SOU 2021:11

Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet

Regeringen beslutade den 20 juli 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för elever, såväl flickor som pojkar, att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Den 26 april 2018 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv som innebär att utredaren ska undersöka förutsättningarna för att införa en garanti för tidigare stödinsatser i grundsärskolan motsvarande den som har föreslagits för grundskolan, sameskolan och specialskolan, och vid behov föreslå författningsändringar samt föreslå nödvändiga ändringar i skollagen med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt. Den 20 juni 2018 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv som innebar att utredningstiden förlängdes t.o.m. den 30 juni 2019. Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv som innebär att utredaren även ska analysera vilka insatser som kan vidtas för att stärka särskolan, analysera hur elever bättre kan få stödinsatser kopplat till lärmiljö och grupptillhörighet och föreslå nödvändiga författningsändringar. Utredningstiden förlängdes samtidigt t.o.m. den 28 februari 2020. Den 20 februari 2020 beslutade regeringen om ännu ett tilläggsdirektiv som innebär att utredaren även ska analysera regleringen av tillgång till elevhälsa och föreslå en ändring så att det förtydligas vad som är acceptabel lägstanivå, föreslå hur det kan göras obligatoriskt att till en myndighet redovisa uppgifter om hur många skolläkare, skolsköterskor, psykologer och kuratorer det finns i förhållande till antalet elever och föreslå hur denna redovisning ska gå till, föreslå alternativa benämningar på skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola och föreslå vem som i fråga om en elev på det individuella

programmet i gymnasiesärskolan, ska fatta beslut om omfattningen av elevens studier samt fördelning av antalet undervisningstimmar för varje ämnesområde. Utredningstiden förlängdes till den 28 februari 2021, men ett delbetänkande ska enligt beslutet lämnas för uppdraget om hur elever kan få bättre stödinsatser kopplat till lärmiljö och grupptillhörighet samt om giltighetstiden för övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna bör förlängas. Delbetänkandet lämnades den 25 juni 2020.

Den 1 augusti 2017 utsågs avdelningschefen Åsa Karle till särskild utredare. Åsa Karle entledigades på egen begäran den 1 februari 2018 och för perioden den 14 mars till den 1 juni 2018 anställdes den tidigare generaldirektören Greger Bååth som särskild utredare. Därefter anställdes ämnesrådet Kerstin Hultgren som särskild utredare, och innehade tjänsten fr.o.m. den 2 juni 2018 t.o.m. den 1 juli 2019. Den 11 december 2019 utsågs biträdande generaldirektören Tommy Lagergren som särskild utredare.

Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 31 oktober 2017 direktören Lena Adamsson, departementssekreteraren Erik André, departementssekreteraren Elin Bengtsson, enhetschefen Joakim Blomberg, undervisningsrådet Kristina Dahlberg, ämnesrådet Per G Eriksson, rådgivaren Anna-Lena Gard, departementssekreteraren Josefine Gustavsson, kanslirådet Ullalena Haeggman, departementssekreteraren Niclas Järvklo, departementssekreteraren Anna-Lena Sjölund, kanslirådet Marie Törn, departementssekreteraren Hugo Wester, enhetschefen Niclas Westin och utredaren Susanne Zetterquist.

Lena Adamsson entledigades på egen begäran fr.o.m. den 1 februari 2018, Niclas Westin fr.o.m. den 1 mars 2018 samt Marie Törn och Erik André fr.o.m. den 2 april 2018. Som nya experter förordnades enhetschefen Ulrika Lundqvist fr.o.m. den 1 mars 2018, departementssekreteraren Leif Eriksson fr.o.m. den 3 april 2018, kanslichefen Eva Wallberg fr.o.m. den 22 maj 2018, samt förre generaldirektören Greger Bååth och departementssekreteraren Cristina Pontis fr.o.m. den 2 juni 2018. Fr.o.m. den 15 augusti 2018 entledigades Anna-Lena Sjölund och Susanne Zetterquist och som ny expert utsågs fr.o.m. samma datum medicinskt sakkunnige Carl-Erik Flodmark. Fr.o.m. den 25 september 2018 entledigades Anna-Lena Gard och samordnare Elisabeth

Högberg utsågs som ny expert. Elin Bengtsson entledigades fr.o.m. den 21 februari 2019 och ny expert fr.o.m. samma datum förordnades departementssekreteraren Saskia Bodin.

Fr.o.m. den 26 mars 2019 entledigades Erik Adell Hellström, Saskia Bodin, Leif J Eriksson, Per G Eriksson, Josefine Gustafsson, Ullalena Haeggman, Cristina Pontis och Hugo Wester som experter i utredningen. Samma datum förordnades nämnda personer i stället att vara sakkunniga i utredningen.

Erik Adell Hellström och Hugo Wester entledigades fr.o.m. den 1 oktober 2019 och fr.o.m. samma datum förordnades departementssekreterare Fredrik M Ahlén som sakkunnig.

Cristina Pontis entledigades fr.o.m. den 10 mars 2020, och fr.o.m. samma datum förordnades kanslirådet Marie Törn som sakkunnig. Fr.o.m. den 6 mars 2020 entledigades Kristina Dahlberg från uppdraget som expert i utredningen. Undervisningsrådet Marie Israelsson förordnades som expert fr.o.m. den 10 mars 2020. Ullalena Haeggman entledigades fr.o.m. den 12 maj 2020, och fr.o.m. samma datum förordnades departementssekreteraren Linda Hindberg.

Fr.o.m. den 9 september 2020 entledigades Saskia Bodin och Josefine Gustafsson, och fr.o.m. samma datum förordnades kanslirådet Andreas Hermansson och departementssekreteraren Christina Velander som sakkunniga i utredningen. Fr.o.m. den 30 september entledigades Linda Hindberg och fr.o.m. samma datum förordnades departementssekreteraren Andrea Larsson.

Som sekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 11 september 2017 kommunikatören Kajsa Thunholm och fr.o.m. den 27 november 2017 juristen Nadia Boussaid Pettersson. Kajsa Thunholm entledigades på egen begäran fr.o.m. den 1 februari 2018 och Nadia Boussaid Pettersson fr.o.m. den 12 mars 2018. Fr.o.m. den 2 april 2018 anställdes kanslirådet Marie Törn som sekreterare i utredningen och fr.o.m. den 18 april anställdes rättssakkunnige Jan Käll som sekreterare. Marie Törn entledigades på egen begäran fr.o.m. den 1 juli 2019.

Som huvudsekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 19 december 2019 kanslirådet Karin Moberg. Fr.o.m. den 27 januari 2020 anställdes utredaren Åsa Ernestam och utredaren Cecilia von Otter som sekreterare i utredningen.

Vi vill också framföra vårt tack till Ingrid Lindskog, Thomas Nilsson, Kristina Dahlberg och Ingegärd Hilborn, som på olika sätt bidragit i utredningens arbete.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07). Utredningens slutbetänkande Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd-

och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11) överlämnas härmed till regeringen.

Stockholm i februari 2021

Tommy Lagergren

/Karin Moberg Åsa Ernestam Jan Käll Cecilia von Otter

Sammanfattning

Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven har haft tre huvuduppdrag att redovisa i detta slutbetänkande:

  • Kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för elever att nå de kunskapskrav som minst ska nås.
  • Föreslå en acceptabel lägstanivå för tillgång till elevhälsans professioner.
  • Analysera vilka insatser som kan vidtas för att stärka grundsärskolan och i viss mån gymnasiesärskolan, utifrån vissa avgränsade områden som beskrivs närmare nedan.

Utredningen har tidigare lämnat ett delbetänkande med förslag för hur elever kan få bättre stödinsatser kopplade till lärmiljö och grupptillhörighet.

I fokus för vår utredning står skolans förmåga att ge fler elever förutsättningar att nå kunskapskraven och tillräckliga kunskaper för att klara framtida studier och arbetsliv. Våra uppdrag berör i första hand grundskolan och grundsärskolan.

Kunskapsresultaten i grundskolan visar att långt ifrån alla elever uppnår kunskapskraven. En betydande andel elever saknar godkända betyg i minst ett ämne, både i årskurs 6 och i årskurs 9. Ungefär 15 procent av eleverna som våren 2020 avslutade årskurs 9 var inte behöriga till gymnasieskolans nationella program. För grundsärskolan saknas nationell uppföljning av elevernas kunskapsresultat och progression.

Vår utredning berör några av de områden som kan ha betydelse för elevernas möjligheter att nå kunskapskraven: skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd, elevhälsoarbetet och tillgången till elevhälsa samt möjligheter till en flexibel utbildning för elever i grundsärskolan och kompetensen hos lärare och övrig personal i grund- och gymnasiesärskolan. Vårt uppdrag innefattar dessutom förslag inom två ytterligare områden: möjligheten att överklaga ett beslut om att gå om en årskurs, och möjligheten att dela upp elever efter kön.

Skolans stöd- och elevhälsoarbete

Elevernas möjligheter att nå kunskapskraven är beroende av skolans arbete med andra områden än de som berörs i detta betänkande. Skickliga lärare som bedriver en god undervisning och lärmiljöer som är anpassade till elevernas olika behov är troligen de mest effektiva sätten att få så många elever som möjligt att nå kunskapskraven. Det är också nödvändigt att skolmiljön präglas av trygghet och studiero så att eleverna ska har möjlighet att fokusera på skolarbetet. För att fler elever ska ges goda förutsättningar att nå kunskapskraven är det med andra ord ofta mer generella insatser som krävs, snarare än sådana som ligger inom utredningens ramar.

Även om grunden för att så många elever som möjligt ska nå kunskapskraven är att undervisningen håller hög kvalitet och utgår från elevernas skiftande behov, behöver skolornas stöd- och elevhälsoarbete vara aktivt och välfungerande. I dag har detta arbete en rad brister. Vi gör utifrån vår kartläggning följande sammanfattning av problembilden:

  • Stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven fungerar inte tillfredsställande. I dag får inte alla elever extra anpassningar och särskilt stöd i den utsträckning som de skulle behöva. Stödbehov upptäcks inte alltid, utredningar kan ta lång tid och stödet dröjer för länge. De insatser som ges svarar inte heller i tillräcklig utsträckning mot elevernas behov. Många lärare anser att de saknar tillräcklig kompetens när det gäller att utforma adekvata insatser. Samarbetet med elevhälsan, som skulle kunna vara ett stöd i detta, brister ofta.
  • Problem som uppstår kring en elev ses alltför ofta som brister hos eleven, i stället för något som uppstår i samspel med den omgivande miljön och lärarnas undervisning. För att kunna utforma verkningsfulla stödinsatser måste skolan ta reda på hur eleven upplever de situationer där det uppstår problem och göra eleven delaktig i utformningen av lösningar.
  • Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande potential utnyttjas inte i tillräcklig utsträckning. Den samlade elevhälsan, med dess olika perspektiv och kompetenser, kan bidra till att förebygga svårigheter och ohälsa bland elever och främja elevers hälsa, lärande och utveckling. I dag är många skolor osäkra på vad som avses med att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans resurser ägnas i hög grad åt elevers svårigheter och ohälsa på individnivå och arbetet är i huvudsak inriktat på insatser när problem redan uppstått. Det medför en risk för negativa spiraler där resurserna förbrukas av insatser som sätts in för sent, medan förebyggande och hälsofrämjande insatser får stå tillbaka.
  • Samverkan mellan lärarna och elevhälsan är otillräcklig. Organisation och arbetssätt gynnar inte alltid samverkan inom elevhälsan eller mellan lärare och elevhälsan. Ibland är elevhälsans yrkesgrupper inte tillräckligt tillgängliga, vilket kan bero både på personalbrist och ineffektiv organisation. Detta försämrar elevhälsans förutsättningar att bidra till elevernas välbefinnande och utveckla verksamheten för att möta fler elevers behov.
  • Arbetet med stöd och elevhälsa saknar ofta strategisk styrning.

Skolor där undervisningen inte i tillräcklig utsträckning anpassas till elevernas behov kännetecknas inte sällan av en bristande strategisk styrning, som avsaknad av tydliga mål och uppföljningssystem. Den främsta mekanismen för att utveckla utbildningen – det systematiska kvalitetsarbetet – är ofta snävt inriktat på kunskapsresultat. Det ingår inte alltid i det systematiska kvalitetsarbetet att analysera lärmiljöerna och samla in sådana uppgifter som gör att det finns möjlighet att vidta tidiga insatser för att förebygga att elever inte når kunskapskraven. Att rektorer och huvudmän ibland saknar kunskap om elevhälsans uppdrag och arbetssätt och om hälsoperspektivet i stort kan vara en bidragande orsak till att dessa aspekter saknas i kvalitetsarbetet.

  • Resursfördelning styr bort från att utveckla inkluderande lärmiljöer. Även system för resursfördelning kan skapa incitament som försvårar utvecklingen av inkluderande lärmiljöer, eftersom möjligheten till extra resurser ofta kopplats till enskilda elevers behov av särskilt stöd. Det kan leda till arbetssätt som fokuserar på åtgärdande insatser på individnivå i stället för ett brett förebyggande arbete.

Förslag för ett mer aktivt stöd- och elevhälsoarbete

Utifrån problembilden tecknad ovan har utredningen i första hand övervägt om det behövs ändringar i lagstiftningen. Vi har sett över stödlagstiftningen men bedömer att befintligt regelverk har en fungerande utformning. Ytterligare specificerade krav i lagstiftningen skulle riskera att leda till en detaljstyrning som innebär en begränsning av skolornas möjligheter att utforma sitt arbete. Vi bedömer vidare att hälsoperspektivet redan framgår tillräckligt tydligt i lagstiftningen. Däremot ser vi ett behov av att förtydliga elevhälsans uppdrag, vilket vi återkommer till nedan. När det gäller det regelverk som berör styrning och ledning av skolans arbete bedömer vi att den generella lagstiftning som finns i dag är ändamålsenlig och att specifika perspektiv, som stöd- eller elevhälsoarbetet, inte bör pekas ut eftersom det skulle skapa behov av att peka ut även andra specifika områden.

Det vi ser behov av är i stället åtgärder för att stärka elevhälsoprofessionerna, öka kompetensen att bedriva ett aktivt stöd- och elevhälsoarbete och erbjuda bättre verktyg för effektiva insatser på stöd- och elevhälsoområdet. Vi lägger därför fram förslag inom dessa tre områden.

Stärkta elevhälsoprofessioner

En grundläggande förutsättning för ett aktivt och välfungerande elevhälsoarbete är tillgång till elevhälsans kompetenser. I utredningens uppdrag ligger att föreslå en reglerad lägstanivå för denna tillgång, vilket vi återkommer till längre ner. Utöver detta föreslår vi nedanstående åtgärder.

Krav på specialpedagog eller speciallärare inom elevhälsan

Ett krav på tillgång till speciallärare eller specialpedagog inom elevhälsan ska införas för att höja kvaliteten på kartläggning av stödbehov och utformning av insatser samt för att lärare ska ges ett bättre stöd i arbetet med att utforma inkluderande lärmiljöer.

Förbättrade möjligheter till vidareutbildning till specialpedagog och speciallärare

Statsbidraget för fortbildning när det gäller specialpedagogiska insatser och för speciallärarutbildning inom Lärarlyftet ska förstärkas för att ge huvudmännen goda förutsättningar att öka tillgången till speciallärare och specialpedagoger.

Följa utvecklingen av utbildningsbakgrund blandkuratorer inom elevhälsan

Skolverket ska ges i uppdrag att följa utvecklingen av utbildningsbakgrund bland personer som arbetar som kurator i skolväsendet, i syfte att säkerställa att kompetensen är tillräcklig.

Utvecklad kompetens för ett aktivt stöd- och elevhälsoarbete

Det finns omfattande kompetensutvecklingsinsatser och stödmaterial från skolmyndigheterna inom utredningens områden som till stora delar fyller de behov som utredningen har identifierat. Inom några områden ser vi emellertid att kompetensutvecklingsinsatser behöver utvecklas eller förlängas och att stödmaterial behöver revideras.

Förlängning av statsbidrag för Specialpedagogik för lärande

Statsbidraget för kompetensutvecklingsinsatsen Specialpedagogik för lärande ska förlängas för att ge fler skolor möjlighet att delta i satsningen. Därmed ges fler lärare ökade kunskaper för att bättre kunna möta elevers olika behov och anpassa undervisningen med hjälp av specialpedagogiska metoder, arbetssätt och förhållningssätt.

Bättre stöd för förebyggande och hälsofrämjande arbete

Skolverket bör se över relevanta befintliga kompetensutvecklingsinsatser och stödmaterial för att i dessa utveckla hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kan stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Översynen bör i relevanta delar göras i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Bättre kunskap om vårdgivaransvaret

Skolverket bör säkerställa att hälso- och sjukvårdslagstiftningen om styrning och ledning av elevhälsans medicinska insatser berörs i rektorsprogrammet och i skolchefsutbildningen.

Bättre verktyg för effektiva insatser

För att stödinsatser ska kunna utformas så att de ger effekt för elevers kunskapsutveckling behöver skolorna bättre verktyg. Vi föreslår därför följande insatser.

Kunskapssammanställningar om elevhälsa och stöd

Skolverket ska ges i uppdrag att ansvara för att ta fram kunskapssammanställningar inom områdena elevhälsa och stöd som kan bidra till att förbättra huvudmäns, rektorers och lärares möjligheter att välja effektiva insatser. Kunskapssammanställningarna ska tas fram tillsammans med Skolforskningsinstitutet och SPSM samt, där det är relevant, i samverkan med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Stöd för utredning om särskilt stöd

Skolverket och SPSM ska ges i uppdrag att ta fram ett stöd för den utredning som ska genomföras för att ta ställning till en elevs behov av särskilt stöd.

Tillgång till elevhälsans kompetenser

Utöver det mer generella uppdraget att utreda hur elevhälsoarbetet kan utvecklas har utredningen inom elevhälsoområdet även i uppdrag att föreslå hur det kan göras obligatorisk för skolhuvudmännen att redovisa tillgång till elevhälsans professioner, samt analysera regleringen av tillgång till elevhälsa och föreslå en ändring så att det förtydligas vad som är en acceptabel lägstanivå.

Nuvarande reglering av elevhälsan anger att det för elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. För specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov kan tillgodoses. Regleringen definierar inte hur hög tillgången till elevhälsopersonal ska vara utan huvudmannen kan inrikta och organisera sin elevhälsa utifrån lokala behov och förutsättningar. Utredningens uppskattning är att det i dag finns i genomsnitt ungefär en skolläkare per 10 100 elever, en skolsköterska per 440 elever, en psykolog per 1 500 elever och en kurator per 460 elever i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Eftersom den personal som utgör den specialpedagogiska kompetensen ofta arbetar både i elevhälsan och i undervisningen, går det inte ta fram uppgifter om dem specifikt inom elevhälsan.

Utifrån uppgifter om en varierande och ibland otillräcklig tillgång till elevhälsans professioner finns det skäl att i regleringen ange vad som utgör en acceptabel lägstanivå för tillgång till elevhälsan. Utredningen lägger fram två alternativa förslag för en sådan reglering, som också kan kombineras.

Förtydligad reglering av elevhälsans uppdrag

Tillgången till elevhälsan ska vara tillräcklig för att dess uppdrag ska kunna fullgöras. Ett möjligt sätt att utforma en reglerad lägstanivå för tillgången till elevhälsans professioner är att tydliggöra elevhälsans uppdrag.

Utredningen anser att elevhälsan fortsatt främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För att ytterligare tydliggöra det uppdrag som ska kunna

fullgöras, föreslår utredningen att nuvarande reglering kompletteras med följande tillägg:

  • Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och organisa-

tionsnivå. Elevhälsans arbete ska omfatta insatser riktade till en-

skilda elever, grupper av elever, grupper av lärare eller annan skolpersonal eller till skolan i dess helhet, utifrån behov.

  • Arbetet ska ske i samverkan med övrig personal på skolan.

Organisation, rutiner och arbetssätt på skolan ska främja samverkan mellan elevhälsans professioner, lärare och övrig personal på skolan. Varje profession har ansvar att bidra med sin specifika kompetens i de situationer där den behövs. För samverkan och samordning med den övriga personalen krävs att elevhälsans kompetenser finns närvarande – fysiskt eller digitalt – i sådan utsträckning som behövs.

  • Elevhälsan ska bidra till skolans kvalitetsarbete. Elevhälsan ska bidra med tvärprofessionell kompetens till skolans kvalitetsarbete. Elevhälsan ska bidra med aktuell kunskap om elevernas fysiska, psykiska och psykosociala hälsa, om hinder för elevernas lärande, utveckling och hälsa och om de övergripande förutsättningarna för lärande, utveckling och hälsa på skolan. Elevernas perspektiv ska tillvaratas och hela skolans miljö uppmärksammas.
  • Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården

och socialtjänsten. Skolans arbete för elevernas lärande, utveck-

ling och hälsa kan innebära samverkan med andra samhällsfunktioner. Elevhälsan utgör ofta en viktig aktör vid samverkan med externa aktörer. För elevhälsan kan samverkan med andra samhällsfunktioner vara såväl åtgärdande som förebyggande och hälsofrämjande. Varje yrkesgrupp inom elevhälsan har ett ansvar för att, där det är relevant, bidra med sin specifika kompetens vid samverkan med aktörer utanför skolan.

Numerär reglering av en acceptabel lägstanivå

För att ytterligare styra tillgången till elevhälsans lagstadgade kompetenser kan ett förtydligat uppdrag kombineras med en reglering av en numerär lägstanivå – ett bemanningskrav. Att ta fram ett sådant förslag ligger också i utredningens uppdrag.

Tillräcklig tillgång till personalresurser är en nödvändig förutsättning för att elevhälsans uppdrag ska kunna fullgöras. Det är i och för sig inget som särskiljer elevhälsan från andra personalgrupper i skolan. Men elevhälsan riskerar, i större utsträckning än skolans andra personalgrupper, att nedprioriteras av rektor eller huvudmannen eftersom dess uppdrag inte ses som skolans huvuduppdrag. Det kan vara ett skäl att reglera tillgången till elevhälsopersonal.

Bemanningskrav är emellertid en ovanlig form av reglering och förekommer inte på skolans område i Sverige. En sådan typ av reglering kan också ha vissa risker. En reglerad numerär lägstanivå riskerar att inte leda till den likvärdighet som är syftet, eftersom behoven och förutsättningarna ser olika ut. Om lägstanivån uppfattas som ett tak för bemanning kommer resurser inte att skjutas till även om elevernas behov av elevhälsan är större. Om lägstanivån i stället överstiger behoven hos en huvudman kommer den att leda till ett ineffektivt resursutnyttjande. Resurser som hade kunnat ha större effekt på elevernas måluppfyllelse om de fördelades till exempelvis andra personalgrupper kommer att behöva läggas på att uppfylla kraven på tillgång till elevhälsans lagstadgade kompetenser. En reglerad numerär lägstanivå innebär också att rektors möjlighet att styra över sin inre organisation och resursfördelning minskar.

Vilken numerär som kan utgöra en acceptabel lägstanivå är svårt att fastställa. Utredningens förslag till numerär utgår från elevhälsoprofessionernas rekommendationer och uppgifter från huvudmän som vi rekommenderats att kontakta på grund av deras välfungerande elevhälsoarbete. Vi har jämkat dessa siffror med de osäkra uppgifter som finns att tillgå om nuvarande tillgång nationellt, eftersom huvudmännen redan i dag har ansvar för att se till att det finns tillgång till personal inom elevhälsan i den utsträckning som krävs. Den specialpedagogiska kompetensen undantas i vårt förslag eftersom de ofta också bedriver undervisning och därför inte kan avgränsas till enbart elevhälsan.

Utredningen föreslår en numerär reglering av tillgång till elevhälsan som anger att en skolläkare får ansvara för högst 7 000 elever, en skolsköterska för högst 430 elever, en psykolog för högst 1 000 elever och en kurator för högst 400 elever. Det är en högre tillgång än i dag, och innebär ökade kostnader om nära 850 miljoner kronor per år.

Obligatorisk redovisning av tillgång till elevhälsan

Det genomförs i dag inte någon nationell insamling av uppgifter om elevhälsopersonal, vilket innebär att uppgifter om antalen saknas. Detta försvårar jämförelser av hur olika huvudmän tolkar regleringen och utvärderingar av om organisationen motsvarar de lokala behoven. Korrekta uppgifter om tillgång bör också inhämtas för att revidera förslaget om en numerär lägstanivå innan det införs. Utredningen föreslår därför att det ska vara obligatoriskt för skolans huvudmän att redovisa tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator på skolenhetsnivå.

Bedöma och stödja kunskapsutveckling i grundsärskolan

Inom ramen för uppdraget att stärka grundsärskolan ska utredningen överväga en garanti för tidiga stödinsatser, ge förslag på verktyg för att bedöma och följa elevernas kunskapsutveckling samt överväga behov av kompetensutvecklingsinsatser i både grund- och gymnasiesärskolan. Vi föreslår en omfattande satsning på höjd kompetens och bättre verktyg för bedömning i grund- och gymnasiesärskolan.

En garanti för tidiga stödinsatser införs

Utredningen föreslår att en garanti för tidiga stödinsatser ska införas för elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner. Om resultatet av ett nationellt bedömningsstöd i årskurs 1 eller 3 i grundsärskolan, respektive årskurs 4 i specialskolan, visar att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska en analys av elevens kunskapsutveckling genomföras. De lärare som saknar speciallärarutbildning eller annan specialpedagogisk kompetens ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens.

De obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1 ska finnas kvar. Huvudmän ska även vara skyldiga att använda nationella bedömningsstöd i årskurs 3 i grundsärskolan respektive i årskurs 4 i specialskolan. Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram sådana bedömningsstöd samt se över befintliga obligatoriska bedömningsstöd. Vidare

ska Skolverket och SPSM få i uppdrag att ge huvudmännen stöd i samband med att en garanti för tidiga stödinsatser införs.

Utredningen ser en garanti för tidiga stödinsatser som ett sätt att säkerställa att alla barn och ungdomar som har förutsättningar att utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna får möjlighet att göra det. Det handlar om basfärdigheter som är lika viktiga för elever i grundsärskolan som för elever i övriga obligatoriska skolformer. Den specialpedagogiska bedömningen kan bidra till en högre kvalitet i överväganden om vilket stöd eleven behöver för att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Stöd för bedömning och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling

Utredningen har analyserat lärares behov när det gäller bedömning och uppföljning av elevers kunskapsutveckling i ämnen och ämnesområden. Vi konstaterar att det finns ett stort behov av stöd för bedömning och för att följa elevernas kunskapsutveckling i både ämnen och ämnesområden. Grundsärskolan har tillgång till färre nationellt framtagna verktyg för bedömning och kunskapsuppföljning än grundskolan. Enligt de lärare och rektorer som deltagit i utredningens enkätundersökning och intervjuer finns behov av olika typer av verktyg. Riksrevisionen har också framfört kritik mot att grundsärskolan har tillgång till ett mindre omfattande stöd för bedömning än grundskolan.

Vår bild är att det finns behov av både fler verktyg och mer kunskap om hur lärare kan bedöma och följa elevernas kunskapsutveckling inom både ämnen och ämnesområden. Vi anser emellertid att behoven inte tillgodoses genom fler bedömningsstöd annat än de som ingår inom en garanti för tidiga stödinsatser. Alla lärare, oavsett ämne och ämnesområde, behöver få kunskaper och verktyg. Mot bakgrund av detta föreslår vi följande insatser:

Stöd för bedömning i ämnen och ämnesområden

Skolverket och SPSM ska ges i uppdrag att i samverkan ta fram utbildningsinsatser om bedömning i ämnen och ämnesområden i grundsärskolan.

Skolverket och SPSM ska vidare ges i uppdrag att i samverkan ta fram verktyg och stödmaterial för bedömning och kunskapsuppföljning i ämnen och ämnesområden i grundsärskolan.

Kompetensutveckling för att öka elevernas möjlighet att nå målen

Utredningen har övervägt om det finns ett behov av kompetensutveckling för lärare eller annan personal som arbetar i undervisningen i syfte att öka elevernas möjlighet att nå målen i grund- och gymnasiesärskolan, utöver de ovan beskriva insatserna som rör bedömning och kunskapsuppföljning i grundsärskolan. En del av våra förslag innebär en vidareutveckling av insatser som redan erbjuds, medan annat är förslag till sådant som i dag saknas.

Didaktiskt inriktad kompetensutveckling

Som framgår nedan föreslår utredningen nya timplaner för grundsärskolan som framför allt innebär att timmarna i svenska, svenska som andraspråk och engelska ökar samtidigt som timmarna i slöjd och hem- och konsumentkunskap minskar.

Även om den tidsmässiga omfattningen av de teoretiska ämnena ökar är det angeläget att undervisningen är konkret och att undervisningen i läs- och skrivutveckling samt matematik stärks både när det gäller ämnen och ämnesområden. Utredningen föreslår därför att Skolverket och SPSM i samverkan ges i uppdrag att utveckla didaktiskt inriktade kompetensutvecklingsinsatser.

Kompetensutveckling om flexibel utbildning

Elever i grundsärskolan kan läsa integrerat i grundskolan och elever i gymnasiesärskolan kan samläsa med elever i gymnasieskolan. Syftet är att erbjuda eleverna en mer flexibel utbildning och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det innebär emellertid att lärare kan behöva undervisa enligt två kursplaner eller ämnesplaner parallellt, något som SPSM har erbjudit tematräffar om. Utredningen anser att utbildningsinsatser av detta slag

bör erbjudas i större omfattning och i samverkan med Skolverket. Insatserna ska rikta sig till lärare i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan, och gymnasiesärskolan.

Alternativ- och kompletterande kommunikation (AKK) och digitala lärverktyg förs samman i utbildningsinsatser

Kunskaper i såväl AKK som digitala lärverktyg är centrala i både grund- och gymnasiesärskolan och kan göra väsentlig skillnad för elevernas möjligheter till lärande. Utredningen föreslår därför att SPSM ska ges i uppdrag att inom ramen för befintliga kompetensutvecklingsinsatser i AKK även ge kunskaper om digitala lärverktyg för elever som behöver stöd i sin kommunikation. Dessa insatser ska rikta sig till lärare och annan personal i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

Kompetensutveckling för elevassistenter

Elevassistenterna utgör en viktig yrkesgrupp i både grund- och gymnasiesärskolan. Behovet av kompetensutvecklingsinsatser för elevassistenter framkommer både i forskning och i kontakter med rektorer och lärare. Det förekommer ibland lokala utbildningsinsatser, men det finns inte förutsättningar att erbjuda sådana insatser i varje kommun. Utredningen bedömer att det finns behov av att nationellt erbjuda elevassistenterna grundläggande kunskaper för att de ska fungera i sin roll i grund- och gymnasiesärskolan.

Utredningen föreslår att SPSM och Skolverket ges i uppdrag att i samverkan utforma kompetensutvecklingsinsatser för elevassistenter. Dessa ska ge kunskaper i skolans styrdokument, hur funktionsnedsättningar kan påverka elevernas lärande och vad elevassistentrollen innebär.

Bristen på behöriga lärare bör utredas

Utredningen konstaterar att ett övergripande problem är bristen på behöriga lärare i grund- och gymnasiesärskolan. I vårt uppdrag ingår inte att lämna förslag till den typ av mer genomgripande föränd-

ringar som behövs för att möta behovet av behöriga lärare. Steget att bli behörig lärare i grund- och gymnasiesärskolan är större än i grundskolan eftersom det först krävs en lärarutbildning och därefter yrkeserfarenhet samt en speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning. Utredningen bedömer därför att frågan om hur bristen på behöriga lärare i grund- och gymnasiesärskolan kan lösas bör utredas.

Flexibilitet och nya benämningar i grund- och gymnasiesärskolan

Inom ramen för uppdraget att stärka grundsärskolan ska utredningen även analysera om timplanerna bör förändras, föreslå ny benämning på målgruppen, nya benämningar på skolformerna och på delar inom komvux samt överväga vissa förändringar gällande de individuella programmen.

Nya timplaner i grundsärskolan för att öka flexibiliteten

Utredningen har dragit slutsatsen att grundsärskolans timplaner bör förändras för att bättre möta elevernas behov och öka flexibiliteten för eleverna att läsa utifrån olika timplaner. Såväl Riksrevisionen och Skolverket som FUB, en organisation som företräder barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, har pekat på att grundsärskolans timplaner behöver förändras. Det handlar både om att eleverna ska ges möjligheter att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och att det ska erbjudas en flexibel utbildning enligt styrdokumenten. Det ska vara lättare att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden och det ska fungera att läsa vissa ämnen enligt grundskolans kursplaner, oavsett om eleven går i grundsärskolan eller läser integrerat.

Utredningen har haft tre utgångspunkter för förslagen till förändringar av grundsärskolans timplan i ämnen. Eleverna ska för det första ges bättre förutsättningar att utveckla de kunskaper de behöver för delaktighet i samhället. För det andra ska timplanerna för grundskolan och timplanerna för ämnen i grundsärskolan i så liten utsträckning som möjligt skilja sig åt då det inte finns sakliga skäl med hänsyn till att eleverna har en intellektuell funktionsnedsätt-

ning. För det tredje bör timplanerna underlätta för elever att läsa en kombination av ämnen enligt grundsärskolans och grundskolans kursplaner om de har förutsättningar för det.

Mer undervisning i framför allt svenska och engelska

Utredningens förslag till förändringar innebär att den garanterade undervisningstiden justeras för merparten av ämnena i grundsärskolans timplan. Den garanterade undervisningstiden ökar i framför allt svenska, svenska som andraspråk och engelska samtidigt som den minskas i framför allt slöjd och i hem- och konsumentkunskap. Vidare föreslås att antalet timmar i ämnena bild, matematik, NOämnen, slöjd och teknik blir desamma som i grundskolan. Utredningen föreslår dessutom att det införs fördelningsbar undervisningstid i timplanen för ämnen, timmar som kan användas till undervisning utifrån den enskilda elevens behov och önskemål samt huvudmannens möjligheter. Tiden kan användas till undervisning i ett modernt språk eller till att erbjuda eleven mer undervisning i andra ämnen.

Möjlighet att läsa modernt språk i grundsärskolan

Det har i utredningens kontakter med rektorer, lärare och elever framkommit att det finns intresse hos en del elever i grundsärskolan att få läsa ett modernt språk. Vi föreslår därför att det ska bli möjligt för huvudmannen att erbjuda en elev att läsa språkval, både inom ramen för fördelningsbar undervisningstid i ämnen och inom skolans val. Med anledning av detta föreslår vi en reglering i skollagen som gör detta möjligt samt att Skolverket ges i uppdrag att ta fram en kursplan i språkval för grundsärskolan.

Utökad undervisningstid i ämnesområden

Utredningen konstaterar att den skillnad som finns i den garanterade undervisningstiden mellan timplanerna för ämnen respektive ämnesområden i grundsärskolan inte härrör från överväganden om elevernas behov. Skillnaderna är en följd av att undervisningstiden i de

obligatoriska skolformerna i ämnet matematik utökades 2013 och 2016, något som inte resulterade i motsvarande ökning inom ämnesområden. Om den garanterade undervisningstiden ges samma omfattning underlättar det för elever att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden utifrån sina förutsättningar och behov. Både Riksrevisionen och Skolverket har pekat på att det saknas hållbara skäl att upprätthålla den tidsmässiga skillnad som finns när det gäller timplanernas omfattning.

Mot bakgrund av detta föreslår utredningen att den garanterade undervisningstiden för ämnesområden ska utökas till 6 890 timmar, det vill säga ges samma omfattning som för ämnen i grundsärskolan och grundskolan.

Förändringar som rör individuella program i gymnasiesärskolan

Utredningen har haft i uppdrag att överväga vem som bör fatta beslut om hur undervisningstiden bör fördelas på det som ingår i elevens individuella studieplan på ett individuellt program i gymnasiesärskolan. Därutöver har utredningen haft i uppdrag att bedöma om en elev på ett individuellt program i gymnasiesärskolan bör kunna befrias från undervisning i ett eller flera, eller delar av ämnesområden.

Rektor ska besluta om fördelning av undervisningstid på individuella program i gymnasiesärskolan

I dag är det huvudmannen som fattar beslut om fördelningen av undervisningstiden på individuella program i gymnasiesärskolan, medan det på gymnasieskolans introduktionsprogram är rektor som fattar motsvarande beslut. Utredningen ser inga skäl till denna skillnad mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Rektor är närmare eleven och den som har bäst förståelse för elevens behov samt vilket stöd och vilka anpassningar som kan behövas av elevens skolsituation. Vi föreslår därför att det ska åligga rektor att besluta hur undervisningstiden ska fördelas på det som ingår i elevens individuella studieplan på individuella program i gymnasiesärskolan.

Reducerad undervisningstid införs som ny stödform

Utredningen konstaterar att det finns stora möjligheter att göra individuella anpassningar för enskilda elever på individuella program, men bedömer att det finns elever som behöver ges ytterligare stöd. För ett litet fåtal elever som saknar förutsättningar att bedriva heltidsstudier framstår reducering av undervisningstiden som en mer ändamålsenlig lösning än att befria elever från undervisning i hela eller delar ämnesområden. Utredningen föreslår därför att rektorn bör kunna fatta beslut om att reducera en elevs undervisningstid på ett individuellt program i gymnasiesärskolan. För att säkerställa att undervisningstiden inte reduceras av felaktiga skäl ska denna stödåtgärd föregås av utredning och ett åtgärdsprogram. Vidare ska Skolverket ges i uppdrag att ta fram stöd för tillämpningen om hur reducerad undervisningstid på individuella program i gymnasiesärskolan ska hanteras.

Nya benämningar på målgruppen och skolformerna

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå alternativa benämningar på såväl målgruppen som skolformerna grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vi har även haft möjlighet att föreslå alternativa benämningar på de delar inom komvux som riktar sig till målgruppen.

Intellektuell funktionsnedsättning ersätter utvecklingsstörning

Utredningen har övervägt om ordet utvecklingsstörning i benämningar på målgruppen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna i skollagen och anslutande författningar bör ersättas med en mer tidsenlig benämning. Vi konstaterar att begreppet intellektuell funktionsnedsättning bättre beskriver vad själva funktionsnedsättningen innebär och vad samhället har ansvar för att överbrygga för att individen ska tillförsäkras mesta möjliga delaktighet i samhället. Intellektuell funktionsnedsättning är det begrepp som används i manualen DSM-5 som används vid diagnostisering och är det begrepp som kommer att stå i den svenska översättningen av ICD-11. Detta begrepp används också alltmer frekvent både i Sverige och internationellt inom forskning, politik och andra

samhällsområden i både tal och skrift. Utredningen föreslår därför att intellektuell funktionsnedsättning ska ersätta utvecklingsstörning i skollagen och anslutande författningen samt all annan lagstiftning som omfattar målgruppen.

Som en följd av detta föreslår vi även att specialiseringen mot utvecklingsstörning inom speciallärarutbildningen byter namn till specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning.

Skolformerna byter namn till anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola

Utredningen har övervägt olika alternativa benämningar på skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola. De elever som utredningen träffat upplever att nuvarande benämningar är stigmatiserande. Även från FUB och forskare har det framkommit önskemål om att beteckningen särskild eller ”sär” ska tas bort.

Utredningen föreslår att grundsärskola ska byta namn till anpassad grundskola och att gymnasiesärskola ska byta namn till anpassad gymnasieskola. Anpassning är ett begrepp som återfinns i skolförfattningarna och som visar att det handlar om att anpassa verksamheten utifrån elevernas behov och förutsättningar. Benämningarna signalerar att det handlar om en grundskoleutbildning respektive gymnasieutbildning som är anpassad för att möta elevernas olika behov.

För att skapa enhetlighet mellan de skolformer och de delar som finns inom komvux som riktar sig till elever med intellektuell funktionsnedsättning föreslår utredningen att kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ska byta namn till kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå.

Benämningen träningsskola tas bort

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå alternativ benämning för träningsskolan om det anses lämpligt. Vår slutsats är att det inte finns några skäl att överväga en mer tidsenlig benämning och föreslår i stället att benämningen träningsskola stryks i skollagen och skolans övriga styrdokument. Ambitionen att grundsärskolan ska vara en flexibel skolform står i kontrast till den uppdelning som görs mellan träningsskolan och övriga grundsärskolan i styrdokumenten.

Beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska kunna överklagas

Utredningen har i uppdrag att analysera frågan om det ska gå att överklaga en rektors beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs.

Vi föreslår att en rektors beslut om att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Rektorn ska i första hand fatta ett sådant beslut i samråd och samförstånd med elevens vårdnadshavare. Om det finns synnerliga skäl får dock rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs. Ett beslut att en elev ska gå om en årskurs ska gälla för det läsår som följer närmast efter beslutet. Beslutet ska gälla även om eleven byter till en annan skolenhet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om att en elev ska gå om en årskurs. Rektorns beslut ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Befintligt regelverk om könsuppdelad undervisning är tillräckligt

Utredningen ska lämna förslag till nödvändiga författningsändringar i skollagen med utgångspunkten att elever och barn i skolväsendet som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt.

Utredningen föreslår att det inte ska införas några bestämmelser i skollagen som uttryckligen förbjuder könsuppdelad undervisning och utbildning. Detta eftersom det befintliga regelverket i form av bestämmelser i läroplaner och diskrimineringslagen är tillräckliga.

Summary

The Inquiry on students’ opportunities to attain the knowledge requirements has had three main remits to address in this final report:

  • Survey and analyse the work of schools in terms of support and student health and submit proposals with the aim of facilitating students attaining the minimum knowledge requirements.
  • Propose an acceptable minimum staffing level to ensure access to student health care staff.
  • Analyse the measures that can be taken to strengthen compulsory and, to a certain extent, upper secondary school for students with intellectual disabilities, based on certain related areas as described in more detail below.

The Inquiry has previously submitted an interim report in which we submitted proposals for how students can obtain better support interventions linked to the learning environment and the group they belong to.

The focus of our Inquiry is on the capacity of schools to equip more students to attain the knowledge requirements and provide them with sufficient skills to cope with future studies and the world of work. Our remits primarily concern compulsory schools and compulsory schools for students with intellectual disabilities.

The academic results of compulsory schools show that far from all students attain the knowledge requirements. A significant proportion of students fail to achieve a pass grade in one or more subjects, both in year 6 and year 9. Approximately 15 percent of students who completed year 9 (the final year of compulsory education in Sweden) in spring 2020 were not qualified to embark on the national programmes at upper secondary school. There has been no national

follow-up of student attainment and progression in compulsory school for students with intellectual disabilities.

Our Inquiry addresses some of the areas that may be significant to students’ opportunities to attain the knowledge requirements: the work of the schools on extra adaptations and special support, student health care efforts and access to student health care, and various ways of increasing the flexibility of the education provided and strengthening the skills of teachers and other staff in compulsory and upper-secondary education for students with intellectual disabilities. Our mandate also encompasses proposals in two additional areas: the opportunity to appeal against a decision that a student must repeat a year, and the opportunity to segregate students by sex.

School support and student health care

Students’ opportunities to attain the knowledge requirements are affected by many factors. Skilled teachers capable of providing highquality teaching adapted to the different needs of students, in inclusive teaching environments, are probably the most effective way of enabling as many students as possible to attain the goals. A school setting characterised by security and a calm learning environment is essential if students are to be able to focus on their school work. In other words, if more students are to have every facility to attain the goals, what is required is often more general interventions to improve teaching quality and ensure good learning environments rather than such initiatives as lie within the remit of the Inquiry.

Even if high-quality teaching based on the students’ varying needs is what is needed for as many students as possible to attain the goals, the schools’ support and student health care work still needs to be active and function successfully. Today there are a number of shortcomings in this respect. Based on our investigation, we summarise the problems identified as follows:

  • Extra adaptations and special support efforts need to work well when a student is at risk of failing to attain the knowledge requirements. Today students are not receiving support to the extent that they need. Needs for support are not always picked up, assessments can take a long time and support is delayed for too long. Nor do the interventions provided sufficiently meet students’

needs. Many teachers consider that they lack sufficient skills in designing adequate interventions. Collaboration with student health care, which might be able to provide support in this respect, is often lacking.

  • Problems that arise surrounding a student at school are far too often viewed as shortcomings in the student, without considering the fact that the student’s difficulties emerge in interaction with the surrounding environment and the teacher’s teaching. To design effective support interventions, the school must explore the student’s experience of situations where problems are arising and involve the student in designing solutions.
  • The preventive and health promotion potential of the student health care service is not exploited. The student health care service as a whole, with its different perspectives and skills, can help to prevent difficulties and illness among students and foster students’ health, learning and development. Today many schools are uncertain about what it means for student health care to mainly be focused on prevention and health promotion. Student health care resources are largely geared towards students’ difficulties and ill-health at an individual level, and efforts are predominantly focused on interventions once problems have already arisen. Here, there is a risk of negative spirals, where resources are consumed by interventions that have been brought in too late, while preventive and health promotion interventions take a back seat.
  • There is insufficient collaboration between teachers and student health. The organisation, working methods and roles in student health care and in schools in general do not always encourage collaboration within student health care or between teachers and student health care. Sometimes the occupational groups working in student health care are not accessible enough, which may have to do with staff shortages and inefficient organisation. This inhibits the ability of student health care to contribute towards student wellbeing and develop its operations to meet the needs of more students.
  • Work on support and student health care lacks strategic governance. Schools where teaching is not sufficiently adapted to students’ needs are often characterised by failures in strategic gover-

nance, such as a lack of clear goals and monitoring systems. The foremost mechanism for improving education – systematic quality work – is often narrowly focused on student attainment (knowledge results). Systematic quality work does not always incorporate analysing learning environments and gathering the kind of data that would enable early action to be taken to prevent students failing to attain the knowledge requirements. Head teachers and education providers sometimes being unaware of the mandate and the working methods of the student health care service and of the health perspective in general may be a factor contributing to failure to address these aspects in quality work.

  • Resource allocation steers away from developing inclusive learning environments. Resource allocation systems can also create incentives that make it harder to develop inclusive learning environments, because the ability to obtain extra resources is often contingent upon needs for special support. This can lead to working methods that focus on interventions to tackle the issues of specific students instead of broad preventive work.

Proposals for more active work on support and student health

Based on the problem scenario delineated above, in the first instance we have considered whether there is a need to amend the legislation. We have reviewed the legislation on support but have reached the view that the design of the regulations currently works and that adding additional specific requirements to the legislation would run the risk of encouraging detailed governance that would ineffectively restrict schools’ opportunities to shape their own operations. We have further judged that the legislation already makes the health perspective sufficiently clear. On the other hand, we see a need to make the mandate of student health care clearer and will return to this below. When it comes to the regulations concerning governance and management of the work of schools, we consider that the general legislation that exists today is appropriate and that specific perspectives, such as support or student health care work, should not be singled out, because this would create a need to also single out other specific perspectives.

On the other hand, we have judged that there is a need to boost the student health care professions, to increase skills in active support and student health care and to improve tools for efficient support and student health care interventions. We therefore submit proposals in these three areas:

A boost for the student health care professions

A fundamental prerequisite for active and well-functioning student health care work is that there is access to student health care expertise. The mandate of the Inquiry involves proposing a regulated minimum level for this resource, which we will return to below. In addition to this, we propose the following measures:

Requirements for special needs teachers or specialist teachers in student health care

A requirement for access to specialist teachers or special needs teachers in student health care is to be introduced to raise the quality of surveying support needs and of designing interventions, and to ensure that teachers are provided with better support for tailoring inclusive learning environments.

Improved opportunities for in-service training for special needs teachers and specialist teachers

The government grant for in-service training regarding special needs interventions must be increased to give education providers every opportunity to increase access to specialist teachers and special needs teachers.

Monitor trends in the educational background of people who work as school counsellors

The Swedish National Agency for Education is to be tasked with monitoring trends in the educational background of people who work as counsellors in the education system with the aim of ensuring sufficient skills.

Improved skills for active work on support and student health

There is a wealth of skills development resources and support material available from the school authorities in the Inquiry’s fields that largely meet the needs that the Inquiry has identified. In some areas, however, we note that the skills development interventions need to be developed or extended and that support material needs to be revised.

Extending the government grant for special needs skills training for teachers

The Government grant for the skills development initiative Special needs skills for teachers is to be extended to give more schools an opportunity to participate in the initiative and thus give more teachers an opportunity to better meet all the needs of students and adapt their teaching with the help of specialised teaching methods, working methods and approaches.

Better support for prevention and health-promotion work

The Swedish National Agency for Education should review relevant existing skills development initiatives and support material so as to improve the way in which preventive and health promotion work can support student development towards educational goals. The review should be conducted in collaboration with the National Agency for Special Needs Education and Schools, the National Board of Health and Welfare and the Public Health Agency of Sweden where relevant.

Increased awareness of the care responsibility

The Swedish National Agency for Education should ensure that health care legislation on governance and management of medical student health care interventions is included in the head teacher programme and in school manager training.

Better tools for effective interventions

Schools need better tools if support interventions are to be designed so that they are effective in terms of students’ progress.

Knowledge summaries on student health care and support

The Swedish National Agency for Education is to be tasked with producing summaries of knowledge in the areas of student health care and support capable of helping to improve the opportunities of education providers, head teachers and teachers to choose effective interventions. The knowledge summaries should be produced in collaboration with the Swedish Institute for Educational Research, the National Agency for Special Needs Education and Schools and, where relevant, the National Board of Health and Welfare.

Support for assessment of special support needs

The Swedish National Agency for Education should be tasked, in collaboration with the National Agency for Special Needs Education and Schools, with producing support for the assessment that is to be conducted to determine a student’s need for special support.

