner till brister i byggnaden, skall nämnden omgående ta ställning till om byggnaden får användas intill dess att bristerna avhjälps. Använd- ningsförbud bör meddelas om bristerna inte är obetydliga. Ett sådant förbud bör kunna förenas med vite.

Av avgörande betydelse vid ombyggnader och etappvist byggande blir kontrollplanens utformning. Vid en etappindelning av ett byggnadsföretag kan Slutbeviset bara avse den etapp som omfattas av en bestämd kontrollplan. Kopplingen mellan olika byggnadsetapper och kontrollpla- nen måste bestämmas vid samrådet. Om en successiv inflyttning i ett nybygge eller i ett hus som är föremål för ombyggnad är avsedd, måste kontrollplanen delas upp i flera planer eller utformas så att slutbevis kan lämnas för olika delar av bygget i den takt de blir färdiga. Det bör därvid observeras vad som sagts i föregående avsnitt om att huset inte behöver vara helt färdigställt för att slutbevis skall kunna utfärdas.

Vad gäller användningsförbudet som påtryckningsmedel torde detta ha större effekt än vad en del remissinstanser förmodar. Avsaknaden av ett slutbevis, särskilt med ett därtill kopplat användningsförbud, innebär en kraftig varning till kreditgivare och kommande brukare eller köpare om

Prop. 1993/94:178

78

att byggnadens lämplighet som belåningsobjekt och för avsedd an- vändning kan ifrågasättas och att det är en överhängande risk för myn— dighetsingripanden mot byggherren eller en eventuell senare ägare.

När det gäller avgiften för underlåten bygganmälan är det riktigt att denna är relativt låg. Å andra sidan är det en alltför hård påföljd för en i verkligheten kanske rätt obetyng förseelse att betrakta en byggnad som utförts utan bygganmälan som ett olovligt bygge med därav följande höga avgifter. Bygganmälan är blott en underrättelse om tilltänkta arbeten. Eftersom byggnadsnämnen har rätt att ingripa med användningsförbud och i förekommande fäll föreläggande om rättelse med därtill knutna viten, timer regeringen att det inte nu finns anledning att införa strängare påföljder mot byggande utan anmälan än vad utredningen föreslagit. Utredningen kommer i en senare etapp att se över PBL:s hela av- giftssystem.

6.5.8 Kvalitetsansvarig

Regeringens förslag: För att anmälningspliktiga åtgärder skall få påbörjas skall det finnas en eller flera kvalitetsansvariga, som utsetts av byggherren. En kvalitetsansvarig skall antingen ha behörighet för ändamålet meddelad av ett ackrediterat organ (riksbehörighet) eller ha godkänts för den aktuella uppgiften av byggnadsnämnden. En kvalitetsansvarigs uppgift skall vara att delta i samrådet och se till att kontrollplanen följs. Han skall beredas tilllfälle att närvara vid kontroller och besiktningar. Om fiera kvalitetsansvariga utsetts skall byggherren bestämma att en av dem skall ha samordningsansvar. Byggnadsnämnden skall kunna kräva att byggherren byter ut en försumlig kvalitetsansvarig. Om byggnadsarbeten sker utan kvalitetsansvarig, då sådan krävs, skall en särskild avgift på mellan 200 och 1 000 kronor betalas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag utom såtillvida att utredningen föreslagit att kvalitetsansvarig inte skall behövas om byggnadsnämnden medger detta på grund av arbetenas begränsade omfattning och att den kvalitetsansvariges uppgifter i ut- redningsförslaget beskrivs så att han skall ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt. Utredningen föreslår också att byggnadsnämnden skall få förbjuda en kvalitetsansvarig som misskött sig, att under viss tid vara verksam i kommunen.

Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några principiella in- vändningar från de remissinstanser som yttrat sig i frågan, även om några anser att den ansvarige arbetsledaren också bör finnas kvar. Många har dock ställt sig frågande till detaljer i förslaget. Ett par remissinstanser, bl.a. Boverket och Kristianstads kommun, anser att den kvalitetsan- svariges roll och ansvar är oklart i relation till byggnadsnämnden, byggherren, arbetsledaren och kontrollanterna. Tjänstemännens centralor- ganisation betonar särskilt vikten av att den kvalitetsansvarige bör kunna

Prop. 1993/94: 178

79

leda arbetena på samma sätt som en ansvarig arbetsledare. En annan Prop. 1993/94zl78 anser däremot att den kvalitetsansvarige aldrig bör få vara ansvarig för arbetsledningen. Benämningen "kvalitetsansvarig" har kritiserats som vilseledande av bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen, Nyköpings och Linköpings kommuner samt HSB:s riksförbund. Byggentreprenörema anser att byggnadsnämndens möjligheter bör vara begränsade när det gäller att vägra godkänna den av byggherren utsedde kvalitetsansvarige. Boverket anser att det alltid bör finnas en kvalitetsansvarig. Påföljden av att bygga utan kvalitetsansvarig anses av flera remissinstanser, bl.a. HSB:s riksför- bund samt Föreningen Sveriges bygglovsgranskare och byggnadsnämnds- sekreterare, vara för mild.

Skälen för regeringens förslag: Idag är byggherren skyldig att ha en ansvarig arbetsledare för alla byggnadsarbeten av betydelse. Denne, som skall ha viss föreskriven kompetens, skall leda och ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt (9 kap. 3 & PBL).

Inom det kontrollsystem som beskrivits i det föregående finns det ingen anledning för staten att reglera hur byggherren skall ha sin arbets- ledning organiserad och vilken kompetens hans personal skall ha. Syste- met med ansvariga arbetsledare har också bidragit till de oklara ansvars- förhållandena, eftersom den ansvarige arbetsledaren ofta i praktiken felaktigt uppfattas som en byggnadsnämndens förlängda arm. Det statligt reglerade systemet med ansvariga arbetsledare bör således avskaffas. I praktiken torde funktionen ändå komma att leva kvar på byggarbets- platserna.

Utredningen har emellertid föreslagit att byggherren i de situationer där han idag måste ha en ansvarig arbetsledare i framtiden skall vara skyldig att ha en särskild person med speciell kompetens (kvalitetsan- svarig) som skall ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt. I betänkandet (s. 274) utvecklar utredningen detta så att uppgifterna främst bör bestå i att utöva tillsyn över kvalitetsstymingen och kvalitetsuppföljningen. Det är alltså fråga om en helt annan funktion än den ansvarige arbetsledarens.

Regeringen delar utredningens uppfattning att det är rimligt att staten förvissar sig om att byggherren själv har eller har tillgång till tillräcklig kompetens för att kunna delta i upprättandet av och genomföra den kontrollplan som är en förutsättning för den offentliga byggkontrollen. Den kvalitetsansvariges uppgift bör alltså vara att delta i samrådet och se till att kvalitetsplanen följs. Detta antyder också att den kvalitetsansvarige måste kopplas in på projektet betydligt tidigare än den nuvarande ansvarige arbetsledaren. Redan på projekteringsstadiet görs ofta viktiga vägval som har betydelse för den efterföljande kvalitetskontrollen. Den kvalitetsansvariges uppgifter bör uttryckas tydligare i lagtexten än vad utredningen föreslagit.

Regeringen anser det vidare möjligt att förenkla regelsystemet något i förhållande till utredningens förslag. Detta förslag innebär exempelvis att byggnadsnämnden i vissa läll måste fatta tre beslut om en kvali- tetsansvarig behövs, om denne i så fall inte behöver ha riksbehörighet och, då sådan behörighet inte behövs, om den av byggherren utsedda 80 personen kan godtas. Regleringen bör i stället utgå från att det alltid skall

finnas en kvalitetsansvarig, men att denne kan vara byggherren själv. Detta gör regelverket mer överskådligt.

Den kvalitetsansvarige skall utses av byggherren, men måste antingen ha riksbehörighet för uppgiften eller ha en kompetens som byggnads- nämnden godtar. I de fall byggherren är en juridisk person, kan bygg- herren inte vara kvalitetsansvarig.

Kraven på den kvalitetsansvariges grundkompetens bör ställas i myn- dighetsföreskrifter och styrkas genom certifiering av ett ackrediterat organ. Iden mån byggherren själv enligt byggnadsnämndens bedömning besitter erfordeng kompetens bör det dock, som nyss anförts, vara möjligt för honom att efter byggnadsnämndens medgivande ta på sig ansvaret att fungera som kvalitetsansvarig. Detsamma bör gälla om byggherren låter utföra arbetena genom någon som byggnadsnämnden bedömer ha sådan kompetens. Det blir framför allt aktuellt beträffande enklare arbeten och s.k. självbyggeri.

Till skillnad mot utredningen anser regeringen inte att byggnads- nämnden bör kunna avstänga en misskötsam kvalitetsansvarig från verksamhet inom kommunen. Om en kvalitetsansvarig missköter sig bör byggnadsnämnden i stället kunna besluta att byggherren skall utse en annan person som kvalitetsansvarig. Har den kvalitetsansvarige riksbe- hörighet, skall nämnden dessutom underrätta det organ som godkänt honom. Detta organ kan då återkalla sitt godkännande. Detta klargör ansvarsförhållandlena bättre än utredningens förslag.

Regeringen delar i princip uppfattningen att den kvalitetsansvarige inte bör vara den som samtidigt är ansvarig för arbetenas utförande. På grund av vad som nyss sagts om mindre byggnadsarbeten anser regeringen dock att denna princip av praktiska skäl måste tillämpas med viss moderation.

Regeringen delar däremot inte den uppfattning som framförts av en av remissinstansema att kompetenskraven på den kvalitetsansvarige i princip skall bestämmas av byggherren. Tanken med kravet på kvalitetsansvarig är ju att det allmänna skall ha garantier för att byggherren har tillräcng kompetens till sitt förfogande för att kunna anförtros uppgiften att bygga utan en detaljerad myndighetskontroll av byggnadsarbetena.

En kvalitetsansvarig måste finnas när arbetena påbörjas och när samråd äger rum. Frågan om vem som skall vara kvalitetsansvarig behöver emellertid ofta klaras ut redan på projekteringsstadiet. Detta är ytterligare ett skäl för byggherren att påkalla samråd i god tid.

Vad gäller den kvalitetsansvariges ansvar anser regeringen att detta framgår av de förtydliganden och ändringar i utredningens förslag som nu gjorts. Byggherren har ansvaret gentemot det allmänna för att de tekniska egenskapskraven på byggnaden uppfylls och ansvar gentemot byggnadsnämnden att kontrollplanen följs. Som en garanti för att bygg— herren skall ha kompetens att leva upp till kontrollplanens krav fordras det att han själv eller någon av honom anlitad person har kompetens som kvalitetsansvarig. Skulle byggherren inte rätta sig efter den kvali- tetsansvariges berättigade anvisningar eller driva arbetena i strid mot kontrollplanen eller gällande föreslcrifter måste den kvalitetsansvarige, för att kunna behålla sitt förtroende i egenskap av kvalitetsansvarig, lämna sitt uppdrag. Om så sker, innebär det att byggherren brutit mot kontroll-

6 Riksdagen 1993/94. I ram/. Nr 178

Prop. 1993/94:178

81

planen eller dess förutsättningar, varvid byggnadsnämnden kan ingripa mot byggherren. Vilka befogenheter den kvalitetsansvarige har gentemot arbetsledaren beror på vilka befogenheter byggherren givit honom. I sakens natur ligger dock att den kvalitetsansvarige skall biträda bygg- herren med att se till att arbetena bedrivs enligt kontrollplanen och dess förutsättningar. Ibland kan det innebära att arbeten måste avbrytas, t. ex. i avvaktan på en föreskriven sakkunnigkontroll, eller måste göras om i fall då de underkänts vid en kontroll. I förhållande till sådana sakkunniga kontrollanter som anges i kontrollplanen har den kvalitetsansvarige inga andra uppgifter än att, som byggherrens ombud, se till att de gör sina kontroller vid rätt tidpunkt och avger sina utlåtanden i tid. Det ligger i sakens natur att han skall närvara vid kontrollen och besiktningen. Regeringen timer visserligen inte skäl att, såsom föreslagits av en remissinstans, byta beteckningen "kvalitetsansvarig" mot "samordnings- ansvarig", men detta senare ord ger i och för sig ett bra uttryck för en viktig del av den kvalitetsansvariges uppgifter. I praktiken kan en duglig kvalitetsansvarig få mycket stor betydelse både när det gäller att uppnå en hög kvalitet i byggandet och att pressa kostnaderna såväl i själva byggprocessen som genom att förebygga behov av rättelser i efterhand. Med anledning av en del missförstånd som frarnskymtar i remissytt— randena vill regeringen erinra om att byggherren givetvis kan ha egna kvalitetsansvariga för andra delar av projektet än sådana där byggnads- nämnden kräver kontroll. Vad gäller påföljden av att bygga utan kvalitetsansvarig hänvisar regeringen till vad som anförts om påföljder i föregående avsnitt. Avslutningsvis vill regeringen påpeka att bestämmelserna om kvali- tetsansvarig bara gäller vid byggnadsarbeten och inte vid rivningar. Idag krävs det vid rivningsarbeten en ansvarig arbetsledare. Några arbets- ledare med riksbehörighet just för rivningsarbeten finns dock inte utan sådana godkänns alltid från fall till fall av byggnadsnämnderna. Ofta är det innehavaren av ett företag som specialiserat sig på rivningar. Rivning av småhus och lilmarrde är i de flesta fall tämligen okomplicerat. Vid större rivningar uppstår en del säkerhetsfrågor och frågor om om- händertagande av avfall och ohyra. Något krav på att det skall finnas en kvalitetsansvarig behövs inte idetta sammanhang. Ansvaret för rivningen vilar på den som låter utföra den.

6.5.9 Tillsyn, ingripanden, m.m.

Regeringens förslag: I sin tillsynsverksarnhet skall byggnads- nämnden ha rätt till tillträde till byggnader och byggarbetsplatser och kunna meddela förelägganden och förbud på samma sätt som hittills. Om byggherren inte följer väsentliga föreskrifter i kon- trollplanen, får byggnadsnämnden också stoppa byggnadsarbetena. I sådant fall får nämnden besluta om ändring av kontrollplanen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Prop. l993/94zl78

82

Remissinstanserna: Bara några få remissinstanser har haft synpunkter på denna fråga. Boverket har föreslagit att byggnadsnämnden skall ha rätt att förbjuda påbörjandet av uppenbart olämpliga byggnadsföretag. Ett par kommuner, bl.a. Sala kommun, betonar vikten av att byggnadsnämnden genom besök på byggarbetsplatsema håller sig informerad om byggnads- verksamheten och håller sitt tekniska kunnande vid liv.

Skälen för regeringens förslag: Som tillsynsmyndighet måste bygg- nadsnämnden ha samma maktbefogenheter som idag för det fall att det visar sig att en byggherre missköter sig eller en byggnad efter färdig- ställandet har brister i föreskrivna avseenden. Här föreligger dock en olikhet i förhållande till det ovan besln'ivna kontrollsystemet i det att det är byggnadsnämnden som i nu aktuella situationer har att påvisa att en byggnad har sådana brister att ett ingripande är motiverat.

Därutöver bör byggnadsnämnden ha rätt att avbryta ett bygge om det visar sig att byggherren inte följer kontrollplanen i väsentliga avseenden. I sådant fall bör nämnden också ha rätt att besluta om de ändringar av kontrollplanen som är nödvändiga.

Regeringen änner inte att det änns något behov av en rätt för bygg- nadsnämnden att förbjuda påbörjandet av uppenbart olämpliga bygg- nadsföretag. Det bör räcka med att nämnden informerar bygghenen om att han inte kommer att kunna uppfylla egenskapskraven och därför riskerar att inte kunna använda byggnaden samt drabbas av förelägganden om rättelse eller rivning. Om byggherren trots detta påbörjar arbetena kan nämnden avbryta dem.

6.6 Tillämpningen av det föreslagna systemet

Regeringens bedömning: Det föreslagna kontrollsystemet passar såväl små som stora byggnadsarbeten och bör kunna förenas med en utvecklad serviceroll hos byggnadsnämnden. Förslaget innebär goda möjligheter för byggnadsnämnden att i behövlig utsträckning förvissa sig om att egenskapslaaven uppfylls, t.ex. i fråga om hälsa och säkerhet samt tillgänglighet och varsamhet, samtidigt som byggherrens ansvar blir tydligare. Byggnadsnärnndema kommer under en övergångstid att behöva utföra besiktningar och organisera byggsamråd på ett sätt som liknar dagens bygglovsgranskning med därtill hörande samråd. Successivt bör en avlastning kunna ske av nämndens uppgifter i takt med att fristående kontrollanter god- känns. Regeringen lämnar i detta avsnitt exempel på hur det föreslagna systemet kan tillämpas i praktiken.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser, främst kommuner såsom exempelvis Vallentuna, Kävlinge, Göteborgs, Skövde och Västerås kommuner, men även exempelvis Villaägarnas Riksförbund anser att det av utredningen föreslagna systemet inte passar för majoriteten av ärenden

Prop. 1993/94zl78

83

hos byggnadsnämnden, vilka handlar om enkla åtgärder som fastig- hetsägaren själv utför. Flera kommuner, bl.a. Hällefors, Borlänge och Falu kommuner, pekar på att de nu lärt sig komma bort från den gamla myndighetsrollen och blivit mer serviceinriktade, men att utredningsför- slaget innebär att de måste återgå till den förra, mer polisiära rollen.

Ett par remissinstanser såsom Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer och Svenska föreningen för byggnadsvård anser att systemet med förhandsprövning bör behållas när det gäller varsanrhetskraven vid ombyggnad. Andra, bl.a. handikapporganisationema, anser att tillgäng- lighetskravet bör omfattas av en förhandsprövning. Ett par länsstyrelser och flera kommuner liksom exempelvis Tjänstemännens centralorganisa-' tion anser att avsalmaden av en förhandskontroll över huvud taget lägger alltför stort ansvar på mindre byggnadsföretag och engångsbyggare. Några andra remissinstanser, bl.a. Statens institut för byggnadsforskning, menar att förhandskontroll alltid visat sig vara bäst för att förebygga fel. Ytterligare någon remissinstans undrar hur frågor om parkeringsplatser, infarter m.m. skall lösas.

Flera remissinstanser, bl.a. Boverket, Riksrevisionsverket, Konkur— rensverket, Glesbygdsmyndigheten och Föreningen Sveriges byggnads- inspektörer, pekar på att fristående kontrollorgan idag inte änns i tillräcklig omfattning. Det anförs också att det saknas regler om vilka kompetenskrav som skall ställas på sakkunniga kontrollanter. Flera remissinstanser, exempelvis länsstyrelsen i Västmanlands län samt Järfälla, Värnamo, Malmö och Mariestads kommuner, uttrycker oro för att byggnadsnämndema inte har eller i det föreslagna systemet inte kan behålla det kunnande som systemet kräver. Vidare ifrågasätts det om systemet totalt sett innebär några besparingar. Slutligen påpekar Linköpings kommun att ordet "besiktning" används med oklar betydelse i ett par av de föreslagna nya bestämmelserna.

Några remissinstanser, såsom Lantmäteriverket och Sveriges lant- mätareförening oroar sig för att det nya systemet kan försvåra den fastighetsregistrering som behövs för andra behov. Några kommuner, bl.a. Uddevalla och Sala kommuner, framhåller liksom Föreningen Sveriges bygglovgranskare och byggnadsnämndssekreterare vikten av att ritningar och andra handlingar rörande byggnader bevaras i kommunens arkiv.

Skälen för regeringens bedömning: Efter föregående redovisning av det föreslagna nya kontrollsystemet och de synpunkter som framförts på olika ensldldheter i utredningsförslaget tas nu de mer allmänt kritiska invändningarna mot det av utredningen föreslagna systemet upp till behandling. Generellt sett har detta system fått ett blandat mottagande från remissinstansema. De statliga myndigheterna är i allmänhet positiva till förslaget medan det fått ett mer varierat mottagande bland kommunerna och intresseorganisationema. Totalt sett överväger dock de positiva omdömena Regeringen gör i detta avsnitt en sammanfattande bedöming av det nya kontrollsystemet.

Prop. l993/941178

84

6.6.1 Förslagets allmänna lämplighet

Ett stort antal remissinstanser menar att det föreslagna kontrollsystemet mest är anpassat till de stora byggarna. Regeringen anser för sin del att det passar väl också vid smärre byggnadsarbeten som fastighetsägaren själv utför. I sådana fall kommer det nya systemet i praktiken att skilja sig mindre från det nuvarande systemet än då det gäller större byggen. I de fall bygglov behövs i ett enkelt ärende, kan byggherren ansöka om bygglov och göra bygganmälan på samma handlingar. Om nämnden eller byggherren anser ett byggsamråd behövligt kan ett sådant möte arrangeras i anslutning till behandlingen av bygglovsansökningen. Ofta torde inga fler handlingar än de som givits in i bygglovsärendet eller som byggherren ändå har tillgängliga behövas för byggsamrådet. Om samrådet leder till beslut som behöver dokumenteras kan det ske i ett ' protokoll som inte behöver vara mer omfattande än dagens bygglovsbeslut.

Regeringen anser inte att den förändrade roll som byggnadsnärnndema får i det föreslagna systemet är oförean med en serviceinriktning. Snarare understryker förslaget vikten av ett smidigt och förtroendefullt samarbete mellan nämnden och byggherrarna för att de tillsammans skall uppnå ett bra resultat som tillgodoser bådas intressen.

Mot bakgrund av den kritik som framförts vill vi med två exempel visa hur det nya kontrollsystemet kan fungera i praktiken. Det första exemplet avser ett småhus inom ett område med en detaljplan i vilken bygglovsbe- frielse beslutats enligt den föreslagna lydelsen av 8 kap. 5 & första stycket PBL. I exemplet ar änansieringen klar.

Petra Ö vill bygga ett småhus åt sig och sin familj. Hon har erbjudits att köpa en tomt, Kantarellen 4, som hon tycker verkar bra. Innan hon skriver på köpekontraktet hör hon sig för hos kommunens byggnadskon- tor om vilka bestämmelser som gäller för bebyggande av tomten. Hon får då av stadsarkitekten veta att det enligt detaljplanen inte krävs bygglov för småhus på högst 200 kvadratmeter i en våning, om huset placeras mer än 4 ,5 meter från tomtgränsen på en beäntlig tomt. Petra Ö upplyses också om att byggnadsnämnden vid bebyggelse av tomten kräver en nybyggnadskarta för att kunna se att huset placeras rätt i förhållande till gränserna och till det kommunala ledningsnätet. Petra Ö köper därefter tomten. Någon vecka senare, den 10 februari, skriver hon med en husleveratör kontrakt på ett prefabricerat småhus på 125 kvadratmeter i en våning utan källare. Huset skall levereras den 15 april. Leverantören åtar sig att beställa en nybyggnadskarta och att mellan den 10 och 15 april låta utföra grundläggningen och anslutningarna till de kommunala ledningsnäten genom en lokal ärma, som leverantören har god kontakt med. Petra Ö tar den 15 februari med sig husleverantörens katalog till det kommunala byggnadskontoret och fyller där i en blankett, där hon uppger sitt nanm, sin adress och sitt telefonnummer samt att hon den 10 april på Kantarellen 4 tänker påbörja uppförandet av det i katalogen beskrivna huset. På fråga uppger hon också att husleverantören har en lokal representant, som kan vara kvalitetsansvarig. Den 20 februari får Petra Ö, husleverantören, den kvalitetsansvarige och kommunens va-verk

Prop. 1993/94zl78

85

kallelse till samråd med byggnadsinspektören den 5 mars. Samtidigt ber byggnadsinspektören Petra Ö att i god tid före samrådet skicka honom nybyggnadskartan, näringarna över huset och handlingar som beskriver grundläggningen. Petra Ö vänder sig till husleverantören och ber denne sända byggnadsnämnden de begärda handlingarna. När byggnadsinspek- tören får handlingarna, upptäcker han att grundläggningen skall utföras av ett lokalt företag. Han kallar därför också detta till byggsamrådet. Vid samrådet går man igenom projektet. Byggnadsinspektören tar särskilt upp frågan hur man tänkt sig att undvika risk för mögelbildning i botten- bjälklaget. Han frågar också om anslutningen till fjärrvärmenätet är klar. Den kvalitetsansvarige upplyser att han särskilt tänkt kontrollera att ventilationen av grunden fungerar. Han visar också vilka besiktningar som skall göras enligt kontraktet om husleveransen. Efter samrådet upprättar byggnadsinspektören ett protokoll där det framgår vilka handlingar som gåtts igenom. Protokollet avslutas med en kontrollplan som säger att Petra Ö, så snart grunden kommit på plats, till byggnads- nämnden skall ge in ett intyg från den kvalitetsansvarige om att denne kontrollerat grundens läge mot nybyggnadskartan samt att ventilations- spalter änns och är rätt placerade. När leveransbesiktningen av huset gjorts, skall byggnadsnämnden få en kopia av besiktningsprotokollet. Vidare skall nämnden få kopior av besiktningsbevis från va-verket och ljärrvärmeverket rörande anslutningen till ledningsnätet. Den 14 april får nämnden intygen om grundkontrollen. Den 20 april kommer bevisen rörande va- och ljärrvärmeanslutningama och den 25 april protokollet från leveransbesiktningen. Ingen av handlingarna innehåller några anmärkningar som rör krav i lagen om telmiska egenskapslcrav på byggnadsverk. Den 26 april utfärdar därför byggnadsinspektören ett slutbevis och debiteras Petra Ö avgift för bygganmälningen och byggsamrådet. Samtidigt sätter han upp ärendet som ett anmälningsärende på byggnadsnämndens föredragningslista.

Det andra exemplet avser uppförandet av ett flerfamiljshus. I övrigt är grundförutsättningama de samma.

Byggnadsföretaget HUSAB har under hösten förvärvat en tomt. Enligt detaljplanen får den bebyggas med bostadshus i högst fyra våningar som upptar högst en tredjedel av tomtens areal och ligger minst 6 meter från tomtgräns. HUSAB låter en konsult upprätta preliminära ritningar över huset samt sänder in dem till byggnadsinspektören och begär byggsamråd. HUSAB uppger sig avse att upphandla arbetena under vintern för att påbörja bygget under våren. Byggnadsinspektören kallar HUSAB och kommunens tekniska verk till samråd. Vid detta konstateras det att marken är lätt att bebygga men avger små mängder radon. Byggnadsinspektören upplyser därför HUSAB om att särskild kontroll kommer att krävas av att luften i huset inte kommer att innehålla skadliga mängder radon. Byggnadsnämnden kräver också att husets läge stakas ut genom byggnadsnämndens försorg, även om det inte behöver ske med kommunens personal. Byggnadsinpektören upplyser vidare att byggnadsnämnden lägger stor vikt vid att kontrollera handi- kappanpassningen av byggnader. Eftersom bebyggelsen i området är ny, änns det inga särskilda kultur- eller miljömässiga varsarnhetskrav att

Prop. 1993/94: 178

86

beakta i ärendet. Byggnadsinspektören påminner slutligen om att HUSAB Prop. 1993/94:178 måste teckna en byggfelsförsäkring. Byggnadsinspektören sammanfattar byggsamrådet i ett protokoll. Där framgår det att samrådet skall fortsätta när bygganmälan gjorts. Därefter låter HUSAB utarbeta bygghandlingar och handlar upp arbetena. Byggstart bestäms i kontraktet till den 1 april. Entreprenören skall tillämpa sitt kvalitetssäkringssystem. HUSAB anställer en konsult med riksbehörighet som kvalitetsansvarig. Därefter gör HUSAB bygganmälan och uppger att arbetena skall starta den 1 april samt anger namnet på den kvalitetsansvarige. Till anmälningen bifogar HUSAB ett av den kvalitetsansvarige upprättat förslag till kontrollplan. Det innehåller utstakning genom kommunens stadsmätningskontor, kontroll av va-anslutningen genom kommunens tekniska verk, kontroller enligt entreprenörens kvalitetssäkringssystem, entreprenadbesiktningarna fram till och med överlämnandet, den kvalitetsansvariges kontroll av handikappanpassningen samt radonkontroll genom ett fristående företag. HUSAB sänder också in kopior av de byggnadshandlingar som omfattas av entreprenadkontraktet. Samtidigt beställer HUSAB utstakningen. Slutligen upplyser HUSAB att bolaget vid samrådet kommer att ta med sig en representant för det försäkringsbolag med vilket man förhandlar om en byggfelsförsäkring. Byggnadsinspektören kallar HUSAB, entreprenören, dennes underentreprenörer och den kvalitetsansvarige till fortsatt byggsamråd. Under tiden stakar stadsrnätningskontoret ut byggnadens läge och underrättar byggnadsinspektören om detta. Vid byggsamrådet gås de ingivna handlingarna igenom. Byggnadsinspektören accepterar att radonkontrollen utförs av det föreslagna företaget. Han påpekar att han också vill ha ett intyg om utförd funktionskontroll av ventilationssystemet och provtryckning av rökkanalema. Han förklarar att han vill ha verifikationema på dessa och på de olika kontrollmomen- ten i kontrollplanen vart efter de utförts. När det gäller entreprenörens kvalitetssäkring och entreprenadkontrollen förklarar sig dock byggnadsin- spektören inte vara intresserad av veriäkationer-na beträffande målnings— arbetena. Byggnadsinspektören beslutar därefter en kontrollplan, som grundar sig på den kvalitetsansvariges förslag med de tillägg och ändringar som man kommit fram till. Beslutet dokumenteras i protokoll. Samtidigt tar han upp beslutet som ett anmälningsärende till byggnads- nämndens nästa sammanträde. Några dagar senare lämnar HUSAB in ett bevis om att byggfelsförsäkringen tecknats och den 1 april påbörjas byggnadsarbetena. Efter en tid gör byggnadsinspektören ett besök på bygget och ser att arbetena tycks framskrida nomralt på det sätt man diskuterat vid samrådet. De verifikat som kommer in under byggnadsar- betenas gång ger inte byggnadsinspektören anledning att vidta någon åtgärd. Samma dag som det sista verifikatet enligt kontrollplanen kommit in till byggnadsnämnden utfärdar byggnadsinspektören ett slutbevis samt överlämnar ärendet till ekonomiavdelningen för debitering av avgifterna. Han tar också upp ärendet i byggnadsnämnden som ett anmälningsärende.

