SOU 2020:43
Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper
Till statsrådet Anna Ekström
Regeringen beslutade den 26 april 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt utreda och lämna förslag på justeringar i betygssystemet för alla skolformer (dir. 2018:32). Samma dag förordnades Jörgen Tholin som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Betygsutredningen 2018 (U 2018:03).
Regeringen beslutade den 26 september 2019 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2019:66). Genom tilläggsdirektivet tillkom uppdraget att beakta att de förslag som läggs inte ska leda till betygsinflation och att analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygsinflation. Uppdraget förlängdes till den 29 maj 2020.
Regeringen beslutade den 16 april 2020 om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredningen som innebar en förlängning av uppdraget till den 17 augusti 2020 (dir. 2020:41).
Som sakkunniga i utredningen förordnades från den 1 september 2018 kanslirådet Mattias Ahlquist, Utbildningsdepartementet, departementssekreteraren Ylva Eresund Rosing, Utbildningsdepartementet, departementssekreteraren Arvid Hedlund, Finansdepartementet, departementssekreteraren Lovisa Hellberg, Utbildningsdepartementet, kanslirådet Anders Jutell, Utbildningsdepartementet och rättssakkunnig Sara Åström, Utbildningsdepartementet.
Som experter i utredningen förordnades från den 1 september 2018 enhetschefen Sanna Palomaa, Universitets- och högskolerådet, senior rådgivare Cecilia Sandberg, Skolverket och utredaren Roger Thuring, Skolinspektionen. Sanna Palomaa entledigades från den 9 oktober 2018 och utredaren Viveka Sahlberg, Universitets- och högskolerådet, förordnades från den 9 oktober 2018. Roger Thuring entledigades från den 2 augusti 2019 och utredaren Karin Lindqvist, Skolinspektionen, förordnades från den 2 augusti 2019.
Som sekreterare i utredningen anställdes Annika Hellewell (huvudsekreterare) från den 1 juli 2018 till den 1 juli 2020. Johan Hardstedt anställdes från den 25 juni 2018 till den 18 mars 2019 (föräldraledig från december 2018 till mars 2019). Anna Vretblad anställdes från den 8 augusti 2018 till den 1 juli 2020, Frida Lundberg från den 7 januari 2019 till den 1 juli 2020 och Christina Grönvik från den 12 november 2019 till den 1 juli 2020. Som sekreterare i utredningen anställdes även Pernilla Lundgren från den 23 oktober 2018 till den 31 december 2018, med uppdraget att utarbeta en kunskapsöversikt om betyg och betygssättning. Likaså anställdes John-Erik Bergkvist som sekreterare i utredningen från den 1 november 2018 till den 31 december 2018, med uppdraget att utarbeta en nordisk och internationell översikt. Vidare anställdes Fredrik Lundholm som sekreterare i utredningen på deltid från den 2 september 2019 till den 31 december 2019, med uppdraget att sammanställa aktuell betygs- och elevstatistik för samtliga skolformer.
Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Bygga,
bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper (SOU 2020:43). Uppdraget är med detta slutfört.
Stockholm i augusti 2020
Jörgen Tholin
/Annika Hellewell Anna Vretblad Frida Lundberg Christina Grönvik
5
Innehåll
1 Författningsförslag ..................................................... 43
1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ................ 43 1.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ................ 70 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens .............................................................. 85 1.4 Förslag till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)................................................................................ 86 1.5 Förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) ..................................... 93 1.6 Förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) ..................................... 97 1.7 Förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100) ..................................... 131 1.8 Förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100) ..................................... 134 1.9 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ...................................... 144 1.10 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall ...... 149
Innehåll SOU 2020:43
6
1.11 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall .............. 155 1.12 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan ....... 160 1.13 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan ...... 163 1.14 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan ...... 166 1.15 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan ................................................................ 173 1.16 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan ................................................................ 176
2 Utredningens uppdrag .............................................. 181
2.1 Bygga, bedöma och betygssätta elevers kunskaper ............ 181 2.1.1 Vikten av rättvisande och likvärdiga betyg .......... 182 2.2 Uppdraget enligt direktivet.................................................. 183 2.3 Utgångspunkter .................................................................... 184 2.4 Utmaningar ........................................................................... 185 2.5 Förslagen förstärker varandra .............................................. 187
3 Utredningens arbete ................................................. 189
3.1 Att inhämta synpunkter har varit av stor vikt för utredningen ..................................................................... 189 3.1.1 Referensgrupper .................................................... 190 3.1.2 Studiebesök............................................................ 191 3.1.3 Möten ..................................................................... 193 3.1.4 Kommunikation .................................................... 196 3.2 Betänkandets disposition ..................................................... 197
Innehåll
7
4 Betygssystemet – en historik ..................................... 199
4.1 Relativa betyg ........................................................................ 199 4.1.1 Relativa betyg i grundskolan ................................. 199 4.1.2 Relativa betyg i gymnasieskolan ........................... 200 4.1.3 Kritik mot de relativa betygen .............................. 201 4.1.4 På väg mot ett nytt betygssystem ......................... 202 4.2 Mål- och kunskapsrelaterade betyg ..................................... 202 4.2.1 Nytt betygssystem från 1994 ................................ 203 4.2.2 Införandet av en godkäntgräns innebar en stor förändring i betygssättningen ............................... 208 4.2.3 Utvärdering av kursbetygen 1999 ......................... 212 4.2.4 Ämnesbetyg utreddes ............................................ 213 4.2.5 Betänkande från år 2008 presenterade tre möjliga utformningar av betygssystem ................ 214 4.2.6 Ny betygsskala 2011 .............................................. 217 4.2.7 Gymnasiesärskolan ................................................ 218 4.3 Efter Gy11 – Gymnasieutredningen 2016 ........................... 219 4.3.1 Fördelar och nackdelar med olika system ............ 220 4.3.2 Två möjliga modeller för ämnesbetyg .................. 221 4.3.3 Betygsutredningen 2018 ........................................ 222
5 Bestämmelser om betyg och betygssättning ................ 225
5.1 Övergripande bestämmelser om betyg och betygssättning ................................................................ 225 5.1.1 Bestämmelser om betyg finns i lag, förordningar och föreskrifter................................ 225 5.1.2 I vilka skolformer betyg sätts ............................... 226 5.1.3 Betygsskalan och kunskapskraven ........................ 227 5.2 Bestämmelser om betyg för respektive skolform ............... 230 5.2.1 Betyg i grundskolan och motsvarande skolformer .............................................................. 230 5.2.2 Betyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ................................................. 231 5.2.3 Betyg i den kommunala vuxenutbildningen ........ 234
Innehåll SOU 2020:43
8
5.3 Det nationella stödet för kunskapsbedömning och betygssättning ....................................................................... 237 5.3.1 Nationella prov ...................................................... 237 5.3.2 Resultatet på ett nationellt prov ska särskilt beaktas ................................................................... 238 5.3.3 Nationella bedömningsstöd ................................. 238 5.4 Behörighet och urval till nationella program i gymnasieskolan ................................................................... 239 5.5 Behörighet och urval till högskolan .................................... 239 5.5.1 Grundläggande högskolebehörighet – examen på gymnasial nivå ................................................... 240 5.5.2 Särskild behörighet – kurser från gymnasieskolan eller motsvarande ....................... 241 5.5.3 Urval ...................................................................... 241 5.6 Behörighet och urval till yrkeshögskolan ........................... 243 5.6.1 Grundläggande behörighet ................................... 243 5.6.2 Behörighet i övrigt ................................................ 243 5.6.3 Urval ...................................................................... 243
6 Den kursutformade gymnasieskolan – historik och nuläge .............................................................. 245
6.1 Visioner om en kursutformad gymnasieskola .................... 245 6.1.1 Den ämnesutformade gymnasieskolan ansågs svåröverskådlig och stelbent ................................. 246 6.1.2 Med sikte på en mer flexibel gymnasieskola ....... 247 6.1.3 Försöks- och utvecklingsarbete för att stegvis reformera gymnasieskolan .................................... 247 6.1.4 Beslut om att göra gymnasieskolan kursutformad ......................................................... 248 6.2 Den kursutformade gymnasieskolan infördes .................... 249 6.2.1 Flexibilitet för eleverna ......................................... 249 6.2.2 Flexibilitet för skolor och kommuner ................. 250 6.2.3 En mer kursutformad gymnasieskola var modellen ................................................................ 250
Innehåll
9
6.3 Den kursutformade gymnasieskolan utvecklades vidare .... 251 6.3.1 Första uppföljningen av den kursutformade gymnasieskolan ...................................................... 251 6.3.2 Gy 2000 – en ny gemensam struktur i gymnasieskolan ...................................................... 253 6.3.3 Fragmentisering och stress – kritik mot kursutformningen .................................................. 253 6.3.4 Ämnesplaner och ämnesbetyg för att främja sammanhang och helhetssyn ................................. 254 6.4 Gymnasiereformen 2011 (Gy 11) innebar en fastare struktur för gymnasieskolan ................................................ 257 6.4.1 En reformerad gymnasieskola föreslogs .............. 258 6.4.2 I Gy 11 betonades utbildningen som helhet ........ 258 6.4.3 En gymnasieutbildning för alla ............................. 259 6.5 Problemen med kursutformningen och kursbetygen kvarstår även efter Gy 11 ...................................................... 259 6.5.1 Kursutformningen och kursbetygen främjar inte helhet och djuplärande ................................... 260 6.5.2 Vissa elever i gymnasieskolan är stressade ........... 260 6.6 Dagens utbildning på gymnasial nivå ................................... 261 6.6.1 Dagens gymnasieskola .......................................... 262 6.6.2 Dagens gymnasiesärskola ...................................... 266 6.6.3 Dagens vuxenutbildning på gymnasial nivå ......... 270
7 Omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan – historik och nuläge ........................ 275
7.1 Detaljerade timplaner hade stor betydelse i linjegymnasiet (Lgy70) ....................................................... 275 7.1.1 Utgångspunkter för timplanerna i Lgy70 ............ 276 7.1.2 Ett angivet antal veckotimmar angavs för varje ämne ....................................................................... 276 7.2 Minsta garanterade undervisningstid infördes .................... 277 7.2.1 Förändringarna skulle bland annat åtgärda lektionsbortfall ...................................................... 278
Innehåll SOU 2020:43
10
7.3 Gymnasiepoäng infördes och kopplades till undervisningstiden .......................................................... 279 7.3.1 Timplaner som riktvärden .................................... 279 7.4 Gy 2000 – timplanen togs bort och gymnasiepoäng angav omfattningen av en gymnasieutbildning ................... 280 7.4.1 Alla program skulle bestå av 2 500 poäng ............ 281 7.4.2 En total garanterad undervisningstid för utbildningen kvarstod ........................................... 281 7.4.3 2 500 gymnasiepoäng gav förutsättningar för mer enhetliga programstrukturer ................... 282 7.5 Regleringen med gymnasiepoäng behölls i Gy 11 .............. 282 7.5.1 Begreppet heltidsstudier infördes ........................ 282 7.5.2 Olika strukturer för yrkesprogram och högskoleförberedande program .................... 283 7.6 Timplanen fanns kvar längre i gymnasiesärskolan .............. 284 7.7 Problem att många elever inte får sin minsta garanterade undervisningstid i gymnasieskolan ................. 285 7.8 Så regleras omfattningen av utbildningen i dag .................. 287
8 Bedömning och betygssättning i en svensk och nordisk kontext ........................................................ 289
8.1 Betygssättning är en form av bedömning ........................... 289 8.2 Att bedöma giltigt och tillförlitligt ..................................... 290 8.2.1 Validitet och reliabilitet ........................................ 290 8.3 Det finns olika sätt att bedöma och betygssätta ................. 292 8.3.1 Holistisk och analytisk bedömning ..................... 293 8.3.2 För– och nackdelar med olika bedömningsmodeller............................................. 295 8.3.3 Sverige har målrelaterad bedömning .................... 296 8.3.4 Standardbaserade läroplaner och kunskapskrav .. 297 8.4 Sveriges modell med analytisk och icke– kompensatorisk betygssättning har inbyggda problem ..... 299 8.4.1 Tröskeleffekter skapar problem ........................... 299
Innehåll
11
8.4.2 Lärare verkar tillämpa reglerna kring betygssättningen olika ........................................... 301 8.4.3 Kunskapskraven ..................................................... 302 8.4.4 Betygen B och D .................................................... 306 8.5 Återkoppling vid underkänt betyg ...................................... 307 8.5.1 Många elever får betyget F .................................... 308 8.5.2 Återkoppling i dag sker på olika sätt .................... 312 8.5.3 Elevers motivation påverkas av bedömning och betyg ................................................................ 313 8.5.4 Skriftlig information kan ge bättre återkoppling men medför dokumentation ........... 317 8.5.5 Flera underkända betygssteg kan nyansera återkopplingen till en elev som får ett underkänt betyg ..................................................... 319 8.6 Formativ bedömning ger en kontinuerlig återkoppling av kunskapsutveckling till elever .......................................... 322 8.6.1 Definition av formativ bedömning ....................... 323 8.6.2 Lärarens kompetens spelar roll vid återkoppling till eleven .......................................... 323 8.6.3 Formativ bedömning kan se olika ut .................... 324 8.6.4 Problematiskt att använda betyg som formativ återkoppling ........................................................... 325 8.6.5 Matriser är en vanlig form av skriftlig återkoppling ........................................................... 326 8.7 En beskrivning av de nordiska ländernas system för bedömning och betygssättning ............................................ 328 8.7.1 Danmark................................................................. 330 8.7.2 Norge ..................................................................... 333 8.7.3 Finland ................................................................... 335 8.7.4 Jämförelse med Sverige ......................................... 339
9 Betygs- och elevstatistik ........................................... 341
9.1 Grundskolan .......................................................................... 341 9.1.1 Eleverna i grundskolan .......................................... 341 9.1.2 Studieresultaten i grundskolan ............................. 341 9.1.3 Betygen i grundskolans ämnen ............................. 345 9.1.4 Spridningen av kunnande per betygssteg ............. 348
Innehåll SOU 2020:43
12
9.2 Grundsärskolan..................................................................... 352 9.3 Specialskolan ......................................................................... 352 9.4 Sameskolan ............................................................................ 353 9.5 Gymnasieskolan .................................................................... 353 9.5.1 Eleverna i gymnasieskolan .................................... 353 9.5.2 Genomströmning i gymnasieskolan .................... 359 9.5.3 Betyg i gymnasieskolan ......................................... 364 9.5.4 Elevernas betygsutveckling mellan kurser under gymnasietiden ............................................. 369 9.6 Gymnasiesärskolan ............................................................... 379 9.7 Kommunal vuxenutbildning (komvux) .............................. 380 9.7.1 Eleverna i kommunal vuxenutbildning ................ 380 9.7.2 Studieresultaten i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ................................................... 383 9.7.3 Kursbetyg i olika ämnen ....................................... 384 9.7.4 Elever som tar gymnasieexamen från komvux .... 387 9.8 Särskild utbildning för vuxna (särvux) ................................ 387
10.1 Inledning ............................................................................... 389 10.2 Synpunkter om ämnesbetyg ................................................ 391 10.2.1 Elevers synpunkter om ämnesbetyg .................... 391 10.2.2 Lärares synpunkter om ämnesbetyg .................... 393 10.2.3 Övriga skolaktörers synpunkter om
ämnesbetyg ............................................................ 394
10.3 Synpunkter om kompensatorisk betygssättning ................ 395 10.3.1 Elevers synpunkter om kompensatorisk
betygssättning ....................................................... 395
10.3.2 Lärares synpunkter om kompensatorisk betygssättning ....................................................... 396 10.3.3 Övriga skolaktörers synpunkter om kompensatorisk betygssättning ............................ 397 10.4 Synpunkter om betyget F .................................................... 398 10.4.1 Elevers synpunkter om betyget F ........................ 398
Innehåll
13
10.4.2 Lärares synpunkter om betyget F ......................... 398 10.4.3 Övriga skolaktörers synpunkter om betyget F ... 399 10.5 Synpunkter om all tillgänglig information om eleven vid betygssättningen ................................................................... 400 10.5.1 Elevers synpunkter om all tillgänglig
information ............................................................ 400
10.5.2 Lärares synpunkter om all tillgänglig information ............................................................ 401 10.5.3 Övriga skolaktörers synpunkter om all tillgänglig information ........................................... 402 10.6 Betygsinflation ...................................................................... 403 10.6.1 Resultat från utredningens intervjuer om
betygsinflation och olikvärdig betygssättning ..... 403
10.6.2 Synpunkter om betygsinflation ............................ 406 10.7 Redovisning av utredningens utprövningar ........................ 408 10.7.1 Utprövning av modell för ämnesbetyg ................ 408 10.7.2 Utprövning av modell för kompensatorisk
betygssättning ........................................................ 411
10.7.3 Utprövning av modell med två underkända betyg ....................................................................... 413 10.8 Synpunkter från den parlamentariskt sammansatta referensgruppen .................................................................... 415
11.1 Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska vara ämnesutformade ...................................................... 421 11.1.1 Den kursutformade gymnasieskolan har varit
kritiserad under en längre tid ................................ 422
11.1.2 Ämnesutformning ger bättre förutsättningar för fördjupat lärande och lärande över tid ........... 424 11.1.3 Ämnen och ämnesplaner behöver ses över .......... 425 11.2 Ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ...... 425 11.2.1 Uppdraget är att föreslå en modell för
ämnesbetyg ............................................................ 426
Innehåll SOU 2020:43
14
11.2.2 Ämnesbetyg främjar elevers kunskapsutveckling ............................................... 426 11.2.3 Dagens gymnasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng samt gymnasieexamen och gymnasiesärskolebevis behålls ....................... 430 11.3 En modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ......................................................... 431 11.3.1 Modellens huvuddrag ............................................ 432 11.3.2 Ämnen ska delas in i nivåer .................................. 434 11.3.3 Betyg i ämnet ska sättas efter varje nivå .............. 436 11.3.4 Det ska finnas möjlighet till undantag från
modellens principer ............................................... 444
11.4 Ämnen och ämnesplaner behöver ses över ......................... 447 11.4.1 Utformning av ämnen och ämnesplaner för
ämnesbetyg ............................................................ 447
11.5 Följder av modellen .............................................................. 453 11.5.1 Följder av modellen för
introduktionsprogrammen ................................... 453
11.5.2 Fjärde tekniskt år, riksrekryterande utbildningar, lärlingsutbildning och APL ............ 454 11.5.3 Elevens rätt till stöd .............................................. 456 11.5.4 Hur betyg redovisas i slutliga betygsdokument .................................................... 456 11.5.5 Prövning på nivå i ämnet ...................................... 459 11.5.6 Meritpoängssystemet kan behöva ses över .......... 460 11.5.7 De nationella provens konstruktion kommer att behöva ses över ................................................ 460 11.6 Ämnesbetyg i kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå .................................................................. 461 11.6.1 Det ska fortsatt vara smidiga övergångar
mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen................................................. 461
11.6.2 Följder av ämnesutformning och ämnesbetyg inom vuxenutbildningen ....................................... 467
Innehåll
15
11.7 Timplan i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan .............. 468 11.7.1 En timplan behövs inte för att stödja
ämnesbetyg ............................................................ 469
11.7.2 Fokus på uppföljning av undervisningstiden inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ....................................................... 474
12.1 Betygsskalan ska ha en inbyggd kompensatorisk princip .. 478 12.1.1 Betygssystemet har inbyggda problem ................ 478 12.1.2 En kompensatorisk betygssättning kan ge mer
rättvisande betyg .................................................... 481
12.1.3 Skolformer som ska omfattas av kompensatorisk betygssättning ............................ 485 12.2 Betygskriterier och kriterier för bedömning ska beskriva kunskapsnivåer ................................................. 485 12.2.1 Betygsstegen A, B, C, D, E och Fx ska ha
nationella betygskriterier ...................................... 486
12.2.2 Verksamheter med en förenklad betygsskala ska ha nationella betygskriterier för betygssteget Godkänt ........................................... 488 12.2.3 Kriterier för bedömning ska användas när betyg inte sätts ....................................................... 489 12.3 Betyget E kan inte kompenseras .......................................... 490 12.3.1 Betyget E ska ha kriterier som ska uppfyllas i
sin helhet ................................................................ 490
12.4 För betygen A, B, C och D gör läraren en sammantagen bedömning ............................................................................. 493 12.4.1 Visade kunskaper på betygsstegen A, C och E
kan kompenseras mot varandra och resultera i betyg på skalan A–D .............................................. 493
12.4.2 Professionella lärare kan hantera en betygsskala med en kompensatorisk princip ....... 497 12.5 Godkäntgränsen i den obligatoriska skolan bör utredas .... 499 12.5.1 Ska det finnas en godkäntgräns i den
obligatoriska skolan? ............................................. 499
Innehåll SOU 2020:43
16
13.1 Elevens kunskapsnivåer under betyget E ska synliggöras med ytterligare ett underkänt betyg ................ 504 13.1.1 Betyget F synliggör inte elevens kunskaper ........ 504 13.1.2 Ytterligare ett underkänt betygssteg kan
nyansera och tydliggöra elevens kunskaper ......... 506
13.1.3 Betygskriterier ska finnas för betyget Fx ............ 510 13.1.4 Betyget Fx ska motsvara poäng ............................ 512 13.1.5 En betygsskala med sju betygssteg ...................... 517 13.1.6 Olika elever behöver olika insatser ...................... 517
14.1 En allsidig bedömning utifrån valida och reliabla betygsunderlag ...................................................................... 519 14.1.1 Kartläggningen visar att riktlinjen skapar
problem .................................................................. 520
14.1.2 Läraren ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper ................................................. 523 14.1.3 Det bör finnas rutiner för skolans bedömningspraktik ............................................... 525
15.1 Ikraftträdande ....................................................................... 529 15.1.1 Införandet bör vara så samlat som möjligt .......... 529 15.1.2 Författningsändringar – det behövs två olika
lagar om ändring i skollagen ................................. 535
15.2 Övergångsbestämmelser ...................................................... 536 15.2.1 Elever ska slutföra sin utbildning inom samma
system men det ska finnas flexibilitet mellan systemen ................................................................ 536
15.3 Genomförande av förslagen ................................................. 540 15.3.1 Skolverket ska ansvara för genomförande
och implementering av förslagen ......................... 540
Innehåll
17
16.1 Problemen, förslag till lösningar och alternativa lösningar ................................................................................ 544 16.1.1 Ämnesbetyg i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan ................................................. 544
16.1.2 Kompensatorisk betygssättning ........................... 547 16.1.3 Hur elevens kunskaper kan synliggöras och dokumenteras vid ett underkänt betyg ................. 549 16.1.4 Lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper .................................................. 551 16.1.5 Vilka som berörs av förslagen ............................... 551 16.2 Konsekvenser för eleverna ................................................... 553 16.2.1 Längre sammanhållen tid för lärande kan öka
genomströmningen i gymnasieskolan .................. 553
16.2.2 Betygen kan ge en mer rättvisande bild av elevernas kunskaper ............................................... 555 16.2.3 Det blir lättare att följa elevens kunskapsutveckling på den underkända nivån ..... 556 16.3 Konsekvenser för lärare ........................................................ 556 16.3.1 Lärares administrativa arbetsuppgifter kan
minska .................................................................... 556
16.3.2 Lärares professionella kompetens tillvaratas ....... 557 16.4 Konsekvenser för staten ....................................................... 558 16.4.1 Samlade ekonomiska konsekvenser och
finansiering ............................................................. 558
16.4.2 Konsekvenser för Statens skolverk ...................... 559 16.4.3 Konsekvenser för Statens skolinspektion ............ 565 16.4.4 Konsekvenser för Universitets- och högskolerådet ......................................................... 566 16.5 Konsekvenser för kommunerna ........................................... 567 16.5.1 Den kommunala självstyrelsen ............................. 567 16.5.2 Närmare om konsekvenser för
verksamheterna ...................................................... 569
16.6 Konsekvenser för företag ..................................................... 574 16.6.1 Konsekvenser för enskilda huvudmän ................. 574 16.6.2 Konsekvenser för branscher ................................. 576
Innehåll SOU 2020:43
18
16.7 Andra konsekvenser ............................................................. 577 16.7.1 Konsekvenser av förslagen i förhållande
till betygsinflation ................................................. 577
16.7.2 Konsekvenser för antagning till högre utbildning .............................................................. 580 16.7.3 Barnrättsperspektivet ............................................ 586 16.7.4 Konsekvenser för jämställdheten mellan pojkar och flickor och kvinnor och män ............. 587 16.7.5 Konsekvenser för de integrationspolitiska målen ...................................................................... 588 16.7.6 Samhällsekonomiska konsekvenser ..................... 589 16.7.7 Konsekvenser för sysselsättning och service i olika delar av landet ............................................... 589 16.7.8 Konsekvenser för Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen .............................................. 590
17.1 Bakgrund ............................................................................... 591 17.1.1 Betygsinflation och olikvärdig betygssättning
samverkar ............................................................... 591
17.1.2 Betygsinflation och olikvärdig betygssättning förekommer i Sverige ............................................ 592 17.1.3 De svenska målrelaterade betygen – en komplex bild .......................................................... 593 17.1.4 Möjliga förklaringar till varför betyg kan bli omotiverat höga .................................................... 596 17.1.5 Nationella kunskapsmätningar kan utgöra verktyg för att mäta betygsinflation .................... 601 17.1.6 Det finns behov av insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning .... 603 17.2 Befintliga och planerade insatser samt möjliga nya insatser på kortare eller längre sikt ...................................... 605 17.2.1 Påbörjade och planerade insatser samt möjliga
nya insatser ............................................................ 605
Innehåll
19
17.3 Insatser kopplade till prov som kräver vidare utredning .... 611 17.3.1 Ankring av betyg i de nationella proven i de
obligatoriska skolformerna ................................... 612
17.3.2 Införa examensprov i gymnasieskolan som ytterligare antagningsmöjlighet till högskola och universitet ....................................................... 616 17.3.3 Statistisk moderering av betyg med hjälp av nationella prov ....................................................... 621 17.3.4 Om inga insatser hjälper, behövs då ett nytt betygssystem? ........................................................ 623
18.1 Förslag till ändringar i skollagen (2010:800) ....................... 627 18.2 Förslaget till ändringar i skollagen (2010:800).................... 647 18.3 Förslaget till ändringar i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens ...................................................... 658 18.4 Övriga förordningsändringar ............................................... 658
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2018:32 ........................................... 673
Bilaga 2 Kommittédirektiv 2019:66 ........................................... 695 Bilaga 3 Kommittédirektiv 2020:41 ........................................... 697
Bilaga 4 Om betyg och betygssättning –
en forskningsöversikt ................................................... 699
Bilaga 5 Sammanställning av aktuellt kunskapsläge gällande
betygsinflation och likvärdighet i betygssättningen ... 747
21
Sammanfattning
I augusti 2020 överlämnade Betygsutredningen sina förslag till regeringen. Uppdraget var att utreda och föreslå en modell för hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I uppdraget ingick även att utreda och lämna förslag till justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet med utredningens uppdrag var att främja elevers kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper.
I vårt arbete har vi haft fokus på elever och lärare och vi har med våra förslag strävat efter att skapa system som ger bättre förutsättningar för elevers lärande och bättre förutsättningar för lärares undervisning, bedömning och betygssättning.
