Särskolan

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

c’ir5@[cm

%rim£irKo11i‘muna[ skofa

‘IA.

KOMMUNAL SKLLEDNIN

GRUND- GRUNDVUX 3

SAR_

SKOLA SKOLA

KOMVUX SÄRVUX

\ w x , . \ ›. “s \ \. - M a x X \__\ ~\

L» BETÄNKANDE AVGIVET AV SÄRSKOLEKOMMITTEN

Statens utredningar offentliga aw 1991:30 Utbildningsdepartementet

Eâ

Särskølan

-

en skola

primärkommunal

Betänkande av ;årskolekommittén Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna som också Förlaget, på uppdrag av regeringskansliets

förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln,

Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Omslagsbakgrunden är utförd av elever vid i Österåker.

Åkerstorpsskolan

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38407724 Stockholm 1991 ISSN O375-25OX

Till statsrådet Göran Persson

Den 11 1989 det statsråd

maj bemyndigade regeringen som har till att föredra ärenden som rör sko-

uppgift lan att tillkalla en kommitté för att utreda

(l989:08) frågan om ett generellt överförande av ansvaret för Särskolan från till

landstingskommunerna primärkommunerna. fastställdes direktiv för

Samtidigt utredningen

(Dir. 1989:20).

Som ledamöter tillkallades genom beslut den 30 au-

1989 Christina ordgusti generaldirektören Rogestam, förande, 1:e sekreteraren i

Landstingsförbundet Inger

särskolchefen Matti I-liitti, sekreteraren i Dahlberg, Svenska Kommunförbundet Randolph Norberg och dåvarande .vice ordföranden i Riksförbundet FUB Gudrun Sandström.

sekretariatet har bestått av Per-

skolinspektören Erik Eriksson och särskolchefen Lars Ekblad

(fr.o.m. 1989-11-20).

Som har medverkat undervisningsrådet

sakkunniga Kenneth Eklindh, Carl Lec-

departementssekreterarna

och Monica Martinson. zinsky

Som har medverkat

experter departementssekreteraren Lillemor Johansson rektorn

(fr.o.m. 1989-09-25), Margaretha Extergren (1990-10-08--12-21) och studierektorn

Ing-Britt Ling (1990-10-17--12-06).

har arbetat under namnet Särskole-

Utredningen kommittén.

Kommittén har haft 15 sammanträden. Kommittén har besvarat remisser om överförandet

av för särskolan från

huvudmannaskapet landstingskommun till i Kop-

primärkommuner Östergötlands,

Jämtlands, och Hallands län. parbergs, Skaraborgs

Kommitténs sekretariat har samrått med sekreteraren i skolverkskommittén, med den särskilda utred-

för för stöd till handikappa-

ningsmannen myndighet

de elevers m.m., med representanter för ar-

skolgång

betsmarknadsverket och centrala studiestödsnämnden, med sekretariat och med sär-

handikappkommitténs

vuxkommitténs dåvarande sekreterare.

Kommitténs sekretariat har medverkat vid informa-

tion till vid omsorgsförvaltningar, förvaltningschefer

till särskolchefer och till olika

intressentgrupper.

Särskolekommitténs sekretariat har studerat motsvarande skolformer i de nordiska länderna och i Italien. Sekretariatet har vidare studiebesök vid riks-

avlagt

centralen för för rörelsehind-

pedagogiska hjälpmedel

rade elever i Bräcke vid riks-

(RPH-RH) Östergård,

centralen för för särskolan

pedagogiska hjälpmedel

i Umeå och vid vissa skolenheter bl.a. vid

(RPI-l-Sär)

Dammsdalskolan och Salbohedskolan.

Särskolekommittén får efter avslutat arbete härmed avlämna sitt betänkande.

Stockholm den 3 1991

april

Christina

Rogestam

Inger Dahlberg

Matti Hiitti

Randolph Norberg /Per-Erik Eriksson

Gudrun Sandström Lars Ekblad

Innehau

l Sammanfattning och förslag . . . . . . . . . . 11

2 Dagens särskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17

Inledning

2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Huvudmannaskap

2.3 Undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 2.4 Personkretsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

2.4.1 elever 19

Psykiskt utvecklingsstörda

2.4.2 Elever med . . . . . . . 19

hjärnskador

2.4.3 Elever med . . . 19

barndomspsykos

2.4.4 Elever med . . . 20

tilläggshandikapp

2.5 Skolplikten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

2.6 Fortsatt utbildning efter skolpliktens upphö-

rande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 2.7 Utvecklingsnivåer . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 2.8 Särskolans former . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

2.8.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Inledning

2.8.2 former av särskola . 23

Obligatoriska

2.8.3 former av särskola . . . . 24

Frivilliga

2.8.3.1 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24

Inledning

2.8.3.2 Yrkessärskola . . . . . . . . . . . . . .. 24

2.8.3.3 Särskola för vuxna

utvecklingsstörda

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

3 - - . . 27

Huvudmannaskap bakgrund nuläge

3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 3.2 Begreppet . . . . . . . . . 27

huvudmannaskap

3.3 Tiden före 1949 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 3.4 Tiden 1950-1970 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

3.4.1 1951 års 29

sinnesslövårdsutredning

3.4.2 1954 års om och

lag undervisning

vård av vissa efterblivna 30

psykiskt

3.4.3 1961 års 30

mentalsjukvårdsberedning

3.4.4 1967 års . . . . . . . . . . 32

omsorgslag

3.5 Skolan, Staten och Kommu-

Utredningen

nerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

. . . . . . . . . . . . . . . . 36

Omsorgskommittén

. . . . . . . . . . . . . . . 40

Omsorgsberedningen

Det aktuella . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

läget

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

WWW?”\DOO\lO\ Sammanfattning

- . . . . . . . . . . 47

Integration normalisering

Definition av - tillbakablick . 47

begreppen

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Utvecklingslinjer

och . . . . . . . . . . . . 51

Forskning utveckling

- . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Läroplan samsyn

PPPP“-ÄbJlQ-d

V Primärkommunalt huvudmannaskap for särskolan? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Elevfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Skolplikten

.°‘.°‘°* [\)›-› Val av skolform och skolenhet . . . . . . . . 65 6.2.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 6.2.2 Variationer i . . 65

elevpopulationen

6.2.3 Beslut om i särskola . 66

mottagande

6.2.4 Val av skola . . . . . . . . . . . . . . . . 67 6.2.5 Vårdnadshavares . . . . 67

inflytande

Definition av . . . . . . . 68

individintegrering

Särskolan och de särskilda -

.°‘S3‘ Aw omsorgerna

samband och gränsdragningsfrågor . . . . . 70

6.4.1 Särskild omsorg . . . . . . . . . . . . . 70 6.4.2 Elevsociala . . . . . . . 71

anordningar

6.4.3 Skola och fritid . . . . . . . . . . . . . 71

Skola och arbetsliv - 72

uppföljningsansvar

Assistentstöd .°‘.°‘.°‘ Skolanknutet elevboende . . . . . . . . . . . . 77

\lO\UI

6.7.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 6.7 2 Dammsdalskolan och Salbohed-

skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 6.7.2.1 . . . . . . . . . .. 78

Huvudmannaskap

6.7.2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Tillsyn

6.7.3 för elever i

Träningsboende yrkesut-

bildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 6.7.4 Bidragsregler rörande särskolans

elever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Personalfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Särskolans personal . . . . . . . . . . . . . . . . 89 HH* [\)›-› . . . . . . . . . . . . . . . 89

Skolledningsresurser

7.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Bakgrund

7.2.1.1 Grundskolan . . . . . . . . . . . . . .. 90 7.2.1.2 Särskolan . . . . . . . . . . . . . . . . .. 90

7.2.1.3 Särskolans under

skolledning

primärkommunal huvudman . . . 90

Lärarpersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 .\ Aw Konsulenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

7.4.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

Bakgrund

7.4.2 som

Landstingskommunala tjänster

konsulenter i särskolan . . . . . . . . 95

7.4.3¶Konsulenter för

praktiskt/estetiska

ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 7.5 och . . . . 98

Fortbildning personalutveckling

7.5.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Inledning

7.5.2 Statens ansvar . . . . . . . . . . . . . . 99 7.5.3 Kommunernas ansvar . . . . . . . . 100 7.5.4 . . . . . . . . . . . . . . . 101

Målgrupper

7.5.4.1 Politiker . . . . . . . . . . . . . . . . .. 101 7.5.4.2 Grund- och

gymnasieskolans

personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 7.5.4.3 Särskolans . . . . . . . . . 102

personal

Organisatoriska frågor . . . . . . . . . . . . . 105 Allmänna . . . 105

planeringsförutsättningar

8.1.1 Hemkommunens ansvar . . . . . . 105 8.1.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

Skolplan

8.1.3 med särskilda behov -

Elevgrupper

samverkan mellan kommuner . . 108 8.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

Skolledning

8.2.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 8.2.2 av sär-

Exempel på användning

skolans . . . 111

skolledningsresurser

8.2.2.1 . . . . . .. 111

Kommunövergripande

8.2.2.2 Kommunvis . . . . . . . . . . . . . .. 111

8.3¶Beslut om och i

mottagande placering

särskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 8.4 Elevvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 8.4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 8.4.2 . . . . . . . . . 115

Nulägesbeskrivning

8.4.3 Elevvården för särskolan under

primärkommunal huvudman . . 117

8.5 Studie- och i sär-

yrkesorienteringen

skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118

Ett nytt statsbidrag för Särskolan . . . . . 123 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 A 9.1.1 Direktiv och ändrade förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 9.1.2 diskussion . . . . 125

Grundläggande

9.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Nuläge

9.2.1 Andel särskoleelever . . . . . . . . 126

9.2.2 Vad 128

påverkar resursfördelningen?

9.2.3 Elever med

tilläggshandikapp.

Resurser för konsulentinsatser 130

9.2.4 Användning av kompletterings-

resursen. Prioriteringar . . . . . . . 130

9.2.5¶Slutsatser och sammanfattande

diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . 131

9.3 Det nya för grund-

statsbidragssystemet

skola, och kommunal

gymnasieskola

för vuxna . . . . . . . . . . . . . . 134

utbildning

9.3.1 Beslutets innehåll . . . . . . . . . . . 134 9.3.2 En mellan

jämförelse grundskola

och särskola . . . . . . . . . . . . . . . 136 9.4 för ett förändrat stats-

Utgångspunkter

bidragssystem för särskolan . . . . . . . . . 136 9.5 för ett . . . . . . . . . 139

Principer nytt bidrag

9.5.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

Inledning

9.5 2 Ett finansiellt stöd för

generellt

särskola till samtliga kommuner 140 9.5 3 En schabloniserad resurstill-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

delning

9.5.4 för särskolan 142

Beräkningsmodell

9.5.4.1 . . . . . . . . . . . . . . . .. 142

Inledning

9.5.4.2 Modellkonstruktion . . . . . . . .. 143 9.5.4.3 Hemspråksresurser m.m. . . . . . 146

9.5.4.4¶Konsekvenser av olika alternativ 147

Kommunala kostnader . . . . . . . . . . . . . 149

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150

Skatteväxling

Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151

\O\O\D oo\I'o~

Uppföljning, utvärdering och tillsyn 155

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

Inledning

[\)u-A . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

-*--‘I-I 99° Bakgrund

10.2.1 Länsskolnämnderna . . . . . . . . . 155 10.2.2 . . . . . . . . . . . 157

Skolöverstyrelsen

. . . . . . . . . . 157

10.2.2.1Tillsynsverksamhet

10.2.2.2 och

Forsknings- utvecklingsverk-

samhet . . . . . . . . . . . . . . 159

(FoU)

10.2.3 . . . . . 161

Planeringsberedningarna

10.2.4 . . . . . . . . . . . . 162

Sammanfattning

10.3 utvärdering och utveckling i en

Tillsyn,

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 162

ny organisation

10.3.1 Kommunernas ansvar . . . . . . . . 162 10.3.2 Skolverkets ansvar . . . . . . . . . . 164

11 Oversyn av gällande bestämmelser 167

12 Genomförande av en generell kommunaav Särskolan . . . . . . . . . . . . . . . 171

lisering

12.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171

Bakgrund

12.2 Tidplan för en huvudmannaskaps-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172

förändring

Genomföranderesurs - . . . . 175

12.3 statsbidrag

Reservationer och särskilda . . . . . . . 179

yttranden

Käll- och . . . . . . . . . . . . 187

litteraturfdrteckning

Bilagor

I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193

Bilaga Lagförslag

2 Kommittédirektiv 1989:20 . . . . . . . . 209

Bilaga

3 Särskolekommitténs till rikt-

Bilaga förslag

för kommuner

linjer (1989-12-20)

och inför planläggningen landsting

av verksamhet med inriktning mot

ett ändrat huvudmannaskap för

särskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

4 Tabeller och . . . . . . . . . . . . 223

Bilaga diagram

1 och

Sammanfattning förslag

för särskolekommitténs arbete har va- Utgångspunkter rit de i 1989 direktiven, vilka delvis

maj fastställda

beslut i december 1988 om skobyggde på riksdagens lans och

utveckling styrning.

Det direktivet för särskolekommittén

grundläggande har varit att utbildningen för särskolans elever inte skall försämras om och när över-

primärkommunerna tar för Särskolan. Detta har varit

huvudmannaskapet

i kommitténs arbete, som utgått från särvägledande skoleelevernas behov och intressen.

Kommitténs arbete har därutöver påverkats av riks-

beslut i december 1989 med av prodagens anledning

om kommunalt för lärapositionen huvudmannaskap re, skolledare, biträdande skolledare och

syofunktionärer, dess beslut i 1990 om i

juni ändring skollagen, vilket innebär lättnader vid transaktioner mellan

och kommun och mellan kommulandstingskommun ner inom en samt dess beslut i de-

landstingskommun cember 1990 med av om an-

anledning propositionen svaret för skolan.

Till detta skall regeringens i feb-

läggas proposition ruari 1991 om och

gymnasieskolan vuxenutbildningen, vilken har för främst av

betydelse utbildning psykiskt

vuxna (särvux), men också för särutvecklingsstörda skolans yrkesskola. I slutskedet av kommitténs arbete dvs. i senare delen av mars 1991, avgav regeringen en

om vissa skollagsfrågor. proposition

Dessa samlade kommitténs ut-

styrdokument jämte

för de förredningsarbete ger underlag beskrivningar,

och vilka sammanfattas nedan. slag bedömningar,

l kapitel 2 vi en sammanfattande beskrivning av

ger

särskolan som skolform och dess elever.

I kapitel 3 tecknar vi bilden av särskolans utveck-

från att ha varit en del av till

ling mentalsjukvården

en alltmer integrerad del av kommunernas övriga skolväsende. Ett samlat primärkommunalt huvudman-

naskap för grundskola, särskola, kom-

gymnasieskola,

munal och särvux är ett i

vuxenutbildning logiskt steg

denna

utveckling.

l kapitel 4 vi för olika former av

redogör integration

av särskola och enskilda särskoleelever, ett viktigt in-

i processen att närma särskolan till den

slag övriga ungdomskolan.

I kapitel 5 föreslår vi att för särskolan överförs till

huvudmannaskapet

kommunerna.

Grundvalen är dels ovannämnda dels den

analyser,

i och kommu-

pågående spontana processen landsting

ner mot ett ändrat huvudmannaskap för särskolan. Särskolan bibehålls som skolform. Vi anser att en än-

nu högre grad av samverkan mellan särskolan och det

kommunala skolväsendet är en utveckling

övriga på

längre sikt. i den delen av betän-

Förslagen följande

kandet är utformade så att de skall Öppna vägen för

en sådan

utvecklingsprocess.

l kaptitel 6 behandlar vi Vi föreslår

elevfrågor.

att 9-årig införs för elever i särskolan med

skolplikt

oförändrad rätt till fortsatt till

frivillig utbildning

21, i vissa fall 23 år,

att en formell av

prövning personkretstillhörigheten

behålls,

att vårdnadshavares i

inflytande uttagningsprocessen

stärks,

att vårdnadshavare liksom hittills skall ha rätt att

beslut om i särskola,

överklaga mottagande

att om skall ske i samma skola

skolgången möjligt

som för andra elever i samma bostadsområde,

att till att

begreppet individintegrering begränsas

omfatta sådana elever som får sin i

undervisning

klass minst halva antalet veckotimmar,

vanlig

som enligt gäller för aktuell årskurs,

timplanen

att kommunen ansvarar för alla de verksamheter inom särskolan som är motiverade av pedagogis-

ka och elevvårdsmässiga skäl,

att elever från särskolan under vissa förutsättningar

skall ha tillträde till individuella

gymnasieskolans

program, att hemkommunen skall hålla underrättad om

sig

hur de som

psykiskt utvecklingsstörda ungdomar

inte deltar i inom särskolan är

frivillig utbildning

sysselsatta,

att Dammsdalskolan och Salbohedskolan som är sär-

skolor med av elever med svåra

riksupptagning

skall vara och

beteendestörningar specialskolor

ha staten som huvudman. Statens institut för han-

i skolan (SIH) får förvaltningsansva-

dikappfrågor

ret,

att för och boende vid Damms-

tillsynen utbildning

dalskolan och Salbohedskolan bör ingå i ansvars-

området för en och samma och att

myndighet,

denna bör vara statens skolverk,

myndighet

att medel överförs från B 9. till drif-

anslaget Bidrag

ten av särskolor m.m. till B 13.

anslaget Special-

skolor, och

att för barnbidrag, studiehjälp och sjukbireglerna

till elever inom särskolan bör ses över.

drag

I kapitel 7 behandlas Vi bedömer att

personalfrågor.

det är av vikt att de kommuner som nu har särskola i över-

princip

tar särskolans för att bibehålla den kom-

personal

som är en för särskolan som

petens förutsättning

skolform.

Vi föreslår vidare

att för särskolan beslutar om

styrelsen ledningsorga-

nisationen,

att och kun-

handikappkunskap specialpedagogiskt

nande bör finnas inom i de kommuner

ledningen

som kommer att vara värdkommuner för utbildning av elever, psykiskt utvecklingsstörda att nuvarande för särskolans lärare utbildningskrav behålls, att all konsulentverksamhet för stöd till pedagogiskt elever med inom det skolvähandikapp offentliga sendet för barn och skall bedrivas eller ungdom samordnas av statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), att 9,6 Mkr. överförs från B 9. till anslaget Bidrag driften av särskolor m.m. till B 2. Statens anslaget institut för i skolan för inrättanhandikappfrågor de av som konsulent för elever med flera tjänster handikapp i Särskolan, att SIH tillförs medel för en successiv uppbyggnad av konsulentstödet motsvarande särskolans behov, att staten bör ansvara för vissa i fortbildningsinsatser ett med av den ceninledningssskede, anledning tralt beslutade reformen om primärkommunaliseav Särskolan, ring att bör vara i handikappkunskap obligatoriska inslag skolledarutbildningen, att statens skolverk har ansvaret för att tillsammans med kommunerna utveckla och utvärdera fortbildningen, och att kommunerna vidtar för att lokalt anordåtgärder na i för i första fortbildning handikappkunskap hand skolledare och politiker, elevvårdspersonal.

l 8 behandlas Vi förekapitel organisatoriska frågor. slår att elevens hemkommun skall ha ett för grundansvar alla elevers även för utveckskolgång, psykiskt lingsstörda elever, att skolverkets får en funkfältorganisation stödjande tion för kommunernas särskoleverksamhet, att Särskolan skall omfattas av den kommunala skolplanen och att kommunerna ansvarar för att det bildas för lämpliga elevupptagningsområden lågfrekventa inom Särskolan, utbildningar

att behovet av specialskola för kommunikationsstör-

da elever utreds, att för skolväsendet i elevens hemkommun

styrelsen beslutar om i särskola,

mottagande

att om beslut om i särskola detta

placering delegeras,

bör ske till en klart och

angiven ansvarig tjänste-

man, som har om utveck-

god kunskap psykisk

lingsstörning, att elevvården för särskolan skall vara en kommunal

och dess personal bör en del av

uppgift utgöra

och

skolpersonalen, att den nuvarande

yrkesvägledningsfunktionens

för särskolans elever behålls, med ton-

kompetens vikt på verksamhetens innehåll och

arbetsuppgifter.

l kapitel 9 lämnas till ett för

förslag nytt statsbidrag särskolan som i sin liknar det bi-

grundkonstruktion dragssystem för det skolväsendet för barn,

offentliga ungdom och vuxna som fattat beslut om.

riksdagen Bidragsdelen till Särskolan skall beräknas efter särskilda normer och ingå som en identifierbar, skol-

tydligt

del i till kommunernas formsspecifik sektorsbidraget skolväsende. föreslås beräknade antalet

Bidragen på invånare i åldern 7-20 år och fördelas till

samtliga kommuner. Det nya föreslås bli infört

bidragssystemet i hela landet fr.o.m. den 1 1992 utan till

juli koppling en i de olika

huvudmannaskapsförändring landstingskommunerna.

I kapitel 10 behandlas och

uppföljning, utvärdering

Vi föreslår tillsyn. att kommunerna ansvarar för och utvär-

uppföljning

av särskolan. Individuella

dering undervisnings-

program och till un-

utvecklingsplaner kopplade

och bör ut-

dervisningsprocess resursförbrukning

instrument i denna

göra permanenta process, att Skolverkets olika delar bör ha när det

kompetens gäller utbildning av psykiskt utvecklingsstörda elever, och

att den samlade som i finns hos de särkunskap, dag skolchefer som har specialpedagogisk kompetens, tas till vara i detta sammanhang.

l kapitel 11 vi för de i redogör ändringar skollagen som erfordras med av om bl.a. anledning förslagen ändrad skolplikt, om att om skall skolgången möjligt ske i samma skola som för andra elever i bostadsområdet samt om kommunens att hålla unskyldighet sig derrättad om hur ungdomar som slutat den obligatoriska särskolan men inte valt är sysfrivillig utbildning selsatta.

l kapitel 12 behandlas av en genomförandet generell av särskolan. Vi föreslår kommunalisering att överförandet av för särskolan huvudmannaskapet från till kommunerna bör ske succeslandstingen sivt, och vara genomfört senast tre år efter riksdagens principbeslut om av primärkommunalisering särskolan, att staten som en bör avsätta 6 genomföranderesurs Mkr. att fördelas under en med börtreårsperiod, jan budgetåret efter riksdagsbeslut om kommunalisering, att medlen erhålls ur genom omfördelning anslaget B 4. Stöd för av skolväsendet, och utveckling att huvudmännen också bör och ansvara för planera information och med av fortbildning anledning reformen.

l6

2 särskola

Dagens

Inledning

Som en introduktion för läsare som inte har ingående om särskola, har särskolekommittén kunskaper dagens bedömt det som motiverat att en sammanfattande ge av särskolans och om särskobeskrivning personkrets lans olika former.

*fr*

För barn och som inte kan i ungdomar gå grundskolan och därför att de är gymnasieskolan psykiskt finns särskolan. Detsamma gäller utvecklingsstörda även för som fått och bestående personer betydande av föranbegåvningshandikapp på grund hjärnskada, ledd av våld eller samt peryttre kroppslig sjukdom, soner med barndomspsykos. lämnas till huvudmännen för kostnader Statsbidrag för löner åt skolledare och av lärare m.m.

Budgetåret

1989/90 i 8,3 lärarveckotimmar per utgick genomsnitt elev exkl. i och svenska som undervisning hemspråk Det kan med motsvarande statsandraspråk. jämföras för vilket är ca 2 lärarveckotimbidrag grundskolan, mar per elev. i särskola är kostnadsfri för eleverna. De Utbildning skall ha till den skolmateriel som behövs för tillgång att Huvudmannen skall tillgodogöra sig utbildning. kostnadsfritt anordna om sådan behövs. Om skolskjuts elev behöver bo utanför det hemmet med anledegna av bestämmelserna i 4 § ning skolgången gäller Bestämmelserna 4punkten omsorgslagen (1985:568).

för yrkessärskolans elever är således än

fördelaktigare

bestämmelserna för elever i

gymnasieskolan.

2.2¶Huvudmannaskap

Särskolan ingår tillsammans med

grundskolan, gymnasieskolan, specialskolan och sameskolan i det offentli-

ga skolväsendet för barn och

ungdom.

och i vissa fall kommuner är huvudmän

Landsting

för särskolan. Om inget annat bestämts är

landstingets

omsorgsnämnd lokal för särskolan. l kommun

styrelse

är för särskolan.

Skolstyrelsen styrelse

Särskolan har endast ansvar för elevernas utbild-

ning. av vissa som t.ex.

Behandling slag, sjukgymnas-

tik, som ofta sker i skolan, skoltid, ofta som

på utgår

s.k. särskild

omsorg enligt omsorgslagen (1985:568).

Ansvaret för denna för eleven men

viktiga frivilliga

omsorg åvilar och

visserligen landstinget omsorgs-

nämnden, men inte i sin av och hu-

egenskap styrelse

vudman för Särskolan, utan i av och

egenskap styrelse

huvudman för

omsorgsverksamheten enligt omsorgsla-

gen. Ledningen och/eller driften av särskolan kan överlåtas från till kommuner.

landstinget Skollagen

(1985:1100) innehåller bestämmelser om detta

(6kap.).

2.3¶Undervisningen

i Särskolan sker utifrån särskilda läro-

Undervisningen

planer. 1990 års för den särsko-

läroplan obligatoriska

lan (Lsä 90) beskriver särskolans föl-

undervisning på jande sätt:

Särskolans ordinarie är av

undervisning specialpedagogisk

karaktär. Därutöver behövs insatser. Dessa skall-

speciella

riktas till elever som har särskilt komplicerade

inlärnings-

svårigheter eller känslomässiga störningar. Sådana insatser kan också gälla elever med eller elever

tilläggshandikapp

med svårigheter av mera tillfällig art. För att des-

tillgodose

sa elevers särskilda behov av stimulans skall sko-

pedagogisk lan tillse att personal med speciell kompetens finns tillgänglig för direkt stöd till den enskilde eleven samt för informa-

tion och handledning till skolans personal. Så långt det är

möjligt skall insatsernas utformning diskuteras med eleven

och alltid med föräldrarna.

2.4¶Personkretsen

2.4.1 utvecklingsstörda elever

Psykiskt

elever indelas i Psykiskt utvecklingsstörda vanligtvis tre grupper

*k lätt psykiskt utvecklingsstörda i måttligt psykiskt utvecklingsstörda *k gravt psykiskt utvecklingsstörda. För den närmare innebörden av ovanstående indel-

finns en i 1973 års Läro-

ning ingående beskrivning plan för särskolan (Lsä 73).

2.4.2¶Elever med hjärnskador

Barn som från födelsen är normalbegåvade, men som senare råkat ut för sådana hjärnskador vilka skadat den intellektuella eller i en del fall sud-

utvecklingen dat bort delar av den, tillhör denna grupp. Orsak till sådana kan vara infektions-

hjärnskador trafikolyckor,

och liknande. sjukdomar, förgiftningsskador

Dessa barn hänförs till för utvecklings-

kategorierna

beroende på deras förmåga, på samma sätt störning som de barn som fötts med psykisk utvecklingsstörning.

2.4.3¶Elever med barndomspsykos

Med menas en djupgående personlig-

barndomspsykos

med debut i före års ålder. Den hetsstörning regel sju tar i bland annat omfattande i

sig uttryck avvikelser

sociala och relationer samt svåra stör-

känslomässiga

i Kombinationen ningar språkförmågan. barndomspsykos/psykisk utvecklingsstörning är inte Alla

ovanlig.

elever oavsett och som barndomspsykotiska begåvning inte kan i eller

tillgodogöra sig undervisningen grundgymnasieskolan, skall tas emot inom särskolan.

2.4.4 Elever med

tilläggshandikapp

Bland särskolans elever är syn-, hörsel-, rörelse- och kommunikationshandikapp vanliga liksom

psykiska

Det är inte heller att ett och samma särdrag. ovanligt barn har flera s.k. av

tilläggshandikapp. Betydelsen goda för en rätt utformad individuell

diagnosresurser utbildning och kan därför knappast överskat-

träning tas.

Skolplikten

Barn som tillhör personkretsen och som inte kan gå i grundskolan har särskild 3 kap. 3 §

skolplikt enligt

Särskild normalt i särskoskollagen. skolplikt fullgörs lan. Barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan gå i särskolan skall tas emot i

specialskolan.

En del barn och som är

ungdomar begåvningshandikappade kan genom vissa stödåtgärder klara skol-

i eller Särskild gång grundskolan gymnasieskolan.

därför bara skolplikt gäller psykiskt utvecklingsstörda som inte kan gå i Det förutsätts att

grundskolan. möjligheten att i först

fullgöra vanlig skolplikt grundskola har och i vissa fall med insättande

övervägts prövats av de stödåtgärder som över.

grundskolan förfogar

Det finns ingen definition av ut-

entydig psykisk vecklingsstörning. Tvärtom i bå-

begagnas begreppet de och som en sammanfattan-

omsorgslagen skollagen de på flera tillstånd.

benämning

kan ibland vid be-

Följaktligen svårigheter uppstå

av Det vid bedömdömningen gränsfall. avgörande ning av vilken skolform eleven skall sin skol-

fullgöra gång i bör då vara dennes faktiska att kla-

möjligheter

ra en i eller gymnasieskolan skolgång grundskolan med till elevens funktionsnivå vid hänsyn praktiska och med hänsyn till effekterna kunskapsinhämtande av stödinsatser från skolan i ett skede. tidigare Den särskilda vid utgången av skolplikten upphör vårterminen det kalenderår eleven 17 år. fyller

2.6¶Fortsatt efter skolpliktens utbildning upphörande

har 3 kap. Psykiskt utvecklingsstörda ungdomar enligt 19 rätt till fortsatt sedan skol- § skollagen utbildning till 21 års ålder, i vissa fall till 23 års plikten upphört ålder. är Normalt sker fortsatt Utbildningen frivillig. inom särskolans Många utveckskolgång yrkesskola. får också fortsatt vid folkhöglingsstörda utbildning skolor, inom särvux och i fall inom några gymnasieskolor med särskilt stöd.

Utvecklingsnivåer

Eleverna i särskolan karaktäriseras av stora variationer i Detta beror ofta på specielutbildningsbehoven. la i form av s.k. vilka svårigheter tilläggshandikapp, också kräver Därför är kravet speciella åtgärder. på av efter elevs indianpassning undervisningen varje viduella nivå och särart inom olika och inlärningssärskilt stort. träningsområden har lärt oss att ut- Utvecklingspsykologisk forskning av och föreställningstyvecklingen förståndsprocesser sker i en bestämd som förenklat brukar per ordning indelas i tre Olika är möjlietapper. inlärningsformer de olika stadierna. ga på

l Begåvning och begåvningshandikapp” (ala

39/366, beskriver Gunnar detta och inde- 1981) Kylén lar eleverna i tre nivåer, A, B och C, som kort kan sammanfattas enligt följande:

Förståndsprocesser Funktionsnivå Föreställningshos utvecklings- typer störda

Förmåga till med- C att

Förmåga

vetna, systematiska läsa och förstå tankeoperationer skrivet språk

Förmåga att organi- B att

Förmåga

sera i rum och tid, tolka bildklass, serie och antal symboler

Förmåga till vissa B att

Förmåga

spontana handlingar tala och/eller förstå tal

Förmåga att uppleva, A att

Förmåga

minnas och jämföra, uppleva behov, känna igen, agera känslor konkret

Utvecklingsstörning är främst en avvikelse i fråga

om utvecklandet av och förstånds-

föreställningstyper processer. Utvecklingsstörda utvecklas långsammare

genom de nämnda stadierna och kan som

tidigare

vuxna kvarstanna på något av dem. Detta innebär, att

de inom ramen för stadium hinner skaffa

varje sig

mer erfarenheter och kunnande än ett barn mot-

på

svarande nivå, under att fostran och un-

förutsättning

dem med detta. Det är således fel

dervisning hjälper

att vuxna med barn och an-

jämföra utvecklingsstörda

vända som och liknande.

begrepp utvecklingsålder

En nivå A kan använda samma

utvecklingsstörd på

och samma som

förståndsprocesser föreställningstyper

ett barn på tidigt men har en

utvecklingsstadium,

längre tids erfarenhet och har då sin föreställ-

fyllt

ningsvärld med ett större, mer eller mindre använd-

bart innehåll av konkreta och rörelse-

upplevelse-

mönster. En som förblir A-nivå även som

utvecklingsstörd på

vuxen kommer att utvecklas med av de erfaren-

hjälp

heter som A-nivåns och

bygger på förståndsprocesser föreställningstyper.

En som stannar B-nivå som

utvecklingsstörd på

vuxen har i lämnat A-nivån vid 5-16 års ålder.

regel

En som når upp till C-nivå som

utvecklingsstörd vuxen har i lämnat A-nivån vid 2,5-5 års ålder

regel och B-nivån vid 9-16 års ålder.

En som utvecklas över C-nivån som vuxei.

person är inte Lsä 73, Allmän

utvecklingsstörd. (Ur del)

2.8 Särskolans former

2.8.1 Inledning

Särskolan är indelad i olika former med till

hänsyn att eleverna hänförs till de olika utvecklingsnivåerna. Barn och i åldrarna 7-17 år och som tillhör

ungdomar A- och B-nivåerna som regel i särskolans trä-

går ningsskola och i eller

yrkesträning verksamhetsträning i den mellan 17 och 21/23 års

frivilliga yrkessärskolan ålder. För elever C-nivå är motsvarande former

på grundsärskola resp. yrkesutbildning.

2.8.2 Obligatoriska former av särskola

Den formen av Särskolan består av

obligatoriska grundsärskola och träningsskola.

Det som karaktäriserar eleverna i grundsärskolan är, förenklat att de kan lära läsa och skri-

uttryckt, sig va, och med av dessa skaffa nya

hjälp färdigheter sig

Innehållet i nära kunskaper. undervisningen ligger

men är individuellt avgrundskolans, inlärningstakten

Det är numera inte att vissa elever får passad. ovanligt

sin särskilda som särskoleelever infullgöra skolplikt

i hemortens Eleven och dividintegrerade grundskola. klassläraren får då som stöd av en lärare från

regel särskolan. Grundsärskolan innehåller 10 årskurser indelade i låg-, mellan- och

högstadium.

i träningsskolan, som liksom grund-

Undervisningen särskolan är 10-årig, är inriktad på social och

träning

intar praktiska färdigheter. Kommunikationsträning en framträdande Som kan

plats. regel träningsskolans elever inte lära läsa och förstå skriven text, men

sig

lär läsa ordbildmetoden. Behovet av många sig enligt individanpassad är stort i trä-

undervisning mycket ningsskolan.

Både och träningsskolans elever

grundsärskolans omfattas av den särskilda skolplikten.

2.8.3 Frivilliga former av särskola

2.8.3.]

Inledning

Särskolans elever har rätt till fortsatt i sär-

skolgång skola tills de 21 år, i vissa fall 23 år. Som

fyller regel

den fortsatta skolgången i särskolans yrkesskofullgörs la. I vissa fall, som t.ex. av sjukdoms-

på grund långa

under barndomsåren, kan delar av den fortperioder satta, i

frivilliga skolgången fullgöras grundsärskolan eller träningsskolan.

2.8.3.2 Yrkessärskola

Yrkessärskolan är som Beroende på tidi-

regel 4-årig.

deltar eleverna i gare skolgång yrkesutbildning, yrkesträning eller verksamhetsträning.

förbereder eleverna för arbete

Yrkesutbildningen på den öppna arbetsmarknaden efter avslutad utbild-

Kraven är alltså att eleverna skall kunning. höga på na klara de krav som ställs på en vanlig arbetsplats.

De flesta eleverna utbildas vid

landstingets yrkessärskolor, men några är i

individintegrerade gymnasieskolans klasser.

yrkesinriktade

inom ett antal olika linjer,

Yrkesutbildning erbjuds som oftast är spridda över landstingsområdet. Då

saknas i kan lämplig utbildningslinje hemlandstinget

ske vid skolenhet i annat yrkesutbildning landstingsområde.

Yrkesträning är en form av för före-

yrkessärskolan trädesvis elever från Särskolans Verk-

träningsskola. samheten till att eleven efter utbildningen skall

syftar kunna klara inom Samhall (Samhällsföre-

anställning

eller den arbetsmarknaden med lönebitag) på öppna samt omfattar sådrag på dagcenter. Undervisningen väl social som arbetsträning. träning Verksamhetsträning är en form av yrkessärskolan som är avsedd för elever och

på tidig utvecklingsnivå

som i särskolans Verksamtidigare gått träningsskola. heten till att förbereda eleven för verksyftar daglig samhet vid t.ex. som vuxen, och omfattar dagcenter t.ex. i att arbeta verksamhetsträträning längre pass, av olika och social träning. Elening slag naturligtvis verna har ofta och behöver särskilt tilläggshandikapp stöd eller behandling under skoldagen. Den och särskolan omfattade obligatoriska frivilliga läsåret 1989/90 11 306 elever, vilket motsvarade % av i den övriga ungdomssko- 0,95 elevpopulationen lan det läsåret.

2.8.3.3 Särskola vuxna utvecklingsstörda för

beslöt vid 1987/88 års riksmöte (prop. Riksdagen UbU 33, rskr. att försöksverksamhe- 1987/882113, 323) ten med för psykiskt utvecklingsstörvuxenutbildning da skulle och från och med den 1 1988 upphöra juli ersättas med en vuxenutreguljär kompetensinriktad för psykiskt utvecklingsstörda (särvux). bildning vänder till vuxna över 21 år som Utbildningen sig behöver nivå. utbildning på grundsärskolans Kurserna är framför allt avsedda för dem som inte förut i motsvarande i skolan, men deltagit utbildning även för dem som fått intressen, motivanya nyväckt tion eller behöver en för yrkesutövning. grund 1988 en kommitté - Särvuxtillsatte Regeringen kommittén - som i betänkandet Vid- (SOU 1990:11) för en gad vuxenutbildning utvecklingsstörda föreslagit av den krets som vidgning psykiskt utvecklingsstörda bör ha till bl.a. genom viss tillgång vuxenutbildning, behandutbildning på träningsskolenivå. Regeringen lar i Växa med kunfrågan propositionen (1990/91:85) - om och vuxenutbildningen. skaper gymnasieskolan

Som av är särskolan en skol-

framgår beskrivningen

form där alla elever kräver insatser och kun-

speciella

skaper från samhällets sida. l det beskrivs

följande

detta mer

ingående.

För information hänvisas till ta-

ytterligare följande

beller:

Tabell 1: Särskolans elever i förhållande till folk-

mängd och ungdomsskolans elevpopula-

tion.

Tabell 2: Elevernas former av särsko-

fördelning på

la, samt

individintegrering.

Tabell 7: Elevernas särskolans olika

fördelning på

former.

Tabell 8: Förekomsten av hos

tilläggshandikapp

särskolans elever.

-

3¶Huvudmannaskap bakgrund

-

nuläge

Inledning

Särskolekommittén har i sitt arbete från det

utgått pe-

och elevsociala och det är med dagogiska perspektivet den man skall betrakta huvudmanna-

utgångspunkten

vår är en skapet. Enligt mening huvudmannaskapsför-

ett steg i en process som pågått under ändring logiskt ett antal år. En som har ban-

process stegvis försvagat den mellan särskolan och vårdorganisa-

landstingens tion som banden mellan särskolan och kom-

samtidigt munernas successivt har stärkts.

Övriga ungdomsskola

I avsnitt skall vi försöka att beskriva denna

följande process. Utgångspunkt är de olika utredningar och beslut samt den debatt som under de senaste decennierna i varierande har berört särskolan. Den som

grad önskar att i denna

ytterligare fördjupa sig utveckling hänvisas till käll- och i slutet

litteraturförteckningen av detta betänkande.

Begreppet huvudmannaskap

En för att diskutera begreppet huvud-

utgångspunkt

är direktiven till mannaskap huvudmannautredningen (SOU 1968:63). Där konstaterades att huvudmanna-

fått sin inom skapsbegreppet viktigaste användning stats- och förvaltningsrätten.

l direktiven förutsattes att huvudmanna-

begreppet

på skolans område var att huvudmannen har anskap svar för verksamhetens och

planering, organisation samt har det ekonomiska ansvaret för verksamhetens

fortgång. Huvudmannen äger

undervisningsanstalterna och är anställd hos denne. Huvudmanna-

personalen skap kan som utövas av den som eller för-

regel äger fogar över erforderliga ekonomiska resurser. Staten och kommunerna har var för och

sig beskattningsrätt, kan således dessa

uppfylla förutsättningar.

3.3 Tiden före 1949

av barn med Undervisning psykisk utvecklingsstörning startade under 1860-talet i form av verk-

filantropisk samhet, men redan under det följande decenniet bör-

i denna verksamhet. jade landstingen engagera sig Under 1875-1915 skaffade alla

perioden sig landsting egna särskoleinternat eller del i sådana.

Att skolan fick form av internat berodde bl.a. att

på det inte fanns för att

kommunikationsmöjligheter transportera barnen mellan hem och skola. Det fanns också ett annat skäl - ofta - att

bortglömt nämligen skolan i nästan fall rekryterade sina elever

samtliga från socialt svaga hem, som inte kunde bar-

erbjuda nen önskvärd omvårdnad. På annat sätt kan man inte förklara varför det inte anordnades för

undervisning hemmaboende elever. Ett Norrkö-

undantag utgjorde

som redan år 1900 s.k. externatunderping påbörjade

Alla andra större städer sina utvisning. placerade

barn på internat. Malmö stad hade vecklingsstörda t.ex. egen internatskola, medan Stockholm sände sina elever till den av för sinnesslöa barns vår-

Föreningen dande anordnade internatskolan på Slagsta.

Det anstaltsväsende som under slutet

byggdes upp av 1800-talet och av 1900-talet kom att

början prägla särskolan under hela dess första sekel. Det var först under som man började inrätta exter-

efterkrigstiden natskolor, men ända fram till 1967 års omsorgslag dominerade olika former av internatundervisning.

Med år 1946 arbetade två Den

början utredningar. ena, 1946 års skolkommission, 1948 i sitt

presenterade betänkande till för

(SOU 1948:27) förslag riktlinjer det svenska skolväsendets Detta betänkan-

utveckling.

de och den (1950:70) innebar

följande propositionen

till de stora reformerna i första hand den början på

skolans område. var en obligatoriska Syftet genomgri-

vilken innebar ett avskaffande av pande förändring, parallellskolesystemet och vidgade för alla

möjligheter elever att få en

likvärdig utbildning.

Mer i skymundan diskuterades vid denna tid hu-

för särskolan. Det betraktades inte vudmannaskapet som en intressant och diskussioner-

principiellt fråga, na som hade en fördes inom ra-

utpräglad vårdprofil men för 1946 års som lade

sinnesslövårdsutredning fram ett betänkande med till

(SOU 1949:11), förslag

om vård och av sinnesslöa. lag undervisning Lagför-

omfattade såväl de s.k. bildbara som de slaget ”obildbara” i alla åldrar. Banden mellan vård och undervisning markerades tydligt.

l-Iuvudmannaskapet skulle delas, så

enligt förslaget att och de städerna skulle

landstingen landstingsfria vara huvudmän för all vård och av de

undervisning sinnesslöa, medan tyngre vårdfall och s.k. obildbara även i skulle vistas på anstalter med

fortsättningen

huvudman. statlig

3.4 Tiden 1950-1970

3.4.1 1951 års sinnesslövårdsutredning

Denna vidare 1946 års utred-

utredning byggde på

och var detsamma, vilket innebar ning, perspektivet en stark mellan vård och Be-

koppling undervisning. träffande huvudmannaskapet lämnades samma förslag som den tidigare utredningen hade gjort. Uttryckssättet beträffande särskolan av en konserveran-

präglades de vårdfilosofi och konstaterade att

utredningen

hade ”en omfattande skol- och anstaltsorlandstingen

och att det ”hos många landsting torde ha ganisation” samlats värdefulla erfarenheter detta undervis-

på

och vårdområde”. publinings- Utredningens förslag cerades i en stencilerad 1952.

upplaga

3.4.2 1954 års om och vård av lag undervisning vissa psykiskt efterblivna

1952 års ett förarbete till 1954 års förslag utgjorde lag (1954:483). Den folkskolan och försöksobligatoriska skolan i landet omfattade alla elever som kunde i gå dessa skolformer. De eleverna gravt utvecklingsstörda med var emellertid fortfarande utetilläggshandikapp från innebar stängda reguljär undervisning. Lagen emellertid en förbättrad skolsituation för de psykiskt utvecklingsstörda eleverna utan l tilläggshandikapp. propositionen (1954:26) med till om underförslag lag visning och vård av vissa efterblivna psykiskt föreslogs bl.a. att skulle svara för att de eflandstingen psykiskt terblivna inom erhöll landstingsområdet undervisning och vård. omfatta åldrarna 7-21 Skolplikten föreslogs år, med att i vissa fall kunna till möjlighet förlängas 23 års ålder. Detta fast i beslut och i slogs riksdagens den nya lagen. 1954 års kan trots sin av allas rätt lag inskränkning till betraktas som ett framåt undervisning steg genom att den för stora elever lade grupper utvecklingsstörda fast en och en rätt till skolplikt undervisning.

3.4.3 1961 års mentalsjukvårdsberedning

Från olika håll krävdes i motion till att riksdagen landstingen skulle ta ett större ansvar för fall tunga och inte skriva ut till anstalt slutgiltigt personer statlig för och vård. Mot den beundervisning bakgrunden gärde riksdagen en översyn av om lagen undervisning och vård av vissa efterblivna. psykiskt Regeringen gav till 1961 års uppdraget mentalsjukvårdsberedning. Uppdraget överfördes senare på en särskild sakkunnig som överlämnade betänkandet Omsor- (SOU 1966:9) ger om psykiskt utvecklingshämmade. En grundval för detta var den huutredningsarbete vudmannaskapsreform på mentalvårdens område som hade beslutats av 1963 års i av riksdag anledning regeringens proposition 1963:171. Enligt detta beslut skul-

le fr.0.m. den 1 1967 överta ansva-

landstingen januari ret för den och vård av efter-

undervisning psykiskt blivna, som staten genom beslut och

tidigare sedvänja svarade för. och vård av psykiskt ut-

Undervisning

med svåra undanvecklingsstörda tilläggshandikapp togs emellertid. Dessa skulle även i

fortsättningen hänvisas till de

statliga specialskolorna.

l den samlade diskussion som förts dels i

anledning av dels inom ramen för den särskil-

regeringsförslaget, de utredarens arbete, blev särskolan som skolform alltmer

tydlig.

Den konstaterade, att en särskild om

sakkunnige lag psykiskt alltjämt behövdes och att

utvecklingsstörda huvudmannaskapsreformen det att en

gjorde naturligt sådan blev alla

lag tillämplig på utvecklingsstörda. Landstingen skulle vara att för dem al-

skyldiga sörja la. Särskolplikt skulle gälla för alla

grupper psykiskt

för vilka särskild särskolundervisutvecklingsstörda

med till deras kunde anordning hänsyn utveckling nas, oavsett var de för tillfället vistades. Utredaren hänvisade till 1963:171, i vilken det före-

proposition slagits att staten, i likhet med vad fallet var för motsvarande elever, skulle ansvara för

normalbegåvade

av blinda och döva barn med undervisningen psykisk

l hade uttalats att utvecklingsstörning. propositionen det var och att i sammanföra

rimligt riktigt princip ansvaret för all och vård av ef-

undervisning psykiskt terblivna under en och samma huvudman och att landstingen därvid skulle närmast till hands för

ligga uppgiften.

Trots att av ett

utredningsarbetet präglades nytänkande markerades även i detta

sammanhang kopplingen till sjukvården l

mycket tydligt. propositionen konstaterades ”att och vården av

undervisningen psykiskt efterblivna är av natur”

visserligen särpräglad men att den kunde betraktas som en del av den hälso- och som av samhället och

sjukvård, ombesörjdes som till sin del sköttes av

huvudsakliga landstingen. Man för trettio år sedan, att det,

ansåg knappt enligt den sjukvårdspolitiska som då rådde, inte

uppfattning var ”att ha olika för i

försvarligt organisation princip

ett och samma klientel. Att detta sätt diskutera

på elever med somatiska åkommor eller handi-

fysiska

i det allmänna skolväsendet hade knappast varit kapp möjligt.