87

6.6.2 Förhandsprövning

Regeringen anser bl.a. mot bakgrund av de nyss redovisade exemplen, inte att förhandsprövning genom bygglov måste vara bättre än varje annat system för att förebygga tekniska fel. Avgörande för en byggnads kvalitet är inte bara projekteringen utan även materialval och hur arbe- tena faktiskt utförs. Projekteringen kan granskas på förhand. Kontrollen av utförandet måste ofta ske i direkt samband med arbetena, innan utförandet hinner döljas av ytbeläggningar m.m. Med det nu föreslagna systemet kan byggnadsnämnden och byggherren vid samrådet på förhand gå igenom projekteringen och hur arbetena bör utföras, varefter nämnden av byggherren kan kräva bevis om såväl att arbetena verkligen utförts på detta sätt som att byggnaden därefter uppfyller egenskapskraven. Det föreslagna systemet ger därför möjlighet för byggnadsnämnden att förvissa sig om att egenskapskraven uppfyllts när byggnaden står färdig. Det är sedan en fråga för byggnadsnämnden att inte kräva sådan fullständig säkerhet i alla avseenden utan bedöma vilken kontroll som behövs för att nämnden som tillsynsmyndighet skall kunna rälma med att byggherrarna tar sitt ansvar att uppfylla egenskapskraven.

Ett skäl för förhandskontroll som framförs främst beträffande kraven på varsamhet och tillgänglighet är att dessa är särsldlt svåra att precisera i föreskrifter därför att de ofta kräver en bedömning från fall till fall.

Tillgänglighetsloavet återänns i 3 kap. 7 & PBL. Det innebär enligt huvudregeln att byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde skall vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och inrättade så att bostäderna och lokalerna blir tillgängliga för och kan användas av dessa personer. Iden utsträckning som behövs med hänsyn till kravet på tillgänglighet skall byggnader med vissa undantag vara försedda med hiss eller annan lyftanordning. Enligt regeringens mening skiljer sig till- gänglighetskravet inte'i något principith avseende från övriga tekniska egenskapskrav. Visserligen kräver dess tillämpning vissa bedömningar, men de avviker inte till sin karaktär från de som måste göras när man bedömer t.ex. hållfasthet eller brandsäkerhet. Snarare är olikheten den att tillgängligheten är mycket lättare att kontrollera än många av de andra kraven. Som nyss nämnts kan tillgänglighetsfrågorna i förväg gås igenom vid samrådet och verifiering krävas i efterhand. Veriäeringen skall vid behov göras genom en för ändamålet behörig person med särskild kompetens på tillgänglighetsfrågor. Om kraven inte uppfylls, änns starka sanktioner för att framtvinga rättelse. Det kan gälla t.ex. borttagande av trösklar och andra tillgänglighetshinder som normalt inte redovisas i projekteringshandlingarna. Regeringen har ingen avsikt att sänka nuvarande tillgänglighetskrav och anser att det nya systemet ger bättre möjligheter än det gamla att kontrollera att detta krav verkligen tillgodoses.

Varsamhetskravet är annorlunda till sin karaktär. Det är inte ett krav på att byggnaden skall ha vissa tekniska egenskaper utan att dessa egenskaper vid ändringar av en byggnad skall tillgodoses genom sådana tekniska lösningar som är varsarnrrra mot den beäntliga byggnaden. Men

Prop. l993/94:178

88

också här gäller vad som nyss sagts om att möjligheterna att garantera att Prop. 1993/94:178 varsamhetskravet uppfylls är minst lika goda inom det föreslagna nya systemet som i det nuvarande. Ett lämpligt tillfälle för byggnadsnämnden och byggherren att gå igenom de frågor som varsamhetskravet ställer är samrådsmötet. Byggherren bör redovisa byggnadens beäntliga egenskaper och vilka förändringar han avser att göra. Byggnadsnämnden bör informera om varsamhetskravets innebörd och dess relation till de egenskapskrav som bör tillgodoses. Resultatet av diskussionen dokumenteras Ernpligen i protokollet från byggsamrådet. I övrigt gäller här som eljest att det är byggnadsnämndens sak att vid behov kräva veriäering av att kraven uppfylls. Om veriäeringen skall ske av en opartisk person, blir det till sist denne specialist som avgör om varsam- hetskravet har uppfyllts eller ej.

Parkeringsplatser, infarter m.m. prövas i huvudsak inom ramen för bygglovet. De berörs av det nya kontrollsystemet bara i den mån de påverkar en byggnads tekniska egenskaper.

Bakom tanken att förhandskontrollen underlättar för smärre bygg- nadsföretag och enskilda byggherrar ligger den säkerligen riktiga upp— fattningen att byggnadsnämndens granskning vid tillståndsprövningen indirekt innebär en rådgivning till byggherren inte bara om vilka regler och krav som gäller utan också hur dessa lämpligen bör uppfyllas. Det föreslagna systemet innebär ingen ändring i byggnadsnämndens skyldig- het och möjlighet att informera om gällande regler eller verka för en god byggnadskultur. Byggnadsnämndens huvuduppgift är dock att vara kontroll— och tillsynsmyndighet. Det är då klart olämpligt om nämnden i denna sin verksamhet engagerar sig på ett sådant sätt i enskilda ärenden att den faktiskt fungerar som en konsult åt byggherren. Det är en sådan omständighet som bidrar till oklara ansvarsförhållanden. Det är också olämpligt från den utgångspunkten att vissa byggherrar gynnas på skattebetalarnas eller andra byggherrars bekostnad. Om kommunen anser en sådan rådgivningsverksamhet angelägen bör den bedrivas i andra former än som en del av tillsynsverksamheten.

Just gruppen av oerfarna byggherrar måste för övrigt anses ha störst anledning att skaffa sig kvaliäcerad konsulthjälp på annat sätt än att förlita sig på att byggnadsnämnden skall ge dem den hjälp de behöver. Visserligen innebär det som ett par remissinstanser påpekat att dessa byggherrars kostnader för byggenskapen ökar något. Mot detta kan dock invändas att de med bättre kontroll bör få en byggnad med färre fel och någon anledning att hålla vissa byggherrars kostnader låga på andra boendegruppers bekostnad änns inte. Det kan dessutom starkt ifrågasättas om inte byggnadsnämnden faktiskt kan ge exempelvis de oerfama byggherrarna bättre stöd genom att i kontrollplanens form hjälpa dem att välja rätt kontroll av viktiga delar av byggnadsarbetena än om nänmden själv utför viss kontroll åt dem.

89

6.6.3 Kontrollorgan m.m.

Regeringen anser inte att det nya systemet i sig ställer ölade krav på byggnadsnärnndemas kompetens. Däremot är det enligt regeringens uppfattning så att många byggnadsnämnder inte idag har de resurser som fordras för att de i allo skall leva upp till PBL:s krav. En fördel med det nya systemet är att byggnadsnärnndema i framtiden inte behöver ha högsta kunnande på alla byggnadsverksarnhetens områden. I stället för att själva gransla komplicerade tekniska lösningar lan de i framtiden ålägga byggherren att låta någon fristående kompetent person kontrollera dem. Detta öppnar också möjligheter för kommunal samverkan i sådana specialistfrågor.

Kraven på kompetens hos byggnadsnämndema blir däremot annorlunda än för närvarande. Byggnadsinspektörema måste inte bara ha ett allmänt brett kunnande om alla aspekter på ett bygge utan också kunna bedöma lämpliga sätt att säkra kvaliteten i byggandet och hur olika egenskaper skall kunna bestyrkas.

Kommunens kostnader för kontrollen enligt det föreslagna systemet blir lägre än för närvarande. För byggherrarna kan projekteringskost- naderna komma att bli något större än de faktiskt är idag. Detta uppvägs dock av möjligheter till besparingar i senare led. Det föreslagna systemets totala kostnadseä'ekter är dock svåra att bedöma men systemet ger möjligheter till stora rationaliseringar och uppmuntrar till en bättre kvalitet i byggandet, vilket indirekt medför lägre kostnader för rättelser, reparationer och underhåll. Det avgörande är alltså i vad mån bygg- herrarna utnyttjar dessa möjligheter eller ej.

I dag saknas sådana kontrollanter som det nya systemet kräver. Det är ett av skälen till att besiktningar under en övergångstid bör kunna utföras av byggnadsnärrmdema. En följd torde också vara att byggnadsnämnden under en övergångsperiod måste organisera byggsamrådet på ett sätt som i viss mån liknar dagens bygglovsgranskning med därtill hörande samråd. En yrkeskår av kontrollanter torde dock gå att bygga upp relativt snabbt. Boverket bör härvid få en central roll att vid behov ta fram de föreskrifter som behövs för certiäering av kontrollanter.

Vad slutligen gäller ordet "besiktning" är det riktigt, som påpekats, att dess innebörd är något oklar i ett par bestämmelser i utredningsförslaget. Det övergripande uttrycket för att någon i kontrollerande syfte granskar en produkts egenskaper är ofta "teknisk kontroll" medan teknisk kontroll genom ett i särskild ordning certiäerat kontrollorgan kallas "besiktning". De åtgärder av byggnadsnämnden som i nuvarande PBL kallas "besikt- ningar" är alltså med det språkbruket "annan teknisk kontroll än besiktning". Uttrycket "byggnadsnämndsbesiktning" är emellertid så etablerat att regeringen inte nu änner skäl att ändra på det. Lagtexten har dock förtydligats i förhållande till utredningens förslag så att inga missförstånd behöver uppstå.

Prop. 1993/94: 178

6.6.4 Radon

Statens strålskyddsinstitut (SSI) har i en skrivelse till regeringen den 13 maj 1993 hemställt att regeringen tar initiativ till ett åtgärdsprogam mot radon i bostäder, innefattande bl.a. att kommunerna ibygglov slall ställa krav på redovisning av byggnaders radondotterhalt och att byggherrarna skall informeras om de lolala riskerna med radon och de föreskrifter som gäller för radOn vid nybyggnad.

Dessa förslag får anses tillgodosedda genom det nu föreslagna kon- trollsystemet. I byggnadsnämndens uppgifter vid samrådet ingår att i mån av behov uppmärksamma byggherren både på förekomsten av markradon och innebörden av hälsokravet i 2 5 lagen om teknisla egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. När anledning förekommer kan byggnadsnämnden också i kontrollplanen begära att byggherren verifierar att hälsokravet är uppfyllt. Det är dock angeläget att än en gång understryka att det är byggherren som både mot sig själv och andra har ansvaret för byggna— dens egenskaper. Byggnadsnämndema bör inte begära verifikat annars än när de har anledning anta att veriäkatet fyller en viktig funktion i det enskilda fallet.

Vidare bör det observeras att bestämmelserna iden nya lagstiftningen också innebär att byggprodukter, för att få marknadsföras, måste uppfylla krav på att inte avge hälsovådliga emissioner och att detta kommer att kontrolleras i Särskild ordning. Dessa bestämmelser kommer att bli tillämpliga i den takt harmoniserade tekniska specifikationer utarbetas inom EES.

6.6.5 Förhandsbesked

Regeringen vill i detta sammanhang också ta upp frågan om förhandsbe- sked rörande tillgänglighetskravet och kravet på anordnande av parke- ringsutrymme.

Den förutvarande regeringen föreslog i prop. 1990/9lzl46 om änd- ringar i plan- och bygglagen (l987:10), m.m. att förhandsbesked enligt 8 kap. 34 & PBL också skulle kunna avse huruvida en åtgärd uppfyller kraven på tillgänglighet i 3 kap. 7 5 och på anordnande av parkeringsut— rymme i 3 kap. 15 & första stycket 6. Skälet för förslaget var att det är av värde för fastighetsägarna att redan innan de ansöker om bygglov kunna få besked om i vilken utsträckning de måste installera hiss och anordna parkeringsplatser.

Bostadsutskottet (bet.l990/9lzBoUl7) fann att förslaget skulle beta hyresgästerna möjligheten att i samband med bygglovet påverka en av fastighetsägaren planerad ombyggnad med avseende på hiss- och parke- ringsfrågoma. På utskottets förslag beslöt riksdagen att avslå proposi— tionen i denna del samt ge regeringen till känna att ytterligare över- väganden borde göras och att regeringen därefter borde lämna riksdagen sin syn på frågan (rskr. 1990/911296).

Enligt de nu föreslagna lagändringama änns inte något samband mellan hissfrågan och bygglovet. Genom att påkalla samråd i god tid lan emellertid fastighetsägaren på ett tidigit stadium få klarlagt om hissinstal-

Prop. 1993/94: 178

91

lation krävs eller ej. Det kan ske redan innan han slutligt bestämt sig för om han skall utföra byggnadsarbetena.

När det gäller frågan om behov av parkeringsplatser är denna enligt förslaget kopplad till bygglovet på samma sätt som för närvarande. Bygglovsprövningen har emellertid i förslaget ändrat karaktär i förhål- lande till vad som nu gäller. Prövningen kommer i hög grad att lilma den prövning som görs vid ett förhandsbesked. Utredningen har av denna anledning föreslagit att institutet förhandsbesked skall avslaffas (be- tänkandet s. 216—218). Regeringen har visserligen inte bedömt det lämpligt att nu avskaffa förhandsbeskeden, men det änns inte heller anledning att utvidga institutet till att omfatta också parkeringsfrågor. Syftet med ett förhandsbesked är att fastighetägaren skall kunna få kännedom om de grundläggande förutsättningama för byggenskapen, innan han påbörjar en dyrbar projektering. Idet av regeringen föreslagna systemet kan bygglov sökas på betydligt enklare handlingar än för närvarande och därmed på ett tidigare stadium i projekteringen än vad som nu är möjligt. Behovet av förhandsbesked minskar därmed.

Enligt regeringens mening bör alltså en ändring av reglerna om för- handsbesked av det slag som föreslogs i prop. l990/9lzl46 inte genom- föras.

6.6.6 Fastighetsregistrering och arkivering

Regeringen änner inte att det nya systemet i sig självt behöver försvåra registreringen av byggnader i samband med t.ex. fastighetstaxeringen. Samordningen får bevakas i annat sammanhang.

Även om detär ett värde att kommunernas arkiv irmehåller handlingar som beskriver byggnaderna i kommunen kan detta inte få styra ut- fonnningen av kontrollsystemet. Det nu föreslagna systemet torde dock inte hindra att alla viktigare handlingar av detta slag ges in till nämnden och därmed kan arkiveras. Vid alla större byggnadsföretag torde t.ex. huvudritningarna ges in antingen i samband med bygglovet, byggan- mälningen eller byggsamrådet.

6.7 Avgifter

Regeringens förslag: Byggnadsnämnden får ta ut avgift för bygg- anmälan, byggsamråd, utstalming och besiktningar. Planavgift skall kunna tas ut vid bygganmälan.

Utredningen: För i kvalitetsplanen bestämda besiktningar av bygg- nadsnämnden skall nämnden tillämpa marknadsmässig prissättning. Remissinstanserna: Ett antal kommuner, exempelvis Kungsbacla, Sala, Örnsköldsviks, Östersunds och Luleå kommuner. har påpelat att" byggnadsnämnden bör få ta ut avgift också för bygganmälan, samråd och slutgodkännande. Andra remissinstanser, bland dem Sveriges fastig-

Prop. 1993/94: 178

92

hetsägareförbund och Sveriges trähusfabrikanters riksförbund, anser att de kommunala avgifterna bör reduceras, eftersom byggherrens kostnader för tredjepartskontroll ökar.

Skälen för regeringens förslag: Det är rimligt att byggnadsnämnderna får ta ut avgifter för samråd och utstakning enligt samma principer som nu gäller för avgifter vid bygglov.

Vid en bygganmälan bör planavgift kunna debiteras även i de fall bygglov inte krävs.

Bygganmälningar föranleder ett visst arbete som det är rimligt att kommunen får rätt att änansiera genom avgifter. Kommuner bör därför ha möjlighet att i taxa bestämma en i förhållande till objektets art skälig avgift för att täcka byggnadsnämndens kostnader för registrering och för att bedöma om byggsamråd behövs eller ej.

När byggnadsnämnden på byggherrens begäran utför besiktningar som ett led i en kontrollplan bör nämnden kunna ta arvode för arbetet. En sådan verksamhet är att betrakta som uppdragsverksamhet. För att inte enskilda besiktningsmän skall missgynnas bör ersättningen till kommunen inte understiga kommunens självkostnader för besiktningsverksamheten. Som en av remissinstansema påpekat innebär detta synsätt också att byggnadsnämnden får ett mer entydigt ansvar gentemot byggherren för ett korrekt utförande av besiktningar än idag.

7 Samordning mellan plan- och bygglagen (l987:10) och byggproduktlagstiftningen, m.m.

7.1 Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Regeringens förslag: De generella krav som ställs på byggnaders och andra anläggningars egenskaper samlas tillsammans med de krav som gäller för byggprodukter i en ny lag om tekniska egen- skapsloav på byggnadsverk, m.m. Också reglerna om typgod- kännande och tillverkningskontroll flyttas till den nya lagen. De egenskapskrav vars tillämpning kräver en lolal bedömning från fall till fall bibehålls i PBL.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Drygt ett tjugotal remissinstanser har yttrat sig i frågan. Samtliga har tillstyrkt förslaget utom ett par, som utan motivering avfärdat det i mycket alhnänna ordalag och Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer, som anser att de tekniska egenslapskraven hör mer samman med PBL:s övriga regler än med byggproduktlagens regler.

Skälen för regeringens förslag: 1 3 kap. PBL anges ett antal egen- skaper som byggnader och andra anläggningar skall uppfylla medan 3 & byggproduktlagen anger krav som skall uppfyllas av de produkter som

Prop. 1993/94: 178

93

ingår i byggnader och andra anläggningar. Kraven på byggprodukterna Prop. 1993/94:178 är deänierade med utgångspunkt från att den byggnad eller anläggning, där de skall ingå, skall få vissa egenskaper. Dessa sistnämnda egenskaper kan givetvis inte skilja sig från motsvarande egenskapskrav i 3 kap. PBL. Om man exempelvis vill uppföra en byggnad, vars fasad slall ha vissa egenskaper, måste självklart det fasadmaterial man använder uppfylla dessa egenskaper. Egenslapskraven är emellertid olika formulerade i PBL och byggproduktlagen, trots att någon saklig skillnad inte föreligger. Av bl.a. 1 kap. 95 PBL och 45 byggproduktlagen framgår det att kraven i PBL inte får tolkas eller tillämpas i konflikt med kraven i byggproduktlagen. Det är emellertid uppenbart olämpligt att ha samma egenskaper hos byggnader beskrivna på två olila sätt i två olika lagar. Med hänsyn till att byggproduktlagen avser fler anläggningar än PBL och att byggproduktlagens bestämmelser vid en eventuell inkongruens tar över PBL:s bestämmelser är det endast i byggproduktlagen kraven lämpligast bör återfinnas. De egenskapskrav som är gemensamma för PBL och byggproduktlagen bör därför sammanföras i den senare lagen. Med anledning av denna förändring bör byggproduktlagen byta namn till lagen om telmiska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

I 3 kap. PBL änns också egenskapskrav som inte har eller bara delvis har någon motsvarighet i byggproduktlagen. Dessa lo'av lan delas i tre grupper. Den ena gäller generella, av staten uppställda krav som har samma karaktär som de nyss behandlade kraven. Dessa krav är till sin natur sådana att det på ett objektivt sätt går att kontrollera om de uppfyllts eller ej. Ett exempel på sådana krav är kravet att byggnader skall vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller oriente- ringsförmåga. En annan grupp gäller krav vars innebörd inte direkt framgår av lagen utan som i varje enslcilt fall måste tolkas mot bakgrund av förhållandena på platsen och kommunens avsikter med ett visst område. En prövning av om dessa krav uppfyllts eller ej innehåller med nödvändighet ett betydande inslag av värderingar. Dit hör bestämmel- serna om lämplig utformning och färg med hänsyn till omgivningen och om lämplig placering med hänsyn till omgivningen och vissa andra förhållanden. En tredje grupp slutligen utgör bestämmelser av det slag som änns i 3 kap. 10 5 att tillbyggnader, ombyggnader och andra änd- ringar av byggnader skall utföras varsamt i förhållande till det beäntliga huset.

Av praktiska skäl är det lämpligast att bestämmelserna om de teknisla egenskapskraven i den först nämnda gruppen inarbetas i den nya lagen om teknisla egenslapskrav på byggnadsverk, m.m. på samma sätt som de andra kraven av samma karaktär.

Bestämmelserna i den andra gruppen har ett så nära samband med planläggning och andra lokaliseringsfrågor att de lämpligen bör stå kvar i PBL.

Varsamhetskraven i 3 kap. 10 - 14 åå är av ett annat slag än de övriga kraven. De anger nämligen inga egenslaper som en byggnad skall uppfylla, utan att förändringar av en byggnad skall utföras under hänsynstagande till sådana beäntliga egenskaper hos byggnaden som är 94 värda att bevara. Bestämmelsemas innebörd i det enskilda fallet kan

alltså inte anges generellt utan måste bedömas från fall till arr och i viss mån under hänsynstagande till kommunens värderingar. Mot den bakgrunden får bestämmelserna till sin karaktär anses ha mest likhet med bestämmelserna i den nyssnämnda andra gruppen. Härtill kommer att bestämmelserna visserligen också gäller byggnadens tekniska egenslaper men framför allt har betydelse för deras yttre utformning och utseende på samma sätt som bestämmelserna i den andra gruppen. Bestämmelserna bör därför stå kvar i PBL.

Underhållskravet i 3 kap. 13 & PBL är visserligen inget egenslapskrav, men har så nära samband med de teknisla egenskaperna att det av den anledningen delvis bör flyttas till den nya lagen om teknisla egen- skapskrav på byggnadsverk, m.m.

PBL:s regler om typgodkännanden och tillverkningskontroll är så likartade reglerna om byggprodukter och har ett så direkt samband med dessa att de bör sammanföras till med dessa i den nya lagen.

7.2 Ombyggnadsbegreppet

Regeringens förslag: Begreppen ombyggnad och annan ändring av byggnad sammanförs till ett begrepp, ändring.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med det tillägget att ändring definieras som en åtgärd som ändrar en byggnads konstruktion, funktion eller utseende och som inte är tillbyggnad.

Remissinstanserna: Ett trettiotal remissinstanser har yttrat sig i frågan. De flesta anser att förslaget är bra eller mycket bra. Några avstyrker förslaget i generella ordalag utan närmare motivering. Ett par remissinstanser bl.a. handilapporganisationer, menar att förslaget kan medföra en sänkning av haven vid ombyggnadsåtgärder.

Skälen för regeringens förslag: I PBL skiljs mellan nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad och annan ändring av byggnad.

De krav som ställs vid ombyggnad regleras på ett annorlunda sätt än kraven vid nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring. De egenskapskrav som skall uppfyllas vid nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring anges i 3 kap. 1-8 och 10 åå” PBL. Som ett överordnat krav gäller därvid vid både tillbyggnad och annan ändring att åtgärderna skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Vid ombyggnad gäller enligt 3 kap. 105 samma varsamhetskrav. Däremot innehåller PBL inga bestämmelser om villa egenskapskrav som slall uppfyllas vid ombyggnad. Denna fråga är delegerad till regeringen att fatta beslut om. PBL föreskriver enbart att vid tillämpningen av de krav som regeringen anger hänsyn skall tas till byggnadens förutsättningar. Dessutom bemyndigas kommunerna att i detaljplan eller områdesbestämmelser bestämma lägre ombyggnadskrav än vad regering- en anger under förutsättning att bebyggelsen inom området ändå får långsiktigt godtagbara egenskaper.

Prop. 1993/94: 178

95

Med stöd av bemyndigandet i 3 kap. 10 & PBL har regeringen i 3 & Prop. 1993/94zl78 PBF föreskrivit att ombyggnader i vissa avseenden skall uppfylla samma krav som nybyggnader och i andra avseenden fylla nybyggnadskraven i den utsträckning det skäligen kan fordras med hänsyn till den förlängning av brukstiden som ombyggnaden medför. Beträffande ett av kraven tillgänglighetskravet sägs att det skall uppfyllas i samma utsträckning som vid nybyggnad, om det inte är uppenbart oskäligt med hänsyn till ombyggnadens omfattning och byggnadens standard. Lägsta godtagbara standard enligt bostadssaneringslagen (1973z531) får dock" aldrig underskridas.

Regeringen har i en lagrådsremiss om ändringar i hyresförhandlings- lagen m.m. föreslagit att bostadssaneringslagen (l973:531) skall upphöra att gälla den 1 juli 1994. Bestämmelserna om lägsta godtagbara standard föreslås dock i huvudsak bibehållas och föras över till hyreslagen.

Några tillärnpningsföreskrifter till ombyggnadsbestämmelsema i 3 å plan— och byggförordningen har aldrig meddelats av Boverket.

Med ombyggnad avses enligt 3 kap. ll & PBL två helt olika saker. I det ena fallet avses åtgärder som fordrar bygglov och avsevärt förlänger brukstiden för byggnaden eller en del av den. I det andra fallet avses sådant inredningsarbete som syftar till en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller del av den.

Bestämmelserna om ombyggnad har visat sig svåra att tillämpa. En orsak till detta är svårigheten att inom en ombyggnad urskilja de åtgärder som är en följd av eftersatt underhåll och alltså egentligen är under- hållsåtgärder. En annan är de två definitionerna av ombygg- nadsbegreppet. Den ena av dessa anknyter till åtgärdens effekt på bygg- nadens brukstid och den andra till åtgärdens syfte.

Regeringen delar utredningens bedömning att det är olämpligt att i detta sammanhang använda definitioner som anknyter till så många gånger svårbedömbara frågor som en åtgärds effekt eller syfte. En i sig själv liten förbättring av en byggnad kan bedömas ha avsevärd betydelse för möjligheterna att bruka byggnaden under en längre tid än vad som skulle varit möjligt med enbart underhållsåtgärder. Samtidigt kan stora förändringar av en byggnad befinnas sakna effekter beträffande byggna- dens brukstid. Detta innebär att det är svårt att använda ombygg- nadsbegreppet både som grund för att i föreskrifter bestämma vilka krav som skall gälla vid ombyggnader och för att i ett enskilt fall avgöra om en ombyggnad föreligger eller inte. En definition bör i stället utgå från åtgärden som sådan.

Vidare är den ena av de båda definitionerna lmuten till kravet på bygglov. Det är enligt vår uppfattning olämpligt att knyta de krav som skall gälla för byggnader till om vissa förändringar av dem får utföras utan ett särskilt tillstånd eller ej. Tillståndsplikten kan ju variera beträffande likartade byggnader, beroende t.ex.på om de är privata eller statliga, om de ligger inom eller utom detaljplan eller om de ligger inom ett detaljplaneområde där bygglov krävs respektive inte krävs.

Härtill kommer att EG:s byggproduktdirektiv, som reglerar använd— ningen av byggvaror m.m., och som Sverige förbundit sig att följa, inte 96 gör någon skillnad mellan produkter för nybyggnad, ombyggnad eller

annan ändring av en byggnad. Det gör att vi inte kan ställa olika krav på Prop. 1993/94zl78 produkter som omfattas av direktivet, beroende på den situation i vilken de skall användas.

Slutligen anser vi att institutet bygglov bör begränsas till att enbart omfatta lokaliseringsprövningen. Därmed blir ombyggnadsdefinitionen omöjlig att använda när det gäller de tekniska egenskapskraven.

Anledningen till den speciella behandling som ombyggnader fått i PBL är att det ansågs nödvändigt att egenskapskraven vid ombyggnader ställdes från helt andra utgångspunkter än kraven vid nybyggnad (prop. 1985/8621, s. 235-241) Vid ombyggnad borde kraven vara betydligt mer nyanserade än vid nybyggnad med hänsyn till den befintliga byggnadens och bebyggelsemiljöns karaktär och till kostnaderna för förnyelsen av det befintliga byggnadsbeståndet. Kommunerna ansågs böra få ett stort inflytande över vilka krav som skulle ställas vid ombyggnad.

Samtidigt har ombyggnadsbegreppet också betydelse för de s.k. följdkraven. Därmed menas att myndigheterna — då fastighetsägaren vill vidta vissa förändringar av sin byggnad — skall kunna kräva att även andra åtgärder vidtas. Tämligen små förändringar av en lokal kan t.ex. syfta till att möjliggöra en ny användning av lokalen, vilken i sig kan fordra att ytterligare förändringar vidtas. Exempelvis kan inredande av ett förråd till arbetslokal fordra att också ventilationen förbättras. Vidare kan det vara lämpligt att i samband med förändringar av några av lägenheterna i ett hus förse samtliga lägenheter i huset med hiss. Om- byggnadsdefinitionema är utfomrade så att de skall täcka in sådana förändringar då följdkrav av detta slag bör kunna utlösas.