Access to student health care skills

In addition to the more general remit to investigate how student health care work can be improved, in the field of student health care the Inquiry has also been tasked with proposing how it can be made compulsory for education providers to report on access to student health care, analyse regulation of access to student health care and

propose an amendment to clarify what an acceptable minimum level of provision is.

The current regulation of student health care states that there must be access to a school doctor, a school nurse, a psychologist and school counsellor for medical, psychological and psychosocial student health care interventions. In the case of special needs interventions, there must also be access to staff with skills in special needs teaching such that students’ needs can be met. The regulation does not define how high access to student health care staff is to be, which means that the providers can focus and organise their student health care services based on local needs and circumstances. The Inquiry estimates that today there is on average one school doctor per 10,100 students, one school nurse per 440 students, one psychologist per 1,500 students and one school counsellor per 460 students in compulsory schools, compulsory schools for students with learning disabilities, upper secondary schools and upper secondary schools for students with intellectual disabilities. Estimates of student health care staff with expertise in special needs teaching cannot be made, since they often work with teaching too.

Drawing on data on varying, and, in places, insufficient access to these student health care personnel, there are grounds to state in the regulation what constitutes an acceptable minimum level for access to student health. The Inquiry submits two alternative proposals for such a regulation, which may also be combined.

Proposals for clearer regulation of the student health care mandate

Access to student health care must be sufficient for it to be able to fulfil its mandate. One possible way of designing a regulated minimum level for access to student health care is to clarify the mandate of student health care with the aim of describing what constitutes an acceptable minimum level in terms of what student health care should contribute to students’ learning, health and development.

The Inquiry considers that student health care should continue to be mainly preventive and promote health. Students’ development towards the goals of education must be supported. To make the mandate that must be able to be fulfilled even clearer, the Inquiry

proposes that the current regulation be expanded. We propose that the following be added:

  • The work of student health care is to be run at individual,

group and organisational level. The work of student health care

is to encompass initiatives directed towards individual students, groups of students, groups of teachers or other school staff, or to the school in its entirety based on needs.

  • The work is to be carried out in collaboration with other

school staff. The organisation, procedures and working methods

at schools should foster collaboration between the student health care professions, teachers and other school staff. Every profession has a responsibility to contribute its specific skills in the situations in which these are needed. Collaboration and coordination with the other staff demands that student health care skills are present – physically or digitally – to the extent required.

  • Student health care is to contribute to quality work in schools.

Student health care is to contribute inter-professional skills to the quality work of schools. Student health care is to contribute relevant knowledge on students’ physical, psychological and psychosocial health, on obstacles to student learning, development and health, and about the overarching prerequisites for learning, development and health in schools. The students’ perspective must be taken into account, as must the whole school environment.

  • Where necessary, student health care must work in partnership

with the health service and social services. The school’s work to

foster student learning, development and health can involve extensive collaboration with other functions of society. Student health care often constitutes an important actor when collaborating with external actors. As far as student health care is concerned, collaboration with other functions of society can both tackle issues and also be preventive and promote health. Every professional group in student health care has a responsibility, where relevant, for contributing its specific skills when working in collaboration outside schools.

Proposals for numerical regulation of an acceptable minimum level

To further steer access to the statutory skills of student health, a clearer mandate can be combined with regulating a minimum level in numerical terms – a staffing requirement. Producing such a proposal is also within the Inquiry’s remit.

Sufficient access to staff resources is essential if student health care is to be able to fulfil its mandate. This is of course the case for other groups of staff in schools as well. However, student health care is at greater risk than other staff groups of being afforded lower priority by head teachers or education providers, because its mandate is not seen as being the main mandate of schools. This may be grounds to regulate access to student health care staff.

Staffing requirements are, however, an unusual form of regulation not found in the field of education in Sweden. Such a type of regulation may also pose certain risks. There is a risk that the minimum level will not result in the equality that it is designed to produce, because needs and circumstances will differ. If the minimum level is seen as a ceiling for staffing, resources will not be allocated even if students’ needs for student health care services are greater. If the minimum level instead is above the needs of an education provider, it will lead to inefficient use of resources. Resources that might have had a better impact on students’ performance were they to be allocated to other groups of staff, for example, will need to be added in order to fulfil the requirements of access to statutory student health care expertise. The minimum level also means reducing the opportunity of head teachers to govern their internal organisation and allocate resources.

It is hard to determine what might currently constitute an acceptable minimum level. The Inquiry’s numerical proposal starts out from the recommendations of student health care professionals and information from education providers recommended to us for their functioning student health care work. We have adjusted these figures using the uncertain data available on current access nationally, because the education providers are already responsible for ensuring that there is sufficient access to student health care staff.

The Inquiry proposes numerical regulation of access to student health care stating that a school doctor may be responsible for a maximum of 7,000 students, a school nurse for a maximum of 430 students, a psychologist for a maximum of 1,000 students and a school counsellor for a maximum of 400 students. This is higher provision than today and will mean increased costs of nearly SEK 850 million. Staff with expertise in special needs teaching are not included in the proposal since they often work both with student health care and teaching.

Proposals on reporting access to student health

At the moment, there is no national collection of data on student health care staff, which means that there is no numerical data available. This makes it difficult to draw comparisons on how different education providers are interpreting the regulation and to evaluate whether the organisation meets local needs. Accurate data on provision should also be in place to review the proposed numerical minimum level before it is introduced. The Inquiry therefore proposes that it be made compulsory for education providers to report access to school doctors, school nurses, psychologists and school counsellors at school unit level.

Assess and support progress in compulsory schools for students with intellectual disabilities

Within its remit of improving compulsory schools for students with intellectual disabilities, the Inquiry is to consider a guarantee for early support interventions, provide proposals for and tools for assessing and monitoring student progress and consider the need for skills development initiatives in compulsory and upper secondary schools for students with intellectual disabilities. We propose an extensive effort to increase skills and improve tools for assessment in compulsory and upper secondary schools for students with intellectual disabilities.

Introducing a guarantee for early support interventions

The Inquiry proposes that a guarantee for early support interventions be introduced for students studying Swedish, Swedish as a second language and Mathematics in line with the syllabus for compulsory schools for students with intellectual disabilities. If the result of national assessment support in year 1 or year 3 shows that a student risks failing to meet the knowledge requirements, an analysis of the student’s progress is to be conducted. The teachers that lack specialist teacher training are to consult with staff with skills in special needs teaching.

The compulsory assessment support in year 1 is to remain in place. Education providers must also be obliged to use national assessment support in year 3 in compulsory schools for students with intellecttual disabilities and in year 4 in special schools. The Swedish National Agency for Education is to be tasked with producing such assessment support and reviewing existing compulsory assessment support. Furthermore, the Swedish National Agency for Education and the National Agency for Special Needs Education and Schools are to work together to provide education providers with support in conjunction with the introduction of a guarantee for early support interventions.

The Inquiry sees a guarantee of early support interventions as a way of ensuring that all children and young people who are able to develop reading, writing and counting skills have an opportunity to do so. This involves basic skills that are as important for students in compulsory schools for students with intellectual disabilities to develop as they are for students in other forms of compulsory school. The special needs assessment can help to improve the quality of assessments to determine which support the student needs to progress further.

Tools for assessing and monitoring student progress

The Inquiry has analysed teachers’ needs in terms of assessment and monitoring student progress in subjects and subject areas taught in schools for students with intellectual disabilities. [Translator’s note: Subject areas are studied by the less able students in schools for students with intellectual disabilities]. We find that there is a great need for support for assessment and monitoring of student progress in

subjects and subject areas alike. Compulsory schools for students with intellectual disabilities have access to fewer nationally produced tools for assessment and monitoring progress than compulsory schools do. According to the teachers and head teachers who took part in the Inquiry’s survey and were interviewed, there is a need for different types of tools. The Swedish National Audit Office has also criticised the fact that compulsory schools for students with intellectual disabilities have access to less extensive support for assessing progress.

The picture we have gained is that there are needs for tools and for more information about how teachers can assess and monitor students’ progress in subjects and subject areas. However, we consider that the needs will not be met through more assessment support other than that included within an early support intervention guarantee. All teachers need to be given skills and tools, irrespective of their subject or subject area. We propose the following:

Support for assessment in subjects and subject areas

The Swedish National Agency for Education and the National Agency for Special Needs Education and Schools will be tasked with working together to produce training initiatives on assessment in subjects and subject areas in compulsory schools for students with intellectual disabilities.

The Swedish National Agency for Education and the National Agency for Special Needs Education and Schools will further be tasked with working together to produce tools and support materials for assessment and monitoring progress in subjects and subject areas in compulsory schools for students with intellectual disabilities.

Skills development to increase students’ opportunities to attain the goals

The Inquiry has considered whether there is a need for skills development for teachers or other staff working in teaching with the aim of increasing students’ opportunities to attain the goals in compulsory and upper secondary schools for students with intellectual disabilities, in addition to the initiatives described above concerning assessment and monitoring progress in compulsory schools for stu-

dents with intellectual disabilities. Some of the proposals mean further developing initiatives that are already offered, while others propose aspects that are currently lacking.

Didactic-focused progress

As shown below, the Inquiry proposes new timetables for compulsory schools for students with intellectual disabilities which mainly mean an increase in lessons in Swedish, Swedish as a second language and English and a decrease in lessons in Crafts and Home and consumer studies.

Although the amount of time spent on these theoretical subjects will increase, it is essential that the teaching is rooted in reality and that teaching in reading and writing skills and mathematics is boosted in terms of both subjects and subject areas. The Inquiry therefore proposes that the Swedish National Agency for Education and the National Agency for Special Needs Education and Schools be tasked with working together to develop didactically focused knowledge development initiatives.

Developing knowledge on flexible education

Students in compulsory schools for students with intellectual disabilities can be integrated in compulsory schools and students in upper secondary schools for students with intellectual disabilities can be integrated in upper secondary schools. The purpose is to offer the students a more flexible education and stimulate them to develop as far as possible based on their individual abilities. However, this means that teachers may need to teach in line with two syllabuses in parallel, and the National Agency for Special Needs Education and Schools has offered meetings on these themes. However, the Inquiry considers that training initiatives of this type should be offered to a greater extent and in collaboration with the Swedish National Agency for Education. The initiatives are to be geared towards teachers in compulsory schools, compulsory schools for students with intellectual disabilities, special schools, upper secondary schools and upper secondary schools for students with intellectual disabilities.

Training initiatives to combine augmentative and alternative communication (AAC) and digital learning tools

Skills in both AAC and digital learning tools are central in both compulsory and upper secondary schools for students with intellectual disabilities and can make a significant difference to students’ learning opportunities. The Inquiry therefore proposes that the National Agency for Special Needs Education and Schools be tasked with expanding its existing skills development training in AAC for teachers in compulsory and upper secondary schools for students with intellectual disabilities and other staff so as to also provide skills in digital learning tools for students who need communication support.

Skills development training for school assistants

School assistants are an important occupational group in compulsory and upper secondary schools for students with intellectual disabilities. A need for skills development training for school assistants was highlighted in research and in contact with head teachers and teachers. Local training sessions are sometimes provided, but not every municipality is able to offer this kind of training. The Inquiry finds that there is a need to provide school assistants with fundamenttal skills at national level to ensure that they are able to perform their role in compulsory and upper secondary schools for students with intellectual disabilities.

The Inquiry proposes that the National Agency for Special Needs Education and Schools and the Swedish National Agency for Education be tasked with working together to design skills development training for school assistants. This will provide expertise in school steering documents, how disabilities can affect student learning and what the school assistant role involves.

The shortage of qualified teachers should be investigated

The Inquiry finds that one overarching problem is the lack of qualified teachers in compulsory and upper secondary school for students with intellectual disabilities. Our remit does not include submitting

proposals addressing the kind of wide-ranging changes that would be necessary to meet the need for qualified teachers. The step to becoming a qualified teacher in compulsory and upper secondary schools for students with intellectual disabilities is greater than in compulsory education in general because it first requires teacher training, followed by professional experience and training for teachers specialising in special needs. The Inquiry therefore judges that the shortage of qualified teachers in compulsory and upper secondary education for students with intellectual disabilities deserves further inquiry.

Flexibility and new terminology in compulsory and upper secondary schools for students with intellectual disabilities

Within the remit of improving compulsory education for students with intellectual disabilities, the Inquiry is also to analyse whether the timetables should be amended, propose a new name for the target group, new names for the school forms and for the elements run within Komvux (municipal adult education) and consider certain changes regarding individual programmes.

New timetables in compulsory schools for students with intellectual disabilities to increase flexibility

The Inquiry has drawn the conclusion that the timetables in compulsory schools for students with intellectual disabilities should be amended to better meet students’ needs and increase their flexibility to study following different timetables. The Swedish National Audit Office, the Swedish National Agency for Education and the Swedish National Association for People with Intellectual Disability (FUB), an advocacy organisation for children, young people and adults with intellectual disabilities, have pointed to a need to change the timetables of compulsory schools for students with intellectual disabilities. This would require ensuring that the students are given opportunities to make as much progress as possible based on their circumstances and that they are offered flexible education in line with the steering documents. It must be easier to study a combination of subjects and

subject areas, and it must be possible to study certain subjects following the compulsory school syllabuses, regardless of whether the student is attending compulsory school for students with intellectual disabilities or attending integrated education.

The Inquiry’s proposals for changing the timetable for subjects in compulsory schools for students with intellectual disabilities rest on three starting points. Firstly, the students are to be given better opportunities to develop the skills they need to participate in society. Secondly, the timetables in compulsory schools and the timetables for subjects in compulsory schools for students with intellectual disabilities must differ as little as possible, unless there are objective reasons for this due to the students’ intellectual disability. Thirdly, the timetables should make it easier for students to study a combination of subjects in line with the syllabuses of compulsory school and compulsory school for students with intellectual disabilities if they have the capacity to do so.

More teaching in Swedish and English in particular

The Inquiry’s proposed changes mean that the guaranteed teaching time will be adjusted for the majority of the subjects in the timetables of compulsory schools for students with intellectual disabilities. The guaranteed teaching time will be increased, especially in Swedish, Swedish as a second language and English, while it will be reduced especially in Crafts and Home and consumer studies. The changes will mean that the number of hours spent on the subjects Art, Mathematics, Science studies, Crafts and Technology will become the same as in compulsory schools. The Inquiry also proposes the introduction of allocable teaching time in the timetable for subjects; lessons that can be used for teaching based on the individual student’s needs and wishes and the opportunities of the education provider. This time can be spent on teaching Modern language or offering the student more teaching in other subjects.

Language choices in compulsory schools for students with intellectual disabilities

From the Inquiry’s contacts with head teachers, teachers and students, it has emerged that some students at compulsory schools for students with intellectual disabilities are interested in learning a modern language. We therefore propose that it be made possible for education providers to offer a student the opportunity to study an optional language, both within allocable teaching time in the subjects and within the school’s choices. Due to this, we propose that the Education Act be amended to make this possible and that the Swedish National Agency for Education be tasked with producing a syllabus in language options for compulsory schools for students with intellectual disabilities.

Same amount of teaching time in timetables for subject areas

The Inquiry finds that the difference in guaranteed teaching time between timetables for subjects and subject areas in compulsory schools for students with intellectual disabilities does not stem from considerations of the students’ needs. The differences are a consequence of the fact that the number of teaching hours in the subject of mathematics in compulsory forms of education was increased in in 2013 and 2016, while there was no corresponding increase in teaching hours for the subject areas. Were the guaranteed teaching time to be made equal, it would be easier for students to study a combination of subjects and subject areas based on their circumstances and needs. Both the Swedish National Audit Office and the Swedish National Agency for Education have pointed out that there are no valid reasons to retain the difference in hours in terms of the scope of the timetable.

Considering this, the Inquiry proposes that the guaranteed teaching time for the subject areas be expanded to 6,890 hours, i.e. the same number as for the subjects in compulsory schools for students with intellectual disabilities and compulsory schools.

Changes concerning the individual programme at upper secondary school for students with intellectual disabilities

The Inquiry has been tasked with considering who should make the decision on how teaching time should be allocated to the content of a student’s individual study plan for students on an individual programme in upper secondary school for students with intellectual disabilities. Furthermore, the Inquiry has been tasked with assessing whether a student on the individual programme at upper secondary school for students with intellectual disabilities should be able to drop one or more subject areas or parts thereof.

The head teacher is to make decisions on allocating teaching time to individual programmes in upper secondary school for students with intellectual disabilities

Today it is the education provider that makes the decision on the allocation of teaching time to individual programmes in upper secondary school for students with intellectual disabilities, while in upper secondary school introductory programmes, this decision is made by the head teacher. The Inquiry sees no reason for this difference between upper secondary school and upper secondary school for students with intellectual disabilities, especially considering that the head teacher is closer to the student and the one with the best understanding of the student’s needs and the support and adaptations of the student’s school situation that may be necessary. We therefore propose that it should be the duty of the head teacher to decide how teaching time is to be allocated to the content of the student’s individual study plan on individual programmes in upper secondary school for students with intellectual disabilities.

Reduced teaching time introduced as special support

The Inquiry finds that there are major opportunities to make individual adaptations for the individual student and that every student’s right to full-time study must be safeguarded. Where students lack the capacity to study full time, reducing teaching time remains a more appropriate solution than allowing students to drop entire sub-

ject areas or parts thereof. The Inquiry therefore proposes that the head teacher ought to be able to make decisions on reducing a student’s teaching time on an individual programme in upper secondary school for students with intellectual disabilities. To ensure that teaching time is not reduced for the wrong reasons, this must be preceded by an investigation and a programme of measures. Furthermore, the Swedish National Agency for Education is to be tasked with producing support for how reduced teaching time on individual programmes in upper secondary school for students with intellectual disabilities is to be applied in practice.

New names for the target group and school forms

The Inquiry has been tasked with proposing alternative names for both the target group and the school forms grundsärskolan (compulsory school for students with intellectual disabilities) and gymnasie-

särskolan (upper secondary school for students with intellectual dis-

abilities). It was also allowed to for the Inquiry to propose alternative names for the elements within Komvux geared towards this target group.

Intellectual disability to be the new name for the target group

The Inquiry has considered whether the word utvecklingsstörning (developmental -disorder) in the name of the target group for compulsory school for students with intellectual disabilities, upper secondary school for students with intellectual disabilities and special education for adults in the Education Act and associated statutes should be replaced with a more up-to-date term. We find that the term ‘intellectual disability’ better describes what the disability involves and what society has a responsibility to bridge to ensure that the individual is guaranteed the best possible opportunity to participate in society. Intellectual disability is the term used in the manual DSM-5 used in diagnosis and intellektuell funktionsnedsättning is the term that will be used in the Swedish translation of ICD-11. The term is also used increasingly frequently in spoken and written language both in Sweden and internationally in research, politics and other areas of society. The Inquiry therefore proposes that intel-

lectual disability should replace developmental disorder in the Education Act and associated statutes and all other legislation covering this target group.

Consequently, we also propose that the relevant specialisation in teacher training change its name to specialisation in intellectual disabilities.

Names of the school forms to change to ‘adapted compulsory school’ and ‘adapted upper secondary school’

The Inquiry has considered various alternative names for the school forms grundsärskola (compulsory school for students with intellecttual disabilities) and gymnasiesärskola (upper secondary school for students with intellectual disabilities). The students that the Inquiry spoke to feel that the current terms are stigmatising. FUB and researchers also put forward a desire to remove the element ‘sär’ (special) in the names of these schools.

The Inquiry proposes that grundsärskola (compulsory school for students with intellectual disabilities) change its name to anpassad

grundskola (adapted compulsory school) and that gymnasiesärskola

(upper secondary school for students with intellectual disabilities) change its name to anpassad gymnasieskola (adapted upper secondary school). Adaptation is a concept already found in education legislation and which shows that the issue is one of adapting education to the needs and circumstances of the student. The terms signal that the education provided is compulsory and upper secondary education respectively, adapted to meet the different needs of the students.

To create homogeneity between the school forms and the elements that take place within Komvux geared towards students with intellectual disabilities, the Inquiry proposes that municipal adult education as special education change its name to kommunal vuxen-

utbildning som anpassad utbildning (municipal adult education as

adapted education) at basic and upper secondary level respectively.

The term träningsskola is to be removed

The Inquiry has been tasked with proposing an alternative name for

träningsskola if considered appropriate. [Translator’s note: Träningsskola (literally training school) is the term currently used for the

programme for students with severe intellectual disabilities.] Our conclusion is that there are no reasons to consider a more up-to-date term, and instead we propose deleting the term träningsskola in the Education Act and other educational steering documents. The aim for compulsory schools for students with intellectual disabilities to be a flexible form of education stands in contrast with the division into träningsskola and the rest of compulsory education for students with intellectual disabilities in the steering documents.

It must be possible to appeal against decisions that a student is to repeat a year

The Inquiry was tasked with analysing the question of whether it should be possible to appeal against a head teacher’s decision not to move a student up to the next school year.

We propose that a head teacher’s decision that a student in compulsory school, compulsory school for students with intellectual disabilities, special school or Sami school is to repeat a year may be appealed against to the Board of Appeal for Education. In line with the proposals of the Inquiry, the head teacher is primarily to reach such a decision in consultation and in consensus with the student’s parents or guardians. If there are specific reasons for doing so, however, the head teacher may decide that the student is to repeat a year without the consent of the student’s parents or guardians. A decision that a student is to repeat a year is to apply to the academic year immediately following the decision. The decision is also to apply even if the student switches to another school unit. The head teacher may not order anyone else to make the decision that a student is to repeat a year. It must be possible for the head teacher’s decision to be appealed against to the Board of Appeal for Education.

Existing regulations on sex-segregated education are sufficient

The Inquiry is to submit proposals on necessary legislative amendments to the Education Act on the basis that, as a rule, students and children in the education system are not to be segregated by sex in teaching and in education in general.

The Inquiry proposes that no provisions be added to the Education Act that expressly prohibit sex-segregated teaching and education. This is because the existing regulations in the form of provisions in curricula and in the Discrimination Act are sufficient.

Lättläst sammanfattning

Vi har gjort en utredning för att ta reda på om elever har möjlighet att lära sig allt de behöver i skolan. Vårt uppdrag har handlat om de här sakerna:

  • Hur fungerar skolornas arbete med stöd och elevhälsa? Vad behöver bli bättre för att eleverna ska få godkända betyg?
  • Hur mycket personal måste det finnas för att elevhälsan ska fungera bra?
  • Vad kan vi göra för att stärka grundsärskolan?
  • Ska det gå att överklaga (protestera mot) ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs?
  • Ska det gå att dela upp barn i grupper med bara flickor eller bara pojkar i skolan?

Våra förslag

Här kommer en kort lista på våra förslag.

  • Elever som behöver det ska få bättre stöd i skolan.
  • Elevhälsan ska få mer resurser.
  • Ställ tydligare krav på hur skolorna ska jobba med elevhälsa.
  • Elever i grundsärskolan ska få bättre hjälp att lära sig läsa, skriva och räkna i lågstadiet.
  • Öka kunskaperna hos alla som jobbar i grundsärskolan och gymnasieskolan.
  • Elever i grundsärskolan ska få mer undervisning i engelska.
  • Byt namn på grundsärskolan. Den ska heta anpassad grundskola i stället.
  • Byt ordet utvecklingsstörning mot intellektuell funktionsnedsättning.
  • Det ska gå att överklaga ett beslut om att en elev ska gå om en klass.

Vi har tidigare gjort en rapport med förslag till hur en del elever ska kunna få hjälp i särskilda skolor som kan ge extra stöd.

I den här rapporten vi vill ta reda på mer om hur skolan kan kunna göra så att fler elever lär sig allt de behöver. Därför har vi tittat närmare på hur grundskolan och grundsärskolan jobbar med sina elever.

I grundsärskolan ska alla elever få hjälp som är anpassad för dem.

Många har inte godkänt betyg när de slutar nian

Många elever lär sig inte allt de behöver i skolan. För att kunna gå på gymnasiet måste man ha godkänt i många ämnen när man går ut grundskolan. Men ungefär 15 procent av de elever som gick ut nian våren 2020 hade inte godkänt i tillräckligt många ämnen.

Det finns inga siffror för hela Sverige om hur det går för elever i grundsärskolan.

Skolans stöd och arbete med elevhälsa

Det finns mycket i skolan som påverkar om eleverna får lära sig det som behövs i skolan. Till exempel hur skolan och lärarna jobbar. Om det är lugn och ro på skolan blir det lättare för eleverna att lära sig.

Vi har tittat på några av alla saker som gör att elever mår bra och klarar skolarbetet.

Alla skolor vill att eleverna ska lära sig allt de behöver. Varje elev ska få den hjälp som den behöver för att nå sina mål. Därför måste skolorna jobba med elevhälsa och stöd på ett bra sätt. Men i dag fungerar det inte alltid så bra.

Detta är några problem som vi har hittat:

  • Elever får inte alltid den hjälp som behövs. Det kan bero på att skolan inte upptäcker att en elev behöver hjälp. Ibland får eleven inte rätt hjälp. Många lärare vill lära sig mer hur de ska ge rätt hjälp till sina elever.
  • Ibland säger skolan att det är elevens fel om det finns problem.

Men ibland kan problemen bero på andra problem runt omkring eleven. För att skolan ska kunna hjälpa eleven på ett bra sätt måste den ta reda på vad som gör att det blir problem. Eleven behöver själv få tala om vad som skulle vara till hjälp.

  • Elevhälsan används inte tillräckligt mycket. De som jobbar med elevhälsan kan hjälpa till på många sätt. De kan vara med och lösa problem innan de blir för stora. De kan hjälpa elever att må bättre och klara sig bättre i skolan. Men många skolor vet inte hur de ska jobba med elevhälsan. De vill ha råd och exempel på hur de kan göra.
  • Lärare och elevhälsan samarbetar inte tillräckligt mycket. Därför blir det svårare för elevhälsan och lärarna att hjälpa elever på ett bra sätt.
  • En del skolor anpassar inte sin undervisning till elevernas behov.

Dessa skolor saknar ofta tydliga mål. Ofta tar de inte reda på hur det går för eleverna. Det är vanligt att man bara tittar på betygen. Men man behöver också titta på andra saker för att se om en elev behöver hjälp. Det är viktigt att de som bestämmer om skolan förstår hur elevhälsan kan användas.

  • Pengar och personal används för andra saker än för att skapa inkluderande lärmiljöer. Inkluderande lärmiljöer betyder att alla kan vara med och lära sig saker. Ofta kan skolan bara få extra resurser om en elev behöver särskilt stöd. Då kanske man bara tänker på att hjälpa de eleverna. I stället borde man hitta sätt att jobba som är bra för alla.

Förslag till hur man kan stötta elevers hälsa mer aktivt

Vi har funderat på olika sätt att lösa de problem som vi har beskrivit här ovanför. Vi har bland annat försökt ta reda på om lagarna behöver ändras. Vi tycker att de lagar som finns är bra. Vi tycker inte att det ska läggas till ännu mer detaljerade bestämmelser. Det skulle bara göra det svårare för skolorna att jobba på ett bra sätt.

Det här behöver göras:

  • stärka de som jobbar inom elevhälsan
  • förbättra kunskaperna om hur man ger stöd och jobbar med elevhälsa
  • ta fram bättre verktyg för att hjälpen ska fungera.

Därför lägger vi fram förslag inom de tre områdena.

Stärka de som jobbar inom elevhälsan

Det är viktigt att de som jobbar med elevhälsa har tillräckligt mycket kunskaper. Och det är viktigt att det finns tillräckligt många i skolan som jobbar med elevhälsa. Därför föreslår vi att det ska finnas regler om det här. Du kan läsa mer om vårt förslag lite längre ned i det här dokumentet.

Dessutom vill vi att följande ska göras:

Det ska finnas specialpedagoger eller speciallärare inom elevhälsan

Det ska finnas specialpedagoger eller speciallärare som jobbar inom elevhälsan. Specialpedagoger och speciallärare är bra på att ta reda på vilken hjälp som elever behöver i skolan. De är också bra på att hjälpa lärare att se till att elever har det bra i klassrummet.

Det ska bli lättare att utbilda sig till specialpedagoger och speciallärare

Staten ska ge ett större bidrag för att fler ska kunna utbilda sig till specialpedagoger och speciallärare. Då kommer det att bli lättare att anställa fler specialpedagoger och speciallärare i skolorna.

De som arbetar som kurator bör ha bra utbildning

Det ska göras en undersökning av vilken utbildning som personer som arbetar som kurator i skolan har. Skolverket ska göra den undersökningen. På så sätt kan man se till att alla som jobbar som kurator har tillräckliga kunskaper.

Förbättra kunskaperna om hur man ger stöd och arbetar med elevhälsa

Det görs redan mycket för att förbättra kunskaperna, men det kan göras ännu mer.

Fortsätt att ge statsbidrag för Specialpedagogik för lärande

Staten ger skolorna bidrag för att öka kunskaperna inom specialpedagogik. Staten ska fortsätta med det, så att fler skolor kan vara med. Då kan ännu fler lärare bli bättre på att hjälpa alla elever.

Bättre stöd för att förebygga problem och främja hälsa

Skolverket bör titta på det stöd om hur man hjälper elever som de ger till de som arbetar i skolan. Skolverket behöver se om det går att ge lärarna, elevhälsopersonalen och rektorerna ett bättre stöd. Målet är att skolan ska kunna ge bättre stöd till elever. Dessutom ska skolan jobba för att det inte ska bli problem.

Rektorer och skolchefer behöver lära sig om vårdgivaransvar

De som utbildar sig till rektorer och skolchefer måste lära sig om något som heter vårdgivaransvar. Vårdgivaransvar betyder att den som ger vård har ett ansvar för att vården ges på rätt sätt och blir bra.

Skolverket bör se till att rektorer och skolchefer får lära sig om det här i sin utbildning.

Bättre verktyg för att hjälpen ska fungera

Skolorna behöver bättre verktyg för att kunna ge rätt stöd till eleverna.

Samla ihop alla kunskaper om elevhälsa och stöd

Skolverket ska samla ihop alla kunskaper som finns om elevhälsa och stöd. Då blir det lättare för de som jobbar i skolan att ta reda på vad som fungerar bäst för att hjälpa elever.

Stöd för utredning om särskilt stöd

När man tror att en elev behöver särskilt stöd behöver man ta reda på exakt vad eleven har behov av. Det kallas för att man gör en utredning om särskilt stöd.

De som ska göra den utredningen behöver få tydligare hjälp med hur man gör. Därför ska Skolverket ta fram den typen av hjälp. Skolverket ska göra detta tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Tillgång till de kunskaper som finns inom elevhälsan

Vi som har jobbat med den här utredningen har också tittat på tillgången till elevhälsa. Med tillgång menar vi hur lätt det är för elever att få hjälp av elevhälsan. Vi vill få svar på flera frågor:

  • Vilka krav ska finns på hur många som ska jobba med elevhälsa på en skola?
  • Hur ska bestämmelserna om tillgång till elevhälsan bli bättre?
  • Hur många behöver jobba med elevhälsa på en skola?

Om en elev mår dåligt eller har problem ska eleven kunna träffa en skolläkare, skolsköterska, psykolog eller kurator. Om en elev behöver särskild hjälp för att lära sig saker ska det finnas personal som kan ge den hjälpen. Detta står i skollagen. Men i skollagen står det inget om hur många som måste arbeta med elevhälsa på en skola.

Det är den som är huvudman som bestämmer hur elevhälsan ska se ut på deras skolor. Huvudmannen är den som bestämmer över en viss skola. Det kan till exempel vara kommunen som skolan ligger i.

I grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan finns det ungefär:

  • en skolläkare per 10 100 elever
  • en skolsköterska per 440 elever
  • en psykolog per 1 500 elever
  • en kurator per 460 elever.

Vi har fått reda på att det är stora skillnader i hur lätt eller svårt det är att få hjälp av elevhälsan. På vissa skolor är det inte tillräckligt många som jobbar i elevhälsan. Därför tycker vi att bestämmelserna ska ändras.

Det ska finnas bestämmelser om hur många som minst måste jobba med elevhälsa i en skola. Vi har två olika förslag på nya bestämmelser.

Förslag till tydligare bestämmelser om vad elevhälsan ska göra

Det måste finnas tillräckligt många som jobbar inom elevhälsan. Annars kan inte elevhälsan fungera som den ska. Det behöver bestämmas en lägsta nivå för tillgången till elevhälsan.

Ett sätt att göra det är att tydligt säga vad elevhälsan ska klara av. Därför tycker vi att beskrivningen av hur elever ska få hjälp av elevhälsan ska bli tydligare.

Elevhälsan ska fortsätta att jobba förebyggande. Det betyder att elevhälsan ska försöka hindra att det blir problem redan från början. Och den ska fortsätta att jobba med att stärka elevers hälsa. Eleverna ska få stöd för att utvecklas och lära sig.

De här sakerna tycker vi ska läggas till i bestämmelserna om elevhälsan:

  • Elevhälsan ska jobba med enskilda elever, grupper av elever,

grupper av lärare och med hela skolan.

  • Elevhälsan ska jobba tillsammans med alla andra som jobbar i

skolan. Det behöver bli lättare för all personal att samarbeta med

varandra i skolan. Alla ska göra det de är bra på. För att detta ska fungera måste de som jobbar i elevhälsan finnas på plats, i skolan eller digitalt, så mycket som behövs.

  • Elevhälsan ska hjälpa skolan att bli bättre. De som jobbar i elevhälsan ska hjälpa lärarna att förstå vad eleverna behöver för att må bra. De som jobbar i skolan ska lyssna på vad eleverna själva tycker.
  • Alla delar av skolan behöver fungera bra. Man kan inte bara titta på hur det fungerar på lektionerna i klassrummet och vad eleverna får för betyg. Eleverna behöver ha det bra på skolgården, på rasterna, i matsalen och så vidare.
  • När det behövs ska elevhälsan jobba tillsammans med hälso-

och sjukvården och socialtjänsten. För att hjälpa elever att må

bra kan skolan behöva samarbeta med andra delar av samhället. Då kan elevhälsan ofta vara viktig. Den kan vara med och hindra att det blir problem. Den kan också vara med och lösa problem som redan finns.

Hur många ska jobba i elevhälsan på en skola?

Det behöver bli lättare att få hjälp av elevhälsan. Därför behövs det tydligare regler. Vi har undersökt om det behöver finnas regler om hur många som minst måste jobba i elevhälsan på en skola.

En skola måste ha tillräckligt med personal för att alla elever ska få den hjälp som behövs. Det måste finnas tillräckligt många lärare. Det måste också finnas tillräckligt många som jobbar i elevhälsan.

Men den som bestämmer om skolan kanske vill spara pengar. Då kanske den tycker att det inte behövs så många som jobbar med elevhälsan. Därför kan det behövas regler om hur många som minst måste jobba i elevhälsan på en skola.

I Sverige är det ovanligt med bestämmelser om hur många som minst måste jobba med något. I dag finns det inga såna bestämmelser för skolorna.

Den typen av bestämmelser kan också skapa problem. Skolan ska se till att alla elever får lika möjligheter. Men olika skolor behöver olika saker för att ge alla elever lika möjligheter.

Det kan bli för få eller för många som jobbar i elevhälsan

Om man bestämmer hur många som minst måste jobba i elevhälsan kan det bli orättvist för en del elever. Skolan kanske bestämmer att lägstanivån i stället ska vara en högstanivå. Alltså att de inte behöver anställa fler som jobbar i elevhälsan än vad det står i reglerna. Då kanske det saknas personal om många elever behöver hjälp. Då blir det i alla fall för få som jobbar i elevhälsan.

Men om eleverna inte behöver så mycket hjälp så kanske det inte behövs lika mycket personal. Men skolan måste ändå anställa minst så många som det står i reglerna. Då har man för många som jobbar med elevhälsan. Det betyder att pengarna inte används på ett bra sätt. Pengarna kunde ha använts till att anställa annan personal i stället.

Dessutom skulle inte rektorn kunna bestämma lika mycket själv längre.

Hur många är lagom många?

Det är svårt att ta reda på hur många som minst behöver jobba i elevhälsan på en skola. Vi har lyssnat på vad olika personer som jobbar i skolan tycker. Vi har frågat personer som jobbar i elevhälsan. Vi har tittat på hur det ser ut i skolor där elevhälsan fungerar bra och frågat hur de gör. Vi har tittat på vad vi vet om hur många som jobbar i elevhälsan i hela Sverige.

Vi föreslår följande regler för elevhälsan:

  • en skolläkare får ansvara för högst 7 000 elever
  • en skolsköterska får ansvara för högst 430 elever
  • en psykolog får ansvara för högst 1 000 elever
  • en kurator får ansvara för högst 400 elever.

Det är fler personer än vad som jobbar i elevhälsan i dag. Det gör att kostnaderna ökar med nästan 850 miljoner kronor.

Det behöver samlas in kunskap om hur många som jobbar i elevhälsan

I Sverige som helhet samlas det inte in några uppgifter om elevhälsopersonal. Det betyder att vi inte vet hur många som jobbar i elevhälsan i Sverige. Därför är det svårt att jämföra olika skolor. Det är också svårt att ta reda på om skolorna har rätt mängd personal.

Vi måste ta reda på hur många som jobbar i elevhälsan just nu. Sedan kan vi bestämma hur många som minst måste jobba i elevhälsan i en skola.

Skolorna ska tala om hur många som jobbar i elevhälsan hos dem

Därför föreslår vi att de som bestämmer om skolan ska tala om hur många som jobbar som skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator på varje skola. Skolan behöver inte tala om hur många som jobbar som specialpedagoger eller speciallärare hos dem för det vet vi redan.

Bedöma och stödja kunskapsutveckling i grundsärskolan

Det kanske behövs en garanti för tidiga stödinsatser i skolan. En tidig stödinsats betyder att skolan ska ge elever hjälp redan i lågstadiet. Vi har försökt ta reda på om det behövs en sådan garanti.

Vi har tagit fram förslag på hur man ska ta reda på hur det går för eleverna i skolan. Vi har tittat på olika verktyg som man kan använda för det. Vi har tittat på hur lärare ska få högre kompetens i både grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Att ha kompetens betyder att man kan tillräckligt mycket om det man jobbar med.

Det ska finnas en garanti för tidiga stödinsatser

Vi tycker att det ska finnas en garanti för att elever ska få hjälp i lågstadiet om de behöver det. Det kallas för att eleven får tidiga stödinsatser. Garantin borde finnas för elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner.

För att veta om eleven behöver en stödinsats behöver man ta reda på vad eleven har för kunskaper. För att göra det använder skolan något som kallas bedömningsstöd. Det gör det lättare för läraren att bedöma elevens kunskaper.

Kanske läraren upptäcker att en elev riskerar att inte lära sig allt den behöver. Då måste skolan ta reda på mer om hur det går för eleven. Läraren ska i så fall ta hjälp av specialpedagoger för att ta reda på mer.

Bedömningsstöden i årskurs 1 ska finnas kvar. Dessutom ska skolorna använda nationella bedömningsstöd i årskurs 3 i grundsärskolan och i årskurs 4 i specialskolan.

Vi tycker att Skolverket ska ta fram bedömningsstöd för grundsärskolan och specialskolan. Vi tycker också att Skolverket ska se om det går att förbättra de bedömningsstöd som redan finns och som skolorna måste använda.

Skolorna ska få hjälp av Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten för att införa en garanti för tidiga stödinsatser.

Alla barn och ungdomar som har förutsättningar att lära sig att läsa, skriva och räkna ska få möjlighet att göra det. Det är lika viktigt för elever i grundsärskolan att lära sig att läsa, skriva och räkna som det är för andra elever. En garanti för tidiga stödinsatser kan göra det lättare att se till att det blir så.

Verktyg för att ta reda på hur mycket eleverna har lärt sig

Vi har tittat på vad lärare behöver för att ta reda på hur det går för eleverna i skolan. Vi har sett att det finns ett stort behov av stöd för bedömning. Det finns också ett stort behov av att se hur det går för eleverna på olika sätt.

Grundskolan har fler verktyg än grundsärskolan för att göra detta. De lärare och rektorer som har svarat på våra frågor säger att de behöver olika typer av verktyg i grundsärskolan också.

Det finns en myndighet som heter Riksrevisionen. Den ska titta på om statens pengar används på ett bra sätt. Riksrevisionen tycker att det är dåligt att lärarna i grundsärskolan inte har lika bra stöd för bedömning som lärarna i grundskolan.

Vi tror att det behövs både verktyg och mer kunskap om hur lärare kan bedöma och följa elevernas kunskapsutveckling.

Vi tycker inte att det behövs fler bedömningsstöd utöver de som ingår inom en garanti för tidiga stödinsatser. Alla lärare, oavsett ämne och ämnesområde, behöver få kunskaper och verktyg. Vi föreslår följande insatser:

Stöd för bedömning i ämnen och ämnesområden

Vi tycker att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten tillsammans ska ta fram:

  • utbildning för lärare om att bedöma elevens kunskaper i ämnen och ämnesområden i grundsärskolan
  • verktyg och stödmaterial för att bedöma elevens kunskaper i ämnen och ämnesområden i grundsärskolan

Kompetensutveckling för att öka elevernas möjlighet att nå målen

Vi har velat få svar på frågan om lärare eller annan personal som arbetar med undervisning behöver kompetensutveckling. Med kompetensutveckling menas att man lär sig mer för att bli bättre på sitt jobb.

Om de som jobbar i skolan får kompetensutveckling skulle det kunna hjälpa eleverna att nå målen i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

En del av våra förslag handlar om att förbättra sådant som redan görs. Andra förslag handlar om nya saker som kan göras.

Mer utbildning i vad lärarna ska tänka på när de undervisar

Vi föreslår nya timplaner för grundsärskolan. Framför allt ska eleverna läsa mer engelska och svenska eller svenska som andraspråk. Det berättar vi mer om längre ner i det här dokumentet.

Det är viktigt att undervisningen i svenska, svenska som andraspråk och engelska handlar om saker som eleverna känner igen från sitt eget liv.

Det är också viktigt att lärare blir bättre på att undervisa elever i att läsa och skriva och i matematik.

Vi föreslår att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten ska jobba tillsammans för att ge lärare mer utbildning i vad de ska tänka på i sin undervisning.

Kompetensutveckling om flexibel utbildning

Elever i grundsärskolan kan läsa integrerat i grundskolan. Det betyder att en elev i grundsärskolan går i en grundskoleklass, men med anpassad undervisning.

Elever i gymnasiesärskolan kan samläsa med elever i gymnasieskolan. Att samläsa betyder att elever i gymnasiesärskolan och elever i gymnasieskolan har undervisning tillsammans.

Detta gör man för att elever ska få en utbildning som passar bättre för just dem. Då kan de utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Men detta betyder att lärare kan behöva undervisa enligt två kursplaner eller ämnesplaner samtidigt. Specialpedagogiska myndigheten har ordnat tematräffar om det här.

Vi tycker att fler lärare borde få möjlighet att lära sig mer om detta. Skolverket ska vara med och ge lärarna mer utbildning. Insatserna ska rikta sig till lärare i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan, och gymnasiesärskolan.

Lärarna ska använda alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och digitala lärverktyg

Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är kommunikation som kan användas i stället för talat språk. AKK är ett stöd för personer som har svårt att förstå eller använda tal.

Digitala lärverktyg kan till exempel vara en app eller ett datorprogram som kan användas i undervisningen.

AKK och digitala lärverktyg är väldigt viktiga i både grundsärskolan och gymnasiesärskolan. De kan göra det mycket lättare för eleverna att lära sig saker.

Specialpedagogiska skolmyndigheten utbildar redan lärare i att använda AKK. Vi tycker att Specialpedagogiska skolmyndigheten också ska utbilda lärarna i att använda digitala lärverktyg.

Kompetensutvecklingsinsatser för elevassistenter

Elevassistenterna är viktiga i både grundsärskolan och gymnasiesärskolan. De behöver kompetensutveckling för att bli ännu bättre på att hjälpa elever.

En del kommuner ger sina elevassistenter kompetensutveckling. Men alla kommuner gör inte det.

Elevassistenter i hela landet behöver få möjlighet till kompetensutveckling. De behöver grundläggande kunskaper för att jobba på ett bra sätt i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

Vi föreslår att Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolverket tillsammans ska ta fram kompetensutveckling för elevassistenter.

Elevassistenterna ska få lära sig mer om hur skolan fungerar. De ska få lära sig mer om hur funktionsnedsättningar kan påverka elevernas lärande och vad som ingår i att jobba om elevassistent.

Varför är det brist på behöriga lärare?

En lärare som har en lärarutbildning kallas för behörig lärare. Det finns inte tillräckligt många behöriga lärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

Det behövs stora förändringar för att få fram tillräckligt många behöriga lärare. I vårt uppdrag ingår inte att lämna förslag till den typen av förändringar.

Det krävs flera steg för att bli behörig lärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Först måste du ha en lärarutbildning. Sedan måste du jobba som lärare ett tag. Sedan måste du gå en speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning.

Vi tror att det behöver göras mer för att det ska bli tillräckligt många behöriga lärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Det kan till exempel behöva finnas andra sätt att bli behörig lärare.

Flexibilitet och nya namn på grundsärskolan och gymnasiesärskolan

Utredningen har i uppdrag att stärka grundsärskolan. I det ingår att vi ska fundera på om timplanerna bör förändras. Timplanerna är dokument som säger hur många timmars undervisning eleverna ska ha i varje ämne i skolan.

Vi har fått i uppdrag att föreslå ett nytt namn på målgruppen, det vill säga den grupp av elever som går i grundsärskola och gymnasiesärskola.

Dessutom ska vi ge förslag på nya namn på skolformerna och på delar inom komvux. Vi har även tittat på om det behövs förändringar i de individuella programmen.

Individuella program är till för elever som behöver en utbildning som är anpassad speciellt för dem. Där läser eleven ämnesområden i stället för ämnen.

Nya timplaner i grundsärskolan för att öka flexibiliteten

Vi föreslår att grundsärskolans timplaner ska ändras. Elevernas behov måste kunna uppfyllas på ett bättre sätt. Eleverna behöver få större möjlighet att läsa utifrån olika kursplaner.

Riksrevisionen och Skolverket tycker att grundsärskolans timplaner behöver ändras. Och det tycker också FUB som är en organisation som företräder barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.

Eleverna ska få möjlighet att lära sig så mycket som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det ska gå att få en flexibel utbildning. Det ska vara lättare att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden.

Det ska fungera att läsa vissa ämnen enligt grundskolans kursplaner. Det ska inte spela någon roll om eleven går i grundsärskolan eller läser integrerat.

Vi har lagt fram förslag till ändringar i grundsärskolans timplan i ämnen. Förslagen bygger på tre saker:

  • Eleverna ska få större möjlighet att lära sig allt de behöver för att vara delaktiga i samhället.
  • Timplanerna för grundskolan och timplanerna för ämnen i grundsärskolan ska vara så lika varandra som möjligt.
  • Timplanerna ska göra det lättare för elever att läsa en kombination av ämnen enligt grundsärskolans och grundskolans kursplaner om de har förutsättningar för det.

Mer undervisning i svenska och engelska

Våra förslag till förändringar betyder att den garanterade undervisningstiden ändras för de flesta ämnena i grundsärskolans timplan.

Det ska bli fler timmar i svenska, svenska som andraspråk och engelska.

Det ska bli färre timmar i slöjd och i hemkunskap.

Grundsärskolan och grundskolan ska ha lika många timmar i ämnena bild, matematik, NO-ämnen, slöjd och teknik.

Det ska också finnas fördelningsbar undervisningstid. Fördelningsbar undervisningstid är ett antal timmar som kan användas utifrån vad eleven själv behöver och vill. Eleven kanske vill lära sig ett språk eller få mer undervisning i något annat ämne.

Språkval i grundsärskolan

Rektorer, lärare och elever som vi har pratat med säger att en del elever i grundsärskolan vill lära sig andra språk. Därför föreslår vi att elever ska få möjlighet att läsa språkval.

Vi föreslår att Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram en kursplan i språkval för grundsärskolan.

Ämnesområden och ämnen ska ha lika många timmar

Det finns en skillnad i garanterad undervisningstid för ämnen och ämnesområden. Skillnaden är inte baserad på elevernas behov. Skillnaden beror på att det infördes fler undervisningstimmar i ämnet matematik 2013 och 2016. Men det gjordes inte någon motsvarande ökning för ämnesområden.

Om den garanterade undervisningstiden var lika stor skulle det bli lättare för elever att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden. Då skulle det bli lättare för eleverna att lära sig utifrån sina förutsättningar och behov.

Både Riksrevisionen och Skolverket har pekat på att det inte finns några bra skäl för att ha kvar skillnaden i antalet timmar.

Därför föreslår vi att den garanterade undervisningstiden för ämnesområden ska utökas till 6 890 timmar. Det betyder att den garanterade undervisningstiden blir lika stor för ämnesområden som den är för ämnen i grundsärskolan och grundskolan.

Ändringar i individuella program i gymnasiesärskolan

I gymnasiesärskolan ska elever ha en individuell studieplan på ett individuellt program. Det betyder att undervisningen anpassas efter elevens behov.

Vi har haft i uppdrag att ta reda på vem som ska bestämma hur undervisningstiden ska användas när eleven går ett individuellt program.

Vi skulle också ta reda på om en elev på ett individuellt program i gymnasiesärskolan ska kunna befrias från undervisning i ett ämnesområde.