Vid en då den för grund-

tidpunkt nya läroplanen skolan, 62, på en bred politisk kompro-

Lgr grundad miss, hade varit i bruk under år diskuterades

några särskolan fortfarande, om än mindre uttalat, i

något vårdtermer.

blir emellertid alltmer i så

Särskolfrågorna tydliga måtto att det i betänkandet SOU 1966:9 görs en jämförelse mellan andra länder, där man har en differen-

mellan en mer teoretisk särskola och en särtiering skola med ökade av

praktiska undervisningsmoment

Utredaren ansåg att en liknande träningskaraktär.

skulle vara att föredra i vårt land. Detta uppdelning skulle alla samma

ge psykiskt utvecklingshämmade rätt till den som

utvecklingsbefrämjande utbildning, de kunde sig. Särskolan för de skolplikti-

tillgodogöra

åldern från 7 till 16 år borde i enlighet ga i omkring därmed delas i två skolformer, dels särskolans grundskola, avsedd för teoretisk dels särskolans

utbildning,

avsedd att ersätta de klasserna träningsskola, praktiska och Dessa tankegångar

sysselsättningsavdelningarna. och internationella för

jämförelser utgjorde grunden de delar av 1967 års som avsåg särskolan.

omsorgslag

3.4.4 1967 års omsorgslag

1967 års innebar stora och

omsorgslag betydelsefulla

för de barnen förändringar psykiskt utvecklingsstörda och och för särskolan. Först genom den

ungdomarna fick alla, utan avseende skolrätt och

på handikapp,

Det är kanske den reform som haft störst skolplikt.

för under tiden betydelse normaliseringssträvandena därefter. innebar nära en fördubbling av

Lagen nog särskolans elevantal fr.o.m. läsåret 1968/69 och var en starkt orsak till att särskolan sökte samver-

pådrivande kan med för att lösa bristen på skolloka-

grundskolan ler. De erfarenheterna av denna samverkan ac-

goda

celererade till den nästan in-

utvecklingen fullständiga

av skollokalerna som nu råder och har i hög tegrering

ökat om och förståelsen för de psygrad kunskapen kiskt eleverna hos barn och ungdo-

utvecklingsstörda mar i och hos av

grund- gymnasieskolan, skolpersonal alla och hos samhället i allmänhet. I ett

kategorier bredare historiskt framstår 1967 års om-

perspektiv sorgslag som ett stort steg på vägen mot ett närmande av Särskolan till den

övriga ungdomsskolan.

3.5 Skolan, Staten och

Utredningen

Kommunerna

Hösten 1972, dvs. tre år efter det att grundskolan hade fått sin andra läroplan och året innan sär-

(Lgr 69) skolan fick sin första 73), påbörjade ut-

läroplan (Lsä

om Skolan, Staten och Kommunerna redningen (SSK-utredningen) sitt arbete. Särskolan diskuterades här i ett och samman-

pedagogiskt skolorganisatoriskt hang.

skulle, sina direktiv, utreda

SSK-utredningen enligt

mellan stat och kommun i ansvarsfördelningen fråga om grundskolan och m.m. l

gymnasieskolan tilläggsdirektiv hösten 1974 konstaterades, att strävandena på skolområdet mot en ökad av handi-

gick integration

barn i det allmänna skolväsendet, ett kappade uttryck för kommunernas vidgade ansvar för barns

samtliga och innefatta-

ungdomars skolgång. Tilläggsdirektiven de visserligen endast specialskolan, men utredningen fann sådana nära samband mellan sär-

specialskolan, skolan och grundskolan att den fann skäl att på

av ett föra en grundval analysarbete principdiskussion för den del av den skolan, som inte hade

obligatoriska kommunerna som huvudmän. l sitt betänkande

(SOU 1975:6) Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan en av huvud-

gjorde utredningen genomgång

fr.o.m. 1946 och 1951 års mannaskapsdiskussionerna sinnesslövårdsutredningar.

Genom 1970-talets stora kommunreform hade det

kommuner med ett som skapats befolkningsunderlag,

2-11-0200

i större än möjliggjorde särskoleutsträckning tidigare En av kommuner haundervisning. fjärdedel samtliga de mindre än 10000 invånare och 60 hade procent mindre än 20 000. Vid detta tillfälle fanns det någon form av i ca hälften av landets särskoleundervisning kommuner, och någon av kommupåtaglig utökning ner med särskola var inte att vänta. Utredningen framhöll emellertid att det från demokratisk synpunkt vore önskvärt att verksamhetsområdet för en kommunal verksamhet sammanföll med kommunen. Endast då skulle de som var berörda av verksamheten få lika den, inom den kommunala inflytande på kompetensens ram. menade, att Utredningen landstingskommunen från denna som huvudman för särskolesynpunkt undervisningen hade ett försteg, eftersom olika särskolformer - med av och viss undantag specialsärskola - kunde ordnas inom yrkesutbildning varje landsting. Utredningen ansåg att en övergång till kommunalt huvudmannaskap skulle nödvändiggöra en interkommunal samverkan i större än betydligt utsträckning vad fallet var vid ett huvudmanlandstingskommunalt naskap. skulle det administrativa dubbelar- Samtidigt betet, i den kommunala genom lokalintegration ungdomsskolan, försvinna. att sär- Utredningen påpekade, skolan skall enskild elev kunskage varje färdigheter, per och optimal i den omfattpersonlighetsutveckling ning eleven kan tillgodogöra sig detta genom den speciellt Särskolan skulle därupplagda undervisningen. igenom i realiteten som en uppfattas specialundervispå grundskolenivå. från denna undervisning Steget ning till den grundskoleundervisning med omfattande inslag av specialundervisning, och som riktade till sig svagpresterande elever, var inte stort. Det fanns alltså ett naturligt samband mellan grundskola och särskola. Det är bland annat det förhållandet som till inspirerat och som underlättat strävandena till Med integrering. den utgångspunkten att det ansåg SSK-utredningen dubbla var en behuvudmannaskapet organisatorisk lastning. Utredningen ansåg, att ett gemensamt huvudborde kunna förstärka såmannaskap samhörigheten väl som socialt. pedagogiskt

Ett samlat för det

huvudmannaskap obligatoriska skolväsendet skulle,

enligt SSK-utredningens uppfatt-

kunna förenkla och underlätta ning, skolplaneringen, i som en sådan skulle

synnerhet förändring bygga på en i det allmänna skolvä-

långtgående lokalintegration sendet.

påpekade vidare att det pågick ett

SSK-utredningen delvis i och

parallellt utvecklingsarbete grundskola särskola. En borde, en-

gemensam pedagogisk ledning

kunna underlätta utbytet av ligt utredningens mening, erfarenheter inom olika sektorer av det obligatoriska skolväsendet.

Det konstaterades vidare att det beträffande utredning och inskrivningsprocedur fanns betydande skillnader mellan placering i särskola och uttagning till

i talade för specialundervisning grundskola. Mycket att man här borde ha så likartade regler som

möjligt.

Med ett kommunalt skulle hela

huvudmannaskap den skolan komma under en

obligatoriska gemensam skolstyrelse, en gemensam Skolförvaltning och en gemensam skolchef. Därmed skulle man få den samord-

av för särskola och grundskola, som ning ledningen

till, men som inte utomsorgslagen öppnat möjlighet nyttjats. Som en följd av ett gemensamt huvudmanna-

skulle samtliga lärare i den skolan skap obligatoriska bli anställda hos samma huvudman och i den

dagliga skolverksamheten bli underställda en gemensam

peda-

Till detta skulle komma en gogisk ledning. gemensam elevvårdsverksamhet, gemensamt för ele-

deltagande verna i aktiviteter skola-fritid och en av

samordning de båda

skolsystemens skolskjutsverksamhet.

Det konstaterades, att särskolchefer och rektorer inom särskoleväsendet i var

betydande omfattning upptagna av administrativa Den tid de fick

uppgifter. över till var

pedagogiskt utvecklingsarbete begränsad.

borde det i vilka former Enligt utredningen övervägas sakkunskap detta område kunde vid ett

på tryggas gemensamt kommunalt

huvudmannaskap.

var en som till skillnad

SSK-utredningen utredning, från de behandlade Särskolan utifrån ett

tidigare, pedagogiskt, elevvårdsmässigt och skolorganisâtoriskt

perspektiv utan att diskutera särskolans och

samtidigt

elevernas anknytning till i första hand

övriga omsorgs-

former. Utredningens analys och tanke-

förtjänstfulla

kom inte att direkt till för

gångar läggas grund något

förslag på särskolområdet, men en bas,

utgjorde på

vilken kunde arbeta vidare.

omsorgskommittén

kan särskolekommittén konsta-

Sammanfattningsvis

tera att och be-

SSK-utredningens ställningstaganden

väl i med vad som nu

dömningar ligger linje förelagts

särskolekommittén i dess direktiv.

3.6¶Omsorgskommittén

Regeringen tillkallade 1977 en ny kommitté med upp-

drag att utreda frågorna om omsorger för ut-

psykiskt

barn och

vecklingsstörda, psykotiska flerhandikappa-

de. I direktiven framhölls att haft en

omsorgslagen grundläggande betydelse för utbyggnaden av samhäl-

lets insatser för de Det kunde emel-

utvecklingsstörda.

lertid inte uteslutas att karaktär av för en

lagens särlag

viss grupp hade utgjort ett hi-nder för att integrera denna grupp. Kommittén fick därför i att

uppdrag

pröva om och hur skulle

utvecklingsstördas trygghet

kunna upprätthållas och förstärkas om man minskade antalet särbestämmelser.

Direktiven framhöll vidare att detta synsätt borde

prägla kommitténs om huvudmannaska-

bedömningar

pet för l det fall kommittén

omsorgsverksamheten.

skulle föreslå detta område, borde så-

förändringar på

dana innebära förbättrade insatser för de

förändringar

Det betonades att de

utvecklingsstörda. psykotiska

barnen inte var föremål för tillfredsställande omsor-

ger. Detta berodde sannolikt osäkerhet både om

på

orsaker och om barnens vård, behand-

handikappets

och Kommittén därför

ling undervisning. uppmanades

att inleda arbetet med att dessa barns situa-

kartlägga

tion och utreda deras behov av stöd.

I en Rapport om omsor-

promemoria (DsS 1978:9)

ger om psykiskt utvecklingsstörda, som skulle utgöra

ett för en allmän debatt om hur framtida

underlag

om borde utforomsorger psykiskt utvecklingsstörda mas, förde kommitténen mer allmän diskussion om

Promemorian skulle inte ses som en total omsorgerna. kartläggning, utan det materialet skulle

presenterade utgöra en för en kritisk värdering.

grund

Huvudmannaskapsfrågan blev föremål för en grund-

i en 1979:10) Unligare genomgång promemoria (DsS

av i dervisning psykiskt utvecklingsstörda. Förslagen denna överensstämde

promemoria på väsentliga

med de och som punkter förslag ställningstaganden

i kommitténs i betänkandet gjordes slutliga förslag (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade.

Kommittén skulle sina direktiv

enligt pröva frågan om för undervisningen. Debatten

huvudmannaskapet hade rört om att huvudmannaskapet från

frågan flytta landstingen till kommunerna.

Det bedömdes som viktigt att nyansera diskussionen och en analys av begreppet huvud-

göra noggrannare man och de villkor som är med ett hu-

förknippade vudmannaskap.

Med i

utgångspunkt omsorgslagens initialstadgande och 1 § ”den genom samhällets be-

skollagen försorg drivna ville kommittén slå fast, att

undervisningen”, samhället eller det allmänna har det

grundläggande ansvaret för alla barns och undervisning.

ungdomars

Kommittén konstaterade att tre olika huvudmän staten, och primärkommuner-

landstingskommunerna na - svarade för denna Kommittén me-

undervisning. nade emellertid att denna av

fördelning uppgifter inom svenskt skolväsen inte var en gång för alla given, och att till kommunerna inte var to-

delegationen tal. Sålunda hade staten behållit det över-

uttryckligen

ansvaret för skolans mål och innehåll. Statsgripande makterna bestämde med andra ord i

skolpolitiken landet. Häri låg att staten var för att landet

ansvarig hade ett och en likvärdig utbild-

enhetligt skolsystem ningsstandard.

ställde krav på en hu-

Omsorgskommittén följande vudman för Särskolan.

A Huvudmannen skall ha förutsättningar att klara uppgiften.

Det innebär att ha tillgång till erforderliga resurser för verk-

samheten, dvs. personella, lokalmässiga, materiella och organisatoriska. Det innebär också att frågan om hur finansiering av resurserna skall ske måste vara löst.

k Resurserna skall täcka dagens behov men också ge förutsättningar för utveckling. Det innebär att resurserna skall vara så kvantitativt tilltagna att alla som är i behov av dem skall få del av dem. Det innebär också att framtida utveckling skall kunna ske med bibehållande av samma princip om täckande service till alla som behöver.

*k Resurserna skall erbjudas i för individen acceptabla former, skall vara anpassade till individuella behov och ge förutsättningar för så normalt liv som möjligt. Servicen måste därför både vara adekvat och lättillgänglig.

Kommittén stannade för att föreslå ett kommunalt för särskolan. Motivet för kommit-

huvudmannaskap

téns var en

ställningstagande grundläggande integra-

tionstanke. Kommunerna hade sedan varit hu-

länge

vudmän för den allmänna av barn,

undervisningen

ungdomar och vuxna.

Ett skäl för kommitténs

tungt vägande ställningsta-

gande i var den omfattande

huvudmannaskapsfrågan

och som förekommit. Ett

permanenta segregering

kommunalt för särskolan skulle

huvudmannaskap

kunna underlätta övergången mellan i första hand sär-

skola och grundskola. Detta var både formellt och

men förekom i

praktiskt möjligt mycket ringa grad.

Det skulle vidare innebära att de

utvecklingsstörda

eleverna skulle komma in i kommunens

planeringsun-

Detta skulle i sin tur innebära att barnens

derlag. möj-

att i skola skulle öka.

ligheter gå vanlig, närbelägen

Kommittén menade vidare, att ett från

överflyttande

landsting till kommuner också skulle ha administrati-

va fördelar som skulle berörda elever. Ett

påverka

samlat skulle därför minska

huvudmannaskapsansvar

behovet av och

speciella särskiljande arrangemang,

något som borde vara ett i rätt för att

steg riktning

uppnå normalare villkor för de

handikappade.

När omsorgskommittén sina och förgjorde analyser

beredde sina hade den andra läro-

ställningstaganden

för grundskolan fullt ut tilläm-

planen (Lgr 69) börjat

pas på alla tre stadierna. pågick inom skol-

Samtidigt

ett arbete med en läroplan, Överstyrelsen ny grundat dels erfarenheter av 69 i dels

på Lgr skolvardagen, på regeringens principförslag (prop. 1975/76:39) med

av huvudbetänkande anledning SIA-utredningens (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö.

Utvecklingen inom grundskolan hade lett till en minskad andel i form av

specialundervisning specialklasser. Resurserna för den samordnade specialunder-

hade blivit mer rörliga genom det ändrade visningen

för som började tillstatsbidragssystem grundskolan,

fr.o.m. redovisningsåret 1978/79. lämpas Omsorgskommittén fann att denna av

förändring grundskolans spe-

ingalunda var avslutad, men att den cialundervisning pågående processen öppnade möjligheter för en ökad samverkan mellan och särskolan samt att

grundskolan det reformarbetet i i

pågående grundskolan hög grad berörde särskolan. Man menade att särskolan måste finnas med i den allmänna skolans Med

reformering. den menade kommittén, att skilda

utgångspunkten huvudmän för och särskolan hade en

grundskolan klart hämmande effekt att föra inte-

på möjligheten greringen vidare.

den elevens roll i ett

Synen på utvecklingsstörda alltmer med allt band

integrerat skolsystem svagare till vården också för kommitténs

utgjorde grundvalen

om överförandet av särförskolan till förslag primärkommunal huvudman. Kommittén betonade därmed att den ville driva den utvecklingen från

på pågående lokalintegrerad till individuellt undervis-

integrerad

Kommittén ifrån att individuell ning. utgick integre-

på sikt skulle komma att öka, eftersom den både ring

barnens behov och sammanföll med förtillgodosåg äldrarnas önskemål.

naturliga

Kommittén ansåg att behovet av särskoleklasser skulle komma att urholkas, men gjorde samtidigt den

att en särskild för utbedömningen, klassorganisation

skulle vara nödvändig under tid vecklingsstörda lång framåt.

Diskussionerna i

omsorgskommittén påverkades också av beslut om den nya

socialtjänstlagen

vilken fr.o.m. den l 1982 (1980:620) tillämpas januari

SOU 1991:3O och som tilldelar kommunerna ett lagfäst primäransvar för de människor som vistas inom kommun. resp. Kommunerna skall alltså svara för dessa människors grundtrygghet. från kommunernas ansvar för undervis- Undantagna ning är gymnasial utbildning och landstingskommunal i högskoleutbildning, folkhögskola, undervisningen statlig specialskola, landstingskommunal särskola, sameskola och statens skolor för vuxna. Omsorgskommittén prövade förutsättningarna för att inlemma särskolan i det allmänna skolväsendet och förutsatte att de skulle bibestatliga driftbidragen hållas i existerande En för omfattning. förutsättning en samverkan skulle vara en bättre organisatorisk överensstämmelse mellan för särstatsbidragssystemen skolan, och Kommittén grundskolan gymnasieskolan. satte som villkor att för särskolan skulle statsbidragen baseras existerande normer för klass, och på grupp enskild undervisning. Omsorgskommittén pekade på tre alavslutningsvis ternativa vägar att mot en förändrad av gå ledning särskolan. l. behåller men Landstingen huvudmannaskapet överlämnar av särskolan till den komledningen munala skolstyrelsen. 2. baserad avtal mellan Integration på landstinget som huvudman och kommun. 3. Överförande av till kommuhuvudmannaskapet nerna. Vid en samlad stannade kommittén för bedömning att föreslå att särskolan skulle föras in under kommunalt huvudmannaskap.

Omsorgsberedningen

År 1983 hade under tre år arbetat efter grundskolan sin Denna var nya läroplan (Lgr 80). läroplan grundad dels erfarenheter från Lgr 69, dels tankepå på gångar från om Skolans Inre Arbete utredningen (SIA). Dessa en ökad samvertankegångar byggde på

kan mellan skolan och kommunernas i

övriga organ, första hand fritidsverksamheten. Fem år hade

tidigare

fått ett och friare ockgrundskolan nytt resurssystem, så detta en av av

följd förslag avgivna SlA-utredningen.

Särskolan stod på sidan om denna utveckling och först i slutet av år 1983, dvs. cirka två och ett halvt år efter det att hade sitt slut-

omsorgskommittén avgivit

en betänkande, tillkallade regeringen arbetsgrupp omsorgsberedningen - för ett fortsatt

beredningsarbete med av betänkandet. var en

anledning Bakgrunden

i En splittrad remissopinion huvudmannaskapsfrågan.

bland remissinstanserna hade motsatt majoritet sig

om att inlemma särskolan omsorgskommitténs förslag i det allmänna skolväsendet. Den inte att kom-

ansåg mittén hade lämnat för att ett änd-

fullgoda garantier rat skulle medföra förbättringar för

huvudmannaskap de Däremot var remissin-

psykiskt utvecklingsstörda. stanserna till ett närmande mellan särskolan

positiva och genom att särskolan

ungdomsskolan författnings-

i remissinstanser mässigt reglerades skollagen. Några motsatte en av den sammanhållna sär-

sig uppdelning skolan, som skulle innebära att särförskolan sammanfördes med den kommunala förskolan under gemensam huvudman.

fortsatt

Omsorgsberedningen föreslog landstingskommunalt huvudmannaskap och att regler för särskolan skulle införas i skollagen.

Beredningen pekade

1967 års vilken skulpå omsorgslag, enligt landstingen le bereda som var bosatta

psykiskt utvecklingsstörda inom vård och om-

landstingsområdena undervisning,

i den mån icke annan om sorger någon drog försorg dem. Man pekade på handikappolitiken som hade som mål att i så stor som

utsträckning möjligt integrera de eleverna i

handikappade samhällsgemenskapen och att detta hade medfört att i allt större

landstingen

försökte särskoleundervisning i utsträckning förlägga kommunernas skolor. mot att kom-

Utvecklingen gick munerna fick fler inom

uppgifter omsorgsverksamheten. ansåg att en successiv huvudmanna-

Beredningen

var att föredra, om en sådan förändskapsförändring skulle gå smidigt. ring var inte beredd att föreslå ett Omsorgsberedningen förändrat men fann det att huvudmannaskap naturligt för särskolan skulle bli föremål huvudmannaskapet för en vid ett senare tillfälle. förnyad prövning I med till lag om propositionen (1984/85:176) förslag särskilda om m.fl. omsorger psykiskt utvecklingsstörda bl.a. att skulle behålla ansvaret föreslogs landstingen för den särskolan samt att särförskolan skulegentliga le föras över till primärkommunalt huvudmannaskap. Vidare att det i skulle föras in en föreslogs skollagen bestämmelse som skulle det möjligt för landstinggöra en att avtal föra över särskolan till kommunergenom na. Som skäl för oförändrat huvudmannaskap anfördes att den särskolan i stor samveregentliga utsträckning kade med det allmänna skolväsendet. Behovet av peoch andra förstärkningsåtgärder tillgodosågs dagogiska bäst, med ett landstingskommunalt enligt förslaget, Det blev då att skapa en huvudmannaskap. möjligt successiv från till kommuner geövergång landstingen nom avtal, i vilka man överlät ansvaret för särskolan. beslöt i med förslag Riksdagen enlighet regeringens 1984/85:27, rskr. 386).

(SoU

3.8 Det aktuella

läget

Vi har 1967 års vilken tidigare pekat på omsorgslag, till för nya grupöppnade vägen särskoleundervisning elever med per psykiskt utvecklingsstörda tilläggshan- Den kan betraktas som en i särskodikapp. milstolpe lans Ännu ett i och utveckling. betydelsefullt steg togs med att särskolan överfördes från omsorgslagstiftningen till l detta större kan skollagen. något perspektiv betraktas som en mellan omsorgsberedningen parentes mer långtgående integrationsföromsorgskommitténs och förarbetena till 1985 års skollag (1985:1100). slag I med beslut (prop. 1985/86:l0, enlighet riksdagens rskr. fr.o.m. den 1 1986 skol- UbU6, 39) regleras juli

plikten och för utveck-

skolundervisningen psykiskt

barn och i och utlingsstörda ungdomar skollagen, bildningen för dessa elever överfördes till utbildnings-

sakområde. departementets

har beslutat rskr. i

Riksdagen (1988/89:UbU7, 95) enlighet med om skolans ut-

propositionen (l988/89z4) veckling och styrning, vari betonas kommunens övergripande och samlade ansvar för att de nationella målen för skolverksamheten Häri bör

förverkligas. enligt särskolekommitténs uppfattning även utbildningen för de psykiskt eleverna innefattas.

utvecklingsstörda

har också med av

Riksdagen anledning propositionen 1989/90:41 rskr. beslutat om avveck-

(UbU9, 58)

av den av som lärare ling statliga regleringen tjänster och skolledare m.fl. vid bl.a. särskolan.

Vidare har 6 2 § ändrats

kap. skollagen (1985:1100) efter av och beslut av

förslag regeringen riksdagen (prop. 1989/90:l32, SoU 25, rskr. 315, SFS 1990:495). Härigenom underlättas ekonomiska transaktioner mellan och och mel-

landstingskommun primärkommun lan inom en Be-

primärkommuner landstingskommun. slutet innebär, att om en överlåtit

landstingskommun särskolan till en kommun som i

ingår landstingskommunen, får också lämna ekono-

landstingskommunen miskt bidrag till kommunen. Har en överlåtelse skett till inom en

samtliga primärkommuner landstingskommun, får kommunerna lämna ekonomiskt till

bidrag varandra, om det behövs för mel-

kostnadsutjämning lan dem. Detta beslut kommer att underlätta en successiv överföring av för särskolan

huvudmannaskapet från till kommunerna.

landstingen

l december 1990 beslutade rskr.

riksdagen (UbU4, 76) med av 1990/9l:l8 om an-

anledning proposition svaret för skolan om en

långtgående decentralisering på skolans område. Särskolan omfattas av de

principiella resonemangen, men omfattas inte av vissa sakbeslut, bl.a. beslut om Sålunda har

statsbidragssystem. beslut fattats om ett helt och friare

nytt statsbidragssystem i form av ett finansiellt stöd till kommunerna som ett för det skolväsendet

sektorsbidrag offentliga för barn, och vuxna, dvs. kommunernas

ungdom

och vuxenundervisning. grundskola, gymnasieskola Detta har olika som sektorsbidrag beräkningsgrunder inkluderar till skolledning, till hemdagens statsbidrag och till i svenska språksundervisning undervisning som Dessa är delområden som till och andraspråk. med läsåret 1990/91 i olika har varit föremål för grad Kommunerna får nu sitt statlig reglering. organisera skolväsende friare än tidigare. Staten anger betydligt strikta kvalitetsramar och betonar rättsäkerheten för skolans brukare, men inte verksamheten detaljreglerar ekonomisk och administrativ styrning. genom särskolekommitténs skulle inte Enligt bedömning särskolans elever och förlora på att anknytas personal till ett sådant om skapas för en system, förutsättningar bibehållen och förbättrad för de undervisning psykiskt utvecklingsstörda eleverna. För särskoleelever i ålder innebär regegymnasial med ringens 1990/91:85 Växa kunskaper proposition om gymnasieskolan i vuxenutbildningen en förändring. I som betonar att framtidens propositionen visserligen skall vara en skola för alla” föreslås gymnasieskola att särskolans elever inte skall vara att delta behöriga i de nationella De individuella programmen. proär, statsrådet, inte heller grammen enligt föredragande för elever som fått sin i särskolan. lämpade utbildning För dessa bör särungdomar enligt regeringsförslaget skilda 54 f.). regler gälla (s. särskolekommitténs ligger försla- Enligt uppfattning inte i med den vi försökt beskriva get linje utveckling i det Kommittén återkommer till frågan i föregående. avsnitt 6.5.

Sammanfattning

Särskolekommitténs är att utreda konsehuvuduppgift kvenserna av ett överförande av Särskolan från landstill huvudman. Vi tingskommunal primärkommunal har det som i och tidigare belyst genombrott gjordes med av ett ändrat huvud- SSK-utredningens analyser för särskolan. Det var första särmannaskap gången

skolan diskuterades för sig, utan att betraktas som en mindre del av samhällets för ut-

omsorger psykiskt

Särskolekommittén ett steg vecklingsstörda. går längre i sina och har därvid bedömt det som

analyser angelä-

att placera in i ett get huvudmannaskapsdiskussionen

större Vi har i denna disnågot utbildningsperspektiv. kussion av den starka strävan mot

givetvis påverkats kommunal som särskola.

integration präglar dagens

Vi har försökt att teckna en utveckling från en mentalvårdsanknuten, starkt

segregerad undervisning, fram till en skola med allt starkare band till kommunernas för barn och Vi har haft

utbildning ungdom.

för att beskriva detta och begränsat utrymme förlopp hänvisar den intresserade i första hand till

följande publikationer:

i delbetänkande (SOU 1975:6)

SSK-utredningens

för specialskolan och särsko-

Huvudmannaskapet

lan (s. 31-54).

-k promemoria (DsS 1979:10)

Omsorgskommitténs Undervisning av psykiskt utvecklingsstörda (s. 29-55).

*k slutbetänkande (SOU

Omsorgskommitténs

1981:26) Omsorger om vissa handikappade

(s. 130-166).

För hänvisas till käll- och litteraturförteck-

övrigt

i slutet av detta betänkande. ningen

***k**k****k**

-

4¶Integration normalisering

- 4.1 Definition av tillbakablick

begreppen

Under de två senaste decennierna har begreppen nor-

och varit ledande honnörsord i malisering integrering debatten om och vård.

handikappades utbildning

Innebörden av normalisering är kortfattat

begreppet att skall ha att leva

handikappade personer möjlighet som andra, bland andra genom delaktighet och ge-

Termen har sedan slutet av menskap. normalisering 1960-talet använts som en i hela

målsättningsterm Norden för en mellan

ömsesidig anpassningsprocess individ och samhälle. smälter ihop med

Betydelsen

av termerna integrering och integration betydelsen som är medel för att uppnå och gemen-

delaktighet skap.

som hade till upp-

Integrationsutredningen (1978),

att utreda frågan om integration av handikappade gift elever i skolväsendet jämte sammanhängande frågor,

i sitt delbetänkande (SOU 1980:34) Handiredogjorde

Normaliserad, Utvärderad för olikappad, Integrerad, ka definitioner av samt hur de kommit till.

begreppen,

var till de fysiskt

Utredningens uppgift begränsad och medicinskt men dess analys av be-

handikappade,

och är allmängiltig, greppen normalisering integrering och är i dessa avsnitt fortfarande aktuell.

räknar upp ett stort antal

Integrationsutredningen

för olika former av och konstatebegrepp integration rar att orden och i de samman-

integration integrering

de använts är och diffusa till sin innehang oprecisa börd.

Olika av mer teknisk natur har

tolkningar gjorts.

Det s.k. PRESS-projektet för Rörelsehindra-

(Projekt

de Elevers Situation i vid uni-

Samhället) Göteborgs

versitet skrev i sin nr 3/78 bl.a.

rapport följande:

”Lokalinlegrering avser skolbyggnaderna. l skolan är skollokaler för handikappade anknutna till vanliga skolor

Verksamhetsintegrering avser skolorganisationen och undervisningen. I skolan kan eleverna vara antingen gruppintegrerade, dvs. gå i specialklass, specialskolklass eller särskolklass i vanlig skola, eller individualintegrerade, dvs. gå i vanlig klass med speciella stödåtgärder, t.ex. samordnad specialundervisning

Administrativ integrering betyder, att man inte tillämpar en särlagstiftning för handikappade, utan låter den allmänna lagstiftningen gälla, och att man har samma huvudman för handikappades undervisning och samhällsomsorger som för andra. l fråga om administration och personal söker man så långt möjligt samordna de båda grupperna handikappade

och icke handikappade.”

Mårten Söder beskriver i en

Sociologen SÖ-rapport

från 1980 olika former av Han mel-

integrering. skiljer

lan fysisk integrering, funktionell integrering, social

integrering och samhällelig integrering.

Med fysisk integrering menas att det avstån-

fysiska

det mellan och icke

utvecklingsstörda utvecklingsstör-

da elever minskas. Så finns t.ex. skolor, där särskolans

klasser är mellan klasser, el-

insprängda grundskolans

ler också har särskolan en korridor eller

egen pavil-

jong med sina klasser.

Funktionell integrering innebär, att särskolan och

grundskolan utnyttjar gemensamma resurser. Med re-

surser menas inte bara och lokaler, utan

utrustning

det innebär också ett vidare t.ex. att

begrepp, grund-

skolans och särskolans elever har med sam-

gymnastik

ma lärare. Social integrering medför att det sociala avståndet

mellan och icke

utvecklingsstörda utvecklingsstörda

reduceras. Med socialt avstånd avses både avsaknad

av social interaktion och den känsla eleven kan ha av

att vara utanför gemenskapen. En elev är socialt inte-

om det finns och spontana kongrerad regelbundna takter mellan honom och hans kamrater samt när han känner grupptillhörighet. Samhällelig integrering att de handikappabetyder de som vuxna har samma till samhället som tillgång andra; att de har att påverka sin egen situamöjlighet tion; att de har ett arbete och att de är i en delaktiga social gemenskap. I 1983/84:27 om för elever med proposition åtgärder handikapp i det allmänna skolväsendet m.m., föreslog vissa åtgärder för sådana elever. Proposiregeringen tionen behandlade inte de psykiskt utvecklingsstörda eleverna av det skälet att Särskolan vid den tidpunkten inte skollagen. De utreglerades genom psykiskt stod utanför och deras skolfrågor regvecklingsstörda lerades genom (1967:940) angående omsorger lagen om vissa psykiskt utvecklingsstörda. I anförde statsrådet bepropositionen föredragande träffande de att även gravt funkfysiskt handikappade tionshindrade barn och i allt större utungdomar integrerats i det allmänna skolväsendet, sträckning och att beträffande den yttre organisationen Sverige nått än de flesta andra länder. Han konstateralängre de att alltmer som brister i den handikapp uppfattas verksamhet och som oss och inte som en miljö omger företeelse hos den enskilde individen. Föredraganden den slutsatsen att det utifrån det betraktelsesättet drog var att barn med funktionshinder i vannaturligt gick skolor och bodde hemma i stället för att hänvisas liga till särskilda skolor från hemorten. långt Uttalandet kan vår lika ha enligt uppfattning gärna avsett elever. psykiskt utvecklingsstörda I Jämställdhet och frihet. Politiska avhandlingen mål för den svenska grundskolan” (Hadenius, K., lämnas en för den Uppsala 1990) utförlig redogörelse som under 1960- och 1970-talen integrationsprocess förändrade formerna för i specialundervisningen från en omfattande undervisgrundskolan, segregerad i till en så gott som totalt integrening specialklasser, rad klinikundervisning.

4.2¶Utvecklingslinjer

Särskolekommittén har inte haft att

möjlighet genom-

föra om t.ex. det värdet

egna utredningar pedagogiska

av av i skolan. Vi de-

integrationen utvecklingsstörda

lar dock av de som av tidi-

många bedömningar gjorts

gare om framför allt de sociala effekterna

utredningar

av men anser dessutom att den

integration, utveckling

som skett under 1980-talet har till att

kraftigt bidragit

ytterligare underlätta av i var-

verksamhetsintegrering

je fall vissa delar av särskolan.

På håll i landet ett

många pågår utvecklingsarbete

med mot en närmare samverkan mellan

inriktning

särskolan och i första hand

grundskolan.

Bakom detta bl.a. men också

ligger forskningarbete

en i samhället som innebär en ökad

attitydförändring

öppenhet och tolerans för avvikande beteenden hos

medmänniskorna.

Den av särskolans skollokaler med

integrering

och - -

grund- gymnasieskolans lokalintegrering som

tidigare avsågs med är nu i ”integrering”, genomförd

stor och har blivit så allmänt

omfattning accepterad

att den ses som en Ordet

självklarhet. integrering har

därför senare tid mer och mer kommit att stå för

på individintegrering.

I bl.a. län har sedan slutet av 1970-ta-

Östergötlands

let omfattande försök med individ- och

genomförts

gruppintegrering av särskoleelever i

grundskolklasser

De som visar

(HELlS-projektet). utvärderingar gjorts

att en del av elever kan

betydande grundsärskolans

undervisas enskilt eller i inom

grupp grundskolan.

Läsåret 1989/90 var 18 % av alla särskoleele-

drygt

ver i län i

Östergötlands individintegrerade grundsko-

lan. Ca 98 % av dem av

utgjordes grundsärskoleele-

ver, och ca 2 % av

yrkessärskoleelever.

Motsvarande siffror för landet i sin helhet var sam-

ma läsår 8,7 % av

individintegrerade totalpopulatio-

nen särskoleelever och 16,9 % av ele-

grundsärskolans

ver. Variationerna är dock stora.

mycket

Det som inte av för indi-

framgår någon redogörelse

vidintegrering av särskoleelever är i vilken

tidsmässig

eleverna deltar i i omfattning undervisningen vanlig klass, men det har kommit till särskolekommitténs kännedom att vistelse i klass eller grupp tillsammans med andra elever kan variera Det är då vår mycket. att om eleven hänvisas till uppfattning huvudsakligen enskild verksamhet utanför man klassgemenskapen kan tala om snaknappast integrerad undervisning”, rare om och Vi återkommer till tillsyn segregering. detta i avsnitt 6.3. av hur särskolans ut- Kartläggningen elevunderlag vecklats under den senaste och av hur femårsperioden fortskridit under samma pelångt individintegrationen riod ger en bild av stora skillnader mellan landstingen, men också av stora skillnader mellan särskolans skolformer. Av ovanstående drar särskolekommittén följande slutsatser: y av är inte en- 1) Omfattningen individintegreringen bart och kanske inte ens i första hand beroende av förhållanden eller struktur. geografiska demografisk Den kan också vara ett för en Den uttryck ideologi. visar att i sin nuvarande utformning individintegrering är en tänkbar endast för en mindre undervisningsform del av särskolans elever. Elever med stora eller 2) mycket skolsvårigheter vårdkrävande med tilläggshandikapp träningsskolans i - beelever och motsvarande elever gymnasieålder höver en så att specialanpassad utbildningssituation den endast med omfattande insatser kan tillmycket inom den vanliga ungdomsskolan. godoses

4.3 och utveckling Forskning

I Utvecklingsstörda i vanliga skolor arbetsrapporten som bl.a. låg till (Arnell-Gustafsson/Söder, 1976) grund för omsorgskommitténs bedömningar, pekade författarna i som har betypå egenskaper skolmiljön delse för en väl utvecklad integrering och angav några förhållanden som har stor betydelse:

- Den mottagande skolans personal bör ha en allmänt till positiv inställning integreringen. - Den integrerade särskolans anda bör vara positiv. - Man får inte se enbart som en integreringen planeringsfråga. En anda kan inte fram, planeras den kommer av en utveckling. Detta synsätt återkommer i den av det kvalianalys tetsmässiga utfallet av som skolindividintegreringen överstyrelsen (SÖ) låtit utföra i genom högskolan Kristianstad. resultat redovisas i en serie Projektets rapporter (Undervisning av utvecklingsstörda elever i grundskolan, Inge Carlström och Lena-Pia Hagman, Rapport 1 och 2, en kart- 1989). Rapporterna utgör läggning av elever som undernågra utvecklingsstörda visas i grundskolan, och deras situation. Studierna omfattar endast 21 grundsärskoleelever, varför det enligt särskolekommitténs är svårt att dra bedömning några generella slutsatser utifrån dessa studier. Undersökningen har utförts dels genom fältstudier av detta urval, dels insamlande av enkätmaterial från genom samtliga särskolchefer, från för ansvariga särskolfrågor på samtliga länsskolnämnder samt från rektorer i som har erfarenhet av av grundskolan undervisning utvecklingsstörda elever i de tre län som i uningått dersökningen (Jönköpings, Kopparbergs och Jämtlands län). Rapporterna präglas av en positiv till attityd möjligheterna att undervisa en stor del av grundsärskolans elever i grundskolans klasser, men också av en klarsyn när det de som begäller praktiska förutsättningar höver vara för att elevernas behov skall bli uppfyllda väl tillgodosedda. Den som en undervisning passar elev passar kanske inte en annan. Kravet flexibilipå tet i är starkt. undervisningen I rapporten betonas de sociala mest. Beframstegen träffande är ett omdöme pedagogiska framsteg vanligt att eleverna efter sin tillgodogjort sig undervisningen förmåga, dvs. var eleven än hade skulle undervisats, den ha blivit i stort sett pedagogiska behållningen densamma.

En för individuell är enligt

förutsättning integrering

till enskild undervisning. De

rapporterna god tillgång

flesta elever som i fältförsöket fick enskild un-

ingick

mer än halva skolveckan.

dervisning

Ett förhållande och en orsak till att

mycket vanligt

en elev är föräldrarnas motstånd

individintegrerats

mot Särskolan. Det inte klart vad orsaken till

framgår

detta är, men de formella kraven kring det nuvarande nämns som ett exempel.

inskrivningsförfarandet

bör ett antal villkor vara uppfyll- Enligt rapporterna

da för att individuell av särskoleelever

integrering skall fungera:

- elever som undervisas i

Utvecklingsstörda grund-

skolan behöver extra resurser i form av extra stöd

från hos grundskospeciallärare, kunskapstillskott

lans skolledare, konsulentresurser för lärare med

liten beträffande handikappa-

undervisningsvana

de elever, assistentstöd, särskild för

planeringstid

lärarna etc. - Den mot-

Optimala pedagogiska förutsättningar.

måste ha en till

tagande personalen positiv attityd

eleven och informations- och kommunikationsñödet måste vara Skolledare och elev-

tillräckligt.

här en central roll.

vârdspersonal spelar

- Goda sociala vad kamrat-

förutsättningar gäller

kontakter och kontakter med de vuxna i skolan,

framför allt lärarna. I framhålls fördelen med att de

rapporterna integrerade eleverna fâr modeller. Vidare

”normalbegåvade

framhålls att de klasskamraterna får lära att

övriga sig

leva med människor av olika att ta den särskilda

slag,

som kan behövas i vissa fall samt att ta ansvar

hänsyn

för varandra.

inte rapporterna att en ut-

Integrering betyder enligt

elev bara in i ett mönster

vecklingsstörd fogas färdigt

som en utan att mönstret som helhet ändras.

ny bit i mindre skala har också vid t.ex.

Utvärdering gjorts

i Malmö och Lund

lärarhögskolorna (Sandling 1989)

vilka i samma som

(Eriksson 1989), pekar riktning

den nu refererade.

Den som bedrivits har framför allt varit

forskning

inriktad mot de sociala effekterna av

integrationen

medan däremot de blivit mindre

pedagogiska belysta.

4.4 -

Läroplan samsyn

Läroplanen för har en in-

grundskolan helhetssyn på

dividen. Den intellektuella hand i

utvecklingen går

hand med den emotionella och sociala. Den enskilda eleven sätts i centrum. Läroplanen för den särskolan

obligatoriska (Lsä 90)

har till 80. Lsä 90 kan nyligen anpassats Lgr utgöra yt-

terligare ett instrument mot en ökad mel-

integration

lan i första hand och

grundskola grundsärskola.

Regeringen har den 14 februari 1991 beslutat tillkal-

la en kommitté som skall lämna

(Dir. 1991:9) förslag

till mål och för och det of-

riktlinjer barnomsorgen

fentliga skolväsendet. Kommittén skall lämna till och mo-

förslag riktlinjer

deller för Kommittén skall också bedöma

kursplaner.

om det är att ha ett samlat måldokument

lämpligt

med mål och för och hela det

riktlinjer barnomsorgen

offentliga skolväsendet eller om det är mer funktio-

nellt eller motiverat med skilda måldokument.

********

För information hänvisas till ta-

ytterligare följande

beller:

Tabell 2: Elevernas skolformer.

fördelning på

Tabell 4: i särskolan.

Elevutvecklingen

Tabell 5: av individ- och

Utvecklingen gruppinte-

greringen av särskolans elever.

Tabell 7: Procentuell av särskolans ele-

fördelning

ver på särskolans olika former.

5¶Primärkommunalt

för

huvudmannaskap

Särskolan?

Kommitténs Ansvaret för särskolan och särvux bör föförslag: ras över från landstingskommunerna till primärkommunerna. Särskolan bör även i fortsättningen utgöra en egen skolform.

Skälen till vårt för särskoförslag: Utgångspunkten lekommitténs diskussion och våra ställningstaganden är att särskolan liksom skall varje engrundskolan ge skild elev och samt främja en färdigheter kunskaper i med målen för resp. personlighetsutveckling enlighet skolform. Ett av målen för grundskolans undervisning, alltsedan de första för en ny sammanhålriktlinjerna len skola upp i slutet av 1940-talet, obligatorisk drogs är att skolans insatser skall och krav ställas planeras utifrån barns aktuella (Lgr 80 varje förutsättningar s. hinder, traditioner när det gäl- 14). Organisatoriska ler och en lärarutbildning som undervisningsmetoder inte konsekvent utbildar lärarna för att tillräckligt kunna individualisera har ibland motundervisningen, verkat detta mål. För Särskolan har den individualiserade undervisalltid varit ett villkor för en unningen meningsfull och för att eleverna skall få till dervisning, möjligheter en av kunskaper och färdigheter. optimal utveckling Även när det den elevsociala omvårdnaden gäller de båda skolformerna vissa olikheter. De uppvisar elevsociala insatserna har i särskolan varit en del av det samlade arbetet för hela särskolans ett personal på helt annat sätt än vad som varit fallet i grundskolan. elever med och stora inlär- Många låg färdighetsnivå som i undervisas i ningssvårigheter dag grundskolan, skulle vår få en för dem bättre anenligt uppfattning

passad i Omvänt skulle undervisning grundsärskolan. vissa elever inom kanske få ett bättre grundsärskolan utbyte av sin skoltid inom För dessa elegrundskolan. ver finns att med stöd av 3 möjlighet kap. 3 § förordningen (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen försök få sin undervis- (1985:1100) på i annan skolform. Vidare kan vissa elever efter ning överenskommelse mellan särskolan och grundskolan i klasser. individintegreras vanliga särskolekommittén har bedömt det som angeläget att i mån beskriva den debatt och de någon beslut, som lett fram till situation. Fram tonar bilden dagens av en särskola som under de sista åren alltmer fyrtio kommit att från och fjärma sig vårdorganisationen, som i ökad kommit att samverka med den komgrad munala ungdomsskolan. När det gäller för särskolan föhuvudmannaskapet rekommer det en spontan rörelse i mot ett riktning ändrat En omfattande huvudmannaskap. förändringsverksamhet ute i landet. Denna verksamhet pågår strävar mot att särskolan från och skilja landstingen införa den under kommunalt Denhuvudmannaskap. na bl.a. till spontana förändringsverksamhet ligger grund för att om ett ändrat frågan huvudmannaskap nu blir föremål för en allsidig belysning. I kapitel 3 har vi, med i olika dokuutgångspunkt ment, sökt att debatten i spegla huvudmannaskapsfrågan och därmed också i mån särskolans utvecknågon ling under efterkrigstiden. I 4 har vi beskrivit av kapitel utvecklingen integreringen. Vår är, att denna enuppfattning utveckling dast med kan vidare inom nuvarande svårighet gå system med olika huvudmän. För att öka för ökad förutsättningarna integrering av psykiskt elever i skolor utvecklingsstörda vanliga och klasser, anser särskolekommittén att ansvaret för hela särskolan bör föras över från till landstingen kommunerna. Vi avser då också för vuxenutbildning utvecklingsstörda, vilket överensstämmer med särvuxkommitténs i betänkandet uppfattning

om vuxenutbildning för utveck- (SOU 1990:11) vidgad lingsstörda. Inom särskolan har under de senaste 10-15 åren bedrivits en inre utveckling. Särskokraftig pedagogisk lans inre arbete har till sin uppbyggnad därigenom och struktur alltmer kommit att likna dejämförbara lar av den övriga ungdomsskolan. och dominerar lands- Sjuk- hälsovårdsfrågorna idag verksamhet. lnom tingens landstingens omsorgsverksamhet är rörande de särde tunga uppgifterna frågor skilda Särskolverksamheten utgör därvid omsorgerna. en förhållandevis liten del av samlade landstingens verksamhet. Genom ökad i olika former integration och ändringar i i samma riktning genom regelsystemet har särskolans band till medveomsorgsverksamheten tet Eftersom särskolan fortfarande försvagats. ligger kvar under eller motsvarande oromsorgsnämndernas ansvarsområde behandlas inte särskolfrågorna gans tillsammans med utbildningspolitiska frågor, övriga vilka under utbildningsnämnderna. ligger Detta förhållande dels på traditioner grundar sig men också det förhållandet, att under på landstingen flera år har diskuterat, utrett och planerat för en successiv av särskolan till kommunerna. l överföring några län har en sådan redan skett. överföring Den som särskolekommittén har försökt utveckling beskriva har som kommunerna har pågått samtidigt visat ett ökat intresse för att ta över ansvaret för särskolan. för detta påstående är den spontana Belägg som för närvarande pågår på oliöversynsverksamhet ka håll i landet och som till ett primärkommusyftar nalt huvudmannaskap för särskolan. De kommunala har, i motsats till skolstyrelserna eller motsvarande hela sitt omsorgsnämnderna organ, intresse riktat mot skolan. Kommunerna har också, med stöd av beslut dels med anledning av riksdagens dels med kommunaliseringspropositionen, anledning av ansvaret för att ansvarspropositionen, organisera och skolverksamheten i med av genomföra enlighet och fastställda mål. riksdag regering

Ett primärkommunalt för särskohuvudmannaskap lan och särvux skulle innebära att anskolstyrelsernas svar också skulle komma att omfatta de utpsykiskt vecklingsstörda barnen, ungdomarna och vuxna. Självfallet skulle dessa elever också komma att omfattas av de kommunala l skolplanerna. skolplanerna skall anges hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Särskilt skall de framgå åtgärder som kommunen avser att vidta för att de natiouppnå nella mål som har för skolan. Kommunerna uppsatts skall även och utvärdera sin följa upp skolplan. Särskolekommitténs är att utreda om uppgift frågan ett generellt överförande av särskolan från landstingskommunerna till Vi har också primärkommunerna. diskuterat alternativet att avveckla särskolan som skolform och i stället inordna hela särskolan i grundskolan, gymnasieskolan resp. kommunal för utbildning vuxna. En sådan skulle medföra vissa fördelar. åtgärd Begreppet ”särskola” som har en viss laddnegativ ning, skulle utmönstras, och alla elever i samma åldersgrupp skulle oavsett och studieförut-

begåvning

sättningar fullgöra sin skolgång i samma skolform. Den f.d. särskolans elever skulle då också automatiskt komma i åtnjutande av de insatser av bl.a. skolsocial art som kommer andra barn och till del. ungdomar Vi anser att de flesta elepsykiskt utvecklingsstörda ver behöver undervisas i särskilda undervisningsgrupper eller klasser för att få sina behov specifika tillgodosedda. Dessa behov kan som visserligen tillgodoses en form av permanent inom raspecialundervisning men för och Vi anser grundskolan gymnasieskolan. emellertid tiden inte vara att nu avskaffa särmogen skolan som särskild skolform. Det vår meär, enligt ning, angeläget att de nya huvudmännen får tid på sig för att lära känna särskoleelevernas i utbildningsbehov nuvarande skolform, innan en av särskolan avveckling kan bli aktuell. Särskolekommittén anser således att det alltjämt finns behov av att bibehålla särskolan som särskild skolform. Vi anser vidare att kommunerna inom ramen för tills vidare skall tilldelas sektorsbidraget tyd-

identifierbara resurser, speciellt till de ligt anpassade

elevernas behov. Även om psykiskt utvecklingsstörda de nya huvudmännen måste betydande be-

tillskjuta

till särskolan krävs att nuvarande nivå statsbilopp på

till utbildning av utvecklingsstörda draget psykiskt barn och bibehålls. Särskoledelen av sek-

ungdomar

beräknas efter särskilda grunder. torsbidraget

Förutsättningen för den av oss förda diskussionen har varit skolformer; grundskola,

separata gymnasieskola, komvux, särskola och särvux under en gemensam huvudman. Vårt

primärkommunal ställningstagande bygger vidare på förutsättningen att kommunerna skall kunna samarbeta kring särskolan sam-

på ma sätt som man i samarbetar andra skol-

dag kring former, där kommun inte är

varje självförsörjande.