Förslagen ska ses som ett paket där de enskilda förslagen förstärker varandra och helheten därmed ger större effekt än de enskilda delarna. Av denna anledning bör förslagen införas så samlat som möjligt.
Ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxenutbildning
Förslagen i korthet
• Ämnesbetyg ska ersätta kursbetygen och införas i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola.
• Ämnen ska delas in i nivåer för att dels säkra likvärdigheten i utbildningens innehåll i landet, dels behålla möjligheten att ett ämne med en ämnesplan ska kunna läsas i olika omfattning på olika program och inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå.
• Modellen för ämnesbetyg innebär att det för varje ämne finns en uppsättning betygskriterier och att eleven efter en nivå får ett
Sammanfattning SOU 2020:43
22
betyg i ämnet, vilket sedan ersätts när eleven efter nästa nivå får ett nytt betyg i ämnet.
• Betyg i ämnet ska ges efter varje nivå för att ge eleven en regelbunden och formell avstämning samt för att tydligt visa hur långt eleven har läst i ämnet om eleven byter lärare, program, skola, eller skolform.
• I examensbeviset, gymnasiesärskolebeviset, studiebeviset eller gymnasieintyget redovisas elevens slutliga betyg i ämnet, till skillnad från det nuvarande kursutformade systemet där betyg på varje kurs i ett ämne redovisas.
• Motsvarande modell för ämnesbetyg ska även införas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå.
• Skolverket ska ges i uppdrag att se över nuvarande ämnen och ämnesplaner för att de ska fungera med ämnesbetyg.
Bakgrund till förslagen
Den kursutformade gymnasieskolan har under en längre tid kritiserats för att vara fragmentiserad vilket bland annat har lett till att elever upplever att målet med utbildningen är att ”beta av” kurser snarare än lärande. Ett ständigt fokus på bedömning och betygssättning på grund av att varje betyg som sätts på en kurs har betydelse för elevens meritvärde har lett till stress hos både elever och lärare. De enskilda kursbetygen som eleverna fått i tidiga kurser visar inte heller vilka kunskaper eleverna har vid slutet av sina studier i ett ämne. Kursutformningen och kursbetygen har vidare inneburit att många elever har svårt att hinna vänja sig vid studierna i gymnasieskolan innan de får sina första kursbetyg.
Utgångspunkter för förslagen
En utgångspunkt för modellen för ämnesbetyg har varit att i möjligaste mån behålla det som fungerar bra i dagens system men samtidigt möjliggöra bättre förutsättningar för elevernas lärande. Att inte föreslå ett helt nytt system som leder till större förändringar
SOU 2020:43 Sammanfattning
23
handlar även om att värna lärares arbetssituation och huvudmännens möjligheter till planering och dimensionering av den gymnasiala utbildningen. Vi har därför utgått från att stommen i utbildning på gymnasial nivå ska vara densamma som i dag, till exempel att det fortsatt ska finnas högskoleförberedande program och yrkesprogram i gymnasieskolan, att samma ämnesplaner ska gälla i olika skolformer inom gymnasial utbildning, att det ska finnas möjligheter för elever att göra val inom sin studieväg samt möjligheter till övergångar och samverkan mellan olika skolformer.
Ämnesbetyg speglar elevens kunskaper i hela ämnet
De problem som är inbyggda i kursstrukturen kommer att finnas kvar så länge vi har en kursutformad gymnasieskola där avslutande betyg sätts efter varje kurs. I en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola är innehållet i utbildningen paketerat i större sammanhållna ämnen och ämnena är utformade på så sätt att det är lämpligt med ämnesbetyg. Det innebär att elevernas kunskaper i ett ämne på ett rättvisande sätt kan bedömas och betygssättas i slutet av ämnesstudierna.
Utredningen anser att ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola ger bättre förutsättningar för fördjupat lärande och lärande över tid och motivation för eleverna att genomföra utbildningen, vilket ger bättre förutsättningar än i dag för en ökad genomströmning. Ämnesbetygen kan bättre spegla elevers kunskaper i ämnet som helhet än separata kursbetyg. De ger även lärare möjligheter att planera undervisningen utifrån ämnet som helhet.
I dag används i princip samma ämnesplaner och system för betyg på kurser inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå. Ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bör därför inte hindra eller försvåra elevers övergång till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå respektive som särskild utbildning på gymnasial nivå, varken för individer med ämnesbetyg eller med kursbetyg. Av denna anledning föreslår utredningen att ämnesbetyg även införs inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå.
Sammanfattning SOU 2020:43
24
Figur 1 Princip för hur betyg ska sättas i ämnen
Ämnen ska bestå av en eller flera nivåer och efter varje nivå ska eleven få ett nytt betyg i ämnet som ersätter betyget från den tidigare nivån, på väg mot elevens slutliga betyg i ämnet. Varje betyg i ämnet sätts utifrån en uppsättning betygskriterier som gäller för hela ämnet. Ett sådant betyg anger var en elev befinner sig kunskapsmässigt i ämnet och ger information till eleven när det gäller resterande studier i ämnet. Det ger även information när eleven byter inom och mellan introduktionsprogram, nationella program och vuxenutbildning. Det slutliga betyget i ämnet ska spegla elevens kunnande i ämnet i slutet av ämnesstudierna.
Ett underkänt betyg på den slutliga nivån ska inte innebära ett underkänt betyg i hela ämnet om eleven fått ett godkänt betyg i ämnet på underliggande nivå (-er). En elev ska därför kunna tillgodoräkna sig de nivåer för vilka eleven redan har fått ett godkänt betyg, även om eleven har fått ett underkänt betyg på den avslutande nivån i ämnet.
Kompensatorisk betygssättning
Förslagen i korthet
• Kompensatorisk betygssättning ska införas i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt
Betyg i ämnet på
nivå 1
Betyg i ämnet på
nivå 2
Betyg i ämnet på
nivå 3
Betyg i ämnet på
nivå 4
SOU 2020:43 Sammanfattning
25
kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.
• Begreppet betygskriterier ska ersätta begreppet kunskapskrav.
• Betygen A–D ska omfattas av en kompensatorisk princip. Det innebär att betygskriterierna för betygen A–D inte behöver vara uppfyllda i sin helhet utan läraren ska vid betygssättningen göra en sammantagen bedömning och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
• Betygskriterierna för E ska fortsatt vara uppfyllda i sin helhet.
Bakgrund till förslagen
Alla delar av kunskapskravet för betygen A, C och E måste enligt dagens reglering vara uppfyllda för att eleven ska få betyget. Det skapas därmed trösklar i betygsskalan som innebär att mindre kunskapsområden där eleven bedöms ligga på en lägre nivå i betygsskalan kan sänka betyget. Det har medfört att eleverna upplever att de bedöms utifrån sin sämsta prestation. Vidare upplevs kunskapskraven av både elever och lärare som omfattande och detaljerade och dessutom otydliga, vilket inneburit att lärare har tolkat kunskapskraven på olika sätt. Detta har i vissa fall lett till en betygssättning som inte kan anses varken rättvis eller rättvisande.
Kompensatorisk betygssättning ger mer rättvisande betyg
Utredningen anser att en kompensatorisk betygssättning medför ett mer rättvisande sätt att betygssätta kunskaper än det nuvarande. Att alla delar av ett kunskapskrav måste vara uppfyllda har premierat arbetssätt och examinationsformer där avprickning av olika delar av kunskapskraven tar stor plats i lärarens arbete. Detta har bland annat lett till att elever tidigt under ett läsår eller en kurs kan tappa motivationen, eftersom känslan är att en dålig prestation i början av läsåret eller kursen inte går att ta igen. Med en betygssättning där den sammantagna bilden är viktigare än delarna ges förutsättningar för ett mindre fragmentiserat lärande. Det kan i sin tur leda till att elevernas motivation ökar och den upplevda stressen och känslan av orättvisa minskar. Med en kompensatorisk betygssättning kan lärarna betygs-
Sammanfattning SOU 2020:43
26
sätta utifrån en professionell och sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
Betygen A, B, C och D ska kunna kompenseras
Betygen A, B, C och D ska omfattas av en kompensatorisk princip. Det innebär att läraren vid betygssättningen kan låta en elevs olika kunskapsnivåer i den godkända delen av skalan kompensera varandra. Läraren kan sedan göra en sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygsskalan är kontinuerlig och de kvalitativa skillnaderna mellan betygsnivåerna uttrycks med hjälp av preciserade betygskriterier för betygsstegen A, C och E. Betygen B och D ska sättas om lärarens sammantagna bedömning är att elevens kunskaper bedöms vara mellan betygskriterierna för A och C respektive C och E. För att en elev ska få betyget E ska fortsatt alla betygskriterier för E vara uppfyllda. Betyget E ska således inte omfattas av en kompensatorisk princip.
Begreppet kunskapskrav ersätts av begreppet betygskriterier eftersom begreppet betygskriterier signalerar en mer generell beskrivning av en typisk kunskapsnivå och därför är mer lämplig i ett system med kompensatorisk bedömning.
SOU 2020:43 Sammanfattning
27
Figur 2 Visade kunskaper på betygsstegen A, C och E kan kompenseras mot varandra och resultera i betygen A, B, C eller D
A
Kunskaperna bedöms sammantaget motsvara betygskriterierna för betyget A.
B
Kunskaperna bedöms sammantaget vara mellan betygskriterierna för betygen A och C.
C
Kunskaperna bedöms sammantaget motsvara betygskriterierna för betyget C.
D
Kunskaperna bedöms sammantaget vara mellan betygskriterierna för betygen C och E.
E
Betygskriterierna för betyget E ska vara uppfyllda.
Fx
Kunskaperna motsvarar i sin helhet inte ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.
F
(Betyget har inga betygskriterier.)
Kunskaper på A- och C-nivå
kan kompenseras till betyget B. Läraren kan i
undantagsfall sätta betyget B även om elevens kunskaper i
något avseende motsvarar Enivå.
Kunskaper på E-nivå
tillsammans med kunskaper
på A- eller C-nivå kan kompenseras till betyget D.
Sammanfattning SOU 2020:43
28
Ytterligare ett underkänt betygssteg
Förslagen i korthet
• Ytterligare ett underkänt betygssteg, Fx, ska införas i grundskolan, specialskolan, sameskolan, för grundskoleämnen inom gymnasieskolans introduktionsprogram samt i gymnasieskolan, och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
• Betyget Fx ska motsvara 5 poäng i meritvärdet i den obligatoriska skolan och för grundskoleämnen inom introduktionsprogrammen i gymnasieskolan. Betyget Fx ska inte motsvara poäng i den gymnasiala utbildningen.
Bakgrund till förslagen
I dag har en relativt stor andel elever ett underkänt betyg och många av dessa elever har underkänt betyg i flera ämnen. Att ha flera underkända betyg kan få stor betydelse för elevens möjlighet att bli antagen till ett nationellt program i gymnasieskolan respektive att få en gymnasieexamen. Kunskapskraven ger tillsammans med de godkända betygen en relativt tydlig information om elevens kunskapsläge och ger även information om vad som krävs för att eleven ska få ett högre betyg. För betyget F finns inga kunskapskrav utan den information betyget ger är endast att kunskaperna inte är tillräckliga för det godkända betyget E. Det innebär att betyget F kan motsvara allt ifrån mycket svaga kunskaper till att eleven nästan uppnår kunskapskraven för betyget E. Detta medför att det är svårt för eleverna att veta hur de ligger till i förhållande till ett godkänt betyg och även svårt för dem att följa sin kunskapsutveckling på den underkända nivån.
En tydligare återkoppling på den underkända nivån
Utredningen anser att ytterligare ett underkänt betygssteg kan särskilja kunskaper som ligger nära godkäntgränsen från kunskaper som ligger långt ifrån. Detta skulle kunna hjälpa eleven att bättre förstå sin kunskapsutveckling och att känna motivation, engagemang och planera för de fortsatta studierna. Vidare kan läraren få en
SOU 2020:43 Sammanfattning
29
mer nyanserad bild av kunskapsläget och därmed bättre anpassa undervisningen, både till den enskilde eleven och klassen i stort.
Att införa poäng för betyget Fx, som kan påverka elevens meritvärde vid antagning till gymnasieskolan, är ett sätt att ytterligare bekräfta elevers kunskaper vid underkänt betyg, även om poängen för betyget Fx får ett reellt värde först när eleven söker vidare till gymnasieskolan. Undersökningar har visat att äldre elever kan hantera summativ bedömning bättre än yngre eftersom de lärt sig systemet och har utvecklat strategier för att hantera det. Det är därför troligt att den bekräftande effekten av poäng skulle vara mindre för elever i gymnasieskolan och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Det skäl som dock väger tyngst när det gäller att inte införa meritvärdespoäng för betyget Fx i dessa skolformer är att det får för stora konsekvenser för urvalet till högre utbildning.
En allsidig bedömning ska göras av elevens kunskaper
Förslaget i korthet
• Riktlinjen i läroplanerna om att läraren vid betygssättningen ska beakta all tillgänglig information om elevens kunskaper tas bort och ersätts med att läraren vid betygssättningen ska göra en allsidig bedömning av elevers kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna.
• Ändringen införs i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunernas vuxenutbildning.
Bakgrund till förslaget
I bland annat utredningens kartläggning har det framkommit att lärare är osäkra på hur riktlinjen i läroplanerna om att lärare vid betygssättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper ska tolkas. En vanlig tolkning är att läraren bör ta in så mycket betygsunderlag om elevernas kunskaper som möjligt, vilket medför en ohållbar arbetssituation för lärarna och risk för att undervisningen blir lidande till förmån för insamlandet av betygsunderlag.
Sammanfattning SOU 2020:43
30
Det har även lett till att eleverna känner att allt de gör och säger bedöms och betygssätts.
En annan konsekvens av riktlinjen är att den verkar ha lett till praktiker med många omprov och inlämningsuppgifter som stressar både elever och lärare. Det finns även en risk att riktlinjen leder till bristande likvärdighet om den tolkas mycket olika.
Mer fokus på undervisning och lärande
Utredningen anser att de allmänna råd om betyg och betygssättning som Skolverket publicerade hösten 2018 är en god vägledning för lärare om vad som är intentionen med riktlinjerna om all tillgänglig information. Riktlinjen kan dock även fortsatt ge upphov till osäkerhet i tolkningen och därmed till de problem som finns med för mycket fokus på insamling av bedömningsunderlag och ett ständigt fokus på att bedöma elevers kunskaper. Riktlinjen ska i stället vara mer i linje med vad som anges i de allmänna råden. Det innebär att formuleringen om all tillgänglig information ska tas bort i läroplanerna och en omformulering som förtydligar att läraren vid betygssättningen ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna ska införas. Med denna ändring flyttas fokus från att samla in betygsunderlag, till att eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på flera olika sätt och att läraren därefter gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
Utredningen anser även att rektorn bör verka för att det finns förutsättningar för en likvärdig bedömningspraktik på skolan, exempelvis genom att skapa rutiner för vad som kan vara valida (giltiga) och reliabla (tillförlitliga) betygsunderlag för olika ämnen.
Betygsinflation och olikvärdig betygssättning
I kapitlet om betygsinflation redogör utredningen översiktligt för både betygsinflation och olikvärdig betygssättning, eftersom fenomenen är närliggande och svåra att skilja åt. Betygsinflation innebär att betygen ökar över tid utan att elevernas kunskaper gör det. Olikvärdig betygssättning innebär att lärare inte tillämpar bestämmelserna om betygssättning på ett likvärdigt sätt och att elever som visat
SOU 2020:43 Sammanfattning
31
samma kunskaper därför kan få olika betyg. Av kapitlet framgår de utmaningar som kan uppstå i det målrelaterade betygssystemet där betygen har flera användningsområden, bland annat för urval till nästa utbildningsnivå och att återkoppla information om elevens kunskapsutveckling. Det framgår även vad som kan bidra till betygsinflation och olikvärdig betygssättning i dagens system.
Utredningen redogör vidare för insatser som skulle kunna hantera problemen med betygsinflation och olikvärdig betygssättning, både insatser som redan finns och insatser som kan införas på sikt. Möjliga insatser är exempelvis satsningar på extern eller central bedömning av nationella prov, kompetensutveckling för lärare i bedömning, en modell där lärare granskar andra lärares bedömning och en modell som används i Danmark för att på aggregerad nivå normalfördela de godkända betygen. Utredningen lämnar inga förslag men bedömer att följande tre insatser bör utredas vidare: ankring av elevernas betyg i de nationella proven i de obligatoriska skolformerna, införandet av examensprov i gymnasieskolan och statistisk moderering av betyg med hjälp av nationella prov.
33
Summary
The Assessment and Grading Inquiry submitted its proposals to the Government in August 2020 – Building, assessing, grading – grades
that better reflect student knowledge. Its remit was to investigate and
propose a model for the introduction of subject grades in Swedish upper secondary schools and upper secondary schools for students with learning disabilities. The remit also included investigating and submitting proposed modifications to the grading system used across all types of schools in Sweden.
The purpose of the inquiry was to foster students’ knowledge development and for grades to better reflect their knowledge. In our work we have focused on students and teachers and in our proposals we have striven to create systems that better facilitate students’ learning and teachers’ teaching, assessment and grading.
The proposals are a package in which the individual proposals are mutually reinforcing, resulting in the whole having a greater impact than its individual parts. For this reason, the proposals should be introduced as cohesively as possible.
Subject grades in upper secondary school, upper secondary school for students with learning disabilities and municipal adult education
The proposals in brief
• Subject grades are to replace course grades and be introduced in upper secondary schools and upper secondary schools for students with learning disabilities, where education will be subject-based.
• The subjects are to be divided into levels to ensure equality of teaching content while retaining the opportunity for a subject
Summary SOU 2020:43
34
with a subject syllabus to be studied to different extents on different programmes and in adult education.
• There is one set of grading criteria for each subject in the model for subject grades. The student receives a grade in the subject on attaining a certain level, which is then replaced once the student receives a new grade in the subject on attaining the next level.
• Grades in the subject are to be awarded after each level to give students a continuous and more formal check on their progress and to clearly show the knowledge the students have attained when changing programme, school, type of school or teacher.
• The diploma, certificate from upper secondary school for students with learning disabilities, study certificate or certificate of upper secondary education will list the student’s final grades in the subject, unlike the current course-based system where grades are listed for each course in a subject.
• An equivalent model for subject grades is also to be introduced in adult education.
• Current subjects and subject syllabuses need to be reviewed and adapted to work with subject grades.
Background to the proposals
Sweden’s course-based upper secondary education has for many years been criticised for being fragmented, which has partly led to students feeling that the point of education is to “tick off” courses rather than learning. A constant focus on assessment and grading due to the fact that every grade given for a course has an impact on the student’s merit rating (credit score) has led to stress for students and teachers alike. Moreover, the design of courses and course grades has led to many students not having yet settled into their studies at upper secondary school before receiving their first course grades. Nor do the individual course grades that the student has received in courses early on show the knowledge the student has at the end of their studies in a subject.
Summary
35
Starting points behind the proposals
One starting point in drawing up the model for subject grades model was to retain as far as possible what works well in today’s system while simultaneously enabling better conditions for students’ learning. Protecting the working situation of teachers and the opportunities of organisers to plan and dimension upper secondary education were also factors in not proposing an entirely new system that would lead to major changes. The fundamental structure of education at upper secondary level will at large remain the same as today, with upper secondary schools providing higher education preparatory programmes and vocational programmes. The same subject syllabuses are to apply in upper secondary education across different forms of education, and there are to be opportunities for students to choose options within their path of study and opportunities for transitions and collaboration between different forms of education.
Subject grades will reflect the student’s knowledge of the entire subject
The problems inherent in the course structure will remain as long as we have course-based upper secondary education with final grades awarded at the end of each course.
According to the Inquiry, subject grades in subject-based education in upper secondary schools and upper secondary schools for students with learning disabilities will facilitate deeper learning and provide greater motivation for students to complete their education, offering better opportunities to for students to complete upper secondary education compared to today. Subject grades are also more likely to reflect students’ knowledge in the subject as a whole than separate course grades. They also give teachers better opportunities to plan teaching based on the subject as a whole.
Today, the same subject syllabuses and course grading systems are used in upper secondary schools, upper secondary schools for students with learning disabilities and in municipal adult education at upper secondary level. Subject grades in upper secondary schools and upper secondary schools for students with learning disabilities should therefore not prevent or make it more difficult for students to transition to municipal adult education and special needs education for adults, neither for individuals with subject grades nor with older
Summary SOU 2020:43
36
course grades. For this reason, the Inquiry proposes that subject grades should also be introduced in municipal adult education at upper secondary level.
The subjects are to be divided into levels, and grades in the subject are to be set for each level
The subjects are to consist of one or more levels and after each level, the student is to be awarded a new grade that replaces the grade from the previous level, on the way towards the student’s final grade in the subject. Each grade is set based on a set of grading criteria that apply to the whole subject. Such a grade states how far a student has reached in terms of knowledge of the subject and provides the student with information regarding their remaining studies in the subject. It also provides useful information when a student switches between introductory programmes, national programmes and adult education. The final grade in the subject is to reflect the student’s knowledge in the subject at the end of his or her studies in the subject.
A fail grade at the final level will not mean a fail grade for the whole subject if the student received a pass grade in the subject at a lower level/lower levels. The students will be able to count the levels for which they have already received a pass grade, even if they receive a fail grade at the final level in the subject.
Compensatory grading
The proposals in brief
• Compensatory grading is to be introduced in compulsory education, upper secondary education and municipal adult education at upper secondary level.
• The term ‘grading criteria’ will replace the term ‘knowledge requirement’.
• Grades A–D are to be covered by a compensatory principle.
When grading, the teacher is to make an overall assessment and award the grade that best matches the student’s knowledge.
• The grading criteria for an E grade must be fully met.
Summary
37
Background to the proposals
According to the current regulations, all parts of the knowledge requirement for grades A, C and E must be met for the student to be awarded the grade in question. This creates thresholds in the grading scale that mean that minor areas of knowledge in which the student is judged to be at a lower level on the grading scale can lower their grade. This has led to students feeling that they are graded based on their poorest performance. Moreover, both students and teachers find the knowledge requirements to be extensive, detailed and unclear, which has led to some teachers interpreting the knowledge requirements in different ways. In some cases this has led to a grade that cannot be considered fair of the student’s knowledge.
Compensatory grading produces fairer grades
According to the Inquiry, compensatory grading is a fairer way of grading knowledge than the present system. The fact that all parts of a knowledge requirement must be met has rewarded working methods and forms of examination where much of the teacher’s work is taken up by ticking off different elements of the knowledge requirements. This has partly led to students losing motivation early in the academic year or early on in a course because of a sense that poor performance at the start of the year or the course will stay with them for ever. A grading system where the overall picture is more important than the parts will enable less fragmented learning. This can in turn lead to increasing students’ motivation and reducing the experienced stress and sense of unfairness. Instead, teachers can award grades based on a professional, overall assessment of the grade that best corresponds to the student’s knowledge.
Grades A–D must be compensatory
Grades A–D are to be covered by a compensatory principle. This means that in awarding grades, the teacher can allow a student’s knowledge at a lower level of the scale to be compensated for by knowledge at a higher level. The teacher can then make an overall assessment of the grade that best corresponds to the student’s knowledge as a whole.
Summary SOU 2020:43
38
The grading scale is continuous and the qualitative differences between the grade levels are expressed by means of specific grading criteria for grades A, C and E. The grades of B and D are to be awarded if the teacher’s overall assessment is that the student’s knowledge is judged to sit between the grading criteria for an A and a C or a C and an E respectively. For a student to receive the grade of E, it remains the case that all the grading criteria for the grade of E must be met. The grade of E is thus not to be covered by a compensatory principle.
The term ‘knowledge requirements’ will be replaced by the term ‘grading criteria’, because the term ‘grading criteria’ signals a more general description of a typical knowledge level and is therefore more appropriate in a system with compensatory assessment and grading.
An additional fail grade
The proposals in brief
• An additional fail grade, Fx, is to be introduced at compulsory education, secondary introductory programmes, in upper secondary schools, and municipal adult education at upper secondary level.
• The grade Fx is to be equivalent to 5 credits in compulsory education and for comprehensive school subjects in the introductory programmes in upper secondary education. The grade of Fx will not give credits in upper secondary education or adult education.
Background to the proposals
Today, a relatively large proportion of students have a fail grade in more than one subject. Having several fail grades can have a major impact on the student’s likelihood of being admitted to a national programme in upper secondary education or to receive an upper secondary diploma. The knowledge requirements, together with the pass grades, will provide a relatively clear picture of the student’s level of knowledge and will also provide information on what is
Summary
39
required for the student to be awarded a higher grade. There is no knowledge requirement for the grade of F; instead, the information the grade provides is merely that the student’s knowledge is insufficient to be awarded the pass grade of E. This means that the grade of F can correspond to everything from very poor knowledge to the student almost fulfilling the knowledge requirements for an E grade. Consequently, it is difficult for these students to know where they stand in relation to a pass grade, and also makes it difficult for them to monitor their knowledge development below a pass level.
Clearer feedback below pass level
The Inquiry considers that a more differentiated scale of fail grades could distinguish between knowledge that is close to the pass grade boundary from knowledge that is far below it. This could help the student to better understand the development of their knowledge and feel motivated and committed to complete their studies. Furthermore, the teacher gains a more nuanced picture of the knowledge situation and can thus better adapt teaching, both to the individual student and to the class as a whole.
Introducing credits for the grade of Fx which can affect the students merit rating (credits) for admission to upper secondary school is a way of further encouraging students who receive a fail grade, even if the credits for the grade of Fx only acquire a real value once the student applies to upper secondary education. Studies have shown that older students are able to cope with grading better than younger students, because they have learned the system and have developed strategies for dealing with it. It is therefore likely that the encouraging effect of credits would be less for students at upper secondary school and in municipal adult education at upper secondary level. However, the reasons that weigh the heaviest in terms of not introducing merit rating credits for the grade of Fx in these types of school is that it would have excessive consequences in the selection process for higher education.
Summary SOU 2020:43
40
An overall assessment must be made of the student’s knowledge
The proposal in brief
• The guideline in the curricula whereby when grading, the teacher is to take into account ‘all available information’ on the student’s knowledge is to be deleted and replaced with a guideline stating that when grading, the teacher is to make an overall assessment of the student’s knowledge in relation to the national grading criteria.
• The change will be introduced in the curricula for the compulsory education, upper secondary education, and adult education at upper secondary level.
Background to the proposal
Teachers are unsure how to interpret the guideline in the curricula stating that when grading, teachers are to make use of all available information about the student’s knowledge. One common interpretation is that the teacher should incorporate as much grading data on the students’ knowledge as possible, bringing about an unsustainable situation for teachers and a risk of teaching suffering in favour of collecting grading data. It has also led to students feeling that everything they do and say is assessed and graded. Another consequence of the guideline is that it seems to have led to practices involving a large number of retests and tasks to be handed in, which causes stress for students and teachers alike. Overall, the situation has led to an unclear legal situation for the students, as the teachers apply the guideline in different ways.