Rektor ska besluta om fördelning av undervisningstid på individuella program i gymnasiesärskolan

I gymnasiesärskolan är det huvudmannen som bestämmer hur undervisningstiden ska fördelas på individuella program. På gymnasieskolans introduktionsprogram är det rektorn som bestämmer om undervisningstiden.

Vi tycker inte att det ska finnas en sådan skillnad mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Rektorn på skolan känner eleven bättre och har bäst förståelse för elevens behov. Rektorn har bäst möjlighet att förstå vilket stöd och vilka anpassningar som eleven kan behöva i skolan.

Därför tycker vi att det är rektorn som ska bestämma om hur undervisningstiden ska användas.

Minskad undervisningstid införs som särskilt stöd

Det finns stora möjligheter att göra anpassningar som passar en viss elev.

Men en del elever kan inte gå i skolan på heltid. Då är det bättre att minska undervisningstiden i vissa ämnesområden, i stället för att ta bort de lektionerna helt.

Vi föreslår därför att rektorn ska få bestämma om att minska en elevs undervisningstid på ett individuellt program i gymnasiesärskolan.

Undervisningstiden får inte minskas av fel orsaker. Därför måste man först ta reda på vad eleven behöver. Skolan måste också ta fram ett åtgärdsprogram, alltså vad skolan ska göra för att hjälpa eleven.

Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram stöd för detta. Skolorna ska få hjälp med att hantera minskad undervisningstid på individuella program i gymnasiesärskolan.

Nya namn på målgruppen och på skolformer

Vi har tittat på namnet på målgruppen. Målgruppen är elever som går i grundsärskola och gymnasiesärskola. Vi har undrat om målgruppen fortfarande ska heta ”elever med utvecklingsstörning” eller om den ska heta något annat. Vi har också funderat på om skolformerna grundsärskolan och gymnasiesärskolan borde ha andra namn.

Dessutom har vi haft möjlighet att föreslå andra namn på de delar inom komvux som gäller målgruppen.

Intellektuell funktionsnedsättning är ett bättre namn än utvecklingsstörning

I skollagen och andra texter som handlar om grundskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna används ordet utvecklingsstörning för att beskriva de elever man tänker på.

Vi tycker att begreppet intellektuell funktionsnedsättning är en bättre beskrivning av vad funktionsnedsättningen betyder.

Samhället har ett ansvar för att se till att personer med funktionsnedsättning också kan delta i samhället. Begreppet intellektuell funktionsnedsättning ger en bättre bild av vad som krävs för att det ska vara möjligt.

Begreppet intellektuell funktionsnedsättning används också allt oftare både i Sverige och utomlands. Det används inom hälso- och sjukvården, forskning, politik och andra samhällsområden. Och det används i både tal och text.

Därför tycker vi att begreppet intellektuell funktionsnedsättning ska användas i stället för utvecklingsstörning i skollagen och i alla andra texter som gäller målgruppen.

Skolformerna ska heta anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola

Vi har tittat på namnen på skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola. De elever som vi har pratat med tycker att de nuvarande namnen är stigmatiserande. De tycker att ordet särskola utpekar dem som konstiga och avvikande.

Vi föreslår att grundsärskola ska byta namn till anpassad grundskola och att gymnasiesärskola ska byta namn till anpassad gymnasieskola.

Ordet anpassning används i olika texter med bestämmelser för skolor. Ordet visar att verksamheten ska anpassas utifrån elevernas behov och förutsättningar.

De nya namnen visar att det handlar om en grundskoleutbildning och en gymnasieutbildning som är anpassad för att möta elevernas olika behov.

I komvux finns också delar som riktar sig till elever med intellektuell funktionsnedsättning. De kallas ”kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning”.

Vi tycker att den delen av komvux ska byta namn till ”kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Då blir det mer lika.

Namnet träningsskola ska tas bort

Vi har haft i uppdrag att föreslå ett annat namn på träningsskolan om det anses lämpligt. Vi tycker inte att det behövs något nytt namn. Vi tycker att namnet träningsskola ska tas bort helt och hållet från skollagen och från andra texter med bestämmelser för skolan.

Grundsärskolan ska vara en flexibel skolform. Då blir det konstigt att göra en uppdelning mellan träningsskolan och resten av grundsärskolan. Därför är det bättre att ta bort namnet träningsskola.

Det ska gå att överklaga beslut om att en elev ska gå om en årskurs

Ibland kan en rektor besluta att en elev ska gå om en årskurs. Att gå om en årskurs betyder att man till exempel går kvar i årskurs 1 i ett år till, i stället för att börja årskurs 2.

Vi har i uppdrag att ta reda på om det borde gå att överklaga ett sånt beslut. Att överklaga ett beslut betyder att man protesterar mot ett beslut. Då måste en domstol som kallas Skolväsendets överklagandenämnd titta på beslutet igen för att se om det behöver ändras.

Vi föreslår att det ska gå att överklaga en rektors beslut om att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs.

Innan en rektor beslutar att en elev ska gå om en årskurs ska rektorn prata med elevens vårdnadshavare och bestämma tillsammans med dem. Men ibland kan en rektor behöva besluta att en elev ska gå om en årskurs fast föräldrarna inte tycker det.

Då ska rektorns beslut kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Det behövs inga nya regler om könsuppdelad undervisning

Huvudregeln för skolan är att elever och barn inte ska vara uppdelade efter kön i olika aktiviteter i skolan. Eleverna ska alltså inte delas upp i grupper med bara pojkar eller med bara flickor.

Vi har tittat på om det behövs några ändringar i skollagen när det gäller könsuppdelad undervisning.

Vi tycker inte att det behövs något uttryckligt förbud mot könsuppdelad undervisning och utbildning. Det räcker med de bestämmelser som redan finns i läroplaner och i diskrimineringslagen.

1. Författningsförslag

1.1. Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 11 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 3 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1, 3 och 12 §§, 2 kap. 2, 5, 6 a, 7, 13, 18, 25, 27, 31

och 36 §§, 3 kap. 3, 4, 4 b, 6, 10–12, 12 b, 12 i och j, 13 och 13 a §§, 4 kap. 12 och 16 §§, 5 kap. 7–9 och 12 §§, 7 kap. 4–6, 8 och 9, 11 a och b, 15, 17, 21 och 22 §§, 11 kap. 1–8, 17, 19, 21, 24–34, 37 och 39 §§, 12 kap. 8, 13 a och 14 §§, 14 kap. 2 och 3, 10 och 14 §§, 15 kap. 5 och 14 §§, 17 kap. 16 §, 18 kap. 1–9, 11, 13–17, 22, 24 och 25, 27– 35 §§, 19 kap. 1, 3, 10, 17–19, 21, 23–25, 27–29, 31, 34, 36, 40 och 41 och 45 §§, 20 kap. 1–7, 9–11 a, 12, 13, 15-17, 20 a, 21–23, 35–37, 38 och 40 §§, 21 kap. 1 och 2, 4–6, 8, 11, 13 och 14 §§, 22 kap. 1 och 2, 4 och 5, 7 och 8, 10, 13 och 14, 17 och 18, 22 och 23 §§, 23 kap. 7, 9 och 10, 13 och 14, 16 och 17 och 23 §§, 24 kap. 8 och 9, 17 och 20 §§, 25 kap. 4 §, 26 kap. 10 §, 26 a kap. 5 §, 28 kap. 12 och 16 §§, 29 kap. 3, 9, 12, 14, 19 och 19 a, 21 och 28 a §§, rubrikerna närmast före 7 kap. 5 §, 11 kap. 1, 24, 28, 34 §§, 18 kap. 27 och 28 och 34 §§, 19 kap. 1, 10, 23, 27, 34 och 45 §§, 20 kap. 10, 11 a, 16 och 20 a §§, 21 kap. 6 §, 22 kap. 7 och 13 §§ och 23 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 25 a § och 7 kap.

11 c §, ska införas och närmast före 7 kap. 11 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §1

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna – förskola, – förskoleklass, – grundskola, – grundsärskola, – anpassad grundskola, – specialskola, – sameskola, – gymnasieskola, – gymnasiesärskola, och – anpassad gymnasieskola, och – kommunal vuxenutbildning. I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.

I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.

3 §2

I denna lag avses med – distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid,

– elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

– fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,

– fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

1 Senast lydelse 2020:446. 2 Senaste lydelse 2020:605.

– fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

– fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första stycket,

– fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasie-

skola eller sådant fritidshem som

avses i 2 kap. 7 § första stycket,

– förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,

– lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

– skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

– undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och

– utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

12 §3

Lagen är uppdelad i 31 kapitel. Dessa är – inledande bestämmelser (1 kap.), – huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.), – barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.), – kvalitet och inflytande (4 kap.), – trygghet och studiero (5 kap.), – åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.), – skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.), – förskolan (8 kap.),

3 Senaste lydelse 2020:605.

– förskoleklassen (9 kap.), – grundskolan (10 kap.), – grundsärskolan (11 kap.), – anpassad grundskola (11 kap.), – specialskolan (12 kap.), – sameskolan (13 kap.), – fritidshemmet (14 kap.), – gymnasieskolan (15–17 a kap.), – gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),

anpassad gymnasieskola (18 och 19 kap.),

– kommunal vuxenutbildning (20 kap.), – fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.), – distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.), – entreprenad och samverkan (23 kap.), – särskilda utbildningsformer (24 kap.), – annan pedagogisk verksamhet (25 kap.), – tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),

– behandling av personuppgifter (26 a kap.), – Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),

– överklagande (28 kap.), och – övriga bestämmelser (29 kap.).

2 kap.

2 §4

Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.

Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasie-

skola, kommunal vuxenutbildning

och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera

4 Senaste lydelse 2020:446.

fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

5 §5

Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola,

grundsärskola,

gymnasieskola,

gymnasiesärskola och fritidshem.

Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola,

anpassad grundskola, gymnasie-

skola, anpassad gymnasieskola och fritidshem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde

1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § 1–4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

För att godkännande ska lämnas krävs därutöver att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller

gymnasiesärskola ska följderna i

närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet förskole-

För att godkännande ska lämnas krävs därutöver att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller

anpassad gymnasieskola ska följ-

derna i närliggande kommuner för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också beaktas. Avser godkännandet för-

5 Senaste lydelse 2018:1158.

klass, grundskola eller grundsär-

skola krävs därutöver att elev-

underlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

skoleklass, grundskola eller anpas-

sad grundskola krävs därutöver

att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller förskoleenhet.

6 a §6

Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsär-

skola ska samråd om den kom-

mande verksamheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller gymnasiesärskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet.

Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskoleklass, grundskola, anpassad grund-

skola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem som

anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller an-

passad grundskola ska samråd om

den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet.

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

–förskoleklass, – grundskola, – grundsärskola, – anpassad grundskola, – gymnasieskola, – gymnasiesärskola, eller – anpassad gymnasieskola, eller

6 Senaste lydelse 2018:1158.

– fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola.

– fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller anpassad grund-

skola.

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

13 §7

Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.

Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och behörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan eller gymnasiesär-

skolan. Detsamma gäller i fråga

om speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som undervisar inom kommunal vuxenutbildning som sär-

skild utbildning.

Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och behörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i anpassade

grundskolan, specialskolan eller anpassade gymnasieskolan. Det-

samma gäller i fråga om speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som undervisar inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

18 §8

Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska

1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och

7 Senaste lydelse 2020:446. 8 Senaste lydelse 2020:446.

2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser

1. modersmål,

2. ett yrkesämne i a. gymnasieskolan, b. gymnasiesärskolan, b. anpassade gymnasieskolan, c. kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller d. kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå, eller

d. kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå, eller

3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning.

25 §

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärsko-

lan, sameskolan, specialskolan,

gymnasieskolan och gymnasiesär-

skolan ska det finnas elevhälsa.

Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grund-

skolan, sameskolan, specialskolan,

gymnasieskolan och anpassade

gymnasieskolan ska det finnas elev-

hälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans arbete ska be-

drivas på individ-, grupp- och organisationsnivå. Elevernas ut-

veckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsan ska bidra

till skolans kvalitetsarbete. Arbetet ska bedrivas i samverkan med övrig personal på skolan. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.

Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedago-

giska insatser ska det finnas till-

gång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och special-

pedagog eller speciallärare.

25 a §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det högsta antalet elever en skolläkare, en skolsköterska, en psykolog och en kurator får ansvara för.

27 §

Varje elev i grundskolan,

grundsärskolan och specialskolan

ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.

Varje elev i grundskolan, an-

passade grundskolan och special-

skolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket.

Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som

Varje elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök

innefattar en allmän hälsokontroll.

som innefattar en allmän hälsokontroll.

31 §

Den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder anställningen lämna ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas. Regeringen meddelar föreskrifter om innehållet i registerutdraget.

Den som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder anställningen lämna ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som inte har lämnat registerutdrag får inte anställas. Regeringen meddelar föreskrifter om innehållet i registerutdraget.

Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som

1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,

2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

36 §

Eleverna i grundskolan, grund-

särskolan, specialskolan, samesko-

lan, gymnasieskolan och gym-

nasiesärskolan ska ha tillgång till

skolbibliotek.

Eleverna i grundskolan, an-

passade grundskolan, specialsko-

lan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

3 kap.

3 §9

Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gym-

nasiesärskolan ska fortlöpande in-

formeras om barnets eller elevens utveckling.

Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan, same-

skolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasie-

skolan ska fortlöpande informeras

om barnets eller elevens utveckling.

4 §10

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2. lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 3 som ska uppnås, och

2. lågstadiet i grundskolan, an-

passade grundskolan och i same-

skolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 3 som ska uppnås, och

9 Senaste lydelse 2018:1098. 10 Senaste lydelse 2018:1098.

3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 4 som ska uppnås.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges där ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

4 b §11

I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. I anpassade grundskolan

och för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner i specialskolan ska det på höstterminen sista året på lågstadiet genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik.

11 Senaste lydelse 2018:1098.

6 §12

Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller endast i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan.

Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller endast i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan, samesko-

lan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasie-

skolan.

10 §

För en elev i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan och

sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

För en elev i grundskolan, an-

passade grundskolan, specialsko-

lan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

11 §

Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärsko-

lan, specialskolan eller samesko-

lan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan eller

sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

12 §13

Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsär-

skolan, specialskolan eller same-

skolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut en-

Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan eller

sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut en-

12 Senaste lydelse 2015:246. 13 Senaste lydelse 2017:620.

ligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.

ligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

12 b §14

Bestämmelserna i 12c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan,

grundsärskolan,

specialskolan och sameskolan.

Bestämmelserna i 12 c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan och same-

skolan.

12 i §15

En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, grund-

särskolan eller specialskolan och

vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, anpas-

sade grundskolan eller specialsko-

lan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

14 Senaste lydelse 2018:1303. 15 Senaste lydelse 2018:1303.

12 j §16

När en elev i förskoleklassen, grundskolan,

grundsärskolan,

specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesär-

skolan övergår från skolformen

till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

När en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan, samesko-

lan, gymnasieskolan eller anpas-

sade gymnasieskolan övergår från

skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

När en elev byter skolform från grundskolan eller grundsär-

skolan till gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, ska den mot-

tagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.

När en elev byter skolform från grundskolan eller anpassade

grundskolan till gymnasieskolan

eller anpassade gymnasieskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.

13 §17

I grundskolan, grundsärsko-

lan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan, gymnasiesär-

skolan och kommunal vuxenut-

bildning ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning.

I grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan, anpassade gym-

nasieskolan och kommunal vuxen-

utbildning ska betyg sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan författning.

16 Senaste lydelse 2018:1098. 17 Senaste lydelse 2020:446.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning.

13 a §18

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som omfattar högst etthundra skolenheter och som avser betygssättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan,

grundsärskolan och sameskolan

och i årskurs 5 och 6 i specialskolan. Sådana föreskrifter får innebära undantag från 10 kap. 13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § och 13 kap. 13 § i dessa årskurser och skolformer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som omfattar högst etthundra skolenheter och som avser betygssättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan,

anpassade grundskolan och same-

skolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan. Sådana föreskrifter får innebära undantag från 10 kap. 13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § och 13 kap. 13 § i dessa årskurser och skolformer.

4 kap.

12 §

Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsär-

skolan, specialskolan, sameskolan

och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan, same-

skolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

16 §19

I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grundskola eller grundsär-

skola ska företrädare för barnens

eller elevernas vårdnadshavare och företrädare för de anställda

I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med grundskola eller anpassad

grundskola ska företrädare för bar-

nens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare för de an-

18 Senaste lydelse 2017:174. 19 Senaste lydelse 2020:446.

ingå som ledamöter. I en lokal styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, gymnasiesärskola eller kommunal vuxenutbildning ska företrädare för eleverna och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter.

ställda ingå som ledamöter. I en lokal styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, anpassad

gymnasieskola eller kommunal

vuxenutbildning ska företrädare för eleverna och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter.

5 kap.

7 §

I grundskolan, grundsärsko-

lan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan och gymnasie-

särskolan får en lärare visa ut en

elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om

I grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan och anpassade

gymnasieskolan får en lärare visa

ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om

1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och

2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.

8 §

Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesär-

skolan besluta att en elev ska stan-

na kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar.

Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan eller anpassade

gymnasieskolan besluta att en elev

ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar.

9 §

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundsko-

lan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan eller anpassade

gymnasieskolan vid upprepade

tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

12 §

I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan får rektorn

besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.

I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymna-

sieskolan får rektorn besluta att

en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

7 kap.

4 §20

Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.

Skolplikten kan dock börja fullgöras direkt i grundskolan, grund-

särskolan, specialskolan eller same-

skolan enligt 11 a och 11 b §§.

Skolplikten kan dock börja fullgöras direkt i grundskolan, an-

passade grundskolan, specialsko-

lan eller sameskolan enligt 11 a och 11 b §§.

Grundsärskolan Anpassade grundskolan

5 §

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en ut-

vecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan.

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en

intellektuell funktionsnedsättning,

ska tas emot i anpassade grund-

skolan.

Frågan om mottagande i grund-

särskolan prövas av barnets hem-

kommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Frågan om mottagande i an-

passade grundskolan prövas av

barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grund-

skolan ska föregås av en utredning

som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsär-

skolan, ska barnet fullgöra sin

skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsär-

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade

grundskolan, ska barnet fullgöra

sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i anpassade

20 Senaste lydelse 2017:1115.

skolan utan sin vårdnadshavares

medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

grundskolan utan sin vårdnadsha-

vares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

5 a §21

Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i

grundsärskolan inte tillhör grundsärskolans målgrupp.

Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i

anpassade grundskolan inte till-

hör skolformens målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

5 b §

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör grundsär-

skolans målgrupp om en utred-

ning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från grundsärskolan till en annan skolform.

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör målgruppen för anpassade grundskolan om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade grund-

skolan till en annan skolform.

6 §

Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de

Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller anpassade grund-

skolan ska tas emot i special-

skolan om de

21 Senaste lydelse 2012:109.

1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,

2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller

3. har en grav språkstörning. Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

8 §

Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

Den som är elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

9 §

En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom grundsär-

skolan (integrerad elev), om de

huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i

grundsärskolan kan under samma

förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan.

En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom anpassade

grundskolan (integrerad elev),

om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i

anpassade grundskolan kan under

samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan.

För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning.

11 a §22

Ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundskolan, grundsär-

skolan, specialskolan eller same-

skolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år om

Ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan eller

sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år om

1. barnet då har gått ut förskoleklassen, eller

2. barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.

Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av

1. rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,

2. Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan, och

3. barnets hemkommun när det gäller grundsärskolan.

3. barnets hemkommun när det gäller anpassade grundskolan.

11 b §23

Ett barn som har beviljats uppskjuten skolplikt och som ska tas emot i grundsärskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i grundsär-

skolan utan att först ha gått ut

förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen.

Ett barn som har beviljats uppskjuten skolplikt och som ska tas emot i anpassade grundskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i an-

passade grundskolan utan att först

ha gått ut förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen.

Gå om en årskurs

11 c

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger

22 Senaste lydelse 2017:1115. 23 Senaste lydelse 2017:1115.

det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs. Ett beslut att en elev ska gå om en årskurs ska gälla för det läsår som följer närmast efter beslutet. Beslutet ska gälla även om eleven byter till en annan skolenhet.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

15 §

En elev i grundskolan, grund-

särskolan eller specialskolan har

rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, an-

passade grundskolan eller special-

skolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grund-

särskolan eller specialskolan har

också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. En elev i

grundsärskolan har under denna tid

rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.

En elev i grundskolan, anpas-

sade grundskolan eller specialsko-

lan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. En elev i anpassade grund-

skolan har under denna tid rätt

till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

17 §24

En elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

En elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan och same-

skolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i grundsärskolan och specialskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för elever i anpassade grundskolan och specialskolan.

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundsko-

lan, specialskolan eller sameskolan

utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska

24 Senaste lydelse 2017:1115.

se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.

rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.

21 §25

Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 22 §26

Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och grund-

särskola fullgör sin skolgång. Hu-

vudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.

Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och anpas-

sad grundskola fullgör sin skol-

gång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

25 Senaste lydelse 2018:608. 26 Senaste lydelse 2018:608.

Grundsärskolan Anpassade grundskolan

11 kap.

1 §27

I detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–17 §§), – bestämmelser om betyg (18–23 a §§), – bestämmelser om grundsär-

skola med offentlig huvudman

(24–33 §§), och

– bestämmelser om anpassad

grundskola med offentlig huvud-

man (24–33 §§), och

– bestämmelser om fristående

grundsärskola (34–40 §§).

– bestämmelser om fristående

anpassad grundskola (34–40 §§).

2 §28

Grundsärskolan ska ge elever

med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Den anpassade grundskolan

ska ge elever med intellektuell

funktionsnedsättning en för dem

anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med utvecklingsstörning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med intellektuell funktionsned-

sättning också ska gälla vissa andra

barn, ungdomar och vuxna.

27 Senaste lydelse 2011:876. 28 Senaste lydelse 2012:109.

Träningsskolan

3 §

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen.

4 §29

Grundsärskolan ska ha nio års-

kurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1–3, mellanstadiet av årskurs 4–6 och högstadiet av årskurs 7–9.

Anpassade grundskolan ska ha

nio årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1–3, mellanstadiet av årskurs 4–6 och högstadiet av årskurs 7–9.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta.

5 §

Grundsärskolan omfattar ut-

bildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner.

Anpassade grundskolan om-

fattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner.

29 Senaste lydelse 2017:620.

6 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden. Ämnen: – bild, – engelska, – hem- och konsumentkunskap, – idrott och hälsa, – matematik, – musik, – naturorienterande ämnen, – samhällsorienterande ämnen, – slöjd, – svenska eller svenska som andraspråk, och – teknik. Ämnesområden: – estetisk verksamhet, – kommunikation, – motorik, – vardagsaktiviteter, och – verklighetsuppfattning. Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning

Vidare ska det finnas elevens

val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämnesområden.

Vidare ska det finnas skolans val och fördelningsbar undervis-

ningstid. Inom ramen för skolans val och fördelningsbar undervisningstid får det finnas moderna språk som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval.

7 §30

Den totala undervisningstiden för varje elev i grundsär-

skolan ska vara minst 6 890 tim-

mar. För en elev i inriktningen

träningsskolan ska den totala under-

Den totala undervisningstiden för varje elev i anpassade

grundskolan ska vara minst 6 890

timmar.

30 Senaste lydelse 2017:620.

visningstiden dock vara minst 6 665 timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan).

8 §

Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det.

Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas emot i anpassade grundskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det.

Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas.

17 §

Eleverna ska efter avslutad

grundsärskola få intyg om den

utbildning de gått igenom.

Eleverna ska efter avslutad

anpassad grundskola få intyg om

den utbildning de gått igenom.

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av läraren.

19 §31

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen.

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas ämnen i anpassade grund-

skolan.

Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

31 Senaste lydelse 2017:620.

21 §

Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tilllämpas.

Om en elev i anpassade grund-

skolan har läst ett ämne enligt

grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas.

Grundsärskola med offentlig

huvudman

Anpassad grundskola med

offentlig huvudman

24 §

Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i

grundsärskolan och inte fullgör

sin skolgång på annat sätt.

Hemkommunen ansvarar för att utbildning i anpassad grund-

skola kommer till stånd för alla

som enligt denna lag har rätt att gå i anpassad grundskola och inte fullgör sin skolgång på annat sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen

1. anordnar grundsärskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller

1. anordnar anpassad grund-

skola i den omfattning som krävs

för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller

2. kommer överens med en annan kommun att den i sin grund-

särskola ska ta emot de elever som

hemkommunen ansvarar för.

2. kommer överens med en annan kommun att den i sin an-

passade grundskola ska ta emot de

elever som hemkommunen ansvarar för.

25 §32

En elev har rätt att bli mottagen i en grundsärskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hän-

En elev har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hän-

32 Senaste lydelse 2015:176.

syn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundsärskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

syn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens anpassade

grundskola. Innan kommunen fat-

tar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning har rätt att bli mottagen i en

grundsärskola i den kommun där

eleven vistas.

En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning har rätt att bli mottagen i en

anpassad grundskola i den kom-

mun där eleven vistas.

26 §

En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin

grundsärskola efter önskemål av

elevens vårdnadshavare.

En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin

anpassade grundskola efter önske-

mål av elevens vårdnadshavare.

27 §

En elev som har tagits emot i en kommuns grundsärskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.

En elev som har tagits emot i en kommuns anpassade grund-

skola ett visst läsår har rätt att gå

kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.

Kommunens organisation av sin grundsärskola

Kommunens organisation av sin anpassade grundskola

28 §

Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grund-

särskola beakta vad som är ända-

målsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna.

Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin anpas-

sade grundskola beakta vad som

är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna.

Varje kommun ska så långt det är möjligt organisera sin grund-

särskola så att ingen elev på grund

av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

Varje kommun ska så långt det är möjligt organisera sin an-

passade grundskola så att ingen

elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.

29 §

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grund-

särskola.

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin anpas-

sade grundskola.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om

1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller

2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

30 §33

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin utbildning i grundsär-

skolan vid samma skolenhet.

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin utbildning i anpassade

grundskolan vid samma skolenhet.

Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.

31 §

Elever i grundsärskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

Elever i anpassad grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundsärskola med stöd av 25 eller 26 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kom-

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns anpassade grundskola med stöd av 25 eller 26 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska

33 Senaste lydelse 2015:246.

munen även anordna skolskjuts i dessa fall.

kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

32 §

En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns grund-

särskola och som på grund av skol-

gången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.

En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns anpas-

sade grundskola och som på grund

av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

33 §34

En kommun som i sin grund-

särskola har en elev från en annan

kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket.

En kommun som i sin anpas-

sade grundskola har en elev från

en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket.

Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som

Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som

34 Senaste lydelse 2014:458.

hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna

grundsärskolorna. Har en elev ett

omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna an-

passade grundskolorna. Har en elev

ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Fristående grundsärskola Fristående anpassad grundskola

34 §

Varje fristående grundsär-

skola ska vara öppen för alla

elever som har rätt till utbildning i grundsärskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

Varje fristående anpassad

grundskola ska vara öppen för alla

elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1. vissa årskurser,

2. elever som är i behov av särskilt stöd, och

3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

37 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning,

2. lärverktyg,

3. elevhälsa,

4. måltider,

5. administration,

6. mervärdesskatt, och

7. lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna

grundsärskolan.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna

anpassade grundskolan.

39 §

Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundsärskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 31 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.

Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående anpassad grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 31 § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem.

12 kap.

8 §

För varje ämne ska gälla en kursplan. För elever med utvecklings-

störning får grundsärskolans kurs-

planer tillämpas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt samtycke. Om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt samtycke ska eleven läsa enligt specialskolans kursplaner. Grundsärskolans kursplaner får dock tillämpas för en elev utan elevens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa. I den utsträckning som

grundsärskolans kursplaner inte

kan användas får särskilda kursplaner upprättas.

För elever med intellektuell

funktionsnedsättning får kurs-

planerna för anpassade grundsko-

lan tillämpas om elevens vård-

nadshavare lämnar sitt samtycke. Om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt samtycke ska eleven läsa enligt specialskolans kursplaner. Kursplaner för anpassade

grundskolan får dock tillämpas

för en elev utan elevens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa. I den utsträckning som kursplanerna för anpassade

grundskolan inte kan användas får

särskilda kursplaner upprättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner.

13 a §35

I årskurs 7–10 ska, om grund-

särskolans kursplaner tillämpas

och eleven får undervisning i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i, läraren en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan

I årskurs 7–10 ska, om kursplanerna för anpassade grundsko-

lan tillämpas och eleven får under-

visning i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i, läraren en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och

2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att nå kunskapskraven.

14 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–21 §§.

För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap. bestämmelserna om betygssättning i 15–22 §§.

För elever som läser enligt

grundsärskolans kursplaner gäller

utöver 3 kap. bestämmelserna om intyg, studieomdöme och betyg i 11 kap. 17–23 §§. Betyg innan ett ämne har avslutats ska dock sättas vid de tidpunkter som anges i 16 § 1.

För elever som läser enligt kursplanerna för anpassade grund-

skolan gäller utöver 3 kap. bestäm-

melserna om intyg, studieomdöme och betyg i 11 kap. 17–23 §§. Betyg innan ett ämne har avslutats ska dock sättas vid de tidpunkter som anges i 16 § 1.

35 Senaste lydelse 2014:456.

14 kap.

2 §

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundsko-

lan, specialskolan, sameskolan

och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

3 §

Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola.

Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

10 §

En elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning.

En elev i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning.

14 §

En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens skolgång i den mottagande kommunens förskoleklass, grundskola eller grund-

särskola grundar sig på 9 kap. 13 §

första stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra stycket 2 eller 25 §.

En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens skolgång i den mottagande kommunens förskoleklass, grundskola eller an-

passad grundskola grundar sig på

9 kap. 13 § första stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra stycket 2 eller 25 §.

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

15 kap.

5 §36

Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år. I 17 a kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om målgruppen för den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år.

36 Senaste lydelse 2014:530.

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från grundsärskolan.

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från anpassade grund-

skolan.

Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. I 29 kap. 2–5 §§ finns ytterligare föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning.

14 §37

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.

17 kap.

16 §38

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hemkommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse utbildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal.

Utöver det som följer av första stycket ansvarar hemkommunen för att elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ, om de önskar sådan utbildning. Hemkommunen behöver dock inte erbjuda sådan utbildning om det med hän-

Utöver det som följer av första stycket ansvarar hemkommunen för att elever från anpassade

grundskolan erbjuds yrkesintro-

duktion och individuellt alternativ, om de önskar sådan utbildning. Hemkommunen behöver dock inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elev-

37 Senaste lydelse 2020:446. 38 Senaste lydelse 2018:749.

syn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det.

ens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det.

Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 12 § till elever som tillhör gymnasiesär-

skolans målgrupp.

Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 12 § till elever som tillhör målgruppen för

anpassade gymnasieskolan.

18 kap.

1 §39

I detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–20 §§), – bestämmelser om betyg (21–26 a §§), – bestämmelser om gymna-

siesärskola med offentlig huvud-

man (27–33 §§), och

– bestämmelser om anpassad

gymnasieskola med offentlig hu-

vudman (27–33 §§), och

– bestämmelser om fristående

gymnasiesärskola (34–37 §§).

– bestämmelser om fristående

anpassad gymnasieskola (34–37 §§).

2 §40

Gymnasiesärskolan ska ge ele-

ver med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Anpassade gymnasieskolan ska

ge elever med intellektuell funk-

tionsnedsättning en för dem an-

passad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasiesär-

skolan ska i huvudsak bygga på

de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i motsvarande utbildning.

Utbildningen i anpassade gym-

nasieskolan ska i huvudsak bygga

på de kunskaper som eleverna har fått i anpassade grundskolan eller i motsvarande utbildning.

39 Senaste lydelse 2018:749. 40 Senaste lydelse 2012:109.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra ungdomar.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar med intellektuell funktions-

nedsättning ska gälla också för

vissa andra ungdomar.

3 §41

Huvudmannen för gymnasie-

särskolan ska samverka med sam-

hället i övrigt.

Huvudmannen för anpassade

gymnasieskolan ska samverka med

samhället i övrigt.

4 §42

Utbildningen i gymnasiesär-

skolan ska vara öppen för ung-

domar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning.

Utbildningen i anpassade gym-

nasieskolan ska vara öppen för

ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funk-

tionsnedsättning.

De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gym-

nasiesärskola om utbildningen

påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

De ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasie-

skolan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om ut-

bildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

5 §43

Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5§ andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om ut-

Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 § andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i anpassade grundskolan

41 Senaste lydelse 2012:109. 42 Senaste lydelse 2012:109. 43 Senaste lydelse 2012:109.

redning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt.

om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt.

6 §44

Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i gymnasiesärskolan inte tillhör

gymnasiesärskolans målgrupp.

Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i anpassade gymnasieskolan inte tillhör skolformens målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

7 §45

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör gymnasie-

särskolans målgrupp om en utred-

ning enligt 6 § visar detta. Hemkommunen ska då erbjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt denna lag. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från gymnasiesärskolan till gymnasieskolan eller vuxenutbildning.

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan om en utredning enligt 6 § visar detta. Hemkommunen ska då erbjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt denna lag. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från

anpassade gymnasieskolan till gym-

nasieskolan eller vuxenutbildning.

8 §46

Utbildningen i gymnasiesär-

skolan består av nationella och

individuella program.

Utbildningen i anpassade gym-

nasieskolan består av nationella

och individuella program.

Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap.

44 Senaste lydelse 2012:109. 45 Senaste lydelse 2012:109. 46 Senaste lydelse 2012:109.

9 §47

Varje kommun ska informera om gymnasiesärskolans olika program.

Varje kommun ska informera om de olika programmen inom

anpassade gymnasieskolan.

11 §48

Utbildningen i gymnasiesär-

skolan ska i huvudsak vara skol-

förlagd, om inte annat anges i andra eller tredje stycket.

Utbildningen i anpassade gym-

nasieskolan ska i huvudsak vara

skolförlagd, om inte annat anges i andra eller tredje stycket.

Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 19 kap. 10 § i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.

13 §49

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasiesär-

skolan, gymnasieskolan, kommu-

nal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för anpassade gym-

nasieskolan, gymnasieskolan, kom-

munal vuxenutbildning som an-

passad utbildning på gymnasial

nivå och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasie-

särskola anordnad av kommuner,

regioner och enskilda huvudmän.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för anpassad gym-

nasieskola anordnad av kommu-

ner, regioner och enskilda huvudmän.

14 §50

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbjudande av utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från

grundsärskolan och elever som

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbjudande av utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från

anpassade grundskolan och elever

47 Senaste lydelse 2012:109. 48 Senaste lydelse 2020:605. 49 Senaste lydelse 2020:446. 50 Senaste lydelse 2018:749.

tillhör gymnasiesärskolans målgrupp.

som tillhör målgruppen för anpas-

sade gymnasieskolan.

15 §51

När en elev börjar eller slutar vid en gymnasiesärskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.

När en elev börjar eller slutar vid en anpassad gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen.

Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever.

16 §52

En elev i gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

En elev i anpassade gymna-

sieskolan ska delta i den verksam-

het som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasiesär-

skolan utan giltigt skäl uteblir från

den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.

Om en elev i anpassade gym-

nasieskolan utan giltigt skäl uteblir

från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.

Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

51 Senaste lydelse 2014:1002. 52 Senaste lydelse 2018:1098.

17 §53

Utbildningen i gymnasiesär-

skolan ska vara avgiftsfri.

Utbildningen i anpassade gym-

nasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

22 §54

På de nationella programmen ska betyg sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiesärskolearbete.

På de nationella programmen ska betyg sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gym-

nasiearbete.

Om en elev på ett individuellt program har läst en kurs i ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när kursen är avslutad.

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

24 §55

Som betyg på gymnasiesär-

skolearbetet ska beteckningen E

användas om eleven har nått målen för gymnasiesärskolearbetet. För den elev som inte har nått målen för gymnasiesärskolearbetet ska betyg inte sättas.

Som betyg på gymnasiearbetet ska beteckningen E användas om eleven har nått målen för gymna-

siearbetet. För den elev som inte

har nått målen för gymnasie-

arbetet ska betyg inte sättas.

25 §56

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller

53 Senaste lydelse 2012:109. 54 Senaste lydelse 2018:749. 55 Senaste lydelse 2012:109. 56 Senaste lydelse 2012:109.

andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskapskrav. En utveck-

lingsstörning får dock bara beak-

tas om det finns synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskapskrav. En intellek-

tuell funktionsnedsättning får dock

bara beaktas om det finns synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

Gymnasiesärskola med offentlig

huvudman

Anpassad gymnasieskola

med offentlig huvudman

27 §57

Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i gymnasiesärskolan.

Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör målgruppen för anpas-

sade gymnasieskolan erbjuds ut-

bildning av god kvalitet i den skol-

formen.

Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal med kommunen eller regionen. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

57 Senaste lydelse 2019:947.

Kommunens organisation av gymnasiesärskolan

Kommunens organisation av anpassade gymnasieskolan

28 §58

Varje kommun ska vid utformningen av gymnasiesärskolan beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt. Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola ska så långt det är möjligt organisera gym-

nasiesärskolan så att ingen elev på

grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

Varje kommun ska vid utformningen av anpassade gymnasiesko-

lan beakta vad som för eleverna

är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt. Varje kommun som anordnar anpassad gymna-

sieskola ska så långt det är möjligt

organisera skolformen så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

29 §59

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i gymnasiesär-

skolan på nationella och indi-

viduella program.

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i anpassade gym-

nasieskolan på nationella och

individuella program.

30 §60

Elever i gymnasiesärskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

Elever i anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

58 Senaste lydelse 2012:109. 59 Senaste lydelse 2019:947. 60 Senaste lydelse 2019:947.

För elever som går i en annan kommuns gymnasiesärskola ska hemkommunen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

För elever som går i en annan kommuns anpassade gymnasie-

skola ska hemkommunen anord-

na skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

Elevens hemkommun eller den region som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.

31 §61

En elev som med stöd av 19 kap. 35–37 §§ går i gymnasie-

särskola i en annan kommun än

sin hemkommun och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.

En elev som med stöd av 19 kap. 35–37 §§ går i anpassad

gymnasieskola i en annan kommun

än sin hemkommun och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

32 §62

Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en

gymnasiesärskola med offentlig

huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Skyldigheten gäller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till

Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en

anpassad gymnasieskola med of-

fentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Skyldigheten gäller dock inte elever som har tagits emot i andra hand

61 Senaste lydelse 2012:109. 62 Senaste lydelse 2013:530.

ett nationellt program enligt 19 kap. 39 §.

till ett nationellt program enligt 19 kap. 39 §.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.

33 §63

Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande som har tagits emot till en

gymnasiesärskola med offentlig

huvudman.

Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande som har tagits emot till en

anpassad gymnasieskola med of-

fentlig huvudman.

Fristående gymnasiesärskola Fristående anpassad

gymnasieskola

34 §64

Varje fristående gymnasiesär-

skola ska vara öppen för alla ung-

domar som har rätt till utbildning i en gymnasiesärskola med offentlig huvudman.

Varje fristående anpassad gym-

nasieskola ska vara öppen för alla

ungdomar som har rätt till utbildning i en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 19 kap. 47 § andra stycket.

För individuella program gäller skyldigheten enligt första stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

35 §65

Elever i gymnasiesärskola med enskild huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hem-

Elever i anpassad gymnasie-

skola med enskild huvudman har

rätt till kostnadsfri skolskjuts inom

63 Senaste lydelse 2012:109. 64 Senaste lydelse 2012:109. 65 Senaste lydelse 2012:109.

kommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Utbildning på program i gymnasiesärskolan

Utbildning på program i anpassade gymnasieskolan

19 kap.

1 §66

I detta kapitel finns bestämmelser om – utbildningarnas utformning och innehåll (2–26 §§), – dokumentation av genomförd gymnasiesärskoleutbildning (27 §),

– dokumentation av genomförd utbildning i anpassade gym-

nasieskolan (27 §),

– ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28–33 §§), – utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman (34–44 §§), och

– utbildning på program vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman (34–44 §§), och

– utbildning på program vid en fristående gymnasiesärskola (45–48 §§).

– utbildning på program vid en fristående anpassad gymnasie-

skola (45–48 §§).

3 §67

I de nationella programmen ska följande ämnen ingå: – svenska eller svenska som andraspråk, – engelska, – matematik,

66 Senaste lydelse 2012:109. 67 Senaste lydelse 2012:109.

– idrott och hälsa, – estetisk verksamhet, – historia, – samhällskunskap, – religionskunskap, och – naturkunskap. Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär. Det ska också finnas individuellt val. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om ämnen och individuellt val i gymnasiesärskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om ämnen och individuellt val i anpassade gymnasieskolan.

Gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan

Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan

10 §68

Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.

Gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning i

gymnasiesärskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning i

anpassade gymnasieskolan.

17 §69

Utbildningen i gymnasiesär-

skolan är avsedd att genomgås

under fyra läsår. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen får fördelas på längre tid.

Utbildningen i anpassade gym-

nasieskolan är avsedd att genom-

gås under fyra läsår. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen får fördelas på längre tid.

68 Senaste lydelse 2012:109. 69 Senaste lydelse 2012:109.

Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket.

18 §70

Av 18 kap. 11 § framgår att utbildningen i gymnasiesärskolan i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan i 10 §.

Av 18 kap. 11 § framgår att utbildningen i anpassade gymna-

sieskolan i huvudsak ska vara

skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i anpas-

sade gymnasieskolan i 10 §.

Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet och om undantag från bestämmelserna i 18 kap. 11 §.

19 §71

Utbildningen i gymnasiesär-

skolan ska bedrivas som heltids-

studier.

Utbildningen i anpassade gym-

nasieskolan ska bedrivas som hel-

tidsstudier.

21 §72

Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiesärskolepoäng. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. Fördelningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 4.

Omfattningen av studierna på nationella program anges i gym-

nasiepoäng. Utbildningens omfatt-

ning är 2 500 poäng. Fördelningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 4.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.

70 Senaste lydelse 2012:109. 71 Senaste lydelse 2012:109. 72 Senaste lydelse 2018:749.

Ämnesplaner, ämnesområdesplaner, gymnasie särskole arbete och kurser

Ämnesplaner, ämnesområdesplaner,

gymnasiearbete och kurser

23 §73

I utbildningen på de nationella programmen ska ett gymnasiesärskolearbete ingå.

I utbildningen på de nationella programmen ska ett gym-

nasiearbete ingå.

24 §74

Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiesärskolepoäng kursen omfattar.

För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng kursen omfattar.

25 §75

Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiesär-

skolearbete fått lägst betyget E,

är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.

Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs.

73 Senaste lydelse 2012:109. 74 Senaste lydelse 2012:109. 75 Senaste lydelse 2012:109.

Dokumentation av genomförd

gymnasiesärskoleutbildning

Dokumentation av genomförd

utbildning i anpassad gymnasieskola

27 §76

Elever som har genomfört en

gymnasiesärskoleutbildning ska få

ett gymnasiesärskolebevis.

Elever som har genomfört en

utbildning i anpassade gymnasieskolan ska få ett gymnasieskolebevis.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om dokumentation av genomförd gym-

nasiesärskoleutbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om dokumentation av genomförd utbild-

ning i anpassade gymnasieskolan.

28 §77

En ansökan till ett nationellt eller individuellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärsko-

lan som börjar första läsåret ska

ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.

En ansökan till ett nationellt eller individuellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gym-

nasieskolan som börjar första läs-

året ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.

29 §78

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sökande ska tas emot.

Om hemkommunen enligt 18 kap. 5 § har beslutat att en sökande inte tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan, ska kom-

Om hemkommunen enligt 18 kap. 5 § har beslutat att en sökande inte tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan, ska

76 Senaste lydelse 2012:109. 77 Senaste lydelse 2012:109. 78 Senaste lydelse 2012:109.

munen bereda honom eller henne tillfälle att söka till gymnasieskolan i hemkommunen så snart som möjligt.

kommunen bereda honom eller henne tillfälle att söka till gymnasieskolan i hemkommunen så snart som möjligt.

Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt till ett individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program som anordnas av hemkommunen.

31 §79

Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan.

Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasie-

skolan.

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.

Utbildning vid en

gymnasiesärskola med offentlig

huvudman

Utbildning vid en anpassad

gymnasieskola med offentlig

huvudman

34 §80

Kommunen ska sträva efter att erbjudandet om utbildning i

gymnasiesärskolan ska omfatta

ett allsidigt urval av nationella

Kommunen ska sträva efter att erbjudandet om utbildning i

anpassade gymnasieskolan ska om-

fatta ett allsidigt urval av natio-

79 Senaste lydelse 2012:109. 80 Senaste lydelse 2012:109.

program och nationella inriktningar.

nella program och nationella inriktningar.

36 §81

Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen tas emot i första hand om de har sökt till

1. sådan utbildning som avses i 35 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gym-

nasiesärskola dit de har sökt,

1. sådan utbildning som avses i 35 § och med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den anpas-

sade gymnasieskola dit de har sökt,

2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,

3. gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,

3. gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,

4. ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,

5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller

6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 37 §.

40 §82

En kommun får ta emot en elev från en annan kommun på ett individuellt program i sin

gymnasiesärskola under förut-

sättning att hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa

En kommun får ta emot en elev från en annan kommun på ett individuellt program i sin an-

passade gymnasieskola under för-

utsättning att hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa

81 Senaste lydelse 2012:109. 82 Senaste lydelse 2019:947.

undervisningen på ett nationellt program. Även en region får ta emot en elev på ett individuellt program under samma förutsättning.

undervisningen på ett nationellt program. Även en region får ta emot en elev på ett individuellt program under samma förutsättning.

Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen och den mottagande kommunen eller regionen kommer överens om ersättningen för utbildningen.

41 §

Innan en kommun tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida eleven tillhör gymnasiesär-

skolans målgrupp. Detsamma gäl-

ler innan en region tar emot en sökande. I de fall där eleven har sökt till ett individuellt program ska yttrandet också innehålla uppgifter om huruvida eleven kan följa ett nationellt program och om överenskommelse om ersättning för utbildningen enligt 40 §.

Innan en kommun tar emot en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida eleven tillhör målgruppen för

anpassade gymnasieskolan. Det-

samma gäller innan en region tar emot en sökande. I de fall där eleven har sökt till ett individuellt program ska yttrandet också innehålla uppgifter om huruvida eleven kan följa ett nationellt program och om överenskommelse om ersättning för utbildningen enligt 40 §.

Utbildning vid en fristående

gymnasiesärskola

Utbildning vid en fristående

anpassad gymnasieskola

45 §83

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen enligt 18 kap. 27 § var skyl-

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen enligt 18 kap. 27 § var skyl-

83 Senaste lydelse 2015:73.

dig att erbjuda utbildning i gym-

nasiesärskolan vid den tidpunkt

när utbildningen påbörjades.

dig att erbjuda utbildning i an-

passade gymnasieskolan vid den

tidpunkt när utbildningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

20 kap.

1 §84

I detta kapitel finns – allmänna bestämmelser (2–9 §§), – bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå (10–15 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå (10–15 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå (16–23 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå (16–23 §§),

– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24–33 §§),

– bestämmelser om betyg (34–41 §§), – bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och – bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

2 §85

Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att – vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande, – vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling,

– den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och

84 Senaste lydelse 2020:446. 85 Senaste lydelse 2020:446.

– den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning prioriteras.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning prioriteras.

3 §86

Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandahållas – på grundläggande nivå, – på gymnasial nivå, – som särskild utbildning på grundläggande nivå,

– som anpassad utbildning på grundläggande nivå,

– som särskild utbildning på gymnasial nivå, och

– som anpassad utbildning på gymnasial nivå, och

– som svenska för invandrare.

4 §87

Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Särskild utbildning på grund-

läggande nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i grundsärskolan ska ge.

Anpassad utbildning på grund-

läggande nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i anpassade grundskolan ska ge.

Särskild utbildning på gym-

nasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som mot-

Anpassad utbildning på gym-

nasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som mot-

86 Senaste lydelse 2020:446. 87 Senaste lydelse 2020:446.

svarar den som utbildningen på nationella program i gymnasie-

särskolan ska ge.

svarar den som utbildningen på nationella program i anpassade

gymnasieskolan ska ge.

Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.

5 §88

Utbildningen bedrivs i form av kurser. Utbildningen på gymnasial nivå bedrivs även i form av ett gymnasiearbete. Den särskilda

utbildningen på gymnasial nivå bedrivs även i form av ett gymnasiesärskolearbete.

Utbildningen bedrivs i form av kurser. Utbildningen på gymnasial nivå och på anpassad gym-

nasial nivå bedrivs även i form av

ett gymnasiearbete.

På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning med gymnasiepoäng.

På gymnasial nivå och på anpas-

sad gymnasial nivå betecknas

kursernas och gymnasiearbetets omfattning med gymnasiepoäng.

Inom särskild utbildning på gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiesärskolearbetets omfattning med gymnasiesärskolepoäng.

6 §89

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och

särskild utbildning på grundlägg-

ande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå och

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och

anpassad utbildning på grund-

läggande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial

88 Senaste lydelse 2020:446. 89 Senaste lydelse 2020:446.

särskild utbildning på gymnasial

nivå.

nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasiepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

7 §90

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje elev inom utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom särskild utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna.

Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje elev inom utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för eleverna.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

90 Senaste lydelse 2020:446.

9 §91

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå eller särskilda utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå eller särskilda utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Den vars utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som särskild utbildning på grundläggande nivå

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som anpassad utbildning på grundläggande nivå

10 §92

Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 eller 11 a § har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i särskild utbildning på grundläggande nivå och som önskar det, också får delta i sådan utbildning.

Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 eller 11 a § har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i anpas-

sad utbildning på grundläggande

nivå och som önskar det, också får delta i sådan utbildning.

91 Senaste lydelse 2020:446. 92 Senaste lydelse 2020:446.

Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i sär-

skild utbildning på grundlägg-

ande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning.

Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i an-

passad utbildning på grundlägg-

ande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning.

10 a §93

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller särskild utbildning på grundläggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grundläggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning på grundläggande nivå

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grundläggande nivå

11 a §94

En vuxen med utvecklings-

störning har rätt att delta i särskild utbildning på grundlägg-

ande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

En vuxen med intellektuell

funktionsnedsättning har rätt att

delta i anpassad utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,

2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge, och

2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade grund-

skolan syftar till att ge, och

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

93 Senaste lydelse 2020:446. 94 Senaste lydelse 2020:446.

4. Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med utvecklingsstörning också ska gälla för vissa andra vuxna.

4. Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med intellektuell funktionsned-

sättning också ska gälla för vissa

andra vuxna.

12 §95

Om en elev i utbildning på grundläggande nivå eller i särskild utbildning på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Sådan utbildning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.

Om en elev i utbildning på grundläggande nivå eller i anpas-

sad utbildning på grundläggande

nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Sådan utbildning ska kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.

13 §96

En ansökan om att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i särskild utbildning på grundläggande nivå ska ges in till den sökandes hem kommun. En sökande ska tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 11 eller 11 a § är uppfyllda.

En ansökan om att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i anpassad utbildning på grundläggande nivå ska ges in till den sökandes hem kommun. En sökande ska tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 11 eller 11 a § är uppfyllda.

15 §97

En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå eller i sin särskilda utbildning på grundläggande nivå har en elev som kommer från en annan kommun, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning

En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå eller i sin anpassade utbildning på grundläggande nivå har en elev som kommer från en annan kommun, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbild-

95 Senaste lydelse 2020:446. 96 Senaste lydelse 2020:446. 97 Senaste lydelse 2020:446.

från elevens hemkommun. Detta gäller endast om hemkommunen har bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 § andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att delta i utbildningen.

ning från elevens hemkommun. Detta gäller endast om hemkommunen har bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 § andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att delta i utbildningen.

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som

särskild utbildning på

gymnasial nivå

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som

anpassad utbildning på

gymnasial nivå

16 §98

Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19, 19 a eller 19 b § har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Varje kommun ska därutöver erbjuda utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå. Kommunerna ska då sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19, 19 a eller 19 b § har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Varje kommun ska därutöver erbjuda utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå. Kommunerna ska då sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

17 §99

Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå samt aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning.

Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå samt aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning.

98 Senaste lydelse 2020:446. 99 Senaste lydelse 2020:446.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå

20 a §100

En vuxen med utvecklings-

störning är behörig att delta i särskild utbildning på gymnasial

nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

En vuxen med intellektuell

funktionsnedsättning är behörig

att delta i anpassad utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,

2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor. Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket men har slutfört utbildning i anpassade gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med utvecklingsstörning också ska gälla för vissa andra vuxna.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med intellektuell funktionsned-

sättning också ska gälla för vissa

andra vuxna.

21 §101

En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå eller i

särskild utbildning på gymnasial

nivå ska ges in till den sökandes hemkommun.

En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå eller i

anpassad utbildning på gymnasial

nivå ska ges in till den sökandes hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den

100 Senaste lydelse 2020:446. 101 Senaste lydelse 2020:446.

sökandes utbildning. Ett yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse.

Ett åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den sökande har rätt till utbildning enligt 19 d §. Ett åtagande att svara för kostnaderna ska också alltid lämnas om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen. Ett åtagande gäller även om den sökande därefter byter hemkommun.

22 §102

Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen.

Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §.

En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och en region ska ta emot en sökande, om

de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och

hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot.

23 §103

Om den sökande har rätt att delta i utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b § innebär ett beslut om mottagande enligt 22 § att den sökande också antas till utbildningen. I övrigt är det den huvud-

Om den sökande har rätt att delta i utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b § innebär ett beslut om mottagande enligt 22 § att den sökande också antas till utbildningen. I övrigt är det den huvud-

102 Senaste lydelse 2020:446. 103 Senaste lydelse 2020:446.

man som anordnar utbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning på gymnasial nivå som beslutar om en sökande ska antas till utbildningen.

man som anordnar utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå som beslutar om en sökande ska antas till utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland mottagna sökande.

35 §104

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete eller gymnasie-

särskolearbete.

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete.

Inom den del av den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar träningssko-

lan inom grundsärskolan ska betyg

inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

Inom den del av den anpas-

sade utbildningen på grundlägg-

ande nivå som motsvarar utbild-

ning inom ämnesområden i anpassade grundskolan ska betyg inte

sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasiearbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

36 §105

Som betyg på utbildning på grundläggande och gymnasial nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

104 Senaste lydelse 2020:446. 105 Senaste lydelse 2020:446.

Som betyg på särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.

Som betyg på anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.

37 §106

Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå, i särskild utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner. Betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå och i

särskild utbildning på gymnasial

nivå ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i ämnesplaner.

Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå, i anpas-

sad utbildning på grundläggande

nivå och i svenska för invandrare ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner. Betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå och i

anpassad utbildning på gymnasial

nivå ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i ämnesplaner.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kunskapskrav.

38 §107

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

106 Senaste lydelse 2020:446. 107 Senaste lydelse 2020:446.

Vid betygssättning inom sär-

skild utbildning på grundlägg-

ande och gymnasial nivå får en

utvecklingsstörning bara beaktas

om det finns synnerliga skäl.

Vid betygssättning inom an-

passad utbildning på grundlägg-

ande och gymnasial nivå får en

intellektuell funktionsnedsättning

bara beaktas om det finns synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska de kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

40 §108

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på, i gymnasiearbete och i gymnasie-

särskolearbete. Detta gäller även

den som tidigare har fått betyg på kursen, gymnasiearbetet eller

gymnasiesärskolearbetet. Den som

är elev i gymnasieskolan eller i

gymnasiesärskolan får dock inte

genomgå prövning i en kurs, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete om eleven har fått minst betyget E på kursen, gymnasiearbetet eller gymnasie-

särskolearbetet.

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i gymnasiearbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet. Den som är elev i gymnasieskolan eller i anpassade

gymnasieskolan får dock inte

genomgå prövning i en kurs, ett eller gymnasiearbete om eleven har fått minst betyget E på kursen eller gymnasiearbetet.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbete eller gymnasiesär-

skolearbete, utbildning inom det

kunskapsområde som gymnasiearbetet eller gymnasiesärskole-

arbetet avser.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbete, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.

108 Senaste lydelse 2020:446.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning.

21 kap.

1 §109

I detta kapitel finns bestämmelser om – allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer (2 och 3 §§),

– när fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (4 och 5 §§),

– när fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan (6 §),

– när fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och

anpassade gymnasieskolan (6 §),

– när fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ungdomshem (7 §),

– försöksverksamhet (8 §), – beslut om fjärrundervisning (9 §), – utförare av fjärrundervisning (10 §), – krav på fjärrundervisning (11–13 §§), och – bemyndigande (14 §).

2 §110

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, grundsärsko-

lan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan och gymnasiesär-

skolan endast under de förutsätt-

ningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrundervisning får inte användas i förskolan.

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan, same-

skolan, gymnasieskolan och an-

passade gymnasieskolan endast

under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrundervisning får inte användas i förskolan.

109 Senaste lydelse 2020:605. 110 Senaste lydelse 2020:605.

4 §111

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får fjärrundervisning användas endast i ämnena

I grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan och same-

skolan får fjärrundervisning användas endast i ämnena

– engelska, – matematik, – moderna språk, – modersmål, – naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi, – samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,

– samiska, – svenska, – svenska som andraspråk, – teckenspråk, och – teknik. I grundskolan får fjärrundervisning även användas för integrerad samisk undervisning.

5 §112

Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar i fråga om i vilka årskurser som fjärrundervisning får användas i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar i fråga om i vilka årskurser som fjärrundervisning får användas i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om de angivna skolformerna meddela föreskrifter om

1. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

2. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

111 Senaste lydelse 2020:605. 112 Senaste lydelse 2020:605.

När fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

När fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

6 §113

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om gymnasieskolan och gymnasiesärskolan meddela föreskrifter om

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan meddela föreskrifter om

1. i vilka kurser som fjärrundervisning får användas,

2. elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

3. i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

8 §114

Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med fjärrundervisning i

1. förskoleklassen, och

2. grundskolan, grundsärsko-

lan, specialskolan och sameskolan

i andra ämnen än de som anges i 4 §.

2. grundskolan,

anpassade

grundskolan, specialskolan och

sameskolan i andra ämnen än de som anges i 4 §.

En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

11 §115

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap. 13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 och 19 §§ får en lärare som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå bedriva fjärrundervisning om

1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller gymnasiesärskola, och

1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller anpassad gymna-

sieskola, och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

113 Senaste lydelse 2020:605. 114 Senaste lydelse 2020:605. 115 Senaste lydelse 2020:605.

13 §116

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare. I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska handledaren finnas närvarande där eleverna befinner sig.

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare. I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska handledaren finnas närvarande där eleverna befinner sig.

Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person.

14 §117

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gym-

nasieskolan.

22 kap.

1 §118

I detta kapitel finns bestämmelser om – allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer (2–4 §§),

– när distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (5 och 6 §§),

– när distansundervisning får användas i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan (7 och 8 §§),

– när distansundervisning får användas i gymnasieskolan och

anpassade gymnasieskolan (7 och

8 §§),

– utförare av distansundervisning (9 §), – krav på distansundervisning (10 och 11 §§), – resor och boende (12 §), – särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan där distans-

– särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och

anpassade gymnasieskolan där

distansundervisning får användas

116 Senaste lydelse 2020:605. 117 Senaste lydelse 2020:605. 118 Senaste lydelse 2020:605.

undervisning får användas för hela utbildningen (13–22 §§), och

för hela utbildningen (13–22 §§), och

– bemyndigande (23 §).

2 §119

Distansundervisning får användas i grundskolan, grundsär-

skolan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan och gymnasie-

särskolan endast under de förut-

sättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Distansundervisning får inte användas i förskolan och förskoleklassen.

Distansundervisning får användas i grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan, same-

skolan, gymnasieskolan och an-

passade gymnasieskolan endast

under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Distansundervisning får inte användas i förskolan och förskoleklassen.

I utbildning där distansundervisning används får även andra former av undervisning användas.

4 §120

För en elev i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan eller

sameskolan som har fått distansundervisning ska den totala undervisningstiden efter att eleven har återgått till ordinarie undervisning motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella årskursen under den kvarvarande skoltiden.

För en elev i grundskolan, an-

passade grundskolan, specialsko-

lan eller sameskolan som har fått distansundervisning ska den totala undervisningstiden efter att eleven har återgått till ordinarie undervisning motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella årskursen under den kvarvarande skoltiden.

För en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan som har fått distansundervisning och som återgår till ordinarie undervisning ska den garanterade undervisningstiden efter att eleven har

För en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som har fått distansundervisning och som återgår till ordinarie undervisning ska den garanterade undervisningstiden efter att eleven har

119 Senaste lydelse 2020:605. 120 Senaste lydelse 2020:605.

återgått motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella utbildningen under den kvarvarande skoltiden.

återgått motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella utbildningen under den kvarvarande skoltiden.

5 §121

Distansundervisning får användas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan eller

sameskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga och om elevens vårdnadshavare medger att sådan undervisning används. I lågstadiet får dock sådan undervisning användas som särskilt stöd endast om det finns synnerliga skäl.

Distansundervisning får användas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § i grundskolan, an-

passade grundskolan, specialsko-

lan eller sameskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga och om elevens vårdnadshavare medger att sådan undervisning används. I lågstadiet får dock sådan undervisning användas som särskilt stöd endast om det finns synnerliga skäl.

När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

7 §122

Distansundervisning får användas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medi-

Distansundervisning får användas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymna-

sieskolan för en elev som inte kan

delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumen-

121 Senaste lydelse 2020:605. 122 Senaste lydelse 2020:605.

cinsk, psykisk eller social problematik, om eleven medger att sådan undervisning används.

terad medicinsk, psykisk eller social problematik, om eleven medger att sådan undervisning används.

8 §123

Distansundervisning får användas för en hel utbildning i gymnasieskolan eller gymnasie-

särskolan för en elev som inte

kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl.

Distansundervisning får användas för en hel utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gym-

nasieskolan för en elev som inte

kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik eller av andra särskilda skäl.

Bestämmelser om behörighet, mottagande, riksrekrytering och urval till sådan utbildning som avses i första stycket finns i 13–15 §§.

10 §124

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap. 13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får en lärare som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå bedriva distansundervisning om

1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller gymnasiesär-

skola, och

1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller anpassad gymna-

sieskola, och

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

123 Senaste lydelse 2020:605. 124 Senaste lydelse 2020:605.

Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen

Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen

13 §125

För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller gym-

nasiesärskolan där distansunder-

visning används med stöd av 8 § ska den sökande när det gäller

För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller anpas-

sade gymnasieskolan där distans-

undervisning används med stöd av 8 § ska den sökande när det gäller

1. gymnasieskolan, uppfylla de behörighetskrav som gäller för en sådan utbildning enligt 16 kap. 29–33 §§, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap. 4 § eller 16 § första stycket eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 34 § eller 17 a kap. 16 § andra stycket, eller

2. gymnasiesärskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt 18 kap. 4 §.

2. anpassade gymnasieskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt 18 kap. 4 §.

14 §126

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör

gymnasiesärskolans målgrupp.

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör målgruppen för anpassade gym-

nasieskolan.

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat

125 Senaste lydelse 2020:605. 126 Senaste lydelse 2020:605.

val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion i gymnasieskolan eller till en utbildning som avser ett individuellt program i gymnasie-

särskolan om huvudmannen och

den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion i gymnasieskolan eller till en utbildning som avser ett individuellt program i anpassade

gymnasieskolan om huvudmannen

och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

17 §127

En offentlig huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller gym-

nasiesärskolan där distansunder-

visning används med stöd av 8 § ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun (interkommunal ersättning).

En offentlig huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller an-

passade gymnasieskolan där di-

stansundervisning används med stöd av 8 § ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun (interkommunal ersättning).

Om det är fråga om ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller programinriktat val som har utformats för en grupp elever i gymnasieskolan ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.

Om det är fråga om ett nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan eller programinriktat val som har utformats för en grupp elever i gymnasieskolan ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad, om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

127 Senaste lydelse 2020:605.

18 §128

Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller gymnasie-

särskolan där distansundervisning

används med stöd av 8 §.

Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller anpassade

gymnasieskolan där distansunder-

visning används med stöd av 8 §.

Om det är fråga om ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller programinriktat val som har utformats för en grupp elever i gymnasieskolan består bidraget av ett grundbelopp enligt 19 § som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 20 §.

Om det är fråga om ett nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan eller programinriktat val som har utformats för en grupp elever i gymnasieskolan består bidraget av ett grundbelopp enligt 19 § som har beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 20 §.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska bidraget motsvara den enskilde huvudmannens självkostnad, om inte huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

22 §129

En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan eller gym-

nasiesärskolan eller på ett intro-

duktionsprogram i gymnasieskolan, där distansundervisning används med stöd av 8 §, och som därefter önskar delta i ordinarie undervisning har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbör-

En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan eller anpas-

sade gymnasieskolan eller på ett

introduktionsprogram i gymnasieskolan, där distansundervisning används med stöd av 8 §, och som därefter önskar delta i ordinarie undervisning har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbör-

128 Senaste lydelse 2020:605. 129 Senaste lydelse 2020:605.

jade inriktningen med sådan undervisning hos hemkommunen, om hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

jade inriktningen med sådan undervisning hos hemkommunen, om hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

23 §130

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärsko-

lan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning i grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan, samesko-

lan, gymnasieskolan och anpas-

sade gymnasieskolan.

23 kap.

7 §131

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap. 13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får, när det gäller grundskolan, grundsär-

skolan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan och gymnasiesär-

skolan, en lärare som inte upp-

fyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå undervisa vid entreprenad om

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap. 13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får, när det gäller grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan, same-

skolan, gymnasieskolan och an-

passade gymnasieskolan, en lärare

som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå undervisa vid entreprenad om

1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller gymnasiesärskola, och

1. undervisningen avser modersmål eller yrkesämne i gymnasieskola eller anpassad gymna-

sieskola, och

130 Senaste lydelse 2020:605. 131 Senaste lydelse 2020:605.

2. läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

9 §132

Uppgifter som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan, 2. anpassade grundskolan,

3. specialskolan, och

4. sameskolan. Uppgifter inom gymnasieskolan som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad.

10 §133

Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hänförliga till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1. förskolan,

2. förskoleklassen,

3. fritidshemmet,

4. grundskolan,

5. grundsärskolan, 5. anpassade grundskolan

6. gymnasieskolan, och

7. gymnasiesärskolan. 7. anpassade gymnasieskolan.

132 Senaste lydelse 2020:605. 133 Senaste lydelse 2020:605.

När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan

När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom gymnasieskolan och

anpassade gymnasieskolan

13 §134

Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1. gymnasieskolan, och

2. gymnasiesärskolan. 2. anpassade gymnasieskolan.

14 §135

Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan, 2. anpassade grundskolan,

3. specialskolan,

4. sameskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan. 6. anpassade gymnasieskolan. Ett överlämnande av uppgifter som avser studiehandledning på modersmålet får innebära att studiehandledning ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.

16 §136

Uppgifter som avser fjärrundervisning enligt 21 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan, 2. anpassade grundskolan,

3. specialskolan,

4. sameskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan. 6. anpassade gymnasieskolan.

134 Senaste lydelse 2020:605. 135 Senaste lydelse 2020:605. 136 Senaste lydelse 2020:605.

17 §137

Uppgifter som avser distansundervisning eller annan undervisning enligt 22 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet, som har godkänts som utförare av distansundervisning enligt 22 kap. 9 §, på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan, 2. anpassade grundskolan,

3. specialskolan,

4. sameskolan,

5. gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan. 6. anpassade gymnasieskolan.

23 §138

En kommun får sluta avtal om samverkan med en region om uppgifter inom

1. kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, och

2. kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå.

2. kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå.

I 25 § andra stycket finns bestämmelser om att en kommun får överlåta ansvaret för medicinska insatser till en region.

24 kap.

8 §139

Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet.

Utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen för hemmet. Den ska motsvara utbildningen i grundskolan eller i förekommande fall grundsär-

skolan eller specialskolan. För

sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas

Utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen för hemmet. Den ska motsvara utbildningen i grundskolan eller i förekommande fall anpassade

grundskolan eller specialskolan.

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tilläm-

137 Senaste lydelse 2020:605. 138 Senaste lydelse 2020:605. 139 Senaste lydelse 2015:176.

med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:

pas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:

– bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och – bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

9 §140

Den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 § första stycket och som inte lämpligen kan fullgöra skolgång på annat sätt ska genom huvudmannens försorg ges möjlighet att delta i utbildning som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller

gymnasiesärskolan.

Den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 § första stycket och som inte lämpligen kan fullgöra skolgång på annat sätt ska genom huvudmannens försorg ges möjlighet att delta i utbildning som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller

anpassade gymnasieskolan.

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:

– bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och – bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

17 §141

För sådana elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas på sjukhuset eller institutionen, om

För sådana elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymna-

sieskolan som på grund av sjuk-

dom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas på sjukhuset eller institu-

140 Senaste lydelse 2015:176. 141 Senaste lydelse 2015:176.

det inte är obehövligt för elevens inhämtande av kunskaper. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

tionen, om det inte är obehövligt för elevens inhämtande av kunskaper. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

Endast den som har legitimation som lärare får bedriva sådan undervisning som avses i första stycket.

20 §142

För sådana elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

För sådana elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymna-

sieskolan som på grund av sjuk-

dom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

25 kap.

4 §

Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem.

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan, grundsär-

skolan, specialskolan, samesko-

lan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan, same-

skolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan

142 Senaste lydelse 2015:176.

fullgöras. Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.

fullgöras. Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.

26 kap.

10 §143

En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag.

Statens skolinspektion får förelägga en utförare av utbildning där distansundervisning används i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärsko-

lan att fullgöra sina skyldigheter

om distansundervisningen inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för undervisningen eller de villkor som gäller för godkännandet som sådan utförare.

Statens skolinspektion får förelägga en utförare av utbildning där distansundervisning används i grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan, samesko-

lan, gymnasieskolan eller anpas-

sade gymnasieskolan att fullgöra

sina skyldigheter om distansundervisningen inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för undervisningen eller de villkor som gäller för godkännandet som sådan utförare.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om en analys enligt 2 § andra stycket ger stöd för det, kan åtgärderna omfatta förändringar i lärarresurserna.

143 Senaste lydelse 2020:605.

26 a kap.

5 §144

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sökbegränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i verksamhet hos en huvudman för

1. grundsärskola, 1. anpassad grundskola,

2. specialskolan,

3. gymnasiesärskola, 3. anpassad gymnasieskola,

4. kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning

4. kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning

5. gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,

6. utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och

7. förskola, förskoleklass eller skola som har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd.

Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sökbegränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om

1. etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och

2. hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.

28 kap.

12 §145

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1. barns mottagande i grund-

särskolan enligt 7 kap. 5 § eller

tillhörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

1. barns mottagande i anpas-

sade grundskolan enligt 7 kap. 5 §

eller tillhörighet till målgruppen

för anpassade grundskolan enligt

7 kap. 5 b §,

2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

144 Senaste lydelse 2020:446. 145 Senaste lydelse 2020:605.

5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,

7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §,

8. tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §,

8. tillhörighet till målgruppen för anpassade gymnasieskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,

10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,

11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,

12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller

13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

16 §

Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §,

2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 §, eller

2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 §,

3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §.

3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §, eller

4. att gå om en årskurs enligt 7 kap. 11 c §.

Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

29 kap.

3 §146

De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och

gymnasiesärskola endast om de

har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning.

De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och

anpassad gymnasieskola endast

om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning.

De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola.

De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola.

De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och gymnasiesär-

skola.

De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och

anpassad gymnasieskola.

9 §147

En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som

1. inte har fyllt 20 år,

2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt,

146 Senaste lydelse 2020:446. 147 Senaste lydelse 2018:749.

3. inte genomför utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesär-

skola eller motsvarande utbild-

ning,

3. inte genomför utbildning i gymnasieskola eller anpassad gym-

nasieskola eller motsvarande ut-

bildning,

4. inte har en gymnasieexamen,

5. inte har ett gymnasiesär-

skolebevis, och

5. inte har ett gymnasiebevis av-

seende anpassade gymnasieskolan,

och

6. inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan med godkänt resultat.

6. inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan med godkänt resultat.

Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första–tredje styckena.

12 §148

Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gym-

nasiesärskolan eller kommunal

vuxenutbildning och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, anpas-

sade gymnasieskolan eller kommu-

nal vuxenutbildning och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.

148 Senaste lydelse 2020:446.

14 §149

Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.

Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gymnasieskola eller enskilt bedriven

gymnasiesärskola får inte obe-

hörigen röja vad han eller hon har fått veta om någons personliga förhållanden i ett ärende enligt 22 kap. 14 § om mottagande till utbildning där distansundervisning används.

Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven gymnasieskola eller enskilt bedriven

anpassad gymnasieskola får inte

obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om någons personliga förhållanden i ett ärende enligt 22 kap. 14 § om mottagande till utbildning där distansundervisning används.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

19 §150

Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildning i förskolor, förskoleklasser, grundskolor, grundsär-

skolor, fritidshem, gymnasie-

skolor och gymnasiesärskolor och om sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommu-

Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om utbildning i förskolor, förskoleklasser, grundskolor, anpassade

grundskolor, fritidshem, gymna-

sieskolor och anpassade gymna-

sieskolor och om sådan pedagogisk

verksamhet som avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommu-

149 Senaste lydelse 2020:605. 150 Senaste lydelse 2017:759.

nen. Kommunen ska också informera om sådana riksrekryterande utbildningar som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och om motsvarande utbildningar vid fristående skolor. Informationen ska utformas enligt 8 kap. 18 § andra stycket kommunallagen (2017:725).

nen. Kommunen ska också informera om sådana riksrekryterande utbildningar som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och om motsvarande utbildningar vid fristående skolor. Informationen ska utformas enligt 8 kap. 18 § andra stycket kommunallagen (2017:725).

Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

19 a §151

En huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola eller gymnasie-

särskola ska till Statens skolverk

lämna sådana uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomiska förhållanden som behövs för allmänhetens insyn.

En huvudman för förskoleklass, grundskola, anpassad grund-

skola, gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska till Statens

skolverk lämna sådana uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomiska förhållanden som behövs för allmänhetens insyn.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

21 §

Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra svara för enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman inom skolväsendet.

När det gäller utbildning i form av ett introduktionsprogram inom gymnasieskolan och ett individuellt program inom

gymnasiesärskolan får regeringen

meddela föreskrifter om att enskilda och andra får anordna mer

När det gäller utbildning i form av ett introduktionsprogram inom gymnasieskolan och ett individuellt program inom an-

passade gymnasieskolan får reger-

ingen meddela föreskrifter om att enskilda och andra får anordna

151 Senaste lydelse 2014:903.

av utbildningen än som följer av första stycket.

mer av utbildningen än som följer av första stycket.

För medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet får föreskrifter som meddelats enligt första och andra styckena avvika från bestämmelserna i 2 kap. 15–22 och 30 §§ och 34 § första stycket.

28 a §152

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan, i årskurs 1

och 3 i anpassade grundskolan, samt i årskurs 1 och 4 i specialskolan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024 i fråga om 2 kap. 25 a §, 3 kap. 4 och 4 b §§, 1 januari 2023 i fråga om 2 kap. 25 §, 7 kap. 11 c § och 28 kap. 16 § och i övrigt den 1 juli 2022.

152 Senaste lydelse 2018:1098.

1.2. Förslag till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)

Härigenom föreskrivs i fråga om skolförordningen (2011:185)

dels att 4 kap. 5 §, 10 kap. 5 och 6 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 10 kap. 5 och 9 §§ utgår,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 och 5 §§, 4 kap. 1

och 2, 4, 6 och 7 §§, 5 kap. 1 och 3 §§, 5 a kap. 1 §, 6 kap. 1, 8 och 11 §§, 10 kap. 1, 9, 10 och 11 §§, 11 kap. 1, 3, 12 b och 14 §§, 14 kap. 1, 4 och 12 §§, bilaga 2 och rubrikerna närmast före 4 kap. 2 §, 10 kap. 1 och 11 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §153

I denna förordning finns följande kapitel: – inledande bestämmelser (1 kap.), – huvudmän (2 kap.), – lärotider (3 kap.), – elever (4 kap.), – utbildningen (5 kap.), – fjärrundervisning (5 a kap.), – betyg (6 kap.), – förskolan (7 kap.), – förskoleklassen (8 kap.), – grundskolan (9 kap.), – grundsärskolan (10 kap.), – anpassade grundskolan (10 kap.), – specialskolan (11 kap.), – sameskolan (12 kap.), – fritidshemmet (13 kap.), – bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.), – utbildning vid särskilda ungdomshem (14 a kap.), och – övriga bestämmelser (15 kap.).

153 Senaste lydelse 2020:779.

2 §

Termer och uttryck som används i skollagen (2010:800) har samma betydelse när de används i denna förordning.

Därutöver avses i denna förordning med – garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden för en elev i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan eller

sameskolan enligt 10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen, och

– garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden för en elev i grundskolan,

anpassade grundskolan, specialsko-

lan eller sameskolan enligt 10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen, och

– skoldagar: de dagar under ett läsår då utbildning ska äga rum.

2 kap.

1 §154

En ansökan om godkännande som enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grund-

särskola eller för fritidshem som

anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

En ansökan om godkännande som enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller anpas-

sad grundskola eller för fritidshem

som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.

3 kap.

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärsko-

lan, specialskolan och samesko-

lan, om inte annat anges.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan och

sameskolan, om inte annat anges.

154 Senaste lydelse 2014:1029.

5 §

I grundsärskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 2–4 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår.

I anpassade grundskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 2–4 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår.

Innan rektorn fattar ett beslut enligt första stycket ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Om det behövs ska rektorn höra företrädare för elevhälsan innan beslutet fattas.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

4 kap.

1 §155

Bestämmelserna i detta kapitel gäller förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan

Förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan

2 §156

Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i förskoleklassen, grundskolan eller

grundsärskolan som barn som

anses bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hem-

Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i förskoleklassen, grundskolan eller

anpassade grundskolan som barn

som anses bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hem-

155 Senaste lydelse 2017:1116. 156 Senaste lydelse 2017:1116.

kommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets vårdnadshavare.

kommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets vårdnadshavare.

En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin förskoleklass eller grundskola.

4 §157

Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev fortsätta skolgången i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800) eller 6 § första stycket.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska varje elev vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5–7 §§.

I grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan och

sameskolan ska varje elev vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5–7 §§.

5 §

Rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Innan rektorn fattar beslut i en sådan fråga ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

6 §158

I förskoleklassen får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår, om det finns särskilda skäl för det.

157 Senaste lydelse 2017:1116. 158 Senaste lydelse 2017:1116.

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs.

7 §159

Det framgår av 7 kap.11 a och 11 b §§skollagen (2010:800) att ett barn under vissa förutsättningar helt får hoppa över förskoleklassen. Dessutom får en elev i förskoleklassen flyttas till årskurs 1 i skolan, om skolans rektor bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och elevens vårdnadshavare medger det.

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, anpassade grund-

skolan, specialskolan och same-

skolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.

5 kap.

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsär-

skolan, specialskolan och same-

skolan, om inte annat anges.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan och

sameskolan, om inte annat anges.

3 §

I 3 kap.712 §§skollagen (2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan och

sameskolan.

I 3 kap.712 §§skollagen (2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i grundskolan,

anpassade grundskolan, special-

skolan och sameskolan.

159 Senaste lydelse 2017:1116.

5 a kap.

1 §160

Fjärrundervisning får anordnas för elever i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan och

sameskolan under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av 2–4 §§.

Fjärrundervisning får anordnas för elever i grundskolan, an-

passade grundskolan, special-

skolan och sameskolan under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av 2–4 §§.

Bestämmelserna i kapitlet hindrar dock inte att en lärare som är närvarande i klassrummet, som ett led i sin undervisning av eleverna, tar hjälp av en annan lärare som undervisar med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och som är åtskild från eleverna i rum men inte i tid.

6 kap.

1 §161

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsär-

skolan, specialskolan och same-

skolan, om inte annat anges.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, anpassade

grundskolan, specialskolan och

sameskolan, om inte annat anges.

8 §162

I fristående grundskolor och

grundsärskolor med waldorf-

pedagogisk inriktning ska betyg sättas när ett ämne har avslutats och slutbetyg utfärdas enligt de föreskrifter som gäller för den aktuella skolformen.

I fristående grundskolor och

anpassade grundskolor med wal-

dorfpedagogisk inriktning ska betyg sättas när ett ämne har avslutats och slutbetyg utfärdas enligt de föreskrifter som gäller för den aktuella skolformen.

I sådana fristående skolor behöver inte betyg sättas innan ett ämne har avslutats eller terminsbetyg utfärdas.

160 Senaste lydelse 2020:779. 161 Senaste lydelse 2011:506. 162 Senaste lydelse 2011:506.

11 §163

Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av

1. varje termin i årskurserna 6–8 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan, årskurserna 7–9 i specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och

1. varje termin i årskurserna 6–8 i grundskolan och i förekommande fall i anpassade grund-

skolan, årskurserna 7–9 i special-

skolan och årskurs 6 i sameskolan, och

2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan.

2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i anpassade grundskolan och årskurs 10 i specialskolan.

Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14 §.

Grundsärskolan Anpassade grundskolan

10 kap.

1 §

För grundsärskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

För anpassade grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan. Av 2 § samma förordning framgår att Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och kunskapskrav för grundsärskolan.

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för anpassade grund-

skolan. Av 2 § samma förordning

framgår att Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och kunskapskrav för anpas-

sade grundskolan.

Elevens val

5 §

I 11 kap. 6 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

163 Senaste lydelse 2011:506.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.

6 §

Elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen får som elevens val erbjudas samtliga ämnesområden och praktisk arbetslivsorientering. I sådana fall ska bestämmelserna om ämnen i 5 och 9 §§ i stället gälla ämnesområden.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

9 §

Undervisning i ett ämne inom

elevens val eller skolans val ska till

sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Undervisning i ett ämne inom skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Fördelningsbar tid

i träningsskolan

Fördelningsbar tid

10 §

Den fördelningsbara tiden i timplanen för elever som läser ämnen ska fördelas på ämnen med hänsyn till elevens behov. Den fördelningsbara tiden får även användas för undervisning i modernt språk och modersmål.

Den fördelningsbara tiden i timplanen för elever som får undervisning i ämnesområden ska fördelas dels på ämnesområden med hänsyn till elevens behov, dels på praktisk arbetslivsorientering. Den

fördelningsbara tiden får även användas för undervisning i modersmål eller svenska som andraspråk.

Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden ska användas.

11 §164

En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

En huvudman är skyldig att använda sig av nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om natio-

nella bedömningsstöd och användningen av dessa i årskurs 1 och 3.

11 kap.

1 §

För specialskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för specialskolan.

I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800) finns bestämmelser om tillämpning av

grundsärskolans kursplaner för

elever med utvecklingsstörning i specialskolan. För sådana elever gäller inte 10–12 §§.

I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800) finns bestämmelser om tillämpning av an-

passade grundskolans kursplaner

för elever med intellektuell funk-

tionsnedsättning i specialskolan.

För sådana elever gäller inte 10– 12 §§.

3 §

När grundsärskolans kursplaner tillämpas för elever med ut-

vecklingsstörning gäller i stället för

de föreskrifter som avses i 2 § första eller andra stycket att

När anpassade grundskolans kursplaner tillämpas för elever med intellektuell funktionsned-

sättning gäller i stället för de före-

skrifter som avses i 2 § första eller

164 Senaste lydelse 2016:336.

undervisningstiden ska fördelas på grundsärskolans ämnen eller ämnesområden, elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och skolans val. I sådana fall ska bestämmelserna i 10 kap. 5–10 §§ tillämpas i stället för 4–9 §§. För elever med utvecklingsstörning får avvikelser göras från timplanen.

andra stycket att undervisningstiden ska fördelas på ämnen eller ämnesområden, elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och skolans val. I sådana fall ska bestämmelserna i 10 kap. 5–10 §§ tillämpas i stället för 4–9 §§. För elever med intellektuell funktions-

nedsättning får avvikelser göras

från timplanen.

12 b §165

Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1.

Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1. För elever som

läser matematik, svenska eller svenska som andraspråk enligt anpassade grundskolans kursplaner ska nationella bedömningsstöd i dessa ämnen även användas i årskurs 4.

Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket.

Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper.

14 §

Om en elev ska gå över till grundskolan eller grundsärskolan eller tas emot på försök i grundskolan eller grundsärskolan enligt 7 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvudman som ska ta emot eleven gemensamt planera övergången. Eleven och

Om en elev ska gå över till grundskolan eller anpassade grund-

skolan eller tas emot på försök i

grundskolan eller anpassade grund-

skolan enligt 7 kap. 8 § skollagen

(2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvudman som ska ta emot eleven gemensamt planera övergången. Eleven och elevens vårdnadshav-

165 Senaste lydelse 2017:1107.

elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i planeringen.

are ska ges möjlighet att delta i planeringen.

14 kap.

1 §

Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem ska fastställas per kalenderår.

Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem ska fastställas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För barn och elever som börjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § och 14 kap. 15 §skollagen (2010:800) avse tiden från och med den 1 juli samma år.

4 §

I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 §skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 §skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,

3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,

4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,

6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

12 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för grundskola och grundsärskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för grundskola och anpassad grundskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.

Bilaga 2

Tabell 1.3 Timplaner för grundsärskolan

Timplan för elever som läser ämnen

Nuvarande lydelse

Ämnen Undervisnings-

tid i timmar

Lågstadiet Mellan-

stadiet

Låg- och mellanstadiet

Högstadiet Totalt

Bild

60 75

Hem- och konsumentkunskap

230 295 525

Idrott och hälsa

245 245

260 750

Musik

120 125

150 395

Slöjd

175 260

235 670

Svenska eller svenska som andraspråk

450 450

400 1 300

Engelska

35 55

90 180

Ämnen Undervisnings-

tid i timmar

Matematik

400 400

415 1 215

Naturorienterande ämnen

145 190

260 595

Samhällsorienterande ämnen

185 220

290 695

Teknik

45 60

85 190

Elevens val

150

Totalt garanterat antal timmar

1 860 2 080

230 2 570 6 890

Därav skolans val

1 800

Timplan för elever som läser ämnesområden (träningsskolan)

Nuvarande lydelse

Ämnesområden Undervisnings-

tid i timmar

Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet

Totalt

Estetisk verksamhet

315

340 340

995

Kommunikation

315

340 340

995

Motorik

315

340 340

995

Vardagsaktiviteter

315

340 340

995

Verklighetsuppfattning

315

340 340

995

Elevens val

190

Fördelningsbar undervisningstid

300

600 600

1 500

Totalt garanterat antal timmar

1 875 2 300 2 300

6 665

Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanerna.

Timplan för elever som läser ämnen

Föreslagen lydelse

Ämnen Undervisnings-

tid i timmar

Lågstadiet Mellanstadiet

Låg- och mellanstadiet

Högstadiet Totalt

Bild

60

80

100 240

Hem- och konsumentkunskap

147 246 393

Idrott och hälsa

245

245

260 750

Musik

125

101

95 321

Ämnen Undervisnings-

tid i timmar

Slöjd

50

140

140 330

Svenska eller svenska som andraspråk

538

510

400 1 448

Engelska

45

155

180 380

Matematik

420

410

400 1 230

Naturorienterande ämnen

145

216

289 650

Samhällsorienterande ämnen

185

255

350 790

Teknik

47

65

88 200

Fördelningsbar undervisningstid

20

48

90 158

Totalt garanterat antal timmar

1 880 2 234

147 2 638 6 890

Därav skolans val

1 800

Timplan för elever som läser ämnesområden

Föreslagen lydelse

Ämnesområden

Undervisnings-

tid i timmar

Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet

Totalt

Estetisk verksamhet

315

346 391

1 052

Kommunikation

315

346 391

1 052

Motorik

315

346 391

1 052

Vardagsaktiviteter

315

346 391

1 052

Verklighetsuppfattning

315

346 391

1 052

Fördelningsbar undervisningstid

305

642 683

1 630

Totalt garanterat antal timmar

1 880 2 372 2 638

6 890

Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanerna.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024 i fråga om 10 kap. 11 § och i övrigt den 1 juli 2022.

1.3. Förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039),

dels att 1 kap. 1, 3, 4 och 5 a §§, 2 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 1 a, 3–5,

7 a, 11–13, 15 och 22 §§, 4 a kap. 1 §, 5 kap. 6, 12 a, 13, 19 och 31 §§, 7 kap. 13 och 14 §§, 8 kap. 1 e, 8 och 22 a–c §§, 9 kap. 1, 4 a och 6 §§ och13 kap. 1–4, 9 a och 12 §§, rubrikerna närmast före 4 kap. 4 §, 5 kap. 19 §, 7 kap. 13 §, 8 kap. 1 e, 22 a, 22 b och 22 c §§ och 13 kap. 1 och 9 a §§ och rubriken till bilaga 2 ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 9 kap. 6 a §, och en ny

rubrik närmast efter 9 kap. 6 § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §166

Förordningen innehåller följande kapitel: – inledande bestämmelser (1 kap.), – huvudmän (2 kap.), – lärotider (3 kap.), – utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.), – fjärrundervisning (4 a kap.), – avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.), – introduktionsprogram (6 kap.), – behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.), – betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.), – stödåtgärder (9 kap.), – utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.), – utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.),

– elever (12 kap.), – bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gym-

nasiesärskolor (13 kap.),

– bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och an-

passade gymnasieskolor (13 kap.),

– utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.), och – övriga bestämmelser (14 kap.).

166 Senaste lydelse 2020:780.

3 §167

I förordningen avses med – arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng enligt en individuell studieplan,

fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller enligt en individuell studieplan,

garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 §skollagen (2010:800),

gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i anpassade gymnasie-

skolan och som till mer än hälf-

ten genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,

gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen respektive pro-

grammålen,

gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen,

gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan

respektive anpassade gymnasieskolan i den omfattning som fram-

går av bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen,

167 Senaste lydelse 2018:1328.

gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,

gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasieskolan, anpassade gym-

nasieskolan eller gymnasiearbetet,

gymnasiesärskolearbete: en

uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen,

– gymnasiesärskolegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som framgår av bilaga 4 till skollagen ,

gymnasiesärskolepoäng: ett

mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasiesärskolan eller gymnasiesärskolearbetet,

karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,

nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för enligt10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk,

nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 § och som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,

programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma eller de gymnasiesärskole-

gemensamma och programgemen-

samma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,

programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma eller de programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,

programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma

eller gymnasiesärskolegemensamma

ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 2 respektive

programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen eller andra

bilaga 4 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,

kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,

riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller gymnasiesärskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand,

riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand,

studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,

särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,

yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till,

yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

4 §168

Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 §skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå: – ämnets syfte, – varje kurs som ingår i ämnet, – det centrala innehållet för varje kurs, – antalet gymnasiepoäng eller

gymnasiesärskolepoäng som varje

kurs omfattar, och

– antalet gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och

– kunskapskraven för varje kurs. Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

168 Senaste lydelse 2012:402.

5 a §169

Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i gymnasiesärskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i anpassade gymnasie-

skolan finnas en ämnesområdes-

plan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesområdesplanen ska följande framgå – ämnesområdets syfte, – ämnesområdets centrala innehåll, och – ämnesområdets kravnivåer. Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnesområdesplaner.

2 kap.

1 §170

En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.

4 §171

Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska innehålla uppgift om

Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymna-

sieskola ska innehålla uppgift om

– vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och

169 Senaste lydelse 2012:402. 170 Senaste lydelse 2014:1028. 171 Senaste lydelse 2012:402.

– huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning.

Någon särskild ansökan om att få anordna särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk.

4 kap.

1 a §172

Ett nationellt program inom

gymnasiesärskolan består av

Ett nationellt program inom

anpassade gymnasieskolan består

av

– gymnasiesärskolegemensamma ämnen,

gymnasiegemensamma äm-

nen,

– programgemensamma ämnen, – programfördjupning, – kurser inom det individuella valet, och – gymnasiesärskolearbete. – gymnasiearbete. Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program.

3 §173

I 16 kap. 11 § och 19 kap. 10 §skollagen (2010:800) finns bestämmelser om när gymnasial lärlingsutbildning får börja och inom vilka program sådan utbildning får förekomma.

I 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a §skollagen finns bestämmelser om att utbildningskontrakt ska upprättas vid gymnasial lärlingsutbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och vad som ska anges i ett sådant kontrakt.

I 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a §skollagen finns bestämmelser om att utbildningskontrakt ska upprättas vid gymnasial lärlingsutbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasie-

skolan och vad som ska anges i

ett sådant kontrakt.

172 Senaste lydelse 2018:1328. 173 Senaste lydelse 2018:215.

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om utbildningskontraktets utformning.

Gymnasiearbete och

gymnasiesärskolearbete

Gymnasiearbete

4 §174

Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet eller gymnasie-

särskolearbetet.

Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet.

5 §175

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa kurser ska det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd höras.

När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i gymna-

siesärskolan ska det ingå minst en

kurs som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt.

När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i anpas-

sade gymnasieskolan ska det ingå

minst en kurs som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt.

174 Senaste lydelse 2012:402. 175 Senaste lydelse 2012:745.

7 a §176

Huvudmannen för en gym-

nasiesärskola beslutar om vilka

kurser som ska erbjudas som individuellt val.

Huvudmannen för en anpas-

sad gymnasieskola beslutar om

vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa

1. minst en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, och

2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap. Statens skolverk får meddela föreskrifter om kurser enligt andra stycket.

11 §177

En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt eller gymnasiesärskolegemensamt ämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val.

En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt eller an-

passat gymnasiegemensamt ämne i

stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val.

12 §178

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen.

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I anpassade gymnasieskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen.

176 Senaste lydelse 2012:402. 177 Senaste lydelse 2012:402. 178 Senaste lydelse 2014:70.

Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasieskolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning.

För en elev i gymnasiesärsko-

lan ska varje vecka som genom-

förs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.

För en elev i anpassade gym-

nasieskolan ska varje vecka som

genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.

Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras.

13 §179

Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymna-

siesärskolan, får utbildningen an-

ordnas bara om

Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i anpas-

sade gymnasieskolan, får utbild-

ningen anordnas bara om

1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller

2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet.

Om utbildning har skolförlagts på grund av vad som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.

179 Senaste lydelse 2012:402.

15 §180

I 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 §skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan. Huvudman-

nen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

I 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 §skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och

anpassade gymnasieskolan. Huvud-

mannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

22 §181

För nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i gymnasie-

särskolan beslutar huvudmannen

om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasie-

särskolearbetet samt om hur under-

visningstiden ska fördelas över läsåren.

För nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i anpassade

gymnasieskolan beslutar huvud-

mannen om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren.

För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på kurser, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan.

För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på kurser, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan. För varje

elev på individuella program i an-

180 Senaste lydelse 2012:402. 181 Senaste lydelse 2018:1328.

passade gymnasieskolan beslutar rektor om antalet undervisningstimmar för varje ämnesområde och gymnasiearbetet samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid.

4 a kap.

1 §182

Fjärrundervisning får anordnas för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av 2–4 §§.

Fjärrundervisning får anordnas för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av 2–4 §§.

Bestämmelserna i kapitlet hindrar dock inte att en lärare som är närvarande i klassrummet, som ett led i sin undervisning av eleverna, tar hjälp av en annan lärare som undervisar med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och som är åtskild från eleverna i rum men inte i tid.

5 kap.

6 §183

När ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymna-

siesärskolan ska den, förutom det

som anges i 5 §, innehålla uppgift om

När ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i anpas-

sade gymnasieskolan ska den, för-

utom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om

1. hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas, och

2. vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla. När det gäller gymnasieskolan ska dessutom ett yttrande från aktuellt lokalt programråd bifogas till ansökan.

182 Senaste lydelse 2020:780. 183 Senaste lydelse 2012:745.

12 a §184

Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasie-

särskolan om

Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i anpassade

gymnasieskolan om

1. utbildningen är möjlig att inrätta på endast en eller några orter i landet, eller

2. enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter annars inte kan tillgodoses.

Förutom det som anges i första stycket ska

1. utbildningen vara av god kvalitet, och

2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan utbildning i gymnasie-

särskolan.

2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan utbildning i anpassade

gymnasieskolan.

13 §185

I 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 §skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att Statens skolverk får besluta att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål eller programmål. Skolverket får dock inte besluta om avvikelser från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 eller från de gymnasiesärskole-

gemensamma ämnena som framgår av bilaga 4 till skollagen.

I 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 §skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att Statens skolverk får besluta att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål eller programmål. Skolverket får dock inte besluta om avvikelser från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 eller av bilaga 4 till skollagen.

184 Senaste lydelse 2012:402. 185 Senaste lydelse 2018:1328.

Skolverket ska besluta om avvikelse från examensmål eller programmål för en viss riksrekryterande utbildning om

1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål eller programmål, och

2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans eller gym-

nasiesärskolans kompetensområde.

2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans eller an-

passade gymnasieskolans kompe-

tensområde.

Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan

Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och riksrekryterande utbildning i anpassade gymnasieskolan

19 §186

Riksrekrytering för ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.

Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd.

Riksrekrytering för ett nationellt program i gymnasiesär-

skolan ska beslutas om förut-

sättningarna i 12 a § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.

Riksrekrytering för ett nationellt program i anpassade gymna-

sieskolan ska beslutas om förut-

sättningarna i 12 a § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.

31 §187

Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng

eller gymnasiesärskolepoäng i pro-

Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med

186 Senaste lydelse 2012:402. 187 Senaste lydelse 2012:745.

gramfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng eller gymnasie-

särskolepoäng i det individuella

valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng eller gymna-

siesärskolepoäng.

200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng.

Gymnasiesärskolan Anpassade gymnasieskolan

7 kap.

13 §188

En sökande antas till en utbildning i gymnasiesärskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret.

En sökande antas till en utbildning i anpassade gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret.

Inom de program som är indelade i särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra, tredje eller fjärde läsåret fördelas eleverna inför det andra, tredje eller fjärde läsåret på dessa studievägar.

Efter urval bland de sökande ska huvudmannen besluta om antagning.

14 §189

Bestämmelserna som gäller för gymnasieskolan i 8–10 §§ ska gälla också för gymnasiesär-

skolan.

Bestämmelserna som gäller för gymnasieskolan i 8–10 §§ ska gälla också för anpassade gymna-

sieskolan.

188 Senaste lydelse 2012:402. 189 Senaste lydelse 2012:402.

Betygssättning av gymnasiearbetet och

gymnasiesärskolearbetet

Betygssättning av gymnasiearbetet

8 kap.