Behovet av ett ombyggnadsbegrepp hängde också samman med det tidigare bostadsfinansieringssystemet. Detta uppmuntrade till mycket genomgripande och ovarsamma ombyggnader, något som inte längre är fallet. Vidare ville man garantera att de ombyggnader som utfördes med statliga subventioner höll en viss standard, varvid miniminivån var den som anges i bostadssaneringslagen (l973:531). Det finns emellertid idag knappast några bostäder som inte fyller dessa minimikrav. Regeringen har i prop. 1993/94:199 Ändringar i hyresförhandlingslagen m.m. föreslagit att bostadssaneringslagen skall upphävas.

För lqaven i 3 kap. PBL på färgsättning, formgivning och omgiv- ningsanpassning saknar begreppet ombyggnad självständig betydelse som en del av det vidare begreppet ändring av byggnad. Det finns nämligen inget behov av att ställa lägre krav i de nu aktuella avseendena vid ombyggnad än vid övriga ändringar. Detsamma gäller varsamhetslqavet i 3 kap. 10 & PBL. Inte heller de s.k. följdkraven har någon betydelse i detta sammanhang. Ombyggnadsbegreppet behövs alltså inte med hänsyn till dessa krav.

Beträffande Hera av de tekniska egenskapskraven gäller, som nämnts, idag samma krav vid ombyggnad som vid nybyggnad. Det gäller vatten- hushållning, bärförmåga, stadga, beständighet, hållfasthet samt olycks- falls- och brandskydd. Det saknas anledning att sänka dessa krav vid om- byggnad. -

När det gäller kraven beträffande energi- och vattenhushållning, 97 hygien, arbetsmiljö, inomhusklimat och avfallshantering är dessa i 3 kap.

7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178

PBL utformade så att det vid nybyggnad och tillbyggnad, som kräver bygglov, hävs "god" hushållning, hygien och arbetsmiljö, i "skälig utsträckning" flexibla uppvärmningssystem samt "tillfredsställande" inomhusklimat. Vid andra tillbyggnader och andra ändringar av en byggnad än till- och ombyggnad skall dessa laav "uppfyllas i skälig utsträckning”. Beträffande ombyggnader stadgas i 3 & PBF att kraven skall tillämpas "i den utsträckning det skäligen kan fordras med hänsyn till den förlängning av brukstiden som ombyggnaden medför". I den praktiska tillämpningen innebär det att kraven är i huvudsak desamma vid ombyggnad som vid annan ändring. Ombyggnad och annan ändring kan alltså utan olägenhet sammanföras till en kategori när det gäller dessa krav.

Vad gäller kravet på trevnad anser regeringen — som också framgår av följande avsnitt - att detta bör kunna upphävas såväl vid nybyggnad som ombyggnad.

När det gäller kravet på lämplighet anser regeringen som framgår av avsnitt 7.3.1 — att innebörden av detta krav bör förändras. Denna förändring innebär att det knappast kan bli aktuellt att ha ett lägre lämp- lighetskrav vid ombyggnad än vid nybyggnad.

Slutligen behöver kravet på tillgänglighet nyanseras beroende på om det är fråga om uppförande av en helt ny byggnad eller ändring av en beäntlig byggnad. Det skulle dock vara opraktiskt att med anledning av detta enda egenskapskrav behålla den nuvarande ombyggnadsdeänitionen. Den nyansering av kravet som behövs kan ske inom ramen för begreppet ändring, om man skiljer mellan ändringar av olika omfattning och karaktär.

Varsamhetskravet i 3 kap. 10 & PBL avser tillbyggnader, ombyggnader och alla andra ändringar, dvs. även åtgärder som inte kräver bygglov (prop. 1985/86zl, s. 500). Utredningen har föreslagit att varsam- hetskravet i fortsättningen skall avse tillbyggnader och ändringar, varvid ändring deänieras som en åtgärd som ändrar byggnadens konstruktion, funktion eller utseende. En av avsikterna med deänitionen är att täcka in de nuvarande ombyggnaderna. Däremot framgår det inte helt klart av utredningsförslaget om deänitionen avser att täcka också samtliga de andra ändringar som nu omfattas av varsamhetskravet (s. 239-244).

Mot den föreslagna deänitionen kan invändas att den vid en orda- grann tolkning innefattar också tillbyggnader. Av samma skäl som när det gäller egenskapskraven i 3 kap. PBL gör regeringen bedömningen au varsamhetskravet bör omfatta alla förändringar av en byggnad och att det saknas anledning att skilja mellan tillbyggnader och ändringar. Något behov av en särskild ändringsdeänition änns således inte i detta sammanhang.

Vad så gäller de s.k. följdkraven anförde det föredragande statsrådet i propositionen med förslaget till plan— och bygglagen bl.a. följande (prop. 1985/86:1 s. 504):

”Ombyggnadsföreskrifterna skall syfta till att säkerställa att ombygg- nader utförs så att de delar av en byggnad som byggs om kan brukas för sitt ändamål på ett godtagbart sätt under den förlängda brukstiden. Det

Prop. 1993/942178

98

innebär att byggnadsnämnden liksom idag skall kunna kräva att andra arbeten än de som fastighetsägaren har planerat skall utföras vid ombyggnaden (följdluav). Detta gäller i första hand i fråga om den del av byggnaden som ombyggnaden avser. Det kan emellertid också — som jag utvecklat i fråga om tillbyggnader - komma att gälla andra delar av byggnaden, om ändringar i sådana delar är nödvändiga för att den ombyggda delen skall få de egenskaper och funktioner som ombygg- nadsföreskriftema kräver. [- - -]

Sådana följdkrav kan dessutom medföra att vissa gemensamma funk- tioner i byggnaden måste åtgärdas. [- - -] Sådana funktioner kan inte alltid ändras del för del utan måste förbättras i ett sammanhang. [- - -] Kraven bör enligt min mening i första hand utlösas vid sådana tillfällen då det är tekniskt och ekonomiskt lämpligt att vidta de åtgärder som behövs. Bedömningen måste göras med utgångspunkt från standardnivån på övriga delar av byggnaden eller på en avgränsad enhet av denna. [- -

-] Vad nu sagts innebär att ombyggnader inte kan genomföras etappvis

på ett sådant sätt att kraven på ändringar av dessa funktioner kringgås.”

För att vissa av egenskapskraven skall kunna uppfyllas beträffande en ombyggd del av ett hus, krävs det med automatik att också andra delar av huset ändras. T.ex. om en lägenhet inreds på en övre våning, fordrar tillgänglighetskravet att denna förses med hiss. Därmed får också vå- ningarna längre ned automatiskt hiss. På samma sätt förhåller det sig ofta med behov av ledningar. Dessa slag av följdkrav utlöses alltså självklart som en del av ändringen av huset och något särskilt ombyggnadsbegrepp behövs inte för detta. I andra fall, t.ex. när det gäller energihushållning eller inomhusklimat, är det inte lika självklart att ändra andra delar av huset vid inredande av t.ex. en ny lägenhet i detta. I den utsträckning som följdkrav då ställs i statliga föreskrifter, bör dessa utformas på ett entydigt och förutsebart sätt. För detta syfte är det oklara ombygg- nadsbegreppet olämpligt. Kraven kan enklare kopplas till begreppet ändring av byggnad.

Av det som nu anförts drar regeringen slutsatsen att ombyggnadsde- änitionen och den särskilda ombyggnadsregleringen kan avvaras. Inte heller änns det behov av att, som utredningen föreslagit, i lagen införa någon särsldld deänition av begreppet ändring. Varken nybyggnad eller tillbyggnad definieras ju där.

De tekniska egenskapskraven på byggnader måste således skilja sig något beroende på om det gäller uppförandet av en helt ny byggnad eller ändring av en beäntlig byggnad. Det är vidare nödvändigt att kraven är så preciserade att de är förutsebara och i möjligaste mån oberoende av tolkningar från fall till fall. De preciseringar som behövs sker bättre i förordning och i myndighetsföreskrifter än i dag. Någon sänkning av ambitionsnivån beträä'ade egenskapslqaven vid ombyggnadsarbeten innebär inte detta.

Prop. 1993/941178

99

7.3 Tekniska egenskapskrav

7.3.1 Kravens innebörd

Regeringens förslag: De tekniska egenskapskrav som ställs i den nya lagen om teknisla egenslapskrav på byggnadsverk, m.m. skall motsvarara de egenslapskrav på byggnader och anläggningar som nu änns i 3 & byggproduktlagen och i 3 lap. 3-7 och 9 55 PBL, med undantag för trevnads- och ändamålsenlighetskraven i 3 kap. 5 & PBL, som ersätts med ett användbarhetskrav för bostäder. Kravet på driftsekonomi m.m. i 3 kap. 8 5 PBL upphävs.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ett fyrtiotal remissinstanser har yttrat sig i denna fråga. Ett trettiotal av dessa har negativa synpunkter på en eller flera delar av förslaget. Borttagande av trevnadskravet och förändringen av ändamålsenlighetskravet avstyrks i huvudsak av ett tjugotal remissin— stanser, bland dem Konsumentverket, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Vallentuna kommun, Arkitektförbundet, Hyresgästernas riksförbund samt Kvinnors byggforum, och borttagande av kravet på driftsekonomi avstyrks av ett femtontal, däribland Boverket, Byggforskningsrådet, Ronneby kommun och SABO. Många avstyrkanden är allmänt hållna och utan närmare motivering. Bland de skäl som anförs för ett bevarande av trevnads- och ändamålsenlighetskraven är att marlmadskrafterna inte fungerar lika effektivt när det gäller bostäder som beträffande vanliga handelsvaror och att ett borttagande av kravet medför en risk för försämrade och mer svårskötta lägenheter och en ojämn bostadsstandard. Andra avstyrkanden grundas på att kraven anses vara uttryck för en god byggnadskultur och en vällovlig ambition som bl.a. påverlar byggnads- nämndernas rådgivningsverksamhet. De invändningar som framförs mot borttagande av föreskriften om driftsekonomi grundar sig på hus- hållningsaspekter och önskemål om låga driftskostnader. Också krets- loppssynpunkter anförs.

Utöver nu redovisade synpunkter har flera remissinstanser föreslagit olika förändringar av de lcrav som utredningen ansett böra vara oföränd- rade. Det handlar i vissa fall om att införa ytterligare krav och i andra fall om preciseringar av kraven. Två handikapporgarrisationer anser att detaljföreskrifter om tekniska lösningar för att- tillgodose tillgänglig- hetskravet bör införas i lagen.

Skälen för regeringens förslag: De bestämmelser om tekniska egen- skapslcrav som med andra formuleringar men i sak oförändrade bör återännas i den nya lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. bör vara föreskrifterna — om mekanisk motståndsförmåga och stabilitet, säkerhet i händelse av

brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, skydd mot buller samt energihushållning och värmeisole- ring i 3 & byggproduktlagen,

Prop. 1993/94: 178

100

om hushållning med energi och vatten, om bärfömiåga, stadga, be- ständighet och hållfasthet, om hygien, arbetsmiljö och inomhusklimat, om skydd mot olycksfall, mot uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand, om avfallshantering samt om tillgänglig- heti3kap.-3 755PBL. . Däremot bör kraven i 3 lap. S & PBL på att byggnader skall vara lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet till trevnad inte oförändrade arbetas in i den nya lagen. Dessa lcrav täcks till viss del av kraven på god hygien, god arbetsmiljö och tillfredsställande inomhusklimat i samma paragraf och av kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsfömtåga i 3 lap. 7 & PBL. I övrigt är kraven av sådan art att det inte kan anses vara ett väsentligt statligt intresse att lagreglera dem. Med anledning av den oro som några remissinstanser givit uttryck för anser regeringen dock att det tills vidare är lämpligt att behålla ett allmänt lqav på att byggnader skall kunna fungera för sitt ändamål. Det gör det möjligt att ingripa om en extrem marlmadssimation skulle leda till ett undermåligt bostadsbyggande. Detta krav bör ha ungefär den innebörd som utredningen föreslagit, nämligen att bostäder slall ha utrymme för vila, samvaro, måltider, hygien och förvaring samt utrustning för hygien och matberedning. I skälig utsträckning bör dessa funktioner vara avskiljbara från varandra. Detta bör i den nya lagen om tekniska egenslapskrav på byggnadsverk, m.m. uttryckas som ett krav på lämplighet för avsett ändamål. Något krav på vissa mått eller viss utrustning i olila slag av bostäder ligger inte i detta. Vi vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i prop. 1993/94:199 Ändringar i hyresförhandlingslagen m.m. föreslagit att hyresnämnden skall kunna ålägga hyresvärden att rusta upp en bostadslägenhet till lägsta godtagbara standard (12 kap. 18 a 5- jordabalken). Vad som krävs för att en lägenhet skall anses ha lägsta godtagbara standard beskrivs i 12 lap. 55 a & jordabalken. Bl.a. skall lägenheten vara utrustad med spis, diskho, kylskåp, förvaringsutrymmen, avställrringsytor, förrådsutrymmen och anordningar för hushållstvätt.

Utredningen har föreslagit att även bestämmelsen i 3 lap. 8 & PBL utrnönstras ur den nya lagstiftningen. I den bestämmelsen föreskrivs det att byggnader skall utföras med sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och driftkostnader begränsas. Utredningen anför i den delen följande (betänkandet s. 233 och 234).

”Kraven på reparations-, underhålls- och driftsekonomi i 3 lap. 8 & PBL slciljer sig från de övriga kraven i 3 lap. på det sättet att de inte ställer något krav på byggnaden som sådan utan på det material som ingår i byggnaden och på det sätt på vilket byggnaden utförs. Avsikten är inte att uppnå några egenskaper hos byggnaden utan att byggnadens funktioner och egenskaper med skäliga insatser skall kunna hållas r Qd under den avsedda bmkstiden.

När det gäller byggnadens grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar saknar bestämmelsen i 3 lap. 8 & betydelse, eftersom det redan i 3 kap. 4 & PBL föreskrivs att dessa byggnadsdelar skall ha en betryggande beständighet. Därmed menas enligt förarbetena att de slall ha en livslängd som motsvarar byggnadens avsedda brukstid (prop. 1985/86:1, s. 488).

Prop. l993/94: 178

101

Föreskriften har såvitt gäller materialluavet inte någon självständig Prop. 1993/94zl78 funktion vid sidan av föreskrifterna i byggproduktlagen. Denna lag omfattar produkter som är avsedda att stadigvarande ingå i en byggnad eller annan anläggning och som har betydelse för byggnadsverkets egenskaper när det gäller bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, skydd mot buller samt energihushållning och värrneisolering (2 5). För att få ingå i byggnadsverk skall produkter ha sådana egenskaper att det byggnadsverk i vilket de skall ingå rätt projekterat och uppfört — lan uppfylla de nämnda egenskapskraven (3 5). Bedömningen av produkten slall ske under den förutsättningen att byggnadsverket slall uppfylla de angivna kraven under en ekonomiskt rimlig livslängd. Med det sistnämnda uttrycket avses enligt ett tolk- ningsförslag inom EG den tidsperiod under vilken det avsedda bygg- nadsverket med hänsyn till omständigheterna kommer att bibehållas på en nivå som är adekvat för dess användning. Begreppet "ekonomiskt rimlig livslängd" synes alltså i huvudsak komma att ges samma innebörd som uttrycket "byggnadens avsedda brukstid" i PBL-propositionen. Byggproduktlagens krav på byggprodukter torde således komma att bli strängare än PBL:s på det sättet att det beständighetskrav som nu upp- ställs i 3 lap. 4 5 PBL på materialet i grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar utvidgas till att gälla materialet också i de bygg- nadsdelar som har betydelse för brand- och brukarsäkerhet, hygien, hälso-, buller- och miljöskydd, energihushållning och värmeisolering. När byggproduktlagens regler träder i kraft och harmoniserade standarder successivt antas blir bestämmelsen i 3 lap. 8 & PBL överflödig i detta avseende.

Med tiden kommer 3 kap. 8 5 alltså sannolikt att få reell betydelse bara när det gäller valet av material i sådana byggnadsdelar, som inte har betydelse med hänsyn till hälsa och säkerhet i vid mening, och när det gäller sättet att utföra byggnaden.

Bestämmelsen har visserligen det vällovliga syftet att åstadkomma en ekonomiskt lämplig balans mellan investeringskosmaderna och repara- tions-, underhålls- och driftkostnaderna så att de senare lan hållas låga genom att de förra ökas något. Detta är emellertid enligt min mening inte något som bör föreskrivas av samhället. Det kan inte anses vara ett väsentligt allmänt intresse. Inte heller några hushållningssynpunkter av allmänt intresse gör sig gällande i sammanhanget.”

Regeringen delar utredningens principiella syn på dessa frågor. Be- stämmelsen i 3 lap. 8 & PBL bör därför upphävas utan att flyttas över till den nya lagen om teknisla egenslapskrav på byggnadsverk, m.m. Det förtydligandet bör dock här göras att sedan utredningens betänkande lämnades har EG-kommissionen antagit s.k. tollmingsdokument till byggproduktdirektivet (89/106/EEG). Där behandlas direktivets bestänunelse om att dess krav på byggprodukter, under förutsättning av normalt underhåll, skall uppfyllas under en ekonomiskt rimlig livslängd. Till en början framgår det att med "ekonomiskt rimlig livslängd" menas den tid under vilken det med hänsyn till alla relevanta omständigheter är ekonomiskt rimligt att bibehålla byggnadsverket på en egenskapsnivå som motsvarar direktivets kravnivå beträffande byggnadsverks egenskaper. Därefter sägs att det av de harmoniserade tekniska speciäkationema för byggprodukter (standarden m.m.) skall framgå vilken livslängd produkten förväntas ha, så att rätt produkt kan väljas med hänsyn till 102 byggnadsverkets avsedda livslängd. Visserligen innehåller byggpro-

duktdirektivet inte lika litet som byggproduktlagen - något uttryckligt krav på att de byggprodukter som har en livslängd som motsvarar minst byggnadens ekonomiskt rimliga livslängd slall väljas. Detta framgår dock indirekt, eftersom de sex väsentliga kraven i direktivet syftar till att förhindra att byggnader under brukstiden förorsakar skador eller ohälsa. Beträffande kravet på mekanisk motståndsfönnåga och stabilitet sägs det" också uttryckligen i direktivet att dessa egenslaper skall uppfyllas under "bruksskedet".

Slutligen bör det med anledning av ett par remissynpunkter påpelas att föreskriften inte ger uttryck för något kretsloppstänkande. Bestämmelsens innebörd är enligt propositionen med förslaget till PBL att byggnader skall utföras med sådant material och sådana system som är ekonomiskt och praktiskt möjliga att sköta. Byggnadsdelar och installationer m.m. med begränsad livslängd slall vara lätt åtkomliga och lätta att underhålla, driva och besikta. Avsikten med detta är enligt propositionen att byggnadens funktioner och egenskaper under bruksskedet skall kunna hållas i stånd till måttliga kostnader genom att byggherren lägger ned något större kostnader på investeringen. Kravet innebär dock inte att byggnadsnämnden kan fordra t.ex. ett dyrare byggnadsmaterial än det som är tillräckligt för att uppfylla övriga egenskapskrav (prop. 1985/86:1 s. 234 och 496). Syftet med föreskriften var således att främst då det gäller bostäder tvinga 'mstighetsägarna att göra sina investeringar så att de äck låga drifts- och underhållskostnader för fastigheterna. Med det förutvarande statliga subventionssystemet innebar det att staten tog på sig att delvis änansiera dessa dyrare investeringar i syfte att åstadkomma lägre boendekostnader. Bestämmelser som främjar ett kretsloppsanpassat byggande måste införas på ett annat sätt än genom att behålla 3 kap. 8 & PBL. Plan- och byggutredningen har således fått i uppdrag att ägna uppmärksamhet åt frågan om byggprodukter som lan ingå i ett kretslopp. Utredningen behandlar denna fråga i delbetänkandet Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36).

Regeringen änner med ett undantag inte skäl att nu föreslå några andra ändringar av de gällande egenskapskraven på byggnader än dem som utredningen föreslagit. Vissa av de preciseringar som några remissinstanser föreslagit bör ske på föreskriftsrävå. Statliga föreskrifter om tekniska lösningar bör över huvud taget inte meddelas.

Det nyss nämnda undantaget gäller det underhållskrav på ventilations- anläggningar som nu regleras i förordningen (1991:1273) om funktions- kontroll av ventilationssystem. Detta krav bör i detta sammanhang för tydlighetens och enhetlighetens skull uttryckligen anges i lagtexten. I övrigt bör samma regler gälla för funktionskontrollanter som för kvali- tetsansvariga.

Prop. 1993/94zl78

103

7.3.2 Reglering i lag eller förordning

Regeringens förslag: De egenslapskrav som gäller för byggnader och andra anläggningar anges kortfattat i lag. Närmare föreskrifter om tillämpningen meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserrra: Endast ett fåtal remissinstanser bl.a. handilapp- organisationer, har yttrat sig i frågan. De befarar att förslaget kan leda till en avreglering och sänkta egenskapslaav.

Skälen för regeringens förslag: Som anförts i föregående avsnitt bör de flesta bestämmelserna om byggnaders tekniska egenskaper flyttas från PBL till den nya lagen om teknisla egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

De bestämmelser i 3 kap. PBL som helt eller delvis har motsvarigheter i 3 & byggproduktlagen är kraven på energihushållning, bärförrnåga m.m., hygien och inomhusklimat m.m., olycksfalls- och brandskydd samt avfallshantering i 3, 4, 5 och 6 55.

Bestämmelsen i 3 & byggproduktlagen är formulerad med utgångspunkt från EG:s byggproduktdirektiv och anger att en byggprodukt är lämplig, om den har sådana egenskaper att det byggnadsverk (byggnader och anläggningar) i vilket den skall ingå, rätt projekterat och uppfört, kan Uppfylla krav på

1. bärförmåga, stadga och beständighet,

2. säkerhet i händelse av brand,

3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, ,

4. säkerhet vid användning,

5. skydd mot buller, och

6. energihushållning och värmeisolering. Eftersom den exakta innebörden av byggproduktlagens krav är bero- ende av rättsutvecklingen inom EES är det lämpligt att bestämmelserna om egenslapskrav i den nya lagen om teknisla egenskapskrav på bygg- nadsverk, m.m. ges samma kortfattade lydelse som den i 3 & byggpro- duktlagen och att regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer bemyndigas att meddela de tillämpningsföreskrifter som behövs.

De bestämmelser som saknar motsvarighet i byggproduktlagen men som är av sådan karaktär att de bör sammanföras med dessa i den nya lagen om teknisla egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. bör lämpligen ges samma kortfattade formulering som de nyssnämnda kraven och med samma bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att närmare precisera kraven i förordning.

När egenskapskraven, så som föreslagits, anges mycket kortfattat i lagen och utvecklas närmare i förordningen ligger det i sakens natur att behovet av myndighetsföreslcrifter i viss mån minskar och att dessa kan begränsas till föreskrifter av mer teknisk natur.

Regleringen blir på så sätt systematiskt redig och konsekvent och möjliggör smidiga förändringar av innehållet i de krav som nu änns i

Prop. 1993/94:178

104

byggproduktlagen och som Sverige genom EES-avtalet förbundit sig att Prop. 1993/94zl78 anpassa till den tillämpning som vid varje tillfälle gäller i EES. En sådan konstruktion möjliggör också smidigare förändringar av i vilken ' omfattning olika slag av byggnader och anläggningar skall omfattas av de olika kraven. Det kan bli aktuellt genom rättsutvecklingen inom EG eller på grund av inhemska behov. Slutligen undviks den variation i detaljeringsgrad som de nuvarande bestämmelsema har i PBL och den inkonsekvens som ligger däri att ett par av PBL:s nuvarande bestäm- melser inte bara anger egenslapskrav utan också vilka avsteg från dessa krav som byggnadsnämnden i vissa fall kan tillåta. Frågor av sistnämnda . slag bör principith regleras på annat sätt. Med den nya uppbyggnaden av regelsystemet kommer riksdagen att ange de grundläggande teknisla egenskapskrav som skall ställas på byggnader och regeringen att inom denna ram ange de preciseringar som är av mer politisk natur medan föreskrifter med huvudsakligen tekniskt innehåll överlåts till en myndig- het.

Uppbyggnaden medger också en smidig anpassning av behovet av föreskrifter till behovet av att dessa till sin innebörd är så preciserade att de är förutsebara. Detta är helt nödvändigt med hänsyn till det nya system för byggkontrollen som föreslagits. Det är också praktiskt och lämpligt att de olika kravnivåer som skall gälla vid nybyggnad respektive tillbyggnad och ändring av en byggnad läggs fast i förordning i stället för i lagen. Idag regleras tillbyggnads- och ändringskraven i lag men ombyggnadskraven i förordning.

Också de undantag från PBL:s krav som enligt 3 kap. 9 och 10 55 PBL gäller för vissa fritidshus bör återännas i förordningen. Detsamma gäller de nyanseringar i kraven som alltjämt bör gälla beträffande åt- gärder som för närvarande inte kräver bygglov och beträffande s.k. "andra ändringar" än till- och ombyggnader.

Slutligen bör regeringen i förordning ha möjlighet att meddela före- skrifter om olika kravnivåer i vissa fall utom respektive inom detaljplan eller beträffande vissa slag av byggnader. Dessa föreskrifter skulle motsvara dagens regler om att egenskapskraven-i 3 kap. PBL endast gäller i skälig utsträckning beträffande åtgärder som inte kräver bygglov (8 kap. 1, 3 — 6 och 10 55 PBL).

Överäyttningen till förordning innebär självklart inte i sig någon ändring av loavnivån. Det är helt och hållet en praktisk fråga om i vilket slag av författning som bestänunelser av olika detaljeringsgrad lämpligen återänns. Den nu föreslagna uppdelningen är den nomtala på andra områden än byggandets. Inställningen bland en del remissinstanser i denna fråga tyder på att de befarar att regeringen skulle föra en annan politik än riksdagsmajoriteten, något som knappast är möjligt.

I förordningsarbetet kan en del av de preciseringar och' förtydliganden av egenskapskraven som några remissinstanser efterlyst göras.

105

7.4 Vissa bemyndiganden m.m. Prop. 1993/94:178

Utöver de förslag som PBL-utredningen lämnat bör vissa bemyndiganden samt tillsyns- och sanktionsregler ändras i samband med de tidigare föreslagna lagändringama.

7.4.1 Typgodkännanden och tillverkningskontroll

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet regering- en bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om typgod- kännanden och tillverkningskontroll av material, konstruktioner

eller anordningar för användning i byggnader eller andra an- läggningar. Beslut om typgodkännanden och tillverlmingskontroll får meddelas av organ som ackrediterats för detta ändamål av Styrelsen för teknisk ackreditering.

Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande bestämmelser (16 kap. 3 & PBL) prövas frågor om typgodkännanden och tillverknings— kontroll av det eller de organ som regeringen bestämmer. I enlighet med principerna om öppna system för teknisk provning och kontroll bör rätten att meddela typgodkännanden och beslut om tillverkningskontroll tillkomma varje kompetent organ. Det är därför inte lämpligt att rege- ringen vid varje tillfälle utser sådana organ utan att de ackrediteras genom Styrelsen för teknisk ackreditering.

7.4.2 Vissa värmeanordningar, hissar m.m

Regeringens förslag: Bestämmelserna om tillsyn och sanktioner samt bemyndiganden för regeringen i den nuvarande byggprodukt- lagen utvidgas till att omfatta också sådana anordningar i byggna—

der som kan jämställas med byggprodukter utan att omfattas av EG:s byggproduktdirektiv.

Skälen för regeringens förslag: Värmeanordningar m.m.

Genom EES-avtalet har Sverige förbundit sig att genomföra bl.a. EG- rådets direktiv av den 13 februari 1978 om funktionen hos värmeanord- ningar för rumsuppvärmning och vannvattenförsörjning i nya eller befintliga icke—industriella byggnader samt värmeisolering och vann- vattenförsörjning i hushåll i nya, icke-industriella byggnader (78/170/EEG). Detta direktiv har väsentligt byggts ut och konkretiserats i rådets direktiv av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav för nya vär- mepannor som eldas med flytande eller gasfomrigt bränsle (92/42/EEG). 106

Det sistnämnda direktivet omfattas inte av EES-avtalet men torde komma Prop. 1993/94:178 att ingå i tilläggsavtalet till detta.

De tekniska krav som uppställs ide båda direktiven är i sak införda i Boverkets byggregler (BFS 1993157). Dessa har utfärdats med stöd av bemyndigandet i 2 & PBF för verket att meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen bl.a. av bestämmelserna i 3 kap. 3 & PBL om hushållning med energi. Detta bemyndigande går i sin tur tillbaka på bemyndigandet i 16 kap. 1 & PBL för regeringen att utse en myndighet att meddela de föreskrifter som, utöver bestämmelserna i 3 kap., behövs för en lämplig utformning av byggnader m.m.

Utöver tekniska krav innehåller emellertid direktiven också bestäm- melser om kontroll och märkning av värmeanordningar i samband med tillverkningen och om vissa förutsättningar för marknadsföring. Några bestämmelser om detta finns inte i Sverige.