More focus on teaching and learning
The Inquiry considers that the general advice on grades and grading published by the Swedish National Agency for Education in autumn 2018 is good guidance for teachers on the intention of the guideline on ”all available information”. However, the guideline may continue to give rise to uncertainty in terms of its interpretation and thus to
Summary
41
the problems that have been seen of too much focus on gathering data for grading and a constant focus on student assessment. The guideline should instead be more in line with that stated in the general advice, and therefore the wording ‘all available information’ should be deleted. Instead, the curricula should make clear that when grading, the teacher is to make an overall assessment of the students’ knowledge in relation to the national grading criteria. This change would shift the focus from gathering grading data (all available information) to the students being given an opportunity to demonstrate their knowledge in several different ways and for the teacher to subsequently make an overall assessment of this knowledge.
The Inquiry also considers that headteachers should work to facilitate an equal assessment practice in the school, for example by drawing up procedures for what may be valid and reliable grading data for different subjects.
Grade inflation
In the chapter on grade inflation, the Inquiry provides an account of grade inflation and unequal grading, as the phenomena are related and difficult to distinguish. Grade inflation means that grades increase over time without students’ knowledge doing likewise. Unequal grading means that teachers are not applying the provisions on grading equally, whereby students who have demonstrated the same knowledge may therefore be awarded different grades. In this chapter the Inquiry discusses factors contributing towards grade inflation and unequal grading in the system as it stands today.
The Inquiry further provides an account of interventions capable of tackling the problems of grade inflation and unequal grading, addressing both interventions that already exist and those that can be introduced in the future. The Inquiry makes no proposals but advises further investigation of the following issues: anchoring students’ grades in the national tests in compulsory education, introducing examinations in upper secondary schools, statistical moderation of grades using national tests.
43
1 Författningsförslag
1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
att 3 kap. 2, 4, 5, 7, 10 och 12 i §§, 7 kap. 5 och 14–15 §§, 10 kap. 12– 13, 17, 19–20, 21 och 23 a §§, 11 kap. 15–16 a, 20 och 22–23 a §§, 12 kap. 12–13 a, 17 och 19–20 och 21 §§, 13 kap. 12–13, 18, 20–21 och 21 b §§, 15 kap. 23–24 och 26 §§, 18 kap. 4, 23 och 25 §§, och 20 kap. 36–37, 38 och 40 §§ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §1
Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kun-
skapskrav eller kravnivåer som
finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens
Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygs-
kriterier eller kriterier för bedömning som finns ska ges stöd
som syftar till att så långt som möjligt motverka funktions-
1 Senaste lydelse 2018:1098.
Författningsförslag SOU 2020:43
44
konsekvenser. Elever som lätt
når de kunskapskrav som minst
ska uppnås eller de kravnivåer
som gäller ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
nedsättningens konsekvenser. Elever som lätt uppfyller betygs-
kriterierna för det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedömning som lägst ska uppfyllas
ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
4 §
Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i
1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som
ska uppnås i årskurs 1 och 3 i
svenska, svenska som andraspråk eller matematik,
2. lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav
för årskurs 1 eller 3 som ska uppnås, och
3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå
de kunskapskrav för årskurs 1
eller 4 som ska uppnås.
1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för
bedömning i årskurs 1 och 3 i
svenska, svenska som andraspråk eller matematik,
2. lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna
för bedömning i årskurs 1 eller 3,
och
3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att
uppfylla kriterierna för bedömning i årskurs 1 eller 4.
SOU 2020:43 Författningsförslag
45
Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kun-
skapskrav som anges där ska det
skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.
Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kri-
terier för bedömning som anges
där ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.
Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.
5 §2
Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav
som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, och inte
annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla betygskriteri-
erna för det lägst godkända betyget
eller de kriterier för bedömning
som lägst ska uppfyllas, och inte
annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.
2 Senaste lydelse 2018:1098.
Författningsförslag SOU 2020:43
46
7 §3
Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller,
trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla
betygskriterierna för det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedömning som lägst ska uppfyllas
trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt 5 §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.
Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §.
3 Senaste lydelse 2018:1098.
SOU 2020:43 Författningsförslag
47
10 §
För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås.
För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att upp-
fylla betygskriterierna för det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedömning som lägst ska uppfyllas.
12 i §4
En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att nå
de kunskapskrav som minst ska uppnås.
En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan och vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §, ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart obehövligt. Studiehandledningen ska syfta till att ge eleven förutsättningar att upp-
fylla betygskriterierna för det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedömning som lägst ska uppfyllas.
Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.
7 kap.
5 §
Barn som bedöms inte kunna
nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en ut-
vecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan.
Barn som bedöms inte kunna
uppfylla grundskolans betygskriterier för godkända betyg eller kriterierna för bedömning därför
att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan.
4 Senaste lydelse 2018:1303.
Författningsförslag SOU 2020:43
48
Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.
Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.
14 §
Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § upp-
når de kunskapskrav som minst
ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.
Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § upp-
fyller betygskriterierna för det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedömning som lägst ska uppfyllas för den skolform där eleven
fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.
Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
15 §
En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.
En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kun-
skapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. En elev i
grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap.
En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har uppfyllt betygskriterierna
för det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedömning som lägst ska uppfyllas i respektive
skolform. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt
SOU 2020:43 Författningsförslag
49
7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppnått kun-
skapskraven.
till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyllt betygskriteri-
erna för godkända betyg eller kriterierna för bedömning.
En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.
10 kap.
12 §5
Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och
kunskapskraven i de ämnen som
eleven får undervisning i.
Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna för
godkända betyg eller kriterierna för bedömning och i övrigt ut-
vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygs-
kriterierna eller kriterierna för bedömning i de ämnen som eleven
får undervisning i.
Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.
5 Senaste lydelse 2013:796.
Författningsförslag SOU 2020:43
50
13 §6
I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
kunskapskraven och i övrigt ut-
vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygskriterierna eller kriterierna
för bedömning i de ämnen som
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska upp-
fylla betygskriterierna för godkända betyg eller kriterierna för bedömning och i övrigt utvecklas så
långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.
Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
nå kunskapskraven.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
uppfylla betygskriterierna för godkända betyg eller kriterierna för bedömning.
17 §
Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C,
Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E, Fx eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A,
6 Senaste lydelse 2014:456.
SOU 2020:43 Författningsförslag
51
D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.
B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkända resultat betecknas med Fx eller F. F är det lägsta betyget.
19 §7
När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i års-
kurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska
ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i års-
kurs 9.
1. i årskurs 6 ställas i relation till betygskriterierna för årskurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation till betygskriterierna för årskurs 9.
20 §
När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.
När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda betygskriterier.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter
om betygskriterier.
21 §8
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från
7 Senaste lydelse 2010:2022. 8
Senaste lydelse 2011:876.
Författningsförslag SOU 2020:43
52
enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.
enstaka delar av de betygskriterier som elevens kunskaper ska ställas
i relation till i slutet av årskurs 6
eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna visa kun-
skaper som motsvarar betygskriterierna för ett visst betyg.
23 a §9
En huvudman ska, om annat inte följer av andra stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa årskurs inte nå kun-
skapskraven för betyget E i ett
eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 8 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.
En huvudman ska, om annat inte följer av andra stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 8 och som riskerar att i nästa årskurs inte uppfylla
betygskriterierna för betyget E i
ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 8 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.
En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.
9 Senaste lydelse 2017:570.
SOU 2020:43 Författningsförslag
53
11 kap.
15 §10
Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och
kunskapskraven i de ämnen eller
ämnesområden som eleven får undervisning i.
Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller
kriterierna för bedömning och i
övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och
betygskriterierna eller kriterierna för bedömning i de ämnen eller
ämnesområden som eleven får undervisning i.
Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.
16 §11
I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
kunskapskraven och i övrigt ut-
vecklas så långt som möjligt inom
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygskriterierna eller kriterier-
na för bedömning i de ämnen eller
ämnesområden som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska
uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning och i öv-
10 Senaste lydelse 2013:796. 11
Senaste lydelse 2014:456.
Författningsförslag SOU 2020:43
54
ramen för läroplanen. rigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.
Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
nå kunskapskraven.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning.
16 a §12
I årskurs 6–9 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
kunskapskraven och i övrigt ut-
vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygskriterierna i ämnet eller
kriterierna för bedömning i ämnes-
området, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska
uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning och i öv-
rigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.
Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.
12 Senaste lydelse 2014:456.
SOU 2020:43 Författningsförslag
55
Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
nå kunskapskraven.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning.
20 §
Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.
För den elev som inte uppnår
kraven för betyget E, ska betyg
inte sättas i ämnet.
För den elev som inte upp-
fyller betygskriterierna för betyget
E, ska betyg inte sättas i ämnet.
22 §13
När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i års-
kurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska
ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i års-
kurs 9.
1. i årskurs 6 ställas i relation till betygskriterierna för årskurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation till betygskriterierna för årskurs 9.
13 Senaste lydelse 2010:2022.
Författningsförslag SOU 2020:43
56
23 §
När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda
kunskapskrav.
När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda
betygskriterier.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter
om betygskriterier.
23 a §14
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utom elevens utvecklingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskaps-
krav. Utvecklingsstörningen får
dock beaktas om det finns synnerliga skäl.
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av de betygskriterier som elevens kunskaper ska ställas
i relation till i slutet av årskurs 6
eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utom elevens utvecklingsstörning, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna
visa kunskaper som motsvarar betygskriterierna för ett visst betyg.
Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga skäl.
12 kap.
12 §15
Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskaps-
Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskaps-
14 Senaste lydelse 2011:876. 15
Senaste lydelse 2013:796.
SOU 2020:43 Författningsförslag
57
utveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i.
utveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna
för godkända betyg eller kriterierna för bedömning och i övrigt
utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och
betygskriterierna eller kriterierna för bedömning i de ämnen eller
ämnesområden som eleven får undervisning i.
Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.
13 §16
I årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
kunskapskraven och i övrigt ut-
vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygskriterierna eller kriteri-
erna för bedömning i de ämnen
eller ämnesområden som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska
uppfylla betygskriterierna för godkända betyg eller kriterierna för bedömning och i övrigt utvecklas
så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och
16 Senaste lydelse 2014:456.
Författningsförslag SOU 2020:43
58
elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.
Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
nå kunskapskraven.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
uppfylla betygskriterierna för godkända betyg eller kriterierna för bedömning.
13 a §17
I årskurs 7–10 ska, om grundsärskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i, läraren en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
kunskapskraven och i övrigt ut-
vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygskriterierna eller kriteri-
erna för bedömning i ämnet eller
ämnesområdet, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska
uppfylla betygskriterierna för godkända betyg eller kriterierna för bedömning och i övrigt utvecklas
så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller ämnesområdet.
Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.
Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
17 Senaste lydelse 2014:456.
SOU 2020:43 Författningsförslag
59
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
nå kunskapskraven.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
uppfylla betygskriterierna för godkända betyg eller kriterierna för bedömning.
17 §
Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.
Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E, Fx eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkända resultat betecknas med Fx eller F. F är det lägsta betyget.
19 §18
När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.
Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i års-
kurs 7, och
2. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska
ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i års-
kurs 10.
1. i årskurs 7 ställas i relation till betygskriterierna för årskurs 7, och
2. efter årskurs 7 ställas i relation till betygskriterierna för årskurs 10.
18 Senaste lydelse 2010:2022.
Författningsförslag SOU 2020:43
60
20 §
När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.
När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda betygskriterier.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter
om betygskriterier.
21 §19
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav som
eleven ska ha uppnått i slutet av
årskurs 7 eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de betygskriterier som elevens kunskaper ska ställas
i relation till i slutet av årskurs 7
eller 10. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna visa kun-
skaper som motsvarar betygskriterierna för ett visst betyg.
13 kap.
12 §20
Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för
Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för
19 Senaste lydelse 2011:876. 20
Senaste lydelse 2013:796.
SOU 2020:43 Författningsförslag
61
att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i.
att eleven ska uppfylla betygskri-
terierna för godkända betyg eller kriterierna för bedömning och i
övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och
betygskriterierna eller kriterierna för bedömning i de ämnen som
eleven får undervisning i.
Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.
13 §21
I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
kunskapskraven och i övrigt ut-
vecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till betygskriterierna eller kriteri-
erna för bedömning i de ämnen
som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska upp-
fylla betygskriterierna för godkända betyg eller kriterierna för bedömning och i övrigt utvecklas så långt
som möjligt inom ramen för läroplanen.
Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.
Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
21 Senaste lydelse 2014:456.
Författningsförslag SOU 2020:43
62
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
nå kunskapskraven.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att
uppfylla betygskriterierna för godkända betyg eller kriterierna för bedömning.
18 §22
Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.
Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E, Fx eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke god-
kända resultat betecknas med Fx eller F. F är det lägsta betyget.
20 §23
Betygssättningen ska på höstterminen i årskurs 6 bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven har inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de
kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6.
Betygssättningen ska på höstterminen i årskurs 6 bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven har inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper i årskurs 6 ställas i relation till betygskriterierna för årskurs 6.
22 Senaste lydelse 2010:2022. 23
Senaste lydelse 2010:2022.
SOU 2020:43 Författningsförslag
63
21 §24
När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.
När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda betygskriterier.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter
om betygskriterier.
21 b §25
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna
nå ett visst kunskapskrav.
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka delar av de betygskriterier som elevens kunskaper ska ställas
i relation till i slutet av årskurs 6.
Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna visa kun-
skaper som motsvarar betygskriterierna för ett visst betyg.
15 kap.
23 §
Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.
Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E, Fx eller F användas. Betyg för
godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke god-
24 Senaste lydelse 2010:2022. 25
Senaste lydelse 2017:1104.
Författningsförslag SOU 2020:43
64
kända resultat betecknas med Fx eller F. F är det lägsta betyget.
Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.
24 §
Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg ska be-
stämmas med hjälp av de kun-
skapskrav som har föreskrivits
för en kurs.
Betyg ska bestämmas med hjälp av de betygskriterier som har föreskrivits för en kurs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter
om betygskriterier.
26 §
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskaps-
kraven. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst
kunskapskrav. De kunskapskrav
som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskri-
terierna. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna visa kun-
skaper som motsvarar betygskriterierna för ett visst betyg. De betygskriterier som rör säkerhet och de
som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas
för det lägst godkända betyget.
SOU 2020:43 Författningsförslag
65
18 kap.
4 §26
Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning.
Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla gymnasieskolans betygskriterier för god-
kända betyg därför att de har en
utvecklingsstörning.
De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.
23 §27
Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg ska sättas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs.
Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg ska sättas med hjälp av de betygskriterier som har föreskrivits en kurs.
För den elev som inte har
uppnått kraven för betyget E, ska
betyg inte sättas.
För den elev som inte har upp-
fyllt betygskriterierna för betyget
E, ska betyg inte sättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter
om betygskriterier.
25 §28
Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kun-
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygs-
26 Senaste lydelse 2012:109. 27
Senaste lydelse 2012:109.
28
Senaste lydelse 2012:109.
Författningsförslag SOU 2020:43
66
skapskraven. Med särskilda skäl
avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskapskrav. En utvecklingsstörning får dock bara beaktas om det finns synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.
kriterierna. Med särskilda skäl
avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna
visa kunskaper som motsvarar betygskriterierna för ett visst betyg.
En utvecklingsstörning får dock bara beaktas om det finns synnerliga skäl. De betygskriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.
20 kap.
36 §29
Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt användas.
Som betyg på särskild utbildning på grundläggande nivå ska beteckningen Godkänt användas. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.
Som betyg på särskild utbildning på grundläggande nivå ska beteckningen Godkänt användas. För den elev som inte uppfyller
betygskriterierna för betyget God-
känt ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.
Som betyg på utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.
Som betyg på utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E, Fx eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkända
29 Senaste lydelse 2020:447.
SOU 2020:43 Författningsförslag
67
resultat betecknas med Fx eller F. Det lägsta betyget är F.
Som betyg på särskild utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.
Som betyg på särskild utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppfyller
betygskriterierna för betyget E
ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.
37 §30
Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå, i särskild utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner. Betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskaps-
krav i ämnesplaner.
Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå, i särskild utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda betygskriterier i kursplaner. Betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda betygs-
kriterier i ämnesplaner.
Kunskapskrav ska finnas för
varje kurs där betyg ska sättas.
Betygskriterier ska finnas för
varje kurs där betyg ska sättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kunskapskrav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
30 Senaste lydelse 2020:446.
Författningsförslag SOU 2020:43
68
38 §31
Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka kunskapskrav eller
från enstaka delar av sådana krav.
Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kun-
skapskrav.
Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygs-
kriterierna. Med särskilda skäl av-
ses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna
visa kunskaper som motsvarar betygskriterierna för ett visst betyg.
Vid betygssättning inom särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå får en utvecklingsstörning bara beaktas om det finns synnerliga skäl.
Trots vad som anges i första och andra styckena ska de kun-
skapskrav som rör säkerhet och
de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.
Trots vad som anges i första och andra styckena ska de betygs-
kriterier som rör säkerhet och de
som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas för det lägst
godkända betyget.
40 §32
Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete. Den som är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete om eleven har fått minst betyget E på kursen, gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet.
Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.
31 Senaste lydelse 2020:446. 32
Senaste lydelse 2020:447.
SOU 2020:43 Författningsförslag
69
Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda kunskaps-
krav i kursplaner eller ämnes-
planer.
Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda betygs-
kriterier i kursplaner eller ämnes-
planer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
2. Lagen tillämpas från och med den 1 juli 2022.
Författningsförslag SOU 2020:43
70
1.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
dels att 15 kap. 22, 23–24 och 25 a §§, 16 kap. 23–24 och 27–28 §§,
17 a kap. 12 och 14 §§, 18 kap. 22 och 23 §§, 19 kap. 24–25 §§, 20 kap. 5–6, 9, 19 e, 35, 37–37 a, 39–40 och 44 §§ och att rubriken närmast före 20 kap. 5 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fyra nya paragrafer 15. kap. 22 a, 18 kap. 22 a
och 20 kap. 35 a–b §§,
dels att rubriken närmast före 16 kap. 21 § ska lyda ”Ämnen, nivåer
i ämnen och gymnasiearbete”, att rubriken närmast före 17 a kap. 11 § ska lyda ”Ämnen och nivåer i ämnen” och att rubriken närmast före 19 kap. 22 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiesärskolearbete”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 kap.
22 §33
Betyg ska sättas – på varje avslutad kurs,
– efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och
– i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan.
1. i ämnen efter varje avslutad nivå i ämnena,
2. efter genomfört gymnasie-
arbete och examensarbete, och
3. i grundskolans ämnen i de
fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan.
Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.
Ett betyg i ett ämne enligt första stycket 1 omfattar även underliggande nivåer i ämnet. Ett icke godkänt betyg omfattar dock inte underliggande nivåer med ett godkänt betyg.
Regeringen får meddela föreskrifter som innebär att det för ett visst ämne görs undantag från andra stycket.
33 Senaste lydelse 2014:530.
SOU 2020:43 Författningsförslag
71
22 a §
Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.
Lydelse enligt 1.1 Föreslagen lydelse
23 §
Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E, Fx eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkända resultat betecknas med Fx eller F. F är det lägsta betyget.
Som betyg i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E, Fx eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkända resultat betecknas med Fx eller F. F är det lägsta betyget.
24 §
Betyg ska bestämmas med hjälp av de betygskriterier som har föreskrivits för en kurs.
Betyg ska bestämmas med hjälp av de betygskriterier som har föreskrivits för ett ämne.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
Regeringen får meddela föreskrifter om att betyg i ett sådant ämne som avses i 22 § tredje stycket får bestämmas med hjälp av betygskriterier som föreskrivits för en del av ett ämne, som består av en eller flera nivåer i ämnet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
Författningsförslag SOU 2020:43
72
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 a §34
Vid betygssättning i en kurs som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.
Vid betygssättning i ett ämne
på en nivå som det ges ett natio-
nellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.
16 kap.
23 §
Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.
Utbildningen ges i form av
ämnen som består av en eller flera nivåer.
För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som
kursen omfattar.
För varje nivå i ett ämne ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar.
24 §
Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket.
Har en elev efter avslutad nivå
i ett ämne eller genomfört gym-
nasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en
kurs och att få gå om en kurs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få börja läsa ett
ämne eller en viss nivå i ett ämne
och att få läsa om ett ämne.
34 Senaste lydelse 2017:1104.
SOU 2020:43 Författningsförslag
73
27 §
Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar
1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och
1. ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i
första stycket 1 som ska vara god-
kända och om andra kurser som
ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter
om
1. vilken nivå i de ämnen som
anges i första stycket 1 som ska vara godkänd och
2. andra ämnen och nivåer i dessa ämnen som ska ingå i de
godkända betygen för respektive yrkesprogram.
28 §
Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i
Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar ämnena
1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng,
2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och
3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om
vilka kurser i de ämnen som
anges i första stycket som ska
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 §
regeringsformen meddela före-
skrifter om vilken nivå som ska
Författningsförslag SOU 2020:43
74
vara godkända. vara godkänd i respektive ämne som anges i första stycket.
17 a kap.
12 §35
Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.
Utbildningen ges i form av
ämnen som består av en eller flera nivåer.
För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som
kursen omfattar.
För varje nivå i ett ämne ska det anges hur många gymnasiepoäng som nivån omfattar.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en
kurs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få börja läsa ett
ämne eller en viss nivå i ett ämne.
14 §36
Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört examensarbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket.
Har en elev efter avslutad nivå
i ett ämne eller genomfört exa-
mensarbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få gå om en
kurs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få läsa om ett
ämne.
35 Senaste lydelse 2014:530. 36
Senaste lydelse 2014:530.
SOU 2020:43 Författningsförslag
75
18 kap.
22 §37
På de nationella programmen ska betyg sättas på varje avslutad
kurs och efter genomfört gym-
nasiesärskolearbete.
På de nationella programmen ska betyg sättas i ämnen efter varje avslutad nivå i ämnena och efter genomfört gymnasiesärskolearbete.
Om en elev på ett individuellt program har läst en kurs i ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när kursen är avslutad.
Om en elev på ett individuellt program har läst ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas i
ämnet efter varje avslutad nivå i ämnet.
Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.
Ett betyg i ett ämne enligt första eller andra stycket omfattar även underliggande nivåer i ämnet. Om betyg inte sätts efter en nivå i ämnet enligt 23 § andra stycket ska betyg som satts på en underliggande nivå fortsatt gälla.
Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.
Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.
22 a §
Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.
37 Senaste lydelse 2018:749.
Författningsförslag SOU 2020:43
76
Lydelse enligt 1.1 Föreslagen lydelse
23 §38
Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg ska sättas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs.
Som betyg för godkända resultat i ett ämne ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg ska sättas med hjälp av de betygskriterier som har föreskrivits för ett ämne.
För den elev som inte har uppfyllt betygskriterierna för betyget E, ska betyg inte sättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 kap.
24 §39
Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.
Utbildningen ges i form av
ämnen som består av en eller flera nivåer.
För varje kurs ska det anges hur många gymnasiesärskolepoäng
kursen omfattar.
För varje nivå i ett ämne ska det anges hur många gymnasiesärskolepoäng som nivån omfattar.
25 §40
Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiesärskolearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer
Har en elev efter avslutad
nivå i ett ämne eller genomfört
gymnasiesärskolearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om
38 Senaste lydelse 2012:109. 39
Senaste lydelse 2012:109.
40
Senaste lydelse 2012:109.
SOU 2020:43 Författningsförslag
77
av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.
inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en
kurs och att få gå om en kurs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få börja läsa ett
ämne eller en viss nivå i ett ämne
och att få läsa om ett ämne.
20 kap.
Kurser och gymnasiepoäng Kurser, ämnen och gymnasiepoäng
5 §41
Utbildningen bedrivs i form av kurser. Utbildningen på gymnasial nivå och den särskilda utbildningen på gymnasial nivå bedrivs även i form av ett komvuxarbete.
Utbildningen på grundlägg-
ande nivå, särskild utbildning på grundläggande nivå och utbildning i svenska för invandrare bedrivs i
form av kurser. Utbildningen på gymnasial nivå och den särskilda utbildningen på gymnasial nivå bedrivs i form av ämnen som
består av nivåer, och även i form
av ett komvuxarbete.
På gymnasial nivå betecknas
kursernas och komvuxarbetets omfattning med gymnasiepoäng.
På gymnasial nivå betecknas
omfattningen av nivåer i ämnen
och av komvuxarbetet med gymnasiepoäng.
Inom särskild utbildning på gymnasial nivå betecknas kurser-
nas och komvuxarbetets omfattning med gymnasiesärskolepoäng.
Inom särskild utbildning på gymnasial nivå betecknas omfatt-
ningen av nivåer i ämnen och av komvuxarbetet med gymnasiesär-
skolepoäng.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att utbildning på gymnasial nivå eller sär-
41 Senaste lydelse 2020:447.
Författningsförslag SOU 2020:43
78
skild utbildning på gymnasial nivå som inte bedrivs enligt gymnasieskolans eller gymnasiesärskolans ämnesplaner får bedrivas i form av kurser.
6 §42
För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning på grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasiesärskolepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser eller ämnen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.
9 §43
Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen.
Den som har antagits till ut-
bildning på en kurs eller i ett ämne på en viss nivå har rätt att full-
följa kursen eller nivån.
Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.
Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen
eller på den aktuella nivån i ämnet
ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.
42 Senaste lydelse 2020:447. 43
Senaste lydelse 2020:446.
SOU 2020:43 Författningsförslag
79
Den vars utbildning på grundläggande nivå eller särskilda utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå eller särskilda utbildning på gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.
Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.
Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.
19 e §44
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka
kurser som omfattas av rätten att
delta i utbildning enligt 19 a och 19 b §§.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka
ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som omfattas av rätten att
delta i utbildning enligt 19 a och 19 b §§.
35 §45
Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört
komvuxarbete.
I utbildning på grundläggande nivå, i särskild utbildning på grundläggande nivå och i utbildning i svenska för invandrare ska betyg
sättas på varje avslutad kurs.
Inom den del av den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om komvuxarbetet i övrigt. Sådana före-
44 Senaste lydelse 2016:1184. 45
Senaste lydelse 2020:447.
Författningsförslag SOU 2020:43
80
skrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.
35 a §
I utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas
1. i ämnen efter varje avslutad nivå i ämnena och
2. efter genomfört komvuxarbete. Ett betyg i ett ämne enligt första stycket 1 omfattar även underliggande nivåer i ämnet. Ett icke godkänt betyg omfattar dock inte underliggande nivåer med ett godkänt betyg.
Regeringen får meddela föreskrifter som innebär att det för ett visst ämne görs undantag från andra stycket.
35 b §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om komvuxarbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas i vissa kurser eller ämnen.
Lydelse enligt 1.1 Föreslagen lydelse
37 §
Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå, i särskild utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande
Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå, i särskild utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande
SOU 2020:43 Författningsförslag
81
till uppställda betygskriterier i kursplaner. Betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda betygskriterier i ämnesplaner.
till uppställda betygskriterier i kursplaner. Betyg i ämnen i utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till i ämnesplaner uppställda betygskriterier för ämnet.
Betygskriterier ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.
Betygskriterier ska finnas för varje kurs och ämne där betyg ska sättas.
Regeringen får meddela föreskrifter om att betyg i ett visst ämne inom utbildning på gymnasial nivå, i stället för vad som anges i första stycket, får bestämmas med hjälp av betygskriterier som föreskrivits för en del av ett ämne, som består av en eller flera nivåer i ämnet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
37 a §46
Vid betygssättning i en kurs som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.
Vid betygssättning i en kurs som det ges ett nationellt prov i
eller i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i ska elevens
resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.