1 e §190

Betyg på gymnasiearbetet och

gymnasiesärskolearbetet ska be-

slutas av den ansvariga läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som arbetet avser har yttrat sig.

Betyg på gymnasiearbetet ska beslutas av den ansvariga läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som arbetet avser har yttrat sig.

När gymnasiearbetet eller gym-

nasiesärskolearbetet helt eller del-

vis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

När gymnasiearbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

För en elev på ett yrkesprogram ska medbedömaren ha erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiearbetet avser.

8 §191

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut

1. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den som inte är det,

2. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiesär-

skolearbete när det gäller den elev

som är elev i gymnasiesärskolan,

2. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasie-

arbetet när det gäller den elev som

är elev i anpassade gymnasieskolan,

3. att inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 §skollagen (2010:800). Sådana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

190 Senaste lydelse 2014:860. 191 Senaste lydelse 2012:402.

Gymnasie särskole bevis

Gymnasiebevis

Gymnasie särskole bevis efter nationellt program

Gymnasiebevis efter nationellt

program

22 a §192

Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i gymna-

siesärskolan. Av gymnasiesärskolebeviset ska det framgå

Gymnasiebevis ska utfärdas för

den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasie-

skolan. Av gymnasiebeviset ska

det framgå

1. vilken studieväg som beviset avser,

2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiesärskole-poäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800),

2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800),

3. i förekommande fall vilka kurser från gymnasieskolan som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen,

4. i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,

5. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiesärskolearbete och vad det i så fall har innehållit,

5. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det i så fall har innehållit,

6. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program,

7. omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet,

8. på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där, och

9. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och gymnasie-

9. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplats-

192 Senaste lydelse 2013:359.

särskolearbetet, om eleven begär

det.

förlagda lärandet och gymnasie-

arbetet, om eleven begär det.

Gymnasie särskole bevis efter individuellt program

Gymnasiebevis efter

individuellt program

22 b §193

Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat ett individuellt program i gymnasie-

särskolan. Av gymnasiesärskole-

beviset ska det framgå

Gymnasiebevis ska utfärdas för

den som har avslutat ett individuellt program i anpassade gymna-

sieskolan. Av gymnasiebeviset ska

det framgå

1. att beviset avser ett individuellt program,

2. vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning, och

3. i förekommande fall vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800).

3. i förekommande fall vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800).

Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken också framgå av gymnasie-

särskolebeviset. Vidare ska det

framgå på vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär det.

Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken också framgå av gymnasie-

beviset. Vidare ska det framgå på

vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär det.

193 Senaste lydelse 2013:359.

Utfärdande av gymnasie särskole bevis

Utfärdande av gymnasiebevis

22 c §194

Rektorn utfärdar gymnasie-

särskolebevis.

Rektorn utfärdar gymnasie-

bevis.

Om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i gymnasiesärskolebeviset.

Om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i gymnasiebeviset.

9 kap.

1 §195

Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.

En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller

gymnasiesärskolearbetet har rätt

att göra om arbetet en gång.

En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet har rätt att göra om arbetet en gång.

Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.

4 a §196

En elevs utbildning i gymna-

siesärskolan får avvika från vad

som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut, för att eleven ska kunna läsa

En elevs utbildning i anpassade

gymnasieskolan får avvika från vad

som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut, för att eleven ska kunna läsa

1. kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner,

2. ämnesområden i individuella program i gymnasiesärsko-

lan, eller

2. ämnesområden i individuella program i anpassade gymna-

sieskolan, eller

194 Senaste lydelse 2013:359. 195 Senaste lydelse 2012:402. 196 Senaste lydelse 2014:860.

3. kurser som inte finns i programstrukturen för det program som eleven är antagen till.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att kurser får bytas ut av andra skäl än de som anges i första stycket.

6 §197

En elev i gymnasieskolan kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt.

En elev i gymnasiesärskolan kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasie-

särskolearbetet om eleven önskar

det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program.

En elev i anpassade gymnasie-

skolan kan befrias från undervis-

ning i en eller flera kurser eller

gymnasiearbetet om eleven önskar

det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program.

Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.

Reducerad undervisningstid

6 a §

En elev på ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan kan få reducerad undervisningstid om eleven på grund av en eller flera funktionsnedsättningar har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att delta i undervisningen i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Reducerad undervisningstid beslutas inom ett åtgärdsprogram.

197 Senaste lydelse 2012:402.

Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor

Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor

13 kap.

1 §198

Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller gym-

nasiesärskola ska beslutas per ka-

lenderår.

Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller an-

passad gymnasieskola ska beslutas

per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande kalenderåret och beslutas före kalenderårets början. I de fall bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 § tredje stycket eller 19 kap. 48 § fjärde stycketskollagen (2010:800) får det dock beslutas senast den 15 februari det kalenderår som bidraget avser. För elever som påbörjar en utbildning under kalenderåret ska hemkommunen besluta om bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden från och med den 1 juli samma år.

2 §199

Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller gymnasiesärskola under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.

Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller anpassade gymnasie-

skola under budgetåret, ska mot-

svarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.

Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola eller gymnasiesärskola, får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner.

Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola, får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner.

198 Senaste lydelse 2012:402. 199 Senaste lydelse 2012:402.

3 §200

I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 § och 19 kap. 46 §skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gym-

nasiesärskola. Vid tillämpning av

dessa bestämmelser ska ersättning för

I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 § och 19 kap. 46 §skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller an-

passad gymnasieskola utbildning.

Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,

3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,

4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,

6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

I stället för vad som anges i första stycket ska, i det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, bidragets grundbelopp bestämmas enligt 2 kap. 6 §.

200 Senaste lydelse 2020:780.

4 §201

Bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gym-

nasiesärskola ska innefatta ersätt-

ning för skolmåltider, om hemkommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider.

Bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller an-

passad gymnasieskola ska inne-

fatta ersättning för skolmåltider, om hemkommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider.

En enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola, vars bidrag från en elevs hemkommun innefattar ersättning för skolmåltider, får inte ta ut någon måltidsavgift från den elev som bidraget avser.

En enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymna-

sieskola, vars bidrag från en elevs

hemkommun innefattar ersättning för skolmåltider, får inte ta ut någon måltidsavgift från den elev som bidraget avser.

Jämförbara program i gymnasiesärskolan

Jämförbara program i anpassade gymnasieskolan

9 a §202

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka av de nationella program i gymnasiesär-

skolan som avses i 19 kap. 48 §

första stycket skollagen (2010:800) som är jämförbara vid fördelning av resurser.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka av de nationella program i anpassade gymna-

sieskolan som avses i 19 kap. 48 §

första stycket skollagen (2010:800) som är jämförbara vid fördelning av resurser.

12 §203

Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymna-

sieskola att lämna uppgifter om

kommande verksamhet.

201 Senaste lydelse 2012:402. 202 Senaste lydelse 2012:402. 203 Senaste lydelse 2012:402.

Bilaga 2 Programgemensamma ämnen i gymnasiesärskolan för respektive program

Bilaga 2 Programgemensamma ämnen för respektive program i

anpassade gymnasieskolan

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.

1.4. Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning,

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 1–5, 11, 13–16, 21 och 22 §§, 3 kap. 2–5

och 8 §§, 4 kap. 4, 6, 8, 11–13, 20 a och 22 §§, 5 kap. 7, 8, 11 och 12 §§, 6 kap. 8, 9, 12, 13 och 16 §§, rubrikerna närmast efter 2 kap. 21 och 23 §§, 4 kap. 20 a §, 5 kap. 11 § och 6 kap. 12 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §204

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ska utformas så att den enskildes studier inom någon av dessa delar av den kommunala vuxenutbildningen kan kombineras med studier inom den kommunala vuxenutbildningens andra delar.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning ska utformas så att den enskildes studier inom någon av dessa delar av den kommunala vuxenutbildningen kan kombineras med studier inom den kommunala vuxenutbildningens andra delar.

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom andra delar av den kommunala vuxenutbildningen och andra skolformer inom skolväsendet.

2 kap.

1 §205

Med verksamhetspoäng avses i denna förordning ett mått på studieomfattningen eller valideringen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och

Med verksamhetspoäng avses i denna förordning ett mått på studieomfattningen eller valideringen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och

204 Senaste lydelse 2020:461. 205 Senaste lydelse 2020:461.

gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.

gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

2 §206

Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier eller för validering av kunskaper av motsvarande omfattning.

Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier eller för validering av kunskaper av motsvarande omfattning.

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng. Inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå beräk-

nas en verksamhetspoäng för varje gymnasiesärskolepoäng.

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller

kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå beräknas en verksamhets-

poäng för varje gymnasiepoäng.

En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning motsvarar 800 verksamhetspoäng.

En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning motsvarar 800 verksamhetspoäng.

3 §207

Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns det nationella kurser och delkurser samt orienteringskurser.

Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns det nationella kurser, orienteringskurser, individuella kurser och gymnasiearbete. Med gymnasiearbete avses en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för

206 Senaste lydelse 2020:461. 207 Senaste lydelse 2020:461.

det program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar.

Inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare finns det nationella kurser.

Inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning finns det nationella kurser och orienteringskurser. Inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå finns det även gymnasiesärskolearbete. Med gymnasiesärskolearbete avses en uppgift om 100 gymnasiesär-skolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen för det program inom gym-

nasiesärskolan som utbildningen

huvudsakligen motsvarar.

Inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning finns det nationella kurser och orienteringskurser. Inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå finns det även gymnasiearbete. Med gym-

nasiearbete avses en uppgift om

100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen för det program inom

anpassade gymnasieskolan som

utbildningen huvudsakligen motsvarar.

4 §208

Nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning får delas upp i delkurser. Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå får nationella kurser delas upp i delkurser om nationella delkurser saknas.

Nationella kurser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning får delas upp i delkurser. Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå får nationella kurser delas upp i delkurser om nationella delkurser saknas.

5 §209

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne. Med ny kurs avses en ny nationell kurs.

En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs inom

En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs inom

208 Senaste lydelse 2020:461. 209 Senaste lydelse 2020:461.

kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

11 §210

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av kursplanen ska följande framgå: – kursens syfte, – kursens centrala innehåll, – antalet verksamhetspoäng som kursen omfattar, och – kunskapskraven för kursen. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, inklusive för nationella delkurser, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, inklusive för nationella delkurser, och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå.

13 §211

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå. Den ska ge utrymme för läraren och elev-

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Den ska ge utrymme för läraren och elev-

210 Senaste lydelse 2020:461. 211 Senaste lydelse 2020:461.

erna att själva planera undervisningen.

erna att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå: – ämnets syfte, – varje kurs som ingår i ämnet, – det centrala innehållet för varje kurs, – antalet gymnasiepoäng eller

gymnasiesärskolepoäng som varje

kurs omfattar, och

– antalet gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och

– kunskapskraven för varje kurs. Förutom när det gäller ämnen som är gymnasiegemensamma enligt bilaga 2 till skollagen (2010:800) får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

14 §212

För elever med utvecklings-

störning får nödvändiga avvikel-

ser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever.

För elever med intellektuell

funktionsnedsättning får nödvän-

diga avvikelser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever.

15 §213

Kursplaner ska inte finnas för orienteringskurser. Sådana kurser ska inte heller ingå i ämnesplaner, och gymnasiepoäng eller gymna-

siesärskolepoäng ska inte beräk-

nas för dem. Detsamma gäller för individuella kurser.

Kursplaner ska inte finnas för orienteringskurser. Sådana kurser ska inte heller ingå i ämnesplaner, och gymnasiepoäng ska inte beräknas för dem. Detsamma gäller för individuella kurser.

212 Senaste lydelse 2016:458. 213 Senaste lydelse 2013:360.

16 §214

Hemkommunen ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev.

I 20 kap. 8 § skollagen (2010:800) anges att den individuella studieplanen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Omfattningen av studierna ska anges i verksamhetspoäng när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning. Om utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Vidare ska i förekommande fall målen för individuella kurser framgå av planen.

I 20 kap. 8 § skollagen (2010:800) anges att den individuella studieplanen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Omfattningen av studierna ska anges i verksamhetspoäng när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Om utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Vidare ska i förekommande fall målen för individuella kurser framgå av planen.

Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras.

Rektorn ansvarar för att planen revideras och att hemkommunen informeras om revideringen.

214 Senaste lydelse 2020:461.

Kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå

Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå

21 §215

Kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grund-

särskolan utom träningsskolan

bedrivs i form av kurser i

Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom anpas-

sade grundskolan bedrivs i form

av kurser i

– svenska, – svenska som andraspråk, – engelska, – matematik, – samhällskunskap, – religionskunskap, – historia, – geografi, – fysik, – kemi, – biologi, – hem- och konsumentkunskap, och – teknik.

22 §216

Kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom tränings-

skolan inom grundsärskolan be-

drivs i form av kurser i

Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom

ämnesområden i anpassade grundskolan bedrivs i form av kurser i

– språk och kommunikation, – natur och miljö, och – individ och samhälle.

215 Senaste lydelse 2020:461. 216 Senaste lydelse 2020:461.

Kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå

Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå

23 §217

Kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå får bedrivas i form av kurser inom alla ämnen som finns i gymnasiesärskolan med undantag av idrott och hälsa. Dessutom får det finnas gymnasie-

särskolearbete.

Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå får bedrivas i form av kurser inom alla ämnen som finns i anpassade gymnasieskolan med undantag av idrott och hälsa. Dessutom får det finnas gymna-

siearbete.

Därutöver får kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå bedrivas i form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gym-

nasiesärskolan ska ge.

Därutöver får kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå bedrivas i form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i an-

passade gymnasieskolan ska ge.

Rektorn ska för varje elev som genomför ett gymnasiesärskolearbete utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiesärskolearbetet.

Rektorn ska för varje elev som genomför ett gymnasiearbete utse en lärare att vara ansvarig för

gymnasiearbetet.

3 kap.

2 §218

Behörig att tas emot till kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som

särskild utbildning är också den

som är yngre än det som anges i 20 kap. 11 § eller 20 § första stycket respektive 20 kap. 11 a § första stycket eller 20 a § första

Behörig att tas emot till kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som

anpassad utbildning är också den

som är yngre än det som anges i 20 kap. 11 § eller 20 § första stycket respektive 20 kap. 11 a § första stycket eller 20 a § första

217 Senaste lydelse 2020:461. 218 Senaste lydelse 2020:461.

stycket skollagen (2010:800), om det med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden finns särskilda skäl.

stycket skollagen (2010:800), om det med hänsyn till den sökandes personliga förhållanden finns särskilda skäl.

3 §219

Behörig att tas emot till en kurs i ämnet modersmål inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå är endast den som har det aktuella språket som sitt modersmål.

Behörig att tas emot till en kurs i ämnet modersmål inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå är endast den som har det aktuella språket som sitt modersmål.

4 §220

Behörig att tas emot till en kurs i ämnet svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som

särskild utbildning på gymnasial

nivå är endast den som har ett annat språk än svenska som modersmål.

Behörig att tas emot till en kurs i ämnet svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som

anpassad utbildning på gymna-

sial nivå är endast den som har ett annat språk än svenska som modersmål.

5 §221

En elev i gymnasieskolan är inte behörig att tas emot i kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå i en kurs som eleven under hela eller någon del av kurstiden i kommunal vuxenutbildning studerar i gymnasieskolan.

En elev i gymnasiesärskolan är inte behörig att tas emot i kommunal vuxenutbildning som sär-

skild utbildning i en kurs som

eleven under hela eller någon del av kurstiden i kommunal vuxen-

En elev i gymnasiesärskolan är inte behörig att tas emot i kommunal vuxenutbildning som an-

passad utbildning i en kurs som

eleven under hela eller någon del av kurstiden i kommunal vuxen-

219 Senaste lydelse 2020:461. 220 Senaste lydelse 2020:461. 221 Senaste lydelse 2020:461.

utbildning som särskild utbildning studerar i gymnasiesärskolan.

utbildning som anpassad utbildning studerar i gymnasiesärskolan.

8 §222

Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras. Vid detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort tidigare utbildning och som

Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras. Vid detta urval ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till en sökande som har kort tidigare utbildning och som

1. inte tidigare har deltagit i motsvarande utbildning,

2. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,

3. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat inom

gymnasiesärskolan, eller

3. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat inom

anpassade gymnasieskolan, eller

4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet eller planerat yrkesval.

Första stycket 3 gäller även om den sökande har avslutat studierna inom gymnasiesärskolan, men utan att få gymnasiesärskole-bevis.

Första stycket 3 gäller även om den sökande har avslutat studierna inom anpassade gymnasie-

skolan, men utan att få gymnasiebevis.

4 kap.

4 §223

Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 2 och 3 §§ gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning

1. i modersmål,

2. i ett yrkesinriktat ämne (yrkesämne) i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som

2. i ett yrkesinriktat ämne (yrkesämne) i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som

222 Senaste lydelse 2020:461. 223 Senaste lydelse 2020:461.

särskild utbildning på gymnasial

nivå, eller

anpassad utbildning på gymna-

sial nivå, eller

3. på en orienteringskurs eller en individuell kurs i kommunal vuxenutbildning.

Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3.

6 §224

Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som

särskild utbildning som inte motsvarar träningsskolan.

Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som

anpassad utbildning som inte mot-

svarar ämnesområden.

För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs ska ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet.

8 §225

Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen, ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas.

Betyg på gymnasiearbetet ska beslutas av läraren efter att en medbedömare, som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesområde som gymnasiearbetet avser, har yttrat sig.

När gymnasiearbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

Som betyg på gymnasiesär-

skolearbetet ska beteckningen E

användas om eleven har nått målen för gymnasiesärskolearbetet i programmålen.

Som betyg på gymnasiearbetet ska beteckningen E användas om eleven har nått målen för gymnasiearbetet i programmålen.

224 Senaste lydelse 2020:461. 225 Senaste lydelse 2013:360.

11 §226

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma gäller uppgifterna i sådana intyg som avses i 20 kap. skollagen (2010:800) samt i denna förordning. Med beslut om betyg avses beslut att

1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs, på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskole-

arbetet eller efter prövning, och

1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs eller på gymnasiearbetet, eller efter prövning, och

2. inte sätta betyg enligt 20 kap. 39 § skollagen. Beslut enligt första stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

12 §227

Den som har slutfört kurser inom kommunal vuxenutbildning ska kunna få ett utdrag ur betygskatalogen som visar vilka kurser eller delkurser som personen har slutfört inom utbildningen och vilka betyg som personen har fått på de olika kurserna. Den som vill ha ett utdrag får själv bestämma vilka kurser eller delkurser som ska ingå i utdraget.

Det som anges i första stycket om kurser gäller också för gymnasiearbete inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och för gymnasiesärskolearbete inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Det som anges i första stycket om kurser gäller också för gymnasiearbete inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och för gymnasiesärskolearbete inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Om den som har genomgått en kombination av nationella kurser i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde (sammanhållen yrkesutbildning) vill ha ett utdrag ur betygskatalogen, ska det finnas en bilaga till utdraget. Av bilagan ska det framgå vilket eller vilka yrkesområden som den sammanhållna yrkesutbildningen är avsedd för. Om personen kan visa att personen i ett annat sammanhang har slut-

226 Senaste lydelse 2020:461. 227 Senaste lydelse 2020:461.

fört en kurs som motsvarar en kurs som ingår i yrkesutbildningen, ska bilagan även innehålla uppgifter om en sådan kurs.

13 §228

Den som har fått lägst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap eller grundläggande kurs i samhällsorienterade ämnen (fortsättningskurs) i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som

särskild utbildning på grundlägg-

ande nivå ska få slutbetyg från sådan utbildning.

Den som har fått lägst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap eller grundläggande kurs i samhällsorienterade ämnen (fortsättningskurs) i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som

anpassad utbildning på grundlägg-

ande nivå ska få slutbetyg från sådan utbildning.

Den som har fler betyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå än som avses i första stycket får själv bestämma vilka övriga betyg som ska ingå i slutbetyget. I slutbetyget får dock inte betyg på en delkurs ingå, om eleven har fått ett sammanfattande betyg på kursen i sin helhet. För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från jämförbara, alternativa eller överlappande kurser ska det högre betyget tas in i slutbetyget.

Den som har fler betyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpas-

sad utbildning på grundläggande

nivå än som avses i första stycket får själv bestämma vilka övriga betyg som ska ingå i slutbetyget. I slutbetyget får dock inte betyg på en delkurs ingå, om eleven har fått ett sammanfattande betyg på kursen i sin helhet. För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från jämförbara, alternativa eller överlappande kurser ska det högre betyget tas in i slutbetyget.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra.

I slutbetyg från kommunal vuxenutbildning får betyg tas in från sådan utbildning och motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap.

228 Senaste lydelse 2020:461.

Gymnasie särskole bevis

Gymnasiebevis

20 a §229

Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat kommunal vuxenutbildning som

särskild utbildning på gymnasial

nivå. Av gymnasiesärskolebeviset ska det framgå

Gymnasiebevis ska utfärdas för

den som har avslutat kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Av

gymnasiebeviset ska det framgå

1. om utbildningen huvudsakligen motsvarar ett fullständigt program i gymnasiesärskolan och vilket program som utbildningen i så fall huvudsakligen motsvarar,

1. om utbildningen huvudsakligen motsvarar ett fullständigt program i anpassade gymnasie-

skolan och vilket program som ut-

bildningen i så fall huvudsakligen motsvarar,

2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiesärskole-poäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg personen har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 20 kap. 39 § skollagen (2010:800) eller om intyg har utfärdats, och

2.vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg personen har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 20 kap. 39 § skollagen (2010:800) eller om intyg har utfärdats, och

3. om personen har genomfört ett gymnasiesärskolearbete med betyget E och vad det i så fall har innehållit och, om personen begär det, hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för gymnasiesärskolearbetet.

3. om personen har genomfört ett gymnasiearbete med betyget E och vad det i så fall har innehållit och, om personen begär det, hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för gymnasiearbetet.

Om personen har genomfört arbetsplatsförlagt lärande, ska omfattningen av lärandet också framgå av gymnasiesärskolebeviset. Vidare ska det framgå vilken eller vilka arbetsplatser som lärandet har genomförts på och vilka arbetsuppgifter som personen har

Om personen har genomfört arbetsplatsförlagt lärande, ska omfattningen av lärandet också framgå av gymnasiebeviset. Vidare ska det framgå vilken eller vilka arbetsplatser som lärandet har genomförts på och vilka arbetsuppgifter som personen har utfört där. Om

229 Senaste lydelse 2020:461.

utfört där. Om personen begär det, ska beviset även innehålla en bedömning av hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet.

personen begär det, ska beviset även innehålla en bedömning av hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet.

22 §230

Betygsdokument och utdrag ur betygskatalogen ska utfärdas av rektorn.

En anteckning ska göras i betygskatalogen om att slutbetyg, examensbevis eller gymnasiesär-

skolebevis har utfärdats och om

betygets eller bevisets innehåll.

En anteckning ska göras i betygskatalogen om att slutbetyg, examensbevis eller gymnasiebevis har utfärdats och om betygets eller bevisets innehåll.

5 kap.

7 §231

Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser och, utom i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, orienteringskurser. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska det även finnas individuella kurser och sådant gymnasiearbete som avses i 2 kap. 3 § andra stycket. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå ska det även finnas sådant gymnasiesärskolearbete som avses i 2 kap. 3 § fjärde stycket.

Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser och, utom i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, orienteringskurser. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska det även finnas individuella kurser och sådant gymnasiearbete som avses i 2 kap. 3 § andra stycket. Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det även finnas sådant gymnasiearbete som avses i 2 kap. 3 § fjärde stycket.

230 Senaste lydelse 2013:360. 231 Senaste lydelse 2020:461.

Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4 och 6–10 §§, 16 § andra och tredje styckena samt 17–20 och 21–23 §§ om kommunal vuxenutbildning ska tillämpas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §.

8 §232

För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.

För elever med utvecklings-

störning får nödvändiga avvikel-

ser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever.

För elever med intellektuell

funktionsnedsättning får nödvän-

diga avvikelser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever.

Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning

Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning

11 §233

En sökande med utvecklings-

störning är behörig att delta i ut-

bildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon

En sökande med intellektuell

funktionsnedsättning är behörig

att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsär-

skolan syftar till att ge, och

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundskolan

som anpassad utbildning syftar

till att ge, och

232 Senaste lydelse 2016:458. 233 Senaste lydelse 2020:461.

2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 § tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som

särskild utbildning på grundlägg-

ande nivå.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 § tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som

anpassad utbildning på grund-

läggande nivå.

12 §234

En sökande med utvecklings-

störning är behörig att delta i ut-

bildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon

En sökande med intellektuell

funktionsnedsättning är behörig

att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i anpassade gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§ tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§ tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

234 Senaste lydelse 2020:461.

6 kap.

8 §235

Inom utbildning enligt detta kapitel ska det finnas nationella kurser. Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2 och 8 §§, 16 § andra och tredje styckena samt 17–19 och 21–23 §§ om kommunal vuxenutbildning ska tillämpas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag av bestämmelserna om gymnasiearbete och gymnasie-

särskolearbete. Detta gäller även

sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §.

Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2 och 8 §§, 16 § andra och tredje styckena samt 17–19 och 21–23 §§ om kommunal vuxenutbildning ska tillämpas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag av bestämmelserna om gymnasiearbete. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §.

Kurserna får delas upp i delkurser om det är fråga om kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller om det är fråga om kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning som anordnas på entreprenad enligt 23 kap. 8 § skollagen (2010:800).

Kurserna får delas upp i delkurser om det är fråga om kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller om det är fråga om kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning som anordnas på entreprenad enligt 23 kap. 8 § skollagen (2010:800).

9 §236

För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.

För elever med utvecklings-

störning får nödvändiga avvikel-

ser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever.

För elever med intellektuell

funktionsnedsättning får nödvän-

diga avvikelser göras från kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller hörselskadade elever.

235 Senaste lydelse 2020:747. 236 Senaste lydelse 2016:458.

Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning

Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning

12 §237

En sökande med utvecklings-

störning är behörig att delta i

utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som sär-

skild utbildning på grundlägg-

ande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

En sökande med intellektuell

funktionsnedsättning är behörig att

delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som

anpassad utbildning på grund-

läggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge, och

2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2 och 3 §§ och 5 § andra stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som sär-

skild utbildning på grundlägg-

ande nivå.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2 och 3 §§ och 5 § andra stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som an-

passad utbildning på grundlägg-

ande nivå.

13 §238

En sökande med utvecklings-

störning är behörig att delta i ut-

bildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

En sökande med intellektuell

funktionsnedsättning är behörig

att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

237 Senaste lydelse 2020:461. 238 Senaste lydelse 2020:461.

3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning i anpassade gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2–4 §§ och 5 § andra stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2–4 §§ och 5 § andra stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

16 §239

Föreskrifterna i 3 kap.14, 15 och 1721 §§ och 20 kap.3545 §§skollagen (2010:800) samt i 4 kap. 9–12 och 22–26 §§ när det gäller kommunal vuxenutbildning ska tillämpas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag av bestämmelserna om gymnasiearbete, gymnasiesärsko-

learbete, delkurser, examensbevis,

gymnasiesärskolebevis, orienteringskurser och individuella kurser. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 4 kap. 10 och 24–26 §§.

Föreskrifterna i 3 kap.14, 15 och 1721 §§ och 20 kap.3545 §§skollagen (2010:800) samt i 4 kap. 9–12 och 22–26 §§ när det gäller kommunal vuxenutbildning ska tillämpas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med undantag av bestämmelserna om gymnasiearbete, delkurser, examensbevis, gymnasiebevis, orienteringskurser och individuella kurser. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 4 kap. 10 och 24–26 §§.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.

239 Senaste lydelse 2020:461.

1.5. Förslag till ändring i förordning (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser

Härigenom föreskrivs att 1 § i förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag för kostnader för personalförstärkning inom elevhälsan inom

1. förskoleklassen,

2. grundskolan,

3. grundsärskolan,

4. specialskolan,

5. sameskolan,

6. gymnasieskolan, och 6. gymnasieskolan,

7. gymnasiesärskolan. 7. anpassade gymnasieskolan,

och

8. utbildning enligt 24 kap. 8 eller 9 § skollagen (2010:800) vid ett sådant hem som avses i 12 § lagen ( 1990:52 ) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.

1.6. Förslag till förordning om ändring i högskoleförordning (1993:100)

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 i högskoleförordningen (1993:100) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bilaga 2

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Speciallärarexamen Omfattning

Speciallärarexamen med angivna specialiseringar uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Det ställs också krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.

Speciallärarexamen ges med specialiseringar mot – språk-, skriv- och läsutveckling, – matematikutveckling, – dövhet eller hörselskada, – synskada, – grav språkstörning, och – utvecklingsstörning. – intellektuell funktionsnedsätt-

ning.

För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper.

För specialisering mot matematikutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper.

Mål

För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd.

Kunskap och förståelse

För speciallärarexamen ska studenten – visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv,

– visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter,

– visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna,

– visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och

– visa fördjupad kunskap om barns och elevers utveckling och lärande och visa kunskap om utveckling och lärande hos barn och elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, samt, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om

1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,

2. barns och elevers matematikutveckling,

3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden,

4. barn och elever med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden,

5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller

6. barn och elever med utveck-

lingsstörning och deras allsidiga

kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden.

6. barn och elever med intel-

lektuell funktionsnedsättning och

deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden.

Färdighet och förmåga

För speciallärarexamen ska studenten – visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,

– visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,

– visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter samt tillämpa kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer,

– visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör

1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,

2. barns och elevers matematikutveckling,

3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller hörselskada,

4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada,

5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språkstörning, eller

6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med ut-

vecklingsstörning,

6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med

intellektuell funktionsnedsättning,

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.

1.7. Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

Härigenom föreskrivs i fråga omförordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

dels att rubriken närmast före 2 kap. 16 § ska utgå,

dels att 2 kap. 11, 11 a, 12, 12 a, 13, 14, 14 a, 15, 15 a, 16, 17, 17 a,

17 b, 17 c, 27, 27 a–b, 28, 30, 30 a, 32, 37–38, 40, 42–44, 46 och 48 §§, rubrikerna närmast före 2 kap. 11, 13, 27, 37 och 42 §§ ska ha följande lydelse,

dels att punkterna 18 och 19 i ikraftträdande- och övergångs-

bestämmelserna till förordningen (2011:326) om ändring i den förordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Grundsärskolan Anpassade grundskolan

Grundsärskolans årskurs 1–6 Anpassade grundskolans

årskurs 1–6

2 kap.

11 §240

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 1–6 är den som

har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och

Behörig att undervisa i an-

passade grundskolans årskurs 1–6

är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellek-

tuell funktionsnedsättning och

1. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3,

2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan, eller

240 Senaste lydelse 2013:694.

3. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. En lärare som avses i första stycket är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktions-

nedsättning.

11 a §241

En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 11 § är även behörig att undervisa i grundsärskolans årskurs 1–6 i ytterligare ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelse med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket.

En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 11 § är även behörig att undervisa i anpassade grundskolans årskurs 1–6 i ytterligare ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelse med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket.

241 Senaste lydelse 2013:694.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta

1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,

3 minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

4. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande i naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

5. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller

6. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5.

En lärare som avses i första stycket är även behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

12 §242

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 1–6 i ämnena

bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 11 eller 11 a §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utveck-

lingsstörning och

Behörig att undervisa i an-

passade grundskolans årskurs 1–6

i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 11 eller 11 a §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsätt-

ning och

1. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i fritidshem,

242 Senaste lydelse 2013:693.

2. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6,

3. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9,

4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan,

5. en äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–9 i grundskolan, eller

6. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstör-

ning.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funk-

tionsnedsättning.

12 a §243

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 1–6 i ett eller

flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 11, 11 a eller 12 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100)

Behörig att undervisa i an-

passade grundskolans årskurs 1–6

i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 11, 11 a eller 12 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen

243 Senaste lydelse 2014:1097.

med specialisering mot utveck-

lingsstörning och som är behörig

att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

(1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsned-

sättning och som är behörig att

undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstör-

ning.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funk-

tionsnedsättning.

Grundsärskolans årskurs 7–9 Anpassade grundskolans

årskurs 7–9

13 §244

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 7–9 är den som

har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och

Behörig att undervisa i an-

passade grundskolans årskurs 7–9

är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellek-

tuell funktionsnedsättning och

1. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i årskurs 4–6, eller

2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–6 i grundskolan.

244 Senaste lydelse 2013:694.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett sådant ämne är relevant. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin examen har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funk-

tionsnedsättning.

14 §245

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 7–9 är, utöver

vad som följer av 13 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning. Därutöver ska läraren genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning ha fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena svenska, matematik och engelska och

Behörig att undervisa i an-

passade grundskolans årskurs 7–9

är, utöver vad som följer av 13 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellek-

tuell funktionsnedsättning och en

examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning. Därutöver ska läraren genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning ha fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena svenska, matematik och engelska och

245 Senaste lydelse 2013:694.

1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

3. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller

4. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i svenska som andraspråk.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2, 3 eller 4, om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive punkt. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

Första och andra styckena gäller dock inte om lärarens behörighetsgivande examen är ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen eller en motsvarande äldre examen.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funk-

tionsnedsättning.

14 a §246

En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 13 eller 14 § är även behörig att undervisa i grundsär-

En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 13 eller 14 § är även behörig att undervisa i anpassade

246 Senaste lydelse 2013:694.

skolans årskurs 7–9 i ytterligare

ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelser med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket.

grundskolans årskurs 7–9 i ytter-

ligare ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelser med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket.

Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta

1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,

3. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,

4. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 1 eller 2, eller

5. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3 eller 4.

En lärare som avses i första stycket är även behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

15 §247

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 7–9 i ämnena

bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 13, 14 eller 14 a §, den som har avlagt speciallärar-

Behörig att undervisa i an-

passade grundskolans årskurs 7–9

i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 13, 14 eller 14 a §, den som har avlagt

247 Senaste lydelse 2013:693.

examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utveck-

lingsstörning och

speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot

intellektuell funktionsnedsättning

och

1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9,

2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan, eller

3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funk-

tionsnedsättning.

15 a §248

Behörig att undervisa i grund-

särskolans årskurs 7–9 i ett eller

flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 13, 14, 14 a

Behörig att undervisa i an-

passade grundskolans årskurs 7–9

i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 13,

248 Senaste lydelse 2014:1097.

eller 15 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utveck-

lingsstörning och som är behörig

att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

14, 14 a eller 15 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot

intellektuell funktionsnedsättning

och som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funk-

tionsnedsättning.

Träningsskolan

16 §249

Behörig att undervisa i trä-

ningsskolan är, utöver vad som

följer av 11, 11 a, 12, 13, 14, 14 a, 15 eller 15 a §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utvecklingsstörning och

Behörig att undervisa i ut-

bildning inom ämnesområden i anpassade grundskolan är, utöver

vad som följer av 11, 11 a, 12, 13, 14, 14 a, 15 eller 15 a §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktions-

nedsättning och

1. förskollärarexamen enligt samma bilaga,

249 Senaste lydelse 2013:693.

2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i förskola, eller

3. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare eller förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot ut-

vecklingsstörning.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare eller förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot

intellektuell funktionsnedsättning.

17 §250

Behörig att undervisa i specialskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller

utvecklingsstörning och

Behörig att undervisa i specialskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller in-

tellektuell funktionsnedsättning och

1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolan,

2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i grundskolan, eller

3. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning är behörig att undervisa i grundskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser och i motsvarande årskurser och ämnen som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i i grundskolan enligt bestämmelser i denna förordning. Detta

250 Senaste lydelse 2018:1498.

gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §.

Om sådana elever som avses i andra stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lärare som avses i första stycket vara behörig om lärarens speciallärarexamen är specialiserad mot minst en av funktionsnedsättningarna. En sådan lärare är behörig i motsvarande årskurser och ämnen som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i i grundskolan enligt bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §.

En lärare som är behörig att undervisa i specialskolans årskurs 9 har motsvarande behörighet att undervisa i specialskolans årskurs 10 och i sådan ytterligare utbildning som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket skollagen (2010:800).

17 a §251

Behörig att undervisa i specialskolan i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 17 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller

utvecklingsstörning och som är

behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

Behörig att undervisa i specialskolan i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 17 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller

intellektuell funktionsnedsättning

och som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser.

251 Senaste lydelse 2018:1498.

Om sådana elever som avses i andra stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lärare som avses i första stycket vara behörig om lärarens speciallärarexamen är specialiserad mot minst en av funktionsnedsättningarna.

17 b §252

Behörig att undervisa i specialskolan i ämnet rörelse och drama är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, eller utvecklings-

störning och

Behörig att undervisa i specialskolan i ämnet rörelse och drama är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, eller intellektuell

funktionsnedsättning och

1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar ämnet,

2. en äldre examen än som avses i 1 som är avsedd för arbete som lärare i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan och som omfattar ämnet, eller

3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

En lärare som avses i första stycket 3 är behörig att undervisa i ämnet rörelse och drama, om ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i fråga om ämneskunskaper.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser.

Om sådana elever som avses i tredje stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lärare som avses i första stycket vara behörig om lärarens speciallärarexamen är specialiserad mot minst en av funktionsnedsättningarna.

252 Senaste lydelse 2018:1498.

17 c §253

Kravet i 17–17 b §§ på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och omfattar inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utveck-

lingsstörning.

Kravet i 17–17 b §§ på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och omfattar inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller intellek-

tuell funktionsnedsättning.

Vid tillämpningen av 17 § andra stycket, 17 a § andra stycket och 17 b § tredje stycket jämställs lärarens examen enligt första stycket med speciallärarexamen.

Gymnasiesärskolan Anpassade gymnasieskolan

27 §254

Behörig att undervisa i gym-

nasiesärskolan i andra ämnen än

yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i grundsär-

skolan enligt 13, 14, 14 a, 15 eller

15 a §.

Behörig att undervisa i an-

passade gymnasieskolan i andra

ämnen än yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i an-

passade grundskolan enligt 13, 14,

14 a, 15 eller 15 a §.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i motsvarande ämnen eller ämnesområden som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i grundsärskolan. Läraren är dock även behörig att undervisa i andra ämnen eller ämnesområden för vilka lärarens kompetens är relevant.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i motsvarande ämnen eller ämnesområden som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i anpassade grundsko-

lan. Läraren är dock även behörig

att undervisa i andra ämnen eller ämnesområden för vilka lärarens kompetens är relevant.

253 Senaste lydelse 2013:830. 254 Senaste lydelse 2013:693.

27 a §255

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för ett ämne eller ämnesområde enligt 27 § andra stycket.

Ett ämne eller ämnesområde som avses i första stycket får inte motsvaras av ett ämne eller ämnesområde i grundsärskolan.

Ett ämne eller ämnesområde som avses i första stycket får inte motsvaras av ett ämne eller ämnesområde i anpassade grundsko-

lan.

27 b §256

Behörig att undervisa i gym-

nasiesärskolan i ämnena dans eller

teater är, utöver vad som följer av 27 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot utveck-

lingsstörning och

Behörig att undervisa i an-

passade gymnasieskolan i ämnena

dans eller teater är, utöver vad som följer av 27 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsätt-

ning och

1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i gymnasieskolan,

2. en äldre examen än som avses i 1 som är avsedd för arbete som lärare i gymnasieskolan, eller

3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som anges där, om ämnet eller ämnena omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant.

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en be-

Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en be-

255 Senaste lydelse 2013:693. 256 Senaste lydelse 2013:830.

hörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning.

hörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktions-

nedsättning.

28 §

Behörig att undervisa i gym-

nasiesärskolan i yrkesämnen är

den som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen enligt 25 §.

Behörig att undervisa i an-

passade gymnasieskolan i yrkes-

ämnen är den som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen enligt 25 §.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta.

30 §257

Behörig att undervisa på gym-

nasiesärskolans individuella pro-

gram är, utöver vad som följer av 27, 27 b eller 28 §, den som är behörig att undervisa i grundsär-

skolan enligt 11, 11 a, 12, 12 a

eller 16 §.

Behörig att undervisa på an-

passade gymnasieskolans indivi-

duella program är, utöver vad som följer av 27, 27 b eller 28 §, den som är behörig att undervisa i anpassade grundskolan enligt 11, 11 a, 12, 12 a eller 16 §.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i motsvarande ämnen eller ämnesområden som lärarens eller förskollärarens utbildning ger behörighet att undervisa i grundsärskolan. Läraren eller förskolläraren är dock även behörig att undervisa i andra ämnen eller ämnesområden för vilka lärarens eller förskollärarens kompetens är relevant.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i motsvarande ämnen eller ämnesområden som lärarens eller förskollärarens utbildning ger behörighet att undervisa i anpassade grundskolan. Läraren eller förskolläraren är dock även behörig att undervisa i andra ämnen eller ämnesområden för vilka lärarens eller för-

257 Senaste lydelse 2013:830.

skollärarens kompetens är relevant.

30 a §258

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en lärares eller förskollärares kompetens ska vara relevant för ett ämne eller ämnesområde enligt 30 § andra stycket.

Ett ämne eller ämnesområde som avses i första stycket får inte motsvaras av ett ämne eller ämnesområde i grundsärskolan. Ett ämne som avses i första stycket får inte heller vara ett yrkesämne.

Ett ämne eller ämnesområde som avses i första stycket får inte motsvaras av ett ämne eller ämnesområde i anpassade grundskolan. Ett ämne som avses i första stycket får inte heller vara ett yrkesämne.

32 §259

Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning som sär-

skild utbildning är den som är

behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundsärskolan eller gym-

nasiesärskolan.

Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning som an-

passad utbildning är den som är

behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i anpassade grundskolan eller anpassade gymnasieskolan.

Grundskolan, sameskolan, specialskolan och

grundsärskolan

Grundskolan, sameskolan, specialskolan och anpassade

grundskolan

37 §

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 1–3 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 1–3 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och anpassade grundskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

258 Senaste lydelse 2013:693. 259 Senaste lydelse 2020:460.

1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3,

2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3, eller

3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

38 §

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 4–6 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 4–6 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och anpassade grundskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6,

2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6, eller

3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

40 §

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 7–9 i grund-

särskolan är den som har avlagt

speciallärarexamen enligt bilaga 2

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 7–9 i an-

passade grundskolan är den som

har avlagt speciallärarexamen

till högskoleförordningen (1993:100) och

enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6,

2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6, eller

3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Gymnasieskolan och anpassade

gymnasieskolan

42 §260

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i gymnasieskolan och

anpassade gymnasieskolan är den

som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 eller 7–9 eller i gymnasieskolan,

2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 eller 7–9 eller i gymnasieskolan, eller

3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

260 Senaste lydelse 2011:1596.

43 §

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i gymnasiesärskolans individuella program är, utöver vad som följer av 42 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i anpassade gymna-

sieskolans individuella program

är, utöver vad som följer av 42 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och

1. förskollärar- eller grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen,

2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskolan, förskoleklassen eller grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6, eller

3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot.

44 §261

En lärare eller förskollärare som före den 1 juli 2011 har avlagt behörighetsgivande examen är behörig att undervisa som lärare i ett eller flera ämnen utöver vad som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, om han eller hon har

1. kompletterat sin behörighetsgivande examen med högskoleutbildning som var avsedd att ge behörighet att undervisa i detta eller dessa ämnen i skolväsendet, och

2. fullgjort högskoleutbildningen före den 1 december 2013. En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller de skolformer eller i den eller de årskurser som den högskoleutbildning som avses i samma stycke 1

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller de skolformer eller i den eller de årskurser som den högskoleutbildning som avses i samma stycke 1

261 Senaste lydelse 2013:693.

var avsedd för. En lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i ett eller flera yrkesämnen är dock även behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i gymnasiesärskolan.

var avsedd för. En lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i ett eller flera yrkesämnen är dock även behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i anpassade gymnasieskolan.

46 §262

En lärare eller förskollärare som före den 1 juli 2011 har avlagt behörighetsgivande examen är behörig att undervisa som lärare i ett eller flera ämnen utöver vad som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, om

1. han eller hon före den 1 december 2013 har kompletterat sin behörighetsgivande examen med fullgjord högskoleutbildning i detta eller dessa ämnen, och

2. högskoleutbildningen motsvarar de krav för behörighet i ämnet eller ämnena som Skolöverstyrelsen eller Statens skolverk vid tiden för utbildningen hade meddelat föreskrifter, riktlinjer eller motsvarande om.

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller de skolformer eller i den eller de årskurser som högskoleutbildningen skulle ge behörighet att undervisa i enligt Skolöverstyrelsens föreskrifter, riktlinjer eller motsvarande. En lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i ett eller flera yrkesämnen är dock även behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i gym-

nasiesärskolan.

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller de skolformer eller i den eller de årskurser som högskoleutbildningen skulle ge behörighet att undervisa i enligt Skolöverstyrelsens föreskrifter, riktlinjer eller motsvarande. En lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i ett eller flera yrkesämnen är dock även behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i an-

passade gymnasieskolan.

262 Senaste lydelse 2013:693.

48 §263

En lärare eller förskollärare som före den 1 juli 2011 har avlagt behörighetsgivande examen är behörig att undervisa som lärare i ett eller flera ämnen utöver vad som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, om

1. han eller hon före den 1 december 2013 har kompletterat sin behörighetsgivande examen med fullgjord högskoleutbildning i detta eller dessa ämnen,

2. högskoleutbildningen hade en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet i någon av de lärarexamina som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en behörighetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968, och

3. han eller hon genom högskoleutbildningen har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses i 2.

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller de skolformer eller i den eller de årskurser som den lärarexamen som avses i samma stycke 2 var avsedd för. En lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i ett eller flera yrkesämnen är dock även behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i gymnasiesär-

skolan.

En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller de skolformer eller i den eller de årskurser som den lärarexamen som avses i samma stycke 2 var avsedd för. En lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i ett eller flera yrkesämnen är dock även behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i anpassade gym-

nasieskolan.

263 Senaste lydelse 2013:693.

18. Sådana speciallärare och specialpedagoger med specialisering mot utvecklingsstörning som inte har en behörighetsgivande examen och som den 1 december 2013 var anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller

särskild utbildning för vuxna får,

trots att de inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 § skollagen (2010:800), bedriva undervisning som lärare

18.264 Sådana speciallärare och specialpedagoger med specialisering mot intellektuell funktions-

nedsättning som inte har en

behörighetsgivande examen och som den 1 december 2013 var anställda som lärare i anpassade

grundskolan, specialskolan, anpassade gymnasieskolan eller anpassad utbildning för vuxna får,

trots att de inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 § skollagen (2010:800), bedriva undervisning som lärare

a) i den särskilda inriktningen

träningsskola inom grundsärskolan,

a) inom ämnesområden i an-

passade grundskolan,

b) i specialskolan om undervisningen motsvarar den sär-

skilda inriktningen träningsskola inom grundsärskolan,

b) i specialskolan om undervisningen motsvarar ämnesområ-

den i anpassade grundskolan,

c) på gymnasiesärskolans individuella program, och

c) på anpassade gymnasie-

skolans individuella program, och

d) i kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå på en nivå som motsvarar träningsskolan.

d) i kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå på en nivå som motsvarar ämnesområden i

anpassade grundskolan.

En lärare som avses i första stycket får bedriva undervisning som anges där även om han eller hon har tillträtt en ny anställning som lärare efter den 1 december 2013.

Första och andra styckena gäller inte om 33 § första stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) är tillämpligt. Om en speciallärare eller specialpedagog har avslutat en sådan anställning som avses i 33 § första stycket samma lag den 1 december 2013 eller senare, ska den avslutade anställningen anses vara en sådan anställning som avses i första stycket.

264 Senaste lydelse 2020:460.

19. Sådana speciallärare och specialpedagoger med specialisering mot utvecklingsstörning som har legitimation och en examen som ger behörighet att undervisa i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan och som den 1 december 2013 var anställda som lärare i

grundsärskolan, gymnasiesärskolan

eller särskild utbildning för vuxna får, trots att de inte är behöriga att bedriva undervisning i ett ämne eller ämnesområde, bedriva undervisning i ämnet eller ämnesområdet i

19.265 Sådana speciallärare och specialpedagoger med specialisering mot intellektuell funktions-

nedsättning som har legitimation

och en examen som ger behörighet att undervisa i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan och som den 1 december 2013 var anställda som lärare i anpassade grundsko-

lan, anpassade gymnasieskolan eller anpassad utbildning för vuxna får,

trots att de inte är behöriga att bedriva undervisning i ett ämne eller ämnesområde, bedriva undervisning i ämnet eller ämnesområdet i

a) grundsärskolans årskurs 7–9, a) anpassade grundskolans årskurs 7–9,

b) gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen, och

b) anpassade gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen, och

c) kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på motsvarande nivåer som avses i a och b.

c) kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på motsvarande nivåer som avses i a och b.

En lärare som avses i första stycket får bedriva undervisning som anges där även om han eller hon har tillträtt en ny anställning som lärare efter den 1 december 2013.

Första och andra styckena gäller inte om 33 § första stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) är tillämpligt. Om en speciallärare eller specialpedagog har avslutat en sådan anställning som avses i 33 § första stycket samma lag den 1 december 2013 eller senare, ska den avslutade anställningen anses vara en sådan anställning som avses i första stycket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.

265 Senaste lydelse 2020:460.

1.8. Förslag till förordning (xxxx:xx) om lägstanivå för tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator i elevhälsan

Härigenom föreskrivs följande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna förordning innehåller bestämmelser om en lägsta nivå för tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan.