I 5 & byggproduktlagen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter bl.a. om bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav beträffande bygg- produkter och om märkning av byggprodukter som förutsättning för att produkten skall få släppas ut på marknaden och användas. Enligt 10 & byggproduktlagen får en tillsynsmyndighet förelägga en tillverkare, en importör eller den som saluför byggprodukter att t.ex. ta bort EG-märket om en produkt EG-märkts trots att den inte överensstämer med kraven. Enligt 8 & byggproduktlagen slutligen har en tillsynsmyndighet rätt att för tillsynen bl.a. få tillgång till vissa handlingar och lokaler. Motsvarande bestämmelser saknas för de nämnda värmeanordningama.

Hissar m.m.

Regeringen har den 16 december 1993 beslutat en förordning (1993:1598) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, vilken träder i kraft den 1 juli 1994. Den omfattar anordningar som en byggnad eller fastighet försetts med, men innehåller inga regler om tillverlming och marknadsföring av anordningarna (1 5). Förordningen är utfärdad med stöd av 16 kap. 1 & PBL, som ger regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer rätt att bl.a. meddela föreskrifter som utöver bestämmelserna i 3 kap. PBL behövs till skydd för liv, persoan säkerhet eller hälsa. Hissar omfattas av kraven i 3 kap. PBL och kräver bygglov. Detsamma gäller linbanor och skidliftar, som också omfattas av den nya förordningen.

Vissa hissar faller under EG:s maskindirektiv (89/392/EEC). Inom EG pågår arbete med att utarbeta ett särskilt hissdirektiv. Diskussioner pågår också om ett linbanedirektiv. Liksom då det gäller de nyssnämnda värmeanordningarna är det också här, förutom tekniska krav på anordningarna, aktuellt med regler om märkning, marknadsföring och tillsyn av samma slag som då det gäller sådana byggprodukter som omfattas av [5st byggproduktdirektiv

Maskindirektivet är genomfört i Sverige genom Arbetarskydds- styrelsens föreskrifter (AFS 1993:10), som innehåller såväl tekniska 107

föreskrifter som föreskrifter om marlmadsföring m.m. och har meddelats med stöd av 18 & arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Den bestämmel- sen går bl.a. tillbaks på bemyndigandet i 4 kap. 2 & arbetsmiljölagen (197711160) rörande marknadsföring av tekniska anordningar som kan föranleda ohälsa eller olycksfall i verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivares tältning.

Tekniska luav på hissar änns också i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1989z5) om hissar. Dessa föreskrifter är utfärdade med stöd av 18 & arbetrniljöförordningen och 3 & kungörelsen (1939z783) angående anordnande och begagnande samt tillsyn av vissa hissar. Den sistnämnda kungörelsen upphör att gälla den 1 juli 1994 när den nya förordningen om hissar och vissa andra motordrivna anordningar träder i kraft.

Utöver de nämnda författningarna änns på hissområdet lagen (l977z484) med bemyndigande att meddela föreskrifter om hissar och andra lyft- eller transportanordningar. Denna innehåller inga bestämmel- ser om märkning och marknadsföring.

Det saknas alltså en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter med krav på kontroll och märkning som villkor för marknadsföring av hissar och liknande anordningar då det gäller andra aspekter på hissarna än arbetarskyddssynpunkter. Sådana föreskrifter kan bli aktuella genom vårt samarbete inom EES. -

Slutsats

Regler bör införas som gör det möjligt att - i den mån det blir aktuellt genom utvecklingen inom EES och behovet inte täcks av arbetsmil- jölagens regler - genom förordning göra sådana bestämmelser om kontroll, märkning, marknadsföring och marknadsövervalming som änns i byggproduktlagen tillämpliga också på anordningar som inte omfattas av EG:s byggproduktdirektiv men som är avsedda att ingå i byggnads- verk på samma sätt som byggprodukter. Regeringen har därvid möjlighet att allt efter omständigheterna åstadkomma en lämplig samordning med andra förordningsbestämrnelser av samma slag.

8 Ikraftträdande

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Betr-ääande ärenden som avgjorts av kommunen före ikr'aftu'ädandet skall dock äldre bestämmelser tillämpas både vad gäller förfarandet och i sak.

Prop. l993/942178

108

9 Följdfrågor. 9.1 Konsekvensbedömning

Överäyttningen av bestämmelser från PBL till en ny lag om egenskaps- krav på byggnadsverk, m.m. och inarbetandet av byggproduktlagen i denna lag är i sig enbart en lagteknisk fråga. Detsamma kan sägas om att preciseringen av vissa egenskapskrav på byggnader överförs från PBL till en förordning till den nya lagen.

De ökade möjligheterna att i detaljplan besluta om befrielse från kravet på bygglov medför något mer arbete för kommunerna vid utarbetandet av detaljplaner men detta vägs utan vidare upp av de förenklingar och kostnadsbesparingar både för kommunen och de enskilda som det innebär att bygglov inte behövs inom planområdet.

Förändringarna då det gäller kraven på trevnad, ändamålsenlighet och driftsekonomi beträäande byggnader har visserligen i praktiken till stora delar redan börjat tillämpas genom Boverkets byggregler, men de innebär en väsentligt förbättrad möjlighet att finna kostnadsbesparande planlös- ningar av bostäder och bör på sikt få en mätbar effekt i form av lägre boendekostnader. De bör också stimulera bostadsproducentema till konkurrens om att uppföra bostäder som har en hög kvalitet till ett lågt pris. Även detta bör på sikt bidra till att hålla boendekostnadema låga. Samtidigt innebär de ändrade kraven en avreglering som leder till ett minskat behov av kontroll från byggnadsnämndemas sida, vilket även kan medge besparingar.

Effekterna av att bygglovsprövningen av de tekniska egenskapskraven ersätts med det föreslagna nya kontrollsystemet är svåra att exakt be— döma, eftersom de i hög grad beror på hur olika parter utnyttjar de möjligheter som systemet ger. Det nya systemet gör det möjligt att minska kostnaderna för byggnadsnämnderna samtidigt som det kan leda till ökade kostnader för byggherrarna i form av noggrannare projektering och kontroll. Dessa kostnadsökningar bör dock väl uppvägas av att byggfelen och reparationskostnadema minskar. De största vinsterna torde dock uppstå om de större byggherrarna förmår att ta till vara de möjligheter till ett rationth byggande och teknisk utveckling som det nya systemet stimulerar till. En ökad konkurrens mellan byggföretagen i sistnämnda avseenden torde i hög grad kunna bidra till bl.a. lägre boen- dekostnader för de enskilda medborgarna.

Andra effekter av det nya kontrollsystemet är att det bättre än det- nuvarande ger möjligheter att utnyttja de nya regler och rutiner som vi måste införa som en följd av EES-avtalet och som är en följd av den övergång till s.k. öppna system när det gäller teknisk kontroll som i övrigt håller på att genomföras. Några komplikationer i förhållande till EES eller EG fönrtses inte.

Inledningsvis kan ett visst föreskrifts- och uppföljningsarbete krävas av Boverket.

Sannolikt kommer också vissa utbildnings- och informationsinsatser att krävas. För statens del är det Boverket som svarar för detta.

Sammantaget medför förslagen inga kostnadskonsekvenser för staten

Prop. 1993/94: 178

109

och något sänkta kostnader för kommunerna. För byggföretagen medför förslagen en begränsad kostnadsökning, vilken dock mer än väl uppvägs av möjligheter till kostnadsbesparingar och högre kvalitet i byggandet.

9.2 Ändringar i annan lagstiftning

De föreslagna ändringama i PBL föranleder ändringar i civilförsvarslagen (1960:74), naturvårdslagen (1964:822), fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring. Ändringarna belyses i författningskommentaren, avsnitt 10.

10 Författningskommentar

10.1 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (l987:10)

lkap.4å

Paragrafen, som presenterar de olika tillståndsbesluten enligt PBL, har kompletterats genom ett tillägg i första stycket avseende bygganmälan, som behandlas i 9 kap. 2 och 3 55.

1kap.9å

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.1. Den är föranledd av samordningen av PBL:s tekniska egenskapskrav på byggnader och andra anläggningar med byggproduktlagen i den nya lagen om tekniska egenskapslqav på byggnadsverk, m.m. Byggproduktlagen upphör att gälla genom övergångsbestämmelserna till den nya lagen.

3kap.3å

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitten 7.1 och 7.3. Den är föranledd av att bestämmelserna med krav på byggnader i 3—9 55 upphävs och ersätts med hänvisningen i denna paragraf till 2 och 21 55 i den nya lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., som därigenom blir tillämpliga i ärenden enligt PBL. Föreskrifter och bestämmelser för byggnader och andra anläggningar som utfärdas med stöd av 21 5 lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. omfattas därmed bl.a. av förfarande— och tillsynsreglema i 8-10 kap. PBL.

3 kap. 10!

I första stycket, som innehåller bestämmelser i fråga om varsamhet med avseende på den beäntliga byggnaden eller anläggningen vid byggnads- arbeten, har begreppet ombyggnad utgått till följd av att ombygg-

Prop. 1993/941178

110

nadsbegreppet utmönstrats ur PBL genom en ändring i 11 5. Vidare har stycket ändrats redaktionellt så att tillbyggnader och andra ändringar sammanfattande benämns ändringar.

De tidigare andra-fjärde styckena har upphävts till följd av att de tekniska egenskapskraven överförts till den nya lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. och ombyggnadsbegreppet ut- mönstrats. I 21 5 lagen om teknisla egenslapskrav änns ett bemyndi- gande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om i vilken utsträckning de i lagen uppställda egen- skapskraven skall uppfyllas vid nybyggnader, tillbyggnader och andra ändringar av byggnadsverk.

Bestämmelserna i 3 lap. ] och 2 åå PBL är så utformade att det inte direkt framgår i vad mån de är tillämpliga vid nybyggnad, tillbyggnad resp. ombyggnad. Av rubriken närmast före 1 & framgår att dessa bestämmelser skall tillämpas på nya byggnader. I paragrafens äldre lydelse regleras i vilken omfattning 1 och 2 55 skall tillämpas vid åt- gärder avseende beäntliga byggnader. Genom att rubriken omedelbart före l & ändras från Nya byggnader till Byggnader och rubriken Beänt- liga byggnader omedelbart före denna paragraf utgår blir rubrikerna inte längre styrande för bestämmelsernas tillämpning i detta avseende. Av 11 & framgår att åtgärder som får vidtas utan bygganmälan endast be- höver uppfylla dessa krav iden utsträckning som lan krävas med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

3kap.115

Paragrafen har fått ett nytt innehåll som i viss utsträckning motsvarar den nuvarande bestämmelsen i 3 kap. 9 5 andra stycket. Bestämmelsen innebär att kravnivån sänks för åtgärder med byggnader som får vidtas utan bygganmälan (se 9 kap. 2 och 3 55). De krav som modiäeras enligt bestämmelsen är kraven i 3 lap. 1 och 2 55 samt varsamhetskravet i 10 &. Bestämmelserna i dessa paragrafer slall tillämpas i den utsträck- ning som kan krävas med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Enligt den äldre lydelsen av 3 lap. 9 5 andra stycket skall i paragrafen angivna bestämmelser tillämpas i skälig utsträckning på åtgärder som fär vidtas utan lov. Enligt PBL-propositionens specialmotivering (s. 498) avses härmed att något strikt hävdande av laaven inte är avsett och att mindre avvikelser kan tolereras. Där framhålls också att någon formaliserad kontroll och tillsyn av dessa arbeten inte sker, men att det änns möjligheter att ingripa i efterhand. Ändringen är avsedd som ett förtydligande av vad som avses med skälig omfattning. Den innebär således inte någon ändring i sak.

Paragrafen innehåller inte någon hänvisning till 3 &. De krav som gäller på grund av hänvisningen till 2 5 lagen om teknisla egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., kan modiäeras enligt ett bemyndigande i 21 å den lagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om i vilken utsträckning de kraven skall vara

uppfyllda.

Prop. l993/94: 178

111

3kap.135

Ändringen innebär att de två första meningarna i första stycket utgår. Dessa bestämmelser har överförts till 2 & tredje stycket, resp. 13 5 lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Den återstående meningen i första stycket, att byggnaders yttre slall hållas i vårdat skick, har förts samman med nuvarande andra stycket, som således blir paragrafens första stycke.

3kap.14t

Paragrafen innehåller i sin äldre lydelse en hänvisning som innebär att kapitlets tidigare paragrafer blir tillämpliga på sådana andra anläggningar än byggnader som lan kräva bygglov. Genom att nivån på de telmisla egenskapskraven enligt 11 & direkt knutits till om bygganmälan krävs (se 9 kap. 2 och 3 55), har bestämmelsen kunnat göras tillämplig på alla anläggningar som lan vara bygglovspliktiga.

3 kap. 16 &

Ändringarna i andra stycket är i huvudsak följdändringar som är föran- ledda av dels ändringen i 105 andra stycket, dels uppdelningen av bygglovet i en del som avser lokaliseringsprövning och en del som avser kontroll av de tekniska egenskapskraven. Vidare har uttrycket i skälig omfattning preciserats så att kraven i 15 & slall uppfyllas i den ut- sträckning som efter omständigheterna kan lcrävas med hänsyn till kostrtadema för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

Utrnönstringen av ombyggnadsbegreppet innebär att kraven på tomtens anordnande i och för sig kan ställas redan vid ändringar som inte är så omfattande att de kunnat bedömas som ombyggnad. Enligt den gällande lydelsen skall kraven i 15 & uppfyllas i skälig utsträckning. Denna skälighetsbedömning innebar att kraven skulle ställas bl.a. i relation till de arbeten som utlöser följdkravet avseende tomten. Redan i PBL- propositionen (s. 523) framhålls att kraven på tomten inte får drivas längre än vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det framhålls vidare att omfattningen av de arbeten som krävs måste avvägas mot tomtens beäntliga värden och kostnaderna för arbetena. I lagtexten har begreppet särskilda egenskaper valts i stället för beäntliga värden för att understryka att det inte är fråga om tomtens ekonomiska värde som avses. Av det anförda framgår att avsikten med ändringen inte är att skärpa kraven i förhållande till vad som gäller idag. Detta innebär att ändringsarbetena även framdeles måste ha en viss omfattning för att följdkrav över huvud taget skall kunna ställas i detta avseende.

Prop. 1993/94: 178

112

5 kap. 7 & Första stycket 4

Ändringen är en konsekvens av att ombyggnadsbegreppet utmönstrats ur PBL.

Tidigare innehöll paragrafen en hänvisning som innebar att kommunen i detaljplaner och områdesbestämmelser vid ombyggnader kunde ställa lägre krav än som skall följa enligt föreskrifter, under fönrtsättning att bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara egenslaper. Den bestämmelsen kommer fortsättningsvis inte att ännas i lag. Regeringen har emellertid för avsikt att låta motsvarande bestämmelse återännas i bestämmelser som utfärdas med stöd av det bemyndigande som änns i 21 5 lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

5 kap. 16 & Ändringen i första stycket ] är en f'oljdändring till det nya första stycket i 8 kap. 5 5. Ändringen i första stycket 4 motsvarar ändringen i 7 5 4.

5kap.265

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.3. Den innebär att de överväganden som legat till grund för bygglovspliktens omfattning inom en detaljplan skall redovisas i planbeskrivningen.

Den nya bestämmelsen i 8 kap. 5 5 första stycket innebär att alla åtgärder inom ett område som omfattas av detaljplan lan bygglovsbe- frias. Sådana byggnader och delar av byggnader som uppförs utan lov är också befriade från krav på rivningslov, om inte annat bestäms i planen. Det är lämpligt att kommunen i planbesluivningen också redovisar överväganden i frågan om rivningslov erfordras för det som får uppföras utan krav på bygglov.

5 kap. 36 & Ändringen är en följdändring nu ändringen i 8 lap. 4 s.

8 kap. 15

Ändringen i första stycket innebär att punkten 4 får ett delvis annat innehåll och att punkterna 5—6 utgår. Den är en följd av att de tekniska egenskapskraven i PBL överförts till den nya lagen om tekniska egen- skapskrav på byggnadsverk, m.m.

Ändringen i punkten 4 skall ses tillsammans med ändringen i 4 5 första stycket 2. Den tidigare punkten 4 innehöll bestämmelser om krav på bygglov vid sådana ändringar som berör konstruktionen av de bärande delarna eller som avsevärt påverlar byggnadens planlösning. Vad avser den förstnämnda förutsättningen var kravet grundat på enbart ett behov

8 Riksdagen I993/94. I saml. Nr 178

Prop. l993/94:178

113

av teknisk kontroll. När det gäller planlösningen, kan den ha betydelse för lokaliseringsfrågor genom att förändringar av planlösningen kan innebära inredande av ytterligare lägenheter eller förändringar av lokaler, dvs. frågor som kan ha inverkan på behov och dimension av va- anläggningar, gator, parkeringsutrymmen och service m.m. Den tidigare bestämmelsen i 4 5 första stycket 2 undantar förändringar av planlös- ningen i en- eller tvåbostadshus från lovplikt, under förutsättning att det inte inreds någon ytterligare bostad eller lolal. Ändringen i punkten 4 i den nu aktuella paragrafen innebär att lovplikten inskränks till att omfatta endast sådana åtgärder som undantagits från lovfriheten i 45 första stycket 2 och som inte enbart har betydelse för den telmiska kontrollen, dvs. inredande av någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri. I övrigt skall de åtgärder som nämns i den gällande lydelsen av förevarande punkt enbart vara föremål för teknisk kontroll.

Andra stycket, som innehöll en bestämmelse om bygglovsfrihet för staten och landstingen för de åtgärder som anges i första stycket 4—6, har upphävts. Det salmas anledning att behålla lovfriheten för de åtgärder som efter lagändringen anges i första stycket 4.

8kap.4ä

Upphävandet av första stycket 1 och 2 är en följd av ändringarna i 1 5 första stycket. De tidigare punkterna 3—6 har till följd av upphävandet omnumrerats. Andra stycket 3 har upphävts till följd av ändringarna i l &. Ändringarna i tredje och färde styckena i följdändringar till änd- ringarna i första och andra styckena i den nu aktuella paragrafen.

8 kap. 5 & Första stycket

Stycket är nytt. Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motive- ringen, avsnitt 6.3. Den motsvarar 8 lap. 4 5 i utredningens förslag.

Bestämmelsen innebär att kommunen genom beslut i detaljplan helt kan befria åtgärder inom planområdet från bygglovsplikt. Den kan givetvis användas när en detaljplan är så detaljerad att det egentligen inte återstår några frågor att pröva i ett bygglovsärende, t. ex. när planen utarbetats för ett specith projekt. I detaljplanen kan då beslutas att lov inte skall krävas för att utföra de åtgärder som behövs för att genomföra planen.

Det är emellertid inte en nödvändig förutsättning att detaljplanen är särskilt detaljerad för att beslut om bygglovsbefrielse skall kunna med- delas. I beslut om bygglovsbefrielse kan de lovbefriade åtgärderna preciseras genom beskrivningar och hänvisningar till bifogade ritningar. Om fastighetsägaren vill avvika från sådana preciseringar, blir bygg- nadsföretaget lovpliktigt.

Vidare bör som villkor för lovbefrielse uppställas krav på att den

Prop. 1993/94:178

114

aktuella fastigheten överensstämmer med en gällande fastighetsplan på Prop. l993/941178 motsvarande sätt som gäller för bygglov enligt 8 kap. 11 5 första stycket 2.

En precisering i detaljplanen kan avse inte bara hur åtgärderna skall utföras utan även den tid under vilken de får utföras utan lov. Det vanliga och lämpligaste torde vara att tiden för lovbefrielse sammanfaller med genomförandetiden, men det föreligger inte något hinder mot att bestämma en kortare eller längre tid. I sammanhanget förtjänar påpekas att beslut om bygglovsbefrielse kan ändras utan hinder av bestämmelser- na om genomförandetid. Bygglovsbefrielse är visserligen till fördel för en fastighetsägare, men är inte någon rättighet i den mening som avses i5 kap. 11 &, jfr. prop. 1990/9lzl46 s. 45.

Begynnelsetidpunkten för lovbefrielse kan skjutas upp till dess att ge- nomförandetiden börjar löpa med stöd av bestämmelserna i 5 kap. S 5 första stycket, enligt vilken olika genomförandetider kan bestämmas för skilda områden av en detaljplan, och 8 kap. 11 5 första stycket 1, enligt vilken det förhållandet att genomförandetiden inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas.

Andra stycket

Stycket motsvarar i huvudsak det tidigare första stycket.

Ändringen i första meningen innebär att stycket blir tillämpligt endast på områdesbestämmelser. Detta är en följd av de mera vittgående möjligheterna att lovbefria enligt bestämmelsen i första stycket.

Vidare har tredje punkten upphävts till följd av ändringarna i 1 &.

Tredje stycket

Stycket motsvarar till viss del det tidigare andra stycket. Ändringen i första meningen innebär att bestämmelsen om att bygglovsbefrielse inte får medges om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen gjorts tillämplig även på det nya första stycket.

Att enskilda som berörs av detaljplanen kan överklaga allför omfat— tande lovfrihet som kan påverka deras förhållanden följer av allmänna rättsgrundsatser. Vidare omfattar bestämmelsema i 12 kap. om statlig kontroll också regleringen i detaljplanen av lovpliktens omfattning. Länsstyrelsen kan således vid prövning enligt 12 kap. upphäva ett an- tagandebeslut t. ex. på den gmnden att ett riksintresse inte tillgodosetts genom att lovplikten lagts på en för låg nivå. Däremot kan, som nämnts i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.3, inte en fastighetsägare över- klaga ett beslut på den grunden att lovplikten är för omfattande.

Bestämmelserna om arbetslokaler och personalrum har utgått till följd av de nya reglerna om tillsyn och kontroll. I viss mån motsvarande bestämmelser finns i 9 kap. 5 &.

[fjärde stycket

Ändringen, som endast är redaktionell, är föranledd av införandet av det nya första stycket. 115

8 kap. 115 Paragrafen motsvarar 8 kap. 14 å i utredningens förslag. Ändringen i första stycket 3 är föranledd av att de tekniska egenskapskraven överförts till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Det innebär att laaven i återstående bestämmelser i 3 kap. är sådana att de kan bedömas i förväg i ett ärende om lov. Punkten hänvisar till dessa bestämmelser. Givetvis avser hänvisningen bestämmelserna i tillämpliga delar. 1 3 kap. 3 5, som är den bestämmelse i 3 kap. som inte omfattas av hänvisningen-, finns en hänvisning till de tekniska egenskapskraven i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Ändringen i tredje stycket är föranledd av ändringen i l 5.

8 kap. 12 å Ändringen i första stycket motsvarar den i 11 5 första stycket. Ändringen i tredje stycket är föranledd av ändringarna i 1 5 första stycket.

8 kap. 13 & Ändringen i första stycket 3 är föranledd av ändringarna i 1 5 första stycket.

8 kap. 26 9

Det tidigare första stycket har utgått.

Enligt den tidigare lydelsen av första stycket skulle ett beslut var— igenom ett ärende om lov avgörs innehålla skälen till beslutet i enlighet med vad som föreskrivs i 205 förvaltningslagen (l986:223). Bestäm— melsen utformades efter förslag av lagrådet under beredningen av PBL- propositionen (8 kap. 26 & lagrådsremissen med förslag till ny plan- och bygglag m.m., prop. 1985/86:1 5.738. Se även bilaga 10 Bilagedelen s. 302). Hänvisningen gällde då 17 % äldre förvaltningslagen, dvs. (197l:290). Förvaltningslagens bestämmelser är direkt tillämpliga i ärenden enligt PBL hos byggnadsnämnden. Hänvisningen till förvalt- ningslagen fyller således inte någon funktion. Bestämmelsen får därför utgå.

Ändringen i de återstående bestämmelserna i paragrafen innebär att andra stycket 2 har utgått till följd av det nya systemet för tillsyn och kontroll.

9 kap. Kapitlet är nytt och ersätter det tidigare 9 kap.

Prop. 1993/94zl78

116

9kap.lå

Första stycket har samma lydelse som motsvarande stycke i 9 kap. l ä i tidigare lydelse. Andra bestämmelser, bl.a. de om kontrollplan i 9 5 och slutbevis i 10 &, syftar dock till att ytterligare understryka att bygg- herren ensam har ansvar för att arbetena utförs på rätt sätt och att det som utförs uppfyller de krav som ställs.

Andra stycket motsvarar nuvarande 9 lap. 2 5 i äldre lydelse. Det tidigare andra stycket i den paragrafen har placerats i 12 &.

9kap. 25

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.1, motsvarar i viss utsträckning 9 lap. 4 5 i dess äldre lydelse.

Paragrafen innehåller bestänunelser om när byggherren skall underrätta byggnadsnämnden om att han har för avsikt att utföra byggnadsåtgärder. En sådan underrättelse kallas bygganmälan.

Givetvis kan byggherren, om han anser det lämpligt, redan i ansökan om bygglov lämna de uppgifter som skall ingå i bygganmälan. I ett sådant fall får bygglovsansökan anses innefatta bygganmälan. Tidpunkten för byggstart kan då anges i förhållande till lovbeslutet.

Enligt inledningen till första stycket skall anmälan göras minst tre veckor före byggstart. Skälet till denna frist är att byggnadsnämnden skall kunna hinna få en bild av kontrollbehovet i projektet och av behovet av utstakning enligt 6 5.

Första stycket 1

Kravet på bygganmälan omfattar uppförande och tillbyggnader av bygg- nader.

Första stycket 2

I bestämmelsen anges i vilken omfattning bygglovspliktiga åtgärder med andra anläggningar än byggnader enligt huvudregeln skall omfattas av krav på bygganmälan. I 3 & anges undantagen.

Första stycket 3-5

Dessa punkter motsvarar bestämmelserna i 8 kap. första stycket 4-6 i äldre lydelse, dvs. i huvudsak inre ändringar av byggnader som var bygglovspliktiga. Dessa åtgärder blir således underkastade enbart teknisk kontroll.

Första stycket 6

Enligt denna punkt skall bygganmälan göras för åtgärder som avser underhåll av sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av 5 kap. 75 första stycket 4 eller 16 5 4. Sådana åtgärder kunde göras bygglovspliktiga genom kommunala beslut i detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt

Prop. l993/94zl78

117

8 kap. 6 5 första stycket 3.

Första stycket 7

Bestämmelsen föreskriver att" bygganmälan skall göras vid rivning som omfattas av krav på rivningslov.

Andra stycket

Enligt bestämmelsen får byggnadsnämnden medge att byggnadsarbetena får påbörjas före treveckorsfristens utgång.

9 kap. 3 &

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.1, motsvarar 9 kap. 2 5 andra stycket i utredningens förslag.

Punkten ]

Bestämmelsen innebär att bygganmälan inte behöver göras för de genom bestämmelserna i 8 kap. 4 & bygglovsbefriade åtgärderna avseende en— eller tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader.

Punkten 2

Bestämmelsen innebär att bygganmälan inte behöver göras för åtgärder med ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan.

Punkten 3

Bestämmelsen innebär att bygganmälan inte behöver göras för de genom bestämmelserna i 8 kap. 2 & andra stycket bygglovsbefriade åtgärderna avseende andra anläggningar än byggnader.

Punkten 4

Bestämmelsen innebär att de äesta inre ändringar av byggnader som tillhör staten eller ett landsting får göras utan anmälan. Bestämmelsen motsvarar bygglovsbefrielsen enligt 8 lap. 1 5 andra stycket i äldre lydelse.

Punkten 5

Bestämmelsen innebär att åtgärder avseende totalförsvarets hemliga byggnader och anläggningar är anmälningsfria. Motsvarande bestämmelse i fråga om bygglov änns i 8 lap. 10 5.

9 kap. 4 & Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.1.

Prop. 1993/94: 178

118

I paragrafen, som motsvarar 9 kap. 3 5 första stycket i utredningens förslag, ges föreskrifter om formen för en bygganmälan. Enligt första meningen skall bygganmälan vara skriftlig. För enkla åtgärder får den dock göras muntligen. Detta överensstämmer med vad som gäller för ansökningar om bygglov enligt 8 lap. 19 5.

Regeringen har för avsikt att med stöd av det allmänna bemyndigandet i 8 kap. 13 & första stycket 1 regeringsformen i förordning föresluiva att det i en anmälan skall anges sådana uppgifter att arbetena kan identiäe- ras, således fastighetsbeteclming samt byggherrens namn och adress. Dessutom bör tidpunkten för avsedd byggstart anges.

Till anmälan skall enligt första stycket andra meningen fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Syftet med kravet på redovisning i detta inledande skede är att ge byggnadsnämnden möjlighet till en preliminär bedömning av behovet av kontroll. Behovet av redovisning varierar naturligtvis i hög grad alltefter projektets omfatt- ning. I enkla fall lan det räcka med en muntlig redovisning och en enkel skiss. I andra äll behövs en mer omfattande dokumentation.

9kap.55

Paragrafen motsvarar delar av de äldre bestämmelserna i 8 lap. 30 å och 9 kap. 6 5 i utredningens förslag. Den har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.1 och 6.5.4.

Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för verksamheter där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning får enligt nuvarande 8 kap. 30 & lämnas endast om yrkesinspektionen har yttrat sig över åtgärdens lämplighet från arbetsmiljösynpunkt och om det av yttrandet framgår att skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över ansök- - ningen.