Vi kommer i 6 att närmare analysera elever-

kapitel nas behov och hur dessa behov skall kunna

tillgodoses under primärkommunalt huvudmannaskap.

I 7 behandlar vi och

kapitel personal- fortbildningsfrågor.

Vi kommer vidare i 8 att de

kapitel analysera organisatoriska konsekvenserna av en av

kommunalisering särskolan.

l 9 vi för ett till statsbi-

kapitel redogör förslag nytt

för särskolan, dvs. en särskild drag beräkningsgrund för särskolan inom ramen för sektorsbidraget till kommunernas skolväsende.

Vi har våra till de beslut som riks-

anpassat förslag

fattat med av dels dagen anledning kommunaliserings-

(prop. 1989/90:41, UbU 9 rskr. 58), dels propositionen

1990/91:18, UbU4, rskr. ansvarspropositionen (prop. 76).

6¶Elevfrågor

Skolplikten

Kommitténs förslag: 9-årig skolplikt införs för elever i särskolan. Rätten till fortsatt frivillig bibehålls.

utbildning

Skälen för vårt förslag: Bestämmelser om

skolplikt och rätt till finns i 3

utbildning kap. skollagen (1985:1100).

Elever i särskolan och har särskild

specialskolan skolplikt. Den särskilda är och

skolplikten 10-årig

vid av vårterminen det kalenderår upphör utgången eleven 17 år. som inte kan i

fyller Ungdomar gå gymnasieskolan därför att de är

psykiskt utvecklingsstörda har rätt att efter upphörande få annan ut-

skolpliktens bildning inom det skolväsendet intill ut-

offentliga

av vårterminen det kalenderår de 21 år. gången fyller Om de inte bereds i

förlängd utbildning specialskolan, skall de tas emot i särskolan. I vissa fall kan elev få fortsätta skolgången till 23 års ålder om det behövs för att slutföra en

påbörjad utbildning.

Skolgången efter 17 års ålder är för eleven,

frivillig men huvudmännen har att tillhandahålla

skyldighet utbildning för alla som tillhör personkretsen och som efterfrågar utbildning. De flesta

psykiskt utvecklingsstörda eleverna fortsätter efter det att

skolgången skolplikten upphört. Av SÖs rapport (R 90:13) om yrkessärskolan framgår att 9 % av eleverna lämnade grundsärskolan 1988 utan att fortsätta sina studier, samt att 4 % av eleverna inom

yrkessärskolans yrkesutbildning ”hoppat av” sina studier under

perioden 1986 blev t.o.m. vårtermi-

(då yrkessärskolan frivillig)

nen 1988. Det rör här om totalt 164 elever, varav

sig 33 hade sin verksamhet inom kommunens

(20 %)

En redogörelse för uppföljningsverksamhet. detaljerad dessa verksamhet finns i ovannämnda rap-

ungdomars port.

99,7 % av skollokaler och 94,5 %

grundsärskolans av lokaler är numera i vanli-

träningsskolans inrymda

Detta har medfört ga grundskolor (lokalintegrering). att och särskolan ofta har

grundskolan gemensamma aktiviteter i form av t.ex. gemensamma friluftsdagar,

teaterbesök m.m. I många fall förekommer utflykter, också s.k. vanli-

verksamhetsintegrerad undervisning,

i ämnen såsom musik, slöjd och gen praktiskt/estetiska idrott, men också i andra ämnen.

Ett annat förhållande av viss är att omfatt-

betydelse

av individuell av särskoleelever i ningen integrering

Ökat. För elever i vanliga grundskoleklasser skolplik-

ålder de eleverna så tig utgörs individintegrerade gott som uteslutande av elever, dvs. av

grundsärskolans elever med lätt lndividin-

psykisk utvecklingsstörning.

är dessutom i de årskurserna tegrering vanligast lägre och avtar, vad kommittén erfarit, kraftigt högre

enligt

i åldrarna och särskilt inför till upp övergången högstadiet.

Sedan läsåret 1985/86 har antalet individintegrerade elever mer än fördubblats och läsåret 1989/90

uppgick till 984 elever eller % av särskoleelever. l

8,7 samtliga vissa andelen individinte-

landstingsområden uppgick

elever till mer än 18 %. Det finns som grerade inget

på att ännu nått den övre tyder individintegreringen gränsen.

Den välutvecklade och även in-

lokalintegreringen

det att såväl särskodividintegreringen gör naturligt lans elever som deras vårdnadshavare ifrågasätter den längre skolplikten.

Vi anser att det finns skäl att nu införa 9-årig

goda

för särskolans elever. Rätten till utskolplikt frivillig

till 21 års ålder, i vissa fall till 23 års ålder, bildning bibehålls. Denna rättighet för eleverna skall kopplas till en för hemkommunen att fort-

skyldighet erbjuda satt utbildning.

Särskolans elever behöver det

lång inlärningstid,

i natur. Men den utbildligger handikappets längre ningstiden, som är en konsekvens av den långsammare är i

inlärningen, garanterad skollagen.

Med 9-årig skolplikt och bibehållen rätt till utbild-

inom den särskolan till 21/23 års ålder ning frivilliga är det fullt att individuella utbild-

möjligt tillgodose inom ramen för den samlade särskolan.

ningsbehov Den har

10-åriga skolplikten ingen avgörande betydelse för att en elev skall få den som be-

undervisning hövs. Även om situationen för elever

grundsärskolans ser annorlunda ut än den för ele-

gör träningsskolans ver, är det ur vare etisk eller rent

sig praktisk synvinkel lämpligt eller att av oli-

möjligt tillämpa skolplikt ka längd. 9-årig skolplikt bör därför omfatta alla särskolans elever.

Det avgörande är elevens rätt till efter

utbildning skolpliktens Den

upphörande. frivilliga utbildningen skall anpassas till de individuella behoven.

Med bör

9-årig skolplikt praktisk yrkesorientering (pryo) liksom hittills inta en framträdande i tim-

plats

för årskurs 9. Eleven får omplanen genom pryon

som är lika som världskunskap viktig skolkunskaperna. har också en effekt ele-

Pryon mycket positiv på vernas De får vistas bland vuxna och får

självkänsla. känna att de klarar av som de ställs

arbetsuppgifter inför.

Det nuvarande tionde skolåret bör till att bli

övergå ett förberedande år inför val av i

utbildning yrkessärskolan. Där sker framför allt olika i

pryo på linjer yrkessärskolan men också i och

gymnasieskolan näringslivet för att eleven skall kunna ett väl

göra underbyggt val av utbildning. Dessutom bör det förberedande året innehålla som eleven så väl för-

utbildningsinslag gör beredd som inför t.ex.

möjligt yrkesutbildningen, ADL till svenska, matema-

(Anpassning Dagligt Liv), tik och i särskolans

samhällskunskap. Utbildningen

och delar skall ses som en samobligatoriska frivilliga manhållen med samlat ansvar

utbildning pedagogiskt bl.a. för den för

långsiktiga utbildningsplaneringen

enskild elev. De olika delarna förutsätter varvarje

andra. mellan den särskolan

Övergången obligatoriska och den bör ske direkt. Det

frivilliga yrkessärskolan skall i huvudmannens att al-

ingå skyldigheter erbjuda la elever fortsatt i eller an-

utbildning yrkessärskolan nan skolform.

lämplig

Vårt om kan medföra vissa

förslag 9-årig skolplikt praktiska av lokalmässig karaktär. Det beror

problem

att den särskolan till stor del är lokalpå obligatoriska

med medan den frivilmässigt integrerad grundskolan liga yrkessärskolan är förlagd till andra skolenheter. Detta har att göra med strävanden att s.k.

genomföra

dvs. att stadieriktig integration, förlägga utbildningen till skolor med elever i samma ålder. Vi från att

utgår kommunerna beaktar detta vid den framtida

plane-

för skollokaler. ringen

Genom att för den första årskursen av

yrkessärskolan bibehålla samma av

omfattning undervisningen, som nu för årskurs 10 i och trä-

gäller grundsärskolan

uppstår ökade kostnader för lärare. ningsskolan, inga Likaså bör konsekvenserna av detta förslag beträffande bli små eller alls. i

personal inga Undervisningen t.ex. ämnen bedrivs av samma slags

praktiskt/estetiska lärare såväl i och som i

grundsärskolan träningsskolan

olika former. är dessutyrkessärskolans Timplanerna om flexibla inom vissa ramar. Det finns alltså ett

spelrum i och som dels försvårar en

läroplaner timplaner exakt om hur utfallet kommer att bli på

förutsägelse

vid införande av 9-årig skolplikt samtipersonalsidan

som det blir för skolhuvudmannen att vid digt möjligt

av och inom ramarna för planeringen undervisningen

ta viss till rådande förhållanden. timplanerna hänsyn

Vi vill erinra om att elever med

barndomspsykos med eller utan kan i

begåvningshandikapp jämställas fråga om särskild och rätt till fortsatt utbild-

skolplikt ning i särskolan.

6.2¶Val av skolform och skolenhet

Kommitténs förslag: En formell prövning av personkretstillhö-

righeten behålls.

Vårdnadshavares inflytande i uttagningsprocessen skall stär-

kas.

skolgången skall om möjligt ske i samma skola som för andra elever i samma bostadsområde.

Skälen för vårt förslag:

6.2.1 Allmänt

Frågan om rätt skolform särskola eller

(grundskola,

specialskola) uppkommer i regel första inför

gången

skolstarten. Frågan kan också aktualiseras under ele-

vens hela skolgång.

Många elever med särskild har redan i för-

skolplikt

skolåldern särskild De

omsorg enligt omsorgslagen.

har alltså redan före skoldebuten konstaterats tillhöra

särskolans personkrets och har ofta en mer omfattan-

de psykisk utvecklingsstörning.

När frågan om rätt skolform aktualiseras inför skolstarten kan det - särskilt för elever med lätt utveck-

- ibland vara svårt att vilken

lingsstörning avgöra

skolform som är den rätta.

Lätt barn, för vilka särskild om-

utvecklingsstörda

sorg inte ofta sin i

begärts, börjar skolgång grundsko-

lan och i kvar där ett eller flera år innan frå-

går regel

gan om i Särskolan aktualiseras. Det är van-

placering

att dessa elever kommer över till särskolan i sam-

ligt

band med ett

stadiebyte.

6.2.2¶Variationer i

elevpopulationen

Vi har funnit att andelen särskoleelever i av

procent

ungdomsskolans population över femårsperioden

1985/86-1989/90 är konstant för landet som

tämligen

helhet och endast varierar med få hundradels

några

procentenheter.

3-11-0200

Däremot är variationerna mellan stora.

landstingen Det som har andel elever i särskola i

landsting lägst förhållande till den totala i länets

elevpopulationen

och redovisar 0,72 %, medan grund- gymnasieskolor det som har störst andel redovisar 1,40 %, alltså nära dubbelt så stor andel särskoleelever.

Likaså är variationerna mellan stora i

landstingen

om andelen elever i särskolans olika former. fråga Grundsärskolan omfattar i två

genomsnitt tredjedelar av den särskolans elever. De mycket sto-

obligatoriska ra variationerna mellan kan tolkas så att

landstingen skolhuvudmännen har svårigheter att avgränsa

grundsärskolans såväl mot grundskolan som mot

elevgrupp särskolans Det är således uppenbart att

träningsskola.

varierar över landet. uttagningsprinciperna

vår kan det bl.a. bero olika

Enligt uppfattning på

som att en elev med begåvuttagningsprinciper gör

i och ningshandikapp fullgör skolplikten grundskolan, där blir föremål för särskilda stödinsatser i varierande

eller i omfattning, placeras grundsärskolan.

Även om lokala avvikelser från

riksgenomsnittet måste är det svårt att förklara så

accepteras objektivt stora avvikelser som det här är om. Vi har förut

fråga påvisat skolhuvudmännens svårigheter att avgränsa grundsärskolans elevgrupp mot såväl som

grundskolan

Detsamma elever i träningsskolan. gäller yrkesutbild-

och Ytterligare ning, yrkesträning verksamhetsträning. en orsak kan vara att små av blandat

elevunderlag

en ort sammanslås till en klass för att så slag på på sätt undanröja behovet av att resa till skola på annan ort. Den kan då komma att betecknas som t.ex. grundsärskola oavsett klassens sammansättning.

i 6.2.3 Beslut om mottagande i särskola

Vi har i 5 ett över-

tidigare kapitel föreslagit generellt förande av för särskolan och sär-

huvudmannaskapet vux till kommunerna. Härigenom får grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och kommunal

utbildning för vuxna samma huvudman. Vårt innebär att

förslag

styrelsen för skolväsendet i elevens hemkommun i skall och besluta i om rätt fortsättningen pröva frågan skolform eller (grundskola, gymnasieskola särskola). En sådan skall efter från prövning göras framställning elevens vårdnadshavare. Men vårdnadshavaren kan inte alltid antas göra sådan trots att beframställning, hov kan för skolväsendet i elevens föreligga. Styrelsen hemkommun bör därför även i ha fortsättningen möjlighet att väcka frågan. Beslut om i särmottagande skola skall vara och kunna av skriftligt överklagas vårdnadshavaren.

6.2.4 Val av skola

När det gäller elever som inte fysiskt handikappade har behov av i har hemundervisning specialskola, kommunen ansvaret för att eleven får underlämplig visning. Detsamma gäller psykiskt utvecklingsstörda elever som kan i eller l gå grundskola gymnasieskola. och med att kommunerna tar över ansvaret för särskolan, får de också ansvaret för de utveckpsykiskt lingsstörda eleverna. bör om ske Utbildningen möjligt i samma skola som för andra elever med samma bostadsort. Denna skall alltid före möjlighet övervägas beslut om Endast om tillfredsställande skolplacering. utbildning för eleven i inte kan skall fråga ges där, eleven kunna hänvisas till annan skola i kommunen eller till skola i annan kommun. Elevens val skall med andra ord i större av utsträckning styra planeringen verksamheten. Hemkommunen skall ha ett grundansvar för att eleven får lämplig utbildning.

6.2.5¶Vårdnadshavares inflytande

Elevens vårdnadshavare är i allmänhet de som känner eleven bäst. Deras om vilken skolform uppfattning som är bäst för eleven måste därför tillmätas stor betydelse. Placering av elev i särskola får därför ske först efter samråd med eleven och dennes vårdnads-

havare. För att vårdnadshavarna skall ha att

möjlighet

ta i krävs då ett konkret och

ställning frågan tydligt,

i anda mellan hem

allsidigt informationsutbyte positiv

och skola, bl.a. om de olika skolformerna.

För att ett urval av elever skall kunna göras

riktigt

är det att kommunen har till kompe-

viktigt tillgång

tens, t.ex. skolledare och med insikter

skolpsykologer

i särskolans

pedagogik.

Det är den lokala för särskolan som i

styrelsen dag

om barnet skall ha särskild För att

prövar skolplikt.

barnet skall kunna tas emot i Särskolan och få sin ut-

i särskolan eller som elev i

bildning individintegrerad

grundskolan eller krävs att barnet

gymnasieskolan,

kan identifieras som tillhörande särskolans person-

krets. Detta sker bl.a. och psyko-

genom pedagogiska

samt genom läkarutlåtanden. Vi

logiska utredningar

vill i detta erinra om att endast elever

sammanhang

som tillhör särskolans får tas emot i sär-

personkrets

skola.

De särskilda som genomförs inför en

utredningar

sådan kan som för

skolplacering upplevas påfrestande

både eleven och för de anhöriga.

Trots detta anser vi att det är att även i

nödvändigt

bibehålla en formell av per-

fortsättningen prövning

Vi anser att behövs

sonkretstillhörigheten. prövningen

för att kunna garantera att de

psykiskt utvecklingsstör-

da eleverna tillförsäkras

god utbildning.

6.3¶Definition av

individintegrering

Kommitténs förslag: Begreppet individintegrering begränsas till att omfatta sådana elever som enligt särskilt beslut mottagits för sârskoleundervisning men som får sin undervisning i vanlig klass

i grundskolan eller gymnasieskolan minst halva antalet veckotimmar, som enligt timplanen gäller för aktuell årskurs.

Skälen för vårt förslag: l vårt ingår bl.a. att

uppdrag överväga hur resurser för individintegrerade elever

skall utformas så att å ena sidan dessa elevers extra

behov å andra sidan definitionen av indi-

tillgodoses,

viduellt integrerade elever inte vidgas.

Skolans uppgift är att meddela undervisning och förbereda eleverna för vuxenlivet i social

samhörighet med andra. Den särskilda som finns för un-

läroplan

av elever bedervisningen psykiskt utvecklingsstörda tonar detta.

får anordnas mycket fritt efter de

Undervisningen olika krav som kan ställas utifrån elevernas behov och lokala förhållanden. Den kan anordnas som klass- eller och som individuellt

gruppundervisning integrerad

och som kombinationer av dessa former. undervisning Vi har emellertid funnit att vissa elever, vars föräldrar inte accepterar av sitt barn i särskolans

undervisning klasser, i klasser ett sätt

individintegreras vanliga på som inte elevens behov, utan mer kan lik-

tillgodoser nas vid med i skolans loka-

tillsyn terapeutiska inslag ler. Detta inte de kvalitetskrav vi anser bör

uppfyller ställas, utan är vår snarare till för-

enligt uppfattning fång än till fördel för dessa elever. För att göra det

att är det vår bedömmöjligt följa utvecklingen enligt ning nödvändigt att precisera individinte-

begreppet grering. Vi föreslår därför att detta endast

begrepp används för elever som särskilt beslut

enligt mottagits för men som deltar i undervis-

särskoleundervisning

i klass minst halva antalet veckotimmar, ning vanlig som för aktuell årskurs. Där-

enligt timplanen gäller emot behövs inte definitionen för av stats-

bestämning bidragets storlek, eftersom detta vårt be-

enligt förslag räknas enligt en schablon som är oberoende av formen för undervisningen. Det bör ankomma på skolverket att följa utvecklingen.

6.4¶Särskolan och de särskilda

omsorgerna

-

samband och

gränsdragningsfrågor

Kommitténs förslag: Kommunen ansvarar för alla de verksam-

heter inom särskolan som är motiverade av pedagogiska och elevvårdsmässi ga skäl.

Skälen för vårt forslag:

6.4.1 Särskild omsorg

Drygt 60 % av särskolans elever erhåller särskild omsorg enligt omsorgslagen.

I betonas särskilt kommunernas och

omsorgslagen

ansvar för hälso- och landstingens socialtjänst resp. sjukvård åt alla. Detta ansvar i

regleras socialtjänstlagen (1980:620) och i hälso- och

sjukvårdslagen

(1982:763).

l har man en

många landsting byggt upp organisation för samordnad bl.a. för att un-

barnhabilitering derlätta föräldrars kontakter med olika social-, hälsooch Denna är ofta

sjukvårdsinstanser. organisatoriskt förenad med de särskilda omsorgerna.

av särskolans elever får olika av be-

Många slag

även i skolan samordnad barnhabilihandling genom tering och genom omsorgsnämndens

distriktsarbetslag för särskilda omsorger. Det kan

gälla sjukgymnastisk behandling, insatser av eller

logoped arbetsterapeut m.m. Sådan också till elever i

behandling ges grundskolan, t.ex. elever med rörelsehinder. Denna behandlingsverksamhet är klart från skolans vanli-

avgränsad ga verksamhet. Man kan att lands-

pedagogiska säga tingen som ansvariga för hälso- och sjukvård och omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda av

praktiska skäl här utför en del av sina upp-

uppgifter genom sökande verksamhet. motsvarande verksamhet

Någon kan inte utföras av skolan och inte i sko-

själv ingår lans I detta fall samma sak för särsko-

uppgifter. gäller lan som för det skolväsendet.

övriga offentliga

6.4.2 Elevsociala

anordningar

Annorlunda förhåller det med det som

sig vanligen går under elevvård i skolan, dvs. skol-

benämningen hälsovård samt och skolkurativ verk-

skolpsykologisk samhet. Inom och dessa

grund- gymnasieskolan utgör verksamheter ett i en skolas inre

viktigt inslag organisation, vilket mera sällan är fallet inom särskolan. I stället är och kuratorer oftast en del av

psykologer landstingens organisation för särskild

omsorg enligt omsorgslagen.

Alla de verksamheter inom särskolan som är motiverade av bör i kommunens

pedagogiska hänsyn ingå ansvar och där tillhöra samma ansvarsområde som det övriga skolväsendet. Däremot är det särskilt för

viktigt särskolans elever att det kontakter

upprättas goda mellan skolan och samhällets olika sociala och behandlingsinriktade organ. Det praktiska

fullgörandet av detta bör i första hand skolans rektor och

ligga på på elevvårdspersonalen.

6.4.3 Skola och fritid

Vi måste här också de

peka på utvecklingsstörda barnens behov av och rätt till en bra fritidsverksamhet, i likhet med vad som andra barn. I den

erbjuds mån den kan bedrivas i eller i nära till sko-

anslutning lans lokaler är det av stor vikt att särskolans elever omfattas av för denna liksom av annan

planeringen planering för fritidsverksamhet i kommunen.

I synnerhet kan detta gälla svårt skadade barn för vilka det kan vara av stor att

betydelse slippa onödiga förflyttningar under och att få vistas i en och in-

dagen trygg vand

miljö.

Vi förutsätter att särskolans elever kommer att ha samma som alla andra till alla de resurser

tillgång som kan komma att i detta avseende.

tillskapas

- 6.5 Skola och arbetsliv

uppföljningsansvar

Kommitténs förslag: Elever som gått i särskola skall ha rätt till

inom gymnasieskolans individuella program, om de utbildning bedömts kunna tillgodogöra sig utbildningen där, och om motsvarande utbildning inom inte kan erhållas i

yrkessärskolan hemorten.

Kommunen skall hålla underrättad om hur de psykiskt ut-

sig vecklingsstörda ungdomar som inte deltar i frivillig utbildning inom särskolan är sysselsatta.

Skälen för vårt förslag: I regleras kommu-

skollagen nens ansvar för de som slutat skolan. Hit-

ungdomar tills bestämmelser omfattar inte dem som på

gällande

av haft särskild grund psykisk utvecklingsstörning

För dessa finns i stället en ovillkorlig rätt att skolplikt. erhålla fortsatt till och med av

utbildning utgången vårterminen det år de 21 år, i vissa fall 23 år.

fyller

De som inte vill denna rätt har

ungdomar utnyttja genom (1985:568) rätt till daglig verk-

omsorgslagen samhet om de det. Dessutom kan de enligt la-

begär

om särskilda hos ofgen (1989:425) inskolningsplatser

få särskild fr.o.m. fentliga arbetsgivare inskolningsplats 20 års ålder. I bil.

budgetpropositionen (1990/91:1OO

föreslår arbetsmarknadsministern att de skall få 12) denna direkt efter avslutad särskild skol-

möjlighet

således när de 17 år. plikt, fyller

rapport Yrkessärskolan

Enligt skolöverstyrelsens 1989 (R var det 9 % av särskolans ele-

90:13) omkring ver som 1988 lämnade årskurs 10 av den obligatoriska särskolan utan att fortsätta inom den

frivilliga yrkessärskolan. Under läsåren 1987/88 och 1988/89

hoppade ca 4 % av elever av från utbild-

yrkessärskolans ningen.

från utgörs drygt

Enligt uppgift skolöverstyrelsen 30% av särskolans elever av som inte sökt

personer någon särskild De flesta

omsorg enligt omsorgslagen. av dem som inte eller avbrutit

utnyttjat yrkessärskolan

hör sannolikt till denna De har utbildningen kategori. formellt inte omfattats av kommunens

uppföljningsansvar som var i 3 kap. 18 § skollagen

reglerat

(1985:1100) eftersom detta ansvar endast omfattade elever som lämnat De inte heller i

grundskolan. ingår

ansvar, eftersom de inte beomsorgshuvudmannens gärt särskild omsorg. Trots bestämmelse

skollagens har ändå en del av dessa funnits inom

ungdomar kommunernas Det

tidigare uppföljningsverksamhet. har funnits ett från

uppenbarligen engagemang många kommuners sida att inkludera med utveck-

ungdomar

i Detta motsvaras lingsstörning uppföljningsansvaret. också av behov hos som

ungdomarna, många gånger inte vill ha kontakt med särskolan eller

omsorgsverksamheten.

beslut med av ansvars-

Enligt riksdagens anledning propositionen skall för det kommunala

statsbidrag uppföljningsansvaret för i sektorsbidra-

ungdom ingå get. är beräknat antalet

Statsbidraget på 16-19-åringar i beräknas utifrån

samtliga primärkommuner. Bidraget antalet som kan komma för

gymnasieungdomar ifråga sådana uppföljningsinsatser.

I Växa med

regeringens proposition (1990/91:85) kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen föreslår statsrådet att nuvarande

föredragande reglering av kommunernas

uppföljningsansvar upphävs och ersätts av ett åtgärdsansvar som utökas och får en starkare mot Hemkommunen

inriktning utbildning. får en att alla som

skyldighet erbjuda 16-19-åringar lämnat en vilket

grundskolan gymnasieutbildning, medför att kommunens för

åtgärdsansvar ungdomar utan från 18 till

genomförd gymnasieutbildning höjs 20 år. Denna mot medför att det

inriktning utbildning hittillsvarande kommer att ingå

uppföljningsansvaret som en del av

naturlig gymnasieskolan.

För att stimulera studietrötta eller ung-

studiesvaga domar till studier i gymnasieskolan införs individuella

i vilka stor kan tas till de enstudieprogram hänsyn skilda elevernas behov och

förutsättningar.

Vare nationella eller individu-

sig gymnasieskolans ella program är emellertid för elever som

tillgängliga

sin skolplikt i Särskolan 1990/91:85 fullgjort (prop. s. 55). Beträffande de nationella instäm-

programmen mer kommittén i När det

föredragandens bedömning.

de individuella däremot innebär gäller programmen uteslutandet av alla elever som i särskola en

gått

som kan innebära att den indiskärpning påbörjade

av elever från särskolans vidintegreringen yrkesutbildning försvåras eller kan tvingas upphöra.

Vi menar att det som redan nu finns

elevutbyte mellan gymnasieskolan och särskolans

yrkesutbildning och som i ökande har pågått sedan

omfattning början av 1980-talet, måste få och underlättas. Sär-

utvidgas skilt efter ett överförande av från

huvudmannaskapet landstingen till kan det ha stor

primärkommunerna

för elevernas till ett mer differentiebetydelse tillgång rat utbud av i närområdet och innebä-

valmöjligheter ra ökade till hemorten.

möjligheter yrkesutbildning på Motsatsen kan innebära både minskade

valmöjligheter och ett att söka annan ort. Det se-

tvång utbildning på nare kan medföra kostnader för boende och

onödiga resor. Särskolekommittén vill i stället föreslå att de individuella programmen i hålls öppna

gymnasieskolan för sådana elever från särskolan som kan klara dem med det stöd särskolan kan Det bör också vara

ge.

för huvudmännen, eftersom elevunderlafördelaktigt get för bildande av för svag-

undervisningsgrupper presterande elever kan breddas

därigenom något.

Enligt kunskapspropositionen omfattas särskolans elever inte av kommunernas ansvar för information,

och för elever i vägledning rekrytering gymnasieskolan.

Situationen för

psykiskt utvecklingsstörda ungdomar som valt att avsluta sin då

skolgång skolplikten upphört är alltså för närvarande den, att har det

ingen formella vilket är otill-

uppföljningsansvaret, mycket fredsställande.

Enligt särskolekommitténs bör det vara

uppfattning en kommunal att för av

skyldighet sörja uppföljning elever som efter avslutad lämnat särskolan

skolplikt och som inte deltar i annan eller som sak-

utbildning nar bör kunna i

sysselsättning. Uppgiften inrymmas yrkesvägledningsfunktionens verksamhet. Huvudsyftet med uppföljningen bör vara att motivera

ungdomarna för fortsatt främst inom Ett

utbildning, yrkessärskolan.

hjälpmedel för dessa elever bör liksom för tidigare nämnda elever i vara individuella utgymnasieskolan bildningsplaner. En sådan bör utbildningsplan enligt ansvarspropositionen innehålla t.ex. studiepersonlig och kurser, eller liknande yrkesorientering, praktik verksamhet, samt syfta till att den att så hjälpa unge snart som till eller möjligt övergå reguljär utbildning stadigvarande arbete. För utvecklingsstörda ungdomar kan det då röra om t.ex. eller särsig yrkessärskola skild inskolningsplats. Ansvaret för av de elever som lämnar uppföljning yrkessärskolan efter avslutad bör utbildning ligga på

arbetsmarknadsmyndigheterna. Särskolans

yrkesvägledare kan t.ex. vara den, som tillsammans med eleven upprättar en plan, där det vem som är kontaktanges person inom t.ex. länsarbetsnämnd, eller socialtjänst omsorgsverksamhet, och behåller sedan kontakten med eleven och vid behov denne att få andra hjälper kontaktpersoner. En tid för denna efterkontakt rimlig från skolans sida är ett år efter avslutad utbildning. I betänkande skola-arbete-utredningens (SOU 1989:113) Ungdomars kompetens. Vägar in i framtidens kunskapssamhälle, konstateras bl.a. vikten av kontinuitet i samt att personkontakterna, åtgärderna inom skulle kunna en tilluppföljningsansvaret utgöra läggsresurs för Särskoleutvecklingsstörda ungdomar. kommittén anser att särskolans hittillsvarande yrkesvägledningsfunktion genom sin specialpedagogiska kompetens och individuella personkännedom utgör en resurs för eleverna som inte utan nackdelar kan undvaras eller ersättas av t.ex. utan syofunktionärer dessa och erfarenheter. Även om huvudkunskaper männen föredrar en annan än organisatorisk lösning särskolans nuvarande, krävs ändå samma kompetens i finns inom särskolan.

som dag

Arligen lämnar ca 850 elever särskolan efter avslutad Av dessa kommer ca 400 frivillig yrkessärskola. från klasser för Det är främst dessa yrkesutbildning. elever som är aktuella för eftersom de ofuppföljning ta att söka den arbetsväljer anställning på öppna marknaden i stället för som särdaglig sysselsättning

skild omsorg. Kostnaden för uppföljningsverksamheten är hos arbetsmarknadsverket genom

budgeterad arvoden till särskolans varför någon

yrkesvalslärare, extra kostnad inte väntas uppstå.

6.6¶Assistentstöd

för den Särskolan Enligt läroplanen obligatoriska

det den lokala för Särskolan (Lsä 90) åligger styrelsen att basis av en kännedom om elevernas

på ingående

fördela och komförutsättningar statsbidragsresurser munala resurser så att varje elevs behov tillgodoses. Detta kan innebära att vissa elever behöver extra stöd av assistent, för att de skall kunna sig un-

tillgodogöra

och i dervisningen fungera skolmiljön.

En stor del av särskolans elever är under sin

mycket vistelse i Skolan beroende av assistans av olika slag utöver den Som kan Det kan t.ex.

lärarpersonalen ge.

med vid måltider, toagälla hjälp förflyttningar, hjälp lettbesök, i el-

praktisk hjälp undervisningssituationen ler att använda tekniska för synskadade,

hjälpmedel hörselskadade eller rörelsehindrade eller att fungera som för elever. För det-

hjälp-jag barndomspsykotiska ta finns i Särskolan särskilt anställda elevassistenter. Deras är som regel gymnasiesko-

utbildningsbakgrund lans BU, eller och

tvååriga vårdlinje, gren grund- på-

för vård av i byggnadskurs psykiskt utvecklingsstörda förening med yrkespraktik.

Elevassistenten är en resurs för klassen/grup-

viktig

såväl i som för stöd och i pen undervisningen hjälp skolan och är ofta en för att lärarna skall

förutsättning kunna genomföra Den förstärkning

undervisningen. som elevassistenten i klassen innebär att den el-

utgör ler de elever i klassen som för tillfället behöver mest

också kan få det. hjälp

För svårt elever är

mycket handikappade tillgången till personlig assistent i Skolan ibland en nödvändig

för att skall kunna fullgöras förutsättning skolplikten liksom för resorna till och från skolan. En

personlig assistent är en som tillsätts för ett bestämt barn

person

med svåra och som bar-

funktionsnedsättningar följer

net i olika aktiviteter under Den as-

dagen. personliga

sistenten skall barnet med allt som denne inte

hjälpa

kan av

göra själv på grund handikappet. Personliga

assistenter utgör inte särskild omsorg enligt omsorgsla-

21/12 och bekostas därför

gen (Regeringsrätten 1990),

endast i av l

undantagsfall omsorgshuvudmannen.

stället bekostas denna resurs av elevens hemkommun liksom för elever i som har sådant behov.

grundskolan

om personliga assistenter även för elever med

Frågan

utreds av

psykisk utvecklingsstörning handikapputredningen (S 1988:02).

Elevassistentresurserna varierar mellan 2,8 och 9,4

veckotimmar per elev. Medelvärdet är 5,1 veckotimmar per elev.

Elevassistenter i Särskolan bekostas helt av huvud-

mannen för särskolan och personliga assistenter bekostas ofta av i hemkommunen. Ett

socialtjänsten

ändrat huvudmannaskap bedöms inte behöva innebära några ändrade kostnader, endast ändrade kostnadsbärare i vissa fall. Särskolekommittén förutsätter att eleverna skall få det assistentstöd de behöver för att

kunna fullfölja sin skolgång

6.7¶Skolanknutet elevboende

6.7.1 Allmänt

För i skolåldern (7-21/23

psykiskt utvecklingsstörda

år) som behöver bo utanför det egna hemmet bl.a. med av är sådant boende en

anledning skolgången,

särskild omsorg enligt 6 12 § skollagen

kap. (1985:1100). Landstingets omsorgsnämnd är om inget

annat bestämts huvudman för sådana elevhem. Boendet är för eleverna. för kost

avgiftsfritt Skälig avgift

och får dock tas ut av dem som har el-

logi sjukbidrag

ler För elever i finns

pension. gymnasieskolan möjlig-

het till ekonomiskt stöd vid behov av

inackordering

av samma skäl.

I vissa fall, när behovet av att bo utanför hemmet

enbart är av är inte alltid om-

betingat lång skolväg,

sorgsnämndens elevbostad den bästa boendeformen. Om till annan form av boende t.ex.

möjlighet finns,

på elevhem för andra elever än särskolans, bör även

särskolans elever i sådana fall som här avses få bo

på

dem, om eleven och dennes vårdnadshavare och skolhuvudmannen är överens om det. Boendet skall även då vara för eleven.

avgiftsfritt

Tillgången till en med kvalificerat stöd

boendemiljö

och är för vissa elever. För elever

hjälp nödvändig

där sådana skäl motiverar boende utanför föräldrahemmet är boende som särskild mera

omsorg troligen

relevant.

Behovet av att bo elevhem av behov av

på på grund

särskilt stöd och utreds för närvarande av 1989

hjälp

års

handikapputredning.

6.7.2¶Dammsdalskolan och Salbohedskolan

Kommitténs förslag: Staten blir huvudman för Dammsdalskolan och Salbohedskolan. Benämningen på skolorna ändras till specialskola. Statens institut för handikappfrågor i skolan får förvaltningsansvaret för skolorna. Tillsynen för utbildning och boende bör ingå i ansvarsområdet för statens skolverk. De statsbidrag som hittills utgått till värdlandstingen för driften av Dammsdalskolan och Salbohedskolan överförs från anslaget B 9. Bidrag till driften av särskolor m.m. till anslaget B l3.

Specialskolor.

Skälen för vårt

förslag:

6. 7. 2. 1 Hu

vudmannaskap

Dammsdalskolan i och Salbohedskolan i Sa-

Vingåker

la är före detta 3

specialsärskolor. Enligt § lagen

(1967:940) angående omsorger om vissa utpsykiskt vecklingsstörda, vilken reglerade särskolan till år

1986, då bestämmelser om särskolan överfördes till skollagen (1985:1100), var

specialsärskolornas uppgift att ta emot elever som var

psykiskt utvecklingsstörda, som kunde i särskola, men hade svårt att

gå anpassa

till verksamheten i skolan eller för vilkas undervissig ning det fordrades särskilda l den

anordningar. nya skollagen togs specialsärskola bort, men

begreppet verksamheten vid skolorna har fortsatt och utvecklats under sina huvudmän och med oförändrade

tidigare statsbidrag.

och drevs skolorna med elev-

Ursprungligen ägdes hem av staten, men överlåts 1968 till

värdlandstingen utan kostnad. Som värdlands-

motprestation åtog sig tingen att driva skolorna och att ta emot elever från

huvudmän till Staten övriga självkostnadspris. uppförde ett helt skolhem - den nuvarande Dammsdal-

nytt skolan - som överlämnades till Södermanlands läns landsting 1970. Utöver de nämnda skolorna fanns också en för enbart flickor, Tivedsko-

specialsärskola lan i Laxå. På initiativ lades denna

skolöverstyrelsens ned 1981 och verksamheten samlades i de två nuvarande skolenheterna. Salbohedskolan har därefter

genomgått en och

genomgripande ombyggnad upprustning som stod klar 1985. Både Dammsdalskolan och Salbohedskolan håller en hög standard såväl verk-

på samhet som tillhörande

fastigheter.

Dammsdalskolan och Salbohedskolan har, liksom statens i

specialskolor, princip riksupptagning.

De elever som behövt vid skolorna har

placeras grava andra omfattande

beteendestörningar, psykiska störningar eller kombinationer av Detta,

störningar. ofta tillsammans med störda relationer till föräldrar, andra vårdnadshavare eller skola, har det svårt

gjort eller omöjligt att ge dem en och

lämplig utbildning

i behandling hemlandstingen.

Eleverna Salbohedskolan särsko-

på representerar lans och men till

yrkesutbildning yrkesträning, Dammsdalskolan antas elever från 15

huvudsakligen år och till särskolans alla former. Båda skolorna

uppåt tar emot såväl som flickor. Den

pojkar genomsnittliga behandlingstiden är cirka tre år. De orsa-

vanligaste

kerna till vid skolorna är

placering beteendestörning och Beteendestörning är ofta ma-

psykiska störningar. nifesterat i beteende. elever har

utagerande Många

ett eller annat sätt satt skräck i sin - hopå omgivning tat, farit våldsamt fram, handlat ag-

slagits, impulsivt

i olika situationer, men alltid ett för omgressivt på

ohanterbart sätt. När det psykiska givningen gäller störningar har elever behandlats vid

många barnpsykiatriska har bedömts som

avdelningar. Störningarna allvarliga och uttryck på mycket varierande

tagit sig sätt, men har inte varit hanterbara för vårdnadshavarna. En del av kan med omhän-

placeringarna jämföras dertagande enligt lagen om vård av unga (LVU). Barndomspsykoser, schizofrenier, border-

psykoser, linetillstånd och psykopatier är störningar som är starkt representerade i elevgruppen.

Placering sker alltid i samråd med vårdnadshavaren. Ofta också ett akut behov av avlast-

fyller placeringen

för vårdnadshavaren. ning

Kommitténs visar att båda skolorna

undersökningar

till sin fulla och att det därutöver utnyttjas kapacitet finns en Läsåret 1990/91

efterfrågan på platser. utnytt-

platserna vid de två skolorna av femton landsting jas och eleverna kommer från 45 kommuner.

Tillgänglig

visar att förhållandet är beläggningsstatistik permanenL

Det utmärkande för skolorna är deras

miljöterapeutiska arbetssätt med en sammanhållen resurs för särskola, boende och fritid med av sam-

hjälp allsidigt mansatt

behandlingsexpertis.

Kommittén anser att det finns ett behov av de båda skolorna även i framtiden. Vid en kommunalisering av särskolan är det inte osannolikt att behovet kommer att Öka i fall i ett

ytterligare, varje inledningsskede, beroende på den minskade överblick över tänkbara alternativa som, i fall

skolplaceringar varje temporärt, kan bli resultatet av ett ändrat

huvudmannaskap. Det är i och för önskvärt att resurser

sig tillräckliga finns i kommun eller i fall för

tillgängliga varje varje en grupp samverkande kommuner och det bör vara målsättningen på sikt. Det behövs emellertid tid för

sådana resurser att växa fram och bli funktionsdugli- Att lösa de aktuella elevernas utbildningssituation ga. lokalt i kommun är sannolikt ett varje mycket dyrbart och relativt orealistiskt alternativ. lnte heller är det realistiskt att tänka att under sig specialenheternas tid helt kan ersättas i lång uppbyggda kompetens kommunerna. Däremot bör den kunskap och erfarenhet som finns vid ut till de specialenheterna spridas huvudmän som skall eller utveckla bygga upp egen redan verksamhet. Skolorna befintlig kompletterande bör således kunna bli resurscentra som stöd för huvudmännen när de utvecklar egen verksamhet. Huvudmän för de två är i dag Söspecialenheterna dermanlands läns för Dammsdalskolan och landsting Västmanlands läns för Salbohedskolan. landsting Vad beträffar det framtida för huvudmannaskapet dessa skolor kan vi se tre olika alternativ, nämligen kommunerna där de eller staligger, värdlandstingen ten. Vid ett överförande av för den huvudmannaskapet särskolan från till kommunerna vanliga landstingen kunde det förefalla att även överföra skolorna logiskt till värdkommuner, Vingåker och Sala. resp. Detta skulle emellertid innebära att relativt små kommuner en som kan bli övermäkpåtar sig uppgift och även innebära ett onormalt beroende av en tig, enskild kommun. Konkret skulle det, med utgångsi för läsåret 1990/91 innebära att punkt organisationen t.ex. kommun skulle administrera, organisa- Vingåkers toriskt och en med 35 elebudgetmässigt, specialenhet ver från för närvarande 27 kommuner. Vid t.ex. kan värdkommunen löpa underbeläggning risk att bli att täcka underskott med egna tvingad kommunala medel. Ett annat alternativ kan bli att de huvudmän som drabbas av utnyttjar platser högre är l stället dagkostnader. Ingendera lösningen rimlig. bör då staten in med ett särskilt, gå behovsprövat eventuellt samma modell som förestatsbidrag, enligt slås i l990/91:l8 om ansvaret för skolan proposition (s. 86 ff.).

Alternativet med som huvudman värdlandstinget skulle innebära att det i fall i ett invisserligen varje ledningsskede skulle finnas och erfarenhet kompetens att leda och administrera verksamheten. Vi har dock erfarit att det i Södermanlands län sedan en tid tillbaka finns att överföra även planer på omsorgsverksamheten till kommunerna. Det är en i trolig utveckling alla sikt. Dammsdalskolan skulle då bli landsting på den enda verksamheten med mot inriktning psykiskt utvecklingsstörda barns och ungdomars utbildning som skulle finnas kvar hos om särskolan i landstinget övrigt blir kommunal. Detta skulle i sin tur innebära en risk för av med svåisolering personalen åtföljande righeter för personal- och verksamhetsutveckling. Det till för särskolan förslag nytt statsbidragssystem som vi redovisar i innebär att det finansiella kapitel 9, stödet för tillfaller elevernas särskoleundervisning hemkommuner. De som är värdkommuner landsting för Dammsdal och Salbohed kommer således inte att få för denna verksamhet. Skolorna kan visstatsbidrag serligen drivas som särskilda där kostresultatenheter, naderna helt bestrids av elevernas hemkommuner, men detta medför extra av kameral belastningar art. Vid en eventuell eller vid behov underbeläggning av kostnadskrävande är liksom om förändringar det, kommunerna blir huvudmän, med riktade nödvändigt statsbidrag till för att inte belasta desvärdlandstingen sa med kostnader för vars fortlandsting verksamhet, bestånd är ett riksintresse.

huvudsakligen

Det är inte för staten att ställa krav att en möjligt på viss eller skall ha primär- landstingskommun skyldighet att driva en verksamhet för andra kommuners räkning. Om en kommun eller ett driver landsting verksamhet för andra huvudmäns måste det räkning, ske Huvudmannen för skolan kan då också frivilligt. lägga ned verksamheten ett beslut. Att genom ensidigt bedriva en rikstäckande verksamhet sådana villkor på förefaller inte lämpligt. Det alternativet är att staten övertar huvudtredje mannaskapet för Dammsdalskolan och Salbohedskolan. Staten är redan nu huvudman för de fem regiona-

la för döva och hörselskadade elever specialskolorna samt för med nämlispecialskolorna riksupptagning, Hällsboskolan i för talskadade elever, gen Sigtuna Ekeskolan i Örebro för utgravt synskadade psykiskt elever, och Ãsbackaskolan i Gnesta vecklingsstörda för döva elever. psykiskt utvecklingsstörda Från och med den 1 1991 kommer statens instijuli tut för i skolan (SIH) att ha förvalthandikappfrågor för Såväl specialskolorningsansvaret specialskolorna. na som Dammsdalskolan och Salbohedskolan har i och är i lika beroende av princip riksupptagning grad kommer att i skolhög specialistkompetens. Alla ingå verkets Det finns oliktillsynsansvar. ingen principiell het mellan skolorna som motiverar olika huvudmän. I den situationen ser vi det som den uppkomna mest och lösningen att staten åtar sig logiska praktiska även för Dammsdalskolan och huvudmannaskapet Salbohedskolan. Vi ser det som att de i fortnaturligt benämns för elever med grav sättningen specialskolor eller omfattande psykisk störning. beteendestörning Gravt synskadade och döva psykiskt utvecklingsstörda finns redan i vid Ekeskolan dag specialskolorna

eleveor

och Asbackaskolan. Vi föreslår därför att Dammsdalskolan och Salbohedskolan blir med SlH som statliga specialskolor, och Skolverket som driftansvarig tillsynsmyndighet. Det skulle också innebära att förutsättningar skapas för den särskilda och verksamhetsutveckling personalsom är en för bibehållande av nödvändig förutsättning den som i finns vid skolorna. kompetens dag De som hittills till värdlandstingen statsbidrag utgått för driften av överförs från anslaget specialenheterna B 9. för driften av särskolor m.m. till anslaget Bidrag B 13. kostnader täcks genom Specialskolor. Övriga från elevs hemkommun. avgifter respektive

6.7.2.2 Tillsyn

En för att eleverna skall kunna tas emot förutsättning vid Dammsdalskolan och Salbohedskolan är att ele-

verna kan bo elevhem eller i anslut-

på motsvarande

ning till skolorna. Verksamheten vid skolorna förut-

sätter och också av en eleverna,

präglas helhetssyn på

där boende och är lika för de en-

utbildning viktiga

skilda eleverna. För närvarande har skola och elevhem olika till-

synsmyndigheter. Skolöverstyrelsen är för ansvarig

skoldelen och för elevhemmen.

socialstyrelsen

Särskolekommittén anser att skola och elevhem ut-

gör en odelbar enhet i det arbetet och

pedagogiska

elevvårdsarbetet och att både skola och elevhem i

fortsättningen bör finnas inom ansvarsområdet för en och samma Oavsett vem

statliga tillsynsmyndighet.

som kommer att vara huvudman för Dammsdalskolan

och Salbohedskolan bör det vår vara

enligt mening

statens skolverk som är

huvudtillsynsmyndighet.