46 Senaste lydelse 2017:1104.
Författningsförslag SOU 2020:43
82
39 §47
Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen.
Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en kurs eller i ett ämne på en viss
nivå, på grund av elevens brist-
ande deltagande, ska betyg inte sättas på kursen eller i ämnet på
den aktuella nivån.
Lydelse enligt 1.1 Föreslagen lydelse
40 §
Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete. Den som är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete om eleven har fått minst betyget E på kursen,
gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet.
Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på, i
alla ämnen som det sätts betyg i
och i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen, i ämnet, på komvuxarbetet, på ett gymnasiearbete eller på ett gymnasiesärskolearbete. Den som är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan får dock inte genomgå prövning
1. i ett ämne om eleven har
fått minst betyget E i ämnet och
om den nivå prövningen gäller omfattas av det godkända betyget, eller
2. på ett gymnasiearbete eller
ett gymnasiesärskolearbete som eleven har fått minst betyget E på.
Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning
Prövning inom utbildning på
grundläggande nivå, i särskild utbildning på grundläggande nivå eller i svenska för invandrare får
47 Senaste lydelse 2015:482.
SOU 2020:43 Författningsförslag
83
inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.
göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen. Prövning inom utbildning på
gymnasial nivå eller i särskild utbildning på gymnasial nivå får
göras bara hos en huvudman som anordnar det aktuella ämnet eller, när det gäller komvuxarbete, utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.
Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda betygskriterier i kursplaner eller ämnesplaner.
Med prövning i en kurs inom
utbildning på grundläggande nivå, i särskild utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare avses en bedömning
av kunskaper i förhållande till uppställda betygskriterier i kursplaner. Med prövning i ett ämne
inom utbildning på gymnasial nivå och i särskild utbildning på gymnasial nivå avses en bedömning
av kunskaper i ett ämne på den
nivå eleven prövar i, i förhållande
till uppställda betygskriterier i ämnesplaner.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 §48
Den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.
Den som genomgått kommunal vuxenutbildning i form av en kurs eller ett ämne i en eller flera
nivåer och vill få sina kunskaper
dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg.
48 Senaste lydelse 2015:482.
Författningsförslag SOU 2020:43
84
Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser eller viss utbildning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter vissa kurser, vissa ämnen eller viss utbildning.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2. Lagen tillämpas på utbildning som efter den 30 juni 2024 påbörjas på ett nationellt program i gymnasieskolan, på introduktionsprogram i gymnasieskolan, på program i gymnasiesärskolan samt inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.
3. Lagen tillämpas på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som påbörjas efter den 30 juni 2027.
4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2024 på ett nationellt program i gymnasieskolan, på introduktionsprogram i gymnasieskolan, på program i gymnasiesärskolan samt inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.
5. Äldre föreskrifter gäller för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som påbörjats före 1 juli 2027.
6. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2024 och som fullföljer denna senare än fem år från det att den påbörjades, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2024.
7. En gymnasieexamen enligt 16 kap. 26–28 §§ och en gymnasieingenjörsexamen enligt 17 a kap. 15 §, får utöver betyg i ämnen innehålla kursbetyg enligt de äldre bestämmelserna.
8. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka ämnen och nivåer som motsvarar kurser enligt de äldre ämnesplanerna.
SOU 2020:43 Författningsförslag
85
1.3 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2007:1157 ) om yrkesförarkompetens
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens att 8 kap. 3 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
3 §49
Gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning, där eleven
går en nationell kurs som har varit
föremål för samråd mellan de myndigheter som regeringen bestämmer, är inte skyldig att ha tillstånd.
Gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning, där eleven
läser ett nationellt ämne som har
varit föremål för samråd mellan de myndigheter som regeringen bestämmer, är inte skyldig att ha tillstånd.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2. Lagen tillämpas från och med den 1 juli 2024.
3. Bestämmelsen i sin äldre lydelse gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2024.
49 Senaste lydelse 2010:872.
Författningsförslag SOU 2020:43
86
1.4 Förslag till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)
Härigenom föreskrivs i fråga om skolförordningen (2011:185)
att 5 kap. 2 §, 6 kap. 7 §, 9 kap. 1–2, 11, 18, 20 och 23 §§, 10 kap. 1 och 9 §§, 11 kap. 1 och 9–10 §§, 12 kap. 1 och 9–10 §§ och rubrikerna närmast 6 kap. 7 § och 9 kap. 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
2 §
Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som
minst ska uppnås och i övrigt ut-
vecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.
Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna uppfyller betygskriterierna för
det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedömning som lägst
ska uppfyllas och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.
6 kap.
7 §50
Kunskapskrav Betygskriterier
Kunskapskrav ska finnas för
betygen A–E.
Betygskriterier ska finnas för
betygen A–Fx. Vid betygssättning
ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper och med stöd av kriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar kunskaperna. För ett godkänt betyg ska alltid som lägst kriterierna för betyget E vara uppfyllda.
50 Senaste lydelse 2011:506.
SOU 2020:43 Författningsförslag
87
Kraven för betygen A, C och
E ska precisera vilka kunskaper
som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D
innebär att kraven för E och till
övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B inne-
bär att även kraven för C och till
övervägande delen för A är uppfyllda.
Kriterierna för betygen A, C
och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kri-
terierna för betyget B innebär att elevens kunskaper bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för
betyget D innebär att elevens kun-
skaper bedöms vara mellan C och E. Kriterierna för betyget Fx innebär att elevens kunskaper i sin helhet inte motsvarar ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.
9 kap.
Läroplan och kunskapskrav Läroplan och betygskriterier
1 §
För grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 § samma förordning framgår att kursplaner för grundskolans ämnen ingår i läroplanen och att kursplanerna kompletteras av kunskapskrav.
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 § samma förordning framgår att kursplaner för grundskolans ämnen ingår i läroplanen och att kursplanerna kompletteras av
betygskriterier och kriterier för bedömning.
2 §51
Kunskapskrav ska finnas för Kriterier för bedömning ska
finnas för
– läsförståelse i årskurs 1, – matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3,
51 Senaste lydelse 2016:336.
Författningsförslag SOU 2020:43
88
– samtliga ämnen utom moderna språk i årskurs 6, och
– samtliga ämnen i årskurs 9.
Betygskriterier ska finnas för – samtliga ämnen utom moderna språk i årskurs 6, och
– samtliga ämnen i årskurs 9.
Kunskapskraven i årskurs 1
och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskaps-
kraven i årskurs 6 anger den kun-
skapsnivå som krävs för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Kun-
skapskraven i årskurs 9 anger den
kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne avslutas.
Kriterierna för bedömning i
årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen.
Betygskriterierna i årskurs 6 an-
ger den kunskapsnivå som ska
uppfyllas för ett visst betyg när
betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Betygskriterierna i årskurs 9 anger den kunskapsnivå som ska uppfyllas för ett visst betyg när ett ämne avslutas.
11 §
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med betygskriterierna och kri-
terierna för bedömning.
18 §52
Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever än sådana som avses i 14 §, om
1. undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskaps-
kraven i samtliga ämnen,
1. undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att uppfylla betygs-
kriterierna i samtliga ämnen och kriterierna för bedömning i de
52 Senaste lydelse 2014:457.
SOU 2020:43 Författningsförslag
89
ämnen som anges i 2 § första stycket.
2. de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § eller 17 § första stycket 1 skollagen (2010:800), och
3. utbildningen håller god kvalitet. Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet får återkallas om villkoren enligt första stycket inte längre är uppfyllda.
Enligt 6 § språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
20 §53
Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 21 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av upp-
nådda kunskapskrav.
Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 21 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av elev-
ernas kunskaper i relation till kriterierna för bedömning.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.
23 §
Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen om
1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska skäl för att bedriva sådan utbildning, och
2. eleverna ges förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst
ska uppnås i samtliga ämnen och
i övrigt utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
2. eleverna ges förutsättningar att uppfylla betygskriterierna för
det lägst godkända betyget i samt-
liga ämnen eller kriterierna för
bedömning i de ämnen som anges i 2 § första stycket och i övrigt ut-
vecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
53 Senaste lydelse 2017:1107.
Författningsförslag SOU 2020:43
90
Medgivandet ska avse en eller flera bestämda skolenheter. Medgivandet får förenas med villkor.
10 kap.
1 §
För grundsärskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan. Av 2 § samma förordning framgår att Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och kun-
skapskrav för grundsärskolan.
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan. Av 2 § samma förordning framgår att Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner, betygskri-
terier och kriterier för bedömning
för grundsärskolan.
9 §
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen,
betygskriterierna och kriterierna för bedömning.
11 kap.
1 §
För specialskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för specialskolan.
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och betygskriterier och kri-
terier för bedömning i special-
skolan.
SOU 2020:43 Författningsförslag
91
I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800) finns bestämmelser om tillämpning av grundsärskolans kursplaner för elever med utvecklingsstörning i specialskolan. För sådana elever gäller inte 10–12 §§.
9 §
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med betygskriterierna
och kriterierna för bedömning.
10 §54
Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 4 där syftet är att stödja bedömningen av upp-
nådda kunskapskrav.
Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 4 där syftet är att stödja bedömningen av elev-
ernas kunskaper i relation till kriterierna för bedömning.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.
12 kap.
1 §
För sameskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för sameskolan.
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner, betygskriterier och kriterier
för bedömning för sameskolan.
54 Senaste lydelse 2017:1107.
Författningsförslag SOU 2020:43
92
9 §
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med betygskriterierna och kriterier-
na för bedömning.
10 §55
Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav.
Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av elev-
ernas kunskaper i relation till kriterierna för bedömning.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
2. Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.
3. En huvudman som har ett medgivande från Statens skolinspektion enligt 9 kap. 18 §, som gäller vid utgången av juni 2021, ska anses ha ett medgivande där villkoret om kunskapskraven enligt första stycket 1 i stället ska gälla enligt betygskriterierna för det lägst godkända betyget eller de kriterier för bedömning som lägst ska uppfyllas.
55 Senaste lydelse 2017:1107.
SOU 2020:43 Författningsförslag
93
1.5 Förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
att 1 kap. 4 och 5 a §§, 7 kap. 4 §, 8 kap. 2 och 24 §§, 9 kap. 1 § och rubriken närmast före 8 kap. 2 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §
Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 §skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå: – ämnets syfte, – varje kurs som ingår i ämnet, – det centrala innehållet för varje kurs,
– antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje kurs omfattar, och
– kunskapskraven för varje kurs.
1. ämnets syfte,
2. varje kurs som ingår i ämnet,
3. det centrala innehållet för
varje kurs,
4. antalet gymnasiepoäng eller
gymnasiesärskolepoäng som varje kurs omfattar, och
5. betygskriterierna för varje
kurs.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.
5 a §
Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i gymnasiesärskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. Av ämnesområdesplanen ska följande framgå
– ämnesområdets syfte, – ämnesområdets centrala innehåll, och
– ämnesområdets kravnivåer.
1. ämnesområdets syfte,
2. ämnesområdets centrala
innehåll, och
3. ämnesområdets kriterier för bedömning.
Författningsförslag SOU 2020:43
94
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnesområdesplaner.
7 kap.
4 §56
Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund. Företräde mellan de sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen bestäms enligt nedan:
Betyg Betygsvärde Betyg Betygsvärde A 20 A 20 B 17,5 B 17,5 C 15 C 15 D 12,5 D 12,5 E 10 E 10 F 0
Fx 5
F 0
En sökande som gått förberedande dansarutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg ska ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet ska göras i proportion till de betyg som eleven har fått.
För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av detta betyg och de 16 bästa betygen i övrigt. Möjligheten att öka meritvärdet med värdet av ett betyg i moderna språk som språkval gäller även en sökande som gått förberedande dansarutbildning.
En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg.
8 kap.
Kunskapskrav Betygskriterier
2 §
Kunskapskrav ska finnas för
betygen A–E.
Betygskriterier ska finnas för
betygen A–Fx. Vid betygssättning
ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper
56 Senaste lydelse 2011:3.
SOU 2020:43 Författningsförslag
95
och med stöd av kriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar kunskaperna. För ett godkänt betyg ska alltid som lägst kriterierna för betyget E vara uppfyllda.
Kraven för betygen A, C och
E ska precisera vilka kunskaper
som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D
innebär att kraven för E och till
övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget B inne-
bär att även kraven för C och till
övervägande del för A är uppfyllda.
Kriterierna för betygen A, C
och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kri-
terierna för betyget B innebär att elevens kunskaper bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för
betyget D innebär att elevens kun-
skaper bedöms vara mellan C och E. Kriterierna för betyget Fx innebär att elevens kunskaper i sin helhet inte motsvarar ett godkänt betyg men bedöms vara nära E.
24 §
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått ett icke godkänt betyg.
9 kap.
1 §57
Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.
En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet har rätt att göra om arbetet en gång.
57 Senaste lydelse 2012:402.
Författningsförslag SOU 2020:43
96
Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.
Om en elev har fått icke god-
kända betyg på en stor andel av
kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
2. Bestämmelserna tillämpas från och med den 1 juli 2022.
SOU 2020:43 Författningsförslag
97
1.6 Förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
att 1 kap. 3, 4 och 6–7 §§, 4 kap. 1–1 a, 5–8, 12 och 22–23 §§, 5 kap. 5 §, 6 kap. 4–6 och 8 §§, 8 kap. 3a–b, 5–9, 12, 14–15, 17–20, 22 a–25 och 27 §§, 9 kap. 1–4 a och 6 §§, 10 kap. 5–6 §§, 11 kap. 4 §, 13 kap. 8 §, 13 a kap. 3 § och rubrikerna närmast före 1 kap. 6 §, 4 kap. 8 §, 8 kap. 6, 7 och 23 §§ och 9 kap. 1 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
3 §58
I förordningen avses med – arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng enligt en individuell studieplan,
– fullständigt program: betyg från ämnen och ett gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng enligt en individuell studieplan,
– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 §skollagen (2010:800),
– gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,
– gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen,
58 Senaste lydelse 2018:1328.
Författningsförslag SOU 2020:43
98
– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,
– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en nivå i
ett ämne i gymnasieskolan eller
gymnasiearbetet,
– gymnasiesärskolearbete: en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen,
– gymnasiesärskolegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som framgår av bilaga 4 till skollagen,
– gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasiesärskolan eller gymnasiesärskolearbetet,
– gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en
nivå i ett ämne i gymnasiesärsko-
lan eller gymnasiesärskolearbetet,
– karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
– nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk,
– nivåer i ett ämne: benämningen på indelningar av ett ämne, efter vilka det sätts betyg enligt 15 kap. 22 § skollagen .
– nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 § och som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,
– nya ämnen: ett ämne eller en
nivå i ett ämne som initieras av
huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 § och som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,
– programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma eller de gymnasiesärskolegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
– programfördjupning: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma eller de gymnasiesärskolegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
SOU 2020:43 Författningsförslag
99
– programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma eller gymnasiesärskolegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,
– programgemensamma ämnen: gymnasiegemensamma eller gymnasiesärskolegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen eller andra ämnen i
viss omfattning och som ska läsas
av alla elever på programmet,
– riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller gymnasiesärskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand,
– studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
– särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,
– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som
en kombination av kurser inom
yrkesprogrammens programfördjupning leder till,
– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som
vissa nivåer i ett eller flera ämnen
inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till,
– yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
– ämnesblock: en benämning för indelningar av ett visst ämne där varje block innehåller en eller flera nivåer i ämnet och där betyg efter varje nivå inom blocket endast omfattar underliggande nivåer i samma block enligt 15 kap. 22 § tredje stycket skollagen .
Lydelse enligt 1.5 Föreslagen lydelse
4 §
Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 §skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
1. ämnets syfte,
Författningsförslag SOU 2020:43
100
2. varje kurs som finns i ämnet,
3. det centrala innehållet för varje kurs,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje
kurs omfattar, och
5. betygskriterierna för varje
kurs.
2. varje nivå som finns i ämnet,
3. det centrala innehållet för varje nivå i ämnet,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje
nivå i ämnet omfattar, och
5. betygskriterierna för varje
ämne.
Om ett ämne är indelat i ämnesblock ska, utöver vad som anges i andra stycket, blocken och de nivåer som ingår i varje block anges. Om betygskriterier finns för blocken ska, i stället för vad som anges i andra stycket 5, dessa framgå.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa
kurser eller ämnen bara får an-
ordnas på vissa utbildningar.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen eller vissa nivåer i ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Nya kurser Nya ämnen
6 §
En ny kurs ska ge kunskaper i
ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.
Ett nytt ämne ska ge kun-
skaper som inte redan ingår i ett befintligt ämne. En ny nivå ska ge
fortsatta kunskaper i ett befintligt
ämne.
En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs.
En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om ett nytt ämne eller om en ny nivå i ett ämne.
SOU 2020:43 Författningsförslag
101
7 §59
En elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter: – vilken studieväg eleven går på,
1. vilken studieväg eleven går
på,
– de val av kurser eller ämnesområden som eleven har gjort,
2. de val av ämnen och nivåer i dessa ämnen, eller de val av ämnes-
områden, som eleven har gjort,
– övriga kurser eller ämnesområden som ingår i elevens program,
3. övriga ämnen med de nivåer
som ingår i elevens program, eller övriga ämnesområden som ingår i elevens program,
– om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet,
4. om eleven följer ett utökat
program och i så fall vilka nivåer
i vilka ämnen som ligger utanför
det fullständiga programmet,
– om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,
5. om eleven följer ett redu-
cerat program och i så fall i vilken omfattning samt om möjligt vilka
nivåer i vilka ämnen som har tagits
bort,
– om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka kurser som har bytts ut, och
6. om eleven följer ett indi-
viduellt anpassat program och i så fall vilka nivåer i vilka ämnen som har bytts ut, och
– när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen.
7. när det är aktuellt, elevens
studier i grundskolans ämnen.
Om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska den individuella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om
– utbildningens mål och längd,
1. utbildningens mål och längd,
– delar av kurser, annan yrkesinriktad utbildning, praktik och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen, och
2. delar av nivåer i ämnen,
annan yrkesinriktad utbildning, praktik och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen, och
– när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen inriktas mot.
3. när det är aktuellt, det yrkes-
område som utbildningen inriktas mot.
59 Senaste lydelse 2018:1328.
Författningsförslag SOU 2020:43
102
4 kap.
1 §60
Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av – gymnasiegemensamma ämnen,
1. gymnasiegemensamma
ämnen,
– programgemensamma ämnen,
2. programgemensamma
ämnen,
– i förekommande fall för inriktningen gemensamma karak-
tärsämneskurser,
3. i förekommande fall för in-
riktningen gemensamma karak-
tärsämnen,
– programfördjupning,
4. programfördjupning,
– kurser inom det individuella
valet, och
5. ämnen inom det individuella
valet, och
– gymnasiearbete.
6. gymnasiearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.
På humanistiska programmets inriktning språk får inom
språkkurser i engelska, klassisk
grekiska – språk och kultur, latin – språk och kultur, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får som naturvetenskapligt ämne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.
På humanistiska programmets inriktning språk får inom
språk ämnena engelska, klassisk
grekiska – språk och kultur, latin – språk och kultur, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får som naturvetenskapligt ämne biologi, fysik eller kemi erbjudas.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och i de nationella inriktningarna.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa
ämnen som ska ingå i respektive
program och i de nationella inriktningarna.
60 Senaste lydelse 2018:1328.
SOU 2020:43 Författningsförslag
103
1 a §61
Ett nationellt program inom gymnasiesärskolan består av – gymnasiesärskolegemensamma ämnen,
1. gymnasiesärskolegemen-
samma ämnen,
– programgemensamma ämnen,
2. programgemensamma
ämnen,
– programfördjupning,
3. programfördjupning,
– kurser inom det individuella valet, och
4. ämnen inom det individuella
valet, och
– gymnasiesärskolearbete.
5. gymnasiesärskolearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa
ämnen som ska ingå i respektive
program.
5 §62
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa kurser ska det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana
kurser som kan vara särskilt me-
riterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och
vilka nivåer i dessa ämnen som
får erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa ämnen ska det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana ämnen
och nivåer i dessa ämnen som kan
vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Ämnena ska rymmas inom respektive programs examensmål.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om kurser
Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om ämnen
61 Senaste lydelse 2018:1328. 62
Senaste lydelse 2012:745.
Författningsförslag SOU 2020:43
104
som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet.
som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd höras.
När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i gymnasiesärskolan ska det ingå minst
en kurs som syftar till att stödja
eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt.
När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i gymnasiesärskolan ska det ingå minst
ett ämne med minst en nivå som
syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt.
6 §
Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana
kurser som Statens skolverk har
meddelat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning.
Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana
ämnen och nivåer i dessa ämnen
som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa ämnen och nivåer som ska erbjudas som programfördjupning.
7 §63
Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.
Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka ämnen
och vilka nivåer i dessa ämnen som
ska erbjudas som individuellt val.
63 Senaste lydelse 2012:402.
SOU 2020:43 Författningsförslag
105
Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
2. minst en kurs i estetiska ämnen, och
3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.
1. en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
2. minst en nivå i estetiska ämnen, och
3. de ämnen och de nivåer i
dessa ämnen som krävs för grund-
läggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.
Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som
får ingå i de ämnen som avses i
andra stycket 2.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen som avses i andra stycket 2.
För de elever som avses i 11 § respektive 15–20 §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.
7 a §64
Huvudmannen för en gymnasiesärskola beslutar om vilka
kurser som ska erbjudas som
individuellt val.
Huvudmannen för en gymnasiesärskola beslutar om vilka
ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska erbjudas som
individuellt val.
Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
1. minst en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, och
2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap.
1. minst en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, och
2. minst en nivå i ämnet hem- och konsumentkunskap.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kurser enligt andra stycket.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnen och nivåer enligt andra stycket.
64 Senaste lydelse 2012:402.
Författningsförslag SOU 2020:43
106
Alternativa eller överlappande
kurser
Alternativa eller överlappande
ämnen
8 §
En elev får inte som individuellt val, programfördjupning eller utökat program läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon eller några av de
kurser som ingår i studievägen i
övrigt.
En elev får inte som individuellt val, programfördjupning eller utökat program läsa en nivå
i ett ämne som är alternativ till
eller överlappar någon eller några av nivåerna i de ämnen som ingår i studievägen i övrigt.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är alternativa eller som överlappar varandra.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och
nivåer som är alternativa eller
som överlappar varandra.
12 §65
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen.
Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasieskolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning.
För en elev i gymnasiesärskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.
Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska
Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av nivåer i
65 Senaste lydelse 2014:70.
SOU 2020:43 Författningsförslag
107
förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras.
ämnen ska förläggas till arbets-
platser och om hur fördelningen över läsåren ska göras.
22 §66
För nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i gymnasiesärskolan beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren.
För nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i gymnasiesärskolan beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje nivå i ett ämne, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren.
För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på
kurser, grundskoleämnen, prak-
tik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan.
För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på
nivåer i gymnasieämnen, på
grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan.
Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid.
23 §67
En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga kurserna (utökat program). Beslutet fattas av rektorn.
En elev får delta frivilligt i undervisning i ett eller flera ämnen
i nivåer som ligger utanför elevens
fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl utbild-
ningen på den ordinarie studie-
vägen som de frivilliga nivåerna i
de aktuella ämnena (utökat pro-
gram). Beslutet fattas av rektorn.
66 Senaste lydelse 2018:1328. 67
Senaste lydelse 2012:402.
Författningsförslag SOU 2020:43
108
En elev på ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utan särskilt beslut rätt att som utökat program läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har anmält att han eller hon vill läsa de aktuella
kurserna.
En elev på ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utan särskilt beslut rätt att som utökat program läsa de ämnen och de nivåer som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har anmält att han eller hon vill läsa de aktuella nivåerna i ämnena.
En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § respektive 19 kap. 20 § skollagen (2010:800).
5 kap.
5 §68
Ansökan ska innehålla
1. en beskrivning av utbildningens innehåll,
2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning,
3. uppgift om kostnaden för utbildningen,
4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning,
5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,
6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och
6. i förekommande fall, en ansökan om nya ämnen eller nivåer
i ämnen enligt 1 kap. 6 § eller
uppgift om att huvudmannen har
gjort en sådan ansökan, och
7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen när det gäller gymnasieskolan avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §.
Om ansökan avser en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska den alltid innehålla en beskrivning av hur
68 Senaste lydelse 2015:585.
SOU 2020:43 Författningsförslag
109
huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §.
6 kap.
4 §69
Programinriktat val ska innehålla – de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett nationellt program, och
– kurser som ingår i det nationella program som utbildningen är inriktad mot.
– de gymnasieämnen och de
nivåer i dessa ämnen som ingår i
det nationella program som utbildningen är inriktad mot.
Om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram ska utbildningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12–14 §§. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.
5 §
Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning.
Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av nivåer i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning.
Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12–14 §§ eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.
Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven.
Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
69 Senaste lydelse 2018:1328.
Författningsförslag SOU 2020:43
110
6 §70
Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar.
Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Den får även innehålla hela eller delar av
kurser i gymnasieämnen. Om
eleven har förutsättningar för att läsa hela eller delar av kurser i gymnasieämnen ska utbildningen också innehålla sådana.
Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Den får även innehålla hela eller delar av
nivåer i gymnasieämnen. Om
eleven har förutsättningar för att läsa hela eller delar av nivåer i gymnasieämnen ska utbildningen också innehålla sådana.
Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
8 §71
Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. Undervisning i enbart dessa ämnen kan bedrivas under en kort inledande period. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån de bedömningar som ska göras enligt 7 § och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen.
Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. Undervisning i enbart dessa ämnen kan bedrivas under en kort inledande period. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån de bedömningar som ska göras enligt 7 § och innehålla de ämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och nivåer
i gymnasieämnen.
Språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800). Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
70 Senaste lydelse 2018:1328. 71
Senaste lydelse 2018:1328.
SOU 2020:43 Författningsförslag
111
8 kap.
3 a §72
Nationella prov ska användas i de kurser som anges i 3 b §.
Nationella prov ska användas i de ämnen och nivåer i dessa
ämnen som anges i 3 b §.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.
3 b §73
Nationella prov ska användas i den högsta avslutande kursen på programmet och, i förekommande fall, inriktningen, i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2.
Nationella prov ska användas i ämnets högsta avslutande nivå på programmet och, i förekommande fall, inriktningen, i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk med undantag för svenska
nivå 2 eller svenska som andra-
språk nivå 2.
Proven får användas även i andra kurser än de som anges i första stycket.
Proven får användas även i andra nivåer i ämnet än de som anges i första stycket.
Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder. 5 §
Utöver vad som framgår av 16 kap.26 och 27 §§skollagen (2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg
på kurser inom de programgemen-
samma ämnena med 400 poäng.
Utöver vad som framgår av 16 kap.26 och 27 §§skollagen (2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg inom de programgemensamma ämnena med aktuella nivåer med 400 poäng.
72
Senaste lydelse 2017:1108.
73
Senaste lydelse 2017:1108.
Författningsförslag SOU 2020:43
112
Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget examensmål.
Kurser i yrkesexamen Ämnen i yrkesexamen
6 §
Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande
kurser vara godkända:
1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1,
2. engelska kursen 5, och
3. matematik kursen 1 a.
Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas.