Kravet på yttrande från yrkesinspektionen har här uteslutits. Det förutsätts att byggnadsnämnden och yrkesinspektionen själva änner lämpliga rutiner för samarbete. Dessa kan t.ex. innebära att nämnden för kännedom översänder bygganmälningar till yrkesinspektionen, om byggnadsarbetena avser arbetslolaler m.m. Att yrkesinspektionen vid behov skall kallas till byggsamråd framgår av 7 &. Kravet på att skydds- ombud m.ä. skall ha fått tillfälle att yttra sig över åtgärderna kvarstår.

Enligt andra stycket skall organisation som företräder arbetstagare beredas tillfälle att yttra sig över byggnadsåtgärder som avser tillfälliga personalbostäder.

Givetvis skall eventuella yttranden företes för byggnadsnämnden. I de fall yttranden enligt första eller andra stycket inte avges får byggnads- nämnden avgöra från fall till att om den skall infordra något särskilt bevis om att de berörda beretts tillfälle att yttra sig, vilket är en förut- sättning för att byggnadsarbetena skall få påbörjas. Det förtjänar dock att påpekas att det ligger i byggherrens intresse att inhämta synpunkter från de berörda, annars kan han riskera ingripanden i efterhand med stöd av annan lagstiftning.

Prop. 1993/94:178

119

9kap.6å

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.2, motsvarar med endast några mindre justeringar den äldre lydelse av tidigare 9 kap. 5 5. Den motsvarar 9 lap. 7 & i utredningens förslag. Både den nuvarande lydelsen och utredningens förslag begränsas ut- tryckligen till de fall när en byggnad skall uppföras eller byggas till eller till när en annan anläggning skall utföras eller väsentligt ändras. Denna begränsning lan emellertid också utläsas av att utstalmingen skall vara motiverad med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Ändringen av bestämmelsen idetta avseende innebär således inte någon ändring i sak.

9kap.75

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.4, överensstämmer med vissa justeringar med bestätnmelsema i den tidigare 9 kap. 3 a 5 första stycket. Den motsvarar 9 kap. 8 5 i utredningens förslag.

Enligt den nya bestämmelsen har byggnadsnämnden ansvar för att kalla till och hålla samråd. Samråd behöver dock inte hållas om det är uppenbart obehövligt.

Byggherren kan enligt tredje stycket väcka frågan om samråd redan i ett tidigt skede så att samrådet kan komma till stånd redan före byggan- mälan. Vid behov kan äera samrådsmöten hållas. Till samrådsmötet skall byggherren, den som enligt 13 & anmälts som kvalitetsansvarig och i förekommande fall den som utfärdat byggfelsförsälcringen enligt lagen om byggfelsförsäkring kallas. Det sistnämnda innebär att byggnadsnämnden måste ta ställning till om en sådan försäkring krävs även i de fall att bygglov inte fordras. Vidare skall byggnadsnämnden vid behov kalla yrkesinspektionen. Det står också byggnadsnämnden fritt att kalla andra som har betydelse för byggnadsföretaget till samrådet. -

Enligt andra stycket skall byggnadsnämnden utan oskäligt dröjsmål meddela byggherren om nämnden funnit det obehövligt med samråd och samtidigt upplysa om det änns anledning anta att byggnadsföretaget fordrar tillstånd av någon annan myndighet. En sådan upplysning erfor- dras endast om byggnadsnämnden inte enligt 8 lap. 25 & upplyst bygg- herren om detta i ett lovärende. Om samråd hålls skall motsvarande upplysning enligt 12 å andra stycket lämnas vid samrådsmötet.

Att byggnadsnämndens ställningstagande till behovet av samråd inte kan överklagas framgår av 13 kap. 2 5 andra stycket 2.

Enligt tredje stycket skall byggnadsnämnden medverka om byggherren tar initiativ till samråd. Givetvis slall nämnden medverka även om nämnden bedömer samrådet som uppenbart obehövligt. '

Prop. 1993/94:178

120

9kap.8å

Bestämmelserna har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.4.

Paragrafen, som motsvarar 9 lap. 8 5 i utredningens förslag, över- ensstämmer i huvudsak med bestämmelserna i tidigare 9 lap. 3 a & andra stycket. Till paragrafen har fogats en bestämmelse om skyldighet för byggnadsnämnden att lämna upplysningar om eventuella lcrav på tillstånd av någon annan myndighet som motsvarar 8 lap. 25 &. Bestämmelsen i den nu aktuella paragrafen tar sikte på de projekt som inte bygglovsprö- vats. Om bygganmälan föregåtts av en bygglovsprövning skall upplys- ningarna enligt 8 kap. 25 5 ha lämnats redan i samband med hand- läggningen av bygglovsärendet. Det förtjänar att än en gång påpekas att det är byggherren som även i detta fall har det yttersta ansvaret för att nödvändiga tillstånd änns. Som påpekas i PBL-propositionen (s. 737) bör det dock i byggnadsnämndens serviceuppgifter ingå att upplysa om att det kan behövas tillstånd från andra myndigheter.

9kap.9å

Bestämmelserna, som är nya har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.5. De utgör grunden för det nya systemet för. tillsyn och kontroll. Paragrafen motsvarar 9 kap. 10 å i utredningens förslag.

Första stycket

Stycket innehåller bestämmelser om en kontrollplan för arbetena. Hu- vudsyftet med samrådet är att man skall komma fram till en överens- kommelse om en sådan plan. Byggnadsnämnden skall alltså i mån av behov klargöra för den byggande vilka krav som gäller för byggnaden samt i förekommande fall informera om gällande produktkrav och krav på arbetsutförande. Byggherren slall med stöd av sina konsulter och den kvalitetsansvarige redovisa hur han har tänkt sig att kraven skall uppfyllas och hur uppfyllandet skall kontrolleras. Byggnadsnämnden skall uppge vilken veriäering av kontrollen som nämnden anser sig behöva och byggherren skall redovisa hur han tänkt sig att bestyrka kontrollen. Det ankommer på byggherren att lägga fram förslag till en kontrollplan.

I planen skall anges vilken kontroll som slall utföras samt vilka sakkunnigintyg och övriga handlingar som skall företes för nämnden. Av planen kan också framgå att anmälningar skall göras till nämnden beträffande vissa arbetsmoment.

Kontrollen lan utföras genom dokumenterad egenkontroll av bygg- herren, dennes kvalitetsansvariga eller entreprenörer eller av fristående sakkunniga, i undantagsfall också av byggnadsnämnden själv. Bygg- herrens förslag till kontrollsystem slall godtas, om det inte änns skäl att ifrågasätta kvaliteten på kontrollen. Om kontrollen slall ske genom byggnadsnämnden, uppträder nämnden på samma villkor som en fristående sakkunnig.

Beträffande kontrollen erfordras naturligtvis alltid en generell kontroll

Prop. 1993/94:178

121

av material, produkter och arbetsutförande, även om den i många fall lan göras på ett mycket enkelt sätt t.ex. då byggherren själv uppför ett fritidshus åt sig — och inte alltid behöver veriäeras för byggnadsnämn- den. Härutöver kan det erfordras kontroll avseende t.ex. konstruk- tionsdetaljer som har avgörande betydelse för konstruktionens bärför- måga, stadga eller beständighet och konstruktionsdetaljer med specith utförande samt omgivningspåverlan. För sådan speciell kontroll lan det behövas en särskild plan, som då blir en del av kontrollplanen.

Kraven på kontroll och bestyrkande i olika hänseenden måste naturligtvis anpassas efter den kompetens som änns på byggherresidan. Veriäerande av arbetsutförandet bör dock vanligen ankomma på den kvalitetsansvarige. Frågor om metoder för bestyrkande slall lösas vid samrådet.

Avgörande för omfattningen av den dokumentation som kan behövas för att byggherren skall veta att byggnaden uppfyller egenskapskraven och för byggnadsnämndens tillsyn är i första hand byggherrens kompe- tens samt projektets komplexitet och omgivningspåverkan.

När det gäller behovet av dokumentation lan man skilja mellan doku- mentation som behövs vid samrådet, före arbetets påbörjande, under arbetets genomförande och efter arbetets slutförande.

Vid samrådet kan, förutom huvudritningar och konstruktionshand— lingar, behövas t.ex. en geoteknisk undersökning inklusive eventuell utredning om grundvattenförhållandena m.m., en sprängningsplan, en rivningsplan samt brandskyddsdokumenlation. Också en särsldld redovisning av tillgänglighetsfrågoma kan aktualiseras. Genomgången av dessa frågor kan leda till att veriäeringar krävs i något eller några avseenden. Många gånger är det lämpligt att byggherren ser till att behovet härav klarläggs innan arbetena påbörjas.

Under arbetets genomförande lan dokumentationen bestå av de kvalitetsansvarigas protokoll över fortlöpande kontroll och provning enligt kontrollplan. Den kan också bestå av sakkumrigintyg om utförd dimensioneringskontroll rörande bärande konstruktioner och om utförd täthetsprovning m.m. av rök— och avgaskanaler, eldstäder m.m. Sakkunnigintyg angående ledningar för vattenförsörjning eller avlopp, värmeledningsanläggning m.m. torde ofta kunna tillhandahållas iform av besikmingsprotokoll från kommunens va—verk eller motsvarande.

I kontrollplanen kan i mån av behov, tas in bestämmelser om kontroll och dokumentation av denna när schaktning eller sprängning till grund- botten blivit utförd eller pålning skall påbörjas, när grundläggning färdigställts men innan första bjälklaget utförts, när byggnadens bärande stomme och skorsten uppförts men innan putsning eller annan ytbe- handling utförts eller ytskikt påförts.

Efter ett arbetes slutförande lan dokumentationen bestå av t.ex. sakkunnigintyg om utförd funktionsprovning av ventilationssystem, sakkunnigintyg avseende hissinstallationer och övriga rörliga anordningar samt sakkunnigintyg om kontroll av att byggnaden uppfyller de krav som ställs på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse— eller oriente- ringsförmåga.

I undantagsfall kan det ännas behov av anmälningar av vissa bygg-

Prop. 1993/94:178

122

nadsmoment till byggnadsnämnden för att denna skall kunna följa ge- nomförandet av projektet och ges möjlighet att övervaka att kontrollpla- nen följs eller göra besiktningar.

Andra stycket

För uppfyllande av sin allmänna tillsynsfunktion får byggnadsnämnden besikta byggprojektet. Detta framgår av bestämmelsen i 16 kap. 7 5, som ger byggnadsnämnden rätt till tillträde för utövandet av sin tillsyns- funktion. Vad gäller frågan om när tillsynsinspektioner slall förekomma spelar, förutom byggnadsföretagets art, naturligtvis byggherrens kompe- tens en avgörande roll.

Tredje stycket

Bestämmelsen ger byggnadsnämnden rätt att ändra kontrollplanen om den inte följs i något väsentligt avseende. Enligt en ny bestämmelse i 10 lap. 3 5 får byggnadsnämnden förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts till dess att sådana brister har åtgärdats som uppkommit genom att kontroll- planen inte följts.

9kap. 105

I paragrafen, som har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.6, änns bestämmelser om slutbevis. Den motsvarar 9 kap. 11 å i utredningens förslag.

Första stycket

Enligt den äldre lydelsen av 9 kap. 6 & slall byggnadsnämnden göra Slutbesiktning, om det inte är uppenbart onödigt, och utfärda skriftligt bevis över besiktningen. Det slutbevis som slall lämnas enligt den nu aktuella bestämmelsen är inte ett bevis över en Slutbesiktning. Slutbeviset skall lämnas när byggherren uppfyllt sitta åtaganden enligt kontrollplanen och byggnadsnämnden inte funnit anledning att ingripa enligt 10 kap. Dessa förutsättningar innefattar att byggnadsnämnden inte har anledning anta att byggnaden strider mot ett meddelat bygglov eller mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

Av formuleringen av förutsättningama för lämnande av slutbevis framgår att detta inte utgör någon garanti för att byggnaden eller an- läggningen verkligen uppfyller alla ställda krav. Betydelsen av beviset inskränker sig till att det utgör ett kvitto på att byggherren och bygg- nadsnämnden är överens om att kontrollplanen följts och att det således änns anledning att anta att byggnaden uppfyller de krav som i olika avseenden ställs på den.

Andra stycket Enligt bestämmelsen skall byggnadsnämnden, om den änner att det

Prop. 1993:/941178

123

brister i förutsättningama för att utfärda slutbevis, utan oskäligt dröjsmål Prop. 1993/94:178 ta ställning till i vilken omfattning byggnaden skall få användas i avvaktan på att bristerna åtgärdats. Bestämmelsen har utformats så att det föreligger en presumtion för att nämnden förbjuder användningen av byggnaden eller den del som omfattats av byggnadsåtgärderna till dess att bristerna åtgärdats. Bestämmelsen utgör ett komplement till andra ingripandemöjligheter byggnadsnämnden har mot åtgärder som strider mot PBL eller lagen om teknisla egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. eller mot föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av dessa lagar. Det änns alltså anledning att understryla att byggnadsnämnden under pågående arbeten har möjlighet att ingripa med stöd av t.ex. 10 lap. 3 5 andra stycket mot arbeten som utgör fara för människors liv eller hälsa eller med att begära handräckning för att åstadkomma rättelse. Föreva- rande bestämmelse är utformad främst med avseende på mindre omfattande men betydelsefulla brister, som t.ex. att det framkommer att arbeten utförts så att reglerna om tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte uppfylls fullt ut. Den är avsedd som ett effektivt och verkrringsfullt påtryckrringsmedel för att byggnader till alla delar skall uppfylla de krav som ställs på dem från samhällets sida.

Enligt bestämmelsen skall byggnadsnämnden ta ställning till i vilken omfattning byggnaden skall få användas. I detta uttryck ligger att för- budet både lan avse visst slag av användning och användning av viss del av en byggnad.

9kap. 115

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.5, motsvarar 9 kap. 12 å i utredningens förslag.

Enligt bestämmelsen upphör byggnadsnämndens beslut i fråga om byggsamråd och kontrollplan att "gälla om byggnadsarbetena inte påbörjas inom två år från dagen för bygganmälan. Dessa beslut skall fattas i nära anslutning till bygganmälan. Efter så lång tid som två år kan förut- sättningama för projektet ha ändrats. Det är därför lämpligt att projektet får prövas på nytt. Det sker efter en ny bygganmälan.

9kap.12å

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.1, motsvarar 9 kap. 4 & i utredningens förslag. 1 paragrafen ställs krav på företeende av bevis om en försäkring för byggnadsarbetena, om en sådan behövs enligt lagen (l993z320) om byggfelsförsäluing, och besked om skyddsrum enligt 32 & civilförsvars- lagen (l960:74), om ett sådant besked krävs. Innan ett sådant bevis resp. besked har företetts får byggnadsarbetena inte påbörjas. Bestämmelsen motsvarar, såvitt avser byggfelsförsäkringen, den tidigare lydelsen av 9 kap. l 5 andra stycket. Regleringen i fråga om beskedet om skyddsrum 124 är ny för PBL.

9kap.13å

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.8, upptar bestämmelser om en kvalitetsansvarig. Den motsvarar 9 kap. 5 5 första och tredje styckena i utredningens förslag.

Benämningen kvalitetsansvarig har valts för att understryka att den ansvariges uppgifter främst består i att utöva tillsyn över kvalitetsstyr— ningen och kvalitetsuppföljningen så att de väsentliga sarnhällskraven uppfylls i projektet. Liksom enligt dagens system är det dock byggherren som har det fulla ansvaret. Systemet med kvalitetsansvarig är till för att samhället skall ha garantier för att byggherren eller dennes konsult har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Den kvalitetsansvariges arbetsuppgifter ligger således inom ramen för byggherrens egenkontroll.

Byggherren slall underrätta byggnadsnämnden om vem som är kvali- tetsansvarig. Att detta måste ske innan arbetena påbörjats och samråd ägt rum, framgår av paragrafens andra stycke och av 7 5.

Enligt bestämmelsen i andra stycket skall den kvalitetsansvarige vara närvarande vid byggsamrådet samt vid besiktningar och andra kontroller. Därmed avses både sådana kontroller som ligger inom ramen för kontrollplanen och sådana som byggnadsnämnden kan tänkas företa i egenskap av tillsynsmyndighet.

9 kap. 14 &

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.8, motsvarar 9 kap. 5 5 andra stycket i utredningens förslag.

Till kvalitetsansvarig får utses den som har s.k. riksbehörighet eller som byggnadsnämnden godkänt för visst arbete. I de fall byggnads- nämnden änner att någon särskild kvalitetsansvarig inte erfordras på grund av att arbetena är av mindre beskaffenhet kan byggherren, om denne är en fysisk person godkännas som kvalitetsansvarig. Det före- ligger inte något hinder mot att en byggherre som själv har tillräcklig kompetens är kvalitetsansvarig även vid mera omfattande arbeten.

Riksbehörighet kan meddelas för endast vissa slag av arbeten och tidsbegränsas.

9 kap. 15 &

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.8, motsvarar 9 kap. 5 & fjärde stycket i utredningens förslag.

I paragrafen änns bestämmelser som tar sikte på försumliga kvalitets- ansvariga. Beslut av byggnadsnämnden om byte av kvalitetsansvarig kan överklagas enligt 13 lap. 4 5 andra stycket 5.

10 kap. 3 5 Genom en ny bestämmelse i första stycket, som behandlats i den all-

Prop. l993/94: 178

125

männa motiveringen, avsnitt 6.5.9, får byggnadsnämnden förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts till dess att uppkomna brister åtgärdats, om byggherren inte följer någon väsentlig del av kontrollplanen. Bestäm- melsen motsvarar en del av 9 lap. 105 tredje stycket i utredningens förslag.

10 kap.65

Ändringen i första stycket 1 är en följd av bestämmelsen i 9 lap. 13 &. Ändringen i första stycket 2 innebär att särskild avgift slall tas ut om någon underlåter att inkomma med bygganmälan när sådan erfordras. Den har behandlats iden allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.7.

Som framgår av specialmotiveringen till 9 lap. 2 5 är bygganmälan i sig endast en underrättelse från byggherren till byggnadsnämnden. Det nya systemet för tillsyn och kontroll innebär att byggherren bygger på egen risk. Kan han inte visa att byggnaden efter de vidtagna åtgärderna uppfyller de krav som kan ställas på den, kan byggnadsnämnden förbjuda vidare användning av byggnaden eller en del av den. Byggnadsnämnden kan också framtvinga rättelser med stöd av andra bestämmelser i detta kapitel.

10 kap. 18 aå

Paragrafen är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.7 . Bestämmelsen, som motsvarar 10 kap. 15 å andra stycket i det remitterade förslaget, har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Om byggnadsnämnden änner att det brister i förutsättningama för att utfärda slutbevis, slall nämnden enligt 9 lap. 105 andra stycket ta ställning till i vilken omfattning byggnaden skall få användas till dess att bristerna åtgärdats. Enligt förevarande paragraf kan byggnadsnämnden förena ett användningsförbud med vite. Av 9 kap. 10 & framgår att ett användningsförbud också kan avse visst slag av användning.

11 kap. S 5 Första stycket

Ändringen i första meningen innebär att byggnadsnämnden får ta ut avgifter enligt självkostnadsprincipen i ärenden som föranleds av en bygganmälan, dvs. bl. a. medverlan vid samråd samt beslut om kontroll- plan. Även de smärre åtgärder av administrativ beskaffenhet som kan föranledas av själva bygganmälan omfattas givetvis av denna bestämmel- se. Vad gäller arbetet som tillsynsmyndighet och besiktningar som föranleds av det, skall det, liksom enligt gällande regler, inte avgifts- änansieras enligt förevarande bestämmelse.

Prop. 1993/94:178

126

Andra stycket

Ändringen är föranledd av att fullständig bygglovsbefrielse kan medges i detaljplan. Den innebär att kommunen har möjlighet att ta ut planavgift även för upprättande av planer som har sådana bestämmelser och för ändring av planer som bl.a. innebär bygglovsbefrielse.

13 kap. 25

Paragrafens andra stycke har delats in i punkter. I 2 har intagits en bestämmelse som innebär att kommunens ställ— ningstagande till om det erfordras byggsamråd inte kan överklagas.

13 kap. 4 & Andra stycket 5

Ändringen är föranledd av det nya 9 kap. Bestämmelserna i kapitlet är sådana att de bör överklagas till en kammarrätt när överklagande kan ske. De beslut som kan komma i fråga är beslut om kontrollplan enligt 95 första stycket, ändring av kontrollplan enligt 95 tredje stycket, utfärdande av slutbevis enligt 10 å och byte av kvalitetsansvarig enligt 15 &.

13 kap. 75

Ändringen innebär att andra stycket upphävs. Detta är en följd av det nya systemet för tillsyn och kontroll, som innebär att frågor om arbetslokaler och personalrum inte skall prövas i bygglovsskedet.

16 kap. 15

Genom det nya andra stycket bemyndigas regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att utfärda föreslqifter om kvalitetsansvariga. Bemyndigandet i första stycket gäller de krav som fortfarande kan ställas med stöd av PBL.

10.2 Förslaget till lag om tekniska egenskapskrav på bygg- nadsverk, m.m.

15

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Iagen gäller dels telmiska egenskapskrav på byggnader och andra anläggningar (bygg— nadsverk) och dels byggprodukter. Lagen är tillämplig inte bara på byggnader och andra anläggningar som regleras i plan- och bygglagen (l987:10) (PBL) utan även på t.ex. vägar, järnvägar, ledningsnät, plattformar, slussar och darmnar. I paragrafen definieras också vad som

Prop. 1993/941178

127

menas med byggprodukt. Denna definition är densamma som upptas i2 & Prop. 1993/94: 178byggproduktlagen (1992:1535) och i artikel 1 i EG:s byggproduktdirektiv (89/106/EEG).

25

Paragrafens första stycke innehåller de teknisla egenskapskrav som ställs på byggnadsverk. Byggnadsverk slall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla de angivna tekniska egenskapskraven. Formuleringen överensstämmer med vad som föreskivs i bilaga 1 till EG:s byggproduktdirektiv. Genom att kraven skall uppfyllas under en ekonomiskt rimlig livslängd erhålls en viss motsvarighet till kravet i 3 kap. 8 & PBL att byggnader skall utföras med sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och driftskostnader begränsas. Kraven under punkterna 1-6 är desamma som upptas i den nuvarande bestämmmelsen i 3 & byggproduktlagen och överensstämmer med de krav som anges i bilaga 1 till byggprodukt- direktivet. Samma krav återfinns också i den nuvarande lydelsen av 3 kap. 3-6 55 PBL. Kraven under punkterna 7 och 8 är nya. Kravet i punkten 7 avseende lämplighet för avsett ändamål är en motsvarighet till kravet på ändamålsenlighet i nuvarande 3 kap. 5 & PBL.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har för avsikt att med stöd av bemyndigandet i 21 & precisera detta krav på så sätt att tidigare ändamålsenlighetskrav ersätts med funktionskrav be- träffande vissa från allmän synpunkt väsentliga hav på en byggnads lämplighet för avsedd användning. Kravet i punkten 8 kommer också att utfyllas av föreskrifter utfärdade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Dessa föreslcifter kommer att i sak vara desamma som finns i nuvarande 3 kap. 7 & PBL.

Kravet i punkten 9 på hushållning med vatten och avfall fanns i 3 kap. 3 och 6 55 PBL.

Paragrafens andra stycke innehåller en erinran om att de varsamhetslaav och krav på underhåll som uppställs i 3 kap. 10—14 55 PBL också skall iakttagas vid uppförande och ändring av byggnadsverk.

I paragrafens tredje stycke föreskrivs att byggnadsverk skall under- hållas så att deras egenskaper i de hänseenden som avses i första stycket i huvudsak bevaras. Bestämmelsen är med vissa redaktionella ändringar överflyttad från 3 kap. 13 5 första stycket första meningen PBL.

35

I paragrafen erinras om att särskilda bestämmelser om byggnadsarbeten, tillsyn, kontroll och påföljder finns i 9 och 10 kap. PBL. Detta innebär att PBL:s kontrollsystem skall användas.

128

4-11 55

Paragraferna överensstämmer med bestämmelserna i 3 och 4 55 samt 6- 11 55 byggproduktlagen. I paragraferna har gjorts vissa redaktionella ändringar.

125

Paragrafen motsvarar 12 lj i byggproduktlagen med den ändringen att en tillsynsmyndighets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Ändringen är föranledd av det förslag till ändrad instansordning i de allmänna förvaltningsdomstolarna som föreslås i prop. 1993/94:133 och som avses träda ikraft den 1 oktober 1994. Förslaget "innebär bl.a. att länsrätt skall vara första instans och att prövningstillstånd införs i kammarrätt. Regler om vilka mål eller målgrupper som skall omfattas av krav på prövningstillstånd får avgöras beträffande varje målgrupp och bestämmelser om prövningstillstånd skall tas in i de materiella för- fattningarna. När det gäller frågan om prövningstillstånd slall krävas uttalas att prövningstillstånd främst bör användas i de fall målet prövats av en förvaltningsmyndighet innan det prövats av länsrätt (prop. 1993/94: 133 s. 34). De beslut som det här är fråga om har prövats av en tillsynsmyndighet och systemet med prövningstillstånd i kammarrätt lämpar sig väl för dessa målgrupper.

135

I paragrafen uppställs ett krav på att anordningar skall underhållas så att de kan tillgodose kraven i 2 & första stycket 2—4, 6 och 8. Bestämmelsen är med vissa redaktionella ändringar överflyttad från 3 kap. 13 & första stycket andra meningen PBL.

145

Paragrafen innehåller en hänvisning till bestämmelserna i 6—12 55 och gör det möjligt att tillämpa bestämmelsema om märkning och tillsyn även för hissar och värmeanordningar. Skälen för att tillämpa dessa be- stämmelser även på nu nämnda anordningar har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.4.

15—17 55

Paragraferna innehåller regler om funktionskontroll och anger vem som får utses till funktionskontrollant. Bestämmelserna motsvarar reglerna i 9 kap. 14 och 15 55 PBL om hur en kvalitetsansvarig får utses. Nämndens beslut att att en annan funktionskontrollant skall utses kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid

9 Riksdagen I993/94. I saml. Nr 178

Prop. 1993/94:178

129

överklagande till kammarrätten av samma skäl som angetts i kommenta— Prop. 1993/94zl78 ren till 12 5.

185

I paragrafen finns bestämmelser om typgodkännande och tillverknings- kontroll och paragrafen motsvarar de nuvarande bestämmelserna i 16 lap. 2 5 PBL.

195

Paragrafen föreskriver att typgodkända eller tillverkningskontrollerade material, konstruktioner och anordningar slall förutsättas uppfylla kraven enligt 25 i de avseenden som godkännandet eller kontrollen gäller. Bestämmelserna avser byggnadsverk och motsvarar de äldre bestämmel- serna i 8 kap. 29 5 andra stycket andra meningen PBL.

205

I paragrafen anges att typgodkännande och beslut om tillverknings— kontroll meddelas av de organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt 14 5 lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.4.1, bör rätten att meddela typgodkännanden och beslut om tillverkningskontroll tillkomma varje kompetent organ som ackrediterats genom Styrelsen för teknisk ackreditering.

215

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer att meddela de närmare föreskrifter som behövs för att byggnadsverk slall uppfylla kraven enligt 2 5 första stycket.

225

I denna paragraf bemyndigas regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer att meddela vissa föreskrifter till uppfyllande av Sveriges åtaganden enligt EES-avtalet. Paragrafen överensstämmer med bestämmelsen i S 5 byggproduktlagen med den ändringen att även hissar och värmeanordningar medtagits i punkten 2 och 3.

235

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myn- 130 dighet som regeringen bestämmer att meddela de ytterligare föreskrifter

som behövs för kontroll av att föreskrifter som utfärdats med stöd av Prop. 1993/94:178 21 5 efterlevs och att anordningar underhålls.

245

Genom denna bestämmelse bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om funktionskontrol- lanter.

255

Genom denna paragraf bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskifter om typgodkän- nande och tillverkningskontroll.

10.3 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Ändringarna är föranledda av det nya systemet för tillsyn och kontroll i 9 kap. plan- och bygglagen (l987:10), PBL.

32 5

Enligt 9 lap. 12 5 plan- och bygglagen (l987:10) skall, i de fall besked behövs enligt första stycket av denna paragraf, beskedet visas upp för byggnadsnämnden för att byggnadsarbetena skall få påbörjas.

Andra stycket 2 Ändringen är en följd av ändringen i 33 5 andra stycket.

Andm stycket 3

Punkten är ny. Bestämmelsen är föranledd av att det genom beslut i en detaljplan enligt PBL är möjligt att inom det område som omfattas av planen helt befria från krav på bygglov. Tidsfristen har därför, för bygglovsfria åtgärder, knutits till bygganmälan.

Andra stycket 4

Punkten motsvarar den tidigare punkten 3. Den har ändrats redaktionellt.

33 5 Första stycket

Ändringen är föranledd av det nya systemet för tillsyn och kontroll. Den speglar också synen på byggherrens ansvar. 131

Andra stycket

Stycket har fått ett nytt innehåll. Bestämmelsen irmebär att frågor kring de tekniska egenskapskraven på skyddsrummet skall behandlas vid byggsamrådet enligt 9 kap. 7 5 PBL.

Tredje stycket

Stycket har fått ett helt nytt innehåll. Bestämmelsen innebär att PBL:s kontrollsystem blir tillämpligt också på de tekniska egenslapskrav som gäller specifikt för skyddsrum. Således skall beslutet om kontrollplan enligt 9 kap. 9 5 PBL också beakta de krav som ställs på skyddsrummet. Genom hänvisningen till 9 lap. 105 PBL blir bestämmelserna om slutbevis också tillämpliga. Detta innebär att slutbevis. inte skall utfärdas om kontrollplanen inte uppfyllts med avseende på skyddsrummet. Det innebär att byggnadsnämnden kan besluta om användningsförbud .för byggnaden om brister med avseende på skyddsrummet inte åtgärdas. Ett sådant förbud kan förenas med vite enligt 10 lap. 18 a 5.