Eventuell medicinsk eller annan

behandling ingår givetvis fortfarande i resp. sjukvårdshuvudmans och i socialstyrelsens ansvarsområde.

6.7.3 Träningsboende för elever i

yrkesutbildning

Yrkessärskolans är som koncen-

yrkesutbildning regel

trerad till ett fåtal orter i ett län, ibland till en enda. Skälet är att är litet och sällan

elevunderlaget medger

en mer decentraliserad såvida man vill

lokalisering

behålla ett brett utbud av

någorlunda yrkesutbildning-

ar. Detta förhållande leder ofta till behov av elevhemsboende på skolorten av rent skäl.

geografiska

Man har kunnat konstatera att elever som bor

på

elevhem blir och över huvud lär

självständigare taget

sig hantera sin ett bättre sätt än

vardagstillvaro på

kamraterna som bor hemma.

De elever som inte bor elevhem har motsvaran-

på

de behov att träna i att bo utanför föräldrahem-

sig

met, med målet att senare klara ett boen-

självständigt

de. Det behöver för dessa elever finnas form

någon

för som i fall

träningsboende eleverna, varje period-

vis, kan l en Yrkessärsko-

utnyttja. SÖ-rapport (90:13)

lan 1989 konstateras det behovet av sådant uppenbara träningsboende. Boende av ovan nämnt finns sedan i t.ex. slag länge Kristianstads och Stockholms läns Utan att landsting. behöva det som en särskild ombegära omsorg enligt kan särskoleelever i bo avsorgslagen, yrkesutbildning bekostnad, såvida de har giftsfritt på landstingets ej I sådant fall betalar de en som motsjukbidrag. avgift svarar det som vissa inackorderingstillägg gymnasieelever hittills kunnat få. En väsentlig del av skolans ADL-undervisning = till kan också ett (ADL Anpassning Dagligt Liv) på sätt till elevhem och naturligt knytas träningsbostäder där uppstår, vilka annars många inlärningssituationer skulle behöva konstrueras i skolan. Särskolans elever måste få att från sina egna erfarenmöjligheten utgå heter, vidare dem och så sätt knyta ihop bygga på på och för att nå livskunvardagskunskap skolkunskap skap. Särskolans elever har redan en omfattande yrkesorioch men denna beentering praktik på arbetsplatser, höver med praktisk boendeträning. kompletteras Målet för särskolans är att eleyrkesutbildning göra verna att förbereda dem för arbete, eget självständiga, boende och en fritid. Yrkessärskolan har meningsfull sin kombination av och genom skolundervisning praktik kommit ett när det att gott stycke på väg gäller förbereda eleverna för arbete. Det är ändå väl känt att elever, som fått ett arbete som de både trivts åtskilliga med och klarat bra, ändå har av misslyckats på grund en fritid och att klara ett eget boentorftig oförmåga de. Skolans insatser måste alltså intensifieras, dels när det att eleverna till en meningsfull fritid, gäller hjälpa dels när det boendeträning. Fritidsundervisning gäller kan med fördel kopplas till boendeträning. Särskolekommittén vill betona det värpedagogiska det av som en del av yrkessärskolans träningsboende Denna i boende kan också utbildning. träning eget bidra till ett mindre beroende av samhällets stödresurser då särskoleeleverna slutat skolan och ut i vuxgått

enlivet. Det är därför att nu träangeläget befintliga ningsbostäder överförs till kommunerna och att verksamheten ut där den nu saknas. byggs

6.7.4 rörande särskolans elever Bidragsregler

Kommitténs förslag: Reglerna för och barnbidrag, Studiehjälp sjukbidrag till elever inom särskolan bör ses över.

Skälen för vårt En elev i särskolan har inte förslag: rätt till men erhåller Studiehjälp, förlängt barnbidrag fr.o.m. kvartalet efter det eleven 16 år och så fyllt länge denne går kvar i Detta utbetalas yrkessärskolan. av elever försäkringskassan. Många uppbär också sjukbidrag. Å andra sidan förekommer det inom andra att en elev i

handikappgrupper gymnasieålder kan

uppbära dels dels pension/sjukbidrag, studiebidrag, samtidigt som eleven har fri bostad och vid uppehälle skolan. Särskolans elever är ensamma om att uppbära efter det att är Det barnbidrag skolplikten fullgjord. finns nu vår att se över enligt bedömning anledning även denna fråga. Studiehjälp - som således till alla andra utgår ungdomar som fortsatt inom genomgår utbildning ungdomsskolan - består dels av som är lika studiebidrag stort som dels av olika som är bebarnbidraget, tillägg hovsprövade. Bland eleverna inom särskolans yrkesutbildning finns elever som inte vill söka särskild många omsorg och för vilka det inte heller finns skäl att medge sjukbidrag. Målet för särskolans är dessutom yrkesskola att föra ut dessa den arbetsmarkungdomar på öppna naden. Det bör därför vara att i mån av angeläget möjlighet göra dem oberoende av särskild och omsorg eller annat extraordi-

sjukbidrag/förtidspensionering

närt stöd från samhällets sida. Vi anser att för i första hand reglerna sjukbidrag behöver vad kommittén erfarit förekomgranskas. Enligt mer det inte sällan att elever i som beyrkessärskolan döms kunna klara en och en anställyrkesutbildning

är Förutom att det har en nening sjukbidragstagare. effekt i form av minskat gativ psykologisk självförtroende, kan det leda till social segregation. vår bör inte utgå mer Enligt uppfattning sjukbidrag eller mindre automatiskt till som

ungdomar genomgår

särskola, utan Det emellertid prövas ingående. ligger inte inom särskolekommitténs eller kompeuppdrag tensområde att utreda detta, men vi föreslår att frågan blir föremål för översyn. Inom centrala studiestödsnämnden ett utredpågår med av för bl.a. studieningsarbete översyn reglerna - Särskolekommittén har hjälp förlängt barnbidrag. hos aktualiserat sådana rörande utredningen frågor särskolans elever. för ett förändringsarbete bör enligt Utgångspunkt särskolekommitténs vara att barnbidrag uppfattning till och med det den skolutgår längst obligatoriska avslutats. En konsekvens bör då vara att gången logisk alla som deltar i fortsatt inom ungdomar utbildning har rätt till och till yrkessärskolan studiebidrag hjälp boende utanför hemorten, då boendet är av betingat att saknas hemorten och då belämplig utbildning på hov av boende som särskild av hanomsorg på grund art och omfattning inte finns. dikappets

*iii*

Tabeller och till 6: diagram kapitel

Tabell l: Särskolans elever i förhållande till folkmängd och ungdomsskolans elevpopulation.

Tabell 2: Elevernas former av särskola, fördelning på samt individintegrering.

Tabell 4: i särskolan. Faktiska tal Elevutvecklingen 1985-1989, samt andel av det procentuell elevantalet i och sammanlagda grundskolan gymnasieskolan.

Tabell 5: av individ- och

Utvecklingen gruppintegre-

ringen av särskolans elever, i och

grundgymnasieskolan.

Tabell 6: läns-

Lokalintegrerad särskoleundervisning

vis.

Tabell 7: Procentuell av eleverna mellan

fördelning

särskolans olika former.

Tabell 8: Förekomsten av hos sär-

tilläggshandikapp

skolans elever. vid Dammsdal-

Beläggningen

skolan och Salbohedskolan.

7¶Personalfrågor

7.1¶Särskolans personal

De kommuner som nu har särskola Kommitténs bedömning: övertar i princip sårskolans personal.

Skälen för vår Vi har föreslagit

bedömning: tidigare

tar över ansvaret för särskolan. För att kommunerna

skall kunna ske

att huvudmannaskapsförändringen

är det att kommunerna också tar över

smidigt viktigt

den som finns i särskola.

kompetens dagens

har stor och unik i att

Särskolans personal kunskap och deras För att

arbeta med handikappade anhöriga.

kunna behålla och utveckla kvaliteten i utbildningen

eleverna krävs bibe-

av de psykiskt utvecklingsstörda

hållen kontinuitet och för elever-

kompetens, trygghet

om att kommunerna kommer att

na. Vi är övertygade

som särskolan har

ta vara på den kunniga personalkår

sina verksamhetsområden. Det är vår inom alla enligt en för bibehållande av

uppfattning viktig förutsättning

och för en bibehållen kvalitet särsko-

kompetensen på

lans utbildning och elevvård.

7.2¶Skolledningsresurser

för särskolan beslutar om led- Kommitténs förslag: Styrelsen

ningsorganisationen.

och kunnande bör fin-

Handikappkunskap specialpedagogiskt

nas inom i de kommuner som kommer att vara värdledningen kommuner av utvecklingsstörda elever. för utbildning psykiskt

Skälen För vårt Förslag:

7.2.1¶Bakgrund

7.2.1.1¶Grundskolan

Enligt riksdagens beslut med

anledning av ansvarspro-

positionen (1990/9l:18, UbU4, rskr. 76) kommer nuva-

rande för att som

skolledningsresurs grundskolan ingå

en del i det till skolverksamhe-

statliga sektorsbidraget

ten i kommunen. Kommunerna får om-

själva avgöra fattningen och av sin

organisationen skolledning.

7.2.1.2 Särskolan

För särskolans del fram t.o.m. av år

gällde utgången

1990 att det inom skulle finnas

landstingsområdet

minst en som rektor. Under vissa

lönetjänst angivna

förutsättningar kunde SÖ medge inrättande av fler lö-

netjänster som rektor samt en eller flera

lönetjänster

som studierektor. Vid särskolan skulle det också finnas som och lärare som

arvodestjänster tillsynslärare

fullgjorde vissa specialfunktioner.

Läsåret 1989/90 fanns särskola i 178 av landets kommuner. Antalet inrättade som rektor och stu-

tjänster

dierektor var emellertid endast 145. Det räckte såle-

des inte för att förse alla 178 särskolekommunerna med en Om man däremot från den sam-

tjänst. utgår manlagda skolledningsresurs som rektorer, studierek-

torer, tillsynslärare och specialfunktionärer utgjorde,

disponerade särskolorna i 0,65 veckotim-

genomsnitt

mar/elev för

skolledning.

7.2.1.3 Särskolans under

skolledning

primärkommunal huvudman

Särskolans skolledare är välutbildade. De har en yr-

keskunskap rörande av undervisning Herhandikappa-

de som är unik och som de i regel förvärvat under

som lärare och skolledare för elever med tjänstgöring handikapp. De måste därför ses som en viktig resurs, som kommunerna bör ta till vara när särskolan över-

till kommunalt går huvudmannaskap.

l föredra-

ansvarspropositionen (s. 35) poängterade gande statsrådet statsmaktens ansvar för utbildningens kvalitet och och för att rättssäkerhets-

likvärdighet aspekten Av dessa skäl förordade föredra-

tillgodoses. ganden att en viss beträffande

reglering skolledningen skulle bibehållas. beträffan-

Propositionens lagförslag de antogs av riksdagen. de nya

skolledningen Enligt bestämmelserna som finns i 2 2 § skall

kap. skollagen det för av i skolorna finnas

ledningen utbildningen rektorer. Som rektor får bara den anställas som genom och erfarenhet har förvärvat

utbildning pedago-

insikt. gisk

Vi anser att de skolledare som nu finns inom särskolan en kunskaps- och erfarenhetsre-

utgör viktig surs för kommunerna i samband med och efter överförandet av för Särskolan. Det är

huvudmannaskapet vår att kvalificerad

bedömning handikappkunskap även i framtiden behöver finnas inom i

skolledningen de kommuner som kommer att vara värdkommuner för av utvecklingsstörda elever. Vi

utbildning psykiskt anser därför att specialpedagogisk utbildning och erfarenhet är för blivande skolledare med ansvar

viktig för av elever med

utbildning handikapp.

kommun måste få

Varje organisera skolledningen så att lokala behov bäst Vi vill påtala vik-

tillgodoses. ten av att kommunerna även i framtiden tillförsäkrar sig skolledare med kunskap om

handikappgruppen.

Vi anser att kommun som är värdkommun för

varje särskolan inom sin samlade bör ha kom-

skolledning petens för utbildning av psykiskt utvecklingsstörda elever.

7.3¶Lärarpersonal

Kommitténs förslag: Nuvarande utbildningskrav på särskolans

lärare behålls.

Skälen för vårt förslag: Särskolans lärarkår är välutbildad. Det är överdrift att att det alltid

ingen säga

finns ett medvetet bakom

mycket yrkesval utbildning

till och som lärare i särskolan. Utan ett

anställning

personligt engagemang går det inte att arbeta fram-

gångsrikt med elever med och vinna deras

handikapp

anhörigas förtroende.

Inom särskolan finns som inte åter-

lärarkategorier

finns inom det skolväsendet. Det

Övriga offentliga gäl-

ler t.ex. lärare som oftast har en

träningsskolans

som förskollärare eller

grundutbildning fritidspedago-

ger, eller grundsärskolans som ofta har speciallärare

en mer omfattande än vad som

speciallärarutbildning

är fallet för motsvarande inom

yrkesgrupper grund-

skolan eller finns av

gymnasieskolan. Samtidigt många

framför allt också inom

grundskolans lärarkategorier

särskolan. Det t.ex. lärare i

gäller praktiskt/estetiska

ämnen.

Vissa lärare i särskolan har således samma

grundut-

bildning som för det skolväsendet.

gäller övriga

Många lärare har emellertid en

på väsentliga punkter

avvikande och en mer omfattande

grundutbildning

än grundskolans och gymnasie-

speciallärarutbildning

skolans lärare.

För att bibehålla för av

kompetensen undervisning

elever - ofta med svåra till-

psykiskt utvecklingsstörda

- måste nuvarande

läggshandikapp kompetensnivå

hos särskolans lärare behållas liksom

specialinrikt-

ningen på vissa vilket i

tilläggshandikapp understryks

ansvarspropositionens förslag till allmänna

behörig-

hetskrav. Vi tänker då särskilt för

på speciallärare

syn- och/eller hörselskadade och för

barndomspsyko-

tiska elever.

7.4¶Konsulenter

Kommitténs förslag: All konsulentverksamhet för pedagogiskt stöd till elever med handikapp inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom bedrivs eller samordnas av SIH.

9,6 Mkr. överförs från anslaget B 9. Bidrag till driften av särskolor m.m. till anslaget B 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan för inrättande av tjänster som konsulent för elever med flera handikapp i särskolan.

Konsulentorganisationen vid SIH byggs successivt ut för att täcka särskoleelevernas omfattande behov.

Skälen för vårt förslag:

7.4.1¶Bakgrund

om samverkan

Enligt förordningen (1984:75) regional

i om för elever med är

fråga undervisning handikapp

landet sedan den 1 1984 indelat i fem

april plane-

l finns en

ringsregioner. varje region planeringsbered-

som skall samordna och insatserna så be-

ning planera

resurser bästa sätt. Bud-

fintliga utnyttjas på möjliga

1990/91 får 22 Mkr. användas för

getåret högst regio-

nala för elever med i

åtgärder handikapp planerade

samverkan med Dessa me-

planeringsberedningarna.

del till kommunerna och avser elever med syn-

utgår

skador, hörselskador och rörelsehinder i

grundskolan

och samt elever i Särskolan med flera

gymnasieskolan handikapp. Medlen kan också utgå till teckenspråks-

för hörande barn med döva föräldrar el-

undervisning ler syskon.

Inom den för elever

regionala stödorganisationen

med finns nu 25 konsulenter för rörelse-

handikapp

hindrade 30 konsulenter för syn-

(RI-l-konsulenter),

skadade, 9 1/2 konsulenter för dövblinda vuxna (DB-

samt 30 konsulenter för för-

konsulent), synskadade

skolebarn. Konsulenterna biträder med rådgivning och stöd i verksamheten för de elever-

handikappade

nas I mån av tid kan konsulenterna även ge

skolgång.

stöd till särskolans elever.

Vid de fem finns därutplaneringsberedningarna över tio som konsulent för blinda och döva tjänster elever i särskolan och DUutvecklingsstörda (BUkonsulenter), två inom med i varje planeringsregion, huvudsak samordnande Behovet av konsuuppgifter. lentinsatser för särskolans elever är stort och mycket omfattar fler än de betydligt handikappgrupper synoch Totalt det ca 10000 hörselhandikappade. gäller barn och med flera än ungdomar handikapp psykisk utvecklingsstörning, vilket skall med 55 konjämföras sulenter för lika icke ungefär många utvecklingsstörda barn och Jämfört med motsvarande resurungdomar. ser riktade till elever i är staövriga ungdomsskolan tens regionala stöd till särskolan således om blygsamt, man tar i beaktande den frekvensen elever med höga flera och svåra i särskolan. handikapp verksamhet kommer Planeringsberedningarnas fr.o.m. den l 1991 att inordnas i statens institut juli för i skolan handikappfrågor (SlH). I om ansvaret för skolan propositionen (1990/91:18) anför föredragande statsrådet att det är (s. 87) viktigt, att verksamheten som bedrivs för elever med handikapp kan fortsätta som hittills. Detta innebär att många av särskolans elever även i inte fortsättningen kommer att omfattas av SIHs verksamhet. Särskolekommittén har i annat betosammanhang nat vikten av att elevvårdande verksamhet och tillhörande personal är för skolans verksamhet. gemensam Det synsättet även den konsulentverkgäller statliga samheten. Det är och ett rättvisekrav att de angeläget psykiskt utvecklingsstörda eleverna som har tilläggshandikapp får samma rätt som elever i eller grund- gymnasieskolan att få del av de samlade konsulentresurserna som SIH kommer att över. Det är också förfoga angeläget att successivt ut det konsulentnätet bygga regionala med till särskoleelevernas omfattande behov hänsyn av konsulentstöd.

7.4.2¶Landstingskommunala tjänster som konsulenter i Särskolan

l särskolan finns lärare som i sin kan in-

tjänstgöring räkna som konsulent. har intill

tjänstgöring Tjänsterna utgången av år 1990 inrättats med stöd av 63 § särskoleförordningen (1986:573). Kostnaderna för

tjänsterna har finansierats av till lärarlönekostna-

statsbidraget derna.

Konsulenterna skall råd och stöd till lärare i

ge praktiskt/estetiska ämnen i som undervi-

grundskolan sar särskoleelever.

Dessutom har huvudmännen för särskolan inrättat konsulenttjänster med mot olika handi-

inriktning kapp. Även sistnämnda har ofta finansierats

tjänster med till lärarlönekostnaderna. Stöd för

statsbidraget detta har saknats i såväl som i

särskoleförordningen

för särskolan. statsbidragsförordningen

Under läsåret 1989/90 skolhuvudmän-

disponerade nen följande resurser för

handikappkonsulenter:

- för totalt 443

synskadade/blinda lärarveckotimmar, motsvarande ca 17 för konsulen-

heltidstjänster ter,

- för hörselskadade/döva totalt 411

lärarveckotimmar, motsvarande ca 16 heltidstjänster,

- för rörelsehindrade 149 mot-

lärarveckotimmar, svarande ca 6

heltidstjänster,

- för 14

kommunikationshindrade lärarveckotimmar, motsvarande ca 0,5 tjänst,

- för

barndomspsykotiska 131,5 lärarveckotimmar, motsvarande ca 5 heltidstjänster.

Totalt resurser i motsvarande ca 44,5

togs anspråk landstingskommunala handikappkonsulenter.

Vid en av särskolan som re-

kommunalisering utgör gel den enskilda kommunen ett för litet för

underlag en Behov av alla

komplett konsulentorganisation. slag av kommer inte heller att fin-

handikappkonsulenter nas i alla kommuner.

kontinuerligt

Det är därför vår inte realistiskt

enligt bedömning att ersätta

landstingens reselärar/konsulentorganisation med en motsvarande kommunal för stöd

organisation

till elever med flera i särskolan. Det skulle

handikapp

bl.a. kräva en omfattande över flera kom-

samordning

muner, över minst ett län. Däremot behöver

troligen

kommunerna ha till råd och stöd i handikapp-

tillgång

frågor som rör även särskolans elever. Denna

uppgift

bör statens institut för i

läggas på handikappfrågor

skolan (SIH), vars verksamhet skall vara riktad direkt

till enskilda elever.

Vi anser att den konsulentverksamheten

regionala

för särskolans elever i första hand behöver förstärkas

med konsulenter för rörelsehindrade,

barndomspsyko-

tiska och kommunikationsstörda. Vi beräknar att huvudmännens nuvarande löneomkostnader för konsu-

lentverksamheten som motsvarar 44,5

befattningar,

till ca 13,5 Mkr. inklusive Vi föreslår att

uppgår lkp.

SIH tillförs medel motsvarande dessa för att

tjänster

starta en första av konsulentstödet riktat till

utbyggnad

psykiskt elever. Vi föreslår därför

utvecklingsstörda

att 9,6 Mkr. eller 95 % av

(motsvarande statsbidraget,

lönekostnaderna till i

landstingens konsulenttjänster

handikappkunskap) förs över från B 9. Bi-

anslaget

drag till driften av särskolor m.m. till B 2.

anslaget

Statens institut för i skolan för inrät-

handikappfrågor

tande av med mot olika

konsulenttjänster inriktning

för särskolans elever vid det

handikapp nyinrättade

institutet. Dessutom behöver institutet tillföras 7,4 Mkr. varav 3,9 Mkr. för att täcka mellanskillnaden, lkp m.m, samt 3,5 Mkr. till kostnader för resor och kansliresurser. Det bör ankomma SIH att återkom-

på

ma med till i denna

förslag regeringen fråga. Regeringen har genom omprioriteringar genomfört

en av konsulentverksamheten

programenlig utbyggnad

för rörelsehindrade elever. Det kan nämnas att inte-

i sitt slutbetänkande

grationsutredningen (SOU

1982:19) Handikappade elever i det allmänna skolvä-

sendet en successiv utbyggnad med 25

föreslog tjänster

för RFI-konsulenter. statsrådet förorda-

Föredragande

de i 1983/84:27 om för elever

propositionen åtgärder

med i det allmänna skolväsendet m.m. en

handikapp

utbyggnad med fem sådana för

tjänster redovisnings-

året 1984/85. biföll

Riksdagen förslaget (UbU8,

rskr. har under senare delen av 1980-

112). Riksdagen

talet medel till som RH-

beviljat ytterligare tjänster

konsulent.

Den av huvudmännen konsulentverk-

uppbyggda

samheten för elever med flera visar stora

handikapp

variationer över landet, från 0 lärarveckotimmar konsulenttid elev till 0,3 lärarveckotimmar per elev.

per

För att ett stöd till alla elever med fler-

ge likvärdigt

i särskolan skulle en behöva gö-

handikapp utökning

ras motsvarande ca 20 eller

ytterligare heltidstjänster

6 Mkr. Till detta kommer kostnader för resor och kansliservice. 5

Vi föreslår att detta behov täcks genom successiv ut-

av vid SlH. Denna

byggnad konsulentorganisationen

successiva finansierar vi inte.

utbyggnad

7.4.3¶Konsulenter för praktiskt/estetiska ämnen

63 § i dess

Enligt särskoleförordningen (1986:573) ly-

delse vid av år 1990, kunde som

utgången tjänstgöring

konsulent i särskolan få inräknas i som lärare i

tjänst

ämne eller ämnen som kunde i om i

ingå tjänsten,

i ämne eller äm-

tjänsten ingick undervisning tjänstens

nen som motsvarade minst

halvtidstjänstgöring.

Med ämnen ämne som förekommer i

avsågs timplan

för elevernas som sådana

undervisning. Handikappen

inte ämnen.

utgjorde

Det slag av konsulenter som avsågs i särskoleförord-

var således ämneskonsulenter, främst med tan-

ningen

ke på att särskolan under de senaste 20 åren i ökande

anlitat lärare från

grad fyllnadstjänstgörande grund-

skolan i ämnena idrott, musik och

hemkunskap, slöjd,

bild. Dessa lärare hade dels ett relativt litet antal un-

dervisningstimmar per vecka i särskoleklass, dels ock-

så mera sällan

någon specialpedagogisk påbyggnadsut-

Det därför motiverat att äm-

bildning. ansågs genom

neskonsulenter från särskolan till så-

ge handledning

dana lärare.

för detta har varit att det inom

Förutsättningarna

särskolan funnits lärare i dessa ämnen, med stor erfa-

4-H-0200

renhet av i särskolan som de kunnat de-

undervisning

la med av. l takt med den decentralise-

sig tilltagande

ringen av särskolan minskar förekomsten av

speciella

ämneslärare i särskolan och så sätt minskar också

på

möjligheten att konsulenter/handledare.

rekrytera nya

De konsulenter som funnits har en funk-

fyllt viktig

tion och varit

efterfrågade. Förutsättningarna för att i bibehålla fortsättningen

en i ämnen i

konsulentorganisation praktiskt/estetiska

särskolan minskar vid överförande

givetvis ytterligare

av ansvaret för särskolan kommuner.

på Underlag

kommer helt enkelt inte att finnas i

varje kommun,

men även i detta fall kan kommunerna samgenom

verkan och avtal bibehålla konsulenterna. Det är dock stor risk att denna resurs trots att beho-

går förlorad,

ven av kommer att öka.

pedagogisk handledning

7.5 och

Fortbildning personalutveckling

Kommitténs förslag: Staten ansvarar för vissa

fortbildningsinsatser, med anledning av förslaget om av primärkommunalisering

särskolan.

l skolledarutbildningen bör som ett handikappkunskap ingå obligatoriskt inslag.

Statens skolverk har liksom för övriga skolformer ansvaret för att utveckla och utvärdera tillsammans med

fortbildningen

kommunerna.

Skälen fdr vårt

förslag:

7.5.1¶Inledning

I uttalar föredra-

ansvarspropositionen (1990/91:18)

gande statsrådet att staten har ett särskilt ansvar för

att det finns till sådana

tillgång fortbildningsinsatser

som är av centralt beslutade reformer och

betingade

för en i landet.

likvärdig utbildning

Det ändrade kommer att vara

huvudmannaskapet

en centralt beslutad reform. Den kommer i ett inled-

ningsskede att kräva av kom-

fortbildning ansvariga

och i allmunalpolitiker, chefstjänstemän skolpersonal mänhet.

7.5.2 Statens ansvar

En av för Särskolan till överföring huvudmannaskapet kommunerna innebär att dessa kommer att få ansvaret för helt med från nya elevgrupper grundskolan och avvikande behov. Det är gymnasieskolan mycket av största vikt att om de elekunskap handikappade vernas behov i olika avseenden finns hos berörda politiker och redan i och att tjänstemän inledningsskedet denna sedan successivt kompletteras. kunskap Det kommer att finnas ett behov av att anordna i detta för t.ex. skolpolitiker, fortbildningskurser syfte skolledare, lärare och Särskolans elevvårdspersonal. skolledare är i för olika former av perdag målgrupp och Dels deltar de sonalutbildning personalutveckling. vilka innefattar mer ledarskapsuti program, generell inom ramen för dels veckling landstingens åtaganden, omfattas de av direkt riktad till befattningsutbildning skolledare. Detsamma de kommunala skolledargäller na i flera kommuner. Den förstnämnda utbildningen utvecklar skolledarna i och kommuner och landsting deras mera medan skollevidgar perspektiv generellt, i olika former avser att höja deras pedarutbildningen och skoladministrativa professionalism. dagogiska Den är för närvarande statliga skolledarutbildningen föremål för men även i framtiden kommer översyn, det att finnas en särskild direkt riktad till utbildning skolledare med kommunernas program för parallellt Den direkta befattningsutbildningen ledarutbildning. för skolledare innefatta bl.a. leplaneras pedagogiskt och rättssäkerdarskap, läroplansanalys, utvärdering Vi anser, att den skolledarutbildning som hetsfrågor. kommer att bedrivas av Skolverket och av olika högskolor som skall inobligatoriska utbildningsmoment nehålla elementär Därutöver bör, handikappkunskap. vår även detta enligt mening, fördjupningskurser på

område förekomma. Enbart allmän information är en-

ligt vår helt mening otillräcklig.

Särskolekommittén anser att det skall i skolver-

ingå

kets att utveckla och utvärdera fortbild-

skyldigheter

ningen tillsammans med kommunerna.

7.5.3¶Kommunernas ansvar

Kommitténs förslag: Kommunerna vidtar för att lokalt

åtgärder

anordna i för i första hand

fortbildning handikappkunskap poli-

tiker, skolledare och elevvårdspersonal.

Skälen för vårt forslag: 2 7 §

Enligt kap. skollagen

skall kommun se till att anordnas

varje fortbildning

för den som har hand om Här-

personal utbildningen.

av att kommunerna skall svara för att fortbild-

följer

i kommer till stånd och att

ning handikappkunskap

berörd skolpersonal omfattas av denna.

Även om särskolan i fall sedan finns

många länge

etablerad som en del i

lokalintegrerad skolanläggning-

ar för eller innebär inte det

grundskola gymnasieskola

förhållandet med säkerhet att utanför sär-

personalen

skolan har om vad särskolan

någon djupare kunskap

står för. l fall innebär det inte för

varje någon garanti

att personal vid andra skolor i kommunen har fått

ökade om elevers situation

kunskaper handikappade

och behov. Ansvaret för

elevurval, undervisningens

anordnande m.m. har hela tiden åvilat

landstingskom-

munala instanser.

Med kommunen som huvudman kommer även skol-

personalens roll att delvis förändras. Hemkommunen får ett ansvar för att eleverna får rätt ut-

fullständigt

bildning oavsett var den sker. Detta måste leda till ett

Ökat för alla i skolan, eftersom allt fler engagemang

kommer i kontakt med särskolans elever. För att

på

ett bra sätt kunna klara att ta ett ökat ansvar för en

ny

elevgrupp krävs av all skolans

fortbildning personal.

Inte bara lärare och skolledare behöver utbildas för

sin nya utan ad-

uppgift, elevvårdspersonal, föräldrar,

ministrativ personal m.fl. i lika

hög grad.

7.5.4 Målgrupper

7.5.4.1 Politiker

Överförandet av särskolan till kommunens ansvarsområde kommer att ställa de förtroendevalda inför delvis och som kräver spenya uppgifter ställningstaganden ciell insikt i De som har ansvar för handikappfrågor. bör tillfälle till dels direkt skolfrågor ges utbildning, dels studiebesök och också erfarenhet gärna praktisk av arbete i en särskoleklass. Särskolans måste personal här ta initiativ och vara aktiva, visa öppenhet själva och underlätta så för dem som vill skaffa långt möjligt information. De avlämnande huvudmännen/lokala sig för särskolan kan också göra en stor insats styrelserna redan före ett överlämnande till kommunerna.

7.5.4.2 Grund- och gymnasieskolans personal

Här det främst att vissa omedelgäller nyckelgrupper bart vid och helst före av en kommugenomförandet av särskolan får en introduktionsutbildning nalisering och därefter till en i möjlighet fördjupningsutbildning med mot psykisk uthandikappkunskap inriktning och de vanligaste tilläggshandikapvecklingsstörning pen. Alla som kan komma att medverka i en utredningssom till en i särskolan eller process syftar utbildning som kan komma att fatta beslut i en sådan fråga behöver ha en om handikapp och om

ingående kunskap

den som skall tillämpas. Det räcker specialpedagogik därför inte att skolledare och elevvårdspersonal på den eller de skolenheter som har särskoleverksamhet hos har Elever med varierande handisig, kunskap. förekommer vid alla skolor och och kapp skolledning överallt bör därför kunna tillräckelevvårdspersonal för att förstå elevens behov och vidta ligt mycket lämpliga åtgärder. I ett är det därför att alla inledningsskede angeläget kommuner, således även de som inte för närvarande

lOl

är värd för särskola, vidtar åtgärder för fortbildning av de nämnda personalgrupperna.

Särskolans nuvarande bör kunna en

personal spela

roll i av när viktig fortbildningen övrig skolpersonal det De om är experter

gäller handikappfrågor. några på området.

7.5.4.3 Särskolans personal

Särskolans personalkår kommer att utgöra en minoritet i kommunens vilket kan komma att

personalkår, försvåra anordnande av kvalitativt

god fortbildning för dem inom kommunen. Särskolans personalkår är dessutom sammansatt av flera som i

specialistgrupper vissa fall behöver olika av Som ex-

slag fortbildning. empel kan nämnas lärare och elevassistenter. Bland lärarna finns skilda behov för lärarna i särskolans olika former. Lärare i har t.ex. ett helt

grundsärskolan annat än lärare i verksamhetsträ-

fortbildningsbehov

liksom lärare för blinda, döva eller barndomsning, psykotiska särskoleelever. Ofta är länet det

naturliga

för och annan fortbildplaneringsområdet studiedagar ning. Landstingen samarbetar ofta över

länsgränserna.

för särskolans lärare behöver därför i Fortbildningen regel samordnas för flera kommuner.

*ti*

Tabeller och till 7:

diagram kapitel

Tabell 10: Skolledningsresurserna i särskolan.

Tabell ll: av konsulentresurser samt kost-

Volymen

nadsbärare.

Diagram N: Skolledningsresursen i särskolan. Sam-

av resurser för R/Str + Tl

manställning

+

Specialfunktioner.

Diagram O: för särskolans

Utbildningsbakgrunden

rektorer.

P: för särskolans

Diagram Utbildningsbakgrunden

studierektorer.

Diagram T: Resursinsatser för konsulenter och rese-

lärare.

8¶Organisatoriska frågor

8.1 Allmänna

planeringsförutsättningar

8.1.1 Hemkommunens ansvar

Kommitténs förslag: Elevens hemkommun har ett grundansvar för alla elevers skolgång, även för psykiskt ele-

utvecklingsstörda ver.

Skälen till vårt förslag: Försök med ändrade verk-

samhetsformer för av

utbildning psykiskt utvecklingsstörda barn och har framför allt un-

ungdomar pågått der 1980-talet och initiativ av såväl kommuner

på som Alla har haft till att olika vä-

landsting. syfte på gar åstadkomma en så som

gemensam ungdomsskola det är med beaktande av de särskilda

möjligt mycket behov som vissa elever har, utan att man därför

givit avkall på kvalitetskraven.

Utvecklingen under 1970- och 1980-talen har lett till att särskolan är så som helt i

gott lokalintegrerad grund- och gymnasieskolan. har visat att

Utvecklingen det krävs ett differentierat utbud av

utbildningsmöjligheter för att alla elever

psykiskt utvecklingsstörda skall kunna få en för dem individuellt an-

tillräckligt passad Vi tänker då särskilt elever med

utbildning. på omfattande och elever

psykisk utvecklingsstörning med vilka i fall också är i

tillläggshandikapp, många behov av omvårdnad samt elever i

speciell på gymnasieålder som behöver kunna vissa bestämda ut-

välja bildningslinjer.

Hemkommunen skall ha det ansvaret för

primära elevens Om en elev av

skolgång. på grund mycket

speciella svårigheter behöver en annan sorts utbild-

än den som kan anordnas i skall

ning hemkommunen,

eleven erhålla sådan vid annan skola där den

finns,

även i annan kommun.

Eleverna skall ha rätt till ett differentierat utbud av

i minst samma som

utbildningstillfällen omfattning

hittills. För att barn med och andra barn skall

handikapp

kunna få en måste sko-

optimalt anpassad utbildning,

lan kunna olika

erbjuda möjligheter.

För att detta skall kunna ske även i ett

längre per-

spektiv måste kunnande och ut-

specialpedagogiskt

veckling av specialmetodik i kunna

undervisningen

garanteras.

Det är inte att detta alltid kan ske med en-

troligt

bart den enskilda skolan som inte hel-

grund, troligen

ler inom en enskild kommuns skolväsende.

8.1 .2

Skolplan

Kommitténs förslag: Särskolan skall omfattas av den kommunala skolplanen. Skolverkets fältorganisation får en funktion för

stödjande

kommunernas särskolverksamhet.

Skälen för vårt förslag:

Enligt särskoleförordningen

(1986:573) åligger det den lokala för särsko-

styrelsen

lan att en för särskolverksamheten i

upprätta plan

landstingsområdet. Länsskolnämnden skulle fastställa

planen.

Enligt de som fanns till 1967 års om-

anvisningar

sorgslag (1967:940) skulle planen di-

ange lokalisering,

mensionering och av särskolverksamheten i

inriktning landstingsområdet under var femårsperioder. Syftet

dels att kommunerna om och säkerställa sär-

upplysa

skolans lokalbehov, dels också att förbereda en till-

fredsställande organisation för olika särskilda behov

som t.ex. särskolans olika former -

finns, grundssär-

skola, - eller för elever

träningsskola, yrkessärskola

med vissa eller andra be-

tilläggshandikapp speciella

hov t.ex. visst av Planen fastställslag yrkesutbildning. des av efter av bl.a. länsskolöverstyrelsen yttrande skolnämnden. till verksamhet som Statsbidrag utgick fanns upptagen i fastställd plan. i och den Planeringsanvisningarna omsorgslagen samlade skoladministrationens medverkan i statliga har i till den planeringsprocessen hög grad bidragit positiva utveckling som integrationen av handikapphaft i vårt land under tiden mellan undervisningen 1967 års och 1985 års omsorgslag skollag. Det delade har icke sällan innehuvudmannaskapet burit att särskolans lokalbehov har haft en relativt låg i den kommunala Med ett prioritet skolplaneringen. samlat och blir det naturenhetligt huvudmannaskap ligt att även särskolans behov blir föremål för planeoch beslut i samband med att kommunerna bering handlar den delen av sitt skolväsenövriga offentliga de. Genom att kommunerna blir huvudmän också för särskolan ökar deras ansvar för dessa kommuninnevånare. Detta innebär att Särskolan kommer att i ingå den kommunala omfattas av den samlade skolplanen, kommunala och från vara med skolplaneringen början i av skollokaler och resurser. Det fördelningen övriga administrativa dubbelarbete som i förekommer, dag kommer att försvinna och all verksamhet kommer att samlas under en och en gemensam styrelse gemensam skoladministration. Detta är av stor i betydelse, synnerhet som särskolekommitténs har undersökningar visat att mellan i första hand gränsen grundskolans specialundervisning och grundsärskolan dels är diffus och svårdefinierad, dels varierar över landet. Det är bl.a. med den vi ansett att det delade utgångspunkten huvudmannaskapet är en i strävandena att belastning en sammanhållen och samverkande skola för alskapa la barn och ungdomar i kommunerna. Särskolans samlade resurs- och långsiktiga personalbehov får vår en i den enligt mening naturlig plats kommunala I den kan också behandlas skolplanen. planer för samverkan med andra kommuner för att trygga särskolans behov sikt. på längre

8.1.3 med särskilda behov -

Elevgrupper samverkan mellan kommuner

Kommitténs förslag: Kommunerna ansvarar för att det bildas

lämpliga elevupptagningsområden för lågfrekventa utbildningar inom särskolan.

Behovet av specialskola för kommunikationsstörda elever bör utredas.

Skälen for vårt forslag: Särskolans elever omfattar en stor andel barn och som förutom

ungdomar psykisk också har ett eller flera till-

utvecklingsstörning läggshandikapp.

För en rätt av för alla elever

planering utbildning tillhörande särskolans behöver huvud-

personkrets mannen ha om olika

ingående kunskap handikapp och om vad de ställer för krav lokaler,

på utrustning och samverkan och

personal, utveckling.

För den nuvarande särskolans

ansvariga politiker och har det tid att behov

tjänstemän tagit kartlägga och och andra insatser ett

organisera utbildning på riktigt sätt och ännu återstår att göra för ele-

mycket ver med tilläggshandikapp inom särskolan.

När skall överföras till kommu-

huvudmannaskapet nerna anser vi det att framhålla vad detta

angeläget innebär i Nuvarande huvudmän

planeringshänseende. har här ett stort ansvar för att informera de hu-

nya vudmännen om så att skolsituationen för

planering dessa elever inte skall behöva försämras.

1989 års har i sitt delbetänkan-

handikapputredning de och välfärd - en

(SOU 1990:19) Handikapp lägesrapport redovisat (s. 127) frekvenser av skador och sjukdomar som kan medföra

funktionsnedsättningar.

denna är den klart Enligt psykisk utvecklingsstörning

orsaken till funktionshinder med cirka 850 vanligaste personer per åldersklass varav cirka hälften med svår

En stor del av dem har flera hanutvecklingsstörning. dikapp.

en som särskolekommittén

Enligt kartläggning gjort för läsåret 1989/90 insamlande av

genom uppgifter från särskolans rektorer är andelen utveck-

psykiskt

elever med ett eller flera lingsstörda tilläggshandikapp

stor. Som kan nämnas att man räk-

mycket exempel

nar med att det föds ca 55 barn med barndomspsykos år i hela landet. Motsvarande siffra för döva

varje

barn är ca 65 åldersklass och för ca

per synskadade

200 varav 40 % eller ca 80 barn är utveck-

psykiskt

kan vart och ett för sig ut-

lingsstörda. Handikappen

för klasser i särskolan eller i varje fall

göra underlag

motivera särskilda för den eller

förstärkningsresurser

de elever som har ett eller flera av

handikappen.

En elevgrupp med kombinationen psykisk utveck-

och ett eller flera är

lingsstörning tilläggshandikapp

så liten att det är osannolikt att en kommun

vanligtvis

med för de allra största har underlag

undantag eget

för att kunna anordna en rimlig undervisningssitua-

tion för dessa elever. I förarbetena till 6 2 § (1985:1l00,

kap. skollagen

ändrad har förutsatts att en kommun kan

1990:495)

åta att driva särskoleverksamhet för en annan

sig

kommuns dvs. utbilda elever som bor i en

räkning,

annan kommun.

Huvudskälet till att hittills varit och är

landstingen

huvudmän för Särskolan är, att vissa elever har behov av en mer undervisning än den som kan

tillrättalagd

i hemkommunen. Skälen kan vara flera, t.ex.

erbjudas

eller

grav psykisk utvecklingsstörning tilläggshandi-

såsom rörelsehinder, synskada eller barndoms-

kapp

eller att eleven behöver en yrkesut-

psykos speciell

Dessa är små och det är knappast

bildning. grupper

att inom en och samma kommun med bibe-

möjligt

hållen kvalitet anordna en skolsituation för dem.

god

För vissa såsom tal- eller hör-

grupper gravt syn-, selskadade räcker inte ens hela län som upptagnings-

område. För att bibehålla kvaliteten i är det

undervisningen,

att av att kommunerna

viktigt understryka betydelsen

samverkansavtal kommer överens om var utgenom

skall anordnas.

bildningen

vår är det att flera kom-

Enligt mening nödvändigt

muner samarbetar och att vissa kommuner åtar

sig

för viss som kommu-

värdskapet undervisning övriga

ner har avtalad till. Kommunerna behöver

tillgång

också kunna samverka med varandra när det

gäller

vissa mycket t.ex. inom

lågfrekventa utbildningar, yr-

kessärskolan. Det pekar också på behovet av stöd från statens skolverk, från statens institut för i

handikappfrågor

skolan och fortsatt till de

(SIH) tillgång statliga spe-

cialskolorna och resurscentra. För de kommunikationsstörda finns dessutom behov av av resursbehovet. Särskolekommittén före-

översyn

slår att den utreds av SIH.

frågan

För att åstadkomma stora områden som

tillräckligt

kan för en differentierad skolverksamhet

ge underlag

för elever med särskilda behövs

behov, upptagnings-

områden, ofta bestående av flera kommuner, ibland

av hela län.

8.2¶Skolledning

8.2.1 Allmänt

Särskolan är nu ett sätt som

organiserad på mycket

nära överensstämmer med för

organisationen grund-

skolan. Skillnaden i sådant som rektorsområde-

ligger

nas storlek, tim- och

personalkårens sammansättning,

kursplaner och elevvårdens Särskolan

uppbyggnad.

har en

egen skolförordning, särskoleförordningen

(1986:573), som som är för

reglerar frågor speciella

särskolan. Enligt riksdagsbeslut hösten 1989 har särskolans lä-

rare, skolledare och biträdande skolledare i likhet

med motsvarande i och

kategorier grundskolan gym-

nasieskolan fr.o.m. den 1 1991 en

januari arbetsgivare

-

landsting resp. kommuner — som har ett samlat och

odelat

arbetsgivaransvar.

När det skoladministrativa har således

gäller frågor

särskolans liksom och

grundskolans gymnasieskolans skolledare i huvudsak samma

utgångsläge.

Vid ett kommunalt för särskolan

huvudmannaskap

kan därför lösas

skolledningsorganisationen smidigt

flera olika sätt med bibehållen kvalitet för verkpå samheten.

8.2.2¶Exempel på användning av Särskolans skolledningsresurser

8.2.2.1¶Kommunövergripande

Särskolans rektorsområden omfattar nästan alltid flera kommuner i ett En modell kan därlandstingsområde. för vara att i ett bibehålla områdesininledningsskede med tillhörande varvid en delningen skolledartjänster, av kommunerna att vara för påtar sig arbetsgivare skolledarna och avtal förser kommuner genom övriga med skolledarservice. Innehållet i skolledartjänsterna kan därvid variera. Således kan rektor vid de grunddär särskola är vara anresp. gymnasieskolor, förlagd, för drift och medan särskolans skollesvarig personal, dare är för valda delar ansvariga pedagogisk ledning, av och av utbildningspersonalutvecklingen planering för de eleverna i den organisationen utvecklingsstörda eller de kommuner som arbetsområdet. utgör En annan är att särskolans skolledare bimöjlighet behåller alla sina nuvarande funktioner. Fördelen med det första alternativet är att för de utbildningen eleverna blir en del av alla skolledautvecklingsstörda res ansvar. Med det andra alternativet kan det finnas en risk för att av eleutbildningen utvecklingsstörda ver fortsätter att vara en främmande verksamhet trots det ändrade huvudmannaskapet.

8.2.2.2¶Kommun vis

En helt annan modell är att kommunerna fördelar mellan efter skolledningsresurserna sig proportionellt antalet elever i kommunerpsykiskt utvecklingsstörda na. Eftersom särskolans nu skolledare vid en befintliga till kommunal huvudman vår övergång enligt mening

lll

bör en funktion i den erbjudas likvärdig nya organisationen, kommer kommunerna att ha övergångsvis kompetens av olika slag. Detta behöver inte innebära någon nackdel, men kan innebära olika organisatoriska i olika kommuner. lösningar

8.3 Beslut om och i

mottagande placering

särskola

Kommitténs förslag: för skolväsendet i elevens hem- Styrelsen kommun beslutar om mottagande i särskola. Sådant beslut kan till Med delegeras tjänsteman. utgångspunkt i râttssäkerhetskrav för särskolans elever, bör detta i så fall ske till klart angiven och som ansvarig tjänsteman, har god kunskap om psykisk utvecklingsstörning.