2 §

En skolläkare får ansvara för högst 7 000 elever, en skolsköterska för högst 430 elever, en psykolog för högst 1 000 elever och en kurator för högst 400 elever.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024.

1.9. Förslag till förordning (xxxx:xx) om fortsatt giltighet av förordningen (2015:938) om statsbidrag för handledare i specialpedagogik

Härigenom föreskrivs att förordningen (2015:938) om statsbidrag för handledare i specialpedagogik, som gäller till och med den 30 juni 2023266, ska fortsätta gälla till och med den 30 juni 2026.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.

266 Förordningens giltighetstid senast förlängd med 2019:1287.

2. Inledning

I detta kapitel beskrivs utredningens uppdrag, utredningsprocessen och betänkandets disposition.

2.1. Utredningens uppdrag

Utredningen fick i kommittédirektiv 2017:88 i uppdrag att bland annat kartlägga brister i stödarbetet och föreslå hur det kan förbättras, samt analysera hur elevhälsoarbetet kan utvecklas och föreslå insatser för att stärka elevhälsans kompensatoriska roll. Genom tilläggsdirektiv 2018:33 fick utredningen i uppdrag att även undersöka förutsättningarna för att införa en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan motsvarande den som införts i bland annat grundskolan, samt att föreslå författningsändringar för att barn som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen eller utbildningen i övrigt. Utredningen fick vidare i tilläggsdirektiv 2019:38 i uppdrag att analysera dels hur elever kan få bättre stödinsatser kopplade till lärmiljö och grupptillhörighet, dels vilka insatser som kan vidtas för att stärka särskolan. Slutligen fick utredningen i tilläggsdirektiv 2020:18 i uppdrag att bland annat analysera regleringen av tillgång till elevhälsa och föreslå en ändring så att det förtydligas vad som är en acceptabel lägstanivå. För uppdraget att lämna förslag till hur elever kan få bättre stödinsatser kopplade till lärmiljö och grupptillhörighet lämnades ett delbetänkande den 25 juni 2020. Uppdragen ska slutredovisas senast den 28 februari 2021.

2.2. Utredningsprocessen

Utredningsprocessen har bestått av olika delar för att ge så mycket kunskap som möjligt om frågeställningarna i uppdraget. Utöver dokumentstudier har vi genomfört enkätundersökningar och intervjuer samt andra typer av samtal med olika experter och intressenter. Enkät- och intervjufrågor, sammanställningar av resultat av enkäterna och anteckningar från intervjuerna redovisas av utrymmesskäl inte i sin helhet i betänkandet men finns diarieförda och kan begäras ut.

Utredningen har också haft en grupp med experter från regeringskansliet och myndigheter samt flera referensgrupper. Nedan ges en beskrivning av de kontakter som utredningen har haft i arbetet med detta slutbetänkande.

2.2.1. Enkät, besök och intervjuer om elevhälsa och stöd

Utredningen genomförde under 2018 och 2019 besök hos företrädare för nio kommunala huvudmän, tre fristående huvudmän samt hos två specialskolor och en skola driven av Statens institutionsstyrelse. De kommuner som besöktes var Falun, Göteborg, Kisa, Luleå, Båstad, Malmö, Sölvesborg, Vansbro och Botkyrka. Besöken kommer i betänkandet att benämnas utredningens skol- och huvudmannabesök. Syftet med besöken var att få veta hur huvudmän och personal på skolor arbetar med stöd och elevhälsa. Intervjuer genomfördes med företrädare för huvudmän, skolchef eller annan företrädare för förvaltningsnivån samt med rektorer, lärare, elevhälsopersonal, elever och vårdnadshavare.

Utredningen har genomfört en enkätundersökning riktad till kommunala huvudmän för att få information om i vilken utsträckning elevhälsotjänster köps in. Enkäten genomfördes av konsultbyrån Vilna AB och skickades till kommunala huvudmän med ansvar för grund-, grundsär-, gymnasie- eller gymnasiesärskola. Enkäten riktades till ett totalurval av kommunala huvudmän (inklusive förbund). Totalt 299 huvudmän1 ingick i populationen. Enkäten var öppen under perioden 5 till 16 oktober 2020. Svar inkom från 195 av de 299 huvudmän som fick enkäten, vilket motsvarar 65 procent. Det interna bortfallet på enskilda frågor är något större.

1 Förutom alla kommuner ingår även utbildningsförbund som har gymnasieskolor.

Utredningen har också genomfört en rad intervjuer och samtal i stöd- och elevhälsofrågorna med rektorer och representanter för huvudmän för att verifiera vår problembild och analys, få exempel på utvecklingsarbeten som genomförs och resonera kring olika förslag. Särskilt mätning av tillgång till elevhälsa samt konsekvenserna av en reglering av en lägstanivå för tillgång till elevhälsa har diskuterats. I dessa syften har utredningen varit i kontakt med representanter för huvudmanna- eller skolenhetsnivå i följande kommuner eller enskilda huvudmän: Academedia, Grästorps kommun, Huddinge kommun, Knivsta kommun, Köpings kommun, Malmö kommun, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Sollefteå kommun, Stockholms kommun, Sunne kommun, Södertälje kommun, Ulricehamns kommun, Vänersborgs kommun, Österåkers kommun och Östhammars kommun.

Utredningen har även varit i kontakt med leverantörer av personal inom elevhälsan.

2.2.2. Enkäter, besök och intervjuer om grund- och gymnasiesärskolan

Utredningens uppdrag rör bland annat grundsärskolans timplaner, verktyg för bedömning och uppföljning, en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan och kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal i grund- och gymnasiesärskolan. För att få en bild av lärares och rektorers erfarenheter och behov har utredningen genomfört en enkätundersökning och intervjuer.

Enkäter skickades till rektorer på alla grundsärskolor i Skolverkets skolenhetsregister och rektorer på alla grundskolor som enligt samma register hade elever som var mottagna i grundsärskolan men som läste integrerat läsåret 2019/20. Med anledning av den pågående pandemin avstod utredningen från att skicka ut enkäter under vårterminen 2020. Utskicket till rektorerna genomfördes i stället den 10 augusti 2020, det vill säga nära terminsstart. Enkäterna administrerades av konsultbyrån Strategirådet.

Svarsfrekvensen för både rektorer och lärare blev emellertid låg, vilket gör att svaren måste tolkas med stor försiktighet. Enkäten till rektorer i grundsärskolan skickades till 569 mottagare och besvarades av 39 procent. Enkäten till rektorer i grundskolor med integrerade elever skickades till 810 mottagare och besvarades av 36 procent.

Enkäten till lärare i grundsärskolan skickades till 318 mottagare och besvarades av 53 procent. Enkäten till lärare i grundskolan som våren 2020 undervisade integrerade elever som var mottagna i grundsärskolan skickades till 418 mottagare men besvarade endast av 30 procent. Det förefaller inte vara något systematiskt bortfall, men pågående pandemi kan ha inverkat.

De rektorer som besvarade enkäten ombads att skicka e-postadresser till lärare som skulle kunna besvara enkäten. När det gäller lärare i grundsärskolan var önskemålet att det skulle vara både lärare som undervisar i ämnen och ämnesområden.

I enkäten fick rektorerna och lärarna också möjlighet att ange om de kunde tänka sig att medverka i en telefonintervju. Utredningen kontaktade sedan ett antal lärare och rektorer och urvalet genomfördes med avsikten att säkerställa en spridning både geografiskt och vad gäller kommunstorlek. Utredningen genomförde 14 intervjuer, varav 5 med lärare i grundsärskolan, 2 med lärare i grundskolor med integrerade elever, 4 med rektorer i grundsärskolor och 3 med rektorer i grundskolor med integrerade elever. I en av intervjuerna med lärare deltog två lärare. Lärarna som intervjuades arbetade inom olika stadier och undervisade i ämnen, ämnesområden eller en kombination. Rektorerna och lärarna som intervjuades arbetar i följande kommuner: Boden, Bollnäs, Borgholm, Gävle, Göteborg, Jönköping, Katrineholm, Kristianstad, Lekeberg, Solna, Stockholm, Uppsala och Varberg. En av de intervjuade arbetar på en fristående skola.

Med anledning av de direktiv som rör kompetensutvecklingsinsatser har utredningen även genomfört intervjuer med tre rektorer, tre lärare, en arbetslagsledare för elevassistenter i gymnasiesärskolan samt en verksamhetsutvecklare för en grundskoleförvaltning. I ett fall har frågorna besvarats skriftligen av läraren. Gymnasiesärskolorna respektive grundskoleförvaltningen finns i Botkyrka, Halmstad, Göteborg och Växjö.

Utredningen har också besökt två grundsärskolor med anledning av uppdraget som rör grundsärskolans timplaner. Syftet var främst att få en bild av vad eleverna tycker är viktigt att lära sig inom ämnen och ämnesområden. Besöken utgör ett komplement till de enkäter och intervjuer som har gjorts med rektorer och lärare. Med anledning av den pågående pandemin har utredningen avstått från längre resor och studiebesöken har därför genomförts på Eriksberg grundsärskola i Uppsala och Södermalmsskolan i Stockholm.

Resultaten av enkäter, intervjuer och skolbesök presenteras i både kapitel 8 och 9, i anslutning till de direktiv där resultaten har relevans.

Utredningen fick dessutom hjälp av konsulten Peter Gröndal med att ta fram underlag angående bland annat bedömning av elevernas kunskapsutveckling i grundsärskolan.

2.2.3. Expertgrupp och övriga samtal med myndigheter

Utredningen har biträtts av en av Utbildningsdepartementet utsedd grupp med experter och sakkunniga, där det förutom företrädare för flera departement även har ingått representanter för Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolforskningsinstitutet och Socialstyrelsen. Utredningen har också fått hjälp genom bilaterala kontakter med experterna och andra representanter för de utsedda myndigheterna.

Utöver detta har utredningen under 2020 haft kontakter med representanter för Barnombudsmannen, Statistiska Centralbyrån, Sameskolstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen, Myndigheten för delaktighet, Jämställdhetsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Statens institutionsstyrelse och Skolväsendets överklagandenämnd.

2.2.4. Referensgrupper och övriga samtal

Utredningen har inrättat fyra referensgrupper med olika kompetensområden. Utredningen har haft regelbundna möten med samtliga grupper. Därutöver har många av representanterna varit utredningen behjälpliga med underlag och synpunkter.

Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt elev- och föräldraorganisationer

I referensgruppen för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt för elev- och föräldraorganisationer har följande organisationer deltagit:

  • Friskolornas riksförbund
  • Föräldraalliansen
  • Idéburna skolors riksförbund
  • Lärarförbundet
  • Lärarnas Riksförbund
  • Sveriges elevkårer
  • Sveriges Elevråd SVEA
  • Sveriges Kommuner och Regioner
  • Sveriges skolledarförbund.

Funktionshindersorganisationer

En referensgrupp har bestått av företrädare för funktionshinderorganisationer. Följande förbund har varit representerade:

  • Autism- och Aspergerförbundet
  • Riksförbundet FUB – för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
  • Funktionsrätt Sverige
  • Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
  • Hörselskadades Riksförbund
  • Riksförbundet Attention
  • Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar
  • Riksförbundet för social och mental hälsa
  • Synskadades Riksförbund.

Forskare

En referensgrupp har bestått av forskare i vilken följande forskare har deltagit: docent Lisa Asp-Onsjö, professor Eva Hjörne, professor Mara Westling Allodi, universitetslektor Daniel Östlund, docent Ulf Fredriksson, professor Kerstin Göransson, universitetslektor Jan Håkansson och professor Claes Nilholm. Kerstin Göransson, Claes Nilholm och Ulf Fredriksson deltog fram till februari 2020. Forsk-

arna representerar olika fält som elevhälsa, läs- och skrivutveckling och specialpedagogik ur olika perspektiv.

Föreningar med yrkeskategorier som finns inom elevhälsan

I referensgruppen för elevhälsans professioner har följande företrädare för föreningar med yrkeskategorier funnits representerade:

  • Psykologförbundet
  • Riksföreningen för skolsköterskor
  • Skolläkarföreningen
  • Sveriges skolkuratorers förening
  • Specialpedagog och speciallärare från Lärarnas Riksförbund.

Övriga samtal

Utöver detta har utredningen under 2020 haft enskilda möten med representanter för Göteborgs kommun, Malmö universitet, DART – kommunikations- och dataresurscenter, det fristående forskningsinstitutet Ifous, föräldranätverket Barn i behov, Friskolornas riksförbund, forskaren Fredrik Zimmerman, välfärdsföretagen Utvecklingspedagogik, Magelungen och Aprendere skolor, Sveriges företagshälsor, Region Västmanland, Sveriges Elevråd, föreningen Maskrosbarn, stiftelsen Legi Lexi och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

2.2.5. Samråd med andra utredningar

Utredningen har samrått med följande andra utredningar med angränsande uppdrag: Utredningen om en tioårig grundskola (U 2020:02), Utredningen om mer tid för undervisning (U 2020:01), Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05), utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) samt utredaren med uppdrag att biträda Regeringskansliet med att ta fram förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero (U2020/00707/S).

2.3. Betänkandets disposition

Utredningens betänkande inleds med en sammanfattning. Därefter följer våra författningsförslag. Efter föreliggande kapitel som beskriver utredningsprocessen följer kapitel 3 där vi redogör för kunskapsresultaten i skolan och beskriver de elevgrupper som har svårare att nå kunskapskraven.

I kapitel 4–7 presenteras sedan utredningens uppdrag som rör stöd och elevhälsa. Först redovisas i kapitel 4 och 5 utredningens kartläggning av stöd- respektive elevhälsoarbetet. I kapitel 6 vävs sedan kartläggningarna ihop i en för områdena gemensam analys och utredningens förslag presenteras. I kapitel 7 redovisas utredningens kartläggning och förslag rörande uppdraget om en lägstanivå för tillgång till elevhälsa.

Därefter följer kapitel 8 och 9 som behandlar utredningens uppdrag på särskoleområdet. I kapitel 8 redovisas de uppdrag som rör bedömning och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan och behov av kompetensutvecklingsinsatser för lärare och annan personal som arbetar i undervisningen i grund- och gymnasiesärskolan. I kapitel 9 redovisas de uppdrag som rör grundsärskolans timplaner, undervisningstiden på det individuella programmet i gymnasiesärskolan och benämningar på målgruppen, skolformer samt delar av skolformer.

Sedan följer två kapitel där utredningens övriga uppdrag redovisas. I kapitel 10 behandlas frågan om överklagandemöjlighet vid beslut om att inte flytta en elev till en högre årskurs, och i kapitel 11 behandlas frågan om könsuppdelad undervisning.

I kapitel 12 behandlas utredningens överväganden angående förslagens implikationer för sekretess- och dataskyddslagstiftningen. I kapitel 13 lämnas förslag till ikraftträdande för utredningens författningsändringar. Därefter presenteras i kapitel 14 konsekvenserna av förslagen. Sist i betänkandet återfinns utredningens författningskommentarer och referenslista.

3. Kunskapsresultaten och elever som har större risk att inte nå kunskapskraven

I detta kapitel redovisar utredningen hur kunskapsresultaten i skolan ser ut och för vilka grupper av elever som risken att inte nå kunskapskraven är större. Vi beskriver också ytterligare faktorer som hänger samman med elevers möjligheter att lyckas i skolan.

Dessa uppgifter utgör bakgrunden till utredningens kartläggning och analys av brister i stödarbetet och av hur elevhälsoarbetet kan utvecklas och elevhälsans kompensatoriska roll stärkas, vilka återfinns i kapitel 4, 5 och 6.

Statistikredovisningen omfattar inte grundsärskolan eller gymnasiesärskolan eftersom det där saknas nationell uppföljning av elevernas kunskapsresultat eller progression. Utredningens uppdrag om grundsärskolan och gymnasiesärskolan behandlas i kapitel 8 och 9.

3.1. Elevernas måluppfyllelse

I detta avsnitt redovisar vi nationell statistik över betyg i årskurs 6 och 9, behörighet till gymnasieskolans nationella program samt genomströmning i gymnasieskolan. Redovisning är avgränsad till senare läsår, men uppgifter över en längre tidsperiod finns tillgängliga på Skolverkets webbplats.

3.1.1. Betygsresultat i grundskolan

Betyg i årskurs 6

Vårterminen 2020 avslutade närmare 119 000 elever årskurs 6.1 Av dessa hade 73,5 procent godkända terminsbetyg (A–E) i samtliga ämnen som de läst. Ungefär 82 procent av alla elever hade godkänt i alla ämnen som de läst utom ett. Förutom svenska som andraspråk var det inget enskilt ämne som utmärkte sig tydligt vad gäller elevernas måluppfyllelse, varken uppåt eller nedåt.

Liksom tidigare år fanns våren 2020 betydande skillnader i betygsresultat i årskurs 6 för gruppen flickor jämfört med gruppen pojkar. Flickorna uppnådde i högre utsträckning än pojkarna godkända betyg i samtliga ämnen. Cirka 77 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna uppnådde godkända betyg i alla ämnen. Också i varje enskilt ämne var andelen som uppnådde godkända betyg högre bland flickor än bland pojkar.2

Betyg i årskurs 9

Totalt 114 000 elever avslutade årskurs 9 våren 2020.3 Andelen elever som uppnådde godkänt betyg i samtliga ämnen var 76,1 procent, vilket var en liten ökning jämfört med det föregående läsåret. Andelen som saknade godkänt betyg i ett ämne var 7 procent. Andelen elever som saknade godkänt betyg i två eller fler ämnen var 16 procent och 1,5 procent av alla elever saknade godkänt betyg i något ämne efter avslutad grundskola. Lite grovt kan man säga att matematik och de naturorienterande ämnena hade något lägre andel elever med godkända betyg, följt av de samhällsorienterande och därefter ämnena slöjd och bild. Ämnet svenska som andraspråk var det ämne där avgjort störst andel elever saknar godkända betyg. Detta ämne är inte obligatoriskt för alla elever och de som läser det är ofta nyanlända med kort skolgång i Sverige.

Våren 2020 uppnådde 78,6 procent av flickorna och 73,7 procent av pojkarna godkända betyg i alla ämnen.4 En högre andel pojkar än flickor saknade godkänt betyg i två eller fler ämnen – 14 procent av

1 Skolverket (2020). Betyg i årskurs 6 vårterminen 2020. PM. Dnr 2020:891. 2 Ibid. 3 Skolverket (2020). Slutbetyg i grundskolan våren 2020. PM. Dnr 2020:1159. 4 Ibid.

flickorna och 18 procent av pojkarna. I enskilda ämnen var det mellan ett och två procent fler flickor än pojkar som uppnådde godkända betyg, förutom i svenska som andraspråk, där andelen flickor som uppnådde godkända betyg var 4 procentenheter större än andelen pojkar.

3.1.2. Behörighet till gymnasieskolan

Hur många och i vilka ämnen som eleverna uppnår godkända betyg i årskurs 9 avgör elevernas behörighet till olika program på gymnasieskolan. För behörighet till gymnasieskolans nationella program, det vill säga högskoleförberedande program eller yrkesprogram, krävs att eleverna har godkänt betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk samt i minst ytterligare minst fem ämnen (för behörighet till yrkesprogram) eller minst nio ämnen (för behörighet till högskoleförberedande program).

Av de elever som avlutade årskurs 9 vårterminen 2020 var 85,6 procent behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram.5 Gemensamt för i princip alla elever som inte var behöriga till något nationellt program var att de saknade godkänt betyg i minst ett av ämnena svenska eller svenska som andraspråk, matematik eller engelska. Bland de elever som började på introduktionsprogram men var nära behörighetsgränsen för nationella program var det en stor andel som enbart saknar betyg i ämnet matematik.

Av flickorna var det 87,0 procent och av pojkarna 84,3 procent som uppnådde behörighet till något nationellt program i gymnasieskolan.

Bland elever som kommit till Sverige efter skolstart var andelen elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram lägre än bland elever som gått i svensk skola hela skolgången. Det var också en lägre andel elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram bland elever vars föräldrar har kortare utbildning än bland elever med minst en förälder med en eftergymnasial utbildning.6

Migrationsbakgrund hänger ofta samman med föräldrars utbildning: de som invandrat till Sverige har ofta kortare utbildning än vad flertalet som bott länge i Sverige har. Givet samma utbildningsnivå

5 Skolverket (2020). Slutbetyg i grundskolan våren 2020. PM. Dnr 2020:1159. 6 Ibid.

hos föräldrarna är det inte särskilt stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan elever med svensk bakgrund, elever med utländsk bakgrund och födda i Sverige eller elever som invandrat före skolstart.7

3.1.3. Genomströmning i gymnasieskolan

Gymnasieskolans utmaning är främst kopplad till att eleverna med framgång ska genomgå och avsluta sin utbildning. En genomgången gymnasieutbildning har stor betydelse för möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden eller vidare studier. År 2020 var det 78,2 procent av eleverna som påbörjat ett nationellt program som genomförde gymnasieskolan med examen inom tre år.8 Andelen hade ökat bland både kvinnor som män.

Examensåret 2020 var andelen kvinnor som tog examen från nationella program 80,3 procent jämfört med 76,2 procent för männen. Kvinnor hade också högre genomsnittlig betygspoäng än män våren 2020, liksom tidigare år. Elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning hade högre genomsnittlig betygspoäng än elever vars föräldrar hade kortare utbildning, och elever med svensk bakgrund hade högre genomsnittlig betygspoäng än elever med migrationsbakgrund.

Enligt Skolverket har andelen som börjar nationella program och tar examen inom tre år inte varit högre än den var år 2020. Däremot ökar inte andelen med examen om man tittar på hela gymnasieskolan, det vill säga räknar med även elever som börjar på introduktionsprogram. Fortsatt är det en dryg fjärdedel av en elevkull som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga studier efter fem år.9

3.1.4. Sammanfattning av elevernas måluppfyllelse

Kunskapsresultaten i den svenska grundskolan visar att många av eleverna klarar kunskapskraven och många fullföljer också något av gymnasieskolans nationella program. Samtidigt saknar en betydande andel elever godkända betyg i ett, två eller fler ämnen, både i årskurs 6 och i årskurs 9. Ungefär 15 procent av eleverna som våren 2020

7 Skolverket (2020). Slutbetyg i grundskolan våren 2020. PM. Dnr 2020:1159. 8 Skolverket (2020). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2020. PM. Dnr 2020:1893. 9 Ibid.

avslutade årskurs 9 var inte behöriga till gymnasieskolans nationella program.

Det framgår inte utifrån statistiken att det skulle vara något enskilt ämne där risken för att eleverna inte ska nå kunskapskraven är större. Det ämne där störst andel elever saknar godkända betyg är, i både årskurs 6 och årskurs 9, ämnet svenska som andraspråk. Elever som läser svenska som andraspråk är ofta nyanlända och har inte gått i svensk skola hela skolgången.

Det finns skillnader mellan pojkar och flickor både vad gäller betyg i grundskolan och behörighet till gymnasieskolans nationella program. Skillnader i pojkars och flickors skolresultat har funnits under en längre tid och återfinns även internationellt. Pojkars kunskapsresultat och behörighet till gymnasieskolans nationella program är en betydande utmaning ur ett jämställdhetsperspektiv. I denna utredning ger vi exempel på genusmedvetna arbetssätt i avsnitt 6.1.5.

Statistiken från Skolverket visar också att det finns stora skillnader i kunskapsresultat mellan elever med föräldrar med kort och med lång utbildning samt mellan elever som gått hela skolgången i Sverige och de som kommit senare till svensk skola. Dessa skillnader i kunskapsresultat mellan elever med olika familje- och migrationsbakgrund som vi redovisat är inte heller okända sedan tidigare. Arbetssätt som specifikt syftar till att minska skillnaderna i kunskapsresultat mellan dessa elevgrupper kommer inte att diskuteras i utredningen, men skillnaderna kommer troligen minska om fler elever når målen vilket är syftet med utredningens förslag.

3.2. Faktorer som påverkar elevers möjligheter att lyckas i skolsituationen

Utredningens uppdrag, som berör stödarbete, elevhälsa och olika aspekter av grund- och gymnasiesärskolan, omfattar viktiga områden i skolans arbete som kan bidra till att eleverna utvecklas mot målen. Många andra förhållanden utöver kön, migrations- och familjebakgrund är också av stor betydelse. I det följande går vi kortfattat igenom några av de faktorer som på ett generellt plan hänger samman med elevers möjligheter att nå kunskapskraven.

3.2.1. Skillnader i skolkvalitet

Eleverna har enligt skollagen rätt till en likvärdig utbildning som syftar till att de ska inhämta kunskaper och värden och som främjar en livslång lust att lära. Att utbildningen ska vara likvärdig innebär inte att utbildningen behöver eller bör utformas på samma sätt för alla elever, men den ska hålla likvärdig kvalitet och de nationella mål som anges ska gälla i all utbildning i den svenska skolan.

Så som framgår i avsnittet om elevernas kunskapsresultat finns det faktorer som på gruppnivå hör samman med elevernas kunskapsresultat och risken för skolmisslyckande. Sambandet mellan skolresultat och elevers kön eller uppväxtvillkor är tecken på att skolan inte är tillräckligt kompenserande och inte utjämnar skillnader i elevernas förutsättningar. Utredningen om en mer likvärdig skola ger en negativ beskrivning av utvecklingen av den svenska skolans likvärdighet över tid.10 Familjebakgrundens betydelse för skolresultaten är stor och har ökat. Även spridningen i skolornas kunskapsresultat har ökat sedan början av 1990-talet, beskriver utredningen.

I ett bidrag till Långtidsutredningen beskrivs att det finns relativt stora kvalitetsskillnader mellan skolor i Sverige i dag. I rapporten mäts skolkvalitet genom ett så kallat mervärdesmått, som syftar till att fånga skolornas bidrag till elevernas kunskapsresultat. Rapporten visar att det finns en systematisk skillnad i skolkvalitet mellan olika kommuntyper och att elever med goda förutsättningar hemifrån och med tidigare goda skolresultat generellt sett oftare går i skolor med högre kvalitet än elever med svagare förutsättningar eller lägre resultat.11 Nyanlända elever går oftare i skolor med lägre kvalitet än elever som är födda eller tillbringat längre tid i Sverige. Studien finner att skolans personalresurser fördelas kompensatoriskt i en bemärkelse: det är högre lärartäthet i skolor där eleverna har svagare förutsättningar.12

10SOU 2020:28En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, s. 178 ff. 11SOU 2019:40Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan, s. 229. 12 Ibid., s. 99.

3.2.2. Psykisk ohälsa bland barn och unga

Den ökade förekomsten av psykiska, sociala och psykosomatiska problem bland barn och unga är just nu den tydligaste utvecklingen som rör elevers hälsa och därmed deras möjligheter till lärande. Också psykiatriska diagnoser, vård och läkemedelsförskrivningar har ökat bland barn och unga i Sverige.13

Samtidigt som andelen barn och unga som rapporterar psykosomatiska besvär har blivit större är de allra flesta barn och unga nöjda med livet och skattar sin hälsa som god.14 Det visar att olika former av psykisk hälsa och ohälsa kan förekomma samtidigt och att förhållandet mellan dem är komplext.15 Ökad förekomst av upplevda problem och diagnoser med mera kan också kopplas till mindre stigma, ökad kunskap och en tillgängligare vård.

Folkhälsomyndigheten anger i en rapport att de ökade utbildnings- och kompetenskraven på arbetsmarknaden och brister i skolans funktion som lett till försämrade skolprestationer och utbredd skolstress, är troliga orsaker till den ökning av psykosomatiska besvär bland 13- och 15-åringar som ägt rum de senaste decennierna.16

Flera starka skyddsfaktorer för psykisk hälsa har anknytning till skolan. Viktiga skolrelaterade skyddsfaktorer är fungerande skolmiljö, trivsel, gott bemötande och god undervisningskvalitet. En annan skyddsfaktor i skolan är goda relationer: för psykisk hälsa behöver unga nära och tillitsfulla relationer och det behöver finnas personer att dela förtroenden med.17

FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) som övervakar efterlevnaden av barnkonventionen har uttryckt oro över att elevhälsan inte har tillräckligt med resurser för att ta hand om det höga antalet unga med psykisk ohälsa och psykosociala problem i tid och på lämpligt sätt.18 Många unga med psykisk ohälsa behöver också vänta länge innan de får komma till skolpsykologer och ta del av det psykosociala stödsystemet, enligt barnrättskom-

13 Socialstyrelsen (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna – Till och

med 2016. Socialstyrelsen (2019). Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga. Öppna jämförelser 2019.

14 Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor 2017/18. 15 Ibid. 16 Folkhälsomyndigheten (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga? –

Utvecklingen under perioden 1985–2014.

17 Skolverket (2019). Hälsa för lärande – lärande för hälsa, s. 81 f. 18 FN:s barnrättskommitté (2015). Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende

Sveriges femte periodiska rapport. Punkt 45.

mittén. Kommittén har rekommenderat att Sverige ökar resurserna för att säkerställa att barn har tillgång till och får lämpligt stöd vid psykosociala och psykiska problem samt lämplig psykiatrisk vård inom rimlig tid. Samma sak har tidigare rekommenderats av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.19

3.2.3. Skolfrånvaro

Elever som inte är i skolan kommer lätt efter i skolarbetet och riskerar att förlora de sociala kontakterna med andra elever och med de vuxna på skolan. Frånvaro följs inte upp som en del av den nationella statistiken och det finns därför inga heltäckande studier av hur frånvaro hänger samman med elevers kunskapsresultat. PISAstudien har visat att skolfrånvaro samvarierar negativt med resultat i så gott som alla OECD-länder.20 Elever som varit frånvarande en hel dag eller mer under de senaste två veckorna presterade i genomsnitt lägre resultat i PISA än övriga elever. Detta gällde även efter att hänsyn tagits till elevens socioekonomiska bakgrund och skolans socioekonomiska sammansättning. Sambandet mellan skolfrånvaro och resultat var starkare i de länder med en liten andel elever som varit frånvarande, däribland Sverige. Att vara frånvarande från vissa lektioner samvarierade också med lägre resultat men kopplingen till resultat var något svagare jämfört med att vara frånvarande från skolan hela dagar.21

Skolinspektionens rapport Omfattande frånvaro i Sveriges grund-

skolor visade att cirka 18 000 elever hade ogiltig upprepad ströfrånvaro

och nästan 1 700 elever i grundskolan hade ogiltig sammanhängande frånvaro, alltså minst en månads frånvaro, under hösten 2015.22 Enligt rapporten var den ogiltiga frånvaron mest utbredd i årskurserna 7–9 men även i årskurserna 1–6 förekom både ogiltig sammanhängande

19 FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning (2014). Sammanfattande slutsatser

avseende Sveriges första rapport. Punkt 18.

20 OECD (2019). What School Life Means for Students’ Lives. Kap. 4 i PISA 2018 Results

(Volume III).

21 Ibid. 22 Skolinspektionen (2016). Omfattande frånvaro i Sveriges grundskolor. I rapporten avser sammanhängande ogiltig frånvaro en månads ogiltig frånvaro och ogiltig upprepad frånvaro från enstaka lektioner som överstiger 5 procent av undervisningstiden under en period av minst två månader.

frånvaro och ogiltig upprepad ströfrånvaro. Upprepad ströfrånvaro var något vanligare bland pojkar än flickor.23

Elever som är sjuka ska stanna hemma från skolan. Men även giltig frånvaro kan vara en signal om att något inte står rätt till eller att eleverna har svårigheter av något slag, antingen i skolan eller hemma. I Skolinspektionens granskning uppgav två tredjedelar av rektorerna att de uppmärksammat en oroande giltig frånvaro på skolan.24 Oroande giltig frånvaro förekom i alla årskurser. Rektorerna i granskningen nämnde som exempel på bakomliggande orsaker till oroande giltig frånvaro bland annat psykisk ohälsa, psykosociala problem, elever som inte deltar på lektioner i idrott och hälsa eller att elever mycket frekvent sjukanmäls av vårdnadshavare.

Utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera beskriver ett antal riskfaktorer hos individen, i hemmet och i skolan för frånvaro.25 Riskfaktorerna varierar mellan individerna och över tid hos en och samma individ. Konflikter inom familjen, föräldrarnas inställning till skolan, elevens oro för förälders missbruk eller psykisk ohälsa kan ha betydelse för elevernas närvaro och frånvaro, beskriver utredningen. En känsla av ensamhet eller att inte passa in, oro, bristande självkänsla eller självförtroende, ångest, depression och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är andra faktorer som påverkar.

På skolnivå pekar utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers

frånvaro och agera på att det kan handla om hur skolan kan möta

elevernas undervisningsbehov.26 Elever som hamnar efter i kunskapsutvecklingen och upplever att undervisningen är svår löper högre risk för frånvaro. Ökad frånvaro leder i sin tur till ännu större problem med kunskapsutvecklingen vilket ytterligare kan öka frånvaron. Bland pedagogiska faktorer har forskning visat att det kan handla om till exempel att undervisningen är ostrukturerad, att den inte anpassas efter elevens individuella behov eller om bristande bemötande från läraren. Personalomsättning, få lärarledda lektioner eller bristande tillgång till elevhälsan, liksom en icke fungerande frånvarorapportering eller själva skolmiljöns utformning är organisatoriska faktorer inom skolan som kan påverka elevers närvaro. Skolan som social miljö är inte minst viktig: I en otrygg, negativ

23 Skolinspektionen (2016). Omfattande frånvaro i Sveriges grundskolor. 24 Ibid. 25SOU 2016:94Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, s. 145 ff. 26 Ibid., s. 145 ff.

social miljö känner eleven en lägre samhörighet med skolan, vilket i sin tur minskar motivationen att gå till skolan. Utredningen beskriver att dåliga relationer, brist på relationer eller en känsla av utanförskap i skolan, utgör faktorer som riskerar att öka frånvaron. Elever som utsätts för exempelvis kränkningar, trakasserier och mobbning, löper en ökad risk för frånvaro.27

3.2.4. Elever med funktionsnedsättning

Enligt 1 kap. 10 § skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkt i all utbildning.28 Artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige också undertecknat, slår vidare fast att rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning ska ges utan diskriminering och på jämlika villkor.29 Konventionsstaterna ska också ge möjlighet till en inkluderande utbildning på hemorten samt vidta ändamålsenliga individanpassade stödåtgärder i miljöer som erbjuder största möjliga akademiska och sociala utveckling som är förenlig med målet fullständig inkludering.30

Elever med funktionsnedsättning utgör en mycket heterogen grupp och funktionsnedsättningar behöver inte innebära svårigheter i skolan. Vissa elever med funktionsnedsättning kan dock löpa större risk att misslyckas i skolsituationen än andra elever. Det kan handla om att skolan inte gör tillräckliga anpassningar utifrån funktionsnedsättningen eller att personalen saknar tillräcklig kunskap.31 Att på nationell nivå värdera hur det svenska skolsystemet fungerar för elever med funktionsnedsättning är inte möjligt eftersom det inte samlas in uppgifter om funktionsnedsättning i skolstatistiken. Därför går det inte heller att utvärdera om de insatser som görs inom utbildningsväsendet får avsedd effekt för elever med funktionsnedsättning.

Det underlag som finns om skolsituationen för elever med olika funktionsnedsättningar utgörs av främst kvalitativa rapporter eller undersökningar på mindre grupper av elever med funktionsned-

27SOU 2016:94Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, s. 145 ff. 28Skollagen (2010:800). 29 Sveriges internationella överenskommelse, SÖ (2008:26). Konvention om rättigheter för per-

soner med funktionsnedsättning, s. 20 f.

30 Ibid., s. 20 f. 31 Myndigheten för delaktighet (2017). Allmän kommentar nr 4 om rätten 6 till inkluderande

utbildning, s. 6.

sättningar. Elever med funktionsnedsättning upplever mindre trivsel i skolan och är mer utsatta för till exempel mobbing än andra elever. Detta gäller särskilt barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn med neuropsykiatriska diagnoser.32 Elever med funktionsnedsättning är i högre grad utsatta för olika former av mobbning, skattar sin hälsa sämre, har oftare psykisk ohälsa och fler stressrelaterade symtom i sin vardag jämfört med elever utan funktionsnedsättning.33

FN:s barnrättskommitté uttryckte i sina senaste rekommendationer till Sverige oro över att både föräldrar till barn med funktionsnedsättning och professionella som möter dem i olika verksamheter saknar nödvändiga kunskaper.34 Barnombudsmannen menar att det saknas kunskap hos personalen för att ge barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar det stöd de behöver.35

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tycks löpa en större risk för omfattande skolfrånvaro, enligt bland andra Riksförbundet Attention.36 Autism- och aspergerförbundet publicerade 2018 en medlemsundersökning som visade att skolfrånvaron är hög bland elever med Aspergers syndrom och autism.37 I rapporten beskrivs bristande kompetens om autism hos personalen, bristande anpassningar av skolmiljön samt bristande stöd i sociala situationer och lärsituationer som orsaker till frånvaron.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) publicerade 2019 en rapport utifrån intervjuer med 31 grundskoleelever med funktionsnedsättning, från olika delar av landet.38 Flera elever tar upp att de blivit illa behandlade i skolan, att otrygghet påverkade deras studiero och att bristande anpassningar skapar stress. I intervjuerna framkommer också att de är osäkra på om de kan få hjälp av en vuxen om en otrygg situation skulle uppstå. En stor majoritet av eleverna som intervjuas önskar att lärarna skulle ha mer tid för dem. Samtidigt

32 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2019). Barnpanelsrapport. Vad säger elever med funk-

tionsnedsättning om trygghet, studiero och studiemotivation?

33 Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. 34 FN:s kommitté för barnets rättigheter (2015). Sammanfattande slutsatser och rekommenda-

tioner avseende Sveriges femte periodiska rapport.

35 Barnombudsmannen (2016). Respekt – Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd. 36 Attention (2020). Elever med npf slås ut ur den svenska skolan i Aftonbladet 20-01-11. 37 Autism- och aspergerförbundet (2018). Medlemsundersökning om skolgången. 38 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2019). Barnpanelsrapport. Vad säger elever med funk-

tionsnedsättning om trygghet, studiero och studiemotivation?

upplever de att lärarna gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar, och ser att lärarna har det svårt att räcka till för alla i klassrummet.

Eleverna som intervjuats i SPSM:s rapport beskriver att tillhörigheten i klassen är viktig, och att de får en undervisning som är anpassad till deras behov. Men flera elever tar också upp att de har stor nytta av att ibland få undervisas och arbeta i mindre grupper, dit de kan gå för att få mer individuell hjälp av lärare eller specialpedagog. I rapporten beskriver eleverna också vad de anser behövs för att komma till rätta med de problem de möter vad gäller trygghet. De efterlyser till exempel planerade rastaktiviteter, närvarande vuxna som agerar när någon blir utsatt och möjligheten att få kortare lektionspass.

I Barnombudsmannens rapport Respekt. Barn med funktionsned-

sättningar om samhällets stöd beskriver intervjuade elever att det tar

lång tid att få stöd i skolan och att de själva och deras föräldrar fått kämpa mycket för att få hjälp.39 De saknar information om vad det finns för möjligheter till stöd och de beskriver att även vuxna i deras närhet, både professionella och föräldrar, saknar den kunskap som behövs för att tillgodose deras behov. En del berättar i rapporten att det var viktigt att få en diagnos för att få rätt hjälp i skolan. Någon påpekar att det är skolans ansvar att anpassa undervisningen för alla, men upplever att skolan inte gör det Särskilt eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tror att större kunskap om funktionsnedsättningar bland vuxna i deras närhet skulle ge de vuxna större förståelse för deras beteende och att de skulle få ett bättre bemötande.40

3.2.5. Elever placerade i samhällets vård eller med utsatt hemsituation

Placerade barn och unga har oftare än andra barn en skolgång som är problematisk. De fullföljer också grund- och gymnasieskola i avsevärt lägre utsträckning än andra barn. Barnombudsmannens årsrapport från 2019 beskriver att skolavbrott förekommer frekvent bland barn och unga i den sociala barnavården och är särskilt vanliga för barn på särskilda ungdomshem och för barn med många olika

39 Barnombudsmannen (2016). Respekt – Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd. 40 Ibid., s. 77.

placeringar.41 I arbetet med placerade barn och unga är det av största vikt att barnets eller den ungas egen röst ges utrymme och att deras upplevelser möts med lyhördhet och respekt.

Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för placerade barn och unga senare i livet är hur de lyckas i skolan. I Socialstyrelsens ofta citerade Social rapport 2010 beskrivs att låga eller ofullständiga betyg är den starkaste riskfaktorn för framtida bristande förankring på arbetsmarknaden, självmordsförsök, missbruk och kriminalitet bland barn som har vårdats av samhället under sin uppväxt.42 Omvänt är frånvaro av skolmisslyckande den starkaste skyddande faktorn.

Skolmisslyckanden hos placerade barn och unga hänger enligt Skolverket, Socialstyrelsen och SPSM ofta samman med att

  • uppväxtmiljön har varit instabil, med återkommande byten av familjehem och skolor
  • skolgången har varit en lågt prioriterad fråga för socialtjänsten
  • det råder en oklar ansvarsfördelning mellan skola och socialtjänst.43

Många placerade barn och unga har alltså redan tidigare upplevt upprepade skolbyten, och placering och eventuell omplacering utgör en risk för att detta ska fortsätta. Enligt barnkonventionen ska Sverige uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott.44

I Barnombudsmannens årsrapport har ett antal placerade barn och unga intervjuats.45 Barnen på hem för vård och boende (HVBhem) är mer kritiska till sin skolgång än barn i familjehem och även än barn på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Barnen på HVB-hem som går i en vanlig klass i en skola utanför HVB är enligt rapporten ofta mer positiva till skolan då den upplevs som ett positivt avbrott från tillvaron på HVB och ett ställe där de kan möta andra barn.46

41 Barnombudsmannen (2019). Vem bryr sig – när samhället blir förälder. 42 Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010, s. 228–267. 43 Socialstyrelsen (2018). SAMS – Samverkan socialtjänst skola – obruten skolgång för placerade

barn och unga.

44 Barnkonventionen, artikel 28. 45 Barnombudsmannen (2019). Vem bryr sig – när samhället blir förälder. 46 Barnombudsmannen (2019). Vem bryr sig – när samhället blir förälder, s. 56 f.

Föräldrars missbruk eller psykiska sjukdom är vanliga orsaker till att barn omhändertas för samhällsvård i Sverige. För barn som vårdats mer än fem år i samhällsvård har 61 procent åtminstone en förälder som vårdats inneliggande på grund av missbruk eller psykisk sjukdom.47 Även barn som inte placerats kan ha en utsatt hemsituation som kraftigt påverkar deras skolsituation och möjligheter att prestera i skolan.

Flertalet – för att inte säga alla – skolor har elever vars föräldrar har missbruksproblem, lider av psykisk ohälsa eller utsätter barnen för våld. I en studie från 2013 rapporteras att under ett enskilt år har cirka 26 000 barn minst en förälder som vårdas på sjukhus grund av psykisk sjukdom eller missbruk.48 Drygt 20 procent av alla barn i Sverige har någon gång under uppväxten haft minst en förälder med alkoholproblem och 10 procent eller 215 000 barn uppger att de påverkats mycket negativt av att växa upp i en familj där en förälder har alkoholproblem, enligt en rapport från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN).49

Många av barnen som har föräldrar med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller som utsätter dem för våld är omsorgsgivare, uppger föreningen Maskrosbarn.50 De tar hand om sina föräldrar och syskon, och kan därför ha högre skolfrånvaro, mindre ork till skolarbete, svårt att få tillräckligt med sömn och sämre möjligheter att utföra och få hjälp med läxor i hemmet. Skolans bemötande och stöd till dessa barn kan göra stor skillnad.

3.2.6. Kunskapskraven och betygssystemets utformning

Vissa grupper av elever möter särskilda utmaningar och riskerar att få betyget F i större utsträckning än andra. Företrädare för Autism- och aspergerförbundet har framfört att ett omfattande centralt innehåll i kombination med kunskapskrav med hög abstraktionsnivå på alla betygsnivåer skapar en svår situation för en del elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Eleverna kan exempelvis

47 Nationellt kompetenscentrum anhöriga (2013). Barn som anhöriga till patienter i vården –

hur många är de? s. 27.

48 Ibid., s. 9. 49 CAN (2019). Hur många barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem? Resultat från

en systematisk litteraturöversikt, s. 6.

50 Utredningens kontakter beskrivs i kapitel 2.

besitta stora detaljkunskaper inom ett ämne, men trots detta få lågt eller underkänt betyg därför att de inte ser helheter eller samband.51

Även ”elever med svag teoretisk begåvning” kan anses vara en grupp som riskerar att få betyget F i större utsträckning än andra. Det som benämns svag teoretisk begåvning innebär nedsättning i kognitiva förmågor som förmågan att upprätthålla koncentration, bearbeta information under en kortare tidsperiod och att förstå kunskapsinnehållet.52 Enligt en studie av elever med svag teoretisk begåvning i Sverige finns det elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav som anges i grundskolans läroplan, vilket riskerar att påverka dessa elevers psykosociala utveckling och självkänsla negativt.53 Det är svårare och mer krävande för elever med svag teoretisk begåvning att bearbeta och hantera informationen som ges, vilket eleverna behöver göra för att utföra komplexa uppgifter inom olika ämnen.54

Situationen för vissa av de grupper av elever som nämns ovan kan gynnas av de nya kursplaner i grundskolan, sameskolan och specialskolan som ska tillämpas från den 1 juli 2021.

Utöver kunskapskravens utformning är en faktor i det svenska betygssystemet som kan försvåra för vissa elever att det bara finns ett betyg som uttrycker att eleven saknar godtagbara kunskaper i ett ämne, motsvarande ”underkänt”. Situationen för elever som ligger långt ifrån gränsen för godkänt och arbetet med dem kan missgynnas av att gränsen för godkänt betyg är hög eller av att det bara finns ett steg på skalan för underkända betyg, enligt en forskarrapport från Skolverket.55 Många andra länder har åtminstone två steg för underkända betyg.56

År 2018 tillsatte regeringen en utredning för att se över betygssystemet.57 I utredningens betänkande Bygga, bedöma, betygssätta –

betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper föreslås att ytterligare

51 Autism- och aspergerförbundets synpunkter refereras i SOU 2020:43Bygga, bedöma, betyg-

sätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper, s. 309 f.

52 Se till exempel Carlsson Kendall, G. (2015). Elever med svag teoretisk begåvning. 53 Lindblad, I, Westerlund, J, Gillberg, C och Fernell, E. (2018). Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav? Läkartidningen 115:EY3L. 54 Ibid. 55 Skolverket (2016) Betygssystem i internationell belysning. 56 Ibid., s. 167. 57 Dir. 2018:32. Kommittédirektiv. Betygssystemet ska främja kunskapsutveckling och betygen ska bättre

spegla elevers kunskaper (U 2018:03).

ett underkänt betygssteg, Fx, ska införas.58 Syftet är att elevens kunskapsutveckling på den underkända nivån ska kunna följas bättre. Detta kan hjälpa eleven att känna motivation, engagemang och planera för de fortsatta studierna och hjälpa läraren till en mer nyanserad bild av kunskapsläget och därmed bättre anpassa undervisningen, både till den enskilde eleven och klassen i stort. Betyget Fx ska även ge meritvärdespoäng som kan ingå i elevens meritvärde vid ansökan till gymnasieskolan och bli en mer reell bekräftelse på att eleverna har kunskaper i ämnet som ligger nära ett godkänt betyg.

3.2.7. Sammanfattning av faktorer som påverkar elevers möjligheter att nå kunskapskraven

Det finns ett antal faktorer som tydligt hänger samman med elevernas möjligheter att nå kunskapskraven. Elevers möjligheter att lyckas i skolsituationen påverkas av skolans och undervisningens kvalitet, liksom av elevens mående, hälsa och närvaro i skolan.

Ovan har vi beskrivit att den svenska skolans likvärdighet tycks ha utvecklats negativt över tid. Enligt en rapport i Långtidsutredningen går elever med bättre studieförutsättningar hemifrån oftare i skolor med högre kvalitet, när kvalitet mäts som skolornas bidrag till elevernas kunskapsutveckling. Detta är i sig en stor fråga för det svenska skolsystemet och elevers möjligheter att nå kunskapskraven. Frågan har nyligen utretts i andra utredningar, bland andra i Utredningen om en likvärdig skola59, och kommer inte att beröras vidare i denna utredning. Vi har även resonerat kring att kunskapskravens och betygssystemets utformning naturligtvis påverkar elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Också i denna fråga har förslag till förändringar i betygssystemets utformning nyligen lagts av den så kallade Betygsutredningen60. Vi kommer inte att beröra frågan vidare.

Utredningens uppdrag och de fortsatta kapitlen berör stödarbete, elevhälsa och olika aspekter av grund- och gymnasiesärskolan. Detta omfattar viktiga områden i skolans arbete som kan bidra till att förbättra möjligheterna för elever att utvecklas mot målen.

58SOU 2020:43Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper, s. 503 ff. 59SOU 2020:28En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldel-

ning.

60SOU 2020:43Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper.