10.4 Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

225

Ändringen är föranledd av den nya bestämmelsen i 8 lap. 5 5 första stycket plan- och bygglagen (l987:10) som avser bygglovsbefrielse inom områden med detaljplan enligt den lagen. .

10.5 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

18 kap. 11 &

Ändringen innebär att skattemyndigheten också slall få del av uppgifter i bygganmälningar enligt 9 kap. 2 5 plan- och bygglagen (l987:10).

10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring

15

Ändringen, som innebär att kravet på byggfelsförsäkring knyts till bygganmälan i stället för bygglov, är föranledd av det nya systemet för teknisk kontroll i plan- och bygglagen (1987: 10), PBL. Den förändringen innebär att bygglovsprövningen inskränks till i huvudsak en lokalise- ringsprövning.

Det nya systemet innebär inte någon förändring av byggnadsnämndens skyldighet enligt 8 kap. 26 5 PBL att i beslut om bygglov i förekomman- de fall upplysa om krav på byggfelsförsäkring. Vidare skall frågan om

Prop. 1993/94zl78

132

byggfelsförsäkring avhandlas i samband med samrådet, vilket framgår av Prop. 1993/94: 178 att byggnadsnämnden enligt 9 kap. 7 5 PBL slall bereda försäkrings- givaren tillfälle att närvara vid byggsamrådet.

12 5 Ändringen är en följdändring av det nya 9 kap. PBL.

133

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1993:94) Prop. 1993/94:178 Anpassad kontroll av byggandet Bilaga 1

Min uppgift är att göra en bred översyn av plan- och bygglagstiftningen mot bakgrund av vunna erfarenheter av PBL-reformen och de nya förutsättningar som samhällsutvecklingen inneburit för planeringen av mark- och vattenanvändningen och för byggandet. .

Den viktigaste nyheten i plan— och bygglagen (l987:10), PBL, som trädde i kraft den 1 juli 1987, var decentraliserandet till kommunerna av ansvaret för beslut om fysisk planering och lokalisering av bebyggelse. Andra viktiga ambitioner med PBL var ett utökat medborgarinflytande, förenklingar för den enskilde och ett ölat ansvar för byggherren.

I mina direktiv pekas på att de erfarenheter som vunnits tyder på att reformen på vissa viktiga punkter ännu inte fått sitt genombrott. Detta gäller bl.a. i fråga om lättnader för den enskilde som förutsätter kom— munala beslut. Vad gäller nya förutsättningar i samhällsutvecklingen som bör vara vägledande i översynsarbetet pelas bl.a. på — att samhället måste riktas in mot ett mer effektivt resursumyttjande, bl.a. genom återanvändning och återvinning (kretsloppsprincipen), att behovet av avreglering och förenkling rörande byggregelsystemet vuxit sig allt starlare samtidigt som behovet att hävda väsentliga sam- hällsintressen änns kvar, — att den ekonomisla utvecklingen har lett till att den statliga och kom- munala administrationen måste minskas, att synen på den offentliga sektorns roll i förhållande till den enskilda förändrats, varvid som exempel på sådant som kan påverla lagstiftningen nämns stärkt äganderätt, minslad detaljreglering och ölad privatisering.

Jag har funnit det ändamålsenligt att i utredningsarbetet först behandla de frågor som rör bygglov och byggkontroll, inklusive samordningen med den nya byggproduktlagen som är en följd av EES—avtalet. Mina överväganden och förslag i dessa frågor presenteras nu i detta delbe- tänkande, Anpassad kontroll av byggandet.

I betänlandet lämnas förslag till lagändringar på en rad olila punkter. Till en början föreslås all den nuvarande tillståndsprövningen (bygg- lovet) inskränks till att avse endast en prövning av lolaliseringen och den närmare placeringen och utformningen av byggnader m.m. I ett fristående förfarande, som slall inledas med en anmälan (bygganmälan), sker en kontroll av att de teknisla egenslapskraven på byggnader och andra anläggningar uppfylls. Begreppen bygglov, rivningslov och mark- lov ersätts av begreppen byggtillstånd, rivningstillstånd och marktillslånd. En sådan uppdelning mellan lokaliseringsprövningen och byggkontrollen är enligt min mening nödvändig för att uppnå en bättre anpassning av samhällets kontroll rörande fysisk planering och byggande till de verkliga behoven i enskilda fall.

Lokaliseringsprövning m.m. Enligt PBL är det kommunerna som med beaktande av vissa riksintressen 134

skall ha ansvaret när det gäller beslut om fysisk planering och lokalise- Prop. 1993/94:178 ring av bebyggelse. Kommunernas lagliga möjligheter att differentiera sin Bilaga 1 lokaliseringsprövning är dock mycket begränsade i dag. Delvis har detta sin grund i den koppling till även byggnadstekniska krav som änns i dagens bygglov, men även ambitionen att ha generella regler för hela landet spelar in. Hittillsvarande erfarenheter visar också att kommunerna har varit obenägna att använda det utrymme till variation i lovplikten som änns i nuvarande system. För att uppnå en bättre anpassning av tillståndsplikten till det verkliga behovet av lolaliseringsprövning är det enligt min mening rimligt att ta fästa på principen att den fysiska planeringen i huvudsak är en kommunal angelägenhet och låta den ensldlda kommunen utifrån sina lokala förutsättningar i ölad utsträckning få avgöra vilken prövning som är erforderlig.

Vad gäller områden med detaljplan föreslås att kommunen skall kunna besluta att genomförandet av planen skall kunna ske utan någon tillståndsprövning. I lagen slall ännas krav på byggtillstånd för i huvud- sak samma åtgärder som för närvarande kräver bygglov, bortsett från vissa inte åtgärder som bara slall bli föremål för kontroll av de teknisla egenskaperna. Det slall emellertid var möjligt att i detaljplanen besluta att tillstånd inte krävs för genomförandet. I planen slall därvid som villkor för befrielse från krav på tillstånd kunna närmare anges hur åtgärderna slall utföras. Undantag från krav på tillstånd slall inte få beslutas när de frågor som inte har avgjorts genom planen är av sådant intresse för sakägare och andra intressenter och i vissa fall för staten att de bör bli föremål för tillståndsprövning. I planen slall redovisas de överväganden som legat till grund för tillståndspliktens omfattning.

Förhållandena i olika delar av landet och inom de enskilda kommuner- na är mycket skiftande. Tillståndsplikten i områden utanför detaljplan bör enligt min mening kunna varieras mycket mer än i dag, om kommunerna ges ett lämpligt och effektivt verktyg för en sådan anpassning. Direkt enligt lag föreslås tillstånd krävas bara i viss grundläggande omfattning. Krav på tillstånd härutöver skall beslutas av kommunerna i översiktplan. I viss utsträckning skall ännas en skyldighet för kommunerna att besluta om krav på tillstånd för tillgodoseende av grannars och allmänna intressen. Regeringen slall kunna förelägga kommunen att ändra översiktsplanen, om tillståndsplikten inte har ölats i tillräcklig omfattning för att riksintressen skall kunna bevakas. Även om bygglovsplikten generellt sett förväntas minsla, förutsätter förslaget att kommunerna i översiktsplanen ökar tillståndsplikten i stor omfattning. Den föreslagna grundnivån för tillståndsplikt är nämligen av annat slag än dagens generella regler om bygglovsplikt. I dagens system innebär beslut i områdesbestämmelser om ökning eller minskning av lovplikten att det görs undantag från vad som kan betraktas som normala krav på bygglov. Det nu föreslagna systemet är av en annan karaktär. Normeringsmakten är enligt förslaget genom delegation delad mellan riksdag och kommuner- na. De i lagen uppställda minimikraven på tillstånd kräver komplettering genom kommunala beslut. Sådana beslut om ökning av tillståndplikten är alltså inte att betrakta som undantag utan som självklara kompletteringar 135 av de lagliga kraven.

Bilaga 1

Enligt nuvarande regler slall byggnadsnämnden på ansölan ge för- handsbesked huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen. På grund av att tillståndsprövningen enligt ovannämnda förslag och nuvarande prövning av förhandsbesked i stort rör samma frågor, föreslås att reglerna om förhandsbesked upphävs.

Tillsyn och kontroll av de tekniska egenskapskraven

På det tekniska tillsyns— och kontrollområdet pågår sedan en tid tillbaka en genomgripande förändring såväl inom Sverige som internationellt. Ett mer renodlat produktansvar har lagts på tillverlarna, bl.a. genom den nya produktsäkerhetslagen och lagen om byggfelsförsälq-ing. Konkurren- sen på marlmaden har gynnats genom en rad åtgärder, bl.a. den nya konkurrenslagstiftningen. ' '

De nya regler som införs på tillsyns- och kontrollområdet bygger i huvudsak på de principer'som ligger bakom EG:s sk. helhetssyn på provning och kontroll. Den innebär att man gör en klar boskillnad mellan å ena sidan de tekniska kraven på en produkt och å andra sidan systemet för kontroll av att dessa laav uppfylls. Att uppställa de teknisla kraven anses vara en uppgift för staten och dess föreskrivande myndigheter, medan det är producentemas skyldighet att styrla att deras produkter uppfyller kraven. Myndigheterna beslutar hur sådana bestyrkanden skall ske. Funktionen att kontrollera att producenten tar detta ansvar skall enligt på förhand fastställda regler vara öppen för var och en som har kompetens för detta och som förutsätts änansiera sin verksamhet på marknadsmässiga gmnder.

Mot denna bakgrund framstår PBL:s bygglovsförfarande och det till detta knutna byggkontrollsystemet som föråldrat. Det änns bl.a. en risk att utvecklingen på marknaden leder till att nya system byggs upp utan statlig kontroll och styrning och att dessa fäktiskt tar över PBL:s regler. Redan nu förekommer det parallella kontrollsystem där man inte umyttjar möjligheten till samordningsvinster. Till detta kommer det oklara ansvarsförhållande som i dag rådet mellan byggherren och byggnads- nämnden. I praktiken får kommunerna ett med byggherrarna delat ansvar för uppfyllandet av kraven, nämligen i de avseenden som byggnadsnämn- den efter granskning godtagit ett visst utförande. Systemet med bygglovs- avgifter stimulerar inte heller till kostnadsbesparingar. Tvärt om kan det vara lönsamt för byggherren att i så stor utsträckning som möjligt förlita sig på byggnadsnämndens kontroll.

Byggkontrollen bör enligt min mening utformas så att man gör en klar skillnad mellan de statliga egenskapskraven på byggnader och ansvaret för att uppfylla dessa krav. Den tredjepartskontroll som kan erfordras bör utövas av fristående organ som har en kompetens och ett oberoende som gör dem lämpliga för en sådan uppgift. Huvudprincipen bör vara att det åvilar byggherren att bestyrka att byggnaden uppfyller egenslapskraven, medan samhället beslutar om på vilket sätt sådana bestyrkanden skall ske.

Prop. l993/94: 178

136

Egenskapskraven Prop. 1993/94: 178 En förutsättning för ett system där byggherren själv har ansvaret för Bilaga 1 uppfyllandet av de statliga kraven på en byggnad förutsätter att dessa inte lämnar utrymme för alltför vida tolkningar. Därutöver är det givetvis angeläget att haven verkligen är grundade på väsentliga allmänna intressen. Därför har" i utredningen prövats dagens tekniska egenskaps- krav på byggnader i 3 kap. PBL. När det gäller dessa krav föreslås att nuvarande trevnadskrav samt krav på material och utförande med hänsyn till reparations, underhålls och driftskostnader skall upphävas. Övriga tekniska egenskapskrav på en byggnads eller anläggnings inre föreslås behållas i allt väsentligt och samordnas med byggproduktlagens regler i en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Nuvarande ombyggnadsbegrepp föreslås dock utrnönstras. I fortsättningen skall behandlas endast två typer av förändringsåtgärder rörande en byggnad; tillbyggnader och ändringar. Med ändring skall avses en åtgärd som förändrar en byggnads konstruktion, funktion eller utseende. Det uttalas vidare att det är angeläget att samhällskraven vid ändring i bl.a. tillämpningstöreskrifter preciseras på ett sätt som skapar förutsebarhet.

Tillsynen och kontrollen Ett från tillståndsprövningen fristående tillsyns- och'kontrollf'orfarande föreslås införas rörande de tekniska egenskapskraven på byggnader och andra anläggningar.

I detta förfarande ges byggherren det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller samhällets krav, medan byggnadsnämnden får ett renodlat tillsynsansvar.

Förfarandet inleds med en anmälan (bygganmälan) från byggherren. En sådan anmälan till byggnadsnämnden är obligatorisk före påbörjandet av byggnadsarbetena. Den efterföljande kontrollen skall dock" anpassas till det enskilda projektets art och komplexitet, förtillverkningsgraden, annan myndighetskontroll samt byggherrens kompetens och egna kontrollsystem. '

Vid ett samrådsmöte mellan byggnadsnämnden samt byggherren och dennes entreprenörer m.fl. skall diskuteras bl.a. hur samhällskraven skall bestyrkas för projektet. Ett sådant samråd kan undvaras vid enkla projekt eller där t.ex. sarnhällskraven bevakas av annan myndighet. .

Vid samrådet eller snarast möjligt därefter skall byggnadsnämnden, om det inte är obehövligt, godkänna en kvalitetsplan för arbetena, som anger vilken kontroll m.m. som skall utföras. Kontrollen skall i huvudsak utövas genom dokumenterad egenkontroll eller av fristående sakkunnig. Övergångsvis bör dock även byggnadsnämndsbesiktrringar kunna användas.

När arbetena slutförts, skall byggnadsnämnden lämna ett slutgod- kännande under förutsättning att det kan antas att samhällskraven upp- fyllts. Denna prövning skall normalt grundas på byggnadsnämndens uppföljning av kvalitetsplanen. Byggnaden skall inte få användas förrän 137

sådant godkännande lämnats, om inte byggnadsnämnden särskilt medger Prop. l993/94: 178 det. Bilaga 1

Jag föreslår att de nya bestämmelserna träder i haft den 1 juli 1995 .

Konsekvenser av förslagen

Att direkt i pengar värdera mina förslag torde vara en mycket svår uppgift. I stället måste analysen av effektema grundas på vissa beteen- deantaganden. T.ex. kan man förvänta sig att en byggherre, som vill minimera sina kostnader, söker efter den lösning, som uppfyller de tekniska egenskapskraven till lägsta kostnad. Detta leder till en för honom optimal sitrration. För att detta även skall vara optimalt för samhället krävs att priset på de resurser som byggherren använder är korrekt från en samhällsekonomisk synvinkel. Detta kan uppnås genom att även privata organ ges möjlighet att konkurrera om att erbjuda bygg- herrarna sina tjänster. Huruvida den faktiska utvecklingen kommer att följa den skisserade banan blir ytterst en empirisk fråga. Utredningens analys måste av naturliga skäl grundas på antaganden.

Exempel på sådana antaganden på vilka jag grundat min analys är att ett i sig dåligt anpassat prövningssystem är hämmande för en naturlig samhällsutveckling,

att oklara ansvarsförhållanden samt överlagrande och ej samordnade kontrollsystem innebär risk för dålig kvalitet i byggandet och ett re- sursslöser'i, att kommunernas byggkontroll skattefinansieras i inte ringa utsträck- mng, att många kommuner i dag inte har resurser att pröva mer komplexa byggprojekt.

Med hänsyn till dessa grundläggande antaganden har jag försökt finna ett system för samhällets kontroll av byggandet som — bättre än det nuvarande — anpassar samhällsinsatsema till väsentliga samhällsintressen, ger möjlighet till samordningsvinster med andra kontrollsystem, bl.a. byggherrens egenkontroll, låter byggbranschen i större utsträckning få stå för sina egna kostnader samt främjar konkurrens och utvecklandet av nya rationella metoder.

Den av mig föreslagna tillståndsprövningen rörande byggnaders och anläggningars lokalisering m.m. bör generellt sett innebära kostnadsbe- sparingar för enskilda genom bortfallet av bygglovsavgifter. För sam— hället kommuner och länsstyrelser torde systemet inledningsvis lcräva relativt stora planeringsinsatser. I det längre perspektivet kan dock förväntas samhällsekonorniska vinster av en bättre översiktsplanering.

Det föreslagna tillsyns- och kontrollförtärandet rörande de tekniska egenskapskraven förväntas innebära lägre kostnader för kommunerna, eftersom dagens byggnadsnämndskontroll skattefrnansieras i viss ut— sträckning. Kostrradsökningama för byggherrarna torde bli obetydliga 138

med hänsyn till möjligheterna att samordna de av byggnadsnämnden Prop. 1993/94zl78 begärda bestyrkandena med entreprenadkontrollen. Kostnadsökningarna Bilaga 1 kan dessutom förväntas väl uppvägas av lägre avgift till byggnadsnämn- den, ett förenklat förfärande och en förbättrad tillsyn av de väsentliga

egenskapskraven.

139

Prop. l993/94zl78 Bilaga 2

Lagförslag i betänkandet (SOU 1993:94) Anpassad kontroll av byggandet

1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (l987:10)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (l987:10)l dels att 3 kap. 4—9 55, 8 kap., 9 kap. samt 16 kap. 2 och 3 55 skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 3, 4, 6 och 9 55, 2 kap. 1 och 2 55, 3 kap. 3, 10, 11, 13, 14 och 16 åå, 5 kap. 1, 7, 8, 16, 26 och 36 55, 6 kap. 16 och 24 55, 10 kap. 1,4, 6, 7, 12, 14, 19, 21 och 27 55, 11 kap. 1,2 och 5 åå, 12 kap. 4, 6 och 7 $&, 13 kap. 2 och 4 55, 14 lap. 5, 7 och 8 55, 16 kap. 1 & och 17 kap. 7, 16, 17 och 18 a 55 samt att rubriken nämrast före 3 kap. 1 5 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 8 kap. och 9 kap., samtfemnyaparagraler,4kap. 1aå,5kap.5aå,10kap.3aå, 13 kap. 2 a & och 16 kap. 1 a 5, av följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lkap. 35

Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall i stort ange hur mark— och vatten- områden är avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.

Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall i stort ange hur mark— och vatten- områden är avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske. I översiktsplanen får regleras huruvida åtgärder kräver tillstånd enligt denna lag. I övrigt är översiktsplanen inte bindande för myndigheter och enskilda.

Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del av kommunen.

För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt lagen (l987:12) om hushållning med naturresurser m.m. till- godoses.

Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detalj- planer.

lLagen omtryckt 1992:1769.

140

Bilaga 2

För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner

antas.

45

Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning, trädfällning och skogs- plantering fordras tillstånd i form av bygglov, rivningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.

Betråfande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked huruvida byggande kan tillåtas på den avsedda platsen.

Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning, trädfällning och skogs- planering fordras tillstånd i form av byggtillstånd, rivningstillstånd respektive marktillstånd i den omfattning som följer av denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Vid utfärdandet av sådana föreskn'jier skall allmänna och olika enskilda intressen be- alaas.

65

För att mark skall få användas för bebyggelse skall den vara från allmän synpunkt lämplig för ända- målet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ären- den om bygglov eller förhands- besked.

För att mark skall få användas för bebyggelse skall den vara från allmän synpunkt lämplig för ända-' målet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ären- den om byggtillstånd.

95

Särskilda bestämmelser om bygg- produkter finns i byggproduktlagen (1992:1535).

Särskilda bestämmelser om tek- niska egenskapskmv på byggnader och andra anläggningar samt byggprodukter finns i lagen (0000-000) om tekniska egenskaps- krav på byggnadsverk, m.m.

2 kap. 1 &

Planläggning skall ske så att den främjar en från allmän synpunkt lämplig utveckling och ger förutsättningar för en från social synpunkt god bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Hänsyn skall därvid tas till förhållandena i angränsande kommuner. Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål förvilka områdena är mest lämpade

Pröp. 1993/94: 178

141

Bilaga 2

med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vad som anges i första stycket Vad som anges i första stycket skall beaktas även i ärenden om bygglov och förhandsbesked.

skall beaktas även i ärenden om

byggtillstånd.

25

Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall lagen (l987:12) om hus-

Vid planläggning och i ärenden om byggtillstånd skall lagen (l987:12) om hushållning med

hållning med naturresurser m.m. naturresurser m.m. tillämpas.

tillämpas. 3 kap. Nya byggnader Byggnader 3 &

Byggnader skall medge godhus- hållning med energi. I områden där knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma skall bygg- nader dessutom medge god hus- hållning med vatten.

I byggnader som innehåller bo- städer eller arbetslokaler skall uppvärmningssystemet i skälig utsträckning utformas så att skilda energislag som är lämpliga från allmän energisynpunkt kan an- vändas utan omfattande ändringar.

En- eller tvåbostadshus som i huvudsak skall värmas upp med el eller naturgas skall i skälig ut- sträckning utföras så att ett byte till uppvärmning med annat energislag underlättas. Sådana byggnader får förses med uppvärmningssystem för direktverkande elvärme endast om det änns särskilda skäl.

Byggnader skall uppfylla de tekniska egenskapskrav som anges i 3 5 lagen (0000-000) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

105

Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggna- dens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kul- turhistoriska, miljömässiga och

lillbyggnader och ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, histo- riska, kulturhistoriska, miljö- mässiga och konstnärliga värden

Prop. l993/94:178

142

Bilaga 2

konstnärliga värden tas till vara.

Härutöver skall tilLses att

i. tillbyggnader bygglov uppfyller kraven i 1—8 55 och att andra tillbyggnader upp— fyller dessa krav i skälig utsträck- ning,

2. ombyggnader utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 55 angivna egenskaperna i den omfattning som följer av före— skrifter meddelade med stöd av denna lag,

3. andra ändringar än till— byggnad eller ombyggnad utförs så att ändringarna i skälig utsträck— ning uppbvller kraven i 1-8 55.

I detaljplan eller områdesbestäm— melser kan kommunen ställa lägre krav än vad som följer av andra stycket 2 under förutsättning att bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara egenskaper.

Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall hänsyn tas till byggnadens förutsättningar. Vid ändring av fritidshus med högst två bostäder gäller inte bestämmelser- na i 35 första stycket första me- ningen, andra och tredje styckena samt 7 och 8 55 och skall, även såvitt avser tillbyggnader som kräver bygglov och ombyggnader, kravet i 35 första stycket andra meningen gälla endast i skälig utsträckning.

tas till vara. Med ändring avses en åtgärd som

som kräver förändrar en byggnads konstruk-

tion, fitnktion eller utseende.

llå

Med ombyggnad avses åtgärder som fordrar bygglov och avsevärt förlänger brukstiden för byggnaden eller en del av den. Även sådant inredningsarbete som syftar till en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller en del av den utgör ombyggnad.

I fråga om byggnadsåtgärder som får vidtas utan bygganmälan enligt 9 kap. 2 5 skall bestämmelserna i l, 2 och 1055 tillämpas i skälig utsträckning.

Prop. 1993/942178

143

Bilaga 2

13å

Byggnader skall underhållas så att deras egenskaper i de hän— seenden som avses i 3-7 55 i hu— vudsak bevaras. Anordningar som avser att tillgodose kraven i 6 och 7 55 skall hållas i stånd. Byggna- dens yttre skall hållas i vårdat skick.

Byggnadens yttre skall hållas i vårdat skick.

Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till om- givningens karaktär.

Byggnader som avses i 12 5 skall underhållas så att deras särart bevaras.

145

I fråga om anläggningar för vilka bygglov krävs skall vad som föreskrivs om byggnader i 1—13 && tillämpas. I fråga om övriga an- läggningar som anges i 8 kap. skall l-I3 åå tillämpas i skälig utsträckning.

I fråga om anläggningar som anges i 8 kap. 2 5 första stycket skall 1-13 åå tillämpas.

16 5 På bebyggda tomter får bestämmelsema i 15 5 första stycket 6 samt andra och tredje styckena tillämpas i skälig utsträckning.

Vid tillbyggnad som kräver bygg- lov eller vid ombyggnad skall tomten anordnas så att den upp- fyller kraven i 155 i skälig ut- sträclming.

Vid sådan tillbyggnad eller ändring av en byggnad för vilken bygganmälan krävs enligt 9 kap. 25 skall tomten anordnas så att den uppfyller kraven i 155 i skälig utsträclming.

4kap la_ö,

I översiktsplanen får regleras i vad mån åtgärder kräver tillstånd enligt 8 kap. 7, 9 och 1055 samt 11 å andra stycket och 12 & tredje stycket. '

Skap

Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av

Prop. 1993/94: 178

144

Bilaga 2

bebyggelsemiljöns utformning skall ske genom detaljplan för

1. ny sammanhållen bebyggelse,

2. ny enstaka byggnad vars användning fär betydande inverkan på omgivningen eller som skall förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i sam- band med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked,

2. .ny enstaka byggnad vars an- vändning får betydande inverkan på omgivningen eller som skall förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i sam- band med prövning av ansökan om byggtillstånd.

3. bebyggelse som skall förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang.

Första stycket skall tillämpas också i fråga om andra anlägg- ningar än byggnader, om anlägg- ningarna kräver bygglov enligt 8 kap. 2 &.

Första stycket skall tillämpas också i fråga om andra anlägg— ningar än byggnader, om anlägg- ningarna kräver byggtilLstånd enligt 8 kap. 6 5 första stycket 4 eller 7 €.

Detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser.

2aå

I detaljplanen skall anges i vilken omfattning åtgärder inom plan- området skall kräva tillstånd enligt denna lag.

75 . Utöver vad som enligt 3 5 skall redovisas i detaljplanen får i planen

meddelas bestämmelser om

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 5 första stycket, 6 5 första stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 9 första och tredje styckena samt 9 5 första och andra styckena,

1. i vad mån åtgärder kräver tillstånd enligt 8 kap. 4 och 5 55, 11 & första och tredje styckena samt 12 5 första och andra styckena,

2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörj-

ske ningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall

3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan be- stämmas andelen lägenheter av olika slag och storlek,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter, varvid ombyggnadsbestärmnelser enligt 3

10 Riksdagen l993/94. ] saml. Nr 178

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter, varvid bestämmelser i fråga om ändring

Prop. 1993/94:178

145

Bilaga 2

kap. 10 & tredje stycket, skydds- bestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 å och rivnings- förbud för sådana byggnader får meddelas,

av byggnader och andra anlägg- ningar, skydds—bestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 å och rivningsförbud för sådana byggnader får meddelas,

5 . vegetation samt markytans utformning och höjdläge.

6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara huvudman.

7. stängsel samt utfärt eller annan utgång mot allmänna platser,

8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 5 första stycket 6,

9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,

10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik- och väganordningar,

ll. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skalming, ljus eller annat sådant som prövas enligt miljöskyddslagen (19692387),

12. principerna för fästighetsindelningen och för inrättande av gemensamhetsanläggningar.

Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.

I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploatering- samverkan enligt 6 kap. 2 5. Om en detaljplan antas efter det att ett exploateringsbeslut enligt lagen (l987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.

Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till syftet med den.

8 5

I detaljplanen får bestämmas att bygglov inte skall lämnas till åt- gärder som innebär väsentlig

I detaljplanen får bestämmas att byggtillstånd inte skall lämnas till åtgärder som innebär väsentlig ändring av markens användning ändring av markens användning förrän förrän

1. viss trafik-, vatten—, avlopps- eller energianläggning för vilken kommunen inte skall vara huvudman har kommit till stånd,

2. viss byggnad eller anläggning på tomten har rivits, byggts om eller fått en i planen angiven ändrad användning eller utfirrten eller annan utgång från fastigheten har ändrats eller

3. beslut om antagande av en i detaljplanen förutsatt fastighetsplan har vunnit laga kraft eller fastighetsplanen får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 5 andra stycket.

Prop. 1993/94: 178

146

Prop. 1993/94zl78 16 5 Bilaga 2

För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdes- bestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får

regleras

]. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 5 första stycket, 6 5 första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 5, 8 5 andra och tredje styckena samt 9 & tredje stycket,

2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål.

3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter till sådana hus,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar eller tomter, varvid ombyggnadsbestätmnelser enligt 3 kap. 10 & tredje stycket, skydds- bestämmelser för byggnader som avses i 3 lap. 12 å och rivnings- förbud för sådana byggnader får meddelas,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar eller tomter, varvid bestämmelser i fråga om ändring av byggnader och andra anlägg- ningar, skydds-bestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 å och rivningsförbud för sådana byggnader får meddelas,

5 . användning och ud'ormning av allmänna platser,

6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom , sådana områden som avses i 8 kap. 9 & tredje stycket,

6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 12 & tredje stycket,

7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen, - 8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 5.

26 & Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av 1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,

2. samrådsredogörelsen,

3. program för planen, miljökonsekvensbeslcrivning, grundkarta och fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats, 4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse för en bedömning av förslaget.

I planbeskrivningen skall redo- visas planeringsförutsätmingama, planens syfte och skälen till planens utformning. Beskrivningen skall åtföljas av illustrations—

I planbeskrivningen skall redo- visas planeringsförutsätmingama, planens syfte och skälen till planens utformning samt de över- väganden som legat till grund för

147

Bilaga 2

material, om det inte är uppenbart onödigt. Om planförslaget avviker från översiktsplanen, skall avvikel- sen och skälen till denna redovisas i beskrivningen

tillståndspliktens omfattning inom planområdet. Beskrivningen skall åtföljas av illustrationsmaterial, om det inte är uppenbart onödigt. Om planförslaget avviker från över- siktsplanen, slall avvikelsen och skälen till denna redovisas i be- skrivningen.

Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör också ställas ut.

365

Av 8 kap. 11, 12,16 och 18 %& följer att bygglov, rivningslov och marklov inte får meddelas i strid mot detaljplan eller områdes— bestämmelser i vidare mån än som sägs där.

Åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra an- läggningar, tomter och allmänna platser skall utföras så att de inte strider mot detaljplan eller om- rådesbestämmelser. Detta gäller dock inte sådana åtgärder som anges i 8 kap. 4 & första stycket 3—6 och som inte kräver [av.

Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra-

Av 8 kap. 14—17, 22 och 23 55 följer att byggtillstånd, rivning- tillstånd och marktillstånd inte får meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser i vidare mån än som sägs där.

Åtgärder som inte kräver tillstånd och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser skall utföras så att de inte strider mot detaljplan eller om- rådesbestämmelser. Detta gäller dock inte sådana åtgärder som anges i 8 kap. 3 5 och som inte kräver tillstånd.

författningar än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser.

6kap 165

Av 8 kap. I 1 & följer att bygglov inte får meddelas i strid mot fastig- hetsplan i vidare mån än som sägs där.

Åtgärder som inte kräver bygglov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser skall utföras så att de inte strider mot en fastighetsplan. Detta gäller dock inte sådana åtgärder som anges i 8 kap. 4 5 första stycket 3—6.

Av 8 kap. 14 och 15 55 följer att byggtillstånd inte får meddelas i strid mot fastighetsplan i vidare mån än som sägs där.

Åtgärder som inte kräver bygg- tillstånd och som avser byggnader, andra anläggningar, "tomter och allmänna platser skall utföras så att de inte strider mot en fastig— hetsplan. Detta gäller dock inte sådana åtgärder som anges i 8 kap. 3 5.

Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra författningar än denna lag inte meddelas i strid mot fastighetsplan.

Prop. 1993/94:178

148

Bilaga 2

24 å . Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen efter genomförandetidens utgång lösa fastigheter eller delar av fastigheter som tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en

fastighet.

En kommun som är huvudman för allmänna platser får efter genomförandetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk.

En kommun som är huvudman för allmänna platser får efter genomförandetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så Enge det finns ett byggtillstånd som kan tas i an- språk.

Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.

8 kap. Byggtillrtånd, rivningstillstånd och mark- tillstånd Åtgärder 'som kräver bygg-

tillstånd Områden med detaljplan

Byggtillstånd krävs för att

]. uppföra byggnader,

2. gäm tillbyggnader

3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det

för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket byggtill— stånd har lämnats,

4. färga om byggnader eller byta

, fasadbeklädnad eller talaäcknings-

material samt för att göra andra ändringar av byggnader som väsentligt ändrar byggnadens ka- raldå'r,

5. sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar:

I 3 och 13 55 finns särskilda bestämmelser för en— eller tvåbo— stadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 4

Prop. 1993/94: 178

149

och 5 55 kan kommunen besluta Prop. l993/941178 om undantag fi'ån kravet på bygg- Bilaga 2 tillstånd eller om längre gående krav.

2 5

I fiåga om andra anläggningar än byggnader krävs byggtillstånd för att

I. anordna nöjesparker, djur- parker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanan camping- platser, skjutbanor, småbåts- harnnar, frilujisbad, motorbanor och golfbanor,

2. anordna upplag eller ma- terialgårdar,

3. anordna tunnlareller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana eller gruvdrift,

4. inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser.

5. uppföra radio- eller tele- master eller tom,

6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd fi'ån gränsen som är mindre än kraft- verkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad.

7. uppföra murar eller plank,

8. anordna parkeringsplatser ut- omhus,

9. anordna begravningsplatser, I 0. väsentligt ändra anläggning- ar som avses i 1-9.

Krav på byggtillstånd gäller inte i fråga om

I. en mindre anläggning som avses i första stycket 4 eller 5, om anläggningen är avsedd endast för 150 en viss fastighets behov.

2. åtgärder enligt första stycket Prop. 1993/94zl78 8, om det på fastigheten finns Bilaga 2 endast" ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd ute- slutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971.'948) eller på rrtark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg.

I 3 och 13 åå finns särskilda

' bestämmelser för en- eller tvåbo— stadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 4 och 5 ååfår kommunen besluta om undantag från kravet på byggtill- stånd eller om längre gående krav.

3 &

Bestämmelsema i 1 och 2 55 gäller inte i fråga om nedan an- givna åtgärder beträjfande el- eller tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader fristående uthus, garage och andra mindre byggnader):

] . med mur eller plank anordna skyddade uteplatseri anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

2. anordna skärmtak över såda— na uteplatser som anges i 1 eller över altaner, balkonger eller entré- er, om skärmtaket inte är större än 12,0 kvadratmeter och inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

3. uppföra högst två kom- plementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om bygg- nadernas sammanlagda byggnads- area inte är större än 10,0 kva- dratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och byggna- derna inte placeras närmare grän- 151 sen än 4,5 meter.

Om de grannar som berörs med- Prop. 1993/94:178 ger att åtgärder som avses i första Bilaga 2 stycket utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte byggtillstånd.

4 5 - Kornrrutnen får i detaljplan be- sluta att byggtillstånd inte krävs för att på det sätt och under den tid som närmare anges i planen utföra åtgärder som avses i 1 och 2 åå.

Undantag från krav på byggtill- stånd enligt första stycket får inte beslutas när de frågor som inte har avgjorts genom detaljplanen är av sådant intresse för sakägare och andra intressenter att de bör prö- vas i samband med byggtillstånd. Sådant undantag får heller inte beslutas när de frågor som inte har avgjorts kan inverka på sådana intressen som länsstyrelsen har att bevaka enligt 12 kap. 1 &.

5 &

Kommunen får för ett område som utgör en värdqiill miljö i detaljplan besluta att byggtillstånd krävs för att underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarande— värde som avses i 3 kap. 12 5.

Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, i detaljplan besluta att bygtillstånd krävs för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grund- vattentäkter som avses i 4 kap. 1 a 5 1 vattenlagen (1981-291 ).

Områden utanför detaljplan

6 & Byggtillstånd krävs för att

1. uppföra byggnader. 2. göra tillbyggnader, 152

3. ta i anspråk byggnader eller Prop. 1993/94zl78 inreda byggnader helt eller till viss Bilaga 2 del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygg- tillstånd har lämnats.

4. anordna sådana andra an- läggningar än byggnader som anges i 5 kap. 18 å andra stycket.

Byggtillstånd enligt första stycket krävs inte för att

1. uppföra en— eller tvåbostads- hus,

2. uppföra eller bygga till kom- plementbyggnader,

3. göra mindre tillbyggnader,

4. bygga till industribyggnader,

5. uppföra eller bygga till enkla- re fritidshus, kolonistugor och liknande byggnader,

I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring krävs byggtillstånd endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

I 8 och 13 55 finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbo— stadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 7, 9och 10 55 kan beslut meddelas om längre gående krav på byggtill- stånd.

7 &

Kommunen får, efier regeringens bemyndigande, i översiktsplan besluta att byggtillstånd krävs för att

1. vidta sådana åtgärder som avses i 6 5 andra stycket,

2. utföra eller väsentligt ändra sådana anläggningar som kräver byggtillstånd enligt 2 & och som inte kräver tillstånd enligt 6 5 första stycket 4.

Bestämmelser med krav på bygg- tillstånd för åtgärder som avses i 153 första stycket skall meddelas om

det behövs för att tillvamta gran- Prop. 1993/942178 nars intressen eller allmänna in- Bilaga 2 tressen.

8 &

Beträffande en- eller tvåbostads- hus och till dem hörande komple- mentbyggnader omfattar krav på byggtillstånd inte de åtgärder som anges i 3 5 första stycket.

Beträfande en- eller tvåbostads- hus och till dem hörande komple- mentbyggnader utanför område med samlad bebyggelse omfattar krav på byggtillstånd inte heller följande åtgärder:

1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig när— mare gränsen än 4,5 meter,

2. uppföra komplementbygg- nader eller murar eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig när— mare gränsen än 4,5 meter.

Om de grannar som berörs med- ger att åtgärder som avses i första och andra styckena utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte byggtillstånd.

Enligt 9 5 kan beslut meddelas om att åtgärder som avses i andra stycket kräver byggtillstånd.

9 &

Kommunen får, efter regeringens bemyndigande, för ett område som utgör en värdq'itll miljö i över- siktsplan besluta att byggtillstånd krävs för att

]. utföra sådana åtgärder som avses i I 5 första stycket 4,

2. underhålla sådan bebyggelse med särskilt 'bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 5,

3. utföra sådana åtgärder som avses i 8 & andra stycket. 154

Kommunen får, efter regeringens

bemyndigande, i områden för vilka Prop. 1993/94zl78 områdesbestämmelser utfärdats i Bilaga 2 översiktsplan besluta att byggtill- stånd krävs för att utföra sådana åtgärder som avses i 8 & andra stycket. Kommunen får vidare, efter regeringens bemyndigande, om det finns särskilda skäl, i översiktsplan bestämma att byggtillstånd krävs för att ]. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggna- der för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring, 2. anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvat- tentäkter som avses i 4 kap. 1 a 5 1 vattenlagen (1983-291).

10 &

Kommunen får, efter regeringens bemyndigande, i översildsplan besluta att byggtillstånd krävs för att

1. sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar inom om- råden som ligger i närheten av bqintliga eller planerade anlägg- ningar för totalförsvaret, statliga

flygplatser, andra jiygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer, andra kärnenergianläggningar eller andra anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde,

2. sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar inom områden som utgör värdefulla bebyggelsemiljöer.

Åtgärder som kräver rivnings- tillstånd eller marktillstånd

11 5 Inom områden med detaljplan krävs rivningstillstånd för att riva 155

byggnader eller. delar av bygg- Prop. 1993/94:178 nader, om inte annat har bestämts Bilaga 2 i planen.

Kommunen får, efter regeringens bemyndigande, i översiktsplan besluta att rivningstillstånd krävs för att riva byggnader eller delar av byggnader inom områden som inte omfattas av detaljplan.

Rivningstillstånd behövs inte för att riva sådana byggnader eller delar av byggnader som får upp— föras utan byggtillstånd. Kom- munen får dock i detaljplan eller, qier regeringens bemyndigande, i översiktsplan besluta att rivnings- tillstånd krävs för sådana åtgärder.

12 5

Inom områden med detaljplan krävs, om inte annat har bestämts i planen, rnarktillstånd för schakt- ning eller fyllning som medför att höjdläget för tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt. Om ett visst höjdläge för markytan anges i planen, krävs dock inte marktillstånd för att höja eller sänka markytan till denna nivå. _Kommunen får i detaljplan be- sluta att marla'illstånd krävs för trädfällning eller skogsplantering.

Kommunen får, efter regeringens bemyndigande, för områden som inte ingår i detaliplan, i över- siktsplan besluta att rnarktillstånd krävs för schaktning, fyllning, trädfälbang eller skogsplantering inom områden som är avsedda för bebyggelse eller inom områden som liggeri närheten av bq'intliga eller planerade anläggningar för totalförsvaret, statliga flygplatser, andra flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer, andra kärnenergi- anläggningar eller andra anlägg- ningar som kräver ett skydds- eller 156 säkerhetsområde.

Prop. 1993/94zl78 Vissa för totalförsvaret avsedda Bilaga 2

byggnader m.m.

135

Bestämmelserna om byggtillstånd, rivningstillstånd och mar/(tillstånd gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åt— gärder skall föregås av samråd med länsstyrelsen, som på lämpligt sätt skall underrätta kommunen om åtgärdema och var de skall ut-

föras.

Förutsättningar för tillstånd Byggtillstånd

14 &

Ansökningar om byggtillstånd för åtgärder img; områgg med Qtali- plan skall bifallas om

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastig- hetsplan som gäller för området, varvid det förhållandet att genom— förandetiden för detaljplanen inte har börjat löpa utgör hinder mot att byggtillstånd lämnas,

2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras

a) stämmer överens med detali- planen och med den fastighetsplan .som gäller för området eller

b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en till- ståndsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 & första stycket andra meningen fastighets- bildningslagen (1970:988), och

3. åtgärden uppfyller kraven i 3 157

Bilaga 2

kap. 1, 2, 10, 12, 14—16 och 18 55.

15 5

Om fastigheten i annat fall än som avses i 14 5 2 b inte stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden före- läggas att inom viss tid visa att ansökan om förrättning gjorts för att genomföra den fastighetsin- delning, som förutsätts :” fastig- hetsplanen.

Beträffande sådana åtgärder på byggnader som anges i 1 & första stycket 4 skall byggtillstånd lämnas även om fömtsättningarna i 14 ä 2 inte är uppfyllda.

Även om fönasättningarna i 14 5 är uppfyllda, får byggtillstånd till åtgärder på mark som enligt detalj- planen utgör kvartersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är nämnare angivet i planen.

Om detaljplanen saknar bestäm- melser om byggnadens användning och ansökningen avser bostads- lägenhet som behövs för bostads- försörjningen, får byggtillstånd inte lämnas för sådana åtgärder som anges i 1 5 första stycket 3.

Byggtillstånd får lämnas till åtgärder som innebär mindre av- vikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. [fall som avsesi 14 5 2 b och 17 kap. 18 a 5 skall en samlad be- dömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare godtagits.

16 & Ansökningar om byggtillstånd för

Prop. 1993/94:178

158

åtgärder inom områden som inte Prop. 1993/94:178 omfattas av detaljplan skall bifallas Bilaga 2 om åtgärden

1. uppfyller kraven i 2 kap.

2. uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2, 10, 12, 14-16 och 18 55. 3. inte skall föregås av detalj- planeläggning på grund av bestäm- melserna i 5 kap. 1 5 och

4. inte strider mot områdes— bestämmelser.

1 7 &

Beträfande en- eller tvåbostads- hus skall ansökningar om byggtill- stånd till kompletteringsåtgärder som anges i 19 & bifallas, om åtgärden uppfyller kraven i 16 5 2 och inte strider mot sådana om- rådesbestämmelser som anges i 5 kap. 16 5 3 eller 4.

Bestämmelserna i första stycket gäller även andra byggnader än en- eller tvåbostadshus, om ansök- ningen avser sådana åtgärder på byggnader som anges i 1 5 första stycket 4 eller underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap. 12 &.

Byggtillstånd får lämnas till åtgärder som innebär mindre av- vikelserfrån områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med bestämmelserna.

18 5

Ansökan om byggtillstånd för åtgärder som avses i 5 5 andra stycket och 9 & tredje stycket 2 skall bifallas om åtgärden inte medför risk för skada på befintliga eller i den kommunala planeringen redovisade grundvattentäkter.

19 5 159 Med kompletteringsåtgärder av-

ses att Prop. 1993/94zl78 1. uppföra kornplernentbyggna- Bilaga 2 der. 2. göra mindre tillbyggnader, 3. utföra sådana åtgärder på byggnader som anges i 1 5 första stycket 4, 4. utföra underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap. 12 5.

20 &

Kan byggtillstånd inte lämnas på grund av bestämmelserna i 14—1759. får byggtillstånd för tillfällig åtgärd lämnas, om sökanden begär det. Sådant till- stånd skall lämnas, om den ansökta åtgärden har stöd i en detaljplane— bestämrnelse om tillfölli g använd- ning av byggnad eller mark.

I ett byggtillstånd som avses i första stycket får medges att en byggnad eller annan anläggning uppförs, byggs till eller i övrigt ändras och att en byggnads eller en byggnadsdels användning änd- ras. Tillståndet skall lämnas för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas rrted högst fem år i sänder. Den sam- manlagda tiden får dock inte över- stiga tjugo år:

21 5

Om byggtillstånd har vägrats till en viss åtgärd på grund av att tillstånd till expropriation har lämnats och tillståndet har upphört att gälla, får en ny ansökan om byggtillstånd till åtgärden inte avslås på samma grund förrän tio år har förflutit från den dag då det första tillståndet till expropriation meddelades.

160

Rivningstillstånd och marktillstånd Prop. 1993/94zl78 Bilaga 2

22 &

Ansökningar om rivningstillstånd skall bifallas, om inte byggnaden eller byggnadsdelen

1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestärnmel— ser,

2. behövs för bostadsför- söry'ningen eller

3. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljö- mässiga eller konstnärliga värde.

23 5 '

Ansökningar om rnarktillstånd skall bifallas om den sökta åt- gärden inte

1. 'strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser,

2. förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för

bebyggelse,

3. medför olägenheter för an- vändningen av sådana försvars- anläggningar eller andra anlägg- ningar som avses i 12 & tredje stycket,

4. iannat fall medför störningar för omgivningen.

Marktillstånd får lämnas till åtgärder som innebär mindre av- vikelser från detaljplan eller om- rådesbestämmelser, om avvikelser- na är förenliga med syftet med planen eller bestämmelsema.

Generella bestämmelser

24 5 Har beslut fattats om antagande, ändring eller upphävande av de- taljplan, områdesbestämmelser 161 eller fastighetsplan får byggtill-

ll Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178

stånd, rivningstillstånd eller mark— Prop. 1993/941178 tillstånd ges med villkor att planbe- Bilaga 2 slutet vinner laga kraft. 1 beslutet

om tillstånd skall därvid tas in en upplysning om att sökanden inte har rätt att påbörja åtgärden innan

planbeslutet har vunnit laga kraft.

Handläggningen av tillstånds- ärenden.

25 &

Byggnadsnämnden prövar ansök- ningar om byggtillstånd, rivnings- tillstånd och marktillstånd.

Ansökningar om tillstånd skall göras hos nämnden. Ansökningarna skall vara skrijiliga. Beträfande enkla åtgärder får ansökan dock göms muntligen.

Bestämmelser om prövning av byggtillstånd, rivningstillstånd och rnarktillstånd utan ansökan finns i 10 kap. 19 å andra stycket.

26 5

När ansökan görs, skall de rit— ningar, beskrivningar och uppgifter i övrigt lämnas in som behövs för prövningen.

Är ansökningshandlingama ofull- ständiga, fär byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Följs inte föreläggandet, får ärendet avgöras i befintligt skick eller ansökningen avvisas.

Följs inte ett föreläggande enligt 15 5 första stycket, får ärendet avgöras i befintligt skick.

Förelägganden som avses i andra och tredje styckena skall innehålla en upplysning om verkan av att Jöreläggandet inte följs.

162

275 Prop. 1993/94zl78

Även om en åtgärd med bygg- Bilaga 2 nader, andra anläggningar eller mark inte kräver tillstånd enligt 1—12 åå, skall byggnadsnämnden, om det begärs, pröva frågan om tillstånd till åtgärden. Bestämmelserna i denna lag om tillstånd skall tillämpas i ärenden

enligt första stycket.

28 5

Innan tillstånd lämnas, skall byggnadsnämnden genom under- rättelse bereda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hy- resgäster och boende som berörs samt sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 5 första stycket 2 tillfälle att yttra sig över ansökningen, om åtgärden

) . innebär en avvikelse från detaljplan ellerområdesbestämmel— ser eller

2. skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en kornpletterings- åtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser.

I det fall som avses i 5 kap. 25 & tredje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungöran- de på det sätt som anges i 5 kap. 24 5, eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslags- tavla, informationsblad om kun- görelsen som sprids till de boende som berörs och brev till kända sakägare och sådan organisation eller förening som avses i 5 kap. 25 5 första stycket 2.

Ärenden om tillstånd för inte avgöras utan att sökanden under- rättats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom att yttra sig över det. Byggnadsnämnden får 163 dock avgöra ett ärende utan att så

skett, om det är uppenbart onödigt Prop. 1993/94: 178 att sökanden yttrar sig. Bilaga 2

29 å _ ' Begärs tillstånd att expmpriera den byggnad eller mark som en ansökan om tillstånd enligt denna lag avser eller påbörjas arbete för att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller den fastighetsplan som berör byggnaden eller marken, för bygg- nadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om tillstånd till dess att ärendet om expropriations- tillståndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökningen om till- stånd kom in till byggnads- nämnden, skall dock ansökningen avgöras utan dröjsmål.

- Om i en detaljplan har beslutats att tillstånd inte skall krävas för åtgärder som behövs för genom- förande av planen, för byggnads- nämnden under de förutsättningar som anges i första stycket besluta om förbud mot att företa de till- ståndsbefiiade åtgärderna till dess att ärendet om expropriations— tillståndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Ett förbud som utfärdats på grund av planarbete upphör att gälla om kommunen inte avgjort planärendet inom två år. Beslut om förbud får inte fattas senare än en vecka efter det att en bygganmälan som avses i 9 kap. 2 5 har kommit in till byggnadsnämnden.

30 5 Om byggnadsnämnden finner anledning anta att en åtgärd som kräver tillstånd fordrar tillstånd även av någon annan myndighet, 164 skall nänmden upplysa sökanden

om detta. Prop. 1993/94zl78 Bilaga 2

315 I ett beslut varigenom tillstånd lämnas skall anges tillståndets giltighetstid och de villkor och upplysningar i övrigt som behövs.

32 &

Sökanden skall av byggnads- nämnden omedelbart underrättas om innehållet i det beslut vari- genom ett ärende om tillstånd avgörs. Underrättelse skall också sändas till sådan i 285 första stycket omnämnd person, organisa- tion eller förening som yttrat sig i ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet går någon emot, skall han även underrättas om hur han kan överklaga det och om avvikande meningar som har anteclatats i ett protokoll eller i någon annan handling.

Underrättelse får ske genom delgivning. Med sökanden får delgivning dock inte ske med till- ämpning av 12 eller 15 å delgiv— ningslagen (1970:428).

'33 5 Om förordnande enligt 12 kap. 45 meddelats, skall byggnads- nämnden genast sända sådana beslut om tillstånd som omfattas av förordnandet till länsstyrelsen.

34 5

1 beslut om byggtillstånd fär bestämmas att byggnadsarbeten

inte får påbörjas förrän fastighets- ägaren betalat ersättning för gator

eller andra allmänna platser eller ställt säkerhet för ersättningen. 165 Om byggtillstånd eller marktill—

stånd meddelas till en åtgärd som Prop. 1993/94:l78 redan har ulförts, får i beslutet om Bilaga 2 tillstånd bestämmas skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs. I beslutet skall anges viss tid inom vilken ändringarna skall vara utförda.

Giltighetstiden för tillstånd

35 &

Byggtillstånd, rivningstillstånd och marktillstånd upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov.

Bestämmelser om byggtillstånd för tillfälliga åtgärder finns i 20 5.

9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll

1 5

Den som för egen räkning utför eller låter uyöra byggnad, riv- nings- eller markarbeten (bygg- herren) skall se till att arbetena ulförs enligt bestämmelsema i denna lag och enligt föresknfi eller beslut som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att kontroll och prov- ning ulförs i tillräcklig ony'attning.

Arbetena skall planeras och utföras med aktsarnhet så att perso- ner och egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag upp- kommer.

2 & Minst tre veckor innan byggnads- arbetena påbörjas skall byggherren göra en anmälan till byggmäs- nämnden (bygganmälan), om arbe- 166

Bilaga 2

tena avser

I. åtgärder som anges i 8 kap. 1 & första stycket och kan kräva tillstånd enligt 2 5.

2. anordnande av tunnlar för tunnelbana,

3. sådana ändringar av byggna- der som berör konstruktionen av de bärande delarna eller - såvitt avser andra byggnader än en- eller tvåbostadshus - som avsevärt på- verkar byggnadernas planlösning,

4. installation eller väsentlig ändring av eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation i byggnaden

5. installation eller väsentlig ändring av anordningar för vatten— försörjning eller avlopp i byggna- der eller inom tomter,

6. installation eller väsentlig ändring av hissar i byggnader,

7. underhåll av sådan bebyggel- se med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmel- ser som ugfärdats med stöd av 5 kap. 7 5 första stycket 4 eller 16 5 4 och

8. rivning av byggnader inom område med detaljplan och inom område med samlad bebyggelse utanför område med detaljplan.

Krav på bygganmälan enligt första stycket gäller inte

I .sådana åtgärderbeträjfande en- eller tvåbostadshus och till dem hörandekomplementbyggnadersom anges i 8 kap. 3 & första stycket,

2. sådana åtgärder beträffande anläggningar som anges i 8 kap. 2 5 andra stycket,

3. sådana åtgärder som anges i första stycket 3-5 i fråga om bygg- nader eller tomter som tillhör staten eller ett landsting.

4. sådana åtgärder med byggna- der eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.

Prop. 1993/942178

167

Byggnadsarbetena får påbörjas Prop. 1993/94zl78 tidigare än som anges i första Bilaga 2

stycket om byggnadsnämnden särskilt medger det.

3 &

Bygganmälan skall vara sknjfilig. Till anmälan skall fogas en be- skrivning av projektets art och omfattning. Beträffande enkla åtgärder för anmälan göras rnunt- ligen.

Byggnadsnämnden skall utan dröjsmål i brev underrätta grannar om innehållet i anmälan om den avser sådana åtgärder som anges i 2 5 första stycket 1. Sådan under- rättelse behöver inte ske om åt- gärden omfatms av ett byggtill- stånd eller om grannarna eljest bevisligen på annat sätt under- rättats om byggnadsåtgärdema.

45 . Om en sådan försäkring för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (1993.'320) om byggfels- försäkring, fär byggnadsarbetena inte påbörjas förrän bevis om försäkringen företetts för bygg- nadsnämnden.

5 5

I fråga om sådana byggnadsåt- gärder som avses i 2 & skall det finnas en kvalitetsansvarig som har utsetts av bygghenen. Om arbetena är av mindre omfattning, kan dock byggnadsnämnden bestämma att kvalitetsansvarig inte behöver utses. För skilda delar av ett bygg- projekt kan olika kvalitetsansvariga utses. En av dem skall samordna deras uppglfier.

Till kvalitetsansvarig får utses 168 endast den som har fått godkän-

nande (riksbehörighet) avde organ Prop. 1993/94:178 som regeringen bestämmer eller Bilaga 2 den som byggnadsnämnden god- känner för ett visst arbete. Riks- behörighet får meddelas för visst slag av arbete och får begränsas till viss tid.

Den kvalitetsansvarige skall ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt. Han skall vara närvarande vid besiktningama.

Om byggnadsnämnden finner att den kvalitetsansvarige har åsidosatt sina skyldigheter, för nämnden ta ifrån honom tillsynen av arbetet. Om han grovt har åsidosatt sina skyldigheter, kan nänmden besluta att han under viss tid inte får vara kvalitetsansvarig inom kommunen. Nämnden skall anmäla sådana beslut till det organ som meddelat riksbehörigheten. Om en kvalitets- ansvarig med riksbehörighet grovt har åsidosatt sina skyldigheter. får organet återkalla godkännandet av honom.

6 5

Om byggnadsåtgärdema avser arbetslokaler eller personalrum för verksamheter där arbetstagare skall ulföra arbete för arbetsgivares räkning och det är känt för vilket slag av verksamhet utryrnrnena är avsedda, för byggnadsarbetena inte påbörjas förrän skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över åt- gärdema.

Om byggnadsåtgärderna avser tillfälliga personalbostäder för sammanlagt minst tio boende, för byggnadsarbetena inte påbörjas förrän organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att 169 yttra sig över åtgärderna.

Prop. 1993/94zl78 7 5 Bilaga 2 När till byggnadsnämnden har inkommit en anmälan enligt 2 & att en byggnad skall uppföras eller byggas till eller att annan anlägg- ning skall utföras eller väsentligt ändras, skall nämnden skyndsamt låta utstaka byggnaden, tillbyggna- den eller anläggningen och ut- märka dess höjdläge, om detta är motiverat med hänsyn till förhål- landena på platsen och omständig- heterna i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till sitt läge direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, skall grannen kallas till utstakningen.

8 &

Snarast möjligt efter det att det till byggnadsnämnden har inkommit en anmälan enligt 2 5 skall nämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, hålla samråd. Till detta skall den kvalitetsansvarige samt bygghenen, entreprenören, pro— jektören och andra som bestäms av nämnden kallas. Vid behov skall även yrkesinspektionen kallas. Om en sådan försäkring för byggnads- arbeten behövs som avses i lagen (1993.-320) om byggfelsförsäkring, skall byggnadsnämnden bereda försäkringsgivaren tillfälle att närvara vid samrådet.

9 9 Vid samrådet skall en genomgång göms av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontmll som är nödvändiga för att byggnaden eller anlägg- ningen skall uppfylla de krav som avses i 3 kap. samt den sam- ordning som behövs. Om bygg- 170 nadsnämndenfinner anledning anta

att byggprojektet fordrar tillstånd Prop. 1993/94:178 av någon annan rrtyndighet, skall Bilaga 2 nämnden upplysa bygghenen om detta. Över samrådet skall föras

protokoll.

10 5

Vid samrådet eller snarast möjligt därefter skall byggnadsnämnden, om det inte är uppenbart obehöv- ligt, godkänna en kvalitetsplan för arbetena, som anger vilken kontmll som skall utföras, vilka sakkunnig- bevis och övriga handlingar som skall företes för nämnden samt vilka anmälningar som skall göras till nämnden. Kontrollen kan ut- föras genom dokumenterad egen- kontroll, av fristående sakkunnig eller av byggnadsnämnden.