Skälen för vårt l 1967 års förslag: omsorgslag (1967:940) lades ansvaret för urvalet av elever till särskolan särskolchef. Särskolchefens bepå landstingets slut kunde hos beslutsnämnd överklagas landstingets vars ordförande skulle vara en domarkompetent jurist. Sista besvärsinstans var rikets nämnd. psykiatriska Särskolchefens rätt och att fatta beslut i skyldighet inskrivningsärenden kunde inte till annan delegeras tjänsteman. Ansvarsfördelningen var med andra ord mycket tydlig enligt tidigare lagstiftning. l 1985 års beslutanderätten i skollag överflyttades ärenden om i särskola från särskolchefen mottagande till den lokala för som i sin tur styrelsen särskolan, med stöd av 3 12 § andra kap. stycket kommunallagen kan beslutanderätten till (1977:179) delegera tjänsteman som är anställd hos huvudmannen. Detta har också skett i full har till särutsträckning. Vanligtvis skolchefen beslutanderätten om delegerats mottagande i med andra ord urvalet av särskola, elever som skall få till särskolans resurser av skilda tillgång slag. Beslut om i elplacering grundsärskola, träningsskola ler olika delar av samt beslut om yrkessärskolan placering vid skolenhet har däremot som regel delegerats till särskolans rektorer.

Bestämmelsen i 2 kap. 2 § förordningen (1986:572) med vissa till skollagen

tillämpningsföreskrifter

och kommun som är

(1985:1100) att varje landsting

för särskola skall ha en särskolchef har nyhuvudman Vi anser att beslut

ligen upphävts (SFS 1990:1475).

av elever till särskolan bör fattas hög ni-

om urval på medverkan av med särskild vå och under personer

inom Det främsta skä-

kompetens handikappområdet.

let för detta är rättssäkerheten för eleven. Beslutanderätten bör därför för hemkommu-

ligga på styrelsen

skolväsende. lntet hindrar att med stöd

nens styrelsen

beslutanderätten till

av kommunallagen delegerar

lämplig befattningshavare.

i hemkommunen inte kan

Om lämplig utbildning

skall eleven hänvisas till annan kommun.

anordnas,

då kommunen som får beslu-

Det blir den mottagande

form av särskola och vid vilken skolenhet ta om t.ex.

eleven skall placeras. Oavsett vilken nivå besluten fattas kräver, enligt

på

rättssäkerheten att det är klart

vår mening, fullständigt

skall fatta besluten och därmed ansvara för

vem som l om ansvaret för skolan

dem. propositionen

s. betonar statsrådet

(1990/91:18 36), föredragande

beslutsfattaren ”skall ha en med tanke detta och att

När det gäller på uppgifterna lämplig kompetens”.

rör särskolans bör det elevärenden som personkrets krav särskild om ut-

sista innebära på kunskap psykisk

Särskolans skolledare bör därvid

vecklingsstörning.

en roll som till kommu-

kunna spela viktig rådgivare

nens för skolverksamheten.

ledning

8.4¶Elevvården

Elevvården för särskolan skall vara en Kommitténs Förslag: kommunal och dess bör utgöra en del av skol-

uppgift personal

personalen.

Skälen för vårt förslag:

8.4.1 Allmänt

Elevvård i vid bemärkelse omfattar skolans hela sociala och Med elevvård menas också de fysiska miljö. speciella åtgärder som skolan behöver vidta för att elever med särskilda hjälpa svårigheter. Ansvaret för elevvården vilar rektor, klassförepå ståndare och som arbetar i skolan. övrig personal Elevvårdspersonalen utgör tillsammans med eleverna, skolledningen och skolans övriga personal det arbetslag som har att utveckla skolans arbetsklimat och pedagogiska kvalitet, dvs. utveckling av melsamspelet lan individer och så att den blir så grupper gynnsam som möjligt. I finns föreskrifter om Skolhälsovården skollagen som är en del av det man menar med obligatorisk skolans elevvård. Skolläkare och Skolsköterska skall finnas och eleverna skall vissa kontroller. genomgå För elever i särskolan och särskilspecialskolan ingår da som föranleds av deras undersökningar handikapp. Som till den elevvården komplement obligatoriska finns i de allra flesta kommuner också skolpsykologer och skolkuratorer. har i sin Skolöverstyrelsen rapport (1987:14) Den särskilda elevvårdspersonalen utförligt redovisat situationen för och grundskolans gymnasiei skolans del. De olika förutsätts finnas tillpersonalgrupperna i alla skolor. l elevvårdskonferens förgängliga ingår utom skolledare och lärare bl.a. Skolläkare, skolpsykolog, Skolsköterska och skolkurator. Även om föreskrifter eller således finns anvisningar om elevvårdens är den i ekonomiskt hänseuppgifter, ende en rent kommunal utangelägenhet. Statsbidrag således inte till del. går någon Elevvårdskonferensen är det forum där åtgärder diskuteras och beslutas som rör enskilda elever med olika av Den sammanträder kallelslag skolproblem. på se av rektor och ett utgör viktigt samordningsorgan

för skolans elevvård. Det är att alla skolans viktigt elever kan behandlas där lika villkor. på Vid ett överförande av för särhuvudmannaskapet skolan till kommunerna får man räkna med att dessa kommer att behöva de elevvårdsresurser som särskolan i över. För att elevvården skall bli en dag förfogar del av skolverksamheten och för att möjliggönaturlig ra av den är det att elevvården, för ledningen viktigt alla elever som undervisas i skolenheten, ingår i samma kommunala och har ledorganisation gemensam ning.

8.4.2 Nulägesbeskrivning

Det har visat att Skolhälsovården, som särskolan i sig stor erhåller från värdskolan, mycket utsträckning utmärkt. l fall får den särfungerar många integrerade skolans elever också del av och skolskolpsykologiska kurativa från värdskolan. tjänster För elever som också har särskild omomsorg enligt kan det finnas behov av ett nära samarbete sorgslagen mellan skolans elevvård och de särskilda omsorgerna, inte minst för att minska antalet för den kontaktytor eller för vårdnadshavarna. Här utvecklingsstörde själv dock särskilda sekretessregler. Eleven eller omgäller bud för denne bestämmer vad skolan skall få veta om de särskilda som eleven och dennes familj omsorger erhåller och om som föranlett dessa. omständigheter Inom särskolan är det inte att skolan förfovanligt över med av gar egen elevvårdspersonal, undantag skolläkare och Skolsköterska som erhålls från vanligen värdskolorna avtal mellan och komgenom landsting mun. och kurator är oftast anställda av Psykolog för i första hand inom de landstinget serviceuppgifter särskilda Mera sällan är särskilda medel omsorgerna. anvisade i särskolans till egna eller för köp av budget för eller skolkurator. Hälften av tjänster skolpsykolog huvudmännen kan inte vilken omfattning skoluppge eller kuratorsverksamheten i psykolog- uttryckt tjänsteller har i särskolan. göringstid budgetomslutning

ll5

Särskolans skolledare och lärare kan därför i

många

fall inte heller ställa krav

preciserade på insatser i skolan och att elevvårdsfunktionärerna

skall närvara

vid t.ex. vilket

elevvårdskonferenser, särskoleförord-

ningen förutsätter. Det har under en av år varit

följd

till nackdel för särskolans elever och även

inneburit en otydlig arbetsledarroll för rektorer och

studierektorer inom särskolan

gentemot distriktsarbetslagens eller

den samordnade

barnhabiliteringens psykologer och

kuratorer. Sådana förhållanden blir

givetvis omöjliga

vid en av

förändring huvudmannaskapet.

En utbredd

uppfattning är också att särskolans elev-

vård har kommit i ett sämre efter

läge den 1 1986,

juli

då särskola och kom att i

omsorger regleras olika la-

gar och det bl.a. kom att råda olika

Sekretessregler för

skolans elevvård och för de särskilda

omsorgerna. Oavsett vem som är huvudman för särskolan måste

naturligtvis elevvården inom denna skolform

fungera

minst lika bra som den inom

gör andra skolformer.

Vid kommunalt

huvudmannaskap för särskolan är

det att kommunerna har

viktigt själva för kompetens

att kunna de elever som

urskilja tillhör särskolans

personkrets. Elevvården för särskolans och även för

övriga skolformers del saknar håll tillräckli-

på många

ga resurser, vilket är ett vid överförandet av

problem

huvudmannaskapet för särskolan från till

landsting

kommunerna. I nära hälften av

landstingen finns me-

del för särskolans elevvård inte

budgeterade i särsko-

lans och kan inte identifieras

budget utan i om-

ingår

sorgsverksamhetens totalbudget.

De som huvudmännen lämnat

uppgifter om elev-

vårdens i om och

omfattning fråga personal budgetomslutning är i

mycket bristfälliga, synnerhet när det

gäller tjänster för eller skolkurator.

skolpsykolog De

beräkningar som ändå att det gjorts antyder i genomsnitt har avsatts för:

skolläkare ca

1,3 årstimmar/elev

Skolsköterska ca

0,7 veckotimmar/elev

skolpsykolog ca 0,25 veckotimmar/elev

skolkurator ca 0,15 veckotimmar/elev

vilket motsvarar en årskostnad av 3-6 % av den getotala årsnettokostnaden per elev.

nomsnittliga

8.4.3 Elevvården för särskolan under

huvudman

primärkommunal

Kommittén har i sitt arbete i en enkät sökt att kartläg-

och kostnader för särsko-

ga organisation, omfattning

lans elevvård. och kom-

Fördjupade undersökningar

mitténs erfarenheter har visat att elevvården på

egna

sina håll är den länken i de samlade insatser

svaga

som de eleverna.

omger psykiskt utvecklingsstörda

kommitténs bör detta

Enligt bedömning uppmärksam-

mas vid till ett kommunalt huvudmanna-

övergången

Det ankommer kommunerna att inom sin

skap. på

samlade verka för ett samarbete

organisation smidigt

mellan kommunernas olika Det är särskole-

organ. kommitténs att och elevvård

förhoppning utbildning

ett bra sätt kommer att samverka för att ge sär-

då, på

skolans elever den individanpassade undervisning, ge-

nom bl.a. individuella som dem en

studieplaner, ger

och förberedelse för vuxenlivet.

optimal utveckling

Ett sätt kan vara att inordna elevvården inom samma som skolan. Kommittén vill för sin

organisation

del, av sina erfarenheter av dagens orga-

på grundval

rekommendera en sådan Det är nisation, lösning. emellertid kommunerna som har att fatta beslut om

vilken man bedömer vara till mest gagn

organisation

för de eleverna.

psykiskt utvecklingsstörda Det är också att skolans elevvårdspersonal viktigt

har ett nära samarbete med lik-

omsorgsverksamheten

som med t.ex. den sociala verksamheten i kommunen.

Sättet att erhålla kan variera,

specialistkompetens

men bör för visst område kunna erhållas t.ex.

genom avtal med samordnad barnha-

omsorgsverksamheten,

etc.

bilitering

ll7

8.5¶Studie- och i

yrkesorienteringen

Särskolan

Kommitténs förslag: Den nuvarande yrkesvägledningsfunktionens kompetens för särskolans elever bör behållas, med tonvikt på verksamhetens innehåll och arbetsuppgifter.

Skälen for vårt Målet för särskolan är att forslag: ge

eleverna och och kunskaper färdigheter därigenom

förbereda de unga för livet som vuxna och då även för i bl.a. arbetslivet. En del delaktighet av skolans

undervmning utgörs av suuhe- och yrkesodenteñng (SYO) som Lsä 90 är det sammanfattande enligt be-

greppet för i som till inslag undervisningen syftar att

ge eleverna förberedelser för framtida yrkesval och

kunskaper om arbetslivet. När eleven i yrkessärskolan bedöms vara och skall lämna färdigutbildad Särskolan,

bör skolan medverka till att form någon av anställning ordnas för honom Detta är en (Lsä 73). betydelsefull

delisyon.

Syon skall och utvärderas i skolans planeras arbets-

plan. För särskolans elever är praktisk yrkesorientering (pryo) och i praktikinslagen yrkessärskolans ut-

bildning, de instrumenten för viktigaste förberedelse

av framtida och yrkesval kunskaper om arbetslivet. Men och dessutom pryo praktikinslag ger så mycket mer. Det är då erfarenheter från arbetslivet kan knytas samman med och utvecklas skolkunskaper till livs-

kunskap.

VARDAGSKUNSKAP SKOLKUNSKAP

LIVSKUNSKAP

Bilden är hämtad ur skola-arbete-utredningens betänkande Livlina för livslångt lärande. (SOU 1989:14) I denna samma effekter av pryo utredning påvisas just som särskolans lärare observerat, socialisanämligen och effekter Eletionseffekter positiva på självkänslan. får också en om sina och ven uppfattning möjligheter i relation till de krav som arbetsplatsen förutsättningar Denna basen i de ställer. självkännedom utgör vägledeleven fortsatt eller där väljer utbildning ningssamtal diskuterar sina ett framtida arbete. förväntningar på För eleverna i har som syfyrkessärskolan praktiken te att ökade inom

ge dels kunskaper yrkesområdet,

till en Dessa elever har dels möjligheter anställning. att söka arbete sina utan ringa möjlighet på betyg måste visa i sitt arbete att de är användbara arbetspå

marknaden. Praktiken i är därför omfattande yrkessärskolan med stora individuella variationer. l årskurs 3 i men varierar t.ex. mellan sex yrkesutbildningen praktiken och femton och i årskurs 4 från åtta veckor veckor, till hela läsåret. Under de sista årskurserna anveckor vänder också av företagsutsig många yrkessärskolor Det innebär att eleverna får den praktiska bildning. ett 3-4 i veckan medan utbildningen på företag dagar skolan svarar för 1-2 i veckteoriundervisning dagar

an. och inte minst som för- Varje pryoplats praktikplats skall leda till en fast kräver hoppningsvis anställning, ett omfattande förberedelsearbete, kunskap om den lokala arbetsmarknaden, elevkänhandikappkunskap, nedom och kontakter med och med myndiganhöriga heter för att få rätt man rätt plats”. på för denna verksamhet i sär- Huvudansvariga viktiga lärare skolan är för närvarande särskilt utbildade yr- Ca 80 % av har särkesvalslärare. yrkesvalslärarna skild 90 % av dem är också

speciallärarutbildning.

knutna till länsarbetsnämnderna genom arvodesan- Som till finns ställning. komplement yrkesvalslärarna s.k. kontaktlärare inom och yrkessärskolan. högstadiet Kontaktläraren är oftast en yrkesläpå yrkessärskolan rare som vet vilka eleven har i kunskaper yrkesämnet

och hur han bäst kan omsätta dessa en kunskaper på arbetsplats. I enstaka fall eller utnyttjas grundskolans gymnasieskolans personal för studie- och yrkesorientering. Vi har i annat från att sammanhang utgått primärkommunerna vid ett förändrat i huvudmannaskap princip bör överta särskolans Denna personal. personal besitter en och erfarenhet speciell kompetens av psykiskt utvecklingsstörda barn och Särungdomar. skolekommittén har, som nämnts, från tidigare utgått det och elevsociala pedagogiska perspektivet. Med den blir en bibehållen utgångspunkten hög kvalitet på särskolans och elevvård av central undervisning betydelse även efter ett av huvudman. Vi byte utgår från att kommunerna är medvetna om och detta formulerar därför våra i allmänna kvalitetstermer. förslag Vi emellertid ett gör par undantag. Det ena undantaget gäller skolledare, vilka diskuteras i avsnitt 7.2.1.3. Det andra den som svaundantaget gäller personal rar för särskolans i yrkesvägledning, regel yrkesvalslärare. En god vilken innefattar yrkesvägledning, bl.a. uppföljning av elevernas val av skolgång, utbildningsväg vid till särskolans övergången frivilliga utbildningar och aktiv vid individuell hjälp placering efter avslutad kan för denna

särskoleutbildning, grupp elever

vara av Alternativet till melivsavgörande betydelse. ningsfull verksamhet efter avslutad särskola kan vara ett mer liv, låt vara med ekonomiskt från passivt stöd samhället. För att rätt kunna den hjälpa psykiskt utvecklingsstörde under och efter krävs av skolgången yrkesvägledaren att denne har en av gedigen erfarenhet psykiskt ofta förvärvad utvecklingsstörda människor, genom verksamhet inom särskolan. Det

mångårig krävs

vidare en kännedom om den aringående begränsade betsmarknad och de institutioner som står till särskoleelevernas och de vuxna utvecklingsstördas förfogande. En kännedom om den lokala gedigen arbetsmarknaden och dess olika aktörers och vilja möjligheter att ta hand om människor med psykisk utvecklingsstör-

är en kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad på ning lång sikt. Det är vår bestämda att särskolans yruppfattning, vid en inte kesvägledare huvudmannaskapsförändring mot den som i

är utbytbara yrkesvägledningspersonal

arbetar inom det skoldag övriga primärkommunala väsendet. Under avsevärd tid efter ett av Övertagande särskolan måste kommunerna beakta detta förhållande vid sin av särskolans yrkesvägledning. planering Rent leder detta sannolikt till att flera kompraktiskt muner behövcr samarbeta kring särskolans yrkesväg- På sikt är det att ledningspersonal. längre möjligt bredda och erfarenheter om utkunskaper psykiskt och deras arbetsvillkor till en större vecklingsstörda krets av aktiva och därigenom göra yrkesvägledare, mer flexibel. Detta är en uppgift för de organisationen nya huvudmännen.

*kit*

Tabeller och till 8: diagram kapitel

Tabell 5: av individ- och gruppinte- Utvecklingen greringen.

Tabell8a: Förekomsten av hos tilläggshandikapp särskolans elever.

Tabell8b: Förekomsten av hos tilläggshandikapp särskolans elever.

Tabell 8 c: Elever vid specialsärskolor.

Tabell 10: i särskolan. Skolledningsresurserna

Tabell 13: Yrkesvalslärare, kontaktlärare och syokonsulenter i särskolan.

F: av individ- och gruppinte- Diagram Utvecklingen greringen.

Diagram l: Elever i Särskolan med tilläggshandikapp. Diagram K: Elever i Särskolan med tilläggshandikapp.

Diagram N: i Särskolan. Skolledningsresurserna

Diagram O: för Särskolans rek- Utbildningsbakgrund torer.

Diagram P: för Särskolans Stu- Utbildningsbakgrund dierektorer.

Diagram R: Förekomst av inom särskolan för tjänster och kuratorer. psykologer

Diagram S: Särskolans elevvård. För Särskolan budgeterade medel.

Diagram W: Den totala yrkesvägledningsresursen.

9¶Ett för

nytt statsbidrag

särskolan

Inledning

9.1.1 Direktiv och ändrade förutsättningar

direktiven har särskolekommittén till uppgift Enligt att från ett till särskolan som så långt utgå statsbidrag det är den resursnivå som av möjligt ligger på följer nuvarande även vid ett Överförande av huvudregler Kommittén bör vidare se över utformmannaskapet. av till kostnader för löner åt rekningen statsbidraget torer och studierektorer i att schablonisera bidrasyfte och om det till till skolget möjligt knyta statsbidraget i Därutöver bör kommittén ledningen grundskolan. för och resurser till särskoleelever överväga regler som är i eller gymnaindividintegrerade grundskolsieskolklasser. Sedan om direktiven i regeringsbeslutet togs maj 1989 har beslut fattats av vilka beviktiga riksdagen, rör till bland annat lärar- och skolledarstatsbidragen Genom beslut i av kommunalisetjänster. anledning UbU9, rskr. 58) har ringspropositionen (l989/90:41, berörda i särskolan fr.o.m. den 1 personalkategorier 1991 och kommunala januari landstingskommunala Den av har tjänster. statliga regleringen tjänsterna därmed upphört. De till skolväsendet har varit statliga driftbidragen föremål för inom regeringskansliet utredning Genom beslut i av (Ds 1990:32). riksdagens anledning l990/9l:18 om ansvaret för skolan (anpropositionen rskr. får svarspropositionen) (UbU4, 76) grundskola, och kommunal för vuxna ett gymnasieskola utbildning

helt nytt, förenklat och schabloniserat sektorsstatligt bidrag, vilket utan tilldelas ansökningsförfarande samtliga kommuner. En annan som kan ha en omständighet, avgörande i är kommunalekonomiska betydelse sammanhanget, kommitténs arbete. Kommittén har (Fi 1990:04) i uppatt utforma ett för statens till drag nytt system bidrag kommuner och av kommitténs landsting. Inriktningen arbete är att de bör samordnas och i statliga bidragen framtiden så fördelas efter långt möjligt generella principer. Kommunalekonomiska kommitténs förslag kan komma att beröra också de till statliga bidragen särskolan liksom till alla andra skolformer. Kommitténs arbete bör sina direktiv vara avenligt slutat senast den 31 oktober 1991. l avvaktan förpå slaget lämnar särskolekommittén sina direktiv enligt förslag om hur för särskolan kan tänkas statsbidrag gå in i ett för skolväsendet. sektorsbidrag Enligt direktiven skall särskolekommittén anpassa särskolans bestämmelser till det kommunala skolväsendet i varvid bör att övrigt, utgångspunkten vara, utbildningen för särskolans elever inte får försämras om och när övertar huvudmannaprimärkommunerna skapet för Särskolan. Särskolekommittén föreslår därför ett förenklat nytt, och schabloniserat direkt riktat till eleverstatsbidrag nas hemkommuner. skall beräknas efter sär- Bidraget skilda normer, men som en identifierbar del tydligt ingå i till kommunernas skolväsende. sektorsbidraget Avsikten med det är att i allt vänya bidragssystemet sentligt följa förarbetena som till för anligger grund svarspropositionen. Skälen till att föreslå ett helt är dels nytt bidrag ovannämnda dels behovet av en förutriksdagsbeslut, sättningslös översyn av nuvarande för bidragssystem särskolan. till detta re- Bakgrunden ställningstagande dovisas i det följande.

9.1.2¶Grundläggande diskussion

Särskolekommittén har under sitt arbete funnit att remätt i lärarveckotimmar elev vasursfördelningen per rierar mellan de olika huvudmännen. Vi fråkraftigt gar oss, om det är rimligt att olika landstingskommuner för att sköta samma - att utbilda de psyuppgift kiskt eleverna utvecklingsstörda uppbär statsbidrag av så olika som i mätt i lärarveckoomfattning dag, timmar per elev. Det vi i första hand vill är de stora peka på mycket skillnader som finns om av den beifråga tilldelning Den varierar hovsprövade kompletteringsresursen. mellan 0,66 och 2,73 lärarveckotimmar per elev och medeltalet läsåret 1989/90 var 1,36 lärarveckotimmar. I fall har det funnits skäl för stora behov några goda av t.ex. förekomst av specialsärkompletteringsresurs, skola inom huvudmannens ansvarsområde eller extrema l andra fall är det svårare

glesbygdsförhållanden.

att finna motiv. Det kan å ena sidan vara bra att lokala behov sägas och initiativ vilket kan att stora vatillgodoses, betyda riationer kan finnas. Å andra sidan kan ett sådant synsätt konservera skillnader, vilka obefogade uppkommit och som har en tendens att permaslumpmässigt nentas utan en mer ingående omprövning. är mycket heterogen till sin Visserligen elevgruppen Vissa elever i t.ex. grundsärskolan sammansättning. klarar med resurser, medan andra, t.ex. sig måttliga elever med är ytterst resurskrävantilläggshandikapp de. inom är Elevgruppen varje landstingsområde emellertid så stor att det resursbehovet genomsnittliga bör vara Däremot kan en av jämförbart. uppdelning kommunerna innebära, att elevunderlaget på tillfälligt en kommun har en eller flera elever med särskilt stort resursbehov eller att man inte har några särskoleelever alls. Sådana förhållanden måste det finnas former för att bemästra (se avsnitt 9.5.3). Det finns olika sätt att en resursförskapa jämnare Vi anser det att inför ett huvudmannadelning. viktigt

skapsbyte, ett ändrat och mer statsbiskapa enhetligt dragssystem till särskolan. Ett sätt skulle då kunna vara att fastställa entydiga kriterier för i särskola och att därefter tillinskrivning dela huvudmannen ett för specialdestinerat statsbidrag varje elev. Urvalsförfarandet skulle kräva betydligt noggrannare diagnoser än nu, och form av någon standardiserade mätmetoder skulle behövas. Vi tror inte att det är realistiskt att denna gå väg. Ett annat sätt är att från att föreutgå antagandet komsten av psykisk är i stort sett utvecklingsstörning jämnt fördelad över landet och fördela till statsbidrag kommunerna utifrån en schablon. Man skulle helt enkelt utgå från att en given andel av ungdomsskolans elevpopulation har behov av särskola och utifrån ett så erhållet fördela underlag statsbidrag. En klart identifierbar med utbegenerell bidragsdel talning direkt till alla kommuner skulle innebära stora förenklingar vid men ändå statsbidragsfördelningen kunna förenas med vid det styrning användningen på lokala planet.

Nuläge

9.2.1 Andel särskoleelever

Elevantalet i särskolan är sett över en tid relalängre tivt konstant. För de tre senaste läsåren är elevantalet följande:

Lå Grund- Trä- Yrkes- Yrkes- Verk- Sza

särskola nings- utbild- träning samhets-

*) Inkl. 85 elever i särskild undervisning eller ingen un-

dervisning. _ _ _

**) Inkl. 76 elever i särskild undervisning eller ingen un-

dervisning.

***) Inkl. 97 elever i särskild undervisning eller ingen un-

dervisning.

Relaterad till den totala var andelen

folkmängden

elever i särskolan läsåret 1989/90 som mest 0,19 %

och som minst 0,09 %

(Gävleborgs län) (Stockholms

Medeltalet var 0,13 %. Motsvarande andel rela-

län).

terad till elevantalet i varierar mellan

ungdomsskolan

1,4 % län) och 0,72 % län).

(Gävleborgs (Stockholms

Dessa båda variabler uppvisar tydliga samband

= vilket innebär att vilken som helst av de

(rxy 0,98),

två variablerna kan användas vid en mel-

jämförelse

lan de olika huvudmännen i landet.

Man kan få en om skillnaderna mellan

uppfattning

de båda extremerna genom

följande jämförelser:

Om elevantalet i Stockholms läns skulle

landsting

samma andel som i län, skulle det

utgöra Gävleborgs

ökas med drygt l 700 elever, och om det skulle ligga på medeltalet för riket skulle det öka med 700

drygt

elever. Omvänt skulle elevantalet i län

Gävleborgs

minskas med drygt 280 elever om detta län skulle ligga på andelsmässigt samma nivå som Stockholms län och med 160 elever om det skulle ge-

drygt ligga på

nomsnittet för riket.

En är då, om det finns en

naturlig frågeställning

andel i vissa län

högre psykiskt utvecklingsstörda jim-

fört med andra län. En källa vid en sådan

jämförelse

är meddelandeblad nr 7/90

socialstyrelsens (tabell l),

vilket redovisar antalet som år 1988 erhållit

personer särskilda omsorger. Materialet är uppdelat efter lands-

och En mellan

ting åldersgupper. regressionsanalys

andelen särskoleelever i procent av den totala befolkningen och samtliga personer, oavsett ålder, vilka erhållit särskilda i av den totala be-

omsorger procent

folkningen ger värdet 0,40, dvs. ett mindre

rxy

starkt samband.

En mellan andelen elever i särskola i

jämförelse

av den totala och andelen

procent befolkningen per-

soner i åldern 7-20 år, vilka erhållit särskilda omsor-

ger i andel av den totala ett sam-

befolkningen ger

band av = dvs. det

0,48, även ett mindre starkt

rxy

samband.

9.2.2¶Vad påverkar resursfdrdelningen?

För elev som tillhör och som är

varje personkretsen

inskriven i särskolan beräknas nuvarande be-

enligt

stämmelser en med veckotimmar.

grundresurs sju

Därutöver kan huvudmännen tilldelas en

behovsprövad kompletteringsresurs. Vid att de

antagandet psy-

kiskt eleverna överallt en lika

utvecklingsstörda utgör

stor andel av alla invånare i 7-20

åldersgruppen år,

och att deras resursbehov är i stort sett

genomsnittliga

lika (elevpopulationer av ett läns storlek har i stort sett jämförbara bör de olika huvudmän-

resursbehov),

nens resursbehov i vara li-

per elev genomsnitt ganska

ka. Resurserna till särskolan bör då en relativt

utgöra

konstant andel av till i första hand

statsbidragen

grundskolan. Med den skulle de bi-

utgångspunkten

som för att bibehålla en

drag ges god skolorganisation

i också till

glesbygd positivt påverka bidragsgivningen

Särskolan. Om vi i stället från att

utgår acceptera dagens ojäm-

na skulle l

elevfördelning följande resonemang gälla.

län med en andel elever inskrivna i hög Särskolan, sannolikt beroende på att elever med lätt ut-

många

vecklingsstörning undervisas i särskola, skulle

elevpo-

pulationen i särskolan vara relativt sett mindre resurskrävande än i län med en låg andel särskoleelever.

Dessa olikheter borde i resursförbruk-

avspegla sig

elev. Så är inte fallet. data vi-

ningen per Tillgängliga

sar motsatsen. En mellan andel elever i

på jämförelse

särskolan i förhållande till elevantalet i

ungdomsskolan och beviljad kompletteringsresurs (lärarveckotim-

mar visar sam-

per elev) på praktiskt taget obefintliga

band.

Ett annat samband av intresse i denna diskussion är

elevernas olika former av särskola.

fördelning på

Även här länen stora olikheter.

uppvisar

ll

Andel särskoleelever (procent)

.. Obl. skolformer Friv. skolformer

Lan

få

L 77,3 22,7 59,3 40,7

M 32,3 67,7

S 71,0 29,0

X 61,2 38,8

Z 69,5 30,5 21,7 68,3

AC 53,2 48,6 61,2 38,8

BD 53,3 46,7

l ovanstående tabell avseende läsåret 1989/90 har

endast vissa extremvärden för de båda grupperna av

skolformer redovisats. Av vår framgår

undersökning

att Stockholms, Västerbottens och Norrbottens län

en relativt av elever mel-

uppvisade jämn fördelning

lan och l Kristianstads

grundsärskola träningsskola.

län däremot nästan åtta av tio elever i

gick grundsär-

skola. För skolformer motsvaran-

frivilliga uppvisades

de obalanser. Det är här värt att notera att landets

i - Malmö - läsåret

kommun storleksordning tredje

1989/90 ännu inte hade inrättat någon yrkesutbild-

av i Gäv-

ning. Överrepresentationen yrkesutbildning

leborgs län förklaras av att i Bollyrkesutbildningen näs kommun för närvarande svarar för hela länets yrkesutbildning av särskoleelever.

9.2.3 Elever med Resurser för tilläggshandikapp. konsulentinsatser

Om skall vara ett instrument kompletteringsresursen med vilket man kan extra resurser till elever med ge tilläggshandikapp visar tabellerna 8 a och 8 b dels på förekomsten av dels tilläggshandikapp, på förbrukning av länsvis. Sambandet mellan kompletteringsresurs dessa två faktorer är helt = — obefintligt (rxy 0,03). I tabell 11 en mellan kongörs jämförelse volymen sulentresurser mätt i lärarveckotimmar elev länsper vis och frekvensen elever med tilläggshandikapp. Även här är sambandet = — obefintligt (rxy 0,02).

9.2.4 Användning av kompletteringsresursen. Prioriteringar

En som beträffande de olika huundersökning gjorts vudmännens vid äskande och förbrukprioriteringar ning av visar bild. kompletteringsresurs på följande Av cirka 14000 lärarveckotimmar är cirka 3000 timmar redovisade helt utan (2l,3 %) ospecificerade, prioritering. Om man beaktar inom raprioriteringar men för de återstående cirka 11000 lärarveckotimmarna erhålls följande rangordning (inom parentes anges andelen av redovisad av förbrukning komplettei hela ringsresurs landet):

Elever med fysiska tilläggshandikapp (37,6 %) Klass för elever med barndomspsykos (22,4 %) Samordnad specialundervisning (l5,0 %) Delning av av elevsociala skäl PS*’.’:“ klass/grupp

(11,7 %) Bibehållande av i organisation glesbygd (6,0 %) .°‘.V‘ Delning av allmänt klass/grupp (5,9 %).

Resterande 1,4 % redovisas som till förbrukning av stor konelevassistentpersonal på grund vårdtyngd, sulentinsatser län redovisar drygt tre övri- (ett tjänster, län särredovisar en och ga inget), yrkesvägledartjänst en halv för skäl (lärarpersonal). tjänst personalsociala Det är intressant att notera att 60 % av den samlade i landet redovisas som förkompletteringsresursen till stöd för elever med olika former av tillbrukning utöver den utvecklingsstörläggshandikapp psykiska Emellertid finns det, som ovan påvisats, inget ningen. samband mellan frekvensen av sådana elever och förav Detta måste brukningen kompletteringsresursen. innebära, att elever med blir företilläggshandikapp mål för olika insatser, i första hand kvantiväsentligt tativt sannolikt också beroende i (men kvalitativt), på vilken del av landet de är bosatta.

9.2.5 Slutsatser och sammanfattande diskussion

att skriva in elever i särskola varierar Benägenheten starkt mellan de olika huvudmännen. uppenbarligen Detta kan bero att i en del kommuner på grundskolan tar emot en större andel elever med lätt utvecklingsmedan man andra håll placerar motsvastörning, på rande elever i särskolan. Detta i sin tur leder till att av i såväl särsammansättningen elevpopulationerna skolan som den varierar mellan övriga ungdomsskolan olika län. Detta borde i den nuvarande avspegla sig mätt i lärarveckotimmar per resursförbrukningen, elev. Särskolekommittén sina ståndpunkter på grundar enkäter, undersökningar och muntlig kompletterande information från huvudmännen. Härav framgår att utdels till särskolan som skolform, tagningsprinciperna dels till de olika formerna inom särskolan varierar starkt över landet. samband mellan Några belagda relativa i olika län och reelevpopulationernas tyngd elev har inte kunnat konstatesursförbrukningen per ras. kan man finna, att kompletteringsresur- Möjligen sen i vissa fall används för att på ett tillfredsställande

sätt en differentierad och upprätthålla tillräckligt spridd särskoleorganisation i Dessa iakttaglesbygd. gelser gäller både för de och obligatoriska frivilliga formerna av särskola.

Uttagningsprinciperna till särskolans skolfrivilliga former i stort sett samma mönster som elevuppvisar placeringarna i de formerna av särskoobligatoriska lan. Emellertid i de olika grundar sig placeringarna frivilliga formerna en av de enskilda eleverpå analys nas att vald Detförutsättningar fullfölja undervisning. ta borde rent teoretiskt leda till en relativt lika spridning mellan de olika formerna av frivillig utbildning över landet. Så är emellertid inte fallet. I tilldelas lika efter dag grundresursen elevantal, medan är Utkompletteringsresursen behovsprövad. gångspunkter för denna borde då vara antilldelning delen elever med lättare eller tyngre tilläggshandikapp, vilka kräver mindre klasser dvs. ökad lärartäthet och behov av olika former av konsulentinsatser. Ovanstående har visat att sådana samband analys generellt sett inte existerar.

Tidigare reglerades resursfördelningen till särskolan av 39 § stadgan (1968:146) angående omsorger om vissa i psykiskt utvecklingstörda (39 § lydelse enligt 1979:626). Föreskrifterna i var stadgan mycket detaljerade och till delar styrde väsentliga organisationen. De också en struktur för skapade långsiktig tjänsteorganisationen som till stora delar har kommit att bli bestående. Det som från nya resurssystem tillämpas och med den 1 1986 är ett friare juli och mer elevrelaterat men det tosystem, bygger på gamla systemets talram och delramar. Detta att det har innebär, aldrig skett någon kritisk av det i de granskning berättigade olika differenserna i mellan olika resursförbrukning landsting, och på vilka besluten om resurstillgrunder delning har fattats. En till de stora differenserna förklaring i resurstilloch mellan de olika huvuddelning resursförbrukning männen kan vara att besluten om har resurstilldelning fattats av 24 olika länsskolnämnder av på grundval olika icke data och utan av jämförbara uppföljning

den centrala SÖ. om tillsynsmyndigheten Kunskaper särskolans behov har sannolikt också varierat verkliga mellan olika länsskolnämnder. Vi återkommer till detta förhållande i 10. kapitel Vi har i annat kommitténs sammanhang pekat på att så det är anpassa särskolans uppdrag långt möjligt bestämmelser till skolväsendet i Sådana åtgärövrigt. der får inte ses isolerade utan som ett led i strävandena att närma särskolan till det skolövriga offentliga väsendet för barn och ungdom. Genom om ett nytt statsbidragssysriksdagsbeslutet tem för och kommunal utgrundskola, gymnasieskola för vuxna har för en bildning förutsättningar skapats av även för Särskolan i allsidig översyn statsbidraget att dels en mer över syfte skapa enhetlig tillämpning dels ett för särskolan som är mer landet, skapa bidrag i med för det övriga likformigt jämförelse bidragen skolväsendet. måste emellertid vara Utgångspunkten att för en bibehållen total resursnivå skapa garantier av elever i för undervisning psykiskt utvecklingsstörda landet inom en bibehållen kostnadsram. l990/9l:l8 har som en bä- Regeringens proposition rande att huvudmännen, i detta fall utgångspunkt kommunerna, inte skall kunna påverka bidragsgivfrån staten. Överfört Särskolan skulle detta ningen på innebära att man initialt från två huutgår följande vudantaganden: i Andelen elever beräkpsykiskt utvecklingsstörda nad antalet på antingen ungdomsskolepopulationen, eller den totala i olika län 7-20-åringar befolkningen är över landet efter samma mönster som nåspridda av dessa jämförelsegrupper. gon *k mellan elever i behov av Proportionerna grundoch elever i behov av träsärskola/yrkesutbildning bör uppvi-

ningsskola/yrkesträning/verksamhetsträning

sa små variationer mellan de olika landstingsmycket områdena eller kommunerna. I den resursmodell vi utvecklar och föreslår, med i avsnitt vi från invånare i åldern början 9.5, utgår 7-20 år.

9.3 Det för

nya statsbidragssystemet

och

grundskola, gymnasieskola

kommunal för vuxna

utbildning

9.3.1 Beslutets innehåll

Med det - ett nya statsbidragssystemet sektorsbidrag för gymnasieskola och kommunal utbildgrundskola, för vuxna - får kommunerna ansvaret för att orning och skolverksamheten. Kommuganisera genomföra nerna skall utöva detta ansvar utan att hindras av en traditionell och omfattande och regel- resursstyrning. För grundskolan har det modellarbetet presenterade inriktats mot att med av strukturella hjälp generella kriterier skapa en schabloniserad av kombedömning munernas behov. Arbetet har utgått från att grunda på sådana kriterier, som kommunerna resursförslaget inte kan påverka och således genom strategisk planering inte heller påverka av tilldelningen statsbidrag. Beräkningsmodellen för omfattar grundskolan och två grundresurs specialresurser. Grundresursens relation till redagens bidragsdelar dovisas i avsnitt 6.5.1 av propositionen. Specialresursernas relationer till redovisas i dagens bidragsdelar avsnitt 6.5.2. l det inräknas de som i nya statsbidraget bidrag dag är permanenta. Utanför de särskilda stimulansligger som är anvisade för kortare och delar bidrag perioder, av det nuvarande som är avsedda för un- SIS-anslaget dervisningsinsatser av art för elever med hanregional dikapp och andra särskilda behov. Modellarbetet har haft två olika en utgångspunkter, för grundresursen och en för specialresurserna. Grundresursen skall ett minimum av omfördelge ningseffekter mellan kommunerna. Detta är en hållbar utgångspunkt, eftersom i har hävdat att ingen dag nuvarande mellan kommunerna är orättvis. fördelning Modellen tar därvid till dagens resursfördelhänsyn ning; Vidare beaktar modellen, över tiden, även kommunernas skilda strukturella avseende förutsättningar befolkningstäthet (elever/km2).

När det modeller för fördelning av specialregäller

surserna har varit en annan. Eftersom

utgångspunkten

är tänkta för särskilda stödbehov i

specialresurserna

skolan kan de tänkas l för-

ge omfördelningseffekter.

har man delvis strävat mot att fördela resurser-

slaget

na mer rättvist mellan kommunerna, dvs. en fördelsom bättre svarar mot behoven. Man har inte va-

ning

rit främmande för att åstadkomma omfördelningseffekter. Problemet har varit att i den statisti-

offentliga

ken finna för lämpliga behovsindikatorer.

underlag

med - l -

Syftet beräkningsmodellen Specialresurs

är att inom den resursramen fram kommu-

givna lyfta

ner med ett relativt större behov av stödinsatser till enskilda elever.

Med av följande tre strukturella kriterier

hjälp

- andelen invånare i kommunen med enbart eller kortare

grundskoleutbildning

- andelen barn i hushåll som i

uppbär socialbidrag

kommunen

- andelen barn ålder 7-15 i kom-

(i skolpliktig år)

munen boende med en förälder fastställs för kommun en faktor.

varje sammanvägd

Valet av kriterier har mot av

gjorts bakgrund empi-

risk l kommuner med andel av dessa

kunskap. hög

kriterier behöver relativt sett flera elever extra stödin-

satser. Vid sammanvägningen av kriterierna har de

olika faktorerna erhållit olika

viktning.

Specialresurs 2 bygger på dagens resurser för under-

i och

visning på hemspråk, studiehandledning på

samt i svenska som andra-

hemspråk undervisning

Kriterierna är antal barn med utländska föräld-

språk.

rar och aktivitetsgraden som varierar mellan landets

kommuner. för är att det dels

Utgångspunkten bidragssystemet

skall vara kostnadsneutralt för staten, dels ge så små

som för landets kommuner. Med

förändringar möjligt

få de kommuner som vunnit det

undantag ligger på

i relativt glest befolkade kommuner, menya systemet dan 23 av de 26 kommuner, vilka förlorar på bidrags-

i huvudsak återfinns i de tre största tätorts-

systemet,

regionerna.

9.3.2¶En jämförelse mellan och grundskola

särskola

Vi har i annat den för-

sammanhang pekat på ojämna

av särskoleelever över landet. Vi har vidare

delningen

att vissa med andel sär-

antagit tätortsregioner lägre

skoleelever än sannolikt har en stör-

riksgenomsnittet

re andel mer resurskrävande elever kvar i

grundsko-

lan, och av det skälet borde ha en större resurstilldeltill grundskolan mätt i lärarveckotimmar elev

ning per

än l konsekvens med ovannämnda

riksgenomsnittet.

antagande har sannolikt särskolan i första hand i de tre tätortslänen en större andel av mer resurskrävande elever. borde således såväl särskolan

Sammantaget

som i dessa en större

grundskolan regioner uppvisa

mätt i lärarveckotimmar elev, i

resursförbrukning, per

med andra mellansvenska och

jämförelse sydsvenska

län utan Så är inte fallet. De tre

påtaglig glesbygd.

storstadslänen uppvisar de elevmedeltalen

högsta per

klass i och därmed den resursför-

grundskolan lägsta

per elev. Detta förhållande har i huvud-

brukningen

sak sin i föreskrifter om klassmedeltal

förklaring på

mellanstadiet vissa fördelar med närhet mellan

jämte

skolenheter och stordrift. Med dessa

inbyggda regio-

nala obalanser på den samlade ungdomsskolans områ-

de, är det, särskolekommitténs

enligt bedömning,

svårt att direkt anknyta ett för särskolan

resurssystem till det nya resurssystemet för den

övriga ungdomssko-

lan.

I konsekvens därmed föreslår vi i det en

följande

särskild beräkningsmodell för Särskolan med en annan

beräkningsgrund än modellen för grundskolan.

9.4 för ett förändrat

Utgångspunkter

för särskolan

statsbidragssystem

Vi har i 5 att ansvaret för särskolan

kapitel föreslagit

förs över till kommunerna med bibehållna resurser för särskolan. Ett skäl för att inte avveckla Särskolan som skolform är bl.a. behovet att under åtminstone en

inom ramen för bibeövergångsperiod sektorsbidraget hålla särskilt beräknade och redovisade resurser som att av de utveckmöjliggör undervisningen psykiskt eleverna även i kan bedrivas lingsstörda fortsättningen nuvarande kvantitativa och kvalitativa nivå. på Om för särskolan skulle utgöra en ospecifibidraget cerad andel av till kommunerna, besektorsbidraget räknat av samma kriterier som för på grundval gäller skulle konsekvenserna kunna bli följangrundskolan, de. En kommun med t.ex. en andel inlåg lågutbildade vånare, med andel hushåll som socialbilåg uppbär och med andel barn i ålder boendrag låg skolpliktig de med enbart en förälder erhåller en mindre relativ andel av specialresurs 1 för grundskolan. Om en del av till särskolan skulle bestatsbidraget räknas samma kriterier som för skulle på grundskolan en sådan kommun få en sämre generbidragstäckning ellt sett, för sin särskoleundervisning. En resurskrävande särskoleelev i en sådan kommun med per elev än lägre resurstilldelning riksgenomsnittet skulle komma att belasta kommunen därigenom med större än en elev med samma resursnettoutlägg behov i en kommun med högre än resurstilldelning Detta skulle kunna leda till spänriksgenomsnittet. mellan olika och ningar intressegrupper därigenom motverka strävandena att närma Särskolan till den övriga ungdomsskolan. Vi föreslår i likhet med vad som för det nya gäller för grundskola, gymnasieskola statsbidragssystemet och kommunal för vuxna, att samtliga utbildning kommuner erhåller som ett finansiellt stöd statsbidrag för oavsett om de har särskola i särskoleundervisning, sin eller inte. Detta skall anskolorganisation bidrag vändas för att finansiera av kommunens utbildningen särskoleelever, oavsett i vilken kommun denna utbildrum. bör vara ett som ning äger Målsättningen bidrag - i likhet med resurserna för och grundskolan gymnasieskolan - så det är kommulångt möjligt tillgodoser nernas behov av ekonomisk av långsiktig planering skolan.

Kommittén har inte kunnat finna att det finns några belagda samband mellan andelen psykiskt utvecklingsstörda elever och dessa elevers olika behov och de strukturella kriterier som till för beräk-

ligger grund

av det för Vi har ning nya statsbidraget grundskolan. inte heller kunnat finna att det existerar sam-

något band mellan dessa kriterier och frekvensen elever med större behov av resursinsatser än

genomsnittet, t.ex. elever i och verksam-

träningsskola, yrkesträning

Mot den föreslår vi helt andhetsträning. bakgrunden ra för ett för särskolan

beräkningsgrunder nytt bidrag än de som till för av sektors-

legat grund beräkningen bidraget till grundskolan.

Den av oss modellen är inte helt invänd-

föreslagna ningsfri. Riksdagens beslut beträffande tilldelningen till och kommunal för

gymnasieskola utbildning vuxna tanken, att det i kommuner

bygger på samtliga finns elever som deltar i dessa även

utbildningsformer om de inte anordnas av resp. hemkommuns skolväsende. När det elever

gäller psykiskt utvecklingsstörda är det inte lika att det läsår i

självklart, varje varje kommun kommer att finnas elever i behov av särsko-

Att då tilldela alla kommuner ett visst leundervisning. statligt bidrag är en åt uniformiteten och hel-

eftergift heten. Vi menar att över en kommer

längre tidsperiod det sannolikt att ut i flertalet av kommuner-

jämna sig na.