I detta avsnitt har vi beskrivit att den ökande förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga påverkar elevernas förutsättningar för lärande och utveckling. Skolfrånvaro är en tydlig och självklar riskfaktor för att elever ska hamnar efter i skolan och leder till en negativ spiral för elevens kunskapsutveckling. Vi beskriver också att elever med funktionsnedsättning kan löpa större risk att misslyckas i skolsituationen än andra elever. Det är dock svårt att bedöma hur det svenska skolsystemet lyckas möta elever med funktionsnedsättning eftersom det inte finns nationell uppföljning av dessa grupper av elevers kunskapsresultat. En grupp elever som tydligt behöver insatser för att förbättra deras möjligheter att lyckas i skolan är elever som är samhällsplacerade eller har en utsatt hemsituation. Skolans stöd- och elevhälsoarbete behöver vara aktivt och välfungerande för att elevernas behov ska kunna mötas.

4. Kartläggning av skolans stödarbete

I detta kapitel behandlas utredningens uppdrag att kartlägga brister i stödarbetet.1 I kapitel 6 återfinns utredningens analys av bristerna och våra förslag för hur stödarbetet kan förbättras. Kapitlet inleds med en redovisning av hur den svenska skolans arbete med stöd har utvecklats över tid och av hur regleringen ser ut i dag, följt av några exempel på hur andra länder arbetar med stöd samt en återgivning av slutsatser från utredningens delbetänkande. Därefter kommer en beskrivning av när och i vilken omfattning stöd ges. Kartläggningen fortsätter sedan med ett avsnitt om hur arbetet med stöd fungerar. Slutligen beskrivs styrningen och organisationen av stödarbetet.

4.1. Bakgrund

Utredningen ska enligt direktiven kartlägga och analysera brister i skolans stödarbete samt föreslå hur arbetet kan förbättras. Enligt skollagen är extra anpassningar och särskilt stöd redskap som skolan ska använda för att bättre kunna möta elevers olika behov och förutsättningar. Det är dessa åtgärder vi fokuserar på i föreliggande kapitel. För att så många elever som möjligt ska uppnå kunskapskraven och för att minska behovet av extra anpassningar och särskilt stöd är emellertid skolans uppdrag att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande centralt. Undervisning och lärmiljöer i övrigt behöver utformas på ett sätt som innebär att så många elever som möjligt ges goda förutsättningar för sitt lärande. Skolans elevhälsoarbete fyller en viktig funktion i detta. Det arbetet återkommer vi till i kapitel 5. I kapitel 6 sammanfogar vi sedan problem-

1 Dir. 2017:88. Kommittédirektiv. Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att

nå de kunskapskrav som minst ska nås (U 2017:07).

bilderna för elevhälso- och stödarbetet, analyserar problemens orsaker och presenterar utredningens förslag när det gäller stöd och elevhälsa generellt. I kapitel 7 återfinns utredningens förslag rörande uppdraget ta fram en reglerad lägstanivå för tillgång till elevhälsa.

Utredningens uppdrag berör huvudsakligen grundskolan och grundsärskolan, som omfattas av samma regelverk för extra anpassningar och särskilt stöd. Kartläggningen gäller därför i första hand dessa skolformer, med betoning på grundskolan. Vi är enligt direktiven likväl oförhindrade att lägga förslag som berör även gymnasieskolan och gymnasiesärskolan om vi finner att förslagen är viktiga även för dessa skolformer, varför vi översiktligt beskriver regelverk och hur stödarbetet fungerar även i dessa skolformer. Där inget annat anges gäller beskrivningen grundskolan. Även sameskolan och specialskolan berörs av utredningens förslag, men har inte kartlagts särskilt eftersom direktiven inte omfattar dessa skolformer.

Stödarbetet i grundsärskolan berörs också i kapitel 8, där vi redogör för utredningens uppdrag att överväga om en garanti för tidiga stödinsatser bör införas för elever i denna skolform. I kapitel 9 redovisar vi vårt uppdrag som rör det individuella programmet i gymnasiesärskolan och berör då även möjligheter till stöd för elever inom denna skolform.

4.1.1. Historik över stödlagstiftningen och den specialpedagogiska yrkesrollen

Nedan görs en beskrivning av den historiska utvecklingen av särskilt stöd från införandet av grundskolan 1962 fram till dagens skolsystem. Även utvecklingen av den specialpedagogiska yrkesrollen belyses, eftersom den specialpedagogiska kompetensen är central i arbetet med elever som behöver stöd.

Elevsynen förändras

Grundskolan infördes 1962. Enligt den läroplan för grundskolan som då infördes (Lgr62) skulle eleven stå i centrum och hjälpas till en allsidig utveckling.2 Specialundervisning skulle finnas för elever som hade svårigheter att följa den vanliga undervisningen eller anpassa sig

2 Kungliga skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för grundskolan 1962.

i skolan. Sådan undervisning skulle kunna bedrivas antingen i specialklass eller jämsides med den vanliga undervisningen.3

Läroplanen för grundskolan 1969 (Lgr69) uppmärksammade för första gången miljön i skolan som en möjlig orsak till elevers svårigheter att nå skolans krav.4 Tidigare hade skolsvårigheterna främst ansetts ligga hos eleven själv.5

Under 1970-talet började också ett nytt, relativt handikappbegrepp att få genomslag. Det nya var att funktionshinder ansågs uppstå i mötet mellan omgivningen och individen och dess förutsättningar. Med ett sådant synsätt blev det naturligt att i första hand ställa krav på anpassning av lärmiljöerna.6

Åtgärdsprogram införs

Utredningen om skolans inre arbete (SIA) tillsattes 1970. Det var i SIA-utredningens betänkande som åtgärdsprogram aktualiserades för första gången. Eleven skulle själv ges en aktiv roll vid analysen av skolsvårigheterna och vid utformningen av åtgärdsprogrammet.7 SIAutredningens synsätt hade genomslag i 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr80).8 I stället för begreppet specialundervisning användes termer som specialpedagogiska metoder och specialpedagogiska insatser, vilka inte skulle fokusera på elevens svårigheter utan i stället utgå från elevens förmågor. Det framhölls i Lgr80 att det var nödvändigt att först pröva om skolans arbetssätt kunde ändras när en elev hade svårigheter innan andra åtgärder vidtogs.

Uttrycket särskilt stöd infördes i lagstiftningen första gången i 1985 års skollag9 där det framgick att särskilt stöd skulle ges till elever med svårigheter i skolarbetet.

I den läroplan som följde efter Lgr80, 1994 års läroplan (Lpo94), skulle en viktig aspekt på skolans likvärdighetsmål vara att ge alla elever det stöd de behövde för att uppnå kravnivåerna och i största möjliga utsträckning också nå längre.10 Lpo94 fastslog vidare att alla

3SOU 1998:66Från urvalsskola till en skola för alla. 4 Kungliga skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan 1969. 5SOU 1998:66Från urvalsskola till en skola för alla. 6 Ibid. 7SOU 1974:53Skolans arbetsmiljö. 8 Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan 1980. 9Skollagen (1985:1100). 10 Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet,

Lpo94.

som arbetade i skolan skulle hjälpa elever som behöver särskilt stöd och att läraren skulle utgå från varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.

Fokus flyttas mot tidiga insatser

I början av 2010-talet hade särskilt stöd blivit relativt vanligt, och drygt 40 procent av alla elever fick särskilt stöd någon gång under sin grundskoletid. En stor mängd åtgärdsprogram behövde därför utformas, samtidigt som Skolinspektionens tillsyn visade både på att åtgärdsprogram inte alltid upprättades och på kvalitetsbrister i de som upprättades.

Mot bakgrund av detta infördes bestämmelserna om extra anpassningar i skollagen 2014.11 Med dessa förtydligades att en elev, om det kan befaras att denne inte kommer att nå kunskapskraven, i första hand ska ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det skulle enligt regeringen tydliggöra skolans ansvar för att individanpassa den ordinarie undervisningen, men också medföra en tydligare gränsdragning mellan anpassningar och särskilt stöd. En sådan tydligare gränsdragning skulle också skapa bättre förutsättningar för beslut om åtgärdsprogram endast för de elever som verkligen är i behov av särskilt stöd. Det skulle även innebära att färre åtgärdsprogram behövde utarbetas, vilket i sin tur skulle minska den administrativa bördan för lärare och möjliggöra en omfördelning av resurser från dokumentation till genomförande av stödinsatser.12

Även med införandet av extra anpassningar och möjlighet att koncentrera utredningen om särskilt stöd till de elever som verkligen behövde det kvarstod problemet att särskilt stöd ofta sattes in för sent. År 2019 infördes därför en garanti för tidiga stödinsatser. Garantin ska säkerställa att alla elever i förskoleklass och lågstadiet som behöver stödinsatser i läsning, skrivning och räkning får det.13

11Skollagen (2010:800) 3 kap. 5 §. Regeringens proposition 2013/14:160 Tid för undervisning –

lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

12 Regeringens proposition 2013/14:160 Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt

stöd och åtgärdsprogram.

13 Regeringens proposition 2017/18:195 Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Speciallärarna och specialpedagogerna

Lärare med särskild utbildning för att undervisa elever i behov av särskilt stöd har funnits sedan lång tid tillbaka och har från början främst utgått från en pedagogisk grundsyn relaterad till eleven som individ. De första veckoslutskurserna för hjälpklasslärare startade på 1920-talet även om det också sedan länge bedömdes att varje lärare skulle ha kunskaper för att kunna undervisa till exempel elever med läs- och skrivsvårigheter. En reguljär utbildning för speciallärare inrättades i samband med att grundskolan infördes 1962. Utbildningen hade tre inriktningar: grundskola och särskola, hörsel- och talpedagoger samt förskola och träningsklasser.14

Under 1970-talet förändrades synen på orsaker till skolsvårigheter, vilken formulerades av den ovan nämnda SIA-utredningen om skolans inre arbete och 1974 års Lärarutbildningsutredning, LUT 74. Speciallärarens uppgifter skulle inriktas på att förebygga och motverka de svårigheter för eleverna som uppstod i skolmiljön. Det resulterade i att rollen som specialist för undervisning av enskilda elever tonades ner15 och ledde till att speciallärarutbildningen 1977 genomgick en betydande förändring i vad gäller examensmål och utformning.

Utvecklingen fortsatte med en utredning om speciallärarutbildningen16 och propositionen Om skolans utveckling och styrning17 där det betonades att alla lärare skulle ha specialpedagogiska kunskaper och en ny speciallärarroll mer i linje med en konsultmodell lyftes fram. Skolan skulle därutöver ha tillgång till speciallärare för att erbjuda adekvat stöd till elever med svårare och mer specifika problem. Speciallärarna skulle också kunna bidra i arbetet på ett mer övergripande plan. Den dåvarande regeringen framhöll att specialpedagogik av tradition blivit en sidoorganisation i stället för att inordnas i skolans huvudsakliga verksamhet. Orsaken ansågs vara att svårigheter setts som en individuell brist som specialläraren skulle åtgärda och på så sätt lösa skolans problem.

Propositionen låg till grund för att speciallärarexamen upphörde och ersättes av specialpedagogexamen 1990. Utbildningen inriktades både mot undervisning och kompetens för handledande och rådgiv-

14SOU 2008:52Legitimation och skärpta behörighetsregler. 15SOU 1974:53Skolans arbetsmiljö. 16 DsU 1986:13 Specialpedagogik i skola och utbildning. 17 Regeringens proposition 1988/89:4 Om skolans utveckling och styrning.

ande uppgifter. Den hade fyra inriktningar: komplicerad inlärningssituation, dövhet och hörselskada, synskada samt utvecklingsstörning. Drygt tio år senare upphörde de fyra inriktningarna när en ny specialpedagogutbildning inrättades, i vilken uppgiften att utveckla skolan och dess organisation mot inkluderande utbildningsmiljöer förstärktes.18

År 2007 beslutade regeringen att återinföra en särskild yrkesexamen som speciallärare med inledningsvis två specialiseringar, nämligen språk-, läs-, och skrivutveckling samt matematikutveckling. Senare tillkom specialiseringar mot utvecklingsstörning, synskada, dövhet och hörselskada samt grav språkstörning. Beslutet föregicks inte av någon statlig utredning, men av det pressmeddelande19 som gavs ut i samband med beslutet framgick att speciallärarutbildningen, som skulle löpa parallellt med specialpedagogutbildningen, skulle vara inriktad på direkt arbete med eleverna.20

Diskussionerna om speciallärare och specialpedagoger och de två yrkesexamina har fortsatt och i betänkandet Utbildning, undervis-

ning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola föreslås att

det bör utredas om det behövs två olika yrkesexamina inom det specialpedagogiska området.21

4.1.2. Skolans uppdrag vad gäller stöd

Enligt gällande bestämmelser i skollagen ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt i enlighet med utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser, medan elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.22

18 Högskoleverket (2011). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk

kompetens i den svenska skolan. Rapport 2012:11 R.

19 Ibid. 20 Ibid. 21SOU 2017:51Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola. 22Skollagen (2010:800), 3 kap. 2 §.

Skolan ska alltså ta hänsyn till alla elever och sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag beträffande de elever som har sämre förutsättningar än andra elever.23

Reglerna i skollagen är utformade för att stå i överensstämmelse med de konventioner som Sverige har ratificerat, bland annat FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och FN:s konvention om rättigheter för elever med funktionsnedsättning. Av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning framgår bland annat att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra ska ges anpassning och stöd inom det allmänna skolsystemet i ändamålsenliga miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet om fullständig inkludering.24

Ledning och stimulans är grunden

Skolans grunduppdrag är alltså att ge alla elever den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) beskriver att åtgärderna i skollagens tredje kapitel kan ses som en pyramid vars grund utgörs av att strävan alltid ska vara att eleven ges ledning och stimulans för att kunna nå ett så högt betyg som möjligt.25

23Skollagen (2010:800), 1 kap. 4 §, Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen

för kunskap, valfrihet och trygghet.

24 Sveriges internationella överenskommelse, SÖ (2008:26). Konventionen om rättigheter för

personer med funktionsnedsättning. Artikel 24.

25 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Fråga en rådgivare. Vi undrar om vi har skyldighet att

göra extra anpassningar till elever för att de ska nå upp till betyg B eller A. www.spsm.se. Hämtat

20-10-01.

Den breda basen av ledning och stimulans gäller för alla elever och handlar om undervisningskvalitet i ordinarie sammanhang. För de elever som skolan befarar inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska stöd ges i form av extra anpassningar. Arbetet med extra anpassningar utgör pyramidens mittenstycke och handlar om de insatser som kan göras inom ramen för ordinarie undervisning eller i form av enstaka eller kortvariga specialpedagogiska insatser. För de elever som inte når eller kan befaras inte nå kunskapskraven, trots att stöd getts i form av extra anpassningar, ska en anmälan ske till rektor, som ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds och ett åtgärdsprogram upprättas. Särskilt stöd utgör pyramidens topp, och berör endast en liten andel av eleverna.

Denna pyramid beskriver grunderna i hur den svenska skolan är tänkt att arbeta för barns och elevers utveckling mot utbildningens mål. Arbetet för att ge alla elever ledning och stimulans är centralt även för de elever som har svårigheter att nå kunskapskraven, och kan minska behovet av extra anpassningar och särskilt stöd.

Ett annat sätt att beskriva vikten av att skolan är utformad utifrån elevernas behov är att peka på lärmiljöernas betydelse. Skolans lärmiljöer kan delas in utifrån tre olika dimensioner:

  • Fysiska lärmiljöer, som exempelvis lokaler, ljus- och ljudmiljö, möblering och inredning samt skolgården.

Särskilt

stöd

Extra anpassningar

Ledning och stimulans

  • Pedagogiska lärmiljöer, bland annat arbetssätt, metoder, struktur, schema, extra anpassningar, särskilt stöd, kompensatoriska hjälpmedel, digitala lärresurser, bild- och teckenstöd.
  • Psykosociala lärmiljöer, såsom värdegrund, socialt klimat, trygghet, gemenskap och relationer.26

Lärmiljöer som utvecklats utifrån utgångspunkten att elever är olika och att detta måste påverka skolans utformning kallas ofta inkluderande lärmiljöer. Tanken är att skolans lärmiljöer behöver utformas så att alla elever, oavsett behov och förutsättningar ges goda möjligheter att utveckla sin fulla potential. Det innebär att skolans lärmiljöer måste vara flexibla och varierande. Inkluderande lärmiljöer betyder att skolan i grunden gör det som ses som anpassningar till en självklar del av undervisningen för alla elever.27

Samma grundtanke ligger bakom ramverket Universal Design for Learning (UDL), som utvecklats vid Center for Applied Special Technology i Boston. UDL är ett ramverk för planering, genomförande och utvärdering av undervisning. En grundläggande idé med UDL är att elever lär sig på olika sätt och att variation i lärandet ska vara utgångspunkten. Skolan ska ge eleverna förutsättningar att utveckla och visa kunskaper på olika sätt för att de ska känna sig motiverade och engagerade i sitt lärande. Den traditionella uppdelningen mellan elever i allmänhet och elever i behov av särskilt stöd eller mellan specialundervisning och undervisning görs inte inom ramverket för UDL, utan utgångpunkten är att erbjuda alla elever en utbildning som ger dem utmaningar och inflytande över sitt eget lärande.28 Kommittén för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning uppmuntrar konventionsstaterna att tillämpa det förhållningssätt som ligger bakom UDL.29

26 Sveriges Kommuner och Regioner (2017). Olika är normen: Att skapa inkluderande lärmiljöer

i skolan.

27 Ibid. 28 Östlund, D. (2017). Att anpassa undervisningen efter eleverna, Skolverket Specialpedagogik grundskola, Modul Inkludering och delaktighet. 29 Myndigheten för delaktighet (2017). Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande ut-

bildning. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Extra anpassningar

De elever som är i behov av stöd, utöver den ledning och stimulans som ges i den ordinarie undervisningen, för att uppnå kunskapskraven ska i första hand få stöd i form av extra anpassningar.30 Något formellt beslut om extra anpassningar behöver inte fattas enligt skollagen. Extra anpassningar är en stödinsats som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Även insatsernas omfattning och varaktighet har betydelse för om de är att anse som extra anpassningar eller särskilt stöd. Enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid kan betraktas som extra anpassningar medan mer omfattande eller regelbundna specialpedagogiska insatser utgör särskilt stöd. Andra exempel på extra anpassningar är enligt förarbetena hjälp med att planera och strukturera sina studier. Detta kan ske med hjälp av ett särskilt schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även hjälp med att förstå texter eller extra färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen är enligt regeringens uttalande i förarbetena extra anpassningar. Likaså kan särskilda läromedel eller utrustning samt digital teknik med anpassade programvaror som huvudregel anses falla inom ramen för stöd i form av extra anpassningar.31

Särskilt stöd

Om det framkommer att det kan befaras att en elev, trots extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska, enligt skollagen, en anmälan göras till rektor.32 Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga.

Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Med andra svårigheter avses enligt förarbetena sådana situationer där en elev behöver särskilt stöd även om det just då inte finns anledning att befara att eleven inte ska

30Skollagen (2010:800), 3 kap. 5 §. 31 Regeringens proposition 2013/14:160 Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt

stöd och åtgärdsprogram, s. 21.

32Skollagen (2010:800), 3 kap. 5 §.

nå de kunskapskrav som minst ska nås, men där svårigheterna på sikt befaras kunna leda till problem om situationen inte utreds.

Hur utredningen ska utformas eller vad den behöver innehålla regleras inte i skollagen. Utredningen ska, enligt Skolverket, bestå av en kartläggning av elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ, grupp- och skolnivå. Utifrån kartläggningen ska en pedagogisk bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd göras och i så fall ska vilket behov av stöd eleven har bedömas.33 Det krävs inte någon diagnos för att en elev ska ha rätt till särskilt stöd.

Utredningen ska genomföras av den person som rektor finner bäst lämpad. Samråd ska, om det inte är uppenbart obehövligt, ske med elevhälsan.34

Om en sådan utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska sådant stöd ges. Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjligheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.35 Insatser som är att betrakta som särskilt stöd är till exempel placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad studiegång och mer omfattande och varaktig studiehandledning på modersmålet.36

Särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång

Utgångspunkten i skollagstiftningen är att det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl får dock ett beslut om särskilt stöd för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att det särskilda stödet ges enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp, det vill säga i en annan grupp än den som eleven normalt tillhör. Av förarbetena framgår att särskild undervisningsgrupp kan betyda undervisning i annan gruppering inom skolenheten eller undervisning i andra lokaler med annan personal. Ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning ska alltid fattas av

33 Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärds-

program.

34 Regeringens proposition 2013/14:160 Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt

stöd och åtgärdsprogram, s. 25.

35Skollagen (2010:800), 3 kap. 2, 6 och 7 §§. Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya

skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 286 f.

36Skollagen (2010:800), 3 kap. 2, 6 och 7 §§. Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya

skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 286 f.

rektor.37 Undervisningen i särskild undervisningsgrupp kan ske hela eller delar av dagen och omfatta samtliga eller vissa ämnen.

Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar får det göras avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. Detta kallas anpassad studiegång. I grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den anpassade studiegången utformas så att eleven så långt som möjligt ges förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Rektor ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.38

Åtgärdsprogram

För en elev som ska ges särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Det ska också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas samt vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor.39

Åtgärdsprogrammet är ett pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal, exempelvis inom elevhälsan, eleven och vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, styrkor och svårigheter samt en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och dennes vårdnadshavares syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav samt vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det bör också framgå vem som är ansvarig för att

37Skollagen (2010:800), 3 kap. 9 och 11 §§. Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya

skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 292 f.

38Skollagen (2010:800), 3 kap. 12 §. 39Skollagen (2010:800), 3 kap. 9 §.

stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas.40 En rektors beslut att en elev ska ges ett åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.41

Elevers och vårdnadshavares inflytande

Enligt skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkt i all utbildning. Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad.42Detsamma framgår av Barnkonventionen, som numera är svenska lag.43 I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning framgår bland annat att konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på lika villkor som för andra barn, och de ska för att utöva denna rättighet erbjudas stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder.44

Vårdnadshavare ska enligt skollagen involveras i skolans arbete på en rad områden. Vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling. I grundskolan ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång per termin ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Även mer generellt ska vårdnadshavare och elever involveras i skolans arbete, genom att ges möjlighet att delta i skolans kvalitetsarbete. Elever ska ges inflytande över utbildningen, medan vårdnadshavare ska ges möjlighet till inflytande över utbildningen. Det ska också finnas forum för samråd med barn, elever och vårdnadshavare.

När åtgärdsprogram utarbetas ska vårdnadshavare ges möjlighet att delta, som ovan beskrivs. Av förarbetena framgår att eleven och elevens vårdnadshavare också ska ges möjlighet att medverka i utred-

40 Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 290. 41Skollagen (2010:800), 28 kap. 16 §. 42Skollagen (2010:800), 1 kap. 10 §. 43 Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen), artikel 3 och artikel 12. 44 Sveriges internationella överenskommelse, SÖ (2008:26). Konvention om rättigheter för per-

soner med funktionsnedsättning, Artikel 7.

ningen om särskilt stöd samt att deras synpunkter och förslag ska vägas in när beslut fattas. Innan beslut om särskilt stöd genom enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp fattas ska samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare. Även utredning av upprepad eller längre frånvaro ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare.45

Garanti för tidiga stödinsatser

Garantin för tidiga stödinsatser utgår från de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsmaterial som ska användas i förskoleklass och årskurs 1 i grundskolan, specialskolan och sameskolan för att följa elevernas kunskapsutveckling samt de nationella proven i årskurs 3 (årskurs 4 i specialskolan). Om det finns en indikation på att en elev i förskoleklassen eller i lågstadiet inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås ska ansvarig förskollärare eller lärare göra en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling för att avgöra elevens behov av stöd.46

Den särskilda bedömningen samt planering och uppföljning av extra anpassningar ska som huvudregel genomföras i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Om det efter den särskilda bedömningen kan befaras att eleven inte kommer att nå kunskapskraven ska det skyndsamt planeras för extra anpassningar eller göras en anmälan till rektor för utredning av behov av särskilt stöd. Läraren ska planera anpassningarna i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens, genomföra dem inom ramen för ordinarie undervisning och kontinuerligt följa upp dem för att säkerställa att de är effektiva. I slutet av förskoleklass respektive lågstadiet ska läraren, återigen i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens, följa upp stödinsatserna och resultatet av uppföljningen ska överlämnas till mottagande lärare.47

45Skollagen (2010:800), 10 kap. 12 §, 7 kap. 19 a §, 4 kap. 9, 12 och 13 §§. Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. 46Skollagen (2010:800), 3 kap. 5 §. 47 Regeringens proposition 2017/18:195 Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Extra anpassningar och särskilt stöd i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Bestämmelserna om extra anpassningar och särskilt stöd som gäller för de obligatoriska skolformerna gäller i huvudsak även för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bestämmelserna om extra anpassningar och särskilt stöd för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skiljer sig dock delvis från regleringen för de obligatoriska skolformerna. Fortsättningsvis anges särskilt om en reglering bara gäller den ena eller den andra skolformen.

I gymnasieskolan ska bedömningen av elevens eventuella behov av stöd ske utifrån hur eleven utvecklas mot kunskapskraven i de olika kurserna. I utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov och förutsättningar.

Särskilt stöd i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås.48Någon direkt motsvarighet finns inte för gymnasie- och gymnasiesärskolan. Däremot framgår av läroplanen för gymnasieskolan att det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt program ges möjlighet att uppnå kraven för gymnasieexamen.49 För gymnasiesärskolan anges att det är skolans ansvar att varje elev ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden, samt utifrån sina förutsättningar bland annat tillägnat sig kunskaper för vidare studier.50Av gymnasieskolans respektive gymnasiesärskolan läroplan framgår också att de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen ska ges särskild uppmärksamhet. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.51

I gymnasie- och gymnasiesärskolan ska alla elever ha en mentor. Mentorn har ett övergripande ansvar för att följa elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Om det finns tecken på att eleven kan behöva stöd ska mentorn snabbt informera berörd personal.52

48Skollagen (2010:800), 1 kap. 4 § och 3 kap. 10 §. 49 Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. 50 Skolverket (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan avsnitt 2.1. 51 Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen

för gymnasieskola 2011. Skolverket (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013.

52Skollagen (2010:800), 15 kap. 19 a §.

Övriga stödformer i gymnasieskolan

Vissa av de former av särskilt stöd som regleras i skollagen, såsom särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning, finns inte i gymnasieskolan. Av gymnasieförordningen framgår att det finns andra stödåtgärder som är möjliga i den skolformen.53

Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl. Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.54

Det finns också möjlighet att under vissa förutsättningar få individuellt anpassat program genom att vissa kurser byts ut.55 Huvudmannen får också besluta att undervisning på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år. Detta förutsätter att eleven har läst reducerat program eller att det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det. Ett reducerat program innebär att eleven befrias från undervisning i en eller flera kurser eller från gymnasiearbetet.56

Av gymnasieförordningen framgår också att det är tillåtet att inrätta specialklasser för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen.57 Därtill kan studiehandledning på modersmålet ges som särskilt stöd i gymnasieskolan.58

Övriga stödformer i gymnasiesärskolan

I gymnasiesärskolan gäller att en elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program. Vissa kurser kan till exempel bytas ut för att eleven ska kunna läsa kurser inom ämnesområden på gymnasiesärskolans individuella program.59 I likhet med i gymnasieskolan finns möjlighet till reducerat program, men bara på

53Gymnasieförordningen (2010:2039), 9 kap. 54Gymnasieförordningen (2010:2039), 9 kap. 1 §. 55Gymnasieförordningen (2010:2039), 9 kap. 4 §. 56Gymnasieförordningen (2010:2039), 9 kap. 6–7 §§. 57Gymnasieförordningen (2010:2039), 9 kap. 8 §. 58Gymnasieförordningen (2010:2039), 9 kap. 9 §. 59Gymnasieförordningen (2010:2039), 9 kap. 4 a §.

de nationella programmen. Det innebär att en elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller från gymnasiesärskolearbetet. Det kan bli aktuellt om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller om eleven saknar förutsättningar att fullfölja ett fullständigt program.60

Särskilda skolor som organisatoriska lösningar för elever i behov av särskilt stöd

Möjligheten för fristående skolor att begränsa sitt mottagande av elever infördes i 2010 års skollag61 men i praktiken har många fristående skolor inriktat sig mot elever i behov av särskilt stöd även tidigare. Även kommunala skolor har numera, efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, möjlighet att begränsa sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd. Skolor med denna begränsning av mottagandet kallas ibland resursskolor. Dessa skolor beskrivs närmare i utredningens delbetänkande.62

4.1.3. Exempel på system för stöd från andra länder

För att ge perspektiv på den svenska stödlagstiftningen gör utredningen nedan en jämförelse med några andra länders stödsystem och ger några exempel på hur arbetet med stöd är utformat. Beskrivningarna av ländernas system är till stora delar hämtade från en jämförande analys av forskaren Mara Westling Allodi från 2016, vilket innebär att systemen kan ha förändrats sedan dess.63 Syftet med genomgången är emellertid i första hand att visa på den variation av system som finns.

Alla länder som beskrivs nedan har relativt goda resultat i PISAundersökningen – åtminstone över OECD-genomsnittet, för de flesta av länderna högre än så – även om resultaten varierar mellan olika ämnen. Länderna har också en relativt låg andel elever med

60Gymnasieförordningen (2010:2039), 9 kap. 6 §. 61Skollagen (2010:800), 10 kap. 35 §. 62SOU 2020:42En annan möjlighet till särskilt stöd – Reglering av kommunala resursskolor. 63 Westling Allodi, M. (2016). Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt – en jäm-

förande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd. Stockholms

universitet. Working paper Serie 3:2016.

mycket låga resultat enligt PISA.64 Vilket samband som finns mellan skolresultaten och de system för stöd som beskrivs nedan har vi dock inte underlag för att dra några slutsatser om.

Tidiga insatser och samverkan med specialpedagog

I Finland, som ofta framhålls som ett föredöme när det gäller skolresultat, används de specialpedagogiska resurserna enligt Allodi i början av skolgången, till skillnad från i Sverige där resurserna främst används under grundskolans senare årskurser. Stöd i form av stödundervisning eller specialundervisning ges i Finland i tre steg: allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Tidiga insatser i språkutveckling och läsning används systematiskt och ses som en viktig förklaring till finska elevers goda läsutveckling och skolresultat.65Införandet av en garanti för tidiga stödinsatser i Sverige syftar till att tidigarelägga stödet på motsvarande sätt.

Tröskeln för de första insatserna är också lägre i Finland än i Sverige. Varje lärare har tillgång till en specialpedagog, och alla lärare har en obligatorisk kurs i specialpedagogik i sin lärarutbildning vilket bidrar till ett gemensamt språk och ökad förstående mellan yrkesgrupperna. Precis som med extra anpassningar i Sverige är strävan att tidigt identifiera stödbehov och snabbt sätta in åtgärder, utan krav på diagnos. En annan skillnad är att specialpedagogyrket i Finland är ett enda, och inte uppdelat i de två olika yrkesrollerna speciallärare och specialpedagog som i Sverige.66 Specialundervisning är vanligt förkommande, och kan ges både separat till några elever och genom att specialpedagogen undervisar eleverna tillsammans med klassläraren i elevernas ordinarie klassrum.67

Även i England har personal med specialpedagogisk kompetens en central roll. Där finns ett krav på att varje skola ska ha en utsedd samordnare för elever i behov av särskilt stöd, en så kallad SENCO. Denna ska vara en kvalificerad lärare med specialpedagogisk utbildning. I uppdraget ingår att tillsammans med rektor styra den strate-

64 Skolverket (2018). PISA 2018, 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och natur-

vetenskap, Internationella studier 487.

65 Westling Allodi, M. (2016). Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt – en jäm-

förande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd. Stockholms

universitet. Working paper Serie 3:2016. 66 Kristina Ström, professor vid Åbo akademi i Helsingfors i Villanueva Gran, T. (2020). Special-

pedagogiken grunden till allt. 20-04-06, Specialpedagogik.se.

67 SOU 2016:59 På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik.

giska inriktningen för skolans insatser för elever i behov av stöd. Den lärare som är utsedd till SENCO ska också ansvara för koordinering av skolans stödverksamhet, ge vägledning till kollegor och hålla i kontakter med föräldrar, med andra myndigheter och med andra skolor vid skol- eller stadiebyte.68

Utredningen om behov av särskilt stöd

Reglerna om utredning av stödbehov liknar de svenska i flera av de länder som utredningen har tagit del av information om. Det norska systemet liknar det svenska såtillvida att skolan i första hand ska pröva att göra anpassningar inom den ordinarie undervisningen, innan specialundervisning blir aktuellt. Om den anpassade undervisningen inte är tillräcklig ska en utredning av elevens ytterligare behov av stöd göras.69

Vid behov av mer omfattande stöd krävs i Finland precis som i Sverige en utredning. Innan ett beslut om särskilt stöd meddelas ska elevens framsteg vid inlärningen samt det intensifierade stöd eleven fått och elevens helhetssituation ha utretts. I en sådan utredning ska de som ansvarar för elevens undervisning och yrkesutbildade personer inom elevvården delta, och de insatser eleven fått hittills ska utvärderas. Utifrån dessa uppgifter ska utbildningsanordnaren bedöma behovet av särskilt stöd utifrån en pedagogisk utredning. Den pedagogiska utredningen ska vid behov kompletteras med ett psykologiskt eller medicinskt expertutlåtande alternativt en motsvarande social utredning.70

I flera system bygger utformningen av stödinsatser på skattningar utifrån centralt utvecklade diagnostiska instrument, som ger en bild av elevens utveckling och progression i olika ämnen och stöd för att upptäcka svårigheter, på liknande sätt som garantin för tidiga stödinsatser i Sverige. I vissa länder som Nya Zeeland, Nederländerna och Kanada används dessa instrument för att följa upp kunskapsutveckling och resultat, och kopplas till planering av insatser och

68 Department for Education Great Britain (2015). Special educational needs and disability code

of practice: 0 to 25 years, Statutory guidance for organisations which work with and support children and young people who have special educational needs or disabilities.

69 Information från kontakt med norska ambassaden. 70 Information från kontakt med finska ambassaden.

deltagande i program.71 I andra länder finns inte den här typen av bedömningsstöd, exempelvis i Skottland och Estland.72

Elevers och vårdnadshavares inflytande

Elevers och vårdnadshavares möjligheter till inflytande över elevers stöd är lite olika reglerat i olika länder. I många länder finns, i likhet med i Sverige, möjlighet att överklaga beslut om planering av stödinsatser. Vårdnadshavare involveras också ofta vid utredningar av stödbehov och vid framtagande av åtgärder, precis som i Sverige.

I en del länder är finns också, till skillnad från i Sverige, möjlighet att ställa krav på att stödbehovet ska utredas. I Norge kan elever och deras vårdnadshavare kräva att skolan gör en kartläggning för att ta reda på om en elev har rätt till specialundervisning. I Skottland finns möjlighet för föräldrar att få stöd från oberoende grupper eller myndigheter med information och i förhandlingar med skolan.73

I England finns en Special Educational Needs and Disabality Code

of Practice för skolor och lokala myndigheter som bland annat syftar

till att elever som behöver stöd ska få det så tidigt som möjligt och till att deras föräldrar ska veta vilka insatser som kan förväntas. För att understödja elevers och föräldrars delaktighet i beslutsfattande som rör eleven finns krav på att ta hänsyn till föräldrars och elevers synpunkter, önskemål och känslor. Det finns också krav på att involvera elever och föräldrar i beslut och planering för eleven. Elever och föräldrar ska även ges stöd för att underlätta elevens utveckling. Föräldrar har också rätt att efterfråga en bedömning av om deras barn behöver något som kallas en Education Health and Care Plan eller EHC-plan, som berör insatser från skola, hälsovård och omsorg. Om eleven har rätt till en EHC-plan har föräldrarna rätt att efterfråga en personlig budget för stöd, som kan omfatta utbildning, socialtjänstinsatser och sjukvård.74

71 Westling Allodi, M. (2016). Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt – en jäm-

förande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd. Stockholms

universitet. Working paper Serie 3:2016. 72SOU 2016:59På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. 73 Westling Allodi, M. (2016). Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt – en jäm-

förande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd. Stockholms

universitet. Working paper Serie 3:2016. 74 Department for Education Great Britain (2015). Special educational needs and disability code

of practice: 0 to 25 years, Statutory guidance for organisations which work with and support children and young people who have special educational needs or disabilities.

Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram

I många länder finns planer för elevernas lärande i en eller annan form. I Sverige finns den individuella utvecklingsplanen, eller på gymnasiet den individuella studieplanen för alla elever, och åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. I många länder är vårdnadshavare involverade vid utformningen av åtgärdsprogram, i likhet med i Sverige.

I Finland ska det när en elev ges intensifierat stöd, alltså det andra av tre stödsteg, tas fram en plan för elevens lärande i samarbete med elev och vårdnadshavare. I nästa steg, när särskilt stöd blir aktuellt, ska en individuell plan för anordnande av undervisning tas fram. Även den planen ska utformas i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Av planen ska det framgå att undervisning eller annat stöd ges eleven i enlighet med beslutet om särskilt stöd. Planen granskas då det behövs, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov. Innehållet påminner alltså om det svenska åtgärdsprogrammet.

I en del andra länder är rätten till stödinsatser och krav på en individuell plan knuten till elever med funktionsnedsättning. I exempelvis USA, Ontario i Kanada, Nya Zeeland och Australien är rätten till stöd för elever med funktionsnedsättning lagstadgad. För elever med funktionsnedsättning ska det finnas en individuell utvecklingsplan som ska innehålla en detaljerad planering, anpassningar och specifika resurser.75

Tillgång till forskningsstöd samt utvärdering och uppföljning

Sambandet mellan utbildningsforskning och undervisningspraktik varierar mellan olika utbildningssystem. Flera länder som ställer krav på forskning och evidensbaserade praktiker för elever, exempelvis Kanada och Skottland, erbjuder också omfattande lättillgängliga forskningsresurser och kortfattade översikter så att lärare enkelt kan ta del av relevanta forskningsresultat.76

Utöver individuellt utformade stödinsatser finns det i flera länder nationella satsningar som ibland kallas program och har ett specifikt fokus, till exempel att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan, att

75 Westling Allodi, M. (2016). Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt – en jäm-

förande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd. Stockholms

universitet. Working paper Serie 3:2016. 76 Ibid.

utveckla läsning på bred front i hela landet eller att stödja elevers välbefinnande. Dessa insatser kan vara mer preventiva än åtgärdande, men kan också ingå i den stödjande verksamhet som skolorna arbetar med. Det finns också i flera länder, till exempel Storbritannien och USA, strukturer och utbildningsresurser som ger stöd i implementeringen av evidensbaserade program för att minska svårigheterna att i stor skala implementera program som visat goda effekter i mindre kontext.77

Ett annat element som återfinns i en del utbildningssystem är att det samlas in data på nationell nivå om antalet elever som får stödinsatserna, om typ av behov och typ av placering, om elevers resultat och om kostnader för specialpedagogiska insatser. Sådana datainsamlingar gör det bland annat möjligt att följa och upptäcka förändringar, se hur insatser förhåller sig till elevernas bakgrund och analysera kostnader för olika insatser. I Sverige finns data över olika former av särskilt stöd relaterat till olika bakgrundsvariabler hos eleverna, men inte kopplat till typ av behov hos elevernas och inte till kostnader.78

Det finns också länder som har mer omfattande uppföljning av elevprestationer. Ett exempel är England, där alla elevers utveckling mäts vid skolstart och en poäng ges för varje elev. När eleverna slutar mellanstadiet används poängen för att beräkna hur mycket de har utvecklats jämfört med andra elever med samma utgångspoäng. En skolas utvecklingsmått består av den genomsnittliga utvecklingen för eleverna, och skolor som inte lever upp till en föreskriven utvecklingsstandard granskas extra av den engelska skolinspektionen, Ofsted.79

Detta kan kontrasteras mot det finska systemet, där nationella prov saknas och där det inte finns någon skolinspektion. Utredningen om införande av en läsa-skriva-räkna-garanti beskriver det som att det finska skolsystemet grundar sig på förtroende och välutbildade lärare, som har höga löner och hög status.80

77 Westling Allodi, M. (2016). Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt – en jäm-

förande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd. Stockholms

universitet. Working paper Serie 3:2016. 78 Ibid. 79SOU 2016:59På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. 80 Ibid.

Sammanfattning system för stöd i andra länder

Sammanfattningsvis kan vi se både en hel del likheter och en del skillnader mellan de beskrivna ländernas stödsystem. De flesta länder har i grunden ett liknande system, med mindre anpassningar i första hand och, när de inte räcker till, mer omfattande utredning följt av upprättande av någon form av planering för åtgärder, ofta med stöd av elevhälsan och tillsammans med vårdnadshavare. I flera länder, exempelvis Finland och England, är den specialpedagogiska kompetensen central.

Däremot skiljer sig styrningsmodellerna en del mellan länder. Medan exempelvis det finska systemet bygger på ett starkt mandat för lärarkåren innehåller till exempel det engelska systemet detaljerat beskrivna rättigheter för elever och vårdnadshavare och omfattande uppföljningssystem.

I bland annat det engelska systemet finns också en förstärkt rätt till stöd för elever med funktionsnedsättning, medan andra länder, som Finland, har fokus på att snabbt sätta in åtgärder oberoende av om eleven har en diagnos eller inte.

I flera länder används också forskningsresultat mer än i Sverige för att påverka valet av insatser, genom lättillgängliga sammanställningar eller genom att evidensbaserade program implementeras på nationell nivå

Det går inte att utifrån genomgången ovan dra några slutsatser om vilka inslag i olika system som är framgångsrika. Även om det skulle visa sig att länder med exempelvis framgångsrika PISA-resultat har gemensamma inslag vet vi inte om det är just dessa inslag som förklarar resultaten. Sammantaget kan framför allt sägas att det verkar finnas olika sätt att nå goda resultat.

4.1.4. Utredningens delbetänkande

Innan vi går över till kartläggningen av extra anpassningar och särskilt stöd finns det anledning att återge slutsatserna från utredningens delbetänkande, som även det berör särskilt stöd.81 Uppdraget för delbetänkandet var att lämna förslag om hur elever kan få bättre stödinsatser kopplade till lärmiljö och grupptillhörighet. I delbetänkandet gör vi en översyn av lagstiftningen rörande särskilda under-

81SOU 2020:42En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resursskolor.

visningsgrupper och föreslår nya regler för kommunala resursskolor. Vi gör också en kartläggning av hur resursskolor och kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper fungerar i dag, samt beskriver hur begreppet inkludering används och vad det innebär.

De huvudsakliga slutsatserna från delbetänkandet när det gäller dagens lagstiftning om möjligheter till gruppindelning är att skollagen ger ett betydande utrymme för flexibla lösningar vad gäller gruppindelning av såväl elever i behov av särskilt stöd som av övriga elever. Vi bedömer också att reglerna om särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning i sig inte utgör något hinder för att ge elever särskilt stöd i den formen. Däremot kan det finnas andra faktorer som motverkar förekomsten av särskilda undervisningsgrupper. Det kan handla om en övertygelse hos ledning eller lärare om att särskilda undervisningsgrupper är något som inte bör användas, oavsett den enskilda elevens behov. Andra faktorer som kan försvåra inrättandet av särskilda undervisningsgrupper är alltifrån avsaknad av lämpliga lokaler till kompetens- och resursbrist. Utredningen gör i delbetänkandet mot den bakgrunden bedömningen att det inte är lagstiftningsåtgärder som krävs för att göra det enklare att placera elever i behov av särskilt stöd i särskilda undervisningsgrupper. Vi föreslår därför inte några förändringar av bestämmelserna om särskild undervisningsgrupp.

Utredningen understryker i delbetänkandet att särskilt stöd inte får reduceras till en fråga om var elever får sin undervisning, utan ska handla om vad elever får för undervisning. Vår utgångspunkt är att det är skolans ansvar att anpassa lärmiljöerna för att kunna möta elevernas olika behov och förutsättningar. Lärmiljöerna behöver vara flexibla och varierande för att kunna möta elevers olikheter, men ibland måste det också vara möjligt att organisera undervisning i en annan miljö än den ordinarie. Det avgörande för vilket stöd som ges ska alltid vara varje enskild elevs behov. De allra flesta elever kan och ska kunna få den ledning, stimulans och stöd de behöver i sitt lärande och sin utveckling inom det ordinarie sammanhanget, men ibland kan det finnas behov av andra lösningar. Elever i behov av särskilt stöd kan ofta vara kvar i det ordinarie sammanhanget och få individanpassat stöd inom en särskild undervisningsgrupp eller enskilt i den utsträckning som behövs. Inkluderande lärmiljöer där det specialpedagogiska stödet ges inom det ordinarie sammanhanget innebär att

det kan komma fler elever till del, samtidigt som elever i behov av särskilt stöd får möjlighet att vara både socialt och pedagogiskt delaktiga.

Det kan emellertid, ser vi i delbetänkandet, finnas situationer då en placering i en resursskola, kommunal eller fristående, bedöms vara bättre för eleven. Resursskolor ska i de fall de inrättas vara en organisatorisk särlösning för ett mindre antal elever med omfattande individuellt stödbehov, vars behov utifrån den rådande situationen är svåra att tillgodose på annat sätt. Ibland kan elever, åtminstone för en period, behöva den lugnare och mer avskilda miljö som ett mindre sammanhang kan erbjuda. Det kan också handla om att den ordinarie skolan inte har kunnat möta elevens behov, trots de extra anpassningar och det särskilda stöd som erbjudits. För att tydliggöra vad som gäller för kommunala resursskolor föreslår utredningen i sitt delbetänkande ett regelverk för dessa skolor.

I delbetänkandet diskuterar vi också begreppet inkludering. Vi beskriver att kritiken mot den ordinarie skolans bristande möjligheter att skapa goda förutsättningar för vissa elevers lärande ibland är en kritik mot det synsätt som avspeglas i den placeringsorienterade definitionen av inkludering, som innebär att andra organisatoriska lösningar för vissa elever inte ska användas. I de fall då elever är långvarigt placerade i ett annat sammanhang än det ordinarie, och får all sin undervisning där, är det visserligen svårt att tala om inkludering. Men även om målet är att på olika sätt förbereda eleverna för att ta steget vidare mot fortsatt utbildning och arbete i ett inkluderande samhälle, kan vägen dit ibland vara att stödet till eleven ges i en annan miljö, där det finns bättre förutsättningar för eleven att kunna tillgodogöra sig det.

Den i Sverige vanligt förekommande tolkningen att inkludering som bara handlar om placering har bidragit till en negativ bild som är svår att få bort. Utredningen beskriver därför i delbetänkandet att vi ser ett behov av att använda ett annat begrepp. Vi bedömer att begreppet inkluderande lärmiljöer är tydligare då det pekar på skolans ansvar för att anpassa de fysiska, de pedagogiska och de psykosociala lärmiljöerna.

4.2. Förekomst av särskilt stöd

I följande avsnitt kommer utredningen att ge en bild av hur vanliga de olika typerna av särskilt stöd är, när i elevers skolgång de ges samt hur skillnader i förekomst av särskilt stöd utifrån elevernas kön och bakgrund ser ut. Vad gäller extra anpassningar saknas statistik över hur vanligt förkommande de är, och redogörelsen kommer därför i den här delen att endast beröra särskilt stöd.

4.2.1. Förekomst av olika typer av särskilt stöd och förändring mellan årskurser

Om extra anpassningar inte är tillräckligt för att en elev ska nå kunskapskraven ska eleven, som nämnts ovan, få särskilt stöd. De vanligaste stödformerna är särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad studiegång och studiehandledning på modersmålet. Insatserna ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Uppgifterna nedan kommer, om inte annat anges, från Skolverkets statistikredovisning.82

Studiehandledning på modersmålet vanligaste formen av särskilt stöd

Läsåret 2019/20 var det drygt 5 procent av eleverna i grundskolan som hade ett åtgärdsprogram, vilket i stort sett är samma andel som de närmast föregående åren. Däremot är det en lägre andel i förhållande till läsåret 2013/14 på grund av den ändring av skollagen 2014 som innebär att stöd i form av extra anpassningar görs utan beslut om åtgärdsprogram. I grundsärskolan var det nära 10 procent av eleverna som hade ett åtgärdsprogram.

Den vanligaste formen av särskilt stöd är studiehandledning på modersmålet, vilket drygt 3 procent av eleverna hade vid den aktuella tidpunkten. Studiehandledning på modersmålet kan också ges som extra anpassning, vilket kan påverka statistiken för åtgärdsprogram. Stödinsatserna särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång är alla tre ungefär lika vanliga, och inne-

82 Skolverket (2020). Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2019/20. Dnr 2019:387, samt beställd statistik från Skolverket.

hades av ungefär 1 procent av eleverna eller cirka 11 000 elever vardera under läsåret 2019/20. Andelarna är desamma som föregående år gällande alla de aktuella stödinsatserna.

I grundsärskolan hade nära 4 procent av eleverna anpassad studiegång läsåret 2019/20. Drygt 3 procent av eleverna hade enskild undervisning och nästan lika stor andel hade särskild undervisningsgrupp. Vi saknar uppgift om andel elever som hade studiehandledning på modersmålet.

I statistiken är det fler elever som rapporteras ha ett åtgärdsprogram än som har någon av de i skollagen specificerade formerna av särskilt stöd. Detta förklaras av att en elev kan ha åtgärdsprogram utan att ha någon av dessa stödformer. En och samma elev kan också ha flera former av särskilt stöd och elever kan ha särskilt stöd utan att ett åtgärdsprogram upprättats.