Lägst följande nivå ska ingå i det
godkända betyget i de aktuella ämnena:
1. svenska eller svenska som andraspråk nivå 1,
2. engelska nivå 5, och
3. matematik spår a nivå 1.
Kurser i högskoleförberedande
examen
Ämnen i högskoleförberedande
examen
7 §74
Av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att högskoleförberedande examen ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande kurser vara godkända:
1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3,
Av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att högskoleförberedande examen ska utfärdas. Lägst följande nivå ska ingå i det godkända betyget i de aktuella ämnena:
1. svenska eller svenska som andraspråk nivå 3,
2. engelska nivå 6, och
74 Senaste lydelse 2012:402.
SOU 2020:43 Författningsförslag
113
2. engelska kurserna 5 och 6, och
3. matematik kursen 1 b eller 1 c.
3. matematik spår b eller c,
nivå 1.
8 §
Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut
1. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den som inte är det,
2. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiesärskolearbete när det gäller den elev som är elev i gymnasiesärskolan,
1. att sätta betyg i ämnen efter
varje avslutad nivå i ämnena och
på gymnasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den som inte är det,
2. att sätta betyg i ämnen efter
varje avslutad nivå i ämnena och
på gymnasiesärskolearbete när det gäller den elev som är elev i gymnasiesärskolan,
3. att inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 §skollagen (2010:800). Sådana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.
Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
9 §75
Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.
När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har påbörjat men inte slutfört.
När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de nivåer som eleven påbörjat men inte slutfört
i ämnen.
Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om om-
75 Senaste lydelse 2011:994.
Författningsförslag SOU 2020:43
114
fattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen.
12 §76
En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett examensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och har fått betyg på alla kurser och på det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. För den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska i stället studiebevis utfärdas.
En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett examensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och har fått betyg i alla ämnen i den
omfattning som ingår i elevens
individuella studieplan och på det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. För den elev som efter en eller flera nivåer i ett eller flera ämnen, eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska i stället studiebevis utfärdas.
Betygen på de kurser som enligt elevens individuella studieplan ingår i det fullständiga programmet och betygen på de
kurser som enligt studieplanen
ligger utanför elevens fullständiga program ska redovisas var för sig i beviset.
Betygen i de ämnen med de
nivåer som enligt elevens indi-
viduella studieplan ingår i det fullständiga programmet och betygen i de ämnen där en eller flera
nivåer enligt studieplanen ligger
utanför elevens fullständiga program ska redovisas var för sig i beviset.
14 §
Om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara
kurser, ska det högsta av dessa
betyg tas med i examens- eller studiebeviset.
Om en elev har två betyg från samma nivå i ett ämne eller från jämförbara ämnen och nivåer, ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.
76 Senaste lydelse 2014:860.
SOU 2020:43 Författningsförslag
115
15 §77
Ett betyg på en inledande kurs i historia som omfattar 100 gymnasiepoäng får i examens- eller studiebeviset från ett nationellt program i gymnasieskolan omvandlas till samma betyg på en annan inledande kurs i historia och en kurs i historia som bygger
på denna andra inledande kurs,
förutsatt att de två sistnämnda
kurserna tillsammans omfattar
samma antal gymnasiepoäng som
den kurs de ersätter. På samma
sätt får ett betyg på en inledande
kurs i samhällskunskap eller
naturkunskap omvandlas till betyg på andra kurser i samma ämne.
Ett betyg i historia efter en inledande nivå som omfattar 100 gymnasiepoäng får i examens- eller studiebeviset från ett nationellt program i gymnasieskolan omvandlas till samma betyg i
ämnet men där det ingår en annan
inledande nivå i historia och en
ytterligare nivå i historia, förut-
satt att betyget på de två sistnämnda nivåerna tillsammans omfattar samma antal gymnasiepoäng som betyget som ersätts. På samma sätt får ett betyg efter en inledande nivå i samhällskunskap eller naturkunskap omvandlas till ett betyg som omfattar andra nivåer i samma ämne.
Om ett betyg omvandlas enligt första stycket för att eleven har fått betyg från en utbildning som omfattar mer än 2 500 gymnasiepoäng, ska eleven anses ha slutfört ett utökat program.
17 §
Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset av-
ser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket
betyg eleven fått på varje kurs,
4. vilka ämnen eller ämnes-
block eleven fått betyg i, enligt andra stycket,
77 Senaste lydelse 2014:860.
Författningsförslag SOU 2020:43
116
5. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
6. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och
7. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.
För varje ämne eller ämnesblock ska betyget efter den sista avslutade nivån i ämnet eller ämnesblocket framgå, de nivåer betyget gäller för och hur många gymnasiepoäng som betyget omfattar. Om betyget efter den sista avslutade nivån är icke godkänt och eleven har fått ett godkänt betyg på en underliggande nivå i ämnet eller blocket ska det också framgå
1. vilket godkänt betyg eleven har fått,
2. vilka nivåer det godkända och det underkända betyget gäller för, och
3. hur många gymnasiepoäng betygen omfattar.
18 §
För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå
1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program,
2. vilken studieväg som studiebeviset avser,
3. vilka kurser som beviset av-
ser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket
betyg eleven fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800),
3. enligt vad som beskrivs i
andra stycket vilka ämnen eller ämnesblock eleven fått betyg i
eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800),
SOU 2020:43 Författningsförslag
117
4. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
5. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, och
6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.
För varje ämne eller ämnesblock ska betyget efter den sista avslutade nivån i ämnet eller ämnesblocket framgå, de nivåer betyget gäller för och hur många gymnasiepoäng som betyget omfattar. Om betyget efter den sista avslutade nivån är icke godkänt eller om betyg inte kunnat sättas enligt första stycket 3 och eleven har ett godkänt betyg på en underliggande nivå i ämnet eller blocket ska det också framgå
1. vilket godkänt betyg eleven har fått,
2. vilka nivåer det godkända betyget gäller för,
3. vilka nivåer det underkända betyget gäller för eller vilka nivåer som betyg inte kunnat sättas efter och,
4. hur många gymnasiepoäng betygen omfattar eller om betyg inte kunnat sättas hur många gymnasiepoäng beslutet att inte sätta betyg gäller för.
19 §
Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i gymnasieskolan när han eller hon har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg ingå som är satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset ska det framgå
Författningsförslag SOU 2020:43
118
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset av-
ser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket
betyg eleven fått på varje kurs,
4. vilka ämnen eller ämnes-
block eleven fått betyg i, enligt andra stycket,
5. om betyg har satts efter prövning av den som inte är elev i gymnasieskolan,
6. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
7. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och
8. att beviset avser en person som inte är elev i gymnasieskolan.
För varje ämne eller ämnesblock ska betyget efter den sista avslutade nivån i ämnet eller ämnesblocket framgå, de ämnesnivåer betyget gäller för och hur många gymnasiepoäng som betyget omfattar. Om betyget efter den sista avslutade nivån är icke godkänt och eleven har ett godkänt betyg på en underliggande nivå i ämnet eller blocket ska det också framgå
1. vilket godkänt betyg eleven har fått,
2. vilka nivåer det godkända och det underkända betyget gäller för, och
3. hur många gymnasiepoäng betygen omfattar.
SOU 2020:43 Författningsförslag
119
20 §78
En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne. Detsamma gäller om eleven läst
kurser i gymnasieämnen utan att
få godkänt betyg.
En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne. Detsamma gäller om eleven läst gymnasieämnen utan att få godkänt betyg.
22 a §79
Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i gymnasiesärskolan. Av gymnasiesärskolebeviset ska det framgå
1. vilken studieväg som beviset avser,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiesär-
skolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg
inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800),
2. enligt vad som beskrivs i
andra stycket vilka ämnen som
beviset avser eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 23
3. i förekommande fall vilka
kurser från gymnasieskolan som
beviset avser, hur många gym-
nasiepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om
betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § (2010:800),
3. i förekommande fall, enligt
vad som beskrivs i andra stycket,
vilka ämnen eller ämnesblock från gymnasieskolan som beviset avser eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800),
4. i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,
5. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiesärskolearbete och vad det i så fall har innehållit,
6. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program,
78 Senaste lydelse 2018:1328. 79
Senaste lydelse 2013:359.
Författningsförslag SOU 2020:43
120
7. omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet,
8. på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där, och
9. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och gymnasiesärskolearbetet, om eleven begär det.
För varje ämne eller ämnesblock ska betyget efter den sista avslutade nivån framgå, de ämnesnivåer betyget gäller för och hur många gymnasiesärskolepoäng eller gymnasiepoäng som betyget omfattar. Om betyget efter den sista avslutade nivån i ett gymnasieämne är icke godkänt, eller om betyg inte kunnat sättas enligt första stycket 2 eller 3 och eleven har ett godkänt betyg på en underliggande nivå i ämnet eller blocket ska det också framgå
1. vilket godkänt betyg eleven har fått,
2. vilka nivåer det godkända betyget gäller för,
3. vilka nivåer det underkända betyget gäller för eller vilka nivåer som betyg inte kunnat sättas efter och,
4. hur många gymnasiesärskolepoäng eller gymnasiepoäng betygen omfattar eller om betyg inte kunnat sättas hur många poäng beslutet gäller för.
SOU 2020:43 Författningsförslag
121
22 b §80
Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat ett individuellt program i gymnasiesärskolan. Av gymnasiesärskolebeviset ska det framgå
1. att beviset avser ett individuellt program,
2. vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning, och
3. i förekommande fall vilka
kurser som beviset avser, hur många gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket
betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800).
3. i förekommande fall, enligt
vad som beskrivs i andra stycket,
vilka ämnen som eleven har fått betyg i eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 23
eller 26 §§ skollagen (2010:800) ,
Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken också framgå av gymnasiesärskolebeviset. Vidare ska det framgå på vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär det.
För varje ämne ska betyget efter den sista avslutade nivån framgå, de ämnesnivåer betyget gäller för och hur många gymnasiesärskolepoäng som betyget omfattar. Om betyget efter den sista avslutade nivån inte kunnat sättas enligt första stycket 3 och eleven har ett godkänt betyg på en underliggande nivå i ämnet ska det också framgå
1. vilket godkänt betyg eleven har fått,
2. vilka nivåer det godkända betyget gäller för,
3. vilka nivåer som betyg inte kunnat sättas efter och,
4. hur många gymnasiesärskolepoäng det godkända betyget omfattar och hur många poäng beslutet om att inte sätta betyg gäller för.
Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken också framgå av gymnasiesärskolebeviset. Vidare ska det fram-
80 Senaste lydelse 2013:359.
Författningsförslag SOU 2020:43
122
gå på vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär det.
22 c §81
Rektorn utfärdar gymnasiesärskolebevis. Om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara
kurser, ska det högsta av dessa
betyg tas med i gymnasiesärskolebeviset.
Om en elev har två betyg från samma nivå i ett ämne eller från jämförbara ämnen och nivåer, ska det högsta av dessa betyg tas med i gymnasiesärskolebeviset.
Rätt att gå om en kurs Rätt att läsa om ett ämne
23 §82
En elev som har fått betyg på
en gymnasiekurs innan eleven
påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.
En elev som har fått betyg i ett
gymnasieämne innan eleven på-
börjat sin gymnasieutbildning har rätt att läsa om de nivåer i ämnet
som ingår i elevens betyg och efter varje nivå få ett nytt betyg i ämnet i gymnasieskolan.
Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.
I 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en elev har rätt att gå om en kurs.
I 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en elev har rätt att läsa om ett ämne.
81 Senaste lydelse 2013:359. 82
Senaste lydelse 2018:1328.
SOU 2020:43 Författningsförslag
123
Lydelse enligt 1.5 Föreslagen lydelse
24 §
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått ett icke godkänt betyg.
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i det gymnasiearbete och i alla ämnen med
de nivåer som ingår i elevens
individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg i
ämnet på den nivå eleven vill pröva i eller på gymnasiearbetet
eller om eleven har fått ett icke godkänt betyg.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 §
Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet.
Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen med till-
hörande nivåer som får finnas på
ett nationellt program utom de
ämnen som bara får anordnas på
vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet.
Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.
Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar det aktuella ämnet eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.
Författningsförslag SOU 2020:43
124
27 §
Utan att eleven genomgår prövning får en elev som inte följt undervisningen i en kurs av rektorn ges betyget E på kursen om
Utan att eleven genomgår prövning får en elev som inte följt undervisningen i en eller
flera nivåer i ett ämne av rektorn
ges betyget E i ämnet till och med
en viss ämnesnivå om
1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E, och
1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E i ämnet
till och med en viss ämnesnivå,
och
2. kursen anordnas vid skolenheten.
2. ämnet anordnas vid skolenheten.
9 kap.
Rätt att gå om en kurs Rätt att läsa om ett ämne
Lydelse enligt 1.5 Föreslagen lydelse
1 §
Om en elev inte har fått lägst
betyget E på en kurs, har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.
En elev som inte har fått lägst betyget E i ett ämne efter en
avslutad nivå har rätt att läsa om nivån en gång. Om eleven önskar det har eleven även rätt att en
gång läsa om eventuella under-
liggande nivåer som ingår i det icke godkända betyget. Har eleven
slutfört samma nivå i ett ämne två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven läsa om
nivån ytterligare en gång, om det
finns särskilda skäl.
En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet har rätt att göra om arbetet en gång.
SOU 2020:43 Författningsförslag
125
Om en elev har fått icke godkända betyg på en stor andel av
kurserna under ett läsår får ele-
ven, om det finns särskilda skäl,
gå om också sådana kurser som
eleven fått lägst betyget E på under läsåret.
Om en elev i en stor andel av
ämnena har fått icke godkända
betyg under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, läsa om också sådana ämnen som eleven under läsåret fått lägst betyget E i under läsåret.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda skäl, gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget E på.
En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda skäl, läsa om sådana ämnen som eleven tidigare fått lägst betyget E på.
3 §
En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på
kursen.
En elev som läser om ett ämne har rätt att få ett nytt betyg i
ämnet efter varje avslutad nivå.
4 §83
En elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa
kurser byts ut om
En elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa
ämnen eller nivåer i ämnen byts
ut om
1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret. När det gäller villkoret i första stycket 2 får dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en annan inledande
kurs i matematik.
När det gäller villkoret i första stycket 2 får dock den inledande nivån i matematik bytas ut mot en annan inledande
nivå i matematik.
83 Senaste lydelse 2012:402.
Författningsförslag SOU 2020:43
126
Beslut om att byta ut en viss
kurs får inte fattas efter det att
eleven påbörjat kursen.
Beslut om att byta ut en eller
flera nivåer i ett ämne får inte omfatta en nivå som eleven på-
börjat.
4 a §84
En elevs utbildning i gymnasiesärskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa
kurser byts ut, för att eleven ska
kunna läsa
En elevs utbildning i gymnasiesärskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa
ämnen eller nivåer i ämnen byts
ut, för att eleven ska kunna läsa
1. kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner,
1. ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner,
2. ämnesområden i individuella program i gymnasiesärskolan, eller
3. kurser som inte finns i programstrukturen för det program som eleven är antagen till.
3. ämnen eller nivåer i ämnen som inte finns i programstrukturen för det program som eleven är antagen till.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att kurser får bytas ut av andra skäl än de som anges i första stycket.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnen eller
nivåer i ämnen får bytas ut av
andra skäl än de som anges i första stycket.
6 §85
En elev i gymnasieskolan kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt.
En elev i gymnasieskolan kan befrias från undervisning i ett eller flera ämnen, nivåer i ämnen eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt.
En elev i gymnasiesärskolan kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiesärskolearbetet om eleven önskar
En elev i gymnasiesärskolan kan befrias från undervisning i ett eller flera ämnen, nivåer i ämnen eller gymnasiesärskolearbetet om
84 Senaste lydelse 2014:860. 85
Senaste lydelse 2012:402.
SOU 2020:43 Författningsförslag
127
det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program.
eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program.
Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.
10 kap.
5 §86
Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på alla nationella program som anordnas för döva elever.
Kurser i teckenspråk som gym-
nasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för döva elever med undantag för
kurser i svenska. Beslut fattas av
rektorn.
Nivåer i teckenspråk som gym-
nasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera nivåer i ämnen i studievägen för döva elever med undantag för nivåer i svenska. Beslut fattas av rektorn.
I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen.
6 §
Kurser i teckenspråk som
annat ämne än gymnasiegemensamt ämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i de
kurserna.
Teckenspråk som annat ämne än gymnasiegemensamt ämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i ytterligare nivåer i ämnet.
Kurser i teckenspråk som gym-
nasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för hörselskadade elever med undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.
Nivåer i teckenspråk som
gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera nivåer i ämnen i studievägen för hörselskadade elever med undantag för nivåer i svenska. Beslut fattas av rektorn.
86 Senaste lydelse 2011:521.
Författningsförslag SOU 2020:43
128
11 kap.
4 §
Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för
kursen minskas (utbildning en-
ligt specialinriktad ämnesplan).
Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en nivå i ett
ämne enligt den reguljära ämnes-
planen, utan att antalet gymnasiepoäng för nivån i ämnet minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan).
En elev som följt en specialinriktad ämnesplan i en kurs ska i fråga om denna kurs anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett fullständigt program.
En elev som följt en specialinriktad ämnesplan i en eller flera
nivåer i ett ämne ska i fråga om detta ämne anses ha genomgått
den undervisning och verksamhet i nivån eller nivåerna som ingår i ett fullständigt program.
Av betyget ska det framgå att undervisningen i kursen avsett en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt innehåll undervisningen har omfattat.
Av betyget ska det framgå att undervisningen i aktuella nivåer i
ämnet avsett en specialinriktad
ämnesplan och vilket centralt innehåll undervisningen har omfattat.
13 kap.
8 §87
Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt 16 kap. 52 § skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500 gymnasiepoäng).
Om elevens hemkommun fördelar ytterligare resurser i en kommunal skola för elever som har rätt till utökat program för att uppnå grundläggande behörighet
Om elevens hemkommun fördelar ytterligare resurser i en kommunal skola för elever som har rätt till utökat program för att uppnå grundläggande behörighet
87 Senaste lydelse 2012:402.
SOU 2020:43 Författningsförslag
129
till högskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag lämnas till den enskilda huvudmannen också för de kurser utöver 2 500 gymnasiepoäng som en elev läser för att uppnå sådan behörighet inom ett yrkesprogram.
till högskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag lämnas till den enskilda huvudmannen också för de nivåer i ämnen utöver 2 500 gymnasiepoäng som en elev läser för att uppnå sådan behörighet inom ett yrkesprogram.
13 a kap.
3 §88
Fjärrundervisning får anordnas för elever som vistas i ett särskilt ungdomshem i samtliga ämnen och kurser i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan utom svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet.
Fjärrundervisning får anordnas för elever som vistas i ett särskilt ungdomshem i samtliga ämnen och nivåer i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan utom svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet.
Fjärrundervisning enligt första stycket får genomföras endast om
1. det inte finns någon lärare att tillgå på hemmet som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet, annan lämplig person, eller
2. elevunderlaget är otillräckligt. Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.
2. Bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2024.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2024.
4. En gymnasieexamen enligt 8 kap. 17 och 19 §§ och ett gymnasiesärskolebevis enligt 8 kap. 22 a–b §§ får innehålla betyg på kurser enligt äldre bestämmelser. Examensbeviset får dock inte inne-
88 Senaste lydelse 2015:291.
Författningsförslag SOU 2020:43
130
hålla både ämnen och kurser som enligt 5 motsvarar varandra. Även studiebevis enligt 8 kap. 18 § och gymnasieintyg enligt 8 kap. 21 § får innehålla kurser enligt äldre bestämmelser.
5. Skolverket får meddela föreskrifter om vilka kurser enligt de ämnesplaner som tillämpades före den 1 juli 2024 som motsvaras av ämnen och nivåer enligt de ämnesplaner som tillämpas efter den 30 juni 2024.
6. Rektor får, på begäran av en elev i gymnasieskolan, besluta om att omvandla kursbetyg till betyg i ett ämne i de fall kursen eller kurserna motsvaras av ämnet och nivåer i ämnet enligt 5.
7. Den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2024 får genomgå prövning enligt de gamla bestämmelserna och enligt de ämnesplaner som tillämpades fram till och med 30 juni 2024. Sådan prövning får göras till och med den 30 juni 2029.
8. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 § och 5 kap.4 och 14 §§gymnasieförordningen (2010:2039) ska en ansökan om att en utbildning ska godkännas som särskild variant, om att en utbildning ska vara riksrekryterande eller om att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, avseende utbildning som planeras starta höstterminen 2024, göras senast den 31 mars 2023 eller senast det datum som Statens skolverk eller Statens skolinspektion medger.
SOU 2020:43 Författningsförslag
131
1.7 Förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Regeringen föreskriver att bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100)89 ska ha följande lydelse.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
2. Denna förordning tillämpas första gången vid antagning till utbildning som startar efter 31 december 2021.
89
Förordningen omtryckt 1998:1003.
Författningsförslag SOU 2020:43
132
Nuvarande lydelse
Bilaga 3 90
Platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg
-----------------------------------------------------------------------------
Meritvärdering av betyg
3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för meritkurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till.
Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan
Siffervärde
4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden:
F 0 E 10,0 D 12,5 C 15,0 B 17,5 A 20,0
Betygsvärde
-----------------------------------------------------------------------------
90 Senaste lydelse 2014:125.
SOU 2020:43 Författningsförslag
133
Föreslagen lydelse
Bilaga 3
Platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg
-----------------------------------------------------------------------------
Meritvärdering av betyg
3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för meritkurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till.
Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan
Siffervärde
4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden:
F 0
Fx 0
E 10,0 D 12,5 C 15,0 B 17,5 A 20,0
Betygsvärde
-----------------------------------------------------------------------------
Författningsförslag SOU 2020:43
134
1.8 Förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Härigenom föreskrivs i fråga om högskoleförordningen (1993:100)
att 7 kap. 5 a, 8, 10–11, 18 och 25 §§ samt bilaga 3 till förordningen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
5 a §91
En sökande ska anses ha sådana nödvändiga kompetenser som anges i 5 § om sökanden
1. har avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå,
2. har avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan,
2. har avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska på
den nivå i respektive ämne som
krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning,
5. enligt äldre bestämmelser har uppfyllt kraven för grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, eller
6. har godkänt resultat på ett sådant behörighetsprov som anges i förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning.
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3.
91 Enligt senaste lydelse 2018:1503.
SOU 2020:43 Författningsförslag
135
8 §92
De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera
kurser i gymnasieskolan eller mot-
svarande kunskaper,
1. kunskaper från ett eller flera
ämnen i gymnasieskolan, med angiven nivå i respektive ämne, eller
motsvarande kunskaper,
2. godkänt resultat på ett konstnärligt prov för en utbildning som leder till en konstnärlig examen, och
3. andra villkor enligt vad som anges i 11 § första stycket 2. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
10 §93
Högskolan får, i den utsträckning det ställs krav på särskild behörighet, meddela föreskrifter om vilka krav enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för andra utbildningar än de som avses i 9 §.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka kurser i gymnasieskolan som krav enligt första stycket får avse.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka ämnen i gymnasieskolan
och vilken nivå i respektive ämne
som krav enligt första stycket får avse.
11 §94
Om det finns särskilda skäl får en högskola, för tillträde till en viss utbildning, meddela föreskrifter om
1. krav på kunskaper från andra
kurser i gymnasieskolan eller mot-
svarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket, eller
1. krav på kunskaper från ytter-
ligare nivåer i ämnen i gymnasie-
skolan eller motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket,
92 Senaste lydelse 2018:1503. 93
Senaste lydelse 2018:1503.
94
Senaste lydelse 2018:1503.
Författningsförslag SOU 2020:43
136
2. krav på andra villkor än
kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
2. krav på kunskaper från andra
ämnen i gymnasieskolan med viss nivå eller motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket, eller
3. krav på andra villkor än kunskaper från en eller flera ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Innan högskolan meddelar föreskrifter enligt första stycket ska Universitets- och högskolerådet ges tillfälle att yttra sig över högskolans förslag.
18 §95
Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3 till denna förordning.
Vissa kurser från gymnasial utbildning är särskilt meriterande vid urval (meritkurser). Merit-
kurser är kurser som inte utgör
krav på grundläggande eller särskild behörighet.
Vissa ämnen från gymnasial utbildning är särskilt meriterande vid urval (meritämnen). De nivåer
som är meriterande i respektive ämne utgör inte krav på grund-
läggande eller särskild behörighet.
Meritkurser är Meritämnen är
1. moderna språk,
2. svenskt teckenspråk för hörande,
3. engelska, och
4. matematik. Universitets- och högskolerådet får meddela de föreskrifter i övrigt som behövs för meritvärdering av betyg.
95 Senaste lydelse 2018:1503.
SOU 2020:43 Författningsförslag
137
25 §96
De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera
kurser i gymnasieskolan eller mot-
svarande kunskaper,
1. kunskaper från ett eller flera
ämnen i gymnasieskolan med viss nivå i respektive ämne eller mot-
svarande kunskaper,
2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.
2. Förordningen tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 december 2024.
3. De äldre bestämmelserna om meritkurser i 7 kap. 18 § och i bilaga 3 samt de äldre bestämmelserna om meritvärdering i bilaga 3 ska gälla för de kursbetyg en sökande åberopar.
4. Vid uträkning av betygsvärde enligt punkten 5 i bilaga 3 får kursbetyg ersättas av ämnesbetyg.
96 Senaste lydelse 2011:1020.
Författningsförslag SOU 2020:43
138
Lydelse enligt 1.7
Bilaga 3 97
Platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg
-----------------------------------------------------------------------------
Meritvärdering av betyg
3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för merit-
kurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5.
Därefter ska poäng för meritkurser läggas till.
Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan
Siffervärde
4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden:
F 0 Fx 0 E 10,0 D 12,5 C 15,0 B 17,5 A 20,0
Betygsvärde
5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng.
97 Lydelse enligt förslag 1.7.
SOU 2020:43 Författningsförslag
139
Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal
6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås. Jämförelsetalet ska anges med två decimaler.
Betyg i kurser som ger behörighet eller i meritkurser
7. Betyg i kurser som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5 om kurserna
1. krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå,
2. är behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 §, eller
3. är meritkurser som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng enligt 8. Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats.
Meritpoäng
8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana merit-
kurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng.
Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse ämnet moderna språk och ämnet svenskt teckenspråk för hörande, högst en (1,0) meritpoäng får avse ämnet engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse ämnet matematik.
Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:
a) lägst betyget E i kurs 3 i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng,
b) lägst betyget E i kurs 4 i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en (1,0) meritpoäng,
c) lägst betyget E i kurs 5 i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng,
d) lägst betyget E i kurs 2 i ämnet moderna språk i ytterligare ett språk eller i kurs 2 i ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng för kurs i ämnet moderna språk enligt b,
Författningsförslag SOU 2020:43
140
e) lägst betyget E i kurs 2 i ämnet moderna språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng för kurs i ämnet svenskt teckenspråk för hörande enligt b,
f) lägst betyget E i kursen engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng,
g) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över
den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§
eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt g,
h) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt h,
i) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt i,
j) lägst betyget E i kursen matematik 5 ger utöver det som anges i g, h, eller i en halv (0,5) meritpoäng,
k) lägst betyget E i kursen matematik – specialisering på lägst den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, är närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng.
Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
-----------------------------------------------------------------------------
SOU 2020:43 Författningsförslag
141
Föreslagen lydelse
Bilaga 3
Platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg
-----------------------------------------------------------------------------
Meritvärdering av betyg
3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för merit-
ämnen som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5.
Därefter ska poäng för meritämnen läggas till.
Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan
Siffervärde
4. Betyg i de ämnen eller ämnesblock som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden:
F 0 Fx 0 E 10,0 D 12,5 C 15,0 B 17,5 A 20,0
Betygsvärde
5. Siffervärdet för varje betyg ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i ett ämne eller
ämnesblock ersättas av betyg som den sökande har i samma eller mot-
svarande ämne eller ämnesblock, om sistnämnda betyg är högre och omfattar minst samma antal gymnasiepoäng. Vid ersättning ska det
ersättande betyget ges samma omfattning som betyget som ersätts i examensbeviset.
Författningsförslag SOU 2020:43
142
Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal
6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de ämnen och
ämnesblock som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan
ska divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås.
Jämförelsetalet ska anges med två decimaler.
Betyg i ämnen som ger behörighet eller i meritämnen
7. Betyg i ämnen eller ämnesblock som innefattar nivåer utöver det som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5 om nivåerna i ämnet eller ämnesblocket
1. krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå,
2. är behörighetsämnen som avses i 7 kap. 9 §, eller
3. är meritämnen som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng enligt 8.
Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats.
Meritpoäng
8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana merit-
ämnen som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng. Om det i betyget innefattas flera nivåer i ämnet som ger meritpoäng adderas meritpoängen för varje nivå till jämförelsetalet.
Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse ämnet moderna språk och ämnet svenskt teckenspråk för hörande, högst en (1,0) meritpoäng får avse ämnet engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse ämnet matematik.
Betyg i meritämnen ger meritpoäng enligt följande:
a) lägst betyget E i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande, där nivå 3 innefattas i betyget, ger en halv (0,5) meritpoäng,
b) lägst betyget E i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande, där nivå 4 innefattas i betyget, ger en (1,0) meritpoäng,
SOU 2020:43 Författningsförslag
143
c) lägst betyget E i ämnet moderna språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande, där nivå 5 innefattas i betyget, ger en halv (0,5) meritpoäng,
d) lägst betyget E i ämnet moderna språk i ytterligare ett språk eller i ämnet svenskt teckenspråk för hörande, där nivå 2 innefattas i
betyget, ger en halv (0,5) meritpoäng om den sökande har fått merit-
poäng för i ämnet moderna språk enligt b,
e) lägst betyget E i ämnet moderna språk, där nivå 2 innefattas i
betyget, ger en halv (0,5) meritpoäng om den sökande har fått merit-
poäng för ämnet svenskt teckenspråk för hörande enligt b,
f) lägst betyget E i engelska, där nivå 7 innefattas i betyget, ger en (1,0) meritpoäng,
g) lägst betyget E i ämnet matematik, där betyget innefattar en nivå
utöver den som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§
eller, om sådant krav inte har ställts, en nivå utöver vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt g,
h) lägst betyget E i ämnet matematik där betyget innefattar en nivå
utöver vad som anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sök-
ande inte redan har fått meritpoäng enligt h,
i) lägst betyget E i ämnet matematik där betyget innefattar en nivå
utöver vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sök-
ande inte redan har fått meritpoäng enligt i,
j) lägst betyget E i ämnet matematik, där nivå 5 innefattas i betyget, ger utöver det som anges i g, h, eller i en halv (0,5) meritpoäng,
g)98
Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
-----------------------------------------------------------------------------
98 Utredningen väljer att inte exemplifiera meritpoäng för matematik specialisering. Det
innebär inte att vi har tagit ställning till när meritpoäng ska ges för ämnet matematik.
Författningsförslag SOU 2020:43
144
1.9 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Regeringen föreskriver att 3 § och bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Kursplanerna i läroplanen kompletteras av kunskapskrav.
Kursplanerna i läroplanen kompletteras av betygskriterier och
kriterier för bedömning.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kunskapskrav.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier och
kriterier för bedömning.
1. Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
2. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
3. Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.
SOU 2020:43 Författningsförslag
145
Nuvarande lydelse
Bilaga 99
-----------------------------------------------------------------------------
2 Övergripande mål och riktlinjer
-----------------------------------------------------------------------------
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att nå kunskapskraven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att nå kunskaps-
kraven i alla ämnen och årskurser samt om elevernas utveckling mot
utbildningens mål i övrigt. -----------------------------------------------------------------------------
2.7 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.
-----------------------------------------------------------------------------
99
Lydelse enligt SKOLFS 2019:22.
Författningsförslag SOU 2020:43
146
Riktlinjer
Läraren ska
– genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
– utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
– med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
– vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
2.8 Rektorns ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, -----------------------------------------------------------------------------
Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. -----------------------------------------------------------------------------
SOU 2020:43 Författningsförslag
147
Föreslagen lydelse
Bilaga
-----------------------------------------------------------------------------
2 Övergripande mål och riktlinjer
-----------------------------------------------------------------------------
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att uppfylla kriterierna
för godtagbara kunskaper i matematik, svenska och svenska som andra-
språk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att uppfylla kriterierna för godtagbara kunskaper respektive betygs-
kriterierna i alla ämnen och årskurser samt bestämmelser om elever-
nas utveckling mot utbildningens mål i övrigt. -----------------------------------------------------------------------------
2.7 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterier som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika betygskriterier för olika betygssteg. -----------------------------------------------------------------------------
Författningsförslag SOU 2020:43
148
Riktlinjer
Läraren ska
– genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
– utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
– med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
– vid betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna.
2.8 Rektorns ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, kriterierna för bedömning och betygskriterierna. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att – utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, -----------------------------------------------------------------------------
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kriterier för bedöm-
ning och betygskriterier som senare kommer att ställas i den aktuella
obligatoriska skolformen.
SOU 2020:43 Författningsförslag
149
1.10 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall
Regeringen föreskriver att 3 § och bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
De kursplaner och kunskaps-
krav som gäller för grundskolan
ska användas i specialskolan. Föreskrifter om centralt innehåll i årskurs 1–3, 4–6 och 7–9 samt om
kunskapskrav i årskurs 3, 6 och 9
ska dock i stället avse centralt innehåll i årskurs 1–4, 5–7 och 8– 10 respektive kunskapskrav i årskurs 4, 7 och 10.
De kursplaner, kriterier för
bedömning och betygskriterier som
gäller för grundskolan ska användas i specialskolan. Föreskrifter om centralt innehåll i årskurs 1–3, 4–6 och 7–9 samt om
kriterier för bedömning i årskurs 3 och betygskriterier i årskurs 6 och
9 ska dock i stället avse centralt innehåll i årskurs 1–4, 5–7 och 8– 10 respektive kriterier för bedöm-
ning i årskurs 4 och betygskriterier i årskurs 7 och 10.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda kursplaner och kunskapskrav som ska användas i den utsträckning som grundskolans eller grundsärskolans kursplaner och kunskapskrav inte kan användas på grund av elevernas funktionsnedsättningar, och för ämnen som inte finns i grundskolan eller grundsärskolan.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda kursplaner, kriterier för bedömning och betygskriterier som ska användas i den utsträckning som grundskolans eller grundsärskolans kursplaner, kriterier för be-
dömning och betygskriterier inte
kan användas på grund av elevernas funktionsnedsättningar, och för ämnen som inte finns i grundskolan eller grundsärskolan.
Författningsförslag SOU 2020:43
150
1. Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
2. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
3. Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.
SOU 2020:43 Författningsförslag
151
Nuvarande lydelse
Bilaga 100
-----------------------------------------------------------------------------
2 Övergripande mål och riktlinjer
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att nå kunskapskraven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att nå kunskapskraven i alla ämnen och årskurser samt om elevernas utveckling mot utbildningens mål i övrigt.
Mål
-----------------------------------------------------------------------------
2.7 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.
-----------------------------------------------------------------------------
100
Senaste lydelse 2019:23.
Författningsförslag SOU 2020:43
152
Riktlinjer
Läraren ska
– genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
– utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
– med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
– vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
2.8 Rektorns ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, -----------------------------------------------------------------------------
3 Förskoleklassen
Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. -----------------------------------------------------------------------------
SOU 2020:43 Författningsförslag
153
Föreslagen lydelse
Bilaga
-----------------------------------------------------------------------------
2 Övergripande mål och riktlinjer
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att uppfylla kriterierna
för bedömning i matematik, svenska och svenska som andraspråk i
lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att
uppfylla kriterierna för bedömning respektive betygskriterierna i alla
ämnen och årskurser samt bestämmelser om elevernas utveckling mot utbildningens mål i övrigt.
Mål
-----------------------------------------------------------------------------
2.7 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterier som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika betygskriterier för olika betygssteg.
-----------------------------------------------------------------------------
Författningsförslag SOU 2020:43
154
Riktlinjer
Läraren ska
– genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
– utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
– med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
– vid betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna.
2.8 Rektorns ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kriterierna för bedömning och betygskriterierna. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, -----------------------------------------------------------------------------
3 Förskoleklassen
Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kriterier för bedömning och betygskriterier som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. -----------------------------------------------------------------------------
SOU 2020:43 Författningsförslag
155
1.11 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall
Regeringen föreskriver att 3 § och bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
De kursplaner och kunskaps-
krav som gäller för grundskolan
ska användas i sameskolan.
De kursplaner, kriterier för be-
dömning och betygskriterier som
gäller för grundskolan ska användas i sameskolan.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplan och kun-
skapskrav för ämnet samiska.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplan och be-
tygskriterier för ämnet samiska.
1. Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
2. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
3. Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.
Författningsförslag SOU 2020:43
156
Nuvarande lydelse
Bilaga 101
-----------------------------------------------------------------------------
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att nå kunskapskraven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att nå kunskaps-
kraven i alla ämnen och årskurser samt om elevernas utveckling mot
utbildningens mål i övrigt.
Mål
-----------------------------------------------------------------------------
2.7 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.
-----------------------------------------------------------------------------
101
Senaste lydelse SKOLFS 2019:24.
SOU 2020:43 Författningsförslag
157
Riktlinjer
Läraren ska
• genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
• utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
• med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
• vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
2.8 Rektorns ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, -----------------------------------------------------------------------------
3 Förskoleklassen
Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.
Författningsförslag SOU 2020:43
158
Föreslagen lydelse
Bilaga
-----------------------------------------------------------------------------
2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. För att elever i behov av stöd för att uppfylla kriterierna
för bedömning i matematik, svenska och svenska som andraspråk i
lågstadiet ska få det tidigt och anpassat efter sina behov finns det i 3 kap. skollagen (2010:800) bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och i lågstadiet. Kapitlet innehåller även bestämmelser om stöd för att eleverna ska ha möjlighet att
uppfylla kriterierna för bedömning respektive betygskriterierna i alla
ämnen och årskurser samt om elevernas utveckling mot utbildningens mål i övrigt.
Mål
-----------------------------------------------------------------------------
2.7 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterierna som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika betygskriterier för olika betygssteg.
-----------------------------------------------------------------------------
SOU 2020:43 Författningsförslag
159
Riktlinjer
Läraren ska
– genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
– utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
– med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
– vid betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna.
2.8 Rektorns ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, kriterierna för bedömning och betygskriterierna. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, -----------------------------------------------------------------------------
3 Förskoleklassen
Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
----------------------------------------------------------------------------- Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i denna läroplan. Denna del kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kriterier för bedömning och betygskriterier som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.
Författningsförslag SOU 2020:43
160
1.12 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan
Regeringen föreskriver att 2 § och bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och
kunskapskrav för grundsärskolans
ämnen och ämnesområden.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och
betygskriterier och kriterier för bedömning för grundsärskolans
ämnen samt kriterier för bedöm-
ning för grundsärskolans ämnes-
områden.
1. Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
2. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
3. Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.
SOU 2020:43 Författningsförslag
161
Nuvarande lydelse
Bilaga 102
-----------------------------------------------------------------------------
2.7 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. -----------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer
Läraren ska
– genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
– utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
– med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
– vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
2.8 Rektorns ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, -----------------------------------------------------------------------------
102
Senaste lydelse SKOLFS 2018:11.
Författningsförslag SOU 2020:43
162
Föreslagen lydelse
Bilaga
-----------------------------------------------------------------------------
2.7 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterier som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika betygskriterier för olika betygssteg. -----------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer
Läraren ska
– genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
– utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
– med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och
– vid betygssättningen göra en allsidig bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna.
2.8 Rektorns ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, kriterierna för bedömning och betygskriterierna. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen och undervisningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet, -----------------------------------------------------------------------------
SOU 2020:43 Författningsförslag
163
1.13 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan ska ha följande lydelse.
1. Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
2. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
3. Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.
Författningsförslag SOU 2020:43
164
Nuvarande lydelse
Bilaga 103
-----------------------------------------------------------------------------
2 Övergripande mål och riktlinjer
-----------------------------------------------------------------------------
2.5 Bedömning och betyg
----------------------------------------------------------------------------- Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. -----------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer
----------------------------------------------------------------------------- Läraren ska vid betygssättningen
– utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs,
– beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och
– utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.
-----------------------------------------------------------------------------
103 Senaste lydelse SKOLFS 2018:244.
SOU 2020:43 Författningsförslag
165
Föreslagen lydelse
Bilaga
-----------------------------------------------------------------------------
2 Övergripande mål och riktlinjer
-----------------------------------------------------------------------------
2.5 Bedömning och betyg
----------------------------------------------------------------------------- Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterier som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. -----------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer
----------------------------------------------------------------------------- Läraren ska vid betygssättningen
– göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterier som finns för respektive kurs, och
– beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen. -----------------------------------------------------------------------------
Författningsförslag SOU 2020:43
166
1.14 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan ska ha följande lydelse.
1. Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
2. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.
3. Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2024 förutom för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år där förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2027.
4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2024 med undantag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år där istället äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2027.
SOU 2020:43 Författningsförslag
167
Lydelse enligt 1.13
Bilaga
1. Skolans värdegrund och uppgifter
-----------------------------------------------------------------------------
Varje skolas utveckling
Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. -----------------------------------------------------------------------------
2 Övergripande mål och riktlinjer
-----------------------------------------------------------------------------
2.1 Kunskaper
Mål
----------------------------------------------------------------------------- Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan
– tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv, -----------------------------------------------------------------------------
2.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. -----------------------------------------------------------------------------
Författningsförslag SOU 2020:43
168
Riktlinjer
Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,
– bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, – informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, -----------------------------------------------------------------------------
2.5 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. -----------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer
Läraren ska vid betygssättningen
– göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna som finns för respektive kurs, och -----------------------------------------------------------------------------
2.6 Rektorns ansvar
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och att återvändsgränder i studiegången undviks, -----------------------------------------------------------------------------
– eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och kurser samt får stöd att formulera mål för sina studier,
– skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov,
SOU 2020:43 Författningsförslag
169
– lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kunskap samt att lära av varandra för att utveckla utbildningen,
– samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, -----------------------------------------------------------------------------
Författningsförslag SOU 2020:43
170
Föreslagen lydelse
Bilaga
-----------------------------------------------------------------------------
1. Skolans värdegrund och uppgifter
-----------------------------------------------------------------------------
Varje skolas utveckling
Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, ämnes-
utbud och arbetsformer.
-----------------------------------------------------------------------------
2 Övergripande mål och riktlinjer
-----------------------------------------------------------------------------
2.1 Kunskaper
Mål
----------------------------------------------------------------------------- Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan
– tillägnar sig goda kunskaper i de ämnen som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv, -----------------------------------------------------------------------------
2.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av ämnen med tillhörande nivåer inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen.
-----------------------------------------------------------------------------
SOU 2020:43 Författningsförslag
171
Riktlinjer
Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,
– bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, – informera och vägleda eleverna inför deras val av ämnen, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, -----------------------------------------------------------------------------
2.5 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterier som finns för varje ämne respektive målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. -----------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer
Läraren ska vid betygssättningen
– göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterierna som finns för respektive ämne, och -----------------------------------------------------------------------------
2.6 Rektorns ansvar
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av ämnen och nivåer i dessa ämnen, och att återvändsgränder i studiegången undviks, -----------------------------------------------------------------------------
– eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och nivåer i dessa
ämnen samt får stöd att formulera mål för sina studier,
– skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov,
Författningsförslag SOU 2020:43
172
– lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjlighet att dela med sig av sin kunskap samt att lära av varandra för att utveckla utbildningen,
– samverkan mellan lärare i olika ämnen kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, -----------------------------------------------------------------------------
SOU 2020:43 Författningsförslag
173
1.15 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan ska ha följande lydelse.
1. Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
2. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
3. Förordningen tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2022.
Författningsförslag SOU 2020:43
174
Nuvarande lydelse
Bilaga 104
-----------------------------------------------------------------------------
2.5 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiesärskolearbetet. -----------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer
----------------------------------------------------------------------------- Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen
– utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i för-
hållande till de nationella kunskapskrav och kravnivåer som finns för respektive kurs och ämnesområde,
– beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och
– utifrån de nationella kunskapskrav och kravnivåer som finns för
respektive kurs och ämnesområde allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.
104
Senaste lydelse SKOLFS 2017:18.
SOU 2020:43 Författningsförslag
175
Föreslagen lydelse
Bilaga
-----------------------------------------------------------------------------
2.5 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterier som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiesärskolearbetet. -----------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer
----------------------------------------------------------------------------- Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen
– göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande
till de nationella betygskriterier och kriterier för bedömning som finns för respektive kurs och ämnesområde, och
– beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.
Författningsförslag SOU 2020:43
176
1.16 Förslag till förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan
Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2013:148) om läroplan för gymnasiesärskolan ska ha följande lydelse.
1. Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS).
2. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2023.
3. Förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2024.
4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2024.
SOU 2020:43 Författningsförslag
177
Lydelse enligt 1.15
Bilaga
-----------------------------------------------------------------------------
1. Skolans värdegrund och uppgifter
-----------------------------------------------------------------------------
Varje skolas utveckling
Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer -----------------------------------------------------------------------------
2.1 Kunskaper
Mål
Det är skolans ansvar att varje elev i gymnasiesärskolan ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden.
Det är även skolans ansvar att varje elev efter genomförd gymnasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar
• har tillägnat sig kunskaper i de kurser eller ämnesområden som ingår i studievägen och kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och i vardagsliv, -----------------------------------------------------------------------------
2.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Skolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. -----------------------------------------------------------------------------
Författningsförslag SOU 2020:43
178
Riktlinjer
Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,
• bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrkesområde,
• informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, -----------------------------------------------------------------------------
2.5 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterier som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiesärskolearbetet. -----------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer
----------------------------------------------------------------------------- Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen
– göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterier och kriterier för bedömning som finns för respektive kurs och ämnesområde, och
– beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.
2.6 Rektorns ansvar
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser, -----------------------------------------------------------------------------
– eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen, kurser och ämnesområden samt får stöd att formulera mål för sina studier, -----------------------------------------------------------------------------
SOU 2020:43 Författningsförslag
179
Föreslagen lydelse
Bilaga
-----------------------------------------------------------------------------
1. Skolans värdegrund och uppgifter
-----------------------------------------------------------------------------
Varje skolas utveckling
Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, ämnes-
utbud och arbetsformer
-----------------------------------------------------------------------------
2. Övergripande mål och riktlinjer
-----------------------------------------------------------------------------
2.1 Kunskaper
Mål
Det är skolans ansvar att varje elev i gymnasiesärskolan ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden.
Det är även skolans ansvar att varje elev efter genomförd gymnasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar
• har tillägnat sig kunskaper i de ämnen eller ämnesområden som ingår i studievägen och kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och i vardagsliv, -----------------------------------------------------------------------------
2.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Skolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av ämnen och
nivåer i dessa ämnen inom utbildningen och för vidare studier eller
yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. -----------------------------------------------------------------------------
Författningsförslag SOU 2020:43
180
Riktlinjer
Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning,
– bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrkesområde,
– informera och vägleda eleverna inför deras val av ämnen och
nivåer i dessa ämnen, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och
motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, -----------------------------------------------------------------------------
2.5 Bedömning och betyg
Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterierna som finns för varje ämne respektive målen för gymnasiesärskolearbetet. -----------------------------------------------------------------------------
Riktlinjer
----------------------------------------------------------------------------- Läraren ska vid bedömningen och betygssättningen
– göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de nationella betygskriterier och kriterier för bedömning som finns för respektive ämne och ämnesområde, och
– beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.
2.6 Rektorns ansvar
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
– utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av ämnen och nivåer i dessa ämnen, -----------------------------------------------------------------------------
– eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och nivåer i dessa ämnen och i ämnesområden samt får stöd att formulera mål för sina studier, -----------------------------------------------------------------------------
181
2 Utredningens uppdrag
2.1 Bygga, bedöma och betygssätta elevers kunskaper
Jag tror inte att jag sticker ut hakan om jag påstår att de allra flesta tycker att skolan är en av de viktigaste samhällsinstitutioner vi har. Skolans uppdrag handlar ytterst om att rusta eleverna med de kunskaper, normer och värden som gör att de kan fungera både som individer och samhällsmedlemmar i arbetsliv, vid fortsatta studier och i vardagslivet.
Ett fundament inom skolan är att elever utifrån sina egna förutsättningar ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningens mål.1 För att stödja deras kunskapsutveckling ger lärare elever både löpande återkoppling och återkoppling i form av betyg. Forskning har visat hur viktig lärares löpande återkoppling är för elevernas motivation för lärande och prestationer.2Även om en löpande återkoppling är viktig innebär det inte att allt som eleverna gör i skolan behöver bedömas och betygssättas utan utbildningen i skolan ska också kunna vara ett ställe där elever ska kunna öva, prova, göra fel, göra om för att slutligen kunna lyckas. På så sätt bygger skolan, lärarna och eleverna tillsammans elevernas kunskaper. När återkopplingen ges i form av betyg är det dock av största vikt att bedömningen är giltig (valid) och tillförlitlig (reliabel) och att betygen ska motsvara elevernas kunskaper, vara rättvisande och även upplevas som likvärdiga.
Lundahl, Hultén, Klapp och Mickwitz (2015).
Utredningens uppdrag SOU 2020:43
182
2.1.1 Vikten av rättvisande och likvärdiga betyg
Varför är det då så viktigt att betygen ska motsvara elevernas kunskaper, vara rättvisande och upplevas som likvärdiga? Det vanligaste svaret på den frågan brukar vara att betygens främsta funktion i Sverige är att de utgör grund för urval till nästa utbildningsnivå. För att kunna göra det måste betygen ha legitimitet som ett någorlunda gott instrument för detta syfte. I min avhandling Att kunna klara sig
i ökänd natur lyfter jag ytterligare en viktig funktion som betygen
har.3 I kapitlet ”Vem värnar fjortisen?” resonerar jag kring varför betygen för årskurs 8 alls är relevanta som forskningsområde när det egentligen är slutbetygen i årskurs 9 som är viktiga för nästa steg i utbildningssystemet och som dessutom ger rubriker och medialt intresse. Mitt svar på den frågan då, som jag tycker är lika relevant i dag när betygen sätts från årskurs 6, är att det finns få saker i en ung människas liv som så kan bygga upp eller rasera hennes självbild som betygen. Det är därför av största vikt att alla elever känner att de har fått möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och att betygen därefter på ett så rättvisande sätt som möjligt visar de kunskaper eleverna har. För om de tidiga betygen inte fungerar eller får rykte om sig att inte vara rättvisande finns risken att eleverna och deras föräldrar redan från början tappar tron på att betygssystemet är tillförlitligt, vilket kan leda till att hela betygssystemet förlorar sin legitimitet.
Det för oss tillbaka till betygens främsta funktion som urvalsinstrument till nästa utbildningsnivå, det vill säga betyg som är highstakes (av stor betydelse för individen). Det är sant att betygen är high-stakes men bara i vissa fall. Det är framför allt för grundskoleelever i storstäder som konkurrerar om platser till attraktiva gymnasieskolor som betygen får stor betydelse. I många kommuner är situationen att alla elever söker och kommer in till samma gymnasieskola, i andra att de program eleverna söker avgör vilken gymnasieskola de hamnar på. Betygen är också high-stakes för elever i gymnasieskolan som ska konkurrera om platser till attraktiva utbildningar som läkare och jurist. Samtidigt kommer de flesta som söker till många andra högskoleutbildningar in på vald utbildning. Betygen från gymnasieskolan kan även ha betydelse när ungdomarna söker arbete men inte på samma sätt som vid urval till högskolan där
3
Tholin (2006).
SOU 2020:43 Utredningens uppdrag
183
elevens meritvärde är av stor vikt och anges med två decimaler. I vissa skolformer som grundsärskolan4 och gymnasiesärskolan används betygen inte alls för antagning till nästa utbildningsnivå. Därmed inte sagt att betygen inte skulle vara viktiga för dessa elevgrupper eller för alla andra som inte konkurrerar om platser till en gymnasieskola eller till högre utbildning. För alla dessa elever kan betygen i stället vara viktiga för självkänslan och av denna anledning är det minst lika prioriterat att betygen motsvarar elevernas kunskaper på ett så rättvisande och likvärdigt sätt som möjligt.
2.2 Uppdraget enligt direktivet
Jag fick i april 2018 uppdraget att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.5 I uppdraget ingick även att utreda och lämna förslag till justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet med uppdraget var att främja elevers, såväl flickors som pojkars, kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. Direktivet återges i sin helhet i bilaga 1.
Enligt direktivet ska jag bland annat
• föreslå en modell för ämnesbetyg för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och analysera hur denna modell ska förhålla sig till vuxenutbildningen,
• analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet för alla skolformer som har betyg,
• föreslå sätt att synliggöra och dokumentera elevens kunskapsutveckling när kunskapsnivån inte motsvarar ett godkänt betyg,
• kartlägga tillämpningen av läroplanernas riktlinje när det gäller lärarens skyldighet att utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper vid betygssättning och vid behov föreslå eventuella förändringar, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.
4
I grundsärskolan ges bara betyg om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det.
5
Dir. 2018:32.
Utredningens uppdrag SOU 2020:43
184
I september 2019 fick jag i tilläggsdirektiv att även beakta att de förslag som läggs inte ska leda till betygsinflation och att analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygsinflation.6 I april 2020 fick jag ytterligare ett tilläggsdirektiv som enbart innebar en förlängning av uppdraget på grund av coronapandemin.7 De båda tilläggsdirektiven återges i sin helhet i bilaga 2 respektive bilaga 3.
2.3 Utgångspunkter
Syftet med uppdraget är således att främja elevers kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. Det innebär att fokus har varit på elever och lärare och under arbetets gång har utredningen fått in synpunkter från elever och lärare i fysiska möten och via sociala medier. Utredningsarbetet har haft följande utgångspunkter.
• Ämnesbetyg ska bidra till ett helhetslärande och djuplärande i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Att motverka elevers stress är viktigt men kan inte vara huvudsyftet med reformen eftersom betyg alltid kommer att medföra någon form av stressituation för vissa elever, oavsett hur betygssystemet utformas. Strävan med ämnesbetyg (och alla förslag) är dock att minska elevers stress när det gäller betyg och betygssättning.