En annan kan också

frågeställning uppkomma. Kommer ett system med särskilt rubricerat att

bidrag stimulera kommunerna till en ökad - och kanske fel-

— inom kommunens skolväaktig individintegrering sende till förfång för en av elever-

grundligare analys nas och en av

utbildningsbehov riktig skolplacering dessa elever? Kommitténs och

undersökningar analyser pekar på att det är elever

entydigt huvudsakligen på grundsärskolenivå med lättare

utvecklingsstörning som och det är att

individintegreras, knappast troligt ett ändrat för ensamt skulle

system resurstilldelning komma att ändra detta mönster. Kommunernas vil-

på

att ge alla sina elever en och för elev rätt ja god varje anpassad utbildning i kombination med ett ökat för-

och en stöd- och äldrainflytande kompetent statlig tillsynsorganisation kommer, vår att

enligt bedömning, även i framtiden att de

garantera psykiskt utvecklingsstörda eleverna får en rätt och en för

skolplacering dem anpassad utbildning oavsett hemortskommun. Ett förändrat och förenklat får i detta sam-

resurssystem

inte leda till en försämrad för manhang undervisning de psykiskt eleverna.

utvecklingsstörda

9.5 för ett

Principer nytt bidrag

9.5.1 Inledning

I likhet med vad fallet är beträffande har

grundskolan

för särskolan en stark och autodagens bidragssystem matisk koppling dels till en av länsskolnämnderna godkänd skolorganisation som elevernas

bygger på

skolformer och skolenheter, dels till visfördelning på sa bestämda kostnader, i första hand de över landet varierande för lärarlöner. Detta har

veckotimpriserna medfört en låsning till och verk-

befintlig organisation samhetsvolym och är, kommitténs ett

enligt mening, starkt argument för en av I viss

förändring systemet.

har systemet verkat för ett bibehållande utsträckning av en i ett för-

spridd särskoleorganisation glesbygd, hållande som måste även med ett

uppmärksammas nytt statsbidragssystem för särskolan.

I förarbetena till det för

nya statsbidragssystemet bland annat framhålls, att det nuvarande

grundskolan statsbidraget med sin och nära

kostnadsrelatering koppling till verksam-

befintlig skolorganisation, styr heten ett sådant sätt att de inte att förena med

på går ett decentraliserat verksamhetsansvar för kommunerna 1990/91:18 s. Förhållandet är detsamma

(prop. 55). beträffande nuvarande för särsko-

statsbidragssystem lan, där organisation och

dagens kostnadsfördelning har en historisk med rötter i det

förklaring gamla genomreglerade och Om

styrande statsbidragssystemet.

i med vårt skall primärkommunerna, enlighet förslag, ta över ansvaret också för Särskolan, är det att

rimligt

för denna skolform föreslå ett som i sin kon-

bidrag struktion liknar det bidrag som kommer att

tillämpas för den delen av det kommunala skolväsendet.

övriga

9.5.2 Ett generellt finansiellt stöd för särskola till samtliga kommuner

Kommitténs förslag: Ett finansiellt stöd i form av ett statsbidrag för särskoleundervisning skall utbetalas till samtliga kommuner.

Bidraget skall beräknas i form av ett krontal. Bidraget skall ingå i sektorsbidraget. Beräkningsmodellen skall redovisas och lig-

ga till grund för utbetalningen av sektorsbidraget.

Den statliga styrningen genom statsbidragssystemet av undervisningsvolymen upphör.

Skälen för vårt forslag: l likhet med vad fallet är beträffande det nya för

bidragssystemet grundskolan skall vara ett mål- och resultatorienterat

principen styrsystem, där verksamhetsansvar och ansvaret för de finansiella resuserna samman. Vårt in-

kopplas förslag nebär att för särskolan fördelas till

bidragen samtliga kommuner inom ramen för ett finansiellt

generellt stöd (sektorsbidraget).

kommer inte att di-

Undervisningsvolymen längre mensioneras genom lnte heller

statsbidragssystemet. kommer den inre att behöva påverkas.

organisationen Skollokalisering samt klass- och kom-

gruppstorlekar mer sikt att kunna förändras med i

på utgångspunkt elevernas behov i olika delar av landet med olika be-

och Även om det i folkningstäthet bebyggelsestruktur. samband med särskolans verksamhet inte direkt går att tala om effektivitetsmått, bör ett förändrat

bidragssystem kunna leda till en effektivare

resursanvändning i Särskolan, utan att detta är till nackdel för eleverna. Vårt förslag till beräkningsmodell till grund-

anknyter konstruktionen för modellerna i För

sektorsbidraget. att ge kommunerna bästa möjliga planeringsförutsätt-

föreslår vi att särskolemodellen, liksom ningar övriga modeller, och de ingående variabelvärdena, redovisas i för En sådan

beräkningsunderlaget sektorsbidraget.

gör det för kommunerna att särredovisning möjligt

alla som till för sek-

skilja beräkningar ligger grund

torsbidraget.

9.5.3¶En schabloniserad resurstilldelning

Kommitténs En schabloniserad behovsrelaterad beräkförslag: skall Vid beräkningen skall vissa ning av statsbidragen göras. kriterier som offentlig nationell statistik användas. Bibygger på storlek skall inte kunna påverkas av kommunala beslut dragets rörande särskolan. skall beakta vissa demografiska och be-

Beräkningsmodellen

olikheter i kommunerna. Den utgår initialt från

byggelsemässiga

hos de olika huvudmännen men siktar mot

dagens bidragsnivåer

innebärande omfördelningar av bidragen över lanen förändring det. För elever med mycket speciella och omfattande resursbehov skall en kommun om särskilda skäl föreligger kunna få behovs- Medel bör därför föras över från anslaget B 9. Biprövat bidrag. av särskolor m.m. till anslaget B 7. Särskilda indrag till driften satser på skolområdet. till undervisning i hemspråk och svenska som andra- Bidrag beräknas på samma sätt som specialresurs 2 till grundsko-

språk

lan.

Skälen för vårt förslag: Det nuvarande beräknings-

har en stark dels till en bestämd

systemet koppling

dels till ett visst — lärar-

skolorganisation, kostnadsslag

- i med varierande

lönekostnaderna dag veckotimpris

för olika huvudmän. relateras till lärar-

Statsbidragen

timmar och bestämmer så sätt en viss undervis-

på

ett delat huvudman-

ningsvolym. Systemet bygger på

där staten också som part har ett inflytande

naskap,

över lönenivån för lärare och skolledare och därige-

nom också indirekt verksamheten i

styr skolsystemet.

Genom beslut vid 1989/90 års riksmöte

riksdagens

1989/90:4l, UbU9, rskr. den stat-

(prop. 58) upphörde

av lärar- och med

liga regleringen skolledartjänster

av år 1990. av den statliga

utgången Avvecklingen

innebär dels att den via

regleringen statliga styrningen

till lärarlönerna dels att kom-

statsbidragen upphör,

munerna får större frihet att anpassa skolväsendet till

lokala behov.

l4l

Det av beslutade riksdagen sektorsbidraget (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) till kommunala övriga skolformer vissa strukturella kriterier. Dessa bygger på är inte till alla delar särskolan. tillämpliga på För att tillförsäkra elever med extraordinära behov resurser utöver vad som täcks av föschablonbidraget reslår vi att Skolverkets eller statens institut för handii skolan kappfrågor (SIH) fältorganisation disponerar medel som fördelas till kommunerna efter särskild framställning och i likhet med vad som nu prövning, gäller 1 § första 2 enligt stycket förordningen (1987:738) om till särskilda insatser inom statsbidrag skolområdet.

9.5.4 Beräkningsmodell för Särskolan

9.5.4.1 Inledning

Reformeringen av till alla kommunala statsbidragen skolformer, där särskolan föreslås har som ingå, principiell utgångspunkt att landets alla kommuner skall tilldelas finansiellt stöd i kronor till den utbildning som motsvarar de målen. Statens uppställda bidrag riktas direkt till kommunerna. Detta innebär att det nuvarande för bidragssystemet i måste reformeras. Nuvaresurstilldelningen grunden rande system bör ersättas av ett förenklat och behovsrelaterat som baseras få statistiskt statsbidrag på några angivna, men och kriterier. objektiva generella I 1990/91:18 om ansvaret för skolan har proposition motiven och för ett sådant behovsreförutsättningarna laterat, schabloniserat till kommunernas sektorsbidrag skolverksamhet utvecklats. Sammanfattningsvis syftar reformeringen till att; - inte bidragen längre skall reglera utbildningens i organisation kommunerna, bidragen skall ge till en fri resursanmöjligheter i vändning kommunerna, - skall till bidragen uppmuntra ett vardagligt rationaliseringsarbete,

- skall stimulera till en ökad samverkan bidragen mellan olika i en kommun och utbildningsanordnare mellan kommunerna.

9.5.4.2 Modellkonstruktion

Den till särskolan omfattar fölnya statsbidragsdelen jande bidragsdelar: grundresurs kompletteringsresurs - resurser till särskild undervisning - resurser till av undervisning individintegrerade elever - löner till rektor och studierektor - till lokal bidrag skolutveckling - till bidrag ATP-avgifter. Undantag för till hemspråksundervisning görs bidraget och i svenska som andraspråk. undervisning Den detta sätt definierade resursen omfattade på 1989/90 totalt ca 751 Mkr. Utgångspunkten budgetåret för av kommunernas är det faktiska beräkning bidrag för ett år, basåret 1989/90. slutreglerade statsbidraget till kommunerna för basåret/utgångsåret be- Bidraget räknas att kommunerna tilldelas sin andel av genom det totala basåret. Kommunens andel beräkbidraget nas i denna modell utifrån tre kriterier som fångar de strukturella i kommunen. upp förändringarna De tre kriterierna är: - en antalet invånare i åldern 7-20 behovsvariabel, ar - en andelen elever insärskolestrukturvariabel, skrivna i särskolan i relation till andelen 7-20-åringar och - en andelen glesbygdsfaktor, 7-20-åringar per km2. För de tre kriterierna fastställs för kommun en varje faktor. Faktorn uttrycker kommunens sammanvägd andel av kriterierna i relation till för rigenomsnittet ket.

Resultat från kommitténs har undersökningar visat, att det i ett antal är mindre överenslandsting god stämmelse mellan ett andel av särskoleelelandstings verna i landet och samma andel landstings av samtliga invånare i åldern 7-20 år. Förhållandet såväl gäller på landstingsnivå som på kommunnivå. l de fall överensstämmelsen inte är tillfredsställande kan detta under en med särskolestruktur-

övergångsperiod justeras

variabeln. Variabeln om en kommun i

fångar upp dag

har större eller mindre andel inskrivna särskoleelever jämfört med andelen 7-20-åringar. Variabeln antal inskrivna särskoleelever bör inrapporteras årligen dels av kommunen, där eleven är folkbokförd, dels av särskolan där eleven undervisas. Uppgiften från kommunen bör omfatta antalet inskrivna särskoleelever och i vilken kommun eleven är inskriven. antal Utbildningsanordnaren inrapporterar elever och deras Prinresp. folkbokföringskommuner. ciperna för av elever i särskolan inskrivning varierar, som vi över landet. vår betidigare konstaterat, Enligt dömning måste det nya fördelningssystemet tvingas acceptera vissa variationer om alternativet skulle vara någon form av generellt använda standardiserande diagnosinstrument. Strukturvariabeln kommer, med det system för vi att tiresursfördelning föreslår, med den få en mindre betydelse. Undersökningen har även visat att det i fall många är att bedriva särskoleverksamhet i dyrare glesbygd jämfört med tätort. Modellen bör av detta skäl innehålla en glesbygdsfaktor. Kriterierna bör sinsemellan viktas med till hänsyn deras som schabloniserade behovsindikatobetydelse rer. Därtill bör vikterna successivt över en justeras femårsperiod så att strukturfaktorn andelen särskoleelever i förhållande till andelen i 7-20-åringar kommunen ges en vikt till förmån för behovsvarialägre beln. kan från ske med Justeringen förslagsvis början 10 procentenheter läsår. per Viktningen bör, enligt vår bedömning, justeras på följande sätt:

År l År 2 År 3 Ãr 4 År 5

Alternativ I:

10 % 20 % 30 % SO % 70 % Behovsvariabel

Särskoleelevs- 87,5 % 77,5 % 67,5 % 47,5 % 27,5 % strukturen

konstant 2,5 %

Glesbygdsfaktor

Vi har även diskuterat att inledningsvis (År 1) utgå

från följande viktning:

Alternativ 2:

Behovsvariabel 30 %

Särskoleelevs- 67,5 % strukturen

Glesbygdsfaktor 2,5 %

av behovsvariabeln med

med en stegvis förändring

och en motsvarande minskning av sär- + 10 procent med 10 läsår. Effekterna

skolevariabeln procent per

alternativet kan avläsas i taår] av det förstnämnda

bell 17.

ansatserna redovisas i

Konsekvenserna av de olika

avsnitt 9.5.4.4. har en andel särskoleelever i En kommun som hög

andelen och till andelen förhållande till 7-20-åringar km? erhåller ett högre

7-20-åringar per inledningsvis

än en kommun med lägre andel

bidrag per 7-20-åring

av av dessa variabler.

någon

faktor bör, vår

Kommunernas sammanvägda enligt

beräknas år bl.a. av det skälet att

uppfattning, varje

i förhållande till andelen 7-20antalet särskoleelever varierar över tiden.

åringar

det totala till kommunen framräk-

Sedan bidraget

att de principer nats kommer beloppet justeras enligt

för i skolsektorn

som gäller kostnadskompensation

Det totala särskolebidraget, som

(indexkonstruktion).

bör dessutom årli-

skall fördelas denna modell,

enligt

utifrån i behovsvariabeln,

gen justeras förändringar

7-20-åringar.

Den schabloniserade behovsrelaterade

beräknings-

modellen för till särskolan kan

statsbidrag schematiskt

sammanfattas i

följande figur:

Totalt bidrag till särskolan

A Behovsvariabel - Antalet

7-20-åringar

i Strukturvariabel - Andelen särskoleelever i förhållande till

andelen 7-20-åringar

i Glesbygdsfaktor

- Antalet

7-20-åringar/km2

l

Index

I

Särskolebidrag i kronor till kommunen

9.5.4.3 m.m.

Hemspråksresurser

I det har

föregående följande resursslag inte berörts, nämligen,

-

i

undervisning hemspråk,

-

studiehandledning på hemspråket och

-

svenska som

andraspråk.

För 1989/90 det

budgetåret uppgick samlade statsbi-

draget för för dessa

undervisning ändamål till

ca 24 Mkr., vilket skall med

jämföras det stats-

övriga

bidraget till särskolan ca 751 Mkr. på Beträffande

grundskolan grundar till hem-

sig resursfördelningen

språk m.m. bl.a.

(Specialresurs 2) på deltagande ele-

ver, dvs. en

aktivitetsgrad.

Omfattningen av ovannämnda varierar

undervisning

starkt över landet både i och i

grundskolan särskolan.

För särskolans del är

det, enligt särskolekommitténs

inte att för en liten, mycket spridd

mening, möjligt

i vilka förbrukar en relativt li-

grupp elever Särskolan,

ten arbeta med en särskild beräknings-

resurspost,

för ett stort antal kommuner.

grund

att statens till av

Vi föreslår bidrag undervisningen

i särskolan beräknas efter samma

hemspråkselever

normer som för grundskolan.

(specialresurs 2) gäller

9.5.4.4¶Konsekvenser av olika alternativ

Vi har i det beskrivit två olika alternativ

föregående för resursfördelning till särskolan. lnledningvis (år 1)

4,99 - - 4,99 % 18 52 - S — — 9,99 % 29 - - s _ 10 %

Av ovanstående att den mju-

framställning framgår

initiala erhålls vid alternativ 1, där

kaste förändringen

under det första året behovsvariabeln viktas

(År 1)

med särskolestrukturvariabeln med 87,5 % och

10 %, konstant med 2,5 %. Denna

glesbygdsfaktorn mjukare

ansats kan som vi med

sedan, föreslagit, kompenseras

ett snabbare fr.o.m. år 3.

förändringsförlopp

För att mer konkret beskriva utfallet av den före-

modellen vi två kommuner i Gävleborgs

slagna väljer

Ockelbo. är att vi

län, Nordanstig och Utgångsläget

försöka beskriva hur kostnadsutfallet kan bli vid

skall

av 10 % 30 % vikt-

en inledningsvis tillämpning resp.

av behovsvariabeln. Länet hade år 1989 en netto-

ning

kostnad för särskolan med 47,234 Mkr.

Vid 30 % av behovsvariabeln får länet ett

viktning utfall som innebär att nettokostnaden ökar till 51,133

Vid 10 % blir motsvarande

(+ 3,899 Mkr.). viktning

belopp 49,177 (+ 1,943 Mkr.). Detta ger en nettony

kostnad per elev med 94 867 kr./elev (30 %) resp. 91 239 kr./elev

(10 %).

Följande jämförelser gäller:

Enhet Antal invånare Antal

(kommun/län)

7-20 år särskoleelever

Nordanstigs kommun 1 955 35 i Ockelbo kommun 1 064 7

Gävleborgs län 48 335 539

Om vi antar att alla elever kommuner inom

i resp. samma svarar för samma snitt-

landstingsområde (län)

kostnad och att vi en

gör genomsnittlig skatteväxling

kan utifrån 30 %-model-

följande beräkningar göras

len: I länet finns 539 särskoleelever 48 335 invånare i

på

åldern 7-20 år För

(1,12 %). Nordanstigs kommun

blir motsvarande värde 1,79 %. Med en beräk-

analog

ning borde kommunen ha 21,8 elever men har i stäl-

let 35 elever dvs. en med ele-

överrepresentation 13,2

ver som man inte får betalt för

enligt ny skatteväxling

och utfall av Merkostnaden för kommu-

statsbidrag.

nen blir alltså x 94 876 = 1 252 244 kr.

13,2

Sätts denna summa i relation till ett beräknat skatte-

underlag (inkl. tillskott) för 1989 +

(1988 10 %) medför av särskoleelever en

överepresentationen kommu-

nal med ca 16,2 öre 252 244:

skattehöjning (1 7718277), om inom kominga omfördelningar görs

munen.

En liknande för Ockelbo kommun visar

beräkning

på en med 2,6 särskoleelever.

underrepresentation

Detta ger ett intäktsöverskott ca 417 145 kr. Satt i

på

relation till innebär det en minskad

skatteunderlaget

av 10,1 öre.

skattebelastning

Om man i stället för 30 % från en av

utgår viktning

behovsvariabeln med 10 % blir utfallet för Nordanstigs kommun en med ca 15,8 öre och för

ökning

Ockelbo komun en med ca öre.

minskning 10,8

kan således att de två olika alterna- Man konstatera, har en relativt in-

tiven av statbidragsansats marginell

den totala Den avgörande

verkan på finansieringen.

i stället vara den skatte-

faktorn torde genomsnittliga

Den tillsammans med det faktum att kom-

växlingen.

har fler eller färre särskoleelever än genommunen

snittet for länet är det som den kommunala

påverkar

utdebiteringen.

9.6¶Kommunala kostnader

kostnaderna för att driva

De landstingskommunala

i tabellerna 16 a-d och i diagramsärskola

redovisas

men Z och A. är den teoretiska ansatsen att staten

Utgångspunkten

av de lönerna

svarar för 95 % statsbidragsberättigade

lärare och skolledare m.fl. Det statliga

för verkliga

för lärarlönekostnaderna är emeller-

täckningsbidraget

men varierade 1989 mellan

tid ca 73,4 % budgetåret

83,7 % och 64,9 %. de samlade kostnaderna för att driva Betraktar man i ca 36,4 % med

särskola är statens bidrag genomsnitt

% och 46,1 %. Andelarna för variationer mellan 30,4 varierar starkt mellan de olika

de olika kostnadsslagen

huvudmännen. Ett sådant är transportkostna-

exempel

derna i form av m.m. Genomsnittskostna-

Skolskjutsar

1989 var i Stockholms län

den elev budgetåret

per

medan den i län var ennästan 28 000 kr., Gävleborgs dast 6000 kr. Det kan finnas flera förklaringar

drygt

skillnader. Som vi i annat

till dessa anmärkningsvärda

dessa båda län extremer

sammanhang påpekat utgör

mätt i relation till

när det gäller särskoleorganisation,

i den Stock-

elevpopulationen övriga ungdomsskolan.

har en som är relativt sett

holms län elevpopulation

mer resurskrävande när det gäller efterfrågan på spe-

inte alltid lokaliserad nära bo-

cialiserad utbildning,

kräver dessa elever i större utsträck-

staden. Samtidigt

till och från skolan. l Gävle-

ning daglig skolskjuts

sannolikt förhållandena de motsatta trots län är

borgs

är Genom att staten för att delar av länet glesbygd.

närvarande ett mätt ger frikostigare stöd, i lärarvecko-

timmar till detta län innebär

per elev, detta beträffan-

de också ett

skolskjutskostnaderna indirekt stöd till

landstingets finansiering av denna

kostnadspost.

Det har inte varit för kommittén

möjligt att

ytterli-

gare analysera dessa kostnader, men sannolikt kan

mer eller mindre

förmånlig upphandling av

transporttjänster också kostnadsbilden. Det påverka har inte heller varit att närmare

möjligt analysera och kom-

mentera de

övriga landstingskommunala kostnaderna

för att driva särskola. Kommittén har

emellertid ansett det vara av värde med en summarisk

redovisning av

de nuvarande huvudmännens kostnader för

att

därige-

nom ge en så bild som

fullständig möjligt av de sam-

hälleliga kostnaderna för Särskolan.

9.7¶Skatteväxling

Kommitténs förslag: Från och med det kalenderår beslut fattas om att överföra särskolan från

landstingskommun till primär-

kommunerna inom ett

landstingsområde sänker resp. landsting

sin skattesats varvid kommunerna inom

resp. landstingsområde

tillåts höja sin skattesats

motsvarande landstingets sänkning.

Storleken av det som skatteutrymme växlas bestäms så att den sammanlagda minskningen av ett ekonomiska ut-

landstings

rymme genom förändrad skattesats och i skatteut-

förändringar jämningssystemet jämte statsbidragen så nära som motmöjligt

svarar den som

nettoavlastning landstinget får genom huvud-

mannaskapsförändringen.

Skälen för vårt Genom en

förslag: växling av skatte-

utrymme kan en ekonomisk resurs föras

över från

landstingskommun till primärkommunerna inom sam-

ma Eftersom

landsting. skatteinkomsterna är den vik-

tigaste inkomstkällan för kommuner och är

landsting

det av stor hur villkoren för

betydelse beskattning ser

ut.

vårt bör för

Enligt förslag underlaget skatteväxling-

en beräknas sätt.

på följande Kommuner och lands-

ting skall tillsammans beräkna den omekonomiska

fattningen av

huvudmannaskapsförändringen. Det är

den beräknade till av föränd-

nettoavlastningen följd som skall för skatteväxlingen. ringen utgöra grunden menas här bruttokostnaderna för

Med nettoavlastning

med för i första

den aktuella verksamheten reducering

hand statsbidraget till Särskolan.

att relatera den framräknade nettoavlast-

Genom

för till skatteunder-

ningen varje landsting landstingets

kan den i skattesats som behövs för att

lag förändring

den framräknade summan beräknas. Kommu-

reglera

nerna inom tillåts sin skatte-

landstingsområdet höja

sats lika som sänker sin skattesats.

mycket landstinget

kommer huvudmannaskapsförändringen ej Härigenom

i

att den sammanlagda skatteutdebiteringen påverka

ett län. för närvarande riksda-

Vårt förslag grundar sig på

beslut att en be-

gens genom lag (1990:608) tillfälligt

och kommunernas rätt att för

gränsa landstingens

åren 1991 och 1992 ta ut skatt.

För får särskolekommittén hänvisa till rege-

övrigt

1990/91:14 om ansvaret för service

ringens proposition

äldre och m.m., i vilken

och vård till handikappade

123 ett liknande resonemang förs. Riksdagens

(s. ff.)

av samma redovisas i socialutskottets

behandling fråga

betänkande 1990/91:SoU9 i första hand s. 77 ff.

på

9.8¶Genomförande

Kommitténs Under förutsättning av riksdagens beslut förslag: bör det för Särskolan generellt föreslagna statsbidragssystemet fr.o.m. den l juli 1992. börja tillämpas

för vårt Kommunerna kommer

Skälen förslag:

1 1991 att det statsbi-

fr.o.m. den juli tillämpa nya

för och

dragssystemet grundskola, gymnasieskola

Särskolekommittén har

kommunal vuxenutbildning.

redovisat att den vill behålla Särskolan som

tidigare

under ett ansvar med en

skolform primärkommunalt

klart identifierbar men ser ingen

egen statsbidragsdel,

mellan konstruktion och hu-

koppling statsbidragets

Helt oavsett vilka beslut som

vudmannaskapsfrågan.

kommer att fattas beträffande takten

i överförandet av särskolan från till

landstingen kommunerna måste till-

av ett för särskolan

lämpning nytt bidrag ske

samtidigt

i hela landet. Vi föreslår att det nya för

statsbidraget

särskolan skall

börja tillämpas generellt fr.o.m. den

ljuli 1992 sätt utan

på följande koppling till huvudmannaskapsfrågan.

l de fall

landstinget fortfarande är huvudman för

särskolan beräknas särskolans

statsbidragsdel efter un-

derlaget för de olika kommunerna inom

ett lands-

tingsområde, varefter det samlade av denna

beloppet

bidragsdel betalas ut till l de fall kommu-

landstinget.

nerna inom ett

landstingsområde har blivit huvudmän

för särskolan betalas till

statsbidragen ut kom-

resp.

muner tillsammans med de

övriga delarna av sektors-

bidraget.

Tabeller och till 9:

diagram kapitel

Tabell 1 a: Elevantalet i särskolan läsåren 1987/88- 1989/90.

Tabell 3: i åldrarna

Befolkning 7-20 år 1989 samt antal och andel särskoleelever läsåret

1989/90.

Tabell 4: i särskolan

Elevutvecklingen 1985-1989.

Tabell 7: Elevernas

fördelning på särskolans olika

former läsåret 1989/90.

Tabell 8 a: Förekomsten av

tilläggshandikapp hos

särskolans elever läsåret 1989/90.

Tabell 8 b: Elever i särskolan med

tilläggshandikapp

läsåret 1989/90.

Tabell 9 a: av

Utveckling kompletteringsresursen.

Tabell 11: av

Volymen konsulentresurser och kost-

nadsbärare läsåret 1989/90.

SOU 199l:30 Tabell 14: av statsbidrag läsåret

Sammanställning

1989/90.

Tabell 16 a: Kostnader för särskoleverksamheten

budgetåret 1989.

Tabell 16 b: budget för särskoleverksam-

Specificerad

heten 1989/90.

budgetåret

Tabell 16 c: mellan staten och

Kostnadsfördelning

huvudmännen 1989/90.

budgetåret

Tabell 16 d: Kostnader för olika kost-

(kronor/elev)

i särskolan 1989/90.

nadsslag budgetåret

Tabell l7: En för särskolan.

ny statsbidragsmodell

A: Andel elever i av ungdomssko-

Diagram procent

lans läsåret 1989/90.

elevpopulation

B: Andel elever i särskola i procent av folk-

Diagram

Länsvis 31/12 1989.

mängden.

E: Antal invånare 7-20 år per kvadratkilo-

Diagram

meter 1989.

G: Elevernas särskolans olika

Diagram fördelning på

former. skolor läsåret

Obligatoriska

1989/90.

H: Elevernas särskolans olika

Diagram fördelning på

former. skolor läsåret 1989/90.

Frivilliga

K: Förekomst av hos sär-

Diagram tilläggshandikapp

skolans elever läsåret 1989/90. Procent

av hela elevpopulationen.

L: Lä-

Diagram Kompletteringsresursens omfattning.

rarveckotimmar läsåret 1989/90.

per elev

Diagram M: Kompletteringsresursens användning. Landstingens prioritering läsåret 1989/90.

Diagram X: läsåret 1989/90. Statsbidrag

Diagram Y: Kkr/elev läsåret 1989/90. Statsbidrag

Diagram Z: av löner till lärare Statsbidragsandel m.m. 1989/90.

budgetåret

Diagram Å: av totala kostnader Statsbidragsandel budgetåret 1989.

10 och

Uppföljning, utvärdering tillsyn

Inledning

I betonas regeringens ansvarsproposition (1990/91:18) vikten av att och blir en del uppföljning utvärdering av verksamheten i skolan. Dessa insatser skall ge unför att bedöma resultaten av arbetet och främja derlag av verksamheten. och utvärdeutveckling Uppföljning skall bedrivas såväl i den enskilda skolan som på ring kommunal och nationell nivå. Detta arbete skall fullav den skoladministrationen, bestågöras statliga idag ende av (SÖ) och länsskolnämnderskolöverstyrelsen na. Vi skall i det försöka beskriva bakgrund följande och samt lämna till insatser för nuläge förslag statliga och med inriktning uppföljning, utvärdering tillsyn mot särskolan.

Bakgrund

10.2.1 Länsskolnämnderna

Länskolnämnderna tillkom den 1 1958. Fr.o.m. juli 1961 var nämndernas roll Dels skulle nämntvåfaldig. derna fatta en rad beslut rörande ekonomi, organisation och dels skulle de i växande omfattning personal, bedriva och i kommufortbildning utvecklingsarbete nerna. För de förstnämnda svarade arbetsuppgifterna och administrativa Fortskolinspektörer handläggare. bedrevs av fortbildningskonsulenter, bildningsarbetet fr.o.m. 1963 under av Arledning fortbildningsledare.

betet vid länsskolnämnd leddes av en länsskolinvarje spektör. Efter av i betänförslag skolforskningskommittén kandet (SOU och 1980:2) Skolforskning skolutveckling och den skoladministrativa kommittén i betänkandet (SOU 1980:5) Förenklad samt viss skoladministration, överarbetning fattade av riksdagen på grundval propositionerna 1980/81:97 37, rskr. och

(UbU 385)

1980/81:107 38, rskr. beslut om ändrade

(UbU 395)

rollfördelningar inom den stöd- och statliga tillsyns-, fortbildningsverksamheten. Länsskolnämndernas fortbildningsverksamhet överfördes till kommunerna och till de sex För av fortbildningsnämnderna. fullgörande dessa uppgifter tilldelades kommunerna särskilda statliga bidrag. Länsskolnämndernas fortbildningsavdelningar avvecklades. I fick nämnderna en gengäld ny grupp av kvalificerade handtjänstemän, pedagogiska läggare, vilka skulle biträda med skolinspektörerna aktiv tillsyn. Länsskolnämnderna hade svårt att finna sin roll i det nya systemet både vad avser och arbetsuppgifter intern SÖs roll som överordnad

arbetsfördelning.

länsskolnämnderna markerades i både förtydligare och i det arbetet. De exordning vardagliga tydligaste emplen på detta var dels SÖs

verksamhetsplanering

för hela den samlade statliga skoladministrationen, dels skolformsvisa konferenser. Både inom SÖ och vid länsskolnämnderna kom tolkningen av besluten inför 1982 års omorganisation att leda till en av den formella nedtoning inspektionsverksamheten. Till en del berodde detta att en viss på del av hade varit inspektionsverksamheten kopplad till beslut, vilka nu hade över till kommunerflyttats na. För särskolans del innebar denna verksamhetsnya inriktning bland annat att de formella lokalbesiktningarna försvann. Ett av särskolans lokaler godkännande för viss verksamhet under viss tid var angiven tidigare ett villkor för att huvudmännen skulle erhålla statsbidrag. Det innebar en för länsskolsamtidigt möjlighet nämndens att ett sätt komma inspektörer på naturligt

i kontakt med särskolans verksamhet och denna skolforms speciella problem. Särskolekommittén under våren 1990 en engjorde kät till 24 länsskolnämnder. Frågorna gällde samtliga i: huruvida Särskolan berördes i verksamhetsplanerna för verksamhetsåren 1988/89-1990/91, -k huruvida eller motsvarande inspektionsrapporter hade upprättats, *k förekomsten av kompetens på särskoleområdet. Verksamhetsåret 1988/89 särskolan i verkingick samhetsplanerna vid 14 av de 24 länsskolnämnderna. För verksamhetsåret 1990/91 hade siffran till 19, stigit men det innebär att för innevarande verksamhetsår redovisar fortfarande fem länsskolnämnder, att de inte har eller stödverksamhet för planerat någon tillsynssärskolan. Endast två länsskolnämnder redovisar förekomsten av Ett par nämnder redovisar granskningsrapporter. att av ärenden rörande särskolan sker handläggning helt informellt och muntligt. 13 länsskolnämnder redovisar en tillgång på sakrörande inom den kunskap psykiskt utvecklingsstörda fast anställda Fem nämnder redovisar som personalen. för denna att de har befattningshagrund sakkunskap vare, pedagogiska avdelningsdirektörer (biträdande med Nämnden i skolinspektörer), psykologutbildning. ett av de större länen redovisar en motexpertinsats svarande 20 per år för utvärdering av särarbetsdagar skolan. Dessa insatser motsvarar ca 4 % av länsskolnämndens utvärderingsinsatser.

10.2.2¶Skolöverstyrelsen

I 0.2.2. I Tillsynsverksamhet

har varit central tillsynsmyndighet Skolöverstyrelsen för Särskolan och haft att år medel till varje begära denna skolform, även under de år särskolan behandlades under huvudtitel. Före år socialdepartementets 1982 fanns en särskolinpå planeringsavdelningen

spektör och en biträdande särskolpå skolavdelningen inspektör. Till denna skall skolkonkompetens läggas sulenter och som hade utveckhandläggare, psykiskt lingsstörda elever inom sina arbetsområden. l samband med 1982 minskades omorganisationen SÖs detta område. Inom personalstyrka på avdelningen för hade obligatoriska skolformer, O-avdelningen, personalen med ansvar för skurits handikappfrågor ner relativt sett mer än andra sektorer inom myndigheten. har länsskolnämnderna tillförts kon- Samtidigt sulenter Dessa konsulenter är på handikappområdet. emellertid inte utan arbetar till största handläggare delen med individuell till föräldrar

rådgivning elever,

och de eleverna. skolpersonal kring handikappade Genom de strukturella blev den statförändringarna liga skoladministrationens mindre pedagogiska profil tydlig, samtidigt som förarbetena betonade att den skulle ägna mer tid åt just pedagogiska arbetsuppgifter. Det fanns således en bristande mellan mållogik sättningarna i förarbetena och de beslut som ledde fram till den som de nya organisationen. Samtidigt pedagogiska arbetsuppgifterna för den samlade statliga skoladministrationen betonades, avskaffades tjänsterna som och skolkonsulenter vid särskolinspektör SÖ och som vid länsskolfortbildningskonsulenter nämnderna. Den av SÖ och dess anordnade personal kursverksamheten, i första hand för små målgrupper, däribland försvann i den dåvarande särskolepersonal, formen. Den nuvarande SÖs organisationen på O-avdelning med direkt till särskolan består av två anknytning handläggartjänster. Dessa båda skall svara för beslut, beredning av och central anslagsframställning tillsyn rörande särskolan. Till detta kommer också ansvaret för inom Särskolan såsom utarbetande skolutveckling av med kommentarmaterial för läroplaner åtföljande särskolans olika verksamhetsformer liksom ansvaret för viss centralt anordnad och informafortbildning tion. l med före år 1982 är jämförelse organisationen detta en kännbar kapacitetsminskning.

Den bristande strukturen i den tillsynen av statliga skolväsendet blev föremål för debatt, och ledde till att SÖ i att utarbeta ett program regeringen gav uppdrag för en mer landsomfattande och strukturerad utvärde- Detta ledde fram till ett program för nationell ring. som startade läsåret utvärdering (NU-programmet), 1988/89. Särskolan omfattades läsåret 1989/90 inte av detta utvärderingsprogram.

J0.2.2.2 och utvecklingsverksamhet Forsknings- (FoU)

SÖ dels ett för inom skoldisponerar anslag forskning väsendet, dels ett anslag för centralt utvecklingsarbete. Det förra 1990/91 till ca 25 Mkr., uppgår budgetåret det senare till ca 15,7 Mkr. Medlen inom forskningsför och forskartjänster vid anslaget disponeras projekt universitet och Tre kronor av högskolor. miljoner forskningsmedlen skall enligt regleringsbrev disponeras för i till forskning anslutning lärarutbildning. Medlen till centralt för utvecklingsarbete disponeras och kursplanearbete inom obligatorisk läroplansarbete skola, och kommunal vuxenutbildning gymnasieskola samt för centralt inom särskola, speutvecklingsarbete cialskola och rörande invandrare och nationella minoriteter inom och vuxenutbildningen. ungdomsskolan nio kronor av de 15,7 för Drygt miljoner disponeras inom i första hand kursplanearbete gymnasieskolan, inom försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade inom utbildningar. Exempel på medelsanvändning särskola är SÖs av och utfinansiering uppföljning av särskolans till en kostnad av 1,4 veckling läroplan Mkr. över en 7-årsperiod. Genom främst ökade lönekostnader samt, vad gäller även ökade från högforskningsmedlen, avgiftsuttag har de båda anslagen successivt skoleförvaltningarna, urholkats. sker så som uteslutande Forskningskontakterna gott med olika Kontakter med SÖs högskoleinstitutioner. länsskolnämnderna, inskränks till enfältorganisation,

staka med vid nämnhandläggare forskarkompetens derna. Resultaten av redovisas forskningsprojekten huvudsakligen till SÖ och till inom de olika ansvariga verksamheterna. Den kanalen för vidareföviktigaste ring av och erfarenheter är de läroforskningsresultat planer som utarbetas inom SÖ samt de olika kommentar- och servicematerial som hör till dessa. Informationsöverföringen mellan och den projekt reguljära och nitillsyns- uppföljningsverksamheten på regional vå är mindre och får inte alltid efpåtaglig därigenom fekt Däremot sker sampå skolutvecklingen. givetvis manställningar och av olika former av inforanalyser mation inom SÖ som ett led i myndighetens löpande översyns- och utvecklingsarbete. l detta är särsammanhang forskningsprojekten på skoleområdet av intresse. Nedanstående är exprojekt empel på insatser särskolcområdet under åren på 1983/84-1991/92 vilka finansierats över (planering), för centralt anslaget forskning resp. utvecklingsarbete: i: och av särskolans läro- Uppföljning utveckling plan. -k i och samhälle. I-Iandikappgrupper utbildning *k Datorbaserade och läromedel i Särskolan. hjälp- *k av särskoleelever i och Integrering grundskola gymnasieskola. i lnvandrarelever i särskola och specialskola. -k Särskolans funktion i ett arbetsmarknadsperspekt1v. -k Särskola och arbetsmarknad. i: Läs- och hos barn med Downs skrivprocessen syndrom. Det stora problemet, när det gäller forskningsinsatser särskoleområdet är de stora relativa kostnaderpå na i förhållande till den erhållna informationsmängden. Vid kontakter med hänvisar de projektansvariga till detta problem. Det i 4 redovisade kapitel projektet med särskoleelever i och integrerade grundskola gymnasieskola med och byggde på intervjuer skolpersonal personal vid länsskolnämnder. Det centrala var emellertid av endast 21 säruppföljning individintegrerade

skoleelever. Totalkostnaden för var drygt projektet 455 000 kr. fördelade på fyra budgetår. Mot är det kommitténs meden bakgrunden enligt att skolverket tillförs och beslutar om att ning, viktigt resurser för särskoledisponera forskningsinsatser på området. l för budgetåret anslagsframställningen 1983/84 framhåller SÖ av forskning på betydelsen och konstaterar, att och handikappområdet forskning om dessa grupper och deras specielutvecklingsarbete la villkor alltid måste ha sin i SÖs forskgivna plats Kommittén instämmer i detta. ningsprogram.

10.2.3 Planeringsberedningarna

inrättades från och med den Planeringsberedningarna 1 1984 av beslut i anledapril på grundval riksdagens av 1983/84:27 8, rskr. 112) om ning proposition (UbU för elever med i det allmänna åtgärder handikapp skolväsendet m.m.

Beslutet grundade sig på integrationsutredningens

elever i slutbetänkande (SOU 1982:19) Handikappade det allmänna skolväsendet. verksamhet i för- Planeringsberedningarnas regleras om samverkan i fråga ordningen (1984:75) regional om för elever med men dess undervisning handikapp, i är oklar. De fem plaställning organisationen något är administrativt knutna till fem neringsberedningarna och deras är att samordna länsskolnämnder, uppgift insatser för elever i landets fem regiohandikappade ner. Deras samverkan med berörda länssskolnämnder, såväl nämnderna som andra på stationeringsorterna nämnder inom olika mönster. resp. regioner, uppvisar En av länsskolnämnderna som administrerar en plaredovisar att den saknar egen sakneringsberedning särskoleområdet, men att det förekommer kunskap på viss samverkan med Samma

planeringsberedningen.

länsskolnämnd redovisar formell tillsamtidigt ingen av särskolan. finns ej. syn Några tillsynsrapporter

6-11-0200

Sammanfattning

Den skoladministration som verkat under de

statliga

senaste åren har inom ramen för tilldelade

personella

resurser inte ansett ha att

sig möjligheter kontinuerligt

tillse och versamheten i särskolan. Detta

följa har,

som vi

tidigare påpekat, avspeglat sig i resurstilldel-

ning och Detta har bl.a. lett till att

resursuppföljning.

landstingskommunernas resursäskanden mera sällan

har ifrågasatts. situation har varit så-

SÖs personella

dan, att inte haft att

myndigheten möjligheter göra

kontinuerliga nationella kvantitativa

uppföljningar,

vilka skulle kunna ha lett till vissa direktiv

till länsskolnämnderna. Beträffande den kvalitativa

tillsynen

och har förhållandet varit detsamma.

uppföljningen

Inför ett förändrat och mera

spritt huvudmannaskap

för särskolan måste, särskolekommitténs

enligt uppfattning, den och av statliga tillsynen uppföljningen

särskolan förstärkas.

väsentligt

10.3 och i en

Tillsyn, utvärdering utveckling ny organisation

10.3.l Kommunernas ansvar

Kommitténs förslag: l samband med att primärkommunerna övertar ansvaret också för särskolan skall de, som en del av arbetet med de lokala skolplanerna, utarbeta program för en uppföljning och också av särskolan. Individuella under-

utvärdering

visningsprogram och utvecklingsplaner kopplade till undervis-

ningsprocess och resursförbrukning bör in-

utgöra permanenta strument i denna process.

Skälen för vårt förslag: 2

Enligt kap. 8 § skollagen

skall kommunerna arbeta fram lokala

skolplaner. Des-

sa planer är när det

viktiga styrinstrument, gäller upp-

och av kommunens skolväsende.

följning utvärdering

Särskolan kommer vårt att bli en del av

enligt förslag

detta skolväsende. Det måste vara av stort intresse för de an-

politiskt

för skolan och för kommunernas

svariga skolledningar

olika nivåer att erhålla säkra om skolans

på uppgifter

verksamhet. l ett Större har samhället ett

perspektiv

starkt intresse av att skolans verksamhet utvärderas.

En kan bland annat som un-

resultatredovisning tjäna

derlag för beslut om resurstilldelning.

För en så resurskrävande verksamhet som Särskolan bör olika former av och kun-

uppföljning utvärdering

na leda till ett bättre av samhällets resur-

utnyttjande

ser detta område. Eftersom en Särskoleorga-

på spridd

nisation är en skör och verksamhet är det

känslig

att i detta sammanhang diskutera ra-

knappast rimligt

och inom ramen för de di-

tionaliseringar besparingar

rekta För vissa andra kost-

undervisningsinsatserna.

nadskrävande insatser, t.ex. kan däremot

Skolskjutsar,

en kommun finna ekonomiska lösningar

fördelaktiga

utan att för särskolans elever försäm-

undervisningen

ras.

av skolan i huvudsak följande

Utvärderingen fyller

två funktioner: l. Att om elevernas studieresultat.

ge information 2. Att information om skolan och hur den förge

mår att de målen.

uppnå uppställda

Den traditionella av skolan har hu-

utvärderingen

vid elevernas kunskaper

vudsakligen uppehållit sig

och En av Särskolan måste,

färdigheter. utvärdering

vår ske en bredare bas av infor-

enligt bedömning, på

mation. En del vid utvärdering av särskolan är

viktig

ett Studium av varvid resulta-

undervisningsprocessen, ten inte kan vid snäva kunskapsmått. uppehålla sig

måste konkreta och fortlö-

Utvärderingen bygga på

dokumenterade i individuella

pande eleviakttagelser

och l är

undervisningsprogram utvecklingsplaner. dag

det att s.k. men det

vanligt åtgärdsprogram upprättas,

är inte formellt för Skolan att utforma såda-

tvingande

na. Kvaliteten liksom kontinuiteten varierar också

vår är ett villkor för att kunna

mycket. Enligt mening

utvärdera resursinsatser för enskilda elever och grup-

av elever, att det finns individuella program för per

de enskilda särskoleeleverna. Särskolekommittén vill i detta det för resursupp-

sammanhang peka på projekt individuella för flerhandikap-

följning genom program

pade som bedrivs vid mellersta

särskoleeleyer plane-

ringsregionen i Orebro.

l0.3.2 Skolverkets ansvar

Kommitténs förslag: Med en ökad varav decentralisering, primärkommunalt huvudmannaskap är en del, ökar kravet på kvaliteten hos den statliga Av det skälet bör skolverkets tillsynen. olika delar ha kompetens när det gäller utbildning av psykiskt utvecklingsstörda elever.

Skälen fdr vårt förslag: Den nationella uppföljningen och skall utformas så att den kan utvärderingen ge en samlad bild av skolans verksamhet. I detta arbete kommer det nya skolverket att en central roll. I spela ansvarspropositionen (1990/91:18) betonas behovet av uppföljning, utvärdering och Denna verksamtillsyn. het bör omfatta såväl resultat som utbildningens organisation och kostnader. Detta behov har alltid funnits och kommer, särskolekommitténs enligt bedömning, inte att minska i ett då en läge detaljerad regelstyrlämnar för en mål- och ning plats resultatstyrning samtidigt som särskolan delas ett stort antal upp på nya huvudmän med eller erfarenhet av ringa ingen psykiskt utvecklingsstörda elever. Som vi framhållit det i första hand tidigare åligger de enskilda skolorna och kommunerna att svara för sin Det finns och kommer alltid att egen utvärdering. finnas ett behov av viss och uppföljning, utvärdering av som är fristående från de enskilda tillsyn organ skolenheterna och kommunernas skolväsende. De samlade kommunal nivå bör iakttagelserna på ligga till grund för den och nationella utvärregionala deringen. Även om skolverkets inte fältorganisation kommer att ha beslut om är några resurstilldelning, det ändå den nivån som av skolverkpå utvärdering samheten nivå skall ske. En del av på regional viktig denna är att huruvida samhällsutvärdering klarlägga målen för särskolan kan inom existerande oruppnås ganisatoriska och ekonomiska ramar.

En för Skolverket är att förse riksdag huvuduppgift och med en samlad, och tolkbar natioregering tydlig nell bild av skolans och problem. Tillsynen utveckling och och kompletterar uppföljningen utvärderingen till att rätta till brister och förhållanden som insyftar te kan i en samlad men som ge utslag utvärdering, kan ha stor för enskilda brukare och intresbetydelse senter. Skolverkets är av stort värde i sektorsforskning detta under att den samsammanhang, förutsättning verkar med andra former av och utvärdeuppföljning ring. Vad särskolan och dess intressenter är det av gäller centralt intresse att skolverksamheten kontinuerligt och utvärderas. För en och tillsynsföljs uppföljningsverksamhet som skall verksamheten och inge stödja förtroende hos huvudmän och är det skolpersonal att det det Skolverkets båda nivåer nödvändigt på nya finns med kunskap om psykiskt utvecklingspersoner störda elever. Den nuvarande med landssärskoleorganisationen huvudmannaskap har inom sig rymt tingskommunalt för av barn kompetens utbildning utvecklinggstörda och Vi har i det beungdomar. föregående utförligt rört detta. I en särskoleorganisation saknas primärkommunal för närvarande denna Det är naturligt, kompetens. som vi att vissa kommuner vid ett tidigare påpekat, av särskolan tillförs sådan sakkunskap i Övertagande samband med att de också övertar lärare och skolledare från de huvudmännen. tidigare direktiven skall särskolekommittén utreda Enligt hur den som de särskilda som kompetens tjänsterna särskolchef varit avsedda att garantera skall kunna annat sätt. tillgodoses på På nivå inom den nuvarande tillregional statliga är, som vi tidigare visat, kunskaper synsorganisationen om och erfarenheter av av utundervisning psykiskt företrädda i endast ringa omfattning. vecklingsstörda Det vår av vital för ett är, enligt mening, betydelse att de nya huframgångsrikt huvudmannaskapsbyte vudmännen, kommunerna, både vid genomförandet

och i det fortsatta arbetet dels har den löpande expertis som behövs, dels kan få av en sakkunvägledning nig statlig stöd- och tillsynsorganisation på regional nivå. Det är i det att sammanhanget naturligt utnyttja den och som i finns hos sakkunskap kompetens dag de särskolchefer som har och pedagogisk bakgrund praktisk erfarenhet av den aktuella personkretsen.