Andelen elever med åtgärdsprogram är högre i de senare årskurserna

Skolverkets statistik visar att andelen elever med åtgärdsprogram är högre i varje årskurs än den föregående mellan årskurs 1 och årskurs 6, vilket framgår av figur 4.1 nedan. I årskurs 7 är dock andelen lägre än i årskurserna 3–6, men är återigen högre i årskurs 8 och 9. Andelen elever med åtgärdsprogram är sammantaget betydligt högre i årskurs 9 än i början av skoltiden. I årskurs 9 är andelen elever med ett åtgärdsprogram drygt 8 procent.

Att andelen elever med åtgärdsprogram är högst i årskurs 9 förklaras troligen med att skolorna då sätter in särskilt stöd för att fler ska uppnå gymnasiebehörighet. Enligt en undersökning genomförd av Skolverket beror sannolikt den stora ökningen av åtgärdsprogram mellan årskurs 7 och 9 på att det är först när slutbetyg i årskurs 9 närmar sig som pedagogerna inser att det är ”skarpt läge”.83

Den lägre andelen elever med åtgärdsprogram i årskurs 7 jämfört med årskurs 6 kan troligtvis till viss del förklaras av att skolan i årskurs 7 bedömer eleverna mot kunskapskraven för årskurs 9 i stället för mot kunskapskraven i årskurs 6. Det kan innebära att skolorna bedömer att det finns gott om tid för eleverna att utvecklas och mindre bråttom för skolorna att sätta in särskilt stöd. En ytterligare

83 Skolverket (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete

för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Rapport 440.

förklaring kan vara att många elever byter skola mellan årskurs 6 och

7. Om detta stämmer tyder det på att information går förlorad vid skolbyten, vilket Skolinspektionen finner stöd för i en kvalitetsgranskning av överlämningar mellan årskurs 6 och 7.84 Det kan också bero på att den nya skolan avvaktar med beslut om åtgärdsprogram, exempelvis för att det bedöms att andra insatser skulle vara mer verkningsfulla. Vi ser också i figuren att nedgången är mer uttalad för åtgärdsprogram totalt än för de enskilda formerna av särskilt stöd. Detta kan eventuellt bero på att skolor satt in särskilt stöd innan de fattat beslut om åtgärdsprogram, något som Skolverket tar upp i sin statistikredovisning.

Figur 4.1 Andel elever i grundskolan med åtgärdsprogram och särskilt stöd per årskurs, läsåret 2019/20

Andel elever totalt med åtgärdsprogram och per stödform*

Källa: Skolverket (2020), samtliga grundskolor undantaget sameskolor och internationella skolor. * Procentandelarna summerar inte eftersom elever kan ha åtgärdsprogram utan att ha någon av de fyra stödformerna och vice versa.

84 Skolinspektionen (2018). Övergångar. Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7. Dnr 400–2016:11437.

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0

1 2 3 4 5 6 7 8 9

%

Årskurs

Totalt åtgärdsprogram Enskild undervisning

Särskild undervisningsgrupp Anpassad studiegång

Studiehandledning på modersmålet

Det är framför allt andelen med enskild undervisning och andelen med studiehandledning på modersmål som är lägre i årskurs 7 än i årskurs 6. Andelen elever som getts stöd i form av särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång är högre för varje årskurs. Anpassad studiegång är fram till årskurs 6 den minst vanliga stödinsatsen, men därefter blir andelen högre och i årskurs 9 har drygt 3 procent av eleverna anpassad studiegång, vilket är en högre andel än både enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Att åtgärden anpassad studiegång blir vanligare under högstadiet handlar sannolikt om att skolorna vill se till att eleven på detta sätt får förutsättningar att uppnå behörighet till ett yrkesprogram, även om insatsen är mycket ingripande för elevens möjligheter att välja program.

4.2.2. Förekomst av särskilt stöd utifrån elevernas kön och bakgrund

Åtgärdsprogram och stödinsatser är individbaserade insatser, men det är ändå av intresse att se om olika grupper av elever har åtgärdsprogram i olika hög utsträckning. I den officiella statistiken framgår skillnaden mellan könen i förekomst av särskilt stöd. Utredningen har med hjälp av Skolverket även tagit fram statistik över till exempel andelen elever i grundskolan med åtgärdsprogram och särskilt stöd utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund, om eleven har migrationsbakgrund och utifrån kommuntyp. I denna statistik har vi uteslutit statistik om insatsen studiehandledning på modersmålet, då den framför allt speglar elevens vistelsetid i Sverige.

Åtgärdsprogram är vanligare för pojkar än för flickor

Både åtgärdsprogram och de olika typerna av stöd är vanligare för pojkar än flickor, utifrån Skolverkets statistik. Figur 4.2 nedan visar hur stor andel av pojkarna respektive flickorna som har särskilt stöd.

Figur 4.2 Andel pojkar och andel flickor med åtgärdsprogram och stödinsatser i grundskolan

Andel med åtgärdsprogram*, i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller med anpassad studiegång. Alla årskurser läsåret 2019/20

Källa: Skolverket. * Elever som har åtgärdsprogram och studiehandledning på modersmålet som enda insats ingår inte. Däremot ingår elever som har åtgärdsprogram utan att någon av de i lagen nämnda insatserna är framskriven.

Nära 7 procent av pojkarna och knappt 4 procent av flickorna hade ett åtgärdsprogram läsåret 2019/20. Bland de olika stödinsatserna var skillnaden störst för särskild undervisningsgrupp. Att fler pojkar än flickor fick insatsen särskild undervisningsgrupp kan bero på flera saker. Studier har visat på att pojkars stödbehov oftare tar sig uttryck genom utåtagerande beteende, medan flickors stödbehov ofta tar andra mindre utåtagerande uttryck.85 Flickornas agerande samt förväntningar från omgivningen kan leda till att deras behov ibland inte uppmärksammas, att det tar för lång tid, eller att andra insatser sätts in i stället för särskilt stöd. Det kan också bero på att flickors stöd-

85 SBU (2005). ADHD hos flickor.

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Pojkar

Flickor

Åtgärdsprogram Särskild undervisningsgrupp

Enskild undervisning Anpassad studiegång

behov inte lika ofta som pojkars kan kopplas till låga kunskapsresultat utan kan handla om andra svårigheter i skolan.86

Även bland elever i grundsärskolan är åtgärdsprogram och de olika formerna av särskilt stöd något vanligare för pojkar än flickor. Drygt 10 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna hade åtgärdsprogram. Det skiljer ungefär en procentenhet mellan könen i förekomsten av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. För anpassad studiegång är skillnaden mellan pojkar och flickor mindre.

Åtgärdsprogram är vanligare för elever vars föräldrar enbart har grundskoleutbildning

En faktor som hör samman med elevers stödbehov är föräldrarnas utbildningsbakgrund, eftersom elever vars föräldrar har lång utbildning som grupp ofta har goda kunskapsresultat och därmed mer sällan behov av särskilt stöd. Figur 4.3 nedan visar andelen elever med åtgärdsprogram och olika former av särskilt stöd utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund. Högst andel elever med åtgärdsprogram återfinns bland elever med föräldrar som har nioårig grundskoleutbildning (9,7 procent). Möjligen något överraskande är andelen elever med åtgärdsprogram något lägre bland elever med föräldrar som har en grundutbildning som är kortare än nio år. Bland elever vars föräldrar har längst utbildning – forskarutbildade eller med längre eftergymnasial utbildning – har 3,3 procent av eleverna åtgärdsprogram.

86 Nielsen, A. (2015) Ett liv i olika världar. Unga kvinnors berättelser om svåra livshändelser. Avhandling. Umeå universitet.

Figur 4.3 Andel elever i grundskolan med åtgärdsprogram och stödinsatserrelaterat till föräldrars utbildningsbakgrund*

Andel med åtgärdsprogram**, stöd i form av särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Alla årskurser läsåret 2019/20

Källa: Skolverket. * Föräldrars utbildningsbakgrund utgår från föräldern med längst utbildning. Elever där information om föräldrarnas utbildning är okänd eller saknas ingår inte. ** Elever som har åtgärdsprogram och studiehandledning på modersmål som enda insats ingår inte. Däremot ingår elever som har åtgärdsprogram utan att någon av de i lagen nämnda insatserna är framskriven.

Relationen mellan åtgärdsprogram och föräldrarnas utbildningsbakgrund är liknande i grundsärskolan, med undantag av att åtgärdsprogram är betydligt mindre vanligt bland elever vars föräldrar endast har grundskoleutbildning. I grundsärskolan är emellertid åtgärdsprogram vanligast bland elever vars föräldrar har gymnasial eller kort eftergymnasial utbildning (10,1 procent). Andelen elever med åtgärdsprogram är något lägre bland elever med föräldrar som har lång eftergymnasial utbildning eller forskarutbildning (9,9 procent) och ytterligare något lägre bland elever vars föräldrar har en grundutbildning kortare än nio år (9,3 procent). Lägst andel elever med åtgärdsprogram finns bland elever vars föräldrar har grundskoleutbildning – där har 7 procent av eleverna åtgärdsprogram.

0 2 4 6 8 10 12

Grundutbildning

kortare än 9 år

Grundskoleutbildning Gymnasial / kort

eftergymnasial

utbildning

Lång eftergymnasial/

forskarutbildning

Åtgärdsprogram Särskild undervisningsgrupp Enskild undervisning Anpassad studiegång

Anpassad studiegång vanligare för elever med utländsk bakgrund

En ytterligare faktor som ofta hör samman med elevers stödbehov är elevernas migrationsbakgrund. Figur 4.4 visar hur stor andel elever som har åtgärdsprogram och olika former av särskilt stöd, utifrån elevers och deras föräldrars födelseland. I statistiken görs åtskillnad mellan elever som är födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige, de som är födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands och de som själva är födda utomlands.

Figur 4.4 Andel elever i grundskolan med åtgärdsprogram och stödinsatser relaterat till migrationsbakgrund

Andel med åtgärdsprogram*, stöd i form av särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Alla årskurser läsåret 2019/20

Källa: Skolverket. * Elever som har åtgärdsprogram och studiehandledning på modersmålet som enda insats ingår inte. Däremot ingår elever som har åtgärdsprogram utan att någon av de i lagen nämnda insatserna är framskriven.

I figuren ser vi att det är marginella skillnader mellan olika grupper av elever. Det är 5,1 procent av eleverna med svensk bakgrund som har åtgärdsprogram – motsvarande siffror är 5,5 procent bland de som är födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands och 5,4 procent bland de som är födda utomlands. Skillnaderna är små även när vi jämför olika former av särskilt stöd. Störst skillnader finns för an-

0 1 2 3 4 5 6

Svensk bakgrund Född i Sverige, båda

föräldrarna födda

utomlands

Född utomlands

Åtgärdsprogram Särskild undervisningsgrupp Enskild undervisning Anpassad studiegång

passad studiegång som ges till 1,1 procent av eleverna med svensk bakgrund, 0,6 procent av eleverna som är födda i Sverige med två föräldrar som är födda utomlands och 1,4 procent bland elever födda utomlands.

I diagrammet tas inte hänsyn till elevernas vistelsetid i Sverige, alltså om eleverna är nyanlända eller inte. Men i en separat analys kan vi se att det finns skillnader när det gäller anpassad studiegång mellan de som inte är nyanlända och nyanlända elever.87 Insatsen används för 2 procent av de nyanlända eleverna och 1 procent av ej nyanlända elever. Att anpassad studiegång är mycket vanligare bland nyinvandrade har troligen att göra med att skolan väljer denna åtgärd för elever som arbetar för att nå gymnasiebehörighet, men som i övrigt inte har behov av särskilt anpassade lärmiljöer. I detta syfte finns också prioriterad timplan och anpassad timplan för nyanlända elever, men över de insatserna har vi inte statistik.

Även i grundsärskolan är skillnaderna mellan elever med svensk bakgrund och elever med invandrarbakgrund ganska små. I grundsärskolan är det 10,1 procent av eleverna med svensk bakgrund som har åtgärdsprogram – motsvarande siffror är 9,6 procent bland de som är födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands och 8,6 procent bland de som är födda utomlands. Störst skillnad finns vad gäller anpassad studiegång, som ges 2,8 procent av eleverna födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands, men till 4 respektive 4,1 procent av eleverna med svensk bakgrund och eleverna födda utomlands.

Mer stöd ges på skolor med hög andel elever med svaga socioekonomiska förutsättningar

Vi har av genomgången ovan fått veta att särskilt stöd ges i högre utsträckning till elever vars föräldrar endast har grundskoleutbildning, och i något högre utsträckning till elever med invandrarbakgrund. Detta stämmer överens med Långtidsutredningens undersökning av sambandet mellan förekomst av åtgärdsprogram och elevernas bakgrund.88 Utöver detta har Långtidsutredningen även undersökt sambanden mellan åtgärdsprogram, elevernas bakgrund och skolors elevsammansättning. Långtidsutredningens resultat visar att andelen elever som har någon form av särskilt stöd är betydligt högre bland elever med svaga förutsättningar, mätt utifrån bland

87 Elever där bakgrundsinformation saknas eftersom personnummer saknas ingår inte. 88SOU 2019:40Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan.

annat elevens kön och migrationsbakgrund samt föräldrars utbildning och inkomst. I årskurs 3 har mellan 20 och 30 procent av eleverna med de allra svagaste socioekonomiska förutsättningarna särskilt stöd. I årskurs 9 är andelen så hög som 50 procent av eleverna med allra svagast förutsättningar. Bland elever med allra starkast förutsättningar är det endast några få procent som erhåller särskilt stöd någon gång under skolgången.

När det gäller frågan om förekomsten av särskilt stöd relaterat till elevernas individuella förutsättningar skiljer sig beroende på skolans elevsammansättning visar resultaten att sambandet ser relativt likartat ut i skolor med olika förutsättningar. Det är framför allt elever med svaga förutsättningar som får stöd, oavsett vilken elevsammansättning som finns på den skola de går på. I skolor med många elever med svaga förutsättningar är det något högre sannolikhet att eleverna med de allra svagaste förutsättningarna får stöd, men skillnaderna mellan skolor är överlag små. Långtidsutredningen drar utifrån detta slutsatsen att det inte finns något som tyder på att det skulle råda konkurrens om individspecifika stödresurser på skolor med svaga förutsättningar, eller att det skulle vara lättare att få stödresurser i en skola där fler elever har goda förutsättningar.

Samtidigt är behovet av stöd långt ifrån alltid kopplat till elevens socioekonomiska förutsättningar. Koncentrationen av stödresurser till skolor med en hög andel elever med svaga förutsättningarna skulle kunna innebära att det blir svårt att få stöd för elever i skolor där eleverna generellt har starka förutsättningar, eftersom stödresurserna riskerar att inte uppnå den kritiska massa som krävs för att ge stöd i exempelvis särskild undervisningsgrupp. Enligt kontakter som utredningen haft med kommunala företrädare kan detta leda till att elever med omfattande behov av stöd som går i skolor med hög andel elever med gynnsamma socioekonomiska förutsättningar behöver söka sig till resursskolor för att få sitt behov av stöd tillgodosett.

4.2.3. Sammanfattning förekomst av särskilt stöd

Ovan har vi fått en bild av hur vanligt förekommande olika typer av särskilt stöd är. Vi har sett att de olika formerna av särskilt stöd varierar mellan årskurserna, men att de flesta oftare sätts in under de senare årskurserna. Särskilt märkbar är ökningen över årskurserna av

anpassad studiegång. Även särskild undervisningsgrupp är betydligt vanligare i högstadiet än innan.

Vi har också sett att pojkar oftare än flickor får särskilt stöd, vilket dels kan bero på pojkars generellt svagare studieresultat, dels på att pojkars och flickors behov av stöd ofta uttrycks och uppfattas på olika sätt. Särskilt stöd ges också i större utsträckning till elever med svagare förutsättningar, men möjligheten att få stöd förefaller inte påverkas av skolornas elevsammansättning. I grundsärskolan är särskilt stöd betydligt vanligare än i grundskolan, men skillnader mellan pojkar och flickor mindre.

Vi kommer att återkomma till vad dessa siffor egentligen betyder – om stöd ges till de elever som behöver det, och om det ges i tillräcklig omfattning. Dessförinnan kommer vi att beskriva hur skolornas stödarbete ser ut i dag.

4.3. Skolornas stödarbete

I följande avsnitt kommer vi att beskriva hur skolornas arbete med att identifiera stödbehov samt utreda och genomföra stödinsatser fungerar, för att ta reda på om det stöd som ges möter elevernas behov. Vi kommer sedan att gå in närmare på om stöd ges till de som behöver det och i tillräcklig omfattning. Därefter undersöker vi hur sambandet mellan skolornas stödinsatser och forskning ser ut, både genom att belysa vad forskningen säger om olika typer av stödinsatser och genom att undersöka i vilken mån skolornas stödarbete är forskningsbaserat i dag. Slutligen ger vi en bild av hur det går för de elever som har fått särskilt stöd under skolgången.

Vår kartläggning kommer att belysa hur stödarbetet ser ut generellt och inte utgå från olika elevgrupper. Nyanlända elever är en grupp som generellt har svårare att uppnå kunskapskraven än genomsnittseleven (se kapitel 3). De utmaningar som utbildningsanordnare identifierar rörande nyanlända elever är också sådana som rör elever generellt,89 och nyanlända elevers skolgång behöver inte gynnas av generella lösningar riktade mot just nyanlända elever.90Frågan om hur undervisningen kan organiseras för att möta behov

89 Skolverket (2019). Konsekvensutredning avseende förslag om upphävande av de allmänna råden

om utbildning för nyanlända elever. Dnr 2019:480.

90 Skolinspektionen (2017). Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Dnr 40–2015:6586.

och förutsättningar hos elever som kommer till Sverige under grundskolans senare år har nyligen belysts i betänkandet Fler nyanlända

elever ska uppnå behörighet till gymnasiet.91 Utredningen kommer

därför inte att gå in specifikt på gruppen nyanlända eller föreslå särskilda åtgärder för den gruppen.

Även elever med funktionsnedsättningar är på gruppnivå oftare i behov av stöd än en genomsnittlig elev, vilket även det beskrivs i kapitel 3. Diagnos är inte något krav för att få stöd och innebär enligt skollagen inte heller automatiskt en rätt till stöd, eftersom stöd ska utgå från varje elevs specifika behov och rättigheten är kopplad till elevens möjligheter att nå kunskapskraven. Kunskap om vilka stödbehov som är vanliga utifrån olika funktionsnedsättningar kan vara viktig som grundläggande kunskap för att identifiera vilka stödinsatser som kan behövas, men elever med samma diagnos kan ha behov av olika typer av anpassningar för att övervinna hinder i lärandet. Utredningens går inte närmare in på betydelsen funktionsnedsättning för behovet av stöd eller för möjligheterna att få stödbehovet tillgodosett, utan beskriver stödområdet samlat.

Kartläggningen kommer heller inte att gå in på frågan om var det särskilda stödet ges – om det är på den ordinarie skolan eller i en resursskola – eftersom vårt delbetänkande behandlar den frågan (se avsnitt 4.1.4).

4.3.1. Övergripande bild av stödarbetet

Nedan ges en övergripande bild av hur arbetet med stöd fungerar i skolorna, innan vi går närmare in på upptäckt och utredning av stödbehov samt på hur olika former av stöd används och fungerar.

Stora brister i stödarbetet enligt Skolinspektionen

Enligt Skolinspektionens tillsyn är arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ett par av de områden där störst andel skolor som besökts av inspektionen också bedömts ha brister. Problem som rör arbetet med särskilt stöd är en av de mest förekommande bristerna. Även när det gäller inkomna anmälningar till Skolinspektionen är

91 SOU 2017:54 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet.

brister i särskilt stöd ett av de vanligaste områdena.92 Det handlar i synnerhet om att skolorna saknar ett tydligt och strukturerat arbete med särskilt stöd och om att upparbetade arbetsformer med elevhälsan saknas. Den utredning som åtgärderna grundar sig på är inte tillräckligt ingående eller har inte gjorts tillräckligt skyndsamt efter att en elevs behov har uppmärksammats. När det gäller anmälningar till Skolinspektionen om särskilt stöd syns en tydlig könsskillnad – år 2019 var det mer än dubbelt så vanligt att en anmälan som gäller särskilt stöd rör en pojke än en flicka.93

Även i grundsärskolan och gymnasiesärskolan har elever rätt till extra anpassningar och särskilt stöd, vilket inte alltid tillgodoses. Det är emellertid mindre vanligt att Skolinspektionen inom ramen för den regelbundna tillsynen identifierar brister i den undervisning eleverna får i dessa skolformer. Brister gällande extra anpassningar och särskilt stöd har konstaterats i 7 respektive 9 procent av tillsynerna i grund- respektive gymnasiesärskolan, vilket kan jämföras med brister på motsvarande områden 38 procent av de grundskolorna och 28 procent i gymnasieskolorna som omfattades av tillsynen. Skolinspektionen framhåller dock att detta inte behöver betyda att skolorna saknar kvalitetsutmaningar. Inte minst indikeras detta av svaren i Skolenkäten gällande grundsärskolan. Nära 40 procent av vårdnadshavarna till elever i grundsärskolan svarar att deras barn behöver mer hjälp än vad skolan ger.94

Överlämningar mellan skolenheter och skolformer

Det finns en risk att behov av stöd upptäcks sent för att information inte förs över mellan enheter när elever byter skolenhet. Som vi har sett ovan är det en lägre andel elever som har åtgärdsprogram i årskurs 7 än i årskurs 6. Utredningen om problematisk elevfrånvaro bedömde i sitt betänkande Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro

och agera95 att informationen i samband med elevers övergång mellan

skolenheter behöver förbättras, i syfte att bland annat förbättra förutsättningarna att ge ett bra stöd och förebygga frånvaro. Samma bild

92 Skolinspektionen (2020). Årsrapport 2019. Skillnader i skolors arbetssätt och huvudmäns ansvars-

tagande.

93 Skolinspektionen Anmälningar och beslut 2019. www.skolinspektionen.se. Hämtad 2020-09-28. 94 Skolinspektionen (2019). Årsrapport 2018. Skillnader i skolkvalitet och strategisk styrning. 95SOU 2016:94Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.

ges av en kvalitetsgranskning som Skolinspektionen genomförde 2018.96 Granskningen visar att arbetssätt vid överlämningar inte är tillräckligt strukturerade, vilket gör att viktig information om elever riskerar att inte föras över. Samtidigt framkommer att skolorna arbetar mer aktivt med att föra över information om elever i behov av stöd än om övriga elever. Det varierar emellertid i vilken utsträckning informationen används.

Ovan nämnda utredning lade mot bakgrund av sina iakttagelser fram ett förslag om överlämning mellan skolenheter, som tillsammans med Gymnasieutredningens97 liknande förslag ledde till en ändring i skol- och gymnasieförordningarna med innebörden att det vid behov ska göras en överlämning av sådana uppgifter som kan behövas för att underlätta övergången mellan skolformer eller skolenheter.98Reglerna trädde i kraft 2018, precis i samband med att Skolinspektionen avslutade den beskrivna granskningen ovan. Någon granskning av överlämningar efter att de nya reglerna trädde i kraft har inte genomförts. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om regleringen har lett till förbättrade överlämningar och vilka effekter det i så fall har haft för stödarbetet.

Samverkan med vårdnadshavare

Ett område som vi inte går närmare in på nedan är skolans samverkan med vårdnadshavare. Skälet till det är att det såvitt utredningen erfar saknas granskningar av hur denna samverkan fungerar.

Det är emellertid viktigt att framhålla att vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång har betydelse för barnets skolprestationer, och att detta engagemang kan påverkas av hur interaktionen med skolan fungerar. Det anser Skolverket, som i en forskningsgenomgång av föräldraengagemang och skolprestationer lyfter fram att föräldraengagemang inte behöver handla om konkret hjälp med skolarbete.99 Andra former av engagemang, som att upprätthålla höga förväntningar och prata med barnen om skolarbetet, kan ha större

96 Skolinspektionen (2018). Övergångar – Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7. Dnr 400-2016:11437. 97SOU 2016:77En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och

fullfölja en gymnasieutbildning.

98 Regeringens proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla. 99 Skolverket (2014). Skolan och hemmet – exempel och forskning om lärares samarbete med elev-

ernas vårdnadshavare.

betydelse. För att främja ett föräldraengagemang är det enligt Skolverkets genomgång centralt att skolans bemötande av föräldrarna präglas av omtanke, respekt och mottaglighet. I en studie som Skolverket återger där föräldrar och lärare fick träffas för att diskutera sin relation visade det sig att båda parter ville stötta varandra mer. Lärarna ville till exempel att föräldrarna skulle kontrollera barnets version av en händelse med skolan, och föräldrarna ville ha mer regelbunden information om eventuella problem med det egna barnet. Både lärare och föräldrar ville att det egna bidraget skulle uppskattas och värdesättas mer av den andra parten, och upplevde sådan uppskattning som sällsynt. Särskilt när barnet fick svårigheter i skolarbetet uppstod problem i kommunikationen, och båda parter kände sig ifrågasatta.

4.3.2. Upptäckt och utredning av stödbehov

Enligt Skolinspektionens tillsyn finns alltså stora brister när det gäller skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Nedan beskriver vi närmare hur problemen ser ut när det gäller upptäckt och utredning av elevers behov av stöd.

Behovet av stöd upptäcks ofta

Skolinspektionen ger i en kvalitetsgranskning av 15 skolors arbete med extra anpassningar100 en bild av att det generellt finns stora utvecklingsområden gällande hur skolor arbetar med extra anpassningar, men pekar också på att det finns vissa delar i arbetet med extra anpassningar där de granskade skolorna lyckas i högre grad. I de flesta fallen arbetar skolorna systematiskt för att identifiera elevernas kunskapsutveckling och eventuella svårigheter, exempelvis genom användning av tester och kartläggningar. I de flesta fallen samverkar också elevens undervisande lärare för att försöka identifiera elevernas behov. Lärarna är vidare ofta snabba med att med att inleda arbetet med extra anpassningar när behov har identifierats. Sedan Skolinspektionens granskning genomfördes har användning av kartläggningsmaterial i förskoleklass och bedömningsstöd i årskurs 1 blivit obligatoriskt.

100 Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.

Bilden att kartläggningar genomförs för att upptäcka behovet av stöd stämmer med den som utredningen fått vid sina skol- och huvudmannabesök (se avsnitt 2.2.1 för närmare beskrivning av besöken). Oftast finns enligt de intervjuade rutiner, formulerade i någon typ av plan, för olika åtgärder i form av extra anpassningar som ska sättas in efter att det upptäckts att en elev behöver något mer än den ordinarie undervisningen.

Personal som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan samt specialskolan uppger i intervjuerna att extra anpassningar ofta blir något annat i dessa skolformer än i grund- och gymnasieskolan, eftersom extra anpassningar med nödvändighet ingår i den ordinarie undervisningen i special-, grundsär- och gymnasiesärskolan.

Vikten av att stödbehov upptäcks och att stöd sätts in tidigt understryks av Utredningen om en läsa-skriva-räkna-garanti.101 Om insatser sätts in tidigt kan de enligt utredningen ofta bli betydligt mindre omfattande än om de sätts in först när problemen blivit större. Stöd tidigt kan också innebära att eleverna slipper misslyckanden, vilka kan leda till negativa spiraler. Det är därför av stor vikt att förebygga problem med läs-, skriv- och matematikutveckling i tidig ålder.

Införandet av en garanti för tidiga stödinsatser syftar till att se till att behovet av anpassningar och särskilt stöd upptäcks i tid samt att insatser sätts in när de behövs. Skolinspektionen har i uppdrag att utvärdera garantin, och ska lämna sin slutrapport i december 2022. I en delredovisning102 av utvärderingen av garantin beskriver Skolinspektionen att rutiner för genomförande av garantin inte alltid funnits på plats under garantins första år. I de skolor som enligt Skolinspektionens bedömning inte genomfört garantins centrala moment med god kvalitet saknas ofta både tillräcklig kompetens hos lärarna och tillgång till specialpedagogisk kompetens. I en delrapport som fokuserar på kartläggning och tidiga insatser i förskoleklassen drar Skolinspektionen vidare slutsatsen att majoriteten av de granskade skolorna har ett väl fungerande arbete med att genomföra kartläggningen, men att arbetet med att bedöma elevernas behov av stöd samt utveckla och anpassa undervisningen utifrån detta inte fungerat lika väl. På ungefär hälften av skolorna ges inte elever som visar

101SOU 2016:59På goda grunder – En åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. 102 Skolinspektionen (2020). Delredovisning av regeringsuppdrag att följa upp och utvärdera Läsa,

skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Dnr U2018/03700/S (delvis) och U2018/03704/S.

indikation på att de inte kommer att uppnå kunskapskraven en särskild bedömning, och på ungefär lika stor andel av skolorna planeras inte insatser i samråd med specialpedagogisk kompetens.103

I syfte att vidareutveckla kartläggningsmaterial och bedömningsstöd som används inom ramen för garantin genomför också Skolverket för närvarade en uppföljning av hur dessa används och fungerar på skolenheterna. Utredningen har nåtts av en del kritik mot de obligatoriska bedömningsstöden, bland annat att de skulle vara för grovmaskiga och inte identifiera alla elever i behov av stöd. Mot bakgrund av att det pågår både en större utvärdering av garantin samt uppföljning och utveckling av kartläggningsmaterial och bedömningsstöd har utredningen inte prioriterat att undersöka detta vidare.

Anpassningar genomförs utan att behoven har utretts

Enligt en granskning från Skolinspektionen104 har många skolor inte identifierat vilka behov eleverna har innan eventuella åtgärder för eleverna diskuteras. Elevhälsans kompetens borde användas i arbetet med extra anpassningar i större utsträckning än vad som görs, anser Skolinspektionen. Skolorna ser också i för liten utsträckning behov som har med lärmiljöerna att göra. Elevens behov kan enligt Skolinspektionen exempelvis handla om studiero i klassrummet, uppmärksamhet och talutrymme i gruppen, att bli sedd, bekräftad och uppmuntrad för att behålla sin koncentration, att bli förberedd på vad som kommer att hända under lektionen eller att få alternativa instruktioner. I granskningen har Skolinspektionen sett att behoven ofta i stället har formulerats i generella ordalag och som att problemen handlar om brister hos individen, exempelvis att eleven behöver insatser av specialpedagog, eller att eleven har behov av att stärka sina kunskaper i ett visst ämne. De extra anpassningar som ges är ofta de som skolan förtecknat i en standarslista, utan närmare koppling till den aktuella elevens behov. Genomgående tycks det enligt Skolinspektionen vara mindre vanligt att skolorna identifierar behov som omfattar ett tänkande om den miljö eleven befinner sig i och som kan kopplas till lärarens undervisning. Det finns dock även goda exempel

103 Skolinspektionen (2020). Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen. 104 Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.

framhåller Skolinspektionen, ofta i skolor där elevhälsans kompetens används för att identifiera behov hos eleverna.

Anpassningarna motsvarar inte elevens behov

Det är också vanligt att de extra anpassningarna inte motsvarar elevens behov – enligt Skolinspektionens bedömning stämmer anpassningarna överens med behoven endast för var fjärde elev. Anpassningarna ger inte eleven förmåga att i ett långsiktigt perspektiv utveckla sin förmåga att lösa olika uppgifter och därmed kunna arbeta mer självständigt, utan syftar till att komma förbi aktuella undervisningsmoment. Även på detta område finns emellertid goda exempel. När lärare samverkar med specialpedagog eller speciallärare och den kompetensen sätts in tidigt och används kontinuerligt ser Skolinspektionen att en större mångfald av anpassningar förekommer.105

Utredningarna av särskilt stöd är ofta bristfälliga

Inte heller när det gäller särskilt stöd tar skolorna alltid i tillräcklig utsträckning reda på vad eleverna behöver. Enligt Skolinspektionen saknar många skolor ett tydligt och strukturerat arbetssätt när det gäller särskilt stöd. Den utredning som åtgärderna grundar sig på har alltför ofta inte varit tillräckligt ingående eller inte gjorts skyndsamt efter att elevens behov uppmärksammats, enligt Skolinspektionens utredningar av enskilda elevers rätt till stöd.106

Utredningarna saknar ofta ett helhetsperspektiv på elevens svårigheter

En av de vanliga bristerna i utredningarna om särskilt stöd är att det saknas ett helhetsperspektiv på de svårigheter eleven upplever i skolan, enligt Skolinspektionens granskning.107 Skolan behöver utreda elevens skolsvårigheter på djupet och koppla dem till elevens lärande för att kunna anpassa den ordinarie undervisningen. Som ovan beskrivs

105 Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. 106 Skolinspektionen (2020). Årsrapport 2019. Skillnader i skolors arbetssätt och huvudmäns

ansvarstagande.

107 Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan.

formuleras problemen ofta som brister hos eleven i stället för att relateras till den omgivande miljön eller lärarens undervisning.

En äldre mer djupgående studie av åtgärdsprogram108 ger samma bild som Skolinspektionens granskning refererad ovan: elevers svårigheter beskrivs företrädesvis som individuella brister som knyts direkt till eleven och dennes egenskaper och detsamma gäller för föreslagna åtgärder.

En del forskare i specialpedagogik, bland annat Eva Hjörne och Roger Säljö, menar att denna typ av problemformulering historiskt har dominerat skolans praktik.109 Fokus ligger på att sätta in kvalificerat stöd direkt relaterat till en elevs uppvisade svårigheter, kopplade till exempelvis medicinska eller psykologiska egenskaper hos eleven. Det kallas ibland det kategoriska perspektivet på stöd och innebär att svårigheterna placeras hos eleven, enligt företrädare för det relationella perspektivet på stöd. Enligt det relationella perspektivet bör lösningar sökas utifrån att svårigheterna uppstår i elevens möte med omgivningen, vilket gör att fokus flyttas från elevens tillkortakommanden till hur den omgivande miljön och undervisningen kan utvecklas. Målet blir att genomgående anpassa undervisningen till elevernas skilda förutsättningar.110

Det förekommer emellertid kritik mot uppdelningen i ett relationellt och kategoriskt förhållningssätt. Forskaren i specialpedagogik Mara Westling Allodi anser att distinktionen kan ha skapat ett motstånd mot en identifiering av elever i behov av stöd, eftersom man vill undvika att kategorisera eleverna. Det har enligt Allodi funnits en missriktad kritik mot empiriskt vetenskapligt orienterad pedagogik och specialpedagogik, med ett tvärvetenskapligt perspektiv, som behövs för att få kunskap om funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter, strategier och metodik.111 Det kan leda till att underlaget för att välja rätt stödinsatser inte blir tillräckligt.

108 Isaksson, J., Lindqvist, R. och Bergström, E. (2007). School problems or individual short-

comings? A study of individual educational plans in Sweden. European Journal of Special Needs

Education, vol. 22, nr. 1, s. 75-91. 109 Hjörne, E. och Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Stockholm Nordstedts. 110 Skolverket (2014). Tinglev. I. En specialpedagogisk överblick. 111 Westling Allodi, M. (2016). Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt – en jäm-

förande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd. Stockholms

universitet. Working paper Serie 3:2016.

Tillräcklig kunskap för att sätta in rätt stödinsatser saknas

Även Skolverket pekar i rapporten Tillgängliga lärmiljöer? på brister i lärares och rektorers kunskap om funktionsnedsättningar och om vilket stöd eleverna kan behöva.112 Vissa intervjupersoner i Skolverkets studie framhåller risken med att lärarna förknippar en typ av diagnos med en viss typ av anpassning, vilket kan leda till schablonmässiga anpassningar som inte utgår från en analys av vilket stöd den enskilda eleven behöver. Skolverket anser emellertid att skolpersonal inte för den skull ska avstå från att lära sig mer om vad en del funktionsnedsättningar kan innebära för elevers lärande. Tvärtom förefaller ökade kunskaper om funktionsnedsättningar hos lärare hänga samman med lärarnas intresse att söka efter alternativa lösningar och anpassa lärmiljön.

En liknande bild ges i en kvalitetsgranskning av skolsituationen för elva grundskoleelever med diagnos inom autismspektrumtillstånd som Skolinspektionen genomförde 2012.113 Granskningen visar att skolpersonalen i stor utsträckning saknar fördjupad kunskap om vilka behov enskilda elever med dessa diagnoser ofta har. Detta gör att det är svårt att sätta in adekvata åtgärder som utgår från den enskilda elevens situation. Åtgärderna blir i stället av mer generell natur. Eftersom åtgärderna dessutom sällan följs upp blir det också svårt att ändra dessa så att eleven får ett bättre stöd att nå kunskapskraven. Skolinspektionen förespråkar kompetensutveckling och bättre utredningar för att sätta in mer specifika åtgärder. Skolinspektionen bedömer också att elevhälsans breda kompetens behöver tas i anspråk i större utsträckning för att på så sätt få ett bättre stöd för att utforma adekvata åtgärder.

Under senare år har regeringen vidtagit åtgärder för att öka kunskapen om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. År 2018 ändrades examensmålen i högskoleförordningen för specialpedagog- och speciallärarutbildningarna i syfte att säkerställa en fördjupad och breddad kompetens när det gäller sådana funktionsnedsättningar.114 Effekterna av detta har såvitt utredningen känner till ännu inte följts upp. Regeringen har också fattat beslut

112 Skolverket (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete

för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Rapport 440.

113 Skolinspektionen (2012). ”Inte enligt mallen.” Om skolsituationen för elever i grundskolan

med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Rapport 2012:11.

114 Högskoleförordning (1993:100).

om att examensmålen för lärarutbildningarna ska ändras på motsvarande sätt från och med 2021.

Stödets effekter följs inte upp

I nästan hälften av de fall som Skolinspektionen granskat följer inte heller skolorna upp om de extra anpassningarna gett avsedd effekt. Som skäl till att uppföljning inte genomförs anges bland annat att lärare framhåller att de försöker justera anpassningarna utifrån hur väl de fungerar, men att det inte finns någon systematik i uppföljningen. Exempelvis saknas ofta tankar om när en effekt kan förväntas synas eller vilka utöver läraren som eventuellt bör involveras. I de skolor där uppföljningen fungerar väl kan den till exempel vara en integrerad del av lärarens analys av undervisningen till rektorn, eller genomföras genom att specialläraren eller specialpedagogen observerar hur den förändrade undervisningen påverkar den aktuella eleven i.

Skolinspektionens erfarenheter visar också att flera skolor saknar ett systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering av stödåtgärder. I vissa fall har detta lett till att elever lämnat grundskolan med ett F i betyg utan att skolan säkerställt att eleven fått rätt typ av stöd. I andra fall har elever placerats i särskild undervisningsgrupp utan uppföljning och utvärdering av om placeringen stödjer elevens behov.

I samband med utredningens skol- och huvudmannabesök uppgav flera intervjupersoner att det är svårt att veta om en elev har fått rätt stöd, trots uppföljningar och utvärderingar. De intervjuade konstaterade dock att de ser om insatserna gett resultat och i annat fall ändras insatserna. Personal i specialskolan uppgav att de arbetat mycket med detta och har såväl täta uppföljningar som utvärderingar i slutet av en insats med mentor, vårdnadshavare, specialpedagog och rektor.

Bristerna i gymnasieskolans stödarbete liknar grundskolans

I dag går i princip alla grundskoleelever vidare till gymnasieskolan, vilket innebär att behovet av stöd är stort även inom denna skolform.

Enligt Skolinspektionens tillsyn under 2019 var bristerna som rör extra anpassningar och särskilt stöd omfattande i de gymnasieskolor som omfattades av tillsynen. I 45 procent av skolorna upptäcktes brister, vilket dock är en lägre andel än i grundskolorna (61 procent).115

En närmare beskrivning av bristerna gällande anpassningar och särskilt stöd finns i Skolinspektionens granskning av gymnasieskolors arbete med att förhindra studieavbrott på yrkesprogram. Där framgår bland annat att i stort sett ingen av skolorna kartlägger och utreder orsaker till elevernas frånvaro och elevernas behov av stöd i tillräcklig omfattning. De stödinsatser som oftast ges är fler lektioner eller mer tid till arbetsuppgifter, och när åtgärderna inte ger effekt prövar inte skolorna andra insatser, utan upprepar samma stödinsatser utan att ta reda på varför de inte ger effekt. Eleverna upplever inte att lärarna lyssnar på vad de behöver i och utanför undervisningssituationen. Skolinspektionen ser också att lärares gemensamma arbete för att identifiera elevernas behov och definiera vilka anpassningar och stödinsatser som bör vidtas behöver utvecklas. Även elevhälsans kompetens används för lite för att utforma ett effektivt stöd.116

Frågan om vilka åtgärder som behöver vidtas för att fler ungdomar ska påbörja en gymnasieutbildning utreddes relativt nyligen av Gymnasieutredningen.117 Den bild som utredningen tecknar av utvecklingsbehov i stödarbetet inom gymnasieskolan liknar på många sätt vår utrednings beskrivning av utvecklingsbehoven inom grundskolan, och stämmer med Skolinspektionens iakttagelser ovan. Det handlar bland annat att stödbehov inte utreds, åtgärdas och följs upp, att överlämning från grundskolan inte görs och att elevhälsan inte används som resurs i stödarbetet. Ytterligare faktorer som lyfts fram är att lärare upplever att de saknar kompetens och förutsättningar för att tillgodose elevers stödbehov, att resursfördelning inte tar

115 Skolinspektionen (2020). Årsrapport 2019. Skillnader i skolors arbetssätt och huvudmäns an-

svarstagande.

116 Skolinspektionen (2015). Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott. 117SOU 2016:77En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och full-

följa en gymnasieutbildning.

hänsyn till elevernas behov och att stödåtgärder snarare utformas utifrån traditioner än utifrån elevernas behov.

Några problem är emellertid mer framträdande i gymnasieskolan än i grundskolan, och några är specifika för gymnasieskolan. Precis som i grundskolan är de orsaker som anges till elevernas svårigheter ofta individrelaterade, men i gymnasieskolan förefaller detta vara än tydligare eftersom gymnasieelever förväntas ta ett större ansvar för sina studier. Brister hos eleven, skoltrötthet, frånvaro och otillräckliga kunskaper från grundskolan lyfts fram i stället för att den egna organisationen och undervisningen omprövas och anpassas. Tydligare än i grundskolan är också problemet att stöd inte ges i alla ämnen där det kan behövas. Särskilt stöd i gymnasieutbildningarnas karaktärsämnen är mycket ovanligt, i synnerhet i samband med arbetsplatsförlagt lärande. Utöver detta pekar Gymnasieutredningen bland annat på att bristande stöd är en av de huvudsakliga orsakerna till studieavbrott och ofullständiga studier.118

Utifrån förslag från utredningen har nya regler införts om överlämning mellan skolenheter, om en mentor för alla elever som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation och om att det stöd som behövs ska ges utifrån utbildningen i dess helhet.119

4.3.3. Användning och effekter av olika former av särskilt stöd

När behovet av särskilt stöd har utretts finns som ovan beskrivs en rad olika stödinsatser som kan sättas in. Nedan belyser vi användningen av olika former av särskilt stöd i skolan: särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning, anpassad studiegång och elevassistent. Vi kommer i genomgången inte att behandla insatsen studiehandledning på modersmålet, trots att det är den vanligaste stödinsatsen, eftersom en annan utredning nyligen har haft i uppdrag att kartlägga behovet av åtgärder avseende den formen av särskilt stöd.120

När det gäller vilka effekter olika former av stöd har saknas svenska studier, varför vi har undersökt vad internationell forskning säger om olika stödinsatsers effektivitet, även om nationella förhåll-

118 SOU 2016:77 En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och full-

följa en gymnasieutbildning.

119 Regeringens proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla. 120SOU 2019:18För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervis-

ning och studiehandledning på modersmål.

anden naturligtvis kan ha betydelse för utfallen. Vi har här delvis utgått från sammanställningar som det brittiska institutet Education Endowement Foundation (EEF) har gjort. Institutet har i första hand samlat brittisk och amerikansk forskning och graderat olika insatser utifrån deras effekt på elevernas kunskapsresultat samt insatsernas kostnader.121

Det är inledningsvis intressant att notera att det enligt EEF:s genomgång är relativt effektivt med individuella instruktioner och uppgifter inom ramen för undervisning i helklass, alltså anpassning av undervisningen till elevers skiftande behov, samtidigt som kostnaden är låg. Effekterna varierar dock mellan olika studier. I en del studier där effekterna har varit högre har digitala hjälpmedel använts för att underlätta anpassningen av uppgifterna till varje elevs egen nivå.

Särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning

Stödinsatserna särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning ges som ovan beskrivs till ungefär en procent av eleverna varje år.

I utredningens delbetänkande behandlas särskilda undervisningsgrupper och resursskolor.122 Där beskrivs bland annat att elevers placering i särskild undervisningsgrupp oftast har fokus på den aktuella elevens behov. Ibland görs emellertid placeringen av hänsyn till andra elever, exempelvis för att den aktuella eleven är våldsam. De elever som placeras i särskild undervisningsgrupp är ofta, enligt de skolor och huvudmän utredningen besökt, elever med en diagnos inom autismspektrumtillstånd eller elever med utåtagerande beteende. Det kan också vara elever som haft långvarig skolfrånvaro och elever med ångestproblematik. En placering föregås av att både extra anpassningar och särskilt stöd i andra former prövas och beslut om placering i särskild undervisningsgrupp formuleras i åtgärdsprogram. Det handlar om elever med behov som skolan, trots anpassningar och stöd, inte har lyckats tillgodose inom det ordinarie sammanhanget. Samtidigt framkommer en strävan hos huvudmän och rektorer att minska andelen särskilda undervisningsgrupper eftersom undervisningsformen bedöms vara ogynnsam för eleverna på sikt.

121 Education Endowment Foundation. Teaching and Learning Toolkit. www.educationendowmentfoundation.org.uk. Hämtad 20-09-01. 122SOU 2020:42En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resursskolor.

Utifrån Skolinspektionens granskning123 och utredningens kartläggning kan vi i delbetänkandet se att elever kan få en mer välfungerande skolsituation i särskild undervisningsgrupp. Detta resultat måste emellertid relateras till att det handlar om elever som tidigare haft en mycket svår skolsituation. Det handlar inte sällan om elever som borde ha fått mer stöd tidigare under sin skoltid. Behovet av olika organisatoriska lösningar hänger emellertid samman med vilket stöd elevens skola kan ge inom eller i anslutning till det ordinarie sammanhanget.

Institutet EEF nämnt ovan har jämfört både enskild undervisning och undervisning i mindre grupper med andra insatser. Enskild undervisning har enligt EEF:s sammanställningar generellt god effekt, men till en hög kostnad. Sammanställningen innefattar både extra undervisning och undervisning som ersätter de vanliga lektionerna. Korta, regelbundna lektioner framstår enligt studierna som de som har den bästa effekten, och undervisningen bör ges utöver, men ha koppling till, den ordinarie undervisningen.124

Studier som jämför enskild undervisning med undervisning i mindre grupper visar på skiftande resultat, enligt EEF. Det finns en del studier som tyder på att undervisning i mindre grupp kan ge lika goda effekter som enskild undervisning, men till en lägre kostnad per elev. I vissa studier ger enskild undervisning bättre resultat, medan undervisning i grupper om två till tre elever i andra studier ger lika bra eller till och med bättre resultat. Variationen pekar enligt EEF på att det snarare är undervisningens kvalitet som är avgörande för resultaten och inte gruppens storlek.125

Anpassad studiegång

Anpassad studiegång är sammantaget ungefär lika vanligt som särskild undervisningsgrupp, men skiljer sig från den insatsen på så sätt att den blir mycket vanligare i grundskolans senare årskurser. Som beskrivs i avsnitt 4.2.1 är anpassad studiegång fram till årskurs 6 den minst vanliga stödinsatsen, men därefter blir andelen högre och i års-

123 Skolinspektionen (2014). Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Rapport 2014:06. 124 Education Endowment Foundation. Teaching and Learning Toolkit. www.educationendowmentfoundation.org.uk. Hämtad 20-09-01. 125 Ibid.

kurs 9 har drygt tre procent av eleverna anpassad studiegång, vilket är en högre andel än både enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp.

Anpassad studiegång är en ingripande åtgärd som innebär att eleven inte får tillgång till full undervisningstid i alla ämnen och i förlängningen riskerar att inte nå behörighet i ämnen som skulle kunna behövas för antagning till högskoleförberedande eller yrkesförberedande gymnasieprogram. Enligt regeringens tidigare utredare av skolfrånvaro finns indikationer på att anpassad studiegång används alltför lättvindigt och som en enkel lösning, bland annat vid omfattande frånvaro.126 Forskning och granskning om användning av anpassad studiegång och om effekter av åtgärden saknas emellertid enligt vad utredningen erfar, varför vi inte kan kontrollera om den beskrivna bilden avspelar ett omfattande problem eller inte.

Elevassistent

Elevassistent är enligt förarbetena en form av särskilt stöd.127 Gruppen elevassistenter har ökat över tid, åtminstone i kommunala skolor vilket är de uppgifter det finns tillgång till. År 2018 var knappt 20 000 personer anställda som elevassistenter i kommunala skolor, vilket kan jämföras med omkring 70 000 grundskollärare och 25 000 gymnasielärare.128 Trots att gruppen utgör en relativt stor andel av de anställda i skolan är det inte fastställt vad elevassistenter ska ha för arbetsuppgifter i skolan eller vilka typer av uppdrag de ska ha.

I en rapport från Skolverket anger en stor majoritet av de intervjuade rektorerna att tillgång till en elevassistent i klassrummet är en mycket eller ganska vanlig lösning.129 Lärare berättar i intervjuer att elever i behov av särskilt stöd får ”gå iväg med” assistenten, trots att denna inte har utbildning för att b