Byggnadsnämnden får även i andra fall än som avses i första stycket andra meningen besikta byggprojektet, om detta är motive- rat med hänsyn till projektets art och omständigheterna i övrigt.

Om bygghenen inte följer väsent- liga föreskn'fier i kvalitetsplanen, får Byggnadsnämnden förbjuda att arbetena fortsätts till dess de på- talade bristerna åtgärdats. Bygg- nadsnämnden får i sådant fall också besluta om ändring av kvali- tetsplanen.

11 5

När arbetena slutförts skall bygg- nadsnämnden utan onödigt dröjs- mål lämna ett slutgodkännande. Sådant godkännande skall lämnas, om byggnaden eller anläggningen inte strider mot detaljplan, om- rådesbestämmelser eller meddelat byggtillstånd och det kan antas att den upphller de krav som avses i 3 kap- 171

Byggnaden eller anläggningen får

Bilaga 2

inte tagas i bruk förrän slutgod- kännande lämnats, om inte bygg- nadsnämnden särskilt medger det.

Byggnadsnämnden får i enkla fall besluta att slutgodkännande inte

erfordras.

125

En bygganmälan förfaller om byggnadsarbetena inte påbörjats inom två år från dagen för an- mälan.

10 kap 1 &

Byggnadsnämnden skall ta upp frågan om påföljd eller ingripande enligt detta kapitel så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av bestämmelserna om byggande i denna lag eller av någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser.

När en åtgärd som kräver bygg- lov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, skall byggnads- nämnden se till att det som har utförts blir undanröjt eller på annat sätt rättat, om inte lov till åtgärden meddelats i efterhand.

När en åtgärd som kräver bygg- tillstånd, rivningstillstånd eller marktillstånd har vidtagits utan tillstånd, skall byggnadsnämnden se till att det som har utförts blir undanröjt eller på annat sätt rättat, om inte tillstånd till åtgärden med- delats i efterhand.

3aå

Om en byggnad eller annan anläggning används trots att den enligt 9 kap. 11 å andra stycket inte får användas eftersom slutgod- kännande inte lämnats, får bygg- nadsnämnden förbjuda vidare användning. Ett sådant förbud för förenas med vite.

Har frågan om förbud enligt första stycket inte tagits upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden inom fem år från det att bygganmälan gjordes, får ett sådant förbud inte beslutas. Om bygganmälan inte gjorts, skall tiden i stället räknas fiån den

Prop. 1993/94: 178

172

Bilaga 2

tidpunkt vid vilken bygganmälan Prop. 1993/941178 senast skulle ha gjorts.

45

Utför någon utan lov en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, skall byggnadsavgift tas ut.

Byggnadasavgiften skall bestäm- mas till ett belopp som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt taxa, fastställd med stöd av 11 kap. 5 5, skulle ha betalats om lov till samma åtgärd hade meddelats. Byggnadsavgiften skall dock be— stämmas till minst 500 kronor. När avgiften bestäms på grundval av taxan, skall hänsyn inte tas till sådana höjningar eller sänkningar av nomtalbeloppet som enligt taxan orsakas av omständigheterna i det särskilda fallet. Hänsyn skall inte heller tas till belopp som avser kostnader för nybyggnadskarta, utstakning eller lägeskontroll av byggnad eller andra mätnings- tekniska åtgärder.

Utför någon utan tillstånd en åtgärd som kräver byggtillstånd, ri vningstillstånd ellermarktillstånd, skall byggnadsavgift tas ut.

Byggnadasavgiften skall bestäm— mas till ett belopp som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt taxa, fastställd med stöd av 11 kap. 5 &, skulle ha betalats om tillstånd till samma åtgärd hade meddelats. Byggnadsavgiften skall dock be- stämmas till minst 500 kronor. När avgiften bestäms på grundval av taxan, skall hänsyn inte tas till sådana höjningar eller sänkningar av norrnalbeloppet som enligt taxan orsakas av omständigheterna i det särskilda fallet. Hänsyn skall inte heller tas till belopp som avser kostnader för nybyggnadskarta, utstakning eller lägeskontroll av byggnad eller andra mätnings- tekniska åtgärder.

Är överträdelsen ringa, får byggnadsavgiften bestämmas till ett lägre belopp än som följer av andra stycket eller helt efterges.

. 6 & Särsldlt avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4 5 första stycket, en överträdelse sker genom att

1. arbete utförs utan ansvarig arbetsledare i strid mot bestämmel— serna i 9 kap. 3 5,

2. någon underlåter att göra sådana anmälningar till byggnads— nämnden som avses i 9 kap. 4 5 eller

1. arbete utförs utan en kvalitets- ansvarig istrid mot bestämmelser- na i 9 kap. 5 5,

2. någon underlåter att göra sådan anmälan till byggnads- nämnden som avses i 9 kap. 2 5 eller

3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har meddelat enligt denna lag.

Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000 kronor. Ar överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.

©

173

7 5 I sådana fall som avses i 4 5 första stycket skall förutom byggnadsavgift Bilaga 2 även tilläggsavgift tas ut, om åtgärden innebär att

1. en byggnad uppförs,

2. en tillbyggnad görs,

3. en byggnad helt eller till viss del tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden eller bygg- nadsdelen senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats eller

4. en byggnad rivs.

3. en byggnad helt eller till viss del tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden eller bygg- nadsdelen senast har använts eller för vilket byggtillstånd har lämnats eller

Tilläggsavgift skall inte tas ut i de fall som anges i 5 &. Tilläggsavgift skall inte heller tas ut, om den olovliga åtgärden omfattar ett utrymme vars bruttoarea inte överstiger tio kvadratmeter.

Tilläggsavgiften skall tas ut med ett belopp som motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omättat. När bruttoarean beräknas skall dock tio kvadratmeter frånrälmas.

Avgiften får bestämmas till ett lägre belopp än som följer av tredje stycket eller helt efterges, om föreläggande om rättelse har meddelats enligt 14 5, om rättelse har skett genom handräckning eller på annat sätt eller om det annars finns särskilda skäl.

12 & Kronofogdemyndigheten får meddela särskild handräckning så att rättelse sker när någon 1. utan lovhar vidtagit en åtgärd 1. utan tillstånd har vidtagit en som kräver bygglov, rivningslov åtgärd som kräver byggtillstånd, eller marklov. rivningstillstånd ellermarktillstånd.

2. har vidtagit en åtgärd med stöd av bygglov, rivningslov eller marklov, om lovet har ändrats eller upphävts genom ett beslut som har vunnit laga kraft,

2. har vidtagit en åtgärd med stöd av byggtillstånd, rivnings- tillstånd eller marktillstånd, om tillståndet har ändrats eller upp- hävts genom ett beslut som har vunnit laga kraft,

3. I annat fall än som avses i 1 har vidtagit en åtgärd som strider mot denna lag eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen,

4. har underlåtit att utföra arbete eller vidta en åtgärd som har förelagts honom enligt 15 &, 16 5 första stycket eller 17 5.

14 5 I de täll som avses i 12 5 1-3 får byggnadsnämnden, i stället för att ansöka om handräckning, förelägga ägaren av den fastighet, byggnad eller anläggning som frågan gäller att inom viss tid vidta rättelse. Följs

(&?

Prop. 1993/94: 178

174

Bilaga 2

inte föreläggandet, får byggnadsnämnden begära handräckning.

Avser ett föreläggande enligt första stycket en åtgärd som har utförs utan bygglov, där sådant krävs, får byggnadsnämnden i föreläggandet förbjuda att åtgärden åter utförs.

Beviljas bygglov, rivningslov eller marklov efter det att föreläggande har meddelats, upphör föreläggan- det att gälla.

Avser ett föreläggande enligt första stycket en åtgärd som har utförs utan byggtillstånd, där så- dant krävs, får byggnadsnämnden i föreläggandet förbjuda att åt— gärden åter utförs.

Beviljas byggtillstånd, rivnings— tillstånd eller marktillstånd efter det att föreläggande har meddelats, upphör föreläggandet att gälla.

195

Har en åtgärd som kräver bygg- lov, rivningslov eller marklov vidtagits utan sådant lov men fram- står det som sannolikt att lov kan meddelas till åtgärden, skall bygg- nadsnämnden, innan handräckning begärs eller föreläggande med- delas, bereda ägaren tillfälle att inom viss tid ansöka om lov.

Om ansökan inte inkommer inom föreskriven tid, får byggnads- nämnden trots detta pröva frågan om lov till åtgärden. Nämnden får därvid på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskriv- ningar samt företa de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för prövningen av ärendet.

Har en åtgärd som kräver bygg- tillstånd, rivningstillstånd eller marktillstånd vidtagits utan sådant tillstånd men framstår det som sannolikt att tillstånd kan meddelas till åtgärden, skall byggnads- nämnden, innan handräckning begärs eller föreläggande med- delas, bereda ägaren tillfälle att inom viss tid ansöka om tillstånd. Om ansökan inte inkommer inom föreskriven tid, får byggnads- nämnden trots detta pröva frågan om tillstånd till åtgärden. Nämnden får därvid på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och be- skrivningar samt företa de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för prövningen av ärendet.

215

Har ett föreläggande enligt 14 5 första stycket, 15 5, 16 5 första stycket eller 17 & eller ett förbud enligt 14 å andra stycket eller 16 å andra stycket meddelats någon i egenskap av ägare till en viss fastighet och övergår äganderätten till fastigheten till ny ägare, gäller föreläggandet eller förbudet i stället mot denne. Har i före— läggandet eller förbudet utsatts löpande vite enligt 4 5 lagen (1985:206) om viten och har fastigheten överlåtits genom köp,

Har ett föreläggande enligt 14 5 första stycket, 15 5, 16 5 första stycket eller 17 5 eller ett förbud enligt 3 a 5, 14 5 andra stycket eller 16 5 andra stycket meddelats någon i egenskap av ägare till en viss fastighet och övergår ägande- rätten till fastigheten till ny ägare, gäller föreläggandet eller förbudet i stället mot denne. Har i före- läggandet eller förbudet utsatts löpande vite enligt 4 5 lagen (1985:206) om viten och har fastigheten överlåtits genom köp,

Prop. 1993/94zl78

175

Bilaga 2

byte eller gåva, gäller vitet mot den nye ägaren räknat från tid- punkten för äganderättsövergången, under förutsättning att anteckning om vitesföreläggandet dessförinnan gjorts enligt 22 5. Löpande vite som avser viss period får endast tas ut av den som var ägare vid periodens början. Annat vite gäller inte mot den nye ägaren, men byggnadsnämnden får sätta ut vite för denne.

byte eller gåva, gäller vitet mot den nye ägaren räknat från tid- punkten för äganderättsövergången,

under förutsättning att anteckning ' om vitesföreläggandet dessförinnan gjorts enligt 22 5. Löpande vite som avser viss period får endast tas ut av den som var ägare vid periodens början. Annat vite gäller inte mot den nye ägaren, men byggnadsnämnden får sätta ut vite för denne.

Första stycket gäller även när ett föreläggande eller förbud har meddelats någon i egenskap av tomträttshavare eller eljest som ägare av en byggnad på mark som tillhör någon annan. Vad som sägs om löpande vite gäller dock endast i fråga om föreläggande eller förbud som har meddelats någon i egenskap av tomträttshavare.

I ärenden om föreläggande eller förbud som anges i första eller andra stycket skall bestämmelserna i rättegångsbalken om verkan av att tvisteföremålet överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång

27 5 Har frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 5 första stycket inte tagits upp till överläggning vid-sammanträde med byggnadsnämnden inom tio år från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte tas ut. Detta gäller också i fråga om särskild avgift.

Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av tre år.

Sedan tio år har förflutit från det att en åtgärd som avses i 12 5 1-3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 5 första stycket. Detta skall dock inte tillämpas när någon utan lov enligt 8 kap. 1 5 första stycket 3 har tagit i anspråk eller inrett en

Sedan tio år har förflutit från det att en åtgärd som avses i 12 5 1-3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 5 första stycket. Detta skall dock inte tillämpas när någon utan till- stånd enligt 8 kap. 1 5 första styc- ket 3 eller 6 5 första stycket 3 har

bostadslägenhet för väsentligen tagit i anspråk eller inrett en bo- annat ändamål än bostadsändamål. stadslägenhet för väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. 11 kap l-å

Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga föreskrifter i denna lag skall nämnden

1. verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och land-

skapsmiljö,

Prop. 1993/94: 178

176

Bilaga 2

2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning.

3. samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vilkas arbete och intressen berör nämndens verksamhet,

4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet,

5. övervaka efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen meddelade föreskrifter och beslut.

Byggnadsnämnden skall ta till vara de möjligheter lagen ger att förenkla och underlätta ärenden för ensldlda och bär därvid verka för att lagens föreskrifter om begräns- ning av bygglovsplikten vinner tillämpnin g.

Byggnadsnämnden skall ta till vara de möjligheter lagen ger att förenkla och underlätta ärenden för enskilda samt verka för att till- ståndsplikten anpassas efter all- männa och olika enskilda intres— sen.

2 5 - Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftliga upplys- ningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning. .

Behövs nybyggnadskarta för prövningen av en fråga om bygglov inom områden med sammanhållen bebyggelse, skall byggnads- nämnden tllhandahålla sådan karta, om sökanden begär det.

Behövs nybyggnadskarta för prövningen av en fråga om bygg- tillstånd inom områden med sam— manhållen bebyggelse, skall bygg- nadsnämnden tllhandahålla sådan karta, om sökanden begär det.

'55

Byggnadsnämnden får ta ut avgift i ärenden angående lov och för- handsbesked samt i andra ärenden som föranleder upprättande av nybyggnadskarta, ritnings- granskning, besiktning, framställ- ning av arkivbeständiga handlingar eller andra tids- eller kostnads- krävande åtgärder.

Lämnas bygglov för uppförande, tillbyggnad eller ombyggnad av en byggnad eller annan anläggning, får byggnadsnämnden dessutom ta ut en planavgift för att täcka kost- naderna för sådana åtgärder som erfordras för att enligt denna lag upprätta eller ändra detaljplaner, områdesbestämmelser och fastig- hetsplaner. Planavgift får tas ut endast om fastighetsägaren har

12 Riksdagen I993/94. I saml. Nr 178

Byggnadsnämnden får ta ut avgift i ärenden angående tillstånd samt i andra ärenden som föranleder upprättande av nybyggnadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framställning av arlcivbeständiga handlingar eller andra tids— eller kostnadskrävande åtgärder.

Lämnas byggtilllstånd för upp- förande, tillbyggnad eller ombygg- nad av en byggnad eller annan anläggning, får byggnadsnämnden dessutom ta ut en planavgift för att täcka kostnaderna för sådana åt- gärder som erfordras för att enligt denna lag upprätta eller ändra detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Planavgift får tas ut endast om fastighetsägaren har nytta av planen eller bestäm-

Prop. 1993/94: 178

177

Bilaga 2

nytta av planen eller bestämmelser- na

melserna.

Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av avgifterna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.

12 kap. 4 5

Om det änns särskilda skäl, får länsstyrelsen eller regeringen för ett visst område förordna att 1-3 55 skall tillämpas på beslut att lämna lov eller förhandsbesked.

Om länsstyrelsen, efter det att ett förordnande enligt första stycket har meddelats, beslutar att ett lov eller förhandsbesked skall prövas, får länsstyrelsen förordna att lovet eller förhandsbeskedet inte skall gälla förrän frågan om prövning har slutligt avgjorts.

Om det änns särskilda skäl, får länsstyrelsen eller regeringen för ett visst område förordna att 1-3 55 skall tillämpas på beslut att lämna tillstånd.

Om länsstyrelsen, efter det att ett förordnande enligt första stycket har meddelats, beslutar att ett tillstånd skall prövas, får läns- styrelsen förordna att tillståndet inte skall gälla förrän frågan om prövning har slutligt avgjorts.

6 & Regeringen får förelägga kommunen att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggan- de), om det behövs för att tillgodose sådana intressen som avses i 1 5 1 och 2.

Regeringen får också, om det behövs för att tillgodose riksintres- sen enligt lagen (l987:12) om hushållning med naturresurser, utfärda planföreläggande avseende kommunens översi/dsplan såvitt avser i vada mån åtgärder kräver tillstånd enligt denna lag.

Prop. l993/94:178

178

Bilaga 2

75

Om konununen inte följer ett planföreläggande, får regeringen på kommunens bekostnad låta upprätta de förslag som behövs samt anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbestäm- melsema. Därvid skall länsstyrel- sen ombesörja ärendets beredning.

Om kommunen inte följer ett planföreläggande, får regeringen på kommunens bekostnad låta upprätta de förslag som behövs samt anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbestäm— melserna eller anta eller ändra översiktsplanen. Därvid skall läns- styrelsen ombesörja ärendets be- redning.

13 kap 2 5 Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommunala nämnder än de som anges i 1 5 får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.

Sådana beslut får dock inte över- klagas till den del de avser frågor som redan är avgjorda genom

Sådana beslut får dock inte över- ldagas till den del de avser frågor som redan är avgjorda genom

detaljplan, områdesbestämmelser detaljplan eller områdesbestämmel- eller förhandsbesked. ser. 4 %

Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 5 huruvida prövning skall ske eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 5 första stycket samt länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 5 andra stycket att lov eller förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.

Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 5 huruvida prövning skall ske eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 5 första stycket samt länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 5 andra stycket att tillstånd inte skall gälla får inte överklagas.

Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i första stycket får överklagas genom besvär hos kammarrätten om beslutet avser

1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,

2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av detaljplan och besvären avser frågan om åtgärderna utgör kom- pletteringsåtgärder enligt 8 kap. 13 5, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot områdesbestämmelser,

3. rivningslov eller marklov och besvären avser frågan om åtgärder-

1. byggtillstånd inom område med detaljplan,

2. byggtillstånd inom område som inte omfattas av detaljplan och besvären avser frågan om åtgärder- na utgör kompletteringsåtgärder enligt 8 kap. 19 5, uppfyller kra- ven i 3 kap. 1, 2, 10, 12, 14—16 och 18 55 eller strider mot om— rådesbestämmelser,

3. rivningstillstånd ellermarktill- stånd och besvären avser frågan

Prop. 1993/94: 178

179

na strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,

om åtgärderna strider mot en detaljplan eller områdesbestämmel- ser, -

4. förordnanden enligt 6 kap. 19 5 att avstå eller upplåta mark eller. enligt 6 kap. 22 5 om skyldighet att bekosta anläggande av gator och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp,

5. ingripanden mot försumlig 5. ingripanden mot försumlig arbetsledare enligt 9 kap. 3 5 kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 5 5 fjärde stycket, fjärde stycket,

6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.

7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 5 samt genom besvär hos regeringen i övriga fall.

Prop. 1993/94:1"/ö Bilaga 2

5 a 5 Beslut enligt 8 kap. 4 5 får över- " klagas endast på den grunden att de frågor som inte har avgjorts genom detaljplanen är av sådant intresse för den klagande att de bör prövas i samband med byggtill- stånd.

14 kap 5 5

Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens utgång, har ägaren av en fastighet och innehavare av särskild rätt till fastigheten rätt till ersättning av kommunen får den skada de lider.

Medför ändringen eller upphävandet att synnerligt men uppkommer vid användningen av en fastighet, är kommunen skyldig att lösa fastigheten, om ägaren begär det.

Ändras eller upphävs en detalj- plan efter genomförandetidens utgång skall första och andra styckena tillämpas, om bygglov har sökts men ärendet inte slutligt avgjorts före genomförandetidens utgång.

Ändras eller upphävs en detalj— plan efter genomförandetidens utgång skall första och andra styckena tillämpas, om byggtill— stånd har sökts men ärendet inte slutligt avgjorts före genom- förandetidens utgång.

180

Bilaga 2

75

Om ersättning har betalats för gatukostnader enligt 6 kap. 31 eller 32 5 eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyl- dig att betala tillbaka ersättningen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom att han på grund av att bygglov vägras inte kan använda fastigheten så som förutsattes när ersättningen togs ut.

Om ersättning har betalats för gatukostnader enligt 6 lap. 31 eller 32 5 eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyl- dig att betala tillbala ersättningen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom att han på grund av att byggtillstånd vägras inte lan använda fastigheten så som fönrtsattes när ersättningen togs ut.

Kommunen är också skyldig att betala ränta enligt 5 5 räntelagen (1975: 635) från den dag fastighetsägaren betalade ersättningen.

8 52 Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till ersättning av kommunen, om skada uppkonrrner till följd av att

1. bygglov vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshändel- se förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes,

2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmel- ser eller rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 1652 eller 3,

3. skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap.

1. byggtilLstånd vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshändelse förstörd byggnad med en i huvudsak likadan bygg- nad och ansökan om byggtillstånd har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes,

2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmel- ser eller rivningstillstånd vägras med stöd av 8 lap. 22 5 2 eller 3, 12 5

meddelas i en detaljplan eller områdesbestämmelser,

4. om vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 5 tredje stycket meddelas i om- rådesbestämmelser,

5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 5 första stycket 2 eller 3.

4. om vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 12 5 tredje stycket meddelas i områdesbestämmelser,

5 . markrilLstånd vägras med stöd av 8 kap. 23 5 första stycket 2 eller 3.

Rätt till ersättning föreligger i fall som avses i första stycket 1, om byggnaden förstörs genom olyckshändelse. I övriga täll som avses i första stycket 1 och i fall som avses i första stycket 2 föreligger rätt till ersättning, om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten. I fall som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt till ersättning, om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt

2Senaste lydelse 1993 :559.

Prop. 1993/942178

181

försvåras inom berörd del av fastigheten. Prop. 1993/94: 178

Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkommer Bilaga 2 vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastig- heten, om ägaren begär det.

Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 5 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 55 naturvårds- lagen (1964:822), förbud enligt 20 5 andra stycket och 21 5 andra stycket samma lag och beslut enligt 18 5 skogsvårdslagen (1979:429) och 19 kap. 2 5 vattenlagen (1983:29l), under förutsättning att besluten meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom slall beaktas sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 30 5 skogsvårdslagen som i särskilda fall har inträtt inom samma tid. Har talan eller rätt till ersättning eller inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats på grund av bestämmelserna i 15 lap. 4 5 eller motsvarande bestämmelser i lagen om kulturminnen m.m. naturvårdslagen eller vattenlagen, utgör detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.

l-lar kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 5 beslutat om rivningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen. I fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen.

16 lap. 1 53

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs.

1. till skydd för liv, persoan säkerhet eller hälsa,

2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt tomter och allmänna platser,

3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs. Regeringen bestämmer villa organ som får besluts om godkännade (riksbehörighet) för den som slall utföra sådan kontroll som föreskrivs med stöd av första stycket 3.

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, som regeringen bestämmer får i utom i fråga om 3 kap. 7 5, i enskilda fall medge undantag från enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3 kap. bestämmelserna i 3 kap.

182 3Senaste lydelse 1993 :695.

Bilaga 2

1a5

Regeringen eller de kommuner som regeringen bestämmer fär meddela föreskn'fler om huruvida åtgärder kräver tillstånd enligt denna lag.

17 kap. 7 &

Bestämmelserna i 8 kap. 11 5 fjärde stycket gäller inte inom

Bestämmelserna i 8 lap. 15 5 tredje stycket gäller inte inom

områden som omfattas av stadsplan områden som omfattas av stadsplan eller byggnadsplan. eller byggnadsplan. 16 5

För områden där förbud mot nybyggnad m.m. råder enligt 81 5 byggnadslagen (l947:385) eller har utfärdats med stöd av 82 5 samma lag skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4 5 anses ha utfärdats i fråga om beslut om bygglov, marklov och förhands- besked.

Inom områden som omfattas av föreskrifter enligt 54 5 1 mom. tredje stycket byggnadsstadgan (1959z612) skall skyldighet före- ligga att enligt 8 kap. 7 5 söla bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar och att enligt 8 kap. 9 5 söka marklov för schaktning eller fyll- ning.

För områden där förbud mot nybyggnad m.m. råder enligt 81 5 byggnadslagen (l947:385) eller har utfärdats med stöd av 82 5 samma lag skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4 5 anses ha utfärdats i fråga om beslut om byggtillstånd och rnarktillstånd.

Inom områden som omfattas av föreskrifter enligt 54 5 1 mom. tredje stycket byggnadsstadgan (1959z612) skall skyldighet före- ligga att enligt 8 lap. 10 5 söka byggtillstånd för att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar och att enligt 8 kap. 12 5 söla markrillstånd för schaktning eller fyllning.

Talan om ersättning eller inlösen med anledning av förbud som anges i första stycket skall väckas före utgången av juni 1988. I sådana mål skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas.

Prop. 1993/94:178

183

Bilaga 2

175

Inom områden där förbud med stöd av 40 5 andra stycket eller 110 5 fjärde stycket byggnadslagen (l947:385) har utfärdats mot schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämföng åt- gärd skall skyldighet föreligga att enligt 8 kap. 9 5 söka marklov för sådana åtgärder.

Inom områden där förbud med stöd av 40 5 andra stycket eller 110 5 fjärde stycket byggnadslagen (l947:385) har utfärdats mot schaktning, fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åt- gärd skall skyldighet föreligga att enligt 8 lap. 12 5 söka markrill- stånd för sådana åtgärder.

18a5

Byggnadsnämnden får i ett ären- de om bygglov förklara att en nybyggnadsåtgärd eller fastighets- bildning som har utfört i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, av— styckningsplan eller tomtindelning med stöd av 34 5, 38 5 tredje stycket eller 110 5 första stycket byggnadslagen (l947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 kap. 2 5 tredje stycket fastighetsbildningslagen i dess lydelse vid utgången av juni 1987, skall anses utgöra en sådan av- vikelse som avses i 8 kap. 11 5 första stycket 2 b. En sådan för- klaring får avse endast mindre avvikelser från planen eller tomt- indelningen vilka är förenliga med syftet med denna. Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.

Byggnadsnämnden får i ett ären- de om byggtillstånd förklara att en nybyggnadsåtgärd eller &stighets- bildning som har utfört i strid mot en stadsplan, byggnadsplan, av- styckningsplan eller tomtindelning med stöd av 34 5, 38 5 tredje stycket eller 110 5 första stycket byggnadslagen (l947:385) eller motsvarande äldre bestämmelser eller 3 lap. 2 5 tredje stycket fåstighetsbildningslagen (l970:988) i dess lydelse vid utgången av juni 1987, slall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i 8 kap. 14 5 första stycket 2 b. En sådan för- klaring får avse endast mindre avvikelser från planen eller tomt- indelningen villa är förenliga med syftet med denna. Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall till ansölan om byggtillstånd.

Första stycket slall tillämpas också i fråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen.

1. Denna lag träder i kraft den ljuli 1995.

2. Under tiden till utgången av 1996 gäller inte bestämmelsen i 8 lap. 6 5 andra stycket 1 samt krävs det utan särskilt beslut enligt 8 kap. 7 5 byggtillstånd för att i områden utanför detaljplan utföra eller väsentligt ändra alla sådana anläggningar som kräver byggtillstånd enligt 8 lap. 2 5.

3. Beträffande åtgärder för vilka lov lämnats skall äldre bestämmelser

Prop. l993/94: 178

184

tillämpas. Prop. l993/94:178 4. Beträffande åtgärder som kräver byggtillstånd och för villa tillstånd Bilaga 2 har lämnats i ett ärende om förhandsbesked enligt 8 lap. 34 5 i dess äldre lydelse skall äldre bestämmelser tillämpas, om förhandsbeskedet fortfarande är bindande vid en prövning av en ansölan om bygglov. 5. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ila'aftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas. 6. Om kommunen i översiktsplanen reglerar i vad mån åtgärder kräver byggtillstånd, rivningstillstånd och marktillstånd för ett område som omfattas av områdesbestämmelser i villa lovplikten reglerats enligt 5 kap. 16 5 1 i dess äldre lydelse, slall områdesbestämmelsema i detta avseende anses ha den lydelse som beslutats i översiktsplanen. 7. Vad som i lag .eller annan författning föreskrivs om bygglov, rivningslov och marklov skall i stället gälla byggtillstånd, rivnings- tillstånd och respektive marktillstånd.

185

2 Förslag till Prop. 1993/941178 Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, Bilaga 2 m.m.;

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 5 Denna lag gäller tekniska egenskapskrav på byggnader och andra anläggningar (byggnadsverk) samt byggprodukter.

Särskilda bestämmelser om byggande finns i plan- och bygglagen (1987:10).

2 5 Med byggprodukt avses i lagen en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk och som har betydelse för byggnadsverkets egenskaper i de avseenden som anges i 3 5 första stycket 1-6.

Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

3 5 Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenslapskrav i fråga om

1. bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, lämplighet för avsett ändamål samt

8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på byggnadsverk för att de skall uppfylla de väsentliga kraven enligt första stycket samt i vilken utsträckning kraven slall vara uppfyllda vid nybyggnader, tillbyggnader och ändringar av byggnadsverk.

Med ändring avses en åtgärd som förändrar ett byggnadsverks konstruktion, funktion eller utseende.

HPV'PPP

45 Typgodkända eller tillverknirrgskontrollerade material, konstruk- tioner och anordningar skall anses uppfylla lcraven enligt 3 5 i de avseenden som godkännandet eller kontrollen gäller.

5 5 Särskilda bestämmelser om krav på varsamhet vid tillbyggnader och ändringar av byggnadsverk finns i 3 lap. 10-12 och 14 55 plan- och 186