• Betygen ska bättre motsvara elevernas kunskaper, det vill säga eleverna ska inte betygssättas utifrån sin sämsta prestation. Betygssättningen ska således vara mer kompensatorisk än den är i dag.
• En elevs kunskapsutveckling ska kunna synliggöras även när det gäller kunskaper som ej motsvarar ett godkänt betyg och därmed kunna uppmuntra eleven att sträva mot ett godkänt betyg.
• Det måste vara tydligt och rimligt för både elever och lärare vad i undervisningen som utgör betygsunderlag och som därmed ska bedömas och betygssättas och när bedömningen ska ske.
• Det är av stor vikt att det finns en tilltro till betygssystemet bland elever, lärare och vårdnadshavare men även i samhället i stort.
6
Dir. 2019:66.
7
Dir. 2020:41.
SOU 2020:43 Utredningens uppdrag
185
Betygsinflation och olikvärdig betygssättning riskerar dock att urholka denna tilltro. Det finns därför behov av insatser på både kort och lång sikt för att motverka detta.
2.4 Utmaningar
En övergripande utmaning har varit att möta alla de synpunkter och förväntningar som finns på betyg generellt och försöka visa på vilka betygsfrågor som utredningen är satt att hantera. För att komma framåt i arbetet har det därför varit av stor vikt att avgränsa uppdraget till att bara gälla direktivets frågor, det vill säga inte gå in i resonemang om betygens vara eller inte vara, kunskapssynen inom nuvarande betygssystem, överklagande av betyg med mera.
En annan övergripande utmaning har varit att utbildningen och betygssättningen enligt styrdokumenten ska vara likvärdig, det vill säga att de elever som har kunskaper av samma kvalitet förväntas få samma betyg, oavsett vilken skola de går i och vilken lärare de har. Forskning har dock visat att en helt likvärdig betygssättning inte är möjlig, bland annat på grund av att kunskapskrav eller motsvarande aldrig kommer att kunna utformas på ett sådant sätt att de tillämpas och tolkas helt lika av alla lärare.8 Med förslagen har jag strävat efter att betygssättningen ska bli så likvärdig som möjligt. Samtidigt kan ytterligare insatser behöva genomföras för att betygen ska kunna fungera ännu bättre för urval till nästa utbildningsnivå. I kapitel 17 presenteras dessa insatser, vilka kan bidra till att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning.
Själva avgränsningen av uppdraget har varit särskild svår när det gäller ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Jag har landat i ett förslag om ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola vilket leder till förändringar av ämnen och ämnesplaner, programstrukturerna och kanske även till viss del hur gymnasieskolan är organiserad. Jag har många gånger tänkt att en översyn av skolformernas utformning, program och syftet med dessa borde ha genomförts först för att sedan landa i vilket betygssystem som bäst passar för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan men så har direktivet inte varit utformat och det har därmed inte ingått i mitt uppdrag att se över hela gymnasieskolan och gymnasie-
8
Se vidare kapitel 17.
Utredningens uppdrag SOU 2020:43
186
särskolan. En annan utmaning har varit kopplingen mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det var inledningsvis svårt att se hur ämnesbetyg och ämnesutformning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, som förmodligen leder till en uppstyrning av utbildningen, skulle kunna fungera med en skolform där flexibilitet och individuella behov är i fokus. Utgångspunkten har dock hela tiden varit att inte försämra elevers möjligheter att kunna fortsätta sina studier inom vuxenutbildningen. Vid utformningen av en modell för ämnesbetyg har jag därför utgått från de behov gymnasieskolans elevgrupp har men samtidigt beaktat de behov de studerande inom vuxenutbildningen har. För att främja alla elevgruppers möjlighet till en gymnasieutbildning eller möjlighet till kompletteringar inom vuxenutbildningen är den bästa lösningen att samma system med ämnesbetyg och ämnesutformning ska gälla för såväl gymnasieskolan, gymnasiesärskolan som kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå.
När det gäller förslaget om kompensatorisk betygssättning och även förslaget om ytterligare ett underkänt betygssteg vill jag betona att betygssättning är en myndighetsutövning och att läraren är den som är mest kompetent att sätta betyg. Med förslaget har jag därför strävat efter att öka den professionella friheten vid betygssättningen. En utmaning i detta sammanhang är den stora andelen obehöriga lärare i skolan. Det verkar också vara ett växande problem att det i vissa kommuner eller hos enskilda skolhuvudmän helt saknas behöriga lärare i vissa ämnen. Obehöriga lärare får som regel inte sätta betyg men de är ändå högst involverade i undervisningen och det underlag som ska ligga till grund för betygssättningen.9 Jag menar dock att betygssättningen inte kan regleras utifrån att Sverige saknar behöriga lärare utan vi måste utgå från att de lärare vi har kan hantera förändringar i betygssystemet. Det är dock av stor vikt att Skolverket genomför adekvata implementeringsinsatser och att särskilda insatser gällande de nya regleringarna för betyg och bedömning riktas till obehöriga lärare.
Jag ser även risker med att det kommer att bli en debatt om att förslagen leder till betygsinflation, framför allt förslaget om kompensatorisk betygssättning som med all sannolikhet leder till att fler elever får högre betyg. Samtidigt ser jag det som viktigt att vi kommer bort från ett system där elever upplever att de betygssätts utifrån sin
9
Yrkeslärare, modersmålslärare och lärare inom sfi är undantagna från detta krav.
SOU 2020:43 Utredningens uppdrag
187
sämsta prestation, vilket i sig kan äventyra hela betygssystemets legitimitet. Betyg som tillfälligt ökar på grund av ändrade förutsättningar att sätta betyg är dock inte betygsinflation i egentlig mening. Det är dock viktigt att följa utvecklingen av förslagen så att de inte över tid leder till betygsinflation. Samtidigt ser det ut som att de högre betygen ökar och har ökat en länge tid, framför allt i grundskolan. Det finns därför behov av att genomföra särskilda insatser som har en dämpande effekt på betygsutvecklingen generellt.
Jag har även funderat på om förslagen kan leda till taktiska val, särskilt förslaget om ämnesbetyg. I nuläget ser jag inte att det skulle vara ett stort problem. Samtidigt vet jag att elever är mycket kreativa när det gäller att hitta ”luckor” i systemet. Jag vill därför flagga för att förslagen, likt egentligen alla förslag som är av betydelse för en likvärdig utbildning, följs över tid så att våra elever inte är mer kreativa i sina vägval genom gymnasieskolan än vad vi vill att de ska vara.
2.5 Förslagen förstärker varandra
Med förslagen har jag eftersträvat att skapa system som ger bättre förutsättningar för elevers lärande och bättre förutsättningar för lärares undervisning, bedömning och betygssättning. I ett sådant system ska lärares och elevers arbetsmiljö fredas, bland annat genom att fokus flyttas från ett ständigt insamlade av betygsunderlag och bedömning eller krav på ytterligare dokumentation för lärare till undervisning och lärande. Jag har även eftersträvat ett betygssystem som på ett mer rättvisande sätt än i dag visar vilka kunskaper en elev har. Inom ramen för ett sådant betygssystem är det viktigt att även elevers kunskaper och kunskapsutveckling på den underkända nivån synliggörs.
För att betygssystemet ska fungera som det är tänkt – för att betyg ska återkoppla elevernas kunskapsnivå och fungera som urvalsverktyg till nästa utbildningsnivå – måste det finnas en tilltro till systemet. Jag presenterar därför insatser på både kort och lång sikt för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning. Det är svårt att med säkerhet fastslå hur omfattande betygsinflationen eller den olikvärdiga betygssättningen är. Oavsett hur omfattande dessa fenomen är upplevs de som allvarliga problem bland dem jag har träffat. Detta kan i sin tur leda till en misstro till hela betygssystemet och då spelar
Utredningens uppdrag SOU 2020:43
188
det ingen roll hur omfattande insatser som görs om tilltron till systemet är satt ur spel.
Därutöver ser jag många fördelar med mitt mest omfattande förslag om ämnesbetyg i en ämnesutformad gymnasieskola, gymnasiesärskola och inom kommunernas vuxenutbildning på gymnasial nivå. Ämnesbetyg bör leda till att undervisningen blir mindre fragmentiserad genom att de flesta ämnen kommer att pågå under en längre sammanhållen period än vad varje enskild kurs gör i dag. Eleverna får bättre förutsättningar för fördjupat lärande och motivation att genomföra utbildningen, vilket kan leda till en ökad genomströmning. Ett system med ämnesbetyg kan leda till mindre stress hos både elever och lärare. Ämnesbetygen har även bättre förutsättningar att spegla elevers kunskaper i ämnet som helhet än separata kursbetyg. Genom att ämnen delas in i nivåer med ett fastställt centralt innehåll och att betyg i ämnet sätts efter varje nivå kommer likvärdigheten i utbildningen att främjas vid till exempel byte av lärare, program, skola eller skolform.
Förslagen ska ses som ett paket där de enskilda förslagen förstärker varandra och helheten därmed ger större effekt än de enskilda delarna. Av denna anledning anser jag att förslagen bör införas så samlat som möjligt, för att värna lärares och elevers arbetssituation men framför allt för att främja elevers lärande.
189
3 Utredningens arbete
I detta kapitel redovisar utredningen alla de kontakter vi har haft i utredningsarbetet. Det avser bland annat referensgrupper, studiebesök och möten. Vi redovisar även vårt kommunikationsarbete, som främst skett genom sociala medier. Avslutningsvis följer en beskrivning av betänkandets disposition.
3.1 Att inhämta synpunkter har varit av stor vikt för utredningen
Förutom att inhämta kunskap om området genom litteraturstudier (rapporter, undersökningar och forskning) har utredningen träffat och varit i kontakt med ett stort antal elever, lärare och skolledare samt andra skolaktörer som arbetar med frågor som rör betyg och bedömning.
Vi har haft en referensgrupp med forskare knuten till oss. Vi har även haft en expertgrupp bestående av representanter från Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet, Statens skolverk, Statens skolinspektion och Universitets- och högskolerådet. I samband med det tilläggsdirektiv vi fick i september 20191 knöts även en parlamentariskt sammansatt referensgrupp till utredningen.
Vi har anlitat externa aktörer för två uppdrag. Amelie von Zweigbergk, Zweig Solutions AB, har genom cirka 40 möten inhämtat synpunkter från drygt 20 branschorganisationer om utredningens uppdrag att föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan, med fokus på yrkesprogrammen (inklusive lärlingsutbildningen), vuxenutbildningen/yrkespaket samt validering. (Synpunkterna från respektive branschorganisation är diarieförda.) Anders Fredriksson, Vilna AB, har gjort en sammanställning av det aktuella kunskapsläget
1
Dir. 2019:66.
Utredningens arbete SOU 2020:43
190
gällande betygsinflation och likvärdighet i betygssättningen samt även genomfört en intervjustudie inom samma område. (Sammanställningen av kunskapsläget framgår av bilaga 5. En sammanställning av intervjustudien framgår av kapitel 10. Intervjustudien finns diarieförd i sin helhet.) Därutöver har Pernilla Lundgren varit anställd i utredningen med uppdrag att sammanställa en kunskapsöversikt om betyg och bedömning (se bilaga 4).
3.1.1 Referensgrupper
Referensgrupp med forskare
Utredningen har träffat referensgruppen vid fem tillfällen. Följande personer har ingått i referensgruppen.
• Gudrun Erickson, senior professor i pedagogik med inriktning mot språk och bedömning vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
• Jan-Eric Gustavsson, senior professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
• Alli Klapp, docent och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
• Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet
• Anna Sjögren, docent i nationalekonomi, verksam som forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
• Jonas Vlachos, professor vid Nationalekonomiska institutionen,
Stockholms universitet
SOU 2020:43 Utredningens arbete
191
Parlamentariskt sammansatt referensgrupp
I samband med tilläggsdirektivet2 fick vi även i uppdrag att knyta en parlamentarisk referensgrupp till utredningen. Vi har genomfört tre möten med denna grupp.
• Kristina Axén Ohlin (M) utbildningsutskottet
• Gudrun Brunegård (KD) utbildningsutskottet
• Jörgen Grubb (SD) utbildningsutskottet
• Markus Lindgren (MP, ersättare) kommunalråd Västerås
• Anna Manell (L) rektor, ekonomisk-politisk talesperson Liberala kvinnor
• Niels Paarup-Petersen (C) utbildningsutskottet
• Daniel Riazat (V) utbildningsutskottet
• Linus Sköld (S) utbildningsutskottet
• Matilda Westerman (MP) tidigare stabschef på Utbildningsdepartementet
3.1.2 Studiebesök
Skol- och huvudmannabesök
Utredningen har genomfört drygt 30 skol- och huvudmannabesök och träffat sammanlagt cirka 155 elever, lärare, skolledare och tjänstemän på olika skolförvaltningar.3 Huvudmännen valdes ut utifrån sina olikheter när det gäller storlek, geografiskt läge och förutsättningar. Under besöken har vi träffat elever från grundskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen, lärare och skolledare från alla skolformer samt tjänstemän på förvaltningsnivå. Vi har besök både kommunala och fristående huvudmän.
I kapitel 10 redogörs för de synpunkter som framkommit under besöken. Av samma kapitel framgår även resultat från de utprövningar vi har gjort av våra förslag med lärare från olika skolor.
2
Dir. 2019:66.
3
Därutöver har en utprövning genomförts med cirka 50 lärare på en högstadieskola.
Utredningens arbete SOU 2020:43
192
• Botkyrka kommun (Tunaskolan, högstadieskola, samt grundskoleförvaltningen)
• Drottning Blankas gymnasium, Göteborg (fristående gymnasieskola)
• Göteborgs kommun (Hvitfeldtska gymnasiet samt grundskoleförvaltningen och utbildningsförvaltningen)
• Härjedalens kommun (Södra skolan, högstadieskola, Härjedalens gymnasium samt barn- och utbildningsförvaltningen)
• Kiruna kommun (Hjalmar Lundbohmsskolan, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt gymnasieförbundet Lapplands gymnasium)
• Kunskapsskolan, Uppsala (fristående grundskola)
• Malmö fria läroverk, Malmö (fristående gymnasieskola)
• Malmö kommun (gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt grundskoleförvaltningen)
• Norrköpings kommun (Källsvindsskolan, vuxenutbildning samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontoret)
• Praktiska gymnasiet, Örebro (fristående gymnasieskola)
• Rymdgymnasiet, Kiruna (fristående gymnasieskola)
• Sala kommun (Kungsängsgymnasiet och vuxenutbildningen)
• Stockholm stad (Anna Whitlocks gymnasium, Åsö vuxengymnasium samt utbildningsförvaltningen: grundskola och gymnasieskola)
• Ulricehamns kommun (Stenbocksskolan, grundskola)
• Ystad kommun (Norreportskolan, grundskola, Ystad gymnasium och gymnasiesärskola samt kultur- och utbildningsförvaltningen)
• Täby kommun (Åva gymnasium)
• Örnsköldsviks kommun (Örnsköldsviks gymnasium samt bildningsförvaltningen)
SOU 2020:43 Utredningens arbete
193
Internationella studiebesök
Utredningen hade planerat för flera internationella besök men bland annat på grund av den rådande coronapandemin kunde vi enbart genomföra ett besök i Finland (möten i Danmark och Norge var exempelvis bokade). I Finland träffade vi Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen (motsvarande Skolverket). Vi träffade även elever, lärare och skolledare på den svensktalande gymnasieskolan Lärkan.
Vi har haft kontakter via e-post med Education Scotland och genomfört skypemöte med Børne- og undervisningsministeriet i Danmark. Vidare har vi haft skriftlig korrespondens med Kunnskapsdepartementet och Utdanningsdirektoratet i Norge.
3.1.3 Möten
Myndigheter
Utredningen har sett Skolverket som en särskilt viktig samarbetspartner och har haft en löpande dialog med myndigheten i flera av utredningens frågor. Vi har även träffat Skolinspektionen vid ett flertal tillfällen. Vi har träffat följande myndigheter.
• Göteborgs universitet (utbildningsvetenskapliga fakulteten)
• Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
(IFAU)
• Myndigheten för yrkeshögskolan
• Nationellt centrum för andraspråk vid Stockholms universitet
• Sameskolstyrelsen
• Skolinspektionen
• Skolverket
• Specialpedagogiska skolmyndigheten
• Sveriges universitets och högskolors förbund (SUHF)
• Universitets- och högskolerådet
• Uppsala universitet (utbildningsvetenskapliga fakulteten)
Utredningens arbete SOU 2020:43
194
• Uppsala universitet, institutionen för nordiska språk, gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk
Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer
Vi har träffat de fackliga organisationerna vid ett flertal tillfällen och vi arrangerade även ett seminiarum i Almedalen tillsammans med Lärarnas riksförbund. Vi har vidare träffat olika representanter (både tjänstemän och kommunpolitiker) från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vid ett flertal tillfällen. Därutöver har vi deltagit på flera möten med SKR:s olika nätverk för gymnasieskola, vuxenutbildning, skolchefer samt nätverket för det kommunala aktivitetsansvaret. Vi har träffat följande organisationer.
• Branschorganisationer (Installatörsföretagen, Visita och TMF och Grafiska företagen)4
• Friskolornas riksförbund
• Idéburna skolors riksförbund
• Landsorganisationen i Sverige (LO)
• Lärarförbundet
• Lärarförbundet/skolledare
• Lärarnas Riksförbund
• Storstockholm (gymnasiechefer och rektorer för vuxenutbildning i Stockholms län, både kommunala och enskilda aktörer)
• Sveriges Skolledarförbund
• Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
• Svenskt Näringsliv
• Vuxenutbildning i Samverkan (ViS)
4 Som nämnts tidigare har utredningen även anlitat en konsult som har genomfört möten med
drygt 20 branschorganisationer.
SOU 2020:43 Utredningens arbete
195
Elevorganisationer och föräldraorganisationer
Vi har framför allt träffat elevorganisationerna vid ett flertal tillfällen. Vi har även tillsammans med Sveriges Elevkårer genomfört en enkät riktad till gymnasieelever om utredningens uppdrag.5 Vi har träffat följande organisationer.
• Föräldraalliansen
• Sveriges Elevkårer
• Sveriges Elevråd
• Sveriges Elevråd (SVEA)
Funktionshinderorganisationer
När det gäller organisationer som företräder elever (och andra barn, ungdomar och vuxna) med funktionsnedsättning, så kallade funktionshindersorganisationer, har vi vänt oss till två samlande aktörer för många olika funktionshindersförbund – Funktionsrätt Sverige och Lika Unika – och träffat representanter för Autism- och Aspergerförbundet och Synskadades riksförbund. Vi har även träffat representanter för Arbetsgruppen för bättre villkor och möjligheter i skola för barn med kognitiva svårigheter.
Övriga möten
Därutöver har vi genomfört möten med följande aktörer.
• Anna Karlefjärd, utbildningsledare vid Karlstad universitet
• Anders Jönsson, professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik, Högskolan Kristianstad
• Cecilia Arensmeier, universitetslektor, Örebro universitet
• Fredrik Lindgren, VD, Kunskapsskolan
• Louise Ankarcrona, grundare för Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor
5
En sammanställning av resultaten på enkäten framgår av kapitel 10. Svaren på enkäten finns
diarieförda.
Utredningens arbete SOU 2020:43
196
Andra utredningar
Vi har även varit i kontakt med utredningar med närliggande frågor.
• Komvuxutredningen (U 2017:01)
• Utredningen bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås (U 2017:07)
• Utredningen om en mer likvärdig skola (U 2018:05)
• Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (U 2018:01)
• Utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk – KLIVA (U 2018:06)
3.1.4 Kommunikation
Kommunikationskanaler
Utredningens har under arbetets gång använt olika digitala kommunikationskanaler. Det löpande arbetet och diskussionerna har skett på www.facebook.com/betygsutredningen2018 där vi har redovisat alla våra möten och sammanfattat det viktigaste som framkommit vid varje möte samt fått frågor, kommentarer och inspel. Vi har haft cirka 1 000 följare. Utredarens twitter (twitter.com/jorgentholin) har även använts som digital kommunikationskanal.
Som en del i det löpande arbetet har utredningen spelat in korta filmer om frågor av vikt för utredningen och som visats på Facebook-sidan. Det har sedan funnits möjlighet att kommentera och diskutera dessa frågor på Facebook-sidan. Den film som nått flest personer, över 7 000, var den film där utredningen beskrev hur ämnen kan delas upp i nivåer och att betyg sätts efter varje nivå (då användes begreppet moduler).
Viss information har funnits på utredningens hemsida (www.sou.gov.se/betygsutredningen2018).
SOU 2020:43 Utredningens arbete
197
Särskilda kommunikationsinsatser
Vi har även genomfört ett flertal mer riktade insatser.
Den 30 oktober 2018 genomförde utredningen en föreläsning på Skolforum6. Föreläsningen hade fokus på att informera om utredningens uppdrag och hade cirka 30 åhörare.
Den 1 juli 2019 genomförde utredningen tillsammans med Lärarnas riksförbund ett seminarium i Almedalen med titeln: Hur
ska betygssystemet förändras – hjälp oss att betygsätta betygssystemet.
Inbjudna betygsduellanter var: Isak Skogstad (lärare och skribent), Christina Axén Olin (ledamot Utbildningsutskottet för M), Ebba Kock (ordförande Sveriges Elevkårer), Åsa Fahlén (ordförande Lärarnas Riksförbund), Erica Andrén (1:e vice ordförande Sveriges Skolledarförbund) och Ilona Szatmári Waldau (suppleant Utbildningsutskottet för V). Seminariet var fullsatt (cirka 50 personer) och streamades även live genom utredningens Facebook-sida.
Vi har vidare genomfört ett seminarium i samarbete med Zweig Solution AB om konsekvenser av ämnesbetyg för yrkesprogrammen. I seminariet deltog representanter från skolmyndigheter, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, andra utredningar samt Utbildningsdepartementet. På seminariet deltog cirka 20 personer.
Utredningen har även deltagit vid två av Skolverkets konferenser för de nationella programråden.
3.2 Betänkandets disposition
Betänkandet är disponerat på följande sätt.
I kapitel 1 lämnas författningsförslag i skollagen, skolförordningen, gymnasieförordningen och i läroplanerna.
I kapitel 2 beskriver utredaren bland annat uppdraget och dess utmaningar. Kapitel 3–10 utgör bakgrundskapitel. I dessa redovisar vi en historik av betygssystemet, betygsbestämmelser, framväxten av den kursutformade gymnasieskolan och omfattning av utbildning och undervisning i gymnasieskolan (bland annat timplan). Vi redovisar även centrala begrepp inom bedömning och betygssättning och hur de förhåller sig till både det svenska och de nordiska betygssystemen. Vidare redovisas aktuell statistik, bland annat betygs- och
6
Utbildningsmässa i Stockholm för lärare och skolledare.
Utredningens arbete SOU 2020:43
198
elevstatistik i den obligatoriska skolan och för den gymnasiala utbildningen. Som ett avslutande bakgrundskapitel redogör vi för elevers, lärares och övriga skolaktörers synpunkter när det gäller utredningens uppdrag.
I kapitel 11–14 redovisar vi våra förslag. I kapitel 15 redovisas när förslagen ska träda i kraft och vilka övergångsbestämmelser som ska finnas samt genomförandet av förslagen. Kapitel 16 innehåller en beskrivning av de konsekvenser som utredningen har identifierat följer av förslagen.
I kapitel 17 presenteras insatser för att motverka betygsinflation och olikvärdig betygssättning i enlighet med utredningens tilläggsdirektiv.
I det sista kapitlet, kapitel 18, redovisas författningskommentarer som avser de förslag vi lämnar i skollagen.
Avslutningsvis följer referenser och bilagor.
199
4 Betygssystemet – en historik
I detta kapitel beskriver utredningen de betygssystem Sverige har haft sedan 1962. Beskrivningen gäller övergripande för alla skolformer men när det gäller det mål- och kunskapsrelaterade systemet läggs fokus framför allt på betygen i gymnasieskolan.
De målrelaterade betygen infördes parallellt med införandet av ett kursutformat system. Processerna var parallella men inte beroende av varandra. För att tydliggöra vad som var intentionerna med dels de olika betygssystemen dels kursutformningen beskrivs bakgrunderna var för sig. I kapitel 6 redogör vi för framväxten av den kursutformade gymnasieskolan. Vissa överlappningar finns i kapitlen eftersom utformningen av gymnasieskolan och dess betygssystem är nära förknippade med varandra.
4.1 Relativa betyg
Mellan 1962 och 1994 hade Sverige ett normrelaterat betygssystem i samtliga skolformer där betyg sattes. Betygssystemet har oftast kallats för det ”relativa betygssystemet”, och det är också den beteckning vi kommer att använda i kapitlet.
4.1.1 Relativa betyg i grundskolan
I grundskolans läroplan från 1969 (Lgr 691) förklarades de relativa betygen som att betygen anger prestation i relation till motsvarande prestation för samtliga elever i riket i kurser av samma slag. Elevernas kunskaper bedömdes alltså i relation till varandra och fördelades
1
Skolöverstyrelsen (1969).
Betygssystemet – en historik SOU 2020:43
200
med hjälp av en normalfördelningsprincip på en skala 1–5 i både grundskola och gymnasieskola enligt följande:
Tabell 4.1 Den normalfördelade betygsskalan 1−5
Betyg
1 2 3 4 5
Fördelning (procent)
7 24 38 24 7
I Lgr 69 angavs att betyget 3 skulle ges när elevens kunnighet och färdighet bedömdes som medelgod för den kurs det avsåg. Begreppet medelgod skulle inte avse en enskild klass utan ett representativt elevmaterial. För att uppnå högsta möjliga likformighet i betygssättningen tillhandahölls officiellt godkända standardiserade prov. Läraren skulle sätta preliminära betyg baserade på anteckningar och erfarenheter, och dessa justerades sedan i fråga om medelnivå och spridning utifrån resultaten på standardproven. Proven avsåg primärt klassen eller gruppen och inte den enskilde eleven.
I grundskolans läroplan från 1980 (Lgr 802) angavs att medelbetyget 3 gällde för samtliga elever i landet och att ingen given procentsats för de olika betygsstegen skulle finnas. Däremot skulle antalet tvåor och fyror normalt sett i en klass vara fler än antalet ettor och femmor. Standardprov ställdes till skolornas förfogande som riktningsgivare för betyget 3 i svenska, matematik och engelska.
4.1.2 Relativa betyg i gymnasieskolan
I läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 703) angavs att läraren inför slutjusteringen av betygen skulle jämföra klassens genomsnittsstandard och betygsspridning med ett representativt elevmaterial i ämnet i fråga. Den procentuella fördelningen som redovisades för grundskolan ovan gällde som riktpunkt, men precis som för grundskolan fastslogs det att det i enskilda klasser självklart skulle uppkomma avvikelser.
I läroplanen gavs exempel på hur fördelningen kunde se ut i ordinära, bra, svaga, homogena respektive heterogena klasser. Det betonades dock att normen för betygssättningen alltid skulle vara
2
Skolöverstyrelsen (1980).
3
Skolöverstyrelsen (1970).
SOU 2020:43 Betygssystemet – en historik
201
bedömningen av klassens genomsnittsstandard och betygsspridning jämfört med ett större, representativt elevmaterial. Centralt utarbetade, betygsnormerande prov i vissa ämnen var en hjälp för att uppnå jämförbarhet mellan klasser och skolor vid betygssättningen. Andra sätt att uppnå jämförbarhet var att lärare använde gemensamma prov, att prov, bedömningsgrunder och provresultat registrerades och hölls tillgängliga av skolans ledning samt att inspektörer medverkade till normering genom samtal med lärare, skolledning och vid ämneskonferenser.