Skolverksutredningen har i sitt till skolminis-

förslag tern att skolverkets inledföreslagit fältorganisation ningsvis skall bestå av 8 Inom dessa regioner. regioner varierade elevantalet i särskolan läsåret 1989/90 från 603 elever till 1 950 elever. Elevantalet är inte omfattande, men i är dessa elever över gengäld utspridda flera län och får sin inom i undervisning varje region ett stort antal olika skolanläggningar. Enligt kommitténs är det av stor för att bedömning betydelse kvalitativt kunna de huvudmännen vid stödja nya genomförande av och i det fortsatta arbetet förändringen med särskola kommunnivå att det inom dessa repå gioner finns personer med om särskolan. kunskap En i särskolekommitténs komplikation arbete, när det gäller att lämna konkreta beträffande förslag uppbyggnaden av det centrala och regionala uppföljningsoch för är det tillsynsansvaret Särskolan, samtidigt pågående utredningsarbetet rörande Skolverket och den nya statliga I det får

handikappmyndigheten. läget

kommittén peka det i att det skolpå angelägna nya verket på såväl central nivå som inom fältorganisationen har särskoleområdet. Vi har i kompetens på det föregående pekat på behovet, med i da-

utgångspunkt

gens förhållanden. Behovet av en förstärkt kompetens på särskolområdet kan lösas att med genom personer kunskap om särskolan anställs i den nya organisationen. De nuvarande särskolcheferna besitter sådan kunskap.

11 av

Översyn gällande

bestämmelser

På skolområdet ett intensivt arbete med att förpågår ändra skolan från en till en skola. regelstyrd målstyrd dokument i denna förändring: Följande utgör steg -k och styrning på skolområdet. Ansvarsfördelning Ett utarbetat inom utbildningsdeberedningsunderlag partementet (DsU 1987:1). i: En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. Betänkande från om anberedningen och skolområdet svarsfördelning styrning på (SOU 1988:20). -k 1988/89:4 rskr. om sko- Propositionen (UbU7, 95)

lans utveckling och styrning (Styrpropositionen).

i: l989/90z4l rskr. Kom- Propositionen (UbU9, 58) munalt för lärare m.fl. på skolområhuvudmannaskap

det (Kommunaliseringspropositionen).

-k l990/9lzl8 rskr. om an- Propositionen (UbU4, 76) svaret för skolan

(Ansvarspropositionen).

till - -k Propositionen l990/9lz85, Vägen kunskap om och vuxenutbildningen. gymnasieskolan k 1990/912115, om vissa skollagsfrå- Propositionen gor m.m. Beslutet med av ledde anledning styrpropositionen fram till vissa rörande skolområprinciper styrning på det. Beslutet med anledning av kommunaliseringsproledde bl.a. fram till att skolförordningen positionen och i särskoleförordningen personalbestämmelser med av år 1990. Beslutet med upphävdes utgången av ledde bl.a. till vissa anledning ansvarspropositionen i har nyligen i propoändringar skollagen. Regeringen sitionen 1990/91:l15 om vissa m.m. föskollagsfrågor i skollagen. reslagit ytterligare ändringar Ändringarna

bygger på principerna om en mål- och resultatorienterad av skolan, varvid vikt vid bestämstyrning läggs melser om vad som skall - eller i vissa fall bör uppnås. Däremot begränsas föreskrifter om hur de angivna målen skall nås till vad som bedöms nödvändigt för att säkerställa kvaliteten, en nationellt likvärdig skola och den enskildes rättssäkerhet. Lagstiftningen utformas med tanke att och utvärdepå uppföljning blir instrument för att utveckla ring viktiga styrningen. beslut med av Riksdagens anledning ansvarspropositionen innebär också att skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna skall avvecklas vid av utgången juni 1991. Ett nytt ämbetsverk, statens skolverk, och en ny myndighet, statens institut för handikappfrågor i skolan, kommer att inrättas den 1 1991. juli Med i de särskilda utgångspunkt motiveringarna på resp. avsnitt i betänkandet har upprättats till förslag om i förlag ändring skollagen (1985:1100). Följande slag av kommittén kräver i 1, 3, 5-7 och 12 ändringar kap. skollagen:

1. Förslaget att för särskolan huvudmannaskapet skall överföras till kommunerna (kap. 5).

2. om för särskolans ele- Förslaget 9-årig skolplikt ver (avsnitt 6.1).

3. Förslaget att skolgången för en elev om möjligt skall ske i samma skola som för andra elever i samma bostadsområde (avsnitt 6.2.4).

4. att elever från särskolan under vissa Förslaget skall ha tillträde till förutsättningar gymnasieskolans individuella program (avsnitt 6.5).

5. Förslaget om kommunens att hålla skyldighet sig underrättad om hur

psykiskt utvecklingsstörda ungdo-

mar som inte deltar i i utbildning frivillig utbildning är sysselsatta (avsnitt 6.5).

6. om huvudmannaskap för de två

Förslaget statligt

Dammsdalskolan och Salbohedskospecialsärskolorna lan (avsnitt 6.7.2).

Större delen av de som föreslås ändrade

paragrafer har få ändrad också i pro-

nyligen föreslagits lydelse

1990/91:85 och 1990/9l:115. När så är falpositionerna let har som ”nuvarande i förevarande skol-

lydelse”

in den i de nämnlagsförslag tagits föreslagna lydelsen da För skull har

propositionerna. överskådlighetens alla i 6 Särskolan med, alltså

paragrafer kap. tagits även de som inte här föreslås ändrade.

paragrafer

till ändrad redovisas i bilaga J.

Förslag lydelse

12¶Genomförande av en

generell

av Särskolan

kommunalisering

Bakgrund

Särskolekommittén har del av de tagit utredningar och det som i de olika landsutvecklingsarbete gjorts vilka överlämnat eller står i att överlämting, begrepp na för särskolan till kommuner. I huvudmannaskapet flera fall har kommittén avgivit yttranden till regering-

en rörande sådana l fall har framställningar. några kommittén skaffat om det sig detaljerad kunskap planerade för tillvägagångssättet huvudmannaskapsskifte studiebesök och samråd på platsen med berörgenom Vi har också - sida parter. genom egna detaljstudier - sökt bilda oss en om muleringsmodeller uppfattning vilka som kan uppstå vid ett byte av husvårigheter

vudmannaskap. Vi har redovisat de problem som beror på tidigare och därav elevgruppens komplexa sammansättning behov av individualiserad och differentierad följande Vi har också diskuterat behovet av fortundervisning. och en för statsbidrag. bildning ny form I detta skall vi beröra tidsschemat vid en kapitel eventuell samt behovet av statligt kommunalisering, stöd i form av en särskild genomföranderesurs.

12.2 för en

Tidplan huvudmannaskapsförändring

Kommitténs förslag: Överförandet av huvudmannaskapet för

särskolan från landstingen till kommunerna bör ske successivt, och vara genomfört senast tre år efter riksdagens principbeslut om kommunalisering av särskolan.

Skälen för vårt Förslag: Som har

tidigare påpekats, har frågan om överlämnande av

huvudmannaskapet för särskolan från till kommunerna varit

landstingen aktuell tidigare, senast år 1981.

Omsorgskommittén föreslog då i sitt betänkande Omsorger om

(1981:26) vissa handikappade att borde kunna

genomförandet variera från län till län i takt med lokala

förutsättningar, men att reformen borde vara i hela

genomförd landet inom tre år från beslut i

riksdagens frågan.

Intresset för en har

huvudmannaskapsförändring ökat påtagligt under senare år. har redan

Regeringen

ändrat för särskolan i flera medgivit huvudmannaskap län och i andra län inom

många pågår utredningar

och kommuner om ett ändrat huvudmannalandsting

för särskolan och ibland också för de särskilda skap omsorgerna om

psykiskt utvecklingsstörda.

har således

Regeringen medgivit huvudmannaskapsöverlåtelser

enligt följande:

Fr.o.m. 1 1990 till och Norrkö-

januari Linköpings pings kommuner från läns

Östergötlands landsting,

fr.o.m. 1 1991 till alla kommuner i Hallands

januari och Jämtlands län från

respektive landsting,

till och Vara kommuner från

Lidköpings Skaraborgs läns

landsting,

till Avesta kommun från läns lands-

Kopparbergs ting,

till kommun från Stockholms läns lands-

Södertälje ting.

Långt framskridet utredningarbete finns utfört i t.ex. Stockholms, Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, samt Norrbottens läns lands-

Gävleborgs ting.

Verksamhet med ändrat huvudmannaskap med stöd

av 6 2 har alltså dels under

kap. § skollagen pågått

kort dels i Det är såle-

mycket tid, ringa omfattning.

des inte att ännu dra slutsatser

möjligt några generella

av vad ett förändrat ger för konse-

huvudmannaskap

kvenser för särskoleverksamheten. Försök med överlåtelse av driftansvaret med stöd av 6 4 § från till värdkommun

kap. skollagen landsting

för särskola har förekommit i t.ex. och Hel-

Södertälje

kommuner. av försöksverksam-

singborgs Utvärdering

heten har och ett delvis blandat och svår-

gjorts, givit

tolkat resultat. Göteborgs stad, som är landstingsfri,

har sedan varit huvudman för särskolan. I sam-

länge

band med av kommunen i 21

indelning självständiga

försök med decentraliserat driftanstadsdelar, gjordes svar för särskolan till skolledarna i Det

grundskolan.

har under 1990, men fallit mindre väl ut. Ett

prövats

samlat driftansvar nu, vad kommittén

återgår enligt

erfarit, till särskolans skolledning.

Den slutsats som kan dras av försöken är att det krävs en före en

mycket noga genomtänkt planering

för att denna inte skall

huvudmannaskapsförändring,

som av föräldrar och personal.

upplevas negativ

Det är emellertid överdrift att att en så

ingen säga

som allmän av särskolan är på

gott kommunalisering

oavsett centrala beslut. De centrala beslutens

väg,

blir då att tidsbestämma och styra

uppgift påskynda,

en påbörjad process. Särskolekommittén vill förorda, att en generell av särskolan får ske successivt, un-

kommunalisering der en treårsperiod.

Skälet till detta är det varierande utgångslä-

mycket

för de olika kommunerna och Vi an-

get landstingen.

ser att det är av vikt att alla berörda får tid på

parter

för en för särskolan in-

sig noga genomtänkt planering

om och mellan kommunerna i ett län eller en

region.

De överlåtelser av huvudmannaskap som hittills skett

har alla av omfattande och pla-

föregåtts utrednings-

bör återstående kommuner

neringsarbete. Visserligen och kunna dra av utredningsarbete

landsting nytta

som annat håll, men är beroende av

gjorts på mycket

lokala förhållanden. Erfarenheten visar att en huvudmannaskapsförändring behöver minst två års förberedelser för och av avtal mellan planering upprättande och kommuner. I flera av de aktuella fallen landsting har utredningsarbete pågått betydligt längre. Särskolekommittén förordar därför att en huvudmannaskapsförändring skall ske inom tre år från högst ett om ett överförande av huriksdagsbeslut generellt vudmannaskapet för särskolan från till landstingen kommunerna. En annan är om det är med ett sucfråga lämpligt cessivt överlåtande till ett antal kommuner inom ett län, alltså så sätt att kommunerna inom ett landspå tingsområde övertar för särskolan huvudmannaskapet vid olika under tidpunkter genomförandeperioden. Särskolekommittén vill för sin del avråda från en sådan metodik. mellan och Skatteväxling landsting kommuner i sådant fall. Likaså blir omöjliggörs planeringsansvaret oklart, vilket blir till nackdel för verksamheten och försvårar kommunernas ekonomiska planering. Särskolekommittén förordar att huvudmannaskapet för särskolan inom ett överlämnas landstingsområde till alla kommuner i länet vid en och samma tidpunkt. Erfarenheter från andra inom säromorganisationer skolan visar att det kan vara en fördel att överlämnandet sker den 1 emedan både landsper januari, tingen och kommunernas kalenderårsbudgetar löper vis. Dessutom kan det vara en fördel för hude nya vudmännen att överta en fungerande skolorganisation och ha tid till förberedelser inför ett läsår. nytt l 9 har vi att ett kapitel förslagit nytt statsbidragssystem för särskolan införs fr.o.m. den 1 1992 utan juli till ett ändrat Primärkomkoppling huvudmannaskap. munerna kommer att även utgöra beräkningsgrund om de flesta fortfarande är hulandstingskommuner vudmän för särskolan och driver den. Med stöd av 6 kap. 2 § skollagen (1985:1100) kan kommunerna under en övergångstid avtal av genom köpa tjänster landstingen. Denna kan också för möjlighet utnyttjas

en och introduktion av särskolan i

stegvis övergång den kommunala förvaltningen.

-

12.3¶Genomföranderesurs statsbidrag

Kommitténs förslag: Staten bör som genomföranderesurs avsätta 6 Mkr. att fördelas under en treårsperiod, med början budgetåret efter riksdagsbeslut om kommunalisering. Medlen föreslås erhållas omfördelning ur anslaget B 4. genom Stöd för utveckling av skolväsendet. Huvudmännen bör också planera och ansvara för information och fortbildning med anledning av reformen.

Skälen för vårt förslag: I avsnitt 7.5 ”Fortbildning

och har vi

personalutveckling” dragit upp riktlinjerna

för hur överförandet av för sär-

huvudmannaskapet

skolan skall förberedas och genom informa-

följas upp

tion och av olika intressentgrupper. Vi

fortbildning

konstaterar också, att om beslutar att hu-

riksdagen

för särskolan skall föras över från

vudmannaskapet

till kommunerna, blir det en centralt be-

landstingen

slutad reform, för vilkens staten bör ta

genomförande

ett kostnadsansvar, vilket betonas i ansvarspro-

på sig positionen (1990/9l:l8).

Ett ansvar vilar också på landstingen och kommunerna för att ett överförande och mottagande kommer att ske i en anda. l är detta

positiv synnerhet angelä-

i ett förberedande skede, eftersom särskolan för

get

såväl som ute i kommu-

många, politiker tjänstemän

nerna, är en relativt okänd verksamhet, ibland också av fördomar.

omgiven

Särskolekommittén har i hela denna sökt

utredning

en bild av vilka behov av tillrättalagd un-

ge allsidig

som har. Vi har också redovi-

dervisning elevgruppen

sat vilka som krävs av beslutsfattare och

kunskaper

olika nivåer och av olika Vi uppre-

personal på slag.

därför inte här.

par argumenten

Kommunerna kommer att ha ett behov av att förbe-

reda reformen t.ex. Visst

genom utbildningsinsatser.

informationsmaterial finns redan nu att tillgå vid

Rikscentralen för för särskopedagogiska hjälpmedel lan, Umeå. och information med av hu- Fortbildning anledning vudmannaskapsförändringen kan även ses som en samverkansåtgärd mellan olika skolformer. Särskolekommittén föreslår en minsta av omfattning information och fortbildning till de målprioriterade grupperna enligt följande:

Målgrupp: Utbildningens omfattning:

Förtroendevalda 8 timmar

Skolledare och elevvårdspersonal 40 timmar

Ovanstående omfattar således minst 48 fortbildning utbildningstimmar per kommun eller totalt 13728 utbildningstimmar till en beräknad kostnad av ca 12 Mkr. Förtroendevalda i och motsvarande skolstyrelser torde utgöra ca 4000 inklusive Skolledasuppleanter. re och till minst

elevvårdspersonal uppskattas uppgå

6000 Det är således ca 10000 befattningshavare. personer fördelade på 286 kommuner, som behöver nås av och information. utbildning Även föräldrar till särskolans elever samt all övrig skolpersonal bör erhålla information om vad ett förändrat för särskolan innebär. huvudmannaskap Kostnaderna för fortbildningen utgörs t.ex. av kostnader för föreläsare och kursmaterial, av framställning kursmaterial, kostnader för eventuella vikarier samt resekostnader. Särskolekommittén föreslår att staten bidrar med medel för och tillhandahållande av kursframställning material samt för föreläsararvoden. Eftersom alla kommuner, oavsett storlek, behöver i genomföra minimifortbildningen handikappkunskap, bedömer särskolekommittén det att tilldela alla rimligt kommuner ett lika stort till kursmaterial och bidrag föreläsare för denna. Kostnaden härför beräknas till 6Mkr., som bör fördelas under en räk-

treårsperiod,

nad från beslut om ett överföran-

riksdagens generellt

de av Vi föreslår att stimulerings-

huvudmannaskapet.

ur B 4. Stöd för av

medel utgår anslaget utveckling

skolväsendet alt. B 6. m.m.

Fortbildning

Särskolekommittén föreslår att Skolverket efter sam-

med statens institut för i skolan

råd handikappfrågor

får medlen, dels för och kommunförbundet disponera

av dels för Skol-

produktion kursmaterial, utbildning.

verket bör också kunna fördela medlen för utbildning,

rekvisition från kommunerna, vartefter behovet efter

uppstår.

Huvudmännen bör också och ansvara för

planera

information och med av refor-

fortbildning anledning

men.

l77

Särskilt

yttrande

av ledamoten Matti Hiitti

I direktiv bl.a. att ”utbild-

särskolekommitténs sägs

för särskolans elever inte skall försämras om

ningen

och när övertar huvudmannaska-

primärkommunerna

Detta har varit en i kommitténs arbe-

pet”. ledstjärna

vilket inneburit att vi ansett att betänkandet skall te, relativt av särskolans bak-

ge en noggrann beskrivning

behövs också som

och nuläge. Beskrivningen grund

och för dem som

informations- utbildningsmaterial

ska ta över och ansvara för verksamheten om riksdabeslutar om ett ändrat huvudmannaskap för sär-

gen

skolan.

arbete har av det med Särskolekommitténs präglats stor intensitet arbetet med en långtgående

pågående

och överförande av ansvaret till kom-

decentralisering

Kommunförbundet har i kommittén med

munerna.

kraft drivit om kommunernas och förmåga

frågan vilja

att ta över särskolan utan att det är med

förknippat som helst villkor eller styrande anvisningar. några

till dessa har

Varje förslag förtydliganden på punkter

betecknats som och ”otillåten styrning

”pekpinnar”

av den kommunala demokratin”. De har bl.a. berört

den skoladministration som nu är under upp-

statliga

Där har kommunförbundets in-

byggnad. representant

te velat föreslå som skulle kun-

några arbetsuppgifter

samordnande när det or-

na innebära uppgifter, gäller

av särskolan.

ganisationen

särskolans Där har

Andra exempel gäller personal.

kommunförbundet inte velat binda för skrivningar

sig

särskolans och inte heller velat

att ta över personal, om att skall va-

godta skrivningar elevvårdspersonalen

ra underställd i kommunerna.

skolledningen

Ett schabloniserat föreslås för

statsbidrag särskolan.

l den fanns

ursprungliga skrivningen uttrycket ”riktat

till Särskolan. Det som

uppfattades styrande och

togs

bort.

Exemplen skulle kunna utökas Det finns

ytterligare.

ett flertal som visar denna

exempel känslighet mot s.k.

påverkan, styrning av tänkt kommunal verksamhet.

Anledningen till detta kan man fundera men över, jag

ser dessa mer som en

styrningar hjälp på vägen till

dess de nya huvudmännen har fått om

grepp särsko-

lan, än att bevara

befintlig organisation. Steget däref-

ter är och

utveckling rationalisering.

Jag anser att kommittén olika ställen i på betänkan-

det borde ha haft mer distinkta och

gärna styrande

formuleringar, eftersom betänkandet är ett för-

viktigt

arbete, som man vid olika

tolkningstvister kommer att

återvända till.

Med existerande mer allmänna

skrivningar lämnas

fältet för en av

öppet organisation morgondagens sär-

skola, som kanske inte alltid

tillgodoser särskoleelevernas behov och intressen.

sou 1991:30 _

Särskilt yttrande

av ledamoten Gudrun Sandström

6.2.4 Val av skola

Undertecknad vill stärka vårdnadshavarens inflytande

vid val av skola enligt följande:

har ett ansvar för

Hemkommunen grundläggande

elever får Därför skall

att alla lämplig undervisning.

alla att lösa den utvecklingsstörde möjligheter prövas

i samma skola som för andra

elevens undervisning

i samma bostadsområde. Endast i samråd med elever

och av särskilda skäl skall

förälder/vårdnadshavare

anvisas till annan skola i kommunen el-

eleven kunna

ler till skola i annan kommun.

6.2.5¶Vårdnadshavarens inflytande

vill undertecknad stärka vård-

Också på denna punkt

nadshavarens inflytande enligt följande:

Föräldrarna/vårdnadshavarna är de som bäst känner

barnets behov och möjligheter.

om val av skolform väcks och om föräl-

När frågan

anser att deras barn skall gå i

der/vårdnadshavare

avråder klass trots att lärare och skolledning

vanlig

vårdnadshavaren ha rätt att få individ-

då skall pröva

och resurser sättas in.

integrering erforderliga

6.7.2¶Dammsdalskolan och Salbohedskolan

om kommitténs till huvudman-

l frågan förslag statligt

för Dammsdal och Salbohed

naskap specialskolorna

kan konstatera att strider mot FUBs

jag förslaget mål

om att alla barn/elever skall få sin

undervisning på

hemorten. Därför anser att med

jag kommunerna,

samma som föreslås för kom-

övergångstid genomförd

munalisering skall ges ansvar för att bereda även des-

sa elever en

god undervisning.

Särskilt

yttrande

av sakkunnige Carl Leczinsky

Särskolekommittén föreslår att staten blir huvudman för Dammsdalskolan och Salbohedskolan och att dessa båda skolor som skall under sta-

specialskolor ingå

tens institut för i skolans ansvarsom-

handikappfrågor

råde. Bakom kommitténs ett konstate-

förslag ligger

rande att vare kommun eller kan stå som

sig landsting

huvudman för dessa skolor, som har hela riket som

upptagningsområde.

Kommittén drar då till specialskolorna paralleller

för döva, hörselskadade eller talskadade

synskadade,

för vilka skolor staten redan är huvudman. elever,

Eleverna vid Dammsdals- och Salbohedskolorna

skall förutom även förete

psykisk utvecklingsstörning

svåra I de allra flesta fall orsakas

beteendestörningar.

av sociala och

beteendestörningar komplikationer

under de första levnadsåren. I mycket få fall

otrygghet

torde ha sin i

beteendestörningar grund kroppsliga

skador eller sjukdomar. Att så sätt som möjligt kompensera

på naturligt

bristerna i elevernas att ge en

uppväxt genom dem

måste därför stå som för både trygg tillvaro, inriktning skola och Detta bör min ske

omsorger. enligt mening

i elevens där man kan de re-

naturliga miljö, bygga på

som eleven har och som är i

lationer betydelsefulla

elevens framtid. Därtill kommer att de långsiktiga stödinsatser som eleven behöver, från bl.a. barn- och och social-

ungdomspsykiatrin, omsorgsverksamhet

bör kontinuitet och i det sammanhang

tjänst, ges med

där eleven hör hemma. Av denna ser som en

anledning jag specialskolorna

i skolform. hos

felaktig Relationsstörningar

grunden

en ung människa är inte som kan botas något långt hemifrån och från de människor som är avskiljt betydelsefulla för honom/henne. Denna min uppfattning torde också delas av andra, som också många något kan i att inte använder spåras många landsting längre sig av utan specialsärskolor bygger upp egna speciella stödresurser. Det är därför min att naturliga enligt uppfattning, det för dessa elever ett stöd i skola och ombyggs upp sorger i elevens hemkommun, eller om det inte elgår ler är i samverkan mellan två eller flera lämpligt, kommuner så nära elevens hemort som möjligt. Om så inte blir fallet i alla eller om de belandsting fintliga specialsärskolorna behöver användas under en övergångsperiod, förordar kommunalt huvudmanjag för dessa, bl.a. för att undvika att i naskap placering sådan skola kan frammanas av att kostnader och ansvar för en elev med avlastas ungdomsproblematik elevens hemkommun av annan huvudman.

Kommittén föreslår att statens skolverk skall vara

huvudtillsynsmyndighet för både den

pedagogiska verksamheten och elevhemsverksamheten i specialsärskolorna. är en Placering på specialsärskola genomgripande åtgärd i en ung människas liv, som i inte regel är föranledd av enbart utan också pedagogiska skäl, av sociala och orsaker. Liksom då det psykologiska gäller de särskilda torde ungdomshemmen, socialstyrelsen vara den centrala som har myndighet kompetens då det att bedöma elevens sociala situation gäller och att ge råd och stöd om sociala föroråtgärder. Jag dar därför att kvarstår som socialstyrelsen tillsynsmyndighet för den del av verksamhet specialsärskolans som inte är undervisningsanknuten.

sou 1991:30 _

Särskilt

yttrande

av Monica Martinson sakkunniga

Som skäl för sitt att Dammsdalskoförslag förstatliga lan och Salbohedskolan särskolekommittén anger att skolorna i likhet med vissa i bl.a., specialskolor tar emot elever från hela landet. Kommittén princip ser därför vissa med Ekeskolan i Örebro paralleller och Åsbackaskolan i Gnesta. Dessa skolor är med riksupptagning. specialskolor Ekeskolan tar emot elever, som också är synskadade döva eller hörselskadade eller psykiskt utvecklingsstörda. Åsbackaskolan tar emot döva eller hörselskadade elever som också är psykiskt utvecklingsstörda. De orsakerna till av elever vid vanligaste placering Dammsdalskolan och Salbohedskolan är - enligt kommittén - andra omfattande beteendestörningar, psykiska eller kombinationer av störningar. störningar motsätter kommitténs förslag att göra Jag mig Dammsdalskolan och Salbohedskolan till specialskolor och föra över ansvaret för skolorna och därigenom dess elever till staten. Mina motiv är följande: I de flesta fall orsakas av sociala beteendestörningar och under de första levnadskomplikationer otrygghet åren. l få fall torde ha sin mycket beteendestörningar i skador eller Därmed grund kroppsliga sjukdomar. - min - inte kan enligt uppfattning någon parallell dras till de Kommittén borde statliga specialskolorna. därför ha andra på huvudmannaprövat lösningar som står i bättre överensstämskapsfrågan, lösningar melse med förhållandena för barn som vanlig fullgör anser att en sådan dessutom står skolplikt. Jag lösning i bättre överensstämmelse med kommitténs direktiv.

Vård särskilda ofta från

på institutioner, långt hemmet, bör inte sättas in annat än som en absolut sistahandslösning. Omsorgen om barnet måste vara den faktor som vårdformen. För en kommun kan

avgör det vara ekonomiskt att ett barn i

fördelaktigt placeras specialskola i stället för i särskola. Därmed kan ekonomiska skäl komma att önskemålen om

påverka skolplacering, vilket vore

olyckligt.

Som en av mitt bortfaller

följd ställningstagande skälen till de av l och

föreslagna ändringarna kap. 6 § 7 l §

kap. skollagen (1985:1100).

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

KÄLLOR:

Offentliga utredningar:

SOU 1948:27, Riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Betänkande från 1946 års skolkommission.

SOU 1949:11, Om sinnesslövården. Betänkande av 1946 års sin-

nesslövårdsutredning.

1952, Betänkande med till lag om undervisning och vård

förslag

av vissa psykiskt efterblivna m m, av 1951 års sinneslövårdsutred-

ning (Stencil).

SOU 1966:9, om psykiskt Betän-

Omsorger utvecklingshämmade.

kande av särskild sakkunnig.

SOU 1974:36, Skolan, staten och kommunerna. Betänkande av utredningen om skolan, staten och kommunerna - SSK.

SOU 1974:53, Skolans arbetsmiljö. Betänkande av Utredningen om skolans inre arbete - SIA.

SOU 1975:6, Huvudmannaskapet för specialskolan och Särskolan.

av om staten och kommunerna - Betänkande utredningen skolan, SSK.

SOU 1976:10, Skolans ekonomi. En redovisning av de ekonomiska förhållandena i skolväsendet. Betänkande av utredningen om skolan, staten och kommunerna - SSK.

SOU 1979:50, Huvudmannaskapet för specialskolan. Betänkande

av integrationsutredningen.

SOU 1980:5, Förenklad skoladministration. Betänkande av skoladministrativa kommittén.

SOU 1980:34 Handikappad, Normaliserad, Utvärde-

Integrerad, rad. Delbetänkande från integrationsutredningen.

SOU 1981:26, Omsorger om vissa handikappade. Betänkande

från omsorgskommittén.

SOU 1981:27, Omsorger om vissa - sammanfatt-

handikappade ning, lagförslag, specialmotiveringar. Betänkande från omsorgs-

kommittén.

SOU 1982:19, Handikappade elever i det allmänna skolväsendet.

Betänkande från integrationsutredningen.

SOU 1983:63 Utslagningen i grundskolan” — en analys av hur reglerna om anpassad studiegång, skolgångsbefrielse och särskild undervisning tillämpas i praktiken.

SOU 1988:20, En förändrad och styrning

ansvarsfördelning på

skolområdet. Betänkande från beredningen om

ansvarsfördelning

och styrning på skolområdet.

SOU 1989:113. Ungdomars kompetens . Vägar in i framtidens kunskapssamhälle. Betänkande av skola-arbete-utredningen.

SOU 1989:114. Livlina för livslångt lärande. Betänkande från

skola-arbete-utredningen.

SOU 1990:19. Handikapp och välfärd - en Betän-

lägesrapport. kande av 1989 års handikapputredning.

Riksdagstryck:

Proposition 1950:70, angående riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling, SäU 1, rskr. 341.

Proposition 1954:26, förslag till lag om och vård av

undervisning

vissa psykiskt efterblivna, L2U 27, rskr. 239.

Proposition 1963:171, angående landstingskommunernas överta-

gande av statens mentalvård m.m., SU 201, rskr. 403.

Proposition 1965:70, angående blind- och dövskoleväsendets organisation m m, SU 101, rskr. 275.

Proposition 1965:118, förslag till lag om ändring i L2U

skollagen,

53, rskr. 318.

Proposition 1967:142, med förslag till lag angående om omsorger vissa psykiskt utvecklingsstörda m m., L2U 67, rskr. 400.

Proposition 1975/76:39, om skolans inre arbete, UbU 30, rskr. 367.

1978/79:180, om läroplan för grundskolan m.m, UbU Proposition 45, rskr. 422.

Proposition 1979/80:1, om socialtjänsten, SoU 44, rskr. 385.

1983/84:27 om för elever med handikapp i

Proposition åtgärder

det allmänna skolväsendet m.m., UbU 8, rskr. 112.

l984/85:176, med förslag till lag om särskilda omsor-

Proposition

ger om psykiskt utvecklingsstörda mfl., SoU 27, rskr. 386.

Proposition 1985/86:10, ny skollag m.m., UbU 6, rskr. 39.

l988/89:4, om skolans utveckling och styrning, UbU

Proposition

7, rskr. 95.

1989/902132, om vissa ändringar i omsorgslagstift- Proposition m.m., SoU25, rskr.315.

ningen

1989/90:41, om kommunalt huvudmannaskap för lä-

Proposition

rare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer, UbU9, rskr. 58.

1990/91:18 om ansvaret för skolan, UbU4, rskr. 76. Proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasiesko- Proposition lan och vuxenutbildningen

Proposition 1990/91:100 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet

Proposition 1990/91:100 Bilaga 12 Arbetsmarknadsdepartementet

Proposition 1990/912115 om vissa skollagsfrågor m.m.

betänkande 1988/89:UbU4, Vissa skolfrågor,

Utbildningsutskottets

rskr. 22.

Svensk författningssamling (SFS):

om och vård av vissa psykiskt efterblivna

Lag undervisning (1954:483).

Skollagen (1962:319).

Specialskolförordningen (1965:478).

Lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967:940). Stadgan angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1968:147). Skolförordningen (1971:235). Omsorgsstadgan (1972:456). Studiestödslag (1973:349) Studiestödsförordningen (1973:418) Förordningen om mål och riktlinjer i 1980 års för läroplan grundskolan (1980:64). Socialtjänstlagen (1980:620). Socialtjänstförordningen (1981:750). Lagen om särskilda omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (1985:568). Skollagen (1985:1100). Förordningen om till driftkostnader för sårskolan statsbidrag m.m. (1986:188). Lag om förlängt barnbidrag (1986:378) Förordningen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m fl. (1986:565). Sårskoleförordningen (1986:573). Ds-serien: DsS 1978:9 om Rapport om omsorger psykiskt utvecklingsstörda. Promemoria från omsorgskommittén. DsS 1979:10 Prome- Undervisning av psykiskt utvecklingsstörda. moria från omsorgskommittén. DsU 1987:1 och skolområdet. Pro- Ansvarsfördelning styrning på memoria från en i arbetsgrupp utbildningsdepartementet.

Rapporter:

Rapport från omsorgsberedningen(1984-12-18).

BDU-gruppens principförslag (1974-02-28)

- -

K.G. Stukat. Integration, forskning utvecklingsarbete praktik.

Symposierapport. Göteborgs Universitet. Institutionen för prak-

tisk pedagogik. 1982.

Inge Carlström och Lena-Pia Lindholm. Problem vid undervisning av utvecklingsstörda elever i grundskolan. Ett utredningsuppdrag för Skolöverstyrelsen. Forum för pedagogisk orientering och debatt serie B nr. 21. Högskolan i Kristianstad 1986.

Eriksson. integrering av särskoleklasser i grundskolan. Lälnger rarhögskolan, Lunds Universitet, lnstitutionen för pedagogik och specialmetodik, 1989.

Ingvar Sandling. Några syn på psykiskt utveck-

grundskolelevers

- ett försök att i

lingsstörda påverka attityder. Lärarhögskolan

Malmö, speciallärarlinjen. 1989. (Stencil).

Carlström I. och Hagman L-P. Undervisning av utvecklingsstörda elever i Synpunkter från särskolechefer, ansvariga

grundskolan.

lånsskolnämnder samt rektorer i grundskolan. Rapport 1. Fo-

på

rum för orientering och debatt serie A Nr. 109. Hög-

pedagogisk

skolan i Kristianstad. 1989.

Inge Carlström och Lena-Pia Hagman. Undervisning av utveckelever i grundskolan. Redovisning av fälterfarenheter.

lingsstörda

2. metodisk utveckling. Serie A, nr. 112.

Rapport Pedagogisk

Högskolan i Kristianstad. 1989.

Roger Lindblom. Som andra i grundskolan? Om individualinteav barn. Allmänna Barnhuset i samarbe-

grering utvecklingsstörda

te med Riksförbundet FUB. 1990.

Elever med flerhandikapp i sårskolan. Rapport 1990:2 från planei östra regionen och rapport 1990:8 från plane-

ringsberedningen ringsberedningen i mellersta regionen.

Skolöverstyrelsen:

för (Lgr 69). Allmän del. SÖ och Liber Ut-

Läroplan grundskolan

bildningsförlaget. 1969.

Läroplan för särskolan (Lsä 73). Allmän del. SÖ och Liber Ut-

bildningsförlaget. 1973.

Läroplan för grundskolan (Lgr 80). Allmän del. SÖ och Liber Utbildningsförlaget. 1980.

Läroplan för den obligatorisk särskolan (Lsä 90). Allmän del. SÖ

och Liber Utbildningsförlaget. 1990.

Yrkessärskolan 1989. SÖ, rapport R 90:13.

ÖVRIG LITTERATUR:

Hadenius, Karin. jämlikhet och frihet. Politiska mål för den svenska grundskolan. Acta Universitatis Upsaliensis. Almqvist och Wiksell. 1990.

Kylén, Gunnar. Begåvning och begåvningshandikapp. ala 39/366

1981. Stiftelsen Ala.

Rosenqvist, Jerry. Särskolan i ett arbetsmarknadsperspektiv. Om lärares och handledares uppfattningar av arbete och elevernas framtid i arbetslivet. Studia Psychologica Et Paedagogica. Series Altera LXXXIX. Almqvist & Wiksell 1988.

Söder, Mårten. Tränings- och grundsärskolans fysiska och funktionella integrering. Uppsala Universitet: Sociologiska institutionen, 1978.

Mårten. av -

Söder, Skolintegrering utvecklingsstörda begrepps-

analys, forskning och forskningsbehov. Forskning och utvecklingsarbete om integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet. Stockholm, Skolöverstyrelsen 1979.

Österling, Olle. The efficacy of special education. A comparative study of classes för slow learners. Studia Scientiae Paegogicae Upsaliensia. Sv. Bokförlaget. 1967.

Bilaga I

till

Förslag om i (1985:1100) Lag ändring skollagen

föreskrivs i om skollagen

Härigenom fråga

(1985:1100)

dels att 12 4 § skall upphöra att gälla,

kap.

dels att 1 5, 6 och 10 §§, 3 4, 10, 13 och

kap. kap.

14 5 13 §, 6 3, 5 och 6 §§, 7 kap. l §

§§, kap. kap.

samt 12 3, 5, 7 och 9-11 §§ skall ha följande ly-

kap.

delse,

dels att det i skall införas två 6

lagen nya paragrafer, kap. 9 och 10 §§, av följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

l kap. Allmänna föreskrifter

5§2

För barn och För barn och ungdo-

ungdo-

mar som inte kan i mar som inte kan i

gå gå

och gymna- grundskolan och gymna-

grundskolan

sieskolan därför att de är sieskolan därför att de är

psykiskt utvecklingsstörda psykiskt utvecklingsstörda

finns särskolan. Lands- finns särskolan. Kommuoch i vis- nerna fir huvudmän för

tingskommuner

sa kommuner är hu- särskolan.

fall

vudmän för särskolan.

6§3

För barn som För barn som på grund

på grund

av dövhet, hör- av dövhet, hör-

synskada, synskada,

selskada eller talskada in- selskada eller talskada in-

te kan i te kan i

gå grundskolan gå grundskolan

eller motsvarande del av eller motsvarande del av

Särskolan finns särskolan samt för psy-

specialskolan. Staten är huvud- kiskt utvecklingsstörda

man för barn och ungdomar med

specialskolan. beteendestörning el-

grav

ler omfattande psykisk

som inte kan i

störning gå

särskolan finns

special-

skolan. Staten är huvud-

man för specialskolan.

. 1990/9I:85, såvitt avser 10 §. l l dess lydelse 2 Senaste lydelse er1]l(i)%tOpro :l4 7. 3 Senaste lydelse 1990:1477.

7-ll-0200

Nu varande

lydelse Föreslagen lydelse

10§

Kommuner och är huvudmän

landstingskommuner

för komvux.

Landstingskommuner

och i vissa kommuner

fall

är huvudmän särvux.

för

Kommunerna är hu- Kommunerna är huvudmän för sfi. vudmän för Särvux och

sfi.

Nuvarande l Föreslagen lydelse

ydelsel

3 kap. Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning

4§

Huvudmannen för sär- för utbild-

Styrelsen

skolan om ett barn ningen i hemkommunen

prövar

skall tas emot i särskolan om ett barn skall

prövar

under sin tas emot i särskolan un-

skolpliktstid.

om får der sin Frå-

Fråga mottagande skolpliktstid.

väckas av barnets vård- om får

ga mottagande

nadshavare eller av bar- väckas av barnets vård-

nets hemkommun. nadshavare eller av barnets hemkommun.

Huvudmannen för Huvudmannen för spe-

spe-

cialskolan om ett cialskolan prövar om ett

prövar

barn skall tas emot barn skall tas emot i spe-

i spe-

cialskolan under sin skol- cialskolan under sin skol-

om motta- om motta-

pliktstid. Fråga pliktstid. Fråga

får väckas av bar- får väckas av bar-

gande gande

nets vårdnadshavare, bar- nets vårdnadshavare eller nets hemkommun eller av barnets hemkommun.

huvudmannen särsko-

för

la där barnet har tagits

emot.

Om ett barn, som har Om ett barn, som har emot i Särskolan, emot i Särskolan,

tagits tagits

bedöms kunna över till bedöms kunna över till

gå gå

skall huvud- skall

grundskolan grundskolan, styrel-

mannen för särskolan be- sen för be-

utbildningen

sluta att barnet inte sluta att barnet inte

läng- läng-

re skall vara elev där. re skall vara elev där.

Motsvarande för Motsvarande för

gäller gäller

huvudmannen för huvudmannen för special-

special-

skolan, om den som skolan, om den som tagits

tagits

emot i be- emot i be-

specialskolan, specialskolan,

döms kunna över till döms kunna gå över till

gå

eller särsko- eller särsko-

grundskolan grundskolan

lan. lan.

lydelse enligt prop. 1990/911115, såvitt avser 4, 10, 13 och

*lågäss

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

10§

Skolplikten upphör vid upphör vid Skolplikten utgången av vårterminen av vårterminen utgången det kalenderår då barnet det kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om bar- 16 år eller, om barfyller net har särskild net särskild skolskolplikt, fullgör 17 år. i plikt specialskolan, 17år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför årskursen i eller motsvarande i högsta grundskolan någon annan skola där barnet får sin skolfullgöra plikt, upphör därmed denna. ock- Skolplikten upphör så, om barnet vid särskild visar att det har prövning motsvarande kunskaper. Sådan anordnas av prövning styrelsen för utbildningen. Beslut av för i ärende om styrelsen utbildningen skolpliktens upphörande får hos skolväsenöverklagas dets överklagandenämnd.

13§

Kommunen skall se till Kommunen skall se till att elever i att elever i skolpliktiga skolpliktiga dess grundskola dess och särfullgör grundskola sin Kommunen skola sin skolgång. fullgör skolgång. skall också se till att skol- Kommunen skall också se pliktiga barn, som är bo- till att barn, skolpliktiga satta i kommunen men som är bosatta i kommuinte år i dess nen men inte i dess grundskola, går på annat sätt får fö- grundskola eller något särskola,

reskriven annat sätt får föutbildning. på något reskriven utbildning. Huvudmannen för sär- Huvudmannen för speskolan eller cialskolan skall se till att specialskolan skall se till att elever i skoskolpliktiga skolpliktiga elever i skolor under dess lor under dess ledning ledning fullgör sin skol- sin fullgör skolgång. gång.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

l4§

Om en elev Om en skolpliktig elev

skolpliktig

i en skola utanför det of- i en skola utanför det ofskolväsendet för skolväsendet för

fentliga fentliga

barn och är från- barn och är från-

ungdom ungdom

varande i stor utsträck- varande i stor utsträck-

utan orsak, ning utan giltig orsak,

ning giltig

skall huvudmannen för skall huvudmannen för skolan anmäla förhållan- skolan anmäla förhållan-

det till barnets hemkom- det till barnets hemkommun. Kommunen skall mun. Kommunen skall röva om barnet skall röva om barnet skall

i aläggas skolgång i grundaläggas skolgång grund-

skolan om skäl före- skolan eller Särskolan el-

eller,

överlämna anmä- ler, om skäl föreligger,

ligger,

lan till huvudmannen för överlämna anmälan till Särskolan eller huvudmannen för special-

specialsko-

lan, som skall om skolan, som skall pröva

pröva

barnet skall skol- om barnet skall åläggas

åläggas

där. där.

gång skolgång

Beslut om att barnet får

ålägga skolgång överklagas

hos kammarrätten.

Nuvarande Föreslagen lydelse

lydelse!

5 kap. Gymnasieskolan

13 §

kommun är Varje kommun är

Varje skyl- skyl-

att dig att erbjuda gymnasiedig erbjuda gymnasie-

i form av indi- i form av indiutbildning utbildning viduella för de viduella program för de

program

i kommunen i kommunen ungdomar ungdomar som avses i 1 § och som som avses i 1 § och som inte har in inte har in

tagits på något tagits på något nationellt nationellt program. Elev

program. [frå-

om elever särsko- från särskolan får utan ga från lan dock särskilda hinder av kravet avslu-

gäller på bestämmelser. tad i

grundskoleutbildning

1 § genom-

första stycket

gå utbildning individu-

på

ella program, om eleven

bedöms ha förutsättning

att tillgodogöra sig utbild-

ningen.

Ett individuellt bör motsvara ett nationellt

program

eller s fta till att stimulera eleven att senare program gå över på ett s dant program.

ett individuellt program skall

Utbildningen på följa en som skall fastställas av för utbild-

plan, styrelsen ningen.

l l 1990/91:85.

lydelse enligt prop.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. Särskolan

1 §

i särskolan till att ut- Utbildningen syftar ge psykiskt vecklingsstörda barn och en till elevs ungdomar varje förutsättningar anpassad som så det utbildning långt är möjligt motsvarar den som i och ges grundskolan gymnasieskolan.

2§

Eleverna skall ha över hur deras utbildinflytande ning utformas. och av Omfattningen utformningen elevernas skall efter deras inflytande anpassas ålder, mognad och i förutsättningar övrigt.

3§

Särskolan omfattar och grundsärskola, träningsskola yrkessärskola.

Grundsärskolan och Grundsärskolan och träningsskolan skall ha tio skall ha träningsskolan årskurser. Av dessa utgör nio årskurser. Av dessa 1-3 4-6 mel- 1-3 4-6 lågstadium, utgör lågstadium, lanstadium och 7-10 mellanstadium och 7-9 högstadium. Träningsskolan högstadium. Träningsskoär avsedd för elever som lan är avsedd för elever inte kan i som inte kan i gå grundsärsko- gå grundlan. för utbild- särskolan. för Styrelsen Styrelsen ningen avgör om en elev om en utbildningen avgör som tas emot i särskolan elev som tas emot i särskall i skolan skall i gå grundsärskolan gå grundeller särskolan eller träningsskolan. träningsskolan.

Yrkessärskolan bygger och träpå grundsärskolan ningsskolan. Styrelsen för om en utbildningen avgör elev i skall få yrkessärskolan yrkesutbildning, yrkesträning eller verksamhetsträning.

Styrelsen utbildför ningen skall samråda med eleven och dennes vårdnadshavare beslut före som avses i denna paragraf-

1 l lydelse enligt prop. 1990/912115.

Nu varande Föreslagen lydelse lydelse

4§

i särskolan skall vara för ele- Utbildningen avgiftsfri verna. De skall utan kostnad ha till böcker, tillgång skrivmateriel, verktyg och andra som behjälpmedel hövs för en I verksamheten får tidsenlig utbildning. dock förekomma enstaka som kan föranleda en inslag kostnad för eleven. obetydlig

5§

För var och en som en- För var och en som enli t denna har rätt att li t denna har rätt att lag lag i särskolan skall hem- i Särskolan skall hemga ga landstingskommunen sör- kommunen sörja för att ja för att sådan sådan utbildning kommer utbildning kommer till stånd. Mot- till stånd. svarande för korngäller muner som inte ingår i någon landstingskommun. Denna skyldighet skall att hemfullgöras genom kommunen anordnar särskola i den omfattning som krävs att bereda för åt samtliga i utbildning kommunen som har rätt till sådan eller kommer överens med annan kommun att denna i sin särskola skall ta emot elever vars särskoleutbildning hemkommunen har att sörja för. En landstingskommun får komma överens med en kommun som i ingår landstingskommunen om att kommunen skall överta att skyldigheten sörja såför särskoleutbildning vitt avser barn och ungdomar i kommunen. Kom-

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

munen därvid i sin

får

särskola ta emot barn

andra kommuner om

från

den som har att sörja för

barnens särskoleutbilddet. Om en

ning medger

överlåtelse av huvudman-

naskapet har skett får

läm-

landstingskommunen

na ekonomiskt till

bidrag

kommunen. Har överlåtel-

se skett till kom-

samtliga muner i landstingskom-

munen kommunerna

får

samverka med varandra

att anordna utbild-

för

och lämna ekono-

ningen

miska till varand-

bidrag

ra, om det behövs för

mellan

kostnadsutjämning

kommunerna. En

landstingskommun

med bibehallande av

får

över-

huvudmannaskapet

låta av en enhet

ledningen

av särskolan till den kommun där enheten är belä-

om kommunen sam-

gen, till detta.

tycker

6§

kommun som an-

Landstingskommun Varje

och kommun som anord- ordnar särskola är skyldig nar särskola är att så långt det är möjligt

skyldiga

att så det är särskolan så att

långt möjligt organisera

särskolan så att elev blir tvungen

organisera ingen

elev blir att bo utanför det egnaingen tvungen att bo utanför det hemmet av

egna på grund

hemmet av Aven i

på__ grund skolgången. övrigt

Aven i skall kommunen vid ut-

skolgången. övrigt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall huvudmannen vid av sin särskoformningen utformningen av sin sär- leverksamhet beakta vad skoleverksamhet beakta som ur kommunikationsvad som ur kommunika- är ändamålsensynpunkt tionssynpunkt är ända- för eleverna. Kommuligt målsenligt för eleverna. nen skall att eftersträva eleverna vid fördelningen på olika skolor placeras så att de så kort skolfår väg som möjligt. Varje huvudman är att för eleverna i sin särskyldig skola anordna kostnadsfri om sådan behövs skolskjuts, med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens handikapp eller annan särskild omstännågon dighet. I lagen (1985:568) om särskilda om omsorger psykiskt m.fl. finns föreskrifter om särutvecklingsstörda skilda i form av boende i eller omsorger familjehem elevhem för barn och som behöver bo ungdomar utanför föräldrahemmet.

7§

Ungdomar som inte kan i därför gå gymnasieskolan att de är psykiskt har rätt att efter utvecklingsstörda skolpliktens upphörande tas emot i särskolan intill utav vårterminen det kalenderår då de 21

gången fyller

ar om de inte bereds i utbildning specialskolan. En elev som har eller mot-

påbörjat yrkesutbildning

svarande i särskolan före av vårterminen det utgången kalenderår då eleven 21 skall beredas fyller år, möjlighet att fortsätta i särskolan till av vårtermiutgången nen det kalenderår då eleven 23 om det befyller år, hövs för att slutföra utbildningen.

8§

Beslut som styrelsen för fattar utbildningen enligt 7§ om att en elev inte skall tas emot i särskolan därför att denne bedöms kunna i trots gå gymnasieskolan att eleven är får av eleven utvecklingsstörd överklagas eller företrädare för denne hos skolväsendets överklagandenämnd.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

9§

En kommun som i sin särskola har emot en

tagit elev som inte är hemmahörande i kommunen, har rätt till sina

ersättning för kostnader elevens ut-

för bildning från elevens hemkommun.

10§

Hemkommunen skall hålla underrättad om

sig hur psykiskt utvecklingsstörda som

ungdomar lämnat el-

grundsärskolan ler är s s-

träningsskolan selsatta. Har de inte

fäst

anställning eller stadigvarande sysselsättning på annat sätt skall kommunen dem individu-

erbjuda ella utbildningsplaner, som innehåller personlig studie- och yrkesoriente-

kurser, praktik eller ring, annan liknande verksamhet. Denna skyldighet gäller intill av vår-

utgången terminen det kalenderår

ungdomarna fyller

då

ar.

SOU 1991:3O

Nu varande l ydelsel

Föreslagen lydelse

7¶Kap. Specialskolan

1 §

i i

Utbildningen special- Utbildningen special-

skolan skall till att skolan skall till att

syfta syfta

ge barn och ungdomar barn och

ge ungdomar

med synskada, dövhet, med dövhet,

synskada,

hörselskada eller talskada hörselskada eller talskada en till elevs förut- samt

varje psykiskt utvecklings-

anpassad ut- störda barn och

sättningar ungdo-

som så långt det mar med beteende-

bildning grav

är motsvarar den eller

möjligt störning omfattande

som i en till

utbildning ges psykisk störning

grundskolan. varje elevs förutsättningar

anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning

som i

ges grundskolan.

Därutöver kan specialskolan tillhandahålla sådan

som avses i 6 § andra

utbildning stycket.

l I lydelse enligt prop. 1990/91:115.

Nu varande lydelse* Föreslagen lydelse

12 Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstör- Kap. da (särvux)

3§ Kommunerna skall er- Landstingskommunerskall särvux. särvux. De skall na erbjuda bjuda De skall härvid sträva ef- härvid sträva efter att eratt som svater erbjuda utbildning bjuda utbildning som svarar mot behov rar mot behov och efteroch efterfrågan. frågan. En landstingskommun överlåta till en komfår mun som ingår i landsatt erbjutingskommunen da särvux, om kommunen det. medger

5§ kommun skall Varje landstingskom- Varje mun skall informera om informera om möjlighetill särvux terna till särvux samt vermöjligheterna samt verka för att vuxna ka för att vuxna psykiskt deltar i psykiskt utvecklingsstörda utvecklingsstörda deltar i sådan sådan utbildning. utbildning.

7§ En En kommun är skyldig landstingskommun är att till sin sär- att till sin särvux ta emot skyldig vux ta emot en sökande en sökande som kommer som kommer från en an- från en annan kommun, om hemkommunen har nan landstingskommun, att svara för om hemlandstingskommu- åtagit sig nen har att sva- kostnaderna för elevens åtagit sig ra för kostnaderna för utbildning. elevens utbildning.

9§

Kommuner får uppdra Landstingskommuner får åt andra att åt andra att anordna säruppdra

l l enligt prop. 1990/91285. lydelse

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

anordna särvux. vux. får med- Rege- Regeringen får meddela före- dela föreskrifter om vem ringen skrifter om vem som får som får ett sådant ges ges ett sådant och om villkor uppdrag uppdrag och om villkor för det. för det.

l0§

För sådan särvux som För sådan särvux som anordnas av annan anordnas av annan någon någon än en kommun eller en än en kommun inte gäller landstingskommun gäller bestämmelserna i 2 kap. inte bestämmelserna i 4-7 §§. 2 4-7 §§. kap.

ll

Den som vill delta i Den som vill delta i särvux skall ansöka om särvux skall ansöka om detta hos för ut- detta hos för utstyrelsen styrelsen i sin hem- i sin hemkombildningen bildningen landstingskommun. Om mun. Om ansökan avser ansökan avser en utbild- en som en anutbildning som en kommun el- nan kommun anordnar ning ler en annan eller låter anordna skall landstingskommun anordnar eller sända styrelsen skyndsamt låter anordna skall ansökan vidare till styrel- styrelsen sända an- sen för där. skyndsamt utbildningen sökan vidare till Till ansökan skall styrelsen styrelför där. Till sen ett av utbildningen foga yttrande ansökan skall fo- vilket det fram år om styrelsen ga ett av vilket hemkommunen atar yttrande sig det om hem- att svara för kostnaderna framgår landstingskommunen åtar för elevens såutbildning, sig att svara för kostna- vida det inte av på grund derna för elevens utbild- överenskommelse tidigare ning, såvida det inte är på onödigt. grund av övertidigare enskommelse är onödigt.

lag

skall senast inom tre år

2. En landstingskommun

från ikraftträdandet överlåta till de kommuner som

i att anordna särskola och

ingår landstingskommunen

särvux för dem som är bosatta i kommunerna. Overlåtandet skall ske vid samma till kom-

tidpunkt samtliga

muner i landstingskommunen.

Fram till den då sådant överlåtande sker

tidpunkt

föreskrifter i sin äldre nämli-

gäller följande lydelse,

.

gen

1 5 och 10 §§,

kap.

3 4, 13 och 14 §§,

kap.

6 5 och 6 §§ samt

kap.

12 3, 5, 7 och 9-11 §§.

kap.

3. Föreskrifterna i 6 10 § skall från

kap. tillämpas

och med den då sådant överlåtande sker som

tidpunkt

avses i 2.

punkten

Bilaga 2

@

Kommittédirektiv

&

E?

Dir. 1989:20

av särskolan

Kommunalisering

Dir. 1989:20

Beslut vid 1989-05-11.

regeringssammanträde

Statsrådet Persson anför.

Mitt. förslag tillkallas för att utreda frågan om huvudman- Jag föreslår att en kommitté Kommitténs huvuduppgift bör vara att överväga frånaskapet för särskolan överförande av ansvaret för särskolan från landstingsgan om ett generellt kommunema till primärkommunerna och i så fall lämna förslag till hur ett sådant överförande skall genomföras. betänkande måste regeringen emellertid ta Innan kommitténs föreligger, från vissa landstingskommuner om att få överlåta ställning till ansökningar huvudmannaskapet för särskolan till kommuner enligt bestämmelser i 6 kap. 2 § skollagen. För dessa prövningar behöver regeringen få de principiella konsekvenserna i ett antal avseenden belysta. Kommittén bör därför utreda behovet av underlag inför dessa ställningstaganden. Den senare uppgiften bör kommittén behandla med förtur samt redovisa resultatet till regeringen senast den 1 december 1989.

Bakgrund för psykiskt utvecklingsstörda barn Skolplikten och skolundervisningen i föroch ungdomar regleras fr.o.m. den 1 juli 1986 i skollagen (1985:1100), ordningen (1986:572) med tillämpningsföreskrifter till skollagen (1985:1100) samt i särskoleförordningen (1986:573). Från samma tidpunkt gäller även nuvarande omsorgslag, lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Bestämmelserna baseras på riksdagens beslut med anledning av propositionen med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386) samt propositionen om ny skollag m.m. (prop. 1985/86:10, UbU 6, rskr. 39)

I omsorgspropositionen konstaterade dåvarande socialministem att en så gott som enig remissopinion motsatte sig omsorgskommitténs förslag att bl.a. överföra särskolan till primärkommunalt Däremot huvudmannaskap. var remissinstansema positiva till ett närrnande mellan särskolan och ungdomsskolan genom att författningsmässigt reglera särskolan i skollagen. I omsorgspropositionen framhölls vidare att utvecklingen går mot att kommunerna får fler uppgifter inom omsorgsverksamheten, men att kommunernas möjligheter och förutsättningar att snabbt bygga upp en bra verksamhet för psykiskt utvecklingsstörda är såväl begränsade som olika i skilda delar av landet. För att underlätta en successiv överföring av verksamheten till kommunalt huvudmannaskap infördes i omsorgslagen en bestämmelse som gör det möjligt för landstingskommuner att genom avtal föra över verksamheten för de särskilda omsorgerna till primärkommuner. Motsvarande bestämmelse infördes i 1985 års skollag för särskolan. För ett sådant överlåtande krävs regeringens medgivande. Flera landstingskommuner planerar för närvarande att, enligt 6 kap. 2 § skollagen, överlåta huvudmannaskapet för särskolan till kommunerna. Vidare har flera landstingkommuner, enligt 6 kap. 4 § samma lag, på försök överlåtit ledningen av en enhet av särskolan till Skolstyrelsen i den kommun där enheten är belägen. Numera är nästan all särskoleverksamhet lokalt integrerad i primärkommunernas grundskolor och gymnasieskolor. I viss utsträckning förekommer också individuell integrering av särskoleelever och i klasser av grundskolan gymnasieskolan. Efter en mångårig försöksverksamhet infördes den 1 juli 1988 vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux (prop. 1987/882113, UbU 33, rskr. 323). Föreskrifter om anordnande av särvux finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118). Huvudmannaskapet för särvux är landstingskommunalt enligt 1 kap. 3 a § vuxenutbildningslagen. Lagen ger också möjlighet för en landstingskommun att till en kommun som ingår i landstingskommunen överlåta att anordna särvux, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt tillstånd. När skolplikt infördes för utvecklingsstörda barn var det naturligt att landstingskommunerna blev huvudmän för särskolan bl.a. mot bakgrund av den syn som då fanns på psykisk utvecklingsstörning. Skolan sågs som en del

l

av den totala omsorgen. I och med att normaliserings- och integreringsprincipen vunnit allt större genomslag i vårt samhälle har det blivit naturligt att ifrågasätta om det skall vara olika huvudmän för utbildning av dessa barn och ungdomar.

Uppdraget

Inom flera pågår för närvarande förhandlingar med landstingskommuner kommunerna om överlåtande av huvudmannaskapet för särskolan enligt 6 kap. 2 § skollagen. Enligt min mening tyder detta på att tiden nu är mogen att på nytt pröva frågan om ansvaret för särskolan generellt bör föras över till primärkommunerna och hur ett sådant överförande i så fall skall genomföras. En kommitté bör därför tillsättas för att utreda denna fråga. Kommittén bör inledningsvis ha till uppgift att bedöma behovet av underställningstagande till överenskommelser som planeras ellag för regeringens ler redan har träffats om överlåtande av huvudmannaskapet för särskolan till kommunerna. Syftet bör vara att garantera en likvärdighet i vissa grundläg- Det kan gälla frågor om t.ex. skolledarorganisationen, begande avseenden. slut om skolgång i särskolan, beslutsnivån i olika frågor samt frågan om att anordna för särskoleelever i sådana kommuner som inte har undervisning Om kommittén därvid bedömer att det finns behov av sådant egen särskola. underlag bör kommittén utarbeta detta. förenklat kan man säga att normaliseringsprincipen innebär att Mycket barn och ungdomar så långt möjligt skall kunna leva som utvecklingsstörda Liksom andra skolbarn skall de kunna bo hos sina andra barn och ungdomar. föräldrar under skoltiden. En följd av normaliseringsprincipen är principen Den innebär att eleverna antingen undervisas i den klass i om integrering. grundskolan där de skulle ha gått om de inte varit utvecklingsstörda (individuell eller att särskolan åtminstone flyttar in sin verksamhet i integrering) lokaler i grundskolor och gymnasieskolor (lokal integrering). min mening skulle ett överförande av huvudmannaskapet för sär- Enligt skolan till kommunerna kunna skapa förutsättningar för att integreringen av utvecklingsstörda eleverna skall kunna utvecklas ytterligare. de psykiskt får en sådan utveckling inte leda till att de särskilda insatserna för Självfallet elever försvåras. Det finns inte elevunderlag för särskola utvecklingsstörda i alla kommuner. Kommittén bör därför särskilt beakta att behovet av kommunsamverkan Detta gäller såväl den obligatoriska delen uppmärksammas. av särskolan som yrkessärskolan. Kommittén bör kartlägga såväl vilka vinster som vilka problem som kan tar över ansvaret för särskolan. I detta arbete bör uppstå om en kommun kommittén ta del av det arbete som görs inom olika landstingskommuner för att kommunalisera särskolan. Med utgångspunkt i en sådan kartläggning bör kommittén ta ställning till det framtida huvudmannaskapet för särskolan. Om kommittén föreslår ett generellt överförande av huvudmannaskapet för särskolan, bör kommittén så långt möjligt anpassa särskolans bestämmelser till det kommunala skolväsendet i övrigt. Utgångspunkten för kommitténs arbete bör därvid vara att utbildningen

för särskolans elever inte skall försämras

om och när primärkommunerna övertar huvudmannaskapet för särskolan.

Statsbidrag till särskolan bör därför så långt möjligt ges på den resursnivå som följer av nuvarande regler även vid ett eventuellt överförande av huvudmannaskapet. Kommittén bör se över utformningen av statsbidraget till kostnader för löner åt rektorer och studierektorer

i syfte att schablonisera bidraget och om möjligt knyta det till statsbidraget till skolledningen i grundskolan.

Bestämmelser om individuell integrering av särskoleelever i grundskoleeller gymnasieskolklasser finns endast i förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m. Enligt 12 § förordningen får högst sju lärartimmar i veckan beräknas för individuellt integrerade särskoleelever. Kommittén bör överväga hur regler för resurser för sådana elever skall utformas så att å ena sidan dessa elevers extra behov tillgodoses, å andra sidan att definitionen av individuellt

integrerade elever inte vidgas.

Enligt 2 kap. 2 § förordningen (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen (1985:1100) skall varje landstingskommun och kommun som är huvudman för en särskola ha en särskolechef som närmast under den lokala styrelsen leder särskolan. I

1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 10 s. 134) uttalade dåvarande skolministem att avsikten med denna bestämmelse är att en landstingskommun normalt skall ha en heltidstjänst som särskolechef. Vid en kommunalisering av särskolan kan särskilda kompetenskrav för särskolan inte ställas på skolcheferna i kommunerna. Kommittén

bör utreda hur den kompetens som de särskilda tjänsterna som särskolechef

varit avsedda att garantera skall kunna tillgodoses på annat sätt. Kommittén bör särskilt överväga en lösning som innebär en kompetens på regional nivå genom att personer med särskolekompetens knyts till länsskolnämndema.

Kommittén bör också belysa hur kunskaper om särskolan skall kunna tillgodoses på skolledningsnivå.

Enligt 63§ särskoleförordningen (1986:573) finns möjlighet att i en lärartjänst inräkna konsulenttjänstgöring i vissa ämnen. Kommittén bör se över hur denna fråga skall lösas vid en kommunalisering av särskolan.

Det är angeläget att man vid ett förändrat huvudmannaskap uppmärksammar hur behovet av konsulenter och stödinsatser med inriktning på flerhandikappade elever skall tillgodoses. Redan när man i dag har ett landsting som ”upptagningsområdä” finns det elever med så speciella behov och komplicerade störningar att det är svårt att bygga upp en kunskap om hur man ger dem en god utbildning och omvårdnad. Mycket talar för att samverkan mellan flera kommuner inom t.ex. ett län blir nödvändig för att kunna erbjuda kvaliñcerat stöd till dessa elever och deras lärare.

har den 27 oktober 1988 tillkallat en utredning (dir. 1988:60) Regeringen om verksamhets- och kostnadsansvar m.m. för utbildning av psykiskt ut- Särvux-kommittén. Enligt sina direktiv skall denna vecklingsstörda vuxna, kommitté bl.a. framlägga vissa förslag om vuxenutbildning på träningsskolemotsvarande yrkessärskonivån och överväga behovet av vuxenutbildning lan. Särvux-kommittén beräknas slutföra sitt arbete under hösten 1989. Den nu tillkallade kommittén bör efter samråd med Särvux-kommittén även beträffande särvux. framlägga förslag i huvudmannaskapsfrågan

Ramar för arbetet, samråd m.m. sitt arbete bör kommittén samråda med berörda myndigheter och Under samt inhämta synpunkter från berörda personal-, intresse- och utredningar elevorganisationer. bör slutföras senast den 1 december 1990. Utredningen För kommittén gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör skolan att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) med högst sex ledamöter med uppdrag att utreda vissa frågor om kommunalisering av Särskolan, att utse en av ledamöterna till ordförande, sekreterare och annat biträde åt att besluta om sakkunniga, experter, kommittén. Vidare hemställer skall belasta jag att regeringen beslutar att kostnaderna åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

ansluter överväganden och bifaller Regeringen sig till föredragandens hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Sandman 1909

Bilaga 3 SÄRSKOLEKOMMITTEN 1939-12-20 1 (8) Per—Erik Eriksson Lars Ekblad

Särskolekommitténs förslag till riktlinjer för kommuner och inför av verksamhet med inriktning mot

landsting planläggningen

ett ändrat huvudmannaskap för särskolan (kommittédirektiven 1989:20).

6 kap. 2 § skollagen (1985:1100) får en landstingskommun Enligt

till en kommun som i landstingskommunen överlåta att an-

ingår

ordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta i kommuom kommunen medger det och regeringen lämnar sitt tillnen, stånd. l 1989 års 1988/892100 bil. 10 s. 89)

budgetproposition (prop.

uttalade statsrådet bl.a. följande:

föredragande

Inom flera landstingskommuner planeras ett överförande av särskolan till primärkommunalt huvudmannaskap enligt nämnda bestämmelse Det kan vara fråga om att i skollagen. en, flera eller alla kommuner inom en landstingskommun tar över ansvaret för särskolan. Jag ser positivt på en sådan Ett i sammanhanget är att Särskolan

utveckling. problem

också i av och natur kan

frågor övergripande principiell

komma att organiseras på olika sätt i landet beroende på de överenskommelser som träffas mellan resp. landstingskommun och Detta kan t.ex. gälla skolled-

primärkommunerna.

ning, beslutsnivån i olika frågor och anordnande av underför särskoleelever i små kommuner som inte har

visning

särskola. l vissa fall kan t.ex. frågor som rör grundlägegen för och beslut om skolgång i särskola gande regler skolplikt komma att beröras. Enligt min mening är dessa frågor av sådan vikt att det bör utredas om regeringen bör utfärda särskilda riktlinjer för vad som skall gälla vid en kommunalisering av Särskolan. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att tillkalla en sådan utredning. Denna bör också övervätiden är för att generellt föra över ansvaret ga om mogen för Särskolan till kommunerna och i så fall lämna förslag till hur ett sådant överförande skall ske. beslutade den 11 maj 1989 att tillkalla en kommit- Regeringen té för att utreda frågan om huvudmannaskapet för särskolan (Dir. 1989:20). Kommittén förordnades den 1 augusti och sekretariatet i mitten Kommittén har antagit

började arbeta på september.

namnet SARSKOLEKOMMITTEN.

I direktiven till kommittén pekas behovet av på principiella

ställningstaganden i frågan, men också behovet för på regeringen

att ta till från vissa om

ställning ansökningar landstingskommuner

att få överlåta för särskolan till kommuner.

huvudmannaskapet

För dessa prövningar behöver få de konse-

regeringen principiella

kvenserna i ett antal avseenden därbelysta. Regeringen uppdrar för till kommittén att utreda behovet av inför dessa underlag ställningstaganden och uppdrar åt kommittén att behandla dessa frågor med förtur samt redovisa resultatet till under regeringen senare delen av 1989. Enligt kommitténs mening är det att den verksamnödvändigt het med ändrat som i kommuner och

huvudmannaskap planeras

landsting nära ansluter till de direktiv som till för

ligger grund

kommitténs arbete. De förslag till som kommittén i det

riktlinjer

följande redovisar ansluter således i allt till direktiven.

väsentligt

Även om beslut om överlåtande av för särsko-

huvudmannaskapet

lan inte i formell är att anse som anmening försöksverksamhet, vänds i detta förslag begreppen försöksverksamhet och försöksområden. l det följande utgår kommittén från direktivens olika delar och för i till de olika momenten en diskussion om vilka

anslutning

problem kommittén anser är väsentligt att få i samband belysta med olika former av försöksverksamhet med primärkommunal huvudman.

l. Utgångspunkten skall vara att särskolans ele-

utbildningen för

ver inte skall försämras om och när primärkommunerna övertar hu särskolan.

vudmannaskapet för

Kommittén anser att en förändrad verksamhet med

inriktning

mot en huvudmannaskapsreform inte i första hand får bli en teknisk/ekonomisk reform utan anser, att försöksverksamheten måste ha sin utgångspunkt och elevsociala

i pedagogiska frågeställning-

ar. Av det skälet bör berörda kommuner och redovisa

landsting

den grundläggande diskussion som förts med mot en

inriktning

god kvalitet och utveckling av för särskolans ele-

undervisningen

ver. Instrument för en god kvalitet är bland annat bibehållen och utvecklad kompetens, grundad och hos all

på utbildning insikt,

personal som i sin verksamhet arbetar i kontakt med de

dagliga

utvecklingsstörda eleverna och deras föråldrar/vårdnadshavare. Kommittén förutsätter att vederbörande huvudmän även i fortsättningen arbetar mot detta mål. Landstingen har i dag inom ramen för de samlade

statsbidragen

tilldelats resurser för och lokal skolutveck-

personalfortbildning

särskolan. Genom en planering har det varit

ling inom långsiktig

att dessa medel mer planmässigt för att fortbilda

möjligt utnyttja

och utveckla särskolan. Om dessa medel

personalen därigenom

i mindre andelar flera huvudmän, finns det en risk att splittras på kvalitativ inte kan komma till stånd. en kontinuerlig fortbildning Detta kan bli till för särskolans utveckling. l detta sam-

förfång

måste också beaktas de rent landstingskommunala memanhang och i särdel, vilka i dag satsas på fortbildning personalutveckling

skolan. Samtidigt är det naturligt att respektive personalkategorier kommer att omfattas av de utbildnings- och personalutvecklingssom och som syftar till en utprogram, i dag finns i kommunerna veckling av skolverksamheten. lnom ramen för i ett sammanhållet

särskoleorganisationen

vissa elever ett val mellandsting är det i dag möjligt att erbjuda lan olika det gymnasiala stadiet.

utbildningslinjer på

Det finns också i särskolan med behov av exsmå elevgrupper tra mycket stöd och stimulans. Det gäller då främst flerhandikapsom förutom att de är kan

pade elever, psykiskt utvecklingsstörda

vara döva, dövblinda, gravt tal- och språkska-

gravt synskadade,

rörelsehindrade eller För att barn med

dade, barndomspsykotiska.

sådana skall kunna få en individanpassad undervis-

svårigheter

är ett samarbete över kommungränserna vanligtvis nödvänning, Kraven måste dock vädigt. på en individanpassad undervisning

gas mot närhetsprincipen.

Vid ett av särskolan måste sådana avtal träffas Övertagande mellan och berörda eller landstingskommunen primârkommuner mellan så att elever kan erhålla ade-

primärkommunerna samtliga kvat inom landstingsområdet. De bärande tankegångar-

utbildning inte får försämras för någon av särskolans na är, att utbildningen olika Därför är det angeläget att försöksområdena elevkategorier. redovisar den tänkta för att dessa

tydligt organisationen tilgodse

olika för särskolans elever.

utbildningsbehov

2. På n n röva rå an om ansvaret ör särskolan 8enerellt bör .V P 8 över till Vinster och problem vid en

föras primärkommunerna.

kommunatisering.

Ett överförande av huvudmannaskapet för särskolan till primärkommunerna inom ett landsting kan inledningsvis ta sig olika former. om ett ändrat huvudmannaskap kan enligt En utredning kommitténs fullständigt belysa olika vinster och pro-

uppfattning

blem endast i det fall särskolan i en hel landstingskommun överförs till Samtidigt kan då en fullständig bild

primärkommunerna.

av de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten erhållas.

Det finns för närvarande inget hinder mot att begränsa Överlåtelsen av huvudmannaskapet till några kommuner inom ett landsting, och att landstinget har kvar en del av särskoleverksamheten i

landstingsområdet.

l detta sammanhang vill vi peka på det aktuella rättsläget. Ansvaret för särskolan regleras i 6 kap. l och 2 §§ jämfört med lkap. 4 § skollagen (1985:1100). Enligt 6 kap. l § skollagen skall varje landstingskommun anordna särskola för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommunen. Med psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar avses i skollagen samma personkrets som i l § lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen). Med psykiskt utvecklingsstörda likställs dels personer som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, dels personer med barndomspsykos. Detta innebär bland annat att barn i samtliga grupper skall beredas utbildning i särskolan.

l 6 kap. 2 § skollagen finns bestämmelsen om möjligheten att överlåta uppgiften att anordna särskola på primärkommuner. Med stöd av detta lagrum får en landstingskommun till en kommun som ingår i landstingskommunen överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta i kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt tillstånd. Vad som skall ingå i en överlåtelse med stöd av 6 kap. 2 § skollagen framgår inte närmare av vare sig skollagen eller förarbetena (prop. 1985/86:10). Av den allmänna motiveringen (s. 44) framgår dock, att det handlar om överlåtelse av huvudmannaskapet genom avtal. l sammanhanget skall också nämnas att 6 kap. 4 §

enligt

skollagen, kan landstingskommun med bibehållande av huvudmannaskapet överlåta ledningen av en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kommun, där enheten är belägen, om kommunen medger det. Vid en jämförelse av ordalydelsen i 6 kap. 2 § och 6kap. 4 § framgår indirekt att en överlåtelse med stöd av förstnämnda bestämmelse avser en överföring av huvudmannaskapet.

Innehållet i huvudmannaskapet har dock inte närmare berörts i

Överlåtelsen torde - vår - innebäpropositionen. enligt tolkning ra, att landstingets ansvar helt upphör för den överlåtna verksamheten. Kommunen får därmed ansvaret för att elever som är berättigade till särskola bereds sådan undervisning.

Beträffande begreppet bosatt kan konstateras, med utgångspunkt i bestämmelser, att en person i regel kan

folkbokföringens

anses bosatt på den ort, där vederbörande är kyrkobokförd.

I praktiken kompliceras en tillämpning av ovanstående regler av att endast ett fåtal kommuner har ett befolkningsunderlag, och därmed elevunderlag, som gör det möjligt att inom den egna kommunen anordna särskola för alla sina särskoleelever.

I 6 kap. 2 § talas endast om bam och ungdomar som är bosatta i kommunen. lnget sägs däremot om barn och ungdomar som är bosatta i andra kommuner. Frågan berörs dock i propositionen 1985/86:10 s. 110. Där sägs, att när en kommun med stöd av 2 § anordnar särskola för barn som är bosatta i kommunen, bör barn från grannkommuner vid behov tas emot efter överenskommelse i de enskilda fallen. Föredraganden fann dock inte skäl föreslå någon föreskrift om skyldighet i detta hänseende. Motsvarande frågor uppkommer även landstingskommuner emellan och förutsätts då kunna lösas utan särskilda bestämmelser.

Den nuvarande särskoleorganisationen kommer i regel att bli utgångspunkten för en överlåtelse. l de kommuner, där särskola inte anordnas utan eleverna bereds undervisning i andra kommuner inom samma landstingsområde blir de kommuner, som övertar särskolan beroende av att elever från andra kommuner kan tas emot. Många kommuner torde inte heller kunna anordna alla utbildningsformer inom Särskolan, utan vissa elever måste beredas undervisning i andra kommuner.

Särskolans huvudman är för närvarande enligt 5 § särskoleförordningen (1986:573) skyldig att upprätta en plan för särskolorganisationen avseende viss tid, högst fem år. Planen skall fastställas av länsskolnämnden. Särskolorganisationen skall utgå från en indelning av Iandstingsområdet i elevområden. Dessa omfattar i regel mer än en kommun.

Särskolekommittén utvecklar inte ytterligare rättsläget i detta skede av sitt arbete, utan återkommer mer utförligt till dessa frågor i samband med sina Vi vill emel-

slutliga ställningstaganden.

lertid hänvisa till omsorgskommitténs slutbetänkande Omsorger om vissa handikappade (SOU 1981:26), i vilket dessa frågor behandlades (s. 63 ff.).

Det är angeläget att försöksområden i sina ansökningar till regeringen redovisar de diskussioner som föregått förslaget om ändrat huvudmannaskap. En sådan redovisning bör innehålla avtal mellan berörda parter och en plan för den tänkta verksamheten vilken visar att alla särskoleelever inom försöksområdet kan erhålla en adekvat undervisning inom särskolans olika utbildningsformer, både vad avser obligatoriska delar av särskolan och yrkessärskolan. MBL-protokoll över slutförda förhandlingar och beslut av kommunfullmäktige och landstinget bör bifogas ansökan.

3. Definiera normaliseringsprincipen och olika av former integre-

ring. Innebär ett överförande av att det ska-

huvudmannaskapet

pas förutsättningar för att integreringen av de psykiskt utvecklingsstörda eleverna skall kunna utvecklas ytterligare?

l 3 kap. skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om skolplikt

och rätt till utbildning. Barn som inte kan därför gå i grundskolan att de är psykiskt utvecklingsstörda har särskild Särskild skolplikt. skolplikt fullgörs normalt i särskolan. Barn som har särskild skolplikt kan i vissa fall få sin undervisning i en grundskoleklass (individuell integrering). För en elev som är inskriven i särskolan men som får sin undervisning i en grundskole- eller gymnasieskolklass (individuell integrering), utgår en Iärarresurs om högst sju veckotimmar enligt

förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för sär-

skolan m.m. Resursen är avsedd för för ele-

undervisningsinsatser

ven i den skola där eleven är

integrerad.

Enligt kommitténs uppfattning är det att berörda angeläget kommuner och Iandstingskommuner redovisar hur de ser be-

på

greppen normalisering och dels

integrering ideologiskt/pedago-

giskt, dels praktiskt/administrativt. Det är även att förangeläget söksområdena redovisar existerande och planerade former av dels

lokalmässig integrering, dels individuell integrering.

l kommitténs arbete ingår bland annat att se över begällande stämmelser om individuell och hur för

integrering överväga regler

resurser för sådana elever skall utformas så att å ena sidan dessa elevers extra behov å andra sidan definitionen av inditillgodoses, viduellt integrerade elever inte l ett sådant arbete är det

vidgas.

av värde, att praktiska erfarenheter från fältet kan till ligga grund för arbetet.

4. Garantera en i vissa avseenden Lex.

likvärdighet grundlägande

-

skolledarorganisationen

- beslut om skolgång i särskolan - beslutsnivån i olika

frågor

- om att ordna

frågan undervisning för särskoleelever

- i sådana kommuner som inte har egen särskola.

Kommitténs förslag under punkt 1 uppehöll sig vid garantier för bibehållen för inom särskolan vid en

kompetens personal

eventuell kommunalisering. l detta avsnitt behandlas kompetensen inom särskolan i samband med och beslut rö-

handläggning

rande i första hand elevärenden. Vi anser detta vara en

väsentlig

del av den fortsatta och oförändrade som måste till-

rättstrygghet

försäkras särskolans elever vid en eventuell

kommunalisering.

är således en bibehållen rättstrygghet för sär-

Utgångspunkten

skolans elever och dessa elevers berättigade krav på kvalitet vid av elevärenden. Det är då, enligt vår mening, anhandläggningen att klargöra den tänkta beslutsnivån i olika frågor, i första

geläget

hand rörande placering av elever, bedömning av skolform

frågor

för olika elever m.m. Genom en sådan redogörelse blir det möjatt bedöma den tidigare beskrivningen av särskolans yttre orligt

ganisation mot den inre organisationen.

5. Vid en kommunalisering av särskolan kan särskilda kompetenskrav särskolan inte ställas på skolcheferna i kommunerna.

för

Utreda hur den kompetens som de särskilda tjänsterna som särvarit avsedda att garantera skall kunna tillgodoses på

skolechef

annat sätt.

Belysa hur kunskaper om sârskolan skall kunna tillgodoses på

skolledningsnivå.

I dag möjlighet att i en lärartjânst inräkna konsulenttjânstgöring i vissa ämnen. Se över hur denna fråga skall lösas vid en kommunalisering av särskolan.

Det är angeläget att man vid ett ändrat huvudmannaskap uppmärksammar hur behovet av konsulenter och stödinsatser med inriktning på flerhandikappade elever tillgodoses.

Samverkan mellan kommuner för att kunna erbjuda kvali-

flera

stöd till dessa elever och deras lärare.

ficerat

Försöksområdena skall beakta dessa frågor och redovisa de olika i sina framställningar till regeringen. Behovet av punkterna fortsatt konsulentverksamhet för särskolan på kommunal nivå bör också redovisas. Därvid bör också finansiering och kostnadsbärare på kort och lång sikt anges.

6. Så särskolans bestämmelser till det komlångt möjligt anpassa munala skolväsendet i Övrigt.

Genom tillkomsten av en skollag, gemensam för både sårskolan och det kommunala skolväsendet i övrigt, har ett viktigt steg tamot ett rättssystem för samtliga skolformer. gits gemensamt Emellertid finns det en rad bestämmelser som reglerar de olika

skolformernas verksamhet. l samband med kommunernas och landstingskommunernas planeringsarbete med sikte mot ett ändrat huvudmannaskap för särskolan kommer olika

regler att uppfattas som hinder för en samplanering mellan särskolan och kommunens övriga skolvâsende. l det läget är det att kom-

angeläget

mande försöksområden i sina ansökningar till regeringen

penetrerar sådana bestämmelser de anser utgöra hinder för verksamheten, och samtidigt kommer med förslag till av nu

förenklingar

gällande regelsystem.

Bilaga

Tabeller till vilka hänvisning sker i betänkandet

Kommentarer till tabellerna

som till för sam-

Uppgifterna ligger grund följande

manställningar är hämtade dels ur SCBs officiella sta-

tistik, dels från dels direkt från

skolöverstyrelsen,

landstingen genom ett stort antal enkäter.

om elevförhållanden - för-

Uppgifterna frekvenser,

- och omfattar de tre läs-

delning resursförbrukning

åren 1986/87-1989/90. l vissa fall omfattar undersök-

även läsåret 1985/86.

ningarna

Av redovisas här som endast

utrymmesskäl regel

som avser läsåret 1989/90. Detta läsår utgör

uppgifter

också basår i våra i samband med vårt

beräkningar

om införande av ett nytt för

förslag statsbidragssystem

särskolan.

Inte sällan har det rått avvikelser mellan de olika

källorna. Givetvis är en av särskolans ut-

utvärdering

svår att om det inte finns en kontinuer-

veckling göra och ett flerårigt lig datainsamling bearbetning enligt

På av vissa brister i faktaun-

system. grund tillgängligt

kan arbete inte

derlag föreliggande göra anspråk på

att vara korrekt i alla avseenden

hundraprocentigt

men bedöms å andra sidan inte innehålla större avvi-

kelser än att resultaten är av värde.

*i*

Förkortningar som används i tabellerna

Ts -

träningsskola

Gs -

grundsärskola

Yu -

yrkesutbildning

Yt -

yrkesträning

Vt -

verksamhetsträning

SU - särskild

undervisning

lu -

ingen undervisning

Gr -

grundskola

—

Gy gymnasieskola

*t*

Tabell l a och b, A och B. Sid. 231-233

diagram

Elevantalet i särskolan länsvis i förhållande till dels

folkmängd, dels elevpopulationens storlek i grundskolan och gymnasieskolan läsåret 1989/90, samt till för-

delningen 7-20-åringar.

Här redovisas det totala elevantalet i

Ungdomsskolan

inklusive särskolan i förhållande till och

folkmängden

till varandra under läsåret 1989/90. Grund- och gym-

nasieskolans andel av är lika

befolkningen tämligen

mellan länen, medan särskolans andel varierar

kraftigt

både i förhållande till och till

folkmängden elevpopu-

lationen i och Bilden är den-

grund- gymnasieskolan.

samma under alla tre läsåren som

kartlagts.

Tabell 2, diagram C-D. Sid. 234-235 Individ- och av särskolans elever

gruppintegreringen

fördelade på särskolans särskolans skolformer. Länsvis

redovisning.

Tabellen visar av individ- eller

fördelningen gruppin-

tegrerade särskolelever mellan särskolans olika utbild-

ningsformer. Det framgår klart att de elever mycket

som blir föremål för tillhör

individintegrering gruppen

lätt och är de

psykiskt utvecklingsstörda förmodligen

som återfinns i mot eller

gränsområdet grundskolan

gymnasieskolan.

Tabell E. Sid. 236-242

3, diagram

i åldrarna 7-20 år 1989 och 1990 samt

Befolkning

för 1995 och 2000. Andel särskoleelever läsprognos året 1989/90.

Tabellen visar av antalet 7-20-åringar

fördelningen

och särskoleelever kommunvis läsåret 1989/90 samt andelen särskolelever i av antalet 7-20-åring-

procent

ar samma läsår. Andelen särskoleleelever varierar mellan O % och %. Tabellen innehåller också en

1,79

över antalet åren 1995 och

prognos 7-20-åringar

2000. E visar antalet invånare i åldersinter-

Diagram

vallet 7-20 år kvadratkilometer, vilket utgör en per

faktor vid beräkning av statsbidraget.

Tabell 4. Sid. 243 i Särskolan 1985-1989. Absoluta och

Elevutvecklingen

relativa tal.

Tabellen en bild av särskolans un-

ger elevutveckling

der 1985-1989. Förändringen från

femårsperioden

0,99 av elevunderlaget i och gymna-

procent grundsieskolan 1985 till 1987 beror sannolikt 0,94 procent

de i rätten till av utbild-

på begränsningar förlängning

för särskolans äldre elever som genomför-

ningstiden

des vid införandet av 1985 års vilket skedde

skollag,

1/7 1986 och således elevunderlaget för sär-

påverkar

skolans fr.o.m. detta läsår. Trenden är

yrkesskola

dock stigande.

Tabell F. Sid. 243-244

5, diagram

Utvecklingen av individ- och gruppintegreringen

1985-1989. En översikt.

Redovisar av individ- och gruppintegreutvecklingen

läsåren 1985/86-1989/90. Trenden är sti-

ring stadigt

gande.

8-11-0200

Tabell 6. Sid. 245 Lokalintegrerad särskoleundervisning.

Av denna tabell länsvis lokal- och individinframgår 76 % av särskolans elever är tegrering. lokalintegrerade i eller och % är ingrundskola gymnasieskola 8,7 dividintegrerade läsåret 1989/90. lntegrationsgraden varierar mellan 66,3 % och 100 %.

Tabell 7, diagram G och H. Sid. 246-247 Elevernas särskolans olika former. fördelning på

Redovisningen är uppdelad mellan den obligatoriska särskolan för elever i åldrarna 7-17 år och den frivilliga fortsatta utbildningen i särskolans och yrkesskola visar grundsärskolans och träningsskolans procentuella andel av elever med särskild skolplikt respektive yrkesutbildningens, yrkesträningens och verksamhetsträningens andelar av elever som rätten till utnyttjar fortsatt utbildning. Av att det sammanställningen framgår landstingsvis råder stora skillnader. När det t.ex. gäller grundsärskolan varierar andelen mellan 53,2 % och % av 77,3 och för del mellan elevunderlaget, yrkesutbildningens 29,7 % och 61,2 %.

Tabell 8 a, b och c, I och K. Sid. 248-250 diagram Förekomsten av lå 1989/90. Elever tilläggshandikapp vid specialsärskolor.

l tabell 8 a redovisas förekomsten av tilläggshandikapp hos särskolans elever. är hämtade Uppgifterna ur till landstingens elevredovisning skolöverstyrelsen per den 15/9 1989. På av konstrukgrund rapportens tion är inte helt uppgifterna entydiga. I tabell 8 b en länsvis mellan å ena görs jämförelse sidan antalet 100 elever tilläggshandikapp per enligt uppgifter i tabell 8 a och den kompletteringsresurs per elev som tilldelats 9 (tabell a). Tabell 8 c visar de olika av landstingens utnyttjande specialenheterna Dammsdal och Salbohed. Respektive

visar det av skolorvärdlandsting högsta utnyttjandet därnäst Stockholms, Örebro och läns na, Kopparbergs Nio främst norrlandslänens, utlandsting. landsting, innevarande läsår inte alls specialenheterna. nyttjar mellan länen varierar emellertid från tid Fördelningen till annan.

Tabell 9 a och b, L och M. Sid. 251-253 diagram Kompletteringsresursen. Utveckling och prognos.

Här redovisas fördelningen av statsbidragsberättigade lärarresurser samt huvudmännens vid anprioritering vändandet av dem. Eftersom det för alla elever har beräknats en grundresurs 7 lärarveckotimmar är den bra jämföpå inget relsematerial om man vill ha fram skillnader mellan olika eftersom ett landsting grundresursen uppvisar rent lineärt samband relaterat till antalet elever i reslnte heller är för pektive landsting. tilläggsresursen eller i svenska hemspråksundervisning undervisning som att använda eftersom den enandraspråk lämplig dast olikheter i frekvensen av invandrareleuppvisar ver. Däremot borde den behovsprövade komplettevara en relevant jämförelsegrund. ringsresursen Av tabell 9 a att det stora skillnaframgår föreligger der i av För läsåret uttaget kompletteringsresurser. 1989/90 redovisas som 0,66 lärarveckotimlägsta uttag mar elev och som 2,73 lärarveckotimmar per högsta per elev. Tabell 9 b visar av komangelägenhetsgraderingen hos elepletteringsresursen. Fysiska tilläggshandikapp verna motiverar ca 30 % av kompletteringsresursen, medan t.ex. bibehållande av i klassorganisation glesär faktor för endast ca 5 %. bygd bakomliggande

Tabell 10, N-P. Sid. 254-256 diagram Skolledningsresursen.

Läsåret 1989/90 det i 78 elever på en går genomsnitt rektors- eller i särskolan. Elevunstudierektorstjänst rektors- eller varierar derlaget per studierektortstjänst

mellan 46 elever kommun) och 107,5 ele-

(Gotlands

ver läns Av N fram-

(Gävleborgs landsting). diagram

den sammanlagda inklusive

går skolledningsresursen

för och

nedsättningstid tillsynslärare specialfunktioner.

Vi har också undersökt för

utbildningsbakgrunden

särskolans rektorer och studierektorer. Ca 80 % av

rektorerna och ca 64 % av studierektorerna var behö-

även till i till

riga skolledartjänster grundskolan enligt

och med av år 1990 bestämmelser.

utgången gällande

95 % hade 84 % av rektorerna

speciallärarutbildning.

och 72 % av studierektorerna hade skolledarutbild-

ning.

Diagrammen R och S. Sid. 257

visar förekomsten av

Diagrammen översiktligt tjänster

för samt var de

elevvårdspersonal organisatoriskt

fanns och hur de Endast hos

placerade budgeterats.

huvudmän fanns medel inom särsko-

fyra budgeterade

lans som helt täckte kostnaderna för elevvårds-

budget

verksamheten i särskolan. 13 huvudmän har inte alls kunnat kostnaderna för särskolans elevvård.

ange

Tabell 11, T. Sid. 258-259

diagram

Volymen av konsulentresurser m.m.

Tabellen visar arten och av

omfattningen tjänstgöring

som konsulent. Av tabellen framgår att konsulentinsatser för elever med syn, hörsel

tilläggshandikappen

och rörelsehinder dominerar. Cirka 73 % av det redo-

visade timtalet går till sådan medan t.ex.

tjänstgöring,

som konsulent i ämnen

tjänstgöring praktiskt-estetiska

endast till 8 % av det sammanlagda tim-

uppgår drygt talet för konsulenttjänstgöring.

Tabell 12 a och b, diagram U. Sid. 260-262 Elevassistentresurserna.

Tabellerna visar omfattningen av elevassistentresursen

i absoluta och relativa tal i såväl veckotimmar som

kronor. Maximivärden är 9,4 vecktimmar el-

per elev

ler en årskostnad 34 400 kronor per elev. Minimi-

på

värden är 2,8 veckotimmar elev och som lägsta

per

årskostnad 8 700 kronor elev. Medelvärden är 5,1

per

veckotimmar elev och en årskostnad av cirka

per

17000 kronor elev.

per

Tabell 13, diagram W. Sid. 263-264 Yrkesvalsresurserna.

Tabellen visar av

omfattningen yrkesvalsverksamhe-

ten, för an-

utbildningsstandarden yrkesvalslärarna,

till Länsarbetsnämnderna samt i vilken ut-

knytningen

sträckning grund- och

gymnasieskolans syokonsulen-

ter anlitats inom särskolan.

l 0,328 veckotimmar elev för

genomsnitt åtgår per

och kontaktlärare. Maximum är 0,586

yrkesvalslärare

veckotimmar och minimum 0,163 veckotimmar.

Cirka 80 % av yrkesvalslärarna har särskild utbild-

för yrkesvalslärare i Särskolan och cirka 90 %

ning

har anknytning till länsarbetsnämnden genom arvo-

desanställning.

anlitas i endast 3 landsting, sam-

Syo-konsulenter

14 veckotimmar av totalt 2053 veckotimmar

manlagt

för i särskolan.

yrkesvägledning

Tabell 14, diagram X. Sid. 265-266

Statsbidrag.

och utbetalat till särskolan ex-

Slutreglerat statsbidrag

klusive i hemspråk och svenska som an-

undervisning

de olika

draspråk. Fördelning på bidragsunderlagen

grundresurs, kompletteringsresurs, särskild undervisning, individintegrerade elever och skolledning..

Tabell 15, diagram Y. Sid. 267-268

Jämförelse mellan statsbidrag och andel befolkning

7-20 år.

Tabell 16 a-d, diagram z och Ä. Sid. 269-273 Kostnader för särskolverksamheten. Kostnadsfdrdelningen mellan staten och huvudmännen.

Kostnadsredovisning för budgetåret 1989, såväl brut-

to- som nettokostnader totalt och elev, samt kostper

nadsfördelningen mellan staten och huvudmännen.

Tabell 17. Sid. 274-279 En ny för Särskolan.

statsbidragsmodell

Tabellen visar i detta kommunvis utfallet av