4.1.3 Kritik mot de relativa betygen
De relativa betygen användes i skolsystemet under 70- och 80-talen. Systemet utreddes vid några tillfällen,4 men inga beslut om ändringar fattades. Diskussionen fortgick dock om dess brister och konsekvenser. Systemet blev till exempel kritiserat för att det tillämpades felaktigt genom att lärare lät den egna klassen bli referensgrupp i stället för, som det var tänkt, alla elever i riket som läste kursen. Det kunde leda till att elever fick höra det felaktiga påståendet att ”femmorna i klassen tagit slut”.5
Den relativa skalan utgick från att elevernas prestationer var mer eller mindre normalfördelade och lätt kunde anpassas till en symmetrisk skala. Detta stämde ganska väl för ämnen som lästes i grundskolan av alla elever i landet. Det var också relativt lätt att tillämpa systemet för de lärare som undervisade matematik, svenska och engelska i gymnasieskolan, där centralprov fanns att tillgå. Det uppstod dock problem då betyg skulle fördelas till elever i gymnasieskolan som läste små ämnen som grekiska eller bild och musik på den estetiska linjen. De elever som hade valt dessa ämnen gjorde det utifrån ett specialintresse, och det kunde då framstå som orimligt att det i denna lilla grupp skulle delas ut ett visst antal ettor och tvåor.6 I grundskolan kunde motsvarande problem uppstå för de moderna språken när elever med låga betyg valde att hoppa av vilket gjorde att alla betyg skulle normalfördelas i en krympande grupp elever.
4
Skolöverstyrelsen (1971), SOU 1977:9, SOU 1981:96.
5
6
SOU 2016:77, bilaga 9.
Betygssystemet – en historik SOU 2020:43
202
Lärare upplevde också ofta att det var svårt att veta hur de egna eleverna förhöll sig till andra elever i landet i ett visst ämne. Det uppstod även problem då elever med mindre goda studieresultat valde att hoppa av gymnasiestudierna eller byta från treåriga studieförberedande linjer till tvåårig social linje. Normalfördelningsprincipen fick här som oönskad konsekvens att betygen sänktes då nya elever i en krympande elevgrupp skulle tilldelas de lägsta betygen.
Betygssystemet hade inte heller någon definierad godkäntgräns. Alla betyg från ett till fem kunde ingå i ett fullständigt slutbetyg. Det var alltså möjligt för elever att genomgå prövningar i ämnen de inte läst och få fullständiga slutbetyg trots obefintliga kunskaper i ämnet.7
4.1.4 På väg mot ett nytt betygssystem
Diskussioner om en reformerad och förnyad gymnasieskola fördes under 80-talet. Gymnasieskolans linjer sågs över, och bland annat föreslogs att kompetensen inom yrkesämnen skulle kunna byggas upp stegvis i form av valbara moduler.8
Under tidigt 1990-tal skedde ett systemskifte där man gick från regelstyrning till målstyrning. För betygssystemets del innebar det att de relativa betygen övergavs till förmån för mål- och kunskapsrelaterade betyg. Ett viktigt motiv för denna förändring var att betygen skulle användas i mål- och resultatstyrningen av skolan, men även att eleverna i stället för att jämföra sig med varandra skulle börja jämföra sig med sig själva.9
4.2 Mål- och kunskapsrelaterade betyg
Samtidigt som systemskiftet från regelstyrning till målstyrning genomfördes i skolväsendet genomfördes även kommunaliseringen och friskolereformen. Skolöverstyrelsen lades ner och Skolverket inrättades som ny skolmyndighet.
Regeringen lade under samma tid fram en proposition med förslaget att gymnasieskolan skulle göras om och få en kursutformning.
7 Ibid. I Lgy 70 var den korrekta termen ”avgångsbetyg”, slutbetyg infördes i och med Lpf 94. 8
SOU 2002:120, bilaga 4.
9
Lundahl, Hultén och Tveit (2016).
SOU 2020:43 Betygssystemet – en historik
203
Att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och undanröja hinder för vuxnas lärande angavs som en angelägen uppgift för skolväsendet. Den kommunala vuxenutbildningen skulle ha ett upplägg med etapper som kunde tillgodose vuxnas behov av utbildning. Gymnasieskolan borde ha motsvarande upplägg så att de båda skolformerna kunde komplettera varandra. I propositionen Växa med
kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen föreslogs där-
för att gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning skulle få gemensamma kurser och gemensamma bestämmelser för betygssättning.10 Kursutformningen möjliggjorde för eleverna på gymnasieskolan att i högre utsträckning än tidigare själva välja vad de ville läsa, alltså även inom programmen. Styrningen av skolan ändrades också från styrning i huvudsak genom regler till styrning i huvudsak genom mål och utvärdering. Det blev av dessa skäl naturligt att betygen snarare skulle ge besked om i vilken utsträckning eleverna hade nått målen än om hur en elevs resultat förhöll sig till andra elevers resultat.11
4.2.1 Nytt betygssystem från 1994
I ovan proposition, Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och
vuxenutbildningen, berördes inte betygssättningen alls. Vid denna
tidpunkt arbetade Läroplanskommittén och Betygsberedningen parallellt med uppdrag att utforma den nya grundskolan och gymnasieskolan och dess betygssystem. Att det tillsattes två olika kommittéer i syfte att reformera skolan kan ha berott på att betyg och läroplaner fram till 1990-talet hade hanterats som två separata frågor. Läroplaner var en fråga för experter medan betygen gått från att vara en byråkratisk-pedagogisk fråga till att bli en politisk fråga. Betygsberedningens medlemmar var följaktligen politiker medan Läroplanskommittén bestod av experter.12
De två utredningarna var inledningsvis inte samordnade. I början av sitt arbete hade därför inte Betygsberedningen tillgång till läroplansmål, programmål eller kursplanemål för den nya gymnasieskolan, och de skolor som först startade kursutformade program hade varken tillgång till någon ny läroplan eller ett betygssystem som
10 Prop. 1990/91:85. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen i dessa frågor. 11
12
Hultén (2019).
Betygssystemet – en historik SOU 2020:43
204
var anpassat till kurserna. 1992 publicerade Betygsberedningen betänkandet Ett nytt betygssystem. I betänkandet föreslog Betygsberedningen en målrelaterad betygssättning på en sexgradig skala med stegen IG (Icke godkänd), G (Godkänd), VG (Väl godkänd), MVG (Mycket väl godkänd), F (Framstående) och U (Utmärkt). Det skulle enligt förslaget i betänkandet finnas betygskriterier knutna till kursplanernas mål, och de skulle vara formulerade så att kvaliteten i det ämneskunnande som avsågs framträdde.13
En målstyrd grundskola
I propositionen En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygs-
system för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan från 199214 framgick att de utredningar som nyligen
hade gjorts om det svenska betygssystemet visade att de grupprelaterade betygen (de relativa betygen) hade spelat ut sin roll i den svenska skolan, att dessa borde avskaffas och att ett nytt betygssystem skulle fungera bättre som informationsgivare till elever och hem. De relativa betygen borde ersättas med målrelaterade betyg.
Av propositionen framgick även att fyra viktiga steg tagits mot en helt ny rollfördelning mellan stat och kommun gällande skolan; kommunalisering, ny myndighetsstruktur, treårig gymnasieskola och kommunbidrag. Enligt regeringen kunde det nya styrsystemet skapa viss oro och osäkerhet i början, men regeringen ansåg ändå att det skapades stora möjligheter att rationalisera och få samordningsfördelar personellt, ekonomiskt och lokalmässigt i kommunerna. För lärarna innebar den nya styrningen en möjlighet att utveckla en kvalitetsdimension som var viktigare än en tidsdimension. Det var inte timplanen och ett tungt regelverk som skulle styra arbetet i skolan utan skollagen, läroplanen och kursplanerna. Läraren skulle få ett stort utrymme att lägga upp undervisningen samt välja arbetsmetoder och stoff. Bedömningen var att detta gjorde lärararbetet svårare men rimligen också mer intressant och givande. Målstyrningen skulle också ge hemmen och eleverna större möjligheter och skyldigheter att ta aktiv del i skolan och utbildningen och att göra ställningstaganden vad gällde barnens skolgång.
13
14
SOU 2020:43 Betygssystemet – en historik
205
Av propositionen framgick vidare att läroplanerna borde innehålla nationellt angivna kriterier för vilka kunskaper eleverna skulle ha. Sådana kriterier skulle bidra till likvärdighet och till att alla elever fick en gemensam fond av kunskaper. Läroplanen skulle ha avsnitt som behandlade vikten av att läraren för eleverna skulle redovisa och diskutera på vilka grunder betygssättningen sker, att läraren fortlöpande skulle ge eleverna besked om deras studieprestation och att eleverna skulle få träna sig i att bedöma sina egna kunskaper och färdigheter i förhållande till målen i ämnet.
I propositionen föreslogs ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem med en sexgradig betygsskala A–F, där A står för det högsta betyget och F för otillräckliga kunskaper. Jämförbarhet skulle upprätthållas genom i anslutning till kursplanerna utformade betygskriterier och riksgiltiga prov. Propositionen beslutades i riksdagen, men beslutet om betygsskalan A–F för grundskolan återkallades senare (se vidare under ”Målrelaterade betyg infördes i grund- och gymnasieskolan”).
En målstyrd gymnasieskola
Av propositionen Ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasie-
skolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux15 framgick de riks-
dagsbeslut som hade fattats under tidigt 1990-tal gällande en reformering av gymnasieskolan. Det handlade om en successiv övergång från styrning genom regler till en mål- och resultatinriktad styrning av skolan. Grundläggande principer för ansvarsfördelningen skulle vara ett lokalt ansvar för att genomföra skolverksamheten och ett statligt ansvar för att ange nationella mål och för att följa upp och utvärdera skolans resultat. Skollagen skulle bland annat reglera kommunernas ansvar för skolan, och läroplanen skulle innehålla övergripande mål för hela skolan och rikta sig främst till den professionella personalen i skolan. Linjerna och specialkurserna i gymnasiet skulle ersättas av 16 nationella program samt av individuella och specialutformade program. Timplanen skulle uttryckas som en minsta garanterad undervisningstid. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen skulle vidare få en gemensam läroplan, då det var regeringens intention att samverkan mellan skolformerna skulle
15
Betygssystemet – en historik SOU 2020:43
206
stimuleras, inte minst med tanke på den nya kursstruktur som propositionen föreslog för båda skolformerna.
Av propositionen framgick även att kommunerna skulle ges relativt stora möjligheter att organisera skolan kursutformat i och med den reformerade gymnasieskolan. Ett hinder för arbetet var det relativa betygssystemet, som byggde på att elever jämfördes inbördes i stället för i relation till kraven i kursplanen. En mål- och resultatstyrd skola krävde ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem.
Regeringen föreslog därför ett betygssystem där betyg sätts på varje avslutad kurs efter en fyrgradig skala; Icke godkänd (IG), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Betygen skulle fungera som ett urvalsinstrument men också ge besked om hur elevens studieresultat förhöll sig till kunskapsmålen i respektive kursplan. Betygsskalan skulle inte innehålla alltför få steg så att betygen kunde uppbära sin roll som ett viktigt urvalsinstrument till högskolestudier. Men betygens funktion som underlag vid urval till högre studier fick dock inte skymma betygens övriga funktioner, där många betygssteg inte var nödvändiga.16
Regeringen föreslog vidare att det skulle finnas centralt utarbetade kursprov. Visserligen skulle behovet av centrala prov minska i ett system där betygen relateras till kunskapsmål (i det relativa betygssystemet var proven en garant för likvärdig betygssättning) men de borde ändå, enligt regeringen, behållas som en kompletterande garanti för rättvis betygssättning i landet.
Målrelaterade betyg infördes i grund- och gymnasieskolan
För gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen föreslog regeringen alltså en betygsskala med fyra steg (IG-MVG).17 År 1994 blev det regeringsskifte, och den nya regeringen lade fram en proposition där det tidigare beslutet om en sexgradig betygsskala i grundskolan och motsvarande skolformer återkallades.18 Det betygssystem som i stället infördes fick tre steg: Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
16
Hultén (2019) konstaterade att intentionen med de målrelaterade betygen inte enbart var att de skulle fungera för urval utan att de framför allt skulle ge eleverna förutsättningar att nå goda kunskaper. Urvalsfunktionen tonades ned i diskussionen som föranledde införandet av målrelaterade betyg, men betygen kom sedan ändå att få en stark urvalsfunktion. Se även kapitel 17.
17
Prop. 1992/93:250. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen.
18
Prop. 1994/95:85. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen.
SOU 2020:43 Betygssystemet – en historik
207
och Mycket väl godkänd (MVG). Nationella kriterier skulle tas fram för nivåerna G och VG, medan lärarna själva skulle definiera kriterierna för MVG.
Riksdagen beslutade om det nya, målrelaterade betygssystemet och Skolverket fick i uppdrag att fram betygskriterierna för G och VG. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt togs fram och började användas i samband med reviderade kursplaner för grundskolan och gymnasieskolan 2000.
Betygssättningen i grundskolan
Sedan 1994 har Sverige ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem, alltså ett system där lärarna vid betygssättningen ska använda kriterier som anger en viss kvalitet i elevens kunskaper i förhållande till målen i kursplanen. I kursplanen i den målstyrda grundskolan (Lpo 94) angav mål att uppnå den miniminivå av kunskaper som alla elever skulle uppnå det femte respektive det nionde skolåret. Mål att uppnå för det nionde skolåret låg till grund för att bedöma om eleven skulle få betyget Godkänt. Som nämnts ovan infördes betygskriterier i grundskolan från och med år 2000 i form av betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Det högre betygskriteriet innefattade kraven för det lägre. Huvudregeln var att eleven skulle uppfylla samtliga kriterier för att erhålla något av betygen, men för de två betygsstegen gällde dock att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kunde väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier. Det fanns inget underkänt betyg i grundskolan.19
En underliggande tanke bakom läroplanens skrivningar om bedömning var att målen och kriterierna som låg till grund för bedömningen skulle gå från lätt till svårt, från enkelt till komplext. Uttryck för mer abstrakta kunskaper kom följaktligen på de högre betygsstegen.20 En följd av denna bedömningspraktik blev att lärare ibland la upp undervisningen utifrån hur kriterierna var utformade, elever kunde exempelvis ställas inför valet att göra G-uppgifter, VGuppgifter eller MVG-uppgifter på prov. G-nivån ansågs då vara mest
19
20
Detta uttrycks ofta i så kallade kunskapstaxonomier, se även kapitel 8.
Betygssystemet – en historik SOU 2020:43
208
en redovisning av fakta, medan eleverna behövde kunna jämföra, analysera och tolka för att ha möjlighet att nå de två högre betygen.
Betygen gavs siffervärden
Efter tillkomsten av det målrelaterade betygssystemet utreddes tillträdet till högre utbildning21 och dåvarande Högskoleverket gavs i uppdrag att inkomma med förslag om hur de nya gymnasiebetygen skulle värderas.22
Högskoleverket redovisade sitt uppdrag 1996. Deras förslag var att betygen skulle ges följande siffervärden: Icke godkänd = 0, Godkänd = 10, Väl godkänd = 15, Mycket väl godkänd = 20. Högskoleverket fastslog att siffervärden på betygsstegen var oundvikligt för att kunna räkna fram jämförelsetal i en urvalssituation. Det var odiskutabelt att siffervärdet för ”Icke godkänd” skulle vara noll, och att intervallet mellan ”Icke godkänd” och ”Godkänd” skulle vara större än intervallen mellan övriga betygssteg. Det nya systemet med en fastställd gräns för godkänt skulle ges genomslag i meritvärderingen. De nominella värdena 0–10–-15–20 sattes mot bakgrund av att så långt som möjligt försöka bryta eventuella kopplingar och jämförelser med den gamla 1–5-skalan.23
4.2.2 Införandet av en godkäntgräns innebar en stor förändring i betygssättningen
I och med införandet av det mål- och kunskapsrelaterade systemet 1994 infördes en godkäntgräns, alltså en gräns som eleven måste klara för att få godkänt betyg. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen fanns mellan 1994–2011 det underkända betyget IG (icke godkänt).
De obligatoriska skolformerna hade mellan 1994–2011 inget underkänt betyg, och om en elev inte hade kunskaper motsvarande kriterierna för det godkända betyget fick han eller hon alltså inget betyg. Betyget G (godkänt) och nivån Mål att uppnå markerade var godkäntgränsen låg. Från och med 2011 finns det underkända
21 SOU 1995:71. 22
23
Högskoleverket (1996).
SOU 2020:43 Betygssystemet – en historik
209
betyget F i alla skolformer där betyg sätts, förutom i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.
I detta avsnitt redovisar utredningen godkäntgränsens tillkomst och dess konsekvenser.
Från relativ betygsskala utan godkäntgräns till målrelaterad betygsskala med godkäntgräns
I den relativa betygsskalan (1962–1994) bedömdes elevernas kunskaper i relation till varandra och betygen fördelades utifrån en normalfördelningsprincip. Inga betyg betraktades därmed som underkända.
Inom Betygsberedningen fördes under tidigt 90-tal många diskussioner om betygsskalans lägst godkända betyg. Godkäntgränsen blev en viktig princip i det nya betygssystemet då den synliggjorde vilka krav som gällde i skolan men också det ansvar som skola och kommun hade gällande alla elevers rätt att uppnå denna miniminivå. Betygsberedningen resonerade om rimliga nivåer för godkända betyg och när gränser för godkända betyg började formuleras ansåg vissa i beredningen att dessa låg för högt, och vissa att de låg för lågt. Även bland debattörer, lärare och experter utanför Betygsberedningen diskuterades frågan. Bland annat framfördes att om i princip alla elever skulle godkännas, skulle kraven för godkända kunskaper behöva bli mycket lågt. Vidare ifrågasattes om det var etiskt försvarbart att i en obligatorisk skola ge betyget ”underkänd”.
Betygsberedningen ansåg att det vore orimligt att ha en skola där det inte framgick vad som krävdes för godkänt betyg, och att en godkäntgräns innebar ett resultatansvar för kommunen/skolan. Det fanns också en samsyn i beredningen kring att i princip alla elever skulle uppnå godkäntgränsen.24
Farhågor angående godkäntgränsen lyftes dock av många av Betygsberedningens remissinstanser. De menade att en stor andel elever inte skulle nå godkäntgränsen i grundskolans alla ämnen, och att det var märkligt att i en obligatorisk skola införa ett icke godkänt
24 Hultén (2019).
Betygssystemet – en historik SOU 2020:43
210
betyg.25 Dels var det inte etiskt försvarbart, dels blir det som ett betyg på skolans eget misslyckande.26
I propositionen från 1994 om den nya betygsskalan för det obligatoriska skolväsendet gick regeringen på Betygsberedningens linje att införa en godkäntgräns. Där betonade regeringen att det var skolans viktigaste ansvar att alla elever vid slutet av årskurs 9 kunde lämna skolan med kunskaper som nådde upp till minst den kravnivå som anges i kursplanerna för de olika ämnena. I enstaka fall skulle förutsättningarna dock vara sådana att alla elever, trots omfattande insatser, inte kunde nå kursplanernas kravnivå. Ett särskilt problem utgjorde ungdomar som invandrat till Sverige sent under grundskoletiden och därför kunde ha svårt att få fullständiga betyg.27Regeringens bedömning var alltså att ytterst få elever skulle hamna under godkäntgränsen.
Godkäntgräns innebar en stor förändring
I en rapport från Örebro universitet från 2019 pekades införandet av en godkäntgräns ut som den kanske enskilt mest avgörande förändring som skett i svensk betygssättning. Övergången till ett målrelaterat betygssystem gjordes med en förväntan om att så gott som alla elever skulle klara godkäntgränsen, men denna förväntan har aldrig infriats. Snarare visade det sig att en märkbar andel elever redan från början hamnade under målet för godkänt betyg och denna andel har sedan stigit. Författaren konstaterade: ”Den miniminivå som formulerats för godkänt verkar således ha hamnat på en nivå som kontinuerligt överstiger vad en viss grupp elever förmår prestera, alternativ vad lärarkåren förmår hjälpa eleverna att uppnå.” En påtagligt stor och stabil grupp elever (22–23 procent) lämnar grundskolan varje år utan att ha fullständiga betyg, vilket påverkar deras möjlighet till fortsatt utbildning. I det tidigare, relativa betygssystemet fanns inte underkända betyg och en elev kom vidare till gymnasieskolan på basis av sitt betygsgenomsnitt. Starka prestationer kunde då alltså uppväga svaga.28
25 När betygssystemet sedermera infördes i grundskolan fanns inget underkänt betyg i skalan. 26
Hultén (2019).
27
28
Arensmeier (2019).
SOU 2020:43 Betygssystemet – en historik
211
Hultén menade att Betygsberedningens antagande att så gott som alla elever skulle bli godkända ledde till att medlemmarna inte på allvar funderade över vad som skulle hända i ett system där detta inte infriades. Läroplanskommittén, som arbetade parallellt med Betygsberedningen med framtagandet av den mål- och kunskapsrelaterade skolan, tog enligt Hultén aldrig ställning till hur godkäntgränsen i läroplanerna skulle användas. Hur betygen skulle kopplas till utvärdering och ansvarsutkrävande till läroplaner och till betygssättning av enskilda elever blev därmed inte utrett. Även om målsättningen i Läroplanskommitténs arbete var att elevernas betyg inte skulle få en styrande funktion för skolors och lärares kvalitetsarbete, blev det, enligt Hultén, ändå så i slutändan.29
En godkäntgräns får konsekvenser för skolans arbete
Gustafsson med flera konstaterade 2016 att det finns starka incitament för en skola att se till att eleverna når kravet för ett godkänt betyg. En hög andel elever med underkänt betyg på en skola leder till oönskad uppmärksamhet för skolan och merarbete för lärarna. Det kan i sin tur leda till att resurserna koncentreras till elevgruppen som befinner sig på gränsen mellan godkänt och underkänt betyg. Eftersom lärarna själva bestämmer om en elev ska godkännas eller inte föreligger en risk för att kraven sänks. Författarna diskuterade om dessa fenomen kan leda till krav- och kunskapsskillnader mellan skolor, eftersom lärare i skolor som har många elever nära gränsen för ett godkänt betyg kan känna sig nödgade att sänka kravnivån. Det finns belägg för att resultatskillnaderna ökat mellan svenska skolor, och en tänkbar förklaring till denna utveckling kan vara att skolorna på grund av det målrelaterade betygssystemet har fått incitament att särskilt fokusera på de svagare eleverna.30
I en forskningsöversikt från 2015 konstaterades att lärare i valet mellan att sätta ett underkänt betyg och ett godkänt betyg oftare väljer godkänt, vilket får till följd att elever som egentligen borde få ett underkänt betyg blir godkända. Författarna menade att detta kan ses både som en brist i tillämpningen av dagens system och som en kompensation lärare ger till elever som de upplever inte har fått de
29 Hultén (2019). 30
Gustafsson, Sörlin och Vlachos (2016).
Betygssystemet – en historik SOU 2020:43
212
resurser de har rätt till. Läraren ger alltså eleven det betyg han eller hon anser att eleven borde ha fått om eleven hade fått hjälp. En annan orsak som författarna lyfte fram är att det är tidsödande med elever som behöver arbeta upp ett betyg till godkäntnivån, och lärare sätter därför godkänt för att slippa extraarbete.31
Vid våra möten med lärare och elever har detta lyfts och ofta omnämnts som så kallade ”snäll-E:n”. Denna typ av betygssättning leder, enligt många vi har träffat, till en känsla av orättvisa mellan elever och likvärdighetsproblem i betygssystemet.
4.2.3 Utvärdering av kursbetygen 1999
1999 fick Statens skolverk i uppdrag att utvärdera bland annat frågan om likvärdig betygssättning. Rapporten visade att majoriteten av eleverna och lärarna var positivt inställda till det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet eftersom elever inte längre jämfördes med varandra och systemet tydliggjorde vad eleverna skulle kunna. Kritik framfördes dock mot tillämpningen: elever ansåg att det berodde på läraren vilket betyg man fick och att det rådde olika krav vid olika skolor. Eleverna upplevde också att det var svårt att förstå målen och kriterierna. Betygsstressen hade ökat i samtliga skolformer och betygsunderlaget bestod i stor utsträckning av prov. Det konstaterades också att både stat och kommun kraftigt verkade ha underskattat komplexiteten i det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet och den tid och kraft som var nödvändig för att genomföra det. Alltför stort ansvar hade lagts på lärarna i detta avseende, ett ansvar som enligt rapporten inte kunde delegeras från huvudmännen.32
Inom Utbildningsdepartementet tillsattes efter rapporten en intern arbetsgrupp med uppdraget att se över betygssystemet. Av denna översyn framgick bland annat att antalet betygssteg i systemet var för få. Särskilt var det spridningen mellan de bästa och de sämsta som fick betyget Godkänt och den höga kravnivån för betyget Mycket väl godkänt som uppmärksammades. Vidare berördes problemen med tolkningen av betygskriterierna, som kritiserades för att vara vaga. Det nya betygssystemet krävde professionella samtal i
31 Lundahl, Hultén, Klapp och Mickwitz (2015). 32
Skolverket (2000a).
SOU 2020:43 Betygssystemet – en historik
213
lärarkollektivet för fastställande av tolkningsramar och tolkningsregler men denna tolkning och tillämpning av systemet verkade variera mellan skolor.
Arbetsgruppen föreslog en övergång från kursbetyg till ämnesbetyg i gymnasieskolan och att Skolverket borde få i uppdrag att utveckla hur olika kunskapsområden borde indelas i ämnen. Av översynen framgick även att ämnesbetyg ger ökade möjligheter att ta hänsyn till fördjupning och breddning i studierna, ökar förutsättningarna för en helhetssyn på utbildningen och bör leda till minskad betygsstress. Betygskriterierna som ska tjäna som underlag för betygssättningen bör vara utvecklade på ämnesnivå. Vidare framgick att ämnesbetyg ska sättas efter varje avslutad kurs och ett tidigare ämnesbetyg ersätts av ett senare samt att det sist satta betyget i ämnet införs i slutbetyget.33
4.2.4 Ämnesbetyg utreddes
År 2000 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppdraget att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans kursutbud.34 Kommittén tog namnet Gymnasiekommittén. Med anledning av rapporterna från Skolverket och arbetsgruppen inom Utbildningsdepartementet fick Gymnasiekommittén i tilläggsdirektiv att även utreda ämnesbetyg i gymnasieskolan.35 Ett av syftena med uppdraget var att utforma ett förslag som kunde bidra till minskad betygsstress och skapa förutsättningar för bättre helhetssyn av elevernas kunskapsutveckling. Kommittén föreslog 2002 ett system där eleverna skulle ha stor möjlighet till successiva val under utbildningen, men som också skulle bli mer sammanhållen än den dåvarande gymnasieskolan. Utbildningen skulle även fortsättningsvis bygga på kurser som organiseras i block om minst 300 gymnasiepoäng. Blocken skulle sättas samman av byggstenar s